2422501GNB348d1199948sousouStatens offentliga utredningar 1999:48Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningard14802000-01-01 00:00:002024-08-12 16:22:002000-01-01 00:00:00Lära av Estonia - del 1hämtadhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GNB348d1/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GNB348d1https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GNB348d1
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:32px 0px 19px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:75px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1z{position:absolute;top:599px;left:609px;z-index:-1;width:132px;height:73px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:73px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:29px 0px 19px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 31px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_3 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_3 #id_2 {border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_3 #id_3 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_3 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_3 #dimg1 #img1 {width:642px;height:1px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:52px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;height: 980px;}
#page_4 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:504px;z-index:-1;width:172px;height:231px;}
#page_4 #dimg1 #img1 {width:172px;height:231px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_5 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_5 #id_2 {border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_5 #id_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_5 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_5 #dimg1 #img1 {width:642px;height:1px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_6 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_6 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_6 #dimg1 #img1 {width:642px;height:1px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_7 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_3 {border:none;z:b;margin:91px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_7 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_7 #dimg1 #img1 {width:642px;height:1px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:32px 0px 19px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_8 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;z:b;margin:81px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_8 #dimg1z{position:absolute;top:155px;left:42px;z-index:-1;width:385px;height:400px;}
#page_8 #dimg1 #img1 {width:385px;height:400px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_9 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;z:b;margin:22px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_3 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_9 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_9 #dimg1 #img1 {width:642px;height:1px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_10 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_10 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_10 #dimg1 #img1 {width:642px;height:1px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_11 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_11 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:0px;z-index:-1;width:665px;height:451px;}
#page_11 #dimg1 #img1 {width:665px;height:451px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_12 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_12 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_12 #dimg1 #img1 {width:642px;height:1px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_13 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_3 {border:none;z:b;margin:79px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_13 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_13 #dimg1 #img1 {width:642px;height:1px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:32px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_14 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;z:b;margin:82px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_14 #dimg1z{position:absolute;top:104px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:446px;}
#page_14 #dimg1 #img1 {width:642px;height:446px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_15 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_15 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_15 #dimg1 #img1 {width:642px;height:1px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_16 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_16 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_16 #dimg1 #img1 {width:642px;height:1px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_17 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_3 {border:none;z:b;margin:60px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_17 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_17 #dimg1 #img1 {width:642px;height:1px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:32px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_18 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;z:b;margin:85px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_18 #dimg1z{position:absolute;top:123px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:463px;}
#page_18 #dimg1 #img1 {width:642px;height:463px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_19 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_3 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_19 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:559px;}
#page_19 #dimg1 #img1 {width:642px;height:559px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_20 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_3 {border:none;z:b;margin:60px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_20 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_20 #dimg1 #img1 {width:642px;height:1px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_21 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_21 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_21 #dimg1 #img1 {width:642px;height:1px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_22 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_22 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:761px;}
#page_22 #dimg1 #img1 {width:642px;height:761px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_23 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_23 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_23 #dimg1 #img1 {width:642px;height:1px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_24 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_3 {border:none;z:b;margin:72px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_24 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:255px;}
#page_24 #dimg1 #img1 {width:642px;height:255px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_25 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_25 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_25 #dimg1 #img1 {width:642px;height:1px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_26 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_3 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_26 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:582px;}
#page_26 #dimg1 #img1 {width:642px;height:582px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_27 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_3 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_27 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:396px;}
#page_27 #dimg1 #img1 {width:642px;height:396px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_28 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_3 {border:none;z:b;margin:49px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_28 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_28 #dimg1 #img1 {width:642px;height:1px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_29 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_29 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_29 #dimg1 #img1 {width:642px;height:1px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_30 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_3 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_4 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_30 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:642px;height:1px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_31 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;z:b;margin:88px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_31 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:84px;z-index:-1;width:642px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:642px;height:1px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_32 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_32 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:642px;height:1px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_33 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_3 {border:none;z:b;margin:68px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_33 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:642px;height:1px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_34 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_3 {border:none;z:b;margin:4px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_4 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_34 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:642px;height:1px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_35 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;z:b;margin:78px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_35 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:84px;z-index:-1;width:642px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_35 #dimg1 #img1 {width:642px;height:1px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_36 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_3 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_4 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_36 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:642px;height:1px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_37 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;z:b;margin:72px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_37 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:406px;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:642px;height:406px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_38 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_38 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:642px;height:1px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_39 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;z:b;margin:83px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_39 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:84px;z-index:-1;width:642px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:642px;height:1px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_40 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:18px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_40 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:642px;height:1px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_41 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_3 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_41 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:642px;height:1px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_42 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_3 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_42 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:642px;height:1px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_43 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_3 {border:none;z:b;margin:76px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_43 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:642px;height:1px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_44 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_44 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:642px;height:1px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_45 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_3 {border:none;z:b;margin:25px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_45 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:642px;height:1px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_46 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_46 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:642px;height:1px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 12px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_47 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_47 #dimg1z{position:absolute;top:12px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:656px;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:642px;height:656px;}
.ft0{font: 34px 'Verdana' !important;l-h: 77px;}
.ft1{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 32px;}
.ft2{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft3{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft4{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft6{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft7{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft8{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft9{font: 18px 'Verdana' !important;color: #00485e;l-h: 32px;}
.ft10{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft11{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft12{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft13{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft14{font: 16px 'Verdana' !important;color: #00485e;l-h: 34px;}
.ft15{font: bold 14px 'Verdana' !important;color: #00485e;l-h: 18px;}
.ft16{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft17{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft18{font: bold 12px 'Verdana' !important;color: #00485e;l-h: 18px;}
.ft19{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft20{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft21{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft22{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft23{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;}
.ft24{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft25{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 15px;}
.ft26{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft27{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft28{font: 42px 'Verdana' !important;color: #00485e;l-h: 58px;}
.ft29{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft30{font: 16px 'Verdana' !important;color: #00485e;l-h: 33px;}
.ft31{font: 42px 'Verdana' !important;color: #00485e;l-h: 32px;}
.ft32{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft33{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft34{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft35{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft36{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft37{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft38{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft39{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft40{font: italic bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft41{font: 42px 'Verdana' !important;color: #00485e;l-h: 27px;}
.ft42{font: 42px 'Verdana' !important;color: #00485e;l-h: 108px;}
.ft43{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft44{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft45{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;}
.ft46{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;}
.ft47{font: 42px 'Verdana' !important;color: #00485e;l-h: 107px;}
.ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft49{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft50{font: bold 12px 'Verdana' !important;color: #00485e;l-h: 16px;}
.ft51{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft52{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft53{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft54{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 15px;}
.ft55{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 16px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p4{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 651px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 651px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: left;margin-top: 234px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: left;padding-right: 525px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p13{text-align: left;padding-right: 483px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p16{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px !important;}
.p17{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p18{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p19{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p20{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p21{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p27{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.65px;}
.p29{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p30{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p31{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p32{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p33{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p36{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p37{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p38{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p39{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p42{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p48{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 452px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p56{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p58{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p61{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p62{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p69{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p78{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p89{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.148px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p101{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 72px;}
.p104{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 5px;}
.p105{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p106{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p111{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p118{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p120{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p121{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p122{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 86px;}
.p130{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 21px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.65px;}
.p132{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p133{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 402px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 130px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.78px;}
.p144{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p145{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p149{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 127px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 10px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p159{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;}
.p163{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p164{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p165{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.8px;}
.p170{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p178{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p179{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p181{text-align: right;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: center;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.58px;}
.p190{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p193{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p194{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p197{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p198{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p199{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p200{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p201{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p204{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;padding-right: 210px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 41px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.21px;}
.p208{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p209{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 122px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 6px;}
