<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2422442</hangar_id>
 <dok_id>GNB3137d1</dok_id>
 <rm>1999</rm>
 <beteckning>137</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 1999:137</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning>d1</tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>137</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-01-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-08-12 16:22:00</systemdatum>
 <publicerad>2000-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Hälsa på lika villkor - del 1</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>hämtad</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GNB3137d1/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GNB3137d1</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GNB3137d1</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div style="margin:3px;"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:28px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}

#page_1 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_1 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}

#page_2 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:63px;z-index:-1;width:515px;height:338px;}
#page_2 #dimg1 #img1  {width:515px;height:338px;}




#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 903px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 903px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 112px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}

#page_9 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_9 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_12 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_12 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_15 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_15 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_17 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_17 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_21 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_21 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_23 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_23 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_26 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_26 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_27 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_27 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_28 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_28 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_29 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_29 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_30 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_30 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_33 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_33 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_35 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_35 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 74px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 70px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:65px 0px 97px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_43 #dimg1z{position:absolute;top:724px;left:462px;z-index:-1;width:5px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_43 #dimg1 #img1  {width:5px;height:1px;}




#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_60 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 73px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_62 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_63 #dimg1z{position:absolute;top:124px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1  {width:425px;height:1px;}




#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 105px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:59px 0px 93px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 451px;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_72 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_72 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_73 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_75 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 124px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_88 #dimg1z{position:absolute;top:545px;left:42px;z-index:-1;width:442px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_88 #dimg1 #img1  {width:442px;height:1px;}




#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_89 #dimg1z{position:absolute;top:512px;left:42px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_89 #dimg1 #img1  {width:430px;height:1px;}




#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_90 #dimg1z{position:absolute;top:349px;left:42px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_90 #dimg1 #img1  {width:430px;height:1px;}




#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_91 #dimg1z{position:absolute;top:211px;left:42px;z-index:-1;width:444px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_91 #dimg1 #img1  {width:444px;height:1px;}




#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 111px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 64px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 707px;}

#page_100 #dimg1z{position:absolute;top:115px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:592px;}
#page_100 #dimg1 #img1  {width:425px;height:592px;}




#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 85px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_102 #dimg1z{position:absolute;top:108px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:287px;}
#page_102 #dimg1 #img1  {width:425px;height:287px;}




#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_103 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_105 #dimg1z{position:absolute;top:610px;left:63px;z-index:-1;width:123px;height:49px;}
#page_105 #dimg1 #img1  {width:123px;height:49px;}




#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_107 #dimg1z{position:absolute;top:130px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:113px;}
#page_107 #dimg1 #img1  {width:425px;height:113px;}




#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_109 #dimg1z{position:absolute;top:350px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:114px;}
#page_109 #dimg1 #img1  {width:425px;height:114px;}




#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_111 #dimg1z{position:absolute;top:108px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:148px;}
#page_111 #dimg1 #img1  {width:425px;height:148px;}




#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_113 #dimg1z{position:absolute;top:151px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:148px;}
#page_113 #dimg1 #img1  {width:425px;height:148px;}




#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_115 #dimg1z{position:absolute;top:151px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:131px;}
#page_115 #dimg1 #img1  {width:425px;height:131px;}




#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_117 #dimg1z{position:absolute;top:264px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:113px;}
#page_117 #dimg1 #img1  {width:425px;height:113px;}




#page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 795px;}

#page_118 #dimg1z{position:absolute;top:578px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:217px;}
#page_118 #dimg1 #img1  {width:425px;height:217px;}




#page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_119 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_119 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 118px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





.ft0{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft1{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft2{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft3{font: italic  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft4{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft5{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft6{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft7{font: bold  10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft8{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft9{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft10{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft11{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft12{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft13{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 23px;l-h: 17px;}
.ft14{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft15{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft16{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft17{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 16px;}
.ft18{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 17px;}
.ft19{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft20{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft21{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft22{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 17px;}
.ft23{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft24{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft25{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft26{font: bold  10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft27{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft28{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft29{font: bold  10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft30{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft31{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft32{font:  12px 'Symbol' !important;l-h: 15px;}
.ft33{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft34{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;}
.ft35{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft36{font:  14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 17px;}
.ft37{font:  20px 'Verdana' !important;l-h: 33px;}
.ft38{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft39{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 48px;l-h: 23px;}
.ft40{font: italic  14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;}
.ft41{font: italic  14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;}
.ft42{font: italic  12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 16px;}
.ft43{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 21px;}
.ft44{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft45{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft46{font: italic  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft47{font:  14px 'Symbol' !important;l-h: 19px;}
.ft48{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;}
.ft49{font: italic  12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft50{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 21px;}
.ft51{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft52{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 15px;}
.ft53{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft54{font:  18px 'Verdana' !important;l-h: 33px;}
.ft55{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 63px;l-h: 27px;}
.ft56{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft57{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft58{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft59{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 48px;l-h: 24px;}
.ft60{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 24px;}
.ft61{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft62{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft63{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 15px;}
.ft64{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 15px;}
.ft65{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft66{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft67{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft68{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft69{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft70{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft71{font: italic  12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;}
.ft72{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft73{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft74{font: italic  14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;}
.ft75{font: italic  14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 17px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p3{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p6{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p7{text-align: right;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p10{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p11{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p12{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p14{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p18{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p28{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.48px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.48px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.48px;}
.p45{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p48{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p51{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p52{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p53{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p54{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: center;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;padding-top: 3px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p252{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 3px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p289{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p290{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p291{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p292{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p293{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p294{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p295{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p305{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p319{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p329{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p338{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p350{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p353{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p354{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 255px;margin-bottom: 0px !important;}
.p356{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p357{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p358{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;padding-top: 3px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p361{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;padding-top: 3px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;padding-top: 1px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p367{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;padding-top: 3px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p377{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p385{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p386{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px !important;}
.p391{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p394{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p395{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p396{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p397{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p398{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p399{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p400{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p401{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p402{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p406{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p407{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p408{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p409{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p410{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p411{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p414{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p415{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p416{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p417{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p418{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p419{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p420{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p421{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p422{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 3px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p423{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p424{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p425{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p426{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p427{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p428{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p429{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p430{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p431{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p432{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p433{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p434{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p435{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p436{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p437{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p438{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p439{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p440{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p441{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p442{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p443{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p444{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p445{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p446{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p447{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p448{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p449{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p452{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p454{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p456{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p457{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p458{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p461{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p462{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p463{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p465{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p466{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p468{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p469{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p470{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p471{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p472{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p473{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p474{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p475{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p476{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p477{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p478{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p479{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p480{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p481{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p482{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p483{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p484{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p485{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p486{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p487{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p488{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p489{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p490{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 165px;margin-bottom: 0px !important;}
.p491{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p492{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p493{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p494{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p495{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p496{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p497{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;}
.p499{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p500{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p501{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p502{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p503{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p504{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p506{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p507{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p508{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p509{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p510{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p511{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p512{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p513{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p514{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p515{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p516{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p517{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p518{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p519{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p520{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p521{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p522{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p523{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p524{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p525{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p526{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;}
.p528{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p530{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p531{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p532{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p533{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 3px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p534{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p535{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;}
.p536{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;}
.p537{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p538{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p539{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p540{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p541{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p542{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;}
.p543{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p544{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p545{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p546{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p548{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p549{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p550{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p551{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p552{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p553{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p554{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;}
.td4{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td5{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 439px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 418px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td24{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td25{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td26{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td27{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 414px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: -13px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td49{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td50{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td51{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: -13px;vertical-align: bottom;}
.td52{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 295px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 434px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 429px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 369px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td65{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td66{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td67{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 409px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td73{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td74{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 361px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 472px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td80{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td81{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td82{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td83{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;}
.td84{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 479px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 402px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td95{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 447px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td98{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 447px;vertical-align: bottom;}
.td99{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 414px;vertical-align: bottom;}
.td102{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td106{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 540px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 540px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 338px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td110{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 338px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;}
.td118{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td119{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td127{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td128{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 282px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 386px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;}
.td137{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td139{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td152{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 512px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 512px;vertical-align: bottom;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 263px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 505px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 505px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;}
.td199{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;}
.td200{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 244px;vertical-align: bottom;}
.td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 504px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 504px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 422px;vertical-align: bottom;}
.td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;}
.td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 433px;vertical-align: bottom;}
.td218{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 433px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}

.tr0{heightzzz: 22px;}
.tr1{heightzzz: 49px;}
.tr2{heightzzz: 35px;}
.tr3{heightzzz: 34px;}
.tr4{heightzzz: 52px;}
.tr5{heightzzz: 17px;}
.tr6{heightzzz: 18px;}
.tr7{heightzzz: 23px;}
.tr8{heightzzz: 5px;}
.tr9{heightzzz: 24px;}
.tr10{heightzzz: 38px;}
.tr11{heightzzz: 33px;}
.tr12{heightzzz: 26px;}
.tr13{heightzzz: 19px;}
.tr14{heightzzz: 43px;}
.tr15{heightzzz: 42px;}
.tr16{heightzzz: 20px;}
.tr17{heightzzz: 15px;}
.tr18{heightzzz: 16px;}
.tr19{heightzzz: 1057px;}
.tr20{heightzzz: 0px;}
.tr21{heightzzz: 917px;}
.tr22{heightzzz: 625px;}
.tr23{heightzzz: 454px;}
.tr24{heightzzz: 394px;}
.tr25{heightzzz: 25px;}
.tr26{heightzzz: 41px;}
.tr27{heightzzz: 44px;}
.tr28{heightzzz: 21px;}
.tr29{heightzzz: 14px;}
.tr30{heightzzz: 13px;}
.tr31{heightzzz: 36px;}

.t0{width: 392px;margin-leftZ: 106px;margin-top: 32px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 566px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 486px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 104px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 486px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 13px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 400px;margin-leftZ: 121px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 403px;margin-leftZ: 121px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 397px;margin-leftZ: 121px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 350px;margin-leftZ: 169px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 347px;margin-leftZ: 169px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 448px;margin-leftZ: 80px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 347px;margin-leftZ: 169px;f:14px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 1070px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 707px;margin-leftZ: 46px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 707px;margin-leftZ: 46px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 656px;margin-leftZ: 46px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 624px;margin-leftZ: 121px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 565px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 465px;margin-leftZ: 46px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 566px;f:italic 14px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 462px;margin-leftZ: 46px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t20{width: 458px;margin-leftZ: 46px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t21{width: 467px;margin-leftZ: 44px;margin-top: 18px;f:italic 13px 'Verdana' !important;}
.t22{width: 466px;margin-leftZ: 46px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t23{width: 467px;margin-leftZ: 46px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t24{width: 473px;margin-leftZ: 41px;margin-top: 15px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t25{width: 486px;margin-leftZ: 41px;margin-top: 18px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t26{width: 473px;margin-leftZ: 41px;margin-top: 10px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t27{width: 488px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 20px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t28{width: 460px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 231px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t29{width: 466px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 14px;f:15px 'Verdana' !important;}

&lt;/STYLE&gt;



