2422411GNB31191999119sousouStatens offentliga utredningar 1999:119Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar11902000-01-01 00:00:002024-08-12 16:22:002000-01-01 00:00:00Utvärderingen av KYhämtadhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GNB3119/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GNB3119https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GNB3119
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>sou 1999 119 </TITLE>
<META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 275px 0px 336px 106px;padding: 0px;border: none;width: 687px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 293px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_2 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_2 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 450px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_3 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_3 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 313px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_4 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_4 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_5 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_5 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 314px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_6 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_6 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 522px;}
#page_7 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_7 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 522px;}
#page_8 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_8 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 60px;padding: 0px;border: none;width: 522px;}
#page_9 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_9 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 497px 60px;padding: 0px;border: none;width: 522px;}
#page_10 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_10 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 302px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_11 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_11 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_12 #dimg1 {position:absolute;top:26px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_12 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 399px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_13 #dimg1 {position:absolute;top:26px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_13 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 295px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_14 #dimg1 {position:absolute;top:26px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_14 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 285px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_15 #dimg1 {position:absolute;top:26px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_15 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 522px;}
#page_16 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_16 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 301px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_17 #dimg1 {position:absolute;top:26px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_17 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 295px 60px;padding: 0px;border: none;width: 522px;}
#page_18 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_18 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_19 #dimg1 {position:absolute;top:26px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_19 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_20 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_20 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 294px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_21 #dimg1 {position:absolute;top:26px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_21 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 293px 60px;padding: 0px;border: none;width: 522px;}
#page_22 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_22 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 418px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_23 #dimg1 {position:absolute;top:26px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_23 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 298px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_24 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_24 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_25 #dimg1 {position:absolute;top:26px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_25 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_26 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_26 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_27 #dimg1 {position:absolute;top:26px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_27 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_28 #dimg1 {position:absolute;top:26px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_28 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 283px 60px;padding: 0px;border: none;width: 522px;}
#page_29 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_29 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_30 #dimg1 {position:absolute;top:26px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 292px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_31 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 295px 60px;padding: 0px;border: none;width: 522px;}
#page_32 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 350px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_33 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 383px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_34 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 396px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_35 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_35 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_36 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 292px 60px;padding: 0px;border: none;width: 522px;}
#page_37 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 300px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_38 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 435px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_39 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 292px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_40 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 317px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_41 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 884px 60px;padding: 0px;border: none;width: 522px;}
#page_42 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_43 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 303px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_44 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 293px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 350px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_46 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_47 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 292px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_48 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 949px 60px;padding: 0px;border: none;width: 522px;}
#page_49 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 292px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_50 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 284px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_51 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:26px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 327px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_53 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_54 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_55 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_56 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 285px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_58 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:407px;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:522px;height:407px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_59 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:356px;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:522px;height:356px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 291px 60px;padding: 0px;border: none;width: 522px;}
#page_61 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 323px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 295px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:26px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 306px 60px;padding: 0px;border: none;width: 522px;}
#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 379px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:82px;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:522px;height:82px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 604px 60px;padding: 0px;border: none;width: 522px;}
#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:78px;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:522px;height:78px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 303px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 401px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 300px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 353px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 319px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 317px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_78 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 368px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 352px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:468px;left:45px;z-index:-1;width:383px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:383px;height:1px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 318px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_83 #dimg1 {position:absolute;top:487px;left:45px;z-index:-1;width:426px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:426px;height:1px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 867px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 307px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 298px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 303px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:57px;left:112px;z-index:-1;width:319px;height:266px;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:319px;height:266px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 296px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_92 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 308px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 294px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 306px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 351px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 297px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 299px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 935px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 328px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:500px;left:45px;z-index:-1;width:236px;height:49px;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:236px;height:49px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:45px;z-index:-1;width:293px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:293px;height:1px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 293px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:45px;z-index:-1;width:388px;height:274px;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:388px;height:274px;}
#page_104 #tx1 {position:absolute;top:178px;left:158px;width:112px;height:30px;}
#page_104 #tx2 {position:absolute;top:208px;left:166px;width:105px;height:15px;}
#page_104 #tx3 {position:absolute;top:237px;left:166px;width:105px;height:15px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:299px;left:45px;z-index:-1;width:407px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:407px;height:1px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:231px;left:45px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_107 #dimg1 {position:absolute;top:317px;left:45px;z-index:-1;width:315px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:315px;height:1px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_109 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 282px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 282px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:230px;left:48px;z-index:-1;width:429px;height:353px;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:429px;height:353px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 285px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:421px;left:45px;z-index:-1;width:227px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:227px;height:1px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 295px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 293px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;height: 800px;}
#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:57px;left:48px;z-index:-1;width:429px;height:743px;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:429px;height:743px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_118 #dimg1 {position:absolute;top:57px;left:48px;z-index:-1;width:429px;height:137px;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:429px;height:137px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 365px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 300px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 293px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 315px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_125 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 291px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_126 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 292px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 294px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 294px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 304px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:177px;left:45px;z-index:-1;width:322px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:322px;height:1px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 952px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 344px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:516px;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:515px;height:516px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_137 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 733px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;margin: 13px 0px 0px 107px;padding: 0px;border:none;width: 327px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 80px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 163px;padding: 0px;border:none;width: 84px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_3 {border:none;margin: 32px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_137 #dimg1 {position:absolute;top:383px;left:63px;z-index:-1;width:408px;height:248px;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:408px;height:248px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 285px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:293px;left:148px;z-index:-1;width:234px;height:218px;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:234px;height:218px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 284px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_141 #dimg1 {position:absolute;top:227px;left:131px;z-index:-1;width:272px;height:268px;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:272px;height:268px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 308px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:57px;left:85px;z-index:-1;width:364px;height:472px;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:364px;height:472px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 307px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_143 #dimg1 {position:absolute;top:127px;left:45px;z-index:-1;width:426px;height:498px;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:426px;height:498px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:416px;left:212px;z-index:-1;width:121px;height:93px;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:121px;height:93px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_145 #dimg1 {position:absolute;top:247px;left:45px;z-index:-1;width:417px;height:210px;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:417px;height:210px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_146 #dimg1 {position:absolute;top:175px;left:117px;z-index:-1;width:323px;height:137px;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:323px;height:137px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_147 #dimg1 {position:absolute;top:162px;left:45px;z-index:-1;width:426px;height:257px;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:426px;height:257px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 305px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:127px;left:45px;z-index:-1;width:426px;height:489px;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:426px;height:489px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 293px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:161px;left:97px;z-index:-1;width:320px;height:224px;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:320px;height:224px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 402px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:45px;z-index:-1;width:426px;height:31px;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:426px;height:31px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 316px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 733px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 139px;padding: 0px;border:none;width: 254px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 237px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_3 {border:none;margin: 19px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 429px;overflow: hidden;}
#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:58px;left:45px;z-index:-1;width:426px;height:524px;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:426px;height:524px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_153 #dimg1 {position:absolute;top:161px;left:114px;z-index:-1;width:304px;height:344px;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:304px;height:344px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 319px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:323px;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:515px;height:323px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 882px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 410px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:213px;left:45px;z-index:-1;width:284px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:284px;height:1px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 330px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 294px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 294px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 728px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_164 #dimg1 {position:absolute;top:141px;left:70px;z-index:-1;width:377px;height:287px;}
#page_164 #dimg1 #img1 {width:377px;height:287px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 312px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:127px;left:55px;z-index:-1;width:402px;height:573px;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:402px;height:573px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 284px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_166 #dimg1 {position:absolute;top:281px;left:45px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_166 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 293px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 292px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 354px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 307px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_177 #dimg1 {position:absolute;top:526px;left:47px;z-index:-1;width:376px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_177 #dimg1 #img1 {width:376px;height:1px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 284px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:371px;left:45px;z-index:-1;width:306px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:306px;height:1px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 314px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:251px;left:45px;z-index:-1;width:270px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:270px;height:1px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_181 #dimg1 {position:absolute;top:110px;left:45px;z-index:-1;width:435px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:435px;height:1px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:159px;left:45px;z-index:-1;width:340px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:340px;height:1px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 420px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 310px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 559px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:161px;left:45px;z-index:-1;width:432px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:432px;height:1px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 301px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:456px;left:45px;z-index:-1;width:378px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:378px;height:1px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:231px;left:45px;z-index:-1;width:340px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:340px;height:1px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 304px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:110px;left:40px;z-index:-1;width:431px;height:461px;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:431px;height:461px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 447px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:377px;left:40px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 321px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:127px;left:40px;z-index:-1;width:431px;height:427px;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:431px;height:427px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:335px;left:45px;z-index:-1;width:380px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:380px;height:1px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 559px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:249px;left:45px;z-index:-1;width:380px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:380px;height:1px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 364px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_194 #dimg1 {position:absolute;top:127px;left:40px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_194 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 309px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:125px;left:40px;z-index:-1;width:393px;height:384px;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:393px;height:384px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 295px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_201 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:475px;}
#page_201 #dimg1 #img1 {width:515px;height:475px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 291px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 382px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 300px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 298px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 315px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_206 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_206 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 298px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 317px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 377px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 300px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 300px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 298px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 399px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 322px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 310px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 327px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 383px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 296px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_221 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 733px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 146px;padding: 0px;border:none;width: 587px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 28px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 447px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_221 #dimg1 {position:absolute;top:353px;left:111px;z-index:-1;width:284px;height:297px;}
#page_221 #dimg1 #img1 {width:284px;height:297px;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 624px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 303px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_223 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_223 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 310px 60px;padding: 0px;border: none;width: 522px;}
#page_224 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_224 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 320px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 710px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_226 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_226 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 302px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_227 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_227 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_228 #dimg1 {position:absolute;top:26px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_228 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 555px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:26px;left:0px;z-index:-1;width:522px;height:11px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:522px;height:11px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 307px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_230 #dimg1 {position:absolute;top:292px;left:44px;z-index:-1;width:427px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_230 #dimg1 #img1 {width:427px;height:1px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 283px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_231 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_231 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 687px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 319px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 827px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 383px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 298px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 416px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 369px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 401px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 387px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 710px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 373px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 308px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 397px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 311px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 292px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 342px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 397px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 397px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 380px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 308px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 381px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 382px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 346px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_262 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_262 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 450px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 346px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_264 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_264 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 294px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_265 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_265 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 294px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_266 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_266 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 376px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 297px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 30px 0px 827px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
.ft0{font: 35px 'Times New Roman';line-height: 40px;}
.ft1{font: 21px 'Times New Roman';line-height: 23px;}
.ft2{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft3{font: 19px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft4{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft5{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft6{font: 24px 'Times New Roman';line-height: 27px;}
.ft7{font: italic 15px 'Times';line-height: 17px;}
.ft8{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft9{font: bold 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft10{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft11{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft12{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft13{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 39px;line-height: 17px;}
.ft14{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft15{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft16{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft17{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft18{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft19{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 20px;line-height: 17px;}
.ft20{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft21{font: bold 5px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft22{font: 24px 'Times New Roman';margin-left: 63px;line-height: 27px;}
.ft23{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft24{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft25{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft26{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft27{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft28{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft29{font: italic 13px 'Times';line-height: 17px;}
.ft30{font: 21px 'Times New Roman';margin-left: 48px;line-height: 25px;}
.ft31{font: 21px 'Times New Roman';line-height: 25px;}
.ft32{font: 19px 'Times New Roman';margin-left: 38px;line-height: 22px;}
.ft33{font: 19px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft34{font: 19px 'Times New Roman';margin-left: 38px;line-height: 21px;}
.ft35{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft36{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft37{font: italic 13px 'Times';line-height: 15px;}
.ft38{font: 21px 'Times New Roman';margin-left: 48px;line-height: 26px;}
.ft39{font: 21px 'Times New Roman';line-height: 26px;}
.ft40{font: bold 13px 'Times';line-height: 14px;}
.ft41{font: 24px 'Times New Roman';margin-left: 63px;line-height: 28px;}
.ft42{font: 24px 'Times New Roman';line-height: 28px;}
.ft43{font: italic 14px 'Times';line-height: 16px;}
.ft44{font: 21px 'Times New Roman';margin-left: 48px;line-height: 23px;}
.ft45{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft46{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft47{font: 19px 'Times New Roman';margin-left: 38px;line-height: 23px;}
.ft48{font: 19px 'Times New Roman';line-height: 23px;}
.ft49{font: italic 15px 'Times';line-height: 18px;}
.ft50{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft51{font: 19px 'Times New Roman';margin-left: 28px;line-height: 21px;}
.ft52{font: 19px 'Times New Roman';margin-left: 28px;line-height: 23px;}
.ft53{font: 21px 'Times New Roman';margin-left: 37px;line-height: 23px;}
.ft54{font: italic 14px 'Times';line-height: 17px;}
.ft55{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft56{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft57{font: bold 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft58{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft59{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft60{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft61{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft62{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft63{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft64{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft65{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft66{font: 12px 'Symbol';line-height: 15px;}
.ft67{font: bold 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft68{font: 13px 'Times New Roman';text-decoration: underline;color: #0000ff;line-height: 16px;}
.ft69{font: 13px 'Symbol';line-height: 16px;}
.ft70{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 18px;line-height: 15px;}
.ft71{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 18px;line-height: 20px;}
.ft72{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft73{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft74{font: italic 14px 'Times';line-height: 19px;}
.ft75{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft76{font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 15px;}
.ft77{font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 15px;}
.ft78{font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 15px;}
.ft79{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft80{font: 14px 'Times New Roman';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft81{font: bold 13px 'Helvetica';line-height: 16px;}
.ft82{font: 13px 'Helvetica';line-height: 16px;}
.ft83{font: bold 13px 'Helvetica';line-height: 15px;}
.ft84{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 7px;}
.ft85{font: 13px 'Helvetica';line-height: 15px;}
.ft86{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft87{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft88{font: 13px 'Helvetica';line-height: 14px;}
.ft89{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft90{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft91{font: bold 16px 'Helvetica';color: #fc0128;line-height: 15px;}
.ft92{font: bold 16px 'Helvetica';line-height: 15px;}
.ft93{font: bold 16px 'Helvetica';line-height: 18px;}
.ft94{font: bold 16px 'Helvetica';color: #fc0128;line-height: 19px;}
.ft95{font: bold 16px 'Helvetica';line-height: 19px;}
.ft96{font: 1px 'Helvetica';line-height: 4px;}
.ft97{font: 13px 'Helvetica';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft98{font: 13px 'Helvetica';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft99{font: 13px 'Helvetica';margin-left: 6px;line-height: 16px;}
.ft100{font: 12px 'Helvetica';line-height: 15px;}
.ft101{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft102{font: 12px 'Helvetica';line-height: 12px;}
.ft103{font: 12px 'Helvetica';line-height: 13px;}
.ft104{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft105{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft106{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft107{font: 12px 'Helvetica';line-height: 11px;}
.ft108{font: 11px 'Helvetica';line-height: 13px;}
.ft109{font: bold 13px 'Helvetica';line-height: 13px;}
.ft110{font: 12px 'Helvetica';line-height: 10px;}
.ft111{font: 12px 'Helvetica';line-height: 14px;}
.ft112{font: 11px 'Helvetica';line-height: 14px;}
.ft113{font: 11px 'Helvetica';line-height: 11px;}
.ft114{font: 11px 'Helvetica';line-height: 10px;}
.ft115{font: bold 13px 'Helvetica';line-height: 14px;}
.ft116{font: 12px 'Helvetica';line-height: 9px;}
.ft117{font: 11px 'Symbol';line-height: 13px;}
.ft118{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft119{font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 15px;}
.ft120{font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 15px;}
.ft121{font: 15px 'Helvetica';line-height: 17px;}
.ft122{font: 12px 'Helvetica';line-height: 16px;}
.ft123{font: bold 11px 'Helvetica';line-height: 10px;}
.ft124{font: italic 12px 'Times';line-height: 15px;}
.ft125{font: bold 11px 'Helvetica';line-height: 14px;}
.ft126{font: 10px 'Helvetica';line-height: 13px;}
.ft127{font: 9px 'Helvetica';line-height: 12px;}
.ft128{font: 11px 'Helvetica';line-height: 12px;}
.ft129{font: 10px 'Helvetica';line-height: 12px;}
.ft130{font: bold 11px 'Helvetica';line-height: 11px;}
.ft131{font: 11px 'Helvetica';line-height: 8px;}
.ft132{font: 24px 'Times New Roman';margin-left: 51px;line-height: 28px;}
.ft133{font: 8px 'Helvetica';color: #3d3d3d;line-height: 10px;}
.ft134{font: 7px 'Helvetica';color: #3d3d3d;line-height: 7px;}
.ft135{font: 10px 'Helvetica';color: #3d3d3d;line-height: 13px;}
.ft136{font: 9px 'Helvetica';color: #3d3d3d;line-height: 12px;}
.ft137{font: 21px 'Times New Roman';margin-left: 37px;line-height: 26px;}
.ft138{font: 13px 'Symbol';line-height: 17px;}
.ft139{font: 12px 'Symbol';line-height: 14px;}
.ft140{font: 19px 'Times New Roman';margin-left: 28px;line-height: 22px;}
.ft141{font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 15px;}
.ft142{font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft143{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft144{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft145{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft146{font: bold 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft147{font: bold 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft148{font: bold 26px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft149{font: bold 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft150{font: bold 19px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft151{font: italic 14px 'Times';line-height: 18px;}
.ft152{font: bold 27px 'Times New Roman';line-height: 31px;}
.ft153{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft154{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft155{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 18px;}
.ft156{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft157{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft158{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft159{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft160{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft161{font: italic 13px 'Times';line-height: 18px;}
.ft162{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft163{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft164{font: bold 15px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 18px;}
.ft165{font: 15px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft166{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft167{font: bold 12px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 15px;}
.ft168{font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 16px;}
.ft169{font: bold 12px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft170{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft171{font: bold 12px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 16px;}
.ft172{font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft173{font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft174{font: italic 12px 'Times';line-height: 16px;}
.ft175{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 15px;}
.ft176{font: bold 13px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 15px;}
.ft177{font: bold 12px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft178{font: bold 12px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft179{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft180{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft181{font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft182{font: 12px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft183{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft184{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft185{font: bold 15px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft186{font: italic bold 12px 'Times';line-height: 16px;}
.ft187{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft188{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 23px;line-height: 15px;}
.ft189{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 23px;line-height: 17px;}
.ft190{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 23px;line-height: 16px;}
.ft191{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 16px;line-height: 15px;}
.ft192{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p2{text-align: left;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p5{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p8{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p9{text-align: right;padding-right: 209px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p10{text-align: left;padding-left: 209px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p11{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p16{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: justify;padding-left: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: justify;padding-left: 80px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: justify;padding-left: 80px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 306px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: left;padding-left: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: left;padding-left: 296px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: justify;padding-left: 121px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p49{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p51{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p52{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 258px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p55{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p59{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 258px;padding-top: 1px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p61{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 265px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 258px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 286px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 256px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 53px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 52px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 52px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 53px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 50px;padding-top: 3px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 308px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p75{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 52px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 62px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p77{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 73px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 53px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 52px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 263px;padding-top: 3px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p87{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p88{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 53px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p89{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 145px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p90{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 52px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 52px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 265px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p93{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 258px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p97{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 264px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 264px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 264px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 283px;padding-top: 3px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 264px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 268px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 264px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 273px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p109{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 264px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 265px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 484px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 92px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p115{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 53px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 62px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p117{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 53px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 61px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 265px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p121{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 265px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p122{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p123{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 245px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 246px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 245px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 245px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 35px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 34px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 53px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p132{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p133{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 52px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: justify;padding-left: 70px;padding-right: 264px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p136{text-align: justify;padding-left: 70px;padding-right: 265px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p137{text-align: justify;padding-left: 70px;padding-right: 266px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p138{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 304px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p140{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 265px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 276px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p146{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 300px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p147{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p150{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 265px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p151{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 53px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p152{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 129px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p153{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 53px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p155{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 98px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p156{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 53px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p157{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p158{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 301px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 308px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p163{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 293px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p165{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: justify;padding-left: 70px;padding-right: 263px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p172{text-align: justify;padding-left: 70px;padding-right: 264px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p173{text-align: justify;padding-left: 70px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p174{text-align: justify;padding-left: 70px;padding-right: 266px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p175{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 47px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p176{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 303px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p177{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: justify;padding-left: 70px;padding-right: 264px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p180{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 265px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p181{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: justify;padding-left: 70px;padding-right: 267px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p183{text-align: justify;padding-left: 70px;padding-right: 267px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p184{text-align: left;padding-left: 70px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: justify;padding-left: 70px;padding-right: 266px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p190{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: justify;padding-left: 70px;padding-right: 265px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p192{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 265px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 265px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 291px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p203{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p204{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p206{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 248px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 267px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 265px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 265px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 267px;padding-top: 3px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p214{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p217{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p218{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p219{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p220{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p221{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p222{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p223{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p224{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p225{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p226{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 297px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 247px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 65px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: right;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p231{text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p232{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p233{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p234{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 257px;padding-top: 3px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 258px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 319px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 55px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p240{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p241{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p242{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 53px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 55px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p245{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 268px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p247{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p248{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p249{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 265px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p251{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p252{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p253{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 52px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 265px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: right;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p257{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 48px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: right;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p259{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p260{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 176px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 335px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p262{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 285px;padding-top: 3px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 285px;padding-top: 3px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 269px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p270{text-align: right;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p271{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p272{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 272px;padding-top: 3px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 48px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 106px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p277{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 285px;padding-top: 3px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 45px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 145px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p282{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 33px;padding-top: 3px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 258px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p285{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p287{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 270px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p290{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 265px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p292{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p293{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p294{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 249px;padding-top: 3px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p297{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p298{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p299{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p300{text-align: center;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p301{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p302{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p303{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 288px;padding-top: 3px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 45px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 105px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p306{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 95px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p308{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 47px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p310{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 45px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p311{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 331px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p312{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: justify;padding-left: 70px;padding-right: 264px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p317{text-align: justify;padding-left: 70px;padding-right: 264px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p318{text-align: justify;padding-left: 70px;padding-right: 453px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p319{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 294px;margin-top: 291px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 45px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p325{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 45px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p326{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p327{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 365px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p328{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 258px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p330{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 264px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 338px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p336{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 285px;padding-top: 3px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p339{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 80px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p340{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 45px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 41px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p342{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 298px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p343{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 40px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 268px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p345{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 258px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 258px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p348{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 299px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: center;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p352{text-align: right;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p353{text-align: center;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p354{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 295px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;padding-top: 1px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 250px;padding-top: 3px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: left;padding-left: 51px;padding-right: 603px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 288px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 265px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 265px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 257px;padding-top: 3px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 45px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p369{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p370{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p372{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p373{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 32px;padding-top: 3px;margin-top: 207px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 290px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p375{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 258px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 247px;padding-top: 3px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 247px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 45px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 49px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 29px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 247px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 258px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 47px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p389{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 45px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p390{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p391{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 41px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p392{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p393{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 45px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p395{text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 54px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 49px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 48px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p398{text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p399{text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 286px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 304px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p401{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 261px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p403{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 267px;padding-top: 1px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 312px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p406{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 52px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p408{text-align: justify;padding-left: 70px;padding-right: 41px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p409{text-align: justify;padding-left: 70px;padding-right: 40px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p410{text-align: justify;padding-left: 70px;padding-right: 45px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p411{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: justify;padding-left: 70px;padding-right: 47px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p413{text-align: justify;padding-left: 70px;padding-right: 46px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p414{text-align: justify;padding-left: 70px;padding-right: 264px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p415{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 258px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p416{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 265px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 284px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p419{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p421{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 267px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p422{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 357px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 269px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 249px;padding-top: 3px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p427{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 265px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p429{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 286px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 264px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: left;padding-left: 119px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: center;padding-left: 109px;padding-right: 305px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: center;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p437{text-align: center;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p438{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p439{text-align: left;padding-left: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p440{text-align: left;padding-left: 154px;padding-right: 380px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -1px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 245px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: center;padding-left: 148px;padding-right: 370px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: left;padding-left: 251px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: justify;padding-left: 70px;padding-right: 268px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p447{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 187px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: center;padding-right: 172px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p450{text-align: center;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p451{text-align: left;padding-left: 246px;padding-right: 418px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p452{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p453{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 20px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 221px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: left;padding-left: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: left;padding-right: 259px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: left;padding-right: 274px;padding-top: 3px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 262px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p461{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 258px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 265px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 266px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p465{text-align: center;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p466{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p467{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 273px;padding-top: 3px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;padding-top: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 378px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p471{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 255px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 309px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 265px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p475{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: left;padding-left: 286px;margin-top: 299px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 268px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 262px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 322px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: left;padding-left: 117px;padding-right: 309px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p482{text-align: justify;padding-left: 117px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: justify;padding-left: 117px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: left;padding-left: 117px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: justify;padding-left: 117px;padding-right: 306px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p486{text-align: justify;padding-left: 117px;padding-right: 332px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p487{text-align: justify;padding-left: 117px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 318px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p493{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 136px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p494{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: left;padding-left: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p496{text-align: left;padding-left: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p497{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p498{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 40px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 40px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 41px;padding-top: 3px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p502{text-align: right;padding-right: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p503{text-align: left;padding-left: 88px;padding-right: 587px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 126px;padding-right: 482px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 278px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: left;padding-left: 315px;padding-right: 360px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: left;padding-left: 391px;padding-right: 282px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p510{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p511{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p512{text-align: center;padding-left: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p513{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p514{text-align: center;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p515{text-align: center;padding-left: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p516{text-align: center;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p517{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p518{text-align: left;padding-left: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p519{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p520{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 272px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 256px;padding-top: 3px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: center;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p524{text-align: center;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p525{text-align: center;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p526{text-align: center;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p527{text-align: center;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p528{text-align: center;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p529{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 265px;padding-top: 3px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p532{text-align: left;padding-left: 167px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:83px;height:14px;}
.p534{text-align: right;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p535{text-align: right;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p536{text-align: right;padding-right: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p537{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:38px;height:14px;}
.p538{text-align: right;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p539{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:47px;height:39px;}
.p540{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:50px;height:30px;}
.p541{text-align: left;padding-left: 135px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:74px;height:10px;}
.p543{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:29px;height:10px;}
.p544{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p545{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:55px;height:15px;}
.p546{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:39px;height:16px;}
.p547{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:39px;height:77px;}
.p548{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:40px;height:15px;}
.p549{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p551{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p553{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p554{text-align: center;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p555{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 285px;padding-top: 3px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: left;padding-left: 51px;padding-right: 78px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: center;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p559{text-align: right;padding-right: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p560{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 89px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p561{text-align: left;padding-left: 135px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:179px;height:14px;}
.p563{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:62px;height:18px;}
.p564{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:90px;height:27px;}
.p565{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:91px;height:26px;}
.p566{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:94px;height:19px;}
.p567{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:32px;height:14px;}
.p568{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:71px;height:24px;}
.p569{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:59px;height:24px;}
.p570{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:65px;height:24px;}
.p571{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:76px;height:24px;}
.p572{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 5px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: left;padding-left: 196px;padding-right: 146px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p576{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:79px;height:11px;}
.p577{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:29px;height:11px;}
.p578{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:58px;height:26px;}
.p579{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:37px;height:26px;}
.p580{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:78px;height:17px;}
.p581{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:69px;height:28px;}
.p582{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:26px;}
.p583{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:59px;height:25px;}
.p584{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:78px;height:25px;}
.p585{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:67px;height:8px;}
.p586{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 51px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 265px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p590{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 313px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 265px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p594{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p595{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 41px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p596{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p597{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: right;padding-right: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p599{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 265px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p602{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:30px;height:13px;}
.p603{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:97px;height:12px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 265px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 265px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 290px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p607{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 304px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 253px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 286px;padding-top: 3px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 302px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p612{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 275px;padding-top: 2px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 258px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 275px;padding-top: 2px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 293px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p618{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 286px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 276px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 262px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: justify;padding-left: 70px;padding-right: 264px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 294px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p625{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 258px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 288px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 251px;padding-top: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 54px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 45px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p632{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 41px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 47px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 272px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p635{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 268px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p638{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 272px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p639{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 253px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 267px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 318px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p643{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 48px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p647{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p648{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 267px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: right;padding-right: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p650{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p651{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: right;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p653{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p654{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p656{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 279px;padding-top: 3px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 263px;padding-top: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: center;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p661{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p662{text-align: center;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p663{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 128px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p665{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 47px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 47px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p667{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 50px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p670{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p671{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p672{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p673{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 47px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 47px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 258px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 267px;padding-top: 3px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 320px;padding-top: 3px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p683{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 311px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 260px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p687{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 268px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p688{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 304px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p689{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p690{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 41px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p692{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: justify;padding-left: 70px;padding-right: 264px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p694{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 61px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p695{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 41px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 50px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p697{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 40px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p699{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 269px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p700{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 260px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p701{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:205px;height:22px;}
.p705{text-align: left;padding-left: 161px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: justify;padding-right: 263px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 267px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p710{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 267px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p711{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 274px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p712{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 275px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p713{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 277px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p714{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 291px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p715{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 283px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p717{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 284px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p718{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 291px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p719{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 56px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p720{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 73px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p721{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 73px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p722{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 68px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p723{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 84px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p724{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 54px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p725{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 68px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p726{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 58px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p727{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 49px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p728{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 78px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p729{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 64px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p730{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 83px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p731{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 285px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p732{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 285px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p733{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 292px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p734{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 298px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p735{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 276px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p736{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 264px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p737{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 273px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p738{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 280px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p739{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 273px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p740{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 285px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p741{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 294px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p743{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 294px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p744{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 294px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p745{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 297px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p746{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 274px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p747{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 266px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p748{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 282px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p750{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 245px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 250px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 245px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 247px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 245px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 245px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p759{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 252px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 245px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p762{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 240px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p763{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 240px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p764{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 245px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 247px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: left;padding-left: 330px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: left;padding-left: 51px;padding-right: 306px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;text-indent: -4px;}