.p215{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p216{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p217{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 567px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 501px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 485px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 476px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 494px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 492px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 18px;}
.tr1{heightzzz: 19px;}
.tr2{heightzzz: 16px;}
.tr3{heightzzz: 14px;}
.tr4{heightzzz: 50px;}
.tr5{heightzzz: 51px;}
.tr6{heightzzz: 17px;}
.tr7{heightzzz: 21px;}
.tr8{heightzzz: 52px;}
.tr9{heightzzz: 15px;}
.t0{width: 676px;f:bold 12px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 377px;margin-top: 12px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 500px;margin-top: 44px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 541px;margin-top: 76px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 541px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 311px;margin-leftZ: 8px;f:italic 12px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 309px;margin-leftZ: 8px;f:12px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d11x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Lära av Estonia</P>
<P class="p1 ft1">Den andra delrapporten och slutredovisning</P>
<P class="p2 ft2">Analysgruppen för granskning av Estoniakatastrofen och dess följder Stockholm 1999</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p3 ft3">Näringsdepartementet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p3 ft4">SOU 1999:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p4 ft5">SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt. För remissutsändningar av SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie svarar Fakta Info Direkt på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p3 ft6">Beställningsadress:</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p3 ft6">Fakta Info Direkt, Kundservice</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p3 ft6">Box 6430, 113 82 Stockholm</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p3 ft6">Tel: <NOBR>08-587</NOBR> 671 00, Fax: <NOBR>08-587</NOBR> 671 71</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p3 ft6"><NOBR>E-post:</NOBR> order@faktainfo.se</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p5 ft6">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993.</P>
<P class="p6 ft6">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss.</P>
<P class="p7 ft6">Broschyren kan beställas hos:</P>
<P class="p8 ft5">Information Rosenbad Regeringskansliet</P>
<P class="p9 ft6">103 33 Stockholm</P>
<P class="p10 ft5">Fax: <NOBR>08-405</NOBR> 42 95 Telefon: <NOBR>08-405</NOBR> 47 29</P>
<P class="p11 ft6">Fotografer:</P>
<P class="p12 ft6">Bildhuset AB – Jan Håkan Dahlström, Bengt af Geijerstam, Kjell Johansson, Ulf Owenede, Georg Sessler, Thomas Wester.</P>
<P class="p13 ft5">Pressens Bild – Rolf Carlsson, Hans T. Dahlskog, Bertil Eriksson, Fredrik Funck, Mikrut Jack, Jonas Lemberg, Björn Lundberg, Tommy Pedersen, Tobias Röstlund, Heikki Saukkomaa, Lotta Ögren. Svenska Röda Korset – Robert Blombäck.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr1 td4"><SPAN class="p3 ft6">Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td5"><SPAN class="p3 ft6">ISBN <NOBR>91-7610-967-4</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft6">Elanders Graphic Systems, Göteborg 1999</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p14 ft6">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d13x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft8">S O U 1 9 9 9 : 4 8</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p15 ft9">Till statsrådet Mona Sahlin</P>
<P class="p16 ft10">Den 18 september 1997 beslutade regeringen att tillsätta en analysgrupp med uppgift att granska samhällets agerande i anledning av Estoniakatastrofen.</P>
<P class="p17 ft11">Den 23 september 1997 förordnades generalsekreteraren i Svenska Röda Korset Peter Örn som ordförande och f.d. förbundsordföranden i Kommunalarbetareförbundet Lillemor Arvidsson, förutvarande chefredaktören gästprofessorn i journalistik Christina Jutterström, professorn i allmänpsykiatri hovpredikanten Conny Nordin samt förutvarande rektorn vid Uppsala universitet professor emeritus Stig Strömholm som ledamöter i Analysgruppen för granskning av Estoniakatastrofen och dess följder. Lillemor Arvidsson entledigades med verkan fr.o.m. den 23 januari 1998 från sitt uppdrag och den 23 mars 1998 förordnades i stället verkställande direktören för Spri Leni Björklund som ledamot i analysgruppen.</P>
<P class="p18 ft11">I Analysgruppens för granskning av Estoniakatastrofen och dess följder sekretariat har ingått Hanna Brogren, press- och informationsansvarig och utredningssekreterare, Lars Tomth, hovrättsassessor och utredningssekreterare, Marianne Wasteson, hovrättsassessor, huvudsekreterare under arbetet med den första delrapporten och därefter förordnad som expert, samt Maria Walander Dalayman, produktionsansvarig och utredningssekreterare.</P>
<P class="p19 ft10">Analysgruppen överlämnar härmed en andra delrapport och slutredovisning av granskningen av Estoniakatastrofen och dess följder.</P>
<P class="p7 ft6">Stockholm i april 1999</P>
<P class="p20 ft12">Peter Örn Leni Björklund Christina Jutterström Conny Nordin Stig Strömholm</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft12">/Hanna Brogren Lars Tomth Marianne Wasteson Maria Walander Dalayman</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d14x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d15x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft8">I N N E H Å L L</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p21 ft9">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td6"><SPAN class="p22 ft8">A V S N I T T 1 – I N T R O D U K T I O N</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p3 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td6"><SPAN class="p3 ft6">Sammanfattning av analysgruppens uppdrag samt hur det tolkats och utförts ..................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td7"><SPAN class="p23 ft6">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td6"><SPAN class="p3 ft8">A V S N I T T 2 – R E K O M M E N D A T I O N E R</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td6"><SPAN class="p3 ft6">Analysgruppens rekommendationer ................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p23 ft6">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft8">A V S N I T T 3 – P R E S E N T A T I O N</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td8"><SPAN class="p3 ft6">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td9"><SPAN class="p22 ft6">Enhetlig terminologi behövs .....................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p24 ft6">19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft6">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p22 ft6">Viktiga begrepp .........................................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p24 ft6">21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft6">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p22 ft6">Estoniakatastrofen .....................................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p24 ft6">25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><SPAN class="p3 ft6">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td9"><SPAN class="p22 ft6">Förändringar i beredskapen .......................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td7"><SPAN class="p24 ft6">29</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft6">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p22 ft6">Estoniakatastrofen innebar en svår påfrestning på samhället i fred ............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p24 ft6">32</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft6">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p22 ft6">Begrepp och termer i några andra länder ...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p24 ft6">34</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><SPAN class="p3 ft6">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td9"><SPAN class="p22 ft6">Statens organisationsform ..........................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td7"><SPAN class="p24 ft6">36</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft6">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p22 ft6">Civila förberedelser för och åtgärder vid krig ...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p24 ft6">40</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft6">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p22 ft6">Hälso- och sjukvårdens planering och organisation av katastrofberedskapen för</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td9"><SPAN class="p22 ft6">psykiskt och socialt stöd .............................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td7"><SPAN class="p24 ft6">44</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft6">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p22 ft6">Stockholms läns landstings katastrofmedicinska beredskap ........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p24 ft6">46</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft8">A V S N I T T 4 – B E S K R I V N I N G</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td6"><SPAN class="p3 ft6">Inledning .........................................................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td7"><SPAN class="p24 ft6">49</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><SPAN class="p3 ft6">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td9"><SPAN class="p22 ft6">Den psykiska och sociala stödverksamheten i Estlineterminalen ...............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td7"><SPAN class="p24 ft6">51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft6">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p22 ft6">Stockholms läns landstings insatser i det psykosociala stödarbetet .............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p24 ft6">55</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><SPAN class="p3 ft6">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td9"><SPAN class="p22 ft6">Stockholms läns landstings utvärdering av insatserna ................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td7"><SPAN class="p24 ft6">58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft6">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p22 ft6">Det psykosociala stödarbetet inom Polismyndigheten i Stockholms län ....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p23 ft6">60</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft6">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p22 ft6">Ersta sjukhus i stödarbetet .........................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p24 ft6">63</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft6">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p22 ft6">Den psykiska och sociala verksamheten i drabbade kommuner .................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p24 ft6">65</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><SPAN class="p3 ft6">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td9"><SPAN class="p22 ft6">Svenska kyrkans insatser ............................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td7"><SPAN class="p23 ft6">70</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft6">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p22 ft6">Svenska Röda korsets insatser ....................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p24 ft6">72</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><SPAN class="p3 ft6">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td9"><SPAN class="p22 ft6">Överlevande berättar .................................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td7"><SPAN class="p24 ft6">74</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft6">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p22 ft6">Mediernas roll ...........................................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p24 ft6">77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft6">5</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d16x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft8">I N N E H Å L L</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p3 ft6">11</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p25 ft6">Medier och integritet ..................................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p24 ft6">81</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p3 ft6">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p25 ft6">Myndigheternas informationsarbete ...........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p24 ft6">85</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p3 ft6">13</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p25 ft6">Utredningar om katastrofberedskap ............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p24 ft6">88</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td10"><SPAN class="p3 ft6">14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td11"><SPAN class="p25 ft6">Internationella jämförelser ..........................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td12"><SPAN class="p24 ft6">94</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td13"><SPAN class="p3 ft8">A V S N I T T 5 – P R O C E S S E N</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td13"><SPAN class="p3 ft6">Inledning .......................................................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p24 ft6">105</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p3 ft6">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p25 ft6">Analysgruppens förhållningssätt ..............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p24 ft6">106</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td10"><SPAN class="p3 ft6">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td11"><SPAN class="p25 ft6">Seminarium om framtida katastrofberedskap ...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td12"><SPAN class="p24 ft6">108</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p3 ft6">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p25 ft6">Psykologiska aspekter, religiösa och kulturhistoriska perspektiv ..............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p24 ft6">110</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td13"><SPAN class="p3 ft8">A V S N I T T 6 – A N A L Y S</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td13"><SPAN class="p3 ft6">Inledning .......................................................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p24 ft6">113</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p3 ft6">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p25 ft6">Värdigt omhändertagande .......................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p24 ft6">114</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p3 ft6">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p25 ft6">Anhörigas principiella rätt .......................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p24 ft6">118</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td10"><SPAN class="p3 ft6">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td11"><SPAN class="p25 ft6">Mediernas bevakning, berördas integritet och myndigheternas information ...........</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td12"><SPAN class="p24 ft6">122</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p3 ft6">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p25 ft6">Samhällets psykiska och sociala stöd till anhöriga och överlevande efter Estonia .....</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p24 ft6">127</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p3 ft6">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p25 ft6">Psykisk och social stödverksamhet i Stockholm i det akuta skedet ...........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p24 ft6">129</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td10"><SPAN class="p3 ft6">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td11"><SPAN class="p25 ft6">Det psykosociala stödarbetet på andra håll i landet i det akuta skedet ......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td12"><SPAN class="p24 ft6">133</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p3 ft6">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p25 ft6">Långsiktigt psykiskt och socialt stöd ........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p24 ft6">136</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p3 ft6">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p25 ft6">Nationell sorg ..........................................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p24 ft6">141</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td10"><SPAN class="p3 ft6">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td11"><SPAN class="p25 ft6">Statsledningens roll och agerande ............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td12"><SPAN class="p24 ft6">144</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p3 ft6">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p25 ft6">Regeringskansliets informationsarbete ....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p24 ft6">148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p3 ft6">11</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p25 ft6">Katastrofberedskap i framtiden ................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p24 ft6">154</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td10"><SPAN class="p3 ft6">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td11"><SPAN class="p25 ft6">Kommunikation och samverkan mellan samhällets offentliga aktörer .....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td12"><SPAN class="p24 ft6">157</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p3 ft6">13</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p25 ft6">Kommunernas organisation vid svåra påfrestningar ................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p24 ft6">159</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td13"><SPAN class="p3 ft8">A V S N I T T 7 – S L U T O R D</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td13"><SPAN class="p3 ft6">Inledning .......................................................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td12"><SPAN class="p24 ft6">163</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td10"><SPAN class="p3 ft6">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td11"><SPAN class="p25 ft6">Lära av Estonia ........................................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td12"><SPAN class="p24 ft6">165</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td13"><SPAN class="p3 ft8">A V S N I T T 8 – B I L A G O R</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td13"><SPAN class="p3 ft6">Bilaga 1 Överlevandes röster .........................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td12"><SPAN class="p24 ft6">171</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td13"><SPAN class="p3 ft6">Bilaga 2 Anhörigas röster ..............................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p24 ft6">177</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td13"><SPAN class="p3 ft6">Bilaga 3 Kommunikation och psykiskt och socialt bemötande i katastrofer...................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td12"><SPAN class="p24 ft6">183</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td13"><SPAN class="p3 ft6">Bilaga 4 Individuella och samhälleliga konsekvenser av Estoniahaveriet .......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p24 ft6">197</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td13"><SPAN class="p3 ft6">Bilaga 5 Död och begravning ur kulturhistoriskt perspektiv av <NOBR>Nils-Arvid</NOBR> Bringéus ....</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td12"><SPAN class="p24 ft6">203</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft6">6</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d17x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft8">I N N E H Å L L</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td14"><SPAN class="p3 ft6">Bilaga 6 Ett språk för sorg ..............................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td15"><SPAN class="p24 ft6">212</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p3 ft6">Bilaga 7 Förteckning över möten, seminarier och intervjuer............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft6">214</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft6">Källförteckning .............................................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p24 ft6">219</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p3 ft6">Noter ............................................................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p24 ft6">224</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft6">7</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB348d1/GNB348d18x1.jpg" style="width:401px;height:416px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft8">A V S N I T T 1 E N S A M M A N F A T T N I N G A V A N A L Y S G R U P P E N S U P P D R A G</P>