&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3137d11x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft1"&gt;Till statsrådet och chefen för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft1"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft0"&gt;Regeringen beslutade den 14 december 1995 att tillsätta en kommitté med uppgift att utarbeta nationella mål för hälsoutvecklingen (S 1995:14). I direktiven framhölls att målen skall vara vägledande för samhällets insatser för att främja folkhälsan, förebygga ohälsa, minska hälsorisker samt förhindra förtida och undvikbar funktionsnedsättning, sjuklighet och död. Utredningsdirektiven (Dir. 1995:158) bifogas i sin helhet som bilaga 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft0"&gt;Genom beslutet bemyndigades socialministern att utse ledamöter, sakkunniga, experter och annat biträde som fordras för uppdraget. Kommittén hade sitt första sammanträde i april 1997 och antog då namnet Nationella folkhälsokommittén.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft2"&gt;Den 26 juni 1997 beslutade regeringen om vissa tilläggsdirektiv till kommittén med anledning av det inom Världshälsoorganisationen (WHO) inledda arbetet med att revidera den s.k. &lt;NOBR&gt;Hälsa-för-alla-strategin.&lt;/NOBR&gt; Tilläggsdirektiven (Dir. 1997:89) redovisas i bilaga 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft0"&gt;En kortfattad redogörelse för utrednings uppdraget, syftet med betänkandet och vårt arbetes upplä ggning lämnas i kapitel 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft0"&gt;Nationella folkhälsokommittén har en bred sammansättning med företrädare för alla riksdagspartier, kommun- och landstingsförbunden, statliga myndigheter, den fackliga rörelsen, forskarvärlden m.fl. Sammansättningen av kommittén och sekretariatet framgår av bilaga 2. Av bilaga 3 framgår vilka som har biträtt sekretariatet vid utarbetandet av detta betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft0"&gt;Nationella folkhälsokommittén har tidigare lämnat ett delbetänkande till Socialdepartementet med titeln &lt;SPAN class="ft3"&gt;Hur skall Sverige må bättre? &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt; första steget mot nationella folkhälsomål &lt;/SPAN&gt;(SOU 1998:43). Det betänkandet hade till syfte att redovisa några utgångspunkter och principer som bedömdes vara vägledande i formulerandet av nationella mål och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3137d12x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p7 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft0"&gt;strategier. Betänkandet remitterades av kommittén till drygt 500 remissinstanser och remissvaren har sedan varit ett viktigt underlag för arbetet med föreliggande betänkande. En sammanställning av remissvaren har publicerats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft0"&gt;Utöver det betänkande som kommittén utarbetat har den också gett ut sju debattskrifter i för kommittén aktuella ämnen samt 14 underlagsrapporter till grund för kommitténs arbete. Av bilaga 4 framgår vilka arbetsgrupper och personer som medverkat vid utarbetande av underlagsrapporterna. En sammanställning av utredningens publikationer återfinns i bilaga 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft0"&gt;I föreliggande betänkande har Nationella folkhälsokommittén arbetat vidare med att utforma en nationell strategi för en bättre och jämlik hälsa och till grund för denna ligger ett antal sakkapitel med mål och delmål där viktiga risk- och friskfaktorer, målgrupper och vissa sju kdomar behandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft0"&gt;Nationella folkhälsokommittén överlämnar härmed betänkandet SOU 1999:137 som är andra steget i den process som skall leda till förslag om nationella folkhälsomål och strategier. Kommittén avser att remittera betänkandet genom egen försorg till olika berörda organ inom folkhälsoområdet. De synpunkter som på så sätt inhämtas, kommer att vara ett viktigt underlag för kommittén inför arbetet med att formulera nationella folkhälsomål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft0"&gt;Betänkandet har framställts på kassett. Därjämte finns utredningen framställd i en kortversion och i en lättläst kort version.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft0"&gt;Stockholm i december 1999&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;Margareta Persson&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;Agneta Börjesson&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;Eva Lannerö&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td0"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;Leif Carlson&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;Lars Weinehall&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;Cecilia Carpelan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;Conny Öhman&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td0"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;/Tore Karlsson&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td0"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;Bernt Lundgren&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td0"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;Piroska Östlin&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td0"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft5"&gt;Lillemor Cedergren&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p17 ft1"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td6"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft7"&gt;Sammanfattning ....................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td7"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td9"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft8"&gt;DEL 1 – UPPDRAG&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td8"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td9"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft9"&gt;1 Uppdrag, underlag och syfte .........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;43&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td10"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft0"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td11"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft10"&gt;Uppdrag .............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td8"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft0"&gt;43&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft0"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft10"&gt;Arbetsformer ......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft0"&gt;47&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft0"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft10"&gt;Underlagsmaterial...............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft0"&gt;50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;1.3.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Inledning ................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft0"&gt;50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;1.3.2 Några aktuella utländska folkhälsostrategier ...........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft0"&gt;51&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;1.3.3 Rapporter från arbetsgrupper med experter .............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft0"&gt;62&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;1.3.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Beräkningar av sjukdomsbördan i Sverige ...............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft0"&gt;63&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;1.3.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Synpunkter från remissinstanserna ..........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft0"&gt;67&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft0"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft10"&gt;Avgränsningar, syfte och läsanvisningar ..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;69&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;1.4.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Avgränsningar ........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft0"&gt;69&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;1.4.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Syfte ......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft0"&gt;70&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;1.4.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Läsanvisningar .......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft0"&gt;71&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p23 ft8"&gt;DEL 2 – EN NATIONELL STRATEGI FÖR FOLKHÄLSAN – VISIONER OCH HÄLSOPOLITISKA MÅL&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft9"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td14"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft11"&gt;Etiska utgångspunkter och prioriteringskriterier ........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft8"&gt;75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft0"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft10"&gt;Inledning.............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft0"&gt;75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft0"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft10"&gt;Etik, jämlikhet och hälsa .....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft0"&gt;75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft12"&gt;2.2.1 Maximering av hälsan - oavsett jämlikhet................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft0"&gt;76&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft0"&gt;2.2.2 Jämlikhet i ohälsans konsekvenser eller orsaker?&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft10"&gt;..... 77&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft0"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft10"&gt;Hälso- och sjukdomsbegrepp ...............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft0"&gt;80&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Kriterier för prioritering av sjukdomsorsaker – effektivitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td18"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;och jämlikhet ......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td19"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft0"&gt;83&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft14"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft0"&gt;2.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft0"&gt;Effektivitet, jämlikhet och legitimitet i hälsopolitiken&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td23"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft15"&gt;........... 88&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft0"&gt;2.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft10"&gt;Individens resp. samhällets ansvar .......................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft0"&gt;90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft8"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td28"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft8"&gt;Vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td28"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft11"&gt;en bättre och jämlik hälsa ............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft16"&gt;93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft0"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft10"&gt;Inledning.............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft0"&gt;93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft0"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft10"&gt;Tre viktiga drag i senare års hälsoutveckling .......................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft0"&gt;93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft0"&gt;3.2.1 Den stadigt ökande medellivslängden ......................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft0"&gt;94&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Psykiska och psykosomatiska besvär ökar – särskilt hos yngre kvinnor i arbeten med låga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;SPAN class="p37 ft10"&gt;utbildningskrav.......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td30"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft0"&gt;95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;3.2.3 De sociala olikheterna i hälsa består........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft0"&gt;96&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Några viktiga utvecklingslinjer i samhället och krav&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td31"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;på hälsopolitiken.................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft0"&gt;97&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Ökande krav på kvalifikationer och flexibilitet i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;arbetslivet...............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft0"&gt;97&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Förändrade förutsättningar för att bevara och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;stärka det sociala kapitalet ....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft0"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Barnfamiljernas villkor och barnens antal och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td34"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td35"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td36"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft10"&gt;uppväxt ................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft19"&gt;102&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;3.3.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft10"&gt;Internationalisering och konsumtionsmönster .........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft0"&gt;104&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft0"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td38"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;Mål, indikatorer, måttenheter, tidsperspektiv och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td38"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft10"&gt;målstruktur .......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft0"&gt;105&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td38"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;3.4.1 En nationell strategi med operationella mål............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft0"&gt;105&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;3.4.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft10"&gt;Tidsperspektiv till år 2010 ....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft0"&gt;105&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft0"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td38"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft10"&gt;Vision, strategier och mål för ett hälsovänligt samhälle ......&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft0"&gt;107&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;3.5.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft10"&gt;Vår vision för ett hälsovänligt samhälle.................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft0"&gt;108&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Strategi 1 – Stärk den sociala gemenskapen och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td32"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft12"&gt;solidariteten i samhället ........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft0"&gt;109&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td39"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft20"&gt;3.5.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td41"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft20"&gt;Strategi 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td42"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft20"&gt;– Öka möjligheterna till integration&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td40"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td32"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft12"&gt;på arbetsmarknaden - och minska utslagningen .....&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft0"&gt;114&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft0"&gt;3.5.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft0"&gt;Strategi 3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;– Öka människors inflytande och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td32"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft10"&gt;trygghet i arbetslivet .............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft0"&gt;116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Strategi 4 – Öka barnfamiljernas ekonomiska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;och tidsmässiga utrymme......................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td8"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft0"&gt;118&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Strategi 5 – Ge barn och ungdomar likvärdiga förutsättningar i livet genom att minska segregationen och genom kompensatoriska åtgärder ..... 120&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Strategi 6 – Ge äldre och personer som är långvarigt sjuka eller funktionshindrade likvärdiga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td43"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft12"&gt;möjligheter att forma sina liv efter behov...............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td44"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft0"&gt;122&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;SPAN class="p45 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft3"&gt;Innehåll &lt;SPAN class="ft0"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td49"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft0"&gt;3.5.8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;Strategi 7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;– Skapa miljöer för en hållbar hälso -&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td48"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td45"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td46"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;utveckling&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;.............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft24"&gt;124&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td45"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft24"&gt;3.5.9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td46"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Strategi 8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;– Öka solidariteten med dem som är&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td45"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td53"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;sårbara för livsstilsrisker - tobaksbruk, alkohol-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td45"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td53"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;konsumtion, ..............fysisk inaktivitet och fet mat&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft24"&gt;125&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr21 td54"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft25"&gt;DEL 3 – MÅL OCH ÅTGÄRDER INOM OLIKA SAKOMRÅDEN&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td55"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft25"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr20 td56"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft25"&gt;Arbetsliv och ekonomisk trygghet .............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft26"&gt;131&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td58"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Inledning...........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft24"&gt;131&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td58"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Arbetsliv...........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft24"&gt;131&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td35"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;4.2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td59"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Bakgrund, nuläge och prognos ..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft24"&gt;131&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td58"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;4.2.2 Kunskap om orsaker och möjlighet att påverka......&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft24"&gt;146&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td35"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;4.2.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td59"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Befintliga mål och strategier .................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft24"&gt;150&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td35"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;4.2.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td59"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Mål och strategier.................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft24"&gt;155&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td58"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Ekonomisk trygghet ..........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft24"&gt;161&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td35"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;4.3.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td59"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Bakgrund, nuläge och prognos ..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft24"&gt;161&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td58"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;4.3.2 Kunskap om orsaker och möjlighet att påverka......&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft24"&gt;172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td35"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;4.3.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td59"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Befintliga mål och strategier .................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft24"&gt;174&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td35"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;4.3.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td59"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Mål och strategier.................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft24"&gt;177&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td58"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Avslutande bedömning ......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft24"&gt;184&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td13"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft26"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr22 td56"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft25"&gt;Socialt kapital och sociala relationer..........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td55"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft26"&gt;185&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td58"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Inledning...........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft24"&gt;185&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td58"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Socialt kapital, sociala nätverk och socialt stöd..................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft24"&gt;186&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td35"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td59"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Bakgrund, nuläge och prognos ..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft24"&gt;186&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td58"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;5.2.2 Kunskap om orsaker och möjlighet att påverka......&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft24"&gt;198&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td35"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;5.2.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td59"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Befintliga mål och strategier .................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft24"&gt;200&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td35"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;5.2.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td59"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Mål och strategier.................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft24"&gt;201&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td58"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Avslutande bedömning ......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft24"&gt;207&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td13"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft26"&gt;6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td60"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft25"&gt;Miljöfaktorer .............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td61"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft26"&gt;209&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td16"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td62"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Inledning...........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td61"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft24"&gt;209&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td16"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td62"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Inomhusmiljö ....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td61"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft24"&gt;210&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td39"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;6.2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td59"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Bakgrund, nuläge och prognos ..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td55"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft24"&gt;210&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td63"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;6.2.2 Kunskap om orsaker och möjlighet att påverka......&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft24"&gt;214&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td39"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;6.2.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td59"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Befintliga mål och strategier .................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft24"&gt;216&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft27"&gt;6.2.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft28"&gt;Mål och strategier.................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft27"&gt;218&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td64"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td65"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td66"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td67"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft0"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td58"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft10"&gt;Yttre miljö ........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft0"&gt;221&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;6.3.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Bakgrund, nuläge och prognos ..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td68"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft0"&gt;221&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td58"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;6.3.2 Kunskap om orsaker och möjlighet att påverka......&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft0"&gt;227&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;6.3.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Befintliga mål och strategier .................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft0"&gt;230&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;6.3.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Mål och strategier.................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft0"&gt;232&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft0"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td58"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft10"&gt;Avslutande bedömning ......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td68"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft0"&gt;235&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft8"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td69"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft29"&gt;Rekreation..................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td68"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft8"&gt;237&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td55"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft0"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td58"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft10"&gt;Inledning...........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td68"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft0"&gt;237&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft0"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td58"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft10"&gt;Grönområdens betydelse för rekreation ..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft0"&gt;238&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;7.2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Bakgrund, nuläge och prognos ..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft0"&gt;238&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td58"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;7.2.2 Kunskap om orsaker och möjlighet att påverka......&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft0"&gt;246&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;7.2.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Befintliga mål och strategier .................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td68"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft0"&gt;249&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;7.2.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Mål och strategier.................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft0"&gt;250&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft0"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td58"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft10"&gt;Avslutande bedömning ......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft0"&gt;252&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td20"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft8"&gt;8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td70"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft11"&gt;Mat och fysisk aktivitet..............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft8"&gt;255&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td55"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft0"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td58"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft10"&gt;Inledning...........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td68"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft0"&gt;255&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft0"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td58"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft10"&gt;Mat och matvanor.............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft0"&gt;255&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;8.2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Bakgrund, nuläge och prognos ..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td68"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft0"&gt;255&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td58"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;8.2.2 Kunskap om orsaker och möjlighet att påverka......&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft0"&gt;265&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;8.2.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Befintliga mål och strategier .................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft0"&gt;269&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;8.2.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Mål och strategier.................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft0"&gt;271&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft0"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td58"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft10"&gt;Fysisk aktivitet .................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td68"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft0"&gt;275&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;8.3.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Bakgrund, nuläge och prognos ..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft0"&gt;275&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td58"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;8.3.2 Kunskap om orsaker och möjlighet att påverka......&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft0"&gt;282&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;8.3.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Befintliga mål och strategier .................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td68"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft0"&gt;286&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;8.3.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Mål och strategier.................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft0"&gt;289&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft0"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td58"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft10"&gt;Avslutande bedömning ......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft0"&gt;293&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td20"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft8"&gt;9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td69"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft29"&gt;Droger........................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft8"&gt;295&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td55"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft0"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td58"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft10"&gt;Inledning...........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td68"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft0"&gt;295&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft0"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft30"&gt;Tobak...............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft0"&gt;296&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;9.2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Bakgrund, nuläge och prognos ..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td68"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft0"&gt;296&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td58"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;9.2.2 Kunskap om orsaker och möjlighet att påverka......&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft0"&gt;305&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;9.2.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Befintliga mål och strategier .................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft0"&gt;311&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;9.2.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Mål och strategier.................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft0"&gt;313&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft0"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft30"&gt;Alkohol.............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td68"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft0"&gt;323&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;9.3.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Bakgrund, nuläge och prognos ..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft0"&gt;326&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft0"&gt;9.3.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft12"&gt;Kunskap om orsaker och möjlighet att påverka......&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft0"&gt;333&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft3"&gt;Innehåll &lt;SPAN class="ft0"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td73"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td74"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td72"&gt;&lt;SPAN class="p47 ft0"&gt;9.3.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Befintliga mål och strategier .................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td48"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft0"&gt;337&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;9.3.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Mål och strategier .................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft24"&gt;343&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td75"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Narkotika .........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft24"&gt;353&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;9.4.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Bakgrund, nuläge och prognos ..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft24"&gt;354&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;9.4.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Kunskap om orsaker och möjlighet att påverka ......&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft24"&gt;362&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;9.4.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Befintliga mål och strategier .................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft24"&gt;365&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;9.4.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Mål och strategier .................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft24"&gt;367&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;9.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td75"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Läkemedelsberoende .........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p48 ft24"&gt;369&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;9.5.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Bakgrund, nuläge och prognos ..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft24"&gt;370&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;9.5.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Kunskap om orsaker och möjlighet att påverka ......&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft24"&gt;379&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;9.5.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Befintliga mål och strategier .................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft24"&gt;381&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;9.5.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Mål och strategier .................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft24"&gt;383&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;9.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td75"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Avslutande bedömning ......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft24"&gt;385&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr20 td76"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft26"&gt;10 Vissa sjukdomar och skador ......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft26"&gt;387&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td75"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Inledning...........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft24"&gt;387&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td75"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Psykisk hälsa ....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft24"&gt;387&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;10.2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Bakgrund, nuläge och prognos ..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft24"&gt;387&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;10.2.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Kunskap om orsaker och möjlighet att påverka ......&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft24"&gt;395&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;10.2.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Befintliga mål och strategier .................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft24"&gt;405&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;10.2.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Mål och strategier .................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft24"&gt;408&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Skador&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft24"&gt;..............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft24"&gt;418&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;10.3.1 ..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Bakgrund, nuläge och prognos&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft24"&gt;418&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;10.3.2 ......&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Kunskap om orsaker och möjlighet att påverka&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft24"&gt;422&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;10.3.3 .................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Befintliga mål och strategier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft24"&gt;424&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;10.3.4 .................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Mål och strategier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft24"&gt;430&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;10.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td75"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Hudcancer ........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft24"&gt;441&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;10.4.1 ..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Bakgrund, nuläge och prognos&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft24"&gt;441&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;10.4.2 ......&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Kunskap om orsaker och möjlighet att påverka&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft24"&gt;443&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;10.4.3 .................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Befintliga mål och strategier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft24"&gt;447&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;10.4.4 .................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Mål och strategier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft24"&gt;448&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;10.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td75"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Allergier ...........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft24"&gt;450&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;10.5.1 ..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Bakgrund, nuläge och prognos&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft24"&gt;450&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;10.5.2 ......&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Kunskap om orsaker och möjlighet att påverka&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft24"&gt;456&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;10.5.3 .................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Befintliga mål och strategier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft24"&gt;462&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;10.5.4 .................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Mål och strategier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft24"&gt;465&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;10.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td75"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Prevention av sexuellt överförbara sjukdomar och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td75"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;oönskade ........................................................graviditeter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft24"&gt;469&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;10.6.1 ..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Bakgrund, nuläge och prognos&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft24"&gt;469&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td71"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td72"&gt;&lt;SPAN class="p47 ft27"&gt;10.6.2 ......&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td47"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft23"&gt;Kunskap om orsaker och möjlighet att påverka&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft27"&gt;477&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td79"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td64"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td81"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td82"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td83"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td84"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td77"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td78"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;10.6.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td85"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Befintliga mål och strategier .................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft0"&gt;480&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;10.6.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td85"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Mål och strategier.................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft0"&gt;485&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;SPAN class="p49 ft0"&gt;10.7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td87"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Avslutande bedömning ......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft0"&gt;489&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td77"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft8"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td88"&gt;&lt;SPAN class="p49 ft29"&gt;Målgrupper................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td85"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td86"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft8"&gt;493&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td77"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td78"&gt;&lt;SPAN class="p49 ft0"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td87"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Inledning...........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft0"&gt;493&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;SPAN class="p49 ft0"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td87"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Barn och ungdom..............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft0"&gt;494&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;11.2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Bakgrund, nuläge och prognos ..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft0"&gt;494&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td87"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft12"&gt;11.2.2 Kunskap om orsaker och möjlighet att påverka......&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft0"&gt;499&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;11.2.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Befintliga mål och strategier .................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft0"&gt;504&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;11.2.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Mål och strategier.................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft0"&gt;510&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;SPAN class="p49 ft0"&gt;11.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft30"&gt;Äldre ................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft0"&gt;514&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;11.3.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td85"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Bakgrund, nuläge och prognos ..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft0"&gt;514&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td87"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft12"&gt;11.3.2 Kunskap om orsaker och möjlighet att påverka......&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft0"&gt;522&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;11.3.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Befintliga mål och strategier .................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft0"&gt;525&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;11.3.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Mål och strategier.................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft0"&gt;528&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;SPAN class="p49 ft0"&gt;11.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td87"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Invandrare ........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft0"&gt;536&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;11.4.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Bakgrund, nuläge och prognos ..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft0"&gt;536&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td87"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft12"&gt;11.4.2 Kunskap om orsaker och möjlighet att påverka......&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft0"&gt;548&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;11.4.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td85"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Befintliga mål och strategier .................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft0"&gt;551&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;11.4.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Mål och strategier.................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft0"&gt;555&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;SPAN class="p49 ft0"&gt;11.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td87"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Avslutande bedömning ......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft0"&gt;558&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr14 td89"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft8"&gt;DEL 4 – VÅRT FORTSATTA AR BETE&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td77"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft8"&gt;12&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr26 td90"&gt;&lt;SPAN class="p49 ft11"&gt;Frågor för diskussion.................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td86"&gt;&lt;SPAN class="p51 ft8"&gt;563&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td77"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td78"&gt;&lt;SPAN class="p49 ft0"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td87"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Inledning...........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td86"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft0"&gt;563&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;SPAN class="p49 ft0"&gt;12.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td87"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Frågor inom ramen för betänkandet ...................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;SPAN class="p52 ft0"&gt;564&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;SPAN class="p49 ft0"&gt;12.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td87"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Nya frågeställningar..........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft0"&gt;567&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;SPAN class="p49 ft0"&gt;12.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td87"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Avslutning ........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft0"&gt;568&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td77"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft8"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td90"&gt;&lt;SPAN class="p49 ft11"&gt;Vårt fortsatta arbete ..................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft8"&gt;569&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td1"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft9"&gt;Reservation&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td79"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft29"&gt;.........................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td85"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td86"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft8"&gt;571&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3137d19x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td91"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft3"&gt;Innehåll &lt;SPAN class="ft0"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td91"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft8"&gt;Bilagor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td12"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td92"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td93"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft10"&gt;Direktiv ........................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p53 ft0"&gt;577&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft10"&gt;Sammansättning av Nationella folkhälsokommittén........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft0"&gt;587&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft0"&gt;Personer som biträtt sekretariatet vid utarbetande av detta&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft10"&gt;betänkande....................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p48 ft0"&gt;589&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td92"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft10"&gt;Medverkande i arbetsgrupper ........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p53 ft0"&gt;591&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft10"&gt;Underlagsrapporter och debattskrifter ............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p53 ft0"&gt;595&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft10"&gt;Sammanfattning av remissyttranden ..............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p53 ft0"&gt;597&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td92"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft10"&gt;Nationella utredningar och initiativ som berör folkhälsofrågorna ....&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p54 ft0"&gt;607&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft10"&gt;Skuggrupper .................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p53 ft0"&gt;619&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p17 ft1"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft31"&gt;Uppdrag, underlag och syfte (kap.1)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft0"&gt;Nationella folkhälsokommitténs huvuduppdrag är att utarbeta förslag till nationella folkhälsomål och strategier för hur målen skall kunna uppnås. Kommitténs uppdrag redovisas i avsnitt 1.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft0"&gt;Av direktiven framgår att kommittén skall arbeta utåtriktat och processorienterat. Detta arbete har bedrivits på olika sätt, t.ex. genom att debattskrifter i ämnen som är viktiga från folkhälsosynpunkt har tagits fram och genom att seminarier och konferenser har anordnats. Överläggningar har även skett med politiker, tjänstemän och andra aktörer inom folkhälsoområdet. I avsnitt 1.2 redovisas kommitténs arbetsformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Av avsnitt 1.3 framgår vilket underlag som kommittén har tagit del av och bearbetat. En inspirationskälla har varit hälsopolitiska dokument som har antagits av WHO, EU och enskilda länder som Storbritannien, Danmark och Norge. Kommittén har tillsatt tolv olika arbetsgrupper med experter och erhållit faktaunderlag från dessa med inriktning på viktiga risk- och friskfaktorer för hälsa, särskilda hälsoproblem och vissa målgrupper. Vidare har kommittén tagit del av nya beräkningar av sjukdomsbördan i Sverige som har gjorts av en forskargr upp. Även synpunkter från remissinstanserna på vårt första betänkande har beaktats. Dessutom har kommittén erhållit underlag i form av pågående eller nyss avslutade utredningar samt beslut med anknytning till folkhälsoområdet som har fattats av regeringen och riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft0"&gt;Sammantaget har detta resulterat i förslag till preliminära nationella mål och strategier inom folkhälsoområdet. I betänkandet redovisas förslag till en nationell strategi för folkhälsan med bas i etiska ställningstaganden och med fokus på en vision för ett hälsovänligt samhälle samt övergripande strategier och hälsopolitiska mål för en bättre och jämlik hälsa. Utöver denna nationella strategi ingår i betänkandet ett stort antal sakkapitel där mål, delmål och strategier inom för hälsan viktiga områden redovisas. Dessa sakkapitel har vidare utgjort ett väsentligt underlag till den nationella strategin.