.p768{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 248px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 247px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 246px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p771{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 245px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 240px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p773{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 269px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p774{text-align: left;padding-left: 330px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 67px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 49px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 48px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 47px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 47px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 302px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 268px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 265px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 267px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 265px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 270px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 267px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 268px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 524px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: left;padding-left: 106px;padding-right: 251px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: left;padding-left: 106px;padding-right: 279px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: left;padding-left: 106px;padding-right: 251px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: left;padding-left: 106px;padding-right: 254px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: right;padding-right: 245px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 248px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p805{text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p806{text-align: justify;padding-left: 106px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: justify;padding-left: 106px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: left;padding-left: 144px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: left;padding-left: 144px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: justify;padding-left: 144px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: justify;padding-left: 144px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: justify;padding-left: 144px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: right;padding-right: 245px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: justify;padding-left: 125px;padding-right: 248px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p815{text-align: justify;padding-left: 125px;padding-right: 298px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p816{text-align: justify;padding-left: 144px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: justify;padding-left: 125px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: justify;padding-left: 106px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: justify;padding-left: 125px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: justify;padding-left: 125px;padding-right: 263px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p821{text-align: right;padding-right: 245px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: justify;padding-left: 125px;padding-right: 309px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p823{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: right;padding-right: 245px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: justify;padding-left: 125px;padding-right: 315px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p826{text-align: justify;padding-left: 106px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p828{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: left;padding-left: 144px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: justify;padding-left: 125px;padding-right: 318px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p831{text-align: left;padding-left: 144px;padding-right: 268px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p832{text-align: left;padding-left: 125px;padding-right: 310px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p833{text-align: justify;padding-left: 144px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: left;padding-left: 346px;padding-right: 284px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -201px;}
.p835{text-align: justify;padding-left: 125px;padding-right: 246px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p836{text-align: left;padding-left: 144px;padding-right: 272px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: justify;padding-left: 125px;padding-right: 260px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p838{text-align: left;padding-left: 352px;padding-right: 300px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -207px;}
.p839{text-align: justify;padding-left: 125px;padding-right: 246px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p840{text-align: left;padding-left: 144px;padding-right: 255px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: left;padding-left: 275px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p842{text-align: left;padding-left: 125px;padding-right: 253px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p843{text-align: left;padding-left: 436px;padding-right: 269px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -292px;}
.p844{text-align: justify;padding-left: 125px;padding-right: 279px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p845{text-align: right;padding-right: 245px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p846{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: left;padding-left: 106px;padding-right: 256px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p849{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: right;padding-right: 245px;margin-top: 181px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 248px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 250px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 249px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 254px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: left;padding-left: 139px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: justify;padding-left: 84px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 269px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p861{text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: justify;padding-left: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 255px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p864{text-align: justify;padding-left: 65px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 249px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p866{text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 253px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p868{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 286px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p869{text-align: left;padding-left: 65px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 266px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p871{text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 320px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p873{text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 282px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p874{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 260px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p875{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 314px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p876{text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 282px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p877{text-align: left;padding-left: 110px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 284px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p879{text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p880{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 259px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p881{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 258px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p882{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 252px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p883{text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 253px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p885{text-align: justify;padding-left: 65px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p886{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 264px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p887{text-align: left;padding-left: 126px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: left;padding-left: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 300px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p890{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 247px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p891{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 261px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p892{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 261px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p893{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 248px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p894{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 261px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p895{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 250px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p896{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 276px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p897{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 265px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p898{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 273px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p899{text-align: left;padding-left: 111px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 274px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p901{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 359px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p902{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 297px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: left;padding-left: 65px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p904{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 282px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 276px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p907{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 272px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 274px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p909{text-align: left;padding-left: 102px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p910{text-align: left;padding-left: 238px;padding-right: 288px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -191px;}
.p911{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 253px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p912{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 580px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 377px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 250px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 400px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 276px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 253px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 287px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 462px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 353px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: justify;padding-left: 79px;padding-right: 218px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -33px;}
.p924{text-align: justify;padding-left: 79px;padding-right: 233px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -33px;}
.p925{text-align: justify;padding-left: 79px;padding-right: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -33px;}
.p926{text-align: left;padding-left: 79px;padding-right: 218px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -33px;}
.p927{text-align: justify;padding-left: 79px;padding-right: 225px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -33px;}
.p928{text-align: justify;padding-left: 79px;padding-right: 230px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -33px;}
.p929{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: justify;padding-left: 79px;padding-right: 270px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -33px;}
.p931{text-align: justify;padding-left: 79px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -33px;}
.p932{text-align: justify;padding-left: 79px;padding-right: 218px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -33px;}
.p933{text-align: justify;padding-left: 79px;padding-right: 283px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -33px;}
.p934{text-align: justify;padding-left: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: justify;padding-left: 79px;padding-right: 214px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -33px;}
.p936{text-align: justify;padding-left: 79px;padding-right: 234px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -33px;}
.p937{text-align: justify;padding-left: 79px;padding-right: 232px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -33px;}
.p938{text-align: justify;padding-left: 79px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: justify;padding-left: 79px;padding-right: 219px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -33px;}
.p940{text-align: left;padding-left: 79px;padding-right: 367px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -33px;}
.p941{text-align: justify;padding-left: 79px;padding-right: 533px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -33px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td4{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td5{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 419px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 335px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 433px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td17{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 433px;vertical-align: bottom;}
.td18{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td24{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td25{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td26{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td27{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td36{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td37{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td38{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 338px;vertical-align: bottom;}
.td39{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 338px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 514px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td53{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td54{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td57{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;}
.td58{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;}
.td61{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;}
.td62{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 257px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;}
.td65{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 257px;vertical-align: bottom;}
.td66{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td74{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}
.td75{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td80{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td84{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td85{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td86{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td87{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td91{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td94{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td95{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td96{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td97{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td98{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td99{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td100{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td102{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td103{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td105{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td106{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td107{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td108{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td109{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td110{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td112{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td113{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td118{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 272px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td126{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 272px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td131{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td132{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td133{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td134{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td137{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td144{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td152{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td153{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td154{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td164{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td200{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td206{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td208{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td210{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td215{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td216{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td219{padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td220{padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td225{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td226{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td227{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td228{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td229{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td230{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td231{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;}
.td232{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td233{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td234{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td237{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td238{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td240{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td241{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td242{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td243{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td244{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td245{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td246{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td247{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td248{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td249{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td250{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td251{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td252{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td253{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td254{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td255{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td256{padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td257{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td258{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td259{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td260{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td261{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td262{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td263{padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;}
.td264{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td265{padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;}
.td266{padding: 0px;margin: 0px;width: 246px;vertical-align: bottom;}
.td267{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;}
.td268{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 246px;vertical-align: bottom;}
.td269{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;background: #dbffb8;}
.td270{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td271{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;background: #dbffb8;}
.td272{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;background: #dbffb8;}
.td273{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;background: #dbffb8;}
.td274{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;background: #dbffb8;}
.td275{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;background: #dbffb8;}
.td276{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td277{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td278{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td279{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td280{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td281{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td282{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td283{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td284{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td285{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #dbffb8;}
.td286{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;background: #dbffb8;}
.td287{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #dbffb8;}
.td288{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;background: #dbffb8;}
.td289{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td290{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td291{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td292{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td293{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td294{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td295{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td296{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td297{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td298{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td299{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td300{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td301{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td302{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td303{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td304{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td305{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td306{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td307{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td308{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td309{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td310{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td311{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td312{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td313{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td314{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td315{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td316{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td317{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td318{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td319{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td320{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td321{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td322{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td323{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td324{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td325{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td326{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td327{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td328{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td329{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td330{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td331{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td332{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td333{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td334{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td335{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td336{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td337{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td338{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td339{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td340{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td341{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td342{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td343{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td344{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td345{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td346{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td347{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td348{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td349{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td350{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td351{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td352{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td353{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td354{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td355{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td356{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td357{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td358{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td359{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td360{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td361{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td362{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td363{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td364{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td365{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td366{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td367{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td368{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td369{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td370{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td371{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td372{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td373{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td374{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td375{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td376{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td377{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td378{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td379{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td380{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td381{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td382{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td383{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td384{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td385{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td386{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td387{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td388{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td389{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td390{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td391{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td392{padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td393{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td394{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td395{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td396{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td397{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td398{padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td399{padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td400{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td401{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;}
.td402{padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;}
.td403{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td404{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td405{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td406{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td407{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td408{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td409{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td410{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td411{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td412{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td413{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td414{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td415{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td416{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td417{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td418{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td419{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td420{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td421{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td422{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td423{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td424{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td425{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td426{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td427{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td428{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td429{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td430{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td431{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td432{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td433{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td434{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td435{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td436{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td437{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td438{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td439{padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;}
.td440{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td441{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;}
.td442{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td443{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td444{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td445{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td446{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td447{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td448{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td449{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td450{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td451{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td452{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td453{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td454{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td455{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td456{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td457{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;}
.td458{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td459{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;}
.td460{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td461{padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;}
.td462{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;}
.td463{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;}
.td464{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;}
.td465{padding: 0px;margin: 0px;width: 434px;vertical-align: bottom;}
.td466{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 434px;vertical-align: bottom;}
.td467{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td468{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td469{padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;}
.td470{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 515px;vertical-align: bottom;}
.td471{padding: 0px;margin: 0px;width: 515px;vertical-align: bottom;}
.td472{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td473{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td474{padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;}
.td475{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td476{padding: 0px;margin: 0px;width: 226px;vertical-align: bottom;}
.td477{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td478{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td479{padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;}
.td480{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td481{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td482{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td483{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td484{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td485{padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td486{padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;}
.td487{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td488{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 31px;}
.tr1{height: 25px;}
.tr2{height: 26px;}
.tr3{height: 27px;}
.tr4{height: 4px;}
.tr5{height: 21px;}
.tr6{height: 18px;}
.tr7{height: 33px;}
.tr8{height: 17px;}
.tr9{height: 20px;}
.tr10{height: 14px;}
.tr11{height: 19px;}
.tr12{height: 22px;}
.tr13{height: 16px;}
.tr14{height: 24px;}
.tr15{height: 43px;}
.tr16{height: 48px;}
.tr17{height: 32px;}
.tr18{height: 42px;}
.tr19{height: 3px;}
.tr20{height: 15px;}
.tr21{height: 5px;}
.tr22{height: 13px;}
.tr23{height: 6px;}
.tr24{height: 34px;}
.tr25{height: 30px;}
.tr26{height: 11px;}
.tr27{height: 12px;}
.tr28{height: 9px;}
.tr29{height: 7px;}
.tr30{height: 2px;}
.tr31{height: 10px;}
.tr32{height: 8px;}
.tr33{height: 23px;}
.tr34{height: 83px;}
.tr35{height: 39px;}
.tr36{height: 28px;}
.tr37{height: 38px;}
.tr38{height: 50px;}
.tr39{height: 74px;}
.tr40{height: 29px;}
.tr41{height: 55px;}
.tr42{height: 40px;}
.tr43{height: 35px;}
.tr44{height: 94px;}
.tr45{height: 89px;}
.tr46{height: 41px;}
.tr47{height: 79px;}
.tr48{height: 78px;}
.tr49{height: 36px;}
.tr50{height: 44px;}
.tr51{height: 97px;}
.tr52{height: 45px;}
.tr53{height: 46px;}
.tr54{height: 49px;}
.t0{width: 389px;margin-top: 171px;font: 21px 'Times New Roman';}
.t1{width: 515px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t2{width: 442px;margin-left: 46px;margin-top: 107px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t3{width: 351px;margin-left: 137px;font: 14px 'Times New Roman';}
.t4{width: 408px;margin-left: 80px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t5{width: 442px;margin-left: 46px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t6{width: 408px;margin-left: 80px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t7{width: 351px;margin-left: 137px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t8{width: 442px;margin-left: 46px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t9{width: 514px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t10{width: 515px;font: italic 14px 'Times';}
.t11{width: 424px;margin-left: 46px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t12{width: 423px;margin-left: 46px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t13{width: 426px;margin-left: 45px;margin-top: 17px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t14{width: 407px;margin-left: 45px;margin-top: 16px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t15{width: 322px;margin-left: 45px;margin-top: 13px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t16{width: 322px;margin-left: 45px;margin-top: 14px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t17{width: 426px;margin-left: 45px;margin-top: 13px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t18{width: 515px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t19{width: 284px;margin-left: 45px;margin-top: 14px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t20{width: 246px;margin-left: 45px;margin-top: 11px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t21{width: 426px;margin-left: 45px;margin-top: 11px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t22{width: 414px;margin-left: 45px;margin-top: 12px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t23{width: 383px;margin-left: 45px;margin-top: 15px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t24{width: 274px;margin-left: 45px;margin-top: 14px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t25{width: 426px;margin-left: 45px;margin-top: 15px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t26{width: 250px;margin-left: 46px;margin-top: 14px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t27{width: 236px;margin-left: 45px;margin-top: 15px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t28{width: 293px;margin-left: 45px;margin-top: 15px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t29{width: 388px;margin-left: 45px;margin-top: 17px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t30{width: 407px;margin-left: 45px;margin-top: 17px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t31{width: 416px;margin-left: 45px;margin-top: 15px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t32{width: 315px;margin-left: 45px;margin-top: 15px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t33{width: 227px;margin-left: 45px;margin-top: 15px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t34{width: 322px;margin-left: 45px;margin-top: 15px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t35{width: 264px;margin-left: 120px;margin-top: 22px;font: bold 13px 'Helvetica';}
.t36{width: 336px;margin-left: 106px;margin-top: 12px;font: 13px 'Helvetica';}
.t37{width: 393px;margin-left: 70px;margin-top: 47px;font: 13px 'Helvetica';}
.t38{width: 386px;margin-left: 70px;font: bold 16px 'Helvetica';}
.t39{width: 270px;margin-left: 132px;margin-top: 37px;font: 12px 'Helvetica';}
.t40{width: 417px;margin-left: 45px;margin-top: 17px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t41{width: 453px;margin-left: 46px;margin-top: 30px;font: 12px 'Helvetica';}
.t42{width: 426px;margin-left: 45px;margin-top: 13px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t43{width: 426px;margin-left: 45px;margin-top: 14px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t44{width: 324px;margin-left: 104px;margin-top: 13px;font: 12px 'Helvetica';}
.t45{width: 293px;margin-left: 106px;font: 12px 'Helvetica';}
.t46{width: 406px;margin-left: 55px;margin-top: 5px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t47{width: 426px;margin-left: 45px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t48{width: 237px;font: 11px 'Helvetica';}
.t49{width: 426px;margin-top: 13px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t50{width: 26px;margin-left: 142px;font: 11px 'Helvetica';}
.t51{width: 185px;margin-left: 181px;font: 11px 'Helvetica';}
.t52{width: 284px;margin-left: 45px;margin-top: 17px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t53{width: 368px;margin-left: 60px;margin-top: 12px;font: 8px 'Helvetica';color: #3d3d3d;}
.t54{width: 373px;margin-left: 55px;margin-top: 13px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t55{width: 372px;margin-left: 66px;margin-top: 45px;font: 7px 'Helvetica';color: #3d3d3d;}
.t56{width: 416px;margin-left: 45px;margin-top: 14px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t57{width: 376px;margin-left: 47px;margin-top: 16px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t58{width: 306px;margin-left: 45px;margin-top: 15px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t59{width: 270px;margin-left: 45px;margin-top: 16px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t60{width: 424px;margin-left: 47px;margin-top: 14px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t61{width: 435px;margin-left: 45px;margin-top: 15px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t62{width: 340px;margin-left: 45px;margin-top: 11px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t63{width: 426px;margin-left: 45px;margin-top: 14px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t64{width: 432px;margin-left: 45px;margin-top: 14px;font: 11px 'Times New Roman';}
.t65{width: 378px;margin-left: 45px;margin-top: 14px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t66{width: 340px;margin-left: 45px;margin-top: 15px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t67{width: 431px;margin-left: 40px;margin-top: 14px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t68{width: 431px;margin-left: 40px;margin-top: 17px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t69{width: 431px;margin-left: 40px;margin-top: 13px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t70{width: 380px;margin-left: 45px;margin-top: 15px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t71{width: 380px;margin-left: 45px;margin-top: 14px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t72{width: 431px;margin-left: 40px;margin-top: 15px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t73{width: 208px;margin-left: 40px;margin-top: 12px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t74{width: 388px;margin-left: 45px;margin-top: 14px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t75{width: 289px;margin-left: 45px;margin-top: 13px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t76{width: 185px;margin-left: 45px;margin-top: 15px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t77{width: 427px;margin-left: 44px;margin-top: 125px;font: bold 16px 'Times New Roman';}
.t78{width: 515px;margin-left: 60px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t79{width: 312px;margin-left: 106px;margin-top: 39px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t80{width: 515px;margin-left: 60px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t81{width: 112px;margin-left: 144px;margin-top: 19px;font: 12px 'Arial';}
.t82{width: 343px;margin-left: 144px;margin-top: 19px;font: 12px 'Arial';}
.t83{width: 390px;margin-left: 106px;margin-top: 18px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t84{width: 304px;margin-left: 144px;margin-top: 19px;font: 12px 'Arial';}
.t85{width: 398px;margin-left: 106px;margin-top: 15px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t86{width: 433px;margin-left: 106px;margin-top: 16px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t87{width: 258px;margin-left: 46px;margin-top: 54px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t88{width: 235px;margin-left: 84px;margin-top: 19px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t89{width: 141px;margin-left: 84px;margin-top: 16px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t90{width: 217px;margin-left: 84px;margin-top: 17px;font: 12px 'Arial';}
.t91{width: 273px;margin-left: 84px;margin-top: 17px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t92{width: 198px;margin-left: 84px;margin-top: 17px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t93{width: 179px;margin-left: 65px;margin-top: 17px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t94{width: 179px;margin-left: 65px;margin-top: 19px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t95{width: 235px;margin-left: 84px;margin-top: 16px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t96{width: 47px;margin-left: 84px;margin-top: 17px;font: 12px 'Arial';}
.t97{width: 235px;margin-left: 84px;margin-top: 17px;font: 12px 'Arial';}
.t98{width: 47px;margin-left: 84px;margin-top: 14px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t99{width: 47px;margin-left: 84px;margin-top: 16px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t100{width: 47px;margin-left: 84px;margin-top: 17px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t101{width: 198px;margin-left: 84px;margin-top: 16px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t102{width: 198px;margin-left: 84px;margin-top: 17px;font: 12px 'Arial';}
.t103{width: 122px;margin-left: 84px;margin-top: 17px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t104{width: 103px;margin-left: 84px;margin-top: 17px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t105{width: 47px;margin-left: 84px;margin-top: 15px;font: 12px 'Times New Roman';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<P class="p0 ft0">Utvärderingen av KY</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p1 ft1">Torsten Björkman</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p1 ft1">Maria Fredriksson</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p1 ft1">Rickard Garvare</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p1 ft1">Jan Johansson</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p1 ft1">Bengt Klefsjö</P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p1 ft1">Mats Lindell</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p1 ft1">Antony Lindgren</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p1 ft1">Marita Olsson</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td0"><P class="p1 ft1">Magnus Svensson</P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p2 ft3">Rapport från en forskargrupp</P>
<P class="p3 ft3">Luleå 1999</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB31192x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p4 ft4">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p5 ft6">Förord</P>
<P class="p6 ft4">Regeringen fattade den 14 mars 1996 beslut om försöksverksamhet med Kvalificerad yrkesutbildning under ledning av Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning <NOBR>(KY-kommittén).</NOBR> Bakgrunden är i korthet att regeringen i april 1995 fick motta betänkandet ”Yrkeshögskolan. Kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning” (SOU 1995:38). Remiss- behandlingen visade att utredningens bedömning av behovet av en ny kvalificerad yrkesutbildning vann allmänt gillande. De konkreta förslagen i betänkandet, om hur denna utbildning borde utformas, möttes däremot av mycket blandade reaktioner, remissvaren var alltifrån uppskattande till starkt kritiska. Mot bakgrund av att utredningens resultat i flera stycken kan ses som kontroversiella är det logiskt att regeringen ville få fram ett säkrare underlag för en even tuell utbildningsreform.</P>
<P class="p7 ft4">Denna utvärdering har utförts på uppdrag av <NOBR>KY-kommittén.</NOBR> Utvärderingen har upphandlats genom anbud i enlighet med upphand- lingsförordningen och utannonserats i Official Journal. Som underlag för anbudsgivningen fanns en PM, Utvärdering av försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning, daterad <NOBR>1996-10-10</NOBR> (Dnr 96/109). Anbudet omfattade utvärdering av totalt 4500 utbildningsplatser, 1700 som startade 1996, ytterligare 300 platser som tillkom 1997 och ytterligare 500 som tillkom 1998. Under utvärderingens gång har ytterligare platser tillkommit. Dessa har efter överenskommelse med <NOBR>KY-kansliet</NOBR> inkluderats när så har varit möjligt.</P>
<P class="p7 ft4">Den viktigaste beståndsdelen i vår utvärderingsmodell är <SPAN class="ft7">själv- utvärderingar </SPAN>inom vart och ett av respektive utbildningsprogram. Dessa självutvärderingar har haft ett dubbelt syfte. Det primära har varit att implementera ett kvalitetstänkande hos utbildningsanordnarna och en kontinuerlig utvärderingsprocess som bygger på reflexion över det egna arbetet. Utifrån en självutvärdering kan man finna styrkor och svagheter i organisationens arbetssätt som kan vara bas för ett för bättrings- program.</P>
<P class="p8 ft8">Självutvärderingarna har också varit ett rationellt sätt att samla in en del av den information vi behövt för vårt utvärderingsuppdrag. Därutöver har vi använt tre studentenkäter, besök hos ett urval utbild-</P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB31193x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p9 ft4">6</P></TD>
<TD class="tr2 td2"><P class="p10 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td5"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td4"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft8">ningsprogram och telefonintervjuer med utbildningsanordnare och organisationer som tillhandahållit platser för Lärande i arbete.</P>
<P class="p12 ft4">Vi sammanfattar våra resultat och slutsatser i kapitel 14. Vi börjar med att redovisa vilka utbildningar det blev och hur de svarar mot arbetsmarknadens krav. Därefter diskuterar vi utbildningens orga- nisering och genomförande och vilka problem vi sett där. Slutligen diskuterar vi ett antal snävare frågeställningar som preciserats i vårt utredningsuppdrag. De visionära och utbildningspolitiska diskussionerna presenterar vi i det avslutande kapitel 15.</P>
<P class="p13 ft4">Vad som kommer att hända med den Kvalificerade utbildningen i framtiden är till slut en politisk fråga. De olika alternativen har olika politiska konsekvenser. Vill man ha ett centraliserat eller ett decentra- liserat utbildningssystem? Vill man skapa utrymme för privata utbild- ningsanordnare eller är den Kvalificerade yrkesutbildningen helt en angelägenhet för stat och kommun? Dessa och många fler ställnings- taganden som är förknippade med det avgörande beslutet anser vi hör hemma i den politiska beslutsprocessen. Vår förhoppning är att berika beslutsunderlaget inför dessa viktiga avgöranden.</P>
<P class="p14 ft4">Den utvärderingsmodell vi valt har ställt stora krav på utbild- ningsanordnarnas medverkan och engagemang, i genomsnitt ca 150 arbetstimmar per program. Utan denna arbetsinsats hade utvärderingen inte varit möjlig, och vi är tacksamma för er medverkan. Det är vår förhoppning att ni kommer att ha glädje av den insatsen under lång tid framåt. Vi vill också rikta ett tack till <NOBR>KY-kansliet</NOBR> som varit oss behjälpligt med att snabbt sammanställa det material vi önskat.</P>
<P class="p15 ft4">Utvärderingen har utförts av en forskargrupp bestående av profes sorerna Torsten Björkman, Jan Johansson och Bengt Klefsjö, universitetslektor Antony Lindgren samt doktoranderna Mats Lindell, Marita Olsson och Magnus Svensson. I projektets senare skede har även 1:e forskningsingenjörerna Maria Fredriksson och Rickard Garvare deltagit i utvärderingsarbetet.</P>
<P class="p16 ft4">Luleå den 16 augusti 1999.</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB31194x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p4 ft4">7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p17 ft6">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p18 ft9">1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><P class="p19 ft10">"Kvalificerad yrkesutbildning" – en länge omstridd</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td7"><P class="p19 ft11">verksamhet...................................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p18 ft10">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft4">1.1</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p20 ft12">Det vaga svenska yrkesbegreppet ....................................</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p18 ft4">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft4">1.2</P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p20 ft12"><NOBR>NYK-systemet ................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p18 ft4">16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p19 ft4">1.3</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p20 ft12">Kvalificerat yrkesarbete ..................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p18 ft4">18</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft4"><SPAN class="ft4">1.4</SPAN><SPAN class="ft13">Tysk yrkesklassificering och yrkesutbildning – ett</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td11"><P class="p1 ft14">skarpare fokus på kvalificering........................................</P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p18 ft4">21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft4"><SPAN class="ft4">1.5</SPAN><SPAN class="ft13">Utvecklingen av det svenska ”yrkesutbildningssystemet”</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr10 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td13"><P class="p22 ft15">– några historiska huvudtendenser ...................................</P></TD>
<TD class="tr10 td8"><P class="p18 ft16">22</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p1 ft4">1.5.1</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p22 ft14">Skråväsendet, avskräckande eller förebildligt exempel .....</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p18 ft4">22</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><P class="p1 ft4">1.5.2</P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p22 ft14">Många yrkesskolor, en grundskola ..................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p18 ft4">24</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p1 ft4">1.5.3</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p22 ft14">Den långa vägen mot en integrerad gymnasieskola ...........</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p18 ft4">26</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p1 ft4">1.5.4</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p22 ft14"><NOBR>1970-talets</NOBR> nya utvidgade högskola .................................</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p18 ft4">28</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td12"><P class="p1 ft4">1.6</P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p22 ft4">Kvalificerad yrkesutbildning i historiskt perspektiv..........</P></TD>
<TD class="tr11 td8"><P class="p18 ft4">30</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft4"><SPAN class="ft4">1.7</SPAN><SPAN class="ft13">KY:s uttolkning av Kvalificerad yrkesutbildning, – ett</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td14"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p4 ft4">tvåfrontsdilemma ............................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p18 ft4">31</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td6"><P class="p18 ft9">2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td7"><P class="p4 ft10"><NOBR>KY-försökets</NOBR> genomförande och organisation .............................</P></TD>
<TD class="tr12 td8"><P class="p18 ft10">33</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p19 ft4">2.1</P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p4 ft4">Försöksverksamhetens organisation och uppläggning .......</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p18 ft4">33</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p19 ft4">2.2</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p4 ft4">Anvisningar för ansökan .................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p18 ft4">35</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p19 ft4">2.3</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p4 ft4">Utbildningsplan...............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p18 ft4">37</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td14"><P class="p19 ft4">2.3.1</P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p4 ft4">Utbildningens namn, inriktning och omfattning ................</P></TD>
<TD class="tr11 td8"><P class="p18 ft4">38</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft4"><SPAN class="ft4">2.3.2</SPAN><SPAN class="ft17">Ansvarig utbildningsanordnare och övriga</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p22 ft12">utbildningsanordnare.......................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td8"><P class="p18 ft18">38</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p23 ft4">2.3.3</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p22 ft12">Ledningsgrupp................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p18 ft4">39</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td12"><P class="p23 ft4">2.3.4</P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p22 ft14">Utbildningens övergripande mål ......................................</P></TD>
<TD class="tr11 td8"><P class="p18 ft4">39</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft4"><SPAN class="ft4">2.3.5</SPAN><SPAN class="ft17">Huvudsaklig uppläggning och organisation av</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p22 ft18">utbildningen och Lärande i arbete samt omfattningen av</P></TD>
<TD class="tr13 td8"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p22 ft14">utbildningens olika delar .................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p18 ft4">39</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p23 ft4">2.3.6</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p22 ft14">Kursplaner och mål för kurser eller huvudmoment ...........</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p18 ft4">40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><P class="p23 ft4">2.3.7</P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p22 ft14">Inriktning av Lärande i arbete .........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p18 ft4">40</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB31195x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td15"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">8 </SPAN>Innehåll</P></TD>
<TD class="tr2 td16"><P class="p1 ft4">SOU 1999:00</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td17"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td18"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft4"><SPAN class="ft4">2.3.8</SPAN><SPAN class="ft17">Kompetenskrav på den personal som medverkar i</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td11"><P class="p1 ft12">utbildningen....................................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td8"><P class="p18 ft4">41</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft4"><SPAN class="ft4">2.3.9</SPAN><SPAN class="ft17">Förkunskapskrav och andra villkor för att påbörja</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr10 td19"><P class="p4 ft16">utbildning .......................................................................</P></TD>
<TD class="tr10 td8"><P class="p18 ft16">41</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td19"><P class="p4 ft4">2.3.10 Urvalsgrunder.................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p18 ft4">42</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft4"><SPAN class="ft4">2.3.11</SPAN><SPAN class="ft19">Principer för betygssättning och former för</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr13 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td20"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td21"><P class="p4 ft18">kunskapskontroll.............................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td8"><P class="p18 ft18">42</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p19 ft4">2.3.12</P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p4 ft4">Examen alternativt utbildningsbevis ................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p18 ft4">42</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td20"><P class="p19 ft4">2.3.13</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p4 ft4">Tillgodoräkning som högskoleutbildning ..........................</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p18 ft4">43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td20"><P class="p19 ft4">2.4</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p4 ft14">Råd och föreskrifter ........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p18 ft4">43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p19 ft4">2.4.1</P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p4 ft14">Överintagning .................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p18 ft4">43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td20"><P class="p19 ft4">2.4.2</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p4 ft4">Tillgodoräkning av annan utbildning eller verksamhet ......</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p18 ft4">43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td20"><P class="p19 ft4">2.4.3</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p4 ft4">Antagning till utbildning efter den reguljära starten..........</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p18 ft4">44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td20"><P class="p19 ft4">2.4.4</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p4 ft4">Förändringar i utbildningsplanerna ..................................</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p18 ft4">44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p19 ft4">2.4.5</P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p4 ft4">Byte av medlemmar i ledningsgruppen.............................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p18 ft4">44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td20"><P class="p19 ft4">2.4.6</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p4 ft4">Anknytningen till arbetslivet............................................</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p18 ft4">44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td20"><P class="p19 ft4">2.4.7</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p4 ft4">Examens- och utbildningsbenämningar ............................</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p18 ft4">44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p19 ft4">2.4.8</P></TD>
<TD class="tr11 td21"><P class="p4 ft4">Examensbevis och utbildningsbevis .................................</P></TD>
<TD class="tr11 td8"><P class="p18 ft4">45</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p18 ft9">3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td7"><P class="p4 ft10">Utvärderingsuppdraget och dess frågor ......................................</P></TD>
<TD class="tr14 td8"><P class="p18 ft10">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td20"><P class="p19 ft4">3.1</P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p4 ft4">Arbetslivets krav.............................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p18 ft4">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td20"><P class="p19 ft4">3.2</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p4 ft14">Jämställdhetsaspekten .....................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p18 ft4">48</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p19 ft4">3.3</P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p4 ft14">Regionala effekter...........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p18 ft4">48</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td20"><P class="p19 ft4">3.4</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p4 ft4">Utbildningens utformning................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p18 ft4">49</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td20"><P class="p19 ft4">3.5</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p4 ft14">Huvudmannaskapets betydelse ........................................</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p18 ft4">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p19 ft4">3.6</P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p4 ft4">Utbildningens ekonomi....................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p18 ft4">51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td20"><P class="p19 ft4">3.7</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p4 ft4">Samverkan mellan intressenterna.....................................</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p18 ft4">51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td20"><P class="p19 ft4">3.8</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p4 ft14">Regleringen.....................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p18 ft4">51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td20"><P class="p19 ft4">3.9</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p4 ft4">Egenutvärdering..............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p18 ft4">52</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p19 ft4">3.10</P></TD>
<TD class="tr11 td21"><P class="p4 ft12">Sekundäreffekter .............................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td8"><P class="p18 ft4">52</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p18 ft9">4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td7"><P class="p4 ft10">Uppläggning och metod ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr14 td8"><P class="p18 ft10">55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td20"><P class="p19 ft4">4.1</P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p4 ft4">Både en utvärdering och ett kvalitetsarbete ......................</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p18 ft4">55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td20"><P class="p19 ft4">4.2</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p4 ft4">Självutvärdering .............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p18 ft4">56</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p19 ft4">4.3</P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p4 ft14">Studentenkäterna ............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p18 ft4">58</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td20"><P class="p19 ft4">4.3.1</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p4 ft14">Studentenkät 1 – Förenkät ...............................................</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p18 ft4">59</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td20"><P class="p19 ft4">4.3.2</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p4 ft14">Studentenkät 2 – Underenkät ...........................................</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p18 ft4">59</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p19 ft4">4.3.3</P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p4 ft14">Studentenkät 3 – Efterenkät ............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p18 ft4">60</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td20"><P class="p19 ft4">4.3.4</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p4 ft14">Undersökningsmetod .......................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p18 ft4">60</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td20"><P class="p19 ft4">4.3.5</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p4 ft4">Tillvägagångssätt vid datainsamling ................................</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p18 ft4">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td20"><P class="p19 ft4">4.3.6</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p4 ft4">Tidpunkter för datainsamling ..........................................</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p18 ft4">62</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p19 ft4">4.3.7</P></TD>
<TD class="tr11 td21"><P class="p4 ft4">Tidsperioder med begränsad datainsamling ......................</P></TD>
<TD class="tr11 td8"><P class="p18 ft4">62</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB31196x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td22"><P class="p1 ft4">SOU 1999:00</P></TD>
<TD class="tr2 td23"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td9"><P class="p25 ft7">Innehåll <SPAN class="ft4">9</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td24"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td26"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td28"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td29"><P class="p19 ft4">4.3.8</P></TD>
<TD class="tr15 td23"><P class="p18 ft12">Utbildningarnas medverkan .............................................</P></TD>
<TD class="tr15 td9"><P class="p26 ft4">63</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td28"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p19 ft4">4.3.9</P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p18 ft12">Uppnådd svarsfrekvens ...................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p26 ft4">64</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td28"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p19 ft4">4.3.10</P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p18 ft12">Bortfallsanalys................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p26 ft4">65</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td28"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p19 ft4">4.3.11</P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p18 ft12">Bortfallsperiodens betydelse för resultatet ........................</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft4">67</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td28"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p19 ft4">4.4</P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p18 ft12">Programbesök .................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p26 ft4">68</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td28"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p19 ft4">4.5</P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p18 ft12">Telefonintervjuer.............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p26 ft4">70</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td28"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p19 ft4">4.5.1</P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p18 ft12">Telefonintervjuer med utbildningsanordnare ....................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p26 ft4">70</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td28"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p19 ft4">4.5.2</P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p18 ft12">Telefonintervjuer med <NOBR>LIA-företag ..................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft4">71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td28"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p19 ft4">4.5.3</P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p18 ft12">Tillvägagångssätt för analys av telefonintervjuerna ..........</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft4">72</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td28"><P class="p18 ft10">5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td30"><P class="p18 ft9">Utbildningsprogram inom Kvalificerad yrkesutbildning.............</P></TD>
<TD class="tr1 td9"><P class="p26 ft9">73</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td28"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p19 ft4">5.1</P></TD>
<TD class="tr7 td23"><P class="p18 ft12">Inledning.........................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p26 ft4">73</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td28"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p19 ft4">5.2</P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p18 ft12">Sökta samt beviljade ansökningar ....................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p26 ft4">74</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td28"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p19 ft4">5.2.1</P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p18 ft12">Antal ansökningar inom olika branscher ..........................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p26 ft4">75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td28"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p19 ft4">5.2.2</P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p18 ft12">Antal beviljade ansökningar inom olika branscher ............</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p26 ft4">76</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td28"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p19 ft4">5.3</P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p18 ft12">Beviljade utbildningsprogram..........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft4">77</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td28"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p19 ft4">5.4</P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p18 ft12">De beviljade utbildningarnas yrkeskaraktär......................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p26 ft4">78</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td28"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p19 ft4">5.4.1</P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p18 ft12">Byggbranschen ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p26 ft4">79</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td28"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p19 ft4">5.4.2</P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p18 ft12">Ekonomibranschen..........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft4">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td28"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p19 ft4">5.4.3</P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p18 ft12"><NOBR>IT-branschen ..................................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p26 ft4">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td28"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p19 ft4">5.4.4</P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p18 ft12">Jord, skog och trädgårdsbranschen ..................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p26 ft4">81</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td28"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p19 ft4">5.4.5</P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p18 ft12">Livsmedelsbranschen ......................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p26 ft4">81</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td28"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p19 ft4">5.4.6</P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p18 ft12">Miljöbranschen ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft4">82</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td28"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p19 ft4">5.4.7</P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p18 ft12">Tillverkningsbranschen ...................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p26 ft4">82</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td28"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p19 ft4">5.4.8</P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p18 ft12">Transportbranschen ........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p26 ft4">83</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td28"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p19 ft4">5.4.9</P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p18 ft12">Träindustribranschen ......................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft4">83</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td28"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p19 ft4">5.4.10</P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p18 ft12">Turismbranschen ............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p26 ft4">84</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td28"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p19 ft4">5.4.11</P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p18 ft12">Vårdbranschen................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p26 ft4">85</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td28"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p19 ft4">5.4.12</P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p18 ft12">Branschen för övriga utbildningsprogram ........................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p26 ft4">85</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td28"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p19 ft4">5.5</P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p1 ft4">De studerandes intresse för utbildningsprogram inom</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td28"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p18 ft12">Kvalificerad yrkesutbildning ...........................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p26 ft4">86</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td28"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p19 ft4">5.5.1</P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p18 ft12">I begynnelsen ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p26 ft4">86</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td28"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p19 ft4">5.5.2</P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p18 ft12">Under resans gång...........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p26 ft4">87</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p19 ft4">5.5.3</P></TD>
<TD class="tr11 td23"><P class="p18 ft12">Mot fullbordan................................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td9"><P class="p26 ft4">88</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td28"><P class="p18 ft10">6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td30"><P class="p18 ft9">De Kvalificerade yrkesutbildningarna och arbetslivets krav.......</P></TD>
<TD class="tr1 td9"><P class="p26 ft9">91</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft4"><SPAN class="ft4">6.1</SPAN><SPAN class="ft13">Distinktionen ”yrkesförberedande” respektive ”studie-</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p1 ft12">eller forskningsförberedande” ..........................................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p18 ft4">91</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft4"><SPAN class="ft4">6.2</SPAN><SPAN class="ft13">Utredningen om Kvalificerad Eftergymnasial</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr10 td31"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td10"><P class="p20 ft20">Yrkesutbildning, förkortad <NOBR>”KEY-utredningen” ...............</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td8"><P class="p18 ft16">93</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td31"><P class="p28 ft4">6.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td32"><P class="p18 ft4">Regeringens proposition om Kvalificerad yrkesutbildning 97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB31197x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td33"><P class="p29 ft7"><SPAN class="ft4">10 </SPAN>Innehåll</P></TD>
<TD class="tr2 td34"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td35"><P class="p30 ft4">SOU 1999:00</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td36"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td34"><P class="p31 ft4">6.4</P></TD>
<TD class="tr15 td40"><P class="p32 ft14"><NOBR>KY-försöket</NOBR> ur arbetsmarknadssynpunkt .......................</P></TD>
<TD class="tr15 td41"><P class="p33 ft4">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td34"><P class="p31 ft4">6.4.1</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p32 ft4">Kvalificerad yrkesutbildning och branscherna................</P></TD>
<TD class="tr8 td41"><P class="p33 ft4">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td34"><P class="p31 ft4">6.4.2</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p32 ft4">Kvalificerad yrkesutbildning ur bristyrkesperspektiv......</P></TD>
<TD class="tr8 td41"><P class="p33 ft4">102</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p31 ft4">6.5</P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p32 ft4">Kvalificerad yrkesutbildning som en lagom kvalificerad</P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td34"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p32 ft12">utbildningsform.............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td41"><P class="p33 ft4">103</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td34"><P class="p31 ft4">6.6</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p32 ft4">Kvalificerad yrkesutbildning och konsten att lyckas med</P></TD>
<TD class="tr8 td41"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p32 ft12">arbetsmarknadsprognoser..............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p33 ft4">105</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td33"><P class="p34 ft10">7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td42"><P class="p31 ft11">Studenterna på de Kvalificerade yrkesutbildningarna ..............</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p33 ft9">109</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td34"><P class="p31 ft4">7.1</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p32 ft12">Kvinnor och män ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td41"><P class="p33 ft4">109</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td34"><P class="p31 ft4">7.2</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p32 ft12">Studenternas ålder.........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td41"><P class="p33 ft4">110</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p31 ft4">7.3</P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p32 ft12">Tidigare utbildning........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p33 ft4">111</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td34"><P class="p31 ft4">7.4</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p32 ft12">Social bakgrund............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td41"><P class="p33 ft4">112</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p31 ft4">7.5</P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p32 ft12">Invandrare ....................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p33 ft4">113</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td33"><P class="p34 ft10">8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td42"><P class="p31 ft9">Utbildningarnas uppläggning och genomförande ......................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p33 ft9">115</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td34"><P class="p31 ft4">8.1</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p32 ft12">Inledning.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td41"><P class="p33 ft4">115</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td34"><P class="p31 ft4">8.2</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p32 ft12">Antagning och urval......................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td41"><P class="p33 ft4">117</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td34"><P class="p31 ft4">8.2.1</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p32 ft12">Förkunskapskrav ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td41"><P class="p33 ft4">119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p31 ft4">8.3</P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p32 ft12">Utbildningsstruktur .......................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p33 ft4">119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td34"><P class="p31 ft4">8.3.1</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p32 ft12">Pedagogisk utformning..................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td41"><P class="p33 ft4">121</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td34"><P class="p31 ft4">8.3.2</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p32 ft12">Examinationsformer......................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td41"><P class="p33 ft4">125</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td34"><P class="p31 ft4">8.4</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p32 ft12">Lärande i arbete ............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td41"><P class="p33 ft4">126</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p31 ft4">8.4.1</P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p32 ft4">Utbildningsanordnarnas målsättning med Lärande i</P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td34"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p32 ft12">arbete ...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td41"><P class="p33 ft4">127</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td34"><P class="p31 ft4">8.4.2</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p32 ft14">Olika former av Lärande i arbete ...................................</P></TD>