<P class="p26 ft8">S A M T H U R D E T T O L K A T S O C H U T F Ö R T S</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft10">"Vi har samlats här idag, för att hedra de människor; som miste sina liv, vid Estonias förlisning. Vi har samlats för att minnas det liv de levde, deras livsverk under den stund, som förunnades dem på jorden." Minnesvården på Galärkyrkogården invigdes den 28 september 1997 av riksdagens talman Birgitta Dahl.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d19x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p27 ft8">I N T R O D U K T I O N</P>
<P class="p28 ft14">Sammanfattning av analysgruppens uppdrag samt hur det tolkats och utförts</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p29 ft15">Uppdraget att analysera ärendets tidigare behandling</P>
<P class="p30 ft17">Analysgruppen för granskning av Estoniakatastrofen och dess följder tillsattes av regeringen den 18 september 1997 mot bakgrund av att M/S Estonias förlisning den 28 september 1994 bland annat väckt många frågor om samhällets beredskap för att hantera sådana katastrofer. Den 12 november 1998 överlämnade analysgruppen en första delrapport till regeringen, <SPAN class="ft16">En granskning av Estoniakatastrofen och dess följder, SOU 1998:132</SPAN>. Delrapporten innehöll en rekommendation, bestående av flera delar, till regeringen beträffande det framtida agerandet i frågan om Estonia.</P>
<P class="p31 ft10">Efter ett remissförfarande och beredningsarbete under tre månader fattade regeringen den 11 februari 1999 beslut med anledning av analysgruppens rekommendation. I avsnittet Slutord i denna rapport återkommer analysgruppen till rekommendationens innehåll och regeringsbeslutet.</P>
<P class="p32 ft18">Analysgruppens uppdrag att bidra till förbättrad beredskap inför framtida katastrofer</P>
<P class="p33 ft11">Analysgruppens uppdrag att granska samhällets agerande med anledning av Estoniakatastrofen sägs i direktiven vara särskilt viktigt för att stärka allmänhetens förtroende för statsmakternas och det offentliga Sveriges agerande i samband med händelser av katastrofkaraktär. Det uttrycks vidare att denna granskning bör ge erfarenheter för det framtida agerandet vid eventuella katastrofer. Ytterst handlar det om hur samhällets katastrofberedskap skall kunna stärkas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p34 ft15">Analysgruppens tolkning och avgränsning av uppdraget</P>
<P class="p30 ft11">Analysgruppen är medveten om att beredskap för katastrofer är ett synnerligen omfattande samhälleligt ansvar som involverar en stor mängd aktörer och kräver en tydlig organisation. Till detta kommer att riskbilden förändrats radikalt under senare decennier. Den globala utvecklingen och det moderna samhället skapar ett nytt slags sårbarhet. Det svenska samhällets förmåga att skapa trygghet och välfärd för medborgarna blir i allt högre grad beroende av utvecklingen i omvärlden.</P>
<P class="p35 ft11">Analysgruppen har under arbetets gång kunnat konstatera att ett omfattande utredningsarbete pågår inom olika samhällsområden mot bakgrund av framförallt den förändrade omvärlden. Analysgruppen har tagit del av relevanta utredningar, och de redovisas i starkt förkortad form i denna rapport. Utredningarna kommer att bidra till en ökad medvetenhet och insikt om behovet av förnyelse och samverkan.</P>
<P class="p36 ft11">Mot bakgrund av ovan nämnda faktorer har analysgruppen funnit att det är nödvändigt att göra en strikt avgränsning av uppdraget. Gruppen kan inte på något sätt göra anspråk på att ge en heltäckande bild av hur den framtida katastrofberedskapen i samhället skall kunna stärkas. Därför skall här särskilt understrykas att analysgruppens tolkning av uppdraget är att det är erfarenheterna från det tidigare granskningsarbetet beträffande det konkreta fallet Estoniakatastrofen som bör utgöra utgångspunkten för denna rapports innehåll. Det är ur samhällets agerande efter katastrofen vi skall söka formulera lärdomar för framtiden. Denna rapport kommer därför att</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft6">9</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d110x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft8">I N T R O D U K T I O N</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p37 ft10">bygga vidare på den analys och slutsatser som formulerades i den tidigare delrapporten.</P>
<P class="p38 ft10">Analysgruppen vill i detta sammanhang framhålla det faktum att en stor olycka aldrig kan vändas till något gott för den enskilde som drabbats eller samhället i övrigt. Vi har dock som samhälle en skyldighet att lära för framtiden. Det är analysgruppens förhoppning att denna rapport och slutredovisning kan bidra till detta lärande.</P>
<P class="p39 ft15">Rapportens innehåll</P>
<P class="p40 ft11">I analysgruppens tidigare rapport presenterades gruppens granskning av myndigheters, inklusive regeringens och Regeringskansliets, agerande efter Estoniakatastrofen. I denna rapport kommer den tidigare granskningen att utgöra utgångspunkten för de resonemang som förs. Perspektivet är Estoniakatastrofens långsiktiga återverkningar för vårt samhälle i allmänhet och för de överlevande och de omkomnas anhöriga i synnerhet. En redovisning kommer även att ges av det psykosociala stödarbete som bedrevs i ett antal kommuner som drabbades särskilt av katastrofen. Här belyses bland annat landstingens, kommunernas, kyrkans och frivilligas insatser i detta arbete.</P>
<P class="p41 ft10">Rapporten har indelats i åtta avsnitt och i det följande ges en beskrivning av innehållet i de följande avsnitten.</P>
<P class="p42 ft15">Avsnitt 2 Rekommendationer</P>
<P class="p43 ft10">I det följande avsnittet presenteras rekommendationer som lämnas med anledning av analysgruppens uppdrag att bidra till att den svenska katastrofberedskapen i framtiden skall kunna stärkas. Rekommendationerna har vuxit fram ur de erfarenheter och lärdomar som arbetet med att granska Estoniakatastrofen och dess följder givit.</P>
<P class="p44 ft15">Avsnitt 3 Presentation</P>
<P class="p45 ft19">Centrala begrepp och termer</P>
<P class="p43 ft10">Analysgruppen har ansett det nödvändigt att resonera om innebörden av begreppet katastrof och andra begrepp och termer som används för att beskriva händelser av extraordinär karaktär som berör vårt samhälle. Detta sker i medvetande om att diskussioner om hur nomenklaturen för detta samhällsintresse skall definieras och utformas har</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p46 ft10">pågått sedan <NOBR>1950-talet</NOBR> då forskning på allvar började ske inom området.</P>
<P class="p47 ft11">Den svenska offentliga verksamheten på alla nivåer, liksom verksamheten vid alla större enskilda organisationer, är styrd av författningsbestämmelser, instruktioner och liknande texter. Ett genomtänkt val av termer och noggranna definitioner är av avgörande betydelse för att man på ett tydligt sätt skall kunna bestämma vilken verksamhet en viss situation skall utlösa, liksom vilka förpliktelser och befogenheter som skall tillkomma olika aktörer, eller med andra ord, vilken katastrofberedskap som skall åvila dessa aktörer.</P>
<P class="p48 ft19">Samhällets organisation för katastrofberedskap</P>
<P class="p49 ft10">Vidare beskrivs kortfattat Sveriges organisation för katastrofberedskap på nationell, regional och kommunal nivå och de aktörer som har uppgifter i samhället i händelse av stora olyckor och katastrofer eller krigsfara och krig.</P>
<P class="p50 ft15">Avsnitt 4 Beskrivning</P>
<P class="p6 ft19">Samhällets förhållningssätt vid katastrofer</P>
<P class="p49 ft10">I detta avsnitt ägnas utrymme åt en fördjupning av de slutsatser som granskningen och analysen av Estoniakatastrofen givit. Fokus kommer att vara vilka konsekvenser olika åtgärder och insatser haft för framförallt anhöriga och överlevande men även andra berörda.</P>
<P class="p47 ft11">Utmärkande för en katastrof är att den utöver det mänskliga lidandet även innebär en prövning för samhället i stort. Detta gäller uppenbarligen i det akuta skedet men, som erfarenheterna efter Estonias förlisning visar, även lång tid efteråt. Estoniakatastrofen innebar att det svenska samhället ställdes inför frågor som vi aldrig tidigare ställts inför. Som analysgruppens tidigare granskning visat medförde detta att regeringen, Regeringskansliet och ett antal myndigheter utsattes för svåra prövningar.</P>
<P class="p51 ft10">I de slutsatser som presenterades i den tidigare rapporten konstaterar analysgruppen att det fanns brister i beredskapen för att hantera följderna av katastrofen. Bland dessa vill analysgruppen i detta avsnitt fästa uppmärksamheten på <SPAN class="ft20">bemötandet </SPAN>av människor som på olika sätt berördes av Estoniakatastrofen. Det gäller anhöriga som i sin</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft6">10</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB348d1/GNB348d111x1.jpg" style="width:693px;height:470px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p52 ft8">I N T R O D U K T I O N</P>
<P class="p53 ft21">Passagerarfartyget Mare Balticum ersatte M/S Estonia på rutten <NOBR>Tallinn–Stockholm.</NOBR> 262 dagar efter katastrofen deltog drygt 400 anhöriga och överlevande från Estonia i en nattlig minnesgudstjänst ombord.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p54 ft11">förtvivlade situation vände sig till bland annat Kommunikationsdepartementet och Regeringskansliet för att få svar på sina frågor och för att framför sina synpunkter om Estonias framtida öde. Det gäller också överlevande som sökte hjälp för att kunna bearbeta sina upplevelser och möjligheter att bidra med sina erfarenheter inför utredning och beslutsfattande i viktiga frågor.</P>
<P class="p36 ft10">Analysgruppen söker spegla hur samhällets förhållningssätt när det gäller bemötande av människor som är berörda påverkar de långsiktiga effekterna av en katastrof. Här redovisas gruppens erfarenheter från möten med ett stort antal anhöriga och överlevande och med andra som i sina yrkesroller mött drabbades berättelser och reaktioner och dragit slutsatser av dessa möten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p55 ft11">I avsnittet belyses inledningsvis frågan om samhällets förhållningssätt och beredskap gällande det psykiska och sociala stödet i samband med Estoniakatastrofen samt förhållningssättet gällande kommunikation mellan myndigheter, medier och de berörda. Därefter följer en sammanfattning av analysgruppens studier av svenska utredningsarbeten gällande samhällets katastrofberedskap. Av- slutningsvis ges en beskrivning av katastrofberedskapen i några europeiska länder.</P>
<P class="p1 ft12">Psykiskt och socialt stöd</P>
<P class="p56 ft10">Den svenska hälso- och sjukvården ställdes inför svåra prov som följd av Estoniakatastrofen. Behovet av somatisk vård var inte det primära, utan istället behoven hos det</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft6">11</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d112x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft8">I N T R O D U K T I O N</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p37 ft10">stora antalet människor som drabbades psykiskt och socialt.</P>
<P class="p38 ft10">Analysgruppen granskar de insatser som gjordes i kommuner och landsting och söker belysa vilken beredskap som fanns att omhänderta dels anhöriga och överlevande, dels andra människor som t.ex. i sin yrkesroll kom i kontakt med Estoniakatastrofen.</P>
<P class="p42 ft12">Kommunikation mellan berörda parter</P>
<P class="p40 ft11">Vid en extraordinär händelse, som Estoniakatastrofen, uppstår ett omedelbart behov av information och kommunikation mellan många olika parter. Berörda myndigheter och beslutsfattare behöver tillförlitlig information för att kunna analysera behovet av insatser och åtgärder. Direkt drabbade söker svar på frågor om vad som hänt och vad händelsen innebär för dem och deras anhöriga och vänder sig ofta åt olika håll för att få svar. Massmedierna vill ge allmänheten en korrekt nyhetsförmedling så snabbt som möjligt och söker därför information genom olika kanaler. Detta står i konflikt med det faktum att det vid händelser av extraordinär karaktär råder brist på information, åtminstone i det initiala skedet. Det är därför mycket viktigt att den knapphändiga information som finns att tillgå kan förmedlas mellan berörda personer och instanser.</P>
<P class="p57 ft10">Här beskrivs de väsentliga delar av katastrofberedskapen och katastrofhanteringen som utgörs av information och kommunikation. Behovet av att planlägga informationsarbetet, bygga upp nätverk för samverkan och genomföra övningar med en övergripande målsättning att förbättra kommunikationen med dem som berörs särskilt och tillgodose deras behov av information belyses.</P>
<P class="p42 ft19">Utredningar om katastrofberedskap</P>
<P class="p43 ft11">Sverige har historiskt sett varit förskonat från omfattande katastrofer. Vi behöver inte gå längre än till våra grannländer för att finna en annorlunda situation. Under senare år har dock ett antal händelser bidragit till att öka medvetenheten om de risker och hot samhällen av idag utsätts för. Som ett resultat av detta har det under <NOBR>1990-talet</NOBR> gjorts ett antal utredningar gällande samhällets katastrofberedskap.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p46 ft10">Analysgruppen redovisar i kortfattad form några av de kunskaper som inhämtats genom studier av utredningsarbeten med relevans för uppdraget.</P>
<P class="p58 ft19">Internationella jämförelser</P>
<P class="p49 ft11">I enlighet med direktiven har analysgruppen sökt att beakta internationella erfarenheter av betydelse för granskningen av Estoniakatastrofen. I den tidigare delrapporten gjordes därför en redovisning av åtgärder som vidtogs i samband med flyg- och fartygsolyckor som inträffat under senare år. Avslutningsvis i detta avsnitt redovisas i jämförande syfte en översiktlig beskrivning av några europeiska länders planering och organisation av den nationella katastrofberedskapen. Analysgruppen har valt att studera förhållandena i Norge, Finland, Storbritannien, Tyskland och Nederländerna.</P>
<P class="p59 ft15">Avsnitt 5 Processen</P>
<P class="p6 ft19">Redogörelse för analysgruppens arbetsprocess</P>
<P class="p49 ft10">I ett femte avsnitt i rapporten redogörs för analysgruppens eget arbete. Här redovisas inledningsvis gruppens förhållningssätt gällande bemötandet av anhöriga och överlevande och även gruppens strategi för informations- och massmediearbetet.</P>
<P class="p47 ft10">Vidare görs en sammanfattning av kunskaper som gruppen inhämtat under granskningsarbetet för denna rapport, kunskaper som inhämtats genom bland annat seminarier samt genom intervjuer och samtal med personer som involverades i Estoniafrågan.</P>
<P class="p7 ft15">Avsnitt 6 Analys</P>
<P class="p6 ft19">Slutsatser av analysgruppens granskningsarbete</P>
<P class="p49 ft11">Avsnittet Analys innehåller analysgruppens principiella syn på omhändertagande av omkomna efter katastrofer, om samhällets syn på och bemötande av anhöriga och om frågor rörande överlevande och anhörigas integritet i relation till mediernas bevakning och myndigheternas informationsarbete.</P>
<P class="p60 ft10">Vidare presenteras analysgruppens slutsatser beträffande den psykiska och sociala stödverksamheten i sam-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft6">12</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d113x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft8">I N T R O D U K T I O N</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p54 ft10">band med Estoniakatastrofen. Därefter redovisas gruppens uppfattning om statsledningens symboliska roll i samband med katastrofer av nationell omfattning.</P>
<P class="p61 ft11">Avslutningsvis presenteras analysgruppens slutsatser rörande brister i samhällets katastrofberedskap med fokus på frågor om kommunikation och information i samband med Estoniakatastrofen. Här berörs ingående statsledningens roll, därpå presenteras slutsatser rörande informationsarbetet i Regeringskansliet, lednings- och samordningsfrågor, kommunikation och samverkan mellan olika aktörer samt avslutningsvis kommunernas roll i samhällets framtida organisation för katastrofberedskap.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft15">Avsnitt 7 Slutord</P>
<P class="p62 ft10">I ett avslutande avsnitt förmedlas i enlighet med direktiven några sammanfattande reflektioner kring analysgruppens uppdrag och arbetsprocess.</P>
<P class="p63 ft15">Bilagor – Avsnitt 8 Att leva med och lära av Estonia</P>
<P class="p64 ft10">I avsnittet Bilagor återfinns en dokumentation av möten med anhöriga och överlevande och med människor som på olika sätt kom i kontakt med katastrofens följder. Bilagorna utgör ett underlag för det svenska samhällets fortsatta lärande.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft6">13</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB348d1/GNB348d114x1.jpg" style="width:669px;height:465px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft8">A V S N I T T 2 R E K O M M E N D A T I O N E R</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p65 ft10">"Estoniakatastrofen saknar motsvarighet i vår moderna historia. Analysgruppen bör därför söka belysa de långsiktiga återverkningarna för vårt samhälle av ett händelseförlopp av detta slag."</P>
<P class="p54 ft10">"Granskningen bör även ge erfarenheter för det framtida agerandet vid eventuella katastrofer. Ytterst handlar det om hur samhällets katastrofberedskap skall kunna stärkas." Ur analysgruppens kommittédirektiv.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d115x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p66 ft8">A N A L Y S G R U P P E N S R E K O M M E N D A T I O N E R</P>
<P class="p67 ft9">Analysgruppens rekommendationer</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft15">Att lära av Estonia</P>
<P class="p40 ft10">Estoniakatastrofen var en nationell och internationell olycka som ställde det svenska samhället liksom berörda grannländer inför frågor av en art som vårt land saknade erfarenhet av. Estonias förlisning påverkade livet för tusentals människor.</P>
<P class="p38 ft11">De överlevande var med om en händelse för vilken de allra flesta av oss saknar referensramar och som de för alltid kommer att bära med sig i livet. För de anhöriga – makar, barn, syskon, föräldrar, övrig släkt och vänner – tog livet en annan väg efter katastrofen. Många människor kom i sina yrkesroller i nära kontakt med katastrofen.</P>
<P class="p38 ft11">Analysgruppen har under sitt uppdrag fått förmånen att möta många av de människor som på olika sätt berördes av Estonia. Alla har generöst och öppet delat med sig av djupt individuella erfarenheter som varit av stort värde för utredningen. Med hjälp av dessa människor kan analysgruppen presentera förslag till åtgärder som gruppen hoppas kan bidra till att förbättra beredskapen för det oväntade och förståelsen för dess konsekvenser.</P>
<P class="p5 ft15">Värdigt omhändertagande</P>
<P class="p43 ft11">Analysgruppen föreslår att den svenska regeringen ser över lagstiftningen rörande räddningstjänstens uppgifter i syfte att utsträcka räddningstjänstens ansvar och befogenhet att agera då det gäller omhändertagande av omkomna vid större olyckor och katastrofer.</P>
<P class="p68 ft10">Analysgruppen föreslår vidare att den svenska regeringen verkar för att internationella överenskommelser kan träffas inom detta område.</P>
<P class="p42 ft15">Anhörigas och överlevandes principiella rätt</P>
<P class="p40 ft10">Regeringens och myndigheternas planering av katastrofberedskap bör fästa särskild uppmärksamhet på hur bemö-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p69 ft10">tandet av människor som berörs av en katastrof skall organiseras. Analysgruppen rekommenderar att hänsyn tas till anhörigas och överlevandes principiella rätt att erbjudas delaktighet i för dem väsentliga beslut som föranleds av katastrofen.</P>
<P class="p55 ft10">Ett lämpligt tillvägagångssätt härvidlag kan vara att ha som regel att tillsätta en referensgrupp, bestående av representanter för anhöriga eller på annat sätt berörda, som kan följa regeringens eller aktuell myndighets arbete på nära håll, och bidra till att information når fram till övriga berörda.</P>
<P class="p5 ft15">Mediers bemötande av drabbade</P>
<P class="p70 ft11">För att förbättra mediernas förutsättningar att bemöta drabbade och personligen berörda vid och efter katastrofer samt stora olyckor rekommenderar analysgruppen att katastrofpsykologi skall ingå i de statliga journalistutbildningarna redan i grundutbildningen. Analysgruppen rekommenderar också att möjlighet till fördjupning och fortbildning skall erbjudas i dessa ämnen för journalister som arbetar med rapportering från kris- och katastrofsituationer.</P>