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft0"&gt;Syftet med betänkandet är att få till stånd en bred dialog med berörda instanser om de preliminära mål och strategier som redovisas i betänkandet. Synpunkterna är viktiga i den fortsatta arbetsprocessen med att formulera mål och strategier. Slutliga mål och strategiförslag skall lämnas i samband med kommitténs slutbetänkande under hösten 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft31"&gt;Etiska utgångspunkter och prioriteringskriterier (kap. 2)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft0"&gt;I kapitel 2 redovisas några etiska utgångspunkter och kriterier för prioritering som vi bedömer kan leda till en hälsopolitik som är effektiv i medlen och jämlik i utfallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft0"&gt;I avsnitt 2.2 anges etiska utgångspunkter för hälsopolitiken. En grundläggande utgångspunkt för svensk socialpolitik och hälsopolitik har sedan länge varit den humanistiska människosynen. För hälsopolitiken innebär denna människosyn enligt vår mening att det är sjukdomarnas betydelse för människors möjlighet att välja och påverka sina levnadsvillkor som är det avgörande kriteriet för vilka prioriteringar som skall göras när det gäller att påverka människors hälsa. Prioriteringar av åtgärder mot ohälsans orsaker bör göras efter i vilken mån åtgärderna kan bidra till jämlikhet i sjuklighetens konsekvenser, vilket i sin tur beror på kunskap om orsaksmekanismerna. Detta resonemang har implikationer för tre viktiga premisser för vårt arbete med en folkhälsostrategi, nämligen för synen på: a) hälsobegreppet, b) fördelningen av sjukdomars orsaker, och c) balansen mellan effektivitet och jämlikhet i hälsopolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft0"&gt;I avsnitt 2.3 diskuteras hälso- och sjukdomsbegrepp och i synnerhet de problem som är förknippade med att definiera och mäta hälsa. Till skillnad från sjukdomars orsaker är forskningen om hälsans orsaker begränsad och därför saknas i stor utsträckning underlag för ställningstaganden med bas i en definition av hälsa. Vi gör därför bedömningen att frågor om levnadsnivå, livskvalitet och välbefinnande som inte har någon orsaksrelation till sjukdom och ohälsa hör till den bredare välfärdspolitiken, inte till hälsopolitiken. Av detta resonemang drar vi i sin tur tre slutsatser. Den första är att det är viktigt att ha ett brett synsätt på sjukdomars och skadors orsaker. Varje hälsoproblem har många olika bidragande orsaker som hänger ihop i s.k. ”kausala nät” så att de påverkar varandras förekomst och effekt. Den andra är att när fokus riktas på orsaker till sjukdom och ohälsa blir förslag till insatser inte begränsade till vad som kan definieras som riskfaktorer. Av denna anledning syftar många av våra förslag till att främja hälsa på områden&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3137d112x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:137 &lt;SPAN class="ft3"&gt;Sammanfattning &lt;/SPAN&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft0"&gt;där vetenskapligt underlag visar att avsaknaden av insatser kan leda till ohälsa. Därmed sammanfaller ofta ett hälsofrämjande och ett sjukdomsförebyggande perspektiv. Den tredje gäller frågan om hur sjukdom och sjukdomskonsekvenser skall mätas. I denna fråga tar vi inte ställning utan anger att vi avser att återkomma till frågan i vårt slutbetänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft0"&gt;I avsnitt 2.4 diskuteras bl.a. kriterier för prioritering av sjukdomsorsaker i syfte att belysa hur jämlikhet och effektivitet kan tillgodoses i arbetet med att påverka sjukdomar och deras konsekvenser. Även hur detta kan omsättas i en uppfattning om vilka orsaker som bör påverkas och vilka grupper som man främst bör prioritera diskuteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft0"&gt;I avsnitt 2.5 diskuteras frågor om effektivitet, jämlikhet och legitimitet i hälsopolitiken. Vi framhåller att ojämlikhet i ett samhälle kan accepteras om den är till gagn för de mest utsatta. En sådan balans mellan effektivitet och jämlikhet skapar i sin tur legitimitet med avseende på de välfärdssystem som byggs upp, inkl. hälsopolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft0"&gt;I avsnitt 2.6 belyses individens respektive samhällets ansvar. Den enskilda individen i sin familj och med sitt sociala nätverk har ett grundläggande ansvar för sin egen hälsa. Föräldrar och andra vuxna har ansvar och måste vara förebilder för de unga. Möjligheterna att ta detta ansvar underlättas om individerna och hushållen har tillräckliga ekonomiska och sociala resurser för att styra sina egna liv och om hälsopolitiken och samhällspolitiken i stort utformas med individens behov av integritet som grund. Samhällets insats blir enligt vår uppfattning att skapa stödjande strukturer och miljöer för att bevara och förbättra befolkningens hälsa resp. att förebygga, uppskjuta och minska konsekvenserna av sjukdom. Samhällets ansvar är också att skydda befolkningens hälsa t.ex. genom skydd mot smittsamma sjukdomar. Vidare kan samhällets information om olika risk- och friskfaktorer för hälsa i vissa fall behöva kompletteras med särskilda resursinsatser resp. erbjudanden om stöd för hälsosamma val. Utifrån faktaunderlag föreslås i sakkapitlen mål och delmål som kommittén anser är viktiga för att få en förbättrad och mer jämlik hälsa i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft31"&gt;Vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål för en bättre och jämlik hälsa (kap. 3)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft0"&gt;I detta kapitel formulerar vi vår vision av ett hälsovänligt samhälle, övergripande strategier för att nå detta samhälle och hälsopolitiska mål inom ramen för strategierna. Till målen är kopplat indikatorer och mått med inriktningen att målen skall uppnås till år 2010.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft0"&gt;I avsnitt 3.2 redovisar vi tre viktiga drag i senare års hälsoutveckling. Det första är att medellivslängden har ökat kraftigt under efterkrigstiden och förväntas att öka ytterligare framöver. Det andra är att psykiska och psykosomatiska besvär ökar, särskilt hos yngre kvinnor i arbeten med låga utbildningskrav och hos barn och ungdomar. Det tredje är att sociala skillnader i hälsa mellan sociala klasser inte tycks ändra sig utan ligger kvar på nivåer som man också återfinner i många andra europeiska länder i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft0"&gt;Mot bakgrund av tendenserna i hälsoutvecklingen belyser vi i avsnitt 3.3 några viktiga utvecklingslinjer i samhället och de utmaningar som hälsopolitiken ställs inför. Vi anger i avsnittet hur kraven på kvalifikationer och flexibilitet har ökat i arbetslivet och tenderar att fortsätta öka samt hur detta påverkar hälsan. Vi nämner vidare att förutsättningarna för att bevara och stärka det sociala kapitalet i människors relationer till varandra och i samhället har förändrats. Flera studier visar att människor har utvecklat en mer individualistisk hållning till arbetslivet och samhällslivet i övrigt. Den ökade individualismen har dock inte inneburit någon förskjutning mot mer egoistiska hållningar på bekostnad av solidaritet, t.ex. när det gäller finansieringen av gemensamma välfärdsinstitutioner. Vi tar också upp barnfamiljernas och de ungas ekonomiska och andra villkor i samhället under &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Vi påpekar att låga födelsetal kan ha ett samband med ansträngda villkor för barnfamiljerna. Vi poängterar också att barns och ungdomars sårbarhet i ett hälsoperspektiv måste beaktas vid utformningen av samhälls- och hälsopolitiken. Vi belyser även utvecklingslinjer när det gäller konsumtion av tobak, alkohol och mat m.m. Här menar vi att mycket kan göras i ett nationellt perspektiv trots internationellt framsprungna förändringar i villkoren för konsumtion inom dessa områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft0"&gt;I avsnitt 3.5 redovisar vi sedan vår vision av ett hälsovänligt samhälle. Vi framhåller att ett hälsovänligt samhälle ger alla människor likvärdiga möjligheter att påverka de egna och gemensamma orsakerna till och konsekvenserna av sjukdom och ohälsa. I ett sådant samhälle har alla människor möjligheter att handskas med livets utmaningar och ta ett eget ansvar för den hälsa som kan påverkas av individen. Faktorer i den omgivande miljön som skapar fysisk och psykisk ohälsa, såsom ojämlika levnadsförhållanden och osunda miljöer, har undanröjts i betydande grad.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;Sammanfattning &lt;SPAN class="ft0"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft0"&gt;Vidare redovisar vi åtta övergripande strategier för ett hälsovänligt samhälle. Dessa är följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Stärk den sociala gemenskapen och solidariteten i samhället.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Öka möjligheterna till integration på arbetsmarknaden – och minska utslagningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Öka människors inflytande och trygghet i arbetslivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Öka barnfamiljernas ekonomiska och tidsmässiga utrymme.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Ge barn och ungdomar likvärdiga förutsättningar i livet genom att minska segregationen och genom kompensatoriska åtgärder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Ge äldre och personer som är långvarigt sjuka eller funktionshindrade möjligheter att forma sina liv efter behov.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Skapa miljöer för en hållbar hälsoutveckling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Öka solidariteten med dem som är sårbara för livsstilsrisker.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft0"&gt;Inom ramen för dessa strategier anges 19 hälsopolitiska mål med indikatorer och mått som ger möjlighet att avläsa om målen har uppnåtts år 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft31"&gt;Arbetsliv och ekonomisk trygghet (kap. 4)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft0"&gt;I kapitlet riktas uppmärksamheten mot tendenser i den allmänna samhälls- och välfärdsutvecklingen som enligt vårt underlag har strategisk betydelse för en god och jämlik hälsoutveckling. I fokus för framställningen står hälsokonsekvenserna av skillnader i olika befolkningsgruppers mö jligheter till ekonomisk trygghet samt strukturella förändringar på arbetsmarknaden och i arbetslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft0"&gt;I avsnitt 4.2 om arbetsliv framhålls att förvärvsarbete inte bara är den viktigaste källan till våra inkomster och vår försörjning, utan i stor utsträckning också till våra möjligheter att bli delaktiga i samhällets aktiviteter, att utvecklas och lära oss nya saker samt att utveckla relationer till andra människor. Arbetet är en viktig bas för människors identitet och sociala status. Arbetet kan alltmer betraktas som en förutsättning för vår hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft0"&gt;Förekomsten av såväl fysiska som psykosociala risker i arbetslivet varierar påtagligt mellan arbetar- och tjänstemannayrken, mellan kvinnor och män, mellan olika åldersgrupper och mellan olika regioner. Dagens arbetsmiljöproblem är av mångfacetterad karaktär och rymmer såväl välkända gamla arbetsmiljöfrågor av konkret natur, t.ex. fallolyckor, som mer svårdefinierade problem härrörande ur mänskliga relationer. Dessutom har det under senare år stått klart att arbetslivets snabba förändring mot ”slimmade organisationer” etc. också kommit att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3137d115x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;18 &lt;SPAN class="ft3"&gt;Sammanfattning &lt;/SPAN&gt;SOU 1999:137&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft0"&gt;innebära både nya problem och gamla problem i ny tappning. Även uppkomsten av nya branscher har medfört att såväl nya som gamla arbetsmiljöproblem dykt upp. De ”slimmade organisationerna” har lett till flera och olikartade problem på arbetsplatserna såsom övertalighet, ökad arbetstakt, ny och svåröverskådlig teknik, övertidsarbete, ensamarbete, våldsrisker m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;Den ökade arbetstakten är en av de mest påtagliga arbetsmiljöförändringarna som inträffat under de senaste fem åren, både för kvinnor och män. Många kvinnor uppger också att det tunga och ensidiga arbetet har ökat. Arbetet beskrivs som stressigt, man har för mycket att göra och det är psykiskt påfrestande. Dessutom verkar konflikterna på arbetsplatserna ha ökat. Även risken att utsättas för våld har ökat. Allergier och hudsjukdomar är ett utbrett problem som hör till de vanligaste arbetsrelaterade sjukdomarna och som drabbar unga människor och kvinnor i större utsträckning än män och äldre personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft0"&gt;En betydelsefull faktor som samspelar med arbetsmarknadens skiktning är utbildning. Om den framtida arbetsmarknaden i större utsträckning kommer att präglas av &lt;NOBR&gt;just-in-time&lt;/NOBR&gt; anställningar kommer tröskeln till de goda jobben och företagens kompetensutveckling att höjas. Detta minskar sannolikt kompetensutvecklingsmöjligheterna för grupper, som av något skäl har en svag arbetsmarknadsanknytning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;Hur stor del av socialförsäkringens kostnader på närmare 58 miljarder kronor som kan hänföras till ohälsa i arbetslivet är svårt att beräkna. Det är möjligt att göra skattningar av arbetslivets bidrag till sjukpenningkostnaden för olika sjukdomar. Arbetsskadeersättningen på ca 6,1 miljarder kronor hör utan tvekan hit, liksom den större delen av rehabiliteringskostnaderna. Ett par miljarder kronor av sjukpenningen kan också direkt hänföras till arbetsskadorna. På grund av den arbetsrelaterade ohälsan minskar bruttonationalprodukten årligen med uppskattningsvis 180 000 kronor per sjuk person. Det innebär att för varje person som genom förebyggande eller rehabiliterande insatser kan vara kvar i produktionen, ökar BNP med ca 180 000 kronor per år och arbetsskadad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;Ett viktigt strategiskt mål för samhällspolitiken generellt och folkhälsopolitiken särskilt bör därför vara att utbildnings- och hälsomässiga förutsättningar skall anpassas till förändrade krav i arbetslivet och därmed minska utslagningen. Den framtida hälsoutvecklingen i befolkningen påverkas i hög grad av i vilken utsträckning man lyckas integrera människor på arbetsmarknaden, minska arbetslösheten och skapa en meningsfull sysselsättning och utbildning samt socialt stöd för dem som står utanför arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;Sammanfattning &lt;SPAN class="ft0"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Svenskt arbetsmiljöarbete har varit mycket framgångsrikt i många avseenden. Genom systematiska och långsiktiga satsningar inom arbetsmiljöområdet har det varit möjligt att minska den arbetsrelaterade sjukligheten och dödligheten för stora grupper av arbetstagare. Fortfarande är dock skillnader i arbetsmiljön en av de viktigaste orsakerna till ohälsans ojämlika fördelning mellan olika social- och yrkesgrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft2"&gt;För att gå vidare i arbetet när det gäller arbetsmarknads- och arbetslivsfrågorna föreslår vi ett antal mål som vi anser har positiva effekter på människors hälsa. Vårt första mål är att sysselsättningen bör öka och långtidsarbetslösheten minska. Bakgrunden till detta är att såväl svenska som internationella studier visar att arbetslöshet påverkar hela hälsopanoramat. Arbetslöshet medför ofta att det psykiska välbefinnandet försämras, sjukvårdsutnyttjande och läkemedelskonsumtion ökar, unga män ökar sin alkoholkonsumtion och unga kvinnor röker mer. Arbetslöshetens negativa ekonomiska, sociala och hälsomässiga konsekvenser påverkar även de arbetslösas familjer, framför allt barnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft0"&gt;I avsnittet redogör vi också för andra mål. Ett av dessa är att satsningar bör göras på hälsofrämjande arbetsmiljöer och på en hållbar arbetsförmåga. Vidare anger vi att företagshälsovården bör förstärkas liksom yrkes- och arbetslivsrehabiliteringen. Vi tar också upp att kunskapen och informationen om arbetslivets hälsokonsekvenser bör öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;I avsnitt 4.3 redogör vi för frågor om ekonomisk försörjning och ekonomisk trygghet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft0"&gt;Ett stort antal studier har belyst sambandet mellan inkomstfördelning och folkhälsa. Av studierna framgår att sambandet mellan &lt;NOBR&gt;BNP-nivån&lt;/NOBR&gt; per capita i olika länder och dödlighetsnivån är svagare än det samband som finns mellan ländernas interna inkomstspridning och dödlighetsnivån. En stor inkomstspridning är en riskfaktor för ohälsa jämfört med en jämn inkomstfördelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft0"&gt;Flera tolkningar av sambandet har förts fram. En är att samhällen med en stor inkomstspridning har en högre andel exponerade för relativ fattigdom (exempelvis definierat som inkomst under 50 procent av medianinkomsten) och därmed, allt annat lika, en högre dödlighet. En annan förklaring är att inkomstspridningen kan påverka, och påverkas av, samhällets sociala sammanhållning och tillit som viktiga förmedlande faktorer. En del studier visar t.ex. att samhällen med stora inkomstklyftor också uppvisar svaga välfärdsinstitutioner och låga investeringar i s.k. socialt kapital, medan det omvända oftast gäller för samhällen med små inkomstklyftor. Starka välfärdsinstitutioner har skyddande effekter mot ohälsa. Även social integration och socialt stöd är viktiga skyddsfaktorer mot ohälsa på individnivån.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3137d117x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;20 &lt;SPAN class="ft3"&gt;Sammanfattning &lt;/SPAN&gt;SOU 1999:137&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft0"&gt;De stora kontraster i inkomster som redovisas i de utländska studierna finns inte i Sverige. I och med att inkomstklyftorna har tenderat att öka även i Sverige är dock inkomstspridningen ett observandum när det gäller folkhälsan även här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft0"&gt;Aktuella och representativa amerikanska studier visar på betydelsen av relativ fattigdom. Hundratals studier handlar om fattigdomens effekter på barns hälsa, skolprestationer och beteendeavvikelser. Barn i fattiga hushåll rapporterar dålig hälsa i betydligt högre grad än övriga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft0"&gt;På samma sätt har studier av dödligheten bland vuxna i yrkesverksam ålder visat ett mycket starkt samband mellan inkomst och hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft0"&gt;Studier om svenska förhållanden som har gjorts visar samband mellan inkomst och hälsa. I en studie redovisades samband mellan inkomst och symtom på såväl somatisk som psykisk ohälsa bland vuxna i åldern &lt;NOBR&gt;35–64&lt;/NOBR&gt; år av samma storleksordning som i de utländska studierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft0"&gt;Aktuella data från SCB:s &lt;NOBR&gt;ULF-material&lt;/NOBR&gt; visar på ett starkt samband mellan inkomst och självskattad hälsa i dagens Sverige. Det gäller särskilt mått på ekonomisk stress i form av upplevda svårigheter att få pengarna att räcka till hyra och/eller mat under det gångna året samt avsaknad av kontantmarginal, dvs. svårigheter att vid behov skaffa fram 14 000 kronor på en vecka. För både män och kvinnor med dessa ekonomiska svårigheter är risken för ohälsa omkring två gånger högre än vad som gäller för befolkningen i genomsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft0"&gt;Kunskapen om mekanismerna bakom den relativa fattigdomens påvekan på hälsan är ofullständig, men vi vet att permanent låga inkomster och inkomstförsämringar är riskfaktorer genom den ekonomiska stress och i vissa fall skam som det innebär att inte ha samma möjligheter som andra i samhället, att behöva oroa sig för att ekonomin inte skall gå ihop etc. Vidare vet vi att ekonomisk stress och arbetslöshet i hög grad interagerar, dvs. att effekten av den ena faktorn är beroende av närvaron av den andra. Många studier från Europa visar t.ex. att hälsoeffekten av arbetslöshet, inte minst med avseende på depressioner, är starkt beroende av i vilken utsträckning arbetslöshet leder till ekonomiska svårigheter. Vi vet också att tobaksrökning är relaterat till ekonomisk stress och arbetslöshet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft0"&gt;De kraftiga försämringarna av den offentliga ekonomin och arbetsmarknaden under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har påverkat hushållens e konomiska försörjning. Som ett led i den statliga budgetsaneringen sänktes nivåerna i de statliga transfereringarna och beskattningen av hushållen ökade. Dessa förändringar har enligt Finansdepartementets fördelningspolitiska analyser åstadkommits utan att spridningen av den ekonomiska standarden mellan olika grupper har påverkats i någon större utsträck-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;Sammanfattning &lt;SPAN class="ft0"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft0"&gt;ning. Spridningen i ekonomisk standard visar enligt analyserna ingen tydlig trend mellan åren 1991 och 1998. Under perioden &lt;NOBR&gt;1995–1998&lt;/NOBR&gt; förefaller dock spridningen i standarden ligga på en något högre nivå än i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Trots denna till synes marginella förändring har emellertid de flesta grupper fått en försämrad e konomisk standard under decenniet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft0"&gt;Barnfamiljer och ungdomar har förlorat mest. För ensamstående föräldrar med två eller fler barn och samboende med tre eller fler barn har den ekonomiska standarden sjunkit med ca 10 procent mellan åren 1991 och 1998. För u ngdomar under 25 år beräknas minskningen uppgå till ca 18 procent. Att allt fler ungdomar studerar längre än tidigare är i stor utsträckning ett skäl till minskningen enligt Finansdepartementet. Ålderspensionärernas ekonomiska standard har ökat i genomsnitt mellan åren 1991 och 1998 med ca 5 procent. Denna förbättring beror helt på högre inkomster hos nytillträdande pensionärer under perioden. Ser man istället till utvecklingen av den ekonomiska situationen för de äldre pensionärerna har dessa fått en genomsnittlig försämring av sin disponibla inkomst efter skatt. För perioden &lt;NOBR&gt;1991–1996&lt;/NOBR&gt; är denna försämring 3 procent i genomsnitt. Andelen hushåll med en svag ekonomi, dvs. under 50 procent av medianinkomsten, har ökat från 4,1 till 4,8 procent mellan åren 1991 och 1998. Finansdepartementet redovisar inga uppgifter om utländska medborgare i den fördelningspolitiska redogörelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft0"&gt;Med tanke på de redovisade vetenskapliga sambanden och den utveckling som har skett beträffande olika gruppers e konomiska försörjningsvillkor och trygghet under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; redovisar vi ett antal mål. Dessa är att ökade inkomstklyftor bör motverkas. Vidare framhåller vi att den relativa fattigdomen bör minska. Som delmål beträffande relativ fattigdom anger vi bl.a. att försörjningssituationen för hushåll med låga inkomster bör förbättras, att nya kvalifikationsvillkor för arbetslöshets- och sjukförsäkringen bör övervägas och att kompensatoriska åtgärder inom bl.a. förskola och skola bör finnas för barn och ungdom i utsatta områden. Vi anger vidare som mål att det bör finnas ”skydd” mot otrygga anställningar och inkomstförsämringar, att den ekonomiska tryggheten för arbetshandikappade personer bör förbättras och att det bör finnas mer förebyggande inslag i socialförsäkringen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft31"&gt;Socialt kapital och sociala relationer (kap. 5)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft0"&gt;I kapitel 5 behandlas hur sociala relationer påverkar hälsan och vilken betydelse relationer har för att individen skall utvecklas till en välfungerande samhällsmedlem. I kapitlet diskuteras också hur människans biologi och sociala liv samvarierar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft0"&gt;I avsnitt 5.2 konstateras att sociala relationer har en mycket stor betydelse för människan. De är nödvändiga för att skapa hennes identitet och känsla av samhörighet med sin familj, sin kultur och med andra grupper som hon ingår i. De är också helt nödvändiga för hennes psykologiska utveckling till en välfungerande samhällsmedlem. Det har också visat sig att sociala relationer är av största vikt eftersom de är nödvändiga för att människor skall kunna känna tillit och slippa att ständigt vara på sin vakt mot hotande situationer. En upplevelse av hot innebär att kroppen ställer om hela sin biologi för att vara beredd på kamp eller flykt, dvs. det som vi kallar stress. Det finns nu en rad belägg för att långvarig negativ stress ökar risken för en rad olika sjukdomar. I detta avsnitt visas på kopplingen mellan svaga sociala relationer, låg tillit, stress och ohälsa, vilket har lett till slutsatsen att sociala relationer har en mycket stor betydelse för folkhälsan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft0"&gt;När det gäller att förstå sociala relationers betydelse för folkhälsan spelar begreppet socialt kapital en central roll och då inte bara på individnivån utan också för förståelsen av hur sociala strukturer fungerar för relationerna i lokalsamhället, bostadsområdet, etc. Begreppet kan definieras som resultatet av de resurser som investeras av individer, grupper, organisationer, etc, för att utveckla goda sociala relationer som skapar tillit hos individerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft0"&gt;I avsnittet behandlas också vilken roll som de sociala nätverken spelar och vilken betydelse som ett bra socialt stöd kan ha. Avsnittet relaterar också till konsekvenserna av samhällsförändringarna under detta sekel och hur strukturella förändringar ändrat förutsättningarna för socialt stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft0"&gt;Uppbrott från kända nätverk och tr ygga relationer innebär ofta en ökad sårbarhet för ohälsa. Hamnar individen dessutom i arbetslöshet och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft0"&gt;i svåra ekonomiska motgångar är risken stor för en social marginalisering. Arbete som gör det möjligt för den enskilde att försörja sig och känna värde är därför av yttersta vikt. Marginalisering motverkas inte enbart av en jämn inkomstfördelning och full sysselsättning utan det är också viktigt att det finns bra förskolor och skolor som kan ge stöd, skapa tillit och förebygga utanförskap. Särskilt viktigt är detta i områden som är socioekonomiskt underprivilegierade. Viktigt i sammanhanget är också att minska segregationen i samhället. Om detta redovisar vi ett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;Sammanfattning &lt;SPAN class="ft0"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft0"&gt;särskilt mål och betonar att segregationen bör minska på arbetsmarknaden och i boendet. I avsnittet anger vi vidare som mål att en reduktion av det sociala kapitalet skall förhindras. Det gäller det sociala kapitalet i relationerna människor emellan och i samhällets institutioner. Vi framhåller också i ett mål att stödjande miljöer för människors&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft0"&gt;hälsa bör utvecklas och pekar särskilt på betydelsen av ett aktivt och differentierat föreningsliv. Vi anger vidare som mål att kunskaperna om sociala relationers betydelse för förloppet av redan inträffad ohälsa skall användas bättre. Det är vetenskapligt belagt att insatser för att skapa sociala nätverk för patienter och anhöriga och i övrigt underlätta patienters sociala kontakter kan ge betydande hälsovinster. Vi trycker därför bl.a. på att sociala relationer och socialt stöd bör uppvärderas när det gäller insatser till personer som redan är sjuka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft31"&gt;Miljöfaktorer (kap. 6)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft0"&gt;I kapitel 6 behandlas avsnitt om inomhusmiljö och yttre miljö. Kemiska, fysikaliska och biologiska hälsorisker i luften vi andas, i maten vi äter och i vattnet vi dricker kan orsaka sjukdomar och ge upphov till besvärsreaktioner som försämrar livskvaliteten. Skyddet av människors hälsa mot hälsorisker i miljön är en viktig förutsättning för en god folkhälsa. Sveriges förhållandevis goda folkhälsotillstånd beror till stor del på att vi har en lång tradition när det gäller att skydda människors hälsa från hälsorisker i miljön. Sammanfattningsvis konstateras att de från folkhälsosynpunkt viktigaste fysiska miljöfaktorerna utanför arbetslivet är tillgång till frisk luft såväl utomhus som inomhus samt tillgång till livsmedel som är fria från hälsofarliga ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft0"&gt;I avsnitt 6.2 behandlas inomhusmiljön. Passiv rökning, radon, fuktiga och dåligt ventilerade bostäder, skolor och förskolor är faktorer som påverkar vår hälsa i en omfattning som är oacceptabelt hög.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft0"&gt;Cirka 400 &lt;NOBR&gt;000–500&lt;/NOBR&gt; 000 svenskar upplever sig vara så besvärade av inomhusklimatet att de får symptom i form av allergier, klåda, andningsbesvär etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft0"&gt;År 1993 uppskattades att ra donhalten i 70 &lt;NOBR&gt;000–120&lt;/NOBR&gt; 000 småhus och i &lt;NOBR&gt;20–80&lt;/NOBR&gt; 000 lägenheter låg över Socialstyrelsens riktvärde. 15 000 hus uppges ha åtgärdats därefter. Ra donhalterna beräknas ge upphov till &lt;NOBR&gt;400–900&lt;/NOBR&gt; fall av lungcancer årligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft0"&gt;Luftomsättningen i våra bostäder har generellt sett minskat. En negativ konsekvens av detta är tillväxt av mögel och mikroorganismer. Hälften av alla skolor, förskolor och lägenheter i flerbostadshus bedöms&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3137d121x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;24 &lt;SPAN class="ft3"&gt;Sammanfattning &lt;/SPAN&gt;SOU 1999:137&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft0"&gt;ha en ventilation som understiger Boverkets normer. En effekt av detta är bl.a. luftvägsbesvär och allergier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft0"&gt;Den från hälsosynpunkt mest betydande luftföroreningen inomhus är rökning. Mer än 40 olika ämnen i tobaksröken har påvisats ha cancerframkallande effekter. Det uppskattas att &lt;NOBR&gt;20–30&lt;/NOBR&gt; procent av astma hos barn beror på exponering för tobaksrök.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft0"&gt;Mot bakgrund av denna redovisning anser kommittén att uppmärksamhet skall riktas mot de hälsoproblem som kan uppstå i inomhusmiljöer som bostäder, skolor och förskolor. Ett mål är att antalet sunda hus skall öka. Innebörden av detta är bl.a. att byggmaterial som är hälsovådligt inte skall användas och att bristfällig ventilation skall åtgärdas. Kommittén anger i ett annat mål att kunskaperna om brister i inomhusmiljön bör öka och att bostäder bör miljödeklareras. Vidare redovisas som mål att den exponering som många utsätts för i dag vad gäller passiv rökning skall minska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft0"&gt;I avsnitt 6.3 behandlas den yttre miljön. Förekomsten av svårnedbrytbara ämnen i miljön och i vår föda – främst tungmetaller och vissa organiska miljögifter som ackumuleras i näringskedjor och i människokroppen – är potentiella hot mot folkhälsan. Spridningen av svårnedbrytbara ämnen är dock geografiskt ojämn och ofta beroende på var olika tillverkningsprocesser äger rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft0"&gt;Dricksvattnet kan vara bärare av olika ämnen som är otjänliga. Det har uppskattats att ca 25 procent av de enskilda brunnarna har en vattenkvalitet som är otillfredsställande. Under perioden &lt;NOBR&gt;1992–97&lt;/NOBR&gt; registrerades i Sverige 26 utbrott av smittsamma sjukdomar orsakade av kommunalt vatten och 13 utbrott från enskilda brunnar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft0"&gt;Det marknära ozonet har i genomsnitt ökat med 10 procent per år under &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Luftföroreningarna i landets tätorter uppskattas &lt;SPAN class="ft36"&gt;o&lt;/SPAN&gt;rsaka ca 100 lungcancerfall per år. Utifrån resultat från flera olika besvärsstudier uppskattas ungefär &lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; procent av landets befolkning vara mycket störda av buller som kan skapa stressreaktioner och trötthet. Buller kan också vara en riskfaktor för högt blodtryck och hörselskador.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft0"&gt;Den jämförelsevis goda hälsosituationen i Sverige beror till stor del på att vi sedan länge har haft en hög ambitionsnivå när det gäller att förebygga och undanröja hälsorisker i miljön. Kommittén anser att det är angeläget att vidmakthålla denna ambition. Därför anges som mål att förekomsten av hälsofarliga luftföroreningar skall minska genom förbättrad kollektivtrafik, skärpta krav på vedpannor och vedeldning samt teknikutveckling när det gäller fordonsbränsle, avgasrening och alternativa energikällor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;Sammanfattning &lt;SPAN class="ft0"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft0"&gt;Förekomsten av hälsofarliga svårnedbrytbara ämnen i miljön skall enligt ett annat mål minska genom avveckling av de kända mest hälsofarliga ämnena, genom kartläggning av ämnenas förekomst i samhället samt genom sanering av förorenade områden. Det är angeläget med ytterligare studier för att undersöka effekter av olika svårnedbrytbara ämnen, exempelvis då det gäller påverkan på immunologiska mekanismer, hormonsystem, fortplantning, fosterutveckling och cancerutveckling. För att målet om en minskning av hälsofarliga svårnedbrytbara ämnen skall kunna nås, behövs ett omfattande internationellt samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft0"&gt;Mot bakgrund av de negativa effekter som störande buller har skall enligt vår mening exponeringen för buller minska genom tystare fordon och tystare vägbeläggningar samt hårdare krav för bullerisolering av byggnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft31"&gt;Rekreation (kap. 7)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft0"&gt;I kapitel 7 behandlas grönområdenas betydelse för rekreation och vilken betydelse en stimulerande utemiljö har för den enskildes stimulans och återhämtning. Vi avser att återkomma i slutbetänkandet om kultur och folkbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;I avsnitt 7.2 konstateras att människor som bor på landsbygden, i villor och radhus i mindre tätorter eller i större tätorters ytterområden i de flesta fall har god tillgång till återhämtande grönområden som de kan ströva fritt i. Inne i de centrala delarna av tätorterna är utbudet av park- och rekreationsområden däremot ofta otillräckligt. Stadsdelar byggda på 1940- och &lt;NOBR&gt;50-talen&lt;/NOBR&gt; har ofta tillgång till stora och ljusa parker och det gäller även de områden som byggdes på 1960- och &lt;NOBR&gt;70-talen.&lt;/NOBR&gt; De stadsdelar som kom till under 1980- och &lt;NOBR&gt;90-talen&lt;/NOBR&gt; har däremot genomgående färre grönytor eftersom nybyggnationen ofta gällt förtätning på tidigare sparad mark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;Undersökningar visar att barn upp till tolv års ålder är den åldersgrupp som mest nyttjar närområdets grönområden. Den grupp som använder grönområden minst är personer över 75 år. Det är samtidigt de äldsta som uttrycker att de skulle vilja vara ute i naturen betydligt mer än de faktiskt är. En förklaring kan vara svårigheter att ta sig ut på grund av funktionsnedsättning eller på grund av bostadens utformning. Andra skäl kan vara att den yttre miljön upplevs som otrygg eller att den saknar platser att vila på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft0"&gt;Studier har visat att de som är nöjda med grönområdena i sin boendemiljö också är de som är ute mest i skog och mark. Detta nyttjande-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3137d123x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;26 &lt;SPAN class="ft3"&gt;Sammanfattning &lt;/SPAN&gt;SOU 1999:137&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft0"&gt;mönster går också igen om man studerar förskolor, skolor och vårdinstitutioner. Den yttre miljöns utformning är alltså av avgörande betydelse för utevistelsens omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft0"&gt;Det finns ett påtagligt samband mellan utevistelse och hälsotillstånd hos förskolebarn. De hälsotillstånd som avses gäller i första hand infektioner, koncentrationsförmåga, stressåkommor och grovmotorisk förmåga. Studier visar också att äldre som har möjlighet att vistas ute i en stimulerande naturmiljö förbättrar sin muskelmassa och rörlighet och dessutom sin koncentrationsförmåga. Även puls och blodtryck påverkas gynnsamt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft2"&gt;Med anledning av grönområdens hälsofrämjande effekter anger vi som första mål att alla bör ha tillgång till bullerfria och trafiksäkra grönmiljöer nära bostaden. Äldres och funktionshindrades behov måste då särskilt beaktas. Det är vidare viktigt att förskole- och skolgårdar är planerade och utformade så att de tillgodoser behoven av lek och rörelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft0"&gt;I förarbetena till plan- och bygglagen betonas vikten av att kommuner utarbetar grönplaner och grönstrukturprogram. Vi anser också att detta är viktigt och anger som ett andra mål att kommunerna särskilt bör redovisa grönstrukturen i sina översiktsplaner. I planerna bör dessutom redovisas hur förskolerespektive skolgårdarna är utformade respektive områdena runt särskilda boendeformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft31"&gt;Mat och fysisk aktivitet (kap. 8)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft0"&gt;I kapitlet om mat och fysisk aktivitet beskrivs hur folkhälsoarbetet kring maten (avsnitt 8.12) skall utformas för att alla skall ges möjlighet att äta på ett sätt som ger dem största möjliga välbefinnande i dag och hälsa i morgon samt betydelsen av fysisk aktivitet (avsnitt 8.3) för god hälsa och livskvalitet. Olika undersökningar visar att riktigt sammansatt kost och regelbunden fysisk aktivitet har stor betydelse för folkhälsan – både genom att främja och bevara god hälsa och genom att förebygga sjukdomar. Det gäller de stora folksjukdomarna som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, benskörhet och följdsjukdomar till fetma, t.ex. diabetes. Motion kan dessutom förbättra depressionstillstånd och andra psykiska besvär. Många undersökningar visar att skillnaderna är stora mellan olika grupper när det gäller såväl matvanor som fysisk aktivitet. Lågutbildade äter sämre och motionerar mindre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft0"&gt;Tillgång till säker och hälsosam mat är en mänsklig rättighet, vilket understryks i WHO:s dokument Hälsa 21. I dokumentet framhålls att det från folkhälsosynpunkt är särskilt angeläget att bevaka tillgång, kostnader och kvalitet på maten för sårbara grupper som spädbarn och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;Sammanfattning &lt;SPAN class="ft0"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;barn, gravida och ammande kvinnor, hushåll med svag ekonomi och äldre människor. Ett folkhälsoarbete inriktat mot mat i vid bemärkelse bör därför omfatta både aspekterna säkra livsmedel och hälsosamma matvanor. Inom området säkra livsmedel finns det i dag en väl utbyggd organisation på såväl nationell, regional som kommunal nivå för tillsyn och kontroll av de livsmedel som saluförs i Sverige. I betänkandet beskrivs hur lagstiftning och kontroll utformats för att ge konsumenterna säkra livsmedel. Sverige har inte som flera andra europeiska länder drabbats av ”livsmedelsskandaler”, men den ökade handeln över gränserna, stordriften och harmoniseringen av lagstiftningen inom EU gör att uppmärksamheten med nödvändighet måste skärpas när det gäller svenska konsumenters intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft0"&gt;Arbetet med att främja hälsosamma matvanor är mera splittrat. Aktörerna är många men det är mycket få som ser det hälsofrämjande arbetet som sin huvudsakliga arbetsuppgift. Strategien har under de senaste 15 åren långsamt utvecklats från huvudsakligen hälsoupplysning till ett mer mångfacetterat, långsiktigt folkhälsoarbete via de redan befintliga strukturerna i samhället. Arbetet är i dag inriktat både mot att förbättra utbudet – maten som finns tillgänglig i t.ex. butiken, restaurangen, personalmatsalen eller skolmatsalen – och mot att stärka konsumenternas beredskap och färdighet att göra hälsosamma val. De flesta konsumenter är väl medvetna om vikten av att äta varierat, sänka fett- och sockerintaget samt öka frukt- och grönsakskonsumtionen för att motverka sjukdomar och ohälsa senare i livet. Problemet är att många har svårt att tillämpa sina kunskaper i praktiken. Hindren finns när det gäller tid, pengar, smakpreferenser m.m. och svårigheten att ändra ett invant beteende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft0"&gt;Även när det gäller betydelsen av fysisk aktivitet (avsnitt 8.3) för god hälsa och livskvalitet ökar kunskaperna, men omsättningen av dessa insikter i praktiken varierar beroende på kön, ålder, levnadsvillkor och social situation. Övervikt och fetma är ett snabbt ökande hälsoproblem i Sverige och övriga västvärlden. Nationella och internationella studier visar på ett mycket tydligt samband mellan omfattning av fysisk aktivitet och hälsotillstånd. Det har visat sig att fysisk inaktivitet har samma styrka som andra kända riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom som t.ex. höga halter av blodfetter, rökning och högt blodtryck. Fysisk inaktivitet ökar även risken för icke insulinberoende diabetes, benskörhet och vissa cancerformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft2"&gt;När det gäller den fysiska aktivitetens betydelse för den psykiska hälsan och välbefinnandet är det svårt att urskilja effekten av den fysiska aktiviteten bland andra påverkansfaktorer av t.ex. social karaktär. Det är dock tveklöst så att de allra flesta som ägnar sig åt motion uppger att de&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft0"&gt;gör det för att få rekreation och bli ”avstressade”. Att idrott, motion och friluftsliv tillhör de populäraste fritidsaktiviteterna talar för att fysisk aktivitet har stor betydelse för många människors välbefinnande och livskvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft2"&gt;De från folkhälsosynpunkt viktigaste målen när det gäller området mat och fysiskt aktivitet är att till innehåll, form och metod förbättra den offentliga, opartiska informationen om hälsosamma matvanor – särskilt gentemot ekonomiskt svaga grupper &lt;NOBR&gt;–,&lt;/NOBR&gt; att verka för att de grupper som har ansvaret för andras mat inom skolan och äldreomsorgen ges tillräckliga kunskaper, att barnen får positiva erfarenheter och kunskaper om bra mat samt att övervikt förebygges. Eftersom fysisk inaktivitet och övervikt samvarierar är ett angeläget mål att alla samhällsmedborgare – oavsett ålder, kön, bostadsort, ekonomiska förutsättningar eller funktionshinder – ges likvärdiga möjligheter att ägna sig åt någon form av fysisk träning i sin närmiljö. I skolan eller i anslutning till arbetet bör skapas möjligheter att erhålla någon form av motion. Eftersom betydelsen och effekten av regelbunden fysisk aktivitet hos äldre är mycket stor bör särskilda insatser riktas mot äldre. Det är också angeläget att de som har olika former av funktionshinder, eller är i behov av rehabilitering, får ökade möjligheter att ägna sig åt fysisk träning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft31"&gt;Droger (kap. 9)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft0"&gt;I kapitel 9 behandlas tobak, alkohol, narkotika och läkemedelsberoende. Samtliga är riskfaktorer som påverkar befolkningens hälsa och utvecklingen av ett flertal folksjukdomar. Genomgående för de flesta av dessa riskfaktorer är att konsumtionen är högre i underprivilegierade gr upper. De negativa följderna av bruk eller missbruk är dessutom större inom de resurssvaga grupperna även om per capita konsumtionen är densamma i olika samhällsskikt, t.ex. vad avser alkohol. En tänkbar förklaring är att skyddsnätet är svagare för underprivilegierade gr upper. Viktiga medel för att åstadkomma en minskad konsumtion är för samtliga riskfaktorer skärpt lagstiftning eller tillämpning av aktuell lagstiftning, informationsinsatser och samverkan mellan olika myndigheter och aktörer såväl nationellt som internationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft0"&gt;I avsnitt 9.2 behandlas tobak. Sammantaget konstateras att tobakskonsumtionen har gått ner från &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; och framåt bland såväl män som kvinnor. Minskningen har varit mer påtaglig bland män vilket lett till att rökning i dag är mer utbredd bland kvinnor än bland män. Detta är mycket ovanligt internationellt sett. Den nedgång i rökandet som skedde bland ungdomar fram till &lt;NOBR&gt;1980-talets&lt;/NOBR&gt; mitt bromsades upp i bör-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3137d126x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:137 &lt;SPAN class="ft3"&gt;Sammanfattning &lt;/SPAN&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft0"&gt;jan av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Om det skett någon minskning av r ökningen därefter är svårt att avgöra. Klart är dock att rökningen i årskurs 9 är markant mer utbredd bland flickor än bland pojkar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft0"&gt;Rökvanorna varierar mellan socioekonomiska gr upper. I dag är det de välutbildade och de med god inkomst som är rökfria medan de som saknar arbete eller är lågutbildade röker. Rökvanorna är också olika i olika föräldrakonstellationer enligt en aktuell undersökning. Hela 51 procent av ensamstående småbarnsmödrar röker medan motsvarande siffra för sammanboende småbarnsföräldrar är 23 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft0"&gt;Det finns även regionala skillnader vad gäller rökvanorna. Genomgående är rökningen mest utbredd i storstäderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft0"&gt;Rökning orsakar många olika sjukdomar varav de största är lungcancer, hjärt- och kärlsjukdomar samt sjukdomar i munhåla och svalg hos såväl män som kvinnor. Sammanlagt bedöms rökningen för närvarande kräva 8 000 liv per år i Sverige. Nyare studier talar för att moderns rökning under graviditeten påverkar utvecklingen av allergi och senare kärlsjukdom hos barnet. Rökande kvinnor löper också större risk att drabbas av benskörhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft0"&gt;Den rökningsbetingade dödligheten har nu börjat minska bland män. En ökning av skadorna kan däremot förväntas bland kvinnor och i de socioekonomiska och etniska grupper där r ökningen i dag fortsätter att vara mycket utbredd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft0"&gt;Målet för arbetet mot tobaken är att så långt möjligt eliminera den tobaksorsakade sjukligheten och dödligheten. Det är emellertid inte realistiskt att tro att detta kan åstadkommas genom att hälso- och sjukvården blir bättre på att behandla och bota de tobaksorsakade sjukdomarna. Snarare bör man sträva efter att tobaksbruket upphör, bl.a. genom olika förebyggande insatser. Förväntningarna knyts således inte enbart till att snabbt uppnå beteendeförändringar bland dem som redan använder tobak. Det är genom kraftfulla insatser också mot tobaksdebut bland barn och ungdomar som tobaksbruket som samhällsföreteelse kan minska på några decenniers sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft0"&gt;Kommittén anger att konsumtionen av tobak måste minska. För att uppnå detta mål krävs insatser från många aktörer inom såväl den offentliga som den privata och frivilliga sektorn. De resurser som finns för sådant arbete är otillräckliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft0"&gt;Rökning under graviditet och rökning i små barns miljö innebär allvarliga skaderisker för barnet. Det finns med andra ord starka skäl att motverka att små barn utsätts för rökning såväl i moderlivet som i hemmet. Kommittén menar därför att det är viktigt att alla får en rökfri livsstart. Vidare måste information och undervisning om tobakens&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3137d127x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;30 &lt;SPAN class="ft3"&gt;Sammanfattning &lt;/SPAN&gt;SOU 1999:137&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft0"&gt;hälsorisker utvecklas så att den bättre når nya generationer av barn och ungdomar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft0"&gt;Ett andra mål är att ingen utan eget val skall utsättas för tobaksrök i sin omgivning. Det är viktigt att barns och ungdomars miljöer hålls rökfria. I vissa miljöer, t.ex. hemmen, kan detta endast uppnås med ökad information och opinionsbildning. I andra fall kan en ny eller skärpt lagstiftning övervägas. Ett exempel är restauranger och kaféer som i dag är miljöer där många ungdomar vistas. De regler som gäller i bl.a. flera delstater i USA – dvs. total rökfrihet – skulle kunna tillämpas även i Sverige. Vi redovisar två alternativa åtgärdsförslag. Det ena är att restauranger och andra serveringslokaler skall vara helt rökfria. Det andra alternativet är att i ett första steg göra nämnda lokaler rökfria i princip, samtidigt som rökning ändå bör kunna tillåtas i en särskild del av lokalen som är så beskaffad att röken inte kan spridas till de andra delarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft2"&gt;För att öka efterlevnaden av åldersgränsen för köp av tobak i detaljhandeln föreslås i ett mål att ett licensieringssystem införs. Ingen butik&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td103"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;skall&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;kunna saluföra tobak utan säljtillstånd och den som begår uppre-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td103"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;pade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;SPAN class="p142 ft0"&gt;överträdelser mot försäljningsreglerna bör kunna få sitt tillstånd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft0"&gt;indraget. Ett system med säljtillstånd ökar kommunernas möjligheter att bedriva effektiv tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft0"&gt;Kommittén föreslår i ytterligare ett mål att tillgängligheten till rökslutarstöd i olika former utökas. Det kan t.ex. handla om en enkel rådgivning. Här finns mycket att lära av hälso- och sjukvården där satsningar på rökslutarstöd har visat sig vara kostnadseffektiva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft0"&gt;I avsnitt 9.3 behandlas alkohol. Inledningsvis konstateras att den registrerade alkoholförsäljningen per capita har varit relativt konstant under en följd av år. Vissa data tyder dock på en uppgång av konsumtionen under de allra senaste åren och männens konsumtion har då ökat mer än kvinnornas. Också bland ungdomar kan en viss konsumtionsökning iakttas under &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; De socioekonomiska skillnaderna i alkoholkonsumtion har genomgått en utjämningsprocess under de senaste &lt;NOBR&gt;30–40&lt;/NOBR&gt; åren vilket lett till att den genomsnittliga konsumtionen i dag är ungefär densamma i olika sociala klasser. Andelen manliga högkonsumenter är dock större bland personer i s.k. arbetaryrken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft0"&gt;Alkoholmissbruket utgör ett av de större folkhälsoproblemen i Sverige och varje år avlider 5 000 till 6 000 människor i alkoholrelaterade sjukdomar. Alkoholen utgör dessutom den direkta eller indirekta orsaken till många sjukdomar och olyckshändelser, bl.a. i trafiken och en betydande del av landets sjukvårdsresurser tas i anspråk av patienter med alkoholproblem. Cirka 10 procent av patienterna inom den slutna sjukhusvården bedöms lida av alkoholrelaterade sjukdomar. En alarme-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3137d128x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:137 &lt;SPAN class="ft3"&gt;Sammanfattning &lt;/SPAN&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft0"&gt;rande siffra är också att mer än 100 000 barn uppskattas växa upp i hem där minst en av föräldrarna har alkoholproblem. Mycket talar för att den andel som drabbas av de negativa följderna av alkoholmissbruk är större inom de resurssvaga grupperna än inom de resursstarka även om per capita konsumtionen är densamma. En tänkbar förklaring till detta är att det sociala skyddsnätet är starkare i de ”högre klasserna”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft0"&gt;Under en större del av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; har Sverige fört en framgångsrik alkoholpolitik som främst grundar sig på statlig kontroll av alkoholhanteringen och på en hög beskattning av alkoholdrycker. Såväl utbud som efterfrågan har påverkats på ett framgångsrikt sätt med syftet att reducera totalkonsumtionen och alkoholskadorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft0"&gt;Den pågående internationaliseringen av samhällslivet och följderna av vårt medlemskap i EU har emellertid skapat delvis nya förutsättningar för landets alkoholpolitik, vilket kan tänkas vara en orsak till att konsumtionen av alkoholdrycker tycks öka. Uppgifter om konsumtionsvanorna i ungdomsgrupperna pekar i den riktningen. ”Svartspriten” hotar också på sikt grunderna för svensk alkoholpolitik, eftersom den håller ett lägre pris än alkoholdrycker som köps på laglig väg, samtidigt som den finns tillgänglig för tonåringar på ett annat sätt än övriga alkoholdrycker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft0"&gt;De av regering och riksdag antagna målen för svensk alkoholpolitik ligger sedan länge fast och dessa överensstämmer med de synsätt på alkoholfrågorna som Nationella folkhälsokommittén har. Innebörden av dem är bl.a. att totalkonsumtionen av alkohol och även dess skadeverkningar skall minska och att detta skall åstadkommas genom samhällelig kontroll över utbudet i kombination med höga skatter. Kommittén anger som mål att efterfrågan på alkoholdrycker skall dämpas genom information och dessutom riktade åtgärder mot riskgrupper, framför allt ungdomar så att debutåldern för alkoholkonsumtion kan höjas med syftet att uppnå en al koholfri uppväxt. Skadorna bland dem som är högkonsumenter skall vidare enligt ett annat mål minska. Viktigt är då att få ner berusningsdrickandet. Samtidigt föreslås som mål att öka punktnykterheten i samband med graviditet, i väg- och sjötrafik samt i idrotts- och motionssammanhang. Även reducerad tillgång till ”svartsprit” anges som mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft0"&gt;I avsnitt 9.4 behandlas narkotika. Vi uttalar inledningsvis att narkotikaproblemen i vårt samhälle i första hand är ett kriminal- och socialpolitiskt problem och i mindre grad ett folkhälsoproblem i nivå med rökning eller alkoholmissbruk. Sjukligheten och dödligheten bland de som missbrukar narkotika är emellertid hög.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft0"&gt;Internationellt sett är andelen narkotikamissbrukare i Sverige förhållandevis liten även om missbruket har tenderat att öka.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3137d129x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;32 &lt;SPAN class="ft3"&gt;Sammanfattning &lt;/SPAN&gt;SOU 1999:137&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft0"&gt;Sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; har narkotikamissbruket uppfattats som ett allvarligt samhällsproblem. Studier av narkotikaanvändningen som gjorts under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; visar att knappt 10 procent av den vuxna befolkningen använt narkotika någon gång. Erfarenheten gäller i de flesta fall cannabisrökning. Cirka 1 procent uppger att de prövat amfetamin, kokain eller liknande. I regel är det d ubbelt så många män som kvinnor som har använt narkotika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;När det gäller skolungdomar, framkom vid en undersökning från år 1998, att 9 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna hade prövat narkotika – huvudsakligen cannabis. Studier som gjorts på mönstrande personer tyder på att inställningen till droger förändrats under 1990- talet. Mellan åren 1992 och 1998 hade andelen som prövat narkotika ökat från 6 procent till 16 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft0"&gt;Under 1960- och &lt;NOBR&gt;1970-talen&lt;/NOBR&gt; förekom narkotikamissbruk nästan uteslutande i de största städerna. I dag är emellertid situationen annorlunda och missbruk förekommer över hela landet även om tyngre droger fortfarande har sina starkaste fästen i storstäderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft0"&gt;Den sociala bakgrunden och de psykosociala förhållanden som människor lever under spelar stor roll när det gäller risken för att fastna i ett narkotikamissbruk. För dem som blir missbrukare är den sociala situationen mycket utsatt. Av en undersökning från år 1997 kan utläsas att 36 procent av de som missbrukade centralstimulantia var bostadslösa och att socialbidrag var den dominerande inkomstkällan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft0"&gt;Systematiska studier av omfattningen av narkotikamissbruket i befolkningen visar att situationen försämrats under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; och att fler ungdomar än tidigare prövar narkotika i dag. Det experimentella missbruket ökar således. Det är allvarligt eftersom det senare kan leda till en ökning av det tunga missbruket. Det finns också uppgifter som tyder på att nyrekryteringen till tyngre missbruk blivit mer omfattande samtidigt som färre missbrukare än tidigare förmås upphöra med sitt missbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft0"&gt;Nationella folkhälsokommittén ansluter sig till målet om ett narkotikafritt samhälle som regering och riksdag gett uttryck för vid ett flertal tillfällen. Detta skall enligt vår uppfattning åsta dkommas genom en minskad tillgång till narkotika i samhället och genom en minskad nyrekrytering av missbrukare. Det är nämligen viktigt att nyrekryteringen av missbrukare hålls på en så låg nivå som möjligt eftersom den utgör basen för det tunga missbruket och på sikt för narkotikamissbruket i befolkningen i sin helhet. Ett annat viktigt mål, som kommittén vill lyfta fram, är att fler missbrukare än tidigare skall förmås upphöra med sitt missbruk med stöd av sekundär- och tertiärpreventiva insatser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3137d130x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:137 &lt;SPAN class="ft3"&gt;Sammanfattning &lt;/SPAN&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft0"&gt;I avsnitt 9.5 behandlas läkemedelsberoende. Där konstateras inledningsvis att det råder vitt skilda uppfattningar om omfattningen av läkemedelsberoendet i befolkningen, bl.a. mot bakgrund av att området är svårt att undersöka och kartlägga. Det föreligger således en omfattande kunskapsbrist om hur pass allvarliga de hälsomässiga konsekvenserna av läkemedelsberoendet är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft0"&gt;Merparten av all psykofarmakaförsäljning utgörs av lugnande medel och sömnmedel. Försäljningen var högst 1972 men hade till 1991 sjunkit med 22 procent. Under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har dock försäljningen ökat något igen. När det gäller antidepressiva medel har försäljningsuppgången varit kraftig under &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft0"&gt;Bruket av sömnmedel och lugnande medel är inte jämnt fördelat vare sig geografiskt eller mellan olika befolkningsgrupper. &lt;NOBR&gt;10–13&lt;/NOBR&gt; procent av den vuxna befolkningen uppger att de någon enstaka gång under de senaste 12 månaderna använt sömnmedel eller lugnande medel medan den andel som har en regelbunden användning uppgår till &lt;NOBR&gt;2–3&lt;/NOBR&gt; procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft0"&gt;Det är framför allt kvinnorna som brukar lugnande medel och sömnmedel och i genomsnitt har dubbelt så många kvi nnor som män använt sådana medel under den senaste &lt;NOBR&gt;12-månadersperioden.&lt;/NOBR&gt; Skillnaderna är störst i åldersgrupperna mellan 45 och 74 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;Studier i bl.a. Stockholm och Malmö visar att skillnader i sociala och ekonomiska förhållanden kan ha stor betydelse för användningen av lugnande medel och sömnmedel. Konsumtionen är exempelvis betydligt större bland kortutbildande, arbetslösa, förtidspensionerade och bland högkonsumenter av alkohol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft0"&gt;Försäljningen av sömnmedel och lugnande medel uppvisar stora regionala variationer och är högst i Jönköpingssamt Göteborgs- och Bohus län. Lägst är försäljningen i Norrbottens län. En trolig förklaring till skillnaderna är faktorer som sjukvårdens utbyggnad, läkartäthet och traditioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft0"&gt;Studier av användningen av bensodiazepiner visar att 15 procent av dem som fått läkemedlet förskrivet blir långtidskonsumenter. Därtill redovisar vi att kodeinpreparat kan vara starkt vanebildande och dessutom förorsaka dödliga förgiftningar i kombination med alkohol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft0"&gt;Det är känt att vissa psykofarmaka är starkt vanebildande exempelvis s.k. bensodiazepiner och s.k. narkotiska analgetika. Mot den bakgrunden anger Nationella folkhälsokommittén som mål att det är motiverat att på olika sätt pressa tillbaka konsumtionen av sådana preparat genom att öka informationen till läkarna om riskerna vid förskrivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft12"&gt;En förutsättning för att rätt kunna värdera de beroendeframkallande läkemedlens effektivitet, säkerhet och risker är enligt mångas mening ett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft0"&gt;personnummerbaserat läkemedelsregister. Kommittén framför därför som mål att behovet av ett sådant utreds närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft31"&gt;Vissa sjukdomar och skador (kap. 10)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft0"&gt;I tidigare kapitel har vi redovisat ett antal risk- och friskfaktorer som är viktiga när det gäller påverkan på befolkningens hälsa, inklusive många av de stora folksjukdomarna. Bland dessa folksjukdomar finns hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och rörelseorganens sjukdomar. De berörs i flera kapitel, bl.a. i kapitel 4 om arbetsliv och ekonomisk trygghet, kapitel 5 om socialt kapital och sociala relationer samt i kapitel 8 om mat och fysisk aktivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft0"&gt;I det här kapitlet ingår avsnitt om psykisk hälsa, skador, hudcancer, allergier, sexuellt överförbara sjukdomar (STD) och oönskade graviditeter. Att dessa har valts ut särskilt beror på att de inte berörs i tillräcklig utsträckning inom ramen för de tidigare redovisade risk- och friskfaktorerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft0"&gt;Av avsnitt 10.2 om psykisk hälsa framgår att psykisk ohälsa är vanlig i befolkningen. Vissa besvär som nedstämdhet, trötthet, sömnstörningar, oro och ångestkänslor rapporteras av &lt;NOBR&gt;20–50&lt;/NOBR&gt; procent av den vuxna befolkningen. Kvinnor har i genomsnitt en sämre självskattad psykisk hälsa än män. Psykiska besvär ökar med åldern, särskilt hos kvinnor. Människor i lägre socioekonomiska gr upper har fler och allvarligare psykiska besvär jämfört med övriga grupper. Människor som bor i tätorter och i nya förortsområden i storstäder med svaga sociala nätverk har oftare psykiska besvär än övriga i befolkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft0"&gt;Besöken inom barn- och ungdomspsykiatrin har ökat med 45 procent under perioden &lt;NOBR&gt;1993–96.