2422437 GNB3133 1999 133 sou sou Statens offentliga utredningar 1999:133 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar 133 0 1999-11-17 00:00:00 2024-08-12 16:22:00 1999-11-17 00:00:00 Kommunkontosystemet och rättvisan hämtad html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GNB3133/text https://data.riksdagen.se/dokument/GNB3133 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GNB3133 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 11px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 910px;} #page_1 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;} #page_1 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;} #page_1 #id_3 {float:left;border:none;z:b;margin:30px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_1 #dimg1z{position:absolute;top:719px;left:0px;z-index:-1;width:1003px;height:160px;} #page_1 #dimg1 #img1 {width:1003px;height:160px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;height: 899px;} #page_2 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:84px;z-index:-1;width:467px;height:780px;} #page_2 #dimg1 #img1 {width:467px;height:780px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:35px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;height: 791px;} #page_3 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:84px;z-index:-1;width:478px;height:599px;} #page_3 #dimg1 #img1 {width:478px;height:599px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_4 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_4 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_4 #id_3 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_4 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:526px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_4 #dimg1 #img1 {width:526px;height:1px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:121px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:121px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 31px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 106px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_17 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:526px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_17 #dimg1 #img1 {width:526px;height:1px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_19 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_19 #id_2 {border:none;z:b;margin:18px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_20 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_20 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_21 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_21 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_22 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:526px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_22 #dimg1 #img1 {width:526px;height:1px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_25 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_25 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_27 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_27 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_27 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:526px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_27 #dimg1 #img1 {width:526px;height:1px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_31 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_31 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_33 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:526px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_33 #dimg1 #img1 {width:526px;height:1px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_34 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_34 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 22px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;height: 810px;} #page_37 #dimg1z{position:absolute;top:51px;left:84px;z-index:-1;width:320px;height:759px;} #page_37 #dimg1 #img1 {width:320px;height:759px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_38 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:526px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_38 #dimg1 #img1 {width:526px;height:1px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_39 #dimg1z{position:absolute;top:179px;left:84px;z-index:-1;width:328px;height:277px;} #page_39 #dimg1 #img1 {width:328px;height:277px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_43 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_43 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_45 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_45 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_45 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_45 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_45 #id_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_45 #dimg1z{position:absolute;top:171px;left:42px;z-index:-1;width:431px;height:168px;} #page_45 #dimg1 #img1 {width:431px;height:168px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_46 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:526px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_46 #dimg1 #img1 {width:526px;height:1px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_47 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:526px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_47 #dimg1 #img1 {width:526px;height:1px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_49 #dimg1z{position:absolute;top:415px;left:105px;z-index:-1;width:311px;height:217px;} #page_49 #dimg1 #img1 {width:311px;height:217px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_50 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_50 #id_2 {border:none;z:b;margin:48px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_50 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:526px;height:741px;} #page_50 #dimg1 #img1 {width:526px;height:741px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_51 #dimg1z{position:absolute;top:273px;left:84px;z-index:-1;width:318px;height:177px;} #page_51 #dimg1 #img1 {width:318px;height:177px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_52 #dimg1z{position:absolute;top:244px;left:84px;z-index:-1;width:367px;height:246px;} #page_52 #dimg1 #img1 {width:367px;height:246px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_53 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_53 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_53 #dimg1z{position:absolute;top:58px;left:147px;z-index:-1;width:246px;height:198px;} #page_53 #dimg1 #img1 {width:246px;height:198px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_54 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_54 #id_2 {border:none;z:b;margin:44px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_54 #dimg1z{position:absolute;top:52px;left:84px;z-index:-1;width:361px;height:704px;} #page_54 #dimg1 #img1 {width:361px;height:704px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_55 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:526px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_55 #dimg1 #img1 {width:526px;height:1px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_56 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_56 #id_2 {border:none;z:b;margin:58px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_56 #dimg1z{position:absolute;top:487px;left:105px;z-index:-1;width:300px;height:268px;} #page_56 #dimg1 #img1 {width:300px;height:268px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_57 #dimg1z{position:absolute;top:57px;left:105px;z-index:-1;width:301px;height:259px;} #page_57 #dimg1 #img1 {width:301px;height:259px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_59 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_59 #id_2 {border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_59 #dimg1z{position:absolute;top:56px;left:42px;z-index:-1;width:439px;height:412px;} #page_59 #dimg1 #img1 {width:439px;height:412px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 35px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_61 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_61 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_62 #dimg1z{position:absolute;top:56px;left:84px;z-index:-1;width:366px;height:254px;} #page_62 #dimg1 #img1 {width:366px;height:254px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 78px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_63 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:526px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_63 #dimg1 #img1 {width:526px;height:1px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_68 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:526px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_68 #dimg1 #img1 {width:526px;height:1px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_69 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:526px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_69 #dimg1 #img1 {width:526px;height:1px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_72 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_72 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_74 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:526px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_74 #dimg1 #img1 {width:526px;height:1px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_75 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:526px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_75 #dimg1 #img1 {width:526px;height:1px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_77 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:526px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_77 #dimg1 #img1 {width:526px;height:1px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_78 #dimg1z{position:absolute;top:81px;left:105px;z-index:-1;width:315px;height:243px;} #page_78 #dimg1 #img1 {width:315px;height:243px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_79 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_79 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_79 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:526px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_79 #dimg1 #img1 {width:526px;height:1px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_80 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_80 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_80 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:526px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_80 #dimg1 #img1 {width:526px;height:1px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_81 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_81 #id_2 {border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 25px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_84 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:526px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_84 #dimg1 #img1 {width:526px;height:1px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_85 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_85 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_87 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_87 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_89 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_89 #id_2 {border:none;z:b;margin:47px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_91 #dimg1z{position:absolute;top:533px;left:105px;z-index:-1;width:332px;height:216px;} #page_91 #dimg1 #img1 {width:332px;height:216px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_92 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_92 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;height: 803px;} #page_93 #dimg1z{position:absolute;top:387px;left:42px;z-index:-1;width:413px;height:416px;} #page_93 #dimg1 #img1 {width:413px;height:416px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_94 #dimg1z{position:absolute;top:53px;left:63px;z-index:-1;width:400px;height:415px;} #page_94 #dimg1 #img1 {width:400px;height:415px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;height: 803px;} #page_95 #dimg1z{position:absolute;top:510px;left:84px;z-index:-1;width:343px;height:293px;} #page_95 #dimg1 #img1 {width:343px;height:293px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;height: 799px;} #page_96 #dimg1z{position:absolute;top:56px;left:63px;z-index:-1;width:393px;height:743px;} #page_96 #dimg1 #img1 {width:393px;height:743px;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 99px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_100 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_100 #id_2 {border:none;z:b;margin:58px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_100 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:526px;height:721px;} #page_100 #dimg1 #img1 {width:526px;height:721px;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_104 #dimg1z{position:absolute;top:58px;left:63px;z-index:-1;width:375px;height:262px;} #page_104 #dimg1 #img1 {width:375px;height:262px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_106 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_106 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_106 #dimg1z{position:absolute;top:56px;left:63px;z-index:-1;width:397px;height:315px;} #page_106 #dimg1 #img1 {width:397px;height:315px;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;height: 799px;} #page_107 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:526px;height:775px;} #page_107 #dimg1 #img1 {width:526px;height:775px;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_108 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_108 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_109 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_109 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_113 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:526px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_113 #dimg1 #img1 {width:526px;height:1px;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;height: 831px;} #page_116 #dimg1z{position:absolute;top:466px;left:84px;z-index:-1;width:373px;height:365px;} #page_116 #dimg1 #img1 {width:373px;height:365px;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_117 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_117 #id_2 {border:none;z:b;margin:66px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_117 #dimg1z{position:absolute;top:404px;left:84px;z-index:-1;width:330px;height:377px;} #page_117 #dimg1 #img1 {width:330px;height:377px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_119 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:526px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_119 #dimg1 #img1 {width:526px;height:1px;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_120 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_120 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;height: 803px;} #page_121 #dimg1z{position:absolute;top:55px;left:42px;z-index:-1;width:426px;height:748px;} #page_121 #dimg1 #img1 {width:426px;height:748px;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_123 #dimg1z{position:absolute;top:58px;left:42px;z-index:-1;width:423px;height:317px;} #page_123 #dimg1 #img1 {width:423px;height:317px;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_124 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_124 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 38px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_129 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_129 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_130 #dimg1z{position:absolute;top:57px;left:84px;z-index:-1;width:333px;height:203px;} #page_130 #dimg1 #img1 {width:333px;height:203px;} #page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_131 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_131 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_132 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_132 #id_2 {border:none;z:b;margin:27px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_132 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:526px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_132 #dimg1 #img1 {width:526px;height:1px;} #page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 14px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_133 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;} #page_133 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:63px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_133 #id_3 {float:left;border:none;z:b;margin:41px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_133 #dimg1z{position:absolute;top:51px;left:21px;z-index:-1;width:658px;height:526px;} #page_133 #dimg1 #img1 {width:658px;height:526px;} #page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_134 #dimg1z{position:absolute;top:54px;left:42px;z-index:-1;width:443px;height:522px;} #page_134 #dimg1 #img1 {width:443px;height:522px;} #page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 42px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;height: 680px;} #page_135 #dimg1z{position:absolute;top:57px;left:3px;z-index:-1;width:501px;height:623px;} #page_135 #dimg1 #img1 {width:501px;height:623px;} #page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_136 #dimg1z{position:absolute;top:57px;left:42px;z-index:-1;width:444px;height:426px;} #page_136 #dimg1 #img1 {width:444px;height:426px;} #page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_137 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_137 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_139 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_139 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 32px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_140 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:526px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_140 #dimg1 #img1 {width:526px;height:1px;} #page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 38px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_142 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:526px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_142 #dimg1 #img1 {width:526px;height:1px;} #page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_144 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:526px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_144 #dimg1 #img1 {width:526px;height:1px;} #page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 43px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_146 #dimg1z{position:absolute;top:113px;left:42px;z-index:-1;width:444px;height:239px;} #page_146 #dimg1 #img1 {width:444px;height:239px;} #page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_147 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:526px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_147 #dimg1 #img1 {width:526px;height:1px;} #page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_148 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:526px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_148 #dimg1 #img1 {width:526px;height:1px;} #page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_149 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:526px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_149 #dimg1 #img1 {width:526px;height:1px;} #page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_152 #dimg1z{position:absolute;top:448px;left:42px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_152 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;} #page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_154 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:526px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_154 #dimg1 #img1 {width:526px;height:1px;} #page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_156 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_156 #id_2 {border:none;z:b;margin:70px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_156 #dimg1z{position:absolute;top:58px;left:42px;z-index:-1;width:434px;height:701px;} #page_156 #dimg1 #img1 {width:434px;height:701px;} #page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_157 #dimg1z{position:absolute;top:262px;left:42px;z-index:-1;width:322px;height:110px;} #page_157 #dimg1 #img1 {width:322px;height:110px;} #page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_160 #dimg1z{position:absolute;top:53px;left:42px;z-index:-1;width:387px;height:190px;} #page_160 #dimg1 #img1 {width:387px;height:190px;} #page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_161 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_161 #id_2 {border:none;z:b;margin:101px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_161 #dimg1z{position:absolute;top:50px;left:21px;z-index:-1;width:418px;height:699px;} #page_161 #dimg1 #img1 {width:418px;height:699px;} #page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 40px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 32px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_164 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:526px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_164 #dimg1 #img1 {width:526px;height:1px;} #page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_165 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_165 #id_2 {border:none;z:b;margin:42px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_165 #dimg1z{position:absolute;top:56px;left:42px;z-index:-1;width:413px;height:676px;} #page_165 #dimg1 #img1 {width:413px;height:676px;} #page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_166 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_166 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_166 #dimg1z{position:absolute;top:55px;left:42px;z-index:-1;width:426px;height:558px;} #page_166 #dimg1 #img1 {width:426px;height:558px;} #page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_167 #dimg1z{position:absolute;top:280px;left:63px;z-index:-1;width:362px;height:295px;} #page_167 #dimg1 #img1 {width:362px;height:295px;} #page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_168 #dimg1z{position:absolute;top:195px;left:84px;z-index:-1;width:346px;height:256px;} #page_168 #dimg1 #img1 {width:346px;height:256px;} #page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 80px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;height: 804px;} #page_170 #dimg1z{position:absolute;top:146px;left:42px;z-index:-1;width:453px;height:658px;} #page_170 #dimg1 #img1 {width:453px;height:658px;} #page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;height: 569px;} #page_171 #dimg1z{position:absolute;top:52px;left:21px;z-index:-1;width:476px;height:517px;} #page_171 #dimg1 #img1 {width:476px;height:517px;} #page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 41px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;height: 685px;} #page_172 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:21px;z-index:-1;width:478px;height:639px;} #page_172 #dimg1 #img1 {width:478px;height:639px;} #page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_174 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:526px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_174 #dimg1 #img1 {width:526px;height:1px;} #page_175 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 64px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_175 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:526px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_175 #dimg1 #img1 {width:526px;height:1px;} #page_176 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_177 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_178 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 96px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_179 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 23px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_180 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_181 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_182 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;height: 897px;} #page_182 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:42px;z-index:-1;width:525px;height:805px;} #page_182 #dimg1 #img1 {width:525px;height:805px;} #page_183 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;height: 891px;} #page_183 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:42px;z-index:-1;width:521px;height:799px;} #page_183 #dimg1 #img1 {width:521px;height:799px;} #page_184 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;height: 892px;} #page_184 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:42px;z-index:-1;width:527px;height:801px;} #page_184 #dimg1 #img1 {width:527px;height:801px;} #page_185 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;height: 888px;} #page_185 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:42px;z-index:-1;width:522px;height:798px;} #page_185 #dimg1 #img1 {width:522px;height:798px;} #page_186 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;height: 886px;} #page_186 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:42px;z-index:-1;width:519px;height:797px;} #page_186 #dimg1 #img1 {width:519px;height:797px;} #page_187 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;height: 900px;} #page_187 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:42px;z-index:-1;width:528px;height:778px;} #page_187 #dimg1 #img1 {width:528px;height:778px;} .ft0{font: bold 12px 'Verdana' !important;color: #652531;l-h: 14px;} .ft1{font: bold 14px 'Verdana' !important;color: #652531;l-h: 19px;} .ft2{font: 38px 'Verdana' !important;color: #652531;l-h: 90px;} .ft3{font: 20px 'Verdana' !important;color: #652531;l-h: 37px;} .ft4{font: 20px 'Verdana' !important;color: #652531;l-h: 36px;} .ft5{font: bold 40px 'Verdana' !important;color: #652531;l-h: 102px;} .ft6{font: 20px 'Verdana' !important;color: #652531;l-h: 36px;} .ft7{font: bold 14px 'Verdana' !important;color: #652531;l-h: 22px;} .ft8{font: bold 10px 'Verdana' !important;color: #652531;l-h: 12px;} .ft9{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft10{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;} .ft11{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft12{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft13{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft14{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft15{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft16{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft17{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft18{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft19{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft20{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft21{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft22{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft23{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft24{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft25{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 24px;} .ft26{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;} .ft27{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;} .ft28{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;} .ft29{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft30{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft31{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;} .ft32{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft33{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 27px;} .ft34{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 34px;l-h: 24px;} .ft35{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft36{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 22px;l-h: 22px;} .ft37{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft38{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 23px;l-h: 22px;} .ft39{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 5px;} .ft40{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;} .ft41{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft42{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft43{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 28px;l-h: 22px;} .ft44{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft45{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft46{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .ft47{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 24px;} .ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft49{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;position: relative; bottom: 4px;} .ft50{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft51{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft52{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft53{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft54{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft55{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft56{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 5px;} .ft57{font: 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 17px;} .ft58{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 11px;} .ft59{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft60{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft61{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 19px;} .ft62{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft63{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;} .ft64{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 17px;} .ft65{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 17px;} .ft66{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;} .ft67{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;} .ft68{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft69{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft70{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;position: relative; bottom: 5px;} .ft71{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft72{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;} .ft73{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft74{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft75{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft76{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: -4px;} .ft77{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: -4px;} .ft78{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;} .ft79{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft80{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 24px;} .ft81{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft82{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;} .ft83{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft84{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 19px;} .ft85{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft86{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft87{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft88{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 5px;} .ft89{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;} .ft90{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft91{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 18px;} .ft92{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft93{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft94{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft95{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft96{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft97{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft98{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft99{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft100{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft101{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft102{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft103{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft104{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft105{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft106{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft107{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft108{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft109{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft110{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft111{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft112{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft113{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft114{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft115{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 16px;} .ft116{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft117{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft118{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft119{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft120{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft121{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft122{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;position: relative; bottom: -4px;} .ft123{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;} .ft124{font: 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 21px;} .ft125{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft126{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;} .ft127{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 16px;} .ft128{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:874px;height:14px;} .p1{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:675px;height:19px;} .p2{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:200px;height:19px;} .p3{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p8{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p11{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p12{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p13{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p14{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p16{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p22{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p23{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p25{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p28{text-align: right;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p29{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p30{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p31{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p32{text-align: right;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p35{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p36{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p40{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;} .p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.12px;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p43{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p44{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p61{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.12px;} .p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p66{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.12px;} .p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p70{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p71{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p72{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p74{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p77{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p79{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p80{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p82{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p85{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p94{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.64px;} .p101{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.12px;} .p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.12px;} .p105{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p107{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p108{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p109{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p111{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p118{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p119{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p125{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p126{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p127{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p128{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.64px;} .p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p137{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p140{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p141{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p142{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.64px;} .p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p149{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p150{text-align: right;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p151{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.64px;} .p153{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p156{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p157{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p158{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p159{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p162{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p163{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p164{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p168{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p169{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p170{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p171{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p172{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.64px;} .p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p180{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p183{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p184{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p185{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p186{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p187{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p188{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p191{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: center;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p193{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p197{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p198{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p204{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p209{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p211{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p214{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 330px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p220{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p227{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p228{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p231{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p237{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p240{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p242{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.64px;} .p245{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p248{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p252{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p253{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p254{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p255{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p256{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p257{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p259{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p260{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p261{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p265{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p266{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p268{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p274{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p275{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.64px;} .p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 244px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.64px;} .p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p283{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 201px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p285{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p286{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p289{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 271px;margin-bottom: 0px !important;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 257px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p295{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p298{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 311px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 464px;margin-bottom: 0px !important;} .p314{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p315{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.64px;} .p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 318px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.64px;} .p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.64px;} .p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p330{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p332{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.64px;} .p335{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p336{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px !important;} .p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p344{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p347{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.12px;} .p350{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.12px;} .p351{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p352{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p353{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;} .p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p355{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p356{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.64px;} .p357{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p358{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p361{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p362{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.64px;} .p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p367{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.64px;} .p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p369{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p373{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p374{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p375{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 269px;margin-bottom: 0px !important;} .p377{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p378{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p381{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p385{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p386{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p391{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p395{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p396{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p397{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p398{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p399{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p400{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p401{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p402{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p405{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.64px;} .p406{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p407{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p408{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p409{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p410{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p411{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p414{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p416{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p417{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p418{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p419{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p420{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p421{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p422{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p423{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p424{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.64px;} .p425{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 278px;margin-bottom: 0px !important;} .p426{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p427{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.12px;} .p428{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.12px;} .p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.12px;} .p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.12px;} .p431{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p432{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;} .p433{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p434{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 458px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p435{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p436{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p437{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p438{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p439{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 294px;margin-bottom: 0px !important;} .p440{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p441{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.64px;} .p442{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p443{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p444{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;} .p445{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p446{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p447{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p449{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p450{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p451{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p452{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p454{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p455{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p456{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p457{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p458{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p459{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p460{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p461{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p462{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p463{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p464{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p465{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p466{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p467{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 367px;margin-bottom: 0px !important;} .p468{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p469{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p470{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p471{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p472{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p474{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p475{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p476{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p477{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p478{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 302px;margin-bottom: 0px !important;} .p479{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p480{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;} .p481{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p482{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p483{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p484{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p485{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p486{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p487{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p488{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p489{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.64px;} .p490{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p491{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p492{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p493{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p494{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p495{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;} .p496{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p497{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p498{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p499{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p500{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p501{text-align: left;padding-left: 220px;padding-right: 189px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px !important;} .p502{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p503{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.64px;} .p504{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p505{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p506{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p507{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 361px;margin-bottom: 0px !important;} .p508{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p509{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p510{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p511{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p512{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.64px;} .p513{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p514{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p515{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p516{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p517{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p518{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.64px;} .p519{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p520{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p521{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p522{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p523{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.64px;} .p524{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p525{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p526{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p527{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p528{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p529{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p530{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 246px;margin-bottom: 0px !important;} .p531{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p532{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.64px;} .p533{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p534{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p535{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p536{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p537{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p538{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:140px;height:17px;} .p539{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:437px;height:17px;} .p540{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p541{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p542{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p543{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p544{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p545{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p546{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p547{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 570px;margin-bottom: 0px !important;} .p548{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.12px;} .p549{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.12px;} .p550{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p551{text-align: left;margin-top: 224px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:53px;height:36px;} .p552{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:202px;height:24px;} .p553{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:203px;height:12px;} .p554{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:18px;height:12px;} .p555{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 471px;margin-bottom: 0px !important;} .p556{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p557{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p558{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p559{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p560{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p561{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p562{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.12px;} .p563{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.12px;} .p564{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p565{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p566{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p567{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p568{text-align: right;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p569{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p570{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p571{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p572{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p573{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p574{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p575{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p576{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 289px;margin-bottom: 0px !important;} .p577{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p578{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p579{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p580{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p581{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p582{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p583{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p584{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p585{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p586{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p587{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p588{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p589{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p590{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px !important;} .p591{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p592{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p593{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p594{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p595{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p596{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p597{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 184px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p598{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p599{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p600{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p601{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p602{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p603{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p604{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 249px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p605{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p606{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p607{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p608{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p609{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p610{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p611{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p612{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p613{text-align: right;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p614{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p615{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 211px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p616{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p617{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p618{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p619{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p620{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p621{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p622{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p623{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p624{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 348px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p625{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p626{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p627{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p628{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p629{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p630{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;} .p631{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px !important;} .p632{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p633{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 14px;} .p634{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 14px;} .p635{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p636{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p637{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 14px;} .p638{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p639{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p640{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p641{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 14px;} .p642{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p643{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p644{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p645{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p646{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 14px;} .p647{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 14px;} .p648{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 14px;} .p649{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p650{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p651{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 14px;} .p652{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 14px;} .p653{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 14px;} .p654{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 14px;} .p655{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p656{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p657{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p658{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p659{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p660{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p661{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p662{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 14px;} .p663{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 14px;} .p664{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 14px;} .p665{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p666{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 14px;} .p667{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 233px;vertical-align: bottom;} .td4{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;} .td5{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 233px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 428px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;} .td18{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td19{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;} .td20{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td21{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;} .td22{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td23{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 472px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: -304px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 274px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td34{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td35{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;} .td36{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: -304px;vertical-align: bottom;} .td37{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;} .td38{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 436px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;} .td47{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 552px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 552px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 424px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;} .td51{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 424px;vertical-align: bottom;} .td52{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 458px;vertical-align: bottom;} .td54{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 458px;vertical-align: bottom;} .td55{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;} .td56{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 498px;vertical-align: bottom;} .td57{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 498px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 493px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 442px;vertical-align: bottom;} .td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;} .td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;} .td67{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;} .td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;} .td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;} .td70{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;} .td71{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;} .td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;} .td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;} .td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 425px;vertical-align: bottom;} .td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;} .td76{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 488px;vertical-align: bottom;} .td77{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 488px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;} .td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;} .td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 445px;vertical-align: bottom;} .td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 444px;vertical-align: bottom;} .td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;} .td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 441px;vertical-align: bottom;} .td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;} .td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 434px;vertical-align: bottom;} .td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;} .td91{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 497px;vertical-align: bottom;} .td92{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 497px;vertical-align: bottom;} .td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;} .td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;} .td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;} .td99{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;} .td100{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;} .td101{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 499px;vertical-align: bottom;} .td102{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 499px;vertical-align: bottom;} .td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 452px;vertical-align: bottom;} .td106{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 493px;vertical-align: bottom;} .td107{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;} .td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 447px;vertical-align: bottom;} .td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;} .td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;} .td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;} .td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;} .td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;} .td117{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 494px;vertical-align: bottom;} .td118{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 494px;vertical-align: bottom;} .td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td122{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;} .td123{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;} .td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;} .td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;} .td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;} .td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;} .td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;} .td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;} .td132{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td133{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;} .td134{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;} .td135{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td136{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;} .td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;} .td138{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td139{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;} .td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;} .td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;} .td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;} .td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;} .td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 346px;vertical-align: bottom;} .td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 330px;vertical-align: bottom;} .td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;} .td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;} .td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;} .td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 262px;vertical-align: bottom;} .td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 289px;vertical-align: bottom;} .td153{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 262px;vertical-align: bottom;} .td154{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 289px;vertical-align: bottom;} .td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 414px;vertical-align: bottom;} .td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;} .td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 489px;vertical-align: bottom;} .td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 439px;vertical-align: bottom;} .td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;} .td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;} .td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;} .td162{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;} .td163{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;} .td164{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 492px;vertical-align: bottom;} .td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 492px;vertical-align: bottom;} .td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;} .td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;} .td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;} .td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;} .td170{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;} .td171{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;} .td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;} .td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;} .td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;} .td177{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;} .td178{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;} .td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 391px;vertical-align: bottom;} .td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;} .td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;} .td183{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;} .td184{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;} .td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 259px;vertical-align: bottom;} .td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;} .td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;} .td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;} .td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;} .td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;} .td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;} .td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;} .td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;} .td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;} .td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 490px;vertical-align: bottom;} .td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;} .td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;} .td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;} .td212{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;} .td213{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;} .td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;} .td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;} .td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;} .td218{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;} .td219{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;} .td220{padding: 0px;margin: 0px;width: 261px;vertical-align: bottom;} .td221{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td222{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;} .td223{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;} .td224{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;} .td225{padding: 0px;margin: 0px;width: 402px;vertical-align: bottom;} .td226{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 489px;vertical-align: bottom;} .td227{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td228{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 27px;} .tr1{heightzzz: 23px;} .tr2{heightzzz: 5px;} .tr3{heightzzz: 29px;} .tr4{heightzzz: 20px;} .tr5{heightzzz: 17px;} .tr6{heightzzz: 18px;} .tr7{heightzzz: 32px;} .tr8{heightzzz: 42px;} .tr9{heightzzz: 859px;} .tr10{heightzzz: 0px;} .tr11{heightzzz: 22px;} .tr12{heightzzz: 6px;} .tr13{heightzzz: 16px;} .tr14{heightzzz: 26px;} .tr15{heightzzz: 19px;} .tr16{heightzzz: 31px;} .tr17{heightzzz: 14px;} .tr18{heightzzz: 21px;} .tr19{heightzzz: 45px;} .tr20{heightzzz: 28px;} .tr21{heightzzz: 47px;} .tr22{heightzzz: 15px;} .tr23{heightzzz: 13px;} .tr24{heightzzz: 76px;} .tr25{heightzzz: 75px;} .tr26{heightzzz: 147px;} .tr27{heightzzz: 30px;} .tr28{heightzzz: 4px;} .tr29{heightzzz: 46px;} .tr30{heightzzz: 34px;} .tr31{heightzzz: 51px;} .tr32{heightzzz: 35px;} .tr33{heightzzz: 25px;} .tr34{heightzzz: 10px;} .tr35{heightzzz: 11px;} .tr36{heightzzz: 2px;} .tr37{heightzzz: 1px;} .tr38{heightzzz: 9px;} .tr39{heightzzz: 8px;} .tr40{heightzzz: 12px;} .tr41{heightzzz: 3px;} .tr42{heightzzz: 7px;} .tr43{heightzzz: 203px;} .tr44{heightzzz: 24px;} .t0{width: 518px;margin-top: 384px;f:bold 10px 'Verdana' !important;color: #652531;} .t1{width: 578px;f:15px 'Verdana' !important;} .t2{width: 475px;margin-leftZ: 50px;margin-top: 65px;f:15px 'Verdana' !important;} .t3{width: 771px;f:1px 'Verdana' !important;} .t4{width: 474px;margin-leftZ: 45px;f:15px 'Verdana' !important;} .t5{width: 474px;margin-leftZ: 50px;f:15px 'Verdana' !important;} .t6{width: 578px;f:italic 14px 'Verdana' !important;} .t7{width: 474px;margin-leftZ: 50px;margin-top: 7px;f:15px 'Verdana' !important;} .t8{width: 474px;margin-leftZ: 45px;f:14px 'Verdana' !important;} .t9{width: 474px;margin-leftZ: 50px;f:11px 'Verdana' !important;} .t10{width: 474px;margin-leftZ: 50px;f:14px 'Verdana' !important;} .t11{width: 474px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 32px;f:15px 'Verdana' !important;} .t12{width: 420px;margin-leftZ: 50px;margin-top: 6px;f:15px 'Verdana' !important;} .t13{width: 474px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 1px;f:15px 'Verdana' !important;} .t14{width: 474px;margin-leftZ: 50px;f:15px 'Verdana' !important;} .t15{width: 474px;margin-leftZ: 50px;margin-top: 67px;f:6px 'Verdana' !important;} .t16{width: 474px;margin-leftZ: 50px;margin-top: 10px;f:15px 'Verdana' !important;} .t17{width: 474px;margin-leftZ: 49px;f:15px 'Verdana' !important;} .t18{width: 474px;margin-leftZ: 45px;f:11px 'Verdana' !important;} .t19{width: 474px;margin-leftZ: 50px;margin-top: 3px;f:15px 'Verdana' !important;} .t20{width: 474px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 9px;f:15px 'Verdana' !important;} .t21{width: 474px;margin-leftZ: 49px;f:14px 'Verdana' !important;} .t22{width: 457px;margin-leftZ: 65px;f:15px 'Verdana' !important;} .t23{width: 398px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 7px;f:15px 'Verdana' !important;} .t24{width: 474px;margin-leftZ: 50px;margin-top: 317px;f:15px 'Verdana' !important;} .t25{width: 470px;f:10px 'Verdana' !important;} .t26{width: 401px;f:9px 'Verdana' !important;} .t27{width: 294px;margin-leftZ: 91px;f:9px 'Verdana' !important;} .t28{width: 67px;margin-leftZ: 83px;f:9px 'Verdana' !important;} .t29{width: 474px;margin-leftZ: 50px;margin-top: 5px;f:15px 'Verdana' !important;} .t30{width: 438px;margin-leftZ: 77px;f:15px 'Verdana' !important;} .t31{width: 451px;margin-leftZ: 50px;margin-top: 101px;f:bold 16px 'Verdana' !important;} .t32{width: 474px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 48px;f:15px 'Verdana' !important;} .t33{width: 474px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 152px;f:15px 'Verdana' !important;} .t34{width: 474px;margin-leftZ: 50px;margin-top: 310px;f:15px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB31331x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-860px;margin-bottom:0px;" class="p0 ft0"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-860px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:860px;" class="p0 ft0"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-430px;margin-top:430px;margin-right:-430px;margin-bottom:430px;" class="p0 ft0"><![endif]>ISBN <NOBR>91-7610-768-X</NOBR> ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-656px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p1 ft1"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-656px;margin-bottom:656px;" class="p1 ft1"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-328px;margin-top:328px;margin-right:-328px;margin-bottom:328px;" class="p1 ft1"><![endif]>konkurrensen och kommunerna momsen, – rättvisan och Kommunkontosystemet</P> <!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-181px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p2 ft1"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-181px;margin-bottom:181px;" class="p2 ft1"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-91px;margin-top:91px;margin-right:-90px;margin-bottom:90px;" class="p2 ft1"><![endif]>1999:133 SOU</P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p3 ft3"><SPAN class="ft2">K</SPAN>OMMUNKONTOSYSTEMET</P> <P class="p4 ft4">och</P> <P class="p5 ft5">rättvisan</P> <P class="p6 ft6">– momsen, kommunerna och konkurrensen</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p7 ft7">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p7 ft8">Finansdepartementet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_2"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3133/GNB31332x1.jpg" style="width:486px;height:813px" id="img1"> </DIV> </DIV> <DIV id="page_3"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3133/GNB31333x1.jpg" style="width:498px;height:623px" id="img1"> </DIV> </DIV> <DIV id="page_4"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB31334x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p8 ft9">SOU 1999:133</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft10">Till statsrådet <NOBR>Lars-Erik</NOBR> Lövdén</P> <P class="p9 ft9">Den 29 oktober 1998 bemyndigade regeringen chefen för In rikesdepartementet, statsrådet Lars Engqvist, att tillkalla en särskild utredare med upp - gift att analysera vissa frågor inom det s.k. kommunkontosystemet. Med stöd av bemyndigandet förordnades den 1 1 november 1998 Anders Ljunggren som särskild utredare i utredningen som antog namnet Utredningen om utvärdering av kommunkontosystemet.</P> <P class="p10 ft9">Från och med den 1 december 1998 förordnades Magdalena Brasch, Budgetavdelningen vid Finansdepartementet, och Anneli Söderber g, Enheten för kommunal ekonomi vid Finansdepartementet, att biträda ut - redningen som sakkunniga. Samma dag förordnades Karin Dahlin, Rätts - sekretariatet vid Finansdepartementet, Ulrika Hansson, Skatteavdelningen vid Finansdepartementet, Anders Hedberg, Landstingsförbundet, Lars Olsson, Riksskatteverket, Ronnie Peterson, Svenska Kommunförbundet, samt Arne Pihl, Komrev, att biträda utredningen som experter . Från och med den 21 december förordnades Anneli Söderber g som sekreterare.</P> <P class="p11 ft9">Karin Dahlin entledigades från uppdraget den 1 februari 1999. Anneli Söderber g entledigades från sina uppdrag den 1 mars 1999. Från och med den 31 mars 1999 förordnades Anneli Lagebro, Enheten för kommunal ekonomi vid Finansdepartementet, att biträda utredningen som sakkunnig, samt Olle Högrell, Konkurrensverket, och Gunnar Rabe, Industriförbun - det, att biträda utredningen som experter . Den 5 maj förordnades Erik Högdahl, Rättsekretariatet vid Finansdepartementet, att biträda utredning - en som expert.</P> <P class="p10 ft9">Den 1 april anställdes Peter Håkansson som sekreterare i utredningen. Jan Svensson har biträtt utredningen särskilt vad gäller kapitel 2. Ulrika Hansson har biträtt utredningen särskilt vad gäller kapitel 4 och i utred - ningens slutskede.</P> <P class="p10 ft9">Utredningsarbetets första del redovisades i ett delbetänkande den 1 1 mars 1999. Delbetänkandet redovisas i bilaga 2.</P> <P class="p12 ft9">Särskilda yttranden har avgivits av Magdalena Brasch, Ulrika Hansson, samt Ronnie Peterson och Anders Hedberg.</P> <P class="p13 ft9">Härmed överlämnas slutbetänkandet. Uppdraget kan därmed anses slut - fört.</P> <P class="p14 ft11">Anders Ljunggren</P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p8 ft11">/Peter Håkansson</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_5"> </DIV> <DIV id="page_6"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p16 ft9">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p17 ft10">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD colspan=4 class="tr1 td6"><SPAN class="p7 ft14"><SPAN class="ft13">Sammanfattning </SPAN>................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td7"><SPAN class="p16 ft9">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p7 ft15">1</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td9"><SPAN class="p18 ft14"><SPAN class="ft13">Mervärdesskatten och konkurr ensen</SPAN>.....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p16 ft9">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td10"><SPAN class="p18 ft9">1.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td11"><SPAN class="p19 ft14">Skattesystemets roll ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p16 ft9">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p18 ft9">1.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft17">Utredningens uppdrag och arbete .......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p16 ft9">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft14">1.2.1 Bakgrund...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p16 ft9">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p19 ft9">1.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft14">Direktiven .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p16 ft9">18</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p19 ft9">1.2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p20 ft14">Utredningens arbete ..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p16 ft9">18</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p19 ft9">1.2.4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p20 ft14">Terminologi...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p16 ft9">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p18 ft9">1.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td11"><SPAN class="p19 ft14">Vad är konkurrens? .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p16 ft9">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p19 ft9">1.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p20 ft14">Konkurrenshinder .....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p16 ft9">20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p19 ft9">1.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p20 ft9">Verkar skola och barnomsorg på en</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft14">konkurrensmarknad?.................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p16 ft9">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p18 ft9">1.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft17">Mervärdesskattens funktion som skatt ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p16 ft9">22</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p19 ft9">1.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p20 ft9">Kumulativa och konkurrenspåverkande ef fekter ......</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p16 ft9">23</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p7 ft15">2</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td9"><SPAN class="p18 ft15">Kommunerna, landstingen och mervärdesskatten <SPAN class="ft17">...............</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p16 ft9">24</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td10"><SPAN class="p18 ft9">2.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td11"><SPAN class="p19 ft14">Inledning .............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p16 ft9">24</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p18 ft9">2.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td11"><SPAN class="p19 ft17">Mervärdesskattens införande i Sverige ...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p16 ft9">24</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p19 ft9">2.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p20 ft14">Fastighetsområdet .....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p16 ft9">26</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p19 ft9">2.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p20 ft14">Offentlig sektor .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p16 ft9">27</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p18 ft9">2.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td11"><SPAN class="p19 ft9">Frivillig skattskyldighet för uthyrning av rörelselokal .......</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p16 ft9">28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p18 ft9">2.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft14">Skattereformen 1991...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p16 ft9">29</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p18 ft9">2.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft14">Ny mervärdesskattelag ........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p16 ft9">31</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p18 ft9">2.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td11"><SPAN class="p19 ft14">Sammanfattning och slutsatser ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p16 ft9">33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p7 ft15">3</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td9"><SPAN class="p18 ft17"><SPAN class="ft13">Kommunkontosystemet </SPAN>...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p16 ft9">35</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td10"><SPAN class="p18 ft9">3.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td11"><SPAN class="p19 ft14">Inledning .............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p16 ft9">35</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p19 ft9">3.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p20 ft9">Den tillfälliga ordningen år 1995 ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p16 ft9">35</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p18 ft9">3.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft9">Det nuvarande kommunkontosystemet...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p16 ft9">38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p19 ft9">3.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft14">Allmänt .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p16 ft9">38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft9">3.2.2 Kommunkontosystemets utformning........................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p16 ft9">39</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p21 ft9">3.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft9">Finansiering av kommunkontosystemet .............................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p16 ft9">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p21 ft9">3.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td11"><SPAN class="p19 ft9">Mervärdesskattens andel av totala kostnader i</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td11"><SPAN class="p19 ft17"><NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p16 ft9">48</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p21 ft9">3.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td11"><SPAN class="p19 ft9">Finansieringen av kommunkontosystemet..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p16 ft9">49</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_7"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td14"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">6 </SPAN>Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td15"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td12"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td17"><SPAN class="p22 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td18"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td19"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td20"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td21"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td22"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td23"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p19 ft9">3.5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p20 ft14">Läget år 1999 ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p23 ft9">49</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p19 ft9">3.5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p20 ft14">Beräkning för perioden år <NOBR>2000–2010 ......................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p23 ft9">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p19 ft9">3.5.3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p20 ft14">En teoretisk modell av systemet ...