<P class="p71 ft15">Psykisk och social stödverksamhet i Sverige</P>
<P class="p45 ft19">Ett nationellt centrum för katastrofpsykiatri</P>
<P class="p72 ft11">Analysgruppens uppdrag har varit att genom en granskning av händelserna efter Estoniakatastrofen söka sammanfatta erfarenheter för det framtida agerandet vid katastrofer, för att därigenom bidra till att stärka samhällets katastrofberedskap. Med anledning av detta rekommenderar analysgruppen att ett nationellt centrum för katastrofpsykiatri inrättas vars främsta uppgift är att bidra till att utveckla den nationella kunskapen om katastrofer</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft6">15</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d116x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft8">A N A L Y S G R U P P E N S R E K O M M E N D A T I O N E R</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p37 ft10">och katastrofpsykiatri och att bland annat genom utbildningsinsatser utgöra ett stöd för krisgrupper i landet.</P>
<P class="p73 ft12">Forskning och erfarenhetsutbyte</P>
<P class="p40 ft10">Vid ett nationellt centrum för katastrofpsykiatri bör forskning bedrivas inom området. Erfarenhetsutbyte bör regelmässigt ske med andra länder. Forskningsresultat och lärdomar kommer att kunna utgöra en värdefull tillgång vid planläggning av katastrofberedskap i det svenska samhället.</P>
<P class="p74 ft12">Utbildning och övning</P>
<P class="p40 ft11">Utbildning och övning i psykiskt och socialt stöd samt omhändertagande vid en katastrof kan bedrivas och initieras genom ett nationellt katastrofpsykiatriskt centrum. Verksamheten bör framförallt riktas mot representanter för samhällsorgan som ingår i samhällets organisation för katastrofberedskap men även medier och intresserad allmänhet bör kunna utgöra målgrupp för exempelvis utbildning.</P>
<P class="p75 ft19">För uthållighet i det psykiska och sociala stödet</P>
<P class="p43 ft10">Analysgruppen rekommenderar att sjukvårdshuvudmännen tillser att det finns resurser som medger uthållighet i stöd och omhändertagande av dem som närmast berörs av en katastrof. Organisationen bör genomlysas så att resurser hos olika huvudmän bättre kan tas tillvara. Detta inbegriper även resurser hos frivilligorganisationer.</P>
<P class="p76 ft22">Det psykiska och sociala stödet i hälso- och sjukvårdens samt kommunernas katastrofplanering</P>
<P class="p37 ft11">Regeringen bör verka för att den centrala medicinska katastrofplaneringen inom landstingen, på akutsjukhus och andra vårdinstanser samt inom kommuner omfattar en detaljerad planering för hur behovet av psykiskt och socialt stöd vid stora olyckor och katastrofer skall tillgodoses. Planeringen av den psykiska och sociala stödverksamheten bör i möjligaste mån vara likartad men hänsyn skall tas till olikheter i de svenska kommunerna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft12">Samverkan och samordning</P>
<P class="p77 ft11">Regeringen bör även verka för att nämnda planer för katastrofberedskap innehåller en organisation med fastare former för samverkan mellan olika samhällsorgan och samordning av insatser i samband med och efter en katastrof. Analysgruppen vill här, bland annat med beaktande av kunskaper som inhämtats vid internationella jämförelser, fästa särskild uppmärksamhet på svenska frivilligorganisationers möjlighet att bidra med insatser vid katastrofer. Gruppen föreslår att det inom landsting och kommuner genomförs en inventering av lokala resurser för ändamålet.</P>
<P class="p74 ft12">Planering för långsiktig stödverksamhet</P>
<P class="p78 ft10">I planer för katastrofberedskap bör särskild vikt fästas vid detaljerad planering för hur det långsiktiga stödet skall utformas och aktiv uppföljning möjliggöras liksom för hur stödkontakter skall avvecklas.</P>
<P class="p79 ft19">Insatser för involverad personal</P>
<P class="p80 ft10">I planer för ledning och organisation av psykosocial verksamhet på alla nivåer i samhällets organisation för katastrofberedskap bör särskilt beaktas hur stöd och uppföljande samtal för involverad personal och frivilliga skall utformas och genomföras.</P>
<P class="p81 ft15">Nationell sorgedag</P>
<P class="p77 ft10">Analysgruppen noterar att Sverige saknar formella rutiner för landssorg. Man kan ha olika syn på det lämpliga i att formalisera uttrycken för nationell sorg men genomtänkta former och ceremoniel kan vara ett stöd i en katastrofsituation. Analysgruppen vill därför föreslå att regeringen överväger formerna för ett ceremoniel vid landssorg eller nationell sorgedag.</P>
<P class="p82 ft18">Förbättrad informationsberedskap i Regeringskansliet</P>
<P class="p83 ft10">För att skapa en grund för den särskilda informationsberedskap som krävs vid en katastrofsituation rekommenderar analysgruppen att en permanent organisation skapas inom Regeringskansliet.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft6">16</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d117x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft8">A N A L Y S G R U P P E N S R E K O M M E N D A T I O N E R</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p61 ft10">Analysgruppen förordar att Regeringskansliet organiserar informationsberedskapen huvudsakligen enligt de principer som framgår av utredningen om ledningsberedskap som genomförts inom Regeringskansliet.</P>
<P class="p61 ft11">Enligt analysgruppens mening bör informationsarbetet ta sin utgångspunkt i en strategi och organisation som:</P>
<P class="p84 ft10"><SPAN class="ft6">•</SPAN><SPAN class="ft23">Är förankrad och står i direkt kontakt med den politiska ledningen</SPAN></P>
<P class="p85 ft11"><SPAN class="ft6">•</SPAN><SPAN class="ft24">Inkluderar en funktion för kontinuerlig analys av dagsläget och den väntade utvecklingen</SPAN></P>
<P class="p84 ft11"><SPAN class="ft6">•</SPAN><SPAN class="ft24">Betonar vikten av en genomtänkt kommunikationsstrategi som bygger på tydlighet, såväl i budskap som genom val av företrädare i relation till medier, berörda och allmänheten</SPAN></P>
<P class="p84 ft11"><SPAN class="ft6">•</SPAN><SPAN class="ft24">Strävar efter att lägga informations- och ledningsansvaret hierarkiskt och geografiskt så nära de av en katastrof berörda individerna som möjligt i syfte att motverka att frågor i onödan hamnar på högsta politiska nivå</SPAN></P>
<P class="p86 ft10"><SPAN class="ft6">•</SPAN><SPAN class="ft23">Tillhandahåller information om Regeringskansliets och regeringens roll i det uppkomna läget, vilka beslut</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p87 ft10">som väntas etc., samt vid behov upplyser om vilken roll övriga samhällsorgan har</P>
<P class="p88 ft10"><SPAN class="ft6">•</SPAN><SPAN class="ft23">Har resurser och förmåga att bemöta dem som vänder sig till Regeringskansliet</SPAN></P>
<P class="p88 ft11"><SPAN class="ft6">•</SPAN><SPAN class="ft24">Särskilt uppmärksammar behoven bland drabbade och personligen berörda</SPAN></P>
<P class="p54 ft6"><SPAN class="ft6">•</SPAN><SPAN class="ft25">Har en uthållighet att klara även utdragna situationer</SPAN></P>
<P class="p58 ft15">Ledning, planering och övning</P>
<P class="p62 ft11">Regeringen bör skyndsamt tillsätta en utredning med uppgift att utreda beredskapen för katastrofer. Utredningen bör omfatta <NOBR>lednings-,</NOBR> samordnings- och informationsfrågor. Det övergripande syftet bör vara att genom lag eller annan författning klargöra sektorsmyndigheternas och de områdesvis ansvariga organens ansvar och befogenheter. För att så skall kunna ske krävs att en enhetlig terminologi skapas inom området katastrofberedskap. Det kan även innebära att nuvarande beredskap kompletteras med ett tredje steg – katastrofberedskap – att tillämpas vid svåra påfrestningar i fred.</P>
<P class="p89 ft10">Även totalförsvarets roll vid katastrofer måste klarläggas.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft6">17</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB348d1/GNB348d118x1.jpg" style="width:669px;height:482px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft8">A V S N I T T 3 E N P R E S E N T A T I O N A V T E R M E R O C H B E G R E P P O C H S A M H Ä L L E T S</P>
<P class="p90 ft8">O R G A N I S A T I O N F Ö R K A T A S T R O F B E R E D S K A P</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft10">Den finska räddningstjänsten ansvarade med bistånd från den svenska sidan för räddningsinsatserna. 137 människor räddades till livet och 92 döda<SPAN class="ft26">1 </SPAN>omhändertogs.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d119x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p91 ft8">P R E S E N T A T I O N</P>
<P class="p92 ft9">1</P>
<P class="p93 ft9">Enhetlig terminologi behövs</P>
<P class="p94 ft12">Det offentliga Sveriges agerande vid katastrofer behöver stärkas.</P>
<P class="p95 ft27">Behovet av en enhetlig terminologi för att avgöra vilka händelser som kan betecknas som katastrofer är stort.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft6"><SPAN class="ft28">I</SPAN>analysgruppens direktiv beskrivs uppdraget med bland annat följande rader:</P>
<P class="p96 ft29">”Estoniakatastrofen saknar motstycke i vår moderna historia. Analysgruppen bör därför söka belysa de långsiktiga återverkningarna för vårt samhälle av ett händelseförlopp av detta slag.”</P>
<P class="p97 ft29">”En granskning är särskilt viktig för att stärka allmänhetens förtroende för statsmakternas och det offentliga Sveriges agerande i samband med händelser av katastrofkaraktär. Granskningen bör även ge erfarenheter för det framtida agerandet vid eventuella katastrofer. Ytterst handlar det om hur samhällets katastrofberedskap skall kunna stärkas.”</P>
<P class="p98 ft10">Det är analysgruppens uppfattning att en sådan förbättring av tilltron kräver att information ges om organisation, resurser och beredskap och att det visas att åtgärder vidtas för att undanröja brister.</P>
<P class="p61 ft10">För att kunna samla erfarenheter, som stärker katastrofberedskapen och förbättrar det framtida agerandet vid eventuella katastrofer, är det nödvändigt att definiera begreppet katastrof. Vad innebär en katastrof och hur känns den igen? När väl katastrofbegreppet är definierat kan andra frågor besvaras. Vilka krav kan ställas på myndigheter och andra aktörer i en katastrofsituation?</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p99 ft10">Vilka erfarenheter för den framtida katastrofberedskapen kan hämtas ur en granskning av Estoniakatastrofen?</P>
<P class="p100 ft10">Ytterligare frågor att besvara beträffande samhällets beredskap för katastrofer kan vara:</P>
<P class="p88 ft11"><SPAN class="ft6">•</SPAN><SPAN class="ft24">hur skall samhällets beredskap organiseras för att uppfylla kraven</SPAN></P>
<P class="p88 ft11"><SPAN class="ft6">•</SPAN><SPAN class="ft24">hur är ansvaret formellt uppdelat mellan olika organ inom den samhälleliga beredskapen</SPAN></P>
<P class="p88 ft11"><SPAN class="ft6">•</SPAN><SPAN class="ft24">vilket ansvar har det offentliga Sverige för bemötandet av de drabbade och vilka blir de psykologiska, praktiska och ekonomiska konsekvenserna för dem som personligen är drabbade</SPAN></P>
<P class="p88 ft10"><SPAN class="ft6">•</SPAN><SPAN class="ft23">vilken informationsberedskap i relation till olika aktörer bör finnas i samhället, med särskild betoning på kommunikationen med de direkt drabbade och andra berörda</SPAN></P>
<P class="p88 ft10"><SPAN class="ft6">•</SPAN><SPAN class="ft23">vilka krav på ledarskap och beslutsfattande kan ställas på politiker på olika nivåer i samhället i samband med händelser av katastrofkaraktär.</SPAN></P>
<P class="p44 ft15">Samhället behöver förbättrad katastrofberedskap</P>
<P class="p70 ft10">Det finns idag ett behov av en översyn och modernisering av katastrofberedskapen. Under senare år har samhället drabbats av flera svåra händelser som krävt många dödsoffer eller inneburit stora materiella skador. Miljöhot och teknologiska hot ökar sårbarheten. För att på ett ändamålsenligt sätt tillvarata de resurser som samhället förfo-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft6">19</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d120x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft8">P R E S E N T A T I O N</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p54 ft10">gar över pågår en översyn beträffande hur totalförsvarets resurser bättre skall kunna användas i fredstid.</P>
<P class="p61 ft11">Analysgruppens intervjuer med beslutsfattare och ansvariga inom Regeringskansliet bekräftar denna bild och visar att regeringen och Regeringskansliet stod utan vägledning inför en händelse som Estoniakatastrofen. Hade det däremot rört sig om ett hot mot landets säkerhet skulle en färdig plan varit utarbetad och väntat på att bli verkställd, uppger samma personer. I situationen efter Estonias förlisning saknades motsvarande planer inom Regeringskansliet.</P>
<P class="p36 ft11">En svårighet som påpekas från flera av dem som arbetar med katastrofberedskap är att det råder oklarheter om vilka typer av händelser som skall medföra ett utökat ansvar för staten och vem som skall avgöra när statens samlade resurser skall användas. Oklarheterna hänger delvis samman med den terminologi som används. Samma termer förekommer på olika håll men får i viss mån olika betydelse beroende på hur aktörerna definierar och använder begreppen. Vissa begrepp är definierade i förarbeten till lagar eller i förslag till lagtexter. I andra texter och sammanhang får samma termer mer informella betydelser, till</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p54 ft10">exempel i massmediernas skildringar och i vardagligt språkbruk.</P>
<P class="p101 ft15">Ett genomtänkt val av termer är av avgörande betydelse</P>
<P class="p102 ft11">De vanligaste termer som förekommer i ovan nämnda sammanhang är begreppen <SPAN class="ft27">katastrof, kris, stor olycka, extraordinär händelse, svår påfrestning och allvarlig störning</SPAN>. En inledande genomgång av dessa termer med deras språkliga grunder är därför av praktisk nytta. Analysgruppen är medveten om att avsnittet kan anses lägga alltför stor vikt vid rent semantiska frågor utan saklig betydelse. Så är emellertid inte fallet.</P>
<P class="p36 ft11">Den offentliga verksamheten i en rättsstat regleras genom generella normer. Ett genomtänkt val av termer och deras definitioner är av avgörande betydelse för att de politiska beslutsfattarna, genom författningstexter, på ett klart och sammanhängande sätt skall kunna bestämma vilka verksamheter en viss situation skall utlösa samt vilka förpliktelser och befogenheter som i ett visst läge tillkommer olika aktörer i den struktur som samhällets agerande inför dessa påfrestningar kräver och omfattar.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft6">20</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d121x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p15 ft8">P R E S E N T A T I O N</P>
<P class="p103 ft30">2 Viktiga begrepp</P>
<P class="p104 ft21">Genomgång av begreppen stor olycka, allvarlig störning, kris, extraordinär händelse, svår påfrestning och katastrof.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p37 ft6"><SPAN class="ft31">B</SPAN>egreppet katastrof och andra termer används för att beskriva händelser av katastrofkaraktär. Begreppen är hämtade från utredningar, författningstexter, instruktioner, beredskapsplaner och andra texter som reglerar statens ansvar och myndigheternas verksamheter.</P>
<P class="p41 ft11">Beträffande vad som innebär krig eller krigshot råder ingen tveksamhet: begreppen är tydliga och ansvaret är definierat. När det gäller andra händelser som ställer krav på samhällets beredskap råder däremot otydlighet både rörande vilka begrepp som skall användas i en officiell nomenklatur och vilket ansvar och vilka befogenheter som bör åvila samhällets olika aktörer.</P>
<P class="p105 ft10">Syftet med genomgången av tillämplig terminologi är att finna en praktisk innebörd av några begrepp som används idag och därmed bidra till en förenkling av begreppsfloran som kan bidra till att katastrofberedskapen förbättras.</P>
<P class="p81 ft15">Stor olycka eller allvarlig störning</P>
<P class="p106 ft10">I Hot- och riskutredningen<SPAN class="ft26">2 </SPAN>delas katastrofsituationer upp i två grupper:</P>
<P class="p54 ft6"><SPAN class="ft6">•</SPAN><SPAN class="ft25">stora olyckor, där räddningstjänsten har ansvaret</SPAN></P>
<P class="p107 ft6"><SPAN class="ft6">•</SPAN><SPAN class="ft25">allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner.</SPAN></P>
<P class="p108 ft32">När <SPAN class="ft21">stora olyckor </SPAN>inträffar aktiveras räddningstjänsten med det ansvar och de befogenheter som regleras i Räddnings-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p109 ft11">tjänstlagen.<SPAN class="ft33">3 </SPAN>Enligt denna lag har den som utses till räddningsledare långtgående befogenheter att rekvirera de resurser som han eller hon bedömer som nödvändiga. Räddningstjänstens uppgift är att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljö. Räddningstjänstens insatser är alltså en metod att avhjälpa de direkta konsekvenserna av den inträffade stora olyckan.</P>
<P class="p110 ft10">En olycka, av större eller mindre omfattning, kan beskrivas som en <SPAN class="ft20">normal störning </SPAN>som samhället skall klara av utan svårigheter beträffande ledning och ansvarsfördelning.</P>
<P class="p61 ft11">Vid <SPAN class="ft27">allvarliga störningar </SPAN>däremot räcker inte de resurser som räddningstjänsten förfogar över varför koordination krävs mellan flera sektorers insatser. Förloppet kan även få långsiktiga konsekvenser för samhället, i synnerhet för de berörda. Begreppet beskriver en situation eller ett tillstånd och är således inte en term som utgör grunden för ansvarsförhållanden mellan olika samhälleliga aktörer.</P>
<P class="p111 ft11">Begreppet störning används också i andra utredningstexter och då med olika valörer: normal och allvarlig störning. En normal störning är att betrakta som en olycka eller annan händelse som skall kunna hanteras inom ramen för samhällets normala beredskap inom kommuner och landsting medan en allvarlig störning närmast kan liknas vid det som av regeringen och andra definieras som en svår påfrestning på samhället i fred.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft6">21</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d122x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft8">P R E S E N T A T I O N</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft15">Kris</P>
<P class="p40 ft10">Begreppet <SPAN class="ft20">kris </SPAN>och relaterade termer som krisberedskap, krishantering och krisgrupp förekommer i samband med att samhällets beredskap diskuteras. Ordet kris används i vissa sammanhang<SPAN class="ft26">4 </SPAN>synonymt med begreppet svår påfrestning som presenteras längre fram i detta kapitel.</P>
<P class="p38 ft11">Ordet kris är liksom ordet katastrof något av ett modeord i det vardagliga språket. Det används dagligen i medierna för att beteckna händelser och situationer av större eller mindre betydelse för olika grupper människor eller för enskilda. Ekonomiska och psykologiska förhållanden rubriceras som kriser liksom plötsliga händelser eller utdragna förlopp. Säkerhetspolitiska situationer liksom sjukdomsförlopp, olyckor och katastrofer kan alla falla under samlingstermen kris i olika sammanhang.</P>
<P class="p112 ft6">Begreppet kris är också benämningen på ett psykiskt</P>
<P class="p113 ft35">Force majeure är en term som används inom juridiken för att beskriva sådana omständigheter som kan befria en part från att behöva fullgöra ett ingånget avtal. Ett motsvarande uttryck i äldre svensk lagtext är ”händelser de av högre hand komma”. Motsvarigheten utomlands är enligt Nationalencyklopedin latinets <SPAN class="ft34">vis major</SPAN>, engelskans <SPAN class="ft34">Act of God</SPAN>, och tyskans <SPAN class="ft34">Höhere Gewalt</SPAN>. Det är svårt att exakt ange vad som skall räknas som force majeure. I 1905 års köplag angavs som exempel ”krig, införselförbud eller därmed jämförlig händelse”. I 1990 års köplag används uttrycket ”händelser utom kontroll”, vilket allmänt anses omfatta en större grupp händelser än force majeure, bl.a. stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Med hänsyn till önskemålet att bättre precisera de ansvarsbefriande omständigheterna förses avtal ofta med force majeure- eller befrielseklausuler.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p46 ft10">tillstånd som en människa kan befinna sig i då hon råkar i en sådan livssituation att hennes tidigare erfarenheter och inlärda reaktionssätt inte är tillräckliga för att hon skall förstå och psykiskt bemästra den aktuella situationen.<SPAN class="ft26">5</SPAN></P>
<P class="p47 ft11">Ordet kris kommer från grekiskans ”krisis” som betyder ungefär ”avgörande”. Inneboende i ordet finns således betydelsen att en kris är ett skeende som innebär förändring i en eller annan riktning. En kris är alltså inte ett stadigvarande tillstånd.</P>