<TD class="tr8 td41"><P class="p33 ft4">127</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p31 ft4">8.4.3</P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p32 ft4">Växling mellan skolförlagd och företagsförlagd</P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td34"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p32 ft12">utbildning .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td41"><P class="p33 ft4">129</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td34"><P class="p31 ft4">8.4.4</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p32 ft14">Hur studentplatser ordnas för Lärande i arbete ..............</P></TD>
<TD class="tr8 td41"><P class="p33 ft4">130</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td34"><P class="p31 ft4">8.4.5</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p32 ft14">Handledare och handledarutbildning ..............................</P></TD>
<TD class="tr8 td41"><P class="p33 ft4">132</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p31 ft4">8.4.6</P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p32 ft4">Uppföljning, utvärdering och examination av Lärande i</P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td34"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p32 ft12">arbete ...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td41"><P class="p33 ft4">133</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td34"><P class="p31 ft4">8.4.7</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p32 ft14">Integration skola och arbetsliv.......................................</P></TD>
<TD class="tr8 td41"><P class="p33 ft4">135</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td34"><P class="p31 ft4">8.4.8</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p32 ft14">Studenternas inställning till Lärande i arbete ..................</P></TD>
<TD class="tr8 td41"><P class="p33 ft4">136</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p31 ft4">8.4.9</P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p32 ft14"><NOBR>LIA-företagens</NOBR> inställning till Lärande i arbete ..............</P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p33 ft4">137</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td34"><P class="p31 ft4">8.4.10</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p32 ft14">Ekonomisk ersättning vid Lärande i arbete.....................</P></TD>
<TD class="tr8 td41"><P class="p33 ft4">138</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p31 ft4">8.5</P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p32 ft4">Högskolepoäng i Kvalificerad yrkesutbildning ...............</P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p33 ft4">138</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td33"><P class="p34 ft10">9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td42"><P class="p31 ft11">Kvalitetsarbete och egenutvärdering .........................................</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p33 ft9">141</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td34"><P class="p31 ft4">9.1</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p32 ft12">Bakgrund......................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td41"><P class="p33 ft4">141</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td34"><P class="p31 ft4">9.1.1</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p32 ft12">Kvalitetsbegreppet ........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td41"><P class="p33 ft4">142</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p31 ft4">9.2</P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p32 ft12">Offensiv kvalitetsutveckling ..........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p33 ft4">144</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB31198x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr2 td22"><P class="p1 ft4">SOU 1999:00</P></TD>
<TD class="tr2 td43"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p35 ft7">Innehåll <SPAN class="ft4">11</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td22"><P class="p36 ft4">9.3</P></TD>
<TD class="tr16 td43"><P class="p18 ft12">Verktyg för utvärdering .................................................</P></TD>
<TD class="tr16 td44"><P class="p37 ft4">145</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">9.3.1</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p18 ft12">Självutvärdering ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p37 ft4">146</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">9.4</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p18 ft12">Läroverket – ett verktyg för självutvärdering .................</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p37 ft4">147</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p36 ft4">9.5</P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p18 ft12">Utbildning kring kvalitetsutveckling ..............................</P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p37 ft4">149</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">9.6</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p18 ft12">Uppläggning och deltagande i självutvärderingen ...........</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p37 ft4">151</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">9.7</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p18 ft12">Resultat av arbete med Läroverket ................................</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p37 ft4">152</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">9.7.1</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p18 ft12">Omfattning av arbetet med Läroverket...........................</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p37 ft4">153</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p36 ft4">9.7.2</P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p18 ft12">Upplevelser av arbetet med Läroverket ..........................</P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p37 ft4">155</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">9.8</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p1 ft4">Resultat och arbetssätt när man inte arbetat med</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p18 ft12">Läroverket ....................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p37 ft4">158</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td22"><P class="p36 ft4">9.9</P></TD>
<TD class="tr11 td43"><P class="p18 ft12">Sammanfattning............................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td44"><P class="p37 ft4">161</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td45"><P class="p18 ft10">10 Huvudmannaskap, ledning och reglering...................................</P></TD>
<TD class="tr14 td44"><P class="p37 ft9">163</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><P class="p36 ft4">10.1</P></TD>
<TD class="tr7 td43"><P class="p18 ft12">Olika typer av huvudmannaskap....................................</P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p37 ft4">163</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">10.2</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p18 ft12">Ledningsgruppen och dess arbete ..................................</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p37 ft4">164</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p36 ft4">10.2.1</P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p18 ft12">Ledningsgruppens sammansättning................................</P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p37 ft4">165</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">10.2.2</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p18 ft12">Ledningsgruppens arbete...............................................</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p37 ft4">166</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p36 ft4">10.3</P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p18 ft12">Reglering ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p37 ft4">167</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td45"><P class="p18 ft10">11 Utbildningarnas ekonomi...........................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p37 ft9">171</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><P class="p36 ft4">11.1</P></TD>
<TD class="tr7 td43"><P class="p18 ft12">Regeringens proposition ................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p37 ft4">171</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">11.2</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p18 ft12">Ekonomiska förutsättningar ...........................................</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p37 ft4">171</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">11.2.1</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p18 ft12">Statsbidrag ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p37 ft4">171</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p36 ft4">11.2.2</P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p18 ft12">Jämförelse med andra utbildningsformer ........................</P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p37 ft4">174</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">11.2.3</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p18 ft12">Extern finansiering........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p37 ft4">175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">11.2.4</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p18 ft12">Kostnadsredovisning .....................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p37 ft4">175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p36 ft4">11.2.5</P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p18 ft12">Kostnader för Lärande i arbete ......................................</P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p37 ft4">175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">11.3</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p1 ft4">De ekonomiska förutsättningarnas inverkan på</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p18 ft12">utbildningarnas kvalitet .................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p37 ft4">176</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">11.3.1</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p18 ft12">Utbildningarnas kvalitet ................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p37 ft4">176</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p36 ft4">11.3.2</P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p18 ft12">Materiella och personella resurser .................................</P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p37 ft4">176</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">11.3.3</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p18 ft12">Arbetssätt .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p37 ft4">177</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">11.3.4</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p18 ft12">Studenternas värdering..................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p37 ft4">178</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">11.3.5</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p18 ft12"><NOBR>LIA-företagens</NOBR> värdering ..............................................</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p37 ft4">179</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p36 ft4">11.3.6</P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p18 ft12">Arbetsmarknadens värdering .........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p37 ft4">180</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p36 ft4">11.3.7</P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p18 ft12">Resurstilldelningens effekter..........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p37 ft4">180</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td45"><P class="p18 ft10">12 Kvalificerad yrkesutbildning i ett regionalt perspektiv .............</P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p37 ft9">181</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><P class="p36 ft4">12.1</P></TD>
<TD class="tr7 td43"><P class="p18 ft12">Bakgrund......................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p37 ft4">181</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">12.1.1</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p1 ft4">Utbildningsinsatser präglade av regionala och lokala</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p18 ft12">behov............................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p37 ft4">182</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p36 ft4">12.1.2</P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p18 ft12">Behov av nationella rambestämmelser ...........................</P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p37 ft4">183</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB31199x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr2 td22"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">12 </SPAN>Innehåll</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td46"><P class="p38 ft4">SOU 1999:00</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td22"><P class="p36 ft4">12.1.3</P></TD>
<TD class="tr16 td47"><P class="p1 ft12">Planerings- och ansvarsnivå ..........................................</P></TD>
<TD class="tr16 td48"><P class="p39 ft4">184</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">12.1.4</P></TD>
<TD class="tr8 td47"><P class="p1 ft14">Utvärderingsgruppens frågeställningar ..........................</P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p39 ft4">184</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">12.2</P></TD>
<TD class="tr8 td47"><P class="p1 ft14">Flyttbenägenheten hos de studerande .............................</P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p39 ft4">185</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p36 ft4">12.2.1</P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p1 ft14">Flyttbenägenhet hos studerande fördelad på bransch ......</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p39 ft4">186</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">12.2.2</P></TD>
<TD class="tr8 td47"><P class="p1 ft4">Flyttbenägenhet hos de studerande fördela d på</P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td47"><P class="p1 ft4">utbildningarnas geografiska placering............................</P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p39 ft4">187</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">12.2.3</P></TD>
<TD class="tr8 td47"><P class="p1 ft14">Flyttbenägenhet hos de studerande fördelad på kön ........</P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p39 ft4">188</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p36 ft4">12.2.4</P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p1 ft14">Flyttbenägenhet hos de studerande fördelad på ålder ......</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p39 ft4">188</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">12.3</P></TD>
<TD class="tr8 td47"><P class="p1 ft4">Flyttbenägenhet inom enstaka utbildningar – tendenser</P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td47"><P class="p1 ft14">utifrån en kvalitativ analys ............................................</P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p39 ft4">189</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p36 ft4">12.3.1</P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p1 ft14">Flyttbenägenhet indelad i ett intervall.............................</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p39 ft4">189</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">12.3.2</P></TD>
<TD class="tr8 td47"><P class="p1 ft14">Kännetecken hos utbildningar med hög flyttbenägenhet ..</P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p39 ft4">190</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">12.3.3</P></TD>
<TD class="tr8 td47"><P class="p1 ft14">Flyttbenägenhet på regional nivå ...................................</P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p39 ft4">191</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p36 ft4">12.3.4</P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p1 ft14">Flyttning efter avslutad utbildning .................................</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p39 ft4">192</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td49"><P class="p40 ft9">13 Sex månader efter utbildningen .................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td48"><P class="p39 ft9">195</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><P class="p36 ft4">13.1</P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p1 ft12">Studiens uppläggning ....................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td48"><P class="p39 ft4">195</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">13.2</P></TD>
<TD class="tr8 td47"><P class="p1 ft12">Studenternas sysselsättning ...........................................</P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p39 ft4">196</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p36 ft4">13.3</P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p1 ft4">Studenternas uppfattningar om Kvalificerad</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td47"><P class="p1 ft12">yrkesutbildning .............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p39 ft4">199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p36 ft4">13.4</P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p1 ft12">En okänd utbildning? ....................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p39 ft4">203</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td49"><P class="p40 ft9">14 Slutsatser och reflexioner...........................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td48"><P class="p39 ft9">205</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><P class="p36 ft4">14.1</P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p1 ft12">Utbud och efterfrågan ...................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td48"><P class="p39 ft4">205</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">14.1.1</P></TD>
<TD class="tr8 td47"><P class="p1 ft12">Utbildningsutbudet........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p39 ft4">206</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">14.1.2</P></TD>
<TD class="tr8 td47"><P class="p1 ft14">De beviljade utbildningarnas karaktär............................</P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p39 ft4">207</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p36 ft4">14.1.3</P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p1 ft14">Utbildningarna och marknadens krav.............................</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p39 ft4">208</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">14.1.4</P></TD>
<TD class="tr8 td47"><P class="p1 ft12">Studenterna efter utbildningen .......................................</P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p39 ft4">210</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">14.2</P></TD>
<TD class="tr8 td47"><P class="p1 ft14">Utbildningarnas organiserande och genomförande ..........</P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p39 ft4">211</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">14.2.1</P></TD>
<TD class="tr8 td47"><P class="p1 ft14">Utbildningarnas struktur ...............................................</P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p39 ft4">211</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p36 ft4">14.2.2</P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p1 ft12">Antagning och urval......................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p39 ft4">213</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">14.2.3</P></TD>
<TD class="tr8 td47"><P class="p1 ft12">Pedagogisk utformning..................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p39 ft4">213</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">14.2.4</P></TD>
<TD class="tr8 td47"><P class="p1 ft12">Lärande i arbete ............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p39 ft4">214</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">14.2.5</P></TD>
<TD class="tr8 td47"><P class="p1 ft14">Tillgång på och fördelning av <NOBR>LIA-platser .....................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p39 ft4">216</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p36 ft4">14.2.6</P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p1 ft14">Handledare och handledarutbildning ..............................</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p39 ft4">217</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">14.2.7</P></TD>
<TD class="tr8 td47"><P class="p1 ft14">Studenternas inställning till Lärande i arbete ..................</P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p39 ft4">217</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">14.2.8</P></TD>
<TD class="tr8 td47"><P class="p1 ft12">Examinationsformer......................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p39 ft4">218</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p36 ft4">14.2.9</P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p1 ft12">Högskolepoäng .............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p39 ft4">218</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">14.3</P></TD>
<TD class="tr8 td47"><P class="p1 ft14">Könsmönster, regionala effekter och annat .....................</P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p39 ft4">219</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">14.3.1</P></TD>
<TD class="tr8 td47"><P class="p1 ft14">Könsbundna utbildnings- och yrkesval...........................</P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p39 ft4">219</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">14.3.2</P></TD>
<TD class="tr8 td47"><P class="p1 ft12">Nya grupper av studerande............................................</P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p39 ft4">220</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td22"><P class="p36 ft4">14.3.3</P></TD>
<TD class="tr11 td47"><P class="p1 ft12">Regionala effekter.........................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td48"><P class="p39 ft4">220</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311910x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr2 td22"><P class="p1 ft4">SOU 1999:00</P></TD>
<TD class="tr2 td43"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p18 ft7">Innehåll <SPAN class="ft4">13</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td22"><P class="p36 ft4">14.3.4</P></TD>
<TD class="tr16 td43"><P class="p18 ft12">Huvudmannaskap .........................................................</P></TD>
<TD class="tr16 td44"><P class="p39 ft4">221</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">14.3.5</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p18 ft12">Ledningsgruppen ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p39 ft4">222</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">14.3.6</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p18 ft12">Reglering ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p39 ft4">222</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p36 ft4">14.3.7</P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p18 ft12">Utbildningarnas ekonomi...............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p39 ft4">223</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p36 ft4">14.3.8</P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p18 ft12">Egenutvärdering............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p39 ft4">223</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td45"><P class="p18 ft10">15 Kvalificerad yrkesutbildning i framtiden...................................</P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p39 ft10">225</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr17 td45"><P class="p18 ft4">15.1.1 Likvidation – Nedläggning av verksamheten ..................</P></TD>
<TD class="tr17 td44"><P class="p39 ft4">226</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td45"><P class="p36 ft4">15.1.2 Prolongation – Kvalificerad yrkesutbildning i sin</P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p18 ft12">nuvarande form.............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p39 ft4">227</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td50"><P class="p41 ft4">15.1.3 Integration – Kvalificerad yrkesutbildning som en del av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p18 ft12">den reguljära högskolan .................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p39 ft4">227</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td50"><P class="p36 ft4">15.1.4 Separation – Kvalificerad yrkesutbildning som en egen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p18 ft12">yrkeshögskola ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p39 ft4">229</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p36 ft4">15.1.5</P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p18 ft12">Ett politiskt beslut.........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p39 ft4">230</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td22"><P class="p18 ft21">Referenser...........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td43"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p39 ft10">233</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p40 ft10">Bilagor</P></TD>
<TD class="tr18 td43"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr18 td44"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td22"><P class="p36 ft4">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr17 td43"><P class="p18 ft12">Kommittédirektiv ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr17 td44"><P class="p39 ft4">237</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p36 ft4">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p18 ft12">Tilläggsdirektiv.............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p39 ft4">241</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p1 ft4">Lag (1996:339) om en försöksverksamhet med viss</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p18 ft12">kvalificerad yrkesutbildning ..........................................</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p39 ft4">245</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">Bilaga 4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td46"><P class="p42 ft14">Förordning (1996:372) om en försöksverksamhet med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p18 ft12">viss kvalificerad yrkesutbildning....................................</P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p39 ft4">247</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p18 ft12">Studentenkät 1 – Förenkät .............................................</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p39 ft4">255</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">Bilaga 6</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p18 ft12">Studentenkät 2 – Underenkät .........................................</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p39 ft4">263</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p36 ft4">Bilaga 7</P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p18 ft12">Studentenkät 3 – Efterenkät ..........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p39 ft4">275</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p36 ft4">Bilaga 8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td46"><P class="p39 ft4">Frågeguide till telefonintervju med utbildningsanordnare 281</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p36 ft4">Bilaga 9</P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p18 ft12">Frågeguide till telefonintervju med <NOBR>LIA-företag .............</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p39 ft4">283</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311911x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td51"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p4 ft4">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td53"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td54"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft6"><SPAN class="ft6">1</SPAN><SPAN class="ft22">"Kvalificerad yrkesutbildning"</SPAN></P>
<P class="p44 ft6">– en länge omstridd verksamhet</P>
<P class="p45 ft4">I detta kapitel fokuserar vi på den kvalificerade yrkesutbildningens svenska historia. Vi tolkar försöksverksamheten med Kvalificerad yrkesutbildning (KY) som kulmen på en lång historisk process, som handlat om yrkesutbildningarnas fördjupade kvalificering och arbets- livsanknytning. Samtidigt pekar vi i kapitlet på karaktäristiska svenska svårigheter att åstadkomma en kvalificering av yrkesutbildningarna. Komplikationerna är inte enkla eller tillfälliga utan kan delvis spåras till Sveriges unika fackliga historia och i några avseenden finns de rent av inbyggda i svenska språket. När vi tar svenska språket till hjälp, för att tänka stort och fritt om kvalificerade yrkesutbildningar, är det lätt hänt att vi hamnar snett p g a de många innebörder, som vi laddat ordet yrke med.</P>
<P class="p46 ft1">1.1 Det vaga svenska yrkesbegreppet</P>
<P class="p47 ft4">På svenska kan vi obehindrat växla mellan orden ”yrke” och ”arbete”. Så är inte fallet i t ex engelskan och tyskan. I svenskan kan alla arbeten kallas för yrken och alla yrken för arbeten. Det är vi språkligt sett täm- ligen ensamma om. Vi använder ofta yrke som en neutral term, utan den betoning på kvalificering som är självklar på många andra språk. Följaktligen är det inte så enkelt att översätta det svenska ordet ”yrke”. Vilket ord som är lämpligast blir beroende av syfte och sammanhang. I engelskan är de viktigaste alternativen ”occupation” (som i ”occupatio- nal safety”/yrkesskydd och <NOBR>-säkerhet)</NOBR> respektive ”vocation” (som i ”vocational training”/yrkesutbildning och <NOBR>-inskolning).</NOBR> I tyskan finns motsvarande skillnad mellan ”Arbeit” respektive ”Beruf” och ”Facharbeit”.</P>
<P class="p48 ft4">Vår brist på ord för skiftande betydelser av yrke leder till typiskt svenska missförstånd kring vad yrkesutbildning är för något. Vi tycks ha särskilt svårt att tala om kvalificerade yrken och yrkesutbildningar. Menar vi första bästa introduktionsdag eller kortkurs för ett tempo arbete</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311912x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft4">16 </SPAN>"Kvalificerad yrkesutbildning" - en länge omstridd verksamhet <SPAN class="ft4">SOU 1999:119</SPAN></P>
<P class="p49 ft4">eller syftar vi på en kvalificerad flerårig yrkesutbildning. En för klaring är basal, att vi för dessa fenomen använder samma ord ”yrke”, som kommer av fornsvenskans ”yrkia” med grundbetydelserna ”verka” och ”orka”. Engelskans ”work” kan även det härledas till det nordiska ”yrkia”. I dessa grundbetydelser finns ingen betoning av kvalificering, enbart av uthållighet.</P>
<P class="p50 ft4">”Vocation” (efter latinets ”vocatio”, kallelse, inbjudan) på engelska och ”Beruf” på tyska (efter ”berufen” som betyder kalla) karaktäriserar yrket som något man känt sig kallad att bli. ”Kall” på svenska har en ålderdomlig, närmast religiös, prägel och används sällan. Präster och missionärer kan säga att de känt sig ”kallade”. I få andra yrkesgrupper vill man använda sig av ett så högtidligt språkbruk. Många är även oro- ade av perspektivet att bli betraktade som frivilliga. Exempelvis har sjuksköterskor kämpat fackligt för att deras yrke inte skall uppfattas som ett kall utan som ett normalt yrke, underförstått ett yrke där man har rätt att ställa krav på löner och arbetsvillkor.</P>
<P class="p51 ft4">På svenska är yrkeslivet synonymt med arbetslivet. Yrkesinspektio- nen är karaktäristiskt nog namnet på den svenska myndighet, som har att övervaka arbetsförhållandena på alla svenska arbetsplat ser, inklusive landets skolor. Arbetsskada och yrkesskada betecknar samma skada. Den gamla ”yrkesfarelagen” markerade att det fanns olycksrisker och sjukdomstillstånd (yrkessjukdomar), som var specifika för olika yrkes- grupper. Yrkesskadeförsäkring var synonymt med arbets skade- försäkring.</P>
<P class="p14 ft4">Den svenska användningen av ”yrke” är mest lik bruket av ”occupation” eller ”job” på engelskan, respektive ”Arbeit” på tyskan, dvs ett generellt ord för alla beteckningar på anställningar oavsett ut- bildningskrav eller kvalificering. Om vi tillämpade detta svenska språk- bruk med konsekvens skulle alla utbildningar, som leder till arbete, kallas för yrkesutbildningar. Så har också ofta varit fallet. AmuGrup pen (AMU) m fl utbildningsanordnare har givit ett stort antal utbildningar som de kallat för yrkesutbildningar, även om dessa i flera fall varit påfallande kortvariga och okvalificerade. Syfte och innebörd har varit att utbildningarna skall leda till arbete, till sysselsättning, det har varit nog som skäl för beteckningen yrkes utbildning.</P>
<P class="p46 ft1">1.2 <NOBR>NYK-systemet</NOBR></P>
<P class="p52 ft23">Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har länge arbetat med klassificerings- systemet Nordisk YrkesKlassificering (NYK), ett system i vilket alla existerande arbeten betecknas som yrken. NYK är en svensk anpassning (från 1962) av det internationella systemet International Standard</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311913x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft4">SOU 1999:119 </SPAN>"Kvalificerad yrkesutbildning" - en länge omstridd verksamhet <SPAN class="ft4">17</SPAN></P>
<P class="p53 ft4">Classification of Occupations (ISCO) från <NOBR>1950-talet.</NOBR> Observera att det i detta fall är ”occupation” (”arbete”, ”job”, ”vad man är sysselsatt med”), som översätts med yrke. För att få en tydligare bild av NYK- systemet kan vi gå till en av källskrifterna, ”Svenskt yrkeslexikon”, som visserligen upphörde att utkomma på <NOBR>1970-talet</NOBR> men på <NOBR>1990-talet</NOBR> fått sentida efterföljare i årsböckerna ”Yrke och framtid”. Ambitionen är som nämnts att systemet skall vara heltäckande. Yrke kallas vilket som helst arbete på den svenska arbetsmarknaden. Den enda begränsningen är att arbetet har ett visst minsta antal utövare, t ex 500. Det görs ingen åtskillnad mellan yrken med hänsyn till hur mycket utbildning de förutsätter. Yrken som kräver akademisk examen bildar ingen egen kategori. För att exemplifiera med vård området kallas läkare och sjuksköterskor för yrken liksom underskö terskor och sjukvårdsbiträden. Alla tänkbara assistentuppgifter, oavsett samhällssektor, kallas genom- gående för yrken. Alla arbeten är även yrken. Yrken i vilken mening?</P>
<P class="p54 ft4">Yrkesklassificeringarna har även ett horisontellt problem: Vad är lämplig precision i yrkesbeteckningarna? Vad är ett kluster av besläk- tade yrken respektive ett distinkt eget yrke? Valet av upplösningsnivå framstår ibland som inkonsekvent eller godtyckligt. Officer i för svaret är exempelvis inget eget yrke utan räknas till yrkesgruppen ”militärt arbete”. Den yrkesgruppen är indelad i en mängd yrken som exempelvis plutonsofficer vid armén, plutonsofficer vid flottan, plutonsofficer vid kustartilleriet, plutonsofficer vid flygvapnet, kompaniofficer vid armén och regementsofficer vid armén. Läkare är å andra sidan läkare oavsett hierarki (t ex underläkare, överläkare) eller gren av hälso- och sjuk- vårdssystemet (t ex distrikt, sjukhus) eller för den delen medicinsk spe- cialitet (t ex medicin, kirurgi, psykiatri eller mer precisa specialiteter som gynekologi och anestesi). Bristen på precision i fallet läkare blir inte bättre av att läkarna är många gånger fler än offi cerarna. Ifråga om vissa industriarbeten är precisionen däremot extremt god. Exempelvis skiljer man för järnbruksarbete på kokillresare (som övervakar att göten får rätt vikt) och kokillputsare (som rengör och smörjer kokillerna).</P>
<P class="p55 ft4">Med andra ord kan yrke på svenska beteckna vad som helst ur kvali- fikationssynpunkt och i precision kan det variera från att beteckna stora yrkesfamiljer till mycket smala specialiteter. Denna vaghet är en kom- plikation för våra fortsatta resonemang om yrkesutbild ning i allmänhet, kvalificerad yrkesutbildning i synnerhet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311914x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft4">18 </SPAN>"Kvalificerad yrkesutbildning" - en länge omstridd verksamhet <SPAN class="ft4">SOU 1999:119</SPAN></P>
<P class="p56 ft1">1.3 Kvalificerat yrkesarbete</P>
<P class="p57 ft4">”Yrke” har inte bara den allmänna innebörden, vilket yrke som helst. Yrke används också för att skilja ut de yrken som kräver särskilda kva- lifikationer. Yrke blir med andra ord ett understatement för ”gediget yrkeskunnande”. Yrke i denna mening använder vi utan att göra skill nad på akademiker eller <NOBR>icke-akademiker.</NOBR> Det är inte mindre rimligt att säga ”läkaryrket” än att tala om ”kockyrket” eller ”fotografyrket”. I de senare fallen är ”yrke” en svensk motsvarighet till ”vocation” respektive ”Beruf”, medan läkaryrket ute i världen främst ses som en profes sion, för övrigt det främsta exemplet på ”pro fession”.</P>
<P class="p7 ft4">Det är inte helt enkelt att avgöra, när en svensk menar yrke med betydelsen ”occupation” och yrke i meningen ”vocation”. När vi säger ”yrkesman” menar vi någon som verkligen kan sin sak till skillnad från amatörerna. Det något ålderdomliga ”yrkeskvinna” är inte enbart en markering av att en kvinna yrkesarbetar (till skillnad från att vara exempelvis hemmafru), det är också en markering av att hennes arbete är kvalificerat. Med omdömet ”yrkesskicklig” uttrycker vi varierande grad av beundran för den som behärskar sitt yrke. Ofta, men långt ifrån alltid, tycks referensramen vara de gamla hantverken, yrkesskicklig i samma mening som när vi karaktäriserar de gamla mäs tarna. Tyst kunskap har blivit ett viktigt begrepp för att fånga detta släktskap med de gamla mästarna. Till skillnad från akademiker förut sätts mästarna ha svårare att verbalisera sitt kunnande, det är ju inte i första hand forsk- ningsanknutet utan verksamhetsanknutet och verksamheten är ofta praktisk, inte verbal. En mästerkock demonstrerar sitt yrkeskunnande genom att tillaga en utsökt meny, inte genom att skriva en uppsats om kokkonstens utveckling. För en jubelakademiker, t ex en historiker eller folklivsforskare, som specialiserat sig på hur det svenska köket föränd- rats, är uppsatsen, artikeln, avhandlingen eller före draget de främsta bevisen på den professionella kompetensen. Det anses av helt under- ordnad vikt om akademikern också kan utföra hant verket att laga mat, bokliga meriter räcker.</P>
<P class="p58 ft4">De första fackliga organisationerna i Sverige var ”yrkesför bund”, exempelvis Typografförbundet som bildades 1886 av 17 avdelningar (sedan 1973 ingår det i Grafiska förbundet). Yrkesförbun dens med- lemmar förvaltade traditionerna från hantverksepoken och var djupt oroade inför hotet att ersättas av <NOBR>icke-facklärda</NOBR> arbetare. Denna hotbild var ett verksamt rekryteringsargument. I yrkesförbunden finns en väl- dokumenterad debatt på temat att de yrkeslärda är förmer än icke- yrkeslärda. Denna motsättning hade de för övrigt ärvt från hant verks- tiden, då exempelvis grovarbetarna saknade skråtillhö righet och använ- des för att lyfta och bära, gräva och baxa och andra tunga kropps-</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311915x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft4">SOU 1999:119 </SPAN>"Kvalificerad yrkesutbildning" - en länge omstridd verksamhet <SPAN class="ft4">19</SPAN></P>
<P class="p59 ft4">arbetsuppgifter.<SPAN class="ft24">1 </SPAN>Med industrialismen kom dessa skikt av <NOBR>icke-facklärda</NOBR> att bli mångdubbelt större än de facklärda, vilket fick stora kon sekvenser för samhällsstrukturen i all mänhet, yrkesutbildningsbehoven i synnerhet.</P>
<P class="p60 ft4">I många länder har yrkesförbunden än idag en starkare ställning än de har i Sverige. Storbritannien är det mest kända, för många det kan ske mest ökända, exemplet på en långtgående tillämpning av yr kesför- bundsprincipen. Sverige kan ses som ett föregångsland ifråga om avveckling av yrkesförbund. Under efterkrigstiden är det många län ders fackföreningar som i växlande omfattning infört det svenska systemet med stora industriförbund. Av stor betydelse för den svenska utvecklingen var den svenska fackföreningsrörelsens tidiga organisa- toriska vägval, att förorda industriförbund istället för yrkesförbund.</P>
<P class="p61 ft4">Redan i 1909 års organisationsplan för LO, vid en tid då det vare sig fanns fackliga organisationer för tjänstemän eller för akademiker, fast- slogs att industriförbundsprincipen var överlägsen yrkesförbundsprin- cipen. Argumentationen byggde främst på resonemang om förhand- lingsstyrka och avtalsprinciper. Om arbetarna på en och samma arbets- plats tillhörde en mängd olika yrkesförbund var det svårt att nå enighet om likartade avtal. Arbetsgivaren kunde lätt spela ut de olika yrkes- grupperna mot varandra. I LO:s organisationsplan ville man förhindra att så skedde genom att förorda industriförbundsorganisering, att alla arbetare på samma arbetsplats tillhör samma fackliga förbund, obero- ende av yrkestillhörighet.</P>
<P class="p62 ft15">Några av de nya förbunden skulle snart växa till stora och starka organisa- tioner, som Järn- och Metallarbetareförbundet, Träarbetare förbundet och Grov- och Fabriksarbetareförbundet, andra samlade små yrken och skulle bara stå kvar en begränsad tid som egna organisationer, som förbunden för handskarbetare, hattarbetare, förgyllare och glasarbetare, klampare, kork- arbetare, repslagare, sockerbagare och stuckatörer. <SPAN class="ft24">2</SPAN></P>
<P class="p63 ft4">Även i den svenska fackföreningsrörelsen finns fortfarande, 1999, yrkesförbund som <NOBR>Elektriker-,</NOBR> Musiker- och Målareförbunden inom LO, men de är av ringa omfattning jämfört med industriförbunden. Alla LO:s yrkesförbund sammantagna har endast tre procent av det totala antalet medlemmar. En förklaring är den av Åmark påtalade obestän digheten i många yrken, men som han också visar är avtals argumentet det tyngsta. Organisationsutvecklingen har förvisso inte följt yrkes principen, men även industriförbundsprincipen har delvis kommit att ersättas av en än</P>
<P class="p64 ft27"><SPAN class="ft25">1</SPAN><SPAN class="ft26">Ett undantag var ”järnbärarna”, som till skillnad från övriga grovarbeten bildade eget skrå.</SPAN></P>
<P class="p65 ft12"><SPAN class="ft25">2</SPAN><SPAN class="ft28">K. Åmark, ”Yrke eller avtalsområde? De första organisationsplanerna 1909-</SPAN></P>
<P class="p66 ft29"><SPAN class="ft27">1926” ur </SPAN>Solidaritetens gränser. LO och industriförbundsprincipen under 1900- talet<SPAN class="ft27">. (Stockholm: Atlas, 1998), 26.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311916x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">20 </SPAN>"Kvalificerad yrkesutbildning" - en länge omstridd verksamhet</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft4">mer storskalig indelningsgrund, sektor- eller ägarprincipen. LO:s största förbund, med i storleksordningen 30 procent av det totala antalet LO- medlemmar, är Kommunalarbetareförbundet, som grundar sin organisering på att alla medlemmar har samma slags ägare eller arbetsgivare, kommuner och landsting. Tidigare gällde detta även om LO:s tredje största förbund, Stats anställdas förbund, men det har i privatiseringarnas efterföljd 1995 ombildats till ett ägarneutralt för bund, SEKO, för anställda inom ”service och kommunikation”.</P>
<P class="p68 ft4">För industri- och sektorförbunden är medlemmarnas varierande yrkestillhörighet ett dilemma. Å ena sidan är det för sammanhållning och solidaritet viktigt att betona vad som förenar de skilda yrkesgrupperna, dvs tona ner yrkesskillnaderna. Å den andra sidan är yrke för många medlemmar en livsavgörande kategori, inte minst i fråga om utbild ning och meritering, och följaktligen en kategori som inte kan negligeras. För många är yrkestillhörighet väl så viktigt som för bundstillhörigheten, i synnerhet i de utpräglade yrkesarbetena. Industri- och sektorförbunden måste i korthet klara balansakten att tillmö tesgå de särpräglade yrkesintressena samtidigt som alla medlemmar helst bör känna sig som vinnare efter påskrivet avtal. Den fackliga problemlösningen handlar om högre lön för yrkesskicklighet i kombi nation med generella påslag och riktade låglönesatsningar. Detta fackliga dilemma förklarar en del av den svenska kluvenheten kring yrken i allmänhet, yrkesutbildning och yrkesvärdering i synnerhet.</P>
<P class="p69 ft4">I verkstadsindustrins mönsterbildande ”Arbetsvärdering för ma nuella yrken”, som varit i bruk sedan mellankrigstiden, utgör ”yrkesskicklighet” den viktigaste bedömningsfaktorn, ytterligare uppdelad i ”teori”, ”praktik”, ”omdöme och initiativ”, ”handlag och noggrannhet”. De övriga huvudfaktorerna är ”ansvar”, ”ansträngning” och ”ar bets- platsförhållanden” (belastande arbetsförhållanden har i viss ut sträckning kompenserats lönemässigt). För att få högsta utdelning (7 poäng) i teorifaktorn krävdes ”teoretiska kunskaper betydligt över dem som meddelas i <NOBR>3-årig</NOBR> industriskola”. För högsta grad i praktik (12 poäng) krävdes åtta år i yrket (inklusive praktikperioderna under industriskole- utbildningen).<SPAN class="ft24">3</SPAN></P>
<P class="p70 ft4">Den senare utvecklingen av dessa värderingskriterier kan delvis tol- kas i termer av att det gått inflation i att vara yrkesmässigt kvalificerad med hänvisning till yrkeserfarenhet. I dag är fem år i yrket i allmänhet tillfyllest för uppnående av högsta graden. Men samtidigt har kraven på formell utbildningstid tenderat att stiga. Kvalificerad yrkesutbildning är en logisk fortsättning av dessa tendenser. Gymnasieskolans treåriga</P>
<P class="p71 ft12"><SPAN class="ft24">3 </SPAN>”Kort handledning i Arbetsvärdering för Manuella Yrken”, (Västerås: ASEA, 1957).</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311917x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft4">SOU 1999:119 </SPAN>"Kvalificerad yrkesutbildning" - en länge omstridd verksamhet <SPAN class="ft4">21</SPAN></P>
<P class="p49 ft8">yrkesprogram räcker inte längre än till att mot svara inträdeskraven, att en tredjedel av den vanligen tvååriga utbildningstiden är arbetsplatsför- lagt ”lärande i arbetet” uppfyller däremot praktikkriteriet.</P>
<P class="p72 ft31"><SPAN class="ft1">1.4</SPAN><SPAN class="ft30">Tysk yrkesklassificering och yrkes- utbildning – ett skarpare fokus på kvalificering</SPAN></P>
<P class="p73 ft4">I Tyskland, som har ett normerande inflytande inom EU i frågor om yrken och yrkesutbildningar, är yrke främst en kvalitativ bestämning. Endast arbeten med ett väletablerat anseende för att vara kvalificerade får kallas för ”yrken” (Facharbeit eller Beruf). Det finns officiellt fast- ställda listor över vilka arbeten som är yrken i denna kvalificerade mening. Man kan inte bli en sådan yrkesutövare enbart genom att man innehar ett arbete. Kvalificeringen är mödosam, påminner mer om bildningsgången i de gamla hantverksskråna eller universitetens exa- menssystem. Yrkestiteln är slutresultatet efter en karriär in i yrket med handledd praktik och delexamina. Avslutningen på denna process är mästarvärdigheten (”Meister”). Men även i Tyskland finns tendenser till att ”Beruf” används på ett mer utslätat, ”svenskt”, vis, som beteck ning för alla yrken oavsett kvalificeringsnivå. I det tyska försäkrings systemet utgör ”Berufsgenossenschaften” (yrkesgemenskaper) ett centralt inslag och i dessa gemenskaper kan i stort sett alla som är verksamma i en viss bransch också bli medlemmar. Å andra sidan görs stor åtskillnad på ytligt respektive djupt yrkesutbildade.</P>
<P class="p74 ft4">Det tyska systemet för kvalificerad yrkesutbildning är betydligt mer utbyggt än det svenska ifråga om linjer och antal studenter. Ungefär ligen på gymnasienivå finns två skolformer; ”Berufsschulen” och ”Berufsfachschulen” som bägge avslutas med examenstiteln ”Fachar- beitergeselle”. Konkurrensen till ”Berufsfachschulen” har hårdnat och nu är det vanligt att man först tar studenten på gymnasium innan man försöker bli antagen. ”Fachoberschulen” varierar stort i svårig hetsgrad från ett- till treåriga utbildningar, variationen följer främst branschtill- hörigheten. Examen kallas för ”Fachoberschulabschluss”. Det är dis- kutabelt i vilken grad de nämnda tyska yrkesutbildningarna motsvarar våra svenska yrkesförberedande gymnasieprogram. I några fall är de mer omfattande och ofta mer yrkesinriktade och arbetsplatsanknutna. Entydigt eftergymnasiala yrkesutbildningar finns i mängder av varianter i Tyskland. Vanliga benämningar på dessa skolor är Berufs akademie och Fachakademie. Berufskolleg är ibland närmast en form av vuxengymnasium, i andra fall en mer avancerad eftergymnasial yrkes-</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311918x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">22 </SPAN>"Kvalificerad yrkesutbildning" - en länge omstridd verksamhet</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft4">utbildning. Till styrkefaktorerna i det tyska yrkesutbildningssystemet hör mängden branscher och yrken som har sina egna avancerade utbildningar. Arbetsplatsanknytningen av utbildningen är också ofta förebildlig. Men om övriga Europa blivit inspire rat av det duala tyska yrkesutbildningssystemet (dualt i meningen god integration mellan skola och arbetsplats) så har många tyska arbetsgivare blivit inspirerade av omvärlden och frågar sig varför just tyska arbets givare skall lägga ner så stora egna resurser på ungdomens yrkesutbildning. Det finns ett växande motstånd mot att ställa upp som värd för yrkes skoleelever, i synnerhet de från de mer elementära skolstegen.</P>
<P class="p76 ft31"><SPAN class="ft1">1.5</SPAN><SPAN class="ft30">Utvecklingen av det svenska ”yrkes- utbildningssystemet” – några historiska huvudtendenser</SPAN></P>
<P class="p77 ft33"><SPAN class="ft3">1.5.1</SPAN><SPAN class="ft32">Skråväsendet, avskräckande eller förebildligt exempel</SPAN></P>
<P class="p78 ft4">I det traditionella feodala samhället föddes man som regel till sitt yrke. Föräldrarna hade att svara för den grundläggande inskolningen i de egna sysslorna. Barnen bytte sällan yrke utan tenderade att ärva för äldrarnas. Torparens barn blev pigor, drängar och torpare, bondens blev bönder och bondmoror. I borgarklassen var släkterna vanligen knutna till speciella hantverk. Vi hade släkter av gelbgjutare (mässingsgjutare), förgyllare, kopparslagare, vapensmeder, luntmakare, grytgjutare, tunnbindare, blockmakare, slipstenshuggare, glasblåsare, stuckatörer, möbelsnickare, ebenister (praktmöbelsnickare), skräddare, skomakare, skoflickare (som lagade skor), hattstofferare, knappmakare, repslagare, snörmakare, borstbindare, urmakare, bokbindare, saltmätare eller sockerbagare bland de ca 300 hantverksyrken som i Sverige funnits organiserade i skrån. Sällan valde pojkarna något annat skrå än faderns, döttrarna var något rörligare i sina giftermål. Även i de högre stånden, präster och adel, var släktmönstren tydliga. Vi fick präst släkter och en adel som under stormaktstiden i mycket påminde om en krigarkast. Det var som bekant främst utvecklingen inom det borgerliga ståndet, som kom att spränga detta system. Hantverksskråna ersattes av företag, i synnerhet industriella företag, som måste finna nya vägar för att förse sig med yrkeskunniga anställda.</P>
<P class="p79 ft4">Fram till skråväsendets avskaffande 1846 var utbildning inom ramen för hantverken den dominerande formen för reglerad yrkes utbildning i Sverige. Hantverkssystemet övergavs etappvis, ända fram till 1864</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311919x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft4">SOU 1999:119 </SPAN>"Kvalificerad yrkesutbildning" - en länge omstridd verksamhet <SPAN class="ft4">23</SPAN></P>
<P class="p53 ft4">behölls vissa bestämmelser för lärlingar och gesäller. Skrå systemet omfattade inte en särskilt stor del av befolkningen, endast ca 50 000 allt som allt inklusive alla gesäller, lärlingar och andra hjälp arbetare. Den ringa volymen och kapaciteten var en av de verkningsfullaste invändningarna mot systemet.</P>
<P class="p13 ft4">Hantverkens utbildning var som bekant arbetsplatsförlagd och tydligt stadieindelad; novis, lärling, gesäll, mästare. Lärlingstiden varie rade mellan de olika hantverken, längst för guldsmeder, ca sju år och betydligt kortare för exempelvis garvare, ca två år. Fyra till fem års lärlingstid var det normala, en tid som i bästa fall avslutades med erhållande av gesällbrev och upptagande i något <NOBR>gesäll-lag.</NOBR> De fåtaliga mästarbefattningarna blockerade utvecklingsmöjligheterna för gesäl- lerna. Gesälltiden kunde räcka livet ut.</P>
<P class="p7 ft4">Inlärningen fick ske under arbetet i yrket. Mästaren var ofta en hård lärare, som främst krävde arbete av sina lärlingar och gesäller. ”Elev- gruppen” var heterogen, verkstadens samtliga lärlingar och gesäller. Vanligen arbetade de tillsammans, ofta hade de även gemensam bostad. Lärlingarna fick i mycket fungera som tjänstefolk i mäs ters hushåll och visavis gesällerna, fastän skråordningen innehöll bestäm melser om att de främst skulle lära sitt hantverk (”han (lär lingen) mest brukas till det hans lära angår”).<SPAN class="ft24">4</SPAN></P>
<P class="p14 ft4">Skråbröderna i de skilda hantverken lade normalt ner mycket stor omsorg på kvalitetskontroll och bekämpade alla former av fuskande i yrket. Den skicklighet som utvecklades i vissa skråstyrda hantverk, t ex italienskt fiolbyggeri (Antonio Stradivarius) eller svenskt möbelsnickeri (Georg Haupt) har inte överträffats.</P>
<P class="p13 ft4">Under skråtiden fanns endast ett fåtal yrkesskolor för andra verk- samheter än hantverk, i Sverige t ex sjömans- och handelsskolor. Det fanns även ett fåtal bergsskolor, några lantbruksinstitut och en ”mekanisk” skola i Stockholm (föregångare till Tekniska institutet) liksom Chalmerska slöjdskolan i Göteborg. I flera fall kom dessa yrkesskolor att utvecklas mot akademier och universitet, t ex Chalmers och Ulltuna, och perioden som yrkesskolor är i historiskt perspektiv endast ett utvecklingssteg.</P>
<P class="p80 ft4">Skråväsendets avveckling ledde till att många olikartade yrkes skolor inrättades under andra hälften av <NOBR>1800-talet,</NOBR> flertalet på folk skolenivån. Slöjdskolor kom att väsentligen ersätta den inskolning i yrken som hantverksskråna svarat för. Även om antalet skolor ökade i tämligen hög takt så höll inte utbyggnaden jämna steg med efterfrågan på yrkes- utbildad arbetskraft. I början av <NOBR>1900-talet</NOBR> var missnöjet be tydande med det svenska beståndet av yrkesskolor. Viktiga näringslivsaktörer, som de</P>
<P class="p81 ft12"><SPAN class="ft24">4 </SPAN>1720 års skråordning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311920x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">24 </SPAN>"Kvalificerad yrkesutbildning" - en länge omstridd verksamhet</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft4">ledande storföretagen, ansåg att utbildningen var för enkel men framför allt otidsenlig. ”1907 år kommitté angående den lägre tekniska undervisningens ordnande” var den enskilt viktigaste utredningen (den avslutade sitt arbete 1912). Med främst denna utredning som grund beslöt 1918 års riksdag om inrättande av lär lingsskolor respektive yrkesskolor. För att få börja en yrkesskola kräv des genomgången lär- lingsskola. Yrkesskolorna var tänkta att ersätta eller motsvara gesäll- utbildningen i de gamla hantverken. Samtidigt bibehölls och förstärktes de tekniska fackskolorna, som väsentligen var gymnasielika och senare kom att utvecklas till tekniska gymnasier som utbildade ”läroverks- ingenjörer”.</P>
<P class="p51 ft8">1918 års reformer är ett tidigt försök att skilja kvalificerad yr kesut- bildning från grundläggande yrkesutbildning eller yrkesförbere delse, men är även uttryck för ett parallellskoletänkande.</P>
<P class="p82 ft15">Under det att staten årligen offrar stora summor på dyrbara läro anstalter för att giva dem, som kunna vinna sin utkomst genom över vägande intel- lektuellt arbete, en lämplig utbildning för deras blivande levnadskall, göres ännu, utöver vad folk skolan i detta hänseende kan åstadkomma, alltför lite för att tillförsäkra dem, som ägnar sig åt övervägande s k kroppsligt arbete, tillgång till sådana kunskaper, som äro ägnade att öka deras förvärvs förmåga och deras utsikter att vinna en ekonomisk tryggad ställning. Allra största delen av den ungdom, som vid <NOBR>12-14</NOBR> års ålder utgår från folkskolorna, erhåller för sin fort satta utbildning ingen ledning och hjälp från samhällets sida.<SPAN class="ft24">5</SPAN></P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">1.5.2</SPAN><SPAN class="ft34">Många yrkesskolor, en grundskola</SPAN></P>
<P class="p84 ft4">Mellankrigstiden präglades av ett starkt stadieindelat utbildningssystem. De tydligaste nivåerna var folkskola, realskola, gymnasium och universitet, men det fanns många mellanformer, t ex yrkesskolor och s k flickskolor. Reformerna inom yrkesutbildingsområdet fokuserades på intervallet folkskola – realskola och kom att avslutas med grundskolans genomförande på <NOBR>1960-talet.</NOBR></P>
<P class="p14 ft4">Yrkesskolornas utbildning nådde inte så många, i slutet av <NOBR>1920-talet</NOBR> fortfarande under 10 000 elever. De stora volymerna kom först på 1950- talet, då antalet elever på yrkesskolornas heltidskurser översteg 50 000. En viktig förklaring till denna expansion var de slutsatser som drogs av <NOBR>1930-talets</NOBR> depression. Den stora Rationaliseringsutredningen behand- lade även yrkesutbildningsfrågan, som man kopplade samman med arbetslöshetsfrågan. Utredningen föreslog bl a verkstadsskolor för</P>
<P class="p85 ft36"><SPAN class="ft35">5 </SPAN>Citat från 1907 års utrednings slutbetänkande, återgivet i L. Nilsson, ”Yrkes- utbildning i nutidshistoriskt perspektiv”, (Göteborg Studies in Educational Sciences 39, 1981).</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311921x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft4">SOU 1999:119 </SPAN>"Kvalificerad yrkesutbildning" - en länge omstridd verksamhet <SPAN class="ft4">25</SPAN></P>
<P class="p49 ft4">arbetslös ungdom, som en metod att ånyo få fart på Sveriges ekonomi, ett förslag som genomfördes och gav förhållande vis lyckat resultat. Under 1940- och <NOBR>1950-talen</NOBR> fick den svenska yrkesutbildningen ett stort uppsving.</P>
<P class="p86 ft4">Saltsjöbadsavtalet (1938) ledde till bildandet av Arbetsmarknadens yrkesutbildningskommitté (1944), som kom att få stor betydelse för yrkesutbildningarnas utbyggnad och inriktning. Till ett av dess många genomförda förslag hörde att samla myndighetsansvaret över landets yrkesutbildningar under Kungliga Överstyrelsen för Yrkes utbildningar. KÖY kom att verka under perioden <NOBR>1944-64,</NOBR> varefter yrkes frågorna fördes över till Skolöverstyrelsen (SÖ) och de förbered ande delarna av yrkesutbildningarna integrerades i grundskolan.</P>
<P class="p50 ft4">Under den tidiga efterkrigstiden ökade det amerikanska inflytandet över svensk yrkesutbildning. Starkt intryck gjorde bl a <NOBR>TWI-systemet</NOBR> (Training Within Industry), som med framgång tillämpats av amerikansk rustningsindustri för att på rekordfart lära upp oskolad arbets kraft. TWI var en föregångare till dagens system för lärande i arbete respektive ”lärande organisation”. Den svenska arbetsmarknadsutbildningen hörde till de grenar av yrkesutbildningssystemet som tog störst intryck av TWI. AMS inrättades 1948 men redan under krigsåren hade Statens Arbetsmarknadskommission (SAK) prövat de nya metoderna för introduktionsutbildning men även för omskolning för att fylla brist- yrkenas vakanser. Under <NOBR>50-talet</NOBR> var antalet personer som årligen deltog i arbetsmarknadsutbildning under 10 000, men i slutet av <NOBR>1970-talet</NOBR> nådde man kring en kvarts miljon. AMU kom att ansvara för den kvan- titativt dominerande formen för yrkesutbildning i Sverige, i allmänhet en inte så kvalificerad form för yrkesutbildning, korttids utbildningarna övervägde.</P>
<P class="p87 ft4">Nivåmässigt nådde inte utbildningen på många av de yrkes skolor, som var i drift under mellankrigstid och tidig efterkrigstid, utöver real- skolan. När grundskolan väl var genomförd mot slutet av <NOBR>1960-talet</NOBR> förändrades förutsättningarna, då kom yrkesutbildningarna efter ”realskolenivån” och låg med andra ord parallellt med gymnasiestudier. Samordningen med gymnasiet blev nästa reformetapp men då är vi framme på <NOBR>1970-talet.</NOBR> Grundskolereformen dominerade 1950- och 1960- talens skoldebatt, samtidigt som yrkesskolorna fortsatte att utvecklas, men med två olika huvudmän, kommunala yrkesskolor respektive centrala yrkesskolor i statlig regi. <NOBR>1950-talets</NOBR> ”Yrkesutbildnings- sakkunniga” förordade att staten skulle ta över ansvaret för all yrkesutbildning, vilket 1955 års riksdag beslutade. Utbildningarnas huvudmannaskap har växlat många gånger under svensk nutidshistoria.</P>
<P class="p54 ft4">Grundskolan integrerade folkskola och realskola och ersatte flick- skolan. Hela befolkningen skulle få en och samma nioåriga grundut-</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311922x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">26 </SPAN>"Kvalificerad yrkesutbildning" - en länge omstridd verksamhet</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft4">bildning. Det avslutande nionde året gavs nio olika inriktningar; gym- nasieförberedande (9g), humanistisk (9h), allmänpraktisk (9pr), teknisk (9t), <NOBR>teknisk-praktisk</NOBR> (9tp), merkantil (9m), handel (9ha), <NOBR>social-eko-</NOBR> nomisk (9s) och en hushållsteknisk linje (9ht).</P>
<P class="p88 ft4">Grundskolans nio avslutande linjer var tänkta för ett fortsatt utbild- ningssystem i fem sektorer; teoretisk sektor, sektor för allmän utbildning, <NOBR>teknisk-mekanisk</NOBR> sektor (riktad mot teknisk fackskola, som snart utvecklades till tekniskt gymnasium), merkantil sektor (riktad mot mer- kantil fackskola, senare handelsgymnasium) och en vårdande, huslig sektor.</P>
<P class="p89 ft33"><SPAN class="ft3">1.5.3</SPAN><SPAN class="ft32">Den långa vägen mot en integrerad gymnasieskola</SPAN></P>
<P class="p90 ft4">Efter grundskolereformen var det gymnasieskolans tur att stöpas om. I slutet av <NOBR>1960-talet</NOBR> verkade Yrkesutbildningsberedningen, dess förslag om en standardisering av yrkesutbildningarna till två år blev till norm. Tvåårssystemet gav en principiell likvärdighet mellan de olika yrkesut- bildningarna och förenklade utbildningsplaneringen, men systemför- ändringen hade också nackdelar. Att stöpa alla yrkesutbild ningar i samma form, två år, innebar mycket växlande blandningar av ren yrkesutbildning och allmänbildande ämnen. Industrins yrkesutbildningar hade även före reformen ofta varit tvååriga, handelns ut bildningar var däremot vanligen ettåriga och utbildningarna i husligt arbete oftast under ett år. Tvåårsmallen resulterade i stort inslag av allmänna ämnen i handelns och vårdens och omvårdnadens utbildningar medan inslagen av ren yrkesteori och praktik minskade i industrins yrkesutbildningar för att lämna plats för mer av de allmänna ämnena. Den senare förändringen blev på sin tid mycket omdebatterad främst i termer av en förmodad urholkning av yrkeskunnandet. Utbyggnaden av de kortare yrkesutbildningarna till två år kritiserades med argument som dyrbar utfyllnadsutbildning. En mer allmän och teorianknuten yrkesutbildning mötte mycket opposition. Beslutet sågs som ett vägval mellan utbildningsbyråkratins krav på standardisering och näringslivets krav på skräddarsydda utbildningar. Traditionalisterna efterlyste mer av ”nyttig” praktik, dvs produktion av användbara varor och tjänster, och önskade ett större inslag av ”åskådlig” färdig hetsträning, mindre av teori- och förståelsemoment.</P>
<P class="p91 ft4">Det nya integrerade svenska gymnasiet startade med höstterminen 1971. Fackskolorna och yrkesskolorna avvecklades, delar av deras kursutbud blev beståndsdelar i de nya tvååriga ”yrkesförberedande” linjerna. Det är värt att notera att man redan från gymnasiereformens</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311923x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft4">SOU 1999:119 </SPAN>"Kvalificerad yrkesutbildning" - en länge omstridd verksamhet <SPAN class="ft4">27</SPAN></P>
<P class="p49 ft4">start valde att se yrkesutbildningsinslagen som elementära och yrkes- förberedande. Man höjde kraven på vad som skall räknas som kvalifi- cerad yrkesutbildning. Linjernas yrkesförberedande utbildning borde följas av något mer kvalificerat ute på företagen eller arbetsplatserna.</P>
<P class="p92 ft4">I mitten av <NOBR>1980-talet</NOBR> var det dags för nästa utredningsomgång. Översyn av den Gymnasiala Yrkesutbildningen (ÖGY), kom att lyfta fram svagheter i det tvååriga gymnasiet. En var att den nya gymnasie- skolan ärvt skillnaderna och motsättningarna mellan de olika linjerna, byggt in dem i gymnasieskolan men inte överbryggat dem.</P>
<P class="p50 ft4">ÖGY resulterade i ett förslag om treåriga linjer, som prö vades i för- söksverksamhet. Det treåriga gymnasiet skulle framför allt utöka teo- rimomenten samt i de yrkesförberedande linjerna ha upp till 60 procent arbetsplatsförlagd utbildning under det avslutande tredje studieåret. Slutsatserna av försöksverksamheten och förslaget till vår nu varande gymnasieskola presenterades i propositionen ”Växa med kunskaper” (1990/91).</P>
<P class="p50 ft4">Den nuvarande svenska gymnasieskolan är som bekant program- uppdelad. Av 16 nationella program anses 14 innehålla yrkesämnen och programmen kallas för yrkesförberedande. Endast två program, det naturvetenskapliga respektive samhällsvetenskapliga, kallas för väsent- ligen studieförberedande. De flesta program är därutöver gren delade, vilket ger mer än fyrtio olika specialinriktningar att välja mellan, de flesta med yrkesprägel. Estetiska programmet har exempelvis grenarna; konst och formgivning, dans och teater, musik. Fordonsprogrammet kan bestå av grenarna flygteknik, karosseri, fordonsteknik, transport. Medieprogrammet är uppdelat i information och reklam, tryckmedier.</P>
<P class="p14 ft4">Gymnasiets programstruktur är som synes påfallande tunn inom det dynamiska <NOBR>IT-området;</NOBR> enbart information och reklam respektive tryck- media. I kapitel 5 återkommer vi med en innehållslig analys av de många <NOBR>IT-utbildningar</NOBR> som ryms inom den Kvalificerade yrkesutbildningen. Sambandet mellan gymnasieutbud och <NOBR>KY-utbud</NOBR> är värt ett närmare studium. De Kvalificerade yrkesutbildningarna tycks delvis ha fungerat som en modernisering, korrigering och komplettering, av ålderdomligheter i gymnasiets programutbud. Om gymnasiet får ett IT- program, så höjs kraven på att de Kvalificerade yrkesutbild ningarna inom området rankas som kvalificerade och eftergymnasiala.</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311924x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">28 </SPAN>"Kvalificerad yrkesutbildning" - en länge omstridd verksamhet</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft3"><SPAN class="ft3">1.5.4</SPAN><NOBR><SPAN class="ft34">1970-talets</SPAN></NOBR> nya utvidgade högskola</P>
<P class="p94 ft4">Samtidigt som vårt gymnasium fick en radikalt ny utformning föränd- rades vårt högskoleväsende till såväl volym som innehåll. Ökningen av antalet högskolestuderande under efterkrigstiden framhålls ofta som remarkabel, från drygt tiotusen 1945 till över trehundratusen inne va- rande läsår. De stora ökningarna är hänförliga till <NOBR>1960-,</NOBR> 1970- och <NOBR>1990-talen.</NOBR> Under <NOBR>1980-talet</NOBR> var tillväxten i högskolesektorn låg i Sverige, till skillnad från flertalet <NOBR>OECD-länder.</NOBR> Vad som inte bör glömmas bort är att <NOBR>1970-talets</NOBR> stora expansion till väsentlig del är en effekt av omdefinitioner. Universitet och högskola var begrepp som fick nya innebörder. Sverige kom med start 1977 att inkludera majoriteten eftergymnasiala utbildningar i högskoleväsendet. Förskollärare och sjuksköterskor räknades som akademiker och högskoleväsendet utökades på motsvarande sätt med bl a lärarseminarier och sjukskö terskeskolor (de senare ombildade till vård- och hälsohögskolor i lands tingens regi). De kortare högskoleutbildningarna (under tre år) har periodvis svarat för mer än hälften av antalet högskolestuderande i Sverige. Nya korta högskoleutbildningar har även tillskapats efter 1977 års reform, t ex högskoleingenjörer och programmeringstekniker. I EU tillämpas van- ligen regeln att endast treåriga eftergymnasiala utbildningar kan klassas som akademiska, vilket många av de korta svenska högskole- utbildningarna på senare tid anpassats till, t ex sjuksköterske- utbildningen och på sina håll mellaningenjörs utbildningarna. Defini- tionerna av vad som är akademiska eftergymnasiala utbildningar, kan reformerna till trots, fortfarande skifta. Sjuksköterskorna har i Sverige officiellt varit akademiska sedan 1977, men de accepteras ännu inte av SACO som akademiska. Läkarförbundet motsätter sig deras medlem- skap och SHSTF kvarstår följaktligen i TCO.</P>
<P class="p95 ft4">En annan viktig del i förändringen av vårt högskoleväsende är den geografiska utbyggnaden. I dagsläget bedrivs högskoleutbildning på ett sjuttiotal orter. Även forskningsresurserna är mycket utspridda. Forsk- ningsprojekt i högskoleregi finns på minst ett femtiotal orter. Rätten att examinera på forskarutbildningsnivå, licentiat- och doktorsexamina, är dock begränsad till de högskolor som är klassificerade som universitet, i dagsläget ett trettiotal.</P>
<P class="p96 ft4">Inom universitets- och högskolevärlden finns ett stort antal utbild- ningar som är yrkesförberedande. Arkitekt, agronom, civil ingenjör, förskollärare, gymnasielärare, journalist, logoped, läkare, mellan- ingenjör, meteorolog, präst, sjuksköterska, tandläkare för att bara nämna några exempel. Dessa utbildningar meriterar sig för beteck ningen kvalificerade yrkesutbildningar enligt många kriterier. De är bevisligen eftergymnasiala. De har betydande inslag av specifik yrkesteori. De</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311925x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft4">SOU 1999:119 </SPAN>"Kvalificerad yrkesutbildning" - en länge omstridd verksamhet <SPAN class="ft4">29</SPAN></P>
<P class="p49 ft4">inrymmer yrkesrelaterad och handledd praktik. De har en organiserad form för inskolning i det framtida yrket. Det kan tyckas ligga nära till hands att kalla dessa utbildningar för kvalificerade yrkesutbildningar. Kvalificerad yrkesutbildning har ett avgränsningsproblem, som för övrigt framkom redan i remissbehandlingen av <NOBR>KEY-utredningens</NOBR> betän- kande ”Yrkeshögskolan. Kvalificerad eftergymnasial utbildning” (SOU 1995:38). I propositionen ”Kvalificerad yrkesutbildning m m. Prop 1995/96:145” kommenteras kritiken för oklar avgränsning av den nya Yrkeshögskolan på följande vis.</P>
<P class="p97 ft15">Många remissinstanser anser, att utredningens förslag om en fri stående yrkeshögskola skulle innebära en återgång till ett parallell skolesystem med påtagliga risker för en utveckling av <NOBR>B-högskolor.</NOBR> Reger ingen delar denna uppfattning och anser att en sådan lösning är ute sluten. Försöket syftar i stället primärt till en ökning av utbild ningsutbudet och till att ge underlag för ställningstagande till hur denna typ av utbildning bäst kan inordnas i det befintliga utbildningssystemet.<SPAN class="ft24">6</SPAN></P>
<P class="p98 ft4">Hur de Kvalificerade yrkesutbildningarna ”bäst kan inordnas i det befintliga utbildningssystemet” är en fråga som försöksverksamheten förhoppningsvis ger svar på. Att avgränsningen mot högskola och uni- versitet inte är avdömd ger propositionstexten många exempel på. Forskningsanknytning versus arbetslivsanknytning, eller studieförbe- redande versus yrkesförberedande visar sig vara tämligen trubbiga begrepp i försöken att karaktärisera de Kvalificerade yrkes utbildning- arnas egenart.</P>
<P class="p99 ft15">Remissinstanserna delar med få undantag utredningens uppfattning att utvecklingen skapat ett behov av eftergymnasial utbildning med stark arbetslivsanknytning som f. n. inte tillgodoses på ett bra sätt. Åsikterna är däremot delade när det gäller utred ningens syn på den före slagna utbild- ningen i förhål lande till högskoleutbildningen. Regeringen delar uppfatt- ningen som förts fram i flera yttranden att utred ningen överdrivit skillnaden mellan högskolans forsk ningsanknutna utbildning och en arbetslivsanknuten utbildning. De flesta som utbildar sig inom hög skolan gör det inte primärt med syfte att bedriva eget veten skapligt arbete. Högskolans utbildning är i många fall direkt yrkesförberedande med arbetslivspraktik som en del av utbildningen, exempelvis <NOBR>lärar-,</NOBR> <NOBR>journalist- ,</NOBR> socionom- och sjukgymnastutbildningarna.</P>
<P class="p100 ft15">Däremot kan det också enligt regeringens uppfattning finnas behov av en ny kvalificerad yrkesutbildning på eftergymnasial nivå som kan bidra till att tillgodose arbetslivets behov av arbetskraft med den kompetens som krävs för att genomföra produk tionen av varor och tjänster. En produktion som hittills ofta har kunnat genomföras av personer med yrkesutbildning på gymnasial nivå, men där det idag ställs krav på högre kompe tens. En sådan utbildning behöver förena en praktiskt inriktning med fördjupade teoretiska kunskaper och lyfta fram sådana dimensioner av kunskap som</P>
<P class="p101 ft12"><SPAN class="ft24">6 </SPAN>Regeringens proposition 1995/96:145<SPAN class="ft37">. Kvalificerad yrkesutbildning m m</SPAN>. (Stockholm: Utbildningsdepartementet), 13.</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311926x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">30 </SPAN>"Kvalificerad yrkesutbildning" - en länge omstridd verksamhet</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft15">färdighet och förtrogenhet. Den behöver innefatta både sådan teori som ingår i högskole utbildning och påbyggnadsutbildning och sådan kunskap som vinnes direkt i produktionen. Det krävs att utbildningen förmår inte- grera de kunskapsbaserna. Samspelet mellan teori och arbetsliv är en förutsättning för att utbildningen skall hålla en hög kvalitet och svara mot arbetslivets och de studerandes behov och ställer stora krav på den peda- gogiska utformningen.<SPAN class="ft24">7</SPAN></P>
<P class="p103 ft39"><SPAN class="ft1">1.6</SPAN><SPAN class="ft38">Kvalificerad yrkesutbildning i historiskt perspektiv</SPAN></P>
<P class="p104 ft4">Vår nyare yrkesutbildningshistoria börjar vid mitten av <NOBR>1800-talet.</NOBR> Inledningsvis var omställningsproblemen efter skråväsendets sam man- brott helt dominerande. Det var i första hand det nya industrisamhällets krav som skulle tillgodoses. De yrkesutbildningar som kom till stånd var vanligen enkla, i nivå med folkskolan, lärlingsutbildningar snarare än gesällutbildningar.</P>
<P class="p14 ft4">Mellankrigstidens yrkesutbildningssatsningar fick många för tecken, ett av de vanligare var att frågan kopplades till arbetslösheten. Vilka utbildningar kan ta ungdom ur arbetslösheten? Karaktäristiskt var också ett fokus på bristyrken. Nivåmässigt hade utbildningarna utvecklats och var ofta på realskolenivån. <NOBR>1960-talets</NOBR> stora grundskolereform eliminerade realskolan och gjorde åtskilligt av de yrkesförberedande lärlingsskolornas kursmoment till delar av den nionde årsklassens specialiseringar. Med <NOBR>1970-talets</NOBR> stora gymnasiereform upphävdes uppdelningen i gymnasier och fackgymnasier, allt blev till program i den nya gymnasieskolan. Utökningen av <NOBR>1990-talets</NOBR> gymnasium till genom- gående treåriga program motiverades främst med omsorger om en kvalificering av de yrkesförberedande program som tidigare varit tvååriga. Man önskade också förbättra arbetslivsanknyt ningen med arbetsplatsförlagda kursmoment under det avslutande tredje gymnasie- året (60 % av studietiden). Kvalificerad yrkesutbildning kan ses som en kulmen på denna utveckling att förstärka yrkes livsanknytningen. Kvali- ficerad yrkesutbildning kan uppfattas som en fortsättning av de stora gymnasiereformerna.</P>
<P class="p105 ft4">I det tidigare citerade betänkandet ”Yrkeshögskolan” SOU 1995:38 görs på sidan 55 avslutningsvis ett försök till preliminär definition av vad kvalificerad eftergymnasial utbildning är för någonting:</P>
<P class="p97 ft12">Med kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning avses utbildning, som bygger på grundläggande utbildning i gymnasieskolan och ev på praktik, ger fördjupad eller specialiserad yrkeskompetens men inte nödvändigtvis</P>
<P class="p106 ft12"><SPAN class="ft24">7 </SPAN>Regeringens proposition 1995/96:145, 11.</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311927x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft4">SOU 1999:119 </SPAN>"Kvalificerad yrkesutbildning" - en länge omstridd verksamhet <SPAN class="ft4">31</SPAN></P>
<P class="p107 ft12">färdigutbildning, i väsentliga delar handlar om praktisk tillämpning av känd kunskap och teknik, inte är akademisk i traditionell mening, samt syftar i första hand till verksamhet inom närings livet.</P>
<P class="p108 ft39"><SPAN class="ft1">1.7</SPAN><SPAN class="ft38">KY:s uttolkning av Kvalificerad yrkesutbildning, – ett tvåfrontsdilemma</SPAN></P>
<P class="p104 ft4">I Sverige har vi ingen stark tradition kring kvalificerad yrkesutbildning, så som exempelvis är fallet i Tyskland och stora delar av övriga EU. I Sverige har yrkesutbildning kunnat betyda snart sagt vad som helst från endagsintroduktion till livslångt lärande. Att yrkesutbildningen är ”kvalificerad” skall enligt <NOBR>KY-propositionen</NOBR> garanteras dels genom att utbildningarna är eftergymnasiala, dvs förutsätter fullbor dad gymna- sieutbildning, dels genom att en särskild myndighet, <NOBR>KY-kommittén,</NOBR> antar och inspekterar varje enskild Kvalificerad yrkesutbildning och dito anordnare.</P>
<P class="p109 ft15"><SPAN class="ft40">Regeringens förslag: </SPAN>En ny kvalificerad yrkesutbildning på eftergymna- sial nivå skall utvecklas. Den skall bidra till att tillgodose arbetslivets behov av kompetens för en modernt organiserad produktion av varor och tjänster. Utbildningen skall förena en praktisk inriktning med fördjupade teoretiska kunskaper. Den skall därför ges formen av lärande i arbete på en arbetsplats under ca en tredjedel av utbildningstiden.<SPAN class="ft24">8</SPAN></P>
<P class="p47 ft4">Inför utvärderingsuppdraget har vi haft som hypotes att ”kvalificerad”, trots det kvalitetssäkringssystem som <NOBR>KY-kommittén</NOBR> arbetat med, inrymmer en betydande spridning från den ena Kvalificerade yrkes- utbildningen till den andra. Hur stor denna spridning är har vi sökt fast- ställa och ser som ett viktigt underlag för utvärderingen av försö ket. En viktig förklaring till spridningen i kvalificering kan sökas i vår gymna- sieskola. I vad mån ger den förkunskaper för respektive Kvali ficerad yrkesutbildning, i vad mån inte?</P>
<P class="p50 ft4">De Kvalificerade yrkesutbildningarnas ena frontlinje går således mot de yrkesutbildningar som inte är tillräckligt kvalificerade för att klassas som på <NOBR>KY-nivån.</NOBR> Den andra frontlinjen är på många sätt svå rare att försvara. Vad skiljer de Kvalificerade yrkesutbildningarna från övriga eftergymnasiala högskoleutbildningar? Redan på <NOBR>1960-talet</NOBR> hävdade Olof Palme, i egenskap av ecklesiastikminister, att alla eftergymnasiala utbildningar skulle likställas som akademiska. Vad gör de Kvalificerade yrkesutbildningarna unika jämfört med högskole världens många, förhoppningsvis kvalificerade, yrkesutbildningar? I propositionstexten hänvisas framför allt till arbets marknadens krav. Arbetslivet kräver</P>
<P class="p110 ft12"><SPAN class="ft24">8 </SPAN>Regeringens proposition 1995/96:145, 9.</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311928x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft4">32 </SPAN>"Kvalificerad yrkesutbildning" - en länge omstridd verksamhet <SPAN class="ft4">SOU 1999:119</SPAN></P>
<P class="p111 ft8">någonting annat än det som dagens högskola och universi tet kan leverera.</P>
<P class="p82 ft15"><SPAN class="ft40">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Det finns inom ett antal branscher behov av arbetskraft med kompetens av det slag som en kvalificerad yrkesutbild- ning avses ge. Det gäller t ex delar av verkstadsindustrin, handeln, skogs- bruket och skogsindustrin samt telekommunikationsindustrin. Från tillväxtsynpunkt är det angeläget att flaskhalsar, som kan skapas av brist på erforderlig kompetens, elimineras så snabbt som möjligt. Behov av ny kvalificerad yrkesutbildning finns också inom turistnäringen och inom kontorsautomationen. Starka skäl talar därför för att en försöksverk samhet med denna typ av kvalificerad yrkesutbildning inleds snarast.<SPAN class="ft24">9</SPAN></P>
<P class="p112 ft4">Om detta arbetsmarknadsargument för att skilja ut de Kvalificerade yrkesutbildningarna från övriga högskoleutbildningar visat sig hålla vid genomgången av försöksverksamheten, är något vi får anledning att återkomma till i kapitel 6.</P>
<P class="p113 ft12"><SPAN class="ft24">9 </SPAN>Regeringens proposition 1995/96:145, 13.</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311929x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td51"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p4 ft4">33</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td53"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td54"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft42"><SPAN class="ft6">2</SPAN><NOBR><SPAN class="ft41">KY-försökets</SPAN></NOBR> genomförande och organisation</P>
<P class="p115 ft4">Detta kapitel innehåller en beskrivning av hur det är tänkt att försöks- verksamheten med Kvalificerad yrkesutbildning (KY) skall genomföras och organiseras. Kapitlet inleds med en allmän beskrivning av försö ks- verksamhetens organisation och uppläggning. Därefter sammanfattas de anvisningar och råd som <NOBR>KY-kommittén</NOBR> givit de utbildningsanordnare som önskat delta i för söksverksamheten.</P>
<P class="p116 ft39"><SPAN class="ft1">2.1</SPAN><SPAN class="ft38">Försöksverksamhetens organisation och uppläggning</SPAN></P>
<P class="p117 ft4">Regeringen fattade den 14 mars 1996 beslut om direktiv<SPAN class="ft24">1 </SPAN>till en orga- nisationskommitté för försöksverksamhet med Kvalificerad yrkes- utbildning <NOBR>(KY-kommittén).</NOBR> Den 22 april förordnades ledamöterna i <NOBR>KY-kommittén</NOBR> och ett kansli knöts till den. Den 15 maj beslutade regeringen om tilläggsdirektiv<SPAN class="ft24">2 </SPAN>som främst anger förutsättningar för den kommande utvärderingen av <NOBR>KY-verksamheten.</NOBR> <NOBR>KY-kommittén</NOBR> arbete regleras av <SPAN class="ft7">Lag (1996:339) om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning </SPAN>och <SPAN class="ft7">Förordning (1996:372) om en för- söksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning </SPAN>(bifogas som bilaga 3 och 4).</P>
<P class="p88 ft4">Den 6 maj 1996 gick <NOBR>KY-kommittén</NOBR> ut med en inbjudan till univer- sitet och högskolor, kommuner, gymnasieskolor, skolenheter med Kom- vux, landsting, utbildningsföretag m fl om att delta i försöks verksam- heten. Inbjudan inkluderade en kravlista och riktlinjer för försöks verk- samheten.</P>
<P class="p118 ft27"><SPAN class="ft25">1</SPAN><SPAN class="ft26">Kommittédirektiv Dir. 1996:26. </SPAN><SPAN class="ft29">Kvalificerad yrkesutbildning</SPAN>. Utbildnings- departementet. Direktiven bifogas som bilaga 1.</P>
<P class="p119 ft29"><SPAN class="ft25">2</SPAN><SPAN class="ft26">Kommittédirektiv Dir. 1996:41. </SPAN>Tilläggsdirektiv till Organisationskommittén för kvalificerad yrkesutbildning <SPAN class="ft27">. Utbildningsdepartementet. Direktiven bifogas som bilaga 2.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311930x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft4">34 </SPAN><NOBR>KY-försökets</NOBR> genomförande och organisation <SPAN class="ft4">SOU 1999:119</SPAN></P>
<P class="p120 ft4"><NOBR>KY-kommittén</NOBR> beslutade tidigt om principerna för utbetalning av bidrag innebärande att bidrag betalas ut månadsvis i efterskott och baseras på antalet studenter, dels en månad efter utbildningens start, dels var 6:e månad därefter. Den genomsnittliga kostnaden för en utbildningsplats fick inte överstiga 60 000 kronor per år.</P>