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p23 ft9">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p19 ft9">3.5.4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p20 ft14">Leder avgifterna till omfördelningar? .......................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p23 ft9">60</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p24 ft9">3.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td26"><SPAN class="p19 ft14">Vad tycker kommunerna om kommunkontosystemet? .......</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p23 ft9">60</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p24 ft9">3.7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td26"><SPAN class="p19 ft14">Slutsatser och sammanfattning ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p23 ft9">61</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p25 ft18">4</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td27"><SPAN class="p24 ft13">Mervärdesskattefrågan i ett <NOBR>EU-perspektiv <SPAN class="ft14">..........................</SPAN></NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p23 ft9">63</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p24 ft9">4.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td26"><SPAN class="p19 ft17">Allmänt om det europeiska mervärdesskattesystemet ........</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p23 ft9">63</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p24 ft9">4.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td26"><SPAN class="p19 ft14">Särskilt om of fentligrättsliga or gan ....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p23 ft9">64</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p19 ft9">4.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p20 ft14">Skattskyldig person (”taxable person”) ....................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p23 ft9">64</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p19 ft9">4.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p20 ft9">Transaktioner undantagna från mervärdesskatt –</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p20 ft14">artikel 13 A................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p23 ft9">65</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p19 ft9">4.2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p20 ft9">De svenska reglerna om offentligrättsliga or gan i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p20 ft14">förhållande till <NOBR>EG-rätten ..........................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p23 ft9">72</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p19 ft9">4.2.4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p20 ft17">Konsekvenserna av <NOBR>EG-rätten</NOBR> för of fentligrättsliga</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p20 ft14">organ .........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p23 ft9">74</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p24 ft9">4.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td26"><SPAN class="p19 ft14">Kompensationssystem i andra <NOBR>EU-länder ...........................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p23 ft9">75</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td26"><SPAN class="p19 ft14">4.3.1 Danmark....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p23 ft9">77</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p19 ft9">4.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p20 ft14">Finland ......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p23 ft9">79</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p19 ft9">4.3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p20 ft14">Storbritannien............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p23 ft9">80</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p19 ft9">4.3.4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p20 ft14">Holland......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p23 ft9">82</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p19 ft9">4.3.5</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p26 ft14">Belgien ......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p23 ft9">83</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p27 ft9">4.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td26"><SPAN class="p19 ft14">Pågående diskussioner inom EU ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p23 ft9">84</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p19 ft9">4.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p26 ft9">Ett nytt mervärdesskattesystem inom EU –</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p26 ft14">förändringar för of fentligrättsliga or gan ...................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p23 ft9">84</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p27 ft9">4.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td26"><SPAN class="p19 ft14">Slutsatser utifrån situationen i Sverige ...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p23 ft9">87</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p25 ft18">5</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td27"><SPAN class="p27 ft14"><SPAN class="ft13">Kommunerna i förändring </SPAN>......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p23 ft9">89</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p27 ft9">5.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td26"><SPAN class="p19 ft14">Inledning .............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p23 ft9">89</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p27 ft9">5.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td26"><SPAN class="p19 ft14">Bakgrund.............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p23 ft9">90</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p27 ft9">5.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td26"><SPAN class="p19 ft14">Förändrade styr - och verksamhetsformer ...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p23 ft9">90</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p27 ft9">5.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td26"><SPAN class="p19 ft14">Utvecklingen i riket <NOBR>1991–1997.........................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p23 ft9">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p27 ft9">5.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td26"><SPAN class="p19 ft14">Lokal spridning ...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p23 ft9">94</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p27 ft9">5.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td26"><SPAN class="p19 ft14">Sammanfattning och slutsatser ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p23 ft9">95</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p25 ft18">6</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr7 td28"><SPAN class="p27 ft15">Privata entreprenör er inom <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p23 ft9">97</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p27 ft9">6.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td26"><SPAN class="p19 ft14">Inledning .............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p23 ft9">97</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p27 ft9">6.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td26"><SPAN class="p19 ft14">Alternativa driftsformer ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p23 ft9">97</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p27 ft9">6.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td26"><SPAN class="p19 ft14">Anmälningar till Konkurrensverket ....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p23 ft9">99</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p19 ft9">6.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p26 ft14">Konkurrensverkets slutsatser ....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p23 ft9">100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p27 ft9">6.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td26"><SPAN class="p19 ft14">Utredningens observationer ................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p23 ft9">100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p19 ft9">6.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p26 ft14">Byggnadsinvestering.................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p23 ft9">102</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_8"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td29"><SPAN class="p28 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td32"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td33"><SPAN class="p16 ft11">Innehåll <SPAN class="ft9">7</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td35"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td36"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td37"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td38"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td39"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td40"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td30"><SPAN class="p29 ft19">6.4.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td41"><SPAN class="p30 ft14">Friskolor och förskolor .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p31 ft9">104</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p29 ft19">6.4.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td41"><SPAN class="p30 ft19">Tandläkare .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p31 ft19">107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p29 ft19">6.4.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td41"><SPAN class="p30 ft19">Sjukvård och äldreomsor g ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p31 ft19">108</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p32 ft19">6.5</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td42"><SPAN class="p30 ft19">Idrottsverksamhet ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p31 ft19">112</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p7 ft20">7</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr10 td43"><SPAN class="p30 ft21">Slutsatser och överväganden <SPAN class="ft19">...................................................</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p31 ft19">113</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p32 ft19">7.1</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td42"><SPAN class="p30 ft19">Finansieringsfrågan .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p31 ft19">113</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p29 ft19">7.1.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td41"><SPAN class="p30 ft19">Underskott på kontona ..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p31 ft19">113</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p29 ft19">7.1.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td41"><SPAN class="p30 ft19">Ökad kommunal självfi nansiering ............................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p31 ft19">114</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p29 ft19">7.1.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td41"><SPAN class="p30 ft19">Alternativa modeller för fi nansieringen ....................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p31 ft19">114</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td31"><SPAN class="p7 ft22">7.1.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p7 ft22">Kommunkontosystemet läggs in på stats-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td31"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p30 ft19">budgetens inkomstsida.................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p31 ft19">115</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td31"><SPAN class="p7 ft22">7.1.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p7 ft22">Nuvarande system med skärpning av de</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td31"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p30 ft19">institutionella ramarna .................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p31 ft19">121</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td41"><SPAN class="p7 ft22">7.1.3.3 Kommunkontosystemet med kommunal</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td31"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p30 ft19">självfi nansiering förs in på statsbudgeten ....</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p31 ft19">123</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p32 ft19">7.2</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td42"><SPAN class="p30 ft19">Konkurrens - och tillämpningsproblemen ...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p31 ft19">125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p29 ft19">7.2.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td41"><SPAN class="p30 ft19">Avreglerade marknader: Tandvård ............................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p31 ft19">126</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p29 ft19">7.2.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td41"><SPAN class="p30 ft19">Alternativa modeller för tandvården .........................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p31 ft19">126</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td31"><SPAN class="p7 ft22">7.2.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p7 ft22">Folktandvården lyfts ut från kommun-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td31"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p30 ft19">kontosystemet ..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p31 ft19">126</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td31"><SPAN class="p7 ft22">7.2.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p7 ft22">Privattandläkarna lyfts in i kommun-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td31"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p30 ft19">kontosystemet ..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p31 ft19">127</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td31"><SPAN class="p7 ft22">7.2.2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p30 ft19">Tandvård görs skattepliktig ..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p31 ft19">127</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p29 ft19">7.2.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td41"><SPAN class="p30 ft19">Tillämpningsproblem i nuvarande system ................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p31 ft19">129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p29 ft19">7.2.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td41"><SPAN class="p7 ft22">Konkurrenssnedvridningar för övrig privat icke-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td41"><SPAN class="p30 ft19">skattepliktig sektor....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p31 ft19">130</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p29 ft19">7.2.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td41"><SPAN class="p30 ft19">Politik för konkurrensneutralitet ...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p31 ft19">130</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p32 ft19">7.3</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td42"><SPAN class="p30 ft19">Uppföljning och kontroll ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p31 ft19">138</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p29 ft19">7.3.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td41"><SPAN class="p30 ft19">Utgångspunkter .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p31 ft19">138</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p29 ft19">7.3.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td41"><SPAN class="p30 ft19">Förslag på utformning av en kontrollfunktion .........</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p31 ft19">140</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p29 ft19">7.3.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td41"><SPAN class="p30 ft19">Förslag till förbättrad uppföljning .............................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p31 ft19">140</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr10 td44"><SPAN class="p16 ft21">Särskilda yttranden <SPAN class="ft19">..........................................................................</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p31 ft19">142</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td29"><SPAN class="p7 ft20">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p16 ft19">...............................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td31"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p31 ft19">145</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td29"><SPAN class="p16 ft21">Bilaga 2<SPAN class="ft19">...............................................................................................</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td31"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p31 ft19">151</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td29"><SPAN class="p16 ft21">Bilaga 3<SPAN class="ft19">...............................................................................................</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td31"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p31 ft19">169</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td29"><SPAN class="p16 ft24"><SPAN class="ft23">Bilaga 4</SPAN>...............................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td30"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td31"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td32"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td33"><SPAN class="p31 ft24">176</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_9"> </DIV> <DIV id="page_10"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p16 ft9">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft10">Sammanfattning</P> <P class="p34 ft25">Inledning</P> <P class="p35 ft9">Kommunkontosystemet är ett kompensationssystem för kommuners och landstings ingående mervärdesskatt i <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet. Systemet infördes för att utjämna mervärdesskattens konkurrenssnedvri - dande effekter vid kommuners och landstings val mellan att utföra tjänster i egen regi eller att upphandla tjänster från privata entreprenörer .</P> <P class="p36 ft25">Bakgrund</P> <P class="p35 ft9">I samband med skattereformen år 1991 infördes en generell avdragsrätt för ingående mervärdesskatt för kommuner och landsting i det ordinarie mer - värdesskattesystemet. Denna innebar att kommunerna fi ck tillbaka all erlagd mervärdesskatt oavsett om denna hänförde sig till inköp i skatteplik - tig verksamhet eller inköp i den mervärdesskattefria delen av verksamhe - ten.</P> <P class="p37 ft9">Den generella avdragsrätten infördes för att utjämna mervärdesskattens konkurrenssnedvridande effekter vid valet mellan att utföra tjänster i egen regi och att upphandla motsvarande tjänster från externa entreprenörer . När Sverige blev medlem i den europeiska unionen (EU) ansågs inte rät - ten för kommuner och landsting att göra avdrag för all sin mervärdesskatt</P> <P class="p38 ft9">i en vanlig mervärdesskattedeklaration kunna bibehållas. Ett nytt kom - pensationssystem infördes därför från den 1 januari 1996, det s.k. kom - munkontosystemet.</P> <P class="p36 ft25">Kommunkontosystemet</P> <P class="p39 ft9">Kommunkontosystemet består av två räntebärande konton hos Riksgäldskontoret, ett för kommunerna och ett för landstingen. Ersättning ges för ingående mervärdesskatt då det gäller:</P> <P class="p40 ft9">• mervärdesskatt som är hänförlig till en kommuns eller ett landstings eg - na verksamhet såsom t.ex. gaturenhållning, snöröjning eller parkskötsel för eget behov ,</P> <P class="p41 ft9"><SPAN class="ft9">•</SPAN><SPAN class="ft26">mervärdesskatt hänförlig till myndighetsutövning (t.ex. utfärdande av byggnadslov),</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_11"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td45"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">10 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td46"><SPAN class="p42 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td47"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td48"><SPAN class="p43 ft9">• mervärdesskatt som är hänförlig till <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> omsättning av va -</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p44 ft9">ror eller tjänster , såsom tillhandahållande av vård- och omsor</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p7 ft9">gstjänster .</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft9">Kommuner och landsting har vidare rätt att få ersättning för den dolda mervärdesskatt som ligger i priset vid upphandling och bidragsgivning av - seende <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet den s.k. <NOBR>6-procentsersättningen.</NOBR></P> <P class="p46 ft9">När kommunkontosystemet infördes skulle en reglering göras mellan staten och kommunsektorn eftersom kommunsektorn därefter skulle om - besörja fi nansieringen av det nya systemet. Regleringen innebar att nivån på det generella statsbidraget höjdes. Regleringen gjordes år 1996 och ni - våhöjningen uppgår år 1999 till 22 937 miljoner kronor . Det nivåhöjda bi - draget har behållits nominellt oförändrat.</P> <P class="p47 ft9">Kommunkontosystemet kan betraktas som ett system med <SPAN class="ft11">kommunal självfi nansiering</SPAN>. Avsikten var att systemet skulle vara stabilt och inte ge upphov till ökade kostnader för staten. Den kommunala självfi nansieringen innebär att utbetalningar från kontona skall fi nansieras genom avgifter från kommuner och landsting.</P> <P class="p47 ft9">För att korrigera för konkurrensproblematiken har kommunkontosyste - met utformats så att en kommuns avgift till systemet (visst belopp per in - vånare) <SPAN class="ft11">inte </SPAN>är densamma som kriteriet för utbetalning från systemet.</P> <P class="p48 ft9">Avgiften är alltså inte kopplad till den enskilda kommunens eller det en - skilda landstingets <SPAN class="ft11">faktiska </SPAN>kostnader för mervärdesskatt. Detta innebär rent faktiskt att en del kommuner eller landsting under verksamhetsåret kan få ut mer av systemet än vad man faktiskt tillskjuter medan andra får ut mindre än den egna avgiften.</P> <P class="p46 ft9">Under 1998 och 1999 har underskottet på de två kontona ökat. Det to - tala ackumulerade underskottet inför år 1999 uppgick till 1 135 mkr. I september 1999 var det totala ackumulerade underskottet 1 663 mkr. Om årets utveckling av utbetalningarna (ökning med 5,7 %) fortsätter för de resterande månaderna under innevarande år kommer underskottet att vara 2,3 miljarder vid slutet av 1999. Om ökningen blir 5,7 % även för år 2000 kommer underskottet att vara 3,9 miljarder mot slutet av år 2000.</P> <P class="p49 ft9">Att det ackumulerade underskottet i dagsläget är relativt stort beror in - te på några enskilt stora utbetalningar under åren sedan systemet infördes. Utbetalningarna har relativt väl följt en linjär trend. Snarare beror under - skottet på att avgiften under en följd av år varit för låg.</P> <P class="p50 ft9">Den ökade omslutningen kombinerat med dagens fi nansieringssätt leder till ökad självfi nansiering, vilket i sin tur kan innebära att systemet blir mer av ett renodlat omfördelningssystem.</P> <P class="p46 ft9">I takt med kommunernas och landstingens ökade upphandling får sta - ten in mervärdesskatt från de entreprenörer som bedriver skattepliktig verksamhet. När kommunerna reagerar på ekonomiska incitament och upphandlar skattskyldiga entreprenörer istället för att producera tjän -</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td49"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td50"><SPAN class="p7 ft11">Sammanfattning <SPAN class="ft9">11</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td51"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td52"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft9">sterna i egen regi ökar omslutningen i kommunkontosystemet. Detta är ingen kostnad för staten. Intäkterna från mervärdesskatten som nu beta - las in i det ordinarie mervärdesskattesystemet, hade inte betalats in i samma utsträckning om inte kommunsystemet funnits. Då hade inte kommunen upphandlat den skattepliktiga tjänsten. Genom att upphand - lingen nu sker kan samhället tillgodogöra sig en samhällsekonomisk ef - fektivitetsvinst.</P> <P class="p52 ft25"><NOBR>EU-perspektivet</NOBR></P> <P class="p35 ft9">EGs sjätte mervärdesskattedirektiv skall säkra en harmoniserad tillämp - ning av reglerna i de olika medlemsländerna.</P> <P class="p53 ft9">För att mervärdesskatt skall betalas enligt det sjätte direktivet krävs så - ledes att</P> <P class="p54 ft9"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft27">verksamheten bedrivs av en </SPAN><SPAN class="ft11">skattskyldig person </SPAN>(”taxable person”) som enligt direktivet är en person som självständigt bedriver någon form av ekonomisk verksamhet, oberoende av syfte eller resultat.</P> <P class="p55 ft9"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft27">omsättningen </SPAN><SPAN class="ft11">inte </SPAN>är särskilt <SPAN class="ft11">undantagen </SPAN>från mervärdesskatt. Som ex - empel på undantagen omsättning kan nämnas vård- och omsor gstjän - ster.</P> <P class="p56 ft9">Raden av undantag i det sjätte mervärdesskattedirektivet är en uppsamling av de undantag som redan gällde i de olika medlemsländerna innan det sjätte direktivet förhandlades fram. Undantagen delas in i två under grupper. Grupp A. är de undantag som har en social karaktär , dvs. varor och tjänster som av sociala skäl skulle tillhandahållas till en lägre prisnivå för den enskilde konsumenten. I grupp B. fi nns undantag för bl.a. bank- och försäkringstjänster . Undantagen på detta område motiverades ofta med att det var för tekniskt komplicerat att beskatta dessa tjänster , t.ex. att urskilja vederlaget för tjänsteelementet i en räntebetalning.</P> <P class="p57 ft9">Det stod klart vid förhandlingarna om det sjätte direktivet att undanta - gen skulle vara så få som möjligt och tillämpas restriktivt eftersom mer - värdesskatten plötsligt blev en kostnad för den som bedrev en undantagen verksamhet, vilket inte var avsikten med en skatt som endast skulle träf fa slutlig privatkonsumtion av varor och tjänster . <NOBR>EG-domstolen</NOBR> har i ett fl ertal domar också framhållit att undantagen skall tolkas restriktivt, eftersom de utgör undantag till den allmänna principen om att mervärdesskatt skall utgå på alla tjänster som omsätts mot vederlag av en skattskyldig person. Undantagen kan inskränkas av medlemsländerna.</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">12 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td55"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p58 ft25">Privata entreprenörer inom <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet</P> <P class="p59 ft9">Utvecklingen under <NOBR>1990-talet</NOBR> har inneburit stora förändringar vad gäller de kommunala verksamhetsformerna. Andelen sysselsatta i alternativa driftsformer (exempelvis friskolor och föräldrakooperativ) inom kommu - nal och landstingskommunal verksamhet har också ökat avsevärt. De lo - kala skillnaderna är dock stora.</P> <P class="p60 ft9">Kommunkontosystemet är i första hand anpassat för kommunal verk - samhet i egen regi. Kommunkontosystemet ger den kommunala verksamheten en möjlighet att på ett konkurrensneutralt sätt välja mellan entrepre - nören och egenregin, vilket också är syftet med systemet. Denna möjlighet ges inte andra associationsformer med <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet, och därför fungerar kommunkontosystemet sämre för verksamheter som drivs</P> <P class="p61 ft9">i någon annan associationsform.</P> <P class="p62 ft9">När den helt dominerande delen av den <NOBR>icke-skattepliktiga</NOBR> verksamhe - ten inom sjukvård, utbildning och social omsor g låg inom kommunsektorn klarade kompensationssystemet av att undanröja ef fektivitets- och konkurrensproblemen <SPAN class="ft11">inom </SPAN>detta verksamhetsområde. En allt större del av denna verksamhet produceras nu emellertid av alternativa utförare.</P> <P class="p63 ft9">Enligt vad utredningen observerat fi nns det ett antal problemområden av skiftande karaktär där kommuner och privata entreprenörer inte kan be - driva sin verksamhet på lika villkor .</P> <P class="p64 ft11"><SPAN class="ft9">•</SPAN><SPAN class="ft28">Uthyrning av lokaler till privat entreprenör som bedriver </SPAN><NOBR>icke-skatte</NOBR> - pliktig verksamhet.</P> <P class="p65 ft9">Om kommunen hyr ut lokaler (som kommunen byggt) har kommunen dragit av ingående mervärdesskatt på byggkostnaderna i kommunkon - tosystemet. Om däremot en privat byggherre bygger lokaler och hyr ut till <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet blir denna tvungen att ta ut en högre hyra eftersom denna även innehåller dold mervärdesskatt.</P> <P class="p66 ft11"><SPAN class="ft9">•</SPAN><SPAN class="ft28">Bidragsfi nansierad verksamhet inom </SPAN><NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet.</P> <P class="p67 ft9">Den bidragsberättigade verksamheten har högre kostnader för att driva verksamheten än egenregin, eftersom den privata entreprenören inte har någon möjlighet att dra av den ingående mervärdesskatten. Om bidraget till den privata entreprenören jämförs med egenregins kostnadsbild bör även kompensation för mervärdesskatt betalas ut till den privata entre - prenören för att konkurrensneutralitet skall föreligga.</P> <P class="p68 ft11"><SPAN class="ft9">•</SPAN><SPAN class="ft28">Privattandläkarnas konkur rens med Folktandvår den om de vuxna kunderna.</SPAN></P> <P class="p69 ft9">Den 1 januari 1999 avreglerades vuxentandvården vilket innebar fri prissättning. Detta har lett till att privattandläkarna nu konkurrerar med</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td49"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td50"><SPAN class="p16 ft11">Sammanfattning <SPAN class="ft9">13</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td56"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td57"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td58"><SPAN class="p70 ft9">Folktandvården på en öppen marknad. Eftersom Folktandvården får er</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td59"><SPAN class="p71 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td58"><SPAN class="p70 ft17">sättning för den ingående mervärdesskatten genom kommunkontosyste</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td59"><SPAN class="p71 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td58"><SPAN class="p70 ft17">met, vilket privattandläkarna inte får , uppstår en konkurrensnackdel för</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td59"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p70 ft9">privattandläkarna.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td59"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p72 ft11"><SPAN class="ft9">•</SPAN><SPAN class="ft28">Inlåsningseffekter för de privata entr eprenör erna.</SPAN></P> <P class="p73 ft9">En underentreprenör debiterar mervärdesskatt, men den privata entre - prenören, som bedriver en <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet, kan inte dra av denna. Det betyder att mervärdesskatten blir en kostnad i verksamheten. I valet mellan att lägga ut arbetsuppgifter på underentreprenörer eller att göra det själv , missgynnas underentreprenören. Det innebär att skalför - delar fi nns eftersom stora företag kan anställa många olika yrkesgrupper och exempelvis ha en egen intern fastighetsjour, städverksamhet eller catering.</P> <P class="p74 ft11"><SPAN class="ft9">•</SPAN><SPAN class="ft28">Jämför else av anbud.</SPAN></P> <P class="p73 ft9">När ett anbud från egenregin skall jämföras med ett anbud från en privat entreprenör måste hänsyn tas till dold mervärdesskatt. Vid större upp - handlingar är detta troligen inget problem. Problemet inträf far t.ex. vid direktupphandlingar som kräver snabba beslut och där beslutsfattaren inte är väl insatt i kommunkontosystemet.</P> <P class="p36 ft25">Slutsatser och överväganden.</P> <P class="p75 ft25">Finansieringsfrågan</P> <P class="p35 ft9">De ackumulerade underskotten på kommun- och landstingskontona utgör ett växande problem. Frågan på kort sikt är hur dessa skall fi nansieras. Om avgiften för år 2001 skall täcka såväl årets beräknade underskott som be - räknat underskott år 2000 och dessutom de ökade utbetalningarna år 2001 skulle avgiften med en trendmässig utveckling behöva höjas med upp till 27 %, vilket motsvarar en höjning av kommunalskatten på ca 0,60 kr . Om avgiften inte höjs så mycket kommer kommuners och landstings skulder att växa, utan möjlighet för den den enskilde kommunen att påverka skulduppbyggnaden.</P> <P class="p76 ft9">Om systemet, till följd av ökade avgifter , blir ett mer renodlat omför - delningssystem än vad det är i dag, kan kommunernas förtroende för kom - munkontosystemet komma att minska.</P> <P class="p77 ft9">Man kan tänka sig tre alternativa lösningar på fi nansieringsproblemen:</P> <P class="p78 ft9"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft27">Kommunkontosystemet läggs in på statsbudgetens inkomstsida. Där - igenom får kompensationssystemet för kommuner samma konstruktion som i det statliga kompensationssystemet. Avgifterna tas bort och istäl - let görs en reglering genom att sänka det generella statsbidraget.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_15"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr11 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">14 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td17"><SPAN class="p16 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr12 td47"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr8 td48"><SPAN class="p79 ft9">2. Nuvarande system bibehålls, men med en skärpning av de institutio -</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p80 ft9">nella ramarna för avgiftssättningen, vilket innebär att beräkningsmeto</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td60"><SPAN class="p80 ft17">den för att fastställa avgiften blir lagfäst. Beräkningmetoden tar hänsyn</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p80 ft17">till underskottet innevarande år och korrigerar avgiften nästkommande</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p80 ft9">år efter detta. På så sätt kan ackumulerade underskott aldrig uppkom</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td53"><SPAN class="p80 ft9">ma.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td62"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft9"><SPAN class="ft9">3.</SPAN><SPAN class="ft27">med bibehållen kommunal självfi nansiering förs in på statsbudgeten. Bruttoredovisning införs vilket betyder att de kommunala avgifterna betalas in på en inkomsttitel på statsbudgetens inkomstsida och ersätt - ningarna betalas ut från ett utgiftsanslag på statsbudgetens utgiftssida. Avgiften kommer därigenom att beslutas av riksdagen. De politiska prioriteringarna blir tydliga.</SPAN></P> <P class="p82 ft25">Politik för konkurrensneutralitet. Tandvård</P> <P class="p83 ft9">Tandvårdsmarknaden har en särställning bland de verksamheter som om - fattas av kommunkontosystemet. Eftersom tandvård bedrivs på en avre -</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td63"><SPAN class="p7 ft9">glerad marknad där fri prissättning (från 1 januari 1999) och fri etable</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td63"><SPAN class="p7 ft30">ringsrätt råder får en olikformig behandling i skattehänseende större ef</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p16 ft30">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td63"><SPAN class="p7 ft9">fekter på detta område än för övriga verksamheter .</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td63"><SPAN class="p7 ft9">Man kan tänka sig tre alternativa lösningar:</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p84 ft9"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft27">Folktandvården lyfts ut från kommunkontosystemet, vilket innebär att den konkurrerar med privattandläkarna på lika villkor i mervärdesskat - tehänseende.</SPAN></P> <P class="p85 ft9"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft27">Privattandläkarna lyfts in i kommunkontosystemet.</SPAN></P> <P class="p86 ft32"><SPAN class="ft9">3.</SPAN><SPAN class="ft31">Tandvård görs skattepliktig med en reducerad skattesats om 6 %. Detta skulle gälla såväl folktandvården som privattandvården, och eftersom verksamheten blir skattepliktig fi nns det således möjlighet att dra av all ingående mervärdesskatt. Enligt huvudreglerna i </SPAN><NOBR>EG-direktivet</NOBR> är dock tandvård undantaget från skatteplikt. Medlemsländerna har emellertid vissa möjligheter att begränsa undantagets omfattning.</P> <P class="p87 ft25">Politik för konkurrensneutralitet Tillämpning och konkurrenssnedvridningar</P> <P class="p88 ft9">För övrig privat <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet förekommer dels tillämp - ningsproblem, dels konkurrenssnedvridningar i varierande grad. Följande <SPAN class="ft11">tillämpningspr oblem </SPAN>i kommunkontosystemet har identifi erats:</P> <P class="p89 ft9"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft27">Kommuner och landsting tar inte hänsyn till den särskilda ersättning som utgår vid upphandling av och bidragsgivning till </SPAN><NOBR>icke-skattepliktig</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_16"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td49"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td50"><SPAN class="p7 ft11">Sammanfattning <SPAN class="ft9">15</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td51"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td52"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p90 ft9">verksamhet, den s.k. <NOBR>6-procentsersättningen.</NOBR> Det betyder att privata verksamheter inte blir kompenserade för dold mervärdesskatt.</P> <P class="p91 ft9"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft27">Pristransparens föreligger inte vilket innebär svårigheter att jämföra priser.</SPAN></P> <P class="p92 ft9"><SPAN class="ft9">3.</SPAN><SPAN class="ft27">Systemet anses av många kommuner vara krångligt och därigenom kostsamt att administrera.</SPAN></P> <P class="p93 ft9">När det gäller konkurrenssnedvridningar för övrig verksamhet i ickeskattepliktig privat sektor är det största problemet troligen de inlås - ningseffekter som skapas genom att en verksamhet är <NOBR>icke-skattepliktig.</NOBR> Om undantagen avskaffas och all verksamhet görs skattepliktig skulle, i princip, kommunkontosystemets omfattning reduceras avsevärt. I de fall sociala skäl motiverar en lägre skattesats bör en sådan tillämpas för vissa tjänster . <NOBR>EG-rätten</NOBR> utgör emellertid ett hinder för en sådan ändring av mervärdesskattebestämmelserna. Bestämmelserna i det sjätte direk - tivet stadgar att viss verksamhet <SPAN class="ft11">skall </SPAN>vara undantagen från skatteplikt.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr4 td64"><SPAN class="p7 ft9">Jag föreslår emellertid att Sverige med kraft driver frågan att få till</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td65"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p7 ft9">stånd en ändring av det sjätte direktivet på detta område. Jag anser att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p7 ft9">en lämplig tidpunkt för ett svenskt agerande är i samband med förbere</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p7 ft9">delserna inför Sveriges ordförandeskap i EU. Detta arbete bör ha hög</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p7 ft9">prioritet.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p94 ft9">Eftersom en ändring av det sjätte direktivet troligen tar lång tid att ge</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p7 ft9">nomföra föreslår jag att en lösning övervägs i avvaktan på en sådan än</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p7 ft17">dring. Denna skulle innebära att så långt möjligt enligt det sjätte direktivet,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p95 ft9">införa skatteplikt på de områden som i dag är <NOBR>icke-skattepliktiga.</NOBR> Troligen skulle detta främst kunna gälla privat verksamhet.</P> <P class="p96 ft9">Om privat verksamhet görs skattepliktig kan schablonersättningarna som utgår vid upphandling av och bidragsgivning till <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet slopas. De privata entreprenörerna debiterar mervärdesskatt till kommunen, som får ersättning för ingående mervärdesskatt via kom - munkontosystemet. Detta kan leda till en förenklad adminstration i kom - muner och landsting.</P> <P class="p97 ft9">Vilka verksamheter som omfattas av undantag regleras i det sjätte di - rektivet. Tolkningsutrymmet är dock stort. Vad beträf far privat verksamhet kan särskilda regler som begränsar undantagens omfattning införas av medlemsländerna om verksamheten bedrivs på kommersiella villkor . Vidare analyser måste göras på detta område, dessutom måste konsulta - tion ske hos den europeiska kommissionen i detta ärende.</P> <P class="p98 ft32">Privat verksamhet som med dagens lagstiftning inte kan bli skattepliktig, kan under en tillfällig period föras in i kommunkontosystemet. Om privata entreprenörer förs in på kommunkontot kan detta leda till förbätt - rad konkurrensneutralitet och förhindra inlåsningsef fekter. Således torde detta vara ett möjligt alternativ . En analys bör dock göras huruvida detta är</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB313317x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p8 ft9">16 <SPAN class="ft11">Sammanfattning </SPAN>SOU 1999:133</P> <P class="p99 ft9">förenligt med <NOBR>EG-rätten</NOBR> på mervärdesskatteområdet. Den svenska rege - ringen bör inhämta och beakta kommissionens synpunkter vid en eventu - ell beredning av ett sådant förslag.</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p16 ft9">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td21"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td67"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft10"><SPAN class="ft10">1</SPAN><SPAN class="ft33">Mervärdesskatten och konkurrensen</SPAN></P> <P class="p101 ft25"><SPAN class="ft25">1.1</SPAN><SPAN class="ft34">Skattesystemets roll</SPAN></P> <P class="p35 ft9">Statens verksamhet fi nansieras i huvudsak med skatter. Skattesystemet skall bl.a. vara utformat så, att samhällsekonomiskt ef fektiva lösningar gynnas. Vidare skall skattesystemet inte gynna en verksamhetsform framför en annan. Det är inte skattesystemet som skall vara avgörande för hu - ruvida en verksamhet skall bedrivas i offentlig regi eller om verksamheten kan läggas ut på privat entreprenad. Detta betänkande handlar om hur mervärdesskattesystemet skall garantera neutralitet och ekonomisk ef fektivitet inom kommunal och landstingskommunal <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet.</P> <P class="p102 ft9">Förutsättningarna för den kommunala verksamheten har förändrats på fl era punkter. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har kommunerna:</P> <P class="p103 ft9"><SPAN class="ft9">•</SPAN><SPAN class="ft26">Upplevt en genomgripande förändring av inkomstskattesystemet främst genom skattereformen 1991.</SPAN></P> <P class="p104 ft9"><SPAN class="ft9">•</SPAN><SPAN class="ft26">Upplevt minst tre olika statsbidragssystem (med justeringar inom dessa).</SPAN></P> <P class="p105 ft9"><SPAN class="ft9">•</SPAN><SPAN class="ft26">Hanterat tre olika system för kompensation av mervärdesskatt.</SPAN></P> <P class="p106 ft9">De alternativa förslag jag lägger fram i detta betänkande syftar till att va - ra långsiktigt hållbara. Kommuner och landsting skall ges stabila förut - sättningar och villkor att arbeta under .</P> <P class="p107 ft25"><SPAN class="ft25">1.2</SPAN><SPAN class="ft34">Utredningens uppdrag och arbete</SPAN></P> <P class="p108 ft37"><SPAN class="ft35">1.2.1</SPAN><SPAN class="ft36">Bakgrund</SPAN></P> <P class="p35 ft9">År 1996 infördes ett särskilt system (kommunkontosystemet) för kommu - nernas och landstingens ersättning för sådan mervärdesskatt som inte får dras av enligt mervärdesskattelagen. Bakgrunden till systemet är att re - glerna för mervärdesskatt ändrades i samband med skattereformen 1990/91 då fl era tjänster än tidigare belades med en enhetlig mervärdes - skatt. Med rådande system skulle detta ha inneburit att konkurrenssned - vridningar uppstod mellan kommuner och privata entreprenörer till fördel för kommunal verksamhet i egen regi.</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">18 </SPAN>Mervär desskatten och konkurrensen</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p109 ft37"><SPAN class="ft35">1.2.2</SPAN><SPAN class="ft38">Direktiven</SPAN></P> <P class="p59 ft9">Vid regeringssammanträdet den 29 oktober 1998 beslutades att en särskild utredare skulle tillkallas med uppgift att analysera vissa frågor inom sys - temet för ersättning för viss mervärdesskatt till kommuner och landsting, det s.k. kommunkontosystemet.<SPAN class="ft39">1 </SPAN>Den inledande uppgiften var att analysera och förklara orsakerna till de ökade utbetalningarna, samt att analysera den omfördelningsef fekt som uppstår till följd av den kollektiva fi nansieringen. Ett delbetänkande som belyste detta lämnades till regeringen mars 1999 (se bilaga 2).</P> <P class="p110 ft9">Enligt kommittédirektiven skall utredaren utvärdera hur väl systemet uppfyller det egentliga syftet, dvs. att skapa konkurrensneutralitet mellan kommunal verksamhet i egen regi respektive verksamhet utförd på entre - prenad. En viktig fråga, enligt direktivet, är att analysera ef fekterna av den kommunala fi nansieringen mot bakgrund av de ökade utbetalningarna från systemet. Utredaren bör också utvärdera om den ökade omslutningen och omfördelningen till följd av den kollektiva fi nansieringen har påverkat konkurrensneutraliteten. Vidare skall utredaren lämna förslag till hur upp - följningen och kontrollen i systemet kan förbättras.</P> <P class="p111 ft37"><SPAN class="ft35">1.2.3</SPAN><SPAN class="ft38">Utredningens arbete</SPAN></P> <P class="p59 ft9">Jag vill framhålla att utredningen genomförts under kort tid. Trots detta har ett omfattande arbete vad gäller insamling av data genomförts.</P> <P class="p112 ft9"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft27">En hearing har genomförts. På denna medverkade representanter från intresseorganisationer och företag från privata verksamheter (se vidare kapitel 6.4).</SPAN></P> <P class="p85 ft9"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft27">En enkät till samtliga kommuner har skickats ut (se bilaga 3).</SPAN></P> <P class="p81 ft9"><SPAN class="ft9">3.</SPAN><SPAN class="ft27">Ett studiebesök till Storbritannien, Holland, Belgien, samt </SPAN><NOBR>EU-kom</NOBR> - missionen har genomförts (se kapitel 4).</P> <P class="p113 ft9"><SPAN class="ft9">4.</SPAN><SPAN class="ft27">Regional arbetsmarknadsstatistik har anskaffats från Statistiska cen - tralbyrån (SCB).</SPAN></P> <P class="p114 ft9"><SPAN class="ft9">5.</SPAN><SPAN class="ft27">Statistik från särskilda skattekontoret i Ludvika avseende utvecklingen på kontona har inhämtats.</SPAN></P> <P class="p115 ft9">Det är min uppfattning att denna omfattande datamängd ger ett bra under - lag för de analyser som görs.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft41"><SPAN class="ft40">1 </SPAN>Dir. 1998:93, se bilaga 1</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_20"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr1 td68"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td69"><SPAN class="p7 ft42">Mervär desskatten och konkurrensen <SPAN class="ft17">19</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td71"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p116 ft37"><SPAN class="ft35">1.2.4</SPAN><SPAN class="ft36">Terminologi</SPAN></P> <P class="p117 ft9">I betänkandet används ett fl ertal skattetekniska begrepp och termer. Det har varit min avsikt att vara konsekvent i användandet av dessa begrepp. Med följande begrepp menas:</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p7 ft9">skattskyldig</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p7 ft9">– den som betalar mervärdesskatt till staten</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td72"><SPAN class="p7 ft30"><NOBR>icke-skattskyldig</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td73"><SPAN class="p7 ft30">– den som tillhandahåller mervärdesskattefria varor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td72"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td73"><SPAN class="p118 ft9">eller tjänster</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p7 ft9">skattepliktig</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p7 ft9">– är en vara eller tjänst som det utgår mervärdes -</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p118 ft9">skatt på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td72"><SPAN class="p7 ft9"><NOBR>icke-skattepliktig</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td73"><SPAN class="p7 ft17">– en vara eller tjänst som det <SPAN class="ft42">inte </SPAN>utgår mervärdes -</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p118 ft9">skatt på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p7 ft9">kumulativ effekt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p7 ft9">– uppstår då en skattskyldig förvärvar från icke-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td72"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td73"><SPAN class="p118 ft9">skattskyldig och betalar en ”dold” mervärdes -</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p118 ft9">skatt, utan möjlighet till avdrag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p7 ft9">sjätte mervärdes-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p7 ft9">– EUs mervärdesskattelagstiftning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td72"><SPAN class="p7 ft9">skattedirektivet</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td73"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p7 ft9">anslag</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p7 ft9">– riksdagen anvisar anslag genom fastställande av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p118 ft9">statsbudgeten</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td72"><SPAN class="p7 ft9">inkomsttitel</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td73"><SPAN class="p7 ft9">– en post i statsbudgeten mot vilken statsinkomster</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p118 ft9">skall redovisas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p7 ft9">avdragsrätt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p7 ft9">– den ingående mervärdesskatt som den skattskyl -</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td72"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td73"><SPAN class="p118 ft9">dige drar av mot den utgående mervärdesskatten</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p7 ft9">ingående mer -</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p7 ft9">– den ingående mervärdesskatt som köparen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p7 ft9">värdesskatt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p118 ft9">betalar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td72"><SPAN class="p7 ft9">utgående mer -</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td73"><SPAN class="p7 ft9">– den mervärdesskatt som säljaren debiterar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p7 ft9">värdesskatt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p116 ft25"><SPAN class="ft25">1.3</SPAN><SPAN class="ft34">Vad är konkurrens?</SPAN></P> <P class="p35 ft9">Mot bakgrund av uppdraget är det viktigt att defi niera vad som i allmänhet menas med konkurrens. Man kan tänka sig två olika konkurrenssituatio - ner. Den traditionella konkurrenssitutionen är då säljare konkurrerar på en marknad om en köpare som är en enskild privatperson. I den andra situa - tionen konkurrerar säljare om anbud mot en köpare som är ett ombud för den egentliga slutkonsumenten. Köparen kan även låta egenregin vara med i denna anbudstävlan.</P> <P class="p76 ft9">Kommunkontosystemets främsta syfte är att skapa konkurrensneutrali - tet i valet mellan externt upphandlad verksamhet och verksamhet som bedrivs i egen regi.<SPAN class="ft39">2 </SPAN>Det skulle således handla om den andra situationen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft41"><SPAN class="ft40">2 </SPAN>Prop. 1994/95:150, bil. 7</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_21"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td74"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">20 </SPAN>Mervär desskatten och konkurrensen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td75"><SPAN class="p16 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td76"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td77"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td78"><SPAN class="p43 ft17">ovan. Oavsett vilken av de två situationerna ovan som gäller är förutsätt</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td79"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td74"><SPAN class="p43 ft9">ningarna för en ef fektiv konkurrens de samma.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td78"><SPAN class="p119 ft9">Vad är då konkurrens och varför är konkurrens bra? Inom den ekono</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td79"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td74"><SPAN class="p43 ft9">miska teorin leder fri konkurrens till samhällsekonomisk</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td75"><SPAN class="p79 ft9">ef fektivitet.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p120 ft9">Genom att de som producerar varor och tjänster är utsatta för konkurrens drivs de till att producera rätt saker , dvs. det som konsumenterna efterfrå - gar. Konsumenterna uttrycker sina önskemål genom köpbeslut. Konkurrensen driver även producenterna till att producera varor och tjän - ster rätt, dvs. till så låga kostnader som möjligt. Således tvingas produ - centerna att hushålla med resurserna och producera varor och tjänster så effektivt som möjligt. <SPAN class="ft39">3</SPAN></P> <P class="p121 ft9">Motsatsen till konkurrens är , enligt teorin, monopol. I en monopolsituation kan monopolisten tillägna sig monopolvinster , vilket leder till ett hö - gre pris och en högre samhällsekonomiska kostnad.</P> <P class="p122 ft9">För att en ef fektiv konkurrensmarknad skall existera måste fl era viktiga villkor vara uppfyllda. Som exempel kan nämnas fri etableringsrätt, fri prissättning, inga naturliga monopol, inga kartellbildningar , fungerande arbets- och kapitalmarknader och en fri rörlighet av varor och tjänster .</P> <P class="p123 ft9">Ett begrepp som ofta diskuterats, särskilt när det handlat om avregle - ringarna inom tele- och elmarknaderna, är pristransparens. Om det inte fi nns pristransparens är priserna på de olika varorna eller tjänsterna inte jämförbara.</P> <P class="p124 ft9">För att en konkurrensmarknad skall vara ef fektiv måste konsumenten ha information om de alternativ som står till buds. Konsumenten skall vara rationell, aktivt sökande efter de bästa varorna till de lägsta priserna och ha, eller ha möjlighet att ta reda på, all relevant information.</P> <P class="p125 ft37"><SPAN class="ft35">1.3.1</SPAN><SPAN class="ft43">Konkurrenshinder</SPAN></P> <P class="p126 ft9">Hinder mot konkurrens kan vara av tre slag</P> <P class="p127 ft9"><SPAN class="ft9">•</SPAN><SPAN class="ft27">offentliga regleringar,</SPAN></P> <P class="p128 ft9"><SPAN class="ft9">•</SPAN><SPAN class="ft27">konkurrensbegränsningar, och</SPAN></P> <P class="p85 ft9"><SPAN class="ft9">•</SPAN><SPAN class="ft27">”naturliga” konkurrensbarriärer .</SPAN></P> <P class="p129 ft9">När det gäller de verksamheter som traditionellt sett skötts av kommuner och landsting har konkurrensen länge begränsats av of fentliga regleringar. Syftet med offentliga regleringar har i många fall varit att skydda individer och hushåll på olika sätt. Kommuner och landsting har genom lagstiftning befunnit sig i en monopolställning.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft41"><SPAN class="ft40">3 </SPAN>SOU 1991:59, Konkurrens för ökad välfärd, s. 70</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_22"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB313322x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft11"><SPAN class="ft9">SOU 1999:133 </SPAN>Mervär desskatten och konkurrensen <SPAN class="ft9">21</SPAN></P> <P class="p130 ft9">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har dock ett betydande antal legala regleringar tagits bort och marknader som t.ex. el och tele har exponerats för konkurrens. Dock kvarstår en del regleringar och andra hinder som begränsar konkur -</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p7 ft9">rensen inom vissa verksamheter.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td64"><SPAN class="p94 ft17">Konkurrensbegränsningar består av åtgärder och förfaranden som initi</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td65"><SPAN class="p16 ft30">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p7 ft17">erats av företag och or ganisationer själva. Hit hör kartellbildning. Här in</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p7 ft17">går aktörernas (kan även vara kommuner och landsting) strävanden att nå</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p7 ft9">kontroll över sin omvärld, när man gemensamt kommer överens om ett</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p7 ft9">agerande som sätter konkurrensen ur spel.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p94 ft9">Med begreppet ”naturliga” konkurrensbarriärer menas bl.a. skalförde</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p131 ft9">lar, kostnadsfördelar för de etablerade företagen och höga tröskelef fekter. Dessa barriärer gör att det är svårt att nyetablera sig på en marknad efter - som de etablerade företagen har hunnit bli stora och har ett försprång vad gäller marknadskontakter och marknadskännedom. <SPAN class="ft39">4</SPAN></P> <P class="p132 ft9">Flertalet av de verksamheter som behandlas i detta betänkande verkar under ett ringa eller obetydligt konkurrenstryck.<SPAN class="ft39">5</SPAN></P> <P class="p133 ft37"><SPAN class="ft35">1.3.2</SPAN><SPAN class="ft36">Verkar skola och barnomsorg på en konkurrensmarknad?</SPAN></P> <P class="p134 ft9">Vård, utbildning och omsor g ska enligt grunderna för den politik som det råder bred politisk uppslutning om i Sverige göras tillgänglig i enlighet med var och ens behov – inte i förhållande till köpkraften hos individerna. Med en sådan politik är renodlade marknadslösningar uteslutna. Den poli - tik som målen för välfärdsstaten förutsätter utesluter dock inte att verk - samheter inom vård, utbildning, omsor g etc. bedrivs i annan regi än kom - muners, landstings eller statens. En uthållig välfärd förutsätter tvärtom att politiken medger att de samhällsekonomiskt mest ef fektiva lösningarna ef - tersträvas.</P> <P class="p135 ft9">I dagsläget kan inte skolan eller barnomsor gen karaktäriseras som marknader i konkurrens. För det saknas fl era villkor för en marknad i kon - kurrens, bl.a. fri prissättning och fritt val av skolor i andra kommuner .</P> <P class="p136 ft9">Grundskolan får inte ta ut avgifter för undervisningen. Det innebär att skolorna inte kan använda priset att konkurrera med. Istället måste skolan konkurrera med t.ex. kvaliteten. Om friskolan har högre kostnader än den kommunala skolan och inte får kompensation för detta, måste detta ses i ett större sammanhang. Med sämre ekonomiska villkor än den kommuna - la skolan kan kvaliteten påverkas inom friskolan. Det kan således på sikt</P> <P class="p137 ft41"><SPAN class="ft44">4</SPAN><SPAN class="ft45">SOU1991:59, Konkurrens för fortsatt välfärd, s. </SPAN><NOBR>77–79.</NOBR></P> <P class="p138 ft41"><SPAN class="ft44">5</SPAN><SPAN class="ft45">Undantaget är dock vuxentandvård. Från den 1 januari 1999 råder fri prissättning. På marknaden fi nns både privattandläkarna och Folktandvården (landstinget).</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_23"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">22 </SPAN>Mervär desskatten och konkurrensen</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td55"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p139 ft9">betyda en konkurrensnackdel för friskolan i förhållande till den kommu - nala skolan.</P> <P class="p123 ft9">Under överskådlig tid kommer det troligen att vara kommuner och landsting som ansvarar för att vård, utbildning och omsor g tillhandahålls. Den konkurrensneutralitet som används i detta betänkande utgår i huvud - sak från den situation som råder då kommunen är upphandlande enhet och privata företag konkurrerar med egenregin om att få driva en verksamhet som kommunen/landstinget satt ramarna för . Denna anbudssituation räck - er dock inte för att en konkurrensmarknad skall existera gentemot slut - konsumenten.</P> <P class="p140 ft25"><SPAN class="ft46">1.4</SPAN><SPAN class="ft47">Mervärdesskattens funktion som skatt</SPAN></P> <P class="p88 ft9">Mervärdesskatt är en statlig allmän konsumtionsskatt på varor och tjän - ster. Den utgår i varje led av produktions- och distributionskedjan och re - dovisas till staten av skattskyldiga näringsidkare vid skattepliktig omsätt -</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft14">ning av varor och tjänster . Varje näringsidkare är statens uppbördsman och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">ansvarar för att den värdetillväxt (mervärde) som tillförts varan eller tjän</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">sten blir beskattad och betald till staten.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p141 ft17">Skatten är generell och ska tas ut vid omsättning av skattepliktiga varor</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">och tjänster till såväl privatpersoner som till skattskyldiga (och <NOBR>icke-skatt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">skyldiga) näringsidkare.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p141 ft17">Skattskyldiga har avdragsrätt för ingående mervärdesskatt dvs. mervär</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft17">desskatt på inköp och investeringar i verksamheten. Genom avdragsrätten</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">blir mervärdesskatten inte någon kostnad för de skattskyldiga näringsid</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">karna.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p123 ft9">Vid import från ett land utanför EU tas skatten ut av Tullverket i samband med införseln. Mervärdesskatten vid import är avdragsgill hos den skattskyldige importören. Varan blir därigenom beskattad på samma sätt som om den hade producerats inom landet.</P> <P class="p142 ft9">Vid förvärv från annat <NOBR>EU-land</NOBR> gäller över gångsvis destinationsprinci -</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft17">pen. Den innebär att en näringsidkare i ett annat <NOBR>EU-land</NOBR> som säljer varor</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft9">till en svensk skattskyldig näringsidkare inte skall ta ut någon mervärdes</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft17">skatt på sin försäljning. Den svenske köparen ska i stället förvärvsbeskat</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p7 ft9">ta sig själv genom att beräkna svensk mervärdesskatt på fakturavärdet.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p120 ft9">Motsvarande belopp är avdragsgillt som ingående skatt. Varan blir därige - nom beskattad på samma sätt som vid import. Skillnaden är att ingående och utgående skatt utgår samtidigt och summan att inbetala blir noll.</P> <P class="p143 ft9">Genom att de skattskyldiga har avdragsrätt uppnås konkurrensneutrali - tet vid valet att själv tillverka en vara eller att upphandla samma vara från någon annan näringsidkare. Valet påverkas inte av mervärdesskatten. Det blir istället andra faktorer som avgör .</P> </DIV> <DIV id="page_24"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr1 td68"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td69"><SPAN class="p7 ft42">Mervär desskatten och konkurrensen <SPAN class="ft17">23</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td71"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p144 ft37"><SPAN class="ft35">1.4.1</SPAN><SPAN class="ft36">Kumulativa och konkurrenspåverkande effekter</SPAN></P> <P class="p134 ft9">Mervärdesskatten träf far dock inte all konsumtion av varor och tjänster . Undantag från skatteplikt har införts på en rad områden av olika skäl.</P> <P class="p145 ft9">Sjukvård, tandvård, social omsor g och utbildning är exempel på sådana områden som är undantagna från skatteplikt. Bakgrunden till undantagen torde i allt väsentligt hänga samman med att verksamheten i huvudsak fi - nansieras via skattemedel och traditionellt sett tillhandahållits av det of -</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p7 ft9">fentliga. Något mervärde att beskatta har därför inte ansetts föreligga.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p7 ft17">Producenterna av dessa tjänster jämställs således med konsumenter utan</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p7 ft9">avdragsrätt.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p94 ft9">Genom att det offentliga i allt större utsträckning valt att konkurrensut</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p7 ft9">sätta egenregiverksamheten och släppa in privata alternativ har mervär</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p7 ft17">desskattefrågan fått en allt större betydelse. Det främsta syftet till att kom</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p146 ft9">munkontosystemet infördes var för att skapa konkurrensneutralitet mellan externt upphandlad verksamhet och verksamhet som bedrivs i egen regi. I kommunkontosystemet medges ersättning till kommuner och landsting för ingående mervärdesskatt inom <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet. Utgångs - punkten är att mervärdesskatten i sig inte skall skapa obalans i valet mel -</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr15 td63"><SPAN class="p7 ft9">lan att utföra en skattepliktig städtjänst i egen regi inom t.ex. barnomsor</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td24"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p7 ft17">gen eller att upphandla tjänsten från en privat näringsidkare. Om mervär</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p7 ft17">desskattekompensationen inte skulle erhållas skulle det vara mer förmån</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td63"><SPAN class="p7 ft9">ligt att utföra tjänsten i egen regi. <SPAN class="ft39">6</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p94 ft17">Uthyrning av fastighet för bostadsändamål är ett annat område som är</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p147 ft32">undantagen skatteplikt. Fastighetsägarnas ingående skatt måste kalkyleras som en kostnad och tas ut av hyresgästen som en dold mervärdesskatt i hyran. För hyresgäster som inte är skattskyldiga skapar detta inga problem</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr6 td86"><SPAN class="p7 ft17">eftersom de ändå hade fått bära mervärdesskatten som en kostnad om tjän</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td87"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td86"><SPAN class="p7 ft30">sten varit skattepliktig.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td87"><SPAN class="p7 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td86"><SPAN class="p94 ft9">Om hyresgästen däremot är skattskyldig till mervärdesskatt och i prin</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td87"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p7 ft17">cip är berättigad till avdrag för ingående skatt får han betala en dold mer</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p148 ft9">värdesskatt på hyran utan möjlighet till avdrag. En kumulativ ef fekt har uppkommit. Hyresgästen skulle ur ett skatteperspektiv därmed tjäna på att</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr6 td86"><SPAN class="p7 ft17">själv välja att äga fastigheten i stället för att hyra den. Konkurrensneutra</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td87"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td86"><SPAN class="p7 ft30">liteten i detta avseende skulle därigenom påverkas på grund av mervär</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td87"><SPAN class="p16 ft30">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td86"><SPAN class="p7 ft9">desskattereglerna.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td87"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p77 ft9">För att eliminera mervärdesskattens konkurrenspåverkande ef fekt har</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr5 td88"><SPAN class="p7 ft17">därför regler om frivillig skattskyldighet för fastighetsägare införts vid ut</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td89"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td88"><SPAN class="p7 ft9">hyrning av lokaler till skattskyldiga näringsidkare (se avsnitt 2.2).</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td89"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td88"><SPAN class="p7 ft50"><SPAN class="ft49">6 </SPAN>Eftersom man vid upphandling även erlägger mervärdesskat på lönekostnaden eftersom denna in</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td89"><SPAN class="p149 ft41">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td88"><SPAN class="p7 ft41">går i priset på tjänsten.</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td89"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_25"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr11 td66"><SPAN class="p150 ft9">24</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td16"><SPAN class="p151 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td67"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td21"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p152 ft10"><SPAN class="ft10">2</SPAN><SPAN class="ft33">Kommunerna, landstingen och mervärdesskatten</SPAN></P> <P class="p153 ft25"><SPAN class="ft46">2.1</SPAN><SPAN class="ft47">Inledning</SPAN></P> <P class="p59 ft9">Det nuvarande kommunkontosystemet kan till viss del förklaras av sin his - toria. Mervärdesskattens infördes i Sverige 1969. Redan då infördes sär - skilda reduceringsregler på byggsidan för att inte snedvrida konkurrensen mellan verksamhet i egenregi och entreprenad.</P> <P class="p154 ft32">Mervärdesskatten är en statlig skatt. Kommuner och landsting fi nansierar i huvudsak sin verksamhet via kommunalskatt och landstingsskatt. När kommuner och landsting inte är skattskyldiga betraktas de som slutkonsu - menter i mervärdesskattehänseende. Detta innebär att när kommuner och landsting betalar ingående mervärdesskatt är detta en betalningsström av kommunala medel från kommunsektorn till staten.</P> <P class="p155 ft51">Mervärdesskatten har ständigt varit föremål för revideringar . Den nuvarande mervärdesskattelagen (ML) trädde i kraft den 1 juli 1994. Under den tid lagen varit i kraft har den ändrats ett fyrtiotal gånger . Många ändringar har varit omfattande. Regelverket har varit föremål för ett mycket omfattande ut - redningsarbete, som dock i några fall inte givit upphov till lagändringar .</P> <P class="p62 ft9">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har frågan om kommunernas avdragsrätt för ingående mervärdesskatt tagits upp ett fl ertal gånger . Tidsaxeln i kapitel 3 visar översiktligt utvecklingen från år 1991.</P> <P class="p156 ft25"><SPAN class="ft46">2.2</SPAN><SPAN class="ft47">Mervärdesskattens införande i Sverige</SPAN></P> <P class="p83 ft9">I betänkandet Nytt skattesystem <SPAN class="ft39">1 </SPAN>behandlas bl.a. en över gång från allmän varuskatt till mervärdesskatt. Utredningen föreslog att mervärdesskatt, som är en allmän konsumtionsskatt där varje led i produktions- och distri - butionskedjan skulle redovisa skatt till staten på den värdetillväxt (mer - värde) man tillfört en vara eller tjänst, skulle införas. Genom att varje led tillfördes en generell avdragsrätt för ingående skattebelastning för inköp till verksamheten blev mervärdesskatten neutral från konsumtions- och konkurrenssynpunkt. För att detta skulle gälla även internationell handel krävdes att import beskattades och att export kunde ske utan skattebelast - ning dvs. med full avdragsrätt för ingående skatt.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft41"><SPAN class="ft40">1 </SPAN>SOU 1964:25, Nytt skattesystem</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_26"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td90"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td84"><SPAN class="p16 ft11">Kommunerna, landstingen och mervär desskatten <SPAN class="ft9">25</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td91"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td92"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td93"><SPAN class="p157 ft17">Mervärdesskatten skulle således inte komma att utgöra någon kostnad</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td94"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td93"><SPAN class="p158 ft9">för företagen. Det pris som företagen satte skulle kunna kalkyleras utan</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td94"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td93"><SPAN class="p158 ft9">mervärdesskatt. Utredningen konstaterade att:</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td94"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td90"><SPAN class="p159 ft9">”...</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td84"><SPAN class="p71 ft52">en strikt utformad mervär desskatt icke har någon inverkan på r e-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td93"><SPAN class="p159 ft42">sultatet av de skattskyldigas verksamhet i vidare mån än som följer</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td94"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td48"><SPAN class="p159 ft11">av de kostnader, som föranleds av själva uppbör den av den skatt som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr18 td93"><SPAN class="p159 ft11">konsumenterna har att stå för <SPAN class="ft9">” </SPAN><SPAN class="ft39">2</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr18 td94"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr16 td93"><SPAN class="p158 ft17">Även den räntekostnad som uppkommer för de företag som regelmässigt</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td94"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td93"><SPAN class="p158 ft9">har skatt att återfå från staten kan dock påverka priset.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td94"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td93"><SPAN class="p157 ft17">Av praktiska och andra skäl ansåg utredningen att det var nödvändigt att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td94"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td93"><SPAN class="p158 ft17">undanta vissa varor och tjänster från beskattning. Eftersom avdragsrätt för</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td94"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td93"><SPAN class="p158 ft9">ingående skatt inte föreligger i ett sådant system uppkommer en kumula</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td94"><SPAN class="p71 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td93"><SPAN class="p158 ft9">tiv effekt i systemet. Skatten blir en kostnad som övervältras till nästa kö</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td94"><SPAN class="p71 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td90"><SPAN class="p158 ft9">pare.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td95"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td94"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td93"><SPAN class="p157 ft9">Utredningen för ett resonemang om detta problem utifrån vem som är</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td94"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td48"><SPAN class="p158 ft9">köpare. Om <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet riktar sig mot slutliga konsu -</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p160 ft9">menter får staten inte in någon skatt på det mervärde som skapats i detta eller eventuella föregående led. <NOBR>Icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet kommer att gynnas i den mån den konkurrerar med annan skattepliktig verksamhet. Om <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet riktar sig mot skattskyldiga köpare uppkommer en dubbelbeskattningseffekt som motsvarar den ingående skattebelastningen i säljarens <NOBR>icke-skattepliktiga</NOBR> verksamhet. Utredningen</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr15 td63"><SPAN class="p7 ft17">drar därför slutsatsen att köparen skulle välja en skattskyldig säljare om en</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p7 ft9">sådan fanns.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p94 ft17">Personliga tjänster som sjukvård, tandvård och dåtidens sociala omsor</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p16 ft9">g</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p7 ft9">liksom utbildningstjänster föreslogs bli fortsatt undantagna från skatte</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p161 ft9">plikt. I betänkandet förs ett kort resonemang om hur man ska kunna be - hålla undantaget från skatteplikt på dessa områden vid över gången till mervärdesskatt. Man konstaterar att den enda möjligheten torde vara att</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">medge återbetalning av den mervärdesskatt som belöper på inköp till så</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft17">dan verksamhet. Det skulle dock medföra en ” <SPAN class="ft42">väsentlig ökning av antalet</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft17"><SPAN class="ft42">restitutionsfall</SPAN>” varför utredningen förordade ett oförändrat undantag från</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft17">skatteplikt. Detta innebar ett undantag utan avdragsrätt för ingående skat</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p162 ft9">tebelastning. Huruvida ett sådant undantag skulle medföra konkurrenss -</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft9">nedvridningar berörs ej. <SPAN class="ft39">3</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td96"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p163 ft17">Då det gällde entréavgifter som betalas av allmänheten till främst kom</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft9">munala badinrättningar ansåg utredningen att undantag från skatteplikt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft42"><SPAN class="ft17">skulle gälla eftersom ” </SPAN>det är här ofta icke fråga om verksamhet, som dri</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft11">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td96"><SPAN class="p7 ft44">2</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td86"><SPAN class="p164 ft41">SOU 1964:25, s.368</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td96"><SPAN class="p7 ft44">3</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td86"><SPAN class="p164 ft41">SOU 1964:25, s. 401</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td8"><SPAN class="p7 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_27"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB313327x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p8 ft11"><SPAN class="ft9">26 </SPAN>Kommunerna, landstingen och mervär desskatten <SPAN class="ft9">SOU 1999:133</SPAN></P> <P class="p165 ft11">ves i vinstsyfte, och prissättningen tor de därför ofta vara sådan, att inget eller endast ringa skattemässigt mer vär de skulle uppkomma<SPAN class="ft9">”. Något mot - svarande resonemang fördes inte då man motiverade undantag från skat - teplikt inom de betydligt mer omfattande områdena sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning.</SPAN></P> <P class="p63 ft9">För of fentlig verksamhet oavsett i vilken juridisk form den bedrevs uttalades att skattskyldighet skulle gälla sådana varor och tjänster som sål - des i konkurrens med det enskilda näringslivet. Statlig och kommunal verksamhet skulle därför betala mervärdesskatt för att undvika snedvrid - ning av konkurrensen.<SPAN class="ft39">4</SPAN></P> <P class="p166 ft9">I betänkandet framhålls att den breddning av skattebasen som skulle bli en följd av över gången från allmän varuskatt till mervärdesskatt också skulle innebära att skattesatsen skulle kunna hållas låg.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr20 td83"><SPAN class="p7 ft37">2.2.1 Fastighetsområdet</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td83"><SPAN class="p7 ft9">En fråga som belyses särskilt i betänkandet är hur man ska hantera mer</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft9">värdesskatten inom fastighetsområdet eftersom en av utgångspunkterna</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft9">var att införandet av mervärdesskatt inte skulle föranleda skärpt beskatt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p7 ft9">ning av boendet.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p141 ft17">En annan fråga som måste lösas hängde samman med valet mellan att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p167 ft9">utföra skattepliktiga tjänster i egen regi eller att upphandla motsvarande tjänster avseende fastigheter som användes i <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksam -</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">het. Att utföra tjänsten själv med egen anställd personal skulle bli billiga</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td81"><SPAN class="p7 ft30">re eftersom mervärdesskatt inte skulle belasta den egna lönekostnaden.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td82"><SPAN class="p7 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">Mervärdesskatten skulle då utgöra ett kraftfullt incitament för att utöka</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft17">personalstyrkan ytterligare och utföra mer skattepliktiga tjänster i egen re</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">gi. Som en lösning på de problemen föreslog utredningen att speciella re</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">duceringsregler skulle införas. De utformades på ett sådant sätt att mer</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p168 ft9">värdesskatten bara skulle träf fa den del av priset som utgjorde material-</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p7 ft17">kostnader. På tjänster som avsåg fastigheter reducerades priset schablon</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p7 ft9">mässigt till 60 % och på tjänster som avsåg mark till 20 % innan</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p7 ft17">mervärdesskatten beräknades. Därigenom ansåg man att produktionsneu</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p7 ft9">traliteten skulle upprätthållas.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft9">Utredningen konstaterade vidare att <NOBR>60-procentsregeln</NOBR> kunde te sig så</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p7 ft17">oförmånlig för den som bedriver fastighetsförvaltning där materialdelen är</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td64"><SPAN class="p7 ft52"><SPAN class="ft14">väsentligt lägre ” </SPAN>att man i ökad utsträckning skulle gå in för att utföra vis</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td65"><SPAN class="p16 ft54">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p7 ft17"><SPAN class="ft42">sa fastighetsarbeten i egen regi</SPAN>”. Risken för konkurrenssnedvridning an</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p7 ft17">sågs dock i realiteten bara föreligga i de fall fastighetsarbetena var av så</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft41"><SPAN class="ft40">4 </SPAN>SOU 1964:25, s. 412</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_28"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr1 td97"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td98"><SPAN class="p7 ft42">Kommunerna, landstingen och mervär desskatten <SPAN class="ft17">27</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td100"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft9">dan omfattning att full sysselsättning kunde beredas personalen för ända - målet.</P> <P class="p145 ft9">Inom entreprenadområden där materialanvändningen var låg (främst vissa markarbeten och arkitekttjänster) infördes en kompletteringsregel, <NOBR>20-procentsregeln,</NOBR> och därmed ansågs konkurrensproblemet mellan pri - vat- och egenregiverksamhet i huvudsak vara tillgodosett. Alternativet att ta ut full skatt och sedan införa ett återbetalningssystem inom bostadssek - torn avvisades.</P> <P class="p170 ft37"><SPAN class="ft35">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft36">Offentlig sektor</SPAN></P> <P class="p171 ft9">Beträf fande offentlig verksamhet anför departementschefen följande:</P> <P class="p172 ft55">”V id remissbehandlingen har särskilt framhållits betydelsen av att mervär deskatten erbjuder konkurrens på lika villkor mellan det en - skilda näringslivet och statlig och kommunal verksamhet. Det anförs också, att den allmänna var uskatten inte i alla delar tillgodoser detta krav. Man vänder sig bl.a. mot att skatt inte utgår på tvätt från in - rättning som drivs gemensamt av staten och kommun och att detta inte heller skulle bli fallet enligt utredningens förslag.