<P class="p47 ft10">Vad som i detta sammanhang kan betraktas som en kris kan definieras med utgångspunkt i hur de centrala aktörerna <SPAN class="ft20">uppfattar </SPAN>situationen<SPAN class="ft26">6</SPAN>:</P>
<P class="p54 ft6"><SPAN class="ft6">•</SPAN><SPAN class="ft25">betydande värden står på spel (hotas)</SPAN></P>
<P class="p54 ft6"><SPAN class="ft6">•</SPAN><SPAN class="ft25">begränsad tid står till förfogande</SPAN></P>
<P class="p30 ft6"><SPAN class="ft6">•</SPAN><SPAN class="ft25">omständigheterna präglas av betydande osäkerhet.</SPAN></P>
<P class="p114 ft15">Extraordinära händelser</P>
<P class="p78 ft11">Begreppet <SPAN class="ft27">extraordinära händelser </SPAN>används i ett flertal och mer formella sammanhang för att beskriva problembilden vid händelser där samhället bör ha beredskap. Inte heller dessa situationer kan entydigt definieras, istället beskrivs de utifrån vissa utmärkande drag. En extraordinär situation innebär att den avviker från det normala, uppstår plötsligt och utan förvarning, hotar grundläggande värden och kräver snabba beslut. Därtill kännetecknas den enligt Utredningen om ledningsövning för Regeringskansliet<SPAN class="ft33">7 </SPAN>av:</P>
<P class="p115 ft10"><SPAN class="ft6">•</SPAN><SPAN class="ft23">att den är av omfattande betydelse för samhället och för många människor och berör oss nationellt eller internationellt</SPAN></P>
<P class="p116 ft10"><SPAN class="ft6">•</SPAN><SPAN class="ft23">att det inledningsvis finns begränsad information om vad som hänt</SPAN></P>
<P class="p117 ft11"><SPAN class="ft6">•</SPAN><SPAN class="ft24">att den utlöser stor aktivitet i massmedierna, vilket resulterar i att höga krav ställs på information från Regeringskansliet och myndigheter</SPAN></P>
<P class="p116 ft10"><SPAN class="ft6">•</SPAN><SPAN class="ft23">att den pågår dygnet runt och ger inblandade begränsade möjligheter till vila.</SPAN></P>
<P class="p118 ft10">Begreppet <SPAN class="ft20">extraordinär händelse </SPAN>kan också sammanfattas som händelser av så extrema orsaker att de rimligen inte</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft6">22</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d123x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft8">P R E S E N T A T I O N</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p37 ft10">kan förutsägas och därmed inte planeras för.<SPAN class="ft26">8 </SPAN>Det är trots detta nödvändigt att planera och försöka förutse vilka krav som kan komma att ställas på olika institutioner vid dessa händelser. Det finns ingen möjlighet för det allmänna att avsäga sig ansvar genom att här åberopa force majeure.</P>
<P class="p81 ft15">Svår påfrestning</P>
<P class="p40 ft11">Hot- och riskutredningen använde begreppet <SPAN class="ft27">allvarlig störning </SPAN>i en genomgång av sju scenarier där den ansåg det nödvändigt att ställa krav på samhällets beredskap i fred. Dessa scenarier finns inkluderade i 12 definierade fredstida områden som regeringen<SPAN class="ft33">9 </SPAN>valt ut för att exemplifiera som områden där beredskapen behöver vara särskilt god. Regeringens samlande term för att beskriva de tillstånd som dessa scenarier utlöser är <SPAN class="ft27">svår påfrestning</SPAN>, vilket också är en term som förekommer i flera andra utredningstexter och lagstiftning. Såväl en svår påfrestning som en allvarlig störning kräver att samhällsinsatser koordineras för att kunna utnyttjas på bästa sätt, vilket i sin tur förutsätter ledningsförmåga.</P>
<P class="p57 ft11">Med anledning av likheterna mellan begreppen allvarlig störning och svår påfrestning har analysgruppen för att förenkla begreppsbilden valt att använda begreppet <SPAN class="ft27">svår påfrestning </SPAN>i den fortsatta framställningen. Detta begrepp förekommer som nämnts i författningstexter och har en tydligare definition beträffande statens ansvar och vilka resurser som bör tas i anspråk än vad som ryms inom begreppet <SPAN class="ft27">allvarlig störning</SPAN>.</P>
<P class="p119 ft11">De tidigare nämnda situationerna där särskilt god beredskap är nödvändig omfattar nedfall av radioaktiva ämnen, svåra störningar i viktiga infrastruktursystem, översvämningar och dammbrott, massflykt av asyl- och hjälpsökande till Sverige, allvarlig smitta, terrorism, kemikalieolyckor och utsläpp av farliga ämnen samt störningar i samhällsviktiga datasystem.</P>
<P class="p105 ft10">Exemplifieringen visar var svåra påfrestningar kan uppstå. Listan kan dock knappast göra anspråk på att vara fullständig. Det är inte heller säkert att situationer liknande de uppräknade leder till svåra påfrestningar för samhället eftersom situationerna kan variera i svårighetsgrad.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p120 ft11">Det finns inte några säkra hållpunkter för vad som bör betecknas som en svår påfrestning. De ovan uppräknade områdena är alla exempel på extrema situationer där det krävs olika typer av insatser, samordning av resurser och olika former av ansvarsfördelning. De är dock inte till stor hjälp för den som vill fastställa vad en svår påfrestning egentligen innebär.</P>
<P class="p121 ft11">En svår påfrestning kännetecknas av att: Den avviker från det som betraktas som normalt, uppstår hastigt och mer eller mindre oväntat samt utan förvarning, hotar grundläggande värden och kräver snabba beslut. Flera samhällssektorer berörs, vilket gör det nödvändigt med koordinerad och koncentrerad insats av flera instanser. Utgångspunkten är att den ansvarsfördelning som normalt finns mellan olika myndigheter skall vara grunden även vid svåra påfrestningar.</P>
<P class="p75 ft19">Ett utdraget tillstånd</P>
<P class="p122 ft11">Betydelsen av ordet påfrestning är i dagligt tal något som orsakar fysisk eller psykisk trötthet, den innebär således ett utdraget förlopp. Vid en svår påfrestning på samhället måste tillräckliga resurser finnas för att hantera den akuta situationen och samtidigt förutse de åtgärder som behövs för att klara av att möta konsekvenserna i ett mer utdraget tillstånd. Det kan innebära att resurser måste omfördelas och ansvar överföras mellan olika nivåer i samhället.</P>
<P class="p123 ft22">Skillnaden mellan en stor olycka och en svår påfrestning</P>
<P class="p124 ft11">Det som definieras som en svår påfrestning är inte en enskild händelse som exempelvis en svår olycka eller ett sabotage. Däremot kan en svår olycka eller ett sabotage utvecklas till att bli en svår påfrestning. Påfrestningen är ett faktum när en eller flera händelser eskalerar till att omfatta flera delar av samhället och det uppstår allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner eller när grundläggande värden hotas. Viktigt att notera är att detta kan ske på mycket kort tid. För att hantera händelsen krävs att flera olika sektorer inom samhället samverkar.</P>
<P class="p125 ft6">Till skillnad från läget i samband med en stor olycka</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft6">23</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d124x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft8">P R E S E N T A T I O N</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p54 ft11">ställs därmed andra krav på lednings- och beslutsförmåga på politisk nivå vid en svår påfrestning. Behoven av samhällsinsatser inom olika områden kan förväntas kvarstå under en lång tid. Efter Estoniakatastrofen har de långsiktiga samhällsinsatserna inneburit att politiska beslut fattats, att myndigheter fattat egna beslut och verkställt regeringsbeslut, att praktisk hjälp och psykologiskt stöd erbjudits dem som direkt berördes av olyckan eller att det funnits behov av stöd som inte tillgodosetts, att information lämnats ut från det offentliga samhällets aktörer till de personligen berörda, medierna och allmänheten och att ytterligare behov av kommunikation mellan dessa parter varit nödvändig.</P>
<P class="p35 ft10">Skillnaden mellan en stor olycka och en svår påfrestning kan alltså betraktas som en artskillnad snarare än en gradskillnad,<SPAN class="ft26">10 </SPAN>vilket kan illustreras på följande sätt:</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p3 ft36">Hot/risk</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p3 ft36">Vilka grundläggande</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p3 ft36">Vilka myndigheter</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td16"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p3 ft36">värden hotas?</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td18"><SPAN class="p3 ft36">berörs och vilka</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td16"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p3 ft36">åtgärder krävs?</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td16"><SPAN class="p3 ft37">Olyckor</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p3 ft38">liv, miljö och egendom</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p3 ft39">polis, räddningstjänst</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td16"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p3 ft37">och sjukvård</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p126 ft36">Förutom ovanstående <SPAN class="ft40">tillkommer </SPAN>vid en svår påfrestning:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p3 ft37">Svår</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p3 ft37">ett fungerande sam-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p14 ft37">beslutsfattande,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td16"><SPAN class="p3 ft37">påfrestning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td19"><SPAN class="p3 ft37">hälle med förtroende</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td20"><SPAN class="p14 ft38">ledning, samordning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td16"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p3 ft37">för våra folkvalda och</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p3 ft37">av information och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td16"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p3 ft37">myndigheter</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p14 ft37">kommunikation</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft10">I det följande kommer olika sidor av begreppet <SPAN class="ft20">katastrof </SPAN>att belysas och resonemanget kommer att knytas mer direkt till den situation som Estonias förlisning innebar.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft6">24</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d125x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p128 ft8">P R E S E N T A T I O N</P>
<P class="p129 ft14">3 Estoniakatastrofen</P>
<P class="p130 ft21">I detta kapitel diskuteras begreppet katastrof och den innebörd olika personer och instanser lägger i ordet. Förutom den rent språkliga</P>
<P class="p131 ft27">betydelsen av ordet kan det tolkas olika beroende på var, hur och av vem det används.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p37 ft6"><SPAN class="ft41">E</SPAN>stonias haveri har kommit att beskrivas som ”Estoniakatastrofen” både i dagligt tal, i mediernas beskrivningar av olyckan och i mer formella sammanhang såsom namnet på denna kommitté, Analysgruppen för granskning av Estoniakatastrofen och dess följder. Vad är det som kännetecknar en katastrofsituation jämfört med de andra situationer som beskrivits i detta avsnitt?</P>
<P class="p38 ft10">Vi möter ordet katastrof allt oftare till exempel i mediernas beskrivningar av en rad olika situationer som knappast kan liknas vid händelser som Estonias förlisning.</P>
<P class="p42 ft15">Omstörtande och förstöring</P>
<P class="p40 ft11">Ordet katastrof kommer från det grekiska ordet katastrophe som betyder omstörtande och förstöring. En- ligt Nationalencyklopedin omfattar det naturkatastrofer som drabbar människan och orsakar materiell förstörelse, exempelvis vulkanutbrott, jordbävning och dylikt. Andra exempel på katastrofer uppges vara digerdöden, svältkatastrofer och ekokatastrofer som uppkommer efter människans inverkan på naturen.</P>
<P class="p119 ft10">Katastrofberedskap innebär, enligt samma källa, den beredskap som måste finnas för att minska skadeverkningarna i händelse av en katastrof. Samordning av hjälpresurser är av avgörande betydelse för såväl katastrofplaneringen som för det praktiska omhändertagandet av ska-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p69 ft10">dade och döda. Det behöver då inte vara fråga om masssmitta eller dödlighet som hotar hela befolkningar. Även andra situationer förutsätts således vara katastrofer i Nationalencyklopedin.</P>
<P class="p50 ft15">En nationell katastrof</P>
<P class="p70 ft11">Estonias haveri är utan tvekan den största enskilda olycka som Sverige upplevt i modern tid. Merparten av passagerarna var svenska medborgare och av de 552 svenskar som fanns ombord miste 501 livet. Endast 137 av totalt 989 personer kunde räddas. 92 döda omhändertogs av räddningsmanskapet.</P>
<P class="p121 ft11">Olyckan skedde i farvatten som dagligen trafikeras av liknande fartyg och olycksförloppet var mycket snabbt. Från nödanropet ”mayday” tog det, enligt de beräkningar som gjorts av den internationella haverikommissionen, 25 minuter för den 155 meter långa och nio våningar höga passagerarfärjan att försvinna ner i havet. Kvar ovan vattenytan fanns endast höststormen och de överlevande som lyckats ta sig ur fartyget till livflottar och i räddningsvästar. Det ofattbara hade inträffat. De som inte lyftes upp till räddningshelikoptrarna som anlände inom några timmar frös ihjäl i det kalla vattnet.</P>
<P class="p132 ft10">Räddningsarbetet i direkt anslutning till Estoniakatastrofen leddes av den finska sjöräddningen med assis-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft6">25</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d126x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft8">P R E S E N T A T I O N</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p37 ft11">tans framför allt från den svenska sidan. Extraordinära krav ställdes på det svenska samhällets resurser beträffande sjöräddning och koordination med övriga inblandade länders räddningstjänst. Utvärderingar av räddningsinsatsen pekar på ett flertal svårigheter och brister som sammantaget bidrog till att arbetet försvårades<SPAN class="ft33">11 </SPAN>och försenades. Förutom brister i materiel bidrog kommunikationssvårigheter<SPAN class="ft33">12 </SPAN>till att påverka olyckans konsekvenser i det akuta skedet.</P>
<P class="p105 ft11">Olyckans väldighet och det stora antalet dödsoffer låter sig knappast beskrivas annat än med ordet katastrof. Händelsen kom att försätta det svenska folket och människor i andra berörda länder i en kollektiv chock och sorg. Den var oväntad; det fanns visserligen viss beredskap för en fartygsolycka på Östersjön, men de scenarier som var tänkta var exempelvis grundstötning, eldsvåda eller möjligen en kollision, inte en plötslig förlisning av denna omfattning. En stor del av befolkningen hade egna erfarenheter från resor med liknande färjor vilket förstärkte den personliga inlevelsen i de drabbades situation. Det kunde ha varit jag eller någon som står mig nära.</P>
<P class="p41 ft10">Estonias haveri drabbade hela landet eftersom dödsoffren var många och kom från orter runt om i Sverige och det drabbade oss alla psykologiskt – händelsen var i den meningen en nationell katastrof.</P>
<P class="p50 ft15">En katastrof för den drabbade</P>
<P class="p40 ft11">Ordet katastrof kan också beskriva den upplevelse och situation som drabbar den enskilde som plötsligt och oväntat förlorar en nära anhörig i en olycka. Det är också en katastrof i livet för den som är med om en dödsolycka och undkommer med livet i behåll. För de enskilda drabbade människorna är detta katastrofsituationer på ett psykologiskt plan snarare än i relation till de totala materiella skadorna eller dödssiffrorna.</P>
<P class="p105 ft10">För en anhörig som får ett oväntat dödsbud är katastrofen i detta ögonblick ett fullbordat faktum. Men sett ur samhällets perspektiv mot bakgrund av den storskaliga katastrofberedskap som skall finnas är det uppenbart inte för denna situation begreppet katastrofberedskap används av olika aktörer.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft15">”Olyckan som blev en katastrof”</P>
<P class="p77 ft11">Flera anhöriga och överlevande som analysgruppen har mött har utifrån sina egna känslor och erfarenheter beskrivit Estonias haveri som ”olyckan som blev en katastrof”. Detta uttryck beskriver hur de har upplevt myndigheters och beslutsfattares hantering av olyckans konsekvenser. Uttrycket vittnar också om bristande förtroende för det offentliga Sveriges förmåga att bemöta de människor som drabbats och därmed också om bristande tillit till förmågan att hantera händelser av katastrofkaraktär.</P>
<P class="p133 ft10">Många anhöriga och överlevande har i samtal med analysgruppen uttryckt att de har känt en maktlöshet i samband med de politiska beslut som togs efter olyckan eftersom beslutsfattarna inte lyssnat tillräckligt till dem innan besluten fattades. Det har i flera sammanhang beskrivits som att de upplevde sig som omyndigförklarade.</P>
<P class="p81 ft15">Hjälpbehovet större än resurserna</P>
<P class="p77 ft10">Begreppet katastrof används vanligen inte i utredningstexter för att klargöra vilken typ av tillstånd som avses. I dessa sammanhang förekommer istället begreppen <SPAN class="ft20">svår påfrestning </SPAN>och <SPAN class="ft20">extraordinär situation</SPAN>. Socialstyrelsen utgår dock från begreppet <SPAN class="ft20">katastrof </SPAN>för att beskriva en situation som innebär att prioriteringar inom sjukvården anses nödvändiga:</P>
<P class="p134 ft29">”Katastrof – situation då det akuta hjälpbehovet är så stort i förhållande till tillgängliga resurser, även efter förstärkning, att normala kvalitetskrav inte kan upprätthållas för alla patienter.”</P>
<P class="p135 ft10">Beträffande sjukvårdens möjligheter att upprätthålla kvalitet inom den somatiska vården var Estonias förlisning inte att betrakta som en katastrof. För de förhållandevis få överlevande som kom i kontakt med sjukvården fanns tillräckliga resurser i detta avseende.</P>
<P class="p47 ft10">Det är analysgruppens uppfattning att hanteringen av Estoniakatastrofen ställde andra krav på sjukvårdens organisation än man i flera fall hade förmåga att klara av. Be- redskapen var inte tillräcklig för att möta de överlevandes behov av lugn och läkning och samtidigt tillgodose mass-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft6">26</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB348d1/GNB348d127x1.jpg" style="width:669px;height:412px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p52 ft8">P R E S E N T A T I O N</P>
<P class="p136 ft20">Estoniakatastrofen ställde framförallt krav på samordning av det allmännas organisation och insatser för psykosocialt stöd.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p37 ft10">mediernas krav på tillgänglig information och tillgång till ögonvittnen att intervjua. Sannolikt innebar trycket från massmedierna en svår arbetssituation för den sjukhuspersonal som saknade stöd från professionella informatörer. Inte heller behovet av psykosocialt stöd till de drabbade blev tillgodosett i tillräcklig utsträckning, framför allt inte på lång sikt.</P>
<P class="p44 ft15">En nationell katastrof är en stor nyhet</P>
<P class="p40 ft11">På nyhetsbyrån TT insåg man tidigt att det var fråga om en katastrof. Därifrån gick ett brådskande nyhetsmeddelande ut direkt när nödanropen från Estonia uppfattats och färjan befarades ha sjunkit. Halvtimmen senare, när man fått bekräftade uppgifter om att Estonia hade sjunkit sändes en <NOBR>TT-flash</NOBR> ut, vilket är den högst prioriterade nyheten som sätter igång särskilda larmkedjor. Larmet nådde då en rad personer exempelvis inom Regeringskansliet</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p137 ft10">och via personsökare dem som abonnerade på denna tjänst hos TT. Nyheten nådde därför nästan omedelbart landets statsminister Carl Bildt, vilket föranledde honom att omgående inleda en rad aktiviteter och samla berörda ministrar och andra medarbetare så som beskrivits i analysgruppens första delrapport.</P>
<P class="p138 ft15">En kris för statsledningen – en katastrof för de drabbade</P>
<P class="p102 ft11">Trots att olyckan skedde på internationellt vatten var den en direkt svensk angelägenhet av flera skäl. För det första trafikerade Estonia linjen mellan Tallinn och Stockholm, vilket innebar att största delen av passagerarna som befarades omkomna under olycksnatten var svenskar. Av detta skäl inledde Utrikesdepartementet och den svenska ambassaden i Tallinn genast arbetet med att samla in och vidarebefordra information om hur Sverige och svenska</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft6">27</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d128x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft8">P R E S E N T A T I O N</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p54 ft10">medborgare drabbats. För det andra bistod den svenska sjöräddningen sina finska kollegor med räddningsarbetet. För det tredje står Estland och Sverige varandra nära både geografiskt och historiskt.</P>
