<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2422420</hangar_id>
 <dok_id>GNB3126</dok_id>
 <rm>1999</rm>
 <beteckning>126</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 1999:126</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>126</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-01-03 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-08-12 16:22:00</systemdatum>
 <publicerad>2000-01-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>Politikens medialisering</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>hämtad</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GNB3126/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GNB3126</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GNB3126</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;sou 1999 126 &lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 110px 0px 48px 57px;padding: 0px;border: none;width: 566px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 566px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 331px 0px 0px 384px;padding: 0px;border:none;width: 182px;overflow: hidden;}

#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:359px;z-index:-1;width:132px;height:73px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:73px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 104px 0px 62px 57px;padding: 0px;border: none;width: 566px;}
#page_2 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 566px;overflow: hidden;}
#page_2 #id_2 {border:none;margin: 621px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 494px;overflow: hidden;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 113px 0px 61px 106px;padding: 0px;border: none;width: 517px;}
#page_3 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_3 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 217px;padding: 0px;border:none;width: 300px;overflow: hidden;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_4 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 242px;padding: 0px;border:none;width: 320px;overflow: hidden;}
#page_4 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_4 #id_3 {border:none;margin: 57px 0px 0px 262px;padding: 0px;border:none;width: 300px;overflow: hidden;}

#page_4 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_4 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_5 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 242px;padding: 0px;border:none;width: 320px;overflow: hidden;}
#page_5 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_5 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 262px;padding: 0px;border:none;width: 300px;overflow: hidden;}

#page_5 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_5 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_6 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 242px;padding: 0px;border:none;width: 320px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_3 {border:none;margin: 31px 0px 0px 262px;padding: 0px;border:none;width: 300px;overflow: hidden;}

#page_6 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_6 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_7 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 242px;padding: 0px;border:none;width: 320px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_3 {border:none;margin: 26px 0px 0px 262px;padding: 0px;border:none;width: 300px;overflow: hidden;}

#page_7 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_7 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_8 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 242px;padding: 0px;border:none;width: 320px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_3 {border:none;margin: 23px 0px 0px 262px;padding: 0px;border:none;width: 300px;overflow: hidden;}

#page_8 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_8 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_9 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 242px;padding: 0px;border:none;width: 320px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_3 {border:none;margin: 31px 0px 0px 262px;padding: 0px;border:none;width: 300px;overflow: hidden;}

#page_9 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_9 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_10 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 242px;padding: 0px;border:none;width: 320px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_3 {border:none;margin: 239px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_10 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_10 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 114px 0px 62px 106px;padding: 0px;border: none;width: 517px;}
#page_11 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 214px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 96px 0px 78px 106px;padding: 0px;border: none;width: 517px;}
#page_13 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;margin: 15px 0px 0px 214px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_14 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 152px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_3 {border:none;margin: 27px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_14 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_14 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_15 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_3 {border:none;margin: 25px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_15 #dimg1 {position:absolute;top:372px;left:50px;z-index:-1;width:437px;height:261px;}
#page_15 #dimg1 #img1 {width:437px;height:261px;}




#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 152px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_3 {border:none;margin: 47px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_16 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_16 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_17 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 418px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_3 {border:none;margin: 19px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 388px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 50px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 127px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_4 {border:none;margin: 19px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_5 {border:none;margin: 21px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_17 #dimg1 {position:absolute;top:270px;left:97px;z-index:-1;width:318px;height:154px;}
#page_17 #dimg1 #img1 {width:318px;height:154px;}

#page_17 #inl_img1 {position:relative;width:21px;height:8px;}
#page_17 #inl_img2 {position:relative;width:12px;height:9px;}
#page_17 #inl_img3 {position:relative;width:8px;height:9px;}
#page_17 #inl_img4 {position:relative;width:19px;height:12px;}
#page_17 #inl_img5 {position:relative;width:13px;height:11px;}
#page_17 #inl_img6 {position:relative;width:5px;height:6px;}
#page_17 #inl_img7 {position:relative;width:25px;height:11px;}



#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_18 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 152px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_3 {border:none;margin: 40px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_18 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_18 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_19 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_3 {border:none;margin: 20px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_20 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 152px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_3 {border:none;margin: 19px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_20 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_20 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_21 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_3 {border:none;margin: 54px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_21 #dimg1 {position:absolute;top:170px;left:48px;z-index:-1;width:409px;height:280px;}
#page_21 #dimg1 #img1 {width:409px;height:280px;}




#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 152px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_3 {border:none;margin: 233px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_22 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_22 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_23 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_23 #dimg1 {position:absolute;top:137px;left:76px;z-index:-1;width:390px;height:157px;}
#page_23 #dimg1 #img1 {width:390px;height:157px;}




#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 152px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_3 {border:none;margin: 251px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_24 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_24 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_25 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_3 {border:none;margin: 29px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_25 #dimg1 {position:absolute;top:121px;left:46px;z-index:-1;width:409px;height:256px;}
#page_25 #dimg1 #img1 {width:409px;height:256px;}




#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 152px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_3 {border:none;margin: 45px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_26 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_26 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_3 {border:none;margin: 41px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 38px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_28 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_28 #dimg1 {position:absolute;top:22px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_28 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_29 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_3 {border:none;margin: 107px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 152px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 40px;padding: 0px;border:none;width: 522px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_3 {border:none;margin: 19px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_30 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:243px;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:514px;height:243px;}




#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_31 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_3 {border:none;margin: 20px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 152px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_3 {border:none;margin: 27px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_32 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_3 {border:none;margin: 35px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 152px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_3 {border:none;margin: 20px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_34 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_3 {border:none;margin: 45px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 152px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_3 {border:none;margin: 28px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_36 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_3 {border:none;margin: 27px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 152px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_3 {border:none;margin: 31px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_38 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:317px;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:514px;height:317px;}




#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_39 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_3 {border:none;margin: 28px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_40 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 152px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_3 {border:none;margin: 23px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_40 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_41 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_3 {border:none;margin: 42px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_41 #dimg1 {position:absolute;top:493px;left:45px;z-index:-1;width:442px;height:237px;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:442px;height:237px;}




#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_42 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 152px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_3 {border:none;margin: 27px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_42 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:702px;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:514px;height:702px;}




#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_43 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_3 {border:none;margin: 43px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 152px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_44 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:567px;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:514px;height:567px;}




#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_45 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_3 {border:none;margin: 22px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_46 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 152px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_3 {border:none;margin: 25px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_46 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_47 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_3 {border:none;margin: 20px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_48 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 152px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_3 {border:none;margin: 27px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_48 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_49 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_49 #dimg1 {position:absolute;top:252px;left:45px;z-index:-1;width:425px;height:217px;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:425px;height:217px;}




#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 152px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_3 {border:none;margin: 21px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_50 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_51 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_3 {border:none;margin: 113px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_51 #dimg1 {position:absolute;top:371px;left:46px;z-index:-1;width:400px;height:122px;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:400px;height:122px;}




#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_52 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 152px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_3 {border:none;margin: 27px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:693px;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:514px;height:693px;}




#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_53 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_3 {border:none;margin: 124px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_54 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 152px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 40px;padding: 0px;border:none;width: 460px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_3 {border:none;margin: 17px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_54 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:71px;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:514px;height:71px;}




#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_55 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_3 {border:none;margin: 23px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_56 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 152px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_3 {border:none;margin: 21px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_56 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_57 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_3 {border:none;margin: 32px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_58 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 152px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_3 {border:none;margin: 107px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_58 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_59 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_3 {border:none;margin: 26px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 152px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_3 {border:none;margin: 71px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_61 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_3 {border:none;margin: 24px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_61 #dimg1 {position:absolute;top:106px;left:47px;z-index:-1;width:439px;height:313px;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:439px;height:313px;}




#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_62 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 152px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_3 {border:none;margin: 100px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 49px 63px;padding: 0px;border: none;width: 821px;height: 574px;}
#page_63 #id_1 {float:left;border:none;margin: 91px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 805px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 16px;overflow: hidden;}

#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:60px;left:67px;z-index:-1;width:726px;height:514px;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:726px;height:514px;}




#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_64 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 152px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_3 {border:none;margin: 31px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:369px;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:514px;height:369px;}




#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_65 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_3 {border:none;margin: 89px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 152px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_3 {border:none;margin: 26px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_67 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_3 {border:none;margin: 41px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_68 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 152px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_3 {border:none;margin: 21px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_69 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_3 {border:none;margin: 437px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_70 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 152px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_3 {border:none;margin: 84px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_71 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_3 {border:none;margin: 56px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_72 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 152px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_3 {border:none;margin: 109px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}

#page_72 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_73 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 401px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_3 {border:none;margin: 697px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 116px 0px 62px 106px;padding: 0px;border: none;width: 517px;}
#page_75 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 214px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_76 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_3 {border:none;margin: 29px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_77 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_3 {border:none;margin: 60px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_78 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_3 {border:none;margin: 36px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_79 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_3 {border:none;margin: 27px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_80 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_3 {border:none;margin: 26px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_81 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_3 {border:none;margin: 26px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_82 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 424px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_3 {border:none;margin: 25px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_83 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_3 {border:none;margin: 20px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_84 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_3 {border:none;margin: 29px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_85 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_3 {border:none;margin: 29px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_86 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_3 {border:none;margin: 78px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_87 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_3 {border:none;margin: 42px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_88 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;margin: 21px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_3 {border:none;margin: 27px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_89 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_3 {border:none;margin: 33px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_90 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_3 {border:none;margin: 26px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_91 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_3 {border:none;margin: 24px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_92 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_3 {border:none;margin: 45px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_93 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_3 {border:none;margin: 20px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_94 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_3 {border:none;margin: 35px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_95 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_3 {border:none;margin: 32px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_96 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_3 {border:none;margin: 27px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_97 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_3 {border:none;margin: 22px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_98 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_3 {border:none;margin: 53px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_99 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_3 {border:none;margin: 28px 0px 0px 259px;padding: 0px;border:none;width: 303px;overflow: hidden;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_100 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_3 {border:none;margin: 27px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_101 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_3 {border:none;margin: 440px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_102 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_3 {border:none;margin: 325px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 108px 0px 61px 106px;padding: 0px;border: none;width: 517px;}
#page_103 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 210px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_104 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 163px;padding: 0px;border:none;width: 399px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_3 {border:none;margin: 37px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_105 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;margin: 23px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_3 {border:none;margin: 16px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_106 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 163px;padding: 0px;border:none;width: 399px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_3 {border:none;margin: 40px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_107 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;margin: 23px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_108 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 163px;padding: 0px;border:none;width: 399px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_3 {border:none;margin: 90px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_109 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_3 {border:none;margin: 107px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_110 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 163px;padding: 0px;border:none;width: 399px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_3 {border:none;margin: 27px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_111 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_3 {border:none;margin: 39px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_112 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 163px;padding: 0px;border:none;width: 399px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_3 {border:none;margin: 26px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_112 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_113 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;margin: 23px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_3 {border:none;margin: 31px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_114 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 163px;padding: 0px;border:none;width: 399px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 429px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_3 {border:none;margin: 25px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_114 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_115 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;margin: 23px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_3 {border:none;margin: 42px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_116 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 163px;padding: 0px;border:none;width: 399px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_3 {border:none;margin: 54px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_117 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_3 {border:none;margin: 29px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:110px;left:45px;z-index:-1;width:432px;height:316px;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:432px;height:316px;}




#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_118 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 163px;padding: 0px;border:none;width: 399px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 434px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_3 {border:none;margin: 80px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_118 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:349px;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:514px;height:349px;}




#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_119 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_3 {border:none;margin: 49px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_120 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 163px;padding: 0px;border:none;width: 399px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_3 {border:none;margin: 25px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_121 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_3 {border:none;margin: 27px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_122 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 163px;padding: 0px;border:none;width: 399px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_3 {border:none;margin: 25px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_123 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;margin: 23px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_3 {border:none;margin: 31px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_124 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 163px;padding: 0px;border:none;width: 399px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_3 {border:none;margin: 22px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_125 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_3 {border:none;margin: 21px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_126 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 163px;padding: 0px;border:none;width: 399px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_3 {border:none;margin: 49px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_126 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_127 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_3 {border:none;margin: 25px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_128 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 163px;padding: 0px;border:none;width: 399px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_3 {border:none;margin: 85px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_128 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_129 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_3 {border:none;margin: 41px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_130 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 163px;padding: 0px;border:none;width: 399px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_3 {border:none;margin: 50px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_131 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_132 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 163px;padding: 0px;border:none;width: 399px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_3 {border:none;margin: 523px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_133 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;margin: 23px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_3 {border:none;margin: 54px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_134 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 163px;padding: 0px;border:none;width: 399px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 516px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_3 {border:none;margin: 105px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 108px 0px 61px 106px;padding: 0px;border: none;width: 517px;}
#page_135 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 210px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_136 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 81px;padding: 0px;border:none;width: 481px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_3 {border:none;margin: 31px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_137 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;margin: 23px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_3 {border:none;margin: 20px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_138 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 81px;padding: 0px;border:none;width: 481px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_3 {border:none;margin: 33px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_138 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_139 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_3 {border:none;margin: 31px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_140 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 81px;padding: 0px;border:none;width: 481px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_3 {border:none;margin: 37px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_141 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;margin: 23px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_3 {border:none;margin: 41px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_142 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 81px;padding: 0px;border:none;width: 481px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_3 {border:none;margin: 33px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_143 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_3 {border:none;margin: 31px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_144 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 81px;padding: 0px;border:none;width: 481px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_145 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;margin: 23px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_3 {border:none;margin: 29px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_146 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 81px;padding: 0px;border:none;width: 481px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_3 {border:none;margin: 23px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_146 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_147 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_3 {border:none;margin: 35px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 81px;padding: 0px;border:none;width: 481px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_3 {border:none;margin: 31px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_149 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_3 {border:none;margin: 29px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_150 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 81px;padding: 0px;border:none;width: 481px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_3 {border:none;margin: 32px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_151 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 81px;padding: 0px;border:none;width: 481px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_3 {border:none;margin: 25px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_153 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_3 {border:none;margin: 32px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_154 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 81px;padding: 0px;border:none;width: 481px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_3 {border:none;margin: 37px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_155 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_3 {border:none;margin: 32px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_156 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 81px;padding: 0px;border:none;width: 481px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_3 {border:none;margin: 31px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_157 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {border:none;margin: 23px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_3 {border:none;margin: 490px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 81px;padding: 0px;border:none;width: 481px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_3 {border:none;margin: 50px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_159 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_3 {border:none;margin: 29px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 81px;padding: 0px;border:none;width: 481px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_3 {border:none;margin: 336px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 113px 0px 61px 106px;padding: 0px;border: none;width: 517px;}
#page_161 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 210px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_162 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 178px;padding: 0px;border:none;width: 384px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_3 {border:none;margin: 28px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_162 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_162 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_163 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_3 {border:none;margin: 27px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_164 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 178px;padding: 0px;border:none;width: 384px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_3 {border:none;margin: 29px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_164 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_164 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_165 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_3 {border:none;margin: 29px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_166 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 178px;padding: 0px;border:none;width: 384px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_3 {border:none;margin: 26px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_166 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_166 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_167 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_3 {border:none;margin: 101px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_168 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 178px;padding: 0px;border:none;width: 384px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_3 {border:none;margin: 42px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_168 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_168 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_169 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_170 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 178px;padding: 0px;border:none;width: 384px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_3 {border:none;margin: 27px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_171 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_3 {border:none;margin: 28px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_172 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 178px;padding: 0px;border:none;width: 384px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_3 {border:none;margin: 29px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_173 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_3 {border:none;margin: 72px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_174 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 178px;padding: 0px;border:none;width: 384px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_3 {border:none;margin: 33px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_175 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_3 {border:none;margin: 28px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_176 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 178px;padding: 0px;border:none;width: 384px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_3 {border:none;margin: 31px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_177 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_3 {border:none;margin: 49px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_178 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 178px;padding: 0px;border:none;width: 384px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_3 {border:none;margin: 28px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_179 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_3 {border:none;margin: 28px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_180 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 178px;padding: 0px;border:none;width: 384px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_3 {border:none;margin: 27px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_181 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_3 {border:none;margin: 31px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_182 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 178px;padding: 0px;border:none;width: 384px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_3 {border:none;margin: 45px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_183 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_184 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 178px;padding: 0px;border:none;width: 384px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_185 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 424px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_186 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 178px;padding: 0px;border:none;width: 384px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_3 {border:none;margin: 47px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_187 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_3 {border:none;margin: 28px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_188 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 178px;padding: 0px;border:none;width: 384px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_189 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 178px;padding: 0px;border:none;width: 384px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 429px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_3 {border:none;margin: 47px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_191 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_3 {border:none;margin: 32px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_192 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 178px;padding: 0px;border:none;width: 384px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_3 {border:none;margin: 209px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_193 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {border:none;margin: 23px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_3 {border:none;margin: 42px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_194 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 178px;padding: 0px;border:none;width: 384px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_3 {border:none;margin: 32px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_194 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_194 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 61px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_195 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_3 {border:none;margin: 157px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 111px 0px 62px 106px;padding: 0px;border: none;width: 517px;}
#page_197 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {border:none;margin: 22px 0px 0px 210px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_198 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_3 {border:none;margin: 82px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_199 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_3 {border:none;margin: 32px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_200 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_3 {border:none;margin: 23px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_201 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 425px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_3 {border:none;margin: 26px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_3 {border:none;margin: 46px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_203 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_3 {border:none;margin: 25px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_204 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_3 {border:none;margin: 66px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_205 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_3 {border:none;margin: 37px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_206 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_3 {border:none;margin: 54px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_207 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_208 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_3 {border:none;margin: 35px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_209 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_3 {border:none;margin: 36px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_210 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_3 {border:none;margin: 26px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_211 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_3 {border:none;margin: 27px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_212 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_3 {border:none;margin: 87px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_213 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_3 {border:none;margin: 76px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_214 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_3 {border:none;margin: 85px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_215 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_3 {border:none;margin: 32px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_216 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_3 {border:none;margin: 26px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_217 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_3 {border:none;margin: 29px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_218 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_3 {border:none;margin: 135px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_219 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_3 {border:none;margin: 108px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_220 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_3 {border:none;margin: 32px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_221 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_3 {border:none;margin: 98px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_222 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_3 {border:none;margin: 37px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_223 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_3 {border:none;margin: 41px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_224 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_3 {border:none;margin: 51px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_225 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_3 {border:none;margin: 47px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_226 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_3 {border:none;margin: 683px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 80px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_227 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_3 {border:none;margin: 19px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 80px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_228 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_3 {border:none;margin: 33px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 80px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_229 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 516px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_3 {border:none;margin: 457px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 98px 0px 80px 106px;padding: 0px;border: none;width: 517px;}
#page_231 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 210px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_232 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 130px;padding: 0px;border:none;width: 432px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_3 {border:none;margin: 23px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_232 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_232 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_233 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 232px;padding: 0px;border:none;width: 330px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_3 {border:none;margin: 55px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_234 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 130px;padding: 0px;border:none;width: 432px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_3 {border:none;margin: 38px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_234 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_234 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_235 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 232px;padding: 0px;border:none;width: 330px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_3 {border:none;margin: 38px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_235 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_235 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_236 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 130px;padding: 0px;border:none;width: 432px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_3 {border:none;margin: 28px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_236 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_236 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_237 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 232px;padding: 0px;border:none;width: 330px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_3 {border:none;margin: 165px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_237 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_237 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_238 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 130px;padding: 0px;border:none;width: 432px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_3 {border:none;margin: 68px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_238 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_238 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_239 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 232px;padding: 0px;border:none;width: 330px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_3 {border:none;margin: 27px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_239 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_239 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_240 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 130px;padding: 0px;border:none;width: 432px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_3 {border:none;margin: 23px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_240 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_240 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_241 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 232px;padding: 0px;border:none;width: 330px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_3 {border:none;margin: 33px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_241 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_241 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_242 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 130px;padding: 0px;border:none;width: 432px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_3 {border:none;margin: 58px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_242 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_242 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_243 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 232px;padding: 0px;border:none;width: 330px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_3 {border:none;margin: 33px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_243 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_243 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_244 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 130px;padding: 0px;border:none;width: 432px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_3 {border:none;margin: 26px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_244 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_244 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_245 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 232px;padding: 0px;border:none;width: 330px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_3 {border:none;margin: 17px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_245 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_245 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_246 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 130px;padding: 0px;border:none;width: 432px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_3 {border:none;margin: 29px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_246 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_246 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_247 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 232px;padding: 0px;border:none;width: 330px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_247 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_247 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_248 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 130px;padding: 0px;border:none;width: 432px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_3 {border:none;margin: 46px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_248 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_248 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_249 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 232px;padding: 0px;border:none;width: 330px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_249 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_249 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_250 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 130px;padding: 0px;border:none;width: 432px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_3 {border:none;margin: 36px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_250 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_250 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_251 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 232px;padding: 0px;border:none;width: 330px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_3 {border:none;margin: 28px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_251 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_251 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_252 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 130px;padding: 0px;border:none;width: 432px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_3 {border:none;margin: 21px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_252 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_252 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_253 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 232px;padding: 0px;border:none;width: 330px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_3 {border:none;margin: 98px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_253 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_253 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_254 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 130px;padding: 0px;border:none;width: 432px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_3 {border:none;margin: 51px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_254 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_254 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_255 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 232px;padding: 0px;border:none;width: 330px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_3 {border:none;margin: 244px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_255 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_255 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 116px 0px 62px 106px;padding: 0px;border: none;width: 517px;}
#page_257 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 210px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_258 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 202px;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_3 {border:none;margin: 38px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_258 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_258 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_259 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_3 {border:none;margin: 44px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 202px;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_3 {border:none;margin: 29px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_260 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_260 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_261 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_3 {border:none;margin: 23px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_262 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 202px;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_262 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_262 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_263 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_3 {border:none;margin: 19px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_264 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 202px;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_3 {border:none;margin: 19px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_264 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_264 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_265 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_3 {border:none;margin: 34px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_266 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 202px;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_3 {border:none;margin: 22px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_266 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_266 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_267 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_3 {border:none;margin: 27px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_268 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 202px;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_3 {border:none;margin: 32px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_268 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_268 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_269 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_3 {border:none;margin: 26px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_270 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 202px;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_3 {border:none;margin: 26px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_270 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_270 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_271 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_3 {border:none;margin: 45px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 202px;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_3 {border:none;margin: 38px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_272 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_272 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_273 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_3 {border:none;margin: 21px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_274 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 202px;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_3 {border:none;margin: 20px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_274 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_274 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_275 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_3 {border:none;margin: 35px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_276 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 202px;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_3 {border:none;margin: 25px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_276 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_276 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_277 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_3 {border:none;margin: 19px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_278 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 202px;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_3 {border:none;margin: 28px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_278 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_278 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_279 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_3 {border:none;margin: 45px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 38px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_280 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_280 #dimg1 {position:absolute;top:22px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_280 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_281 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_3 {border:none;margin: 447px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_282 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 202px;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_3 {border:none;margin: 74px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_282 #dimg1 {position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_282 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_283 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_3 {border:none;margin: 552px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 94px 0px 62px 106px;padding: 0px;border: none;width: 517px;}
#page_285 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_285 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 210px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_286 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_286 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_286 #id_3 {border:none;margin: 35px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_287 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_287 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_287 #id_3 {border:none;margin: 42px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_288 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_288 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_288 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_289 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_289 #id_2 {border:none;margin: 11px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_289 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_290 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_3 {border:none;margin: 53px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_291 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_291 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_291 #id_3 {border:none;margin: 65px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_292 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_3 {border:none;margin: 47px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_293 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_293 #id_2 {border:none;margin: 11px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_293 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_294 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 562px;overflow: hidden;}
#page_294 #id_2 {border:none;margin: 22px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_295 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_295 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_295 #id_3 {border:none;margin: 84px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_296 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_296 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_296 #id_3 {border:none;margin: 16px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_297 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_3 {border:none;margin: 22px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_298 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_298 #id_2 {border:none;margin: 11px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_298 #id_3 {border:none;margin: 23px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_299 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_299 #id_2 {border:none;margin: 11px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_299 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_300 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_300 #id_2 {border:none;margin: 11px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_300 #id_3 {border:none;margin: 43px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_301 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_301 #id_2 {border:none;margin: 11px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_301 #id_3 {border:none;margin: 41px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_302 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_302 #id_2 {border:none;margin: 14px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_302 #id_3 {border:none;margin: 24px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_303 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_303 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_304 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_2 {border:none;margin: 11px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_305 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_305 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_305 #id_3 {border:none;margin: 25px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_306 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_306 #id_2 {border:none;margin: 11px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 428px;overflow: hidden;}
#page_306 #id_3 {border:none;margin: 23px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_307 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_3 {border:none;margin: 26px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_308 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_2 {border:none;margin: 11px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_3 {border:none;margin: 25px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_309 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_309 #id_2 {border:none;margin: 11px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_309 #id_3 {border:none;margin: 16px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_310 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_310 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_310 #id_3 {border:none;margin: 52px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_311 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_311 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_311 #id_3 {border:none;margin: 47px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_312 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_312 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_312 #id_3 {border:none;margin: 528px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 63px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_313 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_313 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_313 #id_3 {border:none;margin: 23px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 63px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_314 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 562px;overflow: hidden;}
#page_314 #id_2 {border:none;margin: 457px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 130px 0px 62px 106px;padding: 0px;border: none;width: 517px;}
#page_315 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_315 #id_2 {border:none;margin: 87px 0px 0px 210px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}





#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 34px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_316 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 184px;padding: 0px;border:none;width: 378px;overflow: hidden;}
#page_316 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}
#page_316 #id_3 {border:none;margin: 28px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_316 #dimg1 {position:absolute;top:26px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_316 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 34px 0px 62px 61px;padding: 0px;border: none;width: 562px;}
#page_317 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 184px;padding: 0px;border:none;width: 378px;overflow: hidden;}
#page_317 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 423px;overflow: hidden;}
#page_317 #id_3 {border:none;margin: 457px 0px 0px 255px;padding: 0px;border:none;width: 307px;overflow: hidden;}

#page_317 #dimg1 {position:absolute;top:26px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_317 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}




#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 97px 0px 269px 106px;padding: 0px;border: none;width: 517px;}





.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}

.ft0{font: 76px 'Arial';line-height: 87px;}
.ft1{font: italic 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft2{font: italic 16px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft3{font: italic 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft4{font: italic 17px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft5{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft6{font: italic 17px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft7{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft8{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft9{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft10{font: bold 32px 'Helvetica';line-height: 37px;}
.ft11{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft12{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft13{font: 13px 'Helvetica';line-height: 16px;}
.ft14{font: 11px 'Helvetica';line-height: 14px;}
.ft15{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft16{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft17{font: 16px 'Helvetica';line-height: 18px;}
.ft18{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft19{font: 5px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft20{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft21{font: 10px 'Arial';line-height: 14px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft22{font: italic 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft23{font: italic 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft24{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft25{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft26{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft27{font: 16px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft28{font: bold 16px 'Helvetica';line-height: 19px;}
.ft29{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft30{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft31{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft32{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft33{font: 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft34{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft35{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft36{font: bold 29px 'Helvetica';line-height: 34px;}
.ft37{font: bold 9px 'Helvetica';line-height: 11px;}
.ft38{font: bold 7px 'Helvetica';line-height: 7px;}
.ft39{font: 1px 'Helvetica';line-height: 1px;}
.ft40{font: bold 13px 'Helvetica';line-height: 16px;}
.ft41{font: bold 5px 'Helvetica';line-height: 6px;}
.ft42{font: italic 8px 'Helvetica';line-height: 11px;}
.ft43{font: bold 8px 'Helvetica';line-height: 10px;}
.ft44{font: bold 6px 'Helvetica';line-height: 6px;}
.ft45{font: bold 11px 'Helvetica';line-height: 14px;}
.ft46{font: bold 4px 'Helvetica';line-height: 5px;}
.ft47{font: bold 1px 'Helvetica';line-height: 2px;}
.ft48{font: italic 6px 'Helvetica';line-height: 6px;}
.ft49{font: bold 10px 'Helvetica';line-height: 12px;}
.ft50{font: bold 12px 'Helvetica';line-height: 15px;}
.ft51{font: bold 20px 'Helvetica';line-height: 39px;}
.ft52{font: 20px 'Helvetica';line-height: 23px;}
.ft53{font: 1px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft54{font: italic 16px 'Helvetica';line-height: 19px;}
.ft55{font: bold 19px 'Helvetica';line-height: 22px;}
.ft56{font: 12px 'Helvetica';line-height: 15px;}
.ft57{font: 10px 'Helvetica';line-height: 13px;}
.ft58{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft59{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft60{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 16px;}
.ft61{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 16px;}
.ft62{font: 15px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft63{font: 8px 'Helvetica';line-height: 10px;}
.ft64{font: 4px 'Helvetica';line-height: 5px;}
.ft65{font: 7px 'Helvetica';line-height: 10px;}
.ft66{font: 6px 'Helvetica';line-height: 9px;}
.ft67{font: 7px 'Helvetica';line-height: 9px;}
.ft68{font: 9px 'Helvetica';line-height: 12px;}
.ft69{font: 5px 'Helvetica';line-height: 6px;}
.ft70{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft71{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft72{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft73{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft74{font: 12px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft75{font: 6px 'Helvetica';line-height: 6px;}
.ft76{font: 11px 'Helvetica';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft77{font: 7px 'Symbol';line-height: 9px;}
.ft78{font: 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 17px;}
.ft79{font: 14px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 17px;}
.ft80{font: 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 18px;}
.ft81{font: 7px 'Helvetica';line-height: 7px;}
.ft82{font: 13px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 18px;}
.ft83{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft84{font: 11px 'Helvetica';line-height: 13px;}
.ft85{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft86{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft87{font: 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft88{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft89{font: 13px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft90{font: 15px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft91{font: bold 18px 'Helvetica';line-height: 37px;}
.ft92{font: 21px 'Helvetica';line-height: 24px;}
.ft93{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft94{font: bold 17px 'Helvetica';line-height: 23px;}
.ft95{font: 8px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft96{font: 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft97{font: 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft98{font: bold 13px 'Helvetica';line-height: 24px;}
.ft99{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft100{font: bold 15px 'Helvetica';line-height: 23px;}
.ft101{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft102{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft103{font: bold 20px 'Helvetica';line-height: 40px;}
.ft104{font: 20px 'Helvetica';line-height: 25px;}
.ft105{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft106{font: 13px 'Helvetica';line-height: 19px;}
.ft107{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft108{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft109{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft110{font: bold 17px 'Helvetica';line-height: 22px;}
.ft111{font: italic 12px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft112{font: 12px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft113{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft114{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft115{font: 7px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft116{font: 11px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft117{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft118{font: bold 23px 'Helvetica';line-height: 38px;}
.ft119{font: 13px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft120{font: 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft121{font: 14px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft122{font: 13px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 18px;}
.ft123{font: bold 15px 'Helvetica';line-height: 24px;}
.ft124{font: 14px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft125{font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft126{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft127{font: bold 18px 'Helvetica';line-height: 22px;}
.ft128{font: bold 18px 'Helvetica';line-height: 21px;}
.ft129{font: bold 15px 'Helvetica';line-height: 18px;}
.ft130{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft131{font: 11px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft132{font: 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft133{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft134{font: 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft135{font: 14px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft136{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft137{font: 15px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft138{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft139{font: 12px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft140{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft141{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft142{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft143{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft144{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft145{font: 12px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft146{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft147{font: 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft148{font: bold 22px 'Helvetica';line-height: 39px;}
.ft149{font: 20px 'Helvetica';line-height: 24px;}
.ft150{font: italic 13px 'Helvetica';line-height: 16px;}
.ft151{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft152{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft153{font: 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft154{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft155{font: 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft156{font: 11px 'Helvetica';margin-left: 6px;line-height: 14px;}
.ft157{font: 6px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft158{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft159{font: 11px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft160{font: bold 32px 'Helvetica';line-height: 36px;}
.ft161{font: italic 14px 'Helvetica';line-height: 16px;}
.ft162{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft163{font: 13px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 15px;}
.ft164{font: 12px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft165{font: 12px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 15px;}
.ft166{font: bold 20px 'Helvetica';line-height: 36px;}
.ft167{font: 15px 'Helvetica';line-height: 17px;}
.ft168{font: 1px 'Helvetica';line-height: 17px;}
.ft169{font: bold 15px 'Helvetica';line-height: 17px;}

.p0{text-align: left;padding-right: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p2{text-align: left;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 101px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 101px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p6{text-align: left;padding-right: 97px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p7{text-align: left;padding-right: 96px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p8{text-align: left;padding-right: 96px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-right: 103px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p10{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: left;padding-right: 106px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: left;padding-right: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: left;padding-right: 97px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: left;padding-right: 94px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p16{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p17{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p18{text-align: left;padding-right: 12px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p19{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p20{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p22{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p23{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p24{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p25{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p26{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p27{text-align: justify;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p29{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p30{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p32{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p33{text-align: left;padding-right: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: left;padding-right: 91px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p35{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: justify;padding-right: 86px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p38{text-align: left;padding-right: 87px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: justify;padding-right: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p40{text-align: justify;padding-right: 89px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p41{text-align: justify;padding-right: 99px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: justify;padding-right: 87px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: right;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p45{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p47{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p48{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p49{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: right;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p51{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p52{text-align: left;padding-left: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p53{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p54{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p55{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p56{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p57{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p58{text-align: left;padding-left: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p59{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p60{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p61{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p62{text-align: right;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p63{text-align: left;padding-left: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p64{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p65{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p66{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p67{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p68{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p69{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p70{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p71{text-align: left;padding-left: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p72{text-align: left;padding-right: 279px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: left;padding-right: 89px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: left;padding-right: 91px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p75{text-align: left;padding-right: 92px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: left;padding-right: 92px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p77{text-align: left;padding-right: 101px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p78{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: left;padding-right: 101px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: left;padding-right: 90px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p81{text-align: left;padding-right: 99px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p82{text-align: left;padding-right: 89px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p83{text-align: left;padding-left: 130px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p84{text-align: left;padding-right: 114px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: left;padding-right: 97px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p86{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-right: 105px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: left;padding-right: 94px;margin-top: 282px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: left;padding-right: 109px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: left;padding-right: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: left;padding-right: 90px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p93{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 91px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p97{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 93px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: left;padding-right: 13px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p103{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 23px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 23px;padding-right: 56px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 23px;padding-right: 59px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 23px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p108{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: left;padding-right: 14px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p110{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p111{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p112{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p113{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p114{text-align: left;padding-right: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: left;padding-right: 98px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p116{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: left;padding-right: 96px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: left;padding-right: 94px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p119{text-align: justify;padding-right: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: left;padding-right: 90px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p121{text-align: left;padding-right: 92px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p122{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: left;padding-right: 102px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: left;padding-right: 92px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p125{text-align: justify;padding-right: 102px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: left;margin-top: 341px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: left;padding-right: 90px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p129{text-align: justify;padding-right: 9px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p130{text-align: left;padding-right: 14px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: left;padding-right: 111px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p133{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: left;padding-right: 94px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: left;padding-right: 98px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p136{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: justify;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p138{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p139{text-align: left;padding-right: 15px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p140{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p141{text-align: left;padding-right: 97px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: left;margin-top: 304px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: left;padding-right: 101px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: left;padding-right: 99px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p147{text-align: left;padding-right: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: left;padding-right: 93px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p149{text-align: left;padding-right: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p150{text-align: left;padding-right: 98px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p151{text-align: left;padding-right: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p152{text-align: left;padding-right: 95px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p153{text-align: left;padding-right: 106px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p154{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: left;padding-right: 92px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p157{text-align: justify;padding-left: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 106px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p159{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 95px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p160{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 103px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p162{text-align: left;padding-right: 103px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: left;padding-right: 93px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p164{text-align: left;padding-right: 91px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p165{text-align: left;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p166{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 116px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p169{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p170{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p171{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p172{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p173{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p174{text-align: center;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p175{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p176{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p177{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p178{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p179{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p180{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p181{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p182{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p183{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p184{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p185{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p186{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p187{text-align: right;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p188{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p189{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p190{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p191{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 93px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 93px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 118px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p197{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p198{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p200{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p201{text-align: left;padding-right: 90px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: left;padding-right: 89px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p203{text-align: justify;padding-right: 97px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 102px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p205{text-align: justify;padding-right: 90px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p206{text-align: left;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: left;padding-right: 93px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: left;padding-right: 113px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p210{text-align: left;padding-right: 109px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p211{text-align: left;padding-right: 110px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: left;padding-right: 99px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: left;padding-right: 94px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p215{text-align: left;padding-right: 91px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p216{text-align: left;padding-right: 100px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p217{text-align: left;padding-right: 100px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p218{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: left;padding-right: 90px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: left;padding-right: 106px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p221{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 101px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p223{text-align: left;padding-right: 100px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-right: 101px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p225{text-align: left;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p227{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p228{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p229{text-align: left;padding-right: 150px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: left;margin-top: 265px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: left;padding-right: 93px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: left;padding-right: 96px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p233{text-align: left;padding-right: 108px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: left;padding-right: 91px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: left;padding-right: 91px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p237{text-align: left;padding-right: 96px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p238{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: left;padding-right: 96px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 30px;}
.p240{text-align: left;padding-right: 89px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: left;padding-right: 103px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p242{text-align: left;padding-right: 113px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: left;margin-top: 273px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: left;padding-right: 95px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: left;padding-right: 104px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p247{text-align: left;padding-right: 77px;padding-top: 1px;margin-top: 227px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p250{text-align: justify;padding-right: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p251{text-align: left;padding-right: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p252{text-align: left;padding-right: 92px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p253{text-align: left;padding-right: 158px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: left;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 201px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: left;padding-right: 88px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: left;padding-right: 135px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: justify;padding-right: 119px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: center;padding-right: 96px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: left;padding-right: 95px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p261{text-align: left;padding-right: 94px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 30px;}
.p262{text-align: left;padding-right: 93px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p263{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: left;padding-right: 89px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: left;padding-right: 101px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p266{text-align: left;padding-right: 92px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: left;padding-right: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 109px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p269{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 124px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p270{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 120px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p272{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 110px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p273{text-align: left;padding-right: 113px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: left;padding-right: 114px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: left;padding-right: 109px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p277{text-align: left;padding-right: 102px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 30px;}
.p278{text-align: left;padding-right: 94px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: left;padding-right: 283px;padding-top: 1px;margin-top: 255px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: justify;padding-right: 104px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p281{text-align: left;padding-right: 96px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p282{text-align: justify;padding-right: 94px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: justify;padding-right: 101px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p284{text-align: left;padding-right: 107px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: justify;padding-right: 110px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: left;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: left;padding-right: 98px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: justify;padding-right: 103px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p289{text-align: left;padding-right: 93px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p290{text-align: left;padding-right: 114px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: left;padding-right: 98px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: left;padding-right: 11px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p293{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p294{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p296{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p297{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p298{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p299{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p300{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p301{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p302{text-align: center;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p303{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p304{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p305{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p306{text-align: right;padding-right: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p307{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p308{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p309{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p310{text-align: right;padding-right: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p311{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p312{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p313{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p314{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p315{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 27px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 35px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 27px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p318{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: left;padding-right: 92px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p320{text-align: justify;padding-right: 100px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p321{text-align: left;padding-right: 113px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: left;padding-right: 94px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: justify;padding-right: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: justify;padding-right: 115px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: left;padding-right: 96px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p326{text-align: left;padding-right: 90px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p327{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: left;padding-right: 104px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p331{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p332{text-align: left;padding-right: 98px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: left;padding-right: 14px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p335{text-align: left;padding-right: 109px;margin-top: 338px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: left;padding-right: 89px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;padding-right: 93px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: justify;padding-right: 98px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:225px;height:16px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 67px;padding-right: 70px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: left;padding-left: 67px;padding-right: 59px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:463px;height:16px;}
.p345{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: left;padding-right: 125px;padding-top: 1px;margin-top: 326px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: left;padding-right: 95px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: left;padding-right: 109px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: left;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: left;padding-right: 11px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p351{text-align: left;padding-right: 12px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p352{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: left;padding-right: 91px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: left;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p356{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: left;padding-right: 62px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 119px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p360{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 96px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p361{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 109px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 117px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 102px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 157px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p365{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 118px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p366{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 100px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p368{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 99px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 145px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p370{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 116px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 101px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p373{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 107px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p374{text-align: left;padding-right: 110px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 98px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 109px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p377{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p378{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 107px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 109px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p381{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 97px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p383{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 97px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 108px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p385{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 119px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 106px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 115px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p388{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 98px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 100px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 103px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p392{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 125px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p395{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 98px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 92px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 140px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p398{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 97px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p399{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p400{text-align: left;padding-right: 268px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: left;padding-right: 89px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: left;padding-right: 98px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p403{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p404{text-align: left;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p406{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: left;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: left;padding-right: 112px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: left;padding-right: 100px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: left;padding-right: 94px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: left;padding-right: 301px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: left;padding-right: 99px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p414{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p415{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 21px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p419{text-align: left;padding-right: 253px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p421{text-align: left;padding-right: 11px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p422{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p423{text-align: left;padding-right: 196px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: left;padding-right: 10px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p427{text-align: left;padding-right: 203px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p429{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p431{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: left;padding-right: 94px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: left;padding-right: 232px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p436{text-align: left;padding-right: 12px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p437{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p439{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 7px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: left;padding-right: 92px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p442{text-align: left;padding-right: 10px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p444{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p445{text-align: left;padding-right: 91px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p448{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p449{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p452{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: left;padding-right: 122px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 105px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p456{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 129px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p457{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 124px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 95px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p460{text-align: left;padding-right: 361px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: left;padding-right: 258px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: left;padding-right: 91px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: left;padding-right: 92px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p464{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p465{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 9px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p466{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p467{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 34px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p468{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p469{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p470{text-align: left;padding-right: 188px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: left;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: left;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p474{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p476{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p477{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 100px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 95px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p479{text-align: left;padding-right: 96px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p480{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 2px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p481{text-align: left;padding-right: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p483{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p484{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p485{text-align: left;padding-right: 173px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: left;padding-right: 11px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 103px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p488{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 116px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p489{text-align: left;padding-right: 89px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: left;padding-right: 62px;margin-top: 352px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: left;margin-top: 311px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p496{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 5px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: left;padding-right: 15px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p499{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p501{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p502{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p504{text-align: left;padding-right: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: left;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: left;padding-right: 93px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: left;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p509{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p510{text-align: left;padding-right: 181px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p512{text-align: left;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p514{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p515{text-align: left;padding-right: 99px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p517{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 83px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 86px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p519{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 78px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p520{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p521{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 90px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p523{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 70px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p524{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 91px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p526{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 82px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 93px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 108px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p530{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 104px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p531{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p532{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p533{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 81px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p535{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 106px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p536{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p537{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 94px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p538{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 81px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p539{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 108px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p540{text-align: justify;padding-right: 279px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: left;padding-right: 89px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: left;padding-right: 96px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p544{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p545{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p546{text-align: left;padding-right: 98px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p547{text-align: left;padding-right: 97px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: left;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: left;padding-right: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p552{text-align: justify;padding-right: 110px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p553{text-align: left;padding-right: 96px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p555{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p556{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p557{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p558{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: left;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: left;padding-right: 230px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p562{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p563{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p564{text-align: left;padding-right: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: left;padding-right: 90px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p566{text-align: left;padding-right: 97px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: left;padding-right: 89px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p568{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: left;padding-right: 96px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 99px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p572{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p573{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 114px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p574{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 121px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p575{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 101px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 117px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 108px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p578{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 125px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p579{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 104px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p580{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 119px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p581{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 90px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p582{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 94px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p583{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p584{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p585{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 116px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p586{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 146px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p587{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 120px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 99px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p589{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 102px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p590{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 102px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p591{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 114px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p592{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 95px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p593{text-align: left;padding-right: 107px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 106px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 123px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p596{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 107px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p597{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 135px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p598{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 95px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p599{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 135px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 112px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p601{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p602{text-align: justify;padding-right: 103px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: justify;padding-right: 98px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: left;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p605{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p606{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p607{text-align: left;padding-left: 221px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p608{text-align: justify;padding-right: 10px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p609{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p611{text-align: left;padding-right: 211px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: justify;padding-right: 8px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 7px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p615{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 9px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p616{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 8px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p618{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 3px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p619{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 5px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p621{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p625{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p626{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: left;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 10px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: left;padding-right: 216px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p634{text-align: justify;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p635{text-align: left;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: left;padding-right: 92px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p637{text-align: left;padding-right: 97px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: left;padding-right: 29px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p640{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p641{text-align: left;padding-right: 10px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p642{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p643{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: left;padding-right: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p645{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p646{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p647{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p649{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p650{text-align: left;padding-right: 91px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p651{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 98px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: left;padding-right: 93px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p656{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p657{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 96px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 99px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 104px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: left;padding-right: 92px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: left;padding-right: 91px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 93px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p665{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 113px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p666{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 122px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p667{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 140px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p668{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 111px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p669{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 151px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p670{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 101px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p671{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 135px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p672{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 117px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p673{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 122px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 131px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p675{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p676{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p677{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 106px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p678{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 107px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p679{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 106px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p680{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 144px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p681{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 156px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p682{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 104px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p683{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 146px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p684{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p685{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 123px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p686{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 113px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p687{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 138px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p688{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 92px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p689{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 125px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p690{text-align: left;padding-right: 320px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 102px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: left;padding-right: 89px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: left;padding-right: 89px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p694{text-align: left;padding-left: 144px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p695{text-align: right;padding-right: 130px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p696{text-align: left;padding-right: 242px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: left;padding-left: 204px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p698{text-align: justify;padding-right: 108px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: left;padding-right: 103px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p700{text-align: left;padding-right: 94px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p701{text-align: left;padding-right: 102px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: justify;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: left;padding-right: 338px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: left;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p705{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: left;padding-right: 95px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p707{text-align: center;padding-right: 98px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: left;padding-right: 99px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: left;padding-right: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 109px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: left;padding-right: 95px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: left;padding-right: 91px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 94px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 115px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: left;padding-right: 92px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 139px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 368px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: left;padding-right: 89px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: left;padding-right: 94px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p729{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 108px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: justify;padding-right: 98px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 96px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 110px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: left;padding-right: 90px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: left;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: left;padding-right: 95px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 95px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 88px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 98px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: left;padding-right: 91px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: left;padding-right: 102px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: left;padding-right: 107px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p745{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 102px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: left;padding-right: 90px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: left;padding-right: 101px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p748{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 119px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: left;padding-right: 90px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p751{text-align: left;padding-right: 92px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p752{text-align: left;padding-right: 142px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p753{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 116px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p755{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 122px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p756{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 121px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p757{text-align: left;padding-right: 89px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: left;padding-right: 92px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p760{text-align: left;padding-right: 102px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p761{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p762{text-align: left;padding-right: 90px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p763{text-align: left;padding-right: 77px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: left;padding-right: 101px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: left;padding-right: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: left;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: left;padding-right: 91px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: justify;padding-right: 98px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: left;padding-right: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: left;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: left;padding-right: 86px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: justify;padding-right: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: left;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: left;padding-right: 79px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: left;padding-right: 74px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: left;padding-right: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: justify;padding-right: 93px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: left;padding-right: 81px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: left;padding-right: 74px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: left;padding-left: 216px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p784{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 101px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p785{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 116px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 111px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p787{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 99px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p788{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 96px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p789{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 97px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 156px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p791{text-align: right;padding-right: 118px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p792{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p793{text-align: left;padding-right: 117px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p795{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 89px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p796{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 96px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p797{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 95px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p798{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 100px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p799{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 102px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p800{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 131px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p801{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 123px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p802{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 116px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 116px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 102px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p805{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 95px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p806{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 123px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p807{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: left;padding-right: 321px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: left;padding-right: 90px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: left;padding-right: 91px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p812{text-align: justify;padding-right: 96px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p813{text-align: left;padding-right: 88px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: left;padding-right: 91px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: left;padding-right: 96px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p816{text-align: left;padding-right: 89px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p817{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p818{text-align: justify;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: left;padding-left: 201px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: left;padding-right: 98px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 102px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: left;padding-right: 90px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: left;padding-left: 201px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p825{text-align: left;padding-right: 22px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p826{text-align: justify;padding-right: 107px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: left;padding-right: 90px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p828{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 1px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 12px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: left;padding-right: 109px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 98px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 94px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: left;padding-right: 89px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p837{text-align: left;padding-left: 201px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: left;padding-right: 100px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: justify;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: left;padding-left: 201px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: justify;padding-right: 101px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 105px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p846{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 2px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p849{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 16px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: left;padding-right: 22px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 14px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: left;padding-right: 11px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: left;padding-right: 117px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: left;padding-right: 90px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p855{text-align: left;padding-right: 97px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p856{text-align: left;padding-right: 98px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: left;padding-left: 201px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: left;padding-right: 96px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: justify;padding-right: 111px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: justify;padding-right: 143px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: left;padding-right: 191px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: left;padding-right: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: justify;padding-right: 91px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 108px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p866{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 121px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p867{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 98px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p868{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 94px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p869{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 94px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p870{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p871{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 101px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p872{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 102px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p873{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 143px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p874{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 106px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p875{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 141px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p876{text-align: left;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p877{text-align: left;padding-right: 89px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: left;padding-left: 213px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p879{text-align: justify;padding-right: 111px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p880{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 99px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p881{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p882{text-align: left;padding-right: 5px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p884{text-align: left;padding-right: 183px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p886{text-align: left;padding-left: 201px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: left;padding-right: 88px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p888{text-align: left;padding-left: 201px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 111px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: left;padding-right: 96px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: left;padding-right: 89px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p892{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 93px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: left;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p894{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 2px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: left;padding-right: 12px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p896{text-align: left;padding-right: 93px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p897{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 103px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: left;padding-right: 91px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p900{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 3px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 92px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: justify;padding-right: 94px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p904{text-align: left;padding-left: 201px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: justify;padding-right: 95px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 92px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p907{text-align: left;padding-right: 88px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: left;padding-right: 95px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p909{text-align: left;padding-right: 93px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p910{text-align: left;padding-left: 201px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p912{text-align: left;padding-right: 99px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: left;padding-right: 97px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 93px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 96px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: left;padding-right: 113px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 108px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 103px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: left;padding-left: 201px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 94px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p923{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 9px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: left;padding-left: 201px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: left;padding-right: 87px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: left;padding-right: 88px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p929{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p930{text-align: left;padding-right: 89px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p931{text-align: left;padding-left: 210px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: justify;padding-right: 74px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: left;padding-right: 81px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: left;padding-right: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: justify;padding-left: 157px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p936{text-align: justify;padding-right: 79px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: left;padding-right: 83px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: justify;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: left;padding-right: 83px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: left;padding-right: 73px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p941{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: left;padding-right: 93px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: left;padding-right: 78px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: justify;padding-right: 74px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: left;padding-right: 79px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: left;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: left;padding-right: 73px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: justify;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: left;padding-right: 109px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: justify;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 96px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p954{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 96px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p955{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 92px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p956{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 120px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p957{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 125px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p958{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 118px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p959{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 102px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p960{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 100px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p961{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 99px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p962{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 134px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p963{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 106px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p964{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p965{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 114px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p966{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p967{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 25px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p968{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p969{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 32px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: left;padding-left: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p971{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 9px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p972{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p973{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p974{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p975{text-align: left;padding-left: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p976{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p977{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p978{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 113px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p979{text-align: left;padding-right: 10px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p980{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p981{text-align: justify;padding-right: 7px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p982{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 92px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p983{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 104px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p984{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 89px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p985{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 90px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p986{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p987{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 95px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p988{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 21px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p989{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p990{text-align: justify;padding-right: 106px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p991{text-align: left;padding-right: 98px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p992{text-align: left;padding-right: 15px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p993{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 16px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p994{text-align: left;padding-right: 36px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p995{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p996{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p997{text-align: left;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p998{text-align: left;padding-right: 174px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p999{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1000{text-align: left;padding-right: 23px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1001{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 44px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1003{text-align: justify;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1004{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 7px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1006{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1007{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1008{text-align: left;padding-right: 10px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1009{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1010{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: left;padding-right: 234px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1012{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1013{text-align: left;padding-right: 11px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1014{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 7px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1015{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1016{text-align: left;padding-right: 94px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1017{text-align: justify;padding-right: 82px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1018{text-align: left;padding-right: 58px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1019{text-align: left;padding-right: 62px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1020{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1021{text-align: left;padding-right: 68px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1022{text-align: left;padding-right: 112px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1023{text-align: left;padding-right: 104px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1024{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1025{text-align: left;padding-right: 70px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1026{text-align: justify;padding-right: 81px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1027{text-align: left;padding-right: 77px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1028{text-align: justify;padding-right: 82px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1029{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1030{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 99px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1031{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 154px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1032{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 138px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1033{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1034{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 109px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1035{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 109px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1036{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 104px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1037{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1038{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 122px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1039{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1040{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 119px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1041{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1042{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 123px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1043{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 106px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1044{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 136px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1045{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 104px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1046{text-align: left;padding-right: 286px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1047{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1048{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1049{text-align: left;padding-left: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1050{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1051{text-align: left;padding-left: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 220px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td36{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td37{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td38{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td39{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td40{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td53{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td54{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td55{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td56{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td57{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td58{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td59{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td60{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td61{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td62{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td63{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td64{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td65{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td72{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td81{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td82{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td83{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td84{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td85{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td86{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td87{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td88{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td89{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td90{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td91{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td92{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td93{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td102{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td103{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 285px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 229px;vertical-align: bottom;}
.td106{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 285px;vertical-align: bottom;}
.td107{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 229px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;}
.td110{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;}
.td118{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;}
.td119{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td127{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td128{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 267px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;}
.td131{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 267px;vertical-align: bottom;}
.td132{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 279px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td137{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 279px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 263px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 251px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 263px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 251px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 262px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 252px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 262px;vertical-align: bottom;}
.td152{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 252px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 23px;}
.tr1{height: 19px;}
.tr2{height: 18px;}
.tr3{height: 20px;}
.tr4{height: 24px;}
.tr5{height: 16px;}
.tr6{height: 17px;}
.tr7{height: 35px;}
.tr8{height: 33px;}
.tr9{height: 32px;}
.tr10{height: 29px;}
.tr11{height: 12px;}
.tr12{height: 21px;}
.tr13{height: 7px;}
.tr14{height: 13px;}
.tr15{height: 14px;}
.tr16{height: 15px;}
.tr17{height: 31px;}
.tr18{height: 26px;}
.tr19{height: 22px;}
.tr20{height: 10px;}
.tr21{height: 44px;}
.tr22{height: 36px;}
.tr23{height: 38px;}
.tr24{height: 30px;}