</P> <P class="p173 ft55">Jag delar både utr edningens och remissinstansernas uppfattning, att skattskyldighet bör för eligga för statlig och kommunal verksam - het, som direkt konkurrerar med det enskilda näringslivet på den all - männa marknaden. Det är dock inte enligt min mening motiverat att gå så långt att för eskriva skattskyldighet för all offentlig verksamhet med avseende på skattepliktiga objekt och pr estationer. Det får anses vara en helt onödig omgång att under mer vär deskatten inrymma så - dan offentlig verksamhet, som endast tillgodoser egna behov. Enligt min mening kan inte heller ett ekonomiskt samgående mellan staten och kommun eller kommuner för gemensam verksamhet i detta syfte anses ha sådan verkan, att den måste inr ymmas under mervär deskatten av konkurrensskäl. Det är här frågan om verksamhet, som säkerligen skulle bedrivas även utan samgående. Jag anser därför inte, att över gången till mer vär deskatt bör föranleda någon ändring av de regler, som redan nu gäller för den allmänna var uskatten. Det bör också beaktas, att den som bedriver verksamhet, som inte medför skattskyldighet till mervär deskatt, inte heller har möjlighet att lyfta av ingående mer vär deskatt.</P> <P class="p174 ft55">Om offentlig verksamhet tillkommit för att tillgodose egna behov , men viss utåtriktad verksamhet likväl sker , har ifrågasatts om inte detta bör medföra skattskyldighet för hela verksamheten. I var uskattehänseende gäller , att endast den utåtriktade verksamheten i dessa fall medför skattskyldighet. Detsamma bör enligt min mening gälla i</P> </DIV> <DIV id="page_29"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">28 </SPAN>Kommunerna, landstingen och mervär desskatten</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p175 ft55">mervär deskattesystemet. Inte heller i dessa fall anser jag således motiverat, att av konkurrensskäl beskatta omsättningen i verksam - het, vars syfte i första hand är att tillgodose egna behov . Det bör va - ra tillräckligt att skatt utgår på den utåtriktade omsättningen. För denna del av verksamheten bör avdragsrätt för ingående skatt för e- ligga men inte för den del som avser egna behov . Drivs offentlig verksamhet som aktiebolag eller ekonomisk för ening bör dock skatt - skyldighet för eligga för hela verksamheten enligt de allmänna r eglerna.” <SPAN class="ft56">5</SPAN></P> <P class="p176 ft9">Frågan är vad som menas med egna behov här . Troligen avses de fall då offentliga sektorn kan anses vara slutkonsument. Frågan om of fentliga sektorn kan anses vara slutkonsument eller inte är i högsta grad aktuell för denna utredning. I kapitel 7 förs ett fortsatt resonemang om synen på vem som kan anses vara slutkonsument när det gäller vård, utbildning och om - sorg.</P> <P class="p177 ft25"><SPAN class="ft46">2.3</SPAN><SPAN class="ft47">Frivillig skattskyldighet för uthyrning av rörelselokal</SPAN></P> <P class="p178 ft32">Bestämmelserna om frivillig skattskyldighet för uthyrning av rörelselokal infördes från den 1 juli 1979. <SPAN class="ft56">6 </SPAN>Tidigare hade uthyrning av rörelselokaler inte omfattats av någon skattskyldighet, vilket var konkurrenssnedvridan - de i valet mellan att bedriva skattepliktig verksamhet i förhyrda lokaler jämfört med att bedriva motsvarande verksamhet i egna lokaler . Det innebar att en fastighetsägare måste kalkylera sin mervärdesskattebelastning som en kostnad och ta ut den i hyran för lokalen av hyresgästen. Om hy - resgästen bedrev skattepliktig verksamhet innebar detta att han inte hade möjlighet att tillgodoräkna sig avdrag för den dolda mervärdesskatten som ingick i hyran. Om hyresgästen i stället bedrivit sin verksamhet i egna lo - kaler (egen fastighet) hade motsvarande mervärdesskatt varit avdragsgill</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td81"><SPAN class="p7 ft9">för hyresgästen. Regelverket om frivillig skattskyldighet för uthyrning av</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">rörelselokal tillkom således för att undanröja denna konkurrenssnedvrid</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">ning.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p19 ft9">Reglerna om frivillig skattskyldighet innebär att en fastighetsägare kan</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">ansöka hos skattemyndigheten om att bli skattskyldig till mervärdesskatt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">för uthyrning av rörelselokaler till näringsidkare som bedriver skatteplik</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">tig verksamhet i lokalerna. Fastighetsägaren får då rätt till avdrag för in</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td42"><SPAN class="p15 ft44">5</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td86"><SPAN class="p15 ft41">prop. 1968:100 sid.122 ff.</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td42"><SPAN class="p15 ft44">6</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td86"><SPAN class="p15 ft41">SFS 1979:304</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td82"><SPAN class="p7 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_30"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR height=0> <TD width=213px></TD> <TD width=263px></TD> <TD width=50px></TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td97"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td98"><SPAN class="p16 ft42">Kommunerna, landstingen och mervär desskatten <SPAN class="ft17">29</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td101"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td102"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td103"><SPAN class="p158 ft9">gående mervärdesskatt på kostnader för <NOBR>ny-,</NOBR> till- eller ombyggnad, under</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td104"><SPAN class="p71 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td103"><SPAN class="p158 ft9">håll och drift. Hyran måste beläggas med mervärdesskatt men den mer</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p71 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td103"><SPAN class="p158 ft9">värdesskatten blir avdragsgill hos hyresgästen om lokalerna används i</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td103"><SPAN class="p158 ft9">dennes skattepliktiga verksamhet.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td103"><SPAN class="p157 ft9">Från skattereformens införande 1991 ändrades reglerna så att den fri</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p71 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td103"><SPAN class="p158 ft9">villiga skattskyldigheten för fastighetsägare även omfattade uthyrning av</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td48"><SPAN class="p158 ft9">lokaler till stat, kommun och landsting oavsett i vilken verksamhet loka-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td103"><SPAN class="p158 ft17">lerna användes. Uthyrning av bostäder omfattades inte av reglerna. Regler</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td103"><SPAN class="p158 ft9">om rätt till frivillig skattskyldighet för andrahandsuthyrning av rörelselo</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td104"><SPAN class="p71 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td103"><SPAN class="p158 ft17">kaler infördes från 1995. Innebörden är att en andrahandshyresvärd också</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td103"><SPAN class="p158 ft9">kan bli frivilligt skattskyldig för uthyrning av rörelselokaler till hyresgäs</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p71 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p161 ft9">ter som bedriver skattepliktig verksamhet i lokalerna. Om kommunen hyr lokalen i andra hand måste verksamheten vara skattepliktig för att hyres - värden skall kunna ansöka om frivillig skattskyldighet. Reglerna om fri - villig skattskyldighet gäller även bostadsrättsinnehavare.</P> <P class="p145 ft9">I betänkandet Mervärdesskatt – Frivillig skattskyldighet<SPAN class="ft39">7 </SPAN>föreslås delvis ändrade regler träda i kraft från den 1 juli 2000. Frivillig skattskyldighet ska kunna medges fastighetsägare oavsett om den verksamhet som hyres - gästen bedriver i lokalerna medför skattskyldighet eller inte. Bostäder skall enligt utredningens förslag inte omfattas av reglerna om frivillig skattskyldighet.</P> <P class="p36 ft25">2.4 Skattereformen 1991</P> <P class="p179 ft9">Betänkandet Reformerad mervärdesskatt <SPAN class="ft39">8 </SPAN>var ett led i den samlade reformeringen av skattesystemet som sedermera ledde fram till den skattere-</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">form som trädde i kraft den 1 januari 1991. Utgångspunkten för utred</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td81"><SPAN class="p7 ft30">ningen var att den skulle lägga fram förslag som ledde till ökade skattein</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td82"><SPAN class="p16 ft30">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td105"><SPAN class="p7 ft17">täkter inom framförallt mervärdesskatteområdet för att fi nansiera den pla-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">nerade sänkningen av inkomstskatten för fysiska personer .</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p94 ft17">Inriktningen var att bredda skattebasen ytterligare genom att föreslå en</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">generell beskattning av varor och tjänster vilket också skulle förbättra</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft17">konkurrens- och konsumtionsneutraliteten. Utredningen föreslog därför att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p131 ft9">reduceringsreglerna på byggområdet skulle slopas och en i princip gene - rell tjänstebeskattning skulle införas. Det enda området som skulle kunna komma ifråga för en lägre skattesats var livsmedelsområdet. Undersökningar som hade gjorts visade dock att en sänkt mervärdesskatt på livsmedel inte hade några fördelningspolitiska ef fekter. Därför lade kommittén inte fram något förslag om dif ferentierad mervärdesskatt. Vid</P> <P class="p116 ft41"><SPAN class="ft44">7</SPAN><SPAN class="ft45">SOU 1999:47, Mervärdesskatt – Frivillig skattskyldighet</SPAN></P> <P class="p180 ft41"><SPAN class="ft44">8</SPAN><SPAN class="ft45">SOU 1989:35, Reformerad mervärdesskatt m.m.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_31"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">30 </SPAN>Kommunerna, landstingen och mervär desskatten</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td17"><SPAN class="p16 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td106"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td107"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td60"><SPAN class="p43 ft9">skattereformens genomförande blev den enhetliga skattesatsen 25 % på</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p43 ft9">priset exklusive mervärdesskatt.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td60"><SPAN class="p119 ft9">Över gången till en i princip generell tjänstebeskattning parad med höj</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td48"><SPAN class="p43 ft9">da skattesatser ökade problemet med bristande konkurrensneutralitet. Vid</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p43 ft17">valet mellan att utföra tjänster för eget behov med egen personal (egen re</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td60"><SPAN class="p43 ft9">gi) eller att upphandla motsvarande tjänster innebar förslaget en förskjut</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p43 ft9">ning mot att egenregin skulle gynnas. För att lösa detta problem föreslog</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td48"><SPAN class="p43 ft9">kommittén att kommunsektorn skulle medges en i princip generell av -</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td60"><SPAN class="p43 ft9">dragsrätt för ingående mervärdesskatt oavsett om inköpen avsåg skatte</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p43 ft9">pliktig eller <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet. All ingående mervärdesskatt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td48"><SPAN class="p43 ft9">skulle redovisas i den vanliga mervärdesskattedeklarationen och efter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td60"><SPAN class="p43 ft17">kvittning mot utgående skatt skulle staten återbetala det överskjutande be</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p43 ft9">loppet.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p119 ft9">Eftersom kommuner och landsting tidigare var slutkonsument då inköp</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td48"><SPAN class="p43 ft9">gjordes till <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet var mervärdesskatten en kostnad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p43 ft17">för denna verksamhet. Finansiering måste ske inom ramen för den ordina</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td48"><SPAN class="p43 ft9">rie kommunala budgeten. Utredningens förslag att ge kommuner och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td60"><SPAN class="p43 ft9">landsting avdragsrätt även för denna mervärdesskatt innebar ett inkomst</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p43 ft9">bortfall för staten. För att kompensera staten för detta inkomstbortfall</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p43 ft9">skulle ett motsvarande belopp överföras från kommuner och landsting till</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td60"><SPAN class="p43 ft17">staten. Beloppet skulle beräknas på ett sådant sätt att det inte fanns någon</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p43 ft9">direkt koppling mellan den utökade avdragsrätten och kommunernas åter</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p43 ft9">betalning till staten.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td60"><SPAN class="p119 ft9">Värdet av den utvidgade avdragsrätten för ingående skatt beräknades</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p181 ft9">till 15 miljarder kronor. Kommuner och landsting skulle däremot inte drabbas av den ökade mervärdesskattekostnad som skattereformen orsa - kade genom basbreddningen och i över gången till en generell skattesats</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">beräknades det belopp som skulle återbetalas till staten därför till 9,8 mil</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td81"><SPAN class="p7 ft30">jarder kronor (7 miljarder för kommunerna och 2,8 miljarder för lands</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td82"><SPAN class="p16 ft30">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">tingen).</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p141 ft9">Regleringen skedde via den dåvarande avräkningsskatten. Underlaget</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p48 ft9">baserades på kommunernas totala skatteunderlag, dvs. inklusive tillskott enligt lagen om skatteutjämningsbidrag. Beloppets storlek kom således att bli beroende av de förändringar som genomfördes på inkomstskatteområ - det avseende fysiska personers beskattning i samband med skattereformen. Avräkningsskatten upphörde vid 1992 års utgång.</P> <P class="p182 ft9">I samband med att den generella avdragsrätten infördes den 1 januari 1991, infördes även ett särskilt bidrag till kommuner och landsting. <SPAN class="ft39">9 </SPAN>Bidraget infördes för att inte motverka privata utförare inom de <NOBR>icke-skat</NOBR> - tepliktiga områden där verksamheten normalt drivits av kommuner och landsting. Ett särskilt statsbidrag skulle då utgå vid kommunal och lands -</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft41"><SPAN class="ft40">9 </SPAN>Lagen om särskilt bidrag till kommuner och landsting (SFS 1990:578)</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_32"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr1 td97"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td98"><SPAN class="p7 ft42">Kommunerna, landstingen och mervär desskatten <SPAN class="ft17">31</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td100"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft9">tingskommunal upphandling från eller bidrag till privata entreprenörer som bedrev verksamhet inom dessa områden. Statsbidraget utgick med 6 % på kommunens kostnad för upphandlingen eller bidraget och avsåg att täcka kommunens kostnad för dold mervärdesskatt. Procentsatsen basera - des på att mervärdesskattebelagda kostnader i verksamheten utgjorde 30 % av totalkostnaden.</P> <P class="p183 ft9">Vid allt övrigt lika kan statsbidraget illustreras på följande sätt.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr4 td108"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td109"><SPAN class="p184 ft9">Kommun</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td110"><SPAN class="p185 ft9">Privat</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td108"><SPAN class="p7 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td109"><SPAN class="p7 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td110"><SPAN class="p185 ft14">entreprenör</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td108"><SPAN class="p7 ft9">Lönekostnader</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td109"><SPAN class="p186 ft9">70</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td110"><SPAN class="p187 ft9">70</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td108"><SPAN class="p7 ft9">Mervärdesskattebelagda kostnader</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td109"><SPAN class="p186 ft9"><SPAN class="ft57">24</SPAN>*</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td110"><SPAN class="p187 ft57">30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td108"><SPAN class="p7 ft9">Summa kostnad</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td109"><SPAN class="p186 ft9">94</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td110"><SPAN class="p187 ft9">100</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p188 ft41">* mervärdesskattens kostnadsandel utgör 6 % ( 20 % * 30)</P> <P class="p189 ft9">Genom att statsbidrag på 6 % utgick till kommunerna vid upphandling från eller bidrag till den privata entreprenören blev kommunens kostnad vid upphandling lika stor som om man utfört tjänsten i egen regi. Det pri - vata alternativet missgynnades således inte.</P> <P class="p190 ft9">Lagen upphävdes den 1 januari 1995, men principen ligger till grund för den <NOBR>6-procentsersättning</NOBR> som fi nns i dag.</P> <P class="p107 ft25"><SPAN class="ft25">2.5</SPAN><SPAN class="ft34">Ny mervärdesskattelag</SPAN><SPAN class="ft58">10</SPAN></P> <P class="p179 ft9">Genom Sveriges medlemskap i EU ansågs inte dåvarande kompensations - ordning för kommunsektorn vara möjlig att behålla. Den främsta orsaken var att den utökade kommunala avdragsrätten för ingående skatt som av - såg <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet inte stod i överensstämmelse med EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv <SPAN class="ft39">11</SPAN>. Avdragsrätt för ingående skatt föreligger enligt direktivet endast i verksamhet som medför skattskyldighet. Avgiften till EU baseras också till viss del på medlemsländernas mervärdesskatte - bas varför en harmonisering av de svenska reglerna med EG:s regler var nödvändig även ur den aspekten. En teknisk översyn av den svenska lagen gjordes också inför medlemskapet i EU <SPAN class="ft39">12</SPAN>.</P> <P class="p76 ft9">Samtidigt pågick en utredning av kompensationssystemet för kommu - ner och landsting. Denna skulle kartlägga bristerna i konkurrensneutralitet mellan verksamhet i offentlig regi och motsvarande verksamhet i privat regi.</P> <P class="p191 ft41"><SPAN class="ft44">10</SPAN><SPAN class="ft59">Behandlar SOU 1992:6, SOU 1993:75, samt prop. 1991/92, prop. 1992/93:190, prop. 1993/94:99</SPAN></P> <P class="p180 ft41"><SPAN class="ft44">11</SPAN><SPAN class="ft45">77/388/EEC</SPAN></P> <P class="p180 ft41"><SPAN class="ft44">12</SPAN><SPAN class="ft59">SFS 1994:200</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_33"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB313333x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p8 ft11"><SPAN class="ft9">32 </SPAN>Kommunerna, landstingen och mervär desskatten <SPAN class="ft9">SOU 1999:133</SPAN></P> <P class="p192 ft9">I det första delbetänkandet <SPAN class="ft39">13 </SPAN>Vissa mervärdesskattefrågor I föreslogs bland annat en utvidgning av sjukvårdsbegreppet samt förändringar i re - glerna för frivillig skattskyldighet vad gäller uthyrning av lokaler . Förslaget innebar att även andrahandsuthyrning till skattskyldig hyresgäst skulle omfattas av reglerna. Förslagen ledde i dessa delar till lagstiftning. I sitt andra delbetänkande <SPAN class="ft39">14 </SPAN>gör utredningen en genomgång av brister i konkurrensneutraliteten som det då gällande kompensationssystemet gav upphov till. Mot bakgrund av att det inte stod i överensstämmelse med</P> <P class="p61 ft9">EG:s regelverk lade man fram tre alternativa förslag.</P> <P class="p193 ft60">1. Skatteplikt införs för vår dtjänster .</P> <P class="p194 ft9">Enligt utredningen skulle ett införande av skatteplikt för vårdtjänster vara ett acceptabelt alternativ för konkurrensneutralitet. Den största komplika - tionen skulle enligt utredningen vara hur beskattningsunderlaget skulle beräknas inom of fentlig sektor. Utredningen avvisade dock förslaget på grund av att EG:s direktiv föreskriver undantag från skatteplikt för de ak - tuella områdena.</P> <P class="p195 ft60"><SPAN class="ft60">2.</SPAN><SPAN class="ft61">Partiellt avdragsförbud avseende var or och vissa tjänster på fastighetsområdet för kommunerna</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr4 td81"><SPAN class="p7 ft17">Förslaget innebar att avdrag för ingående skatt inte skulle få göras på inköp</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft14">som avsåg varor och fastigheter inom de <NOBR>icke-skattepliktiga</NOBR> sektorerna. För</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">tjänster skulle avdragsrätt föreligga i ett slutet system utanför mervärdes</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft17">skattesystemet för att överensstämmelse med EG:s regelverk skulle råda.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p141 ft17">Utredningen avstod från att förorda detta alternativ eftersom man ansåg</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">att hanteringen av mervärdesskatten på tjänster inte helt skulle lösa pro</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">blemen med konkurrensneutralitet.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p193 ft60">3. Kompensationsordningen för kommunerna slopas.</P> <P class="p196 ft32">Förslaget innebar att kommunernas generella avdragsrätt för ingående mervärdesskatt inom <NOBR>icke-skattepliktiga</NOBR> områden skulle slopas. Kommunerna skulle då i avdragshänseende jämställas med en privat en - treprenör som bedriver motsvarande verksamhet. Det särskilda statsbidra -</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">get på 6 % kunde då slopas helt.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p141 ft9">För att förhindra att kommunal egenregiverksamhet skulle gynnas i för</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">hållande till privat skattepliktig verksamhet föreslog utredningen att en</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">särskild metod för konkurrensutjämning skulle införas vid sidan av mer</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p168 ft9">värdesskattesystemet. Metoden innebar att budgeten för <NOBR>icke-skatteplikti</NOBR> -</P> <P class="p197 ft41"><SPAN class="ft40">13 </SPAN>SOU 1992:121, Vissa mervärdesskattefrågor I</P> <P class="p198 ft41"><SPAN class="ft40">14 </SPAN>SOU 1993:75, Vissa mervärdesskattefrågor II</P> </DIV> <DIV id="page_34"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr1 td97"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td98"><SPAN class="p7 ft42">Kommunerna, landstingen och mervär desskatten <SPAN class="ft17">33</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td100"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft9">ga verksamheter skulle belastas med mervärdesskattekostnaden om skat - tepliktiga tjänster utfördes i egen regi. Belastningen skulle göras som ett procentuellt påslag med lönesumman som underlag. Budgeten skulle räk - nas upp med den beräknade mervärdesskattebelastningen för att inte det ekonomiska utrymmet skulle minska för verksamheten. Neutralitet skulle därigenom föreligga i valet mellan att utföra en skattepliktig tjänst i egen regi eller att upphandla den från en privat näringsidkare. Den bokförings - mässiga korrigeringen måste göras tvingande.</P> <P class="p57 ft9">Utredningen förordade detta alternativ men det genomfördes aldrig. I prop. 1993/94:225 angavs att regeringen skulle återkomma med förslag till riksdagen. I prop.1993/94:150 avvisas förslaget med hänvisning till det kommande kommunkontosystemet, samt kritiska synpunkter från remiss - instanserna.</P> <P class="p199 ft25"><SPAN class="ft25">2.6</SPAN><SPAN class="ft34">Sammanfattning och slutsatser</SPAN></P> <P class="p35 ft9">1964 års momsutredning <SPAN class="ft39">15 </SPAN>drog slutsatsen att <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet kommer att gynnas i förhållande till skattepliktig verksamhet när den riktar sig mot konsumenter. Effekten för konsumenten kan liknas vid om verksamheten hade varit subventionerad. Förutsatt att skattesatsen sätts så att den överstiger den ingående mervärdesskatten, blir det pris som kon - sumenten skall betala högre om varan/tjänsten är skattepliktig än om den är <NOBR>icke-skattepliktig.</NOBR> Enligt ekonomisk teori ökar efterfrågan när priset sänks, förutsatt att varan är någorlunda priskänslig. Konsumenten kommer då att konsumera mer av den <NOBR>icke-skattepliktiga</NOBR> varan/tjänsten och mindre av den skattepliktiga.</P> <P class="p200 ft32">En annan fråga är eventuella tillämpningsproblem som undantag från skatteplikt kan skapa. Låt säga att två producenter uppfattar undantaget oli - ka trots att samma tjänst tillhandahålls konsumenten. Den ene anser sig be - driva <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> sjukvård (medicinsk fotvård) medan den andre an - ser sig bedriva skattepliktig skönhetsvård (vanlig fotvård). Skillnader i kon - sumentpriset som beror på olika tolkning av undantagen från skatteplikt kan minskas genom att lagreglerna förtydligas eller genom att informatio - nen och skattemyndigheternas kontroll förbättras. Den nu beskrivna situa - tionen kan troligen inte helt undvikas så länge undantag från skatteplikt fi nns. Konkurrenssnedvridningen (prisskillnaden för konsumenten) blir i dessa fall större ju högre andel lönekostnaden utgör av det totala priset.</P> <P class="p201 ft9">1964 års momsutredning belyste också den kumulativa ef fekt som uppkommer då <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet riktar sig mot skattskyldiga kö - pare. Om den skattskyldige köparen kan välja mellan en skattskyldig och</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft41"><SPAN class="ft40">15 </SPAN>SOU1964:35</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_35"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">34 </SPAN>Kommunerna, landstingen och mervär desskatten</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td17"><SPAN class="p16 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td106"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td107"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td60"><SPAN class="p43 ft9">en <NOBR>icke-skattskyldig</NOBR> säljare kommer köparen att välja en skattskyldig säl</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td61"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p43 ft9">jare. Detta beror på att köparen inte kan tillgodogöra sig avdrag för den</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td60"><SPAN class="p43 ft9">”dolda” mervärdesskatt som den <NOBR>icke-skattskyldige</NOBR> säljaren måste ta ut i</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p43 ft17">priset. En s.k. kumulativ effekt uppkommer. Det mervärde som tillförs den</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p43 ft17">inköpta varan eller tjänsten träf far också den dolda mervärdesskatten och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td60"><SPAN class="p43 ft9">drabbar konsumenten ”dubbelt” jämfört med om inköpet hade gjorts från</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p43 ft9">en skattskyldig säljare. Priset blir därmed högre.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td48"><SPAN class="p79 ft9">Av de uttalandena som 1964 års momsutredningen gör om of fentlig</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td48"><SPAN class="p43 ft9">sektor kan man dra den slutsatsen att skattepliktiga varor och tjänster som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p43 ft17">såldes med vinst i konkurrens med näringslivet skulle beskattas. Eftersom</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p43 ft17">fortsatt undantag från skatteplikt föreslogs inom områdena sjukvård, tand</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p202 ft9">vård, social omsor g och utbildning trots att man övervägde beskattning för att undvika kumulativa effekter är den troliga slutsatsen att det inte fanns någon konkurrens med den of fentliga produktionen av dessa tjänster . Dessutom var tjänsterna kraftigt skattesubventionerade och tillhandahölls utan vinstsyfte. Det enskilda näringslivet skulle inte heller annat än un - dantagsvis kunna sälja tjänsterna utan skattesubventionering i form av stöd från det allmänna varför någon konkurrenssnedvridning förmodligen inte ansågs föreligga. Oavsett vem som producerade tjänsterna skulle mer - värdesskatt inte tas ut på priset och mervärdesskatten på inköp belastade därmed verksamheten som en kostnad. Vid denna tidpunkt ansågs kon - sumtionsneutralitet råda.</P> <P class="p203 ft9">Det saknas dock ett resonemang om produktionsneutralitet baserad på de skilda villkor för prissättning som gällde för of fentlig respektive privat sektor. Det skulle kunna haft betydelse för att bedöma hur mervärdesskat - ten skulle hanteras om fungerande konkurrens hade funnits eller varit önskvärd att uppnå även inom <NOBR>icke-skattepliktiga</NOBR> områden.</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p16 ft9">35</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td21"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td67"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p204 ft10"><SPAN class="ft10">3</SPAN><SPAN class="ft33">Kommunkontosystemet</SPAN></P> <P class="p205 ft25"><SPAN class="ft25">3.1</SPAN><SPAN class="ft34">Inledning</SPAN></P> <P class="p179 ft9">Kommunkontosystemet är en kompensationsordning för mervärdesskatt som infördes för att utjämna mervärdesskattens konkurrenssnedvridande effekter vid kommuners och landstings val mellan att utföra tjänster i egen regi eller att upphandla tjänster från privata entreprenörer . Det nuvarande kommunkontosystemet föregicks av två tidigare kompensationsordningar; den generella avdragsrätten för kommuner och landsting inom ramen för det ordinarie mervärdesskattesystemet (som gällde åren <NOBR>1991–1994)</NOBR> och den tillfälliga ordningen under år 1995. I kapitel 2 har jag beskrivit den ge - nerella avdragsrätten för kommuner och landsting inom ramen för det <SPAN class="ft11">ordinarie </SPAN>mervärdesskattesystemet. I detta kapitel beskriver jag närmare ut - vecklingen av de särskilda kompensationsordningarna för mervärdesskatt för kommuner och landsting som ligger <SPAN class="ft11">utanför </SPAN>det ordinarie systemet. Av tidsaxeln på nästa sida framgår hur olika kompensationsordningar har vuxit fram under <NOBR>1990-talet.</NOBR></P> <P class="p206 ft9">I kapitlet redogörs närmare för bakgrunden till kommunkontosystemets införande och systemets utformning. Vidare redogörs för målsättningen att skapa ett för stat och kommun neutralt system i fi nansieringshänseende och hur kommunkontosystemet fi nansieras idag. Den ekonomiska analysen av systemet görs utifrån grundläggande nationalekonomisk teori.</P> <P class="p207 ft9">I kapitel 6 analyseras verkningarna av systemet i konkurrenshänseende med utgångspunkt från de olika slags verksamheter som omfattas av sys - temet nämligen sjukvård, tandvård, social omsor g och skola.</P> <P class="p208 ft9">Mervärdesskatt i kommun- och landstingssektorn från skattereformen 1991 – utredningar och lagändringar</P> <P class="p209 ft37"><SPAN class="ft35">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft36">Den tillfälliga ordningen år 1995</SPAN></P> <P class="p179 ft32">I samband med skattereformen år 1991 infördes en generell avdragsrätt för ingående mervärdesskatt för kommuner och landsting i det ordinarie mer - värdesskattesystemet. Denna innebar att kommunerna fi ck tillbaka all erlagd mervärdesskatt oavsett om denna hänförde sig till inköp i skattepliktig verksamhet eller inköp i den mervärdesskattefria delen av verksamhe - ten, dvs. i fall där kommunen/landstinget har ställning av slutkonsument i mervärdesskattehänseende. Vidare fanns ett särskilt statsbidrag som utgick för att kompensera kommuner och landsting för de ökade kostnader som</P> </DIV> <DIV id="page_37"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3133/GNB313337x1.jpg" style="width:333px;height:791px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr11 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">36 </SPAN>Kommunkontosystemet</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_38"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB313338x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft11"><SPAN class="ft9">SOU 1999:133 </SPAN>Kommunkontosystemet <SPAN class="ft9">37</SPAN></P> <P class="p210 ft9">uppkommer vid upphandling av <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> sjukvård, tandvård, so - cial omsorg och utbildning.<SPAN class="ft39">1 </SPAN>Bidraget utgjorde en schablonberäknad pro - cent (6% av upphandlingspriset) och skulle motsvara den dolda mervär - desskattekostnaden i upphandlingspriset.<SPAN class="ft39">2 </SPAN>Statsbidrag (6% av bidragssumman) utgick vid bidragsgivning av samma skäl som ovan.</P> <P class="p136 ft32">Den generella avdragsrätten infördes för att utjämna mervärdesskattens konkurrenssnedvridande effekter vid valet mellan att utföra tjänster i egen regi och att upphandla motsvarande tjänster från externa entreprenörer . Se</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr6 td111"><SPAN class="p7 ft9">mer om den allmänna avdragsrätten i det ordinarie mervärdesskattesyste</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft9">met i avsnitt 2.4.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p94 ft9">När Sverige blev medlem i den europeiska unionen (EU) ansågs inte</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft9">rätten för kommuner och landsting att göra avdrag för all sin mervärdes</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p211 ft9">skatt i en vanlig mervärdesskattedeklaration kunna bibehållas. EG:s regel -</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p7 ft17">verk på mervärdesskatteområdet tillåter inte någon generell avdragsrätt för</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td84"><SPAN class="p7 ft30">verksamhet som inte är skattepliktig. Detta beskrivs mera utförligt i kapi</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td85"><SPAN class="p16 ft30">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p7 ft9">tel 4. Andra alternativ för kompensation för mervärdesskatt i sådan verk</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p7 ft9">samhet fi ck därför övervägas.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p212 ft9">På grund av den stora mängd lagändringar som blev nödvändiga genom <NOBR>EU-inträdet</NOBR> hann man inte från regeringens sida vid denna tidpunkt utar -</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p7 ft9">beta någon ny kompensationsmodell för kommuner och landsting. För år</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p7 ft17">1995 infördes därför en temporär ordning för återbetalning av mervärdes</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p38 ft9">skatt i <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet. Ändringen gjordes i lag om kommu - ners och landstings hantering av mervärdesskatt för år 1995. <SPAN class="ft39">3</SPAN></P> <P class="p213 ft9">Den tillfälliga ordningen innebar att man lät kommunsektorn vända sig till dåvarande Skattemyndigheten i Kopparber gs län (det särskilda skatte - kontoret i Ludvika) för att begära återbetalning av den mervärdesskatt som man inte fi ck dra av i det ordinarie systemet. Den tillfälliga lagen för 1995 omfattade även det schabloniserade bidraget om 6% för upphandling och bidragsgivning inom områdena sjukvård, tandvård, social omsor g och utbildning. Lagen om särskilt bidrag till kommuner m.fl . (1990:578) upphävdes. Den enda skillnaden mellan den tillfälliga ordningen för 1995 och den tidigare generella avdragsrätten var att återbetalning av den mervär - desskatt som kommunerna på grund av <NOBR>EG-rätten</NOBR> inte kunde dra av i det ordinarie mervärdesskattesystemet fi ck ske på annat sätt än i mervärdes - skattedeklarationen. Kompensationsordningen hade med andra ord samma omfattning som tidigare.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr22 td96"><SPAN class="p7 ft44">1</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td112"><SPAN class="p164 ft41">Lag om särskilt bidrag till kommuner m.fl . (1990:578)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td96"><SPAN class="p7 ft44">2</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td112"><SPAN class="p164 ft50">Genom att säljaren inte har avdragsrätt för ingående mervärdesskatt kommer denna ingå som en vi -</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td105"><SPAN class="p7 ft62">darefakturerad kostnad i priset på tjänsten.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td96"><SPAN class="p7 ft44">3</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td112"><SPAN class="p164 ft41">Prop. 1994/95:57, SFS 1994:1799</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_39"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB313339x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr11 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">38 </SPAN>Kommunkontosystemet</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p109 ft25"><SPAN class="ft46">3.2</SPAN><SPAN class="ft47">Det nuvarande kommunkontosystemet</SPAN></P> <P class="p214 ft37"><SPAN class="ft35">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft38">Allmänt</SPAN></P> <P class="p59 ft9">Dagens kommunkontosystem infördes från den 1 januari 1996. <SPAN class="ft39">4 </SPAN>Systemets uppbyggnad kan illustreras med följande skiss:</P> <P class="p215 ft9"><SPAN class="ft17">A</SPAN><SPAN class="ft63">Kommuner och landsting får tillbaka mervärdesskatt som erlagts på in - köp i </SPAN><NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet samt ersättning med viss procent av priset vid upphandling eller bidragsgivning inom områdena sjukvård, tandvård, social omsor g eller utbildning. Ersättningen för ingående mervärdesskatt är lika stor som den mervärdesskatt den skattskyldige säljaren uppbär åt staten.</P> <P class="p216 ft9"><SPAN class="ft17">B</SPAN><SPAN class="ft27">Kommuner och landsting får betala en enhetlig avgift till systemet för att fi nansiera uttagen.</SPAN></P> <P class="p217 ft9"><SPAN class="ft17">C</SPAN><SPAN class="ft27">Statsbidrag från staten. Det generella statsbidraget till kommuner och landsting höjdes när systemet infördes 1996. Det förhöjda statsbidraget motsvarade det belopp som återbetalats till kommuner och landsting i det tillfälliga systemet för 1995. Beloppet uppgick år 1996 till 19 mdkr . Bidraget uppgår per 1999 till 22,9 mdkr .</SPAN><SPAN class="ft39">5</SPAN></P> <P class="p218 ft41"><SPAN class="ft40">4 </SPAN>Lag om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting (1995:1518), prop. 1995/96:64 Ett nytt utjämningssystem för kommuner och landsting, m.m.</P> <P class="p219 ft41"><SPAN class="ft40">5 </SPAN>Det förhöjda statsbidraget har ökat till följd av vissa huvudmannaskapsförändringar etc. Se utred - ningen delbetänkande i bilaga 2.</P> </DIV> <DIV id="page_40"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td113"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td114"><SPAN class="p7 ft11">Kommunkontosystemet <SPAN class="ft9">39</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td47"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td48"><SPAN class="p157 ft9">Syftet med systemet är , liksom i systemet med full avdragsrätt i det or -</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td48"><SPAN class="p158 ft9">dinarie mervärdesskattesystemet från 1991, att skapa konkurrensneu-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td48"><SPAN class="p158 ft9">tralitet vid valet mellan att upphandla tjänster eller att utföra tjänster i egen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td113"><SPAN class="p158 ft9">regi.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td114"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p220 ft37">3.2.2 Kommunkontosystemets utformning</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr15 td111"><SPAN class="p7 ft9">Kommunkontosystemet består av två räntebärande konton hos</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft17">Riksgäldskontoret, ett för kommunerna och ett för landstingen. Fordrings-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft9">respektive skuldsaldon på kontona är räntebärande. Riksrevisionsverket</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td111"><SPAN class="p7 ft9">(RRV) ansvarar för revision av kontona.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p94 ft9">De som kan kräva ersättning från kontona är kommun, landsting, kom</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft9">munalförbund, regionförbund och beställarförbund (enligt särskild för</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td111"><SPAN class="p7 ft9">söksverksamhet).</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p94 ft17">Ersättning till landstingsfria kommuner sker från kommunkontot medan</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p131 ft9">beställarförbundens försöksverksamhet med fi nansiell samordning inom socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst sker från landsting - skontot. Kommunalförbund som både har kommuner och landsting som huvudmän får ansöka om ersättning från respektive konto i proportion till kommunernas respektive landstingens deltagande i förbundets verksam - het.</P> <P class="p221 ft9">Den mervärdesskatt som kan rekvireras från kontona är i princip den skatt som kommun- och landstingssektorn inte kan dra av i det <SPAN class="ft11">ordinarie </SPAN>mervärdesskattesystemet enligt lagen om mervärdesskatt (1994:200).</P> <P class="p222 ft9">Den mervärdesskatt som kan komma i fråga i kommunkontosystemet är således:</P> <P class="p223 ft9">• mervärdesskatt som är hänförlig till en kommuns eller ett landstings eg - na verksamhet såsom t.ex. gaturenhållning, snöröjning eller parkskötsel för eget behov ,</P> <P class="p224 ft9"><SPAN class="ft9">•</SPAN><SPAN class="ft64">mervärdesskatt hänförlig till myndighetsutövning (t.ex. utfärdande av byggnadslov),</SPAN></P> <P class="p225 ft9"><SPAN class="ft9">•</SPAN><SPAN class="ft64">mervärdesskatt som är hänförlig till </SPAN><NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> omsättning av varor eller tjänster , såsom tillhandahållande av vård- och omsor gstjän - ster.</P> <P class="p226 ft9">Kommuner och landsting har vidare rätt att från kontona få ersättning för den dolda mervärdesskatt som ligger i priset vid <SPAN class="ft11">upphandling </SPAN>av skattefri verksamhet inom:</P> <P class="p227 ft9"><SPAN class="ft9">•</SPAN><SPAN class="ft64">sjukvård,</SPAN></P> <P class="p105 ft9"><SPAN class="ft9">•</SPAN><SPAN class="ft64">tandvård,</SPAN></P> <P class="p180 ft9"><SPAN class="ft9">•</SPAN><SPAN class="ft64">social omsorg, och</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_41"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr11 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">40 </SPAN>Kommunkontosystemet</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p228 ft9"><SPAN class="ft9">•</SPAN><SPAN class="ft64">utbildning, samt</SPAN></P> <P class="p128 ft9"><SPAN class="ft9">•</SPAN><SPAN class="ft64">vid upphandling av vissa boendeformer.</SPAN></P> <P class="p229 ft9">Rätt till ersättning föreligger även när kommun eller landsting lämnar <SPAN class="ft11">bidrag </SPAN>till näringsidkare som bedriver verksamhet inom dessa områden ef - tersom bidraget även skall kompensera kommunerna för den mervärdes - skatt som bidragsmottagaren har betalat för anskaf fningar till sin ickeskattepliktiga verksamhet.</P> <P class="p230 ft9">Upphandling av kultur- och fritidstjänster eller bidragsgivning till sådan verksamhet omfattas emellertid inte av ersättningsrätten.</P> <P class="p231 ft9">Vid upphandling och bidragsgivning utgår ersättning med:</P> <P class="p127 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft65">6% av upphandlings- eller bidragssumman, eller,</SPAN></P> <P class="p232 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft65">om det ingår en lokalkostnad i upphandlings- eller bidragssumman, med 18% av summan för denna del och 5% för resterande del av sum - man,</SPAN></P> <P class="p232 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft65">18% vid hyra av lokal för äldreboende samt boende för funktionshin - drade.</SPAN></P> <P class="p233 ft9">Som framgår ovan har kommun och landsting en i stort sett generell kom - pensationsrätt för all mervärdesskatt som inte kan dras av i det ordinarie systemet. Ersättning från kontosystemet kan erhållas vid inköp eller upp - handling av skattepliktiga varor och tjänster för den skattefria delen av verksamheten och vid upphandling av ovannämnda skattefria tjänster eller bidragsgivning till sådan verksamhet. Upphandling av skattepliktiga varor och tjänster till skattefri verksamhet kan ske utan att mervärdesskatten blir en kostnad som kan bidra till att man avstår från inköpet.</P> <P class="p234 ft9">Vid upphandling av skattefria tjänster skall valet mellan produktion av sådana tjänster i egen regi eller upphandling av motsvarande tjänster vara mervärdesskattemässigt neutralt för kommunen eller landstinget. Den sär - skilda ersättningen om 6 procent är framräknad som en schabloniserad uppskattning av hur stor del av driftskostnaden i de skattefria verksamheterna som utgör mervärdesskatt (den 5 procentiga och den 18 procentiga ersättningen kommenteras närmare nedan). Upphandlingssumman neutra - liseras genom att anbudspriset med avdrag för ersättningen på 6 procent jämförs med vad det skulle kosta att producera tjänsten i egen regi. <SPAN class="ft39">6</SPAN></P> <P class="p121 ft9">Ersättning vid bidragsgivning utgår på grund av att det numera är möj - ligt att tillhandahålla samhällsservice i såväl of fentlig som privat regi. Kommun eller landsting svarar för fi nansieringen genom anslag eller bidrag. Som exempel på bidragsgivning som berättigar till ersättning kan</P> <P class="p235 ft41"><SPAN class="ft40">6 </SPAN>Se vidare i kapitel 6 om beräkningar av mervärdesskattens andel av totala kostnader i olika <NOBR>icke-skat</NOBR> - tepliktiga verksamheter.</P> </DIV> <DIV id="page_42"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td113"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td114"><SPAN class="p16 ft11">Kommunkontosystemet <SPAN class="ft9">41</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr2 td47"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr8 td48"><SPAN class="p158 ft9">nämnas skolpeng eller barnomsor gspeng. Vid utbetalning av bidrag till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td103"><SPAN class="p158 ft17">friskolor t.ex., måste detta även täcka den del av bidragsmottagarens kost</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p71 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td103"><SPAN class="p158 ft9">nader som utgör mervärdesskatt. Om inte ersättning för mervärdesskatt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td103"><SPAN class="p158 ft9">skulle utgå även vid bidragsgivning skulle denna bidra till snedvridning av</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td48"><SPAN class="p158 ft9">konkurrensen eftersom kommunen/landstinget, men inte den private</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td103"><SPAN class="p158 ft9">entreprenören, har möjlighet att erhålla kompensation för ingående mer</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td104"><SPAN class="p71 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td113"><SPAN class="p158 ft9">värdesskatt.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td115"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td103"><SPAN class="p157 ft9">Om inte ersättning skulle utgå vid bidragsgivning skulle kostnaden för</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p236 ft9">att utge bidraget bli högre för kommunen genom att kommunen vid bidragsgivning till <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet även avses täcka bidrags - mottagarens mervärdesskatt som denne inte kan dra av .</P> <P class="p237 ft60">Särskilt om ersättningsrätten för vissa lokalkostnader</P> <P class="p238 ft9">I mervärdesskattelagen (1994:200) råder vissa generella avdragsförbud. Dessa gäller även i kommunkontosystemet. Således kan kommun eller landsting inte få ersättning för mervärdesskatt som avser stadigvarande bostad, köp av personbil samt representation som överstiger avdragsgillt belopp vid inkomsttaxeringen.</P> <P class="p239 ft9">Avdragsförbudet för stadigvarande bostad vållade tidigare stora pro - blem inom kommun- och landstingssektorn. Det blev uppenbart sedan</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr6 td63"><SPAN class="p7 ft9">Regeringsrätten i en dom i april 1993 (RÅ 1993 ref 30) fastslagit att ser</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p7 ft9">vicehus och gruppbostäder för senildementa var att hänföra till stadigva</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p38 ft9">rande bostad. Detta ledde till ett stort antal tvister mellan enskilda kommuner och skattemyndigheterna om var gränsen mellan verksamhetsloka - ler för vård och omsor g och stadigvarande bostad skulle gå.</P> <P class="p77 ft9">För att undvika detta gränsdragningsproblem föreslog regeringen <SPAN class="ft39">7 </SPAN>att</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">kommuner och landsting skulle få rätt till ersättning från kommunkonto</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td81"><SPAN class="p7 ft30">systemet för ingående skatt som avsåg äldreboende samt bostäder för</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td82"><SPAN class="p7 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">funktionshindrade. Ersättning skulle även utgå vid hyra av sådana bostä</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">der. De nya reglerna gäller från den 1 juli 1998. <SPAN class="ft39">8</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td81"><SPAN class="p94 ft30">Lagändringen innebar att de kommuner som själva äger de fastigheter</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td82"><SPAN class="p7 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">som används för dessa boendeformer kan tillgodogöra sig ersättning i</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft17">kommunkontosystemet för all mervärdesskatt som belastar verksamheten.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft17">Om kommunen hyr motsvarande bostäder kan man ansöka om en särskilt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">ersättning om 18 % för den dolda mervärdesskatt som ingår i hyreskost</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft17">naden. På så sätt avses i detta avseende alternativen att äga eller hyra fas</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">tigheterna bli jämställda.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p207 ft9">De aktuella boendeformerna räknas dock fortfarande huvudsakligen som bostäder enligt mervärdesskattelagen (1994:200) varför fastighets -</P> <P class="p240 ft41"><SPAN class="ft40">7 </SPAN>Prop. 1997/98:153 Vissa kommunala frågor</P> <P class="p75 ft41"><SPAN class="ft40">8 </SPAN>Se prop. 1997/98:153 s 9 ff, samt SFS 1998:588.</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td40"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">42 </SPAN>Kommunkontosystemet</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td116"><SPAN class="p16 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td117"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td118"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td119"><SPAN class="p43 ft9">ägaren inte kan bli frivilligt skattskyldig för uthyrning till kommunerna för</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td120"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td119"><SPAN class="p43 ft17">bostadsdelarna. Dock går detta för lokaldelarna. Genom en ändring i mer</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td120"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td119"><SPAN class="p43 ft9">värdesskattelagen behöver emellertid inte uttagsbeskattning ske om kom</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td120"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td119"><SPAN class="p43 ft17">munen låter utföra fastighetsunderhåll m.m. med egen personal på de fas</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td120"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td40"><SPAN class="p43 ft9">tigheter som används för dessa boendeformer .<SPAN class="ft39">9</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td121"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td120"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td119"><SPAN class="p119 ft9">En förutsättning för att rätt till återbetalning av den särskilda ersätt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td120"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td119"><SPAN class="p43 ft9">ningen ska föreligga är att kommunen hyr äldrebostäderna direkt och att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td120"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td119"><SPAN class="p43 ft17">hyran därigenom är en kostnad för kommunen. Innebörden av detta blir att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td120"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td119"><SPAN class="p43 ft17">de kommuner som organiserat sin verksamhet på ett sådant sätt att fastig</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td120"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td119"><SPAN class="p43 ft17">hetsägaren, kommunalt eller privat bostadsbolag, hyr ut lägenheterna med</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td120"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td119"><SPAN class="p43 ft9">förstahandskontrakt direkt till hyresgästerna inte kommer i åtnjutande av</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td120"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td119"><SPAN class="p43 ft9">något mervärdesskatteavdrag eller ersättning för dessa lägenheter .</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td120"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td119"><SPAN class="p119 ft9">I samband med lagändringen beträf fande lokaler för äldreboende och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td120"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td119"><SPAN class="p43 ft9">boende för funktionshindrade, infördes även en högre ersättning vid upp</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td120"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td40"><SPAN class="p43 ft9">handling inom områdena sjukvård, tandvård, social omsor</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td116"><SPAN class="p79 ft9">g eller utbild-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p241 ft32">ning om det i upphandlingssumman ingår lokaler . På lokaldelen kan kom - munen eller landstinget få ersättning med 18% på kostnaden och på vård/omsor gs/utbildningsdelen en ersättning med 5% av kostnaden. Anledningen till detta var att ersättningen med 6% inte var tillräcklig om den man upphandlade av exempelvis var tvungen att bygga nya lokaler för verksamheten såsom t.ex. ett nytt daghem. Den ersättning om 6% som er - hölls är en schablonberäkning av hur stor del av driftsutgifterna som utgör mervärdesskatt. Ersättningen täcker emellertid inte större investeringar .</P> <P class="p242 ft60">Ansökningsförfarande</P> <P class="p243 ft9">Ansökan om ersättning skall inges till skattemyndigheten i Gävle (det sär - skilda skattekontoret i Ludvika). Ansökan skall avse tidsperioder om en kalendermånad eller en period om tre på varandra följande kalendermåna - der och ska lämnas till skattemyndigheten i Gävle senast den 5:e i den an - dra månaden efter utgången av den tidsperiod som ansökningen avser .</P> <P class="p123 ft9">Ansökan ska grunda sig på kommunens bokförda utgifter för ingående mervärdesskatt som inte dragits av enligt mervärdesskattelagen (ML). Denna mervärdesskatt särskiljs i den kommunala redovisningen. Ansökan görs på fastställt formulär . I samma ansökan kan kommunen/landstinget även ansöka om <NOBR>6-,</NOBR> 18- och <NOBR>5-procentsersättningen.</NOBR> Skattemyndigheten utbetalar därefter rekvirerade belopp. Skattemyndighetens beslut får över - klagas till regeringen.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft41"><SPAN class="ft40">9 </SPAN>se not 2 ovan</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_44"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td113"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td114"><SPAN class="p7 ft11">Kommunkontosystemet <SPAN class="ft9">43</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td122"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td123"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p244 ft25"><SPAN class="ft25">3.3</SPAN><SPAN class="ft34">Finansiering av kommunkontosystemet</SPAN></P> <P class="p35 ft9">En utgångspunkt för de olika kompensationsordningarna som har tilläm - pats under <NOBR>1990-talet</NOBR> har varit att kommuner och landsting skall bära kost - naden för mervärdesskatt i <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet. Detta var en princip som även gällde före skattereformen 1990/91.</P> <P class="p145 ft9">I de olika förarbetena som ligger till grund för dagens kompensations - system hänvisas till kommunernas och landstingens ställning av slutkon - sument i mervärdesskattehänseende i de fall då verksamheten är undanta - gen från skatteplikt. <SPAN class="ft39">10 </SPAN>I sådan verksamhet blir mervärdesskatten en kost - nad till följd av mervärdesskattesystemets konstruktion med förekomsten av vissa skattefria verksamheter. Undantag från mervärdesskatt innebär därmed samma ekonomiska konsekvenser för alla aktörer , privata såväl som offentliga.</P> <P class="p135 ft9">Nedan redogörs närmare för fi nansieringen av kommunkontosystemet. Som en bakgrund till dagens fi nansieringsstruktur redogörs även för fi - nansieringen av de tidigare systemen (den generella avdragsrätten samt den tillfälliga ordningen för 1995).</P> <P class="p245 ft60">Skattereformen 1990/1991</P> <P class="p246 ft9">När skattereformen genomfördes fi ck ändringarna på mervärdesskatteom - rådet följande ekonomiska ef fekter för kommuner och landsting: <SPAN class="ft39">11</SPAN></P> <P class="p136 ft32">Den basbreddning som infördes i mervärdesskattesystemet redan från år 1990 höjde kommun- och landstingssektorns utgifter för bränsle, el, vatten, viss fastighetsservice, hyror etc. genom att områdena belades med mervär - desskatt. Vidare bidrog slopandet av reduceringsreglerna inom byggområdet (20- och <NOBR>60%-reglerna)</NOBR> år 1991 till att utgifterna steg ytterligare. De ökade utgifterna till följd av reformen beräknades till ca 5 miljarder . Dessa kostnader skulle sektorn få reglera genom den generella avdragsrätten.</P> <P class="p247 ft32">Genom införandet av den generella avdragsrätten från och med år 1991 fi ck kommuner och landsting göra avdrag för all ingående mervärdesskatt,</P> <P class="p131 ft9">dvs. även för verksamhet som var undantagen från skatteplikt. Detta skul - le minska utgifterna och därmed förbättra den ekonomiska situationen för kommunsektorn.</P> <P class="p145 ft9">Den samlade kostnaden för mervärdesskatt i sektorn före skatterefor - men beräknades till ca 10 miljarder kronor i 1991 års prisnivå. Med tillägg</P> <P class="p248 ft41"><SPAN class="ft44">10</SPAN><SPAN class="ft45">Prop. 1989/90:111 Reformerad mervärdesskatt, m.m. s 125 f f, kompletteringsprop. 1993/94:150 s</SPAN></P> <P class="p249 ft41"><SPAN class="ft50">34</SPAN><SPAN class="ft66">ff, kompletteringsprop. 1994/95:150 s 69 ff samt prop. 1995/96:64 Ett nytt utjämningssytem f för kommuner och landsting, m.m., s 52 ff.</SPAN></P> <P class="p180 ft41"><SPAN class="ft44">11</SPAN><SPAN class="ft59">Prop. 1989/90:150 bilaga 4, s </SPAN><NOBR>14–16</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_45"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB313345x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr11 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">44 </SPAN>Kommunkontosystemet</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p250 ft9">av de 5 mdkr som man antog att kommunsektorn skulle komma att dra av som ingående skatt med anledning av basbreddningen, beräknades det samlade avdragsbeloppet till 15 mdkr.<SPAN class="ft39">12</SPAN></P> <P class="p251 ft9">Nettoeffekten av skattereformen blev att utgifterna för mervärdesskatt för kommun- och landstingssektorn skulle minska med totalt 9,8 miljarder kronor:</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p252 ft17">Breddad mervärdesskattebas Generell avdragsrätt</P> <P class="p253 ft9">Nytt statsbidrag vid kommunal upphandling eller bidragsgivning<SPAN class="ft39">13</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p8 ft9">1991</P> <P class="p254 ft9"><NOBR>–5</NOBR> mdkr (ökad utgift)</P> <P class="p255 ft9">+15 mdkr (inklusive avdrag på grund av breddning = minskad utgift)</P> <P class="p256 ft9"><NOBR>–200</NOBR> mkr (medel från staten som minskar nettoeffekten)</P> <P class="p14 ft9">= 9,8 mdkr</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p257 ft9">Samtidigt som kommunernas kostnader för mervärdesskatt minskade, sjönk statens nettointäkter av mervärdesskatt till följd av den generella av - dragsrätten. Detta föranledde en ekonomisk reglering mellan staten och kommunsektorn. Regeringen anförde i prop. 1989/90:1 11 Reformerad mervärdeskatt m.m. att återbetalning till staten skulle lösas inom ramen för den <SPAN class="ft11">totala ekonomiska relationen </SPAN>mellan staten och kommunerna så att inte konkurrensneutraliteten sätts ur spel. <SPAN class="ft39">14</SPAN></P> <P class="p258 ft9">För att neutralisera ef fekterna av avdragsrätten i förhållandet mellan staten och kommunsektorn infördes således en särskild avräkningsskatt. Den utgiftsbesparing som kommunsektorn fi ck återfördes till staten ge - nom en ökning av avräkningsskatten. Eftersom kommuner och landsting inte skulle drabbas av merkostnader till följd av basbreddningarna ingick inte de 5 miljarderna i underlaget för avräkningsskatten. <SPAN class="ft39">15 </SPAN>Den återföring av medel till staten som gjordes uppgick därför till 9,8 mdkr (15 mdkr – 200 mkr (statsbidrag för upphandling m.m.) – 5 mdkr = 9,8 mdkr).</P> <P class="p259 ft9">År 1993 kvittades avräkningsskatten bort genom att ett fl ertal specialdestinerade statbidrag till kommuner och landsting togs bort och ersattes av ett generellt statsbidrag. Det generella statsbidraget minskades således med 9,8 mdkr.<SPAN class="ft39">16</SPAN></P> <P class="p260 ft41"><SPAN class="ft44">12</SPAN><SPAN class="ft45">I prop. 1994/95:150 bilaga 7 konstaterade regeringen emellertid att denna uppskattning var för låg.</SPAN></P> <P class="p261 ft41"><SPAN class="ft44">13</SPAN><SPAN class="ft45">Lag om särskilt bidrag till kommuner m.fl . (1990:578) (slopades den 1 januari 1995)</SPAN></P> <P class="p261 ft41"><SPAN class="ft44">14</SPAN><SPAN class="ft45">Prop. 1989/90:111 s </SPAN><NOBR>126–127</NOBR></P> <P class="p261 ft62"><SPAN class="ft44">15</SPAN><SPAN class="ft67">Prop. 1989/90:150 Bilaga 4 s. 17</SPAN></P> <P class="p262 ft50"><SPAN class="ft68">16</SPAN><SPAN class="ft69">Enligt principen för ekonomiska regleringar mellan stat och kommunsektorn görs en reglering vid ett tillfälle och ligger därefter kvar oavsett om t.ex. volym ändras efter det att regleringen är gjord.</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_46"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB313346x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft11"><SPAN class="ft9">SOU 1999:133 </SPAN>Kommunkontosystemet <SPAN class="ft9">45</SPAN></P> <P class="p52 ft60">1995 års tillfälliga or dning</P> <P class="p263 ft32">Såsom anförts ovan var man på grund av Sveriges inträde i EU tvungen att slopa avdragsrätten för mervärdesskatt hänförlig till <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet (vård, omsor g, skola, m.m.). Vad beträf far den fi nansiella regleringen mellan stat och kommun- och landstingssektorn skedde i princip ingen ändring. Återbetalning av mervärdesskatt i skattefri verksamhet fi ck ombesörjas i ett separat system utanför mervärdesskattesystemet.</P> <P class="p37 ft9">Vad beträf far den ekonomiska regleringen mellan staten och kommunsektorn konstaterar regeringen vid införandet av den tillfälliga ordningen för 1995 att ordningen från 1991 med generell avdragsrätt hade visat sig vara förknippad med en del problem och brister .<SPAN class="ft39">17 </SPAN>Kommunernas och landstingens ersättning till staten för den utvidgade avdragsrätten var för det första inte kopplad till den totala inkomstminskningen som belastade staten. Ett nytt system borde, ansåg regeringen, bygga på kommunal själv - fi nansiering. Inte heller, anförde regeringen vidare, ökar återföringen till staten i takt med att avdragsrättens värde ökar . Dessutom leder kompensationsordningen till vissa konkurrenssnedvridande effekter och regeringen hänvisade till slutsatserna av utredningen SOU 1993:75 Vissa Mervärdes - skattefrågor II – Ofentlig verksamhet m.m.</P> <P class="p264 ft9">Utredningen SOU 1993:75 hade bland annat konstaterat att det schabloniserade särskilda statsbidraget för upphandling m.m. som infördes 1991 inte fi ck avsedd effekt. Ett exempel på detta var t.ex. att bidraget in - te alltid kanaliserades ned till den enskilda enheten med budgetansvar. Då statsbidraget vid upphandling av skattefri tjänst inte tillförs enheten utan kommer kommunens centrala ekonomi till godo uppstår i praktiken en konkurrenssnedvridning till nackdel för det privata företaget. Detta pro - blem kvarstår i dagens kommunkontosystem. Ett annat allvarligt problem rörde hanteringen av mervärdesskatt på fastighetsområdet där kommunen utnyttjade sin generella avdragsrätt för att eliminera sina mervärdesskatte - kostnader. Något som <NOBR>icke-kommunala</NOBR> or ganisationer eller företag inom den skattefria sektorn inte kunde göra.</P> <P class="p265 ft60">Dagens kommunkontosystem</P> <P class="p246 ft32">Med dagens kommunkontosystem infördes en ny fi nansieringsordning. Det var först genom kommunkontosystemet som ett system med <SPAN class="ft55">kommunal självfi nansiering </SPAN>infördes. Avsikten var att systemet skulle vara stabilt och inte ge upphov till ökade kostnader för staten. <SPAN class="ft56">18 </SPAN>Den nya fi nansieringsordningen innebar också ett sätt att uppnå syftet med systemet, näm - ligen konkurrensneutralitet i valet mellan egen regi och upphandling.</P> <P class="p266 ft41"><SPAN class="ft44">17</SPAN><SPAN class="ft45">Kompletteringsprop. 1993/94:150 Bilaga 7, s 35 f</SPAN></P> <P class="p180 ft41"><SPAN class="ft44">18</SPAN><SPAN class="ft45">prop. 1995/96:64, s 22</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_47"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB313347x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p8 ft11"><SPAN class="ft9">46 </SPAN>Kommunkontosystemet <SPAN class="ft9">SOU 1999:133</SPAN></P> <P class="p267 ft32">För att korrigera för konkurrensproblematiken har kommunkontosyste - met utformats så att en kommuns inbetalning till systemet (visst belopp per invånare) <SPAN class="ft55">inte </SPAN>är densamma som kriteriet för utbetalning från systemet (faktiska mervärdesskattekostnader inklusive ersättning med 5, 6 eller 18% av upphandlingsrespektive bidragssumma).<SPAN class="ft56">19 </SPAN>Inbetalningarna är alltså inte kopplade till den enskilda kommunens eller det enskilda lands - tingets <SPAN class="ft55">faktiska </SPAN>kostnader för mervärdesskatt. Genom kommun- och lands - tingssektorns <SPAN class="ft55">kollektiva fi nansiering </SPAN>av systemet bidrar alla med lika mycket. Detta innebär rent faktiskt att en del kommuner eller landsting un -</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr4 td83"><SPAN class="p7 ft9">der verksamhetsåret kan få ut mer av systemet än vad man faktiskt till</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td83"><SPAN class="p7 ft30">skjuter medan andra får ut mindre än det egna tillskottet. Detta innebär i</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td8"><SPAN class="p7 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p7 ft9">sin tur att större upphandlingar av externa tjänster inte känns så ekono</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft9">miskt betungande i mervärdesskattehänseende för den enskilda kommu</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p168 ft9">nen eftersom hela kollektivet är med och fi nansierar.<SPAN class="ft39">20</SPAN></P> <P class="p123 ft9">Denna inbyggda omfördelningsef fekt i systemet är alltså en <SPAN class="ft11">metod </SPAN>för att åstadkomma <SPAN class="ft11">konkurrenskorrigeringen</SPAN>. Systemet är inte en metod för omfördelning utan systemets syfte är enligt regeringen att så långt som möjligt och utan statligt stöd begränsa den konkurrensnedvridning som kan uppstå inom de mervärdesskattefria områdena. <SPAN class="ft39">21 </SPAN>Omfördelningsef fekten gynnar de kommuner och landsting som upphandlar mycket från ex - terna entreprenörer .</P> <P class="p234 ft9">Den kommunala självfi nansieringen innebär att utbetalningar från kom - munrespektive landstingskontona skall fi nansieras genom avgifter från kommuner och landsting. Inbetalningarna skall så nära som möjligt mot - svara utbetalningarna från kontot. Inbetalningarna fastställs av Riksskatte - verket (RSV) senast den 10 september varje år . Detta kräver att RSV i en särskild prognos uppskattar , med utgångspunkt från de ackumulerade to - tala utbetalningarna innevarande år , hur stora utbetalningarna kan komma att bli påföljande år . För år 2000 har Riksskatteverket satt beloppet för kommunerna till 2080 kr/invånare och för landstingen till 940 kr/invånare. Beloppen multipliceras med antalet invånare i kommunen respektive landstinget och därmed erhålles summa att inbetala per kommun respekti - ve landsting. Se tabell 3.8 om inbetalningarnas utveckling. De för år 2000 bestämda beloppen förväntas emellertid inte täcka de negativa saldon som kontona för närvarande uppvisar . Se mer om de ackumulerade saldona på kontona i tabell 3.3.</P> <P class="p268 ft9">Inbetalning till kontona sker genom avdrag vid skattemedelsutbetal-</P> <P class="p269 ft41"><SPAN class="ft40">19 </SPAN>prop. 1995/96:64 s 53</P> <P class="p270 ft62"><SPAN class="ft40">20 </SPAN>Vid beräkning av omfördelningen mellan kommunerna ska hänsyn tas till nivåhöjningen av statsbi - draget. Den egentliga omfördelningen utgörs endast av den andel av avgifterna som inte täcks av det nivåhöjda statsbidraget.</P> <P class="p198 ft41"><SPAN class="ft40">21 </SPAN>Prop. 1995/96:64, s 53</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td113"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td114"><SPAN class="p7 ft11">Kommunkontosystemet <SPAN class="ft9">47</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td122"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td123"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p271 ft9">ningarna till kommuner respektive landsting. Avdragen görs varje månad med en tolftedel av de fastställda årsbeloppen.</P> <P class="p272 ft60">Den ekonomiska regleringen mellan staten och kommunsektorn i kommunkontosystemet</P> <P class="p273 ft9">När kommunkontosystemet infördes skulle en återreglering göras mellan staten och kommunsektorn eftersom kommunsektorn på egen hand skulle ombesörja fi nansieringen av det nya systemet. Regeringen anförde i kom - pletteringspropositionen 1994/95:150 Bilaga 7 att återregleringsbeloppet borde uppgå till 9,8 mdkr + 5 mdkr , dvs. totalt 14,8 mdkr plus uppskrivning, vilket motsvarar den generella avdragsrättens värde, eftersom detta var det belopp som man vid skattereformen 1991 ansåg att den generella avdragsrätten totalt sett var värd. Regeringen konstaterade emellertid att värdet av den generella avdragsrätten hade uppskattats till ett för lågt be - lopp.</P> <P class="p264 ft9">Regeringen ansåg istället att regleringen vid kommunkontosystemets införande skulle göras så att kommunernas och landstingens <SPAN class="ft11">aktuella kostnader </SPAN>för att fi nansiera systemet täcktes. Regleringsbeloppet blev därför lika stort som den ersättning för ingående mervärdesskatt som kommuner och landsting fått utbetalt enligt den tillfälliga ordningen för 1995 inklusi - ve det särskilda bidraget. <SPAN class="ft39">22</SPAN></P> <P class="p221 ft9">Beloppet utgjorde vid införandet år 1996 för kommunerna 14 250 mkr och för landstingen 4 750 mkr , dvs. totalt 19 miljarder kronor och reglerades i form av en nivåhöjning av det generella statsbidraget till kommuner respektive landsting.<SPAN class="ft39">23</SPAN></P> <P class="p145 ft9">Vissa justeringar gjordes under 1997 och 1998 till följd av huvudman - naskapsförändringar och liknande och det nivåhöjda bidraget uppgår år 1999 till 22 937 mkr.<SPAN class="ft39">24 </SPAN>Bidraget skall bibehållas nominellt oförändrat.</P> <P class="p145 ft9">Det nivåhöjda statsbidraget om 22,9 mdkr i förhållande till de totala ut - betalningarna år 1999 ger en faktiskt kommunal självfi nansieringsgrad uppgående till 14% (se tabell 3.3). Omslutningen i kommunkontosystemet har stadigt ökat sedan införandet år 1996. <SPAN class="ft39">25 </SPAN>På grund av ökad omslutning och att det nivåhöjda statsbidraget är nominellt oförändrat kommer kom - mun och landstingssektorns självfi nansiering av systemet att öka succes - sivt.</P> <P class="p274 ft41"><SPAN class="ft44">22</SPAN><SPAN class="ft45">prop. 1994/95:150, Bilaga 7, s.72</SPAN></P> <P class="p275 ft41"><SPAN class="ft44">23</SPAN><SPAN class="ft45">prop. 1995/96:64, s. 55</SPAN></P> <P class="p275 ft41"><SPAN class="ft44">24</SPAN><SPAN class="ft45">Se vidare denna utrednings delbetänkande i bilaga 2.</SPAN></P> <P class="p275 ft41"><SPAN class="ft44">25</SPAN><SPAN class="ft45">Förklaringar till detta framgår av utredningens delbetänkande i bilaga 2.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_49"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB313349x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">48 </SPAN>Kommunkontosystemet</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p276 ft25"><SPAN class="ft46">3.4</SPAN><SPAN class="ft47">Mervärdesskattens andel av totala kostnader i </SPAN><NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet</P> <P class="p178 ft9">I samband med införandet av de ändrade mervärdesskattereglerna från 1991 utförde Statistiska Centralbyrån (SCB) beräkningar av hur stor andel av kostnaderna inom de aktuella verksamhetsområdena som utgjordes av mervärdesskatt. Till grund för beräkningarna låg statistik från 1989 års bokslut i kommunsektorn. Man konstaterade då att mervärdesskattens an - del varierade mellan de olika verksamhetsområdena. För att slippa olika procentsatser som exempelvis fanns i Danmark, beräknades ett viktat me - delvärde. En sammanvägning gjordes av mervärdesskattens andel av kost - naden i förhållande till verksamhetsområdets andel av kommunernas respektive landstingens totalkostnad. Den beräkningen gav att 6 % var en väl avvägd kompensation.</P> <P class="p277 ft9">Vid införandet av de ändrade reglerna för kompensation inom äldre - boendet och <NOBR>LSS-boendet</NOBR> gjordes nya beräkningar . Tabell 3.1 visar de resultat som beräkningarna gav . Skäl till ändring av procentsatsen ansågs in - te föreligga med anledning av dessa beräkningar .</P> <P class="p278 ft9">Som tabell 3.1 tydligt visar är det ingen verksamhet som ligger på exakt 6,0 %. Det betyder att de som ligger under 6,0 % alltid kommer att bli överkompenserade om en ersättning på 6,0 % utgår . På motsvarande sätt kommer alltid de som ligger över 6 % att underkompenseras. Det fi nns även geografi ska variationer. Mervärdesskatteandelen beror på fördel - ningen mellan kapital, varor och tjänster . Dessa andelar varierar mellan olika verksamheter i kommuner respektive landsting. Slutsatserna är såle - des att vissa verksamheter blir överkompenserade av <NOBR>6-procentsersätt</NOBR> - ningen och vissa verksamheter blir underkompenserade.</P> </DIV> <DIV id="page_50"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3133/GNB313350x1.jpg" style="width:548px;height:771px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p8 ft11"><SPAN class="ft9">SOU 1999:133 </SPAN>Kommunkontosystemet <SPAN class="ft9">49</SPAN></P> <P class="p279 ft9">Någon beräkning av de privata entreprenörernas mervärdesskattekost - nad inom de aktuella områdena har inte kunnat göras. Ett rimligt antagan - de är dock att kommunsektorns kostnad speglar den private entreprenö - rens kostnad för att bedriva motsvarande verksamhet. I vart fall torde inte några större avvikelser föreligga vad avser de mervärdesskattebelagda kostnadernas andel av totalkostnaden.</P> <P class="p280 ft25"><SPAN class="ft25">3.5</SPAN><SPAN class="ft34">Finansieringen av kommunkontosystemet</SPAN></P> <P class="p281 ft9">Som tidigare beskrivits i detta kapitel fi nansieras kommunkontosystemet av kommunerna och landstingen genom att dessa betalar en särskild av -</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr6 td111"><SPAN class="p7 ft17">gift. Denna avgift beräknas som ett enhetligt belopp per invånare för kom</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td111"><SPAN class="p7 ft17">muner respektive landsting. Avgiften fastställs av Riksskatteverket varje år</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td42"><SPAN class="p7 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td111"><SPAN class="p7 ft9">senast den 10 september<SPAN class="ft39">26</SPAN>.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p94 ft17">För att kompensera kommunerna för avgiften höjdes nivån på det gene</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft9">rella statsbidraget vid införandet av systemet år 1996. Eftersom nivåhöj</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p282 ft9">ningen inte justeras efter infl ation kommer en ökad omslutning i systemet att innebära att kommunsektorns självfi nansiering av systemet ökar efter hand.</P> <P class="p283 ft37">3.5.1 Läget år 1999</P> <P class="p281 ft9">Under 1999 har underskottet på de två kontona ökat. Tabell 3.2 visar det ackumulerade saldot månad för månad.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft41"><SPAN class="ft40">26 </SPAN>SFS 1995:1518 , Lag om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting, 3 §</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_51"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB313351x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr11 td124"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">50 </SPAN>Kommunkontosystemet</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td125"><SPAN class="p16 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td106"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td107"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td60"><SPAN class="p119 ft17">Som tabellen visar fi nns det i dagsläget ett stort underskott på kontona.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p43 ft17">Underskottet beror till stor del på föregående års underskott. Det ackumu</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td60"><SPAN class="p43 ft17">lerade underskottet förs in som en ingående balans i februari, vilket förkla</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td48"><SPAN class="p43 ft9">rar det ”hopp” som sif frorna i tabellen visar mellan januari och februari.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td48"><SPAN class="p43 ft9">Det totala ackumulerade underskottet inför år 1999 uppgick till 1 135 mkr .</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td124"><SPAN class="p43 ft9">När underskottet skall fi</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td126"><SPAN class="p7 ft9">nansieras genom höjda avgifter från kommuner</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p241 ft9">och landsting betyder det att graden av självfi nansiering<SPAN class="ft39">27 </SPAN>ökar . Tabell 3.3 visar kommuners och landstings totala självfi nansiering åren 1997 till 1999 med utgångspunkt från utbetalningarna från kontot. Andelen självfi nansiering har beräknats som statens nivåhöjning av statsbidraget (22,9 mdkr) i förhållande till de totala utbetalningarna det året. Således visar andelen hur stor självfi nansieringen hade varit om kontot alltid hade varit i balans<SPAN class="ft39">28</SPAN>.</P> <P class="p284 ft9">För året 1999 har en beräkning gjorts för de resterande månaderna. Den bygger på att ökningstakten av utbetalningarna oktober till december år 1999 kommer att vara lika stor som ökningstakten mellan 1998 och 1999, januari till september <SPAN class="ft39">29</SPAN>. Särskild hänsyn har tagits till de nya regler som infördes den 1 juli 1998 vad gäller ingående mervärdesskatt hänförlig till boende för vård och omsor g.<SPAN class="ft39">30 </SPAN>När en korrigering görs för denna reform kan ökningstakten beräknas till 5,7 %. Mer formellt kan det uttryckas en - ligt följande:</P> <P class="p285 ft71"><SPAN class="ft70">(3.1) Z</SPAN>1999, <NOBR>jan–sept<SPAN class="ft70">/</SPAN></NOBR><SPAN class="ft70"> Z</SPAN>1998, <NOBR>jan–sept<SPAN class="ft70">=</SPAN></NOBR><SPAN class="ft70"> Z</SPAN>1999, <NOBR>okt–dec<SPAN class="ft70">/</SPAN></NOBR><SPAN class="ft70"> Z</SPAN>1998, <NOBR>okt–dec</NOBR></P> <P class="p286 ft9">där</P> <P class="p198 ft9">Z = uttag ur systemet</P> <P class="p287 ft41"><SPAN class="ft40">27 </SPAN>Med självfi nansiering menas här den del av utbetalningarna som kommuner och landsting måste fi - nansiera själva, dvs. utbetalningar – nivåhöjningen i statsbidraget.</P> <P class="p288 ft62"><SPAN class="ft40">28 </SPAN>Utgångspunkterna vid beräkningarna är således kostnadsmässiga och inte fi nansiella. Om avgiften hade använts istället för utbetalningarna hade man fått periodiseringar som i huvudsak berott på att av - giften i ett tidigare läge inte motsvarat utbetalningarna.</P> <P class="p288 ft41"><SPAN class="ft44">29</SPAN><SPAN class="ft45">Tester som gjorts med hjälp av regressionsanalys visar att utvecklingen </SPAN><NOBR>januari–september</NOBR> inte signifi kant skiljer sig från utvecklingen <NOBR>oktober–december.</NOBR></P> <P class="p128 ft41"><SPAN class="ft44">30</SPAN><SPAN class="ft45">Ändring i kontolagen, 1995:1518 (SFS 1998:588)</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_52"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB313352x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td113"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td114"><SPAN class="p7 ft11">Kommunkontosystemet <SPAN class="ft9">51</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td122"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td123"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p289 ft11">Varför har underskottet blivit så stor t?</P> <P class="p273 ft9">Anledningen till att underskottet blivit så stort är att utbetalningarna ökat mer än vad som förutsattes när avgiften fastställdes. Den ökade omslut - ningen i systemet t.o.m. år 1998 behandlas i delbetänkandet (se bilaga 2). Som föregående avsnitt visat ökade utbetalningarna perioden januari t.o.m. september 1999 med 5,7 % jämfört med motsvarande period 1998. Om en linjär trend anpassas till perioden februari 1996 t.o.m. augusti 1999 har ökningen varit 6,0 %. För denna beräkning har en regressionsanalys gjorts. Den formella regessionsekvationen och resultaten från regressions - analysen visas i tabell 3.4.</P> <P class="p290 ft9">I ekvationen antas således att utbetalningarna för en viss månad kan</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr5 td127"><SPAN class="p7 ft9">förklaras av utbetalningarna samma månad föregående år</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td128"><SPAN class="p15 ft9">. Slutsatserna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td127"><SPAN class="p7 ft9">från regressionsanalysen är att utbetalningarna följer en</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td128"><SPAN class="p7 ft9">linjär trend.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p162 ft9">Samtliga tester visar att resultaten är tillförlitliga <SPAN class="ft39">31</SPAN>.</P> <P class="p291 ft9">Parametervärdet visar att det fi nns en trendmässig ökning i utbetalning - arna med 6,0 %. Eftersom ökningen varit 5,7 % <NOBR>januari–september</NOBR> 1999 jämfört med motsvarande period 1998 så överensstämmer den långsiktiga trenden med utvecklingen det senaste året.</P> <P class="p145 ft9">Konjunkturinstitutets (KI) prognos<SPAN class="ft39">32 </SPAN>visar utvecklingen på förbrukning och investeringar (till löpande priser). Mellan åren 1996 till 1999 har den genomsnittliga årliga förändringen varit 7,2 %. Tabell 3.5 visar förbruk - ning (konsumtion) och investeringar inom kommunsektorn.</P> <P class="p292 ft41"><SPAN class="ft44">31</SPAN><SPAN class="ft59">R2 visar observationernas avvikelse från den linjära trenden. Värdet på R2 ligger mellan 1 och 0, där</SPAN></P> <P class="p293 ft73"><SPAN class="ft50">1</SPAN><SPAN class="ft72">är perfekt linjär anpassning och 0 ingen linjär anpassning alls. </SPAN><NOBR>T-testet</NOBR> visar om riktningskoeffi cienten är signifi kant skiljd från 0. Om så är fallet fi nns det en trend. Denna kan både vara positiv och ne - gativ. <NOBR>F-testet</NOBR> visar att modellen totalt sett är signifi kant skiljd från 0.</P> <P class="p275 ft41"><SPAN class="ft44">32</SPAN><SPAN class="ft45">Konjunkturinstitutet, augusti 1999, Analysunderlag, s. </SPAN><NOBR>116–<SPAN class="ft74">1</SPAN>7.