<P class="p13 ft4">Under sitt första verksamhetsår (1996) beviljade <NOBR>KY-kommittén</NOBR> 1 728 utbildningsplatser av 3 436 sökta med start hösten 1996 och våren 1997. Det första årets ansökningar var av skiftande kvalitet och med en mycket varierande utformning. Kontakterna mellan kansli och de sökande var därför intensiva och ansökningarna preciserades och förbättrades i dialog med kansliet. Några fasta ansökningstillfällen förelåg inte och ansökningarna prövades kontinuerligt. Kommittén delegerade till kanslichefen att fatta beslut om bifall medan avslagen skulle tas i kommittén.</P>
<P class="p121 ft4">Under 1997 stramades ansökningsförfarandet upp med fast an sök- ningsdag. Mer preciserade ansökningsanvisningar utformades. KY- kommittén delegerade beslutsrätten avseende både bifall och avslag till kanslichefen. Alla ärenden skulle dock föredras i kommittén innan beslut. Det nya ansökningsförfarandet uteslöt inte en dialog mellan de sökande och kansliet utan denna fortsatte och fokuserades främst på utbildningsplanernas utformning.</P>
<P class="p50 ft4">Under 1997 beviljade <NOBR>KY-kommittén</NOBR> 1 982 utbildningsplatser av 5 327 sökta. Under samma år startade e n mer organiserad tillsyn av utbildningsprogrammen. Målet var att avlägga ett tillsynsbesök vid varje utbildning och en strävan var att både kommittéledamöter och kansli- personal skulle delta. Två typer av tillsyn förekom: indike rande respektive fullständig tillsyn.</P>
<P class="p14 ft4">Den indikerande tillsynen syftade primärt till att ge underlag för en bedömning om en fullständig tillsyn behövde genomföras. Besö ken omfattade en halv dag och inleddes och avslutades med samtal med den ansvarige utbildningsanordnaren. Tillsynsgruppen träffade även stu- denterna som fick besvara en enkät. Vid varje besök valdes också några studenter ut till ett fördjupat samtal. Den indikerande tillsynen resul- terade i en muntlig rapportering av tillsynsgruppens intryck samt en skriftlig tillsynsrapport som i vissa fall kunde innehålla ålägganden om förändringar.</P>
<P class="p122 ft23">Den fullständiga tillsynen omfattade ca 25 procent av utbildningarna. Den omfattade en och en halv dag och hade samma uppläggning som den indikerande i förhållande till studenter och utbildnings anordnare. Där- utöver fördes samtal med lärare, handledare och repre sentanter för de kategorier som ingick i ledningsgruppen (företrädare för arbetsliv, hög- skola och Komvux). Besöken föregicks av en genom gång av ett omfat- tande skriftligt material som infordrats. Också denna tillsyn ledde till en</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311931x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td59"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td60"><P class="p1 ft43"><NOBR>KY-försökets</NOBR> genomförande och organisation <SPAN class="ft14">35</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td61"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td62"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft8">skriftlig rapport vilken var utförligare än vid indikerande tillsyn. I vissa fall kunde sedan återbesök göras för att se hur utbild ningsprogrammet hade utvecklats.</P>
<P class="p12 ft4">Under 1998 beviljades 1 542 utbildningsplatser av 6 700 sökta. KY- kommitténs arbete verkar nu ha funnit fasta former. Som stöd för utbild- ningsanordnarnas arbete har kommittén utformat dels anvisningar för ansökan som uppdaterats i tre varianter (96, 97 och 98), dels en upp- sättning allmänna råd och föreskrifter vars första variant kom i feb ruari 1997 och sedan utvecklades successivt. De viktigaste punkterna i de båda dokumenten redovisas nedan.</P>
<P class="p123 ft1"><SPAN class="ft1">2.2</SPAN><SPAN class="ft44">Anvisningar för ansökan</SPAN></P>
<P class="p57 ft4">Anvisningarna inleds med en presentation av försöksverksamheten, dess mål och inriktning. Det markeras tidigt att ett viktigt syfte är att åstadkomma en <SPAN class="ft7">ny </SPAN>typ av eftergymnasial utbildning. <NOBR>KY-kommittén</NOBR> påpekar att man inte kommer att medverka till att åstadkomma nya finansieringsformer för befintliga eller lätt modifierade utbildningar. En annan markering är att för att en utbildning skall kunna komma till stånd krävs att arbetslivet engagerar sig i genomförandet av utbildningen och att det finns ett verkligt behov i arbetslivet av den kompetens som utbild- ningen avser att ge. När det gäller utbildningens innehåll citeras här direkt ur anvisningarna:</P>
<P class="p124 ft15">Förändringarna i arbetslivet medför, som nämnts, ökade krav på med- arbetarnas kompetens, förändringsbenägenhet, kvali tetsmedvetande samt förmåga att se helheter, samband och pro cesser. Föränd ringarna är generella, de påverkar hela arbetslivet. Det innebär att det ställs nya krav på utbildningen. Krav ställs också på fortbildning och vidare utbildning av redan anställda liksom på en högre utbildnings nivå hos dem som går ut på arbetsmarknaden för första gången.</P>
<P class="p125 ft12">Den snabba omvandlingen gör också att förmågan att lära blir allt viktigare. Varje utbildning måste därför ses som ett led i och en för beredelse för det livslånga lärandet.</P>
<P class="p126 ft12">Kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen, kunskaper om datatekniken och användningen av dessa kunskaper i arbetslivet, kunskaper i ekonomi och vana vid ekonomiskt tänkande samt samhälls- och kulturkunskap krävs i allt högre ut sträckning.</P>
<P class="p127 ft15">En kvalificerad yrkesutbildning behöver förena en praktisk in riktning med fördjupade teoretiska kunskaper och lyfta fram sådana dimensioner av kunskap som färdighet och förtrogenhet. Den behöver inne fatta både sådan teori som ingår i högskole utbildningar och påbyggnadsutbildning och sådan kunskap som vinns direkt i arbetslivet. Det krävs att utbildningen förmår inte- grera dessa båda kunskapsbaser. Det ställer stora krav på den pedagogiska utformningen för att sam spelet mellan teori och praktik i utbildningen skall få en hög kvalitet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311932x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">36 </SPAN><NOBR>KY-försökets</NOBR> genomförande och organisation</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p128 ft15">Kraven på medarbetarnas sociala och personliga kompetens ökar. Kunskaper i språk och förmåga till kommunikation, för mågan att använda information på svenska och på främmande språk anges ofta som en nyckelkompetens. Både lärandet i arbetet och utbildningen i övrigt behöver utformas så att de inte enbart är inlärning i vanlig mening, utan också tar fasta på att utveckla olika förmågor hos den studerande.</P>
<P class="p129 ft12">Förmågan till problemlösning, kritiskt och kreativt tänkande, samt förmågan att sätta sig in i nya situationer och problem liksom förmågan att förhandla och att arbeta i lag anges också ofta som centrala kompetenser i framtidens arbetsliv. I utbildningen måste man därför lära sig att formulera problem och inte endast att lösa givna problem. Man bör därför eftersträva verksamhetsformer som gör att de studerande lär sig att påverka den omgivning där problemen ska lösas. För att åstadkomma detta, för att bibringa de studerande förmågan att se helheter och för att träna deras problemlösande förmåga bör utbild ningen i hög grad vara projektorienterad och bygga på problembaserad inlärning.</P>
<P class="p130 ft4">Som princip gäller att de studerande under hela utbildningstiden och under samtliga moment har rätt till studiemedel enligt gällande studie- stödsregler. Det är t ex inte meningen att den studerande skall vara an- ställd under Lärande i arbete. Studiestödsformer som Svuxa och NT- Svuxa kan inte komma i fråga.</P>
<P class="p88 ft8">Efter denna inledande programförklaring följer mer detaljerade an vis- ningar om hur utbildningsanordnarna bör utforma sina ansök ningar.</P>
<P class="p131 ft8">Ansökan skall innehålla uppgifter om ansvarig utbildningsan ordnare, utbildningens namn, dess omfattning, antalet studerande och när utbildningen avses starta.</P>
<P class="p132 ft4">Ansökan skall vidare innehålla en bedömning av arbetsmarkna den för dem som kommer att ha genomgått den sökta utbildningen. Denna bedömning bör innefatta inte enbart arbetsmarknaden inom den sektor utbildningen avser, utan också mera specifikt efterfrågan på den sär- skilda kompetens utbildningen avses ge. Det är inte sökandens be döm- ning som önskas, utan en redovisning av namngivna företags och orga- nisationers bedömningar. Arbetslivet bör således involveras i ett tidigt skede i arbetet med en ansökan. Ansökan skall även innehålla en beskrivning av hur arbetslivet har medverkat vid utformningen av utbildningen, när kontakterna skett och vilka som varit inblandade.</P>
<P class="p131 ft4">Ansökan skall beskriva hur arbetsplatser till den arbetsplatsför lagda delen av utbildningen säkerställs. Det kan göras genom att en lista bifogas på företag eller organisationer som lovat åta sig uppgiften för en eller flera studerande. Om antalet företag och organisationer vä sentligt understiger antalet studerande bör det framgå hur många plat ser var och en åtar sig.</P>
<P class="p133 ft8">Ansökan skall innehålla en beskrivning av hur egenutvärde ringen och kvalitetsarbetet skall bedrivas. Att enbart hänvisa till Luleå tekniska universitet och Läroverket räcker inte som beskrivning i ansökan,</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311933x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td59"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td60"><P class="p1 ft43"><NOBR>KY-försökets</NOBR> genomförande och organisation <SPAN class="ft14">37</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td61"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td62"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p134 ft8">eftersom det inte säkerställer att alla punkter nedan har täckts in. Redo- visningen skall innehålla</P>
<P class="p135 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">hur avnämare till utbildningen – studerande och arbetsliv – skall engageras i detta arbete</SPAN></P>
<P class="p136 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">vilka former som kommer att användas: intervjuer, enkäter, utvär- deringssamtal m m</SPAN></P>
<P class="p137 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">hur återkopplingen skall genomföras; rapportering till lednings- grupp, uppföljning av beslutade förändringar och uppföljning av resultaten i förhållande till lärare och handledare.</SPAN></P>
<P class="p138 ft4">Ansökan skall beskriva om särskilda åtgärder för att stimulera köns- mässigt icke traditionella utbildningsval kommer att vidtas och i så fall vilka. Det är möjligt att avsätta ett visst antal platser för under repre- senterat kön. Att bredda behörigheten till utbildningen genom att t ex ta in från fler gymnasieprogram och ersätta yrkesspecifika förkunskaps- krav med utbildningsinslag i själva utbildningen är ett sätt. Att aktivt marknadsföra utbildningen till underrepresenterat kön är ett annat, lik- som att utforma undervisningen så att det underrepresenterade könet får särskilt stöd. Under utbildningens gång är det betydel sefullt - inte minst av långsiktiga rekryteringsskäl - att den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen ges en utformning som stimulerar ett aktivt deltagande från underrepresenterat kön, liksom att yttringar av könsdiskriminering bekämpas.</P>
<P class="p74 ft4">I ansökan skall anges hur stort bidrag utbildningsanordnaren ansöker om. Kostnaderna bör också förklaras och motiveras. En utbild ning kan endast godkännas om arbetslivet står för kostnaderna för den del av utbildningen som är förlagd till arbetslivet. Statsbidraget får så ledes inte användas för att täcka sådana kostnader.</P>
<P class="p83 ft1"><SPAN class="ft1">2.3</SPAN><SPAN class="ft44">Utbildningsplan</SPAN></P>
<P class="p47 ft4">Utbildningsplan som begrepp återfinns i förordningen om en försöks- verksamhet med viss Kvalificerad yrkesutbildning. Vad den skall inne- hålla anges också där. <NOBR>KY-kommittén</NOBR> har valt att göra en annan indel- ning än den som följer av förordningen, men allt som anges i förord- ningen återfinns också här. Utbildningsplanen skall disponeras enligt den uppställning som kommittén anger. Utbildningsplanen godkänns av kommittén och kan alltså inte ändras utan ett nytt beslut av kommittén.</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311934x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">38 </SPAN><NOBR>KY-försökets</NOBR> genomförande och organisation</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft3"><SPAN class="ft3">2.3.1</SPAN><SPAN class="ft34">Utbildningens namn, inriktning och omfattning</SPAN></P>
<P class="p84 ft4">Utbildningens inriktning eller namn bör vara sådant att det fungerar väl med att den studerande efter fullgjord utbildning får en ”kvalificerad yrkesutbildningsexamen med inriktning på …” eller ett ”utbildningsbevis för kvalificerad yrkesutbildning med inriktning på ...”. Det inne bär att ämnen, t ex träteknik och guldsmide fungerar bra, medan titlar, t ex projektledare och livsmedelstekniker, i allmänhet inte gör det. Värderande begrepp som ”modern” och ”ny” bör undvikas eftersom examen annars efter några år, tvärtemot syftet, kan kän nas gammal- modig. <NOBR>KY-kommittén</NOBR> anser att främmande språk inte skall användas i namnet på en utbildning.</P>
<P class="p7 ft4">Utbildningens omfattning skall anges i poäng, där en poäng mot sva- rar en utbildningsvecka. För att leda till Kvalificerad yrkesutbildnings- examen skall utbildningen omfatta minst 80 poäng, där en veckas hel- tidsstudier motsvarar en poäng. Det är emellertid inte något krav för att få medverka i försöksverksamheten att utbildningen om fattar just 80 poäng, utan såväl kortare som längre utbildningar kan komma i fråga. Inte minst för att medge att ett faktiskt Lärande i arbe te skall komma till stånd förutsätts det att utbildningen har en viss minsta längd. Någon definitiv gräns låter sig inte sättas, men som ett riktmärke bör gälla att utbildningarna omfattar minst 40 poäng.</P>
<P class="p139 ft48"><SPAN class="ft3">2.3.2</SPAN><SPAN class="ft47">Ansvarig utbildningsanordnare och övriga utbildningsanordnare</SPAN></P>
<P class="p140 ft4">Utbildningen måste ha en tydlig anordnare. Det hindrar inte att andra också kan medverka i utbildningen. Även om flera intressenter går samman om utbildningen måste ändå ansvaret för utbildningen ligga på en enda av dem. Flera intressenter kan också gå samman och bilda ett nytt organ som ansvarar för utbildningen. Regleringen av detta skall redovisas i ansökningen.</P>
<P class="p141 ft4">Ansvarig utbildningsanordnare är ansvarig för att utbildningen be- drivs i enlighet med lagen (SFS 1996:339) och förordningen (1996:372) samt i enlighet med utbildningsplanen. Det är till den ansvarige utbildningsanordnaren som den ekonomiska ersättningen för utbild ningen utbetalas.</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311935x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td59"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td60"><P class="p1 ft43"><NOBR>KY-försökets</NOBR> genomförande och organisation <SPAN class="ft14">39</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td61"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td62"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft3"><SPAN class="ft3">2.3.3</SPAN><SPAN class="ft34">Ledningsgrupp</SPAN></P>
<P class="p142 ft4">Ett villkor för att försöksverksamhet skall medges är att företrädare för högskolan, Komvux och berörda delar av arbetslivet ingår i lednings- gruppen för utbildningen. För att säkerställa förankringen i arbetslivet är det viktigt att dess representation har tillräcklig tyngd. Ledningsgruppen skall vara klar när ansökan lämnas.</P>
<P class="p13 ft8">Det är inte tillräckligt att den ansvarige utbildningsanordnaren väl jer ut någon som är anställd i Komvux eller högskolan som företrä dare för dem, utan den som företräder Komvux eller högskolan skall vara <SPAN class="ft49">utsedd </SPAN>av respektive organ.</P>
<P class="p143 ft3"><SPAN class="ft3">2.3.4</SPAN><SPAN class="ft34">Utbildningens övergripande mål</SPAN></P>
<P class="p144 ft8">Målbeskrivningen skall ge svaret på frågan: vad skall den studerande kunna göra efter fullgjord utbildning? Beskrivningen bör även konkret anknyta till den kommande yrkesverksamheten.</P>
<P class="p145 ft33"><SPAN class="ft3">2.3.5</SPAN><SPAN class="ft32">Huvudsaklig uppläggning och organisation av utbildningen och Lärande i arbete samt omfattningen av utbildningens olika delar</SPAN></P>
<P class="p140 ft4">I utbildningsplanen skall utbildningens metodiska och pedagogiska utformning och dess organisatoriska uppläggning beskrivas. Här spe- cificeras vilka huvudmoment eller kurser som skall ingå i utbildningen och vidare anges hur många poäng respektive kurs eller huvudmoment omfattar.</P>
<P class="p14 ft4">Utbildningen kan anpassas till den årsrytm som präglar arbetslivet, och verksamheten får därför bedrivas kontinuerligt utan ter minsindel- ning. Exempelvis skall 80 poäng alltså kunna uppnås på kortare tid än fyra traditionella terminer. En poäng motsvarar dock alltid en vecka. En <NOBR>80-poängsutbildning</NOBR> kan därmed inte bedrivas på kortare tid än 80 veckor.</P>
<P class="p13 ft8">Den arbetsplatsförlagda delen skall vara en tredjedel av utbildnings- tiden, i princip varken mer eller mindre.</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311936x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">40 </SPAN><NOBR>KY-försökets</NOBR> genomförande och organisation</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft48"><SPAN class="ft3">2.3.6</SPAN><SPAN class="ft47">Kursplaner och mål för kurser eller huvud- moment</SPAN></P>
<P class="p147 ft8">Målbeskrivningen skall för varje kurs eller huvudmoment ge svaret på vad den studerande skall ha uppnått efter fullgjort huvudmoment eller kurs.</P>
<P class="p60 ft4">Det är väsentligt, också vid framtagandet av målen på kursnivå, att ha klart för sig att en utvärdering skall kunna genomföras i förhål lande till målen. Graden av måluppfyllelse måste sålunda kunna be dömas. Det är därför nödvändigt att använda sig av formuleringar som faktiskt kan användas för det syftet. Exempelvis kan detta uttryckas som att den studerande skall tillägna sig en förmåga att kommunicera i någon mera kvalificerad mening, att förklara ett praktiskt förlopp i teoretiska ter mer, att genomföra en produktion, att redovisa ett sammanhang, att köra en maskin med vissa egenskaper. Vaga och i praktiken icke kvantifierbara uttryck som ”ökade kunskaper”, ”känna till” eller ”ha kun skap om” bör undvikas. Det är inte lämpligt att ange timtal och litteraturlistor i utbildningsplanen.</P>
<P class="p148 ft3"><SPAN class="ft3">2.3.7</SPAN><SPAN class="ft34">Inriktning av Lärande i arbete</SPAN></P>
<P class="p142 ft4">Den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen kräver kvalificerad hand- ledning och utrymme för reflexion och eftertanke där den stude rande måste ha möjlighet till påverkan. Syftet är inte bara att skapa förtrogenhet med yrkesområdet utan också att lägga grunden för fort satt utveckling i arbetslivet. Under denna del av utbildningen skall den studerande tillämpa ett helhets- eller systemperspektiv, träna upp sin analytiska förmåga, lära sig att ta ansvar och öva upp sin förmåga till samspel med andra på arbetsplatsen. Utbildningsplanen skall innehålla en redovisning av hur dessa krav och syften skall uppnås.</P>
<P class="p149 ft50">Den arbetsplatsförlagda utbildningen skall ge en hög grad av för tro- genhet med ett yrke eller ett yrkesområde, men den får inte vara så snävt företagsspecifik att den får karaktären av intern företagsutbildning. Det är också viktigt att behovet av branschkännedom och erfarenheter från delbranscher tillgodoses. Utbildningsplanen skall innehålla en redovis- ning av hur detta säkerställs. Kommer exempelvis de studerande att vara på en eller flera arbetsplatser under Lärande i arbete?</P>
<P class="p150 ft4">Det är viktigt att uppläggningen av Lärande i arbete beskrivs nog- grant och inte minst att läroprocessen därunder redovisas tydligt. Denna arbetsplatsförlagda utbildning utgör en del av en projekt- och problem- baserad utbildning. Den arbetsplatsförlagda utbildningen skall inte ut- göras av praktik i vanlig mening utan utformas som ett Lärande i arbete.</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311937x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td59"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td60"><P class="p1 ft43"><NOBR>KY-försökets</NOBR> genomförande och organisation <SPAN class="ft14">41</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td61"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td62"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p151 ft4">Det skall framgå i utbildningsplanen hur många arbetsplatsför lagda perioder som ingår och när de infaller under utbildningstiden. KY- kommittén är av den uppfattningen att god integration karaktäriseras av fler snarare än färre perioder, att första perioden bör ligga tidigt i utbildningen och att den sista arbetsplatsförlagda perioden inte bör ligga sist i utbildningen.</P>
<P class="p152 ft48"><SPAN class="ft3">2.3.8</SPAN><SPAN class="ft47">Kompetenskrav på den personal som medverkar i utbildningen</SPAN></P>
<P class="p153 ft4">Utbildningsplanen skall innehålla en redovisning av kraven på den undervisande personalen. De kan t ex avse krav på formell utbildning, krav på yrkesteknisk kompetens och erfarenhet, krav på pedagogisk utbildning eller visad pedagogisk skicklighet. Det är lämpligt att också redovisa hur <NOBR>icke-formella</NOBR> meriter skall prövas och bedömas.</P>
<P class="p88 ft8"><NOBR>KY-kommittén</NOBR> vill inte ha en beskrivning av meriterna hos dem som avses medverka i utbildningen, utan konkreta krav som måste uppfyllas för att någon skall få undervisa på utbildningen.</P>
<P class="p132 ft4">Utbildningsplanen skall innehålla en redovisning av vilken nivå, t ex befattning i företaget eller organisationen eller tidigare erfarenhet av ledning eller handledning, som handledarna i den arbetsplatsförlagda delen kommer att hålla.</P>
<P class="p154 ft8">Utbildningsplanen skall innehålla uppgifter om och i så fall vilka åtgärder som kommer att vidtas för att utveckla den pedagogiska och ämnesmässiga kompetensen bland lärare och handledare.</P>
<P class="p155 ft33"><SPAN class="ft3">2.3.9</SPAN><SPAN class="ft32">Förkunskapskrav och andra villkor för att påbörja utbild ning</SPAN></P>
<P class="p78 ft4">Behörigheten att antas till utbildningen avses vara i princip samma som för högskolan. <NOBR>KY-kommittén</NOBR> får medge att andra erfarenheter än gymnasieutbildning ger tillträde till utbildningen. Utbildningen kan stå öppen för dem som kommer direkt från gymnasieskolan. Den kan också stå öppen för deltagare från arbetslivet. Behörighetsreglerna kan utformas så att de möjliggör en prövning inom försöksverksamhetens ram av om andra erfarenheter än formell gymnasieutbildning kan ge likvärdiga förutsättningar att klara utbildningen.</P>
<P class="p156 ft4">Det är tillåtet att ha viss arbetslivserfarenhet som ett särskilt behö rig- hetskrav, men inte tillåtet att kräva anställning. Behörighets reglerna får inte utformas så att de verkar segregerande. All utbildning måste också vara riksrekryterande.</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311938x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">42 </SPAN><NOBR>KY-försökets</NOBR> genomförande och organisation</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft4">Utbildningsplanen skall innehålla en redovisning av vilka för kun- skapskrav som avses gälla för utbildningen. Anges särskilda be hörig- hetskrav (dvs utöver grundläggande behörighet) skall det fin nas goda motiv för dessa.</P>
<P class="p148 ft3"><SPAN class="ft3">2.3.10</SPAN><SPAN class="ft51">Urvalsgrunder</SPAN></P>
<P class="p158 ft4">Enligt förordningen får en eller flera av följande urvalsgrunder använ- das: betyg, särskilt prov, tidigare utbildning och yrkeserfarenhet. In- tervjuer för att välja ut de sökande som har störst möjlighet att tillgo- dogöra sig utbildningen får också användas. Urvalsgrunderna får inte utformas så att de verkar segregerande.</P>
<P class="p141 ft4">Utbildningsplanen skall innehålla en beskrivning av hur urvalet av studerande skall gå till, gärna stegvis eller i punktform. Beskrivningen skall vara så tydlig att en utomstående skall kunna tillämpa urvals reg- lerna och det skall vara möjligt att i efterhand kontrollera om de följts. Beslut om antagning skall fattas av ledningsgruppen.</P>
<P class="p159 ft48"><SPAN class="ft3">2.3.11</SPAN><SPAN class="ft52">Principer för betygssättning och former för kunskapskontroll</SPAN></P>
<P class="p140 ft4">Utbildningsplanen skall innehålla en beskrivning av hur den kontinu- erliga kunskapsuppföljningen och examinationen skall genomföras och vilka betyg som kommer att användas i utbildningen. Nivån icke god- känd måste finnas med i betygsskalan både i de skolförlagda momenten och i Lärande i arbete. <NOBR>KY-kommittén</NOBR> rekommenderar att en och samma betygsskala används i hela den skolförlagda delen av ut bildningen, även om ingående moment hämtas från utbildningsan ordnare med skilda betygssystem.</P>
<P class="p148 ft3"><SPAN class="ft3">2.3.12</SPAN><SPAN class="ft51">Examen alternativt utbildningsbevis</SPAN></P>
<P class="p84 ft4">Utbildningsplanen skall ange om utbildningsbevis eller examen kommer att utfärdas samt grunderna för detta. För att en kvalificerad yr- kesutbildningsexamen skall få utfärdas krävs att utbildningen omfat tar minst 80 poäng. Utbildningsplanen skall innehålla de mål och krav som skall uppfyllas för examen, samt examens inriktning. Exempelvis kan detta vara att samtliga kurser genomgåtts med godkänt resultat, att Lärande i arbete genomförts med godkänt resultat, att exa mensarbetet fullgjorts tillfredsställande.</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311939x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td59"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td60"><P class="p1 ft43"><NOBR>KY-försökets</NOBR> genomförande och organisation <SPAN class="ft14">43</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td61"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td62"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft3"><SPAN class="ft3">2.3.13</SPAN><SPAN class="ft51">Tillgodoräkning som högskoleutbildning</SPAN></P>
<P class="p160 ft4">Utbildningsplanen skall ange om några av utbildningens huvudmoment eller kurser avses få tillgodoräknas vid den högskola som ingår i led- ningsgruppen och i så fall med hur många poäng. Utbildningen behö ver inte innehålla tillgodoräkningsbara poäng, men är någon kurs mycket lik en kurs som finns på högskolan, eller är hämtad därifrån, bör det prövas om utbildningen kan tillgodoräknas för den som så önskar. Besked om detta kan endast lämnas av högskolan i fråga.</P>
<P class="p148 ft1"><SPAN class="ft1">2.4</SPAN><SPAN class="ft44">Råd och föreskrifter</SPAN></P>
<P class="p47 ft4">Utöver de ovan refererade anvisningarna för ansökan om försöksverk- samhet har <NOBR>KY-kommittén</NOBR> givit ut en sammanställning allmänna råd och föreskrifter som diskuterar ett antal särskilda frågor. Nedan refere ras några av dem.</P>
<P class="p148 ft3"><SPAN class="ft3">2.4.1</SPAN><SPAN class="ft34">Överintagning</SPAN></P>
<P class="p161 ft8"><NOBR>KY-kommittén</NOBR> har inte några invändningar mot att en utbildnings anord- nare gör ett visst överintag. Kommittén anser att ett överintag inte kan göras hur stort som helst och det bör inte överstiga 25 procent av den medgivna volymen.</P>
<P class="p162 ft48"><SPAN class="ft3">2.4.2</SPAN><SPAN class="ft47">Tillgodoräkning av annan utbildning eller verksamhet</SPAN></P>
<P class="p163 ft4"><NOBR>KY-kommittén</NOBR> anser att en studerande inte bör medges tillgodo räkning av alltför stora delar av annan skolförlagd utbildning. Mer än 25 pro cent bör inte medges. Enligt kommitténs uppfattning är beslut i ärenden om tillgodoräkning att jämställa med antagningsbeslut, varför de bör fat tas av ledningsgruppen för utbildningen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311940x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">44 </SPAN><NOBR>KY-försökets</NOBR> genomförande och organisation</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p164 ft48"><SPAN class="ft3">2.4.3</SPAN><SPAN class="ft47">Antagning till utbildning efter den reguljära starten</SPAN></P>
<P class="p165 ft8"><NOBR>KY-kommittén</NOBR> anser att studerande kan antas efter det att utbildningen inletts. Beslut om antagning efter utbildningens start skall fattas av led- ningsgruppen för utbildningen.</P>
<P class="p166 ft3"><SPAN class="ft3">2.4.4</SPAN><SPAN class="ft34">Förändringar i utbildningsplanerna</SPAN></P>
<P class="p167 ft8">Enligt förordningen (1996:372) skall det finnas en utbildningsplan för varje utbildning. Förändringar i utbildningsplanen måste godkännas av <NOBR>KY-kommittén.</NOBR></P>
<P class="p143 ft3"><SPAN class="ft3">2.4.5</SPAN><SPAN class="ft34">Byte av medlemmar i ledningsgruppen</SPAN></P>
<P class="p161 ft8">Det står varje ansvarig utbildningsanordnare fritt att inom de ramar som anges i förordningen byta ut och ta in nya ledamöter i ledningsgruppen. Förändringar i ledningsgruppens sammansättning bör rapporteras till <NOBR>KY-kommittén.</NOBR></P>
<P class="p168 ft3"><SPAN class="ft3">2.4.6</SPAN><SPAN class="ft34">Anknytningen till arbetslivet</SPAN></P>
<P class="p144 ft4">Ett gott utbildningsresultat förutsätter en aktiv och positiv medverkan från alla dem som är verksamma på arbetsplatsen. Enligt <NOBR>KY-kommit-</NOBR> téns uppfattning är det ett särskilt ansvar för ledningsgrupperna att denna förankring kommer till stånd och vidmakthålls. Detta förutsätter bl a en lyhördhet gentemot de grupper av anställda som medverkar i Lärande i arbete. Ledningsgrupperna kan därför utvidga sin represen- tation från arbetslivet med företrädare för de grupper av anställda som medverkar i utbildningen.</P>
<P class="p169 ft3"><SPAN class="ft3">2.4.7</SPAN><SPAN class="ft34">Examens- och utbildningsbenämningar</SPAN></P>
<P class="p158 ft4">Kvalificerad yrkesutbildning kan inte anses tillhöra någon särskild del av utbildningsväsendet. Enligt <NOBR>KY-kommitténs</NOBR> uppfattning är det därför olämpligt att använda examens- och utbildningsbenämningar som kan associeras till någon tidigare eller nu existerande utbildningsform. Det är således inte lämpligt att använda uttryck som ingenjör, kandidat, hög- skole- eller yrkesteknisk vid beskrivningar eller benämningar i samband med den Kvalificerade yrkesutbildningen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311941x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td59"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td60"><P class="p1 ft43"><NOBR>KY-försökets</NOBR> genomförande och organisation <SPAN class="ft14">45</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td61"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td62"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft3"><SPAN class="ft3">2.4.8</SPAN><SPAN class="ft34">Examensbevis och utbildningsbevis</SPAN></P>
<P class="p170 ft4">Följande regler gäller:</P>
<P class="p171 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">För utbildning som omfattar minst 80 poäng har den studerande rätt att få ett examensbevis på en kvalificerad yrkesutbildningsexamen om han eller hon är godkänd på alla moment som ingår i utbildningen.</SPAN></P>
<P class="p172 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">För utbildning som omfattar mindre än 80 poäng har den stude rande rätt att få ett utbildningsbevis om han eller hon har minst godkänt betyg på alla i utbildningen ingående kurser.</SPAN></P>
<P class="p173 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">För studerande som inte har betyget godkänt på alla ingående kur ser kan ett ”samlat betygsdokument” utfärdas där kurser med godkänt resultat anges.</SPAN></P>
<P class="p174 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Både utbildningsbevis och examensbevis kan inte utfärdas för samma utbildning.</SPAN></P>
<P class="p138 ft4">Namnet på utbildningen bör vara det samma som i den av <NOBR>KY-kom-</NOBR> mittén beslutade utbildningsplanen, exempelvis ”Examensbevis för kvalificerad yrkesutbildningsexamen med inriktning mot ..., 80 poäng” eller ”Utbildningsbevis för kvalificerad yrkesutbildning med inriktning mot ..., 45 poäng”.</P>
<P class="p13 ft4">Ledningsgruppens ordförande bör, eventuellt tillsammans med ansvarig utbildningsanordnare, skriva under betygsdokumentet. Om utbildningen innehåller kurser som kan tillgodoräknas vid någon hög- skola kan det anges. I så fall kan det också vara lämpligt att en repre- sentant från den högskolan skriver under betygsdokumentet. Ett väl så gott alternativ är att högskolan tillhandahåller ett särskilt dokument där tillgodoräkningen framgår.</P>
<P class="p50 ft4">Det är lämpligt att i utbildnings- respektive examensbeviset redovisa alla ingående kurser med uppgift om namn, omfattning i poäng samt betyg. Det bör vidare framgå att en poäng motsvarar en veckas hel- tidsstudier samt vilka betygssteg som använts. Är det olika betygs steg i olika kurser anges det. Omfattningen av Lärande i arbete och hur det har genomförts bör framgå: exempelvis om det har varit sepa rata kurser eller som moment ingående i olika kurser. De arbetsplatser där den stude- rande har genomfört sitt Lärande i arbete bör anges.</P>
<P class="p14 ft4">Eftersom varje utbildning i sig är unik, är det viktigt att utbildning- arna beskrivs tydligt. I den utbildningsplan som beslutats av kommittén framgår utbildningens övergripande mål samt målen för de kurser som ingår. I en bilaga till utbildnings- eller examensbeviset kan kursernas omfattning och målbeskrivningar redovisas.</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311942x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">46 </SPAN><NOBR>KY-försökets</NOBR> genomförande och organisation</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p175 ft4">Lärande i arbete har stor betydelse i Kvalificerad yrkesutbildning och det gäller för de studerande särskilt när de skall söka anställning. En utförligare beskrivning av Lärande i arbete kan därför vara värde full. En sådan kan exempelvis innehålla en närmare redogö relse för innehållet i Lärande i arbete under de olika perioderna, vilka arbetsplatser (t ex företag eller avdelning) som tagits i anspråk och deras storlek och inriktning, vilka färdigheter den studerande uppnått och, efter medgivande från vederbörande, vilka handledare den studerande haft. Denna beskrivning bör ha formen av en särskild handling eller intyg.</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311943x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td51"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p4 ft4">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td53"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td54"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft42"><SPAN class="ft6">3</SPAN><SPAN class="ft41">Utvärderingsuppdraget och dess frågor</SPAN></P>
<P class="p177 ft4">I detta kapitel beskriver vi utvärderingsuppdraget samt pekar på var i rapporten vi behandlar de olika frågorna. Som underlag finns <SPAN class="ft7">PM: Utvärdering av försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning </SPAN>, där kommittén för Kvalificerad yrkesutbildning har preciserat upp draget i tio punkter som utvärderingen bör belysa. Vår tolkning av upp draget konkretiseras nedan. Framställningen bygger till stor del på det anbud som vi lämnade till <NOBR>KY-kommittén.</NOBR> Vissa modifieringar och omtolkningar har skett under utvärderingens gång. Vidare så har en del frågeställningar betonats på bekostnad av andra. Vi skall nedan även redogöra för hur och varför dessa förändringar skett.</P>
<P class="p169 ft1"><SPAN class="ft1">3.1</SPAN><SPAN class="ft44">Arbetslivets krav</SPAN></P>
<P class="p178 ft4"><NOBR>KY-kommitténs</NOBR> frågeställningar var:</P>
<P class="p179 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Svarar utbildningen mot de kompetens- och kvalitetskrav som ställs på dagens arbetsmarknad?</SPAN></P>
<P class="p137 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Har utbildningen någon betydelse för produktionsresultat och ut- veckling?</SPAN></P>
<P class="p138 ft4">Av anbudsunderlaget framgår att svaret skall ges genom att jämföra konceptet mot intressenternas krav och uppfattningar samt genom att följa upp studenterna efter avslutad utbildning.</P>
<P class="p60 ft4">Frågan om utbildningens samhällsrelevans, där arbetsmarkna dens krav betonas, kan ses ur två aspekter. Den ena är om den totala utbild- ningssatsningen svarar mot de strukturella förändringar vi kan se i arbetslivet av idag. Här handlar det snarast om en utvärdering av KY- kommitténs förmåga att göra samhällsrelevanta prioriteringar och ytterst om utbildningssystemet har den överblick som krävs för att allokera resurser på ett sätt som motsvarar arbetsmarknadens krav.</P>
<P class="p122 ft8">Den andra aspekten är hur de enskilda programmen passar in i denna helhet. Man skulle kunna formulera frågan: har <NOBR>KY-kommittén</NOBR> (eller</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311944x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">48 </SPAN>Utvärderingsuppdraget och dess frågor</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft8">riksdagen) fått den utbildning man beställt? Utredningsdirektiven betonar här avnämarnas förmåga att själva formulera sina krav och önskemål.</P>
<P class="p12 ft4">Vi har ägnat denna fråga stor omsorg i vår utvärdering. I kapitel 6 presenteras en bild av arbetsmarknadens utveckling och vilka krav som ställs på morgondagens arbetskraft och utbildningssystem. I kapitel 5 redovisas vilka utbildningar det blev och i kapitel 13 får vi studenternas syn sex månader efter avslutad utbildning.</P>
<P class="p180 ft4">Frågeställningen om utbildningarna har haft någon betydelse för produktionsresultat och utveckling har däremot varit svår att besvara. Det måste gå en längre tid efter avslutad utbildning innan man kan avläsa några sådana effekter. I kapitel 12 redovisar vi studenternas flyttmönster för att få tillträde till utbildningen och var de bor sex månader efter avslutad utbildning. Utifrån detta kan vi diskutera den regionala nettotillväxt som direkt kan hänföras till utbildningarna.</P>
<P class="p148 ft1"><SPAN class="ft1">3.2</SPAN><SPAN class="ft44">Jämställdhetsaspekten</SPAN></P>
<P class="p178 ft4"><NOBR>KY-kommitténs</NOBR> frågeställningar var:</P>
<P class="p181 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Bryter utbildningen könsbundna utbildnings- och yrkesval?</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Om så är fallet: Vad beror det på?</SPAN></P>
<P class="p47 ft4">Könsmärkningen av såväl arbetsliv som utbildningar har visat sig ut göra starka strukturer. Vår avsikt var att dokumentera såväl vilka ambitioner som funnits att bryta dessa strukturer som i vilken grad man lyckats. Ambitionerna att bryta strukturerna kan finnas på två nivåer, dels en strukturell nivå där vi studerar huruvida utbildningsutbudet bryter mot etablerade mönster för ”tjej”- och <NOBR>”kill”-utbild</NOBR> ningar men också på programnivå där vi ser hur jämställdhetsaspekten beaktats i de enskilda utbildningarna.</P>
<P class="p7 ft4">Resultaten redovisas huvudsakligen i kapitel 7 där vi beskriver vilka studenter som sökt sig till Kvalificerad yrkesutbildning (KY). I kapitel 12 diskuteras flyttbenägenheten för män respektive kvinnor.</P>
<P class="p123 ft1"><SPAN class="ft1">3.3</SPAN><SPAN class="ft44">Regionala effekter</SPAN></P>
<P class="p178 ft4"><NOBR>KY-kommitténs</NOBR> frågeställningar var:</P>
<P class="p181 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Kan utbildningen bidra till ny produktion av varor och tjänster?</SPAN></P>
<P class="p173 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Kan utbildningar fylla små men betydelsefulla utbildningsbehov inom ett stort geografiskt område?</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311945x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td63"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td64"><P class="p1 ft43">Utvärderingsuppdraget och dess frågor <SPAN class="ft14">49</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td66"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft4">Frågan om smala och riksunika utbildningar är intressant ur ett natio- nellt perspektiv. Här ställs ett regionalt kompetensförsörjningspers pektiv mot ett mer nationellt och kanske individorienterat perspektiv. Intressanta frågor är även i vilken omfattning utbildningsanordnarna har lyckats profilera riksunika utbildningar och i vilken grad man har lyckats med en nationell rekrytering.</P>
<P class="p50 ft4">Den regionala dimensionen presenteras i kapitel 12 och har utvidgats något i förhållande till vårt anbud. Vi diskuterar bakgrunden till regeringens förslag att på lokal nivå utforma utbildningarna samt i vilken utsträckning som utbildningsanordnare lyckats rekrytera studenter i nationellt avseende. Därefter följer en kvalitativt inriktad dis kussion kring några av de faktorer som förenar utbildningar som haft framgång med avseende på riksrekrytering.</P>
<P class="p50 ft8">Frågan om utbildningarna har bidragit till ny produktion av varor och tjänster är för tidigt ställd. Det måste gå en längre tid efter av slutad utbildning innan några sådana effekter kan avläsas.</P>
<P class="p168 ft1"><SPAN class="ft1">3.4</SPAN><SPAN class="ft44">Utbildningens utformning</SPAN></P>
<P class="p178 ft4"><NOBR>KY-kommitténs</NOBR> frågeställningar var:</P>
<P class="p181 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Har utbildningen förverkligat ett Lärande i arbete?</SPAN></P>
<P class="p182 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Har utbildningen lyckats integrera arbetsplatsförlagd och skolför- lagd utbildning?</SPAN></P>
<P class="p173 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Vilka kvalitativa skillnader finns gentemot andra skolformers utbildningar (arbetsplatsförläggning, integrering m m)?</SPAN></P>
<P class="p173 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Har Kvalificerad yrkesutbildning lyckats rekrytera nya grupper av studerande?</SPAN></P>
<P class="p183 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Har Kvalificerad yrkesutbildning bidragit till övergång till hög- skolan?</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Har Kvalificerad yrkesutbildning bidragit till ett kompetenslyft i</SPAN></P>
<P class="p184 ft8">förhållande till påbygg nadsutbildningarna och gymnasieskolans olika program (särskilt de yrkesinriktade)?</P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Innefattar Kvalificerad yrkesutbildning moment på högskolenivå?</SPAN></P>
<P class="p185 ft4">Dessa frågeställningar utgör tillsammans med frågorna om utbildning ens arbetslivsrelevans själva kärnan i vår utvärdering. Vi ägnar sär skild uppmärksamhet åt vad som kännetecknar studenternas Lärande i arbe te. Hur väl fungerar växelbruket mellan den skolförlagda respek tive arbetsplatsförlagda kompetensutvecklingen? I vad mån klarar den Kvalificerade yrkesutbildningen målsättningarna att förverkliga ett Lärande i arbete? Olika yrkesutbildningars historia erbjuder en rik erfa-</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311946x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">50 </SPAN>Utvärderingsuppdraget och dess frågor</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p186 ft4">renhetsbank från vilken uttag med fördel kan göras. Vissa yrkes grupper och branscher kan dela med sig av sin kompetens inom detta område, t ex <NOBR>IT-branschen,</NOBR> vårdsektorn, byggnadsindustrin eller för svaret. Vem man å andra sidan vill låta sig inspireras av är ofta svårt att förutsäga.</P>
<P class="p13 ft4">Huvuddelen av våra resultat presenteras i kapitel 8 där utbildningar- nas uppläggning och genomförande beskrivs och diskuteras. Lärandet i arbetet och integreringen av arbetsplatsförlagd och skolförlagd utbild- ning får ett stort utrymme. Här diskuteras även frågan om moment på högskolenivå. Den direkta frågan om Kvalificerad yrkesutbildning bidragit till övergång till högskolan belyses i kapitel 13, där vi följer studenterna sex månader efter avslutad utbildning.</P>
<P class="p50 ft8">Frågan om Kvalificerad yrkesutbildning lyckats rekrytera nya grupper av studerande belyses med en enkätstudie som presenteras i kapitel 7.</P>
<P class="p12 ft8">Skillnader och likheter jämfört med andra skolformers utbildningar diskuteras explicit ur ett historiskt perspektiv i kapitel 1 och mer implicit i kapitel 5 utifrån vilka utbildningar som startat.</P>
<P class="p166 ft1"><SPAN class="ft1">3.5</SPAN><SPAN class="ft44">Huvudmannaskapets betydelse</SPAN></P>
<P class="p178 ft4"><NOBR>KY-kommitténs</NOBR> frågeställning var:</P>
<P class="p181 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Har utbildningens olika huvudmannaskap haft någon betydelse?</SPAN></P>
<P class="p187 ft4">Det framgår av listan över utbildningsanordnare att mer än hälften av dessa är kommuner eller organisationer med ett stort kommunalt infly- tande. Rimligen kommer denna kommunala anknytning att få ett starkt genomslag i vilka utbildningar som anordnas. Tillsammans med länsarbetsnämnderna får kommunerna allt mer av ansvaret för ung doms- arbetslösheten. I många glesbygdskommuner vill ungdomar na inte studera vidare på högskolan. Kanske är det så att den Kvalifice rade yrkesutbildningen här kan fylla ett behov, både för näringslivet och för samhället i stort, av att förbereda dessa ungdomar för fram tiden? Följ- aktligen blir det intressant att dels jämföra vad för slags utbildningar kommunala respektive <NOBR>icke-kommunala</NOBR> valt att anordna, dels dessa utbildningars innehåll.</P>
<P class="p7 ft8">Frågan om olika huvudmannaskap diskuteras i kapitel 10. Huvud- mannaskapet är även en central fråga i kapitel 15, där vi diskuterar olika framtidsvisioner.</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311947x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td63"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td64"><P class="p1 ft43">Utvärderingsuppdraget och dess frågor <SPAN class="ft14">51</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td66"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p188 ft1"><SPAN class="ft1">3.6</SPAN><SPAN class="ft44">Utbildningens ekonomi</SPAN></P>
<P class="p178 ft4"><NOBR>KY-kommitténs</NOBR> frågeställning var:</P>
<P class="p189 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Har utbildningarnas olika ekonomiska förutsättningar haft någon betydelse för innehåll och kvalitet?</SPAN></P>
<P class="p138 ft4">Kan man se några kvalitativa skillnader mellan de resurskrävande och de mindre resurskrävande utbildningarna? Vi kan inte utesluta att skill- naderna i ekonomiska förutsättningar i huvudsak beror på behovet av utrustning men det vore spännande om vi fann en ekonomisk variation där utbildningsanordnarna varit friare att allokera resurserna.</P>
<P class="p13 ft8">Kapitel 11 ägnas helt åt frågan om skilda ekonomiska förutsätt ningar har någon betydelse för utbildningarnas kvalitet.</P>
<P class="p190 ft1"><SPAN class="ft1">3.7</SPAN><SPAN class="ft44">Samverkan mellan intressenterna</SPAN></P>
<P class="p178 ft4"><NOBR>KY-kommitténs</NOBR> frågeställningar var:</P>
<P class="p191 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Hur har samverkan mellan arbetsliv, högskolan och Komvux orga- niserats och genomförts?</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Vilken betydelse har samverkan haft ur ett arbetslivsperspektiv?</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Har samverkan haft någon spridningseffekt till andra områden?</SPAN></P>
<P class="p57 ft4">En intressant fråga är huruvida befintliga och etablerade strukturer har engagerat sig i skolfrågor eller om utbildningsprogrammen skapat nya strukturer. Vår kärnfråga är hur den konkreta samverkan har gestaltat sig, dvs vilken roll de olika intressenterna haft för programmens utformning. En intressant delfråga är om ett starkt före tagsengagemang i ledningsgruppen är en garanti för en bra arbets platsförlagd utbildning.</P>
<P class="p14 ft4">I kapitel 10 diskuterar vi frågorna om samverkan med arbetsliv, högskola och Komvux på ett generellt plan och i kapitel 8 diskuteras speciellt samverkan kring Lärande i arbete. Frågan om vilken betydelse samverkan haft ur ett arbetslivsperspektiv och om den har någon sprid- ningseffekt till andra områden är för tidigt väckt.</P>
<P class="p83 ft1"><SPAN class="ft1">3.8</SPAN><SPAN class="ft44">Regleringen</SPAN></P>
<P class="p178 ft4"><NOBR>KY-kommitténs</NOBR> frågeställningar var:</P>
<P class="p181 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Hur har regelverket (lag och förordning) fungerat i praktiken?</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Vilken är betydelsen av en fristående utbildningsmyndighet?</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311948x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">52 </SPAN>Utvärderingsuppdraget och dess frågor</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft4">Uppfattningen om behov av regleringen är starkt kopplad till frågan om huvudman, dvs om det skall vara stat, kommun eller en fristående myndighet. Det är intressant att klarlägga vilket handlingsutrymme som funnits och hur utbildningsanordnarna valt att utnyttja detta. Frågan om reglering behandlas i kapitel 10.</P>
<P class="p83 ft1"><SPAN class="ft1">3.9</SPAN><SPAN class="ft44">Egenutvärdering</SPAN></P>
<P class="p178 ft4"><NOBR>KY-kommitténs</NOBR> frågeställning var:</P>
<P class="p181 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Hur har egenutvärderingarna organiserats och genomförts?</SPAN></P>
<P class="p193 ft4">Av anbudsunderlaget framgår att egenutvärdering bör vara ett viktigt steg i den samlade utvärderingen. Vår modell med självutvärderingar syftar bl a till att etablera en sådan process. Vi skall inventera vilka egenutvärderingar som gjorts och på ett varsamt sätt integrera dem i vårt arbete.</P>
<P class="p50 ft4">Frågan om egenutvärdering har en central plats i vår utvärde ring. Kapitel 9 ägnas helt åt frågan om kvalitetsarbete och egenutvärde ring.</P>
<P class="p123 ft1"><SPAN class="ft1">3.10</SPAN><SPAN class="ft53">Sekundäreffekter</SPAN></P>
<P class="p178 ft4"><NOBR>KY-kommitténs</NOBR> frågeställning var:</P>
<P class="p181 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Vilka sekundäreffekter har utbildningen gett?</SPAN></P>
<P class="p194 ft4">En typ av sekundära effekter som påtalats av <NOBR>KY-kommittén</NOBR> i det anbudsunderlag som föregått vår utvärdering är huruvida KY bidragit till att skapa nya lokala strukturer för samarbete mellan företag och även för samarbete mellan företag och andra aktörer. Vår bedömning är att det gått för kort tid för att utvärdera sådana lokala effekter och vi har därför inte samlat in något material som belyser den frågan.</P>
<P class="p50 ft4">En annan typ av sekundära effekter ligger på en utbildningsstruktu- rell nivå. Försöks verksamheten omfattar ursprungligen 4 500 studenter. Liksom vid tidigare skolreformer som inletts med försöksverksamhet, t ex grundskolan på <NOBR>50-talet</NOBR> kan man redan av denna sluta sig till vilka effekter på utbildningssystemet som den kommer att få ifall den per- manentas. Om det visar sig att försöksverksamheten med dessa påbyggnadsutbildningar är framgångsrik och regering och riksdag sedan beslutar att permanenta denna verksamhet är det en reform som heter duga med ca 20 000 utbildningsplatser. Det innebär i så fall att vi inrättar en helt ny nivå i utbildningssystemet. Införandet av denna</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311949x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td63"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td64"><P class="p1 ft43">Utvärderingsuppdraget och dess frågor <SPAN class="ft14">53</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td66"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft8">mellannivå kommer givetvis att påverka hela systemet av utbildningar. Regler för övergång mellan denna nivå och högskolan måste t ex utformas.</P>
<P class="p132 ft4">Frågor av denna utbildningsstrukturella art diskuteras i det inledande kapitel 1 och i det avslutande kapitel 15.</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311950x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td51"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p4 ft4">55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td53"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td54"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p5 ft6">4 Uppläggning och metod</P>
<P class="p195 ft4">Detta kapitel innehåller en redogörelse för hur utvärderingen av för söks- verksamheten med Kvalificerad yrkesutbildning (KY) genomförts, vilka metoder som tillämpats och vilka urvalsgrupper som studerats.</P>
<P class="p196 ft1">4.1 Både en utvärdering och ett kvalitetsarbete</P>
<P class="p47 ft4">Utvärderingen har en dubbel ambition, dels att utvärdera <NOBR>KY-försöket</NOBR> på ett sätt som vägleder det politiska beslutsfattande som skall ske under våren 2000, dels att stimulera till ett lokalt kvalitetsarbete hos utbildningsanordnarna som lever vidare sedan utvärderingen är slutförd. Det senare vill vi uppnå genom återföring av våra resultat och genom det kvalitetsarbete som vi initierat vid 123 utbildningar.</P>
<P class="p50 ft4">I den klassiska utvärderingsmodellen betraktas det som utvärderas som studieobjekt. Argumenten för detta distanserade förhållnings sätt handlar om oberoende och opartiskhet. Under resans gång skall utvär- deraren inte onödigtvis kommunicera med föremålet för utvärdering. Täta kontakter kan skapa beroenden och bidra till att dubbla roller utvecklas. I värsta fall kan det uppstå en jävsituation kännetecknad av ”vänskapskorruption”.</P>
<P class="p150 ft4">Den opartiska utvärderingen brukar inledas med analys av mål och planer och avslutas med mätning av grad av måluppfyllelse. De som förmår säga vad de skall göra och göra det de sagt, framstår som mest lyckade i denna rationalistiska form av utvärdering. Ändrade planer och nya målsättningar möter misstänksamhet och tenderar att ses som något negativt. Utvärderingsobjekt på väg att misslyckas får inte påverka utvärderaren till att byta roll till rådgivare. Förslag om ”kurskorrektion” är otillåtna, däremot skall ”haveriet” noga doku menteras. För många som sysslar med utvärdering framstår denna klassiska modell som obefogat restriktiv. Om eventuella råd och informationer noga diarieförs, menar man att den traditionella farhågan för partiskhet är grundlös eller i varje fall kraftigt överdriven.</P>
<P class="p7 ft8">Alternativet till den klassiska, distanserade, kontrollen av målupp- fyllelsen är ett mer jämlikt och ömsesidigt lärande förhållningssätt, ofta</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311951x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">56 </SPAN>Uppläggning och metod</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p186 ft4">kallat <SPAN class="ft7">systemutvärdering </SPAN>. Utvärderarna ser det som några av sina vikti- gaste uppgifter att underlätta de utvärderades överblick, lärande och beslutsfattande. Resultat skall förmedlas så snabbt som möjligt, gärna ”under resans gång”. Relevanta jämförelser (benchmarking) kan likaså betyda mycket för att påskynda inlärningen (i detta special fall ofta kallad ”benchlearning”). Haverier skall inte konstateras i efterhand utan givetvis skall man försöka före bygga dem. Hela utvärderingsprocessen får därmed karaktär av hjälp till självhjälp. Vår utvär deringsgrupp ansluter sig till alternativet systemutvärdering och vill med andra ord göra hela utvärder ingen till ett exempel på en lärande organisation.<SPAN class="ft24">1</SPAN></P>
<P class="p149 ft4">Materialet till utvärderingen av Kvalificerad yrkesutbildning har insamlats via framför allt fyra informationskanaler; självutvärderingar, studentenkäter, besök hos ett urval utbildningsprogram samt telefon- intervjuer med utbildningsanordnare och företag som tillhandahåller platser för Lärande i arbete. Utöver detta har vi samlat referens material via Statistiska centralbyrån (SCB), och tidigare forskning inom området.</P>
<P class="p197 ft1">4.2 Självutvärdering</P>
<P class="p198 ft50">Den grundläggande beståndsdelen i vår systemutvärderingsmodell är <SPAN class="ft54">själv utvärderi ngar </SPAN>inom vart och ett av respektive utbildningsprogram. Dessa självutvärderingar har ett dubbelt syfte. Det primära är att implementera ett kvalitetstänkande hos utbildningsanordnarna och en kontinuerlig utvärderingsprocess som bygger på reflexion över det egna arbetet. Utifrån en självutvärdering kan man finna styrkor och svagheter i organisationen som kan vara bas för ett förbättringspro gram. Självutvärderingarna utgör också ett rationellt sätt att samla in en del av den information vi behöver för vårt utvärderingsuppdrag.</P>
<P class="p14 ft4">De verktyg vi byggt upp självutvärderingsarbetet kring vilar teore- tiskt på den forskning som utvecklats i anslutning till debatten kring kvalitet avseende både varor och tjänster. Kvalitet handlar idag om att utifrån behov och önskemål från kunder (med det avses de verksam heten är till för) och andra intressenter på ett syste matiskt sätt förbättra verksamheten med fokus på hur man gör saker (dvs analysera flöden eller processer) och låta alla medarbetare vara delaktiga i denna för- bättringsprocess. Man talar idag om TQM (Total Quality Management) eller på svenska offensiv kvalitetsutveckling.<SPAN class="ft24">2 </SPAN>Mycket av arbetet handlar</P>
<P class="p199 ft27"><SPAN class="ft25">1</SPAN><SPAN class="ft26">För en fördjupad diskus sion av utvärderingsgruppens resonemang kring utvärderingsmodellen, se Lindell och Svensson.</SPAN></P>
<P class="p200 ft29"><SPAN class="ft25">2</SPAN><SPAN class="ft26">B. Bergman, och B. Klefsjö, </SPAN>Kvalitet från behov till användning. <SPAN class="ft27">Andra upplagan. (Lund: Studentlitteratur, 1995).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311952x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft4">SOU 1999:119 </SPAN>Uppläggning och metod <SPAN class="ft4">57</SPAN></P>
<P class="p201 ft8">om att på olika nivåer systematiskt arbeta i förbättringscykeln ”Planera- <NOBR>Gör-Studera-Lär”.</NOBR></P>
<P class="p12 ft4">I grunden har vår utgångspunkt varit Utmärkelsen Svensk Kva litet som instiftades av Institutet för Kvalitetsutveckling, SIQ, år 1992 efter förebilden Malcolm Baldrige National Quality Award i USA. Mer kon- kret har utgångspunkten varit självutvärderingsmodellen Språng brädan<SPAN class="ft24">3 </SPAN>som utvecklats vid Avdelningen för kvalitetsteknik & statistik vid Luleå tekniska universitet. Tanken är att man skall beskriva sin verksamhet inom ett antal väsentliga områden. Det handlar om att inom varje område beskriva angreppssätt (hur vi gör), tillämpning (i vilken omfattning gör vi det?) och resultat (vilka resultat leder vårt tillämpade angreppssätt till?)<SPAN class="ft24">4</SPAN>. En dimension som inte lyfts fram så tydligt i</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td67"><P class="p1 ft4">Utmärkelsen Svensk Kvalitet,</P></TD>
<TD class="tr11 td68"><P class="p202 ft4">men</P></TD>
<TD class="tr11 td69"><P class="p203 ft4">väl i självut värderingsmodellen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td67"><P class="p1 ft4">Språngbrädan, är utvärdering</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p1 ft4">och</P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p1 ft4">för bättring (vad gör vi för att</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p204 ft4">utvärdera och förbättra våra angreppssätt?). Språngbrä dan används för</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr8 td70"><P class="p1 ft4">övrigt som en utvärderingsmodell i</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p205 ft4">en regional kva litetsutmärkelse i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td70"><P class="p1 ft14">Norr- och Västerbotten, Utmärkelsen</P></TD>
<TD class="tr6 td71"><P class="p1 ft4">Kvalitet i Norr.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p12 ft4">Tankarna i Utmärkelsen Svensk Kvalitet är i princip oberoende av organisationens storlek och inriktning. Detta illustreras av att den ligger som mall för Utmärkelsen Svensk Skola som organiseras av Kom- munförbundet och det faktum att flera organisationer i offentlig sektor utnyttjat Utmärkelsen Svensk Kvalitet. Utmärkelsen Svensk Kvalitet har även utnyttjats som utvärderingsverktyg i högre ut bildning i ett forskningsprojekt vid Luleå tekniska universitet<SPAN class="ft24">5 </SPAN>och befunnits fungera väl som verktyg.</P>
<P class="p13 ft4">För vår utvärdering har vi skapat ett utvärderingsverktyg be nämnt Läroverket som i grunden bygger på Språngbrädan men har något mer specifika frågor. Analysen av svaren kan dels ske i den egna organisa- tionen, men kan också ske av andra organisationer i den pågående försöksomgången för att på så sätt sprida kunskap och erfa renheter. Även kombinationer av dessa varianter är naturligtvis möj liga.</P>
<P class="p50 ft4">Huvudsyftet med Läroverket har emellertid varit att enskilda utbild- ningsanordnare utvärderar sig själva i syfte att skapa ett underlag för förbättringsarbete i respektive organisation. Samtidigt som självutvär- deringen utnyttjas för den aktuella utvärderingen testas om tanken med självutvärdering är ett bra verktyg i denna typ av verksamhet, dvs om</P>
<P class="p206 ft27"><SPAN class="ft25">3</SPAN><SPAN class="ft26">U. Hellsten, </SPAN><SPAN class="ft29">Språngbrädan </SPAN>. Andra upplagan. (Luleå: Luleå tekniska universitet, Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, 1997).</P>
<P class="p207 ft29"><SPAN class="ft25">4</SPAN><SPAN class="ft26">SIQ, </SPAN>Verksamhetsutveckling med Utmärkelsen Svensk Kvalitet, kriterier och anvisningar<SPAN class="ft27">, (Göteborg: Institutet för Kvalitetsutveckling, 1999).</SPAN></P>
<P class="p65 ft12"><SPAN class="ft25">5</SPAN><SPAN class="ft28">R. Lundquist, Using Quality Awards for </SPAN><NOBR>Self-Assessment</NOBR> in Higher Education.</P>
<P class="p65 ft37">Quality in Higher Education, <SPAN class="ft12">2:2, 1996, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft12">105-116.</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311953x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">58 </SPAN>Uppläggning och metod</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft8">liknande verktyg kan utnyttjas med framgång i annan utbildningsverk- samhet.</P>
<P class="p60 ft4">Självutvärderingarna innehåller i huvudsak reflekterande mo ment men vi kommer även att samla in vissa kvantitativa basfakta som vi bl a kan sortera och räkna frekvenser på. Vår avsikt har varit att utforma en ganska stram mall för hur vi vill att självutvärde ringen skall gå till och presenteras. När det gäller genomförandet har vi rekommenderat att all berörd personal blir involverad. Vi har haft en organisation som erbjudit rådgivning kring hur det lokala arbetet kan gå till. Detta har främst omfattat de utbildningstillfällen som genomförts på olika platser i lan det. Om det redan finns en utvecklad lokal utvärderingsprocess har vi givetvis respekterat detta.</P>
<P class="p13 ft8">En närmare beskrivning av hur självutvärderingarna gått till åter finns i kapitel 9.</P>
<P class="p197 ft1">4.3 Studentenkäterna</P>
<P class="p57 ft4">Jämsides med självutvärderingsverktyget utgör tre riktade enkät studier den andra stora informationskanalen i utvärderingen av för söksverksam- heten. Syftet med studentenkäterna är att försöka skapa en inle dande och framför allt övergripande bild av försöksverksam heten utifrån ett studentperspektiv.</P>
<P class="p13 ft4">En övergripande frågeställning är att kartlägga vilka studenter som söker till Kvalificerad yrkesutbildning. En annan viktig frågeställning är om och i vilken utsträckning som utbildningarna har lyckats bryta tidigare traditionella könsbundna utbildnings- och yrkesval. Ytterligare frågeställningar är i vilken utsträckning de studerande tidigare har stude- rat vid högskola eller universitet samt om de planerar att fortsätta stu- dera efter avslutad utbildning. I anslutning till dessa frågor har vi också undersökt hur många av studenterna som funderar på att efter avslutad utbildning starta eget företag.</P>
<P class="p7 ft4">Anledningen till att vi valt tre enkätstudier är att vi vill följa stu- denterna under olika faser i utbildningscykeln samt efter avslutad utbildning. Förutom att denna teknik ger möjlighet att koncentrera sig på och penetrera de olika momenten i försöksverksamheten djupare än vad en enstaka mätning förmår, ger metoden med upprepade mät ningar också en fylligare och mer nyanserad bild av hur studenterna uppfattar utbildningen allt eftersom utbildningstiden går.</P>
<P class="p50 ft4">För att kunna koppla samman resultaten från de olika mätningarna har samtliga enkätstudier en gemensam uppsättning av bakgrundsfrågor</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311954x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td72"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td73"><P class="p1 ft43">Uppläggning och metod <SPAN class="ft14">59</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td74"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft8">som följs av specifika uppsättningar av frågor anpassat till var någon- stans i utbildningscykeln studenten befinner sig. Enkäterna i sin helhet presenteras i bilaga 5, 6 och 7.</P>
<P class="p190 ft3"><SPAN class="ft3">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft34">Studentenkät 1 – Förenkät</SPAN></P>
<P class="p208 ft4">Den första enkätstudien, benämnd Förenkät, distribuerades i samband med eller några veckor efter planerad utbildningsstart. Förenkäten inne- höll totalt 38 frågor indelade i tre block. Förenkäten inleddes med en för samtliga enkätstudier gemensam uppsättning bakgrundsfrågor speglande exempelvis kön- och åldersfördelning, tidigare utbildning och social bak- grund.</P>
<P class="p14 ft4">I andra blocket ställdes frågor om hur studenterna fick känne dom om utbildningen och varför de sökte till utbildningen, samt i vil ken utsträckning de studerande flyttat respektive inte flyttat för att gå sin utbildning.</P>
<P class="p13 ft8">Det tredje blocket av frågor syftade till att spegla de studerandes syn på yrkesidentitet, upplevd klasstillhörighet, framtidstro, synen på arbete samt vilka förväntningar som inledningsvis ställdes på utbild ningen.</P>
<P class="p190 ft3"><SPAN class="ft3">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft34">Studentenkät 2 – Underenkät</SPAN></P>
<P class="p158 ft4">Den andra enkätstudien, benämnd Underenkät, distribuerades när stu- denterna kommit till mitten av sin utbildning. Denna enkät var den mest omfattande. Underenkäten innehöll totalt 46 frågor <SPAN class="ft24">6 </SPAN>indelade i fyra olika block. Det första blocket innehöll som tidigare nämnts gemensamma bakgrundsfrågor.</P>
<P class="p141 ft4">Det andra blocket syftade till att belysa utbildningens skolförlagda del. Frågorna koncentrerades till att spegla huruvida utbildningarna dels uppfyllde kraven på Lärande i arbete, dels om de olika utbildningarna uppfyllde kraven på integration av teori och praktik. Underenkäten speglar också i vilken omfattning utbildningsorganisationerna mötte upp till studenternas önskemål om handledning, engagemang och vägledning. En annan fråga som ställdes var om studenten tänkte starta eget företag efter avslutad utbildning.</P>
<P class="p50 ft8">Frågorna i det tredje blocket speglar hur studenterna upplevde den del av utbildningen som pågick ute på företag och andra organisa tioner.</P>
<P class="p209 ft12"><SPAN class="ft24">6 </SPAN>Antalet frågor i Underenkäten varierar beroende på version.</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311955x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">60 </SPAN>Uppläggning och metod</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft8">Förutom rena kontrollfrågor som tillgång till handledare och arbets- platsintroduktion syftade frågorna till att klarlägga om det har skett en kvalificerad tillämpning av teoretiska kunskaper.</P>
<P class="p60 ft4">I det sista och fjärde blocket av frågor ombads studenterna att lämna ett helhetsomdöme om utbildningen. Studenterna tillfrågades om de var nöjda med utbildningen. De tillfrågades vidare om de vid mät ningstill- fället hade kontakt med någon arbetsgivare som kunde erbjuda studen- terna en anställning efter avslutad utbildning. Avslutningsvis erbjöds de studerande att formulera personliga synpunkter och erfarenheter om sin utbildning.</P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">4.3.3</SPAN><SPAN class="ft34">Studentenkät 3 – Efterenkät</SPAN></P>
<P class="p161 ft4">Den tredje enkätstudien som genomfördes var den s k Efterenkäten. Enkäten genomfördes av SCB i form av telefonintervjuer med alla stu- denter vars utbildning avslutades sex månader tidigare. Efterenkäten innehöll totalt 22 frågor indelade i två block. Undersökningen föregicks av ett brev med information till urvalspersonerna en vecka innan undersökningen ägde rum. I brevet framgick undersökningens syfte, vem som beställt undersökningen samt garantier om respon denternas anonymitet.</P>
<P class="p7 ft4">Förutom ett block med bakgrundsfrågor koncentrerades enkäten till att kartlägga i vilken utsträckning försöksverksamheten skapat för ut- sättningar för de studerande att få ett arbete. Vidare frågades om man arbetade inom det yrke som man har utbildats i och om man har eller planerar att starta eget företag. De studerande tillfråga des också om vad de i efterhand tyckte om utbildningen.</P>
<P class="p148 ft3"><SPAN class="ft3">4.3.4</SPAN><SPAN class="ft34">Undersökningsmetod</SPAN></P>
<P class="p158 ft4">Ett generellt forskningsproblem, vid denna typ av undersökning, är hur många individer av den aktuella populationen som skall delta för att säkerheten på svaret på fråge ställningarna skall anses tillfredställande. Av hävd kan man inom samhällsvetenskapen säga att det finns två vägar att gå, två forskningsstrategier.<SPAN class="ft24">7 </SPAN>Den ena strategin, den intensiva, innebär att endast ett begränsat urval av populationen tillfrågas. I gen-</P>
<P class="p211 ft37"><SPAN class="ft24">7 </SPAN><SPAN class="ft12">O. Hellevik, </SPAN>Forskningsmetoder i sociologi och statsvetenskap<SPAN class="ft12">. (Stockholm: Natur och kultur, 1984), 70.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311956x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td72"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td73"><P class="p1 ft43">Uppläggning och metod <SPAN class="ft14">61</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td74"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft8">gäld är mätinstru mentet omfångsrikt. Den andra strategin, den extensiva, innebär att ett stort urval eller hela den aktuella populationen undersöks. Mätinstrumentet innehåller då oftast få frågor.</P>
<P class="p12 ft4">Fördelen med den extensiva strategin är möjligheten att studera varia- tionen hos de egenskaper som förekommer hos undersöknings enheterna, vilket i regel innebär att man har ett bättre underlag för att dra generella slutsatser. Nackdelen är mängden av data som skall samlas in och bearbetas, vilket måste räknas i tid och pengar.</P>
<P class="p60 ft4">Fördelen med intensiva studier är den detaljkunskap om enhe terna som ges. På motsvarande sätt ges också vid intensiva strategier tillfället att se den studerande enheten i ett helhetsperspektiv. Data som samlas in riskerar inte att fragmentiseras som i fallet med extensiva studier. Nackdelen är den begränsade bild av en verksamhet som ges och där med svårigheten att dra generella slutsatser.<SPAN class="ft24">8</SPAN></P>
<P class="p13 ft4">Vi har valt att kombinera det bästa ur båda forskningsstrategierna genom tre olika enkätstudier som täcker in hela utbildningscykeln. På så sätt har såväl kravet på bredd, tack vare ambitionen med en total- undersökning, som kravet på djup, tack vare antalet frågor, tillgo dosetts.</P>
<P class="p148 ft3"><SPAN class="ft3">4.3.5</SPAN><SPAN class="ft34">Tillvägagångssätt vid datainsamling</SPAN></P>
<P class="p84 ft4">Vi valde att distribuera de två första enkätstudierna till respektive utbild- ningsanordnare som sedan organiserade själva datainsamlingen i form av s k gruppenkät. I syfte att skapa förståelse för undersök ningen och betona vikten av att insamlandet sker under objektiva former bifogades ett följebrev med instruktioner.</P>
<P class="p141 ft4">I dessa instruktioner angavs att ifyllande av enkät måste ske under av lärare kontrollerade former vid ett tillfälle då samtliga stu denter var när- varande på ett och samma ställe, exempelvis i lektionsal. Det påta lades vidare att samtal mellan studenter inte var tillåtet och att varje student själv skulle fylla i enkäten efter eget huvud samt att lärare skulle finnas på plats att besvara frågor kring enkäten eller utvärder ingen i sig. Slutligen uppmanades läraren att kontrollera vilka som var frånvarande och ge dem möjlighet att besvara enkäten vid ett senare tillfälle.</P>
<P class="p212 ft12"><SPAN class="ft24">8 </SPAN>O. Hellevik, 72.</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311957x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">62 </SPAN>Uppläggning och metod</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft3"><SPAN class="ft3">4.3.6</SPAN><SPAN class="ft34">Tidpunkter för datainsamling</SPAN></P>
<P class="p158 ft8">Distributionen av Förenkäten påbörjades under november månad 1997. Dessförinnan hade en förstudie genomförts, där enkäten utvärde rats på fyra utbildningar. Insamlingen av Förenkäten avslutades i janu ari 1999.</P>
<P class="p12 ft4">Distributionen av Underenkäten inleddes under maj 1998. Inför data- insamlingen prövades enkäten i två förstudier omfattande totalt sex olika utbildningar. Inledningsvis bestämdes att insamlingen av Underenkäten skulle pågå fram till juni månad 1999. I början av 1999 visade emellertid inkomna enkätsvar att flertalet utbildningar ännu inte genomfört någon period för Lärande i arbete (LIA). Tidsperioden för kortades därför till april månad 1999.</P>
<P class="p213 ft8">Genomförandet av Efterenkäten inleddes under februari månad 1999, genomfördes i form av telefonintervjuer utförda av SCB, och avslutades i maj 1999.</P>
<P class="p143 ft3"><SPAN class="ft3">4.3.7</SPAN><SPAN class="ft34">Tidsperioder med begränsad datainsamling</SPAN></P>
<P class="p144 ft4">Redovisningen av resultaten från enkätstudierna sker utifrån två beräk- ningsgrunder. Orsaken till detta är att det finns två möjliga tolkningar av hur bruttopopulationen storlek skall beräknas, vilket i sin tur är av- hängigt av tidsperioden för den huvudsakliga datainsamlingen.</P>
<P class="p141 ft4">En tolkning är att beräkna bruttourvalet på den totala populatio nen alltifrån de första utbildningarna vilka startade augusti 1996 och fram till angivet stoppdatum för respektive enkätstudie. En alternativ, och rimligare, tolkning är att man exkluderar den inledande perioden, där endast mycket begränsad datainsamling skedde. Med denna tolkning beräknas istället bruttopopulationen från och med resultaten av första datainsamlingen som genomfördes november 1997. Det är främst För- enkäten som omfattas där bortfallsperioden sträcker sig från augusti 1996 fram till januari 1997. För Underenkäten är motsvarande exklude- rande period mellan augusti 1996 och december 1996.<SPAN class="ft24">9</SPAN></P>
<P class="p214 ft8">Beräkning av bruttopopulationen storlek har betydelse för svars- frekvens och bortfall. Vi redovisar därför resultatet utifrån båda beräk- ningsgrunderna.</P>
<P class="p215 ft12"><SPAN class="ft24">9 </SPAN>Betydelsen av aktuell bortfallsperiod redovisas i avsnittet bortfallsanalys.</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311958x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td72"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td73"><P class="p1 ft43">Uppläggning och metod <SPAN class="ft14">63</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td74"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft3"><SPAN class="ft3">4.3.8</SPAN><SPAN class="ft34">Utbildningarnas medverkan</SPAN></P>
<P class="p144 ft8">Av tabell 4.1 framgår att strategin med gruppenkät givit ett gott resultat. Beroende på om bortfallsperiod eller ej räknas in som grund för bastalet har minst 87 procent av samtliga utbildningsomgångar medverkat.</P>
<P class="p12 ft4">Om vi tittar närmare på antalet utbildningsomgångar som medverkat och inleder analysen med Förenkäten, framgår att vid inkluderande av aktuell bortfallsperiod (fält A) utgjordes bruttopopulationen av totalt 396 utbildningsomgångar<SPAN class="ft24">10</SPAN>. Bruttopopulationen är därefter justerad med 19 stycken vilket ger en nettopopulation på 377 utbildningsomgångar.<SPAN class="ft24">11 </SPAN>Av nettopopulationen har totalt 339 medverkat vilket ger en täckningsgrad på 90 procent. Bortfallet, dvs antalet utbildningsomgångar som inte besvarat Förenkäten, är 38 stycken eller tio procent. Detta goda resultat förbättras ytterligare vid alternativ beräkning som baseras på exkludering av aktuell bortfallsperiod (fält B). Med denna beräkningsgrund uppgår bruttopopulationen till 365 utbildnings- omgångar. Av dessa har 18 stycken justerats bort vilket ger en netto- population på 347 utbildningsomgångar. Täckningsgraden blir i detta fall 98 procent.</P>
<P class="p16 ft4"><SPAN class="ft7">Tabell 4.1. </SPAN>Antal utbildningsomgångar som omfattats av enkätstudierna.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td76"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td77"><P class="p216 ft55">Förenkät</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td78"><P class="p217 ft55">Underenkät</P></TD>
<TD class="tr9 td79"><P class="p218 ft55">Efterenkät</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td80"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td79"><P class="p219 ft55">Fält A<SPAN class="ft57">*</SPAN></P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td81"><P class="p220 ft55">Fält B</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td82"><P class="p23 ft55">Fält C<SPAN class="ft57">*</SPAN></P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td83"><P class="p221 ft55">Fält D</P></TD>
<TD class="tr4 td79"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td76"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr10 td79"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td80"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td84"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td85"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td86"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td87"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td84"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td76"><P class="p222 ft59">Bruttopopulation</P></TD>
<TD class="tr10 td79"><P class="p221 ft59">396</P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p223 ft59">365</P></TD>
<TD class="tr10 td82"><P class="p224 ft59">215</P></TD>
<TD class="tr10 td83"><P class="p225 ft59">204</P></TD>
<TD class="tr10 td79"><P class="p33 ft59">48</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td76"><P class="p222 ft59">Justering</P></TD>
<TD class="tr10 td79"><P class="p221 ft59">19</P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p223 ft59">18</P></TD>
<TD class="tr10 td82"><P class="p224 ft59">6</P></TD>
<TD class="tr10 td83"><P class="p225 ft59">5</P></TD>
<TD class="tr10 td79"><P class="p33 ft59">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td76"><P class="p222 ft55">Bortfall</P></TD>
<TD class="tr20 td79"><P class="p221 ft55">38</P></TD>
<TD class="tr20 td81"><P class="p223 ft55">8</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p224 ft55">30</P></TD>
<TD class="tr20 td83"><P class="p225 ft55">25</P></TD>
<TD class="tr20 td79"><P class="p33 ft55">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td76"><P class="p222 ft59">Nettopopulation</P></TD>
<TD class="tr10 td79"><P class="p221 ft59">377</P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p223 ft59">347</P></TD>
<TD class="tr10 td82"><P class="p224 ft59">209</P></TD>
<TD class="tr10 td83"><P class="p225 ft59">199</P></TD>
<TD class="tr10 td79"><P class="p33 ft59">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td76"><P class="p222 ft59">Totalt inkomna</P></TD>
<TD class="tr10 td79"><P class="p221 ft59">339</P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p223 ft59">339</P></TD>
<TD class="tr10 td82"><P class="p224 ft59">183</P></TD>
<TD class="tr10 td83"><P class="p225 ft59">183</P></TD>
<TD class="tr10 td79"><P class="p33 ft59">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td80"><P class="p222 ft57">Medverkan totalt (%)</P></TD>
<TD class="tr13 td84"><P class="p221 ft57">89,9</P></TD>
<TD class="tr13 td85"><P class="p223 ft57">97,6</P></TD>
<TD class="tr13 td86"><P class="p221 ft57">87,5</P></TD>
<TD class="tr13 td87"><P class="p225 ft57">91,9</P></TD>
<TD class="tr13 td84"><P class="p33 ft55">-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p204 ft55">* Inkluderande bortfallsperiod.</P>
<P class="p47 ft8">Resultatet från Underenkäten visar också den på en hög grad av med ver- kan. Vid beräkning som bygger på inkludering av bortfallsperioden (fält C), utgjordes bruttopopulationen av 215 utbildningsomgångar. Detta</P>
<P class="p226 ft27"><SPAN class="ft25">10</SPAN><SPAN class="ft60">Antalet utbildningsomgångar baseras på registerdata </SPAN><NOBR>1999-01-27</NOBR> från Kommittén för kvalifi cerad yrkesutbildning, Birger Jarls Torg 5, 103 33 Stockholm.</P>
<P class="p227 ft36"><SPAN class="ft25">11</SPAN><SPAN class="ft61">Justeringen består av att bruttourvalet har reducerats utifrån dels antalet utbild- ningsomgångar vilka planerats men ej startat, dels utbildningsomgångar som deltagit vid förstudier. De senare har exkluderats med tanke på den negativa effekten av att först delta i en för studie för att kort därefter på nytt besvara samma enkät.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311959x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">64 </SPAN>Uppläggning och metod</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft4">justerades sedan ned med sex stycken. Nettopopulationen blev således 209 stycken. Av dessa har totalt 183 medverkat vilket ger en täckningsgrad på 87 procent. Bortfallet är 30 stycken eller 14 procent. Eftersom Underenkäten också påverkats av bortfallsperioden har en motsvarande alternativ beräkning gjorts (fält D). Med denna beräk- ningsgrund utgjordes bruttopopulationen av 204 utbildningsomgångar. Av dessa har fem justerats bort vilket ger en nettopopulation på 199 stycken. Täckningsgraden uppgår i detta fall till 92 procent.</P>
<P class="p228 ft4">I Efterenkäten har studenter från 48 utbildningsomgångar del tagit.</P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">4.3.9</SPAN><SPAN class="ft34">Uppnådd svarsfrekvens</SPAN></P>
<P class="p158 ft8">I likhet med resultatet ovan visar sammanställningen i tabell 4.2 att svarsfrekvenserna är höga också bland de studerande.</P>
<P class="p229 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 4.2. </SPAN>Urvalsstorlek och svarsfrekvens för samtliga enkätstudier, angivna med absolut och relativ frekvens.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr9 td88"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td89"><P class="p230 ft55">Förenkät</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td89"><P class="p231 ft55">Underenkät</P></TD>
<TD class="tr9 td90"><P class="p232 ft55">Efterenkät</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td91"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td92"><P class="p233 ft55">Fält A<SPAN class="ft57">*</SPAN></P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td41"><P class="p23 ft55">Fält B</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td93"><P class="p233 ft55">Fält C<SPAN class="ft57">*</SPAN></P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td28"><P class="p220 ft55">Fält D</P></TD>
<TD class="tr4 td90"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td88"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr10 td90"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td91"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td94"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td39"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td95"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td96"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td88"><P class="p222 ft63">Bruttopopulation</P></TD>
<TD class="tr22 td92"><P class="p223 ft63">9978</P></TD>
<TD class="tr22 td41"><P class="p220 ft63">9076</P></TD>
<TD class="tr22 td93"><P class="p223 ft63">4722</P></TD>
<TD class="tr22 td28"><P class="p224 ft63">4597</P></TD>
<TD class="tr22 td90"><P class="p28 ft63">1308</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td88"><P class="p222 ft55">Justering</P></TD>
<TD class="tr20 td92"><P class="p223 ft55">174</P></TD>
<TD class="tr20 td41"><P class="p220 ft55">174</P></TD>
<TD class="tr20 td93"><P class="p223 ft55">136</P></TD>