.t0{width: 336px;margin-top: 16px;font: italic 17px 'Arial';}
.t1{width: 352px;margin-top: 13px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t2{width: 494px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t3{width: 393px;margin-top: 34px;font: bold 13px 'Helvetica';}
.t4{width: 122px;margin-top: 5px;font: 11px 'Helvetica';}
.t5{width: 514px;font: 11px 'Helvetica';}
.t6{width: 257px;margin-left: 30px;margin-top: 12px;font: 8px 'Helvetica';}
.t7{width: 337px;margin-top: 40px;font: 9px 'Helvetica';}
.t8{width: 441px;margin-top: 18px;font: 9px 'Helvetica';}
.t9{width: 394px;margin-top: 14px;font: 11px 'Helvetica';}
.t10{width: 460px;margin-top: 7px;font: 9px 'Helvetica';}
.t11{width: 402px;font: bold 19px 'Helvetica';}
.t12{width: 514px;font: 10px 'Helvetica';}
.t13{width: 383px;margin-top: 29px;font: bold 18px 'Helvetica';}
.t14{width: 321px;margin-top: 32px;font: bold 19px 'Helvetica';}
.t15{width: 514px;font: 7px 'Helvetica';}
.t16{width: 356px;margin-top: 24px;font: 8px 'Helvetica';}
.t17{width: 352px;font: italic 14px 'Helvetica';}
.t18{width: 68px;margin-top: 53px;font: bold 5px 'Helvetica';}
.t19{width: 77px;margin-top: 12px;font: bold 4px 'Helvetica';}
.t20{width: 70px;margin-top: 17px;font: bold 4px 'Helvetica';}
.t21{width: 104px;margin-top: 9px;font: bold 4px 'Helvetica';}
.t22{width: 64px;font: bold 5px 'Helvetica';}
.t23{width: 107px;margin-top: 15px;font: bold 12px 'Helvetica';}
.t24{width: 101px;margin-top: 13px;font: bold 4px 'Helvetica';}
.t25{width: 98px;margin-top: 18px;font: bold 4px 'Helvetica';}
.t26{width: 99px;margin-top: 13px;font: bold 6px 'Helvetica';}
.t27{width: 86px;margin-top: 17px;font: bold 5px 'Helvetica';}
.t28{width: 355px;margin-top: 41px;font: bold 15px 'Helvetica';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB31261x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Politikens medialisering&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p1 ft1"&gt;Peter Berglez&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p1 ft2"&gt;Karl Erik Gustafsson&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;Leonor Camauër&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;Åsa Kroon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;Peter Dahlgren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;Stig Arne Nohrstedt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td0"&gt;&lt;P class="p1 ft4"&gt;Konstantin Economou&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p1 ft4"&gt;Christian Svensson&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;Mats Ekström&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p1 ft3"&gt;Lennart Weibull&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;P class="p1 ft1"&gt;&lt;NOBR&gt;Per-Anders&lt;/NOBR&gt; Forstorp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td0"&gt;&lt;P class="p1 ft1"&gt;Redaktör Erik Amnå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft6"&gt;Demokratiutredningens forskarvolym III&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft7"&gt;SOU 1999:126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft8"&gt;SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p1 ft8"&gt;Beställningsadress:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p1 ft8"&gt;Fakta Info Direkt, Kundservice&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p1 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p1 ft8"&gt;Box 6430, 113 82 Stockholm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p1 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p1 ft8"&gt;Tel: &lt;NOBR&gt;08-587&lt;/NOBR&gt; 671 00, Fax: &lt;NOBR&gt;08-587&lt;/NOBR&gt; 671 71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p1 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p1 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; order@faktainfo.se&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p1 ft8"&gt;Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;P class="p1 ft8"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;91-7610-761-2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p1 ft8"&gt;Elanders Gotab, Stockholm 1999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p1 ft8"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft10"&gt;Förord&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft11"&gt;Ett av Demokratiutredningens uppdrag är att summera och värdera de senaste årens demokratiutredningar och demokratiforskning, ett annat att stimulera det offentliga samtalet om demokratin. Av de skälen har redan åtskilliga demokratiforskare medverkat på våra temaseminarier runtom i landet liksom i flera av våra debattorien- terade småskrifter. Av de skälen har också den här boken kommit till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft11"&gt;Det här är en av tretton böcker där drygt ett hundra forskare inom samhällsvetenskap och humaniora belyser olika aspekter av den svenska folkstyrelsens utveckling. Författarna är verksamma inom drygt tio vetenskapliga ämnesområden. Artiklarnas veten- skapliga kvalitet har vanligtvis säkerställts genom att författarnas kollegor granskat dem inom ramen för institutionernas forskarse- minarier. De flesta av författarna till den här volymen har dessutom träffats några gånger i särskilda seminarier för att diskutera varand- ras bidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft11"&gt;Forskarvolymerna har tillkommit efter en genomgång av den demokratirelevanta forskning som pågår på universitet och hög- skolor. En del forskare har ombetts att redovisa forskningsläget jämte sina egna, pågående eller nyligen avslutade studier. Andra har fått uppdraget att genomföra studier inom områden som forskning- en eftersatt men som Demokratiutredningen behöver kunskap om. Tack vare att nästan alla som blivit ombedda också lämnat ett bidrag har denna breda, om än långt ifrån fullständiga exponering av våra kunskaper om demokratin blivit möjlig. Att forskarna ser det som en del av sin yrkesroll att leverera underlag för det offentliga sam- talet är värt att notera med tillfredsställelse. Inte för att forskarna skulle sitta inne med alla svaren. Men för att deras olika teoretiska infallsvinklar och verklighetsbilder kanske kan göra det politiska samtalet mer insiktsfullt. Det är nämligen en mångfald som kompli- cerar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft12"&gt;Förhoppningen är nu att dessa texter ska kunna läsas med be- hållning även utanför forskarsamhället. Det betyder inte att förfat- tarna förenklat svåra orsakssammanhang. Men jag bad dem ”skriva så att texten blir läsbar för inte bara forskare inom andra ämnesom-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;3&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB31264x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;F &lt;/SPAN&gt;ÖRORD&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p8 ft15"&gt;råden utan även för en allmänbildad medborgare. Detta kan kräva viss återhållsamhet med inomvetenskapliga jargonger. Särskilt svåra och komplicerade tankegångar kan behöva en något större pedago- gisk omsorg än vanligt”. Eva Dahlström har biträtt med en språklig granskning av de flesta artiklarna i den här volymen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft16"&gt;Demokratiutredningens ledamöter har inte tagit ställning till uppsatsernas innehåll. Varje författare ansvarar själv för innehållet i sitt bidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft17"&gt;Politikens medialisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft11"&gt;Den direkta demokratin bygger på möten ansikte mot ansikte, den representativa demokratin förutsätter medier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft15"&gt;Vad professor Kent Asp på vårt seminarium om medierna och demokratin kallade första gradens medialisering bestod i att medi- erna steg för steg blev en dominerande kommunikationskanal. Från början av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; började medierna dessutom allt oftare uppträda som självständiga politiska aktörer. Den tredje gradens medialise- ring inträder vid &lt;NOBR&gt;1980-talets&lt;/NOBR&gt; början, när politikens aktörer anpassar sig till medielogiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft11"&gt;Vitala, självständiga massmedier är oskattbara tillgångar, ja förut- sättningar för en levande folkstyrelse. Men allt vad medier gör med politiken är inte nödvändigtvis bra för demokratin. Därför är det legitimt att någon granskar granskarna, som Demokratiutredningen t.ex. låtit göra när det gällde vad medier spelade för roll för 1998 års valrörelse och valdeltagande.&lt;SPAN class="ft18"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft12"&gt;I nio kapitel presenterar vi här såväl teoretiska som empiriska studier av vad etablerade massmedier som radio, TV och tidningar spelar för roll för det offentliga samtalet.&lt;SPAN class="ft19"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Först sammanställer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft20"&gt;Lennart Weibull och Karl Erik Gustafsson &lt;SPAN class="ft11"&gt;forskningsläget när det gäller hur olika svenska medier nu utvecklas. De behandlar såväl produktions- som konsumtionsaspekter för både gamla och nya medier. De konstaterar att tidningsläsandet är tämligen stabilt men att skillnaden mellan de yngres och de äldres läsvanor växer. Att ungdomarna skulle ha övergett de traditionella tidningarna kan dock inte klart bevisas. Vidare prenumererar de resurssvaga allt mer sällan på någon morgontidning. Den sociala segregeringen av t.ex. Göte- borg avspeglar sig också i att morgontidningarna läses mer i rika än i fattigare stadsdelar. Men gratistidningen Metro har intressant nog bromsat upp skiktningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;4&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB31265x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;F &lt;/SPAN&gt;ÖRORD&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p16 ft15"&gt;Weibull och Gustafsson konstaterar också att TV:s informativa roll klingat av något under &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Att titta på kvällsnyheterna är inte längre den allmänna, klass- och utbildningsneutrala vana som tidigare också inbegrep dem som inte var särskilt politiskt intresse- rade. De tämligen radikala förändringarna av TV- och radiomarkna- den har bl.a. inneburit att personer med låg utbildning ser mer på underhållningsprogram medan nyhetsprogrammen mer attraherar högutbildade. Efter sin genomgång av hur olika massmedier ut- vecklas drar författarna slutsatsen, att ”en mindre mängd innehåll sprids i allt fler kanaler av få stora ägare”. Det nya medielandskapet, inte minst de nya teknikerna, förändras på ett mycket grundläggan- de sätt. Det vi betraktat som ett massmedieområde består nu av några mäklare av tjänster som distribueras i olika tekniska former. Det demokratiska tänkandet kring medierna måste därför också förändras, menar forskarna&lt;SPAN class="ft21"&gt;3&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Därefter introducerar &lt;SPAN class="ft20"&gt;Peter Berglez &lt;/SPAN&gt;några av de mest inflytelse- rika teorierna om vad informationen och kommunikationen har för betydelse för relationen mellan offentliga institutioner och medbor- gare. De består å ena sidan av de moderna drömmarna om en perfekt information. I föreställningen om en stark folkstyrelse finns en stark tilltro till informationens avgörande betydelse. Det vilar i sin tur på ett ideal om aktiva, kunniga och diskussionslystna medborga- re på jakt efter att skapa en offentlig mening. Denna lidelse för en så neutral information som möjligt bär dock i sig fröet till en för- vanskning av det aktiva medborgaridealet. Tilltron till experter kan avpolitisera politiken och devalvera medborgarskapet till ett offent- ligt liv som tyckare och tryckare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Ett annat slags drömmar utgår från att det snarare är kommuni- kation med oändliga tolkningsmöjligheter av det som medierna be- rättar som skall skapas mellan de politiska institutionerna och med- borgarna. Det är inte opartiskheten utan offentliga samtal kring subjektiva uppfattningar om hur världen ser ut och borde se ut som är det viktigaste.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft15"&gt;Men alla dessa, bitvis romantiska bilder av goda samtal som för- modligen aldrig existerat, vilar på en fundamental förutsättning; medborgarnas vilja att vara delaktiga. Här ryms en paradox: de massmedier som aldrig varit mera framträdande och centrala i det offentliga meningsutbytet tycks utbreda tystnad i relationen mellan politiska institutioner och medborgare. Men kanske denna tystnad inte utgörs av en uppgivenhet inför en medialiserad politik utan av ett trots. Demokratin är nämligen inget projekt utan en oavbruten gemensam reflektion, hävdar Berglez. Om det är så förslår inga&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB31266x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;F &lt;/SPAN&gt;ÖRORD&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p20 ft11"&gt;enkla, kortsiktiga åtgärdspaket för att (åter)skapa vitaliteten i med- borgarsamtalen; vad hjälper det demokratin att den politiska makten kan tvinga folket till valurnorna om inte viljan att infinna sig där existerar?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft15"&gt;I en serie empiriska kapitel analyseras sedan mediernas mångdi- mensionella relation till politiken. De två första handlar om hur vi skaffar oss bilderna av vår omvärld. &lt;SPAN class="ft22"&gt;Stig Arne Nohrstedts &lt;/SPAN&gt;analys av medierna och globaliseringen börjar på en pizzeria i Västerbergsla- gen. Hans artikel är en kritik av skevheten i den internationella ny- hetsförmedlingen. Utifrån sin egen och andras forskning om vad nyhetsförmedlingen betyder i internationella krissituationer skriver han om vad det internationella mediesystemet innebär för små stater som Sverige. Han varnar för att bristerna i teorin om särskilt kulturimperialismen tas till intäkt för att överge frågorna om kultu- rell dominans. I synnerhet den amerikanska nyhetsförmedlingens, dess koppling till utrikespolitik och den amerikanska mediepoliti- kens reträtt till förfång för en allmän, pluralistisk opinionsbildning påkallar vår uppmärksamhet därför att dess hegemoniska makt- potentialer är enorma.&lt;SPAN class="ft21"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft11"&gt;Nu är det emellertid inte så enkelt att den amerikanska kulturen väller in genom våra nationella medier, även om Nohrstedts exempel från internationella krishärdar visar hur mediebilderna sammansmäl- ter med det amerikanska propagandabehovet, låt vara de svenska och finska medierna mindre än t.ex. de norska och tyska. Det blir särskilt tydligt när FN:s potentialer beskrivs. Slutligen visar förfat- taren hur lätt journalistiken, den svenska ingalunda undantagen, blir en spegling av de internationella maktförhållandena. Han menar att den enda möjligheten för att den svenska utrikespolitiken ska kunna bedrivas självständigt är en global offentlighet där de svenska med- borgarna får tillgång till många perspektiv och synvinklar på inter- nationella händelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;I &lt;SPAN class="ft20"&gt;Peter Dahlgrens &lt;/SPAN&gt;artikel analyseras en särskild aspekt på denna globalisering, nämligen den roll som medierna har för vårt medlem- skap i EU. Men han avser inte i första hand informationens betydel- se för att vi ska få korrekta underlag för politiska samtal. Nej, vad han intresserar sig för är vad medierna skulle kunna ha för roll för att på längre sikt skapa en gränsöverskridande medborgarkultur. Frågan om &lt;NOBR&gt;EU-identitet&lt;/NOBR&gt; måste i grunden ”avetniciteras”, menar Dahlgren. Det gäller att lägga till en identitetskomponent hos med- borgarna; en lojalitet till demokratiska värderingar som bottnar i ett instrumentellt – inte ett affektivt, emotionellt – förhållande till den politiska konstruktionen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB31267x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;F &lt;/SPAN&gt;ÖRORD&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Mer konkret handlar medieuppdraget om att ge kunskaper och kompetenser i sedvanlig journalistik men också sammanhållna bild- ningsprogram. Medborgarna behöver ett kunskapsförråd och möj- lighet till att uppdatera referensramar för att begripa innebörden av de fortlöpande nyheterna, t.ex. förstå hur EU fungerar och bör fun- gera i relation till dem själva. Det handlar också om ett fortlöpande bildningsprogram för journalister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft11"&gt;Lojalitet till demokratiska värden och procedurer är generellt sett mycket viktiga inslag i &lt;NOBR&gt;EU-medborgarkulturen.&lt;/NOBR&gt; För att demokrati- sera EU bör journalistiken å ena sidan insistera på demokratiska principer i &lt;NOBR&gt;EU-sammanhang,&lt;/NOBR&gt; och å andra sidan öppna upp frågor för demokratisk debatt. Även debatter utifrån olika europeiska upp- fattningar om demokrati skulle kunna berika våra samtal. Medbor- garkulturen måste också innefatta en tolerans för skilda åsikter och en acceptans av de etablerade spelreglerna. &lt;NOBR&gt;TV-journalistiken&lt;/NOBR&gt; har en unik förmåga att förmedla världen in i vår vardag genom sina bilder på ett sätt som pressens tryckta ord inte kan jämföras med. Men än så länge upplevs EU som fjärran och detta kan på längre sikt föröda demokratin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft12"&gt;I de två därpå följande studierna analyseras just TV:s roll för de politiska samtalen. &lt;SPAN class="ft23"&gt;Mats Ekström &lt;/SPAN&gt;frågar sig vad TV har för demo- kratiska potentialer genom den relation som skapas mellan tittarna och politiken. Han tar avstånd från både de enbart ljusa och de en- bart mörka bilderna och ger i en mer realistisk anda argument för mediets goda såväl som dåliga sidor när det gäller att fördjupa de- mokratin. Med utgångspunkt i några konkreta program kan han visa hur &lt;NOBR&gt;TV-mediet&lt;/NOBR&gt; ibland åstadkommer en distanserad likgiltighet, ibland ett berörande engagemang. Han resonerar vidare om en sär- skild dubbelhet i tittandet: att nästan samtidigt uppfatta &lt;NOBR&gt;TV-pro-&lt;/NOBR&gt; grammet som å ena sidan konstruerat och producerat, å andra sidan som fakta, även om det var den senare hållningen som utmärkte de allra flesta som tittade på de aktualitetsprogram som Ekström stu- derat närmare. Med stöd av exempel från olika kanaler varnar han för att dra alla program över en kam. Han noterar också att den nya kopplingen mellan TV och &lt;NOBR&gt;TV-bolagets&lt;/NOBR&gt; hemsida här bjuder på särskilda, problematiska inslag utifrån ideal om goda offentliga samtal. Han ser också tendenser till hur ”chattandet” färgar av sig på programmen, inte sällan med en gemensam nämnare; politikermiss- trons välbehag. Bortom en sund skepsis till maktutövning och maktutövare slår den över i cynismens likgiltighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Christian Svensson &lt;/SPAN&gt;har undersökt Svar Direkt, Nattöppet samt Svart eller vitt. Det är debattprogram som är intressanta från demo-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB31268x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;F &lt;/SPAN&gt;ÖRORD&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p27 ft11"&gt;kratisk synpunkt av många skäl. De bjuder ”vanligt folk” att med- verka kring ämnen som t.ex. inte har sitt ursprung i riksdagsdebat- ter. Programmen ger utrymme för en rad känslor, åsikter och käns- lor, vilka vanligtvis inte ryms på politiska dagordningar. I historisk belysning handlar det onekligen om principiellt sett mycket löftes- rika demokratiska innovationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft12"&gt;Vad Svensson blottlägger avviker emellertid på några punkter från idealet om rationella samtal. Han ser exempelvis väldigt litet av argumentation och idéutbyte. I stället handlar mycket om att tämli- gen förutsägbart kontrastera åsikter mot varandra i hårt regisserade föreställningar, vars dramaturgi är viktigare än innehållet. Det rör sig ofta om stereotypa motsättningar mellan ”folket och makten”. Journalisterna gör sig till tolk för det maktlösa ”folket”, som dess- utom alltid synes ha rätt. Den vanlige medborgaren, som anmärk- ningsvärt nog själv spelar en ganska undanskymd roll, ger ett alibi för programmets äkthet. Att det, som ofta har gjorts gällande, skulle röra sig om det motsatta – en privatisering av det kollektiva – avvisar dock Svensson. Det är tvärtom; det privata förvandlas till politik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft15"&gt;Expressens artikelserie 1993 om flyktingpolitiken och Dagens Nyheters artiklar 1997 om steriliseringspolitiken i Sverige föranled- de omfattande mediediskussioner med stort medialt och politiskt genomslag, delvis med internationell uppmärksamhet som följd. Utan att ta ställning till sakfrågorna visar &lt;SPAN class="ft22"&gt;Åsa Kroon &lt;/SPAN&gt;i sin studie att dessa debatter också förstärkte viktiga uppfattningar av medier, medborgare och politiker. Hon ser exempelvis bilder av i det ena fallet handlingsförlamande myndighetspersoner som först efter att tvingats till det kan föra samtal om viktiga frågor. I det andra fallet figurerar skurkaktiga politiker hänsynslöst utnyttjande sin makt över den svage. Politiken beskrivs i det ena fallet som ologisk och verklighetsfrämmande, i det andra kusligt logisk och slug. I båda fallen spelar mediet självt hjältens roll, låt vara att deras sätt att handskas med såväl ”rena fakta” som termer ibland är anmärknings- värt elastisk. Bilden av samhällskommunikationens samtida villkor är alltså komplex. Debatterna är debatter om mycket mer än vad de synes vara. Ingen är utan skuld till att det går snett ibland. Var och en bör därför ta sitt ansvar, menar Kroon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft25"&gt;Till det senmoderna samhällets utvecklingsdrag hör att engage- rade medborgargrupper måste arbeta sig fram till bestämda positio- ner i offentlighetens rum. Det handlar om att skaffa sig ställning som en, bland många andra, legitim deltagare i det offentliga sam- talet och som tillförlitlig och representativ källa. Detta utgjorde viktiga arbetsvillkor för de tre olika kvinnoföreningar som &lt;SPAN class="ft24"&gt;Leonor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB31269x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;F &lt;/SPAN&gt;ÖRORD&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p30 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Camauër &lt;/SPAN&gt;skildrar. Kampen för att nå offentligheten består av ett mycket sinnrikt samspel mellan organisationerna och olika medier. Visserligen är det lyckligtvis ingen som ensam styr villkoren för umgänget. Men ofta är priset för att få sin röst hörd högt: Kvinno- jouren normaliseras, Kvinnofronten osynliggörs och Tidskriften reduceras ibland till en leverantör av stridbara debattörer. Medielo- giken motverkar mer djupsinniga, reflekterande och dynamiska roller. &lt;NOBR&gt;”Mainstream”-medier&lt;/NOBR&gt; är primärt inte intresserade av rörelser och samtal utan av antagonistiska ståndpunkter&lt;SPAN class="ft21"&gt;5&lt;/SPAN&gt;. Camauër ger skäl för att moderna organisationer som vill delta i offentligheten bör reflektera över sin mediestrategi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft11"&gt;Det torde också gälla de politiska partierna. Ibland tycks de des- perat söka anpassa sig till vad de uppfattar vara en medielogik i ti- den. &lt;SPAN class="ft20"&gt;Konstantin Economou &lt;/SPAN&gt;och &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Per-Anders&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt; Forstorp &lt;/SPAN&gt;uppmärksam- mar i sin analys av slaget om representationen bl.a. socialdemokra- tins sexuellt anspelande videofilm till förstagångsväljarna i valrörel- sen 1998. De betraktar den delvis som ett försök att drapera en öns- kan om kortsiktig propagandaeffekt med en intimisering av väljar- relationen.&lt;SPAN class="ft26"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft12"&gt;Deras artikel belyser huvudsakligen medierna som en egen del av den politiska makten. Under sin genomgång av vad olika demokra- titeorier har för antaganden om kommunikation prövar de bl.a. tan- ken på demokrati som ”det system av kommunikationsprocesser i diskussion och beslutsfattande som överbryggar skillnader – i genus, sexualitet, nationalitet, klass, etnicitet och generation – och administrerar mångfalden mellan människor och grupper, och där- för förutsätter lika villkor för deltagande mellan likvärdiga och jäm- bördiga men samtidigt unika och olika medborgare”. En sådan de- mokratiuppfattning riktar stränga krav på såväl politiker som jour- nalister men öppnar också upp den politiska kommunikationen till ett stort men oförutsägbart spektrum av åsikter, arenor och aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft12"&gt;De frågar sig avslutningsvis varför politiker ofta har så svårt att hantera mediernas självständighet. De menar att irritationen kan ha sin grund i att journalisterna inte längre kan betraktas som politi- kernas kollegor i ett upplysningsprojekt där de gemensamt berättar om hur politiken går till. Nu är journalisterna själva makthavare bortom politikernas räckvidd. Det skulle också kunna vara så att det bara är politikerna (och många forskare) som uppfattar popularise- ringen och trivialisering av politiken som provocerande. Vad många eliter känner främlingskap inför kanske i själva verket inte alls hotar politikens värdighet och särart. Det kan vara en framgång för de- mokratin att politiken avkläds sin märkvärdighet. Har medierna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB312610x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;F &lt;/SPAN&gt;ÖRORD&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p33 ft11"&gt;blivit bättre än partier och politiker på att utföra politik? De gör den direktsändning politikerna bara avundsjukt kan drömma om…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft25"&gt;Demokratiseringen skulle med andra ord betyda, att ingen längre med framgång kan bli trodd på sitt anspråk att vara neutral i det offentliga samtalet. Varken medborgarna, politikerna, journalisterna eller, för den delen, forskarna. Har vi därmed kommit närmare det inledningsvis angivna idealet om aktiva, kunniga och diskussions- lystna medborgare på jakt efter att skapa en offentlig mening?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft2"&gt;Erik Amnå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft27"&gt;Huvudsekreterare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft28"&gt;Noter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Mer härom finns att hämta i forskarvolym XII &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Valdeltagande i förändring &lt;/SPAN&gt;(SOU 1999:132).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Vad den nya informationsteknologin (IT) betyder och skulle kunna betyda för det offentliga samtalet granskas i bl.a. forskarvolym VII &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;IT i demokratins tjänst &lt;/SPAN&gt;(SOU 1999:117) och småskriften &lt;SPAN class="ft34"&gt;Elektronisk demokrati &lt;/SPAN&gt;(SOU 1999:12).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Jämför Lena Johannessons tes att även konstinstitutionerna fungerar på samma massmediala villkor som övriga medier. Den estetiska arenan har vidgats och alla har rätt till sin individuella hållning och kan därför inte utkrävas på ansvar. (Vår forskarvolym IV &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Demokratins estetik &lt;/SPAN&gt;(SOU 1999:129).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Se även Ulf Hannerz analys av hur olika kulturella hållningar påverkar medbor- garidentiteter i forskarvolym IX &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Globalisering &lt;/SPAN&gt;(SOU 1999:83).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Jfr Lena Froms analys av villkoren för kulturjournalistik i lokaltidningen i vår forskarvolym IV &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Demoikratins estetik &lt;/SPAN&gt;(SOU 1999:129).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Se även Anders Björnssons kritik av politiker som berövar politiken dess särart och värdighet i småskriften &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Den skyddade provinsen &lt;/SPAN&gt;(SOU 1999:22).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft36"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p1 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;S &lt;/SPAN&gt;V E N S K T M E D I E L AN D S K AP I F Ö R ÄN D R I N G&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p43 ft40"&gt;.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p1 ft41"&gt;E N Ö V E R S I K T&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p44 ft40"&gt;..&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p44 ft40"&gt;....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p45 ft40"&gt;...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p46 ft40"&gt;.............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p47 ft40"&gt;.............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p47 ft40"&gt;........ 13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p1 ft42"&gt;L e n n a r t W e i b u l l o c h K a r l E r i k Gu s t a f s s o n&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p1 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;D &lt;/SPAN&gt;R Ö M M AR O C H M AR D R Ö M M AR O M P O L I TI K E N&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p48 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;, &lt;/SPAN&gt;M AS S&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p49 ft40"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p1 ft46"&gt;M E D I E R N A O C H M E D B O R G AR N A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p50 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;. E &lt;/SPAN&gt;N TE O R E TI S K R E D O&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p51 ft40"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p1 ft43"&gt;G Ö R E L S E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p44 ft47"&gt;.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;P class="p52 ft45"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p1 ft48"&gt;P e t e r B e r g l e z&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p1 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;D &lt;/SPAN&gt;E M O K R ATI N&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p53 ft41"&gt;O C H G L O B AL I S E R I N G E N&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p54 ft40"&gt;. O&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p55 ft44"&gt;M TR AN S&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p1 ft40"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p1 ft41"&gt;N ATI O N E L L J O U R N AL I S TI K&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p45 ft44"&gt;O C H&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p56 ft41"&gt;P O L I TI S K O P I N I O N S&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p57 ft40"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p1 ft43"&gt;B I L D N I N G&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p44 ft47"&gt;............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p58 ft40"&gt;103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p1 ft42"&gt;S t i g A r n e N o h r s t e d t&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p1 ft40"&gt;EU,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p59 ft41"&gt;M E D B O R G AR K U L TU R&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p60 ft41"&gt;O C H&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p45 ft37"&gt;M E D I E R N AS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p1 ft41"&gt;D E M O K R ATI S K A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p61 ft41"&gt;U P P G I F T&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p44 ft43"&gt;........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p58 ft40"&gt;135&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p1 ft42"&gt;P e t e r D a h l g r e n&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p1 ft49"&gt;T V-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p60 ft38"&gt;TI TTAR N A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p47 ft46"&gt;O C H&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p44 ft46"&gt;D E M O KRAT I N&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p44 ft43"&gt;...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p58 ft40"&gt;161&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p1 ft42"&gt;Ma t s E k s t r ö m&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p1 ft49"&gt;T V-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p60 ft41"&gt;D E B ATTE R&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p47 ft46"&gt;S O M&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p62 ft41"&gt;D E M O K R ATI S K T F O R U M&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p44 ft50"&gt;? ..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p63 ft40"&gt;197&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p1 ft42"&gt;C h r i s t i a n S v e n s s o n&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p1 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;M &lt;/SPAN&gt;E D I E D E B ATTE R&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p44 ft41"&gt;S O M&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p64 ft44"&gt;S AM TAL I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p65 ft41"&gt;O F F E N TL I G H E TE N&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p1 ft40"&gt;.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p1 ft40"&gt;O&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p46 ft49"&gt;M&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p1 ft41"&gt;B U D S K AP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p66 ft41"&gt;O C H B ET Y&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p56 ft45"&gt;D E L S E R I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p1 ft38"&gt;F Ö R Ä N D R I N G&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p44 ft40"&gt;...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p58 ft40"&gt;231&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p1 ft42"&gt;Å s a&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p46 ft42"&gt;K r o o n&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p1 ft40"&gt;R&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td27"&gt;&lt;P class="p1 ft41"&gt;Ö R E L S E R I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p47 ft41"&gt;O L I K A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p67 ft41"&gt;R U M&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p44 ft41"&gt;.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p58 ft40"&gt;257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p1 ft42"&gt;L e o n o r C a ma u ë r&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p1 ft40"&gt;D&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p1 ft44"&gt;E N&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p68 ft41"&gt;M E D I AL I S E R AD E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p69 ft41"&gt;D E M O K R ATI N&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td7"&gt;&lt;P class="p70 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;– &lt;/SPAN&gt;E TT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p50 ft46"&gt;S L AG O M&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td7"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p1 ft41"&gt;R E P R E S E N TATI O N E N&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p44 ft41"&gt;.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;P class="p58 ft40"&gt;285&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p1 ft42"&gt;K o n s t a n t i n E c o n o mo u o c h P e r - A n d e r s F o r s t o r p&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p1 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;F &lt;/SPAN&gt;Ö R F ATTAR P R E S E N TATI O N E R&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p71 ft50"&gt;.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p44 ft43"&gt;. . . . . . . . . . . . . .&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p44 ft43"&gt;. . . . . . . . . . . . . .&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p47 ft43"&gt;. . . . . . . . 3 1 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p72 ft51"&gt;Svenskt medielandskap i förändring&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p1 ft52"&gt;En översikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p44 ft14"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td32"&gt;&lt;P class="p1 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft54"&gt;Lennart Weibull och Karl Erik Gustafsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft12"&gt;Det svenska medielandskapet genomgÂr sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; stora fˆr‰ndringar. Infˆrandet av kommersiellt finansierad privat‰gd radio och TV 1991 respektive 1993 skapade pÂ mÂnga s‰tt en ny situation fˆr alla medier. Konkurrensen om publiken hÂrdnade, nya ‰gargrupper etablerades och det utvecklades ett kors‰gande mellan tryckta medier och etermedier. Under bˆrjan av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; fˆrsva- gades dagstidningsmarknaden bl.a. beroende pÂ lÂgkonjunkturen och tidningsfˆretagen kom att anl‰gga en mer strikt ekonomisk syn pÂ verksamheten. Utl‰ndska mediebolag har ocksÂ i stˆrre utstr‰ck- ning etablerat sig pÂ den svenska marknaden. ƒven lanseringen av en gratistidning, utdelad till resen‰rerna i samarbete med lokaltrafiken fˆrst i Stockholm men senare i Gˆteborg och Malmˆ har fˆrst‰rkt mediekonkurrensen om publik och annonsˆrer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft12"&gt;De fˆr‰ndringar som skett i Sverige det senaste Ârtiondet har tett sig betydligt mer omv‰lvande ‰n i mÂnga andra l‰nder. En fˆrklaring ‰r att det svenska medielandskapet under flera decennier karakt‰ri- serades av stor stabilitet. Varje medium uppstod och utvecklades inom sin egen nisch och medierna reglerades och finansierades pÂ olika s‰tt. Radio och TV var nationellt distribuerade medier med ensamr‰tt pÂ licensfinansiering. Deras utbud reglerades av staten och de finansierades av mottagaravgifter. Dagspressen var d‰remot fr‰mst lokal och regional och finansierades via annonser och prenu- merationer, men undantag av kv‰llspressen med sin nationella sprid- ning och lˆsnummerfinansiering. Totalt sett dominerade pressen annonsmarknaden. D‰rfˆr hade radio och TV Â ena sidan och tidningarna Â den andra en begr‰nsad inverkan pÂ varandra. Rege- ringens mediepolitik visade traditionellt dagspressen s‰rskild h‰n- syn. Tidningar var befriade frÂn moms och Âtnjuter s‰rskilt stˆd. OcksÂ regeringens restriktiva inst‰llning till reklam i radio och TV&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB312614x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p75 ft15"&gt;hade som en fˆrklaring att man ville skydda tidningarnas inkomster. Dagstidningar har ocksÂ sinsemellan haft ett antal ˆverenskom- melser och regler som begr‰nsat konkurrensen inom branschen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft12"&gt;Uppgiften fˆr den fˆljande ˆversikten ‰r att ge en grundl‰ggande beskrivning av det svenska mediesystemet som det ser ut vid 1990- talets slut. SÂ lÂngt mˆjligt har det ocksÂ g‰llt att dessutom belysa den successiva fˆr‰ndringen av det svenska medielandskapet. Fˆr det fˆrsta uppm‰rksammar vi av vilket slag de tydligaste utveck- lingslinjerna i de olika mediekategorierna ‰r. Fˆr det andra karakt‰- riserar vi de huvudsakliga k‰nnetecknen fˆr de respektive mediernas nuvarande situation. Ett tredje fokus kommer att ligga pÂ relatio- nerna mellan olika medier med avseende pÂ sÂdant som ‰gande- struktur och konkurrens om allm‰nhetens uppm‰rksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;Som ett fˆrsta steg skall vi se n‰rmare pÂ den utveckling de olika medierna genomgÂtt, fˆr att d‰rigenom fÂ en bild av det mediala systemet i sin helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft55"&gt;Dagspressen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;Fem viktiga k‰nnetecken ‰r fundamentala fˆr fˆrstÂelsen av den svenska dagstidningsmarknaden. Det fˆrsta ‰r att n‰stan alla tid- ningar huvudsakligen ‰r lokala eller regionala. Endast de tvÂ lˆs- nummertidningarna Aftonbladet och Expressen kan betraktas som verkligt nationella tidningar genom att de har en regelr‰tt spridning ˆver hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft12"&gt;Ett andra k‰nnetecken ‰r att den samlade dagstidningsupplagan ‰r stor. Sverige ‰r ett av de mest tidningsl‰sande l‰nderna i v‰rlden. Den omfattande tidningsspridningen fˆrklaras till stor del av att dagstidningar l‰ses i alla sociala grupper. Medan lÂgresursgrupper i de flesta l‰nder ‰r sporadiska l‰sare har de i Sverige en l‰svana som ligger obetydligt under genomsnittet. Det enda egentliga undantaget frÂn detta fˆrhÂllande finns i Storstockholm d‰r en stor andel av arbetarfamiljerna inte ‰r regelbundna tidningsl‰sare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;En tredje egenskap som delvis fˆljer av detta ‰r att kv‰llspressen vanligen ‰r ett tillval: n‰stan alla kv‰llstidningsl‰sare l‰ser ocksÂ en lokal morgontidning regelbundet. Denna dubbell‰sning fˆrklarar den internationellt sett hˆga tidningsfˆrs‰ljningen i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft25"&gt;En fj‰rde faktor som utm‰rker den svenska tidningsmarknaden ‰r att morgontidningar med fÂ undantag hushÂllsabonneras och att de distribueras till sina l‰sare tidigt pÂ morgonen. Forskning kring l‰svanor visar tydligt att l‰sarna v‰rdes‰tter hemleveransen hˆgt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB312615x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p83 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;ENNART&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;W &lt;/SPAN&gt;EIBULL OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ARL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;RIK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;G &lt;/SPAN&gt;USTAFSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p84 ft16"&gt;Denna verkar ocksÂ fungera anm‰rkningsv‰rt effektivt och bidrar till fasta l‰svanor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft25"&gt;Ett femte och sista karakt‰rsdrag ‰r att den svenska pressen av tradition har varit knuten till politiska partier. N‰stan alla tidningar deklarerar fortfarande partipolitisk inriktning, Âtminstone formellt. Med detta menas givetvis inriktningen pÂ tidningens ledarsida, inte nyhetsinnehÂllet. Att tidningarna har denna politiska tradition ‰r otvivelaktigt en viktig fˆrklaring till den starka st‰llning som dags- tidningarna har i opinionsbildningen: tidningarna uppfattas som en omistlig del av den svenska demokratin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft17"&gt;Strukturell utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft16"&gt;Utvecklingen vad g‰ller antalet tidningar i Sverige under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; visas i figur 1. Figuren ‰r en ˆversikt ˆver olika typer av tidningar, klassificerade efter utgivningst‰thet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;Figur 1. Antalet tidningar i Sverige efter utgivningst‰thet 1900ñ1998&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft35"&gt;K‰lla: Tollin, Sven, Svenska Dagstidningar 1900 ñ1965 (1965) och Tidningsstatistik AB. En viss skillnad fˆreligger mellan de tvÂ k‰llorna. Uppgifter om endagstidningar fˆreligger inte fˆre 1940.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft25"&gt;Den svenska dagpressens utveckling kan inte ses som annat ‰n anm‰rkningsv‰rt stabil. Endast ett par tidningar har upphˆrt eller fusionerats under de senaste Âren, och ‰ven i ett l‰ngre perspektiv har fˆr‰ndringarna varit relativt fÂ. Sedan tidningsmarknaden v‰l&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB312616x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p91 ft12"&gt;stabiliserats efter 1950- och &lt;NOBR&gt;1960-talens&lt;/NOBR&gt; talrika nedl‰ggningar (îtidningsdˆdenî), kan endast vissa ˆkningar i antalet fˆr tidningar med lÂg utgivningst‰thet (1ñ3 nummer/vecka) noteras. Fˆr‰ndring- arna har huvudsakligen varit koncentrerade till endagstidningarna, som i Sverige r‰knas som dagspress om definitionen fˆr en allm‰n nyhetstidning uppfylls. Denna avvikelse beror pÂ reglerna fˆr det statliga presstˆdet som syftar till att uppmuntra utgivning av dags- tidningar med bÂde lÂg och hˆg periodicitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft12"&gt;Den samlade svenska dagstidningsupplagan (1ñ7 nummer/vecka) nÂdde sin topp i modern tid 1989, med en daglig upplaga pÂ ungef‰r 5 miljoner exemplar. Detta motsvarade n‰stan 590 exemplar per tusen invÂnare. Vardagsupplagan fˆr tidningar som ges ut minst tre gÂnger per vecka uppgick 1998 till ca 4 miljoner exemplar eller 536 exemplar per tusen invÂnare. Detta placerar Sverige bland de ledande l‰nderna i v‰rlden, strax efter Norge och pÂ ungef‰r samma nivÂ som Finland. Upplagesiffrorna har emellertid minskat med omkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;procent sedan bˆrjan av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;Den svenska marknaden fˆr dagstidningar delas vanligen in i fyra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;huvudkategorier:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Storstadspressens morgontidningar: Till denna grupp r‰knas tid- ningar utgivna i Stockholm, Gˆteborg och Malmˆ. Samtliga ‰r sjudagarstidningar, prenumererade och morgonutgivna. Kate- gorin inkluderar t.ex. Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Gˆte- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;borgs-Posten,&lt;/NOBR&gt; Sydsvenska Dagbladet och Arbetet. Gruppen stod 1998 fˆr n‰rmare 30 procent av den totala dagstidningsupplagan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Storst‰dernas kv‰llstidningar: Denna grupp bestÂr av kv‰llstid- ningarna i Stockholm, Gˆteborg och Malmˆ. Alla ‰r lˆsnum- merfˆrsÂlda, nationellt eller ˆverregionalt distribuerade och saknar helt‰ckningskrav pÂ nyheter samt bedriver îtabloidjour- nalistikî n‰r det g‰ller val av nyheter och presentation. De tvÂ stˆrsta ‰r Aftonbladet och Expressen. Tillsammans svarade denna grupp 1998 fˆr drygt 15 procent av den totala dagstidningsupp- lagan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Landsortspressen: I gruppen ingÂr alla tidningar utanfˆr de tre storstadsregionerna som utkommer minst tre gÂnger per vecka. Alla ‰r i huvudsak prenumererade och morgonutgivna; en majo- ritet utkommer sex dagar i veckan. Gruppen stod 1998 fˆr n‰s- tan 50 procent av den totala dagstidningsupplagan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;LÂgfrekventa dagstidningar (fÂdagarstidningar): Gruppen om- fattar samtliga tidningar, inklusive de som ges ut i storstadsom- rÂdena, som utkommer med 1ñ2 nummer per vecka. Stˆrsta de- len av tidningarna i gruppen ‰r prenumererade och mÂnga ges ut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB312617x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p83 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;ENNART&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;W &lt;/SPAN&gt;EIBULL OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ARL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;RIK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;G &lt;/SPAN&gt;USTAFSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p100 ft11"&gt;av organisationer. Gruppen omfattade 1998 mindre ‰r 5 procent av den totala dagstidningsupplagan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Storst‰dernas morgontidningar och landsortspressen ‰r sÂledes de tvÂ helt dominerande tidningsgrupperna i Sverige. Ekonomiskt svarade de 1998 fˆr en dryg tredjedel respektive knappt h‰lften av branschens oms‰ttning och deras relativa styrka har ˆkat under &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; S‰rskilt landsortspressen har upplagem‰ssigt klarat sig fˆrhÂllandevis bra och kan s‰gas utgˆra den svenska dagspressens stabila k‰rna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft11"&gt;Figur 2. Dagspressens upplageutveckling 1980ñ1998&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td28"&gt;&lt;P class="p1 ft63"&gt;5 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td12"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td44"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td28"&gt;&lt;P class="p1 ft63"&gt;4 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td12"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td44"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td28"&gt;&lt;P class="p1 ft63"&gt;4 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td41"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td44"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td41"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td28"&gt;&lt;P class="p1 ft63"&gt;3 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td12"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td44"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td28"&gt;&lt;P class="p1 ft63"&gt;3 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td41"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td44"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td41"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td28"&gt;&lt;P class="p1 ft63"&gt;2 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td41"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td44"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td41"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td28"&gt;&lt;P class="p1 ft63"&gt;2 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td41"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td44"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td41"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td28"&gt;&lt;P class="p1 ft63"&gt;1 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td41"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td44"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td41"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td28"&gt;&lt;P class="p1 ft63"&gt;1 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td41"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td44"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td41"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td28"&gt;&lt;P class="p48 ft63"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td41"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td44"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td41"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td28"&gt;&lt;P class="p48 ft63"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td41"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td43"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td44"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td41"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p102 ft64"&gt;19980&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p44 ft63"&gt;1985&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td42"&gt;&lt;P class="p44 ft63"&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td12"&gt;&lt;P class="p44 ft63"&gt;1991&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td43"&gt;&lt;P class="p44 ft63"&gt;1992&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td42"&gt;&lt;P class="p44 ft63"&gt;1993&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td42"&gt;&lt;P class="p44 ft63"&gt;1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td44"&gt;&lt;P class="p44 ft63"&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td42"&gt;&lt;P class="p44 ft63"&gt;1996&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p44 ft63"&gt;1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td42"&gt;&lt;P class="p44 ft63"&gt;1998&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft35"&gt;K‰lla: MedieSverige 1999&lt;SPAN class="ft11"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft63"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GNB312617xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt; Storstad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft63"&gt;morgon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft65"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GNB312617xi3.jpg/" id="inl_img2"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GNB312617xi4.jpg/" id="inl_img3"&gt; Storstad kväll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft66"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GNB312617xi5.jpg/" id="inl_img4"&gt; Landsortspress &lt;NOBR&gt;(3-7&lt;/NOBR&gt; dagars)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft66"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GNB312617xi6.jpg/" id="inl_img5"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GNB312617xi7.jpg/" id="inl_img6"&gt; Fådagarspress &lt;NOBR&gt;(1-2&lt;/NOBR&gt; dagars)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft67"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GNB312617xi8.jpg/" id="inl_img7"&gt;Dagspressen totalt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p108 ft11"&gt;Den stˆrsta delen av nedgÂngen av dagspressens upplaga kan h‰nfˆ- ras till en minskad ben‰genhet att kˆpa en andra tidning, s‰rskilt vad g‰ller lˆsnummerfˆrsÂlda tidningar samt storstads- och regionala tidningar som distribueras utanfˆr det huvudsakliga t‰ckningsomrÂ- det. Allm‰nheten har minskat l‰sandet av en andra tidning och n‰r de har gjort sitt tidningsval har de ˆverlag prioriterat den lokala tid- ningen (jfr Severinsson 1994).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft12"&gt;Utvecklingsmˆnstret reflekteras delvis i fˆr‰ndringarna inom de olika grupperna efter 1995. N‰r det g‰ller storstadsmorgonpressen ‰r antalet tidningar konstant. Under bˆrjan av 1999 fanns det planer pÂ nedl‰ggning av Arbetet Nyheternas Gˆteborgsedition, men efter fˆrhandlingar med &lt;NOBR&gt;Gˆteborgs-Posten&lt;/NOBR&gt; om bl.a. tryck och distribution togs planerna tillbaka. Samtidigt har gratistidningen Metro etablerats inom samtliga tre storstadsomrÂden (se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft25"&gt;Storstadsmorgonpressens samlade upplaga har (exkl. Metro) minskat sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet,&lt;/NOBR&gt; men utvecklingen har skilt sig mycket mellan gruppens tidningar. I Stockholm har de stora tid-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB312618x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft12"&gt;ningarna lÂngsiktigt fˆrsvagats. Andratidningen Arbetet Nyheterna ‰r dock storstadspressgruppens stora fˆrlorare och har under 1990- talet tappat drygt 35 procent av upplagan. Gruppens upplagem‰ssiga vinnare ‰r Dagens Industri (se nedan) och Sydsvenska Dagbladet som redovisat betydande upplageuppgÂngar under hela perioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft15"&gt;Kv‰llspressen har varit &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; fˆrlorare och samtidigt ut- m‰rkts av en stor turbulens. 1990 fanns det fyra sj‰lvst‰ndiga tid- ningar inom gruppen, genom sammanl‰ggningen av GT och Kv‰lls- posten till Idag blev det tre men sedan Idag upphˆrt 1995 var antalet pÂ nytt fyra. Expressens kˆp av GT 1997 och den successiva samord- ningen mellan tidningarna, i vilken Kv‰llsposten sedan 1998 ingÂr, inneb‰r att det i praktiken bara finns tvÂ kv‰llstidningsfˆretag. Det som numera kan betecknas som &lt;NOBR&gt;Expressen-gruppen&lt;/NOBR&gt; har varit kv‰lls- pressmarknadens stora fˆrlorare. Samtliga tidningar har minskat de senaste Âren; GT hade 1998 endast h‰lften av upplagan tio Âr tidiga- re. Aftonbladet har stÂtt relativt stabilt, men tidningen tappade i upp- laga 1998.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Den mest stabila tidningsgruppen ‰r landsortspressen. Antalet tidningar har varit i det n‰rmaste konstant efter 1996. De mÂnga nedl‰ggningar som befarades inom den tidigare &lt;NOBR&gt;A-pressen&lt;/NOBR&gt; ñ de socialdemokratiska tidningar som pÂ de flesta hÂll ‰r andratidningar ñ har begr‰nsat sig till tvÂ: ÷stgˆten i Linkˆping och &lt;NOBR&gt;÷rebro-Kuriren&lt;/NOBR&gt; (1996); den senare lever dock vidare som en edition av Karlskoga- Kuriren. Samtidigt har de stora landsortstidningarna ˆverlag behÂllit eller t.o.m. st‰rkt sin position, ‰ven om nÂgra har fÂtt vidk‰nnas upplagefˆrluster, i fˆrsta hand Nya &lt;NOBR&gt;Wermlands-Tidningen&lt;/NOBR&gt; i Karlstad. I ˆvrigt faller landsortspressens ñ mycket begr‰nsade ñ upplagened- gÂng i fˆrsta hand pÂ andratidningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Landsortstidningarnas framgÂng ‰r givetvis beroende av den so- ciala och ekonomiska utvecklingen inom det egna spridningsomrÂ- det. I Bergslagen har minskat underlag medfˆrt en fusionering av lokala tidningar (Nya Ludvika Tidning) och Sala Allehanda har minskat antalet utgivningsdagar. 1999 finns det beslut om ytterligare lokala fusioneringar, i H‰rnˆsand och Visby. andra sidan finns det stora landsortstidningar som har umgÂtts med planer att utˆka utgivningen till sju dagar i veckan, inte minst sedan Gefle Dagblads (1996) och Arbetarbladets (1997) byte till sjudagarsutgivning har bedˆmts som lyckade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft25"&gt;De lÂgfrekventa dagstidningarna har minskat i antal. Detta ‰r dock inte en fˆljd av nedl‰ggningar utan av en fˆr‰ndring i dagstidnings- definitionen. En del av de kristna tidningar som av pressstˆds-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p83 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;ENNART&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;W &lt;/SPAN&gt;EIBULL OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ARL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;RIK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;G &lt;/SPAN&gt;USTAFSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft25"&gt;n‰mnden kommit att definieras som dagstidningar upphˆrde be- tecknas som sÂdana i och med en fˆr‰ndring i regelsystemet 1996.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;Vid sidan av dessa relativt tydliga grupper av allm‰nna nyhetstid- ningar finns det ‰ven nÂgra specialinriktade dagstidningar. Mest framgÂngsrik har den av &lt;NOBR&gt;Bonnier-gruppen&lt;/NOBR&gt; ‰gda Dagens Industri varit. Den startades 1976 som en fˆrsiktig satsning med utgivning tvÂ dagar i veckan. r 1983 ˆkades utgivningen till fem dagar i veckan och 1991 till sex. Tidningens upplaga har kontinuerligt ˆkat: mellan 1983 och 1998 har upplagan per utgivningsdag n‰stan fyr- dubblats, frÂn ca 30 000 till n‰stan 110 000 exemplar, vilket gjort den till Sveriges sjunde stˆrsta tidning. Den kristna dagstidningen Dagen har under lÂng tid fÂtt vidk‰nnas minskande upplagor. r 1998 var upplagan under 20 000 exemplar. I bˆrjan av 1999 gjordes en relansering av tidningen som Nya Dagen. Det markerades att tidningen skulle vara allkristen och inte organ fˆr Pingstrˆrelsen. Utgivningen minskades frÂn fem till fyra dagar i veckan. Samtidigt gick tidningens norska motsvarighet VÂrt Land in som del‰gare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft25"&gt;De olika nischtidningarnas skilda framgÂngar illustrerar pÂ ett konkret s‰tt den svenska utgivningens fˆruts‰ttningar. I Dagens Industri lyckades man skapa en produkt som fann en specialintres- serad, nationell l‰sekrets som dels var beredd att betala ett relativt hˆgt pris fˆr sin tidning, dels var intressant fˆr viktiga annonsˆrer. Tidningen Dagens problem ‰r att den visserligen har relativt mÂnga l‰sare, men inte anses lika attraktiv pÂ annonsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft17"&gt;Press och politik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft12"&gt;Svensk press har en lÂng tradition av starka band mellan tidningar och politiska partier. Detta samrˆre utvecklades under senare h‰lf- ten av &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; och fˆrsta decenniet av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; (Hadenius et al. 1970). De flesta liberala och konservativa tidningarna grundades av privata fˆretagare, medan tidningar som fˆretr‰der socialdemokra- terna och centerpartiet (tidigare Bondefˆrbundet) startades som en del av partiernas politiska offensiv (Hadenius &amp; Weibull 1991). De fˆrra tidningarna satsade vanligen pÂ lokala marknader, medan de senare sˆkte nÂ en regional spridning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft25"&gt;Den traditionella partipressen fˆretr‰dde ursprungligen partilin- jen pÂ samma s‰tt i nyheterna som pÂ ledarsidan. Under &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; genomgick dock journalistiken i Sverige, precis som i mÂnga andra l‰nder, en professionaliseringsprocess. Journalisterna deklarerade sitt oberoende frÂn partilojaliteten och framhÂllandet av partilinjen begr‰nsades till ledarsidan. Fˆr‰ndringen var utan tvekan en fˆljd av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB312620x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;ett stˆrre inflytande fˆr journalisterna, men tidningarnas intresse av att bredda l‰sekretsen till att inkludera ‰ven andra ‰n partisympati- sˆrer var ocksÂ en bidragande faktor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft12"&gt;Karakt‰ristiskt fˆr svensk press ‰r att de flesta tidningar har be- hÂllit sin partipolitiska signatur och att nyhetsurvalet inte ‰r helt fritt frÂn pÂverkan av ledarsidans st‰llningstagande. Partilojaliteten, ‰ven pÂ ledarplats, ‰r dock i avtagande ‰ven om det finns inte obe- tydliga band mellan redaktˆrer och det politiska livet (Nord 1998). Sedan &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; har allt fler tidningar betecknat sig sj‰lva som îobe- roendeî, men trots det behÂllit sin partipolitiska inriktning. Svenska Dagbladet har t.ex. ‰ndrat sin beteckning frÂn moderat till obe- roende moderat. Dagens Nyheter som var den fˆrsta stˆrre tidning som markerade sitt oberoende genom att 1972 gÂ frÂn îliberalî till îoberoendeî, gick ett steg i andra riktningen dÂ tidningen 1998 bˆrjade ange sin partisignatur som îoberoende liberalî.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft12"&gt;Trots att de flesta svenska tidningar fortfarande ‰r partipolitiska i sina ledare ñ och till viss del i sin nyhetsbevakning (Asp 1995) ñ har ‰ndÂ de formella banden mellan partierna och tidningarna fˆrsva- gats. Dessutom har ett stort antal tidningar bˆrjat ge ˆkat utrymme fˆr kolumnister och debattartiklar med annan politisk inriktning ‰n tidningens. Fortfarande ‰r dock svenska tidningar partipolitiska i nÂgot stˆrre utstr‰ckning ‰n tidningar i andra l‰nder. Den lÂnga traditionen av partipolitisk tillhˆrighet visar sig ocksÂ i ‰gande- struktur och begr‰nsade mˆjligheter till samarbete inom branschen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft17"&gt;Ekonomi och presstöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft15"&gt;De senaste Âren har varit fˆrhÂllandevis goda fˆr den svenska tid- ningsindustrin. Samtidigt har skillnaderna inom branschen ˆkat. Sett till lˆnsamhet ‰r bilden mindre homogen. Det finns ett antal mycket lˆnsamma svenska tidningar, men ocksÂ ett antal tidningar som uppvisar stora fˆrluster. Generellt sett befinner sig andratid- ningarna (de som inte ‰r dominerande pÂ sin utgivningsort) i svÂ- righeter. Utan statligt presstˆd skulle de inte ˆverleva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft25"&gt;Figur 3 visar lˆnsamhetsutvecklingen fˆr de dominerande tid- ningarna. D‰r kan vi utl‰sa att tidningsindustrins lˆnsamhet var ganska lÂg under senare delen av &lt;NOBR&gt;1970-talet.&lt;/NOBR&gt; ren 1982ñ86 utgˆr nÂgot av en mellanperiod ekonomiskt sett, trots att industrin under perioden Âterfick nÂgot av sin vitalitet. Den tredje fasen, 1987ñ92 inleddes med en stark uppgÂng i nettomarginalerna och tvÂ gyllene Âr, 1988 och 1989. Trots den generella nedgÂngen i den svenska ekonomin, var 1992 det tredje mest lˆnsamma Âret (8,1 procent) fˆr&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB312621x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p83 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;ENNART&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;W &lt;/SPAN&gt;EIBULL OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ARL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;RIK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;G &lt;/SPAN&gt;USTAFSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p125 ft16"&gt;tidningarna sedan 1976. En kraftig nedgÂng i lˆnsamheten fram till 1996 fˆljde sedan, men 1997 v‰nde vinstkurvan Âter uppÂt och upp- gÂngen fortsatte 1998.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;Figur 3. Dagstidningsfˆretagens nettomarginal i procent 1976ñ1998&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft35"&gt;K‰lla: Dagspressens ekonomi 1998 (Presstˆdsn‰mnden).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft12"&gt;Den ekonomiska utvecklingen kan sammantaget ses som ett resultat av tvÂ skilda krafter. Uppsvinget efter 1981 och nedgÂngen efter 1992 kan bÂda tillskrivas konjunktursv‰ngningar som fr‰mst pÂver- kar tidningsindustrin via annonsmarknaden. I genomsnitt svarar annonserna fˆr ungef‰r 60 procent av inkomsterna fˆr svenska tid- ningar; andelen steg till ˆver 70 procent fˆr de mest lˆnsamma tid- ningarna under de gyllene Âren pÂ &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; En andra, mer lÂng- siktig faktor, ‰r professionaliseringen i publiceringen av tidningar. Rationalisering, introduktion av ny teknik och ˆkade prenumera- tionsavgifter har bidragit till stˆrre lˆnsamhet fˆr de dominerande tidningarna. Tidningarna har hˆjt sin priser fˆrhÂllandevis kraftigt i fˆrhÂllande till konsumentprisindex: mellan 1981 och 1998 har den abonnerade tidningen i fasta priser n‰stan fˆrdubblat sitt pris mot l‰sarna, kv‰llstidningarna har drygt tredubblat sitt (Weibull 1999).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB312622x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p128 ft15"&gt;UtgÂngspunkten fˆr presstˆdet n‰r det i stˆrre skala infˆrdes 1971 var att det skulle kompensera andra tidningar fˆr deras svaga position pÂ annonsmarknaden. Detta s.k. driftsstˆd till de pÂ den enskilda tidningsmarknaden svagaste tidningen eller tidningarna ‰r fortfarande den dominerande stˆdformen och utgjorde 1998 85 procent av det totala presstˆdet. Den andra stˆdformen var det s.k. samdistributionsstˆdet som tillkom redan 1968 och som var ett s‰tt att stimulera samverkan inom tidningsbranschen. Med tiden har detta stˆd dock kommit att spela en ekonomiskt mindre roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft12"&gt;I slutet av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; och bˆrjan av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; t‰ckte det samlade presstˆdet 5ñ6 procent av branschens utgivningskostnader. Under Âren 1984ñ1988 var motsvarande procenttal 4ñ5 procent. D‰refter har procenttalen successivt sjunkit till ca 3 procent (1998). Stˆdets betydelse ‰r givetvis stˆrre fˆr enskilda tidningsfˆretag. Fˆr fÂda- garstidningarna var den genomsnittliga stˆdandelen av int‰kterna 59 procent 1998. Andelen frÂn stˆdet ‰r l‰gre bland flerdagarstidningar.r 1998 lÂg medelv‰rdet fˆr andratidningar i landsorten pÂ 20 procent. De absolut sett stˆrsta bidragen per tidningsfˆretag gÂr till tre storstadstidningar. Relativt sett finns det stora skillnader mellan dessa tidningar. Fˆr Svenska Dagbladet t‰cker presstˆdet 6ñ7 pro- cent av utgivningskostnaderna, fˆr Arbetet Nyheterna 38 procent och fˆr SkÂnska Dagbladet 43 procent. Fˆr Arbetet har andelen ˆkat nÂgot medan de fˆr de tvÂ andra ‰r relativt stabila.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;N‰r presstˆd till driftkostnaderna bˆrjade betalas ut lÂg de pÂ en fˆrhÂllandevis lÂg nivÂ. Tar man h‰nsyn till konsumentprisutveck- lingen har utbetalningarna till tidningarna lite mer ‰n fˆrdubblats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;Som figur 4 visar nÂdde utbetalningarna fˆr presstˆdet sin topp i mitten av &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; Sedan dess har de gradvis minskat pÂ grund av inflation, men ocksÂ till fˆljd av att en del mottagartidningar har lagts ned.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB312623x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p83 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;ENNART&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;W &lt;/SPAN&gt;EIBULL OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ARL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;RIK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;G &lt;/SPAN&gt;USTAFSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p131 ft16"&gt;Figur 4. Det direkta presstˆdets utveckling 1980ñ1998 (i fasta priser; 1998 Ârs priser)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td45"&gt;&lt;P class="p102 ft68"&gt;800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td46"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td48"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td49"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td50"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td50"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td44"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td45"&gt;&lt;P class="p102 ft68"&gt;700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td46"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td47"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td48"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td49"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td47"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td44"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td47"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p102 ft68"&gt;600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td46"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td50"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td50"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p102 ft68"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td46"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td50"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td50"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p102 ft68"&gt;400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td46"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td50"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td50"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p102 ft68"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td47"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td47"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td47"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p102 ft68"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td46"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td50"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td50"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p102 ft68"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td46"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td50"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td50"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p132 ft68"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td46"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td50"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td50"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td45"&gt;&lt;P class="p132 ft69"&gt;80/81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p44 ft68"&gt;84/85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p44 ft68"&gt;90/91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p48 ft68"&gt;91/92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td49"&gt;&lt;P class="p44 ft63"&gt;92/93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p44 ft68"&gt;93/94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td50"&gt;&lt;P class="p44 ft68"&gt;94/95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td50"&gt;&lt;P class="p44 ft68"&gt;95/96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td44"&gt;&lt;P class="p44 ft68"&gt;1996&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td51"&gt;&lt;P class="p44 ft68"&gt;1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p44 ft68"&gt;1998&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr17 td52"&gt;&lt;P class="p1 ft70"&gt;K‰lla: MedieSverige 1998.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td44"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td51"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft17"&gt;Tidningsägande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft11"&gt;ƒgandestrukturen fˆr svensk dagspress var l‰nge relativt stabil. Med nÂgra viktiga undantag bestÂr ‰ven i slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; den struktur som hade etablerats tjugo Âr tidigare. De flesta av dem som Âterfanns bland de 20 stˆrsta ‰garna 1978, finns fortfarande bland de 20 stˆrsta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft12"&gt;Bonnier, som ‰r den stˆrsta privata ‰gargruppen pÂ den svenska marknaden, har sedan 1978 ˆkat sin andel av den totala tidnings- upplagan frÂn knappt 21 procent till n‰stan 27 procent. ÷kningen speglar lanseringen av aff‰rs- och finanstidningen Dagens Industri och uppkˆpet av tvÂ tidningar i Malmˆ: Sydsvenska Dagbladet och Kv‰llsposten. Kˆpen av de senare markerade ett klart uppbrott frÂn traditionen inom Bonniersf‰ren, tidigare hade Bonnier inte expan- derat utanfˆr Stockholm; senare har detta fˆljts upp av ytterligare lokala tidningskˆp (GT och Kristianstadsbladet). Trots att antalet Bonnier‰gda tidningar har ˆkat, har den sammanlagda upplagan fˆr Bonniersf‰ren ‰ndÂ minskat nÂgot sedan 1995. Minskningen beror n‰stan uteslutande pÂ den kraftiga nedgÂngen i upplagan fˆr&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft11"&gt;Expressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft25"&gt;Norska Schibsted representerar en ny ‰gare i Sverige. Koncer- nens kˆp av Aftonbladet och senare Svenska Dagbladet signalerade de utl‰ndska ‰garnas ˆkade intresse fˆr svensk press. Schibsted har&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB312624x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft25"&gt;genom sina kˆp pÂ ett par Âr blivit den n‰st stˆrsta tidningsutgivaren i Sverige och stÂr fˆr 15 procent av den totala dagstidningsupplagan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft15"&gt;Den socialdemokratiska pressen ñ &lt;NOBR&gt;îA-pressenî&lt;/NOBR&gt; ñ har genomgÂtt den stˆrsta fˆr‰ndringen sedan 1978. Efter moderbolagets konkurs 1992, som berˆrde n‰stan alla tidningar i gruppen, rekonstruerades den socialdemokratiska pressen totalt med den uttryckliga mÂls‰tt- ningen att snabbt ˆverfˆra tidningarna till fackfˆreningar och soci- aldemokratiska partiorganisationer pÂ utgivningsorterna, men ocksÂ helt eller delvis till privatpersoner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;De stˆrre familje‰gda lokal- och regionaltidningskedjorna, s‰r- skilt tidningssl‰kterna Ander i Karlstad, Pers i V‰sterÂs och Hamrin i Jˆnkˆping, ‰r de aktˆrer som stÂr fˆr den huvudsakliga stabiliteten i svenskt tidnings‰gande. Dessa grupper har expanderat genom att fˆrv‰rva tidningar som har bjudits ut till fˆrs‰ljning. Expansion till trots minskade den andel av den samlade upplagan som kontrolleras av familje‰gda fˆretag mer ‰n nÂgon annan ‰garform mellan 1978 och 1994.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft11"&gt;ƒgarkoncentrationen inom svensk press var relativt hˆg redan 1978, dÂ fyra ‰gare kontrollerade n‰stan halva och Âtta ‰gare n‰stan tvÂ tredjedelar av den totala upplagan. 1993 hade den stˆrsta ‰garen ˆkat sin andel till n‰stan 27 procent. Tabell 1 visar de 20 stˆrsta dagstidnings‰garna 1998.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft11"&gt;Ett intressant fenomen i den senaste svenska tidningshistorien ‰r att den n‰st stˆrsta ‰garen ñ som tidigare var &lt;NOBR&gt;A-pressen&lt;/NOBR&gt; ñ minskar. Efter den socialdemokratiska pressens splittring har den n‰st stˆrsta ‰garen, som n‰mnts Schibsted, 15 procent av dagstidningsupplagan. ƒven andra utl‰ndska ‰gare har etablerat sig i svenska press, bl.a. norska Orkla Media, som 1999 kˆpte Norrl‰ndska Socialdemokraten i LuleÂ.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3126/GNB312625x1.jpg" style="width:426px;height:266px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p83 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;ENNART&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;W &lt;/SPAN&gt;EIBULL OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ARL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;RIK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;G &lt;/SPAN&gt;USTAFSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p141 ft71"&gt;Tabell 1. De tolv stˆrsta ‰garna inom dagspressen 1998 och deras andel av den totala dagspressuplagan 1980ñ1998 (procent)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;1&lt;/SPAN&gt;Tidigare Tidnings AB Marieberg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;2&lt;/SPAN&gt;50 % av GT/Kv‰llsposten Idags upplaga ingÂr 1990ñ1996. Fr.o.m. 1997 ingÂr 48 % av Bohusl‰ningens upplaga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;3&lt;/SPAN&gt;50 % av Aftonbladets upplaga ingÂr fr.o.m. 1996.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;4&lt;/SPAN&gt;Svenska Dagbladet ingÂr fr.o.m. 1998 i Schibsted.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;5&lt;/SPAN&gt;Arbetet ingick i &lt;NOBR&gt;A-pressen&lt;/NOBR&gt; fram till dess konkurs i februari 1992. K‰lla: MedieSverige 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft17"&gt;Gratistidningar och webbtidningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft12"&gt;I och med lanseringen 1995 av Metro ñ en femdagarstidning (sedan 1996 6 nr/vecka) som gratis delades ut i Stockholms kollektivtra- fikn‰t ñ fˆr‰ndrades inst‰llningen till gratistidningar i Sverige. Den helt annonsfinansierade tidningen som ‰gs av mediekoncernen Modern Times Group (MTG) med Jan Stenbeck som huvud‰gare (se nedan) blev omtalad som en îriktigî tidning n‰stan omgÂende. Andelen redaktionell text, fr‰mst frÂn telegram- och nyhetsbyrÂer, var hˆsten 1996 ungef‰r 40 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft25"&gt;I ett l‰ngre perspektiv ‰r det nu rimligt att betrakta Metro som exponent fˆr en ny typ av dagstidning ñ den gratisutdelade dagstid- ningen. Gratisutgivna tidningar, normalt med utgivning en gÂng i veckan eller varannan vecka, ‰r i och fˆr sig ingen ny fˆreteelse i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB312626x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p147 ft12"&gt;Sverige ‰ven om de inte inkluderas i den traditionella tidningsstatis- tiken. SÂdana tidningar finns ofta inom omrÂden d‰r de traditionella dagstidningarna har en svag st‰llning. Det ‰r en brokig samling av publikationer av allt frÂn renodlade annonsblad till tidningsliknande produkter som utkommit i flera decennier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft12"&gt;Det ‰r svÂrt att bedˆma den totala gratistidningsmarknadens storlek. En skattning som gjordes 1995 pÂ grundval av en rundfrÂga pekade pÂ att det dÂ fanns ca 300 gratistidningar som tillsammans omsatte n‰stan 900 miljoner. Tidningsgruppen ‰r emellertid mycket heterogen och det ifrÂgas‰tts om den bˆr behandlas som en mark- nad. Det gÂr dock att skilja ut en dagstidningsliknande del av gratis- tidningssf‰ren. SÂdana gratistidningar utges vanligen en gÂng per vecka eller varannan vecka. De utges antingen som smÂ lokala blad i landsorten eller som stadsdelstidningar i storst‰derna. &lt;NOBR&gt;Hubo-press&lt;/NOBR&gt; som ‰gs av Dagens Nyheter och danska S¯ndagsavisen International&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft11"&gt;‰r utgivare av ett stort antal gratistidningar i Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft11"&gt;Metro ‰r genom femdagars- och senare sexdagars- utgivning en bredare gratistidning. L‰sarundersˆkningar visar att tidningen av de flesta l‰sare uppfattas som en traditionell morgontidning. Den skil- jer sig frÂn de senare genom att i stˆrre utstr‰ckning l‰sas av yngre, av lÂgresursgrupper och av invandrare. r 1998 var upplagan 225 000 exemplar, vilket gjorde den till Stockholms n‰st stˆrsta morgontid- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft15"&gt;I Stockholm byggde Metros framgÂng pÂ gratisutdelning i tun- nelbana och pÂ pendeltÂg. N‰r den startade i Gˆteborg fanns det en os‰kerhet om man kunde lyckas lika bra pÂ spÂrvagnar och bussar. Upplagem‰ssigt har tidningen dock varit framgÂngsrik och redo- visade 1998 en upplaga pÂ knappt 75 000 exemplar. Detta har lett till att Metro hˆsten 1999 startade en utgÂva fˆr Malmˆ. Att tid- ningsfˆretaget har blivit accepterat framgÂr av bl.a. det faktum att lanseringen sker i visst samarbete med Arbetet Nyheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft11"&gt;En viktig fˆrklaring till Metros snabba framgÂng i Stockholm ‰r att Stockholm ‰r en svag morgontidningsmarknad med mÂnga tid- ningslˆsa hushÂll som givetvis ‰r intresserade av en gratistidning, samtidigt som det finns en mycket hˆg andel pendlare. Men en lika viktig faktor ñ och en faktor som troligen varit avgˆrande i Gˆte- borg ñ ‰r att tidningen har en yttre form som gˆr den l‰ttl‰st och en bred redaktionell profil som skapar intresse hos mÂnga. Det som bidrar till att gˆra tidningen lˆnsam ‰r dess mycket lÂga kostnader. StockholmsutgÂvan gˆrs av 22 journalister, i j‰mfˆrelse med ca 430 pÂ Dagens Nyheter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p83 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;ENNART&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;W &lt;/SPAN&gt;EIBULL OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ARL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;RIK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;G &lt;/SPAN&gt;USTAFSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;MTG har ‰ven etablerat Metrokonceptet i andra l‰nder och tid- ningen finns numera bÂde i Budapest och Prag samt pÂ j‰rnv‰garna i Nederl‰nderna. IdÈn att gˆra en dagstidning fˆr kollektivtrafikrese- n‰rer har kopierats av andra fˆretag som startat sÂdana tidningar i London och Paris.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft15"&gt;En annan typ av gratistidningar ‰r de s.k. webbtidningarna. Med detta menas de tidningar som finns tillg‰ngliga pÂ Internet. De svenska webbtidningarna ‰r i huvudsak utgivna av traditionella dags- tidningsfˆretag. I stort sett alla dagstidningar har sedan 1997 en InternetutgÂva. Webbtidningarna pÂ n‰tet skiljer sig mycket Ât. I de enklaste fallen ‰r de enbart en kortversion av den samtidigt publice- rade pappersutgÂvan, i andra fall ‰r det en tidning som utnyttjar n‰tets mˆjligheter till direkta kontakter med l‰sekretsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft15"&gt;Utm‰rkande fˆr webbtidningarna i Sverige ‰r att de med ett fÂtal undantag ‰r gratis fˆr sina l‰sare. Tidningarna ‰r d‰rmed beroende av annonsint‰kter till webbtidningen. I de flesta fall t‰cker dessa lÂngt ifrÂn kostnaderna. Motivet att ‰ndÂ finnas med pÂ n‰tet ‰r att man uppfattar det viktigt att synas pÂ Internet och att detta pÂ sikt kommer att bli en viktig marknadsplats d‰r ‰ven dagspressen mÂste vara med (se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft11"&gt;Endast en svensk webbtidning anses ha haft ekonomisk fram- gÂng. Det ‰r Aftonbladets webbutgÂva, som tillhˆr en av de mest besˆkta platserna pÂ n‰tet i Sverige. Tidningen skildes 1999 ut som ett eget bolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft17"&gt;Tidningsläsandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft12"&gt;Sammantaget var &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; ett mycket stabilt decennium n‰r det g‰ller svenskarnas l‰svanor. Mer ‰n 90 procent av befolkningen l‰ste en tidning minst en gÂng i veckan; andelen som regelbundet l‰ste en morgontidning var ˆver 75 procent, andelen som l‰ste en kv‰llstid- ning ungef‰r 35 procent och andelen som prenumererade pÂ en tid- ning lÂg pÂ strax under 80 procent &lt;NOBR&gt;(Bjˆrkqvist-Hellingwerf&lt;/NOBR&gt; 1996; Wadbring 1996). En liten nedgÂng i l‰sandet noterades i bˆrjan av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; och ‰ven andelen tidningsprenumeranter minskade efter 1994. Men ungef‰r 90 procent av befolkningen nÂddes ‰ven 1998 av en dagstidning Âtminstone nÂgon gÂng per vecka ñ och exponering- en fˆr morgonpress var 1998 75 procent ñ fˆr ˆvrigt samma andel som 1979.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft16"&gt;Kurvan ˆver dagstidningsl‰sning under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; visar pÂ nÂgra tydliga mˆnster:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB312628x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p157 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;S&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;VENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;den totala r‰ckvidden fˆr dagspress ñ l‰sning av minst en dags- tidning ñ morgon- eller kv‰llspress ñ ligger i stort sett stabilt hela perioden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;den regelbundna morgontidningsl‰sningen ñ en morgontidning minst fem dagar i veckan ñ har fˆrsvagats under &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1990-talet,&lt;/NOBR&gt; men visar de senaste Âren en liten Âterh‰mtning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;andelen som l‰st minst en morgontidning en genomsnittlig dag ‰r i stort sett stabil ˆver hela tidsperioden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;bÂde regelbunden l‰sning av kv‰llstidningar ñ minst tre dagar i veckan ñ och r‰ckvidden en genomsnittlig dag har minskat under hela perioden; nedgÂngen ‰r dock nÂgot mindre ‰n vad som kunde fˆrv‰ntas frÂn upplagestatistiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft11"&gt;Tendensen ‰r i fˆrsta hand att l‰svanorna har blivit nÂgot mindre stabila. En annan lÂngsiktig trend ‰r att ben‰genheten att prenume- rera pÂ en morgontidning minskar samtidigt som intresset att l‰sa morgontidningar ‰r ofˆr‰ndrat. Slutsatsen ‰r att tidningen som medium behÂllit sin attraktivitet, men att det finns ett betalnings- motstÂnd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft11"&gt;Ytterligare en tendens ‰r att de nya l‰svanemˆnstren indikerar en ˆkad polarisering av dagstidningsspridningen i Sverige. Fˆr det fˆrsta har det ˆver tid blivit en ˆkad skillnad mellan de yngres och de ‰ldres l‰svanor. Detta har varit mest pÂtagligt fˆr kv‰llspressen.r 1980 l‰ste varannan person i Âldersgruppen 15ñ24 Âr en kv‰lls- tidning, Âr 1998 ‰r det mindre ‰n var tredje (Mediebarometern 1998). Fˆr morgonpress finns motsvarande nedgÂng fˆr l‰sning minst fem dagar i veckan, medan andelen bland personer ˆver 50 Âr legat pÂ i stort sett samma nivÂ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft12"&gt;Fˆrsvagningen av s‰rskilt morgontidningsprenumerationerna efter 1990 har fr‰mst ‰gt rum inom resurssvaga grupper. Det ‰r i arbetarfamiljer som l‰sning av morgonpress har blivit mindre regel- bunden, medan den inte pÂverkats n‰mnv‰rt bland hˆgre tj‰nste- manna- och akademikerfamiljer. Studier av Gˆteborg, d‰r morgon- tidningsl‰sningen av tradition ligger relativt hˆgt, har visat pÂ bety- dande skillnader i morgontidningsl‰sning mellan resurssvaga och resursstarka stadsdelar. SÂdana skillnader har troligen alltid funnits, men de fˆrefaller ha kraftigt accentuerats under mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; genom att andelen tidningsprenumeranter gÂtt ner i de resurssvaga omrÂdena. En viktig fˆrklaring ligger givetvis i kostnaderna fˆr tidningsabonnemanget ñ s‰rskilt den relativt stˆrre ˆkningen 1996 som fˆljde pÂ infˆrandet av en moms pÂ tidningskˆpen (Lithner 1999).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p83 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;ENNART&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;W &lt;/SPAN&gt;EIBULL OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ARL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;RIK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;G &lt;/SPAN&gt;USTAFSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p165 ft12"&gt;Det intressanta med tidningen Metro i Stockholm ‰r att den har nÂtt sina framgÂngar i just de resurssvaga grupperna ñ och bland yngre. Det ‰r m‰nniskor som av olika sk‰l inte l‰ser eller har upp- hˆrt att hÂlla sig med en morgontidning. Fˆljden ‰r att den sociala skiktningen i tidningsl‰sning snarast har blivit mindre i Stockholm och Gˆteborg genom tillkomsten av Metro (Wadbring 1999).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;ƒven om det samlade intrycket ‰r att den svenska morgonpres- sen stÂr stark finns det sÂledes vissa tendenser pÂ fˆrsvagning. Det viktigaste ‰r att vissa grupper av allm‰nheten i minskande utstr‰ck- ning ‰r regelbundna l‰sare. En del av fˆrklaringen ligger i att andelen abonnenter har minskat och arbetsplatsl‰sningen ˆkat. En annan orsak kan vara sj‰lva normen att l‰sa en tidning dagligen inte ‰r lika stark som tidigare. Den senare tolkningen styrks av att den dagliga r‰ckvidden inte minskat: m‰nniskor tar del av tidningar men ser sig ‰ndÂ inte som regelbundna l‰sare. I detta ligger troligen ocksÂ att det medborgarskap som kom till uttryck i bÂde viljan att hÂlla sig med en tidning och i tidningsvalet har fˆrsvagats. Det ‰r d‰rfˆr inte ov‰ntat att omrÂden med lÂg dagstidningsspridning inte s‰llan ocksÂ har ett lÂgt valdeltagande (Wadbring 1998).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft12"&gt;Ungdomars intresse av att l‰sa tidningar har diskuterats under senare Âr. Vissa menar att ungdomar har ˆvergett de traditionella morgontidningarna till fˆrmÂn fˆr radio och TV. Studier sedan tidigt &lt;NOBR&gt;1980-tal&lt;/NOBR&gt; har dock inte kunnat pÂvisa en sÂdan intressefˆr- skjutning. Det finns vissa tecken pÂ en minskning av intresset fˆr tidningar i en del ungdomsgrupper, men empiriska data visar inte nÂgot tydligt mˆnster ˆver tid. NÂgra studier frÂn &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; mitt indikerar dock en nedgÂng i det regelbundna l‰sandet (Wadbring och Weibull 1996). NedgÂngen i den svenska ekonomin verkar mest ha pÂverkat medelÂlders l‰sare, framfˆr allt barnfamiljer (SOU 1994:94). Det finns en del tecken som tyder pÂ att tillgÂng till satel- &lt;NOBR&gt;lit-TV-kanaler&lt;/NOBR&gt; kan ha inverkat negativt pÂ dagstidningsl‰sandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft25"&gt;Den tidningskategori som har haft stˆrst problem sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet,&lt;/NOBR&gt; lˆsnummersfˆrsÂlda tidningar, har fˆrlorat flest l‰sare bland unga och resurssvaga. Kv‰llstidningsl‰sande har haft betydligt l‰gre prioritet i ungdomars liv pÂ 1980- och &lt;NOBR&gt;1990-talen&lt;/NOBR&gt; ‰n det hade bland unga m‰nniskor tjugo Âr tidigare. Det finns anledning anta att radio och TV gradvis har tagit kv‰llstidningarnas plats.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB312630x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p167 ft11"&gt;Tabell 2. L‰svanor fˆr morgon- och kv‰llspress i olika grupper 1998 (procent)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td53"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td54"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td55"&gt;&lt;P class="p49 ft38"&gt;Kön&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td56"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td57"&gt;&lt;P class="p168 ft38"&gt;Ålder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td58"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td59"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td60"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td61"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td62"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td39"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td64"&gt;&lt;P class="p55 ft43"&gt;Utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td65"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td66"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td25"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td44"&gt;&lt;P class="p49 ft81"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td49"&gt;&lt;P class="p47 ft68"&gt;Kv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td67"&gt;&lt;P class="p169 ft68"&gt;15–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td68"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td50"&gt;&lt;P class="p170 ft68"&gt;20–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td69"&gt;&lt;P class="p57 ft68"&gt;25–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p1 ft68"&gt;30–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;P class="p171 ft68"&gt;40–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td32"&gt;&lt;P class="p172 ft68"&gt;50–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td67"&gt;&lt;P class="p173 ft68"&gt;60–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td70"&gt;&lt;P class="p44 ft68"&gt;Låg Medel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td71"&gt;&lt;P class="p174 ft75"&gt;Hög&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td53"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td54"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td56"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td57"&gt;&lt;P class="p175 ft68"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td58"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td59"&gt;&lt;P class="p176 ft68"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td60"&gt;&lt;P class="p57 ft63"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td61"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td62"&gt;&lt;P class="p1 ft68"&gt;39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td39"&gt;&lt;P class="p171 ft68"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;P class="p177 ft68"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td57"&gt;&lt;P class="p56 ft68"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td72"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td65"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p57 ft42"&gt;Morgontidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td44"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td49"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td68"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td32"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td70"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p57 ft63"&gt;Minst 6 dag/v&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td74"&gt;&lt;P class="p178 ft68"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td49"&gt;&lt;P class="p56 ft68"&gt;66&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p177 ft68"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td68"&gt;&lt;P class="p179 ft68"&gt;43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p47 ft68"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p56 ft68"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p66 ft68"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p180 ft68"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td32"&gt;&lt;P class="p172 ft68"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p173 ft68"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td70"&gt;&lt;P class="p181 ft68"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p182 ft68"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p57 ft63"&gt;Prenumeration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td44"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td49"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td68"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td32"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td70"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p57 ft68"&gt;i hushållet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td44"&gt;&lt;P class="p60 ft68"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td49"&gt;&lt;P class="p172 ft68"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p169 ft68"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td68"&gt;&lt;P class="p44 ft68"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p44 ft68"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p47 ft68"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p175 ft68"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p183 ft68"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td32"&gt;&lt;P class="p48 ft68"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p66 ft68"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td70"&gt;&lt;P class="p184 ft68"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p43 ft63"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p57 ft42"&gt;Kvällstidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p57 ft81"&gt;Minst en gång/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td44"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td49"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td68"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td32"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td70"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p57 ft68"&gt;vecka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td44"&gt;&lt;P class="p57 ft68"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td49"&gt;&lt;P class="p68 ft68"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p66 ft68"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td68"&gt;&lt;P class="p175 ft68"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p68 ft68"&gt;58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p179 ft68"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p44 ft68"&gt;52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p185 ft68"&gt;52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td32"&gt;&lt;P class="p44 ft68"&gt;46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p44 ft68"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td70"&gt;&lt;P class="p186 ft68"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p187 ft68"&gt;39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p57 ft68"&gt;Minst sex&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td44"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td49"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td68"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td32"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td70"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p57 ft63"&gt;gånger/vecka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p44 ft68"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td44"&gt;&lt;P class="p188 ft64"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td49"&gt;&lt;P class="p44 ft68"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p47 ft68"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td68"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p189 ft68"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p44 ft68"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p44 ft68"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p68 ft68"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p190 ft68"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td32"&gt;&lt;P class="p179 ft68"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p66 ft68"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td70"&gt;&lt;P class="p186 ft68"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p191 ft35"&gt;K‰lla: Dagspresskollegiet; Gˆteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft25"&gt;Nyckeln till stabiliteten i l‰sandet av landsortens morgontidningar ‰r tidningarnas starka position som lokal informationsk‰lla. Lokala nyheter, nationella nyheter, radio- och &lt;NOBR&gt;TV-tablÂer,&lt;/NOBR&gt; samt interna- tionella nyheter ses som viktigast. Grundandet av lokala morgontid- ningar pÂ regionala marknader ‰r ocksÂ huvudfˆrklaringen till den svenska pressens tillv‰xt. Morgontidningen ‰r en viktig informa- tionsk‰lla i l‰sarnas dagliga liv. I allt v‰sentligt ‰r morgonpressen alltj‰mt ohotad i denna position.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft55"&gt;Radio och TV&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft15"&gt;De svenska etermediesystemet har sedan bˆrjan av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; fˆr- ‰ndrats frÂn att bestÂ av en fˆrhÂllandevis enhetlig struktur av radio- och &lt;NOBR&gt;TV-kanaler&lt;/NOBR&gt; i en public &lt;NOBR&gt;service-tradition&lt;/NOBR&gt; ñ allt inom ramen fˆr Sveriges Radio (SR) med regering och riksdag som huvudaktˆrer ñ till att bli ett system som involverar ett relativt stort antal intres- senter. I det fˆljande presenterar vi de olika aktˆrerna pÂ de svenska radio- och &lt;NOBR&gt;TV-marknaderna,&lt;/NOBR&gt; bÂde de &lt;NOBR&gt;icke-kommersiella&lt;/NOBR&gt; public &lt;NOBR&gt;service-fˆretagen&lt;/NOBR&gt; och de privata kommersiella bolagen. Vi kommer ocksÂ att berˆra utvecklingen fˆr programtj‰nster som distribueras via kabel eller satellit (jfr vidare Gustafsson, 1987; Hadenius, 1998; Hadenius och Weibull, 1999).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft17"&gt;Etermedier i förändring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft25"&gt;Fram till mitten av &lt;NOBR&gt;1950-talet&lt;/NOBR&gt; var etermedier i Sverige detsamma som radios‰ndningar i en kanal, d‰r innehÂllet till stˆrsta delen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p83 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;ENNART&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;W &lt;/SPAN&gt;EIBULL OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ARL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;RIK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;G &lt;/SPAN&gt;USTAFSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft11"&gt;bestod av nyheter och underhÂllning; aktivt lyssnande fˆrutsattes. Det enda radiofˆretaget pÂ den tiden, Radiotj‰nst (grundat 1924 med s‰ndningsstart 1925), utvecklades under samma tid som folkrˆ- relserna v‰xte fram. Gradvis ˆkade ljudradion sin attraktionskraft. I mitten av &lt;NOBR&gt;1950-talet&lt;/NOBR&gt; introducerades televisionen, inte utan tveksam- het pÂ politiskt hÂll. NÂgon egentlig konkurrens mellan radio och TV blev det aldrig eftersom samma bolag ñ Radiotj‰nst, men nu omdˆpt till Sveriges Radio (SR) ñ fick ansvaret ‰ven fˆr TV. Radion kom i den nya situationen att profileras genom ett utˆkat program- utbud pÂ dagtid och genom att erbjuda nya kanaler. I mitten av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; expanderade radion genom att starta regionala tj‰nster; lokala radiokanaler hade till skillnad frÂn i mÂnga andra l‰nder sak- nats i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft12"&gt;Fram till tidigt &lt;NOBR&gt;1980-tal&lt;/NOBR&gt; skedde sÂledes all expansion av radio och TV under en stark offentlig reglering. Visserligen hade radioverk- samheten drivits av ett privat fˆretag ‰gt av dagspressen och indu- strin, men verksamheten hade omg‰rdats av mÂnga regler och tele- verket hade haft ansvaret fˆr den tekniska utvecklingen. I mitten av &lt;NOBR&gt;1950-talet&lt;/NOBR&gt; kom folkrˆrelserna in som del‰gare och tio Âr senare blev folkrˆrelsegruppen majoritets‰gare av det formellt privat‰gda SR.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft12"&gt;Sveriges Radios ensamr‰tt pÂ radio och TV var tidvis omstridd. S‰rskilt under andra h‰lften av &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; skedde en formering av kritiken mot îmonopoletî. Kritiken accentuerades dÂ allm‰nhetens starka respons pÂ mediet ledde till krav pÂ infˆrande av en andra &lt;NOBR&gt;TV-kanal.&lt;/NOBR&gt; De som ville bryta monopolet fˆresprÂkade en kommer- siellt finansierad kanal i linje med det brittiska duopolet med licens- finansierade BBC och reklamfinansierade ITV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft11"&gt;En andra kanal introducerades ocksÂ 1969. Beslutet hade fˆre- gÂtts av ett utdraget politiskt spel. Den andra kanalen blev inte kom- mersiell och inte heller oberoende av Sveriges Radio som blev ett sammanhÂllet bolag fˆr svensk &lt;NOBR&gt;radio-TV.&lt;/NOBR&gt; Riksdagen beslutade att tvÂ kanaler skulle ges samma fˆruts‰ttningar och organiseras fˆrîstimulerande t‰vlanî. De tvÂ kanalerna attraherade en stor publik och efter hand matchades den ˆkade s‰ndningstiden av ˆkat tittande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft25"&gt;Den politiska debatten om radio och TV fortsatte under 1970- talet. Det principiellt viktiga beslutet togs av en borgerlig regering 1978 dÂ en fˆrsˆksverksamhet med n‰rradio till‰ts utanfˆr public &lt;NOBR&gt;service-dom‰nen&lt;/NOBR&gt; ñ men med begr‰nsning till lokala organisationers medverkan. Introduktionen av n‰rradio var en principiellt viktig markering ‰ven om den nya radion till en bˆrjan hade en begr‰nsad spridning. FrÂn bˆrjan var det fr‰mst kyrkor och samfund som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB312632x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p198 ft11"&gt;s‰nde men senare ñ i mitten av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; ñ hittade politiska organi- sationer dit. OcksÂ kommersiella intressen uppt‰ckte den nya ra- dion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft12"&gt;PÂ &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; bˆrjade de statliga public &lt;NOBR&gt;service-fˆretagens&lt;/NOBR&gt; domi- nans allm‰nt ifrÂgas‰ttas. Det var dÂ inte nÂgon konsekvens av n‰r- radion, utan snarare tillkomsten av nya &lt;NOBR&gt;satellit-TV-kanaler&lt;/NOBR&gt; fˆrmed- lade genom kabeln‰t. Sveriges Radio kritiserades fˆr centralism och onˆdig byrÂkrati. I Sverige, liksom i mÂnga andra l‰nder, svarade &lt;NOBR&gt;TV-bolaget&lt;/NOBR&gt; pÂ kritiken genom att decentralisera programproduk- tionen inom fˆretaget och ˆka intaget av oberoende produktioner. 1987 infˆrdes en organisation som innebar att samtliga program ñ nyheter undantagna ñ i TV2 skulle produceras utanfˆr Stockholm. Decentraliseringen fˆr‰ndrade dock inte pÂ nÂgot avgˆrande s‰tt bolagets centralistiska karakt‰r.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft12"&gt;I mitten av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; ˆppnade satellittekniken och en omfattan- de kabeln‰tutbyggnad helt nya v‰gar fˆr konkurrens inom televisio- nen ‰ven genom svenska &lt;NOBR&gt;TV-fˆretag.&lt;/NOBR&gt; Starten av Stenbecksf‰rens Londonbaserade TV3 nyÂrsafton 1987 brˆt ñ de facto om ‰n inte juridiskt ñpublic &lt;NOBR&gt;service-televisionens&lt;/NOBR&gt; monopolst‰llning i Sverige. Runt 1990 nÂdde TV3:s signal ungef‰r en tredjedel av de svenska hushÂllen. I bˆrjan av 1999 hade 58 procent av de svenska hushÂllen tillgÂng till TV3 (SOU 1999:30).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft12"&gt;TV3:s intr‰de v‰ckte Âter liv i kraven pÂ en Sverigebaserad kom- mersiellt finansierad privat‰gd kanal. Hˆsten 1990 startade ett annat privat‰gt bolag, Nordisk Television, satellits‰ndningar till Sverige i en kanal som kallades TV4. En av socialdemokraterna initierad ut- redning fˆreslog en svensk kommersiellt finansierad TV, bl.a. fˆr att behÂlla reklampengarna inom Sverige (Hadenius 1998). Ungef‰r ett Âr senare, efter en period av politiskt och ekonomiskt fˆrhandlande, vilket komplicerades av ett riksdagsval som innebar att social- demokraterna fˆrlorade makten under fˆrhandlingarnas slutskede, tilldelades TV4 s‰ndningstillstÂnd fˆr markbundna s‰ndningar ˆver Sverige i konkurrens med TV3. Samtidigt blev &lt;NOBR&gt;Stenbeck-sf‰ren&lt;/NOBR&gt; del‰gare av TV4. TV4 bˆrjade s‰nda i markn‰tet redan senhˆsten 1991, men s‰ndningarna bˆrjade formellt fˆrst 1992.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft11"&gt;Endast ett par Âr senare kom privat‰gd lokalradio att introduceras 1993. Formerna fˆr s‰ndningstilldelning d‰r blev offentliga auk- tioner d‰r hˆgstbjudande fick koncession pÂ en s‰ndningsfrekvens. Den borgerliga regeringen hade fˆrest‰llt sig en privatradio bestÂen- de av strikt lokala stationer, men det drˆjde inte l‰nge fˆrr‰n den nya radion kom att domineras av kedjor av stationer med nationell spridningsambition hade bildats.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p83 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;ENNART&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;W &lt;/SPAN&gt;EIBULL OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ARL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;RIK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;G &lt;/SPAN&gt;USTAFSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft17"&gt;Public &lt;NOBR&gt;service-etermedierna&lt;/NOBR&gt; i dag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft12"&gt;I motsats till dagspressen d‰r tryckfrihetsfˆrordningen garanterar en n‰stan fullst‰ndig frihet fˆr det tryckta ordet finns det ett antal regelsamlingar som styr radio- och &lt;NOBR&gt;TV-verksamheten.&lt;/NOBR&gt; Yttrandefri- hetsgrundlagen, &lt;NOBR&gt;radio-TV-lagen&lt;/NOBR&gt; och lokalradiolagen, samt de avtal som anger villkoren fˆr s‰ndningstillstÂnden ‰r regeringens och riksdagens huvudsakliga instrument fˆr att utˆva inflytande ˆver radio- och &lt;NOBR&gt;TV-verksamheten&lt;/NOBR&gt; i Sverige. D‰rutˆver finns tvÂ offent- liga organ som kontrollerar att s‰ndningstillstÂnden fˆljs: sedan 1 juni 1994 administrerar och ˆvervakar Radio- och &lt;NOBR&gt;TV-verket&lt;/NOBR&gt; till- stÂnden, medan Granskningsn‰mnden fˆr radio och TV genomfˆr efterhandsgranskning av s‰nda program utifrÂn s‰ndningstillstÂnden i sÂv‰l public &lt;NOBR&gt;service-sf‰ren&lt;/NOBR&gt; som i privat‰gda radio- och &lt;NOBR&gt;TV-kanaler.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft15"&gt;Som tidigare framgÂtt har Sveriges Radio under n‰stan hela sin verksamhetsperiod haft ‰gare fristÂende frÂn statsmakten. Den struktur som grundlades 1966 gav folkrˆrelserna en dominerande st‰llning. Motivet till ‰ndringen av ‰gandet var framfˆr allt att ge etermedierna en politisk fˆrankring. I praktiken formerade dock inte folkrˆrelserna nÂgon enhetlig grupp utan debatten i styrelsen fˆljde ofta politiska linjer. Fˆruts‰ttningarna ‰ndrades pÂ nytt under senare h‰lften av &lt;NOBR&gt;1980-talet,&lt;/NOBR&gt; delvis som en konsekvens av utveck- lingen i mediesektorn. Flera av grupperna som hade andelar i SR bˆrjade engagera sig i verksamhet utanfˆr och delvis i konkurrens med SR. Svenska arbetsgivarefˆreningen (SAF) engagerade sig t.ex. i n‰rradion, till viss del fˆr att demonstrera potentialen i privat‰gd radio, Lantbrukarnas riksfˆrbund (LRF) fanns med i det konsor- tium som lÂg bakom satellitkanalen Nordisk Television, sedermera TV4, och dagspressen var aktiv i lokal &lt;NOBR&gt;kabel-TV&lt;/NOBR&gt; och bˆrjade ˆver- v‰ga att investera i lokalradio.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft12"&gt;Som en konsekvens av detta fick den public &lt;NOBR&gt;service-organisation&lt;/NOBR&gt; som bˆrjade g‰lla 1994 en annan karakt‰r. Moderbolaget upplˆstes och tre oberoende, stiftelse‰gda public &lt;NOBR&gt;service-bolag&lt;/NOBR&gt; skapades:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft25"&gt;Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio. Sveriges Radio kontrollerar nu fyra ljudradiokanaler, P1, P2, P3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft11"&gt;och P4. Den sistn‰mnda kanalen ‰r uppbyggd av de 25 regionala stationer som tidigare var ryggraden i SR:s s‰rskilda lokalradiobolag, Sveriges Lokalradio.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft12"&gt;Sveriges Television s‰nder i de tvÂ kanalerna, SVT1 och SVT2, till en bˆrjan med stor sj‰lvst‰ndighet. Fˆr att mˆta den ˆkade konkur- rensen har dock samordningen mellan kanalernas programverksam- het gradvis ˆkat; samordningen formaliserades 1996. Sveriges Ut-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB312634x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p206 ft16"&gt;bildningsradio producerar material som uteslutande s‰nds via de tvÂ andra public &lt;NOBR&gt;service-bolagen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft25"&gt;Public &lt;NOBR&gt;service-bolagen&lt;/NOBR&gt; har ocksÂ i sitt s‰ndningstillstÂnd fˆrbun- dit sig att bedriva fˆrsˆksverksamhet med digital TV fr.o.m. 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft17"&gt;TV4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft12"&gt;Sveriges fˆrsta markbundna privata och kommersiella &lt;NOBR&gt;TV-bolag,&lt;/NOBR&gt; TV4, fick r‰tten att bedriva marks‰nd TV i Sverige 1991. Kanalen hade ett par Âr tidigare startat som en satellitkanal via kabel till svenska hushÂll. TV4:s verksamhet bygger pÂ samma s‰tt som Sveri- ges Televisions pÂ ett s‰ndningstillstÂnd d‰r vissa huvudprinciper fˆr s‰ndningarna anges. Bolaget ‰r underkastat reklamreglerna i radio- och &lt;NOBR&gt;TV-lagen,&lt;/NOBR&gt; liksom Granskningsn‰mndens efterhands- kontroll. Detta inneb‰r att TV4 pÂ ett s‰tt kan betraktas som en del av public &lt;NOBR&gt;service-traditionen,&lt;/NOBR&gt; men det vanliga ‰r att se den som en en privat &lt;NOBR&gt;TV-kanal&lt;/NOBR&gt; underkastad en viss offentlig reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft11"&gt;TV4:s ekonomi bygger pÂ att den genom koncession har fÂtt ensamr‰tt pÂ reklam i marks‰nd TV. Fˆr denna r‰tt betalar fˆretaget en avgift till staten bestÂende av en fast avgift plus en andel av de Ârliga annonsint‰kterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft12"&gt;Bolaget ‰r privat‰gt. Sedan starten har ‰garbilden ‰ndrats. De fˆrsta ‰garna var Kinnevik, Investor (Wallenberggruppen), LRF, bokfˆrlaget Natur och Kultur, samt fˆrs‰kringsbolaget SPP. TvÂ ‰garfˆr‰ndringar intr‰ffade 1997: Bonnier ˆvertog genom Marie- bergskoncernen respektive finska Alma Media (d‰r Bonnier ‰r stˆrsta del‰gare) Investors och SPP:s andelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft15"&gt;TV4 ‰r fr‰mst en distributionskanal som har en relativt liten central organisation med en personal pÂ 370 personer, att j‰mfˆra med ˆver 3 000 pÂ Sveriges Television. En stor del av TV4:s pro- gramverksamhet kˆps frÂn oberoende producenter. Till en bˆrjan hade TV4 uppenbara svÂrigheter: starten skedde under en svag konjunktur och reklamint‰kterna blev mindre ‰n de fˆrv‰ntade. Under 1993 steg dock int‰kterna till den fˆrv‰ntade nivÂn, sedan 1996 har dock det ekonomiska resultatet varit nÂgot s‰mre bl.a. beroende pÂ ˆkad konkurrens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft25"&gt;Genom TV4:s start ˆppnade sig ocksÂ nya mˆjligheter att erbju- da lokal television inom koncessionsavtalets ramar. Lokala &lt;NOBR&gt;TV-bolag&lt;/NOBR&gt; kunde kˆpa s‰ndningstid frÂn TV4 och finansiera sin verksamhet genom att s‰lja reklamtid till lokala annonsˆrer. TV4 valde dock att fˆrst konsolidera den nationella verksamheten och ‰gnade de lokala bolagen relativt lite uppm‰rksamhet. Som en konsekvens blev&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p83 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;ENNART&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;W &lt;/SPAN&gt;EIBULL OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ARL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;RIK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;G &lt;/SPAN&gt;USTAFSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p211 ft11"&gt;n‰stan alla lokala bolag rej‰lt skuldsatta, en del till och med n‰stan konkursm‰ssiga. TV4 gick dÂ in som del‰gare. Efter en regelfˆr- ‰ndring 1997 i frÂga om andelen reklam under b‰sta s‰ndningstid kom de lokala bolagen att fÂ en utˆkad s‰ndningstid och deras si- tuation har successivt fˆrb‰ttrats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Villkoren fˆr TV4:s koncessionstillstÂnd ‰r fˆrhÂllandevis detal- jerade. I samband med att den fˆrsta perioden led mot sitt slut upp- kom en livlig debatt om huruvida TV4 hade levt upp till sina Âtagan- den. Den mest omfattande kritiken rˆrde bolagets policy fˆr place- ring av reklaminslag, samt vissa svagheter n‰r det g‰llde kanalens programutbud, t.ex. avsaknaden av barnprogram (reklam riktad till barn under 12 Âr ‰r fˆrbjuden i Sverige) och frÂnvaron av lokala nyheter. N‰r debatten lagt sig fˆrnyade dock Kulturdepartementet i slutet av 1996 koncessionsavtalet utan stˆrre fˆr‰ndringar. Depar- tementet gick efter pÂtryckningar frÂn lokala intressen med pÂ att ge TV4 r‰tt att s‰nda mer reklam under b‰sta s‰ndningstid mot att TV4 gick med pÂ att gynna lokala nyhetss‰ndningar. Det nya konces- sionsavtalet gÂr ut Âr 2001. Infˆr detta har TV4 gjort en rad utspel fˆr att Âstadkomma en fˆrl‰ngning av avtalet pÂ gynnsammare vill- kor fˆr verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft17"&gt;Utvecklingen inom satellit- och kabelsfären&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft12"&gt;I slutet av 1991 hade runt 40 procent av svenskarna via kabeln‰tet tillgÂng till &lt;NOBR&gt;satellit-TV&lt;/NOBR&gt; i sina hem. Ytterligare 20 procent hade till- gÂng till satellittj‰nster via parabolantenn. Tillv‰xten n‰r det g‰ller tillgÂng till kabeln‰tet har planat ut de senaste Âren. Antalet hus- hÂllsparaboler har vuxit. Det ber‰knades i slutet av 1998 att ˆver 60 procent av svenskarna kunde se satellitkanaler (se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft12"&gt;Den dominerande kabeln‰t‰garen i Sverige har traditionellt varit Telia Infomedia, ett dotterbolag till Telia. Telias n‰tverk ansluter ungef‰r 1,3 miljoner av Sveriges ca 4 miljoner hushÂll. Andra stora operatˆrer ‰r Kabelvision, som ingÂr i &lt;NOBR&gt;Stenbeck-sf‰ren,&lt;/NOBR&gt; med strax under en halv miljon hushÂll, &lt;NOBR&gt;Stj‰rn-TV&lt;/NOBR&gt; i Stockholm med 240 000 hushÂll (ett bolag som fˆrst ‰gdes av Stockholms stads allm‰nnyt- tiga bostadsbolag, men som 1995 sÂldes till Singapore Telecom och senare sÂldes vidare till ett investmentbolag inom Wallenbergsf‰ren, Scandinavian Equity Partners som i sin tur har sÂlt det vidare) samt Sweden On Line (SOL), som startades av Riksbyggen men som nu ‰gs av investmentbolaget Bure, med ungef‰r 185 000 hushÂll. Tillsammans har dessa fyra 95 procent av alla kabelanslutna hushÂll.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB312636x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Det har gjorts mÂnga fˆrsˆk i syfte att stimulera lokala s‰ndning- ar via kabeln‰tet. I slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; fick sÂdana projekt Ârligen ungef‰r 1,5 miljoner kr i stˆd, men endast ett fÂtal regulj‰ra kanaler kunde etableras. ÷ppningen fˆr &lt;NOBR&gt;lokal-TV&lt;/NOBR&gt; inom TV4:s ram tycks ytterligare ha minskat intresset fˆr lokal &lt;NOBR&gt;kabel-TV.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft15"&gt;&lt;NOBR&gt;Kabel-TV&lt;/NOBR&gt; i Sverige har d‰rfˆr till stˆrsta delen handlat om att distribuera satellitkanaler. 1995 var ett fyrtiotal satellitkanaler till- g‰ngliga i de svenska kabeln‰ten (alla dock inte i samtliga n‰tverk), vilket var mer ‰n en fˆrdubbling sedan 1988. Stˆrst bland dessa var de svenska underhÂllningskanalerna TV3 (London) och Kanal 5 (Stockholm, tidigare TV5 Nordic och Femman), den svenska ung- domskanalen ZTV (Stockholm), CNN och Sky News, Eurosport, MTV och filmkanaler som &lt;NOBR&gt;betal-TV.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft11"&gt;Genom en stˆrre utbredning av parabolantenner har satellitka- nalernas betydelse ˆkat. I slutet av 1998 hade n‰rmare 25 procent av de svenska hushÂllen tillgÂng till satellitkanaler via parabolantenner (Weibull 1999).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft17"&gt;Privat lokalradio&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft15"&gt;I den lag som 1993 gjorde privat lokalradio mˆjlig fastslog riksdagen att alla stationer skulle vara lokala samt att de skulle vara oberoende av dagspressen. Den enda best‰mmelsen som g‰llde innehÂll var ett krav pÂ att en tredjedel av s‰ndningstiden skulle vara lokalt produce- rad. S‰ndningstillstÂnden skulle tilldelas hˆgstbjudande i offentliga auktioner. Anbuden avsÂg den Ârsavgift budgivarna var beredda att betala fˆr en s‰ndningsfrekvens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft11"&gt;Auktionerna hˆlls 1993 och 1994. UtgÂngen uppvisade fˆljande karakt‰rsdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Priset fˆr de flesta tillstÂnden ñ Ârsavgiften ñ var fˆrhÂllandevis hˆgt, s‰rskilt i j‰mfˆrelse med de fastslagna minimipriserna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;MÂnga av tillstÂnden hamnade hos fˆretag inom dagspressen, s‰rskilt hos sÂdana som hade intressen i morgontidningar inom de aktuella omrÂdena.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft11"&gt;Det drˆjde inte l‰nge fˆrr‰n s‰ndningstillstÂnden systematiskt kˆp- tes upp av en handfull huvudaktˆrer, med resultatet att alla radio- stationer snart nog ingick i nationella n‰tverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft25"&gt;Bakom tidningsfˆretagens engagemang i radiomediet lÂg fr‰mst fˆrsvarsmotiv: en ˆnskan om att kunna skydda sin position pÂ den lokala annonsmarknaden. Lokalradio bedˆmdes i och fˆr sig inte&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p83 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;ENNART&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;W &lt;/SPAN&gt;EIBULL OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ARL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;RIK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;G &lt;/SPAN&gt;USTAFSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p225 ft12"&gt;nˆdv‰ndigtvis utgˆra nÂgot stˆrre hot fˆr tidningsannonseringen, men pÂ mÂnga hÂll fanns en pÂtaglig oro fˆr att andra intressen ñ genom att agera i lokalradion ñ kunde fÂ fotf‰ste pÂ marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft12"&gt;De flesta stationerna har genom musikval och programform sik- tat in sig pÂ s‰rskilda Âlderskategorier som sina viktiga mÂlgrupper. Bildandet av nationella n‰tverk var n‰rmast en fˆruts‰ttning fˆr denna strategi. De hˆga avgifterna fˆr s‰ndningstillstÂnden och n‰rvaron av mÂnga aktˆrer pÂ en relativt begr‰nsad marknad, gav dock snart upphov till problem. De som efterstr‰vade nationell spridning och d‰rmed var tvungna att finnas med pÂ alla stora mark- nader tvingades betala hˆga belopp fˆr tillstÂnden, nÂgot som ‰ven trissade upp priserna fˆr ˆvriga intresserade. Konsekvensen blev fˆr de flesta stationer en dÂlig ekonomi. Under 1994 och 1995 ‰gde sammanslagningar rum och nya aktˆrer tr‰dde in pÂ marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft15"&gt;Fransk‰gda NRJ, med flera Ârs erfarenhet frÂn andra l‰nder av att producera radio fˆr unga lyssnare, har varit mest framgÂngsrikt sett till lyssnarsiffror, men inte ekonomiskt. Stationer som fˆrsˆkte pro- filera sig och koncentrera sitt innehÂll till exempelvis sport eller kvinnofrÂgor, ˆverlevde inte sitt fˆrsta Âr. Tabell 3 ger en ˆverblick ˆver stationerna i ett antal svenska st‰der.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft12"&gt;Sett ur public &lt;NOBR&gt;service-radions&lt;/NOBR&gt; synvinkel har tillkomsten av den privata lokalradion medfˆrt en viss minskning bland de yngre lyss- narna (P3). Totalt sett tog den nya privata radion under de treñfyra fˆrsta Âren ca 30 procent av radiomarknaden ñ med den genom- snittliga lyssnartiden som mÂtt. Att man inte lyckades b‰ttre h‰nger till stor del samman med den kanalprofilering som Sveriges Radio genomfˆrde 1993. DÂ blev P4 en kanal inriktad pÂ personer mellan 35 och 40 Âr och uppÂt med ansvar fˆr SR:s regionala program och fˆr ett antal nationella program, bl.a. all sportbevakning. P3 blev samtidigt en ungdomskanal. Konsekvensen blev att P3 fˆrst fick îl‰mnaî lyssnare till P4, sedan att kanalen utsattes fˆr hÂrd konkur- rens frÂn de kommersiella stationerna. P3 ‰r numera publikm‰ssigt klart mindre ‰n P4 och P1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft15"&gt;Samtidigt har de privata kanalerna haft svÂrt att fÂ ett fast grepp om publiken. De som inriktat sig pÂ de yngre har haft svÂrt att hÂlla fast dem. NRJ fˆrefˆll till en bˆrjan att vara den stora publikmag- neten, men har efter 1997 bˆrjat tappa. Samtidigt har den av de pri- vata kanalerna som v‰nt sig till en nÂgot mera medelÂlders publik ñ Mix Megapol ñ successivt tagit publik. Paradoxen ‰r dock att de fÂ kommersiella stationer som faktiskt fˆljde lokalradiolagens ur- sprungliga intentioner ñ lokala program fˆr en bred publik ñ varit de som lyckats b‰st bÂde publikm‰ssigt och ekonomiskt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3126/GNB312638x1.jpg" style="width:535px;height:330px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p229 ft11"&gt;Tabell 3. Den privata lokalradion hˆsten 1998: stationer i Stockholm, Gˆteborg, UmeÂ och G‰vle&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft35"&gt;K‰lla: Hadenius &amp; Weibull (1999).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft17"&gt;Närradion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft12"&gt;Fˆrsˆkss‰ndningar med n‰rradio hade visserligen startat 1979 men n‰rradion institutionaliserades inte fˆrr‰n 1985 (SOU 1984:53). Syftet var att erbjuda fˆreningslivet en kanal fˆr information och opinionsbildning. N‰rradion skulle inte behˆva uppfylla de krav pÂ opartiskhet och saklighet som st‰lldes pÂ public &lt;NOBR&gt;service-kanalerna.&lt;/NOBR&gt; Reklam fˆrbjˆds dock. Detta fˆrbud bestod fram till 1993 n‰r privat lokalradio introducerades och reklam ocksÂ blev tillÂten i n‰rradion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft11"&gt;Det riktiga genombrottet fˆr n‰rradion kom 1986 dÂ antalet s‰n- dande fˆreningar ˆversteg 1 500 ñ n‰stan dubbelt sÂ mÂnga som Âret innan. SÂ sent som 1984 stod kyrkor och samfund fˆr n‰stan 60 pro- cent av den totala s‰ndningstiden och politiska och fackliga organi- sationer fˆr bara 10 procent. Den senare gruppens aktivitetsnivÂ (som andel av den totala s‰ndningstiden) har varit fˆrhÂllandevis stabil sedan dess, medan den relativa andelen fˆr kyrkor och sam- fund minskat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft25"&gt;Totalt sett har tillv‰xtkurvan fˆr n‰rradion planat ut. Antalet s‰ndare och s‰ndningstiden har ˆkat nÂgot, men antalet anv‰ndar- organisationer har minskat. N‰stan alla som anv‰nde n‰rradion i v‰ntan pÂ kommersiell radio har l‰mnat systemet. Det ‰r befogat att s‰ga att introduktionen av privata lokalradiostationer minskade det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p83 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;ENNART&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;W &lt;/SPAN&gt;EIBULL OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ARL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;RIK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;G &lt;/SPAN&gt;USTAFSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p233 ft25"&gt;allm‰nna intresset fˆr n‰rradion. ƒven om det finns undantag har resultatet blivit att n‰rradion i viss mÂn ÂterfÂtt sin ursprungliga karakt‰r. N‰rradion har dock sedan 1993 r‰tt att s‰nda reklam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft17"&gt;Ägande av TV och radio&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft12"&gt;Televisionen har vid sidan av public &lt;NOBR&gt;service-TV&lt;/NOBR&gt; (SVT) sÂledes en kort men tempofylld historia. En m‰ngd fˆretag har etablerat sig pÂ marknaden inom loppet av ett Ârtionde. Som en konsekvens ‰r det i det n‰rmaste omˆjligt att fÂ en helt entydig bild av ‰garstrukturen i denna fˆr‰nderliga bransch. Under de senaste Âren har emellertid tre stora ‰garblock uppstÂtt. Modern Times Group (MTG, tidigare Kinnevik), TV4 och Scandinavian Broadcasting System (SBS).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft15"&gt;MTG som direkt och indirekt kontrolleras av Jan Stenbeck har snabbt byggt upp vertikalt integrerade fˆretag som ‰r aktiva i svensk kommersiell TV. Gruppen har intressen i programproduktion, reklamproduktion, i ˆvers‰ttning och dubbning av program, i re- &lt;NOBR&gt;klam-TV,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;betal-TV,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;text-TV,&lt;/NOBR&gt; annonsfˆrs‰ljning, postorderfˆrs‰lj- ning via TV och &lt;NOBR&gt;kabel-TV.&lt;/NOBR&gt; Verksamheten koordineras i huvudsak genom MTG AB som bestÂr av ett antal dotterbolag och dotter- dotterbolag (SOU 1999:30).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft15"&gt;Som n‰mnts var de ursprungliga ‰garna till TV4 en liten grupp som inkluderade Wallenbergsf‰ren och en handfull fˆretag med anknytning till LRF. I samband med tilldelningen av koncessions- avtalet fˆr Sveriges tredje marks‰nda &lt;NOBR&gt;TV-kanal&lt;/NOBR&gt; fˆrv‰rvade Kinnevik 30 procent av aktierna i TV4. Den nyemission som gjorde det mˆj- ligt fˆr Kinnevik att delta anses ha varit politiskt motiverad. Numera kontrollerar Bonnier den stˆrsta delen av TV4 genom direkt ‰gande och genom sin ‰garandel i finska Alma Media.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft12"&gt;De lokala fˆretag TV4 samverkar med har som regel lokalt fˆr- ankrade ‰gda ñ huvudsakligen med dagstidningar som huvud- eller del‰gare ñ med varierande grad av deltagande frÂn TV4. I bˆrjan lÂg TV4:s andelar pÂ mellan 1 och 10 procent, men sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har de ˆkat och TV4 ‰r nu stˆrsta ‰gare i ett &lt;NOBR&gt;10-tal&lt;/NOBR&gt; av de femton lokala produktionsbolagen. PÂ senare Âr har ett tredje block av stationer v‰xt upp vid sidan av de tvÂ stora aktˆrerna. De stˆrsta fˆretagen inom detta block ‰r &lt;NOBR&gt;USA-baserade&lt;/NOBR&gt; Scandinavian Broad- casting System (SBS) och, i mindre utstr‰ckning, GE production (Eklundgruppen). 1991 kˆpte SBS en andel pÂ 75 procent i TV5 Nordic Sweden (sedermera Broadcast Sverige Femman AB) som driver kabel- och satellitdistribuerade Kanal 5. SBS ‰r ocksÂ stˆrsta aktie‰gare i TV Norge och TV2 i Danmark. Dessutom innehar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB312640x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p233 ft16"&gt;fˆretaget avsev‰rda andelar i finska radiostationer. SBS ‰gs numera av ABC/Capital Cities/Walt Disney.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft11"&gt;Introduktionen av privat‰gd reklamfinansierad radio i Sverige ˆppnade ett helt nytt f‰lt fˆr aktˆrerna pÂ mediemarknaden. Det ‰r dock mycket svÂrt att fÂ en klar bild av ‰garstrukturen fˆr den kom- mersiella lokalradion. De som innehar s‰ndningstillstÂnden ‰r inte de enda aktˆrerna pÂ marknaden. D‰rutˆver finns produktionsbolag som ‰gs av stationsn‰tverk, nationella nyhetsproducenter, annonsfˆrs‰ljningsfˆretag, lokala produktionsbolag, lokala nyhets- producenter, lokala annonsfˆrs‰ljningsfˆretag, och fˆretag som producerar reklam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft83"&gt;I dag kan man tala om fyra n‰tverk: Mix/Megapol, NRJ, Rix och Fria Media. De privata lokalradion‰tverken ‰r kopplade till andra medier. De flesta stationerna i &lt;NOBR&gt;Rix-gruppen&lt;/NOBR&gt; ‰r knutna till lokaltid- ningar eller till Kinnevik/MTG (Stenbeck) som ‰ger flera &lt;NOBR&gt;TV-kana-&lt;/NOBR&gt; ler och Megapol ‰r en del av &lt;NOBR&gt;Bonnier-gruppen.&lt;/NOBR&gt; TvÂ av de fyra n‰t- verken ‰gs alltsÂ av stora svenska mediekoncerner, medan det tredje, NRJ, ‰r del i ett franskt transnationellt radiofˆretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft17"&gt;Förändringar i det totala radio- och &lt;NOBR&gt;TV-utbudet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft11"&gt;Det totala utbudet av radioprogram i Sverige har mÂngdubblats sedan 1980. Detta beror framfˆr allt pÂ infˆrandet av n‰rradion, men introduktionen av nya kanaler inom public &lt;NOBR&gt;service-bolaget&lt;/NOBR&gt; (SR) har ocksÂ haft betydelse. Den totala s‰ndningstiden i de fyra public &lt;NOBR&gt;service-kanalerna&lt;/NOBR&gt; uppgick 1998 till n‰stan 120 000 timmar ñ eller ca 2 200 timmar per vecka. N‰stan 70 procent av dessa var P4:s lokala/regionala program. S‰ndningarna i de tre rikskanalerna varie- rade mellan 125 timmar (P1) och 170 timmar per vecka (P3). ƒven i dessa kanaler var ungef‰r en fj‰rdedel av programmen producerade av lokalredaktionerna. Statistik ˆver programinnehÂllet frÂn 1998 ger tre distinkta programprofiler vid handen: P1, en kanal fˆr kultur, samh‰lle och nyheter; P2, en kanal fˆr klassisk musik, men ‰ven program fˆr kulturella minoriteter; och P3, l‰tt musik fˆr yngre lyssnare. P4 erbjuder ett brett programutbud, men utˆkad s‰nd- ningstid kombinerat med budgetrestriktioner har gjort att kanalen i stor utstr‰ckning ‰r h‰nvisad till grammofonmusik. Ungef‰r halva s‰ndningstiden i P4 utgjordes 1997 av musik och l‰tt underhÂllning. Som tidigare framgÂtt blev kanaloml‰ggningen publikm‰ssigt en framgÂng.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft25"&gt;r 1960 hade public &lt;NOBR&gt;service-televisionen&lt;/NOBR&gt; i en kanal en ungef‰rlig s‰ndningstid pÂ 24 timmar per vecka. S‰ndningstiden ˆkade succes-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB312641x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p83 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;ENNART&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;W &lt;/SPAN&gt;EIBULL OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ARL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;RIK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;G &lt;/SPAN&gt;USTAFSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p240 ft15"&gt;sivt under &lt;NOBR&gt;1960-talet,&lt;/NOBR&gt; men den stora fˆr‰ndringen kom 1969 n‰r den andra &lt;NOBR&gt;TV-kanalen&lt;/NOBR&gt; infˆrdes. 1971/72 uppgick de tvÂ kanalernas totala s‰ndningstid till ˆver 80 timmar per vecka, 1980/81 hade siffran stigit till ˆver 100 timmar och d‰r stannade den decenniet ut. r 1997 hade den gemensamma s‰ndningstiden stigit till knappt 150 timmar per vecka. TV4 s‰nde 113 timmar 1996 (exklusive reklamin- slag) per vecka (HultÈn, Andersson &amp; Nilsson 1997).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft12"&gt;N‰r det g‰ller typen av program som erbjuds i de tvÂ &lt;NOBR&gt;SVT-kana-&lt;/NOBR&gt; lerna kan vissa fˆr‰ndringar noteras. Fˆr‰ndringarna speglar intr‰det av nya kanaler pÂ den svenska marknaden men ocksÂ fˆr‰ndringar i de befintliga kanalerna. SVT ‰gnar exempelvis mer tid Ât lÂngfilmer och annan fiktion, samt Ât talkshows, frukosttelevision och liknan- de. Andelen av îb‰sta s‰ndningstidî (19.30ñ21.30) som ‰gnas Ât underhÂllning och fiktion har inte ˆkat (HultÈn &amp; Nilsson 1994).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;Figur 5 visar programprofilerna fˆr de sju svenska &lt;NOBR&gt;TV-kanalerna&lt;/NOBR&gt; 1998. Den stˆrsta skillnaden mellan SVT1 och SVT2 och de kom- mersiella kanalerna ‰r dominansen av fiktion i de senare, s‰rskilt i TV3 och Kanal 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft83"&gt;Figur 5. UnderhÂllningsinriktat och informationsinriktat program- utbud i svensk TV, 1993, 1994, 1996 och 1998 (index)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td75"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;Övervikt informations-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td76"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;Jämn fördelning informa-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td77"&gt;&lt;P class="p1 ft63"&gt;Övervikt underhållnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td75"&gt;&lt;P class="p1 ft84"&gt;inriktat programutbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td76"&gt;&lt;P class="p1 ft84"&gt;tions- och underhålls-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td77"&gt;&lt;P class="p1 ft68"&gt;inriktat programutbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td75"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td76"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;inriktat programutbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td77"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p243 ft35"&gt;K‰lla: Svenskt &lt;NOBR&gt;TV-utbud&lt;/NOBR&gt; 1998 . Utgiven av Granskningsn‰mnden fˆr radio och TV.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3126/GNB312642x1.jpg" style="width:535px;height:732px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p75 ft12"&gt;Sammanfattningsvis finns det sk‰l att s‰ga att de privat‰gda kom- mersiella kanalerna har fˆrsˆkt etablera sig som underhÂllnings- och fiktionskanaler, medan public &lt;NOBR&gt;service-fˆretaget&lt;/NOBR&gt; SVT str‰var efter att erbjuda allsidiga program, inklusive sÂv‰l nyheter och &lt;NOBR&gt;icke-fiktion&lt;/NOBR&gt; som underhÂllning och fiktion. TV4 intar en mellanst‰llning, ‰ven om kanalen framtr‰der som klart mera fiktionsinriktad ‰n SVT. Vid sidan av detta bedriver Sveriges Television genom SVT24 fˆr- sˆksverksamhet med en s‰rskild nyhetskanal avsedd fˆr &lt;NOBR&gt;digital-TV.&lt;/NOBR&gt; I v‰ntan pÂ publiken till &lt;NOBR&gt;digital-TV&lt;/NOBR&gt; skall SVT24 ‰ven ansvara fˆr vissa nyhetss‰ndningar i SVT:s kanaler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft17"&gt;Radio- och &lt;NOBR&gt;TV-publiken&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft12"&gt;Radion nÂr en genomsnittlig dag mer ‰n 80 procent av allm‰nheten. Under en genomsnittlig vecka nÂr radio n‰stan 95 procent av be- folkningen. Radion ‰r det medium som vi ‰gnar l‰ngst tid ñ mellan 2,5 och 3 timmar. Huvuddelen av lyssnandet ‰r dock passivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft11"&gt;En genomsnittlig dag 1998 lyssnade drygt 55 procent av befolk- ningen pÂ minst en public &lt;NOBR&gt;service-kanal.&lt;/NOBR&gt; P4 har den stˆrsta sprid- ningen med drygt 35 procent, P1 och P3 har ca 15 procent vardera. Som tidigare n‰mnts innebar den fˆr‰ndring av innehÂllet som Sveriges Radio vidtog fr.o.m. 1 januari 1993 en ‰ndring i lyssnar- mˆnstret: P3 ‰r numera den fr‰msta ungdomskanalen, medan lyss- nandet pÂ P4 ˆkar med Âldern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Tabell 4. Lyssnare 9ñ79 Âr en genomsnittlig dag 1998 (procent)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;1&lt;/SPAN&gt;Med privat lokalradio avses lyssnande till nÂgon av n‰tverken NRJ (Energy), City/Fria Media, Rix, Mix Megapol eller annan privat lokalradio.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;K‰lla: Mediebarometern (1998), &lt;NOBR&gt;Nordicom-Sverige.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p83 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;ENNART&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;W &lt;/SPAN&gt;EIBULL OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ARL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;RIK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;G &lt;/SPAN&gt;USTAFSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p248 ft11"&gt;Sett till utvecklingen ˆver tid har P1 fˆrlorat en betydande andel av sina lyssnare sedan &lt;NOBR&gt;1970-talet.&lt;/NOBR&gt; 1977 hade P1 alltj‰mt en lyssnarandel som uppgick till ˆver 30 procent av befolkningen en genomsnittlig dag. Lyssnandet pÂ lokala/regionala program, nu inlemmade i P4, varierar stort mellan regionerna. I geografiskt distinkta och demo- grafiskt koncentrerade omrÂden som Gotland har lyssnandet varit mest omfattande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Den stˆrsta fˆr‰ndringen n‰r det g‰ller radiolyssnandet har varit en fˆljd av tillkomsten av ett stort antal nya stationer. Fˆrst kom n‰rradion pÂ &lt;NOBR&gt;1970-talet,&lt;/NOBR&gt; och sedan kom med start 1993 den privata kommersiella lokalradion. De traditionella n‰rradiostationerna ñ &lt;NOBR&gt;icke-kommersiella&lt;/NOBR&gt; och organisationsdominerade ñ attraherade aldrig nÂgon stˆrre publik. Men i smÂ homogena samh‰llen (inklusive Stockholm och Gˆteborg) d‰r frivilligorganisationerna erbjˆd musikradio, hade n‰rradiokanalerna sÂdan r‰ckvidd att de konkurre- rade med P3 och P4 ñ de kunde till och med vara stˆrre bland de yngre lyssnarna. N‰r de nya kommersiella lokalradiostationerna bˆrjade s‰nda, minskade intresset fˆr n‰rradion och lyssnarsiffrorna sjˆnk till de ursprungliga nivÂerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft11"&gt;Lyssnandet pÂ de privata kommersiella lokalradiostationerna va- rierar stort beroende pÂ programutbud och region. Det ‰r dock tydligt att lyssnandet pÂ dessa stationer ‰r pÂ uppgÂng, och att det ˆkade intresset har pÂverkat SR:s P3. Sveriges Radio attraherar numera en klart ‰ldre och den kommersiella radion en klart yngre publik. En undersˆkning gjord i Gˆteborg i slutet av 1995 fann att genomsnittsÂldern fˆr dem som regelbundet lyssnar pÂ P1 och P4 var 55 respektive 53 Âr, medan den fˆr lyssnarna pÂ Radio Energy (NRJ) och Radio Rix var 27 och 31.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft12"&gt;Precis som pÂ andra hÂll har lyssnarna i Sverige delats upp mellan allt fler stationer och kanaler. P4 har ‰n sÂ l‰nge lyckats bestÂ som en bred kanal, men det finns anledning tro att den efterhand kom- mer att fˆrlora lyssnare till kommersiell lokalradio, s‰rskilt om de kommersiella stationerna v‰ljer att rikta in sig pÂ medelÂlders lyss- nare. Den mest framtr‰dande tendensen i lyssnandet i dag ‰r annars Âlderssegregationen: under 30 Âr lyssnar man n‰stan bara pÂ privata lokalradiostationer, ˆver 50 Âr endast pÂ public service, medan det i mellangruppen ‰r blandat (Strid 1997 och 1999).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft11"&gt;Drygt 85 procent av svenskarna tittade pÂ TV en genomsnittlig dag 1998. Den genomsnittlige svensken ser pÂ TV knappt tvÂ tim- mar per dag. Tittandet ‰r j‰mnt fˆrdelat ˆver veckan, med en liten ˆvervikt fˆr veckoslutet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3126/GNB312644x1.jpg" style="width:535px;height:591px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p251 ft12"&gt;Tittandet har ˆkat nÂgot under &lt;NOBR&gt;1980-talet,&lt;/NOBR&gt; bl.a. som en fˆljd av att nya kanaler tillkommit, men ˆkningen ‰r fˆrhÂllandevis liten (ca 15 procent) i fˆrhÂllandet till ˆkningen i tillg‰ngligt utbud. Den genomsnittlige svensken ‰gnar ungef‰r en tredjedel av sin helgkv‰ll (mellan 18 och 22) Ât TV. De flesta tittarna v‰ljer program utan att bry sig s‰rskilt mycket om vilken kanal som s‰nder dem. Den kanal som erbjuder det mest attraktiva programutbudet vid r‰tt tidpunkt, attraherar den stˆrsta publiken. Som noterats tidigare ‰r s.k. b‰sta s‰ndningstid (îprimetimeî), dvs. den tid dÂ de flesta tittarna ‰r sam- lade framfˆr TV:n, mellan 19.30 och 21.30 i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft11"&gt;Tittarvanorna skiljer sig Ât mellan olika grupper av befolkningen. I allm‰nhet ‰r yngre och ‰ldre personer de stˆrsta &lt;NOBR&gt;TV-konsumen-&lt;/NOBR&gt; terna. Personer med lÂg utbildning ser mer pÂ TV ‰n hˆgutbildade. De ‰ldre tittarna ‰r de som har den mest omfattande konsumtionen. En majoritet av pension‰rerna tittar pÂ TV minst tvÂ timmar varje dag. I genomsnitt tittar de som ‰r 65 Âr eller ‰ldre pÂ TV drygt tvÂ och en halv timme per dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft16"&gt;Tabell 5. &lt;NOBR&gt;TV-tittande&lt;/NOBR&gt; 9ñ79 Âr en genomsnittlig dag 1998 (procent)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;1&lt;/SPAN&gt;Hˆsten 1998 var penetrationen fˆr TV3 58 %, Kanal 5 55 %, TV6 28 % och ZTV 39 % (K‰lla: MMS Basundersˆkning 1998).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;2&lt;/SPAN&gt;Har tittat pÂ nÂgon av kanalerna TV3, Kanal 5, TV6, TV8 och ZTV en genomsnittlig dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;3&lt;/SPAN&gt;Har tittat pÂ nÂgon av kanalerna TV3, TV4 Kanal 5, TV6, TV8 och ZTV en genomsnittlig dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;K‰lla: Mediebarometern (1998), &lt;NOBR&gt;Nordicom-Sverige&lt;SPAN class="ft32"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft25"&gt;Tittarmˆnstret ‰r t‰mligen internationellt. Den genomsnittliga tittartiden ‰r i regel l‰ngre d‰r programtablÂerna ‰r l‰ngst, som i exempelvis USA. Tittartiden pÂverkas dock ocksÂ av hur televi-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p83 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;ENNART&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;W &lt;/SPAN&gt;EIBULL OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ARL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;RIK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;G &lt;/SPAN&gt;USTAFSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p258 ft12"&gt;sionssystemet ‰r utformat. Den ˆkning som kan noteras i det svenska tittandet har att gˆra med fˆrl‰ngd programtid under lˆrdagar och sˆndagar samt en tidigare start pÂ vardagar. En ge- nomsnittligt l‰ngre tittartid i befolkningen inneb‰r som regel att uppm‰rksamheten fˆr det som s‰nds ‰r mindre. En stor del av de lÂnga tittartider som uppm‰ts i USA beror pÂ att m‰nniskor s‰tter pÂ TV:n n‰r de kommer hem, oavsett om nÂgon tittar eller inte: TV- tittandet har d‰rvidlag kommit att likna ett passivt radiolyssnande. Tre programkategorier lockar stˆrre publik ‰n andra: lÂnga ny- hetsprogram i SVT1 och SVT2 (kv‰llsnyheterna Rapport och lÂnga Aktuellt), sportevenemang samt nˆjesprogram. Andra program som har relativt hˆga tittarsiffror ‰r s.k. blandad ickefiktion (studioba- serade talk shows och blandade programledarledda underhÂllnings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft11"&gt;program), lÂngfilmer och annan fiktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft11"&gt;D‰rfˆr ‰r TV i dag som i gÂr ñ i Sverige liksom pÂ andra hÂll ñ fr‰mst ett medium fˆr nyheter, sport och underhÂllning. I Sverige har den relativa populariteten fˆr olika programkategorier varit ungef‰r densamma sedan infˆrandet av tvÂkanalsystemet 1969. Systemet med tvÂ kanaler medfˆrde ett ˆkat tittande pÂ îl‰ttareî material, med en motsvarande minskning i tittandet n‰r det g‰llde aktuella h‰ndelser. Tillkomsten av satellitkanaler och senare TV4, har pÂverkat konsumtionen ytterligare i samma riktning. De nya kanalerna tar en ˆkande andel av tittandet i ansprÂk, ett tittande som i allt hˆgre grad ‰gnas Ât underhÂllning. Tendensen ‰r s‰rskilt pÂtag- lig bland dem som har lÂg utbildning och bland yngre tittare (jfr Reimer 1994).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft11"&gt;r 1998 stod SVT1 och SVT2 tillsammans fˆr 48 procent av den genomsnittlige svenskens tittartid. I internationell j‰mfˆrelse ‰r detta en fˆrhÂllandevis hˆg andel fˆr public &lt;NOBR&gt;service-kanaler&lt;/NOBR&gt; ñ i Storbritannien har BBC bara drygt 40 procent ñ men ocksÂ trenden fˆr SVT pekar lÂngsiktigt nedÂt: Âr 1992 hade &lt;NOBR&gt;SVT-kanalerna&lt;/NOBR&gt; fort- farande 75 procent av tittartiden. Andra kanaler ñ s‰rskilt TV4 och TV3 ñ delar pÂ resterande del av publikens tittartid. 1997 var TV4 den stˆrsta enskilda kanalen med 27 procent av tittartiden (t‰tt fˆljd av SVT2). Precis som fˆr radio fˆredrar yngre tittare privat kom- mersiell TV (de ‰gnade 1997 bara 40 procent av sitt tittande Ât SVT), medan ‰ldre tittare ‰gnar mer tid Ât public &lt;NOBR&gt;service-TV&lt;/NOBR&gt; (62 procent 1997).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft25"&gt;Sammantaget verkar TV:s informativa roll ha blivit mindre under mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; ‰n den var ett Ârtionde tidigare. Att titta pÂ kv‰llsnyheter ‰r inte l‰ngre en sÂdan stabil vana som det en gÂng var fˆr alla utan detta ‰r numera n‰rmare relaterat till utbildning och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB312646x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p119 ft16"&gt;politiskt intresse ‰n det var 1986. Tittarvanorna ‰r mer differentie- rade pÂ sÂ s‰tt att personer med lÂg utbildning ser mer pÂ underhÂll- ning och hˆgutbildade ser mer pÂ nyheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft55"&gt;Veckotidningar och tidskrifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft15"&gt;Veckopress och tidskrifter utgˆr en vital del av det svenska mass- mediesystemet. Det ‰r omˆjligt att ange exakt hur mÂnga tidskrifter som ges ut i Sverige i dag. Tidskriftspressen v‰xte fram ungef‰r sam- tidigt som dagspressen. Det ‰r vanligt att beskriva branschen som bestÂende av tvÂ parallella traditioner (Larsson 1991). En tradition har sina rˆtter i tidningstyper som v‰nde sig till den utbildade me- delklassen och erbjˆd dem nyheter och reportage om konst och politik. De fˆrsta tidskrifterna av denna typ grundades pÂ 1860- talet. Den andra, mer folkliga/popul‰ra traditionen inleddes n‰r de danska publicisterna Laura och Carl Aller startade verksamhet i Sverige. Deras tidning Allers som kom ut fˆrsta gÂngen 1879, riktade sig genom att erbjuda en blandning av l‰tt underhÂllning och praktiska tips till en vid l‰sekrets (Ahrens et al. 1979). I takt med att det blev allt vanligare att veckotidningarna kunde locka en stˆrre publik, tenderade skillnaderna mellan veckopress och dagstidningar att minska. Precis som folkrˆrelserna under slutet av &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; startade dagstidningar n‰r dessa bˆrjade nÂ en allt stˆrre publik, grundade de veckotidningar och tidskrifter n‰r ocksÂ dessa bˆrjade nÂ massorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft11"&gt;Parallellt med dessa fˆr‰ndringar skedde ‰ven fˆr‰ndringar inom fackpressen. Branschorganisationer och fackfˆreningar grundade sina fˆrsta tidskrifter runt sekelskiftet. Inledningsvis spreds tid- skrifterna s‰llan utanfˆr organisationernas egna medlemskretsar. Ingen tendens till îpopulariseringî, likt den som ‰gde rum fˆr tidningar och veckopress, skedde inom denna sektor fˆrr‰n under senare delen av &lt;NOBR&gt;1900-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft17"&gt;Tidskriftsmarknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft25"&gt;Den svenska tidskriftsmarknaden ‰r relativt heterogen. PÂ ena sidan har vi den kommersiellt drivna popul‰r- och tidskriftspressen, och pÂ den andra publikationer frÂn den breda floran av organisationer, stora som smÂ. Karakt‰ristiskt fˆr marknaden som helhet ‰r att de flesta tidningarna riktar sig till s‰rskilda l‰sargrupper. Klassificering- ar av svenska tidskrifter skiljer vanligen mellan tvÂ typer av utgivare:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p83 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;ENNART&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;W &lt;/SPAN&gt;EIBULL OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ARL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;RIK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;G &lt;/SPAN&gt;USTAFSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p267 ft11"&gt;de d‰r tidningsutgivandet har en underordnad betydelse i fˆr- hÂllande till nÂgon annan aktivitet ñ t.ex. organisationer och statliga myndigheter ñ och de fˆr vilka utgivningen ‰r en aff‰rsm‰ssig verk- samhet, dvs. fˆrlag. PÂ detta s‰tt gˆrs en distinktion mellan en icke- kommersiell och en kommersiell sektor. I den fˆljande uppst‰ll- ningen ges tidningar som stÂr ˆver den streckade linjen ut av orga- nisationer, folkrˆrelser, statliga myndigheter och liknande; de nedanfˆr den streckade linjen ‰r fˆrlagsm‰ssigt utgivna, grupperade efter innehÂll:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;organisationstidskrifter: t.ex. Byggnadsarbetaren, Kyrkans Tid- ning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;statliga tidskrifter: t.ex. Rapport frÂn SIDA, RÂd &amp; Rˆn frÂn Konsumentverket,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;kommunala tidskrifter: t.ex. VÂrt Gˆteborg,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;fˆretagstidskrifter: t.ex. Upp och ner (SAS), &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Volvo-Kontakt,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;popul‰rtidskrifter: t.ex. ret Runt, VeckoRevyn,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;facktidskrifter: t.ex. Statsvetenskaplig tidskrift, PC World och Supermarket,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;kultur- och allm‰npolitiska tidskrifter: Ord och Bild, Moderna Tider och Dolly.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-kommersiella&lt;/NOBR&gt; publikationer uppskattas stÂ fˆr ungef‰r 60 procent av veckotidnings- och tidskriftsmarknaden och kom- mersiella tidskrifter fˆr 40 procent. Huvudtrenderna inom de res- pektive grupperna Âterges nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft17"&gt;Organisationstidskrifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft11"&gt;Organisationstidskrifter ‰r antingen &lt;NOBR&gt;fackfˆrenings-/yrkes-&lt;/NOBR&gt; eller konsumentorienterade. Av de ca 100 tidskrifter som redovisas av Tidningsstatistik AB (TS), ‰r mer ‰n 80 procent &lt;NOBR&gt;fackfˆrenings- /yrkespublikationer.&lt;/NOBR&gt; Av dessa tidskrifter startade 60 procent fˆre 1950. De representerar Sveriges stˆrsta frivilligorganisationer och har stora upplagor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft83"&gt;Huvudtrenden bland tidskrifterna i denna kategori ‰r att inne- hÂllet har blivit mer allm‰nt. Fackfˆrenings- och yrkestidskrifterna har ˆkat sin attraktionskraft och konkurrerar nu med kommersiella publikationer. SACO (Sveriges akademikers centralorganisation) bytte namn pÂ sin tidning frÂn &lt;NOBR&gt;SACO-Tidningen&lt;/NOBR&gt; till Akademiker och har gÂtt i riktning mot att bli en specialtidning mer ‰n ett in- ternt organ fˆr fackfˆreningsmedlemmar. LO ger ut tvÂ nya former&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB312648x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p141 ft15"&gt;av tidskrifter som s‰rskilt riktar sig till kvinnor respektive yngre medlemmar. Syftet ‰r att konkurrera med de kommersiella tidskrif- ter som v‰nder sig till samma grupper. Traditionella fackliga tid- ningar som Metallarbetaren (numera Dagens Arbete) har allt mer kommit att likna allm‰nna intressetidningar; Dagens Arbete har minskat sin utgivningst‰thet frÂn 40 till 11 nummer per Âr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft11"&gt;Statligt stˆd till organisationstidskrifter infˆrdes 1976 dÂ tid- skrifternas roll fˆr opinionsbildningen och som kommunikations- kanaler inom sina respektive organisationer uppm‰rksammades. Subventionerna nÂdde en topp i slutet &lt;NOBR&gt;1970-talet,&lt;/NOBR&gt; men de halverades n‰stan mellan 1980 och 1985 (i fasta priser). De upphˆrde helt 1986/87.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft17"&gt;Populärpressen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft15"&gt;N‰r vi talar om popul‰rpressen avser vi de mÂnga tidskrifter med l‰tt underhÂllning och fˆrstrˆelse som erbjuds allm‰nheten i lˆs- nummer eller som kan abonneras. Det finns knappt 200 sÂdana tidningar i Sverige i dag. Av dem ingÂr ca 130 i den kommersiella branschstatistiken. Den stˆrsta undergruppen ‰r tidskrifter som huvudsakligen innehÂller reportage och underhÂllning. I gruppen ingÂr ocksÂ ett antal tidskrifter som kommer ut mer s‰llan, exem- pelvis mÂnadsvis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;I mitten av &lt;NOBR&gt;1950-talet&lt;/NOBR&gt; nÂdde upplagan fˆr denna den stˆrsta ka- tegorin sin topp. Sedan dess har den minskat konstant. NedgÂngen kan ses som en konsekvens av TV:s ankomst, men en minst lika viktig faktor ‰r att mÂnga svenska kvinnor i dag arbetar heltid utanfˆr hemmen och d‰rfˆr har betydligt mindre tid fˆr att l‰sa tidningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft17"&gt;Specialtidningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft12"&gt;Till skillnad frÂn de allm‰nna reportage- och underhÂllningstid- ningarna, har specialtidskrifterna ˆkat sin upplaga de senaste decen- nierna. Dessa tidningar ‰r fr‰mst inriktade pÂ fritidsaktiviteter och hobbyverksamhet som bilar, matlagning och fiske. Tidskrifterna v‰nder sig till sina l‰sare som konsumenter, inte som praktiska ut- ˆvare eller professionella som facktidningarna gˆr. TvÂ huvudtyper kan urskiljas: de som ges ut av organisationer, och de som publiceras pÂ kommersiell grund. Den fˆrsta svenska specialtidskriften Foto startade sin utgivning 1939. Sedan dess har ett rikt utbud av tidskrifter som t‰cker stˆrsta delen av &lt;NOBR&gt;fritids-/hobbysektorn&lt;/NOBR&gt; ut-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3126/GNB312649x1.jpg" style="width:443px;height:226px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p83 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;ENNART&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;W &lt;/SPAN&gt;EIBULL OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ARL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;RIK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;G &lt;/SPAN&gt;USTAFSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p211 ft25"&gt;vecklats. Tidskrifter som ges ut av organisationer stÂr fˆr ungef‰r h‰lften av specialpressens totala upplaga (Hafstrand 1993).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft11"&gt;r 1997 var den totala upplagan fˆr specialtidskrifterna som re- gistrerades i &lt;NOBR&gt;TS-statistiken&lt;/NOBR&gt; ungef‰r 50 miljoner exemplar. Medan organisationsutgivna tidskrifter haft en svagt nedÂtgÂende trend sedan &lt;NOBR&gt;1970-talet,&lt;/NOBR&gt; ˆkade kommersiella tidskrifter, bÂde i antal och i total upplaga, under hela &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft71"&gt;Tabell 6. &lt;NOBR&gt;TS-registrerade&lt;/NOBR&gt; specialtidningars Ârsupplaga, uppdelade efter ‰mnesomrÂde 1992ñ1996 (Ârsupplaga i miljoner exemplar)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;1&lt;/SPAN&gt;Uppgift om upplaga saknas fˆr tre tidskrifter. K‰lla: MedieSverige 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft17"&gt;Fackpressen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft15"&gt;Tidskriftspressens totala expansion ñ bÂde den kvantitativa ˆkning- en och det kvalitativa breddandet av innehÂllet i enskilda tidskrifter ñ har resulterat i att gr‰nsen mellan organisationstidskrifter och kommersiella tidningar blivit otydligare. Denna utveckling g‰ller ‰n mer fackpressen, d‰r huvudkategorierna utgˆrs av vetenskapliga tidskrifter (&amp;gt;30 procent), popul‰rteknik/hobby (&amp;gt;20 procent), samt ekonomi/management/administration (10 procent). Runt 60 procent av tidskrifterna som finns med i branschstatistiken ges ut av organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft25"&gt;Det ‰r rimligt att anta att uppgÂngen fˆr fackpressen samman- h‰nger med nedgÂngen fˆr vissa sektorer av popul‰rpressen. Fack- tidningarna fokuserar pÂ utvalda delar av det innehÂll som finns i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB312650x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p84 ft25"&gt;popul‰rpressen och erbjuder detta till s‰rskilt intresserade l‰sare: l‰sekretsen ‰r mindre, men l‰sarna l‰ser mer regelbundet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft11"&gt;Fˆr en tredjedel av de yrkes- och professionstidskrifter som 1993 gavs ut av organisationer (ungef‰r 175 stycken) var Âtminstone h‰lften av l‰sarna inte medlemmar. Ett flertal organisationer har sÂlt sina tidskrifter till kommersiella fˆrlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft17"&gt;Ägarstruktur i populärpressen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft11"&gt;ƒgandet av popul‰rpressen ‰r mycket koncentrerat och under 1980- talet ˆkade koncentrationen ytterligare. Ett litet antal utgivare ger ut n‰stan alla tidskrifter och serietidningar i Sverige. Koncentrationen i specialpressen ‰r nÂgot mindre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft15"&gt;Dansk‰gda Allers Fˆrlag bˆrjade sin verksamhet i Sverige sÂ ti- digt som 1879 i Helsingborg. Svenska Allers AB som ‰r den stˆrsta utgivaren av popul‰rtidskrifter ‰r verksamt inom vecko- och spe- cialtidningsutgivning. Successivt har Bonniers avvecklat de traditio- nella veckotidningarna som fanns inom det tidigare veckopressfˆr- laget hlÈn &amp; kerlund genom att bl.a. s‰lja titlar till Allers. SÂ sÂl- des exempelvis det tidigare flaggskeppet ret Runt till Allers 1999. I st‰llet har man specialiserat sig pÂ tidskrifter, inte minst interna- tionellt gÂngbara titlar som t.ex. Illustrerad Vetenskap. En del av verksamheten ‰r numera fˆrlagd till Frankrike.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft15"&gt;Allers stÂr fˆr ca en tredjedel av tidskriftsmarknaden. Fram till 1970 stod hlÈn &amp; kerlund fˆr en tredjedel av den totala upplagan, men andelen hade 1997 fallit till ca 17 procent. Den tredje stora utgivaren ‰r &lt;NOBR&gt;ICA-fˆrlaget.&lt;/NOBR&gt; ICA:s andel av den totala upplagan ˆkade stadigt frÂn mitten av &lt;NOBR&gt;1950-talet&lt;/NOBR&gt; till &lt;NOBR&gt;1980-talet,&lt;/NOBR&gt; men den har pÂ sena- re tid stagnerat. Hemmets Journal som ges ut av danska Egmont, som ocksÂ ger ut Disneyís publikationer i Sverige, ‰r den stˆrsta familjetidningen med 10 procent av den totala upplagan. ÷vriga utgivare stod 1997 fˆr ungef‰r 25 procent av totalupplagan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft11"&gt;De flesta utgivarna av popul‰rtidskrifter ‰r stora fˆretag. De fÂ ledande utgivarna utˆvar stort inflytande ˆver den mycket interna- tionaliserade branschen. Bonniers engagemang i ett flertal interna- tionella verksamheter, inte minst n‰r det g‰ller tidningsverksamhet, ‰r typiskt fˆr branschen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft25"&gt;Ett annat framtr‰dande drag ‰r den utveckling mot samgÂende mellan utgivarorganisationer och kommersiella intressen som har ‰gt rum i Sverige sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; Tidskriftspressen uppvi- sar i dag d‰rfˆr ett helt annat spektrum av opinions- och informa- tionstidskrifter ‰n den gjorde fˆr bara ett par decennier sedan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB312651x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p83 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;ENNART&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;W &lt;/SPAN&gt;EIBULL OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ARL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;RIK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;G &lt;/SPAN&gt;USTAFSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft17"&gt;Vecko- och tidskriftspressens läsare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft12"&gt;Tidskriftsl‰sandet ‰r utbrett i Sverige. Ungef‰r 60 procent av all- m‰nheten l‰ser minst en veckotidning en genomsnittlig vecka. Motsvarande andel fˆr organisationstidskrifter och liknande ‰r 50 procent. Procentandelarna kan relateras till antalet tidningstitlar i varje grupp: relativt fÂ veckotidningar l‰ses av ungef‰r lika mÂnga som l‰ser ett mycket stort antal tidskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft25"&gt;Veckotidnings- och tidskriftsl‰sandet varierar stort mellan olika grupper. Popul‰rtidningar l‰ses i allm‰nhet mest av kvinnor, perso- ner med lÂg formell utbildning och yngre m‰nniskor, medan m‰n, hˆgutbildade och medelÂlders ‰r ˆverrepresenterade bland l‰sare av organisations- och fackpress. Tabell 7 ger en ˆverblick ˆver kon- sumtionen av olika veckotidnings- och tidskriftskategorier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft11"&gt;Tabell 7. Andel som l‰ste minst en vecko- eller mÂnadstidning respektive special- eller facktidskrift en genomsnittlig dag 1987 och 1997 (procent)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft35"&gt;K‰lla: Mediebarometern (1997), &lt;NOBR&gt;Nordicom-Sverige.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft11"&gt;L‰sningen av olika typer av innehÂll best‰ms i hˆg grad med valet av tidning. I den utstr‰ckning olika tidskrifter tillgodoser s‰rskilda intressen ‰r sannolikheten stor att l‰sarna ska bli intresserade och l‰sa deras innehÂll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft11"&gt;Expansionen fˆr specialtidskrifter och facktidningar pÂ markna- den har, Âtminstone fram till 1985, medfˆrt ett ˆkat l‰sintresse fˆr dessa kategorier. Motivet fˆr l‰sandet av dessa tidningar har i regel att gˆra med relevansen fˆr l‰sarnas arbete eller fritidsintressen (jfr Weibull 1978).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3126/GNB312652x1.jpg" style="width:535px;height:722px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft55"&gt;Ny medieteknik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft12"&gt;De mest spridda kommunikationsteknikerna i svenska hem ‰r radio, TV och telefon. Deras genomslagskraft har inte ‰ndrats mycket, om ˆver huvud taget nÂgot alls, det senaste decenniet. Deras spridning har dock ˆkat genom att hushÂllen successivt har skaffat fler ‰n en apparat av varje sort. r 1986 uppgav vart tredje hushÂll att man hade mer ‰n en &lt;NOBR&gt;TV-apparat,&lt;/NOBR&gt; 1998 var motsvarande andel ˆver h‰lften och n‰stan vart femte svenskt hushÂll uppgav att man hade tre eller fler apparater (jfr Bergstrˆm och Weibull 1999).