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_53"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB313353x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">52 </SPAN>Kommunkontosystemet</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p294 ft9">Som tabellen visar skedde en relativt stor ökning mellan åren 1997 och 1998. Tabellen visar också den prognos som KI gör för år 2000. Enligt prognosen kommer förbrukning och investeringar att tillsammans öka med 3,5 %. Som tabellen visar är det svårt att se ett omedelbart samband mellan förbrukning/investeringar och utbetalningar från kommunkonto - systemet.</P> <P class="p295 ft60"><NOBR>EU-bidrag</NOBR> och specialdestinerade bidrag</P> <P class="p296 ft9">Har kommuner och landsting fått bidrag som varit svåra att förutse? Har det tillkommit resurser i kommunsektorn som lett till ökade inköp av varor och tjänster?</P> <P class="p297 ft9">Tabell 3.6 visar <NOBR>EU-bidrag</NOBR> och specialdestinerade statsbidrag åren 1996 till 1999. För året 1999 används Ekonomistyrningsverkets (ESV) senaste prognos<SPAN class="ft39">33</SPAN>.</P> <P class="p143 ft9">Tabellen visar att de specialdestinerade statsbidragen till kommunsektorn ökat både 1998 och 1999. Orsaken bakom ökningen är läkemedelsre - formen och det nya specialdestinerade bidraget, Bidrag till läkemedel,</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p7 ft9">som utgår till landstingen. Bidraget från staten till landstingen är en er</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p7 ft9">sättning för det högkostnadsskydd som utgår på läkemedel. Receptför</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p120 ft9">skrivna läkemedel – den stora kostnadsdelen i förmånen – är <NOBR>icke-skatte-</NOBR> pliktiga. Skatt utgår bara på förbrukningsmatrial (25 %) och speciallivs - medel (12 %). Totalt handlar det, enligt Landstingsförbundet, om ca 200 mkr i mervärdesskatt på årsbasis. Bidraget påverkar således uttaget ur kommunkontosystemet i relativt liten omfattning (för ytterligare informa - tion om läkemedel se delbetänkandet, bilaga 2).</P> <P class="p60 ft9">Om Bidrag för läkemedel exkluderas är ökningstakten lägre. Det bety - der att visserligen är de specialdestinerade bidragen högre 1999 än 1998,</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft41"><SPAN class="ft40">33 </SPAN>ESV, Budgetprognos 1999:3</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_54"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3133/GNB313354x1.jpg" style="width:376px;height:733px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td129"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td130"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr1 td131"><SPAN class="p298 ft11">Kommunkontosystemet <SPAN class="ft9">53</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td132"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td133"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td134"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td135"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td23"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td129"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td133"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td134"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td135"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td25"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td136"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td130"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td137"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td138"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td25"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td136"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td130"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td137"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td138"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td25"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td136"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td133"><SPAN class="p7 ft75">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td134"><SPAN class="p7 ft75">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td139"><SPAN class="p7 ft75">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td25"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p299 ft9">men skillnaderna är så små att detta inte rimligen kan vara en förklaring till varför omslutningen ökat 1999. <SPAN class="ft39">34</SPAN></P> <P class="p300 ft60">Avgiften</P> <P class="p301 ft9">Tabell 3.7 visar avgiften åren 1997 till 2000. Under den här perioden öka - de den totala beräknade inbetalningen (avgiften * befolkningen) med 6,0 %. Om ”T otal beräknad inbetalning” jämförs med utbetalningen för mot - svarande år framkommer att det under år 1998 uppkom ett underskott på 1,5 mdkr. Även under år 1999 uppkommer ett underskott på grund av för låga avgifter . Om årets utveckling fortsätter för de resterande månaderna under innevarande år (5,7 %) kommer underskottet att vara 2,3 mdkr vid slutet av 1999. Oavsett om KIs prognos används som approximation eller om man antar samma utveckling som det senaste året (5,7 %) kommer un - derskottet under år 2000 att öka ytterligare. Om ökningen blir 5,7 % för</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft41"><SPAN class="ft40">34 </SPAN>1 699 mkr* 6 % = 102 mkr</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_55"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB313355x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p8 ft11"><SPAN class="ft9">54 </SPAN>Kommunkontosystemet <SPAN class="ft9">SOU 1999:133</SPAN></P> <P class="p302 ft9">resten av året kommer underskottet att vara 3,9 mdkr <SPAN class="ft39">35 </SPAN>mot slutet av år 2000. Om ökningen exempelvis blir 3,6 % (KIs prognos) blir underskottet 3,3 mdkr<SPAN class="ft39">36</SPAN>.</P> <P class="p126 ft60">Slutsats:</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr4 td81"><SPAN class="p7 ft9">Anledningen till att det ackumulerade underskottet i dagsläget är relativt</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">stort beror inte på några enskilt stora utbetalningar under år 1999.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">Utbetalningarna har relativt väl följt en linjär trend.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p141 ft9">I efterhand kan konstateras att avgiften varit för lågt satt.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">Riksskatteverkets beslut går att överklaga. Landstingsförbundet har vid</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">två tillfällen överklagat/begärt omprövning av RSVs beslut. Ett överkla</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">gande ska ställas till regeringen men ges in till RSV. Innan RSV överläm</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft17">nar ärendet till regeringen ska verket i enlighet med bestämmelserna i för</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">valtningslagen ompröva det överklagade beslutet. I båda fallen har RSV</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">funnit sakliga skäl för ett ändrat beslut och omprövat detta enligt den kla</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">gandes begäran.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p154 ft9">Den 29 september 1997 omprövade RSV sitt beslut avseende avgiften för landstingen för år 1998 på begäran av Landstingsförbundet. Omprövningen innebar att avgiften sänktes från 900 kr/invånare till 840 kr/inv. Den 13 oktober 1998 omprövade RSV sitt beslut avseende år 1999 på begäran av Landstingsförbundet från 965 kr/invånare till 930 kr/inv .</P> <P class="p63 ft9">År 1998 blev underskottet på landstingskontot 635 mkr . I augusti 1999 var underskottet på landstingskontot 483 mkr . Det är uppenbart att de in - stitutionella ramarna<SPAN class="ft39">37 </SPAN>är otydliga och har missgynnat balans på kontot. Följande kan anföras:</P> <P class="p303 ft9"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft26">I de fall överklagande gjorts har avgiften sänkts till en nivå som inne - burit att underskottet vuxit på kontot.</SPAN></P> <P class="p304 ft9"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft26">RSVs instruktion kan möjligen anses otydlig när det gäller de hänsyn RSV skall ta vid fastställande av avgiften.</SPAN></P> <P class="p232 ft9"><SPAN class="ft9">3.</SPAN><SPAN class="ft26">Om politisk hänsyn skall tas, bör inte en statlig myndighet utan rege - ring och riksdag fastställa avgiften.</SPAN></P> <P class="p305 ft9"><SPAN class="ft9">4.</SPAN><SPAN class="ft26">RSV har liten erfarenhet av prognosarbete, framförallt när det gäller den kommunala sektorns ekonomi.</SPAN></P> <P class="p306 ft9">De alltför låga avgifterna har således tillåtit underskotten att växa. Vid beslut om avgiften för år 2000 har hänsyn indirekt tagits till hur stora avgif - ter som kan tas ut av kommunerna. Underskotten föregående år kan för - klaras med brister i beslutsunderlaget. Om avgiften för år 2001 skulle sät -</P> <P class="p307 ft41"><SPAN class="ft44">35</SPAN><SPAN class="ft45">(26 751 mkr – (1,057 * 26 823 mkr)) + </SPAN><NOBR>(–2</NOBR> 273 mkr) = <NOBR>–3</NOBR> 878 mkr</P> <P class="p128 ft41"><SPAN class="ft44">36</SPAN><SPAN class="ft45">(26 751 mkr – (1,036 * 26 823 mkr)) + </SPAN><NOBR>(–2</NOBR> 273) mkr = <NOBR>–3</NOBR> 310 mkr</P> <P class="p288 ft41"><SPAN class="ft44">37</SPAN><SPAN class="ft45">Med institutionella ramar menas beslutsunderlaget, beslutsprocessen, samt regelverket och dess tilllämpning.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_56"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3133/GNB313356x1.jpg" style="width:312px;height:279px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td113"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td114"><SPAN class="p7 ft11">Kommunkontosystemet <SPAN class="ft9">55</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td122"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td123"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft9">tas så att det ackumulerade underskottet täcks, samtidigt som den beräk - nade ökningen av utbetalningarna för år 2001 skulle täckas leder det med trendmässig ökning av utbetalningarna till en avgiftshöjning upp mot 27 %.<SPAN class="ft39">38 </SPAN>Om avgiften sätts lägre fi nns vid en trendmässig ökning av utbetal - ningarna risk för en allt större skuldsättning för kommunerna, eftersom underskottet på kontot kan betraktas som ett lån från staten till kommun - sektorn.</P> <P class="p191 ft37"><SPAN class="ft35">3.5.2</SPAN><SPAN class="ft36">Beräkning för perioden år </SPAN><NOBR>2000–2010</NOBR></P> <P class="p35 ft9">För att få en uppfattning om hur kommuners och landstings självfi nansiering kan komma att utvecklas på längre sikt har två alternativa beräkning - ar gjorts. Med tanke på att antagandena grundar sig på en kortvarig erfa - renhet av systemet, kan inte beräkningarna tolkas som en prognos. Den första beräkningen förutsätter att utbetalningarna framöver kommer att ligga på samma nivå som de gjort under perioden januari t.o.m. september år 1999 (5,7 %). Den andra beräkningen grundar sig på den regressionsa - nalys som presenterades i tabell 3.4. Självfi nansieringen har beräknats på samma sätt som tidigare (tabell 3.3).</P> <P class="p135 ft32">Om utbetalningarna ökar i samma takt som de gjort mellan <NOBR>januari-sep</NOBR> - tember 1999 och <NOBR>januari-september</NOBR> 1998 kommer självfi nansieringen att överstiga 50 % om tio år , år 2009. Om ökningen blir högre kommer natur -</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft41"><SPAN class="ft40">38 </SPAN>(3 878+29 975) / 26 751 = 1,2655</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_57"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3133/GNB313357x1.jpg" style="width:313px;height:269px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">56 </SPAN>Kommunkontosystemet</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p308 ft9">ligtvis <NOBR>50-procentsnivån</NOBR> att passeras tidigare. Med den ökningstakt som fi nns i tabell 3.9 kommer <NOBR>50-procentsnivån</NOBR> att passeras samma år .</P> <P class="p309 ft60">Är ett antagande om ökade utbetalningar rimligt?</P> <P class="p310 ft9">Utvecklingen på kontona under de tre år kommunkontosystemet existerat visar på en ökad omslutning. I de beräkningar som jag redovisar utgår jag från att ökningen kommer att fortsätta. Är detta antagande rimligt?</P> <P class="p154 ft32">Samhällsutvecklingen har under lång tid gått från industrisamhälle mot tjänstesamhälle. I Sverige är det i huvudsak kommuner och landsting som ombesörjer tillgången på välfärdstjänster . Det är dock inte självklart att det är kommuner och landsting som producerar dessa tjänster . I kapitel 5 visas att antalet privata utförare ökat avsevärt under <NOBR>1990-talet,</NOBR> framförallt inom barn- och äldreomsor g, men även inom vård och utbildning. Oavsett om tjänsterna produceras av kommunsektorn eller av privata entreprenörer kommer kommunkontotsystemet att belastas. Belastningen kommer troli-</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td63"><SPAN class="p7 ft17">gen att ligga på samma nivå för kommunal egen regi som om en privat en</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td24"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p7 ft9">treprenör bedriver verksamheten.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p141 ft17">När det gäller de tjänster som kommuner och landsting väljer att utföra</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p7 ft17">i egen regi är trenden att allt fl er ”stödverksamheter” läggs ut på entrepre</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td63"><SPAN class="p7 ft9">nad. Det gäller t.ex. städning, diskning, tvättning etc. En ökad upphand</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p7 ft9">ling av tjänster leder till ett förändrat konsumtionsmönster inom den kom</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p167 ft9">munala och landstingskommunala sektorn. Det betyder således att det in - te nödvändigtvis behöver fi nnas något samband mellan ökade utbetal - ningar ur kommunkontosystemet och kommunala sektorns resurser. Det är dock rimligt att anta att resurserna inom den kommunala sektorn kommer att öka de närmaste året.</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR height=0> <TD width=365px></TD> <TD width=105px></TD> <TD width=56px></TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td113"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td114"><SPAN class="p16 ft11">Kommunkontosystemet <SPAN class="ft9">57</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td106"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td107"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td60"><SPAN class="p157 ft17">I delbetänkandet (se bilaga 2) undersöktes varför omslutningen i syste</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td61"><SPAN class="p71 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p158 ft9">met ökat. Slutsatsen är att ökningen till stor del kan förklaras med att fl</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p71 ft17">e-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p311 ft32">ra stora investeringsprojekt tillkommit under perioden. Frågan är om des - sa investeringar är tillfälliga händelser eller om det kan fi nnas en trend även här . Med ett fortsatt högt efterfrågetryck på de kommunala tjänsterna talar allt för att även investeringsbehovet framöver kommer att vara stort.</P> <P class="p136 ft32">En beräkning som görs i detta kapitel utgår från en regressionsanalys. Analysen grundar sig på tillgänglig data från kommunkontosystemets kor - ta historia (3 år). Denna period har karaktäriserats av en stark konjunktur - uppgång och ett behov av ”återhämtning” från besparingsåren från mitten</P> <P class="p38 ft9">av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Således fi nns en risk för att beräkningen överskattar utbe - talningarna från kommunkontot. En konjunkturnedgång skulle kunna in - nebära en lägre ökningstakt vad gäller uttbetalningarna från kontot. Dock</P> <P class="p131 ft9">är det troligt att den strukturella ökningstakten kommer att hålla i sig till följd av åldersstukturen, omvandlingen från industrisamhälle till tjänste - samhälle, fortsatt förändring av styr - och driftsformer i kommuner och landsting etc. Även om det inom den långa tidsperiod som beräknats i det - ta kapitel skulle fi nnas konjunkturella svängningar , är det min uppfattning att på lång sikt kommer utbetalningarna från den två kommunkontona att öka.</P> <P class="p191 ft37"><SPAN class="ft35">3.5.3</SPAN><SPAN class="ft36">En teoretisk modell av systemet</SPAN></P> <P class="p35 ft9">För att kunna analysera systemet används i det här avsnittet en enkel teo - retisk modell. Modellen är matematisk till sin natur och begränsas av ett antal ekvationer. Den formella modellen specifi ceras i tabell 3.10. Som alla modeller är denna modell en förenkling av verkligheten för att bättre kunna fokusera på det problem som skall analyseras. I detta avsnitt analy - seras särskilt avgiften och dess konstruktion. Modellen utgår från kom - munerna. Landstingen kan analyseras i en identisk modell.</P> <P class="p221 ft9">Ekvation (3.2) visar den totala nettoeffekten för en enskild kommun vid varje tidpunkt. Uppställningen visar att nettoef fekten bl.a. beror på det ni - våhöjda generella statsbidraget. Kommunen själv kan inte påverka denna del. Det nivåhöjda statsbidraget blir då en exogent given konstant. Beloppet räknas inte upp efter infl ationen eller efter en ökad omslutning i systemet.</P> <P class="p312 ft9">Ekvation (3.3) beskriver hur avgiften sätts. Avgiften grundar sig på dels en prognos över uttaget ur systemet, dvs. utbetalda ersättningar till den eg - na och alla andra kommuner, dels en korrigering av förra årets avgift.</P> <P class="p136 ft32">Avgiften består dels av vad den egna kommunen får i ersättning, dvs. den egna kommunens uttag, dels av vad alla andra kommuner får . Eftersom det totala uttaget är så mycket större än den egna kommunens ut -</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3133/GNB313359x1.jpg" style="width:457px;height:429px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr11 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">58 </SPAN>Kommunkontosystemet</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p313 ft9">tag, är det svårt för den enskilde kommunen att genom sitt beteende på - verka avgiften. Den egna kommunens uttag kommer således att delas upp på alla andra kommuner genom n <SPAN class="ft76">i</SPAN><SPAN class="ft77">t</SPAN>/N<SPAN class="ft77">t </SPAN>. Således kommer ersättningen till den egna kommunen i mycket ringa grad att påverka den egna kommu - nens avgift.</P> <P class="p234 ft9">Ekvation 3.4 beskriver hur ersättningen till den enskilda kommunen be - stäms. Momsandelen beror på fördelningen mellan kapital, varor och tjän - ster i verksamheten. Olika kommuner kan naturligtvis ha olika sammansättning av konsumtionen. Således är momsandelen individuell för varje kommun och kan också variera över tiden. Investeringar och kommunal konsumtion varierar naturligtvis mellan kommuner respektive mellan landsting.</P> <P class="p314 ft60">Leder avgifterna till beteendeförändringar?</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p261 ft32">Hur påverkas kommunen av systemet på mar ginalen? Om kommunen sö - ker ersättning för ytterligare ett inköp, ytterligare en investering, hur på - verkas kommunen då? Ekvation 3.5 visar mar ginaleffekten. Den ökade er -</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_60"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td140"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td141"><SPAN class="p16 ft11">Kommunkontosystemet <SPAN class="ft9">59</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td56"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td57"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td58"><SPAN class="p158 ft14">sättningen påverkar kommunen under två år . Det första året får kommunen</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td59"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td140"><SPAN class="p158 ft9">hela den ökade intäkten som ersättningen ger</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td141"><SPAN class="p23 ft9">. Den ökade avgiften som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td58"><SPAN class="p158 ft9">marginalintäkten ger upphov till får kommunen betala först året därpå ef</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td59"><SPAN class="p71 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td48"><SPAN class="p158 ft9">tersom den fastställda avgiften inte ändras under innevarande år . Det öka -</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td48"><SPAN class="p158 ft9">de uttaget som kommunen gör kommer att observeras som ett prognosfel</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td140"><SPAN class="p158 ft9">och korrigeras således först året därpå.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td142"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td59"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td140"><SPAN class="p158 ft60">Vad visar modellen?</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td142"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td59"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td140"><SPAN class="p158 ft9">Modellen visar att avgiftsuttaget inte utgör</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr18 td141"><SPAN class="p71 ft9">någon återhållande faktor .</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td58"><SPAN class="p158 ft9">Avgiften är konstruerad på ett sådant sätt att den enskilda kommunen/</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td59"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td58"><SPAN class="p158 ft9">landstinget inte kan påverka den. Detta måste gälla om avgiften skall bor</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td59"><SPAN class="p71 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td58"><SPAN class="p158 ft9">ga för konkurrensneutralitet. Om kommunen kan påverka sin egen avgift</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td59"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td58"><SPAN class="p158 ft17">kommer avgiften att påverka beslutet att lägga ut verksamhet på entrepre</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td59"><SPAN class="p71 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p38 ft9">nad eller bedriva verksamheten i egen regi. Systemet uppfyller då inte sitt syfte; att garantera konkurrensneutralitet mellan egen regi och privat entreprenad.</P> <P class="p315 ft60">Varför fi nns avgiften?</P> <P class="p316 ft9">Frågan är då varför avgiften fi nns överhuvudtaget. Avgiften är ingen åter - hållande faktor . Om den hade varit det skulle kommunkontosystemet inte vara konkurrenskorrigerande.</P> <P class="p145 ft9">I prop. 1995/96:64 framgår att motiven för avgiften är att ” ... den kost - nadsökning som systemet för närvarande innebär för staten skall brytas. Om det nuvarande systemet skulle behållas kommer staten att få svara för hela den ökning av kostnaderna för systemet som uppstår över tiden.”</P> <P class="p145 ft9">Alla belopp som betalats ut från systemet som ersättning för ingående mervärdesskatt har tidigare betalats in i det ordinarie mervärdesskattesys - temet. Om kommunerna reagerar på ekonomiska incitament och exempel - vis upphandlar skattskyldiga underkonsulter istället för att producera tjän - sterna i egen regi ökar omslutningen i systemet. Detta är dock inte en ökad kostnad för staten.</P> <P class="p221 ft9">Vad är statens alternativintäkt? Om systemet inte införts hade kommu - nerna producerat tjänsterna i egen regi, vilket inte ger staten några mer - värdesskatteintäkter . Hur stor del av den ökade omslutningen som beror på att kommunerna reagerat rationellt på ekonomiska incitament, respektive hur stor del som kommunerna skulle upphandlat även utan kompensa - tionssystem (dvs. den egentliga alternativintäkten) kan inte beräknas. Det är dock troligt att kompensationssystemet har haft betydelse för kommu - nernas beteende.</P> </DIV> <DIV id="page_61"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">60 </SPAN>Kommunkontosystemet</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p109 ft37"><SPAN class="ft35">3.5.4</SPAN><SPAN class="ft38">Leder avgifterna till omfördelningar?</SPAN></P> <P class="p59 ft9">Eftersom det inte fi nns någon koppling mellan varje kommuns uttag ur systemet och den avgift som respektive kommun betalar sker en omför - delning i systemet på kort sikt. Vissa kommuner betalar för andra kom - muners ersättningar ur systemet. Kommuner som tvingas dra ner på in - vesteringsprogram och liknande, kommer inte att erhålla lika mycket ur systemet som expansiva kommuner. Kommunkontosystemet ger emellertid endast kompensation till de kommuner och landsting som har haft kostnader för ingående mervärdesskatt. De system som traditionellt brukar betraktas som omfördelningssystem ger på sitt sätt endast ersättning för omkostnader; levnadsomkostnader, bostadskostnader, tandvårdskostnader , etc. Det essentiella är att någon annan, i det här fallet en annan kommun, bidrar till kostnaderna.</P> <P class="p317 ft9">Om befolkningsutvecklingen vore statisk, om migration inte fanns, skulle man kunna förvänta sig att varje landsting respektive kommun förr eller senare kommer att behöva bygga ett nytt sjukhus eller renovera sko - lorna. I så fall skulle omfördelningen endast vara en omfördelning över ti - den, att liknas med t.ex. pensionssystemet eller barnbidraget. Så är dock inte fallet.</P> <P class="p234 ft9">Till följd av det höjda statsbidraget kan inte kommunkontosystemet ka - raktäriseras som ett renodlat omfördelningssystem. Alla kommuner tjänar på kommunkontosystemet, när det höjda statsbidraget räknas med. I takt med att självfi nansieringen ökar kommer systemet att bli allt mer av ett ge - nuint omfördelningssystem.</P> <P class="p318 ft25"><SPAN class="ft46">3.6</SPAN><SPAN class="ft47">Vad tycker kommunerna om kommunkontosystemet?</SPAN></P> <P class="p126 ft9">Utredningen har i en enkät frågat ekonomicheferna i samtliga kommuner:</P> <P class="p319 ft9">” Vilket är , enligt din uppfattning det största problemet med nuva - rande kommunkontosystem?” <SPAN class="ft39">39</SPAN></P> <P class="p233 ft9">Frågan var öppen utan svarsalternativ . Svaren har i efterhand kategoriserats i fyra grupper. Tabell 3.11 redogör för kommunernas svar .</P> <P class="p124 ft17">Som framgår av tabellen svarade inte alla ekonomichefer på frågan. Här fi nns givetvis en viss risk för systematiska fel, dvs. endast de missnöjda</P> <P class="p320 ft32">svarade på frågan. Svaren skall således tolkas med en viss försiktighet. Av de ekonomichefer (eller motsvarande) som valde att svara på frågan ansåg</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft41"><SPAN class="ft40">39 </SPAN>Kommunkontoenkäten, se bilaga 3</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_62"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3133/GNB313362x1.jpg" style="width:381px;height:264px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td113"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td114"><SPAN class="p7 ft11">Kommunkontosystemet <SPAN class="ft9">61</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td122"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td123"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p321 ft9">41,6 % att systemet ledde till omfördelningar och att detta är det största problemet med systemet. Den upplevda känslan av orättvisa minskar sys - temets legitimitet.</P> <P class="p322 ft9">På andra plats ligger att systemet är adminstrativt krångligt, dyrt eller svårt att förstå. Detta är allvarlig kritik eftersom den kommer från de som systemet vänder sig till.</P> <P class="p239 ft9">I gruppen Annat fi nns en uppsjö av upplevda problemområden. En del kommuner menar att det fuskas/slarvas och detta får betalas av dem som sköter sig. Vissa menar att systemet totalt sett urholkar kommunernas ekonomi, en del nämner reglerna omkring omsor gsboendet, blockuthyrning och gränsdragningen vad gäller äldreboendet.</P> <P class="p199 ft25"><SPAN class="ft25">3.7</SPAN><SPAN class="ft34">Slutsatser och sammanfattning</SPAN></P> <P class="p35 ft9">Underskotten i kommunkontosystemet ökar , omslutningen likaså och det har visat sig svårt att fastställa en avgift som kompenserar för detta. Riksgäldskontoret måste låna upp pengar för att fi nansiera skulden, vilket ökar statens lånebehov . Eftersom kommunkontosystemet ligger utanför statsbudgetens anslag och inkomsttitlar ligger skulduppbyggnaden utanför riksdagens kontroll.</P> <P class="p323 ft9">Den ökade omslutningen kombinerat med dagens fi nansieringssätt leder till ökad självfi nansiering, vilket i sin tur kan innebära att systemet blir mer av ett renodlat omfördelningssystem.</P> <P class="p136 ft9">Den enskilda kommunen eller landstinget kan inte själv påverka sin av - gift. Således är inte avgiften en återhållande faktor i kommunkontosyste -</P> </DIV> <DIV id="page_63"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB313363x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p8 ft11"><SPAN class="ft9">62 </SPAN>Kommunkontosystemet <SPAN class="ft9">SOU 1999:133</SPAN></P> <P class="p99 ft9">met. Avgiften skall inte heller gå att påverka. Hade den gjort det hade inte systemet effektivt korrigerat för de konkurrenssnedvridningar som undan - tag från skatteplikt medför .</P> <P class="p154 ft9">Varför infördes kommunal självfi nansiering? Argumentet var att den ökade omslutningen inom kompensationssystemet skulle leda till kost - nadsökningar för staten. Den ökade omslutningen i systemet leder i dag till intäktsökningar för staten. I takt med kommunernas och landstingens ökade upphandling får staten in mervärdesskatt från de entreprenörer som bedriver skattepliktig verksamhet. När kommunerna reagerar på ekono -</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td81"><SPAN class="p7 ft9">miska incitament och upphandlar skattskyldiga underkonsulter istället för</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td81"><SPAN class="p7 ft30">att producera tjänsterna i egen regi ökar omslutningen i kommunkonto</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td82"><SPAN class="p16 ft30">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">systemet. Detta är ingen kostnad för staten. Intäkterna från mervärdes</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p167 ft9">skatten som nu betalas in i det ordinarie mervärdesskattesytemet, hade in - te betalats in i samma utsträckning om inte kommunsystemet funnits. Då hade inte kommunen upphandlat den skattepliktiga tjänsten. Genom att upphandlingen nu sker kan samhället tillgodogöra sig en samhällsekono - misk effektivitets vinst.</P> <P class="p63 ft9">Statens andel av fi nansieringen av kommunkontosystemet minskar ständigt. På detta sätt ökar omfördelningen.</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p16 ft9">63</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td21"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td67"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p324 ft10"><SPAN class="ft10">4</SPAN><SPAN class="ft33">Mervärdesskattefrågan i ett EU- perspektiv</SPAN></P> <P class="p325 ft25"><SPAN class="ft25">4.1</SPAN><SPAN class="ft34">Allmänt om det europeiska mervärdesskattesystemet</SPAN></P> <P class="p326 ft9">Genom första och andra mervärdesskattedirektiven (67/227/EEG och 67/228/EEG) infördes från den 1 januari 1970 en gemensam ordning för mervärdesskatten inom den europeiska gemenskapen. Medlemsländer vid denna tidpunkt var Belgien, Nederländerna, Luxembur g, Frankrike, Tyskland och Italien. Tanken med ett gemensamt mervärdesskattesystem var att undvika snedvridningar av konkurrensen på grund av olikformiga regler i medlemsländerna och främja integrationen av den gemensamma</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr15 td111"><SPAN class="p7 ft17">marknaden. De första direktiven på mervärdesskatteområdet gav emeller</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft9">tid inga detaljerade regler för skatten. På <NOBR>1970-talet</NOBR> kom det andra mer</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td111"><SPAN class="p7 ft9">värdesskattedirektivet att ersättas med det sjätte mervärdesskattedirekti</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft9">vet, 77/388/EEG av den 17 maj 1977, härefter det sjätte direktivet, som</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p95 ft9">fortfarande tillämpas inom EU. <SPAN class="ft39">1 </SPAN>Direktivet har emellertid ändrats ett fl ertal gånger sedan tillkomsten på <NOBR>70-talet.</NOBR></P> <P class="p96 ft9">Det sjätte direktivet innehöll tydligare definitioner och säkrade där - med en mer harmoniserad tillämpning av reglerna i de olika medlems - länderna. Detta var viktigt även mot bakgrund av införandet av det nya finansieringssystemet för EU:s budget på <NOBR>70-talet</NOBR> (gemenskapen egna medel eller tillgångar). En del av finansieringssystemet baseras på med -</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td83"><SPAN class="p7 ft9">lemsländernas underlag för mervärdesskatt (den s.k. mervärdesskatteba</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft9">sen) och det är därför av stor vikt att samtliga medlemsländer tillämpar</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td143"><SPAN class="p7 ft9">samma regler.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td94"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td83"><SPAN class="p94 ft17">Mervärdesskatt är en skatt på slutlig konsumtion. Detta innebär att bör</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft17">dan av mervärdesskatten bärs av den som är slutkonsument, dvs. den som</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td143"><SPAN class="p7 ft17">inte har rätt att göra avdrag för mervärdesskatten på sina förvärv</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td144"><SPAN class="p16 ft14">. En ”slut -</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p327 ft32">konsument” utgörs oftast av den enskilde konsumenten. Men även of fentligrättsliga or gan kan vara slutkonsumenter. Företagen eller s.k. skattskyl - diga personer, är statens uppbördsmän av mervärdesskatten. För att mer - värdesskatt skall betalas enligt det sjätte direktivet krävs således att</P> <P class="p328 ft73"><SPAN class="ft78">1 </SPAN>Anledningen till att det sjätte direktivet inte heter det tredje direktivet är att det under mellantiden kom tre andra direktiv som endast innehöll en rätt för vissa medlemsländer att införa mervärdesskatt något senare än vad som stipulerades i det första direktivet. Enligt det första direktivet skulle mervär - desskatt införas i medlemsländerna senast från och med den 1 januari 1970.</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">64 </SPAN>Mervär desskattefrågan i ett <NOBR>EU-perspektiv</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p329 ft9"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft27">verksamheten bedrivs av en </SPAN><SPAN class="ft11">skattskyldig person </SPAN>(”taxable person”) som enligt direktivet är en person som självständigt bedriver någon form av ekonomisk verksamhet, oberoende av syfte eller resultat.</P> <P class="p81 ft9"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft27">omsättningen </SPAN><SPAN class="ft11">inte </SPAN>är särskilt <SPAN class="ft11">undantagen </SPAN>från mervärdesskatt. Som ex - empel på undantagen omsättning kan nämnas vård- och omsor gstjän - ster.</P> <P class="p330 ft25"><SPAN class="ft46">4.2</SPAN><SPAN class="ft47">Särskilt om offentligrättsliga organ</SPAN></P> <P class="p126 ft37">4.2.1 Skattskyldig person (”taxable person”)</P> <P class="p59 ft9">Ett offentligrättsligt or gan<SPAN class="ft39">2 </SPAN>kan enligt det sjätte direktivet utöva ekono - misk verksamhet (yrkesmässig verksamhet) och därmed vara en skatt - skyldig person och registreras till mervärdesskatt. Om det är fråga om en kommun som bedriver ekonomisk verksamhet och omsättningen av varor eller tjänster inte är särskilt undantagen från skatteplikt (såsom t.ex. vård och omsorg), har kommunen i dessa fall avdragsrätt för ingående skatt.</P> <P class="p60 ft32">Enligt artikel 4.5 i det sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG) anses emellertid kommuner och andra offentliga subjekt inte såsom skatt - skyldiga personer ” <SPAN class="ft55">när det gäller verksamhet eller transaktioner som de utför i sin egenskap av offentliga myndigheter även om de i samband här - med uppbär avgifter , arvoden, bidrag eller inbetalningar</SPAN>”. Det som avgör om ett visst organ skall betraktas som en <NOBR>icke-skattskyldig</NOBR> person är såle -</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td81"><SPAN class="p7 ft9">des sättet på vilket verksamheten bedrivs. Detta innebär t.ex. att en kom</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td81"><SPAN class="p7 ft30">muns myndighetsutövning inte anses utgöra ekonomisk verksamhet.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td82"><SPAN class="p7 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">Undantaget kan även gälla när kommunen utövar en verksamhet som ut</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p168 ft9">gör kommunens fundamentala skyldighet och ansvar .</P> <P class="p331 ft32"><NOBR>EG-domstolen</NOBR> har uttalat<SPAN class="ft56">3 </SPAN>att när of fentligrättsliga or gan uppträder i en - lighet med regler i den nationella rätten som endast gäller för dessa or gan, omfattas de av undantaget i artikel 4.5. Uppträder dessa or gan emellertid under samma rättsliga villkor som de som gäller för privaträttsliga subjekt, kan de inte anses uppträda <SPAN class="ft55">i egenskap av </SPAN>offentligrättsliga or gan. Det enda kriterium som enligt domstolen gör det möjligt att med säkerhet avgö - ra skillnaden mellan dessa två kategorier av verksamhet är rättssystemet enligt den <SPAN class="ft55">nationella rätten </SPAN>. Den nationella domstolen måste således av -</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr4 td81"><SPAN class="p7 ft17">göra vilken slags verksamhet som är i fråga mot bakgrund av detta kriteri</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td81"><SPAN class="p7 ft17">um. Detta innebär att den juridiska formen i sig inte torde vara avgörande</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td81"><SPAN class="p7 ft50"><SPAN class="ft49">2 </SPAN>I artikel 4.5 i det sjätte direktivet (77/388/EEG) i den svenska översättningen används begreppet ”of</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td82"><SPAN class="p16 ft41">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td81"><SPAN class="p7 ft50">fentligrättsliga or gan”. I den engelska översättningen används begreppet ”public bodies”. I texten an</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td82"><SPAN class="p16 ft62">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td81"><SPAN class="p7 ft62">vänds fortsättningsvis huvudsakligen samma begrepp som i den svenska översättningen.</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td82"><SPAN class="p7 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td81"><SPAN class="p7 ft41"><SPAN class="ft40">3 </SPAN>Se de förenade målen Comune di Carpaneto and others, <NOBR>C-231/</NOBR> 87 och 129/ 88.</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_66"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr1 td145"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td146"><SPAN class="p332 ft42">Mervär desskattefrågan i ett <NOBR>EU-perspektiv</NOBR> <SPAN class="ft17">65</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td47"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td48"><SPAN class="p158 ft9">(dvs. om det är en myndighet, kommun, bolag eller stiftelse etc.), utan om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td145"><SPAN class="p158 ft9">subjektets verksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td146"><SPAN class="p7 ft9">är föremål för en of fentligrättslig reglering.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p333 ft9">Begreppet ”body” på engelska kan ju i princip betyda vilken juridisk form som helst.</P> <P class="p53 ft9">Om det föreligger en risk för konkurrenssnedvridning när det gäller verksamhet som kommunerna eller annat offentligrättsligt or gan utför i sin egenskap av offentliga myndigheter skall de enligt direktivet ändå betrak - tas som skattskyldiga personer. <NOBR>EG-domstolen</NOBR> har uttalat<SPAN class="ft39">4 </SPAN>att medlemsländerna är skyldiga att behandla of fentligrättsliga or gan som skattskyldiga personer när den verksamhet de bedriver även kan bedrivas i konkur - rens med privata subjekt vars verksamhet regleras i privaträtten, under för - utsättning att situationen annars skulle kunna få betydande kon - kurrenssnedvridande effekter.</P> <P class="p135 ft32">Enligt artikel 4.5 i det sjätte direktivet medför viss verksamhet som ut - övas av of fentligrättsliga or gan att dessa <SPAN class="ft55">alltid </SPAN>betraktas som skattskyldiga personer, oavsett om verksamheten endast får bedrivas av ett visst eller vissa offentligrättsliga or gan, såvida verksamheten inte utövas i försum - bart liten skala. Dessa verksamheter är telekommunikation, tillhandahål - lande av vatten, gas, elektricitet och ånga, varutransport, hamn- och fl ygplatstjänster , passagerartransport, tillhandahållande av nya varor tillverka - de för försäljning, verksamhet som stödor gan för jordbruket bedriver i en - lighet med den gemensamma jordbrukspolitiken, drift av handelsmässor och utställningar , lagringsverksamhet, verksamhet i kommersiella reklamföretag, verksamhet i resebyråer , drift av personalbutiker, kooperativ och industrimatsalar och liknande enheter samt kommersiell radio- och TV- verksamhet. Dessa verksamheter framgår av bilaga D i det sjätte direkti - vet.</P> <P class="p334 ft25"><SPAN class="ft46">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft80">Transaktioner undantagna från mervärdesskatt – artikel 13 A.</SPAN></P> <P class="p179 ft9">Listan med undantag från mervärdesskatt i artikel 13 är en uppsamling av de undantag som redan gällde i de olika medlemsländerna innan det sjätte direktivet förhandlades fram. Undantagen i artikel 13 delas in i två under - grupper. Grupp A. är de undantag som har en social karaktär , dvs. varor och tjänster som av sociala skäl skulle tillhandahållas till en lägre prisnivå för den enskilde konsumenten. <SPAN class="ft39">5 </SPAN>Undantagen i denna grupp speglar en tid då samhällsservice i hög grad utfördes av of fentligrättsliga or gan. Därför</P> <P class="p335 ft41"><SPAN class="ft44">4</SPAN><SPAN class="ft59">Se not tre ovan.</SPAN></P> <P class="p275 ft41"><SPAN class="ft44">5</SPAN><SPAN class="ft59">Se artikel 13 A. i full text i bilaga 4 (svensk, engelsk och fransk version)</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_67"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">66 </SPAN>Mervär desskattefrågan i ett <NOBR>EU-perspektiv</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td47"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td48"><SPAN class="p43 ft9">undantas i huvudsak verksamhet av offentligrättsliga or gan eller andra or-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p43 ft9">gan som bedriver verksamheten utan vinstsyfte.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td48"><SPAN class="p119 ft9">Det bör i sammanhanget erinras om att det i mervärdesskattehänseende</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td48"><SPAN class="p43 ft9">alltid krävs att omsättning sker mot vederlag för att en transaktion skall om -</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p241 ft32">fattas av lagens tillämpningsområde. Om ett of fentligrättsligt or gan tillhandahåller sjukvård ”gratis”, dvs. utan att ta ut särskild avgift (ren skattefi nan-</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">siering alltså), faller transaktionen utanför mervärdesskattesystemet. En</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td81"><SPAN class="p7 ft17">friskola i Sverige tar inte ut någon avgift av eleverna. Däremot erhåller sko</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td82"><SPAN class="p16 ft30">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft17">lan ett bidrag från kommunen för att den skall bedriva en viss verksamhet.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td147"><SPAN class="p7 ft17">Detta ”bidrag” kan i mervärdesskattehänseende klassifi</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td148"><SPAN class="p16 ft17">ceras som ett veder-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft14">lag för en prestation som skall utföras av friskolan, t.ex. en utbildningstjänst</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft14">eller en administrativ tjänst för kommunens räkning. Detta gör att skolan än</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">då kan komma att falla inom ramen för mervärdesskattesystemet.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td147"><SPAN class="p141 ft9">I grupp B. fi nns undantag för bl.a. bank- och</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td148"><SPAN class="p16 ft9">försäkringstjänster .</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft17">Undantagen på detta område motiverades ofta med att det var för tekniskt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft17">komplicerat att beskatta dessa tjänster , t.ex. att urskilja vederlaget för tjän</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td147"><SPAN class="p7 ft9">steelementet i en räntebetalning.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td81"><SPAN class="p141 ft17">Det stod klart vid förhandlingarna av det sjätte direktivet att undantagen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft17">skulle vara så få som möjligt och tillämpas restriktivt eftersom mervärdes</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">skatten plötsligt blev en kostnad för den som bedrev en undantagen verk</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p320 ft32">samhet, vilket inte var avsikten med en skatt som endast skulle träf fa slutlig privatkonsumtion av varor och tjänster . <NOBR>EG-domstolen</NOBR> har i ett fl ertal domar också framhållit att undantagen i artikel 13 skall tolkas restriktivt ef - tersom de utgör undantag till den allmänna principen om att mervärdesskatt skall utgå på alla tjänster som omsätts mot vederlag av en skattskyldig per - son, se bland annat domen <NOBR>C-348/87</NOBR> Stichting Uitvoering Financiele Acties från 1989 samt <NOBR>C-2/95</NOBR> Sparekassernes Datacenter från 1997.</P> <P class="p60 ft9">En målsättning i det gemensamma europeiska mervärdesskattesystemet är att ett undantag från mervärdesskatt skall kopplas till transaktionens art och inte till <SPAN class="ft11">vem </SPAN>som utför transaktionen. Trots denna målsättning har vis - sa undantag från mervärdesskatt i det sjätte direktivet utformats som en kombination av transaktionens art och vem som tillhandahåller varan eller tjänsten. Ett fl ertal undantag i artikel 13 i det sjätte direktivet är baserade på att transaktionen tillhandahålls av of fentligrättsliga or gan eller liknande av det allmänna erkända or gan. Nedanstående redogörelse omfattar endast de undantag som berättigar till ersättning från kommunkontosystemet; sjukvård, tandvård, social omsor g och utbildning.</P> <P class="p336 ft11">Artikel 13 A. 1. b</P> <P class="p168 ft11">Sjuhusvår d, sjukvår d som bedrivs av offentligrättsliga or gan m.fl .</P> <P class="p337 ft17">Enligt artikel 13.A.1. b i det sjätte direktivet skall medlemsländerna un - danta <SPAN class="ft42">sjukhusvår d</SPAN>, <SPAN class="ft42">sjukvår d </SPAN>och närbesläktade verksamheter som bedrivs</P> </DIV> <DIV id="page_68"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB313368x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft11"><SPAN class="ft9">SOU 1999:133 </SPAN>Mervär desskattefrågan i ett <NOBR>EU-perspektiv</NOBR> <SPAN class="ft9">67</SPAN></P> <P class="p338 ft9">av offentligrättsliga or gan eller under jämförbara sociala betingelser av sjukhus, centra för medicinsk behandling eller diagnos och andra i veder - börlig ordning erkända inrättningar av liknande natur från mervärdesskatt. Vad som menas med ” <SPAN class="ft11">under jämförbara sociala betingelser </SPAN>av sjukhus, centra för medicinsk behandling eller diagnos och andra <SPAN class="ft11">i vederbörlig or d- ning erkända inrättningar av liknande natur </SPAN>” framgår inte av direktivtex - ten. Detta lämnar sålunda utrymme för det enskilda medlemslandet att ge detta kriterium ett närmare innehåll.</P> <P class="p200 ft32">I ett nyligen avdömt mål i <NOBR>EG-domstolen,</NOBR> J Gregg & M Gregg, C- 216/97 av den 7 september 1999 tog domstolen ställning till om de be - grepp som används i undantagen i artikel 13.A.1. b och 13.A.1. g, ”inrätt - ning”, ”or gan” och ”or ganisation”, endast omfattar juridiska personer . Makarna Gregg drev ett hem som var registrerat som ”sjukhem” och ”vårdhem” i enlighet med den irländska lagstiftningen. Verksamhetsformen utgjordes av ett s.k. ”partnership”, dvs. av två fysiska personer och som inte utgör någon juridisk person. Makarna Gregg önskade registrera sig för mervärdesskatt för att kunna få tillbaka ingående skatt i verksamheten. Detta nekades av den irländska skattemyndigheten med hänvisning till un - dantaget för sjuvård och social omsor g. <NOBR>EG-domstolen</NOBR> slog fast att principen om skatteneutralitet utgör bland annat ett hinder för att ekonomiska aktörer som tillhandahåller samma varor och tjänster behandlas olika i mervärdesskattehänsende. De begrepp som används i artikel 13 A. 1. b och g skall därför inte utgöra ett hinder för att fysiska personer som driver rörelse skall kunna åberopa undantaget. Domstolen säger också i sin dom att det faktum att undantagen i artikel 13 skall tolkas strikt ändå inte får in - nebära att endast verksamhet som bedrivs av juridiska personer omfattas</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr15 td64"><SPAN class="p7 ft9">av undantagen.</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td65"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p94 ft17">Greggdomen är intressant så till vida att vi har en situation där en skatt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p7 ft9">skyldig person som bedriver rörelse begär att få bli registrerad i mervär</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p236 ft9">desskattesystemet för att kunna dra av sin ingående skatt, men som tving - as att stå utanför systemet på grund av ett skatteundantag som gäller i det allmännas intresse (se rubriken under artikel 13 A). Makarna Gregg hade förmodligen kommit fram till att det hade varit en ekonomisk fördel att vara registrerad för mervärdesskatt för att på så vis kunna dra av sin ingå - ende skatt och stå friare i valet mellan att utföra vissa tjänster i egen regi eller att upphandla dessa tjänster .</P> <P class="p221 ft9">Ett sjukhus som drivs i privat regi omfattas också av undantaget under förutsättning att privatsjukhuset är en av det allmänna erkänd institution. Den nationella lagstiftningen kommer därmed att ha en avgörande bety - delse. I vissa länder inom EU, Frankrike t.ex., behandlas sjukhus som drivs av det allmänna som icke skattskyldiga personer med stöd av artikel 4.5. Privata sjukhus omfattas däremot av artikel 13 A. 1. b., dvs. att de utgör skattskyldiga personer vars medicinska tjänster är undantagna.</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB313369x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p8 ft11"><SPAN class="ft9">68 </SPAN>Mervär desskattefrågan i ett <NOBR>EU-perspektiv</NOBR> <SPAN class="ft9">SOU 1999:133</SPAN></P> <P class="p269 ft11">Artikel 13 A. 1. c</P> <P class="p198 ft11">Sjukvår dande behandling som tillhandahålls av medicinska yrkesutövar e</P> <P class="p194 ft9">I denna bestämmelse stadgas undantag för sjukvårdande behandling som utförs av enskilda läkare eller tandläkare som bedriver verksamhet som fria yrkesutövare i exempelvis egen privatpraktik. Det rör sig således om sjukvårdande behandling som tillhandahålls utanför sjukhusen. Om läka - ren eller tandläkaren är verksam på en större klinik eller sjukhus omfattas verksamheten av undantaget för sjukhusvård eller sjukvård under artikel 13 A. 1. b. Det är emellertid inte klart var gränsen går . En läkare som ex - empelvis ingår i ett kollektiv av fl era läkare som bedriver verksamhet i form av läkarhus där man har gemensamma lokaler och administration som man bekostar gemensamt, torde falla in under undantaget i c. En skillnad mellan artikel 13 A. 1. b och 13 A. 1. c är att fl er tillhandahållan - den kan bli undantagna inom ramen för sjukhusvård eller sjukvård i b än vad som kan bli fallet under c. Undantaget i b är uttryckt så att det kan om - fatta en lång rad av sjukvårdande aktiviteter som tillhandahålls av sjuk - vårdsinstitutioner (sjukhus och liknande) och som även kan innefatta vis - sa varor.</P> <P class="p339 ft9">När en läkare eller en tandläkare som omfattas av undantaget i c omsät - ter varor som har samband med behandlingen har det av <NOBR>EG-domstolen</NOBR> ansetts utgöra en omsättning som <SPAN class="ft11">inte </SPAN>omfattas av undantaget.<SPAN class="ft39">6 </SPAN>Som exempel på detta utgör omsättning av synhjälpmedel och mediciner . I EG- målet pekade man bland annat på att språkversionerna av dessa bestäm - melser skiljer sig åt beträf fande den franska respektive den engelska versionen.<SPAN class="ft39">7 </SPAN>I den franska versionen under bokstav b talas det om ”soins mé - dicaux” och i c talas det om ”soins à la personne”. I den engelska</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr15 td63"><SPAN class="p7 ft17">versionen används samma uttryck i bägge bestämmelser nämligen ”medi</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td24"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p7 ft17">cal care”. Kommissionen anförde i <NOBR>EG-målet</NOBR> att begreppet ”soins à la per</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p7 ft17">sonne” endast kan omfatta tjänster och hänvisade till att texten i övriga un</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td63"><SPAN class="p7 ft17">dantagsbestämmelser i artikel 13 uttryckligen nämner ”varor” där avsikten</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p168 ft9">varit att dessa skulle omfattas av undantaget. I den svenska versionen an-</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr5 td149"><SPAN class="p7 ft17">vänds i b ”sjukvård” och i c ”sjukvårdande behandling”. Begreppet ”sjuk</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td150"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td149"><SPAN class="p7 ft17">vårdande behandling” i c kan möjligen tolkas i inskränkande mening i för</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td150"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td149"><SPAN class="p7 ft9">hållande till begreppet ”sjukvård” i b.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td150"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p340 ft41"><SPAN class="ft44">6</SPAN><SPAN class="ft66">Se fördragsbrottsmålet Kommissionen mot UK, </SPAN><NOBR>C-353/85,</NOBR> där <NOBR>EG-domstolen</NOBR> konstaterade att un - dantaget i c är mer begränsat än i b och omfattar i princip inte annat än den sjukvårdande tjänsten och inte omsättning av varor i samband med denna.</P> <P class="p341 ft73"><SPAN class="ft44">7</SPAN><SPAN class="ft72">Det bör noteras att lagutkasten till det sjätte direktivet skrevs på franska och översattes därefter till övriga språk. Den franska originaltexten är därför mycket intressant vid tolkningen av direktivet.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_70"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr1 td151"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td152"><SPAN class="p7 ft42">Mervär desskattefrågan i ett <NOBR>EU-perspektiv</NOBR> <SPAN class="ft17">69</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td153"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td154"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p289 ft11">Artikel 13. A.1. g</P> <P class="p75 ft11">Social omsorg</P> <P class="p342 ft32">Undantaget för <SPAN class="ft55">social omsorg </SPAN>regleras primärt i artikel 13. A.1. g. Undantaget omfattar tillhandahållande av tjänster och varor som är nära kopplade till socialt bistånd eller socialförsäkring däribland sådant som tillhandahålls av ålderdomshem, of fentligrättsliga or gan eller andra organisationer som är erkända som välgörenhetsor ganisationer av medlemsstaten i fråga. Texten på svenska kan läsas som om den endast ger en <SPAN class="ft55">exemplifi ering </SPAN>av de subjekt som kan tillhandahålla tjänster och varor som är när kopplade till socialt bistånd etc. Texten i den svenska översättningen är således mycket vid. Det är mycket svårt att tolka ut av texten vilka varor och tjänster som kan anses omfattas av undantaget för social omsor g. De engelska begreppen lyder ”welfare” och ”social security work”. Sverige tillämpas undantaget på social omsor g som faller inom kommunens ansvarsområde enligt socialtjänstlagen (SoL, 1980:620) och inom statens an - svarsområde enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funk - tionshindrade, LSS.<SPAN class="ft56">8 </SPAN>Detta innebär att skattefri social omsor g i Sverige t.ex. omfattar äldreomsor g och barnomsorg. I vissa <NOBR>EG-länder</NOBR> fi nns i princip ingen offentlig barnomsorg (Storbritannien t.ex.). Det är därför myck - et svårt att dra några slutsatser om den närmare innebörden av begreppen</P> <P class="p343 ft9">i denna bestämmelse utifrån situationen i andra medlemsländer . Enligt uppgift från Storbritannien betraktas emellertid privata ålderdomshem som undantagen verksamhet.</P> <P class="p145 ft9">Vid en jämförelse mellan den svenska översättningen och den engelska versionen av samma text, fi nner man att den engelska texten kan läsas på ett sätt som inskränker undantaget till att endast omfatta omsättning av va - ror och tjänster kopplade till socialt bistånd eller socialförsäkring som görs av antingen offentligrättsliga or gan eller av andra organ som är erkända som välgörenhetsor ganisationer av medlemsstaten i fråga. I den ovan re - fererade Greggdomen slog <NOBR>EG-domstolen</NOBR> fast att formuleringen ”andra organisationer som är erkända som välgörenhetsor ganisationer av medlemsstaten i fråga” i artikel 13 A. 1. g inte enbart omfattar juridiska personer utan även fysiska personer som driver rörelse.</P> <P class="p344 ft11">Artikel 13 A. 1. i</P> <P class="p75 ft11">Utbildning</P> <P class="p301 ft9">Även undantaget för <SPAN class="ft11">utbildningstjänster </SPAN>är konstruerat på liknande sätt som för sjukvård och social omsor g. Följande är undantaget: undervisning och fostran av barn och ungdomar, skolundervisning, universitetsutbild-</P> <P class="p345 ft41"><SPAN class="ft40">8 </SPAN>För närmare information om avgränsningen av området enligt svensk rätt hänvisas till Riksskatteverkets Handledning för mervärdesskatt 1999, s 98 f f.</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">70 </SPAN>Mervär desskattefrågan i ett <NOBR>EU-perspektiv</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p139 ft9">ning, yrkesutbildning och fortbildning, däribland tillhandahållande av tjänster och varor som är nära besläktade därmed, som tillhandahålls av offentligrättsliga or gan med detta som mål eller av andra or ganisationer defi nierade av medlemsstaten i fråga såsom or gan med liknande syften. Undantaget tar sikte på grund- och gymnasieutbildning samt universitets- och <NOBR>högskole-utbildning,</NOBR> yrkesutbildning och vidareutbildning, dvs. den utbildning som tillhandahålls av det allmänna eller av annan or ganisation med liknande syften (utan vinstsyften). Genom att det enskilda medlemslandet får tillämpa en egen defi nition av organisationer som organ med ”liknande syften”, öppnar detta för relativt stor handlingsfrihet. Begreppet ”or ganisation” torde efter Greggdomen kunna anses innefatta såväl juri - diska personer som enskilda näringsidkare.</P> <P class="p346 ft9">Sverige har utformat undantaget så att utbildning är undantaget om om utbildningen anordnas av det allmänna eller en av det allmänna för utbild - ningen erkänd utbildningsanordnare. Vidare omfattas utbildning som berättigar eleven till studiestöd enligt studiestödslagen (1973:349). <SPAN class="ft39">9</SPAN></P> <P class="p347 ft11">Inskränkningar av undantagen</P> <P class="p198 ft11">– valmöjlighet för medlemsländerna</P> <P class="p348 ft9">Undantagen i artikel 13 A.1 kan enligt artikel 13 A.2 inskränkas (eller ut - vidgas beroende på hur man tolkar undantagens räckvidd i artikel 13 A. 1<SPAN class="ft39">10</SPAN>) av medlemsländerna genom att man i sin nationella lag kan stadga att undantagen endast kan medges på vissa villkor . Sådana villkor kan bl.a. uppställas för undantagen i artikel 13 A.1 b) (sjukhus), g) (social omsorg) och i) (utbildning) ovan. Villkoren kan dock inte omfatta tjänster som om - fattas av c), dvs. enskilda läkare eller tandläkare. Villkoren får inte heller omfatta offentligrättsliga or gan och skall gälla vid en bedömning från fall till fall. Villkor som kan uppställas är ett eller fl era av följande:</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p7 ft17">• verksamheten får inte systematiskt sträva efter att uppnå vinst, och vin</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td63"><SPAN class="p185 ft17">ster som ändå uppstår får inte delas ut utan skall avsättas för bibehållan</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p16 ft30">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td63"><SPAN class="p185 ft9">de eller förbättring av de tjänster som tillhandahålls</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p349 ft9"><SPAN class="ft9">•</SPAN><SPAN class="ft26">verksamheten skall ledas och förvaltas på huvudsakligen frivillig basis av personer som inte har något direkt eller indirekt intresse, vare sig själva eller genom mellanhänder , av verksamheternas resultat</SPAN></P> <P class="p350 ft9"><SPAN class="ft9">•</SPAN><SPAN class="ft26">verksamhetens priser skall vara godkända av det allmänna eller inte överstiga sådana priser eller , när det gäller tjänster som inte är föremål</SPAN></P> <P class="p351 ft41"><SPAN class="ft40">9 </SPAN>Se vidare RSV:s Handledning för mervärdesskatt 1999, s 103 f f.</P> <P class="p288 ft41"><SPAN class="ft40">10 </SPAN>Undantagen kan läsas så att omsättningen, i fl era fall, är undantagen endast när verksamheten utö - vas av offentligrättsliga subjekt eller liknande subjekt, se A Guide to the Euroepan VAT Directives, Commentary on the Value Added Tax of the European Community, Volume III, Chapter X,.2.19.2 (Exemptions)</P> </DIV> <DIV id="page_72"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td151"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td152"><SPAN class="p16 ft42">Mervär desskattefrågan i ett <NOBR>EU-perspektiv</NOBR> <SPAN class="ft17">71</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td101"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td102"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td103"><SPAN class="p70 ft17">för godkännande, vara lägre än de priser som debiteras för liknande tjän</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td104"><SPAN class="p71 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td103"><SPAN class="p70 ft9">ster av kommersiella företag som måste betala mervärdesskatt.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td103"><SPAN class="p158 ft9">• undantagen får inte riskera att skapa sådana konkurrenssnedvridningar</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td103"><SPAN class="p70 ft9">som skulle försätta kommersiella företag som måste betala mervärdes</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p71 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td151"><SPAN class="p70 ft9">skatt i underläge.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p226 ft9">Villkoren kan inte omfatta ett sjukhus som drivs av det allmänna. Villkoren skulle däremot kunna omfatta privata sjukhus, privat social om - sorg och privata utbildningsföretag. En tillämpning av t.ex. det första vill - koret om att verksamheten inte systematiskt får sträva efter att uppnå vinst, skulle kunna innebära att undantag inte medges för ett vinstdrivan - de privat sjukhus t.ex.</P> <P class="p207 ft9">Vidare framgår av artikel 13 A.2 b) att medlemsländerna <SPAN class="ft11">inte får </SPAN>undanta verksamhet under b) (sjukhusvård, sjukvård etc.), g) (social omsor g) samt i) (utbildning)<SPAN class="ft39">11 </SPAN>om:</P> <P class="p352 ft9">• det inte är väsentligt för de undantagna verksamheterna</P> <P class="p353 ft9">• det grundläggande syftet är att vinna ytterligare intäkter år or ganisationen genom att driva verksamheter som direkt konkurrerar med kommersiella företag som måste betala mervärdesskatt.</P> <P class="p354 ft9">Det är oklart vilka situationer som denna bestämmelse skall tillämpas på. Bestämmelsen kan vid en vid tolkning omfatta alla situationer där man fi nner att det inte är nödvändigt att undanta viss omsättning. En tolkning som förts fram <SPAN class="ft39">12 </SPAN>är att bestämmelsen även, till skillnad från villkoren i 13 A. 2. a), omfattar offentligrättsliga subjekt. När verksamhet på dessa om - råden bedrivs av bl.a. of fentligrättsliga or gan, och undantaget leder till betydande konkurrenssnedvridning skulle, enligt denna tolkning av bestäm - melsen, verksamheten inte få undantas.</P> <P class="p57 ft9">Av listan i Bilaga H till det sjätte direktivet framgår vidare att med - lemsländerna får tillämpa en reducerad skattesats för vissa tjänster såsom sjuk- och tandvårdstjänster (se punkt 16 i bilaga H), när dessa tjänster in - te är undantagna enligt artikel 13. Slutsatsen måste bli att dessa tjänster på vissa villkor är beskattningsbara enligt det sjätte direktivet. Här torde det bli nödvändigt att kombinera valmöjligheter i olika bestämmelser t.ex. villkoren i artikel 13.A. 2.</P> <P class="p221 ft9">Beträf far <NOBR>EG-rättens</NOBR> regler för uthyrning av fast egendom (inklusive bostadshyra) vill jag hänvisa till den analys av <NOBR>EG-rätten</NOBR> som görs i SOU 1999:47 Mervärdesskatt Frivillig skattskyldighet. Reglerna på fastighets - området är för närvarande föremål för översyn.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft41"><SPAN class="ft40">11 </SPAN>samt verksamhet i h, l, m och n som jag inte går närmare in på här .</P> <P class="p355 ft41"><SPAN class="ft40">12 </SPAN>A Guide to the Euroepan VAT Directives, Commentary on the Value Added Tax of the European Community, Volume III, Chapter X,.2.19.2</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_73"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">72 </SPAN>Mervär desskattefrågan i ett <NOBR>EU-perspektiv</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p356 ft37"><SPAN class="ft35">4.2.3</SPAN><SPAN class="ft38">De svenska reglerna om offentligrättsliga organ i förhållande till </SPAN><NOBR>EG-rätten</NOBR></P> <P class="p126 ft60">Yrkesmässig verksamhet</P> <P class="p357 ft32">Enligt den svenska mervärdesskattelagen skall mervärdesskatt betalas till staten när omsättning görs i en <SPAN class="ft55">yrkesmässig verksamhet </SPAN>. En verksamhet är</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td86"><SPAN class="p7 ft17">enligt 4 kap 1 § mervärdesskattelagen (1994:200) yrkesmässig om den ut</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td87"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p7 ft17">gör näringsverksamhet enligt 21 § kommunalskattelagen eller om den be</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p7 ft9">drivs i näringsliknande former och ersättningen för omsättningen översti</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p7 ft17">ger 30 000 kr per år . I 21 § kommunalskattelagen stadgas: ”Med närings</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p167 ft9">verksamhet avses yrkesmässig <SPAN class="ft11">självständigt </SPAN>bedriven <SPAN class="ft11">för vär vsverksamhet</SPAN>. <NOBR>–––.”</NOBR></P> <P class="p358 ft32">Denna beskrivning av vem som skall beskattas liknar den som återfi nns i artikel 4 i det sjätte direktivet. Enligt huvudregeln i artikel 4.1 skall med skattskyldig person<SPAN class="ft56">13 </SPAN>”avses varje person som <SPAN class="ft55">självständigt </SPAN>någonstans be - driver någon form av <SPAN class="ft55">ekonomisk verksamhet</SPAN>, – oberoende av syfte eller re-</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p7 ft9">sultat.”</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p141 ft17">Av det svenska begreppet ”förvärvsverksamhet” kan man få intryck av</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft17">att det krävs att vinster alstras, något skall förvärvas, för att verksamheten</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p7 ft17">skall anses yrkesmässig. Detta har också länge varit ett krav i tolkningen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft9">av näringsverksamhet såväl på mervärdesskatteområdet som i inkomst</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft9">skattehänseende. Enligt de s.k. rörelsekriterierna kännetecknas närings</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p7 ft17">verksamhet av varaktighet, självständighet och vinstsyfte. Kravet på vinst</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft17">syfte har emellertid luckrats upp enligt rättspraxis på mervärdesskatteom</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft17">rådet (jfr . RÅ 1996 not 168). I målet ansågs en stiftelse vara yrkesmässig</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p7 ft9">trots att tjänster tillhandahölls till självkostnadspris. I det sjätte direktivet</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p359 ft9">krävs inte att verksamheten skall bedrivas i vinstsyfte. Även en person som bedriver en verksamhet med förlust kan betraktas som en skattskyldig person.</P> <P class="p154 ft32">Begreppet skattskyldig person har i det sjätte direktivet en mycket vid innebörd. Alla personer, såväl företag som föreningar , kommun, stat och enskilda personer som varaktigt bedriver en viss verksamhet kan omfattas av defi nitionen, oberoende var i produktions- eller distributionskedjan de befi nner sig. Även transaktioner av mer tillfällig karaktär som avser nya hus eller tomtmark får beskattas (här föreligger en valfrihet för medlems - landet). Detta kan avse t.ex. en företagare som låter bebygga en bit mark som han inte har behov av i sin näringsverksamhet. Han säljer det nya hu -</P> <P class="p360 ft73"><SPAN class="ft78">13 </SPAN>Begreppet ”skattskyldig person” i det sjätte direktivet skall dock inte förväxlas med skattskyldig - hetsbegreppet i den svenska mervärdesskattelagen. I det sjätte direktivet betyder ”skattskyldig person” inte alltid att mervärdesskatt skall betalas till staten. Enligt det sjätte direktivet kan en näringsidkare vara en ”skattskyldig person” även om han omsätter skattefria varor eller tjänster .</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB313374x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft11"><SPAN class="ft9">SOU 1999:133 </SPAN>Mervär desskattefrågan i ett <NOBR>EU-perspektiv</NOBR> <SPAN class="ft9">73</SPAN></P> <P class="p338 ft9">set och transaktionen, som är av tillfällig karaktär , kan vara skattepliktig. Eftersom man i artikel 4 i det sjätte direktivet beskriver vilka <SPAN class="ft11">personer</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft9">som kan bli skyldiga att betala skatt (nämligen ”den som självständigt nå</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft17">gonstans bedriver någon form av ekonomisk aktivitet” etc.), istället för ka</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft9">raktären på verksamheten som i den svenska lagen (yrkesmässig verk</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p7 ft9">samhet), blir kriteriet ”självständigt” mycket viktigt för gränsdragningen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft9">mot annan verksamhet, i första hand mot tjänst. I en särskild gränsdrag</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft9">ningsregel i artikel 4.4 i det sjätte direktivet stadgas att ordet ”självstän</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p7 ft17">digt” skall undanta anställda och andra som är bundna till en arbetsgivare.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p237 ft60">Särskilt om behandlingen av stat, kommun och landsting</P> <P class="p361 ft9">Enligt 4 kap 6 § ML (1994:200) utgör statens, ett statligt af färsverks eller en kommuns omsättning av varor och tjänster mot ersättning yrkesmässig verksamhet oavsett om den bedrivs med vinstsyfte eller inte. Verksamheten anses emellertid inte som yrkesmässig verksamhet om den ingår som ett led i myndighetsutövning eller avser bevis, protokoll eller motsvarande avseende <SPAN class="ft11">myndighetsutövning </SPAN>.</P> <P class="p221 ft9">Enligt RSV:s Handledning för mervärdesskatt 1999 innebär myndig - hetsutövning bl.a. att stat eller kommun fattar beslut eller vidtar åtgärder som påverkar medbor gare, företag m.fl . utan att något privaträttsligt avtal ingåtts mellan parterna. Defi nitionen av ”myndighetsutövning” är i ett jämförande EU perspektiv ganska snäv i Sverige. De fl esta offentligrätts - liga subjekts verksamhet blir därmed att betrakta som yrkesmässig i Sverige. Så är inte fallet i alla <NOBR>EU-länder .</NOBR> I direktivtexten används inte be - greppet <NOBR>”myndighets-utövning”.</NOBR> Istället stadgas att of fentligrättsliga or gan inte skall anses som skattskyldiga personer när det gäller ”verksamhet el - ler transaktioner <SPAN class="ft11">som de utför i sin egenskap av offentliga myndigheter </SPAN>.” Denna formulering öppnar för en vid tolkning. <NOBR>EG-domstolen</NOBR> har konse - kvent vägrat att uttala sig i frågan vad som kan anses ligga i denna formu - lering. Domstolen har uttalat att vad som tillhör den ena eller den andra kategorien av verksamhet får avgöras utifrån de nationella förutsättning - arna för of fentlig verksamhet.</P> <P class="p362 ft9">Kommissionen anser däremot att utrymmet för att behandla of fentliga</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft17">subjekt som icke skattskyldiga personer är mycket begränsat i det sjätte di</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">rektivet. Endast sådan verksamhet som utgör myndighetsutövning (”puis</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">sance publique”) skall undantas. Kommissionen har därför inlett en för</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft17">dragsbrottsprocess mot Frankrike <NOBR>(C-276/97)</NOBR> för att Frankrike inte lägger</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">mervärdesskatt på motorvägsavgifter som tas ut på motorvägarna i</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft17">Frankrike. Frankrike hävdar att verksamheten är undantagen på grund av</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p38 ft9">att tillhandahållandet sker inom ramen för en verksamhet som staten till - handahåller i sin egenskap av of fentlig myndighet. Kommissionen hävdar att denna verksamhet inte faller inom ramen för myndighetsutövning och</P> </DIV> <DIV id="page_75"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB313375x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p8 ft11"><SPAN class="ft9">74 </SPAN>Mervär desskattefrågan i ett <NOBR>EU-perspektiv</NOBR> <SPAN class="ft9">SOU 1999:133</SPAN></P> <P class="p363 ft9">att den därmed skall beskattas. Målet är av stor principiell betydelse för Frankrike.</P> <P class="p154 ft32">Medlemsländerna har dessutom enligt artikel 4.5 en rätt att välja om de vill betrakta en verksamhet som är undantagen enligt artikel 13 (t.ex. sjuk - vård som tillhandahålls av ett of fentligrättsligt or gan), ” <SPAN class="ft55">såsom verksamhe - ter som de bedriver i egenskap av myndigheter”, </SPAN>dvs. en tillämpning av artikel 4.5 istället. Resultatet blir i princip detsamma, ingen mervärdes - skatt tas ut och ingen avdragsrätt föreligger för stat eller kommun. Valmöjligheten infördes förmodligen på grund av att of fentligrättsliga or - gans verksamhet bedömdes på olika sätt i medlemsländerna. Valmöjlig - heten gav därmed länderna en möjlighet att behålla sin egen klassifi cering och skattemässiga behandling av verksamhet i of fentligrättsliga or gan.</P> <P class="p364 ft9">Sammanfattningsvis kan sägas att man vid en jämförelse av of fentligrättsliga or gans ställning i mervärdesskattehänseende i svensk rätt med begreppet ”skattskyldig person” i <NOBR>EG-rätten</NOBR> (artikel <NOBR>4.1-2</NOBR> samt 4.5 i det sjätte direktivet), fi nner att, vid en strikt tillämpning av <NOBR>EG-rätten,</NOBR> svensk rätt synes vara konform med <NOBR>EG-rätten.</NOBR> Vi hamnar på en beskattning av offentligrättsliga or gan i samma omfattning som skulle bli fallet vid en strikt tillämpning av det sjätte direktivets regler .</P> <P class="p234 ft9">Det föreligger däremot stor diskrepans mellan medlemsländerna inom EU vad beträf far den skattemässiga behandlingen av of fentligrättsliga or - gan. Skillnaderna ligger bland annat i sättet på vilket man har valt att un - danta viss verksamhet från skatt. En del länder undantar verksamheten med stöd av att det är ett of <NOBR>fentlig-rättsligt</NOBR> or gan som utför tjänsten, enligt artikel 4.5, andra länder undantar på grund av tjänstens karaktär med stöd av artikel 13. Sverige tillhör den senare gruppen länder . Diskrepansen uppstår på grund av att formuleringen i direktivet är oprecis och lämnar stort tolkningsutrymme. Stora skillnader i förvaltningsstruktur och tradi - tion i de olika <NOBR>EU-länderna</NOBR> gör också att det blir svårt att uppnå en enhet - lig tolkning.</P> <P class="p365 ft37"><SPAN class="ft35">4.2.4</SPAN><SPAN class="ft38">Konsekvenserna av </SPAN><NOBR>EG-rätten</NOBR> för offentligrättsliga organ</P> <P class="p366 ft9">Om offentligrättsliga or gan inte kan anses vara en skattskyldig person (på grund av att det anses utöva myndighetsutövning t.ex.) eller om verksam - heten som bedrivs av det offentliga organet är undantagen från mervär - desskatt på grund av de särskilda skatteundantagen i artikel 13 i det sjätte direktivet, har det offentliga organet inte någon avdragsrätt för ingående skatt. Kompensation för den ekonomiska belastning som mervärdesskat - ten utgör för dessa or gan måste därmed göras utanför mervärdesskattesys - temets ramar.</P> </DIV> <DIV id="page_76"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR height=0> <TD width=250px></TD> <TD width=224px></TD> <TD width=52px></TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td151"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td152"><SPAN class="p16 ft42">Mervär desskattefrågan i ett <NOBR>EU-perspektiv</NOBR> <SPAN class="ft17">75</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td91"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td92"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td93"><SPAN class="p157 ft17">I vissa medlemsländer kan kompensation erhållas genom att medel från</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td94"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td93"><SPAN class="p158 ft17">statsbudgeten fonderas för att kunna tas i anspråk för att täcka mervärdes</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td94"><SPAN class="p71 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td48"><SPAN class="p158 ft9">skattekostnader i en viss verksamhet eller genom att man i en mervärdes -</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td93"><SPAN class="p158 ft9">skattedeklaration tillåter ett särskilt avdrag. I andra medlemsländer kom</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td94"><SPAN class="p71 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td93"><SPAN class="p158 ft17">penserar man inte för mervärdesskatten överhuvudtaget. I avsnitt 4.3 ned</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td94"><SPAN class="p71 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td93"><SPAN class="p158 ft9">an följer en redogörelse för situationen i några <NOBR>EU-länder .</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td94"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p367 ft25"><SPAN class="ft25">4.3</SPAN><SPAN class="ft34">Kompensationssystem i andra </SPAN><NOBR>EU-länder</NOBR></P> <P class="p368 ft60">Kort sammanfattning av intrycken från utr edningens studiebesök i tre andra <NOBR>EU-länder</NOBR></P> <P class="p369 ft9">Som ett led i kartläggningen av andra <NOBR>EU-länders</NOBR> hantering av mervär - desskatt i offentlig sektor företog utredningen en studieresa till tre andra <NOBR>EU-länder;</NOBR> Storbritannien, Belgien och Holland. Utredningen besökte även den europeiska kommissionen, generaldirektorat XXI, enheten för mervärdesskatt. De tre länder som valdes ut för besök representerade tre olika ordningar för hantering av mervärdesskatt i of fentlig sektor. Storbritannien har sedan 1973 tillämpat ett system för återbetalning av mervärdesskatt till lokala myndigheter . Holland står i begrepp att införa ett kompensationssystem som dock är betydligt mera begränsat än det brittis - ka och det svenska systemet och Belgien tillämpar inget kompensations - system över huvud taget.</P> <P class="p370 ft9">Utredningen fi ck vid besöken information om kompensationssystemet som tillämpas i Storbritannien och om det förslag som den holländska re - geringen är i färd med att utarbeta och lägga fram för sitt parlament.</P> <P class="p95 ft9">Utredningen fi ck vidare en inblick i den offentliga sektorn i Belgien och därmed insyn i bakgrunden till att Belgien inte infört någon kompensa - tionsordning. Se mer om de offentliga systemen i dessa länder i avsnitten som följer .</P> <P class="p97 ft9">Efter utredningens besök framträder en viktig skillnad mellan Sverige och de länder som utredningen besökt. I Sverige fi nansieras det lokala självstyret genom kommunernas och landstingens grundlagsfästa rätt att ta ut egen skatt för att sköta sina uppgifter (1 kap 7 § regeringsformen). Kommunens inkomster består emellertid även av generella statsbidrag. Relationen uppgår till ca 80% egen fi nansiering och 20% statlig fi nansiering.</P> <P class="p371 ft9">I Storbritannien råder det omvända förhållandet. Här fi nansieras drygt 80% av verksamheten i de lokala myndigheternas genom statliga anslag och en statligt fastställd lokal näringslivsskatt och resterande 20% av de lokala myndigheterna själva i form av en lokal skatt på fast egendom m.m.</P> </DIV> <DIV id="page_77"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB313377x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p8 ft11"><SPAN class="ft9">76 </SPAN>Mervär desskattefrågan i ett <NOBR>EU-perspektiv</NOBR> <SPAN class="ft9">SOU 1999:133</SPAN></P> <P class="p372 ft9">Se vidare i avsnitt 4.3.3 nedan. Likartade förhållanden råder i såväl Belgien som Holland.</P> <P class="p123 ft9">I Holland har utvecklingen de senaste drygt hundra åren gått från lokal fi nansiering av den lokala offentliga verksamheten mot en fi nansiering genom allmänna och särskilda statsanslag. Anledningen var att skillnaderna i skatteuttag och i kvantitet och kvalitet på det allmännas tjänster blev allt - för stora. Stora skillnader mellan olika kommuner förelåg bland annat i kvalitén på vägunderhållning, brandförsvar och grundskola. Staten fi nansierar idag ca 90% av verksamheten i kommuner och provinser i Holland. Resterande 10% fi nansieras genom lokala skatter och avgifter. Den viktigaste lokala skatten utgör skatten på nyttjande och ägande av fast egen - dom. Bland avgifterna utgör avgiften för renhållning den största enskilda intäkten för kommunerna.</P> <P class="p121 ft9">I Belgien är samhällsstrukturen komplicerad på grund av att landet har tre ekonomiskt självständiga språkregioner: den fl amländska, den franska och den tyska. Men även i Belgien är den lokala och regionala beskatt - ningsrätten begränsad. Statens intäkter , som utgörs av i huvudsak statlig inkomstskatt och mervärdesskatt och andra indirekta skatter , fi nansierar lokal och regional verksamhet till drygt 90%. Resterande del fi nansieras genom lokala skatter såsom t.ex. skatt på fast egendom.</P> <P class="p364 ft9">I Holland och Belgien får den regionala och den lokala förvaltningen sin fi nansiering (inklusive täckning för mervärdesskattekostnader) från den statliga budgeten. Genom att staten bidrar med nästan hela fi nansieringen av den lokala verksamheten blir det mindre fokusering på vem som skall fi nansiera kostnaden för den statliga mervärdesskatten. Andra problem förknippade med en tilltagande extern upphandling av tjänster dyker emellertid upp. Dessa problem berörs i avsnittet om Holland nedan.</P> <P class="p234 ft9">I Sverige är situationen annorlunda. Genom att verksamheten i kom - muner och landsting till stor del fi nansieras genom lokal beskattning på - verkar den statliga mervärdesskatten på ett mera påtagligt sätt än i andra (utomnordiska) länder ekonomin i dessa or gan. Om avdrag inte kan erhål - las för ingående mervärdesskatt i det vanliga mervärdesskattesystemet blir skatten en kostnad som måste fi nansieras.</P> <P class="p295 ft60">Kort om skattesatserna inom EU på mer vär desskatteområdet</P> <P class="p373 ft9">Effekten av mervärdesskatten för den of fentliga sektorn blir större och</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p7 ft17">mer kännbar ju högre skatten är . En kort redogörelse för normalskattesat</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p7 ft17">sen för mervärdesskatt i de olika <NOBR>EU-länderna</NOBR> är därför av intresse i sam</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p241 ft9">manhanget. Med normalskattesats menas den skattesats som tas ut generellt på varor och tjänster i de olika medlemsländerna. Medlemsländerna skall tillämpa en normalskattesats om lägst 15%. Det fi nns emellertid ingen övre gräns för skatten enligt <NOBR>EG-rätten.</NOBR> Medlemsländerna får dessutom</P> </DIV> <DIV id="page_78"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB313378x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr1 td151"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td152"><SPAN class="p7 ft42">Mervär desskattefrågan i ett <NOBR>EU-perspektiv</NOBR> <SPAN class="ft17">77</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td153"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td154"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p374 ft81">Tabell 4.1</P> <P class="p375 ft81">Normalskattesatser per 1 januari 1993 och 1 maj 1999:</P> <P class="p376 ft32">tillämpa högst två reducerade skattesatser . Den lägsta tillåtna skattesatsen är 5%. De reducerade skattesatserna får endast tillämpas på vissa i bilaga H i det sjätte direktivet uppräknade varor och tjänster . Många medlems - länder har emellertid medgivits särskilda undantag från reglerna om redu - cerad skattesats och tillämpar lägre skattesatser än 5% och dessutom på annat än vad som fi nns uppräknat i bilaga H. De särskilda undantagen fi nns särskilt inskrivna i det sjätte direktivet och framförhandlades som särintressen av dessa medlemsländer . Storbritannien har t.ex. ett särskilt undantag för sin långa lista med <NOBR>0-skattesatser ,</NOBR> dvs. en omsättning där 0 % skatt debiteras men rätt att få tillbaka ingående skatt föreligger .