<TD class="tr20 td28"><P class="p224 ft55">108</P></TD>
<TD class="tr20 td90"><P class="p28 ft55">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td88"><P class="p222 ft59">Nettopopulation</P></TD>
<TD class="tr10 td92"><P class="p223 ft59">9804</P></TD>
<TD class="tr10 td41"><P class="p220 ft59">8902</P></TD>
<TD class="tr10 td93"><P class="p223 ft59">4586</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p224 ft59">4489</P></TD>
<TD class="tr10 td90"><P class="p28 ft59">1293</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td88"><P class="p222 ft59">Totalt bortfall</P></TD>
<TD class="tr10 td92"><P class="p223 ft59">1896</P></TD>
<TD class="tr10 td41"><P class="p220 ft59">994</P></TD>
<TD class="tr10 td93"><P class="p223 ft59">1151</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p224 ft59">1054</P></TD>
<TD class="tr10 td90"><P class="p28 ft59">169</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td88"><P class="p222 ft55">Totalt antal insamlade</P></TD>
<TD class="tr20 td92"><P class="p223 ft55">7908</P></TD>
<TD class="tr20 td41"><P class="p220 ft55">7908</P></TD>
<TD class="tr20 td93"><P class="p223 ft55">3435</P></TD>
<TD class="tr20 td28"><P class="p224 ft55">3435</P></TD>
<TD class="tr20 td90"><P class="p28 ft55">1124</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td91"><P class="p222 ft57">Svarsfrekvens (%)</P></TD>
<TD class="tr20 td94"><P class="p223 ft57">80,7</P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p220 ft57">88,8</P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p223 ft57">74,9</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p224 ft57">76,5</P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p28 ft57">86,9</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p204 ft55">* Inkluderande aktuell bortfallsperiod.</P>
<P class="p187 ft4">Om vi inledningsvis tittar på resultatet för För enkäten framgår det att vid beräkning där aktuell bortfallsperiod inkluderats (fält A), uppgick bruttopopulationen till 9 978 studenter. Detta värde justerades<SPAN class="ft24">12 </SPAN>ned med 174 vilket ger en nettopopulation på 9 804 studenter. Av dessa besvarade totalt 7 908 studenter enkäten vilket med denna beräknings- grund ger en svarsfrekvens på 81 procent. Det totala bortfallet är 1 896 stycken eller 19 procent. Vid beräkning av svarsfrekvensen exkluderande den aktuella bortfallsperioden (fält B), sker en minskning av bruttopopulationen till 9 076. Med oförändrad justering ger detta en nettopopulationen på 8 902 studenter. Den totala svarsfrekvensen upp- går med detta beräkningssätt till 89 procent.</P>
<P class="p234 ft36"><SPAN class="ft35">12 </SPAN>Reducering av antalet studenter har skett utifrån två kriterier, dels de studerande som inte påbörjat utbildningen, dels studerande som deltagit i någon av förstudierna.</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311960x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td72"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td73"><P class="p1 ft43">Uppläggning och metod <SPAN class="ft14">65</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td74"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft4">Resultatet av Underenkäten visar också den på ett gott resultat vad avser svarsfrekvens. Vid inkluderande av aktuell bortfallsperiod (fält C) uppgick bruttopopulationen till 4 722 studenter. Detta värde justerades sedan ned med 136 studenter vilket gav en nettopopulation på 4 586. Av dessa besvarade totalt 3 435 Underenkäten vilket ger en svarsfrekvens på 75 procent. Det totala bortfallet är 1 151 studenter eller 25 procent. Vid beräkning där den aktuella bortfallsperioden exkluderats (fält D), sker också i detta fall en förbättring av resultatet. Med detta beräknings- sätt uppgick bruttopopulationen till 4 597 studenter. Efter justering med 108 studenter uppgick nettopopulationen i detta fall till 4 489. Svars- frekvensen ökade till 76 procent.</P>
<P class="p7 ft4">I Efterenkäten utgjordes bruttourvalet av 1 308 studenter. Detta värde justerades ned med 15 vilket gav ett nettourval på 1 293 studenter. Av dessa besvarade 1 124 studenter SCB:s telefonintervju vilket ger en svarsfrekvens på 87 procent. Bortfallet vid telefonintervjuerna blev 169 studenter eller 13 procent.</P>
<P class="p235 ft3"><SPAN class="ft3">4.3.10</SPAN><SPAN class="ft51">Bortfallsanalys</SPAN></P>
<P class="p144 ft4">Av resultatredovisningen ovan framgår att bortfallet från samtliga tre genomförda enkätundersökningar, oavsett beräkningsgrund, inte över- stiger det som kan betraktas som acceptabelt.<SPAN class="ft24">13 </SPAN>Det högsta bortfallet svarar Underenkäten för med 25 procent. Därefter kommer Förenkäten med 19 procent.<SPAN class="ft24">14 </SPAN>Som tidigare redovisas bortfallsanalysen utifrån två beräkningsgrunder beroende på om bortfallsperiod inkluderats eller ej.</P>
<P class="p50 ft4">Av tabell 4.3 framgår att vid inkluderande av bortfallsperiod uppgår det totala bortfallet i Förenkäten till 1 896 enkäter eller 19 procent. Av bortfallet utgör det externa största andelen med 1 618 stycken eller 85 procent. Därpå följer andelen sent inkomna enkät svar som uppgår till 188 stycken eller tio procent. Andelen ogiltiga enkäter uppgår till 90 stycken eller fem procent.</P>
<P class="p13 ft4">Beträffande Underenkäten uppgår det totala bortfallet till 1 151 enkäter eller 25 procent. Bortfallsanalysen visar att också här utgör det externa bortfallet största gruppen med 1 008 stycken eller 88 procent. Därefter följer antalet sent inkomna som uppgår till 82 stycken eller sju procent. Antalet inkomna men ogiltiga enkäter uppgår till 61 stycken eller fem procent.</P>
<P class="p236 ft27"><SPAN class="ft25">13</SPAN><SPAN class="ft60">K.E. Rosengren och P. Arvidson, </SPAN><SPAN class="ft29">Sociologisk metodik</SPAN>, (Solna: Almqvist & Wiksell, 1992), 144 samt J. Trost, <SPAN class="ft29">Enkätboken </SPAN>, (Lund: Studentlitteratur, 1994),</P>
<P class="p237 ft27"><SPAN class="ft25">14</SPAN><SPAN class="ft60">Procentsiffrorna är beräknade på bruttopopulationen inkluderande bortfallsperiod.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311961x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">66 </SPAN>Uppläggning och metod</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 4.3. </SPAN>Bortfallsanalys av För- och Underenkät inklusive bortfalls- period, angiven med absolut och relativ frekvens.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr9 td97"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td98"><P class="p239 ft55">Förenkät</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td99"><P class="p240 ft55">Underenkät</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td100"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td81"><P class="p241 ft55">Antal</P></TD>
<TD class="tr23 td101"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td102"><P class="p225 ft55">%</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td81"><P class="p241 ft55">Antal</P></TD>
<TD class="tr23 td101"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td81"><P class="p225 ft55">%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td103"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
<TD class="tr22 td104"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
<TD class="tr22 td104"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td100"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td85"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td105"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td85"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td105"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td85"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td103"><P class="p222 ft59">Externt</P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p241 ft59">1618</P></TD>
<TD class="tr10 td104"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr10 td102"><P class="p241 ft59">85,3</P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p241 ft59">1008</P></TD>
<TD class="tr10 td104"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p241 ft59">87,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td103"><P class="p222 ft59">Sent inkomna</P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p241 ft59">188</P></TD>
<TD class="tr10 td104"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr10 td102"><P class="p241 ft59">10,0</P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p241 ft59">82</P></TD>
<TD class="tr10 td104"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p241 ft59">7,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td103"><P class="p222 ft55">Ogiltiga</P></TD>
<TD class="tr20 td81"><P class="p241 ft55">90</P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td102"><P class="p241 ft55">4,7</P></TD>
<TD class="tr20 td81"><P class="p241 ft55">61</P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td81"><P class="p241 ft55">5,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td103"><P class="p222 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr20 td81"><P class="p241 ft57">1896</P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td102"><P class="p241 ft57">100</P></TD>
<TD class="tr20 td81"><P class="p241 ft57">1151</P></TD>
<TD class="tr20 td104"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td81"><P class="p241 ft57">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td100"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td85"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td105"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td106"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td85"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td105"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td85"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft4">En förklaring till majoriteten av det externa bortfallet har efter telefon- kontakt och skriftliga meddelanden från berörda utbildningsanord nare visat sig vara att studenterna vid tidpunkten för utskicket befunnit sig ute på en <NOBR>LIA-period.</NOBR> Eftersom de bifogade instruktionerna entydigt rekommenderar att datainsamlingen görs i form av gruppenkät har ansvarig utbildningsanordnare valt att vänta vilket resulterat i externt bortfall. En andra kategori av bortfall är de utbildningsanordnare som i samband med utskick av påminnelser meddelat att enkäterna aldrig distribuerats till ansvarig person inom utbildningsorganisationen eller helt enkelt glömts bort. En tredje kategori av bortfall är där utbild- ningsanordnare blivit tillskickade påminnelser men ej svarat på dessa.</P>
<P class="p243 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 4.4. </SPAN>Bortfallsanalys av För- och Underenkät exklusive bortfalls- period, angiven med absolut och relativ frekvens.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr9 td97"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td98"><P class="p239 ft55">Förenkät</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td99"><P class="p240 ft55">Underenkät</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td97"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr20 td102"><P class="p244 ft55">Antal</P></TD>
<TD class="tr20 td102"><P class="p225 ft55">%</P></TD>
<TD class="tr20 td102"><P class="p244 ft55">Antal</P></TD>
<TD class="tr20 td81"><P class="p225 ft55">%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td100"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td106"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td106"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td106"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td85"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td103"><P class="p222 ft63">Externt</P></TD>
<TD class="tr22 td102"><P class="p241 ft63">716</P></TD>
<TD class="tr22 td102"><P class="p241 ft63">72,0</P></TD>
<TD class="tr22 td102"><P class="p241 ft63">911</P></TD>
<TD class="tr22 td81"><P class="p241 ft63">86,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td103"><P class="p222 ft55">Sent inkomna</P></TD>
<TD class="tr20 td102"><P class="p241 ft55">188</P></TD>
<TD class="tr20 td102"><P class="p241 ft55">19,0</P></TD>
<TD class="tr20 td102"><P class="p241 ft55">82</P></TD>
<TD class="tr20 td81"><P class="p241 ft55">7,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td103"><P class="p222 ft59">Ogiltiga</P></TD>
<TD class="tr10 td102"><P class="p241 ft59">90</P></TD>
<TD class="tr10 td102"><P class="p241 ft59">9,0</P></TD>
<TD class="tr10 td102"><P class="p241 ft59">61</P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p241 ft59">5,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td103"><P class="p222 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr20 td102"><P class="p241 ft57">994</P></TD>
<TD class="tr20 td102"><P class="p241 ft57">100</P></TD>
<TD class="tr20 td102"><P class="p241 ft57">1054</P></TD>
<TD class="tr20 td81"><P class="p241 ft57">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td100"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td106"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td106"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td106"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td85"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft4">Vid beräkning av bortfallets storlek exkluderande den aktuella bort- fallsperioden ges en delvis annan bild. Skillnaden som presenteras i tabell 4.4 berör i huvudsak Förenkäten där bort fallet blev lägre med totalt 994 enkäter eller elva procent. Av bortfallet utgör det externa största delen med 716 stycken eller 72 procent. Därefter följer antalet sent inkomna som uppgår till 188 stycken eller 19 procent. Antalet inkomna, men ogiltiga, enkäter uppgår med denna beräkningsgrund till 90 stycken eller nio procent.</P>
<P class="p156 ft8">Även i Underenkäten uppvisas skillnader beroende på beräk nings- grund även om dessa inte varierar lika kraftigt som i fallet med För- enkäten. I detta fall uppgår det totala bortfallet till 1 054 enkäter eller 24</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311962x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td72"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td73"><P class="p1 ft43">Uppläggning och metod <SPAN class="ft14">67</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td74"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft4">procent. Största gruppen är externt bortfall som uppgår till 911 stycken eller 86 procent. Antalet sent inkomna enkäter uppgår till 82 stycken eller åtta procent. Antalet inkomna men ogiltiga enkäter uppgår till 61 stycken eller sex procent.</P>
<P class="p148 ft3"><SPAN class="ft3">4.3.11</SPAN><SPAN class="ft51">Bortfallsperiodens betydelse för resultatet</SPAN></P>
<P class="p158 ft4">Som framgått av resultatredovisningen har de olika beräkningsgrunderna betydelse för populationens och därmed bortfallets storlek. Avslutningsvis jämförs därför skillnaderna tillsammans med resultatet av en jämförande analys kring bortfallets betydelse för enkätstudierna som helhet.</P>
<P class="p245 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 4.5. </SPAN>Procentuell jämförelse av andelarna av bortfallet från För- och Underenkäten som var beroende av bortfallsperioden.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr9 td107"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td108"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td109"><P class="p246 ft55">Förenkät</P></TD>
<TD class="tr9 td110"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td109"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p1 ft55">Underenkät</P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td113"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td114"><P class="p222 ft55">% inkl.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td83"><P class="p1 ft55">% exkl.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td115"><P class="p247 ft55">Differens</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td83"><P class="p205 ft55">% inkl.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td79"><P class="p205 ft55">% exkl.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td34"><P class="p247 ft55">Differens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td116"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td116"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p222 ft55">bortfalls-</P></TD>
<TD class="tr20 td83"><P class="p1 ft55">bortfalls-</P></TD>
<TD class="tr20 td115"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td83"><P class="p205 ft55">bortfalls-</P></TD>
<TD class="tr20 td79"><P class="p205 ft55">bortfalls-</P></TD>
<TD class="tr20 td34"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td113"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td117"><P class="p222 ft55">period</P></TD>
<TD class="tr13 td87"><P class="p1 ft55">period</P></TD>
<TD class="tr13 td118"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td87"><P class="p205 ft55">period</P></TD>
<TD class="tr13 td84"><P class="p205 ft55">period</P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td116"><P class="p222 ft63">Externt</P></TD>
<TD class="tr22 td114"><P class="p223 ft63">85,3</P></TD>
<TD class="tr22 td83"><P class="p248 ft63">72,0</P></TD>
<TD class="tr22 td115"><P class="p241 ft63">13,3</P></TD>
<TD class="tr22 td83"><P class="p241 ft63">87,6</P></TD>
<TD class="tr22 td79"><P class="p223 ft63">86,4</P></TD>
<TD class="tr22 td34"><P class="p241 ft63">1,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td116"><P class="p222 ft55">Sent inkomna</P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p223 ft55">10,0</P></TD>
<TD class="tr20 td83"><P class="p248 ft55">19,0</P></TD>
<TD class="tr20 td115"><P class="p241 ft55"><NOBR>(<SPAN class="ft66">-</SPAN>9,0)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr20 td83"><P class="p241 ft55">7,1</P></TD>
<TD class="tr20 td79"><P class="p223 ft55">7,8</P></TD>
<TD class="tr20 td34"><P class="p241 ft55"><NOBR>(<SPAN class="ft66">-</SPAN>0,7)</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td116"><P class="p222 ft55">Ogiltiga</P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p223 ft55">4,7</P></TD>
<TD class="tr20 td83"><P class="p248 ft55">9,0</P></TD>
<TD class="tr20 td115"><P class="p241 ft55"><NOBR>(<SPAN class="ft66">-</SPAN>4,3)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr20 td83"><P class="p241 ft55">5,3</P></TD>
<TD class="tr20 td79"><P class="p223 ft55">5,8</P></TD>
<TD class="tr20 td34"><P class="p241 ft55"><NOBR>(<SPAN class="ft66">-</SPAN>0,5)</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td113"><P class="p222 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr20 td117"><P class="p223 ft57">100</P></TD>
<TD class="tr20 td87"><P class="p248 ft57">100</P></TD>
<TD class="tr20 td118"><P class="p241 ft57">0</P></TD>
<TD class="tr20 td87"><P class="p241 ft57">100</P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p223 ft57">100</P></TD>
<TD class="tr20 td37"><P class="p241 ft57">0</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p138 ft4">Som framgår av tabell 4.5 är det Förenkäten som i störst utsträckning påverkas av om bortfallsperioden inkluderas eller ej. Av tabellen fram- går vidare att differensen uppgår till 13 procent. I absoluta tal motsvarar detta 902 studenter. Andelen externt bortfall påverkar differensen hos de övriga kategorierna av bortfall. Differensen hos andelen sent inkomna är i detta fall nio procent. Differensen ogiltiga enkäter uppgår till fyra procent.</P>
<P class="p50 ft4">På frågan om andelen studerande som utgör den procentuella diffe- rensen på något vis avviker från populationen och därmed påverkat resultatet vid medverkan, är vår bedömning att så inte är fallet. I den jämförande analys som gjorts mellan de utbildnings omgångar som ingår i bortfallet och de senare utbildningsomgångar som medverkar, uppvisas inga tendenser till systematisk avvikelse.</P>
<P class="p249 ft8">I Underenkäten uppgår differensen av det externa bortfallet till en procent. Differensen är enligt vår bedömning ringa och påverkar inte resultatet i dess helhet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311963x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft4">68 </SPAN>Uppläggning och metod <SPAN class="ft4">SOU 1999:119</SPAN></P>
<P class="p56 ft1">4.4 Programbesök</P>
<P class="p47 ft4">För att få en konkret bild av hur de olika utbildningarna har lagts upp och fungerat genomförde representanter för utvärderingsgruppen besök på ett urval av programmen. Samtidigt jämfördes utbildnings anordnar- nas egenutvärderingar utifrån Läroverket med våra observationer. Vi genomförde 24 sådana besök (se tabell 4.6) av vilka de flesta omfattade en hel dag.</P>
<P class="p150 ft4">Vid besöken försökte vi belysa alla aspekter som ingår i utvärde- ringen och värnade om att låta alla berörda parter komma till tals. Med berörda parter avses skolledare, lärare, studenter, handledare och lokal ledningsgrupp. För att få en bild av hur Lärande i arbete har genom förts besökte utvärderingsgruppen även <NOBR>LIA-arbetsplatser.</NOBR></P>
<P class="p249 ft4">Vanligtvis studerade vi innan besöket anordnarnas ansökan om att få starta utbildningen samt, i de fall där sådana fanns, den översiktliga beskrivningen. Vidare sammanställdes och studerades resultaten från För- och Underenkäten från den aktuella utbildningsanordna ren.</P>
<P class="p141 ft4">Besöket startade oftast kl 8.00 på morgonen med ett samtal med skolledare och ledningsgruppen. Hela ledningsgruppen var inbjuden men oftast kunde den inte samlas i sin helhet. Samtalen pågick ofta <NOBR>1,5-2</NOBR> timmar och hade karaktären av en ”hearing”. Med det menas att vi ställde frågor utifrån ansökan och självutvärde ringarna och skolledarna och ledningsgruppen fick svara och förtydliga det vi inte förstod. Som stöd för våra samtal hade vi en frå gemall som modifierades inför varje besök.</P>
<P class="p51 ft4">Efter diskussionerna med ledningsgruppen förde utvärderingsgrup pen samtal med studenter och lärare. Då delade vi på vår grupp så att några talade med studenter och andra med lärarna. Studentgruppernas storlek varierade mellan fem och 25 personer och lärargruppen var sällan större än tre. Skolledarna deltog inte vid dessa samtal. Även dessa samtal följde en frågemall som byggde på ansökan och själv utvärderingarna men studenter och lärare gavs stort utrymme att lämna sina spontana reaktioner på hur utbildningen fungerade. Samtalen pågick ungefär en timma. Förmiddagen avslutades med en rundvandring i utbildningslokalerna.</P>
<P class="p50 ft4">Eftermiddagen tillbringades ute på arbetsplatserna för Lärande i arbete (LIA). Ibland genomfördes besök på flera arbetsplatser för varje utbildning. Vid dessa besök talade vi med studenter som fick berätta om sin arbetsplats och om <NOBR>LIA-perioden.</NOBR> Vi talade även med handledaren som fick lämna sin syn på studenten och utbildningen samt hur sam- verkan med skolan fungerade. Programbesöken avslutades oftast med dessa besök på <NOBR>LIA-arbets</NOBR> platserna men i några fall avslutades dagen med en förnyad diskussion med skolledarna.</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311964x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td119"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td120"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td121"><P class="p250 ft43">Uppläggning och metod <SPAN class="ft14">69</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td122"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td123"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td125"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td126"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td127"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td128"><P class="p1 ft4"><SPAN class="ft7">Tabell 4.6. </SPAN>Besökta utbildningsprogram.</P></TD>
<TD class="tr15 td129"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td130"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td127"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td91"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td131"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td124"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td125"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td132"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td88"><P class="p251 ft59">Utbildningsanordnare</P></TD>
<TD class="tr10 td120"><P class="p1 ft59">Utbildning</P></TD>
<TD class="tr10 td129"><P class="p252 ft59">Datum</P></TD>
<TD class="tr10 td133"><P class="p1 ft59">Orter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td132"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td88"><P class="p251 ft55">Skeria AB</P></TD>
<TD class="tr20 td120"><P class="p1 ft55">Multimediaproduktion</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p248 ft55">5 nov 1997</P></TD>
<TD class="tr20 td133"><P class="p1 ft55">Skellefteå</P></TD>
<TD class="tr20 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td132"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td88"><P class="p251 ft55">Kalix Kommun</P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p1 ft55">Trä</P></TD>
<TD class="tr13 td129"><P class="p248 ft55">14 dec 1998</P></TD>
<TD class="tr13 td133"><P class="p1 ft55">Kalix</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td132"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td88"><P class="p251 ft55">Doctum</P></TD>
<TD class="tr20 td120"><P class="p1 ft55">Rehabilitering/ Habili-</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p248 ft55">20 jan 1999</P></TD>
<TD class="tr20 td133"><P class="p1 ft55">Boden</P></TD>
<TD class="tr20 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td132"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td88"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td120"><P class="p1 ft55">tering</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td133"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td132"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td88"><P class="p251 ft55">Västerås stad</P></TD>
<TD class="tr20 td120"><P class="p1 ft55">Produktionsutveckling</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p248 ft55">26 jan 1999</P></TD>
<TD class="tr20 td133"><P class="p1 ft55">Västerås</P></TD>
<TD class="tr20 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td132"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td88"><P class="p251 ft55">Kantzowska gymnasiet</P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p1 ft55">Data/videoteknik</P></TD>
<TD class="tr13 td129"><P class="p248 ft55">26 jan 1999</P></TD>
<TD class="tr13 td133"><P class="p1 ft55">Surahammar</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td132"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td88"><P class="p251 ft55">Högskolan i Örebro</P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p1 ft55">Energisystem</P></TD>
<TD class="tr13 td129"><P class="p248 ft55">27 jan 1999</P></TD>
<TD class="tr13 td133"><P class="p1 ft55">Örebro</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td132"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td88"><P class="p251 ft55">Klart skepp AB</P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p1 ft55">Marinteknik</P></TD>
<TD class="tr13 td129"><P class="p248 ft55">3 feb 1999</P></TD>
<TD class="tr13 td133"><P class="p1 ft55">Stockholm</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td132"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td88"><P class="p251 ft55">Nacka kommun</P></TD>
<TD class="tr20 td120"><P class="p1 ft55">Business</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p248 ft55">4 feb 1999</P></TD>
<TD class="tr20 td133"><P class="p1 ft55">Stockholm</P></TD>
<TD class="tr20 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td132"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td88"><P class="p251 ft55">Mångkulturellt folk-</P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p1 ft55">Digitala interaktiva</P></TD>
<TD class="tr13 td129"><P class="p248 ft55">5 feb 1999</P></TD>
<TD class="tr13 td133"><P class="p1 ft55">Stockholm</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td132"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td88"><P class="p251 ft55">bildningscentrum</P></TD>
<TD class="tr20 td120"><P class="p1 ft55">läromedel</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td133"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td132"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td88"><P class="p251 ft55">AmuGruppen Frösön AB</P></TD>
<TD class="tr20 td120"><P class="p1 ft55">Systemkonstruktion/</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p248 ft55">9 feb 1999</P></TD>
<TD class="tr20 td133"><P class="p1 ft55">Östersund</P></TD>
<TD class="tr20 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td132"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td88"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p1 ft55">Programmering</P></TD>
<TD class="tr13 td129"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td133"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td132"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td88"><P class="p251 ft55">AmuGruppen Frösön AB</P></TD>
<TD class="tr20 td120"><P class="p1 ft55">Produktutvecklare</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p248 ft55">9 feb 1999</P></TD>
<TD class="tr20 td133"><P class="p1 ft55">Östersund</P></TD>
<TD class="tr20 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td132"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td88"><P class="p251 ft55">AmuGruppen Mitt AB</P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p1 ft55">Ledarskap inom service</P></TD>
<TD class="tr13 td129"><P class="p248 ft55">10 feb 1999</P></TD>
<TD class="tr13 td133"><P class="p1 ft55">Östersund</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td132"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td88"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td120"><P class="p1 ft55">och turism</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td133"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td132"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td88"><P class="p251 ft55">Mitthögskolan</P></TD>
<TD class="tr20 td120"><P class="p1 ft55">Tillverkningsteknik</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p248 ft55">11 feb 1999</P></TD>
<TD class="tr20 td133"><P class="p1 ft55">Kramfors</P></TD>
<TD class="tr20 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td132"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td88"><P class="p251 ft55">Kramfors kommun</P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p1 ft55">Digital medieproduktion</P></TD>
<TD class="tr13 td129"><P class="p248 ft55">11 feb 1999</P></TD>
<TD class="tr13 td133"><P class="p1 ft55">Kramfors</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td132"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td88"><P class="p251 ft55">Örnsköldsviks kommun</P></TD>
<TD class="tr20 td120"><P class="p1 ft55">Turismentreprenör</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p248 ft55">12 feb 1999</P></TD>
<TD class="tr20 td133"><P class="p1 ft55">Örnsköldsvik</P></TD>
<TD class="tr20 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td132"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td88"><P class="p251 ft55">Miljö- och teknikcenter</P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p1 ft55">Miljöteknisk</P></TD>
<TD class="tr13 td129"><P class="p248 ft55">17 feb 1999</P></TD>
<TD class="tr13 td133"><P class="p1 ft55">Stockholm</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td132"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td88"><P class="p251 ft55">Stockholm</P></TD>
<TD class="tr20 td120"><P class="p1 ft55">yrkesutbildning</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td133"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td132"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td88"><P class="p251 ft55">Högskolan Karlskrona/</P></TD>
<TD class="tr20 td120"><P class="p1 ft55">New media design</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p248 ft55">2 mar 1999</P></TD>
<TD class="tr20 td133"><P class="p1 ft55">Karlskrona</P></TD>
<TD class="tr20 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td132"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td88"><P class="p251 ft55">Ronneby</P></TD>
<TD class="tr20 td120"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td133"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td132"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td88"><P class="p251 ft55">Österlens utbildnings-</P></TD>
<TD class="tr20 td120"><P class="p1 ft55">Gastroprenör</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p248 ft55">3 mar 1999</P></TD>
<TD class="tr20 td133"><P class="p1 ft55">Tomelilla</P></TD>
<TD class="tr20 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td132"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td88"><P class="p251 ft55">centrum</P></TD>
<TD class="tr20 td120"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td133"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td132"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td88"><P class="p251 ft55">Landstinget Kristianstad</P></TD>
<TD class="tr20 td120"><P class="p1 ft55">Naturbruk</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p248 ft55">4 mar 1999</P></TD>
<TD class="tr20 td133"><P class="p1 ft55">Önnestad</P></TD>
<TD class="tr20 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td132"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td88"><P class="p251 ft55">Europaskolan AB</P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p1 ft55">Läkemedelsteknik</P></TD>
<TD class="tr13 td129"><P class="p248 ft55">9 mar 1999</P></TD>
<TD class="tr13 td133"><P class="p1 ft55">Strängnäs</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td132"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td88"><P class="p251 ft55">Stiftelsen <NOBR>Biskops-Arnö</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p1 ft55">Fotojournalism</P></TD>
<TD class="tr13 td129"><P class="p248 ft55">10 mar 1999</P></TD>
<TD class="tr13 td133"><P class="p1 ft55">Bålsta</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td132"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td88"><P class="p251 ft55">Vasa vuxengymnasium</P></TD>
<TD class="tr20 td120"><P class="p1 ft55">Internationella transporter</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p248 ft55">23 mar 1999</P></TD>
<TD class="tr20 td133"><P class="p1 ft55">Göteborg</P></TD>
<TD class="tr20 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td132"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td88"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td120"><P class="p1 ft55">och spedition</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td133"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td132"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td88"><P class="p251 ft55">Education center AB</P></TD>
<TD class="tr20 td120"><P class="p1 ft55">Processautomation</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p248 ft55">24 mar 1999</P></TD>
<TD class="tr20 td133"><P class="p1 ft55">Göteborg</P></TD>
<TD class="tr20 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td132"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td88"><P class="p251 ft55">Hisingens vuxen-</P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p1 ft55">Byggteknik</P></TD>
<TD class="tr13 td129"><P class="p248 ft55">25 mar 1999</P></TD>
<TD class="tr13 td133"><P class="p1 ft55">Göteborg</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td132"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td91"><P class="p251 ft55">gymnasium</P></TD>
<TD class="tr13 td131"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td124"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td134"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p253 ft4">Några av dessa besök fokuserades på snävare frågeställning, t ex Lärande i arbete. Vi besökte då skolor som på något sätt utmärkte sig och kunde bidra till att nyansera bilden i anslutning till några speciella frågeställningar.</P>
<P class="p133 ft4">Erfarenheterna från våra programbesök sammanställdes i en matris som i stort följer den frågestruktur som presenteras i kapitel 3. De mönster och strukturer vi funnit i detta material var sedan väg ledande för hur vi tolkade studenternas enkätsvar och de översiktliga respektive detaljerade beskrivningarna som utbildningsanordnarna sänt oss.</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311965x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">70 </SPAN>Uppläggning och metod</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p254 ft4">Arbetsgången kan beskrivas som att besöken och matrisen varit hypo- tesgenererande för den fortsatta analysen. Antalet besök är dock för få och urvalet för riktat för att vi skall kunna dra några generella slutsatser enbart utifrån programbesöken.</P>
<P class="p56 ft1">4.5 Telefonintervjuer</P>
<P class="p47 ft4">Under perioden februari till maj 1999 genomfördes telefonintervjuer med utbildningsanordnare samt företag och organisationer som tillhandahåller <NOBR>LIA-platser.</NOBR> Intervjuerna behandlade bl a frågeställningen huruvida skilda ekonomiska förutsättningar har haft någon betydelse för utbild- ningarnas kvalitet under försöksverksamheten (se även kapitel 11). Denna frågeställning bröts ned och preciserades i ett antal frågor i form av två intervjuguider (bilaga 8 och 9). För att ge möjligheter för kontaktpersonerna att lämna egna synpunkter genomfördes telefon- intervjuerna huvudsakligen med öppna svarsalternativ. För att under lätta analysen av materialet spelades telefonintervjuerna in på band.</P>
<P class="p169 ft3"><SPAN class="ft3">4.5.1</SPAN><SPAN class="ft34">Telefonintervjuer med utbildningsanordnare</SPAN></P>
<P class="p158 ft8">I telefonintervjuerna deltog 33 utbildningsanordnare som totalt bedriver 35 Kvalificerade yrkesutbildningar. Tabell 4.7 visar antalet utbildningar och antalet intervjuer.</P>
<P class="p12 ft4">Bortfallet bestod av fyra utbildningsanordnare från fyra olika bran- scher. Anordnarna i detta undersökningsurval bedriver utbildningar som har pågått sedan försöksverksamhetens start. Urvalet av utbild- ningsanordnare gjordes utifrån kriterierna att både anordnare som erhållit högt statsbidrag relativt övriga anordnare inom samma bransch och anordnare som erhållit lågt statsbidrag relativt övriga inom samma bransch skulle finnas representerade. Utbildningar med inriktning mot ekonomi har av <NOBR>KY-kommittén</NOBR> bedömts kräva lägre statsbidrag än övriga branscher. Utbildningar med inriktning mot IT har i genomsnitt erhållit högre statsbidrag relativt övriga branscher.</P>
<P class="p13 ft8">De utvalda kontaktades per telefon och telefax för att boka tid för intervju. Information gavs om utvärderingen och vilka frågeställ ningar utvärderingsgruppen var intresserad av.</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311966x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td72"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td73"><P class="p1 ft43">Uppläggning och metod <SPAN class="ft14">71</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td74"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 4.7. </SPAN>Antal telefonintervjuer som genomförts med utbildnings- anordnare fördelade på bransch och antal utbildningar.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td135"><P class="p222 ft55">Bransch</P></TD>
<TD class="tr6 td136"><P class="p202 ft55">Antal telefon-</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p1 ft55">Antal ut-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td137"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td138"><P class="p202 ft55">intervjuer</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p1 ft55">bildningar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td135"><P class="p222 ft59">Bygg</P></TD>
<TD class="tr10 td136"><P class="p256 ft59">2</P></TD>
<TD class="tr10 td33"><P class="p217 ft59">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td135"><P class="p222 ft55">Ekonomi</P></TD>
<TD class="tr20 td136"><P class="p256 ft55">3</P></TD>
<TD class="tr20 td33"><P class="p217 ft55">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td135"><P class="p222 ft55">IT</P></TD>
<TD class="tr13 td136"><P class="p256 ft55">5</P></TD>
<TD class="tr13 td33"><P class="p217 ft55">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td135"><P class="p222 ft55">Jord/skog/trädgård</P></TD>
<TD class="tr20 td136"><P class="p256 ft55">2</P></TD>
<TD class="tr20 td33"><P class="p217 ft55">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td135"><P class="p222 ft55">Livsmedel</P></TD>
<TD class="tr13 td136"><P class="p256 ft55">1</P></TD>
<TD class="tr13 td33"><P class="p217 ft55">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td135"><P class="p222 ft55">Miljö</P></TD>
<TD class="tr13 td136"><P class="p256 ft55">2</P></TD>
<TD class="tr13 td33"><P class="p217 ft55">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td135"><P class="p222 ft55">Tillverkning</P></TD>
<TD class="tr20 td136"><P class="p256 ft55">7</P></TD>
<TD class="tr20 td33"><P class="p217 ft55">7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td135"><P class="p222 ft55">Transport</P></TD>
<TD class="tr13 td136"><P class="p256 ft55">2</P></TD>
<TD class="tr13 td33"><P class="p217 ft55">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td135"><P class="p222 ft55">Träindustri</P></TD>
<TD class="tr13 td136"><P class="p256 ft55">2</P></TD>
<TD class="tr13 td33"><P class="p217 ft55">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td135"><P class="p222 ft55">Turism</P></TD>
<TD class="tr13 td136"><P class="p256 ft55">3</P></TD>
<TD class="tr13 td33"><P class="p217 ft55">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td135"><P class="p222 ft55">Vård</P></TD>
<TD class="tr20 td136"><P class="p256 ft55">3</P></TD>
<TD class="tr20 td33"><P class="p217 ft55">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td135"><P class="p222 ft55">Övriga</P></TD>
<TD class="tr13 td136"><P class="p256 ft55">1</P></TD>
<TD class="tr13 td33"><P class="p217 ft55">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td137"><P class="p222 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr8 td138"><P class="p256 ft57">33</P></TD>
<TD class="tr8 td36"><P class="p217 ft57">35</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p123 ft3"><SPAN class="ft3">4.5.2</SPAN><SPAN class="ft34">Telefonintervjuer med </SPAN><NOBR>LIA-företag</NOBR></P>
<P class="p158 ft4">Vid intervjuerna med utbildningsanordnarna ombads tio av dessa att skicka listor över de företag som tillhandahåller <NOBR>LIA-platser</NOBR> vid deras utbildning. Nio anordnare skickade listor avseende totalt elva utbild- ningar. Bortfallet består av en utbildning i <NOBR>IT-branschen.</NOBR> Utifrån listorna valdes slumpmässigt ett antal företag inom branscherna Ekonomi, IT och Tillverkning. Utbildningsanordnarna kände inte till vilka LIA- företag som skulle kontaktas.</P>
<P class="p50 ft4">Antal telefonintervjuer med representanter för <NOBR>LIA-företag</NOBR> vari erar mellan olika utbildningsanordnare beroende på antalet studenter varje tillfrågad anordnare har eller har haft. Tabell 4.8 visar antalet utbild- ningar och antalet telefonintervjuer med representanter för <NOBR>LIA-före</NOBR> tag. Totalt intervjuades representanter för 19 olika företag.</P>
<P class="p13 ft4">De personer som intervjuades på företagen fanns namngivna som kontaktpersoner på respektive utbildningsanordnares lista över LIA- företag. Det förekom att kontaktpersonen på företaget inte var hand- ledare. Vid genomförandet av telefonintervjuerna kontaktades kontakt- personerna först per telefon för att få utvärderingen presenterad för sig och blev sedan tillfrågad om de ville delta i intervjuerna. Två kontakt- personer avböjde för de ansåg sig ha för lite erfarenhet av KY- studerande i Lärande i arbete. Kontaktpersonerna på de utvalda LIA- företagen var mycket tillmötesgående och intresserade av att delta i utvärderingen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311967x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">72 </SPAN>Uppläggning och metod</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p257 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 4.8. </SPAN>Antal telefonintervjuer som genomfördes med representanter för <NOBR>LIA-företag</NOBR> fördelade på bransch och antal utbildningar.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr6 td139"><P class="p222 ft55">Bransch</P></TD>
<TD class="tr6 td140"><P class="p1 ft55">Antal telefon-</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p1 ft55">Antal ut-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td141"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td142"><P class="p1 ft55">intervjuer</P></TD>
<TD class="tr13 td36"><P class="p1 ft55">bildningar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td139"><P class="p222 ft63">Ekonomi</P></TD>
<TD class="tr22 td140"><P class="p258 ft63">6</P></TD>
<TD class="tr22 td33"><P class="p259 ft63">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td139"><P class="p222 ft59">IT</P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p258 ft59">9</P></TD>
<TD class="tr10 td33"><P class="p259 ft59">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td139"><P class="p222 ft55">Tillverkning</P></TD>
<TD class="tr20 td140"><P class="p258 ft55">4</P></TD>
<TD class="tr20 td33"><P class="p259 ft55">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td141"><P class="p222 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr20 td142"><P class="p258 ft57">19</P></TD>
<TD class="tr20 td36"><P class="p259 ft57">12</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft48"><SPAN class="ft3">4.5.3</SPAN><SPAN class="ft47">Tillvägagångssätt för analys av telefonintervjuerna</SPAN></P>
<P class="p153 ft4">Analysen av materialet från telefonintervjuerna genomfördes enligt föl- jande: Banden avlyssnades och svaren tecknades ned. Svaren på respek- tive fråga grupperades sedan efter innehåll. Tre personer i utvär derings- gruppen deltog i analysen med att tolka och gruppera svaren. De faktorer som hade betydelse för grupperingen var bransch, typ av utbildningsanordnare, anslagsstorlek och typ av utbildning. Vad gäller <NOBR>LIA-företagen</NOBR> har även hänsyn tagits till företagens storlek.</P>
<P class="p156 ft4">I beskrivningen ovan har begreppen Lärande i arbete (LIA) och Kvalificerad yrkesutbildning (KY) använts genomgående. Dessa begrepp används dock inte av de intervjuade kontaktpersonerna på <NOBR>LIA-företagen</NOBR> mer än i något enstaka fall. Många har varit frågande till begreppen och sagt att deras benämning är praktik och praktikanter.</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td51"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p4 ft4">73</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td53"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td54"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p261 ft42"><SPAN class="ft6">5</SPAN><SPAN class="ft41">Utbildningsprogram inom Kvalificerad yrkesutbildning</SPAN></P>
<P class="p262 ft4">I detta kapitel redovisas de utbildningsprogram som ges inom den Kvalificerade yrkesutbildningen (KY). Först redovisas beviljade pro- gram fördelade på bransch relaterat till arrangörernas ansökningar. Sedan diskuteras karaktären hos de program som beviljats och avslut- ningsvis de studerandes intresse av att läsa de utbjudna utbildningspro- grammen, att följa dessa till kursslut och att lyfta examen.</P>
<P class="p148 ft1"><SPAN class="ft1">5.1</SPAN><SPAN class="ft44">Inledning</SPAN></P>
<P class="p47 ft4">Kvalificerad yrkesutbildning kan anordnas av exempelvis universitet och högskolor, kommuner, gymnasieskolor, Komvux, landsting och utbildningsföretag. Ansvarig utbildningsanordnare ansöker hos KY- kommittén om att erhålla statligt stöd och särskilda medel för att bedriva utbildning. Ansökan skall utformas enligt <NOBR>KY-kommitténs</NOBR> anvisningar. Beslut med avseende på både bifall och avslag fattas av kanslichefen. Före beslut skall dock alla ärenden föredras i <NOBR>KY-kom</NOBR> mittén (se kapitel 2).</P>
<P class="p50 ft4">Till <NOBR>KY-kommittén</NOBR> hade fram till den 15 mars 1999 inkommit 819 ansökningar om att få anordna utbildningsprogram och erhålla stats- bidrag. Av dessa blev 208 ansökningar beviljade. Det totala antalet pågående utbildningsomgångar var högre än antalet beviljade utbild- ningar, då kanslichefen i regel beviljat flera startomgångar för varje utbildningsprogram.<SPAN class="ft24">1</SPAN></P>
<P class="p249 ft4">För att få materialet i en hanterbar form har vi kategoriserat det i tolv branscher. Vi har valt att följa samma branschindelning som KY- kommittén valt att kategorisera utbildningarna efter. Den avviker något från gängse branschindelning varför vi kort beskriver de olika katego- rierna:</P>
<P class="p263 ft12"><SPAN class="ft24">1 </SPAN><NOBR>”KY-kansliets</NOBR> sammanställning över inkomna ansökningar <NOBR>1999-03-15”.</NOBR> Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311969x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft4">74 </SPAN>Utbildningsprogram inom Kvalificerad yrkesutbildning <SPAN class="ft4">SOU 1999:119</SPAN></P>
<P class="p264 ft8"><SPAN class="ft49">Bygg </SPAN>innehåller alla utbildningar som har med byggbranschen att göra. Hit räknas också energirådgivning.</P>
<P class="p12 ft4"><SPAN class="ft7">Ekonomi </SPAN>innehåller alla utbildningar inom ekonomi och handel. Hit räknas utbildningar inom försäljning.</P>
<P class="p12 ft8"><SPAN class="ft49">IT </SPAN>innehåller utbildningar som behandlar data- och multimediateknik. Hit hänförs även grafisk industri.</P>
<P class="p12 ft4"><SPAN class="ft7">Jord, skog och trädgård </SPAN>innehåller utbildningar inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäringen.</P>
<P class="p265 ft4"><SPAN class="ft7">Livsmedel </SPAN>innehåller utbildningar inom livsmedelsnäringen.</P>
<P class="p266 ft4"><SPAN class="ft7">Miljö </SPAN>innehåller utbildningar som behandlar den yttre miljön och de regler som gäller för den.</P>
<P class="p12 ft8"><SPAN class="ft49">Tillverkning </SPAN>innehåller tekniska utbildningar som orienterar sig mot tillverkningsindustrin. Utbildningar inom IT ingår ej. Hit hänförs även en del hantverksutbildningar som exempelvis guldsmide.</P>
<P class="p12 ft8"><SPAN class="ft49">Transport </SPAN>innehåller utbildningar som behandlar transportteknik, transportekonomi och logistik.</P>
<P class="p180 ft4"><SPAN class="ft7">Träindustri </SPAN>innehåller både utbildningar inom sågverksindustrin och inom snickeribranschen.</P>
<P class="p12 ft4"><SPAN class="ft7">Turism </SPAN>innehåller turistutbildningar inklusive hotell- och restau- rangutbildningar.</P>
<P class="p265 ft4"><SPAN class="ft7">Vård </SPAN>innehåller alla typer av vårdutbildningar.</P>
<P class="p12 ft8"><SPAN class="ft49">Övriga </SPAN>är en restpost som kommit att innehålla två typer av utbild- ningar, dels utbildningar inriktade mot mediabranschen dels några hant- verksutbildningar.</P>
<P class="p235 ft1"><SPAN class="ft1">5.2</SPAN><SPAN class="ft44">Sökta samt beviljade ansökningar</SPAN></P>
<P class="p47 ft4">Försöksverksamheten skall bl a belysa näringslivets intresse för denna typ av utbildning. En indikator på detta är de ansökningar om att få anordna utbildningsprogram som inkommit till <NOBR>KY-kommittén.</NOBR> Antalet ansökningar är förhållandevis stort och av de 819 inkomna har KY- kansliet prövat 606 ansökningar. <SPAN class="ft24">2 </SPAN>Resultatet av kanslichefens beslut redovisas i tabell 5.1.</P>
<P class="p267 ft12"><SPAN class="ft24">2 </SPAN><NOBR>”KY-kansliets</NOBR> sammanställning över inkomna ansökningar <NOBR>1999-03-15”.</NOBR> Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td73"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td72"><P class="p1 ft43">Utbildningsprogram inom Kvalificerad yrkesutbildning <SPAN class="ft14">75</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td75"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p268 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 5.1. </SPAN>Beviljade utbildningsprogram i förhållande till sökta över tre år fördelade på bransch.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr6 td143"><P class="p222 ft55">Bransch</P></TD>
<TD class="tr6 td144"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td145"><P class="p269 ft55">1996</P></TD>
<TD class="tr6 td146"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td145"><P class="p270 ft55">1997</P></TD>
<TD class="tr6 td147"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td148"><P class="p270 ft55">1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td149"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td150"><P class="p4 ft55">Antal</P></TD>
<TD class="tr13 td151"><P class="p241 ft55">Andel</P></TD>
<TD class="tr13 td152"><P class="p271 ft55">Antal</P></TD>
<TD class="tr13 td151"><P class="p23 ft55">Andel</P></TD>
<TD class="tr13 td153"><P class="p271 ft55">Antal</P></TD>
<TD class="tr13 td154"><P class="p241 ft55">Andel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td155"><P class="p222 ft63">Bygg</P></TD>
<TD class="tr22 td156"><P class="p18 ft63">6/11</P></TD>
<TD class="tr22 td157"><P class="p241 ft63">0,54</P></TD>
<TD class="tr22 td158"><P class="p18 ft63">4/11</P></TD>
<TD class="tr22 td157"><P class="p241 ft63">0,36</P></TD>
<TD class="tr22 td159"><P class="p18 ft63">3/25</P></TD>
<TD class="tr22 td160"><P class="p241 ft63">0,12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td155"><P class="p222 ft59">Ekonomi</P></TD>
<TD class="tr10 td156"><P class="p18 ft59">10/27</P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p241 ft59">0,37</P></TD>
<TD class="tr10 td158"><P class="p18 ft59">8/29</P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p241 ft59">0,28</P></TD>
<TD class="tr10 td159"><P class="p18 ft59">6/31</P></TD>
<TD class="tr10 td160"><P class="p241 ft59">0,19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td155"><P class="p222 ft55">IT</P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p18 ft55">16/32</P></TD>
<TD class="tr20 td157"><P class="p241 ft55">0,50</P></TD>
<TD class="tr20 td158"><P class="p18 ft55">9/17</P></TD>
<TD class="tr20 td157"><P class="p241 ft55">0,53</P></TD>
<TD class="tr20 td159"><P class="p18 ft55">20/48</P></TD>
<TD class="tr20 td160"><P class="p241 ft55">0,42</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td155"><P class="p222 ft59">Tillverkning</P></TD>
<TD class="tr10 td156"><P class="p18 ft59">16/36</P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p241 ft59">0,44</P></TD>
<TD class="tr10 td158"><P class="p18 ft59">23/46</P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p241 ft59">0,50</P></TD>
<TD class="tr10 td159"><P class="p18 ft59">13/40</P></TD>
<TD class="tr10 td160"><P class="p241 ft59">0,33</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td155"><P class="p222 ft59">Turism</P></TD>
<TD class="tr10 td156"><P class="p18 ft59">10/22</P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p241 ft59">0,45</P></TD>
<TD class="tr10 td158"><P class="p18 ft59">5/21</P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p241 ft59">0,24</P></TD>
<TD class="tr10 td159"><P class="p18 ft59">5/26</P></TD>
<TD class="tr10 td160"><P class="p241 ft59">0,19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td155"><P class="p222 ft55">Jord/skog/trädg.</P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p18 ft55">4/5</P></TD>
<TD class="tr20 td157"><P class="p241 ft55">0,80</P></TD>
<TD class="tr20 td158"><P class="p18 ft55">2/5</P></TD>
<TD class="tr20 td157"><P class="p241 ft55">0,40</P></TD>
<TD class="tr20 td159"><P class="p18 ft55">2/8</P></TD>
<TD class="tr20 td160"><P class="p241 ft55">0,25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td155"><P class="p222 ft59">Miljö</P></TD>
<TD class="tr10 td156"><P class="p18 ft59">2/5</P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p241 ft59">0,40</P></TD>
<TD class="tr10 td158"><P class="p18 ft59">2/3</P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p241 ft59">0,67</P></TD>
<TD class="tr10 td159"><P class="p18 ft59">1/5</P></TD>
<TD class="tr10 td160"><P class="p241 ft59">0,20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td155"><P class="p222 ft55">Vård</P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p18 ft55">3/7</P></TD>
<TD class="tr20 td157"><P class="p241 ft55">0,43</P></TD>
<TD class="tr20 td158"><P class="p18 ft55">3/15</P></TD>
<TD class="tr20 td157"><P class="p241 ft55">0,20</P></TD>
<TD class="tr20 td159"><P class="p18 ft55">3/16</P></TD>
<TD class="tr20 td160"><P class="p241 ft55">0,19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td155"><P class="p222 ft59">Livsmedel</P></TD>
<TD class="tr10 td156"><P class="p18 ft59">2/3</P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p241 ft59">0,67</P></TD>
<TD class="tr10 td158"><P class="p18 ft59">1/3</P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p241 ft59">0,33</P></TD>
<TD class="tr10 td159"><P class="p18 ft59">1/2</P></TD>
<TD class="tr10 td160"><P class="p241 ft59">0,50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td155"><P class="p222 ft59">Träindustri</P></TD>
<TD class="tr10 td156"><P class="p18 ft59">2/3</P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p241 ft59">0,67</P></TD>
<TD class="tr10 td158"><P class="p18 ft59">2/5</P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p241 ft59">0,40</P></TD>
<TD class="tr10 td159"><P class="p18 ft59">1/5</P></TD>
<TD class="tr10 td160"><P class="p241 ft59">0,20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td155"><P class="p222 ft55">Transport</P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p18 ft55">6/8</P></TD>
<TD class="tr20 td157"><P class="p241 ft55">0,75</P></TD>
<TD class="tr20 td158"><P class="p18 ft55">2/7</P></TD>
<TD class="tr20 td157"><P class="p241 ft55">0,29</P></TD>
<TD class="tr20 td159"><P class="p18 ft55">2/6</P></TD>
<TD class="tr20 td160"><P class="p241 ft55">0,33</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td155"><P class="p222 ft59">Övriga</P></TD>
<TD class="tr10 td156"><P class="p18 ft59">3/23</P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p241 ft59">0,13</P></TD>
<TD class="tr10 td158"><P class="p18 ft59">4/17</P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p241 ft59">0,24</P></TD>
<TD class="tr10 td159"><P class="p18 ft59">6/33</P></TD>
<TD class="tr10 td160"><P class="p241 ft59">0,18</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td149"><P class="p222 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr13 td150"><P class="p18 ft57">80/182</P></TD>
<TD class="tr13 td151"><P class="p241 ft57">0,44</P></TD>
<TD class="tr13 td152"><P class="p18 ft57">65/179</P></TD>
<TD class="tr13 td151"><P class="p241 ft57">0,36</P></TD>
<TD class="tr13 td153"><P class="p18 ft57">63/245</P></TD>
<TD class="tr13 td154"><P class="p241 ft57">0,26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft4">Inom vissa branscher, såsom IT, har det från olika utbildningsanordnare inkommit ett stort antal ansökningar och av dessa har ett flertal blivit beviljade. Inom andra branscher, t ex Övriga, har antalet ansök ningar varit ganska stort, men KY:s kanslichef har beviljat betydligt färre. Det finns också branscher där antalet ansökningar varit relativt få och endast ett fåtal av dessa har beviljats. Som exempel på dessa branscher kan Miljö och Träindustri nämnas. Slutligen finns det bran scher där anordnarna kommit in med mycket få ansökningar och till stor del fått dessa beviljade. Här är Livsmedelsbranschen ett bra exempel.</P>
<P class="p169 ft3"><SPAN class="ft3">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft34">Antal ansökningar inom olika branscher</SPAN></P>
<P class="p272 ft4">Antalet ansökningar inom de olika branscherna varierar stort (se tabell 5.2).<SPAN class="ft24">3 </SPAN>Störst antal ansökningar har inkommit från anordnare inom bran- scherna för Tillverkning, IT, Ekonomi, Övriga och Turism. Minst antal ansökningar har inkommit från Liv smedel, Träindustri och Miljö. Skillnaden mellan antalet ansökningar i de tre största bran scherna och de tre minsta är betydande. Mellan exempelvis Tillverkningsbranschen och Livsmedelsbranschen består skillnaden av 114 ansö kningar.</P>
<P class="p273 ft36"><SPAN class="ft35">3 </SPAN><NOBR>”KY-kansliets</NOBR> sammanställning över inkomna ansökningar <NOBR>1999-03-15”.</NOBR> Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning. Redovisningen utgår ifrån det år ansökan diarieförts.</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">76 </SPAN>Utbildningsprogram inom Kvalificerad yrkesutbildning</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p274 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 5.2. </SPAN>Antal ansökningar och antal beviljade ansökningar samt andelen beviljade ansökningar under åren <NOBR>1996-1998</NOBR> fördelade på bransch.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr6 td161"><P class="p222 ft55">Bransch</P></TD>
<TD class="tr6 td162"><P class="p1 ft55">Antal</P></TD>
<TD class="tr6 td163"><P class="p205 ft55">Bransch</P></TD>
<TD class="tr6 td164"><P class="p246 ft55">Antal</P></TD>
<TD class="tr6 td163"><P class="p205 ft55">Bransch</P></TD>
<TD class="tr6 td165"><P class="p246 ft55">Andel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td166"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td167"><P class="p1 ft55">ansökn.</P></TD>
<TD class="tr20 td168"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td169"><P class="p246 ft55">bevilj.</P></TD>
<TD class="tr20 td168"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td170"><P class="p246 ft55">bevilj.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td171"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td172"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td173"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p246 ft55">ansökn.</P></TD>
<TD class="tr20 td173"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td175"><P class="p37 ft55">ansökn.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td166"><P class="p222 ft59">Tillverkning</P></TD>
<TD class="tr10 td167"><P class="p241 ft59">122</P></TD>
<TD class="tr10 td168"><P class="p205 ft59">Tillverkning</P></TD>
<TD class="tr10 td169"><P class="p241 ft59">52</P></TD>
<TD class="tr10 td168"><P class="p205 ft59">Livsmedel</P></TD>
<TD class="tr10 td170"><P class="p35 ft59">0,50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td166"><P class="p222 ft59">IT</P></TD>
<TD class="tr10 td167"><P class="p241 ft59">97</P></TD>
<TD class="tr10 td168"><P class="p205 ft59">IT</P></TD>
<TD class="tr10 td169"><P class="p241 ft59">45</P></TD>
<TD class="tr10 td168"><P class="p205 ft59">IT</P></TD>
<TD class="tr10 td170"><P class="p35 ft59">0,46</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td166"><P class="p222 ft55">Ekonomi</P></TD>
<TD class="tr20 td167"><P class="p241 ft55">87</P></TD>
<TD class="tr20 td168"><P class="p205 ft55">Ekonomi</P></TD>
<TD class="tr20 td169"><P class="p241 ft55">24</P></TD>
<TD class="tr20 td168"><P class="p205 ft55">Jord/skog/trädg.</P></TD>
<TD class="tr20 td170"><P class="p35 ft55">0,44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td166"><P class="p222 ft59">Övriga</P></TD>
<TD class="tr10 td167"><P class="p241 ft59">73</P></TD>
<TD class="tr10 td168"><P class="p205 ft59">Turism</P></TD>
<TD class="tr10 td169"><P class="p241 ft59">20</P></TD>
<TD class="tr10 td168"><P class="p205 ft59">Tillverkning</P></TD>
<TD class="tr10 td170"><P class="p35 ft59">0,43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td166"><P class="p222 ft59">Turism</P></TD>
<TD class="tr10 td167"><P class="p241 ft59">69</P></TD>
<TD class="tr10 td168"><P class="p205 ft59">Bygg</P></TD>
<TD class="tr10 td169"><P class="p241 ft59">13</P></TD>
<TD class="tr10 td168"><P class="p205 ft59">Miljö</P></TD>
<TD class="tr10 td170"><P class="p35 ft59">0,38</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td166"><P class="p222 ft55">Bygg</P></TD>
<TD class="tr20 td167"><P class="p241 ft55">47</P></TD>
<TD class="tr20 td168"><P class="p205 ft55">Övriga</P></TD>
<TD class="tr20 td169"><P class="p241 ft55">13</P></TD>
<TD class="tr20 td168"><P class="p205 ft55">Transport</P></TD>
<TD class="tr20 td170"><P class="p35 ft55">0,38</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td166"><P class="p222 ft59">Vård</P></TD>
<TD class="tr10 td167"><P class="p241 ft59">38</P></TD>
<TD class="tr10 td168"><P class="p205 ft59">Transport</P></TD>
<TD class="tr10 td169"><P class="p241 ft59">8</P></TD>
<TD class="tr10 td168"><P class="p205 ft59">Träindustri</P></TD>
<TD class="tr10 td170"><P class="p35 ft59">0,31</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td166"><P class="p222 ft55">Transport</P></TD>
<TD class="tr20 td167"><P class="p241 ft55">21</P></TD>
<TD class="tr20 td168"><P class="p205 ft55">Vård</P></TD>
<TD class="tr20 td169"><P class="p241 ft55">9</P></TD>
<TD class="tr20 td168"><P class="p205 ft55">Turism</P></TD>
<TD class="tr20 td170"><P class="p35 ft55">0,29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td166"><P class="p222 ft59">Jord/skog/trädg.</P></TD>
<TD class="tr10 td167"><P class="p241 ft59">18</P></TD>
<TD class="tr10 td168"><P class="p205 ft59">Jord/skog/trädg</P></TD>
<TD class="tr10 td169"><P class="p241 ft59">8</P></TD>
<TD class="tr10 td168"><P class="p205 ft59">Bygg</P></TD>
<TD class="tr10 td170"><P class="p35 ft59">0,28</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td166"><P class="p222 ft59">Miljö</P></TD>
<TD class="tr10 td167"><P class="p241 ft59">13</P></TD>
<TD class="tr10 td168"><P class="p205 ft59">Miljö</P></TD>
<TD class="tr10 td169"><P class="p241 ft59">5</P></TD>
<TD class="tr10 td168"><P class="p205 ft59">Ekonomi</P></TD>
<TD class="tr10 td170"><P class="p35 ft59">0,28</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td166"><P class="p222 ft55">Träindustri</P></TD>
<TD class="tr20 td167"><P class="p241 ft55">13</P></TD>
<TD class="tr20 td168"><P class="p205 ft55">Träindustri</P></TD>
<TD class="tr20 td169"><P class="p241 ft55">4</P></TD>
<TD class="tr20 td168"><P class="p205 ft55">Vård</P></TD>
<TD class="tr20 td170"><P class="p35 ft55">0,24</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td166"><P class="p222 ft59">Livsmedel</P></TD>
<TD class="tr10 td167"><P class="p241 ft59">8</P></TD>
<TD class="tr10 td168"><P class="p205 ft59">Livsmedel</P></TD>
<TD class="tr10 td169"><P class="p241 ft59">4</P></TD>
<TD class="tr10 td168"><P class="p205 ft59">Övriga</P></TD>
<TD class="tr10 td170"><P class="p35 ft59">0,18</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td171"><P class="p222 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr13 td172"><P class="p241 ft57">606</P></TD>
<TD class="tr13 td173"><P class="p205 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr13 td174"><P class="p241 ft57">208</P></TD>
<TD class="tr13 td173"><P class="p205 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr13 td175"><P class="p35 ft57">0,34</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p275 ft4">Av tabellen framgår att mellan de tre största branscherna och de tre minsta branscherna kan de återstående sex branscherna kategoriseras i tre grupper om vardera två branscher. Mellan de tre grupperna skiljer sig antalet ansökningar med relativt höga siffror. Skillnaden mellan Ekonomibranschen och branschen för Övriga är 14 ansökningar, mel lan Turismbranschen och Bygg 22 ansökningar och mellan Vård och Transport 17 ansökningar. Inom de tre grupperna är ansök ningsskillna- derna betydligt mindre. Mellan branschen för Övriga och Turism består skillnaden av endast fyra ansökningar, mellan Bygg och Vård av nio ansökningar och mellan Transport och Jord, skog och trädgård av enbart tre ansökningar.</P>
<P class="p276 ft48"><SPAN class="ft3">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft47">Antal beviljade ansökningar inom olika branscher</SPAN></P>
<P class="p277 ft4">Antal beviljade ansökningar (se tabell 5.2) är störst inom bran scherna för Tillverkning och IT, 52 respektive 45 beviljade ansök ningar. Efter dessa kommer, i fallande ordning, branscherna för Ekonomi och Turism med 24 respektive 20 beviljade ansökningar samt Bygg och Övriga om vardera 13 beviljade ansökningar. Dessa sex branscher har tillsammans beviljats 167 ansökningar av de totalt 208 beviljade, eller 80 procent av antalet ansökningar. De återstående sex bran scherna delar på de resterande 41 beviljade ansökningarna. Inom branscherna för Transport,</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td73"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td72"><P class="p1 ft43">Utbildningsprogram inom Kvalificerad yrkesutbildning <SPAN class="ft14">77</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td75"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p254 ft8">Vård och Jord, skog och trädgård beviljade kanslichefen åtta, nio och åtta ansökningar och inom Miljö, Träindustri och Livsmedel beviljades fem, fyra, och fyra ansökningar.</P>
<P class="p60 ft4">Antalet beviljade ansökningar i förhållande till antalet inkomna varierar från bransch till bransch. Som exempel kan nämnas Livsme- delsbranschen som inkom med endast åtta ansökningar, av vilka kansli- chefen beviljade fyra. Proportionellt beviljades hälften av ansök ningarna. Inom branschen Övriga inkom 73 ansökningar och av dessa bevilja des endast 13, dvs endast 18 procent. Branschen för Tillverkning är störst; i högsta antal inkomna och flest beviljade ansökningar. Pro portionellt beviljades 43 procent.</P>
<P class="p12 ft4">Med den totala andelen beviljade ansökningar (0,34) som jäm förelse- tal framträder i tabell 5.2 de branscher vars ansökningar priori terats vid beviljandet. Högst andel beviljade ansökningar har Livs medels- branschen, tätt följd av <NOBR>IT-branschen.</NOBR> En bransch som inte gynnats vid beviljandet är Övr iga.</P>
<P class="p83 ft1"><SPAN class="ft1">5.3</SPAN><SPAN class="ft44">Beviljade utbildningsprogram</SPAN></P>
<P class="p278 ft4">Under de tre år som försöksverksamheten bedrivits har totalt 208 ansökningar om att få anordna kvalificerade yrkesutbildningsprogram beviljats. Under det första året beviljades 80 utbildningar, under det andra 65 och under sista året 63 utbildningsprogram.<SPAN class="ft24">4</SPAN></P>
<P class="p249 ft8">Störst antal beviljade utbildningsprogram finns inom branscherna Tillverkning och IT. Dessa två branscher har under de tre åren legat i topp. De är påfallande stora.</P>
<P class="p12 ft4">Utbildningarna inom branschen för Ekonomi kommer närmast efter Tillverkning och IT. Ekonomiutbildningarna är till antalet omkring hälften så många som de inom Tillverkning och IT. Under året 1996 beviljades tio utbildningar, under 1997 beviljades åtta utbildningspro- gram och slutligen under 1998 beviljades sex program. Utbildningarna inom Ekonomibranschen utgör tolv procent av totala andelen beviljade utbildningar.</P>
<P class="p12 ft8">Antalet beviljade utbildningar inom Turismbranschen har under åren minskat och under försöksverksamheten har branschen beviljats totalt 20 utbildningsprogram.</P>
<P class="p279 ft12"><SPAN class="ft24">4 </SPAN><NOBR>”KY-kansliets</NOBR> sammanställning över inkomna ansökningar <NOBR>1999-03-15”.</NOBR> Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD colspan=7 class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">78 </SPAN>Utbildningsprogram inom Kvalificerad yrkesutbildning</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td150"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td176"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td177"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td156"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr15 td178"><P class="p251 ft4"><SPAN class="ft7">Tabell 5.3. </SPAN>Antal beviljade utbildningsprogram inom olika branscher</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td156"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td179"><P class="p251 ft4">under tre år.</P></TD>
<TD class="tr6 td159"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td114"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td180"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td156"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td181"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td117"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td180"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td56"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td156"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td181"><P class="p222 ft59">Bransch</P></TD>
<TD class="tr10 td153"><P class="p4 ft59">1996</P></TD>
<TD class="tr10 td39"><P class="p4 ft59">1997</P></TD>
<TD class="tr10 td39"><P class="p4 ft59">1998</P></TD>
<TD class="tr10 td117"><P class="p218 ft59">Totalt</P></TD>
<TD class="tr20 td56"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td156"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
<TD class="tr22 td179"><P class="p222 ft63">Tillverkning</P></TD>
<TD class="tr22 td159"><P class="p18 ft63">16</P></TD>
<TD class="tr22 td41"><P class="p18 ft63">23</P></TD>
<TD class="tr22 td41"><P class="p18 ft63">13</P></TD>
<TD class="tr22 td114"><P class="p241 ft63">52</P></TD>
<TD class="tr22 td180"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
<TD class="tr22 td56"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td156"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td179"><P class="p222 ft59">IT</P></TD>
<TD class="tr10 td159"><P class="p18 ft59">16</P></TD>
<TD class="tr10 td41"><P class="p18 ft59">9</P></TD>
<TD class="tr10 td41"><P class="p18 ft59">20</P></TD>
<TD class="tr10 td114"><P class="p241 ft59">45</P></TD>
<TD class="tr10 td180"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td56"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td156"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td179"><P class="p222 ft55">Ekonomi</P></TD>
<TD class="tr20 td159"><P class="p18 ft55">10</P></TD>
<TD class="tr20 td41"><P class="p18 ft55">8</P></TD>
<TD class="tr20 td41"><P class="p18 ft55">6</P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p241 ft55">24</P></TD>
<TD class="tr20 td180"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td56"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td156"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td179"><P class="p222 ft59">Turism</P></TD>
<TD class="tr10 td159"><P class="p18 ft59">10</P></TD>
<TD class="tr10 td41"><P class="p18 ft59">5</P></TD>
<TD class="tr10 td41"><P class="p18 ft59">5</P></TD>
<TD class="tr10 td114"><P class="p241 ft59">20</P></TD>
<TD class="tr10 td180"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td56"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td156"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td179"><P class="p222 ft55">Bygg</P></TD>
<TD class="tr20 td159"><P class="p18 ft55">6</P></TD>
<TD class="tr20 td41"><P class="p18 ft55">4</P></TD>
<TD class="tr20 td41"><P class="p18 ft55">3</P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p241 ft55">13</P></TD>
<TD class="tr20 td180"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td56"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td156"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td179"><P class="p222 ft59">Övriga</P></TD>
<TD class="tr10 td159"><P class="p18 ft59">3</P></TD>
<TD class="tr10 td41"><P class="p18 ft59">4</P></TD>
<TD class="tr10 td41"><P class="p18 ft59">6</P></TD>
<TD class="tr10 td114"><P class="p241 ft59">13</P></TD>
<TD class="tr10 td180"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td56"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td156"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td179"><P class="p222 ft59">Transport</P></TD>
<TD class="tr10 td159"><P class="p18 ft59">6</P></TD>
<TD class="tr10 td41"><P class="p18 ft59">2</P></TD>
<TD class="tr10 td41"><P class="p18 ft59">2</P></TD>
<TD class="tr10 td114"><P class="p241 ft59">10</P></TD>
<TD class="tr10 td180"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td56"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td156"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td179"><P class="p222 ft55">Jord/skog/trädg.</P></TD>
<TD class="tr20 td159"><P class="p18 ft55">4</P></TD>
<TD class="tr20 td41"><P class="p18 ft55">2</P></TD>
<TD class="tr20 td41"><P class="p18 ft55">2</P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p241 ft55">8</P></TD>
<TD class="tr20 td180"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td56"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td156"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td179"><P class="p222 ft59">Vård</P></TD>
<TD class="tr10 td159"><P class="p18 ft59">3</P></TD>
<TD class="tr10 td41"><P class="p18 ft59">3</P></TD>
<TD class="tr10 td41"><P class="p18 ft59">3</P></TD>
<TD class="tr10 td114"><P class="p241 ft59">9</P></TD>
<TD class="tr10 td180"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td56"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td156"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td179"><P class="p222 ft55">Miljö</P></TD>
<TD class="tr20 td159"><P class="p18 ft55">2</P></TD>
<TD class="tr20 td41"><P class="p18 ft55">2</P></TD>
<TD class="tr20 td41"><P class="p18 ft55">1</P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p241 ft55">5</P></TD>
<TD class="tr20 td180"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td56"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td156"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td179"><P class="p222 ft59">Livsmedel</P></TD>
<TD class="tr10 td159"><P class="p18 ft59">2</P></TD>
<TD class="tr10 td41"><P class="p18 ft59">1</P></TD>
<TD class="tr10 td41"><P class="p18 ft59">1</P></TD>
<TD class="tr10 td114"><P class="p241 ft59">4</P></TD>
<TD class="tr10 td180"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td56"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td156"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td179"><P class="p222 ft55">Träindustri</P></TD>
<TD class="tr20 td159"><P class="p18 ft55">2</P></TD>
<TD class="tr20 td41"><P class="p18 ft55">2</P></TD>
<TD class="tr20 td41"><P class="p18 ft55">1</P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p241 ft55">5</P></TD>
<TD class="tr20 td180"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td56"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td156"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td181"><P class="p222 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr20 td153"><P class="p18 ft57">80</P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p18 ft57">65</P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p18 ft57">63</P></TD>
<TD class="tr20 td117"><P class="p241 ft57">208</P></TD>
<TD class="tr13 td180"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td56"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p280 ft4">Utbildningar inom branscherna för Bygg och Övriga har vardera 13 utbildningsprogram och branschen för Transport har tio program. Bran- schen Vård har nio utbildningar och branschen Jord, skog och trädgård har åtta utbildningar. Under de tre åren har antalet beviljade utbildningar inom de flesta branscherna varierat (se tabell 5.3). Inom branschen Övriga har antalet utbildningar ökat. Inom bran scherna för Bygg, Ekonomi, Transport och Jord, skog och trädgård har antalet utbildningar minskat. Inom branschen Vård har andelen beviljade utbildningsprogram varit konstant under de tre åren.</P>
<P class="p281 ft39"><SPAN class="ft1">5.4</SPAN><SPAN class="ft38">De beviljade utbildningarnas yrkeskaraktär</SPAN></P>
<P class="p282 ft4">I detta avsnitt skall vi försöka karaktärsbestämma de beviljade utbild- ningarna.<SPAN class="ft24">5 </SPAN>Vi har särskilt intresserat oss för om utbildningarna foku serar på yrke eller bransch, om de ligger inom nya eller etablerade sektorer av näringslivet och om de innehåller inslag av entreprenör skap och eget företagande.</P>
<P class="p283 ft36"><SPAN class="ft67">5 </SPAN>Vår klassificering bygger på utbildningsbeskrivningar hämtade från ” KY- kansliets branschvisa förteckning över kvalificerad yrkesutbildning <NOBR>1999-01-13”,</NOBR> Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning; ”Vilka utbildningar finns?”, Kommittén för kvali ficerad yrkesutbildning, [WWWdokument] <SPAN class="ft68">http://www.ky.gov.se</SPAN>/bin/vilka.idc; beskrivningar utifrån Läroverket samt våra besök hos enskilda utbildningsprogram.</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td73"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td72"><P class="p1 ft43">Utbildningsprogram inom Kvalificerad yrkesutbildning <SPAN class="ft14">79</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td75"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft4">Utbildningar fokuserade på yrke är inriktade mot positioner i arbetslivet som studenten bör kunna fylla direkt efter avslutad utbild- ning. Utbildningar fokuserade på bransch är mer allmänt inriktade och ger en bred kompetens. Förmodligen krävs praktik eller ytterligare utbildning innan studenten kan räkna med en anställning i ett kvalificerat yrke. I begreppet praktik inkluderas att man anställs på en lägre position för att sedan få tillträde till ett kvali ficerat yrke.</P>
<P class="p14 ft4">Om en utbildning klassificerats som om den ligger i en ny eller eta- blerad sektor av näringslivet är ofta relaterat till teknik i bred bemär- kelse. <NOBR>IT-teknik</NOBR> har klassificerats som ny teknik medan systemutveckling och programmering har klassificerats som etablerad. Ett etablerat yrke kan klassas som nytt om det är inriktat mot införande av en ny teknik i branschen.</P>
<P class="p50 ft4">En närmare redogörelse för hur vi resonerat i enskilda fall läm nas i anslutning till nedanstående redovisning för respektive bransch.</P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">5.4.1</SPAN><SPAN class="ft34">Byggbranschen</SPAN></P>
<P class="p84 ft4">Inom byggbranschen finns tolv utbildningsprogram. Den större delen av dessa, hela nio stycken, är fokuserade på arbetsledar- eller projekt- ledarutbildning. I fem av dessa nio utbildningar är målsättningen att ge de studerande en bättre allmän branschkunskap och i fyra att ge en fördjupad specialiserad yrkeskunskap inom exempelvis byggteknik och byggnadsvård. Dessa nio utbildningar är alla mer eller mindre orienterade mot tidigare etablerade verksamheter.</P>
<P class="p50 ft4">Två av utbildningarna inom byggbranschen är inriktade mot nya yrken, ”Datorstödd mätning och kartframställning” i Haninge och ”Energiomställning” i Varberg. Syftet med utbildningen i Haninge är att förmedla de kunskaper studenterna behöver för att använda datorn som verktyg vid arbetsuppgifter som kart- och mätingenjör. Syftet med utbildningen i Varberg är att ge fördjupad kompetens med anled ning av nya energiformer och optimering av energikretsloppet.</P>
<P class="p14 ft4">En av de tolv utbildningsprogrammen är hantverksinriktad. Utbild- ningen ”Bygghantverk” i Mariestad leder till ett arbete där de studerande hantverksmässigt skall utföra allt från restaurering av ku lturminnen till ombyggnad och underhåll.</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">80 </SPAN>Utbildningsprogram inom Kvalificerad yrkesutbildning</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft3"><SPAN class="ft3">5.4.2</SPAN><SPAN class="ft34">Ekonomibranschen</SPAN></P>
<P class="p84 ft8">Inom ekonomibranschen är bilden komplex. Här finns det 23 utbild- ningsprogram och av dessa är tolv branschinriktade och elva yrkesin- riktade.</P>
<P class="p284 ft50">De branschinriktade utbildningarna är orienterade på både nya och etablerade verksamheter. Till nya branschinriktade yrkesutövningar räknas utbildningsprogram för ”Entreprenörskap” i Lund och Kalmar, ”Företagande” i Piteå och ”Småföretagande och entreprenör skap” i Ockelbo. Till denna grupp räknas också tre utbildningsprogram som ger studenterna en bred allmän kompetens för ett arbete inom den europeiska eller internationella arbetsmarknaden. Till etablerade branschinriktade yrkesutövningar räknas fem utbildningspro gram som exempelvis ”Business” i Nacka, ”Handel” och ”Administrativ koordinator” i Göteborg, vilka ger en bred allmän ekonomisk utbildning på mellannivå.</P>
<P class="p13 ft4">De yrkesinriktade utbildningarna är också orienterade på både nya och etablerade verksamheter. Till nya yrkesinriktade sysselsättningar räknas utbildningsprogram som ”Projektledning” i Uppsala och ”IT- säljare” i Stockholm samt ”Telemarketing/Callcenter” i Piteå. Till eta- blerade yrkesinriktade sysselsättningar räknas sex olika säljutbild ningar inom handel, marknadsföring, försäljning och affärsmanna skap. Till denna yrkesinriktade grupp räknas även två specialistutbild ningar som ger en fördjupad kompetens inom ekonomi och redovisning.</P>
<P class="p169 ft3"><SPAN class="ft3">5.4.3</SPAN><NOBR><SPAN class="ft34">IT-branschen</SPAN></NOBR></P>
<P class="p285 ft4">Inom området informationsteknik finns 46 utbildningar. Hela branschen kan ur vissa aspekter betecknas som ny med nya yrken. Förteckningen över utbildningsprogrammen visar att det finns nyanser i vad som kan klassificeras som nytt. Å ena sidan finns det relativt tra ditionella utbildningar i systemteknik och programvaruteknik, å andra sidan nya utbildningar som fokuserar på nya yrken inom multimedia.</P>