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft25"&gt;Video och &lt;NOBR&gt;text-TV&lt;/NOBR&gt; upplevde en kraftig expansion under senare delen av &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;CD-skivor&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;CD-spelare&lt;/NOBR&gt; startade en stark tillv‰xt i bˆrjan av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; N‰sta medieteknik att expandera innefattade persondatorer och mobiltelefoner. TillgÂngen till dessa medier expanderade efter 1992 respektive 1993. Spridningen fˆr telefaxtekniken i svenska hushÂll har varit trˆg, medan telefonsvara- re och parabolantenner sakta men s‰kert har ˆkat (figur 6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft25"&gt;Figur 6. TillgÂng till olika slags medie- och kommunikationstekno- logier i hushÂllen 1987ñ1998 (procent av befolkningen)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;1&lt;/SPAN&gt;Fˆre 1993 g‰llde frÂgan îhemdator/speldatorî.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft35"&gt;Kommentar: Alternativet mobiltelefon tillkom 1993 och Internetanknytning 1995. K‰lla: Bergstrˆm&amp;Weibull (1999).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p83 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;ENNART&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;W &lt;/SPAN&gt;EIBULL OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ARL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;RIK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;G &lt;/SPAN&gt;USTAFSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft12"&gt;Genom seklet har olika nya medieformer vuxit fram i vÂgor, tele- fonen i slutet av &lt;NOBR&gt;1800-talet,&lt;/NOBR&gt; filmen i bˆrjan av seklet, radion pÂ 1930- talet, den riksspridda kv‰llspressen pÂ &lt;NOBR&gt;1950-talet,&lt;/NOBR&gt; och televisionen under &lt;NOBR&gt;1960-talet.&lt;/NOBR&gt; Efter 1980 kan vi nu se tre vÂgor av nya medier som slÂr igenom i de svenska hushÂllen. Under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; var det video och &lt;NOBR&gt;text-TV,&lt;/NOBR&gt; kort d‰refter gjorde &lt;NOBR&gt;CD-spelaren&lt;/NOBR&gt; entrÈ. Sprid- ningen av dessa medier har sedan flera Âr stabiliserats mellan 75 och 80 procent. I n‰sta vÂg var det mobiltelefon och persondator. FrÂn 1993 har vi haft en konstant ˆkning av dessa medier. Hˆsten 1998 hade tvÂ tredjedelar av svenskarna tillgÂng till mobiltelefon och ˆver h‰lften till persondator i bostaden. S‰rskilt mobiltelefonen har uppvisat ett anm‰rkningsv‰rt snabbt genomslag i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Persondatorn skiljer sig frÂn de ˆvriga genom att den egentligen inte ‰r ett kommunikationsmedium, om den inte tillfˆrs nÂgot slag av kommunikationsutrustning och programvara fˆr att ge tillgÂng till Internet och andra kommunikationsmˆjligheter. Ett modem och ett abonnemang hos en Internetleverantˆr ‰r den vanligaste hus- hÂllsvarianten fˆr att fÂ kontakt med n‰tet, d‰rtill kommer en webb- l‰sare i datorn. Dagens datorer har som regel inbyggt modem, ett abonnemang fˆr Internetuppkoppling kostar nÂgra hundralappar per Âr och webbl‰saren kostar som regel inte nÂgonting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft11"&gt;Internetutvecklingen efter 1997 kan betraktas som en fj‰rde vÂg. TillgÂngen till n‰tet expanderar kraftigt. Hˆsten 1998 hade tvÂ tredjedelar av svenskarna persondator i hemmet och en tredjedel Internet. Internetanv‰ndningen hade ˆkat tre gÂnger sedan hˆsten 1997. Utvecklingen fˆr Internet gÂr mycket fort och i februari 1999 lÂg hushÂllstillgÂngen pÂ 41 procent. 58 procent av hushÂllen hade vid samma tidpunkt tillgÂng pÂ nÂgot s‰tt ñ hemma, pÂ arbetet eller skolan (MMS, 1999).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft25"&gt;Spridningen av persondatorer och Internet i hushÂllen har frÂn starten varit socialt snedfˆrdelad. Skevheten bestÂr ‰ven hˆsten 1998. Nyare teknologier stÂr ˆverlag svagt i den ‰ldsta Âldersgrup- pen. Pension‰rerna har i mycket liten utstr‰ckning tillgÂng till kommunikationsteknologier som mobiltelefon, fax och dator/ Internet, men ‰ven i frÂga om video, telefonsvarare och &lt;NOBR&gt;CD-spelare&lt;/NOBR&gt; ‰r innehavet glesare ‰n bland de medelÂlders och yngre.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB312654x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p294 ft11"&gt;Tabell 8. TillgÂng till nÂgra olika medier i olika grupper, hˆsten 1998 (procent av befolkningen)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td78"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td79"&gt;&lt;P class="p185 ft68"&gt;Alla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td80"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p47 ft68"&gt;Ålder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td81"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr14 td83"&gt;&lt;P class="p172 ft63"&gt;Social klasstillhörighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td84"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td85"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td87"&gt;&lt;P class="p57 ft68"&gt;Medieteknologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr11 td88"&gt;&lt;P class="p295 ft68"&gt;&lt;NOBR&gt;15-29&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;30-49&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;50-64&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td82"&gt;&lt;P class="p59 ft68"&gt;&lt;NOBR&gt;65-80&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td82"&gt;&lt;P class="p296 ft68"&gt;Arb.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td89"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td90"&gt;&lt;P class="p68 ft68"&gt;Jbr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p61 ft68"&gt;Ltj&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td93"&gt;&lt;P class="p176 ft68"&gt;Htj&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td86"&gt;&lt;P class="p57 ft68"&gt;Efö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p57 ft68"&gt;Minst en TV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p102 ft68"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p189 ft68"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td45"&gt;&lt;P class="p297 ft68"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p296 ft68"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p296 ft68"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p175 ft68"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p68 ft68"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td12"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td47"&gt;&lt;P class="p298 ft68"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td97"&gt;&lt;P class="p44 ft68"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td48"&gt;&lt;P class="p44 ft68"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p57 ft68"&gt;Minst tre TV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p183 ft68"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p176 ft68"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td45"&gt;&lt;P class="p299 ft68"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p172 ft75"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p175 ft68"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p44 ft68"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td12"&gt;&lt;P class="p170 ft68"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td47"&gt;&lt;P class="p47 ft68"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td97"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td48"&gt;&lt;P class="p178 ft68"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p59 ft68"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p57 ft68"&gt;&lt;NOBR&gt;Text-TV&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p300 ft68"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p47 ft68"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td45"&gt;&lt;P class="p66 ft68"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p301 ft68"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p302 ft75"&gt;68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p48 ft68"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td12"&gt;&lt;P class="p60 ft68"&gt;68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td47"&gt;&lt;P class="p175 ft68"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td97"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td48"&gt;&lt;P class="p49 ft68"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p102 ft68"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p57 ft68"&gt;&lt;NOBR&gt;Kabel-TV&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p303 ft68"&gt;43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p56 ft68"&gt;54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td45"&gt;&lt;P class="p61 ft68"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p299 ft75"&gt;39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p299 ft75"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p186 ft64"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td74"&gt;&lt;P class="p178 ft68"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td47"&gt;&lt;P class="p56 ft68"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td97"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td48"&gt;&lt;P class="p304 ft68"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p60 ft68"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p57 ft68"&gt;Parabol&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p70 ft68"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p67 ft68"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td45"&gt;&lt;P class="p173 ft68"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p304 ft63"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p305 ft75"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p48 ft68"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td12"&gt;&lt;P class="p171 ft68"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td47"&gt;&lt;P class="p102 ft68"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td97"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td48"&gt;&lt;P class="p304 ft68"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p306 ft63"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p57 ft68"&gt;Video&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p307 ft68"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p308 ft68"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td45"&gt;&lt;P class="p177 ft68"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p297 ft63"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p302 ft68"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p47 ft68"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td12"&gt;&lt;P class="p66 ft68"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td47"&gt;&lt;P class="p179 ft68"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td97"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td48"&gt;&lt;P class="p189 ft68"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p64 ft68"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p57 ft68"&gt;Telefon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p70 ft68"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p68 ft68"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td45"&gt;&lt;P class="p47 ft68"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p59 ft68"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p65 ft68"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p169 ft63"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td12"&gt;&lt;P class="p179 ft68"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td47"&gt;&lt;P class="p44 ft68"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td97"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td48"&gt;&lt;P class="p178 ft68"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p59 ft68"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p57 ft68"&gt;Telefonsvarare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p132 ft68"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p309 ft68"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td45"&gt;&lt;P class="p189 ft68"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p44 ft68"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p44 ft68"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p44 ft68"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p44 ft68"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td12"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td47"&gt;&lt;P class="p173 ft68"&gt;54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td97"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td48"&gt;&lt;P class="p301 ft68"&gt;54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p57 ft68"&gt;36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p57 ft68"&gt;Mobiltelefon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p307 ft68"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p44 ft68"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td45"&gt;&lt;P class="p44 ft68"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p177 ft68"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p190 ft68"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p186 ft68"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p301 ft68"&gt;52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td97"&gt;&lt;P class="p175 ft68"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td48"&gt;&lt;P class="p68 ft68"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p303 ft68"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p57 ft68"&gt;&lt;NOBR&gt;CD-spelare&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p132 ft68"&gt;76&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p66 ft68"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td45"&gt;&lt;P class="p170 ft68"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p181 ft68"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p181 ft75"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p56 ft63"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td12"&gt;&lt;P class="p171 ft68"&gt;48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td47"&gt;&lt;P class="p102 ft68"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td97"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td48"&gt;&lt;P class="p181 ft68"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p310 ft68"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p57 ft68"&gt;Fax&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p311 ft63"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p312 ft68"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td45"&gt;&lt;P class="p172 ft68"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p169 ft68"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p309 ft68"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p313 ft75"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td12"&gt;&lt;P class="p47 ft68"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td47"&gt;&lt;P class="p44 ft68"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td97"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td48"&gt;&lt;P class="p178 ft68"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p59 ft68"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p57 ft68"&gt;Persondator&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p132 ft68"&gt;54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p296 ft68"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td45"&gt;&lt;P class="p47 ft68"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p169 ft68"&gt;48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p65 ft68"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p169 ft63"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td12"&gt;&lt;P class="p56 ft68"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td47"&gt;&lt;P class="p175 ft68"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td97"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td48"&gt;&lt;P class="p313 ft68"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p313 ft68"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p57 ft68"&gt;&lt;NOBR&gt;Digital-TV&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p70 ft68"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p312 ft68"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td45"&gt;&lt;P class="p173 ft68"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p176 ft68"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p65 ft68"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p49 ft68"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td12"&gt;&lt;P class="p179 ft68"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td47"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td97"&gt;&lt;P class="p66 ft63"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td48"&gt;&lt;P class="p173 ft68"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p188 ft68"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p57 ft68"&gt;Internet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p303 ft68"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td94"&gt;&lt;P class="p56 ft68"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td45"&gt;&lt;P class="p61 ft68"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p299 ft75"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p65 ft68"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p180 ft68"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td12"&gt;&lt;P class="p44 ft68"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p179 ft68"&gt;54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td48"&gt;&lt;P class="p175 ft68"&gt;54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p303 ft68"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p57 ft68"&gt;Antal svar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p102 ft68"&gt;3561&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p66 ft68"&gt;774&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p178 ft68"&gt;1271&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p44 ft63"&gt;893&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p68 ft68"&gt;623&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p190 ft63"&gt;1481&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p296 ft68"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p314 ft68"&gt;462&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p296 ft75"&gt;462&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p68 ft68"&gt;325&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p315 ft70"&gt;Kommentar: subjektiv klass bygger pÂ m‰nniskors sj‰lvklassificering efter familjetill- hˆrighet: Arb=arbetarfamilj, Jbr=jordbrukarfamilj, Ltj=l‰gre tj‰nstemannafamilj, Htj=hˆgre tj‰nstemanna/akademikerfamilj och Efˆ=egen fˆretagarfamilj.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft12"&gt;De tre senaste tillv‰xtvÂgorna representerar sÂledes tre tekniker av olika karakt‰r. Den fˆrsta vÂgen var fˆrl‰ngningen av den traditio- nella &lt;NOBR&gt;TV-tekniken.&lt;/NOBR&gt; Video ger mˆjlighet till dels tillgÂng till innehÂll (fr‰mst lÂngfilmer) som inte s‰nds i TV, dels s.k. &lt;NOBR&gt;time-shifting&lt;/NOBR&gt; dvs. frigˆra tittarna frÂn programtablÂerna. &lt;NOBR&gt;Text-TV&lt;/NOBR&gt; erbjuder ett stort flˆde av information och service vid sidan av och utˆver &lt;NOBR&gt;TV-pro-&lt;/NOBR&gt; grams‰ndningarna. En gemensam n‰mnare fˆr den andra och tredje vÂgen ‰r att informationslagring och spridning har digitaliserats. &lt;NOBR&gt;CD-spelaren&lt;/NOBR&gt; ‰r ett exempel pÂ ren underhÂllningselektronik som representerar en slags uppgradering av hushÂllets îmusikmaskinî. Under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; bˆrjade &lt;NOBR&gt;CD-spelaren&lt;/NOBR&gt; ers‰tta de stereoapparater som inkˆpts under &lt;NOBR&gt;1970-talet.&lt;/NOBR&gt; Den tredje vÂgen innehÂller bÂde gammal och ny teknik: mobiltelefonen ñ till en bˆrjan analog, sena- re digital (GSM) ñ och persondatorn. Mobiltelefonen frigˆr anv‰n- daren frÂn en best‰md plats och liknar pÂ det s‰ttet ˆvergÂngen frÂn station‰r radio till transistorradion. Precis som videon mˆjliggˆr mobiltelefonen ocksÂ ˆkad kontroll ˆver anv‰ndarsituationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft25"&gt;Sammantaget kan man s‰ga att den nya kommunikationstekniken har inneburit en ˆkad individualisering av medierna. Samtliga tekniker tillfredsst‰ller individuella behov pÂ ett b‰ttre s‰tt ‰n sina fˆregÂngare. Detta ligger i linje med iakttagelser under senare Âr som tyder pÂ en liknande utveckling fˆr anv‰ndning traditionella massmedier. Den mest individualiserade av de nya teknikerna, den&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p83 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;ENNART&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;W &lt;/SPAN&gt;EIBULL OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ARL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;RIK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;G &lt;/SPAN&gt;USTAFSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p33 ft87"&gt;digitala som medfˆr ett kraftigt ˆkat utbud av &lt;NOBR&gt;TV-kanaler,&lt;/NOBR&gt; har ‰nnu inte tilldragit sig nÂgot stˆrre intresse bland de svenska hushÂllen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft17"&gt;Internet och andra medier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft11"&gt;Av de nya teknologierna ‰r det givetvis Internet som fr‰mst liknar ett medium. Internet ‰r egentligen inte ett nytt medium utan en ny digital informationsb‰rare som snarast ‰r som papperet fˆr de tryckta medierna. Som vi har sett ˆkar anv‰ndningen snabbt. Karakt‰ristiskt fˆr Internet ‰r att anv‰ndningen till huvuddelen har varit knuten till arbetsplatsen men nu expanderar genom att breda ut sig i hemmen. Av samtliga svenskar hade under 1998 32 procent anv‰nt Internet i hemmet, 33 procent pÂ arbetsplatsen eller skolan och 9 procent pÂ annan offentlig plats, t.ex. bibliotek. N‰r man studerar anv‰ndningsplats fˆr olika grupper framkommer att det ‰r de yngsta och de hˆgre tj‰nstem‰nnen som har den mest omfattan- de anv‰ndningen bÂde i hemmet och pÂ arbete eller skola. Men det som framfˆr allt utm‰rker dem ‰r att de har betydligt hˆgre anv‰nd- ning pÂ arbete/skola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft12"&gt;Det redovisade mˆnstret i anv‰ndningsplats ger ett viktigt bidrag till fˆrstÂelsen av det klara fˆrsteg som yngre och hˆgre tj‰nstem‰n har i frÂga om Internetanv‰ndning. Genom den tillgÂng de har till n‰tet via skola eller arbete kommer de att snabbare utvecklas till breda anv‰ndare. Genom arbetet eller skolan har de dels fÂtt upp ˆgonen fˆr hur Internet kan anv‰ndas, dels kunnat tr‰na upp sig. De grupper som stÂr utanfˆr sÂdan tillgÂng, t.ex. pension‰rsgruppen och stora delar av arbetargruppen, har en mycket hˆgre trˆskel att nÂ ˆver fˆr att kunna bli regelbundna Internetanv‰ndare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft15"&gt;Slutsatsen ‰r att tillgÂngen till en v‰lutrustad arbetsplats ‰r en viktig faktor fˆr att fˆrklara Internetanv‰ndningens omfattning. Den som har ett arbete som ger sÂdana mˆjligheter fÂr ett klart ˆvertag i det moderna informationssamh‰llet. Utanfˆr Internetsam- h‰llet skulle alltsÂ framfˆr allt de hamna som stÂr utanfˆr arbetslivet samt de som finns inom &lt;NOBR&gt;icke-datoriserade&lt;/NOBR&gt; sektorer pÂ arbetsmark- naden. Vi har redan pekat pÂ pension‰rerna som en utanfˆrstÂende grupp. Arbetare stÂr visserligen inte utanfˆr, men ligger klart efter tj‰nstem‰n vad g‰ller Internetanv‰ndning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft12"&gt;Vad ‰r det dÂ mer specifikt som Internet anv‰ndas till? Det som ‰r mest utbrett bland gemene man ‰r &lt;NOBR&gt;e-postanv‰ndning&lt;/NOBR&gt; och infor- mationssˆkning pÂ webben (www), inklusive nˆjesanv‰ndning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft25"&gt;Anv‰ndning fˆr nˆje ‰r mest utbredd bland ungdomar och bland personer i arbetarfamiljer. Det ‰r ocksÂ ungdomar som i stˆrst&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB312656x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p8 ft11"&gt;utstr‰ckning chattar. Informationssˆkning ‰r mest utbredd bland tj‰nstem‰n och akademiker i olika Âldrar, &lt;NOBR&gt;e-postanv‰ndning&lt;/NOBR&gt; ‰r ocksÂ nÂgot vanligare i dessa grupper. Andra omrÂden fˆr Internetan- v‰ndning ‰r relativt j‰mnt spridda i olika Âldersgrupper och sociala skikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft12"&gt;Ungef‰r en femtedel av Internetanv‰ndarna anser att ˆvrig me- dieanv‰ndning d‰rigenom har minskat nÂgot. De yngsta upplever i dubbelt sÂ stor utstr‰ckning som personer ˆver 50 Âr att de minskat annan medieanv‰ndning. Minskningen fˆrdelar sig pÂ 11 procent pÂ dagstidningar, 7 procent pÂ TV och 2 procent pÂ radio. Att en sÂ liten andel menar att Internetanv‰ndningen inte gÂtt ut ˆver den tid som ‰gnas Ât de traditionella medierna torde fˆrklaras av att en stor del av Internetanv‰ndningen inte sker pÂ fritid utan pÂ arbetstid. D‰rigenom blir Internet i varje fall inte nÂgon direkt konkurrent till anv‰ndningen av traditionella medier i hemmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft17"&gt;Nätets aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft15"&gt;Det intressanta med Internet ‰r sÂledes att fˆrutom att traditionella massmedier har fÂtt ett nytt s‰tt att fˆrmedla sitt innehÂll till all- m‰nheten sÂ mˆjliggˆr det fˆr allm‰nheten att sˆka sig information och underhÂllning vid sidan av press, radio och TV. FrÂgan ‰r hur dessa tvÂ funktioner kommer att efterfrÂgas inom det existerande mediesystemet. Fˆr utvecklingen av n‰tet ‰r det framfˆr allt tvÂ problem som har diskuterats. Det ena g‰ller de juridiska aspekterna, s‰rskilt ansvars- och r‰ttighetsfrÂgorna. I Sverige regleras n‰tet av yttrandefrihetsgrundlagen. Det rÂder sÂledes etableringsfrihet fˆr dem som vill l‰gga upp hemsidor eller organisera îmarknadsplatserî pÂ n‰tet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft12"&gt;Det andra problemet g‰ller vem som skall betala. N‰tet uppfattas av de flesta som gratis, ‰ven om vissa tj‰nster betalas av anv‰ndarna, t.ex. ekonomiska tj‰nster. SvÂrigheten med betaltj‰nsterna ‰r att dessa inte med nÂgon stˆrre s‰kerhet har kunnat gˆras via n‰tet, utan fÂtt ske pÂ andra v‰gar. Betalsystemet har dessutom varit sÂ komplicerat att mÂnga fˆretag dragit sig fˆr det. Som tidigare n‰mnts har de flesta dagstidningar pÂ n‰tet fˆrsˆkt att i st‰llet in- tressera annonsˆrer fˆr n‰ttidningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft25"&gt;Ett tredje s‰tt att ta betalt anv‰nds av de fˆretag som erbjuder en marknadsplats pÂ n‰tet. I Sverige var det tvÂ statliga bolag ñ Telia Infomedia och Posten ñ som var fˆrst med att skapa sÂdana platser, d‰r fˆretag placerar sina tj‰nster och de marknadsansvariga tar betalt fˆr platsen. Passagen har blivit Sverige popul‰raste marknadsplats.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p83 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;ENNART&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;W &lt;/SPAN&gt;EIBULL OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ARL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;RIK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;G &lt;/SPAN&gt;USTAFSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p323 ft12"&gt;ƒr 1998 togs den ˆver av Scandinavia Online som successivt etable- rat sig som en av Nordens viktigaste Internetaktˆrer. Bakom bola- get ligger den norska Schibstedgruppen ñ en mediekoncern inriktad pÂ dagspress och TV ñ tillsammans med Telia och norska Telenor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft11"&gt;Det nya bolaget fick samtidigt ansvaret fˆr huvuddelen av Telias interaktiva tj‰nster, bl.a. nyhetstj‰nsten Svenska CNN och shop- pingplatsen Gallerian.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft12"&gt;Det principiellt intressanta med sÂdana marknadsplatser ‰r att de representerar samma grundl‰ggande aff‰rsidÈ som den traditionella dagstidningen: att erbjuda en viss miljˆ som skall locka bÂde l‰sare och annonsˆrer. Internettj‰nster tycks sÂledes i viss mÂn kunna fungera som ett alternativ till den traditionella papperstidningen. Men det ‰r svÂrt att bedˆma hur efterfrÂgan pÂ papperstidningen kommer att pÂverkas av utvecklingen inom Internet. Med en ˆkad vana hos allm‰nheten att ta del av information i elektronisk form och ytterligare upprustning av det elektroniska hemmet ‰r det dock troligt att de tvÂ formerna av tidningar integreras: genom n‰tet kommer tidningen till persondatorn i hemmet, d‰r de ˆnskade de- larna trycks ut pÂ papper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft11"&gt;Internet har i sig skapat fˆruts‰ttningar fˆr nya typer av aktˆrer inom kommunikationsomrÂdet. Detta g‰ller bÂde fˆretag som administrerar tillgÂng till n‰tet och sÂdana som svarar fˆr vissa grundfunktioner. Till den fˆrra gruppen kan r‰knas America On Line (AOL) och Microsoft, till den senare Netscape, men ocksÂ de dominerande sˆkmaskinerna som t . ex. Yahoo, och ñ ‰ven h‰r ñ Microsoft. Det rˆr sig om datafˆretag som genom sin anknytning till n‰tet har blivit bÂde n‰tadministratˆrer och ett slags medier. IngÂngssidorna eller de s.k. portalerna har blivit nÂgra av n‰tets mest besˆkta platser och d‰rmed attraktiva fˆr annonsˆrer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft55"&gt;Digitalisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft12"&gt;Internet bygger pÂ digital informationsˆverfˆring. Inom mediefˆ- retagen har produktionen sedan en l‰ngre tid varit digital, men det som i slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; kallas digitalisering omfattar ‰ven distri- butionssystemen. Det ‰r frÂga om en datorbaserad ˆverfˆring till publiken. Tekniken mˆjliggˆr ˆkad kapacitet och en samman- koppling av olika medier (Hadenius och Weibull 1999). Som en utpr‰glad distributionsteknik aktualiserades digitaliseringen fˆrst inom telekommunikationsomrÂdet. Stora delar av telen‰ten ‰r numera digitala. N‰r digital ˆverfˆring aktualiserats fˆr radio och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB312658x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p329 ft12"&gt;TV har detta betraktats som en frÂga om ˆkad kapacitet. Samtidigt har os‰kerheten g‰llt mottagarsidans intresse. Eftersom traditionella radio- och &lt;NOBR&gt;TV-apparater&lt;/NOBR&gt; endast ‰r utrustade fˆr analog mottagning fordras en ny apparat eller en s‰rskild tillsats, en s.k. &lt;NOBR&gt;set-top-box.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft11"&gt;Under 1996 kom en experimentverksamhet med digital radio (DAB) igÂng, i de flesta fall pÂ experimentstadiet. Problemet har dock varit att det ‰nnu inte finns nÂgra digitala radioapparater till- g‰ngliga pÂ marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft15"&gt;De stora &lt;NOBR&gt;satellit-TV-fˆretagen&lt;/NOBR&gt; har ocksÂ sett digitaliseringen som ett s‰tt att expandera genom att erbjuda hushÂllen nya kanaler. &lt;NOBR&gt;Digital-TV&lt;/NOBR&gt; via satellit har visat sig gÂ betydligt lÂngsammare ‰n be- r‰knat. Publiken har inte ansett att de digitala satellitkanalerna ‰r v‰rda den kostnad som ligger i att kˆpa en &lt;NOBR&gt;set-top-box&lt;/NOBR&gt; och tillv‰x- ten ligger lÂngt under prognoserna. Den stora revolutionen i frÂga om digitalisering g‰ller dock inte satellitsystemen utan markn‰ten. I bˆrjan av 1996 fˆreslog en statlig utredning (SOU 1996:26) att digitala &lt;NOBR&gt;TV-s‰ndningar&lt;/NOBR&gt; snarast borde starta i markn‰tet. Fram till 1999 skulle Âtta &lt;NOBR&gt;TV-kanaler&lt;/NOBR&gt; kunna s‰ndas digitalt. Det analoga n‰tet skulle avvecklas pÂ tio Âr. Ett argument var att det var industripoli- tiskt viktigt att snabbt komma igÂng med &lt;NOBR&gt;digital-TV,&lt;/NOBR&gt; ett annat att marks‰ndningar ger staten b‰ttre insyn i vilka kanaler som s‰nds i Sverige eftersom man dÂ mÂste fˆlja radio- och &lt;NOBR&gt;TV-lagens&lt;/NOBR&gt; best‰m- melser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Sex rikst‰ckande kanaler, med ca femtioprocentig r‰ckvidd i Sve- rige, ˆppnades fˆr fˆrsˆket. Begr‰nsningen medfˆrde att vissa bolag fÂr dela pÂ en kanal. Bland de bolag som fÂr s‰nda finns bl.a. SVT, TV4, TV3/Kanal 5 och Canal+. Vidare valdes fem lokala orter ut ñ Gˆteborg, Malmˆ, Norrkˆping, Stockholm och Sundsvall/÷ster- sund. SVT fÂr r‰tt att s‰nda pÂ samtliga och TV4 pÂ tre. ƒven tvÂ lokala bolag kommer att s‰nda. S‰ndningen skall ske efter radio- och &lt;NOBR&gt;TV-lagen,&lt;/NOBR&gt; vilket bl.a. inneb‰r att reklam inte fÂr s‰ndas i program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft25"&gt;S‰ndningarna var t‰nkta att starta i bˆrjan av 1999. Det har emel- lertid funnits en rad tekniska och politiska problem som fˆrsenat uppbyggnaden av de digitala marks‰ndningarna. En svÂrighet ‰r att skapa incitament fˆr hushÂllen att ansluta sig till det digitala syste- met. ƒnnu sÂ l‰nge ‰r intresset blygsamt bÂde beroende pÂ bristande tillgÂng till tekniken och de hˆga kostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p83 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;ENNART&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;W &lt;/SPAN&gt;EIBULL OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ARL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;RIK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;G &lt;/SPAN&gt;USTAFSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft55"&gt;Mediekoncentration&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft11"&gt;Efter en intensiv debatt under &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; om problemen med ‰gar- koncentrationen i medierna, fˆreslog en statlig utredning som kart- lagt ‰gandet inom medierna ett antal Âtg‰rder fˆr att tygla tenden- serna till koncentration. Dessa genomfˆrdes dock inte. Debatten ebbade ut i slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet,&lt;/NOBR&gt; trots att den stˆrsta ‰garen i svenska medier, Bonnierkoncernen, ytterligare hade st‰rkt sitt inflytande och i slutet av Ârtiondet kontrollerade betydande andelar inom de flesta sektorer av medieomrÂdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft15"&gt;En fˆrklaring till att detta i huvudsak accepterats ‰r att Bonniers har haft gott rykte genom att inte blanda sig i mediernas innehÂll. PÂ mÂnga hÂll har Bonniersf‰ren dessutom kommit att uppfattas som ett svenskt alternativ att fˆredra framfˆr varje utl‰ndskt. Dessutom verkar Bonnier ha fˆrsˆkt undvika kritik och risk fˆr statlig regle- ring. Bonniers avstod exempelvis frÂn att vara med redan i budgiv- ningen om koncessionsavtalet fˆr Sveriges tredje markbundna TV- kanal, troligen fˆr att undvika en fˆrnyad debatt om maktkoncent- ration och ‰garkoncentration ñ en debatt som ett bud mycket v‰l kunde ha framkallat med tanke pÂ att den fˆrsta markbundna rik- st‰ckande kommersiella kanalen innebar en sÂdan monumental kursfˆr‰ndring av den svenska mediepolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft15"&gt;Under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har Bonnier gÂtt mera pÂ offensiven och skapat debatt. Utlˆsande faktor blev Bonnierkoncernens kˆp av Sydsvens- ka Dagbladet i Malmˆ samt i &lt;NOBR&gt;SDS-koncernen&lt;/NOBR&gt; ingÂende landsorts- tidningar som brˆt med den tidigare principen att inte engagera sig i svensk landsortspress. Senare gick man in som stark ‰gare i TV4. Bonniersf‰ren fˆrklarade sitt agerande med den utveckling som ‰gt rum pÂ den svenska mediemarknaden. Kulturministern uttalade sig kritiskt om Bonniers fˆrv‰rv av aktier i TV4 i bˆrjan av 1997, men nÂgra konkreta Âtg‰rder vidtogs inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft11"&gt;Det har ocksÂ utvecklats nya tendenser i det svenska medie‰gan- det. Fˆr det fˆrsta har introduktionen av kommersiella etermedier utan tvekan lockat nya ‰gargrupper till sektorn. Den viktigaste av dessa ‰r MTG, men ‰ven utl‰ndska aktˆrer ñ som Scibsted, Egmont, SBS och NRJ ñ har kommit in pÂ marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft25"&gt;En andra trend ‰r ett successivt ˆkat flermedie‰gande inom sek- torn. Bonniers ‰r det typiska exemplet med intressen inom dags- press, tidskrifter, radio och TV, liksom inom bˆcker och film. Men ‰ven pÂ andra nivÂer finns samma tendens med de lokala tidnings- intressena i lokalradion som mest framtr‰dande exempel. TvÂ av de s.k. n‰tverken inom lokalradion innefattar tidningar, och flera tid-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB312660x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p333 ft12"&gt;ningar ‰r involverade i lokala &lt;NOBR&gt;TV-bolag&lt;/NOBR&gt; som s‰nder i TV4. L‰nkar har ocksÂ uppstÂtt mellan radio och TV. Stenbecksf‰ren har ocksÂ fÂtt fotf‰ste pÂ dagspressmarknaden i och med introduktionen av Metro fˆrst i Stockholm och senare i Gˆteborg och Malmˆ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft12"&gt;En tredje huvudtendens ‰r internationaliseringen av medie‰gan- det. I mÂnga Âr fanns svenska medier i svenska h‰nder. Infˆrandet av kommersiella etermedier medfˆrde en fˆr‰ndring genom att ett antal utl‰ndska ‰gare kom in pÂ marknaden. De mest framtr‰dande exemplen ‰r NRJ i radio och SBS i TV, men de ‰r inte ensamma. Time Warner ‰r aktivt i det svenska kabelsystemet och Schibsted har intressen i Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Utl‰ndska ‰gare har ocksÂ kommit in i vecko- och tidskriftspressen (Egmont) och flera dagstidningar samverkar om en &lt;NOBR&gt;TV-bilaga&lt;/NOBR&gt; med det tyska medie- konglomeratet Bertelsmann.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft11"&gt;Bonniers ‰r Nordens stˆrsta mediekoncern med verksamheter inom mÂnga omrÂden (figur 7). Vid en internationell j‰mfˆrelse ‰r Bonnierkoncernen av medelstorlek. Sett till den ekonomiska om- s‰ttningen ansÂgs Bonnier 1997 hamna pÂ runt 20:e plats i en sam- manst‰llning av de 50 stˆrsta privata mediefˆretagen i Europa. I ett globalt perspektiv motsvarade Bonniers volym detta Âr ungef‰r en Âttondel av den som News Corporation (Rupert Murdoch) uppvi- sade, och endast en femtondel av det dÂ stˆrsta fˆretaget, Time Warner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft12"&gt;Bonniers har verksamhet i hela Norden. Som framgÂtt av det fˆregÂende ‰r Bonniersf‰ren inte ensam om detta utan det ‰r tydligt att Norden ‰r pÂ v‰g att bli en mediemarknad. De koncerner som vid sidan av Bonniers ‰r verksamma i hela Norden ‰r Stenbeck- sf‰ren &lt;NOBR&gt;(satellit-TV,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;TV-produktion,&lt;/NOBR&gt; radio och telekommunikation), norska Schibsted (dagspress, TV, &lt;NOBR&gt;TV-produktion&lt;/NOBR&gt; och IT) och Orkla (dagspress, veckopress och direktreklam) samt danska Egmont (tidskrifter, &lt;NOBR&gt;TV-kanaler&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;TV-produktion).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft25"&gt;I Finland ‰r &lt;NOBR&gt;Sanoma-koncernen&lt;/NOBR&gt; den helt dominerande med in- tressen inom press, radio och TV. Genom fusionen med fˆrlaget WSOY har den dessutom tagit steget till att bli Nordens n‰st stˆrsta mediekoncern med ca 10,6 miljarder svenska kronor i oms‰ttning. Koncernen har i likhet med den andra stora finska gruppen Alma Media med Bonniergruppen som del‰gare, intressen bÂde i Finland och Sverige. Samtliga nordiska mediekoncerner ‰r dessutom verk- samma ‰ven i andra europeiska l‰nder, inte minst i ÷steuropa.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3126/GNB312661x1.jpg" style="width:457px;height:326px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p83 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;ENNART&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;W &lt;/SPAN&gt;EIBULL OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ARL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;RIK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;G &lt;/SPAN&gt;USTAFSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p147 ft16"&gt;Figur 7. Bonniergruppens marknadsandelar inom olika mediesektorer i j‰mfˆrelse med n‰st stˆrsta ‰gargrupp 1997&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft85"&gt;Kommentar: Med Expressens kˆp av tidningen GT ˆkar dock Bonniers sin andel inom kv‰llspress.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft35"&gt;K‰lla: Bearbetning efter Staffan Sundin (1997), RÂdet fˆr mÂngfald i massmedierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft12"&gt;De nordiska mediefˆretagen har vanligen inkluderat ‰ven de bal tiska l‰nderna i sin intressesf‰r. Schibsted, Bonniers och Orkla ‰r tidnings‰gare i Estland, Lettland och Litauen. N‰sta steg i utveck- lingen fˆrv‰ntas bli att det utvecklas allianser mellan nordiska och internationella mediekoncerner. Vissa n‰rmanden har skett mellan nordiska och internationella aktˆrer. Schibsted har fÂtt koncessioner fˆr CNN:s elektroniska nyhetstj‰nst i Danmark, Norge och Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft12"&gt;Inom Norden har ‰ven telebolagen aktiverat sig och det har inom omrÂdet teletj‰nster bildats nya konstellationer. Ett exempel ‰r Internettj‰nster. PÂ detta omrÂde har Schibsted som n‰mnts ut- vecklat Scandinavia Online i samverkan med Telenor ñ f.d. norska Televerket ñ och med det svenska statliga Telia. Den danska delen gˆrs i samarbete med &lt;NOBR&gt;Berlingske-gruppen,&lt;/NOBR&gt; medan det danska, delvis privatiserade Televerket, som 1997 kˆptes upp av den amerikanska telekommunikationskoncernen Ameritech, har egna planer inom detta omrÂde. Svenska Telia som fÂtt en ˆkande konkurrens efter avregleringen av den svenska telemarknaden fˆrefaller h‰rvidlag ha&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB312662x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p240 ft25"&gt;varit mindre lyckosamt n‰r det g‰ller att forma allianser. Mycket talar fˆr att bolaget, som i en internationell j‰mfˆrelse ‰r relativt litet, pÂ sik t kan fÂ problem ‰ven att hÂlla sin starka position i Sverige. Detta ‰r s‰kerligen en fˆrklaring till Telias samgÂende med norska Telenor 1999, vilket skapar en ny konstellation pÂ telekom- munikationsmarknaden vid sidan av Telia bl.a. Telenordia och Tele2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft55"&gt;Konkurrens om uppmärksamheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft12"&gt;Tre medier dominerar medieanv‰ndningen i Sverige: TV, radio och morgontidningar. Under perioden 1979ñ98 har alla tre dagligen haft en genomsnittlig spridning pÂ mellan 70 och 85 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft12"&gt;PÂ andra plats kommer bˆcker, kv‰llstidningar och &lt;NOBR&gt;CD-/gram-&lt;/NOBR&gt; mofonskivor som dagligen nÂr mellan 30 och 40 procent av befolk- ningen. NÂgot l‰gre spridning har vecko- och facktidningar. Video har en spridning pÂ mindre ‰n 10 procent en normal dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;Den genomsnittliga totala dagliga spridningen av alla medier var pÂ det stora hela stabil under hela &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; En liten uppgÂng fˆr radio och TV och en liten nedgÂng fˆr morgontidningar noterades i bˆrjan av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Kv‰llstidningar har minskat i stort sett konti- nuerligt under hela perioden. Tidskrifter (s‰rskilt special- och fack- tidningar) har ˆkat och frÂn popul‰rpressen ˆvertagit positionen som den mest lockande kategorin bland de publikationer som inte ‰r dagliga. Framv‰xten av &lt;NOBR&gt;CD-tekniken&lt;/NOBR&gt; har ˆkat populariteten fˆr fonogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft11"&gt;Utan att mots‰ga dessa tendenser visar figur 8 en ˆverraskande stor stabilitet med tanke pÂ de mÂnga fˆr‰ndringar som har skett i medielandskapet under perioden. En fˆrklaring ‰r att spridning inte speglar intensiteten i eller omfattningen av den dagliga anv‰ndning- en. Ett medium kan vara allest‰des n‰rvarande i m‰nniskors vardag- liga liv, men detta behˆver inte nˆdv‰ndigtvis avgˆra hur ofta och hur mycket mediet anv‰nds.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Vi kan dock inte heller se nÂgon stˆrre fˆr‰ndring n‰r vi tar h‰n- syn till hur mycket tid som ‰gnas Ât de olika medierna. ƒven fˆrdel- ningen mellan lyssnande, tittande och l‰sande har fˆrblivit relativt ofˆr‰ndrad. L‰sandet har minskat nÂgot och lyssnandet har ˆkat i motsvarande grad.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3126/GNB312663x1.jpg" style="width:756px;height:535px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p340 ft20"&gt;Figur 8. Andel som exponerar sig för olika massmedier en genomsnittlig dag &lt;NOBR&gt;1979–1998&lt;/NOBR&gt; (procent)&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-209px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p341 ft13"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-209px;margin-bottom:209px;" class="p341 ft13"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-105px;margin-top:105px;margin-right:-104px;margin-bottom:104px;" class="p341 ft13"&gt;&lt;![endif]&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;1&lt;/SPAN&gt;Läsning av &lt;NOBR&gt;vecko-/månadstidningar&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;special-/facktidskrifter&lt;/NOBR&gt; har undersökts fr.o.m. 1980. I 1994 års undersökning ställdes för första gången frågor om &lt;NOBR&gt;text-TV-användning&lt;/NOBR&gt; och om biografbesök. I frågorna om radio användes 1984 en delvis annan metod för datainsamling, vilket har inneburit att det årets siffror inte är helt jämförbara med övriga års. I formuleringarna har sedan 1994 ingått ett förtydligande, vilket sannolikt har bidragit till att användningen av CD/grammofonskiva, &lt;NOBR&gt;vecko-/månadstidning&lt;/NOBR&gt; och böcker ligger på en högre nivå &lt;NOBR&gt;1994–1998.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;2&lt;/SPAN&gt;Med användning av Internet avses användning i hemmet samt uppgiven privat användning på skola/arbete. Användningen i hemmet är åtta procent vilket skall jämföras med Mediebarometerns resultat 1997, två procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: &lt;SPAN class="ft34"&gt;Mediebarometern &lt;/SPAN&gt;(1999), &lt;NOBR&gt;Nordicom-Sverige.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-447px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p344 ft14"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-447px;margin-bottom:447px;" class="p344 ft14"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-224px;margin-top:224px;margin-right:-223px;margin-bottom:223px;" class="p344 ft14"&gt;&lt;![endif]&gt;USTAFSSON&lt;SPAN class="ft13"&gt;G &lt;/SPAN&gt;RIK&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;ARL&lt;SPAN class="ft13"&gt;K &lt;/SPAN&gt;OCH EIBULL&lt;SPAN class="ft13"&gt;W &lt;/SPAN&gt;ENNART&lt;SPAN class="ft13"&gt;L&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3126/GNB312664x1.jpg" style="width:535px;height:384px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p345 ft11"&gt;Figur 9. Bruttotid som befolkningen 9ñ79 Âr ‰gnar Ât massmedier fˆrdelad pÂ olika medier 1998 (procent)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;1&lt;/SPAN&gt;Med anv‰ndning av Internet avses anv‰ndning i hemmet samt uppgiven privat anv‰ndning pÂ skola/arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;K‰lla: Mediebarometern (1999), &lt;NOBR&gt;Nordicom-Sverige.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft12"&gt;Mediekanalernas profilering och den stora volymˆkningen av me- dieutbudet har haft en ˆverraskande liten inverkan pÂ hur mycket medierna anv‰nds. Den sammanlagda tiden som ‰gna Ât medierna har ˆkat med 10ñ15 procent sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1980-talet,&lt;/NOBR&gt; men detta stÂr helt i proportion till det ˆkade utbudet. Den fr‰msta anledning- en till detta ‰r fˆrmodligen att fritiden i Sverige har ˆkat mycket litet, om ˆver huvud taget nÂgot, sedan 1980. Det ˆkade antalet alternativ har d‰rfˆr lett till en uppdelning av publiken. Talande ‰r att de enda grupper som har ˆkat sin konsumtion ‰r de som har mest fritid ñ barn och pension‰rer utom n‰r det g‰ller nya medier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft17"&gt;Differentierad medieanvändning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft12"&gt;Ett antal studier under 1980- och &lt;NOBR&gt;1990-talen&lt;/NOBR&gt; har visat pÂ en stˆrre selektivitet i massmedieanv‰ndningen ñ deras val sÂv‰l av medium som medieinnehÂll. Anledningen till detta ‰r helt enkelt att me- dieutbudet har ˆkat i betydligt stˆrre omfattning ‰n den tid som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p83 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;ENNART&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;W &lt;/SPAN&gt;EIBULL OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ARL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;RIK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;G &lt;/SPAN&gt;USTAFSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p349 ft11"&gt;m‰nniskor har till sitt fˆrfogande fˆr mediekonsumtion. Denna utveckling g‰ller mer eller mindre fˆr alla typer av medier, men den ‰r s‰rskilt tydlig fˆr radio, TV och morgontidningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft11"&gt;Fˆr morgontidningar kan ett mˆnster n‰r det g‰ller innehÂlls- preferenser skˆnjas; lokala nyheter ges hˆgst prioritet, fˆljda av nationella och internationella nyheter samt annonser. Dessa prefe- renser ‰r dock inte k‰nnetecknande speciellt fˆr 1980- och 1990- talen. De uppkom fˆrmodligen flera decennier tidigare till fˆljd av konkurrensen frÂn TV, och de kan ha fˆrst‰rkts ytterligare av 1970- talets redaktionella profilering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft11"&gt;Parallellt med ett ˆkat programutbud ˆkade tydligt selektiviteten i &lt;NOBR&gt;TV-tittandet.&lt;/NOBR&gt; Hur tittarna exponerar sig fˆr program pÂverkas bÂde av deras grundl‰ggande behov av att informera sig och av deras personliga intressen. Precis som n‰r det g‰ller tidningsl‰sande byter tittarna fritt mellan kanalerna fˆr att finna det material som intres- serar dem. Eftersom det totala tittandet bara har ˆkat marginellt, har den nya rˆrligheten inneburit att public &lt;NOBR&gt;service-kanalerna&lt;/NOBR&gt; (SVT1 och SVT2) har fˆrlorat marknadsandelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft11"&gt;I radio har nyhets- och musiklyssnande prioriterats. Till skillnad frÂn TV och morgontidningarna, men i likhet med kv‰llspressen, anv‰nds radio fˆr att uppdatera kunskaper. D‰r fÂr man de senaste nyheterna, men sedan v‰nder man sig till andra medier fˆr att fˆr- djupa bilden. Under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har det blivit allt tydligare att ‰ven TV och Internet kan spela denna roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft15"&gt;Annars handlar radio mycket om fˆrstrˆelse och bakgrundsljud, nÂgot som bryter tystnaden. Ett visst val gˆrs ‰ndÂ. Studier av lyss- nandet till de n‰rradiostationer som i slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; bˆrjade s‰nda popul‰rmusik riktad till en ung publik, visar att de stationer som erbjˆd det îr‰ttaî musikurvalet kunde nÂ den publik de riktade sig till. Samma logik g‰ller fˆr flertalet av de kommersiella statio- nerna i de stˆrre st‰derna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft83"&gt;Utvecklingen fˆr special- och fackpress ‰r i sig ett uttryck fˆr den ˆkade selektiviteten i medieanv‰ndningen. Allt fler înischmark- naderî har uppstÂtt. De specialiserade tidskrifterna riktar sig dess- utom till l‰sare som ‰r beredda att betala relativt hˆga priser. Sam- tidigt har familjetidningar fÂtt se sina upplagor minska. Den frag- mentering vi kan notera fˆr tidskriftsl‰sandet liknar d‰rfˆr pÂ s‰tt och vis den senaste utvecklingen i &lt;NOBR&gt;TV-tittandet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB312666x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft55"&gt;Svensk mediepolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft11"&gt;Ett karakt‰rsdrag fˆr den svenska mediehistorien ‰r som n‰mnts att de stora medierna utvecklats parallellt, utan direkt konkurrens. Pressen anpassade sig till radio och TV genom att betona sin lokala karakt‰r. Fˆr radio och TV var det inbˆrdes fˆrhÂllandet i huvudsak reglerat fram till bˆrjan av &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; De fˆrsta stora fˆr‰ndringarna fˆr TV kom 1986 med en lagstiftning ñ dÂ bland de mest liberala i Europa ñ som till‰t mottagande av satellits‰ndningar. N‰r den svenska satellitkanalen TV3 startade pÂ nyÂrsafton 1987 innehˆll den reklam som inte var tillÂten enligt svensk lag, men under press frÂn den allm‰nna opinionen tolkades lagen pÂ ett s‰tt som till‰t reklaminslagen. Introduktionen av kommersiell TV via satellit blev plattformen fˆr den markbundna kommersiella television som star- tade 1992.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft12"&gt;Tidningsbranschen fˆr‰ndrades under samma period. De svenska tidningarnas politiska knytning blev allt lˆsare och journalistiken mer oberoende. Samtidigt bˆrjade ‰garna betona ekonomiska as- pekter, nÂgot som ledde till en fˆrsvagning av den traditionellt starka solidariteten mellan svenska tidningar och den klart fˆrdˆ- mande inst‰llningen till utgivning av gratistidningar mjukades upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft11"&gt;Utvecklingen under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har inneburit att statens ñ och politikens ñ inflytande ˆver mediesektorn fˆrsvagats. MÂlmedvetna aktˆrer ñ TV4 i &lt;NOBR&gt;reklam-TV,&lt;/NOBR&gt; tidningsintressen i kommersiell radio osv. ñ har tvingat statsmakterna att anpassa sig till utvecklingen inom respektive bransch. Detta ‰r en trend som kan fˆrv‰ntas fort- s‰tta. TV4:s s‰ndningstillstÂnd fˆrnyades ‰nnu en gÂng, trots att fˆretaget Âsidosatt villkoren i avtalen i syfte att tvinga fram en libe- ralisering. Infˆr en andra fˆrl‰ngning av avtalet har TV4 bˆrjat agera fˆr att fÂ ett sÂ bra utgÂngsl‰ge som mˆjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft12"&gt;En konsekvens av detta ‰r att regeringens mediepolitik ‰ndrats. N‰r presstˆdet introducerades pÂ &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; var tanken att det fanns ett behov av att s‰kerst‰lla av den representativa demokratin. FrÂn bˆrjan var systemet ocksÂ relaterat till partisystemet och till folkrˆ- relserna. Statsmakternas politik fˆr etermedierna har d‰remot pÂ mÂnga s‰tt styrts av kulturpolitiska h‰nsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft25"&gt;De senaste decenniernas utveckling har ‰ndrat fˆruts‰ttningarna fˆr politiken. I en tid av ˆkande internationalisering har politiken paradoxalt nog blivit allt mer nationell. En kursfˆr‰ndring kunde noteras 1995 n‰r Bonniergruppen kˆpte Sydsvenska Dagbladet. Kˆpet v‰ckte het debatt. Ett av huvudargumenten till fˆrsvar fˆr kˆpet var att Bonnier garanterade att tidningen stannade i svenska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p83 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;ENNART&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;W &lt;/SPAN&gt;EIBULL OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ARL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;RIK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;G &lt;/SPAN&gt;USTAFSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;h‰nder. Konkurrensverket fastslog vid en av parterna beg‰rd prˆv- ning att kˆpet inte snedvred konkurrensfˆrhÂllandet i Malmˆ och visade d‰rmed att konkurrenslagen var kraftlˆs i sammanhanget i varje fall med en sÂ sn‰v definition av relevant marknad. Norska Schibstedts fˆrv‰rv av aktier i Aftonbladet 1996 mˆtte som v‰ntat stark kritik frÂn dem som fˆresprÂkade en helsvensk lˆsning. Samma intressen fˆredrog att Bonniers inledde lÂgtgÂende samarbete med Svenska Dagbladet ‰n att tidningen, som det blev, fˆrv‰rvades av Schibsted.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft12"&gt;Svensk mediepolitik har i regel alltid varit sektorsinriktad och fokuserat pÂ ett medium i taget. Politiken har till stor del skapat grundregler i samklang med utvecklingen fˆr varje medium. Precis som i mÂnga andra l‰nder har den minsta gemensamma n‰mnaren fˆr mediepolitik av mer allm‰n natur varit den nationella aspekten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft12"&gt;Den mest intressanta frÂgan infˆr n‰sta decennium ‰r hur upp- fattningen om ˆkad ‰garkoncentration som problem i mediesektorn ska kunna fˆrsonas med den rÂdande attityden mot utl‰ndskt ‰gande av svenska medier. Kommer den înationalistiskaî trenden att leda till att en ˆkad koncentration accepteras? Utfallet ‰r inte l‰tt att fˆrutse. Lagstiftning som gynnar inhemskt ‰gande ‰r inte fˆrenlig med EU:s principer om fri rˆrlighet fˆr varor, tj‰nster och inte minst kapital, mellan medlemsl‰nderna. En undersˆkning om svenska journalisters inst‰llning till ‰gandet inom medierna i slutet av 1995, fann att en utbredd acceptans fˆr utl‰ndskt ‰gande ñ liksom ‰ven fˆr en ˆkad koncentration ñ fˆrutsatt att ‰garna respekterar den ansvarige utgivarens oberoende och redaktionens integritet (Asp och Weibull 1996). En hypotes ‰r att svensk mediepolitik i allt stˆrre utstr‰ckning kommer att vara en frÂga om ad &lt;NOBR&gt;hoc-lˆsningar&lt;/NOBR&gt; med mÂlet att behÂlla mediestrukturen sÂ svensk som mˆjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft55"&gt;Konvergens och mångfald&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft25"&gt;ƒven om debatten, inte minst den politiska, har rˆrt de traditionella mediegrupperna har de senaste Ârens fˆr‰ndringar pekat pÂ en ˆkan- de konvergens mellan Â ena sidan etablerade îmassmedierî som dagspress, radio och TV och Â andra sidan telekommunikationsfˆ- retag, bÂde ‰gare av n‰t som de f.d. televerken och av n‰ttj‰nster som t.ex. portaler pÂ Internet (SOU 1999:55). Konvergensen kan fˆrekomma pÂ flera nivÂer: den g‰ller de tekniska n‰ten (distributio- nen), de tj‰nster som erbjuds (information eller underhÂllning),&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB312668x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p354 ft16"&gt;apparaterna (hushÂllets persondator som multimedium) och mark- naden (konkurrensen om publiken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft15"&gt;I den faktiska medieutvecklingen har utvecklingen mot konver- gens varit mindre framtr‰dande. ƒven i de stˆrre koncernerna har medier vanligen grupperats i traditionella kategorier, t.ex. tidnings- utgivning, &lt;NOBR&gt;TV-produktion&lt;/NOBR&gt; eller radioverksamhet. En fˆrklaring ‰r att det rÂder en viss os‰kerhet om r‰ttsfˆrhÂllandena, t.ex. upphovs- r‰tten, en annan att tekniken ‰nnu sÂ l‰nge l‰gger hinder i v‰gen. Dagspressens webbtidningar samt den digitala radion och televisio- nen ‰r dock tecken pÂ de pÂgÂende fˆr‰ndringarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft15"&gt;En konsekvens av de pÂgÂende fˆr‰ndringarna ‰r att det inte l‰ngre ‰r enkelt att skilja ut vad som ‰r ett massmedium. Den tradi- tionella bilden av massmediesektorn var att den bestod av ett antal fˆretag som var organiserade kring en viss produktions- eller distri- butionsteknik: de tryckta medierna, radion och televisionen. Under Ârens lopp kom de tryckta medierna att differentieras och ben‰m- ningen kom att utgÂ frÂn deras typ: dagstidningar, kv‰llstidningar, popul‰rtidningar och tidskrifter. Den bild som framtr‰der i slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; ser helt annorlunda ut. Det som vi kallar fˆr massmedie- omrÂdet bestÂr snarast av ett antal aktˆrer som m‰klar ett antal olika tj‰nster som de sprider med hj‰lp av olika tekniker. En ‰gargrupp kan utge tidning, s‰nda nyheter i digital form via Internet, kontrol- lera radio och TV. ƒven samma tj‰nst eller innehÂll kan erbjudas i olika former.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft15"&gt;Det har under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; diskuterats i vad mÂn denna utveckling har inneburit att mÂngfalden i massmediesystemet ˆkat eller mins- kat. De som har pekat pÂ de mÂnga kanalerna har ansett det vara bevis pÂ en ˆkad mÂngfald i utbudet, de som utgÂtt frÂn innehÂllet har menat att mÂngfalden snarast har minskat. En rimlig beskrivning av situationen skulle kunna vara att s‰ga att en mindre m‰ngd inne- hÂll sprids i allt fler kanaler av fÂ stora ‰gare. Givetvis ‰r detta en fˆrenkling: det ‰r exempelvis uppenbart att Internet medfˆrt att fler informationsk‰llor gjorts tillg‰ngliga fˆr allm‰nheten, men Â andra sidan har en stor del av allm‰nheten i fˆrsta hand intresserat sig fˆr underhÂllningstj‰nsterna. Slutsatsen ‰r snarast att segregationen i anv‰ndningen har ˆkat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft25"&gt;Den ˆkade segregationen i medieanv‰ndningen ‰r i hˆg grad en demokratifrÂga. Den reflekterar visserligen en ˆkad social och etnisk segregation i det svenska samh‰llet men fˆrst‰rks av fˆr‰nd- ringstendenserna inom massmediesystemet. N‰stan varje fˆrsˆk under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; att fˆrutse vad som skall h‰nda och vilka konse- kvenser utvecklingen kan fÂ har varit misslyckade vare sig de g‰llt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p83 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;ENNART&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;W &lt;/SPAN&gt;EIBULL OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ARL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;RIK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;G &lt;/SPAN&gt;USTAFSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p91 ft15"&gt;industripolitiskt motiverade satsningar pÂ digitalisering av radio och TV eller fˆrslag om Âtg‰rder mot ‰garkoncentration. En fˆrklaring ‰r att samh‰llet fortfarande pr‰glas av en mycket traditionell bild av medieomrÂdet. Visserligen st‰mmer den bilden i sina huvuddrag ‰ven i dag ñ den traditionella dagspressen ‰r stark och public &lt;NOBR&gt;service-medierna&lt;/NOBR&gt; spelar en viktig roll ñ men, som vi sˆkt visa, ‰ger stora fˆr‰ndringar rum under ytan. De nya teknikerna hÂller pÂ att ‰ndra mediemarknadens villkor pÂ ett grundl‰ggande s‰tt. Detta kr‰ver en motsvarande fˆr‰ndring av t‰nkandet kring medieutveck- lingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft28"&gt;Noter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Artikeln ‰r en bearbetad och uppdaterad version av en tidigare beskrivning av det svenska mediesystemet riktad till en internationell publik (Weibull och Gustafsson 1997). Underlaget fˆr uppdateringen ‰r i fˆrsta hand h‰mtat frÂn Hadenius och Weibull (1999) och Carlsson, Bucht och Facht (1999).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB312670x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft55"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft11"&gt;Ahrens, Anita m.fl. (1979) Veckopressen i Sverige. Analyser och perspektiv. Lˆderup: M‰larhusgÂrden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft11"&gt;Asp, Kent (1995) Medieval í94. Gˆteborg: Institutionen fˆr journalistik och masskommunikation, Gˆteborgs universitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft11"&gt;Asp, Kent (1999) Svenskt &lt;NOBR&gt;TV-utbud&lt;/NOBR&gt; 1998. Granskningsn‰mnden fˆr Radio och TV&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft11"&gt;Asp, Kent och Lennart Weibull (1996) Svenska journalister om mÂngfald och medier. Arbetsdokument frÂn RÂdet fˆr mÂngfald inom massmedierna. 1996:3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft11"&gt;Bergstrˆm, Annika och Lennart Weibull (1999) îInternet som massmediumî. I Holmberg, Sˆren och Lennart Weibull (red.) Ljusnande framtid. &lt;NOBR&gt;SOM-rapport&lt;/NOBR&gt; nr 22. Gˆteborg: SOM- institutet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;Bjˆrkqvist-Hellingwerf,&lt;/NOBR&gt; Karin (1996) Mediebarometern 1979ñ1995. Gˆteborg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft11"&gt;Carlsson, Ulla, Bucht, Catharina, Facht, Ulrika (1999) MedieSverige 1999/2000. Gˆteborg: &lt;NOBR&gt;NORDICOM-Sverige&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft11"&gt;Djerf, Monika (1996) Funktioner hos &lt;NOBR&gt;kabel-TV.&lt;/NOBR&gt; Gˆteborg: Gˆteborgs universitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft16"&gt;Gustafsson, Karl Erik (1987) Televisioner ñ en studie i branschut- veckling. Stockholm: RabÈn &amp; Sjˆgren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft11"&gt;Hadenius, Stig, &lt;NOBR&gt;Jan-Olof&lt;/NOBR&gt; Seveborg och Lennart Weibull (1970)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft11"&gt;Partipress. Socialdemokratisk press 1910ñ1920. Stockholm: RabÈn &amp; Sjˆgren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft11"&gt;Hadenius, Stig (1998) Kampen om monopolet. Svensk radio och TV under &lt;NOBR&gt;1900-talet.&lt;/NOBR&gt; Stockholm: Prisma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft16"&gt;Hadenius, Stig och Lennart Weibull (1991) Partipressens dˆd? Stockholm: Svensk informations mediecenter (SIM)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft11"&gt;Hadenius, Stig och Lennart Weibull (1999) Massmedier. Press, radio och TV i fˆrvandling. Stockholm: Albert Bonniers Fˆrlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft16"&gt;Hafstrand, Helene (1993)^Tidskrifterî. I Carlsson Ulla och Magnus Anshelm (red.) MedieSverige 1993. Gˆteborg: &lt;NOBR&gt;NORDICOM-Sverige&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p83 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;ENNART&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;W &lt;/SPAN&gt;EIBULL OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ARL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;RIK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;G &lt;/SPAN&gt;USTAFSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p370 ft16"&gt;HultÈn, Olof, Andersson Anna Maria och Carin Nilsson (1997) îDet Svenska &lt;NOBR&gt;TV-utbudet&lt;/NOBR&gt; 1987ñ1996î. ST/SVT Newsletter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft11"&gt;1997:01 s‰ndningstid och programkategorier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft11"&gt;HultÈn, Olof och Carin Nilsson (1994) Det svenska &lt;NOBR&gt;TV-utbudet&lt;/NOBR&gt; 1987 och 1993. Undersˆkning av s‰ndningstid och programkate- gorier. Gˆteborg: Institutionen fˆr journalistik och masskom- munikation, Gˆteborgs universitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft16"&gt;Hˆijer, Birgitta och Lilian Nowak (1990) I publikens intresse. Om radio och TV i m‰nniskors liv. Stockholm: RabÈn &amp; Sjˆgren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft89"&gt;Dagspressens ekonomi 1997. Stockholm: Presstˆdsn‰mnden Dagspressens ekonomi 1998. Stockholm: Presstˆdsn‰mnden Kratz, Charlotta (1991) Verklighetsval och kapital. Om det ekono-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft11"&gt;miska och kulturella kapitalets betydelse fˆr l‰sningen av stock- holmstidningar utanfˆr Stockholm. Arbetsrapport nr 6. Gˆteborg: Institutionen fˆr journalistik och masskommunikation, Gˆte- borgs universitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft11"&gt;Kratz, Charlotta och Lennart Weibull (1993) Den lokala morgon- Tidningen. Dagspresskollegiets PM nr 19. Gˆteborg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft11"&gt;Larsson, Lisbeth (1991) îTrender i svensk veckopressî. I Gustafsson K. E. (red.) Veckopressbranschens struktur och ekonomi. Gˆteborg: Handelshˆgskolan vid Gˆteborgs universitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft11"&gt;Lazarsfeld, Paul F. (1940/1971) Radio and the Printed Page. An&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft11"&gt;Introduction to the Study of Radio and Its Role in the Communi- cation of Ideas. New York: Arno Press&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft11"&gt;Lithner, Anders (1999) terv‰ndande tidningsl‰sare ñ i ny, brokig kostym. I Holmberg, Sˆren och Lennart Weibull (red.) Ljusnande framtid. &lt;NOBR&gt;SOM-rapport&lt;/NOBR&gt; nr 22. Gˆteborg: SOM- institutet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft11"&gt;MMS 1999&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft11"&gt;Mediebarometern 1997, &lt;NOBR&gt;NORDICOM-Sverige.&lt;/NOBR&gt; Stockholm: Sveriges radio, Publik- och programforskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft16"&gt;Mediebarometern 1998, &lt;NOBR&gt;NORDICOM-Sverige.&lt;/NOBR&gt; Stockholm: Sveriges radio, Publik- och programforskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft11"&gt;Nord, Lars (1998) Opinionsbildning. Lund: Studentlitteratur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft11"&gt;Ohlsson, Anders (1989) Politiska nyheter till nytta och nˆje. Stock- holm: Almqvist &amp; Wiksell International&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB312672x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p385 ft16"&gt;Tollin, Sven (1995) Svenska Dagstidningar 1900ñ1965 ñ antal och politisk gruppering. Stockholm: TU:s Fˆrlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft11"&gt;Reimer, Bo (1994) The Most Common in Practices. On Mass Media Use in Late Modernity. Stockholm: Almqvist &amp; Wiksell International&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft11"&gt;Roe, Keith och Lennart Weibull (red.) (1989) Vad gˆr &lt;NOBR&gt;kabel-TV&lt;/NOBR&gt; i Sverige? Lund: Studentlitteratur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft11"&gt;SOU 1984:53 Fˆreningarnas radio&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft11"&gt;SOU 1994:94 Dagspressen i &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; medielandskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft11"&gt;SOU 1999:30 Yttrandefriheten och konkurrensen ñ Fˆrslag till medie- koncentrationslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft16"&gt;SOU 1999:55 Konvergens och fˆr‰ndring. Samordning av lagstiftning fˆr medie- och telesektorerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft11"&gt;Strid, Jan (1996) îRadiolyssnandet i Gˆteborgî. I Nilsson, Lennart (red.) V‰stsvenska perspektiv. &lt;NOBR&gt;SOM-rapport&lt;/NOBR&gt; nr 17. Gˆteborg: &lt;NOBR&gt;SOM-instituet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft11"&gt;Sverinsson, Ronny (1994) Tidningar i konkurrens. Dagstidningars&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft90"&gt;agerande pÂ lokala l‰sarmarknader i V‰stergˆtland &lt;NOBR&gt;1950-1985.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft16"&gt;Gˆteborg: Institutionen fˆr journalistik och masskommuni- kation, Gˆteborgs universitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft11"&gt;Wadbring, Ingela (1996) îFrÂn teater till datorer: unga i medie- Âlderî. I Jarlbro, Gunilla (red.) Ungdomars opinioner. SOM- institutet, Gˆteborgs universitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft11"&gt;Wadbring, Ingela (1999) îMetro pÂ spÂrenî. I Holmberg, Sˆren och Lennart Weibull (red.) Ljusnande framtid. &lt;NOBR&gt;SOM-rapport&lt;/NOBR&gt; nr 22. Gˆteborg: &lt;NOBR&gt;SOM-institutet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft25"&gt;Wadbring, Ingela och Lennart Weibull (1996) îR‰ckvidd och l‰svana 1986ñ1995. En nivÂj‰mfˆrelse mellan tvÂ tidningsmÂttî. I Carlsson, Ulla (red.) Medienotiser 3. Gˆteborg 1996&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft16"&gt;Weibull, Lennart (1978) Dagspress eller veckopress. Gˆteborg: &lt;NOBR&gt;NORDICOM-Sverige&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft16"&gt;Weibull, Lennart (1997) îDagspressî i Carlsson, Ulla och Catharina Bucht (red.) MedieSverige 1997. Gˆteborg: NORDICOM- Sverige&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p83 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;ENNART&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;W &lt;/SPAN&gt;EIBULL OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ARL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;RIK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;G &lt;/SPAN&gt;USTAFSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p399 ft16"&gt;Weibull, Lennart (1999) îDagspressî. I Carlsson, Ulla, Catharina Bucht och Ulrika Facht (red.) MedieSverige 1999/2000. Gˆteborg: &lt;NOBR&gt;NORDICOM-Sverige&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft36"&gt;Drömmar och mardrömmar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft91"&gt;om politiken, massmedierna och medborgarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft92"&gt;En teoretisk redogörelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft54"&gt;Peter Berglez&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft12"&gt;I denna artikel behandlas det moderna samh‰llet och dess formule- rade utopier respektive dystopier ˆver demokratins utveckling och betingelser. Vad betr‰ffar innebˆrden av det moderna samh‰llet, stÂr det klart att det finns mÂnga fˆreteelser som kan knytas till denna term. Faktum ‰r dock att det moderna i mycket hˆg grad bˆr fˆr- knippas med framv‰xten och utvecklingen av institutioner. Dessa karakteriseras av sÂdana avancerade aktiviteter som bedrivs inom exempelvis den etablerade politiken, byrÂkratin, massmedierna, utbildningen och vetenskapen. I varje enskild institution framtr‰der s‰rskilda tanke- och handlingsmˆnster, vilket inte minst kommer till uttryck genom avancerade arbetsrutiner och svÂrgenomtr‰ngligt facksprÂk. Trots de uppenbara skillnaderna mellan olika institutio- nella verksamheter, finns det samtidigt nÂgot som fˆrenar dem. Det handlar om en gemensam praktik som funnits med frÂn bˆrjan, och som kan s‰gas utgˆra den institutionella verksamhetens underlig- gande ideologi: n‰mligen deras ben‰genhet att skapa ordning, struktur och organisation i en v‰rld som annars skulle framstÂ som sÂ mycket mera heterogen, slumpm‰ssig och ofˆruts‰gbar. I den v‰sterl‰ndska m‰nniskans str‰van efter utveckling och framsteg har institutionell praxis fungerat som verktyg i str‰van efter att om- vandla naturen till civiliserad och fˆrnuftig kultur (Rousseau).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft12"&gt;Institutionerna finns inte till fˆr sin egen skull, de finns till fˆr samh‰llet, och samh‰llet bestÂr av medborgare ñ ingenting annat. Institutionerna kan d‰rmed enbart fˆrstÂs genom relationen till medborgarna. Det moderna samh‰llet baserar sig sÂledes pÂ en fun- gerande social relation mellan institution och medborgare. Denna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td104"&gt;&lt;P class="p295 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;RÖMMAR OCH MARDRÖMMAR OM POLITIKEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td105"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;, &lt;/SPAN&gt;MASSMEDIERNA OCH MEDBORGARNA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td106"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td107"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p20 ft15"&gt;relation intr‰ffar n‰r man som medborgare konfronteras eller kom- mer i kontakt med institutionernas praxis. Detta intr‰ffar exempel- vis n‰r man sitter i skolb‰nken, n‰r man medverkar i den represen- tativa demokratin genom politiskt valdeltagande, n‰r man under- kastas byrÂkratins snÂriga regelsystem eller n‰r man diskuterar massmediernas innehÂll. Alla dessa saker vittnar om en social kon- takt mellan institution och medborgare som resulterar i samh‰llelig socialisation. Samtidigt som institutionerna legitimeras av medbor- garna, utˆvar dessa en slags social kontroll som syftar till att hÂlla ihop och bevara samh‰llsformationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft12"&gt;Det st‰ndiga frammanandet av kontroll, ordning, struktur och organisation vilar pÂ mÂlet att utveckla ett fˆrnuftigt samh‰lle. Genom den v‰lfungerande relationen mellan institution och med- borgare, fˆruts‰tts samh‰llets fˆrnuftiga karakt‰r framtr‰da. Fˆr- nuftet fˆrmedlas uppifrÂn och ned ñ frÂn institution till medborgare ñ och dess innehÂll kan exempelvis bestÂ av de sanna kunskaperna om v‰rlden, de legitima normerna eller de fastst‰llda fˆreskrifterna. Det ‰r fˆljaktligen i detta moment som begreppet information bˆr tr‰da in i bilden. Utvecklingen av ett fˆrnuftigt samh‰lle, fritt frÂn felaktigt t‰nkande och handlande, kr‰ver en fostrande informa- tionsfˆrmedling. Institutionerna har hela tiden tagit pÂ sig ett allt stˆrre ansvar att formulera lˆsningar pÂ samh‰lleliga problem. SÂda- na komplexa ting som medborgarna i annat fall hade avhandlat och bedˆmt pÂ egen hand genom kommunikation och dialog, levereras i st‰llet som f‰rdig information uppifrÂn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft12"&gt;Den sociala relationen mellan institution och medborgare baserar sig sÂledes i stor omfattning pÂ informationfˆrmedlandets praktik. Vid en n‰rmare betraktelse framkommer att dessa informativa praktiker pr‰glas av s‰rskilda egenskaper med fokus pÂ effekt och resultat. Informationen mÂste leda till nÂgonting konkret, den bˆr ge avkastning och vara nyttig ñ den mÂste utgˆra ‰nnu ett steg i det m‰nskliga fˆrnuftets framÂtskridande vandring. Vidare ger institu- tionernas informationsstrategier i viss mÂn uttryck fˆr makt och kontroll ñ manifesterat genom s‰ndarens dominans ˆver mottaga- ren. Fˆrvisso fˆruts‰tts att s‰ndarens informationsfˆrmedling ska kunna ge utrymme fˆr ett aktivt mottagande i form av &lt;NOBR&gt;feed-back.&lt;/NOBR&gt; Det sublima begreppet &lt;NOBR&gt;feed-back&lt;/NOBR&gt; dˆljer dock nÂgot som ‰r av stˆrsta betydelse: n‰mligen att praktiken ñ att informera ñ indikerar att s‰ndaren inte fˆrv‰ntar sig ett ˆmsesidigt samtal eller en dialog. Det kan sÂledes inte handla om ˆmsesidig kommunikation. En fˆrut- s‰ttning fˆr att informationsfˆrmedling ska kunna fungera utgˆrs d‰rmed av mottagandets passiva karakt‰r. I takt med massamh‰llets&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td108"&gt;&lt;P class="p403 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ETER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td109"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;B &lt;/SPAN&gt;ERGLEZ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td110"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td111"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p404 ft11"&gt;utvidgning under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; har institutionerna konstruerat allt mer sofistikerade informationsstrategier med betoning pÂ effekt och resultat och kalkylerande. Ju mer administration och kunskapspro- duktion frÂn institutionernas sida, desto mer samh‰llsfostrande in- formation uppifrÂn och ned.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft12"&gt;Resonemanget ovan indikerar att det moderna samh‰llsprojektets framÂtskridande brottas med ett retsamt dilemma. Institutionernas allt stˆrre ansvarstagande fˆr samh‰lleliga problem av politisk, mo- ralisk och kunskapsm‰ssig karakt‰r, bˆr ses som en nˆdv‰ndighet. Samtidigt har nÂgot viktigt gÂtt fˆrlorat pÂ v‰gen i denna utveckling ñ n‰mligen medborgarnas aktiva deltagande i samh‰llet: medborgar- na besitter i allt hˆgre grad en passiv ÂskÂdarroll ur politisk och moralisk synvinkel. Vi befinner oss i detta sega &lt;NOBR&gt;soff-politiska&lt;/NOBR&gt; till- stÂnd i dag. Det var emellertid aldrig meningen att det skulle bli pÂ detta vis. Det moderna projektets programfˆrklaring har frÂn fˆrsta bˆrjan rymt sÂ mycket stˆrre ambitioner: det moderna har alltid vilat pÂ ett ideal eller en drˆm om medborgarnas kommunikativa deltagande och delaktighet i samh‰llet. Det handlar om allm‰nt opinionsskapande och fastst‰llande av en offentlig mening vilket sÂledes ska ge uttryck fˆr medborgarnas aktiva formande av politi- ken. Dessa kommunikativa ideal har dock successivt ‰tits upp av institutionell praxis ñ institutionernas dominerande st‰llning i sam- h‰llet tenderar fˆljaktligen att undergr‰va medborgarnas mˆjlighet att pÂverka sin egen livssituation. Det ‰r sÂledes mˆjligt att konsta- tera fˆljande paradox: Institutionerna finns till fˆr medborgarna skull, de har uppfunnits och legitimerats av medborgarna ñ hur har dÂ den institutionella verksamheten kunnat fˆrvandlas till en de- struktiv kraft som motverkar medborgarnas mˆjligheter till kom- munikativ delaktighet i politisk och moralisk bem‰rkelse? H‰r fin- ner vi sÂledes en svÂrkn‰ckt ekvation som det moderna samh‰llet inte har kunnat lˆsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft12"&gt;Syftet med denna text ‰r fˆljaktligen att redovisa ett teoriurval som ur olika perspektiv problematiserar det ovan presenterade ‰m- net. De institutionella verksamheter som framfˆr allt ska uppm‰rk- sammas ‰r politiken och massmedierna, och dessa institutioners rela- tion till medborgarna i informativ och kommunikativ bem‰rkelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft12"&gt;Uppl‰gget cirkulerar sÂledes kring begreppen information och kom- munikation d‰r behandlingen av respektive begrepp kan s‰gas ut- trycka en utopisk (teoretisk) drˆm om ett perfekt samh‰lle ur demokratisk synvinkel. Avslutningsvis redovisas en slags teoretisk&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td104"&gt;&lt;P class="p295 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;RÖMMAR OCH MARDRÖMMAR OM POLITIKEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td105"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;, &lt;/SPAN&gt;MASSMEDIERNA OCH MEDBORGARNA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td106"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td107"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p407 ft11"&gt;(mardrˆmsliknande) nedmontering av informations- och kommu- nikationsbegreppens demokratiska potentialer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft11"&gt;1&lt;SPAN class="ft32"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Information (Drˆmmen om perfekt information). Inledningsvis sker en diskussion om tron pÂ informationens och den informa- tionsbaserade relationen mellan institution och medborgare som den avgˆrande faktorn i fˆrverkligandet av ett demokratiskt sam- h‰lle (Lippman m.fl.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Kommunikation (Drˆmmen om perfekt kommunikation). I n‰sta steg behandlas tron pÂ kommunikationens betydelse fˆr att fÂ rela- tionen mellan institution och medborgare att fungera inom ramen fˆr ett demokratiskt samh‰lle (Dewey).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Informationens och kommunikationens frÂnvaro (implosion&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft12"&gt;(Mardrˆmmar om informationens och kommunikationens tillkorta- kommanden i relationen mellan institution och medborgare). Avslut- ningsvis presenteras en nedmontering av de tidigare perspektiven ñ sÂledes drˆmmarna om att relationen mellan politiken, massmedier- na och medborgarna kan lˆsas utifrÂn sÂdana begrepp som informa- tion och kommunikation (Baudrillard).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft94"&gt;Drömmen om information snarare än kommunikation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft12"&gt;Inledningsvis sker sÂledes en koncentration pÂ begreppet informa- tion, och n‰rmare best‰mt med utgÂngspunkt frÂn Walter Lippmans teorier. Den amerikanske journalisten och politiske analytikern Lippman fˆljde den amerikanska demokratins utveckling i bˆrjan av &lt;NOBR&gt;1900-talet.&lt;/NOBR&gt; Hans samtidsanalyser resulterade i slutsatsen att demo- kratins utveckling pr‰glades av en rad allvarliga problem. Lippman h‰vdade emellertid att fˆrekomsten av korrekt informationsfˆrmed- ling frÂn institution till medborgare skulle kunna fÂ det moderna samh‰llet pÂ r‰tt kˆl. Om institutionerna levererar v‰lgrundad och sanningsenlig information till medborgarna, skapas en viktig platt- form fˆr det moderna samh‰llets utveckling av en fˆrnuftig, demo- kratisk och r‰ttvis ordning. D‰rmed kommer Walter Lippman att fungera som exempel pÂ den (hˆgst) problematiska drˆmmen om att det institutionella informationsfˆrmedlandet fˆrmÂr utgˆra lˆs- ningen pÂ det moderna samh‰llets alla problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft12"&gt;I det vetenskapliga verket Public Opinion frÂn 1922 problemati- serar Lippman massamh‰llets framv‰xt, vilket inte minst karakteri-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td108"&gt;&lt;P class="p403 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ETER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td109"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;B &lt;/SPAN&gt;ERGLEZ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td110"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td111"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p329 ft15"&gt;seras av massdemokratins genombrott. Lippman iakttar hur det representativa demokratisystemet successivt bereder v‰gen fˆr fol- kets eller majoritetens deltagande i de politiska beslutsprocesserna, vilket fˆljaktligen kan uttryckas i termer av en social relation mellan den politiska institutionen (regeringen, parlamentet, den etablerade politiken) och medborgarna ñ mellan de folkvalda och folket. Han konstaterar att den politiska institutionen befattar sig med en v‰rld och en verklighet som fˆrefaller svÂr att greppa i intellektuell be- m‰rkelse: v‰rlden bˆr utan tvivel uppfattas som en svÂrhanterad komplexitet. FrÂn den politiska institutionens sida kr‰vs d‰rmed fˆrnuftigt t‰nkande och handlande fˆr att komplexiteten ska kunna hanteras pÂ r‰tt s‰tt. Detta ‰r demokratins viktigaste uppgift, menar Lippman ñ det ‰r enbart genom det politiska fˆrnuftets n‰rvaro i beslutsprocesserna som den medborgerliga r‰ttvisan och friheten kan fˆrsvaras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft12"&gt;En tillfredsst‰llande politisk hantering av verkligheten fˆrverk- ligas i den mÂn den aktuella samh‰llspolitiken ˆverensst‰mmer med vad som ‰r b‰st fˆr allm‰nheten. I det samh‰lle som Lippman obser- verar, ‰r det meningen att folket eller majoriteten ñ inom ramen fˆr den representativa demokratin ñ ska styra samh‰llspolitikens ut- formning och innehÂll pÂ egen hand. Denna utveckling ˆppnar upp fˆr fˆljande politiska realitet: Om allm‰nheten styr politiken ut- kristalliserar sig det allm‰nnas v‰l och ve automatiskt ñ folket be- st‰mmer politikens utformning och innehÂll, vilket d‰refter verkst‰lls och fullfˆljs av den politiska institutionen. Hur logiskt och r‰ttvist som helst kan man ju tycka ñ detta torde v‰l vara den sanna demokratin? En sÂdan munter beskrivning av denna utveck- ling finner man emellertid knappast hos Lippman. Denne ‰r tv‰rtom orolig ˆver detta hˆgst demokratiska scenario. Lippman litar inte pÂ medborgarnas intellektuella potential att forma de kunskaper och det fˆrnuft som kr‰vs i den moderna politikens tidevarv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft12"&gt;Om Lippmans oro till‰mpas pÂ nutida svenska fˆrhÂllanden framtr‰der kanske fˆljande frÂgest‰llningar: Ska verkligen den folk- liga majoriteten avgˆra den hˆgst komplicerade frÂgan om ett svenskt intr‰de i en gemensam europeisk valutaunion? Fˆr att kunna begripa denna komplexitet bˆr man besitta en diger och om- fattande kunskapsbank, fylld till bristningsgr‰nsen med nationale- konomiska och politiska sakkunskaper. D‰rmed kan man undra om medborgarna verkligen fˆrmÂr att fastst‰lla sina egentliga behov och sanna intressen i denna invecklade frÂga? I hur pass hˆg grad allierar sig majoriteten med fˆrnuftet, sanningen och kunskapen om denna sak? T‰nk om folket i st‰llet bedˆmer saken utifrÂn k‰nslobetonade&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td104"&gt;&lt;P class="p295 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;RÖMMAR OCH MARDRÖMMAR OM POLITIKEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td105"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;, &lt;/SPAN&gt;MASSMEDIERNA OCH MEDBORGARNA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td106"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td107"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p248 ft12"&gt;argument, fˆrenklade fˆrklaringar eller andra îirrationellaî faktorer av olikartad karakt‰r? Fˆrekomsten av ett sÂdant politiskt scenario ger uttryck fˆr ett &lt;NOBR&gt;liberal-demokatiskt&lt;/NOBR&gt; system pÂ fˆrnuftsm‰ssig dekis, befarar Lippman. OvanstÂende provocerande passage vittnar om fˆljande grundl‰ggande lippmansk princip: Alla faktorer som kan t‰nkas undergr‰va den sanna kunskapen bˆr elimineras frÂn de politiska beslutsprocesserna. Fˆljaktligen fˆrdomar, ideologiskt besudlade fˆrfˆrstÂelser och fˆrenklingar men ‰ven specifika makt- och klassintressen. I det politiska beslutsfattandet ska enbart den sanna kunskapen dominera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft15"&gt;Lippman uppvisar fˆljaktligen en misstro mot medborgarnas potential att frambringa ett fˆrnuftigt t‰nkande i komplexa politiska frÂgor. Den ih‰rdiga oron projiceras framfˆr allt pÂ den institution som kanske spelar den avgˆrande rollen fˆr medborgarnas bedˆm- ningar av den komplexa verkligheten: n‰mligen massmedierna och i synnerhet nyhetsfˆrmedlingen. Det riktigt stora problemet fˆr det &lt;NOBR&gt;liberal-demokratiska&lt;/NOBR&gt; systemet finner han sÂledes i relationen mellan massmedierna och medborgarna. Han konstaterar att massmedierna utgˆr den kommunikativa l‰nken mellan den etablerade politiken och medborgarna, och enligt Lippmans idealmodell fˆruts‰tts mass- medierna kunna erbjuda medborgarna sanningsenlig information om de politiska frÂgor som medborgarna i fˆrl‰ngningen ska vara med och besluta om. Massmedierna klarar dock inte av att hantera denna viktiga uppgift, menar Lippman. De lider av en hˆgst allvarlig och illavarslande Âkomma som yttrar sig i journalistikens oduglighet i frÂga om att beskriva och och rapportera verkligheten pÂ ett korrekt s‰tt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft96"&gt;The hypothesis, which seems to me the most fertile, is that news and truth are not the same thing, and must be clearly distinguished. The function of news is to signalize an event, the function of truth is to bring the hidden facts, to set them into relation with each other, and make a picture of reality on which men can act.&lt;SPAN class="ft95"&gt;!&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft12"&gt;Massmedierna ‰r usla pÂ att Âterge verkligheten, menar Lippman, och konstaterar vidare att journalistiken besitter en rad brister i epistemologisk bem‰rkelse. Med epistemologi menas de processer som pr‰glar m‰nniskans fastst‰llande av kunskap, och enligt det mˆnster som denna sak problematiseras av Lippman, handlar det om relationen mellan den tolkande m‰nniskan, den omgivande verklig- heten och sprÂket med vilket verkligheten representeras och kart- l‰ggs. Massmedierna lÂtsas att de fˆrmedlar sanningsenlig informa- tion n‰r de i sj‰lva verket enbart fˆrmÂr att ge ett hum om verklig-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td108"&gt;&lt;P class="p403 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ETER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td109"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;B &lt;/SPAN&gt;ERGLEZ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td110"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td111"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p417 ft12"&gt;heten. Ett verklighetsfragment h‰r och en lˆsryckt beskrivning d‰r ñ mycket mer ‰n sÂ fˆrmÂr emellertid inte massmedierna att kl‰mma ur sig. Massmedierna gˆr sig ideligen skyldiga till att framproducera stereotyper ñ fˆljaktligen fˆrenklade och fˆrv‰ngda bilder av verk- ligheten. I inledningen av denna text konstaterades att de samh‰lle- liga institutionerna skiljer sig Ât vad betr‰ffar praxis: i olika institu- tionella sf‰rer fˆrekommer skilda tanke- och handlingsmˆnster. Detsamma g‰ller massmediernas institutionella verksamhet vars invanda metoder fˆr att hantera verkligheten i kombination med ett rutinm‰ssigt sprÂk fˆljaktligen framodlar stereotyper. Enligt Careys (1989) tolkning konstaterar Lippman att journalistiken enbart klarar att fˆrmedla sÂdant verklighetsstoff som kan brytas ned till minsta statistiska bestÂndsdel: exempelvis sportresultat, de senaste siffrorna frÂn bˆrsen eller dˆdsfall&lt;SPAN class="ft97"&gt;"&lt;/SPAN&gt;. SÂ snart komplikationsgraden hˆjs ett sn‰pp, gÂr journalistiken bet pÂ verkligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft12"&gt;Lippman ‰r medveten om att massamh‰llets och massdemokra- tins gigantiska maskineri enbart kan fungera med hj‰lp av massme- dierna eftersom dessa besitter potentialen att nÂ ut med information till praktiskt taget alla samh‰llsmedborgare. Likv‰l po‰ngterar Lipp- man att massmediernas stora inflytande har bidragit till att det mo- derna samh‰llsprojektet har gÂtt ordentlig snett: det kan inte s‰gas finnas ett reellt allm‰nt opinionsskapande i samh‰llet ñ pr‰glat av medborgarnas mer eller mindre sj‰lvst‰ndiga bedˆmningar av olika politiska sakfrÂgor. Den allm‰nna opinionen existerar inte sÂ l‰nge medborgarna faller offer fˆr massmediernas degenererande verklig- hetsbeskrivningar. Journalistikens stereotyper s‰tter sig pÂ medbor- garnas n‰thinnor, och dessa andra klassens &lt;NOBR&gt;tanke-kategorier&lt;/NOBR&gt; (stereo- typer) besudlar sÂledes det politiska beslutsfattandet eftersom med- borgarna onekligen h‰mtar sin information frÂn massmedierna. Det ‰r sÂledes inte medborgarna som har makten ˆver samh‰llspolitiken ñ den opinionsbildande makten tillfaller i st‰llet massmedierna, och i detta tillstÂnd befinner sig det moderna samh‰llet mycket lÂngt frÂn en demokratisk ordning, h‰vdar Lippman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft12"&gt;Lippmans lˆsning bestÂr i att tilldela vetenskapen stˆrre aukto- ritet. Vetenskapen bˆr rensa upp i det massmediala &lt;NOBR&gt;stereotyp-tr‰sket&lt;/NOBR&gt; i syfte att vaska fram den sanna kunskapen om v‰rlden och verklig- heten. Lippman ‰r medveten om att vetenskapens kunskapsproduk- tion besitter s‰rskilda metoder, rutiner och konventioner, det ‰r sÂledes en s‰rskild (sn‰v) kunskap som vetenskapen framproduce- rar. Men i vilket fall som helst, pÂ verklighetsbeskrivandets ranking- lista ligger vetenskapen pÂ en odiskutabel fˆrsta plats medan mass- medierna befinner sig hopplˆst lÂngt bakom t‰ten. Enbart med hj‰lp&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td104"&gt;&lt;P class="p295 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;RÖMMAR OCH MARDRÖMMAR OM POLITIKEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td105"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;, &lt;/SPAN&gt;MASSMEDIERNA OCH MEDBORGARNA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td106"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td107"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft12"&gt;av vetenskapen kan det moderna samh‰llet och dess &lt;NOBR&gt;liberal-demo-&lt;/NOBR&gt; katiska system framodla ett samh‰lleligt fˆrnuft. I samh‰llet kr‰vs d‰rmed en initierad vetenskaplig expertgrupp. Denna grupp ska fˆra en intern debatt om vilka politiska fˆrslag som kan t‰nkas vara b‰st fˆr allm‰nheten, vidare ska denna îintelligentaî skara ocksÂ ha som uppgift att l‰gga fram faktaorienterade uppgifter som ska fungera som underlag fˆr politiskt beslutsfattande. Vad h‰nder dÂ med med- borgarna, kan man frÂga sig? Enligt min tolkning av Lippman kan ett medborgerligt politiskt engagemang bli aktuellt i samband med att de tilldelas uppgiften att godk‰nna alternativt underk‰nna den etablerade politikens fˆrslag. Detta indikerar vidare att medbor- garnas deltagande i de politiska processerna ska ske enligt ett &lt;NOBR&gt;îtrycka-pÂ-ja-eller-nej-knappen-konceptî.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft98"&gt;Den påtagliga lidelsen för informationsbegreppet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft11"&gt;Vad ‰r det dÂ fˆr mening med att lyfta fram Lippman i en demokra- tidiskussion 1999? Denna frÂga besvaras b‰st genom att vi inled- ningsvis skalar bort vissa delar av hans t‰nkande som verkar lite malplacerade i en milleniumskifteskontext: den ok‰nsliga elitismen och den bitvis naiva tilltron till vetenskapen. Kvar Âterfinns emel- lertid tron pÂ att man kan nÂ sublima hˆjder inom samh‰llspolitiken med hj‰lp av informationsfˆrmedlandets praktik. Lippmans lidelse fˆr informationsfˆrmedlandets praktik har en lÂng tradition i det v‰sterl‰ndska t‰nkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft15"&gt;Den nutida medie- och kommunikationsteoretikern John B. Thompson (1997) framfˆr en liknande men samtidigt bitvis annor- lunda och mer human version av Lippmans teori genom sin argu- mentation fˆr en deliberativ demokratiordning (deliberative demo- cracy). Thompson konstaterar att relationen mellan den etablerade politiken (den politiska institutionen) och medborgarna ingalunda kan ses som en kommunikativ sÂdan. Inte heller kan man se relatio- nen mellan massmedierna och medborgarna i termer av dialog eller kommunikation. Massmedierna karakteriseras i st‰llet av en medie- rad &lt;NOBR&gt;kvasi-interaktion&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(îlÂtsas-kommunikationî)&lt;/NOBR&gt; som besitter en monlogisk karakt‰r med en aktiv s‰ndare och en passiv mottagare som oundviklig konsekvens. I ett massamh‰lle och en massdemo- krati kan det inte fungera pÂ nÂgot annat vis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft15"&gt;Thompsons koppling till Lippmans t‰nkande Âterfinns i defini- tionen av en deliberativ demokratiordning: fˆr att det hela ska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td108"&gt;&lt;P class="p403 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ETER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td109"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;B &lt;/SPAN&gt;ERGLEZ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td110"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td111"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft15"&gt;kunna fullbordas kr‰vs att informationsfˆrmedlandets praktik premi- eras och utvidgas samtidigt som forna drˆmmar och utopier l‰ggs pÂ hyllan ñ utopiska drˆmmar om att politiken och demokratin bˆr basera sig pÂ kommunikation och dialog. UtifrÂn en realistisk och logisk bedˆmning, bˆr man sÂledes begripa att kommunikations- och dialogbegreppen ‰r passÈ. Vi mÂste vidare upphˆra med att drˆmma om att medborgarnas politiska engagemang hela tiden bˆr arrangeras i gemensamma lokaler eller rum, sÂledes offentliga sf‰rer inom vilka politisk debatt mellan medborgare fˆruts‰tts ske ñ det gÂr lika bra att vara en politiskt engagerad medborgare enbart ge- nom att sitta ensam hemma framfˆr TV:n och ta del av politisk informationsfˆrmedling. SÂ ser det sanna och det faktiska politiska engagemanget ut i det senmoderna samh‰llets tidevarv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft12"&gt;ƒven om inte Thompson till fullo delar Lippmans blinda tro pÂ vetenskapen och dess expertiskunskaper, framh‰ver denne informa- tionsfˆrmedlandets betydelse i relationen mellan institution och medborgare. Lippman fˆrest‰ller sig att informationen ska bestÂ i vetenskapens fastst‰llande av sann kunskap, medan Thompson i st‰llet framh‰ver betydelsen av att informationen ska pr‰glas av plu- ralism (jfr Dewey nedan) ñ fˆljaktligen sÂ mÂnga olika perspektiv pÂ en och samma frÂga som mˆjligt. ƒven om de skiljer sig Ât i detta avseende tenderar de bÂda att framh‰va informationsbegreppets auktoritet ˆver kommunikations- och dialogbegreppet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft12"&gt;Informationsfˆrmedlandets praktik frÂn institution till medbor- gare har fˆljaktligen spelat och spelar fortfarande en viktig roll i det v‰sterl‰ndska t‰nkandet kring hur en demokratisk samh‰llsordning ska kunna fungera pÂ b‰sta vis. Relationen mellan institution och medborgare mÂste basera sig pÂ information frÂn s‰ndare till motta- gare d‰rfˆr att 1) den sanna kunskapen och fˆrnuftet enbart kan produceras med hj‰lp av den institutionella verksamhetens expert- kunskaper (Lippman) eller 2) d‰rfˆr att informationsfˆrmedling utgˆr den enda realistiska bestÂndsdelen i den sociala relationen mellan institution och medborgare (Thompson) ñ i ett massamh‰lle fˆrsvinner fˆljaktligen mˆjligheterna till reell kommunikation och dialog mellan institution och medborgare (exempelvis en dialogisk relation mellan makthavare och medborgare).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft25"&gt;Detta t‰nkande rymmer givetvis en stor portion realism och fˆr- nuft. Likv‰l besitter den uppenbara lidelsen fˆr informationsbe- greppet ett fundamentalt problem, vilket ocksÂ tidigare har n‰mnts i denna text. Trots att informationsfˆrmedlandets praktik ‰r av grundl‰ggande betydelse fˆr att underhÂlla massamh‰llet, rÂder det inget tvivel om att denna st‰ndigt utvidgade praktik tenderar att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td104"&gt;&lt;P class="p295 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;RÖMMAR OCH MARDRÖMMAR OM POLITIKEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td105"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;, &lt;/SPAN&gt;MASSMEDIERNA OCH MEDBORGARNA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td106"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td107"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft12"&gt;undergr‰va hela det &lt;NOBR&gt;liberal-demokratiska&lt;/NOBR&gt; systemets grundl‰ggande ideal: medborgarnas aktiva kommunikativa deltagande i politiken och samh‰llet. I Lippmans fall framtr‰der detta problem mycket tydligt. Den blinda tron pÂ vetenskapligt grundad informationsfˆr- medling bidrar i fˆrl‰ngningen till att Lippman avpolitiserar med- borgarens roll i samh‰llet till fˆrmÂn fˆr institutionernas praxis. I de politiska processerna blir sÂledes medborgaren en doldis i kulisserna som enbart fˆrv‰ntas dyka upp pÂ den politiska scenen n‰r det ‰r dags att &lt;NOBR&gt;tycka-och-trycka&lt;/NOBR&gt; (de politiska valen, folkomrˆstningar etc.). Detta grundl‰ggande dilemma uppm‰rksammade inte minst John Dewey n‰r han tog del av Lippmans teorier pÂ &lt;NOBR&gt;20-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft94"&gt;Drömmen om kommunikation snarare än information&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft11"&gt;John Dewey ‰r liksom Lippman intresserad av att problematisera relationen mellan institution och medborgare i framv‰xten av ett modernt samh‰lle.&lt;SPAN class="ft99"&gt;# &lt;/SPAN&gt;Och n‰r Dewey angriper Lippman, koncentrerar han sig inte minst pÂ Lippmans uppfattning om att den vetenskap- liga institutionens auktoritet ˆver massmedierna och annat slags t‰nkande i samh‰llet. Fˆr att skillnaderna mellan de tvÂ t‰nkarna ska kunna framkomma pÂ ett nÂgorlunda konkret vis kr‰vs inlednings- vis en n‰rmare betraktelse av Deweys syn pÂ kunskap, sanning och sprÂk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Till skillnad frÂn Lippman menar Dewey att vetenskapen inga- lunda fˆrmÂr att representera den absoluta sanningen om v‰rlden och verkligheten. Liksom massmedierna besitter vetenskapen en ofˆrmÂga att framodla det absoluta vetandet. Dewey hÂller till stor del med Lippman om att massmediernas hanteringar av verkligheten inte alltid ‰r av b‰sta kvalitet, men det inneb‰r inte automatiskt att vetenskapen mÂste uppfattas som den prim‰ra kunskaps- och san- ningsproducenten i samh‰llet. Enligt Dewey bˆr vetenskapen ses som en av flertalet debattdeltagare om hur verkligheten ska tolkas. Det handlar om en debatt som i egentlig mening aldrig kan s‰gas avslutas. Samh‰llet som sÂdant karakteriseras av en st‰ndig tolk- ningskamp d‰r frÂgor om sanning och kunskap hela tiden stÂr pÂ spel. Enligt Dewey bˆr vetenskapen givetvis fylla en viktig funktion i denna debatt, men den ska inte tillÂtas utˆva auktoritet ˆver de andra deltagarna. Dewey ‰r sÂledes delvis kritisk till vetenskapen eftersom dess mekanismer syftar till att avsluta den o‰ndliga debat- ten om verklighetens beskaffenhet: detta sker sÂledes i form av att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td108"&gt;&lt;P class="p403 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ETER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td109"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;B &lt;/SPAN&gt;ERGLEZ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td110"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td111"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p425 ft11"&gt;vetenskapen hela tiden envisas med att s‰ga hur saker och ting ligger till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft12"&gt;Tidigare konstaterades Lippmans uppfattning om att massmedi- erna enbart lÂtsas beskriva verkligheten pÂ ett sanningsenligt s‰tt. Dewey kontrar emellertid med pÂpekandet att vetenskapen besitter ‰n mera skickliga egenskaper i denna slags &lt;NOBR&gt;lÂtsas-lek.&lt;/NOBR&gt; Genom veten- skapens auktorit‰ra framtoning skapas en uppfattning hos medbor- garna om att de fˆrmedlade vetenskapliga faktakunskaperna inte kan bli fˆremÂl fˆr kritik och diskussion. I egentlig mening bˆr ‰ven vetenskapens utsagor uppfattas som argumentativa (debatterande) pÂstÂenden om verklighetens beskaffenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft11"&gt;Detta resonemang passar sÂledes inte Lippman eftersom han an- ser att debatten och samtalet kring en s‰rskild frÂga i princip ‰r mˆj- lig att avsluta och s‰tta punkt fˆr. Detta sker i samma stund som den absoluta sanningen framtr‰der. Om den absoluta sanningen framtr‰der finns det sÂledes inte nÂgot mer att debattera om. Efter- som vetenskapen fˆrmÂr att producera det absoluta vetandet (san- ning), anser Lippman att vetenskapen mÂste uppfattas som nÂgot mer och nÂgot stˆrre ‰n enbart en (vanlig) deltagare i samh‰llsde- batten. Vetenskapen pÂstÂr inte saker och ting hur som helst, och den ger inte heller uttryck fˆr subjektivt tyckande och t‰nkande: den redovisar vad som ‰r eller inte ‰r fallet.&lt;SPAN class="ft99"&gt;$ &lt;/SPAN&gt;D‰rmed bˆr vetenska- pen dominera ˆver annat t‰nkande, och inte minst ˆver massmedi- erna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft12"&gt;Detta resonemang vittnar om att Lippmans och Deweys olikar- tade uppfattningar om sprÂkets betingelser. Man skulle kunna tolka det som att Lippman egentligen ‰r r‰dd fˆr sprÂket och att han upp- fattar sprÂkanv‰ndning som en t‰mligen riskabel aktivitet. Samtidigt som sprÂket givetvis mˆjliggˆr och grundl‰gger all kommunikation och informationsfˆrmedling, lˆper man ñ vare sig man talar eller skriver ñ alltid risken att misslyckas. Beroende pÂ hur sprÂket anv‰nds och till‰mpas, uppstÂr olika tolkningar och uppfattningar om en och samma sak. PÂ detta s‰tt fˆrlorar s‰ndaren sÂledes kon- troll ˆver mottagaren ñ mottagarens anv‰ndande av vad som har sagts och kommunicerats kan fÂ ett helt annat utfall ‰n vad s‰ndaren hade r‰knat med frÂn bˆrjan. Och det ‰r fˆljaktligen detta som Lippman tenderar att frukta, och det ‰r h‰r vi sÂledes finner en vik- tig anledning till hans lidelse fˆr vetenskapen. Vetenskapens rigo- rˆsa begreppsdefinitioner i kombination med dess objektiva verk- lighetsbeskrivningar bˆr ses som ett enda stort fˆrsˆk att t‰mja sprÂkets potentiella vildhet. Det prim‰ra mÂlet ‰r sÂledes att uppnÂ den exakta beskrivningen av verkligheten ñ denna sprÂkliga renhet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td104"&gt;&lt;P class="p295 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;RÖMMAR OCH MARDRÖMMAR OM POLITIKEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td105"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;, &lt;/SPAN&gt;MASSMEDIERNA OCH MEDBORGARNA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td106"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td107"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p329 ft11"&gt;fˆruts‰tts kunna eliminera olikartade tolkningar av en och samma sak. Fˆr att Lippmans ideal om institutionell informationsverksam- het ska kunna fungera kr‰vs att det anv‰nda sprÂket till hundra pro- cent ˆverensst‰mmer med den verklighet som beskrivs. Det handlar om ett sprÂk som skiljer sig frÂn massmediernas stereotypa och fˆr- vr‰ngda metoder fˆr att att beteckna verkligheten. Inte heller fÂr sprÂket besitta vardagsorienterade inslag, infiltrerat av subjektivt t‰nkande och tyckande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Fˆr Dewey representerar sprÂket nÂgonting annat ‰n enbart ett verktyg som mÂste anv‰ndas sÂ precist som mˆjligt i relationen mellan s‰ndare och mottagare. SprÂket grundl‰gger den sociala ge- menskapen mellan m‰nniskor. Uppkomsten och formandet av en kultur bˆr fˆrst och fr‰mst fˆrstÂs med utgÂngspunkt frÂn m‰n- niskors sprÂkanv‰ndning. Till skillnad frÂn Lippman ‰r Dewey inte det minsta r‰dd fˆr sprÂkanv‰ndandets ofˆruts‰gbara utfall. Dewey finner snarare en viktig po‰ng med att sprÂket aldrig kan fungera till hundra procent vilket h‰nger ihop med hans uppfattning om att en kultur eller ett samh‰lle aldrig kan s‰gas vara f‰rdigkonstruerat. Kul- turen produceras och reproduceras st‰ndigt genom olikartad sprÂk- anv‰ndning vilket fˆljaktligen manifesteras genom skillnaden mellan exempelvis vetenskapligt, religiˆst, massmedialt eller vardagsrela- terat sprÂkbruk. N‰r dessa skilda sprÂkpraktiker mˆts och konfron- teras, framtr‰der olika subjektiva verklighetstolkningar och fˆljakt- ligen Âsiktspluralism. Den kommunikativa friktion som kommer till stÂnd, ger vidare uttryck fˆr det aktiva och st‰ndigt pÂgÂende sam- h‰llet d‰r debatten och diskussionen om sanning, kunskap, politik och moral, aldrig kan s‰gas avslutas. Genom sprÂket och kommuni- kationen uppr‰tthÂlls denna diskussion i all o‰ndlighet och det ‰r detta som utgˆr kulturens och samh‰llets fundament.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft12"&gt;Genom Deweys syn pÂ sprÂket, framtr‰der sÂledes hans tvekan infˆr den vetenskapliga institutionens informationsfˆrmedlande samh‰llsfunktion. Vetenskapen vill ju inte diskutera och debattera. Genom sitt &lt;NOBR&gt;icke-kommunikativa&lt;/NOBR&gt; manÈr vill vetenskapen i st‰llet ideligen visa var det absoluta sanningsskÂpet ska stÂ nÂgonstans. Detta uppfattar Dewey som delvis destruktivt eftersom kulturen och samh‰llet inneb‰r en st‰ndigt pÂgÂende diskussion och debatt ñ skillnaden och pluralismen i frÂga om t‰nkande och handlande ‰r fˆljaktligen den huvudsakliga po‰ngen med en demokratisk sam- h‰llsordning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td108"&gt;&lt;P class="p403 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ETER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td109"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;B &lt;/SPAN&gt;ERGLEZ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td110"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td111"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p427 ft100"&gt;Relationen mellan massmedier och medborgare ur Deweys kommunikativa perspektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft12"&gt;D‰rmed blir det inte s‰rskilt svÂrt att konstatera det faktum att Lippman och Dewey besitter skilda uppfattningar om hur relationen mellan institution och medborgare ska se ut i det moderna samh‰l- let. Detta framkommer inte minst i deras syn pÂ hur relationen mel- lan massmedierna och medborgarna bˆr fungera. Enligt Lippmans ideal borde massmedierna i enlighet med vetenskapen str‰va efter att fˆrmedla eller s‰nda ett s‰rskilt (fakta) innehÂll till mottagarna. Meningen ‰r ocksÂ att mottagarna ska avl‰sa detta innehÂll pÂ ett korrekt s‰tt. PÂ sÂ vis insuper och tolkar mottagarna gemensam information om en och samma sak. Detta ‰r den perfekta (fˆljakt- ligen informativa) relationen mellan institution och medborgare samt mellan s‰ndare och mottagare. Deweys perspektiv pÂ samma problematik, v‰nder i hˆg grad upp och ned pÂ de lippmanska tankebanorna. I relationen mellan massmedierna som institution och medborgare fˆrhÂller det sig pÂ fˆljande vis: Massmediernas innehÂll (det s‰nda budskapet) finns inte till (existerar) fˆrr‰n det har diskuterats och debatterats av mottagarna. Det r‰cker inte med passivt insupande av faktakunskaper fˆr att man ska kunna tala om ett reellt medieinnehÂll. InnehÂllet kommer till, det n‰rmast fˆds, genom mottagarnas tolkande, diskuterande och debatterande inom vilken mening formas.&lt;SPAN class="ft97"&gt;% &lt;/SPAN&gt;Massmediernas prim‰ra uppgift bestÂr fˆlj- aktligen i att generera offentliga samtal och diskussioner, de ska fungera som ett slags verktyg fˆr medborgarna i deras kommunika- tiva och dialogiska aktiviteter och i skapandet av en allm‰n opinion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft12"&gt;Till skillnad frÂn Lippman menar Dewey vidare att det inte spelar alltfˆr stor roll om mottagarna inte tolkar s‰ndarens budskap pÂ ett och samma s‰tt. Det bˆr snarare vara tv‰rtom eftersom diskussioner och debatter medborgare emellan kommer till genom att massmedi- ernas budskap tolkas pÂ skilda vis. Det mÂ vara sÂ att massmedierna och nyhetsrapporteringen enbart fˆrmÂr att s‰nda en signal om att nÂgonting har intr‰ffat nÂgonstans&lt;SPAN class="ft97"&gt;&amp;&lt;/SPAN&gt;, men det ‰r fˆljaktligen tolkan- det av denna s‰nda signal som ‰r det v‰sentliga, och i synnerhet de olikartade tolkningmˆnstren. Skillnaden i s‰ttet att tolka och t‰nka kring en och samma sak, detta karakteriserar det pÂgÂende samh‰l- let, det o‰ndliga samtalet eller debatten om verklighetens och v‰rl- dens beskaffenheter. Och detta tillstÂnd fÂr inte nÂgon institution som vetenskapen tillÂtas rasera.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td104"&gt;&lt;P class="p295 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;RÖMMAR OCH MARDRÖMMAR OM POLITIKEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td105"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;, &lt;/SPAN&gt;MASSMEDIERNA OCH MEDBORGARNA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td106"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td107"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td112"&gt;&lt;P class="p1 ft55"&gt;Naiv tro på möjlighet till kommunikati&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td12"&gt;&lt;P class="p1 ft50"&gt;on i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td112"&gt;&lt;P class="p1 ft55"&gt;dagens samhälle?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td12"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p429 ft11"&gt;Medan Lippman drˆmmer om epistemologisk renhet i den infor- mationsbaserade relationen mellan institution och medborgare, po‰ngterar Dewey att m‰nsklig kommunikation ‰r det b‰sta som finns. Han efterlyser offentliga rum inom vilka medborgarnas sub- jektiva uppfattningar om v‰rlden och verkligheten ska kunna mˆtas och konfronteras. Det demokratiska samh‰llets viktigaste bestÂnds- del ‰r fˆljaktligen det kommunikativa handlandet. Om den offent- liga kommunikationen lyckas nÂ fram till det sanna eller ej, ‰r sÂle- des inte alls lika viktigt som att medborgarna faktiskt kommunicerar i politisk och moralisk bem‰rkelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;I Deweys teorier finner man sÂledes tankar som i allra hˆgsta grad avhandlas i den nutida diskussionen om demokratins kris. Lik- som denna diskussion ofta tenderar att referera till en tid och ett stadium i samh‰llet dÂ allt var sÂ mycket b‰ttre st‰llt med demokra- tin ‰n vad det ‰r nufˆrtiden, drˆmmer sig Dewey ocksÂ tillbaka till en epok som inte l‰ngre finns eller som kanske aldrig har funnits. Det handlar om ett samh‰lle som inte var sÂ komplicerat och in- vecklat som det moderna faktiskt ‰r. Det handlar om en era d‰r de institutionella verksamheterna ‰nnu inte skapat ett avstÂnd mellan de folkvalda och folket eller experter och lekm‰n. Det handlar vida- re om ett samh‰lle d‰r den muntliga &lt;NOBR&gt;(face-to-face)&lt;/NOBR&gt; kommunikationen frodas och d‰r medborgarna avhandlar politiska och moraliska frÂgor utifrÂn personliga och subjektiva perspektiv. Pluralismen lever och medborgarnas aktiva politiska handlande ‰r en realitet. I denna &lt;NOBR&gt;lilla-huset-pÂ-pr‰rien-kultur&lt;/NOBR&gt; tr‰ffas medborgarna kontinuer- ligt pÂ torget, och ortens makthavare finns alltid inom r‰ckhÂll om det skulle behˆva diskuteras nÂgot av offentlig karakt‰r. I detta slags samh‰lle lever det offentliga rummet pÂ ett helt annat s‰tt ‰n i det moderna eller det nutida senmoderna samh‰llet. Man sitter inte hemma framfˆr TV:n och tar del av information, utan medborgarna till‰mpar sin kommunikativa och dialogiska kompetens genom re- ella samtal och debatter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft12"&gt;Dewey ‰r hˆgst medveten om att denna romantiska tankekate- gori inte st‰mmer s‰rskilt v‰l ˆverens med det moderna samh‰llets utseende. Ett och annat kommunikativt ideal mÂste offras i samband med framv‰xten av det moderna samh‰llet. Trots det kan Dewey inte lÂta bli att rikta misstro mot institutionernas framv‰xt (framfˆr allt vetenskapen, den etablerade politiken, byrÂkratin) och deras successiva ˆvertagande av sÂdana saker som i egentlig mening borde&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td108"&gt;&lt;P class="p403 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ETER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td109"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;B &lt;/SPAN&gt;ERGLEZ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td110"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td111"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p33 ft15"&gt;vara fˆremÂl fˆr medborgarnas kommunikativa handlande i politisk och moralisk bem‰rkelse. Detta l‰mnar efter sig ett samh‰lle inom vilket medborgaren allt mer sjunker in i en ÂskÂdarroll. H‰r fˆre- st‰ller sig Dewey emellertid att massmedierna ska kunna fungera som kulturens prim‰ra igÂngdrivare av offentlig debatter och samtal d‰r fˆljaktligen olika parter och intressen ska kunna deltaga pÂ nÂ- gorlunda j‰mlik basis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft12"&gt;Deweys oavbrutna hyllande av kommunikationen kan fˆljaktli- gen st‰llas i relation till Thompsons (1997) pÂpekande att kommu- nikations- och dialogbegreppen numera bˆr uppfattas som passÈ i frÂga om medborgarnas politiska delaktighet i samh‰llet. Begreppen odlar drˆmmar om saker som aldrig kan fˆrverkligas i det nutida senmoderna samh‰llet. Dessa drˆmmar skapar enbart Ângest och panik ñ vart vi ‰n v‰nder oss kommer vi att kunna observera den demokratiska ordningens fˆrfall. Vi mÂste helt enkelt fˆrest‰lla oss medborgarnas politiska engagemang sÂsom nÂgot annat, och vidare att detta andra faktiskt kan uppfattas som alright ñ ‰ven om det handlar om ett (passivt) insupande av f‰rdigpacketerad information, och ‰ven om medborgaras engagemang enbart tenderar att ske ge- nom valdeltagande och folkomrˆstningar. De framtida definitio- nerna av begreppet demokrati och, de kommande funderingarna ˆver vad ett demokratiskt samh‰lle kan t‰nkas inneb‰ra, mÂste i viss mÂn befrias frÂn gammalt tankegods.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft55"&gt;Från drömmar till mardrömmar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft12"&gt;En viktig po‰ng ñ som sÂledes har sparats fram till denna punkt ñ bˆr inledningsvis formuleras pÂ fˆljande vis: Om Lippmans teore- tiska planer ska kunna fungera kr‰vs att medborgarna verkligen ‰r intresserade av att ta del av vetenskapens sanna beskrivande av verk- ligheten, samtidigt som de ser till att skydda sig frÂn massmediernas felaktiga versioner av verkligheten. Vidare kr‰ver Deweys kommu- nikativa och dialogiska ideal att medborgarna verkligen fˆrsˆker uppr‰tthÂlla en vital offentlig debatt i politisk och moralisk bem‰r- kelse, och det kr‰ver ‰ven att medborgarna verkligen anv‰nder massmedierna fˆr att aktivera sig kommunikativt i samh‰llet. Lipp- mans men framfˆr allt Deweys teoretiska storbyggen fˆruts‰tter att medborgarna verkligen ‰r villiga att deltaga i seriˆsa samh‰lleliga verksamheter. Men vad ‰r det som s‰ger att medborgarna verkligen vill bli involverade i allt detta? Nufˆrtiden finner man mÂnga indi- kationer pÂ att medborgarna inte st‰ller upp pÂ att ˆmsa om den&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td104"&gt;&lt;P class="p295 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;RÖMMAR OCH MARDRÖMMAR OM POLITIKEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td105"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;, &lt;/SPAN&gt;MASSMEDIERNA OCH MEDBORGARNA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td106"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td107"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft12"&gt;sociala relationen mellan sig sj‰lva och det institutionella. Vid fler- talet tillf‰llen i denna text har det pÂpekats att det ‰r institutionell praxis som hela tiden krymper utrymmet och mˆjligheten till med- borgarnas aktiva politiska och moraliska delaktighet i samh‰llet. Det ‰r sÂledes institutionerna som ska betraktas som den destruktiva och stygga parten, den part som tenderar att underminera mˆjligheterna till ett reellt demokratiskt samh‰lle. Det ‰r emellertid mˆjligt att v‰nda upp och ned pÂ hela resonemanget. Det kan lika g‰rna vara sÂ att det ‰r medborgarna som pÂ eget initiativ har framodlat institu- tionernas dominans. Det politiska engagemangets uppenbara frÂn- varo kanske helt enkelt bˆr uppfattas som medborgarnas egenh‰n- diga val att bryta upp med sin auktorit‰ra fadersgestalt: den politiska institutionen. PÂ detta vis formulerar den franske t‰nkaren Jean Baudrillard den negativa utveckling som brukar betecknas i termer av ett avstÂnd mellan den etablerade institutionella politiken och medborgarna. Baudrillard glˆmmer lÂngtifrÂn massmediernas roll i detta sammanhang. Han konstaterar att massmedierna befinner sig i ett odefinierat landskap, nÂgonstans mellan politiken och med- borgarna och de vet inte riktigt vems parti de ska ta: ska de fˆrsˆka reparera skilsm‰ssan mellan politiken och medborgarna eller ska de alliera sig med medborgarnas apolitiska leverne genom att successivt ˆverge fˆrmedlandet av meningsfull politisk information? Enligt Baudrillard fˆrsˆker massmedierna att klara av allt detta pÂ en och samma gÂng, vilket fÂr ˆdesdigra konsekvenser vad betr‰ffar relatio- nen mellan den etablerade politiken och medborgarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft98"&gt;Mardrömmar om information och kommunikation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft11"&gt;Deweys drˆmmar om en demokratisk ordning baserad pÂ kommu- nikation fungerar inte. Som facit pÂ att sÂ ‰r fallet kan vi anknyta till de frÂgor som dominerar den nutida diskussionen om demokratins utveckling: Hur stÂr det till med det medborgerliga engagemanget bland medborgarna? Varfˆr ‰r inte medborgarna delaktiga i de poli- tiska processerna? Vad mÂste gˆras fˆr att vitalisera medborgarnas deltagande i politiken?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft12"&gt;Vi har redan erhÂllit ett svar frÂn Dewey angÂende denna sak, och enligt hans resonemang ‰r det den institutionella praxis och dess dominans ˆver medborgarna som skapar detta tillstÂnd. Vidare kan man sÂledes ocksÂ ifrÂgas‰tta denna tes eftersom det lika g‰rna kan vara sÂ att medborgarna helt enkelt inte l‰ngre vill bli involverade i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td108"&gt;&lt;P class="p403 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ETER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td109"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;B &lt;/SPAN&gt;ERGLEZ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td110"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td111"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p417 ft12"&gt;de arbetsprocesser som den politiska institutionen tillhandahÂller. Det ‰r fˆljaktligen denna teori som ska vidareutvecklas nedan med hj‰lp av Jean Baudrillard. I vilket fall som helst k‰nns de ovan upp- radade frÂgorna gamla som gatan, vi har hˆrt dem fˆrut, och kanske ‰r det den allvarliga tonen i frÂgest‰llarnas rˆster som leder till att tristhets- och trˆtthetsvibrationer sprids varje gÂng denna allvar- samma sak hamnar pÂ tapeten. Ju mer dessa frÂgor tenderar att kom- pletteras med en &lt;NOBR&gt;g‰spvarning-skylt,&lt;/NOBR&gt; desto stˆrre blir paniken hos den (seriˆsa och allvarsamma) part som ih‰rdigt projicerar detta allvarsamma problem pÂ medborgarna: sÂledes den politiska institu- tionens representanter. Dessa h‰vdar att tiden ‰r ur led ñ det politis- ka engagemanget genomsyrar inte hela samh‰llet vilket det fˆljaktli- gen borde. Politiken bedrivs inom ett institutionellt rum, men pÂ andra sidan v‰ggen, i det omgivande samh‰llet d‰r majoriteten be- finner sig, frodas ett heterogent virrvarr av aktiviteter med undantag fˆr politiskt engagemang. Den stora majoriteten befinner sig utan- fˆr de politiska processerna och bortom platsen fˆr politiskt enga- gemang. D‰rfˆr ‰r det inte den apolitiska politiskt apatiska medbor- garen som ska betraktas som en samh‰llelig outsider, utan det ‰r i st‰llet den politiska institutionens representanter och de politiskt engagerade som befinner sig pÂ kant med samh‰llet eftersom dessa fˆljaktligen befinner sig i minoritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft12"&gt;Enligt Jean Baudrillard har medborgarna pÂ eget initiativ brutit kontakten med den etablerade politiken, och denna tes framl‰gger han i boken In the Shadow of the Silent Majorities (1983). Enligt Baudrillard finns inte l‰ngre en relation mellan en medborgarpublik och den politiska institutionen. I fˆrest‰llningen om en medborgar- publik, framtr‰der en bild av ett organiserat och strukturerat sam- h‰lle d‰r medborgarna debatterar och argumenterar fˆr sina privata intressen i offentliga sammanhang. N‰r man vidare fˆrest‰ller sig denna medborgarpublik fˆruts‰tter man att denna pr‰glas av olika samh‰llsintressen, klasser och ideologier, vilka fˆljaktligen kon- fronteras med varandra i kommunikativ bem‰rkelse. Kommunika- tionen ‰r vidare i hˆg grad riktad mot statens och institutionernas verksamheter vilket inneb‰r att de allm‰nna opinioner som framod- las, syftar till att fˆr‰ndra och fˆrb‰ttra de statliga och institutionella verksamheterna i framfˆr allt ekonomisk och politisk bem‰rkelse. Hela detta scenario pÂminner fˆljaktligen om vad Dewey har i tan- karna i frÂga om pluralismen, och i synnerhet Habermas (1984) teori om den borgerliga offentlighetens uppgÂng och fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft12"&gt;Denna slags bild av ett organiserat och fungerande politiskt och samh‰lleligt engagemang bland medborgarna, har ingen verklig-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td104"&gt;&lt;P class="p295 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;RÖMMAR OCH MARDRÖMMAR OM POLITIKEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td105"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;, &lt;/SPAN&gt;MASSMEDIERNA OCH MEDBORGARNA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td106"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td107"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft15"&gt;hetsfˆrankring i det senmoderna massamh‰llet, menar Baudrillard. D‰rmed anv‰nder han i st‰llet begreppet massan eller massorna fˆr att beteckna medborgarnas sammantagna relation till exempelvis politiken. Denna analytiska kategori ñ massorna ñ existerar egentli- gen inte pÂ riktigt och den uttrycker i egentlig mening ingenting s‰rskilt: den representerar inte nÂgon s‰rskild klass eller ideologi, den ger inte uttryck fˆr nÂgon politisk vilja eller mÂl: den verkar inte besitta nÂgra politiska ambitioner ˆver huvud taget ñ massorna uttrycker renodlad neutralitet. Det absolut enda som med s‰kerhet karakteriserar massorna ‰r deras pÂtagliga tystnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft12"&gt;Denna tystnad framtr‰der sÂledes i relationen mellan institution och medborgare. Det kanske fanns en tid, pÂpekar Baudrillard, dÂ medborgarna var den pÂdrivande parten i sin relation till samh‰llsin- stitutionerna. Det berodde i sÂdant fall pÂ att medborgarna hade ett faktiskt behov av att uppr‰tthÂlla och utveckla en kontakt med det institutionella. Via institutionerna str‰vade medborgarna efter in- flytande och makt i samh‰llet och vidare h‰vdade de ocksÂ sin r‰tt att fÂ ta del av det materiella v‰lstÂndet. Detta skapade en relation mellan medborgare och institution, och medborgarna l‰t sig sÂledes ocksÂ involveras i de institutionella verksamheternas socialisations- projekt. Medborgarna kˆpte i viss mÂn tankekonceptet att syftet med samh‰llet faktiskt bestÂr i medborgarnas meningsfulla relatio- ner med politiken, men ‰ven utbildningen, kulturen och vetenska- pen. Detta tillstÂnd uppr‰tthˆlls fram till den dag dÂ medborgarna blev medvetna om att de inte l‰ngre hade nÂgot stˆrre behov av institutionerna, och den specifika dag som h‰r Âsyftas brukar ofta kallas fˆr senmodernitetens tidevarv (se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft12"&gt;I dag ‰r det fˆljaktligen tv‰rtom ñ medborgarna ‰r inte l‰ngre den pÂdrivande parten utan det ‰r i st‰llet institutionerna som fˆrsˆker uppr‰tthÂlla kontakten, denna kontakt som successivt under det moderna samh‰llets framv‰xt har fˆrsvunnit upp i det blÂ. Man skulle kunna beskriva detta tillstÂnd enligt fˆljande mˆnster: Allt som existerar erhÂller sin status som nÂgot levande enbart genom sin relation till nÂgot annat. UtifrÂn detta s‰tt att resonera brukar man konstatera att m‰nniskan ‰r en social varelse ñ endast genom rela- tionen till andra och genom den andres bekr‰ftelse kan nÂgot s‰gas ‰ga existens. Helt ofrivilligt tenderar den etablerade politiken och annan institutionell verksamhet att bortkopplas frÂn detta slags soci- ala spel. Om vi forts‰tter med den etablerade politiken sÂsom pri- m‰rt exempel, kan vi konstatera att den befinner sig i en alltmer isolerad tillvaro, och det ‰r fˆljaktligen d‰rfˆr den ser sÂ desperat ut&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td108"&gt;&lt;P class="p403 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ETER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td109"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;B &lt;/SPAN&gt;ERGLEZ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td110"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td111"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p437 ft11"&gt;n‰r den sˆker social kontakt nufˆrtiden: Det verkar handla om en kamp pÂ liv och dˆd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft12"&gt;Det ‰r i den politiska institutionens men ‰ven andra institutio- ners desperation efter social kontakt med medborgarna som Baud- rillards analytiska kategori massorna blir anv‰ndbar. Institutionerna projicerar meningsfull information till medborgarna, och de fˆrsˆ- ker maniskt att fÂ till stÂnd kommunikation med medborgarna i form av samtal och debatt. Alla dessa processer frÂn institutionerna bˆr ses som fˆrsˆk att fÂ medborgarna att ta del av den meningsfulla informationen och respondera. Men alla dessa massiva insatser frÂn institutionernas sida besvaras fˆljaktligen med tystnad, och ju stˆrre inflationen och ˆverflˆdet av informationen blir, desto mer m‰rks desperationen i de institutionella representanternas ˆgon, och desto tystare blir massorna. Om vi leker med tanken att medborgarna faktiskt responderar pÂ institutionernas massiva informations- och kommunikationsaktiviteter, vad kan s‰gas intr‰ffa i sÂdant fall? Om det vore pÂ sÂ vis skulle det fˆljaktligen framtr‰da engagemang frÂn medborgarhÂll, vilken i sin tur skulle generera Âsiktspluralism och skillnad i t‰nkande och handlande bland medborgarna (Dewey). Den nuvarande frÂnvarande responsen uttryckt sÂsom massornas tystnad, inneb‰r fˆljaktligen skillnadens och pluralismens frÂnvaro. Massorna representerar &lt;NOBR&gt;icke-skillnad&lt;/NOBR&gt; och ett slags uppgÂende i en gemensam tystnad vilket vidare indikerar individualitetens bortvitt- rande. M‰rk v‰l att det inte finns nÂgon handlande aktˆr i frÂga om massorna, det ligger ingen utt‰nkt strategi bakom massornas fˆre- komst och dess &lt;NOBR&gt;icke-responderande&lt;/NOBR&gt; karakt‰r. Massorna bˆr inte uppfattas som en organiserad social grupp ñ och de representeras inte heller av nÂgon. De tysta massorna kan enbart fˆrstÂs som ett abstrakt samh‰lleligt fenomen, ett fenomen vilket institutionerna inte fˆrmÂr att greppa eller fÂ kontakt med, trots alla dessa ih‰rdiga fˆrsˆk i informativ och kommunikativ bem‰rkelse. Det kanske framstÂr som om massorna kan framtr‰da som nÂgot konkret syn- ligt genom surveyundersˆkningarnas konstruerade konstateranden om allm‰nhetens tyckande och t‰nkande ñ men dessa undersˆk- ningar syftar i egentlig mening enbart till att skapa intrycket av att massorna faktiskt kan fÂngas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft25"&gt;Baudrillard konstaterar att massorna aldrig har varit s‰rskilt goda fˆrvaltare av institutionernas meningsproduktion. Med meningspro- duktion menas exempelvis vetenskapens seriˆsa sanningsproduk- tion, politiken som sÂdan och dess st‰ndiga pÂpekande om vikten av medborgerligt politiskt engagemang fˆr att kunna vidareodla det demokratiska samh‰llet, eller utbildningens seriˆsa kanalisering av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td104"&gt;&lt;P class="p295 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;RÖMMAR OCH MARDRÖMMAR OM POLITIKEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td105"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;, &lt;/SPAN&gt;MASSMEDIERNA OCH MEDBORGARNA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td106"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td107"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p20 ft12"&gt;kunskaper om v‰rlden och verkligheten. Massorna har, menar Baudrillard, kanske alltid upplevt alienation infˆr de seriˆsa teore- tiska projekt som exempelvis Lippman och Dewey representerar. Egentligen har massorna kanske under hela det moderna samh‰llets utveckling, mer eller mindre ignorerat sÂdana saker som epistemo- logisk renhet (Lippmans &lt;NOBR&gt;sannings-t‰nkande)&lt;/NOBR&gt; och meningsfull kom- munikation ur politisk och moralisk synvinkel. Eller kanske har massorna fˆrsˆkt att intressera sig fˆr dessa allvarliga seriˆsa saker samtidigt som man har haft fullt sjÂ med att dˆlja de ideligen Âter- kommande g‰spattackerna. D‰rmed menar Baudrillards att den nutida debatten om medborgarnas politiska apati, vittnar om att massorna inte tillÂts utˆva sitt naturliga beteende, fˆljaktligen sÂdana aktiviteter som pÂ olika s‰tt kontrasterar mot institutionernas upp- fattningar om av vad som ska betraktas som fˆrnuftiga och me- ningsfulla samh‰llsaktiviteter: fˆljaktligen de spektakul‰ra, fascine- rande och &lt;NOBR&gt;îicke-seriˆsaî&lt;/NOBR&gt; tingen. Fˆreteelser som sÂledes premierar k‰nslan framfˆr det slags îfˆrnuftigaî meningsproduktion som le- vereras uppifrÂn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft32"&gt;Can one ask questions about the strange fact that, after several revolu- tions and a century or two of political apprenticeship, in spite of the newspapers, the trade unions, the parties, the intellectuals and all energy put into educating and mobilising the people, there are still (and it will be exactly the same in ten or twenty years) a thousand persons who stand up and twenty million who remain îpassiveî ñ and not only pas- sive, but who, in all good faith and with glee and without even asking themselves why, frankly prefer a football match to a human and political drama?&lt;SPAN class="ft99"&gt;!&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft15"&gt;Vidare frÂgar sig Baudrillard om det inte ‰r inom konsumtionens omrÂde som massorna upplever den verkliga emancipationen, enga- gemanget och alla de slags energiska aktiviteter som samtidigt ‰r frÂnvarande inom politiken. Den frÂnvarande energin i massornas tysta relation till den etablerade politiken, n‰rvarar pÂ annan ort, fˆljaktligen inom konsumtionssf‰ren ñ det ‰r genom relationerna till varor och i varuutbytets processer som fˆrnuftet och smartheten till‰mpas nufˆrtiden: det ‰r i dessa slags processer som de verkliga revolutionerna sker. Det ‰r v‰l mˆjligtvis d‰rfˆr som den etablerade politiken i allt stˆrre omfattning lÂter sig involveras i varuutbytets- processer pÂ sÂ vis att politiken framfˆr allt levereras sÂsom en vara infˆr medborgarna. Kanske bˆr denna utveckling ses som ‰nnu ett exempel pÂ politikens (sista) desperata fˆrsˆk att uppnÂ social kon- takt med massorna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td108"&gt;&lt;P class="p403 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ETER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td109"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;B &lt;/SPAN&gt;ERGLEZ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td110"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td111"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p149 ft11"&gt;Vad betr‰ffar Baudrillards t‰nkande, har koncentrationen hittills framfˆr allt riktats mot relationen mellan den politiska institutionen och medborgarna, uttryckt sÂsom massornas tystnad. I detta sam- manhang bˆr man sÂledes frÂga sig vilken funktion massmedierna kan t‰nkas fylla? Vad kan massmedierna s‰gas vara fˆr nÂgonting i det slags post- eller senmoderna samh‰lle som Baudrillard fˆrest‰ller sig?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft55"&gt;Massmedierna och implosionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft12"&gt;Massmediernas funktion i detta sammanhang bˆr inledningsvis re- lateras till ett begrepp som fˆrekommer och till‰mpas pÂ en rad olika omrÂden inom Baudrillards politiska och filosofiska t‰nkande: n‰mligen implosion. Det slags samh‰lle som Lippman, och mÂnga andra modernistiska t‰nkare verkar i, skulle mycket v‰l kunna fˆr- klaras med hj‰lp av ordet explosion&lt;SPAN class="ft97"&gt;"&lt;/SPAN&gt;. Det handlar om industrialis- mens utveckling, kapitalismens och varuhandelns st‰ndiga utbred- ning, vetenskapens st‰ndiga framsteg i det m‰nskliga fˆrnuftets tj‰nst, eller utbildningens kunskapsfostrande funktioner. Ett sÂdant modernt samh‰lle karakteriseras fˆljaktligen av ordning och struk- tur, vilket inte minst fˆrverkligas genom de institutionella verksam- heternas socialiserande funktioner. Detta tillstÂnd av ordning och struktur fˆruts‰tter vidare att de begrepp som samh‰llet befattar sig med besitter konkreta och best‰mda definitioner. Begrepp som vetenskap, journalistik, politik, ekonomi, underhÂllning, verklighet, fiktion, reklam, offentligt, privat ñ alla dessa begrepp ‰r begÂvade med best‰mda betydelser, och det ‰r genom uppr‰tthÂllandet av begreppens best‰mda betydelser som det organiserade och struktu- rerade moderna samh‰llet uppr‰tthÂlls och vidareutvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft12"&gt;N‰r nu Baudrillard talar om ett sen- eller postmodernt samh‰lle i termer av implosion, fˆrest‰ller han sig att vi numera befinner oss i ett slags slutstadium av den moderna m‰nniskans och det moderna samh‰llets utveckling. Ett tydligt bevis pÂ att sÂ faktiskt ‰r fallet, utgˆrs av de bestÂende begreppsdefinitionernas upplˆsning. SÂdana slags begrepp som radats upp ovan, bˆr numera uppfattas som auto- noma tecken eftersom de inte l‰ngre nˆdv‰ndigtvis behˆver referera till en och samma best‰mda sak. Vidare karakteriseras det postmo- derna tillstÂndet av en lek eller spel med dessa tecken i den mening- en att tecknen kombineras med varandra och sammankopplas i nya slags konstellationer. Som mycket konkret exempel kan n‰mnas politikens samrˆre med underhÂllning vilket alltsom oftast resulterar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td104"&gt;&lt;P class="p295 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;RÖMMAR OCH MARDRÖMMAR OM POLITIKEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td105"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;, &lt;/SPAN&gt;MASSMEDIERNA OCH MEDBORGARNA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td106"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td107"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p404 ft12"&gt;i en ytlig imageinrikad version av politiken. Denna utveckling vitt- nar sÂledes om hur till synes vitt skilda tecken imploderar. Tecknen stoppas in i varandra vilket fÂr till fˆljd att nÂgot înyttî skapas. I senmodernitetens tid bedrivs en oh‰mmad lek med alla de begrepp som det moderna samh‰llet tenderade att ta pÂ sÂ stort allvar (jour- nalistik, politik, verklighet, sanning etc.). I fˆrl‰ngningen inneb‰r denna utveckling att de betydelsem‰ssiga avstÂnden mellan olika tecken suddas ut vilket vidare leder till att skillnaden mellan exem- pelvis &lt;NOBR&gt;politik-underhÂllning,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;politik-reklam,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;privat-offentligt,&lt;/NOBR&gt; san- &lt;NOBR&gt;ning-fiktion&lt;/NOBR&gt; eller &lt;NOBR&gt;vetande-tro&lt;/NOBR&gt; sakteliga vittrar bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft15"&gt;Enligt Baudrillard ‰r det fˆljaktligen massmedierna som i allra hˆgsta grad gÂr i br‰schen fˆr denna &lt;NOBR&gt;implosion-utveckling.&lt;/NOBR&gt; Genom teknologins utveckling i form av massmediernas potential att skapa fascinerande och spektakul‰ra affekter genom kombinationen av ljud, bild och text, fˆrvandlas inte minst televisionen, till ett enda stort imploderande maskineri. Det ‰r fˆljaktligen massmedierna som dri- ver pÂ den begreppsliga implosionen. Det ‰r i massmediernas regi som ovan n‰mnda begrepp kombineras och konstelleras i den slags lek som utmynnar i att skillnaden mellan politik, reklam, underhÂll- ning, vetenskap, fiktion, verklighet etc. upplˆses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft15"&gt;Denna imploderande process ‰r inte minst intressant ur episte- mologisk bem‰rkelse eftersom massmedierna tenderar att upplˆsa skillnaden och avstÂndet mellan verklighet och fiktion. Genom den nya teknologin och dess artificiella egenskaper simulerar massmedi- erna fram modeller av verkligheten, modeller vilka tenderar att re- presentera en verklighet som kan framstÂ som verkligare ‰n verklig- heten sj‰lv (hyperrealitet). Detta inneb‰r i fˆrl‰ngningen att mass- mediernas simulerade modeller av verkligheten blir svÂra att separe- ra frÂn den sÂ kallade verkliga verkligheten. Detta drastiska och delvis ˆverdrivna baudrillardska scenario skulle sÂledes inneb‰ra att massmedierna inte l‰ngre kan s‰gas referera till verkligheten (jfr Lippmans stereotyper).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft12"&gt;Allt detta sammantaget bidrar ofrÂnkomligen till massmediernas fundamentalt &lt;NOBR&gt;icke-kommunikativa&lt;/NOBR&gt; karakt‰r. De imploderande egen- skaperna i kombination med det massiva informationsutbudet form- ligen fˆrintar massmediernas potential att kunna fungera som ett verktyg fˆr en s‰ndare som vill kommunicera nÂgot meningsfullt till potentiella mottagare. Ju mer information massmedierna projicerar, desto mer fundamentalt &lt;NOBR&gt;icke-kommunikativt&lt;/NOBR&gt; blir mediet. Ett tydligt tecken pÂ kommunikationens frÂnvaro finner man, enligt Baud- rillard, i massmediernas fˆrsˆk att simulera fram en kommunikativ relation, om det sÂ endast handlar om ett sÂpass banalt exempel som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td108"&gt;&lt;P class="p403 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ETER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td109"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;B &lt;/SPAN&gt;ERGLEZ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td110"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td111"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p442 ft15"&gt;att &lt;NOBR&gt;TV-tittarna&lt;/NOBR&gt; uppmanas att ringa in till ett s‰rskilt program&lt;SPAN class="ft101"&gt;'&lt;/SPAN&gt;. Denna teaterfˆrest‰llning i kommunikation ska sÂledes ses som ett enda stort symptom pÂ att det motsatta fˆrhÂllandet rÂder. Att massmedierna skulle kunna b‰ra den tunga bˆrdan att fungera som informativ och kommunikativ l‰nk mellan den politiska institu- tionen och medborgarna ‰r fˆljaktligen inte ens att t‰nka pÂ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft12"&gt;Baudrillard undrar vidare om det kan fˆrhÂlla sig sÂ att massme- dierna pÂ detta vis allierar sig med massorna genom att omvandla allt potentiellt seriˆst meningsinnehÂll till nÂgot spektakul‰rt och fasci- nerande vilket fˆljaktligen fˆruts‰tts underhÂlla och tillfredsst‰lla majoriteten? Eller kan man inte se det pÂ sÂ vis att massmediernas framhetsande av den ovan n‰mnda leken med tecken, vilar pÂ en oro frÂn massmediernas sida att massorna v‰nder dem ryggen, pÂ samma vis som dessa massor v‰nt andra institutionella verksamheter ryggen tidigare? Massorna kanske fˆrhÂller sig lika passiva och tysta gente- mot massmedierna dÂ dessa i allt stˆrre omfattning tenderar att upp- lˆsa mˆjligheterna till att informera/kommunicera nÂgot menings- fullt? I vilket fall som helst kan man konstatera att massmedierna i viss mÂn fˆrsˆker att skapa social kontakt mellan den politiska institutionen och det omgivande samh‰llet, men genom sitt hyper- reala och imploderande s‰tt att fungera, tenderar dess aktiviteter att fˆrvandlas till en meningslˆs soppa vilket mˆjligtvis massorna inte ‰r sena med att se igenom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft12"&gt;Genom Baudrillards t‰nkande framtr‰der fˆljaktligen ett sam- h‰lle, pr‰glat av tre sf‰rer eller dom‰ner, fullkomligen bortkopplade frÂn varandra i informativ och kommunikativ mening. Den fˆrsta dom‰nen utgˆrs av den seriˆsa (inte minst politiska) institutionella verksamheten som tvingas leva utan nÂgon social kontakt med det samh‰lle det faktiskt representerar. Den andra dom‰nen utgˆrs av massmedierna som trots sina fˆrsˆk att hÂlla ihop samh‰llet kring nÂgot gemensamt, tenderar att fˆrinta mˆjligheterna till kommuni- kation, inte minst vad betr‰ffar relationen mellan den politiska in- stitutionen och det omgivande samh‰llet. Den tredje dom‰nen repre- senteras av de tysta massorna, denna abstrakta entitet som v‰grar att fˆrvalta institutionernas meningsproduktion d‰rfˆr att de inte fin- ner nÂgot stˆrre intresse i det. De ges inte nÂgon ‰rlig chans att fˆlja med och engagera sig i exempelvis de politiska processerna pÂ grund av massmediernas imploderande och &lt;NOBR&gt;icke-kommunikativa&lt;/NOBR&gt; egenska- per.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft25"&gt;Slutligen: Baudrillards abstrakta term massorna ‰r kanske inte nÂ- gon s‰rskilt sympatisk beteckning av allm‰nheten eller medborgar- na. Det tenderar att lukta elitism a la Lippman, kan man tycka.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td104"&gt;&lt;P class="p295 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;RÖMMAR OCH MARDRÖMMAR OM POLITIKEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td105"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;, &lt;/SPAN&gt;MASSMEDIERNA OCH MEDBORGARNA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td106"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td107"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p445 ft12"&gt;Dock, om man l‰ser Baudrillard mellan raderna, framtr‰der en annan bild, n‰mligen att det ‰r folkmajoriteten som besitter det egentliga fˆrnuftet. Det handlar om det slags fˆrnuft som det moder- na samh‰llets institutioner har tenderat att avvisa och fˆrbise. Baud- rillards implicita framlyftande av denna sak, i kombination med det faktum att massorna besitter en potentiell (revolution‰r) energi, bˆr kanske tolkas som en indikation pÂ att det demokratiska samh‰llet vi nu lever i inte ‰nnu ‰r avslutat. Om jag har tolkat Baudrillard r‰tt, mÂste den fortsatta demokratidiskussionen iscens‰tta en djupgÂende funderare ˆver vad det ‰r fˆr slags fˆrnuft och praxis som det moderna samh‰llet i sÂ hˆg grad har kommit att utveckla? ƒr det detta fˆrnuft som ska dominera ‰ven i forts‰ttningen eller kan det finnas nÂgot b‰ttre (fˆrnuftsbegrepp) att bygga det framtida demokatiska samh‰llet kring? tycks Baudrillard vilja mena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft55"&gt;Slutligen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft12"&gt;Denna artikel ska fˆljaktligen i fˆrsta hand ses som en redogˆrelse fˆr hur det vetenskapligt teoretiska t‰nkandet har sett ut och ser ut mot bakgrund av framv‰xten av ett modernt och i fˆrl‰ngningen ett senmodernt samh‰lle. Fokus har riktats mot relationen mellan in- stitution (politiken, massmedierna) och medborgarna, och hela denna relationsproblematik har behandlats med utgÂngspunkt frÂn begreppen information och kommunikation. Det stÂr klart att det har handlat om ett t‰mligen strikt urval av teorier, men samtidigt vÂgar jag pÂstÂ att de teoretiska frÂgor och problem som har tagits upp, ocksÂ bˆr uppfattas som t‰mligen centrala fˆr den offentliga diskussionen kring demokratins utveckling och betingelser. ƒven om Lippmans elitism kan s‰gas utgˆra ett klart stˆrande element, kan man inte komma ifrÂn att dennes drˆmmar om den perfekta informationsfˆrmedlingen mellan institution och medborgare lever och frodas i det nutida samh‰llet. ƒven om Deweys tankar ‰r h‰m- tade frÂn det amerikanska samh‰llet under &lt;NOBR&gt;1900-talets&lt;/NOBR&gt; bˆrjan, kan det konstateras att mycket av hans drˆmmande om kommunikatio- nens fundamentala betydelse fˆr demokratin i hˆg grad finns n‰rva- rande i samband med dagens diskussioner kring demokratins kris. Baudrillards t‰nkande bˆr i viss mÂn uppfattas som en ˆverdrift ñ inte minst i frÂga om massmediernas imploderande av all kommu- nikation och information ñ samtidigt som det ‰r svÂrt att avvisa det teoretiska resonemanget om den sÂ kallade tystnaden i relationen mellan den politiska institutionen och medborgarna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td108"&gt;&lt;P class="p403 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ETER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td109"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;B &lt;/SPAN&gt;ERGLEZ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td110"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td111"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p447 ft12"&gt;FrÂgan ‰r dÂ pÂ vilket s‰tt detta slags teoretiska bidrag kan till- l‰mpas pÂ ett nÂgorlunda konkret s‰tt inom ramen fˆr en offentlig diskussion om demokatins tillstÂnd och utveckling? Samtidigt kan man frÂga sig om detta verkligen ‰r nÂgonting att efterstr‰va alter- nativt om det ‰r mˆjligt ˆver huvud taget? H‰r bˆr nÂgot pÂpekas som s‰kerligen redan stÂr klart fˆr l‰saren, n‰mligen att de presente- rade teorierna inte kan ses som konkreta fˆrslag pÂ vad som bˆr gˆras fˆr att vitalisera och fˆrb‰ttra den demokratiska ordningen i ena eller andra riktningen (vem skulle pÂ allvar st‰lla upp pÂ Lipp- mans idÈer?). Detta indikerar fˆljaktligen att denna artikel i fˆrsta hand ska kunna fylla en reflekterande funktion. Enligt min mening besitter fˆljaktligen de reflektioner som de aktuella teorierna mˆj- ligtvis kan generera ett mycket viktigt egenv‰rde. Denna uppfattning (reflektionens egenv‰rde) skulle jag vilja utveckla nedan och sÂledes avsluta denna artikel med:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft15"&gt;Summan av de teoretiska redogˆrelserna (dock med s‰rskilt fo- kus pÂ Dewey och Baudrillard) kan delvis s‰gas kontrastera mot ett s‰rskilt fˆrhÂllande som i allt hˆgre grad tenderar att pr‰gla den etablerade politikens relation till medborgarna: n‰mligen den ut- veckling som bidragit till att demokratin som sÂdan och den demo- kratiska ordningen (relationen mellan institution och medborgare) i allt stˆrre omfattning hanteras som ett konkret projektarbete vars mÂl och syfte i fˆrsta hand bestÂr i att skapa effekt i kombination med snabba resultat. I detta sammanhang Âsyftas de sÂ kallade kon- kreta Âtg‰rderna, dessa reformer som fˆljaktligen framproduceras av den politiska institutionen i syfte att vitalisera och fˆrb‰ttra det demokratiska samh‰llet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Fˆr att fˆrtydliga detta resonemang kan fˆljande exempel anv‰n- das: Det st‰mmer att Baudrillards teoretiska t‰nkande i viss mÂn bˆr betraktas som en slags politisk science &lt;NOBR&gt;fiction-ber‰ttelse&lt;/NOBR&gt; med klart ˆverdrivna dystopiska och mardrˆmsliknande undertoner. Samtidigt s‰ger hans t‰nkande en del om den slags desperation som numera faktiskt pr‰glar den politiska institutionen i sin relation till medbor- garna. Det rÂder inget tvivel om att det baudrillardska t‰nkandet skrattar den politiska institutionen r‰tt i ansiktet som vÂgar ventilera idÈn om att lagstifta om medborgarnas obligatoriska skyldighet att rˆsta i politiska val. Hur ett sÂdant fˆrslag kommer att bemˆtas frÂn medborgarhÂll ‰r fˆljaktligen inte s‰rskilt svÂrt att fˆrutse. Vi mÂste fˆljaktligen betrakta den tidigare behandlade tystnaden som en aktiv handling pr‰glad av ett revolution‰rt trots gentemot den auktorit‰ra fadersgestalten (den etablerade politiken). Ett genomdrivande av obligatoriskt rˆstande, leder, om man fˆljer Baudrillards resone-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td104"&gt;&lt;P class="p295 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;RÖMMAR OCH MARDRÖMMAR OM POLITIKEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td105"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;, &lt;/SPAN&gt;MASSMEDIERNA OCH MEDBORGARNA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td106"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td107"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p449 ft12"&gt;mang, s‰kerligen till ˆkat valdeltagande, men samtidigt rÂder det inget tvivel om att viljan att inte inbefinna sig vid valurnorna kom- mer att ˆka. H‰r finner vi sÂledes ett konkret exempel pÂ hur rela- tionen mellan institution och medborgare blir till ett slags konkret projektarbete, pr‰glat av mer eller mindre desperata reparationsar- beten som i marknadsekonomisk anda syftar till effekt och resultat, men som i fˆrl‰ngningen i st‰llet tenderar att undergr‰va demokra- tin och relationen mellan den etablerade politiken och medborgarna. LÂt oss nu Âterv‰nda till den fˆrra paragrafens inledande part fˆr&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft12"&gt;att n‰rmare komma in pÂ vad frÂgan om vad summan av de presen- terade teorierna i denna artikel faktiskt kan s‰gas argumentera fˆr. Den argumentativa po‰ngen bestÂr i konstaterandet att det demo- kratiska samh‰llets vitalitet i mycket stor utstr‰ckning framtr‰der (enbart) genom sj‰lva diskussionen och debatten om vad demokrati ‰r fˆr nÂgonting, hur den ser ut i det samh‰lle vi lever i fˆr tillf‰llet samt hur den borde se ut (teoretiska utopier). Debatten som sÂdan har sÂledes ett fundamentalt egenv‰rde ñ och den behˆver fˆljakt- ligen inte alltid vara sammanfogad med begrepp som effekt och resultat: det hela behˆver inte resultera i nÂgonting annat ‰n reflek- tion. Ju mer denna slags debatt fˆrekommer, desto mer vital kan demokratin s‰gas vara. Denna stÂndpunkt kontrasterar sÂledes mot det slags t‰nkande som tenderar att fˆrv‰nta sig att diskussionen och debatten kring demokratins kris framfˆr allt ska handla om att vaska fram konkreta Âtg‰rder enligt det slags mˆnster som fram- kommit i ovanstÂende exempel (obligatoriskt rˆstande). Natur- ligtvis ska man frÂn den politiska institutionens sida kunna refor- mera demokratin, men man bˆr fˆljaktligen inte glˆmma att kom- munikationen och debatten om demokratin och dess betingelser har ett fundamentalt egenv‰rde. I detta sammanhang kan kritik riktas mot sÂv‰l den etablerade politiken som massmedierna fˆr deras hantering av denna sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft12"&gt;Det ‰r denna ideologi som sÂledes har omg‰rdat hela denna teori- redogˆrelse. Fˆrvisso ger vissa delar av det presenterade teoriblock- et uttryck fˆr ett sÂ kallat resultatinriktat projektt‰nkande (Lipp- man), samtidigt som man bˆr ha klart fˆr sig att samtliga teorier i fˆrsta hand ska ses som teoretiska debattinl‰gg. I vilket fall som helst ‰r det kanske framfˆr allt John Deweys t‰nkande som representerar den ideologi som lyfts fram i detta avslutningsavsnitt. H‰r Âsyftas Deweys hyllande av kommunikationens, samtalets och debattens egenv‰rde i ett demokratiskt samh‰lle. Kommunikation behˆver inte nˆdv‰ndigtvis utmynna i ett konkret handlande vilket i sin tur fˆruts‰tts resultera i nÂgot eller framtvinga en s‰rskild effekt. Deweys&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td108"&gt;&lt;P class="p403 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ETER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td109"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;B &lt;/SPAN&gt;ERGLEZ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td110"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td111"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p240 ft15"&gt;resonemang h‰nger ihop med hans ˆvertygelse om att samh‰llet som bˆr fˆrstÂs som en enda stor debatt som aldrig kan s‰gas avslutas. Inte minst g‰ller detta konversationen g‰llande relationen mellan politiken, massmedierna och medborgarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft28"&gt;Noter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Lippman, (1997), s. 226.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Carey, (1989), s. 77.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Se Carey (1989) och Dewey (1991).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Vilket kan j‰mfˆras med Habermas teori om skillnaden mellan ett kommunikativt handlande och ett strategiskt handlande. Se Habermas (1995).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Se Ljunggren, (1996), s. 115ñ116.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Se not 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Baudrillard, (1983), s. 13ñ14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Se g‰rna Kellners (1991) av Baudrillards explosionsbegrepp, s. 120ñ121. &lt;SPAN class="ft102"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Baudrillard, (1983), s. 98.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td104"&gt;&lt;P class="p295 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;RÖMMAR OCH MARDRÖMMAR OM POLITIKEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td105"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;, &lt;/SPAN&gt;MASSMEDIERNA OCH MEDBORGARNA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td106"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td107"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft55"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft11"&gt;Baudrillard, Jean (1983) In the Shadow of the Silent Majorities. New York: Semiotext(e)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft11"&gt;Best, Steven, Kellner, Douglas (1991) Postmodern Theory: Critical Interrogations. Houndmills, Basingstoke, Hampshire &amp; London: MacMillan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft15"&gt;Carey, W. James (1989) Communication As Culture: Essays on Media and Society. New York &amp; London: Routledge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft11"&gt;Dewey, John (1991) The Public and Its Problems. Athens: Swallow Press, Ohio University Press&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft11"&gt;Habermas, J¸rgen (1984) Borgerlig offentlighet. Lund: Arkiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft11"&gt;Habermas, J¸rgen (1995) The Theory of Communicative Action: Reason and the Rationality of Society ñ vol. 1. Cambridge &amp; Oxford: Polity Press&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft11"&gt;Lippman, Walter (1997) Public Opinion. New York: Free Press Paperbacks&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft11"&gt;Ljunggren, Carsten (1986) Medborgarpubliken och det offentliga rummet: Om utbildning, medier och demokrati. Acta Universitatis Upsaliensis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft12"&gt;Thompson, John B. (1997) The Media and Modernity: A Social Theory of the Media. Oxford &amp; Cambridge: Polity Press&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p460 ft103"&gt;Demokratin och globaliseringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft104"&gt;Om transnationell journalistik och politisk opinionsbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft54"&gt;Stig Arne Nohrstedt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft25"&gt;På en pizzeria i Söderbärke, en by med ett par tusen invånare i södra Dalarna, får besökaren hösten 1998 oväntat ta del av en ”breaking news” som de ledande svenska nyhetsmedierna först förmedlade något dygn senare: Nelson Mandela är på besök hos Gadaffi i Liby- en. Pizzerian drivs av en invandrad kurdfamilj och en kurdisk satel- litkanal visas på &lt;NOBR&gt;TV-monitorn&lt;/NOBR&gt; i taket. När nyheten senare når den del av svenskarna som enbart följer nyheterna i svenskspråkig TV rapporteras Mandelas besök med kommentarer från Washington, där det beklagas att han valt att bryta den bojkott mot Libyen som USA drivit igenom. Vid ungefär samma tid – men utsträckt över en betydligt längre period – rapporterar de svenska medierna utförligt och i detalj om alla turerna i Monica &lt;NOBR&gt;Lewinsky-affären.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft12"&gt;Den alldagliga händelsen på pizzerian säger något betecknande om dagens mediesituation. Närmare bestämt vill jag lyfta fram tre saker: uppdelningen av den globala mediekulturen i olika världar, hybridiseringen av den lokala mediekulturen och Washingtons möj- ligheter att sätta ramarna för hur internationella händelser tolkas i nyhetsflödet globalt. Det är slående att mötet mellan de två afri- kanska ledarna första gången når den svenske gästen på ett matställe som drivs av invandrare från Asien via en &lt;NOBR&gt;TV-kanal&lt;/NOBR&gt; som främst riktar sig till deras landsmän i hemlandet. Gästen, som ändå får anses vara en uppmärksam nyhetskonsument, får på pizzerian i det kanske mest ursvenska av alla landskap oväntat en glimt av en delvis främmande nyhetskultur med andra prioriteringar och tolkningsra- mar än den som han dagligen möter i svensk TV. Skillnaden handlar förstås inte om att svenska medier inte alls skulle uppmärksamma Nelson Mandela eller hans besök i Libyen. Tvärtom har den syd-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126104x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;EMOKRATIN OCH GLOBALISERINGEN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p108 ft12"&gt;afrikanske ledaren fått stort utrymme i både svenska och interna- tionella medier. Nej, det som skiljer är att den kurdiska televisionen toppar med denna nyhet, vilket betyder att Mandelas motiveringar till att bryta bojkotten mot Libyen lyfts fram. Och detta är inte betydelselöst. Det är tvärtom avgörande för vem som i mediet får initiativet i tolkningsprocessen, dvs. vems tolkning av händelsen som tittarna möter. I det kurdiska nyhetsprogrammet är det Man- dela själv (naturligtvis filtrerat och redigerat av redaktionen) och inte Washington som har kontroll över besökets symboliska inne- börd. När händelsen omtalas i svensk TV dagen därpå är det där- emot inte Mandela som har initiativet i meningsskapandet utan det politiska etablissemanget i Washington. Den svenska nyhetskultu- ren har ögon och öron vända mot den enda kvarvarande supermak- ten och en händelse som i tredje världen tillmäts stor betydelse blir först viktig när den uppmärksammats av de amerikanska medierna, skulle man kunna säga med en viss tillspetsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft15"&gt;Med detta exempel som utgångspunkt ska jag utveckla några tankar om utvecklingen inom det internationella mediesystemet och vad det innebär för demokratin i små stater som Sverige. De omväl- vande internationella förändringar som ägt rum under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; är i sig tillräckliga för att motivera ökade forskningsinsatser på detta område. Hur ser egentligen dagens informationsvärldsordning ut? Vad har kalla krigets slut och den snabba utvecklingen av ny kom- munikationsteknik, t.ex. &lt;NOBR&gt;satellit-TV&lt;/NOBR&gt; och Internet, betytt för makten över informationen i ett globalt perspektiv? Bara för att nu nämna några av de kanske viktigaste förändringarna. Jag menar att det finns goda skäl att i denna nya situation, den Nya världsordningen, åter- aktualisera några av de frågor rörande mediernas roll för de interna- tionella maktförhållandena som diskuterades intensivt inom UNESCO för mer än tjugo år sedan. Men givetvis innebär den nya situationen både att frågorna måste få nya svar och att de delvis behöver formuleras om för att vara relevanta i dag. Jag ska här kon- centrera framställningen till några centrala frågor:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Är kulturimperialismen ett relevant forskningsobjekt i globalise- ringens tidearv och hur ska den i så fall studeras?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Är det rimligt att hävda att USA dominerar det internationella nyhetssystemet?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Förändras journalistiken i riktning mot en gemensam, global nyhetskultur?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Hur påverkas demokratin och opinionsbildningen av globalise- ringen inom mediesektorn?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td30"&gt;&lt;P class="p469 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;S &lt;/SPAN&gt;TIG &lt;SPAN class="ft56"&gt;A &lt;/SPAN&gt;RNE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;N &lt;/SPAN&gt;OHRSTEDT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td115"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p427 ft98"&gt;Kulturimperialismen som realitet i globaliseringens tidevarv?