<P class="p61 ft11">Det var också naturligt att olyckan, med dess omfattande konsekvenser för svenska medborgare, föranledde den svenska regeringen att agera. Enligt den uppfattning som analysgruppen uttryckt i en första delrapport får det anses naturligt för både den avgående och den tillträdande statsministern, som främsta företrädare för regeringsmakten, att uttrycka sorg och deltagande med de drabbade samt erbjuda statens resurser för att mildra konsekvenserna av olyckan.</P>
<P class="p61 ft11">I och med att olyckan skedde utanför landets gränser hade inga svenska myndigheter ansvar för räddningsarbetet. Den svenska sjöräddningen agerade därför på förfrågan från den finska räddningsorganisationen enligt befintliga avtal. Den svenska sjukvården tog emot de överlevande när de kom till Sverige och krisgrupper sattes igång på särskilt drabbade orter i enlighet med den planering som fanns. Polisen och identifieringskommissionen aktiverades enligt sina ansvarsområden. Det var oklart i det inledande skedet efter haveriet hur svenska myndigheter skulle agera beträffande katastrofens efterverkningar.</P>
<P class="p35 ft10">Att svenska myndigheter inte med automatik kunde kopplas in för att omhänderta omkomna stod tidigt klart. Men vilka rättigheter, möjligheter och skyldigheter hade</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p137 ft10">Sverige i frågan om omhändertagande av omkomna och bärgning av fartyget?</P>
<P class="p61 ft11">Den politiska ledningen i samband med katastrofen utövades av regeringen, det var den som agerade och aviserade åtgärder och kommande beslut. Estoniaolyckan var utifrån detta perspektiv att betrakta som en händelse som ställde särskilda krav på landets ledning.</P>
<P class="p139 ft11">I det akuta läge som rådde under olycksnatten och dagarna därefter behövde problemen definieras, situationen och olika tänkbara scenarier analyseras, beslut fattas och resurserna disponeras på bästa sätt. Situationen försvårades av en betydande brist på information i kombination med personliga stressupplevelser för inblandade aktörer.</P>
<P class="p36 ft10">En samordning mellan myndigheters och andra aktörers åtgärder krävdes för att möta de krav som ställdes på samhället efter Estoniahaveriet.</P>
<P class="p61 ft11">Analysgruppen kan i efterhand konstatera att det brast i såväl samordning som förmåga att hantera olyckans konsekvenser. Den avgående regeringen samordnade inte i tillräcklig utsträckning sina insatser och det brast i informationsutbytet med den tillträdande regeringen i det akuta läget och veckan som följde från olycksnatten och fram till regeringsskiftet. Samordningen beträffande informations- och kommunikationsarbetet visade brister både i det akuta skedet och på längre sikt, exempelvis då frågan om bärgning bereddes av den nya regeringen.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft6">28</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d129x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p140 ft8">P R E S E N T A T I O N</P>
<P class="p141 ft14">4 Förändringar i beredskapen</P>
<P class="p142 ft12">I detta kapitel presenteras några av de omständigheter</P>
<P class="p143 ft21">som hänger samman med eventuella förändringar i totalförsvarets uppgifter som är under utredning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p54 ft5"><SPAN class="ft42">P</SPAN>å senare tid har flera utredningar och myndigheter<SPAN class="ft43">13 </SPAN>arbetat med att utifrån användbara definitioner av vissa begrepp stärka samhällets katastrofberedskap. De militära hoten mot Sverige, så som de framstod i skuggan av det kalla kriget och som den nationella beredskapen till stor del är uppbyggd för att bemöta, framstår inte längre som lika sannolika. Samtidigt har hoten mot tryggheten och säkerheten i fredstid aktualiserats genom de olyckor och katastrofer som inträffat framförallt under senare tid. In- riktningen av samhällets beredskap har därmed förskjutits från krig till svåra påfrestningar i fredstid. Krav ställs på myndigheter och andra offentliga aktörer beträffande beredskapen, framför allt uttalas kraven på ledning och ledarskap.</P>
<P class="p144 ft11">Analysgruppen vill understryka behovet av en klargörande terminologi som grund för den praktiska anpassningen av tillgängliga resurser för katastrofsituationer. I planeringen för att hantera händelser av katastrofkaraktär utgör begreppens definitioner en viktig grund. Definitionen ligger också till grund för lagstiftning som styr ansvarsfördelningen i olika situationer. Erfarenheter kan med fördel inhämtas från andra länder och lärdomar kan göras från internationella erfarenheter i samband med händelser av katastrofkaraktär. Men utgångspunkten måste tas i den svenska förvaltningsstrukturen och organi-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p69 ft10">sationskulturen som skiljer sig från andra länders organisatoriska miljö.<SPAN class="ft26">14</SPAN></P>
<P class="p42 ft15">Beredskap för fredstid</P>
<P class="p62 ft11">De svårigheter som politiska beslutsfattare och myndigheter måste hantera i händelse av svåra påfrestningar på samhället i fred kan vara många och av skiftande slag. Hoten är av annan art än de var i den traditionella krigshotbilden då huvudscenariot gick ut på att ”ryssen kommer”. Detta hot var möjligen lättare att illustrera både i medborgarnas och myndigheternas ögon vilket sannolikt gjorde det lättare att förstå. Med denna hotbild för ögonen kunde man planera och öva totalförsvaret för krig och krigshot. Det fanns en fiende, regeringens roll var tydligt beskriven och de metoder som behövdes för att avhjälpa hoten var militära.</P>
<P class="p145 ft11">Idag då samhällets aktörer utreder möjligheterna och i viss mån redan övar för att anpassa beredskapen för svåra påfrestningar i fred istället för inför det tidigare krigshotet sker det mot bakgrund av mångdimensionella och i flera fall diffusa hotbilder där det inte finns en fiende att mobilisera mot. Det i sin tur ställer krav på att samhället förfogar över metoder som inte nödvändigtvis behöver innebära att traditionella militära resurser krävs.</P>
<P class="p146 ft6">Vid svåra påfrestningar i fred ställs enligt analys-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft6">29</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d130x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft8">P R E S E N T A T I O N</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p54 ft11">gruppens uppfattning särskilda krav på samhällets samordnade resurser inom myndighetsorganisationen i kombination med ledarskap på politisk nivå. Analysgruppen vill understryka behovet av att de aktörer som är ansvariga för samordning och beslutsfattande upprättar kanaler för att förmedla information och kommunicera med berörda både i ett akut skede och på längre sikt. En förutsättning för detta är att planeringen inriktas på att skapa uthållighet på längre sikt, att den som har ledningsansvaret får tillgång till en analysfunktion och att ansvariga får löpande rapporter om läget och utvecklingen. Analysgruppens uppfattning om hur förutsättningar för detta skall skapas redovisas längre fram i denna rapport.</P>
<P class="p35 ft11">Det är analysgruppens mening att totalförsvarets resurser, det vill säga både det civila, och vid behov även det militära försvaret, skall kunna användas för att klara av svåra påfrestningar i fred. Detta kräver ett klarläggande av i vilka situationer det gäller och vem som beslutar att svår påfrestning råder. Syftet med att använda totalförsvarsresurser måste, enligt analysgruppens uppfattning, vara att genom samordning och ändamålsenlig ledning förstärka de resurser som samhället redan förfogar över inom olika verksamheter och system. De skall alltså <SPAN class="ft27">inte </SPAN>ersätta andra befintliga resurser.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p147 ft10">nedmonteras om det skapas ökade förväntningar på att resurser tillförs från staten och totalförsvaret.</P>
<P class="p61 ft11">För att förbättra samhällets katastrofberedskap anser flera utredningar liksom regeringen i en skrivelse<SPAN class="ft33">16 </SPAN>att tillgång till totalförsvarets resurser kan vara en viktig beståndsdel. Om dessa tas i anspråk för att hantera konsekvenserna av svåra påfrestningar i fred innebär det att statens ansvar och åtagande utökas jämfört med idag. Detta får dock inte inkräkta på kommunernas och landstingens ansvar. Staten behöver klargöra när och hur dessa resurser skall tas i anspråk samt vem som skall besluta att så får ske.</P>
<P class="p148 ft10">Skall totalförsvarets resurser användas även i fred krävs även en översyn av beredskapslagstiftningen.<SPAN class="ft26">17</SPAN></P>
<P class="p111 ft11">På flera<SPAN class="ft33">18 </SPAN>håll anförs att samhället, med de resurser som finns, skall kunna hantera och vidta de åtgärder som behövs i <SPAN class="ft27">alla </SPAN>typer av händelser som kan inträffa. Det gäller allt från ett normalt tillstånd, via olika typer av störningar till situationer som kan innebära att det uppstår en extraordinär situation eller svår påfrestning och krig. För att så skall kunna ske krävs givetvis förberedelser av olika slag. Dessa kan inriktas dels på att det skall finnas en beredskap för att hantera händelserna när de uppstår, dels på förebyggande verksamhet i syfte att minska riskerna för att något allvarligt inträffar.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p0 ft15">Statens åtagande utökas</P>
<P class="p40 ft11">I rapporten Gränsdragning mellan normala störningar och svåra påfrestningar<SPAN class="ft33">15 </SPAN>resoneras om effekterna av utökad användning av totalförsvarets resurser i fred. Både positiva och negativa effekter berörs. En positiv effekt av att statens resurser får användas skulle kunna vara att i de situationer då den inträffade skadan <SPAN class="ft27">vida överstiger </SPAN>normala störningar kan funktioner återställas snabbare med minskade negativa konsekvenser för de berörda. En negativ effekt å andra sidan skulle kunna bli att den samlade beredskapen av ekonomiska skäl minskades i de olika systemen eller verksamheterna. Bolagiseringar och avregleringar av offentlig verksamhet, med ett ökat effektivitets- och marknadstänkande, kan i sin tur innebära att den civila beredskapen som idag skall finnas i dessa verksamheter</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p0 ft15">Civilförsvarets beredskap</P>
<P class="p77 ft10">Riksdagen fastställde genom 1996 års totalförsvarsbeslut att totalförsvarets resurser skall utformas så att de kan stärka samhällets samlade förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar i fred. Uppgifterna för det civila försvaret formulerades i samma beslut enligt följande:</P>
<P class="p54 ft6"><SPAN class="ft6">•</SPAN><SPAN class="ft25">att värna civilbefolkningen</SPAN></P>
<P class="p116 ft10"><SPAN class="ft6">•</SPAN><SPAN class="ft23">att kunna genomföra internationella fredsbefrämjande och humanitära insatser</SPAN></P>
<P class="p117 ft10"><SPAN class="ft6">•</SPAN><SPAN class="ft23">att stärka samhällets samlade förmåga att möta svåra nationella påfrestningar i fred.</SPAN></P>
<P class="p149 ft10">Även i detta sammanhang krävs en definition av vad en svår påfrestning är som präglas av sådan tydlighet att det inte råder tvivel om när en dylik situation har uppstått.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft6">30</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d131x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p150 ft8">P R E S E N T A T I O N</P>
<P class="p151 ft10">Det är analysgruppens uppfattning att ansvarsförhållanden mellan myndigheter vid svåra påfrestningar i fred måste vara så tydliga att kommuner och länsstyrelser kan agera när en situation blir för svår för en mindre enhet att hantera utan att de för den skull bryter mot lagen. Det får inte råda osäkerhet om vare sig befogenheter eller finansiering av insatserna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft6">31</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d132x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p152 ft8">P R E S E N T A T I O N</P>
<P class="p153 ft14">5 Estoniakatastrofen innebar</P>
<P class="p0 ft9">en svår påfrestning på samhället i fred</P>
<P class="p154 ft21">Slutsatser beträffande begreppen katastrof och svår påfrestning och deras praktiska användning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p37 ft6"><SPAN class="ft31">E</SPAN>n slutsats av tidigare resonemang och en utgångspunkt för analysgruppens arbete är att det var en katastrof som drabbade Sverige när Estonia förliste. Händelsen var självfallet att betrakta som en extraordinär situation.</P>
<P class="p41 ft11">Estoniakatastrofen uppfyller samtliga de kriterier som i utredningar och på annat håll ställts upp för att fastställa vad en svår påfrestning på samhället och en extraordinär situation innebär. Definitionen behövs för att kunna fastställa när extraordinära resurser krävs från samhällets sida för att svara upp mot de krav som ställs på det offentliga.</P>
<P class="p119 ft11">Förslag har lämnats till regeringen<SPAN class="ft33">19 </SPAN>innebärande att begreppen fredstillstånd och krigstillstånd skall ersättas. Krig, krigsfara och katastrofer i fredstid ryms enligt förslaget inom ett tillstånd definierat som svår påfrestning på samhället, vilket föreslås föranleda beredskapstillstånd. Införs denna ordning krävs en tydlig definition av begreppet katastrof, dvs. en svår påfrestning på samhället i fred. De nuvarande beredskapsstegen med skärpt respektive högsta beredskap föreslås kompletteras med ett tredje steg</P>
<P class="p40 ft10">– <SPAN class="ft20">katastrofberedskap </SPAN>– att tillämpa vid fredstida påfrestningar på samhället.</P>
<P class="p112 ft6">Olyckor och andra störningar, som inte har katastrof-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p137 ft10">ens omfattning, skall dock hanteras av ordinarie avsedd organisation såsom lokal räddningstjänst, hälso- och sjukvård etc.</P>
<P class="p139 ft11">De kriterier som i flera sammanhang använts för att fastställa vad en svår påfrestning är kan ställas i relation till Estoniakatastrofens konsekvenser.</P>
<P class="p155 ft27"><SPAN class="ft6">•</SPAN><SPAN class="ft44">Estoniakatastrofen avvek från det väntade och normala</SPAN><SPAN class="ft11">; viss beredskap fanns för fartygsolyckor på Östersjön men inte av denna storlek. Katastrofens omfattning och fartygshaveriets förödande konsekvenser visade att beredskapen var otillräcklig.</SPAN></P>
<P class="p156 ft27"><SPAN class="ft6">•</SPAN><SPAN class="ft44">Den uppstod plötsligt och utan förvarning</SPAN><SPAN class="ft11">; fartyget lämnade Tallinns hamn på kvällen den 27 september för att korsa Östersjön, själva olycksförloppet var så snabbt och skedde så oväntat att de flesta passagerare inte hann ta sig ur fartyget innan det sjönk. Räddningsarbetet kom inte igång snabbt nog och med tillräcklig omfattning för att rädda alla dem som lyckades ta sig ur fartyget.</SPAN></P>
<P class="p157 ft20"><SPAN class="ft6">•</SPAN><SPAN class="ft45">Den hotade grundläggande värden</SPAN><SPAN class="ft10">. En effekt av det offentliga Sveriges agerande efter katastrofen har blivit att tilltron till samhällets förmåga att hantera konsekvenserna av denna katastrof rubbats.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft6">32</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d133x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft8">P R E S E N T A T I O N</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p84 ft20"><SPAN class="ft6">•</SPAN><SPAN class="ft45">Den krävde snabba beslut </SPAN><SPAN class="ft10">för att räddningsarbetet skulle kunna övergå i ett omhändertagande av omkomna, vilket inte skedde.</SPAN></P>
<P class="p84 ft27"><SPAN class="ft6">•</SPAN><SPAN class="ft44">Den var av omfattande betydelse för samhället och många människor</SPAN><SPAN class="ft11">, dels eftersom många människor var direkt drabbade, dels därför att många på ett psykologiskt plan identifierade sig med de drabbade.</SPAN></P>
<P class="p84 ft27"><SPAN class="ft6">•</SPAN><SPAN class="ft44">Den innebar att det inledningsvis fanns begränsad information </SPAN><SPAN class="ft11">om situationen; det rådde oklarhet om var fartyget hade förlist, antalet personer ombord, vilka de var, hur många som hade räddats eller omkommit, hur svårt skadade de var, vilka åtgärder som förväntades av svenska myndigheter och regeringen och vad som var möjligt att genomföra etc.</SPAN></P>
<P class="p158 ft21"><SPAN class="ft6">•</SPAN><SPAN class="ft46">Den utlöste stor aktivitet i medierna</SPAN><SPAN class="ft32">, vilket ställde höga krav på information från regeringen och på informationsarbetet inom Regeringskansliet. Informationsberedskapen inom Regeringskansliet räckte inte till.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p155 ft27"><SPAN class="ft6">•</SPAN><SPAN class="ft44">Den innebar betydande stress för inblandade aktörer eftersom hanteringen av katastrofen pågick dygnet runt </SPAN><SPAN class="ft11">under den första tiden.</SPAN></P>
<P class="p159 ft11">Förutom att Estoniakatastrofen ställde krav på katastrofhantering visar analysen att den fick långsiktiga konsekvenser för såväl de personligen berörda som för hela det svenska samhället. Analysgruppen vill mot bakgrund av de erfarenheter som den genomförda analysen har inneburit tillägga följande till raden av kriterier på vad en katastrof innebär tillfoga:</P>
<P class="p157 ft27"><SPAN class="ft6">•</SPAN><SPAN class="ft44">En katastrof får långsiktiga konsekvenser för de berörda och för samhället</SPAN><SPAN class="ft11">. En diskussion om vilka de långsiktiga effekterna av en katastrof kan bli, vad som kan påverka omfattningen av dessa och vad detta innebär för samhällets katastrofberedskap beskrivs och analyseras i de följande avsnitten med utgångspunkt från Estoniakatastrofen.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft6">33</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d134x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p160 ft8">P R E S E N T A T I O N</P>
<P class="p161 ft9">6</P>
<P class="p0 ft9">Begrepp och termer i några andra länder</P>
<P class="p162 ft21">En översiktlig genomgång av hur man i några andra länder ser på begrepp som relateras till samhällets katastrofberedskap.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p54 ft6"><SPAN class="ft47">F</SPAN>orskning kring katastrofer uppstod i USA under <NOBR>1950-talet</NOBR> då hotet från kemiska stridsmedel riktade mot befolkningen framstod som realistiskt. Syftet med forskningen var att kunna förutsäga befolkningens reaktioner i händelse av ett sådant anfall.<SPAN class="ft48">20 </SPAN>Definitionen av vad katastrofbegreppet innebär och vilka dess underkategorier skall vara har debatterats sedan dess. Begreppet kan endera utgå från den fysiska händelsen, dvs. en naturkatastrof eller en teknologisk katastrof, eller från händelsernas sociologiska eller psykologiska konsekvenser.</P>
<P class="p163 ft11">För att samhället skall kunna hantera kriser och störningar innan de utvecklas till katastrofer krävs bland annat kunskap och kompetens om de drabbades behov av stöd och bemötande liksom genomtänkt kommunikation med både drabbade och andra berörda i kombination med tydliga ansvarsförhållanden som bör finnas reglerade i lag. En definition av begreppet katastrof som utgår från de berördas perspektiv och samhällets ansvar för att bemöta dem ger tyngd åt denna sida av samhällets insatser.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p137 ft11">komplexitet i hanteringen, har stor omfattning, ger omfattande skadeverkningar och leder till resursbrist och andra brister. Definitionen av begreppet disaster utgår således huvudsakligen från händelsens eller tillståndets konsekvenser, inte från specifika indikationer i det utlösande händelseförloppet.</P>
<P class="p36 ft11">Begreppet <SPAN class="ft27">hazard </SPAN>definieras med DHA:s terminologi som något som utgör orsaker till en disaster och det finns listor över tänkbara scenarios. I Sverige finns på liknande sätt definierat 12 områden där samhället är särskilt sårbart och som kan tänkas innebära en svår påfrestning för samhället i fredstid.<SPAN class="ft33">22</SPAN></P>
<P class="p164 ft10"><NOBR>FN-organets</NOBR> användning av termen <SPAN class="ft20">emergency</SPAN>, vilket innebär ett nödläge med omedelbar risk för liv eller väsentliga skador är relativt näraliggande termen disaster. Emergency är ett särskilt tidsintervall av en disaster då det föreligger nödläge och en omedelbar risk för liv eller väsentliga skador. Disaster däremot beskrivs som en mer generell, utdragen period då resurskapaciteten försämras.<SPAN class="ft26">23</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p0 ft15">”Disaster”, ”hazard”, och ”emergency”</P>
<P class="p165 ft32"><NOBR>FN-organet</NOBR> DHA<SPAN class="ft49">21 </SPAN>använder begrepp som disaster, hazard och emergency. Begreppet <SPAN class="ft21">disaster </SPAN>ligger nära det svenska begreppet <SPAN class="ft21">svåra påfrestningar </SPAN>som kännetecknas av händelser som sker plötsligt, är oförutsägbara, innebär en</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p0 ft15">”Crisis management” i Holland</P>