<P class="p50 ft4">Till gruppen traditionella system- och programvaruutbildningar kan 16 utbildningsprogram klassificeras. Dessa verksamheter är för hållan- devis etablerade och målet för utbildningarna är att studenterna efter genomförd utbildning skall svara mot yrkesområdets behov av system- utvecklare och programmerare.</P>
<P class="p14 ft4">Till gruppen nya yrken inom multimedia kan 14 utbildningsprogram klassificeras. Yrkesområdet är nytt och utbildningarna ger en bred kompetens i datateknik, <NOBR>bild-,</NOBR> <NOBR>ljud-,</NOBR> <NOBR>manus-,</NOBR> video- och multimedia- produktion. Utbildningarna ger den kunskap som krävs för en framtida yrkesroll inom <NOBR>VR-teknik,</NOBR> multimediaproduktion för webben, <NOBR>CD-rom</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td73"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td72"><P class="p1 ft43">Utbildningsprogram inom Kvalificerad yrkesutbildning <SPAN class="ft14">81</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td75"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft8">eller <NOBR>DVD-produktion,</NOBR> såsom designer, grafiker, manusförfattare, ani- matör eller projektledare.</P>
<P class="p12 ft4">En tredje stor grupp om tio utbildningsprogram kan klassificeras som relativt allmänna utbildningar i datakunskap. Dessa utbildningar är ofta branschinriktade och orienterade mot en redan etablerad verksamhet. Syftet med utbildningarna är att införa datateknik på en ganska elementär nivå och de kan något vanvördigt betecknas som ”körkortsutbildningar”.</P>
<P class="p12 ft8">Slutligen finns det sex utbildningsprogram som är inriktade på att ge de studerande någon form av specialistkompetens. Det kan t ex handla om informationssäkerhet, avancerad CAD eller tryck- och designteknik.</P>
<P class="p190 ft3"><SPAN class="ft3">5.4.4</SPAN><SPAN class="ft34">Jord, skog och trädgårdsbranschen</SPAN></P>
<P class="p158 ft8">Inom jord, skog och trädgård finns åtta utbildningsprogram. Alla utbildningarna är yrkesinriktade och orienterade mot redan tidigare etablerade verksamheter.</P>
<P class="p12 ft4">Ungefär hälften av utbildningsprogrammen är mer eller mindre inriktade mot eget småskaligt företagande. Målen hos dessa utbild ningar är att ge de studerande förutsättningar för att självständigt kunna ansvara för driften av exempelvis en skogsfastighet vad gäller planering, drift och underhåll.</P>
<P class="p286 ft4">De resterande utbildningarna är inriktade mot en anställning inom mer storskaligt företagande. Här är målen att kunna arbeta själv ständigt i målstyrda arbetslag i platta organisationer, att exempelvis ha en hel- hetssyn på skogsskötsel, att behärska maskinkörning och repa rationer.</P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">5.4.5</SPAN><SPAN class="ft34">Livsmedelsbranschen</SPAN></P>
<P class="p158 ft4">Livsmedelsbranschen omfattar fyra utbildningsprogram. Samtliga pro- gram är breda med ett för branschen allmänt innehåll. Två av utbild- ningarna är yrkesinriktade, en är branschinriktad och dessa tre utbild- ningsprogram är orienterade mot redan etablerad verksamhet. En utbildning, ”Gastroprenör” i Tomelilla, är inriktad mot en nytt område för livsmedelsproduktion. Den ger bl a kunskaper om småskalig för- ädling och om att starta och driva gårdsbutiker. Viktigt i utbildningen är att titta på nya trender, vanor och behov på marknaden för att kunna anpassa eller hitta nya produkter.</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">82 </SPAN>Utbildningsprogram inom Kvalificerad yrkesutbildning</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft3"><SPAN class="ft3">5.4.6</SPAN><SPAN class="ft34">Miljöbranschen</SPAN></P>
<P class="p84 ft4">Inom området miljö finns fem utbildningsprogram. Samtliga utbild ningar är inriktade mot miljösamordning. Det är nya yrken som följer av en allt intensivare miljödebatt och en inom området förändrad lag stiftning. Utbildningarna ger kompetens för att arbeta med olika former av miljöanpassning. Ett exempel är ”Miljöteknisk yrkesutbild ning” i Stockholm där de studerande får tekniska kunskaper för att skapa en hållbar utveckling i ett kretsloppssamhälle. Ett annat exempel är ”Miljökommunikation” i Jönköping, där studenterna efter ge nomgången utbildning skall fungera som länk mellan företagen och omvärlden. Detta är en ny bransch där det saknas etablerade utbildningar.</P>
<P class="p287 ft3"><SPAN class="ft3">5.4.7</SPAN><SPAN class="ft34">Tillverkningsbranschen</SPAN></P>
<P class="p161 ft4">Gruppen för tillverkning är stor och mycket homogen i sitt utbild nings- utbud. Branschen för tillverkning innehåller 50 utbildnings program och de allra flesta, 46 stycken, är inriktade mot någon form av tekniker- kompetens. Med detta menas en relativt allmän och bred utbildning som exempelvis kan vara fokuserad mot någon sektor av tillverknings- industrin. Det kan gälla elteknik, textilteknik, eller mer tematiska sek- torer som kvalitetsteknik.</P>
<P class="p14 ft4">Det är svårt att uttala sig om denna stora grupp av teknikerutbildning är inriktade mot yrke eller bransch. Vi väljer att kategorisera dessa som yrkesinriktade med motivet att det finns en likhet mellan dessa utbildningar och det gamla tekniska gymnasiet som kvalificerade för ett yrke som var mycket brett definierat. En annan likhet med de tekniska gymnasieutbildningarna är att kommunen i cirka hälften av alla fall är huvudmän.</P>
<P class="p14 ft4">I flera av teknikerutbildningarna finns inslag av arbetsledarutbild- ning. Så gör det t ex i ”Ledarkunskap och produktionsmetodik” i Emmaboda, ”Polymerteknik” i Färgelanda och ”Tunga fordon” i Jönkö- ping.</P>
<P class="p13 ft4">Två utbildningar av 50 är inriktade på produktutveckling, en i Ö stersund och en i Mariestad. Den i Mariestad ger innovativa kvinnor möjlighet att förverkliga idéer om produkter och tjänster. Den är den enda utbildningen inom denna bransch som är orienterad mot eget företagande. De studerande på programmet skall efter a vslutad utbild- ning fungera som tekniker, rådgivare, konstruktör, projektl edare eller säljare. De skall alternativt kunna starta egen verksamhet eller avknoppa sin produktidé.</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311978x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft4">SOU 1999:119 </SPAN>Utbildningsprogram inom Kvalificerad yrkesutbildning <SPAN class="ft4">83</SPAN></P>
<P class="p288 ft4">Utöver dessa utbildningar finns två program med inriktning mot arbetssysslor av hantverkskaraktär. ”Guldsmide” i Falköping leder till arbete som guldsmed i guldsmedsföretag eller till arbete med tillverkning och produktutveckling inom guldsmedsbranschen. ”Konfektion och skrädderi” syftar till att förse konfektionsbranschen och skrädde rierna med kreativ personal som arbetar med den utveckling som branschen kräver. Utbildningen innehåller bl a skrädderi, mönster konstruktion, form och design, gesällprov och företagseko nomi.</P>
<P class="p50 ft4">Nästan alla utbildningar är inriktade mot etablerade verksamheter. Några av dessa kan dock karaktäriseras som införande av ny teknik i redan etablerade branscher. Ett exempel är ”Motorfordon” i Uppsala där studenterna lär sig att använda datateknik för att arbeta med kompli- cerade elektroniska styrsystem inom alla typer av fordon. Några av utbildningsprogrammen inriktar sig mot nya teknikområden som exem- pelvis optisk fiberteknik och bioenergi.</P>
<P class="p169 ft3"><SPAN class="ft3">5.4.8</SPAN><SPAN class="ft34">Transportbranschen</SPAN></P>
<P class="p158 ft4">Inom branschen för transport, inklusive sjöfart, finns nio utbildnings- program. Alla nio är yrkesinriktade och orienterade mot etablerade verksamheter. Av dessa nio utbildningsprogram sorteras åtta under transport och ett under sjöfart.</P>
<P class="p141 ft4">Transportutbildningarna är fokuserade mot olika former av transport- ledning. Utbildningarna ger de studerande kunskaper för kvalificerade arbetsuppgifter inom logistikområdet. Ett utbildningsprogram, ”Logistikens förändringsprocesser” i Varberg, har en bre dare logistisk ansats och betonar kopplingen till interna transporter. Även ”Transportteknik” i Säffle har en annorlunda ansats. De ger studenterna kunskaper för att utifrån yrkesförarrollen arbeta inom före tagsledningen i ett mindre eller medelstort företag i transportbranschen.</P>
<P class="p150 ft8">Utbildningen inom sjöfart, ”Marinteknik” i Danderyd, syftar till att förbereda de studerande för en framtida verksamhet inom rederi- och varvsnäring som egen företagare eller anställd med resultatansvar.</P>
<P class="p190 ft3"><SPAN class="ft3">5.4.9</SPAN><SPAN class="ft34">Träindustribranschen</SPAN></P>
<P class="p158 ft4">Branschen för träindustri innehåller fem utbildningsprogram. Samtliga utbildningar är orienterade mot etablerade verksamheter. Fyra av dessa fem utbildningar är yrkesinriktade och en är branschinriktad. Två av de yrkesinriktade utbildningsprogrammen är fokuserade på hantverk och</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">84 </SPAN>Utbildningsprogram inom Kvalificerad yrkesutbildning</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft8">eget företagande. De andra två är inriktade på anställ ningar inom trä- industrin, såsom tekniker eller arbetsledare.</P>
<P class="p12 ft4">Den branschinriktade utbildningen, ”Trä” i Kalix, leder till arbete i företag som vidareförädlar träråvaran. Initialt är utbildningen allmän till sin karaktär, för att mot slutet övergå till en specialisering. De stu- derande väljer en specialinriktning mot exempelvis säljare, produkt- utvecklare, arbetsledare eller marknadsförare.</P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">5.4.10</SPAN><SPAN class="ft51">Turismbranschen</SPAN></P>
<P class="p158 ft4">Inom turism inklusive restaurang finns 19 utbildningsprogram. Av dessa är 13 utbildningar yrkesinriktade och sex branschinriktade. Samtliga yrkesinriktade utbildningsprogram är orienterade mot redan etablerade verksamheter. Av de sex branschinriktade programmen är fyra orienterade mot etablerade yrkesgrupper och två mot nya sysselsätt- ningar. Många program har en allmän karaktär, men med en speciell vinkling såsom stad, fiske, skog och mark samt kultur.</P>
<P class="p14 ft4">Inom de yrkesinriktade utbildningsprogrammen är flertalet utbild- ningar, nio av de 13, fokuserade på eget företagande eller på arbets- ledande befattningar. Här finns t ex ”Hotell management” i Stockholm som ger de studerande kunskaper för att inneha olika chefsbefattningar, såsom hotellchef, driftschef, personalchef eller ekonomichef, inom hotell och konferens. Tre utbildningar inom denna yrkesinriktade kate- gorisering har en yrkesprofilering mot säljare. I Västerås finns exem- pelvis en utbildning i ”Affärsturism” där syftet med utbildning är att ge de studerande kunskaper för den snabbt växande turismmarknaden. Studenterna får en bred och kvalificerad utbildning inom projektledning, försäljning och marknadsföring.</P>
<P class="p7 ft4">Inom de sex branschinriktade programmen är utbildningarna mer inriktade mot övergripande kunskaper om turism. Här finns bl a ”Turism i storstadsregion”, ”Turism – ledarskap och företagande” och ”Turismentreprenör”. För att belysa utbild ningarnas allmänna karaktär kan nämnas att ”Turismentreprenör” i Örn sköldsvik, som är en IT- baserad entreprenörsutbildning med globala perspektiv, syftar till att ge de studerande kunskaper om turismnäringen samt utveckla deras entre- prenöregenskaper. Två utbild ningar inom denna grupp är inriktade mot nya sysselsättningar, ”Sportfisketurism” i Forshaga och ”Affärs- utvecklare – Östersjöregio nen” i Nyköping.</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td73"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td72"><P class="p1 ft43">Utbildningsprogram inom Kvalificerad yrkesutbildning <SPAN class="ft14">85</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td75"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft3"><SPAN class="ft3">5.4.11</SPAN><SPAN class="ft51">Vårdbranschen</SPAN></P>
<P class="p158 ft4">Inom området Vård finns åtta utbildningar, samtliga yrkesinriktade. Alla, utom en, är orienterade mot etablerade verksamheter. Sex av utbildningsprogrammen är fokuserade mot omvårdnad inom exempelvis psykiatri, social omsorg, äldreservice, habilitering och rehabilitering. En av dessa sex utbildningar, ”Vård av demenssjuka” i Sigtuna, syftar till att utbilda arbetsledare och handledare med särskild kompetens för vård av demenssjuka.</P>
<P class="p14 ft4">I ett utbildningsprogram utbildas de studerande till ett yrkesliv inom hudvårdens olika arbetsområden. ”Hudvård” i Stockholm ger studen- terna kunskaper i bl a anatomi, dermatologi, manikyr och pedikyr, makeup och kamouflage, yrkesinriktad psykologi, ekonomi och modern informationsteknik.</P>
<P class="p141 ft4">Inom vårdbranschen finns ett utbildningsprogram med inriktning mot nya verksamheter. ”Hälsovägledning” i Boden utbildar, ur ett brett hälsoperspektiv, studenter för hälso- och friskvårdsarbete. De får des s- utom, genom praktisk fördjupning, spetskompetens inom fysisk och mental träning samt massage. Utbildningen innehåller också kurser i entreprenörskap och eget företagande.</P>
<P class="p169 ft3"><SPAN class="ft3">5.4.12</SPAN><SPAN class="ft51">Branschen för övriga utbildningsprogram</SPAN></P>
<P class="p84 ft4">Inom kategorin Övriga finns 13 utbildningsprogram. Dessa kan indelas i två grupper; utbildningar som har kopplingar till media i vid bemärkelse (radio, TV, video, teater) och hantverksutbildningar.</P>
<P class="p12 ft4">Den första gruppen består av tio utbildningar av vilka de flesta är fokuserade på yrke. Två utbildningar, ”TV och videoproduktion” i Västervik och ”Kommersiell radio” i Båstad är dock breda utbild ningar som mer fokuserar på branschen. Ett exempel på långt driven yrkesin- riktning är <NOBR>”TV-produktion”</NOBR> i Göteborg, där man skall kunna arbeta som regissör av drama efter avslutad utbildning. Sex av de tio utbildnings- programmen är inriktad mot nya företeelser inom bran schen. Som exempel kan nämnas ”Bildjournalistik” i <NOBR>Biskops-Arnö</NOBR> och ”Reklam och industrifoto med digital inriktning” i Västervik.</P>
<P class="p7 ft4">De tre hantverksutbildningarna fokuserar på yrke och finns alla inom etablerade branscher. Utbildningen ”Hantverk” i Lerum är bredare än de två andra, men även denna ger möjlighet till inriktning mot ett yrke som exempelvis möbelsnickare eller dekormålare.</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311981x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">86 </SPAN>Utbildningsprogram inom Kvalificerad yrkesutbildning</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p289 ft39"><SPAN class="ft1">5.5</SPAN><SPAN class="ft38">De studerandes intresse för utbildnings- program inom Kvalificerad yrkes- utbildning</SPAN></P>
<P class="p290 ft4">En indikator på intresset för denna typ av utbildning var näringslivets engagemang. En annan indikator är de studerandes intresse av att läsa de utbjudna utbildningsprogrammen, att följa dessa till kursslut och lyfta examen.</P>
<P class="p148 ft3"><SPAN class="ft3">5.5.1</SPAN><SPAN class="ft34">I begynnelsen</SPAN></P>
<P class="p158 ft8">Hur eftertraktad en utbildning är kan tydliggöras med hjälp av söka n- detrycket. Det innebär att redovisa hur många intresserade det finns till varje utbildningsplats. Ju fler sökande, desto högre sökandetryck.</P>
<P class="p60 ft4">Inom varje bransch finns flera olika utbildningsprogram och sökan- detrycket varierar från program till program.<SPAN class="ft24">6 </SPAN>I tabell 5.4 presenteras det högsta och lägsta värdet samt medelvärdet på utbild ningsprogrammens sökandetryck inom de olika branscherna.</P>
<P class="p229 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 5.4. </SPAN>Utbildningsprogrammens sökandetryck under åren 1996- 1998.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr8 td182"><P class="p222 ft55">Bransch</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td183"><P class="p291 ft55">Antal sökande per utbildningsplats</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td184"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td185"><P class="p292 ft55">Högsta värde</P></TD>
<TD class="tr13 td58"><P class="p293 ft55">Lägsta värde</P></TD>
<TD class="tr13 td186"><P class="p219 ft55">Medelvärde</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td182"><P class="p222 ft63">IT</P></TD>
<TD class="tr22 td187"><P class="p259 ft63">18,06</P></TD>
<TD class="tr22 td56"><P class="p217 ft63">1,42</P></TD>
<TD class="tr22 td188"><P class="p221 ft63">5,75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td182"><P class="p222 ft59">Övriga</P></TD>
<TD class="tr10 td187"><P class="p259 ft59">14,88</P></TD>
<TD class="tr10 td56"><P class="p217 ft59">0,97</P></TD>
<TD class="tr10 td188"><P class="p221 ft59">5,38</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td182"><P class="p222 ft55">Vård</P></TD>
<TD class="tr20 td187"><P class="p259 ft55">13,81</P></TD>
<TD class="tr20 td56"><P class="p217 ft55">1,63</P></TD>
<TD class="tr20 td188"><P class="p221 ft55">4,87</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td182"><P class="p222 ft59">Turism</P></TD>
<TD class="tr10 td187"><P class="p259 ft59">13,43</P></TD>
<TD class="tr10 td56"><P class="p217 ft59">0,85</P></TD>
<TD class="tr10 td188"><P class="p221 ft59">4,08</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td182"><P class="p222 ft59">Ekonomi</P></TD>
<TD class="tr10 td187"><P class="p259 ft59">12,75</P></TD>
<TD class="tr10 td56"><P class="p217 ft59">1,08</P></TD>
<TD class="tr10 td188"><P class="p221 ft59">3,57</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td182"><P class="p222 ft55">Transport</P></TD>
<TD class="tr20 td187"><P class="p259 ft55">5,00</P></TD>
<TD class="tr20 td56"><P class="p217 ft55">0,90</P></TD>
<TD class="tr20 td188"><P class="p221 ft55">2,98</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td182"><P class="p222 ft59">Miljö</P></TD>
<TD class="tr10 td187"><P class="p259 ft59">4,07</P></TD>
<TD class="tr10 td56"><P class="p217 ft59">1,56</P></TD>
<TD class="tr10 td188"><P class="p221 ft59">2,18</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td182"><P class="p222 ft55">Tillverkning</P></TD>
<TD class="tr20 td187"><P class="p259 ft55">8,50</P></TD>
<TD class="tr20 td56"><P class="p217 ft55">0,33</P></TD>
<TD class="tr20 td188"><P class="p221 ft55">2,14</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td182"><P class="p222 ft59">Jord/skog/trädgård</P></TD>
<TD class="tr10 td187"><P class="p259 ft59">4,56</P></TD>
<TD class="tr10 td56"><P class="p217 ft59">0,46</P></TD>
<TD class="tr10 td188"><P class="p221 ft59">1,80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td182"><P class="p222 ft59">Bygg</P></TD>
<TD class="tr10 td187"><P class="p259 ft59">3,68</P></TD>
<TD class="tr10 td56"><P class="p217 ft59">0,50</P></TD>
<TD class="tr10 td188"><P class="p221 ft59">1,72</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td182"><P class="p222 ft55">Träindustri</P></TD>
<TD class="tr20 td187"><P class="p259 ft55">2,90</P></TD>
<TD class="tr20 td56"><P class="p217 ft55">1,00</P></TD>
<TD class="tr20 td188"><P class="p221 ft55">1,51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td184"><P class="p222 ft55">Livsmedel</P></TD>
<TD class="tr20 td185"><P class="p259 ft55">2,94</P></TD>
<TD class="tr20 td58"><P class="p217 ft55">0,60</P></TD>
<TD class="tr20 td186"><P class="p221 ft55">1,46</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p193 ft8">Flest antal sökande, med ett medelvärde på 5,8 sökande till varje utbildningsplats, finns till utbildningsprogram inom <NOBR>IT-branschen.</NOBR> Mest populär är ”Systemtekniker och systemadministratör” med 18,1 sökande</P>
<P class="p294 ft12"><SPAN class="ft24">6 </SPAN>”Registerdata <NOBR>1999-01-27</NOBR> från <NOBR>KY-kansliet”,</NOBR> Kommittén för kvalificerad yrkes- utbildning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td73"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td72"><P class="p1 ft43">Utbildningsprogram inom Kvalificerad yrkesutbildning <SPAN class="ft14">87</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td75"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft4">per plats. Strax efter IT kommer utbildningsprogram inom branschen för Övriga. Sökandetryckets medelvärde ligger på 5,4 och likaså har dessa utbildningar många sökande till vissa program, såsom ”Bildjournalistik” med ett sökandetryck på 14,9 och <NOBR>”TV-pro</NOBR> duktion” med 14,2.</P>
<P class="p249 ft4">Utbildningar inom branscherna Vård och Turism ligger på ett medel- värde omkring fyra sökande per utbildningsplats. På samma sätt finns inom Vård och Turism utbildningsprogram som har många aspiranter. Som exempel kan nämnas utbildningsprogrammet för ”Hudvård” med 13,8 sökande per plats och ”Resor och turism” med 13,4.</P>
<P class="p14 ft4">Sedan kommer utbildningsprogram inom Ekonomibranschen med ett snitt på 3,6 sökande per plats. Flest antal sökande inom Eko nomi har ”Business” med ett sökandetryck på 12,8, efter dessa kom mer ”Internationell säljare/marknadsförare i större företag” med 8,5 och ”Internationell marknadsekonomi” med 6,4.</P>
<P class="p13 ft8">Minst antal sökande har utbildningsprogram inom Livsmedelsbran- schen, tätt följt av utbildningar inom branschen för Träindustri.</P>
<P class="p190 ft3"><SPAN class="ft3">5.5.2</SPAN><SPAN class="ft34">Under resans gång</SPAN></P>
<P class="p158 ft4">I Underenkäten har cirka 90 procent av de tillfrågade studenterna upp- givit att de inte ångrar att de påbörjade en Kvalificerad yrkes utbildning. I tabell 5.5 redovisas svaren från programstudenterna, sorterade enligt <NOBR>KY-kansliets</NOBR> branschindelning.</P>
<P class="p295 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 5.5. </SPAN>Tabellen visar i vilken utsträckning <NOBR>KY-studenterna,</NOBR> efter halva utbildningstiden, ångrar att de påbörjade sin Kvalificerade yrkes- utbildning.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr8 td189"><P class="p222 ft55">Bransch</P></TD>
<TD class="tr8 td190"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td191"><P class="p1 ft55">Ja</P></TD>
<TD class="tr8 td192"><P class="p296 ft55">Nej</P></TD>
<TD class="tr8 td193"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td194"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td195"><P class="p297 ft55">Antal</P></TD>
<TD class="tr20 td196"><P class="p248 ft55">%</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p224 ft55">Antal</P></TD>
<TD class="tr20 td197"><P class="p298 ft55">%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td198"><P class="p222 ft63">Träindustri</P></TD>
<TD class="tr22 td199"><P class="p299 ft63">2</P></TD>
<TD class="tr22 td200"><P class="p241 ft63">2,8</P></TD>
<TD class="tr22 td28"><P class="p34 ft63">70</P></TD>
<TD class="tr22 td201"><P class="p300 ft63">97,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td198"><P class="p222 ft55">Jord/skog/trädg.</P></TD>
<TD class="tr20 td199"><P class="p299 ft55">4</P></TD>
<TD class="tr20 td200"><P class="p241 ft55">4,5</P></TD>
<TD class="tr20 td28"><P class="p34 ft55">85</P></TD>
<TD class="tr20 td201"><P class="p300 ft55">95,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td198"><P class="p222 ft59">Ekonomi</P></TD>
<TD class="tr10 td199"><P class="p299 ft59">37</P></TD>
<TD class="tr10 td200"><P class="p241 ft59">6,6</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p34 ft59">523</P></TD>
<TD class="tr10 td201"><P class="p300 ft59">93,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td198"><P class="p222 ft55">Övriga</P></TD>
<TD class="tr20 td199"><P class="p299 ft55">4</P></TD>
<TD class="tr20 td200"><P class="p241 ft55">6,7</P></TD>
<TD class="tr20 td28"><P class="p34 ft55">56</P></TD>
<TD class="tr20 td201"><P class="p300 ft55">93,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td198"><P class="p222 ft59">IT</P></TD>
<TD class="tr10 td199"><P class="p299 ft59">53</P></TD>
<TD class="tr10 td200"><P class="p241 ft59">7,0</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p34 ft59">699</P></TD>
<TD class="tr10 td201"><P class="p300 ft59">93,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td198"><P class="p222 ft59">Turism</P></TD>
<TD class="tr10 td199"><P class="p299 ft59">39</P></TD>
<TD class="tr10 td200"><P class="p241 ft59">7,6</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p34 ft59">472</P></TD>
<TD class="tr10 td201"><P class="p300 ft59">92,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td198"><P class="p222 ft55">Transport</P></TD>
<TD class="tr20 td199"><P class="p299 ft55">14</P></TD>
<TD class="tr20 td200"><P class="p241 ft55">8,0</P></TD>
<TD class="tr20 td28"><P class="p34 ft55">161</P></TD>
<TD class="tr20 td201"><P class="p300 ft55">92,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td198"><P class="p222 ft59">Vård</P></TD>
<TD class="tr10 td199"><P class="p299 ft59">13</P></TD>
<TD class="tr10 td200"><P class="p241 ft59">11,6</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p34 ft59">99</P></TD>
<TD class="tr10 td201"><P class="p300 ft59">88,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td198"><P class="p222 ft55">Bygg</P></TD>
<TD class="tr20 td199"><P class="p299 ft55">27</P></TD>
<TD class="tr20 td200"><P class="p241 ft55">14,8</P></TD>
<TD class="tr20 td28"><P class="p34 ft55">156</P></TD>
<TD class="tr20 td201"><P class="p300 ft55">85,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td198"><P class="p222 ft59">Livsmedel</P></TD>
<TD class="tr10 td199"><P class="p299 ft59">6</P></TD>
<TD class="tr10 td200"><P class="p241 ft59">15,8</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p34 ft59">32</P></TD>
<TD class="tr10 td201"><P class="p300 ft59">84,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td198"><P class="p222 ft59">Miljö</P></TD>
<TD class="tr10 td199"><P class="p299 ft59">16</P></TD>
<TD class="tr10 td200"><P class="p241 ft59">16,3</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p34 ft59">82</P></TD>
<TD class="tr10 td201"><P class="p300 ft59">83,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td198"><P class="p222 ft55">Tillverkning</P></TD>
<TD class="tr20 td199"><P class="p299 ft55">123</P></TD>
<TD class="tr20 td200"><P class="p241 ft55">17,7</P></TD>
<TD class="tr20 td28"><P class="p34 ft55">572</P></TD>
<TD class="tr20 td201"><P class="p300 ft55">82,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td194"><P class="p222 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr20 td195"><P class="p299 ft57">338</P></TD>
<TD class="tr20 td196"><P class="p241 ft57">10,1</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p34 ft57">3007</P></TD>
<TD class="tr20 td197"><P class="p300 ft57">89,9</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311983x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">88 </SPAN>Utbildningsprogram inom Kvalificerad yrkesutbildning</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft4">Flertalet av de studerande ångrar inte att de påbörjade en Kvalificerad yrkesutbildning. Inte fler än var 10:e student, i genomsnitt, ångrar sitt val. Minst ångerfulla är de studenter, 3 procent, som läser på utbild- ningsprogram inom Träindustribranschen. Efter dessa kommer utbild- ningar inom branschen för Jord, skog och trädgård med 4 procent ång er- fulla studerande.</P>
<P class="p14 ft4">Flest antal studenter som ångrar sitt val, 18 procent, finns på utbild- ningsprogram inom branschen för Tillverkning. Därefter kom mer Miljöutbildningar med 16 procent och utbildningar inom Livsmedels- branschen med 16 procent studenter som ångrar att de påbörjade en Kvalificerad yrkesutbildning.</P>
<P class="p148 ft3"><SPAN class="ft3">5.5.3</SPAN><SPAN class="ft34">Mot fullbordan</SPAN></P>
<P class="p158 ft4">De Kvalificerade yrkesutbildningarna är förvisso något nytt, men några av de utbildningsprogram som startat har hunnit i mål. De studerandes intresse för denna utbildningsform kan bestämmas, till viss del, med hjälp av uppgifter över fullföljda studiegångar och ut tagna examens- bevis. I tabell 5.6 redovisas data över de utbildningsprogram som hunnit avsluta två eller flera utbildningsomgångar fram till den 26 februari 1999.<SPAN class="ft24">7</SPAN></P>
<P class="p46 ft4"><SPAN class="ft7">Tabell 5.6. </SPAN>Antalet studerande som fullföljt sin <NOBR>KY-utbildning.</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr6 td139"><P class="p222 ft55">Bransch</P></TD>
<TD class="tr6 td202"><P class="p1 ft55">Antal ut-</P></TD>
<TD class="tr6 td202"><P class="p1 ft55">Antal be-</P></TD>
<TD class="tr6 td203"><P class="p1 ft55">Antal</P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p246 ft55">Antal stu-</P></TD>
<TD class="tr6 td204"><P class="p1 ft55">Antal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td139"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td202"><P class="p1 ft55">bildnings-</P></TD>
<TD class="tr20 td202"><P class="p1 ft55">viljade ut-</P></TD>
<TD class="tr20 td203"><P class="p1 ft55">antagna</P></TD>
<TD class="tr20 td14"><P class="p246 ft55">denter kvar</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p1 ft55">studenter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td139"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr10 td202"><P class="p1 ft59">omgångar</P></TD>
<TD class="tr10 td202"><P class="p1 ft59">bildnings-</P></TD>
<TD class="tr10 td203"><P class="p1 ft59">studenter</P></TD>
<TD class="tr10 td14"><P class="p246 ft59">till utbildn.</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p1 ft59">som tagit ut</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td141"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td205"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td205"><P class="p1 ft55">platser</P></TD>
<TD class="tr20 td206"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td207"><P class="p246 ft55">slut</P></TD>
<TD class="tr20 td208"><P class="p1 ft55">examen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td139"><P class="p222 ft63">Övriga</P></TD>
<TD class="tr22 td202"><P class="p301 ft63">2</P></TD>
<TD class="tr22 td202"><P class="p301 ft63">44</P></TD>
<TD class="tr22 td203"><P class="p302 ft63">46</P></TD>
<TD class="tr22 td14"><P class="p301 ft63">43</P></TD>
<TD class="tr22 td204"><P class="p28 ft63">41</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td139"><P class="p222 ft55">Jord/skog/trädg</P></TD>
<TD class="tr20 td202"><P class="p301 ft55">6</P></TD>
<TD class="tr20 td202"><P class="p301 ft55">114</P></TD>
<TD class="tr20 td203"><P class="p302 ft55">101</P></TD>
<TD class="tr20 td14"><P class="p301 ft55">93</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p28 ft55">81</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td139"><P class="p222 ft59">Vård</P></TD>
<TD class="tr10 td202"><P class="p301 ft59">3</P></TD>
<TD class="tr10 td202"><P class="p301 ft59">52</P></TD>
<TD class="tr10 td203"><P class="p302 ft59">53</P></TD>
<TD class="tr10 td14"><P class="p301 ft59">49</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p28 ft59">48</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td139"><P class="p222 ft55">IT</P></TD>
<TD class="tr20 td202"><P class="p301 ft55">10</P></TD>
<TD class="tr20 td202"><P class="p301 ft55">287</P></TD>
<TD class="tr20 td203"><P class="p302 ft55">297</P></TD>
<TD class="tr20 td14"><P class="p301 ft55">262</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p28 ft55">205</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td139"><P class="p222 ft59">Träindustri</P></TD>
<TD class="tr10 td202"><P class="p301 ft59">2</P></TD>
<TD class="tr10 td202"><P class="p301 ft59">40</P></TD>
<TD class="tr10 td203"><P class="p302 ft59">40</P></TD>
<TD class="tr10 td14"><P class="p301 ft59">35</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p28 ft59">29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td139"><P class="p222 ft59">Turism</P></TD>
<TD class="tr10 td202"><P class="p301 ft59">9</P></TD>
<TD class="tr10 td202"><P class="p301 ft59">220</P></TD>
<TD class="tr10 td203"><P class="p302 ft59">223</P></TD>
<TD class="tr10 td14"><P class="p301 ft59">192</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p28 ft59">153</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td139"><P class="p222 ft55">Tillverkning</P></TD>
<TD class="tr20 td202"><P class="p301 ft55">11</P></TD>
<TD class="tr20 td202"><P class="p301 ft55">369</P></TD>
<TD class="tr20 td203"><P class="p302 ft55">361</P></TD>
<TD class="tr20 td14"><P class="p301 ft55">303</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p28 ft55">258</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td139"><P class="p222 ft59">Transport</P></TD>
<TD class="tr10 td202"><P class="p301 ft59">3</P></TD>
<TD class="tr10 td202"><P class="p301 ft59">84</P></TD>
<TD class="tr10 td203"><P class="p302 ft59">84</P></TD>
<TD class="tr10 td14"><P class="p301 ft59">69</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p28 ft59">43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td139"><P class="p222 ft55">Bygg</P></TD>
<TD class="tr20 td202"><P class="p301 ft55">3</P></TD>
<TD class="tr20 td202"><P class="p301 ft55">71</P></TD>
<TD class="tr20 td203"><P class="p302 ft55">63</P></TD>
<TD class="tr20 td14"><P class="p301 ft55">51</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p28 ft55">32</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td139"><P class="p222 ft59">Ekonomi</P></TD>
<TD class="tr10 td202"><P class="p301 ft59">13</P></TD>
<TD class="tr10 td202"><P class="p301 ft59">402</P></TD>
<TD class="tr10 td203"><P class="p302 ft59">423</P></TD>
<TD class="tr10 td14"><P class="p301 ft59">343</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p28 ft59">200</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td139"><P class="p222 ft59">Miljö</P></TD>
<TD class="tr10 td202"><P class="p301 ft59">2</P></TD>
<TD class="tr10 td202"><P class="p301 ft59">75</P></TD>
<TD class="tr10 td203"><P class="p302 ft59">73</P></TD>
<TD class="tr10 td14"><P class="p301 ft59">56</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p28 ft59">31</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td139"><P class="p222 ft55">Livsmedel</P></TD>
<TD class="tr20 td202"><P class="p301 ft55">2</P></TD>
<TD class="tr20 td202"><P class="p301 ft55">46</P></TD>
<TD class="tr20 td203"><P class="p302 ft55">26</P></TD>
<TD class="tr20 td14"><P class="p301 ft55">19</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p28 ft55">17</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td141"><P class="p222 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr20 td205"><P class="p301 ft57">66</P></TD>
<TD class="tr20 td205"><P class="p301 ft57">1804</P></TD>
<TD class="tr20 td206"><P class="p302 ft57">1790</P></TD>
<TD class="tr20 td207"><P class="p301 ft57">1515</P></TD>
<TD class="tr20 td208"><P class="p28 ft57">1138</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft12"><SPAN class="ft24">7 </SPAN><NOBR>”KY-kansliets</NOBR> sammanställning över inkomna ansökningar <NOBR>1999-03-15”</NOBR> Kommittén för kvalifi cerad yrkesutbildning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td73"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td72"><P class="p1 ft43">Utbildningsprogram inom Kvalificerad yrkesutbildning <SPAN class="ft14">89</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td75"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p304 ft4">Andelen studenter som fullföljer sina studier är högst på utbil dnings- program inom branscherna Övriga, Jord, skog och trädgård samt Vård. Omkring 90 procent av studenterna på utbildningar inom Övriga och Vård följer kurserna till slutet och tar ut examen. Något lägre, 80 pr o- cent av de studerande på program inom branschen för Jord, skog och trädgård lyfter sin examen. På utbildningsprogram inom bran scherna för IT, Träindustri, Turism och Tillverkning är andelen studenter som fullföljer utbildningen omkring 80 procent och av dessa tar runt 70 procent ut sin examen. Lägst andel studenter som fullföljer studierna finns på utbildningsprogram inom branscherna för Miljö och Ekonomi.</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td51"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p4 ft4">91</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td53"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td54"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p305 ft42"><SPAN class="ft6">6</SPAN><SPAN class="ft41">De Kvalificerade yrkesutbild- ningarna och arbetslivets krav</SPAN></P>
<P class="p306 ft4">Kapitlet inleds med principiella resonemang kring sambanden mellan utbildning och arbetsliv i allmänhet och mellan yrkesutbildning och arbetsmarknad i synnerhet. Vi rekapitulerar några av huvudresone- mangen i den utredning som föregått försöksverksamheten med Kvali- ficerad yrkesutbildning, den s k <NOBR>”KEY-utredningen”,</NOBR> och problemati- serar några av utredningens slutsatser. I kapitlets centrala del diskuterar vi, vilka arbetslivskrav som försöksverksamheterna de facto tycks ha motsvarat. Vilken är exempelvis de Kvalificerade yrkesutbildningarnas branschprofil? Vi kan konstatera att den är tämligen originell och har starka nischinslag, exempelvis de många <NOBR>IT-utbildningarna.</NOBR> I några avseenden har försöksverksamheten utgjort ett svar på arbets livskrav, som varken utredningen eller propositionen förutsett eller diskuterat, vilket vi menar förtjänar särskild uppmärk samhet. Avslutningsvis reflekterar vi över utvärderingsresul tatens prognosvärde, vilket kan ses som en känslighetsanalys av de samband mellan arbetslivsefterfrågan och <NOBR>KY-utbud,</NOBR> som vi kunnat konstatera. Vi varnar för övertolkning av utfallet av försöksverksam heten framför allt med hänvisning till KY- försökets måttliga volymer av studerande.</P>
<P class="p307 ft39"><SPAN class="ft1">6.1</SPAN><SPAN class="ft38">Distinktionen ”yrkesförberedande” respektive ”studie- eller forskningsförberedande”</SPAN></P>
<P class="p277 ft4">Yrkesutbildningar är per definition inriktade på att vara till nytta i ett visst yrke. Sambanden mellan utbildningsutbud och arbetsmarknads- efterfrågan är med andra ord av yttersta vikt. Så är inte fallet för all utbildning. Även om de flesta eftergymnasiala utbildningar på viss sikt förväntas förbereda för vissa tjänster eller sysselsättningar syftar inte alla mot yrke eller egenföretagande. Många akademiska utbild ningar är väsentligen allmänbildande eller forskningsförberedande. Kopplingen till</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">92 </SPAN>De Kvalificerade yrkesutbildningarna och arbetslivets krav</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p308 ft8">arbetsliv och framtida anställning är vag eller indirekt. Med utbild- ningens hjälp kan den studerande skjuta upp, få rådrum inför, det slut- liga valet av yrke och karriär.</P>
<P class="p309 ft4">Samtidigt finns det skäl att påminna om hur svår matchningen mel lan utbildning och arbetsmarknadsefterfrågan visat sig vara. Ur utbild- ningsplanerarperspektiv ter sig arbetsmarknaden ofta ombytlig, mode- betonad och svårprognostiserad. De akademiska utbildningar som tidi- gare sågs som specialiserade och <NOBR>”fack”-inriktade,</NOBR> civilekonom- och civilingenjörslinjerna, har fått ställning som de mest generellt gångbara akademiska utbildningarna på arbetsmarknaden medan gamla tiders generella utbildningar, de fria humanistiska universitetsstudierna, nu motsvaras av en snävare arbetsmarknad av väsentligen <NOBR>lärar-,</NOBR> forskar- och museitjänster. När företagsekonomi först introduce rades som aka- demiskt ämne vid seklets början (vid den då helt privata Handelshög- skolan i Stockholm) var universiteten föga nådiga i sin remissbehand- ling. Uppsala universitet ansåg exempelvis att ämnet inte kunde kvali- ficera för akademisk status, det hade inte ens rang och vär dighet av ”excercitieämne”. Ridning och fäktning framhölls som akademiskt nyttigare än den enligt universitets remiss enkla läran om ”hushåll ning”. Företagsekonomi har sedan dess gjort en rejäl ”klass resa” i det svenska utbildningssystemet. Med nuvarande utbildningsvolymer (mer än 35 000 studerande på högskolornas- och uni versitetens ekonomlinjer) finner ekonomutbildade ständigt nya sysselsättningsområden. Visserligen finns det en mängd yrken där exempelvis ekonomi förefaller särskilt relevant, men ”målyrke” har i ekonomfallet förlorat sin innebörd, efters om utbildningen anses relevant i så många funktioner och sammanhang. Det är snart enklare att räkna upp yrkesområden, där ekonomer inte vunnit insteg, än de där de återfinns. Något liknande gäller ur branschperspektiv, ekonomutbildningen är branschöver gripande.</P>
<P class="p310 ft4">Det är i växlande grad problematiskt med en utbildning, som inte motsvaras av någon efterfrågan i arbetslivet. Men ett sådant oin tresse är lättare att fördra om utbildningen är forskningsförberedande, då finns hoppet om att framtiden kan göra utbildningen relevant. Yrkes- utbildningar som inte accepteras eller efterfrågas av arbetsmarknaden är ett svårare dilemma. Vad skulle de i så fall vara bra för? Yrkes ut- bildningar som inte leder till anställning eller företagande i yrket ses helt enkelt som misslyckade. I konsekvens härmed intar uttolkningar av arbetsmarknadens krav en central plats i alla diskussioner om angelägna yrkesutbildningar. Leder utbildningen till arbete eller ej? Om svaret är jakande gäller följdfrågorna: Vilka arbeten med vilka fram tidsutsikter? Debatten handlar mycket om yrkesområdena ifråga skall karaktäriseras som stabila eller ökande alternativt variabla eller minskande. Yrken med vikande efterfrågan är svåra att tillgodose ur utbild ningssynpunkt men</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td76"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td209"><P class="p1 ft43">De Kvalificerade yrkesutbildningarna och arbetslivets krav <SPAN class="ft14">93</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td80"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td210"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft4">yrken som är utsatta för stora och i synner het oförutsebara variationer i efterfrågan är om möjligt än svårare. För vår dis kussion om Kvalificerad yrkesutbildning har givetvis även nivåresonemangen stor vikt. Hur kvalificerad bör den Kvalificerade yrkesutbildningen vara? Tre års eftergymnasiala studier är inom EU en magisk gräns för att en utbild ning skall kunna räknas som akademisk. De Kvalificerade yrkesutbildningarna är vanligen ett- eller tvååriga, vilket bara det är nog för att göra dem särpräg lade och utanför de stora utbildningssystemen.</P>
<P class="p50 ft4">I den utredning som föregick försöksverksamheten med Kvalifice rad yrkesutbildning<SPAN class="ft24">1 </SPAN>är arbetsmarknadens krav det tyngsta argumentet för att ytterligare bygga ut den kvalificerade yrkesutbildningen i Sverige. I den nämnda utredningen om ”Kvalificerad Eftergymnasial Yrkesutbildning”, förkortad KEY, vars slutbetänkande ”Yrkeshögskolan” är publicerat som SOU 1995:38, hävdas med bestämdhet att arbetslivet kräver mer yrkesutbildning än vad exempelvis gymnasieskolan kan prestera och leverera. Den nya mer kvalificerade yrkesutbildningen bör vara av ett slag som fångar upp den omvandlingsprocess arbetslivet befinner sig i, och måste utformas i nära samarbete med de framtida arbetsgivarna och arbetskamraterna.</P>
<P class="p51 ft4">Den proposition som ligger till grund för försöksverksamheten med Kvalificerad yrkesutbildning<SPAN class="ft24">2 </SPAN>gör på några viktiga punkter avvikande bedömningar av arbetslivets yrkesutbildningsbehov jämfört med utred- ningen, t ex i resonemangen kring universitetens roll, även om likheterna mellan proposition och utredning överväger. Vi skall åter komma till dessa skillnader i bedömning av arbetslivets utveckling.</P>
<P class="p311 ft31"><SPAN class="ft1">6.2</SPAN><SPAN class="ft30">Utredningen om Kvalificerad Eftergymnasial Yrkesutbildning, förkortad </SPAN><NOBR>”KEY-utredningen”</NOBR></P>
<P class="p312 ft4">Utredningens skildring av arbetslivets utveckling är i väsentliga stycken den gängse. Antalet sysselsatta inom varuproduktionen minskar, den privata tjänstesektorn ökar. Industriproduktionen 1994 var större än den tidigare toppnoteringen 1989, men 1994 åstadkoms den med 200 000 färre anställda. Förändringstakten ökar såväl i teknisk som organisatorisk mening. Kunskaper och färdigheter, som tidigare räckte för en hel livskarriär, kan nu vara föråldrade inom loppet av några få år.</P>
<P class="p313 ft29"><SPAN class="ft25">1</SPAN><SPAN class="ft26">SOU 1995:38, </SPAN>Yrkeshögskolan - Kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning <SPAN class="ft27">. (Stockholm: Utbildningsdepartementet).</SPAN></P>
<P class="p65 ft12"><SPAN class="ft25">2</SPAN><SPAN class="ft28">Regeringens proposition 1995/96:145.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">94 </SPAN>De Kvalificerade yrkesutbildningarna och arbetslivets krav</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft4">Med exempel från så skilda verksamheter som grafisk produktion, träd- gårdsskötsel, drift av hotell och restaurang, traditionella hantverk, demonstreras att arbetslivet blir mer kundberoende och kunskaps- intensivt. En viktig följdverkan är att kraven på kompetens utveckling skärps, individuell kompetensutveckling. I de bantade organisationerna går det inte längre att förlita sig på att någon annan har kompe tensen, utrymmet för kortutbildade minskar. Utredningen betonar särskilt yrkesövergripande kompetensområden som viktiga för fort satt förkovran. Utvecklingen medför nya och större krav på språk och kommunikation, samhälls- och kulturkunskap, problemlösningsför måga, förändringsbenägenhet, samarbetsförmåga liksom tillämpad matematik, allmänna kunskaper om naturvetenskap och teknik, i synnerhet informationsteknik. De organisatoriska förändringar som utredningen betonar handlar om bredare och mer integrerade yrkesuppgifter i spåren av plattare chefshierarkier och bantad bemanning.</P>
<P class="p54 ft4">Inom ramen för denna allmänna utveckling betonar utredningen att mycket av kunskapsutvecklingen sker ”i produktionen”, ute på landets arbetsplatser, och inte enbart i anslutning till universitetens och hög- skolornas forskning. Den arbetslivsanknutna utbildningen och kunskaps- utvecklingen är underbetonad relativt den forskningsanknutna. KEY kan spela en viktig roll för att skapa bättre balans mellan dessa två huvudinriktningar i formandet av framtidens arbeten.</P>
<P class="p50 ft8">Den yrkesinriktade nisch på svensk arbetsmarknad som KEY mer specifikt bör söka fylla karaktäriseras av ut redningen på följande sätt (se figur 6.1):</P>
<P class="p314 ft12">Kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning:</P>
<P class="p315 ft12"><SPAN class="ft69">·</SPAN><SPAN class="ft70">bygger på grundläggande utbildning i gymnasieskolan och ev på praktik,</SPAN></P>
<P class="p316 ft12"><SPAN class="ft69">·</SPAN><SPAN class="ft70">ger fördjupad eller specialiserad yrkeskompetens, men inte nöd vändigtvis färdigutbildning,</SPAN></P>
<P class="p317 ft12"><SPAN class="ft69">·</SPAN><SPAN class="ft70">i väsentliga delar handlar om praktisk tillämpning av känd kun skap och teknik,</SPAN></P>
<P class="p318 ft72"><SPAN class="ft69">·</SPAN><SPAN class="ft71">inte är akademisk i traditionell mening samt</SPAN></P>
<P class="p319 ft12"><SPAN class="ft69">·</SPAN><SPAN class="ft70">syftar i första hand till verksamhet inom näringslivet </SPAN><SPAN class="ft24">3</SPAN></P>
<P class="p320 ft12"><SPAN class="ft24">3 </SPAN>SOU 1995:38, 55.</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311989x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td76"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td209"><P class="p1 ft43">De Kvalificerade yrkesutbildningarna och arbetslivets krav <SPAN class="ft14">95</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td80"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td210"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p321 ft12">(Källa: SOU 1995:38, 61)</P>
<P class="p15 ft4"><SPAN class="ft7">Figur 6.1. </SPAN><NOBR>KEY-utredningens</NOBR> inplacering av kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning.</P>
<P class="p322 ft4">Det är i synnerhet formuleringarna ”praktisk tillämpning av känd kun- skap och teknik” respektive ”inte akademisk i traditionell mening” som skiljer ut KEY från många karaktäristiker av akademiska utbild ningar. Till det ”praktiska” hör färdighets- och förtro genhetskunskap, ”know how” inte bara det traditionellt akademiska ”know why”. De framtida kvalificerade yrkesutbildningarna skildras som i grunden ”polytekniska”. Samtidigt finns här en spänning mellan utredningens allmänna karaktäristik av arbetslivets utveckling, med snabba föränd ringar som viktigaste ledord, och den mer specifika <NOBR>KEY-fokuseringen</NOBR> på ”känd kunskap och teknik”. I vilken mening är de föränd ringar i teknik och organisation som väntar oss i en nära framtid ”känd”? Kan KEY- utbildningarna hålla jämna steg med utvecklingen om betoningen skall ligga på ”känd kunskap och teknik”? Ett sätt att hantera detta dilemma, som utredningen rekommenderar, är att den framtida yrkesutbildningen skall kännetecknas av ett utvecklingsinriktat lärande till skillnad från ett anpassningsinriktat. Det utvecklingsinriktade lärandet förbereder för förändring med sin betoning på helhetsuppfattning och system tänkande, problematiseringar och bedömningar, liksom det större ansvars tagande som också ses som en nödvändig del av utveck lingsinriktat lärande.</P>
<P class="p55 ft8">Historiskt sett bygger <NOBR>KEY-utredningen</NOBR> vidare på krav som främst några av landets arbetsgivarorganisationer länge framfört; nämligen att Sverige är handikappat p g a för få genuint och kvalificerat yrkes utbil-</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">96 </SPAN>De Kvalificerade yrkesutbildningarna och arbetslivets krav</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p323 ft4">dade. Utredningen anser sig kunna visa att Sverige har för låga volymer i sin mer kvalificerade yrkesutbildning. Utredningens kartläggning av eftergymnasiala yrkesutbildningar i Sverige (före för söken med Kvali- ficerad yrkesutbildning) visar på ett utbud i storleksordningen 12 000 utbildningsplatser (12 092), vilket bedöms som lite med internationell måttstock. Kommunerna är de ojämförligt största utbild ningsanordnarna (7 724 platser 1994/95), högskolorna är tvåa i denna ranking (2 403), följda av privata anordnare (1 727), folkhögskolorna är i sammanhanget närmast försumbara (238). Utbild ningarnas inriktning klassades i ”Teknik” (6 529 platser), ”Ekonomi” (3 300), ”Data” (1 274) och ”Övriga” (989). Kategorin ”Övriga” gör skäl för namnet, där sam sas t ex olika lantbruksutbildningar likaväl som media och journalistik.</P>
<P class="p324 ft4"><NOBR>KEY-utredningen</NOBR> kan också ses som besläktad med ett flertal propåer och utredningar som genom åren försökt argumentera för olika former av mellanexamina. Minnet av de tidigare fyraåriga tekniska gymnasierna har inte helt förbleknat. De är tvärtom en ofta använd referens för att visa att förhållandevis korta utbildningar kan ge en mycket användbar kompetens. Många arbetsgivare har vittnat om denna utbildnings relevans och höga grad av nyttighet. Den sär skilde utredare som ledde <NOBR>KEY-utredningen,</NOBR> utbildningschefen vid Volvo Personvagnars Motorfabriker, Rolf Nordanskog, hade bl a lett utvecklingen av Volvos industrigymnasium i Skövde och var väl för trogen med traditionen från de tekniska gymnasierna.</P>
<P class="p324 ft4">Tyskland, med sitt duala lärlings- och gesällsystem för inskol ning på arbetsplatserna respektive tydliga gradering av yrkeskompetens med mästarvärdigheten som den högsta nivån, har varit en annan viktig inspirationskälla. I <NOBR>KEY-utredningen</NOBR> lyfter man särskilt fram de tyska ”Berufsakademien”, som en intressant ny form för kvalificerad yrkes- utbildning på högskolenivå. De finska försöken med yrkeshög skoleut- bildning är också en viktig inspirationskälla. Med dessa före bilder skulle man kunna tro att <NOBR>KEY-utredningen</NOBR> kännetecknas av hantverksromantik, så är dock inte fallet. Utredningen tar förhållandevis lätt på de tra- ditionella hantverken. De anses bara motsvara en mindre del av den framtida yrkesutbildningen. Men de är desto viktigare som metafor och förebild. Såsom i hantverksutbildningarna skall ”lärandet i arbetet” utgöra ett centralt moment i den framtida yrkesutbildningen, i tiden mer omfattande än som är fallet på gymnasiets yrkesprogram.</P>
<P class="p325 ft4">När man, såsom <NOBR>KEY-utredningen,</NOBR> bildligt diskuterar hantverksyrken blir nivåerna lärling, gesäll och mästare av betydelse. Språk bruket är växlande, för att inte säga förvirrat, men nu finns i varje fall en tendens att reservera gesällvärdigheten till de som uppnått yrkes kompetens på gymnasienivå, efter arbetsprov kan de även i flera fall erhålla ”gesällbrev”.</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td76"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td209"><P class="p1 ft43">De Kvalificerade yrkesutbildningarna och arbetslivets krav <SPAN class="ft14">97</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td80"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td210"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p326 ft4">Man har länge kunnat få såväl gesällbrev som mästarbrev i Sve rige i olika organisationers regi. I synnerhet har det gällt om Sveriges Hant- verksorganisation, som senare ombildats till Småföretagens Riks orga- nisation och senare gått upp i Företagarnas Riksorganisation. Med lag- ligt stöd i en gammal mästarbrevskungörelse från 1940 har de nämnda organisationerna tillsammans med kommunernas hantverksföreningar haft rätt att förlena mästarbrev i ett drygt hundratal yrken, ofta, men inte alltid, av traditionell hantverkskaraktär. De nuvarande mästarbreven kan delas ut i så skilda yrken som bagare, bilelektriker, båtbyggare, cykel- reparatör, damfrisör, fiolbyggare, florist, fotograf, frisör, förgyllare, glasmästare, golvläggare, guldsmed, hattmakare, hovslagare, hudtera- peut, kakelugnsmakare, konditor, kopparslagare, körsnär, kött mästare, låssmed, murare, möbelsnickare, optiker, piano reparatör, radioservice- man, rörinstallatör, segelmakare, skomakare, skorstens fejare, skräddare, smed, stenhuggare, tapetserare, trädgårdsanläggare, urmakare och vagnmakare. Många talar om hantverksyrkenas renässans men det finns skäl att påpeka att det i flera fall handlar om en förskjut ning från ”rena” hantverk till reparationshantverk, t ex skomakare och urmakare, i de nämna hantverken tillverkas som bekant inte längre skor eller ur, de repareras. Hantverken kompletterar det triumferande industrisamhället, endast i mindre grad utgör de ett alternativ.</P>
<P class="p58 ft4"><NOBR>KEY-utredningen</NOBR> har hantverket som modell men ser en vidare till- lämpning av samma principlösning, framför allt den att lägga stor vikt vid arbetslivs- och arbetsplatsanknytningen och det handledda lärandet i arbetet. Kriterierna för mästarbrevsvärdigheten är strängare än de som <NOBR>KEY-utredningen</NOBR> ser som riktningsgivande för omfattningen av ”lärandet i arbetet”. Mästarbreven förutsätter minst sex års välrenom- merad praktik i yrket, <NOBR>KEY-utredningen</NOBR> önskar arbetsplatsförlägga cirka en tredjedel av den i standardfallet tvååriga föreslagna kvalifice rade yrkesutbildningen.</P>
<P class="p327 ft39"><SPAN class="ft1">6.3</SPAN><SPAN class="ft38">Regeringens proposition om Kvalificerad yrkesutbildning</SPAN></P>
<P class="p104 ft4">Remissbehandlingen av <NOBR>KEY-utredningen</NOBR> visar att utredningen i flera stycken uppfattades som kontroversiell. Med tanke på att utredningen tillsattes av en borgerlig regering och propositionen<SPAN class="ft24">4 </SPAN>antogs av en soci- aldemokratisk kunde man kanske väntat sig en del partipolitiskt beting- ade meningsskiljaktigheter. Några sådana skillnader är svåra att upp-</P>
<P class="p56 ft12"><SPAN class="ft24">4 </SPAN>Regeringens proposition 1995/96:145.</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311992x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft4">98 </SPAN>De Kvalificerade yrkesutbildningarna och arbetslivets krav <SPAN class="ft4">SOU 1999:119</SPAN></P>
<P class="p328 ft4">täcka. Det är däremot gott om arga kritiker av utredningens slut satser bland de akademiska remissinstanserna. Idén om en fristående yrkes- högskola, som ett parallellt system till universitet och högsko lor, bemöts i flera fall med harmsna kommentarer om uppkomsten av en ”B- högskola”. Många har reagerat på <NOBR>KEY-utredningens</NOBR> positiva värdering av ”inte akademisk i traditionell mening” men än mer på utredningens anspråk på originalitet. Med emfas påpekar många hög skole- och universitetsremisser att det redan finns många akademiska utbildningar som är starkt yrkesinriktade och har betydande inslag av yrkespraktik i sina kursplaner. Vårdsektorn domineras av sådana utbildningar, t ex läkarnas, tandläkarnas, sjukgymnasternas och sjuksköterskornas utbildningar. Officersutbildningen har en stark integration av teori och yrkespraktik. Lärarutbildningarna har också denna karaktär liksom journalistutbildningen och i viss mån de olika civilingenjörs- utbildningarna, i vilka åtminstone motsvarande en termin brukar vara arbetsplatsförlagd. Agronomer, farmaceuter, optiker, socionomer, präster, liksom ytterligare många akademiska professioner har i själva verket tydligt yrkesförberedande utbildningar, som ger stort utrymme åt den kommande yrkespraktiken. För att göra <NOBR>KEY-utredningen</NOBR> rättvisa finns det dock skäl att påminna om att det är säll synt med utbildningar, där en tredjedel av utbildningstiden är arbetsplatsförlagd. De remisser som erinrar om 1977 års högskolereform brukar betona hur vidg ningen av högskolesystemet i första hand gällde yrkesinriktade utbild ningar med exempelvis sjuksköterske- eller förskollärarutbildningarna som typfall.</P>
<P class="p329 ft4">I regeringens proposition mildrar man <NOBR>KEY-utredningens</NOBR> argumen- tation kring lärandet i arbetet och markerar att många akademiska utbildningar är tydligt yrkesförberedande med betydande inslag av yrkespraktik, som obligatoriska moment för att få ut examen. Många akademiska examina är med andra ord att betrakta som yrkesexamina. Man betonar också att <NOBR>KEY-utbildningarna</NOBR> skall förankras ”både i vetenskap och i arbetslivet”. Med hänvisning till de många negativa remisserna från högskolevärlden tar regeringspropositionen även avstånd från <NOBR>KEY-utredningens</NOBR> förslag om en fristående Yrkeshög skola och ”anser att en sådan lösning är utesluten”. Propositionstexten håller gränsen till högskolor och universitet öppen och menar att för- söksverksamheten får visa vilken hemvist för den Kvalificerade yrkes- utbildningen som är den mest ändamålsenliga.</P>
<P class="p7 ft4">Med dessa två undantag, ingen fristående Yrkeshögskola och ett erkännande av att universiteten redan anordnar utbildningar som liknar <NOBR>KEY-förslaget</NOBR> i fråga om yrkesinriktning och arbetsplatsanknyt ning, är propositionen väsentligen en kodifiering av utredningens resultat och förslag. Utredningens teser upprepas, om att utbildningen inte skall vara ”akademisk i traditionell mening” och att den ”i väsentliga delar skall</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td76"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td209"><P class="p1 ft43">De Kvalificerade yrkesutbildningarna och arbetslivets krav <SPAN class="ft14">99</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td80"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td210"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft4">handla om att praktiskt tillämpa känd kunskap och känd teknik”. För denna hållning har man för övrigt funnit stöd i mängder av remissinstanser, som delar <NOBR>KEY-utredningens</NOBR> förslag. Positiva till utredningsförslagen är bl a SAF och många av länsstyrelserna, kom- munerna och bland utbildningsanordnarna t ex AmuGruppen.</P>
<P class="p141 ft4">Propositionen betonar att utbildningsutbudet före <NOBR>KY-försöken</NOBR> inte fullt ut motsvarar arbetslivets nya krav på mer kvalificerade yrkesut- bildningar. I synnerhet ser man att ett alltmer kunskapsintensivt arbetsliv ökar betydelsen av lärandet i arbetet. Utvecklingen är så snabb, att mycket av det nya endast kan ses och läras på vissa av de avancerade arbetsplatserna.</P>
<P class="p330 ft15">Många av de yrken och funktioner som utbildats under ett drygt sekels industrisamhälle har fått ett nytt innehåll eller finns inte ens kvar. Det som kommer i stället är i hög grad präglat av informationstekniken och dess möjligheter, men också av att den nya tekniken förändras oerhört snabbt. Att de mönster som vi kan urskilja vid <NOBR>1990-talets</NOBR> mitt skulle bestå någon längre tid är osannolikt. Definierade yrken och yrkeskrav är i hög grad en funktion av en jämförelsevis stabil och all mängiltig produktionsteknik och arbetsorganisation. Det är ovisst om vi någonsin kommer tillbaka till ett sådant läge.<SPAN class="ft24">5</SPAN></P>
<P class="p295 ft4">Den inre motsättningen mellan å ena sidan ”känd kunskap och känd teknik”, å den andra dynamisk förändring och all kunskaps för gäng- lighet, en motsättning som vi tidigare talat om i samband med KEY- utredningen, gör propositionstexten lite för att överbrygga. Här finns möjligheten av minst två sorters kvalificerade yrkes utbildningar; de för mer kända och traditionella yrken respektive de för nya, moderna och dynamiska yrken i vardande.</P>
<P class="p14 ft4">Ur arbetsmarknadssynpunkt innehåller propositionen vissa ytterligare tillägg och markeringar. En avser bristyrken, dvs propositionen pekar på vikten av att eliminera flaskhalsar i form av brist på kompetens, om inte hämmas tillväxten. Till de exempel som lyfts fram hör verkstadsindustrin i allmänhet, telekommunikationsindustrin i synnerhet samt handeln, skogsindustrin och skogsbruket. För andra områden be- tonas att förändringarna inom yrket är så stora att nuvarande utbild- ningar inte förslår för att möta den nya efterfrågan. Kontorsadmini stra- tion och turismnäring får illustrera de yrkesområden som i dagsläget är underförsörjda med modern, kvalificerad, yrkesutbildning.</P>
<P class="p331 ft12"><SPAN class="ft24">5 </SPAN>Regeringens proposition 1995/96:145, 10.</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">100 </SPAN>De Kvalificerade yrkesutbildningarna och arbetslivets krav</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p332 ft39"><SPAN class="ft1">6.4</SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">KY-försöket</SPAN></NOBR> ur arbetsmarknads- synpunkt</P>
<P class="p333 ft4">Inledningsvis kan vi konstatera, att utbildningarna inom ramen för KY- försöket fått en delvis annan fördelning, än som diskuteras i såväl utredningen som propositionen. I dessa förarbeten till försöksverk sam- heten diskuteras inte att en betydande andel kvalificerade yrkesutbild- ningar skulle inriktas på arbetsledarrollen respektive utformas som för- beredelser för rollen som egen företagare. Utbildningarna med denna inriktning finns enbart i vissa branscher, men där är de desto större. Inom jordbruk m m har flertalet av utbildningarna en vinkling mot eget företagande, inom livsmedelsbranschen och träindustrin finns flera sådana utbildningar. Allra tydligast är denna tendens att tillhandahålla utbildningar i företagande och entreprenör skap inom det stora ”ekono- miblocket”. För några branscher är det i stället arbets ledarrollen som främst präglar utbildningarna. Det mönstret är tydli gast inom KY:s byggutbildningar, av vilka flertalet har inriktning mot arbetsledar- och projektledarbefattningar, men går även igen inom träindustrin och transportsektorn samt inom gruppen av miljöutbildningar. I det senare fallet är fokus på befattningen som ”miljösam ordnare”.</P>
<P class="p334 ft3"><SPAN class="ft3">6.4.1</SPAN><SPAN class="ft34">Kvalificerad yrkesutbildning och branscherna</SPAN></P>
<P class="p84 ft4">Branschernas relativa storlek är mycket snedfördelad i <NOBR>KY-försöket.</NOBR> Det är ett resultat som vare sig <NOBR>KEY-utredning</NOBR> eller regeringsproposition förvarnat om. Utvärderingsgruppen tolkar det som en över raskande utveckling. När de Kvalificerade yrkesutbildningarna klassas i tolv branschgrupper, så visar det sig att fyra ”branscher” svarar för <SPAN class="ft7">nästan </SPAN>tre fjärdedelar av utbildningsplatserna och de övriga åtta följ aktligen får dela på en fjärdedel (se tabell 6.1).<SPAN class="ft24">6</SPAN></P>
<P class="p335 ft23">Snedfördelningen mellan branscherna är något förvånande, i syn- nerhet att de mindre branschgrupperna fått denna inbördes ranking. Att de små är så små, som nu är fallet, är även det anmärkningsvärt. Den stora vårdsektorn är svagt företrädd, endast tre procent av platserna. Skogsbruket, som var särskilt apostroferat i propositionen, utgör till sam- mans med jordbruk och trädgårdsskötsel endast tre procent av plat serna. Av de stora branschgrupperna var det väntat, att IT skulle vara väl före- trätt, men inte i denna omfattning, dvs 24 procent av totala antalet plat- ser. Turismsektorn med elva procent av platserna är också större än</P>
<P class="p336 ft12"><SPAN class="ft24">6 </SPAN>”Registerdata <NOBR>1999-01-27</NOBR> från <NOBR>KY-kansliet”,</NOBR> Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311995x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft4">SOU 1999:119 </SPAN>De Kvalificerade yrkesutbildningarna och arbetslivets krav <SPAN class="ft4">101</SPAN></P>
<P class="p111 ft4">förväntat. Koncentrationen av industri- och ekonomi utbildningar har däremot ungefärligen blivit den förväntade. Även inom Kvalificerad yrkesutbildning är ekonomutbildningarna omfattande, såsom inom hela högskolesystemet.</P>
<P class="p337 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 6.1. </SPAN>Utbildningsplatser i <NOBR>KY-verksamheten</NOBR> fördelade på bran- scher, beräknat på 10 403 utbildningsplatser.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr11 td211"><P class="p31 ft55">Bransch</P></TD>
<TD class="tr11 td212"><P class="p22 ft55">Antal</P></TD>
<TD class="tr11 td213"><P class="p221 ft55">%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td214"><P class="p31 ft63">De fyra stora:</P></TD>
<TD class="tr22 td215"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td214"><P class="p338 ft59">IT</P></TD>
<TD class="tr10 td215"><P class="p241 ft59">2508</P></TD>
<TD class="tr10 td132"><P class="p241 ft59">23,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td214"><P class="p338 ft55">Tillverkning</P></TD>
<TD class="tr20 td215"><P class="p241 ft55">2306</P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p241 ft55">22,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td214"><P class="p338 ft59">Ekonomi</P></TD>
<TD class="tr10 td215"><P class="p241 ft59">1560</P></TD>
<TD class="tr10 td132"><P class="p241 ft59">14,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td214"><P class="p338 ft59">Turism</P></TD>
<TD class="tr10 td215"><P class="p241 ft59">1179</P></TD>
<TD class="tr10 td132"><P class="p241 ft59">11,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td214"><P class="p31 ft55">De åtta mindre:</P></TD>
<TD class="tr20 td215"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td214"><P class="p338 ft59">Bygg</P></TD>
<TD class="tr10 td215"><P class="p241 ft59">607</P></TD>
<TD class="tr10 td132"><P class="p241 ft59">5,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td214"><P class="p338 ft55">Transport</P></TD>
<TD class="tr20 td215"><P class="p241 ft55">574</P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p241 ft55">5,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td214"><P class="p338 ft59">Övriga</P></TD>
<TD class="tr10 td215"><P class="p241 ft59">437</P></TD>
<TD class="tr10 td132"><P class="p241 ft59">4,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td214"><P class="p338 ft59">Jord/skog/trädg.</P></TD>
<TD class="tr10 td215"><P class="p241 ft59">327</P></TD>
<TD class="tr10 td132"><P class="p241 ft59">3,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td214"><P class="p338 ft55">Miljö</P></TD>
<TD class="tr20 td215"><P class="p241 ft55">305</P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p241 ft55">2,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td214"><P class="p338 ft59">Vård</P></TD>
<TD class="tr10 td215"><P class="p241 ft59">284</P></TD>
<TD class="tr10 td132"><P class="p241 ft59">2,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td214"><P class="p338 ft55">Livsmedel</P></TD>
<TD class="tr20 td215"><P class="p241 ft55">206</P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p241 ft55">2,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td214"><P class="p338 ft59">Träindustri</P></TD>
<TD class="tr10 td215"><P class="p241 ft59">190</P></TD>
<TD class="tr10 td132"><P class="p241 ft59">1,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td216"><P class="p31 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr20 td217"><P class="p241 ft57">10483</P></TD>
<TD class="tr20 td218"><P class="p241 ft57">100,0</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft4">Vad förklarar denna struktur? I hur stor utsträckning är den styrd av arbetsmarknadens krav? Industrin respektive jordbruket i vid mening har i Kvalificerad yrkesutbildning ungefär samma relativa storlek som på nuvarande arbetsmarknad. I övrigt avspeglar inte andelen platser branschernas relativa storlek, i den mån som KY:s egen branschstruktur går att avläsa respektive rekonstruera ur den officiella näringsgrens- och yrkesstatistiken. De <NOBR>KY-studerandes</NOBR> fördelning på bran scher är speciell, ytligt sett närmast absurd. Om vi tar turismen som exempel, så mot- svarar denna bransch i vid mening (om vi t ex inkluderar hela restau- rangbranschen, som är mångdubbelt större än turism i egentlig me ning) ca tre procent av arbetsmarknaden men elva procent i Kvalificerad yrkesutbildning. För vårdsektorn gäller det omvända, den utgör i sin helhet ca 15 procent av arbetskraften men svarar endast för tre procent av <NOBR>KY-platserna.</NOBR> Ingen tror att dessa branscher skall byta plats storleksmässigt, <NOBR>KY-siffrorna</NOBR> måste förkla ras på annat sätt. Den stora utmaningen ur tolkningssynpunkt är den nya kategorin ”IT och media”, som är den Kvalificerade yrkesutbildningens i särklass största, 24 pro- cent av samtliga. Det är svårt att beräkna hur stor andel den mot svarar på dagens arbetsmarknad, den återfinns i ordinarie näringsgrens- och yrkesstatistik under rubriker som ”uppdragsverksamhet”, ”media och</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">102 </SPAN>De Kvalificerade yrkesutbildningarna och arbetslivets krav</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p323 ft4">journalistik”, ”tillverkning av teleprodukter”. Högt räknat utgör ”IT och media” betraktade som en ny bransch ca fem procent av arbetskraften. Om vi i stället väljer att se ”IT” som ett nytt yrkesområde, t ex att jäm- föra med de generellt användbara ekonomerna, så blir storleks beräk- ningarna riktigt osäkra, men inte heller med denna utgångspunkt är det lätt att komma över femprocentnivån. Den Kvalifi cerade yrkes- utbildningens satsning på IT framstår som optimistisk. Det är i och för sig rimligt att utbildningars dimensionering styrs av föreställningar om den framtida arbetsmarknaden och inte dagens, men i KY:s fall finns det inget underlag för att exempelvis turistnäringen (inkl restaurang- branschen) skulle växa till elva procentnivån eller att ”IT och media” skulle nå upp till 24 procent.</P>
<P class="p339 ft48"><SPAN class="ft3">6.4.2</SPAN><SPAN class="ft47">Kvalificerad yrkesutbildning ur bristyrkes- perspektiv</SPAN></P>
<P class="p340 ft4">Med ett bristyrkesperspektiv kan siffrorna i tabell 6.1 framstå som rim- liga. Den nuvarande dimensioneringen skall i så fall inte uppfattas som långsiktigt giltig, utan den har snarare kampanjkaraktär, ett försök att snabbt täppa till en brist. Eftersom de Kvalificerade yrkesutbildningarna är av så ringa omfattning kan snedfördelningen motiveras med bristyrkesargumentet, givet att bristen är rätt bedömd. Av befolk ningen i ålder <NOBR>16-74</NOBR> hade 1998 (SCB:s statistik) 13 procent en eftergymnasial utbildning kortare än tre år. Det är i den kategorin i stort sett all Kvali- ficerad yrkesutbildning återfinns (med ytterst få undantag är utbild- ningarna kortare än tre år). Nuvarande <NOBR>KY-studerande</NOBR> motsvarar ca två promille (0,2 %) av befolkningen i åldern <NOBR>16-74</NOBR> och ca två procent av de med eftergymnasial utbildning kortare än tre år. Tusen personer med en Kvalificerad yrkesutbildning i turism och hotelldrift kan förmodligen sugas upp av arbetsmarknaden, men av det utfallet bör vi inte dra slutsatsen att Kvalificerad yrkesutbildning även framgent borde ha en elvaprocentig satsning på turism. Om Kvalificerad yrkesutbildning i framtiden exempelvis skulle bli fem gånger större, så bör vi ifrågasätta ett utsläpp av femtusen turismutbildade. Bristen på välutbildade inom turistnäringen är inte så stor. En expan sion av Kvalificerad yrkesut- bildning bör få följdverk ningar för branschers och yrkens relativa för- delning.</P>
<P class="p341 ft4">”IT” är det tydligaste exemplet på ett bristområde. Kvalificerad yrkesutbildning bidrar till att minska en mycket stor brist, varför den höga andelen av <NOBR>KY-utbildningsplatser</NOBR> med <NOBR>IT-inriktning</NOBR> inte är alar- merande. I detta fall är det snarare nivån som är diskutabel. Varför finns det inte ett <NOBR>IT-program</NOBR> på gymnasiet? Det är ett av många exem pel på</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311997x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft4">SOU 1999:119 </SPAN>De Kvalificerade yrkesutbildningarna och arbetslivets krav <SPAN class="ft4">103</SPAN></P>
<P class="p328 ft4">utbildningssystemens tröghet. Kvalificerad yrkesutbildning har som ny verksamhet haft möjligheten att omgående satsa på nya och för framtiden löftesrika verksamhetsområ den. Tidigare decennier hade det varit vårdsektorn <NOBR>(60-talet)</NOBR> eller industrin <NOBR>(50-talet)</NOBR> som tilldragit sig det största intresset. Vad som uppfattas som framtidens teknik har också pendlat mellan så olika områden som bilism, flyg, materialteknik (plaståldern), kärnkraft och energi samt kretsloppsteknik. När ett tek- nikområde uppfattas som modernt och trendsättande finns en tendens att det övervärderas ur kvalifika tionssynpunkt. När bilismen var ny, var det en stor märkvärdighet att klara ett körkort, innehavaren uppfattades som höggradigt tekniskt begåvad. Nu för väntar vi oss att hela befolkningen skall klara körkortsproven. På likartat sätt tror vi att dramatiken kring <NOBR>IT-kunskaper</NOBR> släpper. De nöd vändiga kompetenserna och färdigheterna kommer att normaliseras. Vi vill sätta frågetecken efter flera av IT- utbildningarna inom <NOBR>KY-försöket.</NOBR> I en inte allt för avlägsen framtid borde de snarare höra hemma på gymnasiet. Att de nu genomförs efter- gymnasialt beror på att utbildningarna ifråga är en så stor bristvara och därför genom förs varhelst det är möjligt att genomföra dem.</P>
<P class="p342 ft39"><SPAN class="ft1">6.5</SPAN><SPAN class="ft38">Kvalificerad yrkesutbildning som en lagom kvalificerad utbildningsform</SPAN></P>
<P class="p104 ft4">Kvalificerad yrkesutbildning är inte tänkt att vara en utbildning vilken som helst. Den skall, som vi haft anledning att diskutera många gånger, vara eftergymnasial och kvalificerad. Samtidigt är de enskilda utbild- ningarna inte så långa mätt med akademikermått. De är med få undan tag ett- eller tvååriga och har en tredjedel av utbildningstiden förlagd hos troliga framtida arbetsgivare. I vilka branscher och yrkesområden stämmer denna nivå, <NOBR>KY-nivån?</NOBR></P>
<P class="p14 ft4">För att besvara denna fråga måste vi införa preciseringen ”konti nu- erligt utbildningsutbud”, som kan exemplifieras av teknikområdet och diskontinuerliga, stegvisa, utbildningsområden, som kan illustreras med vårdsektorn och många av de offentliga verksamheterna. Det finns inga ”mellanläkare” men väl en nivå mellan civilingenjörer och tekniker, i princip en sorts ”mellaningenjörer”, även om man valt examens titeln ”högskoleingenjör”. Historiskt har det även utbildats ett stort antal institutsingenjörer av varierande kompetenskaliber, ofta i intervallet mellan tekniker och högskoleingenjör. Kvalifikationsforsk ningens tolkning av detta fenomen, att olika professionella områden utvecklas enligt olika logik, är helt enkelt att arbetsmarknaden är ”fördomsfri”. På marknaden söker arbetsgivaren rätt kompetens för de obesatta upp-</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">104 </SPAN>De Kvalificerade yrkesutbildningarna och arbetslivets krav</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p323 ft4">gifterna. Med de statligt och fackligt reglerade branschområdena, som vårdsektorn, förhåller det sig annorlunda. På dessa har professionella intressen definierat vad som är minsta godtagbara utbildningsnivå. För att bli läkare måste man ta en licentiatexamen i medicin, det räcker inte med att ta kandidaten. Utan licentiatexamen blir man aldrig legitimerad och om man skulle trotsa denna bestämmelse faller man under kvack- salverilagen. Sjuksköterskorna och undersköterskorna klassificeras inte som någon form av ”mellanläkare”, utan de har ett eget professionellt revir, omvårdnad. Att utbilda sig till sjuksköterska är normalt inte ett steg på vägen till att bli läkare, utan leder till ett eget yrkesområde. I detta stegvisa utbildningssystem inom vårdsektorn har Kvalificerad yrkesutbildning inte kunnat placeras in. De saknar hemvist och identitet inom vårdsektorn. Arbetskraftsefterfrågan inom vårdsektorn, som näs tan uteslutande kommer från landsting och kommuner, följer de profes- sionella revirgränserna. Utan en noggrann reglering av revir och kom- petensgränser till de inom vårdsektorn redan etablerade professionerna bedömer vi att Kvalificerad yrkesutbildning har små möjligheter att lyckas inom vården. Utan reglering och avtal så är det tveksamt om vårdutbildade enligt <NOBR>KY-modell</NOBR> ges chansen att lyckas på arbetsmark- naden.</P>
<P class="p343 ft4">Var femte utbildningsplats är inriktad mot industrins behov. I stora drag påminner de industriella utbildningarna om de som gavs på de gamla fyraåriga tekniska gymnasierna, men som tvååriga utbild ningar skulle de i så fall ha motsvarats av ett femårigt gymnasium. I industrin är det inte så svårt att förstå sig på de egna industri ella kvalificerade yrkesutbildningarna. De kan ses som svaret på en sedan länge artikule- rad efterfrågan på kvalificerade tekniker. Även <NOBR>KY-markeringen</NOBR> av ”känd teknik” är meningsfull och passar in i en tregradig skala som fortsätter med högskoleingenjörerna, för vilka man betonar vidareut- vecklingen av ny teknik. Civilingenjörerna slutligen förväntas ut veckla ny teknik. Kvalificerad yrkesutbildning passar också industrin i den meningen att kvalifikationskraven tenderar att öka och respektive utbildning förlängas. Civilingenjörs utbildningarna utreds för eventuell förlängning från fyra och ett halvt till fem år (en förlängning som genomförts i Norge). För inte så länge sedan var högskole ingenjörs- utbildningen tvåårig, nu är den på många studie orter treårig (vilket även passar EU:s definition av vad som är en akademisk utbildning). I detta sammanhang passar en tvåårig Kvalificerad yrkesutbildning som en förlängning av den gamla fyra åriga tekniska gymnasieutbildningen. Inom industrin kan Kvalificerad yrkesutbildning sägas spela på hemmaplan.</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB311999x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft4">SOU 1999:119 </SPAN>De Kvalificerade yrkesutbildningarna och arbetslivets krav <SPAN class="ft4">105</SPAN></P>
<P class="p344 ft39"><SPAN class="ft1">6.6</SPAN><SPAN class="ft38">Kvalificerad yrkesutbildning och konsten att lyckas med arbetsmarknads- prognoser</SPAN></P>
<P class="p345 ft4">Om de Kvalificerade yrkesutbildningarna svarar mot arbetslivets krav kan vi analysera på minst två sätt. Å ena sidan som en mängd av enskildheter. Hur har var och en av de olika utbildningarna motsvarat de arbetsmarknadskrav som just den utbildningen sagts motsvara? Å den andra sidan mer övergripande. Kräver svensk arbetsmarknad, nu och i all synnerhet i framtiden, ett utbildningssystem som Kvalificerad yrkesutbildning eller kan dessa arbetsmarknadskrav bättre tillgodoses med alternativ till de Kvalificerad yrkesutbildningarna?</P>
<P class="p50 ft4">Svaren på de två frågeställningarna behöver inte nödvändigtvis vara identiska. Även om många enskilda Kvalificerade yrkesutbild ningar väl svarar mot sina specifika arbetsmarknadskrav, så följer inte därav att hela <NOBR>KY-satsningen</NOBR> är välmotiverad. Omvänt så kan en övergripande positiv värdering av Kvalificerad yrkesutbildning i sin helhet tåla åtskilliga mindre lyckade enskilda utbildningar med <NOBR>KY-rubrik.</NOBR></P>
<P class="p50 ft4">Det råder en hög felprocent för arbetsmarknadsprognoser, trots att de vanligen är kortsiktiga. Alla officiella prognoser har exempelvis underskattat storleken på den nuvarande lärarbristen inom ungdoms- skolan, få prognoser har varit i närheten av att rätt uppskatta storleken på arbetskraftsbristen inom vårdsektorn.</P>
<P class="p14 ft4">Utbildningssystemet är mest betjänt av långsiktiga arbetsmark nads- prognoser, men de är notoriskt missvisande. Till <NOBR>KY-systemets</NOBR> origi- nalitet hör att nära samarbeta med arbetsgivarna i de tänkta mål yrkena. Det samarbetet utvecklas kring ”lärandet i arbetet”, då dessa arbets- givare öppnar sina företag och arbetsplatser för en tredjedel av kurs- tiden. Men det utvecklas även genom att de tänkta framtida arbets- givarna utgör en viktig del av kursledningen. Kursanordnarna kan som så många andra aktörer försöka förutsäga arbetsmarknadens efterfrå gan. Med tanke på att dessa prognoser vanligen är lokala så ökar san- nolikheten för att prognoserna är något så när rättvisande. Men det är inte den stora poängen, utan det är det nära samarbetet med några av de viktigaste framtida arbetsgivarna. Deras integration och engagemang i utbildningen verkar för att prognoser, om att <NOBR>KY-studerande</NOBR> får anställning i sina målyrken, på sikt blir självuppfyllande. Efter frågan bestäms till syvende och sidst av summan av arbetsgivarnas beslut.</P>
<P class="p54 ft4">För vissa Kvalificerade yrkesutbildningar är kanske utbudet ett större prognosproblem. Söker sig verkligen de <NOBR>KY-examinerade</NOBR> till målyrkena eller har de använt utbildningen för att förbereda sig för ytterligare studier vid högskolor och universitet?</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119100x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft4">106 </SPAN>De Kvalificerade yrkesutbildningarna och arbetslivets krav <SPAN class="ft4">SOU 1999:119</SPAN></P>
<P class="p288 ft4">Sett i stort ser <NOBR>KY-försöket</NOBR> lyckat ut ur arbetsmarknadssyn punkt. Efterenkäten, som följt upp de studerandes sysselsätt ning sex månader efter avslutade <NOBR>KY-studier,</NOBR> visar att fyra av fem sammantaget antingen fått anställning (75 %) eller arbetar i eget före tag (4 %). Merparten av dessa (84 % av dem) arbetar inom ”målområdet” dvs i de yrken som den Kvalificerade yrkesutbildningen avsett förbereda dem för. Sju pro cent studerar vidare på högskolan och 14 procent är arbetssök ande.</P>
<P class="p346 ft4">Optimisten fokuserar de 79 procent som fått anställning eller arbetar i eget företag och utnämner försöksverksamheten med Kvalifi cerad yrkesutbildning till en stor framgång. Att sju procent av de <NOBR>KY-utbildade</NOBR> studerar vidare ses som något eftersträvansvärt, utbildningen har ökat motivationen för högre studier och vidgar därmed hög skolornas rekryteringsunderlag. Pessimisten zoomar in siffrorna för högskole- studier (7 %) respektive arbetssökande (14 %) och betonar att högskolan även för <NOBR>KY-examinerade</NOBR> utövar en betydande lockelse, respektive ser de 14 procent arbetssökande som en oacceptabelt hög siffra. De sju procent som studerar vidare uppfattas som en varningssignal, om att de Kvalificerade yrkesutbildningarna inte tillgodoser de sökandes önske mål.</P>
<P class="p51 ft4">Vår tolkning ligger närmare optimistens än pessimistens. Vi finner det främst anmärkningsvärt positivt, att en så hög andel av de <NOBR>KY-ut-</NOBR> bildade (84 % x 79 %) dvs 66 procent är verksamma inom sina mål- yrken. Vi vet däremot inte hur många <NOBR>KY-utbildade</NOBR> som i framtiden kommer att välja att börja högskolestudera, även om sju procent sig- nalerar att andelen är begränsad.</P>