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft106"&gt;Debatten om en ny informationsordning och teorin om kulturimperialism&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft15"&gt;Mot slutet av &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; höjdes röster inom UNESCO om att den då rådande informationsordningen måste reformeras. Företrädare för länder i tredje världen understödda av öststaterna krävde en jämnare balans i informationsutbytet, framför allt nyhetsförmed- lingen, mellan den industrialiserade delen av världen och utveck- lingsländerna, och en mindre stereotyp mediebild av förhållandena i tredje världens länder. Kraven avvisades av de ledande västmakterna med motiveringen att de i själva verket var en attack mot informa- tionsfriheten och yttrandefriheten. Både USA och Storbritannien valde att lämna UNESCO, vilket reducerade organisationens eko- nomiska bas med ca en tredjedel. Debatten om den internationella informationsordningen dog ut och UNESCO inriktade sin verk- samhet på andra frågor (för mer information om debatten, se Carls- son 1998; Hamelink 1997; &lt;SPAN class="ft22"&gt;Many Voices One World&lt;/SPAN&gt;; Nohrstedt 1986).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft15"&gt;Medieforskare inom fältet internationell kommunikation talar i dag sällan om en ny informationsordning, förmodligen för att termen anses belastad av betydelser och förutsättningar som inte längre är aktuella. Samtidigt kan det onekligen hävdas att det nu mer än nå- gonsin finns anledning att tala om en ny informationsvärldsordning nära sammanhängande med den nya världsordning som proklame- rades av president George Bush i samband med Gulf- eller Kuwait- kriget &lt;NOBR&gt;1990–1991.&lt;/NOBR&gt; Men medan uttrycket ”ny informationsordning” i &lt;NOBR&gt;UNESCO-debatten&lt;/NOBR&gt; på sin tid syftade på förslag om hur makten över informationen och medierna skulle kunna fördelas mer rättvist, kan det i dag endast syfta på den reellt existerande situationen som utmärks av allt tydligare skillnader mellan, å den ena sidan, ett fåtal globala mediemoguler med allt större mediemakt koncentrerad i sina händer och, å den andra sidan, majoriteten av världens befolk- ning vars betydelse för den globala medie- och informationsmakten inskränker sig till rollen som presumtiva konsumenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft83"&gt;Den teoretiska bakgrunden till kraven på en ny informations- ordning på &lt;NOBR&gt;70-talet&lt;/NOBR&gt; var den s.k. kulturimperialismteorin. Enligt denna hade imperialismen tagit sig nya former efter koloniernas frigörelse från kolonialmakterna. De gamla kolonialförvaltningarna hade ersatts av nya former av beroende och underordning, främst ekonomiskt och kulturellt. De nya staterna i tredje världen hade&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126106x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;EMOKRATIN OCH GLOBALISERINGEN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p240 ft12"&gt;visserligen uppnått nationell självständighet politiskt, men genom näringsstrukturen och genom allianser mellan främst över- och medelklassen i de nya staterna och tunga finans- och handelscentra i den gamla kolonialmakten befann man sig fortfarande i ett starkt beroendeförhållande till i stort sett samma herrar som tidigare. Detta beroende hade också en kulturell sida, enligt kulturimperia- lismteorin. Redan under kolonialtiden hade medelklassen blivit utbildad och socialiserad enligt kolonialstyrets behov och i urbana centra fanns ett växande om än inte alltid så omfattande kulturutbud med ursprung i Europa. Mediestrukturen blev i hög grad en kopia av kolonialmaktens dito och flödet av exempelvis nyheter gick till övervägande delen i den ena riktningen: från centrum i kolonial- maktsmetropolen, t.ex. London eller Paris, till periferin, dvs. län- derna i tredje världen. Denna ojämlika struktur blev alltså bestående också efter koloniernas formella frigörelse, enligt kulturimperia- lismteorin. Ursprungliga kulturer trängdes alltmer tillbaka i takt med att industrialiseringen och förändringar av jordbrukets förut- sättningar tvingade människorna att flytta till städernas förorter. Mediekonsumtionen ökade överlag. Särskilt televisionen lockade en allt större publik som fick ta del av ett utbud som till helt övervä- gande delen bestod av importerade program, ofta från Västeuropa eller ”Made in USA”. Vid sidan av den nya kulturkonsumtionen förändrades därmed inte bara vardagslivet och livsstilen utan även mer grundläggade värderingar och ideologiska föreställningar, me- nade anhängare av kulturimperialismtesen. Tredje världen indoktri- nerades, västifierades och satt fortsatt kvar i en underordnad rela- tion dominerad av de gamla kolonialmakterna och USA om än i mildare former än under kolonialtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft17"&gt;Globalisering: dominans eller pluralism?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft12"&gt;Globaliseringen har blivit något av ett ledtema i &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; kultur- teoretiska och samhällsvetenskapliga diskussion. Det har till och med betecknats som början på ett paradigmskifte inom internatio- nell kommunikation &lt;NOBR&gt;(Sreberny-Mohammadi&lt;/NOBR&gt; et al. 1997; jfr Eke- crantz 1998). Andra uttrycker dock ett visst obehag med begreppet som sådant, därför att det tycks förknippat med förgivettagna vär- deringar och ställningstaganden samtidigt som det kan syfta på praktist taget alla relationer som sträcker sig över nationsgränserna. Ett mindre anspråksfullt ordval än globalisering kan då vara att i stället tala om transnationella processer (Hannerz 1996, s. &lt;NOBR&gt;5–6).&lt;/NOBR&gt; I&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td30"&gt;&lt;P class="p469 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;S &lt;/SPAN&gt;TIG &lt;SPAN class="ft56"&gt;A &lt;/SPAN&gt;RNE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;N &lt;/SPAN&gt;OHRSTEDT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td115"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p472 ft11"&gt;det följande ska jag koncentrera mig på hur mediefrågorna kommer in i globaliseringsproblematiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft12"&gt;För det första är det uppenbart att medierna har avgörande be- tydelse för globaliseringsprocesserna. Samtliga teoretiker som för- sökt att beskriva de bakomliggande faktorerna nämner deras roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft15"&gt;Globaliseringen är alltså inte minst ett resultat av att medierna för- medlar information, bilder och intryck från andra länder och världs- delar samt att de lägger en grund för upplevelsen av världen som ”a single place” (Robertson 1992, s. 6). Det är förvisso inte enbart medierna som bidrar till detta – handel, kapitalflöden och ekono- misk integration, turism och emigration/immigration är andra fak- torer som driver på globaliseringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft15"&gt;För det andra är det påfallande att de ökade informationsström- marna och kontakterna mellan individer, folk och kulturer tolkas både utopiskt och dystopiskt. Marshall McLuhans vision om en global bygemenskap, ”the global village” skapad genom de elektro- niska medierna, hör naturligtvis till de optimistiska prognoserna, liksom Francis Fukuyamas tes om historiens död i bemärkelsen att de stora ideologiska systemen har gått i graven och ersatts med en pragmatisk politik som i grunden handlar om samma plånboksfrågor överallt på jorden. Emot dessa optimistiska tolkningar står det dystopiska perspektivet på globaliseringen, kanske främst uttolkat av Samuel Huntington. Han menar att de ökade kontakterna mellan olika kulturer – Huntington tänker framför allt på kontakterna mellan västvärlden och den islamska kulturen – kommer att leda till ökade friktioner och konflikter, kanske krig. I detta perspektiv kommer globaliseringen att framkalla nationalistiska och funda- mentalistiska reaktioner. Konflikterna på Balkan under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; kan naturligtvis – i varje fall ytligt betraktat – uppfattas som be- kräftelser på denna pessimistiska syn. Alltså: även om globalisering- en ökar kontaktytorna mellan olika folk och kulturer är det inte givet att det leder till ökat samförstånd och global fred.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft11"&gt;För det tredje kan det noteras att dessa motsatta perspektiv också återfinns i synen på frågan om globaliseringen leder till ökad kulturell homogenitet eller heterogenitet. Med ett McLuhanskt eller Fukuyamskt synsätt blir svaret förstås att globaliseringen medför ökad kulturell homogenitet, medan Huntington ger det motsatta svaret – globaliseringen ökar den kulturella heterogeniteten. Mer intressant är emellertid ett tredje synsätt som har formulerats av bland annat Ulf Hannerz. Han har uppmärksammat det han har kallat kreolisering och hybridisering. Med hjälp av dessa begrepp kommer man ifrån en ofruktbar motsatsställning mellan antingen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126108x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;EMOKRATIN OCH GLOBALISERINGEN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft12"&gt;homogenitet eller heterogenitet som resultat av globaliseringen och kan i stället se möjligheterna av andra kulturella formationer och nya identiteter i globaliseringens kölvatten. Om vi för ett ögonblick återvänder till den kurdiske pizzabagaren och hans familj så känne- tecknas deras tillvaro i kulturell bemärkelse av att de bär med sig seder och bruk från den kurdiska traditionen samtidigt som de som invandrare i Sverige givetvis också har anammat vissa normer och regler, vilka skiljer sig från dem de är vana vid från sina hemtrakter. Men det vore för enkelt att se deras kulturella identitet som rätt och slätt en blandning mellan deras ursprungskultur och en svensk kul- tur. Poängen är i stället att de bägge kulturerna (låt mig tills vidare helt oproblematiserat använda ett språkbruk som tycks baserat på föreställningen om monolitiska åtskilda kulturer fastän detta snart ska överges) relativiseras i deras tillvaro – den kurdiska kulturen och identiteten blir aldrig riktigt densamma efter erfarenheterna från Sverige och kanske andra länder som de bott i efter att de lämnade Kurdistan. Och de kommer förmodligen inte heller någonsin att uppfatta sig som riktigt ”svenska” i och med att de har ett ursprung som skiljer sig från de flesta andra ”svenskar”. Men denna upple- velse, denna hybridiserade kulturella identitet, kan faktiskt ligga till grund för en kulturell gemenskap på en annan, transnationell nivå. Jag tänker då inte på det tämligen självklara att de kan uppleva gemenskap med övriga kurder i exil utan på en slags minsta gemen- sam kulturnämnare som de delar med andra individer och grupper som lösgjort sig från sin traditionella kulturella miljö. Det kan handla om flyktingar, livsvagabonder eller kosmopoliter, dvs. män- niskor som av en eller annan anledning kommit att leva betydande delar av sitt liv i olika kulturer och därigenom tillägnat sig det som enligt Hannerz är en ”metakulturell position”, en beredskap att möta människor från andra kulturer och en öppenhet inför skilda kulturella synsätt (Hannerz 1992, s. 252). Men, som Hannerz också utvecklar, behöver det kosmopolitiska inte nödvändigtvis stå i motsättning till det lokala. Ty allt fler lokala miljöer kännetecknas av kulturell mångfald – Rinkeby säkert mer så än Söderbärke, men i alla fall – och medierna ”now makes just about everybody a little more cosmopolitan” (Ibid., s. 255). Globaliseringen skulle i så fall genom tilltagande kulturell hybridisering kunna resultera i en ge- mensam upplevelse av kosmopolitisk identitet som går på tvärs över &lt;NOBR&gt;nations-,&lt;/NOBR&gt; religions- och etniska gränser och utgör en grundsten för en slags potentiellt global kultur ovan nationen och det lokala. En konvergerande heterogenitet med andra ord.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td30"&gt;&lt;P class="p469 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;S &lt;/SPAN&gt;TIG &lt;SPAN class="ft56"&gt;A &lt;/SPAN&gt;RNE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;N &lt;/SPAN&gt;OHRSTEDT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td115"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p476 ft12"&gt;För det fjärde har de olika perspektiven på globaliseringen också implikationer för hur man ser på USA:s roll i det internationella eller globala maktsystemet. Här kan man å den ena sidan urskilja ett synsätt som har beröringspunkter med tesen om kultuell hybridise- ring och som betonar nationalstatens minskade betydelse i det post- industriella informationssamhället och inte minst efter kalla krigets slut. Utvecklingen mot reglering av internationella förhållanden genom överstatliga överenskommelser och samråd, en utveckling som på engelska brukar sammanfattas med formeln ”from govern- ment to governance”, där nationalstater i och för sig utgör en typ av aktörer men numera inte längre i lika tydlig särställning som tidigare eftersom politiken nu utformas i samspel med multinationella industri- och kapitalkoncerner samt olika NGO:s, har enligt detta första synsätt tagits till intäkt för konstaterandet att samtliga natio- nalstater, inklusive USA, har försvagats globalt. Inte ens den enda återstående supermakten har full kontroll över det internationella systemet. Organ för internationellt samarbete såsom FN, NATO, Internationella valutafonden, Världsbanken, osv. kan inte styras av USA, och det kapital som rör sig tämligen obehindrat över nations- gränserna har inte längre någon nationstillhörighet. Kapitalet har inget hemland, som redan Karl Marx konstaterade. Mot denna tes om en transnationell politik, lösgjord från nationalstatens band, kan ställas en mottes om USA:s hegemoni i den Nya världsordningen. Enligt denna tes om amerikansk hegemoni har den internationella &lt;NOBR&gt;governance-politiken&lt;/NOBR&gt; drivits på av starka amerikanska påtryck- ningsgrupper, främst näringslivet, och USA:s militära slagstyrka betraktas här som den yttersta garanten för systemet. Dessutom är USA:s försvarsindustri inte bara av stor militär betydelse – USA svarar i dag ensamt för mer än 40 procent av världens samlade vapenexport (SIPRI 1996, s. 463). Gulfkriget och Kosovokriget visar, enligt hegemonitesens förespråkare, vad den bakomliggande amerikanska militära styrkan betyder för möjligheterna att tvinga en stat till underkastelse som inte rättar sig efter USA:s vilja, samtidigt som dessa krig är exempel på USA:s möjligheter att tillvarata sina intressen, t.ex. tillgången på strategiska råvaror – oljan i Persiska viken – och marknadsekonomins penetration av Östeuropa. Dessa krig visar också, tvärtemot vad den första tesen hävdar, att USA inte bara kan driva igenom sin linje i FN och därigenom få legitimitet för sin politik (Gulfkriget) utan dessutom kan köra över FN och etablerad internationell rätt när man anser det nödvändigt (Kosovo).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126110x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;EMOKRATIN OCH GLOBALISERINGEN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p12 ft11"&gt;Globaliseringsproblematiken är således tämligen komplex och berör flera samhälleliga nivåer. I den följande framställningen ska jag begränsa mig till i huvudsak två aspekter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;den kritik av kulturimperalismteorin som globaliseringsdebatten har genererat och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;vad globaliseringen på nyhetsjournalistikens område innebär med avseende på eventuell amerikansk dominans.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft17"&gt;Kritiken av kulturimperialismteorin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft11"&gt;Globaliseringsdebatten återaktualiserar på ett intressant sätt flera av de frågor som kulturimperialismteorin väckte för ungefär trettio år sedan. En av de reflektioner man kan göra om detta är att det i så hög grad har handlat om att ta avstånd från denna teori. I och för sig är detta naturligtvis det vanliga mönstret i forskningen; teorierna prövas kontinuerligt och vilka perspektiv som uppfattas som mest fruktbara är i någon mån en del av tidsandan. Men det är ändå frap- perande att den teori som – på gott och ont – mest energiskt drivit tesen om den amerikanska internationella dominansen blir föremål för ett relativt massivt avståndstagande just i en tid när USA:s ställ- ning som ensam supermakt, med så gott som global hegemoni, är mer påtaglig än någonsin. Detta kan onekligen vara en utgångspunkt för funderingar om forskningens relation till makten och dess förmåga till reflexivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft15"&gt;Men här ska jag i stället uppmärksamma sakinnehållet i kritiken av kulturimperalismteorin och därefter diskutera hur forskningen skulle kunna gå vidare med de frågor som den satt på dagordningen. Nu är det inte helt enkelt att avgränsa de frågor som diskussionen kring kulturimperialismteorin handlar om. Den breddar sig lätt till en mängd i och för sig centrala teoretiska problem, t.ex. om det finns några egentligen ursprungliga kulturer, om människor är sär- skilt angelägna om eller i behov av en särskild kulturell identitet, osv. I det här sammanhanget ska jag i varje fall hålla mig till några mer avgränsade spörsmål rörande dels den eventuella amerikanska dominansen på mediemarknaderna, dels huruvida en global journa- listkultur håller på att utvecklas som resultat av växande flöde av nyheter globalt och vad det i så fall betyder för opinionsbildningen i samband med internationella konflikter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft25"&gt;I &lt;NOBR&gt;UNESCO-debatten&lt;/NOBR&gt; om en ny informationsordning var en av de stora farhågorna som uttrycktes av företrädare för bland annat tredje världens länder att deras nationella kulturer skulle brytas ned&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td30"&gt;&lt;P class="p469 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;S &lt;/SPAN&gt;TIG &lt;SPAN class="ft56"&gt;A &lt;/SPAN&gt;RNE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;N &lt;/SPAN&gt;OHRSTEDT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td115"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft15"&gt;och försvinna på grund av den omfattande importen av nyheter och medierad populärkultur (Hollywoodfilmer, &lt;NOBR&gt;TV-serier,&lt;/NOBR&gt; musik, m.m.) från västvärlden (&lt;SPAN class="ft22"&gt;Many Voices One World &lt;/SPAN&gt;). Debatten blev hårt ideologiserad och polariserad och som nämnts tidigare valde USA och Storbritannien att lämna UNESCO. På senare tid har dock kulturimperialismteorin blivit kritiserad ur mer vetenskaplig syn- vinkel. Kritikerna har således sagt att det kulturimperialistiska pers- pektivet är alltför endimensionellt och bortser från att utbytet av information och medieprodukter går i bägge riktningarna, inte bara från de högt utvecklade till de lågt utvecklade länderna utan också i andra riktningen. Ett par exempel som ofta nämns är reaggin, en musik med creolskt ursprung som fått globalt genomslag, och tele- novelas, brasilianska &lt;NOBR&gt;”soap-operas”&lt;/NOBR&gt; för TV som också fått en bety- dande marknad i USA. Vidare har kritikerna ifrågasatt föreställ- ningen om homogena nationella kulturer som skulle hotas av utplå- ning genom import av exempelvis Hollywoodfilm. I varje fall i mo- dern tid, menar kritikerna, har det inte funnits några genuina och utifrån opåverkade kulturer. Det har ständigt förekommit utbyten och interaktion mellan olika kulturer, vilket innebär att importen av medierad populärkultur endast är ny vad beträffar själva tekniken. På samma sätt som tidigare skett med andra transkulturella och transnationella influenser blandas det nya med det gamla i ständigt föränderliga hybridkulturer, t.ex. när det gäller &lt;NOBR&gt;TV-tittande&lt;/NOBR&gt; och musik- och klädsmak. Ytterligare en kritik som anförts mot kul- turimperialismteorin är att det inte går att dra omedelbara slutsatser om det symboliska och kulturella innehållet i exempelvis &lt;NOBR&gt;TV-serier&lt;/NOBR&gt; och dess påverkanseffekter enbart utifrån var de har producerats. Att en &lt;NOBR&gt;TV-serie&lt;/NOBR&gt; är gjord i USA innebär inte med någon automatik att dess innehåll, världsbild och värderingar är speciellt amerikanska. Tvärtom, hävdar kritikerna, innebär globaliseringen av marknaden för dessa produkter att producenterna försöker anpassa deras inne- håll till en internationell publik och därför undviker sådant som skulle kunna uppfattas som alltför snävt vad gäller krav på kulturell förförståelse m.m. Ett exempel som här ofta nämns är MTV som inte bara vänder sig till en transnationell publik inom ett visst ål- ders- och kultursegment utan därtill har differentierat sitt utbud efter vissa kulturgränser och nu bland annat har särskilda sändningar för Europa. Slutligen invänder man mot den syn på mediers all- männa påverkanseffekter som förknippas med kulturimperialism- teorin. Den förutsätter, säger kritikerna, att man betraktar publiken som ”kulturella drogmissbrukare” (cultural dopes) utan självstän- dighet eller kritisk förmåga i sin mediekonsumtion. Mot detta stri-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126112x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;EMOKRATIN OCH GLOBALISERINGEN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p417 ft15"&gt;der, menar kritikerna, den aktuella receptionsforskningens resultat som visar att publiken för det första inte är någon homogen massa med identiska tolkningar och reaktioner på mediernas innehåll och för det andra inte sällan utvecklar ironiska och kritiska tolkningar i sitt förhållningssätt till medierna. Mot denna bakgrund räcker det varken med att undersöka varifrån medieprodukterna kommer eller hur innehållet ser ut för att kunna säga något om hur de påverkar publiken i ett annat land eller en annan kultur (för översikter av kri- tiken mot kulturimperialismteorin, se t.ex. Ekecrantz 1998; Golding&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;&amp;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Harris 1997; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Sreberny-Mohammadi&lt;/NOBR&gt; et al. 1997; Tomlinson 1997). Mycket i denna kritik är träffande och viktigt för att korrigera en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft11"&gt;del förenklade antaganden och alltför lättvindiga slutsatser som förekom i debatten om en ny informationsvärldsordning på 1970- talet och första hälften av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; Jag nöjer mig här med att ta upp några av de centrala diskussionspunkterna för att därefter ut- veckla en egen preliminär bedömning av kulturimperialismens teo- retiska relevans i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft12"&gt;En del av kritiken mot kulturimperialismteorin är tämligen själv- klar och bestickande, men ändå inte så nedgörande som dess före- språkare vill hävda. Naturligtvis har det aldrig funnits några helt genuina, homogena kulturer som nu under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; plötsligt skulle riskera utplåning på grund av influenser utifrån. Detta är knappast heller något som teorin om kulturimperialismen påstår. Därför blir kritiken på denna punkt snarast ett sätt att undvika det som är den centrala frågan, nämligen om det globala flödet av me- dieprodukter innebär att vissa av västvärldens ideal, föreställningar och värderingar – kort sagt, en ideologiskt sammansatt världsbild som gynnar dess starka politiska och ekonomiska intressen – pressar tillbaka andra värderings- och tankesystem med andra kulturella rötter, och vad detta i så fall innebär för människorna i andra delar av världen. Man behöver inte vara fundamentalist i fråga om att bevara några till äventyrs existerande urspungliga kulturer för att känna oro över vad utbredningen av en allt aggressivare konsum- tionsideologi kan komma att innebära för den ekonomiska, sociala, politiska och kulturella utvecklingen i tredje världens länder. Likaså kan man instämma i invändningen att exempelvis amerikanska me- dieprodukter inte med nödvändighet förmedlar bilden av USA som ett idealsamhälle. Det är ganska lätt att hitta exempel som ger en kritisk och knappast idealiserad bild av det amerikanska samhället som &lt;NOBR&gt;TV-serien&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Arkiv-X&lt;/NOBR&gt; eller filmen Wag the Dog.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft25"&gt;Allt detta är tämligen okontroversiellt. Men diskussionen om kulturimperialismen rör också några mer väsentliga frågor där det är&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td30"&gt;&lt;P class="p469 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;S &lt;/SPAN&gt;TIG &lt;SPAN class="ft56"&gt;A &lt;/SPAN&gt;RNE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;N &lt;/SPAN&gt;OHRSTEDT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td115"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft15"&gt;mindre klart vilka slutsatser som är rimliga. En sådan är frågan om amerikanska medieprodukter verkligen tar över mer och mer av marknaderna från inhemska producenter i tredje världen eller för den delen i Europa. Detta var ju ett av de stora problemen, enligt förespråkare av en ny informationsordning. Men som jag tidigare nämnt har detta ifrågasatts med hänvisning till att inhemska medie- produkter, t.ex. &lt;NOBR&gt;TV-serier&lt;/NOBR&gt; inom &lt;NOBR&gt;”soap-genren”,&lt;/NOBR&gt; har högre populari- tetssiffror, vilket har påvisats bland annat i Sydamerika och Europa. För att ta Brasilien som exempel så har den brasilianska produktio- nen inom denna genre, de s.k. telenovelas, inte bara gått förbi de importerade amerikanska serierna utan också blivit en stor export- vara till både USA, Karibien, Östeuropa och Asien (Oliveira 1993, s. &lt;NOBR&gt;117–118).&lt;/NOBR&gt; Undersökningar av &lt;NOBR&gt;TV-utbudet&lt;/NOBR&gt; i Europa visar å andra sidan att andelen importerade filmer och serier producerade i USA ökade mellan 1988 och 1991. För filmer var ökningen inte så mar- kant som för serierna: andelen &lt;NOBR&gt;USA-filmer&lt;/NOBR&gt; ökade från 46 % 1988 till 53 % 1991 medan andelen &lt;NOBR&gt;USA-producerade&lt;/NOBR&gt; serier ökade från 36 % 1988 till 56 % 1991 (De Bens et al. 1992, s. 91, 94). Denna ökning har fortsatt under &lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; (se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft12"&gt;En allmän slutsats, som även bekräftas i en senare översikt, är att expansionen av &lt;NOBR&gt;TV-kanaler&lt;/NOBR&gt; i Europa visserligen har medfört ökad inhemsk eller europeisk produktion i absoluta tal men att importen av amerikanska produkter ändå tagit en allt större del av den snabbt växande &lt;NOBR&gt;TV-marknaden,&lt;/NOBR&gt; framför allt inom de kommersiella kana- lerna (Ibid.; jfr Siune &amp; Hultén 1998, s. 30). Samtidigt bör man vid tolkningen av dessa uppgifter minnas att också i Europa gäller det att publiken sätter större värde på de inhemska &lt;NOBR&gt;TV-produktionerna&lt;/NOBR&gt; när de får välja, och att de importerade serierna och filmerna relativt ofta används som utfyllnad i programtablåerna på sändningstider som inte lockar den riktigt stora publiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft15"&gt;Innebär då minskningen i publikgenomslag för &lt;NOBR&gt;USA-producerat&lt;/NOBR&gt; material i t.ex. Brasilien att vi kan avskriva kulturimperialismteorins tes om ökande amerikanska kulturell dominans inom mediesektorn? Oliveira diskuterar den frågan och hävdar att den inte kan besvaras enbart på kvantitativa grunder, eftersom det primära är vilken kul- turell och social betydelse innehållet i de inhemskt producerade TV- serierna har och om de skiljer sig från de amerikanska på något av- görande sätt. Ur denna kvalitativa synvinkel är de brasilianska tele- novelas inte annorlunda än de amerikanska, de förmedlar samma konsumtionsideologi och livsstil som är ägnad att stärka de kom- mersiella intressena och nyliberala värderingarna, menar Oliveira. Deras ”stories” och hjältar är inskrivna i ett sammanhang och en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126114x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;EMOKRATIN OCH GLOBALISERINGEN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft11"&gt;social tillvaro där överklassen kan känna igen sig, men som inte har något att göra med den verklighet där största delen av publiken försöker överleva. I bästa fall ger de en stunds flykt i fantasin till en helt annan värld där även den fattige kan bli framgångsrik och lycklig bara han eller hon arbetar hårt och accepterar de villkor som samhället erbjuder. ”In most Brazilian soaps, the American lifestyle portrayed by Hollywood productions reappears with a ‘brazi- lianized’ face.” Inte heller kan man påstå, menar han, att telenovelas värnar den nationella kulturen mer än de amerikanska serierna (Oliveira 1993, s. 129). Herman och McChesney kommer till samma slutsats i sin analys av den helt dominerande brasilianska TV- koncernen: ”In our view, the most important fact about Globo and the media system in place in Brazil is that it is &lt;NOBR&gt;advertisement-based&lt;/NOBR&gt; and part of a global system that will press consumerist and neoliberal ideology, unremittingly and with vast resources.” (Her- man &amp; McChesney 1997, s. 166)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft25"&gt;Mot denna bakgrund är min preliminära slutsats beträffande kulturimperialismteorins relevans i dag att den visserligen i sin ur- sprungliga form hade betydande brister, men att detta inte bör leda till att forskningen måste överge frågorna om kulturell dominans. En viktig slutsats är vidare att det krävs ett teoretiskt och metodiskt utvecklingsarbete för att forskningen ska kunna producera relevanta och empiriskt underbyggda slutsatser på det här området. Jag ska i ett senare avsnitt återkomma till vad detta skulle kunna innebära.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft110"&gt;USA och makten över det internationella mediesystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft11"&gt;Det internationella politiska systemets omvandling efter kalla kri- gets slut är i mångt och mycket fortfarande något som är svårt att bedöma och därför föremål för intensiv debatt. Allt tydligare märks att perspektiven från den tidigare epoken är svåra att ompröva och att det ännu saknas riktigt bra begreppsbestämningar av den nuva- rande situationen. Ett tydligt tecken på denna osäkerhet och detta sökande är hur de mest utopiska föreställningar blandas med de mest dystopiska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft25"&gt;Mot denna bakgrund kan det synas vara ett återfall i kalla kriget- tänkande att efterlysa närmare analyser av USA:s roll i den Nya världsordningen. Är inte detta just att ge eko åt resonemang som särskilt vänstern ”åtminstone delvis influerade och inspirerade av de kommunistiska staterna” ägnade sig åt under 1960- och &lt;NOBR&gt;70-talen?&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td30"&gt;&lt;P class="p469 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;S &lt;/SPAN&gt;TIG &lt;SPAN class="ft56"&gt;A &lt;/SPAN&gt;RNE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;N &lt;/SPAN&gt;OHRSTEDT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td115"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p75 ft15"&gt;Något som inget har med dagens realiteter att göra? Min uppfatt- ning är den rakt motsatta. Om man i dag hävdar att frågor rörande maktförhållandena internationellt är irrelevanta och att det skulle vara irrelevant att diskutera USA:s ställning i det globala maktsys- temet är det troligen en hållning som lever kvar i den ideologisering som utmärkte samhällsdebatten under kalla kriget. Man ser själva frågeställningarna som ett led i en ideologisk utmaning som ytterst gynnar ett konkurrerande politiskt system. Men detta är, menar jag, en ofruktbar hållning. Den nya situationen kräver nya perspektiv och analyser och innebörden av en världsordning med en enda kvar- varande supermakt kan inte bedömas utifrån de ideologiska förut- sättningar som rådde under den bipolära världsordningen som kän- netecknade perioden mellan 1945 och 1989.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft16"&gt;Fyra aspekter rörande USA:s ställning i det internationella makt- systemet ska här kort behandlas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;den allmänna inriktningen av USA:s utrikespolitik ur institutio- nell synvinkel;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;maktförhållandena inom det globala mediestrukturen;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;mediepolitikens reträtt och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;USA:s globala handlingsförmåga och beredskap att exploatera den nya situationen strategiskt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft22"&gt;1. Amerikansk utrikespolitik: från FN till marknad. &lt;SPAN class="ft15"&gt;Beträffande den första aspekten är det värt att komma ihåg att USA var pådrivande i bildandet av FN efter Andra världskriget. Under kalla kriget spelade FN:s säkerhetsråd en viktig roll som mötesplats och som en slags offentlighet där stormakterna, trots aktivt utnyttjande av vetorätten, kunde hantera vissa mellanhavanden, något som också från amerikansk sida uppfattades som positivt. Men i och med att antalet medlemsländer ökade som resultat av att kolonierna i Afrika och Asien erhöll nationell självständighet kom FN alltmer att marginali- seras som arena för USA:s utrikespolitik. I takt med att kalla kriget avmattades i och med att Sovjetunionen fick allt större interna pro- blem och inte kunde svara på USA:s kraftiga upprustning under Reagan på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;80-talet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt; försköts tyngdpunkten i USA:s utrikespolitik till andra internationella organ som gav större utdelning åt landets ekonomiska och tekniska styrka såsom Världsbanken, Internatio- nella Valutafonden, Internationella Teleunionen, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;GATT-avtalen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt; osv. På medie- och kulturpolitikens område var utträdet ur UNESCO i anslutning till debatten om en ny informationsordning bara toppen på isberget; en offensiv strategi för att stärka de ameri-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126116x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;EMOKRATIN OCH GLOBALISERINGEN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p30 ft11"&gt;kanska kommersiella intressenas ställning på de framväxande mark- naderna för satellitburen telekommunikation, &lt;NOBR&gt;reklam-TV&lt;/NOBR&gt; och Inter- net kanaliserades via sådana internationella organ där makten för- delades efter medlemmarnas ekonomiska styrka och inte efter prin- cipen ”ett land, en röst”, som i FN. Mediepolitiskt har denna politik haft ett oerhört genomslag. Den har drivit alla försök till nationell kontroll över utvecklingen på reträtt och den privata marknadens aktörer har tagit kommandot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft22"&gt;2. De amerikanska mediemogulerna. &lt;SPAN class="ft15"&gt;Den andra aspekten hänger intimt samman med denna omorientering av USA:s utrikespolitik. De vidgade ramarna för kommersiella intressens exploatering av de nya och snabbt växande marknaderna för medieprodukter och distributionskanaler har framför allt inneburit att amerikanska mediekoncerner har flyttat fram sina positioner. Mediesektorn, inräknat &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;IT-branschen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt; växer i dag snabbare än bruttonationalpro- dukten praktiskt taget överallt i världen. I Europa steg intäkterna från &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;satellit-TV&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt; med 30 procent årligen i början av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;90-talet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt; och beräknades fortsätta i samma takt fram till millennieskiftet (Herman &amp; McChesney 1997, s. 41 ff.). Ägandet inom branschen är i betydande utsträckning multinationellt. Men det råder ingen tvekan om att det är amerikanska intressen och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;USA-baserade&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt; medie- koncerner som dominerar marknaden. Mellan 1988 och 1995 tre- dubblades USA:s handelsöverskott med Europa inom mediesektorn och uppgick det senare året till 6,3 miljarder dollar (Ibid., s. 42). Försäljningen av amerikanska filmer och TV program för visning i europeiska &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;TV-kanaler&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt; ökade med ca 42 procent mellan 1994 och 1996 (se figur 1). Och när det gäller antal biobesök i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;EU-länderna&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt; är det för år 1997 två tredjedelar av samtliga besökare som ser USA- producerade filmer (se figur 2). Av de fem största medie- konglomeraten med en årlig omsättning mellan sju och femton mil- jarder dollar är alla utom ett amerikabaserat. Dessutom har ameri- kanskt kapital avsevärt inflytande i medieföretag i klassen under de allra största. I första gruppen finns följande koncerner i rangordning efter omsättning (årlig omsättning 1996/1997 i miljarder dollar inom parentes): Time Warner ($25), Disney ($24), Bertelsmann ($15), Viacom ($13), News Corporation ($10) och TCI ($7). Till- sammans med de ca &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;30–40&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt; stora företag som placerar sig i storleks- ordning något under den ledande gruppen utgör de ett oligopoliskt system på mediemarknaden under nordamerikansk och västeurope- isk kontroll (Ibid., s. 70 ff.; 189).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126117x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td30"&gt;&lt;P class="p469 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;S &lt;/SPAN&gt;TIG &lt;SPAN class="ft56"&gt;A &lt;/SPAN&gt;RNE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;N &lt;/SPAN&gt;OHRSTEDT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td115"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p198 ft20"&gt;Figur 1. Försäljning av &lt;NOBR&gt;USA-filmer&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;TV-program&lt;/NOBR&gt; till västeuropeisk television &lt;NOBR&gt;1994–1996&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft112"&gt;Källa&lt;SPAN class="ft111"&gt;: Statistical Yearbook ‘99. &lt;/SPAN&gt;Council of Europe: European Audiovisual Observatory, 1999, s. 204.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft15"&gt;Som framgår av uppräkningen ovan är det i första hand s.k. me- diemoguler med stark ställning inom underhållningsbranschen som skaffat sig en topposition på mediemarknaden. För Time Warner och Disney är t.ex. de stora filmarkiven i Hollywood hörnstenar i deras imperier. Men bägge koncernerna har omfattande delar av marknaderna inom andra mediesektorer. Time Warner t.ex. äger åtskilliga tidningar och magasin, &lt;NOBR&gt;TV-kanaler&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;kabel-TV-system,&lt;/NOBR&gt; inkl. HBO som är den största &lt;NOBR&gt;betal-TV-kanalen&lt;/NOBR&gt; i världen, musik- bolag samt bl.a. CNN. &lt;NOBR&gt;Disney-koncernen&lt;/NOBR&gt; har liksom Time Warner bokförlag, temaparker och musikbolag under sin kontroll och vidare &lt;NOBR&gt;TV-kanalen&lt;/NOBR&gt; ABC och är helt dominerande på mediemarknaden för barn med den globala &lt;NOBR&gt;kabel-TV-kanalen&lt;/NOBR&gt; Disney Channel och inom sportsektorn genom ESPN, ett nätverk med sportkanaler på TV som når minst 165 länder. News Corporation, styrd av australi- ensaren Rupert Murdoch, baserar sin ställning på både televisions- kanaler, tidningar och film. Koncernen hör bland annat till de tre största tidningsgrupperna i världen, den inbegriper Twentieth Cen-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126118x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;EMOKRATIN OCH GLOBALISERINGEN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p20 ft113"&gt;Figur 2. Marknadsandelar av biobesök för nationell och &lt;NOBR&gt;USA-film&lt;/NOBR&gt; inom EU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft35"&gt;Källa&lt;SPAN class="ft34"&gt;: Statistical Yearbook ‘99. &lt;/SPAN&gt;Council of Europe: European Audiovisual Observatory, 1999, s. 99.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft12"&gt;tury Fox’s film- och televisionsfaciliteter, ett drygt tjugotal &lt;NOBR&gt;TV-sta-&lt;/NOBR&gt; tioner bara i USA och flera &lt;NOBR&gt;TV-kanalsystem&lt;/NOBR&gt; både i USA och Asien. Dessutom har Murdoch stora ägarintressen i brittiska BSkyB och Granada Sky Television, liksom i tyska, latinamerikanska, japanska, indiska och australiensiska kommersiella &lt;NOBR&gt;TV-kanaler&lt;/NOBR&gt; (Ibid., s. 71 ff.). Därutöver finns tydliga tecken på att integrations- och koncen- trationsprocesserna mellan de stora medieföretagen sprider sig ytterligare och även kommer att inkludera &lt;NOBR&gt;IT-branschen&lt;/NOBR&gt; genom kanske främst Microsoft, vilket genom bland annat joint venture med NBC skaffat sig möjligheter att ta sig in på den snabbt växande marknaden för hybridtekniken &lt;NOBR&gt;PC-TV.&lt;/NOBR&gt; Microsoft Network kon- trollerar redan ett antal televisionsliknande kanaler som är av speci- ellt intresse för annonsering till speciella målgrupper (Ibid., s. 123 ff.) Genomgående beräknas vinstandelen från exportdelen öka inom dessa koncerner. Detta tillsammans med att dessa mediemogulers företag sträcker sig över hela spektrat av medier och praktiskt taget alla led i produktions- och distributionskedjan gör att de har speci-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td30"&gt;&lt;P class="p469 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;S &lt;/SPAN&gt;TIG &lt;SPAN class="ft56"&gt;A &lt;/SPAN&gt;RNE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;N &lt;/SPAN&gt;OHRSTEDT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td115"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p20 ft83"&gt;ella intressen att bevaka och också utgör synnerligen tunga påtryck- are inom mediepolitiken både nationellt och internationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;3. Mediepolitikens reträtt? &lt;/SPAN&gt;Demokratiskt opinionsbildande och be- slutsfattande inom mediepolitiken tycks hopplöst eller helt förlorat i denna snabba process. Försöken att reglera utvecklingen – om någon sådan vilja alls finns – blir slag i luften, inte minst på grund av det som har kallats ”den regulerande viljans teknologiska förvirring” (the technological confusion of the regulatory mind), dvs. att lag- stiftningen grundar sig på föråldrade gränser mellan olika typer av medier &lt;NOBR&gt;(Sreberny-Mohammadi,&lt;/NOBR&gt; et al. 1997, s. xxiii). Medan infra- struktursektorn regleras genom konkurrenslagstiftning görs vissa mer eller mindre valhänta försök att på &lt;NOBR&gt;innehålls-och&lt;/NOBR&gt; servicesektorn hävda ett visst allmänintresse av att begränsa koncentrationen av ägandet samt att värna om mångfald och kvalitet i utbudet. Men det senare tenderar alltmer att reduceras till policydeklarationer när utvecklingen går från kommunikationspolicy till konkurrens- eller marknadspolicy (Ibid. ff.). Exempel på detta är de europeiska mediemogulernas – Berlusconi, Herseant, Bertelsmann, Murdoch – framgångar i att förhindra eller kringgå regler som skulle förhindra alltför långtgående koncentration av ägandet inom mediesektorn (Mazzoleni &amp; Palmer 1992). Ytterligare exempel som kan nämnas i sammanhanget är hur fastställandet av standards för överföring av bland annat &lt;NOBR&gt;betal-TV,&lt;/NOBR&gt; videofilm på beställning (video on demand, VOD), m.m., dvs. standards för s.k. conditional access, gått över från &lt;NOBR&gt;EU-institutionerna&lt;/NOBR&gt; till näringslivet &lt;NOBR&gt;(Kaitatzi-Whitlock&lt;/NOBR&gt; 1997).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft12"&gt;Men det är inte endast teknologisk förvirring som lägger hinder i vägen för demokratisk styrning av medieutvecklingen. Det handlar också om att politiken avgörs på en övernationell nivå som ligger bortom den nationella politiska offentlighetens gränser. NAFTA- och &lt;NOBR&gt;GATT-överenskommelserna&lt;/NOBR&gt; lägger fast konkurrensreglerna för infrastruktursteknologin inom medieområdet, men lämnar regle- ringen av innehåll och tjänster åt nationella eller privata beslutsfat- tare. Samtidigt tyder exempelvis den europeiska mediepolitiken – eller kanske snarare bristen på en sådan – på att de marknadsliberala principer som frihandelsöverenskommelserna grundar sig på i prak- tiken slår igenom också på de sektorer och nivåer som inte direkt regleras av dessa avtal. Lokalt bland annat genom att antalet kom- mersiella radio- och TV- kanaler växer som svar på kraven från framför allt reklam- och medieindustrin. Nationella mediesystem med betydande inslag av public &lt;NOBR&gt;service-företag,&lt;/NOBR&gt; som de nordiska, hamnar under en utvecklingslogik som föga skiljer sig från den&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126120x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;EMOKRATIN OCH GLOBALISERINGEN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft12"&gt;kommersiella verksamhetens. Även på public &lt;NOBR&gt;service-området&lt;/NOBR&gt; blir lyssnar- och tittarsiffror använda på ett sätt som om det vore expo- neringen för reklaminslag som utgjorde den ekonomiska grunden, trots att de allmännyttiga programföretagen både formellt och reellt har möjlighet och ansvar för att balansera det breda kommersiella utbudet med program, som inte samlar den riktigt stora publiken men som innebär att en totalt sett större del av befolkningen kan tillgodose sina skiftande preferenser av såväl underhållning som mer seriös mediekonsumtion. I ett globalt perspektiv är denna tendens mot marknadsliberalism parad med försvagad eller obefintlig natio- nell mediepolitik ännu mer markant. Världsbanken och Internatio- nella Valutafonden tillämpar en låne- och bidragspolitik som ställer krav på liberalisering och avreglering av hela ekonomin, inklusive mediesektorn. Ett huvudmål är att utvecklingsländernas marknader ska göras tillgängliga för de expansiva multinationella företagen främst i USA, Västeuropa och Japan (Mohammadi 1997). Nationella prioriteringar av t.ex. kultur- och mediepolitiska mål kan inte göras annat än till betydande uppoffringar under detta tryck från de internationellt helt dominerande långivarna. Som det konstateras i en forskningsöversikt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft32"&gt;Även om dessa överenskommelser kan bidra till ökad konkurrens mellan olika nätverksföretag och utgöra en grund för regional och global handel har de litet att tillföra när det gäller att stimulera ett mer globalt perspektiv på kommunikation, medborgarskap och demokrati. &lt;NOBR&gt;(Sreberny-Mohammadi&lt;/NOBR&gt; et al. 1997, s. xxiv; min översättning SAN.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;4. USA:s handlingsförmåga. &lt;/SPAN&gt;USA:s utrikespolitik har ofta beskrivits som en pendelrörelse mellan perioder av isolationism och perioder av mer aktivt ingripande i händelseutvecklingen utanför den ameri- kanska kontinenten. Efter kalla kriget slut är det emellertid klart att den återstående supermakten är inställd på att spela en aktiv roll och även verka för tämligen dramatiska förändringar av det inter- nationella systemet för kollektiv säkerhet. Man kan diskutera hur stor betydelse inre och yttre faktorer har haft i denna process, men det är tydligt genom Gulfkriget och krigen på Balkan att USA är beredd att sätta in sin militära styrka för att försvara sina egna na- tionella intressen och politiska värden samt vänskapligt sinnade re- gimer oavsett var i världen dessa är hotade och oberoende av om aktionerna har legitimerats av FN.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft11"&gt;I praktiken är detta knappast något helt nytt. Under kalla kriget genomförde USA, liksom huvudkontrahenterna Sovjet och Kina, militära operationer som hade mycket lite eller inget stöd i den&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td30"&gt;&lt;P class="p469 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;S &lt;/SPAN&gt;TIG &lt;SPAN class="ft56"&gt;A &lt;/SPAN&gt;RNE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;N &lt;/SPAN&gt;OHRSTEDT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td115"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p240 ft15"&gt;internationella rättsordningen och &lt;NOBR&gt;FN-stadgan.&lt;/NOBR&gt; Exempelvis det amerikanska engagemanget i Koreakriget och i Vietnamkriget kan nämnas som fall där antingen &lt;NOBR&gt;FN-stadgan&lt;/NOBR&gt; tänjts eller ignorerats för att passa Washingtons politiska syften. Men den Nya världsordning som president George Bush proklamerade i samband med Gulfkri- get skulle innebära en ny era då den internationella rättsordningen äntligen skulle få råda i praktiken. Efter hand har det dock blivit alltmer uppenbart att den rättsordning som USA försvarar är den egna tolkningen av den internationella rätten. I och för sig är det vad förmodligen varje nation försöker göra, men den avgörande skillnaden är att USA har kapacitet och makt att göra sin tolkning till den rättsordning som kommer att gälla de facto om än inte de jure. Det finns allvarliga och av allt att döma välgrundade anklagel- ser mot alliansen i Gulfkriget för krigsförbrytelser, t.ex. att man avsiktligt begravde irakiska soldater levande i deras värn med hjälp av bulldozers eller utsatte civilbefolkningen för oproportionerligt lidande, vilka säkerligen aldrig kommer att prövas i någon krigsför- brytarprocess. I &lt;NOBR&gt;Kosovo-fallet&lt;/NOBR&gt; blev det helt klart att USA tillsam- mans med de andra västmakterna inte längre var beredda att res- pektera Jugoslaviens nationella suveränitet i flagrant strid med FN- stadgan. I stället för den gällande rättsordningen deklararerade man ensidigt en ny princip om rätten att ingripa militärt i ett annat lands inre angelägenheter för att förhindra folkfördrivning och etnisk rensning. Oavsett vilka bedömningar man gör av de motiv som låg bakom NATO:s anfall är det ovedersägligt att detta var ett brott mot etablerad internationell rätt och ett exempel på att USA – med stöd av de viktigaste västmakterna – både har styrka och beredskap att utöva hegemonisk makt i den Nya världsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft55"&gt;Globalisering av nyhetsjournalistiken?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft17"&gt;En ny global journalistkultur?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft12"&gt;Nyhetsförmedlingen är ett specialområde som genom åren ägnats stor uppmärksamhet av medieforskarna. Möjligen har man varit alltför upptagen av just nyheternas betydelse som opinionspåver- kande faktor och underskattat den opinionsmässiga och värderings- skapande betydelse som andra mediegenrer har som exempelvis populärfilm, &lt;NOBR&gt;TV-serier,&lt;/NOBR&gt; m.m. Men inte minst nyheternas anspråk på att ge sann information om verkliga händelser och förhållanden gör naturligtvis att de har stor betydelse för våra föreställningar om t.ex. politik och andra viktiga samhällsfrågor. Inte minst är det genom&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126122x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;EMOKRATIN OCH GLOBALISERINGEN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p472 ft11"&gt;nyheterna som de flesta av oss får en bild av vad som händer i andra delar av världen, särskilt i samband med internationella konflikter, krig och katastrofer. Det är därför givetvis rimligt att uppmärk- samma hur medierna rapporterar om sådant om man vill förstå hur människor skaffar sig uppfattningar och åsikter om tillståndet i världen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft12"&gt;Det är mot den bakgrunden som det har varit intressant för forskarna på området att närmare studera hur det internationella systemet för utbyte av nyheter är uppbyggt och fungerar. Som jag nämnde tidigare handlade debatten om en ny informationsordning mycket om dessa frågor. De som önskade en nyordning pekade framför allt på att flödet av nyheter till helt övervägande delen gick genom de stora nyhetsbyråerna AP, UPI, Reuter, AFP och Tass samt att ca 80 procent av världens nyhetstelegram passerade via New York, Londom och Paris, där nyhetsdeskarna valde ut de nyheter som sedan förmedlades vidare. En effekt av detta är att merparten av de nyheter som cirkulerar i världen handlar om de ledande indu- strinationerna i väst och mycket lite om situationen i tredje världen där majoriteten av jordens befolkning lever. Förutom att informa- tionen från utvecklingsländerna var så begränsad kritiserades också att den blev så negativ, eftersom den helt övervägande delen av det som faktiskt rapporterades om förhållandena i dessa länder handlade om katastrofer, inbördeskrig, osv. (&lt;SPAN class="ft23"&gt;Many Voices One World&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft15"&gt;Mycket har hänt sedan &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; och bland annat har regionala nyhetsbyråer tillkommit som bättre tillgodoser informationsbeho- ven i t.ex. Afrika och Karibien. &lt;NOBR&gt;TV-kanalerna&lt;/NOBR&gt; har vuxit i antal och därmed också handeln med visuellt nyhetsmaterial. Satellitkanaler som CNN och Sky News har kommit att få en roll för nationella &lt;NOBR&gt;TV-medier&lt;/NOBR&gt; som liknar den som nyhetsbyråerna har för press och radio. Över huvud taget har globaliseringsprocesserna varit tydliga genom det ökade flödet av nyheter globalt och det har föranlett forskare att titta närmare på vad detta får för konsekvenser för nyheternas innehåll och form. Innebär globaliseringen att nyheterna i olika länder blir alltmer identiska och lika? Leder utvecklingen kanske till att människor överallt i världen får ungefär samma ny- heter och världsbild? Kommer journalistkåren att bli alltmer homo- gen med en gemensam syn på professionen, med samma nyhetspri- oriteringar och samma nyhetskällor och kommentarer oberoende av medium och hemland?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft25"&gt;Stig Hjarvard har i sin avhandling från 1995 redovisat en analys av Eurovisionens nyhetsutbyte (Eurovision News Exchange = EVN). Systemet är i princip &lt;NOBR&gt;icke-kommersiellt&lt;/NOBR&gt; och medlemmarna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td30"&gt;&lt;P class="p469 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;S &lt;/SPAN&gt;TIG &lt;SPAN class="ft56"&gt;A &lt;/SPAN&gt;RNE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;N &lt;/SPAN&gt;OHRSTEDT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td115"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p417 ft15"&gt;kan fritt använda de inslag som erbjuds inom utbytet. Kostnaderna fördelas enligt en solidaritetsprincip som innebär att de stora TV- länderna subventionerar de mindre. Hjarvard undersöker utbytet av audiovisuellt material under perioden 16 februari till 1 april 1990. EVN kanaliserar framför allt utbytet mellan nationella &lt;NOBR&gt;TV-företag&lt;/NOBR&gt; i Europa sinsemellan och från de stora &lt;NOBR&gt;TV-nyhetsbyråerna&lt;/NOBR&gt; till de europeiska &lt;NOBR&gt;TV-bolagen.&lt;/NOBR&gt; Hjarvard visar att av det totala materialet handlar 19 procent om Västeuropa, 16 procent om Östeuropa, 19 procent om Sovjetunionen och 13 procent om USA. Han redovisar även separata siffror för antalet inslag som kommer från &lt;NOBR&gt;TV-nyhets-&lt;/NOBR&gt; byråerna (Visnews, WTN, CBI och CNN), vilket utgör ca hälften av samtliga. Den geografiska fördelningen visar här att av &lt;NOBR&gt;TV-byrå-&lt;/NOBR&gt; ernas material handlar t.ex. 20 procent om Sovjet, 24 procent om USA och 15 procent om Afrika, inkl. norra, mellersta och södra Afrika. Som jämförelse kan nämnas att inslag om FN utgör ca 1 procent (bearbetning av tabell 11, s. 238 i Hjarvard 1995). Hjarvard har också jämfört sina resultat med tidigare undersökningar från början av &lt;NOBR&gt;1970-talet.&lt;/NOBR&gt; Han konstaterar att bilden inte har förändrats nämnvärt när det gäller den geografiska fördelningen, bortsett från en viss ökning av inslag om Sovjetunionen och Östeuropa samt Latinamerika (Ibid., s. 247). Hjarvards analys visar knappast på någon påfallande &lt;NOBR&gt;USA-dominans&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;EVN-materialet.&lt;/NOBR&gt; Visserligen kommer ca hälften av materialet från &lt;NOBR&gt;TV-byråer&lt;/NOBR&gt; som i några fall är fokuserade på den amerikanska scenen. Men i helhetsbilden är det knappast anmärkningsvärt att vart åttonde inslag handlar om USA. Detta mönster tycks heller inte ha förändrats i nämnvärd utsträck- ning de senaste tjugofem åren. Hjarvards egna slutsatser som bygger på ett både bredare material och djupare analyser än vad som här har fått plats att redovisa pekar också i samma riktning. Det finns skäl att hoppas på att det internationella nyhetssystemet i varje fall inte blir mer ojämlikt och obalanserat över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft11"&gt;Också ett annat projekt, &lt;SPAN class="ft20"&gt;The Global Newsroom&lt;/SPAN&gt;, har studerat &lt;NOBR&gt;EVN-utbytet.&lt;/NOBR&gt; Men till skillnad från Hjarvard har man i detta pro- jekt även ambitionen att studera nyhetsprocessen i dess helhet, inklusive nyhetsproduktionen, innehållet och publikens konsumtion och reception (Cohen et al. 1996, s. viii). Projektet startade med hypotesen att det allt intensivare transnationella utbytet av nyhets- material skulle leda till att journalister i olika delar av världen ut- vecklar alltmer likartade professionella synsätt och bedömningar, kort sagt att en global nyhetskultur håller på att utvecklas. Efter hand kom forskarna dock att lägga allt större vikt vid en motver- kande tendens som de kallar för ”domestication”, dvs. att medier i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126124x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;EMOKRATIN OCH GLOBALISERINGEN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p502 ft12"&gt;olika länder och lokala kulturer ger de internationella nyheterna, som förmedlas genom exempelvis EVN, varierande uttolkning och mening i syfte att anpassa dem till den egna publiken. I projektet visar man också dels att transnationella nyheter som förmedlats av EVN får tämligen skiftande utformning och tolkning i olika länders &lt;NOBR&gt;TV-nyheter,&lt;/NOBR&gt; dels att publikens värdering av olika nyheter inte alltid överensstämmer särskilt väl med vad redaktionernas gatekeepers tror om publikens preferenser. Deras generella slutsats är att också de journalister som sysslar med utlandsnyheter på nyhetsredaktio- nerna eller som utrikeskorrespondenter måste behålla sin nationella identitet för att kunna anpassa nyheterna till publikens kulturella förutsättningar. Endast en mycket liten kategori verkligt globala kommunikatörer eller journalister som fungerar som samordnare inom EVN eller som arbetar för de globala nyhetsnäten kommer att släppa förankringen i sin ursprungliga miljö och utvecklas till en slags övernationell eller överkulturell profession (Ibid., s. 152 ff.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft15"&gt;Dessa två studier ger en nyanserad bild av globaliseringsproble- matiken i samband med transnationell nyhetsjournalistik. Det finns uppenbarligen delvis motverkande tendenser och det vore alltför enkelt att påstå att utvecklingen går mot en klart monolitisk situa- tion där exempelvis amerikansk kultur och värdesystem väller in ofiltrerat genom de nationella medierna. Det kan visserligen vara viktigt att notera begränsningarna i de båda studierna – det är också något som forskarna själva framhåller. Exempelvis är det naturligtvis äventyrligt att generalisera från undersökningar som i bästa fall om- fattar ett par månader. Inte heller kan man säga att projekten på ett tillfredsställande sätt lyckas besvara frågan om de nationella TV- systemen tenderar att konvergera eller divergera i kvalitativt hän- seende, vilket ändå tycks ha varit en ursprunglig tanke i Global &lt;NOBR&gt;Newsroom-projektet&lt;/NOBR&gt; (Gurevitch et al. 1991). För att genomföra en sådan analys är det viktigt att kunna följa nyhetsförmedligen över tid i ett flertal olika kanaler och det har man tyvärr inte gjort i detta projekt trots att man i olika sammanhang indikerar ett process- perspektiv på nyhetsflödet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft25"&gt;Om man ska kunna ge ett välgrundat svar på det problem som enligt min uppfattning är kärnfrågan som aktualiserades av kultur- imperialismteorin, nämligen om utvecklingen går mot större globalt inflytande för synsätt och värderingar som är förankrade i den ame- rikanska kulturen krävs klarare begreppsbestämningar, större preci- sion i analyserna och en metod som möjliggör systematiska kompa- rationer över tid. För det första bör det i analyserna göras klart om konvergenstesen avser den kvantitativa utveckligen av handeln med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td30"&gt;&lt;P class="p469 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;S &lt;/SPAN&gt;TIG &lt;SPAN class="ft56"&gt;A &lt;/SPAN&gt;RNE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;N &lt;/SPAN&gt;OHRSTEDT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td115"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p504 ft12"&gt;medieprodukter eller om den avser förändringar rörande innehålls- liga och kvalitativa förhållanden i de symbolflöden som rör sig över nations- och kulturgränserna. För det andra förefaller det viktigt att ge konvergensbegreppet en stringent innebörd, vilket innebär att konvergens inte endast definieras som överensstämmelse vid en given tidpunkt, dvs. synkront. I stället bör det definieras inom ra- men för ett processperspektiv, vilket skulle innebära följande defi- nition: &lt;SPAN class="ft23"&gt;konvergens innebär ett gradvis närmande av meningsskapandet hos tidigare skilda nationella eller kulturella system. &lt;/SPAN&gt;För det tredje är det inte fruktbart att tolka kulturimperialismteorins tes om konver- gens så att den skulle avse en generell, global tendens mot allt större enhetlighet, t.ex. i nyhetsförmedlingens ämnesval och geografisk fokusering. Snarare bör konvergenstesen definieras som ett anta- gande om att den amerikanska uppfattningen över tid kommer att få ökande genomslag i sammanhang där USA:s vitala intressen är berörda, såsom i internationella konflikter där man är en av parter- na. I varje fall om man ser konvergensfrågan i ett maktperspektiv är det viktigt att den studeras i sammanhang där maktpåverkan kan antas förekomma. Slutligen krävs att analyserna är både diakront och synkront komparativa, dvs. att man utvecklar metoder för att samtidigt jämföra ”avståndet” mellan olika nationella nyhetssystem och hur detta förändras över tid (jfr Ekecrantz 1998).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft17"&gt;Ett försök att pröva dominans- och konvergenshypoteserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft15"&gt;Enligt min personliga uppfattning är det alltför vanligt att frågorna om globaliseringen endast blir föremål för teoretiska resonemang utan närmare underbyggnad i empirisk forskning. Här framstår de två projekt som jag hänvisade till i förra avsnittet som positiva undantag från mönstret. Men det finns uppenbarligen mer att göra på området och jag ska här kort nämna erfarenheterna från ett pro- jekt som jag själv medverkat i och där vi har försökt implementera slutsatserna om vad som krävs för att på ett relevant sätt undersöka frågan om USA:s dominans inom den medialiserade nyhetskulturen i samband med internationella konflikter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;I projektet &lt;/SPAN&gt;Journalism in the New World Order&lt;SPAN class="ft114"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;har vi studerat nyhetsförmedlingen från Gulfkriget &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;1990–1991&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt; i fem länder med olika metoder, både kvantitativa och kvalitativa. Enligt projektets teoretiska perspektiv var Gulfkriget den första större konflikt där frågan, om vad den Nya världsordningen egentligen innebär med avseende på de globala maktförhållandena i allmänhet och för mak- ten över medierna i synnerhet, ställdes helt konkret. Det blev med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126126x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;EMOKRATIN OCH GLOBALISERINGEN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p507 ft11"&gt;andra ord särskilt intressant att undersöka om och i vilken mån den enda återstående supermakten hade möjlighet att kontrollera det globala nyhetsflödets dagordning och innehåll. Det har också fun- nits andra utgångspunkter för projektet, t.ex. mediernas roll för eskalerings- eller deeskaleringsprocesser i samband med internatio- nella konflikter. Men jag begränsar mig här till dominans- och kon- vergensfrågorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft15"&gt;Mediematerialet består av nyheter om Gulfkriget i tre tidningar och ett ledande &lt;NOBR&gt;TV-nyhetsprogram&lt;/NOBR&gt; från vardera fem länder: Fin- land, Norge, Sverige, Tyskland och USA. Sammanlagt har ca trettio dagar från tio s.k. timespots fördelade över en period av ca två och ett halvt år valts ut. Detta för att få med rapporteringen från ett antal viktiga moment under det utdragna händelseförloppet. Allt som allt bestod materialet av drygt fyratusen artiklar och inslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft15"&gt;Det är framför allt två huvudresultat som förtjänar att nämnas i det här sammanhanget: För det första kan vi konstatera att rappor- teringen från Gulfkriget i betydande utsträckning handlade om att för en närmast global publik berätta om USA:s politiska linje i kon- flikten. Eftersom USA var drivande i processen fokuserade medier- na genomgående på beslut, bedömningar och kommentarer på den amerikanska agendan. Därigenom kom den ledande supermakten att utöva internationell eller global makt delvis via medierna. Denna ledande roll blev desto tydligare eftersom de politiska eliterna i flera andra länder intog en vänta och &lt;NOBR&gt;se-attityd.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft12"&gt;För det andra betyder detta emellertid inte att USA:s politiska linje i konflikten beskrevs på samma sätt i alla medier oberoende av nationell kontext. Även om USA:s syn uppmärksammades stort i samtliga medier varierade perspektiven och vinklingarna markant beroende på lokala historiska förhållanden i varje land. Nyheterna blev ”domesticerade” på så sätt att bilden av USA:s politik färgades olika på grund av varierande prioriteringar och kommentarer i varje enskilt medium. I vissa fall beror detta uppenbarligen på medietyp eller mediegenre. Men mer betydelsefullt här är att rapporteringen kännetecknas av nationella mönster för tillägnelse och domestice- ring. Detta kan kort exemplifieras med hur propagandan påverkade mediediskurserna. Men innan jag gör det bör det understrykas att dessa nationella mönster inte automatiskt leder till någon given slutsats beträffande USA:s hegemoni. De behöver inte innebära att USA skulle sakna förmåga att prägla rapporteringen med sin propa- ganda. Huruvida detta är fallet är avhängigt karaktären hos dessa variationer, dvs. om de betyder att USA:s propagandaintressen gyn- nas eller missgynnas och hur stabila mönstren är över tid.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td30"&gt;&lt;P class="p469 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;S &lt;/SPAN&gt;TIG &lt;SPAN class="ft56"&gt;A &lt;/SPAN&gt;RNE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;N &lt;/SPAN&gt;OHRSTEDT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td115"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p476 ft15"&gt;I en av delstudierna i projektet analyseras Voice of America’s (VOA) ledare för att få en auktoritativ utgångspunkt för analyserna av i vilken utsträckning den amerikanska propagandan slog igenom i medierapporteringen. Laurien Alexandre som svarade för denna analys visar att &lt;NOBR&gt;USA-koalitionens&lt;/NOBR&gt; agerande entydigt beskrevs som ett uppdrag från FN, att USA:s enda motiv var att befria Kuwait och att etablera en ny världsordning där frihet och rättvisa skulle råda. I denna propagandabild undviks eller nedtonas de ekonomiska sanktionerna, fredsinitiativ från tredje part uppmärksammas mycket sparsamt, om de inte avfärdas som ytterligare vilseledningsförsök från Saddam Hussein för att splittra koalitionen. Slutligen är ett centralt inslag i VOA:s ledare att Saddam Hussein beskrivs som ett lika farligt hot mot världsfreden som Adolf Hitler (Alexandre, under utgivning). Denna rekonstruktion av den amerikanska propa- gandabilden av konflikten bekräftas också i sina huvuddrag i flera andra studier (se t.ex. bidragen i Bennett &amp; Paletz 1994 och Kellner 1992, s. 63).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft12"&gt;Är det då denna bild som också nyhetsmedierna förmedlar? Som jag betonade ovan har vi inte utan vidare antagit att den bild av kon- flikten som USA:s politiska och militära ledning vill sprida automa- tiskt och oretuscherat förmedlas av medierna i det transnationella nyhetsflödet. Tvärtom har vi inriktat oss på att undersöka på vilket sätt nyheterna domesticeras och rekontextualiseras och hur de däri- genom transformerar propagandan så att den anpassas till de lokala eller nationella kontexterna, vilket antingen kan innebära att den motverkas eller understöds.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft12"&gt;I korthet blir projektets slutsats i denna del att ju mer medielan- dets utrikes- och säkerhetspolitik är förbunden med USA och NATO desto mer tenderar mediediskursen att understödja den amerikanska propagandaversionen om kriget. Exempel på detta är bland annat att bilden av Saddam Hussein som en ny Hitler överlag är betydligt mer framträdande i de amerikanska medierna än i de europeiska. Vidare ger analyserna vid handen att detta drag är mer framträdande i norska och tyska medier än i finska och svenska, när man jämför de europeiska medierna med varandra. Ytterligare en indikation bland flera ska nämnas här: FN uppmärksammas minst i de amerikanska medierna och mest i de finska och svenska, och det är också i de två sistnämnda mediegrupperna som idealiseringen av FN är mest framträdande (Nohrstedt &amp; Ottosen, under utgivning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft83"&gt;Konvergensanalysen, som alltså går ut på att jämföra om de europeiska medierna över tid närmar sig den amerikanska propa- gandabilden i sin skildring av konflikten, visar bland annat att det är&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126128x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;EMOKRATIN OCH GLOBALISERINGEN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p417 ft15"&gt;de finska och svenska mediegrupperna som är minst benägna att ge uttryck eller utrymme för positiva attityder till president Bush och den amerikanska polititiken initialt. Efter en tid blir dock rapporte- ringen också i dessa grupper mer &lt;NOBR&gt;”pro-amerikansk”.&lt;/NOBR&gt; Till detta ska också tilläggas att analyserna ger flera indikationer på att både den norska och den tyska kontexten innebär att medierna befinner sig i en korstryckssituation. Det förefaller t.ex. som att kurders och shias lidande i krigets förlängning innebar särskilt stor vånda i mediedis- kurserna i dessa länder, eftersom det är i dessa medier som publiken får den allra mest positiva skildringen av införandet av de flygför- budszoner som självsvåldigt proklamerats och upprätthållits av USA, Storbritannien och Frankrike efter Iraks kapitulation. Vid denna tidpunkt är de norska och tyska medierna till och med mer &lt;NOBR&gt;pro-amerikanska&lt;/NOBR&gt; än de amerikanska. Bidragande är här också att de amerikanska medierna i denna fas nedtonar sin rapportering och vänder uppmärksamheten mot bland annat de ekonomiska proble- men på hemmaplan (ibid.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft12"&gt;Sammanfattningsvis leder projektet till slutsatsen att USA i Gulfkriget verkligen tycks ha haft en hegemonisk position som också innebar att den propagandabild som först utvecklades av en konsultfirma på uppdrag av exilkuwaitier och sedan användes i den amerikanska propagandan fick allt större genomslag i nyhetsflödet globalt. I vilken utsträckning denna position också på längre sikt innebär amerikansk dominans i det transnationella mediesystemet är svårare att säga. En hel del talar för att propandakriget i samband med större internationella konflikter innebär mycket speciella dis- kursiva förutsättningar för medier och journalister som inte kan generaliseras till mer normala tillstånd då det råder större diskursiv öppenhet. Detta innebär givetvis att de resultat som det här pro- jektet kan rapportera inte är mer än ett begränsat bidrag till forsk- ningen om kulturimperialismen. Mycket annat är viktigt att studera i framtiden om frågorna ska kunna få mer definitiva svar. Till exem- pel vilket meningsskapande som är kopplat till den betydande ame- rikanska exporten av krigs- och actionfilm. Eller vilken betydelse diskussionerna på Internet och webben om de vanliga massmedier- nas innehåll, exempelvis i samband med internationella kriser och konflikter, har för publikens meningsskapande och för opinions- bildningen. Eller vad avsaknaden av information i våra medier om hur man i tredje världen ser på det internationella mediesystemet får för konsekvenser för möjligheterna att i vår kultur tillägna sig en mer global utblick.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td30"&gt;&lt;P class="p469 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;S &lt;/SPAN&gt;TIG &lt;SPAN class="ft56"&gt;A &lt;/SPAN&gt;RNE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;N &lt;/SPAN&gt;OHRSTEDT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td115"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p510 ft98"&gt;Demokratin och opinionsbildningen i en globaliserad värld&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft12"&gt;I samband med de amerikanska bombningarna av Hanoi julen 1972 gjorde Olof Palme, Sveriges statsminister, i ett tal ett mycket upp- märksammat och synnerligen kritiskt uttalande mot USA. Han liknade bombningarna med andra kända krigsförbrytelser som bland annat facisternas bombningar av Guernica under Spanska inbördes- kriget. När USA under Kosovokriget 1999 bombar civilbefolkning- en och &lt;NOBR&gt;TV-stationer&lt;/NOBR&gt; i Belgrad uttrycker Sveriges politiska ledare ”förståelse”. Något har uppenbarligen förändrats i svensk utrikes- politik och jag hävdar att det har att göra med strukturella föränd- ringar och därmed nya förutsättningar för att driva en nationellt självständig utrikespolitik i den Nya världsordningen. Det handlar alltså, enligt min bedömning, inte om att det här skulle vara en helt annan situation, att Kosovo 1999 inte kan jämföras med Vietnam 1972. Naturligtvis är det två olika historiska situationer, men det är inte detta som förklarar skillnaden i det svenska agerandet utan den måste snarare förklaras av faktorer som har att göra med den svens- ka politikens beroenderelationer till omvärlden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft12"&gt;Det är två saker som skett och som radikalt förändrat den svens- ka utrikespolitikens förutsättningar. För det första innebär det svenska &lt;NOBR&gt;EU-medlemskapet,&lt;/NOBR&gt; som det tydligt angavs i samband med ansökan om medlemskap, att Sverige offrar en del av den nationella suveräniteten för att i gengäld få möjlighet att påverka unionens politik. Som medlem i EU är Sverige skyldigt att underordna sig utvecklingen mot en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Det är alltså praktiskt taget otänkbart att Sverige offentligt skulle kritisera NATO:s krigföring på Balkan eftersom de ledande länderna inom EU samtidigt är medlemmar i det nordatlantiska försvarssamarbetet. Möjligheterna till en självständig svensk utrikespolitik har alltså urholkats. Politiken bestäms på en högre regional nivå, men detta är inte enbart en effekt av &lt;NOBR&gt;EU-medlemskapet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft25"&gt;För det andra är det nämligen inte bara till &lt;NOBR&gt;EU-nivån&lt;/NOBR&gt; som Sverige har förlorat sitt utrikespolitiska initiativ. Den Nya världsordningens centrala ekonomiska och militära styrkeförhållanden innebär att det finns ett starkt egenintresse hos t.ex. svenskt näringsliv och svenskt försvar att upprätthålla goda relationer med USA. Att också den svenska politiska lyhördheten ökar för vad som är gångbart i Washington är knappast förvånande. På ett sätt som för tankarna till&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126130x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;EMOKRATIN OCH GLOBALISERINGEN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p512 ft12"&gt;svensk anpasslighet under Andra världskriget ser vi hur intresse- politiken ersätter en självständig politik med moralisk integritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft15"&gt;Mediernas betydelse för hur utrikespolitiken utformas ska inte överdrivas. När allt kommer omkring låter sig knappast regeringar ledas av det som avhandlas på &lt;NOBR&gt;ledar-och&lt;/NOBR&gt; debattsidor och knappast heller av det som rapporteras i nyheterna. Visserligen kan mediernas uppmärksamhet framtvinga ett ställningstagande i vissa frågor, men &lt;SPAN class="ft22"&gt;hur &lt;/SPAN&gt;den politiska eliten förhåller sig, vilken politisk linje man väljer, baserar sig ändå på andra informationer och egna bedömningar. Men det finns en påverkan som medierna har på de politiska beslutsfat- tarna som inte kan ignoreras. Nämligen att medierna skapar den bild av allmänna opinionen som i vissa fall kan bli vägledande för poli- tikernas ställningstaganden. När det gäller internationella konflikter blir denna form av mediepåverkan särskilt intressant, eftersom det nästan uteslutande är mediernas prioriteringar som kommer att avgöra vilka opinioner som uppmärksammas. Medierna skapar en bild av en internationell eller global opinion, men det är troligt att denna endast existerar som en mediekonstruktion. I den mån före- ställningen om denna opinion blir politikens utgångspunkt kommer medierna indirekt att gripa in i och påverka det faktiska skeendet (jfr Gurevitch 1991).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft12"&gt;Den ”världsopinion” som medierna sålunda konstruerar är någonting artskilt från vad som vanligtvis avses med begreppet opinion. Enligt en inom samhällsvetenskapen välkänd analys av Jürgen Habermas bör man skilja mellan en opinion som grundar sig på ett öppet och rationellt meningsutbyte mellan enskilda individer, å den ena sidan, och, å den andra sidan, en opinion som påförs all- mänheten ovanifrån utan egentlig diskussion mellan medborgarna. Habermas talar om detta som olika slags offentligheter där den förra betraktas som en autentisk form och den senare som en mer eller mindre falsk eller acklamatorisk form av offentlighet (Habermas, 1984). Det finns en omfattande diskussion om hur hållbar Haber- mas’ analys är som jag inte ska gå in på här. Mitt syfte är endast att använda hans distinktion för att karaktärisera den av medierna konstruerade opinionen kring internationella konflikter som ett extremt tydligt fall av ”acklamatorisk” offentlighet eller opinions- bildningsprocess. De uppfattningar och åsikter som kommer fram i den transnationella nyhetsförmedlingen och i de medierade debat- terna kring internationella konflikter kommer i ännu större ut- sträckning än när det gäller nationella eller lokala frågor att domi- neras av de internationellt ledande politikerna. Det finns knappast någon realism i föreställningen att medierna skulle kunna utgöra en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td30"&gt;&lt;P class="p469 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;S &lt;/SPAN&gt;TIG &lt;SPAN class="ft56"&gt;A &lt;/SPAN&gt;RNE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;N &lt;/SPAN&gt;OHRSTEDT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td115"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft12"&gt;global offentlighetssfär av det slag som Habermas ser som autentisk, eftersom det finns föga utrymme för att en medborgaropinion underifrån skulle kunna få genomslag i denna (jfr Tomlinson 1994).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft12"&gt;Däremot har politiker som USA:s president och andra stor- maktsledare en självklar plats i denna transnationella offentlighet som upprättas av det transnationella &lt;NOBR&gt;nyhets-och&lt;/NOBR&gt; opinionsutbytet. Även om också andra opinioner kommer till tals har de ett betydligt sämre utgångsläge, eftersom deras möjligheter att påverka den in- ternationella konfliktens utveckling bedöms vara mindre, varför de tillmäts mindre intresse och får mindre uppmärksamhet i medierna. På detta sätt blir journalistiken en faktor som i själva verket bidrar till att reproducera de internationella maktförhållandena. I den mån som medborgarna tillfrågas om sin åsikt i frågan, t.ex. vid opinions- mätningar, är det denna supermaktsdominerade bild av ”världs- opinionen”, som de i de flesta fall utgår från, och det vore närmast anmärkningsvärt om de förmådde inta en helt självständig hållning. Ur opinionsbildningssynpunkt medverkar alltså medierna till en process som i mycket liknar ett självspelande piano där musiken har skrivits av de internationellt ledande makthavarna. Både politiska ledare och allmänheten bibringas en självförståelse, en syn på Sveriges betydelse internationellt som ytterst marginell. Som exem- pel kan nämnas en analys av &lt;SPAN class="ft23"&gt;Dagens Nyheters &lt;/SPAN&gt;rapportering om kriget i Bosnien där det framgår att denna riksledande tidning framställer riksdagsdebatten i början av augusti 1995 kring den svenska truppens ställning och uppgifter under NATO:s ledning som ett oväsentligt käbbel i en fråga som i praktiken redan är avgjord. EU:s ”Höge representant”, dvs. Carl Bildt – vid denna tid dessutom fort- farande moderat partiledare – får bland annat uttala sig och uttryck- er sin ”häpnad” över oenigheten i svenska riksdagen och att frågan hur som helst avgörs på den internationella nivån. I DN behandlas denna fråga, som rör fundamentala aspekter i den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken, på ett sätt som inte inbjuder till en öppen politisk diskussion (Berglez 1999).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft15"&gt;Det är sannolikt att en mediebild som beskriver den svenska de- mokratins debatter och beslut som betydelselösa dels minskar in- tresset för politiken, dels bidrar till att den svenska utrikespolitiken anpassas till framför allt den amerikanska politiska linjen – genom mediernas selektiva fokusering på och prioritering av hur tongång- arna går i Washington framstår denna ju som det som ”världs- opinion” önskar och kräver. Mot den bakgrunden är det naturligt att också det svenska politiska etablissemanget ansluter sig till samma politiska linje. Endast om man aktivt efterfrågar alla de opinioner&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126132x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;EMOKRATIN OCH GLOBALISERINGEN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;och röster som inte blir hörda i medierna, t.ex. i tredje världen, finns det anledning att förvänta sig en mer självständig svensk utrikespoli- tik. För detta krävs alltså en verkligt global offentlighet där medbor- garna har tillgång till ett brett spektrum av perspektiv och synvinklar på de internationella händelserna. Är det lokaler som den kurdiska pizzerian som krävs för att en sådan globalisering av vår offentlighet ska bli verklighet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft28"&gt;Noter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft116"&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Projektet har bl.a. erhållit forskningsanslag från Riksbankens Jubileumsfond och Nordiska samarbetsnämnden för samhällsvetenskaplig forskning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td30"&gt;&lt;P class="p469 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;S &lt;/SPAN&gt;TIG &lt;SPAN class="ft56"&gt;A &lt;/SPAN&gt;RNE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;N &lt;/SPAN&gt;OHRSTEDT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td115"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft55"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft11"&gt;Alexander, L. (under utgivning) ”Voicing the Gulf: The Voice of America Constructs the Gulf War”, i Nohrstedt, S. A. &amp; Ottosen, R. (red.) &lt;SPAN class="ft20"&gt;Journalism and the New World Order. Gulf War, National News Discourses and Globalization&lt;/SPAN&gt;. Nordicom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft25"&gt;Bennet, W. Lance &amp; Paletz, David (eds.) (1994) &lt;SPAN class="ft24"&gt;Taken By Storm: The Media, Public Opinion, and US Foreign Policy in the Gulf War.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft11"&gt;Chicago, Ill: The University of Chicago Press&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft11"&gt;Berglez, P. (1999) &lt;SPAN class="ft20"&gt;Bilder av FN och NATO. &lt;/SPAN&gt;Örebro: Studier i kom- munikation och medier, nr 15, Örebro universitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Carlsson, U. (1998) &lt;/SPAN&gt;Frågan om en ny internationell informationsord- ning. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Göteborg: Institutionen för journalistisk och masskommuni- kation, Göteborgs universitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft83"&gt;Cohen, Akiba A., Mark R. Levy, Itzhak Roeh &amp; Michael Gurevitch (1996) &lt;SPAN class="ft117"&gt;Global Newsrooms, Local Audiences. A Study of the Eurovision News Exchange. &lt;/SPAN&gt;London: John Libbey &amp; Company Ltd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft83"&gt;De Bens, E., Kelly, M. &amp; Bakke, M. (1992) ”Television Content: Dallasification of Cultures?” i Siune, K. &amp; Truetzschler, W. (eds.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft20"&gt;Dynamics of Media Politics&lt;SPAN class="ft11"&gt;. London: Sage&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft16"&gt;Ekecrantz, J. (1998) ”Modernitet, globalisering och medier”, &lt;SPAN class="ft113"&gt;Sociolo- gisk Forskning, &lt;/SPAN&gt;nr &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft11"&gt;Golding, Peter &amp; Phil Harris (1997) ”Introduction”, i Peter Golding. &amp; Phil Harris, (eds.), &lt;SPAN class="ft20"&gt;Beyond Cultural Imperialism. Globalization, communication &amp; th new international order. &lt;/SPAN&gt;London: Sage&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft12"&gt;Gurevitch, M., Levy, M.R. &amp; Roeh, I. (1991) ” The Global Newsroom: convergences and diversities in the globalization of television news”, i Dahlgren, P. &amp; Sparks, C. (eds.) &lt;SPAN class="ft23"&gt;Communication and Citizenship.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft20"&gt;Journalism and the Public Sphere. &lt;SPAN class="ft11"&gt;London: Routledge&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft11"&gt;Hamelink, C. (1997) ”MacBride with Hindsight”, i Peter Golding. &amp; Phil Harris, (eds.), &lt;SPAN class="ft20"&gt;Beyond Cultural Imperialism. Globalization, communication &amp; th new international order. &lt;/SPAN&gt;London: Sage&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft11"&gt;Hannerz, U. (1992) Cultural Complexity. New York: Columbia University Press&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Hannerz, U. (1996) &lt;/SPAN&gt;Transnational Connections. Culture, People, Places.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft11"&gt;London: Routledge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft11"&gt;Herman, E.S. &amp; McChesnay, R.W. (1997) &lt;SPAN class="ft20"&gt;The Global Media. &lt;/SPAN&gt;London: Cassell&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126134x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;EMOKRATIN OCH GLOBALISERINGEN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p527 ft11"&gt;Hjarvard, S. (1995) &lt;SPAN class="ft20"&gt;Internationale &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;TV-nyheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt; &lt;/SPAN&gt;(Akademisk Forlag 1995)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft16"&gt;&lt;NOBR&gt;Kaitatzi-Whitlock,&lt;/NOBR&gt; S. (1997) ”The Privatizing of Conditional Access Control in the European Union”, &lt;SPAN class="ft113"&gt;Communicatons &amp; Strategies, &lt;/SPAN&gt;nr 25, 1st quarter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft11"&gt;Kellner. D. (1992) &lt;SPAN class="ft20"&gt;The Persian Gulf War. &lt;/SPAN&gt;Boulder, Col.: Westview Press&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Many Voices One World &lt;/SPAN&gt;(1980) International Commission for the Study of Communications Problems. London: Kogan Page&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft16"&gt;Mazzoleni, G. &amp; Palmer, M. (1992) ”The Building of Media Empires”, i Siune, K. &amp; Truetzschler, W. (red.) &lt;SPAN class="ft113"&gt;Dynamics of Media Politics. &lt;/SPAN&gt;London: Sage&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft15"&gt;Nohrstedt, S.A. &amp; Ottosen, R. (under utgivning) ”Summary and Conclusion: Globalization and the Gulf Conflict &lt;NOBR&gt;1990–98:&lt;/NOBR&gt; Challenges for War Journalism in the New World Order”, i Nohrstedt, S.A. &amp; Ottosen, R. (red.) &lt;SPAN class="ft22"&gt;Journalism and the New World Order. Gulf War, National News Discourses and Globalization.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft11"&gt;Nordicom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft11"&gt;Oliveira, O.S. (1993) ”Brazilian Soaps Outshine Hollywood: Is Cultural Imperialism Fading Out?”, i Nordenstren, K. &amp; Schiller, H.I. (red.) &lt;SPAN class="ft20"&gt;Beyond National Sovereignty: International Communica- tion in the 1990s. &lt;/SPAN&gt;Norwood, N.J.: Ablex&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Robertson, Roland (1992) &lt;/SPAN&gt;Globalization. Social Theory and Global Culture. &lt;SPAN class="ft11"&gt;London: Sage&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;SIPRI (1996) &lt;/SPAN&gt;SIPRI Yearbook 1996. Armaments and Disarmarment and International Security&lt;SPAN class="ft11"&gt;. Oxford: Oxford University Press&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft16"&gt;Siune, K. &amp; Hultén, O. (1998) ”Does Public Broadcasting Have a Future?”, i McQuail, D. &amp; Siune, K. (eds.) &lt;SPAN class="ft113"&gt;Media Policy. Conver- gence, Concentration &amp; Commerce. &lt;/SPAN&gt;London: Sage&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;Srebreny-Mohammadi,&lt;/NOBR&gt; et al. (1997) ”Editors’ introduction – Media in global context”, i &lt;NOBR&gt;Srebreny-Mohammadi,&lt;/NOBR&gt; A., Winseck, D., McKenna, J. &amp; &lt;NOBR&gt;Boyd-Barrett,&lt;/NOBR&gt; O. (red.) &lt;SPAN class="ft20"&gt;Media in Global Context . A Reader. &lt;/SPAN&gt;London: Arnold&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Statistical Yearbook ‘99. &lt;/SPAN&gt;Council of Europe: European Audiovisual Observatory, 1999&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p540 ft118"&gt;EU, medborgarkultur och mediernas demokratiska uppgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft54"&gt;Peter Dahlgren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft12"&gt;Demokratin ‰r ett ideal som de flesta i v‰rlden i dag kan ansluta sig till, ‰ven om innebˆrden av begreppet ofta kan vara omtvistad. I likhet med alla ideal finns det alltid diskrepanser till verkligheten (oavsett hur man definierar demokrati) men som den brittiska poli- tiska filosofen John Dunn (1993) s‰ger, ‰ven om demokrati ‰r nÂgot vi aldrig kan uppnÂ fullt ‰r det samtidigt nÂgot vi aldrig fÂr sluta str‰va efter. Fˆr demokratins skull fÂr vi inte heller upphˆra med att diskutera dess brister. Fˆr att nÂgot som vi kan betrakta som en demokrati ska kunna fungera finns det sj‰lvfallet mÂnga olika villkor som mÂste uppfyllas. Inom de flesta v‰sterl‰ndska nationalstater i dag, inklusive Sverige, finns det rˆster som menar att en del av dessa villkor har blivit problematiska. En del av de fˆruts‰ttningar som de demokratiska systemen har byggt pÂ under efterkrigstiden hÂller pÂ att fˆr‰ndras och mÂnga anser att samh‰llet generellt och i synner- het demokratin befinner sig i en period av omdaning. I Sverige har vi kanske tenderat att ta demokrati fˆr givet de senaste decennierna, men vi bˆrjar inse att den kr‰ver vÂr uppm‰rksamhet (se t.ex. Hvit- felt och Karvonen 1999). Historiskt sett finns det inga garantier fˆr demokratibygget, bara b‰ttre eller s‰mre fˆruts‰ttningar. Vi bˆr d‰rfˆr inte inbilla oss att demokrati kommer till stÂnd bara fˆr att reglementen och retoriken med god vilja framhÂller begreppet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft12"&gt;Att man har byggt upp inom Europa en ˆverstatlig struktur, den Europeiska unionen, EU, som ska fungera pÂ ett demokratiskt s‰tt, gˆr inte situationen enklare. Den demokratiska utmaningen blir alltsÂ ‰nnu stˆrre n‰r den ska avnationaliseras och globaliseras (se t.ex. AmnÂ 1999a, 1999b). Sveriges intr‰de i EU 1995 utgˆr den mest omfattande och komplexa utmaningen av demokratin under andra halvan av &lt;NOBR&gt;1900-talet.&lt;/NOBR&gt; Hur man tar steget frÂn en fˆrest‰llning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126136x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;EU, &lt;/SPAN&gt;MEDBORGARKULTUR OCH MEDIERNAS DEMOKRATISKA UPPGIFT&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft15"&gt;om demokrati som har formats av nationalstaten under Ârhundrade- na till en demokrati som ska fungera inom ett &lt;NOBR&gt;politiskt-administra-&lt;/NOBR&gt; tivt system vars konturer ligger helt utanfˆr den nationella erfaren- heten ‰r inte nÂgonting vi har fullt grepp om. Min utgÂngspremiss ‰r att eftersom vi befinner oss inom EU och EU gˆr ansprÂk pÂ att te sig som en demokratisk konstruktion, ‰r det angel‰get att demokrati som en normativ princip inte sl‰pps eller fˆrsvagas, utan utnyttjas och utvecklas sÂ mycket som mˆjligt. Vi mÂste st‰ndigt fˆrsˆka hˆja oddsen fˆr demokratins framgÂng. Vi kanske slutligen kommer fram till att EU ‰r omˆjligt sett frÂn ett demokratiperspektiv. I sÂ fall kan vi fundera pÂ uttr‰de, men enligt min uppfattning ‰r det ‰n sÂ l‰nge fˆr tidigt att dra en sÂdan slutsats. Att bygga upp fungerande demokratiska strukturer, processer och rutiner i ett nytt sammanhang tar lÂng tid och vi befinner oss fortfarande i starten av vÂra anstr‰ngningar inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft12"&gt;I detta kapitel tar jag upp Sveriges &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap&lt;/NOBR&gt; utifrÂn de- mokratins horisonter. Demokrati ‰r ett prismatiskt begrepp; be- greppet belyser olika saker beroende pÂ hur vi vinklar det. Min vin- kel betonar vikten av en medborgarkultur fˆr EU:s demokratiska karakt‰r samt mediernas roll i detta. N‰r vi resonerar om medierna och demokrati framhÂller vi vanligtvis betydelsen av information fˆr den demokratiska offentligheten. Medborgarna mÂste ha tillgÂng till sÂv‰l viktiga och korrekta fakta som idÈer och debatt om aktuella h‰ndelser. Detta st‰mmer, det ‰r centralt. Men det ‰r inte tillr‰ck- ligt; utˆver det dagliga informationsflˆdet kr‰vs ocksÂ det jag kallar fˆr en medborgarkultur, nÂgot som har en fˆrankring i m‰nniskors sedvanor, deras s‰tt att t‰nka och agera i vardagen, nÂgot vars be- skaffenhet ‰r mer lÂngvarigt och som kan utgˆra ett sorts kulturellt fˆrrÂd av relativa stabila demokratiska resurser i samh‰llet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft12"&gt;Medborgarkulturen ‰r nÂgot som (i b‰sta fall) v‰xer fram hos allm‰nheten och den gˆr sÂ i samspel med medierna och deras jour- nalistiska uppgifter. Medierna kan inte pÂ egen hand skapa en med- borgarkultur ñ andra samh‰llsfaktorer bidrar ocksÂ till hur allm‰n- heten fˆrhÂller sig till demokratin ñ men jag skulle framhÂlla att i det medialiserade senmoderna samh‰llet fÂr medierna en alltmer framtr‰dande roll inom de flesta sf‰rerna, inte minst i det politiska livet (Bjˆrnsson och Luthersson 1997; Castells 1999; Thompson 1995). Man kan s‰ga att i dagsl‰get ‰r det inte bara sÂ att medierna bevakar det politiska livet, utan att en stor del av det politiska livet ‰ger rum i mediernas symboliska rum. Dvs. mycket av politiken ñ h‰ndelser, uttalande ñ existerar enbart i relation till medierna och ‰r direkt skapade fˆr mediebevakning. Denna tendens i sig ‰r inte helt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td116"&gt;&lt;P class="p545 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ETER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td117"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;AHLGREN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p407 ft11"&gt;oproblematisk, men vissa har kanske ˆverskattat dess omfattning (Baudrillard 1983) genom att h‰vda att politiken har reducerats till att enbart bli ett mediespektakel. Utan att ta till sÂdana ˆverdrifter kan vi ‰ndÂ konstatera att mediernas innehÂll och framst‰llnings- former spelar en viktig roll fˆr att uppr‰tthÂlla och pr‰gla medbor- garkulturen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft12"&gt;Utˆver att uppfylla de klassiska journalistiska dygderna vad g‰l- ler information mÂste medierna alltsÂ ‰ven fr‰mja en medborgar- kultur. I ett internationellt perspektiv har medierna i Sverige lyckats ganska bra med detta, ‰ven om de i nuvarande l‰ge har blivit allt mer kritiserade. FrÂgan ‰r om det blir mˆjligt att ñ pÂ sikt ñ bygga upp nÂgon modest motsvarighet till den nationella medborgarkulturen pÂ europeisk nivÂ. Detta kan vi inte veta pÂ fˆrhand, men vad jag ska gˆra h‰r ‰r att specificera de viktiga dimensionerna i den nationella medborgarkulturen ñ s‰rskilt medborgarnas identitet ñ och fˆrtyd- liga vilken roll medierna har fˆr denna kultur pÂ nationell och inter- nationell nivÂ. D‰refter tar jag upp nÂgra tendenser i det senmoder- na samh‰llet som inverkar pÂ medborgarkulturen och jag avslutar med ett resonemang om mediernas villkor och mˆjligheter att fr‰m- ja en demokratisk medborgarkultur inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft12"&gt;Mitt syfte ‰r alltsÂ att fˆrtydliga vilken utmaning medierna stÂr infˆr, i kampen att fˆrst‰rka EU:s demokratiska karakt‰r: hur blir det nu n‰r vi har fˆrflyttat oss till den europeiska nivÂn? Sj‰lvfallet ‰r kampen fˆr demokrati inte enbart mediernas ansvar ñ den angÂr oss alla ñ men det ‰r detta jag lyfter fram h‰r. I konkreta termer ‰r grundfrÂgan hur de svenska medierna kan bidra till att skapa en medborgarkultur inom den europeiska offentliga sf‰ren. Jag ‰r inte sj‰lv journalist och gˆr inte ansprÂk pÂ att s‰ga hur medierna kon- kret ska skˆta sitt jobb. D‰remot hoppas jag kunna precisera nÂgra fundamentala villkor vad g‰ller medierna fˆr demokratin inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft55"&gt;Medlemskapets ambivalens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft11"&gt;Tre glimtar frÂn den svenska mediala offentligheten:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft83"&gt;1) Under vÂren 1998 stod Sverige infˆr en mycket viktig frÂga: att ratificera det nya Amsterdamfˆrdraget eller inte. I Danmark, Irland och Portugal hade man best‰mt sig fˆr att folkomrˆsta om detta fˆrdrag, som utgˆr en ny grundlag fˆr EU. Det omfattande Amsterdamfˆrdraget medfˆr viktiga fˆr‰ndringar bl.a. i syssels‰tt- ningskapitalet, ˆppenhetsÂtaganden, j‰mst‰lldhetsambitioner och miljˆmÂl. Fˆrdraget utgˆr ett steg mot ett mer federativt system,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126138x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;EU, &lt;/SPAN&gt;MEDBORGARKULTUR OCH MEDIERNAS DEMOKRATISKA UPPGIFT&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p30 ft11"&gt;samtidigt som det fr‰mjar demokratin inom EU bl.a. genom ˆkad ˆppenhet och en fˆrst‰rkt roll fˆr Europaparlamentet visavi EU- Kommissionen. Detta fˆrdrag ‰r komplext, det ‰r ett resultat av politiska fˆrhandlingar och kompromisser och ‰r av sÂdan karakt‰r att det tillfredsst‰ller mÂnga pÂ en del punkter men s‰kert inte alla pÂ samtliga punkter. I Sverige best‰mde man pÂ regeringsnivÂ att inte hÂlla nÂgon folkomrˆstning eftersom man ansÂg att fˆrdraget trots allt inte ‰ndrade pÂ maktbalansen mellan EU och medlemsl‰n- derna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft15"&gt;I medierna var information om och debatten kring detta viktiga steg minimal. NÂgra stickprov ger en viss bild: Sverige skrev pÂ av- talet den 29 april. Under hela april hade Aktuellts kv‰llss‰ndning kl. 21.00 totalt tvÂ inslag om Amsterdamfˆrdraget. Det ena visades den 28 april, ett inslag pÂ nio minuter, inklusive en fyra minuter lÂng intervju med utrikesministern &lt;NOBR&gt;Hjelm-WallÈn.&lt;/NOBR&gt; Det andra inslaget vi- sades dagen d‰rpÂ och var tvÂ minuter lÂngt. TV4:s Nyheter hade under perioden 980201 till 980429 ett inslag, detta den 29 april. Aftonbladet hade 7 artiklar under samma period. Det var betydligt b‰ttre st‰llt med Svenska Dagbladet som ‰gnade 40 artiklar Ât Amsterdamfˆrdraget under perioden 980101 till 980429, men pro- filen pÂ dess l‰sarkrets ‰r knappast representativ fˆr den svenska allm‰nheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft12"&gt;2) Ett Âr senare, under vÂren 1999 var det dags fˆr &lt;NOBR&gt;EU-val&lt;/NOBR&gt; och infˆr valet var prognoserna nÂgot pessimistiska vad g‰ller valdeltagande: Sifo spÂdde att det skulle bli drygt 58 procent, medan Temo endast fˆrv‰ntade ett deltagande mellan 52 och 57 procent. Som bekant blev valdeltagandet 38,3 procent. Sverige kan kanske trˆsta sig en aning med tanke pÂ att vi knappast var v‰rst i detta avseende. I vÂrt grannland Finland, som vi i Sverige ibland kan uppfatta som betyd- ligt mer &lt;NOBR&gt;EU-entusiastiskt,&lt;/NOBR&gt; lÂg valdeltagandet pÂ 30,1 procent, medan i det motstr‰viga Storbritannien var det 23,0. Det kosmopolitiska Holland visade endast 29,9 procents deltagande ñ medan dennes granne Belgien, d‰r EU har sitt hˆgkvarter, presterade 90,0 procent. Bland de stora EU l‰nderna ledde Italien valdeltagandet med 70,8 procent, Spanien fˆljde med 64,3 procent, Frankrike 47,0 procent och Tyskland 45,2 procent. Spridningen var alltsÂ stor och ‰ven i de ‰ldre medlemsl‰nderna var deltagandet i stort sett inget att jubla ˆver. Valdeltagandet ‰r givetvis enbart en indikation pÂ h‰lsotill- stÂndet i en demokrati, men det mÂste betraktas som en central sÂdan. I Sverige blev det naturligtvis mycket diskussion om det lÂga valdeltagandet, om îsveketî bland v‰ljarna, om politikerna som inte&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td116"&gt;&lt;P class="p545 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ETER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td117"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;AHLGREN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p548 ft11"&gt;drev en mer engagerande debatt kring de stora frÂgorna och om medierna som inte gjorde mer fˆr att informera och entusiasmera v‰ljarna. (En analys av de svenska medierna infˆr &lt;NOBR&gt;EU-valet&lt;/NOBR&gt; finns i Johansson 1999.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft11"&gt;3) I dag tycks svenskarna vara mycket missnˆjda med EU. PÂ frÂgan om det egna landet har fÂtt nytta av &lt;NOBR&gt;EU-medlemskapet&lt;/NOBR&gt; ligger Sverige l‰gst (Lindahl 1999); endast 27 procent av v‰ljarna svarar ja. N‰st l‰gst siffror visas fˆr Storbritannien med 37 procent, t‰tt fˆljt av Finland och Tyskland med 39 procent. PÂ ˆvre delen av skalan finns îde nˆjdaî: Irland toppar med 85 procent, Grekland med 76 och Danmark 70. I Sverige har utvecklingen av v‰ljarnas Âsikter om EU lett till att ca 40 procent i huvudsak ‰r fˆr &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap&lt;/NOBR&gt; och ca 40 procent som i huvudsak ‰r emot. Cirka 20 procent har ingen best‰md Âsikt i frÂgan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft12"&gt;Dessa tre glimtar visar pÂ en bild av ett Sverige (som st‰mmer fˆr mÂnga andra &lt;NOBR&gt;EU-l‰nder&lt;/NOBR&gt; i varierande utstr‰ckning) som ‰nnu inte har lyckats integrera EU med sitt existerande politiska liv. &lt;NOBR&gt;EU-h‰n-&lt;/NOBR&gt; delser och &lt;NOBR&gt;-beslut&lt;/NOBR&gt; ˆverskrider de nationella sammanhangen men den nationella politiken fungerar som en oundviklig instans fˆr &lt;NOBR&gt;EU-frÂ-&lt;/NOBR&gt; gor inom Sverige (och varje medlemsland). De nationella partierna i den svenska riksdagen positionerar sig vis ‡ vis &lt;NOBR&gt;EU-frÂgor&lt;/NOBR&gt; samtidigt som de mÂste agera i andra politiska konstellationer i &lt;NOBR&gt;EU-parla-&lt;/NOBR&gt; mentet. &lt;NOBR&gt;All-EU&lt;/NOBR&gt; politiska partier, politiker och valkampanjer finns inte, politiken ska alltsÂ gÂ via de nuvarande nationella systemen. EU kan inte framstÂ som en politisk enhet som ‰r direkt ansvarig mot medborgarna pÂ samma s‰tt som nationalstaten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft12"&gt;Medierna fˆrst‰rker denna struktur genom att lÂta nationalpoli- tikerna best‰mma &lt;NOBR&gt;EU-dagordningen.&lt;/NOBR&gt; Det saknas en tillr‰ckligt ut- vecklad infrastruktur fˆr opinionsbildning och opinionsfˆrmedling inom alla nationalstaterna fˆr &lt;NOBR&gt;EU-frÂgor.&lt;/NOBR&gt; Nationalstaternas offent- lighet bygger pÂ nationella medier, nationell identitet och lingvistisk gemenskap (och d‰rmed har etniska minoriteter ofta haft svÂrt att h‰vda sig och engagera sig i nationalstatens politiska liv). Kunskapen om hur EU fungerar brister hos mÂnga ñ politiker, journalister och allm‰nheten. Man har knappast hunnit etablera nÂgra journalistiska traditioner fˆr att bygga upp rapporteringen om EU pÂ ett s‰tt som appelerar till allm‰nheten bÂde som medborgare av en nationalstat och av EU. I mÂnga m‰nniskors ˆgon finns det ett demokratiskt underskott inom EU, ett legitimitetsproblem. ƒn sÂ l‰nge upplevs EU av de flesta som fj‰rran frÂn m‰nniskors vardag och otillg‰ngligt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126140x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;EU, &lt;/SPAN&gt;MEDBORGARKULTUR OCH MEDIERNAS DEMOKRATISKA UPPGIFT&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p211 ft11"&gt;fˆr politiska initiativ frÂn vanliga medborgare. EU uppfattas av mÂnga som eliternas maktspel, pr‰glat av byrÂkrati, formalism och ‰ven korruption.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft12"&gt;Mycket av den kritiska reaktionen i Sverige efter &lt;NOBR&gt;EU-valet&lt;/NOBR&gt; ˆver bristande engagemang bland politikerna, medierna och medborgarna ‰r s‰kert befogad, men samtidigt kan man ocksÂ st‰lla frÂgan om inte fˆrv‰ntningarna ‰r orimliga. Kan man verkligen inom en natio- nalstat pÂ fˆrhÂllandevis sÂ kort tid fˆrankra ett fungerande ˆver- statligt och transnationellt system som ska fungera enligt demokra- tiska normer och procedurer? S‰rskilt som vi kan konstatera att Sverige (och de ˆvriga medlemsstaterna) som samh‰lle och som demokrati redan befinner sig i en tid av omdaning?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft12"&gt;Den stora framtidsbilden ‰r oklar. Vi kan inte s‰ga om Europa fˆrmÂr att fˆr‰ndras till ett demokratiskt system med fungerande representation, och fˆrmÂr att fˆrdjupa den faktiska demokratin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft25"&gt;Det ‰r mÂnga variabler som ska samverka pÂ ett framgÂngsrikt s‰tt fˆr att detta ska bli av. Fˆr vÂr del kan vi emellertid konstatera att ett villkor fˆr denna utveckling ‰r ett brett engagemang i det em- bryoniska europeiska statsskicket, tillsammans med en betydande fˆrskjutning av lojalitet mot den europeiska nivÂn. Framv‰xten av en îeuropeisk allm‰nhetî och îeuropeiska medborgareî ur de nuva- rande fˆrhÂllandena handlar om en lÂngsiktig utveckling mot en medborgarkultur pÂ &lt;NOBR&gt;EU-nivÂ.&lt;/NOBR&gt; Hur kan man nÂ dit?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft55"&gt;Medborgarkulturens villkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft15"&gt;Demokratin bottnar i folkstyre och folket ñ îdemosî ñ bestÂr i detta sammanhang av medborgarna. I DemokratirÂdets senaste rapport (Petersson m.fl. 1998) menar fˆrfattarna att medborgarskap fˆrut- s‰tter formell statstillhˆrighet och att det ocksÂ ger en rad r‰ttig- heter samt att det st‰ller vissa krav pÂ samh‰llsmedlemmarna. De definierar medborgarstyre îsom en fˆrening av effektivt deltagande, politisk j‰mlikhet, makt ˆver dagordningen, upplyst fˆrstÂelse och toleransî (s. 144). Dessa definitioner och kategorier utgˆr det nor- mativa fundamentet till ett fruktbart s‰tt att analytiskt n‰rma sig demokrati. Om vi tar tvÂ steg tillbaka och reflekterar ˆver hur man uppnÂr dessa kriterier ñ dvs. vilka de (mÂnga) villkoren som mÂste uppfyllas fˆr att en sÂdan situation ska fˆrverkligas ‰r ñ fˆreslÂr jag att vi gˆr en enkel schematisk indelning. ena sidan har vi vad jag skulle kalla fˆr de strukturella villkoren. H‰r finns allt det funda- mentala kring statsskicket, de viktiga juridiska ramarna, de centrala&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td116"&gt;&lt;P class="p545 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ETER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td117"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;AHLGREN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p329 ft12"&gt;civila och politiska institutionerna och deras s‰tt att fungera. andra sidan har vi de kulturella villkoren, de aspekter och processer som ligger till grund fˆr en vital medborgarkultur. Jag anv‰nder alltsÂ begreppet îkulturî i en antropologisk bem‰rkelse: medborgar- kultur handlar om fˆrest‰llningsv‰rldar, v‰rderingar och levnadss‰tt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft12"&gt;Vi ‰r fˆrmodligen mest vana att t‰nka pÂ demokrati i strukturella termer, men demokrati kr‰ver ocksÂ en fˆrankring i medborgerliga dygder och vardaglig praktik (cf. Preston 1997; Islin och Wood 1999). De strukturella och kulturella villkoren samspelar med va- randra och stÂr i ˆmsesidigt beroende. De strukturella aspekterna kan inverka pÂ de kulturella. Samtidigt ‰r strukturerna beroende av att de kulturella villkoren ‰r uppfyllda, att m‰nniskor t‰nker och agerar pÂ s‰tt som ˆverensst‰mmer med demokratins behov. Annars blir demokratin endast ett tomt, formalistiskt skal. I Sverige har teman om medborgarnas praktik och v‰rderingar tagits upp under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; i diskussionerna kring begreppet îcivilsamh‰lletî (Tr‰- gÂrdh 1995; AmnÂ 1999c) d‰r man just har h‰vdat vikten av demo- kratins fˆrankring i m‰nniskors vardag. M‰nniskor kan i sina mÂnga olika aktiviteter i samh‰llslivet îtr‰na uppî och utˆva en sorts med- borgarkompetens och bidra till en medborgaranda i samh‰llet. Jag vill po‰ngtera att den sortens medborgerligt îsocialt kapitalî som v‰xer fram i det civila samh‰llets sammanhang utgˆr en viktig del av medborgarkulturen, men att medborgarkulturen i min bem‰rkelse syftar till nÂgot stˆrre, som innefattar m‰nniskors relation till sÂv‰l det politiska som det civila samh‰llet. Vidare ‰r medborgarkulturen nÂgot som ‰ven tillhˆr och k‰nnetecknas av den mediala offentlig- heten, inte enbart medborgarnas vardag. NÂgot skissartat omfattar medborgarkulturen fˆljande dimensioner:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Relevanta kunskaper och kompetenser. M‰nniskor mÂste ha till- gÂng till tillfˆrlitliga verklighetsgestaltningar, analyser, debatter, osv. och de mÂste kunna tillgodogˆra sig dessa. I diskussioner om offentligheten s‰ger vi att det behˆvs information och det ‰r riktigt. Men den goda demokratin kr‰ver ocksÂ att medborgarna kan ta till sig informationen och anv‰nda den fˆr att utveckla sina kunskaper och sin fˆrstÂelse av v‰rlden sÂ att de kan reflektera ˆver sin egen situation. Vidare behˆver medborgarna kommuni- kativt kunna delta i det offentliga livet. Dessa teman har varit diskussionsfˆremÂl sÂ l‰nge demokratin har funnits. Vilken kun- skaps- och bildningsnivÂ samt hur stor andel av medborgarna som bˆr kunna uppfylla dessa nivÂer kommer att fˆrbli omtvis- tade. Sj‰lvklart fˆrv‰ntar man sig inte att den stora majoriteten av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126142x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;EU, &lt;/SPAN&gt;MEDBORGARKULTUR OCH MEDIERNAS DEMOKRATISKA UPPGIFT&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p392 ft12"&gt;medborgarna ska kunna prestera expertkunskaper eller att de kan hÂlla offentliga tal, men frÂgor om deras kunskapsnivÂer och analys- och kommunikationsfˆrmÂga ‰r st‰ndigt relevanta frÂgor fˆr demokratins vitalitet. (Och i vÂrt alltmer heterogena samh‰lle uppstÂr ‰ven frÂgan om vilka kunskaper som ‰r mest relevanta.) Nyligen har Petersson m.fl. (1998) slagit larm fˆr att i deras uppfattning hÂller inte kunskapsnivÂn hos medborgarna mÂttet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Lojalitet till demokratiska v‰rderingar och procedurer. Utan dyg- der som tolerans och vilja att ansluta sig till demokratiska prin- ciper och spelregler i vardagen kommer inte demokratin som system att fungera. Samtidigt ska vi inte underskatta komplexi- teten och tvetydigheter som kan uppstÂ. Bara fˆr att ta ett vanligt exempel: invandrare av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-europeisk&lt;/NOBR&gt; h‰rkomst kan ibland komma i kl‰m n‰r nÂgot i deras tradition vad g‰ller kvinnans roll och r‰ttigheter stÂr i konflikt med europeiska traditioner. Att avgˆra vilket tillv‰gagÂngss‰tt som b‰st speglar demokratiska v‰rderingar i sÂdana situationer ‰r inte alltid sj‰lvklart. D‰remot rÂder det ingen oklarhet kring vikten av att st‰ndigt hÂlla mˆjlig- heterna till diskussion ˆppna. Demokratiska v‰rderingar och procedurer mÂste st‰ndigt prˆvas och omtolkas infˆr nya situa- tioner och mediernas betydelse fˆr denna uppgift kan knappast ˆverskattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Praktik, rutin, tradition. Det ‰r viktigt att demokratin blir fˆr- kroppsligad i konkreta, Âterkommande handlingar i vardagen (jfr civilsamh‰llet, ovan), t.ex. hur man hÂller ett mˆte, hur man hanterar en debatt och kommer fram till beslut. Samtidigt behˆvs det stˆrre, integrerande kollektiva handlingar ñ med symboliska laddningar ñ som aktivt fˆrenar m‰nniskor till ett gemensamt demokratiskt ideal. Valkampanjer och valdeltagande ‰r exempel pÂ detta, men det finns mÂnga sorters handlingar ñ ‰ven med ri- tuella inslag (t.ex. partikongresser och ñnomineringar samt in- stallationsceremonier) ñ som kan befr‰mja och bef‰sta demo- kratin som ideal. ÷ver tid v‰xer traditioner fram, ett minnesfˆr- rÂd av erfarenheter som s‰tter nuet i ett stˆrre sammanhang. Traditioner fˆrmedlar en kollektiv uppfattning om handlingar och deras betydelse i ett perspektiv som inbegriper det omedel- bara konkreta i nÂgonting stˆrre. SvÂrigheten att fÂ demokratin att fungera i frÂnvaron av sÂdana traditioner exemplifieras av er- farenheterna frÂn de forna kommuniststaterna under det gÂngna decenniet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td116"&gt;&lt;P class="p545 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ETER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td117"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;AHLGREN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p557 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;M‰nniskors identitet som medborgare. Detta har att gˆra med m‰nniskors subjektiva uppfattning om sig sj‰lv som medlem och potentiell deltagare i ett politiskt samfund. Denna dimension ‰r kanske den mest svÂrfÂngade aspekten av medborgarkulturen eftersom en sÂdan sj‰lvfˆrstÂelse oftast fungerar pÂ en omedveten nivÂ. Man kan likna denna dimension med en lins: man ser verkligheten genom linsen, men sj‰lva linsen ‰r oftast svÂr att se. Jag utvecklar denna dimension mera nedan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft15"&gt;Dessa fyra dimensioner ska ses som ett kretslopp, inte en lista av separata punkter. De olika dimensionerna samspelar med varandra och fˆrst‰rker varandra. terigen: mediernas betydelse ‰r h‰r mycket stor. De kan fr‰mja respektive motarbeta medborgarkultu- ren vad g‰ller alla dessa dimensioner. Det ‰r naturligtvis mÂnga samh‰lleliga faktorer som kan inverka, t.ex. hur utbildningssystem fungerar, tillgÂng till resurser fˆr volont‰rverksamheter och det rÂ- dande politiska klimatet, men mediernas bidrag till medborgarkul- turen ‰r central (se t.ex. Dahlgren och Hˆijer 1997). I de v‰ster- l‰ndska demokratierna i dag finns det en del bekymmer ˆver me- diernas utveckling och deras agerande inom ramen fˆr det politiska livet. Det skrivs mycket om îinfotainmentî och om en utarmning av den mer seriˆsa journalistiken (Fallows 1997; Franklin 1997). Visst finns det fog fˆr kritisk reflektion ˆver mediernas bidrag till demo- kratin. Vi kan betrakta detta bekymmer inte minst som oro ˆver mediernas inverkan pÂ medborgarkulturen, en oro ˆver vilka kun- skaper medierna fˆrmedlar, vilka v‰rderingar de fr‰mjar vad g‰ller demokratin, vilka traditioner de uppm‰rksammar, och inte minst, vilken sorts medborgaridentitet som medierna inbjuder till genom sitt s‰tt att tilltala publiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft12"&gt;En levande medborgarkultur kr‰ver kunskap och engagemang frÂn (en betydande del av) allm‰nheten, den fˆruts‰tter att folk dis- kuterar aktuella frÂgor med varandra, att de agerar tillsammans och att de ser sig sj‰lva som medborgare. Medierna har till uppgift att stimulera medborgarna till diskussion, samt ‰ven att ibland pro- vocera pÂ ett s‰tt som kan gynna fruktbara samtal och debatt. Kri- terierna fˆr en levande offentlig sf‰r och demokrati inkluderar alltsÂ inte enbart ett mÂngfaldigt medieutbud, utan ‰ven en resonerande allm‰nhet. En medborgarkultur fr‰mjar demokratin just genom att den formar demokratins resonerande aktˆrer. Denna syn pÂ demo- kratin ñ samtalsdemokratin (Forstorp och Linell 1998; Benhabib 1996) fˆruts‰tter att medborgarna ingÂr i mediepubliken, men att de&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126144x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;EU, &lt;/SPAN&gt;MEDBORGARKULTUR OCH MEDIERNAS DEMOKRATISKA UPPGIFT&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p559 ft11"&gt;inte nˆjer sig med denna roll, utan att de ‰ven pratar och agerar till- sammans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft11"&gt;FrÂgan om mˆjligheterna till en medborgarkultur med EU som horisont ‰r mycket komplicerad. Alla fyra dimensionerna ‰r relevan- ta, men jag vill framfˆrallt uppm‰rksamma medborgaridentitet, eftersom det ‰r denna dimension ñ trots att den ‰r den svÂraste att fÂ grepp om ñ som pÂ sikt kommer att vara mest avgˆrande fˆr EU:s demokratiska utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft123"&gt;Medborgare som nationalstatens medlemmar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft12"&gt;Vanligtvis associerar vi medborgarskap med statstillhˆrighet och en upps‰ttning juridiska r‰ttigheter och plikter. Detta ‰r den struktu- rella aspekten av medborgarskap. Den har ocksÂ en kulturell sida, som man under de senaste Âren utvecklat inom en v‰xande teoretisk litteratur (Mouffe 1992, 1993, Clarke 1996). Man menar att det ‰r angel‰get fˆr demokratin att m‰nniskor faktiskt kan betrakta sig sj‰lva som medborgare, att de ser pÂ sig sj‰lva som individer som tillhˆr ett demokratiskt samh‰lle och att de kan delta i dess utveck- ling. SÂ lÂngt ‰r resonemanget ganska sj‰lvklart. Mycket av denna litteraturen anv‰nder sig av aktuella identitetsteorier som betonar m‰nniskors pluralistiska jag, ett resonemang som har mycket ge- mensamt med den mer traditionella rollteorin. I det moderna samh‰llet ingÂr m‰nniskor alltsÂ i allt fler olika sammanhang, d‰r de intar olika roller/identiteter, med olika kunskapsomrÂden, olika krav, olika lojaliteter. Dessa identiteter kan ibland t.o.m. stÂ i konflikt med varandra: t.ex. kan en persons identitet som miljˆ- k‰mpe kollidera med yrkesidentiteten om fˆretaget han eller hon arbetar pÂ agerar pÂ ett miljˆskadligt s‰tt. NÂgra identiteter ‰r mer centrala i vÂrt psyke och andra ‰r mer perifera; vissa ‰r mer en frÂga om kulturarv, andra, som t.ex. de som vi utvecklar pÂ fritiden genom livsstilskonsumtion, ‰r mer ett uttryck fˆr îtillvalî (Forn‰s 1995; Slater 1997; Miles 1998).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft12"&gt;Po‰ngen ‰r att îmedborgareî, sett frÂn demokratins perspektiv, mÂste utgˆra en central identitet bland m‰nniskors mÂngfald av identiteter. Om demokratin ska frodas mÂste îmedborgarskapî ocksÂ utvecklas ñ och betraktas som ñ en del av individens mÂngsi- diga identitet, nÂgonting som integreras med hennes subjektivitet och psykologi (Alejandro 1993). Gellner (1994) anv‰nder metaforen îmodulm‰nniskorî. Detta kan lÂta nÂgot motbjudande ñ man&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td116"&gt;&lt;P class="p545 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ETER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td117"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;AHLGREN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p417 ft12"&gt;associerar till roboten osv. ñ men Gellner menar att den moderna m‰nniskan som medborgare i en demokrati har en m‰ngd identi- teter utan att nÂgon av dessa nˆdv‰ndigtvis ‰r totala eller utesluter de andra. M‰nniskor kan uppleva att de ingÂr i civila eller politiska samfund i n‰rsamh‰llet (grannskapet), inom kommunen eller regio- nen, och/eller pÂ nivÂn av nationalstaten, men medborgaridentiteten behˆver inte bara vara en spegling av formella politiska strukturer. I dagens Sverige finns det bl.a. de traditionella folkrˆrelserna, olika intresseorganisationer och nyare rˆrelser av olika slag kan fr‰mja k‰nslor av medborgarkollektivitet. Hos en individ kan sÂdana tillhˆ- righetsk‰nslor bygga pÂ flera sammanslutningar eller sammanhang av civil eller politisk relevans. Man kan vara inbegripen i n‰tverk av relationer och gemenskaper som kan samexistera inom samma per- son ñ t.ex. partimedlem, intressefˆresprÂkare, fredsaktivist och fe- minist. Vi kan îvaraî medborgare pÂ olika s‰tt och utˆva demokra- tin genom vÂrt handlande och deltagandet pÂ mÂnga olika vis ñ fast olika identiteter som medborgare mÂste ha îett hemî. De mÂste vara fˆrankrade inom ramen fˆr nÂgon samh‰llelig gruppering och/eller nÂgon politisk enhet; de kan inte bara vara en produkt av tanke- v‰rlden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft12"&gt;Hittills ‰r det onekligen sÂ att det ˆverv‰gande starkaste s‰tt pÂ vilket m‰nniskor ‰r medborgare ‰r i relation till nationalstaten. Demokratin i v‰stv‰rlden har fˆr det mesta vuxit fram i samband med framv‰xten av nationalstaten. ƒven om vi i dag ser en pluralise- ring av medborgaridentiteter mÂste vi komma ihÂg att det var natio- nalstatens konstruktion som formade mycket av vÂr uppfattning av demokratin och som trots allt utgˆr de dominanta uppfattningarna av vad medborgarskap gÂr ut pÂ. îMedborgareî som en identitet blev starkt knuten till k‰nslor av nationalism. Det ‰r h‰r svÂrigheten och utmaningen ligger vad g‰ller EU: att kunna s‰ra pÂ det som handlar om k‰nslor fˆr det nationella och det som angÂr demokrati och dess principer. De blir sammanfl‰tade i nationalstatens medborgarskap, men i &lt;NOBR&gt;EU-sammanhanget&lt;/NOBR&gt; ‰r det viktigt att utveckla en syn pÂ medborgarskap som inte uteslutande tillhˆr det nationella. Detta blir givetvis inte l‰tt, med tanke pÂ de historiska betingelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft12"&gt;Begreppet îden fˆrest‰llda gemenskapenî (Anderson 1993) har under de senaste Âren stimulerat reflektion kring nationalstatens framv‰xt och karakt‰r. Hur miljontals m‰nniskor som personligen aldrig har tr‰ffat varandra med Âren kan komma att uppleva en sam- hˆrighet med varandra ñ en &lt;NOBR&gt;îvi-k‰nslaî&lt;/NOBR&gt; ñ och identifiera sig med en och samma nationalstat var nÂgot man l‰nge tog fˆr givet, men pÂ sistone har man inte minst betonat mediernas roll fˆr detta.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126146x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;EU, &lt;/SPAN&gt;MEDBORGARKULTUR OCH MEDIERNAS DEMOKRATISKA UPPGIFT&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p562 ft15"&gt;De sociala och kulturella band som utgˆr den kollektiva identi- teten att tillhˆra en nation har vuxit fram dels genom gynnsamma omst‰ndigheter (geografi, etniska sammans‰ttningar, osv.), dels ge- nom medvetna policyÂtg‰rder pÂ mÂnga olika nivÂer. I den europe- iska historien ser man hur ‰ven vÂld ibland har anv‰nts fˆr att sam- mansvetsa en gemensam nationell kultur och kv‰va separatistiska strˆmningar i situationer d‰r stat och înationî inte perfekt sam- manfaller (t.ex. Spanien och Storbritannien). En nation utgˆr en komplex och abstrakt gemenskap. Historiskt sett har det visat sig att bildandet av en nation ‰r en process fylld med mots‰ttningar (James 1996) och den gemenskap som uppstÂr ‰r inte bara en pro- dukt av înaturligtî umg‰nge, utan ‰ven ett resultat av lÂngsiktiga strategier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft12"&gt;Medier har varit ett sj‰lvklart instrument i uppbyggnaden av na- tionell kultur; ‰ven innan tryckpressen utvecklades ser man hur det skrivna sprÂket, oftast genom kyrkan, tj‰nade som fundament till en nationell kultur och nationsomfattande v‰rdegemenskap, Âtminsto- ne pÂ en miniminivÂ. Medier anv‰ndes av stater fˆr att samtala med och inbegripa sina medborgare i samh‰llet; i den demokratiska tra- ditionen har detta varit ett viktigt led i att fˆrevisa maktens legiti- mitet. Orvar Lˆfgren (1990) skriver om hur det under 1700- och &lt;NOBR&gt;1800-talen&lt;/NOBR&gt; bedrevs en medveten politik fˆr att nationalisera kultu- ren: ett sprÂk, ett arv, en flagga, svenska sÂnger och litter‰ra traditio- ner (se ocksÂ Ehn, Frykman och Lˆfgren 1993). DÂtidens medier anv‰ndes medvetet fˆr att bygga upp en nation med gemensamma referensramar och v‰rderingar. L‰skunnighet i samband med fram- v‰xten av bl.a. dagspress och familjetidningar blev ett viktigt led i detta projekt, men ‰ven bilder spelade en stor roll. I familjetidningar och senare ocksÂ pÂ vykort fanns det rikligt med svenska foster- l‰ndska bilder med pittoreska vyer av Âker, vattenfall, fj‰ll, kyrko- ruiner, den falurˆda stugan med vita knutar, osv. I och med lanse- ring av radion pÂ &lt;NOBR&gt;20-talet&lt;/NOBR&gt; och TV pÂ &lt;NOBR&gt;50-talet&lt;/NOBR&gt; kunde nationalisering- en kopplas ihop med folkupplysning och folkbildningsarbetet pÂ ett mycket effektivt s‰tt. Public service radio och TV hade som uppgift att vara till fˆr alla och deras bidrag till nationaliseringen av kulturen kan n‰stan inte ˆverskattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft25"&gt;Med Âren kom det oundvikligt en rutinisering av svenskheten i medierna; nationaliseringen av kulturen blev i stort ett faktum. Det som frÂn bˆrjan utgick frÂn en medveten strategi ˆvergick undan fˆr undan till till‰mpning av sj‰lvklara och cementerade referensramar. Det v‰xte inom medierna i alla v‰stl‰nder fram en sorts vardaglig îbanal nationalismî (Billig 1995) d‰r dess utbud rutinm‰ssigt be-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td116"&gt;&lt;P class="p545 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ETER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td117"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;AHLGREN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p564 ft25"&gt;f‰ste de kollektiva syns‰tten. Denna symboliska ordning fˆrst‰rkte mycket av svenskarnas uppfattning om sig sj‰lva och sitt land: ett socialt progressivt folkhem med en lysande framtid, befolkat av ‰rliga, hÂrt arbetande, plikttrogna medborgare som var tekniskt innovativa, med ett speciellt fˆrhÂllande till naturen, osv. Det svenska medborgarskapet var kulturellt inbegripet i allt detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft55"&gt;Transnationell gemenskap?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft12"&gt;Runt om i v‰rlden ser vi en fˆrsvagning (men absolut inte ett fˆr- svinnande!) av nationalstaten, som ‰r kl‰md mellan utvecklingen pÂ bÂde den globala och lokala nivÂn. Det nationella îmedierummetî blir alltmer uppluckrat och betraktas av mÂnga som en onˆdig be- gr‰nsning, samtidigt som transnationaliseringen av medierna i viss grad kan motarbeta den mediebaserade nationella identiteten (Morley och Robins 1995). Vissa menar att nationalstaterna befin- ner sig pÂ en îmarknadî d‰r de mÂste konkurrera mot utl‰ndskt medieutbud fˆr att fÂ medborgarnas uppm‰rksamhet och engage- mang (Price 1995). Dessa utvecklingar har v‰ckt frÂgan om mˆjlig- heter till nÂgon sorts &lt;NOBR&gt;pan-europeisk&lt;/NOBR&gt; identitet genom medierna, men allt tyder pÂ att detta ‰r orealistiskt (Schlesinger 1995). K‰nslor av nationstillhˆrighet lever kvar pÂ ett mycket pÂtagligt s‰tt; man ser t.o.m. ett uppsving fˆr nationalism pÂ mÂnga hÂll i v‰rlden. Om ett transnationellt medieutbud kan s‰gas ge utvidgade referensramar sÂ ‰r det desto svÂrare fˆr sÂdant utbud att verkligen fÂnga mÂnga m‰nniskors djupare lojalitet till nÂgon stˆrre kollektiv. ƒven med utgÂngspunkt i de institutionella ramar som byggts upp inom EU ‰r de allra flesta medborgares lojalitet till sin egen nation starkare ‰n den till EU. En identitet som îeuropÈî tenderar att vara ytlig och kan nog inte tillfredsst‰lla de psykologiska behov som en nationell identitet fyller fˆr de allra flesta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft12"&gt;De allra flesta m‰nniskor i Europa ‰r inte ens ben‰gna att titta pÂ &lt;NOBR&gt;TV-s‰ndningar&lt;/NOBR&gt; frÂn andra l‰nder om de inte ‰r pÂ det egna sprÂket (det finns fˆrvisso tyska och franska sprÂkomrÂden och &lt;NOBR&gt;TV-s‰nd-&lt;/NOBR&gt; ningar som korsar statsgr‰nser); i b‰sta fall lockar vissa kategorier av îinternationelltî utbud pÂ satellitkanalerna. Svenskarna fˆredrar oftast t.ex. engelsksprÂkiga satellitprogram fˆre s‰ndningar frÂn Norge eller Danmark. Fˆrsˆket att lansera satellitkanalen Euro- News som europeisk konkurrent till CNN har enbart haft begr‰n- sad framgÂng (Richardson och Meinhof 1999). Man har fˆrsˆkt att gˆra ett &lt;NOBR&gt;îall-europeisktî&lt;/NOBR&gt; nyhetsprogram som ‰r uppbyggt som ett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126148x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;EU, &lt;/SPAN&gt;MEDBORGARKULTUR OCH MEDIERNAS DEMOKRATISKA UPPGIFT&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p502 ft12"&gt;kollage av inslag h‰mtade frÂn olika l‰nder. Redigeringen l‰mnar ifrÂn sig inslag med enbart speakertext, sÂ att varje land kan l‰gga till sitt eget sprÂk. Formen blir konstig: det finns inga synliga nyhets- uppl‰sare eller reportrar. ƒnnu mer problematiskt ‰r att de allra flesta inslag ‰ndÂ blir nationella till sin karakt‰r: det finns lite av ett utvecklat îeuropeiskt perspektivî, trots att ordet îEuropaî fˆre- kommer ofta. Hittills har EuroNews inte haft den finansiering som skulle mˆjliggˆra en rej‰l satsning, men experimentet tycks ‰ndÂ visa svÂrigheten att tala till en sÂ pass heterogen publik. Man utgÂr frÂn premissen att publiken i de olika l‰nderna har mycket gemen- samt tack vare sitt &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap,&lt;/NOBR&gt; men uppenbarligen upplever tittarna det inte sÂ. Deras identiteter som europÈer ‰r inte stark nog att framkalla en ‰ndring i tittarvanorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft12"&gt;Teoretiska rˆn om en medial offentlighet pÂ &lt;NOBR&gt;EU-nivÂ&lt;/NOBR&gt; som i stort sett speglar en sorts public service TV- modell ger inte mycket upp- muntran. Massiva kulturella svÂrigheter talar emot en sÂdan utveck- ling inom mediepolicyn (Schlesinger 1997). Dessutom, gˆr den ny- liberala trenden mot avreglering och marknadskrafter som ram fˆr mediernas utveckling detta ‰nnu mer svÂrt: ett sÂdant koncept skulle helt enkelt inte vara ekonomiskt gÂngbart pÂ &lt;NOBR&gt;TV-marknaden.&lt;/NOBR&gt; Nationell policy de senaste tvÂ decennierna och inte minst EU policy under &lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; framh‰vdar industriella och ekonomiska pers- pektiv pÂ bekostnad av allm‰nhetens medborgerliga intressen. Vi saknar i dag den historiska distansen att med nÂgon s‰kerhet kunna s‰ga vad alla dessa samh‰lleliga och mediala fˆr‰ndringar inneb‰r fˆr den nationella identiteten. Det ‰r emellertid tydligt att nationalism kommer att bestÂ som en viktig k‰lla till den stora majoritetens medborgerliga identitet trots mediernas ˆkade transnationalisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft12"&gt;Det finns emellertid intressanta skillnader mellan &lt;NOBR&gt;EU-l‰nderna&lt;/NOBR&gt; att notera vad g‰ller îeuropeisk identitetî. EU:s egen Eurobarome- ter nr. 50 visar under hˆsten 1999 att Sverige och Storbritannien ‰r de l‰nderna d‰r man har minst europeisk identitet (Barkman 1999). PÂ frÂgan îHar du en nationell eller europeisk identitetî svarade 60 procent av svenskarna att de har enbart en nationell identitet, 37 procent en blandidentitet och endast 2 procent en enbart europeisk identitet. Siffrorna fˆr Storbritannien var 62, 35, respektive 5 pro- cent, medan i mÂnga av de andra l‰nderna ‰r siffrorna omv‰nda. D‰r s‰ger en majoritet sig ha en europeisk identitet. Man kan naturligtvis frÂga hur djupt dessa europeiska identiteter sitter och hur v‰l de skulle stÂ sig n‰r intressekonflikter blommar upp mellan EU och den respektive nationalstaten, men de tyder ‰ndÂ pÂ ett annat l‰ge i Sverige och Storbritannien (som ocksÂ speglas i opinionen i frÂgor&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td116"&gt;&lt;P class="p545 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ETER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td117"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;AHLGREN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p504 ft12"&gt;kring &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap).&lt;/NOBR&gt; Detta l‰ge har sin historiska fˆrklaring ñ t.ex. Sverige och Storbritannien har haft mindre erfarenhet av t‰tt europeiskt samarbete ‰n mÂnga av de andra l‰nderna ñ och d‰rmed mÂste betraktas som nÂgot som kan fˆr‰ndras genom historisk er- farenhet. Medierna kan alltsÂ îmjuka uppî nationella identiteter, men kan ingalunda utplÂna dem eller pÂ egen hand skapa djupgÂende transnationella identiteter. SÂdana utvecklingar mÂste bygga pÂ betydande nationella erfarenheter, d‰r medierna kan samverka genom att beskriva, tolka och betona. Med Sveriges &lt;NOBR&gt;EU-medlem-&lt;/NOBR&gt; skap ˆppnas dˆrren till sÂdana erfarenheter. ƒven inom Sverige pÂ- gÂr det saker som inverkar pÂ identitetsfrÂgor (se nedan); det g‰ller fˆr medierna att aktivt samspela med dessa utvecklingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft55"&gt;Mot pluralisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft12"&gt;Den objektiva homogenitet och den subjektivt fˆrest‰llda gemen- skapen har alltsÂ haft en avgˆrande betydelse fˆr framv‰xten av den svenska demokratin i allm‰nhet och fˆr medborgarkulturen i syn- nerhet. De har underl‰ttat ˆmsesidig fˆrstÂelse i det politiska livet och fr‰mjat en politik som i internationella sammanhang mÂste be- traktas som relativt konsensusinriktad. Samtidigt ser vi att den knappast kommer att ge vika i fˆrsta hand fˆr de globaliseringsten- denser som vi bevittnar inom medierna. Detta betyder inte att sam- h‰llet, kulturella mˆnster eller identitetsprocesser pÂ nÂgot s‰tt har stÂtt stilla. Tv‰rtom: vi ser en del intressanta strˆmningar som kan ha relevans fˆr v‰gen mot en &lt;NOBR&gt;EU-medborgarkultur.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft15"&gt;Den objektiva homogeniteten och fˆrmodligen ‰ven den upplev- da gemenskapen har emellertid blivit nÂgot uppluckrad de senaste decennierna. Nationalstaten har blivit mer mÂngfacetterad och kom- plex i sin sammans‰ttning. Samh‰llsstrukturer och &lt;NOBR&gt;-processer&lt;/NOBR&gt; som bidrar till homogenisering och integrering ñ till en fˆrest‰lld gemen- skap ñ har fˆrvisso fortfarande en mycket stark n‰rvaro i Sverige, men i dag delar de plats med krafter som fr‰mjar heterogenitet och fragmentisering. Dessa krafter ‰r inbyggda i hela den senmoderna utvecklingen som har pr‰glat Sverige (och de flesta v‰stl‰nderna) de senaste decennierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft25"&gt;Det finns mÂnga analyser och infallsvinklar pÂ Sveriges nuvaran- de situation, men de centrala aspekterna av dagens utveckling som driver fram heterogeniteten kan kort sammanfattas. Vi befinner oss i en omvandling av den korporativistiska strukturen som har rÂtt under ett halvt sekel. Detta inneb‰r bl.a. en viss upplˆsning av den&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126150x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;EU, &lt;/SPAN&gt;MEDBORGARKULTUR OCH MEDIERNAS DEMOKRATISKA UPPGIFT&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p425 ft11"&gt;svenska modellens maktstruktur, med en de fakto fˆrskjutning av informell makt frÂn det formella politiska systemet och den poli- tiska eliten till sf‰ren av marknadskrafter och den ekonomiska eli- ten. Begreppet îfolkhemmetî klingar svunna tider. Ekonomin och finansv‰rlden har blivit mer îglobalî till sin karakt‰r. I samband med dessa trender bevittnar vi en reducering av den i mÂnga Ârtionden dominerande konsensus inom det politiska livet, som i sin tur ger upphov till styrproblem pÂ systemnivÂ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft15"&gt;De traditionella politiska partierna och folkrˆrelserna har allt svÂrare att rekrytera nya medlemmar, samtidigt som nya politiska aktˆrer i form av olika medborgarsammanslutningar och nya rˆrel- ser uppstÂr. Det sociala l‰get har fˆrsvÂrats pÂ mÂnga hÂll: klass- klyftorna och social marginalisering v‰xer; situationen i synnerhet fˆr kvinnor har blivit hÂrdare. Vidare har Sverige under de senaste decennierna fÂtt stora grupper av nya invandrare och ‰r i dag ett multikulturellt samh‰lle. Detta dock i en tid dÂ de sociala svÂrighe- terna v‰xer och tendenser till diskriminering av m‰nniskor av ut- l‰ndsk h‰rkomst forts‰tter. J‰mte denna utveckling ser vi trender i de kulturella mˆnster d‰r livsstilskonsumtion har fÂtt en allt starkare position och spelar en viktigare roll fˆr identitetsarbete pÂ indi- vidnivÂ och fˆr kulturell differentiering pÂ samh‰llsnivÂ. Ett mÂng- faldigande av hela medialandskapet och en fragmentisering av me- diepubliken utgˆr viktiga aspekter i denna trend. I dag gÂr medierna mer mot differentiering och skiktning; mediepubliken forts‰tter att indelas i allt flera nischer, baserade pÂ smak, kˆn, samh‰llsklass, Âlder och geografi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft12"&gt;÷vergÂngen frÂn svensk modernitet till senmodernitet har fˆrt med sig en del trauma och det ‰r svÂrt att fˆrest‰lla sig att innebˆr- den av identiteten som medborgarna i Sverige i dag skulle l‰mnas oberˆrd. En del av de tidigare orienteringsmallarna fˆr det civila och politiska samh‰llet fungerar inte l‰ngre pÂ samma s‰tt. Det ‰r inte sÂ att m‰nniskor har sl‰ppt sin identitet som medborgare i Sverige; Sverige forts‰tter att som nationalstat vara hemvisten fˆr de allra flestas identitet som medborgare. I denna bem‰rkelse lever nationa- lism otvetydigt kvar. Po‰ngen h‰r ‰r snarare att utvecklingen har problematiserat vad det betyder att vara medborgare i Sverige, i en tid d‰r sj‰lva medborgarkulturen befinner sig i en ˆvergÂng. Identi- tetsdimensionen inverkar ˆmsesidigt pÂ de ˆvriga dimensionerna av medborgarkulturen och dess betydelse kan d‰rmed inte isoleras frÂn de ˆvriga dimensionerna. Detta kan hypotetiskt inneb‰ra att det finns smÂ îˆppningarî i den svenska medborgaridentiteten som del- vis kan îˆverfˆrasî till &lt;NOBR&gt;EU-sammanhanget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td116"&gt;&lt;P class="p545 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ETER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td117"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;AHLGREN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p551 ft12"&gt;Det finns en annan aspekt h‰r som har att gˆra med medborgar- identitet som jag g‰rna vill n‰mna men inte kan utveckla i detta sammanhanget. Det handlar om identitetspolitiken i frÂgan om gr‰nsdragningar: vem ‰r svensk och vem ‰r inte? Kort sagt befinner vi oss i ˆvergÂngen frÂn en uppfattning av svenskhet som har en stark pr‰gel av etnicitet ñ namn, sprÂk och uttal, kl‰dsel och andra kulturmarkˆrer, religion och inte minst utseende (en markˆr som anv‰nds rutinm‰ssigt ‰ven av passkontrollen) ñ till en som bottnar i juridisk status. FrÂgan îMen ‰r han svensk?î syftar bara i vissa sam- manhang till vilket pass vederbˆrande har; i mÂnga fall ‰r det spˆrs- mÂl om etnisk tillhˆrighet. Medborgarskap i juridisk bem‰rkelse inneb‰r gr‰nsdragningar; det inkluderar och exkluderar. Samma sak g‰ller medborgarskapet som en identitetsfrÂga: det ‰r inte enbart en frÂga om en individs egna uppfattningar, utan det handlar ocksÂ om kulturella definitioner som kan innesluta och utesluta grupper och individer. Att det har kommit sÂ mycket litteratur de senare Âren om demokrati, medborgare och det multikulturella samh‰llet (Kymlicka 1995; Spinner 1994) ‰r ett tecken pÂ de svÂra situationer mÂnga l‰nder befinner sig i.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft55"&gt;Medierna mot en &lt;NOBR&gt;EU-medborgarkultur&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft15"&gt;Jag har betonat hur framv‰xten av medborgaridentitet har varit starkt knuten till nationalstaten och hur fˆrsˆk att utveckla mer ˆvergripande europeiska identiteter ñ s‰rskilt via medier ñ inte har rˆnt stˆrre framgÂng. Medborgarskap ‰r fortfarande i hˆg grad sammanfl‰tat med nationalism. Tanken att vi îska bli europÈerî pÂ ett s‰tt som ‰r sÂ djupgÂende att det kan tj‰na som plattform fˆr medborgerlig i &lt;NOBR&gt;EU-sammanhang&lt;/NOBR&gt; ñ att vi pÂ nÂgot s‰tt ska îbyta utî svenskheten med nÂgot allm‰nt europeiskt ñ ‰r inte s‰rskilt realis- tisk. Samtidigt har jag h‰vdat att vÂra identiteter blir alltmer plura- listiska samt att det svenska samh‰llet och dess kulturella mˆnster har blivit alltmer heterogena. Det ‰r just denna senare utvecklings- trend som erbjuder nÂgra ˆppningar mot medborgarkulturens iden- titetsdimension: pluraliseringen av identiteter och fragmentisering av det svenska &lt;NOBR&gt;socio-kulturella&lt;/NOBR&gt; landskapet kan utgˆra viktiga fˆrut- s‰ttningar i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft25"&gt;Grundtanken h‰r ‰r att en EU- medborgarkultur och s‰rskilt identitetsdimensionen bˆr minimera betoningen pÂ nationell kontra europeisk tillhˆrighet. &lt;NOBR&gt;EU-medborgarskap&lt;/NOBR&gt; mÂste betraktas som nÂ- got bortom denna identitetsmots‰ttning. Det ‰r inte frÂga om att ta&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126152x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;EU, &lt;/SPAN&gt;MEDBORGARKULTUR OCH MEDIERNAS DEMOKRATISKA UPPGIFT&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft15"&gt;bort eller byta ut nÂgot; frÂgan om &lt;NOBR&gt;EU-identitet&lt;/NOBR&gt; mÂste i grunden îavetniciterasî. I st‰llet mÂste det handla om att l‰gga till en identi- tetskomponent hos medborgarna som vilar pÂ en lojalitet till demo- kratiska v‰rderingar och som bottnar i ett instrumentellt ñ inte ett affektivt, emotionellt ñ fˆrhÂllande till den politiska konstruktio- nen. VÂra svenska identiteter inbegriper till stor del vÂra medbor- gerliga identiteter ñ att îvara svenskî innefattar fˆr det mesta att vara svensk medborgare. Den nationella identiteten ‰r dock mycket mer ‰n detta, och mobiliserar en m‰ngd olika k‰nslor och uppfatt- ningar om hur vi ‰r som ett folk, som en kultur, som ett samh‰lle. îSvenskhetenî ‰r mÂngbottnad och anspelar pÂ vÂr syn pÂ vÂr histo- ria, vÂrt kulturarv, vÂr specifika geografiska tillhˆrighet inom Sverige m.m. Som svenskar ‰r vi alltsÂ medborgare i den formella juridiska bem‰rkelse, men vi ‰r mycket mera ocksÂ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft12"&gt;Dessa element kan i princip l‰mnas orˆrda, de behˆver inte s‰t- tas i nÂgon konkurrenssituation med vÂrt &lt;NOBR&gt;EU-medborgarskap.&lt;/NOBR&gt; Att vara &lt;NOBR&gt;EU-medborgare&lt;/NOBR&gt; kan betraktas som nÂgot kulturellt ganska obest‰mt och personligt sett relativt ytligt. Man behˆver inte se sig sj‰lv som îeuropÈî i det abstrakta. Det r‰cker med att man dels ‰r svensk eftersom Sverige tillhˆr EU, dels att man har ett fˆrtroende fˆr demokratiska ideal och fˆrlitar sig pÂ demokratiska tillv‰ga- gÂngss‰tt, i klassisk republikansk anda. EU fˆrblir ett multinatio- nellt, multietniskt och multilingvistiskt projekt. Med andra ord medborgaridentitet i relation till EU blir nÂgonting vi utvecklar utˆver vÂr identitet som svensk just med avsikt att ta hand om politiska frÂgor som uppstÂr inom ramen fˆr EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft15"&gt;Konflikter mellan Sveriges intressen och EU:s uppstÂr givetvis, men sÂdana konflikter uppstÂr ‰ven inom det nationella, det regio- nala, det kommunala, det privata och det offentliga. Vi slits ofta mellan intressekonflikter vi b‰r inom oss sj‰lva. Som pluralistiska îmodulm‰nniskorî mÂste vi ibland vara kluvna; detta ‰r oundvikligt. HuvudfrÂgan blir i st‰llet vilka identiteter som fˆr oss ‰r personligen centrala och vilka som ‰r perifera. Bland vÂra olika medborgar- identiteter sitter &lt;NOBR&gt;EU-modulen&lt;/NOBR&gt; en bra bit frÂn centrat. D‰remot mÂste den vara betydelsefull fˆr oss av praktiska politiska sk‰l: EU- beslut inverkar pÂ vÂra liv och vi mÂste pÂ nÂgot s‰tt kunna pÂverka dessa beslut om EU ska kunna fungera nÂgorlunda demokratiskt och anspela pÂ nÂgon legitimitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft25"&gt;Detta ‰r naturligtvis en idealbild som jag skissar upp. Den pekar pÂ en riktning att str‰va efter, men vi mÂste inse att det kr‰ver ett lÂngtidsperspektiv. Det handlar om att utveckla en ny politisk kul- tur och vi ‰r definitivt inte d‰r ‰n; och som jag sa inledningsvis finns&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td116"&gt;&lt;P class="p545 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ETER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td117"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;AHLGREN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p472 ft11"&gt;det inga garantier att vi nÂr dit. Men det ‰r viktigt att vi str‰var mot detta; demokratin och den nˆdv‰ndiga &lt;NOBR&gt;EU-medborgarkulturen&lt;/NOBR&gt; ‰r inte fˆrhandsbest‰mda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft15"&gt;Hur ska vi dÂ se pÂ mediernas roll i denna utveckling? Min egen ˆnskelista ˆver de svenska mediernas agerande vis ‡ vis EU utgÂr frÂn det kretslopp som utgˆr dimensionerna i medborgarkulturen. Vi kan alltsÂ s‰ga att en &lt;NOBR&gt;EU-medborgarkultur&lt;/NOBR&gt; sj‰lvfallet fˆruts‰tter relevanta kunskaper och kompetenser. Men det handlar inte enbart om sedvanlig journalistisk bevakning, utan sammanhÂllna bildnings- program. PÂ olika hÂll i medierna ser vi redan tecken pÂ satsningar i denna riktning, men det behˆvs mera, inte minst i landsortspressen. Medborgarna behˆver ett kunskapsfˆrrÂd och mˆjlighet till att upp- datera referensramar fˆr att begripa innebˆrden av de fortlˆpande nyheterna. Gissningsvis vet t.ex. inte de flesta svenskar vilka beslut som tas i Stockholm och vilka som fattas av EU. Vi mÂste fˆrstÂ hur EU fungerar och hur EU bˆr fungera, vad g‰ller demokratiska procedurer och medborgarnas relation till dem. Medierna mÂste ocksÂ bidra till att bemyndiga medborgarnas egna kommunikativa kompetenser i den bem‰rkelsen att de visar var man kan h‰mta information, hur olika handlingsmˆjligheter ser ut och hur de olika nivÂerna av politisk kommunikation inom EU ter sig. Detta st‰ller stora krav pÂ journalister och redaktioner; i grunden handlar det om ett fortlˆpande bildningsprogram fˆr journalister ocksÂ. MÂnga behˆver fˆrdjupa sina kunskaper om EU och periodvis uppdatera dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft12"&gt;Lojalitet till demokratiska v‰rden och procedurer ‰r en viktig stolpe fˆr &lt;NOBR&gt;EU-medborgarkulturen.&lt;/NOBR&gt; Det ‰r detta som i b‰sta fall kan îfˆrenaî svenskar och alla de andra nationaliteterna inom &lt;NOBR&gt;EU-pro-&lt;/NOBR&gt; jektet och samtidigt driva EU:s utveckling i en demokratisk rikt- ning. Fr‰mjandet av sÂdana lojaliteter ‰r nÂgot de svenska medierna redan ‰r i f‰rd med att gˆra genom sina ofta kritiska anm‰rkningar pÂ hur EU fungerar. Visst fÂr det bli medieskandal n‰r det ‰r befogat (t.ex. n‰r &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; fick avgÂ under vÂren 1999), men det ‰r ocksÂ viktigt att medierna tar fram de demokratiska landvin- ningarna n‰r de ‰ger rum och engagerar svenska medborgare i de principiella diskussionerna om partirepresentation och offentlighet kontra hemlighet vad g‰ller beslutsfattande och tillgÂng till doku- ment. Att Â ena sida insistera pÂ demokratiska principer i &lt;NOBR&gt;EU-sam-&lt;/NOBR&gt; manhang, och Â andra sidan ˆppna upp frÂgor fˆr demokratisk de- batt ‰r en central publicistisk uppgift fˆr medierna. Med tanke pÂ de olika l‰ndernas varierande politiska kulturer kunde ‰ven diskussio- ner och debatt kring olika uppfattningar om demokrati ibland bidra&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126154x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;EU, &lt;/SPAN&gt;MEDBORGARKULTUR OCH MEDIERNAS DEMOKRATISKA UPPGIFT&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p323 ft15"&gt;till reflektion ˆver detta nÂgot slitna begrepp. En lojalitet till demo- kratin mÂste innefatta en tolerans fˆr skilda Âsikter om hur den ska fˆrkroppsligas samt en acceptans av de etablerade spelreglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft12"&gt;Vad g‰ller praktik, rutin och tradition ñsom fˆruts‰tter kunska- per, kompetenser och lojaliteter ñ ‰r syftet att integrera EU med det svenska politiska livet och det svenska vardagst‰nkandet. H‰r har televisionen en speciell roll att spela. &lt;NOBR&gt;TV-journalistiken&lt;/NOBR&gt; i sina olika former har en unik fˆrmÂga att upplevelsem‰ssigt fˆrmedla v‰rlden in i vÂr vardag genom sina bilder pÂ ett s‰tt som pressens tryckta ord inte kan j‰mfˆras med. &lt;NOBR&gt;TV-mediet&lt;/NOBR&gt; kan i sina b‰sta stunder pÂtagligt bidra ñ bortom informationsfˆrmedlingen ñ till vÂra gemensamma referensramar (Dahlgren 1995). ƒn sÂ l‰nge upplevs EU som fj‰rran och pÂ sikt ‰r detta fˆrˆdande fˆr demokratin. Praktik bestÂr av Âterkommande handlingar; TV:n och de andra medierna kan visa dels vilka som ‰r de viktiga praktikerna inom EU, dels vilka som ‰r de praktiker som vi medborgare kan och bˆr utˆva (Dahlgren 1997). Hur fÂr vi som medborgare i Sverige politisk kontakt med EU? Vilka steg kan vi ta? Medier kan hj‰lpa till att gˆra sÂdan praktik tillg‰nglig och sj‰lvklar, som ett rutininslag i vÂra liv. PÂ lÂng sikt fÂr vi traditioner som vi kan betrakta som vÂra egna. Dessa traditioner, med sin praktik, tillsammans med kunskaperna, kompetenserna och lojaliteten utgˆr i sin tur fundamentet till den &lt;NOBR&gt;EU-medborgaridentiteten&lt;/NOBR&gt; jag har diskuterat ovan. Kretsloppet ñ i b‰sta fall ñ forts‰tter och fˆrst‰rks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft55"&gt;Medierna i omvandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft12"&gt;En sÂdan vision ‰r oh‰mmat ambitiˆs, men jag ser ingen annan v‰g. Jag tror att mÂnga inom mediev‰rlden i princip skulle godk‰nna denna framtidsbild som ett ideal, men de skulle med all r‰tt pÂpeka att en del problematiska villkor stÂr i v‰gen. Vi behˆver bara kon- statera att det ‰ven inom Sverige finns fˆrhÂllanden som motarbetar en medborgarkultur. En del av dessa har att gˆra med de samh‰lle- liga svÂrigheter som alla v‰stl‰nder k‰mpar med, som jag n‰mnde alldeles i bˆrjan. Och vad g‰ller medierna ‰r det onekligen sÂ att aspekter av deras utveckling de senaste Âren kan ‰ven motarbeta en svensk medborgarkultur. T.ex. kan det hÂrdnande kommersiella klimatet gˆra att en del av mediernas bevakning av samh‰llsfrÂgor och politik har blivit tunnare och/eller mer populistisk pÂ senare Âr (se t.ex. HultÈn 1999). PÂ senare tid har medierna alltmer bˆrjat tilltala oss som konsumenter snarare ‰n som medborgare. Man kan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td116"&gt;&lt;P class="p545 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ETER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td117"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;AHLGREN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft15"&gt;s‰ga att en nationell medborgarkultur blir mer och mer ofˆrenlig med den kommersiella medieindustrin och detta ‰r illavarslande fˆr en &lt;NOBR&gt;EU-medborgarkultur.&lt;/NOBR&gt; Detta ‰r en viktig och k‰nd diskussion och jag ska inte fˆrdjupa mig i den h‰r. Jag vill bara po‰ngtera att denna utveckling ‰r problematisk sett frÂn ett demokratiperspektiv och det kommer att kr‰va all vÂr kreativitet att fÂ en b‰ttre balans mellan de ekonomiska vilkoren och det publicistiska uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft12"&gt;I dagens mediev‰rld utgˆr digitaliseringen den mest genomgri- pande utvecklingen och s‰rskilt introduktionen av Internet har gjort att vi fÂtt ett medielandskap som ‰r markant annorlunda ‰n det vi hade fˆr tio Âr sedan. Vi har nu kommit fˆrbi den fasen av Internets utveckling d‰r debatterna till stor del bestÂr av utopiska och dysto- piska visioner. Numera g‰ller det konkreta analyser av nul‰get och fˆrsiktiga prognoser om framtiden, inte minst vad g‰ller Internets betydelse fˆr demokrati (Olsson 1999). Forskningen hittills tyder pÂ att Internet kan tj‰na till att bredda offentligheten genom att flera grupper deltar i politiska diskussioner. Internet ‰r en utm‰rkt resurs fˆr alla aktˆrer ñ partier, organisationer, rˆrelser, grupper och individer ñ som vill delta i det offentliga samtalet, bilda opinion och samordna aktiviteter och ‰ven aktioner. PÂ det s‰ttet kan Internet bidra till att vidareutveckla en medborgarkultur. Fˆr individer blir det ett smidigt s‰tt att ta kontakt med myndigheter, politiska partier och ‰ven enskilda politiker. Vad som blir s‰rskilt relevant i EU- sammanhang ‰r just hur l‰tt det ‰r att kommunicera ˆver nationella gr‰nser: man kan bli politisk aktˆr i europeiskt sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft12"&gt;Internet anv‰nds i mÂnga syften, men det ‰r bara en liten brÂkdel av n‰tanv‰ndarna som brukar mediet i nÂgot politiskt sammanhang; hittills ser vi inga tecken pÂ att det ‰r pÂ v‰g att revolutionera det politiska livet (Hill och Hughes 1998). Interaktiv, horisontell kom- munikation fˆr politiska ‰ndamÂl kommer fˆrmodligen att fˆrbli en sf‰r fˆr en liten minoritet av aktivister och mycket engagerade medborgare. Internet har blivit ett starkt kommersialiserat medium pÂ relativt kort tid, och det anv‰nds mycket som ett medium fˆr handel; de allra flesta nya hemsidor som etableras numera ‰r kom- mersiella. Det finns d‰remot ytterligare en trend att notera h‰r: tidningar, nyhetsbyrÂer och pÂ sistone ‰ven &lt;NOBR&gt;TV-stationer&lt;/NOBR&gt; och radio- kanaler hÂller pÂ att flytta in pÂ N‰tet. Internet ‰r allstÂ pÂ v‰g att i betydande utstr‰ckning bli ett massmedium (Roscoe 1999). Med detta menas en modell d‰r ett litet antal begr‰nsade produktions- centra distribuerar innehÂll till ett stort antal mottagare. Detta be- tyder bl.a. att journalistik ‰r nÂgot som kommer att finnas ñ och vi- dare utvecklas ñ pÂ n‰tet, och detta g‰ller inte bara globala medie-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126156x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;EU, &lt;/SPAN&gt;MEDBORGARKULTUR OCH MEDIERNAS DEMOKRATISKA UPPGIFT&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p108 ft15"&gt;aktˆrer utan ‰ven de svenska. ƒven om man kan îkringgÂî journa- lister och sˆka sin egen information om vissa h‰ndelser kommer detta mˆnster att fˆrbli ett undantag. Snarare blir det att fler och fler m‰nniskor kommer att anv‰nda Internets journalistiska utbud, med de mˆjligheter som finns fˆr l‰nkar, arkiv och ‰ven diskussion. Mediernas uppgift att fr‰mja en medborgarkultur pÂ &lt;NOBR&gt;EU-nivÂ&lt;/NOBR&gt; mins- kas inte av Internet; i st‰llet utgˆr Internet en ny v‰xande terr‰ng fˆr den journalistiska verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Slutligen vill jag f‰sta uppm‰rksamheten pÂ nÂgra politiska as- pekter som ‰r relevanta fˆr mediernas framtida utveckling. Fˆr det fˆrsta stÂr det helt klart att &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap&lt;/NOBR&gt; ‰ndrar pÂ den svenska nationalstatens suver‰nitet. Sveriges agerande numera mÂste sam- ordnas med EU och med andra medlemsstater inom mÂnga omrÂ- den; de geografiska gr‰nserna fˆrsvinner inte, men de fÂr en annan innebˆrd. Detta betyder att det politiska livet mÂste anpassa sig till dessa omst‰ndigheter och vi ser redan hur denna omstrukturerings- process ‰r pÂbˆrjad, men den ‰r lÂngt ifrÂn avslutad. Dessa fˆr‰nd- ringar i det politiska livet tvingar i sin tur fram omdaningar i medi- ernas s‰tt att arbeta. De svenska medierna blir tvungna att mer och mer inbegripa ett &lt;NOBR&gt;EU-perspektiv.&lt;/NOBR&gt; Det journalistiska arbetet ‰r pÂ v‰g att fÂ en starkare fokusering pÂ Bryssel, men nya rutiner, nya s‰tt att dela upp bevakningsomrÂden, nya k‰llor och samarbetspart- ner. De svenska medierna befinner sig alltsÂ redan i begynnelsen av en Sverigeanpassad &lt;NOBR&gt;EU-offentlighet.&lt;/NOBR&gt; Inom EU v‰xer det fram trans- nationella regioner som v‰cker speciella politiska frÂgor och kr‰ver i sin tur en utvecklad hˆrna av den offentliga sf‰ren; ÷resund ‰r en av de fr‰msta av dessa regioner inom EU och kommer ocksÂ att fÂ ˆkad betydelse fˆr det politiska livet och det journalistiska arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft12"&gt;Medan &lt;NOBR&gt;EU-politiken&lt;/NOBR&gt; bottnar i medlemsl‰ndernas deltagande visar utvecklingen redan att det kan bli svÂrt att betrakta varje en- skilt land i alla sammanhang som en sammanhÂllen aktˆr. I vissa &lt;NOBR&gt;EU-frÂgor&lt;/NOBR&gt; kan man s‰ga att en specifik lˆsning ‰r bra eller dÂligt fˆr Sverige, men mer och mer fˆrstÂr vi att ett beslut kan skapa bÂde vinnare och fˆrlorare inom Sverige. Dvs. att det inte ‰r sÂ att alla vi svenskar kommer att dela samma intressen visavi EU: vi kommer att fÂ alltmer intressekonflikter sinsemellan. Detta ˆppnar dˆrren till mer tillspetsad &lt;NOBR&gt;EU-politik&lt;/NOBR&gt; inom Sverige och d‰rmed ñ kan man spekulera ñ nya uppl‰ggningar av det journalistiska arbetet. ƒn sÂ l‰nge ‰r det i stort sett den svenska politiska (och ekonomiska) eli- ten som best‰mmer den politiska dagordningen inom medierna vad g‰ller EU. PÂ sikt kan man emellertid fˆrv‰nta sig en fˆr‰ndring d‰r medierna tar mer initiativ. I ett l‰ge d‰r best‰mmandemakten fˆr-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td116"&gt;&lt;P class="p545 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ETER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td117"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;AHLGREN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft11"&gt;skjuts frÂn Stockholm till Bryssel kommer en del journalister inte l‰ngre sÂ rutinm‰ssigt fˆlja dessa signaler; de kommer att mer sj‰lv- st‰ndigt ta intryck av dagordningar inom &lt;NOBR&gt;EU-parlamentet&lt;/NOBR&gt; och EU- kommissionen och fˆrmedla dessa tillbaka till Sverige. Inledningsvis kan man fˆrest‰lla sig en maktkamp mellan den svenska politiska eliten och dessa svenska journalister, men pÂ sikt kan vi nog fˆr- v‰nta oss framv‰xten av svenska journalister med en annan yrkes- identitet: de blir eurojournalister med svensk fˆrankring, i st‰llet fˆr svenska journalister som bevakar EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft25"&gt;EU behˆver en demokratisk medborgarkultur och medierna i Sverige har en central roll i dess utveckling. Det finns tendenser i samh‰llet i stort och inte minst i medierna som fˆrsvÂrar denna uppgift. Samtidigt finns det fˆr‰ndringsbanor inom medierna som kan erbjuda nya mˆjligheter att l‰nka m‰nniskor till EU och fˆr- st‰rka medborgarkulturen. Det g‰ller att ta tag i dessa mˆjligheter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126158x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;EU, &lt;/SPAN&gt;MEDBORGARKULTUR OCH MEDIERNAS DEMOKRATISKA UPPGIFT&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft55"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft16"&gt;Alejandro, Roberto (1993) Hermeneutics, Citizenship and the Public Sphere. Albany: State University of New York Press&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft11"&gt;AmnÂ, Erik, red. (1999a) Bˆr demokratin avnationaliseras?. Demo- kratiutredningen, skrift nr 21. SOU 1999:11&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft11"&gt;AmnÂ, Erik, red. (1999b) Globaliseringen och demokratin. Demo- kratiutredningen, skrift nr 22. SOU 1999:56&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft11"&gt;AmnÂ, Erik, red (1999c) Civilsamh‰llet. Demokratiutredningen, forskarvolym VIII. SOU 1999:84&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft11"&gt;Anderson, Benedict (1993) Den fˆrest‰llda gemenskapen. Gˆteborg: Daidalos&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft11"&gt;Barkman, Clas (1999) îSvensken ingen europÈî. Dagens Nyheter, den 4/12, s. A12&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft11"&gt;Benhabib, Seyla, red. (1996) Democracy and Difference. Princeton: Princeton University Press&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft11"&gt;Billig, Michael (1995) Banal Nationalism. London: Sage&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft11"&gt;Bjˆrnsson, Anders och Lutherson, Peter, red. (1997) Medialise- ringen av Sverige. Stockholm: Carlssons&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft11"&gt;Castells, Manuel (1999) InformationsÂldern. Bd 1: N‰tverkssamh‰l- lets framv‰xt. Gˆteborg: Daidalos&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft11"&gt;Clarke, Paul Barry (1996) Deep Citizenship. London: Pluto&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft11"&gt;Dahlgren, Peter (1995) Televison and the Public Sphere. London: Sage&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft11"&gt;Dahlgren, Peter (1997) îEnhancing the civic ideal in TV journalismî i K. Brants m.fl., red. The Media in Question. London: Sage&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft83"&gt;Dahlgren, Peter och Birgita Hˆijer (1997) Medier, oro och medbor- garskap. Stockholm: Styrelsen fˆr psykologiskt fˆrsvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft11"&gt;Dunn, John (1993) Western Political Theory in the Face of the Future. Cambridge: Cambridge University Press&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft16"&gt;Ehn, Billy, Frykman, Jonas &amp; Lˆfgen, Orvar (1993) Fˆrsvensk- ningen av Sverige: det nationellas fˆrvandlingar. Stockholm: Natur och Kultur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft11"&gt;Fallows, James (1997) Breaking the News. New York: Vintage Books&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft16"&gt;Forn‰s, Johan (1995) Cultural Theory and Late Modernity. London: Sage&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td116"&gt;&lt;P class="p545 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ETER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td117"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;AHLGREN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p584 ft11"&gt;Forstorp, &lt;NOBR&gt;Per-Anders&lt;/NOBR&gt; och Linell, Per, red. (1998) Samtal pÂgÂr. Stockholm: Carlssons&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft16"&gt;Franklin, Bob (1997) Newzak and News Media. London: Edward Arnold&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft11"&gt;Gellner, Ernest (1994) Conditions of Liberty. London: Allen Lane/Penguin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft16"&gt;Hill, Kevin A. och John E. Hughes (1998) Cyberpolitics: Citizen Activism in the Age of the Internet. Lanham, MD: Rowman &amp; Littlefied&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft11"&gt;HultÈn, Lars J. (1999) Orden och pengarna. Om kamp och kapitula- tion inom journalistiken. Stockholm: Natur och Kultur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft11"&gt;Hvitfelt, HÂkan och Lauri Karvonen, red. (1999) Den svala demo- kratin. Sundsvall: Demokratiinstitutet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft16"&gt;Isin, Engin F. och Patricia K. Wood (1999) Citizenship and Identity. London: Sage&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft11"&gt;James, Paul (1996) Nation Formation: Towards a Theory of Abstract Community. London: Sage&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft11"&gt;Johansson, Debora (1999) En ganska dÂlig nyhet. &lt;NOBR&gt;EU-bevakningen&lt;/NOBR&gt; i svenska medier infˆr valet 1999. Sundsvall: Demokratiinstitutet, Rapport nr 12&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft16"&gt;Kymlicka, Will (1995) Multicultural Citizenship. Oxford: Oxford University Press&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft11"&gt;Lindahl, Rutger (1999) îMÂngtydig &lt;NOBR&gt;EU-opinionî&lt;/NOBR&gt; i S. Holmberg och L. Weibull, red. Ljusnande framtid. SOM rapport nr 22. Gˆte- borgs universitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft11"&gt;Lˆfgren, Orvar (1990) îMedierna i nationsbyggetî i Ulf Hannerz, red., Medier och kulturer. Stockholm: Carlssons&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft89"&gt;Miles, Steven (1998) Consumerism as a Way of Life. London: Sage Morely, David &amp; Robins, Kevin (1995) Spaces of Identity: Global&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft11"&gt;Media, Electronic Landscapes and Cultural Boundaries. London: Routledge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft16"&gt;Mouffe, Chantal, red. (1992) Dimensions of Radical Democracy. London: Verso&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft11"&gt;Mouffe, Chantal (1993) The Return of the Political. London: Verso&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft11"&gt;Olsson, Anders R. (1999) Elektronisk demokrati. Demokratiutred- ningen skrift nr 16: SOU 1999:12&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft11"&gt;Petersson, Olof m.fl. (1998) DemokratirÂdets rapport 1998. Demo- krati och medborgarskap. Stockholm: SNS Fˆrlag&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126160x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;EU, &lt;/SPAN&gt;MEDBORGARKULTUR OCH MEDIERNAS DEMOKRATISKA UPPGIFT&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p597 ft11"&gt;Preston, P. W. (1997) Political/Cultural Identity: Citizens and Nations in a Global Era. London: Sage&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft16"&gt;Price, Monroe E. (1996) Television, the Public Sphere and National Identity. Oxford: Oxford University Press&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft25"&gt;Richardson, Kay och Meinhof, Ulrike (1999) Worlds in Common? Television Discourse in a Changing Europe. London: Routledge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft16"&gt;Roscoe, Timothy (1999) îThe construction of the World Wide Web audienceî. Media, Culture &amp; Society 21 (5) september.