</P> <P class="p264 ft9">Mellan åren 1993 och 1999 har normalskattesatsen höjts i sex <NOBR>EU-län</NOBR> - der. Eftersom inga länder har sänkt normalskattesatsen har den genom - snittliga skattesatsen höjts och, variationen mellan länderna har minskat med 8,8 %. Som tabell 4.1 visar har Sverige tillsammans med Danmark de högsta normalskattesatserna både år 1993 och år 1999. Antalet länder med en normalskattesats över 20 % har dock fördubblats under tidsperioden, från 4 länder år 1993 till 8 länder år 1999.</P> <P class="p377 ft37"><SPAN class="ft35">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft36">Danmark</SPAN></P> <P class="p35 ft9">Danmark tillämpas en kompensationsordning för kommuner och amts - kommuner (motsvarar landstingen i Sverige) vad gäller den mervärdes -</P> <P class="p378 ft41"><SPAN class="ft44">14</SPAN><SPAN class="ft45">Finland tillämpade vid denna tidpunkt en omsättningsskatt, istället för mervärdesskatt.</SPAN></P> <P class="p275 ft41"><SPAN class="ft44">15</SPAN><SPAN class="ft45">Variationskoeffi cienten beräknas som en kvot mellan standardavvikelsen och medelvärdet</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_79"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB313379x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p8 ft11"><SPAN class="ft9">78 </SPAN>Mervär desskattefrågan i ett <NOBR>EU-perspektiv</NOBR> <SPAN class="ft9">SOU 1999:133</SPAN></P> <P class="p379 ft9">skatt som dessa betalar i verksamhet som inte medför skattskyldighet. <SPAN class="ft39">16 </SPAN>Kompensationsordningen infördes den 1 januari 1985 (lag nr . 212 av den 16 maj 1984). Den svenska kompensationsordningen är till stor del base - rad på den danska modellen.</P> <P class="p154 ft32">I kompensationsordningen ingår även en motsvarighet till den särskilda ersättning som i Sverige utgår vid skattefri upphandling och bidragsgiv - ning. I den s.k. positivlistan räknas ett antal skattefria områden upp (för kommunerna 19 och för amtskommunerna 14 verksamheter , t.ex. renhåll - ning, idrotts- och simhallar, arenor och idrottsanläggningar , bidrag till stat-</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p7 ft17">liga och privata skolor) med angiva procentsatser för andelen mervärdes</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p7 ft17">skatt som beräknas ingå i värdet på den upphandlade tjänsten eller det ut</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p120 ft9">betalda bidraget. Den mervärdesskatt som kommunerna inte kan få tillba - ka på grund av att verksamheten är skattefri, kan sökas ur den så kallade kommunala Momsfonden. Utbetalningar och bidragsgivning till de olika verksamhetsområdena berättigar kommunerna till återbetalning från Momsfonden.</P> <P class="p169 ft9">Den danska kompensationsordningen kompletteras dessutom med ut-</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p7 ft17">förliga regler för redovisningen av kommunens mervärdesskatt på konton.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p7 ft17">Så långt önskade man inte gå i Sverige. I Sverige infördes aldrig några sär</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p7 ft9">skilda regler för bokföring och redovisning.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p141 ft9">Kompensationsordningen infördes, liksom i Sverige, för att förhindra</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p167 ft9">den konkurrenssnedvridning som kan uppstå om kommunen, som inte har avdragsrätt för mervärdesskatt i verksamhet som är skattefri, väljer att ut - föra skattepliktiga tjänster i egen regi för att hålla kostnaderna nere.</P> <P class="p380 ft9">Tanken i Danmark var således att det skulle föreligga neutralitet mellan valet att egenproducera vissa tjänster eller att göra en extern upphandling hos privata leverantörer .</P> <P class="p123 ft9">Kompensationsordningen är utgiftsneutral för staten genom att kom - muner och amtskommuner bidrar till staten med ett uppskattat mervärdes - skattebelopp som kommunerna förväntas kräva tillbaka från Momsfonden. Uppskattningen av beloppet görs på grundval av budget- och räkenskapsupplysningar från kommunerna. Den enskilda kommunens bidrag till det samlade mervärdesskattebeloppet fastställs utifrån det sam - lade budgeterade beskattningsunderlaget under utbetalningsåret. I prakti - ken går det till på så sätt att Tull- och Skattestyrelsen avräknar mervärdes - skattebeloppet mot en del av källskatten som utbetalas till kommunerna varje månad. Kommunerna får återbetalning av bokförd mervärdesskatt en gång i månaden.</P> <P class="p381 ft9">Det fi nns emellertid i det danska systemet vissa <SPAN class="ft11">begränsningar </SPAN>beträf -</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft41"><SPAN class="ft40">16 </SPAN>den s.k. ”momsudligningsordningen”</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_80"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB313380x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p8 ft11"><SPAN class="ft9">SOU 1999:133 </SPAN>Mervär desskattefrågan i ett <NOBR>EU-perspektiv</NOBR> <SPAN class="ft9">79</SPAN></P> <P class="p382 ft9">fande rätten till återbetalning av icke avdragsgill skatt. Av konkurrensskäl har man inte ansett det ändamålsenligt att den mervärdesskatt som ingår vid beräkning av kommunens hyresintäkter skall omfattas av kompensa - tionsordningen. Denna mervärdesskatt avräknas därför genom att ett be - lopp motsvarande 7,5% av kommunens bokförda hyresintäkter avräknas från den mervärdesskatt som kommunen begär återbetalning för . Vidare justeras för mottagna EU bidrag (från strukturfonderna) samt för lån på särskilt förmånliga villkor och för drifts- och anläggningstillskott från fon - der, privata föreningar , institutioner etc. Justeringen sker genom att 17,5% av de samlade externa tillskotten återbetalas till kompensationsordningen.</P> <P class="p383 ft37"><SPAN class="ft35">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft36">Finland</SPAN></P> <P class="p281 ft9">I Finland har kommunerna rätt att få tillbaka den mervärdesskatt som de erlagt vid anskaffningar för skattefri verksamhet. Systemet infördes i sam - band med införandet av mervärdesskattelagen från 1 juni 1994 (lag nr .</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr6 td86"><SPAN class="p7 ft17">1501/93). Även den mervärdesskatt som erlagts på bidrag som direkt an</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td87"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p7 ft17">knyter till priset på en vara eller tjänst berättigar till återbetalning. Återbe</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p384 ft9">talning sker månadsvis. I Finland har man, liksom i Danmark och Sverige, således velat motverka mervärdesskattens konkurrenssnedvridande ef fekter vid val mellan verksamhet i egen regi och i extern regi.</P> <P class="p385 ft9">Återbetalningsrätten omfattar inte sådana förvärv för vilka det enligt den fi nska mervärdesskattelagen råder uttryckligt avdragsförbud. Rätten till återbetalning omfattar således inte anskaf fningar som gjorts för privat</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p7 ft9">konsumtion eller för användning som berörs av de särskilda avdragsbe</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p7 ft17">gränsningarna i mervärdesskattelagen (förvärv för personalen, representa</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p386 ft32">tion samt inköp av personbilar , motorcyklar, husvagnar samt fartyg avsedda för sport och nöje) eller för anskaf fningar för uthyrning av fastighet.</P> <P class="p387 ft9">Enligt det fi nska systemet skall kommunerna kollektivt betala tillbaka den erhållna momsåterbetalningen till staten. Åren <NOBR>1994–1996</NOBR> var dock återbetalningen till staten endast 77,5 %. Detta berodde på att man önska - de kompensera kommunerna för den plötsliga stegring av kostnaderna som blev följden av över gången till mervärdesbeskattning i Finland.</P> <P class="p388 ft9">Den avgift som staten kräver från respektive kommun, fastställs som en andel av det totala återbetalningsbeloppet och grundar sig på respektive kommuns invånarantal <SPAN class="ft39">17</SPAN>. Kommunen betalar avgiften med en tolftedel varje månad. Betalningsandelarna fastställs av skattestyrelsen och upp - börden sköts av länsskatteverken. I Finland, liksom i Sverige och i</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft41"><SPAN class="ft40">17 </SPAN>Avgiften kommunerna skall betala regleras i en särskild lag, L 29.12.1994/1434.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_81"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr11 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">80 </SPAN>Mervär desskattefrågan i ett <NOBR>EU-perspektiv</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr11 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p389 ft9">Danmark, graderas inte kommunernas betalningsandelar enligt deras servicestruktur eller någon annan faktor som utvisar användningen av mer - värdesskattebelagda tjänster .</P> <P class="p156 ft37"><SPAN class="ft35">4.3.3</SPAN><SPAN class="ft38">Storbritannien</SPAN></P> <P class="p126 ft60">För valtningsstruktur</P> <P class="p390 ft9">I Storbritannien delas offentlig sektor in i centrala myndigheter (”Government departments”) och lokala förvaltningsor gan (”Local go - vernment”). De lokala myndigheterna består av så kallade råd eller ”coun - cils” på engelska. I Storbritannien fi nns fyra huvudområden med sina re - spektive råd: England, Skottland, Wales och Nordirland. De olika områ - dena med sina respektive råd har stor självständighet. En omor ganisation av de lokala myndigheterna ägde rum i perioden <NOBR>1996–1998.</NOBR></P> <P class="p234 ft9">Den del av respektive råd som ansvarar för politiska riktlinjer och beslut väljs i lokala val och utgör en slags lokal kommunfullmäktige. Det fi nns olika slags ”councils” beroende på vad som ingår i ansvarsområdena. De engelska så kallade ”County Councils” har t.ex. ansvar för strategisk pla - nering, motorvägar , trafi k, social omsorg, utbildning, bibliotek, brandbekämpning, renhållning och konsumentskydd. De engelska s.k. ”District Councils” har ansvar för lokal planering, bostäder , miljö- och hälsovård, mässor och utställningar , renhållning, kyrkogårdsförvaltning och krema - torier, fritidsaktiviteter och parker, turism och valregistrering. För London fi nns ett särskilt råd som heter ”the London Borough Council” som har an - svar för förvaltningen i London.</P> <P class="p391 ft60">Finansiering</P> <P class="p194 ft9">Den lokala förvaltningen i Storbritannien fi nansieras huvudsakligen på tre olika sätt: dels genom allmänna statsbidrag, dels genom en lokal skatt som tas ut med en viss procent på värdet av fast egendom och dels genom en särskild skatt på det lokala näringslivet som fastställs av staten. Intäkterna fördelar sig enligt följande: 60% av intäkterna kommer genom statliga an - slag, 15% erhålls genom den särskilda fastighetsskatten och 22% av in - täkterna kommer från den särskilda näringslivsbeskattningen. Resterande del av fi nansieringen sker genom diverse kommunala avgifter och andra inkomstbringande aktiviteter.</P> <P class="p242 ft60">Mervär desskatt</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft9">I Storbritannien tillämpas liksom i Sverige, Danmark och Finland också en kompensationsordning för mervärdesskatt i den of fentliga sektorn.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_82"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr1 td151"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td152"><SPAN class="p7 ft42">Mervär desskattefrågan i ett <NOBR>EU-perspektiv</NOBR> <SPAN class="ft17">81</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td153"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td154"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft9">Kompensationsordningen infördes redan 1973 för lokala myndigheter och 1983 för centrala myndigheter . Bakgrunden till ordningen var densamma som i övriga länder med dylika ordningar , nämligen att förhindra att mer - värdesskattekostnaden hindrar of fentliga organ att upphandla tjänster till verksamheten och därmed orsaka konkurrenssnedvridningar .</P> <P class="p221 ft9">I Storbritannien delas offentligrättsliga or gan in i tre grupper i mervär - desskattehänseende:</P> <P class="p392 ft9"><SPAN class="ft9">1</SPAN><SPAN class="ft82">Lokala myndigheter eller det lokala självstyret (”local authorities), dvs. den verksamhet som bedrivs av ”the councils”, se ovan.</SPAN></P> <P class="p393 ft9">2 Övriga myndigheter som faller in under regleringen för de lokala myn - digheterna eller andra specialiserade organ</P> <P class="p394 ft9"><SPAN class="ft9">3</SPAN><SPAN class="ft82">”Government Departments”, såsom t.ex. departement och andra centra - la organ t.ex. skatteförvaltning, hälsomyndigheter inklusive vissa stor - sjukhus, m.m. (dvs. i princip motsvarigheten till Sveriges myndigheter).</SPAN></P> <P class="p395 ft9">I fortsättningen beskrivs endast hanteringen av mervärdesskatt för de or - gan som faller in under punkt 1 och 2 ovan, dvs. de lokala myndigheterna. Den lokala offentliga förvaltningens verksamhet delas in i näringsverk - samhet (”business activity”) eller <NOBR>icke-näringsverksamhet</NOBR> <NOBR>(”non-business</NOBR></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr6 td111"><SPAN class="p7 ft17">activity”). Den särskilda kompensationsordningen (återbetalning av skatt)</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td111"><SPAN class="p7 ft30">omfattar endast förvaltningens <NOBR>”non-business</NOBR> activity”.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td111"><SPAN class="p94 ft9">Konceptet <NOBR>”non-business</NOBR> activity” utgör verksamhet som inte konkur</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft9">rerar med andra subjekt. Exempel på <NOBR>”non-business</NOBR> activity” utgör exem</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft9">pelvis bötfällning vid parkeringsförseelse, utfärdande av äktenskapslicen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td111"><SPAN class="p7 ft9">ser, offentliga grund- och gymnasieskolor, lån av böcker i bibliotek, bibli</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft9">oteksverksamhet i fängelser och på sjukhus, etc.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p94 ft17">Återbetalning av mervärdesskatt till lokala myndigheter för deras ”non-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td111"><SPAN class="p7 ft9">business activity” sker i en vanlig mervärdesskattedeklaration (under för</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft9">utsättning att myndigheten är registrerad för mervärdesskatt). Återbetal</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft9">ning görs således inte som i Sverige i särskild ordning. Om myndigheten</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td111"><SPAN class="p7 ft17">inte är registrerad för mervärdesskatt sker återbetalning genom ett enkelt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft17">ansökningsförfarande. Återbetalning av mervärdesskatt görs endast under</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft9">förutsättning att den lokala myndigheten är beställare av varan eller tjän</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td111"><SPAN class="p7 ft17">sten och är den till vilken leveransen görs och är den som mottar fakturan</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft9">med mervärdesskatt och att betalning sker med myndighetens medel.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p94 ft9">Om den verksamhet som bedrivs utgör näringsverksamhet (”business</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td111"><SPAN class="p7 ft9">activity”) faller den in under de vanliga <NOBR>mervärdes-skattereglerna.</NOBR> Om</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft9">omsättningen är skattepliktig redovisas mervärdesskatt på omsättningen,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft17">om omsättningen är skattefri tas ingen skatt ut men däremot föreligger en</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td111"><SPAN class="p7 ft9">begränsad avdragsrätt för ingående skatt. Rätt till avdrag föreligger i un</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft9">dantagen verksamhet om den ingående skatten i denna verksamhet är en</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p162 ft9">obetydlig del av den totala skatt som den lokala myndigheten betalar. Med</P> </DIV> <DIV id="page_83"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">82 </SPAN>Mervär desskattefrågan i ett <NOBR>EU-perspektiv</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td47"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td48"><SPAN class="p43 ft9">obetydlig del menas skatt som inte överstiger i genomsnitt £625 per må -</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td48"><SPAN class="p43 ft9">nad eller £7500 per år , eller om beloppet uppgår till mindre än 5% av den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td48"><SPAN class="p43 ft9">totala skatten som erlagts på inköp för verksamheten inklusive inköp för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p43 ft9">verksamhet som inte är näringsverksamhet.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p396 ft37">4.3.4 Holland</P> <P class="p397 ft9">Holland är ett av de sex länder som var medlem i den europeiska gemen -</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft17">skapen när den gemensamma ordningen för mervärdesskatt infördes i bör</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">jan av <NOBR>1970-talet.</NOBR> Det är därför särskilt intressant att se närmare på hur</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">Holland behandlar offentligrättsliga or gan i mervärdesskattehänseende.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">Genom att studera ett ”gammalt” medlemsland kan man oftast få en för</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p398 ft9">klaring till varför den ursprungliga <NOBR>EG-lagstiftningen</NOBR> ser ut som den gör . I Holland delar man in offentligrättsliga or gan i tre grupper i mervär -</P> <P class="p168 ft9">desskattehänseende:</P> <P class="p399 ft9"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft27">Skattskyldiga personer (”taxable persons”) som bedriver mervärdes - skattepliktig verksamhet,</SPAN></P> <P class="p400 ft9"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft27">Skattskyldiga personer som bedriver mervärdesskattefri verksamhet, t.ex. en kommunal bankverksamhet eller utbildningsverksamhet, samt</SPAN></P> <P class="p81 ft9"><SPAN class="ft9">3.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft27">Icke-skattskyldiga</SPAN></NOBR> personer <NOBR>(”non-taxable</NOBR> persons”), dvs. or gan vars verksamhet regleras av offentlig rätt.</P> <P class="p115 ft9">I Holland utgörs t. ex. grupp 3 av or gan som ombesörjer sophämtningen för privatpersoner eller of fentligrättsliga or gan som bedriver parkeringsö - vervakning. När företag köper sophämtningstjänster betraktas denna akti - vitet däremot som en aktivitet som det of fentliga bedriver i egenskap av skattskyldig person och mervärdeskatt tas ut på vanligt sätt. I Holland be - traktas även de or gan som uppbär bro- eller tunnelavgifter som icke skatt - skyldiga personer, och mervärdesskatt tas därför inte ut. I Holland betrak - tas dessa avgifter som betalning för tjänster som tillhandahålls av det all - männa.</P> <P class="p401 ft9">Holland tillämpar för närvarande inget särskilt kompensationssystem för mervärdesskatt för of fentligrättsliga or gan som inte är beskattningsba -</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p7 ft17">ra personer och som därför inte kan göra avdrag för ingående mervärdes</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p7 ft17">skatt. Istället sker fi nansieringen inom ramen för de medel som anslås år</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p167 ft9">ligen i statsbudgeten. De organ som är skattskyldiga personer men som bedriver en verksamhet som är undantagen från mervärdesskatt, t.ex. of - fentliga skolor, fi nansierar sin verksamhet (inklusive kostnader för mer - värdesskatt) med statsbidrag, egna intäkter och lokala skatter .</P> <P class="p63 ft9">Regeringen i Holland ämnar emellertid inom kort överlämna en propo - sition till det holländska parlamentet om införande av ett särskilt kompen -</P> </DIV> <DIV id="page_84"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB313384x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft11"><SPAN class="ft9">SOU 1999:133 </SPAN>Mervär desskattefrågan i ett <NOBR>EU-perspektiv</NOBR> <SPAN class="ft9">83</SPAN></P> <P class="p338 ft9">sationssystem för ingående mervärdesskatt för lokala of fentligrättsliga or - gan i grupp 3 ovan, dvs. för <NOBR>icke-skattskyldiga</NOBR> personer . De offentliga skattskyldiga personer som tillhandahåller mervärdesskattefria varor eller tjänster , kommer emellertid inte att omfattas av kompensationssystemet. Kompensationssystemet, som enligt förslaget skall börja tillämpas från den 1 januari år 2001, innebär att den lokala of fentliga förvaltningen (så - som t.ex. den lokala polismyndigheten, eller rättsväsendet) skall upprätta en särskild deklaration för begäran om återbetalning av erlagd ingående mervärdesskatt. Deklaration skall kunna inlämnas månadsvis. Om de fon - derade medlen inte räcker till för att täcka all ingående skatt skall staten på begäran av det <NOBR>icke-beskattningsbara</NOBR> of fentliga organet tillföra mer peng - ar till fonden. Systemet skall ligga utanför det vanliga mervärdesskatte - systemet.</P> <P class="p402 ft60">Bakgrunden till idéerna om införande av ett kompensationssystem i Holland</P> <P class="p361 ft9">Holland avser att införa en kompensationsordning av i huvudsak två skäl: en tilltagande extern upphandling av skattepliktiga tjänster inom framför allt områdena sophantering, gaturenhållning och parkskötsel samt pro - blem med omfattande skatteplanering i den offentliga fastighetssektorn. Skatteplaneringen i den offentliga förvaltningen utfördes för att komma åt en avdragsrätt för ingående skatt som annars låstes in i systemet. Genom den nya kompensationsordningen hoppas de holländska myndigheterna att skatteplaneringen avtar.</P> <P class="p191 ft37"><SPAN class="ft35">4.3.5</SPAN><SPAN class="ft36">Belgien</SPAN></P> <P class="p179 ft9">I Belgien fi nns inget kompensationssystem för mervärdesskatt i of fentlig sektor. Den mervärdesskatt som icke skattskyldiga or gan får betala täcks genom anslag för verksamheten. Belgien kan liknas vid en federal stat med tre olika ekonomiskt självständiga regioner; den fl amländska regio - nen, regionen för huvudstaden Bryssel samt den vallonska regionen. Beräkningen av anslag från den statliga budgeten till de tre olika själv - ständiga regionerna görs med hjälp av ett antal fördelningsnycklar , t.ex. befolkningsmängd och åldersfördelning. Enligt det belgiska fi nansdepartementet är det oerhört komplicerat att ändra i den fastlagda fördelningen av medel till de tre regionerna. Om staten skulle införa en möjlighet för icke skattepliktiga offentligrättsliga or gan att få tillbaka sin erlagda mer - värdesskatt från en särskild fond med särskilt avsatta medel för ett sådant ändamål, skulle en ändring av storleken på statsanslagen som blir en nöd - vändig följdändring bli så politiskt komplicerat att man föredrar att avstå.</P> </DIV> <DIV id="page_85"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">84 </SPAN>Mervär desskattefrågan i ett <NOBR>EU-perspektiv</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p82 ft60">Beskattning av offentligrättsliga or gan</P> <P class="p403 ft9">Belgien har i sin mervärdesskattelagstiftning ordagrant genomfört första och andra styckena i artikel 4.5 i det sjätte mervärdesskattedirektivet. Den belgiska lagen stadgar att staten, regionerna m.fl . offentligrättsliga or gan inte skall betraktas som skattskyldiga personer för den verksamhet de ut - för i sin egenskap av of fentligrättsliga or gan. Lagen stadgar vidare att dessa organ ändå kan betraktas som skattskyldiga personer om deras verk - samhet i egenskap av <NOBR>icke-skattskyldiga</NOBR> personer medför risk för konkur - renssnedvridningar. I ett särskilt kungligt dekret räknas de or gan upp som av konkurrensskäl skall betraktas som skattskyldiga personer . Dessa utgör exempelvis offentliga organ som tillhandahåller vatten, gas el och ånga, eller som tillhandahåller jordbruksprodukter och liknande, etc.</P> <P class="p111 ft25"><SPAN class="ft46">4.4</SPAN><SPAN class="ft47">Pågående diskussioner inom EU</SPAN></P> <P class="p404 ft9">Sedan det sjätte direktivets tillkomst på <NOBR>1970-talet</NOBR> har mycket hänt inom offentlig sektor i alla medlemsländer . Fler och fl er verksamheter som traditionellt sett har varit det offentligas uppgift, läggs ut på privata subjekt. Ökad privatisering av olika aktiviteter inom den of fentliga sektorn och tilltagande extern upphandling är tydliga tendenser inom hela den europeiska gemenskapen. Denna utveckling innebär att undantagen från mervärdes - skatt för den of fentliga sektorns organ som innebär en olikformig skatte - mässig behandling, blir mer påtagliga än tidigare och de konkurrenssned - vridande effekterna framträder allt tydligare.</P> <P class="p405 ft37"><SPAN class="ft35">4.4.1</SPAN><SPAN class="ft38">Ett nytt mervärdesskattesystem inom EU – förändringar för offentligrättsliga organ</SPAN></P> <P class="p404 ft32">Den Europeiska kommissionen lade i juni 1996 fram ett arbetsprogram<SPAN class="ft56">18 </SPAN>för ett nytt mervärdesskattesystem anpassat för den inre marknaden. Tanken med det nya systemet var att skapa enklare regler för att stimulera handeln över gränserna och gynna konkurrensen. Arbetsprogrammet angav bland annat att huvudprinciperna i mervärdesskattesystemet skulle ses över , bland annat defi nitionen av ”skattskyldig person” och de of fentligrättsliga subjektens status i mervärdesskattehänseende.</P> <P class="p63 ft9">Arbetsprogrammet var mycket ambitiöst och mottogs med viss skepsis från medlemsländernas sida. Istället för att gå vidare med ett arbetspro - gram som inte fi ck någon förankring hos medlemsländerna har kommis -</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft41"><SPAN class="ft40">18 </SPAN>KOM(96) 328 slutlig</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_86"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr1 td151"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td152"><SPAN class="p7 ft42">Mervär desskattefrågan i ett <NOBR>EU-perspektiv</NOBR> <SPAN class="ft17">85</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td153"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td154"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p406 ft9">sionen valt att inrikta sig på att modernisera och förbättra nuvarande sys - tem. Frågan om hur of fentligrättsliga or gan skall hanteras i mervärdes - skattehänseende är emellertid fortfarande aktuell och arbetet på detta om - råde har inletts.</P> <P class="p145 ft9">I slutet av 1997 tog kommissionen upp frågan om den skattemässiga behandlingen av offentligrättsliga or gan till diskussion med medlemslän - derna. Kommissionen föreslog i diskussioner med medlemsländerna att offentligrättsliga subjekt alltid skulle betraktas som skattskyldiga perso - ner</P> <P class="p407 ft9"><NOBR>–när</NOBR> de tillhandahåller varor och tjänster utan anknytning till myndig - hetsutövning</P> <P class="p408 ft9"><NOBR>–när</NOBR> det föreligger en direkt koppling mellan omsättning av vara eller tjänst och mottaget vederlag</P> <P class="p162 ft9"><NOBR>–när</NOBR> de utövar ekonomisk aktivitet.</P> <P class="p409 ft9">Medlemsländerna ansåg liksom kommissionen att direktivet måste ändras</P> <P class="p410 ft9">i syfte att vidga defi nitionen av skattskyldig person, men önskade i sam - band med en sådan ändring även en översyn av utformningen av undanta - gen i artikel 13 (utbildning, vård, omsor g, m.m.) eftersom dessa undantag är utformade så att undantagen gäller under förutsättning att tjänsterna till - handahålls av of fentliga organ eller andra erkända liknande or gan. Denna parallella reglering i direktivet gör undantagen svårtolkade. Istället borde undantagen omformuleras och eventuellt ändras.</P> <P class="p221 ft9">Som en uppföljning till denna inledande diskussion med medlemslän - derna lät kommissionen utföra en studie av olika metoder för beskattning av offentligrättsliga or gan. I rapporten studerades fyra olika alternativ:</P> <P class="p411 ft9"><SPAN class="ft9">1</SPAN><SPAN class="ft82">Behandla offentligrättsliga subjekt som skattskyldiga personer , beskatta </SPAN><SPAN class="ft11">all </SPAN>aktivitet med full skattesats och medge full avdragsrätt. Denna modell tillämpas på Nya Zeeland.</P> <P class="p105 ft9"><SPAN class="ft9">2</SPAN><SPAN class="ft82">Behandla offentligrättsliga subjekt som skattskyldiga personer , beskat-</SPAN></P> <P class="p412 ft9">ta tjänster som kräver förmånlig behandling (vård, utbildning, kultur , barnomsorg, etc.) med lägre skattesats eller med <NOBR>0-skattesats</NOBR> och med - ge full avdragsrätt för alla subjekt.</P> <P class="p413 ft9"><SPAN class="ft9">3</SPAN><SPAN class="ft82">Undantagsalternativet: Behandla offentligrättsliga subjekt som skatt - skyldiga personer, behåll undantaget för tjänster som kräver förmånlig</SPAN></P> <P class="p77 ft9">behandling (vård, etc.), slopa listan med skattepliktiga transaktioner ,</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr5 td74"><SPAN class="p7 ft9">lägg till på undantagssidan avgifter för obligatoriska tjänster såsom till</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td74"><SPAN class="p7 ft9">ståndsgivning, utfärdande av pass, fastighetsregistrering, rättegångs</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p414 ft9">kostnader, m.m. (vilka undantas idag på grund av att de faller utanför la - gens tillämpningsområde, ”outside the scope of the tax”) och ge of fentligrättsliga or gan rabatt, helt eller delvis, med erlagd mervärdesskatt. Denna modell tillämpas i Canada.</P> </DIV> <DIV id="page_87"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">86 </SPAN>Mervär desskattefrågan i ett <NOBR>EU-perspektiv</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p415 ft9"><SPAN class="ft9">4</SPAN><SPAN class="ft27">Rent undantag: Behandla offentligrättsliga subjekt som skattskyldiga personer, slopa listan med skattepliktiga transaktioner i Annex D i det sjätte direktivet (se punkt 4.2.1 ovan), behåll listan med undantag och lägg till sådant som tidigare låg utanför mervärdesbeskattning (på grund av att det offentligrättsliga or ganet inte ansågs vara en skattskyldig per - son) och ge ingen rabatt på ingående mervärdesskatt.</SPAN></P> <P class="p416 ft9">Samtliga alternativ innebär att of fentligrättsliga or gan alltid skall betraktas som skattskyldiga personer. Detta innebär att gränsdragningsproblemet med att urskilja ”verksamhet eller transaktioner som de utför i sin egen - skap av offentliga myndigheter <NOBR>–––”</NOBR> som innebär att de ej anses som skattskyldiga personer, och övrig verksamhet som innebär att de betraktas som skattskyldiga personer, undanröjs.</P> <P class="p417 ft9">Av alternativen ovan ansågs enligt rapporten alternativ 2 vara bäst. Offentligrättsliga or gan bör enligt detta alternativ betraktas som vilket mellanled som helst i produktions- och distributionskedjan och medges avdrag för ingående skatt som är hänförlig till den skattepliktiga aktivite - ten. En svårighet med denna lösning blir att defi niera vederlaget vid omsättning av varor och tjänster . Enligt nuvarande mervärdesskatteprinciper skall betalning inklusive bidrag kopplade till priset ingå i vederlaget. För enkelhetens skull bör med detta alternativ alla slags bidrag ingå i defi nitionen av vederlag. Detta skulle inte bli någon belastning för den som be - talar ut bidraget då även denna person skulle ha avdragsrätt för ingående skatt. Av politiska skäl, framhålls i rapporten, torde en möjlighet att till - ämpa <NOBR>0-skattesats</NOBR> eller reducerad skattesats på vissa tjänster såsom vård, omsorg, utbildning, och liknande, vara att föredra framför full beskattning med normalskattesats. Detta minskar även skattens regressiva ef fekt.</P> <P class="p418 ft9">Studien har ännu inte diskuterats med medlemsländerna. Det är oklart när kommissionen kommer att ta upp temat om beskattningsmetoder för offentligrättsliga or gan igen.</P> <P class="p46 ft9">I en nyligen publicerad artikel<SPAN class="ft39">19 </SPAN>redogör en representant från kommis - sionen tillsammans med studiens upphovsman för studiens innehåll och ger sin syn på saken. Författarna ar gumenterar för en utvidgad beskattning av offentliga organ för att motverka inlåsningsef fekter och gränsdrag - ningsproblem. I Sverige är gränsdragningsproblemen vad beträf far bedömningen av om of fentliga organs aktivitet faller inom respektive utanför lagens tillämpningsområde inte så stora eftersom all aktivitet av of - fentligrättsliga or gan i Sverige i princip är yrkesmässig (med undantag för myndighetsutövning).</P> <P class="p49 ft9">Andra problem som författarna berör rör behandling av bidrag i verk - samheten och tillämpning av reglerna för avdragsrätt.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft41"><SPAN class="ft40">19 </SPAN>VAT Monitor, Volume 10, Number 4, 1999, s. 144</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_88"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr1 td151"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td152"><SPAN class="p7 ft42">Mervär desskattefrågan i ett <NOBR>EU-perspektiv</NOBR> <SPAN class="ft17">87</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td153"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td154"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p116 ft25"><SPAN class="ft25">4.5</SPAN><SPAN class="ft34">Slutsatser utifrån situationen i Sverige</SPAN></P> <P class="p35 ft9">Den svenska förvaltningsstrukturen skiljer sig på många sätt från andra länder inom EU. I Sverige är central respektive lokal förvaltning fi nansiellt och administrativt åtskild genom den kommunala självstyrelsen. Kommuner och landsting har som ansvariga för merparten av de sam - hällsuppgifter som berör de enskilda medbor garna en i ett internationellt perspektiv mera framträdande roll inom den of fentliga sekorn än vad som är vanligt i de fl esta andra länder .</P> <P class="p221 ft9">Inom ramen för mervärdesskattesystemet (här bortses från kommun - kontosystemet) behandlas kommuner och landsting i Sverige på samma sätt som andra näringsidkare, dvs. att de registreras som skattskyldiga om de bedriver skattepliktig verksamhet. I andra <NOBR>EU-länder</NOBR> är det emellertid vanligt att offentliga organ behandlas som <NOBR>icke-skattskyldiga</NOBR> personer <NOBR>(”non-taxable</NOBR> persons”). Detta leder ofta till gränsdragningsproblem när uppdelning av verksamheten i skattepliktig verksamhet, <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet och verksamhet som faller utanför lagens tillämpningsområde (”out of scope”) måste göras. I Sverige blir dessa problem mindre efter - som alla offentligrättsliga or gans verksamhet i princip faller inom lagens tillämpningsområde, dvs. anses yrkesmässig, med undantag för myndig - hetsutövning.</P> <P class="p206 ft9">Eftersom kommuner och landsting är stora aktörer på den svenska marknaden och fattar egna beslut inom sitt område beträf fande investeringar, upphandling av tjänster , bidragsgivning m.m. är det särskilt viktigt att kommuner och landsting inte särbehandlas i mervärdesskattehänseen - de. Vid en jämförelse mellan <NOBR>EG-reglerna</NOBR> och svensk rätt beträf fande de- fi nitionen av ”skattskyldig person” fi nner utredningen att det svenska yrkesmässighetsbegreppet och skatteplikten för of fentligrättsliga or gan i allt väsentligt överensstämmer med bestämmelserna i det sjätte direktivet.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr4 td84"><SPAN class="p94 ft9">Undantagsbestämmelserna i artikel 13 öppnar för en mängd olika tolk</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td85"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p7 ft9">ningsmöjligheter . Det är omöjligt att göra en bokstavstolkning av texten</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p7 ft17">för att få fram bestämmelsernas innebörd och räckvidd. Reglerna får istäl</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p7 ft9">let tolkas utifrån ett förmodat syfte.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p145 ft9">Som framgår ovan har utredningen funnit att undantagen i artikel 13 kan inskränkas respektive utvidgas inom vissa ramar . Flera verksamheter kan göras skattepliktiga om villkoren för undantagen som gäller idag görs snävare med tillämpning av artikel 13 A. 2. En nackdel är att skatteplikten inte kan bli generell på dessa områden med tillämpning av dagens regler i det sjätte direktivet.</P> <P class="p312 ft9">De problem som undantagen från mervärdesskatten orsakar i form av inlåsningsef fekter och högre kostnadsnivå som i sin tur leder till konkur - rensnedvridningar och ineffektivt resursutnyttjande, talar för att en framti - da modernisering och utveckling av direktivet bör gå mot en breddning av</P> </DIV> <DIV id="page_89"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr11 td155"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">88 </SPAN>Mervär desskattefrågan i ett <NOBR>EU-perspektiv</NOBR></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td156"><SPAN class="p16 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr12 td47"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr8 td48"><SPAN class="p43 ft9">skattebasen genom slopandet av samtliga eller en del av undantagen i ar-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td157"><SPAN class="p43 ft9">tikel 13. För att sänka kostnaderna på vissa tjänster av sociala skäl kan</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td155"><SPAN class="p43 ft17">istället en lägre skattesats väljas. Om man inte av t.ex. statsfi</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td156"><SPAN class="p79 ft9">nansiella eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td157"><SPAN class="p43 ft17">andra skäl önskar införa en reducerad skattesats bör man inom EU i vart</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td157"><SPAN class="p43 ft9">fall diskutera hur texten skall ändras för att tydliggöra och avgränsa un</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td157"><SPAN class="p43 ft17">dantagens omfattning. Jag anser att Sverige bör gå bräschen för en sådan</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td80"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td155"><SPAN class="p43 ft9">diskussion.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td157"><SPAN class="p119 ft9">Slutligen bör tilläggas att det på <NOBR>EG-rättens</NOBR> område saknas harmonise</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p419 ft9">rade regler om kompensationssystem för mervärdesskatt för den of fentliga sektorn. De olika kompensationssystem som tillämpas i ett fl ertal EG-</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p7 ft9">länder är samtliga system som juridiskt sett faller utanför det gemensam</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p7 ft17">ma systemet för mervärdesskatt. Därför strider inte heller sådana system</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p7 ft17">mot <NOBR>EG-rätten</NOBR> så länge de inte liknar ett system med generell avdragsrätt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p7 ft17">för all undantagen verksamhet och därmed ett kringgående av det sjätte di</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p7 ft9">rektivets regler.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p420 ft9">Som framgår av redogörelsen i detta kapitel upplever fl era <NOBR>EU-länder</NOBR> att de får problem med reglerna om of fentliga myndigheter som ickeskattskyldiga personer i artikel 4.5 och reglerna i artikel 13 om skatteun-</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft17">dantagen, när of fentligt bedriven verksamhet läggs ut på entreprenad (s.k.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td81"><SPAN class="p7 ft17"><NOBR>”out-sourcing”</NOBR> på engelska). Framväxten av olika kompensationssystem i</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td82"><SPAN class="p7 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">olika länder inom EU utgör ett bevis på detta.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p141 ft9">Kommissionen har uttalat att dessa problem måste lösas.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">Kommissionens förslag kommer att läggas fram inom ramen för det ge</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">mensamma mervärdesskattesystemet med stöd av grundfördraget som</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">stadgar att rådet enhälligt på förslag av kommissionen skall anta bestäm</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p181 ft9">melser om harmonisering av lagstiftningen om omsättningsskatter .<SPAN class="ft39">20 </SPAN>Med denna formulering avses det gemensamma mervärdesskattesystemet i form av det sjätte direktivet m.fl . direktiv.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft41"><SPAN class="ft40">20 </SPAN>Artikel 93 i Romfördraget</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_90"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p16 ft9">89</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td21"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td67"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p204 ft10"><SPAN class="ft10">5</SPAN><SPAN class="ft33">Kommunerna i förändring</SPAN></P> <P class="p421 ft25">5.1 Inledning</P> <P class="p422 ft9">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har den kommunala verksamheten förändrats. Inte minst gäller det för de verksamheter som tidigare traditionellt drivits enbart i kommunal regi. Alternativa driftsformer och konkurrensutsättning av verksamheter har inneburit att det privata inslaget har ökat inom exempel -</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr6 td158"><SPAN class="p7 ft9">vis vård och utbildning. Begreppet ”outsourcing” är i dag något som dis</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td159"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td105"><SPAN class="p7 ft30">kuteras i hela Europa. Stödverksamheter (t.ex. städning, fastighetsskötsel,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td158"><SPAN class="p7 ft17">posthantering etc.) har lämnats ut till en eller fl era underentreprenörer .</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td159"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p77 ft9">Dagens kommunkontosystem har till stor del sin grund i den generella</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft9">avdragsrätt som infördes 1991. De förändringar som genomförts av kom</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft9">munsektorns kompensationssystem efter 1991 har i stort sett utgått från</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft9">samma perspektiv på kommunsektorns verksamhet som användes inför</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td111"><SPAN class="p7 ft9">införandet 1991. Frågan är då om utvecklingen under <NOBR>1990-talet</NOBR> har inne</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft9">burit att förutsättningarna för kommunkontosystemet förändrats? Det är</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft9">svårt att få ett helt entydigt svar på den frågan. Inom skattepliktig arbets</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p131 ft9">intensiv verksamhet hade alternativa driftsformer troligen inte valts i så - dan hastighet om de upphandlade tjänsterna belastat den kommunala eko - nomin med 25 % mervärdesskatt. Vad gäller den <NOBR>icke-skattepliktiga</NOBR> verk - samheten kan möjligen hävdas att utvecklingen visar att systemet funge - rar. Det är emellertid svårt att avgöra i vilken grad kommunkontosystemet påverkat kommunernas beteende. I många kommuner och landsting har privatiseringarna gjorts utifrån ideologiska utgångspunkter . Vi vet inte hur utvecklingen sett ut utan kommunkontosystem eller med ett annat kompensationssystem.</P> <P class="p57 ft9">Syftet med kommunkontosystemet är att likställa förutsättningarna för valet mellan att bedriva den kommunala verksamheten i egen regi och upphandla motsvarande verksamhet av fristående tjänsteproducenter .</P> <P class="p239 ft9">Kommunkontosystemet ger den kommunala verksamheten en möjlig - het att på ett skattemässigt konkurrensneutralt sätt välja mellan entrepre - nad och egen regi. Denna möjlighet ges inte andra associationsformer med <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet i de fall dessa vill upphandla en underentreprenör .</P> <P class="p207 ft9">Ett annat problem uppstår utifrån konkurrenssynpunkt när ett verksam - hetsområde avregleras. Eftersom privata aktörer inte omfattas av kom - munkontosystemet konkurrerar de inte på lika villkor med den kommuna - la alternativt den landstingskommunala verksamheten som får ersättning för sin ingående mervärdesskatt. När allmänheten ges möjlighet att välja</P> </DIV> <DIV id="page_91"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3133/GNB313391x1.jpg" style="width:346px;height:225px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr11 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">90 </SPAN>Kommunerna i förändring</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p389 ft9">mellan kommunal tjänsteproduktion och en alternativ producent av sam - ma tjänst måste likformiga förutsättningar gälla. Ett exempel är avregle - ringen av tandvårdsmarknaden (se kapitel 6).</P> <P class="p330 ft25"><SPAN class="ft46">5.2</SPAN><SPAN class="ft47">Bakgrund</SPAN></P> <P class="p423 ft32">Två händelser har haft stor betydelse för de förändrade styr - och verksamhetsformer inom den kommunala sektorn som vi ser i dag. Enligt Fölster <SPAN class="ft56">1 </SPAN>var det socialdemokratiska partiets <NOBR>90-talsprogram</NOBR> ett trendbrott inom socialdemokratin. I programmet fördes förslaget fram om konkurrens inom den offentliga sektorn. Under åren <NOBR>1990–91</NOBR> togs en del viktiga steg mot dagens situation. Personalkooperativ tilläts inom barnomsor gen, skolvä - sendet decentraliserades till kommunerna och ansökan om medlemsskap i EG lämnades in. Efter valet 1991 initierade den nya bor gerliga regeringen en omprövning på ytterligare många områden. En förändring var att un - derlätta för privat barnomsor g, utbildning och andra kommunala tjänster .</P> <P class="p424 ft25"><SPAN class="ft46">5.3</SPAN><SPAN class="ft47">Förändrade styr- och verksamhetsformer</SPAN></P> <P class="p88 ft9">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har styr- och verksamhetsformerna förändrats i kommu - nerna. Målet har varit ökad ef fektivitet, men det har även funnits ideolo - giska orsaker bakom privatiseringarna.<SPAN class="ft39">2</SPAN></P> <P class="p425 ft41"><SPAN class="ft44">1</SPAN><SPAN class="ft45">Fölster , Stefan (m.fl .), Sveriges systemskifte i fara, 1993.</SPAN></P> <P class="p128 ft41"><SPAN class="ft44">2</SPAN><SPAN class="ft45">För en genomgång av alternativa driftsformer se avsnitt 6.2</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_92"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr1 td160"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td161"><SPAN class="p7 ft42">Kommunerna i förändring <SPAN class="ft17">91</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td162"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td163"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p426 ft9">De förändrade styr - och verksamhetsformerna har tagit sig olika uttryck:</P> <P class="p427 ft9"><SPAN class="ft9">•</SPAN><SPAN class="ft26">decentraliserade ekonomiska beslut och incitament i form av resultatenheter, internprissättning, modeller för fördelning av gemensamma kost - nader etc.</SPAN></P> <P class="p105 ft9"><SPAN class="ft9">•</SPAN><SPAN class="ft26">mål- och resultatstyrningsmodeller</SPAN></P> <P class="p428 ft9"><SPAN class="ft9">•</SPAN><SPAN class="ft26">alternativa driftsformer t.ex. privatiseringar, bolagiseringar, föräldra - kooperativ, driftsentreprenader etc.</SPAN></P> <P class="p429 ft9"><SPAN class="ft9">•</SPAN><SPAN class="ft26">en förändrad kommunal or ganisation i kommundelsnämnder och andra former för en decentraliserad or ganisation</SPAN></P> <P class="p106 ft9">Vad har då de förändrade styr - och verksamhetsformerna inneburit när det gäller valet mellan att bedriva verksamheten i egen regi eller bedriva verk - samheten i alternativa driftsformer? Några exempel:</P> <P class="p430 ft9"><SPAN class="ft9">•</SPAN><SPAN class="ft26">Kommuner har infört ett checksystem som ställer krav på konkurrens - neutralitet.</SPAN></P> <P class="p105 ft9"><SPAN class="ft9">•</SPAN><SPAN class="ft26">En decentraliserad organisation medför att beslutsfattaren skall kunna</SPAN></P> <P class="p431 ft9">jämföra priser på rätt sätt. För detta krävs bl.a. att denne är insatt i hur kommunkontosystemet fungerar.</P> <P class="p432 ft9">• Internprissättningen måste vara utformad på ett sådant sätt att korssub - ventionering, suboptimering och konkurrenssnedvridning undviks.</P> <P class="p354 ft9">Ofta har förändringen i styr - och verksamhetsformerna gått ut på att hitta marknadslika förhållanden där det inte existerar någon egentlig marknad, t.ex. vid internprissättning. Målet har varit att skapa beteenden som gyn - nar kostnadsmedvetenhet och effektiva lösningar . Denna fråga ligger dock utanför utredningens uppdrag och behandlas inte vidare i detta betänkan - de.</P> <P class="p199 ft25"><SPAN class="ft25">5.4</SPAN><SPAN class="ft34">Utvecklingen i riket </SPAN><NOBR>1991–1997</NOBR></P> <P class="p35 ft9">För att analysera utvecklingen under <NOBR>1990-talet</NOBR> har jag valt att analysera antalet sysselsatta inom respektive verksamhet och sektor. Statistiska centralbyrån (SCB) har på utredningens uppdrag tagit fram sif fror för åren 1991 och 1997 (det senast tillgängliga året). Statistiken grundar sig på kontrolluppgifterna<SPAN class="ft39">3 </SPAN>och är en totalundersökning. Statistiken kan således brytas ned till kommunnivå utan stora felmar ginaler, vilket ofta är fallet med urvalsundersökningar .</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft41"><SPAN class="ft40">3 </SPAN>... som ligger till grund för inkomstskatten.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_93"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3133/GNB313393x1.jpg" style="width:430px;height:433px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR height=0> <TD width=437px></TD> <TD width=32px></TD> <TD width=57px></TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">92 </SPAN>Kommunerna i förändring</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td17"><SPAN class="p16 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td164"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td34"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td165"><SPAN class="p119 ft9">Ett påpekande bör dock göras. Sammanställningen bygger på att alla</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td165"><SPAN class="p43 ft9">som är anställda på samma arbetsplats (exempelvis Danderyds sjukhus)</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td39"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td165"><SPAN class="p43 ft9">får samma kod. Det betyder att alla anställda på Danderyds sjukhus be</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td165"><SPAN class="p43 ft9">traktas som sysselsatta inom sluten sjukvård. När sjukhuset lägger ut</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td39"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td165"><SPAN class="p43 ft9">”kringverksamheten” (städning, diskning, tvättning etc.) på en underen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td39"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td165"><SPAN class="p43 ft9">treprenör kommer de anställda däremot att kodas som anställda i städ</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td48"><SPAN class="p43 ft9">branschen etc, trots att det kan vara samma personer som gör samma sa -</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td48"><SPAN class="p43 ft9">ker. Det faktum att alla på en arbetsplats (med samma arbetsgivare) ges</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td48"><SPAN class="p43 ft9">samma kod innebär att personer som inte alls är verksamma med arbets -</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td165"><SPAN class="p43 ft17">platsens huvudssakliga uppgifter ändå kommer att kodas som om så vore</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td39"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td165"><SPAN class="p43 ft17">fallet. Det betyder att denna statistik inte kan jämföras med exempelvis yr</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td39"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p61 ft9">kesstatistik.</P> <P class="p433 ft9">Tabellerna 5.1 och 5.2 visar sysselsatta i 11 verksamheter som traditionellt kan betraktas som kommunala/landstingskommunala verksamheter för åren 1991 och 1997. Privata alternativ motsvarar här aktiebolag, han - delsbolag, enskilda fi rmor, kommunala och statliga bolag, samt ekonomiska och ideella föreningar .</P> </DIV> <DIV id="page_94"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3133/GNB313394x1.jpg" style="width:417px;height:432px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr1 td160"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td161"><SPAN class="p7 ft42">Kommunerna i förändring <SPAN class="ft17">93</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td162"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td163"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p434 ft9">Tabellerna visar att privata alternativ ökat sina andelar inom samtliga verksamheter. Inom vissa verksamheter har dock sysselsättningökningar vad gäller privata alternativ sysselsättningsökningar varit ytterst måttfulla.</P> <P class="p435 ft9">Detta gäller t.ex. grundskoleutbildning och den studieförberedande gym - nasieskolan. Även privata sektorns andelar inom sluten sjukvård (sjukhus) och annan barnomsorg ( dagmammor, fritidshem och parklek) kan anses vara blygsamma, även om dessa två verksamheter tillsammans sysselsat - te drygt 10 000 personer från privata sektorn år 1997. I vissa fall motsva - ras inte privata alternativs andelsökningar av ett ökat antal sysselsatta. Privata alternativs andelsökning beror då på att of fentliga sektorn dragit ner antalet anställda. Det gäller främst sysselsatta inom tandvård och lä - karmottagningar/vårdcentraler .</P> <P class="p370 ft9">Ovan beskrivna verksamheter är <NOBR>icke-skattepliktiga.</NOBR> Om den bedrivs av kommuner eller landsting kan dessa få ersättning för den ingående mer - värdesskatten via kommunkontosystemet. Om kommunen eller landsting - et använder sig av en privat utförare eller lämnar bidrag till en privat utfö - rare kan kommunen/landstinget ansöka om den så kallade <NOBR>6-procentser</NOBR> - sättningen.</P> </DIV> <DIV id="page_95"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3133/GNB313395x1.jpg" style="width:357px;height:305px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">94 </SPAN>Kommunerna i förändring</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p436 ft9">År 1991, när <NOBR>6-procentsbidraget</NOBR> infördes, var förekomsten av privata entreprenörer inom dessa <NOBR>icke-skattepliktiga</NOBR> verksamheter relativt blyg - samt. Mellan 1991 och 1997 har dock sysselsättningsandelen inom priva - ta alternativ ökat avsevärt inom vissa verksamheter; mer blygsamt inom andra.</P> <P class="p437 ft25"><SPAN class="ft46">5.5</SPAN><SPAN class="ft47">Lokal spridning</SPAN></P> <P class="p88 ft9">Det fi nns en stor spridning inom kommunsektorn när det gäller konkur - rensutsättning och alternativa driftsformer . En anledning är att vissa kom - muner genomfört konkurrensutsättning av ideologiska orsaker .</P> <P class="p123 ft9">Tabell 5.4 visar andelen sysselsatta inom privata alternativ och förän - dringar av dessa för de 1 1 verksamheter som beskrevs i föregående av - snitt. Tabellen visar de tio kommuner som har haft den största ökningen av privat sektor mellan åren 1991 och 1997.</P> <P class="p123 ft9">Tabell 5.5 visar kommunerna i fem grupper för att se hur spridningen mellan kommunerna fördelar sig. Tabellen visar att för den största gruppen kommuner har andelen sysselsatta i privat sektor varit konstant. Den näst största gruppen har haft en ökning av den privata alternativ på mellan 2 och 9 procentenheter. Endast ett fåtal kommuner har upplevt en större ök - ning (över 10 procentenheter) eller en minskning av privata alternativs an - del.</P> <P class="p438 ft17">Även standardavvikelsen visar att utvecklingen varit asymmetrisk, dvs. att andelen sysselsatta privata alternativ ökat mycket i ett fåtal kommuner</P> </DIV> <DIV id="page_96"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3133/GNB313396x1.jpg" style="width:409px;height:774px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr1 td160"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td161"><SPAN class="p7 ft42">Kommunerna i förändring <SPAN class="ft17">95</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td162"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td163"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p439 ft9">och inget alls i många. Tabell 5.6 visar privata alternativs andel på riksni - vå samt standardavvikelsen mellan kommunerna. Tabellen visar att samtidigt som den privata alternativs andel inom de berörda verksamheterna har ökat har spridningen mellan kommunerna ökat.</P> <P class="p199 ft25"><SPAN class="ft25">5.6</SPAN><SPAN class="ft34">Sammanfattning och slutsatser</SPAN></P> <P class="p35 ft9">Utvecklingen under <NOBR>1990-talet</NOBR> har inneburit stora förändringar vad gäller de kommunala verksamhetsformerna. Andelen sysselsatta i privata alternativ inom kommunal och lands,tingskommunal verksamhet varierar dock</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft9">kraftigt.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p94 ft17">Frågan är om verkligheten förändrats så att förutsättningarna för syste</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft17">met rubbats. Systemet är i första hand anpassat för kommunal verksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p7 ft17">i egen regi och fungerar sämre för verksamheter som drivs i någon annan</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p148 ft9">associationsform. Kommunkontosystemet ger den kommunala verksamheten en möjlighet att på ett konkurrensneutralt sätt välja mellan entrepre -</P> </DIV> <DIV id="page_97"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">96 </SPAN>Kommunerna i förändring</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p440 ft17">nören och egenregin, vilket också är syftet med systemet. Denna möjlighet ges inte andra associationsformer med <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet.</P> <P class="p49 ft9">När den huvudsakliga delen av den <NOBR>icke-skattepliktiga</NOBR> verksamheten in - om sjukvård, utbildning och social omsor g låg inom kommunsektorn kla - rade kompensationssystemet av att undanröja ef fektivitets- och konkurrensproblemen <SPAN class="ft11">inom </SPAN>detta verksamhetsområde. En allt större del av denna verksamhet produceras nu emellertid av alternativa utförare.</P> </DIV> <DIV id="page_98"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p16 ft9">97</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td21"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td67"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p441 ft10"><SPAN class="ft10">6</SPAN><SPAN class="ft33">Privata entreprenörer inom ickeskattepliktig verksamhet</SPAN></P> <P class="p101 ft25"><SPAN class="ft25">6.1</SPAN><SPAN class="ft34">Inledning</SPAN></P> <P class="p35 ft9">Som tidigare nämnts är frågan om konkurrensneutralitet den huvudsakliga anledningen till nuvarande kommunkontosystem. Frågan är då hur de pri - vata entreprenörer som utför verksamhet åt kommunen upplever konkur - rensen med den kommunala egenregin. De fallstudier som beskrivs i detta kapitel har främst inriktats mot de verksamheter som är undantagna från skatteplikt. Perspektivet i detta kapitel är i huvudsak den private entrepre - nörens och den fristående bidragsfi nansierade verksamheten och de konkurrenssnedvridningsproblem kommunkontosystemet kan skapa för den - ne.</P> <P class="p209 ft25"><SPAN class="ft25">6.2</SPAN><SPAN class="ft34">Alternativa driftsformer</SPAN></P> <P class="p179 ft9">Det fi nns en mängd olika driftformer som kallas alternativa. De är alterna - tiva i den meningen att de inte motsvarar den traditionella formen av egenregi. Enligt Svenska kommunförbundet <SPAN class="ft39">1 </SPAN>föreligger alternativa driftsformer ”när en verksamhet som har drivits eller kan drivas i förvaltningsform drivs av någon annan än kommunen, i regel en privaträttslig or ganisation och helt eller delvis fi nansieras av kommunen.”</P> <P class="p221 ft9">När kommunen driver en <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet (t.ex. utbild - ning, vård och omsor g) kan kommunen få kompensation för ingående mervärdesskatt i kommunkontosystemet. Or ganisationer som inte omfattas av kommunkontosystemet har inte denna möjlighet. Tanken är att de organisationer som säljer verksamhet till kommunen skall få täckning för sina mervärdesskattekostnader genom ett högre pris till kommunen. Det pris kommunen får betala innehåller således även dold mervärdesskatt. För att åstadkomma konkurrensneutralitet får kommunen en ersättning på</P> <P class="p442 ft9">6 % av entreprenadkostnaden från kommunkontosystemet. <SPAN class="ft39">2</SPAN></P> <P class="p443 ft9">Nedan följer en genomgång av alternativa driftsformer med avseende på möjligheterna till ersättning från kommunkontosystemet.</P> <P class="p444 ft41"><SPAN class="ft40">1 </SPAN>Svenska kommunförbundet 1999, <SPAN class="ft83">Konkurrens för for tsatt välfär d</SPAN>, s. 13</P> <P class="p445 ft41"><SPAN class="ft40">2 </SPAN>För en bakgrund till <NOBR>6-procentsersättningen,</NOBR> samt hur det beräknats, se kapitel 2.</P> </DIV> <DIV id="page_99"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">98 </SPAN>Privata entreprenör er inom <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p82 ft60">• Kommunala för etag</P> <P class="p348 ft9">Som exempel kan nämnas kommunala bostadsföretag och ener giföretag. Företaget ägs av kommunen ofta i form av aktiebolag och är då ett privat - rättsligt objekt som lyder under aktiebolagslagen. Kommunala företag omfattas inte av kommunkontosystemet.</P> <P class="p309 ft60">• Kommunala driftentreprenader</P> <P class="p194 ft9">Privata eller kommunala företag driver verksamheten på uppdrag av kom - munen. Upphandlingen skall göras enligt lagen om of fentlig upphandling (LOU). Kommunen utger ersättning för utförda prestationer enligt ett av - tal med entreprenören. Entreprenören omfattas inte av kommunkontosys - temet. Kommunen kan dock få ersättning för dold mervärdesskatt via den s.k. <NOBR>6-procentsersättningen.</NOBR></P> <P class="p193 ft60">• Bidragsfi nansierad enskild verksamhet</P> <P class="p348 ft9">Föräldrakooperativ inom barnomsor gen och friskolor drivs ofta genom att kommunen ger ett bidrag för drift. Bidraget utgör inte en ersättning för ut - förda prestationer , men innehåller ofta ett villkor . Exempel kan vara att man bedriver en av Skolverket godkänd verksamhet eller att man kommer överens med kommunen att bedriva barnomsor g. Det fi nns inget tidsbegränsat uppdrag från kommunen. Föreningen/företaget är själv huvudman för verksamheten. Entreprenören omfattas inte av kommunkontosystemet. Kommunen kan dock få ersättning för dold mervärdesskatt via den s.k. 6- procentsersättningen.</P> <P class="p446 ft60">• Kundvalssystem med check</P> <P class="p348 ft9">Kommunen bjuder in privata utförare att på lika villkor konkurrera med kommunens egenregiverksamhet. Kommunen prövar och ger auktorisa - tion till privata entreprenörer , som sedan har möjlighet att ta emot och lö - sa in checkarna hos kommunen. Entreprenören omfattas inte av kommun - kontosystemet. Kommunen kan dock få ersättning för dold mervärdesskatt via den s.k. <NOBR>6-procentsersättningen.</NOBR></P> <P class="p193 ft60">• Platser på enskild institution</P> <P class="p194 ft9">Platserna köps styckevis eller avropas från ett ramavtal som slutits med le - verantören. Konstruktionen är vanligast inom missbrukarvården och för akuta situationer som är svåra att förutse, bl.a. när det gäller korttidsplatser inom vården. Entreprenören omfattas inte av kommunkontosystemet. Kommunen kan dock få ersättning för dold mervärdesskatt via den s.k. 6- procentsersättningen.</P> </DIV> <DIV id="page_100"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3133/GNB3133100x1.jpg" style="width:548px;height:750px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p8 ft11"><SPAN class="ft9">SOU 1999:133 </SPAN>Privata entreprenör er inom <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet <SPAN class="ft9">99</SPAN></P> <P class="p447 ft25">6.3 Anmälningar till Konkurrensverket</P> <P class="p448 ft9">Konkurrensverket fi ck år 1998 regeringens uppdrag att med utgångspunkt från klagomål om konkurrenssnedvridande skatteregler inventera och be - skriva olika skattereglers inverkan på konkurrenssituationen. Utredningen om kommunkontosystemet har varit i kontakt med Konkurrensverket och tagit del av en del av det underlag som Konkurrensverket använt vid sin beredning av regeringsuppdraget<SPAN class="ft39">3</SPAN>.</P> <P class="p388 ft9">Konkurrensverkets inventering av klagomål rörande konkurrenssned - vridande skatteregler har skett genom sökningar i Konkurrensverkets dia -</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft9">riesystem och i databasen för inkomna telefontips. Sökningen omfattar</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft9">samtliga diarieförda klagomålsärenden under perioden 1992 till och med</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td111"><SPAN class="p7 ft9">maj månad 1999. De ärenden som framkommit ger en bild av vilka olika</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft17">företeelser som är föremål för klagomål i avseende på konkurrenssnedvri</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft17">dande skatteregler. Tabell 6.1 är en sammanställning av de klagomål som</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td111"><SPAN class="p7 ft9">hanterats.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p387 ft9">När det gäller konkurrenssnedvridande skatteregler utgör klagomål på mervärdesskatten den klart övervägande delen av klagomålen. Av klagomålen på mervärdesskatt avser den största enskilda gruppen klagomål på mervärdesskatteregler inom sjukvård, tandvård och undervisning hänför - liga till undantagen från skatteplikt <SPAN class="ft39">4</SPAN>.</P> <P class="p449 ft9">Övriga klagomål som gäller mervärdesskatteregler får anses utgöra en</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p261 ft41"><SPAN class="ft44">3</SPAN><SPAN class="ft45">Konkurrensverket 1999:5, Konkurrenssnedvridande skatteregler – En inventering av klagomål.</SPAN></P> <P class="p261 ft41"><SPAN class="ft44">4</SPAN><SPAN class="ft45">Mervärdesskattelagen 3 kap. 4 – 7 §§</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_101"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">100 </SPAN>Privata entreprenör er inom <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p139 ft9">provkarta på olika verkliga eller upplevda snedvridningsef fekter av de undantag från skatteplikt, som stadgas i lagen om mervärdesskatt. Sålunda fi nns klagomål på olikheter i förutsättningarna då ideella föreningar av oli - ka slag konkurrerar med näringsverksamhet, t.ex. privat vandrarhems - verksamhet som konkurrerar med liknande verksamhet bedriven av Svenska Turistföreningen, uthyrning av barnbilstolar i konkurrens med försäkringsbolag, som enligt mervärdesskattelagen är undantaget från skatteplikt, försäljning av konfektion i konkurrens med Svenska Scout - förbundet etc.</P> <P class="p450 ft37"><SPAN class="ft35">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft38">Konkurrensverkets slutsatser</SPAN></P> <P class="p59 ft9">Bland de problem som framkommit i Konkurrensverkets rapport är kom - munkontosystemet det största problemet när det gäller konkurrenssned - vridande skatteregler. Särskilt för tandvårdsmarknaden är det angeläget att regelverket skyndsamt ändras så att tandläkare får en likformig skatte - mässig behandling oavsett i vems regi verksamheten bedrivs, enligt Konkurrensverket. Beträf fande övriga <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet utgör kommunkontosystemet ett av fl era legala hinder mot en effektiv konkurrens i konsumentledet.</P> <P class="p234 ft9">Enligt Konkurrensverket är det bästa sättet att undanröja konkurrenss - nedvridande effekter vad gäller skattelagstiftningen att utvidga skatteplik - ten till exempelvis vård- och undervisningsområdena. <NOBR>EG-direktivet</NOBR> omöjliggör dock en sådan reform. En utvidgad skatteplikt bör föras fram inom ramen för det europeiska samarbetet.</P> <P class="p437 ft25"><SPAN class="ft46">6.4</SPAN><SPAN class="ft47">Utredningens observationer</SPAN></P> <P class="p59 ft9">Hur upplever de privata entreprenörerna konkurrensen med kommuner och landsting? För att ta reda på det bjöd utredningen in ett antal repre - sentanter för de privata entreprenörerna till en hearing. Denna ägde rum den 21 maj 1999. Följande inbjudna representanter var närvarande:</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr4 td166"><SPAN class="p7 ft9">Krister Sandström</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td167"><SPAN class="p7 ft9">Privattandläkarna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td166"><SPAN class="p7 ft9">Lennart Nordgren</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td167"><SPAN class="p7 ft9">Privattandläkarna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td166"><SPAN class="p7 ft9">Staffan Renström</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td167"><SPAN class="p7 ft9">Byggentreprenörerna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td166"><SPAN class="p7 ft9">Jan Edling</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td167"><SPAN class="p7 ft9">Privatvårdens arbetsgivareförbund</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td166"><SPAN class="p7 ft9">Sigvard Eriksson</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td167"><SPAN class="p7 ft9">Medilab Kliniska Laboratorier AB</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td166"><SPAN class="p7 ft9">Hans Peter Larsson</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td167"><SPAN class="p7 ft9">Företagarnas riksor ganisation</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td166"><SPAN class="p7 ft9">Ulla Werkell</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td167"><SPAN class="p7 ft9">Sveriges fastighetsägareförbund</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td166"><SPAN class="p7 ft9">Johanna Tunhammar</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td167"><SPAN class="p7 ft9">Friskolornas riksförbund</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td166"><SPAN class="p7 ft9">Lennart Palm</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td167"><SPAN class="p7 ft9">SAF</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_102"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td168"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td169"><SPAN class="p7 ft42">Privata entreprenör er inom <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet <SPAN class="ft17">101</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td170"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td171"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td168"><SPAN class="p158 ft9">Lars Hjalmarson</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td169"><SPAN class="p451 ft9">Praktikertjänst</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td168"><SPAN class="p158 ft9">Gunilla Holte</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td169"><SPAN class="p451 ft9">Partena Care AB</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p452 ft9">Enligt vad utredningen observerat, bl.a. genom hearingen den 21 maj, fi nns det ett antal problemområden av skiftande karaktär där kommuner och privata entreprenörer inte bedriver sin verksamhet på lika villkor .</P> <P class="p453 ft60"><SPAN class="ft60">•</SPAN><SPAN class="ft84">Uthyrning av lokaler till privat entreprenör som bedriver ickeskattepliktig verksamhet.</SPAN></P> <P class="p454 ft9">Om kommunen hyr ut lokaler (som kommunen byggt) har kommunen dragit av ingående mervärdesskatt på byggkostnaderna i kommunkon - tosystemet. Om däremot en privat byggherre bygger lokaler och hyr ut till <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet blir denna tvungen att ta ut en högre hyra, eftersom den private byggherren inte kan dra av ingående mer - värdesskatt. Detsamma gäller då en entreprenör bygger en lokal för att bedriva <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet där .<SPAN class="ft39">5</SPAN></P> <P class="p455 ft60"><SPAN class="ft60">•</SPAN><SPAN class="ft84">Bidragsfi nansierad verksamhet inom </SPAN><NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet.</P> <P class="p456 ft9">Den bidragsberättigade verksamheten har högre kostnader för att driva verksamheten än egenregin, eftersom den privata entreprenören inte har någon möjlighet att dra av den ingående mervärdesskatten. Om bi - draget till den privata entreprenören beräknas efter egenregins kost - nadsbild borde kompensation för mervärdesskatt betalas ut till den privata entreprenören. Vid hearingen angavs att vissa kommuner betalar ut ett mindre belopp än vad som motsvarar <NOBR>6-procentsersättningen.</NOBR></P> <P class="p457 ft60"><SPAN class="ft60">•</SPAN><SPAN class="ft84">Privattandläkarnas konkur rens med Folktandvår den om de vuxna kunderna.</SPAN></P> <P class="p454 ft9">Den 1 januari 1999 avreglerades vuxentandvården och en ny prissätt - ning trädde i kraft. Detta har lett till att privattandläkarna nu konkurre - rar med Folktandvården på en öppen marknad. Eftersom Folktandvården får ersättning för den ingående mervärdesskatten ge - nom kommunkontosystemet, vilket privattandläkarna inte får , uppstår en konkurrensnackdel för privattandläkarna.</P> <P class="p458 ft41"><SPAN class="ft40">5 </SPAN>Frågan om mervärdesskatt på fastigheter behandlas i betänkandet Mervärdesskatt – Frivillig skatt - skyldighet (SOU 1999:47)</P> </DIV> <DIV id="page_103"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">102 </SPAN>Privata entreprenör er inom <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p228 ft60"><SPAN class="ft60">•</SPAN><SPAN class="ft84">Inlåsningseffekter för de privata entr eprenör erna.</SPAN></P> <P class="p459 ft9">En underentreprenör debiterar mervärdesskatt, men den privata entre - prenören, som bedriver en <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet, kan inte dra av denna. Det betyder att mervärdesskatten blir en kostnad i verksam - heten. I valet mellan att lägga ut arbetsuppgifter på underentreprenörer eller att göra det själv , missgynnas underentreprenören. Det innebär att skalfördelar fi nns eftersom stora företag kan anställa många olika yr - kesgrupper och exempelvis ha en egen intern fastighetsjour, städverk - samhet eller catering.</P> <P class="p460 ft60"><SPAN class="ft60">•</SPAN><SPAN class="ft84">Jämför else av anbud.</SPAN></P> <P class="p461 ft85">När ett anbud från egenregin skall jämföras med ett anbud från en pri - vat entreprenör måste hänsyn tas till mervärdesskatten. Vid större upp - handlingar är detta troligen inget problem. Problemet inträf far t.ex. vid direktupphandlingar som kräver snabba beslut och där beslutsfattaren inte är väl insatt i kommunkontosystemet. Som exempel kan nämnas akutplatser eller korttidsplatser för äldre (se vidare avsnitt 6.4.4).</P> <P class="p462 ft37">6.4.1 Byggnadsinvestering</P> <P class="p59 ft9">När det gäller byggnadsinvesteringar har privat respektive kom - munal/landstingskommunal verksamhet olika förutsättningar . Tabell 6.2</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">visar på ett överskådligt sätt hur skillnaderna ser ut. En kommunal/lands</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">tingskommunal byggherre kan få ersättning för all ingående mervärdes</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft17">skatt från kommunkontosystemet. Detta påverkar byggnadskostnaden och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p167 ft9">förutsatt fri konkurrens och fri hyressättning kan den kommunala/lands - tingskommunala hyresvärden ha en lägre hyra än den privata.</P> <P class="p123 ft9">Den private byggherren som hyr ut till en <NOBR>kommunal/landstings-kom-</NOBR> munal verksamhet kan ansöka om frivillig skattskyldighet, förutsatt att fastigheten inte används som stadigvarande bostad. Byggherren drar då av all ingående mervärdesskatt i det ordinarie mervärdesskattesystemet. Han måste dock även debitera utgående mervärdesskatt. Denna kostnad för mervärdesskatten får kommunen/landstinget ersättning för genom kom - munkontosystemet.</P> <P class="p234 ft9">Tabellen visar hur förutsättningarna skiljer sig åt mellan olika verksam - heter. Om byggherren är kommunen/landstinget får man ersättning för all ingående mervärdesskatt under byggnationen från kommunkontosyste - met. Ersättningen betalas på byggnadsinvesteringen. Detta kan betraktas som en direkt ersättning. Mervärdesskatten kommer inte att bli dold i pri - set.</P> </DIV> <DIV id="page_104"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3133/GNB3133104x1.jpg" style="width:391px;height:272px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr1 td168"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td169"><SPAN class="p7 ft42">Privata entreprenör er inom <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet <SPAN class="ft17">103</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td170"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td171"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr15 td64"><SPAN class="p94 ft17">Om hyresgästen är en privat entreprenör kan den private fastighetsäga</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td65"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p7 ft9">ren inte ansöka om frivillig skattskyldighet. Mervärdesskatten på byggin</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p7 ft17">vesteringen måste då tas ut av hyresgästen via hyran. Den private fastig</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p211 ft9">hetsägaren missgynnas då i förhållande till kommuner och landsting.</P> <P class="p463 ft9">För privat <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet som kommunen upphandlar (alternativt ger bidrag till) kan kommunen ansöka om den s.k. 18- och 5- procentsersättningen (alternativt <NOBR>6-procentsersättningen).</NOBR> Eftersom kom -</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p7 ft9">munen får detta bidrag för verksamhet där dold mervärdesskatt förekom</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft17">mer, skall hänsyn tas till detta då t.ex. anbud skall ”nollställas” . Om verk</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft9">samheten är bidragsfi nansierad kan antingen en ersättning för ingående</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft9">mervärdesskatt ingå i bidraget, eller kan ersättningen lämnas som ett sär</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p7 ft9">skilt bidrag som motsvarar kommunens ersättning från staten.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p94 ft17">I april 1999 lades ett betänkande från ”Utredningen om mervärdesskatt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft9">vid fastighetsuthyrning” (SOU 1999:47). I betänkandet föreslås att frivil</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p162 ft9">lig skattskyldighet skall kunna medges för uthyrning av verksamhetsloka -</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">ler oavsett om lokalen används för skattepliktig eller <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft17">verksamhet. Vidare föreslås att skattskyldighet skall kunna medges när en</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">byggnad avsedd för lokaler skall uppföras eller genomgå omfattande till-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">eller ombyggnad. Det betyder att den private byggherren får samma möj</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">ligheter som kommunen, nämligen att få ersättning för ingående mervär</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">desskatt (byggmomsen) på byggnadsinvesteringen.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p94 ft17">Byggherren/hyresvärden kan då debitera en privat entreprenör för utgå</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft17">ende mervärdesskatt, även om denne inte är skattskyldig. Den mervärdes</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">skatt som tidigare varit ”dold” har då blivit ”öppen”. För en privat entre</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p148 ft9">prenör som hyr lokalen för <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet fi nns det dock inte möjlighet att få ersättning för den ingående mervärdesskatten. Jämfört</P> </DIV> <DIV id="page_105"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">104 </SPAN>Privata entreprenör er inom <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p464 ft9">med tidigare system är debiterad utgående mervärdesskatt troligen högre än en ”dold” mervärdesskatt. Jag anser att det därför kan vara angeläget att förändra systemet så att privata entreprenörer har möjlighet att göra av - drag/få ersättning för den faktiskt erlagda ingående mervärdesskatten.</P> <P class="p125 ft37"><SPAN class="ft35">6.4.2</SPAN><SPAN class="ft38">Friskolor och förskolor</SPAN></P> <P class="p465 ft9">Bidrag är den vanligaste fi nansieringsformen när det gäller friskolorna. Inom förskolan fi nns det däremot en viss andel av verksamheten som är upphandlad på entreprenad.</P> <P class="p466 ft60">Förskolan</P> <P class="p390 ft9">De kommunala bidragen bör utgå med belopp som inte oskäligt avviker från kommunens kostnad för motsvarande verksamhet. Med detta menas att den enskilda förskolans bidrag skall vara sådant att dess verksamhet kan bedrivas på lika ekonomiska villkor som de kommunala <SPAN class="ft39">6</SPAN>. Detta bör innebära att ef fekter av kommunkontosystemet beaktas i samband med avtalet.</P> <P class="p169 ft9">I vår kommunkontoenkät <SPAN class="ft39">7 </SPAN>till Sveriges 289 kommuner ställde vi frågan:</P> <P class="p319 ft9">”T ar kommunen hänsyn till dold moms då bidraget till en privat en - treprenör skall beräknas? Om ja, hur stort påslag görs för respektive verksamhet?”</P> <P class="p229 ft9">Det var 243 kommuner som svarade på enkäten. I tabell 6.4 visas resulta - tet för barnomsor gen och grundskolan. Tabellen visar endast de som svarade att de hade en bidagsfi nansierad privat entreprenad. 145 kommuner bedriver bidragsfi nansierad privat entreprenad inom barnomsorgen. Motsvarande siffra för grundskolan är 1 17 kommuner. Det betyder att av de kommuner som svarade på enkäten saknade 98 kommuner inom barn - omsorgen och 126 kommuner inom grundskolan bidragsfi nansierad privat verksamhet.</P> <P class="p401 ft9">Som tabell 6.3 visar är det en majoritet av kommunerna som tar hänsyn till s.k. dold mervärdesskatt. Ett relativt stort antal kommuner tar inte hän - syn till dold mervärdesskatt, eller gör ett påslag som är lägre än 6 %.</P> <P class="p154 ft32">Upphandlade entreprenader inom barnomsorgen är inte lika vanligt fö - rekommande, men i de fall där det förekommer är det entreprenören som anger priset och då ingår entreprenörens mervärdesskattekostnader i priset.</P> <P class="p330 ft41"><SPAN class="ft44">6</SPAN><SPAN class="ft45">prop. 1993/94:11, s. 37</SPAN></P> <P class="p128 ft41"><SPAN class="ft44">7</SPAN><SPAN class="ft45">Enkäten beskrivs i sin helhet i bilaga 3</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_106"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3133/GNB3133106x1.jpg" style="width:414px;height:328px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr1 td168"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td169"><SPAN class="p7 ft42">Privata entreprenör er inom <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet <SPAN class="ft17">105</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td170"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td171"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p467 ft60">Grundskolan</P> <P class="p301 ft86">Friskolor som godkänts av Skolverket har rätt till bidrag från elevens hem - kommun. Till skillnad från gymnasieskolan saknas här detaljreglering (i form av prislista) för hur bidraget skall bestämmas. Friskolan får ett bidrag som be - stäms med hänsyn till elevens behov och skolans åtaganden efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna. Kommunen beslutar oftast ensam om bidragets storlek med utgångspunkt från genomsnittskostnaden för en elev i den kommunala grundskolan i motsvarande årskurs. I en del kommuner används modellen med en grundresurs som är lika för kommunala och fristående skolor . I prop. 1995/96:200 Fristående skolor m.m. nämns mervärdesskattefrågan explicit.