<P class="p347 ft4">Avslutningsvis vill vi varna för övertolkning av våra enkät resultat. <NOBR>KY-försöket</NOBR> har genomförts under en period kännetecknad av ett för- hållandevis gynnsamt arbetsmarknadsläge. Efterfrågan på ar betskraft har ökat markant och många verksamheter har kommit att drab bas av arbetskraftsbrist. Hade försöket i stället genomförts under de första åren av <NOBR>90-talet</NOBR> med deras extremt låga arbetskraftsefterfrågan hade utfallet förmodligen blivit något sämre. Än viktigare är emeller tid att uppmärksamma vilka volymer av <NOBR>KY-utbildade</NOBR> vi bedömer. För fler talet yrken inom den offentliga sektorn finns det mycket tydliga takvärden för efterfrågan. Politiska beslut reglerar hur många som kan anställas inom exempelvis vården, även om ålders struktur och avgångsbenägenhet kan göra mycket för att justera siff rorna uppåt eller nedåt. Men även i den privata sektorn är efterfrågan på en speci fik yrkeskompetens, t ex den som fotograf, begränsad. Många känner sig kallade, få blir utvalda. Det expansiva <NOBR>IT-området</NOBR> är ett undantag. Den starka tillväxten inom detta yrkesområde suger upp ett växande utbud av specialutbildade. För alla yrkesområden gäller dock att det finns ett mättnadsstadium. När utbudet yrkesutbildade överskrider efterfrågan måste dessa söka sig till andra yrkesområden eller riskera att bli arbetslösa. Det hittillsvarande KY-</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119101x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft4">SOU 1999:119 </SPAN>De Kvalificerade yrkesutbildningarna och arbetslivets krav <SPAN class="ft4">107</SPAN></P>
<P class="p49 ft4">försö ket visar att arbetsmarknaden väsentligen reagerat positivt på det hittillsvarande utbildningsutbudet, men vi vet inte vad som skulle hända om de Kvalificerade yrkesutbildningarna ökade kraftigt i volym, då passeras kanske yrkesområdets mättnadsstadium. Sammanfattningsvis kan sägas att nuvarande utbildningsvolymer har fungerat tämligen väl; om de skulle utökas kan vi bara gissa utfallet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119102x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td219"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td220"><P class="p4 ft4">109</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td221"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td222"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p348 ft42"><SPAN class="ft6">7</SPAN><SPAN class="ft41">Studenterna på de Kvalificerade yrkesutbildningarna</SPAN></P>
<P class="p349 ft8">I kapitlet beskrivs <NOBR>KY-studenterna</NOBR> utifrån kön, ålder, tidigare utbild ning, social bakgrund och eventuell invandrarbakgrund.</P>
<P class="p143 ft1"><SPAN class="ft1">7.1</SPAN><SPAN class="ft44">Kvinnor och män</SPAN></P>
<P class="p47 ft4">Av regeringens proposition 1995/96:145 framgår att försöksverksam- heten skall stimulera en jämn könsfördelning mellan kvinnor och män. De utbildningar som kan bidra till att bryta de traditionella könsbundna utbildnings- och yrkesvalen skall lyftas fram. Hur <NOBR>KY-studerande</NOBR> för- delar sig på män och kvinnor framgår av tabell 7.1.</P>
<P class="p350 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 7.1. </SPAN>Andel kvinnor och män inom högskoleutbildning respektive inom Kvalificerad yrkesutbildning.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr6 td223"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td224"><P class="p302 ft55">Högskolan* (%)</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p351 ft55">KY (%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td225"><P class="p222 ft63">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr22 td226"><P class="p352 ft63">58</P></TD>
<TD class="tr22 td28"><P class="p353 ft63">53</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td225"><P class="p222 ft55">Män</P></TD>
<TD class="tr20 td226"><P class="p352 ft55">42</P></TD>
<TD class="tr20 td28"><P class="p353 ft55">47</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p354 ft55">* Studenternas könsfördelning inom högskolan under år 1997/98 enligt U 20 SM 9901. Totalt antal registrerade högskolestudenter var 305 600.</P>
<P class="p193 ft4">De Kvalificerade yrkesutbildningarna har en något jämnare köns för- delning än vad som är fallet inom högskolan. Liksom för högskolan finns det emellertid stora skillnader i vad män och kvinnor studerar. Dessa skillnader speglas på branschnivå i tabell 7.2.</P>
<P class="p13 ft4">Av tabell 7.2 framgår att männen är kraftigt överrepresenterade och kvinnorna kraftigt underrepresenterade på Kvalificerade yrkesutbild- ningar inom branscherna Bygg, Jord, skog och trädgård, Transport, Tillverkning och Träindustri. Kvinnorna är kraftigt över representerade inom Vård, Turism och Miljö, men också inom Ekonomi. De könsmäs- sigt jämna branscherna är IT, Övriga och i viss mån Livs medel. Köns-</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119103x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">110 </SPAN>Studenterna på de Kvalificerade yrkesutbildningarna</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p355 ft4">fördelningen följer den som råder på arbetsmarknaden i dess helhet. <SPAN class="ft24">1 </SPAN>Detta gäller också en ny bransch som IT där 56 procent är män och 44 procent kvinnor.</P>
<P class="p138 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 7.2. </SPAN>Andel kvinnor och män inom Kvalificerad yrkesutbildning, fördelade på bransch.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr6 td227"><P class="p222 ft55">Bransch</P></TD>
<TD class="tr6 td171"><P class="p233 ft55">Kvinnor (%)</P></TD>
<TD class="tr6 td207"><P class="p220 ft55">Män (%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td228"><P class="p222 ft63">Bygg</P></TD>
<TD class="tr22 td166"><P class="p223 ft63">22</P></TD>
<TD class="tr22 td14"><P class="p233 ft63">78</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td228"><P class="p222 ft55">Ekonomi</P></TD>
<TD class="tr20 td166"><P class="p223 ft55">58</P></TD>
<TD class="tr20 td14"><P class="p233 ft55">42</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td228"><P class="p222 ft59">IT</P></TD>
<TD class="tr10 td166"><P class="p223 ft59">44</P></TD>
<TD class="tr10 td14"><P class="p233 ft59">56</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td228"><P class="p222 ft55">Jord/skog/trädgård</P></TD>
<TD class="tr20 td166"><P class="p223 ft55">29</P></TD>
<TD class="tr20 td14"><P class="p233 ft55">71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td228"><P class="p222 ft59">Livsmedel</P></TD>
<TD class="tr10 td166"><P class="p223 ft59">53</P></TD>
<TD class="tr10 td14"><P class="p233 ft59">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td228"><P class="p222 ft59">Miljö</P></TD>
<TD class="tr10 td166"><P class="p223 ft59">70</P></TD>
<TD class="tr10 td14"><P class="p233 ft59">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td228"><P class="p222 ft55">Transport</P></TD>
<TD class="tr20 td166"><P class="p223 ft55">37</P></TD>
<TD class="tr20 td14"><P class="p233 ft55">63</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td228"><P class="p222 ft59">Tillverkning</P></TD>
<TD class="tr10 td166"><P class="p223 ft59">29</P></TD>
<TD class="tr10 td14"><P class="p233 ft59">71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td228"><P class="p222 ft55">Träindustri</P></TD>
<TD class="tr20 td166"><P class="p223 ft55">20</P></TD>
<TD class="tr20 td14"><P class="p233 ft55">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td228"><P class="p222 ft59">Turism</P></TD>
<TD class="tr10 td166"><P class="p223 ft59">75</P></TD>
<TD class="tr10 td14"><P class="p233 ft59">25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td228"><P class="p222 ft59">Vård</P></TD>
<TD class="tr10 td166"><P class="p223 ft59">93</P></TD>
<TD class="tr10 td14"><P class="p233 ft59">7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td228"><P class="p222 ft55">Övriga</P></TD>
<TD class="tr20 td166"><P class="p223 ft55">48</P></TD>
<TD class="tr20 td14"><P class="p233 ft55">52</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td227"><P class="p222 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr20 td171"><P class="p223 ft57">47 (3727)</P></TD>
<TD class="tr20 td207"><P class="p233 ft57">53 (4176)</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p187 ft4">Även om den bild som presenteras i tabell 7.2 gäller i stort för varje bransch finns det undantag. Trots en manlig dominans för branschen som helhet kan det inom branschen finnas enstaka utbildningsprogram med en kvinnlig dominans. Det gäller exempelvis för utbildningar i ”Guldsmide”, ”Läkemedelsteknik” och ”Processautomation”, ”Teko”, ”Kemiteknik” och ”Konfektion och skrädderi” inom den i övrigt man ligt dominerade branschen Tillverkning. Inom den kvinnligt dominerade branschen Turism inklusive restaurang finns en manlig dominans på utbildningen för ”Restaurangkock med internationell inriktning” och en jämn könsför delning på utbildningen för ”Naturturism”.</P>
<P class="p148 ft1"><SPAN class="ft1">7.2</SPAN><SPAN class="ft44">Studenternas ålder</SPAN></P>
<P class="p47 ft8">Av tabell 7.3 framgår <NOBR>KY-studenternas</NOBR> ålder i jämförelse med hög sko- lestudenterna. En majoritet av <NOBR>KY-studenterna,</NOBR> 54 procent, är under 24 år, 32 procent av studenterna finns inom intervallet <NOBR>25-34</NOBR> år och 14</P>
<P class="p356 ft36"><SPAN class="ft35">1 </SPAN>Inom befolkningen <NOBR>(25-64</NOBR> år) har 29 procent av kvinnorna (och fyra procent av männen) en vårdutbildning, 29 procent av kvinnorna (och 18 procent av männen) en utbildning för förvaltning, handel och kontor och sex procent av kvinnorna (och 52 procent av männen) en utbildning för industri och hantverk. (Statistiska Meddelanden U 37 SM 9901).</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119104x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft55">Åldersintervall (år) </SPAN><NOBR><SPAN class="ft55">16-24</SPAN></NOBR><SPAN class="ft55"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft55">25-34</SPAN></NOBR><SPAN class="ft55"> 35+</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft55">54 32 14</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft55">48 33 19</SPAN></DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td229"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p1 ft43">Studenterna på de Kvalificerade yrkesutbildningarna <SPAN class="ft14">111</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td230"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td231"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft8">procent är 35 år eller äldre. <NOBR>KY-studenterna</NOBR> är alltså något yngre än högskolestudenterna. På samma sätt som när det gällde könsfördel ningen så finner vi betydande variationer mellan branscherna.</P>
<P class="p357 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 7.3. </SPAN>Studenternas åldersfördelning inom den Kvalificerade yrkes- utbildningen och inom högskolan.</P>
<P class="p358 ft55">Andel KY- studenter (%) Andel högskole- studenter* (%)</P>
<P class="p359 ft55">* Studenternas åldersfördelning inom högskolan under år 1997/98 enligt U 20 SM 9901. Totalt antal registrerade högskolestudenter var 305 600.</P>
<P class="p360 ft4">Av tabell 7.4 framgår att andelen unga (under 25 år) är större än medeltalet inom Träindustri, Turism och Tillverkning. Andelen äldre (35 år eller äldre) är större än medeltalet inom Vård, Miljö, Bygg och Livsmedel. Den största andelen studenter som är 45 år eller äldre finns inom Vård, Miljö och Bygg.</P>
<P class="p16 ft4"><SPAN class="ft7">Tabell 7.4. </SPAN><NOBR>KY-studenternas</NOBR> åldersfördelning inom olika branscher.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr8 td232"><P class="p222 ft55">Bransch</P></TD>
<TD class="tr8 td204"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td233"><P class="p23 ft55">Åldersintervall (%, antal)</P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td234"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td208"><P class="p23 ft55"><NOBR>16-24</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td117"><P class="p241 ft55"><NOBR>25-34</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td125"><P class="p39 ft55"><NOBR>35-44</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td24"><P class="p34 ft55">45+</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td232"><P class="p222 ft12">Bygg</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p18 ft12">43</P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p18 ft12">31</P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p23 ft12">19</P></TD>
<TD class="tr20 td28"><P class="p297 ft12">7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td232"><P class="p222 ft12">Ekonomi</P></TD>
<TD class="tr13 td204"><P class="p18 ft12">57</P></TD>
<TD class="tr13 td114"><P class="p18 ft12">31</P></TD>
<TD class="tr13 td130"><P class="p23 ft12">9</P></TD>
<TD class="tr13 td28"><P class="p297 ft12">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td232"><P class="p222 ft12">IT</P></TD>
<TD class="tr13 td204"><P class="p18 ft12">51</P></TD>
<TD class="tr13 td114"><P class="p18 ft12">37</P></TD>
<TD class="tr13 td130"><P class="p23 ft12">10</P></TD>
<TD class="tr13 td28"><P class="p297 ft12">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td232"><P class="p222 ft12">Jord/skog/trädgård</P></TD>
<TD class="tr13 td204"><P class="p18 ft12">57</P></TD>
<TD class="tr13 td114"><P class="p18 ft12">32</P></TD>
<TD class="tr13 td130"><P class="p23 ft12">7</P></TD>
<TD class="tr13 td28"><P class="p297 ft12">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td232"><P class="p222 ft12">Livsmedel</P></TD>
<TD class="tr13 td204"><P class="p18 ft12">48</P></TD>
<TD class="tr13 td114"><P class="p18 ft12">29</P></TD>
<TD class="tr13 td130"><P class="p23 ft12">20</P></TD>
<TD class="tr13 td28"><P class="p297 ft12">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td232"><P class="p222 ft12">Miljö</P></TD>
<TD class="tr13 td204"><P class="p18 ft12">32</P></TD>
<TD class="tr13 td114"><P class="p18 ft12">38</P></TD>
<TD class="tr13 td130"><P class="p23 ft12">22</P></TD>
<TD class="tr13 td28"><P class="p297 ft12">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td232"><P class="p222 ft12">Transport inkl. sjöfart</P></TD>
<TD class="tr13 td204"><P class="p18 ft12">47</P></TD>
<TD class="tr13 td114"><P class="p18 ft12">32</P></TD>
<TD class="tr13 td130"><P class="p23 ft12">17</P></TD>
<TD class="tr13 td28"><P class="p297 ft12">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td232"><P class="p222 ft55">Tillverkning</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p18 ft12">61</P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p18 ft12">26</P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p23 ft12">12</P></TD>
<TD class="tr20 td28"><P class="p297 ft12">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td232"><P class="p222 ft12">Träindustri</P></TD>
<TD class="tr13 td204"><P class="p18 ft12">65</P></TD>
<TD class="tr13 td114"><P class="p18 ft12">24</P></TD>
<TD class="tr13 td130"><P class="p23 ft12">9</P></TD>
<TD class="tr13 td28"><P class="p297 ft12">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td232"><P class="p222 ft12">Turism</P></TD>
<TD class="tr13 td204"><P class="p18 ft12">63</P></TD>
<TD class="tr13 td114"><P class="p18 ft12">27</P></TD>
<TD class="tr13 td130"><P class="p23 ft12">7</P></TD>
<TD class="tr13 td28"><P class="p297 ft12">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td232"><P class="p222 ft12">Vård</P></TD>
<TD class="tr13 td204"><P class="p18 ft12">30</P></TD>
<TD class="tr13 td114"><P class="p18 ft12">37</P></TD>
<TD class="tr13 td130"><P class="p23 ft12">22</P></TD>
<TD class="tr13 td28"><P class="p297 ft12">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td232"><P class="p222 ft12">Övriga</P></TD>
<TD class="tr13 td204"><P class="p18 ft12">57</P></TD>
<TD class="tr13 td114"><P class="p18 ft12">34</P></TD>
<TD class="tr13 td130"><P class="p23 ft12">8</P></TD>
<TD class="tr13 td28"><P class="p297 ft12">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td234"><P class="p222 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr6 td208"><P class="p18 ft11">54 (4276)</P></TD>
<TD class="tr6 td117"><P class="p18 ft11">32 (2498)</P></TD>
<TD class="tr6 td125"><P class="p23 ft11">11(899)</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p297 ft57">3 (235)</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p143 ft1"><SPAN class="ft1">7.3</SPAN><SPAN class="ft44">Tidigare utbildning</SPAN></P>
<P class="p361 ft74"><SPAN class="ft73">I </SPAN>Lag (1996:339) om försöksverksamhet med viss kvalifi cerad yrkes- utbildning <SPAN class="ft73">sägs det att ”Utbildningen skall väsentligen bygga på de kun-</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119105x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">112 </SPAN>Studenterna på de Kvalificerade yrkesutbildningarna</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft4">skaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper”<SPAN class="ft24">2</SPAN>. Kvalificerad yrkesutbildning handlar om ”En ny kvalificerad yrkesutbildning på eftergymnasial nivå...”<SPAN class="ft24">3</SPAN>. Det finns således en klar koppling till gymnasieskolans program och särskilt till de yrkesförberedande programmen. Det är därför intressant att undersöka vilken utbildningsbakgrund <NOBR>KY-studenterna</NOBR> har.</P>
<P class="p50 ft4">Tidigare utbildning fördelad på bransch framgår av tabell 7.5. Stu- denternas utbildningsbakgrund är jämnt fördelad mella n gymnasiesko- lans två- och treåriga yrkesförbe redande program och tre- och fyråriga teoretiska program (48 respektive 48 %). Andelen studenter som saknar gymnasieskola är mycket låg.</P>
<P class="p362 ft4"><SPAN class="ft7">Tabell 7.5. </SPAN><NOBR>KY-studenternas</NOBR> tidigare utbildning, fördelad på bransch.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr5 td235"><P class="p222 ft55">Bransch</P></TD>
<TD class="tr5 td129"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td236"><P class="p33 ft55">Tidigare utbildning (%)</P></TD>
<TD class="tr5 td48"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td235"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td129"><P class="p23 ft55">2 till <NOBR>3-årig</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td203"><P class="p233 ft55">3 till <NOBR>4-årig</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td140"><P class="p302 ft55">Grundskola</P></TD>
<TD class="tr5 td48"><P class="p225 ft75">Övrigt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td237"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td124"><P class="p33 ft55">yrkes</P></TD>
<TD class="tr20 td206"><P class="p224 ft55">teoretisk</P></TD>
<TD class="tr20 td142"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td238"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td235"><P class="p222 ft63">Bygg</P></TD>
<TD class="tr22 td129"><P class="p39 ft63">56</P></TD>
<TD class="tr22 td203"><P class="p301 ft63">38</P></TD>
<TD class="tr22 td140"><P class="p216 ft63">4</P></TD>
<TD class="tr22 td48"><P class="p28 ft63">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td235"><P class="p222 ft55">Ekonomi</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p39 ft55">27</P></TD>
<TD class="tr20 td203"><P class="p301 ft55">71</P></TD>
<TD class="tr20 td140"><P class="p216 ft55">1</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p28 ft55">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td235"><P class="p222 ft59">IT</P></TD>
<TD class="tr10 td129"><P class="p39 ft59">46</P></TD>
<TD class="tr10 td203"><P class="p301 ft59">51</P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p216 ft59">1</P></TD>
<TD class="tr10 td48"><P class="p28 ft59">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td235"><P class="p222 ft59">Jord/skog/trädgård</P></TD>
<TD class="tr10 td129"><P class="p39 ft59">82</P></TD>
<TD class="tr10 td203"><P class="p301 ft59">15</P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p216 ft59">2</P></TD>
<TD class="tr10 td48"><P class="p28 ft59">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td235"><P class="p222 ft55">Livsmedel</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p39 ft55">67</P></TD>
<TD class="tr20 td203"><P class="p301 ft55">30</P></TD>
<TD class="tr20 td140"><P class="p216 ft55">1</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p28 ft55">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td235"><P class="p222 ft59">Miljö</P></TD>
<TD class="tr10 td129"><P class="p39 ft59">44</P></TD>
<TD class="tr10 td203"><P class="p301 ft59">53</P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p216 ft59">2</P></TD>
<TD class="tr10 td48"><P class="p28 ft59">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td235"><P class="p222 ft55">Transport</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p39 ft55">48</P></TD>
<TD class="tr20 td203"><P class="p301 ft55">45</P></TD>
<TD class="tr20 td140"><P class="p216 ft55">4</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p28 ft55">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td235"><P class="p222 ft59">Tillverkning</P></TD>
<TD class="tr10 td129"><P class="p39 ft59">64</P></TD>
<TD class="tr10 td203"><P class="p301 ft59">34</P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p216 ft59">1</P></TD>
<TD class="tr10 td48"><P class="p28 ft59">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td235"><P class="p222 ft59">Träindustri</P></TD>
<TD class="tr10 td129"><P class="p39 ft59">77</P></TD>
<TD class="tr10 td203"><P class="p301 ft59">18</P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p216 ft59">1</P></TD>
<TD class="tr10 td48"><P class="p28 ft59">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td235"><P class="p222 ft55">Turism</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p39 ft55">38</P></TD>
<TD class="tr20 td203"><P class="p301 ft55">59</P></TD>
<TD class="tr20 td140"><P class="p216 ft55">1</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p28 ft55">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td235"><P class="p222 ft59">Vård</P></TD>
<TD class="tr10 td129"><P class="p39 ft59">70</P></TD>
<TD class="tr10 td203"><P class="p301 ft59">26</P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p216 ft59">1</P></TD>
<TD class="tr10 td48"><P class="p28 ft59">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td235"><P class="p222 ft55">Övriga</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p39 ft55">47</P></TD>
<TD class="tr20 td203"><P class="p301 ft55">50</P></TD>
<TD class="tr20 td140"><P class="p216 ft55">1</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p28 ft55">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td235"><P class="p222 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p39 ft57">48</P></TD>
<TD class="tr20 td203"><P class="p301 ft57">48</P></TD>
<TD class="tr20 td140"><P class="p216 ft57">2</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p28 ft57">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td237"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td124"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td206"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td142"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td238"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p278 ft4">Andelen studenter som gått de yrkesförberedande programmen är störst inom Jord, skog och trädgård, Träindustri, Vård, Livsmedel och Till- verkning. Andelen med en teoretisk utbildningsbakgrund är störst inom Ekonomi och Turism.</P>
<P class="p83 ft1"><SPAN class="ft1">7.4</SPAN><SPAN class="ft44">Social bakgrund</SPAN></P>
<P class="p52 ft8">En intressant fråga är om de Kvalificerade yrkesutbildningarna lyckats rekrytera andra grupper av studerande än högskolan gör. Högskolan är socialt segregerad. Vi har därför kompletterat bilden med en redovis ning</P>
<P class="p363 ft12"><SPAN class="ft25">2</SPAN><SPAN class="ft28">Regeringens proposition 1995/96:145, 3.</SPAN></P>
<P class="p319 ft12"><SPAN class="ft25">3</SPAN><SPAN class="ft28">Ibid., 9.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119106x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td229"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p1 ft43">Studenterna på de Kvalificerade yrkesutbildningarna <SPAN class="ft14">113</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td230"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td231"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft8">av den sociala fördelningen av den förvärvsarbetande befolk ningen (se tabell 7.6).</P>
<P class="p12 ft4">Till att börja med kan rekryteringen till högskolan jämföras med motsvarande andelar av den förvärvsarbetande befolk ningen 1990. Här var arbetarna kraftigt underrepresenterade medan mellantjänstemännen och de högre tjänstemännen var kraftigt över representerade.</P>
<P class="p364 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 7.6. </SPAN>Social bakgrund bland högskolestudenter, <NOBR>KY-studenter</NOBR> och bland den förvärvsarbetande befolkningen som helhet.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr8 td239"><P class="p222 ft55">SEI</P></TD>
<TD class="tr8 td240"><P class="p292 ft55">Högskola*</P></TD>
<TD class="tr8 td130"><P class="p293 ft55">KY**</P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p297 ft55">Befolkning***</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td242"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td243"><P class="p256 ft55">(%)</P></TD>
<TD class="tr20 td125"><P class="p217 ft55">(%)</P></TD>
<TD class="tr20 td244"><P class="p259 ft55">(%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td239"><P class="p222 ft63">Arbetare</P></TD>
<TD class="tr22 td240"><P class="p230 ft63">23</P></TD>
<TD class="tr22 td130"><P class="p231 ft63">34</P></TD>
<TD class="tr22 td241"><P class="p33 ft63">44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td239"><P class="p222 ft55">Lägre tjänstemän</P></TD>
<TD class="tr20 td240"><P class="p230 ft55">12</P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p231 ft55">10</P></TD>
<TD class="tr20 td241"><P class="p33 ft55">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td239"><P class="p222 ft59">Mellantjänstemän</P></TD>
<TD class="tr10 td240"><P class="p230 ft59">28</P></TD>
<TD class="tr10 td130"><P class="p231 ft59">21</P></TD>
<TD class="tr10 td241"><P class="p33 ft59">16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td239"><P class="p222 ft55">Högre tjänstemän</P></TD>
<TD class="tr20 td240"><P class="p230 ft55">28</P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p231 ft55">19</P></TD>
<TD class="tr20 td241"><P class="p33 ft55">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td239"><P class="p222 ft59">Egna företagare inkl.</P></TD>
<TD class="tr10 td240"><P class="p230 ft59">9</P></TD>
<TD class="tr10 td130"><P class="p231 ft59">14</P></TD>
<TD class="tr10 td241"><P class="p33 ft59">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td239"><P class="p222 ft59">lantbrukare</P></TD>
<TD class="tr10 td240"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr10 td130"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr10 td241"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td242"><P class="p222 ft55">Övriga</P></TD>
<TD class="tr13 td243"><P class="p230 ft55">-</P></TD>
<TD class="tr13 td125"><P class="p231 ft55">2</P></TD>
<TD class="tr13 td244"><P class="p33 ft55">9</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft55"><SPAN class="ft55">*</SPAN><SPAN class="ft76">Enligt U 20 SM 9802, se även FoB 1985</SPAN></P>
<P class="p65 ft55"><SPAN class="ft55">**</SPAN><SPAN class="ft77">Gäller </SPAN><NOBR>1998-99</NOBR></P>
<P class="p65 ft55"><SPAN class="ft55">***</SPAN><SPAN class="ft78">Förvärvsarbetande befolkning 16 år och äldre enligt FoB 1990</SPAN></P>
<P class="p365 ft4">När det gäller rekryteringen till Kvalificerad yrkesutbildning ser vi att segregeringen är betydligt mindre. Andelen studenter med arbetarbak- grund är elva procent högre än i högskolan och tjänstemannarepre sen- tationen ligger betydligt närmare befolkningsgenomsnittet. Noteras bör dock att det kvarstår en betydande snedfördelning i förhållande till den förvärvsarbetande befolkningen. Anmärkningsvärt är den förhål landevis höga andelen barn till företagare, både i jämförelse med hög skolan och i jämförelse med den förvärvsarbetande befolkningen som helhet. <SPAN class="ft24">4</SPAN></P>
<P class="p148 ft1"><SPAN class="ft1">7.5</SPAN><SPAN class="ft44">Invandrare</SPAN></P>
<P class="p47 ft8">I Förenkäten ställdes frågan om någon av föräldrarna är invandrare. En av målsättningarna med den Kvalificerade yrkesutbildningen är att locka nya grupper av studerande, däribland invandrare, till eftergymnasiala</P>
<P class="p366 ft36"><SPAN class="ft35">4 </SPAN>KY:s 14 procent är förmodligen i underkant. Siffran bygger på Förenkäten där vi har frågat efter faderns yrke. Det finns förmodligen studenter som angivit faderns yrke som exempelvis målare utan att ange att det är ett eget företag. Vi har även frågat om fadern har eller har haft ett eget företag och kommer då upp till 33 procent. Problemet med denna siffra är dels tidsaspekten ”har haft”, dels att vi inte vet om det egna företagandet är den huvudsakliga inkomstkällan.</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119107x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">114 </SPAN>Studenterna på de Kvalificerade yrkesutbildningarna</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p367 ft4">studier. Andelen invandrare inom den Kvalificerade yrkesutbildningen framgår av tabell 7.7. Invandrarna utgör sammanlagt 18 procent av KY- studenterna. Med den definition som tillämpats i enkätfrågan – att någon av föräldrarna är född utomlands – svarar denna andel väl mot andelen invandrare i befolkningen i stort<SPAN class="ft24">5</SPAN>.</P>
<P class="p368 ft8">De nordiska invandrarna utgör en stor andel av <NOBR>KY-studenterna</NOBR> inom branscherna Miljö, Träindustri och Livsmedel och en liten andel inom Jord, skog och trädgård och Övriga.</P>
<P class="p369 ft8">Branscherna Bygg, Ekonomi och Övriga har en stor andel utom nor- diska invandrare och branscherna Jord, skog och trädgård och Träindu- stri hade en liten andel utomnordiska invandrare.</P>
<P class="p370 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 7.7. </SPAN>Andel studenter inom den Kvalificerade yrkesutbildningen som har invandrarbakgrund.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr5 td245"><P class="p222 ft55">Bransch</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td246"><P class="p371 ft55">Invandrarbakgrund (%, antal)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td245"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td247"><P class="p301 ft55">Nordiska</P></TD>
<TD class="tr5 td248"><P class="p241 ft55">Utomnordiska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td249"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td250"><P class="p371 ft55">invandrare</P></TD>
<TD class="tr13 td251"><P class="p28 ft55">invandrare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td245"><P class="p222 ft63">Bygg</P></TD>
<TD class="tr22 td247"><P class="p372 ft63">6</P></TD>
<TD class="tr22 td248"><P class="p292 ft63">14</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td245"><P class="p222 ft59">Ekonomi</P></TD>
<TD class="tr10 td247"><P class="p372 ft59">7</P></TD>
<TD class="tr10 td248"><P class="p292 ft59">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td245"><P class="p222 ft55">IT</P></TD>
<TD class="tr20 td247"><P class="p372 ft55">7</P></TD>
<TD class="tr20 td248"><P class="p292 ft55">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td245"><P class="p222 ft59">Jord/skog/trädgård</P></TD>
<TD class="tr10 td247"><P class="p372 ft59">4</P></TD>
<TD class="tr10 td248"><P class="p292 ft59">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td245"><P class="p222 ft59">Livsmedel</P></TD>
<TD class="tr10 td247"><P class="p372 ft59">9</P></TD>
<TD class="tr10 td248"><P class="p292 ft59">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td245"><P class="p222 ft55">Miljö</P></TD>
<TD class="tr20 td247"><P class="p372 ft55">9</P></TD>
<TD class="tr20 td248"><P class="p292 ft55">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td245"><P class="p222 ft59">Transport</P></TD>
<TD class="tr10 td247"><P class="p372 ft59">7</P></TD>
<TD class="tr10 td248"><P class="p292 ft59">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td245"><P class="p222 ft55">Tillverkning</P></TD>
<TD class="tr20 td247"><P class="p372 ft55">7</P></TD>
<TD class="tr20 td248"><P class="p292 ft55">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td245"><P class="p222 ft59">Träindustri</P></TD>
<TD class="tr10 td247"><P class="p372 ft59">9</P></TD>
<TD class="tr10 td248"><P class="p292 ft59">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td245"><P class="p222 ft59">Turism</P></TD>
<TD class="tr10 td247"><P class="p372 ft59">6</P></TD>
<TD class="tr10 td248"><P class="p292 ft59">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td245"><P class="p222 ft55">Vård</P></TD>
<TD class="tr20 td247"><P class="p372 ft55">7</P></TD>
<TD class="tr20 td248"><P class="p292 ft55">9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td245"><P class="p222 ft59">Övriga</P></TD>
<TD class="tr10 td247"><P class="p372 ft59">5</P></TD>
<TD class="tr10 td248"><P class="p292 ft59">12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td245"><P class="p222 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr20 td247"><P class="p372 ft57">7 (524)</P></TD>
<TD class="tr20 td248"><P class="p292 ft57">11 (850)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td249"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td250"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td251"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p373 ft12"><SPAN class="ft24">5 </SPAN>År 1997 svarade 19 procent av befolkningen mot denna vida definition av begreppet invandrare. Invandrarverket, <SPAN class="ft37">På tal om invandrare </SPAN>, Norrköping, 1998.</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td219"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td220"><P class="p4 ft4">115</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td221"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td222"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p374 ft42"><SPAN class="ft6">8</SPAN><SPAN class="ft41">Utbildningarnas uppläggning och genomförande</SPAN></P>
<P class="p177 ft4">I detta kapitel beskrivs de Kvalificerade yrkesutbildningarnas (KY) uppläggning och genomfö rande. Kapitlet inleds med en kort redogörelse av utbildningarnas upplägg. Därefter beskrivs hur antagning och urval av studenter sker. Sedan kommer ett avsnitt där utbildningsstrukturen förklaras. Här redovisas bl a utbildningsprogrammens pedagogiska utformning och olika typer av examination. Därefter beskrivs Lärande i arbete (LIA). Det berättas om exempelvis fyra olika <NOBR>LIA-former,</NOBR> om växlingen mellan skolförlagd och företags förlagd utbildning och om handledare och handledarutbildning. Avslutningsvis behandlas högskolepoängen inom den Kvalifi cerade yrkesutbildningen.</P>
<P class="p169 ft1"><SPAN class="ft1">8.1</SPAN><SPAN class="ft44">Inledning</SPAN></P>
<P class="p278 ft4">Utbildningarna skall förena en praktisk inriktning med fördjupade teo- retiska kunskaper. De består därför dels av teoretisk undervisning, dels av Lärande i arbete på en arbetsplats. Utbildningarna är således förank- rade både i vetenskap och i arbetslivet.<SPAN class="ft24">1</SPAN></P>
<P class="p375 ft4">Utbildningsprogrammen är olika långa. De varierar från 40 till 120 poäng. En poäng motsvarar en veckas heltidsstudier. Vanligast före kom- mande är 80 poäng. Olika utbildningsprogram har olika antal student- platser. Vissa program har få studerande per antagningsomgång, t ex åtta personer, andra har stora studentkullar om drygt 80 personer. Antalet antagningsomgångar per kalenderår skiftar också me llan de olika utbildningsprogrammen. Vissa utbildningar startar regelbundet en gång per kalenderår, t ex varje höst eller vår. A ndra utbildningar startar både höst och vår, vilket innebär att det görs två antagningar per kalen derår. Några få utbildningsprogram startar med 18 månaders mellan rum och slutligen finns det ett fåtal program som har mycket varierande starttillfällen. Vanligast förekommande är att utbildnings programmen</P>
<P class="p56 ft12"><SPAN class="ft24">1 </SPAN>Regeringens proposition 1995/96:145, 9.</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119109x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft4">116 </SPAN>Utbildningarnas uppläggning och genomförande <SPAN class="ft4">SOU 1999:119</SPAN></P>
<P class="p49 ft8">gör en antagning per kalenderår och att ku rserna startar under tidig höst, t ex under augusti eller september månad. Vissa utbildningar bedrivs via distansstudier.<SPAN class="ft35">2</SPAN></P>
<P class="p60 ft4">Den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen som benämns Lär ande i arbete utgör ca en tredjedel av utbildningstiden. Denna del ingår i den tid som omfattas av kurspoängberäkningen. Arbetsplatsintegreringen för med sig att utbildningen i hög grad anpassas till den årsrytm som präglar arbetslivet. Utbildningsverksamheten bedrivs till följd av detta kontinuerligt utan terminsindelning och av denna anledning uppnås t ex 80 kurspoäng på kortare tid än fyra traditi onella terminer. Kursdeltagarna är i princip berättigade till studiemedel under hela stu- dietiden, även under den arbetsplatsförlagda delen.</P>
<P class="p12 ft4">Utbildningarna bygger vidare på de kunskaper som studerande får på nationella program i gymnasieskolan. För tillträde till en Kvalifi cerad yrkesutbildning krävs det alltså att sökanden skall ha fullföljt ett nationellt gymnasieprogram eller ha motsvarande svensk eller utländsk utbildning eller förvärvat motsvarande kunskaper på annat sätt. För tillträde till en utbildning kan utbildningsanordnare och ledningsgrupp ställa krav på särskilda förkunskaper. Sådana krav skall vara relevanta för den aktuella utbildningen. Vid dessa tillfällen kräver utbildning s- ansvariga t ex förkunskaper i visst ämne eller krav på yrkes erfarenhet inom visst yrkesområde.</P>
<P class="p7 ft4">Utbildningarna är uppdelade i delkurser eller moment av olika karaktär. Vissa delkurser ges med egen anställd personal, andra köps in utifrån. De lärartjänster som köps in kan t ex komma från Komvux, universitet och högskolor, men det kan också vara branschknutna före- läsare som har hand om hela eller delar av särskilda kurser. Flera av kurserna är organiserade som projektarbeten och för det mesta avslutas ett utbildningsprogram med ett examensarbete där de olika kursmo- menten integreras i ett praktiskt inriktat projekt.</P>
<P class="p14 ft4">Kursutvärdering genomförs som regel efter varje avslutat kur smo- ment. Vanligtvis fyller studenterna i en enkät som kursvansvarig sam- manställer och vidarebefordrar till utbildningsansvarig. Efter avslutad kurs utförs en samlad kursuppföljning och eventuella revid eringar rea- liseras. Det förekommer också att utbildningsansvarig en gång per ter- min eller läsår genomför någon form av utvecklingssamtal med varje enskild student.</P>
<P class="p50 ft8">Efter avslutad Kvalificerad yrkesutbildning erhåller den studerande antingen ett examensbevis eller ett utbildningsbevis. Omfattar utbild-</P>
<P class="p376 ft36"><SPAN class="ft35">2 </SPAN>”Branschvis förteckning över beviljade utbildningar i försöksver ksamheten med kvalificerad yrkesutbildning <NOBR>1998-08-03”,</NOBR> Kommittén för kvalificerad yrkes- utbildning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td252"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td253"><P class="p1 ft43">Utbildningarnas uppläggning och genomförande <SPAN class="ft14">117</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td254"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td255"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft4">ningsprogrammet sammanlagt 80 kurspoäng avslutas utbildningen med en kvalificerad yrkesutbildningsexamen. Leder inte utbildningen fram till en kvalificerad yrkesutbildningsexamen får den studerande på begä ran ett utbildningsbevis.</P>
<P class="p83 ft1"><SPAN class="ft1">8.2</SPAN><SPAN class="ft44">Antagning och urval</SPAN></P>
<P class="p57 ft4">All utbildning är riksrekryterande. Om antalet platser är mindre än antalet sökande görs ett urval. Vid urvalet tillämpas en eller flera olika urvalsgrunder, bl a används betyg, särskilt prov, tidigare utbildning och yrkeserfarenhet. Intervju förekommer också som urva lskriterium. Detta för att välja ut de sökande som har bästa förutsät tningar att tillgodogöra sig en viss utbildning. Beslut om antagning fattas i regel av lednings- gruppen, men vid ett flertal utbildningar har åliggandet delegerats till en lokal antagningsmyndighet. Så har t ex skett vid Nacka kommun, Hög- skolan i Karlskrona/Ronneby, Mångkulturellt folkbildningscentrum, Komvux i Bollnäs, Landstinget i Dalarna, AMUGruppen Norra Små- land i Jönköping och Tullängs skolan i Örebro. <SPAN class="ft24">3</SPAN></P>
<P class="p149 ft4">Sökande till utbildningarna kommer förvisso från hela Sverige, men flertalet kommer från den kommun där utbildningen bedrivs eller från kranskommunerna. De studerande rekryteras således i allmänhet från den närliggande regionen. Noteras kan att rekryteringsområdena varierar från utbildning till utbildning. Vissa utbildningar har sökan den från hela landet, medan andra enbart har sökande från ett begrän sat område, exempelvis Bollnäs kommun, Mälardalen eller Malmö/Lund regionen.</P>
<P class="p14 ft4">Vid antagning används många olika urvalsgrunder. Vanligast före- kommande är betyg, högskoleprov och intervju. Urvalskriterierna vid intervjuer kan t ex vara samarbetsförmåga, kommunikativ förmåga, branscherfarenhet, teknikintresse, datorvana och förmåga och vilja att lära. Andra urvalsgrunder är anlagstester eller kunskapstester i exem- pelvis svenska, matematik, engelska, logik, omvärldskunskap och social förmåga. Urval kan också ske genom arbetsprover såsom fri hands- teckning, grafiska blad, videofilm och hantverksskicklighet. Meriterande är också arbetslivserfarenhet, branschkännedom och rekom mendationer från arbetsgivare.<SPAN class="ft24">4</SPAN></P>
<P class="p377 ft27"><SPAN class="ft25">3</SPAN><SPAN class="ft26">”Branschvis förteckning över beviljade utbildningar i försöksver ksamheten med kvalificerad yrkesutbildning </SPAN><NOBR>1998-08-03”,</NOBR> Kommittén för kvalificerad yrkes- utbildning.</P>
<P class="p227 ft27"><SPAN class="ft25">4</SPAN><SPAN class="ft26">”Branschvis förteckning över beviljade utbildningar i försöksver ksamheten med kvalificerad yrkesutbildning </SPAN><NOBR>1998-08-03”,</NOBR> Kommittén för kvalificerad yrkes- utbildning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119111x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">118 </SPAN>Utbildningarnas uppläggning och genomförande</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p378 ft4">Ofta eftersträvas en jämn köns fördelning. I de mansdominerade yrkesgrupperna prioriteras, vid lika totalbedömning, kvinnliga sökan den. Det kan t ex vara så att 40 procent av platserna är reserverade för kvinnor vid tillräckligt antal behöriga söka nde.<SPAN class="ft24">5</SPAN></P>
<P class="p368 ft4">Urvalsförfarandet kan ske i exempelvis tre omgångar. I första om- gången baseras urvalet på betyg, högskoleprov och arbetslivs erfarenhet. Det andra urvalet görs med hjälp av svar på ett antal ansö kningsfrågor och slutligen sker den sista urvalsomgången utifrån intervjuer och ett samlat omdöme av de sökande som kvarstår.</P>
<P class="p379 ft36">Antagningen av studerande till Bildjournalistik sker i flera steg. Först görs en bedömning av den formella kompetensen. I princip gäller förkunskapskrav på grundläggande behörighet för högskolestudier. Till detta kommer särskilda krav, vilka är motiverade av utbildningens speciella karaktär. Sökandes övriga meriter bedöms i två steg. I steg ett sker en bedömning med utgångs punkt från kvaliteten på insända arbetsprover, vilka består av ”fria bilder” och av tematiska fotouppgifter, dvs ”bildberättelser”. Den sökande skall också pr esentera en text om sig själv där avsikten med det egna bildberättandet, förvän tningarna på utbildningen och den planerade yrkesverksamheten redovisas. I steg två kallas ett <NOBR>40-tal</NOBR> sökande till <NOBR>Biskops-Arnö</NOBR> för fem prov dagar med intervjuer och praktiska test. Testerna består av ett antal konkreta fotografiska uppgifter såsom förmågan till fotografisk komposition och ljusbehandling. Vidare skall de sökande arbeta med fria bildskapande associationer utifrån exempelvis musik eller förelagd text. Arbetsuppgifterna löses enskilt och i grupp. Avslut ningsvis skall varje sökande individuellt göra ana lyser av både bild och film. Därefter sker en intervju med var och en av de sökande, då moti vation för utbildningen, målinriktning, viljan och förmågan till grupparbete undersöks. Antagningen sker sedan utifrån en totalbedömning av den sökandes meriter. Den sökandes möjlighet att bo på skolan är av bety delse för att bli antagen till u tbildningen.<SPAN class="ft35">6</SPAN></P>
<P class="p380 ft4">En förutsättning för att få ett bra urval är att utbildningen har många sökande, betydligt fler än antalet platser. Som ett exempel kan nämnas <NOBR>Biskops-Arnö</NOBR> där det bedrivs en utbildning i Bildjournalistik. Biskops- Arnö har sedan mitten på <NOBR>70-talet</NOBR> bedrivit utbildningar i dokumentär- och reportagefotografi. Utbildningarna ger god kompetens och har till</P>
<P class="p381 ft27"><SPAN class="ft25">5</SPAN><SPAN class="ft26">”Branschvis förteckning över beviljade utbildningar i försöksver ksamheten med kvalificerad yrkesutbildning </SPAN><NOBR>1998-08-03”,</NOBR> Kommittén för kvalificerad yrkes- utbildning.</P>
<P class="p382 ft27"><SPAN class="ft25">6</SPAN><SPAN class="ft26">[Ansökan om möjlighet att bedriva försöksverksamhet med Kvalificerad Yrkes- utbildning i fotojournalistik 100p], Nordens Fotoskola, </SPAN><NOBR>Biskops-Arnö,</NOBR> 746 93 Bålsta.</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td252"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td253"><P class="p1 ft43">Utbildningarnas uppläggning och genomförande <SPAN class="ft14">119</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td254"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td255"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft4">följd därav gott renommé. Till varje antagnings omgång finns det, enligt intervju med kursansvariga, omkring 350 sökande till de 16 utbild- ningsplatserna. Flera sökanden återkommer med ansökningshandlingar år efter år i hopp om att lyckas bättre.</P>
<P class="p13 ft8">Alla antagna till Bildjournalistik fullföljer, enligt intervju med kursansvariga, utbildningen. Utbildningsanordnarna har av den anled- ningen inga problem med studieavbrott.</P>
<P class="p190 ft3"><SPAN class="ft3">8.2.1</SPAN><SPAN class="ft34">Förkunskapskrav</SPAN></P>
<P class="p84 ft4">Ett problem som påtalats vid några av våra besök hos olika utbild ningar är den ojämna kunskapsnivån hos studenterna. Det är framför allt lärarna och de studerande som lyft fram svårigheterna med den stora kunskapsspridningen. Lärarna upplever att den tid som avsatts för undervisning inte räcker till. För att möta varje enskild individ på rätt kunskaps- och utvecklingsnivå krävs ytterligare pedagogiska resurser. De studerande som har otillräckliga förkunskaper nämner att inläs ningen av ämnen upplevs mycket tungt och att det krävs en stor insats för att nå uppsatta kursmål. De studerande som tidigare tillägnat sig dessa förku n- skaper uppger att undervisningen inte tillför mycket och att de istället för att inhämta ytterligare kunskap får fungera som stöd och medhjä lpare åt sina kurskamrater.</P>
<P class="p7 ft8">Vid några utbildningar, som t ex New Media Design i Karlskrona, framhölls den varierande bakgrunden som en fördel då studenterna kan lära av varandra.</P>
<P class="p168 ft1"><SPAN class="ft1">8.3</SPAN><SPAN class="ft44">Utbildningsstruktur</SPAN></P>
<P class="p47 ft4">Den Kvalificerade yrkesutbildningen skall ge arbetskraften den kom- petens som krävs för att genomföra produktion av varor och tjänster i dagens och morgondagens arbetsliv. Utbildningen skall binda samman fördjupade teoretiska kunskaper med en praktisk inriktning. Den måste således innehålla både teori från högskoleutbildning och efte rgymnasial påbyggnadsutbildning samt kunskap som vinns direkt ur produktionen.<SPAN class="ft24">7 </SPAN>Utbildningen skall alltså integrera de två kunskapsbaserna.</P>
<P class="p346 ft8">För att utbildningen skall hålla hög kvalitet och svara mot a rbets- livets och de studerandes behov krävs samverkan mellan teori och arbetsliv och att nya pedagogiska arbetsformer utvecklas. Utbildningen går ut på att lära studenterna använda kunskap för att bemästra pr oduk-</P>
<P class="p383 ft12"><SPAN class="ft24">7 </SPAN>Regeringens proposition 1995/96:145.</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119113x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">120 </SPAN>Utbildningarnas uppläggning och genomförande</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft4">tionsproblem. De skall bl a lära sig kritiskt och kreativt tänkande och av den anledningen är det viktigt att lära sig se helheter och förstå pro- cesser.<SPAN class="ft24">8 </SPAN>Utbildningen skall ses som ett led i och en förberedelse för ett livslångt lärande.</P>
<P class="p141 ft4">Som styrdokument för utbildningsprogrammen finns en utbildnings- plan. I den framgår bl a utbildningens längd och mål, dess uppläggning och organisation, kompetenskrav på den undervisande personalen, inriktning och organisation av Lärande i arbete. Av utbildningsplanen framgår också om studenterna kan tillgodoräkna sig några av de kurs- poäng som ges vid den samverkande hö gskolan.</P>
<P class="p50 ft4">Utbildningsprogrammen är, som tidigare sagts, olika långa. Som framgår av tabell 8.1 är variationen stor. Mest frekvent, ca 76 procent, är de program som bedrivs under 80 kursveckor. Antal utbildningspro- gram som är kortare, dvs mellan 40 och 60 veckor, uppgår till ca sju procent. Något fler, ca elva procent, är de utbildningar som har längre utbildningstid, dvs från 90 till 120 kursveckor. Sålunda har ett över- vägande antal utbildningsprogram, ca 82 procent, en kurstid på 80 till 88 veckor.<SPAN class="ft24">9</SPAN></P>
<P class="p384 ft4"><SPAN class="ft7">Tabell 8.1. </SPAN>Kvalificerade yrkesutbildningar fördelade över kurstid.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr6 td225"><P class="p222 ft55">Antal</P></TD>
<TD class="tr6 td130"><P class="p1 ft55">Antal</P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p1 ft55">Andel utbild-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td223"><P class="p222 ft55">kursveckor</P></TD>
<TD class="tr20 td125"><P class="p1 ft55">utbildningar</P></TD>
<TD class="tr20 td207"><P class="p1 ft55">ningar (%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td225"><P class="p292 ft59">40</P></TD>
<TD class="tr10 td130"><P class="p301 ft59">5</P></TD>
<TD class="tr10 td14"><P class="p221 ft59">2,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td225"><P class="p292 ft55">45</P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p301 ft55">3</P></TD>
<TD class="tr20 td14"><P class="p221 ft55">1,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td225"><P class="p292 ft55">60</P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p301 ft55">5</P></TD>
<TD class="tr20 td14"><P class="p221 ft55">2,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td225"><P class="p292 ft55">80</P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p301 ft55">147</P></TD>
<TD class="tr20 td14"><P class="p221 ft55">76,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td225"><P class="p292 ft55">83</P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p301 ft55">2</P></TD>
<TD class="tr20 td14"><P class="p221 ft55">1,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td225"><P class="p292 ft55">84</P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p301 ft55">5</P></TD>
<TD class="tr20 td14"><P class="p221 ft55">2,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td225"><P class="p292 ft55">85</P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p301 ft55">3</P></TD>
<TD class="tr20 td14"><P class="p221 ft55">1,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td225"><P class="p292 ft55">88</P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p301 ft55">1</P></TD>
<TD class="tr20 td14"><P class="p221 ft55">0,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td225"><P class="p292 ft55">90</P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p301 ft55">5</P></TD>
<TD class="tr20 td14"><P class="p221 ft55">2,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td225"><P class="p292 ft55">100</P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p301 ft55">7</P></TD>
<TD class="tr20 td14"><P class="p221 ft55">3,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td225"><P class="p292 ft55">105</P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p301 ft55">1</P></TD>
<TD class="tr20 td14"><P class="p221 ft55">0,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td225"><P class="p292 ft55">120</P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p301 ft55">9</P></TD>
<TD class="tr20 td14"><P class="p221 ft55">4,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td223"><P class="p222 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr13 td125"><P class="p301 ft57">193</P></TD>
<TD class="tr13 td207"><P class="p221 ft57">100,0</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p193 ft8">Alla utbildningsprogram har olika mål, eftersom de svarar mot arbets- livets varierande krav. Av den anledningen är utbildningarna organiser- ade på en mängd olika sätt. Målbeskrivningen uppger vad den stu der-</P>
<P class="p93 ft12"><SPAN class="ft25">8</SPAN><SPAN class="ft28">Regeringens proposition 1995/96:145.</SPAN></P>
<P class="p385 ft27"><SPAN class="ft25">9</SPAN><SPAN class="ft26">”Branschvis förteckning över beviljade utbildningar i försöksver ksamheten med kvalificerad yrkesutbildning </SPAN><NOBR>1998-08-03”,</NOBR> Kommittén för kvalificerad yrkes- utbildning..</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td252"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td253"><P class="p1 ft43">Utbildningarnas uppläggning och genomförande <SPAN class="ft14">121</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td254"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td255"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft4">ande skall kunna efter avslutad utbildning och utbildningens upplägg och organisation anvisar vägen mot målet. I dagens arbetsliv efterfrågas kompetenser såsom samarbetsförmåga, problem lösningsförmåga, initiativförmåga, kommunikationsfärdigheter, flexibilitet och helhets syn. Majoriteten av de Kvalificerade yrkesutbildningarna har ett kursupplägg som av allt att döma främjar dessa färdigheter.</P>
<P class="p148 ft3"><SPAN class="ft3">8.3.1</SPAN><SPAN class="ft34">Pedagogisk utformning</SPAN></P>
<P class="p84 ft4">Den pedagogiska miljön skall kännetecknas av ett utvecklingsinriktat lärande. Det innebär att den studerande skall få frihet att ifrågasätta och pröva givna förutsättningar, formulera nya uppgifter och pröva olika lösningsmetoder. Syftet med denna pedagogik är att studenterna skall lära sig att formulera problem och inte bara lösa givna problem. De skall lära sig att de kan påverka den omgivning där problemet skall lösas. <SPAN class="ft24">10 </SPAN>Följaktligen krävs det, för att lärandemiljön skall vara kreativ, att studenterna i sin utbildning har handlingsutrymme, att de kan tänja på gränser och utnyttja frihetsgrader i olika problemlö sningssituationer. Studenterna skall i sin utbildning beredas möjlighet till personlig utveckling. De skall lära sig att lita på sin kunskap och tro på sin för- måga och vilja.</P>
<P class="p386 ft4">Utbildningarna genomförs huvudsakligen på så sätt att den st ude- rande sätts i centrum. Arbetssätten är olika, allt från konventionell klassrumsundervisning till Problembaserat lärande (PBL). De under- visningsmetoder som finns noterade i beskrivningarna framtagna enligt Läroverket (se kapitel 4 och 9) är PBL, projektarbeten, processorienterat arbetssätt, traditionell akademisk undervisning, yrkespraktisk undervisning, övningar, klassrumsundervisning, seminarier, före läs- ningar, grupparbeten, laborationer, gruppdiskussioner, studiebesök, kompetensjournal, egna studier, praktik, resor, individuella arbeten, exkursioner, distansutbildning, rollspel, fältstudier, praktikfall, själv- styrd inlärning, tematiskt upplagd undervisning och rapportskrivning.</P>
<P class="p149 ft4">Den vanligast förekommande undervisningsmetoden är PBL. Med denna metod får de studerande möjlighet att träna problemlö sning utifrån verklighetsanknutna situationer. Eftersom inlärningen är själv styrd med egen aktivitet lär sig studenterna att ta ansvar för det egna lärandet och då inlärningsmetoden har sin utgångspunkt i ba sgrupper tränas de att arbeta i grupp. Lärarens roll vid PBL är att underlätta de studerandes inlärningsprocess, inte att förmedla en stor mängd fakta som ofta går att inhämta i litteratur. Lärarrollens tyngdpunkt ligger i handledarskap.</P>
<P class="p387 ft12"><SPAN class="ft24">10 </SPAN>SOU 1995:38.</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">122 </SPAN>Utbildningarnas uppläggning och genomförande</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p378 ft4">Några utbildningsprogram förklarar i sina beskrivningar utifrån Läroverket att de använder processorienterat undervisningssätt. Detta innebär, enligt beskrivningarna, att utbildningens olika kursmoment integreras med varandra i olika teman för att skapa en helhetssyn. Som utgångspunkt för denna lärandemodell finns ett problem som löses med hjälp av antingen individuella arbeten eller grupparbeten. Visserligen introduceras varje tema med föreläsningar, me n studenterna har med denna pedagogiska utformning stora möjligheter att påverka sina studier. Inlärningen är så att säga självstyrd.</P>
<P class="p388 ft4">Ett fåtal utbildningsprogram uppger att de använder tematiskt upp- lagd undervisning. Enligt vårt synsätt sammanfaller denna metod med det som kallas processorienterat undervisningssätt.</P>
<P class="p369 ft4">Genom att använda en undervisningsmetodik enligt ovan utvecklar de studerande förmågan att arbeta självständigt och i grupp. De tränas i problemlösning, informationssökning och presentation steknik. De lär sig att fortlöpande och kritiskt värdera inhämtade ku nskaper samt att arbeta över ämnesgränserna.</P>
<P class="p389 ft4">Konventionell klassrumsundervisning används i några utbildnings- program. Vid dessa utbildningar kompletteras de lärarledda lektionerna med exempelvis laborationer, inlämningsuppgifter, grupparbeten, roll- spel, exkursioner, praktikfall och <NOBR>PM-uppgifter.</NOBR> Här strävar man efter att få balans mellan traditionella teoretiska undervisningsformer med betydande laborativa inslag och olika former av projektinriktade skol- arbeten.</P>
<P class="p390 ft4">En undervisningsmetod som flera utbildningsprogram använder är det projektorienterade arbetssättet. Enligt beskrivningarna utifrån Läro - verket varierar tillvägagångssätten, men mest utmärkande är att stu- denterna arbetar enskilt eller i grupp och att de själva lägger upp arbetet samt i förekommande fall fördelar det mellan sig. De projekt de stu- derande arbetar med är antingen fiktiva eller verklighetsbaserade och då, på ett eller annat sätt, knutet till företag där studenterna g enomför den arbetsplatsförlagda studietiden. Parallellt med projekten bedrivs mer eller mindre konventionell klassrumsundervisning med laborativa inslag som breddas med exempelvis gruppdiskussioner, studiebesök, praktiska övningar, resor och tecknande av en kompetensjournal eller loggbok.</P>
<P class="p391 ft4">En kompetensjournal är en typ av dagbok. I den för den stud erande anteckningar om sig själv och sitt yrkesarbete. Studenten skriver om vad hon gör, hur hon arbetar och hur hon känner sig. Vidare red ogör hon för arbetssituationer, problem, framgångar hon möter och om annat som hon tänker på och reflekterar över för att få grepp om sig själv, sitt arbete och sina iakttagelser. Kompetensjournalen ger tillfälle att samordna teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter, både nya och sådana studenten har med sig in i utbildningen. På detta sätt blir kom-</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td252"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td253"><P class="p1 ft43">Utbildningarnas uppläggning och genomförande <SPAN class="ft14">123</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td254"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td255"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p323 ft8">petensjournalen en brygga mellan teoretiska studier och Lärande i arbete. Syftet med att föra kompetensjournal är att utvecklas i yrket.</P>
<P class="p392 ft4">Med denna undervisningsmetod, där teoretisk undervisning, själv- studier och projektarbeten genomförs parallellt lär sig de stud erande att ta ansvar för sitt kunskapsinhämtande. De tränas i proble mlösning och utvecklar sin förmåga att samarbeta, skriva rapporter och presen tera arbetsresultat i exempelvis seminarier. Med denna anpassningsbara undervisningsmetod finns stora möjligheter att samverka med företag där de studerande genomför den arbetsplatsförlagda delen av utbild ningen.</P>
<P class="p393 ft4">Vid hantverksinriktade utbildningar används ytterligare en under- visningsmetod. Dessa utbildningar har inte som mål att skapa nya arbetsmetoder eller på annat sätt vara nyskapande. De bygger istället utbildningen på de traditioner som finns vad gäller hantverksyrken och dess inlärning. Utbildningen fungerar ungefär så som det gick till förr, vad avser kunskapsöverföring från mästare till gesäll. I de yrke sspecifika kurserna praktiseras således en individuell undervisning, dvs en undervisningsmetod enligt lärlingsmodellen. De studerande får därmed se och själva pröva på att genomföra alla förekom mande moment i hantverksyrket.</P>
<P class="p389 ft4">Ett litet antal av utbildningsprogrammen har via Läroverket redogjort för att de använder olika undervisningsmet oder vid utbildningens skolförlagda och arbetsplatsförlagda del. Under de perioder då teore tiska studier praktiseras bedrivs undervisningen i huvudsak i form av föreläsningar, litteraturstudier och olika arbet suppgifter som löses indi- viduellt eller i grupp, dvs konventionell klassrumsundervisning med laborativa inslag. Vid Lärande i arbete används framförallt reella pro- jektarbeten.</P>
<P class="p324 ft4">Utvärderingsgruppens intryck är, efter att vi gjort besök hos några utbildningar, att det är den konventionella undervisningsmetoden med laborativa inslag och projektinriktade skolarbeten som är mest bruklig. Visserligen framför några av de utbildningsanordnare vi besökt att de använder PBL som undervisningsmetod och lärarna berättar, vid dessa utbildningar, att de utbildar med stöd av ”anpassad” PBL, men studen- terna uppger att undervisningen är traditionell. Att det inom de Kvalifi- cerade yrkesutbildningarna används olika undervisningsmetoder fram- kommer också i de enkätsvar utvärderingsgruppen erhållit. I Under- enkäten har 80 procent av de studerande uppgivit att de minst en gång i veckan arbetar tillsammans med andra studenter i grupper.</P>
<P class="p394 ft4">Utvärderingsgruppen har vid besök också träffat på utbildning spro- gram som använder PBL som undervisningsmetod. Vi har även mött utbildningar, som t ex New Media Design i Karlskrona, som i sin undervisning använder både ett projekt- och problemorienterat utbild- ningsupplägg.</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119117x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">124 </SPAN>Utbildningarnas uppläggning och genomförande</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p395 ft36">New Media Designs utbildningsmål är, förutom att ge ämneskompetens, att utveckla initiativ- och problemlösningsförmåga, att utveckla individens ansvar för livslångt lärande, utveckla förmågan att få ut det bästa ur en grupp och att kunna arbeta i projekt. Att vara ödmjuk och öppen för samarbete är grunden för att bygga ett innehåll, en form och en funktion i alla projekt. Kunskaper i specifika verktyg och tekniker värderas därför lägre än denna förmåga. För att nå dessa mål använder New Media D esign PBL.</P>
<P class="p396 ft36">Utbildningen är uppbyggd på projekt där teori och praktik integreras under utbildningen. Utgångspunkten är att sträva efter den praktiska verkligheten, inte att teoretisera verkligheten. Utbildningen är därför starkt kopplad till näringslivet och New Media Design tillämpar en arbetslivsanknuten pedagogik. Det innebär att utbildningens kurser delas in i projekt och att utgångspunkten för all inlärning är problemorienterad. Teori och praktik får på detta sätt ett gemensamt mål, en odelad strävan mot målet och ett faktiskt resultat att utvärdera och dra lärdom av.</P>
<P class="p380 ft4">Projekten är uppbyggda för att rama in olika typer av varor och tjänster med skilda tekniker och kunskaper. De utgår från olika teman där varje tema ses ur flera perspektiv som t ex design, projektledning, bransch- och marknadsfrågor och programmering. Med detta kursupplägg får studenterna en helhetsbild som ger fördjupad förståelse för produk- tionsprocesser och generella utvecklingssystem. Varje projekt utmynnar i kunskaper och erfarenheter som nästföljande projekt bygger vidare på. På detta sätt skapas en övergripande u tvecklingslinje.</P>
<P class="p397 ft36">Varje projekt och problemområde utgår från marknadens villkor. De stu- derande kan t ex få till uppgift att starta ett eget företag, att från idé till full- bordan utveckla och finansiera ett företag. Projektarbetena introduceras med föreläsningar. Föreläsarna köps in från branschen och har därmed aktuell expertkunskap. De introducerande grundläggande föreläsningarna skulle i detta exempel förslagsvis kunna handla om mediaföretag, affärsidé, ekonomi och varumarknad. Studenterna skall under utbildningstiden lära sig kalkylera och beräkna kommersiell gångbarhet. Det innebär att parallellt med föreläsningarna arbetar de med att exempelvis utarbeta underlag för att söka finansi ering i bank.</P>
<P class="p398 ft36">Att arbeta i projekt innebär att de studerande under kortare eller längre tid arbetar i produktionsgrupper. Vanligtvis består varje produktionsgrupp av fem till sex medlemmar och de arbetar tillsammans under ca fyra veckor. Under studietiden tränas studenterna både i projekt- och yrkesroller samt i social kompetens, dvs förmåga till bl a kommunikation, ledarskap, samarbete, självinsikt, kundupplevelse och kundkontakt. Redan på ett tidigt stadium finns perioder av <NOBR>team-building</NOBR> och gruppdynamiska övningar inlagda i utbildningen. Stor vikt läggs vid denna träning. Detta för att</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119118x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td252"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td253"><P class="p1 ft43">Utbildningarnas uppläggning och genomförande <SPAN class="ft14">125</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td254"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td255"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p399 ft36">grundligt förb ereda studenterna för ett professionellt yrkesliv . Under projektarbetena har de studerande tillgång till kontinuerlig handledning. Det är de kursansvariga som håller samman kursen och som så att säga knyter ihop säcken.</P>
<P class="p400 ft36">Flera projekt bygger på att studenterna har kontakt med externa uppdragsgivare. Som projekt- och produktionsledare är det viktigt för framgången i arbetet att ha kundkontakter och därför finns de implementerade redan tidigt i utbildningen.</P>
<P class="p401 ft4">New Media Design har valt denna pedagogiska undervisningsmetod och detta kursupplägg för att de studenter som efter utbildningen går ut i arbetet skall vara flexibla medarbetare som snabbt blir produktiva, som lätt lär och som stä ndigt utvecklas.</P>
<P class="p148 ft3"><SPAN class="ft3">8.3.2</SPAN><SPAN class="ft34">Examinationsformer</SPAN></P>
<P class="p84 ft4">Formerna för kunskapskontroll varierar. Som underlag för kunskap s- bedömning och examination används, enligt beskrivningarna utifrån Läroverket, bl a sedvanlig tentamina, skriftliga prov – individuellt och i grupp, inlämningsuppgifter, loggbok eller kompetensjournal, PM, muntlig tentamina – individuellt eller i grupp, seminarier, diskussioner, individuella redovisningar, projektredovisningar, gruppövningar, fall- beskrivningar, laborationer, praktiska arbetsprov, närvaro och aktivt deltagande i undervisningssituationerna, utvecklingssamtal och personlig uppföljning med varje student. Val av examinationsform beror på kursens upplägg och på den undervisande läraren, som avgör vilken examinationsmetod som skall tillämpas.</P>
<P class="p51 ft4">Enligt beskrivningar utifrån Läroverket förekommer det vid n ågon enstaka utbildning att samtliga kursdeltagare erbjuds möjlighet att gå igenom gesällprov under utbildningens två sista veckor. Det för ekommer också vid några utbildningar att alternativa examinationsformer tillämpas på olika individer i samma kurs. Med denna mång sidighet kan studenterna visa sina kunskaper på ett för dem passande sätt, sam tidigt som de övar olika begåvningar.</P>
<P class="p402 ft23">Kunskapsuppföljning av Lärande i arbete sker med exempelvis loggbok, projektredovisningar och arbetsomdömen som utfärdas av handledaren på företaget där studenten genomför sin <NOBR>LIA-period.</NOBR> Som regel är det den ansvarige kursläraren som ger helhetsbetyget för ä mnet.</P>
<P class="p12 ft4">Att en mängd olika examinationsformer används i de Kvalificerade yrkesutbildningarna stöds av de enkätsvar utvärderingsgruppen erhål lit från studenterna. Enligt Underenkäten uppger ca 45 procent av stu- denterna att de får kännedom om godkänt resultat på avslutad del kurs</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">126 </SPAN>Utbildningarnas uppläggning och genomförande</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft4">genom skrivningar. Ca 15 procent uppger att de får veta om de är god- kända eller ej på avslutad delkurs genom diskussion med läraren och ca två procent av de studerande har i enkäten svarat att de genom någon form av praktiska prov får godkänt på avslutad delkurs. Hela 37 pro cent av de studerande uppger i Underenkäten att de examineras på annat sätt, vilket innebär att det i utbildningen förekommer flera alter nativa examinationsformer.</P>
<P class="p14 ft4">Olika utbildningar använder, enligt beskrivningarna utifrån Läro- verket, olika betyg och betygsnivåer. Vissa utbildningar nyttjar siffer- betyg i tre steg, exempelvis 3, 4 och 5. Andra använder en tvågradig, tregradig eller fyragradig skala med bokstavsbetyg, t ex icke godkänd (IG), godkänd (G), väl godkänd (VG) och mycket väl go dkänd (MVG). Vanligast förekommande är den tvågradiga skalan med betyget IG och G. De studenter som inte uppnått betyget godkänd har som regel möj lig- het till komplettering eller omtentamen.</P>
<P class="p346 ft4">Vanligtvis gör varje student ett examensarbete som redovisas skriftligt och muntligt under den sista skolperioden. Examensarbetet presenteras i regel vid ett opponentseminarium där lärare, skolledningen, övriga studenter och representanter från berörda företag finns närvarande. Bedömning och betygssättning av den skriftliga rappo rten, försvaret av det egna arbetet och oppositionen av en medstudents arbete görs av lärare och skolledning samt eventuellt av andra intre ssenter.</P>
<P class="p148 ft1"><SPAN class="ft1">8.4</SPAN><SPAN class="ft44">Lärande i arbete</SPAN></P>
<P class="p47 ft4">Den Kvalificerade yrkesutbildningen utbildar arbetskraft som skall verka i produktionen. Av den anledningen skall utbildningarna förmedla både den kunskap som har vetenskaplig grund och den som vunnits ur produktionen. Utbildningarna skall således vara förankrade både i vetenskap och i arbetslivet. Arbetslivsanknytningen tar sig uttryck på många sätt, bl a som Lärande i arbete.<SPAN class="ft24">11</SPAN></P>
<P class="p150 ft4">Lärande i arbete skall ske på en arbetsplats under en tredjedel av utbildningstiden. Syftet med Lärande i arbete är inte att skola in ny per- sonal, utan det är synen på och förhållningssättet till kunskap som skall stå i fokus.<SPAN class="ft24">12 </SPAN>Lärande i arbete är inte praktik. Skillnaden är att praktik belyser och klargör teoretiska moment i utbildningen, medan Lärande i arbete tillför ny kunskap för bearbetning. För att ett Lärande i arbete skall kunna äga rum måste arbetsorganisationen vara modern och</P>
<P class="p403 ft12"><SPAN class="ft25">11</SPAN><SPAN class="ft79">SOU 1995:38.</SPAN></P>
<P class="p319 ft12"><SPAN class="ft25">12</SPAN><SPAN class="ft79">Ibid.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td252"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td253"><P class="p1 ft43">Utbildningarnas uppläggning och genomförande <SPAN class="ft14">127</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td254"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td255"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p404 ft4">arbetsplatsen bör minst vara på väg mot att utveckla en lärande orga- nisation.<SPAN class="ft24">13</SPAN></P>
<P class="p405 ft48"><SPAN class="ft3">8.4.1</SPAN><SPAN class="ft47">Utbildningsanordnarnas målsättning med Lärande i arbete</SPAN></P>
<P class="p140 ft4">Målsättningen med Lärande i arbete varierar. Via Läroverket uppger vissa utbildningsanordnare att syftet med Lärande i arbete är att de stu- derande skall få omsätta de teoretiska kunskaper de tillgodogjort sig i utbildningen. De framför att studenterna under <NOBR>LIA-perioderna</NOBR> skall få tillfälle att praktiskt tillämpa de teoretiska momenten och knyta de nyförvärvade kunskaperna till en reell a rbetsmiljö. Detta tillvägagångs- sätt ökar studenternas branschkunskap och branscherfaren het och de får i sin utbildning en fördjupad yrkesspecialisering.</P>
<P class="p346 ft4">Andra utbildningsanordnare uppger att avsikten med Lärande i arbete är ge de studerande en yrkesteknisk färdighet. Under <NOBR>LIA-perioderna</NOBR> skall studenterna beredas tillfälle att observera, göra nya upp täckter och få erfarenheter som på ett konkret sätt skall kunna a nvändas i undervisningen. Syftet är att skapa förtrogenhet med y rkesområdet och att ge en bra plattform för fortsatt utveckling i arbetslivet.</P>
<P class="p50 ft4">Några utbildningsanordnare säger att syftet med den arbetsplatsför- lagda utbildningen är att de studerande skall få kontakter i arbetslivet. Lärande i arbete skall ge studenterna inblick i arbetslivets villkor. Stu- denterna skall under sina <NOBR>LIA-perioder</NOBR> gå från en orienterande fas till att delta i arbetslivet och knyta kontakter med branschen för att senare ha goda möjligheter att få ett a rbete.</P>
<P class="p141 ft4">Eftersom målsättningen med Lärande i arbete varierar utformar utbildningsprogrammen den arbetsplatsförlagda utbildningen på olika sätt. Skillnader förekommer med avseende på bl a form, arbetsinnehåll, periodindelning, ordnandet av <NOBR>LIA-platser,</NOBR> handledare, uppföljning och ekonomisk ersättning.</P>
<P class="p148 ft3"><SPAN class="ft3">8.4.2</SPAN><SPAN class="ft34">Olika former av Lärande i arbete</SPAN></P>
<P class="p406 ft4">Den arbetsplatsförlagda utbildningen genomförs i många fall som <SPAN class="ft7">praktik</SPAN>. Många utbildningsanordnare berättar att de studerande under sina <NOBR>LIA-perioder</NOBR> på ett eller annat sätt praktiskt skall tillämpa sina teoretiska kunskaper. Studenterna skall direkt omsätta sina lärdomar och se hur de stämmer i verkliga livet. En utbildningsanordnare uppger att</P>
<P class="p106 ft12"><SPAN class="ft24">13 </SPAN>Regeringens proposition 1995/96:145.</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119121x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft4">128 </SPAN>Utbildningarnas uppläggning och genomförande <SPAN class="ft4">SOU 1999:119</SPAN></P>
<P class="p53 ft4">varje delkurs avslutas med Lärande i arbete och att studenterna efter det teoretiska momentet först skall praktisera under noggrann övervak ning och vart efter att färdigheterna ökar arbeta mer och mer på egen hand. En annan utbildningsanordnare berättar att studenterna skall cirkulera runt för att prova på arbetsplatsens alla förekommande arbets uppgifter. Ofta ingår de studerande i det ordinarie arbetslaget och kan med tiden fungera som en anställd. I dessa fall har Lärande i arbete en form av <NOBR>trainee-karaktär,</NOBR> vilken stärker de studerandes mö jlighet till framtida anställning.</P>
<P class="p51 ft4">Ett flertal utbildningar genomför den arbetsplatsförlagda utbil dningen i <SPAN class="ft7">projekt</SPAN>form. Under <NOBR>LIA-perioderna</NOBR> arbetar de studerande med projekt som är knutna till <NOBR>LIA-företaget.</NOBR> Projektarbetet är kärnan i den arbetsplatsförlagda utbildningen och studenterna skall bearbeta fråge- ställningar från den aktuella produktionen. Projektuppgifterna varierar beroende på dels studenternas bakgrund och intressen, dels på före tagets storlek och inriktning. Arbetsuppgiften kan t ex innebära att studenten skall utforma en marknadsplan, driva ett projekt, undersöka möjligheter till <NOBR>EU-samverkan</NOBR> och upphandla projektplanering. Genom att arbeta i projektform utvecklar studenterna förmågan att planera och samordna det egna arbetet och därtill även att samarbeta med andra studerande och arbetskamrater på föret agen.</P>
<P class="p51 ft4">På ett fåtal utbildningar sker Lärande i arbete i princip enligt den traditionella <SPAN class="ft7">lärling </SPAN>sutbildningens undervisningsform. Vad den enskilde studenten lär sig under <NOBR>LIA-perioden</NOBR> beror på vilken handledare studenten har, vilket arbetsobjekt som för tillfället genomförs och vilka arbetsmoment objektet fordrar. Erfarna hantverkare instruerar de stude- rande i hantverksteknik och samtidigt får studenterna möjlighet att under instruktörens handledning själva utföra hantverket. Inom de flesta hantverk är kunskapen svår att förmedla i ord och därför är den traditionsburna kunskapsöverföringen under arbete alltid den mest betydelsefulla formen för inlä rning.</P>
<P class="p51 ft4">Ett mindre antal av de utbildningsprogram som bedriver entrepre- nörinriktade utbildningar genomför Lärande i arbete med hjälp av s k <SPAN class="ft7">fadder</SPAN>företag. I denna form av Lärande i arbete får studenter och kurs- anordnare möjlighet att tillsammans med fadderföretag planera olika typer av uppdrag. Varje student har ett antal fadderföretag som svarar mot de behov som utkristalliserats under utbildningens gång. I denna entreprenörinriktade utbildning är det viktigt att studenterna upplever att de får rätt typ av fadderföretag vid rätt til lfälle.</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td252"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td253"><P class="p1 ft43">Utbildningarnas uppläggning och genomförande <SPAN class="ft14">129</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td254"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td255"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p407 ft48"><SPAN class="ft3">8.4.3</SPAN><SPAN class="ft47">Växling mellan skolförlagd och företagsförlagd utbildning</SPAN></P>
<P class="p340 ft4">Enligt beskrivningarna utifrån Läroverket planlägger utbildnings pro- grammen <NOBR>LIA-perioderna</NOBR> på många olika sätt. Variationerna är ou t- tömliga. Vissa utbildningar lägger upp Lärande i arbete på så sätt att studenterna exempelvis är ute på företag två dagar i veckan under hela utbildningstiden. Detta för att studenterna skall få en direkt åter koppling till det de för tillfället läser på den skolförlagda delen av utbil dningen. Teorin blir så att säga praktik.</P>
<P class="p390 ft4">Ett flertal utbildningar lägger upp Lärande i arbete i exempelvis tre eller fyra perioder med varierande längd. Under dessa perioder skall studenten följa och deltaga i arbetet på företaget och får därig enom för- djupade kunskaper. I dessa fall kan Lärande i arbete, i en <NOBR>40-poängs</NOBR> utbildning, t ex vara upplagt enligt följande:</P>
<P class="p408 ft50"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft80">Under den första </SPAN><NOBR>LIA-perioden</NOBR> på två veckor lär studenten känna sin handledare och sitt <NOBR>LIA-företag.</NOBR> Studenten får introduktion och gör sig bekant med företaget, dvs med dess organisation, marknad och verksamhet i stort. Under denna första period planeras resterande <NOBR>LIA-perioder</NOBR> och vissa förarbeten inför period två geno mförs.</P>
<P class="p409 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Under den andra </SPAN><NOBR>LIA-perioden</NOBR> på t ex fem veckor arbetar studenten i produktionen. Arbetsuppgifterna varierar beroende på företa gets situation och behov samt på studentens profil och intresse.</P>
<P class="p410 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Under den sista </SPAN><NOBR>LIA-perioden</NOBR> på förslagsvis sju veckor inskolas studenterna i den kommande yrkesrollen. Under denna period skall studenterna färdigställa det examens- eller fördjupningsarbete som är knutet till företaget.</P>
<P class="p411 ft4">Avsikten med detta upplägg är att den studerande successivt skall växa in i företaget. De problem och frågeställningar som de stude rande möter under <NOBR>LIA-perioderna</NOBR> skall tas upp till behandling under den skolförlagda delen av utbildningen. Med detta förfaringssätt skall st u- denterna finna sambandet mellan teori och Lärande i arbete.</P>
<P class="p390 ft4">Det finns också utbildningsanordnare som förlägger Lärande i arbete i tre perioder om exempelvis vardera nio veckor. Inriktningen på perioderna förändras allt efte rsom studenternas kunskaper ökar.</P>
<P class="p412 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Under första </SPAN><NOBR>LIA-perioden</NOBR> får studenterna praktisk erfarenhet av den kunskap de fått under grundkursen. Studenterna lär sig framför allt hur produktionen på företagen fungerar i praktiken.</P>
<P class="p413 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Under andra </SPAN><NOBR>LIA-perioden</NOBR> lär studenterna sig hur projektledning förbereds och bedrivs på företag och organisationer.</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">130 </SPAN>Utbildningarnas uppläggning och genomförande</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Under tredje </SPAN><NOBR>LIA-perioden</NOBR> inriktas studenterna på projektledning, genomförande och utvärdering av ett projektarbete.</P>
<P class="p193 ft4">I denna form av Lärande i arbete som är knutet till ett projektarbete väljer studenterna <NOBR>LIA-företag</NOBR> efter projektinriktning. Projekten är tänkta som små utvecklingsarbeten där studenterna kan omsätta sina nyvunna kunskaper i praktiskt arbete, vilka tas fram i samarbete mellan studenterna och <NOBR>LIA-arbetsplatserna.</NOBR></P>
<P class="p96 ft4">Det finns många, många fler varianter av periodindelning med Lärande i arbete. De ovan beskrivna är mest frekventa, men det finns andra som torde vara av intresse. Det finns t ex utbildningsanordnare som påtalar att den arbetsplatsförlagda utbildningen inte bör ske innan studenterna fått en stabil grundutbildning för de arbetsup pgifter som väntar dem i arbetslivet. Dessa utbildningar har vanligen sina LIA- perioder planlagda i slutet av utbildningen och ofta är alla <NOBR>LIA-veckorna</NOBR> grupperade i en mer eller mindre sammanhängande period. Det förekommer också att några få utbildningar planlagt sina <NOBR>LIA-perioder</NOBR> i ett tidigt skede i utbildningen. Redan efter nio veckors studier går t ex de studerande på Gårdsmästareprogrammet i Önnestad ut på 25 veckors Lärande i arbete. Målet med att lägga L ärande i arbete i början av utbildningen är att de studerande skall få dels en god yrkesteknisk fär- dighet, dels en inblick i företagande, arbetsorganisation samt kontakter med kunder och leverantörer. Under dessa 25 <NOBR>LIA-veckor</NOBR> skall de stu- derande inhämta uppgifter i form av ett ”råmaterial” som skall använ das under den teoretiska delen i utbildningen och som dessutom skall ligga till grund för examensarbetet.</P>
<P class="p334 ft3"><SPAN class="ft3">8.4.4</SPAN><SPAN class="ft34">Hur studentplatser ordnas för Lärande i arbete</SPAN></P>
<P class="p73 ft4">Det går inte att ge någon enhetlig bild av hur ordnandet av studentplatser för Lärande i arbete ser ut. Hur detta går till beror på bl a utbildningens målsättning, den enskilde studentens bakgrund och intresseområde samt på <NOBR>LIA-företaget.</NOBR> I grova drag tillämpas tre till vägagångssätt: Skola och skolledning placerar studenterna på redan ordnade <NOBR>LIA-platser,</NOBR> studenterna själva försöker finna <NOBR>LIA-företag</NOBR> där de kan få göra sina <NOBR>LIA-veckor</NOBR> eller så sker arrangerandet i samverkan mellan skola, student och företag.</P>