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft11"&gt;Schlesinger, Philip (1995) Europeanisation and the Media: National&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft11"&gt;Identity and the Public Sphere (Working Paper No.7). Oslo: ARENA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft11"&gt;Schlesinger, Philip (1997) îFrom cultural defence to political cul- ture: media, politics and collective identity in the European Unionî. Media, Culture &amp; Society 19 (3) July&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft11"&gt;Slater, Don (1997) Consumer Culture and Modernity. Cambridge: Polity Press&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft11"&gt;Spinner, Jeff (1994) The Boundaries of Citizenship. Baltimore: Johns Hopkins University Press&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft11"&gt;Thompson, John B. (1995) The Media and Modernity. Cambridge: Polity Press&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft16"&gt;Tr‰gÂrdh, Lars red (1995) Civilt samh‰lle kontra offentlig sektor. Stockholm: SNS&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;TV-tittarna&lt;/NOBR&gt; och demokratin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft54"&gt;Mats Ekström&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft12"&gt;Att titta pÂ TV ‰r en av de mest utbredda, vardagliga och sj‰lvklara aktiviteterna i det samtida samh‰llet. I Sverige tittar vi pÂ TV i ge- nomsnitt ungef‰r tvÂ timmar om dagen (Mediebarometern 1997).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft11"&gt;Siffrorna ‰r ungef‰r desamma i andra nordiska l‰nder men betydligt hˆgre i t.ex. USA. Vi organiserar vÂra vardagsliv kring &lt;NOBR&gt;TV-apparater&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;TV-tablÂer.&lt;/NOBR&gt; Inga andra h‰ndelser samlar samtidigt sÂ stora delar av befolkningen som de h‰ndelser som utspelas i TV (Castells 1998, s. 339).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft12"&gt;Som Dahlgren (1995) pÂpekar ‰r televisionen en av de domine- rande institutionerna i det moderna samh‰llets offentliga sf‰r. Inom televisionens (och de ˆvriga massmediernas) ramar produceras inte bara ett omfattande flˆde av nyheter och information. H‰r utspelas ocksÂ offentliga debatter och allehanda politiska h‰ndelser. Tele- visionen kan ha en avgˆrande betydelse fˆr att h‰ndelser ˆver huvud taget blir stora politiska h‰ndelser. Det ‰r i stor utstr‰ckning som &lt;NOBR&gt;TV-tittare&lt;/NOBR&gt; vi tar del av, och engageras i, politik och samh‰llsdebatt. Som &lt;NOBR&gt;TV-publiker&lt;/NOBR&gt; ‰r vi en del av det som kallats en medialiserad politik; en politik som anpassas till mediernas s‰tt att fungera, och som iscens‰tts i medierna infˆr en t‰nkt publik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft11"&gt;En demokratis vitalitet ‰r i stor utstr‰ckning en frÂga om hur kunskaper och Âsikter formas, fˆrmedlas och kommuniceras. De in- stitutionaliserade formerna fˆr kommunikation tillhˆr det demo- kratiska samh‰llets grundl‰ggande villkor. Detta ‰r ett viktigt argu- ment i denna uppsats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft11"&gt;Kommunikationsformerna erbjuder medborgarna olika roller, de skapar mˆjligheter men s‰tter ocksÂ gr‰nser fˆr deltagande i politis- ka demokratiska processer. Televisionens utveckling, och etable- ringen av &lt;NOBR&gt;TV-tittandet&lt;/NOBR&gt; som vardaglig aktivitet, har i grunden pÂver- kat villkoren fˆr informationsspridning, opinionsbildning, medbor- garnas deltagande och deras relationer till det politiska livet (Corner 1995).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126162x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;TV- &lt;/SPAN&gt;TITTARNA OCH DEMOKRATIN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p604 ft11"&gt;Det ‰r mot bakgrund av detta som jag i denna uppsats st‰ller fˆljande frÂgor: Vilken demokratisk potential har de kommunika- tionsformer som televisionen skapar? Vad k‰nnetecknar &lt;NOBR&gt;TV-tittan-&lt;/NOBR&gt; det som en s‰rskild relation till politik och samh‰llsdebatt? PÂ vilka s‰tt kan &lt;NOBR&gt;TV-tittandet&lt;/NOBR&gt; utgˆra ett hot respektive en resurs i en demo- krati?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft12"&gt;Det ‰r just &lt;NOBR&gt;TV-tittandet&lt;/NOBR&gt; som en s‰rskild roll och relation till den offentliga sf‰ren som utgˆr uppsatsens fokus. Detta inneb‰r att mÂnga andra frÂgor av stor betydelse fˆr diskussionen om television och demokrati utel‰mnas. Det g‰ller frÂgor om mediernas institu- tionella relationer till stat och marknad; konsekvenserna av televi- sionens kommersialisering och globalisering; de olika mekanismer som styr &lt;NOBR&gt;TV-produktionen;&lt;/NOBR&gt; utbudets karakt‰r i termer av mÂngfald, fragmentarisering och fˆrekomst av kritisk granskning; skillnader i mediekonsumtion mellan olika grupper; vilka effekter televisionen har pÂ m‰nniskors fˆrest‰llningar; hur televisionen fungerar i opini- onsbildning och &lt;NOBR&gt;îagenda-settingî&lt;/NOBR&gt; (se t.ex. Hjarvard 1995, McCombs 1998, Kellner 1990).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft11"&gt;MÂnga kritiska rˆster har under senare Âr hˆjts g‰llande televi- sionens negativa konsekvenser. Det har sagts att televisionen fˆr- dummar, trivialiserar och reducerar allt till ytlig underhÂllning; att televisionen reproducerar ideologier, oj‰mlikhet och etablerade maktfˆrhÂllanden. Det har t.o.m. h‰vdats att televisionen undermi- nerar demokratin. Andra har tv‰rtom argumenterat fˆr att televisio- nen bidragit till en ˆkad offentlighet och till att skapa inte bara v‰l- informerade utan ocksÂ engagerade och kritiskt resonerande med- borgare (jfr Bourdieu 1998, Corner 1995, Fallows 1996, Scanell 1989).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft11"&gt;Denna uppsats kommer inte att leverera nÂgra enkla slutsatser vare sig i den ena eller den andra riktningen. Forskningen om televi- sionens publiker har visat att det inte gÂr att dra sÂdana enkla gene- raliserande slutsatser, vare sig positiva eller negativa. &lt;NOBR&gt;TV-tittande&lt;/NOBR&gt; ‰r en fˆr‰nderlig och mÂngfacetterad social praktik som mÂste fˆrstÂs ur mÂnga olika aspekter. Olika tendenser pÂverkar &lt;NOBR&gt;TV-tittandet&lt;/NOBR&gt; i delvis motsatta riktningar. Jag skall i uppsatsen lyfta fram ett antal tendenser som jag uppfattar som v‰sentliga fˆr diskussionen om te- levisionens mˆjligheter och begr‰nsningar i ett demokratiskt sam- h‰lle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft12"&gt;De senaste decenniernas vetenskapliga analyser av medier, de- mokrati och den offentliga sf‰ren har varit mycket starkt pÂverkade av J¸rgen Habermas teorier (Habermas 1984a, 1984b). En offentlig sf‰r ‰r fˆr Habermas n‰r m‰nniskor mˆts pÂ olika sociala arenor&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td116"&gt;&lt;P class="p607 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;M &lt;/SPAN&gt;ATS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td117"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;KSTRÖM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p417 ft15"&gt;(som inte styrs av vare sig staten eller kommersiella intressen) fˆr att debattera, utbyta information och Âsikter. Ur dessa samtal kan allm‰nna opinioner skapas. Idealt har alla grupper i samh‰llet i prin- cip samma mˆjligheter att delta, pÂ lika villkor, i diskussioner som inte pr‰glas av dominans och maktutˆvning. Idealt v‰gleds ocksÂ samtalen av ett kritiskt resonerande d‰r olika uppfattningar prˆvas mot varandra och d‰r deltagarna ‰r ˆppna infˆr andras uppfattningar och beredda att omprˆva sina egna. Enligt Habermas har den offentliga sf‰ren underminerats inte minst genom utvecklingen av massmedier som styrs av en kommersiell logik. Medborgarna tillta- las h‰r som ÂskÂdare till spektakul‰ra och underhÂllande tillst‰ll- ningar i st‰llet fˆr att erbjudas mˆjligheten att delta i debatter d‰r det kritiska resonerandet stÂr i centrum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Det ligger mycket i Habermas karakterisering av televisionens publiker. &lt;NOBR&gt;TV-program&lt;/NOBR&gt; produceras fˆr att beskÂdas av &lt;NOBR&gt;TV-tittare.&lt;/NOBR&gt; ƒven samtal och debatter i TV, d‰r personer diskuterar aktuella so- ciala och politiska frÂgor med varandra, ‰r iscensatta upptr‰danden sÂ till vida att de sker infˆr en &lt;NOBR&gt;TV-publik&lt;/NOBR&gt; och anpassas till just detta. De ‰r inte enbart eller ens i fˆrsta hand rationella samtal utan regis- serade fˆrest‰llningar. Att debatterna blir sp‰nnande, dramatiska, underhÂllande och sev‰rda fˆr tittarna ‰r det prim‰ra. Om debattˆ- rerna kan komma fram till nÂgot nytt och eventuellt nÂ en ˆmsesidig fˆrstÂelse ‰r ofta av underordnad betydelse i produktionen av TV (Ekstrˆm och Eriksson 1996, Ekstrˆm 1997, 1998, se ‰ven Christian Svenssons uppsats i denna volym). Sj‰lvklart kan vi inte heller som &lt;NOBR&gt;TV-tittare&lt;/NOBR&gt; bli delaktiga i nÂgot som skulle kunna likna ett rationellt samtal med debattˆrerna pÂ TV (‰ven om vi i vissa fall kan ringa in vÂra Âsikter eller skicka dem via &lt;NOBR&gt;e-post).&lt;/NOBR&gt; TV ‰r ett massmedium och har som sÂdant bÂde mˆjligheter och begr‰nsningar. Om vi v‰rderar &lt;NOBR&gt;TV-tittandet&lt;/NOBR&gt; med utgÂngspunkt i Habermas modell kan vi emeller- tid knappast komma till nÂgon annan slutsats ‰n att &lt;NOBR&gt;TV-tittandet&lt;/NOBR&gt; ‰r ett hot och inte en resurs. Men eftersom nu &lt;NOBR&gt;TV-tittande&lt;/NOBR&gt; utgˆr en dominerande publikroll i det massmediesamh‰lle som skapats under senare h‰lften av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; framstÂr det som mer fruktbart att ta &lt;NOBR&gt;TV-tittandet&lt;/NOBR&gt; pÂ allvar och inte dˆma ut det pÂ fˆrhand. Jag vill dock framhÂlla att jag trots denna reservation betraktar Habermas teori som en av de mest fruktbara utgÂngspunkterna fˆr en kritisk analys av mediesamh‰llet (fˆr en diskussion kring detta se t.ex. Dahlgren 1995, Ekstrˆm 1996, Livingstone och Lunt 1994, Thompson 1995).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft12"&gt;I likhet med Habermas menar Thompson att en fungerande de- mokrati fˆruts‰tter att medborgarna har reella mˆjligheter att som autonoma aktˆrer forma ˆverv‰gda stÂndpunkter i politiska frÂgor,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126164x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;TV- &lt;/SPAN&gt;TITTARNA OCH DEMOKRATIN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p609 ft15"&gt;att delta med argument och motargument i ˆppna offentliga diskus- sioner, att genom opinionsbildning pÂverka politiska processer. Han anv‰nder begreppet îdeliberativ demokratiî fˆr att uttrycka detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;En deliberativ demokrati behˆver emellertid inte bygga pÂ direkta mellanm‰nskliga dialoger, utan kan likav‰l utvecklas i de former av medierad kvasiinteraktion som televisionen och andra massmedier skapar. Detta ‰r Thompsons kritik mot Habermas. Televisionen har skapat delvis nya former fˆr offentlighet och deltagande som mÂste tas pÂ allvar i en analys av medier och demokrati. ƒven om Thomp- son ser risker i massmediernas utveckling framhÂller han ocksÂ de unika mˆjligheter som denna utveckling skapat. Massmedierna kan t.ex. under vissa villkor erbjuda individerna unika mˆjligheter till information samt ‰ven kanaler fˆr artikluering av Âsikter, v‰rden och v‰rderingar som annars skulle fˆrbli marginaliserade i den offentliga sf‰ren (Thompson 1995, s. 257).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft11"&gt;I det avsnitt som nu fˆljer skall jag mycket kortfattat fˆrsˆka ur- skilja vad som ‰r typiskt fˆr &lt;NOBR&gt;TV-tittande&lt;/NOBR&gt; till skillnad frÂn andra publikroller. Jag tror att detta ‰r en viktig utgÂngspunkt fˆr en dis- kussion om &lt;NOBR&gt;TV-tittande&lt;/NOBR&gt; och demokrati. D‰refter skall jag under nÂgra rubriker st‰lla olika bilder av televisionens publiker mot var- andra. Dessa bilder skall ses som motsatta men inte mots‰gelsefulla. Syftet ‰r att peka pÂ tendenser som pÂverkar &lt;NOBR&gt;TV-tittandet&lt;/NOBR&gt; i olika riktningar. Jag skall t.ex. argumentera fˆr att &lt;NOBR&gt;TV-tittande&lt;/NOBR&gt; inte skapar antingen engagemang eller likgiltighet ñ antingen en kritisk eller en okritisk publik ñ utan snarare bÂde och. I ett s‰rskilt avsnitt skall jag ocksÂ ge exempel pÂ former av publikdeltagande som kan skapas i kombinationen av television och ny informationsteknologi. Under- laget fˆr denna uppsats h‰mtas dels frÂn tidigare forskning, dels frÂn egna empiriska studier inom ett projekt med rubriken îTV- journalistikens giltighetî. I det senare projektet undersˆktes bl.a. hur ett antal grupper av &lt;NOBR&gt;TV-tittare&lt;/NOBR&gt; mottog och tolkade fem olika nyhets- och aktualitetsprogram som de fick se (se t.ex. Ekstrˆm 1997, 1998).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft123"&gt;&lt;NOBR&gt;TV-tittande&lt;/NOBR&gt; – några grundläggande karakteristika&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft15"&gt;Fˆr att fÂ en uppfattning om vad vi kan fˆrv‰nta oss av &lt;NOBR&gt;TV-tittande&lt;/NOBR&gt; som resurs i en demokrati kan det vara en po‰ng om vi fˆrst fˆrsˆ- ker klargˆra vad som ‰r typiskt fˆr den publikroll som televisionen skapar. Jag har fˆrsˆkt sammanfatta detta i tio punkter varav flerta-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td116"&gt;&lt;P class="p607 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;M &lt;/SPAN&gt;ATS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td117"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;KSTRÖM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p613 ft12"&gt;let kanske framstÂr som sj‰lvklara men som likafullt ‰r av avgˆrande betydelse. Det har i samtliga fall att gˆra med &lt;NOBR&gt;TV-mediets&lt;/NOBR&gt; generella egenskaper och inte kvaliteten hos enskilda program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Televisionen ger publikerna mˆjlighet att i bild fˆlja h‰ndelser som intr‰ffar pÂ andra platser och vid andra tidpunkter. Som TV- tittare kan vi etablera relationer till personer som vi ser och hˆr men aldrig mˆter ansikte mot ansikte. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-mediet&lt;/NOBR&gt; har utan tve- kan inneburit att sociala miljˆer, kulturer, enskilda h‰ndelser och personer blivit synliga fˆr m‰nniskor pÂ ett helt nytt s‰tt, relativt oberoende av rumsliga och tidsm‰ssiga avstÂnd (Thompson 1995).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Televisionen ‰r ett globalt medium och mÂnga tittare har i dag tillgÂng till ett stort antal program som produceras av olika bolag och s‰nds frÂn olika delar av v‰rlden. Den tid dÂ en auktoritativ institution best‰mde det utbud som alla &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-tittare&lt;/NOBR&gt; i Sverige skulle se pÂ ‰r fˆrbi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Televisionen skapar en enkelriktad kommunikation d‰r ett rela- tivt fÂtal producerar program, framtr‰der och uttalar sig, infˆr en stor massa. Av detta fˆljer tvÂ viktiga fˆrhÂllanden. Fˆr det fˆrsta att &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-program&lt;/NOBR&gt; vanligen produceras fˆr att de skall passa mÂnga samtidigt. Fˆr det andra att vi som &lt;NOBR&gt;TV-tittare&lt;/NOBR&gt; kan titta och lyssna men inte svara eller gripa in i de offentliga debatter som fˆrs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Rollen som &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-tittare&lt;/NOBR&gt; ‰r i fˆrsta hand reaktiv. Vi fÂr reagera pÂ och fˆrhÂlla oss till h‰ndelser, verklighetsbeskrivningar och de- batter som v‰ljs ut och produceras utanfˆr vÂrt eget inflytande. Vi kan ha Âsikter om det som visas, gˆra olika tolkningar och diskutera det vi ser med m‰nniskor i vÂr omgivning. Vi har emel- letid ingen (eller mycket begr‰nsad) makt att pÂverka innehÂllet. Som enbart &lt;NOBR&gt;TV-tittare&lt;/NOBR&gt; har vi vare sig ansvar fˆr, eller reella mˆj- ligheter att, formulera utgÂngspunkterna fˆr det offentliga samtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Som &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-tittare&lt;/NOBR&gt; ‰r vi i fˆrsta hand ÂskÂdare. &lt;NOBR&gt;TV-program&lt;/NOBR&gt; produ- ceras med h‰nsyn till just detta, att det skall visas upp fˆr ÂskÂda- re. Produktionen av spektakul‰ra medieh‰ndelser, sp‰nnande re- portage, v‰lregisserade politiska debatter, intervjuer och framtr‰- danden av olika slag ‰r uttryck fˆr detta. &lt;NOBR&gt;TV-program&lt;/NOBR&gt; mÂste i fˆrsta hand tillfredsst‰lla de krav vi st‰ller som ÂskÂdare. Som &lt;NOBR&gt;TV-tittare&lt;/NOBR&gt; fˆrv‰ntas vi inte heller inta nÂgon annan roll. &lt;NOBR&gt;TV-tit-&lt;/NOBR&gt; tande ‰r en vardaglig aktivitet d‰r vi slÂr oss ner framfˆr TV- apparaten och tittar en kortare eller l‰ngre stund, men utan att vi&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126166x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;TV- &lt;/SPAN&gt;TITTARNA OCH DEMOKRATIN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p619 ft11"&gt;direkt fˆrv‰ntas agera utifrÂn det vi ser, eller anv‰nda det vi tar del av pÂ nÂgot s‰rskilt s‰tt. EmellanÂt uttrycker vi kanske dÂligt samvete fˆr att vi bara tittar och inte gˆr nÂgot, men &lt;NOBR&gt;TV-tittan-&lt;/NOBR&gt; det ‰r en social praktik som i vanliga fall inte alls st‰ller nÂgra sÂdana krav. Detta har ocksÂ att gˆra med att TV prim‰rt ‰r ett medium fˆr fritid och avkoppling (Castells 1998, Silverstone 1990/1998). Som tittare gÂr vi in i den kommunikativa situa- tionen med fˆresatsen att det inte skall vara anstr‰ngande, utan att vi skall fÂ lata oss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;TV ‰r ett medium fˆr hemmabruk (Silverstone 1990/1998). Det var genom att TV:n anpassades till det som kallats &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;îhome-based&lt;/NOBR&gt; consumerismî som mediet fick sitt stora genomslag (Stevenson 1995, Williams 1974). &lt;NOBR&gt;TV-tittande&lt;/NOBR&gt; ‰r en aktivitet som sker i den privata sf‰ren och i avskildhet frÂn de mÂnga andra som tittar pÂ samma program och som kanske reagerar pÂ liknande s‰tt pÂ det de ser. Detta begr‰nsar naturligtvis &lt;NOBR&gt;TV-tittandet&lt;/NOBR&gt; som resurs i opinionsbildning. I TV tenderar politiken att bli till iscensatta h‰ndelser fˆr privat konsumtion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;TV-tittande&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; ‰r en relativt odisciplinerad kommunikativ praktik (j‰mfˆrt med t.ex. en undervisningssituation eller ett mˆte pÂ jobbet). Vi ‰r fria att s‰tta pÂ, zappa eller st‰nga av n‰r vi vill. Vi kan titta koncentrerat eller okoncentrerat och gˆra andra saker samtidigt. Vi kan kommentera personer och deras Âsikter hur vi vill utan att ta h‰nsyn till dem vi kommenterar. Det finns natur- ligtvis normer som styr det vi gˆr n‰r vi tittar pÂ TV. Men vi ‰r osynliga fˆr dem som talar till oss pÂ TV, och de kan vare sig st‰lla krav pÂ oss eller anpassa sitt beteende efter vÂra reaktioner. Framfˆr TV:n kan vi med familjen och v‰nner diskutera maktha- vare som framtr‰der pÂ sk‰rmen utan att ta nÂgon som helst h‰nsyn till deras n‰rvaro och utan att de kan l‰gga sig i och dominera diskussionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;TV producerar en strid strˆm av nyheter, bilder, ber‰ttelser och budskap. Ang (1985, s. 22) beskriver televisionens flˆde som îa coming and going of programmes without their individuality lea- ving any specifically deep impressionî (se ‰ven Williams 1974, Castells 1998). Varje program innehÂller i sig mÂnga olika inslag. Det ena avlˆser det andra i ett omfattande flˆde d‰r inslagen inte s‰llan ‰r mycket korta. I nyhetsproduktionen betraktas ett reportage pÂ tre till fyra minuter som lÂngt ‰ven om det handlar om komplicerade sakfˆrhÂllanden och sÂdant som kan vara svÂrt att begripa. Som &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-tittare&lt;/NOBR&gt; fÂr vi mycket lite tid fˆr eftertanke,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td116"&gt;&lt;P class="p607 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;M &lt;/SPAN&gt;ATS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td117"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;KSTRÖM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p623 ft11"&gt;reflektion och diskussion. Som normala &lt;NOBR&gt;TV-konsumenter&lt;/NOBR&gt; tar vi del av mÂnga gÂnger mer information ‰n vad vi i nÂgon rimlig mening kan ta till oss och engagera oss i. TV skapar fˆrg‰ngliga bilder av v‰rlden och som tittare l‰r vi oss titta pÂ det mesta utan att bry oss i nÂgon djupare mening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;TV ‰r samtidigt ett ber‰ttande bildmedium med stor potential att skapa dramatik, sp‰nning, inlevelse och engagemang (Corner 1995). Mediet kan erbjuda unika mˆjligheter till identifikation med m‰nniskor som lever i kulturer och sociala miljˆer lÂngt bortom vÂr egen vardagsverklighet. Dessa egenskaper ñ det fˆrg‰ngliga flˆdet (punkt 8) Â ena sidan och den engagerande kraften i televisonens ber‰ttelser (punkt 9) Â andra sidan ñ ‰r tvÂ tendenser som delvis kan motverka varandra. TV ‰r vidare ett medium ‰gnat att skapa k‰nslor, upplevelser och intryck men inte analys och intellektuell reflektion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Som &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-tittare&lt;/NOBR&gt; ‰r vi indragna i en kommersiell verksamhet d‰r ekonomiska intressen styr och d‰r storleken pÂ publiken blivit allt mer avgˆrande (Mcmanus 1994). Fˆr de reklamfinansierade &lt;NOBR&gt;TV-kanalerna&lt;/NOBR&gt; ‰r storleken pÂ publiken det man har att erbjuda annonsˆrerna/finanis‰rerna. Men publiksiffrorna har blivit vikti- gare ‰ven fˆr public service televisionen. I den allt hÂrdare kon- kurrensen om tittare (som fˆljer av ett ˆkat utbud men en rela- tivt konstant publik) utvecklar &lt;NOBR&gt;TV-bolagen&lt;/NOBR&gt; olika strategier fˆr att ˆka programmens îratingsî. Publikm‰tningar och utv‰rde- ringar av dessa, utformningen av sÂv‰l &lt;NOBR&gt;TV-tablÂerna&lt;/NOBR&gt; som de en- skilda programmen, direkt och indirekt marknadsfˆring av pro- grammen ‰r exempel pÂ detta (Ang 1991, Garnham 1997). Tele- visionens utbud anpassas pÂ olika s‰tt till kommersiella intressen. Programmens innehÂll och form anpassas till en minsta gemen- sam n‰mnare som inte provocerar eller riskerar att stˆta bort tittare. Men det finns naturligtvis ocksÂ krafter som motverkar denna kommersialisering av &lt;NOBR&gt;TV-mediet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft11"&gt;LÂt mig nu lite n‰rmare utveckla nÂgra teman som pÂ olika s‰tt bely- ser uppsatsens grundl‰ggande argument ñ att &lt;NOBR&gt;TV-tittande&lt;/NOBR&gt; inte ‰r ett hot eller en resurs i ett demokratiskt samh‰lle, utan snarare bÂde och.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126168x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;TV- &lt;/SPAN&gt;TITTARNA OCH DEMOKRATIN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p627 ft94"&gt;De desinformerade och välinformerade TV- publikerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft12"&gt;N‰r vi som medborgare t‰nker pÂ, och pratar om, nationella och internationella politiska h‰ndelser, och tar st‰llning i pÂgÂende de- batter, sÂ gˆr vi detta i stor utstr‰ckning utifrÂn bilder och ber‰ttel- ser h‰mtade frÂn televisionen och andra massmedier. Vi utgÂr frÂn det vi sett pÂ TV utan att t‰nka pÂ att programmen ‰r producerade av organisationer som valt att beskriva verkligheten pÂ ett visst s‰tt. Kritiker har h‰vdat att medierna och journalistiken ger en skev och ytlig bild av verkligheten. Trots ambitioner att vara objektiva, sakliga och allsidiga tenderar journalistiken att marginalisera vissa kunskaper, samtidigt som inflytelserika aktˆrers kunskaper och v‰r-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft11"&gt;deringar fÂr stort genomslag i massmedierna (Kellner 1990). Det finns mÂnga studier som visar att medierna spelar en viktig roll i reproduktionen av dominerande ideologier och stabiliseringen av maktfˆrhÂllanden. Medierna normaliserar budskap som skulle kunna uppfattas som kontroversiella. Ett konkret exempel ‰r den forskning som visat att nyheterna gett stereotypa bilder av invand- rare. Invandrare har ofta beskrivits som hot eller problem i en journalistik som pr‰glas av ett vi mot dom perspektiv. Mediernas genomslag inneb‰r att dessa bilder kan fÂ status av îcommon senseî, kunskaper som uppfattas som naturliga och sj‰lvklara. Detta har bidragit till att legitimera invandrares underordnade position i samh‰llet (Lˆwander 1997, van Dijk 1991).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft12"&gt;Men detta ‰r bara ena sidan av saken. Massmediernas utveckling har ocksÂ inneburit att medborgarna numera har en helt annan till- gÂng till regelbunden information ‰n tidigare i historien. Det har blivit v‰sentligt svÂrare fˆr olika aktˆrer (makthavare) att undan- hÂlla information frÂn offentligheten. Inte minst politiken ‰r fˆre- mÂl fˆr en helt annan synlighet och offentlighet ‰n tidigare. Corner (1995, s. 45) uttrycker detta pÂ ett mycket tr‰ffande s‰tt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft32"&gt;However fragmented and superficial public political understanding may be, and however much television might be seen to be susceptible to information control, no previous period has seen citizenries larger, bet- ter informed or more regularly updated.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft12"&gt;Det finns emellertid betydande skillnader mellan olika grupper i samh‰llet med avseende pÂ hur mycket man utnyttjar massmedierna fˆr att hÂlla sig informerad och uppdaterad. Massmedierna skapar delvis nya former av skillnader mellan grupper i samh‰llet. Hadenius&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td116"&gt;&lt;P class="p607 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;M &lt;/SPAN&gt;ATS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td117"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;KSTRÖM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p512 ft11"&gt;och Weibull (1999) pÂpekar t.ex. att dagstidningsl‰sningen under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; minskat bland arbetarfamiljer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft12"&gt;Det finns sÂledes fog fˆr att beskriva televisionen som bÂde hot och resurs. Valrˆrelsernas utveckling i Sverige och andra l‰nder illustrerar v‰l denna dubbelhet (Esaiasson 1990). Televisionen har Â ena sidan gjort politiken mer synlig och erbjudit &lt;NOBR&gt;TV-tittarna&lt;/NOBR&gt; offent- liga debatter, kritiska analyser och en omfattande information som kan anv‰ndas som underlag fˆr sj‰lvst‰ndiga beslut. Som &lt;NOBR&gt;TV-tittare&lt;/NOBR&gt; mˆter vi Â andra sidan en politik som anpassats till mediets specifika logik i en sÂdan utstr‰ckning att man allvarligt kan ifrÂgas‰tta om inte detta ‰r ett hot mot demokratin (se t.ex. Ekstrˆm och Eriksson 1999). Politiken personifieras och anpassas till reklamens sprÂk. Lyckade &lt;NOBR&gt;TV-framtr‰danden&lt;/NOBR&gt; blir viktigare pÂ bekostnad av det sak- politiska innehÂllet. Televisionen blir en arena fˆr opinionsk‰nsliga partier som satsar alltmer pÂ professionaliserade valkampanjer i kampen om v‰ljare. Politiska debatter fÂr karakt‰ren av iscensatta mer eller mindre underhÂllande battaljer. Televisionen har, samman- fattningsvis, bidragit till demokratisering men har samtidigt en del i det vissa beskrivit som demokratins kris (Kellner 1990).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft127"&gt;De engagerade och likgiltiga TV- publikerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft11"&gt;En gemensam ambition med mÂnga aktualitetsprogram som produ- ceras fˆr TV (allt frÂn traditionella nyheter till talk shows) ‰r att redaktionerna vill skapa engagemang och debatt. I ett projekt stu- derade vi det redaktionella arbetet bakom fyra i sig mycket olika program (Svart eller vitt, Striptease, Mosaik och Aschberg och co). PÂ samtliga redaktioner framhˆlls denna ambition som en av de viktigaste. En programledare uttryckte det pÂ fˆljande s‰tt: îDet handlar ju om att engagera, upprˆra och v‰cka debatt, att fÂ folk att lyfta pÂ sin tunga bak och agera.î&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft15"&gt;Televisionen har som fÂ andra kulturella uttrycksformer en mˆj- lighet att framkalla starka k‰nslor, intryck och identifikation (Cor- ner 1995). &lt;NOBR&gt;TV-mediet&lt;/NOBR&gt; ‰r ett bildmedium som kan skapa upplevelse av autenticitet och n‰rvaro. Som tittare kan vi uppleva att vi ‰r med och tar del av nÂgot verkligt som sker h‰r och nu, trots att det vi ser ‰r bÂde producerat/redigerat och fˆrmedlat ˆver tid och rum. I syfte att berˆra och engagera tittarna kan &lt;NOBR&gt;TV-journalistiken&lt;/NOBR&gt; utnyttja sÂda- na uttrycksmedel och ber‰ttarformer som anv‰nds ‰ven i produk- tionen av fiktionsfilm.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126170x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;TV- &lt;/SPAN&gt;TITTARNA OCH DEMOKRATIN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p476 ft12"&gt;Den undersˆkande journalistiken ‰r ett exempel pÂ detta. Repor- tagen ‰r inte s‰llan konstruerade som sp‰nnande och dramatiska ber‰ttelser d‰r journalisternas avslˆjanden stÂr i centrum (Ekstrˆm och Eriksson 1998). Valet av fall, valet att lyfta fram vissa uppgifter och bortse frÂn andra, s‰ttet att anv‰nda kamera och ljud, iscens‰tt- ningen av intervjuer, redigeringen osv. ñ styrs till v‰sentlig del av ambitionen att producera upprˆrande och dramatiska ber‰ttelser om missfˆrhÂllanden i samh‰llet. I den undersˆkande journalistiken h‰nder det att personer visas upp pÂ ett fˆr dem kr‰nkande s‰tt. I fall som vi studerat har redaktionen motiverat detta med h‰nvisning till det ˆvergripande mÂlet att man pÂ detta s‰tt vill fÂ tittarna att reagera pÂ or‰ttf‰rdigheter i samh‰llet. Att vi som tittare fÂr se de drabbade och utpekade/skyldiga personerna i bild ‰r viktigt fˆr att reportagen skall kunna skapa inlevelse och engagemang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft15"&gt;Skapar dÂ dessa program engagerade &lt;NOBR&gt;TV-publiker?&lt;/NOBR&gt; Det enkla sva- ret ‰r bÂde ja och nej. Det beror sj‰lvklart delvis pÂ vilket program det ‰r, vilka det ‰r som tittar, i vilket sammanhang osv. Men lÂt mig utveckla detta svar med nÂgra konkreta illustrationer och nÂgra mer teoretiska resonemang om &lt;NOBR&gt;TV-tittandets&lt;/NOBR&gt; innebˆrder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft12"&gt;I den redan refererade studien av aktualitetsprogram genomfˆrde vi en s.k. receptionsstudie d‰r vi undersˆkte hur Âtta grupper av TV- tittare fˆrhˆll sig till &lt;NOBR&gt;TV-program&lt;/NOBR&gt; som de fick se. (Sj‰lvklart kan man inte dra nÂgra enkla generella slutsatser frÂn dessa Âtta grupper. I detta sammanhang anv‰nder jag materialet mest fˆr att illustrera nÂgra olika s‰tt pÂ vilka &lt;NOBR&gt;TV-program&lt;/NOBR&gt; kan mottas och uppfattas.) En av de grupper som ingick i studien bestod av fem kamrater 19ñ25 Âr. Studien genomfˆrdes hemma hos en av personerna. I denna hemmiljˆ fick de se fyra olika aktualitetsprogram, samt tvÂ nyhetsprogram (detta vid olika tillf‰llen utspridda under cirka ett Âr). De ombads titta pÂ programmen som om det vore en vanlig &lt;NOBR&gt;îTV-kv‰llî.&lt;/NOBR&gt; Vi Ât tillsammans under inledningen av programmen och som forskare fˆrsˆkte vi bidra till att situationen skulle bli sÂ vardagslik som mˆjligt. Konversationen som uppstod under pro- grammen spelades in och efterÂt st‰llde forskaren frÂgor till grup- pen. Vid ett av tillf‰llena fick gruppen se ett program producerat av Striptease, vilket innehˆll avslˆjanden om misst‰nkt fusk med EU- bidrag bland bˆnder, ett reportage om missfˆrhÂllanden i skolan samt ett reportage som avslˆjade kopplingar mellan den frivilliga bef‰lsutbildningen (FBU) och hˆgerextremistiska organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft12"&gt;Trots att redaktionen utnyttjat &lt;NOBR&gt;TV-mediets&lt;/NOBR&gt; mˆjligheter fˆr att ge reportagen karakt‰r av anm‰rkningsv‰rda och upprˆrande avslˆjan- den intog denna grupp ett mycket distanserat och n‰rmast likgiltigt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td116"&gt;&lt;P class="p607 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;M &lt;/SPAN&gt;ATS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td117"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;KSTRÖM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p502 ft12"&gt;fˆrhÂllningss‰tt till innehÂllet i programmet. Programmet aktualise- rade ingen diskussion kring de frÂgor som togs upp. Vid upprepade tillf‰llen framhˆll personerna att reportagen var lÂngtrÂkiga och att de helst ville zappa. Ironiskt kommenterade en av personerna pro- grammet pÂ fˆljande s‰tt: îJaa vi l‰rde oss v‰l en massa saker, att betygsystemet ‰r dÂligt, att bˆnderna fuskar och att det finns smÂ- nassar i FBUî. Kommentaren fˆljdes av skratt. Vid flera tillf‰llen sk‰mtade personerna ironiskt och spontant om de dramaturgiska grepp som redaktionen anv‰nt fˆr att skapa dramatik. Ett liknande mottagande fick programmet ocksÂ i flera av de andra grupperna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;En distanserad likgiltighet pr‰glade ˆver huvud taget, i stˆrre eller mindre utstr‰ckning, de olika gruppernas reception av de pro- gram de fick se. Naturligtvis fanns undantag vilket jag Âterkommer till. Det kan inte uteslutas att dessa reaktioner delvis var ett uttryck fˆr den speciella tittarsituationen (att vara med i ett forskningspro- jekt) eller att vissa tittare kanske inte var sÂ intresserade av de frÂgor som togs upp i just dessa program. Detta ‰r dock inte hela fˆrkla- ringen. Att &lt;NOBR&gt;TV-programmen&lt;/NOBR&gt; inte skapade det engagemang man kanske kunde fˆrv‰nta sig, tolkar vi delvis som uttryck fˆr mer grundl‰ggande fˆrhÂllanden som pÂverkar det konkreta &lt;NOBR&gt;TV-tittan-&lt;/NOBR&gt; det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft12"&gt;De enskilda programmen ‰r en del i ett omfattande flˆde av in- formation, bilder och ber‰ttelser. Varje person som tittar pÂ TV har som Thompson (1995) framhÂller varit vittne till or‰kneliga mord, dˆdsfall, barn som sv‰lter, personer som ber‰ttar om tragiska lev- nadsˆden, politiska skandaler osv. Som enskilda fall borde dessa kunna berˆra, men n‰r m‰ngden av h‰ndelser blir tillr‰ckligt om- fattande kan detta skapa en likgiltighet, en k‰nsla av att inget egent- ligen ‰r nytt, att man hˆrt och sett allt fˆrut. En av personerna i den ovan n‰mnda gruppen uttryckte det sj‰lv pÂ fˆljande s‰tt îman blir sÂ matad att man till slut inte orkar bry sig.î Kanske ‰r det sÂ att &lt;NOBR&gt;TV-redaktionerna,&lt;/NOBR&gt; genom sina dramatiseringar, avslˆjanden och bil- der av tragiska h‰ndelser, paradoxalt nog bidrar till att skapa publi- ker som blir allt svÂrare att berˆra och upprˆra? Kanske bidrar tele- visionen till att skapa en s‰rskild typ av inflation, d‰r budskapen fÂr allt mindre av meningsfullt innehÂll och d‰r det kr‰vs mer och mer fˆr att budskapen verkligen skall nÂ fram?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft12"&gt;Den distanserade likgiltighet som vi kunde iaktta i vÂr studie h‰ngde ocksÂ samman med att ett flertal tittare uppfattade inslagen i flera av programmen som lÂngtrÂkiga och îsegaî. Trots att inslagen inte var mer ‰n cirka 10ñ15 minuter lÂnga och trots att journalis- terna, inte minst i samband med redigeringsarbetet, verkligen an-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126172x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;TV- &lt;/SPAN&gt;TITTARNA OCH DEMOKRATIN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p30 ft12"&gt;str‰ngde sig fˆr att det i reportagen hela tiden skulle îh‰nda nÂgotî (som de sj‰lva uttryckte det), uppfattade tittarna reportagen som lÂnga och h‰ndelsefattiga. PÂ ett n‰rmast sj‰lvklart s‰tt v‰rderade mÂnga tittare programmen med avseende pÂ deras underhÂllnings- v‰rde. Den roll som TV fÂtt i mÂnga m‰nniskors vardagsliv inneb‰r att de av &lt;NOBR&gt;TV-programmen&lt;/NOBR&gt; i fˆrsta hand fˆrv‰ntar sig en stund av tillf‰llig underhÂllning och avkoppling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft12"&gt;Baudrillard (1983, 1992) har argumenterat fˆr att kommunika- tionen i massmediasamh‰llet utvecklats dith‰n att den blivit till kva- sikommunikation utan mening och innehÂll. Som &lt;NOBR&gt;TV-tittare&lt;/NOBR&gt; blir vi ˆverskˆljda av budskap som inte handlar direkt om den verklighet vi lever i. Vi kan inte bemˆta dessa budskap och upplever kanske inte heller att det finns nÂgra kanaler genom vilka vi i handling kan pÂ- verka det som tas upp i medierna. I en situation dÂ vi som publiker konfronteras med m‰ngder av budskap och retoriska strategier i syfte att pÂkalla vÂr uppm‰rksamhet ñ samtidigt som vi saknar reella mˆjligheter att pÂverka det vi ser och hˆr ñ kan den distanserade likgiltigheten bli en form av fˆrsvarsstrategi. Den massiva ˆverpro- duktionen av budskap tenderar enligt Baudrillard att skapa en publik fˆr vilken tystnaden ‰r den mest rimliga handlingen. Enligt Baudrillard ‰r det inte bara sÂ att denna ˆverproduktion ñ m‰ngden av h‰ndelser som passerar fˆrbi pÂ &lt;NOBR&gt;TV-sk‰rmen&lt;/NOBR&gt; ñ gˆr det praktiskt omˆjligt att som individ verkligen ta till sig annat ‰n mˆjligen en brÂkdel. Det ‰r ocksÂ sÂ att televisionen i sig skapar en ytlig relation till den verklighet som presenteras (Stevensson 1995). Gr‰nserna mellan den verkliga v‰rlden och en virtuell lÂtsasv‰rld suddas ut. Baudrillards resonemang kan med r‰tta kritiseras fˆr att vara allt fˆr generaliserande och svepande. Som jag skall visa nedan ‰r det inte alls sÂ att publikerna genomgÂende mˆter budskapen i TV med tystnad. Baudrillard fÂngar emellertid tendenser som utan tvekan pÂverkar &lt;NOBR&gt;TV-publikernas&lt;/NOBR&gt; situation och demokratins villkor i det senmoderna mediasamh‰llet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft12"&gt;Trots dessa tendenser finns i vÂra studier ocksÂ gott om exempel pÂ hur programmen stimulerar till engagerade diskussioner. NÂgot som tycks vara avgˆrande fˆr tittarnas engagemang ‰r i vilken mÂn de har egna erfarenheter av det som tas upp i programmet, om pro- grammet pÂ ett meningsfullt s‰tt relaterar till tittarnas vardagserfa- renheter. Striptease reportage om missfˆrhÂllandena i gymnasiesko- lan skapade t.ex. diskussioner om skolan, framfˆr allt i tvÂ grupper d‰r det inte bara fanns l‰rare utan ocksÂ flera som hade egna barn som gick eller nyss slutat pÂ gymnasiet. NÂgra tittare framhˆll ocksÂ att Striptease just denna kv‰ll inte innehˆll sÂ mycket att reagera pÂ&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td116"&gt;&lt;P class="p607 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;M &lt;/SPAN&gt;ATS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td117"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;KSTRÖM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p635 ft11"&gt;men att de i andra fall brukade bli bÂde engagerade och fˆrbannade n‰r de tagit del av Stripteaseí s avslˆjanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft12"&gt;Att &lt;NOBR&gt;TV-mediets&lt;/NOBR&gt; egenskaper under vissa omst‰ndigheter har en s‰rskild kraft att berˆra och engagera blev extra tydlig i ett fall. Det var i en grupp bestÂende av tre par i &lt;NOBR&gt;50-ÂrsÂldern,&lt;/NOBR&gt; samtliga tillhˆ- rande samh‰llets ˆverklass. N‰r de fick se programmet Svart eller vitt, som vid denna tidpunkt hade en mycket tydlig tabloidkarakt‰r, och vars fˆrsta inslag innehˆll ett spektakul‰rt framtr‰dande av en ung artist som under en koncert pÂstods ha upptr‰tt drogad och ikl‰dd pyjamas pÂ scen, blev tittarna inte ov‰ntat mycket kritiska till programmet. De beskrev programmet som rent trams, nÂgot som de absolut inte skulle titta pÂ i vanliga fall. Den starka kritiken kan del- vis ses som ett uttryck fˆr att denna popul‰rjournalistik inte alls passade tittarnas kulturella smak. De fˆrsvarade den îseriˆsaî jour- nalistiken. Med dessa utgÂngspunkter kunde man fˆrv‰nta sig att tittarna ocksÂ skulle vara kritiska till resten av programmet. Inslaget som sedan fˆljde handlade om tvÂ brˆder som dˆdat sin pappa efter att den senare under mÂnga Âr misshandlat bÂde mamman och brˆ- derna. Presenterat pÂ ett visst s‰tt skulle s‰kerligen ‰ven detta inslag ha v‰ckt kritik. Dessa tittare skulle mycket v‰l ha kunnat uppfatta det som att redaktionen, likt annan sensationsjournalistik, cyniskt utnyttjade en tragisk h‰ndelse fˆr att locka tittare. Inslaget fick dock ett helt annan mottagande i gruppen. Tittarna berˆrdes mycket starkt av brˆdernas ber‰ttelse och identifierade sig med deras lev- nadsˆden. I denna, och i ett par andra grupper, fˆrdes relativt engagerade diskussioner dels om pojkarnas situation, dels i mer generella frÂgor g‰llande t.ex. de sociala myndigheternas ansvar fˆr det som intr‰ffat, samt vilka straff som bˆr utdelas till m‰nniskor som dˆdar nÂgon annan i den situation som pojkarna befann sig. Inslaget fungerade i flera grupper som en inspirationsk‰lla fˆr samtal kring politiska, juridiska och moraliska frÂgor som ocksÂ gick utˆver det konkreta fall som togs upp i programmet. Det s‰tt pÂ vil- ket inslaget var gjort hade enligt vÂr tolkning avgˆrande betydelse fˆr att ‰ven de pÂ fˆrhand kritiska tittarna tog till sig ber‰ttelsen och engagerades av den. Programledaren framstod som autentisk n‰r hon med allvarlig blick introducerade inslaget och ber‰ttade om den tragiska h‰ndelsen. Reportaget var uppbyggt kring en intervju med brˆderna vilken var iscensatt inom ramen fˆr en lyrisk framst‰ll- ningsform som skapade tryckt st‰mning och starka k‰nslor. Brˆ- derna framst‰lldes som n‰rmast oskyldiga offer som Ângrade det de gjort och som nu av fri vilja ber‰ttade om det fruktansv‰rda de varit med om. I studion diskuterades sedan fallet av brˆdernas advokat&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126174x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;TV- &lt;/SPAN&gt;TITTARNA OCH DEMOKRATIN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p211 ft11"&gt;och en rad andra personer som pÂ olika s‰tt fˆrst‰rkte ber‰ttelsen, samt gav trov‰rdighet och legitimitet Ât inslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft12"&gt;De program som skapade det genomgÂende mest oengagerade &lt;NOBR&gt;TV-tittandet&lt;/NOBR&gt; var utan tvekan de traditionella nyhetsprogrammen (jfr Dahlgren 1995). Receptionerna pr‰glades av ett passivt registreran- de. Bara undantagsvis gjorde tittarna korta kommentarer till det de sÂg. N‰r de efter programmet ombads kommentera vad de sett, do- minerades dessa kommentarer av att de Âtergav och fˆrsˆkte minnas vad nyheterna hade handlat om. Det de dÂ Âtergav var i huvudsak de ˆvergripande temana fˆr respektive nyhet. Nyheter har naturligtvis stor betydelse fˆr att hÂlla allm‰nheten informerad. Att titta pÂ ny- heter ‰r fˆr mÂnga en vardaglig rutin och ritual som ger en k‰nsla av att vara v‰lorienterad, utan att man fˆr den skull behˆver f‰sta nÂ- gon s‰rskild vikt vid vad som egentligen tas upp. Det viktiga ‰r att ha sett dagens nyheter. Detta behˆver naturligtvis inte betyda att innehÂllet i nyheterna saknar betydelse fˆr m‰nniskors v‰rderingar och handlingar mer lÂngsiktigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft12"&gt;Genom televisionen kan h‰ndelser utanfˆr vÂr egen vardagsverk- lighet integreras i vÂra liv och bli en del av det vi k‰nner ansvar fˆr. I autentiska bilder och engagerande ber‰ttelser som handlar om poli- tiskt maktmissbruk, oj‰mlikhet, m‰nniskors utsatthet eller globala miljˆproblem finns en uppmaning till moraliskt och politiska enga- gemang. Vi mˆter dessa bilder dagligen. Men televisionens s‰tt att fungera ‰r mots‰gelsefullt. Som jag fˆrsˆkt visa finns flera olika me- kanismer som snarare bidrar till ett &lt;NOBR&gt;TV-tittande&lt;/NOBR&gt; pr‰glat av distans och likgiltighet. I televisionen riskerar ‰ven h‰ndelser med tydliga moraliska och politiska innebˆrder att bli till avkopplande visuella upplevelser och tillf‰lliga begivenheter fˆr ÂskÂdare. N‰r politiken blir politik i TV, och d‰rigenom en del i en privat konsumtion av tillf‰lliga upplevelser, kan detta enligt vissa forskare bidra till att potentiellt kontroversiella frÂgor i praktiken avpolitiseras (Steven- son 1995, s. 183).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft55"&gt;De kritiska och okritiska &lt;NOBR&gt;TV-publikerna&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft12"&gt;Inom medieforskningen har tvÂ olika perspektiv ofta st‰llts mot varandra (se t.ex. Corner, 1996, Jansson 1998). Enligt det ena beto- nas mediernas och hela kulturindustrins makt ˆver publikerna. Publikerna fˆrstÂs i huvudsak som passiva konsumenter pÂverkade (fˆr att inte s‰ga manipulerade) av dominerande ideologier, liksom av de smaker, livsstilar och identiteter som kulturindustrin skapar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td116"&gt;&lt;P class="p607 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;M &lt;/SPAN&gt;ATS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td117"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;KSTRÖM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft11"&gt;och lanserar. Dominerande v‰rderingar och bilder av verkligheten reproduceras effektivt genom medierna och ˆvertas okritiskt av publikerna. Enligt det andra perspektivet betonas att publikerna har, och faktiskt utnyttjar, en frihet att tolka budskap i medierna pÂ olika s‰tt, utifrÂn egna erfarenheter och referensramar. &lt;NOBR&gt;TV-tittande&lt;/NOBR&gt; inbe- griper alltid nÂgon form av aktivt tolkande. FrÂgan om hur vi utifrÂn vÂra egna referensramar tolkar eller avkodar det vi ser pÂ TV, ‰r mycket komplicerad och jag v‰ljer att inte gÂ in n‰rmare pÂ detta h‰r (se t.ex. Morley 1992). En slutsats vi definitivt kan dra av den forskning som bedrivits under de senaste decennierna ‰r att vi som &lt;NOBR&gt;TV-tittare&lt;/NOBR&gt; inte ‰r vare sig helt fria att tolka det vi ser hur vi vill, eller helt styrda av programmens budskap. &lt;NOBR&gt;TV-tittare&lt;/NOBR&gt; ‰r inte antingen kritiska och aktivt tolkande eller okritiska och manipulerade ñ utan snarare bÂde och.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft12"&gt;Med utgÂngspunkt i vÂr studie av nyhets- och aktualitetsprogram skall jag h‰r undersˆka tvÂ speciella frÂgor: (1) Vad var det som de undersˆkta &lt;NOBR&gt;TV-tittarna&lt;/NOBR&gt; var kritiska till och vad tenderade de att ta fˆr givet? Resultatet pÂ den fˆrsta frÂgan leder fram till den andra:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft11"&gt;(2) Vad kommer det sig att personerna i samtliga grupper med fÂ undantag accepterade nyheternas verklighetsbeskrivningar som sj‰lvklara sanningar?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft12"&gt;De grupper vi studerade accepterade inte alls &lt;NOBR&gt;TV-programmen&lt;/NOBR&gt; rakt upp och ner. Tv‰rtom skapade programmen bÂde enskilda spontana kritiska kommentarer och kritiska diskussioner. Av allt att dˆma intog Âtminstone vissa av &lt;NOBR&gt;TV-tittarna&lt;/NOBR&gt; ett mer kritiskt fˆrhÂll- ningss‰tt ‰n vanligt, detta som en fˆljd av forskningssituationen och de fˆrv‰ntningar som skapas i en sÂdan situation. Detta gˆr det inte mindre intressant att undersˆka vad de kritiska kommentarerna handlade om samt vad tittarna tenderade att ta fˆr givet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft15"&gt;De kritiska kommentarer som fˆrekom, s‰rskilt i vissa grupper, riktades i mÂnga fall mot sj‰lva programmen. Striptease och Mosaik beskrevs t.ex. som ointressanta och lÂngtrÂkiga, medan Aschberg och co och Svart eller vitt kritiserades fˆr att vara ointressanta men ocksÂ tramsiga, meningslˆsa och inte heller s‰rskilt underhÂllande. Kommentarer riktades ocksÂ mer direkt mot journalistiken, vilken kunde beskrivas som hafsig, vinklad, tendentiˆs, exploaterande och h‰nsynslˆs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft12"&gt;Kritiken mot programmen kan delvis ses som uttryck fˆr publi- kernas smak. De gillade vissa program men inte andra. Som Bour- dieu (1979/1984) framhÂllit ‰r m‰nniskors smak kulturellt best‰md. Smaker ‰r en viktig del i de kulturella praktiker som skapar och upp- r‰tthÂller distinktioner mellan olika livsstilar och klasser i samh‰llet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126176x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;TV- &lt;/SPAN&gt;TITTARNA OCH DEMOKRATIN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p248 ft11"&gt;M‰nniskor frÂn olika klasser gillar (och l‰r sig att gilla) olika saker. Detta g‰ller ocksÂ &lt;NOBR&gt;TV-program.&lt;/NOBR&gt; I vÂr studie kunde en del av tittar- nas kommentarer tolkas som uttryck fˆr att de indirekt markerade sin sociala och kulturella tillhˆrighet. Typiskt fˆr vissa tittare med rˆtter i en intellektuell ˆverklass var t.ex. att de pÂ fˆrhand v‰rdera- de de îseriˆsaî nyheterna mycket hˆgt samtidigt som de avf‰rdade tabloidjournalistiken som îoseriˆst tramsî och uttryck fˆr dÂlig smak. Fˆr andra tittare var tabloidprogrammen en sj‰lvklar del av deras normala mediakonsumtion och inget som de pÂ nÂgot s‰tt sk‰mdes fˆr att de tittade pÂ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft15"&gt;Tittarnas kritiska kommentarer var ocksÂ i mÂnga fall uttryck fˆr att de upplevde att programmen och journalistiken gjorde ansprÂk som inte alls uppfylldes; ansprÂk pÂ objektivitet, sensationella ny- heter, intressant information eller underhÂllning. Programmen (och de som framtr‰dde i programmen) fˆrsˆkte vara nÂgot som det (de) inte levde upp till. De spontana kommentarerna till programmen var inte s‰llan ironiska. NÂgra exempel: îJa det d‰r var ju v‰ldigt sensa- tionellt.î îVad ‰r det fˆr nytt med det d‰r?î îSkulle det d‰r vara ett debattprogram?î îNu var han ju v‰ldigt rolig.î Detta drabbade samtliga program utom nyhetsprogrammen. Nyhetsprogrammen bemˆttes inte alls med denna typ av kritik. Dessa tycks representera en pÂ fˆrhand accepterad programform; en genre som av tradition, genom sina v‰l etablerade presentationsformer, fÂtt en n‰rmast sj‰lvklar legitimitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft12"&gt;Som &lt;NOBR&gt;TV-tittare&lt;/NOBR&gt; ligger det n‰ra till hands att rikta sin uppm‰rk- samhet mot det man ser och inte minst de personer som upptr‰der i programmen. I den studie vi genomfˆrt handlade mycket av tittar- nas spontana kommentarer om hur personer sÂg ut, vilka de var, hur de uttalade sig och agerade i programmen. S‰rskilt i pratprogram som Aschberg och co och Svart eller vitt blir huvudpersonernas fˆr- mÂga att vinna &lt;NOBR&gt;TV-tittarnas&lt;/NOBR&gt; fˆrtroende och gillande avgˆrande fˆr hur v‰l programmen som helhet gÂr hem. Tittarna roades av att ironisera ˆver huvudpersonernas upptr‰danden, det de sa, hur de sÂg ut och vilka de fˆrsˆkte vara. En programledare som rÂkade s‰ga fel kunde hÂnas och beskrivas som en îfˆrvirrad klantskalleî. En per- son som fˆrsˆkte sk‰mta bemˆttes med kommentarer som îja det d‰r var ju dj‰vligt kulî. Personer beskrevs som îuppblÂstaî, îsj‰lv- godaî eller îtramsigaî. I de olika &lt;NOBR&gt;TV-programmen&lt;/NOBR&gt; framtr‰dde ett antal personer mer eller mindre k‰nda frÂn tidigare framtr‰danden i medierna. Den underliggande meningen i mÂnga spontana kommen- tarer till dessa mediek‰ndisar kan sammanfattas pÂ fˆljande s‰tt: Vad fÂr dem att tro att vi skulle vara intresserade av att hˆra deras Âsikter&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td116"&gt;&lt;P class="p607 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;M &lt;/SPAN&gt;ATS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td117"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;KSTRÖM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p30 ft15"&gt;om allt mˆjligt; vilka tror dem att dem ‰r? Den ironiska kritiken mot programmen och personer som medverkar behˆver inte inne- b‰ra att tittarna i vanliga fall undviker de aktuella programmen. Tv‰rtom tyder vÂra intervjuer pÂ att man som tittare roas av att kri- tisera och ironisera, att h‰ckla dem som genom att framtr‰da i TV gˆr ansprÂk pÂ auktoritet. Detta kan vara en del i en underhÂllande och avkopplande &lt;NOBR&gt;TV-konsumtion&lt;/NOBR&gt; (jfr Fiske 1992).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft11"&gt;Tittarna intog ocksÂ ganska ofta ett kritiskt reflekterat fˆrhÂll- ningss‰tt till de s‰tt pÂ vilka programmen var konstruerade: att journalisterna valt ut vissa (och valt bort andra) intervjupersoner fˆr att det skulle passa det budskap som man vill fˆrmedla; att journa- listerna ˆverraskade m‰nniskor med kameran fˆr att ge en bild av att de var skyldiga; att reportagen var redigerade sÂ att de skulle bli sÂ sp‰nnande och dramatiska som mˆjligt; att debatter var iscensatta sÂ att det skulle bli en stark konfrontation osv. Men det var ocksÂ van- ligt att &lt;NOBR&gt;TV-tittarna&lt;/NOBR&gt; relaterade till det de sÂg som om det vore verk- ligheten de sÂg. Det tycks vara typiskt fˆr &lt;NOBR&gt;TV-tittande&lt;/NOBR&gt; att vi pendlar mellan dessa tvÂ olika fˆrhÂllningss‰tt ñ att ena stunden betrakta programmen som konstruerade och producerade fˆr att i n‰sta stund betrakta det vi ser som om det vore verkligheten vi sÂg med egna ˆgon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft12"&gt;Jag har nu gett exempel pÂ olika former av kritik som tittarna gav uttryck fˆr n‰r de fick se programmen. Ingen av &lt;NOBR&gt;TV-tittarna&lt;/NOBR&gt; accep- terade okritiskt allt de sÂg. Men jag har ocksÂ kunnat konstatera att tittarnas kritik bara undantagsvis, i enstaka fall, innebar att de ifrÂ- gasatte sanningshalten i den kunskap som fˆrmedlades, och/eller ut- vecklade tolkningar som radikalt avvek frÂn de dominerande bud- skapen i reportagen. Jag ger ett exempel. Samma tittare som resone- rade kritiskt om hur reportagen i Striptease var konstruerade, kunde i n‰sta stund ta redaktionens bild av verkligheten fˆr given. N‰r &lt;NOBR&gt;Striptease-redaktionen&lt;/NOBR&gt; gjorde det ovan n‰mnda reportaget om bˆn- derna och &lt;NOBR&gt;EU-bidragen&lt;/NOBR&gt; var redaktionens tes att det fˆrekom ett stort fusk med dessa bidrag, att bˆnder fˆrsˆker fuska sig till hˆgre bidrag ‰n vad de ‰r ber‰ttigade till. Det fanns siffror som talade fˆr detta. Redaktionen Âkte ut fˆr att intervjua vad man trodde var nÂgra riktiga storfuskare. Det visade sig dock att man i de flesta fall inte alls kunde bevisa att bˆnderna fuskat. Tv‰rtom kunde det fak- tiskt finnas andra rimliga fˆrklaringar till att dessa bˆnder sˆkt mer bidrag ‰n vad de fÂtt. I det f‰rdiga reportaget iscensattes ‰ndÂ flera av bˆnderna inom ramen fˆr en ber‰ttelse som tydligt antydde att de fuskat (utan att man uttryckligen pÂstod det i de enskilda fallen). Tittarna tolkade genomgÂende reportaget inom ramen fˆr denna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126178x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;TV- &lt;/SPAN&gt;TITTARNA OCH DEMOKRATIN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p404 ft15"&gt;ˆvergripande ber‰ttelse utan att ifrÂgas‰tta om den var sann eller inte. De resonerade pÂ ett sj‰lvklart s‰tt om bˆnderna som fuskare. Programmet skapade det Fiske (1992) kallat fˆr îa believing sub- jectî. Tittarna accepterade i huvudsak programmets dominerande budskap som om det vore sj‰lvklara sanningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft15"&gt;Fiske (1989, 1992) v‰nder sig mot den kritik som ofta riktats mot tabloid- och popul‰rjournalistiken. Den har beskrivits (och fˆrdˆmts) som osaklig, oetisk och oseriˆs. Den traditionella ny- hetsjournalistiken har vanligen betraktats som mer v‰rdefull fˆr en upplyst allm‰nhet. Fiske v‰nder pÂ dessa resonemang n‰r han argu- menterar fˆr att tabloidjournalistiken spelar en viktig roll fˆr demo- kratin eftersom den stimulerar publikerna till kritik och opposition. De traditionella nyheterna tenderar d‰remot att skapa îa believing subjectî. Nyheterna presenteras i en form som ger dem karakt‰ren av objektiva sanningar. I dessa nyheter fÂr makthavare (politiker, fˆretagsledare etc.) ofta framtr‰da som officiella representanter utan att deras status och st‰llning ifrÂgas‰tts, utan att deras Âsikter kritiseras. Tabloidjournalistiken gˆr inte samma ansprÂk pÂ objekti- vitet utan lÂter subjektiviteten slÂ igenom. I fˆrhÂllande till makt- havare, samh‰llets etablissemang, dominerande normer och v‰rde- ringar, intar tabloidjournalistiken enligt Fiske rollen som en ironisk, skeptisk provokatˆr. D‰rigenom kan denna journalistik stimulera publikerna till det Fiske kallar îthe pleasure of disbeliefî, att roas av att ironisera, se igenom och rikta sin misstro mot makthavare och etablerade sanningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft12"&gt;VÂra egna empiriska studier bekr‰ftar delvis Fiskes teori. I fˆr- hÂllande till de traditionella nyhetsprogrammen var publikerna i huvudsak passivt registrerande. Nyheterna betraktades med fÂ undantag som sj‰lvklara sanningar. I st‰llet fˆr att engagera sig i programmen, kritisera och problematisera det som sas, ‰gnade sig publikerna mer Ât det Fiske kallar fˆr îdechiffreringî, dvs. man fˆr- sˆker uttyda och komma ihÂg vad som sas. Publikerna kritiserade inte heller journalistiken utan betraktade den i huvudsak som sj‰lv- klart legitim och viktig. Nyhetsprogrammen, men ocksÂ program som Striptease och Mosaik skapade îbelieving subjectsî i betydligt stˆrre utstr‰ckning ‰n de mer tabloidorienterade programmen Svart eller vitt och Aschberg och co. De senare stimulerade till v‰sentligt mer ifrÂgas‰ttande och ironiserande j‰mfˆrt med nyheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Det finns exempel i vÂr studie pÂ att tittarna aktualiserade och uttryckligen ifrÂgas‰tte sanningshalten i det som sas i programmen. Detta var dock mer undantag ‰n regel. Reaktionerna pÂ program- men handlade vanligtvis om annat. Det var Âtta grupper som deltog i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td116"&gt;&lt;P class="p607 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;M &lt;/SPAN&gt;ATS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td117"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;KSTRÖM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft12"&gt;studien, de fick se fyra olika aktualitetsprogram och tvÂ nyhetspro- gram. Det h‰nde bara undantagsvis att nÂgon antingen under pro- grammet eller i diskussionen efterÂt kom med kommentarer av typen: îDet d‰r tror jag inte pÂî; îDet d‰r ‰r inte santî; îDet d‰r tror jag inte han har stˆd fˆr att pÂstÂî; eller att de gav en radikalt annorlunda tolkning av de h‰ndelser som inslagen handlade om. Det i denna mening okritiska fˆrhÂllningss‰tt var s‰rskilt pÂtagligt dÂ det g‰llde mottagandet av nyhetsprogrammen. Undantagen frÂn detta var framfˆr allt dÂ programmen i nÂgra fall tog upp sÂdant som nÂgon av tittarna hade egna direkta kunskaper om. Mot bakgrund av egna kunskaper eller erfarenheter reagerade nÂgra tittare pÂ att den bild som gavs i programmet var delvis felaktig eller fˆrenklad och missvisande. Men i de flesta fall handlade programmen om sÂdant som tittarna saknade egna direkta kunskaper om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft12"&gt;Vi skall naturligtvis vara fˆrsiktiga med att dra alltfˆr generella slutsatser utifrÂn den h‰r refererade studien. Mycket tyder dock pÂ att &lt;NOBR&gt;TV-journalistiken&lt;/NOBR&gt; (och dÂ i synnerhet nyheterna) tenderar att skapa det Fiske kallar îa believing subjectî. Det finns ocksÂ rimliga orsaker till detta. Jag skall h‰r presentera sex samverkande orsaker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft11"&gt;Fˆr det fˆrsta ‰r journalistiken en institution med hˆg legitimitet i samh‰llet. Journalistiken och inte minst &lt;NOBR&gt;TV-nyheterna&lt;/NOBR&gt; har en mycket hˆg trov‰rdighet som kunskapsk‰lla. Detta kan lÂta som ett m‰rkligt pÂstÂende med tanke pÂ den kritik som riktas mot journa- listiken och den allm‰nna diskussionen om dess reducerade fˆrtro- endekapital. Det verkar dock finnas en mycket tydlig skillnad mel- lan denna allm‰nna kritik och den legitimitet som journalistiken har i praktiken. Journalistiken och journalisterna stÂr i centrum fˆr sam- h‰llsdebatten och refereras regelbundet i olika sammanhang. MÂnga m‰nniskor tittar regelbundet pÂ &lt;NOBR&gt;TV-nyheter&lt;/NOBR&gt; och l‰ser dagligen morgontidningar. I vardagslivets samtal talar vi om det vi sett pÂ TV och l‰st om i tidningarna som om det vore en ofˆrmedlad verklighet vi tagit del av. En rad sÂv‰l amerikanska som svenska enk‰tstudier har ocksÂ visat att publikerna i stor utstr‰ckning tror pÂ det de ser i &lt;NOBR&gt;TV-nyheterna.&lt;/NOBR&gt; Studierna visar att publikerna uppfattar televisionen som s‰rskilt trov‰rdig (McManus 1994, Hadenius och Weibull 1999).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft12"&gt;I konstruktionen av nyhetsprogram, men ‰ven andra program, till‰mpas fˆr det andra s.k. diskursiva (sprÂkliga) strategier som gˆr att journalisterna framstÂr som objektiva och neutrala och att det som s‰gs och visas framstÂr som sj‰lvklara sanningar och v‰l under- byggda fakta (Potter 1996). Det finns inte utrymme att gÂ in n‰rma- re pÂ dessa strategier h‰r. LÂt mig bara n‰mna nÂgra exempel. Pro-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126180x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;TV- &lt;/SPAN&gt;TITTARNA OCH DEMOKRATIN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft12"&gt;gramledaren i en nyhetss‰ndning anv‰nder ett sakligt, korrekt sprÂk och distanserar sig sj‰lv frÂn det som s‰gs genom att t.ex. inte refe- rera till egna Âsikter. Journalisterna lÂter andra personer uttala pÂstÂ- enden eller h‰nvisar till oidentifierbara andra. I st‰llet fˆr att s‰ga îjag tyckerî eller îvi trorî (med h‰nvisning till redaktionen) v‰ljer journalistiken formuleringar som îdet har h‰vdatsî, eller îman pÂ- stÂr attî. PÂ ett sj‰lvklart s‰tt beskriver journalisterna hur det ‰r och vad som faktiskt h‰nt utan att aktualisera sanningsproblem eller tolkningsproblem. Ingen har hˆrt en journalist i en nyhetss‰ndning s‰ga: îJag ‰r inte s‰ker pÂ om detta ‰r sant, men vi har fÂtt denna uppgift och valt att tro pÂ denî eller îdet finns s‰ker flera s‰tt att be- skriva denna h‰ndelse, vi har valt detta perspektiv.î Typiskt fˆr nyhetsjournalistiken ‰r att nyhetsankaret och nyhetsreportrarna framtr‰der med en formell, distanserad och auktoritativ rˆst, detta i en miljˆ (nyhetsstudion) som symboliserar en organisation som regelbundet fÂr in fakta frÂn v‰rldens alla hˆrn (Dahlgren 1988).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft11"&gt;I inte minst den undersˆkande journalistiken ‰r konstruktionen av sammanh‰ngande ber‰ttelser en viktig diskursiv strategi. Typiskt fˆr ber‰ttelser ‰r att de som Dahlgren (1992) pÂpekar skapar en v‰rld i sig sj‰lva. Styrkan i televisionens ber‰ttelser ‰r att de med hj‰lp av en genomt‰nkt dramaturgi, visuella effekter, ljud etc. kan skapa en helhet som tittaren fÂngas av. En ber‰ttelse som fungerar, som tittarna dras in i och accepterar som tillr‰ckligt trov‰rdig, ska- par tittare som inte reflekterar ˆver om de enskilda delarna ‰r sanna eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft12"&gt;Fˆr det tredje ‰r TV ett medium som inneb‰r att vi blir ˆgonvitt- nen till det som sker. Vi ser det som h‰nder, att det som sker fak- tiskt sker, att personer s‰ger det de s‰ger. Varfˆr skulle vi inte tro pÂ detta? Att framst‰llningen kan vara konstruerad fˆr att underbygga ett visst budskap, att slutprodukten ‰r ett resultat av en rad strate- giska val, ‰r inget vi t‰nker pÂ om vi inte bˆrjar reflektera ˆver den bakomliggande produktionsprocessen. Det ligger i &lt;NOBR&gt;TV-journalisti-&lt;/NOBR&gt; kens presentationsform att denna process fˆrblir dold och s‰llan eller aldrig aktualiseras. &lt;NOBR&gt;TV-bilden&lt;/NOBR&gt; har som Corner (1995, s. 12) s‰- ger en îindexikal karakt‰rî, vilket syftar pÂ att bilden framstÂr som en direkt bild av verkligheten. TV:n fungerar ofta likt ett teleskop som vi anv‰nder fˆr att se hur det ser ut utanfˆr det rum vi sitter i. Bilden har en stark bevisande/dokumenterande karakt‰r som kan utnyttjas fˆr att skapa budskap vars sanningshalt s‰llan aktualiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft12"&gt;Fˆr det fj‰rde handlar nyheter och aktualitetsprogram bara undantagsvis om sÂdant som publikerna har egna direkta erfarenhe- ter eller kunskaper om. Hur vi tolkar det vi ser ‰r i stor utstr‰ckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td116"&gt;&lt;P class="p607 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;M &lt;/SPAN&gt;ATS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td117"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;KSTRÖM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft15"&gt;beroende av vilka erfarenheter och fˆrest‰llningar vi har med oss. Det finns ingen anledning att ifrÂgas‰tta en beskrivning av verklig- heten n‰r man inte sj‰lv har en kunskap som s‰ger nÂgot annat. Som Roscoe m.fl. (1995) framhÂller fˆruts‰tter en kritisk tolkning av innehÂllet och budskapet att tittarna kan gÂ utanfˆr det som s‰gs i texten. Det var i vÂr studie (liksom i den studie Roscoe m.fl. pre- senterar) mycket ovanligt att tittarna gjorde detta. De hade inte till- gÂng till alternativa kunskaper om det som togs upp. Detta resulte- rade i att tittarnas ben‰genhet och vilja att vara kritiska till pro- grammet i st‰llet kom till uttryck i kritik mot sj‰lva programmets form, i ironiska kommentarer till personerna som deltog, eller i sÂ- dana allm‰nna kommentarer som att journalistiken s‰kert ‰r vinklad, utan att tittarna angav hur man kunde tolka och beskriva den aktuella h‰ndelsen pÂ ett annorlunda sett. Ett s‰rskilt demokratiskt problem ‰r att det i mÂnga fall saknas alternativa offentligheter som kan erbjuda medborgarna motbilder, alternativ till de bilder av verkligheten som dominerar i massmedierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft12"&gt;Fˆr det femte domineras mÂnga aktualitetsprogram av iscensatta personliga framtr‰danden och subjektiva tilltal. Det finns en tendens att &lt;NOBR&gt;TV-journalistiken&lt;/NOBR&gt; utvecklas allt mer frÂn en objektiv till en subjektiv presentationsform. Detta bidrar till att skapa en reception d‰r mycket av publikernas kommentarer och v‰rderingar kretsar kring just personers framtr‰danden, deras utseende, personlighet och trov‰rdighet. FrÂgan om sanning blir mindre viktig ‰n frÂgan om personernas sannf‰rdighet och autenticitet. Avgˆrande blir det som inom retoriken kallas talarens kommunikativa etos, dvs. perso- ners fˆrmÂga att ˆvertyga med sin personlighet och karakt‰r.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft12"&gt;Att &lt;NOBR&gt;TV-tittarna&lt;/NOBR&gt; inte i nÂgon stˆrre utstr‰ckning ifrÂgasatte san- ningshalten i det som pÂstods har fˆr det sj‰tte, enligt min tolkning, att gˆra med den form av kommunikation som &lt;NOBR&gt;TV-tittandet&lt;/NOBR&gt; ‰r en del i. I vissa kommunikativa situationer finns fˆrv‰ntningar pÂ att de som deltar skall inta ett kritiskt fˆrhÂllningss‰tt och v‰rdera det som s‰gs med avseende pÂ dess sanningshalt. Det g‰ller bl.a. vetenskap- liga seminarier, ˆverl‰ggningar i domstolar och debatter pÂ tidning- arnas debattsidor. Att v‰rdera hÂllbarheten i pÂstÂenden ‰r ett cen- tralt inslag i dessa praktiker. Detta g‰ller knappast &lt;NOBR&gt;TV-tittandet?&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;TV-mediet&lt;/NOBR&gt; inbjuder inte i fˆrsta hand till sÂdana kritiska v‰rde- ringar. &lt;NOBR&gt;TV-program&lt;/NOBR&gt; v‰rderas huvudsakligen utifrÂn andra kriterier; utifrÂn smak, vad man gillar och inte, underhÂllningsv‰rdet, de k‰nslor som programmen v‰cker etc. SÂ till vida st‰mmer vÂra stu- dier mycket v‰l Habermas (1984) analys av televisionens publiker: îDen l‰sande publikens resonemang viker tendentiellt undan fˆr&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126182x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;TV- &lt;/SPAN&gt;TITTARNA OCH DEMOKRATIN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p437 ft11"&gt;konsumenternas utbyte av smak och bˆjelserî (Habermas 1984, s. 220).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td120"&gt;&lt;P class="p1 ft40"&gt;Vad gör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td121"&gt;&lt;P class="p1 ft55"&gt;det för skillnad om tittare h&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td12"&gt;&lt;P class="p1 ft38"&gt;emma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td122"&gt;&lt;P class="p1 ft128"&gt;i &lt;NOBR&gt;TV-sofforna&lt;/NOBR&gt; diskuterar politik och intar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td12"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td120"&gt;&lt;P class="p1 ft129"&gt;kritiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td121"&gt;&lt;P class="p64 ft55"&gt;ståndpunkter?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td12"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p643 ft12"&gt;I fˆregÂende avsnitt argumenterade jag fˆr att televisionen skapar bÂde kritiska och okritiska publiker. FrÂgan om televisionen stimu- lerar m‰nniskor att t‰nka annorlunda och ifrÂgas‰tta dominerande uppfattningar, ‰r naturligtvis i sig en viktig demokratisk frÂga. En fˆruts‰ttning fˆr att politiska oppositioner skall kunna uppstÂ ‰r att m‰nniskor stimuleras till att t‰nka annorlunda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft11"&gt;Men vad gˆr det egentligen fˆr skillnad om m‰nniskor hemma i &lt;NOBR&gt;TV-sofforna&lt;/NOBR&gt; gˆr olika tolkningar, diskuterar och intar kritiska stÂndpunkter?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft11"&gt;K‰nnetecknande fˆr mycket forskning om televisionens publiker har varit en stark fokusering pÂ den avgr‰nsade receptionen, dvs. publikernas tolkningar av de enskilda program som undersˆkts. D‰rigenom har man underlÂtit att undersˆka vilken skillnad dessa tolkningsprocesser egentligen gˆr i ett stˆrre samh‰lleligt och poli- tiskt perspektiv, och pÂ vilka s‰tt &lt;NOBR&gt;TV-programmen,&lt;/NOBR&gt; via tittarnas re- ceptioner, direkt eller indirekt kan leda till olika former av kollektivt handlande, opinionsbildning och organiserade fˆrsˆk att pÂverka fˆrhÂllanden i samh‰llet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft15"&gt;Enligt Jensen (1986) finns fÂ eller inga vetenskapliga studier som talar fˆr att m‰nniskor i nÂgon stˆrre utstr‰ckning oms‰tter de kun- skaper de fÂr som &lt;NOBR&gt;TV-konsumenter&lt;/NOBR&gt; i handling. Jensen drar denna slutsats delvis utifrÂn resultat av egna empiriska studier. Cook (1992) kritiserar de forskare (framfˆr allt Fiske) som lovordat den demokratiska potentialen i en aktivt tolkande mediapublik. Cook menar att Fiske talar om hur publikerna gˆr motstÂnd mot domine- rande budskap i TV utan att undersˆka vilken betydelse detta mot- stÂnd egentligen har. Vilken fˆr‰ndrande demokratisk kraft ligger det i ett &lt;NOBR&gt;TV-tittande&lt;/NOBR&gt; som i och fˆr sig ‰r kritiskt, men som i prakti- ken legitimerar dels en dominerande medieindustri, dels medbor- garnas roll som ÂskÂdare (de som tittar pÂ )? I en situation d‰r m‰nniskor nˆjer sig med rollen som &lt;NOBR&gt;TV-tittare&lt;/NOBR&gt; utmanar de knappast nÂgra dominerande maktfˆrhÂllanden och de ‰r knappast heller aktiva aktˆrer i demokratiska processer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td116"&gt;&lt;P class="p607 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;M &lt;/SPAN&gt;ATS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td117"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;KSTRÖM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p24 ft15"&gt;Det ‰r naturligtvis orimligt att fˆrv‰nta sig att vi som &lt;NOBR&gt;TV-publi-&lt;/NOBR&gt; ker i handling skulle reagera pÂ annat ‰n en brÂkdel av allt som vi tar del av pÂ TV och har Âsikter om. M‰ngden av potentiellt viktiga samh‰llsfrÂgor som vi konfronteras med ‰r ofantlig. Men det ‰r na- turligtvis ocksÂ sÂ att de eventuella relationerna mellan &lt;NOBR&gt;TV-tittande&lt;/NOBR&gt; och politisk handling ‰r indirekta, lÂngsiktiga och d‰rmed svÂra att identifiera. Det ‰r ju inte s‰rskilt troligt att m‰nniskor som sitter och tittar pÂ TV tillsammans en kv‰ll, efter en diskussion om vad de sett, best‰mmer sig fˆr att direkt fˆrsˆka gˆra nÂgot Ât det de reage- rat pÂ. D‰remot ‰r det sannolikt sÂ att vi b‰r med oss det vi sett pÂ TV in i andra sammanhang ñ i arbetet, organisationslivet och poli- tiska partier ñ d‰r detta kan pÂverka vÂrt handlande. &lt;NOBR&gt;TV-program&lt;/NOBR&gt; som stimulerar oss att t‰nka annorlunda, att k‰nna moraliskt och politiskt engagemang, kan mer lÂngsiktigt pÂverka vÂrt handlande i olika sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft15"&gt;Men det ‰r just de lÂngsiktiga effekterna som vissa mediekritiker lyft fram dÂ de h‰vdat att televisionen kan utgˆra ett hot mot de- mokratin. &lt;NOBR&gt;TV-mediets&lt;/NOBR&gt; centrala st‰llning i den offentliga sf‰ren och i m‰nniskors vardagsliv har lÂngsiktigt bidragit till att gˆra rollen som ÂskÂdare till en dominerande publikroll. Som Kellner (1990) pÂpekar hÂller televisionen publikerna kvar i hemmen borta frÂn deltagande i en offentlig sf‰r. &lt;NOBR&gt;TV-tittandet&lt;/NOBR&gt; ‰r en i huvudsak isolerad och individualiserad social praktik utan kopplingar till kollektiva samtal d‰r offentliga opinioner kan skapas. Som &lt;NOBR&gt;TV-tittare&lt;/NOBR&gt; nˆjer vi oss med att vara ÂskÂdare. Det mots‰gelsefulla med televisionen ‰r att den Â ena sidan kan dra in medborgarna i m‰ngder av politiska h‰ndelser och samtidigt dra bort samma medborgare frÂn offentliga arenor fˆr politiska samtal och debatter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft12"&gt;I en situation dÂ konkurrensen om publikerna blir allt skarpare blir det fˆr &lt;NOBR&gt;TV-redaktionerna&lt;/NOBR&gt; allt mer v‰sentligt att utnyttja strate- gier fˆr att attrahera tittare. Alla &lt;NOBR&gt;TV-redaktioner&lt;/NOBR&gt; ‰r direkt eller indi- rekt beroende av tillr‰ckligt hˆga tittarsiffror och ingen kan r‰kna med en sÂdan monopolsituation som Sveriges Television hade fˆr inte sÂ mÂnga Âr sedan. Vissa &lt;NOBR&gt;TV-redaktioner&lt;/NOBR&gt; litar i huvudsak till att de ‰mnen de tar upp i sig skall vara tillr‰ckligt intressanta och re- levanta fˆr att tilltala en tillr‰ckligt stor publik. I mycket &lt;NOBR&gt;TV-pro-&lt;/NOBR&gt; duktion fˆrsˆker man emellertid attrahera tittare, inte bara med h‰nvisning till informationsv‰rdet, utan genom att skapa sensatio- nella medieh‰ndelser, dramatiska ber‰ttelser och spektakul‰ra attraktioner (Ekstrˆm 1998). Producenterna fˆrsˆker berˆra och skapa k‰nslor genom fˆrenklingar, dramatiseringar och starka ut- trycksmedel. Det fÂr inte bli alldagligt, det mÂste vara alarmerande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126184x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;TV- &lt;/SPAN&gt;TITTARNA OCH DEMOKRATIN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p20 ft11"&gt;och iˆgonfallande, annars ‰r risken att tittarna byter kanal. Hur pÂ- verkar denna utveckling &lt;NOBR&gt;TV-publikernas&lt;/NOBR&gt; engagemang? Jag har delvis varit inne pÂ denna frÂga tidigare och framhÂllit risken fˆr att publi- kerna blir allt svÂrare att engagera i takt med den inflationen pÂ starka budskap som mediekonkurrensen bidrar till att skapa. LÂt mig h‰r utveckla detta nÂgot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft12"&gt;I studien Talking politics varnar Gamson (1992) fˆr att de som med ‰rligt uppsÂt ‰r ute efter att skapa politiskt engagemang i vissa fall litar fˆr mycket till det han kallar en îhot button approachî.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft15"&gt;Fˆrvisso kan starka, alarmerande budskap provocera fram kraftiga reaktioner bland m‰nniskor. Men de ˆkar knappast m‰nniskors till- tro till sina mˆjligheter att pÂverka. I st‰llet fˆr att st‰rka m‰nnisk- ors k‰nsla av delaktighet kan budskapen bidra till att skapa indig- nation, frustration, uppgivenhet och cynism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft12"&gt;I ett av de reportage som publikerna fick se i den studie vi genomfˆrt hade Striptease intentionen att fˆlja upp ett tidigare re- portage d‰r man visat att det inom den Frivilliga bef‰lsutbildningen (FBU) fanns en lokalfˆrening med starka hˆgerextremistiska eller t.o.m. nazistiska kopplingar. I denna uppfˆljning kunde man nu av- slˆja att det bland de fˆrtroendevalda inom FBU fortfarande fanns en person med bakgrund i hˆgerextremistiska organisationer trots att man pÂstÂtt sig ha gjort upp med dessa kopplingar. Reportaget var uppbyggt kring en intervju med den utpekade personen. Inter- vjun var noggrant planlagd, iscensatt och redigerad som ett sensa- tionellt och dramatiskt avslˆjande. Intervjun fick formen av en an- klagelseakt d‰r den svarande (fˆrst ovetande om vad som skulle h‰nda) sn‰rjdes i sina egna svar. Offentligt avslˆjades han som skyl- dig och som en lˆgnare. Med v‰llovligt syfte nˆjde sig inte &lt;NOBR&gt;TV-re-&lt;/NOBR&gt; daktionen med att informera &lt;NOBR&gt;TV-publikerna&lt;/NOBR&gt; om fˆrhÂllandena, utan ville skapa en h‰ndelse som kunde berˆra och engagera publikerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft12"&gt;Publikernas reaktioner pÂ denna medieh‰ndelse bekr‰ftar delvis det Gamson varnar fˆr. Inom publikgrupperna skapades inga dis- kussioner om t.ex. hˆgerextremismens eventuella utbredning i sam- h‰llet, ‰n mindre om vad man borde gˆra Ât detta. D‰remot fˆrekom tre andra typer av reaktioner pÂ det iscensatta avslˆjandet, vilka kan sammanfattas med begreppen indignation, underhÂllning, samt likgiltighet. Indignationen kom till uttryck i att nÂgra tittare upp- rˆrdes ˆver att den intervjuade var en riktigt lˆgnare som fˆrsˆkte slingra sig. Han blev en representant fˆr kategorin inflytelserika personer som man inte kan lita pÂ. En vanligare reaktion var dock att tittarna underhˆlls av inslaget. De skrattade spontant, ironiserade och raljerade ˆver huvudpersonens fˆrsˆk att fˆrklara sig. De h‰r-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td116"&gt;&lt;P class="p607 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;M &lt;/SPAN&gt;ATS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td117"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;KSTRÖM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p502 ft11"&gt;made hans kommentarer och skrattade tillsammans. Dramaturgin, dÂ huvudpersonen blev bortgjord och tappade masken infˆr kame- ran, fungerade underhÂllande. MÂnga tittare uttryckte ocksÂ vad som n‰rmast liknade likgiltighet infˆr inslaget. Deras reaktion kan sammanfattas pÂ ungef‰r fˆljande s‰tt: îJaha och ‰n sen dÂ?î Dessa tittare uppfattade det som att redaktionen fˆrsˆkte fˆrstora upp och gˆra nÂgot sensationellt av nÂgot som egentligen inte var s‰rskilt anm‰rkningsv‰rt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft12"&gt;Journalistiken kan med sina sensationella budskap bidra till in- dignation och cynism. Men det finns ocksÂ gott om exempel pÂ att uppseendev‰ckande h‰ndelser som visats i TV kan ha stor betydelse i opinionsbildning och fˆr ett ˆkat engagemanget i sociala och poli- tiska rˆrelser. Reportage med skakande bilder pÂ m‰nniskor som le- ver under svÂra fˆrhÂllande har bidragit till m‰nniskors engagemang i olika hj‰lpinsatser. Miljˆhot exponerade i medierna har sannolikt pÂverkat anslutningen till miljˆrˆrelserna, osv. Det ‰r inte medierna som skapat fredsrˆrelser, miljˆrˆrelser, rˆrelser mot rasism etc. Samspelet mellan sÂdana kollektiva rˆrelser och medierna ‰r betyd- ligt mer komplicerat ‰n sÂ. Att televisionen kan inspirera till poli- tiska kollektiva handlingar torde dock vara helt klart.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td123"&gt;&lt;P class="p1 ft50"&gt;Aschberg och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;P class="p1 ft55"&gt;co:s chattsida&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td44"&gt;&lt;P class="p1 ft40"&gt;– ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td123"&gt;&lt;P class="p1 ft45"&gt;tankeväckande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td124"&gt;&lt;P class="p648 ft55"&gt;exempel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p381 ft11"&gt;Jag h‰vdade ovan att televisionen drar bort medborgarna frÂn arenor d‰r de mer aktivt kan delta i offentliga debatter och opinionsbild- ning. Det finns stˆd fˆr att pÂstÂ detta, men kanske ‰r det ‰ndÂ en sanning med viss modifikation. Vad jag t‰nker pÂ h‰r ‰r framfˆr allt den medieutveckling som skapar nya s‰tt att anv‰nda televisionen i kombination med andra medier. Multimedieutvecklingen erbjuder mˆjligheter att kombinera rollen som ÂskÂdare med andra mer ak- tiva roller. &lt;NOBR&gt;TV-tittande&lt;/NOBR&gt; kan t.ex. kombineras med diskussioner och opinionsbildning via internet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft12"&gt;Den politiska demokratiska potentialen i internet ‰r en stor frÂga i sig som jag inte skall behandla h‰r. Liksom vad g‰ller &lt;NOBR&gt;TV-mediet&lt;/NOBR&gt; finns olika argument. Vissa framhÂller mediet som ett rum fˆr de- mokratiska praktiker med unika mˆjligheter till globala politiska aktioner och debatter ˆver nationella och kulturella gr‰nser. Det finns ocksÂ gott om exempel pÂ hur &lt;NOBR&gt;e-post&lt;/NOBR&gt; och diskussionssidor pÂ n‰tet anv‰nts i opinionsbildning och fˆr offentliga debatter d‰r mÂnga medborgare deltagit aktivt (Castells 1998, s. 366). Andra&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126186x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;TV- &lt;/SPAN&gt;TITTARNA OCH DEMOKRATIN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p225 ft11"&gt;framhÂller att internet ‰r ett medium fˆr eliter som skapar nya for- mer av oj‰mlikhet i samh‰llet (Andersson 1999).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft11"&gt;Ett exempel pÂ hur internet och televisionen kombineras ‰r de diskussions- (eller &lt;NOBR&gt;chatt-)&lt;/NOBR&gt; sidor som ˆppnas i anslutning till speci- fika &lt;NOBR&gt;TV-program.&lt;/NOBR&gt; Till programmet Aschberg och co knˆts en sÂdan sida som tittarna uppmanades att utnyttja fˆr att inte bara komma med synpunkter pÂ programmet utan ˆver huvud taget diskutera de frÂgor som togs upp. Vi gjorde en s‰rskild studie av alla de inl‰gg som gjordes pÂ denna sida under tre veckor (cirka 150ñ200 inl‰gg per dag). Jag ska ta upp nÂgra resultat frÂn denna specialstudie. Jag har valt att ta upp det h‰r eftersom det ‰r ett exempel pÂ att televi- sionen inte bara drar bort utan ocksÂ kan dra in tittarna i offentliga debatter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;En sÂdan chattsida erbjuder en mˆjlighet till samtal och diskus- sioner som mÂnga andra sammanhang inte gˆr, sÂ till vida att det ‰r mˆjligt fˆr mÂnga att inte bara ta del av inl‰ggen utan ocksÂ aktivt delta i diskussionerna. Aschberg och co tillhˆr den typ av program som enligt vissa medieforskare torde v‰cka engagemang hos tittarna inte minst genom sin provokativa ton och prioriteringen av tablo- idorienterade ‰mnen (se t.ex. Fiske 1989). En uttalad ambition med programmet var ocksÂ att berˆra och engagera. Mot bakgrund av detta ñ kombinationen av internets potentialitet och programmets ambitioner ñ blir det s‰rskilt intressant att undersˆka de samtal som etablerades pÂ sidan. En fˆrdel med detta material ñ ur ett metodiskt perspektiv ñ ‰r att vi h‰r kan studera hur en stor grupp tittare fˆrhÂller sig till programmet utan att detta pÂverkas av forskarnas n‰rvaro. (D‰rmed inte sagt att gruppen ‰r representativ fˆr vare sig svenskar i allm‰nhet eller programmets tittare.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft12"&gt;Jag har h‰r valt att s‰rskilt uppm‰rksamma en aspekt av detta, n‰mligen det s‰tt pÂ vilket det rationella samtalets (den demokra- tiska dialogens) grundprinciper till‰mpades och motverkades pÂ hemsidan (jfr Habermas 1984a, Thompson 1995). Vi kan samman- fatta dessa principer (som bˆr betraktas som en slags v‰gledande ideal) i fˆljande punkter: att alla har samma principiella r‰ttigheter att delta med sina Âsikter; att det fˆr samtalet v‰gledande mÂlet ‰r en ˆkad gemensam fˆrstÂelse; att deltagarna tar det som andra s‰ger pÂ allvar och fˆrsˆker fˆrstÂ andras argument; att deltagarna ‰r beredda att stÂ fˆr sina egna pÂstÂenden och ‰ven ‰r beredda att ge argument fˆr dessa samt eventuellt omprˆva tidigare uppfattningar. PÂ Asch- berg och co:s hemsida st‰lldes det rationella samtalet pÂ spel pÂ ett fˆr diskussionen om medier och demokrati intressant s‰tt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td116"&gt;&lt;P class="p607 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;M &lt;/SPAN&gt;ATS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td117"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;KSTRÖM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p215 ft12"&gt;Varje kv‰ll var det personer som pÂ hemsidan reagerade pÂ sÂdant som togs upp i programmet. De fˆrde fram sina stÂndpunkter pÂ ett s‰tt som tydligt visade att de ville utnyttja mediet fˆr en diskussion i moraliska och politiska frÂgor. Det kunde handla om t.ex. miljˆfrÂ- gor och skolfrÂgor eller om det moraliskt riktiga i redaktionens s‰tt att arbeta. De som skickade in sina inl‰gg tycktes ha den outtalade fˆrhoppningen att ‰ven andra skulle betrakta detta som ett forum fˆr ett rationellt samtal. Det uppstod dock bara undantagsvis sÂdana samtal. Det vanliga var att inl‰ggen antingen l‰mnades okommente- rade, eller att de (vilket skedde mycket ofta) bemˆttes med ironiska kommentarer, trams, h‰cklande och fˆrdˆmande som knappast bi- drog till ett rationellt samtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft12"&gt;Ett exempel: Den 1:a maj deltog Christer Pettersson (som var misst‰nkt fˆr mordet pÂ Olof Palme) i programmet. Detta var bara nÂgra program efter att en av Palmes sˆner varit g‰st i programmet. Petterssons deltagande kommenterades flitigt pÂ hemsidan. En stor del av dessa kommentarer var uttryck fˆr ett h‰cklande som drabba- de de allra flesta g‰sterna som ˆver huvud taget deltog i program- men. En typisk kommentar: îDom som tror att Christer har mˆrdat Palme kan inte vara sÂ smarta Ö. Jag s‰ger bara Ö Kolla in killen!î Flera tittare kritiserade dock redaktionen och argumenterade fˆr att det var pÂ flera s‰tt oetiskt att lÂta Pettersson delta som g‰st. Re- daktionen svarade typiskt nog inte pÂ denna kritik och de titta- re/chattare som svarade gjorde det pÂ ett s‰tt som knappast fˆrde diskussionen vidare. H‰r fˆljer ett kort utdrag frÂn samtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft131"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;ñ&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Gˆr ni vad som helst fˆr att fÂ tittare? Att ta dit en sÂn som Christer Pettersson ‰r v‰l verkligen ett stort misstag. MÂrten Palme mÂste k‰nna sig kr‰nkt av det h‰r, jag hoppas att han inte st‰ller upp fˆr det h‰r pro- grammet mer. (Inl‰gget hade rubriken: îDu gÂr fˆr lÂngt Robbanî)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;ñ&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Jag ‰r bˆjd att hÂlla med Ö men vilket drag i programmet om MÂrten och CP var med samtidigt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;ñ&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Var inte sÂ j‰vla k‰nsligÖ&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft12"&gt;Kommunikationen pÂ hemsidan pr‰glades ocksÂ i andra avseenden av fˆrhÂllanden som inte ‰r fˆrenliga med ett rationellt samtal. En grundprincip i ett rationellt samtal ‰r att de som talar tar ansvar fˆr det de s‰ger, att de kan gˆras ansvariga fˆr sina pÂstÂenden och av- kr‰vas argument. En stor del av kommunikationen pÂ Aschberg och co:s hemsida pr‰glades tv‰rtom av grundprincipen att man inte kan gˆras ansvarig fˆr det man s‰ger. MÂnga deltog anonymt, vanligen med nÂgon pseudonym. Mediets karakt‰r gˆr det mˆjligt att delta med nÂgon annans namn, med olika namn frÂn gÂng till gÂng etc. PÂ&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126188x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;TV- &lt;/SPAN&gt;TITTARNA OCH DEMOKRATIN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p329 ft11"&gt;n‰tet kan man agera som en fiktivt konstruerad person, som bara existerar i den virtuella verkligheten, och som kan s‰ga vad som helst och byta uppfattningar hur som helst. Det finns inget ansvarigt subjekt bakom talhandlingarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft12"&gt;Grundl‰ggande fˆr ett rationellt samtal ‰r sj‰lva dialogen, samt deltagarnas villighet att ta intryck av andras argument. Bland de hundratals inl‰ggen pÂ hemsidan fanns mycket fÂ exempel pÂ att nÂgon efter en dialog med nÂgon annan omprˆvade sina uppfatt- ningar i en frÂga. En stor del av inl‰ggen tycks ˆver huvud taget inte vara uttryckta med fˆrv‰ntningar pÂ att det skulle bli en dialog, att nÂgon annan skulle svara, inst‰mma eller pÂ annat s‰tt bemˆta in- l‰gget. Merparten av inl‰ggen hade karakt‰ren av sj‰lvst‰ndiga ut- tryck, en slags fragmentariska kommentarer. I vissa fall reagerade personer pÂ att ingen besvarade deras inl‰gg. Om de d‰rpÂ fick ett svar var det ofta med ironiska kommentarer riktade mot att perso- nen inte fattat vad detta chattande gÂr ut pÂ, dvs. att man inte skall fˆrv‰nta sig ett svar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft12"&gt;Det rationella samtalet fˆruts‰tter att vi kan skilja mellan sk‰mt och allvar. Det fˆruts‰tter att de som talar menar nÂgot med det de s‰ger, att de gˆr ansprÂk pÂ att uttrycka sig sannf‰rdigt och ‰rligt om fˆrhÂllanden i verkligheten. I det chatt som utvecklades pÂ hem- sidan blandades allvar och sk‰mt pÂ ett s‰tt som gjorde att det inte s‰llan var mycket svÂrt att dra gr‰nserna d‰remellan. Typiskt var ocksÂ att personerna uttalade sig pÂ ett s‰tt som tydligt demonstre- rade att de inte gjorde nÂgra ansprÂk pÂ sannf‰rdighet och inte ville s‰ga nÂgot som var viktigt och hade nÂgon djupare mening. Om nÂ- gon ifrÂgasatte det de sa kunde de alltid undvika en kritik med ut- tryck av typen: îvem bryr sigî, îdet struntar v‰l jag iî eller îdet var faan va du blev allvarlig nu dÂî.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Samtalen blir i stor utstr‰ckning en form av lek och fˆrstrˆelse. Det ‰r lek dels sÂ till vida att man tycks delta fˆr att det ‰r roligt. Chattarna leker vidare med etablerade genrer och samtalsformer. Det ‰r en undflyende form av kommunikation d‰r deltagarna ofta gˆr varandra pÂminda om att det man s‰ger ‰ndÂ inte har nÂgon be- tydelse, att det ‰ndÂ inte ‰r nÂgon med inflytande som lyssnar och lÂter sig pÂverkas. PÂ hemsidan fanns exempel d‰r det faktiskt etab- lerades en dialog som kan betraktas som ett rationellt samtal d‰r fler personer utnyttjade mˆjligheten att ˆppet diskutera. TvÂ s‰tt att an- v‰nda internet i vardagslivet stod mot varandra. Vissa fˆrsˆkte an- v‰nda mediet fˆr att s‰ga nÂgot viktigt, fˆr att argumentera och de- battera i angel‰gna frÂgor, andra anv‰nde det som en form av lek. Leken tog fˆr det mesta ˆverhanden. Seriˆsa inl‰gg bemˆttes och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td116"&gt;&lt;P class="p607 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;M &lt;/SPAN&gt;ATS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td117"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;KSTRÖM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft15"&gt;anklagades fˆr att vara alltfˆr trÂkiga och pretentiˆsa. Andra fram- hˆll (direkt eller indirekt) att det ‰ndÂ ‰r meningslˆst att diskutera. En kortare diskussion om jobben och orsakerna till arbetslˆsheten, vilken initierades efter att ‰mnet togs upp i programmet, kunde t.ex. avslutas med att nÂgon ironiskt konstaterade att inl‰ggen var îv‰l- digt djupsinnigaî, fˆljt av ett annat inl‰gg d‰r nÂgon s‰ger att det enda r‰tta ‰r att gÂ och l‰gga sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft15"&gt;I vissa fall gjordes denna kamp om samtalets grundprinciper till en explicit diskussion. Det skedde n‰r personer fˆrsˆkte Âterfˆra samtalet till en rationell dialog och explicit kritiserade dem som ho- tade detta genom sina meningslˆsa och oseriˆsa kommentarer. Den som fˆrsˆkte Âteruppr‰tta det rationella samtalet kunde i sin tur fÂ utstÂ hÂnfulla kommentarer fˆr sina ansprÂksfulla ambitioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft15"&gt;Kombinationen av ett provokativt och samh‰llskritiskt &lt;NOBR&gt;TV-pro-&lt;/NOBR&gt; gram och en hemsida till vilken m‰nniskor inbjuds till en offentlig diskussion, skulle kunna vara en mˆjlighet fˆr publikerna att aktivt delta i en samh‰llsdebatt d‰r ‰ven frÂgor som inte ges nÂgot stˆrre utrymme i den etablerade mediedebatten kan gˆras till politiska frÂ- gor. Denna mˆjlighet utnyttjades knappast i detta fall. Det fanns de som fˆrsˆkte men de bemˆttes ofta av ironiska kommentarer av typen: îTror du att det ‰r nÂgon som bryr sig om dina j‰vla Âsikterî. Vad ‰r orsakerna till att fˆrsˆken att etablera ett rationellt samtal mˆttes av sÂdant motstÂnd och tr‰ngdes tillbaka av ett ironiserande, lekfullt och i mÂnga fall fˆraktfull chattande utan intresse av en reell dialog? Jag tror att detta h‰nger samman med Âtminstone tre samverkande fˆrhÂllanden: &lt;NOBR&gt;TV-programmets&lt;/NOBR&gt; (och &lt;NOBR&gt;TV-mediets&lt;/NOBR&gt; generella) karakt‰r, chattandet som kommunikationsform, samt den specifika publiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft11"&gt;Aschbergs program var vanligtvis spektakul‰ra och provokativa. Ett genomgÂende grepp som anv‰ndes fˆr att skapa ett underhÂllan- de &lt;NOBR&gt;TV-program&lt;/NOBR&gt; var att bryta mot konventioner. En v‰gledande princip fˆr programmet var att det mesta ‰r tillÂtet bara det blir till- r‰ckligt kul. Det fick absolut inte bli konventionellt eller preten- tiˆst. I reportagen drev man med konventionella journalistiska me- toder; programledaren anv‰nde ett sprÂkbruk som programledare vanligen inte anv‰nder; g‰ster ben‰gna att uttrycka spektakul‰ra uppfattningar och vara allm‰nt lustiga prioriteras osv. Samtalen i programmet (med snabba subjektiva kommentarer kring olika ‰mnen; blandningen av sk‰mt, ironi och allvar etc.) hade mÂnga likheter med publikernas chattande. Pratet i ett &lt;NOBR&gt;TV-program&lt;/NOBR&gt; som Aschberg och co kan i sj‰lva verket beskrivas som en typ av chattan- de.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126190x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;TV- &lt;/SPAN&gt;TITTARNA OCH DEMOKRATIN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p476 ft12"&gt;Det finns mÂnga olika s‰tt att anv‰nda internet. Chattandet ‰r ett s‰tt. H‰r integreras den nya datatekniken i vardagslivet i en form av underhÂllande och lekfullt prat. Chattandet tycks (Âtminstone i vissa fall) var fˆrknippat med en s‰rskild samtalskulur; d‰r sk‰mt och all- var blandas; d‰r ironi och hÂnfulla kommentarer v‰rderas hˆgt; d‰r det ‰r viktigare att vara rolig och okonventionell ‰n att vara seriˆs och saklig. I chattandet ‰r det inte ovanligt att personer utger sig fˆr att vara nÂgon annan ‰n den de ‰r och det fˆrekommer ocksÂ relativt ofta meddelanden pr‰glade av cynism, rÂa sk‰mt och obsceniteter (jfr Eklund &amp; Enstad 1999). &lt;NOBR&gt;TV-program&lt;/NOBR&gt; som Aschberg och co erbjuder ett utomordentligt underlag fˆr just chattande, genom de ‰mnen som tas upp, de bilder som visas, de personer som framtr‰der och de Âsikter som fˆrs fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft11"&gt;Programmet Aschberg och co, och internet med sin tillhˆrande îchattkulturî, drar naturligtvis till sig en viss publik men bidrar ocksÂ till att skapa denna publik. Att dˆma av sprÂket, och inte minst alla de kommentarer som anspelar pÂ kvinnor och sex, tycks det vara en mycket mansdominerad publik. Gemensamt fˆr de me- dier som h‰r fˆrs samman ‰r att de i stor utstr‰ckning ‰r fˆrknippa- de med fˆrstrˆelse och eskapism. De som tittar pÂ programmet Aschberg och co och samtidigt chattar pÂ n‰tet tycks knappast vara ute efter att delta i politisk debatt. De ‰r ute efter en stunds under- hÂllande avkoppling. Kanske ‰r detta ocksÂ en publik som har liten tilltro till sina mˆjligheter att pÂverka genom opinionsbildning. Den lekfulla ironin blir ett uttryck fˆr att man inte lÂter sig invaggas i en fˆrest‰llning om att nÂgon verkligen skulle lyssna pÂ vad man tyck- er, att det verkligen skulle vara meningsfullt att fˆrsˆka pÂverka politiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft12"&gt;Chattandet har likheter med publikernas s‰tt att kommentera programmen i de studier som vi genomfˆrt. Sk‰mtsamma och iro- niska kommentarer ‰r vanligt. Inte s‰llan valde tittarna at kommen- tera personernas utseende och agerande i st‰llet fˆr innehÂllet i det de sa. Typiskt ‰r ocksÂ att merparten av tittarnas kommentarer var fragmentariska och lˆsryckta, och inte en del i en l‰ngre samman- h‰ngande diskussion. Programmens karakt‰r stimulerade s‰llan till eftertanke och l‰ngre mer fokuserade diskussioner. Att titta pÂ TV ‰r att ta del av st‰ndigt nya h‰ndelser, bilder, budskap som far fˆrbi. Hela tiden h‰nder nÂgot nytt. Vi kan se chattandet som ett (s‰rskilt tydligt) uttryck fˆr hur televisionen som ett undflyende medium skapar en undflyende publik, hur mediets virtuella verklighet skapar en publik som leker, spelar och hycklar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td116"&gt;&lt;P class="p607 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;M &lt;/SPAN&gt;ATS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td117"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;KSTRÖM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p551 ft11"&gt;VÂr fallstudie av den chattsida som knˆts till programmet Asch- berg och co visade avslutningsvis ocksÂ en annan intressant sak. Den typ av popul‰rjournalistik som programmet var ett exempel pÂ kan uppenbarligen stimulera publikerna att inta ett kritiskt och ironiskt fˆrhÂllningss‰tt till makthavare, îdem d‰r uppeî, och de institutio- ner och grupper i samh‰llet som fˆrknippas med nÂgon form av etablissemang (inklusive journalistiken sj‰lv). En mycket stor del av kommenterarna pÂ chattsidan uttryckte en sÂdan kritik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft12"&gt;SÂ l‰nge som medborgarnas kritik och ironi uttrycker en miss- t‰nksamhet mot makthavare och en ben‰genhet att inte ta etablera- de auktoriteter fˆr givna torde det vara rimligt att se detta som en viktigt demokratisk egenskap. Men pÂ Aschberg och co:s chattsida slog kritiken ofta ˆver i indignation och cyniskt fˆrakt. Denna kri- tik uttryckte ingen tilltro till demokratiska processer och kollektivt politiskt handlande utan i st‰llet ett fˆrakt fˆr politiken, men ocksÂ populistiska och odemokratiska (t.ex. rasistiska och kvinnofˆrned- rande) v‰rderingar. Dessa uppfattningar fick inte alltid stÂ oemot- sagda men de utgjorde ett starkt inslag pÂ chattsidan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft12"&gt;H‰r fˆljer ett exempel pÂ hur politiker kommenterades pÂ hem- sidan. I ett program refererade Aschberg ett uttalande av Stig Malm som i en fˆrel‰sning pÂstods ha sagt att enda skillnaden mellan Gˆran Persson och Margaret Thatcher ‰r att Persson ‰r man och tjockare. G‰sterna pÂ redaktionen diskuterade om detta var ett tr‰f- fande och roligt personangrepp eller inte. PÂ Aschberg och co:s hemsida kommenterade man pÂ bl.a. fˆljande s‰tt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;ñ&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Gˆran ‰r inte tjock han ‰r bara uppblÂst.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;ñ&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Jag tror att Gˆran Persson fattade fˆr sent att han satt i regeringen. Han trodde att han fortfarande kunde agera som en kommunalpolitiker i Katrineholm. Stick tillbaka och fiffla i Katrineholm.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;ñ&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Feta har mÂnga stora m‰n varit men det ‰r inte mÂnga som varit sÂ dumma som Gˆran Persson och kommit till den st‰llning d‰r han sitter. Sossarna fˆr en hˆgerpolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;ñ&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Sossarna fˆr ingen hˆgerpolitik. De fˆr ingen politik alls. De har tap- pat sin ideologi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;ñ&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Vi i Katrineholm vill inte ha honom tillbaka. H‰r i Katrineholm finns fˆr mycket pengar att gˆra av med. Det ‰r b‰ttre att vi l‰gger ut honom pÂ hela Sverige och lÂter honom fˆrstˆra allt och inte bara idyllen Katrineholm.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft15"&gt;Den misstro och fˆrakt som riktades mot politiker och det politiska systemet ‰r naturligtvis inte skapad av det enskilda programmet. I mÂnga fall ‰r det dock tydligt att publikerna inspireras av det s‰tt pÂ vilket politiken togs upp i programmet (men i programmet fanns&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126192x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;TV- &lt;/SPAN&gt;TITTARNA OCH DEMOKRATIN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p323 ft11"&gt;vanligen olika Âsikter). Vissa tittare hyllade t.o.m. Aschberg fˆr hans îhÂrda kommentarer till dumma politikerî (som en av chattarna ut- tryckte det).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft15"&gt;Fiske (1989, 1992) tycks ha r‰tt n‰r han argumenterar fˆr att popul‰rjournalistiken kan inspirera sina publiker till det han kallat îthe pleasure of disbeliefî. Chattarna roades uppenbarligen av att misstro och raljera ˆver politiker och andra auktoriteter. Men vÂr studie ger ocksÂ stˆd fˆr de som kritiserat Fiske och framhÂllit att denna misstro, och det motstÂnd som den uttrycker, inte alls behˆ- ver vara positivt ur ett demokratiskt perspektiv (Kellner 1995). N‰r misstron slÂr ˆver i cyniskt fˆrakt, populism och odemokratiska v‰rderingar blir den i st‰llet ett uttryck fˆr demokratins problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft55"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft15"&gt;&lt;NOBR&gt;TV-tittande&lt;/NOBR&gt; ‰r en komplex social praktik som pÂverkas av en rad delvis motsatta tendenser. &lt;NOBR&gt;TV-tittande&lt;/NOBR&gt; kan skapa politiskt engage- mang men ocksÂ likgiltighet, sÂv‰l aktiva och kritiska som passiva och okritiska tittare. Televisionen kan dra in sina publiker i politiska och moraliska frÂgor med global r‰ckvidd, men kan samtidigt dra bort publikerna frÂn arenor fˆr offentlig politisk debatt genom att tilltala medborgarna i rollen som ÂskÂdare h‰nvisade till hemmets avskildhet. Televisionen ‰r en del i ett massmediesystem som bidra- git till att medborgarna i dag sannolikt ‰r mer uppdaterade och v‰l- informerade om politiska h‰ndelser ‰n tidigare. Men televisionen spelar samtidigt en aktiv roll i reproduktionen av dominerande ideo- logier och maktfˆrhÂllanden. Televisionen kan inspirera till ironi och sund misst‰nksamhet mot etablerade auktoriteter men kan ocksÂ bidra till cynism och fˆrakt. &lt;NOBR&gt;TV-tittande&lt;/NOBR&gt; kan som publikroll vara bÂde ett hot och en resurs i det demokratiska samh‰llet. Det ‰r inte antingen eller utan bÂde och.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td116"&gt;&lt;P class="p607 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;M &lt;/SPAN&gt;ATS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td117"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;KSTRÖM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft55"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft83"&gt;Andersson, M. (1999) Politik, identitet, internet: mˆjligheter och risker i n‰tverkssamh‰llet. (Uppsats presenterad vid 14:e nordiska konferensen fˆr medie- och kommunikationsforskning)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft11"&gt;Ang, I. (1985) Watching Dallas: Soap Opera and the Melodramatic Imagination. London: Methuen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft11"&gt;Ang, I. (1991) Desperately Seeking the Audience. London: Routledge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft11"&gt;Baudrillard, J. (1983) In the Shadow of the Silent Majorities. New York: Columbia University&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft11"&gt;Baudrillard, J. (1992) Selected Writings. Cambridge: Polity Press&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft11"&gt;Bourdieu, P. (1979/1984) Distinction. A Social Critique of the Judgement of Taste. London: Routledge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft11"&gt;Bourdieu, P. (1998) Om televisionen. Stockholm: Brutus ÷stlings Bokfˆrlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft11"&gt;Castells, M. (1998) N‰tverkssamh‰llets framv‰xt. Gˆteborg: Daidalos&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft11"&gt;Cook, D. (1992) îRuses de Guerre: Baudrillard and Fiske on Media Receptionî. Journal for the Theory of Social Behaviour. 22: 227ñ 238&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft11"&gt;Corner, J. (1995) Television Form and Public Adress. London: Edward Arnold&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft11"&gt;Corner, J. (1996) îReappraising Reception: Aims, Concepts and Methodsî, i J. Curran &amp; M. Gurewitch (eds.) Mass Media and Society. London: Arnold&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft11"&gt;Dahlgren, P. (1988) îBer‰ttande och betydelser i &lt;NOBR&gt;TV-nyheterî,&lt;/NOBR&gt; i Carlsson, U. (red.) Forskning om Journalistik. Gˆteborg: Nordicom, Gˆteborgs universitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft11"&gt;Dahlgren, P. (1992) îIntroductionî, i P. Dahlgren &amp; C. Sparks (red.) Journalism and Popular Culture. London: Sage&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft11"&gt;Dahlgren, P. (1995) Television and the Public Sphere. Citizenship, Democracy and the Media. London: Sage&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft11"&gt;Eklund, H. och Enstad, A. (1999) îNya medier ñ nya kommu- nikationsmˆjligheterî (i en kommande antologi frÂn huma- nistiska institutionen, ÷rebro univeristet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft11"&gt;Ekstrˆm, M. &amp; Eriksson, G. (1996) Det iscensatta talet pÂ TV. Aktualitetsprogram i det svenska &lt;NOBR&gt;TV-mediet.&lt;/NOBR&gt; ÷rebro: ÷rebro universitet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126194x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;TV- &lt;/SPAN&gt;TITTARNA OCH DEMOKRATIN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p676 ft11"&gt;Ekstrˆm, M. &amp; Eriksson, G. (1998) Avslˆjande journalistik och underhÂllande dramatik. En fallstudie av programmet Striptease. ÷rebro: ÷rebro universitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft11"&gt;Ekstrˆm, M. &amp; Eriksson, G. (1999) îDen medialiserade politikens paradoxerî, Nordicom Information (kommande)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft11"&gt;Ekstrˆm, M. (1996) îThe Validity of TV Journalism. Theoretical Starting Points for Critical Journalism Researchî. The Nordicom Review, 1:129ñ152&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft11"&gt;Ekstrˆm, M. (1997) &lt;NOBR&gt;TV-journalistikens&lt;/NOBR&gt; intentioner och publikens reaktioner: En fallstudie av programmet Svart eller vitt. ÷rebro: ÷rebro universitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft11"&gt;Ekstrˆm, M. (1998) îAttraktionens &lt;NOBR&gt;TV-journalistikî.&lt;/NOBR&gt; Sociologisk Forskning. 35: 143ñ170&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft11"&gt;Esaiasson, P. (1990) Svenska valkampanjer 1866ñ1988. Stockholm: Allm‰na fˆrlaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft15"&gt;Fallows, J. (1996) Breaking the News. How the Media Undermine American Democracy. New York: Pantheon Books&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft11"&gt;Fiske, J. (1989) Reading the Popular. London: Routledge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft11"&gt;Fiske, J. (1992) îPopularity and the Politics of Informationî. I: P. Dahlgren och C. Sparks (red.), Journalism and Popular Culture. London: Sage&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft11"&gt;Gamson, W. (1992) Talking Politics. Cambridge: Cambridge University Press&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft11"&gt;Garnham, N. (1997) îOn the Cultural Industriesî, i P. Marris &amp; S. Thornham (red.) Media Studies. A Reader. Edinburgh: Edinburgh University Press&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft11"&gt;Habermas, J. (1984a) The theory of Communicative Action. Cambridge: Polity Press&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft11"&gt;Habermas, J. (1984b/1962) Borgerlig offentlighet. Lund: Arkiv fˆrlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft11"&gt;Hadenius, S. och Weibull, L. (1999) Massmedier. En bok om press radio och TV. Stockholm: Bonnier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft11"&gt;Hjarvard, S. (1995) Nyhedsmediernes rolle i det politiske demokrati. Kˆpenhamn, Medieudvalget Statsministeriet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft11"&gt;Jansson, A. (1998) îSmakernas begr‰nsade frihet: Om kulturindustrins makt ˆver sin publikî Sociologisk Forskning 35: 7ñ32&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft11"&gt;Jensen, K. (1986) Making Sense of the News. Aarhus: Aarhus University Press&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td116"&gt;&lt;P class="p607 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;M &lt;/SPAN&gt;ATS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td117"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;KSTRÖM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p684 ft11"&gt;Kellner, D. (1990) Television and the Crisis of Democracy . Boulder: Westview Press&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft11"&gt;Kellner, D. (1995) Media Culture. London: Routledge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft11"&gt;Livingstone, S. och Lunt, P. (1994) Talk on Television. London: Routledge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft11"&gt;Lˆwander, B. (1997) Rasism och antirasism pÂ dagordningen. Studier av televisionens nyhetsrapportering i bˆrjan av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; UmeÂ: Sociologiska institutionen UmeÂ universitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft11"&gt;McCombs, M. (1998) îNews Influence on Our Pictures of the Worldî, i Dickinson m.fl. (red.) Approaches to Audiences. New York: Arnold&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft11"&gt;McManus, J. H. (1994) &lt;NOBR&gt;Market-Driven&lt;/NOBR&gt; Journalism. London: Sage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft11"&gt;Mediebarometern 1997 (1998) Stockholm: Sveriges radio, publik och programforskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft11"&gt;Morley, D. (1992) Television, Audiences and Cultural Studies. London: Routledge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft11"&gt;Potter, J. (1996) Representing Reality. London: Sage&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft15"&gt;Roscoe, J. m.fl. (1995) îThe Television Audience: A Reconside- ration of the Taken for granted Terms Active, Social and Critical.î European Journal of Communication. 10:87ñ108&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft11"&gt;Scanell, P. (1989) îPublic Service Broadcasting and Modern Public Lifeî, Media, Culture and Society 11:134ñ66&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft12"&gt;Silverstone, R. (1990/1998) îTelevision and Everyday Life: Towards an Anthropology of the Television Audienceî, i Dickinson m.fl. (red.) Approaches to Audiences. New York: Arnold&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft11"&gt;Stevenson, N. (1995) Understandning Media Culture. London: Sage&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft11"&gt;Thompson, J. B. (1995) The Media and Modernity. Cambridge: Polity Press&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft11"&gt;Van Dijk, T. (1991) Racism and the Press. London: Routledge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft11"&gt;Williams, R. (1974) Television: Technology and Cultural Form. London: Fontana/Collins&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p690 ft103"&gt;&lt;NOBR&gt;TV-debatter&lt;/NOBR&gt; som demokratiskt forum?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft54"&gt;Christian Svensson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft32"&gt;Tio direktsända program under våren med livliga debatter, engagerande ämnen, färgstarka gäster, drabbade och makthavare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft12"&gt;Citatet ovan är hämtat från &lt;NOBR&gt;TV-programmet&lt;/NOBR&gt; Svar Direkts hemsida.&lt;SPAN class="ft132"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;I den här uppsatsen är det just &lt;NOBR&gt;TV-debattprogram,&lt;/NOBR&gt; som behandlar aktuella och samhällsrelevanta frågor och vars aktiva deltagare består av såväl officiella representanter som representanter för allmän- heten, som kommer att stå i fokus. Denna typ av diskussions- och debattprogram i TV har på senare år nämnts som ett nytt potentiellt demokratiskt forum där allmänheten kan göra sin röst hörd och utmana makten i direkta samtal. Med utgångspunkt i detta kommer jag att beskriva och analysera innehåll, deltagarstrukturer och inter- aktionsmönster i ett antal svenska &lt;NOBR&gt;TV-debattprogram,&lt;/NOBR&gt; med för- hoppning om att kunna problematisera deras demokratiska möjlig- heter och begränsningar.&lt;SPAN class="ft132"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Jag frågar mig dels hur man belyser sam- hällsproblem i dessa program, dvs. hur tar sig dessa ”livliga debatter” och ”engagerande ämnen” uttryck? Dels frågar jag mig hur re- presentanter för olika samhällsgrupper kommer till tals i program- men, dvs. vilket deltagande är möjligt för de ”färgstarka gästerna”, ”de drabbade” och ”makthavarna”? &lt;SPAN class="ft23"&gt;Huvudfrågan handlar om på vil- ket sätt och i vilken mening dessa program kan anses demokratiska och/eller hur de kan anses bidra till demokratin&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft25"&gt;Uppsatsen disponeras på följande sätt: Inledningsvis presenteras några mycket kortfattade utgångspunkter för min syn på medier och demokrati. Därefter följer ett avsnitt om diskussions- och sam- talsprogram i TV. Avsnittet redovisar dels olika subgenrer och dels redovisas den tidigare (amerikanska och brittiska) forskning som sett såväl demokratiska möjligheter som risker i dessa program. Sedan behandlas de svenska programmen i undersökningen. Först beskrivs programmens allmänna förutsättningar. Därpå följer själva analysen av programmens uppbyggnad och deltagare, sett ur både&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td125"&gt;&lt;P class="p694 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;TV- &lt;/SPAN&gt;DEBATTER SOM DEMOKRATISKT FORUM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td126"&gt;&lt;P class="p695 ft13"&gt;?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td127"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td128"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p108 ft11"&gt;programmakarnas och gästernas perspektiv. Sist följer så en avslu- tande diskussion kring debattprogrammens demokratiska potentia- ler, både utifrån analysen av de svenska programmen och utifrån den tidigare (utländska) forskningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft94"&gt;Medier och demokrati – några utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft15"&gt;I västerländska samhällen som vårt används ofta ”demokrati” för att referera till medborgarnas rättigheter och skyldigheter. Folkets vilja, uttryckt genom representation, samtycke och deltagande, spelar en central roll för att legitimera en demokrati. En öppen och livaktig relation mellan beslutsfattare och medborgare är avgörande för att demokratin ska fungera. Det innebär också att (den representativa) demokratin förutsätter, och till stor del handlar om, olika former av kommunikation. Denna kommunikation har under årens lopp tagit sig många olika uttryck och utspelats på skiftande platser, men i dag sker onekligen allt mer av samhällsdebatten och de viktiga politiska mötena i massmedierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft12"&gt;Flera forskare (t.ex. van Dijk 1991, Asp och Esaiasson 1996) menar också att vi får det mesta av vår (särskilt politiska) kunskap genom medierna. &lt;NOBR&gt;TV-mediet,&lt;/NOBR&gt; som intar en självklar plats i de flesta människors vardag, utgör kanske en särskilt betydelsefull faktor i detta sammanhang. För att nå ut med sina budskap är det nödvän- digt för beslutsfattare och samhällsdebattörer att ha tillgång till me- dier. För medborgarna är det likaledes nödvändigt att ha tillgång till medier för att kunna följa med i, ta ställning till och delta i aktuella frågor. Samtidigt är medierna själva i behov av tillgång till olika ty- per av deltagare för att kunna arrangera intresseväckande debatter. Men mediernas återgivning av samhällsfrågor och samhällsdebattö- rer innebär inte en enkel och oproblematisk överföring av kunskap, mening och förståelse. I stället är det uppenbart att all mediering måste innebära olika former av (ur)val och perspektiv. Medierna (i form av dess olika ägare, redaktioner, journalister osv.) har ett stort inflytande när det gäller vad som anses som viktiga ämnen och hur de presenteras och i fråga om vem eller vilka som får tillgång till medierna och hur de tillåts delta. Medierna kan därför ses som både en arena för samhällsdebatt och en aktiv aktör i det offentliga sam- talet, dvs. de både förmedlar och bidrar till att formulera politiska och moraliska värderingar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td129"&gt;&lt;P class="p697 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;C &lt;/SPAN&gt;HRISTIAN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td130"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td131"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td132"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft55"&gt;&lt;NOBR&gt;TV-debatter&lt;/NOBR&gt; och andra samtalsprogram&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft15"&gt;Intresset för samtals- och diskussionsprogram i TV (jfr engelska Talk shows) som en etermediagenre värd vetenskaplig &lt;NOBR&gt;text-,&lt;/NOBR&gt; sam- hälls- och kulturanalys är en sentida utveckling.&lt;SPAN class="ft133"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft12"&gt;Att prat- och diskussionsprogram i TV är en svårdefinierad genre verkar de flesta forskare vara överens om (se t.ex. Munson 1992, Rose 1985) och förslagen på hur de kan delas in i underavdelningar är många (Livingstone &amp; Lunt 1994, Bruun 1994, Leurdijk 1997, Ekström 1997). Ett mycket generellt kriterium torde dock vara; en (eller flera) programledare som talar med (en eller) flera personer (i en studio). Men samtidigt är inte alla program där man samtalar ett diskussions- eller pratprogram, eftersom samtal förekommer i så gott som alla program. Det är knappast heller program där man en- bart samtalar. Många av de program som kallas Talk shows innehål- ler t.ex. musikunderhållning (t.ex. David Letterman) och modeupp- visningar (t.ex. Oprah Winfrey). Kanske kan prat- och diskussions- program därför karakteriseras som program där man i huvudsak samtalar, oftast om ett visst ämne/område. De flesta av dessa pro- gram sänds också direkt eller är inspelade utan omtagningar. Inte sällan är det också en relativt stark fokusering på den (mer eller mindre) kända programledaren. När man studerar de faktiska pro- gram som lever upp till dessa definitioner finner man emellertid ett antal olika programtyper, som utmärks av vissa skillnader. Utan att göra anspråk på en heltäckande redovisning skulle dock några grundläggande skillnader mellan olika programtyper kunna listas enligt deras relation till typ av samtal, ämnesinnehåll och typ av deltagare&lt;SPAN class="ft132"&gt;4&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft11"&gt;När det gäller det sätt som man samtalar på, kan man t.ex. skilja på intervjuprogram (t.ex. Skytte), debatt- eller diskussionsprogram (t.ex. Svar Direkt) och program med en mer informell samtalsstil (t.ex. Knesset, &lt;NOBR&gt;Tete-a-tete).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft12"&gt;Ett annat sätt att skilja olika program från varandra är genom den typ av ämnen som behandlas (även om många program består av en kombination av t.ex. journalistiska och underhållande element). En grundläggande skillnad skulle då vara den mellan program inriktade på personer (t.ex. Skytte, Ekdal) respektive program inriktade på olika ämnen (de flesta). I USA finns en relativt tydlig uppdelning mellan program inriktade på nyhetsanalys eller politisk analys, pro- gram inriktade på underhållning och de program som kallas ”social issue talk show” (t.ex. Oprah Winfrey). De senare sänds oftast på dagtid och dess innehåll berör sociala problem (t.ex. droger) eller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td125"&gt;&lt;P class="p694 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;TV- &lt;/SPAN&gt;DEBATTER SOM DEMOKRATISKT FORUM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td126"&gt;&lt;P class="p695 ft13"&gt;?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td127"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td128"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;privata angelägenheter som anses aktuella och socialt relevanta (t.ex. könsbyte). Denna (sub)genre har dock delvis förändrats på 1990- talet. Ämnena har blivit mer inriktade på interpersonella konflikter, konfrontation, känslor och sex. Inga ämnen är tabu, i stället efter- strävas chock och provokation. Man har kallat denna typ av program för ”bizarr talk” (exempel på denna typ av program är t.ex. Ricki Lake).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft15"&gt;Många av de amerikanska underhållnings- och social &lt;NOBR&gt;issue-pro-&lt;/NOBR&gt; grammen sänds också i Sverige. När det gäller svenska program finns dels program som diskuterar nyhetsrelaterade, samhällsrele- vanta och politiska frågor (Speciellt, Efter 7, Svar Direkt osv.). Dels finns program som tar upp mänskliga relationer (Renée, Alice Bah, Lotta, Mänskligt m.fl.). Möjligen skulle man kunna säga att Mänsk- ligt i viss mån motsvarar &lt;NOBR&gt;”bizarr-talk-trenden”&lt;/NOBR&gt; i USA genom sin in- riktning på sexuella avvikelser etc. Däremot är det svårare att se några program som direkt motsvarar ”social &lt;NOBR&gt;issue”-typen&lt;/NOBR&gt; (t.ex. Oprah Winfrey). Det finns också program som bygger på kändisar och underhållning (t.ex. Adam, Luuk, Pettersson, Tengby). Till detta kan läggas s.k. konsumentmagasin, vilka utgör ett blandformat med intervjuer eller samtal, korta diskussioner och presentationer kring konsumentfrågor som mode, trädgård, matlagning osv. (t.ex. Emmas hus, Hemma, Livslust). I det svenska utbudet finns också diskussionsprogram som på ett eller annat sätt tar upp de stora existentiella frågorna eller vardagsfilosofiska spörsmål (t.ex. &lt;NOBR&gt;Tete-a-&lt;/NOBR&gt; tete, Knesset, Samtiden).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft11"&gt;En ytterligare möjlighet att skilja program åt är deras samman- sättning av deltagare. Det finns program med en (t.ex. Nattöppet, Lotta) eller flera programledare (t.ex. Speciellt, Samtiden). Det finns program med endast två deltagare, s.k. dyader (t.ex. Skytte, Ekdal) och det man kan kalla gruppdiskussioner (de flesta). Det finns program enbart baserade på experter (t.ex. Speciellt), på kändisar (t.ex. Luuk), på experter och privatpersoner (t.ex. Svart eller vitt), på privatpersoner (t.ex. Mänskligt). Det finns också program med eller utan studiopublik och olika typer av program där studio- publiken spelar en mer eller mindre aktiv roll; en publik som hörs (skrattar, applåderar), en publik som syns men inte hörs, en aktiv och deltagande publik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft17"&gt;Demokratiskt forum eller skendemokrati?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft25"&gt;Av det ovanstående borde framgå att det finns ett antal olika typer av program med olika karakteristika som på ett eller annat sätt kan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td129"&gt;&lt;P class="p697 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;C &lt;/SPAN&gt;HRISTIAN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td130"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td131"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td132"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft12"&gt;hänföras till genren debatt- eller samtalsprogram. Det är därför vik- tigt att påpeka att diskussionen om debattprogrammen som ett nytt demokratiskt forum främst har gällt vissa av dessa program, nämli- gen den typ av program som kallas ”social issue” (eller social servi- ce). Främst gäller detta amerikanska (Oprah Winfrey, Donahue, Sally Jessy Rafael, Geraldo etc.) och engelska program (Kilroy, The Time, The Place). Detta är debatt- eller diskussionsprogram som tar upp aktuella sociala (och politiska) frågor och där en studiopublik aktivt deltar i diskussionen. Ett flertal forskare har föreslagit att just dessa program utgör ett slags alternativ offentlighet som kan erbju- da ett nytt demokratiskt forum (Livingstone &amp; Lunt 1994, Munson 1993, Carpignagno et al. 1990, Leurdijk 1997).&lt;SPAN class="ft132"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Detta forum skiljer sig från traditionella uppfattningar av det offentliga samtalets delta- gare, innehåll och form, bland annat i följande avseenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft12"&gt;Det nya med dessa program antas vara att a) de erbjuder möjlig- het till deltagande för grupper som normalt inte hörs i offentlighe- ten b) de tar upp frågor och perspektiv som vanligtvis inte diskute- ras i det offentliga samtalet men som är relevanta i många män- niskors liv och c) de gör det genom att använda en annan typ av dramaturgi än traditionella journalistiska (och politiska) format.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Om den offentliga samhällsdiskussionen historiskt har befol- kats av personer (ofta män) i olika officiella roller så antas dessa samtalsprogram vara nydanande. Här erbjuds deltagande för män- niskor som annars sällan får en möjlighet att delta i det offentliga samtalet. ”Vanliga medborgare” och privatpersoner får chansen att göra sin röst hörd och att utmana makten ansikte mot ansikte. Såväl kvinnor, svarta och unga arbetslösa män är några grupper som har nämnts som nya aktiva deltagare i samhällsdebatten (Se t.ex. Living- stone &amp; Lunt 1994, Shattuc 1997, Carpignagno et al. 1990). Genom att deras vardagserfarenhet har blivit socialt och kommersiellt rele- vant antas samtalsprogrammen ha bidragit till att förändra synen på politik och samhällsförändring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Dessa samtalsprogram antas också introducera nya ämnen och perspektiv i samhällsdebatten. Samhällsdebatt (och politik) har oftast förknippats med frågor som rör parlamentet och de formella politiska institutionerna. På det viset har man uteslutit det privata och, indirekt, kvinnor och familjen från samhällsdebatten. Men om politik också antas inkludera det personliga, livsstil, och vardags- kultur så kan dessa samtalsprogram fylla en viktig funktion. Man kanske inte diskuterar specifika parlamentariska eller sociala insti- tutioner, men genom att placera det privata i ett offentligt samman- hang kan man tydliggöra familjens och hemmets (allt starkare?) re-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td125"&gt;&lt;P class="p694 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;TV- &lt;/SPAN&gt;DEBATTER SOM DEMOKRATISKT FORUM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td126"&gt;&lt;P class="p695 ft13"&gt;?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td127"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td128"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p702 ft11"&gt;lation till det samhälleliga. Samtalsprogram som handlar om hustru- misshandel, utseendefixering, medborgargarden etc. kan därför ut- mana accepterade uppfattningar om vad den politiska diskussionen ska handla om (Shattuc 1997).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft12"&gt;c) Dessa samtalsprogram bygger också på en annan dramaturgi än traditionella journalistiska format och traditionella uppfattningar om politik. De erbjuder inte en balanserad översikt på argument och ”fakta”, utan ett spektrum av erfarenheter och åsikter. På så vis bryter de med den dramaturgi eller pedagogik som varit så dominant i offentlig television, dvs. att presentera viss information om den sociala verkligheten och på så vis erbjuda de nödvändiga verktygen för deltagande demokrati (Shattuc 1997). Dessa samtalsprogram har andra mål och en annan filosofi. I dessa program finns ingen absolut sanning, utan främst ett uppvisande av olika åsikter och känslor. Programmens styrka antas ligga just i konfrontationen mellan konkret vardaglig erfarenhet och abstrakt eller politisk diskurs. Programmen kan då erbjuda en insikt i olika sätt som människor upplever sociala realiteter på och visa på skillnader mellan officiella policys och akademisk kunskap visavi vardagligt liv. I den meningen kan de ses som kollektiva försök att definiera sociala problem och konstruera en inventering över olika intressen och perspektiv på problemet (Shattuc 1997). Man kan också hävda att de synliggör och låter publiken identifiera sig med olika vardagliga om- ständigheter (att vara arbetslös, vara sjuk osv.) och på så vis kan en- skilda erfarenheter bidra till förståelsen av sociala problem och där- med till den offentliga sfären (Masciarotte 1991).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft12"&gt;Uppfattningen om dessa programs potential som nytt demokra- tiskt forum har dock inte stått oemotsagd. Kritikerna har bland annat hävdat att programmen består av tramsig och fördummande underhållning som trivialiserar viktiga sociala och politiska frågor (se t.ex. Elfferding 1993). Man har också hävdat att programmen lider brist på analys och fakta och kritiska diskussioner (Leurdijk 1997). Från olika håll har man också påpekat att detta rör sig om styrda shower där deltagarna/tittarna saknar faktiskt inflytande, makt och viktiga roller. Här ses ”det nya deltagandet” som en me- diestrategi för att effektivare kunna rekrytera folk som aktörer/- publik (och därmed manipulera dem) (Thompson 1990). I det avseendet anses programmen vara skendemokratiska. Man har också hävdat att programmens debatt och/eller kontrovers skapas genom valet av gäster, vilket ofta leder till ett moralspel där motpoler som &lt;NOBR&gt;man-kvinna,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;madonna-hora,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;bra-dåligt&lt;/NOBR&gt; etc. stereotypiseras (Maclaughlin 1993). På liknande sätt har man kritiserat programmen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td129"&gt;&lt;P class="p697 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;C &lt;/SPAN&gt;HRISTIAN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td130"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td131"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td132"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p141 ft11"&gt;för att de framställer vanliga medborgare som irrationella offer (Shattuc 1997). Risken med detta antas vara att (debatten i) pro- grammen begränsas till att på sin höjd &lt;SPAN class="ft20"&gt;visa upp &lt;/SPAN&gt;olika livsstilar och vardagliga praktiker (vilka kan accepteras eller förkastas). På det vi- set antas programmen motverka (viljan att åstadkomma) verkliga och strukturella förändringar (Maclaughlin 1993). Man har också kritiserat programmens inriktning på enskilda personers erfarenhet. Faran med detta anses vara tvåfaldig. Om alla frågor personaliseras riskerar vi dels att förlora förmågan att underhålla idéer, att genera- lisera från vår egen till andras erfarenhet, att tänka abstrakt (Kaminer 1993). Dels handlar det om faran att se den individuella erfarenheten som den primära källan till sanning eftersom det göder en självhjälpslogik som innebär att man är maktlös att ändra något bortom sitt eget liv. Det handlar om att hela sig själv och inte om en kollektiv, politisk förändring (Peck 1995). Risken skulle alltså vara att programmen individualiserar vad som borde förstås som sociala frågor.&lt;SPAN class="ft136"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft55"&gt;Svenska program&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft12"&gt;Utmärkande för den tidigare forskningen är att den i mycket liten utsträckning har rört svenska program och förhållanden.&lt;SPAN class="ft132"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;I Sverige finns knappast någon direkt motsvarighet till program som Oprah Winfrey. Jag har dock valt att titta närmare på några svenska de- battprogram som behandlar aktuella och samhällsrelevanta frågor och där olika typer av experter, makthavare och allmänhet aktivt deltar i diskussionen.&lt;SPAN class="ft132"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Programmen är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft11"&gt;SVT: Svar Direkt, Nattöppet TV 4: Svart eller Vitt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft11"&gt;Mycket av den tidigare forskningen har också främst på ett mer övergripande plan diskuterat diskussionsprogrammens innehåll, möjligheter och begränsningar. Jag menar att det därför finns an- ledning att studera enskilda fall (program och inslag) i detalj. Analy- sen kommer därför att bestå i ett kritiskt detaljgranskande av ett mindre antal program. På så vis hoppas jag kunna svara på inte bara vad som sägs, utan av vem, när och hur. Det handlar på så vis inte bara om vilka ämnen och deltagare som förekommer, utan på vilka sätt dessa framträder. Främst handlar det om på vilket sätt olika samhällsgrupper kan göra sina röster hörda i dessa program (i vilka roller, som representanter för vad).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td125"&gt;&lt;P class="p694 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;TV- &lt;/SPAN&gt;DEBATTER SOM DEMOKRATISKT FORUM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td126"&gt;&lt;P class="p695 ft13"&gt;?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td127"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td128"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p704 ft11"&gt;Innan jag går in på själva analysen vill jag dock säga något mer generellt om dessa program.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td133"&gt;&lt;P class="p1 ft13"&gt;Programmens allmänna förutsättningar och ramar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td134"&gt;&lt;P class="p44 ft63"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td134"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft11"&gt;Utmärkande för den här typen av program är att de är billiga att göra, att de sänds sent på kvällen och att de sänds direkt eller att de är inspelade utan omtagningar. Programmen kan sägas rikta sig till vuxna (sen kväll), men annars till alla samhällsintreserade medbor- gare. De är samtliga ungefär 40 minuter långa. Samtliga program ut- spelas i en studio med någon form av läktare där studiopublik och aktiva gäster sitter (mer eller mindre) blandat och där en program- ledare (relativt avskilt) leder debatten genom att ställa frågor och fördela ordet. Programmen är knappast särskilt komplexa i visuell bemärkelse (jfr t.ex. musikvideo).&lt;SPAN class="ft136"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Nattöppet &lt;/SPAN&gt;sänds i SVT från Umeå. Varje program innehåller oftast två olika debattämnen. Scenen är rund och utgörs av tre rader höga läktare som omgärdar en liten cirkulär yta på golvet där pro- gramledaren (Sverker Olofsson) huserar. Totalt finns cirka 60 per- soner i studion. Av dessa är cirka &lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; personer per inslag aktiva. &lt;SPAN class="ft23"&gt;Svart eller vitt&lt;/SPAN&gt;, som sänds i TV 4, produceras av produktionsbolaget Dabrowski TV och produktionen sker i Stockholm. Programmet har marknadsfört sig (i TV 4:s &lt;NOBR&gt;text-TV)&lt;/NOBR&gt; med reklamfrasen ”granskar och roar” och innehåller oftast två debattinslag (ett ”tyngre” och ett ”lättare” inslag). De har också ett artistinslag varje gång. Scenen utgörs av en plan golvyta med ett högt bord till vänster där pro- gramledaren (Karin Pettersson) står. Sedan finns till höger en stor läktare med ett antal gäster. Totalt finns ca 35 personer i studion och ungefär &lt;NOBR&gt;5–6&lt;/NOBR&gt; personer kommer till tals i varje inslag. Mittemot läktaren finns också en artistscen som endast visas i början av programmet och när artisten uppträder (inför studiopubliken på läktaren). &lt;SPAN class="ft23"&gt;Svar Direkt &lt;/SPAN&gt;sänds i SVT från Göteborg. Varje program innhåller oftast två debattinslag (dock har det varit endast ett eller tre vid olika tillfällen). På programmets hemsida skriver man bland annat ”Siewert Öholm skapade programmet för 14 år sedan och fortsätter att ställa svenska folkets frågor som får svar direkt i Svar Direkt” (se också inledningscitatet s.1). Scenen utgörs av en cir- kelformad läktare i tre sektioner med två bänkrader på varje sektion. Mitt på golvet, framför ena läktarsektionen, finns ett bord och tre fåtöljer. Oftast sitter programledaren (Siewert Öholm) i fåtöljen i mitten och har en gäst i fåtöljen bredvid sig. Totalt finns ca 50 per- soner i studion. Av dessa är ca 10 aktiva i varje inslag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td129"&gt;&lt;P class="p697 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;C &lt;/SPAN&gt;HRISTIAN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td130"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td131"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td132"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Produktionen av den här typen av program involverar en rad olika personer med en rad olika roller.&lt;SPAN class="ft136"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Under sändning har natur- ligtvis programledaren en oerhört viktig funktion. Det är han eller hon som ska ro själva diskussionen i hamn genom att ställa rätt frå- gor till rätt personer vid rätt tillfälle etc. Kameramän och bildprodu- cent bidrar också till helhetsintrycket genom att påverka vilka som syns i bild, när och på vilket sätt. För ett lyckat program krävs dock väldigt mycket förarbete. I en undersökning (Ekström 1997) av programmet Svart eller vitt har man t.ex. konstaterat att redaktio- nens arbete till stora delar handlar om att till varje program hitta två bra ämnen, söka rätt på bra gäster, samt arbeta fram ett manus (programmet följer ett relativt detaljerat manus) som följer en viss dramaturgi. Man har också visat att diskussionen på redaktionsmö- tena handlar mycket om hur man på bästa sätt använder de gäster som ska delta. Därför är det också viktigt att gästerna förbereds (peppas) inför programmet, vilket görs genom att beskriva vilka frågor de ska få och vad man önskar att de ska svara. Redaktionen tycker också att rätt gäster är det viktigaste för ett bra inslag. Researcharbetarna har därmed en nyckelroll i produktionen efter- som deras arbete är inriktat på att ringa tänkbara gäster, intervjua dem om deras åsikter, kolla om de ”håller” och skaffa underlag för att se om och hur de kan användas, hur de förhåller sig till andra gäster etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft17"&gt;Vad handlar inslagen om och vilka deltar?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft12"&gt;I &lt;NOBR&gt;TV-debatter&lt;/NOBR&gt; är det medieinstitutionen som bestämmer vad diskus- sionen ska handla om, vilka som ska delta, hur interaktionen inleds och avslutas. Medierna kan således bestämma villkoren för debatten genom att fastslå roller och status och genom att kontrollera inne- håll och stil. Hur och när ämnen och deltagare presenteras påverkar såväl deltagarnas möjligheter att komma till tals som tittarnas upp- fattning av dessa olika röster och representanter. Förhoppningen är att detaljerade studier av innehåll och deltagare kan bidra till att be- lysa viktiga förutsättningar i den demokratiska processen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft25"&gt;Utmärkande för dessa program är att man diskuterar aktuella frågor som anses samhällsrelevanta. Ofta ligger en färsk undersök- ning, nya siffror eller ett stundande beslut som underlag för diskus- sionen. Typiskt är också att ämnena har en tydlig relation till andra medier och andra delar av det offentliga samtalet. Oftast bygger ämnena på något som redan har ventilerats i andra medier.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td125"&gt;&lt;P class="p694 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;TV- &lt;/SPAN&gt;DEBATTER SOM DEMOKRATISKT FORUM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td126"&gt;&lt;P class="p695 ft13"&gt;?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td127"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td128"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p707 ft12"&gt;Det är också utmärkande att samtliga ämnen kretsar kring ett problem av något slag: polisens förtroende har minskat, demokratin är i kris, människor är narkotikapåverkade på arbetsplatsen, försäk- ringsbolag betalar inte ut ersättning trots att de fällts i domstol etc. För att kunna genomföra dessa debatter, diskutera ämnet, krävs självfallet relevanta gäster. Vilken typ av deltagare som förekommer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft11"&gt;i olika inslag beror således på det ämne som diskuteras. Samtidigt kan man generellt säga att gästerna oftast är rekryterade från någon av följande kategorier: vanliga medborgare/privatpersoner, olika ty- per av experter, politiker samt representanter för olika organisatio- ner/grupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft11"&gt;I min analys har jag funnit att samtliga inslag kan sägas bestå av ett antal olika faser eller delar. Schematiskt skulle dessa återkom- mande delar kunna beskrivas som nedan. Undantaget a), b) och h) är dessa inte alltid i samma kronologiska ordning, även om så ofta är fallet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Rubrik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Ämnet (problemet) introduceras av programledaren.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Problemets existens bekräftas av någon drabbad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Problemets existens bekräftas av expert.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Problemet debatteras (av personer med olika åsikter).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;f)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Problemet försvaras av ansvariga personer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Problemet återintroduceras av programledaren.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;h)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Inslaget (ämnet) avslutas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft11"&gt;I det följande ska jag kort kommentera dessa olika delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft17"&gt;Inslagens rubrik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft12"&gt;Inslagen börjar oftast med en textgrafik eller en &lt;NOBR&gt;voice-over&lt;/NOBR&gt; som pre- senterar inslagets ämne. Detta kan kallas inslagets rubrik. Denna består ofta i en fråga (Demokrati en bransch i kris?, Vad gör man när polisen inte sköter sitt jobb, tar lagen i egna händer eller polis- anmäler polisen?, 100 000 svenskar är knarkpåverkade på jobbet, är det dags för obligatoriska drogtester på jobbet?, De blev friade av domstolen men fällda av försäkringsbolaget, hur kommer det sig att bolagen kan sätta sig över lagen?, Bättre vara sjuk privat?). I något fall utgörs rubriken av ett påstående ”Unga politiker anklagas för okunnighet och överlöner”. Dessa frågor/påståenden är antingen ganska allmänna (Demokrati en bransch i kris?), men oftast antyder&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td129"&gt;&lt;P class="p697 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;C &lt;/SPAN&gt;HRISTIAN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td130"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td131"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td132"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p710 ft12"&gt;rubriken en debatt med två läger, som kan delas in i ja/nej eller rätt/fel (Är det dags för obligatoriska drogtester på jobbet?).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft25"&gt;Man kan säga att dessa rubriker delvis sätter ramen för den fort- satta debatten genom att fokusera på en viss aspekt eller förståelse av ämnet. Ett inslag bygger på en undersökning som visar att för- troendet för polisen har minskat. Inget i inslaget tyder dock på att undersökningen visar varför förtroendet har minskat. (Gästerna i studion är medborgare som inte har fått hjälp när de ringt efter poli- sen, en journalist med polisen som expertområde, företrädare för olika avdelningar inom polisen, representanter för såväl regering som opposition m.fl.) Inslaget inleds med en &lt;NOBR&gt;voice-over:&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft138"&gt;Exempel 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft32"&gt;(Voiceover) – vad gör man när polisen inte sköter sitt jobb, tar lagen i egna händer eller polisanmäler polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft32"&gt;(Svar Direkt, SVT, 16/10 1998.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft25"&gt;Vad som avspeglas i denna rubrik är ett visst förhållningssätt, näm- ligen att ”polisen inte sköter sitt jobb”. Alternativa rubriker kunde ha varit ”vad gör man om polisen inte hinner med sitt jobb” eller ”vad gör man när förtroendet för polisen minskar”. Genom valet av rubrik framställs polisen som några som inte gör vad de ska. Samti- digt antyds ett dilemma för den drabbade allmänheten (”man”); ska de tvingas agera själva och till vem anmäler man polisen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft17"&gt;Problemet introduceras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft83"&gt;Efter rubriken inleds alla analyserade inslag med en introduktion från programledaren där han eller hon vänder sig mot kameran, adresserar tittarna och definierar problemet, dvs. det ämne man ska prata om. Exempel 2 är från introduktionen till ett ämne som byg- ger på att medborgarna i Malå ska folkomrösta om huruvida de kan tänka sig att Svensk Kärnbränslehantering (SKB) undersöker möj- ligheterna att förvara kärnavfall i deras kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft138"&gt;Exempel 2 (P = Programledare)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft112"&gt;P – ja, alltså i tysthet pågår en stor och mycket viktig debatt kan man säga, det handlar om var åttatusen ton livsfarligt avfall från de svenska kärnkraftsverken ska förvaras de närmaste, ja, de närmaste hundratusen åren kan man väl säga, egentligen borde det här förstås vara en viktig fråga för våra riksdagspolitiker, men i stället så är det så att den just nu i alla fall ligger i knät på ungefär fyratusen medborgare i Malå Kommun i Västerbottens inland, det är det privatägda SKB, alltså Svensk Kärnbränslehantering Aktiebolag som har statens uppdrag att hitta ett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td125"&gt;&lt;P class="p694 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;TV- &lt;/SPAN&gt;DEBATTER SOM DEMOKRATISKT FORUM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td126"&gt;&lt;P class="p695 ft13"&gt;?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td127"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td128"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p715 ft32"&gt;ställe som är tillräckligt säkert och som är tillräckligt villigt att ta emot det här avfallet (...)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft32"&gt;(Nattöppet, SVT, 20/3 1998.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft12"&gt;Det utmärkande med introduktionerna är att programledaren för- klarar vad problemet handlar om och vilka konsekvenser det kan få. Det är också typiskt att dessa konsekvenser beskrivs som något ne- gativt, ofta i form av vilka risker det innebär. På detta vis fokuserar programledaren ytterligare (jfr rubrik) på en viss aspekt av ämnet. I det här fallet är riskerna uppenbara, förvaring av kärnavfall är risk- fyllt, men programledaren understryker allvaret i frågan på ett spe- ciellt vis; det är mycket avfall (”åttatusen ton”), det är ”livsfarligt” och det gäller en lång tidsperiod (”hundratusen år”). Programleda- ren konstaterar också att det är en ”stor och mycket viktig debatt”.&lt;SPAN class="ft132"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Efter detta förklarar programledaren problemet, nämligen att medborgarna i Malå ska besluta om denna svåra fråga. Detta görs dock på ett särskilt sätt, nämligen genom att hävda att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft32"&gt;egentligen borde det här förstås vara en viktig fråga för våra riksdags- politiker, men i stället så är det så att den just nu i alla fall ligger i knät på ungefär fyratusen medborgare i Malå Kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft11"&gt;Detta antyder att rikspolitikerna (orättmätigt) har överlåtit frågan till fyratusen medborgare i Malå. På detta vis placerar program- ledaren debatten inom en viss ram, vilket bland annat innebär att riksdagspolitikerna inte har tagit sitt ansvar. Detta förhållningssätt följs också kontinuerligt upp av programledaren i hans fortlöpande frågor och påståenden genom hela inslaget:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft138"&gt;Exempel 3(P = Programledare)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft32"&gt;P – (...) den här frågan har ju blivit väldigt mycket en kommunal fråga å väldigt lite en riksfråga (...) tycker du att det är bra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft32"&gt;P – (...) tycker du att det är ett svek från riksdagspolitikerna, att man överlämnar till dig å polarna i Storuman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft32"&gt;P – (...) tycker du att riksdagspolitikerna har så att säga lämnat den här frågan alldeles för lättvindigt till kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft32"&gt;(Nattöppet, SVT, 20/3 1998.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft11"&gt;Genom att ständigt ta upp frågan om rikspolitikerna har överlämnat ansvaret för frågan till kommunerna behålls just det perspektivet på ämnet. Deltagarna tvingas tala inom den ramen vare sig de förnekar eller bekräftar problemet. Det är också tydligt att programledaren formulerar problemet som att rikspolitikerna inte har gjort vad de borde (”alldeles för lättvindigt”, ”svek”).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td129"&gt;&lt;P class="p697 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;C &lt;/SPAN&gt;HRISTIAN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td130"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td131"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td132"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft17"&gt;Problemets existens bekräftas av någon drabbad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft11"&gt;I de flesta inslagen vänder sig programledaren efter introduktionen till personer som har personlig erfarenhet av problemet och ber dem att berätta sin historia om hur de har påverkats av det definierade problemet. I exempel 4, från inslaget om polisens minskade förtro- ende, händer detta efter att man har visat rubriker från tidningar som talar om polisens misslyckanden och otillräcklighet att hjälpa medborgare i behov av assistans.&lt;SPAN class="ft136"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Programledaren vänder sig till ett inbrottsoffer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft138"&gt;Exempel 4 (P = Programledare, I = Inbrottsoffer)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft12"&gt;P – ja, Patrik Brandt sitter här, du är faktiskt bakom en av de här rubrikerna kan man säga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft139"&gt;I – ja, det stämmer det P – ja , kan du berätta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft12"&gt;I – äh, jag kom hem efter jobbet en dag och fann att min, jag (hade) haft inbrott i min lägenhet och då ringer jag naturligtvis till polisen och jag väntar mig å få hjälp men i stället får jag höra att polisen håller på å omorganiserar och-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft32"&gt;(Svar Direkt, SVT, 16/10 1998.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft25"&gt;Det typiska här är att programledaren understryker problemets autenticitet genom att presentera en person som faktiskt har upplevt det problem som diskuteras. Det är också typiskt att han frågar efter en berättelse om hur denne personligen har påverkats. Pro- gramledaren frågar dessa personer efter deras erfarenhet och inte deras professionella kunskap. Det är också utmärkande att vi som tittare inte får veta deras yrken (vare sig av programledaren eller den skylt som visas i rutan). Till skillnad från andra gäster händer det att dessa ”drabbade” personer helt saknar skylt i rutan eller bara pre- senteras med namn och inget epitet. När de presenteras med epitet är det lika ofta en erfarenhet (mannen i exemplet ovan har epitetet ”inbrottsoffer” under sitt namn i rutan) som en yrkestitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft11"&gt;Ett utmärkande drag är också att programledaren inte ifrågasätter dessa drabbade personer, utan uppmuntrar dem att berätta, ställer intresserade/klargörande följdfrågor etc. På det här viset fungerar denna person som en illustration till problemet och bara genom att finnas i studion kan han sägas bevisa problemets existens och därför blir det nästan omöjligt att senare ifrågasätta dess relevans.&lt;SPAN class="ft136"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;I exempel 5 kan vi se hur programledaren (senare i programmet) använder de drabbade personernas berättelser som bevis för problemets autenticitet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td125"&gt;&lt;P class="p694 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;TV- &lt;/SPAN&gt;DEBATTER SOM DEMOKRATISKT FORUM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td126"&gt;&lt;P class="p695 ft13"&gt;?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td127"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td128"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p392 ft138"&gt;Exempel 5 (R = Justitieminister, P = Programledare)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft32"&gt;R – så är det ju oerhört viktigt att polisen också arbetar aktivt med det som är betydelsefullt för vanliga människor å-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft32"&gt;P – å det upplever ju inte folk (L – nej) i de berättelser du hör här...&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft32"&gt;(Svar Direkt, SVT, 16/10 1998.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft12"&gt;Vad som ses i det här exemplet är två saker. Dels en vanlig strategi från makthavarna, nämligen att påpeka att man bryr sig om vanliga människor. Dels hur programledaren använder de (i detta fall tre) drabbade privatpersonerna i studion som representanter för ”folk” och ”vanliga människor”. I detta läge kan justitieminstern knappast hävda att problemet inte är verkligt eller allvarligt, utan kan snarast välja mellan att försvara eller försöka förmildra det problematiska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft17"&gt;Problemets existens bekräftas av en expert&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft11"&gt;Nästa steg från programledaren är vanligen att utveckla denna per- sonliga erfarenhet genom att fråga någon typ av expert hur detta, nu etablerade problem, skulle kunna påverka saker (negativt) i ett större perspektiv. I samma inslag, om brist på förtroende för polisen vänder sig programledaren till en journalist:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft138"&gt;Exempel 6 (P = Programledare, J = Journalist)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft32"&gt;P – ska vi höra, Marie Söderqvist du har ägnat mycket, du är ledarskri- bent på Svenska Dagbladet, du har analyserat rätt mycket utav det här med förtroendet för polisen å vad tror du händer om, om det är såna här berättelser mer å mer som vi får.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft32"&gt;J – jag tror att det är jättefarligt, å SIFO kommer ju ut med en sån här samhällsbarometer å dom har precis i dagarna kommit ut med en där dom mäter förtroendet...&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft32"&gt;(Svar Direkt, SVT, 16/10 1998.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft12"&gt;Som visas här ser programledaren alltid till att presentera dessa per- soners expertis (”du är ledarskribent på Svenska Dagbladet, du har analyserat rätt mycket”) och på så vis legitimerar han dem som auktoriteter på ämnet. Ett annat typiskt drag från programledaren är att be dessa personer att förklara vad problemet kan leda till, dvs. vilka risker det innebär (här spekulerar programledaren också i att vi kan få fler och fler av dessa berättelser). Dessa personer framställs i relation till sina yrken och mer abstrakta kunskap. De framställs som personer med fakta, som ett slags kunskapsbanker som man kan låna ur. Dessa personer presenteras alltid med fullständigt namn och yrkestitel i skylten i rutan (ofta påpekas detta också av pro- gramledaren). Genom att vända sig till denna typ av expert har pro-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td129"&gt;&lt;P class="p697 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;C &lt;/SPAN&gt;HRISTIAN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td130"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td131"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td132"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p734 ft11"&gt;gramledaren verifierat problemets vikt. (Det är knappast heller en slump att den tillfrågade experten inte säger ”det är inget större problem”.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft17"&gt;Problemet debatteras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft11"&gt;I samtliga inslag finns personer med olika åsikter om problemet som de uttrycker eller ombeds uttrycka. Exempel 7 är från inslaget om var kärnavfall ska förvaras och huruvida kärnavfall ska vara en natio- nell eller lokal fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft138"&gt;Exempel 7 (P = Programledare, I = Lokalpolitiker, Å = Malåbo)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft32"&gt;P &lt;NOBR&gt;–...Irma,&lt;/NOBR&gt; till hösten då ska ni i Malå folkomrösta om ni vill att SKB ska fortsätta å undersöka förutsättningarna uppe i, i er kommun (I: ja) tycker du att det är bra det här, tycker du det är bra att ni folkomröstar, att ni hanterar den här frågan på det här sättet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft32"&gt;I – ja, eftersom fullmäktige då vi tog det hära beslutet om förstudie, då tog vi ju redan då ett beslut om att då förstudien å granskning var klar så skulle vi ha en folkomröstning å då tycker jag att det är vår skyldighet att hålla det löftet till Malåborna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft32"&gt;P – men alltså en sak är att det är er skyldighet, men tycker du, alltså den här frågan har ju blivit väldigt mycket en kommunal fråga å väldigt lite en riksfråga om man uttrycker sig så, tycker du att det är bra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft32"&gt;I – jo, tycker jag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft32"&gt;P – du tycker att de sköter sig bra, du är nöjd så att säga (I: jodå) tycker du att SKB sköter sig bra uppe hos er (I: jo då det gör dom)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft32"&gt;P – delar du hennes uppfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Å&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;– nej, det gör jag inte, jag tycker inte att det här är nånting som ska bestämmas av medborgarna i Malå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft32"&gt;P – varför inte det då&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Å&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;– det är för stor fråga helt enkelt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft32"&gt;(Nattöppet, SVT, 20/3 1998.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft12"&gt;I denna fas låter programledaren gästerna uttrycka sina åsikter och visar på så vis att det finns olika åsikter (och att de alla ges utrymme i debatten). Det vanligaste är att programledaren ber om en specifik (ofta känd) åsikt. Här ser vi hur två tänkbara åsikter i denna fråga presenteras genom att programledaren ber om en särskild åsikt (om en folkomröstning är bra eller inte) och därefter låter en annan gäst motsäga denna första åsikt. På detta vis visar programledaren upp en konflikt mellan dessa båda och kan själv förbli neutral. En viktig uppgift för programledaren är att tydliggöra de olika åsikterna och att spela ut dem mot varandra, att skapa konflikt. &lt;SPAN class="ft132"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Ett sätt att göra detta är att alltid söka/kräva ett enkelt ja eller nej och på så vis&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td125"&gt;&lt;P class="p694 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;TV- &lt;/SPAN&gt;DEBATTER SOM DEMOKRATISKT FORUM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td126"&gt;&lt;P class="p695 ft13"&gt;?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td127"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td128"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p743 ft11"&gt;framhålla vilka som är antagonister. I exemplet syns t.ex. hur I:s åsikt att folkomröstning är en skyldighet behandlas som ”fel” åsikt, som en teknikalitet som döljer frågan om bra eller dåligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft11"&gt;Personerna i denna fas framställs som åsiktshållare med intres- santa och, framför allt, motsatta åsikter. Det viktiga här är perso- nernas åsikt och därmed finns ingen tydlig koppling till deras erfa- renhet respektive yrke (alla kan ha en åsikt).