<P class="p77 ft10">I Holland används de engelska begreppen crisis och crisis management som utgångspunkt för terminologin rörande beredskapen. <SPAN class="ft20">Crisis</SPAN>, beskrivs till skillnad från begreppet disaster som något som inte uppträder till följd av en en-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft6">34</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d135x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p150 ft8">P R E S E N T A T I O N</P>
<P class="p151 ft11">skild olycka eller annan händelse utan ett tillstånd som uppträder som ett resultat av ett förlopp. Ursprunget kan vara diffust och förloppet kan stegras av skilda faktorer. Det kan råda ovisshet om vilka beslut som behöver fattas, konflikter mellan olika intressen och osäkerhet om vem som skall ha det beslutsfattande ansvaret. Därför talar man i Holland om <SPAN class="ft27">crisis management </SPAN>till skillnad från <SPAN class="ft27">disaster relief</SPAN>. Det finns också flera likheter i definitionerna av begreppen disaster och crisis. Det gäller t.ex. osäkerheten, samordningsbehovet, tidspressen, tendensen att beslutsfattande läggs på högsta nivå, behovet av masskommunikation och behovet av att händelsen i efterhand granskas och analyseras.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft6">35</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d136x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p166 ft8">P R E S E N T A T I O N</P>
<P class="p167 ft9">7</P>
<P class="p168 ft9">Statens organisationsform</P>
<P class="p169 ft21">En övergripande presentation av samhällets organisation för att hantera olyckor och svåra påfrestningar i fred.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p37 ft6"><SPAN class="ft47">E</SPAN>n katastrof kan innebära att alla tillgängliga resurser måste användas för att stå emot och lindra dess verkningar. Staten, kommunerna, kyrkan, frivilligorganisationerna och andra involveras vid en katastrof. I det följande beskrivs övergripande hur samhället är organiserat för att i fred hantera olyckor och svåra påfrestningar.</P>
<P class="p81 ft15">Riksdag och regering</P>
<P class="p43 ft11">En grundläggande princip uttrycks som bekant i den svenska regeringsformen med att all offentlig makt utgår ifrån folket.<SPAN class="ft33">24 </SPAN>Genom allmänna val utses representanter till riksdagen som har till uppgift att stifta lagar och att utse regeringsbildare. Det är sedan regeringen som skall styra riket.</P>
<P class="p119 ft10">För beredning av regeringsärenden finns ett regeringskansli, i vilket det ingår departement för skilda verksamhetsgrenar.<SPAN class="ft26">25 </SPAN>Regeringen fördelar ärendena mellan departementen. Departementens uppgift är att bereda och expediera de ärenden som avgörs av regeringen.</P>
<P class="p81 ft15">Självständiga förvaltningsmyndigheter</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p46 ft10">domstol. Exempel på centrala myndigheter är Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen, Sjöfartsverket och Luftfartsverket. Deras organisation och arbetssätt regleras genom de instruktioner som regeringen utfärdar.</P>
<P class="p50 ft15">Länsstyrelser</P>
<P class="p78 ft10">I varje län finns en länsstyrelse som i princip lyder direkt under regeringen. Länsstyrelsen har uppgifter inom räddningstjänsten, den sociala omvårdnaden, hälsoskyddet m.m.</P>
<P class="p50 ft15">Självstyrande kommuner och landsting</P>
<P class="p77 ft11">Kommunerna och landstingen är självstyrande inom sina geografiska områden.<SPAN class="ft33">26 </SPAN>Kommunernas och landstingens verksamhet regleras genom kommunallagarna och genom åtskilliga specialförfattningar, vilka begränsar de kommunala organens handlingsfrihet men också ger dem särskilda maktbefogenheter. Ett exempel på det senare är bestämmelserna om räddningstjänst. I landstingens uppgift ligger att kunna erbjuda en god hälso- och sjukvård.<SPAN class="ft33">27</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p54 ft10">Under regeringen lyder bl.a. ett stort antal fristående centrala förvaltningsmyndigheter. De har tilldelats vissa bestämda uppgifter och skall verka i hela Sverige. Dessa myndigheter har egen beslutanderätt, även om deras beslut kan överklagas till regeringen eller till förvaltnings-</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p170 ft15">Katastrofens karaktär avgör vilka aktörer som involveras</P>
<P class="p107 ft10">Katastrofer kan drabba Sverige på två olika sätt. När katastrofplatsen är belägen inom Sveriges gränser kommer de områden som är direkt drabbade att utsättas för</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft6">36</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB348d1/GNB348d137x1.jpg" style="width:669px;height:423px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft8">P R E S E N T A T I O N</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p54 ft10">påfrestningar. Framförallt påverkas aktörerna inom de kommuner som finns i katastrofområdet. Även regeringen samt centrala och regionala myndigheter kan bli inblandade.</P>
<P class="p61 ft11">En annan typ av katastrofer är sådana som inträffar utanför Sverige men där svenska medborgare är inblandade. Till sådana händelser hör Estoniakatastrofen. I sådana fall blir räddningstjänsten inblandad i mindre utsträckning eller inte alls. Istället får andra aktörer stor betydelse. Till regeringen och Regeringskansliet strömmar information in från medier och utländska ambassader. Informationen behöver analyseras och vidareförmedlas till myndigheter och berörda. Bemötande och omhändertagande av anhöriga och överlevande blir i dessa situationer en viktig uppgift för myndigheterna.</P>
<P class="p144 ft10">Lämplig organisation måste finnas för båda dessa situationer. Många mer eller mindre självständiga aktörer med ansvar inom olika områden kommer att behöva sam-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p171 ft10">verka med varandra. Detta gäller t.ex. inom områden som rör räddningsinsatser, hälso- och sjukvård, ordning och säkerhet samt information. Nedan följer en beskrivning av vilka regler som styr verksamheterna inom räddningstjänst och hälso- och sjukvård. Även information och ledningsansvar behandlas.</P>
<P class="p172 ft15">Räddningstjänst i fred</P>
<P class="p173 ft11">Med räddningstjänst avses de operativa räddningsinsatser som staten och kommunerna är skyldiga att svara för vid olyckshändelser eller fara därför, för att försöka hindra eller begränsa skador på människor, egendom eller miljö.<SPAN class="ft33">28 </SPAN>Skyldighet att göra en räddningsinsats föreligger endast, om det med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt är påkallat att staten eller</P>
<P class="p174 ft6">kommunen svarar för insatsen.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft6">37</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d138x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft8">P R E S E N T A T I O N</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft15">Kommunal räddningstjänst</P>
<P class="p40 ft10">Varje kommun skall upprätta en räddningstjänstplan som skall tillställas länsstyrelsen, Statens räddningsverk samt andra berörda kommuner. Regeringen får besluta om ändring i planen efter framställan från Statens räddningsverk.<SPAN class="ft26">29</SPAN></P>
<P class="p38 ft11">När en olycka inträffar i en kommun svarar kommunens räddningskår för insatserna såvida det inte är fråga om statlig räddningstjänst.<SPAN class="ft33">30 </SPAN>Räddningskårens resurser är anpassade efter den riskbild som finns i varje kommun. Mellan vissa kommuner finns avtal om samverkan mellan räddningskårerna.</P>
<P class="p38 ft11">Vid varje räddningsinsats skall det finnas en räddningsledare som ansvarar för insatserna. Räddningsledaren upprättar alltid en ledningsplats. Där samordnas insatserna med en ledningsläkare och en polisinsatschef. Räddningsledaren kan beordra även enskilda att delta i räddningstjänstens arbete och använda eller förstöra annans egendom. Statliga eller kommunala myndigheter skall med personal och egendom delta i räddningsinsatser på anmodan av räddningsledaren. Räddningsledaren är huvudansvarig och avgör när räddningstjänst föreligger och när den skall avslutas.</P>
<P class="p105 ft10">Det finns inga särskilda bestämmelser för katastrofer utan räddningsledaren har samma befogenheter vid sådana händelser.</P>
<P class="p50 ft50">Länsstyrelsens uppgifter inom räddningstjänsten</P>
<P class="p175 ft10">Länsstyrelsen skall efter hörande med kommunerna i länet och berörda myndigheter upprätta de planer som länsstyrelsen behöver för att kunna utöva sitt ansvar. Statens räddningsverk får meddela föreskrifter om innehållet i planerna.</P>
<P class="p38 ft11">Länsstyrelsen har ett eget ansvar för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen och beslutar då vem som skall vara räddningsledare.</P>
<P class="p38 ft11">När mer än en kommun är drabbad inom samma län kan berörda räddningsledare komma överens om vem som skall leda insatsen, om så inte sker beslutas detta av länsstyrelsen.</P>
<P class="p112 ft6">Om det fordras omfattande räddningsinsatser i kom-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p176 ft11">munal verksamhet skall länsstyrelsen ta över ansvaret för räddningstjänsten i de kommuner som berörs. Innefattar insatserna även statlig räddningstjänst skall länsstyrelsen svara för samordningen mellan den statliga och kommunala räddningstjänsten. När länsstyrelsen tagit över ansvaret för räddningstjänsten, skall den också utse räddningsledare.</P>
<P class="p177 ft11">Det finns även möjlighet för regeringen, när omfattande räddningsinsatser krävs, att bestämma vilken länsstyrelse eller annan statlig myndighet som skall ta över ansvaret för räddningstjänsten inom en eller flera kommuner. Den myndighet som tilldelas ansvaret utser då räddningsledare. Regeringen kan också själv ta över ansvaret för räddningstjänsten och utse räddningsledare.<SPAN class="ft33">31</SPAN></P>
<P class="p133 ft10">Räddningsledaren har det yttersta ansvaret för räddningsinsatsen. Denne skall bland annat fatta beslut om insatsens inriktning och prioriteringar, resursfördelning och underhåll, informationstjänst samt leda åtgärderna på skadeplatsen.</P>
<P class="p81 ft15">Polisens roll vid räddningsinsatser</P>
<P class="p77 ft10">Polisens uppgift vid räddningsinsatser är att ansvara för avspärrning av skadeplatsen, trafikreglering, utrymning, efterforskning, genomsökning och bevakning.</P>
<P class="p178 ft10">Inom den polisiära organisationen är polischefen ansvarig för polisinsatsen. Underställd polischefen finns en polisinsatschef som leder polisens verksamhet på fältet och samverkar med räddningsledaren. Polisens och räddningstjänstens resurser samverkar vid insatsen. Både polisen och räddningstjänsten larmas via <NOBR>SOS-centralerna.</NOBR></P>
<P class="p179 ft15">Hälso- och sjukvårdens roll vid räddningstjänst</P>
<P class="p49 ft11">Hälso- och sjukvården skall samverka med räddningstjänsten när någon skadats. I vissa fall innebär insatsen enbart samverkan beträffande transporter. Vid svårare fall kan sjukvårdsgrupper delta i själva räddningsarbetet. Är händelsen av mycket svår art inträder katastrofberedskap.</P>
<P class="p180 ft10">Sjukvården vid räddningsinsatser består av sjuk- och ambulanstransporter samt katastrofberedskap vid akutsjukhus. I katastrofberedskapen ingår även beredskap att sända sjukvårdsgrupper till skadeplatsen. En lednings-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft6">38</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d139x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p181 ft8">P R E S E N T A T I O N</P>
<P class="p182 ft10">läkare leder sjukvårdsarbetet inom skadeområdet och styr transporterna med skadade till olika sjukhus där vård kan ges.</P>
<P class="p183 ft15">Försvarsmaktens roll vid räddningstjänst</P>
<P class="p184 ft10">På begäran av räddningsledaren skall Försvarsmakten delta i räddningsinsats om inte något allvarligt hinder för detta föreligger.</P>
<P class="p185 ft10">En insatsstyrka ur Försvarsmakten lyder under eget militärt befäl som i sin tur lyder under räddningsledaren.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft6">39</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d140x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p186 ft8">P R E S E N T A T I O N</P>
<P class="p187 ft9">8</P>
<P class="p0 ft9">Civila förberedelser för och åtgärder vid krig</P>
<P class="p188 ft21">Totalförsvar är sådan verksamhet som behövs för att förbereda och bedriva den militära och civila verksamhet som erfordras om krig utbryter. I det följande lämnas en övergripande beskrivning av den civila</P>
<P class="p189 ft21">delens organisationsform<SPAN class="ft51">32 </SPAN>särskilt vad gäller räddningstjänst, hälso- och sjukvård samt information.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p137 ft6"><SPAN class="ft47">F</SPAN>ör att stärka Sveriges försvarsförmåga kan regeringen besluta om höjd beredskap. Vid höjd beredskap skall kommuner, landsting och kyrkliga kommuner vidta de särskilda åtgärder i fråga om planering och inriktning av verksamheten m.m. som är nödvändig för att de skall kunna fullgöra sina uppgifter inom totalförsvaret. Även enskilda organisationer och företag som är skyldiga att fortsätta sin verksamhet i krig skall då vidta sådana åtgärder.</P>
<P class="p190 ft15">Beredskapsförberedelser i kommuner och landsting</P>
<P class="p102 ft11">Kommunerna, landstingen och de kyrkliga kommunerna skall vidta de beredskapsförberedelser som behövs för deras respektive verksamhet under höjd beredskap. Detta skall ske i samverkan med andra berörda statliga, regionala och kommunala aktörer. Planer skall finnas med uppgifter om vilken verksamhet som är avsedd att bedrivas under höjd beredskap, om krigsorganisationen, om vilken personal som skall tjänstgöra m.m.</P>
<P class="p36 ft10">Kommunstyrelsen ansvarar för ledningen av den del av det civila försvaret som kommunen skall bedriva. Kommunstyrelsen skall också verka för att den civila verksamheten får en enhetlig inriktning och att samverkan</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p54 ft10">kommer till stånd mellan dem som bedriver civil verksamhet.</P>
<P class="p139 ft11">Varje kommun, landsting och kyrklig kommun skall medverka i sådan beredskapsutbildning som berör dem. De skall se till att de personer som ingår i krigsorganisationen får nödvändig utbildning.</P>
<P class="p139 ft10">I varje kommun skall det finnas ett hemskydd med uppgift att dels förmedla information mellan kommunen och befolkningen, dels verka för att skydda, rädda och hjälpa befolkningen i samband med stridshandlingar samt verka för att trygga nödvändig försörjning.</P>
<P class="p139 ft11">Kommunen skall hålla länsstyrelsen underrättad om beredskapsläget. Länsstyrelsen kan besluta att kommuner eller landsting skall bistå varandra.</P>
<P class="p139 ft10">Landstingsstyrelsen ansvarar för den civila hälso- och sjukvården. En närmare beskrivning av hälso- och sjukvård vid krig följer nedan.</P>
<P class="p191 ft18">Myndigheternas beredskapsplanering och verksamhet vid höjd beredskap</P>
<P class="p30 ft10">Varje myndighet skall i sin verksamhet beakta totalförsvarets krav. Deras planering skall ske i samverkan med de statliga och kommunala myndigheter, sammanslutningar och näringsidkare som är berörda.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft6">40</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d141x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft8">P R E S E N T A T I O N</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p139 ft11">Inom totalförsvaret hänförs vissa myndigheter till funktioner som i krig är särskilt betydelsefulla. En central myndighet inom varje funktion har ansvaret för samordning m.m. och utgör därmed en s.k. funktionsansvarig myndighet.</P>
<P class="p164 ft11">Överstyrelsen för civil beredskap har ansvar för funktionen civil ledning, transporter m.m., Rikspolisstyrelsen för ordning och säkerhet, Statens räddningsverk för befolkningsskydd och räddningstjänst, Styrelsen för psykologiskt försvar för informationsberedskap och Socialstyrelsen för hälso- och sjukvård m.m.</P>
<P class="p164 ft11">De funktionsansvariga myndigheterna skall i fredstid i samråd med övriga myndigheter med uppgifter inom funktionen utarbeta underlag för beslut om målsättning, samordna beredskapsförberedelser och planering, svara för utbildning och övningar m.m.</P>
<P class="p192 ft10">Försvarsmakten får ta del av planläggningen hos de myndigheter som är beredskapsmyndigheter.<SPAN class="ft26">33</SPAN></P>
<P class="p139 ft10">Under skärpt beredskap skall den funktionsansvariga myndigheten samordna verksamheten inom funktionen och med andra myndigheter.</P>
<P class="p139 ft11">Vid högsta beredskap skall de funktionsansvariga myndigheterna m.fl. hålla regeringen informerad om händelseutvecklingen inom respektive ansvarsområde och om vidtagna och planerade åtgärder.</P>
<P class="p61 ft21">Överstyrelsen för civil beredskap <SPAN class="ft32">skall i fred leda och samordna beredskapsförberedelserna vid övriga funktionsansvariga myndigheter. Myndigheten skall särskilt, bl.a. genom att utarbeta råd och rekommendationer, verka för enhetlighet i frågor som är gemensamma för det civila försvaret, verka för övergripande samverkan mellan det civila och det militära försvaret samt utveckla kunskaper om de ömsesidiga kraven inför och under höjd beredskap. Myndigheten skall också samordna utbildning i frågor som är gemensamma för det civila försvaret. Överstyrelsen för civil beredskap skall även bedriva operativa studier som underlag för krigsplanläggningen inom det civila försvaret, samordna planeringen, inriktningen och uppföljningen av ledningsövningar, samt leda större övningar för civilbefälhavare och militärbefälhavare vad avser det civila försvaret.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p120 ft11">Under höjd beredskap skall myndigheten på regeringens uppdrag göra övergripande utredningar på det civila försvarets område samt, efter särskilt beslut från regeringen, inrikta och samordna de funktionsansvariga myndigheternas och civilbefälhavarnas verksamhet.<SPAN class="ft33">34</SPAN></P>
<P class="p193 ft10"><SPAN class="ft20">Civilbefälhavaren </SPAN>är i krig den högsta civila totalförsvarsmyndigheten inom ett civilområde. Sverige är indelat i tre sådana områden.<SPAN class="ft26">35 </SPAN>Civilbefälhavaren har uppgifter inom funktionen civil ledning och samordning.<SPAN class="ft26">36</SPAN></P>
<P class="p55 ft11">Civilbefälhavaren skall samordna planering, leda ledningsövningar, samt inriktning och uppföljning av dessa och verka för utbildning av personal m.m. Civilbefälhavaren får meddela länsstyrelserna de föreskrifter som behövs för planläggningen av totalförsvaret inom civilområdet. Civilbefälhavaren får även meddela andra statliga myndigheter under regeringen, förutom Försvarsmakten, föreskrifter om inriktningen av beredskapsförberedelser.</P>
<P class="p55 ft11">I krig skall civilbefälhavaren verka för att största möjliga försvarseffekt uppnås genom att verka för att civila myndigheter och andra civila organ bedriver sina verksamheter med en enhetlig riktning där de civila försvarsåtgärderna samordnas. Tillsammans med militärbefälhavaren vid Försvarsmakten skall civilbefälhavaren verka för att det civila och militära försvaret samordnas. Civilbefälhavaren får meddela länsstyrelserna och annan regional civil myndighet med statliga förvaltningsuppgifter föreskrifter för verksamheten. Det ingår i civilbefälhavarens ansvar att hålla sig underrättad om läget inom civilområdet och på alla sätt försöka upprätthålla förbindelsen med regeringen, centrala myndigheter och övriga civilbefälhavare.<SPAN class="ft33">37</SPAN></P>
<P class="p194 ft16">Styrelsen för psykologiskt försvar <SPAN class="ft17">är central förvaltningsmyndighet för det psykologiska försvaret. Som funktionsansvarig myndighet skall den leda och samordna planläggningen av rikets psykologiska försvar, sprida kunskap om säkerhetspolitiken och totalförsvaret, inklusive civilbefolkningens möjligheter att inom folkrättens ramar bjuda en ockupant motstånd, samt främja och samordna andra myndigheters information inom dessa områden.</SPAN><SPAN class="ft52">38</SPAN></P>
<P class="p195 ft6">Under höjd beredskap eller annars efter särskilt beslut</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft6">41</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d142x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft8">P R E S E N T A T I O N</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p37 ft10">av regeringen skall myndigheten dessutom bevara och stärka befolkningens försvarsvilja och motståndsanda.</P>