&lt;/NOBR&gt; Barn från lägre socioe konomiska grupper i storstäder och invandrarbarn har fler beteendeavvikelser och problem än övriga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft0"&gt;Kostnaderna för psykiska sjukdomar uppgick till 45 miljarder kronor år 1990. Stöd och vård av barn och u ngdomar med psykiska problem beräknades år 1996 till ytterligare 11 m iljarder kronor. Därutöver tillkommer kostnader för annan psykisk ohälsa. Förebyggande insatser som främjar den psykiska hälsan inrymmer såväl en ekonomisk besparingspotential som att mänskligt lidande kan minska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft0"&gt;Sammantaget betonas vikten av dels en känslomässigt stabil relation under uppväxten, dels en stödjande m iljö med ett tryggt socialt nätverk för att bibehålla eller uppnå en god hälsa. Kommittén anser att det är viktigt att utveckla ett sådant perspektiv för att förebygga psykisk ohälsa.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td105"&gt;&lt;SPAN class="p154 ft3"&gt;Sammanfattning &lt;SPAN class="ft0"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td106"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td107"&gt;&lt;SPAN class="p155 ft0"&gt;Kommittén anger som mål att den psykiska hälsan skall förbättras&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;hos såväl barn och ungdomar som vuxna. Samhällets&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td105"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;uppgift blir främst&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft0"&gt;att skapa stödjande strukturer och miljöer för att bevara och förbättra den psykiska hälsan bland barn och vuxna samt att förebygga, uppskjuta och minska konsekvenserna av sjukdom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft0"&gt;Kommittén bedömer att det är särskilt viktigt att öka den psykosociala kompetensen hos personal som arbetar med mödrar, barn och ungdom så att psykosocial problematik kan upptäckas tidigt. En otrygg anknytning till föräldrar och bristande socioekonomiska resurser i familjen är några orsaker till ohälsa hos barn och ungdom. Ett utvecklat psykosocialt stöd till familjen i mödrahälsovård, barnhälsovård, förskola och skola behövs. Detta syftar till att stödja alla familjer och barn samt särskilt dem som har sämre förutsättningar än andra. Det finns även ett behov av att utveckla en ökad psykologisk och psykosocial kompetens i primärvården för såväl barn som vuxna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft2"&gt;Av redovisningen framgår att bristande socialt stöd, dålig arbetsmiljö, arbetslöshet och ekonomisk stress leder till ohälsa för vuxna. Arbetslösheten utgör ett av de stora folkhälsoproblemen och åtgärder för att stimulera sysselsättningen är av primär betydelse. Det är även nödvändigt att arbetslivet utvecklas så att den psykosociala miljön främjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft2"&gt;Ur ett folkhälsoperspektiv är det väsentligt att arbeta mot våld. Sedan i början av &lt;NOBR&gt;1950-talet&lt;/NOBR&gt; har antalet anmälda brott mot liv och hälsa sexdubblats. Årligen avlider drygt 130 personer till följd av våldsbrott. Anmälningar mot sexuella övergrepp mot barn har ökat sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; Uppskattningsvis begår &lt;NOBR&gt;100–300&lt;/NOBR&gt; personer självmord på grund av förhållanden på arbetsplatsen. En ”nolltolerans” mot alla former av såväl psykiskt som fysiskt våld behöver skapas i samhället. Det våldsförebyggande arbetet kräver ett tvärvetenskapligt och tvärsektoriellt angreppssätt. Det lokala förebyggande arbetet är väsentligt och det krävs ökade informationsinsatser om det tilltagande våldet i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft0"&gt;Självmord behandlas dels i avsnitt 10.2, dels i avsnitt 10.3. Självmord är ett betydande folkhälsoproblem som är relativt sett vanligare bland lägre socioekonomiska gr upper än bland högre. Varje år avlider drygt 1 200 personer till följd av självmord, vilket är 2,5 gånger fler än i trafikolyckor. Självmordstalet har minskat i alla åldersgrupper med undantag för åldersgruppen &lt;NOBR&gt;10–18&lt;/NOBR&gt; år mellan perioderna &lt;NOBR&gt;1980–89&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;1990–96.&lt;/NOBR&gt; Självmord är den främsta dödsorsaken för män i åldrarna 15– 45 år och dödsorsak nummer två för kvinnor i samma ålder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft0"&gt;Kommittén anser därför att det är särskilt angeläget att självmord och självmordsförsök minskar särskilt bland barn och ungdom. Av dessa skäl anger vi som mål att självmordsfrekvensen skall minska med minst 25 procent till år 2010. Identifiering av riskfaktorer och risksituationer&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3137d133x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;36 &lt;SPAN class="ft3"&gt;Sammanfattning &lt;/SPAN&gt;SOU 1999:137&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft0"&gt;och stödjande insatser är av central betydelse. Det är viktigt att det självmordspreventiva arbetet intensifieras och att många olika organ i samhället engageras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft0"&gt;Avsnitt 10.3 behandlar skador. Där framgår att drygt en miljon människor i Sverige vårdas i sluten vård varje år eller uppsöker läkare till följd av skador. De samhällsekonomiska kostnaderna för personskador uppgick år 1990 till 63 m iljarder kronor. I Sverige finns det en lång tradition av att bedriva ett förebyggande arbete och det finns kostnadseffektiva metoder för att förebygga skador, varför skadefrekvensen bör kunna minskas ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft0"&gt;En förutsättning för det skadeförebyggande arbetet är bl.a. att vi får bättre kunskap om skadornas orsaker, omfattning och utveckling över tiden. Den officiella skaderegistreringen har i dag avsevärda brister och därför kan preventiva åtgärder inte vidtas i önskvärd utsträckning. För&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft0"&gt;att råda bot på dessa brister föreslår kommittén att ett nationellt heltäckande skaderegister skall byggas upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft0"&gt;I avsnitt 10.4 behandlas hudcancer som numera är en av de tio vanligaste cancerformerna med en årlig ökning på ca 5 procent. Inom detta område anser kommittén att det viktigaste målet är att antalet nya fall av alla hudcancerformer skall minska och framförallt dödligheten i hudmelanom. I synnerhet skall barns och ungdomars utsatthet för UV- strålning minska. Det finns ett vetenskapligt fastställt samband mellan solvanor och hudcancerrisk. Uppkomsten av hudcancer kan till stor del förebyggas genom att individen förändrar sina solvanor. En nationell samordning av &lt;NOBR&gt;UV-preventiva&lt;/NOBR&gt; åtgärder bör göras på myndighetsnivå och en utökad informationsinsats bör genomföras till föräldrar, barno&lt;SPAN class="ft36"&gt;ch &lt;/SPAN&gt;skolhälsovård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft0"&gt;I avsnitt 10.5 konstateras att allergier är ett stort och växande problem i Sverige. Närmare 40 procent av den vuxna befolkningen besväras av allergier. För tonåringar och unga vuxna är motsvarande siffra 50 procent. Den kraftigaste ökningen av allergier har skett hos personer som är födda efter år 1960. Ärftlig benägenhet är den t yngst vägande riskfaktorn för allergier, men det krävs ofta ett samspel mellan arv och miljö för att allergier skall utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft0"&gt;Ur ett hälsoperspektiv är den kraftiga utvecklingen av allergier oroande. Förekomsten av allergier tvingar alltfler människor till åtgärder som innebär olika typer av begränsningar i livsrummet samtidigt som samhällets kostnader för allergier ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft0"&gt;Kommittén anser att det viktigaste målet är att förekomsten av allergiframkallande ämnen i miljön skall minska. Allergier kan delvis förebyggas genom att minska de riskfaktorer, t.ex. tobaksrök, dålig inomhusmiljö och luftföroreningar, som ger upphov till allergier. Fort-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;Sammanfattning &lt;SPAN class="ft0"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft0"&gt;farande är vi i hög grad oklara över grundorsakerna till allergier, varför vi behöver mer kunskap via forskning om detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft0"&gt;Avsnitt 10.6 behandlar sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter (STD). Hälsofrämjande och förebyggande arbete för att minska förekomsten av STD och oönskade graviditeter har som mål att människor skall utveckla ett hälsosamt sexuellt beteende. Omvänt bör människor förändra ett sexuellt beteende som innebär risk för att smittas av STD eller risk för oönskad graviditet. Sexualiteten är en viktig friskfaktor i människors liv och det är viktigt att främja ett sexuellt beteende som positivt bidrar till livskvalitet och hälsa. Kommittén anser att det viktigaste målet är att ungdomar skall ges likvärdiga förutsättningar för att utveckla en hälsosam sexualitet. Det förebyggande arbetet behöver integreras i ett brett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Skillnader i hälsa kan iakttas mellan olika socialgr upper. De som tar risker i sexlivet utsätter sig ofta för hälsorisker även på andra områden, t.ex. genom att de i högre grad än övriga är rökare eller konsumerar mer alkohol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft0"&gt;Sammantaget belyser avsnitten i detta kapitel dels behovet av att samhället formulerar mål och vidtar åtgärder för att förebygga ohälsa, dels betydelsen av att människor får kunskap om sådana faktorer och förhållanden som skapar ohälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft31"&gt;Målgrupper (kap. 11)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft0"&gt;Olika förhållanden och bestämningsfaktorer för hälsa ”bärs” av människor i olika åldrar och befolkningsgrupper. I kapitlet beskrivs tre olika målgrupper – barn och u ngdom (avsnitt 11.2), äldre avsnitt 11.3) och invandrare (avsnitt 11.4) – och hur olika faktorer påverkar dessa. Inför slutbetänkandet avser vi att även mer ingående beröra funktionshindrade personers situation i ett folkhälsoperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft0"&gt;Svenska barn har allmänt sett en god fysisk hälsa. Sjuklighet, olycksfall och dödlighet har minskat i alla åldrar. Särskilt påtaglig är den minskade spädbarnsdödligheten. Däremot finns oroande tendenser när det gäller utvecklingen av barns och ungdomars psykiska hälsa. Symptom som magvärk, huvudvärk m.m. har ökat i omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft0"&gt;Det övergripande målet för hälsopolitiken är att minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper. När det gäller barn och u ngdom är de viktigaste påverkbara skillnaderna de som betingas av barnens och ungdomarnas sociala villkor. För att minska socialt betingade skillnader räcker det inte med insatser för de allra sämst ställda barnen och ungdomarna. Den viktigaste åtgärden är istället en hälsofrämjande välfärds-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3137d135x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;38 &lt;SPAN class="ft3"&gt;Sammanfattning &lt;/SPAN&gt;SOU 1999:137&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft0"&gt;och hälsopolitik för barn och ungdom i stort. Vi redovisar som första mål att barnfamiljerna skall ha en trygg situation i ekonomiskt och socialt avseende. Barnfamiljernas och ungdomarnas ekonomiska standard har försämrats mer än andra gruppers under &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Transfereringar till barnfamiljer bör mot den bakgrunden ske med hänsyn till denna försämrade situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft0"&gt;Vi anger som andra mål att den psykiska hälsan hos barn och ungdomar skall förbättras. Förbättringar av barnfamiljernas ekonomiska och sociala villkor påverkar också barnens och ungdomarnas psykiska hälsa positivt. Därutöver behövs andra insatser. Stödjande miljöer för barn och ungdomar bör t.ex. främjas allmänt och särskilt i områden som är utsatta genom segregation. I dessa områden behövs – förutom en allmän inriktning på att minska segregationen – kompenserande åtgärder i form av särskilt goda resurser inom förskolan och skolan. Vidare behövs en god kvalitet inom &lt;NOBR&gt;mödra-,&lt;/NOBR&gt; barn- och skolhälsovård samt ungdomsmottagningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft0"&gt;Medellivslängden ökar sedan länge stadigt i den svenska befolkningen och visar inga tecken på stagnation. Äldres hälsa har också förbättrats. En växande andel äldre anger att hälsotillståndet är gott, medan en minskande andel uppger att hälsot illståndet är dåligt. I avsnittet bedöms att äldres hälsa kan förbättras ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft0"&gt;Äldre personers hälsa påverkas positivt av goda möjligheter till oberoende och egenkontroll, social gemenskap och en meningsfull sysselsättning, fysisk aktivitet och bra mat, ett bra boende och tillgång till de tjänster de behöver. De mål som redovisas i kapitlet omfattar också dessa frågor. Det är viktigt att äldres sysselsättningsmöjligheter tas till vara och att personer i åldersgruppen före pensionsåldern inte slås ut. Förutsättningarna för äldre att vara socialt aktiva bör vidare beaktas genom stöd till hälsofrämjande aktiviteter från organisationslivet, förebyggande servicetjänster och uppsökande verksamhet med hälsosamtal och information om aktiviteter som främjar hälsan. Fysisk aktivitet kan stimuleras på många sätt, t.ex. genom olika gruppaktiviteter. När det gäller mat fokuserar vi på bra information om mat och att de allra äldsta i vissa fall bör kunna få sin mat tillagad hemma. Vi anser vidare att skador i äldres hemmiljö bör förebyggas och att lagen om bostadsanpassning skall ses över med avseende på detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft2"&gt;Invandrare är en mycket heterogen grupp. Sk illnaderna är stora såväl mellan olika etniska grupper som inom grupperna även när det gäller sjuklighet och dödlighet. Vissa grupper av invandrare har bättre eller likvärdig hälsa jämfört med svenskar, men för de flesta gäller att de har större sjuklighet. Många invandrare och i synnerhet flyktingar lider av psykiska besvär som oro, ångest och sömnsvårigheter. Särskilt utsatta&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;Sammanfattning &lt;SPAN class="ft0"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p166 ft0"&gt;och sårbara är framför allt barn och ungdomar. Det gäller i synnerhet dem vars föräldrar är asylsökande och flyktingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft0"&gt;För invandrare som är barn och ungdomar eller äldre gäller samma mål och åtgärder som har redovisats ovan. De viktigaste specifika målen när det gäller invandrare är att de nyanländas livsvillkor och hälsa skall förbättras, att invandrare skall ges ökat tillträde till arbetsmarknaden och att invandrare genom utökade sociala nätverk m.m. får en ökad delaktighet i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft31"&gt;Frågor för diskussion (kap. 12)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft0"&gt;Kommitténs huvuduppdrag är att ge förslag till övergripande mål och strategier. Dessa förslag skall vara prioriterade. För att vi så bra som möjligt skall kunna fullfölja vårt uppdrag, är vi tacksamma om remissinstanserna och andra intressenter funderar lite närmare kring några frågeställningar, utöver de som finns i kapitel 2 om etiska utgångspunkter och i kapitel 3 om de övergripande strategierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft0"&gt;I kapitel 12 tar kommittén mycket kortfattat upp ett antal frågor som berörs i betänkandet, men som vi är extra angelägna att höra remissinstansernas och även andra intresserades åsikter om. Det gäller frågor såsom synen på hälsa, mål med inriktning på bestämningsfaktorer för hälsa och inte bara sjukdom, hur man skall formulera sig kring det egna ansvaret för hälsan, om DALY är ett bra mått på sjukdomsbördan, om det är bra med nollvisioner, om det skall vara helt tobaksfritt på restauranger, om det skall införas lagstiftning kring användning av cykelhjälm etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft0"&gt;I detta kapitel ställs också några frågor kring förändringar i tiden som kan antas påverka folkhälsan, men som vi inte har berört närmare i betänkandet. Det gäller hur människor skall handskas med informationsöverskottet, att vi sover för lite, bl.a. genom att det finns informations- och nöjesutbud hela nätterna, och hur vi skall förhålla oss till förändrade familjemönster.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft31"&gt;Vårt fortsatta arbete (kap. 13)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft0"&gt;Kommitténs huvuduppgift är att utarbeta förslag till nationella folkhälsomål och att föreslå strategier för hur målen skall kunna uppnås. Utöver detta uppdrag har kommittén i uppgift att arbeta utåtriktat och processinriktat i bred samverkan med aktörer inom stat, landsting, kommuner, folkrörelser, näringsliv, forskning och intresseorganisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft0"&gt;För att uppnå en så stark förankring som mö jligt arbetar kommittén i tre steg vid utarbetandet av det som så småningom skall utgöra ett samlat nationellt mål- och strategidokumentet för folkhälsopolitiken. Avsikten med denna etappvisa process är att ge reella förutsättningar för kommittén att pröva, diskutera och förankra varje steg hos olika aktörer inom folkhälsoområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;Det nu aktuella betänkandet med preliminära folkhälsomål och strategier är slutfasen av steg 2. Det tredje och sista steget i kommitténs arbete är att redovisa de samlade förslagen och bedömningarna med avseende på ämnesområdet. Vi räknar med att detta skall ske i kommitténs slutbetänkande som avses överlämnas till regeringen tidigt under hösten år 2000. Det blir därefter en fråga för regeringen att bedöma hur det fortsatta arbetet skall bedrivas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft0"&gt;Förslagen i slutbetänkandet skall utöver det nu aktuella betänkandet och remissbehandlingen av betänkandet baseras på fördjupningar av ämnesområdet med fokus på olika aktörers roller och ansvar samt ekonomiska bedömningar av förslagen, inkl. både effekter och kostnader samt finansiering. I fördjupningarna om aktörer ingår att belysa myndigheternas, landstingens och kommunernas roller och ansvar samt att bedöma på vilket sätt organisationer, media, näringslivet m.fl. kan medverka i folkhälsoarbetet. Vidare ingår när det gäller de offentliga aktörerna att belysa utbildningsfrågorna och forskningens roll. På organisationssidan är det särskilt folkbildningens och folkrörelsernas arbete som skall beaktas. Till denna sista etapp hör också att ta fram ett underlag om och särskilt beakta kroniskt sjuka och funktionshindrade personers situation i ett folkhälsoperspektiv. Vidare skall uppdrag till kommittén från regeringen om hälso- och sjukvårdens roll i folkhälsoarbetet resp. handlingsplan mot tobak behandlas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;P class="p0 ft37"&gt;DEL 1 – UPPDRAG&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;43&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p17 ft1"&gt;1 Uppdrag, underlag och syfte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft0"&gt;Nationella folkhälsokommittén är en parlamentariskt sammansatt utredning. I kommittén ingår ledamöter från samtliga riksdagspartier. Vidare medverkar sakkunniga och experter som representerar olika organ och sektorer i samhället. Direktiven till Nationella folkhälsokommittén beslutades av regeringen i december 1995. Kommittén inrättades dock först under våren 1997. Kommitténs arbete beräknas pågå fram till hösten år 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft0"&gt;Kommitténs huvuduppgift är enligt direktiven att utarbeta förslag till nationella folkhälsomål och att föreslå strategier för hur målen skall kunna uppnås. De nationella målen och strategierna skall vara vägledande för samhällets insatser för att förbättra folkhälsan. Syftet med arbetet är att ange vilka folkhälsoproblem som är mest angelägna att lösa och vilka mål och strategier som är de viktigaste med avseende på detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft0"&gt;I direktiven konstateras att ett nationellt måldokument är viktigt i sig, men att själva processen som leder fram till målen och som skall fortgå efter det att måldokumentet tagits fram är minst lika viktig. Målen skall tjäna som stöd och inspiration för folkhälsoarbete på nationell, regional och lokal nivå. Måldokumentet skall vara en av utgångspunkterna i ett offensivt och multisektoriellt folkhälsoarbete på alla nivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft0"&gt;Allmänt sett har hälsan i Sverige utvecklats positivt, men enligt vad som sägs i direktiven är ytterligare förbättringar i hälsan möjliga och önskvärda att uppnå. Enligt direktiven finns det alltjämt stora och i vissa fall ökande skillnader i hälsa mellan olika gr upper i samhället. Mot den bakgrunden behövs nationella hälsomål för att särskilt uppmärksamma och minska skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska gr upper, mellan olika etniska grupper, mellan olika geografiska områden samt mellan kvinnor och män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft0"&gt;I den beskrivning av direktiven som görs i det följande har de olika uppgifterna som kommittén har att utföra strukturerats i sju huvudpunkter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;Uppdrag, underlag och syfte&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p171 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Kommittén skall redovisa och analysera de erfarenheter som finns vad gäller mål för hälsoutvecklingen internationellt samt på nationell, regional och lokal nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft0"&gt;Uppgiften innebär bl.a. att kommittén skall redogöra för och analysera vilken genomslagskraft redan existerande mål för hälsan har haft på olika nivåer. I detta ligger bl.a. följande uppgifter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;en översiktlig genomgång skall göras av arbetet med att ta fram regionala och lokala hälsomål,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;en uppföljning skall göras av Folkhälsogruppens riktlinjer och strategiprojekt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;en uppföljning skall göras av de mål som sattes upp i samband med 1991 års folkhälsoproposition,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;en uppföljning skall göras av svenska ställningstaganden som gjorts med anledning av WHO:s strategi &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Hälsa-för-alla&lt;/NOBR&gt; år 2000,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;även andra mål för folkhälsan, t.ex. inom alkoholområdet, skall analyseras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft0"&gt;Kommittén skall vidare beakta internationella erfarenheter av att ta fram hälsomål. I uppgiften ingår att ta del av den ansats och de metoder som använts av WHO och Världsbanken i rapporten Investera i hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft0"&gt;Regeringen beslutade i juni 1997 om särskilda t illäggsdirektiv till kommittén att följa det pågående arbetet med revidering av WHO:s hälsopolitiska mål och strategier. Enligt tilläggsdirektivet skall kommittén lämna synpunkter på utformningen av den nya &lt;NOBR&gt;Hälsa-för-alla-&lt;/NOBR&gt; strategin. Efter det att mål och strategier har antagits av WHO:s medlemsländer skall Nationella folkhälsokommittén bidra till att det sprids kännedom om dessa bland aktörerna inom berörda samhällsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Kommittén skall analysera och värdera de hälsoproblem som för närvarande finns och väntas få stor betydelse för hälsoutvecklingen framöver.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft0"&gt;Utgångspunkten skall vara den tillgängliga kunskapen om hälsoproblem och hälsoutveckling. Kommittén skall i analysarbetet sträva efter en bred ansats. Alla samhällssektorer vilkas verksamheter är av väsentlig betydelse för folkhälsan skall beaktas vid probleminventeringen och formuleringen av mål. Varje mål skall grundas på ett vetenskapligt underlag som belyser sjukdomarnas, skadornas och riskernas utbredning, bestämningsfaktorer och påverkbarhet. Vidare skall så långt möjligt olika ekonomiska, sociala och andra konsekvenser av om målen uppfylls resp. inte uppfylls redovisas. I analysarbetet skall beaktas att folkhälsan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;Uppdrag, underlag och syfte &lt;SPAN class="ft12"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td110"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td111"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p180 ft0"&gt;i allt högre grad påverkas av förhållanden utanför Sveriges gränser genom t.ex. luftföroreningar, handel med droger och smittsamma sjukdomar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft0"&gt;Kommittén skall enligt direktiven dokumentera och redovisa den arbetsmetod som använts för att ta fram de nationella hälsomålen. Detta förutsätter enligt direktiven en begreppsanalys där begrepp som mål, hälsa och risk m.m. definieras. Vidare krävs en diskussion om de metoder som används av kommittén för att mäta bl.a. hälsoutveckling, sjukdomsbörda och dödlighet. Syftet med dokumentationen är att denna skall vara vägledande för en successiv förnyelse av de nationella hälsomålen och för det fortsatta arbetet med lokala och regionala hälsomål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Kommittén skall bedöma möjligheterna att med olika insatser minska hälsoproblem. Konflikter mellan olika mål skall analyseras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft0"&gt;Enligt direktiven skall Nationella folkhälsokommittén göra en systematisk genomgång av möjliga mål av betydelse för att främja folkhälsan, förebygga ohälsa, minska hälsorisker samt förhindra förtida och undvikbar funktionsnedsättning, sjuklighet och död. I kommitténs förslag skall ett mindre antal särskilt prioriterade mål presenteras och motiven för prioriteringarna redovisas. Eventuella konflikter mellan olika mål skall identifieras och analyseras. För varje mål skall olika tidshorisonter diskuteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Kommittén skall väga kostnaden mot nyttan av att genomföra olika folkhälsoinsatser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft0"&gt;Utgångspunkten för förslag om mål och strategier är enligt direktiven att dessa skall kunna genomföras utan att ytterligare belasta samhällsekonomin. Förslagen till mål och strategier bör, så långt det är möjligt, grundas på en samhällsekonomisk analys som visar att samhällsekonomin som helhet inte förlorar när kostnaden vägs mot nyttan av att genomföra målen och strategierna. Förslagens ekonomiska effekter för staten, näringslivet, kommunerna och landstingen skall redovisas. Kostnaden resp. nyttan av alternativa strategier för att nå samma mål skall analyseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft0"&gt;Kommittén skall vidare föra ett resonemang om möjligheterna att fastställa sambanden mellan en folkhälsoinsats och dess effekter på lång sikt. I uppdraget ingår också att analysera hur olika bedömningar av en folkhälsoinsats kostnad och nytta på kort resp. lång sikt påverkar samhällets resp. individens benägenhet att investera i folkhälsoinsatsen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Uppdrag, underlag och syfte&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p186 ft0"&gt;Det bör i sammanhanget påpekas att direktiven om att pröva offentliga åtaganden (Dir. 1994:23) gäller för kommittén. I korthet innebär detta att kommittén skall göra en bedömning av det nuvarande offentliga åtagandet inom folkhälsoområdet, analysera effekterna av åtagandet samt analysera möjligheterna att göra besparingar och att öka effektiviteten inom området. Kommittén skall också visa hur förslag som leder till ökade utgifter eller minskade inkomster skall finansieras. Besparingar eller omprioriteringar skall i första hand göras inom det politikområde inom vilket förslag lämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Kommittén skall lämna förslag till framåtsyftande mål för hälsoutvecklingen och föreslå vilka av dessa som skall prioriteras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft0"&gt;Kommittén skall på basis av de ovan nämnda analyserna lägga fram förslag om framåtsyftande och prioriterade hälsomål. Målen skall enligt direktiven primärt underlätta beslut på strategisk nivå. De skall främst ange inriktning och peka ut angelägna områden, inte beskriva snävt avgränsade och i detalj utformade operativa insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft3"&gt;6. Kommittén skall föreslå strategier för att nå målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft0"&gt;I anslutning till varje mål skall förslag lämnas om strategier för att nå detta. Strategierna skall vara mer övergripande än operativa. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt hur målen kan förankras i olika beslutsprocesser och hur en utvecklingsprocess som leder från mål till handling kan stimuleras bland medborgarna och inom alla berörda samhällssektorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Kommittén skall lämna förslag om hur målen kan följas upp och utvärderas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft0"&gt;De nationella hälsomål som tas fram skall enligt direktiven vara uppföljningsbara och gå att revidera med jämna mellanrum allt eftersom hälsoutvecklingen, kunskapsläget och insatserna för folkhälsan ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft0"&gt;Kommittén skall redogöra för hur hälsomålen skall förverkligas, följas upp och revideras. I uppgiften ingår bl.a. att bedöma vilka instanser som skall ha ansvaret för att målen följs upp.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3137d143x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;Uppdrag, underlag och syfte &lt;SPAN class="ft12"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td110"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td111"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Arbetsformer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;Ett processinriktat arbetssätt i tre steg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft0"&gt;Kommitténs huvuduppgift är som har framhå llits att utarbeta förslag till nationella folkhälsomål och att föreslå strategier för hur målen skall kunna uppnås. Utöver detta uppdrag har kommittén i uppgift att arbeta utåtriktat och processinriktat. Enligt direktiven är själva processen i anslutning till utarbetande av nationella folkhälsomål minst lika viktig som målen i sig. Kommittén skall sträva efter att ha en så bred samverkan som möjligt med skilda aktörer inom stat, landsting, kommuner, folkrörelser, näringsliv, forskning och intresseföreningar. I samverkan ingår att fortlöpande pröva förslag om nationella folkhälsomål i en bred dialog med berörda instanser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft0"&gt;För att uppnå en så stark förankring som mö jligt arbetar kommittén i tre steg vid utarbetandet av det som så småningom skall utgöra ett samlat nationellt mål- och strategidokument för folkhälsopolitiken. Avsikten med denna etappvisa process är att ge reella förutsättningar för kommittén att ingående pröva, diskutera och förankra varje steg hos olika aktörer inom folkhälsoområdet innan nästa steg i processen mot nationella hälsomål tas. I korthet och starkt schematiskt sker det på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft0"&gt;Steg ett gäller kommitténs arbete fram till mars 1998 då vårt s.k. inriktningsbetänkande blev klart. Syftet med inriktningsbetänkandet var att ange en allmän inriktning eller ram för det fortsatta arbetet och att redovisa några utgångspunkter och principer som vi bedömer skall vara vägledande i formulerandet av nationella hälsomål och strategier. Kommittén har sänt ut betänkandet på en bred remiss i egen regi. Synpunkter från remissinstanserna redovisas dels i detta kapitel under avsnitt 1.3, dels i bilaga 6 till betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft0"&gt;Steg två i processen avser tiden fram till det nu aktuella betänkandet. I betänkandet redovisas en nationell strategi för folkhälsan med bas i etiska utgångspunkter och kriterier för prioriteringar samt en vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål för en bättre och jämlik hälsa. Vidare ingår ett stort antal sakkapitel där mål och delmål redovisas för sådant som är viktigt inom resp. område. Dessa sakkapitel skall också ses som ”tekniska” underlag till redovisningen av den nationella strategin. Sakkapitlen har i sin tur sin utgångspunkt i 13 stycken rapporter som har tagits fram av olika arbetsgrupper med experter som har arbetat på kommitténs uppdrag. I dessa rapporter behandlas viktiga risk- och friskfaktorer för hälsa såsom ekonomisk trygghet, arbetslivsfaktorer, sociala relationer, fysisk miljö och olika faktorer som är förknippade med levnadsvanor. Vidare har psykisk hälsa, hudcancer,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;Uppdrag, underlag och syfte&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p200 ft0"&gt;skador, allergier och STD behandlats. Även underlag om målgrupper som barn- och ungdom, äldre och invandrare har tagits fram. Utöver dessa expertrapporter har den nationella strategin och sakkapitlen hämtat underlag från källor såsom internationella hälsopolitiska måldokument, nya analyser av sjukdomsbördan i Sverige och remissynpunkterna på vårt första betänkande. En redovisning av rapporterna och det övriga underlagsmaterialet sker i avsnitt 1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Det tredje och sista steget i kommitténs arbete är att redovisa de samlade förslagen och bedömningarna om nationella folkhälsomål och strategier. Vi räknar med att detta skall ske i kommitténs slutbetänkande som avses avlämnas tidigt under hösten år 2000. Det blir därefter en fråga för regeringen att bedöma hur det fortsatta arbetet skall bedrivas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Inriktningen under steg tre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft2"&gt;Planeringen av steg tre är att det nu aktuella betänkandet skall sändas ut på remiss till slutet av februari år 2000 och att de preliminära målen och strategierna som föreslås i betänkandet skall bearbetas och revideras under våren under hänsynstagande till vad remissinstanserna anför och med beaktande av ytterligare underlagsmaterial som vi avser att ta fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;Kommittén påbörjade under år 1998 arbete med en kartlä ggning och analys av folkhälsoarbetet i den offentliga sektorn. Denna kartläggning som omfattar mer än 30 myndigheter och andra aktörer på den nationella nivån avses avslutas under våren år 2000. Kartlä ggningen förutses bli ett av flera viktiga underlag när det gäller arbetet med att formulera slutliga förslag till mål och strategier och att närmare definiera roller och ansvar inom hälsopolitiken och folkhälsoarbetet. Andra underlag som planeras att tas fram och som avses få samma funktion gäller landstingens och kommunernas folkhälsoarbete och samverkan mellan dessa aktörer. Även organisationernas, folkrörelsernas, folkbildningens, näringslivets och massmedias funktioner och roller i ett folkhälsosammanhang avses att belysas. Därtill tänker kommittén också behandla frågor om utbildning mer allmänt och om forskning med inriktning på folkhälsofrågorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft0"&gt;Regeringen har överlämnat utredningen En tydligare roll för hälso- och sjukvården i folkhälsoarbetet (SOU 1997:119) och remissynpunkterna på förslaget till kommittén för beaktande i utredningsarbetet. En särskild arbetsgrupp har etablerats för att belysa hälso- och sjukvårdens roll i ett folkhälsosammanhang. Gruppen avses lämna en rapport med förslag under våren år 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft0"&gt;Regeringen har vidare till Nationella folkhälsokommittén överlämnat den av Folkhälsoinstitutet utarbetade Handlingsplanen mot tobak, exkl.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;Uppdrag, underlag och syfte &lt;SPAN class="ft12"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td110"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td111"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p202 ft0"&gt;de delar som behandlar &lt;NOBR&gt;EG-direktivet&lt;/NOBR&gt; om förbud mot indirekt tobaksreklam, samt remissvaren och sammanställningen över handlingsplanen. Kommittén avser att beakta materialet i samband med kommande förslag i slutbetänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft0"&gt;Kommittén har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att dels belysa kroniskt sjuka och funktionshindrade personers situation och behov av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser, dels kritiskt granska kommitténs olika förslag från handikappsynpunkt. Även denna grupp avses lämna en rapport under våren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft0"&gt;Till kommittén finns under alla tre utredningsstegen av arbetet knuten en rådgivande expertgrupp för ekonomisk analys av folkhälsoinsatser. Expertgruppens uppdrag är att vägleda kommittén i arbetet med att genomföra samhällsekonomiska och finansiella analyser av folkhälsoinsatser. Hur konkreta förslag från kommitténs sida skall hanteras visavi ekonomiska krav framgår av kommitténs direktiv. I dessa anges att kommittén skall föra en diskussion med utgångspunkt från samhällsekonomiska perspektiv samt att Dir. 1994:23 om att pröva offentliga åtaganden gäller. Under våren år 2000 avses expertgruppen få en särskild roll i arbetet med att värdera effekter resp. kostnader av olika förslag till mål och strategier så att resursutnyttjandet i olika insatser kan bli så effektivt som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft8"&gt;Det processinriktade arbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft0"&gt;Kommitténs processinriktade arbete har flera olika former. En av dessa är att utarbeta debattskrifter i ämnen som är viktiga från folkhälsosynpunkt. En annan är att ordna seminarier och konferenser och att medverka i konferenser som ordnas av andra. En tredje är att träffa politiker, tjänstemän och andra aktörer i överläggningar om folkhälsofrågorna. Kommitténs ordförande har en särskild roll när det gäller de två senare funktionerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;Kommittén har beslutat att fortlöpande utarbeta och publicera särskilda debattskrifter som belyser olika ämnesområden av stor betydelse för folkhälsan. Syftet med skrifterna är att stimulera till en bred och livaktig debatt inom folkhälsoområdet. I skrifterna medverkar ett antal kunniga och engagerade författare som redovisar sin uppfattning inom ett visst aktuellt område. Kommittén har sedan hösten 1997 publicerat sju debattskrifter. Dessa som redovisas mer utförligt i bilaga 5 har följande titlar:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Uppdrag, underlag och syfte&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft0"&gt;Arv &amp; miljö – Hur påverkas hälsan?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft0"&gt;Tillitsbristsjukdomar – Myt eller verklighet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft0"&gt;Svensk alkoholpolitik – Välmotiverad eller förlegad?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft0"&gt;Tobaken – Folkhälsans största fiende?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft0"&gt;Gammal och frisk? – om äldres hälsa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft0"&gt;En god hälsa – ett socialt privilegium?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft0"&gt;Sjuk eller frisk i själen? – om synen på psykisk (o)hälsa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft0"&gt;Kommittén avser att fortsätta arbetet med att publicera debattskrifter även under år 2000 och att ordna flera egna konferenser med teman från det nu aktuella betänkandet samt att medverka i konferenser om folkhälsomål och strategier för att uppnå målen. Utöver detta avses kontakterna med politiker, tjänstemän och andra aktörer att intensifieras under år 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Remissarbete m.m. avseende WHO:s nya hälsopolitiska mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft0"&gt;Regeringen beslutade i juni 1997 om särskilda t illäggsdirektiv till kommittén att följa det pågående arbetet med revidering av hälsopolitiska mål och strategier inom WHO:s europaregion m.m. Kommittén har arbetat i enlighet med direktiven genom att delta i remissarbetet med målen och medverkat vid fastställandet av målen i september 1998. Kommittén har också medverkat tillsammans med Socialdepartementet, Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen vid utarbetande av en folder på svenska om de nya målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Underlagsmaterial&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;1.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft0"&gt;De preliminära mål och strategier som läggs fram av kommittén i betänkandet har hämtat inspiration och faktaunderlag från många källor. En inspirationskälla är de olika hälsopolitiska dokument som har antagits under de senaste åren av WHO, EU och enskilda länder som Storbritannien, Danmark och Norge. När det gäller faktaunderlag har kommittén själv tillsatt och fått underlag från 12 olika arbetsgr upper med experter som har arbetat under hösten 1998 och våren 1999 med inriktning på viktiga risk- och friskfaktorer för hälsa, särskilda hälsoproblem och vissa målgrupper. Kommittén har också tagit del av nya beräkningar av sjukdomsbördan i Sverige som har gjorts av en forskargrupp vid Karolinska Institutet. Till detta kommer synpunkter från&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;Uppdrag, underlag och syfte &lt;SPAN class="ft12"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td110"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td111"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p212 ft0"&gt;remissinstanserna på vårt inriktningsbetänkande, underlag i form av pågående eller nyss avslutade utredningar samt beslut med anknytning till folkhälsoområdet som har fattats av regeringen och riksdagen. I avsnittet redogör vi för frågorna i den nu redovisade ordningen förutom pågående eller nyss avslutade utredningar m.m. som redovisas i en särskild bilaga till betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;1.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Några aktuella utländska folkhälsostrategier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft8"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft0"&gt;I kommitténs inriktningsbetänkande redovisades exempel på hälsopolitiska mål och strategier från &lt;NOBR&gt;WHO-Europa,&lt;/NOBR&gt; EU, Finland, Storbritannien, Holland och USA. Både &lt;NOBR&gt;WHO-Europa&lt;/NOBR&gt; och Storbritannien har därefter lagt fram förnyade strategidokument och EU befinner sig mitt i processen att ta fram ett nytt folkhälsoprogram. Därutöver har också Danmark och Norge presenterat nationella strategidokument. I avsnittet redovisas mål och strategier från WHO och nämnda länder kortfattat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;HÄLSA 21 – WHO:s förnyade hälsostrategi för europaregionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft0"&gt;Europaregionen av WHO fastställde år 1984 en ”Hälsa för &lt;NOBR&gt;alla”-strategi&lt;/NOBR&gt; för regionen med 38 hälsopolitiska mål och särskilt fokus på jämlikhet i hälsa. Som inspirationskälla blev dessa mål en framgång. Med Finland som ”pilotland” utvecklades nationella hälsopolitiska strategier och även länder utanför europaregionen följde exemplet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft0"&gt;Efter en utvärdering av strategin under åren &lt;NOBR&gt;1996–97&lt;/NOBR&gt; påbörjade WHO arbetet med en ny hälsostrategi som vägledning för organisationens och medlemsländernas arbete till och med år 2020. I september år 1998 antog medlemsländerna i Europa den förnyade ”Hälsa för alla”- strategin för europaregionen, HEALTH 21. &lt;SPAN class="ft44"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Målen är vägledande för 51 länder och omfattar 870 miljoner människors hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft3"&gt;Fyra hörnpelare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft0"&gt;HÄLSA 21 är uppb yggd kring fyra hörnpelare som gäller mål, syften, etiska grunder och strategier. För det första anges ett varaktigt slutmål – att alla helt kan uppnå sina inneboende mö jligheter (sin fulla potential)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;WHO. &lt;/SPAN&gt;Health 21 &lt;SPAN class="ft10"&gt;– &lt;/SPAN&gt;The Health for all policy for the WHO European Region&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft45"&gt;– 21 Targets for the 21 &lt;SPAN class="ft46"&gt;st &lt;/SPAN&gt;Century. &lt;SPAN class="ft10"&gt;EUR/RC 48/10. Copenhagen 1998.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;Uppdrag, underlag och syfte&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p200 ft0"&gt;till hälsa. Vidare redovisas två syften, dels att främja och skydda människors hälsa genom hela livet, dels att minska förekomsten av de stora sjukdomarna och skadorna, och att lindra det lidande de förorsakar. Hälsa 21 anger tre värdemässiga och etiska grunder: hälsa som mänsklig rättighet; jämlikhet i hälsa och ett solidariskt handlande mellan och inom alla länder och deras invånare; delaktighet och ansvar för individer, grupper, institutioner och samfund för en fortsatt hälsoutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft0"&gt;Med dessa mål, syften och etiska grunder som bas anges fyra huvudstrategier: multisektoriella strategier för att komma åt hälsans bestämningsfaktorer och att säkerställa användningen av hälsokonsekvensbedömningar; program och investeringar med utfall som fokuserar på (folk)hälsan vad avser hälsoutveckling och klinisk vård; integrerad familje- och grannskapsbaserad primärvård, som stöds av ett ”lyhört” sjukhussystem; en process för hälsoutveckling som baseras på delaktighet och engagerar berörda partners för hälsa hemmavid, i skolan och på arbetsplatsen, i lokalsamhället och på nationell nivå och som samtidigt främjar gemensamt beslutsfattande, genomförande och ansvarstagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft3"&gt;Indelning av målen i block&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft0"&gt;De 21 målen är indelade i sex block:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Säkerställa jämlikhet i hälsa genom solidariskt handlande (2 mål), som handlar om internationell solidaritet i hälsa och minskade hälsoskillnader i det egna landet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Bättre hälsa för alla i europaregionen (3 mål), som omfattar barns, ungdomars och äldres hälsa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Att förebygga och kontrollera sjukdomar och skador (4 mål), med inriktning på förbättrad psykisk hälsa, att minska såväl smittsamma som &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-smittsamma&lt;/NOBR&gt; sjukdomar samt att minska skador till följd av våld och olycksfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Multisektoriella strategier för att skapa en hållbar (folk)hälsa (5 mål), som spänner från en säker och trygg fysisk miljö, hälsosammare levnadsvanor, till att minska skadorna av alkohol, narkotika och tobak. Till detta block räknas också hälsofrämjande vardagsarenor som skolor, arbetsplatser och företag, städer och kommundelar m.fl., liksom att alla samhällssektorer har ett eget ansvar för att bidra till en positiv hälsoutveckling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;En hälsosektor som ”producerar hälsa” (4 mål). Här framhålls att integrationen inom hälsosektorn måste förbättras, styrnings- och kvalitetsaspekter, hållbara finansieringssystem, likvärdig tillgång till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;Uppdrag, underlag och syfte &lt;SPAN class="ft12"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td110"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td111"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p224 ft0"&gt;vård och att utveckla personalens färdigheter i att bevara och främja hälsan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Policies och mekanismer för att genomföra förändringar som stödjer att HÄLSA 21 kan genomföras (3 mål). Tyngdpunkten ligger på forskning och kunskap, att mobilisera samarbetspartners i hälsoarbetet och slutligen att politiskt markera en viljeinriktning genom strategier för att genomföra ”Hälsa för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;alla”-program&lt;/NOBR&gt; i de enskilda medlemsländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft0"&gt;Målen är i sin tur sedan uppb yggda kring tre dimensioner. För det första livscykeln, från ”befruktningen till en värdig död”, för det andra genus och för det tredje vardagslivets arenor som skola, arbetsliv, boende etc. I alla dimensioner skall jämlikhet i hälsa vara en genomgående röd tråd. Till de 21 huvudmålen hör ett större antal delmål. Medlemsländerna har förbundit sig att följa upp målen kvantitativt efter tre år genom ett &lt;NOBR&gt;60-tal&lt;/NOBR&gt; rutininsamlade statistiska indikatorer. Efter ytterligare tre år skall målen utvärderas såväl kvalitativt som kvantitativt. Den första uppföljningen skall inrapporteras till WHO:s Europakontor år 2000.&lt;SPAN class="ft44"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Målen har horisontår som varierar från &lt;NOBR&gt;2005–2020.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet har tillsammans med Socialstyrelsen och Nationella folkhälsokommittén i uppdrag från regeringen att under år 1999 översätta och sprida kännedom om de nya &lt;NOBR&gt;WHO-målen&lt;/NOBR&gt; för Europa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;EU – aktör med legitimitet på folkhälsoområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft0"&gt;I och med det s.k. Maastrichtfördraget år 1992 och införandet av en artikel 129 om folkhälsa i EU:s traktat fick den europeiska gemenskapen en tydlig och legal kompetens på hälsoområdet. Medan artikel 129 gav EU möjligheter att genom olika stimulansåtgärder agera på folkhälsoområdet, så ligger de mest betydelsefulla faktorerna för folkhälsan inom de grundläggande fria rörligheterna för människor, kapital, varor och tjänster samt EU:s inre struktur. Till det senare hör i stor utsträckning &lt;NOBR&gt;tobaks-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;alkohol-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;miljö-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;livsmedels-,&lt;/NOBR&gt; jordbruks- och sysselsättningsfrågorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft0"&gt;Från och med den 1 maj 1999 har en ny och omformulerad artikel – nu benämnd 152 – trätt i kraft för EU:s engagemang på folkhälsoområdet. Den nya formuleringen kan tolkas som en klar markering av en förstärkning av folkhälsofrågornas ställning. Samtidigt kan den exemplifiering som knyts till uttrycket ”health protection” möjligen uppfattas som en snävare innebörd av folkhälsoartikeln än tidigare artikel 129&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;WHO/Euro: EUR/RC49/R10, Florence, 1999.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;Uppdrag, underlag och syfte&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p202 ft0"&gt;enligt Maastrichtfördraget. Det finns också inslag av en förskjutning mot mer klassisk hygien, där bl.a. ”galna &lt;NOBR&gt;ko”-sjukan&lt;/NOBR&gt; och besläktade födoämnesrisker är utgångspunkter. Det sociala folkhälsoperspektivet är inte särskilt starkt markerat. Det finns också formuleringar som ger rådet en stärkt ställning på bekostnad av de enskilda medlemsländerna som kan antyda en framtida harmonisering av regler och lagstiftning inom folkhälsoområdet. Därigenom kan ett första steg vara taget för att öppna vägen för bindande &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; på folkhälsoområdet. Amsterdamsfördraget innebär också att &lt;NOBR&gt;EU-parlamentets&lt;/NOBR&gt; ställning stärks, vilket gör att folkhälsofrågorna sannolikt kommer att uppmärksammas mer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft3"&gt;Folkhälsoprogrammen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft0"&gt;Genom gemensamma beslut mellan &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EU-parlamentet&lt;/NOBR&gt; och Ministerrådet på basis av artikel 129 enligt Maastrichtfördragets lydelse, fortsatte de tidigare inrättade programmen mot cancer, HIV/aids och andra smittsamma sjukdomar. Nya program tillkom för hälsofrämjande, narkotikaprevention, hälsoövervakning, skador, miljörelaterade sjukdomar och sällsynta sjukdomar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;Arbetet inom de olika folkhälsoprogrammen har vidgat kontakterna för Sverige med andra europeiska länder påtagligt. Än så länge kan bara preliminära slutsatser dras. Åtminstone på två områden, fysisk aktivitet och hälsofrämjande insatser för äldre, så har initiativen inom EU bidragit till att särskilt lyfta fram dessa frågor i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft3"&gt;EU:s jordbrukspolitik och folkhälsan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft0"&gt;EU:s jordbrukspolitik (CAP – Common Agricultural Policy) är det ekonomiskt största området och svarar för närmare 50 procent av utgifterna. Ursprungstanken med CAP var att komma tillrätta med ett grundläggande behov för folkhälsan, nämligen att säkra tillgången till mat för alla medborgare och säkra sysselsättning och inkomst för jordbrukare. Med tiden har effekterna av systemet gradvis förändrats. Subventioner ges till tobaksodling och vinodling. Pris- och kvalitetsgarantier finns inom ett kvotsystem för frukt och grönsaker. Ett riktat säljfrämjande stöd lämnas till bl.a. feta mejeriprodukter (mjölk och smör).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft0"&gt;I en svensk hälsokonsekvensbedömning av CAP:s betydelse &lt;SPAN class="ft44"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;konstateras att tobakssubventionerna står i direkt konflikt med hälsointres-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;The Swedish Institute of Public Health, &lt;SPAN class="ft45"&gt;Health Impact Assessment of the EU Agricultural Policy, &lt;/SPAN&gt;Policy report 1997:36, Stockholm 1997.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;Uppdrag, underlag och syfte &lt;SPAN class="ft12"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td110"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td111"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p231 ft0"&gt;sena, att reglerna kring frukt och grönsaker motverkar hälsointressena, leder till att tjänliga produkter förstörs, ökar priserna på det som kommer ut på marknaden och dämpar konsumtionen. Detta står i motsatsförhållande till de generella kostrekommendationer som förespråkar ökat intag av frukt och grönsaker och slår hårdast mot ekonomiskt svaga grupper. Subventionerna för att få ut fet mjölk och smör på marknaden, till bl.a. förskolor och skolor, verkar pådrivande på konsumtionen av mättat fett och är inte konkurrensneutrala i förhållande till andra magrare alternativ. Vinsubventionerna bedömdes inte ha någon omedelbart avgörande effekt på hälsosituationen inom EU, med hänsyn till de ramar och regler som i övrigt gäller på världsmarknaden inom detta område. Genom en reformering av EU:s jordbrukspolitik, bl.a. inom ramen för Agenda 2000, har vissa justeringar i hälsovänlig riktning gjorts vad gäller frukt och grönsaker. Diskussioner förs också om att göra subventionerna för mjölk och mejeriprodukter mer konkurrensneutrala med hänsyn till fetthalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft3"&gt;Tobak och alkohol – viktiga frågor för Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft0"&gt;Vad gäller den s.k. inre marknaden så har medlemsländerna i stor utsträckning överlåtit regleringen till EU. Ett sådant exempel är reklamförbud mot tobaksvaror. Den 6 juli 1998 antogs slutligt det EG- direktiv (98/43/EG) som förbjuder direkt och indirekt tobaksreklam inom hela EU. Varje form av reklam eller sponsring för tobak skall vara förbjuden i gemenskapen, och direktivet skall ha implementerats i nationell lagstiftning senast den 30 juni 2001. Medlemsländerna får dock vid behov vänta ytterligare ett år med att förbjuda annonser i pressen och två år med förbud mot sponsring. I undantagsfall och på vissa villkor kan man i fråga om evenemang eller verksamheter som organiseras på världsomspännande nivå (t.ex. motortävlingar i Formel 1) tillämpa en övergångstid på ytterligare tre år, dock senast fram t.o.m. den 1 oktober 2006. I Storbritannien planerar man att införa reklamförbudet redan till årsskiftet 1999/2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft0"&gt;Flera företag och ett medlemsland (Tyskland) har väckt talan mot direktivet till &lt;NOBR&gt;EG-domstolen.&lt;/NOBR&gt; Direktivet förblir dock i kraft under domstolens prövning av ärendet och skall alltså implementeras nationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft0"&gt;I fråga om alkohol så har Sverige en uppgörelse om undantag med EU vad gäller begränsningar i införsel och försäljning. Övergångsreglerna gäller till den 1 juli 2000.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;Uppdrag, underlag och syfte&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft3"&gt;EU:s framtida folkhälsoprogram&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft0"&gt;De nuvarande folkhälsoprogrammen löper ut i och med år 2000. Kommissionen har utarbetat ett underlag för ett samlat framtida folkhälsoprogram, baserat på tre huvudområden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;System för att följa hälsoutvecklingen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Alarmfunktion för att snabbt kunna reagera på nya eller återvändande hälsohot, som t ex ”galna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ko-sjukan”&lt;/NOBR&gt; och TBC.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Åtgärder riktade mot hälsans bestämningsfaktorer genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft0"&gt;Förslaget har i princip antagits av Hälsoministerrådet och skall provas av &lt;NOBR&gt;EU-parlamentet&lt;/NOBR&gt; inom ramen för den gemensamma beslutsprocessen. Sverige stöder i princip den föreslagna inriktningen. Därefter vidtar nästa steg i processen som handlar om budget, organisation inom kommissionen och hur medlemsländerna skall få inflytande över genomförandet av det nya programmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft0"&gt;När den nya labourregeringen tillträdde år 1997 inrättades en särskild ministerpost för folkhälsa. År 1998 publicerades en tydligt jämlikhetsinriktad nationell folkhälsostrategi – ”Our Healthier Nation – A Contract for Health” &lt;SPAN class="ft44"&gt;4&lt;/SPAN&gt;, som bl.a. starkt förespråkar samverkan mellan olika parter för att nå resultat. Strategin har följts av en handlingsplan år 1999 – ”Saving lives: Our Healthier Nation” &lt;SPAN class="ft44"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;för att förbättra allas hälsa och särskilt de sämst ställdas. Handlingsplanen är fokuserad på de fyra största orsakerna till för tidig död med mål som skall vara uppnådda till år 2010:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;• &lt;/SPAN&gt;Cancer: minska dödligheten i åldrarna under 75 år med minst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Hjärtats kärlsjukdomar och stroke: minska dödligheten i åldrarna under 75 år med minst 40 procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Olycksfall: minska olyckorna så att dödsfallen sjunker med minst&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;procent och allvarliga skador med minst 10 procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Psykisk ohälsa: minska dödligheten i självmord och ej fastställda skador med minst 20 procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Our Healthier Nation – A Contract for Health &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Green paper by Secretary of State for Health;The Stationery Office, UK July 1998.