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft17"&gt;Problemet försvaras av ansvariga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft11"&gt;I samtliga inslag finns personer som på något vis kan anses vara an- svariga för det beslut som ligger bakom eller för de åtgärder som bör bli följden av problemet. Detta syns i nästa exempel från insla- get om kärnavfall där programledaren konfronterar en riksdagsle- damot:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft138"&gt;Exempel 8 (P = Programledare, O = Riksdagsman, f.d. minister)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft32"&gt;P – men alltså ni (O: XX) får jag säga det, du var ju miljöminister när den här processen drog igång å, å nu är du kritisk till processen, har du, har du så att säga ångrat dig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft32"&gt;O – kritisk, jag är, jag måste ju tolerera demokratiska beslut likaväl som alla andra, det vill säga jag blev nedröstad om kommunalt veto, det tyckte jag var fel, det blev Birger Schlaug också tror jag, äh, Miljöpartiet och vi har samma uppfattning i den här frågan och vi har, vi har fått tolerera detta, som minister har man att följa riksdagens beslut. (Nattöppet, SVT, 20/3 1998.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft11"&gt;Vad som är typiskt här är att programledaren gör en poäng av att denna person var inblandad i att fatta beslut. Det är också typiskt att programledaren ifrågasätter dessa personer, kräver att de ska förklara beslut och försvara sig själva. Ofta finns en (mer eller mindre tydlig) önskan om att de ska ändra sig, be om ursäkt eller tillstå att de handlat fel (”har du så att säga ångrat dig”). De fram- ställs som potentiellt ansvariga för problemets existens och lösning. Deras yrke, befattning eller officiella status i förhållande till pro- blemet är viktigt och dessa presenteras alltid med namn och yrke i rutan (och ofta av programledare). Genom att vända sig till den här typen av personer visar programledaren att han inte räds den poli- tiska makten, utan utmanar den (som en representant för de drab- bade (i studion) och de potentiellt drabbade (tittarna)).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td129"&gt;&lt;P class="p697 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;C &lt;/SPAN&gt;HRISTIAN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td130"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td131"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td132"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft17"&gt;Problemet återintroduceras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft11"&gt;När programmen närmar sig slutet brukar programledaren ofta återvända till de förhållningssätt han/hon drivit i programmet och på så vis avsluta med att fastslå det perspektiv han/hon själv för- fäktar. Detta görs antingen genom att upprepa samma frågor/på- ståenden som har framförts genom hela inslaget eller genom att ge sista ordet till någon som tidigare har visat att man delar detta för- hållningssätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft16"&gt;I &lt;NOBR&gt;Polis-inslaget&lt;/NOBR&gt; får experten ordet, den expert som programleda- ren använt för att bekräfta krisen inom polisen och som nu åter fastslår denna kris:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft138"&gt;Exempel 9 (P = Programledare, J = Journalist)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft32"&gt;P – (xx) Marie, nu har vi väldigt kort tid på oss, vänta nu, nu ska du få sista ordet här&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft32"&gt;J – det är otroligt å sitta å säga att, att det inte är kris, jag menar nittonhundrafemti så löste man nitti procent av alla våldsbrott, i dag löser man hälften av alla våldsbrott å så kan man hålla på å rabbla statistik hur mycket som helst, polisen klarar inte sitt jobb&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft32"&gt;(Svar Direkt, SVT, 16/10 1998.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft17"&gt;Inslaget avslutas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft11"&gt;Oftast innehåller programmen ingen konklusion, utan de bryts mitt i. I de flesta inslag är det dock så att någon hinner ta ytterligare en replik efter programledarens utvalda avslutare. I &lt;NOBR&gt;Polis-inslaget&lt;/NOBR&gt; hin- ner justitieministern lova mer resurser till polisen. Det är endast i något enstaka inslag som programledaren ger sig på en egen (torftig) konklusion och tackar för att deltagarna kom dit. I de andra programmen fortsätter till synes debatten medan namnen rullar i rutan, dvs. de bryts ”mitt i”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Dessa avslut ger ett intryck av att vi som tittare har tagit del av en debatt som fortsätter även när vi slutat titta (vilken den naturligtvis också gör i någon mening). Kontentan av inslagen blir på detta vis att problemet kvarstår och därmed att det fanns och att det var/är värt att diskutera (och att vi därför kan ha fler debatter om samma eller liknande ämnen). På detta vis framstår det som om det viktiga är samtalet i sig och inte att nå en lösning, utan att låta olika åsikter höras och konkurrera med varandra.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td125"&gt;&lt;P class="p694 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;TV- &lt;/SPAN&gt;DEBATTER SOM DEMOKRATISKT FORUM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td126"&gt;&lt;P class="p695 ft13"&gt;?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td127"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td128"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft55"&gt;Programmakarnas perspektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft15"&gt;Vad denna genomgång förhoppningsvis visar är att dessa inslag har vissa återkommande delar, ofta i en viss ordning, där gästerna tillta- las och presenteras på olika sätt. Ofta är det också en viss syn på ämnet som återfinns i rubriker och programledarens introduktioner och förhållningssätt. När det gäller gästerna skulle man kunna säga att de tilltalas i olika verksamhetsroller, dvs. de fyller (ur program- makarnas perspektiv) en viss funktion i debatten. Detta kan sam- manfattas enligt nedan:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft15"&gt;Man kan tala om att gästerna i debatten kan tilltalas i &lt;SPAN class="ft22"&gt;exempel- roller &lt;/SPAN&gt;(personer som har personlig erfarenhet av ämnet och berättar om sin privata upplevelse), &lt;SPAN class="ft22"&gt;expertroller &lt;/SPAN&gt;(personer som har professio- nell kunskap om ämnet och förklarar större strukturer), &lt;SPAN class="ft22"&gt;åsiktsroller &lt;/SPAN&gt;(personer som håller en vis åsikt i frågan och argumenterar för denna), &lt;SPAN class="ft22"&gt;ansvarsroller &lt;/SPAN&gt;(personer som har ansvar för frågan och ska försvara och förklara t.ex. beslut). Dessa roller är dock inte statiska (och säkert kan de delas in i ytterligare underavdelningar eller på andra sätt), en och samma person kan agera i flera av dessa roller i samma inslag. Alla kan också agera i åsiktsrollen. &lt;SPAN class="ft22"&gt;Däremot tilltalas de flesta gästerna främst i en bestämd roll. &lt;/SPAN&gt;Exempelrollen är förbehållen de med personlig erfarenhet av problemet, expertrollen är förbehållen de med professionell insikt i problemet och ansvarsrol- len är förbehållen de med anknytning till ansvar för beslut eller om- ständigheter som rör problemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft11"&gt;När det gäller ämnet presenteras det dels i rubriker och intro- duktioner på vissa sätt, nämligen som något man kan vara för eller emot och ofta tillspetsat. Dels tar man alltid fasta på det negativa, på de risker som är förknippade med ämnet. Intressant med detta är också att programledaren oftast företräder ett visst förhållningssätt som gynnar vissa grupper, t.ex. tar man ställning för drabbade med- borgare mot polisen som ”inte sköter sitt jobb”. Detta innebär att deltagarnas verksamhetsroller inte enbart är personliga, utan också interpersonella. Att vara exempelperson (berätta om sin personliga upplevelse av ett problem) innebär också att man är det i allians med de som framhäver allvaret och riskerna med problemet (experter, vissa åsiktspersoner och programledaren) och i konflikt med de som vill mildra problemets allvar och risker (ansvariga och vissa åsiktspersoner).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td129"&gt;&lt;P class="p697 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;C &lt;/SPAN&gt;HRISTIAN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td130"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td131"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td132"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft55"&gt;Deltagarnas möjligheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft11"&gt;Om det föregående har behandlat programmens struktur, den ram inom vilken debatten utspelas, ska jag här säga något om vilka möj- ligheter gästerna har att agera inom denna ram. Vilket utrymme ges eller tar gästerna i debatten? Hur mycket kan de tala, när, om vad och med vem?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft11"&gt;Av naturliga skäl är det programledaren som talar mest i de inslag som analyserats (ca &lt;NOBR&gt;22–35%&lt;/NOBR&gt; av talutrymmet räknat i antal ord). Talutrymmet för de övriga deltagarna skiftar väldigt. Naturligtvis är det inte helt avgörande hur mycket man får prata, utan vad man kan säga och när.&lt;SPAN class="ft136"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft12"&gt;Detta för in på nästa punkt, nämligen att programledaren kon- trollerar samtalet i stor utsträckning. Det är programledaren som inför nya ämnen, som ställer frågor och kräver svar. Den vanligaste talarkonstellationen är också att programledaren talar med en gäst. Det är sällsynt att gästerna inför nya ämnen, ställer frågor till eller talar direkt med andra gäster. Huruvida gästerna lyckas införa äm- nen, ställa frågor eller tala med varandra beror helt på om program- ledaren tillåter det. Programledaren styr bort från ämnen som anses fel/ointressanta eller framförda vid fel tidpunkt. Han eller hon tillåter inte alltid att frågor ställs eller att de svaras på. Oftast ställer programledaren också specifika frågor som han/hon vill ha svar på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft11"&gt;Programledaren bestämmer således vem som ska tala och när. Detta är i sin tur kopplat till gästernas olika roller och den övergri- pande kronologin. Programledaren tilltalar främst gästerna i en spe- ciell roll (dvs. de får speciella frågor) och oftast accepterar gästerna denna roll.&lt;SPAN class="ft136"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft11"&gt;Det innebär t.ex. att exempelpersonerna, som ombeds berätta vad de har upplevt och känt, också gör det. Typiskt är också att de framställer sig som vanliga, vettiga, hederliga, hjälpsamma, hårt ar- betande och ansvarsfulla samhällsmedborgare.&lt;SPAN class="ft136"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Dessa personer kommer sällan med kritik mot specifika personer eller myndigheter och de kräver sällan att något ska ändras (och de får inte heller frå- gor om hur problemet ska lösas).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft11"&gt;Expertpersonerna, som ombeds förklara större strukturer och tillstånd, brukar alltid se till att legitimera sin egen roll som expert och redogöra för sina grunder att uttala sig om sakernas tillstånd i ett större perspektiv. Dessa experter är också måna om att framföra att de talar för allmänhetens bästa, att deras expertis gagnar med- borgarna. Dessa personer kräver ändringar av beslut och åtgärder (de får också frågor om vad man bör göra).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td125"&gt;&lt;P class="p694 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;TV- &lt;/SPAN&gt;DEBATTER SOM DEMOKRATISKT FORUM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td126"&gt;&lt;P class="p695 ft13"&gt;?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td127"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td128"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p751 ft12"&gt;Åsiktspersoner kan vara av olika slag och därför skiftar deras ut- sagor. Vissa ombeds i stort sett bara säga ja eller nej och gör så. Andra ombeds förklara varför de tycker som de gör och då handlar det om att försöka vara övertygande och tydlig. Argumenten kan skifta från känsloladdade till mer logiska. Ett återkommande drag är dock att alltför teoretiska eller tvetydiga resonemang inte tillåts. Väldigt ofta framställer de sina åsikter som något som gagnar all- mänheten. Vissa kräver också ändringar och föreslår hur problemen ska lösas medan andra nöjer sig med att kritisera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft11"&gt;Ansvarskyldiga personer (som ifrågasätts och avkrävs svar), till skillnad från experter, är noga med att påpeka att de &lt;SPAN class="ft20"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;kan eller är något. Man betonar att man inte är direkt ansvarig eller att man de- lar ansvaret med någon. Ett utmärkande drag är också att de fram- ställer sina försvar som gynnande allmänheten.&lt;SPAN class="ft136"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft15"&gt;Finns det då ingen öppning för att tala fritt i dessa debatter? Jo, det händer att gästerna får ordet utan någon specifik fråga eller att de lyckas bryta in i samtalet utan att ha tilldelats ordet. Huruvida de lyckas behålla det är dock också upp till programledaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft11"&gt;De som lyckas bäst med att behålla ordet (och därmed får mycket utrymme) är de som:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;agerar i sin roll (säger vad som förväntas),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;följer dagordningen (oftast att problemet är ett problem som innebär vissa risker),&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;inte komplicerar ämnet (undviker teoretiska resonemang, är kategoriska, svarar ja/nej eller rätt/fel),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;är konfliktlystna (de som direkt konfronterar eller kritiserar andra gäster).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft83"&gt;För gästerna innebär detta självklart vissa begränsningar i fråga om möjligheten att utveckla tankar/idéer och uttrycka åsikter. Huruvida gästerna framstår som ”lyckade” eller trovärdiga för &lt;NOBR&gt;TV-tittarna&lt;/NOBR&gt; är dock en annan historia, som är avhängig en rad komplexa faktorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft55"&gt;Diskussion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft17"&gt;Välregisserade föreställningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft12"&gt;Programmakarna väljer ämne, perspektiv på ämnet, gäster, hur gäs- ter ska tilltalas, när de ska tilltalas, var de ska sitta och när de ska synas i bild. Den tydliga programstrukturen gör det inte orimligt att anta att programmen följer ett relativt detaljerat manus.&lt;SPAN class="ft132"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Allianser&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td129"&gt;&lt;P class="p697 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;C &lt;/SPAN&gt;HRISTIAN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td130"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td131"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td132"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p147 ft12"&gt;och konflikter verkar således i stor utsträckning redan finnas in- byggda i berättarstrukturen. Vi har också sett att gästerna har rela- tivt litet utrymme att bryta berättarstrukturen och att de oftast ifrå- gasätts om de gör det. Den övergripande alliansen skulle på detta sätt kunna sägas vara att alla är överens om att följa manus, dvs. att leva upp till sin roll och inte motsäga perspektivet (man kan tala om att programmakarna och gästerna utför ett samarbete).&lt;SPAN class="ft132"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Detta innebär också att de allianser/konflikter som utspelas knappast är oväntade. Man kan också säga att det finns ett ganska litet utrymme för prövande argument och utbyte av idéer, snarare handlar det om att uttala (förväntade) erfarenheter/åsikter i motsats till andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft12"&gt;Av detta följer att vi knappast har att göra med rationella samtal, i betydelsen kritiskt resonerande där olika uppfattningar prövas mot varandra, där debattörerna är beredda att ompröva sina uppfattning- ar, där de olika uppfattningarna värderas med avseende på hållbar- heten i de argument som framförs, där processen och den pågående oförutsägbara diskussionen är det centrala. Snarare handlar det om berättelser eller välregisserade föreställningar som spelas upp inför publik.&lt;SPAN class="ft132"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;De som deltar gör detta inom ramen för på förhand be- stämda roller. Det är dramaturgin och inte samtalets innehåll i sig som är det viktiga. Deltagarna förväntas därför hålla fast vid sina uppfattningar eftersom de är en del av dramaturgin. Man skapar inte förutsättningar för kritiskt resonerande som kan leda till gemensam förståelse. I stället skapas tydliga motsättningar och konflikter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft17"&gt;Verksamhetsroller och samhällsroller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft12"&gt;Vad som hittills endast har antytts är att verksamhetsrollerna har en koppling till olika samhällsgrupper. Exempelrollen innehas oftast av vanliga medborgare/privatpersoner, expertrollen innehas oftast av högutbildade (journalister, akademiker), åsiktsrollen oftast av hög- utbildade, men inte alltid, och ansvarsrollen oftast av politiker och myndighetspersoner. Denna återkommande distribution av roller (till representanter för olika samhällsgrupper) indikerar också en syn på hur vi ska hantera och uppfatta frågor om socialt ansvar; Vanligt folk påverkas av men är inte ansvariga för lösningen av pro- blemen. De är endast ansvariga för att dela med sig av sin historia och sin erfarenhet. Olika typer av experter och åsiktspersoner (akademiker, journalister etc.) är ansvariga för att dela med sig av sin kunskap och att presentera alternativa lösningar, men inte för själva lösningen. Politiker och andra i beslutande position är ansva- riga för att förklara problemet och vidta åtgärder, dvs. att agera på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td125"&gt;&lt;P class="p694 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;TV- &lt;/SPAN&gt;DEBATTER SOM DEMOKRATISKT FORUM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td126"&gt;&lt;P class="p695 ft13"&gt;?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td127"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td128"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft15"&gt;de andras delgivande. Programledaren (media) kan också, direkt eller indirekt, sägas framställa sig själva på olika vis. Genom att framställa ämnena som viktiga, verkliga och i behov av en lösning och som något som annars inte skulle diskuteras framställer de sig själva som behövda och som de som kan tillhandahålla en möjlighet att lösa problemet. På det viset framstår de som ansvariga för själva debatten, för att dela med sig av ett diskussionsutrymme. Program- ledarna tar också ofta folkets perspektiv genom att vända sig mot kameran och tala om ”oss” och ”vi”. Detta förstärks ytterligare av det faktum att de tar sin utgångspunkt i vanliga medborgares be- rättelser, litar på dem och använder dem för att utmana makten. På det viset framställs de som ansvariga för att granska makten och lösa (vanligt folks) problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft12"&gt;De debatter som iscensätts vilar därför i någon mening på mot- sättningen mellan ”folket och makten”. Redaktionen framställer sig i dessa debatter som folkets talesman och försvarare genom att lyssna på dess berättelser och genom att ifrågasätta makten. Detta förstärks också genom själva kronologin där privatpersoner först (utan ifrågasättande) berättar hur de har drabbats och därefter får experter (förmodat ”neutrala” personer som antas besitta fakta och kunskap) verifiera berättelsernas relevans. På det viset har pro- gramledaren, privatpersonerna och experten ingått i ett slags (ifrågasättande) allians som företrädarna för makten (ansvariga/- myndighetspersoner) sedan måste förhålla sig till och försvara sig emot. På ett plan kan man därför säga att programmakarna fram- ställer det vardagligt autentiska och den levda erfarenheten som norm och rättesnöre i dessa program (den vanlige medborgaren har till synes alltid rätt).&lt;SPAN class="ft132"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;På ett annat plan kan man säga att program- makarna främst använder den vanlige medborgaren (och den levda erfarenheten) som ett alibi för programmets autenticitet. Genom att (direkt eller indirekt) hänvisa till ”vanligt folk” kan man få TV- publiken att känna sig inbjuden, involverad och deltagande (i stället för passiv och duperad). På detta vis skapar programmakarna också legitimitet åt sin egen verksamhet. Att den vanlige medborgaren oftast bara får ganska begränsat utrymme (som exempel i början på inslagen), och inte bemöts som expert eller en person med en in- tressant åsikt avslöjar att programmakarnas ställningstagande för folket kanske inte är helt oproblematiskt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td129"&gt;&lt;P class="p697 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;C &lt;/SPAN&gt;HRISTIAN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td130"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td131"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td132"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft17"&gt;Individer och samhälle&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft15"&gt;Att programledarna (och redaktionen) tar ställning för den lilla människan mot myndigheter och makthavare är annars varken för- kastligt eller märkligt. Det ingår i mediernas demokratiska uppdrag att granska makten kritiskt och därmed skydda medborgarna mot maktmissbruk. Det är också en uttalad ambition från programma- karna att ställa ”ansvariga mot väggen”. Vad som dock är utmärkan- de är på vilket sätt det görs. I dessa program framställs ”vanliga människor” oftast som offer och den del av deras erfarenhet som efterfrågas är den drabbade. Den vanlige medborgaren framstår därmed som ett (passivt) offer för ett system han/hon själv inte kan påverka. De kan endast hjälpas genom att makthavarna ångrar/änd- rar ett beslut (på debattledarnas initiativ). Man kan fråga sig om denna syn på/behandling av ”vanliga” medborgare uppmuntrar till politiskt engagemang och deltagande? Vilken annan funktion fyller medborgaren – som berättande offer – än att tala ut i Debattakuten? Gagnar det medborgarna – och demokratin – att medierna ständigt reproducerar en stereotyp bild av ett orättvist samhälle där makten dominerar ett passivt och utsatt folk (som endast kan få hjälp av medierna)?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft12"&gt;Vi har alltså att göra med debatter där enskilda individer och per- sonlig erfarenhet konstrueras som påverkade i relation till makten och större beslut. Den syn som förmedlas är att individer utsätts för olika problem av samhället och dess institutioner, utan att kunna påverka detta själva. Detta kan kontrasteras mot de undersökningar av amerikanska ”social issue talk shows” som har nämnts tidigare. Dessa program har liknats vid terapi och man har påpekat deras tydliga fokusering på individer som ansvariga för och kapabla att lösa sina egna problem. Man har kritiserat dessa program för att de ständigt behandlar det potentiellt politiska som något privat. I de program jag har undersökt här är det snarast tvärtom, dvs. det (potentiellt) privata behandlas alltid som något politiskt. De initiala personliga historierna är i det avseendet inte primärt personliga utan typiska, de används för att exemplifiera hur vilken individ som helst skulle kunna drabbas av ett institutionellt eller strukturellt orsakat problem/fenomen. Dessa program är i det avseendet snarare ett fo- rum för debatt av offentliga och politiska frågor som rör folk i deras liv som del av ett kollektiv, inte som privatpersoner.&lt;SPAN class="ft132"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td125"&gt;&lt;P class="p694 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;TV- &lt;/SPAN&gt;DEBATTER SOM DEMOKRATISKT FORUM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td126"&gt;&lt;P class="p695 ft13"&gt;?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td127"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td128"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft17"&gt;Demokratiska potentialer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft15"&gt;Själva debatterna i dessa program kan knappast betraktas som de- mokratiska, om man med det menar ett fritt utbyte av idéer mellan deltagare som på lika villkor diskuterar samhällsfrågor. För, utan att påstå att debatterna är helt förutsägbara (det finns ett visst utrymme för oplanerade inlägg och fritt utvecklande av åsikter), så är pro- grammen ofta väl regisserade i förväg såväl vad gäller vad som ska sägas, när och av vem. I viss mån skulle man därför kunna instämma i den kritik som figurerat i samband med forskning kring ameri- kanska Talk shows. Det rör sig om välregisserade program där del- tagarna saknar inflytande, deltagarna framställs delvis stereotypiskt, vanliga människor framställs som offer osv. På en punkt skiljer sig dock dessa program. Här finns inte inriktningen på enskilda perso- ner, på en självhjälpslogik som riskerar att skymma sociala frågor, snarast är det tvärtom, dvs. det sociala betonas så starkt att det per- sonliga tenderar att försvinna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft12"&gt;Samtidigt kan man fråga sig om kraven på jämlikt deltagande, ett ”fritt” utbyte av idéer och idel rationella argument är realistiska att ställa på &lt;NOBR&gt;TV-mediet.&lt;/NOBR&gt; Går det att producera &lt;NOBR&gt;TV-program&lt;/NOBR&gt; (som någon vill titta på) där alla tillåts delta lika mycket, på lika villkor? Vilka är i så fall ”alla”? Demokratin kräver alltid någon form av representa- tion och kanske är vi mer betjänta av att diskutera vilka rimliga, sna- rare än riktiga, krav som går att ställa på &lt;NOBR&gt;TV-mediet&lt;/NOBR&gt; som demokra- tisk arena? Om man antar att demokratin grundas på att den är för- ankrad i folks vardagsliv, dvs. att människor tycker att det är värt att försvara de demokratiska värdena, så kan dessa debattprogram kanske uppmuntra till vissa av dessa värden? Kan deras inriktning på och utrymmesskapande för vardagsliv och vanliga medborgare ses som &lt;SPAN class="ft23"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;sätt att stärka medborgarnas tro på, och möjlighet att utöva, demokratiska ideal som yttrandefrihet och vikten av att uttrycka sin åsikt/erfarenhet, att påverka? Vi vet i alla fall att programmens redaktioner har en uttalad ambition att ta upp intressanta frågor och att väcka debatt och de verkar anse att denna välregisserade form fyller denna funktion. Man kan också utgå ifrån att de gäster som kommer till programmet anser sig ha någonting viktigt att berätta och att de accepterar att göra det inom denna genres former. Med utgångspunkt i programmens möjligheter snarare än dess begräns- ningar vill jag därför återvända till de fördelar som påpekats i samband med amerikanska studier och program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft25"&gt;Erbjuder de svenska programmen, i likhet med de amerikanska, en möjlighet till deltagande för grupper som normalt inte hörs i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td129"&gt;&lt;P class="p697 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;C &lt;/SPAN&gt;HRISTIAN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td130"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td131"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td132"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p635 ft11"&gt;offentligheten? Ja, i viss mån gör de det. Det är väldigt få andra program (och andra sammanhang) där vanliga medborgare har en möjlighet att (direkt) göra sin röst hörd och tala direkt med makt- havare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft15"&gt;Tar de upp frågor och perspektiv som vanligtvis inte diskuteras i det offentliga samtalet men som är relevanta i många människors liv? Detta är mer tveksamt. Det som åsyftas i de amerikanska undersökningarna och programmen är ämnen som tidigare har varit tydligt kopplade till den privata sfären och ofta till kvinnors vardag. Det rör ämnen som: hur handskas man med barn som använder droger, vad gör man när ens partner misshandlar en, är könsbyte en mänsklig rättighet, ska homosexuella få gifta sig etc. I de här under- sökta svenska programmen behandlas oftast ämnen av en mer tra- ditionell offentlig (och politisk) karaktär. Möjligen kan man säga att man tillför nya perspektiv på dessa områden genom att tillåta vanliga medborgare deltagande, att låta dessa berätta om sina erfarenheter. Annars är det snarare program som Mänskligt, Lotta, Alice Bah m.fl. som i ett svenskt sammanhang tar upp frågor från den privata sfären. Det är också här som vissa mer specifika samhällsgrupper kan träda fram (homosexuella, transvestiter etc.). Det finns därför anledning att studera även dessa program närmare, ur ett demokrati- perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft11"&gt;Använder programmen en annan typ av dramaturgi än traditio- nella journalistiska format? Ja, om man med det avser t.ex. nyheter (där omvärlden presenteras på vissa sätt för tittaren och där allmän- heten endast förekommer i redigerade intervjuer som mannen på gatan) eller program som Speciellt (som bygger på rationella argu- ment och kritiska diskussioner mellan olika typer av auktoriteter). &lt;NOBR&gt;TV-debatterna&lt;/NOBR&gt; syftar knappast till att nå sanningen, eller till att (om)pröva argument och föra en kritisk diskussion. De erbjuder snarast, för deltagarna, en möjlighet att få uttrycka en åsikt/erfarenhet och, för tittarna, att få ta del av olika åsikter. Pro- grammens styrka kan därför anses ligga i uppvisandet av olika åsik- ter och konfrontationen mellan levd erfarenhet, (olika typer av) ex- pertis och myndighets/politiskt beslutsfattande. I det avseendet kan &lt;NOBR&gt;TV-debatterna&lt;/NOBR&gt; ses som ett komplement, snarare än ett alternativ, till andra typer av (medierade) samtal som rör samhällsfrågor i bred mening.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td125"&gt;&lt;P class="p694 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;TV- &lt;/SPAN&gt;DEBATTER SOM DEMOKRATISKT FORUM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td126"&gt;&lt;P class="p695 ft13"&gt;?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td127"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td128"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft17"&gt;Framtiden och tittarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft12"&gt;Det är svårt att se att den här typen utav program skulle bli färre i framtiden. De är billiga att producera och lockar relativt många tittare (Weibull &amp; Gustafsson, denna volym). Om man tar fasta på de här analyserade programmens möjligheter så har de onekligen också en potential att fungera som (en typ av) demokratiskt forum, som kan uppmuntra (vissa) demokratiska ideal. Frågan är emellertid i vilken mån denna potential uppfylls i programmens nuvarande form. Som analysen visar hörs förvisso olika åsikter, men vissa åsikter får företräde framför andra och vanliga medborgare får chan- sen att delta, men främst de som råkat ut för eller drabbats av ett speciellt problem. Ytterst handlar det alltså om programmens hårda styrning och tilldelning av mer eller mindre färdiga roller till gäster- na, vilket i sin tur riskerar att resultera i en stereotyp bild av samhäl- let, dess problem och aktörer. Kanske måste inte alla intressanta samhällsfenomen behandlas som problem där risker framhävs på bekostnad av möjligheter? Kanske kan man göra program där repre- sentanter för olika samhällsgrupper framställs mindre statiskt? Kanske kan t.ex. den vanlige medborgaren fylla en funktion i de- batten utan att vara drabbad och kanske kan till och med maktha- varna tilltalas som medborgare (”vanliga människor”)? Kanske skulle program med mer varierade infallsvinklar rent av locka fram en mer kreativ och konstruktiv sida hos gästerna (och tittarna), utan att därför bli mindre konfliktfylld (och därmed tråkig)? Det får ses som en utmaning för programmens redaktioner att göra program som vågar utmana dessa stereotyper. Det borde vara möjligt, utan att man förlorar konfrontationen av åsikter eller möjligheten att ställa de ansvariga mot väggen, när det är befogat. Att inte behandla medborgare, makthavare och samhällsfenomen som stereotyper är således att ta dem på allvar och att våga problematisera detta är också att ta tittarna på allvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft15"&gt;Detta för in på &lt;NOBR&gt;TV-publiken.&lt;/NOBR&gt; Som forskare ser man självfallet dessa program på ett annat sätt än den genomsnittlige tittaren. Det är därför högst osäkert om tittarna upptäcker de mönster och roller som jag tycker mig ha funnit i min närläsning av programmen. Pro- grammen försöker trots allt ge sken av att vara spontana samtal. Om tittarna uppfattar programmen som styrda eller spontana kan jag därför inte svara på. Det innebär emellertid alltid vissa risker för en journalist att driva vissa perspektiv. Ett alldeles för tydligt ställ- ningstagande från programledaren kan lätt genomskådas och för- kastas av en kritisk publik. Programmens dramaturgi kan också an-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td129"&gt;&lt;P class="p697 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;C &lt;/SPAN&gt;HRISTIAN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td130"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td131"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td132"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p8 ft11"&gt;ses vila på en bräcklig grund, eftersom den till så stor del vilar på gästernas agerande. En mindre trovärdig inledande berättelse kan omintetgöra utgångspunkten för hela dramaturgin och en skicklig politiker/ansvarig kan få det att framstå som han/hon inte alls är an- svarig. Människor har också en förmåga att höra vad de vill höra och ofta har man en bestämd åsikt om frågor och personer redan innan man börjar titta som styr ens tolkningar. Hur tittaren, medborgaren i &lt;NOBR&gt;TV-soffan,&lt;/NOBR&gt; tar till sig dessa program är därför en viktig nästa upp- gift.&lt;SPAN class="ft136"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft28"&gt;Noter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;www.svt.se&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Analysmetoden kan kallas diskursanalytisk (Fairclough 1992, 1995) eller dialog- teoretisk (Linell 1998). Perspektivet innebär ett fokus på språkliga analyser av programmen i sig, men analysen sker mot bakgrund av relevanta institutionella och samhälleliga kontexter och (makt)relationer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Detta kan jämföras med den omfattande forskning som varit fokuserad på nyheter (för några aktuella exempel se t.ex. bidragen i Bell &amp; Garrett 1998 och Hadenius &amp; Weibull 1999).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft131"&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Det finns naturligtvis fler sätt att kategorisera program. Det kan t.ex. gälla pro- grammens övergripande socioekonomiska ramar (public service kontra kommer- siella kanaler med deras olika institutionella premisser). Olika program begagnar sig också av olika former av scenisk inramning: (amfiteater, rundabordssamtal, soffprogram, vardagsrum etc.). Programmens tekniska format kan också vara av intresse (t.ex. direktsändning kontra olika typer av redigering). I USA skiljer man också på program som sänds på dag- respektive kvällstid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft131"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Det ”nya” relateras här dels till historiska omständigheter, dvs. hur och av vilka det offentliga samtalet faktiskt har förts och dels till tidigare (dominerande) antaganden om hur och av vilka det offentliga samtalet bör föras (detta gäller särskilt Habermas (1984) idéer om den offentliga sfären och det goda samtalet).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Från psykologiska perspektiv har programmen också kritiserats för att utnyttja människor med svåra problem i t.ex. rådgivningsfrågor (t.ex. Abt 1994, 1997). Liknande kritik har gällt exploateringen av personer från (sexuellt) avvikande grupper (t.ex. Priest 1995).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Studier av svenska samtals- och diskussionsprogram är begränsade, men några finns: Kleeberg 1996, Ekström 1997, 1998a, 1998b, Camauer 1994, Davidsson 1998, Nylund u.u.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft131"&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Analysen grundar sig på ett material bestående av 22 program med 35 inslag (varje program innehåller ofta två inslag) från &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1996–1999.&lt;/NOBR&gt; Hela materialet har använts för övergripande och jämförande analyser medan ett mindre antal inslag (15) har valts ut för närmare analys och transkription. Eftersom materialet är från &lt;NOBR&gt;1996–1999&lt;/NOBR&gt; har dessa program hunnit genomgå vissa förändringar. Svart eller Vitt slutade ett tag att sändas. Det ersattes med programmet Efter 7, vilket i sin tur&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td125"&gt;&lt;P class="p694 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;TV- &lt;/SPAN&gt;DEBATTER SOM DEMOKRATISKT FORUM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td126"&gt;&lt;P class="p695 ft13"&gt;?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td127"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td128"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p770 ft141"&gt;ersattes av det återuppståndna Svart eller Vitt, i delvis ny form och med ny pro- gramledare (Lennart Ekdal). Svar Direkt har hunnit byta namn och form till Debattakuten medan Nattöppet behållit sitt namn men delvis ändrat form. Det innebär att korpusen förutom programmen ovan innehåller några inslag från Efter 7 och Debattakuten, vilka främst fungerar som referensmaterial. För en närmare beskrivning av materialet se Svensson 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Beskrivningen grundar sig på de näranalyserade inslagen (15 stycken) i materialet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Detta beror naturligvis på att i debattprogram är det just talet, den språkliga diskussionen och dess deltagare som står i centrum. Eftersom talet är i fokus krävs att tittarna kan följa med i debatten och det viktiga blir att visa de talande deltagarna. Den vanligaste bilden är också mediumbild/närbild i ögonnivå på talaren. Dessutom spelar dessa program ofta på att att de sänds direkt och en poäng med denna livekänsla är att det ger en känsla av att kameran bara registrerar vad som händer. Detta kan vara en anledning till att det sällan används hastiga/- fragmentariska klipp eller inklippta bilder som illustration i dessa program. Detta skulle kunna distrahera tittarna och göra dem uppmärksamma på att debatten faktiskt är televiserad. Den övriga dekoren i studion är också sparsmakad. Man kan också konstatera att studiopubliken inte ges särskilt mycket (visuellt) utrymme i programmen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Efter t.ex. programmet Nattöppet syns följande yrken (med antal personer, fler än en, inom parentes) i rutan (programledare undantagen): redaktion (3), teknisk ledning, ljud, ljudassistent, ljus, bildingenjör el, kamera (4), studioassistent, bild- mixer, service, studioman, smink (2), värdinna, dekorfoto, scenograf/grafiker, redaktionsassistent/scripta, bildproducent, projektledare, redaktionssekreterare, producent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Genom att hävda att den viktiga debatten pågått ”i tysthet” påpekar program- ledaren också implicit att Nattöppet gör någonting eftersträvansvärt, eftersom de uppmärksammar denna ”nedtystade” debatt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Det är ett mycket vanligt grepp i dessa program att använda uppgifter från andra medier (t.ex. genom att visa eller referera till tidningsrubriker eller &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-inslag)&lt;/NOBR&gt; som underlag för det sanna och relevanta i ett påstående.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Det innebär inte att jag menar att programledaren borde ifrågasätta att just denna individ råkat ut för det han berättar om. Det är självklart sant och han är ditbjuden av just den anledningen. Frågan handlar i stället om hur den enskilda berättelsen framställs som representativ för ett vittomspännande problem och hur den används som bevis för denna sanning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Konflikter åstadkoms på flera sätt. Förutom att som ovan låta en gäst motsäga en annans kan det t.ex. handla om att förstärka gästernas kritik av varandra eller genom kameraanvändning (t.ex. att låta kameran visa en antagonist till den som talar).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Samtidigt kan man konstatera att det inte är helt oviktigt. I ett inslag om demo- kratins potentiella kris finns t.ex. en expert som stödjer programledarens tes att demokratin faktiskt är i kris. Denne har 22 % av utrymmet, vilket är extremt mycket. En annan person (med liknande expertkunskap) som antyder att demo-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td129"&gt;&lt;P class="p697 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;C &lt;/SPAN&gt;HRISTIAN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td130"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td131"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td132"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p141 ft32"&gt;kratin har positiva utvecklingspotentialer har 5 % av utrymmet och får inte lika många frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Att de inte förekommer mycket till motstånd mot rollindelningen beror förstås på att gästerna är inbjudna av vissa anledningar och under vissa förespeglingar. De är t.ex. inbjudna för att de tycker en viss sak eller har råkat ut för något. Det finns få anledningar till att de inte skulle uppfylla sin roll. De vill naturligtvis framstå som trovärdiga (inte göra bort sig i TV) utifrån de förutsättningar som gives. Kanske är man inte heller van vid att framträda i TV. De som främst gör motstånd och motsäger sin roll är naturligtvis de som tilltalas i ansvarsroller. Vad de mot- säger sig är dock snarast graden av ansvar medan de inte kan neka till sina faktiska beslut eller sin sociala status (som programledaren lyfter fram). Deras val skulle vara att inte delta, genom vilket de skulle riskera att framstå som än mer ansvariga (skyldiga) och kanske också fega. Genom att de deltar kan de därför sägas accep- tera sin roll, att försvara sitt ansvar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft131"&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Detta kan kanske förstås mot bakgrund av att deras berättelser måste framstå som trovärdiga. Det blir då viktigt för dem att inte framstå som gnälliga, krävande och jobbiga personer. Om deras berättelse och problem ska tas på allvar bör det de berättar framstå som värt att berätta (något uppseendeväckande/ovanligt/farligt).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Det är också typiskt att ansvarspersonerna försvarar sig genom att påpeka/hålla med om frågans komplexitet. Det är också vanligt att dessa personer håller med om eller instämmer i kritiken (samtidigt som man förklarar varför man själv inte är inblandad). Det är också vanligt att tala om att man är öppen och lyssnar, att man håller på med insatser eller är beredd att förändra.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Att inte erkänna problemets existens eller allvar är att ifrågasätta själva grund- valen för debatten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Detta överensstämmer med tidigare studier av hur vissa av dessa program pro- duceras, dvs. att programmakarna först väljer ämne och dess perspektiv och därefter gäster som kan fylla olika funktioner. Sedan utarbetas ett detaljerat manus med en viss kronologi (jfr s. 9 i denna uppsats).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Det betyder inte att gästerna skulle kompromissa med sina åsikter, men att de accepterar att framföra dem inom denna genres former. Camauer, i denna volym, visar hur t.ex. vissa kvinnoorganisationer anser att själva möjligheten att få fram- föra sina åsikter i ett brett medium som TV kan vara värd att utnyttja, trots att de ofta har upplevt sig bli förvandlade till stereotyper som drunknar i den övergri- pande dramaturgin.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Idén om &lt;/SPAN&gt;debatten som välregisserad föreställning &lt;SPAN class="ft32"&gt;har jag lånat av Ekström (1997).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Inom ramen för denna iscensättning är det inte särskilt märkligt att gästerna ständigt, i positiva ordalag, refererar till ”allmänheten” och ”vanligt folk” (utan att specificera vad detta är).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Denna skillnad beror delvis på de skilda programtyperna, men kanske finns det också en kulturell skillnad mellan en amerikansk inriktning på individer och en svensk inriktning på kollektiv? Några studier har uppmärksammat kulturella skillnader när det gäller Talk shows, t.ex. mellan tyska och amerikanska (Krause &amp; Goering 1995), mellan holländska och amerikanska (Leurdijk 1997), mellan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td125"&gt;&lt;P class="p694 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;TV- &lt;/SPAN&gt;DEBATTER SOM DEMOKRATISKT FORUM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td126"&gt;&lt;P class="p695 ft13"&gt;?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td127"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td128"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p91 ft32"&gt;brittiska och amerikanska (Livingstone &amp; Lunt 1994), mellan franska, italienska och spanska (Calsamiglia et al. 1995).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Denna fråga behandlas i denna volym av Ekström.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td135"&gt;&lt;P class="p783 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;C &lt;/SPAN&gt;HRISTIAN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td136"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td137"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td138"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft55"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft11"&gt;Abt, V. &amp; M. Seesholtz (1994) îThe Shameless World of Phil, Sally and Oprah: Television Talk Shows and the Deconstructing of Societyî. Journal of Popular Culture, 28(1)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft12"&gt;Abt, V. (1997) Coming after Oprah: cultural fallout in the age of the TV talk show. Bowling Green State Univeristy Popular Press&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft11"&gt;Asp, K. &amp; P. Esaiasson (1996) îThe Modernization of Swedish Campaigns: Individualization, Professionalization and Media- lizationî. I: Swanson och Mancini (red.) Politics, Media and Modern Democracy. Praeger&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft11"&gt;Bell, A. &amp; P. Garrett (eds.) (1998) Approaches to Media Discourse. Blackwell: Oxford&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft11"&gt;Bruun, H. (1994) îSnakkeprogrammet ñ Inkredsning af en TV- genreî. Arbejdspapir nr 3, TV:s aestetik. Aarhus Universitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft15"&gt;Calsamiglia, H., J. Cots, C. Lorda, L. Nussbaum, L. Payrato &amp; A. Tuson (1995) îCommunicative Strategies and Sociocultural Identities in Talk Showsî. Pragmatics, 5:325ñ339&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft11"&gt;Camauer, L. (1994) îEn fallstudie av I kv‰ll med Robert Aschbergî. I: Dahlgren, P. (red.) Den mÂngtydiga rutan. Nordisk forskning om TV&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft11"&gt;Carpignano, P., R. Andersen, S. Aronowitz &amp; W. Difazio (1990) îChatter in the Age of Electronic Reproduction: Talk Television and the Public Mindî. Sociotext 25/26: 33ñ55&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft11"&gt;Davidsson, Susanne (1998) îEtt retoriskt perspektiv pÂ pratshowî. I: Karlberg, M. &amp; Mral, B. Heder och pÂverkan ñ Att analysera modern retorik. Stockholm: Natur och Kultur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft11"&gt;Elfferding, W. (1993) îDie &lt;NOBR&gt;Talk-Show&lt;/NOBR&gt; als Form des Schweigens ¸ber Politik: Eine Diskurspolemikî. ÷sterreichische Zeitschrift f¸r Politikwissenschaft, 4:463ñ476&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft11"&gt;Ekstrˆm, M. (1997) &lt;NOBR&gt;TV-journalistikens&lt;/NOBR&gt; intentioner och publikens reaktioner: En fallstudie av programmet Svart eller vitt. Hˆgskolan i ÷rebro&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft12"&gt;Ekstrˆm, M. (1998a) îN‰r verkligheten inte duger som den ‰r ñ En studie av &lt;NOBR&gt;TV-journalistikens&lt;/NOBR&gt; praktikî. &lt;NOBR&gt;Nordicom-Information&lt;/NOBR&gt; 20&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft11"&gt;(4)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft11"&gt;Ekstrˆm, M. (1998b) îAttraktionens &lt;NOBR&gt;TV-journalistikî.&lt;/NOBR&gt; Sociologisk forskning 3ñ4/98, s. 143ñ169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td139"&gt;&lt;P class="p790 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;TV- &lt;/SPAN&gt;DEBATTER SOM DEMOKRATISKT FORUM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;P class="p791 ft13"&gt;?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td141"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td142"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p792 ft11"&gt;Fairclough, N. (1992) Discourse and Social Change. Oxford: Polity Press&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft147"&gt;Fairclough, N. (1995) Media Discourse. London: Edward Arnold Habermas, J. (1984) Borgerlig offentlighet. Lund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft11"&gt;Hadenius, S. &amp; Weibull, L. (1999) Massmedier: en bok om press, radio och TV. 7:e upplagan. Stockholm: Bonnier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft11"&gt;Kleberg, M. (1996) îM‰nskligt avpolitiserar privatsf‰renî. I: Becker, K., Ekekrantz, J., Frid, &lt;NOBR&gt;E-L.&lt;/NOBR&gt; och Olsson, T. Medierummet, 236ñ 246. Stockholm: Carlssons&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft12"&gt;Kaminer, W. (1993) I'm Dysfunctional, You're Functional: The Reco- very Movement and Other &lt;NOBR&gt;Self-Help&lt;/NOBR&gt; Fashions. New York: Vintage&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft11"&gt;Krause, A. &amp; E. Goering (1995) îLocal talk in the global village: an intercultural comparison of american and german talk showsî.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft11"&gt;Journal of Popular Culture 29(2):189ñ207&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft25"&gt;Leurdijk, A. (1997) îCommon Sense versus Political Discourse: Debating Racism and Multicultural Society in Dutch Talk Showsî. European Journal of Communication, 12(2):147ñ168&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft11"&gt;Linell, P. (1998) îInteraktionen i samtal ñ en teoretisk bakgrundî. I: Forstorp, &lt;NOBR&gt;P-A.&lt;/NOBR&gt; &amp; P. Linell. Samtal pÂgÂr. Dialogiska perspektiv pÂ svenska mediedebatter. Stockholm: Carlssons&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft11"&gt;Livingstone, S. &amp; P. Lunt (1994) Talk on Television: Audience Parti- cipation and Public Debate. London: Routledge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft11"&gt;Masciarotte, &lt;NOBR&gt;G-J.&lt;/NOBR&gt; (1991) îC'mon Girl: Oprah Winfrey and the Dis- course of Feminine Talkî. Genders 11: 81ñ110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft11"&gt;Mclaughlin, L. (1993) îChastity Criminals in the Age of Electronic Reproduction: Reviewing Talk Television and the Public Spehreî. Journal of Communication Inquiry 17.1: 45ñ55&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft11"&gt;Munson, W. (1993) All Talk: The Talk Show in Media Culture. Philadelphia: Tempel University Press&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft12"&gt;Nylund, M. u.u. Iscensatt interaktion ñ Strukturer och strategier i politiska mediesamtal. Doktorsavhandling. Institutionen fˆr kommunikationsl‰ra. Helsingfors Universitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft11"&gt;Peck, J. (1995) îTV Talk Shows as Therapeutic Discourse: The Ideological Labor of the Televised Talking Cureî. Communi- cation Theory. 5.1.:58ñ81&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft11"&gt;Priest, Patricia Joyner (1995) Public Intimacies: Talk Show Partici- pants and &lt;NOBR&gt;Tell-All&lt;/NOBR&gt; TV. Cresskill, NJ: Hampton&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td135"&gt;&lt;P class="p783 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;C &lt;/SPAN&gt;HRISTIAN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td136"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td137"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td138"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p802 ft11"&gt;Rose, B. (1985) îThe Talk Showî. I Rose, B. (red.) TV Genres: A Handbook and Reference Guide. Westport, CT: Greenwood Press&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft11"&gt;Shattuc, J. (1997) The Talking Cure: TV Talk Shows and Women. New York: Routledge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft11"&gt;Svensson, C. (1999) îDet offentliga samtalets rˆster och represen- tanter ñ InnehÂll, interaktion och deltagare i svenska &lt;NOBR&gt;TV-debatt-&lt;/NOBR&gt; programî. Opublicerat manus. Tema Kommunikation, Linkˆpings Universitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft12"&gt;Thompson, J.B. (1990) Ideology and modern culture: Critical social theory in the era of mass communication. Cambridge: Polity Press&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft12"&gt;van Dijk, T. (1991) îThe interdisciplinary study of news as dis- courseî. I: K. Jensen &amp; N. Jankowski (red.) A Handbook of qualitative methodologies for mass communication research..&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft11"&gt;London and New York: Routhledge&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p72 ft148"&gt;Mediedebatter som samtal i offentligheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft149"&gt;Om budskap och betydelser i förändring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft54"&gt;Åsa Kroon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft11"&gt;Ibland bryter korta intensiva mediedebatter ut kring ett visst ‰mne i vÂra massmedier. Plˆtsligt riktas blickarna mot en specifik frÂga under en kortare period, fˆr att efter hand ge plats fˆr andra och mindre omfattande nyheter n‰r uppm‰rksamheten fˆr ‰mnet har svalnat. Eftersom dessa debatter ofta utlˆser en intensiv aktivitet frÂn mÂnga medier under en begr‰nsad tidsperiod ‰r de speciellt tacksamma att studera om man ‰r intresserad av att undersˆka nyhetstexter ur ett s.k. dialogiskt perspektiv. Genom att i viss mÂn se den medierade diskussionen som ett samtal som b‰rs fram via repliker (muntliga och skriftliga îtexterî) som gˆrs i olika sociala sammanhang, av olika deltagare med olika mÂl och syften med kom- munikationen, kan relevanta resultat om mediernas s‰tt att diskutera olika frÂgor erhÂllas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft12"&gt;I sj‰lva fˆrmedlingen av nyheten omvandlas den s.k. verkligheten via sprÂket till en text. Texten kan sedan bli till flera olika texter, t.ex. i olika genrer i en tidning, och kan i sin tur leda till att andra medier refererar eller framst‰ller nya texter som bygger pÂ de fˆrsta. Mediedebatterna kan d‰rfˆr ses som kedjor av texter kring en spe- cifik frÂga. H‰r kommer mina analyser av tvÂ olika mediedebatter anv‰ndas fˆr att visa pÂ hur man i medietexter kan tilldela politiken olika roller inom ramen fˆr en debatt, och d‰rmed ocksÂ positionera den pÂ olika s‰tt till dess motpart eller granskare, journalistiken. Jag kommer ocksÂ att visa pÂ hur betydelser och formuleringar g‰rna glider och fˆr‰ndras under en intensiv debatts gÂng, dÂ olika debat- tˆrer, i olika sammanhang, tar upp en aspekt men samtidigt ocksÂ fˆr‰ndrar dess innehÂll ˆver tid.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126232x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;M &lt;/SPAN&gt;EDIEDEBATTER SOM SAMTAL I OFFENTLIGHETEN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p812 ft11"&gt;Fˆrst inleder jag dock med en presentation av analysobjekten fˆr att sedan ge en kortare ˆversikt ˆver forskningen pÂ omrÂdet. D‰r- efter redovisas min forskningsfrÂga och teoretiska grund. D‰rpÂ re- dogˆr jag fˆr mina analyser och avsnittet avslutas med en diskussion och slutsats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft55"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft17"&gt;Vad är en mediedebatt?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft12"&gt;I september 1993 startade Expressen en artikelserie som skulle ta upp olika aspekter av den flykting- och invandrarpolitik som fˆrdes i Sverige. Men debatten om den invandrarpolitiska problematiken fick konkurrens med en diskussion som mer handlade om huruvida kv‰llstidningen hade ˆvertr‰tt nÂgra moraliska och pressetiska gr‰n- ser med sin lˆpsedel îKˆr ut dom! SÂ tycker svenska folket om in- vandrare och flyktingarî. Den intensiva diskussionen ledde seder- mera till att chefredaktˆren fˆr Expressen avgick frÂn sin post.&lt;SPAN class="ft132"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft15"&gt;I bˆrjan av 1996 utvisades familjerna Sincari ur Sverige efter att ha gˆmt sig i kyrkan i sele under sexton mÂnader. Utvisningen som fÂngades av massmediernas kameror och reportrar blev mycket tumultartad, och upprˆrde mÂnga av de som fˆljde de dramatiska &lt;NOBR&gt;TV-bilderna.&lt;/NOBR&gt; Utvisningen startade en intensiv mediedebatt som under de veckor den pÂgick kom att behandla olika frÂgor som v‰ckts i dess spÂr, bl.a. en bys agerande (den s.k. seleandan), bar- nens r‰tt i samh‰llet, fˆr‰ldrars moral, kyrkans roll och flyktingpo- litikens mˆjligheter och begr‰nsningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;Hˆsten 1997 publicerade Dagens Nyheter tvÂ omfattande artik- lar om steriliseringspolitiken i Sverige under &lt;NOBR&gt;1930ñ1970-talen&lt;/NOBR&gt; av &lt;NOBR&gt;DN-journalisten&lt;/NOBR&gt; Maciej Zaremba. I artiklarna kritiserades framfˆr allt socialdemokratin fˆr att, i sin vilja att bygga ett folkhem fˆr alla, ha lÂtit sterilisera de som inte ville inordna sig i det samh‰lleliga sys- tembygget. InnehÂllet i artiklarna v‰ckte sÂv‰l sympati som mot- stÂnd frÂn olika politiska l‰ger, men fick ocksÂ konkreta politiska beslut till stÂnd. Regeringen beslutade t.ex. om inr‰ttandet av en steriliseringsutredning som bl.a. fick till uppgift att utreda frÂgan om ers‰ttning till de drabbade.&lt;SPAN class="ft136"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft25"&gt;Listan pÂ frÂgor eller h‰ndelser som lett till att en mer omfattan- de mediediskussion har startats, i olika medier och i olika genrer, kan naturligtvis gˆras mycket l‰ngre. Mona Sahlins kontokortsan- v‰ndning, det giftiga t‰tningsmedlet i HallandsÂsen, Motalapoliti-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126233x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Å &lt;/SPAN&gt;SA &lt;SPAN class="ft13"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ROON&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p8 ft12"&gt;kernas resor, Ecce &lt;NOBR&gt;Homo-bilderna&lt;/NOBR&gt; och diverse missfˆrhÂllanden inom vÂrden ‰r ytterligare nÂgra exempel, och det finns ‰nnu fler. Dessa ‰mnen har alla varit fˆremÂl fˆr diskussioner som har fÂtt ett stort genomslag i medierna under en begr‰nsad tidsperiod. Debat- terna ovan kan tj‰na som nÂgra utvalda illustrativa exempel pÂ dessa relativt korta men intensiva mediedebatter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft25"&gt;Inom medieforskningen har dessa intensiva virvelvindar i medi- erna v‰ckt olika sorts intresse. Ibland har man fokuserat sig pÂ fe- nomenet i sig, men ibland ligger den huvudsakliga tyngdpunkten pÂ en mer generell nivÂ. Man ˆnskar t.ex. fÂ ˆkad kunskap om medier- nas roll i samh‰llet, eller om strukturella och organisatoriska fˆrut- s‰ttningar fˆr nyhetsproduktion i olika medier. Nedan ges endast en kort beskrivning av nÂgra av de frÂgor man tidigare har undersˆkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft17"&gt;Tidigare forskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft150"&gt;Varför blossar mediedebatter upp?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft11"&gt;N‰r medierna ibland gˆr ganska smÂ frÂgor till stora menar vissa att det fr‰mst kan ses som ett uttryck fˆr mediernas sensationslystnad och jakt pÂ upplagor i en konkurrensutsatt bransch. D‰r passar olika h‰ndelser, personer eller fˆreteelser in i det mediedramaturgiska systemet fˆr att sedan levereras till publiken som underhÂllning.&lt;SPAN class="ft136"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Mediedebatterna kan ocksÂ ses som ett resultat av att medierna fÂtt en ˆkad insyn i den politiska verksamheten samt att politiken blivit mer publik och ˆppen och beroende av mediernas medverkan.&lt;SPAN class="ft136"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Det blir helt enkelt l‰ttare att gr‰va fram explosivt stoff som kan ligga till grund fˆr debatter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft150"&gt;Varför skapar vissa frågor debatt och inte andra?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft12"&gt;PÂ ett mycket generellt plan vet man inom forskningen att medierna helt enkelt s‰tter sin egen agenda fˆr vad som kan och bˆr diskute- ras. Man best‰mmer ocksÂ vad som skall definieras som ett problem och hur detta skall presenteras pÂ l‰mpligaste s‰tt. LikasÂ vet man att medierna ger fˆretr‰de Ât h‰ndelser och personer som uppfyller vissa kriterier. Till exempel ‰r det mycket troligare att en h‰ndelse som involverar nÂgon eller nÂgra k‰nda personer och dessutom ‰r negativ fÂr ett stˆrre genomslag ‰n en nyhet d‰r detta inte existerar. Allm‰nheten har Â sin sida svÂrt att komma till tals. Att medierna g‰rna agerar i flock och plockar upp varandras nyheter, och dÂ ocksÂ&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126234x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;M &lt;/SPAN&gt;EDIEDEBATTER SOM SAMTAL I OFFENTLIGHETEN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p141 ft16"&gt;som kollektiv kan bidra till att fˆrstora nÂgot som inledningsvis inte var sÂ omfattande, ‰r ocksÂ ett v‰lk‰nt faktum.&lt;SPAN class="ft151"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft150"&gt;Hur kan intensiva mediediskussioner karaktäriseras?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft15"&gt;Mediedebatter av den typ som diskuteras h‰r ges ibland ben‰m- ningen îmedieh‰ndelseî eller îskandalî. Medieh‰ndelsen kopplas ofta ihop med spektakul‰ra situationer eller skeenden som tillÂts att ta ett stort utrymme i medierna, t.ex. i form av ett idrottsevenemang eller en Oscarsgala.&lt;SPAN class="ft133"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Det iscensatta och konstruerande elementet betonas hos vissa, och ibland po‰ngteras det negativa i att ge en sÂdan uppm‰rksamhet till s.k. o‰kta h‰ndelser eller îpseudoh‰n- delserî&lt;SPAN class="ft133"&gt;7&lt;/SPAN&gt;. Medieh‰ndelsen tenderar ocksÂ som begrepp att kopplas ihop med nÂgot som medierna blÂser upp i brist pÂ annan rappor- tering och associeras dÂ med nyhetstorka, innehÂllslˆshet och bristande relevans. Begreppet skandal anv‰nds Â andra sidan av vissa forskare fˆr att ben‰mna de debatter som uppstÂr dÂ samh‰lleliga regler och konventioner fˆr vad som ‰r r‰tt och fel ˆvertr‰ds, t.ex. n‰r en politiker bedˆms ha begÂtt ett misstag som kan anses som moraliskt ofˆrsvarbart.&lt;SPAN class="ft133"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Uppr‰tthÂllare av dessa konventioner, och de som ocksÂ identifierar n‰r nÂgot fel begÂtts, ‰r bl.a. just medier- na.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft11"&gt;Utanfˆr det vetenskapliga sammanhanget finns det ocksÂ de, inte s‰llan politiker eller journalister, som sj‰lva varit fˆremÂl fˆr en de- batt (eller skandal) och sedemera ocksÂ delger sina upplevelser av detta i bokform.&lt;SPAN class="ft136"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft17"&gt;Min forskningsfråga och perspektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft12"&gt;I kontrast till ovanstÂende forskning studerar jag d‰remot dessa korta och intensiva debatter ur ett annat, mer textorienterat, pers- pektiv. Min huvudsakliga frÂgest‰llning handlar om att i en n‰rana- lys av texterna i olika mediedebatter beskriva hur de uppkommer och utvecklas ˆver tid i samspelet mellan olika debattˆrer, medier och genrer. En viktig po‰ng ‰r att fÂnga hur sj‰lva debatten i sig, i interaktion med och mellan texter, skapar fˆruts‰ttningar fˆr den inriktning som debatten sedan fÂr. Den medierade interaktionen j‰mfˆrs dÂ, om ‰n inte j‰mst‰lls, med samtal i en mer vardaglig be- m‰rkelse.&lt;SPAN class="ft132"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Denna analogi gˆr att ‰ven mediedebatten ses som upp- byggd av repliker som fˆljer pÂ varandra som kan ses bilda sin egen interna struktur och logik fˆr hur diskussionen sedan kommer att, och kan, utveckla sig. En av po‰ngerna med detta textn‰ra perspek-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126235x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Å &lt;/SPAN&gt;SA &lt;SPAN class="ft13"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ROON&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p8 ft11"&gt;tiv ‰r att lyfta fram nyhetsproduktion, textfˆrmedling och textkon- sumtion som sociala handlingar i ett visst sammanhang och betona att det rˆr sig om kommunikation mellan m‰nniskor, om ‰n i en specifik typ av institutionellt sammanhang. Syftet ‰r att komplettera de forskningsperspektiv som n‰mnts ovan d‰r debatterna som fe- nomen stÂtt i centrum, men d‰r texterna som ingÂr i debatten kanske ‰gnats mindre intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft150"&gt;Teori&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft12"&gt;Utan att fˆrsˆka komplicera den teoretiska ingÂngen allt fˆr mycket ‰r det inte desto mindre l‰mpligt att klargˆra nÂgra utgÂngspunkter som ‰r viktiga att ha i Âtanke vad g‰ller detta perspektiv, som ocksÂ kan kallas dialogiskt eller diskursorienterat.&lt;SPAN class="ft132"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Detta grundl‰ggande syns‰tt pÂ kommunikation som nu i korthet kommer att beskrivas har ocksÂ, som vi kommer att se, vissa konsekvenser fˆr hur man sedan ser pÂ den journalistiska praktiken och pÂ texten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft12"&gt;I det demokratiska samh‰llet ‰r det styrande idealet fˆr den jour- nalistiska verksamheten att nyhetsfˆrmedlingen skall ske pÂ ett sÂ opartiskt s‰tt som bara ‰r mˆjligt. Detta fˆga omtvistade ideal gˆr att sj‰lva verksamheten av naturliga sk‰l ‰r impregnerad av begrepp som îobjektivitetî, îneutralitetî, îsaklighetî och îsanningî. Den flitiga anv‰ndningen av spegelmetaforen (medierna speglar verklig- heten) ‰r ett exempel pÂ att man, bÂde inom medierna och inom de institutioner som inr‰ttar lagar och regler fˆr dessa, ser det som ˆnskv‰rt att str‰va efter trov‰rdighet och legitimitet genom ett sÂ neutralt rapporterande som mˆjligt. Det man ser reflekterat i spe- geln skall ocksÂ fˆras vidare sÂ ñ in i den journalistiska texten. Endast pÂ detta vis kan allm‰nheten ges en verklig mˆjlighet att be- dˆma v‰rdet pÂ de nyheter de tar del av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft12"&gt;I mitt och andra diskursorienterade forskares arbeten betonas nyhetstexten som en kommunikativ handling i ett visst samman- hang, vars utformning fÂr vissa konsekvenser fˆr fˆrstÂelsen och tolkningen av det sagda. Detta kan ses som ett alternativ till att en- dast se texten som ett resultat av ett neutralt Âterber‰ttande av nÂgot som h‰nt i omv‰rlden, som kanske ‰r det perspektiv som jour- nalisten sj‰lv, och ocksÂ lagstiftare, ˆnskar att uppr‰tthÂlla. Men kommunikation i sig, oavsett sammanhang och oavsett yrkesroll, inneb‰r alltid att man anl‰gger ett visst perspektiv, vare sig man ‰r medveten om det eller ej, och naturligtvis gˆrs detta t.ex. ocksÂ i den vetenskapliga texten. Det som skiljer den vetenskapliga frÂn den journalistiska texten ‰r att man i den fˆrra str‰var efter att, sÂ lÂngt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126236x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;M &lt;/SPAN&gt;EDIEDEBATTER SOM SAMTAL I OFFENTLIGHETEN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p417 ft12"&gt;det ‰r mˆjligt, blottl‰gga sina utgÂngspunkter bakom resultaten. Journalistens utgÂngspunkter ‰r Â andra sidan inte frilagda pÂ samma vis, utan Âterfinns i generella regler, allm‰n praxis osv., medan an- taganden om relationer och fˆrhÂllanden som har b‰ring pÂ textens utformning inte gˆrs i omedelbar anslutning till densamma. I st‰llet fyller vi som l‰sare i det som texten bygger pÂ, och journalisten hj‰lper oss med detta arbete genom olika sprÂkliga medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft12"&gt;Kommunikationsforskare menar Â sin sida alltsÂ att kommunika- tion mellan individer har mycket lite att gˆra med att vi fˆr ˆver information till varandra pÂ ett oproblematiskt vis, eller att vi speg- lar verkligheten med vÂra ord. Det som s‰gs ‰r i st‰llet beroende av vem som s‰ger vad, n‰r och hur, och ‰ven sammanhanget ‰r avgˆ- rande fˆr hur nÂgot uppfattas. Man brukar tala om tolkning och fˆrstÂelse som kontextberoende.&lt;SPAN class="ft132"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Exakt samma uttalande kan i sj‰lva verket uppfattas diametralt olika beroende pÂ var det fˆre- kommer. Och ibland kan fˆrflyttningar av ord ñ genom olika sam- manhang ñ gˆra att innebˆrden skiftar i betydelse under resans gÂng.&lt;SPAN class="ft132"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Detta kallas ibland fˆr rekontextualiseringar, ett byte av sam- manhang.&lt;SPAN class="ft132"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;D‰rfˆr menar man ocksÂ att betydelser av olika utta- landen, enstaka ord, bilder eller metaforer inte ‰r statiska utan att deras innebˆrder ‰r dynamiska och flytande. Varje ord eller begrepp b‰r dessutom pÂ ett bagage av historiska innebˆrder som den som anv‰nder det kan v‰lja att utnyttja. Man brukar s‰ga att texter ekar av andra texter. Samtidigt ‰r det inte mˆjligt att eliminera icke ˆns- kade innebˆrder i de ord som anv‰nds. N‰r begreppet intertextualitet anv‰nds inneb‰r det att man menar att alla utsagor och texter egentligen ‰r l‰nkade (och beroende av) varandra. Dessa grundl‰g- gande antaganden om kommunikationens inneboende natur har fˆ- retr‰delsevis anv‰nts fˆr att analysera muntliga samtal, men har pÂ senare Âr ocksÂ ˆvertagits av diskursorienterade och medieintresse- rade samtalsforskare.&lt;SPAN class="ft132"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft12"&gt;Genom att koppla detta, h‰r kraftigt fˆrenklade, kommunika- tionsperspektiv till den korta intensiva mediedebatten, kan man n‰rmare se hur man inom ramen fˆr det medierade samtalet kom- municerar sina bilder av v‰rlden, vare sig man ‰r journalist, forskare eller fristÂende debattˆr, med hj‰lp av anspelningar pÂ andra texter och pÂ historiska innebˆrder av ord som pÂ olika s‰tt hj‰lper till att sk‰nka betydelser och mening till olika frÂgor. Med analyserna som grund kan man sedan visa att mediernas olika texter inte endast formas av strukturella och organisatoriska fˆruts‰ttningar och be- gr‰nsningar, utan att man ocksÂ i sj‰lva den kommunikativa hand- lingen skapar en slags intern dynamik som fÂr vissa effekter pÂ hur&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126237x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Å &lt;/SPAN&gt;SA &lt;SPAN class="ft13"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ROON&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p818 ft12"&gt;mediedebatten sedan kommer att utvecklas. Dessa kunskaper kan sedan bidraga till en ˆkad fˆrstÂelse fˆr debatterna som en speciell typ av mediefenomen, j‰mte den forskning som redan existerar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft15"&gt;Det ‰r slutligen mycket viktigt att Âterigen po‰ngtera att denna mer nyanserade syn pÂ kommunikation som diskursforskare anv‰n- der som utgÂngspunkt i sina analyser ‰r just en teoretisk ansats som fÂr konsekvenser fˆr hur man tolkar resultaten. Ansatsen skall dock inte uppfattas som att man som forskare anser att journalister och andra som kommer till tals i medierna medvetet fˆrsˆker att mani- pulera m‰nniskor fˆr egen vinnings skull, eller att man fˆrsˆker att fabricera eller hitta pÂ historier fˆr att fÂ intressanta saker att skriva om. Men i och med att allt som skall fˆrmedlas till nÂgon mÂste ikl‰das en sprÂklig dr‰kt sÂ blir vi alla, i viss mÂn, till konstruktˆrer av den verklighet vi lever i. Att ansatsen ibland ‰ndÂ kan uppfattas som kontroversiell beror s‰kerligen pÂ att man med denna infalls- vinkel ocksÂ problematiserar journalistikens mˆjligheter att leva upp till sina egna ideal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft11"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft12"&gt;I de fˆljande analyserna kommer jag nu, med hj‰lp av tvÂ exempel, fˆr det fˆrsta att illustrera hur man inom ramen fˆr en pÂgÂende, eller just initierad, mediedebatt, genom rekontextualiseringar av ord, bilder och begrepp, och genom dolda referenser till andra texter (intertextuella referenser), kan kommunicera mer ‰n det som ome- delbart och direkt mˆter ˆgat. Det som jag h‰r har tagit fasta pÂ ‰r den bild av politiken och politiker som framkommer i Expressens svart pÂ &lt;NOBR&gt;vitt-debatt&lt;/NOBR&gt; och i Dagens Nyheters steriliseringsdebatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft11"&gt;Fˆr det andra kommer jag att illustrera ordens och begreppens flytande och dynamiska karakt‰r inom debatterna med hj‰lp av ett exempel frÂn n‰mnda steriliseringsdebatt. Exemplet som har valts ut handlar om hur man i texterna diskuterar hur mÂnga det var som egentligen drabbades av steriliseringsingreppet, och huruvida de gjordes med tvÂng eller ej.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126238x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;M &lt;/SPAN&gt;EDIEDEBATTER SOM SAMTAL I OFFENTLIGHETEN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft55"&gt;Analyser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft17"&gt;Politiska bilder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft150"&gt;Svart på &lt;NOBR&gt;vitt-debatten&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft11"&gt;MÂndagen den 6 september 1993 lˆd Expressens lˆpsedel; Kˆr ut dom! SÂ tycker svenska folket om invandrare och flyktingar&lt;SPAN class="ft136"&gt;16&lt;/SPAN&gt;. De svarta rubrikerna hade fˆregÂtts av en massiv och kontroversiell reklamkampanj fˆr en kommande artikelserie i samma tidning om tillstÂndet i Sverige vad g‰llde relationerna mellan svenskar Â ena si- dan och flyktingar och invandrare Â den andra, en relation som be- skrivits som allt annat ‰n friktionsfri:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft139"&gt;Hur l‰nge kan vi i Sverige ge sken av att vi v‰lkomnar invandrare och flyktingar? Fˆr det gˆr vi inte. Svenska folket har en best‰md Âsikt om invandringen och flyktingpolitiken. Makthavarna har en helt motsatt Âsikt. Det gÂr inte ihop. Det ‰r en opinionsbomb pÂ v‰g att brisera. D‰rfˆr ber‰ttar vi, med start imorgon. Precis som det ‰r. Svart pÂ vitt. Innan det sm‰ller. (Ur annonssida fˆr Expressen i DN &lt;NOBR&gt;1993-09-05)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft12"&gt;Lˆpsedeln visade sig vara en tolkning av en opinionsundersˆkning som Expressen lÂtit SIFO genomfˆra d‰r fem frÂgor om svensk flyktingpolitik st‰llts till ett urval av svenskar i en telefonintervju, frÂgor som redovisades i tidningen samma dag. Resultatet samman- fattades av chefredaktˆr Erik MÂnsson i rubriken En bomb pÂ v‰g att brisera, d‰r en klyfta mÂlades upp mellan politikers och folks Âsikter, och svar avkr‰vdes makthavarna om vad de skulle gˆra Ât saken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft12"&gt;Fˆljande dags lˆpsedel hade till synes ett motsatt budskap; Ta hand om dem! SÂ tycker Expressen om invandrare och flyktingar. Den fˆrsta dagens konflikttema hade fÂtt ge plats fˆr en diskussion om ansvar, vilket senare under veckan ytterligare mildrades till repor- tage som med en sympatisk och fˆrstÂende ton skildrade invandrar- nas och flyktingarnas situation i Sverige. Artikelserien kallad svart pÂ vitt och tillhˆrande reklamkampanj fick ta emot mycken kritik frÂn andra journalister och frÂn forskare som ansÂg argumentationen vara fˆr dÂligt underbyggd och budskapet fˆr tillspetsat. Stormen kring Expressens serie ledde till att dÂvarande chefredaktˆren avgick frÂn sin post, drygt 1,5 vecka efter dess inledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft11"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126239x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Å &lt;/SPAN&gt;SA &lt;SPAN class="ft13"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ROON&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p425 ft12"&gt;N‰r svart pÂ vitt inleds uppger tidningens chefredaktˆr tydligt att Expressen vill dra fram en kontroversiell och k‰nslig politisk frÂga i ljuset och diskutera denna pÂ ett ˆppet s‰tt. Mediet vill i detta fall bÂde delta i, och vara forum fˆr, en politisk debatt fˆr vilken de sj‰lva l‰gger grunden med hj‰lp av en opinionsundersˆkning om l‰- get i landet. PÂ artikelseriens fˆrsta stormiga dag beskrivs politiker- na som innehavare av best‰mda Âsikter om flyktingpolitiken som uppges gÂ pÂ tv‰rs med svenska folkets attityder. Chefredaktˆren uppmanar politikerna att ta situationen pÂ allvar och gˆra nÂgot Ât saken innan den annars fˆrestÂende explosionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft12"&gt;PÂfˆljande dag dras partiledarna direkt in i diskussionen pÂ tid- ningens &lt;NOBR&gt;ledar-,&lt;/NOBR&gt; kultur- och nyhetssidor. Ledarskribenten varnar fˆr politisk undfallenhet och ovilja att inte ˆnska diskutera ett br‰nn- bart ‰mne samtidigt som denne kommer med egna fˆrslag fˆr att fˆrb‰ttra politiken. PÂ kultursidan anses det att politikerna varit alltfˆr liberala med att sl‰ppa igenom fˆrdomsfulla aktˆrer som pÂ ett ofˆrdelaktigt s‰tt hˆjt ribban i debatten. De annars dominerande reportagen denna dag ‰r tvÂ politikerintervjuer, dels med dÂvarande statsminister Carl Bildt, och dels med Leif Blomberg som just avgÂtt som &lt;NOBR&gt;Metall-ordfˆrande&lt;/NOBR&gt; en vecka tidigare. I bÂda reportagen konfronteras politikerna med Expressens &lt;NOBR&gt;SIFO-resultat&lt;/NOBR&gt; och ges ut- rymme att kommentera och diskutera frÂgan utifrÂn olika synvink- lar. I Ulf Nilsons intervju med Carl Bildt varvas reporterns frÂgor med statsministerns svar i texten, och i artikeln med Leif Blomberg ges han stort utrymme i texten fˆr sina tankar kring reporterns frÂ- gor. ƒven bildm‰ssigt understryks denna dialog mellan politiker och journalist, d‰r Carl Bildt syns bl‰ddrande bland Expressens fram- sidor och lˆpsedlar pÂ ett bord, och d‰r en fundersam Leif Blomberg i sin artikel syns sittande i en busskur d‰r ena sidan av glasv‰ggen t‰cks av en affisch frÂn Expressens reklamkampanj. I fˆljande dags tidning filosoferar och reflekterar Marit Paulsen ˆver den svenska fr‰mlingsfientligheten medan &lt;NOBR&gt;kds-representanten&lt;/NOBR&gt; Hardy Hedman kritiserar Expressen fˆr sin lansering av flyktingproblematiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft12"&gt;Efter att Expressen sedan fokuserat mycket av krafterna pÂ att skildra s.k. offer fˆr den svenska flyktingpolitiken hamnar politi- kerna Âter i fokus i form av Bengt Westerberg (Expressen &lt;NOBR&gt;1993-09-&lt;/NOBR&gt; 10). Den dÂvarande folkpartiledaren talar ut om flyktingpolitikens svagheter i en stor intervju och medger att politiker i mÂnga fall va- rit fˆr passiva och tysta, skriver reportern, som ocksÂ syns i bild i diskussion med politikern. terigen po‰ngteras dialogen mellan journalist och politiker bÂde i text och bild. Den dominerande bil- den som tar upp stˆrre delen av ett uppslag visar Westerberg ensam&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126240x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;M &lt;/SPAN&gt;EDIEDEBATTER SOM SAMTAL I OFFENTLIGHETEN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p472 ft11"&gt;vid hˆrnet av en hˆg, nedklottrad och smutsig murv‰gg. Bilden kan s‰gas framh‰va flera av de argument som tidningen velat framfˆra under artikelseriens gÂng. Fˆr det fˆrsta syns politikern bÂde fak- tiskt och metaforiskt st‰lld mot v‰ggen av en frÂgvis och vetgirig reporter som ‰r pÂ jakt efter sanningen. Fˆr det andra s‰ger arti- keltexten att muren i frÂga Âterfinns i invandrart‰ta Husby, varfˆr Westerberg vid betongv‰ggen ocksÂ kan associera till fÂngenskap. Muren separerar invandrare och flyktingar frÂn andra svenskar, lik- som skiljer politikernas v‰rld frÂn den v‰rld som ˆvriga svenskar le- ver i.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft15"&gt;Efter den fˆrsta turbulenta tiden med artikelserien avslutas veckan med att man pÂ ledarplats i Expressen ser tillbaka pÂ de se- naste sju dagarna och konstaterar att man trots en hel del kritik fÂtt igÂng ett viktigt och ˆppet samtal om flyktingpolitiken, och att po- litikerna pÂ detta s‰tt och med tidningens hj‰lp tvingats ta sitt an- svar. Indirekt betyder det att journalistiken d‰rmed ocksÂ tagit sitt ansvar fˆr att en viktig frÂga bˆrjat diskuteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft12"&gt;I Expressens svart pÂ vitt ‰r politikerna i hˆg grad delaktiga och aktiva i det medierade politiska samtalet. Redan inledningsvis adres- seras de direkt med frÂgor om hur de skall agera varpÂ tidningen ocksÂ publicerar flera stora intervjuer med ledande politiker d‰r dialogen mellan massmedium och politiker pÂ olika s‰tt po‰ngteras, sÂv‰l i text som i bild. NÂgra politiker fattar ocksÂ sj‰lva pennan fˆr att kommentera och kritisera artikelserien och blir ocksÂ publicera- de i tidningen. Expressen st‰ller politiker till svars samtidigt som man frÂn tidningens hÂll ocksÂ identifierar fel och ger fˆrslag pÂ po- litiska Âtg‰rder som skall fˆrb‰ttra situationen. Politikens nuvarande svagheter belyses genom flyktingreportage d‰r det ber‰ttas om in- vandrare och flyktingar som behandlas illa av institutioner. ƒven om kv‰llstidningen understˆdjer sina egna argument i intervjuerna framkommer ‰ven kritik mot Expressen frÂn politikernas sida vilket ocksÂ kommer fram i den text som mˆter l‰saren. Politikerna som inledningsvis beskrivits som ovilliga och undfallande i flyktingfrÂ- gan fÂr komma till tals och nyansera den polariserade bild som inledningsvis ges av debatten, dock utan allfˆr stora avsteg frÂn tidningens inledande argumentationslinjer. Politikerna framst‰lls i flera stora intervjuer som resonerande, argumenterande och lyhˆrda fˆr den debatt som tidningen har startat, ‰ven om de ocksÂ fÂr mot- taga ironiska kommentarer fˆr sin ovilja att aktivt ta st‰llning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft83"&gt;îSvenska folketî, îopinionenî och îallm‰nhetenî har en stor plats i debatten bÂde indirekt och mer direkt. Indirekt anv‰nds opinionens eller îsvenskensî Âsikter som start fˆr en debatt i och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126241x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Å &lt;/SPAN&gt;SA &lt;SPAN class="ft13"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ROON&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p75 ft12"&gt;med SIFO:s telefonintervjuer. Dessa resultat, tolkade och formule- rade pÂ lite olika s‰tt av journalisterna, i olika genrer, blir sedan ba- sen fˆr den argumentation som sedan riktas till politikerna. Redan efter fˆrsta dagens presentation av svart pÂ vitt uppmanas l‰sarna att ringa in och s‰ga sin Âsikt i frÂgan, Âsikter som sedan publiceras ˆver ett uppslag pÂfˆljande dag. Dessa inringda Âsikter tillsammans med frÂgor till folk îpÂ gatanî blir sedan ett Âterkommande inslag under debattens gÂng. De flesta av artiklarna i svart pÂ vitt ‰r dessutom av karakt‰ren nyhetsartiklar, ‰ven om vissa inslag ‰ven Âterkommer pÂ &lt;NOBR&gt;ledar-,&lt;/NOBR&gt; debatt- och kulturplats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft150"&gt;Steriliseringsdebatten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft12"&gt;Den 20:e respektive den 21:a augusti 1997 publicerade Dagens Ny- heter tvÂ artiklar pÂ kultursidorna som kom att rˆna stor nationell och internationell uppm‰rksamhet. Med lˆpsedlar, framsidor och rubriker fˆrmedlades det att 60 000 svenskar hade steriliserats, mÂnga mot sin vilja, och att detta till stor del kunde skyllas pÂ so- cialdemokratin och dess uppbyggnad av &lt;NOBR&gt;folkhems-Sverige,&lt;/NOBR&gt; och kopplingar gjordes till rasism och nazism. Maciej Zarembas artiklar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft11"&gt;Rasren i v‰lf‰rden och Oˆnskade i folkhemmet fˆljdes av fler DN- artiklar i samma ‰mne och fˆranledde andra debattˆrer och medier att fˆlja i DN:s spÂr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft12"&gt;Kort efter de fˆrsta artiklarna gav Aftonbladet svar pÂ tal pÂ le- darplats och h‰vdade att DN var fel ute n‰r de pekade ut socialde- mokratin som boven i dramat. Skulden fˆr praktiken var i st‰llet delad mellan olika partier eftersom det kunde bevisas att det rÂdde en politisk enighet kring steriliseringspolitiken. I st‰llet fˆr att ut- peka v‰lf‰rdsbygget och tron pÂ folkhemmet som nÂgot ont kunde steriliseringarna bl.a. fˆrklaras med den specifika tidsanda som rÂdde tillsammans med en ˆvertro pÂ vetenskapen, som i sin tur var starkt influerad av Darwinism och rasbiologiska tankar. Alternativa scenarier st‰lldes pÂ detta s‰tt mot Zarembas teser i andra medier, men trots detta var det mÂnga som tog DN:s artiklar som en skan- dalˆs uppt‰ckt ˆver vilken alla svenskar borde sk‰mmas, inte minst i utl‰ndska medier. Det fanns dock de som h‰vdade att det som DN avslˆjat inte alls var nÂgot nytt utan tv‰rtom k‰nt sedan l‰nge. Dess- utom h‰vdade somliga att Zaremba starkt vinklat artikelinnehÂllet fˆr att passa sina egna och DN:s syften, och att det inte var nÂgon egentlig sanning som nu kommit i dagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft25"&gt;Artikelanstormningen ben‰mndes snart steriliseringsdebatten och fick utrymme i bÂde tidningar, TV och radio i ca 1,5 mÂnads tid. Det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126242x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;M &lt;/SPAN&gt;EDIEDEBATTER SOM SAMTAL I OFFENTLIGHETEN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p502 ft12"&gt;utl‰ndska intresset blev flyktigt men intensivt. Nyheten slogs upp stort i flera europeiska l‰nder och fˆranledde mÂnga utl‰ndska kor- respondenter att Âka till Sverige fˆr att se vad som orsakat en sÂdan buckla i den svenska modellen. ƒven n‰r debattens intensiva period klingat ut och Âret gÂtt ˆver i ett nytt skrevs flera artiklar och bakÂt- blickande analyser i olika fora i sÂv‰l inom- som utomvetenskapliga sammanhang, av vilka somliga orsakade flera av de tidigare debattˆrerna att Âter fatta pennan och diskutera ‰mnet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Ett Âr fˆre valet och i ett v‰lk‰nt liberalt forum pekar alltsÂ Maciej Zaremba, sedemera understˆdd av annat &lt;NOBR&gt;DN-material,&lt;/NOBR&gt; ut socialdemokratin och dess jakt pÂ v‰lf‰rdsstaten som de huvudsak- ligen skyldiga till steriliseringarna av landets svaga medborgare. ƒven om den socialdemokratiska politiken i detta avseende ome- delbart involveras i diskussionen och d‰rtill utpekas som part i en hemsk praktik, ˆppnas inte diskussionen med nutida politiker som aktiva deltagare. ƒndÂ ses dagens politiker i texterna som medskyl- diga dÂ deras politik bygger pÂ ett idÈarv som inte fˆr‰ndrat sig ˆver tid, antyder Zaremba. Det ‰r sj‰lva den socialdemokratiska ideologin och dess vilja att bygga en v‰lf‰rdsstat som ‰r rutten, menar han. Som garant fˆr sanningshalten och trov‰rdigheten i artiklarna stÂr bl.a. vetenskapen och de forskare som nu fÂtt mˆjlighet att fˆra ut sina resultat till en bredare publik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft12"&gt;Bilden av politiken som mÂlas upp i artiklarna, h‰r till stor del fˆretr‰dd av socialdemokraterna, ‰r inte vacker. Socialdemokraterna, om ‰n understˆdda av andra partier, framst‰lls som lurendrejare som fˆrtvivlat velat uppr‰tthÂlla myten om att de endast fˆretr‰tt det goda samh‰llet som i alla avseenden v‰rnat om de svaga. De skall ha trott blint pÂ dÂligt underbyggd rasforskning och tagit politiska beslut som varit kraftigt f‰rgade av egna fˆrdomar. De visas upp som inhumana bˆdlar som i statens namn h‰nsynslˆst berˆvat sina offer fortplantningsfˆrmÂgan i jakten pÂ ekonomiska besparingar. ƒven om de inte varit direkt involverade beskrivs politiker i allm‰n- het som fega eftersom sÂ fÂ vÂgat opponera sig mot den fˆrda poli- tiken. Fˆr att fˆrst‰rka sina argument klipper Zaremba in uttalanden av dÂtida politiker ur akter, journaler, riksdagsprotokoll och motioner:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft112"&gt;Under riksdagsdebatten 1941 anfˆrde Gustav Mˆller att om man genom steriliseringar kunde avskaffa hela sl‰kter, som generation efter generation belastar anstaltsvÂrden, ísÂ har ingen verklig or‰tt skett mot nÂgon individ, men d‰remot har samh‰llet gjort en vinst, som man, ‰ven&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126243x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Å &lt;/SPAN&gt;SA &lt;SPAN class="ft13"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ROON&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p623 ft32"&gt;om den inte ‰r sÂ stor, efter min uppfattning bˆr beakta.í (DN &lt;NOBR&gt;1997-08-&lt;/NOBR&gt; 21.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft12"&gt;Bildsammans‰ttningen i olika artiklar tj‰nar ocksÂ till att pÂ olika s‰tt îh‰nga utî politiker, en teknik som inte bara anv‰nds i DN, utan ocksÂ i AB d‰r svartvita n‰rgÂngna portr‰tt av bistra m‰n radas upp sida vid sida som vid en konfrontation hos polisen, och d‰r bildtyperna inte sÂ lite pÂminner om det s‰tt att portr‰ttera krimi- nella som bildade skola redan i slutet av &lt;NOBR&gt;1800-talet.&lt;SPAN class="ft132"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt; &lt;/SPAN&gt;I Zarembas sista artikel inom ramen fˆr den intensiva delen av debatten, Ett offer fˆr rekordÂren (DN &lt;NOBR&gt;1997-09-27),&lt;/NOBR&gt; drivs denna politikerframst‰llning till sin spets. Sex kvinnliga politiker och tidigare ledamˆter av Medi- cinalstyrelsens Socialpsykiatriska n‰mnd (de flesta socialdemo- krater) radas upp sida vid sida ovanfˆr en ung vacker kvinna, som pÂ ett stort svartvitt portr‰tt ler mot betraktaren. Till skillnad frÂn den unga kvinnan, som med perfekt lagd frisyr och ett vackert smycke om halsen uppenbarligen varit beredd fˆr fotografen, undertrycks politikerkvinnornas professionalitet och kompetens bildm‰ssigt. Flera av bilderna ‰r tagna lite underifrÂn medan en av kvinnorna tittar bort och ner. En annan av kvinnorna ‰r lite rufsig i hÂret och kl‰dd i vad som ser ut som vardagskl‰der, och ytterligare nÂgon ser mer ut som en k‰ck hemmafru ‰n en slipad och kunnig politiker. Deras auktoritet och makt gentemot en svagare part fˆrst‰rks d‰remot i och med placeringen ovanfˆr den unga kvinnan som enligt bildtexten steriliserats mot sin vilja 1946. N‰r de politiska ledamˆterna dessutom radas upp sida vid sida bildar de en ogenom- tr‰nglig mur som skulle kunna tolkas som svÂr fˆr den ensamma îlillaî m‰nniskan att tr‰nga igenom. Att politikerna h‰r, enligt Zaremba, ocksÂ har varit oerhˆrt nonchalanta i sina attityder po‰ngteras sedan i texten:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft32"&gt;Jag har fˆrsˆkt r‰kna ut hur lÂng tid det tog fˆr Inga Thorsson att komma fram till att Mathildes barn inte var ˆnskv‰rda i folkhemmet. Med tanke pÂ att n‰mnden hade 85 liknande ‰renden samma dag kunde det inte ta l‰ngre stund i ansprÂk ‰n ett besˆk pÂ damrummet. (DN &lt;NOBR&gt;1997-08-27.)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft25"&gt;Samtida politiker fÂr ocksÂ kritik dÂ de uppges ha velat gˆmma undan fˆregÂngarnas fˆrehavanden. Zaremba menar att inget stÂr om steriliseringarna i skolbˆcker eller i uppslagsbˆcker och forsk- ningen d‰rom varit skral pÂ grund av statligt motarbetande. Ej heller har nutida politiker tagit avstÂnd frÂn, eller bett om urs‰kt fˆr, tidi- gare praktik, eller n‰rmare rannsakat vilket tankegods som ligger&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126244x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;M &lt;/SPAN&gt;EDIEDEBATTER SOM SAMTAL I OFFENTLIGHETEN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p832 ft16"&gt;bakom dagens socialdemokratiska fˆrehavanden, nÂgot som ocksÂ skulle tala till samtida socialdemokraters nackdel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft12"&gt;Trots att Zarembas kritik mot socialdemokraterna i hˆg grad ocksÂ g‰ller samtida politiker och politik forts‰tter det att vara rela- tivt tyst kring dagens politiker i tidningstexterna. Enda undantaget ‰r dÂvarande socialminister Margot Wallstrˆm som tillf‰lligt hamnar i fokus dÂ hon pÂ en presskonferens med anledning av &lt;NOBR&gt;DN-artiklar-&lt;/NOBR&gt; na lovar att Âter diskutera kravet pÂ ers‰ttning till de drabbade med regeringen. Wallstrˆm hÂller ocksÂ kort d‰refter en ny presskonfe- rens fˆr de nyfikna tillresta utl‰ndska reportrarna och meddelar ocksÂ tills‰ttningen av en kommission som skall uteda omst‰ndig- heterna kring den fˆrda steriliseringspolitiken. Kommissionen och Wallstrˆms ageranden fˆranleder vissa kommentarer och inte minst det utl‰ndska intresset gˆr att fr‰mst TV:s nyhetss‰ndningar kom- mer att innehÂlla en viss flyktig fokusering pÂ Wallstrˆm som poli- tisk aktˆr och intervjuobjekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft12"&gt;Fˆrutom de politiska handlingar som sj‰lva steriliseringsdebatten orsakar fˆrblir fokuseringen pÂ dagens politik mer indirekt ‰n di- rekt. I st‰llet utvecklar debatten ett spÂr d‰r en dispyt mellan olika debattˆrer fˆrst‰rks allt eftersom diskussionen fortlˆper. Debatt- spÂret uppkommer fr‰mst i ett replikskifte mellan Aftonbladets Olle Svenning och DN:s Maciej Zaremba men forts‰tter sedan att lˆpa debattperioden igenom mellan olika debattˆrer. Den ibland hetsiga och irriterade diskussionen g‰ller huruvida steriliseringsde- batten ‰r en debatt som skall tj‰na de drabbades syften eller om den ‰r iscensatt av nÂgon/nÂgra som har andra partipolitiska syften. Debattens eventuella politiska karakt‰r diskuteras nu alltsÂ livligt, men utan egentlig inblandning av politiker. I st‰llet ‰r det fr‰mst journalister som diskuterar andra journalisters och mediers inten- tioner:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft32"&gt;(Ur Studio Etts morgons‰ndning, P1 &lt;NOBR&gt;1997-08-26.)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft32"&gt;Olle Svenning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft32"&gt;(Ö) Och sj‰lva undertexten n‰mligen att folkhemskonstruktionen, v‰lf‰rdspolitiken egentligen bygger pÂ tanken att man ska till‰mpa nÂ- gon form av rashygien, det finns ju direkt antytt h‰r. Och det gˆr att jag tycker att debatten fÂr en lite egenartad karakt‰r, och lite- blir lite partipolitisk. Och det fˆrtj‰nar den inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft139"&gt;Morgonv‰rd: Maciej Zaremba finns med i studion, vad s‰ger du om det? MZ: Nej jag bara suckar och blir lite trˆtt. Nu ‰r det sÂ att- det har ju inte bˆrjat nÂgon debatt ‰nnu om detta. Olle Svenning bˆrjar med att, eeh, bˆrjar debatten med att sÂ att s‰ga diskutera den partipolitiska di- mensionen. Man har frÂgat mig under dagarna h‰r varfˆr det har va rit sÂ&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126245x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Å &lt;/SPAN&gt;SA &lt;SPAN class="ft13"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ROON&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p745 ft32"&gt;tyst om detta i Sverige sÂ l‰nge, varfˆr det inte fˆrekommer i skol- bˆckerna, va- varfˆr det inte finns i historiebˆckerna. Och jag har haft lite svÂrt att svara pÂ den frÂgan, men nu tycker jag att Olle Svenning l‰mnar en utomordentlig illustration, till frÂgan om varfˆr det har varit sÂ tyst. Han citerar mig i Aftonbladet tvÂ gÂnger, bÂda citaten ‰r falska, dom h‰r uttrycken som han anv‰nder h‰r, Z- Zaremba skriver om den citat socialdemokratiska raspolitiken slut citat. NÂ- nÂgot, nÂgot sÂdant citat finns inte i mina artiklar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft32"&gt;(Intervjun forts‰tter)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft12"&gt;Det ‰r svÂrt att inte kalla steriliseringsdebatten en i hˆg grad politisk debatt. Den skuld som socialdemokratin Âl‰ggs uppges ha sina grunder bakÂt i tiden men antyds ‰ven ha konsekvenser pÂ nutida politiska ageranden, inte minst pÂ grund av en kontinuerlig och samf‰lld socialdemokratisk tystnad om sin historia. Men med undantag av uttalanden och beslut som tas av socialministern med anledning av debattens nationella och internationella utbredning, syns som sagt inte politikerna i diskussionen i medierna. I st‰llet ‰r det forskare, journalister och fˆr ˆvrigt k‰nda samh‰llsdebattˆrer som ges utrymme att kommentera och reflektera ˆver debatten. Den politiska diskussionen i steriliseringsdebattens fall, och som den breda publiken ser den, fˆrs inte mellan eller med inslag av da- gens politiker i nÂgon hˆgre grad. D‰remot ‰r gÂrdagens politiker, speciellt de som var aktiva frÂn &lt;NOBR&gt;30ñ50-talet,&lt;/NOBR&gt; rikligt representerade med hj‰lp av korta inklipp frÂn gamla dokument och fˆga smick- rande bilder som leder tankarna till kriminell aktivitet och skuld- tyngda brottslingar. Den sammantagna bilden av politiken som v‰xer fram mot bakgrund av mÂnga av steriliseringsdebattens texter ‰r obehaglig. ƒven n‰r den socialdemokratiska politiken fˆrsvaras gˆrs detta av andra ‰n politiker sj‰lva, med nÂgra fÂ undantag. Resultatet blir att en i hˆg grad politisk debatt i ett k‰nsligt ‰mne startas av ett massmedium som, i samspel med andra medier, bidrar till ett politiskt agerande i nuet. Detta leder i sin tur till nya nyhets- rapporter, men d‰r den egentliga politiska diskussionen, sÂv‰l om historien som om nuet och framtiden, drivs framÂt av journalister och forskare, nationalekonomer och kulturdebattˆrer, med minimal inblandning av faktiska politiker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft25"&gt;Genom det faktum att dagens politiker ‰r sÂ fÂ i debatten fˆr- st‰rks det samlade intrycket av att politiker ‰r passiva som fˆrsˆker gˆmma undan sin smutsiga byk fˆr allm‰nhetens och v‰rldens ˆgon. N‰r politiker kommer till tals i texterna ‰r det ofta i fˆrdomsfulla och Âlderdomliga citat som i ett modernt sammanhang kan uppfattas som mycket stˆtande. I bilder fˆrst‰rks bilden av politikern som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126246x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;M &lt;/SPAN&gt;EDIEDEBATTER SOM SAMTAL I OFFENTLIGHETEN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p240 ft12"&gt;makthungrig, nonchalant och hÂrd som utan samvetskval s‰tter sta- ten fˆre individen. I och med att politikerinslaget i debatten fˆr ˆvrigt ‰r sÂ litet gˆrs ocksÂ makten osynlig och antyds d‰rfˆr kanske vara desto farligare. Politikernas roll i debattexterna blir undan- skymd medan politiken, som den definieras av andra ‰n politiker, trots allt stÂr i centrum fˆr diskussionen. Det politiska inslaget fˆrskjuts ocksÂ en aning n‰r man i ett irriterat meningsutbyte jour- nalister emellan tr‰ter om vad diskussionen egentligen handlar om, partipolitik, mediepolitik eller mˆjligtvis bÂde och?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft12"&gt;Som redan n‰mnts kan det s‰gas att steriliseringsdebatten ‰r en diskussion som till stˆrsta delen fˆrs pÂ &lt;NOBR&gt;ledar-,&lt;/NOBR&gt; kultur- och debatt- sidor med ett mindre inslag av rena nyhetsartiklar. Aktuellts och Rapports nyhetss‰ndningar tar ett flertal tillf‰llen upp ‰mnet, fr‰mst under den period n‰r den utl‰ndska bevakningen ‰r som stˆrst, medan TV4 v‰ntar lite l‰ngre innan ‰mnet letar sig in i kanalens nyhetsprogram. Antalet ins‰ndare som fˆrekommer i debatten ‰r ytterst fÂ. îAllm‰nhetenî eller îopinionenî ‰r heller inga begrepp som utnyttjas i nÂgon hˆgre grad i diskussionen. Vid nÂgra enstaka tillf‰llen talas det om hur svenska folket sk‰ms ˆver uppt‰ckterna och i TV intervjuas tvÂ personer îpÂ gatanî som s‰ger att det som h‰nt ‰r fˆrf‰rligt, men annars ‰r de involverade grupperna i debatten fr‰mst representanter frÂn olika institutioner; massmedier, veten- skapen, l‰karkÂren, r‰ttsv‰sendet och politiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft11"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft83"&gt;Efter att ha presenterat tvÂ pÂ &lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; fˆrekommande mediedebat- ter i Sverige och ˆvergripande beskrivit den ˆppna och mer dolda bild av politik och politiker som d‰r fˆrmedlats till tittare, lyssnare och l‰sare, gˆrs nu en kortare j‰mfˆrelse mellan de tvÂ debatternas s‰tt att hantera bilden av det politiska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft150"&gt;Två debatter – två bilder av det politiska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft12"&gt;Det ‰r naturligtvis viktigt att po‰ngtera att debatterna i DN och Expressen skiljer sig Ât pÂ mÂnga punkter, inte bara vad g‰ller ‰mnet fˆr debatterna. DN ‰r en stark morgontidning medan Expressen ‰r en kv‰llstidning som generellt sett har en betydligt l‰gre status ur trov‰rdighetssynpunkt (Hadenius &amp; Weibull 1997), och som ocksÂ har en delvis annan typ av publik. Medan svart pÂ vitt pÂgick i knappt tvÂ veckor str‰ckte sig steriliseringsdebatten ˆver ca 1,5 mÂnad och hade sÂlunda ett helt annat omfÂng ‰n den fˆrra. Men i bÂda fallen startade ett medium medvetet en debatt i en politiskt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126247x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Å &lt;/SPAN&gt;SA &lt;SPAN class="ft13"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ROON&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p839 ft11"&gt;k‰nslig frÂga och kom aktivt att driva diskussionen framÂt under en viss begr‰nsad tidsperiod. BÂda medierna fick ocksÂ mottaga kraftig kritik fˆr sitt agerande frÂn olika hÂll, inte minst frÂn andra journa- lister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft12"&gt;Inledningsvis tecknas en konfliktsituation upp i Expressens svart pÂ vitt d‰r en klyfta uppges lˆpa mellan politiker och allm‰nhet. Politikerna framst‰lls som ovilliga att lyssna till en sjudande oro vil- ket fˆrklaras med en generell r‰dsla hos politiker vad g‰ller att han- tera br‰nnbara och kontroversiella frÂgor. Politiken identifieras av tidningen som felaktig vilket leder till att svaga m‰nniskor kommer i kl‰m. Flyktingproblematiken, som den framst‰lls i Expressen, ‰r ett problem i nuet och direkta svar liksom ansvar och omedelbara reak- tioner avkr‰vs dagens politiker, innan det ‰r fˆr sent. I DN fokuse- rar man d‰remot i tidningstexterna pÂ en politisk frÂga vars konse- kvenser inte bara bˆrjar skˆnjas utan som redan har skˆrdat mÂnga oskyldiga offer. Det som anses vara ett ofˆrlÂtligt agerande ‰r som det h‰vdas, inte enbart en historisk skuld, utan ‰r nÂgot som ocksÂ har implikationer fˆr nutida politikers ideologiska rˆtter, pÂ vilka dagens politiska beslut vilar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft12"&gt;I svart pÂ vitt konfronterar reportrarna politikerna med sina opinionsresultat och frÂgor. Politikerna dras pÂ detta s‰tt in i de- batten och fˆr i texterna en dialog med journalisten. FrÂn att ha beskrivits som passiva institutionsfˆretr‰dare som sticker huvudet i sanden, fÂr de en aktiv, fˆrklarande och diskuterande roll i diskus- sionen, om ‰n med journalisten som den pÂdrivande kraften. I DN konfronteras inga politiker pÂ det direkta s‰tt som sker i Expressen. I TV visas en pressad Margot Wallstrˆm pÂ en presskonferens med utl‰ndska reportrar men intervjuas inte annat ‰n flyktigt i det forum som initierar och driver steriliseringsdebatten. I st‰llet fˆr att som i Expressen visa pÂ en dialog mellan journalist och politiker i nuet, fˆrs dialogen mellan icke l‰ngre existerande politikers utsagor ur protokoll och institutionella akter, och mellan den kommenterande och reflekterande journalisten. ƒven om samtida politik ocksÂ dis- kuteras sÂ utmanas inte politikerna till ett direkt och aktivt samtal utan anv‰nds fˆr att mer indirekt stˆdja den argumentation som drivs. Den typiske politikern i &lt;NOBR&gt;DN-debatten&lt;/NOBR&gt; ‰r d‰rfˆr aktiv, illvillig och fˆrdomsfull pÂ &lt;NOBR&gt;1920ñ50-talen&lt;/NOBR&gt; men tystnar och intar pÂ &lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; en passiv, svag och skuldmedveten roll, likt en brottsling som fˆr- g‰ves fˆrsˆker dˆlja sitt brott. Politikern i steriliseringsdebatten blir fˆretr‰dare fˆr en verksamhet som har mycket pÂ sitt samvete och fÂr representera en stat som inte dragit sig fˆr att utnyttja sina sva- gaste medborgare. Politikern i svart pÂ vitt fÂr kraftig kritik fˆr att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126248x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;M &lt;/SPAN&gt;EDIEDEBATTER SOM SAMTAL I OFFENTLIGHETEN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p8 ft11"&gt;inte ha velat se existerande samh‰llsproblem men ges ‰ndÂ mˆjlighet att kommentera problemen, nÂgot som mˆjligen kan leda till slut- satsen att politiska och sociala fˆr‰ndringar och fˆrb‰ttringar trots allt ‰r mˆjliga. I DN inbjuds inte l‰saren att reagera pÂ det som kommit fram och endast nÂgra ins‰ndare i ‰mnet fˆrekommer. îOpinionenî som retoriskt medel letar sig ocksÂ mera s‰llan in i texterna. I Expressen uppmanas l‰sarna att ringa in sina Âsikter vilka ocksÂ publiceras ett flertal gÂnger, liksom îsvenskarî eller îallm‰n- hetenî anv‰nds som ett av de viktigaste argumenterande inslagen i debatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft12"&gt;Sammanfattningsvis framst‰lls politikerna i Expressens debatt som handlingsfˆrlamade myndighetspersoner som inte vÂgar ta tag i br‰nnbara frÂgor men som, n‰r de blir tvingade till det, kan resonera kring viktiga frÂgor. I Dagens Nyheters debatt dominerar bilden av den skurkaktige politikern som h‰nsynslˆst utnyttjar sin makt gen- temot en svagare part. Politiken beskrivs i kv‰llstidningen som olo- gisk och verklighetsfr‰mmande, medan politiken i morgontidningen framst‰lls som kusligt logisk och ber‰knande. Den sammantagna bilden av det politiska blir pÂ detta s‰tt negativ. Samtidigt som poli- tikers passivitet po‰ngteras, i olika avseenden och i bÂda debatterna, tr‰der bilden av det handlingskraftiga och or‰dda massmediet fram som vÂgar lyfta pÂ locket, ˆppna debatten, och ta i det tidigare on‰mnbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft11"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft16"&gt;Nu ˆvergÂr jag till att visa hur s.k. faktauppgifter i sj‰lva verket fˆr- ‰ndras under debattens gÂng, beroende pÂ vem som s‰ger vad i vil- ken genre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft17"&gt;”60 000 tvångssteriliserade” – fakta eller förskjutning?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft11"&gt;Ett viktigt underlag fˆr argumenten i steriliseringsdebatten handlar om antalet steriliserade och graden av tvÂng vad g‰ller sterilise- ringslagens till‰mpning. I de medietexter som snarare refererar innehÂllet i debatten ‰n driver den framÂt n‰mns efter en kort tid att 60 000 svenskar tvÂngssteriliserats, detta utan att varken antalet eller omst‰ndigheterna ifrÂgas‰tts:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft139"&gt;Att sextiotusen svenskar tvÂngssteriliserades av rasbiologiska sk‰l mellan 1934 och 1976 bˆr utredas av en oberoende kommission. Det anser moderatledaren Carl Bildt idag i ett brev till statsminister Gˆran&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126249x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Å &lt;/SPAN&gt;SA &lt;SPAN class="ft13"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ROON&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p843 ft112"&gt;Persson. Och dom svenska tvÂngssteriliseringarna uppm‰rksammas just nu stort i utl‰ndska medier... (Aktuellt &lt;NOBR&gt;1997-08-26.)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft11"&gt;Steriliseringar blir alltsÂ ganska snart tvÂngssteriliseringar. I en j‰m- fˆrelse mellan olika texter kan man dock se en gradvis fˆr‰ndring av sÂv‰l antalet som omst‰ndigheterna kring steriliseringarna, liksom man ocksÂ kan finna ifrÂgas‰ttanden av dessa îfaktaî som av mÂnga tas fˆr givna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft12"&gt;PÂ DN:s lˆpsedel &lt;NOBR&gt;1997-08-20,&lt;/NOBR&gt; lˆd texten; Sverige tvÂngssterilise- rade 10 &lt;NOBR&gt;000-tals,&lt;/NOBR&gt; medan man pÂ framsidan samma dag i underrubri- ken kunde l‰sa; 60 000 steriliserades. Informationen i artiklarna byg- ger naturligtvis pÂ Zarembas fˆrsta artikel i vilken journalisten bl.a. anklagar socialdemokratin fˆr att ha tystat ner steriliseringarnas existens. I artikeln s‰gs inte uttryckligen att 60 000 tvÂngssterilise- rats, men andra omskrivningar som antyder detta faktum Âterfinns i flera versioner i texten. Zaremba talar om sextonÂrige Nils /som/ skulle steriliseras mot sin vilja, vilket senare fˆljs av en (retorisk) frÂga; hur och pÂ vilka grunder ... Nils och 60 000 andra svenskar be- rˆvats fortplantningsfˆrmÂgan. Vidare n‰mns forskning som visar pÂ statlig utsovring och att v‰lf‰rdspartierna visat en iver att rensa be- folkningen. TvÂngssteriliseringar n‰mns som begrepp men inte ut- tryckligen i relation till statens handlingar ‰ven om Zaremba refere- rar till politiska protokoll som visar pÂ en vilja att bruka mer tvÂng vad g‰llde lagens till‰mpning, och att forskning visat att lagens fri- villighet var helt illusorisk. I Zarembas andra artikel talas det vidare om sanering och att politiker ansÂg att man genom steriliseringar kunde avskaffa hela sl‰kter. I den senare delen av artikeln skriver Zaremba:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft112"&gt;ƒven om lÂngtifrÂn alla steriliserade tubbats till operationsbordet (bland de 60 000 finns en del rent medicinska fall samt en stor grupp íutsl‰pade mˆdrarí) behÂller folkhemmet sin dystra andraplats i Europa efter Nazi- Tyskland i antalet kirurgiskt utsovrade íminderv‰rdigaí medborgare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft25"&gt;Brasklappen hindrar inte att det totala intrycket, mot bakgrund av de tvÂ artiklarna och deras olika omformuleringar av îtvÂngî, i sam- spel med lˆpsedel och framsida, ger intrycket av att 60 000 faktiskt steriliserats mot sin vilja. Att man ‰ven i andra artiklar i DN upp- fattat detta pÂ samma s‰tt bevisas av den faktaruta som &lt;NOBR&gt;1997-08-23&lt;/NOBR&gt; Âterfinns pÂ inrikessidan, d‰r det stÂr; Totalt tvÂngssteriliserades cirka 60 000 personer i Sverige. Den eventuella os‰kerhet som Zaremba ville framfˆra ‰r nu i sin rekontextualisering, i ett annat samman-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126250x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;M &lt;/SPAN&gt;EDIEDEBATTER SOM SAMTAL I OFFENTLIGHETEN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p198 ft16"&gt;hang, ett definitivt faktum. Detta blir ocksÂ till en presupposition i den fortsatta diskussionen i olika medier och genrer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft11"&gt;Det fˆrekommer ocksÂ kritik mot detta faktum som bl.a. fram- fˆrs i AB och i senare artiklar i DN:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft32"&gt;...det ‰r svÂrt att s‰ga hur mÂnga av dessa som ˆvertalades eller utsattes fˆr indirekt tvÂng, eftersom de flesta steriliserade sj‰lva undertecknat sin ansˆkan (AB &lt;NOBR&gt;1997-08-28).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft11"&gt;N‰r Guillou kritiserar DN fˆr att ha framfˆrt felaktiga faktaupp- gifter ilsknar Zaremba till och fˆrsvarar sig med att han aldrig sagt att 60 000 steriliserats med tvÂng. I TV4:s Nyhetsmorgon &lt;NOBR&gt;1997-09-&lt;/NOBR&gt; 03 tycks han dock vara mer s‰ker, ‰ven om han v‰ljer att tillskriva informationen till nÂgon annan:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft32"&gt;Zaremba: ...det ‰r ju historikerna som stÂr fˆr det alltsÂ, att man numera kan s‰ga med stor s‰kerhet att merparten av dessa m‰nniskor steriliserades under tvÂng.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft16"&gt;Zaremba som fÂr mottaga en hel del kritik fˆr sina artiklar kommer sedan tillbaka i debattens sista sk‰lvande minut fˆr att Âterigen understryka sina inledande argument:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft32"&gt;Hur kunde en stat som trodde sig humanast i v‰rlden samtidigt slÂ v‰rldsrekord i fysisk stympning av sina egna medborgare och sedan sÂ grundligt fˆrtr‰nga vad den gjort (DN &lt;NOBR&gt;1997-09-27).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft11"&gt;FrÂn att ha omtalats som steriliseringar ben‰mns nu handlingarna som fysisk stympning av samma skribent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft12"&gt;En liknande stegring kan spÂras vad g‰ller antalet steriliseringar i fˆrflyttningen mellan olika sammanhang. PÂ lˆpsedeln sades dessa vara î10 &lt;NOBR&gt;000-talsî,&lt;/NOBR&gt; medan Zaremba n‰mner î60 000î och i andra ar- tiklar n‰mns siffran î62 000î. I nÂgra artiklar som refererat hur ut- l‰ndska rapporter Âtergivit steriliseringsdebatten dyker begreppet massteriliseringar upp. Denna ospecificerade beskrivning av antalet ˆvergrepp anv‰nds ocksÂ av &lt;NOBR&gt;DN-journalisten&lt;/NOBR&gt; Kerstin Vinterhed dÂ hon i DN &lt;NOBR&gt;1997-09-07&lt;/NOBR&gt; Âterger sina reflektioner ˆver de uppgifter som kommit i dagen genom DN:s fˆrsyn:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft32"&gt;Den socialdemokratiska ambivalensen gentemot avvikande har alltid funnits, men att man kunde gÂ till sÂdana ytterligheter som massterili- sering hade ingen anat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft25"&gt;PÂ detta s‰tt fˆrvandlas î10 &lt;NOBR&gt;000-talsî&lt;/NOBR&gt; (tvÂngs)steriliserade till îmassteriliseringarî pÂ sina resor mellan olika medietexter, medan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126251x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Å &lt;/SPAN&gt;SA &lt;SPAN class="ft13"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ROON&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p853 ft16"&gt;îsteriliseringarî snabbt transformeras till îtvÂngssteriliseringarî, som i sin mest tillspetsade form blir till îfysisk stympningî.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft55"&gt;Diskussion och slutsats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft11"&gt;Jag har nu visat, utifrÂn nÂgra illustrativa exempel, hur man kan fˆrmedla bilden av en part (person, myndighet eller representant fˆr en institution), i detta fall politiken, pÂ olika s‰tt. Analysen av bil- den av det politiska i tvÂ olika mediedebatter visar att man genom ordval, positionering, referenser till andra texter, och genom att spela med innebˆrder mellan text och bild, kan kommunicera bud- skap som inte omedelbart fril‰ggs vid bara en ytlig betraktelse av texterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft12"&gt;I Expressens fall, d‰r den konfronterade politikern stÂr i cen- trum, kan man s‰ga att man frÂn journalisternas sida, i sj‰lva rap- porterandet av flykting- och invandrarfrÂgan, ocksÂ samtidigt arbe- tar fˆr att st‰rka och legitimera sina egna roller som undersˆkande reportrar i jakt pÂ sanning och r‰ttvisa. Reportern syns som aktiv utfrÂgare bÂde i text och bild. PÂ detta s‰tt kan Expressen s‰gas in- direkt uppr‰tthÂlla den traditionella och g‰ngse bilden av journalis- ten som îden tredje statsmaktenî som ‰r en viktig del av diskursen (det s‰tt pÂ vilket vi talar om och fˆrstÂr) journalistiken och dess roll. ƒndÂ kan man s‰ga att tidningen personligen misslyckades eftersom artikelserien fick mottaga en massiv kritik, vilket troligen orsakade sÂv‰l upplagefall som fˆrlorad status.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft15"&gt;I DN ‰r det den osynlige politikern som stÂr i centrum och som omtalas i st‰llet fˆr att vidtalas. I detta fall kan man se sj‰lva osyn- liggˆrandet av politiken som ytterligare ett steg i att fˆrfr‰mliga po- litikerna sj‰lva och deras verksamhet frÂn medborgarna. Genom att ˆka distansen mellan politiker och s.k. vanligt folk lyckas DN pÂ det stora hela driva hem en argumentation som sedan fÂr praktiska poli- tiska konsekvenser. Man kan ocksÂ s‰ga att man med detta fˆrst‰r- ker den negativa diskurs om politiken som Âterfinns i mÂnga sam- manhang, och som handlar om ett allm‰nt stigande politikerfˆrakt&lt;SPAN class="ft133"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;som ofta uppges bero pÂ fifflande politiker, ˆkade klyftor och ouppfyllda vallˆften. ƒven om politiken fÂr en annan roll i sterilise- ringsdebatten ‰n i svart pÂ vitt tj‰nar den inte desto mindre som en v‰g fˆr journalistiken att legitimera sin egen roll som pÂdrivare och framdrivare av îsanningarî frÂn det fˆrflutna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft25"&gt;Jag har ocksÂ visat hur enskilda texter inte kan l‰sas som isolera- de frÂn sitt sammanhang om man ska fˆrstÂ hur fˆr‰ndringen frÂn&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126252x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;M &lt;/SPAN&gt;EDIEDEBATTER SOM SAMTAL I OFFENTLIGHETEN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p856 ft11"&gt;îsteriliseringarî till îtvÂngssteriliseringarî, frÂn î10 &lt;NOBR&gt;000-talsî&lt;/NOBR&gt; till îmassteriliseringarî gÂtt till. I sj‰lva verket ingÂr alla artiklar, &lt;NOBR&gt;TV-in-&lt;/NOBR&gt; slag och radioreportage i lÂnga kedjor av kommunikativa h‰ndelser, s.k. intertextuella kedjor, d‰r budskap fˆr‰ndras allt eftersom de rˆr sig genom olika medier och genrer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Precis som repliker i ett vardagligt samtal inte kan Âterges ord fˆr ord n‰r vi ska repetera vad nÂgon har sagt i ett tidigare mˆte, genomgÂr ocksÂ mediernas nyheter olika transformeringar pÂ sin v‰g frÂn lˆpsedel till kulturartikel, och frÂn artikel till radioinslag. Alla genrer har sina konventioner och mˆjligheter fˆr att uttrycka sig och att fˆr‰ndringar uppstÂr ‰r d‰rfˆr helt naturligt. Att kom- munikationen ‰r dynamisk och fˆr‰nderlig ligger i sj‰lva dess natur. Med detta konstaterande fˆljer ocksÂ att det som ‰r îrena faktaî inte alltid ‰r sÂ enkelt att fastst‰lla. Fˆrvisso har man ofta en viss typ av information om vad som faktiskt h‰nt, men sj‰lva fˆrmedlandet av uppgiften kr‰ver att ett nytt sammanhang skapas vilket ocksÂ kom- mer att fˆr‰ndra innehÂllet av det som s‰gs. SprÂkliga fˆrflyttningar inneb‰r alltid att budskapen i viss mÂn ocksÂ fˆrvandlas och ˆppnar fˆr nya tolkningar av det sagda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft12"&gt;Med dessa reflektioner i Âtanke kan man alltsÂ problematisera, om ‰n absolut inte avf‰rda, journalistikens îobjektivaî rapportering i olika frÂgor. Nyhetsfˆrmedling handlar till syvende och sist om kommunikation mellan m‰nniskor, en kommunikation som ‰r allt annat ‰n oproblematisk. Tv‰rtom ‰r den dynamisk och fˆr‰nderlig och innehÂller alltid en mer eller mindre medveten perspektivise- ring, oavsett k‰lla, innehÂll och forum fˆr det sagda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft11"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft12"&gt;Men vad ska man dÂ gˆra utifrÂn dessa resultat? Kan de egentligen leda till nÂgra konkreta fˆr‰ndringar? Naturligtvis ‰r mina analyser, av vilka jag bara redovisat ett urval, inte fr‰mst framtagna fˆr att tj‰na som underlag fˆr nÂgra beslut. Inga textanalyser i v‰rlden kan ensamma s‰ga allt om hur saker och ting ‰r eller bˆr vara. Tv‰rtom bˆr de s‰ttas i samband med annan forskning som handlar om jour- nalistik och medier som ocksÂ beaktar produktionsvillkor, organi- satoriska strukturer och annat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft83"&gt;D‰remot kan de st‰mma till eftertanke om att journalistiken, lik- som andra typer av kommunikation, inte enbart bˆr vila pÂ anta- ganden om att objektiva, neutrala och opartiska fakta ‰r det enda som journalister (eller textproducenter ˆver huvud taget) sysslar med att fˆrmedla, oberoende av status eller seriositet hos massme-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126253x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Å &lt;/SPAN&gt;SA &lt;SPAN class="ft13"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ROON&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p859 ft11"&gt;diet eller reportern. Att gˆra en skillnad mellan Âsiktsjournalistik (t.ex. pÂ ledarsidan) och nyhetsjournalistik (pÂ nyhetssidorna) ‰r fˆrstÂs mˆjligt i teorin, men i praktiken ‰r gr‰nserna mellan îÂsik- terî och înyheterî inte sÂ enkla att uppr‰tthÂlla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft25"&gt;Vi ‰r i sj‰lva verket m‰nniskor som interagerar med varandra i olika sammanhang, i ett komplext samspel med varandra, texten och omv‰rlden. Textproduktion och fˆrstÂelse och tolkning av texter handlar mycket lite om att îs‰nda utî och îta emotî ren îinforma- tionî. Vi laddar allt med mer eller mindre synliga innebˆrder och v‰rderingar sÂv‰l i muntlig som skriftlig kommunikation. Ju fˆrr vi; journalister, forskare, politiker och allm‰nhet tillsammans, inser detta, kan en verklig och fruktbar debatt om mediernas roll i det demokratiska samh‰llet komma igÂng.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft28"&gt;Noter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Fˆr en utfˆrlig analys av debatten h‰nvisas till Kroon (1996, 1998). &lt;SPAN class="ft88"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Fˆr en fˆrdjupad analys av steriliseringsdebatten, se Kroon (1999). &lt;SPAN class="ft88"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Se t.ex. Postman (1985).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Thompson (1995).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Fˆr en ˆversikt ˆver mer generella resultat frÂn masskommunikationsforskningen, se t.ex. McQuail (1996). &lt;SPAN class="ft88"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Dayan &amp; Katz (1992).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Begreppet pseudoh‰ndelse brukar tillskrivas Boorstin (1961).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Lull &amp; Hinerman (1997), Thompson (1997).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Sahlin (1997), Citron (1999) m fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Fˆr en introduktion till denna teoretiska ansats, se Linell (1998a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Diskursbegreppet anv‰nds olika inom olika discipliner. Fˆr ˆversikter ˆver dess anv‰ndning inom olika omrÂden, se t.ex. Mills (1997), Jaworski &amp; Coupland (1999).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Goodwin &amp; Duranti (1992).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Linell (1998a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Linell (1998b), se ‰ven Fairclough (1992).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p863 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Se t.ex. Bell &amp; Garrett (1998), Berkowitz (1997), Fairclough (1992), Hartley (1992), van Dijk (1991) m.fl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Citat ur texterna Âterges som indragen text.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Sekula (1989).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Om îpolitikerfˆraktî som realitet faktiskt existerar, och om det i sÂ fall beror pÂ mediernas rapportering, politikernas fˆrehavanden eller m‰nniskors fˆrv‰ntningar problematiseras av Mˆller (1998).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126254x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;M &lt;/SPAN&gt;EDIEDEBATTER SOM SAMTAL I OFFENTLIGHETEN&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft55"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft11"&gt;Bell, A. &amp; Garrett, P. (eds.) (1998) Approaches to Media Discourse. Oxford: Blackwell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft11"&gt;Berkowitz, D. (red.) (1997) Social Meanings of News: A &lt;NOBR&gt;Text-Reader.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft11"&gt;Thousand Oaks; CA: Sage Publications&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft11"&gt;Boorstin, D. (1961/85) The Image: A Guide To &lt;NOBR&gt;Pseudo-Events&lt;/NOBR&gt; In America. New York: Atheneum&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft11"&gt;Citron, &lt;NOBR&gt;B-M.&lt;/NOBR&gt; (1999) Sˆlve &amp; Co. Stockholm: Norstedts Fˆrlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft11"&gt;Dayan, D. &amp; Katz, E. (1992) Media Events: The Live Broadcasting of History. Massachusetts: Harvard University Press&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft11"&gt;Fairclough, N. (1992) Discourse and Social Change. Cambridge: Polity Press&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft11"&gt;Goodwin, C. &amp; Duranti, A. (1992) îRethinking context: an introductionî. I: Duranti, A. &amp; Goodwin, C. (eds.), Rethinking Context. Language As An Interactive Phenomenon. Cambridge: Cambridge University Press, s. 1ñ42&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft153"&gt;Hadenius, S. &amp; Weibull, L. (1997) Massmedier: en bok om press, radio och TV. 6:e upplagan. Stockholm: Bonnier Alba AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft11"&gt;Hartley, J. (1992) The Politics of Pictures: The Creation of the Public In the Age of Popular Media. London: Routledge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft16"&gt;Jaworski, A. &amp; Coupland, N. (1999) The Discourse Reader. London: Routledge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft16"&gt;Kroon, . (1996) îSvart pÂ vitt om Expressen och kampen om det diskursiva utrymmetî. Magisteruppsats 1996:1. Linkˆping: Tema Kommunikation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft11"&gt;Kroon, . (1998) îAtt lyfta pÂ locket till Pandoras askî. I: Forstorp, &lt;NOBR&gt;P-A.&lt;/NOBR&gt; &amp; Linell, P. (red.), Samtal pÂgÂr: dialogiska perspektiv pÂ svenska mediedebatter. Stockholm: Carlssons, s. 85ñ111&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft11"&gt;Kroon, . (1999) îN‰r folkhemmet blev folkhemskt ñ en n‰ranalys av steriliseringsdebatten i svenska massmedierî. Linkˆping: Tema Kommunikation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft11"&gt;Linell P. (1998a) îInteraktionen i samtal ñ en teoretisk bakgrundî. I: Forstorp, &lt;NOBR&gt;P-A.&lt;/NOBR&gt; &amp; Linell, P. (red.), Samtal pÂgÂr: Dialogiska perspektiv pÂ svenska mediedebatter. Stockholm: Carlssons, s. 9ñ 48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126255x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Å &lt;/SPAN&gt;SA &lt;SPAN class="ft13"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ROON&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p870 ft16"&gt;Linell, P. (1998b) îDiscourse across boundaries: on recontextua- lizations and the blending of voices in professional discourseî. Text, No. 18/98, s. 143ñ157&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft16"&gt;Lull, J. &amp; Hinerman S. (1997) îThe search for scandalî. I: Lull, J. &amp; Hinerman S. (eds.), Media Scandals. New York: Columbia University Press, s. 1ñ33&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft11"&gt;McQuail, D. (1996) Mass Communication Theory: An Introduction. 4th Edition. London: Sage Publications&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft11"&gt;Mills, S. (1997) Discourse. London: Routledge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft11"&gt;Mˆller, T. (1998) îPolitikerfˆrakt eller mogen misstro?î ¿jour/nr 2, Svenska kommunfˆrbundet. Stockholm: Norstedts&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft25"&gt;Postman, Neil (1985), Amusing Ourselves To Death: Public Discourse In the Age of Show Business. New York: Viking&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft11"&gt;Sahlin, M. (1997) Med mina ord. Stockholm: MÂnPocket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft16"&gt;Sekula, A. (1989), îThe body and the archiveî. I: Bolton, R., The Contest of Meaning. Critical Histories of Photography. Cambridge: Mass., s. 342ñ388&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft11"&gt;Thompson, J. B. (1995) The Media and Modernity: A Social Theory of the Media. Stanford: Stanford University Press&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft11"&gt;Thompson, J. B. (1997) îScandal and social theoryî. I: Lull, J. &amp; Hinerman S. (eds.), Media Scandals. New York: Columbia University Press, s. 34ñ64&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft15"&gt;van Dijk, T. (1991) îThe interdisciplinary study of news as discourseî. I: Bruhn Jensen, K &amp; Jankowski, N W (eds.),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft11"&gt;Qualitative Methodologies For Mass Communication Research. London: Routledge, s. 108ñ120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft10"&gt;Rörelser i olika rum&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft54"&gt;Leonor Camauër&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft12"&gt;En v‰lfungerande demokrati bygger bland annat pÂ fri Âsiktsbild- ning och ett offentligt samtal d‰r alla medborgare/medborgar- grupper har mˆjlighet att delta och bidra till att formulera hur sam- h‰llet bˆr se ut. I dagens svenska samh‰lle ‰ger detta samtal rum i offentligheten, eller r‰ttare sagt i en m‰ngd olika stˆrre och mindre îrumî, eller deloffentligheter, till exempel partiers, rˆrelsers, organi- sationers och dominerande mediers offentligheter, vilka existerar parallellt. I denna artikel kommer jag att undersˆka samspelet mel- lan (delar av) den deloffentlighet som utgˆrs av kvinnorˆrelsen och den dominerande, massmediebaserade offentligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft83"&gt;Innan jag gÂr in i kvinnofˆreningarnas v‰rld, kommer jag att kort resonera om nÂgra begrepp och teorifragment, med vars hj‰lp jag har byggt upp den tolkningskontext, det vill s‰ga det s‰rskilda filter eller par av glasˆgon genom vilka jag ser in i denna v‰rld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft55"&gt;Glasögonen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft17"&gt;Medborgarskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft12"&gt;Om begreppet medborgarskap har Âtskilligt skrivits under de se- naste Âren och en genomgÂng av den litteraturen skulle kr‰va sin egen artikel. Jag nˆjer mig h‰r med att presentera en definition som jag tycker ‰r bÂde tr‰ffande och relevant fˆr den tolkningskontext som skisseras i det fˆljande. Medborgarskap inneb‰r r‰tten att till fullo delta i samh‰llslivet med v‰rdighet och utan r‰dsla samt r‰tten att bidra till att formulera hur samh‰llet kan se ut i framtiden.&lt;SPAN class="ft132"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Det handlar, med andra ord, om att definiera detta som vi vill bli en del av. Medborgarskap bˆr dock inte enbart uppfattas som en upps‰tt- ning av politiska, sociala, ekonomiska, fysiska och kulturella r‰ttig- heter och skyldigheter, det omfattar ocksÂ sociala och kulturella vardagshandlingar som ger individerna en tillhˆrighetsk‰nsla.&lt;SPAN class="ft132"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;VÂr&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126258x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;R &lt;/SPAN&gt;ÖRELSER I OLIKA RUM&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p876 ft11"&gt;kulturella konsumtion (av till exempel tidningar och &lt;NOBR&gt;TV-program)&lt;/NOBR&gt; och produktion (av analyser och visioner, eller av broschyrer och tidskrifter) kan i detta ljus anses utgˆra den kulturella dimensionen av medborgarskapet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft17"&gt;Borgerlig offentlighet och oppositionella offentligheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft12"&gt;Ett av de viktigaste samh‰lleliga rum d‰r m‰nniskor utˆvar sitt med- borgarskap ‰r offentligheten. J¸rgen Habermas offentlighetsteori har introducerats i bokens fˆrsta kapitel och jag nˆjer mig d‰rfˆr h‰r med att notera att teorin har kritiserats i flera avseenden.&lt;SPAN class="ft132"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Trots all kritik vill mÂnga forskare, pÂ grund av teorins fˆrklaringsv‰rde och normativa styrka, inte avf‰rda den helt, utan fˆresprÂkar i st‰llet en del omformuleringar ‰mnade att avhj‰lpa dess brister. En av dessa utvecklingar av offentlighetsteorin fˆresprÂkas av den politiska filosofen Nancy Fraser, som tar avstÂnd frÂn Habermas normativa antagande att uppkomsten av en m‰ngd olika offentligheter utgˆr en avvikelse frÂn (snarare ‰n ett steg mot) demokratin. Hon myntade begreppet subaltern &lt;NOBR&gt;counter-publics&lt;/NOBR&gt; (som jag i forts‰ttningen kom- mer att kalla oppositionella offentligheter), som betecknar de arenor fˆr debatt och diskussion d‰r medlemmar i underordnade grupper fˆr ett samtal som formulerar deras identiteter, intressen och behov. Dessa oppositionella offentligheter ‰r inte enklaver, ‰ven om de ibland kan vara ofrivilligt isolerade: dess medlemmar ‰r inte enbart upptagna av att bilda opinion och (om)skapa sina sociala identiteter inom det egna îrummetî, utan har en str‰van att sprida sina tolk- ningar av verkligheten till allt bredare publiker.&lt;SPAN class="ft132"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft15"&gt;En sÂdan oppositionell offentlighet utgˆrs av kvinnorˆrelsen, vars medlemmar och grupper sammanl‰nkas inbˆrdes och med andra deloffentligheter genom bÂde former av interpersonell kom- munikation ansikte mot ansikte som mˆten och seminarier, och medierade kommunikationsformer. De senare bestÂr dels av egen- producerade medier som tidskrifter, broschyrer och videofilmer, dels av rˆrelsemedlemmars medverkan i medier producerade av andra, till exempel ins‰ndarbrev, och deltagande i samtalsprogram och intervjuer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft25"&gt;îOppositionellî ‰r ett relationellt begrepp, det vill s‰ga, det stÂr fˆr en relation mellan den som opponerar och det man opponerar mot. Kvinnorˆrelsen, till exempel, opponerar mot allm‰nt hÂllna, dominerande uppfattningar om vad och hur en kvinna bˆr vara, samt vilken hennes îplatsî ‰r i det privata sÂv‰l som i det offentliga,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td143"&gt;&lt;P class="p878 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;EONOR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td144"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;C &lt;/SPAN&gt;AMAUËR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td145"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td146"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p147 ft16"&gt;och mer generellt, mot alla former av oj‰mlikhet mellan kvinnor och m‰n.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft12"&gt;Jag vill dock akta mig fˆr att romantisera sociala rˆrelser och oppositionella offentligheter: en del av dessa (till exempel neokon- servativa och rasistiska rˆrelser) ‰r antidemokratiska och reaktio- n‰ra. Hur man skiljer mellan reaktion‰ra och progressiva eller emancipatoriska rˆrelser ‰r emellertid en oerhˆrt komplicerad frÂga, och det finns inget utrymme fˆr att avhandla detta i denna text.&lt;SPAN class="ft132"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;BÂde feministiskt inspirerad offentlighetsteori och medieforsk- ning har, n‰r det g‰ller kvinnorˆrelsen, koncentrerat sig pÂ interna, oppositionella identiteter, men fokuserat betydligt mindre (och mindre explicit) rˆrelsers samspel med massmedier.&lt;SPAN class="ft136"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft12"&gt;Detta samspel framstÂr inte desto mindre som oerhˆrt viktigt n‰r man bet‰nker att massmedierna utgˆr en av de huvudsakliga arenor d‰r oppositionella offentligheter skulle kunna kommunicera sina tolkningar av verkligheten till en m‰ngd olika publiker. Genom att i denna artikel fokusera tre kvinnofˆreningars samspel med massme- dier tar jag ett steg i riktning mot att fylla det ovan n‰mnda gapet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft16"&gt;Men vilka ‰r de andra deloffentligheterna? I en av sina omfor- muleringar gˆr offentlighetsteorin en analytisk distinktion mellan Âtminstone tre typer av dessa:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft32"&gt;...the dominating, bourgeois, white, Western, adult and &lt;NOBR&gt;male-dominated&lt;/NOBR&gt; classical public sphere, the marginalized variants of popular, working class, ethnic, youth or female alternative public spheres, and the openly oppositional &lt;NOBR&gt;counter-public&lt;/NOBR&gt; spheres.&lt;SPAN class="ft88"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft17"&gt;Den medierade offentligheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft15"&gt;I dagens Sverige har andelen aktiva i fˆreningslivet sjunkit kraftigt, ‰ven om det formella medlemskapet minskat relativt mÂttligt j‰m- fˆrt med situationen fˆr tio Âr sedan. Denna utveckling ˆverens- st‰mmer med stagnationen och nedgÂngen i politiskt deltagande, s‰rskilt inom de politiska partierna.&lt;SPAN class="ft133"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;De gemensamma mˆtesplat- serna fˆr ett samtal mellan medborgarna som fˆreningar och partier erbjˆd blir alltsÂ mindre besˆkta, samtidigt som en allt stˆrre del av det offentliga samtalet utspelar sig inom massmediernas institutio- nella scener och ramar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft25"&gt;I detta ljus framstÂr massmedierna som en paradox, eftersom de Â ena sidan fˆrmedlar offentliga samtal och Â andra sidan styrs (mer eller mindre direkt) av staten eller av marknaden (vi bˆr komma&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126260x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;R &lt;/SPAN&gt;ÖRELSER I OLIKA RUM&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p329 ft25"&gt;ihÂg att ett viktigt drag av offentligheten, sÂ som den definierades av Habermas, ‰r att den stÂr sj‰lvst‰ndig frÂn staten och marknaden).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft12"&gt;Dahlgren fˆreslÂr en indelning av den medierade offentligheten som underl‰ttar dess studie. Han skiljer mellan den gemensamma och den fˆresprÂkande sf‰ren.&lt;SPAN class="ft132"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;De stˆrre dominerande medier som bygger pÂ den liberala principen att opartiskt tj‰na alla medborgare finner vi inom den gemensamma sf‰ren, vilken str‰var efter universa- litet. Dessa medier riktar sig till medborgarna i deras egenskap av medlemmar i olika sociopolitiska formationer, frÂn den lokala orten till l‰net, nationen och den globala gemenskapen. Den gemensamma sf‰rens uppgift ‰r att uppr‰tthÂlla bland sina deltagare en sorts kul- turell erfarenhet av demokratin. Det finns dock mÂnga grupper i samh‰llet som inte ‰ger tilltr‰de till denna sf‰r. Den fˆresprÂkande sf‰ren, Â andra sidan, bestÂr av en mÂngfald av mindre medier frÂn politiska partier, intressegrupper, rˆrelser, organisationer och n‰t- verk: nyhetsbrev, elektroniska anslagstavlor, n‰rradio, tidskrifter och organisationspress. Denna sf‰r utgˆr en arena d‰r alla medbor- gare kan fˆra fram s‰rskilda gruppers intressen och/eller kulturella och politiska tolkningar av verkligheten, och samtidigt utveckla sina gruppidentiteter. PÂ detta s‰tt, anser Dahlgren, kan de fˆresprÂkan- de medierna delvis fungera som oppositionella offentligheter fˆr olika grupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft11"&gt;Distinktionen mellan de tvÂ sf‰rerna ‰r analytisk: i praktiken fungerar de inte isolerade frÂn varandra. Man kan tv‰rtom tala om ett st‰ndigt och dynamiskt samspel mellan den gemensamma sf‰rens medier och delar av den fˆresprÂkande sf‰ren, vilket, enligt Dahl- gren, bidrar till att uppr‰tthÂlla en mÂngfald av perspektiv inom offentligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft12"&gt;Detta samspel ‰r vitalt fˆr demokratin, inte enbart ur de margi- naliserade gruppernas synpunkt, utan ocksÂ ur alla andra medborga- res. Fˆrutom de mest element‰ra politiska och sociala r‰ttigheter som varje individ behˆver Âtnjuta fˆr att med v‰rdighet delta i det demokratiska samh‰llslivet, fordrar ett fullst‰ndigt medborgarskap tillgÂng till relevanta symboliska resurser. Det handlar om en sorts medborgerliga kulturella r‰ttigheter, vilka, enligt Graham Murdock, omfattar r‰tten till vidaste mˆjliga information om betydelsefulla politiska, sociala och ekonomiska aktˆrer (till exempel regeringen, fˆretag, sociala rˆrelser och transnationella organisationer); r‰tten till en mÂngfald av representationer av personliga och sociala erfa- renheter; r‰tten till kunskap, det vill s‰ga tillgÂng till fˆrklaringar av de krafter som formar nuet, till tolkningsramar som pekar pÂ kopp- lingar, mˆnster och processer; och r‰tten till deltagande, det vill s‰ga&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td143"&gt;&lt;P class="p878 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;EONOR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td144"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;C &lt;/SPAN&gt;AMAUËR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td145"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td146"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p882 ft11"&gt;r‰tten att tala om sitt eget liv med sin egen rˆst.&lt;SPAN class="ft136"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;I detta perspektiv kan man s‰ga att n‰r sociala rˆrelsers tolkningar av verkligheten inte bereds utrymme i, eller enbart trivialiseras av massmedier, berˆvas alla medborgare den information, den erfarenhet och den kunskap som de har r‰tt till, samtidigt som rˆrelserna sj‰lva berˆvas sin r‰tt till deltagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft15"&gt;Sociala rˆrelsers kollektiva handlande befinner sig i sk‰rnings- punkten mellan politik och kultur: handlandet ‰r orienterat mot att fˆr‰ndra maktfˆrhÂllanden (den politiska dimensionen) genom att omdefiniera v‰rlden (den kulturella dimensionen).&lt;SPAN class="ft133"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Rˆrelsers om- tolkning av v‰rlden omfattar inte s‰llan utopiska element, visioner av hur samh‰llet skulle kunna se ut. I detta ljus kan man s‰ga att n‰r massmedier utest‰nger rˆrelser, berˆvas medieanv‰ndarna ocksÂ framtidsvisioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Medieforskaren Liesbet van Zoonen fˆrstÂr samspelet mellan massmedier och rˆrelser som en interaktion mellan tvÂ sammansatta sociala aktˆrer. Rˆrelsers kollektiva identitet skapas genom symbo- liska interaktioner (till exempel debatter) inom rˆrelsen och med aktˆrer utanfˆr den. I denna process ‰r massmedier en viktig part. De v‰ljer och betonar vissa h‰ndelser och drag hos rˆrelsen och fˆrsummar andra. PÂ detta s‰tt skapas rˆrelsens offentliga identitet, d‰r ideologiska, organisatoriska, yrkesm‰ssiga och individuella fˆr- handlingar och konflikter inom nyhetsmedier spelar en stor roll.&lt;SPAN class="ft132"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft15"&gt;Den offentliga identiteten inverkar alltid, enligt van Zoonen, pÂ sj‰lva rˆrelsen, genom att fr‰mja vissa aspekter och underminera andra. PÂ detta s‰tt blir denna identitet inlemmad i rˆrelsers kollek- tiva identitet. Den offentliga identiteten skapas genom interaktion mellan medier och rˆrelse, men interaktionen ‰ger rum inom ra- marna fˆr den hegemoniska sociala ordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft11"&gt;N‰r jag nu presenterat de begrepp och teorifragment som till- sammans utgˆr min tolkningsram, mina glasˆgon, kommer jag i n‰sta avsnitt att redogˆra fˆr och reflektera ˆver formerna fˆr sam- spelet mellan tre kvinnofˆreningar och massmedierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft123"&gt;Samspelet mellan kvinnoföreningar och massmedier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft83"&gt;Det empiriska material som denna artikel grundar sig pÂ kommer frÂn ett stˆrre forskningsprojekt om kvinnofˆreningar, identitet, offentlighet och massmedier.&lt;SPAN class="ft154"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;I projektet har bÂde etnografiska och textanalytiska metoder anv‰nts.&lt;SPAN class="ft154"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;I detta avsnitt fokuserar jag tre&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126262x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;R &lt;/SPAN&gt;ÖRELSER I OLIKA RUM&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p75 ft15"&gt;viktiga aspekter av samspelet mellan tre kvinnofˆreningar och mass- medierna: resultatet av samspelet (sÂ som det tar sig uttryck i den faktiska mediebevakningen); villkoren fˆr samspelet och dess konse- kvenser fˆr fˆreningarna. Dessa tre aspekter ‰gnas olika mycket ut- rymme i underavsnitten beroende pÂ att min genomgÂng ‰r pro- blemorienterad snarare ‰n helt‰ckande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft11"&gt;De studerade fˆreningarna ‰r en kvinnojour i en medelstor stad (som jag i forts‰ttningen kallar Jouren), en lokalgrupp inom Kvin- nofronten och en fˆrening som ger ut en feministisk kulturtidskrift (som jag kommer att kalla Tidskriften) vars uttalade mÂl var att er- bjuda ett forum fˆr feministisk debatt. De tvÂ senare ‰r verksamma i en storstad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft17"&gt;Resultatet av samspelet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft15"&gt;I st‰llet fˆr att gˆra en uttˆmmande redovisning av massmediernas bevakning av de tre fˆreningarna,&lt;SPAN class="ft133"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;kommer jag att fokusera nÂgra aspekter som ‰r relevanta ur ett offentlighetsperspektiv. Jag av- handlar varje fˆrening fˆr sig och sammanfattar fˆrst bevakningens huvuddrag.&lt;SPAN class="ft133"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Jag presenterar sedan min och de intervjuade fˆr- eningsmedlemmarnas analys av den, och fˆr slutligen en diskussion om bevakningen utifrÂn ett offentlighetsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft11"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft12"&gt;Jouren omskrevs i 16 artiklar, notiser och ledare publicerade i lokal- tidningar under ett Âr. Ungef‰r h‰lften av artiklarna handlar om Jou- ren och/eller innehÂller intervjuer med dess medlemmar, eller med misshandlade kvinnor som har varit i kontakt med den. TvÂ l‰ngre artiklar i denna grupp tillhˆr den subgenre som jag kallar fˆr miss- handelshistorier: en kvinna ber‰ttar om sin misshandel i en person- lig ton och rubrikerna ‰r l‰tt dramatiska. Den andra h‰lften omfattar stycken som ur olika perspektiv handlar om misshandel och d‰r Jou- ren omn‰mns mer eller mindre kort. Enligt mina informanter s‰nde Jouren tre ins‰ndarbrev under Âret, vilka blev publicerade utan redi- gering. Sammanlagt fem nyhetsinslag s‰ndes om Jouren av SVT:s och SR:s regionala redaktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft25"&gt;Artiklarna om Jouren innehÂller en del beskrivningar av den soci- ala fˆreteelsen m‰ns misshandel av kvinnor, som genomgÂende be- tecknas som îkvinnomisshandelî, samt av fˆreningens arbetss‰tt. En del beskrivningar anv‰nder sig av siffror (det vill s‰ga Jourens interna statistik) och anger till exempel det antal kvinnor som bodde i Jouren under ett Âr och det antal telefonsamtal som Jouren fick.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td143"&gt;&lt;P class="p878 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;EONOR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td144"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;C &lt;/SPAN&gt;AMAUËR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td145"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td146"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p437 ft16"&gt;Siffror fˆrekommer i h‰lften av artiklarna, ‰ven om de ‰r olika sif- fertunga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft11"&gt;Artiklarna innehÂller ocksÂ tolkningar, det vill s‰ga utsagor om orsakerna till misshandel eller dess ˆkning. Bland orsakerna n‰mns alkohol, narkotika, ekonomi, det ˆkade vÂldet i samh‰llet, medievÂld och porr, arbetslˆshet och psykisk sjukdom. Tolkningen av miss- handel som ett uttryck fˆr m‰ns makt/dominans i samh‰llet och familjen (som ‰r den tolkning av verkligheten som Jouren fˆre- sprÂkar) fˆrekommer tvÂ gÂnger, och n‰r den gˆr det, ‰r det i tvÂ medlemmars utsagor i en intervju. Orsaksbilden, n‰r det g‰ller misshandel, ‰r brokig, eftersom sÂ mÂnga olika orsaker fˆreslÂs. Men pÂ ett plan ‰r bilden enhetlig: de flesta tolkningarna tar inte kˆnsmaktrelationer i beaktande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft12"&gt;Flera gÂnger i urvalet omskrivs Jouren inte som îJour Xî, utan som bara îXî, som om alla i staden visste vad det handlar om. Fˆr- eningsmedlemmar s‰ger ofta att deras Jour ‰r ett etablerat begrepp, nÂgot som de inte ‰r sÂ lite stolta ˆver. Den frÂga som inst‰ller sig omedelbart ‰r, etablerat som vad? Fˆrekomsten i artiklarna av ut- tryck som îLene hj‰lper andra misshandlade kvinnorî och îAmanda har hj‰lpt mÂnga kvinnor bort frÂn slÂende m‰nî, tillsammans med statistiken ˆver stˆdinsatserna, bidrar till att konstruera en offentlig identitet: Jouren blir en sorts vÂrdinr‰ttning. andra sidan kan man s‰ga att Jouren sj‰lv, om ‰n omedvetet, bidrar till att skapa denna identitet, i det att den, pÂ grund av sitt beroende av kommunala bi- drag, ser sig sj‰lv tvingad att bevisa sin samh‰llsnytta genom offent- liggˆrande av internstatistiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft11"&gt;Flera medlemmar och anst‰llda tycker att den bild av fˆreningen som gavs i massmedierna var positiv. Sonja och Titi tycker att n‰r de har velat sprida nÂgot via pressen, har de kunnat gˆra det. Samtidigt tycker flera av mina informanter att bevakningen har varit îoini- tieradî, att media ‰r mer intresserade av îbeskrivningar och snaskiga detaljerî ‰n att reflektera ˆver orsakerna till vÂld mot kvinnor, och att media îbelˆnar g‰rna den personliga aspektenî, vilket anses bero pÂ îatt det s‰ljer b‰ttreî.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft25"&gt;TvÂ misshandlade kvinnor som sedan blev medlemmar i Jouren har ber‰ttat sin misshandelshistoria fˆr medierna. Lovisa tycker att det ‰r viktigt att gÂ ut i massmedierna: îFˆr dem som har samma problem ‰r det viktigt att se att andra har det sÂ h‰r. N‰r de frÂgade var det jobbigt, men det ‰r viktigt att hj‰lpa andraî. Titi, Sonja och Vi ‰r d‰remot skeptiska mot att kvinnor framtr‰der med eget namn, pÂ grund av de praktiska konsekvenserna, men Vi kunde inte pÂ- minna sig att gruppen hade haft en mer ˆvergripande diskussion om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126264x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;R &lt;/SPAN&gt;ÖRELSER I OLIKA RUM&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p8 ft11"&gt;fˆr- och nackdelarna med misshandelshistorierna. De kvinnor som framtr‰der tycks uppfatta sig sj‰lva som fÂngna i ett dilemma: om de framtr‰der i medierna fˆr att visa att problemet finns, kan de drabbas rent praktiskt (om de anger sitt verkliga namn), och samti- digt ‰r det risk att de bidrar till att medierna trivialiserar deras histo- rier och avpolitiserar sj‰lva fˆreteelsen; om de avstÂr frÂn att fram- tr‰da, bidrar de till att tysta ner problemet eller begr‰nsa diskussio- nen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft11"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft12"&gt;Kvinnofronten fick v‰ldigt lite uppm‰rksamhet frÂn pressen (tvÂ ar- tiklar/notiser under tvÂ Âr) och ingen frÂn radion. Ett stycke handlar om en broschyr om pornografi utgiven av Kvinnofronten, och den andra n‰mner fˆreningen mycket kort. TvÂ pressmeddelanden samt fˆreningens nyproducerade broschyr om kvinnor och EU skickades till tidningar i den storstadsregionen d‰r den studerade lokalgruppen ‰r verksam utan att resultera i nÂgon artikel/notis. D‰remot har en del samtalsprogram i TV bˆrjat visa uppm‰rksamhet fˆr fˆreningen under de senaste Âren. Det handlar om program som bygger pÂ sensation och konfrontation mellan representanter fˆr olika Âsikter, och som jag i forts‰ttningen kommer att kalla &lt;NOBR&gt;vox-pop.&lt;SPAN class="ft132"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft12"&gt;TvÂ av mina informanter deltog i ett par sÂdana program. Ett av dem innehˆll ett inslag d‰r Susanne och Daniela diskuterade en be- handling fˆr vÂldt‰ktsm‰n med en expert. Kvinnorna fick kort pre- sentera sin fˆrening och betonade att m‰ns sexualiserade vÂld mot kvinnor ‰r ett samh‰llsproblem. Deras tolkningar kontrasterade mot expertens, som tyckte att det ‰r biologiska faktorer som fÂr vissa m‰n att vÂldta. I grova drag kan man s‰ga att programledaren var lika ironisk och ifrÂgas‰ttande mot kvinnorna som han var mot experten. Kvinnornas huvudargument var att medicinsk behandling inte ‰r den l‰mpliga strategin fˆr att hantera ett socialt problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft11"&gt;UtifrÂn de tre programmen ‰r det svÂrt att avgˆra vilken offentlig identitet som konstrueras Ât fˆreningen, i synnerhet d‰rfˆr att de medlemmar som framtr‰dde i tvÂ av dessa fick s‰ga v‰ldigt lite. Danielas uppfattning om programmen ‰r att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft32"&gt;det handlar inte om att man ‰r intresserad av vÂr uppfattning, det handlar inte om att vi ska fˆra fram vÂr Âsikt, utan om vi ‰r tillr‰ckligt gapiga, och tillr‰ckligt starka och tillr‰ckligt driftiga, dÂ fÂr vi chansen att fˆra fram nÂgot...&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft11"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft25"&gt;Tidskriften omskrevs i 15 artiklar/notiser under ett Âr.&lt;SPAN class="ft114"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;De flesta av dem innehÂller kortare eller l‰ngre recensioner av olika nummer av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td143"&gt;&lt;P class="p878 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;EONOR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td144"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;C &lt;/SPAN&gt;AMAUËR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td145"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td146"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p75 ft15"&gt;tidskriften, resten bestÂr av stycken som n‰mner den mycket kort. I de l‰ngre recensionerna finner man redogˆrelser fˆr numrets ‰mne(n) och nÂgra av de tolkningar av verkligheten som d‰r ut- trycks samt nÂgot enstaka citat. Tidskriften som sÂdan har inte s‰nt ins‰ndarbrev eller debattartiklar till andra medier. D‰remot har flera enskilda redaktionsmedlemmar, som sj‰lva inom sitt yrke arbetar/- medverkar i andra medier, publicerat sig i olika typer av tidningar. Vissa gÂnger anges vid deras namn att de ‰r redaktˆrer fˆr Tidskrif- ten. De h‰r artiklarna ingÂr inte i mitt urval, men jag pÂpekar om- st‰ndigheten d‰rfˆr att omn‰mnandet av Tidskriften i en del andra tidningar kan ha konsekvenser fˆr dess spridning, det vill s‰ga fun- gera som nÂgon sorts reklam eller pÂminnelse om Tidskriftens existens. Jag hittade bara ett radio- (och inget &lt;NOBR&gt;TV-)&lt;/NOBR&gt; program som handlade om Tidskriften som sÂdan. ƒven h‰r g‰ller det att nÂgra av dess redaktˆrer medverkade i radio- och &lt;NOBR&gt;TV-intervjuer&lt;/NOBR&gt; och debatter nÂgra gÂnger, samt att de d‰rvid ofta presenterades som Tidskriftens redaktˆrer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft12"&gt;De flesta artiklar i mitt urval fˆrekommer i tidningars kulturav- delningar. Tidskriftsredaktˆrernas akademiska och medelklasstillhˆ- righet pÂpekas i flera av artiklarna. En recension lovordar den fˆr att den ‰r sp‰nnande, rolig och frisk, en annan fˆr att den blandar allvar och sj‰lvironi samt innehÂller analyser, sj‰lvupplevda erfarenheter och distanserande inslag, en tredje fˆr att den ‰r st‰ndigt uppslagsrik och inbjuder feminister och dess kritiker till ett samtal, och en fj‰rde fˆr att den granskar fˆreteelser med feministiska glasˆgon och l‰gger ett genusperspektiv pÂ vardagslivet och dess miljˆer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft11"&gt;Kritiska omdˆmen kan g‰lla de fˆrenklingar och îkrampaktigaî analyser som finns i ett nummer, en bilds tvetydighet, att numren ‰r oj‰mna, och att Tidskriften inte fˆrmÂdde avhandla ett visst ‰mne pÂ ett adekvat s‰tt. Tonen i artiklarna ‰r korrekt och ibland ‰ven berˆmmande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft11"&gt;Den offentliga identitet som i artiklarna konstrueras Ât Tidskrif- ten inbegriper drag som att vara sp‰nnande, rolig och frisk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;De intervjuade gruppmedlemmarna ‰r, i stort, nˆjda med medie- bevakningen av Tidskriften. De tycker att den har varit positiv och, s‰ger LinnÈa, n‰r den har kritiserats har det varit hygglig och befo- gad kritik. Publikationen har, enligt henne, s‰llan utsatts fˆr îavsikt- ligt fell‰sandeî artiklar. Hanna pÂpekade att de flesta artiklarna ‰r skrivna av solidariska, feministiska kvinnliga skribenter, vilket fÂr stˆd i mitt dagstidningsurval.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft11"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126266x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;R &lt;/SPAN&gt;ÖRELSER I OLIKA RUM&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p240 ft15"&gt;Sammanfattningsvis kan man s‰ga att bÂde Jouren och Tidskriften fick en relativt stor uppm‰rksamhet frÂn den gemensamma sf‰rens medier. Genom fˆrekomsten i massmedier blir Jourmedlemmars handlande och utsagor tillg‰ngliga fˆr publiker utanfˆr Jourens och kvinnorˆrelsens oppositionella offentlighet. Genom att i bevakning- en betona vissa aspekter av Jourens handlingar och utsagor (till exempel deras stˆdinsatser fˆr misshandlade kvinnor) och tona ner andra, mer kontroversiella dimensioner av dessa, som deras tolkning av vÂld mot kvinnor som ett uttryck fˆr m‰ns dominans i samh‰llet, normaliserar massmedier Jouren och skapar Ât den en offentlig iden- titet som en sorts vÂrdinr‰ttning. Jourmedlemmarna ‰r medvetna om dessa betoningar och nedtoningar och verkar i stort ha accepte- rat dessa som en inneboende egenskap i massmediers s‰tt att funge- ra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft12"&gt;Med utgÂngspunkt i det undersˆkta Ârets knapph‰ndiga massme- diebevakning av Kvinnofronten ‰r det svÂrt att tala om att nÂgon offentlig identitet ˆverhuvud taget skapas Ât fˆreningen. Snarare kan man s‰ga att den osynliggˆrs eller tystas ner: den îfinnsî n‰stan inte i den gemensamma sf‰rens medier. Och de enstaka gÂnger den finns, tvingas den in i ett &lt;NOBR&gt;TV-format&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(vox-pop&lt;/NOBR&gt; programmens) som k‰nne- tecknas av en mycket stark îredigeringî av det medierade offentliga samtalet,&lt;SPAN class="ft132"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;en redigering som fr‰mjar konfrontation framfˆr kun- skapsproduktion och brytning av motsatta tolkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft15"&gt;Tidskriften ‰r kanske den grupp som Âtnjˆt mest uppm‰rksamhet frÂn den gemensamma sf‰rens medier, dels genom artiklar (huvudsakligen pÂ kultursidor) som handlade om publikationen i sig, dels genom att en del av dess redaktˆrer ocksÂ var verksamma i ˆvriga medier och medverkade i debatter och intervjuer. Den offentliga identitet som skapas i bevakningen inbegriper drag som att vara sp‰nnande, rolig och frisk. Genom att huvudsakligen upp- fatta Tidskriften som en grupp feministiska akademikers kulturella produkt (pÂ bekostnad av vissa av dess mer utpr‰glade politiska di- mensioner) fˆrbiser massmedier till viss del nÂgra av gruppens tolk- ningsramar och str‰vanden, till exempel den att utgˆra en arena fˆr samtal mellan olika feminismer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft17"&gt;Villkoren för samspelet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft25"&gt;Den relativt stora massmedieuppm‰rksamhet som Jouren har varit fˆremÂl fˆr upplevs av medlemmarna pÂ olika s‰tt, vilket kan bero pÂ de olika roller och uppgifter de har i fˆreningen: medan Sonja (en styrelsemedlem) ser den som enbart positiv, tycker Titi, som i sin&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td143"&gt;&lt;P class="p878 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;EONOR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td144"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;C &lt;/SPAN&gt;AMAUËR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td145"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td146"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p141 ft11"&gt;egenskap av anst‰lld har upplevt Jourens vardagsliv, att det kan vara în‰stan besv‰rande ibland ... de blir otroligt ivriga ... vill fÂ Jouren att uttala sig om allt mˆjligt, till exempel om fallet med den h‰r mannen som drev ett massageinstitutî. N‰r Jouren avbˆjer att kommentera nÂgot eller att ta emot en journalist i sin lokal (d‰r det ocksÂ bor misshandlade kvinnor), tycker journalisterna îatt vi ‰r lite trÂkigaî, till‰gger Titi. En annan aspekt av det vardagliga samspelet med massmedierna har att gˆra med den tidspress som dessa arbetar under. Moa (en anst‰lld) ogillar till exempel hastiga telefoninter- vjuer: î...dÂ har man ingen mˆjlighet att korrekturl‰sa och ingen kontroll ˆver om de klipper bort nÂgonting som jag tycker ‰r vik- tigtî. Journalisterna kan ocksÂ bli ivriga att fÂ kontakt med miss- handlade kvinnor, s‰ger Titi:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft139"&gt;hon (en journalist, min anm) tyckte vi var snorkiga som inte ville l‰mna ut och ber‰tta ... fˆr om de ringer och s‰ger ínu vill vi ha en misshandlad kvinnaí, det ‰r vanligt, íkan ni fixa nÂgon som st‰ller upp och ber‰ttar om sitt liv?í (...) det ‰r olika hur de lÂter ocksÂ, ungef‰r som ínu ska vi ha nÂgon sensationí, man blir r‰dd, inte ‰r det sÂ l‰tt att l‰mna ut sig i tidningen, vi har haft dÂliga erfarenheter av dem som gÂtt ut med incest&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft32"&gt;...&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft12"&gt;Titi tycker att tidningarna och radion ringer în‰r det ‰r nÂgot, nÂ- gon sensationî, till exempel nÂgon misshandelsr‰ttegÂng som ‰r mycket omtalad. Genom sin lÂnga erfarenhet av Jourens vardagsliv ‰r hon medveten om riskerna med att uttala sig ovarsamt: staden ‰r liten och det ‰r l‰tt att avslˆja en misshandlad kvinnas identitet, dessutom îhar det blivit mer komplicerat fˆr att nu blandas det in vÂrdnads- och umg‰ngesfrÂgor ... sÂ det ‰r inga svÂrigheter att kom- ma ut i media, vi skulle kunna vara med merî.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft11"&gt;Titis erfarenhet ‰r att hon brukar îbli bortklipptî, och att îtidi- gare ville journalisterna pÂtvinga slutkl‰mmen 'Men vi ‰r inte mans- hatare', men det ‰r mindre av det i dagî. andra sidan tycker hon inte att hon har blivit felciterad eller att Jouren har behˆvt demen- tera. Jourens anst‰llda brukar be journalister att l‰sa upp artiklarna fˆre publicering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft11"&gt;Jouren ‰r verksam i en medelstor stad. NÂgra medlemmar och anst‰llda k‰nner en del journalister sedan l‰nge och det finns tvÂ som de s‰rskilt respekterar. Titi, till exempel, brukade mˆta en av dem varje dag pÂ sin v‰g till jobbet under en period, och det h‰nde att de stannade och bytte nÂgra ord. Journalister i tvÂ olika tidningar fÂr regelbundet, pÂ egen beg‰ran, fˆreningens medlemsblad s‰nt till sig.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126268x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;R &lt;/SPAN&gt;ÖRELSER I OLIKA RUM&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p893 ft16"&gt;N‰r jag testade en av mina slutsatser av analysen av artiklarna med Moa, n‰mligen att Jouren framst‰lldes som en vÂrdinr‰ttning, hˆll hon med mig:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft112"&gt;...jag tycker att det ‰r sÂ det framst‰lls, och jag tror att... dels ‰r det, na- turligtvis ...massmedia som har.. framst‰llt det pÂ det viset (...) men jag tycker ocksÂ att.. fˆreningen kan ta pÂ sig.. ansvar fˆr det ... den fram- st‰lls som en hj‰lporganisation, och det ‰r vi ju, men vi har ju en till bit ocksÂ, som lite grann faller bort, som inte kommer med och.. jag tror att det har v‰ldigt mÂnga orsaker...en av orsakerna tror jag ‰r att man har dÂlig .. feministisk fˆrankring, liksom, i fˆreningen, sÂ att man inte rik- tigt vÂgar gÂ ut och uttala sig (...) skriva ins‰ndare om det eller det, eller sÂ, va... sedan vet jag inte, det kan man ju fundera pÂ, om det ligger nÂ- gonstans bakom, att den h‰r balansgÂngen med... att vi vill ha bidragen kvar, vi ska liksom provocera lagom h‰r, va?