</P> <P class="p468 ft9">”Regeringen förutsätter att kommunen beaktar att den fristående skolan har vissa högre kostnader till följd av skillnader i huvudman - naskap, t.ex. vad gäller mervärdesskatt. En särskild ersättning utges därför till kommuner och landsting i syfte att förhindra konkurrenss - nedvridningar inom de <NOBR>icke-skattepliktiga</NOBR> områdena, exempelvis ut - bildning. Denna ersättning lämnas i samband med upphandling av tjänster från, eller bidragsgivning till, näringsidkare som inte är skattskyldiga till moms och därför inte kan göra avdrag för sina momskostnader. Den särskilda ersättningen uppgår till sex procent av det bidrag/ersättning kommunen betalar .” <SPAN class="ft39">8</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft41"><SPAN class="ft40">8 </SPAN>Prop. 1995/96:200, s. 47</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_107"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3133/GNB3133107x1.jpg" style="width:548px;height:806px" id="img1"> </DIV> <P class="p8 ft11"><SPAN class="ft9">106 </SPAN>Privata entreprenör er inom <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet <SPAN class="ft9">SOU 1999:133</SPAN></P> <P class="p469 ft9">Enligt kommunkontoenkäten (tabell 6.3) ger 37 % av kommunerna ingen kompensation till de privata entreprenörerna för ingående mervärdesskatt.</P> <P class="p470 ft9">Även Kommittén för uppföljning av resursfördelning till fristående grundskolor har gått ut med en enkät. De har frågat friskolorna om de får kompensation för dold mervärdesskatt. Resultatet ger samma bild som kommunkontoenkäten.</P> <P class="p123 ft9">Tabell 6.4 visar hur stor andel av friskolorna som ansåg att de fi ck respektive inte fi ck någon kompensation för mervärdesskatt. Uppgifterna bygger på vad skolorna själva uppgett.</P> <P class="p471 ft32">Som tabellen visar minskade andel friskolor mellan 1997 och 1998 som fi ck ett extra påslag på bidraget. Det som till synes hänt mellan de två åren är att kompensationen för mervärdesskatt i allt större utsträckning ingår i det bidrag som kommunerna ger friskolorna. Detta gör det svårare för friskolan att se hur stor kompensationen för mervärdesskatt verkligen är .</P> <P class="p60 ft32">Bland de skolor som svarat att de inte får någon kompensation kan möj - ligen dölja sig skolor som får kompensationen inkluderad i bidraget utan att de vet om det. I många fall får friskolan ett ospecifi cerat belopp och det framgår inte alls om det ingår någon mervärdesskattekompensation eller</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p7 ft9">hur stor den i så fall är . Det är dock anmärkningsvärt att så många som</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td84"><SPAN class="p7 ft30">17 % av alla friskolor säger att de inte får någon kompensation för mer</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td85"><SPAN class="p16 ft30">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p7 ft9">värdesskatt. Motsvarande sif fra i kommunkontoenkäten är dock högre.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p7 ft9">Där uppger 37 % av kommunerna att de inte tar hänsyn till dold mervär</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p168 ft9">desskatt vid bidragsgivningen.</P> <P class="p122 ft32">Som tabellen visar betalar fl era kommuner ett påslag med en annan pro - centsats. Ett exempel är Uppsala kommun där friskolorna får 3 % i kom - pensation för mervärdesskatt. Kompensationen beräknas som ett medel -</P> </DIV> <DIV id="page_108"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr1 td168"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td169"><SPAN class="p7 ft42">Privata entreprenör er inom <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet <SPAN class="ft17">107</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td170"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td171"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p472 ft9">värde utifrån samtliga verksamheters faktiska mervärdesskattekostnader . Mervärdesskattekompensation från kommunkontosystemet till kommunen betalas dock med 6 % på kommunens bidragsbelopp till friskolan.</P> <P class="p237 ft60">Gymnasieskolan</P> <P class="p473 ft9">Regeringen fastställer varje år den sk. gymnasieprislistan. Kommer ele - vens hemkommun och friskolan inte överens om annat skall kommunen betala ett bidrag enligt prislistan. Beloppen enligt denna grundar sig på kostnader från ett urval av kommuner . Numera ingår 6 % mervärdesskat - tekompensation i beloppen enligt listan. De fl esta kommuner betalar prislistans belopp, vilket är det lägsta bidrag en skola kan få. Således fi nns här inget problem med utebliven mervärdesskattekompensation.</P> <P class="p191 ft37"><SPAN class="ft35">6.4.3</SPAN><SPAN class="ft36">Tandläkare</SPAN></P> <P class="p474 ft9">Tandvården i Sverige bedrivs inom två sektorer , privattandvården och folktandvården. Privattandvården svarar för tandvården för ca 65 % av den vuxna befolkningen (20 – w) medan folktandvården svarar för ca 95 % av barntandvården (0 – 19 år). Landstingen har enligt tandvårdslagen skyldighet att svara för en regelbunden och kostnadsfri tandvård till barn och ungdomar (0 <NOBR>–19</NOBR> år) medan vuxentandvården bedrivs på en konkur-</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr6 td63"><SPAN class="p7 ft17">rerande marknad. Inom fem landstingsområden (Stockholm, Uppsala, Ös</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p7 ft9">tergötland, Värmland och Skåne) tillämpas fritt tandläkarval för barn vil</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p7 ft17">ket innebär att privattandläkarna där är underentreprenörer till landstingen.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p221 ft9">Vuxentandvård fi nansieras genom dels det pris den enskilde betalar, dels genom den statliga tandvårdsförsäkringen. Från statsbudgeten utgår ett anslag till försäkringskassan för att täcka kostnaderna för den statliga tandvårdsförsäkringen. Försäkringskassan betalar ut den statliga ersätt - ningen för tandvården till den enskilde tandläkaren på grundval av dennes redovisning enligt tandvårdsräkningar som upprättas per patient. Det fi nns ca 50 olika åtgärder med olika fasta taxor . Eftersom det numera råder fri prissättning för tandläkarna, kan man inte längre tala om hur stor andel av patientens tandvårdskostnad som fi nansieras av staten.<SPAN class="ft39">9 </SPAN>Folktandvården drivs av landstingen. Samma fi nansieringsordning gäller här som för de privata tandläkarna. Landstingen får samma belopp av den statliga tand - vårdsförsäkringen som de privata.</P> <P class="p206 ft9">Barntandvården fi nansieras genom landstingsskatten. Landstingen som inför fritt tandläkarval upphandlar barntandvård via kundvalsmodeller ge -</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr13 td172"><SPAN class="p7 ft50"><SPAN class="ft49">9 </SPAN>Ersättningsrätten för den enskilde regleras i lagen om allmän försäkring (1962:381) 2 kap 3 §</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td173"><SPAN class="p7 ft50">ALF.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_109"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr11 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">108 </SPAN>Privata entreprenör er inom <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td17"><SPAN class="p16 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td106"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td107"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td60"><SPAN class="p43 ft9">nom att sluta avtal med privattandläkare. Detta innebär att tandläkaren</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p43 ft17">övertar vårdansvaret mot en fast ersättning per år , en s.k. tandvårdspeng.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td60"><SPAN class="p119 ft9">Från den 1 januari råder fri prissättning inom vuxentandvården. En ef</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p43 ft9">fekt av landstingens möjligheter att få ersättning för ingående mervärdes</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p43 ft9">skatt är att folktandvården, allt annat lika, kan hålla lägre priser än privat</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td53"><SPAN class="p43 ft9">tandvården.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td62"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p119 ft9">Eftersom tandvård är en <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> tjänst betyder det att ingåen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p43 ft17">de mervärdesskatt på insatsvaror ingår i produktionskostnaden. Det gäller</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td60"><SPAN class="p43 ft17">alla vårdgivare. Landstingen har dock genom kommunkontosystemet möj</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p43 ft17">lighet att få ersättning för all ingående mervärdesskatt. Enligt Sveriges pri</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p43 ft9">vattandläkarförening innebär nuvarande mervärdesskatteregler en kost</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td60"><SPAN class="p43 ft9">nadsfördel för folktandvården i storleksordningen 6 – 8 % per år jämfört</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p43 ft9">med de privata vårdgivarna.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p119 ft9">Folktandvårdens hantering av denna situation skiljer sig dock åt mellan</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td60"><SPAN class="p43 ft9">de olika landstingen. Enligt Landstingsförbundet låter hälften av lands</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p43 ft9">tingen kostnaderna för ingående mervärdesskatt betalas av folktandvår</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p120 ft9">den. Ersättningen för folktandvårdens ingående mervärdesskatt går alltså i dessa fall aldrig tillbaka till folktandvården utan stannar i landstinget cen - tralt.</P> <P class="p154 ft32">Vidare får landstingen den så kallade <NOBR>6-procentsersättningen</NOBR> när de an - litar entreprenörer med <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet. Detta gäller i de fall där privattandläkaren fungerar som underentreprenör till landstinget, t.ex. i de fem landstingsområden där fritt tandläkarval för barn tillämpas. Alla landsting kompenserar inte entreprenörerna med <NOBR>6-procentsersättningen.</NOBR> Ett exempel är Stockholms läns landsting som bedömer att ef fekten av mervärdesskatt endast uppgår till 3,2 % vid nollställning av anbud. Landstinget erhåller dock 6 % från kommunkontosystemet.</P> <P class="p242 ft60">Är tandläkarnas pr oblem ett konkurrensproblem?</P> <P class="p194 ft9">Jämfört med friskolorna fi nns det ett mer ”genuint” konkurrenssnedvrid - ningsproblem inom vuxentandvården. Detta gäller framförallt de landsting där ersättningen för ingående mervärdesskatt går tillbaka till folktandvår - den. Det fria valet existerar, fri prissättning råder och även fri etablerings - rätt existerar sedan årsskiftet. Allt annat lika kan folktandvården till följd av kommunkontosystemet hålla ett lägre pris än privattandläkarna, vilket påverkar kundens fria val.</P> <P class="p111 ft37"><SPAN class="ft35">6.4.4</SPAN><SPAN class="ft38">Sjukvård och äldreomsorg</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft9">När det gäller vårdentreprenader för sjukhem, ålderdomshem och grupp - bostäder är det vanligast att ett fast vårddygnspris betalas av kommunen. I</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_110"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td168"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td169"><SPAN class="p7 ft42">Privata entreprenör er inom <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet <SPAN class="ft17">109</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td47"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td48"><SPAN class="p158 ft9">vårddygnspriset inkluderas alla kostnader för vården; personalkostnader ,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td48"><SPAN class="p158 ft9">förbrukningsartiklar och livsmedel i de fall kost förekommer vid heli -</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td48"><SPAN class="p158 ft9">nackordering. Av den totala kostnaden för en vårdentreprenad av detta slag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td48"><SPAN class="p158 ft9">utgör personalkostnaderna ca 85% medan övriga kostnader är ca 15 %.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p136 ft9">Om kosten är inkluderad i vårddygnspriset och upphandlas av en un - derentreprenör belastas priset med 12 % mervärdesskatt (catering, ej ser - vering). Ligger däremot kosten utanför vårddygnspriset och betalas av kommunen kan kommunen få ersättning för den ingående mervärdesskat - ten (12 %) och vårddygnspriset belastas därmed inte med denna kostnad.</P> <P class="p221 ft9">Enligt Partena Care, som medverkade vid utredningens hearing den 21 maj, ställer kommunerna numera krav på att entreprenören skall stå för olika kostnader utanför den egentliga vården, t.ex. datorer , kontorsutrustning, arbetstekniska hjälpmedel såsom sängar , liftar, rullstolar, gåbord,</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr6 td111"><SPAN class="p7 ft9">möbler och köksutrustning.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p94 ft9">Utredningen kan notera att om kommunerna i allt större utsträckning</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft9">ställer denna typ av krav , kan mervärdesskatten bli ett problem utifrån</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft17">konkurrenshänseende. Investeringarna belastas med 25 % mervärdesskatt,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td111"><SPAN class="p7 ft9">vilket måste inräknas när vårddygnspriset fastställs. Eftersom entrepre</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft9">nadtiderna är korta, oftast 3 år med möjlighet till ett eller två års förläng</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft9">ning innebär dessa investeringar en stor belastning för entreprenören vil</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td111"><SPAN class="p7 ft9">ket givetvis påverkar det pris entreprenören måste ta ut av kommunen.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft9">Resultatet kan då bli att den ingående mervärdesskatten överstiger scha</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft17">blonen om 6 %. Således kommer egenregin att vara billigare även om man</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td111"><SPAN class="p7 ft9">tar hänsyn till <NOBR>6-procentsersättningen,</NOBR> vilket innebär en konkurrensfördel</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft9">för egenregin.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p245 ft60">Upphandling</P> <P class="p475 ft9">Kommuner och landsting skall vid ett upphandlingsförfarande beakta hu - vudregeln om affärsmässighet i lagen om of fentlig upphandling (LOU)<SPAN class="ft39">10</SPAN>, vilket innebär att kommunen respektive landstinget har att ta hänsyn till den <NOBR>6-procentsersättning</NOBR> som kommunen erhåller genom kommunkonto -</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft17">systemet. För att ta reda på om så är fallet ställde vi följande fråga till lan</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td81"><SPAN class="p7 ft9">dets 289 kommuner<SPAN class="ft39">11</SPAN>:</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td81"><SPAN class="p476 ft17">”Låt oss anta ett fi ngerat exempel: Både en privat entreprenör och</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p476 ft9">egenregin har inbjudits att lämna anbud på ett särskilt boende för äl</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p476 ft9">dre. Hur jämförs anbuden med varandra?”</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td81"><SPAN class="p7 ft17">Av de kommuner som skulle kunna tänka sig att låta både en privat entre</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p7 ft41"><SPAN class="ft40">10 </SPAN>Lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU, 1 kap., 4§</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td81"><SPAN class="p7 ft41"><SPAN class="ft40">11 </SPAN>Kommunkontoenkäten, se bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td82"><SPAN class="p7 ft87">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_111"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td169"><SPAN class="p7 ft42"><SPAN class="ft17">110 </SPAN>Privata entreprenör er inom <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td168"><SPAN class="p16 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td106"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td107"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td60"><SPAN class="p43 ft9">prenör och egenregin lämna anbud i en upphandling svarade 89 % att pri</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td61"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p43 ft9">serna jämförs med hänsyn till att <NOBR>6-procentsersättning</NOBR> (alt. 18- och <NOBR>5-pro</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td60"><SPAN class="p43 ft9">centsersättning) utgår för verksamhet som bedrivs av entreprenören.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p119 ft9">Det är antagligen en annan sak när det gäller mindre upphandlingar av</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td48"><SPAN class="p43 ft9">mer kortsiktig art, t.ex. akutsjukvård eller korttidsplatser som upphandlas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td60"><SPAN class="p43 ft17">när behovet uppstår . Priset är för det mesta ett dygnspris per plats. Ett ex</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p43 ft9">empel är kommunen där den kommunala egenregin konkurrerar med en</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td169"><SPAN class="p43 ft17">privat entreprenör när det gäller korttidsplatser för äldre</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td168"><SPAN class="p79 ft17"><SPAN class="ft88">12</SPAN>. Den privata en-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p43 ft9">treprenörens pris är i exemplet 1.425 kr/dygn. Eftersom kommunen får</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td48"><SPAN class="p43 ft9">tillbaka 6 % är detta egentligen inte kommunens kostnad. Kommunens</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p43 ft9">kostnad för den private entreprenören är således 1.340 kr/dygn. Det är</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td60"><SPAN class="p43 ft9">denna kostnad som skall jämföras med kommunens eget pris.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p119 ft17">Privata företag säljer även permanenta platser i ett särskilt boende som</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p43 ft17">drivs av ett privat företag. Även när det gäller permanenta plats säljs des</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td60"><SPAN class="p43 ft9">sa till ett dygnspris. Här sker alltså ingen upphandling med anbudsläm</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td169"><SPAN class="p43 ft9">nande. Platserna köps när behov uppstår .</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td174"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td48"><SPAN class="p79 ft9">När priset inte motsvarar kostnaden uppstår problem med jämförelser .</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td60"><SPAN class="p43 ft17">Det kan <SPAN class="ft42">verka </SPAN>som om priserna är lätta att jämföra, men verkligheten ser</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p120 ft9">annorlunda ut. Personen som skall göra prisjämförelserna måste vara väl insatt i kommunkontosystemet. När det gäller upphandling av korttids - platser görs detta av biståndshandläggarna i den decentraliserade kommu - nala organisationen.</P> <P class="p295 ft60">Kliniska laboratorier</P> <P class="p337 ft32">Kliniska laboratorier kan sägas agera på två olika marknader . Den första kan sägas kännetecknas av att det endast fi nns en köpare. I det här fallet är det landstinget som upphandlar kliniska laboratioretjänster . Som exempel kan nämnas att den senaste upphandlingen i Stockholms läns landsting gällde åtaganden i storleksordningen 100 mkr per år under en treårsperiod.</P> <P class="p234 ft9">Vid nollställningen av anbud skall enligt LOU landstinget ta hänsyn till <NOBR>6-procentsersättningen</NOBR> som landstinget erhåller från kommunkontosyste - met. Enligt Medilab, som deltog på hearingen, är schablonen 6 % för lågt satt utifrån det privata laboratoriets perspektiv . Laboratorieverksamhet är dels en kapitalintensiv verksamhet med kostnader för analysutrustning och datasystem, dels en verksamhet med ett stort användande av insatsvaror (kemikalier).</P> <P class="p169 ft9">Den andra marknaden som de kliniska laboratorierna agerar på kan sä -</P> <P class="p391 ft41"><SPAN class="ft40">12 </SPAN>När den äldre personen anses färdigbehandlad inom sjukvården skickas personen ”hem”. Personen</P> <P class="p270 ft41">är dock fortfarande för sjuk för att komma tillbaka till det tidigare gruppboendet, servicelägenheten el - ler dylikt. Då fi nns möjligheten med korttidsplatser . Motsvarnde fi nns också för permanent boende i särskilt boende.</P> </DIV> <DIV id="page_112"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR height=0> <TD width=157px></TD> <TD width=319px></TD> <TD width=50px></TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td168"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td169"><SPAN class="p16 ft42">Privata entreprenör er inom <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet <SPAN class="ft17">111</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td101"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td102"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td103"><SPAN class="p158 ft9">gas vara en konkurrensmarknad. Företagshälsovård, försäkringsbolag, lä</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td104"><SPAN class="p71 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td48"><SPAN class="p158 ft9">kemedelsföretag och privata vårdgivare upphandlar kliniska laboratorie -</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td48"><SPAN class="p158 ft9">tjänster . Offentliga och privata arbetsgivare upphandlar drogtester som ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td103"><SPAN class="p158 ft9">led i företagens drogpolicy . På denna växande marknad konkurrerar de</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td103"><SPAN class="p158 ft9">privata laboratorierna med landstingens laboratorier.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td103"><SPAN class="p157 ft17">Detta är således en situation som påminner om tandläkarnas. För denna</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td48"><SPAN class="p158 ft9">verksamhet som riktar sig direkt mot slutanvändaren, fi nns inga <NOBR>6-pro-</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td103"><SPAN class="p158 ft9">centsersättningar eller liknande. Schablonersättningen utgår endast till</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td103"><SPAN class="p158 ft9">kommunen/landstinget då de köper verksamhet från en <NOBR>icke-skattskyldig</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td103"><SPAN class="p158 ft9">entreprenör . Landstingens laboratorier får däremot full ersättning för in</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p71 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td103"><SPAN class="p158 ft9">gående mervärdesskatt på gjorda investeringar och på insatsvaror (t.ex.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td103"><SPAN class="p158 ft9">kemikalier) via kommunkontosystemet.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p237 ft60">Underentreprenör er</P> <P class="p361 ft9">Anledningen till att kommunernas <NOBR>icke-skattepliktiga</NOBR> verksamhet gavs full avdragsrätt för all ingående mervärdesskatt var att skapa konkurrens - neutralitet i valet mellan egenregin och entreprenad. Utan kompensationssystem skulle egenregin gynnas. Om en <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet (t.ex. äldreomsor g) skulle upphandla en underentreprenör som utför en skattepliktig tjänst (t.ex. städning) och har valet mellan en privat entrepre - nör eller att utföra arbetet i egenregi så gynnas egenregin, eftersom entre - prenadens pris belastas med mervärdesskatt och blir därför upp till 25 % dyrare. Med nuvarande kompensationssystem kan den kommunala ickeskattepliktiga verksamheten dra av ingående mervärdesskatt och således skapas konkurrensneutralitet på detta område.</P> <P class="p477 ft9">Dock upplever de privata entreprenörerna som arbetar inom <NOBR>icke-skat</NOBR> - tepliktig verksamheter samma problem som de kommunala verksamheterna hade gjort utan kompensationssystem. Om exempelvis städningen kan lösas inom företaget, behöver man inte betala mervärdesskatt på lönekost - naden. Således missgynnas all <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet vid anlitande av underentreprenörer .</P> <P class="p207 ft9">Ett tydligt exempel på detta är den aktuella bolagiseringen av Danderyds sjukhus. Som ett landstingssjukhus fi ck Danderyds sjukhus ersättning från kommunkontosystemet för all ingående mervärdesskatt.</P> <P class="p38 ft9">Danderyds sjukhus valde att lägga all sidoverksamhet (städning, matlag - ning, tvättning, kioskverksamhet, etc.) på underentreprenörer . Utifrån</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft9">mervärdesskattehänseende var valet mellan underentreprenör eller egen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft17">regi konkurrensneutralt. När Danderyds sjukhus ändrar associations form</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft9">och blir ett landstingsägt bolag har man inte längre möjligheten att få er</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p38 ft9">sättning för ingående mervärdesskatt via kommunkontosystemet. Allt annat lika kommer det att bli dyrare för Danderyds sjukhus att anlita en un - derentreprenör än att göra det i egen regi.</P> </DIV> <DIV id="page_113"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB3133113x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p8 ft11"><SPAN class="ft9">112 </SPAN>Privata entreprenör er inom <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet <SPAN class="ft9">SOU 1999:133</SPAN></P> <P class="p267 ft9">När underentreprenörer missgynnas, som i detta fall, gynnas istället skalfördelar . Det faktum att vissa verksamheter inte kan dra av ingående mervärdesskatt har således skapat ett system med inbyggda skalfördelar . Stora företag som kan rymma många olika stödverksamheter , t.ex. fastigheteskötsel, städning, matlagning, telefonväxel etc., gynnas. Små företag som inte har den möjligheten utan är beroende av underleverantörer miss - gynnas. Detta är således en konkurrenssnedvridning mellan stora och små företag, där de stora gynnas.</P> <P class="p364 ft9">Eftersom det fi nns skalfördelar , så fi nns det också s.k. tröskelef fekter. Tröskelef fekterna är etableringshinder för mindre företag som vill etable - ra sig. Således försvåras nyetablering. Kommunkontosystemet löser inga av dessa konkurrenssnedvridningsproblem mellan stora och små företag inom en <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet.</P> <P class="p437 ft25"><SPAN class="ft46">6.5</SPAN><SPAN class="ft47">Idrottsverksamhet</SPAN></P> <P class="p59 ft9">Denna fråga vill jag hänvisa till den utredning som skall utreda frågan om ideella föreningars skattskyldighet. <SPAN class="ft39">13 </SPAN>Betänkandet behandlar därför inte idrottsverksamhet som bedrivs av kommun och landsting. Enligt mervär - desskattelagen (ML) är tjänster till idrottsligt evenemang eller tillfälle att utöva idrottslig verksamhet som bedrivs av stat, kommun eller ideell för - ening undantagen skatteplikt. Undantaget gäller inte privat verksamhet. <SPAN class="ft39">14 </SPAN>Skattesatsen för privat verksamhet är dock reducerad till 6 %.</P> <P class="p478 ft41"><SPAN class="ft44">13</SPAN><SPAN class="ft45">Momsutredningen (Fi 1999:03)</SPAN></P> <P class="p128 ft41"><SPAN class="ft44">14</SPAN><SPAN class="ft45">Mervärdesskattelagen (1994:200), kap. 3, 1 1 a §</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_114"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td175"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td176"><SPAN class="p16 ft9">113</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td177"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p204 ft10"><SPAN class="ft10">7</SPAN><SPAN class="ft33">Slutsatser och överväganden</SPAN></P> <P class="p479 ft9">I detta kapitel redogör jag för olika tänkbara lösningar på de problem med kommunkontosystemet som har presenterats i detta betänkande. Jag tar avsiktligt inte ställning till vilket av alternativen som bör förordas. Min avsikt har varit att för beslutsfattare och remissinstanser presentera ett un - derlag med alternativa lösningar som kan ligga till grund för ett framtida ställningstagande.</P> <P class="p480 ft9">Det egentliga syftet med kommunkontosystemet är att skapa neutralitet för kommuner och landsting i valet mellan att upphandla verksamhet ex - ternt eller att bedriva verksamhet i egen regi. Av allt att döma torde kom - munkontosystemet, rätt tillämpat, i huvudsak uppfylla detta syfte. Dock har jag kunnat observera problem med det nuvarande kommunkontosystemet, och problem som indirekt ansluter till systemet.</P> <P class="p199 ft25"><SPAN class="ft25">7.1</SPAN><SPAN class="ft34">Finansieringsfrågan</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr20 td179"><SPAN class="p7 ft37">7.1.1 Underskott på kontona</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td180"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td105"><SPAN class="p7 ft9">De ackumulerade underskotten på kommun- och landstingskontona utgör</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td179"><SPAN class="p7 ft9">ett växande problem. Frågan på kort sikt är hur dessa skall fi</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td180"><SPAN class="p481 ft17">nansieras.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td105"><SPAN class="p7 ft9">Flera kommuner kommer att befi nna sig i ett ansträngt läge de närmaste</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td179"><SPAN class="p7 ft17">åren, bl.a. med tanke på kravet på budgetbalans fr .o.m. år 2000.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td180"><SPAN class="p482 ft9">Till följd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td105"><SPAN class="p7 ft9">av att avgifterna till kontot inte höjts i den takt som uttagen ökat väntas</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p483 ft9">kommunernas skulder på kommunkontot att öka. Enligt prognoserna i kapitel 3 kommer underskottet mot slutet av år 2000 att vara mellan</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p7 ft14">3,3 mdkr och 3,9 mdkr. Om avgiften för år 2001 skall täcka både årets och</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft17">nästa års beräknade underskott och de ökade utbetalningarna år 2001 skul</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft9">le avgiften med en trendmässig utveckling behöva höjas med upp till</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft17">27 %. Om avgiften inte höjs så mycket som är nödvändigt för att kontona</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p7 ft9">skall balansera kommer kommunsektorns skuld att öka.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p94 ft17">Min uppfattning är att de institutionella ramarna <SPAN class="ft88">1 </SPAN>är för svaga för att en</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft17">avgift skall kunna sättas så att den motsvarar systemets syfte, nämligen att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft17">kontona skall balansera. Även om underskottet på kontona löses tillfälligt,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p7 ft9">genom t.ex. en statlig engångsinsättning eller en betydande höjning av av</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p484 ft41"><SPAN class="ft40">1 </SPAN>Med institutionella ramar menas beslutsunderlaget, beslutsprocessen, samt regelverket och dess tilllämpning.</P> </DIV> <DIV id="page_115"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td181"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">114 </SPAN>Slutsatser och över väganden</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td115"><SPAN class="p16 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr12 td47"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr8 td48"><SPAN class="p43 ft9">giften, är det troligt, p.g.a. de svaga institutionella ramarna, att situationen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p43 ft17">med växande underskott kan uppstå även i framtiden. Det är således ange</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td60"><SPAN class="p43 ft9">läget att skapa ett system med tydliga institutionella ramar som är mer</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p43 ft17">hållbart, bygger mindre på diskreta beslut och politiska överväganden, och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td181"><SPAN class="p43 ft9">mer på automatik.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td120"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td181"><SPAN class="p43 ft37">7.1.2 Ökad kommunal självfinansiering</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td120"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr27 td60"><SPAN class="p43 ft9">Som kapitel 3 visat har omslutningen i systemet ökat från 1996 när syste</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td61"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td48"><SPAN class="p43 ft9">met infördes. Det fi nns ingen anledning anta att omslutningen i systemet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td60"><SPAN class="p43 ft9">skulle minska under de närmaste åren. De antaganden som ligger till</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p43 ft9">grund för kalkylerna i kapitel 3 förutsätter att utvecklingen fortsätter un</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td48"><SPAN class="p43 ft9">gefär som tidigare. Givet dessa antaganden kommer kommunsektorns</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td181"><SPAN class="p43 ft17">självfi nansiering av systemet att öka. En ökad kommunal självfi</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td115"><SPAN class="p79 ft9">nansiering</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p43 ft9">innebär också att omfördelningen mellan kommunerna i systemet ökar .</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p119 ft17">Om systemets omfördelningsef fekter ökar kan kommunernas förtroen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td60"><SPAN class="p43 ft9">de för kommunkontosystemet komma att minska. vilket kan medföra att</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p43 ft17">syftet med systemet inte uppnås. Med omfördelningssystem menas här att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p43 ft17">kommun A via avgiften får betala för kommun Bs mervärdesskattekostna</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p485 ft9">der. I takt med att kommunsektorns självfi nansiering ökar kommer troli - gen systemet att bli ett mer genuint omfördelningssystem, dvs. vissa beta - lar under ett verksamhetsår mer till systemet än vad de får ut.</P> <P class="p123 ft9">En risk om omfördelningen ökar är att kommuner respektive landsting går samman i syfte att verka för att omslutningen i systemet inte ska öka. Detta kan på sikt leda till att kommunkontosystemets grundläggande syf - te, konkurrensneutralitet mellan egenregi och privat entreprenad, inte kan uppfyllas.</P> <P class="p486 ft37">7.1.3 Alternativa modeller för finansieringen</P> <P class="p126 ft9">Man kan tänka sig tre alternativa lösningar på fi nansieringsproblemen:</P> <P class="p399 ft9"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft27">Kommunkontosystemet läggs in på statsbudgetens inkomstsida. Därigenom får kompensationssystemet för kommuner samma kon - struktion som kompensationssystemet för statliga myndigheter .</SPAN></P> <P class="p81 ft9"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft27">Nuvarande system bibehålls, men med en skärpning av de institutio - nella ramarna för avgiftssättningen.</SPAN></P> <P class="p487 ft9"><SPAN class="ft9">3.</SPAN><SPAN class="ft89">Kommunkontosystemet med bibehållen kommunal självfi nansiering förs in på statsbudgeten. Bruttoredovisning införs vilket betyder att de kommunala avgifterna betalas in på en inkomsttitel på statsbudgetens inkomstsida och ersättningarna betalas ut från ett utgiftsanslag på stats - budgetens utgiftssida.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_116"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB3133116x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr1 td182"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td167"><SPAN class="p7 ft42">Slutsatser och över väganden <SPAN class="ft17">115</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td183"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td184"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p488 ft9">Förutom ef fekterna vid olika regleringsalternativ måste beslut fattas om hur underskottet på kontot i Riksgäldskontoret vid utgången av år 2000 skall fi nansieras. Enligt de beräkningar som presenteras i kapitel 3 kan detta underskott uppgå till ca 3,9 mdkr vid utgången av år 2000.</P> <P class="p489 ft90"><SPAN class="ft90">7.1.3.1</SPAN><SPAN class="ft91">Kommunkontosystemet läggs in på statsbudgetens inkomstsida</SPAN></P> <P class="p490 ft17">Dagens kommunkontosystem har översiktligt beskrivits i kapitel 3. En schematisk beskrivning av fi nansieringen av systemet framgår av fi gur 7.1.</P> <P class="p491 ft9">I dagens system redovisas den ordinarie mervärdesskatten netto på in - komsttiteln 1411 Mervärdesskatt. Den skattskyldige drar av den ingående mervärdesskatten mot den utgående direkt i mervärdesskattedeklaratio - nen. En skattskyldig som har ett underskott på mervärdesskattedeklaratio - nen får tillbaka pengar . Ett överskott, däremot, betalas in till staten. Från statsbudgetens utgiftssida utbetalas det generella statsbidraget till kommuner och landsting (nivåhöjningen 22,9 mdkr). Dessa medel använder kommunerna för att fi nansiera avgifterna.</P> <P class="p97 ft9">De medel som betalas ut från kommunkontosystemet som ersättning till kommuner och landsting har dock tidigare betalats in av entreprenörer och leverantörer i det ordinarie mervärdesskattesystemet. Entreprenörer och leverantörer betalar in den mervärdesskatt till staten som de debiterat kommuner och landsting. De inbetalade medlen redovisas på statsbudge -</P> </DIV> <DIV id="page_117"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB3133117x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">116 </SPAN>Slutsatser och över väganden</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p492 ft9">tens inkomstsida. Således bör inte en återbetalning av skatt ses som en kostnad för staten. Snarare skall det ses som ett skattebortfall <SPAN class="ft39">2</SPAN>. Det är från den synpunkten sett därför både logiskt och transparent att föra in kom - munkontot som en undertitel till inkomsttiteln 1411 Mervärdesskatt på statsbudgetens inkomstsida. Figur 7.2 visar översiktligt ett system med kommunkontot på statsbudgetens inkomstsida.</P> <P class="p182 ft9">Som fi gur 7.2 visar kommer statsbudgetens utgiftssida att frikopplas helt om kommunkontosystemet förs in på statsbudgetens inkomstsida. Med utgångspunkt från den nettoredovisning som sker på inkomsttiteln 1411 Mervärdesskatt är det logiskt att medel till och från kommunkonto - systemet kan hanteras på ett liknande sätt.</P> <P class="p493 ft9">Saldot på undertiteln kommer att vara negativt. Detta kommer dock att motsvaras av de inbetalningar som gjorts på inkomsttiteln.</P> <P class="p494 ft9">Frågan är huruvida denna redovisningsmetod överensstämmer med budgetlagens (lag 1996:1059) principer. I 17 § står att statens inkomster och utgifter skall budgeteras och redovisas brutto på statsbudgeten. Den nettoredovisning som görs i dag på inkomsttiteln 141 1 Mervärdesskatt är omföringar och korrigeringar inom samma system. Enligt mitt synsätt kan samma princip tillämpas när det gäller kommunkontosystemet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft41"><SPAN class="ft40">2 </SPAN>I tidigare utredningar, bl.a. SOU 1964:25, kallar man återbetalningarna för restitutioner .</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_118"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td176"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td175"><SPAN class="p16 ft11">Slutsatser och över väganden <SPAN class="ft9">117</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td101"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td102"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td103"><SPAN class="p157 ft17">Vidare innebär lösningen att en ny reglering görs genom att nivån på det</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td48"><SPAN class="p158 ft9">generella statsbidraget sänks och kommunsektorns avgifter tas bort. Till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td48"><SPAN class="p158 ft9">följd av att avgifterna tas bort kan kommunkontot och landstingskontot</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td103"><SPAN class="p158 ft17">slås ihop. När det gäller ersättningarna för ingående mervärdesskatt i icke-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td48"><SPAN class="p158 ft9">skattepliktig verksamhet, respektive <NOBR>6- ,</NOBR> 18- och <NOBR>5-procentsersättninganr</NOBR> -</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td103"><SPAN class="p158 ft9">na rekvireras dessa på samma sätt som tidigare.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr21 td103"><SPAN class="p158 ft60">Det statliga kompensationssystemet</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td103"><SPAN class="p158 ft9">Ett motsvarande system för kompensation av ingående mervärdesskatt</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td103"><SPAN class="p158 ft9">fi nns på det statliga området. En statlig myndighet får ersättning för ingå</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p71 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td103"><SPAN class="p158 ft17">ende mervärdesskatt från skattemyndigheten i Gävle (det särskilda skatte</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td104"><SPAN class="p71 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td48"><SPAN class="p158 ft9">kontoret i Ludvika). Då utbetalning sker avräknas beloppet mot inkomst -</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td103"><SPAN class="p158 ft17">titeln 1411 Mervärdesskatt. Skattemyndigheternas avräkning skall ske mot</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td103"><SPAN class="p158 ft9">delundertiteln 1411 06 1 Avräkning ingående mervärdesskatt staten. <SPAN class="ft39">3</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td103"><SPAN class="p157 ft9">På undertiteln redovisas all återbetald ingående mervärdesskatt, både</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td103"><SPAN class="p158 ft17">den som härrör sig från skattepliktig verksamhet och den som härrör från</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td48"><SPAN class="p158 ft9"><NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet. Formellt har detta lösts genom att statliga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td103"><SPAN class="p158 ft9">myndigheter inte är berättigade till avdrag i det ordinarie skattesystemet.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td176"><SPAN class="p158 ft9">Staten får inte göra avdrag för</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td185"><SPAN class="p7 ft17"><SPAN class="ft42">någon </SPAN>ingående mervärdesskatt, inte heller</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td48"><SPAN class="p158 ft9">den som härrör från skattepliktiga verksamheter . I kompensationssystem</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td103"><SPAN class="p158 ft9">får de statliga myndigheterna kompensation för ingående mervärdesskatt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td103"><SPAN class="p158 ft17">som de inte fått dra av i det ordinarie mervärdesskattesystemet, dvs. både</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td103"><SPAN class="p158 ft9">ingående mervärdesskatt som härrör från skattepliktig verksamhet och in</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td104"><SPAN class="p71 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td103"><SPAN class="p158 ft9">gående mervärdesskatt som härrör från <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td103"><SPAN class="p157 ft17">Detta system har fått påpekanden av EU- komissionen. För att räkna ut</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td103"><SPAN class="p158 ft9">medlemsavgiften till EU måste man känna till det återbetalningsbelopp</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td103"><SPAN class="p158 ft9">som härrör sig från den skattepliktiga verksamheten. Detta belopp måste</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td103"><SPAN class="p158 ft9">då fångas via den statliga redovisningen.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td103"><SPAN class="p157 ft9">I det system för kommuner och landsting som jag här skissar måste</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td103"><SPAN class="p158 ft17">återbetalningar från skattepliktig verksamhet och ersättning från <NOBR>icke-skat</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p71 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td103"><SPAN class="p158 ft17">tepliktig särskiljas. Återbetalningar från skattepliktig verksamhet sker som</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td103"><SPAN class="p158 ft17">i dag, dvs. den skattskyldiga kommunen/landstinget gör avdraget direkt på</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td103"><SPAN class="p158 ft9">momsdeklarationen och erhåller återbetalning i form av ett nettobelopp</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td103"><SPAN class="p158 ft9">från det ordinarie mervärdesskattesystemet.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td103"><SPAN class="p157 ft17">Ersättning för <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet betalas ut från en undertitel</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td103"><SPAN class="p158 ft9">till 1411 Mervärdesskatt, förslagsvis 141 1 07.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p495 ft41"><SPAN class="ft40">3 </SPAN>Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordning (1993:529) om myndigheters hantering av ingående mervärdesskatt, 4§</P> </DIV> <DIV id="page_119"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB3133119x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p8 ft11"><SPAN class="ft9">118 </SPAN>Slutsatser och över väganden <SPAN class="ft9">SOU 1999:133</SPAN></P> <P class="p496 ft60">Nya principer</P> <P class="p348 ft9">Den princip som har styrt de olika kompensationssystemen från 1991 har väsentligen varit att kommunerna skall betala sin egen ingående mervär - desskatt avseende <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet. I det nuvarande kommunkontosystemet kom det till uttryck genom den avgift som infördes. Staten höjde nivån på statsbidraget med ett belopp som sedan skulle vara nominellt oförändrat. Det ökade uttaget ur systemet till följd av infl ation och en ökad omslutning skulle fi nansieras av kommuner och landsting.</P> <P class="p234 ft9">Förslaget med kommunkontot på statsbudgetens inkomstsida bygger på en omvänd princip. En reglering av statsbidraget görs vid införandet av det föreslagna systemet. Därefter görs inga ytterligare regleringar . Det betyder att staten ”fi nansierar” ett ökat uttag.</P> <P class="p60 ft9">Utifrån ett ekonomiskt perspektiv är detta enligt min mening en riktig princip. Alla belopp som betalas ut från den nya undertiteln som ersättning för ingående mervärdesskatt i <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet har tidigare betalats in i det ordinarie mervärdesskattesystemet. Om kommunerna rea - gerar på ekonomiska incitament och exempelvis upphandlar skattskyldiga</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">entreprenörer istället för att producera tjänsterna i egen regi, ökar omslut</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">ningen i systemet. Om systemet inte införts hade kommunerna i större ut</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">sträckning producerat tjänsterna i egen regi. Staten hade då inte erhållit</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">mervärdesskatteintäkter från entreprenörerna.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p141 ft9">Det är troligt att det i den ökade omslutningen även ligger inköp som</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">kommit till stånd utan kompensationssystem. Denna del är en förlorad al</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">ternativintäkt för staten. Tyvärr är denna omöjlig att uppskatta. Det är</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">dock viktigt att notera att när en tjänsteproducent konkurrensneutralt kan</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft17">välja det billigaste (och därigenom det ef fektivaste) sättet att lösa en upp</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">gift är det en samhällsekonomisk vinst.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p154 ft9">En annan princip handlar om hur man skall se på kommunerna som slutkonsument. Mervärdesskatten är en skatt som tas ut av slutkonsumen - ten. Om skatten inte skall ge upphov till skattekilar och samhällsekono - miska förluster måste skattesystemet vara transparent och inte innehålla konkurrenssnedvridande effekter. Ingående mervärdesskatt måste vara av - dragsgill i tidigare led i kedjan (se avsnitt 1.4.1). I mervärdesskattehän - seende betraktas kommuner och landsting som slutkonsumenter när de be - driver skattefri verksamhet. Även i nationalräkenskaperna skall den ingå - ende mervärdesskatten i de skattefria verksamheterna redovisas som en kostnad för kommuner och landsting. Detta hindrar dock inte att de perso - ner som <SPAN class="ft11">använder </SPAN>den offentliga sektorns tjänster betraktas som <SPAN class="ft11">slutanvändar e</SPAN>. Det fi nns tvärtom mycket som talar för att den som använder den offentliga sektorns tjänster även skall betraktas som slutanvändaren när det gäller vård, utbildning och social omsor g.</P> <P class="p268 ft9">Staten ålägger i lag (bl.a. socialtjänstlagen och skollagen) kommunerna</P> </DIV> <DIV id="page_120"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr1 td182"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td167"><SPAN class="p7 ft42">Slutsatser och över väganden <SPAN class="ft17">119</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td183"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td184"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p406 ft9">respektive landstingen att anordna barnomsorg, skola, sjukvård, äldreom - sorg m.m. När det gäller skolan skall denna enligt lagen vara avgiftsfri. Eftersom staten ålägger kommuner och landsting att anordna sådan verk - samhet åt de som efterfrågar tjänsterna, är det min uppfattning att kom - muner och landsting inte bör betraktas som slutanvändare vad gäller des - sa verksamheter.</P> <P class="p221 ft9">Det är min uppfattning att synen på slutanvändaren även kan förändras till följd av de stora förändringar som skett i kommunsektorn under 1990- talet. Före 1991 anordnade kommuner och landsting verksamheten till största delen i egen regi. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har alltmer av vård, utbildning och social omsorg kommit att ske i alternativa driftsformer. Med den öka - de frihet medborgarna har i valet mellan kommunal och annan regi ökar motiven att omvärdera vem som skall betraktas som slutanvändare i mer - värdesskattehänseende.</P> <P class="p497 ft60">Regleringar</P> <P class="p498 ft9">Förslaget med kommunkontot på statsbudgetens inkomstsida innebär att kommunerna inte betalar någon avgift till kompensationsystemet.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft9">Eftersom nivån på det generella statsbidraget höjdes vid systemets infö</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft17">rande 1996 måste en ny reglering i så fall göras. Hur stor denna reglering</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft9">skall vara beror på vilket synsätt som anläggs.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p94 ft17">Man kan tänka sig två alternativ när det gäller sänkningen av det gene</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p236 ft9">rella statsbidraget till kommuner och landsting, a) den avgift sektorn betalar år 2000 eller b) de beräknade utbetalningarna till kommuner och lands - ting år 2001. Avgiften för år 2000 inbringar 26,8 mdkr till kommunkonto - systemets fi nansiering. Om statsbidraget regleras med den beräknade ut - betalningen för år 2001 kommer det nya systemet att vara statsfi nansiellt neutralt<SPAN class="ft39">4</SPAN>. Enligt de beräkningar som görs i kapitel 3 ligger utbetalningen troligen omkring 30 mdkr år 2001.</P> <P class="p221 ft9">Beroende på vilket perspektiv som anläggs kan regleringen vara nomi - nellt oförändrad eller räknas upp, t.ex. med hänsyn till infl ationen.</P> <P class="p237 ft60">Effekter på statens fi nanser</P> <P class="p499 ft9">Tabell 7.1 visar vilken belastning som sker på statsbudgeten det första året, exempelvis år 2001.</P> <P class="p500 ft32">I tabell 7.2 visas hur statsbudgeten påverkas jämfört med dagens system under perioden <NOBR>2001–2006.</NOBR> Beräkningarna bygger på att utbetalningarna ökar med 5,7 % och att regleringen är nominellt oförändrad.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft41"><SPAN class="ft40">4 </SPAN>förutsatt att kommunkontosystemet på statsbudgetens inkomstsida införs från år 2001.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_121"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3133/GNB3133121x1.jpg" style="width:444px;height:780px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr11 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">120 </SPAN>Slutsatser och över väganden</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p501 ft93">Utbetalningar till kommuner och landsting</P> </DIV> <DIV id="page_122"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr1 td182"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td167"><SPAN class="p7 ft42">Slutsatser och över väganden <SPAN class="ft17">121</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td183"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td184"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p502 ft32">Jag lägger inget förslag beträf fande fi nansieringen av detta alternativ. Det är dock naturligt att ef fekten på statsbudgeten beaktas i samband med den fortlöpande bedömningen av storleken på det generella statsbidraget.</P> <P class="p503 ft90"><SPAN class="ft90">7.1.3.2</SPAN><SPAN class="ft91">Nuvarande system med skärpning av de institutionella ramarna</SPAN></P> <P class="p504 ft60">Riksskatteverkets beslutsprocess i dag</P> <P class="p505 ft9">Riksskatteverkets (RSV) ska beräkna avgifterna så att inbetalningarna till kontona inklusive räntan på en eventuell fodran eller skuld på kontot så nära som möjligt motsvarar utbetalningarna från kontot. <SPAN class="ft39">5</SPAN></P> <P class="p145 ft9">RSVs beredning av beslutet inleds vanligtvis i mitten av augusti när det särskilda skattekontoret i Ludvika har slutfört den sammanställning av in- och utbetalningar avseende kommun- och landstingskontot som görs t.o.m. juli månad. En prognos görs över utvecklingen för tiden augusti– december samt för det efterföljande kalenderåret som är det år för vilket avgifterna (inbetalningarna) ska fastställas. I prognosarbetet används his - toriska data avseende kontoställningen och saldots variation över året.</P> <P class="p76 ft9">Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet inbjuds att fram - föra sin uppfattning om hur kommunernas och landstingens verksamhet kommer att utvecklas under det kommande året och hur denna utveckling kan komma att påverka ställningen på kontot och därmed avgiften.</P> <P class="p237 ft60">Starkare institutionella ramar</P> <P class="p361 ft9">Det är min uppfattning att en anledning till att dagens stora underskott på kommun- och landstingskontona kunnat uppstå är att de institutionella ra - marna varit för svaga. Om dagens system skall behållas måste dessa ramar stärkas. Avgiftens enda syfte bör vara att kontona skall balansera. Avgiften skall därför sättas utan andra hänsyn. Kommunernas och landstingens ekonomiska läge, politiska prioriteringar eller politiska lämplighetsbe - dömningar får ske via andra instrument och regleringar .</P> <P class="p312 ft9">Ett sätt att stärka de institutionella ramarna är att i kommunkontolagen <SPAN class="ft39">6 </SPAN>(alternativt i förordningen) ange beräkningsgrunder för hur RSV skall fastställa avgiften. Det innebär således att beräkningsmetoden blir lagfäst.</P> <P class="p162 ft9">Denna beräkningsmetod bör se ut enligt följande:</P> <P class="p239 ft9">En uppräkningsfaktor beräknas genom att ökningstakten beräknas för utbetalningarna från perioden <NOBR>januari–juli</NOBR> föregående år till perioden ja -</P> <P class="p506 ft41"><SPAN class="ft44">5</SPAN><SPAN class="ft59">Lag (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting, 4 §</SPAN></P> <P class="p275 ft41"><SPAN class="ft44">6</SPAN><SPAN class="ft59">Lag (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_123"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3133/GNB3133123x1.jpg" style="width:441px;height:330px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">122 </SPAN>Slutsatser och över väganden</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p507 ft32"><NOBR>nuari–juli</NOBR> innevarande år. Denna uppräkningsfaktor används sedan dels för att göra en prognos för de kvarvarande månaderna för innevarande år , dels för att beräkna utfallet för nästa år . Avgiften kommer på detta sätt att omfatta både en prognos för nästa år och det beräknade underskottet för innevarande år . Prognosfel justeras automatiskt genom formeln.</P> <P class="p169 ft9">De principer som då ligger bakom är:</P> <P class="p508 ft9"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft27">Avgiften skall sättas så att det beräknade aggregerade underskottet för innevarande år (t0) täcks.</SPAN></P> <P class="p509 ft9"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft27">Beräkningen av utbetalningarna för den resterande delen av innevaran - de år (t0), samt kommande år (t+1) skall grunda sig på den förändring som skett mellan </SPAN><NOBR>januari–juli</NOBR> föregående år och <NOBR>januari–juli</NOBR> innevaran-</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p510 ft17">de år . Förändringen, uppräkningsfaktorn, skall ligga till grund för prog</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p510 ft9">noserna.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td63"><SPAN class="p7 ft9">Beräkningsmetoden bör skrivas in i 4 § kommunkontolagen.</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p141 ft17">Om beräkningsmetoden lagfästs minskar anledningen att överklaga be</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td63"><SPAN class="p7 ft17">slut. Vad beträf far rätten att överklaga är det min uppfattning att ett över</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p7 ft17">klagande bör avgöras av allmän förvaltningsdomstol och inte av regering</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p168 ft9">en, såsom är fallet idag.</P> <P class="p433 ft9">Anledningen till att överklagandet skall ske till domstol och inte till re - geringen är att i ett system med ett konto i Riksgäldskontoret skall det in - te vara möjligt med politiska lämplighetsbedömningar . Lagen skall tilläm - pas helt strikt. Om så sker skall inte ackumulerade underskott uppstå.</P> </DIV> <DIV id="page_124"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr1 td182"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td167"><SPAN class="p7 ft42">Slutsatser och över väganden <SPAN class="ft17">123</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td183"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td184"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p289 ft60">Effekter på statens och kommunsektorns fi nanser</P> <P class="p264 ft9">Systemet är ett regelsystem som med <SPAN class="ft11">automatik </SPAN>fastställer avgiften. Systemet blir då helt och hållet ett inomkommunalt system utan ef fekter för statens fi nanser. Det betyder att avgiften inför år 2001 måste höjas med upp mot 27 %. Det motsvarar en höjning av kommunal/landstingsskatter - na med ca 0,60 kr. I denna höjning ingår hela den ackumulerade skulden, i enlighet med gällande lagstiftning.</P> <P class="p511 ft60">Slutsats och sammanfattning</P> <P class="p273 ft9">Det är min uppfattning att med de förändringar i kommunkontolagen som jag föreslagit skall ackumulerade underskott från tidigare år inte kunna uppstå. Om underskott uppstår ett år , regleras detta automatiskt via den beräkningsformel som jag föreslagit skall bli lagfäst. Således löser detta alternativ ett av de två problem som utredningen identifi erat när det gäller fi nansieringen av kommunkontosystemet, nämligen hur avgiften skall fastställas så att stora underskott inte uppstår .</P> <P class="p57 ft9">Detta alternativ tvingar fram avgifter som ökar i samma takt som utbe - talningarna till kontot. Det betyder att även med denna förändring kommer kommunkontosystemet att leda till en ökad omfördelning.</P> <P class="p512 ft90"><SPAN class="ft90">7.1.3.3</SPAN><SPAN class="ft91">Kommunkontosystemet med kommunal självfinansiering förs in på statsbudgeten</SPAN></P> <P class="p265 ft60">Diskrepanser mellan statsbudgeten och statens lånebehov</P> <P class="p301 ft32">Under första hälften av <NOBR>1990-talet</NOBR> upplevde svenska staten stora fi nansiella obalanser. Ett av problemen var den brist på transparens som fanns i sta - tens räkenskaper . Under många år hade verksamhet lagts utanför statsbud - geten. Det gällde framförallt arbetsmarknadsfonden (som fi nansierade A- kassa, kontant arbetsmarknadsstöd (KAS), samt utbildningsbidrag), ar - betsskadefonden (som fi nansierar arbetsskadeförsäkringen), samt lönegarantifonden (som fi nansierar den statliga lönegarantin vid konkur - ser). Dessa fonder fi nansierades av de sociala avgifter som arbetsgivare</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr4 td64"><SPAN class="p7 ft17">betalar in för sina anställda. När det i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> uppstod under</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td65"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td64"><SPAN class="p7 ft30">skott i dessa fonder, var det nödvändigt att fi nansiera dessa via lån</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td65"><SPAN class="p513 ft30">i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p7 ft9">Riksgäldskontoret, vilket skedde utanför statsbudgeten.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p136 ft32">Den diskrepans som på detta sätt uppstod mellan statsbudgetens saldo och statens lånebehov ledde till brister i transparens och uppenbara svå - righeter att få en samlad bild av statens fi nansiella läge. Bristen på kontroll bidrog troligen till de stora underskotten i statens fi nanser. Budgetlagen<SPAN class="ft56">7</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft41"><SPAN class="ft40">7 </SPAN>Lag (1996:1059) om statsbudgeten</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_125"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">124 </SPAN>Slutsatser och över väganden</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p514 ft9">tillkom bl.a. på grund av erfarenheterna av dessa problem. I budgetlagen anges i 16 § att statsbudgeten skall omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov .</P> <P class="p154 ft9">Det fi nns vissa likheter mellan den situation som håller på att uppstå i kommunkontosystemet och den situation som fanns vad gällde arbets - marknadsfonden, arbetsskadefonden och lönegarantifonden. Ett ökat un - derskott på kommunkontot leder till ett ökat lånebehov för staten och ett försämrat saldo på statsbudgeten. Som jag har visat i kapitel 3 är det san - nolikt att underskottet kommer fortsätta att öka de närmaste åren om inte avgiften höjs betydligt. Eftersom underskotten i kommunkontosystemet endast påverkar Riksgäldskontorets nettoupplåning och inte statsbudge - tens anslag och inkomsttitlar är underskottet undandraget från riksdagens kontroll. Mot denna bakgrund är en lösning att lyfta in kommunkontosys - temet på anslag och inkomsttitel på statsbudgeten.</P> <P class="p446 ft60">”Tvillingkonton” inkomsttitel – utgiftsanslag</P> <P class="p348 ft9">För att göra det nuvarande kommunkontosystemet, med avgiftsfi nansiering, så transparent som möjligt skapas en inkomsttitel för de avgifter som kommuner och landsting betalar in och ett utgiftsanslag där ersättningen till kommuner och landsting från kommunkontosystemet betalas ut. Beloppen under inkomsttiteln och anslaget kan budgeteras så att systemet blir statsfi nansiellt neutralt.</P> <P class="p193 ft60">Politiska prioriteringar</P> <P class="p515 ft9">Om regering och riksdag anser att de beräknade avgifterna blir för höga, fi nns det en möjlighet att sätta lägre avgifter än vad som beräknas betalas ut. Om så är fallet kommer utgiftsanslaget att överstiga inkomsttiteln. Regeringen måste då i budgetpropositionen motivera varför staten skall bidra till fi nansieringen. Den politiska prioriteringen blir således tydlig och offentlig.</P> <P class="p516 ft60">Fastställande av avgift</P> <P class="p196 ft32">Idag fastställer RSV avgiften för kommuner och landsting den 10 septem - ber varje år . Om det kommunala mervärdesskattesystemet förs in på stats - budgeten behöver avgiften beräknas en månad tidigare inför regeringens budgetarbete under hösten. Fastställandet av den nuvarande avgiften grun - dar sig på prognoser som är gjorda utifrån utfallsdata från januari till juli. Att tidigarelägga beräkningen innebär att utfallsdata från januari till juni</P> <P class="p517 ft9">fi nns. Prognoser måste även göras inför den ekonomisk vårpropositionen i april då taket för statens utgifter och ramar för utgiftsområdena för de närmaste tre åren skall beräknas.</P> </DIV> <DIV id="page_126"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td182"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td167"><SPAN class="p16 ft42">Slutsatser och över väganden <SPAN class="ft17">125</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td56"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td57"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td58"><SPAN class="p157 ft17">Att ändra avgiften under pågående år stämmer inte överens med statens</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td59"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td48"><SPAN class="p158 ft9">ambitioner att ge kommuner och landsting stabila planeringsförutsättning -</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td48"><SPAN class="p158 ft9">ar. Detta innebär att avgiften blir konstant under året, dvs. inkomsterna un -</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td48"><SPAN class="p158 ft9">der inkomsttiteln kommer att svara mot det budgeterade beloppet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td58"><SPAN class="p158 ft9">Utbetalningarna under anslaget kan däremot avvika i förhållande till det</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td59"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td58"><SPAN class="p158 ft17">fastställda beloppet på statsbudgeten. Om utbetalningarna från anslaget in</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td59"><SPAN class="p71 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td58"><SPAN class="p158 ft9">te överensstämmer med inbetalningarna på inkomsttiteln kommer statens</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td59"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td182"><SPAN class="p158 ft9">budgetsaldo att påverkas.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td186"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td59"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td58"><SPAN class="p157 ft17">För att denna budgeteringsteknik på sikt skall vara neutral mellan staten</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td59"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td58"><SPAN class="p158 ft17">och den kommunala sektorn måste avgiften beräknas på samma sätt som i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td59"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td58"><SPAN class="p158 ft9">dag, dvs. hänsyn skall tas till såväl upplupna som prognostiserade över</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td59"><SPAN class="p71 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td48"><SPAN class="p158 ft9">och underskott mellan avgift och utbetalning. Eftersom kontona i dagens</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td58"><SPAN class="p158 ft9">kommunkontosystemet är räntebärande bör hänsyn även tas till eventuel</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td59"><SPAN class="p71 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td58"><SPAN class="p158 ft9">la räntekonsekvenser vid över - och underskott i systemet.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td59"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td58"><SPAN class="p158 ft9">När det gäller det formella fastställandet förordar jag följande förslag:</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td59"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td58"><SPAN class="p158 ft9">RSV föreslår en avgift för regeringen. Regeringen kan i sin tur antingen</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td59"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td58"><SPAN class="p158 ft9">föreslå RSVs avgift för riksdagen eller göra vissa politiska prioriteringar</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td59"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td58"><SPAN class="p158 ft9">och föreslå en avgift för riksdagen i enlighet med dessa. Riksdagen fast</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td59"><SPAN class="p71 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td48"><SPAN class="p158 ft9">ställer formellt avgiften i samband med att statsbudgeten beslutas. De</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td58"><SPAN class="p158 ft17">statsfi nansiella effekterna av detta förslag är beroende av de politiska pri</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td59"><SPAN class="p71 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td182"><SPAN class="p158 ft9">oriteringar som görs av regering och riksdag.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td186"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td59"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p518 ft25"><SPAN class="ft25">7.2</SPAN><SPAN class="ft34">Konkurrens- och tillämpningsproblemen</SPAN></P> <P class="p519 ft9">De rådande undantagen på mervärdesskatteområdet leder till en inlås - ning av skatt och kräver såsom framgått av detta betänkande, särskilda kompensationsordningar för att motverka att of fentlig sektor hellre utför tjänster i egen regi för att slippa en extra kostnad för mervärdesskatt. Av kommunenkäten (se kapitel 5) framgår hur kommunerna beaktar systemet vid sina upphandlingsbeslut.</P> <P class="p97 ft9">Med en korrekt tillämpning uppfyller det gällande kommunkontosyste - met sitt syfte så länge <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet i huvudsak bedrivs av kommuner och landsting själva. I Sverige har emellertid verksamhetsfor - merna i den offentliga sektorn genomgått stora förändringar under 1990- talet. En allt större del av verksamheten inom vård, skola och omsor g bedrivs i många kommuner och landsting i privat regi med stöd av det all - männa. Verksamhet läggs ut på entreprenad antingen genom upphandling av tjänster inom de <NOBR>icke-skattepliktiga</NOBR> verksamheterna (vanligast inom vårdsektorn) eller i form av bidragsgivning (vanligast inom skola och barnomsorg).</P> </DIV> <DIV id="page_127"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">126 </SPAN>Slutsatser och över väganden</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p520 ft9">Utredningen kan konstatera att när <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet upp - handlas från privata entreprenörer kommer det ersättningssystem som gäl - ler för kommunsektorn att leda till att nya problem uppstår . Problemen består dels av rena tillämpningsproblem, dels av att systemet i sig ger upp - hov till andra konkurrensproblem.</P> <P class="p521 ft37">7.2.1 Avreglerade marknader: Tandvård</P> <P class="p522 ft9">Ett renodlat konkurrensproblem till följd av själva systemet uppstår när från skatteplikt undantagna tjänster som tillhandahålls direkt till enskilda konsumenter utsätts för konkurrens på en avreglerad marknad. Här tänker jag främst på tandvårdstjänster .</P> <P class="p154 ft32">Tandvårdsmarknaden har en särställning bland de verksamheter som om - fattas av kommunkontosystemet. Eftersom tandvård bedrivs på en avregle - rad marknad där fri prissättning (från 1 januari 1999) och fri etableringsrätt råder får en olikformig behandling i skattehänseende större ef fekter på det - ta område än för övriga verksamheter . De privatpraktiserande tandläkarna</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td81"><SPAN class="p7 ft17">har ingen avdragsrätt för ingående mervärdesskatt. Folktandvården har där</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td81"><SPAN class="p7 ft17">emot full kompensationsrätt för sin ingående skatt. Folktandvården kan där</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td82"><SPAN class="p16 ft30">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft14">med hålla en lägre prisnivå på sina tandvårdstjänster som omsätts till den en</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">skilde konsumenten. Problemet för den privata tandvårdsmarknaden blir</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p168 ft9">därmed ett exempel på genuin konkurrenssnedvridning.</P> <P class="p143 ft9">En fortsatt avreglering av olika marknader leder till liknande konkurrenssnedvridningsproblem som för tandläkarna. För dessa framtida avre - glerade marknader kommer således kommunkontosystemet att få en kon - kurrenssnedvridande effekt.</P> <P class="p460 ft37"><SPAN class="ft35">7.2.2</SPAN><SPAN class="ft38">Alternativa modeller för tandvården</SPAN></P> <P class="p523 ft90"><SPAN class="ft90">7.2.2.1</SPAN><SPAN class="ft91">Folktandvården lyfts ut från kommunkontosystemet</SPAN></P> <P class="p524 ft9">Om folktandvården lyfts ut från kommunkontosystemet skulle den kon - kurrera med privattandläkarna på samma villkor . Folktandvårdens uttag ur kommunkontosystemet beräknas uppgå till ca 240 mkr . Om Folktandvården lyfts ut ur kommunkontosystemet minskar omslutningen med mot - svarande belopp genom att ersättningsrätten slopas.</P> </DIV> <DIV id="page_128"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr1 td182"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td167"><SPAN class="p7 ft42">Slutsatser och över väganden <SPAN class="ft17">127</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td183"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td184"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p289 ft90">7.2.2.2 Privattandläkarna lyfts in i kommunkontosystemet</P> <P class="p525 ft9">Om privattandläkarna lyfts in i kommunkontosystemet får särskilda skat - tekontoret i Ludvika ytterligare ett stort antal subjekt att hantera i systemet. I dag uppgår antalet subjekt till 289 kommuner och 18 landsting. Den ökade administrationen blir således betydande. Uttagen från kommunkon - tot beräknas öka med ca 450 mkr . Med detta alternativ ökar även behovet av kontroll i systemet (se avsnitt 7.6).</P> <P class="p526 ft90">7.2.2.3 Tandvård görs skattepliktig</P> <P class="p315 ft9">Det tredje alternativet är att införa mervärdesskatt på tandvård. Det skulle</P> <P class="p410 ft9">i så fall gälla all tandvård, såväl tandvård som idag tillhadahålls i of fentlig regi som tandvård som tillhandahålls av privattandvården. Folktandvården får genom denna åtgärd rätt att dra av ingående mervärdesskatt i det ordi - narie mervärdesskattesystemet eftersom verksamheten blir skattepliktig. Detsamma gäller privattandläkarna som också förs in i det ordinarie mer - värdesskattesystemet. Eftersom verksamheten blir skattepliktig fi nns det</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr15 td83"><SPAN class="p7 ft9">således möjlighet att dra av all ingående mervärdesskatt.</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p94 ft9">Sverige är skyldigt att respektera det sjätte mervärdesskattedirektivet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft9">(EG:s lagstiftning på mervärdesskatteområdet). Såvitt jag kan bedöma</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft9">öppnar det sjätte direktivet för möjligheten att införa mervärdesskatt på</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p7 ft17">tandvård. Enligt bilaga H punkt 16 till det sjätte mervärdesskattedirektivet,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft9">som innehåller en förteckning över varor och tjänster på vilka en reduce</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft9">rad mervärdesskatt får tillämpas, får medlemsländerna tillämpa en redu</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p7 ft9">cerad skattesats på tandvård i den mån tjänsten inte är undantagen från</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p131 ft9">skatteplikt enligt artikel 13 i direktivet. Jag har i kapitel 4 närmare beskri - vit andra valmöjligheter för medlemsländerna att begränsa undantagens tillämplighet om verksamheten bedrivs på kommersiella villkor .</P> <P class="p145 ft9">Undantagen i artikel 13 skall tolkas strikt. Detta har <NOBR>EG-domstolen</NOBR> och den europeiska kommissionen uttalat vid upprepade tillfällen. Bakgrunden till huvuddelen av undantagen i artikel 13 är att en beskattning av tjänster av social karaktär som tillhandahålls av det allmänna till självkostnadspris eller till pris understigande självkostnadspris, inte är ändamålsenlig. Det skapas inget eller mycket litet mervärde vid omsättningen och skälen är starka för att kostnaden för dylika tjänster hålls nere.</P> <P class="p221 ft9">Jag anser att det fi nns skäl att särbehandla tandvården utifrån sociala hänsyn. Jag vill därför peka på möjligheten att införa en reducerad skatte - sats med stöd av bilaga H punkt 16 i det sjätte direktivet. Jag föreslår att skattesatsen skall vara 6%. Fördelen med att lägga mervärdesskatt på tandvårdstjänsten istället för att undanta densamma är att tandläkarens kostnad för mervärdesskatt i verksamheten omvandlas till en ingående mervärdesskatt som kan dras av i mervärdesskattedeklarationen. För den</P> </DIV> <DIV id="page_129"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">128 </SPAN>Slutsatser och över väganden</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p139 ft9">enskilde patienten märks ingen skillnad i pris jämfört med kostnaden för skattefri tandvård eftersom patienten när skattefrihet råder ändå får betala den mervärdesskatt som tandläkaren inte kan dra av , dvs. att mervärde - skatt ligger dold i priset.</P> <P class="p123 ft9">Eftersom tandvårdsmarknaden i Sverige är en avreglerad marknad i konkurrens, anser jag att tandvård bedrivs på kommersiella villkor . Detta talar starkt för att likabehandling i skattehänseende skall gälla för all tand - vård oavsett om denna bedrivs i of fentlig eller privat regi. Eftersom den icke avdragsgilla dolda mevärdesskatten i systemet skapar kumulativa ef - fekter som i sin tur påverkar priset på tandvårdstjänster anser jag det mycket angeläget att denna fråga får en tillfredsställande lösning för den konkurrensutsatta tandvårdssektorn.</P> <P class="p364 ft9">Konkurrensverket har i rapporter och beslut uttalat att konkurrenslagen (1993:20), KL, är tillämplig på tandvårdsverksamhet. Ett beslut från 1993 innehåller följande uttalande om Folktandvården:</P> <P class="p527 ft9">”Med företag avses enligt lagen en fysisk eller juridisk person som bedriver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur. Även statliga och kommunala organ som driver sådan verksamhet räknas som företag, dock inte när det är fråga om myndighetsutövning.</P> <P class="p528 ft9">Folktandvården är generellt sett i egenskap av producent av allmän vuxentandvård att anse som företag i KL:s mening.” <SPAN class="ft39">8</SPAN></P> <P class="p229 ft9">Detta innebär att tandvård i såväl of fentlig regi som privat regi enligt KL:s mening är att anse som ekonomisk verksamhet, dvs. en verksamhet av kommersiellt slag.</P> <P class="p529 ft9">Den öppning som ges i <NOBR>EG-lagstiftningen</NOBR> bör analyseras vidare och snarast diskuteras med <NOBR>EG-kommissionen.</NOBR></P> <P class="p193 ft60">Avgränsningar av tandvår d</P> <P class="p196 ft32">Ett möjligt problem kan vara att avgränsa tandvård från annan verksamhet. Statsmakterna gör dock redan genom tandvårdsförsäkringen en avgräns - ning. Jag bedömer att samma avgränsning kan tillämpas för detta ändamål.</P> <P class="p314 ft60">Statsfi nansiella effekter</P> <P class="p196 ft32">Tabell 7.3 visar de statsfi nansiella effekterna om en reducerad mervärdes - skattesats på 6 % införs. Omsättningen inom hela vuxentandvården kan beräknas till <NOBR>8–10</NOBR> mdkr. Privattandläkarna beräknas svara för 65 % av denna omsättning och folktandvården för 35 %. I avsnitt 3.4 redovisas mervärdesskattens andel av de totala kostnaderna. Den angivna sif fran för</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft41"><SPAN class="ft40">8 </SPAN>Konkurrensverkets beslut, Dnr 750/93, 1993</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_130"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB3133130x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr1 td182"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td167"><SPAN class="p7 ft42">Slutsatser och över väganden <SPAN class="ft17">129</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td183"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td184"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p530 ft9">tandvård på 6,9% inkluderar även sjukvård. Beräkningen är dock ett par år gammal. Sammantaget fi nns det därför många osäkerhetsfaktorer i den be - räkning som redovisas i tabell 7.3.</P> <P class="p145 ft9">För kommunkontot innebär införandet av mervärdesskatt i sektorn att utbetalningarna till folktandvården minskar med <NOBR>190–240</NOBR> mkr. Om verksamhetens momsandel är så pass hög som 6,9 % kommer således ef fekten på statsbudgeten (exkl. ef fekten på kommunkontosystemet) att vara ett un - derskott på ca <NOBR>80–90</NOBR> mkr. Beräkningen har dock inte tagit hänsyn till den ökade produktivitet inom tandvårdssektorn som troligen blir en följd av att tandvård görs skattepliktig.</P> <P class="p221 ft9">Det är min uppfattning att nuvarande konkurrensproblem inom tand - vårdsmarknaden är så stora att en lösning bör ha genomförts senast den 1 januari 2001.</P> <P class="p531 ft37"><SPAN class="ft35">7.2.3</SPAN><SPAN class="ft36">Tillämpningsproblem i nuvarande system</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td64"><SPAN class="p7 ft9">Tillämpningproblemen kring <NOBR>6-procentsersättningen</NOBR> har beskrivits utför</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td65"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td64"><SPAN class="p7 ft30">ligt i betänkandet. Följande huvudsakliga problem har identifi erats:</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td65"><SPAN class="p7 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td187"><SPAN class="p7 ft9">1.</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td188"><SPAN class="p26 ft17"><NOBR>6-procentsersättningen</NOBR> är en schablon som därför inte motsvarar verk</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td65"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td187"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td45"><SPAN class="p26 ft17">liga kostnader av mervärdesskatten. Det betyder att såväl över - som un-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td187"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td188"><SPAN class="p26 ft9">derkompensation förekommer .</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td187"><SPAN class="p7 ft9">2.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td188"><SPAN class="p26 ft9">Pristransparens: svårigheter att jämföra priser .</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr16 td64"><SPAN class="p7 ft9">Systemet anses av många kommuner vara krångligt och därigenom kost</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td65"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p131 ft9">samt att administrera. Dessa problem blir större när kommuner och lands - ting måste föra ut kunskaper om tillämpningen av <NOBR>6%-ersättningen</NOBR> i en decentraliserad organisation. I kommunkontoenkäten (se avsnitt 3.6) framkom att 28,5 % av alla kommuner som svarade på enkäten anser att den tunga administrationen är det största problemet i systemet. Detta talar för att systemet bör förenklas.</P> </DIV> <DIV id="page_131"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">130 </SPAN>Slutsatser och över väganden</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p436 ft9">Vid den hearing som utredningen har genomfört har kritik framkommit från friskolor , vårdföretag, laboratorier m.fl . privata entreprenörer om att kommunkontosystemet inte tillämpas på ett riktigt sätt. Inom ramen för nuvarande system kan de påtalade problemen endast lösas genom en för - bättrad tillämpning av systemet.</P> <P class="p532 ft37"><SPAN class="ft35">7.2.4</SPAN><SPAN class="ft38">Konkurrenssnedvridningar för övrig privat </SPAN><NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> sektor</P> <P class="p397 ft9">Privata företag, ekonomiska föreningar , landstingsägda och kommunalt</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft17">ägda företag får i dag ingen direkt ersättning för den ingående mervärdes</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft9">skatten om de bedriver en <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p141 ft17">I kapitel 5 och kapitel 6 har avsaknad av avdragsrätt/ ersättningsrätt vad</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p7 ft17">gäller den ingående mervärdesskatten analyserats. Kortfattat kan sägas att</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p167 ft9">samma effektivitetsförluster uppstår i privat verksamhet, som hade upp - stått i kommuner och landsting om inte kommunkontosystemet hade fun - nits. Detta gäller vid anlitande av underentreprenörer och är ett grundläg - gande problem för all <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet.</P> <P class="p124 ft9">Som en konsekvens av att den ingående mervärdesskatten stannar kvar i den privata verksamheterna som en kostnad, gynnas skalfördelar . Således gynnas stora företag framför små, eftersom de stora företagen har större möjlighet att or ganisera stödverksamhet inom företaget. Små företag är i högre mån hänvisade till att anlita underentreprenörer . Jag anser att utifrån ett småföretagarperspektiv är detta otillfredsställande.</P> <P class="p234 ft9">Utifrån ett jämställdhetsperspektiv missgynnas kvinnligt företagande. Om man skall starta och driva företag är sannolikheten bättre att lyckas om man håller sig till en bransch som man har tidigare erfarenheter från. Arbetsmarknaden i Sverige är könsuppdelad och det fi nns en tydlig över - representation av kvinnor inom de verksamheter som är undantagna från mervärdesskatt. <SPAN class="ft39">9 </SPAN>Nystartade företag inom <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamheter har sämre möjligheter , allt annat lika, än nystartade företag inom skatte - pliktiga verksamheter till följd av de skalfördelar som <NOBR>icke-skattskyldighet</NOBR> ger. Därigenom missgynnas kvinnligt företagande.</P> <P class="p533 ft37">7.2.5 Politik för konkurrensneutralitet</P> <P class="p534 ft9">Bland de problem som identifi eras ovan beskrivs konkurrenssnedvridningsproblem eller problem som angränsar till dessa och som hänger sam -</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft41"><SPAN class="ft40">9 </SPAN>SOU 1996:56, Hälften vore nog – om kvinnor och män på <NOBR>90-talets</NOBR> arbetsmarknad</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_132"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB3133132x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p8 ft11"><SPAN class="ft9">SOU 1999:133 </SPAN>Slutsatser och över väganden <SPAN class="ft9">131</SPAN></P> <P class="p535 ft9">man med att viss verksamhet är undantagen skatteplikt. Undantagen i sig skapar problem med skattekilar, effektivitetsförluster och kumulativa ef - fekter.</P> <P class="p536 ft32">Till följd av undantagen från skatteplikt skapas inlåsningsef fekter av mervärdesskatten i systemet. Skatten kan därmed inte ”skölja” igenom produktions- och distributionskedjan utan att få ekonomiska konsekvenser för annan än den slutlige konsumenten. Den uppenbara slutsatsen skulle då vara att avskaf fa undantagen och införa mervärdesskatt på all verksam - het. Om undantagen avskaffas och all verksamhet görs skattepliktig skul - le kommunkontosystemet inte behöva ha den omfattning som det har</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr15 td111"><SPAN class="p7 ft9">idag.<SPAN class="ft39">10</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p94 ft17"><NOBR>EG-rätten</NOBR> utgör idag ett hinder för en sådan ändring av de svenska mer</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft9">värdesskattebestämmelserna. Bestämmelserna i det sjätte direktivet stad</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft17">gar att viss verksamhet <SPAN class="ft42">skall </SPAN>vara undantagen från skatteplikt. Många av</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td111"><SPAN class="p7 ft9">undantagen är förlegade idag och skälen till att behålla dem blir allt sva</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft9">gare. Jag föreslår emellertid att Sverige med kraft driver frågan att få till</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft9">stånd en modernisering av det sjätte direktivet på detta område så att di</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p537 ft9">rektivet anpassas till villkoren för of fentlig verksamhet idag. Jag anser att</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p7 ft17">en lämplig tidpunkt för ett svenskt agerande är i samband med förberedel</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td64"><SPAN class="p7 ft17">serna inför Sveriges ordförandeskap i EU. Detta arbete bör ha hög priori</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td65"><SPAN class="p16 ft30">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p7 ft9">tet.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p94 ft17">Om en radikal förändring av direktiven möter för stort motstånd kan en</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p7 ft9">framkomlig väg vara att istället försöka åstadkomma en gradvis förän</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p7 ft17">dring av direktivet. Ett exempel på en sådan förändring kan vara att kravet</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p386 ft9">på att viss verksamhet <SPAN class="ft11">skall </SPAN>vara undantagen kan ändras till att medlems - länderna <SPAN class="ft11">får </SPAN>undanta viss verksamhet från mervärdesskatt, så länge en så - dan lösning inte leder till konkurrenssnedvridningar mellan medlemslän -</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">derna.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td81"><SPAN class="p94 ft30">Figurerna 7.3 ger en översiktlig bild av hur systemet ser ut i dag och fi</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td82"><SPAN class="p16 ft30">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">gur 7.4 visar hur ett större grepp på konkurrensproblematiken kan tas.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">Detta innebär att all verksamhet som idag är undantagen från mervärdes</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">skatt görs skattepliktig så långt det går inom ramen för mervärdesskatte</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">systement som sådant, dvs. att mervärdesskatt är en skatt som tas ut vid</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">omsättning av varor och tjänster .</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p261 ft41"><SPAN class="ft40">10 </SPAN>Systemet kan dock inte slopas helt eftersom all verksamhet inte kan omfattas av mervärdesskatte - systemet, t.ex. egentjänster som snöröjning, parkskötsel etc., som inte omsätts i en utåtriktad verk - samhet.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_133"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3133/GNB3133133x1.jpg" style="width:685px;height:548px" id="img1"> </DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-123px;margin-bottom:0px;" class="p538 ft9"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-123px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:123px;" class="p538 ft9"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-62px;margin-top:62px;margin-right:-61px;margin-bottom:61px;" class="p538 ft9"><![endif]>SOU 1999:133</P> <!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-420px;margin-bottom:0px;" class="p539 ft11"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-420px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:420px;" class="p539 ft11"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-210px;margin-top:210px;margin-right:-210px;margin-bottom:210px;" class="p539 ft11"><![endif]><SPAN class="ft9">132 </SPAN>Slutsatser och över väganden</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft94">Kontosystemet</P> <P class="p540 ft95">– räntebärande konto</P> </DIV> <DIV id="id_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr23 td24"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td189"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td187"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td190"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td191"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td96"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td96"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td14"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td192"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td85"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td193"><SPAN class="p541 ft97">1)</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td194"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td150"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td85"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td10"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td173"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td24"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td195"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td24"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td189"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td187"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td190"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td191"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td96"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td96"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td14"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td65"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td192"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td85"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr34 td196"><SPAN class="p7 ft98">Skatte-</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td150"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td85"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td10"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr22 td173"><SPAN class="p16 ft95">2)</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td24"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td195"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td189"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td187"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td190"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td191"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td14"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td192"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td85"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr35 td196"><SPAN class="p7 ft100">pliktig verk-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td150"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td59"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td195"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td24"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td189"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td187"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td190"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td191"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td14"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td65"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td192"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td85"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td150"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td85"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td10"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td173"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td24"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td195"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td24"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td189"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td187"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td190"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td191"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td96"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td96"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td14"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td65"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td192"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td85"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr35 td196"><SPAN class="p7 ft100">samhet</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td150"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td85"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td10"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td173"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td24"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td195"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr23 td197"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr23 td187"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr23 td190"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr36 td192"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td14"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td65"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td192"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td85"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td190"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td173"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td194"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td150"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td85"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td10"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td173"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td24"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td195"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr35 td192"><SPAN class="p185 ft103">9)</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td14"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td65"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td192"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td85"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td190"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td173"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td194"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td150"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td85"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td10"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td173"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td24"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td195"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td24"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td189"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td187"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td190"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td191"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td96"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td96"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td14"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td65"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td192"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td85"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td190"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td173"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td194"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 rowspan=3 class="tr17 td198"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr23 td195"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td24"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td189"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td187"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td190"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td191"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td96"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td96"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td14"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td65"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td192"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td85"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td190"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td173"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td194"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td24"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 rowspan=3 class="tr15 td199"><SPAN class="p16 ft104">Ersättning för</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td96"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td14"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td65"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td192"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td85"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td190"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td173"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td194"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr38 td195"><SPAN class="p16 ft105">3)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr39 td24"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td96"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td14"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td65"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td192"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td85"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td190"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td173"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td194"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td150"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td85"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td10"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td173"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td24"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td24"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td96"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td14"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td65"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td192"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td85"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td190"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td173"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td194"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td150"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td85"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td10"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td173"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td24"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td195"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 rowspan=2 class="tr35 td199"><SPAN class="p16 ft100">– erlagd moms</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td14"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td192"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td85"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td190"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td173"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td194"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td150"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td85"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td10"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td173"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td195"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td24"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td14"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td65"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td192"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td85"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td190"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td173"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td194"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td150"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td85"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td10"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td173"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td24"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td195"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr5 td24"><SPAN class="p16 ft95">8)</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr35 td199"><SPAN class="p16 ft100">– dold moms</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr5 td96"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr5 td14"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td65"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td192"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td85"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td190"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td173"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td194"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr5 td150"><SPAN class="p542 ft95">4)</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr5 td85"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr5 td10"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr5 td173"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr5 td24"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr5 td195"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td189"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td187"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td190"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td191"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td65"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td192"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td85"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td190"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td173"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td194"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr0 td197"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td187"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr0 td190"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td191"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td96"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td96"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td14"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td192"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td85"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td190"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td173"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td194"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td150"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td85"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td173"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td24"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td195"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr40 td187"><SPAN class="p16 ft107">7)</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td191"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td96"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td96"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td14"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td65"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td192"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td85"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td190"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td173"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td194"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td150"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td85"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td10"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td173"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td24"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td195"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr38 td24"><SPAN class="p7 ft108">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td189"><SPAN class="p7 ft108">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td187"><SPAN class="p7 ft108">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td190"><SPAN class="p7 ft108">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td191"><SPAN class="p7 ft108">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr38 td121"><SPAN class="p7 ft109">Tillskott</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td65"><SPAN class="p7 ft108">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td192"><SPAN class="p7 ft108">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td85"><SPAN class="p7 ft108">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td190"><SPAN class="p7 ft108">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td173"><SPAN class="p7 ft108">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td194"><SPAN class="p7 ft108">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td150"><SPAN class="p7 ft108">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td85"><SPAN class="p7 ft108">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td10"><SPAN class="p7 ft108">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td173"><SPAN class="p7 ft108">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td24"><SPAN class="p7 ft108">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td195"><SPAN class="p7 ft108">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td24"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td189"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td187"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td190"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td191"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr35 td121"><SPAN class="p7 ft100">beräknat per</SPAN> </TD> <TD colspan=4 rowspan=2 class="tr35 td200"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td173"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td194"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td150"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td85"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td10"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td173"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td24"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td195"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr38 td24"><SPAN class="p7 ft108">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td189"><SPAN class="p7 ft108">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td187"><SPAN class="p7 ft108">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td190"><SPAN class="p7 ft108">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td191"><SPAN class="p7 ft108">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td173"><SPAN class="p7 ft105">5)</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td194"><SPAN class="p7 ft108">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td150"><SPAN class="p7 ft108">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td85"><SPAN class="p7 ft108">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td10"><SPAN class="p7 ft108">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td173"><SPAN class="p7 ft108">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td24"><SPAN class="p7 ft108">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td195"><SPAN class="p7 ft108">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td24"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td189"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td187"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td190"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td191"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr34 td121"><SPAN class="p7 ft98">invånare i</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td65"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td192"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td85"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td190"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td173"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td194"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td150"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td85"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td10"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td173"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td24"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td195"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td24"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td189"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td187"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td190"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td191"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr35 td121"><SPAN class="p7 ft100">kommum och</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td65"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td192"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td85"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td190"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td173"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td194"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td150"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td85"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td10"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td173"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td24"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td195"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td189"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td187"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td190"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td191"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td192"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td85"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td190"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td173"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td194"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td150"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td85"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td10"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td173"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td195"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr39 td24"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td189"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td187"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td190"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td191"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr35 td121"><SPAN class="p7 ft100">landsting</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td65"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td192"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td85"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td190"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td173"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td194"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td150"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td85"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td10"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td173"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td24"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td195"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr41 td24"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td189"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td187"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td190"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td191"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td65"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr39 td192"><SPAN class="p543 ft111">6)</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td85"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td190"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=3 class="tr15 td199"><SPAN class="p544 ft104">Skatter</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td150"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td85"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td10"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td173"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td24"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td195"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td189"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td187"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td190"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td191"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td14"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td85"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td190"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td150"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td85"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td10"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td173"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td195"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td24"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td189"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td187"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td190"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td191"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td96"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td96"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr13 td14"><SPAN class="p545 ft104">Betalning för</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td65"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td192"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td85"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td190"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td150"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td85"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 rowspan=3 class="tr15 td201"><SPAN class="p141 ft104">Betalning för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td189"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td187"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td190"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td191"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td192"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td85"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td190"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr39 td199"><SPAN class="p544 ft112">och</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td150"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td85"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr41 td24"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td189"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td187"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td190"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td191"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td96"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td96"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr35 td14"><SPAN class="p545 ft100">tjänster utan</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td65"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td192"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td85"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td190"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td150"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td85"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr39 td24"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td189"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td187"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td190"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td191"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td96"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td96"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td65"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td192"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td85"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td190"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr35 td199"><SPAN class="p544 ft100">avgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td150"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td85"><SPAN class="p7 ft106">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 rowspan=2 class="tr35 td201"><SPAN class="p141 ft100">tjänster utan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr41 td24"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td189"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td187"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td190"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td191"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td96"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td96"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr34 td14"><SPAN class="p545 ft98">moms,</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td65"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td192"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td85"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td190"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td150"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td85"><SPAN class="p7 ft110">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td24"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td189"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td187"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td190"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td191"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td96"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr42 td96"><SPAN class="p7 ft113">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td65"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td192"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td85"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td190"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td173"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td194"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td150"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td85"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 rowspan=3 class="tr38 td201"><SPAN class="p141 ft109">moms, till-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td189"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td187"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td190"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td191"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td192"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td85"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td190"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td173"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td194"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td150"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td85"><SPAN class="p7 ft99">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td24"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td189"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td187"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td190"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td191"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td96"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td96"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td14"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td65"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td192"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td85"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td190"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td173"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td194"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td150"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td85"><SPAN class="p7 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr38 td202"></TD> <TD class="tr38 td44"><SPAN class="p546 ft109">(kommunens</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr40 td203"><SPAN class="p7 ft104">handahållande av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr41 td202"></TD> <TD rowspan=2 class="tr35 td44"><SPAN class="p546 ft100">tillhanda-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr39 td202"></TD> <TD rowspan=2 class="tr35 td203"><SPAN class="p7 ft100">privat entreprenör</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr41 td202"></TD> <TD rowspan=2 class="tr40 td44"><SPAN class="p546 ft104">hållande)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr38 td202"></TD> <TD class="tr38 td203"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_134"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3133/GNB3133134x1.jpg" style="width:461px;height:543px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr1 td182"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td167"><SPAN class="p7 ft42">Slutsatser och över väganden <SPAN class="ft17">133</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td183"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td184"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p547 ft9">Nackdelar i dagens system:</P> <P class="p548 ft9"><SPAN class="ft9">•</SPAN><SPAN class="ft26">I dagens system måste ett komplicerat kommunkontosystem tillämpas för att skapa konkurrensneutralitet i valet mellan att utföra tjänster i egen regi och att upphandla motsvarande tjänst.</SPAN></P> <P class="p549 ft9"><SPAN class="ft9">•</SPAN><SPAN class="ft26">Kommunkontosystemet är utformat som en generell ersättningsrätt för i princip all ingående mervärdesskatt som betalas av kommuner och landsting. Detta liknar en generell avdragsrätt med den skillnaden att</SPAN></P> <P class="p550 ft9">den ligger utanför mervärdesskattesystemet. Samma rätt fi nns inte för privata entreprenörer i skattefri verksamhet. Systemet leder till således till olikformig skattemässig behandling.</P> <P class="p162 ft9">• I ett mervärdesskattesystem där viss omsättning är undantagen från skat -</P> </DIV> <DIV id="page_135"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3133/GNB3133135x1.jpg" style="width:521px;height:648px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr11 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">134 </SPAN>Slutsatser och över väganden</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft101">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:83px;margin-top:224px;margin-right:-100px;margin-bottom:-224px;" class="p551 ft104"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:100px;margin-top:224px;margin-right:-117px;margin-bottom:-207px;" class="p551 ft104"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:91px;margin-top:233px;margin-right:-108px;margin-bottom:-216px;" class="p551 ft104"><![endif]>för Betalning med tjänster moms 6%</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr43 td204"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:-153px;margin-top:-1px;margin-right:-25px;margin-bottom:1px;" class="p552 ft104"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:25px;margin-top:-1px;margin-right:-203px;margin-bottom:179px;" class="p552 ft104"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-64px;margin-top:88px;margin-right:-114px;margin-bottom:90px;" class="p552 ft104"><![endif]>medtjänster moms</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td159"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:-191px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p553 ft104"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-191px;margin-bottom:191px;" class="p553 ft104"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-96px;margin-top:96px;margin-right:-95px;margin-bottom:95px;" class="p553 ft104"><![endif]>förBetalning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td204"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:31px;margin-top:0px;margin-right:-37px;margin-bottom:0px;" class="p554 ft104"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:37px;margin-top:0px;margin-right:-43px;margin-bottom:6px;" class="p554 ft104"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:34px;margin-top:3px;margin-right:-40px;margin-bottom:3px;" class="p554 ft104"><![endif]>% 6</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td159"><SPAN class="p7 ft96">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td204"><SPAN class="p7 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td159"><SPAN class="p7 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_136"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3133/GNB3133136x1.jpg" style="width:462px;height:443px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr1 td182"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td167"><SPAN class="p7 ft42">Slutsatser och över väganden <SPAN class="ft17">135</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td183"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td184"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p555 ft51">teplikt ligger ändå en dold mervärdesskatt i priset på varan eller tjänsten. Priset på en tandläkartjänst innehåller alltid mervärdesskatt som tandläka - ren inte har kunnat dra av i en mervärdesskattedeklaration. Detta betyder att staten vinner skattepengar även då undantag från mervärdesskatt gäller .</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr4 td81"><SPAN class="p7 ft9">En politik för konkurrensneutralitet skall enligt min uppfattning istället</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">vara att med kraft verka för att undantagen slopas i det sjätte direktivet.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft17">Nedanstående fi gur visar hur en införd mervärdesskatt på områdena vård,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">skola och omsorg skulle påverka systemet:</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p94 ft17">Att införa en reducerad skattesats på verksamhet som tidigare varit un</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">dantagen från skatteplikt får inte leda till ökade kostnader för den enskil</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft17">de om målet är att kostnaden för den enskilda konsumenten skall vara låg</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p327 ft32">av sociala skäl. En tidigare utredning, SOU 1993:75 Vissa mervärdesskat - tefrågor II - Of fentlig verksamhet, presenterade ett alternativ som innebar att mervärdeskatt skulle införas på vårdtjänster .<SPAN class="ft56">11 </SPAN>Utredningen anförde föl -</P> <P class="p556 ft41"><SPAN class="ft40">11 </SPAN>Utredningens förslag berördes i prop 1993/94:225 då regeringen anförde att man skulle återkomma till utredningens förslag.</P> </DIV> <DIV id="page_137"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td205"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">136 </SPAN>Slutsatser och över väganden</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td206"><SPAN class="p16 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr12 td47"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr8 td48"><SPAN class="p79 ft9">jande beträf fande fördelarna med en utvidgad beskattning på det undan -</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td205"><SPAN class="p43 ft9">tagna området:</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td207"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td144"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td208"><SPAN class="p557 ft17">” Eftersom utredningens uppgift primärt är att föreslå åtgärder som</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td144"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td208"><SPAN class="p557 ft9">undanröjer konstaterade konkurrenssnedvridningar bör förutsätt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td144"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td208"><SPAN class="p557 ft14">ningarna prövas för att införa en skattesats som genomsnittligt svarar</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td144"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td208"><SPAN class="p557 ft17">mot den mervärdesskattebelastning som ingår i kostnaden för en pro</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td144"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td208"><SPAN class="p557 ft17">ducerad vårdtjänst. En sådan avpassning av skattesatsen innebär ing</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td144"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td205"><SPAN class="p557 ft9">en förändring av statens skatteintäkter</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td206"><SPAN class="p79 ft17">, eftersom den ingående skat -</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td48"><SPAN class="p557 ft9">ten balanserar effekten av avdragsrätten. Den mervärdesskattekost -</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p558 ft9">nad som enligt nuvarande ordning utgör en del av undantagen verk - samhets kostnad för drift och investeringar omvandlas till en</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr5 td209"><SPAN class="p7 ft9">avdragsgill ingående skatt. Denna ”vinst” får företaget betala tillba</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td209"><SPAN class="p7 ft9">ka genom att en del av intäkten på motsvarande sätt omvandlas till</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td209"><SPAN class="p7 ft17">företagets utgående skatt. Generellt sett medför skattebeläggningen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td209"><SPAN class="p7 ft9">därför inte heller någon påverkan av prisnivån för ifrågavarande</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td209"><SPAN class="p7 ft17">tjänster . Det enskilda vårdföretaget blir därmed i likhet med den of</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td209"><SPAN class="p7 ft17">fentliga vården okänsligt för mervärdeskattebelastningen i samband</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p559 ft9">med investeringar. Vidare blir mervärdeskatten neutral vid kostnads - jämförelser .” <SPAN class="ft39">12</SPAN></P> <P class="p560 ft9">Jag ansluter mig till vad denna utredning anför i sitt betänkande. I dag ut - gör den ingående mervärdesskatten en latent kostnad i <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet. Införandet av en beskattning skulle innebära att schablonbe - räkningar av andelen mervärdesskatt i priset på upphandlade tjänster kan slopas. Istället läggs en mervärdesskatt på priset med 6%. På så sätt fram - träder mervärdesskatten tydligt. Risken för över - respektive underkompensation bortfaller.</P> <P class="p49 ft9">I dagens system bär den enskilde en del av mervärdesskattekostnaden eftersom skatten ligger dold i den avgift som tas ut av den enskilde, t.ex. för vårdtjänster eller barnomsor g. Om en särskild avgift inte tas ut för den samhällsfi nansierade tjänsten eller om avgiften är lägre än vad som mot - svarar självkostnaden för tjänsten får kommunen eller landstinget täckning för mervärdesskattekostnaden genom kommun- eller landstingsskatten. Mervärdesskatten utgör alltid en del av priset, antingen direkt genom öp - pen skattedebitering i fakturan på leveransen, eller indirekt genom att in - gående skatt inte kan dras av .</P> <P class="p203 ft9">Figur 7.4 visar ett system där undantagen områdena vård, skola och om - sorg tagits bort, dvs. ett system där både of fentlig och privat verksamhet gjorts skattepliktig.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft41"><SPAN class="ft40">12 </SPAN>SOU 1993:75 Vissa mervärdesskattefrågor II – Offentlig verksamhet, s. 43</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_138"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr1 td182"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td167"><SPAN class="p7 ft42">Slutsatser och över väganden <SPAN class="ft17">137</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td183"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td184"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p561 ft9">Fördelar med generell skatteplikt kan sammanfattas enligt följande:</P> <P class="p562 ft9"><SPAN class="ft9">•</SPAN><SPAN class="ft26">Om all verksamhet görs skattepliktig kommer of fentlig sektor och privat sektor att jämställas i mervärdesskattehänseende. Detta är rättvist och konkurrensneutralt.</SPAN></P> <P class="p428 ft9"><SPAN class="ft9">•</SPAN><SPAN class="ft26">Kommunkontosystemet krymper avsevärt. Ersättningarna vid upphand - ling eller bidragsgivning med </SPAN><NOBR>6-,</NOBR> 18- och <NOBR>5-procent</NOBR> kan slopas.</P> <P class="p428 ft9"><SPAN class="ft9">•</SPAN><SPAN class="ft26">Adminstrationen förenklas i kommuner och landsting. Kommunerna slipper den administration som går åt för att hantera </SPAN><NOBR>6-,</NOBR> 18- och <NOBR>5-pro</NOBR> - centsersättningarna. Kommunerna slipper också förhandlingar med pri - vata entreprenörer i dessa fall. Eftersom kommunkontot trots allt kom - mer att fi nnas kvar försvinner dock inte problemen helt och hållet.</P> <P class="p563 ft17"><SPAN class="ft9">•</SPAN><SPAN class="ft115">Om privat verksamhet som i dag är </SPAN><NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> görs skattepliktig med en reducerad skattesats får den skattskyldige full avdragsrätt för in -</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr15 td111"><SPAN class="p185 ft17">gående mervärdesskatt. De sociala skäl som är orsaken till att vissa om</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td111"><SPAN class="p185 ft17">råden undantagits från mervärdesskatt. De sociala målen kan nås lika bra</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td111"><SPAN class="p185 ft17">eller bättre med en reducerad skattesats och eftersom en sådan ordning</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p185 ft9">främjar samhällsekonomisk ef fektivitet är denna ordning att föredra.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td111"><SPAN class="p7 ft17">Jag är medveten om att en diskussion om införandet av generell skatteplikt</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft17">måste föras på europeisk nivå. På grund av de särskilda mervärdesskatte</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p236 ft9">problem som uppstått i Sverige till följd av att vissa marknader avregleras och utsätts för konkurrens och att verksamhetsformerna i of fentlig sektor förändras bör den svenska regeringen ta initiativ till sådana diskussioner . En särskild dialog bör inledas med den europeiska kommissionen för att klargöra de mest angelägna konkurrensproblemen, jag tänker främst på tandvårdsmarknaden, för att få klarlagt vilket handlingsutrymme som fi nns inom ramen för nuvarande <NOBR>EG-lagstiftning.</NOBR></P> <P class="p37 ft17">Att ändra <NOBR>EG-rätten</NOBR> är en omfattande process. Hur skall vi i mellantiden lösa de mest akuta konkurrens- och <NOBR>tillämpnings-problemen</NOBR> med kom -</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr15 td64"><SPAN class="p7 ft9">munkontosystemet idag?</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td65"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p94 ft9">Jag förordar att skatteplikt införs så lång möjligt enligt nuvarande lag</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p7 ft17">stiftning på området. Enligt de analyser av <NOBR>EG-rätten</NOBR> som jag har gjort tor</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p236 ft9">de fl era undantag enligt mervärdesskattelagens bestämmelser kunna slo - pas med stöd av bestämmelserna i <NOBR>EG-rätten.</NOBR> Jag tänker framför allt på tandvård men även viss vårdverksamhet i privat regi som bedrivs med vinstsyfte torde kunna beskattas. Jag vill dock framhålla att alla verksam - hetsformer inte kan beskattas enligt nuvarande <NOBR>EG-regler.</NOBR> Det fi nns en glidande skala när det gäller konkurrensintensitet mellan privat och of fentlig verksamhet. Fri prissättning existerar dock endast på tandvårdsmarkna - den. En partiell skatteplikt för vissa aktörer men inte för andra (framför allt inte för of fentligt bedriven sjukvård som i huvudsaklig del måste un - dantas enligt <NOBR>EG-rätten)</NOBR> innebär dock att konkurrensproblemen inte kan lösas helt och hållet.</P> </DIV> <DIV id="page_139"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr11 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">138 </SPAN>Slutsatser och över väganden</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td47"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td48"><SPAN class="p119 ft9">Privat verksamhet som med dagens lagstiftning inte kan bli skatteplik-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td48"><SPAN class="p43 ft9">tig, kan under en tillfällig period föras in i kommunkontosystemet. Om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td48"><SPAN class="p43 ft9">privata entreprenörer förs in på kommunkontot kan detta leda till förbätt -</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td48"><SPAN class="p43 ft9">rad konkurrensneutralitet och förhindra inlåsningsef fekter. Således torde</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p168 ft9">detta vara ett möjligt alternativ .</P> <P class="p142 ft9">Om privat verksamhet skulle föras in på kommunkontot skulle det in -</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">nebära att kommunkontosystemet utvidgades. Det skulle innebära att de</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td81"><SPAN class="p7 ft17">privata entreprenörer som i dag omfattas av <NOBR>6-procentsersättningen</NOBR> får er</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td82"><SPAN class="p16 ft30">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">sättning för sin ingående mervärdesskatt direkt i kommunkontosystemet.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">En analys bör dock göras huruvida detta är förenligt med <NOBR>EG-rätten</NOBR> på</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft17">mervärdesskatteområdet. En beviljad avdragsrätt inom ramen för ett kom</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p61 ft9">penationsssytem för <NOBR>icke-skattepliktig</NOBR> verksamhet som bedrivs i privat re -</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p7 ft17">gi kan anses som ett kringgående av reglerna om avdragsrätt i det sjätte di</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td63"><SPAN class="p7 ft17">rektivet. Således måste den svenska regeringen inhämta och beakta kom</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p16 ft30">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td63"><SPAN class="p7 ft9">missionens synpunkter vid en eventuell beredning av ett sådant förslag.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p330 ft25"><SPAN class="ft46">7.3</SPAN><SPAN class="ft47">Uppföljning och kontroll</SPAN></P> <P class="p214 ft37"><SPAN class="ft35">7.3.1</SPAN><SPAN class="ft38">Utgångspunkter</SPAN></P> <P class="p59 ft9">Till följd bl.a. av att utbetalningarna från systemet har ökat har frågan om kontrollen och uppföljningen i systemet fått ny aktualitet. En utgångs - punkt för kommunkontosystemet är att regelverket skall tillämpas lika av landets samtliga kommuner och landsting. En annan utgångspunkt är att ändamålen för utbetalningarna från systemet skall kunna följas upp. Jag har därför fått i uppdrag dels att lämna förslag till hur uppföljningen och kontrollen i systemet kan förbättras, dels att analysera behovet av rappor - tering inom systemet.</P> <P class="p364 ft9">I utredningens delbetänkande (se bilaga 3) ges exempel på hanteringen av mervärdesskatten i kommuner respektive landsting. Där konstateras att systemet är konstruerat utifrån principen att mervärdesskatten skall falla ut som ett resultat av den kommunala redovisningen. Den mervärdesskatt som inte hänförs till den skattskyldiga verksamheten kan betraktas som en ”restpost” som hamnar i kommunkontosystemet. Enligt den enkät som presenteras i delbetänkandet svarar den absoluta majoriteten av landsting - en att det inte kan vara fråga om några betydande belopp som har redovi - sats fel så att de har betalats ut från kommunkontosystemet i stället för det vanliga skattesystemet.</P> <P class="p110 ft9">I departementsskrivelsen Ersättning av viss mervärdesskatt till kommu - ner och landsting<SPAN class="ft39">13 </SPAN>framfördes förslag att utökad kontroll av kommunkon -</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft41"><SPAN class="ft40">13 </SPAN>(Ds 1997:74)</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_140"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB3133140x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft11"><SPAN class="ft9">SOU 1999:133 </SPAN>Slutsatser och över väganden <SPAN class="ft9">139</SPAN></P> <P class="p564 ft9">tosystemet borde övervägas. Anledningen var att <NOBR>6-procentsersättningen</NOBR> förslogs kompletteras med en 18- respektive <NOBR>5-procentsersättning.</NOBR> Vid remissbehandlingen framkom att enskilda kommuner och landsting förorda - de en särskild kontroll vid sidan av den ordinarie kommunala revisionen. Flertalet kommuner och landsting menade dock att eftersom systemet fi - nansieras av kommunsektorn behövs ingen ytterligare kontroll utöver den</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr15 td86"><SPAN class="p7 ft9">kommunala revisionen.</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td87"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td86"><SPAN class="p94 ft30">Skälen för att föreslå en utökad uppföljning och kontroll i kommun</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td87"><SPAN class="p16 ft30">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td86"><SPAN class="p7 ft17">kontosystemet är mot bakgrund av de förslag som förs fram i detta betän</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td87"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p7 ft9">kande följande:</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p245 ft60">Privata entreprenör er i kommunkontosystemet</P> <P class="p273 ft9">Kraven på kontroll ökar om privata entreprenörer kan få ersättning från kommunkontosystemet. En kontroll måste kunna ske av att entreprenörer som säljer tjänster till kommuner respektive landsting och samtidigt be - driver annan skattepliktig verksamhet yrkar avdrag/får ersättning för ingå - ende moms i ”rätt” system. Annars fi nns risk att omslutningen i kommunkontosystemet ökar ytterligare vilket i sin tur påverkar den avgift som kommuner respektive landsting får betala.</P> <P class="p200 ft9">Om ett kontrollsystem saknas för kommunmomsen men risk för skatte - revison föreligger i det ordinarie mervärdesskattesystemet ökar risken för att ersättning för ingående moms yrkas från det okontrollerade systemet.</P> <P class="p237 ft60">Kommunkontot på statsbudgetens inkomstsida</P> <P class="p361 ft9">Om kommunkontot förs in på statsbudgetens inkomstsida ökar behovet av kontroll. Som framförts är en utgångspunkt för kommunkontosystemet att regelverket skall tillämpas lika av landets samtliga kommuner och lands - ting. I det fall kommunkontosystemet helt fi nansieras av kommunsektorn fi nns inget annat skäl för staten att kontrollera systemet än att tillförsäkra att tolkningar av regelverket inte ger upphov till omfördelningsef fekter och att systemet därmed upplevs som orättvist.</P> <P class="p221 ft9">Om däremot kommunkontot läggs in på statsbudgetens inkomstsida, vilket föreslås i avsnitt 7.1.3, och staten därmed tar över ansvaret för kom - munkontots fi nansiering ökar behovet av en statlig kontroll vid sidan av den kommunala revisionen. Exempel på behov av utökad kontroll kan va - ra tillämpningen av reglerna för ersättning med 18 % vid hyra av lokal och reglerna för de tre ersättningsnivåerna vid upphandling från, respektive bi - drag till, entreprenörer .</P> </DIV> <DIV id="page_141"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">140 </SPAN>Slutsatser och över väganden</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p109 ft37"><SPAN class="ft35">7.3.2</SPAN><SPAN class="ft38">Förslag på utformning av en kontrollfunktion</SPAN></P> <P class="p59 ft9">Den skattemyndighet (f.n. Skattemyndigheten i Gävle) som administrerar ansökningarna om ersättning enligt kommunkontosystemet har enligt gäl - lande bestämmelser inte tilldelats någon kontrollfunktion utan denna gran - skar i huvudsak om ansökningshandlingarna uppfyller de formella kraven. Någon materiell prövning görs följaktligen inte. Kommunernas ansök - ningar om ersättning granskas därför endast inom ramen för den ordinarie kommunala revisionen som regleras i kommunallagen<SPAN class="ft39">14</SPAN>.</P> <P class="p60 ft9">Skattebetalningsslagen<SPAN class="ft39">15 </SPAN>innehåller bestämmelser om redovisning och betalning av preliminär och slutlig skatt, socialavgifter samt mervärdes - skatt. I lagen fi nns också bestämmelser om bl.a. uttag och beräkning av preliminär och slutlig skatt samt ansvar om skatt. I 14 kap. skattebetal - ningslagen fi nns bestämmelser om utredning i skatteärenden. Regleringen innehåller bl.a. skyldigheten att föra anteckningar , föreläggande att lämna uppgift och förutsättningarna för skatterevision. Skattemyndigheten kan enligt nämnda bestämmelser förelägga en kommun att lämna uppgift som behövs för kontroll av deklarationen och besluta om revision för att kon - trollera om en kommun har fullgjort sin deklarations- och annan uppgiftsskyldighet på ett riktigt och fullständigt sätt.</P> <P class="p565 ft9">Uppgiften att kontrollera kommunkontosystemet bör med hänsyn till bl.a. tillgången på kompetens utövas av de regionala skattemyndigheterna. En kontrollfunktion till kommunkontosystemet bör genom en hänvisning i kommunkontolagen<SPAN class="ft39">16 </SPAN>kunna knytas till skattebetalningslagen i tillämpli - ga delar. Detta skulle göra det möjligt för skattemyndigheten att bl.a. ge - nomföra revisioner hos privata entreprenörer i det fall denna grupp ges rätt till ersättning från kommunkontosystemet. Men kontrollen kan även avse kommunerna eller landstingen för att kontrollera det underlag som ligger till grund för ansökningar om ersättning från kommunkontosystemet.</P> <P class="p566 ft37"><SPAN class="ft35">7.3.3</SPAN><SPAN class="ft38">Förslag till förbättrad uppföljning</SPAN></P> <P class="p404 ft9">Bättre underlag och prognoser skulle kunna erhållas om uppföljningen av systemet utökades. I dag är möjligheterna att exempelvis analysera varför omslutningen i systemet ökar begränsade bl.a. eftersom de uppgifter som tas in från kommuner och landsting i ansökan om ersättning endast omfat - tar uppgifter om ingående mervärdesskatt i en summa och uppgifter om ersättning för <NOBR>6-,</NOBR> 18- respektive <NOBR>5-procentsersättningen.</NOBR> I utredningens</P> <P class="p153 ft41"><SPAN class="ft44">14</SPAN><SPAN class="ft59">9 kap. kommunallagen (1991:900)</SPAN></P> <P class="p128 ft41"><SPAN class="ft44">15</SPAN><SPAN class="ft59">1997:483</SPAN></P> <P class="p128 ft41"><SPAN class="ft44">16</SPAN><SPAN class="ft59">Lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_142"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB3133142x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft11"><SPAN class="ft9">SOU 1999:133 </SPAN>Slutsatser och över väganden <SPAN class="ft9">141</SPAN></P> <P class="p52 ft9">delbetänkande framfördes att en årlig redovisning från Skattemyndigheten</P> <P class="p567 ft9">i Gävle eller Riksskatteverket skulle kunna vara till stor nytta i den löpan - de uppföljningen av systemet.</P> <P class="p77 ft9">En utgångspunkt är att kunna följa de förändrade betalningsströmmarna</P> <P class="p567 ft9">i kommunkontosystemet och att kunna följa orsakerna till en ökning av omslutningen. Erfarenheterna från analysen i utredningens delbetänkande av ökningen i omslutningen visar att det skulle vara en stor fördel att kun - na följa upp investeringar . Stora investeringar som återkommer i kom - munresp. landstingssektorn med ojämna och längre intervaller bör han - teras särskilt vid en framskrivning av utvecklingen av systemets omslut - ning. En absolut åtskillnad mellan vad som kan anses utgöra drift resp. in - vesteringar är inte möjlig att göra, men de defi nitioner som bl.a. används av SCB för att samla in uppgifter till räkenskapssammandraget bör kunna tjäna som utgångspunkt.</P> <P class="p264 ft9">Uppgifter om omfattningen av entreprenader och bidragsgivning erhålls genom att den särskilda <NOBR>6-,</NOBR> 18- och <NOBR>5-procentsersättningen</NOBR> specifi ceras i ansökan om ersättning från kommunkontosystemet. Att i ansökan även ta in uppgifter om huruvida ersättning för ingående mervärdesskatt avser va - ror eller tjänster kan förbättra förutsättningarna att följa utvecklingen av systemet. Uppföljningen skulle också kunna delas in efter de verksam - hetsområden som den redovisade kostnaden avser . En sådan uppdelning skulle kunna ske utifrån de kontogrupper respektive den verksamhetsin - delning som används av SCB i räkenskapssammandraget. Riksskatte -</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr15 td84"><SPAN class="p7 ft9">verket skulle i särskilda anvisningar för ansökan om ersättning från kom</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td85"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p7 ft9">munkontosystemet kunna precisera de uppgifter som begärs in.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p94 ft17">Förutom ett förbättrat underlag för att fastställa avgifterna till systemet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p7 ft9">behövs även en årlig uppföljning och analys av systemets utveckling. Ett</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p7 ft17">sådant uppdrag bör läggas på Riksskatteverket antingen genom ett tillägg</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p7 ft9">i Förordning med instruktion för skatteförvaltningen (1990:1293) eller i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p7 ft9">regleringsbrevet för myndigheten. Alternativt läggs ansvaret för uppfölj</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p7 ft9">ningen på Skattemyndigheten i Gävle.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p94 ft17">Kraven på utökad uppföljning kan i sig innebära ett behov av att kunna</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p236 ft9">kontrollera underlaget. Riksskatteverket har i tidigare remissvar framfört att tydligare regler för hur en ansökan ska vara utformad kan behövas och att ansökningsformulären kan behöva ses över . Vidare anförs att bestäm - melser bör införas som reglerar när och hur rättelse av ansökan skall ske. Vägledning kan hämtas från de bestämmelser som reglerar rättelse av skattedeklaration i det ordinarie mervärdesskattesystemet.</P> </DIV> <DIV id="page_143"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr11 td210"><SPAN class="p568 ft9">142</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td211"><SPAN class="p569 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td212"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td213"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p570 ft10">Särskilda yttranden</P> <P class="p571 ft116">Särskilt yttrande av Magdalena Brasch,</P> <P class="p198 ft116">Budgetavdelningen vid Finansdepartementet</P> <P class="p572 ft9">Utredaren redovisar alternativa modeller för finansieringen av kommunkontosystemet. Ett av alternativen innebär att kommunkontosystemet läggs in på statsbudgetens inkomstsida och att volymökningarna i systemet skall finansieras av staten. Alternativet innebär att statens inkomster minskar i förhållande till dagens system med betydande belopp. Enligt Kommittéförordningen (1998:1474) skall utredaren vid förslag som innebär intäktsminskningar för staten föreslå en finansiering. Ett sådant konkret finansieringsförslag saknas. Detta gäller även vid det alternativ då tandvården görs skattepliktig.</P> <P class="p364 ft9">Jag anser vidare att motiven är svaga för en statlig finansiering av volymökningar i systemet. Utredaren konstaterar att det egentliga syftet med kommunkontosystemet, dvs. att skapa neutralitet för kommuner och landsting i valet mellan att upphandla verksamhet externt och att bedriva verksamhet i egen regi, i huvudsak uppnås. Vidare har det inte kunnat påvisas att en varaktig omfördelning sker mellan kommuner resp. mellan landsting. Det finns också många osäkerhetsfaktorer kring beräkningen av volymutvecklingen och därmed också det ackumulerade underskottet i systemet.</P> <P class="p573 ft11">Magdalena Brasch</P> </DIV> <DIV id="page_144"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB3133144x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft11"><SPAN class="ft9">SOU 1999:133 </SPAN>Särskilda yttranden <SPAN class="ft9">143</SPAN></P> <P class="p36 ft116">Särskilt yttrande av Ulrika Hansson,</P> <P class="p75 ft116">Skatteavdelningen vid Finansdepartementet</P> <P class="p179 ft32">Utredningsbetänkandet innehåller resonerande partier om tänkbara än - dringar i mervärdesskattesystemet. Någon egentlig analys av konsekven - serna av åtgärderna fi nns dock inte. Vilka effekter en beskattning inom exempelvis tandvårdsområdet får - vid sidan om kommunkontosystemet - är över huvudtaget inte belysta. En beskattning av tandvård utgör dessutom ett principgenombrott och skulle ses som första steget till en mer generell beskattning av de nu undantagna områdena, skola, vård och omsor g, vilket</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr15 td81"><SPAN class="p7 ft9">utredningen också förordar skall vara en lösning på lite längre sikt.</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p94 ft9">Att införa mervärdesskatt inom nu undantagna områden är inget som</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">generellt bör avvisas, men sådana eventuella åtgärder måste övervägas i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">ett vidare sammanhang och på <NOBR>EU-nivå.</NOBR> Att åberopa EG:s sjätte mervär</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">desskattedirektiv som stöd för en beskattning vore att pressa bestämmel</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">serna långt, och att implementera <NOBR>EG-rätt</NOBR> på ett sådant sätt skulle innebä</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">ra en lagstiftningsteknik som är främmande för svenskt synsätt.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">Utredningens tankegångar kring möjligheten att beskatta olika skattefria</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft17">områden, (exempelvis tandvårdsområdet) är således inte av det slag att de</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft17">kan läggas till grund för några åtgärder på skatteområdet. En utjämning av</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p131 ft9">de konkurrenseffekter som följer av den nuvarande utformningen av kom - munkontosystemet bör därför i första hand ske genom justeringar i detta system. Utredaren pekar också på att sådana möjligheter fi nns. Härvid bör dock beaktas att det inte kan anses som en framkomlig väg att ta in priva - ta entreprenörer i kommunkontosystemet.</P> <P class="p221 ft9">Slutligen vill jag framhålla att utredaren enligt kommittéförordningen (1998:1474) är skyldig att vid förslag som innebär intäktsminskningar för staten, vilket en beskattning av tandvård skulle medföra, föreslå en fi nansiering. Ett sådant fi nansieringsförslag saknas.</P> <P class="p574 ft11">Ulrika Hansson</P> </DIV> <DIV id="page_145"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">144 </SPAN>Särskilda yttranden</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td55"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p575 ft116">Särskilt yttrande av Anders Hedberg, Landstingsförbundet och Ronnie Peterson, Svenska Kommunförbundet</P> <P class="p59 ft9">En av de viktiga frågorna var att utreda den kommunala fi nansieringen mot bakgrund av de ökade utbetalningarna från systemet. Analysen utvisar att de ackumulerade underskotten på kommun- och landstingskontona ut - gör ett växande problem. Detta i synnerhet när kommunsektorn är ålagd balanskrav fr.o.m. år 2000.</P> <P class="p63 ft9">Utredningen fastslår att den kommunala självfi nansieringen av systemet kommer att öka påtagligt. Detta leder i sin tur till att omfördelningen mel - lan kommunerna i systemet ökar .</P> <P class="p123 ft9">Vidare påvisar utredningen att kommunkontosystemet leder till ef fektivitetsvinster för samhället i samband med kommunal upphandling. Kostnaderna i form av ökat uttag på kommunkontona faller dock enbart på kommunkollektivet.</P> <P class="p154 ft9">Det påtalas också i utredningen att om kommunkontosystemets omför - delningseffekter ökar kan kommunernas förtroende för systemet komma att minska, vilket kan medföra att syftet med systemet inte uppnås.</P> <P class="p154 ft32">Utredningen påvisar tre alternativa modeller för fi nansieringen. Utifrån de faktiska omständigheterna att systemet både är underfi nansierat och att det framtida uttaget kommer att öka fi nner vi att bara alternativet med statlig fi nansiering, med samma konstruktion som kompensationssystemet för statliga myndigheter, är förenligt med de grunder om konkurrensneutrali - tet som systemet ska upprätthålla. Vid ökad kommunal självfi nansiering kommer omfördelningsef fekter att uppstå mellan kommuner som gör att systemet inte blir neutralt ifråga om hur landets kommuner och landsting ska utforma sin verksamhet och till vilka kostnader.</P> <P class="p364 ft9">Vi anser dessutom att staten, förutom ansvaret för att utforma ett system för att upprätthålla konkurrensneutralitet vid of fentlig upphandling, måste vara den som fi nansierar ett sådant system. Staten i motsats till kommu - nerna är ju den som erhåller ifrågavarande mervärdesskatteinbetalningar som redovisas på statsbudgetens inkomstsida. En återbetalning av denna skatt i ett slutet system som det här är fråga om utgör inte en kostnad för staten.</P> <P class="p285 ft11">Anders Hedberg Ronnie Peterson</P> </DIV> <DIV id="page_146"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB3133146x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td175"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td176"><SPAN class="p16 ft9">145</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td177"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft10">Bilaga 1</P> <P class="p576 ft117">Sammanfattning av uppdraget</P> <P class="p577 ft9">En särskild utredare tillkallas med uppgift att analysera vissa frågor inom systemet för ersättning för viss mervärdesskatt till kommuner och lands - ting, det s.k. kommunkontosystemet. Utredarens inledande uppgift är att analysera och förklara orsakerna till att utbetalningarna från systemet har ökat. Den omfördelningsef fekt som uppstår till följd av den kollektiva fi - nansieringen skall också analyseras. Detta skall redovisas senast den 20 februari 1999.</P> <P class="p221 ft9">Härutöver skall utredaren utvärdera hur väl systemet uppfyller det egentliga syftet, dvs. att skapa konkurrensneutralitet mellan kommunal verksamhet i egen regi respektive på entreprenad och vid behov föreslå alternativa lösningar eller förändringar i det nuvarande systemet. En viktig fråga att analysera är ef fekterna av den kommunala fi nansieringen mot bakgrund av de ökade utbetalningarna från systemet. Vidare skall utredaren lämna förslag som kan förbättra uppföljningen och kontrollen i syste - met. Den senare delen av uppdraget skall redovisas senast den 1 oktober 1999.</P> <P class="p578 ft117">Bakgrund</P> <P class="p579 ft9">År 1996 infördes ett särskilt system (kommunkontosystemet) för kommu - nernas och landstingens ersättning för sådan mervärdesskatt som inte får</P> </DIV> <DIV id="page_147"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB3133147x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p8 ft9">146 <SPAN class="ft11">Bilaga 1 </SPAN>SOU 1999:133</P> <P class="p469 ft9">dras av enligt mervärdesskattelagen (1994:200). Systemet regleras i lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting.</P> <P class="p123 ft9">Bakgrunden till systemet är att reglerna för mervärdesskatt ändrades i samband med skattereformen 1990/91 då fl er tjänster än tidigare belades med en enhetlig mervärdesskatt. Med då rådande system skulle detta ha inneburit att konkurrenssnedvridningar uppstod mellan kommuner och privata entreprenörer till fördel för kommunal verksamhet i egen regi. Det skulle således ha blivit billigare för kommuner och landsting att utföra t.ex. anläggningsarbeten i egen regi med egen anställd personal än att handla upp dem från externa entreprenörer , eftersom de sistnämndas arbe - te efter skattereformen skulle komma att beläggas med en högre mer - värdesskatt än tidigare.</P> <P class="p110 ft32">Mot denna bakgrund fi ck kommuner och landsting en s.k. utökad av - dragsrätt inom ramen för mervärdesskattesystemet fr .o.m. 1991. Samtidigt fi ck de rätt att få ett särskilt bidrag vid upphandling eller bidragsgivning till sådana skattefria verksamheter som sjukvård, tandvård, social omsor g och utbildning. Kommuner och landsting fi ck kompensera staten för detta genom att den s.k. avräkningsskatten höjdes och därmed minskade deras</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr15 td81"><SPAN class="p7 ft9">skatteinkomster.</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td81"><SPAN class="p141 ft17">I samband med Sveriges inträde i EU uppstod behov av att särredovisa</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td82"><SPAN class="p7 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">ersättningen till kommuner och landsting för ingående mervärdesskatt ef</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">tersom EG:s skatteregler inte tillåter avdrag för ingående mervärdesskatt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">hänförlig till skattefri verksamhet inom det ordinarie mervärdesskattesys</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">temet. Under 1995 gällde därför en särskild ordning som administrerades</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p168 ft9">av Skattemyndigheten i Dalarnas län <SPAN class="ft39">1</SPAN>.</P> <P class="p433 ft9">Från och med 1996 hanteras ersättningen till kommunerna och lands - tingen i ett särskilt system som regleras i lagen (1995:1518) om mervär - desskattekonton för kommuner och landsting. Systemet administreras av Skattemyndigheten i Dalarnas län. Kommuner och landsting ansöker hos</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p7 ft9">skattemyndigheten om ersättning för ingående mervärdesskatt som inte</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p7 ft17">kan återfås i det ordinarie mervärdesskattesystemet. Ersättningen betalas</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p7 ft9">ut från två räntebärande konton upprättade hos Riksgäldskontoret, kom</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p7 ft9">munkontot respektive landstingskontot. In- och utlåningsräntan på konto</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p580 ft17">na baseras på reporäntan som är Riksbankens viktigaste styrränta <SPAN class="ft88">2</SPAN>. Systemet fi nansieras genom att kommunerna och landstingen betalar en</P> <P class="p581 ft9">för respektive kollektiv enhetlig avgift per invånare. Denna avgift fast -</P> <P class="p582 ft41"><SPAN class="ft118">1</SPAN><SPAN class="ft45">Skattemyndigheten i Dalarnas län benämndes t.o.m. den 31 januari 1996 Skattemyndigheten i Kopparbergs län.</SPAN></P> <P class="p583 ft50"><SPAN class="ft68">2</SPAN><SPAN class="ft69">Riksgäldskontoret gör dock vissa beräkningstekniska justeringar av reporäntan. Till räntan kommer en administrationsavgift om 0,2 procent, dock lägst 250 kronor per år och högst 20 000 kronor per</SPAN></P> <P class="p85 ft41">år .</P> </DIV> <DIV id="page_148"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB3133148x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft9">SOU 1999:133 <SPAN class="ft11">Bilaga 1 </SPAN>147</P> <P class="p338 ft9">ställs av Riksskatteverket senast den 10 september inför det kommande budgetåret. Avgiften tillförs därefter respektive konto genom en avräkning från de samlade skattemedel och statsbidrag som varje månad betalas ut av skattemyndigheterna till kommuner och landsting. Avgiften bestäms ut - ifrån de faktiska utbetalningarna under det innevarande året och utifrån en prognos över uttagen för såväl återstoden av det innevarande året som det kommande året.</P> <P class="p221 ft9">När systemet infördes gjordes en ekonomisk reglering mellan staten och kommunerna respektive landstingen på så sätt att det generella stats - bidraget inför 1996 höjdes med ett belopp som i princip baserades på kommuners och landstings samlade ersättning från Skattemyndigheten i Dalarnas län under 1995. Därigenom erhöll alla kommuner respektive landsting en lika stor summa räknat per invånare. Det höjda generella statsbidraget motsvarade avgiften för 1996 och uppgick till 22,5 miljarder kronor.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td83"><SPAN class="p94 ft17">I propositionen som låg till grund för det nuvarande systemet framförde</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td83"><SPAN class="p7 ft30">regeringen att om det system som man tillämpade för år 1995 skulle bibe</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td8"><SPAN class="p16 ft30">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td83"><SPAN class="p7 ft9">hållas skulle staten få svara för hela den ökning av kostnaderna som upp</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td83"><SPAN class="p7 ft9">står över tiden. Detta skulle enligt regeringens uppfattning inte stämma</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td214"><SPAN class="p7 ft9">överens med ambitionerna att få bättre kontroll över statens</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td215"><SPAN class="p16 ft9">utgifter .</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td214"><SPAN class="p7 ft17">Innebörden av detta var att kommuner och landsting skulle få fi</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td215"><SPAN class="p16 ft17">nansiera en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td214"><SPAN class="p7 ft9">kommande ökning med höjda avgifter .</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td180"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p584 ft9">I utgångsläget (år 1996) var emellertid systemet, som nämnts tidigare, fi nansiellt neutralt för den enskilda kommunen eller landstinget, eftersom</P> <P class="p131 ft9">alla kommuner och landsting fi ck kompensation för avgifterna till sys - temet. Utskottet utgick i sitt betänkande från att systemomläggningen skulle utvärderas på ett lämpligt sätt (prop. 1995/96:64, bet. 1995/96:FiU5, rskr. 1995/96:116).</P> <P class="p585 ft117">Utvecklingen efter 1996</P> <P class="p354 ft9">Utbetalningarna från systemet till kommuner och landsting har ökat sedan införandet 1996 med påföljden att avgifterna har fått höjas. Detta gäller i synnerhet landstingskontot. I regelverket fi nns i dag inga bestämmelser om uppföljning och kontroll. Det är därför inte möjligt att ge en tillfreds - ställande förklaring till den ökade omslutningen.