<P class="p196 ft11"><SPAN class="ft27">Socialstyrelsen </SPAN>är funktionsansvarig myndighet för hälso- och sjukvård, socialtjänst samt miljö- och hälsoskydd. Socialstyrelsen skall således samordna beredskapsförberedelser och planering därav, samordna och genomföra krigsplanläggning, svara för utbildning av personal och för att övningar genomförs samt redovisa beredskapsläget för regeringen. Under höjd beredskap skall Socialstyrelsen kunna informera regeringen om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen inom sitt område samt om vidtagna och planerade åtgärder. Vid skärpt beredskap skall Socialstyrelsen samordna verksamheten inom sitt ansvarsområde och med andra myndigheter inom totalförsvaret.<SPAN class="ft33">39</SPAN></P>
<P class="p197 ft32"><SPAN class="ft21">Länsstyrelsen </SPAN>är den högsta civila totalförsvarsmyndigheten inom länen och skall samverka med försvarsområdesbefälhavaren vid Försvarsmakten för att åstadkomma en enhetlig inriktning och ledning av totalförsvarets olika delar och en ändamålsenlig användning av civila och militära resurser. Detta skall ske genom riskanalyser, samverkan, planläggning och övning inom det civila försvaret. Länsstyrelsen skall även ge stöd och underlag till kommuner och berörda myndigheter, organisationer och företag för deras beredskapsförberedelser.</P>
<P class="p198 ft11">Vid höjd beredskap skall länsstyrelsen inom länet verka för att största möjliga försvarseffekt uppnås. I detta ligger samordning och enhetlig inriktning av det civila försvaret, samordning mellan det civila och militära försvaret samt att verka för att länets tillgångar fördelas och utnyttjas så att försvarsansträngningarna främjas. Länsstyrelsen får då meddela föreskrifter om verksamheten hos andra regionala och lokala civila myndigheter med statliga förvaltningsuppgifter inom länet, med undantag för civilbefälhavaren.</P>
<P class="p199 ft15">Räddningstjänst</P>
<P class="p40 ft10">Under höjd beredskap har räddningstjänsten utöver sina vanliga uppgifter ansvar för att upptäcka, utmärka och röja farliga områden m.m.</P>
<P class="p112 ft6">Civilbefälhavaren har rätt att under höjd beredskap</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p46 ft10">besluta om användning av räddningskårer för uppgifter som inte berör den egna kommunen för omfördelning mellan länen inom civilområdet. Motsvarande rätt att besluta om omfördelning har länsstyrelsen vad gäller kommunerna inom länet.</P>
<P class="p81 ft15">Hälso- och sjukvård</P>
<P class="p77 ft11">Hälso- och sjukvården är en totalförsvarsfunktion som består av en civil och en militär del. Den militära sjukvårdsorganisationen skall i krig vara ett komplement till den civila. Inom totalförsvaret finns lager av sjukvårdsutrustning och läkemedel som kan användas i krig.<SPAN class="ft33">40 </SPAN>Den civila hälso- och sjukvårdens katastrofberedskap utgör en nödvändig grund för och del av krigsberedskapen. Ambitionen för hälso- och sjukvården i krig skall vara att hålla de medicinska behandlingsresultaten på samma nivå som i fred för det stora flertalet patienter.</P>
<P class="p200 ft11">Vid fredstida katastrofer och i krig kan det krävas samordning av hela landets sjukvård. Detta ställer krav på samverkan mellan civil och militär sjukvård på olika nivåer. En samordnad och samgrupperad ledning krävs såväl på central nivå, som högre regional nivå och lägre regional nivå. Ansvaret för detta på central nivå har Socialstyrelsen, överbefälhavaren och Försvarets sjukvårdsstyrelse. På högre regional nivå utövas ledningen av civilbefälhavare och militärbefälhavare och på lägre regional nivå av landsting, länsstyrelse och försvarsområde. Vidare samverkar på distriktsnivå hälso- och sjukvårdsledningen inom landstinget med primärkommunal ledning samt militära förbandschefer.</P>
<P class="p201 ft15">Informationsberedskap för svåra påfrestningar i fred och för krig</P>
<P class="p77 ft10">Varje myndighet har i fred och i krig ansvar för att informera om sin verksamhet till allmänhet och medierna. Ett sådant ansvar har även kommuner och landsting.</P>
<P class="p47 ft10">När räddningsinsatser i fredstid pågår, ansvarar räddningsledaren i samverkan med polis och sjukvård för att information förmedlas till medierna. Sjukvården ansvarar för information om och till patienterna på sjukhusen. Po- lisens informationscentral har tillgång till den registrering</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft6">42</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d143x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft8">P R E S E N T A T I O N</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p137 ft10">som polisen sköter vid skadeplatsen och informerar utifrån denna.</P>
<P class="p61 ft11">I fredstid skall Styrelsen för psykologiskt försvar bistå andra myndigheter i deras arbete med att utforma och sprida information om svåra påfrestningar på samhället i fred, genom att utarbeta råd och rekommendationer för informationsverksamheten.<SPAN class="ft33">41 </SPAN>Om en svår påfrestning råder skall styrelsen för psykologiskt försvar på begäran ge stöd och hjälp till andra myndigheter i deras informationsarbete. Myndigheten skall även, efter samråd med medieföretag, följa och analysera utvecklingen av mediernas beredskap för svåra påfrestningar i fred. Myndigheten skall utarbeta underlag för regeringens beslut om beredskap för medieområdet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p139 ft10">Styrelsen för psykologiskt försvar har till uppgift att upprätta en beredskapsorganisation som skall fungera under och vid direkt fara för krig.</P>
<P class="p61 ft11">Myndigheten skall i krig analysera stämnings- och opinionsläget i landet samt följa rapporteringen i nationella och internationella nyhetsmedier. Vidare skall ett centralt presskvarter upprättas tillsammans med informatörer från bl.a. det militära högkvarteret, Regeringskansliet och Överstyrelsen för civil beredskap. Syftet med ett centralt presskvarter är att kunna ge medierna och därigenom allmänheten information.</P>
<P class="p202 ft10">Även civilbefälhavarna, länsstyrelserna och kommunerna skall förstärka sina informationsresurser i händelse av krig.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft6">43</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d144x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p203 ft8">P R E S E N T A T I O N</P>
<P class="p204 ft9">9</P>
<P class="p205 ft14">Hälso- och sjukvårdens planering och organisation av katastrofberedskapen</P>
<P class="p206 ft9">för psykiskt och socialt stöd</P>
<P class="p207 ft21">Här redovisas som en bakgrund den svenska organisationen för nationell, regional och lokal katastrofberedskap.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p54 ft6"><SPAN class="ft47">B</SPAN>ehovet av en beredskap för psykiskt och socialt omhändertagande vid katastrofer är någonting som olika aktörer i det svenska samhället under de senaste decenniet fått ökad medvetenhet om. När hälso- och sjukvården planlägger, utbildar och övar katastrofberedskap utgör psykiskt och socialt omhändertagande en betydelsefull del.</P>
<P class="p61 ft11">Som sektorsansvarig myndighet för hälso- och sjukvården i Sverige utarbetar Socialstyrelsen allmänna råd om hälso- och sjukvårdens katastrofberedskap.<SPAN class="ft33">42 </SPAN>Syftet är att de allmänna råden skall utgöra ett gemensamt övergripande underlag för planering och utbildning. De allmänna råden riktar sig till hälso- och sjukvårdens medicinskt och administrativt ansvariga och även till räddningstjänsten, polisen och Försvarsmakten som information. I en särskild skrift<SPAN class="ft33">43 </SPAN>behandlas frågor om psykiskt och socialt omhändertagande. Avsikten är att ”ge allmänna riktlinjer till landsting och kommuner för planering, organisation och utbildning vad gäller det psykologiska, psykiatriska och sociala omhändertagandet och stödet vid stora olyckor och katastrofer”.</P>
<P class="p208 ft10">Det är väsentligt att påminna om landstingens och kommunernas självstyre och självständiga ansvar för</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p46 ft10">hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen har således ingen direktivrätt över landstingen och kommunerna, de rekommendationer och råd som publiceras är endast vägledande och myndighetens ansvar och befogenhet inskränker sig till att följa verksamheten.</P>
<P class="p42 ft19">Samverkan och samordning av information</P>
<P class="p80 ft11">För att samhällets resurser skall kunna användas optimalt i samband med en katastrof krävs samordning på nationell, regional och lokal nivå. Den lokala hälso- och sjukvården som ansvarar för det akuta omhändertagandet kan behöva stöd i form av erfarenhetsutbyte, akuta råd och handledning. Det är Socialstyrelsens uppgift att följa och stödja sjukvårdshuvudmannens katastrofplanering samt att samordna informationen mot huvudmannen men även mellan myndigheter och allmänheten.</P>
<P class="p7 ft15">Katastroforganisation regionalt och lokalt</P>
<P class="p45 ft19">Landsting</P>
<P class="p49 ft10">Landstingen i Sverige har skyldighet att erbjuda god och lättillgänglig hälso- och sjukvård till dem som behöver det.<SPAN class="ft26">44 </SPAN>För att detta skall vara möjligt även vid stora olyckor och katastrofer krävs en särskild katastrofberedskap. I So-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft6">44</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d145x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft8">P R E S E N T A T I O N</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p37 ft11">cialstyrelsens allmänna råd framgår att det centralt hos varje landsting samt vid varje akutsjukhus och primärvårdsdistrikt bör finnas en katastrofplan, som kontinuerligt revideras. Utöver detta krävs att all berörd personal får information och utbildning. Socialstyrelsen betonar även behovet av att samordning sker mellan den fredstida katastrofberedskapen och krigsberedskapen,<SPAN class="ft33">45 </SPAN>liksom att samverkan med andra berörda myndigheter krävs vid planeringen. Exempel på berörda myndigheter är länsstyrelsen, försvaret, sjö- och flygräddningen, kommunens räddningstjänst, polisen och <NOBR>SOS-centraler.</NOBR> Dessutom uppmuntras samverkan även med olika trossamfund och frivilligorganisationer.</P>
<P class="p41 ft10">I landstingets övergripande uppgift ingår att se till att katastrofplaner upprättas inom sjukhus och primärvårdsdistrikt och att planerna övas, liksom att katastrofberedskapen samordnas mellan primärvård, sjukhus och kommun.</P>
<P class="p38 ft11">Inom landstingsområdet engageras framförallt allmänpsykiatriska jourmottagningar, jourmottagning för barn- och ungdomspsykiatri, delar av öppenvårdspsykiatrin, företagshälsovården, kuratorer och psykologer samt sjukhuskyrkan i det psykologiska och psykiatriska omhändertagandet av katastrofdrabbade. Då barn och ungdomar är inblandade samverkar ofta elevvården och skolhälsovården med primärvården och den psykiska barn- och ungdomsvården (PBU).</P>
<P class="p7 ft19">Kommuner</P>
<P class="p43 ft10">På lokal nivå har kommunstyrelsen (och den sociala distriktsnämnden i storstäderna) ansvaret för att de som vistas inom kommunen får det stöd och den hjälp som är erforderlig, i fred såväl som i krig. I omsorgsarbetet vid en katastrof kan individ- och familjeomsorgen, äldre- och handikappomsorgen och barn- och utbildningsförvaltningen involveras.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p209 ft22">Grupper för psykosocialt omhändertagande inom landsting och kommun</P>
<P class="p210 ft10">För att hälso- och sjukvården och socialtjänsten skall kunna erbjuda den hjälp som erfordras vid stora olyckor och katastrofer menar Socialstyrelsen att en särskild organisation måste finnas inom varje landsting och kommun.</P>
<P class="p58 ft12"><NOBR>Psykologisk-psykiatrisk</NOBR> katastrofledningsgrupp (PKL)</P>
<P class="p70 ft11">Socialstyrelsen anser att de flesta akutsjukhus bör inrätta en <NOBR>PKL-grupp</NOBR> bestående av personer med särskild katastrofpsykologisk och <NOBR>-psykiatrisk</NOBR> utbildning. Gruppens uppgift skall bland annat vara att planera, leda och samordna det psykiska och sociala omhändertagandet vid katastrofer i nära samarbete med sjukhusets katastrofkommitté och <NOBR>-kansli.</NOBR></P>
<P class="p211 ft20">Psykiskt och socialt omhändertagande vid katastrofer (POSOM)</P>
<P class="p124 ft11">Inom varje kommun bör det enligt Socialstyrelsen finnas en beredskapsgrupp vars deltagare skall kunna agera med kort varsel. Sammansättningen av deltagare i en s.k. <NOBR>POSOM-grupp</NOBR> kan variera, vanligt är dock att gruppen består av personer från socialtjänsten, kyrkan och frivilligorganisationer. Gruppen bör vara underställd socialchefen i kommunen.</P>
<P class="p121 ft11">Uppbyggandet av en psykologisk och psykiatrisk katastrofberedskap i Sverige har utvecklats i överensstämmelse med Socialstyrelsens allmänna råd. Som exempel kan nämnas att samtliga somatiska akutsjukhus i Stockholms län har en <NOBR>PKL-grupp</NOBR> och dessutom finns i länet en samordningsgrupp. På andra orter som särskilt drabbades av Estoniakatastrofen; Borlänge, Jönköping, Lindesberg, Norrköping, Uppsala och Vilhelmina finns PKL- och <NOBR>POSOM-grupper</NOBR> eller andra krisgrupper.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft6">45</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d146x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p212 ft8">P R E S E N T A T I O N</P>
<P class="p213 ft14">10 Stockholms läns landstings</P>
<P class="p0 ft9">katastrofmedicinska beredskap</P>
<P class="p214 ft21">En beskrivning av planeringen för organisationen av det katastrofmedicinska arbetet inom landstinget.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p54 ft6"><SPAN class="ft47">I</SPAN>Stockholms läns landsting finns i enlighet med Socialstyrelsens allmänna råd en central medicinsk katastrofplan.<SPAN class="ft48">46 </SPAN>Den är en ramplan för att organisation och ledning av länets hälso- och sjukvård vid en stor olycka eller katastrof i fredstid och utgör också grunden för den beredskap Stockholms läns landsting skall ha för att kunna möta svåra påfrestningar på samhället vid kriser och i krig. Planen från 1994 har reviderats bland annat mot bakgrund av de erfarenheter som gjordes i samband med Estoniakatastrofen men även på grund av strukturförändringar inom hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting.</P>
<P class="p215 ft11">Efter Estoniakatastrofen skedde ett omfattande utrednings- och utvärderingsarbete inom landstinget. Ut- förliga rapporter utarbetades bland annat av akutsjukhusen som deltog i hälso- och sjukvårdens insatser, några exempel som kan nämnas är Huddinge sjukhus rapport<SPAN class="ft33">47 </SPAN>som redovisar åtgärder i räddningsarbetet på olycksplatsen, i färjeterminalen och på sjukhuset och Södersjukhusets rapport<SPAN class="ft33">48 </SPAN>som mycket ingående redovisar det psykosociala arbetet. Utöver detta har Nordvästra sjukvårdsområdet inom landstinget gjort en övergripande utvärdering<SPAN class="ft33">49 </SPAN>av landstingets insatser.</P>
<P class="p31 ft10">Analysgruppen har tagit del av dessa rapporter och utvärderingar och finner det inte motiverat att återge samtliga insatser och åtgärder som vidtogs i det akuta ske-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p176 ft11">det. Därför kommer endast en kortfattad beskrivning göras av akutsjukhusens psykosociala insatser för anhöriga och överlevande. Gruppen har valt att istället se närmare på de erfarenheter som landstinget fick genom insatserna i samband med Estoniakatastrofen och vill försöka spegla några av de slutsatser som dragits. Detta presenteras i nästa avsnitt, Beskrivning.</P>
<P class="p216 ft10">I det följande beskrivs kortfattat fyra centrala delar i Stockholms läns landstings medicinska katastrofplan: katastrofmedicinsk ledning, <NOBR>PKL-funktionen,</NOBR> information och samverkan.</P>
<P class="p50 ft15">Katastrofmedicinsk ledning</P>
<P class="p77 ft11">Vid en stor olycka eller katastrof utövas ledning på olika nivåer inom sjukvården. Normativ<SPAN class="ft33">50 </SPAN>och strategisk<SPAN class="ft33">51 </SPAN>ledning utövas av den Centrala medicinska katastrofledningen (CMKL), operativ ledning utövas av medicinskt ledningsansvarig i skadeområdet och av ledningsansvarig på akutsjukhus, vårdcentral eller inom sjukvårdsområde.</P>
<P class="p216 ft10">På akutsjukhusen finns en utsedd katastrofledare som har det initiala ledningsansvaret till dess en katastrofledning övertar ansvaret. Organisationen inom primärvården ser likadan ut.</P>
<P class="p112 ft6">Som tidigare nämnts leds räddningsinsatsen i skade-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft6">46</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GNB348d147x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft8">P R E S E N T A T I O N</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p37 ft11">området av en räddningsledare i samverkan med polisinsatschefen och medicinskt ledningsansvarig. Då det medicinska ledningsansvaret är kopplat till den i skadeområdet högsta medicinska kompetensen kan exempelvis ledningsambulansfunktionen (den ambulans som först kommer till skadeområdet) eller akutbilssjuksköterskan ha ledningsansvaret till dess läkare kommer. Då räddningsinsatsen bedöms bli långvarig, exempelvis vid stora olyckor eller katastrofer larmas en särskild ledningsläkare.</P>
<P class="p217 ft18">PKL, <NOBR>Psykologisk-psykiatrisk</NOBR> katastrofledningsgrupp</P>
<P class="p218 ft11">Samtliga somatiska akutsjukhus inom Stockholms läns landsting har en lokal <NOBR>PKL-grupp.</NOBR> Varje grupp har en samordnare och dessa ingår i en referensgrupp där även representanter för Centrala avdelningen för ambulanssjukvården och katastrofmedicinsk planering liksom experter på katastrofpsykologi ingår.</P>
<P class="p119 ft10"><NOBR>PKL-funktionen</NOBR> representeras även i den Centrala medicinska katastrofkommittén samt i de lokala medicinsk katastrofkommittéerna på akutsjukhusen.</P>
<P class="p38 ft10">Varje <NOBR>PKL-grupp</NOBR> har ett antal resurspersoner som kan hjälpa till med psykologiska genomgångar, debriefing m.m. Enligt katastrofplanerna skall samverkan ske med kommunen, primärvården och kyrkan.</P>
<P class="p44 ft15">Information</P>
<P class="p40 ft11">I de centrala och lokala katastrofplanerna konstateras att ”information utgör en väsentlig del i all katastrofmedicinsk verksamhet”. Man menar att informationsansvariga skall ingå i ledningsarbetet. Som målgrupper definieras drabbade och deras anhöriga, massmedierna, andra akutsjukhus och sjukvårdsområden samt samverkande myndigheter. Vikten av att samordna information med andra involverade myndigheter understryks.</P>
<P class="p7 ft15">Samverkan</P>
<P class="p40 ft10">Enligt hälso- och sjukvårdslagen har landstinget skyldighet att samverka med andra samhällsorgan, i första hand statlig och kommunala myndigheter. Som exempel på samverkansorgan nämns i den Centrala medicinska</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p219 ft53">För katastrofmedicinsk planering inom Stockholms läns landsting svarar:</P>
<P class="p220 ft35">Den centrala medicinska katastrofkommittén som skall vara sammansatt av representanter från Hälso- och sjukvårdsnämndens stab, HSN, Centrala avdelningen för ambulanssjukvård och katastrofmedicinsk planering i nordvästra sjukvårdsområdet, sjukhusstyrelsens stab, akutsjukvården, primärvården, smittskyddsenheten, PKL- grupperna och SOS Alarm i Stockholm. Sjukvårdsdirektören, HSN leder arbetet. Kommitténs uppgifter är att</P>
<P class="p221 ft37"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft54">vara hälso- och sjukvårdens rådgivande organ inom det katastrofmedicinska området</SPAN></P>
<P class="p222 ft37"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft54">utifrån riskinventeringar och analyser initiera åtgärder som minskar faran för stora olyckor och katastrofer i länet</SPAN></P>
<P class="p223 ft37"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft54">följa upp och bedöma resultat och kvalitet av genomförda katastrofmedicinska insatser</SPAN></P>
<P class="p224 ft35"><SPAN class="ft37">•</SPAN><SPAN class="ft55">fortlöpande ta del av forsknings- och utvecklingsresultat inom det katastrofmedicinska området samt vid behov initiera åtgärder inom landstinget</SPAN></P>
<P class="p225 ft35">För katastrofmedicinsk planering på akutsjukhus och inom sjukvårdsområden ansvarar lokala katastrofkommittér som svarar för att lokala medicinska katastrofplaner utarbetas och revideras årligen.</P>
<P class="p226 ft10">katastrofplanen för Stockholms läns landsting: räddningstjänsten, polisen, länsstyrelsen, Försvarsmakten, Kustbevakningen, Storstockholms lokaltrafik, Statens järnvägar och Banverket.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft6">47</P>
</DIV>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
GNB348d1SOU_1999__48_d1.pdf1062601pdfLära av Estonia - del 1https://data.riksdagen.se/fil/5A01A116-7530-4693-A955-4EB1E5D34765GNB348d2SOU_1999__48_d2.pdf1145516pdfLära av Estonia - del 2https://data.riksdagen.se/fil/BBAAC850-EE92-481E-8CD3-CD048E768C2EGNB348d3SOU_1999__48_d3.pdf1209905pdfLära av Estonia - del 3https://data.riksdagen.se/fil/6C1062B5-81C5-47D1-B535-1DBB4B1C5047GNB348d4SOU_1999__48_d4.pdf695003pdfLära av Estonia - del 4https://data.riksdagen.se/fil/BA258D09-AE4A-4383-9636-AA51810F7FF8