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Saving lives: Our Healthier Nation. &lt;/SPAN&gt;White paper by Secretary of State for Health; The Stationery Office, UK July 1999.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;Uppdrag, underlag och syfte &lt;SPAN class="ft12"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td110"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td111"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p243 ft0"&gt;Den brittiska handlingsplanen är unik genom att den åtföljs av betydande resurser. Sammanlagt 21 miljarder pund satsas för att förbättra folkhälsan, med öronmärkta belopp för att kunna förverkliga de olika insatser som föreslås. Genomförandet av handlingsplanen bygger på en kombination av sociala, ekonomiska och miljömässiga insatser å ena sidan och tilliten till människors förmåga att fatta beslut om sin egen och sina familjers hälsa. På nationell nivå har regeringen aviserat att ojämlikheten i hälsa skall minskas genom insatser på utbildningsområdet, förbättrade villkor i arbetslivet, i bostadsområden, för bättre kommunikationer och miljö. Grunden skall läggas genom ett triangelpartnerskap mellan medborgare, ”kommuner och samfund” (communities) och regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft0"&gt;Rökning framhålls som den enskilt största förebyggbara orsaken till dålig hälsa, men insatser prioriteras också för sex och samlevnad, droger, alkohol, säkra livsmedel, vattenfluoridering och att förebygga smittsamma sjukdomar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft0"&gt;I genomförandet fästes stor vikt vid lokala sektorsövergripande insatser. Hälso- och sjukvården omorienteras så att hälsoförbättringar för första gången någonsin, blir en integrerad del av det som vården skall åstadkomma. En särskild sjuårig satsning görs lokalt på s.k. Health Action Zones (HAZ), för att bryta ner de barriärer som finns mellan olika sektorer för att tillhandahålla medborgerliga tjänster. I två omgångar, år 1998 och år 1999, har 26 HAZ etablerats. En HAZ är ingen egen eller ny administrativ enhet, utan är en samling av geografiskt sammanhängande Local Authorities, med likartad struktur. Bland de 26 HAZ som redan etablerats varierar folkmängden mellan 180 000 – 1,5 miljoner människor och de ligger mestadels i urbana områden. Förutsättningarna för att bilda en HAZ är bl.a. att ohälsan är utbredd och att området är nedgånget. En överenskommelse skall träffas mellan inblandade parter om att arbeta över sektorsgränserna, liksom att enas om att arbeta efter lokala behovsbedömningar. Försöken med HAZ utvärderas löpande som ett led i strategin att lokalt utveckla s.k. lärande organisationer.&lt;SPAN class="ft44"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Utvärderingen bygger på att följa indikatorer som är kopplade till olika insatser och inte att mäta de hälsoeffekter som anges i slutmålen för 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft0"&gt;På den nationella organisatoriska nivån ombildas det nuvarande Health Education Authority till en Health Development Agency, med uppgift att höja nivån och kvalitén på folkhälsoarbetet. Andra inslag i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Health Action Zones: Learning to make a difference – Findings from a preliminary review of Health Action Zones and proposals for a national evaluation. A report submitted to the Department of Health, June 1999 by the National Evaluation Team (Stencilrapport).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;Uppdrag, underlag och syfte&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p248 ft0"&gt;handlingsplanen är att öka folkhälsoutbildningarna, förbättra informationen om folkhälsans utveckling och bestämningsfaktorer liksom att främja folkhälsoforskningen. Avsikten är också att etablera en särskild utvecklingsfond för folkhälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Danmark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft0"&gt;I Danmark har ett omfattande utrednings- och utvecklingsarbete ägt rum sedan det i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; blev uppenbart att utvecklingen av den danska medellivslängden för både kvinnor och män var mindre gynnsam än för jämförbara länder. Enligt OECD:s hälsostatistik (OECD Health Data 1998) var medellivslängden år 1970 för danska kvi nnor den femte främsta bland 15 länder i Europa (i dag &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; och Norge). År 1996 intog de danska kvinnorna 16:e och sista plats. I absoluta tal ökade medellivslängden dock med 2,1 år, från 75,9 till 78,0 år. De danska männen som år 1970 låg på fjärde plats med 70,8 år, hade år 1996 fa llit tillbaka till 15:e och näst sista plats med 72,8 år, dvs. en ökning med 2,0 år i absoluta tal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft0"&gt;I maj 1999 presenterades ett &lt;NOBR&gt;10-årigt&lt;/NOBR&gt; Folkesu ndhetsprogram för perioden &lt;NOBR&gt;1999–2008.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft44"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Programmet består av sammanlagt 17 mål, med de två inledande målen om ”Längre liv med högre livskvalitet” och ”Social jämlikhet i hälsa” som överordnade de övriga. Därutöver finns fem mål för riskfaktorer (tobak, alkohol, kost &amp; motion, stor övervikt och trafikolyckor), tre mål för vardera åldersgrupperna barn, unga och äldre, och fyra mål för vardagsmiljöerna grundskolan, arbetsplatsen, lokalsamhället och hälso- och sjukvården. Avslutningsvis innehåller programmet tre strukturmål för samarbetet mellan stat, amtskommuner, kommuner samt, forskning och utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft0"&gt;Målen är inte formulerade som inriktningsmål. Vad medlen för att&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;uppnå&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;målen beträffar, så talas i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft12"&gt;högre grad än&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;tidigare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft0"&gt;om skärpta&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;regler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td114"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;mot tobaks- och alkoholkonsumtionen. Förutom en mer samlad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td115"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;hälsopolitik, utgör riktade insatser,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft10"&gt;genomförande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p142 ft0"&gt;med väl&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft12"&gt;anpassade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p253 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Sundhetsministeriet. &lt;/SPAN&gt;Regeringens folkesundhedsprogram &lt;NOBR&gt;1999–2008.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft10"&gt;København 1999.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;Uppdrag, underlag och syfte &lt;SPAN class="ft12"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td110"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td111"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p255 ft0"&gt;metoder och stöd till utveckling, och ökad professionalisering de bärande redskapen för att uppnå målen. Ansvaret på statlig nivå för att genomföra programmet vilar ytterst på regeringen. Programmet skall utvärderas 2001 och 2005, dels med inriktning på varje enskilt mål och dels utifrån ett helhetsperspektiv. Utvärderingarna skall redovisas i hälsoministerns redogörelse 2002 och 2006 i samband med uppföljningen av amtskommunernas och kommunernas gemensamma folkhälsoplanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Norge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft0"&gt;Den norska folkhälsostrategin består av en rad och över tid och innehåll sammanhållna dokument. I Norge lades grunden till ett generellt folkhälsoarbete genom en proposition redan 1987/88 om ”Helsepolitikken mot år 2000 – Nasjonal helseplan (St.meld nr &lt;NOBR&gt;41/1987–88),&lt;/NOBR&gt; följd år 1991 av utredningen ”Flere gode levnadsår for alle” (NOU 1991:10). Den ledde bl.a. i sin tur till en proposition till Stortinget, ”Utfordringar i helsefremmende och forebyggende arbeit (St.meld. nr &lt;NOBR&gt;37/1992–93).&lt;/NOBR&gt; Ett antal huvudområden för insatser pekades ut, vilket ledde till att nationella handlingsplaner utarbetades för att förebygga belastningsskador, olyckor och skador, astma, allergi och inomhusklimatsjukdomar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft0"&gt;Senare följde ett aktionsprogram för ”Barn och hälsa” som förutom att det inbegrep de tre nyss nämnda huvudområdena också tog upp den psykosociala hälsan. Erfarenheterna från aktionsprogrammet om ”Barn och hälsa” visade att det var i kommunernas arbete som det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet primärt måste förankras. En särskild kommitté för kvinnors hälsa lade 1999 fram utredningen om ”Kvinners helse i Norge” (NOU 1999:13), där livs- och hälsov illkor för unga, &lt;NOBR&gt;40-åriga,&lt;/NOBR&gt; äldre, invandrar- och funktionshindrade kvinnor har belysts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft0"&gt;Ytterligare en dimension av det norska folkhälsoarbetet utvecklades inom ramen för ett miljöinriktat hälsoskydd (helsevern). Även om övertygelsen var stark om kommunernas grundläggande betydelse för folkhälsoarbetet i Norge, så fanns det flera tecken på att kommunerna själva inte prioriterade dessa uppgifter. Initiativ togs därför till en folkhälsoutredning för att stärka folkhälsoarbetet i kommunerna – ”Det er bruk for alla” (NOU 1998:18).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft0"&gt;Den filosofi som läggs till grund för ”det nya folkhälsoarbetet” betonar vikten av att delta, bemästra och kontrollera den egna situationen och att låta engagemang och initiativ avlösa en situation som präglas av maktlöshet. Grunden för denna filosofi bygger på dokumentation från&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Uppdrag, underlag och syfte&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p255 ft0"&gt;en rad lokala utvecklingsprojekt. Utredningen definierar folkhälsoarbete som ” ... samhällets totala insats för att vidmakthålla, förbättra och främja folkhälsa. I detta ligger nödvändigheten av att stärka värden som ger den enskilda individen och grupper mö jligheter till ansvar, delaktighet, solidaritet, bemästring och kontroll över sitt eget liv och den egna situationen”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft0"&gt;Liksom Danmark redovisar även Norge en jämförelsevis negativ hälsoutveckling. Norge jämför sig globalt med de länder som uppvisar högst medellivslängd. Från att norska kvinnor år 1960 hade den näst längsta medelåldern och norska män den tredje längsta i världen, så har placeringen 30 år senare år 1990 sjunkit till ti onde plats för kvinnorna och nionde för männen. I alla åldersgr upper har norska kvinnor 30 procent högre dödlighet än japanskor och norska män 20 procent högre dödlighet än japanska män. Utredningen pekar på några särskilt viktiga förutsättningar för folkhälsoarbetet som bl.a. att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;det måste inriktas på nutidens problem,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;det måste vara behovsbaserat till förmån för dem med sämst hälsa och som kan dra mest nytta av insatserna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;den norska välfärdstraditionen också utgör den största resursen i folhälsoarbetet, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;att de professionella yrkesutövarna är motiverade.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft0"&gt;I ”Det er bruk for alle” problematiseras prioriteringsgrunderna genom att tydliggöra vilka värderingar som blir styrande vid olika val. Vad är viktigast att förbygga – Arbetsoförmåga, åldrande eller för tidig död?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft0"&gt;Hur skall framtida hälsa avvägas mot andra värden – äta god men fet mat, dricka alkohol etc? Hur solidariska är vi när det gäller att ställa upp på t.ex. restriktioner ifråga om rökning för att minska risken att några drabbas av tobaksrelaterade sjukdomar? När vet vi tillräckligt mycket för att vidta insatser – hur hållfast är underlaget för att kalla alla kvinnor till mammografiundersökningar? Jämlikhet i hälsa – finns det en vilja till utjämning? De viktigaste åtgärderna handlar om att utjämna livsvillkoren. Går det ihop att samtidigt beskriva Norge som ett litet land med små sociala skillnader och att övertyga medborgarna om att det fortfarande är stora skillnader mellan fattiga och rika även i Norge och att skillnaderna ökar snabbare än i något annat europeiskt land?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft0"&gt;Själva metodiken kring prioriteringsgrunderna är att stimulera till diskussioner lokalt och inte att ge några färdiga svar. För att minska hälsoskillnaderna förordas en strategi med insatser riktade dels till arbetsliv och skola, dels till särskilda grupper som barn och u ngdom, äldre, svaga minoriteter, vissa kvinnogr upper, invandrare, samer och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;Uppdrag, underlag och syfte &lt;SPAN class="ft12"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td110"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td111"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p212 ft0"&gt;funktionshindrade. Genom lokalisering, tillgänglighet och arbetssätt kan också hälso- och sjukvården bidra till att utjämna hälsoskillnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft0"&gt;I strategin för att utveckla det lokala folkhälsoarbetet i Norge kan fyra hörnpelare identifieras:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Mobilisera politisk vilja och ledarskap i samhället.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Kommunernas folkhälsoarbete organiseras så att det fungerar tvärsektoriellt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Frivilligsektorn tilldelas en betydande roll.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Empowerment&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Några sammanfattande iakttagelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft0"&gt;Såväl i Danmark som i Storbritannien återfinns tydliga spår av WHO:s ”Hälsa för &lt;NOBR&gt;alla”-policy.&lt;/NOBR&gt; I den danska strategin är målstrukturen i hög grad grundad efter &lt;NOBR&gt;WHO-modellen&lt;/NOBR&gt; och anpassad till den hälsoutveckling som ägt rum. Den brittiska strategin är en koncentration av WHO- modellen till de sjukdomar och folkhälsoproblem som svarar för den största andelen av för tidig död. I Norge har utvecklingen i jämförelsevis större grad påverkats av den internationella utvecklingen av hälsofrämjande insatser och egna traditioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft0"&gt;Den brittiska strategin uppvisar den tydligaste politiska profileringen. I Norge har strategiarbetet bedrivits kontinuerligt, med kompletterande underlag från och kopplingar till miljösidan, hälso- och sjukvården och en utvecklad belysning av särskilda befolkningsgruppers behov och villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft0"&gt;Det lokala perspektivet är framträdande i alla länder, men allra tydligast i Norge där den lokala samhällsutveckling är basen. I Danmark bygger genomförandet på en rollfördelning och samverkan mellan stat, amtskommuner och kommuner. I Storbritannien ges individen en roll för att förbättra hälsan likvärdig med ”kommuner och samfund” och staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft0"&gt;Genomförandestrategi: I Storbritannien bygger genomförandet på en samlad multisektoriell jämlikhetsstrategi till vilken kopplas en rad olika insatser som en särskild folkhälsominister, betydande ekonomiska resurstillskott och organisatoriska förstärkningar för folkhälsoarbetet. Den brittiska strategin framstår i detta avseende som helt unik genom de ekonomiska och administrativa kopplingar som integrerats i att fullfölja och genomföra handlingsplanen. I Danmark skall särskilda aktionsplaner genomföras och det finns ett uttalat tvärsektoriellt departementsansvar. I Norge framhålls särskilt mobilisering av politisk vilja och ledarskap.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;Uppdrag, underlag och syfte&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;1.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Rapporter från arbetsgrupper med experter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft0"&gt;Kommittén bedömde under våren 1998 att ett betänkande med preliminära folkhälsomål och strategier bör baseras på ett fördjupat analysmaterial om olika byggstenar som bör finnas med i ett måldokument. Kort uttryckt handlade det om att få tillgång till ett underlag för kommitténs ställningstaganden när det gäller att prioritera mellan olika riskfaktorer, friskfaktorer, sjukdomar, målgr upper och strategier etc. med avseende på det nationella måldokumentet. En stor del av detta arbete ansågs kunna göras inom särskilda arbetsgrupper. Värdet av att inrätta arbetsgrupper av detta slag låg enligt kommittén inte enbart i att kommittén på så sätt kunde få tillgång till ett fördjupat beslutsunderlag, utan också i att ett relativt stort antal personer inom skilda sektorer kunde engageras i arbetet med att formulera nationella hälsomål och strategier. Detta sågs som en fördel när det gäller att åstadkomma en så stark förankring som möjligt av måldokumentet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft3"&gt;Övergripande synpunkter på inrättande av arbetsgrupper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft0"&gt;För kommitténs uppgift att formulera nationella folkhälsomål med syfte att minska hälsoskillnaderna, ansågs det nödvändigt att betona risk- och friskfaktorer eftersom det primärt är dessa som kan påverkas via politiskt beslutade åtgärder inom olika sektorer av samhällslivet. Denna fokusering på bestämningsfaktorerna för ohälsa/hälsa såg kommittén som lämplig i flertalet fall vid inrättande av arbetsgrupper. &lt;SPAN class="ft44"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft0"&gt;Den avvägning som gjordes var att om det fanns fall där risk- och friskfaktorerna var oklara med avseende på effekter på sjukdomar och skador eller där andra skäl fanns att betona hälsoproblemen direkt, borde arbetsgrupper istället bildas utifrån hälsoproblem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft0"&gt;Kommittén beslutade när det gäller risk- och friskfaktorer för hälsa att inrätta arbetsgrupper med bas i följande faktorer: E konomisk försörjning, arbetslivsfaktorer, miljöfaktorer, sociala relationer, levnadsvanor med betoning på dels tobak, alkohol, narkotika och läkemedelsberoende, dels mat, fysisk aktivitet, solvanor och kultur resp. fritid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft0"&gt;När det gäller hälsoproblem bestämdes att psykisk ohälsa skulle vara grund för en arbetsgrupp. Även andra hälsoproblem borde enligt kommittén belysas särskilt. Det gäller skador, allergier och STD. För dessa hälsoproblem valdes dock att inte ha några arbetsgrupper utan att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Se redovisningen av &lt;NOBR&gt;risk-/friskfaktorer&lt;/NOBR&gt; i kommitténs inriktningsbetänkande SOU 1998:43, avsnitten 8.1 och 8.5.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;Uppdrag, underlag och syfte &lt;SPAN class="ft12"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td110"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td111"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p270 ft0"&gt;inhämta underlag från Folkhälsoinstitutet som har särskild expertis inom dessa områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft0"&gt;Avsikten var att de nu nämnda arbetsgrupperna skulle belysa sina resp. områden dels allmänt, dels med avseende på bl.a. olika målgrupper. För att få en mer samlad uppfattning av hälsosituationen och riskfaktorerna med avseende på särskilda målgrupper och för att sätta fokus på bl.a. viktiga arenor för insatser, bestämdes att särskilda tvärgående arbetsgrupper skulle inrättas för målgrupperna barn- och u ngdom, äldre och invandrare. Dessa arbetsgrupper avsågs i väsentlig utsträckning ”ta över” kunskap från de arbetsgrupper som hade &lt;NOBR&gt;risk-/friskfaktorer&lt;/NOBR&gt; och hälsoproblem som sina utgångspunkter, men också att göra ett självständigt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft3"&gt;Allmänna riktlinjer för arbetsgruppernas uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft0"&gt;En allmän bakgrund för gruppernas arbete har varit de riktlinjer som lämnas i kommitténs direktiv 1995:158. En ytterligare utgångspunkt för arbetsgrupperna är de överväganden som har gjorts av kommittén i inriktningsbetänkandet, i synnerhet kapitlen &lt;NOBR&gt;8–10.&lt;/NOBR&gt; Utöver detta har grupperna haft specifika direktiv att för sina resp. områden &lt;NOBR&gt;(risk- /friskfaktorer&lt;/NOBR&gt; och hälsoproblem) göra följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;beskriva bakgrund, nuläge och prognos för området i fråga med inriktning på dels förekomst och fördelning i olika grupper av befolkningen, dels effekter för individer och för samhället,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;redovisa kunskapsläget beträffande orsaker och påverkansmöjligheter när det gäller förekomst och fördelning m.m.,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;beskriva befintliga mål och strategier inom området samt implementering och effekter av olika åtgärder,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;formulera framtida mål och strategier med beaktande av målgrupper, arenor och aktörer samt uppföljning och utvärdering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft0"&gt;Arbetsgruppernas rapporter samt de särskilda underlagen från Folkhälsoinstitutet har presenterats för kommittén under våren 1999. Rapporterna har givits ut i vår serie av underlagsrapporter och redovisas i bilaga 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;1.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Beräkningar av sjukdomsbördan i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft0"&gt;I vårt inriktningsbetänkande (SOU 1998:43) re dovisades bl.a. olika tekniker för att sammanväga sjuklighet och dödlighet. Sedan utgivningen av betänkandet har en svensk studie gjorts som analyserar sjuk-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3137d160x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;Uppdrag, underlag och syfte &lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft0"&gt;domsbördan i Sverige. Studien är ett av våra underlag för att ange viktiga områden för målsättning. Det finns därför skäl att rekapitulera något av vad som togs upp i det förra betänkandet och att redogöra för den nya svenska studien om sjukdomsbördan i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft0"&gt;Man har sedan länge i den kliniska forskningen insett behovet av att kunna väga ihop livets kvantitet med dess kvalitet. &lt;NOBR&gt;QALY-måttet&lt;/NOBR&gt; (Quality Adjusted Life Years) har således använts för att, i jämförelsen mellan två behandlingsmetoder, kunna väga ökad överlevnad mot ökade biverkningar hos enskilda patienter. På samma sätt finns det ett växande behov att på befolkningsnivån kunna väga ihop olika sjukdomskonsekvenser i termer av dödlighet och funktionsnedsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;Det mått med vilket man tidigare har kunnat jämföra olika sjukdomars och skadors tyngd i befolkningen har varit dödligheten. Detta mått blir dock allt mindre relevant i takt med en stadigt sjunkande dödlighet i flertalet dödsorsaker och en ökning av flera olika sjukdomar med mycket låg dödlighet. Att jämföra kostnader för olika hälsoproblem såsom de uppträder i sjukvårdens och socialförsäkringens bokslut mäter i första hand vilken ekonomisk börda som läggs på dessa system och inte hur olika sjukdomar påverkar befolkningens livskvalitet och funktionsförmåga. &lt;SPAN class="ft44"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;QALY-måttet&lt;/NOBR&gt; mäter ”friska” år och är därför inte direkt nedbrytbart på diagnoser och sjukdomsorsaker, vilket är nödvändigt för en åtgärds-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft0"&gt;relevant analys. En forskargupp vid Harvard School of Public Health utvecklade därför i början på &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; ett nytt mått, DALY (Disab ility Adjusted Life Years) som i befolkningstermer mäter antalet förlorade år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft0"&gt;i sjukdomsbetingad funktionsnedsättning och för tidig död. Den första studien på global nivå publicerades av Världsbanken år 1993 och har sedan uppdaterats i samarbete med WHO.&lt;SPAN class="ft44"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft0"&gt;I ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen har det genomförts en första kalkyl av sjukdomsbördan i Sverige i termer av DALY:s.&lt;SPAN class="ft44"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Analysen byggs upp nerifrån på så sätt att den för 126 specificerade diagnoser (enligt ICD:9) beräknar följande mått för män och kvinnor i olika åldersgr upper:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Jacobson L, Lindgren B. &lt;/SPAN&gt;Vad kostar sjukdomarna? Sjukvårdskostnader och produktionsbortfall fördelat på sjukdomsgrupper 1980 och 1991. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Socialstyrelsen. Stockholm 1996.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Murray CJ, Lopez AD, eds. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;The global burden of disease. &lt;/SPAN&gt;Cambridge MA: Harvard University Press, 1996.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Peterson S, Backlund I, Diderichsen F. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Sjukdomsbördan i Sverige – en svensk &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Daly-kalkyl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt; &lt;/SPAN&gt;Folkhälsoinstitutet 1998:50.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;Uppdrag, underlag och syfte &lt;SPAN class="ft12"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td110"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td111"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Antal dödsfall multiplicerat med den återstående medellivslängden i åldern då individen dog.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Prevalensen av varje sjukdom multiplicerad med en funktionsvikt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Förlorade år i dödsfall och sjukdom beräknade på detta sätt adderas sedan till DALY:s.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft0"&gt;Metodiken kan tyckas enkel men den döljer en mängd ställningstaganden av både etisk och teknisk karaktär. Om den återstående medellivslängden skall beräknas vid varje dödsfall, måste man bestämma vilken livslängdtabell som skall användas, inkl. vilken skillnad mellan män och kvinnor som skall vara normgivande. Det finns inget självklart svar vilken norm som skall användas men i den svenska studien har den livslängdstabell använts som bedömdes som optimal i den globala studien – 80 år för män och 82,5 år för kvinnor, vilket är nära den medellivslängd som finns i de mest privilegierade områdena i Sverige. Det faktum att man inte räknar förlorade år upp till en viss gräns – t.ex. 75 år – betyder att även dödsfall bland äldre räknas. Återstående medellivslängd för en &lt;NOBR&gt;80-årig&lt;/NOBR&gt; kvinna är t.ex. 8,9 år i denna studie.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft0"&gt;Att beräkna prevalensen av flertalet sjukdomar förutsätter att en definition görs av vad som skall betraktas som sjukdom. Den svenska studien valde att utöver entydiga medicinska diagnoser ta med symtom i form av värk, allergi och psykiska besvär som befolkningen i stort antal rapporterar i intervjustudier och som uppenbarligen påverkar deras livskvalitet och funktionsförmåga men där diagnosen ofta är oklar. I den globala studien valde man att ta med enbart diagnostiserad sjukdom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft0"&gt;För att värdera hur olika sjukdomar och sjukdomsstadier påverkar funktionsförmåga och livskvalitet har hälsoekonomin utvecklat metoder för att låta de berörda patienterna själva eller paneler av läkare eller friska lekmän värdera detta. Den svenska studien har i likhet med den globala använt sig av en särskild teknik kallad ”person trade &lt;NOBR&gt;off”-teknik&lt;/NOBR&gt; för att ge alla sjukdomstillstånd en vikt mellan 0 (fullt frisk) och 1 (död). Viktningen av allvarlighetsgraden av olika sjukdomstillstånd bör spegla inte bara smärta, välbefinnande och funktionsförmåga utan även handikapp. De beräkningar som för närvarande finns tillgängliga från WHO skiljer inte tydligt på funktionsnedsättning och handikapp men anses ändå i den svenska studien som användbara i väntan på den revision som pågår inom WHO och olika studier bl.a. i Sverige. Resultatet för den svenska studien blir vikter som varierar mellan 0,827 för Alzheimers sjukdom, 0,423 för icke schizofren psykos, 0,108 för angina pectoris och 0,012 för allergisk rinit.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3137d162x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;Uppdrag, underlag och syfte &lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft0"&gt;Världsbanken arbetade i termer av ”investering i hälsa” och fann det därför naturligt att vikta förlorade år i yrkesverksam ålder högre än motsvarande för barn och äldre, och valde även att diskontera framtida hälsoförluster med 3 procent per år. Diskontering innebär att hälsoförluster som inträffar i framtiden tillmäts mindre vikt än hälsoförluster som inträffar nu. I och med att frihet från sjukdom och ohälsa är en grundläggande förutsättning för människors möjligheter att forma sina liv, och inte en investering för samhällets ekonomiska utveckling i första hand, anses i den svenska studien att diskontering av framtida hälsoförluster och att ge större vikt åt vissa åldrar inte bör ske när det gäller svenska förhållanden. Den svenska studien har därför valt att inte göra något motsvarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft0"&gt;Analysen bygger på analyser av dödsorsaksregister, cancerregister, missbildningsregister, patientregister från sluten vård samt undersökning av levnadsförhållanden (ULF). Därtill har ett stort antal enskilda studier använts för att uppskatta prevalensen av olika sju kdomar. Om man nu gör denna analys får man fram att 26,6 procent av sjukdomsbördan kan tillskrivas hjärt- och kärlsjukdomar, 20,0 procent handlar om psykisk&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td116"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;ohälsa, 15,7 procent tumörer, 8,1 procent skador&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td55"&gt;&lt;SPAN class="p252 ft0"&gt;och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td20"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;6,5 procent&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;rörelseorganens sjukdomar. Övriga sjukdomar står&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;SPAN class="p287 ft53"&gt;för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;resterande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;23,1 procenten.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft0"&gt;Om man räknar förlorade år per 10 000 invånare får vi siffror som i tabell 1.1. Där framgår att trots många års minskande dödlighet är ischemisk hjärtsjukdom fortfarande den i särklass största diagnosgruppen. Av de tio största har fem med psykisk ohälsa att göra. Överhuvudtaget står psykisk ohälsa för en anmärkningsvärt stor del av sjukdomsbördan vilket blir tydligt när man tar med inte bara dödlighet utan även sjuklighet i beräkningen. Den psykiska ohälsan består till 92 procent av sjuklighet och 8 procent dödlighet i och med att självmorden räknas under skador. Långt ner på listan, och inte bland de 20 största, kommer en av de hälsopolitiskt högst prioriterade sjukdomarna – hiv/AIDS som i denna svenska studie endast står för 12 förlorade år per 10 000 invånare dvs. ca 0,5 procent av sjukdomsbördan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3137d163x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;Uppdrag, underlag och syfte &lt;SPAN class="ft12"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td110"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td111"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p255 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Tabell 1.1. D&lt;/SPAN&gt;e 20 sjukdomar eller skador som bidrar mest till sjukdomsbördan. Antal förlorade år (DALYs) per 10 000 invånare. Sverige &lt;NOBR&gt;1988–1995.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td117"&gt;&lt;SPAN class="p288 ft45"&gt;Diagnosgrupp&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td118"&gt;&lt;SPAN class="p289 ft45"&gt;Kvinnor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td119"&gt;&lt;SPAN class="p290 ft45"&gt;Män&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;SPAN class="p288 ft10"&gt;1.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td120"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td121"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Ischemisk hjärtsjukdom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td122"&gt;&lt;SPAN class="p291 ft10"&gt;306&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td88"&gt;&lt;SPAN class="p291 ft10"&gt;469&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;SPAN class="p288 ft10"&gt;2.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td120"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td121"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Depression och neuros&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td122"&gt;&lt;SPAN class="p292 ft10"&gt;243&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td88"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft10"&gt;162&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p288 ft10"&gt;3.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td120"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Cerebrovaskulär sjukdom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;SPAN class="p291 ft10"&gt;155&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;SPAN class="p291 ft10"&gt;143&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p288 ft10"&gt;4.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td120"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Demenssjukdomar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;SPAN class="p292 ft10"&gt;140&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft10"&gt;77&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p288 ft10"&gt;5.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td120"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Självtillfogade skador&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;SPAN class="p291 ft10"&gt;44&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;SPAN class="p291 ft10"&gt;104&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;SPAN class="p288 ft10"&gt;6.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td120"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td121"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Alkoholberoende&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td122"&gt;&lt;SPAN class="p292 ft10"&gt;31&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td88"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft10"&gt;109&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p288 ft10"&gt;7.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td115"&gt;&lt;SPAN class="p293 ft10"&gt;Astma och KOL&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;SPAN class="p292 ft10"&gt;63&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft10"&gt;68&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p288 ft10"&gt;8.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td120"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Psykoser utom schizofreni&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;SPAN class="p292 ft10"&gt;57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft10"&gt;57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;SPAN class="p288 ft10"&gt;9.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td120"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td121"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Bronk- och lungcancer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td122"&gt;&lt;SPAN class="p292 ft10"&gt;38&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td88"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft10"&gt;66&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td123"&gt;&lt;SPAN class="p288 ft10"&gt;10.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;SPAN class="p293 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Rygg-nacksjukdomar&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;SPAN class="p292 ft10"&gt;47&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft10"&gt;52&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td123"&gt;&lt;SPAN class="p288 ft10"&gt;11.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;SPAN class="p293 ft10"&gt;Luftvägsinfektioner&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;SPAN class="p291 ft10"&gt;46&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;SPAN class="p291 ft10"&gt;49&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td123"&gt;&lt;SPAN class="p288 ft10"&gt;12.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;SPAN class="p293 ft10"&gt;Hörselnedsättning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;SPAN class="p294 ft10"&gt;37&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;SPAN class="p295 ft10"&gt;52&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td123"&gt;&lt;SPAN class="p288 ft10"&gt;13.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td121"&gt;&lt;SPAN class="p293 ft10"&gt;Trafikolyckor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td122"&gt;&lt;SPAN class="p292 ft10"&gt;27&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td88"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft10"&gt;57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td123"&gt;&lt;SPAN class="p288 ft10"&gt;14.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;SPAN class="p293 ft10"&gt;Medfödda missbildningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;SPAN class="p290 ft10"&gt;40&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;SPAN class="p290 ft10"&gt;44&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td123"&gt;&lt;SPAN class="p288 ft10"&gt;15.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;SPAN class="p293 ft10"&gt;Cancer i tjocktarm och ändtarm&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;SPAN class="p291 ft10"&gt;41&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;SPAN class="p291 ft10"&gt;42&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td123"&gt;&lt;SPAN class="p288 ft10"&gt;16.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td121"&gt;&lt;SPAN class="p293 ft10"&gt;Perinatala tillstånd o SIDS&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td122"&gt;&lt;SPAN class="p291 ft10"&gt;34&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td88"&gt;&lt;SPAN class="p291 ft10"&gt;43&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td123"&gt;&lt;SPAN class="p288 ft10"&gt;17.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;SPAN class="p293 ft10"&gt;Diabetes&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;SPAN class="p292 ft10"&gt;37&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft10"&gt;38&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td123"&gt;&lt;SPAN class="p288 ft10"&gt;18.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;SPAN class="p293 ft10"&gt;Bröstcancer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;SPAN class="p290 ft10"&gt;68&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;SPAN class="p290 ft10"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td123"&gt;&lt;SPAN class="p288 ft10"&gt;19.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;SPAN class="p293 ft10"&gt;Fallskador&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;SPAN class="p292 ft10"&gt;28&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft10"&gt;33&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td123"&gt;&lt;SPAN class="p288 ft10"&gt;20.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td121"&gt;&lt;SPAN class="p293 ft10"&gt;Blodmaligniteter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td122"&gt;&lt;SPAN class="p292 ft10"&gt;25&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td88"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft10"&gt;33&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr16 td124"&gt;&lt;SPAN class="p288 ft45"&gt;Total (alla diagnoser inkl. de 20&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td122"&gt;&lt;SPAN class="p292 ft45"&gt;2 444&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td88"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft45"&gt;2 233&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td117"&gt;&lt;SPAN class="p288 ft45"&gt;största)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td118"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td119"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p296 ft2"&gt;Trots de många både etiska och tekniska överväganden som måste göras, anses i den svenska studien att de mått på sjukdomsbördan som har tagits fram är relevanta som ett hälsans BNP och som ett verktyg för hälsopolitiska prioriteringar. Måttet skall enligt författarna av rapporten inte i första hand jämföras med någon svårmätbar sanning utan med det underlag på vilket man i dag fattar en mängd olika hälsopolitiska beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;1.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Synpunkter från remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft0"&gt;Kommittén sände ut delbetänkandet, Hur skall Sverige må bättre? – första steget mot nationella folkhälsomål, till 509 remissinstanser. Instanserna var myndigheter, universitet och högskolor, länsstyrelser, landsting, kommuner och förbund, arbetsgivarorganisationer, bostadsintressenter, fackliga organisationer och yrkesföreningar, organisationer&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;Uppdrag, underlag och syfte&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;inom områden som alkohol, droger, barn- och ungdom, bildningsförbund, handikapporganisationer, organisationer inom idrott och motion, invandrarorganisationer, organisationer inom kostområdet, kvinnoorganisationer, pensionärsorganisationer, organisationer inom tobaksområdet, organisationer för sexuell upplysning och sexuellt likaberättigande, organisationer eller nätverk för lokalt och regionalt folkhälsoarbete samt skuggrupper i kommittéarbetet och övriga. Av de 509 remissinstanserna svarade 213. Därutöver har 11 instanser som inte fått betänkandet på remiss lämnat svar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft0"&gt;En sammanfattande bedömning av remissinstansernas synpunkter på vårt första delbetänkande är att man är positiva till betänkandet när det gäller upplä ggningen och resonemangen. Man välkomnar t.ex. vårt sätt att angripa problemen. Man tycker också att betänkandet är välskrivet och lättläst. Det finns även kritiska synpunkter och olika förslag. Med tanke på det fortsatta arbetet med mål och strategier anges följande som särskilt viktigt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft0"&gt;Målförslag bör vara konkreta. Begreppsdefinitionerna kan bli mer stringenta. Kontakterna med näringslivet bör utvecklas. Företagshälsovårdens betydelse bör uppmärksammas. Det finns ett stort behov av utbildning i folkhälsofrågor – på alla nivåer. Forskningens roll bör tydliggöras. Frivilligorganisationerna har viktiga roller och bör betonas mer, liksom folkbildningen. Även massmedias roll bör framhållas. Hörselskador är ett stort socialt problem som bör uppmärksammas. Benskörhet, demens och självmord är andra problem som bör belysas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft0"&gt;Vidare uppger remissinstanserna att föreb yggande åtgärder behövs så att funktionshindrade personer inte drabbas av ohälsa utöver funktionshindren. Våld – särskilt våld mot kvinnor – och rädsla framhålls som en viktig folkhälsoaspekt. HIV/AIDS nämns endast av få instanser. Snus bör uppmärksammas i samband med en diskussion om tobak. Alkohol bör uppmärksammas mer. Det står för lite om al kohol i inriktningsbetänkandet. Individens eget ansvar för sin hälsa påtalas av några instanser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft0"&gt;Ytterligare synpunkter är att det behövs en tydlig ansvarsfördelning mellan olika offentliga instanser. Sjukvårdens roll bör uppmärksammas mer. Friluftslivet har en viktig betydelse som bör belysas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft0"&gt;Sammanfattningsvis framhåller remissinstanserna att målkonflikter måste tydliggöras, att friskfaktorer bör lyftas fram bättre, att funktionshindrades situation bör uppmärksammas i ett folkhälsoperspektiv, att forskningens roll och behovet av utbildning för olika aktörer bör ges en större tyngd i kommitténs arbete och att ansvarsfördelningen i folkhälsoarbetet mellan olika offentliga instanser måste tydliggöras. En längre sammanfattning av remissynpunkterna redovisas i bilaga 6.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;Uppdrag, underlag och syfte &lt;SPAN class="ft12"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td110"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td111"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Avgränsningar, syfte och läsanvisningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;1.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Avgränsningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft8"&gt;En nationell strategi för folkhälsan resp. sakkapitel med mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft0"&gt;Vi framhåller i avsnitt 1.2 om arbetsformer att det nu aktuella betänkandet dels omfattar en nationell strategi för folkhälsan med fokus på etiska utgångspunkter, en vision om ett hälsovänligt samhälle samt prioriterade övergripande strategier och hälsopolitiska mål för att uppnå en bättre och jämlik folkhälsa (del 2 – kapitlen 2 och 3), dels ett stort antal sakkapitel där mål och delmål redovisas för sådant som är viktigt inom resp. område (del 3 – kapitlen &lt;NOBR&gt;4–11).&lt;/NOBR&gt; Vi framhåller vidare att sakkapitlen primärt hämtar sitt underlag från de 14 expertrapporter som har tagits fram (se bilaga 5) och att dessa rapporter och sakkapitel också utgör ”tekniska” underlag till redovisningen av den nationella strategin. Av den nämnda upplä ggningen framgår att det vetenskapliga underlaget som sådant har stor betydelse för de mål och strategier som har formulerats både i den nationella strategin och i sakkapitlen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Övergripande strategier och hälsopolitiska mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft0"&gt;När det gäller strategierna bör betonas att dessa är övergripande i den nationella strategin och konkretiserade i sakavsnitten. Vi redovisar åtta övergripande strategier. Dessa omfattar de områden och målgrupper som vi vill lyfta fram särskilt och den hälsopolitiska inriktning som vi anser bör gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft0"&gt;Till de övergripande strategierna är knutet 19 hälsopolitiska mål med indikatorer som är operationella. Vi anger så långt det är möjligt och lämpligt procentsatser för den utveckling som kan fångas upp genom resp. indikator. Tidsperioden för den nationella strategin gäller tiden fram till år 2010. Vi re dovisar skäl för denna period i avsnitt 3.4.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Konkretisering av strategier i sakkapitlen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft2"&gt;I sakkapitlen konkretiseras strategierna. Här återfinns de 19 hälsopolitiska målen, men också många andra mål och delmål som är av betydelse för resp. ämnesområde. Vidare anges olika åtgärder vid redovisningen av målen och delmålen. I sakkapitlen saknas förutom i några fall indikatorer och måttenheter för uppnående av målen. Det väsentliga för oss i dessa kapitel har varit att formulera mål mot bakgrund av sakunderlaget, inte&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;Uppdrag, underlag och syfte&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft0"&gt;att nu precisera indikatorer och mått för uppnående av dem. Vi avser att återkomma till mätmöjligheterna i slutbetänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Avgränsningar i förhållande till kommande etapp av arbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft0"&gt;Redovisningen ovan omfattar huvuddragen i avgränsningarna av betänkandet. Som framgår av avsnitt 1.2 avses kommitténs arbete under den kommande etappen – etapp tre – omfatta fördjupningar av ämnesområdet med fokus på olika aktörers roller och ansvar samt ekonomiska bedömningar av förslagen, inkl. både effekter och kostnader samt finansiering. I fördjupningarna om aktörer ingår att belysa myndigheternas, landstingens och kommunernas roller och ansvar samt att bedöma på vilket sätt organisationer, media, näringslivet m.fl. kan medverka i folkhälsoarbetet. Vidare ingår när det gäller de offentliga aktörerna att belysa utbildningsfrågorna och forskningens roll. På organisationssidan är det särskilt folkbildningens och folkrörelsernas arbete som skall beaktas. För arbetet sammantaget avses nya underlag tas in. Till nästa etapp hör också att ta fram ett underlag om och särskilt beakta kroniskt sjuka och funktionshindrade personers situation i ett folkhälsoperspektiv. Vidare skall uppdrag till kommittén från regeringen om hälso- och sjukvårdens roll i folkhälsoarbetet resp. handlingsplan mot tobak behandlas. Vår inriktning är att slutbetänkandet från kommittén – utöver preciseringar av hälsopolitiska mål, strategier och indikatorer efter remissbehandlingen av betänkandet – skall omfatta ett konkret aktörsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;1.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Syfte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft0"&gt;Kommittén skall enligt direktiven sträva efter en bred samverkan med aktörer inom stat, landsting, kommun, folkrörelser, näringsliv, forskning och intresseorganisationer. I denna samverkan ingår att fortlöpande pröva olika förslag till nationella folkhälsomål i en bred dialog med berörda instanser. Kommitténs syfte med betänkandet är att få till stånd en sådan dialog om de preliminära mål och strategier som redovisas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft0"&gt;Med tanke på denna dialog har vi formulerat frågor för diskussion i ett särskilt kapitel – kapitel 12. Vi hänvisar därför till detta kapitel för en närmare precision av sådant som vi är särskilt intresserade av att få synpunkter på.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;Uppdrag, underlag och syfte &lt;SPAN class="ft12"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td110"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td111"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;1.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Läsanvisningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft0"&gt;Av redovisningen i kapitlet framgår hur betänkandet är upplagt i stora drag och vilka områden som är föremål för målsättning. Del 2 behandlar den etiska grunden för vårt arbete, vår vision om ett hälsovänligt samhälle, övergripande strategier och hälsopolitiska mål. Del 3 omfattar sakkapitel inom områdena arbetsliv och ekonomisk trygghet, sociala relationer, miljöfaktorer, rekreation, mat och fysisk aktivitet, droger, vissa sjukdomar och skador samt målgr upperna barn- och ungdom, äldre och invandrare. I sakkapitlen beskrivs och analyseras resp. faktorer i termer av förekomst och fördelning, orsaker och påverkansmöjligheter, aktuella mål och åtgärder samt nya mål och åtgärder. Dessa kapitel bedömer vi är intressanta för sitt sakunderlag och särskilt intressanta för aktörer som har en inriktning i folkhälsoarbetet mot de olika sakfrågor som tas upp här.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;P class="p0 ft54"&gt;DEL 2 – EN NATIONELL STRATEGI FÖR FOLKHÄLSAN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft37"&gt;– VISIONER OCH HÄLSO- POLITISKA MÅL&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p308 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Etiska utgångspunkter och prioriteringskriterier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft0"&gt;Med material från de underlagsrapporter som vi har beskrivit i kapitel 1 redovisar vi i kapitlen &lt;NOBR&gt;4–11&lt;/NOBR&gt; mål och delmål som vi anser är viktiga för att få till stånd en förbättrad och mer jämlik hälsa i Sverige under de kommande åren. Målen är inte inbördes prioriterade. Målen bygger på vetenskapliga underlag och bedöms vara av stort värde för alla de myndigheter, organisationer och lokala verksamheter som har ansvar för eller är engagerade i något av de områden som anges. För att fungera som underlag för en nationell hälsopolitisk strategi behöver dock målen prioriteras och reduceras till ett mindre antal särskilt angelägna mål. Tydliga prioriteringar och målformuleringar bör baseras på vissa etiska ställningstaganden. Vidare bör de ta sin utgångspunkt i en bedömning av vad som är de viktigaste dragen i den pågående hälsoutvecklingen och de hälsopolitiska utmaningar som de kommande årens samhällsutveckling sannolikt kommer att ställa oss inför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft0"&gt;I detta kapitel redovisas några etiska utgångspunkter och kriterier för prioritering som vi bedömer kan leda till en hälsopolitik som är effektiv i medlen och jämlik i utfallet. Tendenserna i den pågående hälsoutvecklingen liksom aktuella hälsopolitiska utmaningar tas upp i kapitel 3. Där redovisas även en vision för ett hälsovänligt samhälle samt övergripande strategier och hälsopolitiska mål i en samlad nationell strategi för folkhälsan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Etik, jämlikhet och hälsa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft0"&gt;Det har länge varit en grundläggande utgångspunkt i svensk socialpolitik och hälsopolitik att bygga på vad som brukar betecknas som den humanistiska människosynen. Den var vägledande för de etiska ställningstagandena både i Handikapputredningen (SOU 1991:46) och i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;76 &lt;/SPAN&gt;Etiska utgångspunkter och prioriteringskriterier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p202 ft0"&gt;Prioriteringsutredningen (SOU 1995:5). Humanismen som förhållningssätt innebär att alla människors värde är lika. Individen ses som en aktivt handlande, ansvarig social varelse som strävar efter att forma sina levnadsvillkor i enlighet med sina önskemål och behov, men också att i ett demokratisk sammanhang ta medansvar för helheten och andras bästa. Därmed tar man avstånd från en deterministisk syn på människan som passivt styrd av ödet, arvsynden, sina biologiska eller genetiska egenskaper eller av sina ekonomiska och sociala villkor. Det innebär att alla skall ha likvärdiga möjligheter till utveckling i olika viktiga avseenden och att välja det sätt som man vill söka tillfredsställa sina mål och behov på. Målet för samhällsutvecklingen beskrivs enligt detta synsätt ofta som att förverkliga en strävan mot full &lt;SPAN class="ft3"&gt;delaktighet &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft3"&gt;jämlikhet &lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;2.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Maximering av hälsan – oavsett jämlikhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft0"&gt;I ett långt historiskt perspektiv formades de första hälsopolitiska initiativen för 300 år sedan som ett av statens verktyg för att stärka de framväxande europeiska nationerna. Avgörande för en nations överlevnad och framgång var befolkningens storlek och hälsa. Den så kallade ”politiska aritmetiken” handlade om att maximera det samlade antalet arbetsdugliga soldater, bönder och arbetare, och man insåg tidigt att inte bara fruktsamheten utan även insatser mot exempelvis barnadödligheten tillhörde frågor av högsta nationella intresse. &lt;SPAN class="ft44"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Inga stater på den tiden formade dock någon egentlig nationell hälsopolitik. Man saknade både kunskap och administrativ kapacitet för detta, utan det praktiska arbetet bedrevs på lokal nivå – av städernas förvaltningar. Man insåg tidigt att fattigdom var en orsak till, men också en effekt av dålig hälsa – för individer och för nationer. Men människors hälsa var i första hand till för statens skull, inte tvärtom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft0"&gt;Det var också under denna period som en nära besläktad tankegång växte fram – utilitarismen. Den är en typ av moralisk doktrin som innebär att samhället skall söka maximera den allmänna välfärden (i betydelsen välbefinnande eller tillfredsställelse av individuella önskemål) beräknat som summan av alla individers välfärd. &lt;SPAN class="ft44"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Det är en princip som i hög grad har varit och är styrande för tänkandet inom nationalekonomi och välfärdsanalys. Översätter vi välfärd till hälsa betyder det att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Rosen G. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;A History of Public Health&lt;/SPAN&gt;. Baltimore. The Johns Hopkins University Press 1993 (1958).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Hare RM. Ethical Theory and Utilitarianism. In: Sen A, Williams B. (eds) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Utilitarianism and Beyond. &lt;/SPAN&gt;Cambridge. Cambridge University Press 1982.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;Etiska utgångspunkter och prioriteringskriterier &lt;SPAN class="ft12"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td127"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td128"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p316 ft0"&gt;samhället skall sträva efter att maximera antalet år med god hälsa som befolkningen får leva oavsett hur hälsan fördelas. Effektivitet går enligt detta synsätt före jämlikhet. Denna princip tar således inte hänsyn till välfärdens fördelning utom i betydelsen att välfärden är lika mycket värd oavsett vem som har den. Det är enligt detta synsätt lika mycket värt att förbättra hälsan för individer som endast har någon lättare åkomma som att åstadkomma förbättringar för de redan svårt sjuka. Även om det kan låta rättvist i betydelsen alla människors lika värde, får det dock enligt vår mening oacceptabla konsekvenser i förhållande till människovärdesprincipen och behovs – eller solidaritetsprincipen (SOU 1995:5) som kräver att de svårast sjuka går före.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;2.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Jämlikhet i ohälsans konsekvenser eller orsaker?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft0"&gt;Amartya Sen har påpekat att jämlikhet i ett avseende kan vara och &lt;SPAN class="ft3"&gt;de fakto &lt;/SPAN&gt;oftast är förknippat med ojämlikhet i andra avseenden och att det därför blir mycket viktigt att vara tydlig i vilka avseenden vi avser att jämlikhet skall eftersträvas. &lt;SPAN class="ft44"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Att enbart kräva jämlikhet i vissa friheter och rättigheter &lt;SPAN class="ft44"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;kommer att skapa ojämlikhet i andra som exempelvis inkomst. Att å andra sidan kräva ökad jämlikhet i inkomst förutsätter att samhället måste göra vissa ingrepp i människors frihet (krav på betalning av skatt exempelvis). Att endast tillförsäkra jämlikhet i tillgång till skolans grundutbildning och inte söka kompensera de särskilda behov som en del barn kan ha på grund av sitt sociala eller psykiska utgångsläge skapar ojämlikhet i skolresultat och yrkesval och därmed i hälsa (se avsnitt 11.2 och underlagsrapport nr 11 &lt;SPAN class="ft44"&gt;5&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft0"&gt;Ofta kan situationen vara den att om vi inom en given resursram söker maximera nyttan för befolkningen totalt enligt utilitaristiska principer, kan det innebära att insatserna får störst effekt för dem som redan har en bra välfärd och att man därmed ökar klyftorna eller till och med tvingas försämra situationen för vissa. Det kan således bli en motsättning mellan kravet på (utilitaristisk) effektivitet och kravet på jämlikhet. Samtidigt är det uppenbart att kravet på jämlikhet inte kan ske på bekostnad av grundläggande demokratiska fri- och rättigheter ens för ett fåtal i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Sen A. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Inequality &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Re-examined&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Cambridge MA. Harvard University Press 1992.