&lt;SPAN class="ft155"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft25"&gt;Fˆr att driva sin verksamhet ‰r fˆreningen starkt beroende av det Ârliga kommunala anslaget. En ‰ngslan infˆr varje risk att fˆrlora det pÂtalades ocksÂ av Vi, medlemsbladets redaktˆr, som ber‰ttade om nÂgot som h‰nde n‰r maken till en medlem (som var aktiv i ett poli- tiskt parti) l‰ste sin frus medlemsblad, fˆr nÂgra Âr sedan :&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft96"&gt;han hade hakat upp sig pÂ nÂgonting d‰r, han tyckte vi fˆrde en...poli- tisk propaganda som...han var sÂ arg pÂ, sÂ om vi inte slutade sÂ skulle han se till att vi blev av med anslaget, sÂ det var hÂrda bud...efter det blev det sÂ att ordfˆranden tittar pÂ och godk‰nner bladet innan det gÂr ut...&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft12"&gt;Jag bad Vi att ge exempel pÂ utsagor som kan uppfattas som kontro- versiella: î... det har med mannen att gˆra, det minsta lilla man tar upp nÂgonting om mannen, om det ‰r pÂ sk‰mt eller om det ‰r pÂ allvar...alltid...d‰rfˆr att den vardaglige (stadsbon) ser de aktiva i Jouren som manshatareî. Att vara îmanshatareî ‰r nÂgot som med- lemmar i alla fˆreningar jag har arbetat med har anklagats fˆr. Vi be- r‰ttar att en n‰rradioreporter som intervjuade henne sade: îJa, det vet vi alla, att ni som jobbar pÂ kvinnojouren ‰r manshatare allihop (...) du vet v‰l att i stan s‰ger man detî. Titi tycker att Jourens med- lemmar drabbas speciellt av det i deras stad: î...vi fÂr v‰lja orden j‰mt.. s‰ger vi det minsta lilla negativa om manssamh‰llet, sÂ ‰r vi manshatare (...) vi ska v‰gas pÂ guldvÂgî.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft25"&gt;I praktiken var det de anst‰llda som fanns dagligen pÂ Jouren (styrelsemedlemmarna arbetade ideellt och vistades i regel relativt s‰llan d‰r pÂ dagarna) som oftast besvarade journalisternas frÂgor. Ibland uppdrogs de ‰ven att initiera en mediekontakt. Titi minns, till exempel, att îdet kunde till och med vara en order, om vi s‰ger,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td143"&gt;&lt;P class="p878 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;EONOR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td144"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;C &lt;/SPAN&gt;AMAUËR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td145"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td146"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p33 ft11"&gt;innan april ska ni ha varit i tidningenî. Enligt ordfˆranden skulle en l‰mplig ansvarsfˆrdelning vara att lÂta de anst‰llda besvara frÂgor om misshandel och Jourens vardagsarbete, och styrelsen ta hand om bredare fˆreningsfrÂgor. Det var ocksÂ sÂ det fungerade i praktiken, enligt Moa (som var anst‰lld under h‰lften av min undersˆknings- period). Fˆrutom denna princip, verkar inte Jouren ha haft nÂgon artikulerad massmediestrategi, det vill s‰ga tydligt uttalade riktlinjer fˆr vad man ville Âstadkomma med sina kontakter med mass- medierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft11"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft12"&gt;N‰r Daniela, en medlem i Kvinnofronten, inbjˆds att delta i ett vox- popprogram om behandling av vÂldt‰ktsm‰n, fick hon bara tre tim- mar fˆr att best‰mma sig, ber‰ttar hon. Producenterna anv‰nde ar- gumentet att om hon inte deltog, skulle experten fÂ stÂ oemotsagd. SÂdana argument har troligen en stark inverkan pÂ kvinnorna i denna grupp, eftersom de ‰r medvetna om att de har haft v‰ldigt fÂ tillf‰llen att framtr‰da i massmedier pÂ senaste tiden. Hon s‰ger att hon fˆrhandlade med producenterna och tvingade igenom att hon skulle fÂ ha en annan medlem med sig. Lyssna pÂ Danielas ber‰ttelse om det som h‰nde strax fˆre direkts‰ndningen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft32"&gt;... de sade att vi skulle vara sÂ hetsiga som mˆjligt och skrika sÂ mycket som mˆjligt, och de hade lurat (experten) pÂ precis samma s‰tt, fˆr vi tr‰ffade honom innan och han hade fÂtt veta flera dagar tidigare att han skulle st‰lla upp, att han skulle i lugn och ro fÂ presentera sin forskning ensam...d‰r...&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft12"&gt;De tvÂ kvinnorna ‰r v‰l medvetna om att îdet ‰r den typen av pro- gram vi har en chans att vara med i, mer seriˆsa program ‰r vi mer s‰llan iî. Fˆreningen hade tidigare kontaktat olika &lt;NOBR&gt;TV-program&lt;/NOBR&gt; och erbjudit sig att bli intervjuade eller medverka pÂ annat s‰tt, men ingen svarade. Jag vill dock akta mig fˆr att gˆra vox pop program- men till de enda bovarna i dramat: ‰ven public service televisionens nyhetsinslag kan vara problematiska n‰r det g‰ller att fˆrmedla gruppens tolkningar av verkligheten. Susanne och Daniela tycker att det ‰r stor skillnad mellan &lt;NOBR&gt;vox-pop&lt;/NOBR&gt; program och det nyhetsinslag d‰r Veronica, en annan fˆreningsmedlem, intervjuades: îH‰r vill de ha kunskap och Âsikter och analys, inte konfrontation, de lÂter henne prataî. Men det visade sig att personer som sÂg inslaget be- r‰ttat fˆr dem att de inte riktigt hade hˆrt vad Veronica sade: det gÂr sÂ fort, s‰ger Daniela, îsÂ att folk tycker att hon var och sade nÂ- gonting bra om att porr inte ska fÂ finnas pÂ det h‰r s‰ttet, men de flesta kan inte redogˆra precis fˆr allt som hon pratar omî.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126270x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;R &lt;/SPAN&gt;ÖRELSER I OLIKA RUM&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p604 ft11"&gt;En annan aspekt av samspelet &lt;NOBR&gt;fˆrening-massmedier,&lt;/NOBR&gt; som ocksÂ pÂtalats av Hanna i Tidskriften, ‰r att media ofta vill ha s‰rskilda personer, inte en representant fˆr gruppen. Enligt Daniela beror detta pÂ att medier îbehˆver trots allt nÂgon som inte l‰gger sig n‰r diskussionen bˆrjar hettaî. Susanne s‰ger att îde ska ha ett k‰nt ansikte som folk k‰nner igen... (eftersom) media ocksÂ bygger upp det h‰r pÂ att man ska ha ett ansikte fˆr varje grej, det ‰r ju upp- byggt sÂ, man ska ju inte vara ett kollektiv n‰r man ‰r med i me- dia...î.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft11"&gt;I sina tolkningar av verkligheten betonar de intervjuade kvinnor- na konsekvent strukturella analyser av fˆreteelser som misshandel och pornografi. De har ocksÂ en stark identifikation med kvinnor som grupp och v‰grar lika konsekvent att kritisera andra kvinnor offentligt. Susanne deltog i inspelningen av ett &lt;NOBR&gt;vox-pop&lt;/NOBR&gt; program d‰r hon uttalade sig flera gÂnger och fˆrsˆkte fˆra fram bredare struktu- rella analyser. I det redigerade programmet blev endast tre av hennes repliker kvar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft112"&gt;jag hade sagt till dem (producenterna, min anm) att 'Jag t‰nker inte gÂ till det d‰r programmet och hoppa pÂ de h‰r kvinnorna, det v‰grar jag, fˆr jag anser inte att det ‰r dem jag ska hoppa pÂ, utan mer porrindustrin och sexindustrin, och det sade jag ockÂ i programmet, men de klippte bort (...) och n‰r det ‰r paus, sÂ kommer kameramannen fram till mig och s‰ger 'Bra det du s‰ger, s‰g mera, du ‰r den enda som s‰ger nÂgot vettigt i det h‰r dj‰vla programmet...'&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft12"&gt;Hon ber‰ttar vidare att fotografen zoomade in henne hela tiden (vilket ocksÂ syns i det s‰nda programmet), fˆr att ha en bra bild pÂ henne pÂ en gÂng, i fall hon sade nÂgot. Hon var en av de fÂ som hade en mikrofon pÂ sig hela tiden îsÂ att jag kunde s‰ga vad jag ville n‰r som helstî. I fˆrintervjun, s‰ger Susanne, fˆrsˆkte producenter- na att fÂ henne îatt hoppa pÂ de h‰r kvinnorna (...) att fÂ mig att s‰ga att de h‰r kvinnorna var... horor eller nÂgot sÂdant d‰rî.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft11"&gt;Liksom kvinnorna i Jouren har Kvinnofrontsmedlemmar blivit kallade manshatare eller fÂtt frÂgan om de ‰r det. N‰r det ‰r medier- na som st‰ller sÂdana frÂgor, tycks bÂde Daniela och Susanne upp- fatta att man dÂ skriver in dem i en best‰md position i debatten. Jag frÂgade Daniela om det kan finnas andra s‰tt att fˆrhÂlla sig ‰n att svara ja eller nej:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft116"&gt;fast det ‰r svÂrt med sÂdana saker som ‰r.. pÂ nÂgot s‰tt, fastslagna... sÂ kallade sanningar (...) om feminister, fˆr att.. om nÂgon skulle s‰ga till mig 'Ja, och du ‰r v‰l manshatare, eller?' i media, dÂ (...) eftersom det underfˆrstÂtt ‰r sÂ, att alla feminister ‰r rabiata manshatare... dÂ ‰r jag ju&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td143"&gt;&lt;P class="p878 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;EONOR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td144"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;C &lt;/SPAN&gt;AMAUËR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td145"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td146"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p902 ft112"&gt;det, vad jag ‰n s‰ger, sÂ ‰r jag ju rabiat manshatare om jag inte s‰ger 'Nej, jag ‰r inte rabiat manshatare, jag ‰lskar m‰n', dÂ kan jag mˆjligtvis vara icke manshatare, va, med alla andra svar ‰r jag manshatare.. och det tycker jag ‰r svÂrt, n‰r det g‰ller strategier, dÂ, gentemot media...&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft25"&gt;Daniela och Susanne har diskuterat frÂgor som denna och deltagan- de i samtalsprogram med andra medlemmar, men annars verkar var- ken den studerade lokalgruppen eller fˆreningen i sin helhet ha nÂ- gon tydligt uttalad massmediestrategi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft11"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft83"&gt;Kvinnorna i Tidskriften fick frÂn starten en hel del massmedial upp- m‰rksamhet. Hanna ber‰ttar om hur gruppen fˆrhˆll sig i bˆrjan:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft112"&gt;vi var v‰ldigt...klara ˆver, tycker jag, hur media fungerar, det h‰r med att vara ung tjej och bli exponerad, varfˆr man blev det, det visste vi, vi var helt klara pÂ det (...) vi var inte sÂ kritiska sÂ att vi sade nej, men vi hade ju en strategi gentemot media, hela tiden, till exempel att vi sade nej till (ett &lt;NOBR&gt;vox-pop&lt;/NOBR&gt; program i TV) (...) och vi delade upp, vet jag, i bˆrjan, n‰r det bˆrjade ringa, sÂ best‰mde vi oss fˆr att OK, alla fÂr gˆra varsin grej, vi var v‰ldigt mÂna om att framst‰llas som en grupp...&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft12"&gt;Hanna minns att de i bˆrjan hade lÂnga diskussioner om huruvida de skulle delta i ett vox- pop program i en kommersiell kanal. NÂgra Âr d‰refter, n‰r intervjun gjordes, tyckte hon att med tanke pÂ kultur- tidskrifternas hÂrda ekonomiska villkor, kunde man ha exploaterat det h‰r mycket mer, fˆr att fÂ fler prenumeranter. ƒven Frida minns de îmaratonmˆtenî d‰r gruppen diskuterade hur och var man skulle verka och îHur ‰r man en feministisk demokratî. De intervjuade kvinnorna anger flera orsaker till varfˆr de avbˆjde att medverka i vox- pop program: îdet var av ideologiska sk‰lî, det var îmer att fˆrlora ‰n att vinnaî, îskr‰cken fˆr att vara med i de h‰r vulgomedi- ernaî, îatt jag inte vill figurera i TV med mitt ansikteî, ‰ngslan att gˆra bort sig och tappa trov‰rdigheten, och att man st‰llde v‰ldiga krav pÂ sig sj‰lv och trodde att man behˆvde ha svar pÂ allting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft83"&gt;Liksom Kvinnofrontmedlemmarna, tyckte kvinnor i Tidskriften att massmedier ville placera dem i best‰mda positioner i debatten: Frida mindes att gruppmedlemmarna inte ville bli îden h‰r gulle- gulltjejen och inte komma i polemik med ‰ldre feminister som man (medierna, min anm) hela tiden ville, man ville fÂ in oss i ett hˆrnî. Linnea uttryckte det med en metafor: îdebattsituationen, att man tror kanske att man har en fri scen, men den ‰r ju riggad n‰r man kommer inî. Hon anser att TV gˆr debattˆrer till îtalking heads,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126272x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;R &lt;/SPAN&gt;ÖRELSER I OLIKA RUM&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p267 ft16"&gt;och min stˆrsta fruktan ‰r att jag skulle diskvalificera mig frÂn jour- nalistrollen fˆr att jag har blivit ett talking headî.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft12"&gt;N‰r tidskriften hade funnits ett tag, och massmedierna bˆrjade sˆka specifika personer, bˆrjade gruppmedlemmarna gÂ ut mer i egenskap av individer. Detta gjorde ocksÂ att nÂgra fÂ framtr‰dde oftare ‰n andra.Tre av de intervjuade kvinnorna har skrivit i andra tidningar och medverkat i nÂgra fÂ radioprogram. Hanna har fram- tr‰tt oftare i debattprogram i bÂde radio och TV. Hon tycker att den îv‰rsta Ângestenî ˆver att vara med i medier har sl‰ppt och tycks ha byggt upp en upps‰ttning kriterier fˆr att avgˆra om hon ska fram- tr‰da eller ej: det kan g‰lla nÂgon debatt d‰r medier behˆver fˆretr‰- dare fˆr en position som hon tycker ‰r v‰rd att fˆrsvara, eller en uppfˆljning av nÂgot som hon har skrivit i en stˆrre tidning: î...nu ‰r jag en maktfaktor och maktfaktorer mÂste folk fÂ utmana (...) det finns ett ansvar att st‰lla uppî. Andra kriterier ‰r frekvensen (det ska inte vara fˆr ofta), huruvida hon har nÂgot att s‰ga i den frÂga som avhandlas i programmet, och om hon anser att frÂgan ‰r viktig. Hon tycker att hon har haft en îlite smÂsnobbigî inst‰llning till TV fˆrut, men att TV och radio har stˆrre r‰ckvidd. îKvinnopolitisktî ‰r det d‰rfˆr ganska rationellt att gÂ in i radiostudion, till‰gger hon, fˆr dÂ fÂr man spridning ˆver hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft25"&gt;Hanna ‰r medveten om de roller hon tilldelas n‰r hon framtr‰der i medierna: ibland handlar det om att medier vill ha med en kvinna îpÂ sÂdana d‰r oerhˆrt gubbt‰ta program ... fˆr jag ‰r en sÂdan d‰r som ska vara uppnosig mot demî. Handlar det om sex, dÂ îska man vara nÂgon moraltant...som sitter och s‰ger att porr ‰r fultî.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft11"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft12"&gt;Fˆr alla fˆreningar utgˆr medlemmarnas ber‰ttelse om villkoren fˆr deras samspel med den gemensamma sf‰rens medier en provkarta pÂ brytningar mellan fˆreningens och mediernas organisatoriska ruti- ner, tolkningsramar och intressen. N‰r det g‰ller Jouren, kan man s‰ga att de lokala massmedier (i synnerhet tidningar) som Jouren samspelar med fˆrhÂller sig till fˆreningen som till en leverantˆr av beg‰rliga utsagor (de vill att fˆreningen ska uttala sig om îallt mˆj- ligtî), personer (de misshandlade kvinnor som medierna vill inter- vjua) och h‰ndelser. Dessutom beg‰rde tvÂ lokaltidningsjournalister att fÂ medlemsbladet regelbundet s‰nt till sig. Allt detta tyder pÂ att lokala massmedier ser Jouren som en typ av kvasiofficiell nyhets- k‰lla. Andra brytningar har att gˆra med tidsaspekten (till exempel konflikten mellan en tidnings behov av att snabbt gˆra en telefon- intervju och jourkvinnans intresse att l‰sa manuset fˆre publice-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td143"&gt;&lt;P class="p878 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;EONOR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td144"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;C &lt;/SPAN&gt;AMAUËR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td145"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td146"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p198 ft15"&gt;ring), med rumsaspekten (journalisten vill vara pÂ plats, komma till jourlokalen, medan jourkvinnan vill skydda de boende i Jouren), och anonymitetsaspekten (jourkvinnan vill skydda misshandlade kvinnors identitet, journalister vill fÂ tag pÂ misshandelshistorier).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft12"&gt;Jourmedlemmar ‰r medvetna om att man inte ostraffat kan ut- mana dominerande tolkningsramar n‰r det g‰ller kˆn och upplever att de j‰mt fÂr v‰lja orden, fˆr att inte bli betraktade som manshata- re. Detta medfˆr att en del medlemmar rundar av eller fˆrmildrar uttrycket n‰r de uttalar sig om saker som de vet uppfattas som kon- troversiella, till exempel îmanssamh‰lletî. Det fˆrmildrade talet bˆr dock inte enbart kopplas till villkoren fˆr samspelet med de lokala massmedierna: det framkallas ocksÂ av utommediala omst‰ndigheter som Jourens starka beroende av kommunala anslag. Men oavsett anledning, fÂr detta s‰tt att tala konsekvenser fˆr den offentliga identitet som skapas Ât Jouren i massmedier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft15"&gt;I Kvinnofrontens fall handlar det mer om brytningar mellan vox- pop programmens och fˆreningens arbetsrutiner, tolkningar och in- tressen. Gruppens tilltr‰de till den gemensamma sf‰rens medier har ofrivilligt inskr‰nkts till denna typ av program pÂ senaste tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft11"&gt;D‰rmed tilldelas medlemmarna ocksÂ en roll i den starkt regisserade fˆrest‰llning som dessa program omvandlar det offentliga samtalet till.&lt;SPAN class="ft136"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Man kan s‰ga att fˆr &lt;NOBR&gt;vox-pop&lt;/NOBR&gt; program fungerar fˆreningen som en leverantˆr av specifika personer (och inte vilken represen- tant som helst), som ocksÂ ‰r starka debattˆrer som kan fˆra fˆre- st‰llningen framÂt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft11"&gt;Kvinnofrontens medlemmar fˆr konsekvent fram strukturella analyser av misshandel och pornografi och anv‰nder sig av en kraftig och frisprÂkig retorik. Rent praktiskt ‰r de inte beroende av Ârliga anslag och politiskt ser de sj‰lva ben‰mnandet av fˆrtryckande soci- ala praktiker med de namn de tycker dessa praktiker bˆr ha som ett led i kampen mot kvinnofˆrtrycket. I deras fall kan man d‰rfˆr tala om det ih‰rdiga talet. Deras ˆvergripande uppfattning av samspelet med massmedier genom Âren ‰r att de placerats i en best‰md posi- tion i det offentliga samtalet: îden rabiata feministenî, eller îmans- hatarenî, och att i diskussioner ‰r det svÂrt att gÂ utanfˆr dikotomin îmanshatareî/îjag ‰lskar m‰nî.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft25"&gt;En medlem i Tidskriftens redaktion understryker att gruppen frÂn bˆrjan hade en tydlig strategi gentemot medierna: till exempel avbˆjde de att medverka i &lt;NOBR&gt;vox-pop&lt;/NOBR&gt; program och fˆrsˆkte att sprida framtr‰dandena i medier mellan mÂnga medlemmar. Strategin fick dock ge vika n‰r medierna bˆrjade inbjuda specifika personer. Lik- som medlemmar i de tvÂ andra fˆreningarna, upplever kvinnorna i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126274x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;R &lt;/SPAN&gt;ÖRELSER I OLIKA RUM&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p91 ft12"&gt;Tidskriften att medier vill tilldela dem en best‰md roll i debatten: att gÂ i polemik med andra feminister, att spela motstÂndare eller att fungera som alibi (den enda kvinna bland flera manliga deltagare).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft25"&gt;Det som d‰remot skiljer Tidskriften frÂn de andra fˆreningarna ‰r att nÂgra av dess medlemmar, fˆrutom en del av kvinnorˆrelsens oppositionella offentlighet, ocksÂ ‰r verksamma journalister i andra medier. D‰rigenom har de insiderkunskap och en speciell medve- tenhet om massmediers logik. N‰r de h‰r kvinnorna resonerar ˆver hur de sj‰lva fˆrhÂller sig till den gemensamma sf‰rens medier, gˆr de det utifrÂn bÂde en feministisk och en yrkesidentitet. I Tidskrif- tens fall ‰r det svÂrare att finna en best‰md typ av tal, eftersom n‰r medlemmar framtr‰der i massmedier ‰r det numera ofta i egenskap av individer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft17"&gt;Konsekvenser av samspelet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft12"&gt;Flera Jourkvinnor som jag intervjuade ‰r i stort sett nˆjda med me- diernas bevakning, samtidigt som de ‰r medvetna om att samspelet sker under villkor som de bara delvis kan kontrollera. D‰rtill tycks de uppfatta den egna fˆrekomsten i massmedier som ett villkor fˆr att Jouren ska finnas kvar i m‰nniskors medvetanden: î...man vet inte hur folk l‰ser tidningen... samtidigt kan man m‰rka att folk s‰ger 'Finns Jouren kvar? Jag har inte sett nÂgonting i tidningen'î, s‰ger Titi. Den vÂrdsinr‰ttningsidentitet som skapas Ât Jouren i massmedier normaliserar gruppens handlande, och gruppen frestas att reproducera det fˆrmildrade talet eftersom detta visar sig vara framgÂngsrikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft11"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft11"&gt;Efter en diskussion av deras medverkan i &lt;NOBR&gt;vox-pop&lt;/NOBR&gt; programmen be- st‰mde medlemmar i Kvinnofronten att de i forts‰ttningen skulle avbˆja att delta i en del av dessa. I andra fall st‰llde de villkor, till exempel att de skulle sitta bland g‰sterna och inte bland studio- publiken. Om villkoren inte accepterades, v‰grade de att medverka. Danielas och Susannes reflektioner ˆver sina erfarenheter av sam- spelet med tidningar och TV (vilka de understryker flera gÂnger inte ‰r sÂ mÂnga, eftersom deras grupp inte framtr‰tt sÂ ofta pÂ senaste tiden) pr‰glas av en k‰nsla av sp‰nning och obehag. Lyssna pÂ Dani- ela:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft116"&gt;jag har aldrig upplevt att man vill s‰tta dit en pÂ det s‰ttet som journa- lister vill n‰r man kommer som feminist, n‰r det g‰ller andra saker som jag har blivit intervjuad om, jag kan ha dÂliga erfarenheter av journalister ‰ndÂ, men jag har inte den h‰r upplevelsen att de ‰r ute efter att s‰tta dit&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td143"&gt;&lt;P class="p878 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;EONOR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td144"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;C &lt;/SPAN&gt;AMAUËR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td145"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td146"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p915 ft32"&gt;en, utan det ‰r typiskt fˆr att man ‰r feminist, att vara feminist och spe- ciellt att jobba mot det sexuella vÂldet, dÂ ‰r man paria, dÂ ‰r man liksom lovligt villebrÂd...&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft11"&gt;Men samtidigt tycker de att gruppen inte har rÂd att avstÂ frÂn att framtr‰da i medierna:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft32"&gt;Daniela &lt;NOBR&gt;- ...&lt;/NOBR&gt; jag kan k‰nna ibland att...det har varit sÂ jobbigt att vara med i media, sÂ att jag ˆver huvudtaget inte ville vara med igen, och sedan sÂ gÂr det en tid, och sÂ ‰r jag i alla fall med, men det ‰r... v‰ldigt mycket...vad ska man s‰ga? politisk vilja...&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft12"&gt;Susanne - det handlar mera om att man tycker att det ‰r sÂ viktigt att fˆra ut sin kunskap, sÂ att man gˆr det till vilket pris som helst, n‰stan, om man sÂ ska sitta i direkts‰ndning i &lt;NOBR&gt;(vox-pop&lt;/NOBR&gt; program), sÂ 'OK, dÂ!' fˆr att det ‰r sÂ viktigt att nÂgra gˆr det, sÂ att man inte osynliggˆr sig i onˆdan...&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft11"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft12"&gt;Den uppm‰rksamhet som massmedier ‰gnade Tidskriften frÂn bˆr- jan fick konsekvenser pÂ flera plan. N‰r det g‰ller gruppen, ber‰ttar Hanna att det blev îmycket konkurrensî n‰r medierna efter en tid bˆrjade sˆka specifika personer: î...de ringde och sade 'Kan du kom- ma?' (...) ibland var man sugen pÂ att gˆra det, sÂ att man k‰nde dÂligt samvete ˆver att man inte ringde nÂgon annan...men vi hade en strategi hela tiden fˆr det d‰rî. Hon betonar att gruppen var v‰l medveten om hur medier fungerar i fˆrhÂllande till kvinnogrupper. Denna medvetenhet tycks dock ha fˆrmÂtt st‰vja endast en del effekter av medielogiken: gruppen kunde styra fˆrdelningen av framtr‰dandena bara till viss del och under en avgr‰nsad period. Den verkar inte heller ha kunnat fˆrutse samspelets alla konsekvenser fˆr gruppen, fˆr produkten (det vill s‰ga publikationen) och fˆr in- dividerna. Det blev inte bara str‰van att bli sedda som grupp som kom pÂ skam: enligt Agneta h‰nde det ocksÂ nÂgonting med pro-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft11"&gt;dukten:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft112"&gt;jag tror att vi blev v‰ldigt h‰mmade av att vi fick bra press under ett tag och att det blev mera att vi sˆkte att inte gˆra andra besvikna.. att mot- svara fˆrv‰ntningarna ocksÂ, att vi blev vana vid att ha applÂder pÂ nÂgot undermedvetet s‰tt och att det skapade nÂgon slags r‰dsla, vad h‰nder om vi inte ‰r PK? (politiskt korrekta, min anm) eller, om vi nu spetsar till saker och ting, kommer det att bli tyst dÂ? (...) alltsÂ en bekr‰ftelse som ska komma utifrÂn snarare ‰n som det hade varit tidigare, pÂ nÂgot vis, att jobba med vad som finns inom gruppen och i fˆrsta skeendet skita i vad ˆvriga media skulle s‰ga om det, och jag tror att den makten&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126276x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;R &lt;/SPAN&gt;ÖRELSER I OLIKA RUM&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p623 ft32"&gt;Âtertogs lite grann i och med (ett Tidskriftsnummer), d‰r vi valde att s‰- ga att vi skiter i vad de s‰ger, om de tycker att vi ‰r trista (...) vi kˆr ‰ndÂ, vi gˆr det ifrÂn vad vi tycker ‰r viktigt (...) men jag tror att vi under en period var alldeles fˆr fokuserade, kan jag uppleva i vart fall, av vad de andra medierna skulle s‰ga om oss, snarare ‰n vad vi ville s‰ga...till en...alltsÂ publik...&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft12"&gt;Den grupp kvinnor som gˆr Tidskriften utgˆr, fˆrutom en del av kvinnorˆrelsen, en redaktion som producerar ett eget medium (och inte nÂgot organisationsorgan) och detta medium mÂste ˆverleva i en tid dÂ kulturtidskrifter har det svÂrt. Redaktˆrerna drevs av en stark ˆnskan att gˆra en bra och annorlunda tidning. Flera av dem bˆrjade arbeta inom andra medier ungef‰r samtidigt eller kort efter det att de startade Tidskriften. Att Âstadkomma en produkt som uppskattades av bÂde mass- och andra medier skulle hˆja deras yrkesm‰ssiga status. Denna str‰van ledde till sp‰nningar mellan olika mÂls‰ttningar: till en bˆrjan hade Tidskriften en ambition att fungera som en kanal fˆr debuterande kvinnliga skribenter, men denna kanal smalnade av och blev nÂgot av en tratt, som Frida ut- trycker det, n‰r gruppen fˆr att uppr‰tthÂlla en hˆg kvalitetsnivÂ bˆrjade anlita en smalare skribentkrets. Gruppens offentliga identi- tet inbegrep drag som att vara sp‰nnande, rolig och frisk, vilka hade uppskattats av massmedier. Dessa drag inlemmades i gruppens kol- lektiva identitet och redaktˆrers sj‰lvfˆrstÂelse som medieprodu- center samt f‰rgade redaktionsarbetet. Den fˆrskjutning av gruppens tyngdpunkt frÂn sig sj‰lv och sin egen publik till en sorts mellanrum mellan sig sj‰lv och massmedierna, som Agneta talar om, kan ses som en konsekvens av gruppens offentliga identitet. D‰rigenom kom det redaktionella arbetet att delvis styras av massmediers fˆr- v‰ntningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft11"&gt;Konsekvenser av samspelet med massmedierna kan ocksÂ m‰rkas pÂ ett mer individuellt plan, som Hanna ber‰ttar om:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft112"&gt;pÂ ett s‰tt faktiskt har (jag) blivit mer tolerant mot den h‰r j‰vla patriar- kala strukturen i media och det ‰r svÂrt, det d‰r mÂste man liksom hela tiden k‰mpa emot, samtidigt som jag har blivit mer...cynisk, tror jag, jag tycker att jag har blivit uppgiven pÂ nÂgot s‰tt just fˆr att man hela tiden k‰nner att ja, ja, ja, jag fÂr komma med fˆr att jag ‰r (en av Tidskriftens redaktˆrer) (...) ja, men det vet man, varfˆr man ringer oss, fˆr de ska ha en tjej i sin panel, fˆr de har bara gubbar, den typen av cynism ‰r bra...&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft112"&gt;det ‰r bra att vara klarsynt, men ibland sÂ kan det gˆra att man...fˆr- ringar v‰rdet av att man faktiskt har nÂgonting att s‰ga, det kan jag uppleva ibland, det har andra sagt till mig 'Nej, men kom igen nu, s‰g det du har att s‰ga!' och dÂ har jag liksom glˆmt vad huvudanledningen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td143"&gt;&lt;P class="p878 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;EONOR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td144"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;C &lt;/SPAN&gt;AMAUËR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td145"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td146"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p925 ft32"&gt;‰r att jag ska vara med, fˆr att jag ‰r sÂ inne i det h‰r att jag ska vara med fˆr att jag ‰r tjej, fˆrstÂr du vad jag menar?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft11"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft25"&gt;Sammanfattningsvis skulle man kunna s‰ga att fˆr Jouren ‰r kon- sekvensen av samspelet med den gemensamma sf‰rens medier att det fˆrmildrade talet tenderar att reproduceras, medan Kvinnofronten, som i stort endast fick tilltr‰de till en liten provins av dessa medier &lt;NOBR&gt;(vox-pop&lt;/NOBR&gt; programmen) under det undersˆkta Âret, best‰mde sig fˆr att i en del fall avbˆja medverkan i dessa program. En medlems minne om att hon en gÂng tidigare best‰mde sig fˆr att inte vara med och sedan framtr‰dde igen tyder pÂ en sorts pendling mellan mycket hÂrt styrd inklusion och îsj‰lvvaldî exklusion. Det ih‰rdiga talet verkar ‰n sÂ l‰nge endast efterfrÂgas av &lt;NOBR&gt;vox-pop&lt;/NOBR&gt; programmen, fast av îfelî anledning, det vill s‰ga inte fˆr att olika tolkningar av verkligheten i resonerande former bryts mot varandra, utan fˆr att talet ska fˆra fˆrest‰llningen framÂt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft12"&gt;Kvinnorna i Tidskriften hade frÂn bˆrjan en medvetenhet om hur massmedier har fungerat i fˆrhÂllande till kvinnogrupper, och kunde d‰rfˆr fˆrebygga en del fˆr gruppen oˆnskade konsekvenser av detta samspel. Genom att vara selektiva vid val av medium och frekvens fˆr framtr‰dandena, slapp de bidra till att skapa ˆverallt fˆre- kommande feministiska mediepersonligheter, ‰ven om nÂgra fÂ gruppmedlemmar sÂ smÂningom bˆrjade framtr‰da mycket oftare ‰n andra. ndÂ visade det sig att gruppen varken kunde fˆrutse eller fˆrhindra alla konsekvenser av samspelet med medierna: det gick inte att i l‰ngden sprida framtr‰danden mellan alla medlemmar och den myckna medieuppm‰rksamheten och Tidskriftens offentliga identitet gjorde att gruppen fˆrskˆt sin tyngdpunkt frÂn sig sj‰lv och sin publik i riktning mot den gemensamma sf‰rens media. Sam- spelet kan i detta ljus ses som en process d‰r ingen part var helt pas- siv, men som ingen part helt kunde styra heller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft55"&gt;Slutdiskussion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft25"&gt;Jag har resonerat kring hur de tre studerade fˆreningarna rˆr sig i olika rum, det vill s‰ga i den oppositionella och den dominerande, massmediabaserade offentligheten, och hur de samspelar med ak- tˆrer i den senare, under olika villkor och med olika resultat och konsekvenser. N‰r det g‰ller resultat, sÂ som det tar sig uttryck i den faktiska mediebevakningen, fann jag att massmedier normaliserar Jouren, tystar ner och osynliggˆr Kvinnofronten och, till viss del,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126278x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;R &lt;/SPAN&gt;ÖRELSER I OLIKA RUM&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p108 ft12"&gt;fˆrbiser nÂgra av Tidskriftens tolkningsramar och str‰vanden. Ur de medborgerliga kulturella r‰ttigheternas perspektiv kan alla mediean- v‰ndare d‰rigenom antas fÂ tillgÂng till en mindre m‰ngd informa- tion och kunskap om samt erfarenheter frÂn en viktig social aktˆr (kvinnorˆrelsen) ‰n fallet hade varit om fˆreningarnas tilltr‰de till och manˆverutrymme inom den gemensamma sf‰rens medier hade varit mindre styrt av den rÂdande medielogiken. Genom dessa be- gr‰nsningar av m‰ngden information, erfarenhet och kunskap, underlÂter massmedier att bidra till att ˆka kvaliteten och vitaliteten hos det fˆr demokratin sÂ v‰sentliga offentliga samtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft15"&gt;Samspelet mellan de tre fˆreningarna och massmedier ‰ger rum under villkor som ingen part helt kontrollerar, ‰ven om det ‰r mass- medierna som styr mest. I varje fˆrening fann jag exempel pÂ fram- gÂngsrika îfˆrhandlingarî och pÂ motstÂnd eller avvisande av me- diers krav och fˆrv‰ntningar. Lokala massmedier tycks tillskriva Jouren en status av kvasiofficiell nyhetsk‰lla som de v‰nder sig till fˆr att fÂ uppgifter, kommentarer och h‰nvisningar till personer som kan intervjuas. Kvinnofronten och Tidskriften adresseras av medier- na i en roll som leverantˆrer av specifika personer som fˆrv‰ntas vara dels starka debattˆrer, dels b‰rare av oppositionella tolkningar av verkligheten. Medlemmar i alla tre fˆreningarna tycker att n‰r de inbjuds att medverka i massmedier fˆrv‰ntas de inta best‰mda positioner och roller i debatter och diskussioner. N‰r fˆreningarnas tolkningar av verkligheten osynliggˆrs av massmedier eller enbart sl‰pps in i dessa inom den rÂdande medielogikens hÂrt kringskurna ramar, berˆvas medlemmarna den medborgerliga kulturella r‰t- tigheten till deltagande, det vill s‰ga r‰tten att tala om sitt eget liv och samh‰llslivet med sin egen rˆst. Dessutom hindras rˆrelsemed- lemmar frÂn att uttrycka och medieanv‰ndare frÂn att ta del av visioner om hur ett framtida, mer j‰mlikt samh‰lle skulle kunna se ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft12"&gt;Oavsett om fˆreningarna Âtnjˆt liten eller relativt stor massme- dieuppm‰rksamhet, ‰r konsekvensen av samspelet att grupperna fick anpassa sig till (Âtminstone nÂgra av) mediernas fˆrv‰ntningar fˆr att ˆver huvudtaget fÂ framtr‰da i dessa. Fˆr bÂde Jouren och Tid- skriften inneb‰r detta nÂgot som kan kallas fˆrskjutningar: i den fˆrras fall, frÂn det kontroversiella till det fˆrmildrade talet (‰ven om andra, utommediala aktˆrer ocksÂ spelar en roll) och reproduk- tionen av det sistn‰mnda; i den senares, frÂn tyngdpunkten i den egna gruppen och publiken till ett sorts mellanrum mellan gruppen och massmedierna. Kvinnofronten, d‰remot, vars ih‰rdiga tal fˆr n‰rvarande huvudsakligen efterfrÂgas av &lt;NOBR&gt;vox-pop&lt;/NOBR&gt; programmen,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td143"&gt;&lt;P class="p878 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;EONOR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td144"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;C &lt;/SPAN&gt;AMAUËR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td145"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td146"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p267 ft83"&gt;pendlar mellan hÂrt styrd inklusion i den gemensamma sf‰rens me- dier och perioder dÂ de avbˆjer medverkan i en del av dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft12"&gt;Medlemmar i alla tre fˆreningarna ‰r (i stˆrre eller mindre ut- str‰ckning) medvetna om den massmedielogik som styr deras sam- spel med dessa medier. Men medan Jouren och Kvinnofronten inte har formulerat nÂgon tydlig, ˆvergripande massmediestrategi, an- v‰nde kvinnorna i Tidskriften sin medvetenhet fˆr att formulera vissa riktlinjer fˆr samspelet. ƒven om strategin inte kunde fˆrutse eller fˆrhindra alla konsekvenser av samspelet fˆr gruppen, fˆr publikationen och fˆr individerna, gjorde den att man Âtminstone kunde fˆrebygga en del oˆnskade konsekvenser av samspelet. Att vistas i bÂde den gemensamma och den fˆresprÂkande sf‰rens me- dier (det vill s‰ga, att fÂ framtr‰da i massmedier men ocksÂ ha till- gÂng till ett eget, îsmalareî medium som riktar sig till en stˆrre publik ‰n den egna gruppen), som kvinnorna i Tidskriften gˆr, kan ge grupper och rˆrelser en oerhˆrd styrka, men ‰r knappast ett rea- listiskt mÂl fˆr mÂnga enskilda fˆreningar. I detta ljus framstÂr utar- betandet av en tydlig massmediestrategi som nÂgot ytterst v‰sentligt eftersom massmedier utgˆr en viktig kanal, varigenom mÂnga med- borgare skulle kunna ta del av fˆreningars tolkningar av verklighe- ten och visioner. Men man bˆr akta sig noga fˆr att l‰gga hela ansva- ret fˆr detta spridningsarbete pÂ fˆreningar och rˆrelser: i ett de- mokratiskt samh‰lle har massmedierna sj‰lva (och mer specifikt ny- hetsmedier i vid bem‰rkelse) en skyldighet att tillgodose medbor- garnas r‰tt till information och kunskap om sÂ viktiga politiska och kulturella aktˆrer som de sociala rˆrelserna, d‰ribland kvinnorˆrel- sen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft11"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft11"&gt;Jag tackar Carin berg fˆr den sprÂkliga revideringen av denna text.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft28"&gt;Noter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Graham Murdock, îRights and Representations: Public Discourse and Cultural Citizenshipî, iMedia and Knowledge: The Role of Television, red. Jostein Gripsrud (Bergen, 1996), s. 11 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;NÈstor GarcÌa Canclini,Consumidores y ciudadanos: Conflictos multiculturales de la globalizaciÛn (MÈxico, 1995), s. 19 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Se till exempel Mats Dahlkvist, îJ¸rgen Habermas teori om&lt;SPAN class="ft90"&gt;í&lt;/SPAN&gt;privat &lt;SPAN class="ft90"&gt;í &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft90"&gt;í&lt;/SPAN&gt;offent-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft112"&gt;ligt &lt;SPAN class="ft15"&gt;í&lt;/SPAN&gt;î, i Borgerlig offentlighet. Kategorierna îprivatî och îoffentligtî i det moderna samh‰llet, J¸rgen Habermas (Lund, 1984/62), s. XVII f; Peter Dahlgren, îIdeology and Information in the Public Sphereî, Thei Ideology of the Information Age, red.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126280x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p935 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;R&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft156"&gt;ÖRELSER I OLIKA RUM&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;J.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Slack och F. Fejes (Nordwood, NJ: Abbex, 1987) s. 24ñ46; och Peter Dahlgren, îIntroductionî, i Communication and citizenship: Journalism and the Public Sphere in the New Media Age, red. Peter Dahlgren och Colin Sparks (London, 1991), s. 1ñ 24.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Nancy Fraser, îRethinking the Public Sphere: A Contribution to the Critique of Actually existing Democracyî, i Habermas and the Public Sphere, red. Craig Cal- houn (Cambridge, 1992), s. 122 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Fˆr en sÂdan diskussion, se Peter Dahlgren, Television and the Public Sphere (London, 1995), s. 153 f.; Johan Forn‰s, Cultural Theory and Late Modernity (London, 1995), s. 79; och Fraser, s. 124.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Lisa McLaughlin, îFeminism, the Public Sphere, Media and Democracyî, Media, Culture and Society 15 (4) (1993), s. 600, 614.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Forn‰s, s. 86.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft131"&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Se Olof Petersson, Jˆrgen Hermansson, Michele Micheletti, Jan Teorell och Anders Westholm, Demokrati och medborgarskap. DemokratirÂdets rapport 1998&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft32"&gt;(Stockholm, 1998), s. 67 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Det ‰r svÂrt att finna en l‰mplig ˆvers‰ttning fˆr begreppen îcommon domainî och îadvocacy domainî: vissa nyanser gÂr fˆrlorade, vilket jag fˆrsˆker att avhj‰lpa genom att mer noggrant redogˆra fˆr begreppen. Se Dahlgren, 1995, s. 155 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Murdock, s. 17 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;HÂkan Thˆrn, Modernitet, sociologi och sociala rˆrelser (diss. Gˆteborg, 1997), s.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;112&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Liesbet van Zoonen, îA Dance of Death: New Social Movements and Mass&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft35"&gt;Mediaî, i Political Communication in Action: States, Institutions, Movements, Audiences, red. David L. Paletz (Cresskill, NJ, 1996), s. 203 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p943 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Projektet redovisas i sin helhet i min kommande avhandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Den etnografiska delen omfattar deltagande observation av fˆreningsmˆten under ett Âr samt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;life-story&lt;/NOBR&gt; intervjuer med fyra kvinnor i varje fˆrening, grupp- intervjuer med samma kvinnor och fokuserade intevjuer om deras samspel med massmedier. Vidare har jag gjort textanalyser av artiklar och program ur mass- mediernas bevakning av fˆreningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Fˆr en mer utfˆrlig redovisning av pressbevakningen av fˆreningarna, se Leonor CamauÎr, îArrangˆr, vÂrdare eller nÂn sorts feminist: Om kvinnogruppers mediala identitetî, i Kraftf‰lt: Forskning om kˆn och journalistik, red. Birgitta Ney, JMK:s skriftserie 1998: 1 (Stockholm, 1998).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft131"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;N‰r jag samlade &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;press-,&lt;/NOBR&gt; radio- och &lt;NOBR&gt;TV-material&lt;/NOBR&gt; om kvinnofˆreningarna, koncen- trerade jag mig fˆrst pÂ perioden juli 1994 till juni 1995. I de fall dÂ jag fann v‰ldigt fÂ artiklar/program, str‰ckte jag perioden till att omfatta hela 1994 och 1995.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft131"&gt;Insamlingen gjordes pÂ fˆljande s‰tt: jag l‰t de stˆrsta dagstidningarna i de orter d‰r fˆreningarna ‰r verksamma, samt ALB (Arkivet fˆr ljud och bild), SR och SVT:s regionala redaktioner gˆra sˆkningar i sina artikel- och programregister. Vidare gick jag igenom fˆreningarnas klipparkiv. Dessutom tillhandahˆll enskilda medlemmar artiklar ur deras personliga arkiv samt inspelningar av &lt;NOBR&gt;TV-program&lt;/NOBR&gt; ur&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td143"&gt;&lt;P class="p878 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;EONOR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td144"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;C &lt;/SPAN&gt;AMAUËR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td145"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td146"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p948 ft35"&gt;deras videotek. Fˆr att skydda enskilda kvinnors och lokala gruppers anonymitet, kommer jag inte att n‰mna nÂgon tidning, radio- eller &lt;NOBR&gt;TV-program.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Vox-popprogram&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; ‰r en paraplybeteckning fˆr en sorts popul‰rjournalistiska pro- gram som ‰r billiga att producera och omfattar en m‰ngd olika typer. Programmen kan avhandla allt frÂn privata relationsproblem till konkreta politiska frÂgor. BÂde experter och îvanliga m‰nniskorî deltar, och samtalstonen ‰r livlig, inte minst d‰rfˆr att deltagare v‰ljes sÂ att de representerar motsatta Âsikter. Se Dahlgren, 1995, s. 62 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Styckena kommer dels ur nÂgra av landets stˆrsta dagstidningar, dels ur nÂgra lokala och regionala tidningar. Detta bredare urval beror pÂ att Tidskriften s‰ljs i ett tiotal st‰der, vilket gˆr att dess l‰sekrets grovt kan s‰gas omfatta en stor del av landet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Se till exempel Mats Ekstrˆm, îN‰r verkligheten inte duger som den ‰r: En studie av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-journalistikens&lt;/NOBR&gt; praktikî, Nordicom Information, vol. 20, nr 4 (Gˆteborg, 1998)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft159"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Tecken som anv‰nds i citat: ... anger paus, (...) anger att en eller flera meningar har lyfts ut. Kursivering anger att ord eller uttryck uttalas med eftertryck.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Se Ekstrˆm, s. 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126282x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;R &lt;/SPAN&gt;ÖRELSER I OLIKA RUM&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft55"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft83"&gt;CamauÎr, Leonor (1998) îArrangˆr, vÂrdare eller nÂgon sorts feministî. I Birgitta Ney (red.) Kraftf‰lt: Forskning om kˆn och journalistik. JMK:s skriftserie 1/98. Stockholm: JMK, s. 143ñ160&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft11"&gt;Dahlgren, Peter (1995) Television and the Public Sphere: Citizenship, Democracy and the Media. London: Sage&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft25"&gt;Dahlgren, Peter (1991) îIntroductionî. I Peter Dahlgren och Colin Sparks (red.), Communication and citizenship: Journalism and the Public Sphere in the New Media Age. London: Routledge, s. 1ñ24&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft16"&gt;Dahlgren, Peter (1987) îIdeology and Information in the Public Sphereî. I J. Slack och F. Fejes (red.), The Ideology of the Information Age. Nordwood (NJ): Abbex, s. 24ñ46&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft11"&gt;Dahlkvist, Mats (1984) îJ¸rgen Habermas teori om íprivatí och íoffentligt íî. I J¸rgen Habermas (1984/1962) Borgerlig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft11"&gt;offentlighet: Kategorierna îprivatî och îoffentligtî i det moderna samh‰llet. Lund: Arkiv, s. &lt;NOBR&gt;i-xxxvii&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft16"&gt;Ekstrˆm, Mats (1998) îN‰r verkligheten inte duger som den ‰r: En studie av &lt;NOBR&gt;TV-journalistikens&lt;/NOBR&gt; praktikî. I Nordicom Information, vol. 20, nr 4, s. 3ñ19&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft11"&gt;Forn‰s, Johan (1995) Cultural Theory and Late Modernity. London: Sage&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft11"&gt;Fraser, Nancy (1992) îRethinking the Public Sphere: A Contri- bution to the Critique of Actually Existing Democracyî. I Craig Calhoun (red.) Habermas and the Public Sphere. Cambridge: The MIT Press, s. 109ñ142&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft83"&gt;GarcÌa Canclini, NÈstor (1995) Consumidores y ciudadanos: Conflictos culturales de la globalizacion. MÈxico: Grijalbo&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft16"&gt;McLaughlin, Lisa (1993) îFeminism, the Public Sphere, Media and Democracyî. I Media, Culture and Society, vol. 15, nr 4, s. 599ñ 620&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft11"&gt;Murdock, Graham (1996) îRights and Representations: Public Discourse and Cultural Citizenshipî. I Jostein Gripsrud (red.),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft11"&gt;Media and Knowledge: The Role of Television. Rhetoric ñ Knowledge - Mediation. Working Papers NO. 2, 1996. Bergen: University of Bergen, s. 9ñ26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td143"&gt;&lt;P class="p878 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;L &lt;/SPAN&gt;EONOR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td144"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;C &lt;/SPAN&gt;AMAUËR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td145"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td146"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p966 ft11"&gt;Petersson, Olof, Jˆrgen Hermansson, Michele Micheletti, Jan Teorell och Anders Westholm (1998) Demokrati och medborgarskap. DemokratirÂdets rapport 1998. Stockholm: SNS Fˆrlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft25"&gt;Thˆrn, HÂkan (1997) Modernitet, sociologi och sociala rˆrelser. Vetenskaplig avhandling. Gˆteborg: Gˆteborgs universitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft83"&gt;van Zoonen, Liesbet (1996) îA Dance of Death: New Social Movements and Mass Mediaî. I David L. Paletz (red.) Political&lt;/P&gt;
&lt;P class="p969 ft32"&gt;Communication in Action: States, Institutions, Movements, Audiences. Cresskill, NJ: The Hampton Press, s. 201ñ222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td147"&gt;&lt;P class="p1 ft10"&gt;Den medialiserade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td148"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td147"&gt;&lt;P class="p1 ft160"&gt;demokratin – ett sl&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td148"&gt;&lt;P class="p1 ft129"&gt;ag om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td147"&gt;&lt;P class="p1 ft10"&gt;representationen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td148"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td147"&gt;&lt;P class="p1 ft161"&gt;Konstantin Economou och &lt;NOBR&gt;Per-Anders&lt;/NOBR&gt; Forstorp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td148"&gt;&lt;P class="p1 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft55"&gt;Det ”nya” medielandskapet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft12"&gt;Att vi ofta talar om utvecklingen i medierna som înyî behˆver inte inneb‰ra att de fenomen vi ser som problem eller som fokuserade i dag inte funnits tidigare. Inte heller inneb‰r det att medielandskapet och fˆrhÂllandet mellan medierna, politikerna och folket alltid tidig- are varit enhetligt och stabilt.&lt;SPAN class="ft97"&gt;! &lt;/SPAN&gt;Journalistik har funnits i Sverige i nÂgra hundra Âr, popul‰rkulturella politiska kommentarer (t.ex. i skillingtryck och nidvisor) ‰nnu l‰ngre. Instruktioner och uppfost- ringsmanualer fˆr hur man skulle bete sig i det offentliga och poli- tiska livet (t.ex. Stiernhielms Hercules) l‰stes pÂ &lt;NOBR&gt;1600-talet&lt;/NOBR&gt; av den lilla publik fˆr vilken sÂdan kunskap var relevant. Ett fÂtal skribenter skrev dÂ fˆr ett fÂtal likasinnade l‰sare i ett land som just formerat sig som en europeisk stat i en region som var v‰rldsledande i politiskt t‰nkande, konst och textskapande ñ Âtminstone i stor- maktstidens egna ˆgon. Begrepp som rationalitet, fˆrnuftstro, objektivitet och vetenskapstro har sina upphov i samma tid, och sÂ har ocksÂ de statsbildningar som l‰gger grunden till de moderna stater vi lever i i dag. Men dessas &lt;NOBR&gt;îfˆr-modernaî&lt;/NOBR&gt; informationskana- ler som fˆregÂngare till dagens tidningar och nyhetsmedier var aldrig ensamma eller ens fˆrst pÂ dÂtidens offentliga arena. Det var popul‰rkulturella former som t.ex. historieber‰ttande, myter eller sÂnger som lÂngt tidigare spred information till ett stˆrre folkflertal och som ocksÂ makthavare kunde anv‰nda sig av fˆr att skapa och uppr‰tthÂlla en viss bild av sin person och politik. Ett svenskt exempel ‰r fˆrstÂs Gustav Eriksson Vasa vars bild bevarats som frihetsk‰mpe som mot alla odds, och med hj‰lp av en mobiliserad allmoge lyckas r‰dda landet frÂn dÂtidens utl‰ndska inkr‰ktare. En historia som dramaturgiskt och retoriskt sett ‰r mycket v‰lkonstru-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td149"&gt;&lt;P class="p970 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;EN MEDIALISERADE DEMOKRATIN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td150"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;– &lt;/SPAN&gt;ETT SLAG OM REPRESENTATIONEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td151"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td152"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p472 ft16"&gt;erad och som l‰gger fram Âtminstone tre olika fenomen som ‰r vik- tiga ocksÂ i samtidens historier:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;makthavare mÂste legitimera sig (g‰rna som frihetsk‰mpar ur en underifrÂn position),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;folket mÂste mobiliseras kanske genom att v‰djas till eller ge- nom att erbjudas en plats att deltaga,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;frihet och demokrati stÂr under press och hot utifrÂn och mÂste fˆrsvaras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft12"&gt;Att vi i dag lever i demokratiska styrelseformer inneb‰r inte att his- torierna om hur makten legitimeras har fˆrsvunnit; de ser natur- ligtvis annorlunda ut och uppfˆrs i andra kanaler men kan ha inslag av olika former av historieber‰ttande som utvecklats under olika skeden i historien och nutiden. PÂ samma vis ‰r journalistik en del av det stˆrre kultur- och medief‰ltet och hˆr mer ihop med detta ‰n att vara en egen isolerad praktik. Men skapandet av medietexter baseras i produktionsfˆrhÂllanden vilka per definition medfˆr urval och exkluderanden. Selektionerna av det som skall ingÂ i sÂdana medieproducerande kommunikationsprocesser kan vara mer eller mindre medvetet genomfˆrda. Mediernas rapportering om olika h‰ndelser kan vara ymniga och fylliga men aldrig helt och hÂllet t‰ckande. Urvalet av det som skall rapporteras best‰ms av syftet med kommunikationen, av deltagarna, och anpassas fortlˆpande till sj‰lva kommunikationsprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft12"&gt;Ett kommunikativt perspektiv pÂ sÂv‰l makten som medierna intresserar sig fˆr vad uttalanden och texter îgˆrî, vad och hur de kommunicerar.&lt;SPAN class="ft97"&gt;" &lt;/SPAN&gt;SprÂk ses enligt detta perspektiv pÂ kommunikation som handling, som olika typer av aktiviteter som ingÂr i en samtalsliknande struktur d‰r argument sÂv‰l som deltagarroller bef‰sts eller fˆr‰ndras kontinuerligt.&lt;SPAN class="ft97"&gt;# &lt;/SPAN&gt;Vad ‰r egentligen det înyaî i den samtida och framtida mediesituationen ñ ‰r det tekniken, stra- tegierna eller det faktum att olika aktˆrer mˆts i offentligheten? Att h‰vda att dagens mediesituation ‰r helt înyî vore nÂgot av en ˆver- drift, men att pÂstÂ att den helt gÂr att h‰rleda frÂn historien pÂ ett kausalt vis vore inte heller tillr‰ckligt. Snarare mÂste man betrakta arbetet i offentligheten, bl.a. i medierna, bl.a. av politiker eller jour- nalister, som ett kommunikativt arbete pÂ flera olika nivÂer. Detta arbete kan bygga pÂ sÂv‰l inarbetade metoder (t.ex. vilken typ av frÂgor journalister hittills brukat st‰lla en minister och de s‰tt denna brukat svara), dvs. den professionella kunskap som visat sig fungera under ett visst skede, som bygger pÂ hur man fˆr‰ndrar situationen och utvecklar annorlunda och hittills oprˆvade (înyaî) arbetss‰tt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td153"&gt;&lt;P class="p975 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ONSTANTIN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td154"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;CONOMOU OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td155"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ER &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;-A&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt; &lt;/SPAN&gt;NDERS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td156"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;F &lt;/SPAN&gt;ORSTORP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td157"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td158"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td159"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td160"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft11"&gt;och sprÂkliga/bildm‰ssiga tekniker. Samma sak g‰ller de historier som ber‰ttas fˆr publiken av sÂv‰l journalister som politiker i medierna. Att agera i medierna och i de olika medieroller man kan ta ‰r per definition att agera retoriskt. Retorik ‰r till exempel h‰r fˆr- mÂgan att kunna ta en plats i samtalet och uppr‰tthÂlla sin position utan att îfˆrlora ansiktetî, att kunna fˆrhandla i interaktion med andrañ nÂgot som vi som m‰nniskor st‰ndigt gˆr, i vardagliga sÂv‰l som officiella sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Det finns kanske en fˆrgivet tagen uppfattning om retorik och politik som gÂr ut pÂ att den sprÂkliga dr‰kt som nÂgot ‰r ikl‰tt i ‰r fˆrskˆnande och ‰mnat att ˆvertyga och att det d‰rfˆr finns nÂgon- ting bakomliggande, dolt och fult i varje uttalande. Detta kan leda till en uppfattning om att îsanningenî alltid finns nÂgon annanstans, att den dˆljs och att den d‰rigenom or‰ttm‰tigt î‰gsî av nÂgon annan ‰n oss. Retorik ‰r med en sÂdan syn îbaraî propaganda. Men sÂdana tolkningar blir snarare intressanta att analysera n‰r de sj‰lva anv‰nds i det offentliga samtalet; vad kan det t.ex. betyda om en debattˆr kallar nÂgon utsaga fˆr îbara retorikî (j‰mfˆr ocksÂ hur begreppet îideologiî anv‰nds i dag). D‰rfˆr kan ett sk‰l till att fˆr- sˆka fˆrdjupa problematiken kring den medierade demokratin vara just att som ovan fˆrsˆka se fler dimensioner i relationen mellan politik och medier; hur gÂr det till att utfˆra en granskning, att delta i en debatt, att fˆrsˆka gˆra sin st‰mma hˆrd som kvinnoorgani- sation, och hur gÂr det till att vara publiken fˆr allt detta.&lt;SPAN class="ft97"&gt;$ &lt;/SPAN&gt;ƒr det kanske sÂ att bÂde medierna och politikerna anv‰nder just îpubli- kenî som en medial och retorisk teknik?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft15"&gt;I detta kapitel kommer vi att diskutera dessa och angr‰nsande frÂgor om medier och politik genom att inledningsvis, med tvÂ konkreta exempel (îSe den h‰r! H‰lsn. Monaî samt îHur tacksam fÂr en domare varaî) se pÂ hur bÂde medier och politik kan fˆrstÂs med begrepp h‰mtade frÂn dramatikens omrÂde. Detta leder oss till en nyansering av hur vi kan fˆrstÂ den centrala fˆreteelse vi h‰r stu- derar, medierna och dess fˆr‰ndrade roll i det politiska livet i vÂr samtid d‰r publiken och dess mˆjliga deltagande i olika samman- hang tycks vara en alltmer central angel‰genhet bÂde fˆr politiker och fˆr journalister. Efter dessa konkreta exempel och fˆrsˆk till begreppsnyansering gÂr vi vidare fˆr att se hur den kommunikativa synen pÂ demokrati och representation blir eller inte blir synlig i nÂgra exempel pÂ samtida politisk teori. Avslutningsvis fˆrsˆker vi identifiera viktiga frÂgor att beakta fˆr en fortsatt diskussion av folkstyrets framtid med utgÂngspunkt frÂn detta resonemang om medier och politik.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td149"&gt;&lt;P class="p970 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;EN MEDIALISERADE DEMOKRATIN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td150"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;– &lt;/SPAN&gt;ETT SLAG OM REPRESENTATIONEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td151"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td152"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Den tes vi vill driva ‰r i korthet att medierna ‰r centrala aktˆrer i produktionen av det samtycke som ‰r ett nˆdv‰ndigt villkor fˆr det politiska livet.&lt;SPAN class="ft99"&gt;% &lt;/SPAN&gt;Medierna bidrar aktivt till att medskapa det vi upp- fattar som verklighet. Men, det vi ser pÂ nyheterna och tar del av i medierna ‰r inte verkligheten sj‰lv utan en historia i text, ljud och bild om mˆtet mellan olika medieproducenter och en h‰ndelse/- person som dessa bedˆmt vara intressant fˆr oss att ta del av ñ att en medietext ser îrealistiskî ut ‰r en produkt av en medial kommuni- kativ produktionsprocess och en m‰ngd fˆrhandlingar och konkreta val (bl.a av ord) snarare ‰n en s.k. îobjektiv speglingî av en verklig- het. Politiker och journalister ‰r viktiga aktˆrer i detta skeende av deltagande i, och tolkning av, det offentliga medierade samtalet, ‰ven publiken ‰r i stigande grad viktig, men kan bÂde bli en aktiv deltagare och ett annekterat alibi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft55"&gt;Dramatik i det privata och offentliga livet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft12"&gt;I den publika meningen kan verksamheterna medier och politik inte enbart fˆrstÂs i en ˆverfˆrd och metaforisk mening utan ‰ven om- talas i en mer konkret bem‰rkelse med termer och begrepp h‰mtade frÂn den klassiska dramatiken. T‰nk pÂ hur vanligt det ‰r att exem- pelvis betrakta medier och politik som en arena eller en scen.&lt;SPAN class="ft97"&gt;&amp;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft12"&gt;Drama betyder îhandlingî och kommer av ett grekiskt ord som betyder îhandlaî och syftar pÂ m‰nniskor (eller m‰nniskor i gestal- ter av djur eller gudar) som handlar (agerar). Denna handling liknar men skiljer sig ocksÂ frÂn den handling som k‰nnetecknar vardagsli- vet, den har mer karakt‰ren av att vara strategiskt genomt‰nkt och uppvisad fˆr nÂgon, en handling enligt en viss plan. De handlande m‰nniskorna i dramat skiljer sig frÂn varandra med avseende pÂ de roller som de har att spela. Drama som îhandlingî syftar ‰ven pÂ det fˆrlopp som handlingen har, nÂgot som kan fˆrtydligas med en konstn‰rligt genomt‰nkt dramaturgi. Denna handling kan finnas fˆreskriven som text i ett manus eller fortlˆpande fˆrmedlas genom muntliga och synkrona regianvisningar. Vi kan anv‰nda begreppet arena eller scen (jfr ovan) fˆr att syfta pÂ det rum d‰r dessa hand- lingar visas upp fˆr en publik. Denna publik ‰r ett grundl‰ggande villkor fˆr dramat ‰ven om den inte handlar pÂ annat s‰tt ‰n just att utgˆra en n‰rvarande publik. Verksamheten pÂ och utanfˆr scenen skiljer sig Ât och markeras av sÂdana fˆreteelser som ridÂ och kuliss. Sj‰lva scenen upptas av en s‰rskild fysisk gestaltning som kallas scenografi och som syftar pÂ konsten att bygga miljˆer pÂ scenen sÂ att f‰rg, form och stil uppfyller de krav som manus och regi st‰ller.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td153"&gt;&lt;P class="p975 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ONSTANTIN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td154"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;CONOMOU OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td155"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ER &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;-A&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt; &lt;/SPAN&gt;NDERS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td156"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;F &lt;/SPAN&gt;ORSTORP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td157"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td158"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td159"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td160"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft11"&gt;Den handling som gestaltas pÂ en arena utformas i regi av en eller flera personer som ‰r ansvariga fˆr att deras tolkning av handlingen blir synlig, ideologiskt och estetiskt. De som ‰r aktˆrer pÂ eller bakom scenen bidrar tillsammans till att uppr‰tthÂlla en repertoar, dvs. en fˆrteckning eller ett utbud av upps‰ttningar som spelas pÂ en teater under l‰ngre eller kortare tid och som speglar ledningens, regissˆrens och eventuellt ‰ven de agerandes konstn‰rliga intressen. Vare sig dramat ‰r en komedi eller en tragedi syftar handlingen till att fÂ publikens bifall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Hur ‰r detta dramaturgiska perspektiv applicerbart pÂ medier och politik som samh‰lleliga fˆreteelser och hur kan de bidra till vÂr fˆr- stÂelse av dem som ˆmsesidigt beroende storheter? Begreppen h‰m- tade frÂn dramatiken anv‰nds ofta av dem som analyserar dessa verksamheter utifrÂn olika vetenskapliga perspektiv, t.ex. inom medie- och kommunikationsvetenskap, statsvetenskap och sociolo- gi.&lt;SPAN class="ft97"&gt;' &lt;/SPAN&gt;De dramaturgiska begreppen anv‰nds ofta som metaforer fˆr att tala om hur det sociala livet i dess olika dimensioner gestaltar sig och hur m‰nsklig interaktion kan se ut. Vad som de senaste decen- nierna gjort denna typ av kommunikativt inriktade samh‰llsveten- skapliga begrepp aktuella i ett mediesammanhang kan s‰gas vara den utveckling d‰r privat och offentligt mer och mer bˆrjar fˆras ihop i politik och medier. Dagens mediesituation kanske kan karakterise- ras av att vi fÂtt inblick i fler och fler intima sf‰rer bÂde hos politiker och hos den vanlige medborgaren. De roller vi varit vana vid har utˆkats och komplicerats och en politiker ‰r inte l‰ngre en t‰mligen anonym person som levererar politiska uttalanden pÂ kanslisvenska. ƒven om denna utveckling faktiskt pÂbˆrjades redan pÂ 1960 talet dÂ t.ex. Tage Erlander filmades pÂ sitt sommarnˆje tillsammans med barnbarnen har den kanske i dag blivit utgÂngspunkt snarare ‰n undantag ñ det finns i medieretoriken i dag ett slags n‰rhetens kom- munikationsformat. Samtidigt kan denna îhybridî&lt;SPAN class="ft97"&gt;( &lt;/SPAN&gt;mellan privat och offentligt, îbackstageî och îfrontstageî med Goffmanns ter- mer, inneb‰ra att bÂde politikers och mediefˆretr‰dares tilltal blir mer îvardagligtî men inte nˆdv‰ndigtvis att varken medier eller politiker kommer sÂ att s‰ga n‰rmare folket. BÂde politiken och medierna ‰r arenor till vilka tilltr‰det ‰r begr‰nsat och institutio- naliserat. Trots att b‰gge ‰r arenor som av h‰vd ocksÂ har haft makt och kunskap i hur budskap och bilder kan utformas verkar dagens situation pr‰glas av misstro mot den ena och tilltro till den andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p977 ft25"&gt;Vi skall gÂ vidare med tvÂ konkreta exempel fˆr att visa hur dessa kommunikativa och dramaturgiska termer kan anv‰ndas fˆr att fˆr- stÂ nÂgra samtida handlingar i det politiska och offentliga rummet och fˆr att se hur dessa strategiskt utnyttjas av olika aktˆrer, politi-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td149"&gt;&lt;P class="p970 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;EN MEDIALISERADE DEMOKRATIN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td150"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;– &lt;/SPAN&gt;ETT SLAG OM REPRESENTATIONEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td151"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td152"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p856 ft16"&gt;ker sÂv‰l som journalister. Exemplen h‰mtas frÂn svensk politik och svenska medier och ‰r ett fˆrsˆk att fˆrstÂ hur dessa olika aktˆrer kan agera i det offentliga samtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft55"&gt;”Se den här! Hälsn. Mona”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft12"&gt;Infˆr valet 1998 fick svenska fˆrstagÂngsv‰ljare m‰ngder av politisk information i brevlÂdan, d‰ribland ett litet paket innehÂllande en videofilm. Paketet innehÂllande filmen hade ingen avs‰ndare pÂ omslaget, inte heller nÂgon logotype eller annan indikation pÂ vem som kunde vara k‰llan och det fanns ˆver huvud taget inget som tydde pÂ att paketet hade nÂgot att gˆra med den politiska informa- tion som fyllde fˆrstagÂngsv‰ljarnas brevlÂdor. I paketet lÂg en videofilm utan fodral. PÂ filmen fanns en gul post &lt;NOBR&gt;it-lapp&lt;/NOBR&gt; med texten îSe den h‰r! H‰lsn. Monaî. Texten sÂg ut att vara skriven fˆr hand med en vardaglig, lite sl‰ngig handstil. Den v‰ljare som placerade filmen i sin video och satte sig tillr‰tta i &lt;NOBR&gt;TV-fÂtˆljen&lt;/NOBR&gt; mˆttes inte av nÂgra introducerande fˆrhandstexter som gav ny information om vad detta kunde vara fˆr typ av film, utan blev i st‰llet vittne till ˆmma scener, filmade i svartvitt, fˆrest‰llande en ung man och kvinna, snart nakna, som fˆrsiktigt kysste och smekte varandra. De intima scenerna ‰r okommenterade och ‰ger rum under en l‰ngre stund. Som ÂskÂdare ‰r man ben‰gen att t‰nka sig att detta ‰r in- ledningen till en hemlighetsfull pornografisk film. Men innan h‰n- delseutvecklingen hinner utvecklas frÂn det intima till det skabrˆsa ser man texten îFˆrsta gÂngen glˆmmer du aldrigî. D‰refter fˆljer med j‰mna mellanrum intervjuportr‰tt av unga m‰n och kvinnor som alla talar pÂ ett liknande s‰tt: îFˆrsta gÂngen glˆmmer du ald- rigî; îDet var l‰nge sen sistî; îFˆrsta gÂngen var jag 19 Âr och det var l‰ngesedanî; îDet ‰r lika kul fortfarandeî. N‰r nÂgon av de intervjuade personerna s‰ger îDen 20 september t‰nker jag gˆra det igenî kan man som ÂskÂdare till videofilmen bˆrja fundera ˆver vil- ken typ av repetition av fˆrstagÂngshandlingar som ‰ger rum med sÂdan precision och framfˆrhÂllning. H‰r bˆrjar analogin till det sexuella sprÂket att halta. Det drˆjer en bra stund och flera sÂdana intervjuportr‰tt innan det stÂr klart fˆr tittaren att anspelningarna faktiskt handlar om ett annat fˆrstagÂngstillf‰lle, n‰mligen den fˆrsta gÂngen man kan delta i det parlamentariska valet till kommun, landsting och riksdag. Detta blir ‰n mer tydligt n‰r vi ser ett intervjuportr‰tt med Mona Sahlin sittande pÂ en brygga vid vattnet, som vi dÂ fˆrstÂr mÂste vara den Mona som ‰r avs‰ndaren, d‰r hon ger uttryck fˆr hur viktigt det ‰r att gÂ och rˆsta. Hennes budskap&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td153"&gt;&lt;P class="p975 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ONSTANTIN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td154"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;CONOMOU OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td155"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ER &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;-A&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt; &lt;/SPAN&gt;NDERS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td156"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;F &lt;/SPAN&gt;ORSTORP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td157"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td158"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td159"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td160"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p507 ft11"&gt;‰r att det viktigaste ‰r att man rˆstar, men att man sj‰lv ‰r den som avgˆr vad man skall rˆsta pÂ. Avslutningsvis fˆrtydligar hon sin egen position genom att s‰ga att hon hoppas att rˆsten skall falla pÂ socialdemokraterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft12"&gt;I &lt;NOBR&gt;SSU-videon&lt;/NOBR&gt; till fˆrstagÂngsv‰ljarna sammankopplas politiken med den intima och personliga sf‰ren. Att v‰lja i politiska val liknas vid att gˆra sexuell debut, det ‰r nÂgot man bara gˆr en gÂng, det ‰r ett unikt tillf‰lle som ocksÂ kanske f‰rgar av sig pÂ alla kommande upprepningar av detta tillf‰lle. V‰ljandet som en form av sexuell och k‰rleksfull handling, en debut med allt vad det inneb‰r av nervosi- teten i ett unikt engÂngstillf‰lle vittnar om vikten att fÂ en bra start i sitt liv som politisk (och sexuell) dvs. mogen medborgare. Intres- sant med videon ‰r ocksÂ att dess îavs‰ndareî inte markerar sig som traditionell politiker, att den ser îinofficiellî ut och framfˆr allt att den sÂ att s‰ga inte ser ut att vÂga visa sitt huvudbudskap frÂn bˆrjan utan att inleda med nÂgot som ‰r en bÂde intim och speciell h‰ndelse i det ytterst privata. Budskapet ‰r ocksÂ mer allm‰nt ‰n parti- politiskt; att framfˆr allt gÂ och rˆsta och sedan avslutningsvis med fˆrhoppningen om att avs‰ndaren ska fÂ rˆsten. Videon fˆrsˆker skapa ett kommunikativt format som ska se ut att vara respektfullt och ink‰nnande snarare ‰n att ge pekpinnar eller hota. Den anv‰nder sig samtidigt av sex men den kan ocksÂ kanske ses som ganska defensiv i meningen att det politiska budskapet ‰r mer nedtonat, allm‰ngjort och v‰djande ñ det ‰r inte partiets direkta Âsikter eller politik man sprider. Att man valt att dramatisera fˆrstagÂngs- v‰ljandet pÂ ovanstÂende vis ‰r intressant, det kanske passar mindre bra till ett mer konkret partipolitiskt valbudskap men det innehÂller i denna form en annan viktig retorisk undertext; inte bara att det ‰r viktigt att vara en politiskt deltagande medborgare utan att just detta parti ocksÂ skulle omfatta hˆgre politiska v‰rden ‰n de krassa vallˆftena genom att stÂ fˆr just detta. PÂ det viset ‰r videons an- sprÂk hˆgre ‰n de i fˆrstone kan se ut och den fˆrsˆker sÂ att s‰ga s‰tta sig ˆver det som skulle kunna uppfattas som vanlig valpropa- ganda. Budskapet att det ‰r viktigare att mottagaren rˆstar ‰n vilket parti hon rˆstar pÂ och endast îfˆrhoppningenî att rˆsten ska falla pÂ avs‰ndarens parti kan ses som ett exempel pÂ ett annorlunda tilltal i kommunikationen med v‰ljarna, speciellt med tanke ocksÂ pÂ den kommunikationsform som valdes. Det fˆrsˆker anta ett kom- munikativt format som ska se ut som om det vore mer personligt, intimt och samtidigt allm‰ngiltigt demokratiskt och moraliskt vik- tigt snarare ‰n kortsiktigt propagandam‰ssigt. (Samtidigt kan det alltsÂ tolkas som defensivt och v‰djande.) Vad videon framfˆr allt gˆr ‰r att fˆrsˆka etablera en kommunikativ inramning ‰mnad att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td149"&gt;&lt;P class="p970 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;EN MEDIALISERADE DEMOKRATIN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td150"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;– &lt;/SPAN&gt;ETT SLAG OM REPRESENTATIONEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td151"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td152"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p141 ft11"&gt;legitimera politiken i sig och d‰r inom sj‰lv ta positionen av det demokratiska deltagandets fˆrsvarare. Valpropagandan har h‰r alltsÂ fˆljt en mer allm‰n medieutveckling d‰r în‰rhetî&lt;SPAN class="ft99"&gt;) &lt;/SPAN&gt;‰r en central reto- risk teknik och d‰r intimiteten ocksÂ kan bli till ett ansprÂk pÂ poli- tisk legitimering. Det ‰r ocksÂ ett fˆrsˆk att nÂ v‰ljarna utanfˆr de sedvanliga mediala kanalerna, mer ofiltrerat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft55"&gt;Hur tacksam får en domare vara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft12"&gt;En &lt;NOBR&gt;DN-artikel&lt;/NOBR&gt; (îHur tacksam fÂr en domare varaî, DN 7/3 1995) uppm‰rksammade utn‰mningen av en svensk politisk tj‰nsteman till en hˆg domarpost inom EU:s revisionsr‰tt. Journalisten Maciej Zaremba kritiserar i artikeln s‰rskilt tills‰ttningsfˆrfarandet d‰r han menar att den politiske tj‰nstemannen mer eller mindre utn‰mnt sig sj‰lv till denna post.&lt;SPAN class="ft97"&gt;*&lt;/SPAN&gt;Indikationer pÂ att detta ‰r fallet finner journa- listen i ett samtal som han sj‰lv haft med politikern. Enligt journa- listen sÂ har politikern sj‰lv ber‰ttat om tillv‰gagÂngss‰ttet i denna utn‰mning. Med ett kort exempel ur &lt;NOBR&gt;DN-artikeln&lt;/NOBR&gt; kan vi h‰r fˆrsˆka analysera hur nÂgra av de mˆjliga handlingarna i îbeskrivnings- maktenî i det offentliga rummet strategiskt kan utnyttjas av olika aktˆrer.&lt;SPAN class="ft97"&gt;*!+&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft12"&gt;Eller, fˆr den delen, hur han redan den 9 oktober 1994 innan nÂgra andra kandidater synts till ñ kunnat ber‰tta fˆr undertecknad om sin fˆrestÂende nominering. (Man skall inte lita pÂ journalister ens n‰r de hÂller ett vinglas i handen.) (DN 7/3 1995)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft12"&gt;Journalisten som h‰r stÂr fˆr avslˆjandet har inlett artikeln med en historisk betraktelse ˆver maktens korrumpering och det interna, osynliga givandet och tagandet av privilegier ñ ett viktigt ‰mne att granska. Den politiske tj‰nstemannen har h‰r i ett samtal med jour- nalisten tydligen avslˆjat att han sj‰lv kan styra tills‰ttandet av posten, nÂgot som visas upp genom att han sj‰lv indirekt citeras. Det som annars kunde viftas bort som ett rent pÂstÂende blir ju v‰ldigt trov‰rdigt om journalisten sj‰lv hˆrt det ur huvudpersonens mun ñ och genom att skriva det sÂ att det ‰r denne som îber‰ttarî, alltsÂ ‰r den aktive, framstÂr den som granskas som antingen dum eller skrupelfri. Samtidigt tar journalisten tillf‰llet i akt att markera sin egen roll som îbaraî lyssnarens, men gÂr sÂ snabbt i parentesen in i sin roll som allm‰nhetens representant. Parentesen, som for- muleras sÂ att den har ett tilltal bÂde till l‰saren och till den politiske tj‰nstemannen, markerar alltsÂ sprÂkligt dels ett slags avslˆjande och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td153"&gt;&lt;P class="p975 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ONSTANTIN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td154"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;CONOMOU OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td155"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ER &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;-A&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt; &lt;/SPAN&gt;NDERS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td156"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;F &lt;/SPAN&gt;ORSTORP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td157"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td158"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td159"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td160"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p548 ft16"&gt;dels vilken sida journalisten stÂr pÂ ñ den tredje statsmakten i fol- kets tj‰nst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft12"&gt;Men vad som ocksÂ sker i detta textutsnitt ‰r att vi fÂr en inblick i hur granskandet gÂr till, hur informationen erhÂlls ñ nÂgot vi v‰l- digt s‰llan fÂr. Parentesen kan n‰mligen ocksÂ ses som ett fˆrsˆk att hantera ett kommunikativt dilemma gentemot l‰saren: om nu jour- nalisten sÂ l‰ttvindigt fick den h‰r informationen vilket fˆrhÂllande har han dÂ till den han granskar; gÂr de ofta ut och dricker vin till- sammans? SÂ, frÂn att ha visat hur han fÂtt informationen, genom att kunna visa upp bilden av den han granskar sÂ som lite suspekt, mÂste skribenten hantera l‰sarens undran om deras fˆrhÂllande. Det gˆr han genom att bryta textens ursprungliga tilltal med parentesen och tar d‰r avstÂnd frÂn den kollegialitet mellan granskare och granskad som kan vÂlla honom legitimitetsproblem infˆr l‰saren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft11"&gt;Att det finns en kollegialitet mellan granskare och granskad ‰r inte sÂ konstigt, journalister rˆr sig i samma kretsar som politiker och gr‰nsdragningen kan ofta vara problematisk. Journalisten klarar h‰r att distansera sig frÂn den han granskar genom att sÂ att s‰ga be- gÂ stilbrottet (det stilistiska uppvisandet av brottet mot kollegialite- ten) att skriva om saken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft11"&gt;Just uppvisandet av sj‰lva formen har blivit mer och mer vanligt i medierna. Det kan visa tillkomstprocesser, redigeringen, dramatur- gin pÂ nya s‰tt (till exempel genom anv‰ndandet av dold kamera i intervjuer). Det viktiga blir att kunna analysera denna kommunika- tion. Det medvetna uppvisandet av formen skapar ju h‰r en bild av rollen man sj‰lv tar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft12"&gt;Genom denna typ av retorisk common sense inviterar journalis- ten ocksÂ l‰saren att se honom som dennas representant och som i nÂgon mening objektiv (artikeln var inte rubricerad som îdebattî utan var placerad pÂ kultursidan). Detta anspelar ocksÂ pÂ vÂr svenska variant av begreppet tredje statsmakten d‰r journalistens granskande ‰r en nationell angel‰genhet. Men rollen av l‰sarens representant, och kanske t.o.m. sanningens representant som bara lurar de som fˆrtj‰nar det, etableras genom den retoriska vinglaspa- rentesen som lÂter journalisten bli sedd i en situation av objektivt kunskapsinh‰mtande ñ precis som jobbet stipulerar. Det legitimerar honom som journalist som bara gˆr sitt jobb och tar bort blicken frÂn det fˆrhÂllande att han samtidigt lika mycket ingick i en typisk relation mellan journalisten och makthavaren ñ mellan tvÂ olika samh‰lleliga makthavare och representanter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft96"&gt;Vad vi menar med en sÂdan retorisk dekonstruktion ‰r att vi kan l‰sa, sÂ att s‰ga bakl‰nges och genom att se hur artikeln ‰r organise- rad ocksÂ bˆrja fˆrstÂ hur en îjournalistiskî h‰ndelse och en jour-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td149"&gt;&lt;P class="p970 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;EN MEDIALISERADE DEMOKRATIN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td150"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;– &lt;/SPAN&gt;ETT SLAG OM REPRESENTATIONEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td151"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td152"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p982 ft15"&gt;nalistisk roll kan fˆrverkligas.&lt;SPAN class="ft101"&gt;!! &lt;/SPAN&gt;Journalisten uppammar Â ena sidan en indignation som avslˆjaren av missh‰lligheter som ska gˆra honom trov‰rdig som folkets representant och visar, Â andra sidan, samtidigt upp en journalistisk professionalism och objektivitet som ger hans artikel tyngd och legitimitet som &lt;NOBR&gt;DN-avslˆjande&lt;/NOBR&gt; och inte som debatt. Han har makten att inte bara îv‰nta ut nyhetenî (tills utn‰mningarna ‰r klara flera mÂnader efter vinkv‰llen) utan ocksÂ att best‰mma hur den ska definieras och representeras ñ och d‰rmed dess plats i samh‰llsdebatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft11"&gt;Vi ser alltsÂ historien om hur maktpositionen legitimerar sig ñ eller blir avkl‰dd sin legitimering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft12"&gt;Representationer, som t.ex. de uttalanden och pÂstÂenden som en journalist gˆr om nÂgon eller nÂgot i en artikel ‰r inte isolerade frÂn den process av îjournalistikî han/hon ‰r mitt uppe i att konstituera. De ‰r inte fakta bara fˆr att de ser ut som fakta, dvs. de ‰r alltid ocksÂ del av en textuell form som î‰r i begrepp att argumenteraî och d‰r en del i retoriken ‰r just att framstÂ som fakta.&lt;SPAN class="ft97"&gt;!" &lt;/SPAN&gt;Fˆr detta finns mÂnga grepp att tillgÂ och vi kan undersˆka (och sj‰lva anv‰nda) nÂgra sÂdana. Till exempel sj‰lva inramningen, den ˆvergripande rubriken eller delen av en tidning som en artikel stÂr under.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft15"&gt;De dramaturgiska begreppen anv‰nds av aktˆrer sÂv‰l i den prak- tiska verksamheten i medier och politik som ibland lÂnar dem fˆr att tala om sin verksamhet. Men politiker som lÂnar begrepp frÂn dramatiken gˆr det samtidigt med viss fˆrsiktighet. De tycks vilja utnyttja fˆrklarings- och attraktionsv‰rdet i den dramaturgiska ana- login, utan att samtidigt gÂ sÂ lÂngt att man sk‰nker ett skimmer av overklighet och dikt ˆver den egna verksamheten. En sÂdan fik- tionspr‰gel pÂ den egna verksamheten, vare sig det ‰r medier eller politik, riskerar att fˆrdunkla seriositeten i det egna uppdraget. Den egna verksamheten ‰r mer pÂ riktigt ‰n vad dramatiken ‰r. UtifrÂn denna balansgÂng ‰r det intressant att iaktta hur de som utnyttjar olika dramaturgiska format samtidigt ‰r mÂna om att tala om att dessa endast ‰r hj‰lpmedel och redskap, att de inte skall tolkas fˆr bokstavligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p986 ft55"&gt;Medier, mediering och deltagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft25"&gt;Det ‰r viktigt att skilja pÂ medier och mediering pÂ olika s‰tt och olika nivÂer. Medier kan syfta pÂ de tekniskt s‰rskiljande former fˆr uts‰ndning och mÂngfaldigande av ett visst producerat îinnehÂllî eller direkt m‰nskligt tal och bild/ljud frÂn en viss situation, t.ex. television, radio, Internet och tidningar. Ordet îmedierî anv‰nds i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td153"&gt;&lt;P class="p975 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ONSTANTIN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td154"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;CONOMOU OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td155"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ER &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;-A&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt; &lt;/SPAN&gt;NDERS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td156"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;F &lt;/SPAN&gt;ORSTORP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td157"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td158"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td159"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td160"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft12"&gt;dag fˆr att beteckna hela sf‰ren av aktiviteter och praktiker som utfˆr denna produktion, oftast i singular form îmediaî vilket inne- b‰r att ordet antar en institutionell och ibland reifierad form. MÂnga m‰nniskor anv‰nder i dag ordet media i meningar av typen îenligt media sÂÖî, îmedia framst‰llerÖî och îi dagens mediaî. Ett pro- blem med detta ‰r att man gˆr mÂnga olika aktiviteter och praktiker inom ett stort och diversifierat verksamhetsf‰lt till en enda alltfˆr enhetligt definierad enhet som d‰rigenom lÂter bÂde imposant och otydlig pÂ samma gÂng ñ det blir svÂrt att se framfˆr sig vad detta îMEDIAî kan bestÂ av men denna allm‰nna konstruktion lÂter i alla fall som nÂgonting viktigt och stort. Ett annat problem blir att man tillskriver media en intention ñ det ‰r media som îframst‰llerî och îvisarî oss hur det ser ut i v‰rlden, det ‰r ‰garna av medierna som îvillî oss nÂgot s‰rskilt. D‰rmed inte sagt att aktˆrer i medier saknar inflytande, men detta kan leda till att man dels inte ser att det skapas flera olika bilder i olika medier och av olika medieproducenter och dels att dessa bilder och meningar just ‰r produktioner framtagna under en mÂngfald av produktionsfˆrhÂllanden och arbetsvillkor. Dessutom kan det bli svÂrare att se var nÂgonstans tilltalet i en medietext kan ligga, man kanske inte frÂgar sÂ mycket efter vad medieproducenten vill s‰ga med just sin vinkling och denne behˆver inte framst‰lla sitt perspektiv som sitt eget utan just som îmediasî. îMediaî kan anv‰ndas bÂde som ett alltfˆr generaliserande sk‰llsord utifrÂn men ocksÂ som ett lika generaliserat kollegialt skydd fˆr de som ‰r innanfˆr. Man borde kanske alltsÂ hellre tala om medier, medietexter och medieproducenter fˆr att beskriva de professionella verksamheter, dessas produkter och utˆvare som utgˆr det f‰lt av produktion av offentliggjorda texter och bilder som de allra flesta m‰nniskor i Sverige kommer i nÂgon kontakt med varje dag. Det kan tyckas banalt att pÂpeka att media ‰r ett begrepp som riskerar att bli alltfˆr stereotypt om det kopplas loss frÂn de processer, situationer och relationer som man vill beskriva. Det anv‰nds dock ganska ofta utan specifik referent vilket, kan skapa uppfattningen att sj‰lva producerandet, skrivandet, intervjuandet, alltsÂ hela den arbetsprocess som ligger i det offentliga visandet av en medietext îbaraî ‰r en viss bakomliggande teknik som inte har med sj‰lva budskapet eller innehÂllet att gˆra. ƒn v‰rre skulle det kunna leda till en uppfattning om att det s‰tt nÂgonting ‰r producerat och uppvisat pÂ ‰r sÂ att s‰ga genomskinligt, det vill s‰ga att innehÂllet alltid existerar pÂ precis det s‰tt som det kommer att visas i en medieproduktion. Denna uppfattning innefattar ocksÂ en popul‰r metafor om media, n‰mligen att media îspeglarî utan att sj‰lv pÂverka. Det viktiga ‰r att inse att detta egentligen inte borde vara&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td149"&gt;&lt;P class="p970 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;EN MEDIALISERADE DEMOKRATIN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td150"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;– &lt;/SPAN&gt;ETT SLAG OM REPRESENTATIONEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td151"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td152"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft12"&gt;nÂgot problem utan ‰r inbyggt i mediernas fˆruts‰ttningar ñ det vi ser pÂ nyheterna ‰r inte verkligheten sj‰lv utan en historia i text, ljud och bild om mˆtet mellan olika medieproducenter och en h‰ndel- se/person som dessa bedˆmt vara intressant fˆr oss att ta del av. Detta har ocksÂ varit en t‰mligen sj‰lvklar metafor fˆr mediepro- ducenten; den som i vÂrt st‰lle tar del av en h‰ndelse och Âterbe- r‰ttar vad han/hon sett, hˆrt eller l‰st ñ medierna som medierare eller ˆvers‰ttare. Men d‰rifrÂn till att uppfatta medieringen, pro- duktionen, ˆvers‰ttningen som den prim‰ra eller egentliga texten borde vara ett lÂngt (fel)steg. Ett mˆjligt sk‰l till att en reifierad bild av Media med stort M finns kvar och att en del av dess metoder och arbetsprocesser uppfattas som transparenta kan vara att medierna i dag ‰r en mer sj‰lvst‰ndig arena ‰n tidigare, dess uppdrag n‰r det g‰ller det politiska framst‰lls i dag som oberoende snarare ‰n parti- bundet, dvs. det kritiska uppdraget ses som allm‰nt och obundet snarare ‰n kommande frÂn nÂgon viss position.&lt;SPAN class="ft97"&gt;!# &lt;/SPAN&gt;En fˆrklaring ‰r nog ocksÂ den allm‰nna trend mot mer vardagliga och interaktiva kommunikationsformer, den tidigare n‰mnda în‰rhetenî med den personliga interaktionen och samtalet som mall som man kan se i medierna och i det offentliga samtalet. Som sj‰lvst‰ndig arena kan ju fˆrstÂs medierna best‰mma inramningen fˆr sina olika aktiviteter och det blir mer en frÂga mellan medieformatet och dess publik:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft12"&gt;Det afgˆrende nye er, at det er selve kontakten mellem medie og pub- likum, der har en kvalitet i sig selv. I konsekvens heraf er medierne blevet til en selvstaendig institution, der pÂ afgˆrende vis regulerer in- dividernas adgang til og forstÂelse af bÂde dem selv og de andre sam- fundsmaessige institutioner. (Hjarvard, 1999.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft15"&gt;Att skapa en medietext inneb‰r alltid ett slags pedagogiskt uppdrag. Man mÂste identifiera ett uppdrag, fˆrest‰lla sig en publik och v‰lja ett s‰tt att kommunicera. I medieringen mÂste alltid detta operatio- naliseras som vissa avgr‰nsade kommunikationshandlingar i olika format och med olika aktˆrer: en person ber‰ttar, instruerar eller fˆrevisar nÂgonting fˆr oss; flera personer talar sinsemellan fˆr att ber‰tta, instruera eller fˆrevisa; hela scener spelas upp, etc. Medie- ringen ‰r d‰rfˆr alltid kopplad till nÂgon form av social interaktion och kommunikation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft25"&gt;Med mediering kan vi fˆrstÂ den kommunikation och sociala interaktion som ‰ger rum mellan m‰nniskor, medierad sÂv‰l i privata som offentliga situationer. Kommunikationen kan vara officiellt offentlig eller vardaglig och anta dessa former i olika sammanhang. Mˆjligheten till ett dagligt tilltal och kontakt uppstÂr n‰r denna ˆvergÂr frÂn att uttrycka sig enbart fiktivt till att anv‰nda mer&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td153"&gt;&lt;P class="p975 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ONSTANTIN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td154"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;CONOMOU OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td155"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ER &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;-A&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt; &lt;/SPAN&gt;NDERS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td156"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;F &lt;/SPAN&gt;ORSTORP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td157"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td158"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td159"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td160"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p445 ft12"&gt;îfaktionî och interaktion. Genom att ta bort ett av sina egna fˆr- givet tagna dramaturgiska/distansskapande kommunikationss‰tt blir det mˆjligt att betraktas som deltagande arena. Genom att inte bara ge publiken tillf‰llen till att vardagligt prata om gÂrdagens h‰ndelser utan genom att skapa arenor d‰r den direkt (i realtid, live etc.) faktiskt ‰r med (och ger upphov till en ny form av vardagligt repre- sentantskap) blir dessa arenor viktiga fˆr uttryckandet av vad (det vara mÂ) folk tycker. N‰r politiker deltar d‰r och ocksÂ utfˆr nÂgra av de handlingar som ‰r politik (dvs. ger omedelbara svar som ser ut att vara ansvarstagande och procedurella av typenñ îjag ska titta pÂ det i morgon bittiî) anger de en ton som s‰ger att politik kan utfˆ- ras pÂ det s‰ttet. Dilemmat ‰r fˆrstÂs att det har sett mer îdemokra- tisktî ut att lÂta vardag och representantskap konvergera trots att det senare ‰r designat just att inte vara vad det fˆrra fˆrutskickar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft55"&gt;Slaget om representationen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft12"&gt;Att pÂstÂ att medierna har makt ‰r kanske inte ett kontroversiellt pÂstÂende. Inte heller ett s‰rskilt djupgÂende sÂdant, om man inte gˆr tydligt hur makten kan fˆrstÂs och hur man uppfattar att den uppr‰tthÂlls. Att anv‰nda ett maktbegrepp kan implicera att man ser utˆvning av makt ˆver huvud taget som en process som s a s endast ‰r verksam ovanifrÂn och ned. Den som innehar en maktposition ‰r automatiskt placerad ˆverst i en hierarki och kan utˆva fˆrtryck mot dem som befinner sig i en underordnad position. N‰r det g‰ller me- diernas makt ‰r det emellertid lÂngt ifrÂn sÂ enkelt att denna alltid och enbart utgˆrs av en sÂdan hierarkisk dominansposition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft12"&gt;Att pÂstÂ att mediernas makt har mÂnga ansikten och att den inte alltid pÂ ytan visar vad den utger sig fˆr att vara, ‰r inte heller ett kontroversiellt pÂstÂende. Mediernas makt visar prov pÂ lika mÂnga uppfinningsrika fˆrkl‰dnader som de uppfinningsrika fˆrsˆken att h‰rleda dessa masker till ett och samma ansikte. I denna mening kan man tala om att mediernas makt ‰r distribuerad till de olika aktˆrer som agerar i den medialiserade offentlighetens rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft12"&gt;Men det ‰r kanske viktigt att ‰ven peka pÂ motsatsen, t.ex. hur man kan utnyttja en underifrÂn position fˆr att identifiera makten och, i nÂgon mening, samtidigt gˆra ansprÂk pÂ att avslˆja den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft25"&gt;Kritiken mot makten kan ocksÂ fˆrstÂs som makt och denna kan utnyttjas pÂ olika s‰tt. &lt;NOBR&gt;Icke-makten&lt;/NOBR&gt; kan alltsÂ fungera som en posi- tion frÂn vilken man agerar ocksÂ gentemot mediernas makt, bl.a. genom att kunna kritiskt l‰sa medietexter samt att kunna se medie- producenterna just som meningsskapare (snarare ‰n îbaraî rappor-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td149"&gt;&lt;P class="p970 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;EN MEDIALISERADE DEMOKRATIN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td150"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;– &lt;/SPAN&gt;ETT SLAG OM REPRESENTATIONEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td151"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td152"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p507 ft11"&gt;tˆrer) i dessa texter, samt inte minst viktigt, se dem som maktposi- tioner i samh‰llet. Det ‰r detta perspektiv som konsumenterna av medierna kan ta, &lt;NOBR&gt;icke-makten&lt;/NOBR&gt; fˆrvandlas till ett redskap fˆr avslˆ- jande och fˆr publik mobilisering. Men denna inflytelserika icke- makt kan ‰ven tas ifrÂn dem, av dem som agerar fˆr medierna. Att sj‰lv som mediefˆretr‰dare inta publikens position och att gˆra det pÂ ett ˆvertygande mimetiskt s‰tt, att sÂ att s‰ga gˆra sig till publi- kens representant, kan vara ett effektfullt s‰tt att agera, ett s‰tt som har fˆrdelen av att se ut som &lt;NOBR&gt;icke-makt.&lt;/NOBR&gt; Det fˆrsiggÂr en kamp om publiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft12"&gt;Makten har alltsÂ att gˆra med makten ˆver representationen: Vem och vad skall Âterges och gˆras n‰rvarande? Av vem? I detta avseende legitimerar sig medierna med samma argument som politi- ken. Begreppet representation kan betyda Âtminstone tvÂ olika saker som vi menar ‰r intimt sammankopplade.&lt;SPAN class="ft97"&gt;!$ &lt;/SPAN&gt;Den dubbla betydelsen av ordet representation syftar dels pÂ den kommunikativa gestalt- ningen av nÂgonting, alltsÂ representation som Âtergivning i tal, text eller bild. Dels syftar det pÂ ett system fˆr st‰llfˆretr‰darskap som ‰r typiskt fˆr vissa politiska system, t.ex. den representativa demo- kratin. Relevanta avledningar av begreppet representation ‰r repre- sentant, representantskap och representativitet, syftande pÂ de roller som man kan inta i relation till representationen samt pÂ de kriterier fˆr bedˆmningen av giltighet och legitimitet i detta rolltagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft11"&gt;Raymond Williams tar upp denna representationens dubbelhet i sin k‰nda bok om millenniets politik. I Towards 2000 skriver han om ordet representation:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft96"&gt;Redan tidigt i historien fˆrekommer tvÂ relaterade men Âtskiljbara be- tydelser, fˆr det fˆrsta processen att gˆra nÂgonting n‰rvarande [îma- king presentî], Â andra sidan en symboliseringsprocess. De politiska anv‰ndningarna [av begreppet representation] ‰r ofta en blandning av dessa betydelser. (Williams 1983:111; vÂr ˆvers‰ttning.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft12"&gt;De flesta representativa system ‰r, menar Williams, îfˆrvirrade blandningar av dessa tvÂ olika grundprinciperî (ibid:112). &lt;SPAN class="ft97"&gt;!%&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft12"&gt;Representation ‰r ett begrepp med m‰ngder av betydelser som i en utskrift frÂn SAOB upptar 14 sidor.&lt;SPAN class="ft97"&gt;!&amp; &lt;/SPAN&gt;Ordet representation sÂv‰l som dess olika avledningar representera, representant och repre- sentativ, fˆrekommer bÂde i medier och politik. Att representera inneb‰r, enligt SAOB, att fungera som ombud eller att utˆva v‰rd- skap. Att vara representant ‰r en person som officiellt representerar en viss person eller en viss grupp. Representativ ‰r den som utgˆr l‰mpligt eller typiskt exempel, eller den som pÂ ett v‰rdigt s‰tt kan representera en viss grupp eller en viss person. Inom politiken&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td153"&gt;&lt;P class="p975 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ONSTANTIN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td154"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;CONOMOU OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td155"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ER &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;-A&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt; &lt;/SPAN&gt;NDERS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td156"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;F &lt;/SPAN&gt;ORSTORP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td157"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td158"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td159"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td160"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p502 ft25"&gt;anv‰nds representation fˆr att beteckna ett s‰rskilt (demokratiskt) system med valda fˆretr‰dare. Begrepp som representation ses d‰r i fˆrsta hand som beteckningar pÂ de organisatoriska formerna fˆr folkstyre genom representantskap, dvs. former fˆr substitution genom en person fˆr ett flertal andra. Betydelsen av representation som (bildlig) framst‰llning, avbildning eller Âtergivande ‰r dock den betydelse som tar mest utrymme i SAOB, dvs. ordet fˆrstÂtt i dess mer kommunikativa bem‰rkelse, eller i den mer filosofiska betydelsen kopplad till (mentala) fˆrest‰llningar, kognitiva sÂv‰l som dramaturgiska.&lt;SPAN class="ft162"&gt;!' &lt;/SPAN&gt;I medier och politik anspelar ordet pÂ en m‰ngd av dessa betydelser, pendlande mellan att Âsyfta represen- tation i parlamentarisk mening och att representera i symbolisk form t.ex. i en bild, ett sprÂk eller en text.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft12"&gt;Slaget om representationen sker i en offentlighet som fˆruts‰tter att det man talar om ‰r allm‰nt k‰nt. Detta Âstadkommes genom nÂgon form av kommunikation som rymmer potentialen att distri- bueras till den allm‰nhet som avses. Offentligheten ‰r dock s‰llan sÂ allm‰ngiltig som den gˆr ansprÂk pÂ att vara och den totala t‰ck- ningen i begreppets syftning ‰r ofta mer idealiserad ‰n konkret. Offentligheten syftar ‰ven pÂ den eller de platser och arenor d‰r medborgare kan kommunicera med varandra, vare sig detta ‰r rum- men fˆr beslutsfattande i kommunfullm‰ktige och riksdag, tid- ningar och nyhetsbrev eller televisionens nyhets- och debattpro- gram.&lt;SPAN class="ft97"&gt;!( &lt;/SPAN&gt;Dessa offentliga platser kan vara konkreta, t.ex. gator, torg och rum, eller virtuella, t.ex. s‰rskilda platser i mediernas utrymme d‰r deltagandet kan ske bÂde i en studio och i ett vardagsrum, hemma hos folket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft12"&gt;Slaget om representationen sker infˆr och med en publik. Den etymologiska bakgrunden till ordet publik ‰r îoffentligî, dvs. all- m‰nt k‰nd (jfr ovan). Att gˆra nÂgonting offentligt kan formuleras ‰ven genom uttrycket att gˆra nÂgot publikt, att gˆra nÂgonting tillg‰ngligt fˆr en stˆrre grupp av m‰nniskor, delar av eller hela offentligheten. Publicering inneb‰r att gˆra den typ av handling som inneb‰r ett bidrag till denna offentlighet och specialisten pÂ detta ‰r den som ‰r publicist. Publik har en mer konkret dimension, n‰mli- gen syftande pÂ en samling ÂskÂdare eller deltagare. I denna bem‰r- kelse ‰r publiken ofta mer knuten till avgr‰nsade grupper av m‰n- niskor ‰n de som avses med offentligheten, t.ex. l‰sekretsen av en viss tidning, tittarna till ett visst program, rˆstarna pÂ ett s‰rskilt parti, eller Âsiktsfˆretr‰darna fˆr nÂgon s‰rskild sakfrÂga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft83"&gt;Hur ser dÂ bataljmÂlningen ut? Slaget om representationen g‰ller mˆjligheten att gˆra sig synlig och giltig och konstituerar det offentliga samtalets villkor. Man kan tala om att vissa samtal ‰ger&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td149"&gt;&lt;P class="p970 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;EN MEDIALISERADE DEMOKRATIN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td150"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;– &lt;/SPAN&gt;ETT SLAG OM REPRESENTATIONEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td151"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td152"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p417 ft12"&gt;rum i Âtskilda offentligheter och att de olika offentligheterna bidrar till denna avskildhet ‰ven genom att forma sin egen pedagogik och sin s‰rpr‰glade kommunikativa gestaltning, inte s‰llan medvetet ut- formad som kritiska kontraster till andra sÂdana samtal. I det sam- tida samh‰llet kan man kanske urskilja tendenser till segregering av sÂdana olika konkurrerande och alternativa kommunikations- praktiker. Fˆrsˆk att ˆverskrida olika sÂdana gr‰nser mellan de offentliga rummen inneb‰r ˆmsesidiga anpassningsprocesser, d‰r just kriterier fˆr representation och kampen om denna kommer att bli s‰rskilt tydlig. Medborgarnas tillgÂng till de olika rummen fˆr offentliga samtal ‰r lÂngt ifrÂn sj‰lvklar, ‰ven om sj‰lvklarheten i detta ofta framst‰lls som demokratins fr‰msta adelsm‰rke.&lt;SPAN class="ft97"&gt;!) &lt;/SPAN&gt;Att ˆver huvud taget r‰knas som en legitim deltagare i sÂdana demo- kratiska och mediala aktiviteter ‰r inte sj‰lvklart. Mer inflytelserika aktˆrer har liknande problem: journalisterna behˆver hitta en vinkel utan att gˆra representationen vinklad; politikerna mÂste anpassa sig eller v‰lja att gÂ vid sidan av medierna. Varfˆr positionen att repre- sentera ‰r en viktig samh‰llsfunktion sÂv‰l som en makt kan tyckas sj‰lvklart. Representationen kan ju syfta pÂ politikers legitimitet och politikens uttryck. Samtidigt g‰ller samma sak journalistiken; jour- nalistikens uttryck skapar journalistikens legitimitet. Denna legiti- mitet erhÂlls hos en publik som ofta beskrivs som de som har den slutgiltiga makten som de politiskt utˆvar en gÂng vart fj‰rde Âr ñ i medierna sker och erbjuds mˆjliga val varje dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft12"&gt;Det kan ocksÂ inneb‰ra att man inte kan skilja utˆvandet av en politisk makt frÂn den bild och definition av politiken sj‰lv som detta utˆvande bef‰ster (eller fˆr‰ndrar). Men samma sak g‰ller fˆr medierna, producenterna och medietexterna. Trots att deras uppdrag inte ‰r att vara politiskt styrande (utan att vara maktens granskare) kommer deras utˆvande av sin formuleringsmakt att vara intimt fˆrknippad med en allm‰ngjord bild av det som beskrivs, t.ex politiken och politikern, en bild som ocksÂ kan styra, mˆjliggˆra eller fˆrhindra olika s‰tt att vara som politiker. En utveckling kan alltsÂ vara att medierna mer och mer tar ˆver rollen av îfolkets representantî samtidigt som politikernas representantskap ifrÂga- s‰tts. Oavsett om varje enskild granskning ‰r riktig eller ej ger den fˆrenklade allm‰ngjorda bilden av medierna och politiken i dag en situation d‰r politiken kan se ut att vara pÂ defensiven, v‰djande till medborgarna att ˆverhuvud deltaga medan medierna ‰r moraliskt avkr‰vande gentemot politikerna i medborgarnas namn. Det ‰r fˆrdenskull naturligtvis inte sÂ att politikerna fˆrlorat sin makt till journalisterna men det ‰r intressant att notera att det ‰r politiker som i allt stˆrre utstr‰ckning i dag tar den îdefensivaî underifrÂn-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td153"&gt;&lt;P class="p975 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ONSTANTIN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td154"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;CONOMOU OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td155"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ER &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;-A&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt; &lt;/SPAN&gt;NDERS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td156"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;F &lt;/SPAN&gt;ORSTORP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td157"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td158"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td159"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td160"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p333 ft11"&gt;positionen, ibland kopplad till n‰rhetens kommunikationsformat medan det ‰r journalistiken som tar den konfrontativa debattposi- tionen ñ som i vÂra tvÂ inledande exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft25"&gt;Det finns tvÂ olika s‰tt att ber‰tta just sin historia om att man ‰r legitim som makthavare ñ och tvÂ olika s‰tt att mobilisera folket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft94"&gt;Kommunikation och mediering i politisk teori om demokrati&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft12"&gt;ƒr det mˆjligt att fˆrstÂ demokratin och dess olika begrepp (repre- sentation, offentlighet, publik, etc.) utan att ta h‰nsyn till den kom- munikativa dimensionen? I den fˆregÂende prelimin‰ra invente- ringen av elementen i en politisk dramaturgi har vi fˆrsˆkt att lyfta fram det faktum att flera centrala begrepp har bÂde en kommuni- kativ och en politisk dimension och d‰rmed gˆra g‰llande att den medialiserade demokratin inte kan fˆrstÂs utan sin kommunikativa dimension. De konkreta exemplen h‰mtade frÂn politisk kommuni- kation och journalistik om politik syftade ocksÂ till att gˆra detta pÂpekande. Olika definitioner av demokrati fˆruts‰tter en fˆrstÂelse av kommunikationen och presenterar ofta en normativ framst‰llning av hur den bˆr fungera fˆr att ocksÂ demokratin skall kunna fungera.&lt;SPAN class="ft97"&gt;"+ &lt;/SPAN&gt;FrÂgan kan st‰llas om inte demokrati huvudsakligen ‰r ett kommunikativt begrepp som rymmer antaganden om hur olika personer fˆrhÂller sig till varandra genom kommunikativa handling- ar? tminstone kan vi urskilja den kommunikativa nivÂn i demo- kratin som den d‰r den st‰ndiga fˆrmedlingen och fˆrhandlingen inte bara om Âtg‰rder, etc. ‰ger rum, utan ocksÂ den d‰r sj‰lva de demokratiska problemen och definitionerna behandlas. Man har, med ledning av detta syns‰tt, svÂrt att t‰nka sig en definition av demokrati som inte samtidigt inneb‰r nÂgon form av pÂstÂende i kommunikativ mening.&lt;SPAN class="ft97"&gt;"! &lt;/SPAN&gt;NÂgra ingÂngar till en analys av ovan- stÂende teman skall gˆras i det fˆljande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft11"&gt;Enligt Aristoteles ‰r den politiska gemenskapen (polis) îett kol- lektiv av j‰mlikar som str‰var efter det potentiellt b‰sta livet î.&lt;SPAN class="ft99"&gt;"" &lt;/SPAN&gt;Den amerikanske filosofen och statsvetaren Hannah Arendt utgÂr frÂn Aristoteles definition om vad som mer konkret k‰nnetecknar ett polis i den grekiska traditionen, och fˆrstÂr detta i termer av m‰nsklig interaktion i form av tal och handling. Enligt Arendt ‰r det mˆjligheterna fˆr interaktion mellan medborgare i polis, dvs. den kommunikativa organiseringen snarare ‰n enbart den s‰rskilda fysiska platsen som utgˆr ett polis:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td149"&gt;&lt;P class="p970 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;EN MEDIALISERADE DEMOKRATIN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td150"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;– &lt;/SPAN&gt;ETT SLAG OM REPRESENTATIONEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td151"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td152"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p623 ft12"&gt;Det egentliga polis ‰r inte &lt;NOBR&gt;stads-staten&lt;/NOBR&gt; i dess fysiska mening, det ‰r snarare den organisation av m‰nniskor som uppkommer n‰r dessa talar och handlar tillsammans, och dess sanna plats ‰r d‰r m‰nniskor lever tillsammans i detta syfte oavsett var de rÂkar befinna sig. îVart du ‰n gÂr ‰r du en polisî dessa berˆmda ord blev inte bara den grekiska koloni- sationens s‰rpr‰gel, de uttryckte ocksÂ ˆvertygelsen om att handling och tal skapar en yta mellan deltagarna som kan finna sin riktiga loka- lisering n‰stan n‰r och var som helst. (Arendt 1958, 198; vÂr ˆvers‰tt- ning)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft12"&gt;I definitionen av polis ‰r det enligt Arendt interaktionen mellan medborgare som skapar detta utrymme. Utrymmet ‰r inte en plats eller en institution utan skapas genom tal och handlingar som genom sitt utfˆrande konstituerar det politiska livet. Detta ‰r nÂgot som kan genomfˆras relativt sett oberoende av tid och rum. Dess r‰tta lokalisering, s‰ger Arendt, ‰r den m‰nskliga interaktionen. Man kan dÂ frÂga sig vilka dessa îplatserî fˆr utfˆrandet av den m‰nskliga interaktionen som ‰r mˆjliga att t‰nka sig. Det kan vara konkreta fysiska platser som medger &lt;NOBR&gt;ansikte-mot-ansikte&lt;/NOBR&gt; interak- tion men det politiska livet kan ocksÂ utfˆras i andra interaktions- former. Arendt ger just inte detta exempel, men kanske kan vi t‰nka oss att medierna ‰r en sÂdan plats d‰r det politiska livet utspelar sig. I reflektionerna kring demokratins kommunikativa villkor ingÂr det som en viktig fˆruts‰ttning, att fˆrstÂ hur det politiska livet kon- stitueras genom de m‰nskliga interaktionerna i deras olika former, ocksÂ utanfˆr vedertagna arenor och institutioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft12"&gt;Men det kanske ‰ndÂ inte ‰r vilka relationer som helst som vi kan t‰nka oss i demokratin, utan det som Aristoteles kallar îa commu- nity of equalsî!. Karakt‰ren pÂ interaktionen mellan medborgarna kan inte se ut hursomhelst. Den mÂste vara utformad pÂ ett sÂdant s‰tt att den, enligt statsvetaren Druscilla Cornell, medger îtrue engagement among peersî.&lt;SPAN class="ft97"&gt;"# &lt;/SPAN&gt;Det engagemang och de relationer som uppr‰ttas skall vara de som ‰ger rum mellan j‰mlika medborgare. Medborgarskapet kan liknas vid en v‰nskapsrelation, ett tema som bl.a. den franske filosofen Jacques Derrida utvecklat i nÂgra av sina mer explicit politiska texter.&lt;SPAN class="ft97"&gt;"$ &lt;/SPAN&gt;N‰r vi bygger vidare pÂ teorin om demokratin utifrÂn denna j‰mlika relation fˆruts‰tter vi ocksÂ deltagande och kommunikation, bl.a. pÂ det s‰tt som anges av Arendt ovan, i strukturer som ‰r participatoriska och dialogiska (Cornell) och som inte inneb‰r tvÂng eller forcerad ˆvertalning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft25"&gt;Det popul‰ra deliberativa syns‰ttet inom demokratiteorin har som mÂl en sÂdan &lt;NOBR&gt;icke-tvingande&lt;/NOBR&gt; anv‰ndning av den offentliga debatten som kan bidra till att hantera de djupaste kollektiva dis-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;302&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td153"&gt;&lt;P class="p975 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ONSTANTIN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td154"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;CONOMOU OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td155"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ER &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;-A&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt; &lt;/SPAN&gt;NDERS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td156"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;F &lt;/SPAN&gt;ORSTORP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td157"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td158"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td159"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td160"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1001 ft12"&gt;pyter i moraliska, politiska och sociala frÂgor.&lt;SPAN class="ft97"&gt;"% &lt;/SPAN&gt;S‰ttet att hantera dessa olika problem bygger pÂ en tilltro till tal, samtal och dialog i det offentliga rummet, snarare ‰n till tvÂngs- och vÂldshandlingar. Samtidigt fÂr dessa talsituationer inte vara pr‰glade av en sÂdan ofrivillighet att man kan ha sk‰l att tala om tvÂng eller (symboliskt) vÂld. Hela det ˆvertalande momentet finns endast i argumentatio- nen och den rationellt genomfˆrda diskursen, inte i andra former av ˆvertalning som ligger utanfˆr sprÂket eller som utnyttjar andra dimensioner av det, t.ex. det emotionella. Ett sÂdant deliberativt syns‰tt med dess tilltro till m‰nniskors fˆrmÂga att resonera pÂ ett respektfullt s‰tt har flera fˆruts‰ttningar, bl.a. i en m‰nniskosyn som ligger n‰ra det kantianska idealet, dvs. att aldrig behandla m‰n- niskor enbart som medel, utan som mÂl. Fˆruts‰ttningarna ligger ocksÂ i en teori om hur v‰rdighet och respekt etableras. I delibe- rativa teorier Âterfinns kriterierna fˆr demokratin i fˆrstÂelsen av och fˆrsvaret fˆr sÂdana kommunikativa procedurer som gˆr det mˆjligt att genomfˆra sÂdana offentliga samtal som inte ‰r tvingan- de. Dess fˆretr‰dare menar att sÂdana offentliga samtal utgˆr den enda mˆjliga situationen d‰r m‰nniskor kan uttrycka sÂv‰l sina olik- heter som sina gemensamma ˆvertygelser samt en garanti fˆr att undvika att de senare eroderas pÂ ett irreversibelt s‰tt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft12"&gt;Det deliberativa syns‰ttet sammankopplas inte s‰llan med en normativ moral i form av regler som skall g‰lla. Detta s.k. eontolo- giska (deontologi ‰r regel- eller pliktetik) moraliska syns‰tt har sitt upphov huvudsakligen hos Kant, i vars efterfˆljd flera av fˆretr‰- darna fˆr deliberativ demokrati Âterfinns. Att vara deliberativ enligt ett sÂdant normativt moraliskt syns‰tt inneb‰r alltsÂ att formulera regler som dikterar r‰tt handling och som ‰r bindande i och genom sig sj‰lva. Ben‰mningen procedur anv‰nds ibland fˆr att beteckna detta s‰tt att vara normativ och teoretikerna kallas d‰rfˆr ‰ven ibland proceduralister, det g‰ller t.ex. John Rawls, J¸rgen Habermas och Thomas Scanlon. Procedurer ‰r ett antal riktlinjer som, om de efterfˆljs, leder till konsensus i moraliska och politiska frÂgor. Orsaken till att man f‰ster en sÂdan vikt vid dessa procedurer, kommunikativa, sociala och psykologiska till sin karakt‰r, och dess riktiga efterfˆljande ‰r att man programmatiskt anser att sÂdana inte kan h‰mtas nÂgon annanstans ifrÂn, det finns ingen individ eller grupp, ingen Gud eller annan hˆgre makt som kan best‰mma ˆver de villkor fˆr att skapa konsensus som rÂder i en viss grupp. Kriteri- erna fˆr hur den gruppen skall kunna forma beslut och avgˆranden i moraliska och politiska frÂgor kan endast normeras utifrÂn den pro- cedur genom vilka dessa beslut fattas, dvs. genom s‰ttet pÂ vilket kommunikationen genomfˆrs. Enligt detta syns‰tt blir demokratin&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td149"&gt;&lt;P class="p970 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;EN MEDIALISERADE DEMOKRATIN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td150"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;– &lt;/SPAN&gt;ETT SLAG OM REPRESENTATIONEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td151"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td152"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1003 ft11"&gt;demokratisk just genom att medborgarna fˆljer vissa regler fˆr kommunikation som de tillsammans har enats om ‰r just demo- kratiska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft12"&gt;Fˆr att konfliktlˆsning skall bli mˆjlig enligt sÂdana procedurer, ‰r det av vikt att de deltagande personerna har en fˆrmÂga att repre- sentera sina egna intressen, men ocksÂ att delvis avstÂ frÂn dem i syfte att vara opartiska. Dessa kommunikativa procedurer fungerar inte om man enbart h‰vdar sina egna intressen, utan vilja att fˆrstÂ vad de andra har fˆr sk‰l och mÂl. Ett gemensamt krav pÂ alla delta- gare ‰r d‰rfˆr att kunna Âstadkomma en sÂdan distansering till de egna Âsikterna, att tillf‰lligt avstÂ frÂn empiriska intressen och moti- vationer. Detta krav ‰r just gemensamt och fÂr inte inneb‰ra att nÂgon uts‰tts fˆr vÂld genom att tvingas vara den som tar till distan- seringen. Flera skeden i det proceduralistiska/deliberativa syns‰ttet ‰r kritiska, i likhet med detta, och teorierna pÂ detta omrÂde ‰r knappast omedvetna om sÂdana inneboende risker. Gemensamt fˆr dem ‰r dock att en ˆkad kunskap om kommunikation och framfˆr allt en ˆkad precisering ifrÂga om de kommunikativa procedurerna enligt rationella kriterier kan bidra till att b‰ttre hantera sÂdana kon- flikter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft12"&gt;Demokrati kan betyda det system av kommunikationsprocesser i diskussion och beslutsfattande som ˆverbryggar skillnader ñ i genus, sexualitet, nationalitet, klass, etnicitet och generation ñ och administrerar mÂngfalden mellan m‰nniskor och grupper, och som d‰rmed fˆruts‰tter lika villkor fˆr deltagande mellan likv‰rdiga och j‰mbˆrdiga men samtidigt unika och olika medborgare.&lt;SPAN class="ft97"&gt;"&amp; &lt;/SPAN&gt;Demokrati i denna mening ‰r ett s‰tt att fˆrstÂ och erk‰nna detta komplexa sys- tem av skillnader (îmultiple intersecting differencesî) som k‰nne- tecknar varje m‰nniska. Men demokrati inneb‰r samtidigt tron pÂ att finna och implementera ett system fˆr ekvivalering av unika skillnader i termer av j‰mlikhet eller j‰mbˆrdighet. Nancy Fraser argumenterar fˆr att den socialpolitiska dimensionen av r‰ttvisa och j‰mlikhet mÂste kombineras med en kulturpolitisk dimension av identitet och skillnad. Kulturella skillnader kan bara demokratiskt hanteras, menar hon, om de baseras pÂ social j‰mlikhet. Hon efterstr‰var en position mellan de b‰gge motpolerna dekonstruktiv &lt;NOBR&gt;anti-essentialism&lt;/NOBR&gt; och pluralistisk multikulturalism fˆr att kunna fˆrstÂ att kulturella skillnader bara kan utvecklas och demokratiskt medieras (îdemocratically mediatedî) pÂ en bas av social j‰mlikhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft25"&gt;FrÂn delvis andra utgÂngspunkter har Raymond Williams disku- terat demokrati och kommunikation. Han menar fˆr det fˆrsta att frÂgan om kultur och kulturell tillhˆrighet ‰r central fˆr den form av fˆrstÂelse som mÂste gˆra demokratin mˆjlig. Att pÂ detta breda s‰tt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;304&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td153"&gt;&lt;P class="p975 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ONSTANTIN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td154"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;CONOMOU OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td155"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ER &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;-A&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt; &lt;/SPAN&gt;NDERS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td156"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;F &lt;/SPAN&gt;ORSTORP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td157"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td158"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td159"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td160"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p349 ft11"&gt;tala om kommunikation har givetvis att gˆra med de procedurer som tidigare Âsyftats men inkluderar samtidigt en mycket bred repertoar av kulturellt engagemang. Williams noterar det fatala i att det skett en lÂst uppdelning mellan hˆg- och lÂgkultur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft112"&gt;Ingenting har bidragit mer till att fˆr dess naturliga anh‰ngare fˆrsura den demokratiska idÈn och driva dem i arg sj‰lvexil ‰n de enkla ˆver- gripande kulturella frÂgorna: den uppenbara uppdelningen av vÂr kultur i en distanserad och sj‰lvupptagen sofistikering Â den ena sidan och Â den andra, en drogad massa. (Williams 1989:17 [1958]; vÂr ˆvers‰ttning.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft11"&gt;Den enligt honom fatala uppdelningen kan ha konsekvenser fˆr vÂr syn pÂ vilken kommunikation och vilka medier som ‰r legitima. Williams noterar ocksÂ mer specifikt vilken plats kommunikationen har i vÂr fˆrstÂelse och betonar s‰rskilt att det finns en missvisande syn som vi mÂste akta oss fˆr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft112"&gt;Vi har vuxit upp med vissa idÈer om kommunikation som jag tror i det stora hela ‰r missledande. Vi ser kommunikation som en aktivitet som utspelar sig efter det att de viktiga sakerna redan h‰nt. Kommunikation ‰r sÂ att s‰ga rˆran efterÂt, det som h‰nder efter det som var vik tigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft112"&gt;Den kommer i andra hand, pÂ samma s‰tt som man tror att konst ‰r sekund‰r, en marginell aktivitet, eftersom det verkliga livet kommer fˆrst och sedan gestaltningen. Fˆrst kommer verkligheten och sedan kommunikation om verkligheten. Men detta ‰r sÂ i grunden missvisande att om vi inte fˆrstÂr detta fˆrstÂr vi ingenting. Vad vi fˆrst mÂste se ‰r att det i vÂra uppfattningar och i s‰ttet som vÂrt samh‰lle ‰r utformat finns vissa kommunikationsmˆnster som vi bara delvis ‰r medvetna om. Dessa kommunikationsmˆnster ‰r inte fˆregivna, de ‰r skapade av oss, de fˆr‰ndras och ‰r ˆppna fˆr kritik. Dessutom mÂste de l‰ras om av varje ny generation. (Williams 1989:21 [1961]; vÂr ˆvers‰ttning.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft11"&gt;Williams hade en idÈ om att medborgarna skall ‰ga produktions- medlen, inte minst g‰ller detta medierna som produktionsmedlen i den demokratiska kulturen. Han ville medvetet komma bort frÂn de faktorer som nu best‰mmer hur kommunikationen fˆrs, n‰mligen de som baseras i auktoriteter och kontrollmonopol, i paternalism och kommersiella intressen. Mot detta ville han st‰lla utvecklandet av en demokratisk struktur fˆr inflytande i medierna. Kontrollen skulle spridas, det skulle utvecklas verkligt ˆppna (îtruly openî) kanaler fˆr deltagande, system skall ‰gas av deltagarna och en allm‰n decentralisering och maktfˆrdelning skall rÂda. Basen fˆr det demokratiska systemet ‰r, menar han att vanliga m‰nniskor skall kunna ha kontroll i sina egna h‰nder och att de inte skall vara mÂl- tavlor eller objekt fˆr nÂgra andra, t.ex. fˆr annonsˆrer eller pater- nalistiska fostrare.&lt;SPAN class="ft99"&gt;"'&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td149"&gt;&lt;P class="p970 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;EN MEDIALISERADE DEMOKRATIN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td150"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;– &lt;/SPAN&gt;ETT SLAG OM REPRESENTATIONEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td151"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td152"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p24 ft15"&gt;SÂh‰r lÂngt har vi diskuterat nÂgra olika normativa visioner av demokratin, s‰rskilt med h‰nsyn tagen till kommunikationen. Vi bˆr erinra oss villkoren fˆr att presentera sÂdana visioner och teori- er, n‰mligen att sÂdana framst‰llningar av normativa begrepp alltid ‰r uttryck fˆr en form av auktoritetsutˆvning. Att fˆrskriva (nor- mera) nÂgonting ‰r, som Judith Butler s‰ger i samband med visioner av genus och solidaritet, att konstruera och postulera ett îviî.&lt;SPAN class="ft101"&gt;"( &lt;/SPAN&gt;Att vara normativ inneb‰r sÂledes att ta sig beskrivnings- och defini- tionsmakten samt formuleringsprivilegiet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Med utgÂngspunkt frÂn ovanstÂende exempel kan flera frÂgor och farhÂgor identifieras. Vi har i detta kapitel pÂ nÂgra olika s‰tt diskuterat hur man kan fˆrstÂ relationerna mellan medier/kommu- nikation och politik. Framtida studier behˆver ta fasta pÂ dessa mˆj- liga relationer som en utgÂngspunkt fˆr att fˆrstÂ den historiska utvecklingen inom respektive omrÂde. FrÂgan g‰ller t.ex. om demo- kratins villkor har att gˆra med dessa fˆr‰ndringar i kommunika- tionen, dvs. fˆr‰ndras vÂrt s‰tt att vara politiska genom fˆr‰ndringar i fˆruts‰ttningarna fˆr det offentliga samtalet. FrÂgan g‰ller ocksÂ om demokratin kan st‰rkas genom olika former av regleringar eller Âtg‰rder pÂ detta omrÂde, t.ex. genom att ta det deliberativa syns‰t- tet som en mˆjlig och framkomlig utgÂngspunkt eller om det deli- berativa syns‰ttet paradoxalt nog just genom sin idealism kanske har en fˆr distanserad syn pÂ de vardagliga mˆten mellan m‰nniskor som vanligtvis inte ses som ingÂende i det offentliga samtalet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft25"&gt;Det offentliga samtalet, skriver Bjˆrn Elmbrant kritiskt, ‰r ett sprÂkspel fˆr de redan invigda. I sin bok Dom d‰r uppe ñ dom d‰r nere. Om demokratin i Sverige v‰drar han mÂnga farhÂgor avseende mediernas roll fˆr politiken och i synnerhet fˆr demokratin. PÂ det hela taget ser han h‰r konturerna av ett fˆr demokratins framtid mycket negativt inflytande och farhÂgor vad avser den etablerade politiska kommunikationens destruktiva inflytande pÂ demokratin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft32"&gt;Runtom i Sverige finns vettiga m‰nniskor med kunskaper, idÈer, syn- punkter och erfarenheter. Det finns ocksÂ idealister, m‰nniskor som utstrÂlar civilitet och ansvarstagande, motstÂndare till dogmatism, brinnande demokrater. Men alla lever de under en daglig, tung sp‰rreld av cynismer frÂn det som ibland kallas det offentliga samtalet. (Elmbrant, 1997:51)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft25"&gt;Den politiska kommunikationen i demokratin utgˆrs av en komplex koordinering av olika former av samtalstyper och genrer, alltsÂ den politiska kommunikationen ‰r ett konglomerat av olika typer av pÂstÂenden och antaganden som v‰vs samman pÂ olika s‰tt i olika sammanhang.&lt;SPAN class="ft162"&gt;") &lt;/SPAN&gt;Detta komplexa f‰lt ‰r nÂgot som bˆr studeras&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td153"&gt;&lt;P class="p975 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ONSTANTIN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td154"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;CONOMOU OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td155"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ER &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;-A&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt; &lt;/SPAN&gt;NDERS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td156"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;F &lt;/SPAN&gt;ORSTORP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td157"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td158"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td159"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td160"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft25"&gt;ytterligare. Vi bˆr kanske ‰ven frÂga oss: vilka ‰r de kommunikativa egenskaper som anses k‰nneteckna det ideala folkstyret ñ kan dessa egenskaper presenteras fˆr att utgˆra en grund till framst‰llningar av demokratin? Kan (en del av) dessa kommunikativa fˆruts‰ttningar utgˆra grunden i alternativa modeller fˆr den normativa politiken? ƒr det sÂ att vÂrt s‰tt att tala om demokrati alltid fÂr en utopisk karakt‰r och vad har det fˆr konsekvenser fˆr vÂrt s‰tt att agera i den medialiserade demokratin?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft98"&gt;Medierna, kommunikationen och folkstyrets framtid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft15"&gt;Som vi pÂpekade inledningsvis befinner sig det offentliga samtalets aktˆrer under olika historiska epoker st‰ndigt i en relation till var- andra. Denna relation skulle man kunna kalla mer eller mindre îkol- legialî. Politiker, pÂ Vasatiden sÂv‰l som i dag, har alltid en relation till publiken och till dem som professionellt och publikt befolkar den publika arenan. Kollegialiteten inneb‰r att man ‰r verksam och mˆts inom en gemensam arena som befinner sig mellan respektive aktˆrers verksamhetsf‰lt. Mellan dessa aktˆrer utvecklar sig nˆd- v‰ndiga relationer som, i likhet med alla andra m‰nskliga relationer, bygger pÂ en balans mellan beroende och oberoende, mellan fˆr- troende och tvivel. Kollegialiteten bestÂr i de ˆmsesidiga beroenden och fˆrtroenden som utgˆr relationen och som ‰r en fˆruts‰ttning fˆr arbete bÂde i politik och medier, men kollegialiteten definieras ocksÂ genom att aktˆrerna alltid fˆrhÂller sig till en tredje part, publiken, lyssnarna, v‰ljarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft12"&gt;Ett deliberativt syns‰tt innefattar ocksÂ en syn pÂ kommunika- tion som liknar det man skulle kunna kalla den svenska modellens; d‰r kommunikation ‰r en frÂga om pedagogik och d‰r m‰nniskor ska îlyftasî till fˆrstÂelse fˆr de politiska procedurerna. Kanh‰nda politikens îirritationî gentemot medierna i dag beror pÂ att dessa verkar formulera ett starkare pedagogiskt uppdrag Ât sig sj‰lva (i sÂv‰l popul‰ra underhÂllningsprogram, d‰r ibland politiker g‰rna medverkar, som debatter och granskande journalistik), ‰n tidigare. Politiker kanske var vana vid att tillsammans med media fˆr folket kunna ber‰tta historien om hur politiken gÂr till ñ och att se detta som ett slags n‰stan gemensamt îuppdragî. Medierna i dag ‰r mycket mer sj‰lvst‰ndiga och formaten fˆr hur historierna ska ber‰ttas v‰xer fram inom journalistikens eget f‰lt och ibland med journlistikens egna angel‰genheter som huvudfokus. De gentemot makten oberoende medierna ‰r oundg‰ngliga fˆr demokratin ñ det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td149"&gt;&lt;P class="p970 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;EN MEDIALISERADE DEMOKRATIN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td150"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;– &lt;/SPAN&gt;ETT SLAG OM REPRESENTATIONEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td151"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td152"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p198 ft12"&gt;vi har n‰rmat oss i detta kapitel ‰r att analysera ocksÂ dessa medier som en del av makten. Det finns sÂ att s‰ga ingen position som ‰r neutral om man deltar i det offentliga samtalet, oavsett om man ‰r politiker, journalist eller forskare ñ d‰remot kan man ber‰tta histo- rien om sig sj‰lv som objektiv, genom att sj‰lv ta rollen som den legitime representanten fˆr det som ‰r sant i den egna historien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Att st‰lla frÂgor inom ramen fˆr en offentlig utredning inneb‰r ocksÂ att delta i det offentliga samtalet. En utredning bidrar till att definiera problem och att fˆreslÂ lˆsningar pÂ dessa. PÂ samma s‰tt som journalister och politiker uppr‰ttar kollegiala relationer i detta offentliga samtal, ingÂr medarbetarna i en utredning i ett sÂdant samtal som med stˆrre eller mindre skicklighet kan medverka till att utˆva den makt som detta inneb‰r. Utredningen om folkstyret i Sverige infˆr &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; utgÂr, enligt kommittÈdirektiven (1997:101), frÂn en samtidsbild och identifierar d‰r ett antal faktorer som anses vara viktiga fˆr fˆr‰ndringen av det samtida svenska samh‰llet. I fˆrsta hand g‰ller detta sÂdana demografiska, ekono- miska, politiska och sociala fˆr‰ndringar som har betydelse fˆr statsskicket, de politiska institutionerna och landets fˆrhÂllande till omv‰rlden. Till de viktiga processerna i samtiden som kan pÂverka det politiska livet hˆr exempelvis fˆr‰ndringar i den offentliga sek- torn och utvecklingen inom folkrˆrelserna och de politiska partier- na. Till de stora fˆr‰ndringarna i samtidsbilden hˆr ‰ven den sociala, politiska och kulturella globaliseringen och den betydelse fˆr den kulturella identiteten som det inneb‰r att Sverige nu agerar som en aktiv del av Europas politiska administration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft12"&gt;NÂgra av dessa fˆruts‰ttningar, problem och mˆjligheter som folkstyret mˆter infˆr &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; framst‰lls som înyaî och g‰ller, enligt kommittÈdirektiven, utvecklingen av kommunikations- och informationsmˆnster i samh‰llet, spridandet och anv‰ndningen av nya informationstekniker. Dit hˆr ocksÂ utvecklingen av îdet nya medielandskapetî med fˆruts‰ttningar att interaktivt kombinera olika auditiva och visuella teletekniker. Fˆr‰ndringen i medieland- skapet bestÂr ‰ven i nya koncentrationer och konglomerat av ‰gande och ett v‰xande kanalutbud som sammantaget kan ha konsekvenser fˆr hur en fri och allsidig opinionsbildning sker i samh‰llet. Till det nya medielandskapet hˆr ‰ven den ˆkade betydelsen fˆr opinions- bildningen som spelas av olika professioner, t.ex. av journalisterna, den s.k. îjournalismenî. Opinionsbildningen styrs ‰ven i ˆkad grad av olika intressegrupper som medvetet anv‰nder sig av lobbyister, kommunikationskonsulter, eller utvecklar strategiska kontakter med medierna fˆr att pÂ sÂ vis bli synliga och ˆka fˆruts‰ttningarna fˆr att bilda opinion.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td153"&gt;&lt;P class="p975 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ONSTANTIN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td154"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;CONOMOU OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td155"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ER &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;-A&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt; &lt;/SPAN&gt;NDERS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td156"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;F &lt;/SPAN&gt;ORSTORP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td157"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td158"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td159"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td160"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p24 ft15"&gt;Efter en sÂdan kort problemredovisning som den ovanstÂende bˆr man frÂga sig var problemen med det politiska arbetet finns och hos vem. ƒr det ett problem fˆr arbetande politiker och/eller fˆr politiskt deltagande medborgare? ƒr det svenska folkstyret i reell mening verkligen hotat? Hur ser problemen i Sverige ut i ett j‰mfˆ- rande perspektiv? ƒr det politiska arbetet hotat av illegitima feno- men/krafter &lt;NOBR&gt;(popul‰rkultur-media-politik)?&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft16"&gt;Vad vi h‰r kan se ‰r historien om den hotade demokratin. Varfˆr ‰r det viktigt att inte ˆverdriva problemen? Dels behˆver&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft12"&gt;man naturligtvis inte ˆverdriva en situation sÂsom direkt hotande och farlig fˆr att kunna motivera en utredning av frÂgorna (hade det varit frÂgan om nÂgonting sÂdant hade knappast utredandet hj‰lpt) men framfˆr allt ‰r det viktigt att just utreda frÂgor, dilemman och situationer snarare ‰n att reifiera och objektgˆra îProblemetî. Detta ‰r viktigt av flera sk‰l; dels kan man fˆrsˆka fˆrdjupa frÂgorna och studiet av den medierade demokratin utan att behˆva ha som fˆrsta premiss att det finns ett fundamentalt problem som omedelbart mÂste lˆsas fˆr att inte en katastrof ska intr‰ffa, dels ‰r det viktigt att inse att nÂgot som definieras som ett allvarligt problem kan ge legitimitet Ât olika typer av Âtg‰rder. Ett îproblemî som s‰ger att demokratin ‰r allvarligt hotad skulle kunna motivera en m‰ngd olika politiska Âtg‰rder. Detta ‰r viktigt ocksÂ utifrÂn insikten om att den som sÂ att s‰ga ‰ger ett problem ocksÂ tar sig r‰tten att fˆreslÂ vilka Âtg‰rder som ska s‰ttas in fˆr att r‰tta till problemet&lt;SPAN class="ft97"&gt;#+&lt;/SPAN&gt;. Hur man r‰ttar till problemet ‰r emellertid ingen oproblematisk Âtg‰rd som alla automatiskt ‰r ˆverens om. Huvudanledningen fˆr oss att re- flektera runt ovanstÂende saker ‰r dock att denna bok just handlar om hur man offentligt kan motivera, fˆra fram, formulera och skapa bilder, texter, argument, pÂstÂenden ñ och hur man kan uppr‰tthÂlla bilden av och idÈn om att diskussionerna om Âtg‰rderna fˆrs pÂ en arena som ‰r tillg‰nglig fˆr oss alla. Att demokrati forts‰tter att vara nÂgonting mer ‰n de fÂs styrelse ˆver de mÂnga; alltsÂ att det demo- kratiska styrelseskicket ‰r v‰l fungerande inte bara till sin yttersta procedur ñ folkets rˆstande vart fj‰rde Âr, utan att styret ‰r synligt och sˆker en politisk, offentlig och folklig legitimitet st‰ndigt och kontinuerligt ocksÂ mellan valen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft25"&gt;Kanske fˆreligger det i dag inget reellt hot mot den svenska de- mokratin? Kanske ‰r problemen typiska fˆr en v‰lf‰rdsstat i fˆr‰nd- ring? Problemen som nu formuleras, t.ex. genom samtidsbilden i kommittÈdirektiven (jfr ovan), inneb‰r kanske snarare att det poli- tiska arbetet hÂller pÂ att îfˆrverkligasî pÂ ett fˆr etablissemanget icke igenk‰nnbart (ˆnskat) s‰tt ñ det popul‰rkulturella inslaget i politiken uppfattas ofta som ett hot mot seriositeten och de demo-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td149"&gt;&lt;P class="p970 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;EN MEDIALISERADE DEMOKRATIN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td150"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;– &lt;/SPAN&gt;ETT SLAG OM REPRESENTATIONEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td151"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td152"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p75 ft12"&gt;kratiska ambitionerna hos folkstyrets eliter. Vilken roll spelar medi- erna i detta oˆnskade îfˆrverkligandeî av det politiska arbetet? ƒr îproblemetî med medierna av fˆretagsekonomisk natur, t.ex. kon- centrationen och spridningen av deras ‰gandestruktur och/eller ‰r det ett problem med medieringen och d‰rmed ett mer kommunika- tivt problem? ƒr det kanske sÂ att medierna genom sitt beh‰rskande av den mediala och politiska dramaturgin har blivit îb‰ttreî pÂ att utfˆra politik, sÂ att s‰ga i direkts‰ndning infˆr folket ‰n vad politi- kerna synes vara? Men om politikens torg flyttat in till studion inneb‰r inte detta automatiskt att detta ‰r en mer demokratisk arena med fler mˆjligheter till folkligt deltagande. De mediala positioner- na ‰r inte n‰rmare folk/tittare/v‰ljare ‰n andra maktpositioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft11"&gt;Har vi i dag svÂrt att identifiera det folkliga deltagandets sociala former ñ former som vi inte k‰nner igen som de traditionella? Er- bjuder medierna nya former fˆr folkligt och politiskt deltagande ñ ‰r medierna en mˆjlighet eller ett problem? Fˆr att kunna uttala oss om relationen mellan dessa olika nivÂer av medier och mediering blir det s‰rskilt viktigt att ñ som vi har gjort i denna volym ñ identifiera hur vi kan fˆrstÂ vad medier kan vara och hur vi kan fˆrstÂ den kommunikativa medierande aspekten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft28"&gt;Noter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Fˆr en &lt;NOBR&gt;historisk-sociologisk&lt;/NOBR&gt; analys av de svenska mediernas (i synnerhet tid- ningarna) utveckling i relation till makt, marknad och myndighet, se Ekecrantz Olsson (1994).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Andra kommunikativa perspektiv pÂ medier och makt kan fokusera pÂ nÂgon av de mÂnga institutionella faktorer som ocksÂ bidrar till dess utformning, t.ex. villkor som har att gˆra med ekonomi, organisation, teknik, politik, kultur och professioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1019 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Fˆr analyser av offentlighetens diskurs i analogi med samtal, se flera av bidragen i Forstorp &amp; Linell, red. (1998).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Flera av bidragen i denna bok om den medialiserade demokratin gˆr just sÂdana fˆrdjupningar av dessa problematiker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Jfr. diskussionerna om organiseringen av samtycke i medierna hos bl.a. Hjarvard (1999) och Chomsky &amp; Herman (1994).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;6&lt;/SPAN&gt;White (1995).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Se ‰ven Hjarvard (1999) som med ledning av Goffmann och Meyrowitz fˆr en diskussion av hur dramaturgiska begrepp anv‰nds inom sociologi och medieforskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;8&lt;/SPAN&gt;Meyrowitz (1985).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Hjarvard (1999).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td153"&gt;&lt;P class="p975 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ONSTANTIN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td154"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;CONOMOU OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td155"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ER &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;-A&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt; &lt;/SPAN&gt;NDERS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td156"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;F &lt;/SPAN&gt;ORSTORP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td157"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td158"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td159"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td160"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p948 ft131"&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Begreppet îbeskrivningsmaktenî h‰mtas frÂn Ekecrantz &amp; Olsson (1994) som pÂ ett st‰lle definierar detta som îÖhur nyhetsjournalistiken beskriver samh‰llet och d‰rmed ocksÂ utˆvar en maktî &lt;NOBR&gt;(aa;13-14)&lt;/NOBR&gt; och vidare (15) Varje h‰ndelse fˆruts‰tter en beskrivning d‰r nÂgot tillmˆtes signifikans. Detta gˆrs pÂ olika s‰tt inom olika diskurser. SÂlunda ‰r t.ex. en historisk h‰ndelse en sak inom historie- vetenskapen och nÂgot annat inom journalistiken. H‰rigenom problematiseras sj‰lva h‰ndelsebegreppet. H‰ndelsen kan inte separeras frÂn beskrivningen av den [emfas i original]. Fˆr det inom medieforskningen okontroversiella syns‰ttet pÂ hur medier fortlˆpande skapar snarare ‰n speglar en verklighet, se t.ex. Schudson (1995) och Grossberg, Wartella &amp; Whitney (1998).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1022 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;11&lt;/SPAN&gt;Att fˆrstÂ hur nÂgonting blir en journalistisk h‰ndelse ‰r, enligt Ekecrantz Olsson (1994;15) en viktig del i att fˆrstÂ îbeskrivningsmaktenî.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Potter (1996).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Utvecklingen av mediernas sj‰lvst‰ndighet ‰r en central punkt i Hjarvards reflektioner om den danska situationen: îMedierna udgˆr i dag selvstendige sociale institutioner, hvis karakteristika filtrerer og former den offentlige kommunikation pÂ bestemte mÂderî (aa).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Holmberg (1999) listar fler mˆjliga betydelser av det politiska begreppet representation: social representation, rollrepresentation, Âsiktsrepresentation, anticipatorisk representation samt det han slutligen kallar dynamisk represen- tation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Han ‰r vidare kritisk mot det s‰tt pÂ vilket representativiteten har utvecklats i den brittiska politiken: îThe idea now has considerable force. Its broad terms, a class of 'representatives' has been formed, initially in close relation to bodies of forced opinion, who at a certain point enter personal careers of being representative, in what is really the old symbolic sense. They are persons of political experience and judgement. If they do not already (through some accident of career or election) have anyone or anywhere to 'represent', there is public discussion and private action about 'finding them a seat'. Thus it oftens happens that there are important political representatives who do not yet represent anybody, in the carefully retained formal sense. Reified in this way, so that being a representative amounts to a career, a position or a job, the actual process of representing formed opinions can be set aside or made subordinate, to the extent that 'failure' to select or reselect such a person can be desribed as 'sacking' och 'firing' him, turning him out of his 'job'. But this is ludicruous, while the legitimacy of the assembly is still formally derived from open election within the 'diversity of formed opinionsíî. (ibid:113).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1025 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;16&lt;/SPAN&gt;Utskriften ‰r gjord frÂn uppslagsordet REPRESENTATION pÂ &lt;NOBR&gt;web-adressen&lt;/NOBR&gt; till SAOB &lt;SPAN class="ft165"&gt;http://g3.spraaakdata.gu.se/tmp/REPREAAAJ2wU_.html &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(1999-03-12).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;îRepresentationî i denna mening ‰r ett nyckelbegrepp fˆr forskare inom medie- och kulturstudier, se t.ex. Hall (1997:16).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Jfr kapitlen av Ekstrˆm och Svensson i denna volym.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft131"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Kanske sker detta i synnerhet i sÂdana varianter av demokrati som kallas îdeliberativaî och som avser att finna formler fˆr kommunikativ fˆrsoning och samtycke. Jfr avslutningen av detta kapitel samt kapitlet av Berglez i denna volym.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td149"&gt;&lt;P class="p970 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;EN MEDIALISERADE DEMOKRATIN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td150"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;– &lt;/SPAN&gt;ETT SLAG OM REPRESENTATIONEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td151"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td152"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p270 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Jfr Holmberg (1999).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1028 ft159"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;I konventionella statsvetenskapliga ˆversikter av demokrati och representation, t.ex. hos Holmberg, sÂ saknas dock denna viktiga kommunikativa dimension.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;22&lt;/SPAN&gt;Politics 1328b35 [vÂr ˆvers‰ttning].&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Cornell (1997:212).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;24&lt;/SPAN&gt;Derrida (1988).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;25&lt;/SPAN&gt;Chambers (1996).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Fraser (1997:98).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Williams (1989:29ñ30).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Butler (1990:14ñ15).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Jfr Hajer (1995:46); Forstorp &amp; Linell, (1998).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Gusfield (1989).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td153"&gt;&lt;P class="p975 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ONSTANTIN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td154"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E &lt;/SPAN&gt;CONOMOU OCH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td155"&gt;&lt;P class="p1 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ER &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;-A&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt; &lt;/SPAN&gt;NDERS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td156"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;F &lt;/SPAN&gt;ORSTORP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td157"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td158"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td159"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td160"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft55"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft11"&gt;Aristoteles (1998)&lt;SPAN class="ft20"&gt;, Politics. &lt;/SPAN&gt;Indianapolis: Indi Hacket Pub&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Butler, Judith (1990) &lt;/SPAN&gt;Gender Trouble: Feminism and the Subversion of Identity&lt;SPAN class="ft11"&gt;. New York: Routledge&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft113"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Chambers, Simone (1996) &lt;/SPAN&gt;Reasonable Democracy. Jürgen Habermas and the Politics of Discourse&lt;SPAN class="ft16"&gt;. Ithaca, NY: Cornell University Press&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1029 ft16"&gt;Chomsky, Noam &amp; Edward S. Herman (1994) &lt;SPAN class="ft113"&gt;Manufacturing Consent: The Political Economy of the Mass Media&lt;/SPAN&gt;. London: Vintage&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft11"&gt;Cornell, Druscilla (1997) I Jodi Dean (red.) &lt;SPAN class="ft20"&gt;Feminism and the New Democracy: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Re-Sisting&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt; the Political &lt;/SPAN&gt;. New York: Sage&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft16"&gt;Derrida, Jacques (1988) ”The Politics of Friendship”, i &lt;SPAN class="ft113"&gt;Journal of Philosophy &lt;/SPAN&gt;80, 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft11"&gt;Ekecrantz, Jan &amp; Tom Olsson (1994) &lt;SPAN class="ft20"&gt;Det redigerade samhället. Om journalistikens, beskrivningsmaktens och det informerade förnuftets historia&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Carlssons&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Elmbrant, Björn (1997) &lt;/SPAN&gt;Dom där uppe – dom där nere. Om demokratin i Sverige&lt;SPAN class="ft11"&gt;. Stockholm: Atlas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft16"&gt;Forstorp, &lt;NOBR&gt;Per-Anders&lt;/NOBR&gt; &amp; Per Linell, red. (1998) &lt;SPAN class="ft113"&gt;Samtal pågår. Dialogiska perspektiv på svenska mediedebatter&lt;/SPAN&gt;. Stockholm: Carlssons&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft11"&gt;Fraser, Nancy (1997) I Jodi Dean (red.) &lt;SPAN class="ft20"&gt;Feminism and the New Democracy: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Re-Sisting&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt; the Politica&lt;/SPAN&gt;. New York: Sage&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft11"&gt;Grossberg, Lawrence, Ellen Wartella &amp; D. Charles Whitney (1998)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft20"&gt;MediaMaking. Mass Media in a Popular Culture&lt;SPAN class="ft11"&gt;. London: Sage&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft16"&gt;Gusfield, Joseph R. (1989) ”Constructing the ownership of social problems: Fun and profit in the welfare state”. &lt;SPAN class="ft113"&gt;Social Problems&lt;/SPAN&gt;, vol 36 no 5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft113"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Hajer, Maarten A. (1995) &lt;/SPAN&gt;The Politics of Environmental Discourse: Ecological Modernization and the Policy Process&lt;SPAN class="ft16"&gt;. Oxford: Clarendon&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Hall, Stuart (1997) ”The work of representation”, i Stuart Hall (ed.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft113"&gt;Representation. Cultural Representations and Signifying Practices&lt;SPAN class="ft16"&gt;. London: Sage/The Open University&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft83"&gt;Hjarvard, Stig (1999) ”Politik som mediemontage. Om mediernes forandring af den politiske kommunikation” i J. G. Andersen,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td149"&gt;&lt;P class="p970 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D &lt;/SPAN&gt;EN MEDIALISERADE DEMOKRATIN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td150"&gt;&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;– &lt;/SPAN&gt;ETT SLAG OM REPRESENTATIONEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td151"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td152"&gt;&lt;P class="p1 ft58"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1037 ft11"&gt;P. M. Christiansen, T.B. Jörgensen, L. Togeby &amp; S. Vallgårda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1038 ft24"&gt;Den demokratiske udfordring. Antologi ingående i den danska maktutredningen&lt;SPAN class="ft25"&gt;. Köpenhamn: Hans Reitzels Forlag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1039 ft11"&gt;Holmberg, Sören (1999) &lt;SPAN class="ft20"&gt;Representativ demokrati&lt;/SPAN&gt;. SOU 1999:64.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft11"&gt;Meyrowitz, Joshua (1985) &lt;SPAN class="ft20"&gt;No Sense of Place&lt;/SPAN&gt;. New York: Oxford University Press&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft11"&gt;Potter, Jonathan (1996) &lt;SPAN class="ft20"&gt;Representing Reality&lt;/SPAN&gt;. London: Sage&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft16"&gt;Schudson, Michael (1995) &lt;SPAN class="ft113"&gt;The Power of News&lt;/SPAN&gt;. Cambridge, MA: Harvard University Press&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;White, R. Kerry (1995) &lt;/SPAN&gt;An Annotated Dictionary of Technical, Historical and Stylistic Terms Relating to Theater and Drama. A Handbook of Dramaturgy&lt;SPAN class="ft25"&gt;. Lewiston: The Edwin Mellen Press&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft11"&gt;Williams, Raymond (1983) &lt;SPAN class="ft20"&gt;Towards 2000. &lt;/SPAN&gt;London: Chatto &amp; Windus&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft113"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Williams, Raymond (1989) &lt;/SPAN&gt;Resources of Hope: Culture, Democracy, Socialism&lt;SPAN class="ft16"&gt;. London: Verso&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft36"&gt;Författarpresentationer&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p1 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ETER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td47"&gt;&lt;P class="p1 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;B &lt;/SPAN&gt;ERGLEZ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft83"&gt;Peter Berglez är doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet. Primära forskningsintressen utgörs av inter- nationell konfliktrapportering med Balkan som särskilt specialom- råde, och vidare politisk kommunikation med fokus på relationen mellan den etablerade politiken, massmedierna och medborgarna.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td161"&gt;&lt;P class="p1 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;L &lt;/SPAN&gt;EONOR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p1 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;C &lt;/SPAN&gt;AMAUËR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft11"&gt;Leonor Camauër är medieforskare och lektor vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMK) vid Stockholms universitet. I sin doktorsavhandling &lt;SPAN class="ft20"&gt;Feminism, Citizenship and the Media: An Ethnographic Study of Identity Processes within Four Wo- men’s Associations &lt;/SPAN&gt;undersöker hon fyra svenska kvinnogruppers samspel med massmedier samt enskilda medlemmars bruk av medier och dessas roll i kvinnornas identitetsskapande processer som feminister och medborgare.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p1 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ETER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;D &lt;/SPAN&gt;AHLGREN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft25"&gt;Peter Dahlgren är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet. Hans forskning kretsar kring demokrati, medborgare och medier i det senmoderna samhället. Han är intres- serad av mediernas roll i demokratins vardagskultur, inklusive med- borgaridentiteter och studerar dessa områden genom både samtals- intervjuer och analyser av utbudet. Vidare är han också engagerad i forskning kring nya medier och deras möjligheter till att utvidga den offentliga sfären, inte minst i transnationella sammanhang som EU.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td162"&gt;&lt;P class="p1 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ONSTANTIN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;E &lt;/SPAN&gt;CONOMOU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p938 ft11"&gt;Konstantin Economou är fil. dr i kommunikation och lektor i kul- tur- och mediegestaltning vid ITUF, Campus Norrköping, Linkö- pings universitet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126316x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;F &lt;/SPAN&gt;ÖRFATTARPRESENTATIONER&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td94"&gt;&lt;P class="p1 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;M &lt;/SPAN&gt;ATS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;P class="p1 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;E &lt;/SPAN&gt;KSTRÖM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p504 ft12"&gt;Mats Ekström är docent i sociologi och verksam inom medie- och kommunikationsvetenskap, Örebro universitet. Han har under se- nare år forskat om journalistikens praktik och etik, om &lt;NOBR&gt;TV-produk-&lt;/NOBR&gt; tion och &lt;NOBR&gt;TV-tittande,&lt;/NOBR&gt; samt om hur politiken iscensätts på mediernas scen. Själv och tillsammans med andra har han bl.a. skrivit boken &lt;SPAN class="ft23"&gt;Journalistikens etiska problem &lt;/SPAN&gt;(1996) och de vetenskapliga artiklarna:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft20"&gt;Attraktionens &lt;NOBR&gt;TV-journalistik&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft11"&gt;(1998); &lt;/SPAN&gt;När verkligheten inte duger som den är: En studie av &lt;NOBR&gt;TV-journalistikens&lt;/NOBR&gt; praktik &lt;SPAN class="ft11"&gt;(1998); &lt;/SPAN&gt;Den me- dialiserade politikens paradoxer &lt;SPAN class="ft11"&gt;(1999).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td155"&gt;&lt;P class="p1 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;P &lt;/SPAN&gt;ER &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;-A&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt; &lt;/SPAN&gt;NDERS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p1 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;F &lt;/SPAN&gt;ORSTORP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p407 ft83"&gt;&lt;NOBR&gt;Per-Anders&lt;/NOBR&gt; Forstorp är fil. dr i kommunikation och lektor vid Kungliga Tekniska Högskolan samt lektor i samhälls- och kultur- analys vid ITUF, Campus Norrköping. Linköpings universitet.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p1 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ARL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;E &lt;/SPAN&gt;RIK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td74"&gt;&lt;P class="p1 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;G &lt;/SPAN&gt;USTAFSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p445 ft83"&gt;Karl Erik Gustafsson, professor i massmedieekonomi vid Handels- högskolan i Göteborg, inledde sin forskarkarriär med studier för reklamutredningen av företagens reklambeslut och 1972 års pressut- redning av presstödets effekter på tidningskonkurrensen. Därefter följde studier av mediernas, särskilt dagspressens, struktur och eko- nomi, ofta för statliga utredningar. Tillsammans med ett tiotal kol- legor arbetar Gustafsson för närvarande med ett fyrbandsverk om den svenska pressens historia.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Å &lt;/SPAN&gt;SA &lt;SPAN class="ft40"&gt;K &lt;/SPAN&gt;ROON&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft11"&gt;Åsa Kroon är sedan 1996 doktorand vid Tema kommunikation, Linköpings universitet. Hennes pågående avhandlingsarbete be- handlar ett antal fallstudier av mediedebatter från svenska massme- dier på &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Det huvudsakliga syftet är att i närstudier av texter beskriva hur dessa debatter uppkommer och utvecklas, i sam- spelet mellan olika medier och debattörer, över tid. Hon undervisar också i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro univer- sitet.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;P class="p1 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;S &lt;/SPAN&gt;TIG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td50"&gt;&lt;P class="p1 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;A &lt;/SPAN&gt;RNE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td50"&gt;&lt;P class="p1 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;N &lt;/SPAN&gt;OHRSTEDT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p147 ft83"&gt;Stig Arne Nohrstedt är professor i medie- och kommunikations- vetenskap vid Örebro universitet. Forskningsområden: internatio- nell kommunikation, krigsjournalistik, journalistisk etik samt risk- och kriskommunikation. Har bland annat publicerat: &lt;SPAN class="ft117"&gt;Tredje världen i nyheterna&lt;/SPAN&gt;, 1986 (akademisk avhandling); &lt;SPAN class="ft117"&gt;Journalistikens etiska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3126317x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;F &lt;/SPAN&gt;ÖRFATTARPRESENTATIONER&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p349 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;problem&lt;/SPAN&gt;, 1996 (tillsammans med Mats Ekström); &lt;SPAN class="ft113"&gt;Journalism in the New World Order. Gulf War, National News Discourses and Globalization&lt;/SPAN&gt;, under utg. (tillsammans med Rune Ottosen).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td98"&gt;&lt;P class="p1 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;C &lt;/SPAN&gt;HRISTIAN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p1 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;S &lt;/SPAN&gt;VENSSON&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p20 ft15"&gt;Christian Svensson är fil. mag. och doktorand vid Tema kommuni- kation, Linköpings universitet. Arbetstiteln på hans avhandling är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft20"&gt;Det offentliga samtalets röster och representanter – innehåll, interaktion och deltagare i svenska &lt;NOBR&gt;TV-debattprogram&lt;SPAN class="ft11"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; Han har tidigare bl.a. publicerat artiklar om mediernas rapportering från Estoniaolyckan samt om diskursanalysen som metod.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td66"&gt;&lt;P class="p1 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;L &lt;/SPAN&gt;ENNART&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;P class="p1 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;W &lt;/SPAN&gt;EIBULL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p417 ft83"&gt;Lennart Weibull är professor i massmedieforskning vid Göteborgs universitet och verksam vid Institutionen för journalistik och mass- kommunikation (JMG). Han undervisar och forskar i första hand om mediehistoria, medieanvändning och &lt;NOBR&gt;IT-utveckling.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;