</P> <P class="p183 ft9">Det kan fi nnas fl era orsaker till att utbetalningarna från kontona har</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">ökat. I det fall ett landsting eller en kommun exempelvis genomför stora</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td81"><SPAN class="p7 ft17">investeringsprojekt under ett år kan det leda till behov av att höja avgiften</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td82"><SPAN class="p7 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">för det kommande året. Om investeringarna är omfattande kan konse</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">kvenserna bli märkbara för övriga kommuner och landsting. Sett över ti</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_149"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB3133149x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p8 ft9">148 <SPAN class="ft11">Bilaga 1 </SPAN>SOU 1999:133</P> <P class="p99 ft9">den bör emellertid denna ef fekt delvis neutraliseras eftersom det i fl ertalet kommuner respektive landsting uppstår behov av att göra re- eller nyin - vesteringar. Samtidigt kan det dock fi nnas skillnader i investeringsvolym beroende på olika faktorer .</P> <P class="p123 ft9">Till följd av den gemensamma fi nansieringen sker således en omfördel - ning inom kommunrespektive landstingskollektivet beroende på hur mycket varje kommun respektive landsting får i ersättning från systemet i relation till hur mycket man betalar in i avgift.</P> <P class="p60 ft32">Under hösten 1997 tillsattes en arbetsgrupp för att göra en översyn av vissa frågor i systemet (Ds 1997:74). Främst handlade det om tillämp - ningen av begreppet stadigvarande bostad. I mervärdesskattelagen fi nns ett avdragsförbud för ingående mervärdesskatt som avser stadigvarande bostad. Skattemyndigheter och kommuner har i ett fl ertal fall haft olika uppfattning om hur detta begrepp skall tolkas. Arbetsgruppen föreslog att rätten till ersättning för ingående mervärdesskatt som avser vård och om - sorg från kommunkontosystemet skulle kopplas till socialtjänstlagen (1980:620) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade eftersom det med denna lösning inte skulle behövas nå - gon bedömning av om insatsen skall betraktas som vård och social omsor g eller stadigvarande boende. En sådan ändring trädde i kraft den 1 juli 1998 efter förslag i 1998 års ekonomiska vårproposition (prop. 1997/98:150).</P> <P class="p317 ft9">I samband med remissbehandlingen av arbetsgruppens rapport ansåg fl era av remissinstanserna att kontrollen i systemet behövde förbättras. Vidare ansåg fl era remissinstanser att det fi nns behov av en precisering av reglerna så att samtliga kommuner och landsting hanterar sina ansökning - ar på ett likartat sätt.</P> <P class="p234 ft9">Riksskatteverket fi ck i maj 1998 i uppdrag att överväga behovet av än - drade regler beträf fande tidsfrist och rättelse för ansökan om ersättning, omprövning av utbetalningsbeslut. I uppdraget ingår också att undersöka behovet av ändrade regler beträf fande återbetalningsskyldighet när kom - mun eller landsting avyttrar en fastighet för vilken ersättning för ingående mervärdesskatt har betalats från kommunkontosystemet. Detta uppdrag skall redovisas till regeringen (Finansdepartementet) senast den 31 december 1998.</P> <P class="p234 ft9">Ett specifi kt problem som har framhållits av Svenska Kommunförbun - det och Landstingsförbundet är det omfattande arbete som krävs vid de följdändringar som behöver göras i systemet varje gång det sker huvud - mannaskapsförändringar , eftersom den ursprungliga regleringen är base - rad på de ansvarsförhållanden som rådde 1995.</P> <P class="p63 ft9">Utöver vad som nämnts ovan har ytterligare en rad frågeställningar ak - tualiserats under tiden som systemet varit i kraft. Svenska Kommunför - bundet och Landstingsförbundet har under oktober 1998 till Inrikesde - partementet inkommit med skrivelser som rör systemet.</P> </DIV> <DIV id="page_150"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td216"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td217"><SPAN class="p7 ft11">Bilaga 1 <SPAN class="ft9">149</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td218"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td219"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p426 ft9">Regeringen anser mot denna bakgrund att systemet bör ses över . En sär - skild utredare bör tillkallas för att utreda och analysera hur systemet har fungerat samt vid behov lämna förslag till förändringar i systemet.</P> <P class="p421 ft117">Utredningsuppdraget</P> <P class="p586 ft60">Omslutning och omför delning</P> <P class="p587 ft9">Utredaren skall analysera och så långt det är möjligt förklara orsakerna till den kraftiga ökningen av omslutningen i systemet. Utredaren skall också analysera den omfördelning som sker mellan kommuner respektive lands - ting till följd av den gemensamma fi nansieringen.</P> <P class="p52 ft60">Konkurrensneutralitet</P> <P class="p588 ft9">Utredaren skall utvärdera om systemet kan sägas uppfylla det egentliga syftet, dvs. att i mervärdesskattehänseende likställa verksamhet som upp - handlas externt med verksamhet som bedrivs i egen regi.</P> <P class="p145 ft9">Utredaren bör bedöma om utvecklingen av de kommunala verksamhe - terna har skilt sig från vad som förutsattes i de analyser som gjordes inför införandet av nuvarande system och vilka konsekvenser detta i så fall kan få för systemets utformning.</P> <P class="p239 ft9">Utredaren bör dessutom utvärdera om den ökade omslutningen och om - fördelningen till följd av den kollektiva fi nansieringen har påverkat kon - kurrensneutraliteten.</P> <P class="p208 ft9">Om ovanstående utvärdering visar att nuvarande system inte skapar en tillfredsställande konkurrensneutralitet eller om systemet kan förenklas utan att det egentliga syftet förändras, skall utredaren lämna förslag till alternativa utformningar av systemet.</P> <P class="p52 ft60">Kontroll</P> <P class="p589 ft9">Utredaren skall lämna förslag till hur uppföljningen och kontrollen i sys - temet kan förbättras. Till följd av att utbetalningarna från systemet har ökat blir frågan om kontrollen och uppföljningen i systemet än mer angelägen. En utgångspunkt är att regelverket skall tillämpas lika av lan - dets samtliga kommuner och landsting samt att ändamålen för utbetal - ningarna skall bli möjliga att följa upp. Utredaren skall också analysera behovet av rapportering inom systemet.</P> <P class="p211 ft9">Vidare skall utredaren se över ansvars- och arbetsfördelningen mellan bl.a.</P> </DIV> <DIV id="page_151"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">150 </SPAN>Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p139 ft9">Riksskatteverket, Skattemyndigheten i Dalarnas län och de båda kom - munförbunden.</P> <P class="p336 ft60">Övrigt</P> <P class="p129 ft9">Utredaren skall undersöka möjligheterna att förenkla hanteringen av eko - nomiska regleringar mellan kommunerna och landstingen i samband med huvudmannaskapsförändringar . Bl.a. bör möjligheten att slå samman kommunkontot och landstingskontot till ett gemensamt konto prövas.</P> <P class="p123 ft9">Utredaren skall vidare belysa för - och nackdelar med att beslut som har fattats av Skattemyndigheten i Dalarnas län kan överklagas till regeringen respektive någon annan instans. Utredaren skall därvid särskilt beakta de riktlinjer för rätten att överklaga beslut till regeringen som riksdagen fastställde år 1984 (prop. 1983/84:120, bet. 1983/94:KU23, rskr . 1983/84:250).</P> <P class="p63 ft9">Utredaren får också ta upp andra frågor som har anknytning till kom - munkontosystemet.</P> <P class="p486 ft119">Redovisning av uppdraget</P> <P class="p229 ft9">Utredaren skall först avrapportera analysen av utvecklingen av omslut - ningen samt omfördelningen i systemet. En redovisning av detta arbete skall lämnas till Finansdepartementet senast den 20 februari 1999. De öv - riga delarna i uppdraget skall redovisas senast den 1 oktober 1999.</P> <P class="p155 ft9">Regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare skall gälla för utedningen: att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir . 1992:50), pröva of fentliga åtaganden (dir . 1994:23), redovisa jämställd - hetspolitiska konsekvenser (dir 1994:124) och redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir . 1996:49).</P> </DIV> <DIV id="page_152"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB3133152x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td175"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td176"><SPAN class="p16 ft9">151</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td177"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft10">Bilaga 2</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr1 td220"><SPAN class="p7 ft119">Finansdepartementet</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td114"><SPAN class="p16 ft120"><NOBR>1999-03-11</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p504 ft121">In 98:10</P> <P class="p590 ft117">Utvärdering av det särskilda systemet för ersättning för viss mervärdesskatt till kommuner och landsting (In 1998:10) - del 1 omslutning och omfördelning</P> <P class="p36 ft117">Sammanfattning</P> <P class="p591 ft9"><SPAN class="ft120">I </SPAN>detta delbetänkande redovisas olika orsaker till att utbetalningarna från kommunernas och landstingens särskilda system för ersättning för viss mervärdesskatt, det s.k. kommunkontosystemet, har ökat mellan åren 1997 och 1998.</P> <P class="p53 ft9">Bakgrunden till utredningen är bl.a. att fi nansieringsavgifterna till systemet har fått höjas till följd av att utbetalningarna ökat. Det är främst på landstingssidan som ersättningarna från systemet har ökat. Mellan 1997 och 1998 uppgick ökningen till 1,1 miljarder kr , vilket motsvarar 18 procent. Ökningen kan förklaras både av permanenta och tillfälliga ef fekter. För kommunerna har utvecklingen under 1996 och 1997 följt en förutse - bar volym- och kostnadsutveckling. År 1998 är ökningstakten kraftigare än tidigare. Detta torde bero på att reglerna för kommunernas ersättning för äldreboende ändrades den 1 juli 1998.</P> <P class="p200 ft9">Till följd av att landstingen fr .o.m 1998 har tagit över visst kostnadsan - svar från staten ökade omslutningen i landstingsdelen av systemet med ca 300 miljoner kr. Vidare bedöms avlyften av mervärdesskatt avseende in -</P> </DIV> <DIV id="page_153"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td113"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">152 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td114"><SPAN class="p22 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td106"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td107"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td60"><SPAN class="p43 ft9">vesteringar ha stigit med ca 450 miljoner kronor mellan 1997 och 1998.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p119 ft9">En ytterligare förklaring är att Malmö kommun låtit landstingen i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td60"><SPAN class="p43 ft9">Malmö hus län och Kristianstads län utföra viss verksamhet som kommu</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td48"><SPAN class="p43 ft9">nen ansvarar för . Av denna anledning har utbetalningar om ca 170 miljo-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td48"><SPAN class="p43 ft9">ner kronor gjorts från landstingskontot som inte motsvaras av inbetalning -</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td113"><SPAN class="p43 ft9">ar till kontot.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td221"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td48"><SPAN class="p79 ft9">Av den totala ökningen om 1,1 miljarder kr kan utredningen direkt pe -</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p43 ft9">ka på faktorer som förklarar ca 1 miljard kronor , dvs. ca 90 procent.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td48"><SPAN class="p79 ft9">Utredningen skall undersöka om det fi nns omfördelningsef fekter i sys-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p43 ft17">temet och i sådant fall analysera hur de samvarierar med den kollektiva fi</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td48"><SPAN class="p43 ft9">nansieringen. Enligt direktiven skall utredningen analysera de omfördel -</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td113"><SPAN class="p43 ft9">ningseffekter som uppstår till följd av den kollektiva fi</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td221"><SPAN class="p7 ft9">nansieringen.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p119 ft9">Alla kommuner och landsting får i systemet ersättning för de faktiska</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p43 ft9">utgifter de har haft. Om t.ex. en kommun har höjda utgifter för mervär</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td60"><SPAN class="p43 ft9">desskatt under ett år (allt annat lika) innebär det att samtliga kommuner</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p43 ft17">nästa år kommer att få betala en högre avgift till systemet. På det sättet kan</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p43 ft17">det sägas att samtliga kommuner får lämna ett visst bidrag, dvs. den höjda</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td60"><SPAN class="p43 ft17">avgiften, för utgifter för mervärdesskatt som en kommun har haft. Under</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td48"><SPAN class="p43 ft9">1999 motsvarar statens kompensation genom statsbidrag 80 procent av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p43 ft9">landstingens avgifter och 90 procent av kommunernas avgifter.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p182 ft9">Avslutningsvis föreslår utredningen att Skattemyndigheten i Gävle eller Riksskatteverket årligen lämnar en redovisning av utvecklingen i syste - met.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr44 td81"><SPAN class="p7 ft117">Bakgrund</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td81"><SPAN class="p7 ft9">År 1996 infördes kommunkontosystemet för kommunernas och landsting</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">ens ersättning för sådan mervärdesskatt som de inte kan dra av inom det</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft17">ordinarie mervärdesskattesystemet. Det kan t.ex. vara mervärdesskatt som</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">är hänförlig till skola, sjukvård och socialvård. Dessa verksamheter med</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">för inte skatteplikt, dvs. någon utgående mervärdesskatt skall inte läggas</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">på när tjänsten tillhandahålls. Till följd av det får den ingående mervär</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">desskatten inte dras av i det vanliga skattesystemet.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p141 ft17">Bakgrunden till systemet är förändringarna som skedde i samband med</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft17">skattereformen 1990/91 då beskattningsområdet utvidgades väsentligt och</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">mervärdesskattesatsen höjdes. I princip blev alla varor och tjänster som</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">tillhandahålls i yrkesmässig verksamhet skattepliktiga.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p141 ft9">En i princip generell mervärdesskatt krävde att en generell lösning ska</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p181 ft9">pades för att utjämna skattens konkurrenssnedvridande ef fekter vid val mellan kommunal verksamhet i egen regi respektive upphandling av verksamhet. Den metod som valdes var införandet av en generell avdragsrätt</P> </DIV> <DIV id="page_154"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB3133154x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft9">SOU 1999:133 <SPAN class="ft11">Bilaga 2 </SPAN>153</P> <P class="p592 ft9">för kommuner och landsting inom ramen för mervärdesskattesystemet, oavsett om den ingående mervärdesskatten hade uppstått i en skattepliktig verksamhet eller inte.</P> <P class="p145 ft9">Samtidigt som kommuner och landsting fi ck rätt att dra av i princip all ingående mervärdesskatt infördes ett särskilt statsbidrag om 6 procent. Bidraget skulle täcka den mervärdesskatt som indirekt belastar kommu - nerna (och landstingen) vid upphandling av skattefri verksamhet från nä -</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p7 ft17">ringsidkare. Bidraget skulle även avse fall då bidrag lämnats till viss verk</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p7 ft17">samhet och bidraget även täckt kostnader för mervärdesskatt. Syftet med</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p7 ft17">dessa förändringar var således att undvika att mervärdesskatten skulle bi</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p38 ft9">dra till snedvridningar vid kommunernas och landstingens val mellan verksamhet i egen regi eller upphandling.</P> <P class="p593 ft9">Kommunerna och landstingen fi ck kompensera staten för den utökade avdragsrätten genom att avräkningsskatten höjdes och därmed minskade deras samlade skatteinkomster.</P> <P class="p136 ft32">När Sverige blev medlem i EU kunde p.g.a. EG:s skatteregler denna av - dragsrätt inte fi nnas kvar inom mervärdesskattesystemet. I stället särredo - visades ersättningarna till kommuner och landsting av skattemyndigheten i Dalarnas län år 1995 inom ramen för ett separat system för hantering av kommunernas och landstingens ingående mervärdesskatt som inte omfat -</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr6 td182"><SPAN class="p7 ft9">tades av det normala mervärdesskattesystemet.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td222"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td105"><SPAN class="p94 ft9">År 1996 infördes det nuvarande systemet. Skillnaden mot den ordning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td182"><SPAN class="p7 ft9">som gällde under år 1995 var att systemet blev självfi</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td222"><SPAN class="p16 ft9">nansierat av kom-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td182"><SPAN class="p7 ft9">muner och landsting. Förändringen avsågs dock vara fi</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td222"><SPAN class="p16 ft9">nansiellt neutral</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p131 ft9">mellan staten och kommunsektorn vid införandet. Det generella statsbi - draget till kommuner och landsting höjdes i nivå med ett belopp som i princip skulle motsvara deras mervärdesskatt och <NOBR>6-procentsbidrag</NOBR> 1995. Höjningen av statsbidraget skedde i två steg med en första del 1996 (av - seende 11 månader) och en andra del 1997 (1 månad) till följd av att staten tillämpar en kassamässig redovisning.</P> <P class="p207 ft9">Utbetalningarna sker från två konton hos Riksgäldskontoret, kommun - kontot respektive landstingskontot. Kommunerna och landstingen får år - ligen betala in en för vardera kollektiv enhetlig avgift i kronor per invåna - re till kontona för att täcka de utbetalningar som sker från dem.</P> <P class="p77 ft9">Kommunkontosystemet har nu funnits i tre år och under tiden har det</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft17">uppstått fl era frågor rörande systemet. Ett exempel är tolkningen av mer</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft17">värdesskattelagens avdragsförbud för stadigvarande bostad. Denna fråga</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">analyserades av en särskild arbetsgrupp under hösten 1997 (Ds 1997:74)</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft17">och efter regeringens förslag i proposition 1997/98:153 ändrades reglerna</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">i systemet den 1 juli 1998. Ändringen innebar bl.a. att ersättning för ingå</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p38 ft9">ende mervärdesskatt beviljas för de boendeformer som anges i social - tjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.</P> <P class="p77 ft9">Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 1999 (prop. 1998/99:1)</P> </DIV> <DIV id="page_155"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">154 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p139 ft9">att en översyn av systemet skulle göras och den 29 oktober 1998 besluta - de regeringen om direktiven för utredningen (dir 1998:93).</P> <P class="p336 ft117">Direktiven</P> <P class="p129 ft9">Enligt direktiven skall utredaren analysera och så långt det är möjligt för - klara orsakerna till den kraftiga ökningen av omslutningen i systemet.</P> <P class="p62 ft9">Utredaren skall analysera den omfördelning som sker mellan kommu - ner respektive landsting till följd av den gemensamma fi nansieringen.</P> <P class="p123 ft9">En viktig fråga att analysera är ef fekterna av den kommunala fi nansieringen mot bakgrund av de ökade utbetalningarna från systemet.</P> <P class="p123 ft9">Utöver detta skall utredaren bl.a. utvärdera om systemet fyller det egentliga syftet, dvs. att i mervärdesskattehänseende likställa kommunal verksamhet som bedrivs i egen regi med verksamhet som upphandlas externt. Denna analys och övriga delar av uppdraget skall avrapporteras se - nast den 1 oktober 1999.</P> <P class="p594 ft117">Metoder</P> <P class="p115 ft9">Utredningen har valt att skicka ut en enkät till samtliga landsting (se bila - ga) med frågor om orsakerna till de ökade utbetalningarna. Utredningen har också besökt landstingen i Jönköpings , Götebor gs och Bohus, Stockholms, Värmlands och Västernorrlands län för att få djupare kunskap om hanteringen av mervärdesskatten. Dessutom har utredningen besökt Jönköpings, Karlstads och Götebor gs kommuner.</P> <P class="p595 ft9">Underlag har inhämtats från Riksskatteverket, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet.</P> <P class="p123 ft9">Utredningen har på grund av den begränsade tiden begränsat analysen till att främst gälla landstingen eftersom den största ökningen av omslut - ningen har skett på landstingskontot.</P> <P class="p594 ft117">Omslutningen i systemet</P> <P class="p596 ft9">Omslutningen i systemet har ökat sedan systemet infördes år 1996. Det är dock främst mellan åren 1997 och 1998 som den största ökningen har märkts. Utbetalningarna från landstingskontot ökade då med 18 procent.</P> <P class="p120 ft9">För kommunerna var motsvarande ökning 8 procent. I tabellen nedan re - dovisas utbetalningarna från de två kontona i systemet.</P> </DIV> <DIV id="page_156"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3133/GNB3133156x1.jpg" style="width:452px;height:730px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td216"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td217"><SPAN class="p7 ft11">Bilaga 2 <SPAN class="ft9">155</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td218"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td219"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p597 ft9">Vid ingången av 1996 fanns inte slutliga uppgifter avseende avlyften av mervärdesskatt 1995 och därför tillfördes ytterligare medel efter förslag i regeringens tilläggsbudget för 1996. På grund av att staten tillämpar en kassamässig redovisning motsvarade 1996 års reglering 1 1 månader och en kompletterande reglering gjordes därefter 1997 så att tillskottet mot - svarar en helårsef fekt.</P> <P class="p97 ft9">Till följd av landstingens övertagande av kostnadsansvaret för läkeme - delsförmånen har ett specialdestinerat statsbidrag införts som också skall</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft41"><SPAN class="ft40">1 </SPAN>Inklusive utbetalningar i januari och februari år 1996 som avsåg år 1995.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_157"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB3133157x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">156 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p139 ft9">täcka landstingens ökade utgifter för mervärdesskatt. Kommunernas och landstingens övertagande av kostnadsansvaret för förbrukningsartiklar i samband med inkontinens har reglerats genom en höjning av det generel - la statsbidraget. I båda dessa regleringar ingår ersättning för mervärdes - skatt.</P> <P class="p63 ft9">Skillnaden mellan utbetalningarna och statens kompensation för syste - met var 1998 0,9 miljarder kronor för kommunerna och 1,1 miljarder kro - nor för landstingen.</P> <P class="p598 ft9">Till följd av den ökade omslutningen har avgifterna till systemet fått höjas. Vid en jämförelse av 1996 års avgift och de följande årens avgifter måste kontojusteringar 1996 och slutregleringen 1997 beaktas.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"> <TR> <TD class="tr44 td86"><SPAN class="p7 ft117">Tänkbara förklaringar till den ökade omslutningen</SPAN> </TD> <TD class="tr44 td87"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td86"><SPAN class="p7 ft9">En faktisk förklaring till att omslutningen har ökat är som nämndes ovan</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td87"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td86"><SPAN class="p7 ft17">att landstingen fr.o.m. 1998 tagit över kostnadsansvaret från staten för lä</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td87"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p7 ft9">kemedelsförmånen samt förbrukningsartiklar vid inkontinens. Ändringen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td86"><SPAN class="p7 ft9">när det gäller läkemedelsförmånen uppgår till ca 170 miljoner kronor</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td87"><SPAN class="p16 ft71">3<SPAN class="ft122">.</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p7 ft17">Mervärdesskatten för förbrukningsartiklarna vid inkontinens kan beräknas</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p7 ft17">till ca 130 miljoner kronor. För kommunernas del kan de båda förändring</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p7 ft17">arna beräknas innebära ökade avlyft om sammanlagt ca 165 miljoner kro</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td86"><SPAN class="p7 ft9">nor.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td87"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p141 ft9">En annan förklaring till omslutningsökningen för landstingen är att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p7 ft9">Malmö kommun under 1998 har låtit Malmöhus läns landsting och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p599 ft9">Kristianstads läns landsting utföra viss verksamhet som kommunen an - svarar för . Landstingens avlyft har skett från landstingskontot medan kom - munens avgift har gått till kommunkontot. Med anledning av detta har be - hovet av en reglering mellan kontona aktualiserats. Så snart Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet har slutit en överenskom -</P> <P class="p600 ft41"><SPAN class="ft44">2</SPAN><SPAN class="ft45">Vid sidan av avgiften sköt staten till 749 miljoner kronor till kontot p.g.a. en felaktig beräkning vid införandet. Detta belopp har därefter tillförts det generella statsbidraget i samband med den slutliga regleringen 1997.</SPAN></P> <P class="p128 ft41"><SPAN class="ft44">3</SPAN><SPAN class="ft45">Exkl. Götebor g, Malmö och Gotland.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_158"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td216"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td217"><SPAN class="p16 ft11">Bilaga 2 <SPAN class="ft9">157</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td91"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td92"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td93"><SPAN class="p158 ft17">melse om regleringens storlek bör en sådan kontojustering ske. (Se också</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td94"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td216"><SPAN class="p158 ft9">avsnittet om huvudmannaskapsförändringar för liknande exempel).</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td223"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td94"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td93"><SPAN class="p157 ft17">Vidare skulle en förklaring kunna vara att landstingen har tagit över an</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td94"><SPAN class="p71 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td93"><SPAN class="p158 ft9">svaret för olika uppgifter från kommunerna och att mervärdesskatteutgif</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td94"><SPAN class="p71 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td216"><SPAN class="p158 ft9">terna därför blivit högre på landstingskontot.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td223"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td94"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td93"><SPAN class="p157 ft9">Verksamhetsförändringar som medför ökade investeringar innebär att</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td94"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td93"><SPAN class="p158 ft17">avlyften av mervärdesskatt ökar . En förklaring kan därför vara att lands</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td94"><SPAN class="p71 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td93"><SPAN class="p158 ft9">tingens investeringar ökat och att detta medför att utbetalningarna från</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td94"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p211 ft9">landstingskontot har ökat.</P> <P class="p463 ft9">Ändrade or ganisations- eller driftformer inom landstingen kan också bi - dra till ökningen. Om fl er verksamheter har lagts ut på entreprenad innebär det att storleken på ersättningarna från systemet ökar .</P> <P class="p239 ft9">Ytterligare en orsak skulle kunna vara att mervärdesskatt som skall åter - sökas i det ordinarie skattesystemet har ersatts från kommunkontosyste - met.</P> <P class="p136 ft9">De nya reglerna för ankomstregistrering av leverantörsfakturor som in - fördes 1998 kan i vissa fall ha påverkat de sammanlagda utbetalningarna av mervärdesskatt under året. Fakturor som inkom i december 1998 skul - le enligt de nya reglerna bli ankomstregistrerade samma dag de kom in till kommunen eller landstinget medan de innan de nya reglerna trädde i kraft kunde blivit ankomstregistrerade först i januari månad 1999.</P> <P class="p221 ft9">När det gäller kommunkontot är troligen den huvudsakliga förklaringen den lagändring som trädde i kraft 1 juli 1998 avseende ersättning för äl - dreomsorg.</P> <P class="p190 ft9">Innan dessa möjliga orsaker analyseras redovisas i nästa avsnitt hur mervärdesskatten hanteras i vissa kommunala verksamheter .</P> <P class="p36 ft117">Exempel på hantering i kommun eller landsting</P> <P class="p56 ft9">Systemet är konstruerat utifrån principen att mervärdesskatten skall falla ut som ett resultat av den kommunala redovisningen. Eftersom kommunerna och landstingen alltid bedriver någon verksamhet som föranleder skattskyldighet till mervärdesskatt måste oavsett kommunkontosystemet mervärdesskatten hanteras i mervärdesskattedeklarationen. Den mervär - desskatt som inte hänförs till den skattskyldiga verksamheten kan således betraktas som en ”restpost” som hamnar i kommunkontosystemet.</P> <P class="p221 ft9">Normalt sett ankomstregistreras inkommande fakturor centralt eller på ett fåtal ställen i kommunen (eller landstinget). Det kan t.ex. ske på gatu - kontoret eller socialkontoret. Efter det skickas fakturan ut till den verksamhetsansvarige för kontroll och attest. Undantag kan förekomma i min - dre kommuner där hanteringstiden är kortare och handläggaren har större överblick över verksamheten.</P> </DIV> <DIV id="page_159"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td224"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">158 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td225"><SPAN class="p16 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td226"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td227"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td157"><SPAN class="p119 ft17">När fakturan ankomstregistreras bokförs den ingående mervärdesskat</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td80"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td157"><SPAN class="p43 ft9">ten som ”kommunkontomoms”, vanlig mervärdesskatt eller fördelad på</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td224"><SPAN class="p43 ft9">båda systemen.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td228"><SPAN class="p7 ft9">Ibland kan mervärdesskatten initialt bokföras till kom</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td80"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td157"><SPAN class="p43 ft9">munkontosystemet för att sedan i efterhand bokföras som vanlig mervär</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p79 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td157"><SPAN class="p43 ft9">desskatt när en fördelning är klar .</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p234 ft9">På t.ex. ett sjukhem eller ett servicehus är den huvudsakliga verksam - heten skattefri och den ingående mervärdesskatten ersätts från kommun - kontosystemet. Vissa verksamheter medför emellertid skattskyldighet. Det gäller t.ex. personalservering, servering till boende på servicehus och be - sökare, kioskförsäljning, försäljning av terapimaterial m.m. För dessa verksamheter är kommunerna redovisningsskyldiga till mervärdesskatt och en uppdelning måste därför göras av den ingående skatten.</P> <P class="p234 ft9">Kommunerna är också skattskyldiga till mervärdesskatt för verksamhe - ter som el, renhållning och VA. I dessa fall behöver ingen uppdelning av mervärdesskatten göras eftersom hela verksamheten medför skattskyldig - het. En uppdelning skall däremot göras för de stödjande enheter som bistår den skattskyldiga verksamheten.</P> <P class="p601 ft9">I fråga om verksamheten inom gatukontoren förekommer viss extern verksamhet som medför skattskyldighet medan det kommunala utförandet för eget behov inte medför skattskyldighet.</P> <P class="p154 ft9">Anläggningsarbeten på egen mark, t.ex. anläggning av gator , trottoarer, cykelvägar m.m. skall inte beläggas med mervärdesskatt utan den ingåen - de mervärdesskatten skall återsökas i kommunkontosystemet. Däremot skall arbete åt utomstående beläggas med mervärdesskatt. Detta innebär att en fördelning av gatukontorets mervärdesskatt måste göras mellan kommunkontosystemet och det ordinarie skattesystemet.</P> <P class="p336 ft119">Resultat</P> <P class="p602 ft9">I detta avsnitt analyseras och diskuteras de olika hypoteserna till varför omslutningen i systemet har ökat.</P> <P class="p336 ft60">Investeringar</P> <P class="p603 ft9">Enligt uppgifter från Landstingsförbundet har landstingens investeringar ökat med 6 procent i löpande priser mellan år 1996 och 1997. Landstingens avlyft ur kommunkontosystemet ökade under denna tid med knappt 3 procent, vilket således är en lägre ökning än den i landstingens investeringsverksamhet. Mellan 1997 och 1998 ökade investeringarna med 2 procent och utbetalningarna av mervärdesskatt från systemet ökade samtidigt med 18 procent.</P> </DIV> <DIV id="page_160"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB3133160x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td216"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td217"><SPAN class="p7 ft11">Bilaga 2 <SPAN class="ft9">159</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td218"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td219"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p604 ft9">Avlyften har ökat mest mellan åren 1997 och 1998 medan investering - arna ökade mer under tidigare år . I fl era av landstingen som svarade på en - käten har stora investeringsprojekt slutförts och mervärdesskatten redovi - sats under år 1998. Det är vanligtvis först när entreprenören lämnar en slutfaktura som mervärdesskatten på hela entreprenaden redovisas. Den mervärdesskatt som anges kan då även avse tidigare år och därför kan ut - betalningarna från landstingskontot öka i större omfattning än investe - ringarna under ett enskilt år . Av samma anledning kan utbetalningarna av mervärdesskatt öka i mindre omfattning än investeringarna under ett annat år .</P> <P class="p370 ft9">Investeringarna varierar mellan åren och det är sannolikt att de ökning - ar som skedde under åren 1994 och 1995, 17 respektive 1 1 procent, nu har effekt på avlyften av mervärdesskatt ur systemet.</P> <P class="p605 ft32">Landstinget i Norrbotten har under år 1998 fått 287 miljoner kronor i ersättning för mervärdesskatt avseende investeringar vid sjukhusbygget i Sunderbyn. Av detta avser 185 miljoner kronor investeringar före år 1998. I Blekinge läns landsting är hela ökningen, ca 15 miljoner kronor eller 13 procent hänförlig till investeringar som har startat åren 1996 <NOBR>-1997</NOBR> och som slutfakturerats under år 1998. I Västernorrlands läns landsting förkla - rar denna effekt ca 10 miljoner kr av de ökade uttagen. Även i Värmlands</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr15 td84"><SPAN class="p7 ft9">läns landsting förklaras en stor del av ökningen av pågående ombyggna</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td85"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p7 ft9">tioner av bl.a. två sjukhus.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p94 ft17">I nedanstående tabell framgår de pågående eller planerade investerings</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p7 ft9">projekt (överstigande 50 miljoner kronor) som landstingen beräknar slut</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p7 ft9">föra fram till sekelskiftet enligt en rapport som Landstingsförbundet pu</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p7 ft9">blicerade december 1997.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p94 ft9">För år 1997 bedömdes investeringar om ca 630 miljoner kronor bli fär</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p435 ft9">digställda. Detta motsvarar en mervärdesskatt på ca 160 miljoner kronor . År 1998 bedömdes investeringar om sammanlagt 254 miljoner kronor slutföras. Investeringarna i sjukhuset i Sunderbyn beräknades enligt sam -</P> </DIV> <DIV id="page_161"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3133/GNB3133161x1.jpg" style="width:435px;height:727px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr11 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">160 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft9">manställningen vara slutförda år 1999. Om de uppgifter som utredningen har fått från landstinget i Norrbotten angående sjukhusinvesteringarna</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_162"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td216"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td217"><SPAN class="p7 ft11">Bilaga 2 <SPAN class="ft9">161</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td218"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td219"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p606 ft9">1998 läggs till, blir de totala utgifterna för mervärdesskatt under 1998 ca 350 miljoner kronor<SPAN class="ft39">4</SPAN>.</P> <P class="p145 ft9">Det innebär en ökning av utbetalningarna från kommunkontosystemet med ca 190 miljoner kronor. Till detta kommer också de investeringar som understiger 50 miljoner kronor. Enligt utredningens enkät <SPAN class="ft39">5 </SPAN>till landstingen har avlyften av mervärdesskatt till följd av investeringar ökat med ca 450 miljoner kronor mellan 1997 och 1998.</P> <P class="p145 ft9">För 1999 kan den ingående mervärdesskatten beräknas till ca 280 mil - joner kronor inklusive sjukhuset i Sunderbyn. Det skulle innebära en ned - gång av ”investeringsmomsen” med ca 70 miljoner kronor mellan 1998 och 1999.</P> <P class="p52 ft60">Huvudmannaskapsförändringar</P> <P class="p607 ft32">De stora ändringarna av huvudmannaskap mellan kommunsektorn och landstingssektorn skedde före 1997. Genom <NOBR>ÄDEL-reformen</NOBR> 1992 tog kommunerna över personal och verksamhet från landstingen. 1996 skedde motsvarande överföringar inom omsor gen om psykiskt utvecklingsstörda.</P> <P class="p239 ft9">Enligt förslag i proposition 1996:97:1 10 Vissa skolfrågor m.m. skall kommunerna ha hela ansvaret för utbildningen i gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen, dvs. även utbildningar inom naturbruk och omvårdnad. Med anledning av detta skall en skatteväxling mellan och landsting och kommuner (landstingsområdesvis) vara genomförd före ut - gången av år 1998. Denna överföring av ansvaret innebär , om kommunerna driver verksamheten, att avlyften av mervärdesskatt från kommunkon - tot ökar .</P> <P class="p57 ft9">I Stockholms län har en skatteväxling skett för naturbruksutbildning. Landstinget driver dock verksamheten på uppdrag av kommunen. Det in - nebär att avlyften av mervärdesskatt, ca 6 miljoner kronor , hämtas från landstingskontot medan kommunen betalar in hela sin avgift till kommunkontot.</P> <P class="p183 ft9">I hela riket har 12 landsting driftsansvar för naturbruksgymnasier och</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p7 ft17">på samma sätt som i Stockholm innebär det att avlyften belastar ”fel kon</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td84"><SPAN class="p7 ft17">to”. Stockholm torde ha en lägre andel naturbruksutbildning än övriga lan</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td85"><SPAN class="p16 ft30">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p7 ft9">det. Om den genomsnittliga mervärdesskatten för övriga landsting antas</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td85"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p38 ft9">vara ca 9 miljoner kronor, är det ca 100 miljoner kronor som landsting - skontot felaktigt belastas med på grund av detta. Ett liknande exempel är Malmö kommuns sjukvårdsverksamhet som under 1998 har utförts av</P> <P class="p608 ft41"><SPAN class="ft44">4</SPAN><SPAN class="ft45">254*0,25 + 287 miljoner kronor (enligt landstinget i Norrbotten).</SPAN></P> <P class="p275 ft41"><SPAN class="ft44">5</SPAN><SPAN class="ft45">Uppgifter från 3 landsting saknas.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_163"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">162 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p609 ft9">landstinget. Med anledning av detta bör det ske en ekonomisk reglering mellan kommunerna och landstingen.</P> <P class="p123 ft9">Sådana här ef fekter uppstår vid varje tillfälle som en kommun uppdrar åt ett landsting att utföra en del av kommunens verksamhet eftersom landstinget inte har möjlighet att dra av den ingående mervärdesskatten i kommunkontot. Naturligtvis gäller också det omvända varje gång ett landsting uppdrar åt en kommun att utföra delar av landstingets verksam - het. Den sammanlagda effekten för de båda kollektiven av detta är inte i nuvarande skede kartlagt av utredningen.</P> <P class="p610 ft60">Ändrad or ganisation</P> <P class="p611 ft9">Av enkätsvaren från landstingen framgår att ökningen av omslutningen in - te i någon större omfattning kan förklaras med ändrade drift- eller or ganisationsformer under 1997 och 1998. Vid besöken på landstingen är det en - dast i något fall som denna förklaring har lämnats.</P> <P class="p269 ft60">För delning mellan kommunkontosystemet och skattesystemet</P> <P class="p612 ft9">Den absoluta majoriteten av landstingen svarar i enkäten att det inte kan vara fråga om några betydande belopp som har redovisats fel så att de har betalats ut från kommunkontosystemet i stället för det vanliga skattesyste - met. På frågan om det är möjligt att mervärdesskatt som skall återsökas i det ordinarie systemet har återsökts i kommunkontosystemet svarar 18 st nej (eller att det är fråga om mindre belopp). Två svarar ja varav det ena anger att det troligen inte är några större summor .</P> <P class="p234 ft9">Enligt statistik från Riksskatteverket har dock den ingående skatten som landstingen ansöker om från skattemyndigheterna minskat med ca 140 miljoner kronor mellan åren 1995 och 1997. Samtidigt har utbetalningar - na från landstingskontot ökat med över 1 miljard kronor .</P> <P class="p234 ft9">En orsak till att den ingående skatten i det ordinarie systemet har min - skat är att landstingens skattskyldighet i hög grad är kopplad till serve - ringstjänster (personalserveringar t.ex.). Eftersom mervärdesskatten på livsmedel sänktes från 21 till 12 procent 1996 är detta en orsak till att av - lyften i skattesystemet har minskat.</P> </DIV> <DIV id="page_164"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB3133164x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft9">SOU 1999:133 <SPAN class="ft11">Bilaga 2 </SPAN>163</P> <P class="p52 ft60">Ankomstregistrering av fakturor</P> <P class="p587 ft9">Enligt lagen (1997:614) om kommunal redovisning skall inkomna leverantörsfakturor bokföras senast påföljande arbetsdag. Denna lag trädde i kraft den 1 januari 1998. I författningskommentarerna (prop. 1996/97:52) till lagen sägs bl.a. följande: ”Omständigheterna i det enskilda fallet får avgöra hur snart en bokföring kan ske. I vart fall bör fakturorna åtminsto - ne ankomstregistreras samma dag de inkommer.”</P> <P class="p613 ft32">Detta är en skillnad mot tidigare hantering då fakturorna oftast blev bokförda först efter att de var attesterade och konterade. Förutsatt att alla landsting tidigare gjorde på det här sättet och att de ändrade rutiner fr .o.m. år 1998 skulle det uppstå en extra månadsef fekt i kommunkontosystemet. Enligt utredningens bedömning är den samlade ef fekten inte så stor som en extra månad. I ett landsting angav man denna ef fekt till 8 miljoner kro-</P> <P class="p236 ft9">nor, eller 5 procent av ökningen från 1997. Utredningen har kontaktat 7 landsting särskilt om denna fråga och funnit att det i två av dem skulle kunna vara en delförklaring. Sannolikt är dock den sammantagna ef fekten begränsad.</P> <P class="p614 ft117">Sammanställning av förklaringar</P> <P class="p587 ft9">Det fi nns en rad olika förklaringar till varför omslutningen har ökat i landstingsdelen av systemet. En förklaring är att landstingen har övertagit kostnadsansvaret för förbrukningsartiklar , speciallivsmedel och inkonti-</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft17">nensartiklar från staten fr .o.m. 1 januari 1998. För att kompensera för det</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">ta har ett belopp motsvarande utgifterna för mervärdesskatt inkluderats i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">landstingens statsbidrag.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p94 ft9">En annan förklaring till att uttagen från landstingskontot har ökat är</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p7 ft9">Malmöhus läns och Kristianstads läns landsting övertagande av viss sjuk</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p7 ft9">vård och tandvård från Malmö kommun.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p94 ft17">Mellan 1997 och 1998 har ersättningen för mervärdesskatt avseende in</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p161 ft9">vesteringar ökat med ca 450 miljoner kronor enligt landstingens egna upp - gifter i enkäten.</P> <P class="p53 ft9">Utredningen kan således redovisa en sammanlagd ökning om ca 990 miljoner kronor, vilket utgör ca 90 procent av den totala ökningen. Det motsvarar en ökning med 16 procent mellan åren 1997 och 1998. Den oförklarade delen om ca 120 miljoner kronor utgör en ökning med 2 pro - cent.</P> </DIV> <DIV id="page_165"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3133/GNB3133165x1.jpg" style="width:430px;height:704px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">164 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p615 ft9">När det gäller kommunerna var ökningen mellan 1997 och 1998 ca 8 procent eller 1,3<SPAN class="ft39">7 </SPAN>miljarder kronor. Av ökningen kan uppskattningsvis mel - lan 300 och 400 miljoner kronor förklaras av att reglerna beträf fande ersättning för äldreboende ändrades fr .o.m. 1 juli 1998 (beräkning i proposi - tion 1997/98:153). Den kvarstående ökningen 1997 till 1998 blir då ca 6 procent.</P> <P class="p616 ft117">Omfördelning inom systemet</P> <P class="p617 ft9">Under ett år betalar kommunerna och landstingen in avgifter till kontona samtidigt som de får statsbidrag där kompensation har lämnats för syste - met. Om dessa fl öden jämförs får man en bild av hur kommunerna och landstingen har kompenserats under året.</P> <P class="p123 ft9">Vid denna jämförelse måste man dock beakta att avgiften ett enskilt år bygger på en prognos för innevarande år och även kan innefatta under - skott avseende tidigare år .</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p618 ft41"><SPAN class="ft44">6</SPAN><SPAN class="ft45">Överföring om 68 miljoner krononr som redovisades i budgetpropositionen för år 1998 och som skall göras samtidigt med justeringen avseende landstingen.</SPAN></P> <P class="p261 ft41"><SPAN class="ft44">7</SPAN><SPAN class="ft45">Om kontojusteringen för Malmö beaktas blir ökningen 1,6 mdr kr</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_166"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB3133166x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td216"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td217"><SPAN class="p7 ft11">Bilaga 2 <SPAN class="ft9">165</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td218"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td219"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p619 ft9">Omslutningen i systemet under det första året, 1996, motsvarar inte en helårsef fekt eftersom ersättningen betalas ut med en månads fördröjning. Därför är både statsbidrag och avgift lägre än vad de annars skulle vara. Sammantaget beräknas skillnaden mellan statsbidrag och avgifter uppgå till <NOBR>-1,6</NOBR> mdr kr 1999.</P> <P class="p208 ft9">I tabellen nedan redovisas den utgående balansen på kommunkontot. 1998 uppgick den till <NOBR>-501</NOBR> mkr.</P> <P class="p620 ft60"><SPAN class="ft60">3.</SPAN><SPAN class="ft61">Jämför else mellan landstingens avgifter och statens kompensation för systemet</SPAN></P> <P class="p621 ft9">När det gäller landstingen har avgiften med undantag för år 1996 varit hö - gre än statsbidraget. De landstingsfria kommunerna Götebor g och Malmö kommer fr.o.m. 1999 att ingå i de nya landstingen Västra Götalandsre - gionen och Region Skåne. Avgifterna som de f.n. betalar till kommunkontot kommer då att gå till landstingskontot. De kommer också att erhålla det statsbidrag för landstingsverksamhet som i dag tillfaller Götebor gs och Malmö kommuner .</P> <P class="p622 ft9">Den ackumulerade skillnaden mellan statsbidrag och avgift beräknas 1999 uppgå till <NOBR>-1,5</NOBR> mdr kr för landstingen.</P> <P class="p53 ft9">I tabellen nedan redovisas ställningen på landstingens kontot vid årets slut. Vid utgången av 1998 var den utgående balansen - 635 miljoner kro - nor.</P> <P class="p52 ft60">Effekter inom kollektiven</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft9">Alla kommuner (landsting) får ersättning för sina faktiska kostnader från</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_167"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB3133167x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">166 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p250 ft9">systemet. Den avgift som de betalar till systemet är lika hög för alla. Statsbidraget som har skjutits till är också lika stort för alla. Nettot mellan statsbidrag och avgift blir därmed också lika stort per invånare för samtli - ga kommuner (respektive landsting).</P> <P class="p623 ft9">I diagrammet nedan visas fl ödena i systemet. Enligt prognosen i propo - sitionen som föregick systemet skulle kommunernas genomsnittliga kost - nader för mervärdesskatt uppgå till ca 1 600 kronor/invånare under 1996.</P> <P class="p48 ft9">Deras genomsnittliga avlyft ut systemet bedömdes därför också till ca 1 600 kronor/invånare. När systemet infördes sköt staten till ett belopp som skulle motsvara kommunernas utgifter för mervärdesskatt samt 6 pro - centsbidrag. Detta var lika stort som avgiften<SPAN class="ft39">8</SPAN></P> <P class="p624 ft9">Under 1999 beräknas de genomsnittliga utgifterna för mervärdesskatt bli 1 970 kronor/invånare och avgiften är således lika stor . Det statliga bidraget uppgår till 1 821 kronor per invånare. (Anledningen till att det inte är lika stort som 1996 är att 1996 inte motsvarade en helårsef fekt och att en del regleringar tillkommit).</P> <P class="p625 ft32">Av den vänstra delen av respektive fi gur kan utläsas att kommunen får ersättning för sina faktiska utgifter . Den högra delen visar avgiften och statsbidraget. År 1999 är mellanskillnaden mellan vad kommunen betalar och får i statsbidrag 152 kronor per invånare. Denna skillnad är lika stor</P> <P class="p626 ft41"><SPAN class="ft40">8 </SPAN>Eftersom senare befolkningsuppgifter användes vid utbetalningen av statsbidraget blev det något högre.</P> </DIV> <DIV id="page_168"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB3133168x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td216"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td217"><SPAN class="p7 ft11">Bilaga 2 <SPAN class="ft9">167</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td218"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td219"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p627 ft9">för alla kommuner . Statens bidrag till systemet 1999 är 1 821 kronor per invånare eller ca 90 procent.</P> <P class="p239 ft9">I nedanstående fi gur visas motsvarande uppgifter för landstingen. Anledningen till att tillskottet och avgiften är olika stora 1996 är en fel - räkning vilken justerades genom ett tillskott till landstingskontot samma år .</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"> <TR> <TD class="tr4 td111"><SPAN class="p94 ft9">Landstingens tillskott till systemet är ca 160 kronor per invånare 1999.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td111"><SPAN class="p7 ft30">Statens bidrag är drygt 80 procent.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td42"><SPAN class="p7 ft48">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td111"><SPAN class="p94 ft9">Det som rent faktiskt sker i systemet är att ju högre det genomsnittliga</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft17">avlyftet blir desto mer höjs avgiften för samtliga. Om en kommun eller ett</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft17">landsting får tillbaka en ovanligt hög ersättning ett år påverkar det (allt an</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td111"><SPAN class="p7 ft9">nat lika) samtliga kommuners avgift under det följande året. Man kan sä</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft9">ga att den kommunen har fått ett bidrag från samtliga kommuner för att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft9">täcka en del av sina utgifter för mervärdesskatt.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td111"><SPAN class="p94 ft9">Kommunernas och landstingens ersättningar från systemet är basera</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft9">de på deras faktiska utgifter för mervärdesskatt (och <NOBR>6-procentsersätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p7 ft9">ning). Det finns därför skillnader inte bara mellan olika kommuner re</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td111"><SPAN class="p7 ft9">spektive landsting utan också variationer över tiden för de enskilda kom</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td42"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p131 ft9">munerna och landstingen. Den studie som utredningen gjort av kommunernas bidrag från kommunkontot visar att de tre storstadskommunerna och gruppen glesbygdskommuner perioden <NOBR>1996-1998</NOBR> hämtat ut mera än genomsnittet per invånare medan främst grupperna landsbygdskom - muner, industrikommuner och övriga mindre kommuner fått ut mindre i bidrag.</P> <P class="p183 ft9">Skillnaderna mellan landstingen är mindre och torde främst bero på hur</P> </DIV> <DIV id="page_169"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">168 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p628 ft9">investeringarna påverkar de faktiska kostnaderna för mervärdesskatt som belastar landstingskontot just åren <NOBR>1996-1998.</NOBR></P> <P class="p154 ft32">Kommittén har inte kunnat göra en analys som visar om det fi nns en anledning att anta att det uppstår en varaktig omfördelning mellan kommu - nerna. Den begränsade tid som kontosystemet varit i funktion ger inte ett tillräckligt underlag för en sådan analys. Den begränsade utredningstiden har likaså bidragit till försiktigheten med slutsatser på denna punkt. Vi vill dock påpeka att ef fekten av selektiva statsbidrag på kommunkontosyste - met bör beaktas. Det är ännu för tidigt att bedöma om systemet leder till någon varaktig snedfördelning inom respektive kollektiv .</P> <P class="p616 ft117">Övrigt</P> <P class="p629 ft9">Avslutningsvis skulle enligt utredningens uppfattning en årlig redovisning från Skattemyndigheten i Gävle eller Riksskatteverket kunna vara till stor nytta i den löpande uppföljningen av systemet.</P> </DIV> <DIV id="page_170"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3133/GNB3133170x1.jpg" style="width:472px;height:685px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td175"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td176"><SPAN class="p16 ft9">169</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td177"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td178"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft10">Bilaga 3</P> </DIV> <DIV id="page_171"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3133/GNB3133171x1.jpg" style="width:496px;height:538px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr11 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">170 </SPAN>Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_172"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3133/GNB3133172x1.jpg" style="width:498px;height:665px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td216"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td217"><SPAN class="p7 ft11">Bilaga 3 <SPAN class="ft9">171</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td218"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td219"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_173"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td210"><SPAN class="p568 ft9">172</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td211"><SPAN class="p569 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td212"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td213"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p570 ft10">Bilaga 4</P> <P class="p630 ft123">Artikel 13 A. i det sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG)</P> <P class="p631 ft124">Svensk språkversion</P> <P class="p197 ft9">AVDELNING X UNDANTAG FRÅN SKA TTEPLIKT</P> <P class="p632 ft9">Artikel 13</P> <P class="p632 ft9">Undantag inom landets territorium</P> <P class="p198 ft9">A. Undantag för vissa verksamheter av hänsyn till allmänintresset</P> <P class="p270 ft9">1. Utan att det påverkar tillämpningen av övriga gemenskapsbestämmel - ser, skall medlemsstaterna undanta följande verksamheter från skatteplikt och fastställa de villkor som krävs för att säkerställa en riktig och enkel tillämpning och förhindra eventuell skattefl ykt, skatteundandragande eller missbruk:</P> <P class="p633 ft9"><SPAN class="ft9">a)</SPAN><SPAN class="ft125">Tjänster och därmed förenade varuleveranser som tillhandahålls av det offenliga postväsendet med undantag för passagerarbefordran och te - lekommunikationstjänster .</SPAN></P> <P class="p634 ft9"><SPAN class="ft9">b)</SPAN><SPAN class="ft125">Sjukhusvård, sjukvård och närbesläktade verksamheter som bedrivs av offentligrättsliga or gan eller under jämförbara sociala betingelser av sjukhus, centra för medicinsk behandling eller diagnos och andra i veder - börlig ordning erkända inrättningar av liknande natur .</SPAN></P> <P class="p635 ft9"><SPAN class="ft9">c)</SPAN><SPAN class="ft125">Sjukvårdande behandling som ges av medicinska eller paramedicin -</SPAN></P> <P class="p636 ft17">ska yrkesutövare såsom dessa defi nieras av medlemsstaten i fråga. d) Tillhandahållande av or gan, blod och mjölk från människor .</P> <P class="p637 ft9"><SPAN class="ft9">e)</SPAN><SPAN class="ft63">Tjänster som tandtekniker tillhandahåller under sin yrkesutövning samt tandproteser som tillhandahålls av tandläkare och tandtekniker .</SPAN></P> <P class="p634 ft9"><SPAN class="ft9">f)</SPAN><SPAN class="ft63">Tjänster som tillhandahålls av fristående grupper av personer vars verksamheter är undantagna från skatteplikt eller som inte är skatteplikti -</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_174"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB3133174x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft9">SOU 1999:133 <SPAN class="ft11">Bilaga 4 </SPAN>173</P> <P class="p638 ft9">ga och som syftar till att förse medlemmarna med tjänster som är direkt nödvändiga för dessas verksamhet, om grupperna endast begär ersättning av varje medlem för dennes andel av gemensamma utgifter , förutsatt att dessa undantag inte kan befaras vålla snedvridning av konkurrensen.</P> <P class="p145 ft9">g) Tillhandahållande av tjänster och varor som är nära kopplade till so - cialt bistånd eller socialförsäkring däribland sådant som tillhandahålls av ålderdomshem, of fentligrättsliga or gan eller andra organisationer som är erkända som välgörenhetsor ganisationer av medlemsstaten i fråga.</P> <P class="p207 ft9">h) Tjänster och varor som är nära kopplade till skydd av barn och ung - domar och som tillhandahålls av of fentligrättsliga or gan eller av andra organisationer som är erkända som välgörenhetsor ganisationer av medlemsstaten i fråga.</P> <P class="p239 ft9">i) Undervisning och fostran av barn och ungdomar, skolundervisning, universitetsutbildning, yrkesutbildning och</P> <P class="p145 ft9">fortbildning, däribland tillhandahållande av tjänster och varor som är nära besläktade därmed, som tillhandahålls av of fentligrättsliga or gan med detta som mål eller av andra or ganisationer defi nierade av medlemsstaten i fråga såsom or gan med liknande syften.</P> <P class="p639 ft9">j) Undervisning som ges privat av lärare och omfattar skolundervisning eller universitetsutbildning.</P> <P class="p239 ft9">k) Visst tillhandahållande av personal från religiösa eller fi losofi ska institutioner för de syften som omfattas av b, g, h och i ovan och som syftar till själavård.</P> <P class="p239 ft9"><SPAN class="ft9">l)</SPAN><SPAN class="ft125">Tjänster och varor med nära anknytning därtill som en or ganisation som utan vinstintresse verkar i politiskt, fackligt, religiöst, patriotiskt, fi - losofi skt, fi lantropiskt eller medborgarrättsligt syfte tillhandahåller i sina medlemmars intresse i utbyte mot en medlemsavgift som bestäms i enlig - het med organisationens stadagar, om undantaget inte kan befaras vålla snedvridning av konkurrensen.</SPAN></P> <P class="p221 ft9"><SPAN class="ft9">m)</SPAN><SPAN class="ft89">Vissa tjänster som är nära kopplade till idrottslig eller fysisk träning som tillhandahålls av or ganisationer utan vinstsyfte till personer som äg - nar sig åt idrott eller fysisk träning.</SPAN></P> <P class="p145 ft9"><SPAN class="ft9">n)</SPAN><SPAN class="ft125">Vissa kulturella tjänster och varor med nära anknytning därtill som tillhandahålls av of fentligrättsliga or gan eller andra kulturella organ som är erkända av medlemsstaten i fråga.</SPAN></P> <P class="p239 ft9"><SPAN class="ft9">o)</SPAN><SPAN class="ft125">Tillhandahållande av tjänster och varor av or ganisationer vars verksamheter är undantagna från skatteplikt enligt b, g, h, i, l, m och n ovan, i</SPAN></P> <P class="p640 ft9">samband med penninginsamlingsevenemang som anordnas uteslutande till förmån för or ganisationen själv , om undantaget inte kan befaras vålla snedvridning av konkurrensen. Medlemsstaterna får införa nödvändiga re - striktioner, i synnerhet vad beträf far antalet evenemang eller de intäktsbe - lopp som kan undantas.</P> <P class="p183 ft9">p) Tillhandahållande av transporttjänster för sjuka eller skadade perso -</P> </DIV> <DIV id="page_175"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GNB3133175x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p8 ft9">174 <SPAN class="ft11">Bilaga 4 </SPAN>SOU 1999:133</P> <P class="p99 ft9">ner i fordon som är särskilt utformade för ändamålet och som utförs av or - gan med vederbörligt tillstånd.</P> <P class="p143 ft9">q) Verksamheter av icke kommersiella offentliga radio- och televisionsorgan.</P> <P class="p433 ft9">2. a) För att undantagen enligt punkt 1 b, g, h, i, l, m och n i denna arti - kel skall gälla ett icke of fentligrättsligt or gan får medlemsstaterna i varje enskilt fall uppställa ett eller fl era av följande villkor:</P> <P class="p142 ft9">– De får inte systematiskt sträva efter att uppnå vinst, och vinster som</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr5 td88"><SPAN class="p7 ft17">ändå uppstår får inte delas ut utan skall avsättas för bibehållande eller för</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td89"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td88"><SPAN class="p7 ft9">bättring av de tjänster som tillhandahålls.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td89"><SPAN class="p7 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p641 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft125">De skall ledas och förvaltas på huvudsakligen frivillig basis av personer som inte har något direkt eller indirekt intresse, vare sig själva eller ge - nom mellanhänder , av verksamheternas resultat.</SPAN></P> <P class="p635 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft125">Deras priser skall vara godkända av det allmänna eller inte överstiga</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p7 ft17">sådana priser eller , när det gäller tjänster som inte är föremål för godkän</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p7 ft17">nande, vara lägre än de priser som debiteras för liknande tjänster av kom</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p16 ft9">-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p168 ft9">mersiella företag som måste betala mervärdeskatt.</P> <P class="p143 ft9">– Undantagen får inte riskera att skapa sådana konkurrenssnedvridningar som skulle kunna försätta kommersiella företag som måste betala mer - värdeskatt i underläge.</P> <P class="p642 ft9">b) Tillhandahållandet av tjänster eller varor får inte undantas enligt punkt 1 b, g, h, i, l, m och n ovan, om</P> <P class="p643 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft125">det inte är väsentligt för de undantagna verksamheterna,</SPAN></P> <P class="p641 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft26">det grundläggande syftet är att vinna ytterligare intäkter åt or ganisationen genom att driva verksamheter som direkt konkurrerar med kommersiella företag som måste betala mervärdeskatt.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_176"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td216"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td217"><SPAN class="p7 ft11">Bilaga 4 <SPAN class="ft9">175</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td218"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td219"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p526 ft124">Engelsk språkversion</P> <P class="p586 ft9">TITLE X EXEMPTIONS</P> <P class="p409 ft9">Article 13</P> <P class="p504 ft9">Exemptions within the territory of the country</P> <P class="p75 ft9">A. Exemptions for certain activities in the public interest</P> <P class="p212 ft32">1.Without prejudice to other Community provisions, Member States shall exempt the following under conditions which they shall lay down for the purpose of ensuring the correct and straightforward application of such exemptions and of preventing any possible evasion, avoidance or abuse:</P> <P class="p239 ft9"><SPAN class="ft17">(a)</SPAN><SPAN class="ft125">the supply by the public postal services of services other than passenger transport and telecommunications services, and the supply of goods incidental thereto;</SPAN></P> <P class="p239 ft9"><SPAN class="ft9">(b)</SPAN><SPAN class="ft125">hospital and medical care and closely related activities undertaken by bodies governed by public law or, under social conditions comparable to those applicable to bodies governed by public law, by hospitals, centres for medical treatment or diagnosis and other duly recognized establishments of a similar nature;</SPAN></P> <P class="p207 ft9"><SPAN class="ft14">(c)</SPAN><SPAN class="ft125">the provision of medical care in the exercise of the medical and paramedical professions as defi ned by the Member State concerned;</SPAN></P> <P class="p644 ft9"><SPAN class="ft9">(d)</SPAN><SPAN class="ft89">supplies of human organs, blood and milk;</SPAN></P> <P class="p239 ft9"><SPAN class="ft17">(e)</SPAN><SPAN class="ft125">services supplied by dental technicians in their professional capacity and dental prostheses supplied by dentists and dental technicians;</SPAN></P> <P class="p463 ft9"><SPAN class="ft14">(f)</SPAN><SPAN class="ft125">services supplied by independent groups of persons whose activities are exempt from or are not subject to value added tax, for the purpose of rendering their members the services directly necessary for the exercise of their activity, where these groups merely claim from their members exact reimbursement of their share of the joint expenses, provided that such exemption is not likely to produce distortion of competition;</SPAN></P> <P class="p207 ft9"><SPAN class="ft9">(g)</SPAN><SPAN class="ft89">the supply of services and of goods closely linked to welfare and social security work, including those supplied by old people’s homes, by bodies governed by public law or by other organizations recognized as charitable by the Member State concerned;</SPAN></P> <P class="p645 ft9"><SPAN class="ft9">(h)</SPAN><SPAN class="ft125">the supply of services and of goods closely linked to the protection of children and young persons by bodies governed by public law or by other organizations recognized as charitable by the Member State concerned;</SPAN></P> <P class="p239 ft9"><SPAN class="ft9">(i)</SPAN><SPAN class="ft125">children’s or young people’s education, school or university education, vocational training or retraining, including the supply of services and of goods closely related thereto, provided by bodies governed by public</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_177"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">176 </SPAN>Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td55"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p389 ft9">law having such as their aim or by other organizations defi ned by the Member State concerned as having similar objects; (j) tuition given privately by teachers and covering school or university education;</P> <P class="p641 ft9"><SPAN class="ft9">(k)</SPAN><SPAN class="ft125">certain supplies of staff by religious or philosophical institutions for the purpose of subparagraphs (b), (g), (h)</SPAN></P> <P class="p635 ft9">and (i) of this Article and with a view to spiritual welfare;</P> <P class="p646 ft9"><SPAN class="ft9">(l)</SPAN><SPAN class="ft125">supply of services and goods closely linked thereto for the benefi t of their members in return for a subscription fi xed in accordance with their rules by </SPAN><NOBR>non-profi</NOBR> <NOBR>t-making</NOBR> organizations with aims of a political, tradeunion, religious, patriotic, philosophical, philanthropic or civic nature, provided that this exemption is not likely to cause distortion of competition;</P> <P class="p647 ft9"><SPAN class="ft9">(m)</SPAN><SPAN class="ft125">certain services closely linked to sport or physical education supplied by </SPAN><NOBR>non-profi</NOBR> <NOBR>t-making</NOBR> organizations to persons taking part in sport or physical education;</P> <P class="p641 ft9"><SPAN class="ft9">(n)</SPAN><SPAN class="ft26">certain cultural services and goods closely linked thereto supplied by bodies governed by public law or by other cultural bodies recognized by the Member State concerned;</SPAN></P> <P class="p641 ft9"><SPAN class="ft9">(o)</SPAN><SPAN class="ft26">the supply of services and goods by organizations whose activities are exempt under the provisions of subparagraphs (b), (g), (h), (i), (l), (m) and (n) above in connection with </SPAN><NOBR>fund-raising</NOBR> events organized exclusively for their own benefi t provided that exemption is not likely to cause distortion of competition. Member States may introduce any necessary restrictions in particular as regards the number of events or the amount of receipts which give entitlement to exemption;</P> <P class="p647 ft9"><SPAN class="ft9">(p)</SPAN><SPAN class="ft26">the supply of transport services for sick or injured persons in vehicles specially designed for the purpose by duly authorized bodies;</SPAN></P> <P class="p641 ft9"><SPAN class="ft9">(q)</SPAN><SPAN class="ft26">activities of public radio and television bodies other than those of a commercial nature.</SPAN></P> <P class="p143 ft9">2. (a) Member States may make the granting to bodies other than those governed by public law of each exemption provided for in (1) (b), (g), (h), (i), (l), (m) and (n) of this Article subject in each individual case to one or more of the following conditions:</P> <P class="p641 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft125">they shall not systematically aim to make a profit, but any profi ts nevertheless arising shall not be distributed, but shall be assigned to the continuance or improvement of the services supplied,</SPAN></P> <P class="p648 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft26">they shall be managed and administered on an essentially voluntary basis by persons who have no direct or indirect interest, either themselves or through intermediaries, in the results of the activities concerned,</SPAN></P> <P class="p641 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft26">they shall charge prices approved by the public authorities or which do not exceed such approved prices or, in respect of those services not subject to approval, prices lower than those charged for similar services by commercial enterprises subject to value added tax,</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_178"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td216"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td217"><SPAN class="p7 ft11">Bilaga 4 <SPAN class="ft9">177</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td218"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td219"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p649 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft125">exemption of the services concerned shall not be likely to create distortions of competition such as to place at a disadvantage commercial enterprises liable to value added tax.</SPAN></P> <P class="p239 ft9">(b) The supply of services or goods shall not be granted exemption as provided for in (1) (b), (g), (h), (i), (l), (m) and (n) above if:</P> <P class="p650 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft125">it is not essential to the transactions exempted,</SPAN></P> <P class="p463 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft125">its basic purpose is to obtain additional income for the organization by carrying out transactions which are in direct competition with those of commercial enterprises liable for value added tax.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_179"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">178 </SPAN>Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td55"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p193 ft124">Fransk språkversion</P> <P class="p197 ft9">TITRE X EXONÉRA TIONS</P> <P class="p632 ft9">Article 13</P> <P class="p632 ft9">Exonérations à l’intérieur du pays</P> <P class="p128 ft9"><SPAN class="ft17">A.</SPAN><SPAN class="ft125">Exonérations en faveur de certaines activités d’intérêt général</SPAN></P> <P class="p646 ft9"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft125">Sans préjudice d’autres dispositions communautaires, les États mem - bres exonèrent, dans les conditions qu’ils fi xent en vue d’assurer l’appli - cation correcte et simple des exonérations prévues </SPAN><NOBR>ci-dessous</NOBR> et de préve - nir toute fraude, évasion et abus éventuels:</P> <P class="p63 ft9">a) les prestations de services et les livraisons de biens accessoires à ces prestations, à l’exception des transports de personnes et des télécommuni - cations, effectuées par les services publics postaux;</P> <P class="p651 ft32"><SPAN class="ft9">b)</SPAN><SPAN class="ft126">l’hospitalisation et les soins médicaux ainsi que les opérations qui leur sont étroitement liées, assurés par des or ganismes de droit public ou, dans des conditions sociales comparables à celles qui valent pour ces der - niers, par des établissements hospitaliers, des centres de soins médicaux et de diagnostic et d’autres établissements de même nature dûment reconnus;</SPAN></P> <P class="p652 ft9"><SPAN class="ft9">c)</SPAN><SPAN class="ft125">les prestations de soins à la personne ef fectuées dans le cadre de l’ - exercice des professions médicales et paramédicales telles qu’elles sont défi nies par l’État membre concerné;</SPAN></P> <P class="p635 ft9"><SPAN class="ft9">d)</SPAN><SPAN class="ft89">les livraisons d’organes, de sang et de lait humains;</SPAN></P> <P class="p653 ft17"><SPAN class="ft9">e)</SPAN><SPAN class="ft127">les prestations de services effectuées dans le cadre de leur profession par les </SPAN><NOBR>mécaniciens-dentistes,</NOBR> ainsi que les fournitures de prothèses den - taires effectuées par les dentistes et les <NOBR>mécaniciens-dentistes;</NOBR></P> <P class="p654 ft9"><SPAN class="ft9">f)</SPAN><SPAN class="ft125">les prestations de services effectuées par des groupements autonomes de personnes exerçant une activité exonérée ou pour laquelle elles n’ont pas la qualité d’assujetti, en vue de rendre à leurs membres les services di - rectement nécessaires à l’exercice de cette activité, lorsque ces groupe - ments se bornent à réclamer à leurs membres le remboursement exact de la part leur incombant dans les dépenses engagées en commun, à condition que cette exonération ne soit pas susceptible de provoquer des distorsions de concurrence;</SPAN></P> <P class="p655 ft9"><SPAN class="ft9">g)</SPAN><SPAN class="ft89">les prestations de services et les livraisons de biens étroitement liées</SPAN></P> <P class="p120 ft9"><SPAN class="ft128">à</SPAN><SPAN class="ft125">l’assistance sociale et à la sécurité sociale, y compris celles fournies par les maisons de retraite, effectuées par des or ganismes de droit public ou par d’autres organismes reconnus comme ayant un caractère social par l’ - État membre concerné;</SPAN></P> <P class="p635 ft9"><SPAN class="ft9">h)</SPAN><SPAN class="ft89">les prestations de services et les livraisons de biens étroitement liées</SPAN></P> <P class="p656 ft9"><SPAN class="ft128">à</SPAN><SPAN class="ft26">la protection de l’enfance et de la jeunesse, ef fectuées par des or ganismes de droit public ou par d’autres organismes reconnus comme ayant un</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_180"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td216"><SPAN class="p15 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td217"><SPAN class="p7 ft11">Bilaga 4 <SPAN class="ft9">179</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td218"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td219"><SPAN class="p7 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p289 ft9">caractère social par l’État membre concerné;</P> <P class="p53 ft9"><SPAN class="ft9">i)</SPAN><SPAN class="ft89">l’éducation de l’enfance ou de la jeunesse, l’enseignement scolaire ou universitaire, la formation ou le recyclage professionnel, ainsi que les prestations de services et les livraisons de biens qui leur sont étroitement li - ées, ef fectués par des or ganismes de droit public de même objet ou par d’ - autres organismes reconnus comme ayant des fi ns comparables par l’État membre concerné;</SPAN></P> <P class="p657 ft9"><SPAN class="ft9">j)</SPAN><SPAN class="ft125">les leçons données, à titre personnel, par des enseignants et portant sur l’enseignement scolaire ou universitaire;</SPAN></P> <P class="p658 ft9"><SPAN class="ft9">k)</SPAN><SPAN class="ft125">la mise à disposition de personnel par des institutions religieuses ou philosophiques pour les activités visés sous b), g), h) et i) et dans un but d’assistance spirituelle;</SPAN></P> <P class="p145 ft9"><SPAN class="ft9">l)</SPAN><SPAN class="ft125">les prestations de services, ainsi que les livraisons de biens qui leur sont étroitement liées, fournies à leurs membres dans leur intérêt collectif, moyennant une cotisation fi xée conformément aux statuts, par des or ganismes sans but lucratif poursuivant des objectifs de nature politique, syndicale, religieuse, patriotique, philosophique, philanthropique ou civique,</SPAN></P> <P class="p659 ft9"><SPAN class="ft50">à</SPAN><SPAN class="ft89">condition que cette exonération ne soit pas susceptible de provoquer des distorsions de concurrence;</SPAN></P> <P class="p660 ft9"><SPAN class="ft9">m)</SPAN><SPAN class="ft89">certaines prestations de services ayant un lien étroit avec la pratique du sport ou de l’éducation physique, fournies par des or ganismes sans but lucratif aux personnes qui pratiquent le sport ou l’éducation physique;</SPAN></P> <P class="p239 ft9"><SPAN class="ft9">n)</SPAN><SPAN class="ft125">certaines prestations de services culturels, ainsi que les livraisons de biens qui leur sont étroitement liées, ef fectuées par des or ganismes de droit public ou par d’autres organismes culturels reconnus par l’État mem - bre concerné;</SPAN></P> <P class="p661 ft17"><SPAN class="ft9">o)</SPAN><SPAN class="ft127">les prestations de services et les livraisons de biens effectuées par les organismes dont les opérations sont exonérées conformément aux lettres</SPAN></P> <P class="p38 ft9">b), g), h), i), l), m) et n) à l’occasion de manifestations destinées à leur ap - porter un soutien fi nancier et organisées à leur profi t exclusif, à condition que cette exonération ne soit pas susceptible de provoquer des distorsions de concurrence. Les États membres peuvent introduire toutes les restric - tions nécessaires, notamment en limitant le nombre de manifestations ou l’importance des recettes ouvrant</P> <P class="p183 ft9">droit à l’exonération;</P> <P class="p212 ft17">p) le transport de malades ou de blessés à l’aide de véhicules spéciale - ment aménagés à cet ef fet effectué par des or ganismes dûment autorisés;</P> <P class="p207 ft9">q) les activités des or ganismes publics de radiotélévision autres que cel - les ayant un caractère commercial.</P> <P class="p239 ft9">2. a) Les États membres peuvent subordonner , cas par cas, l’octroi, à des organismes autres que ceux de droit public, de chacune des exonéra - tions prévues au paragraphe 1 sous b), g), h), i), l), m) et n) au respect de l’une ou plusieurs des conditions suivantes:</P> </DIV> <DIV id="page_181"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft9">180 </SPAN>Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td17"><SPAN class="p7 ft9">SOU 1999:133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p7 ft29">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p662 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft125">les organismes en question ne doivent pas avoir pour but la recherche systématique du profi t, les bénéfi ces éventuels ne devant jamais être dis - tribués mais devant être af fectés au maintien ou à l’amélioration des pre - stations fournies,</SPAN></P> <P class="p663 ft32"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft126">ils doivent être gérés et administrés à titre essentiellement bénévole par des personnes n’ayant, par </SPAN><NOBR>elles-mêmes</NOBR> ou par personnes interposées, aucun intérêt direct ou indirect dans les résultats de l’exploitation,</P> <P class="p664 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft125">ils doivent pratiquer des prix homologués par les autorités publiques ou n’excédant pas de tels prix homologués ou, pour les opérations non susceptibles d’homologation des prix, des prix inférieurs à ceux exigés pour des opérations analogues par des entreprises commerciales soumises</SPAN></P> <P class="p665 ft9"><SPAN class="ft128">à</SPAN><SPAN class="ft125">la taxe sur la valeur ajoutée,</SPAN></P> <P class="p666 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft63">les exonérations ne doivent pas être susceptibles de provoquer des distorsions de concurrence au détriment des entreprises commerciales as - sujetties à la taxe sur la valeur ajoutée.</SPAN></P> <P class="p635 ft9"><SPAN class="ft9">b)</SPAN><SPAN class="ft89">Les prestations de services et les livraisons de biens sont exclues du</SPAN></P> <P class="p667 ft9">bénéfi ce de l’exonération prévue au paragraphe 1 sous b), g), h), i), l), m) et n) si:</P> <P class="p641 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft26">elles ne sont pas indispensables à l’accomplissement des opérations exonérées,</SPAN></P> <P class="p641 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft26">elles sont essentiellement destinées à procurer à l’or ganisme des recettes supplémentaires par la réalisation d’opérations ef fectuées en con - currence directe avec celles d’entreprises commerciales soumises à la taxe sur la valeur ajoutée</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_182"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3133/GNB3133182x1.jpg" style="width:546px;height:838px" id="img1"> </DIV> </DIV> <DIV id="page_183"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3133/GNB3133183x1.jpg" style="width:542px;height:832px" id="img1"> </DIV> </DIV> <DIV id="page_184"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3133/GNB3133184x1.jpg" style="width:550px;height:834px" id="img1"> </DIV> </DIV> <DIV id="page_185"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3133/GNB3133185x1.jpg" style="width:544px;height:831px" id="img1"> </DIV> </DIV> <DIV id="page_186"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3133/GNB3133186x1.jpg" style="width:540px;height:830px" id="img1"> </DIV> </DIV> <DIV id="page_187"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3133/GNB3133187x1.jpg" style="width:549px;height:810px" id="img1"> </DIV> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GNB3133 SOU_1999__133.pdf 887269 pdf Kommunkontosystemet och rättvisan https://data.riksdagen.se/fil/BC5A6483-0F9C-4447-B891-1D0471412FA9