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Nozick R. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Anarchy, State and Utopia&lt;/SPAN&gt;. London, Blackwell 1974.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Nationella folkhälsokommittén. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Barn och ungdom. &lt;/SPAN&gt;Rapport från arbetsgruppen Barn och ungdom. Rapport nr 11. Stockholm 1999.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3137d172x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;78 &lt;/SPAN&gt;Etiska utgångspunkter och prioriteringskriterier &lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft0"&gt;Problemet är därför enligt vår mening inte bara i vilka avseenden som jämlikhet ska prioriteras utan också i vilken utsträckning och till vilket pris. Den amerikanske filosofen John Rawls har utvecklat principer om rättvisa som kommit att få stort inflytande på diskussionen i många länder inklusive Sverige. &lt;SPAN class="ft44"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Hans teori om ”justice as fairness” har han sammanfattat i två principer. Den primära och överordnade principen säger att alla individer har samma rätt till fullständiga friheter som är förenliga med samma friheter för alla. Här handlar det om de friheter och rättigheter som i Sverige garanteras i grundlagen. Den sekundära principen innebär att ojämlikhet i friheter, rättigheter och grundläggande resurser, för att vara rättvisa, måste uppfylla två kriterier. Det ena innebär att de måste vara knutna till sociala positioner i samhället som alla medborgare i princip har samma möjlighet att konkurrera om. Det andra kravet som också skall vara uppfyllt innebär att ojämlikheten måste vara till nytta för de minst gynnade i samhället. Det senare betyder att exempelvis inkomstskillnader kan accepteras i den utsträckning som de är nödvändiga för att upprätthålla den produktivitet som krävs för att finansiera en effektiv sjukvård tillgänglig för de minst gynnade medborgarna. Jämlikheten skall enligt Rawls således vara ett instrument för effektiviteten och inte tvärtom. Dessa rättviseprinciper tar därmed avstånd från utilitarismen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft0"&gt;Frågan är om dessa resonemang är relevanta för hälsopolitiken. Man kan allra först konstatera att olikheter i sjukdomars konsekvenser i termer av livslängd och livskvalitet i sig knappast kan vara rättvisa enligt Rawls kriterier. Frågan blir i stället vilken fördelning av ohälsans orsaker som kan vara det. Det är frestande att direkt utesluta orsaker som är knutna till kön, åldrandeprocesser och ärftlighet från diskussionen som opåverkbara och därför knappast orättvisa. Men gränserna blir allt mera flytande. Redovisningen i kapitel 3 om de förändrade könsskillnaderna i medellivslängd illustrerar detta. Vi vet också att åldrandeprocesser går olika fort hos människor i olika samhällsklasser. &lt;SPAN class="ft44"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Och ärftliga faktorer är inte så opåverkbara som de en gång var. Så gränsen mellan vad som är opåverkbart och vad som är påverkbart och därmed kanske orättvist är flytande och beror på vad vi vet om orsaksmekanismerna och våra möjligheter att påverka dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft0"&gt;Rawls behandlar inte hälsa direkt utan de dimensioner som är aktuella när han diskuterar ojämlikheter gäller ”primära” resurser som ”rättigheter, friheter och möjligheter, inkomst och förmögenhet, och den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Rawls J. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;A Theory of Justice&lt;/SPAN&gt;. Cambridge MA: Harvard University Press 1971.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Nilsson P. Tidigt åldrande – modell för samspel mellan arv och miljö. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Läkartidningen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1998;95:3058–3060.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3137d173x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1999:137 &lt;/SPAN&gt;Etiska utgångspunkter och prioriteringskriterier &lt;SPAN class="ft0"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft2"&gt;sociala basen för självrespekt”. Det handlar alltså om resurser och inte som i ekonomisk teori om ”nytta” i termer av välbefinnande och tillfredsställelse av preferenser. Man kan kanske hävda att ”möjligheter” i Rawls terminologi inkluderar hälsa som onekligen är en viktig&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td129"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;förutsättning för människor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;SPAN class="p324 ft0"&gt;att förverkliga sin behov &lt;SPAN class="ft44"&gt;8&lt;/SPAN&gt;, men man kan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td129"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;också som Amartya Sen &lt;SPAN class="ft44"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;se de primära resurserna som förutsättningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft2"&gt;för hälsa. Det blir då viktigt att inse att både individuella och samhälleliga förhållanden är viktiga för hur dessa förutsättningar faktisk omsätts i god hälsa. Sen tar exempel just från hälsoområdet. En människa med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft0"&gt;funktionsnedsättning kan inte omsätta en given inkomst i samma friheter i sin livsföring som friska utan kan behöva ett särskilt stöd för att få en jämlik välfärd och delaktighet. En jämlik inkomstfördelning behöver därför inte betyda jämlikhet i välfärd i betydelsen människors möjligheter att tillfredsställa grundläggande önskemål och behov. På samma sätt vet vi att effekten på hälsotillståndet av ekonomiska svårigheter är beroende av andra förhållanden som exempelvis om individen är arbetslös eller studerande och vilka trygghetssystem som i övrigt finns tillgängliga om situationen kräver det (se avsnitt 4.3 och underlagsrapport nr 2&lt;SPAN class="ft44"&gt;10&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft2"&gt;Det har sedan Låginkomstutredningens &lt;SPAN class="ft56"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;dagar varit en väl förankrad tradition i svensk välfärdspolitik och välfärdsforskning att i likhet med Sen och i överensstämmelse med den humanistiska människosynen hävda att det är individens frihet att medvetet kontrollera och styra sina levnadsvillkor som är den avgörande välfärdsdimensionen efter vilken både effektivitet och jämlikhet ska prövas. &lt;SPAN class="ft56"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;För hälsopolitiken innebär detta, som vi redan varit inne på, att det är sjukdomarnas betydelse för människors möjlighet att välja och påverka sina levnadsvillkor som blir&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td131"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;avgörande. Därmed blir det sjukdomsbördan mätt i termer av &lt;SPAN class="ft3"&gt;för&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td55"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;tidig&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;död och handikapp &lt;/SPAN&gt;som blir det relevanta effektmåttet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;SPAN class="p328 ft0"&gt;på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft0"&gt;befolkningsnivån. Det blir alltså enligt detta synsätt inte ohälsa i betydelsen biologisk avvikelse eller nedsatt välbefinnande, utan just handikapp i betydelsen samspel mellan funktion och miljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Daniels N. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Just Health Care. &lt;/SPAN&gt;New York. Cambridge University Press 1985.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Sen A. &lt;/SPAN&gt;Inequality &lt;NOBR&gt;Re-examined&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; a.a.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Nationella folkhälsokommittén. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Ekonomisk försörjning och hälsa. &lt;/SPAN&gt;Rapport från arbetsgruppen Ekonomisk trygghet. Rapport nr 2. Stockholm 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Låginkomstutredningen är en statlig utredning som arbetade under åren &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1965–1971&lt;/NOBR&gt; för att kartlägga låginkomsttagarnas problem. Utredningen gjorde levnadsnivåundersökningar och publicerade sina resultat i ett stort antal&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;rapporter.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td132"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td133"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td88"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Johansson&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;S.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft45"&gt;Om&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td132"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft45"&gt;Levnadsnivåundersökningen &lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td133"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;Stockholm.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p205 ft10"&gt;Låginkomstutredningen/Allmänna Förlaget 1970.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;80 &lt;/SPAN&gt;Etiska utgångspunkter och prioriteringskriterier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p332 ft0"&gt;Slutsatsen av hela detta resonemang hamnar alltså i något som ligger mycket nära Handikapputredningens slutsats, nämligen att det är jämlikhet i sjuklighetens konsekvenser för människors möjligheter att kontrollera och styra sina livsvillkor som är avgörande. En prioritering av åtgärder mot ohälsans orsaker bör mot den bakgrunden göras efter i vilken mån åtgärderna kan bidra till denna jämlikhet. Detta blir i sin tur beroende på vad vi vet om orsaksmekanismerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;Detta resonemang har implikationer för i varje fall tre viktiga premisser för vårt arbete med en nationell hälsopolitisk strategi – vår syn på hälsobegreppet, vår syn på fördelningen av sjukdomars orsaker och vår syn på balansen mellan effektivitet och jämlikhet i hälsopolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Hälso- och sjukdomsbegrepp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft0"&gt;Vi tenderar ständigt att tala om hälsa och folkhälsa, men när det kommer till att mäta och åtgärda brukar det ändå vara sjukdom, skador och självrapporterad ohälsa som vi ägnar oss åt. Det är en otillfredsställande situation som är ägnad att skapa oklarhet i hälsopolitikens mål och medel. Definitioner av hälsa och sjukdom har å andra sidan inget egenvärde utan ska värderas efter deras förmåga att vara &lt;SPAN class="ft3"&gt;verktyg &lt;/SPAN&gt;i arbetet med att just &lt;SPAN class="ft3"&gt;mäta &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft3"&gt;åtgärda &lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft44"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft2"&gt;När WHO år 1946 fastställde sin definition av hälsa som ”ett t illstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och ej blott frånvaron av sjukdom eller handikapp” var denna breda definition ett &lt;SPAN class="ft58"&gt;verktyg &lt;/SPAN&gt;för dem som då ville argumentera för att hälsoutvecklingen i världen inte bara var en fråga om mera och bättre sjukvård och specifika sjukdomsförebyggande insatser utan också handlade om breda sociala reformsträvanden. &lt;SPAN class="ft56"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;De var övertygade om betydelsen av de ekonomiska och sociala livsvillkoren för individers och befolkningars hälsa. Det viktiga var således inte i första hand att ta avstånd från medicinska definitioner och klassifikationer av sjukdom och handikapp utan att bredda synen på möjliga orsaker till sjukdom. Under de föregående decennierna hade en uppfattning om att varje sjukdom hade sin specifika orsak blivit allt mera dominerande och man ville med det nya hälsobegreppet vända uppmärksamheten mot de samhälleliga orsakerna som en av flera bidragande orsaker till sjukdomarnas utveckling och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Hallqvist J, Janlert U. Vad är folkhälsa. I: Folkhälsogruppen. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Folkhälsans villkor. &lt;/SPAN&gt;Rapport nr 9. Stockholm 1991.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Evang K. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Helse og Samfunn&lt;/SPAN&gt;. Oslo, Gyldendal 1974.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3137d175x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1999:137 &lt;/SPAN&gt;Etiska utgångspunkter och prioriteringskriterier &lt;SPAN class="ft0"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft0"&gt;fördelning i befolkningen. &lt;SPAN class="ft44"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Definitionen har med framgång tjänat det syftet i och med att vår kunskap har ökat kraftigt under senare år om hur socioekonomiska och psykosociala förehållanden påverkar sjukdomars uppkomst och konsekvenser. Att studera sjukdom och inte hälsa har därmed knappast inneburit någon begränsning i synen på möjliga orsaker, vilket även detta betänkande ger goda belägg för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft0"&gt;På motsvarande sätt har det medicinska sjukdomsbegreppet inklusive WHO:s diagnosklassifikation (ICD) varit ett &lt;SPAN class="ft3"&gt;verktyg &lt;/SPAN&gt;i det kliniska arbetet och nödvändigt för att kunna diagnosticera och behandla enskilda patienter. Det är också genom att epidemiologiskt och experimentellt studera enskilda sjukdomar och skadetyper som vi har skaffat oss en omfattande kunskap om orsaksmönster och orsaksbestämda mekanismer som är en helt avgörande förutsättning för ett modernt effektivt folkhälsoarbete. Diagnosklassifikationen är användbar för diagnostik och för att mäta sjukdomars förekomst och en av deras möjliga konsekvenser, nämligen dödsfall. Men den är inte till hjälp för att beskriva hur sjukdomar påverkar patienters funktionsförmåga, deras livsföring och deltagande i samhällslivet. Till detta syfte har WHO därför utvecklat en klassifikation av funktionsnedsättning och handikapp eller som det nu betecknas – delaktighet (ICIDH). Att se på frihet från sjukdom som en levnadsnivåkomponent som i samverkan med samhällets krav och möjligheter formar individens förutsättning att forma sitt liv som hon önskar, överensstämmer med det synsätt som vi ovan diskuterade i termer av den humanistiska människosynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft0"&gt;I föregående betänkande (SOU 1998:43) pekade vi dock på att människor uppfattar hälsa som något annat än frånvaron av sju kdom. Enligt SCB:s &lt;NOBR&gt;ULF-undersökning&lt;/NOBR&gt; år 1997 uppger över hälften av dem som har någon långvarig sjukdom (inklusive lindriga sådana) att de har en god hälsa, samtidigt som 15 procent av dem som rapporterar nedsatt hälsa inte redovisar någon sjukdom. Det betyder att man utöver att söka förebygga och behandla sjukdom, kan överväga hur man ska förbättra upplevelsen av hälsa bland de som är lå ngvarigt sjuka men också hur man kan bevara hälsan bland de friska. Långvarigt sjukas upplevelse av hälsa är starkt relaterad till deras sociala och ekonomiska situation, och det hälsofrämjande arbetet bland sjuka är därför en viktig fråga inte bara för sjukvården utan även för andra delar av välfärdspolitiken. De få procent av befolkningen som uppger sig ha nedsatt hälsa men inte rapporterar någon sjukdom visar sig i svenska studier ha en kraftigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Evang K. Helsebegrep – Sykdomsbegrep. I: Ringen A (red) &lt;SPAN class="ft45"&gt;Helsepolitikk og samfunn&lt;/SPAN&gt;. Oslo, Tidens Norsk Forlag 1978.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;82 &lt;/SPAN&gt;Etiska utgångspunkter och prioriteringskriterier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;SPAN class="p338 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td106"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td107"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;förhöjd dödlighet åren efter intervjun &lt;SPAN class="ft44"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;och därmed har många av dem&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td134"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;sannolikt ändå en pågående sjukdomsprocess. Det blir&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td135"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;således osäkert&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p339 ft0"&gt;om nedsatt hälsa i den betydelsen som befolkningen använder ordet egentligen finns utan förekomst av sjukdom såsom sjukvården definierar det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft0"&gt;På samma sätt som vid WHO:s tillblivelse har det även under senare år framförts kritik av ett snävt biomedicinskt sjukdomsbegrepp. Även om mycket av kritiken främst har handlat om att det förmodas leda till en snäv syn på orsaker och åtgärder &lt;SPAN class="ft44"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;kan det dock finnas goda skäl att söka definiera hälsa i positiv bemärkelse och i en annan dimension än frånvaron av sjukdom. De flesta sådana definitioner har betonat välbefinnande och förmåga till handling och att individen kan realisera vitala mål. &lt;SPAN class="ft44"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Det har dock knappast bragt mätproblemet närmare en lösning. Å andra sidan tillhandahåller det system för levnadsnivåmätning som redan finns utvecklat en god bild av människors resurser och handlingsmöjligheter av det slag som är relevant och av samhället påverkbart. I och med att mätproblemet för hälsa i snäv bemärkelse till stor del kvarstår har forskningen om hälsans orsaker (i motsats till sjukdomars orsaker) inte kunnat bidra med särskilt mycket underlag för att vägleda hälsopolitiken. Man måste då slutligen ta ställning till om brister i välbefinnande och i handlingsförmåga som &lt;SPAN class="ft3"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;är effekter av eller har effekter på sjukdom och skada är hälsofrågor. &lt;SPAN class="ft3"&gt;Vi anser att detta är ett angeläget område för samhället, men att frågor om levnadsnivå, livskvalitet och välbefinnande som inte har någon orsaksrelation till sjukdom och ohälsa hör till den bredare välfärdspolitiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft0"&gt;Det finns tre viktiga slutsatser att dra från detta resonemang. Den ena handlar om vikten av ett brett synsätt på sjukdomars och skadors orsaker. Varje hälsoproblem har många olika bidragande orsaker som hänger ihop i ”kausala nät” på så sätt att de påverkar varandras förekomst och effekt. En sjukdom som hjärtinfarkt utlöses bl.a. av biologiska förändringar i kranskärlens vägg, som i sin tur påverkas av kemiska ämnen i tobaksröken. Risken för kroppen att vara utsatt för tobaksrök, påverkas av individens beteende som i sin tur påverkas av individens kunskaper, samhällets normer, tobakens pris vilket i sin tur påverkas av svensk skattepolitik, europeisk jordbrukspolitik etc. etc. Det är inte meningsfullt att utse ett led i denna kedja till orsak &lt;SPAN class="ft3"&gt;en&lt;/SPAN&gt;, utan var vi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Burström B: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Self-rated&lt;/NOBR&gt; health and mortality – does illness, social class and gender modify the relationship? (in manuscript, Karolinska Institutet 1999).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Nationella folkhälsokommittén&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;. Psykisk hälsa. &lt;/SPAN&gt;Rapport från arbetsgruppen Psykisk hälsa. Rapport nr 10. Stockholm 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Nordenfelt L. &lt;/SPAN&gt;Livskvalitet och hälsa: Teori och kritik &lt;SPAN class="ft10"&gt;. Stockholm. Almqvist och Wiksell 1991.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;Etiska utgångspunkter och prioriteringskriterier &lt;SPAN class="ft12"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td127"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td128"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft0"&gt;ska intervenera i kedjan beror på effektiviteten i olika åtgärder och jämlikheten i hälsoutfallet av dessa åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft0"&gt;Den andra slutsatsen är att när vi här sätter fokus på orsaker till sjukdom och ohälsa betyder det inte att vi i förslag till insatser är begränsade till vad som kan definieras som riskfaktorer. Många av våra förslag kommer att handla om att främja hälsa på områden där vi har vetenskapligt underlag för att säga att avsaknaden av insatser skulle kunna leda till ohälsa. Vi vill med det synsättet också markera att ett hälsofrämjande arbete och ett sjukdomsförebyggande arbete ofta går hand i hand. Vi har för vår del svårt att se att det skulle innebära någon motsättning att arbeta parallellt med dessa synsätt. Att i praktiken driva en aktiv hälsopolitik som främjar hälsa och motverkar sjukdom hos befolkningen förenar i sina politiska åtgärder det som traditionellt definieras både som frisk- och riskfaktorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft0"&gt;Den tredje slutsatsen handlar om hur vi skall mäta sjukdom och sjukdomskonsekvenser. Som har redovisats i kapitel 1 kräver tillämpningen av sådana beräkningar att man gör vissa etiska ställningstaganden. Vi konstaterar att en svensk och internationell debatt pågår i fråga om DALY:s. Med tanke på bl.a. detta är vi inte för närvarande beredda att ta ställning till &lt;NOBR&gt;DALY-måttet&lt;/NOBR&gt; som sådant eller till den etiska problematik som är förknippad med att ange vikter för olika sjukdomstillstånd och att jämföra och åtgärda sjukdomar mot bakgrund av dessa vikter. Vi återkommer till frågan i vårt slutbetänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Kriterier för prioritering av sjukdomsorsaker – effektivitet och jämlikhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft0"&gt;Kommittén har valt att formulera mål kring sjukdomars, skadors och den egenrapporterade ohälsans orsaker främst därför att det är förekomsten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft0"&gt;av dessa orsaker som det primärpreventiva arbetet syftar till att påverka. Därtill kommer att en och samma exponering ofta är en bidragande orsak till flera olika sjukdomar och skador. Dessutom kan en och samma faktor t.ex. i arbetsmiljön både vara en orsak till sjukdom och en faktor som påverkar konsekvenserna av att vara sjuk, t.ex. möjligheterna till fortsatt sysselsättning för de redan sjuka. Det är också ett sätt att betona att flera olika samhällssektorer är ”ägare” av problemet och inte främst sjukvården som arbetar med sjukdomars konsekvenser framför deras orsaker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft2"&gt;Frågan är nu hur de krav på jämlikhet och effektivitet i arbetet med att påverka sjukdomar och deras konsekvenser som diskuterats ovan kan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;84 &lt;/SPAN&gt;Etiska utgångspunkter och prioriteringskriterier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p352 ft0"&gt;omsättas i en uppfattning om vilka orsaker som bör påverkas och hos vilka delar av befolkningen som man främst bör söka påverka dem. Figur 2.1 innehåller de nyckelbegrepp som ingår i en sådan analys samt deras inbördes samband, och kan därmed vara ett stöd för tanken i detta arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Figur 2.1&lt;/SPAN&gt;. En modell för att strukturera hur hälsopolitiken kan påverka sjukdomars förekomst, fördelning och konsekvenser. &lt;SPAN class="ft61"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft62"&gt;Figuren finns endast i den tryckta upplagan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft0"&gt;Samhället och individerna skapar sociala positioner (A) i termer av företagare, löntagare, yrkesgrupper m.m. Till varje position är knutet olika förhållanden som är viktiga för hälsan som t.ex. inflytande, inkomster och arbetsmiljö. Människor söker sig till olika positioner beroende på sin bakgrund, utbildning, kön, hälsa etc. Deras hälsa blir därmed i varje enskilt fall en kombinerad effekt av de sjukdomsorsaker som beror på individuella förutsättningar (arv, uppväxt etc.) och de faktorer som är knutna till deras position (I). Vi vet att effekten av olika sjukdomsorsaker påverkas av individens position, exempelvis att effekten av tobaksrökning på hjärtinfarkt är starkare bland &lt;NOBR&gt;LO-yrken&lt;/NOBR&gt; därför att de är utsatta för andra orsaker till hjärtinfarkt samtidigt (II). Dessutom påverkar yrke, utbildning m.m. vilka konsekvenser som inträffad sjukdom får för möjligheterna till fortsatt sysselsättning, ekonomisk situation etc. (III).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Modell och referenser m.m. redovisas i Diderichsen F. Understanding health equity in populations. I: Socialvetenskapliga forskningsrådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft45"&gt;Promoting Research on Inequality in Health&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Stockholm 1998.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;Etiska utgångspunkter och prioriteringskriterier &lt;SPAN class="ft12"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td127"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td128"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Samhället med dess ekonomiska, politiska och ideologiska strukturer påverkar givetvis dessa tre mekanismer. Arbetarskydd, inkomstpolitik m.m. påverkar hur sambandet mellan yrke och olika sjukdomsorsaker i arbetsmiljö, arbetslöshet, ekonomisk stress etc. faktisk ser ut (B). Vi vet dessutom att den sociala miljön i termer av social sammanhållning, normbildning, skolor, trygghetssystem etc. påverkar sjukdomsförekomst och dessutom påverkar effekten av andra orsaker (C). Slutligen spelar arbetsmarknaden och socialförsäkringarna en stor roll för vilka sociala konsekvenser en given sjukdom får (D).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Sjukdomsorsaker. &lt;/SPAN&gt;Den detaljerade redovisningen av möjligheter att påverka hälsoutvecklingen som senare redovisas i kapitel &lt;NOBR&gt;4–11&lt;/NOBR&gt; tar sin utgångspunkt i den långa raden av sjukdomars bestämningsfaktorer som vi idag känner till. En riskfaktors betydelse för förekomsten av olika sjukdomar kan beräknas om man vet hur många som är exponerade och vilken effekt riskfaktorn har, dvs. hur stor skillnaden i sjukdomsförekomst är bland de exponerade jämfört med dem som inte är exponerade. Om man på befolkningsnivån vet hur många som röker i olika socialgrupper kan man också beräkna hur stor del av socialgruppsskillnaden i sjuklighet som beror på olika rökvanor. &lt;SPAN class="ft44"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft0"&gt;Här uppstår dock en komplikation. Även om rökare får hjärtinfarkt oftare än andra får de flesta enskilda personer som röker inte infarkt. Det behövs också ”någonting annat” för att man ska bli sjuk. Effekten av en given riskfaktor eller friskfaktor beror alltså på vilka andra faktorer individen är utsatt för. Den japanska befolkningen har endast en fjärdedel så många hjärtinfarkter som den svenska, trots att de röker dubbelt så mycket som svenskarna. Det saknas alltså ”nå gonting annat” i Japan som också är orsak till hjärtinfarkt. Eventuellt kan denna avsaknad ha sin grund i skyddsfaktorer som finns i Japan men inte i t.ex. Sverige. På samma sätt kan man konstatera att risken som är förknippad med att vara rökare är lägre bland svenska tjänstemän jämfört med dem som har arbetaryrken. Man brukar uttrycka det som att sårbarheten är högre bland arbetare därför att de är exponerade för andra bidragande orsaker till hjärtinfarkt. Det betyder att även om tobakskonsumtionen i arbetaryrken sjunker till samma nivå som i tjänstemannayrken kommer tobaken ändå att skörda flera offer i arbetargruppen om inte även andra bidragande orsaker påverkas. Liknande förhållanden finns sannolikt även för många andra riskfaktorer men vår kunskap är begränsad om detta. Fenomenet blir dock av allt större betydelse därför att utvecklingen går&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Hallqvist J, Diderichsen F, Theorell T, Reuterwall C, Ahlbom A: Is the effect of job strain due to interaction between high psychological demand and low decision latitude. &lt;SPAN class="ft45"&gt;Soc Sci Med &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1998;46:1405–1415.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;86 &lt;/SPAN&gt;Etiska utgångspunkter och prioriteringskriterier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p360 ft0"&gt;mot att samma individer är utsatta för både olika psykosociala faktorer och samtidigt riskfyllda levnadsvanor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft0"&gt;Att olika grupper och individer har ökad sårbarhet är en grundläggande observation som varit vägledande för många hälsopolitiska initiativ genom åren. Vi vet att barn under sitt första levnadsår är särskilt beroende av en trygg känslomässig anknytning, en sårbarhet som inte finns på samma sätt senare i livet. Vi börjar få en ökad kunskap om betydelsen av faktorer som hämmar barnets tillväxt under fostertiden. Det är en period av sårbarhet som sedan tillsammans med andra faktorer i vuxenlivet, exempelvis övervikt, kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar. &lt;SPAN class="ft44"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;En viktig målsättning för barnhälsovården har således varit att söka kompensera den stora sårbarheten i barnaåldern därför att det sedan kan bli mycket svårare att påverka. Att barn som växer upp under utsatta förhållanden eller med sjuka föräldrar kan hjälpas med individuellt stöd via socialt nätverk, förskola och skola är ett exempel på detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Social position&lt;/SPAN&gt;. Människor intar olika sociala positioner i samhället relaterade till yrke och utbildning, men också kön, ålder och etnicitet. Det är de stora klyftorna i sjuklighet och dödlighet mellan människor i olika sociala positioner som uppfattats som särskilt problematiska därför att de är skapade av de mekanismer i samhället som generar och fördelar makt och välstånd till olika sociala positioner. Den sociala positionen i samhället påverkar därmed i hög grad vilka risk- och friskfaktorer man utsätts för. Därför kommer förhållanden under barndomen och ungdomsåren som påverkar utbildning och yrkesval att få stor betydelse för individens hälsoutveckling. Barnens uppväxtm iljö, stödet till småbarnsfamiljer och förhållanden i förskola och skola blir centrala hälsopolitiska arenor och verktyg. Och det blir som betonas i Rawls principer avgörande för rättvisan i ett samhälle att sociala positioner är öppna för alla utan diskriminering. Den ökande utslagningen av personer med låg utbildning och dålig hälsa är således ett viktigt problem i detta perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Social miljö. &lt;/SPAN&gt;Många riskfaktorer som rökning, arbetslöshet och social isolering är förhållanden som finns hos enskilda individer. Vi har lärt oss sedan länge när det gäller psykiska sjukdomar, och numera även för somatiska sjukdomar och skador, att den sociala miljön i samhället (lokalt och i större skala) har betydelse för människors hälsa. I Under-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Barker D. Fetal origins of cardiovascular disease. &lt;SPAN class="ft45"&gt;Ann Med &lt;/SPAN&gt;1999;31:suppl. &lt;NOBR&gt;1:3–6.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;Etiska utgångspunkter och prioriteringskriterier &lt;SPAN class="ft12"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td127"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td128"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft0"&gt;lagsrapport 4&lt;SPAN class="ft44"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;och i avsnitt 5.2 diskuteras detta närmare. På samma sätt som individens sociala nätverk – även ett ytligt sådant – kan vara en friskfaktor, är samhällets sociala kontext – det ”kitt” som skapas av tillit, solidaritet och sammanhållning mellan individer och mellan medborgare och samhälle – förhållanden som förefaller påverka risken för många olika hälsoproblem. Det har kulturella och historiska förutsättningar, men det vidmakthålls i hög grad av välfärdspolitikens utformning, inklusive inkomstfördelning, bostadssegregation och arbetsmarknad. Det är förhållanden som påverkar hur olika grupper utsätts för olika individuella hälsorisker, men det är också förhållanden som i sig påverkar sjukdomsrisken, ibland genom att skydda för effekten av andra risker. Det faktum att fattigdom förefaller att ha mindre hälsoeffekter i Sverige än i många andra länder, har tolkats som en skyddande effekt av den generella välfärdspolitiken (se avsnitt 4.3 och underlagsrapport 2) men även av att Sverige är rikt på socialt kapital genom bl.a. en omfattande föreningsverksamhet (se avsnitt 5.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Sjukdomskonsekvenser. &lt;/SPAN&gt;Slutligen har många förhållanden i samhället inte bara betydelse för risken att bli sjuk utan också för innebörden av att vara sjuk. Mycket höga arbetskrav kan vara en riskfaktor för vissa psykiska och psykosomatiska besvär men samtidigt försvårar de möjligheterna för dem som redan är sjuka att vara kvar i arbetet och hotar därmed på två olika sätt vad vi ovan betecknade som delaktighet och jämlikhet. Det kan gälla enskilda riskfaktorer, men människors sociala position i termer av yrke, kön, etnicitet är också avgörande för vilka konsekvenser sjukdom får. Den sociala miljön och socialpolitiken har givetvis också en avgörande inverkan på sjukdomskonsekvenserna. De sociala och ekonomiska effekterna av även lindrig sjukdom påverkar förloppet av sjukdomen och därmed kan sjukligheten hos gr upper som redan har högre sjuklighet förvärras. De nämnda effekterna påverkar därmed hälsoklyftorna. I det mått på sjukdomsbördan som har redovisats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft0"&gt;i kapitel 1 har sjukdomskonsekvenserna av dödlighet och sjuklighet inkl. funktionsnedsättning vägts ihop till ett mått som kan redovisas för olika diagnoser, och för olika delar av befolkningen uppdelat på ålder, kön, region och sociala grupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft0"&gt;I prioriteringen av vilka av ohälsans bestämningsfaktorer som ska påverkas bör vi således i möjligaste mån söka bedöma följande fem förhållanden för varje riskfaktor:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Nationella folkhälsokommittén&lt;SPAN class="ft45"&gt;. Sociala relationer. &lt;/SPAN&gt;Rapport från arbetsgruppen Sociala relationer. Rapport nr 4. Stockholm 1999.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;88 &lt;/SPAN&gt;Etiska utgångspunkter och prioriteringskriterier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p368 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Förekomst av riskfaktorn i olika befolkningsgrupper i befolkningen totalt och efter ålder, kön, klass, etnicitet och region.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Riskfaktorns tendens att förekomma tillsammans med andra riskfaktorer som är del av samma orsakskedja.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Riskfaktorns effekt på olika sjukdomar och skador inkl. i vilken mån effekten varierar mellan befolkningsgrupper med olika position och kontext enligt ovan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Riskfaktorns betydelse för både sjukdomsrisk och för sjukdomskonsekvenser i den mån den påverkar detta utöver effekten på sjukdomsförekomst.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Sjukdomsbördan för de olika sjukdomar och skador som är en effekt av riskfaktorn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft0"&gt;Det är självklart att vi i långa stycken saknar kunskap om alla dessa detaljer. Listan har sin främsta funktion i att peka på vad vi ska söka efter och vilken ny kunskap som kan behövas för att skapa en hälsopolitik som är både effektiv i medlen och jämlik i resultatet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Effektivitet, jämlikhet och legitimitet i hälsopolitiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft0"&gt;De etiska utgångspunkterna för en rättvis samhällsutveckling uppställde enligt Rawls kravet att ojämlikhet kan accepteras om det är till gagn för de mest utsatta. Ojämlikhet i hälsa är som ovan sagts knappast till gagn för någon men däremot kan ojämlikhet i riskfaktorernas förekomst tänkas vara det, till och med för dem som redan har den sämsta hälsan. Det finns flera skäl till detta:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Människors hälsochanser är starkt knutna till den sociala position som de lyckas inta i samhället, men på samma sätt som vi anser att sjukvårdens tjänster ska fördelas efter behov i första hand så brukar vi anse att sociala positioner ska fördelas efter kvalifikationer och inget annat. Det betyder att människor som har haft mindre hälsofrämjande uppväxtv illkor också ofta har haft sämst möjligheter att få de hälsofrämjande jobben och levnadsvillkoren som vuxna. Det är allt annat än jämlikt, men det skulle vara ineffektivt för samhället att söka göra på något annat sätt, och därmed hota den gemensamma finansieringen av viktiga skyddsstrukturer för bl.a. den utsatta gruppen.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;I sådana skyddsstrukturer kan ingå olika medel för påverkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Sen A. Inequality &lt;NOBR&gt;Re-examined.&lt;/NOBR&gt; a.a.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;Etiska utgångspunkter och prioriteringskriterier &lt;SPAN class="ft12"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td127"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td128"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p376 ft0"&gt;av de livsvillkor som är knutna till olika sociala positioner och särskilt villkoren för utsatta grupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Att inkomst, arbetssituation och inflytande är knutna till utbildning och social position anses ofta var ett nödvändigt incitament och diskussionen handlar i första hand om hur stark denna koppling ska vara, dvs. hur stora inkomstklyftor m.m. som behövs. Som redovisas i underlagsrapporterna 2 och 4 finns en växande kunskapsmassa som talar för att balansen mellan ekonomisk tillväxt och inkomstfördelning i vissa områden och länder har hamnat på en nivå som hotar hälsan för hela befolkningen och inte bara dem som tjänar minst. Här finns alltså ett tydligt exempel på att det är en mycket angelägen uppgift att granska arbetsmarknads- och fördelningspolitiken med avseende på hur balansen mellan tillväxt och fördelning ska optimeras från hälsosynpunkt. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Vi pekar senare i kapitlen 3 och 4 på arbetslivets ökade krav på flexibilitet. Det hävdas ibland att ett nödvändigt incitament för att åstadkomma en hög beredvillighet bland arbetsgivare och anställda för denna flexibilitet är att de system som ökar tryggheten i anställningen förändras. Andra har hävdat att det är just tryggheten som gör människor mera rörliga därför att de har mindre att förlora på att misslyckas&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;och att trygghetssystemen, solidarisk lönepolitik m.m. på arbetsmarknaden är en förutsättning för att det ska gå att genomföra snabba strukturförändringar. Det innebär att det på områden av stor betydelse för folkhälsan kanske inte alls behöver finnas någon inneboende motsättning mellan effektivitet och jämlikhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Den svenska välfärdsmodellen bygger på att hälso- och socialpolitiken ska gälla för hela befolkningen och inte bara för dem som har svårt att få eller behålla ett arbete. Att upprätthålla ett brett stöd för ett sådant system och de kostnader det generar kräver dock att sys-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft0"&gt;temet är tillräckligt finmaskigt för att människor inte skall hamna utanför det. Vidare krävs att grundnivån i systemet är tillräcklig och att människor därutöver upplever att de får ersättningar vid i nkomstbortfall som i hög grad motsvarar vad de tjänar. Därmed måste en viss ojämlikhet upprätthållas av legitimitetsskäl mera än av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Kawachi I, Kennedy BP, Wilkinson R. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Society and Population Health Reader: Income Inequality and Health. &lt;/SPAN&gt;New York. New Press 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Van den Berg A, Furåker B, Johansson L. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Labour market regimes and patterns of flexibility. A &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Sweden-Canada&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt; comparison. &lt;/SPAN&gt;Lund. Arkiv Förlag 1997.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;90 &lt;/SPAN&gt;Etiska utgångspunkter och prioriteringskriterier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p382 ft0"&gt;effektivitetsskäl. &lt;SPAN class="ft44"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Just därigenom har länder med en socialpolitik av detta slag i det långa loppet kunnat upprätthålla en större jämlikhet i inkomstfördelningen än andra länder. &lt;SPAN class="ft44"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Människors livsstil har stor inverkan på deras hälsa, men människor väljer sällan livsstil av främst hälsoskäl. Livsstilen är ett uttryck för hur människor tolkar sina livsvillkor och samtidigt uttrycker sin identitet och sociala tillhörighet. Livsstilen är därmed ett sätt att ge livet mening och innehåll och att utrycka samhörighet med några och avståndstagande till andra. Den kommer till uttryck på en mängd områden såsom klädsel, kostvanor, semesterresor, vilka tidningar vi läser, vilket vin vi dricker, vilka skolor våra barn skickas till etc. Eftersom livsstilen har att göra med så mycket mer än hälsorisker är det en stor utmaning att forma en solidarisk hälsopolitik som skapar förutsättningar och motiv för dem som mest behöver det att förändra sina levnadsvanor. En sådan politik kan innebära restriktioner som berör alla, men även särskild kompensation eller stöd till de som är mest utsatta för livsstilsrisker.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Individens resp. samhällets ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft0"&gt;Den enskilda individen i sin familj och med sitt sociala nätverk har ett grundläggande ansvar för sin egen hälsa. Föräldrar och andra vuxna har ansvar och måste vara förebilder för de unga. Möjligheterna att ta detta ansvar underlättas om individerna och hushållen har ekonomiska och sociala resurser för att styra sina egna liv och om hälsopolitiken och samhällspolitiken i stort utformas med individens behov av integritet som grund. Samhällets insats blir då väsentligen att skapa stödjande strukturer och miljöer för att bevara och förbättra befolkningens hälsa resp. att förebygga, uppskjuta och minska konsekvenserna av sjukdom. Till detta skall läggas att skydd för befolkningens hälsa i vissa fall kan behöva ett kraftfullt ingripande t.ex. genom skydd mot smittsamma sjukdomar eller genom regler så att barn och ungdomar dels inte utsätts för passiv rökning, dels inte lockas att börja röka när vi nu vet att tobak&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft0"&gt;är den främsta enskilda riskfaktorn för sjukdom och död. Vidare kan samhällets information om olika risk- och friskfaktorer för hälsa i vissa fall behöva kompletteras med särskilda resursinsatser resp. erbjudanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Esping-Andersen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; G. &lt;/SPAN&gt;The Three Worlds of Welfare Capitalism. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Cambridge Polity Press 1990.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Korpi W, Palme J&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;, &lt;/SPAN&gt;The Paradox of Redistribution and Strategies of Equality: Welfare State Institutions, Inequality, and Poverty in the Western Countries&lt;SPAN class="ft45"&gt;. American Sociological Review &lt;/SPAN&gt;1998; 63: &lt;NOBR&gt;661–687.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;Etiska utgångspunkter och prioriteringskriterier &lt;SPAN class="ft12"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td127"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td128"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p388 ft0"&gt;om stöd för hälsosamma val. Dessa och andra avgränsningar som berör effektivitet och jämlikhet i hälso- och välfärdspolitiken återkommer vi till i de följande kapitlen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p389 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål för en bättre och jämlik hälsa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft0"&gt;Det vetenskapliga underlaget i underlagsrapporterna och i kapitlen &lt;NOBR&gt;4–11&lt;/NOBR&gt; beskriver förekomst, fördelning och hälsoeffekter i befolkningen av olika risk- och friskfaktorer m.m. Där redovisas också vad som är möjligt att påverka. De etiska utgångspunkterna i kapitel 2 anger vad som är önskvärt att betona. I detta kapitel redogör vi för de viktigaste dragen i den pågående hälsoutvecklingen (avsnitt 3.2) och de hälsopolitiska utmaningar som de kommande årens samhällsutveckling sannolikt kommer att ställa oss inför (avsnitt 3.3). Denna analys av den pågående hälsoutvecklingen tar fasta på vad som är den sannolika hälsoutvecklingen om inte de hälsopolitiska utmaningarna möts på ett lämpligt sätt. Dessa tre bilder av vad som är möjligt, önskvärt och sannolikt vävs sedan samman till en vision och övergripande strategier med inriktning på de viktigaste förutsättningarna för en positiv och jämlik hälsoutveckling (avsnitt 3.5). Denna vision och dessa strategier konkretiseras i ett antal mätbara hälsopolitiska mål (avsnitt 3.5). Vision, strategier och hälsopolitiska mål utgör komponenter i en samlad nationell strategi för folkhälsan. Indikatorer och mått med avseende på målen diskuteras i avsnitt 3.4 och redovisas i anknytning till strategierna och målen (avsnitt 3.5). Förslag om mer konkreta åtgärder för att förverkliga strategierna finns i kapitlen &lt;NOBR&gt;4–11.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Tre viktiga drag i senare års hälsoutveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft0"&gt;Hälsoutvecklingen i Sverige som i detalj redovisades i vårt förra delbetänkande (SOU 1998:43) omfattar flera mycket positiva förändringar, många kvarstående stora folkhälsoproblem och vissa försämringar under senare år som kan vara värda att uppmärksamma.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;94 &lt;/SPAN&gt;Vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål…&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;3.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Den stadigt ökande medellivslängden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft0"&gt;Medellivslängden ökar sedan länge stadigt i den svenska befolkningen och visar ännu inte några tecken till stagnation. Från år 1986 till år 1996 ökade den med 2,2 år och den föregående &lt;NOBR&gt;10-årsperioden&lt;/NOBR&gt; med 2,1 år. I EU är ökningstakten i stort sett densamma, varför Sverige behåller sitt försprång. I USA har ökningstakten varit lägre medan den i Japan har varit högre.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td136"&gt;&lt;SPAN class="p324 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Tabell 3.1. &lt;/SPAN&gt;Medellivslängden i Sverige och vissa andra länder&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p394 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;1976–96.&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td137"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td138"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td139"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td140"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td141"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td142"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td24"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td143"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td144"&gt;&lt;SPAN class="p395 ft65"&gt;Kvinnor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td145"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td16"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td12"&gt;&lt;SPAN class="p396 ft65"&gt;Män&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td146"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td137"&gt;&lt;SPAN class="p324 ft65"&gt;År&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td138"&gt;&lt;SPAN class="p397 ft65"&gt;1976&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td139"&gt;&lt;SPAN class="p398 ft65"&gt;1986&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td140"&gt;&lt;SPAN class="p398 ft65"&gt;1996&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td141"&gt;&lt;SPAN class="p399 ft65"&gt;1976&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td142"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft65"&gt;1986&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p400 ft65"&gt;1996&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td143"&gt;&lt;SPAN class="p324 ft65"&gt;Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td144"&gt;&lt;SPAN class="p395 ft65"&gt;78,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td145"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft65"&gt;80,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td16"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft65"&gt;81,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td12"&gt;&lt;SPAN class="p396 ft65"&gt;72,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td146"&gt;&lt;SPAN class="p52 ft65"&gt;74,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td20"&gt;&lt;SPAN class="p291 ft65"&gt;76,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td143"&gt;&lt;SPAN class="p324 ft65"&gt;EU&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td144"&gt;&lt;SPAN class="p395 ft65"&gt;76,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft65"&gt;78,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft65"&gt;80,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p396 ft65"&gt;69,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td146"&gt;&lt;SPAN class="p52 ft65"&gt;72,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p291 ft65"&gt;74,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td143"&gt;&lt;SPAN class="p324 ft65"&gt;USA&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td144"&gt;&lt;SPAN class="p395 ft65"&gt;76,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft65"&gt;78,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft65"&gt;79,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p396 ft65"&gt;69,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td146"&gt;&lt;SPAN class="p52 ft65"&gt;71,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p291 ft65"&gt;72,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td137"&gt;&lt;SPAN class="p324 ft65"&gt;Japan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td138"&gt;&lt;SPAN class="p395 ft65"&gt;77,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td139"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft65"&gt;80,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td140"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft65"&gt;83,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td141"&gt;&lt;SPAN class="p396 ft65"&gt;72,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td142"&gt;&lt;SPAN class="p52 ft65"&gt;75,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td24"&gt;&lt;SPAN class="p291 ft65"&gt;77,0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;OECD Health Data 1998.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft0"&gt;SCB:s senaste befolkningsprognos från år 1998 räknar med att ytterligare 2 års ökning av medellivslängden uppnås år 2010, medan en därpå följande &lt;NOBR&gt;2-årig&lt;/NOBR&gt; ökning uppnås först 25 år senare. Genom att männens medellivslängd allt mera kommer ikapp kvinnornas förväntas skillnaden mellan mäns och kvinnors medellivslängd ha minskat från sitt högsta värde år 1979 på 6,4 år till år 2035 på närmare 4 år. Redan i dag finner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft0"&gt;vi i utpräglade höginkomstområden runt storstäderna kommuner där skillnaden i medellivslängd mellan män och kvinnor endast är 3 år. &lt;SPAN class="ft44"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;En stor del av könsskillnaderna i dödlighet är därför troligtvis socioekonomiska mera än biologiska. I och med att det är relativt små födelseårgångar som nu blir äldre leder den sjunkande dödligheten inte till någon omedelbar åldringsexplosion och därav följande förändring av sjukdomsmönstret. Andelen äldre över 74 år kommer endast att öka från dagens 8,9 procent till 10,2 procent om tjugo år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft2"&gt;Det är de dödsorsaker som skapar männens överdödlighet som främst minskar. Omkring hälften av minskningen kan tillskrivas en minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom. Minskningen av dödsfall i skador står också för en betydande del, medan ökad överlevnad i cancer och andra sjukdomar står för en mindre del. Sverige avviker inte särskilt mycket från övriga EU vad gäller dessa förändringar i dödsorsaksmönster. Många förändringar i levnadsvillkor och levnadsvanor har spelat en roll,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Stockholms Läns Landsting. &lt;SPAN class="ft45"&gt;Folkhälsorapport 1999. &lt;/SPAN&gt;Stockholm 1999.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3137d188x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td147"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;Vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål…&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td149"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td150"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td151"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td152"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p255 ft0"&gt;men ett förhållande av stor kvantitativ betydelse är att cigarettkonsumtionen i Sverige sedan år 1976 har minskat med närmare 50 procent, medan den i EU har minskat med endast 10 procent under samma period. Systematiska insatser i trafiksektorn och arbetslivet har medverkat till sjunkande skadedödlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft0"&gt;I motsats till vad man kanske kunde förvänta sig är det inte sjuka år vi lägger till livet, i alla fall inte de sista åren i livet. För åldersgruppen &lt;NOBR&gt;45–84&lt;/NOBR&gt; år kan vi konstatera att hälsa och funktionsförmåga har förbättrats avsevärt under 30 år. Däremot finns det flera indikationer på att sjukligheten bland yngre ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;3.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Psykiska och psykosomatiska besvär ökar – särskilt hos yngre kvinnor i arbeten med låga utbildningskrav&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft0"&gt;Många indikatorer pekar på en försämrad hälsa för yngre, särskilt kvinnor, under senare år. Under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; ökade förekomsten av besvär från rörelseorganen framför allt i form av värk i nacke och skuldror, medan &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; karakteriseras av ökade psykiska besvär hos denna grupp. Tabell 3.2 illustrerar förändringen under perioden &lt;NOBR&gt;1980–97.&lt;/NOBR&gt; Människors rapportering av denna typ av psykiska symtom behöver inte vara uttryck för psykisk sjukdom i medicinsk bemärkelse, men besvären får ändå betraktas som ett växande hälsopolitisk problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Tabell 3.2. &lt;/SPAN&gt;Andel som besväras av nervositet, oro, ångest eller sömnbesvär. Sverige &lt;NOBR&gt;25–44&lt;/NOBR&gt; år &lt;NOBR&gt;1980–97.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td153"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td154"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft65"&gt;Kvinnor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td155"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p406 ft65"&gt;Män&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td48"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td156"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td157"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft65"&gt;&lt;NOBR&gt;1980–81&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td158"&gt;&lt;SPAN class="p407 ft53"&gt;&lt;NOBR&gt;1988–89&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td159"&gt;&lt;SPAN class="p394 ft53"&gt;&lt;NOBR&gt;1996–97&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td158"&gt;&lt;SPAN class="p394 ft53"&gt;&lt;NOBR&gt;1980–81&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td158"&gt;&lt;SPAN class="p407 ft53"&gt;&lt;NOBR&gt;1988–89&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td52"&gt;&lt;SPAN class="p53 ft53"&gt;&lt;NOBR&gt;1996–97&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td153"&gt;&lt;SPAN class="p324 ft65"&gt;Arbetare och lägre&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td154"&gt;&lt;SPAN class="p408 ft65"&gt;22,77&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td10"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft65"&gt;21,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td155"&gt;&lt;SPAN class="p407 ft65"&gt;30,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td10"&gt;&lt;SPAN class="p409 ft65"&gt;15,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td10"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft65"&gt;15,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td48"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft65"&gt;21,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td153"&gt;&lt;SPAN class="p324 ft65"&gt;tjänstemän&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td154"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td155"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td153"&gt;&lt;SPAN class="p324 ft65"&gt;Tjänstemän på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td154"&gt;&lt;SPAN class="p410 ft65"&gt;16,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft65"&gt;17,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td155"&gt;&lt;SPAN class="p407 ft65"&gt;24,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p409 ft65"&gt;13,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft65"&gt;12,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft65"&gt;17,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;SPAN class="p324 ft65"&gt;mellan- och hög nivå&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td157"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td158"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td159"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td158"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td158"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td52"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p411 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;SCB, Undersökningar av levnadsförhållanden &lt;NOBR&gt;1980–97.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft0"&gt;Den mest påtagliga ökningen (9,8 procentenheter) i åldersgr uppen 25– 44 år återfinns enligt tabellen bland lågutbildade kvinnor. Men även bland andra i den åldersgruppen har ökningen varit påtaglig. Bland yngre av båda könen i åldern &lt;NOBR&gt;16–24&lt;/NOBR&gt; år, som inte re dovisas i tabellen, har ökningen varit störst – från 12 procent till 23 procent. Dessutom har vi&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3137d189x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;96 &lt;/SPAN&gt;Vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål…&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft0"&gt;indikatorer på en ökad förekomst av psykiska och psykosomatiska besvär hos barn. Däremot finner man en sedan många år gradvis förbättring bland befolkningen över 44 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft0"&gt;Den självrapporterade sjukligheten har under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; således framförallt uppvisat en kraftig ökning av psykiska besvär bland yngre. Men även andra indikatorer som t.ex. förekomst av långvarig sjukdom och självrapporterad nedsatt hälsa generellt har visat samma mönster fast mindre uttalat. Trötthetssymtom har ökat och allergiska besvär fortsätter att öka bland yngre. Kvinnor i arbetaryrken har ökande överrisker att insjukna i hjärtinfarkt och lungcancer som är de två stora tobaksrelaterade sjukdomarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;3.