&lt;P class="p1046 ft166"&gt;Demokratiutredningens forskarvolymer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1047 ft17"&gt;Redaktör Erik Amnå&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td163"&gt;&lt;P class="p1 ft129"&gt;I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p64 ft40"&gt;Maktdelning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td165"&gt;&lt;P class="p185 ft167"&gt;(SOU 1999:76)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td166"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td163"&gt;&lt;P class="p1 ft129"&gt;II&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td75"&gt;&lt;P class="p64 ft37"&gt;Demokrati och medborgarskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td167"&gt;&lt;P class="p71 ft14"&gt;(SOU 1999:77)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td163"&gt;&lt;P class="p1 ft129"&gt;III&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td75"&gt;&lt;P class="p64 ft50"&gt;Politikens medialisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td168"&gt;&lt;P class="p1048 ft57"&gt;(SOU 1999:126)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td166"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td163"&gt;&lt;P class="p1 ft129"&gt;IV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td164"&gt;&lt;P class="p1 ft43"&gt;Demokratins estetik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td8"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td168"&gt;&lt;P class="p1 ft167"&gt;(SOU 1999:129)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td166"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td163"&gt;&lt;P class="p1 ft129"&gt;V&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td75"&gt;&lt;P class="p1 ft49"&gt;Medborgarnas erfarenheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td167"&gt;&lt;P class="p1049 ft14"&gt;(SOU 1999:113)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td163"&gt;&lt;P class="p1 ft129"&gt;VI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td75"&gt;&lt;P class="p1 ft129"&gt;Det unga folkstyret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td168"&gt;&lt;P class="p64 ft167"&gt;(SOU 1999:93)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td166"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td163"&gt;&lt;P class="p1 ft129"&gt;VII&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td75"&gt;&lt;P class="p1 ft40"&gt;IT i demokratins tjänst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td168"&gt;&lt;P class="p183 ft56"&gt;(SOU 1999:117)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td166"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td163"&gt;&lt;P class="p1 ft129"&gt;VIII&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td164"&gt;&lt;P class="p1 ft50"&gt;Civilsamhället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td165"&gt;&lt;P class="p308 ft167"&gt;(SOU 1999:84)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td166"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td163"&gt;&lt;P class="p1 ft129"&gt;IX&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td164"&gt;&lt;P class="p1 ft40"&gt;Globalisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td165"&gt;&lt;P class="p300 ft167"&gt;(SOU 1999:83)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td166"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td163"&gt;&lt;P class="p1 ft129"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr24 td116"&gt;&lt;P class="p1 ft50"&gt;Demokratins trotjänare – lokalt partiarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td166"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td163"&gt;&lt;P class="p1 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td164"&gt;&lt;P class="p64 ft169"&gt;förr och nu&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td165"&gt;&lt;P class="p169 ft167"&gt;(SOU 1999:130)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td166"&gt;&lt;P class="p1 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td163"&gt;&lt;P class="p1 ft129"&gt;XI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td75"&gt;&lt;P class="p1 ft49"&gt;Marknaden som politisk aktör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td168"&gt;&lt;P class="p1050 ft81"&gt;(SOU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td166"&gt;&lt;P class="p68 ft68"&gt;1999:131)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td163"&gt;&lt;P class="p1 ft129"&gt;XII&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td164"&gt;&lt;P class="p1 ft45"&gt;Valdeltagande i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td8"&gt;&lt;P class="p1 ft50"&gt;förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td168"&gt;&lt;P class="p1051 ft14"&gt;(SOU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td166"&gt;&lt;P class="p44 ft57"&gt;1999:132)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td163"&gt;&lt;P class="p1 ft129"&gt;XIII&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td116"&gt;&lt;P class="p1 ft129"&gt;Avkorporativisering och lobbyism&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td166"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td163"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td164"&gt;&lt;P class="p64 ft14"&gt;(SOU 1999:121)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td168"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td166"&gt;&lt;P class="p1 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GNB3126</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_1999__126.pdf</filnamn>
<filstorlek>2086948</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Politikens medialisering</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/DD3F94C2-BC09-4600-AE5E-7F26EED1F348</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>