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;De sociala olikheterna i hälsa består&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft0"&gt;De sociala skillnaderna i dödlighet som ökade kraftigt under 1960- och &lt;NOBR&gt;1970-talen&lt;/NOBR&gt; ligger kvar på samma nivå som man i övrigt – räknat i relativa termer som i tabell 3.3 – återfinner i många europeiska länder i dag.&lt;SPAN class="ft44"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Vi kan också se från tabellen att mönstret återfinns i flera olika dödsorsaker med ganska olika etiologi, men att dödligheten i relativa termer är särskilt stor för kranskärlssjukdom, lungcancer, alkoholskador och självmord.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Tabell 3.3. &lt;/SPAN&gt;Relativ risk för arbetare att avlida i olika dödsorsaker jämfört med tjänstemän. Sverige &lt;NOBR&gt;1991–95.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;35–79&lt;/NOBR&gt; år. Tjänstemän är referensgrupp =1.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td160"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td161"&gt;&lt;SPAN class="p400 ft65"&gt;Kvinnor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td162"&gt;&lt;SPAN class="p415 ft65"&gt;Män&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td163"&gt;&lt;SPAN class="p324 ft65"&gt;Tumörer (totalt)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td164"&gt;&lt;SPAN class="p416 ft65"&gt;1,15&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td165"&gt;&lt;SPAN class="p417 ft65"&gt;1,24&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td163"&gt;&lt;SPAN class="p47 ft67"&gt;Lungcancer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td164"&gt;&lt;SPAN class="p418 ft67"&gt;1,59&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td165"&gt;&lt;SPAN class="p419 ft67"&gt;1,66&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td163"&gt;&lt;SPAN class="p324 ft65"&gt;Kranskärlsjukdom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td164"&gt;&lt;SPAN class="p420 ft65"&gt;1,81&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td165"&gt;&lt;SPAN class="p415 ft65"&gt;1,56&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td163"&gt;&lt;SPAN class="p324 ft67"&gt;Alkoholrelaterade dödsfall&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td164"&gt;&lt;SPAN class="p416 ft67"&gt;1,20&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td165"&gt;&lt;SPAN class="p417 ft67"&gt;1,67&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td163"&gt;&lt;SPAN class="p324 ft67"&gt;Skador (totalt)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td164"&gt;&lt;SPAN class="p418 ft67"&gt;1,07&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td165"&gt;&lt;SPAN class="p419 ft67"&gt;1,66&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td163"&gt;&lt;SPAN class="p47 ft65"&gt;Trafikskador&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td164"&gt;&lt;SPAN class="p418 ft65"&gt;0,78&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td165"&gt;&lt;SPAN class="p419 ft65"&gt;1,19&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td163"&gt;&lt;SPAN class="p47 ft67"&gt;Självmord&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td164"&gt;&lt;SPAN class="p420 ft67"&gt;1,87&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td165"&gt;&lt;SPAN class="p415 ft67"&gt;2,50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td160"&gt;&lt;SPAN class="p324 ft65"&gt;TOTALT (alla dödsorsaker)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td161"&gt;&lt;SPAN class="p416 ft65"&gt;1,34&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td162"&gt;&lt;SPAN class="p417 ft65"&gt;1,45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Socialstyrelsen/EpC: Databasen Hur mår Sverige?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft0"&gt;Det är också ett allt mera påtagligt fenomen att de sociala klyftorna i sjuklighet är mera uttalade ju allvarligare funktionsnedsättning och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Mackenbach J. et al Socioeconomic inequalities in morbidity and mortality in Western Europe. &lt;SPAN class="ft45"&gt;Lancet &lt;/SPAN&gt;1997;349, &lt;NOBR&gt;1655–1659.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3137d190x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td147"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;Vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål…&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td149"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;97&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td150"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td151"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td152"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p255 ft0"&gt;handikapp man mäter (se tabell 3.4). Förekomst av långvarig sjukdom eller besvär är klart vanligare hos arbetare och lägre tjänstemän. Av dem som har någon långvarig sjukdom (39,7 procent) har cirka hälften (20,8 procent) nedsatt förmåga att sköta arbete eller andra dagliga aktiviteter och mindre än en tredjedel av de senare (6,0 procent) har i sin tur så svår nedsättning av arbetsförmågan att de dessutom står utanför arbetsmarknaden. Det viktiga här är dock att överrisken bland dem som har arbetaryrken blir mycket kraftigare när man endast tar med de sjukdomsfall som fått allvarliga konsekvenser jämfört med om man inkluderar alla de lindriga fallen. Effekterna av att vara sjuk i termer av bl.a. sysselsättning är således avsevärt allvarligare för människor i yrken med låga utbildningskrav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Tabell 3.4. &lt;/SPAN&gt;Relativ risk för långvarig sjukdom utan och med olika konsekvenser. Justerat för ålder och kön. Sverige &lt;NOBR&gt;1996–97,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;25–64&lt;/NOBR&gt; år. Högre tjänstemän är referensgrupp =1.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td166"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td167"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td168"&gt;&lt;SPAN class="p424 ft65"&gt;Någon&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td169"&gt;&lt;SPAN class="p425 ft53"&gt;– med i någon&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td170"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft65"&gt;– med i hög grad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td166"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft68"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td167"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft68"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td168"&gt;&lt;SPAN class="p424 ft67"&gt;långvarig&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td169"&gt;&lt;SPAN class="p426 ft67"&gt;mån nedsatt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td170"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft67"&gt;nedsatt arbets-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td166"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td167"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td168"&gt;&lt;SPAN class="p424 ft65"&gt;sjukdom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td169"&gt;&lt;SPAN class="p425 ft53"&gt;arbetsförmåga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td170"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft65"&gt;förmåga och ej i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td171"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft68"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td172"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft68"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td173"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft68"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td174"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft68"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td175"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft67"&gt;arbete&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td176"&gt;&lt;SPAN class="p324 ft65"&gt;Högre tjänstemän&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td168"&gt;&lt;SPAN class="p251 ft65"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td169"&gt;&lt;SPAN class="p425 ft65"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td170"&gt;&lt;SPAN class="p427 ft65"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td166"&gt;&lt;SPAN class="p324 ft65"&gt;Mellan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td167"&gt;&lt;SPAN class="p293 ft65"&gt;”&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td168"&gt;&lt;SPAN class="p428 ft65"&gt;1,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td169"&gt;&lt;SPAN class="p429 ft65"&gt;1,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td170"&gt;&lt;SPAN class="p154 ft65"&gt;1,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td166"&gt;&lt;SPAN class="p324 ft67"&gt;Lägre&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td167"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft67"&gt;”&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td168"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft67"&gt;1,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td169"&gt;&lt;SPAN class="p430 ft67"&gt;2,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td170"&gt;&lt;SPAN class="p431 ft67"&gt;3,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td176"&gt;&lt;SPAN class="p324 ft65"&gt;Facklärda arbetare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td168"&gt;&lt;SPAN class="p428 ft65"&gt;1,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td169"&gt;&lt;SPAN class="p429 ft65"&gt;3,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td170"&gt;&lt;SPAN class="p154 ft65"&gt;6,0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td177"&gt;&lt;SPAN class="p324 ft65"&gt;Icke facklärda arbetare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;SPAN class="p428 ft65"&gt;1,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;SPAN class="p429 ft65"&gt;3,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td175"&gt;&lt;SPAN class="p154 ft65"&gt;6,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td176"&gt;&lt;SPAN class="p324 ft69"&gt;% i befolkningen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td168"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td169"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td170"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft70"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td171"&gt;&lt;SPAN class="p324 ft65"&gt;&lt;NOBR&gt;25–64&lt;/NOBR&gt; år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td172"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;SPAN class="p426 ft65"&gt;39,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;SPAN class="p432 ft65"&gt;20,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td175"&gt;&lt;SPAN class="p431 ft65"&gt;6,0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p411 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;SCB, Undersökningar av levnadsförhållanden &lt;NOBR&gt;1996–97.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Några viktiga utvecklingslinjer i samhället och krav på hälsopolitiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;3.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Ökande krav på kvalifikationer och flexibilitet i arbetslivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft0"&gt;En grundläggande förändring i det svenska samhället som har pågått sedan &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; och som vi har gemensamt med andra högt industrialiserade samhällen är att efterfrågan på lågutbildad arbetskraft har minskat drastiskt (se kapitel 4.2). Många av de förändringar som sker på arbetsmarknaden och som samhället försöker möta med olika politiska insatser har sin utgångspunkt i denna förändring. Tabell 3.5 illustrerar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3137d191x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;98 &lt;/SPAN&gt;Vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål…&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p435 ft0"&gt;detta under perioden &lt;NOBR&gt;1975–1997&lt;/NOBR&gt; för åldersgruppen &lt;NOBR&gt;25–54&lt;/NOBR&gt; år där sysselsättningen normalt förutsätts vara hög.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Tabell 3.5. &lt;/SPAN&gt;Andel av befolkningen &lt;NOBR&gt;25–54&lt;/NOBR&gt; år som inte är sysselsatta på arbetsmarknaden (inkl. arbetslösa, förtidspensionerade och övriga) bland dem som har yrken med korta utbildningar (yrken med under 3 års utbildningskrav motsvarande arbetare inkl. kortutbildade företagare och lägre tjänstemän) och bland övriga yrken (tjänstemannayrken på mellan- och högre nivå).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td141"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td174"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft65"&gt;Kvinnor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td178"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td174"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft65"&gt;Män&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td179"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td12"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td169"&gt;&lt;SPAN class="p436 ft65"&gt;Arbetare och lägre&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td180"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft65"&gt;Högre tjänste-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td169"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft65"&gt;Arbetare och lägre&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td181"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft65"&gt;Högre tjänste-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td141"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td174"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft65"&gt;tjänstemän&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td178"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft65"&gt;män&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td174"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft65"&gt;tjänstemän&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td179"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft65"&gt;män&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td12"&gt;&lt;SPAN class="p324 ft65"&gt;&lt;NOBR&gt;1975–77&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td169"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft65"&gt;23,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td180"&gt;&lt;SPAN class="p436 ft65"&gt;27,0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td169"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft65"&gt;7,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td181"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft65"&gt;1,0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p324 ft65"&gt;&lt;NOBR&gt;1985–87&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td169"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft65"&gt;13,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td180"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft65"&gt;4,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td169"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft65"&gt;8,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td181"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft65"&gt;1,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td141"&gt;&lt;SPAN class="p324 ft65"&gt;&lt;NOBR&gt;1995–-97&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td174"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft65"&gt;26,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td178"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft65"&gt;8,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td174"&gt;&lt;SPAN class="p437 ft65"&gt;23,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td179"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft65"&gt;6,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p411 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;SCB, Undersökningar av levnadsförhållanden &lt;NOBR&gt;1975–1997.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft0"&gt;Vi ser här det bekanta faktum att sysselsättningen ökade bland kvinnor under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; för att under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; minska för alla grupper. Vi ser också att under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; ökade andelen för båda könen som står utan arbete mycket kraftigare &lt;NOBR&gt;(13–15&lt;/NOBR&gt; procentenheter) bland människor med yrken med låga utbildningskrav jämfört med dem som har yrken som kräver längre utbildning &lt;NOBR&gt;(3–5&lt;/NOBR&gt; procentenheter). Det innebär att de som står utanför arbetsmarknaden inkl. arbetslösa, förtidspensionärer, hemarbetande m.fl. i allt högre utsträckning skiljer sig från de sysselsatta vad gäller yrkesutbildning. De lågutbildades arbetskraft är med andra ord allt mindre efterfrågad. Många länder har försökt möta detta fenomen genom att minska utbudet av arbetskraft genom förtidspensioneringar och lågt kvinnligt deltagande på arbetsmarknaden, medan andra har försökt lösa det genom att minska priset på arbetskraft i form av avregleringar och lägre löner för lågutbildad arbetskraft. &lt;SPAN class="ft44"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Sverige prövade länge att hålla uppe efterfrågan genom expansion av den offentliga sektorn, men har under senare år arbetat i likhet med många andra länder med satsningar på utbildning av typ ”Kunskapslyftet”. Det är komplicerat att avgöra vilka hälsoeffekterna blir av olika vägval, men en växande litteratur talar för att det andra alternativet med minskande löner för lågutbildad arbetskraft och växande inkomstklyftor försvårar möjligheterna att skörda de hälsovinster som är möjliga att uppnå med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Esping-Andersen&lt;/NOBR&gt; G (ed.): &lt;SPAN class="ft45"&gt;Welfare States in Transition. &lt;/SPAN&gt;London. Sage Publications 1995.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td182"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td183"&gt;&lt;SPAN class="p440 ft5"&gt;Vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål…&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td149"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;99&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr8 td184"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td152"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr14 td185"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;en god ekonomisk tillväxt (se avsnitt 4.3.2 samt underlagsrapporterna 2 &lt;SPAN class="ft44"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td149"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td182"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;och 4&lt;SPAN class="ft44"&gt;5&lt;/SPAN&gt;).&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td186"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td187"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td188"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td185"&gt;&lt;SPAN class="p155 ft0"&gt;Globaliseringen, den tekniska utvecklingen och ändrade politisk-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td185"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;ekonomiska förhållanden skapar också ett förändringstryck i andra&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td185"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;avseenden på både privat och offentlig verksamhet. Det sker en strävan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td185"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;mot att koncentrera verksamheten till en kärna av kvalificerade fast&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td185"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;anställda personer, kombinerat med en ökad användning av tillfälliga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td185"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;projektanställningar, konsulter m.m. Företagen krymper antalet fast&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td185"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;anställda även i goda tider samtidigt som produktiviteten ökas i snabb&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td185"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;takt. Det betyder att det å ena sidan finns en kärna av fast anställda som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td189"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;oftast&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;SPAN class="p441 ft12"&gt;arbetar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td186"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;heltid, även&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;SPAN class="p442 ft0"&gt;om&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td190"&gt;&lt;SPAN class="p443 ft0"&gt;det bland kvinnorna fortfarande är&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td185"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;40 procent som arbetar deltid. Bland de högutbildade i denna kärna ökar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td185"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;kraven på övertid stadigt. Det är således en grupp med höga arbetskrav,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td189"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;men&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;SPAN class="p444 ft0"&gt;samtidigt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td69"&gt;&lt;SPAN class="p445 ft0"&gt;relativt goda&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td190"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;möjligheter till att påverka arbetets&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td64"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;upplä ggning och till utbildning i arbetet.&lt;SPAN class="ft44"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td188"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr18 td185"&gt;&lt;SPAN class="p155 ft20"&gt;Samtidigt har antalet med tidsbegränsade anställningar fördubblats&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td149"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td185"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; och utgör nu närmare en halv m iljon personer, dvs.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td185"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;15 procent av arbetskraften. I relativa termer har den grupp som är&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td182"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;projektanställda&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td121"&gt;&lt;SPAN class="p49 ft0"&gt;och övriga som inte är vikarier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td188"&gt;&lt;SPAN class="p446 ft0"&gt;ökat kraftigt från&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td185"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;3,5 procent år 1989 till 8,1 procent år 1997. &lt;SPAN class="ft44"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Det är en grupp som är&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td185"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;unga, har hög utbildning och även om de får leva med den otrygghet som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td185"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;tillfälliga kontrakt ger upplever denna grupp att de har goda möjligheter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td185"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;att utvecklas i arbetet. Även s.k. behovsanställda har ökat kraftigt under&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td185"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;perioden. Kvinnor är i stor majoritet när det gäller behovsanställningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td185"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;medan männen dominerar projektanställningarna. Det är främst i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td185"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;behovsanställningarna som arbetsvillkoren innebär en förhöjd risk för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td185"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;ohälsa. &lt;SPAN class="ft44"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Till detta kommer att rörligheten på arbetsmarknaden ökar och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td185"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;att människor med låg utbildning, dålig hälsa, invandrarbakgrund etc. i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td185"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;ökande utsträckning utsätts för konkurrens om arbetstillfällen från&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td64"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;personer utanför de lokala arbetsmarknaderna.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td188"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td185"&gt;&lt;SPAN class="p155 ft0"&gt;Det är för tidigt att säkert bedöma de långsiktiga hälsoeffekterna av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td185"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;denna utveckling. Det finns positiva element som t.ex. ökade utveck-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td182"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;lingsmöjligheter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td186"&gt;&lt;SPAN class="p443 ft0"&gt;i arbetet,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;SPAN class="p447 ft12"&gt;men&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td187"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft0"&gt;också negativa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td188"&gt;&lt;SPAN class="p448 ft0"&gt;element som ökad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p449 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Nationella folkhälsokommittén. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Ekonomisk försörjning och hälsa. &lt;/SPAN&gt;Rapport från arbetsgruppen Ekonomisk trygghet. Rapport nr 2. Stockholm 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Nationella folkhälsokommittén. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Sociala relationer. &lt;/SPAN&gt;Rapport från arbetsgruppen Sociala relationer. Rapport nr 4. Stockholm 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Wikman A, Andersson A, Bastin M. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Nya relationer i arbetslivet. &lt;/SPAN&gt;Solna. Arbetslivsinstitutet 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;A.a.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Nationella folkhälsokommittén. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Arbetslivsfaktorer. &lt;/SPAN&gt;Rapport från arbetsgruppen Arbetslivsfaktorer. Rapport nr 1. Stockholm 1999.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;100 &lt;/SPAN&gt;Vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål…&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p200 ft0"&gt;otrygghet och alldeles för höga krav. Den kraftiga ökningen av psykiska symtom i form av trötthet, sömnbesvär och nervositet är i detta sammanhang en varningssignal även om sambanden ännu är bristfälligt kartlagda. Sömnbesvär och känsla av kroppslig trötthet efter arbetet har dock visat sig vara särskilt vanliga bland kärnan av fast anställda med mycket övertid liksom bland företagare. Man kan tänka sig att en ökad flexibilitet på arbetsmarknaden med lösare anställningsförhållanden och uppluckrad lagstiftning skulle göra det lättare för personer med en svag position på arbetsmarknaden att göra sig gällande. I ett land som Storbritannien där arbetsmarknaden har avreglerats under ett antal år har dock utslagningen bland lågutbildade och sjuka personer gått mycket snabbare än i Sverige. &lt;SPAN class="ft44"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Exkludering från arbetsmarknaden är en process som kan få allvarliga hälsokonsekvenser i synnerhet som den ofta drabbar människor med redan dålig hälsa och därmed ökad sårbarhet. I och med att den drabbar grupper som redan har en hög sjuklighet tenderar den också att öka klyftorna i ohälsans fördelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;3.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Förändrade förutsättningar för att bevara och stärka det sociala kapitalet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft0"&gt;Industrisamhällets fortskridande arbetsdelning skapade sammanhållning och solidaritet i samhället som både byggde på likhet inom yrkesmässiga kollektiv och olikhet, dvs. insikten att människor i ett differentierat samhälle behöver varandra. Arbetsdelningen har inte blivit mindre uttalad, men har allt mera globaliserats vilket har gjort beroendet av ”marknaden” mera abstrakt. Samtidigt arbetar människor inte längre i stora kollektiv med helt likartade arbetsuppgifter utan allt flera har fått självständiga och mera individualiserade arbetsuppgifter. Människors förmåga att klara sig på arbetsmarknaden har blivit mera beroende av vilka satsningar de själva kan göra i fråga om utbildning. Arbetsgivarna tenderar vidare allt mera att vilja förhandla om löner med individer snarare än med kollektiv. Flera studier har också visat att människor i Sverige snabbt har utvecklat en mera individualistisk hållning till arbetslivet och samhällslivet i övrigt. &lt;SPAN class="ft44"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Med detta menas att man önskar mera betoning på individens utveckling, mindre utrymme för auktoriteter, större utrymme för personliga initiativ och självständighet i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Bartley M. Owen C. Relation between &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;socio-economic&lt;/NOBR&gt; status, employment and health during economic change &lt;NOBR&gt;1973–93.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft45"&gt;BMJ &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1996;313:445–449.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Pettersson T. Välfärd, värderingsförändringar och folkrörelseengagemang,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft10"&gt;I: Axelson S. och Pettersson T. (red) &lt;SPAN class="ft45"&gt;Mot denna framtid. &lt;/SPAN&gt;Stockholm. Carlssons Bokförlag AB 1992.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td182"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td191"&gt;&lt;SPAN class="p328 ft5"&gt;Vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål…&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td192"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;101&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td193"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td194"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;arbetet, och utrymme för större valfrihet i livet. Detta sammanhänger&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;naturligtvis med att utbildningsklyftorna mellan olika beslutsfattare och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;medborgarna i gemen har minskat under efterkrigstiden.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p155 ft0"&gt;Studier av värderingsförändringar har också pekat på att en ökad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;individualism på bekostnad av mera kollektivistiska attityder på inget&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;sätt har inneburit någon förskjutning mot mera egoistiska hållningar på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;bekostnad av solidaritet t.ex. när det gäller finansieringen av gemen-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;samma välfärdsinstitutioner, i varje fall så länge dessa tillhandahåller&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;den önskade valfriheten. De förändrade värderingsmönstren har ibland&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;betecknats som en &lt;SPAN class="ft3"&gt;solidarisk individualism.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Den långsiktigt ökande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;omflyttningen både över och inom landets gränser bidrar också till en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;upplösning av gamla strukturer. Räknat i procent av befolkningen är den&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;årliga flyttningen över landets gräns 1 procent och mellan kommuner&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;inom landet över 4 procent. Inflyttningen till storstäderna har tagit ny&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;fart och är nu minst lika omfattande som på &lt;NOBR&gt;1960-talet.&lt;/NOBR&gt; Människors&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;identitet är i minskande grad knuten till samhällsklass, ort eller religion&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;och i ökande omfattning till mer flyktiga förhållanden som livsstil,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td148"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft12"&gt;intressen och engagemang i någon samhällsfråga.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td196"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p155 ft0"&gt;På vilka sätt har nu allt detta hälsopolitisk relevans? Hälsoutveck-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td148"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;lingen i vår omvärld – &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; dramatiska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td196"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;ökning av dödligheten i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;Östeuropa, försämringen av hälsoutvecklingen i t.ex. Danmark och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;många amerikanska storstäder samt de ökande sociala klyftorna i död-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;ligheten i Östeuropa, Kina, Latinamerika och USA – har påmint oss om&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;att det inte finns någon enkel och entydig relation mellan ekonomisk&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;utveckling och hälsoutveckling. Vi börjar veta allt mera om att vissa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;egenskaper i samhällsstrukturen interagerar med den ekonomiska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;utvecklingen på ett sådant sätt att utformningen av välfärdspolitiken i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;bred bemärkelse och hälsopolitiken i mera snäv mening blir avgörande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;för om vi kan omsätta de potentiella vinsterna av den ekonomiska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td148"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;utvecklingen i en positiv hälsoutveckling.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td196"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td195"&gt;&lt;SPAN class="p155 ft0"&gt;En växande volym av forskning talar för att en sådan strukturell&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;egenskap är den sociala integrationen i samhället, dvs. det ”kitt” som gör&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;att människor har en hög grad av tillit till varandra i vardagslivets olika&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;sociala relationer och att de även litar på att de gemensamma&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;institutionerna och de resurser som de har tillgång till genom dessa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td182"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;institutioner är&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td163"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;effektivt och rättvist förvaltade.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td196"&gt;&lt;SPAN class="p324 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Det är egenskaper i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p453 ft0"&gt;samhället som innebär att det ömsesidiga beroendet människor emellan är organiserat i former som bygger på det vi i kapitel 2 kallade den humanistiska människosynen, och som gör att människor dels behandlas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Rothstein B. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Vad bör staten göra? &lt;/SPAN&gt;Stockholm. SNS Förlag 1994.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Marmot MG, Wilkinson RG (eds). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Social determinants of health. &lt;/SPAN&gt;London. Oxford University Press 1999.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;102 &lt;/SPAN&gt;Vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål…&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p202 ft0"&gt;med lika omtanke och respekt och dels ges tillgång till grundläggande resurser och förmåga att forma sina liv. Det handlar om både ideologiska och institutionella förhållanden i samhället som med en äldre terminologi kallas ”solidaritet” &lt;SPAN class="ft44"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;och i en mera modern tappning hundra år senare betecknas ”socialt kapital” (Putnam) &lt;SPAN class="ft44"&gt;14&lt;/SPAN&gt;. Putnam tolkade sin studie av regioner i Italien som att ett starkt och aktivt organisationsliv och den medborgaranda det skapar är en viktig förutsättning för både starkare demokratiska institutioner och bättre ekonomisk utveckling (se avsnitt 5.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft0"&gt;Vi har lärt oss från forskningen i arbetslivet att om människor ges möjlighet att påverka sin arbetssituation utvecklas deras förmåga samtidigt när det gäller att klara nya förändringar och krav på ett sätt som är positivt från hälsosynpunkt. &lt;SPAN class="ft44"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Mycket talar på samma sätt för att samhällen som inte förmår att ständigt återskapa de ideologiska och institutionella förutsättningarna för att medborgarna gemensamt kan ta ansvar för förvaltningen av gemensamma angelägenheter blir ett samhälle där människor känner utanförskap och maktlöshet. Utmaningen ligger i att de strukturer som fungerade för detta ändamål under industrisamhällets och välfärdsinstitutionernas framväxt inte lika självklart är effektiva i en tid som präglas av ”solidarisk individualism” och krav på valfrihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;3.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Barnfamiljernas villkor och barnens antal och uppväxt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft0"&gt;Den sociala infrastrukturen påverkar också förutsättningarna för familjebildningen. Den mest påtagliga förändringen i den svenska demografin under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; är de sjunkande födelsetalen. År 1998 var fruktsamhetstalet 1,50. Om fruktsamheten ligger kvar på denna nivå kommer varje kvinna att i genomsnitt föda 1,5 barn. Detta är den lägsta nivå som någonsin har observerats i Sverige. För första gången sedan år 1809 avlider det fler människor än det föds. I början av &lt;NOBR&gt;1930-talet&lt;/NOBR&gt; när befolkningsfrågorna stod i centrum av debatten &lt;SPAN class="ft44"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;var fruktsamhetstalet högre, men då var invandringen å andra sidan mindre. Sedan har siffran i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Durkheim E. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Division of Labour in society, &lt;/SPAN&gt;London. Macmillan Education 1985 (1893).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Putnam RD. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Making democracy work. &lt;/SPAN&gt;Princeton. Princeton University Press 1993.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Aronsson G. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Arbetspsykologi. &lt;/SPAN&gt;Studentlitteratur 1987.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Myrdal A, Myrdal G. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Kris i befolkningsfrågan. &lt;/SPAN&gt;Stockholm. Nya Doxa 1997 (1934).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td197"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td198"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;Vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål…&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td192"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;103&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td199"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td200"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td194"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td201"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;långa perioder legat betydligt högre och så sent som år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td202"&gt;&lt;SPAN class="p293 ft0"&gt;1990 var den&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;2,14, dvs. lite över den nivå som krävs för att den nuvarande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;befolkningen på sikt skall reproducera sig själva. Det är dessutom en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;siffra som är betydligt högre än vad den var i Västeuropa vid samma&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;tidpunkt där den låg kring &lt;NOBR&gt;1,3–1,7&lt;/NOBR&gt; och i Östeuropa där den var ännu&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td197"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;lägre.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td203"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td204"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p155 ft0"&gt;Födelsetalen är främst ett uttryck för hur människor värderar möj-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;ligheterna att förena familjebildning, arbetsliv och försörjning. Det kan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;finnas skäl, inte bara i Sverige, att vara oroad över hur unga i dag vär-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;derar dessa möjligheter i ljuset av möjligheter att få arbete, att klara de&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;ökande kraven från de arbeten som finns, och att förena detta med för-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;äldraskap. Utbildningarna förlängs och starten i yrkeslivet förläggs till&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;25–30&lt;/NOBR&gt; årsåldern. Samtidigt sjunker den faktiska pensionsåldern ner&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;under 60 år. Det barnafödande som sker tenderar nu att vara koncentre-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;rat till &lt;NOBR&gt;25–35&lt;/NOBR&gt; årsåldern och därmed inträffar ansvaret för barnens upp-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;växt i &lt;NOBR&gt;25–55&lt;/NOBR&gt; årsåldern. Det betyder att av ett liv på numera 80 års längd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;skall både ett allt mer krävande arbetsliv och familjeliv förenas under en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;tredjedel av tiden. Tid för umgänget mellan föräldrar och barn har blivit&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td60"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft12"&gt;en bristvara. Detta förhållande bör uppmärksammas mer än hitt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td204"&gt;&lt;SPAN class="p456 ft0"&gt;ills.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td195"&gt;&lt;SPAN class="p155 ft0"&gt;Unga har haft stora svårigheter att komma in på arbetsmarknaden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;och det har särskilt gällt lågutbildade kvinnor. Det är också främst denna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;grupp som har avvaktat med att föda barn under &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Speciellt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;kvinnor med mycket låga inkomster till följd av studier eller arbetslöshet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td201"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;har mycket låg fruktsamhet. Av barnlösa kvinnor i åldern&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td202"&gt;&lt;SPAN class="p457 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;20–29&lt;/NOBR&gt; år hade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;19 procent en arbetsinkomst under 50 000 kronor år 1990. Denna andel&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;hade år 1995 ökat till 42 procent till följd av att fler studerar eller är&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;arbetslösa. Kvinnor med en arbetsinkomst över 100 000 kronor har tre&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;gånger så stor fruktsamhet som de som tjänar under 50 000 kronor. Att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;en del av nedgången i födelsetal beror på att flera går allt längre&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td195"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;utbildningar kan tala för att nedgången i varje fall delvis är temporär.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td60"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;SCB har också i sin prognos antagit att födelsetalet kring år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td204"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;2010 ökar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td197"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;till 1,85.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td203"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td204"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p458 ft0"&gt;Det kan mot den bakgrunden ses som paradoxalt att förändringar på arbetsmarknaden och inom fördelningspolitiken under senare år har medfört att barnfamiljernas standard har sänkts jämfört med andra gruppers. I själva verket uppvisar barnfam iljernas ekonomiska situation många kristecken. Enligt uppgifter i underlagsrapport 2 har t.ex. ensamstående föräldrar med två eller fler barn och samboende med tre eller fler barn fått sin ekonomiska standard minskad med ca 10 procent mellan åren 1991 och 1998. För hela befolkningen har motsvarande siffra varit 4 procent. Vidare har andelen barnfamiljer med långvarigt socialbidrag ökat under &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;104 &lt;/SPAN&gt;Vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål…&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p459 ft0"&gt;Vi har en växande kunskap om fostertidens, barndomens och ungdomsårens betydelse för hälsan både bland unga, men framförallt senare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft0"&gt;i livet. Barn- och ungdomsåren innebär en hög sårbarhet. Det är därför viktigt hur uppväxtv illkoren i psykologiska och socioekonomiska termer formar sig. Det faktum att så många unga familjer tvekar eller väntar med att föda barn kan vara ett tecken på att de är osäkra på om de kan skapa tillräckligt bra villkor för sina barn. Dessutom har utvecklingen på bostadsmarknaden medfört att den nära uppväxtm iljön i bostadsområdet ser allt mera olika ut för barn med olika familjebakgrund. Medan man på arbetsmarknaden har gjort vissa försök att skapa mekanismer som skall göra det möjligt för personer med nedsatt hälsa att få ett arbete som de orkar med eller att få en annan försörjning, fungerar bostadsmarknaden närmast i motsatt riktning. De som mest behöver stöd i form av en resursstark social miljö i anslutning till bostaden har svårast att skaffa sig den. Denna utveckling ställer allt större krav på samhällets förmåga att med hjälp av bl.a. skola och barnomsorg söka kompensera brister i uppväxtm iljön så att barn ges lika möjligheter i livets början.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;3.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Internationalisering och konsumtionsmönster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft0"&gt;Det växande flödet över gränserna av varor, information och kulturella mönster påverkar våra konsumtionsmönster i en mängd avseenden, varav somliga har betydelse för hälsan. En globaliserad marknadsföring av snabbmat, läskedrycker, tobak och alkohol spelar en växande roll för människors levnadsvanor. Det gäller också olika skönhetsideal som påverkar människors kroppsuppfattning m.m. Traditionella svenska mönster med mycket animaliskt fett i kosten och ett dryckesmönster när det gäller alkohol dominerat av starksprit ger vika för andra inriktningar, bl.a. under inflytande av kontinentala mönster. Ur hälsopolitisk synvinkel är mönstret komplext. Å ena sidan ökar tillgången till ett bredare utbud av bl.a. matvaror som är positiva för hälsoutvecklingen. Å andra sidan kan den allt kraftfullare marknadsföringen ge mindre positiva effekter. Dessutom kan den ökade handeln och resandet göra det svårare men också allt viktigare att upprätthålla restriktioner inom exempelvis alkoholområdet. För hälsopolitiken ligger utmaningen i att öka människors möjligheter att ta till vara det utrymme som skapas för ett sundare konsumtionsmönster, samtidigt som det svenska samhället måste kunna gripa in när man finner att riskerna för barn, ungdom och andra sårbara grupper blir för stora.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td197"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;Vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål…&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td145"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;105&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td205"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td151"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p463 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Mål, indikatorer, måttenheter, tidsperspektiv och målstruktur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft0"&gt;I nästa avsnitt (3.5) redovisar vi vår vision av ett hälsovänligt samhälle och konkretiserar visionen inom ramen för åtta övergripande strategier och 19 mål med fokus på de förhållanden som är viktigast för att nå en bättre och mer jämlik hälsa. Till målen är kopplade indikatorer och måttenheter för mätning. Indikatorerna syftar till att fånga väsentliga förhållanden som gäller de risk- och friskfaktorer som anges i målen, men är inte i sig själva några riskresp. friskfaktorer. I detta avsnitt redogör vi för dessa indikatorer och måttenheter samt för målens tidsperspektiv och struktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;3.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;En nationell strategi med operationella mål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft0"&gt;Hälsopolitiska mål kan anges på olika sätt. Som framgår av kapitel 1 har vi bestämt oss för att i första hand fokusera på bestämningsfaktorer för hälsa och att ange mål för bestämningsfaktorer. Vidare redovisar vi ett färre antal mål som gäller vissa sjukdomar och skador samt målgr upper. I sakkapitlen &lt;NOBR&gt;4–11&lt;/NOBR&gt; anges målen som allmänna mål utan referens till indikatorer, mätmetoder eller tidsdimension. Vi redovisar mål i dessa kapitel i termer av att vissa förhållanden skall öka eller minska men preciserar inte exakt, förutom i några fall, under vilken tidsperiod det skall ske eller hur en förändring skall mätas. Vår avsikt när det gäller sakkapitlen är att i slutbetänkandet göra ytterligare prioriteringar och mot den bakgrunden redovisa tidssatta mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft0"&gt;När det gäller förslaget till nationell strategi för en bättre och jämlik hälsa, som redovisas i det här kapitlet, bedömer vi att det är angeläget att redan i detta betänkande vara mer exakta och att redovisa indikatorer och procentsatser för mätning av de mål som anges. I stort sett har vi också lyckats med denna inriktning. Avsikten är även i detta fall att göra ytterligare prioriteringar och preciseringar i slutbetänkandet. Vissa av indikatorerna bör då också omformuleras så att de anger att något positivt skall öka under en angiven period, istället för att som nu i flera fall fokusera på att något negativt skall minska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;3.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Tidsperspektiv till år 2010&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft0"&gt;Vilken tidpunkt som skall anges för uppnående av hälsopolitiska mål är inte självklar. Vi har kommit fram till att perioden fram till år 2010 är lämplig. Den är tillräckligt kort för att vara relevant i ett politiskt per-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;106 &lt;/SPAN&gt;Vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål…&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p465 ft0"&gt;spektiv och den är tillräckligt lång för att folkhälsopolitiska insatser skall kunna ha avsedd effekt. Genom att vi betonar bestämningsfaktorer för hälsa uppstår inte problemet med att invänta hälsoeffekter av åtgärder som tar lång tid. Perioden är vidare hälften så lång som den period som europaregionen av WHO tillämpar i sin nya hälsopolitiska strategi, Hälsa 21, och kan därmed utvärderas i halvtid jämfört med dessa mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft0"&gt;I redovisningen av de hälsopolitiska målen i nästa avsnitt återkommer vissa mål under flera strategiavsnitt beroende på att de bedöms vara viktiga inte bara för ett, utan för flera områden. I dessa fall är istället i allmänhet de indikatorer som används liksom procentsatserna annorlunda.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3137d1100x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td197"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;Vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål…&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td145"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;107&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td205"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td151"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p466 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Vision, strategier och mål för ett hälsovänligt samhälle&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft8"&gt;Vision för ett hälsovänligt samhälle:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft3"&gt;Ett hälsovänligt samhälle ger alla människor likvärdiga möjligheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft3"&gt;att påverka de egna och gemensamma orsakerna till och kons ekvenserna av sjukdom och ohälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft3"&gt;I ett sådant samhälle har alla människor möjligheter att handskas med livets utmaningar och ta ett eget ansvar för den hälsa som kan påverkas av individen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft3"&gt;Faktorer i den omgivande miljön som skapar fysisk och psykisk ohälsa, såsom ojämlika levnadsförhållanden och osunda miljöer, har undanröjts i betydande grad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft8"&gt;Övergripande strategier för ett hälsovänligt samhälle:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Stärk den sociala gemenskapen och solidariteten i samhället.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Öka möjligheterna till integration på arbetsmarknaden – och minska utslagningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Öka människors inflytande och trygghet i arbetslivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Öka barnfamiljernas ekonomiska och tidsmässiga utrymme.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Ge barn och ungdomar likvärdiga förutsättningar i livet genom att minska segregationen och genom kompensatoriska åtgärder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Ge äldre och personer som är långvarigt sjuka eller funktionshindrade möjligheter att forma sina liv efter behov.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft3"&gt;7. Skapa miljöer för en hållbar hälsout veckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft3"&gt;8. Öka solidariteten med dem som är sårbara för livsstilsrisker.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;108 &lt;/SPAN&gt;Vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål…&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;3.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Vår vision för ett hälsovänligt samhälle&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft2"&gt;Samhällsutvecklingen och de vetenskapliga framstegen går fort och det är inte särskilt meningsfullt att försöka göra några preciserade prognoser över den hälsoutveckling som våra hälsopolitiska mål skall försöka påverka. Vi har i stället i avsnitt 3.3. försökt peka på några förändringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft0"&gt;i samhället som skapar nya förutsättningar både för människors hälsa samt för individers och institutioners möjligheter att påverka den. Mot dessa ibland löftesrika men ofta något hotfulla bilder vill vi ställa vår vision av ett hälsovänligt samhälle och strategier samt hälsopolitiska mål för de förändringar som vi anser krävs för att människor skall kunna påverka de egna och de gemensamma förutsättningarna att undvika sjukdom, handikapp och en för tidig död.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;Vår vision av ett hälsovänligt samhälle är att detta bör ge alla människor samma förutsättningar att påverka de egna och gemensamma orsakerna till sjukdom och ohälsa liksom konsekvenserna av detta. Denna betoning av lika förutsättningar att påverka orsaker och konsekvenser överensstämmer med den etiska grund som vi har redogjort för i avsnitt 2.1. Vidare anser vi att människor skall kunna ta ett eget ansvar för den hälsa som kan påverkas av individen. Till visionen hör också att man har kommit långt i arbetet med att undanröja de ojämlika levnadsförhållanden och osunda miljöer som skapar fysisk och psykisk ohälsa. Mer specifikt konkretiserar vi i den följande texten visionen i samband med redovisning av åtta övergripande strategier och 19 hälsopolitiska mål. Fokus ligger på de förhållanden som är viktigast för att nå en bättre och mer jämlik hälsa. De åtta övergripande strategierna anges i rubrikerna till de följande avsnitten i kapitlet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3137d1102x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td197"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;Vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål…&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td145"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;109&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td205"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td151"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p479 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;3.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Strategi 1 – Stärk den sociala gemenskapen och solidariteten i samhället&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft8"&gt;Mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft0"&gt;De viktigaste kriterierna för att solidariteten i samhället faktiskt fungerar är att människor som inte klarar sig på arbetsmarknaden inte också drabbas av fattigdom, att inkomstklyftorna hålls på en måttlig nivå och att ingen stöts ut från välfärdssamhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Ökade inkomstklyftor bör motverkas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Minskad relativ fattigdom&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Långvarigt socialbidragstagande och hemlöshet måste brytas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Minskad politisk marginalisering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Minskad frekvens av självmord&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft0"&gt;Den första komponenten i strategin handlar om att stärka den sociala gemenskapen och solidariteten i samhället. Det svenska samhället har varit ovanligt framgångsrikt när det gäller att skapa och under många decennier upprätthålla bra förutsättningar för ett välstånd och en god hälsoutveckling. Redan för 100 år sedan var barnadödligheten i landet lägre än barnadödligheten i andra europeiska länder, fastän Sverige vid den tidpunkten fortfarande var en relativt fattig nation i Europa. Folkskola för alla från mitten av &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; var en viktig förutsättning. Andra förutsättningar under senare delen av &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; var allmänna förbättringar av levnadsvillkoren i form av bättre föda, bättre bostäder, förbättrad hygien, bättre barnavård och bättre sanitära system i städer &lt;SPAN class="ft44"&gt;- &lt;/SPAN&gt;na.&lt;SPAN class="ft44"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Senare blev folkrörelsernas insatser viktiga. Trots periodvisa problem i den ekonomiska utvecklingen upprätthåller Sverige sitt försprång i världen vad gäller dödlighetsutvecklingen. Samtidigt sker det förändringar både på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden som ställer oss inför nya utmaningar. Upplösning av det gamla industrisamhällets sociala strukturer, kvardröjande hög arbetslöshet och utslagning från arbetslivet, individualisering och segregation tenderar att ’tära’ på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Bengtsson T, Ohlsson R. Sveriges befolkning myter och verklighet. I: &lt;SPAN class="ft45"&gt;Äventyret Sverige. En ekonomisk och social historia&lt;/SPAN&gt;. Bra Böcker. Uppsala 1993.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3137d1103x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;110 &lt;/SPAN&gt;Vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål… &lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft0"&gt;det sociala kapitalet, vilket ställer krav på delvis nya lösningar för att försvara de gjorda sociala investeringarna. Samtidigt ökar vårt vetenskapliga kunnande och höjs kraven – med all rätt – på vad samhällets gemensamma institutioner skall kunna åstadkomma, inte minst på hälsoområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft0"&gt;Samhället måste därför hitta former för att å ena sidan upprätthålla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft0"&gt;de etiska kraven på rättvisa som vi diskuterade i kapitel 2 samtidigt som människor måste ges både faktiska institutionella förutsättningar för men också tillit och förmåga till att påverka de förhållanden som är viktiga för deras hälsa. Det gäller naturligtvis förhållanden både inom arbetslivet, familj, lokalsamhälle och konsumtion men för det sociala kapitalet och solidariteten är välfärdspolitiken grundläggande. Problemet är inte nytt och inte speciellt svenskt . &lt;SPAN class="ft44"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;I många länder pågår en reformering av välfärdspolitiken och i synnerhet av hälso- och sjukvårdspolitiken. I demokratiska samhällen handlar det i hög grad om att under de förändrade förutsättningarna justera de gemensamma sociala systemens sätt att fungera så att de förmår att upprätthålla en sådan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft0"&gt;balans mellan effektivitet och rättvisa att de kan bevara sitt breda politiska stöd. Man måste möta ökade krav på valfrihet och effektivitet på ett sätt som inte urholkar kraven på att alla medborgare behandlas med lika omtanke och respekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft0"&gt;Sverige har i motsats till många andra länder sökt lösa detta problem genom att skapa en välfärdspolitik som inte delar upp befolkningen i en majoritet som betalar skatt och en minoritet som ständigt måste ifrågasättas om de är berättigade till bidrag. Istället har institutioner skapats där i princip hela befolkningen är såväl betalande som mottagande av både transfereringar och tjänster och där man samtidigt söker skapa en anpassning till människors allt mer individualiserade önskemål och behov genom ökad valfrihet och effektivitet i serviceutbudet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft0"&gt;Vi anser att denna modell fortfarande ger bättre förutsättningar att återskapa det sociala kapitalet än någon annan känd modell. Denna modell har paradoxalt nog också visat sig vara mer effektiv än selektiva modeller när det gäller att minska förekomsten av fattigdom och att utjämna stora inkomstklyftor &lt;SPAN class="ft44"&gt;19&lt;/SPAN&gt;, vilket i sin tur sannolikt har haft positiva hälsoeffekter. Men det handlar om en hårfin balans. Om människor främst kan påverka systemet genom valmöjligheter på en marknad återskapar det endast tillit till att kunna påverka det om det är en ”jämlik”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Rothstein B. &lt;/SPAN&gt;Vad bör staten göra? &lt;SPAN class="ft10"&gt;a.a.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Korpi W, Palme J, The Paradox of Redistribution and Strategies of Equality: Welfare State Institutions, Inequality, and Poverty in the Western Countries. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;American Sociological Review &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1998;63:661–687.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td197"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;Vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål…&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td145"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;111&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td205"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td151"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p255 ft0"&gt;marknad i betydelsen att människor faktiskt kan träffa välinformerade val. Sjukvård och socialtjänst är ingen jämlik marknad, därför att dessa verksamheter handhas av personer med tung professionell kompetens och valen görs i situationer då individen är sårbar till följd av sjukdom och utsatthet. Därför bör styrningen ske med demokratiska institutioners hjälp. Att konkurrensutsätta den offentliga produktionen genom att ge möjligheter att producera efterfrågade tjänster även inom ramen för nya förvaltningsformer eller ägandeförhållanden har visat sig kunna påverka både valfrihet, effektivitet och kvalitet. Dessa verksamheter utgör i sig inte något problem vad gäller upprätthållandet av den nuvarande solidariska finansieringen av verksamheterna. Utländska erfarenheter tyder dock på att det finns risk för ett undergrävande på sikt av den solidariska finansieringen och därmed både rättvisekravet och den välfärdspolitiska modellen i stort om privata finansieringslösningar växer i omfattning och kombineras med vinstdrivande företag på producentsidan. I en sådan situation kan det antas att stödet för den solidariska finansieringen sviktar.&lt;SPAN class="ft44"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Den gemensamma finansieringen kan å andra sidan även undergrävas inom ramen för en offentlig verksamhet om denna har dålig kvalitet eller fungerar otillfredsställande på andra sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft0"&gt;Detta betyder att även om starka välfärdsinstitutioner är viktiga, innebär den nödvändiga reformeringen av dem att man måste skapa en jordmån för det sociala kapitalet även i andra former. Organisationslivet i Sverige präglas å ena sidan av att strukturer som byggde på en stark kollektiv identitet i det gamla brukssamhället kämpar i uppförsbacke, samtidigt som människor å andra sidan engagerar sig i samhällsfrågor om miljö, mänskliga rättigheter, hjälp till fattiga länder, feminism m.m. – och hälsa. Det är ett uttryck för den mera individualiserade kulturella identiteten som vi diskuterade ovan (se 2.2.1). I dessa former skapas också mycket delaktighet och solidaritet, och en politik för att främja en god hälsa handlar därför också om att skapa goda förutsättningar för människor att ta till vara detta engagemang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Dahlgren G. &lt;SPAN class="ft45"&gt;Framtidens sjukvårdsmarknader. &lt;/SPAN&gt;Stockholm. Natur och Kultur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft10"&gt;1994.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3137d1105x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;112 &lt;/SPAN&gt;Vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål…&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p491 ft8"&gt;Mål, indikatorer och mått&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;Mål 1: &lt;/SPAN&gt;Ökade inkomstklyftor bör motverkas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft0"&gt;Indikatorer och mått: Inkomstfördelningen mätt som &lt;NOBR&gt;Gini-koefficient&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft44"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;av disponibla ekvivalensjusterade hushållsinkomster var ca 0,25 år 1998 och bör inte överstiga detta tal. Källa för senaste mätvärde: Finansdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;Mål 2: &lt;/SPAN&gt;Minskad relativ fattigdom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft0"&gt;Indikatorer och mått: Andelen fattiga enligt EU:s norm, dvs. andelen personer som lever i hushåll vars ekvivalensjusterade disponibla inkomst efter skatt och transfereringar understiger 50 procent av medianinkomsten, bör minska till under 4 procent bland personer med och utan arbete. Andelen hushåll i befolkningen med en ekonomisk standard under EU:s norm var 4,8 procent år 1998. Källa för senaste mätvärde:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft0"&gt;Finansdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft0"&gt;År 1996 hade 723 000 personer, dvs. 8,9 procent av befolkningen, en inkomst under socialbidragsnormen rensat för ”ej fattiga” med låga inkomster. Denna andel bör minska med ca 20 procentenheter till 7 procent av befolkningen. Källa för senaste mätvärde: Socialstyrelsens försörjningsprojekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft73"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Gini-koefficienten&lt;/NOBR&gt; är enligt Finansdepartementets definition (prop. 1997/98:1, bilaga 7, s. 7) ”det vanligaste statistiska måttet på ojämnheten i inkomstfördelningen som antar värdet 0 när inkomsterna är lika för alla och värdet 1 vid maximal ojämnhet, dvs. när en person får alla inkomster. Koefficienten är mest känslig för vad som händer i mitten av fördelningen. Den kan sägas visa hur stor inkomstskillnad det är mellan två slumpmässigt utvalda individer/hushåll i genomsnitt räknat i förhållande till medelinkomsten. Om &lt;NOBR&gt;Gini-koefficienten&lt;/NOBR&gt; är 0,250 och medelinkomsten för alla är 90 000 kronor skall man vänta sig att skillnaden är 2*0,250 eller 50 procent av medelinkomsten, dvs. 45 000 kronor.” I underlagsrapport 2 om ekonomisk försörjning och hälsa anges att en nyligen publicerad studie har jämfört stadsdelar i USA:s storstäder vad gäller bl.a. variationen i inkomstfördelning. Denna variation mätt som &lt;NOBR&gt;Gini-koefficient&lt;/NOBR&gt; var stor och sträckte sig från 0.35 (kan jämföras med dagens Finland) och 0,55 (jämförbart med dagens Ryssland). I Sverige som helhet motsvarar inkomstfördelningen en &lt;NOBR&gt;Gini-koefficient&lt;/NOBR&gt; som är mycket lägre (ca 0,25) och även om det kan finnas variationer mellan storstadsområden återfinns motsvarande kontraster knappast i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td206"&gt;&lt;SPAN class="p324 ft5"&gt;Vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål…&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td145"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;113&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr8 td207"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr14 td208"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;Mål 3: &lt;/SPAN&gt;Långvarigt socialbidragstagande och hemlöshet måste brytas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td145"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td208"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;Indikatorer och mått: Antalet personer med långvarigt socialbidrags-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td145"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td135"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;beroende &lt;NOBR&gt;(10–12&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td206"&gt;&lt;SPAN class="p324 ft0"&gt;månader under ett år) var 215 000 år 1997, dvs.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;2,4 procent&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;SPAN class="p142 ft0"&gt;av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td209"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;befolkningen. Denna andel&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td210"&gt;&lt;SPAN class="p288 ft0"&gt;bör&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;SPAN class="p499 ft0"&gt;minska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft0"&gt;till&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td211"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft0"&gt;under&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td208"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;1 procent. Källa för senaste mätvärde: Socialstyrelsens försörjnings-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;projekt.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td209"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td210"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td211"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td208"&gt;&lt;SPAN class="p500 ft0"&gt;Andelen hemlösa (saknar fast bostad eller institutionsplats) var 8 400&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td212"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;år 1999, dvs. 0,09 procent. Andelen hemlösa bör minska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;till&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td211"&gt;&lt;SPAN class="p501 ft0"&gt;under&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td212"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;0,05 procent. Källa för senaste mätvärde: Socialstyrelsen.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td211"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td213"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;Mål 4: &lt;/SPAN&gt;Minskad politisk marginalisering&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td210"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td79"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td211"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td145"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td208"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;Indikatorer och mått: Andelen som röstar i allmänna val bör i ett första&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td145"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td208"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;steg inför nästa allmänna val öka med 5 procentenheter i valdistrikt där&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td208"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;mindre än 60 procent av de röstberättigade röstade under det senaste&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td208"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;allmänna valet. Valdeltagandet bland röstberättigade utländska med-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td96"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;borgare bör under samma period öka med 10 procentenheter. &lt;SPAN class="ft44"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td211"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td213"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;Mål 5: &lt;/SPAN&gt;Minskad frekvens av självmord&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td210"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td79"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td211"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td145"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td208"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;Indikatorer och mått: Antalet självmord var 21,1 per 100 000 invånare i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td145"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td208"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;genomsnitt under perioden &lt;NOBR&gt;1990–96.&lt;/NOBR&gt; Antalet självmord i befolkningen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;bör minska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td61"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td209"&gt;&lt;SPAN class="p443 ft0"&gt;25 procent under perioden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td210"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;fram&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;SPAN class="p499 ft0"&gt;till år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td146"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft0"&gt;2010. En&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p502 ft0"&gt;minskning är särskilt angelägen bland unga människor. Källa för senaste mätvärde: Centrum för suicidforskning och prevention, 1999.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td214"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Valdeltagandet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td116"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;för befolkningen i sin helhet har minskat från 90 procent&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td214"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;år 1976 till drygt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td116"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft10"&gt;81 procent år 1998. Valdeltagandet bland röstberättigade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p503 ft10"&gt;utländska medborgare har under samma period minskat från 60 procent till 35 procent. Källa: Kulturdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3137d1107x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;114 &lt;/SPAN&gt;Vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål…&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p504 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;3.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Strategi 2 – Öka möjligheterna till integration på arbetsmarknaden – och minska utslagningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft8"&gt;Mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Ökad sysselsättning och minskad långtidsarbetslöshet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Goda möjligheter till fortbildning, omskolning och vuxenutbildning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft0"&gt;Vår andra strategiska inriktning är att minska utslagningen från arbetsmarknaden. Mycket av det arbete med vård och omsorg som förut gjordes i hemmen, och av frivilliga krafter inom kyrka och folkrörelser, utförs nu i form av lönearbete. Detta har varit avgörande för kvinnors jämställdhet i samhället. I Sverige finns också, trots en minskning nyligen, en exceptionellt hög sysselsättningsnivå bland män och kvinnor, unga och äldre, friska och sjuka (se avsnitt 4.3). Det är en utveckling som vi har gemensam med bl.a. Nordamerika och Japan, medan många länder i EU sedan länge har haft en relativt sett lägre sysselsättning bland kvinnor, äldre och personer med funktionshinder. Det stora åtagande som välfärdspolitiken i Sverige har haft, har dessutom medfört ett behov av en bred skattebas, dvs. att upprätthålla en hög sysselsättning. Människors anknytning till arbetsmarknaden har därmed blivit viktig såväl för individens egen identitet, självrespekt och hälsa som för den ekonomiska och sociala utvecklingen av samhället i stort. Välfärdspolitikens legitimitet är dessutom beroende av att de som inte kan arbeta och bidra till det gemensamma upplevs ha ”laga förfall”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft0"&gt;Utvecklingen i Sverige under senare år har precis som i många andra industriländer inneburit en sjunkande efterfrågan på korttidsutbildad arbetskraft och att inte minst de psykiska och sociala kraven i arbetslivet har ökat. Dessutom har situationen medfört en ökad konkurrens om arbetstillfällena. Även om det under lång tid har gått att möta dessa förändringar med en ökad efterfrågan på arbetskraft inom vård och omsorg och genom en aktiv arbetsmarknadspolitik, har dessa instrument inte kunnat användas i samma utsträckning som tidigare. De har dessutom varit otillräckliga för att möta &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; strukturförändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft2"&gt;I och med att möjligheterna att få ett arbete resp. att behålla ett arbete i dag i ökande grad handlar om samspelet mellan förändrade krav på arbetsmarknaden och människors utbildningsmässiga och hälsomässiga&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td197"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;Vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål…&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td145"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;115&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td205"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td151"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p510 ft2"&gt;förutsättningar, är de nödvändiga åtgärderna inte bara en fråga om arbetsmarknadspolitik utan i hög grad också om utbildning – och hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft0"&gt;I ett långt tidsperspektiv är ungdomarnas utbildning ytterst väsentlig. Att allt fler ungdomar går ut grundskolan utan godkända betyg i viktiga basämnen och att ungdomar också i ökande grad lämnar gymnasiet i förtid är oroväckande. Att minska denna negativa trend är helt nödvändig, bl.a. från hälsosynpunkt. För personer som har arbete men där efterfrågeförhållandena är långsiktigt ogynnsamma är vidareutbildning och i vissa fall vuxenutbildning angeläget. För personer som inte har utbildning, kan vuxenutbildning behövas. Genom vidareutbildning och vuxenutbildning förbättras förutsättningarna hos de personer som har en utsatt situation på arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft0"&gt;För att behålla eller få ett arbete kan också yrkes- och arbetslivsrehabilitering vara ett viktigt alternativ i vissa fall (se avsnitt 4.2). Det gäller också lönebidrag. Sedan länge finns olika typer av lönebidragsanställningar och anställningar inom Samhall för personer som har särskilda svårigheter att få ett arbete på grund av funktionsnedsättningar. Dessa möjligheter behöver utvidgas av solidaritets- och hälsoskäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft0"&gt;Andra alternativ som kan innebära möjligheter till sysselsättning för olika grupper med svårigheter på arbetsmarknaden är viktiga från hälsosynpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft0"&gt;Personer med invandrarbakgrund har i vissa fall särskilda problem på arbetsmarknaden (se avsnitten 4.2, 4.3 och 11.3). Deras situation bör uppmärksammas särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Mål, indikatorer och mått&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;Mål 6: &lt;/SPAN&gt;Ökad sysselsättning och minskad långtidsarbetslöshet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft0"&gt;Indikatorer och mått: Sysselsättningen inkl. deltidsarbetande och personer i arbetsmarknadspolitiska program var 78 procent år 1999 i åldersgruppen &lt;NOBR&gt;25–64&lt;/NOBR&gt; år och bör under perioden öka för denna åldersgrupp till minst 85 procent. Långtidsarbetslösheten bör reduceras från 1,4 procent av arbetskraften år 1999 till under 0,5 procent. De angivna procentandelarna skall gälla alla etniska grupper i Sverige. Källa för senaste mätvärde: SCB:s arbetskraftsundersökningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3137d1109x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;116 &lt;/SPAN&gt;Vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål…&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p200 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;Mål 7: &lt;/SPAN&gt;Goda möjligheter till fortbildning, omskolning och vuxenutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft0"&gt;Indikatorer och mått: 40 procent av arbetskraften över 25 år bör årligen ha tillgång till utbildning inom företagens eller samhällets ram om minst fem arbetsdagar. År 1996 var andelen 26 procent. Källa för senaste mätvärde: SCB:s arbetsmiljöundersökningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft0"&gt;36 procent år 1996 av arbetssökande personer med lå ngvarigt socialbidrag &lt;NOBR&gt;(10–12&lt;/NOBR&gt; månader under ett år) har grundskola som högsta utbildningsnivå. Personer i denna situation bör ges adekvat utbildning för att förbättra sina möjligheter att bli självförsörjande. Källa för senaste mätvärde: Socialstyrelsens försörjningsprojekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;3.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Strategi 3 – Öka människors inflytande och trygghet i arbetslivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft8"&gt;Mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Psykiska och ergonomiska arbetskrav anpassas till individens förutsättningar. Ökade möjligheter ges att påverka arbetsvillkoren och att utveckla ny kompetens. Oberoende av anställningsform bör alla ha likvärdiga anställningsförhållanden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft2"&gt;Den tredje strategiska inriktningen är att öka människors inflytande i arbetslivet. Vi har en omfattande kunskap om att människors möjligheter att påverka sin arbetssituation spelar en stor roll för deras hälsa. Dessa möjligheter är viktiga därför att bristande inflytande och maktlöshet är en riskfaktor i sig, men också därför att negativa hälsoeffekter av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft0"&gt;psykosociala och fysiska krav kan minska eller neutraliseras om människor ges goda möjligheter att påverka hur de skall kunna leva upp till kraven. Inflytande är alltså en skyddsfaktor i relation till många olika riskfaktorer. Rörelsefrihet och kontroll även inom andra av livets sfärer, som t.ex. ekonomi, boende och familj, är viktiga för att människor skall kunna bemästra livets förändringar och svårigheter. Dessa områden av frihet och kontroll är dock mindre studerade än de som avser arbetslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft0"&gt;Den redovisade insikten när det gäller arbetslivet får allt större hälsopolitisk betydelse i takt med att kraven och rörligheten i arbetslivet ökar. Inom såväl industrisektorn som inom service och vård ökar arbetskraven både kvantitativt och kvalitativt för en liten kärna av fast anställd personal. Samtidigt arbetar en växande grupp av personer i både&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td197"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;Vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål…&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td145"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;117&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td205"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td151"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p231 ft0"&gt;hög- och lågkvalificerade yrken i tillfälliga anställningar, som vikarier, i projekt- och behovsanställningar och med konsultinsatser. Inom industrin sker en allt snabbare och mer precis anpassning till efterfrågeförändringar på den globala marknaden, samtidigt som det inom vård, omsorg och skola sker en allt snävare anpassning till växlingar i den offentliga ekonomin. Detta ökar förändringstrycket på hela arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;Många av dessa förändringar – bl.a. de ökande möjligheterna till utbildning och utveckling i arbetet – är positiva även ur ett hälsoperspektiv, men inom många områden kan de potentiellt positiva hälsoeffekterna av förändringarna antas nås bara om de matchas av lämpliga skyddsfaktorer. Två förhållanden bedöms vara särskilt viktiga för utvecklingen: Det ena är, som redan har nämnts, att ge människor (individuellt och kollektivt) möjligheter att kunna påverka hur de skall leva upp till kraven i arbetslivet. I detta ingår att arbetstagarna skall ges förbättrade kontrollmöjligheter när det gäller bl.a. arbetstempo, arbetstid, inflytande och stress. Ett hälsofrämjande arbete på arbetsplatserna innebär vidare mer allmänt att arbetsförhållandena skall anpassas till människors förutsättningar och behov. Det andra förhållandet handlar om att de krav som ställs på människors allt större rörlighet mellan arbetsplatser, arbetsuppgifter och regioner bör motsvaras av strukturer som skapar en sådan trygghet att de enskilda personerna vågar ta chansen att flytta etc. Det är t.ex. särskilt viktigt att socialförsäkringarna inte är knutna till yrken och arbetsgivare samt att samhället tillhandahåller omställningsstöd till utbildning, flyttning etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;Mål, indikatorer och mått&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Mål 8: &lt;/SPAN&gt;Psykiska och ergonomiska arbetskrav anpassas till individens förutsättningar. Ökade möjligheter ges att påverka arbetsvillkoren och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft3"&gt;att utveckla ny kompetens. Oberoende av anställningsform bör alla ha likvärdiga anställningsförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft0"&gt;Indikatorer och mått: Andelen som är med och beslutar om det egna&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td215"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft12"&gt;arbetets upplä ggning bör öka från 73 procent år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td216"&gt;&lt;SPAN class="p324 ft0"&gt;1997 till 90 procent och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td215"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;andelen som får lära sig nytt och utvecklas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td216"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;i arbetet bör öka från&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft0"&gt;53 procent år 1997 till 75 procent. Andelen som dagligen lyfter tungt (över 15 kilo) bör minska från 25 procent år 1997 till 15 procent. Källa för senaste mätvärde: SCB:s Arbetsmiljöundersökningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3137d1111x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;118 &lt;/SPAN&gt;Vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål…&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p519 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;3.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Strategi 4 – Öka barnfamiljernas ekonomiska och tidsmässiga utrymme&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft8"&gt;Mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft3"&gt;2. Minskad relativ fattigdom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Psykiska och ergonomiska arbetskrav anpassas till individens förutsättningar. Ökade möjligheter ges att påverka arbetsvillkoren och att utveckla ny kompetens. Oberoende av anställningsform bör alla ha likvärdiga anställningsförhållanden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft0"&gt;Vår hälsa formas av de ackumulerade risk- och skyddsfaktorer som vi är utsatta för under livets gång, men under vissa perioder av livet är människor mera sårbara än under andra perioder. Under sådana perioder är det särskilt viktigt vilka risk- och friskfaktorer man utsätts för. Vad vi utsätts för under fostertiden, barndomen och tonåren får exempelvis stor betydelse för vår hälsa längre fram i livet, också på så sätt att det kan öka eller minska motståndskraften mot svårigheter vid senare tidpunkter. Det tillhör vårt samhälles grundläggande etiska utgångspunkter att alla barn skall ges så goda förutsättningar för sin start i livet som möjligt oavsett föräldrarnas förutsättningar att på egen hand tillhandahålla dessa. Barnens villkor har därför alltid varit högt prioriterade i hälsopolitiken. Denna prioritering har varit mycket framgångsrik, men även här sker för närvarande förändringar som kräver en skärpt uppmärksamhet för att vi skall kunna få en fortsatt nytta av de satsningar som har gjorts på en hög personalkompetens inom t.ex. mödra- och barnhälsovård, barnomsorg och skola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft0"&gt;Det har alltid funnits barn som föds in i familjer där föräldrarna är sjuka eller har svårigheter att klara sig på arbetsmarknaden och att försörja sig. I Sverige har vi internationellt sett ett mycket lågt antal ensamstående unga mödrar, men vi har en hög äktenskaplig rörlighet som skapar utsatta situationer för många barn, i varje fall periodvis. Tendenserna till marginalisering, dvs. att ett ökat antal hushåll har svårigheter på arbetsmarknaden, samtidigt som de inte lyckas kvalificera sig i det generella socialförsäkringssystemet, och ofta dessutom har dålig tillgång till stöd genom familj och släkt, medför att antalet barn som växer upp under utsatta omständigheter ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft0"&gt;Utländska och svenska studier visar (se avsnitt 4.3) att permanent låga inkomster och inkomstförsämringar är riskfaktorer genom den ekonomiska stress och i vissa fall skam som det innebär att inte ha&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td197"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;Vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål…&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td145"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;119&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td205"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td151"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p522 ft0"&gt;samma möjligheter som andra i samhället, att behöva oroa sig för att ekonomin inte skall gå ihop etc. Det är effekter som drabbar både föräldrar och deras barn. Vidare vet vi att ekonomisk stress och arbetslöshet i hög grad interagerar, att tobaksrökning är relaterat till ekonomisk stress och arbetslöshet och att det därtill finns ett allt tydligare samband mellan låg inkomst och högt fettinnehåll i kosten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft0"&gt;Det är därför allvarligt att just barnfamiljerna är den grupp som fått offra mest i ekonomisk standard under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; och att ca 40 procent av hushållen med långvarigt socialbidragsberoende numera är barnhushåll (SOU 1999:46 och Socialstyrelsens försörjningsprojekt). Det är inget hälsovänligt samhälle där många barnfamiljer pressas i termer av arbetslöshet och ekonomisk stress medan andra pressas i termer av stress på arbetet och brist på tid att vara med barnen. Sjunkande födelsetal och ökande psykiska symtom hos barn och unga vuxna är tillräckliga varningssignaler. Familjepolitik inkl. barnomsorg, skattepolitik, bostadspolitik, och arbetslivsreformer bör därför prioritera barnfamiljernas situation både vad gäller ekonomi och tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Mål, indikatorer och mått&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;Mål 2: &lt;/SPAN&gt;Minskad relativ fattigdom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft0"&gt;Indikatorer och mått: Antalet barnhushåll (ej personer) med långvarigt socialbidragsberoende &lt;NOBR&gt;(10–12&lt;/NOBR&gt; månader under ett år) var 39 000 år 1997, motsvarande 39 procent av hushållen med långvarigt socialbidragsberoende. Antalet hushåll med barn som har långvarigt socialbidragstagande bör halveras. Källa för senaste mätvärde: Socialstyrelsens försörjningsprojekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;Mål 8: &lt;/SPAN&gt;Psykiska och ergonomiska arbetskrav anpassas till individens förutsättningar. Ökade möjligheter ges att påverka arbetsvillkoren och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft3"&gt;att utveckla ny kompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft0"&gt;Indikatorer och mått: Ökade möjligheter skall ges till föräldrar med småbarn till flexibel och reducerad arbetstid. Andelen småbarnsföräldrar med övertid är 42 procent för män och 33 procent för kvinnor. Andelen bör minska till under 20 procent för båda könen. Andelen småbarnsföräldrar med flexibel arbetstid är 60 procent för män och 51 procent för kvinnor. Andelen bör öka till 75 procent. Källa för senaste mätvärde: SCB:s Arbetskraftsundersökningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3137d1113x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;120 &lt;/SPAN&gt;Vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål…&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p526 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;3.5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Strategi 5 – Ge barn och ungdomar likvärdiga förutsättningar i livet genom att minska segregationen och genom kompensatoriska åtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft8"&gt;Mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Minskad ekonomisk och etnisk boendesegregation och ökade generella kompensatoriska åtgärder för barn och ungdomar i utsatta områden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Alla barn bör ges rätt till utbildning t.o.m. gymnasienivån som anpassas efter deras behov.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft0"&gt;Det har alltid funnits en bostadssegregation i Sverige, dvs. att hushåll med olika ekonomiska förutsättningar har bott på olika håll, men segregationen håller på att ändra karaktär på så sätt att den inte enbart sker efter ålder, yrke och inkomst som tidigare, utan numera också efter etnicitet. Den omfattar inte bara kvarter och mindre stadsdelar utan i allt högre grad också stora stadsdelar och t.o.m. kommuner. Denna utveckling innebär en utmaning och ökar behovet av generella insatser i utsatta områden som kan kompensera för de brister i uppväxtv illkor som många barn har där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft0"&gt;En bakgrund till behovet av kompenserande insatser är att svenska och utländska studier talar för att exponering för ekonomiskt och socialt utsatta stadsdelsmiljöer är en riskfaktor vid sidan om individens egen ekonomiska situation (se avsnitt 4.3). En annan anledning är att hushåll i underprivilegierade områden har sämre tillgång till såväl informellt familje- och kamratstöd (se avsnitt 5.2) som formellt stöd via t.ex. mödra- och barnhälsovården, förskolan och skolan än vad mer privilegierade områden har. Ytterligare en indikator på de sociala svårigheterna i segregerade områden är att ofullständiga betyg från grundskolan resp. avhopp från gymnasiestudier är vanligare bland ungdomarna i dessa områden än i övriga områden. Riksdagen har beslutat att lokala utvecklingsavtal skall tas fram för de mest utsatta stadsdelarna i storstadsregionerna för att bryta den sociala, ekonomiska och etniska segregation som finns där. Vi vill från vår sida framhålla att oberoende av om de utsatta stadsmiljöerna finns i storstadsregioner eller i kommuner utanför dessa regioner är det helt avgörande för barnens uppväxt, hälsa och möjligheter i samhället att det görs satsningar i dessa områden med små resurser på bl.a. en bra primärvård inkl. mödra- och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td197"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;Vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål…&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td145"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td205"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td151"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p231 ft0"&gt;barnhälsovård, bra förskolor och skolor samt ett kraftfullt stöd till utveckling av föreningsliv och sociala nätverk som kan ge ett bra vuxenstöd till barnen. Sådana kompensatoriska mekanismer på institutionssidan tillsammans med ett stärkande av den sociala gemenskapen bedömer vi som en av de viktigaste åtgärderna just nu för att minska framtida klassklyftor i hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Mål, indikatorer och mått&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;Mål 9. &lt;/SPAN&gt;Minskad ekonomisk och etnisk boendesegregation och ökade generella kompensatoriska åtgärder för barn och ungdomar i utsatta områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft0"&gt;Indikatorer och mått: Andelen barn som växer upp i utsatta områden – dvs. områden där hushåll som tillhör den lägsta inkomstkvintilen räknat för landet som helhet är fyra gånger så vanliga som genomsnittligt för landet – bör minska till under 10 procent. Det angivna måttet refererar till förhållanden i Stockholms län där 19 procent av barn och ungdomar i åldern &lt;NOBR&gt;0–18&lt;/NOBR&gt; år b odde i utsatta områden enligt definitionen år 1998. Källa för senaste mätvärde: Folkhälsorapport 1999, Stoc kholms läns landsting.&lt;SPAN class="ft44"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft2"&gt;Resursfördelningen beträffande förskola, skola, primärvård inkl. barn- och mödrahälsovård, polis och fritidssektor bör överensstämma med indikatorer på behoven. En eller flera indikatorer behöver utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;10. &lt;/SPAN&gt;Alla barn bör ges rätt till utbildning t.o.m. gymnasienivån som anpassas efter deras behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft0"&gt;Indikatorer och mått: Inga barn skall lämna grundskolan eller gymnasieskolan med ofullständiga betyg. För närvarande saknar 20 procent av eleverna i grundskolan fullständigt avgångsbetyg. 10 procent blir inte behöriga till ett nationellt program i gymnasiet. I vissa kommuner gäller detta så mycket som 25 procent av eleverna. 50 &lt;NOBR&gt;000–100&lt;/NOBR&gt; 000 elever mår dåligt i skolan. De vantrivs, känner sig mobbade eller saknar studiemotivation. Källa för senaste mätvärde: Skolverkets rapport Läget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft0"&gt;i grundskolan 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;I de kommuner som Storstadskommittén kartlade bodde 36 procent av barnen/ungdomarna år 1994 i fattiga bostadsområden enligt den redovisade definitionen. Storstadskommitténs undersökning omfattade dock inte kommuner i storstadslänen med mer välbärgade invånare, varför procentsatsen är hög i kommitténs undersökning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3137d1115x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;122 &lt;/SPAN&gt;Vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål…&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p534 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;3.5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Strategi 6 – Ge äldre och personer som är långvarigt sjuka eller funktionshindrade likvärdiga möjligheter att forma sina liv efter behov&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft8"&gt;Mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Ökade möjligheter till social gemenskap och meningsfull sysselsättning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Alla äldre och långvarigt sjuka personer skall nås av ett aktivt uppsökande och hälsofrämjande arbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft0"&gt;En av de allra viktigaste slutsatserna av de etiska resonemangen i kapitel 2 var att det är jämlikhet i sjukdomars konsekvenser för människors frihet att styra sina livsvillkor som skall vara det avgörande kriteriet för vilka insatser som skall göras. Det betyder att rättvisa i hälsopolitiken inte bara handlar om risken att bli sjuk utan också om konsekvenserna för livsföringen av att man har blivit sjuk och fått sin funktionsförmåga nedsatt i olika avseenden. Hälsopolitikens ansvarsområde slutar inte då människor blivit sjuka i och med att många faktorer som är viktiga för att förebygga sjukdom också är viktiga för sjukdomars förlopp och deras konsekvenser för individen. I tabell 3.4 ovan såg vi att människors sociala position inte bara påverkar risken att bli sjuk utan även påverkar vilka sociala konsekvenser sjukdomar får för den enskilde, bl.a. på arbetsmarknaden. Sjukdomars sociala och ekonomiska konsekvenser i termer av sysselsättning, inkomster, utgifter, socialt nätverk etc. kan sedan spela en viktig roll för det fortsatta förloppet när det gäller sjukdom och ohälsa och därmed även förstärka de sociala mönstren i förekomsten av sjukligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft2"&gt;De sociala konsekvenserna av sjukdom och ohälsa som vi nu ser öka i samhället gäller en bred krets av människor med måttliga psykiska och psykosomatiska symtom, som på grund av framför allt de ökande kraven i arbetslivet har svårt att få eller upprätthålla ett arbete. Denna breda krets av människor och orsakerna till problemen bör enligt vår mening uppmärksammas i högre grad inom ramen för bl.a. arbetsmarknadspolitiken, utbildningspolitiken och inom socialförsäkringen. Konsekvenserna av sjukdom och ohälsa för sysselsättning och annan social aktivitet bör också uppmärksammas på kommunal nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft0"&gt;En annan grupp som är viktig att uppmärksamma när det gäller konsekvenser av sjukdom och ohälsa är äldre. Vi vet att äldres oberoende&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td197"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;Vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål…&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td145"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;123&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td205"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td151"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p255 ft0"&gt;och välbefinnande är starkt kopplat till deras hälsosituation. Intresset har mot den bakgrunden ökat under senare år för att via hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser öka antalet friska och självständiga år med god livskvalitet hos äldre. Forskningen visar entydigt att detta är möjligt och att särskilt fysisk aktivitet, bra matvanor, social gemenskap och att ha en uppgift är hörnpelare för en god hälsa. Ett aktivt uppsökande arbete bland äldre som diskuteras i avsnitt 11.3 är ett exempel på hur man genom stöd till äldre personer i deras miljö, och i ett tidigt skede av kroniska sjukdomar som drabbar äldre, kan påverka de äldres livskvalitet och hälsa. I avsnittet diskuteras också andra åtgärder med inriktning på äldres egenkontroll över sin situation och med avseende på mat, fysisk aktivitet och sociala villkor i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;Vi tänker oss ofta hälsopolitikens olika delar så att hälsofrämjande och primärpreventiva insatser i första hand ligger utanför hälso- och sjukvårdssektorns ram medan sekundär prevention samt behandlande och rehabiliterande åtgärder åligger hälso- och sjukvården. En sådan uppdelning missar emellertid det viktiga förhållandet att samma faktorer som har en primär preventiv effekt också spelar en stor roll för sjukdomsförlopp, funktionsförmåga och handikapp. Därmed får sjukvårdens utformning och finansiering liksom socialförsäkringen en viktig roll i folkhälsoarbetet inklusive möjligheterna att påverka de sociala ojämlikheterna i hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Mål, indikatorer och mått&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;Mål 11: &lt;/SPAN&gt;Ökade möjligheter till social gemenskap och meningsfull sysselsättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft0"&gt;Indikatorer och mått: Bland personer i åldern &lt;NOBR&gt;20–64&lt;/NOBR&gt; år som har långvarig sjukdom och nedsatt arbetsförmåga bör andelen sysselsatta öka från 53 procent år 1997 till 70 procent. Denna nivå motsvarar den som rådde år 1990. Källa för senaste mätvärde: SCB:s Unders ökningar av levnadsförhållanden (ULF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft0"&gt;Andelen äldre (över 64 år) och långvarigt sjuka med funktionsnedsättning som saknar en regelbunden (högst en gång per månad) kontakt med släkt eller en nära vän var år 1996/97 12 procent för lå ngvarigt sjuka och 13 procent för äldre. Dessa andelar bör minska. Källa för senaste mätvärde: SCB:s Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3137d1117x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;124 &lt;/SPAN&gt;Vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål…&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p270 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;Mål 12: &lt;/SPAN&gt;Alla äldre och långvarigt sjuka personer skall nås av ett aktivt uppsökande och hälsofrämjande arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft0"&gt;Indikatorer och mått: Andelen äldre resp. långvarigt sjuka som under ett år har haft hembesök eller annan kontakt i hälsofrämjande syfte av socialtjänsten eller hälso- och sjukvården bör öka. För denna indikator saknas för närvarande mätvärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;3.5.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Strategi 7 – Skapa miljöer för en hållbar hälsoutveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft8"&gt;Mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Ingen skall bli sjuk eller få symptom till följd av brister i inomhusmiljön&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Trafikskadorna skall minska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft0"&gt;Vår fysiska miljö är under ständig förändring. Många hälsorisker i bostäder, trafik och på våra arbetsplaster har undanröjts men nya tillkommer fortlöpande. Även om många av de kvantitativt sett viktigaste hälsoriskerna är relaterade till våra levnadsvanor och sociala villkor upplever människor att samhället har ett särskilt ansvar för att s kydda mot hälsorisker i den fysiska miljön i luft, vatten och födoämnen. Det beror främst på att dessa risker är särskilt svåra för den enskilda individen att upptäcka och påverka. I och med att fysiska hälsorisker i m iljön uppstår och kan åtgärdas inom många olika samhällssektorer inkl. industri, boende, jordbruk, livsmedelsindustri etc. blir det viktigt att hälsoaspekter ges en ökad tyngd vid sidan av miljöaspekter inom alla dessa sektorer. Det innebär också att internationellt arbete i Europa och globalt blir av stor betydelse för hälsoutvecklingen i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft2"&gt;Om vi begränsar oss till de miljörisker som finns utanför arbetslivet visade den analys som gjordes av Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) att riskfaktorer för astma och luftvägsbesvär, lungcancer och elakartat hudcancer samt olycksfallsskador är särskilt viktiga folkhälsoproblem inom miljöområdet. I termer av sjukdomsbörda kan vi konstatera att utöver de tobaksrelaterade skadorna är allergier och annan överkänslighet samt olycksfallsskador särskilt tungt vägande. Bland skadorna har de som förorsakas av trafiken den tyngsta sjukdomsbördan. Medan kunskaper om orsaker och metoder för att förebygga skador är&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3137d1118x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td197"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;Vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål…&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td145"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;125&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td205"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td151"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft0"&gt;mycket goda är orsakerna till de snabbt ökande allergiska besvären i befolkningen mindre väl kända.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Mål, indikatorer och mått&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;Mål 13. &lt;/SPAN&gt;Ingen skall bli sjuk eller få symptom till följd av brister i inomhusmiljön&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td58"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;Indikator och mått: Enligt undersökningar från början av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td35"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;besväras 10 procent av befolkningen av sin inomhusmiljö. År&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft0"&gt;2010 skall&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p544 ft0"&gt;ingen vara utsatt för miljötobaksrök i offentliga lokaler och inga bostäder skall ha radonhalter över 400Bq/m&lt;SPAN class="ft61"&gt;3&lt;/SPAN&gt;. 75 procent av ventilationssystemen i byggnader skall vara åtgärdade så att de ger en tillfredsställande luftkvalitet vad avser ventilationsflöde och luftkvalitet. Källa för mål: Boverket. God bebyggd Miljö (Regerings uppdrag om miljömål oktober 1999).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;Mål 14. &lt;/SPAN&gt;Trafikskadorna skall minska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft0"&gt;Indikatorer och mått: Sjukdomsbördan i trafikskador beräknat som förlorade funktionsjusterade levnadsår (DALY) skall minska med 5 procentenheter per år. Källa: Se redovisning om skador i kapitel 10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;3.5.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Strategi 8 – Öka solidariteten med dem som är sårbara för livsstilsrisker – tobaksbruk, alkoholkonsumtion, fysisk inaktivitet och fet mat&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft8"&gt;Mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Tobaksrökningen bör minska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Alkoholkonsumtionen bör minska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Matens innehåll av fett bör minska i befolkningen och konsumtionen av frukt och grönsaker öka&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Motion och fysisk aktivitet bör öka&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Andelen människor med övervikt bör minska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3137d1119x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;126 &lt;/SPAN&gt;Vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål… &lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft0"&gt;Vår växande kunskap om sociala och ekonomiska faktorers betydelse för människors hälsa har inte inneburit någon omvärdering av den folkhälsomässiga betydelsen av levnadsvanor som är relaterade till exempelvis tobak, alkohol, kost och motion. Snarare är det så att vi har en bättre kunskap i dag än tidigare om hur sociala och genetiska faktorer samverkar med dessa livsstilsrisker i många olika sjukdomars etiologi och sociala fördelning. Det betyder att människors sociala situation och genetiska förutsättningar gör dem ibland mera och ibland mindre sårbara för hälsoeffekterna av flera av dessa riskfaktorer. Ur en hälsopolitisk synvinkel skapar detta en komplikation i den meningen att generella konsumtionspåverkande åtgärder kan upplevas av många som onödiga restriktioner, samtidigt som de kan vara avgörande för att skydda de sårbara grupperna för ganska påtagliga hälsorisker. Situationen är egentligen inte så olik vad vi redovisade ovan om barnens situation, där en del barn under en sårbar fas av livet är särskilt beroende av samhällets kompensatoriska åtgärder för att de skall få en start i livet på lika goda villkor som andra barn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft0"&gt;Inte minst på alkoholområdet har det länge rått enighet om att alkoholpolitiken bör utformas med särskild omsorg om den mindre grupp människor som har stor risk att utveckla ett beroende och som drabbas av särskilt kraftiga sociala och medicinska effekter till följd av detta. Vi börjar även på tobaksområdet att ta växande hänsyn till &lt;NOBR&gt;icke-rökarna,&lt;/NOBR&gt; varav en del är särskilt överkänsliga för tobaksröken. Eftersom tobaksrökning utgör den enskilt största hälsorisken i samhället motiverar detta dessutom särskilda åtgärder för att minska andelen rökare. Fysisk aktivitet är viktigt inte minst för barn och äldre, och ett av skälen till att förbättra promenadvägar och stimulera föreningar att engagera äldre i sina verksamheter är att öka äldres motivation för rekreation och fysisk aktivitet. Även för barn och ungdom behöver stimulansen till idrott och annan fysisk aktivitet förbättras eftersom undersökningar visar på en minskande aktivitet. Idrottsorganisationernas möjligheter att ge denna stimulans bör därför uppmärksammas särskilt. En hög fetthalt i kosten, inkl. en för stor andel mättade fetter, är en viktig riskfaktor. Den pågående subventioneringen av fetthaltiga födoämnen – mjölk i Sverige och även andra produkter inom övriga EU – bör upphöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft0"&gt;När det gäller alkohol och tobak, har Sverige fört en mycket framgångsrik politik jämfört med många andra länder. Samtidigt sker förändringar i omvärlden som ställer nya krav på agerandet. Internationaliseringen av konsumtionsmarknaden, EU:s regelverk, ökad smuggling etc. ändrar förutsättningarna när det gäller att upprätthålla en hög effektivitet och rättvisa med hjälp av de verktyg som denna politik har haft till förfogande hittills. Samtidigt är det inget som talar för att människors solidaritet med dem som är särskilt beroende av en effektiv&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td197"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;Vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål…&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td145"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft0"&gt;127&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td205"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td151"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p212 ft0"&gt;politik på dessa områden har minskat. Det är därför en utmaning att politiken med avseende på livsstilsfaktorerna utformas som en sådan solidarisk åtgärd snarare än som en enbart upplysande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Mål, indikatorer och mått&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;Mål 15. &lt;/SPAN&gt;Tobaksrökningen bör minska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft0"&gt;Indikatorer och mått: Andelen i befolkningen som dagligen röker bör minska med 1 procentenhet per år från en nivå på 19 procent år 1997. Rökning bör minska kraftigare bland föräldrar till minderåriga och bland invandrargrupper där andelen rökare är särskilt hög. Rökning bör vidare minska till 0 procent för gravida kvinnor och ungdom under 18 år fram till år 2010. Källa för senaste mätvärde: SCB:s Unders ökningar av levnadsförhållanden (ULF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;Mål 16. &lt;/SPAN&gt;Alkoholkonsumtionen bör minska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft0"&gt;Indikatorer och mått: Den totala genomsnittliga alkoholkonsumtionen (inkl. icke registrerad konsumtion) bör minska med 25 procent från 8 till 6 liter &lt;NOBR&gt;100-procentig&lt;/NOBR&gt; alkohol per person. Källa för senaste mätvärde:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft0"&gt;OAS. Se redovisning om alkohol i kapitel 10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;Mål 17. &lt;/SPAN&gt;Matens innehåll av fett bör minska &lt;SPAN class="ft0"&gt;i befolkningen &lt;/SPAN&gt;och konsumtionen av frukt och grönsaker öka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft0"&gt;Indikatorer och mått: Kostens innehåll av fett bör reduceras till 30 procent av kaloriintaget. Maximalt 1/3 av fettet bör vara mättat fett. Kolhydratenergiprocenten bör öka till 55 procent, varav mindre än 1/6 bör vara socker. Kostens innehåll av frukt och grönsaker bör öka till 600 gram per person och dag i genomsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;Mål 18. &lt;/SPAN&gt;Motion och fysisk aktivitet bör öka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft2"&gt;Indikatorer och mått: Andelen barn och vuxna inkl. äldre som motionerar bör öka. Andelen som motionerar (inkl. en rask promenad) en gång i veckan bör öka från 55 procent år 1997 till 70 procent. Källa för senaste mätvärde: SCB:s Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td217"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;128 &lt;/SPAN&gt;Vision, övergripande strategier och hälsopolitiska mål…&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td218"&gt;&lt;SPAN class="p424 ft0"&gt;SOU 1999:137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td220"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td217"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;Mål 19. &lt;/SPAN&gt;Andelen människor med övervikt bör minska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td218"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td217"&gt;&lt;SPAN class="p50 ft0"&gt;Indikator och mått: Andelen vuxna med kraftig övervikt (BMI&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td218"&gt;&lt;SPAN class="p424 ft0"&gt;30) bör&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p554 ft0"&gt;minska från ca 8 procent år 1997 till under 5 procent och andelen barn under 16 år med måttlig övervikt (BMI 20) bör minska från 7 procent till under 5 procent. Källa för senaste mätvärde: SCB:s Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;/div&gt;&lt;style&gt;


TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}

P {
zdisplay:block;
}

.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}


.xecp {
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
  
}

.ec {
  border-style:solid;
  border-width:1px;
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
}

.TOPS {
  overflow:visable;
  margin:2px;
  width:690px !important;
}

&lt;/style&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GNB3137d1</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_1999__137_d1.pdf</filnamn>
<filstorlek>565781</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Hälsa på lika villkor - del 1</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/1FFBCE55-AC12-42B6-9911-622B238F5438</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GNB3137d2</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_1999__137_d2.pdf</filnamn>
<filstorlek>793374</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Hälsa på lika villkor - del 2</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/47DA97A7-11BC-4814-B7BB-DDE32BCE3F40</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GNB3137d3</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_1999__137_d3.pdf</filnamn>
<filstorlek>948663</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Hälsa på lika villkor - del 3</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/DC1C1E28-3223-4752-8BC3-903624BDC296</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>