<P class="p7 ft4">I ett stort antal utbildningar bestämmer skola och skolledning var de studerande skall genomföra sina perioder av Lärande i arbete. Innan de placerar studenter på <NOBR>LIA-platser</NOBR> görs en bedömning om <NOBR>LIA-företaget</NOBR> ur lärandesynpunkt har lämplig sysselsättning eller ej. Som underlag för bedömningen ligger exempelvis en presentation av ett tänkt projekt eller</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119124x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft4">SOU 1999:119 </SPAN>Utbildningarnas uppläggning och genomförande <SPAN class="ft4">131</SPAN></P>
<P class="p53 ft4">av de arbetsgöromål som företaget berättar om då de anmäler intresse för att ta emot <NOBR>LIA-studenter.</NOBR> Beroende på den enskilde studentens intresseinriktning, utbildningsbehov och yrkessituation väljer skolan ut den <NOBR>LIA-plats</NOBR> de anser passar bäst till studenten. Oftast har den studerande möjlighet att påverka valet då place randet föregås av individuella utvecklingssamtal med skolans utbildningsledare och yrkesinstruktör. De studerande arbetar som regel ensamma, men ibland två och två på varje företag. I vissa fall där exempelvis ett projekt är mycket omfattande kan flera studenter arbeta tillsammans.</P>
<P class="p51 ft4">Några utbildningsprogram har valt att knyta upp ett antal hand- plockade företag där ledning och personal är intresserade av utbil d- ningsfrågor. Många gånger fördelas dessa <NOBR>LIA-platser</NOBR> till studenterna genom att företagen börjar med att göra en platsbeskrivning. Sedan söker de studerande de platser som de anser vara av intresse. Före tagen granskar ansökningarna och väljer ut till intervju de studenter som de finner vara lämpliga. Slutligen är det de studerande som själva väljer <NOBR>LIA-företag</NOBR> bland de erbjudna platserna. Då dessa <NOBR>LIA-företag</NOBR> troligt vis kommer att medverka som intressenter under ett antal år satsar utbildningsprogrammen på samverkan och ett långsiktigt fortbildnings- arbete. Exempelvis får <NOBR>LIA-företagen,</NOBR> i fortbildningsarbetet, en utbild- ningspärm som skall fungera som underlag för den utbildning de ger de studerande ute i företaget.</P>
<P class="p415 ft4">I stället för att bjuda ut <NOBR>LIA-platser</NOBR> till de studerande har ett flertal utbildningsprogram valt en strategi där studenterna själva har huvud- ansvaret för att finna en plats för Lärande i arbete. I dessa u tbildningar förekommer ibland planlagda kurser som förbereder st udenterna inför företagskontakterna. Kurserna ger bl a en översikt av branschen, instruktioner och tips om hur studenterna skall gå tillväga vid kontak- tandet av företag och vid presentationen av sig sjä lva. Efter att studen- terna funnit sina <NOBR>LIA-platser</NOBR> kontaktas företagen av skolan. Kontakterna mellan skola och <NOBR>LIA-företag</NOBR> sker oftast brevledes. Många studenter anser att denna strategi är frustrerande, då de har svårt att få platser för Lärande i arbete. Anledningen till svårigheterna är, enligt studenterna, att den Kvalificerade yrkesutbildningen är ny. Utbildningsformen är ännu inte etablerad på marknaden och är för många företagare okänd.</P>
<P class="p416 ft8">Förmodligen är det svårt att erbjuda utbil dningsplatser för Lärande i arbete eftersom många företagare inte kä nner till utbildningarna och dess mål, innehåll m m.</P>
<P class="p60 ft4">Vid ett mindre antal utbildningar sker tilldelningen av <NOBR>LIA-platser</NOBR> i samverkan mellan de tre parterna. Initieringen av samarbetet sker på olika sätt, bl a via företag som konsulterar utbildningsprogrammet för att få ta del av den kunskap de förmedlar. Det kan t ex gälla ett utförande av ett projekt. Vid dessa tillfällen för medlar skolan kontakten</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119125x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft4">132 </SPAN>Utbildningarnas uppläggning och genomförande <SPAN class="ft4">SOU 1999:119</SPAN></P>
<P class="p53 ft4">till studenterna och de får avgöra om pr ojektet är intressant eller ej. Om så är, upprättas ett utbildningskontrakt. Företagaren eller möj ligen handledaren och den studerande förbinder sig skriftligen att uppfylla givna mål vad gäller exempelvis innehåll, omfattning, stöd, e ngagemang m m.</P>
<P class="p13 ft4">Det förekommer också hos ett litet antal utbildningar att ko ntakter knutits med olika företag inom branschen inför de studerandes LIA- perioder. Det finns således färdiga <NOBR>LIA-platser</NOBR> att dela ut bland stu- denterna, om de så önskar. Men skola och skolledning uppmuntrar stu- denterna att själva söka <NOBR>LIA-företag,</NOBR> så att de under <NOBR>LIA-perioderna</NOBR> får en sysselsättning som intresserar dem. Efter att studenten funnit en intressant arbetsplats för Lärande i arbete diskuteras den med kursansvarig som vid ett godkännande initierar kontakterna. Sedan är det upp till varje enskild student att med hjälp av stöd och uppmuntran se till att villkoren blir bra. Detta tillvägagångssätt brukas bl a i Örn sköldsvik på Turismentreprenö rutbildningen där sista <NOBR>LIA-perioden</NOBR> på tio veckor är förlagd till utlandet.</P>
<P class="p54 ft4">Vissa utbildningsprogram ser mer än gärna att de studerande under <NOBR>LIA-perioderna</NOBR> väljer att söka sig utomlands, då det inom vissa bran- scher är få som har erfarenhet av att arbeta utanför Sverige. Fö rutom turismutbildningar förekommer detta önskemål hos utbildning sanordnare för exempelvis restaurang och kockutbildningar, <NOBR>data-,</NOBR> radio- och media- utbildningar.</P>
<P class="p148 ft3"><SPAN class="ft3">8.4.5</SPAN><SPAN class="ft34">Handledare och handledarutbildning</SPAN></P>
<P class="p84 ft4">Det skall på <NOBR>LIA-företagen</NOBR> finnas kvalificerade handledare som ansvarar för Lärande i arbete. Enligt beskrivningarna utifrån Läroverket utses handledarna i samverkan mellan skola, näringsliv och studenter. Utbildningsanordnarna strävar efter att få erfarna handledare med intresse för den pedagogiska rollen och av den anledningen samråder t ex rektor, projektledare, kursansvariga lärare och ledningsgrupp om kompetenskraven i varje enskilt fall. Det är t ex VD, avdelningschef, teknikchef, försäljningschef, produktion schef, simuleringsingenjör, bib- liotekarie, stadsarkitekt, tekniker och miljöhandläg gare som utses till handledare.</P>
<P class="p7 ft4">Varje student skall ha en personlig handledare. I vissa utbildningar förekommer det att en student har flera handledare under en och samma <NOBR>LIA-period.</NOBR> Detta kan bero på, som exempelvis i Strängnäs på Läkemedelsteknik, att studenterna under Lärande i arbete cirkulerar på olika avdelningar. Om så är fallet kräver utbildnings programmen att</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119126x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft4">SOU 1999:119 </SPAN>Utbildningarnas uppläggning och genomförande <SPAN class="ft4">133</SPAN></P>
<P class="p417 ft8"><NOBR>LIA-företaget</NOBR> utser en handledare som har det över gripande ansvaret för studentens arbetsplatsförlagda utbildning.</P>
<P class="p12 ft4">Kommunikationen mellan utbildningsanordnare och <NOBR>LIA-företag</NOBR> sker oftast via telefon, fax, brev och ibland besök. Vårt intryck är att merparten av handledarna anser att kontakten fungerar bra. Några handledare tycker att kontakten mellan utbildningen och <NOBR>LIA-företaget</NOBR> fungerar bristfälligt. Vid utvärderingsgruppens besök påtalar en hand- ledare att det ”överhuvudtaget inte varit någon kontakt med utbild- ningsanstalten” och ”mycket sämre än intet” kan det inte bli.</P>
<P class="p13 ft4">Det är handledaren som har den största kontakten med studenten under <NOBR>LIA-perioden.</NOBR> Handledaren stödjer den studerande, hjälper denne till rätta på arbetsplatsen och är behjälplig vid kunskapsinhä mtandet. Det är viktigt att handledaren har en helhetssyn på utbildningen. Handledaren bör av den anledningen få en grundlig genom gång av utbildningens olika delar så att tiden på <NOBR>LIA-företaget</NOBR> kan anpassas så bra som möjligt till både utbildningens krav och till de speciella fö r- hållanden som råder på det enskilda företaget. Efter varje <NOBR>LIA-period</NOBR> bedömer handledaren den studerades kunskaper och fä rdigheter.</P>
<P class="p14 ft4">Många utbildningsanordnare hade för avsikt att genomföra handle- darutbildning. Då ett flertal <NOBR>LIA-företag</NOBR> tackade nej vid utbil dnings- programmens inbjudan har intentionerna inte nåtts. I stället har några utbildningsprogram inviterat <NOBR>LIA-företagen</NOBR> till en introduktionsdag eller informationsträff då de berättat om utbildningens ku rsinnehåll och om Lärande i arbete. Andra utbildningar har valt att resa runt till handledarna och ge dessa upplysningar eller att skicka informationen i form av en broschyr eller folder. Vårt samlade intryck är att det varit svårt att finna former för en bra han dledarutbildning.</P>
<P class="p418 ft48"><SPAN class="ft3">8.4.6</SPAN><SPAN class="ft47">Uppföljning, utvärdering och examination av Lärande i arbete</SPAN></P>
<P class="p140 ft4">Den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen diskuteras och doku- menteras på olika sätt. Hur utbildningsprogrammen går tillväga vid uppföljning, utvärdering och betygsättning beror naturligtvis på må l- sättning och planläggning av Lärande i arbete. I de flesta fall utvärd erar utbildningsprogrammen Lärande i arbete efter periodens slut och resultatet redovisas sedan för ledningsgruppen som ventilerar eventuella förändringar av kursinnehåll. Merparten av studenterna får efter varje <NOBR>LIA-periods</NOBR> genomförande ett omdöme i form av referens, utl åtande eller betyg.</P>
<P class="p50 ft8">Bland ett flertal utbildningsanordnare förekommer uppföljning under <NOBR>LIA-periodens</NOBR> genomförande. Oftast kontaktar skolan företag s-</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">134 </SPAN>Utbildningarnas uppläggning och genomförande</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p367 ft4">handledarna, exempelvis en gång per månad, för att följa upp att syftet med Lärande i arbete uppnås. Dessutom besöker kursansvariga inom vissa utbildningsprogram <NOBR>LIA-företaget</NOBR> och studenterna för att stä mma av och öva tillsyn minst en gång under <NOBR>LIA-perioden.</NOBR> Vid besöken samtalar kursansvarig dels med företagshandledaren, dels med studenten och sedan med dem tillsammans. Frågor som behandlas är om den studerande kommit tillrätta och trivs på <NOBR>LIA-företaget</NOBR> och om Lärande i arbete fungerar som planerat. Utbildningsanordnarna uppger, vid utvärderingsgruppens förfrågan, att de för det mesta har bra eller utmärkta erfarenheter av Lärande i arbete. Efter <NOBR>LIA-periodens</NOBR> slut sker, vid några utbildningar, ett uppföljningsmöte där företag shandledaren redovisar för kursansvariga hur de överenskomna målen genomförts och hur studenterna tillgodogjort sig de olika momenten.</P>
<P class="p325 ft4">Utvärdering av Lärande i arbete sker efter varje avslutad <NOBR>LIA-period.</NOBR> Studenterna redogör, vid återkomsten till skolan, oftast mun tligt och ibland även skriftligt för sina <NOBR>LIA-arbetsplatser.</NOBR> På detta sätt får varje student veta hur exempelvis 30 olika företag fungerar i stället för bara sitt eget <NOBR>LIA-företag.</NOBR> På ett flertal utbildningar samlas st udenternas intryck i en pärm som finns tillgänglig för kommande u tbildningskullar. Det förekommer också, vid några utbildningar, att studenterna under <NOBR>LIA-perioderna</NOBR> för dag- eller loggbok. Vid exempelvis Marinteknik i Danderyd för de studerande dag för dag notering om vilka arbetssysslor de utför och i slutet av arbetsveckan undertecknar företagshandledaren loggboken.</P>
<P class="p324 ft4">Utbildningsanordnarna begär därtill att <NOBR>LIA-företagen</NOBR> skriftligt skall besvara olika frågor, ofta enkätfrågor som den enskilda utbil dningen arbetat fram. Företagshandledaren fyller också i en blankett där det framgår om studenten varit närvarande och om han eller hon utfört de arbetsuppgifter som var överenskommet. De ifyllda formulären skickas vanligtvis till utbildningsansvarig, men det förekommer även att stu- denterna tar dem med sig tillbaka till skolan.</P>
<P class="p390 ft4"><NOBR>LIA-perioden</NOBR> utvärderas även av företagen. Genom interna a vstäm- ningssamtal diskuteras de delar studenterna konfronteras med under perioden av Lärande i arbete. Frågor som aktualiseras är exe mpelvis vad studenterna arbetat med, vad de lärt sig och vilket arbetsresultat han eller hon åstadkommit. Indirekt diskuteras även handledarens roll och prestation. Anser <NOBR>LIA-företaget</NOBR> att det gått bra kom mer de med största sannolikhet att fortsätta ta emot studenter, om inte samarbetet fungerat tillfredsställande – av olika anledningar – kan det hända att de bestämmer sig för att inte ta emot fler st udenter.</P>
<P class="p390 ft8">Den arbetsplatsförlagda utbildningen betygsätts. De utbildning s- ansvariga på skolan och företagen diskuterar gemensamt bedömning s- grunderna för Lärande i arbete. Examinationen består för det mesta av</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td252"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td253"><P class="p1 ft43">Utbildningarnas uppläggning och genomförande <SPAN class="ft14">135</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td254"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td255"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p419 ft4">dels ett skriftligt omdöme från företagshandledaren på studenternas insats, dels en redovisning av det projekt eller specialarbete studenten gjort under <NOBR>LIA-perioden.</NOBR> Vid betygssättning tas bl a hänsyn till vilken förmåga den studerande har visat i att självständigt bedöma, överväga och kritiskt analysera sitt arbete.</P>
<P class="p148 ft3"><SPAN class="ft3">8.4.7</SPAN><SPAN class="ft34">Integration skola och arbetsliv</SPAN></P>
<P class="p158 ft4">De teoretiska och de arbetsplatsförlagda utbildningsmomenten varvas i utbildningarna. Syftet med denna utformning är att de olika teoretiska kunskaperna som inhämtas relativt snabbt skall belysas, tränas och för- djupas i den miljö som arbetsplatsen utgör. Genom detta tillvä gagångs- sätt blandas teori och praktik och de studerande får pröva sina teore tiska kunskaper i ett tidigt skede.</P>
<P class="p122 ft4">Integrering av skola och arbetsliv ger bättre utbildningsresultat. De studerande har uttryckt att de efter praktiken bättre förstår teorin i vissa ämnen. Växlingen gör att den teoretiska kunskapen ständigt pr övas och samtidigt påvisar det praktiska arbetet att den teoretiska kunskapen behövs. De studerande upptäcker att skolans undervisning är nödvändig för ett lärande i arbetslivet och får, efter att ha varit ute i arbetslivet, en välvilligare inställning till lärandet i skolan. Den stä ndiga växlingen mellan teori och praktik stimulerar arbetsinsatserna och gör att de stu- derande hela tiden orkar hålla ett högt studietempo utan att bli skol trötta.</P>
<P class="p50 ft4">Många utbildningsanordnare försöker få en naturlig koppling mel lan Lärande i arbete och skola. Den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen är inte enbart till för att låta studenterna få tillämpa, träna och fördjupa sina skolförvärvade kunskaper, utan de skall också få underlag för kommande teoriavsnitt. Då de studerande åter är i skolan får lärarna där utmärkta möjligheter att låta studenterna analysera och reflektera över vad som varit, vad som komma skall och kan dessutom vägleda dem i den sammanbindande kunskapsprocessen.</P>
<P class="p50 ft4">Det märks tydligt att erfarenheterna från Lärande i arbete st imulerar skolundervisningen och gör den mer konkret och mer påtaglig för stu- denterna. I vår enkätundersökning uppger 88 procent av de stu derande att arbetsuppgifter i undervisningssituationen förklaras med förebilder hämtade ur verkligheten, från exempelvis företag eller o rganisationer. Förutom detta bjuder utbildningsanordnarna i hög u tsträckning in externa föreläsare från branschen som på ett på annat sätt knyter sko l- bokskunskapen till verkligheten.</P>
<P class="p149 ft23">Många företagare tycker att det finns en klar koppling mellan den arbetsplatsförlagda och den skolförlagda utbildningen. En före tagare berättar t ex att studenterna läst det som företaget syss lar med och att de</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td256"><P class="p218 ft43"><SPAN class="ft14">136 </SPAN>Utbildningarnas uppläggning och genomförande</P></TD>
<TD class="tr2 td16"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td240"><P class="p420 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td257"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td18"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td243"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td256"><P class="p218 ft4">i sin teoretiska utbildningen studerat t ex</P></TD>
<TD class="tr15 td16"><P class="p1 ft4">redovisning,</P></TD>
<TD class="tr15 td240"><P class="p1 ft4">bokföring,</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p204 ft4">upprättande av bokslut och skatterätt.</P>
<P class="p12 ft4">En annan företagare berättar att det är lätt för de studerande att komma in i deras verksamhet, eftersom de arbetar på nästan samma sätt som undervisningen i skolan sker, dvs i projektform. Han säger att de har oerhört stor nytta av studenterna och att Lärande i a rbete innebär att de får jobba med ”skarpa”, dvs inte fiktiva, projekt.</P>
<P class="p13 ft4">Ett fåtal <NOBR>LIA-företagare</NOBR> anser att kopplingen mellan teori och prak tik är dålig, vilket i dessa fall betyder att studenterna inte besitter den kunskap som förväntats. En kritisk röst uppger att det varit svårt att koppla praktiken till teorin därför att den är så plottrig. Det är några poäng här och några poäng där.</P>
<P class="p141 ft4">Det finns också några företagsrepresentanter som talar om att de inte känner till vad den skolförlagda undervisningen innehåller och att de av den anledningen inte kan uttala sig om kopplingen mellan den arbetsplatsförlagda och skolförlagda undervisningen. En säger att kopplingen borde vara starkare, men de hoppas att de studerande som varit hos dem har sysslat med någonting som de kan ha nytta av teo- retiskt i skolan.</P>
<P class="p169 ft3"><SPAN class="ft3">8.4.8</SPAN><SPAN class="ft34">Studenternas inställning till Lärande i arbete</SPAN></P>
<P class="p84 ft4">Många av studenterna vid den Kvalificerade yrkesutbildningen har valt utbildningsformen på grund av att en tredjedel av utbildningen är arbetsplatsförlagd. Omkring 60 procent av de studenter som besvarat Förenkäten anser att det är viktigare att hämta kunskaper från en arbetsplats än från skolan. Den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen är för dem således mycket viktig, då ca 65 procent av de stude rande är övertygande om att det är där de lär sig mest. Hela 84 procent av KY- studenterna anser att just detta utbildningsalternativ, där skola och arbete integreras, är det absolut bästa för dem.</P>
<P class="p122 ft50">Perioderna med Lärande i arbete är för studenterna mycket b etydelse- fulla. Därför är det viktigt att den arbetsplatsför lagda utbildningen ordnas på bästa sätt. Vårt intryck är att det på vissa u tbildningsprogram har varit problematiskt vid organiserandet av Lärande i arbete. Det är av olika anledningar inte helt lätt att få tag i arbetsplatsförlagda utbild- ningsplatser. På några utbildningar har det till och med varit så svårt att de studerande inte funnit några, utan de har istället under <NOBR>LIA-perio-</NOBR> derna arbetat på skolan med olika typer av uppdrag.</P>
<P class="p421 ft8">I vår enkätundersökning framgår, enligt tabell 8.2, att 40 procent av studenterna själva kontaktade olika företag för att finna en <NOBR>LIA-arbets-</NOBR> plats och att tolv procent fick hjälp av bekanta, vänner eller släkt för att</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119130x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td252"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td253"><P class="p1 ft43">Utbildningarnas uppläggning och genomförande <SPAN class="ft14">137</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td254"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td255"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft4">hitta en <NOBR>LIA-plats.</NOBR> Det är således över hälften av de stud erande, eller närmare bestämt 51 procent, som trots svårigheter ordnat sig en arbets- plats för Lärande i arbete. Inte mer än 40 procent av de stude rande har erbjudits <NOBR>LIA-arbetsplatser</NOBR> som ordnats via utbildningsanordnarna.</P>
<P class="p16 ft4"><SPAN class="ft7">Tabell 8.2. </SPAN>Hur <NOBR>KY-studenterna</NOBR> ordnade sin senaste <NOBR>LIA-arbetsplats.</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr8 td258"><P class="p222 ft55">Hur fick du tag på den senaste</P></TD>
<TD class="tr8 td241"><P class="p220 ft55">Absoluta tal</P></TD>
<TD class="tr8 td114"><P class="p231 ft55">%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td259"><P class="p222 ft55"><NOBR>LIA-arbetsplatsen?</NOBR></P></TD>
<TD class="tr20 td244"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td117"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td258"><P class="p222 ft63">Via utbildningsanordnaren</P></TD>
<TD class="tr22 td241"><P class="p293 ft63">930</P></TD>
<TD class="tr22 td114"><P class="p28 ft63">40,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td258"><P class="p222 ft55">Blev kontaktad av företag</P></TD>
<TD class="tr20 td241"><P class="p293 ft55">99</P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p28 ft55">4,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td258"><P class="p222 ft59">Kontaktade själv företag</P></TD>
<TD class="tr10 td241"><P class="p293 ft59">925</P></TD>
<TD class="tr10 td114"><P class="p28 ft59">39,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td258"><P class="p222 ft59">Via bekanta, vänner eller släkt</P></TD>
<TD class="tr10 td241"><P class="p293 ft59">267</P></TD>
<TD class="tr10 td114"><P class="p28 ft59">11,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td258"><P class="p222 ft55">Via en annons</P></TD>
<TD class="tr20 td241"><P class="p293 ft55">46</P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p28 ft55">2,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td258"><P class="p222 ft59">Annat sätt</P></TD>
<TD class="tr10 td241"><P class="p293 ft59">59</P></TD>
<TD class="tr10 td114"><P class="p28 ft59">2,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td259"><P class="p222 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr13 td244"><P class="p293 ft57">2325</P></TD>
<TD class="tr13 td117"><P class="p28 ft57">100,0</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft4">Trots svårigheter med att finna bra platser för Lärande i arbete är st u- denterna mycket nöjda med den arbetsplatsförlagda utbildningen. Då de kommer nya till <NOBR>LIA-arbetsplatsen</NOBR> tas de väl om hand. Hela 83 procent av de studerande uppger i enkätundersökningen att de blev intro- ducerade, dvs att någon gick runt tillsammans med dem och för klarade vad de andra på arbetsplatsen jobbade med.</P>
<P class="p14 ft4">Merparten av de studerande, ca 85 procent, har på <NOBR>LIA-arbetsplatsen</NOBR> en handledare eller kontaktperson som de kan vända sig till om de behöver hjälp. Oftast planerar de studerande själva hur de skall lägga upp sitt arbete och de får den hjälp de anser sig vara i behov av. Flertalet av dem, 79 procent, anser att svårighetsgraden på tilldelade arbetsuppgifter ligger på rätt nivå. De är inte för svåra, men tillräckligt avancerade för att tillföra studenterna ny viktig praktisk yrkes erfarenhet. Hela 89 procent av de tillfrågade studenterna är nöjda med den senaste <NOBR>LIA-arbetsplatsen.</NOBR></P>
<P class="p169 ft3"><SPAN class="ft3">8.4.9</SPAN><NOBR><SPAN class="ft34">LIA-företagens</SPAN></NOBR> inställning till Lärande i arbete</P>
<P class="p158 ft4">Flertalet <NOBR>LIA-företag</NOBR> uppger att Lärande i arbete inverkar positivt på den ordinarie verksamheten. Studenterna är intresserade och konstruk- tiva. De visar engagemang och företagsamhet. De hjälper till i produk- tionen på ett mycket konkret sätt, dvs utför verkliga arbetsuppgifter. Dessa <NOBR>LIA-företag</NOBR> uppskattar att i sin organisation få ta emot nya män- niskor med nya fräscha idéer.</P>
<P class="p50 ft4">Vissa <NOBR>LIA-företag</NOBR> uppger att de studerande tillför företaget tid igare saknad kompetens, andra att de inte gör det. Vissa anser att de stude-</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">138 </SPAN>Utbildningarnas uppläggning och genomförande</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft4">rande har tillräckliga förkunskaper med sig från den skolförlagda utbildningsdelen, andra inte. Det finns också några få <NOBR>LIA-företag</NOBR> som berättar att deras verksamhet påverkas negativt av <NOBR>LIA-perioderna,</NOBR> av den orsaken att studenterna kräver mycket tid för stöd, hjälp och hand- ledning.</P>
<P class="p13 ft4">Nästan alla tillfrågade <NOBR>LIA-företag</NOBR> kan tänka sig att fortsät tningsvis ta emot studenter för Lärande i arbete. Detta under förutsät tning att det finns meningsfulla arbetsuppgifter för dem. De <NOBR>LIA-före</NOBR> tag som inte är intresserade anger som skäl att erfarenheterna är för negativa eller att den nuvarande studenten kommer att anställas och att föret aget är för litet för att sysselsätta ytterligare personer.</P>
<P class="p169 ft3"><SPAN class="ft3">8.4.10</SPAN><SPAN class="ft51">Ekonomisk ersättning vid Lärande i arbete</SPAN></P>
<P class="p144 ft4">En fråga som framförts vid våra besök hos några utbildningsprogram är huruvida lön kan utgå till studenter under perioder av Lärande i arbete. Det är en mycket komplicerad fråga och problematiken finns, enligt vårt intryck, inom vissa branscher och då det gäller specifika utbildningar.</P>
<P class="p141 ft4">Vissa <NOBR>LIA-företag</NOBR> betalar ersättning till studenterna, andra gör det inte. De som betalar anser att studenterna skall ha ersättning eftersom de utför en arbetssyssla som i annat fall skulle utföras av någon annan. De företagare som inte utger lön är exempelvis av den åsikten att ett lönekrav förmodligen skulle me dföra svårigheter att finna <NOBR>LIA-platser.</NOBR></P>
<P class="p422 ft39"><SPAN class="ft1">8.5</SPAN><SPAN class="ft38">Högskolepoäng i Kvalificerad yrkesutbildning</SPAN></P>
<P class="p104 ft4">Den nya Kvalificerade yrkesutbildningen skall inte vara akademisk i traditionell mening utan ge fördjupad yrkeskompetens. Den ska ge ett lyft ifråga om både kunskaper och erfarenheter som innebär att den studerande får djupare teoretiska insikter och ökad förståelse. <SPAN class="ft24">14</SPAN></P>
<P class="p141 ft4">Det skall för varje Kvalificerad yrkesutbildning finnas en utbildnings- plan. I den skall det framgå om den högskola som är represen terad i led- ningsgruppen bedömer att ett eller flera moment i utbildningen kan tillgodoräknas vid denna högskola. En Kvalificerad yrkes utbildning behöver inte innehålla poäng på högskolenivå, men är något eller några</P>
<P class="p423 ft12"><SPAN class="ft24">14 </SPAN>SOU 1995:38.</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119132x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft4">SOU 1999:119 </SPAN>Utbildningarnas uppläggning och genomförande <SPAN class="ft4">139</SPAN></P>
<P class="p424 ft8">moment mycket lik en kurs som finns på högskolan, bör det prövas om <NOBR>KY-studenterna</NOBR> kan tillgodoräkna sig poängen om de så vill. <SPAN class="ft35">15</SPAN></P>
<P class="p60 ft4">Det finns idag ett flertal Kvalificerade yrkesutbildningar där de stu- derande har möjlighet att tillgodoräkna sig högskolepoäng. Antalet poäng varierar från ett par upp till 60 poäng. Det finns också utbild- ningsprogram där det inte ingår några högsk olekurser och studenterna kan därmed inte erhålla några högskolepoäng. Uteblivandet av hög skole- poäng beror på bl a att det är svårt att hitta kursernas motsvarighet inom högskolan, då den Kvalificerade yrkesutbildningen till mycket stor del är skräddarsydd för närings livets behov. Detta är ett problem då kurserna vid den Kvalificerade yrkesutbildningen i sig ligger på högskolenivå, men är i bedömningen så att säga svåra att öve rsätta.</P>
<P class="p13 ft4">Vid besök hos ett antal utbildningsanordnare har vi noterat att det förefaller vara bekymmersamt med högskolepoäng och eventuella till- godoräknanden. Det finns t ex utbildningar som i sina kursplaner utlovat högskolepoäng, men som av olika anledningar inte hållit fast vid detta. De studerande känner sig vid dessa utbildningar lurade, då de vid kursstart informerades om att det i utbildningen ingick högskolekurser.</P>
<P class="p14 ft4">Det finns också Kvalificerade yrkesutbildningar som innehåller högskolekurser, men där det inte klargjorts med högskolan om stu den- terna får tillgodoräkna sig dem eller ej. Dessutom förekommer det att utbildningsprogram innehåller högskolepoäng och studenterna har möjlighet till tillgodoräknande, men att de inte kan lyfta dem på grund av att de saknar behörighet.</P>
<P class="p50 ft4">Ett annat problem som lyfts fram vid våra besök är att de stud erande för att kunna lyfta sina högskolepoäng måste vara inskrivna på ifråga- varande högskola och dessutom medlemmar i kåren. Förutom detta förefaller det som om vissa tillgodoräkningsbara högskolepoäng bara gäller utifall de studerande söker en bestämd högskoleutbildning på en fastställd högskola.</P>
<P class="p141 ft4">Möjligheten att kunna få tillgodoräkna sig högskolepoäng är för studenterna mycket värdefull. Vid våra besök uppgav de studerande att de kände sig lurade då det uppdagades att tillgodoräknandet är reglerat av ett flertal villkor. Dessutom berättade några av de studerande att de sammanblandat <NOBR>KY-poäng</NOBR> med högskolepoäng. De tro dde under den första studietiden i den Kvalificerade yrkesutbildningen att alla KY- poäng var likställda med högskolepoäng. Då villfa relsen uppdagades kände de sig mycket besvikna och förargade över den bristfälliga informationen.</P>
<P class="p425 ft12"><SPAN class="ft24">15 </SPAN>”Anvisningar för ansökan till försöksverksamhet med kvalificerad yrke sutbild- ning <NOBR>1998-05-26”,</NOBR> Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">140 </SPAN>Utbildningarnas uppläggning och genomförande</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p426 ft4">Det finns även Kvalificerade yrkesutbildningar där de studerande inte är intresserade av att få tillgodoräkna sig högskolepoäng. Studen terna har i dessa utbildningar möjlighet att lyfta högskole poäng, men gör det inte eftersom det är så krångligt. De vill istället lyfta fram <NOBR>KY-poängen</NOBR> och få dem erkända.</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td219"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td220"><P class="p4 ft4">141</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td221"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td222"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p5 ft6">9 Kvalitetsarbete och egenutvärdering</P>
<P class="p6 ft4">Kapitlet behandlar kvalitetsarbete och den egenutvärdering som alla an- ordnare av Kvalificerad yrkesutbildning (KY) är ålagda att genomföra. Inom ramen för utvärderingsgruppens arbete, har utbildnings anordnarna erbjudits ett verktyg för egenutvärderingen. Verktyget, som be nämns Läroverket, har samtidigt fungerat som kanal för insam ling av material till vårt arbete med att utvärdera försöksverksamheten som hel het. I kapitlet beskrivs såväl användande av Läroverket som andra former av egenutvärdering.</P>
<P class="p148 ft1"><SPAN class="ft1">9.1</SPAN><SPAN class="ft44">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p427 ft4">Kvalitet, kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling är begrepp som man på olika sätt fokuserat på i anvisningarna för försöksverksamheten med Kvalificerad yrkesutbildning (se även kapitel 3).</P>
<P class="p60 ft4">I de avtal som tecknats mellan <NOBR>KY-kommittén</NOBR> och de olika utbild- ningsanordnarna har anordnarna ålagts att genomföra egen utvärdering utan att det i detalj specificerats vad som skall göras och hur det skall genomföras. Vissa anvisningar framgår dock av ansöknings reglerna för att anordna Kvalificerad yrkesutbildning. Under avsnittet prioriterings- grunder i ansökningsanvisningarna återfinns exempel vis:</P>
<P class="p109 ft12">För att en ny utbildning skall kunna etablera sig är kvaliteten viktig. …utbildningens kvalitet och kvalitetssäkringen inom utbildningen är därför prioriteringsgrund för kommittén i valet mellan olika ansök ningar.<SPAN class="ft24">1</SPAN></P>
<P class="p428 ft4">I anvisningarna för Kvalificerade yrkesutbildningar <SPAN class="ft24">2 </SPAN>finns krav på kvalitetssäkring och egenutvärdering. ”Deltagare är skyldiga att själva utvärdera sin verksamhet<SPAN class="ft7">” </SPAN>och man skall bl a:</P>
<P class="p429 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Beskriva hur egenutvärderingen och kvalitetsarbetet skall bedrivas.</SPAN></P>
<P class="p430 ft27"><SPAN class="ft25">1</SPAN><SPAN class="ft26">”Anvisningar för ansökan till försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning </SPAN><NOBR>1997-09-10”,</NOBR> Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning.</P>
<P class="p65 ft12"><SPAN class="ft25">2</SPAN><SPAN class="ft28">Ibid.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">142 </SPAN>Kvalitetsarbete och egenutvärdering</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Redovisa hur utbildningens avnämare – studerande och arbetsliv – skall engageras i detta arbete.</SPAN></P>
<P class="p173 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Beskriva vilka former som kommer att användas: intervjuer, enkäter, utvärderingssamtal m m.</SPAN></P>
<P class="p136 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Redovisa hur återkopplingen skall genomföras; rapportering till ledningsgrupp, uppföljning av beslutade förändringar och upp följ- ning av resultaten i förhållande till lärare och handledare.</SPAN></P>
<P class="p431 ft49"><SPAN class="ft8">Ur </SPAN>PM: Utvärdering av försöksverksamhet med kvalifice rad yrkes- utbildning <SPAN class="ft8">framgår vidare:</SPAN></P>
<P class="p432 ft15">Egenutvärderingen bör kunna utgöra ett viktigt inslag i den samlade utvärderingen av försöksverksamheten. Det är viktigt att den sker och att de för utbildningen ansvariga har det fulla ansvaret för att den kommer till stånd. Det är emellertid betydelsefullt att också egen utvärderingen blir föremål för utvärdering i fråga om omfattning, effektivitet och inte minst medverkan från studerande och arbetsliv.</P>
<P class="p193 ft4">För att bidra till modern kunskap om kvalitet och kvalitetsarbete och samtidigt stimulera lärande och ett ständigt förbättringsarbete hos de olika utbildningsanordnarna har utvärderingsgruppen lagt stort arbete på att bidra till egenutvärderingen genom att stödja självutvärdering enligt en modern syn på kvalitetsutveckling. Härigenom har inte bara sättet att arbeta med kvalitet hos de olika anordnarna och utbildningarna fångats upp. Samtidigt har också ny kunskap tillförts som för hoppningsvis bidrar till att skapa en bred, förebyggande och modern syn och ett ständigt förbättringsarbete även framgent. Utvärderingsgruppen har alltså inte på något sätt eftersträvat att rangordna de olika utbildnings- anordnarna. Istället har vi studerat hur utbildningsanordnarna som grupp arbetat med egenutvärdering och kvalitet och, framför allt, sti mulerat till ett ständigt förbättringsarbete.</P>
<P class="p121 ft8">En del av de begrepp, verktyg och arbetssätt som idag används inom kvalitetsutveckling förklaras i kommande avsnitt.</P>
<P class="p123 ft3"><SPAN class="ft3">9.1.1</SPAN><SPAN class="ft34">Kvalitetsbegreppet</SPAN></P>
<P class="p161 ft4">Synen på begreppet kvalitet har ändrats mycket tydligt under de senaste årtiondena. Några olika definitioner återfinns i figur 9.1. Utvecklingen har gått från en produktionsorienterad syn, med en tolkning av kvalitet som uppfyllande av toleranser till en kundorienterad tolkning, där kva- litet bedöms av nyttjare och köpare. I detta arbete har vi utgått ifrån</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119136x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft4">SOU 1999:119 </SPAN>Kvalitetsarbete och egenutvärdering <SPAN class="ft4">143</SPAN></P>
<P class="p49 ft8">definitionen att ”kvalitet är att uppfylla, eller helst överträffa, kunder nas behov och förväntningar” <SPAN class="ft35">3</SPAN>.</P>
<P class="p12 ft4">Kvalitet utgår idag alltså tydligt ifrån kundernas behov och förvänt- ningar. Med kunder menar vi de personer, grupper, avdelningar eller organisationer som verksamheten är till för. Dessa grupper kallas ibland för verksamhetens intressenter eller inblandade parter.</P>
<P class="p433 ft81">Några olika definitioner av begreppet kvalitet</P>
<P class="p434 ft81">”Alla sammantagna egenskaper hos ett objekt eller en företeelse som ger dess förmåga att tillfredsställa uttalade och underförstådda behov”</P>
<P class="p435 ft82"><NOBR>SS-EN</NOBR> ISO 8402 <NOBR>(SS-EN</NOBR> ISO 9000)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr11 td260"></TD>
<TD class="tr11 td261"><P class="p436 ft81">”Conformance</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td262"><P class="p1 ft81">”Fitness for use”</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td260"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td261"><P class="p437 ft83">to requirements”</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td260"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td262"><P class="p438 ft82">Joseph Juran</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td260"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td261"><P class="p439 ft82">Philip Crosby</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td260"></TD>
<TD class="tr4 td262"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p440 ft81"><SPAN class="ft82">”</SPAN>Quality should be aimed at the customers, present and future<SPAN class="ft82">”</SPAN></P>
<P class="p441 ft82">Edwards Deming</P>
<P class="p442 ft81">”Kvalitet är förmågan hos en vara eller tjänst att tillfredssställa, eller helst överträffa, kundernas behov och förväntningar”</P>
<P class="p443 ft82">Bergman & Klefsjö</P>
<P class="p444 ft55">(Källa: B. Bergman och B. Klefsjö, 1995)</P>
<P class="p445 ft4"><SPAN class="ft7">Figur 9.1. </SPAN>Några olika definitioner av begreppet kvalitet.</P>
<P class="p362 ft4">Arbete med kvalitet i en organisation består således av att:</P>
<P class="p179 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">identifiera vilka som är organisationens kunder (dvs vilka verksam- heten är till för)</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">ta reda på vad dessa kunder har för behov och förväntningar</SPAN></P>
<P class="p137 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">på ett effektivt sätt producera varor och tjänster som uppfyller, och helst överträffar, kundernas behov och förväntningar</SPAN></P>
<P class="p446 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">undersöka kundtillfredsställelse och sedan återföra erfarenheterna in i organisationen.</SPAN></P>
<P class="p447 ft12"><SPAN class="ft24">3 </SPAN>B. Bergman och B. Klefsjö, 1995.</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119137x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">144 </SPAN>Kvalitetsarbete och egenutvärdering</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p188 ft1"><SPAN class="ft1">9.2</SPAN><SPAN class="ft44">Offensiv kvalitetsutveckling</SPAN></P>
<P class="p47 ft4">Många talar idag om TQM (Total Quality Management) och säger att man arbetar med att införa detta i sin organisation. På svenska används ofta begreppet offensiv kvalitetsutveckling. ”Offensiv” markerar här att det handlar om att förebygga, förändra och förbättra och inte kontroll era och reparera. Med ”utveckling” indikeras att det är ett ständigt pågående arbete. Ordet syftar också på att det inte bara handlar om utveckling av verksamheten, utan också utveckling av alla de människor som är inblandade i förbättringsarbetet.</P>
<P class="p50 ft4">Offensiv kvalitetsutveckling bygger på en kultur i organisationen. Denna kultur bygger i sin tur på att lämpliga värderingar genomsyrar organisationen och dess verksamhet. Vilka dessa värderingar skall vara varierar något beroende på vilken litteratur man läser. Man kan konsta- tera att det finns ett begränsat antal värderingar som de allra flesta forskare inom kvalitetsområdet är överens om utgör basen i offensiv kvalitetsutveckling. Dessa, som vi här kallar hörnstenar, återfinns i figur 9.2.<SPAN class="ft24">4</SPAN></P>
<P class="p448 ft81">Ledningens engagemang</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr6 td260"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td263"><P class="p449 ft82">Arbeta med</P></TD>
<TD class="tr6 td264"><P class="p35 ft82">Arbeta ständigt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td260"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td264"><P class="p35 ft82">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td260"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td263"><P class="p449 ft82">processer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td260"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td264"><P class="p450 ft82">förbättringar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td260"></TD>
<TD class="tr29 td263"><P class="p1 ft84"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p451 ft82">Sätt kunderna i centrum</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p452 ft82">Basera beslut på fakta</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p453 ft82">Låt alla vara delaktiga</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p454 ft82">Skapa helhetsbild</P>
<P class="p455 ft55">(Källa: B. Bergman och B. Klefsjö,</P>
<P class="p456 ft55">1995)</P>
<P class="p457 ft4"><SPAN class="ft7">Figur 9.2. </SPAN>Hörnstenar i offensiv kvalitetsutveckling.</P>
<P class="p458 ft4">Offensiv kvalitetsutveckling består dock inte bara av <SPAN class="ft7">värderingar </SPAN>. Vär- deringarna stöttas till en helhet av <SPAN class="ft7">arbetssätt, </SPAN>såsom processledning,</P>
<P class="p459 ft12"><SPAN class="ft24">4 </SPAN>I Utmärkelsen Svensk Kvalitet talar man exempelvis om 13 grundläggande värderingar, se SIQ, 1999.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td265"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td266"><P class="p1 ft43">Kvalitetsarbete och egenutvärdering <SPAN class="ft14">145</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td267"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td268"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft4">kundcentrerad planering eller målstyrda grupper, och av <SPAN class="ft7">verktyg, </SPAN>såsom styrdiagram eller processkartor. I själva verket kan offensiv kvalitets- utveckling uppfattas som ett ledningssystem bestående av dessa tre enheter: värderingar, arbetssätt och verktyg.<SPAN class="ft24">5 </SPAN>Dessa enheter samverkar för att uppnå ökad kundtillfredsställelse med lägre resursåt gång.</P>
<P class="p141 ft8">Offensiv kvalitetsutveckling är, inte minst genom denna syn på begreppet, lika relevant inom alla områden av vårt samhälle, inte bara i privata företag, utan lika väl inom olika former av offentlig verksamhet såsom sjukvård, skolor, försvar, skatteförvaltning och kyrkan.</P>
<P class="p60 ft4">Intresset för offensiv kvalitetsutveckling är idag stort inte bara i pri- vat utan även i offentlig verksamhet. Detta understryks bl a av kvalitets- utmärkelser som Utmärkelsen Svensk Skola och Utmärkel sen Svensk Hälso- och Sjukvård (QUL) samt inte minst av regeringens bildande av ett kvalitets- och kompetensråd från den 1 januari 1999.</P>
<P class="p190 ft1"><SPAN class="ft1">9.3</SPAN><SPAN class="ft44">Verktyg för utvärdering</SPAN></P>
<P class="p57 ft4">Det finns flera olika verktyg som underlättar ett systematiskt arbete med kvalitetsutveckling. Ett av dessa är de modeller och kriterier som beskrivs i olika kvalitetsutmärkelser, såsom Utmärkelsen Svensk Kva- litet (USK)<SPAN class="ft24">6</SPAN>, Kvalitetsutmärkelsen Svensk Skola, Utmärkelsen Svensk Hälso- & Sjukvård (QUL) samt kriterierna i en del regionala utmärkel- ser som är mer eller mindre identiska med de i Utmärkelsen Svensk Kvalitet. De flesta av dessa kriteriesamlingar har som huvudsyfte att stimulera systematiskt förbättringsarbete i den egna organisa tionen, inte att delta i själva tävlingsmomentet.</P>
<P class="p460 ft4">Kriterierna i Utmärkelsen Svensk Kvalitet och andra liknande utmärkelser är exempel på verktyg. <SPAN class="ft24">7 </SPAN>De skall väljas för att användas som stöd i något lämpligt arbetssätt. Ett sådant arbetssätt är själv utvär- dering.<SPAN class="ft24">8</SPAN></P>
<P class="p461 ft27"><SPAN class="ft25">5</SPAN><SPAN class="ft26">U. Hellsten och B. Klefsjö. Some efforts in Sweden to stimulate TQM work in small enterprises. </SPAN><SPAN class="ft29">Proceedings of the 10th Annual ASQ Quality Management Conference</SPAN>, San Diego, February <NOBR>25-27,</NOBR> Session P, 1998.</P>
<P class="p65 ft12"><SPAN class="ft25">6</SPAN><SPAN class="ft28">USK instiftades 1992 av SIQ, Institutet för Kvalitetsutveckling.</SPAN></P>
<P class="p65 ft12"><SPAN class="ft25">7</SPAN><SPAN class="ft28">Kriterierna för Utmärkelsen Svensk Kvalitet återfinns i SIQ, 1999.</SPAN></P>
<P class="p462 ft27"><SPAN class="ft25">8</SPAN><SPAN class="ft26">Användbarheten av kriterierna i USK för högre utbildning diskuteras av bl a Lundquist, 1997.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119139x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">146 </SPAN>Kvalitetsarbete och egenutvärdering</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft3"><SPAN class="ft3">9.3.1</SPAN><SPAN class="ft34">Självutvärdering</SPAN></P>
<P class="p84 ft4">Ett sätt att mäta hur väl de olika hörnstenarna bidragit till att skapa en kultur och hur väl arbetet med offensiv kvalitetsutveckling fortlöper är att göra en <SPAN class="ft7">självutvärdering. </SPAN>Liksom för flera andra begrepp inom kva- litetsområdet finns ingen enhetlig definition av vad självutvärdering innebär. Den definition<SPAN class="ft24">9 </SPAN>som används här är:</P>
<P class="p463 ft12">Självutvärdering är en omfattande och systematisk utvärdering av en orga- nisations aktiviteter och resultat baserat på någon modell för offensiv kva- litetsutveckling.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr11 td269"><P class="p464 ft82">åtgärdsplan för</P></TD>
<TD class="tr9 td270"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td271"><P class="p338 ft82">självutvärdering</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td272"><P class="p465 ft85">förbättringar</P></TD>
<TD class="tr20 td270"><P class="p1 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr20 td273"><P class="p338 ft85">• varför?</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr8 td272"><P class="p240 ft82">• vad?</P></TD>
<TD class="tr20 td270"><P class="p1 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr20 td273"><P class="p338 ft85">• hur?</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td270"><P class="p1 ft87"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td273"><P class="p338 ft82">• när?</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td272"><P class="p240 ft88">• till när?</P></TD>
<TD class="tr10 td270"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td272"><P class="p240 ft82">• av vem?</P></TD>
<TD class="tr13 td270"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td273"><P class="p338 ft82">• verktyg?</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td274"><P class="p1 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr31 td270"><P class="p1 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr28 td275"><P class="p1 ft89"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr20 td276"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td277"><P class="p466 ft92"><SPAN class="ft91">L</SPAN>är</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr20 td278"><P class="p1 ft92"><SPAN class="ft91">P</SPAN>la-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td276"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td277"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td278"><P class="p1 ft93">nera</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td276"><P class="p1 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr23 td279"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td87"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td280"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr29 td281"><P class="p1 ft84"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td276"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td277"><P class="p338 ft95"><SPAN class="ft94">S</SPAN>tu-</P></TD>
<TD class="tr11 td83"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td281"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td276"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td277"><P class="p338 ft95">dera</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td278"><P class="p1 ft95"><SPAN class="ft94">G</SPAN>ör</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td282"><P class="p1 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr31 td277"><P class="p1 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr31 td83"><P class="p1 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr28 td280"><P class="p1 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr28 td283"><P class="p1 ft89"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td272"><P class="p250 ft82">analys av</P></TD>
<TD class="tr7 td277"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td284"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td285"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr7 td286"><P class="p26 ft82">åstadkom</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td272"><P class="p338 ft88">verksamhets-</P></TD>
<TD class="tr10 td277"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr10 td284"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr10 td285"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr10 td286"><P class="p26 ft88">verksamhets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td272"><P class="p338 ft85">beskrivningen</P></TD>
<TD class="tr20 td277"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td284"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td285"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td286"><P class="p37 ft85">bekrivning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td274"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td277"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td284"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr1 td287"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr1 td288"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p467 ft8"><SPAN class="ft49">Figur 9.3. </SPAN>Självutvärdering innebär att man med stöd av något lämpligt verktyg på organisationsnivå genomlöper förbättringscykeln genom att åstadkomma en verksamhetsbeskrivning som visar hur man arbetar, genomföra en analys av denna för att identifiera styrkor och svagheter och sedan åstadkommer en handlingsplan för förbätt ringsarbete.</P>
<P class="p468 ft36"><SPAN class="ft35">9 </SPAN>Definitionen är en översättning och mindre bearbetning av en definition av EFQM som återfinns i <NOBR>”self-assessment</NOBR> guidelines for companies”, Brussels: European Foundation for Quality Management, 1997.</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td265"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td266"><P class="p1 ft43">Kvalitetsarbete och egenutvärdering <SPAN class="ft14">147</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td267"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td268"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft4">I vår tolkning består självutvärdering av fyra faser: <SPAN class="ft24">10</SPAN></P>
<P class="p181 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">att planera och fastlägga hur arbetet skall gå till</SPAN></P>
<P class="p137 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">att åstadkomma en verksamhetsbeskrivning, som ger en bild över verksamheten idag</SPAN></P>
<P class="p182 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">att analysera denna beskrivning för att identifiera styrkor och för- bättringsområden</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">att ta fram en handlingsplan för förbättringar.</SPAN></P>
<P class="p469 ft4">Detta kan ses som att man genomlöper ett varv på förbättrings cykeln<SPAN class="ft24">11 </SPAN>(se figur 9.3). Många gånger tappar man dock bort det sista steget, nämligen att åstadkomma en handlingsplan för förbättringar. Då leder inte självutvärderingen till några bestående förbättringar.</P>
<P class="p470 ft39"><SPAN class="ft1">9.4</SPAN><SPAN class="ft38">Läroverket – ett verktyg för självutvärdering</SPAN></P>
<P class="p104 ft4">För att stimulera självutvärdering som arbetssätt bland anordnarna av Kvalificerade yrkesutbildningar utvecklades ett speciellt verktyg, kallat <SPAN class="ft7">Läroverket. </SPAN>Detta verktyg bygger på de hörnstenar som återfinns i figur 9.2.</P>
<P class="p13 ft4">Verktygets uppbyggnad är snarlik den som återfinns i Utmärkelsen Svensk Kvalitet, men språket har förenklats och frågor nas formulering anpassats mer till de Kvalificerade yrkesutbildningarna och det uppdrag utvärderingsgruppen haft.<SPAN class="ft24">12 </SPAN>Syftet med utvecklandet av Läroverket var dels att få svar på vissa frågor till utvärderings arbete, men främst att stimulera ett eget förbättrings arbetet hos de olika <NOBR>KY-anordnarna.</NOBR> Den modell som utgör ryggraden i Läroverket återfinns i figur 9.4.</P>
<P class="p50 ft8">I Läroverket struktureras verksamheten i de fyra områdena: Kund- samverkan, Ledarskap, Medarbetarnas utveckling och delaktighet samt Verksamhetens processer (se figur 9.4).</P>
<P class="p471 ft37"><SPAN class="ft25">10</SPAN><SPAN class="ft79">B. Klefsjö, </SPAN>Självutvärdering – ett arbetssätt för offensiv kvalitetsutveckling.</P>
<P class="p319 ft12">Luleå tekniska universitet, Centrum för kvalitetsutveckling, 1999.</P>
<P class="p472 ft36"><SPAN class="ft25">11</SPAN><SPAN class="ft61">Förbättringscykeln ” </SPAN><NOBR>Planera-Gör-Studera-Lär”</NOBR> är inspirerad av W Edwards Deming, och kallas ibland Demingcykeln eller <NOBR>PDSA-cykeln,</NOBR> där P = ”Plan”, D = ”Do”, S = ”Study”, A = ”Act”. Formuleringen <NOBR>”Planera-Gör-Studera-Lär”</NOBR> är utvecklad av B. Bergman och B. Klefsjö, 1995.</P>
<P class="p473 ft27"><SPAN class="ft25">12</SPAN><SPAN class="ft60">Inspiration har också hämtats från Språngbrädan som utvecklats vid Avdelningen för kvalitetsteknik & statistik, se U. Hellsten, 1997.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119141x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">148 </SPAN>Kvalitetsarbete och egenutvärdering</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p474 ft8">Inom de olika områdena finns frågor som syftar till att belysa sys- tematiken i arbetet. De är av typen:</P>
<P class="p475 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Hur gör vi för att…? (angreppssätt)</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Hur ofta gör vi det? (tillämpning)</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Vad leder det till? (resultat)</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Hur utvärderar vi våra angreppssätt? (utvärdering)</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Hur driver vi förbättringsarbetet? (förbättring)</SPAN></P>
<P class="p476 ft55">(Källa: M. Svensson, 1998)</P>
<P class="p364 ft8"><SPAN class="ft49">Figur 9.4. </SPAN>Den modell som utgör basen i Läroverket. De områden som Läroverket fokuserar på återfinns i triangeln i figurens mitt, medan begreppen i den cirkulära delen av figuren utgör grunden för det syste- matiska förbättringsarbetet.</P>
<P class="p477 ft8">Utdrag från några frågor i Läroverket återfinns i figur 9.5. För en full- ständig bild av Läroverket hänvisas till källan<SPAN class="ft35">13</SPAN>.</P>
<P class="p12 ft8">Ett häfte med ytterligare förklaringar, kallat <SPAN class="ft49">Skolblocket, </SPAN>samt ett utdrag ur ett fiktivt praktikfall, Rentek i Rensjåkk, har också utarbetats för att ge exempel på svar på frågorna i Läroverket. <SPAN class="ft35">14</SPAN></P>
<P class="p478 ft27"><SPAN class="ft25">13</SPAN><SPAN class="ft60">M. Svensson, </SPAN><SPAN class="ft29">Läroverket </SPAN>. Luleå: Luleå tekniska universitet, Avdelningen för kvalitetsteknik & statistik, 1998.</P>
<P class="p479 ft27"><SPAN class="ft25">14</SPAN><SPAN class="ft60">Skolblocket och praktikfallet kan rekvireras från Avdelningen för kvalitetsteknik & statistik, Luleå tekniska universitet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119142x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td265"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td266"><P class="p1 ft43">Kvalitetsarbete och egenutvärdering <SPAN class="ft14">149</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td267"><P class="p1 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr4 td268"><P class="p1 ft96"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p480 ft81">KUNDSAMVERKAN</P>
<P class="p481 ft82"><SPAN class="ft82">1.</SPAN><SPAN class="ft97">På vilket sätt tar vi reda på och bearbetar fakta om nuvarande behov, krav och förväntningar avseende den eller de </SPAN><NOBR>KY-utbildningar</NOBR> vi bedriver och som finns inom följande grupper:</P>
<P class="p482 ft82"><SPAN class="ft82">1.1</SPAN><NOBR><SPAN class="ft97">KY-kommittén</SPAN></NOBR></P>
<P class="p483 ft82"><SPAN class="ft82">1.2</SPAN><SPAN class="ft97">studenterna</SPAN></P>
<P class="p483 ft82"><SPAN class="ft82">1.3</SPAN><SPAN class="ft97">studenternas framtida arbetsgivare</SPAN></P>
<P class="p483 ft82"><SPAN class="ft82">1.4</SPAN><SPAN class="ft97">övriga kunder?</SPAN></P>
<P class="p484 ft82">…</P>
<P class="p485 ft82"><SPAN class="ft82">5.</SPAN><SPAN class="ft98">På vilket sätt mäter och analyserar vi hur nöjda eller missnöjda våra kunder inom följande grupper är:</SPAN></P>
<P class="p482 ft82"><SPAN class="ft82">5.1</SPAN><NOBR><SPAN class="ft97">KY-kommittén</SPAN></NOBR></P>
<P class="p483 ft82"><SPAN class="ft82">5.2</SPAN><SPAN class="ft97">studenterna</SPAN></P>
<P class="p483 ft82"><SPAN class="ft82">5.3</SPAN><SPAN class="ft97">studenternas framtida arbetsgivare</SPAN></P>
<P class="p483 ft82"><SPAN class="ft82">5.4</SPAN><SPAN class="ft97">övriga kunder?</SPAN></P>
<P class="p484 ft82">…</P>
<P class="p486 ft82"><SPAN class="ft82">9.</SPAN><SPAN class="ft99">Hur utvärderar vi de angreppssätt, tillämpningar och resultat vi beskrivit inom kundsamverkan?</SPAN></P>
<P class="p487 ft82"><SPAN class="ft82">10.</SPAN><SPAN class="ft97">Hur bedriver vi förbättringsarbete avseende samverkan med våra kunder?</SPAN></P>
<P class="p488 ft55">(Källa: M. Svensson, 1998)</P>
<P class="p364 ft8"><SPAN class="ft49">Figur 9.5. </SPAN>Exempel på frågor ur Läroverket. Frågorna är hämtade från området Kundsamverkan. Strukturen är principiellt densamma inom samtliga fyra områden.</P>
<P class="p143 ft1"><SPAN class="ft1">9.5</SPAN><SPAN class="ft44">Utbildning kring kvalitetsutveckling</SPAN></P>
<P class="p47 ft4">För att stödja <NOBR>KY-anordnarna</NOBR> har ett antal utbildningsinsatser genom- förts. Först genomfördes tio utbild ningspass om vardera två dagar på åtta olika platser i landet från Luleå i norr till Kristianstad i söder. Under dessa pass diskuterades offensiv kvalitetsutveckling, verktyget Läroverket samt hur detta bör användas för att åstadkomma en verk- samhetsbeskrivning, se tabell 9.1.</P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119143x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">150 </SPAN>Kvalitetsarbete och egenutvärdering</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p323 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 9.1. </SPAN>Antal deltagare vid den tvådagarsutbildning (utbildningstill- fälle 1) som genomförts. Utbildningen fokuserade på offensiv kvalitets- utveckling i allmänhet och Läroverket som verktyg.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr8 td289"><P class="p222 ft55">Plats för utbildnings-</P></TD>
<TD class="tr8 td160"><P class="p33 ft55">Datum</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p1 ft55">Antal</P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p202 ft55">Antal orga-</P></TD>
<TD class="tr8 td290"><P class="p251 ft55">Antal ut-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td291"><P class="p222 ft55">tillfället</P></TD>
<TD class="tr20 td154"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td27"><P class="p1 ft55">deltagare</P></TD>
<TD class="tr20 td207"><P class="p202 ft55">nisationer</P></TD>
<TD class="tr20 td292"><P class="p251 ft55">bildningar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td289"><P class="p222 ft59">Luleå</P></TD>
<TD class="tr10 td160"><P class="p223 ft59"><NOBR>2-3</NOBR> mar</P></TD>
<TD class="tr10 td9"><P class="p372 ft59">5</P></TD>
<TD class="tr10 td14"><P class="p259 ft59">4</P></TD>
<TD class="tr10 td290"><P class="p33 ft59">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td289"><P class="p222 ft59">Sundsvall</P></TD>
<TD class="tr10 td160"><P class="p223 ft59"><NOBR>5-6</NOBR> mar</P></TD>
<TD class="tr10 td9"><P class="p372 ft59">7</P></TD>
<TD class="tr10 td14"><P class="p259 ft59">4</P></TD>
<TD class="tr10 td290"><P class="p33 ft59">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td289"><P class="p222 ft59">Stockholm, Södermalm</P></TD>
<TD class="tr10 td160"><P class="p223 ft59"><NOBR>10-11</NOBR> mar</P></TD>
<TD class="tr10 td9"><P class="p372 ft59">20</P></TD>
<TD class="tr10 td14"><P class="p259 ft59">15</P></TD>
<TD class="tr10 td290"><P class="p33 ft59">17</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td289"><P class="p222 ft55">Stockholm, Tyresö</P></TD>
<TD class="tr20 td160"><P class="p223 ft55"><NOBR>12-13</NOBR> mar</P></TD>
<TD class="tr20 td9"><P class="p372 ft55">12</P></TD>
<TD class="tr20 td14"><P class="p259 ft55">8</P></TD>
<TD class="tr20 td290"><P class="p33 ft55">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td289"><P class="p222 ft59">Kristanstad</P></TD>
<TD class="tr10 td160"><P class="p223 ft59"><NOBR>16-17</NOBR> mar</P></TD>
<TD class="tr10 td9"><P class="p372 ft59">15</P></TD>
<TD class="tr10 td14"><P class="p259 ft59">11</P></TD>
<TD class="tr10 td290"><P class="p33 ft59">19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td289"><P class="p222 ft55">Stockholm, Tyresö</P></TD>
<TD class="tr20 td160"><P class="p223 ft55"><NOBR>19-20</NOBR> mar</P></TD>
<TD class="tr20 td9"><P class="p372 ft55">18</P></TD>
<TD class="tr20 td14"><P class="p259 ft55">11</P></TD>
<TD class="tr20 td290"><P class="p33 ft55">14</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td289"><P class="p222 ft59">Örebro</P></TD>
<TD class="tr10 td160"><P class="p223 ft59"><NOBR>25-26</NOBR> mar</P></TD>
<TD class="tr10 td9"><P class="p372 ft59">19</P></TD>
<TD class="tr10 td14"><P class="p259 ft59">9</P></TD>
<TD class="tr10 td290"><P class="p33 ft59">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td289"><P class="p222 ft59">Göteborg</P></TD>
<TD class="tr10 td160"><P class="p223 ft59"><NOBR>30-31</NOBR> mar</P></TD>
<TD class="tr10 td9"><P class="p372 ft59">24</P></TD>
<TD class="tr10 td14"><P class="p259 ft59">15</P></TD>
<TD class="tr10 td290"><P class="p33 ft59">22</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td289"><P class="p222 ft55">Jönköping</P></TD>
<TD class="tr20 td160"><P class="p223 ft55"><NOBR>1-2</NOBR> apr</P></TD>
<TD class="tr20 td9"><P class="p372 ft55">25</P></TD>
<TD class="tr20 td14"><P class="p259 ft55">14</P></TD>
<TD class="tr20 td290"><P class="p33 ft55">19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td289"><P class="p222 ft59">Stockholm, Tyresö</P></TD>
<TD class="tr10 td160"><P class="p223 ft59"><NOBR>27-28</NOBR> maj</P></TD>
<TD class="tr10 td9"><P class="p372 ft59">13</P></TD>
<TD class="tr10 td14"><P class="p259 ft59">9</P></TD>
<TD class="tr10 td290"><P class="p33 ft59">12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td291"><P class="p222 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr13 td154"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p372 ft57">158</P></TD>
<TD class="tr13 td207"><P class="p259 ft57">85*</P></TD>
<TD class="tr13 td292"><P class="p33 ft57">124*</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p489 ft55">* Några organisationer har deltagit vid mer än ett utbildningstillfälle. De värden som anges som ”Totalt” är antalet olika utbildningar.</P>
<P class="p490 ft4">Främst diskuterades här faserna ”planera” och ”gör” i figur 9.3. Där- efter har ytterligare en omgång på åtta endagarsutbildningar genom förts på sex olika platser i landet för att lära ut hur analys av verksam- hetsbeskrivningar bör genomföras och hur en handlingsplan för förbätt- ringsarbetet kan upprättas (se tabell 9.2). Vid detta utbildningstillfälle fokuserades på faserna ”studera” och ”lär” i figur 9.3.</P>
<P class="p390 ft8">Ingen kursavgift har tagits ut vid de olika utbildningarna. Däremot har deltagarna själva stått för eventuella kostnader i form av resor och logi samt för den arbetstid som tagits i anspråk.</P>
<P class="p491 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 9.2. </SPAN>Antal deltagare vid den endagsutbildning (utbildningstillfälle 2) som genomförts. Utbildningen fokuserade på hur man analy serar en verksamhetsbeskrivning enligt Läroverket och i viss mån på hur man åstadkommer en handlingsplan för förbättringar.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr8 td293"><P class="p222 ft55">Plats för utbildnings-</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p34 ft55">Datum</P></TD>
<TD class="tr8 td202"><P class="p1 ft55">Antal</P></TD>
<TD class="tr8 td202"><P class="p1 ft55">Antal orga-</P></TD>
<TD class="tr8 td204"><P class="p1 ft55">Antal ut-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td294"><P class="p222 ft55">tillfället</P></TD>
<TD class="tr20 td86"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td205"><P class="p1 ft55">deltagare</P></TD>
<TD class="tr20 td205"><P class="p1 ft55">nisationer</P></TD>
<TD class="tr20 td208"><P class="p1 ft55">bildningar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td293"><P class="p222 ft63">Luleå</P></TD>
<TD class="tr22 td82"><P class="p223 ft63">12 nov</P></TD>
<TD class="tr22 td202"><P class="p492 ft63">4</P></TD>
<TD class="tr22 td202"><P class="p492 ft63">3</P></TD>
<TD class="tr22 td204"><P class="p33 ft63">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td293"><P class="p222 ft55">Stockholm, Tyresö</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p223 ft55">17 nov</P></TD>
<TD class="tr20 td202"><P class="p492 ft55">15</P></TD>
<TD class="tr20 td202"><P class="p492 ft55">11</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p33 ft55">14</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td293"><P class="p222 ft59">Stockholm, Tyresö</P></TD>
<TD class="tr10 td82"><P class="p223 ft59">18 nov</P></TD>
<TD class="tr10 td202"><P class="p492 ft59">11</P></TD>
<TD class="tr10 td202"><P class="p492 ft59">8</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p33 ft59">9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td293"><P class="p222 ft59">Stockholm, Tyresö</P></TD>
<TD class="tr10 td82"><P class="p223 ft59">25 nov</P></TD>
<TD class="tr10 td202"><P class="p492 ft59">11</P></TD>
<TD class="tr10 td202"><P class="p492 ft59">9</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p33 ft59">9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td293"><P class="p222 ft55">Kristianstad</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p223 ft55">26 nov</P></TD>
<TD class="tr20 td202"><P class="p492 ft55">10</P></TD>
<TD class="tr20 td202"><P class="p492 ft55">6</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p33 ft55">14</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td293"><P class="p222 ft59">Göteborg</P></TD>
<TD class="tr10 td82"><P class="p223 ft59">2 dec</P></TD>
<TD class="tr10 td202"><P class="p492 ft59">15</P></TD>
<TD class="tr10 td202"><P class="p492 ft59">8</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p33 ft59">12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td293"><P class="p222 ft55">Jönköping</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p223 ft55">3 dec</P></TD>
<TD class="tr20 td202"><P class="p492 ft55">17</P></TD>
<TD class="tr20 td202"><P class="p492 ft55">11</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p33 ft55">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td293"><P class="p222 ft59">Örebro</P></TD>
<TD class="tr10 td82"><P class="p223 ft59">4 dec</P></TD>
<TD class="tr10 td202"><P class="p492 ft59">7</P></TD>
<TD class="tr10 td202"><P class="p492 ft59">5</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p33 ft59">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td294"><P class="p222 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr13 td86"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td205"><P class="p492 ft57">90</P></TD>
<TD class="tr13 td205"><P class="p492 ft57">56</P></TD>
<TD class="tr13 td208"><P class="p33 ft57">78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119144x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td265"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td266"><P class="p1 ft43">Kvalitetsarbete och egenutvärdering <SPAN class="ft14">151</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td267"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td268"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p493 ft39"><SPAN class="ft1">9.6</SPAN><SPAN class="ft38">Uppläggning och deltagande i självutvärderingen</SPAN></P>
<P class="p494 ft4">Samtliga utbildningsanordnare skulle sammanställa en översiktlig beskrivning över verksamheten i enlighet med sidorna <NOBR>6-7</NOBR> i Läro verket. I denna anges bl a bakgrund och syfte med utbildningen, vision och mål, kunder, konkurrenter, utformning, medarbetare och ekonomi. Huvudskälet till att kräva en översiktlig beskrivning var att samtliga anordnare härigenom skulle skaffa sig en överblick över sin verksam het. Men det var också ett sätt att skaffa information som behövdes till utvärderingsgruppens utvärderingsuppdrag.</P>
<P class="p389 ft4">De anordnare av Kvalificerade yrkesutbildningar som beviljats medel till sina utbildningar senast november 1997 fick därefter ta ställning till om de ville använda Läroverket i sitt utvärderingsarbete eller om de ville arbeta efter någon annan modell. Totalt fanns från början 135 utbildningar, men antalet har minskat till 123, eftersom vissa utbildningar senarelagts eller inte fullföljts på det sätt som var planerat.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr6 td44"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td295"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td296"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr25 td297"><P class="p495 ft81">98 st</P></TD>
<TD class="tr8 td298"><P class="p203 ft100">detaljerad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td44"><P class="p1 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr27 td295"><P class="p1 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr27 td296"><P class="p1 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr27 td299"><P class="p203 ft102">beskriv-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td44"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td295"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td296"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td300"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td301"><P class="p251 ft100">ja</P></TD>
<TD class="tr20 td299"><P class="p203 ft100">ning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td44"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr19 td295"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr19 td296"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr19 td300"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr19 td301"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr30 td302"><P class="p1 ft87"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td303"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr29 td295"><P class="p1 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td296"><P class="p1 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr23 td304"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr29 td305"><P class="p1 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td306"><P class="p1 ft84"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td307"><P class="p31 ft103">översiktlig</P></TD>
<TD class="tr22 td295"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
<TD class="tr22 td308"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr5 td309"><P class="p205 ft100">Läroverket?</P></TD>
<TD class="tr22 td305"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
<TD class="tr22 td306"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr22 td307"><P class="p31 ft103">beskrivning</P></TD>
<TD class="tr30 td310"><P class="p1 ft87"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td308"><P class="p1 ft104"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td305"><P class="p1 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr19 td306"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td295"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td306"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td295"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td308"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td309"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td305"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td306"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td311"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr23 td295"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td308"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr21 td312"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr23 td305"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td306"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr9 td44"><P class="p420 ft81">123 st</P></TD>
<TD class="tr19 td295"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr19 td296"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr19 td300"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr19 td305"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr30 td313"><P class="p1 ft87"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td295"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td296"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td297"><P class="p496 ft100">nej</P></TD>
<TD class="tr8 td299"><P class="p202 ft100">utvärdering</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td44"><P class="p1 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr27 td295"><P class="p1 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr27 td296"><P class="p1 ft101"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr11 td297"><P class="p497 ft81">25 st</P></TD>
<TD class="tr27 td299"><P class="p202 ft102">efter egen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td44"><P class="p1 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td295"><P class="p1 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td296"><P class="p1 ft84"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td299"><P class="p202 ft103">modell</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td44"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td295"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td296"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td300"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td301"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td44"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td295"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td296"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td300"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td301"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr19 td302"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p498 ft73"><SPAN class="ft74">Figur 9.6. </SPAN>Illustration över de olika stegen i arbetet med själv utvärdering samt hur många utbildningar som valt att arbeta enligt Läroverket.</P>
<P class="p499 ft23">Av figur 9.6 framgår att anordnare till 98 utbildningar valde att använda Läroverket, medan anordnare till resterande 25 utbildningar föredrog att genomföra ”egenutvärdering” efter en egen modell.<SPAN class="ft105">15 </SPAN>De som inte valde Läroverket hade fått information om att de i ett senare skede istället måste redovisa hur de arbetat med ”egenutvärdering” i enlighet med KY-</P>
<P class="p500 ft36"><SPAN class="ft35">15 </SPAN>Flera utbildningar bedrivs ibland av en och samma anordnare varför antalet organisationer är färre än antalet utbildningar. Dessa organisationer har arbetat på olika sätt med Läroverket, dvs ibland har man utvärderat organisationens arbete och ibland den enskilda utbildningen. Därför redovisas i regel antalet utbildningar och inte antalet organisationer.</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119145x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">152 </SPAN>Kvalitetsarbete och egenutvärdering</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft8">kommitténs anvisningar och hur den erhållna informationen använts till förbättringar av utbildningarna.</P>
<P class="p12 ft4">Den ursprungliga tidsplanen i figur 9.7 blev förskjuten i olika skeden. Detta berodde dels på att flera <NOBR>KY-anordnare</NOBR> ansåg att de inte fått till- räckligt med tid för arbetet samtidigt som utvärderingsgruppen ville göra vad som var möjligt för att stimulera ett framgångsrikt utvär derings- arbete på de olika utbildningarna. Dessutom innebar föränd ringar av riktlinjerna för utvärderingsgruppens rapportering till <NOBR>KY-kommit</NOBR> tén att informationsinsamlingen utifrån frågorna i Läroverket kunde senareläggas.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr6 td314"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td126"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td315"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td316"><P class="p32 ft55">1998</P></TD>
<TD class="tr6 td314"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td314"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td314"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td303"><P class="p501 ft55">1999</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td223"><P class="p222 ft59">Mar apr</P></TD>
<TD class="tr10 td315"><P class="p1 ft59">maj</P></TD>
<TD class="tr10 td316"><P class="p32 ft59">juni</P></TD>
<TD class="tr10 td314"><P class="p1 ft59">juli</P></TD>
<TD class="tr10 td314"><P class="p1 ft59">aug</P></TD>
<TD class="tr10 td36"><P class="p1 ft59">sept Okt</P></TD>
<TD class="tr10 td314"><P class="p1 ft59">nov</P></TD>
<TD class="tr10 td303"><P class="p502 ft59">dec</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td317"><P class="p222 ft55">Utb 1</P></TD>
<TD class="tr20 td12"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td318"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td319"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td31"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td31"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td31"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td44"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td317"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr10 td12"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr10 td318"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr10 td319"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr10 td33"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr10 td44"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p503 ft55">skriva översiktlig beskrivning</P>
<P class="p504 ft55">skriva detaljerad beskriv- ning</P>
<P class="p505 ft55">utb 2</P>
<P class="p506 ft55">Analys av beskrivning</P>
<P class="p507 ft55">förbättrings arbete</P>
<P class="p193 ft8"><SPAN class="ft49">Figur 9.7. </SPAN>Ursprunglig tidsplan för arbetet med Läroverket för de olika utbildningsanordnarna som valde att arbeta med Läroverket. Rutorna ”utb 1” och ”utb 2” syftar på utbildningarna i tabell 9.1 och 9.2.</P>
<P class="p143 ft1"><SPAN class="ft1">9.7</SPAN><SPAN class="ft44">Resultat av arbete med Läroverket</SPAN></P>
<P class="p427 ft4">För att ta reda på hur utbildningsanordnarna uppfattat arbetet med Läroverket och vilka effekter det haft på utbildningarna har olika enkät- undersökningar genomförts. Figur 9.8 illustrerar antalet enkäter som skickats ut samt antalet erhållna som returnerade svar<SPAN class="ft24">16</SPAN>.</P>
<P class="p141 ft4">Svarsfrekvensen på de olika enkäterna har varit god och utvär de- ringsgruppen har generellt känt ett tydligt stöd från de olika utbild nings- anordnarna i arbetet med att åstadkomma ett bra verktyg och arbetssätt för självutvärdering.</P>
<P class="p508 ft12"><SPAN class="ft24">16 </SPAN>Vissa inskickade enkäter har också bortfall på enskilda frågor.</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119146x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td265"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td266"><P class="p1 ft43">Kvalitetsarbete och egenutvärdering <SPAN class="ft14">153</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td267"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td268"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p509 ft8">Avsnitten 9.7 och 9.8 utgör en kortare sammanställning av resulta ten från de olika enkäterna. För en grundligare utvärdering och analys hänvisas till en kommande rapport<SPAN class="ft35">17</SPAN>.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr9 td160"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td14"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td320"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td321"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td9"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td322"><P class="p251 ft81">75 st</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td323"><P class="p203 ft100">enkät om</P></TD>
<TD class="tr9 td324"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td114"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td160"><P class="p1 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr26 td6"><P class="p1 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr26 td8"><P class="p1 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr26 td14"><P class="p1 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr26 td320"><P class="p1 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr26 td321"><P class="p1 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr26 td9"><P class="p1 ft106"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr26 td322"><P class="p1 ft107">skickat</P></TD>
<TD class="tr26 td324"><P class="p1 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr26 td114"><P class="p1 ft106"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td160"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
<TD class="tr22 td6"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
<TD class="tr22 td8"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
<TD class="tr22 td14"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
<TD class="tr22 td320"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
<TD class="tr22 td321"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
<TD class="tr27 td27"><P class="p1 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr27 td101"><P class="p1 ft101"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td31"><P class="p510 ft108">in</P></TD>
<TD class="tr22 td325"><P class="p203 ft103">Läroverket</P></TD>
<TD class="tr22 td324"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
<TD class="tr22 td114"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td160"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
<TD class="tr22 td6"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
<TD class="tr22 td8"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
<TD class="tr22 td14"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
<TD class="tr22 td320"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
<TD class="tr22 td326"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
<TD class="tr22 td9"><P class="p511 ft103">detaljerad</P></TD>
<TD class="tr22 td104"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td31"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
<TD class="tr22 td325"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td264"><P class="p464 ft109">69 st</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td160"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr19 td6"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr19 td8"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr11 td168"><P class="p512 ft81">98 st</P></TD>
<TD class="tr19 td326"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td9"><P class="p511 ft110">beskriv-</P></TD>
<TD class="tr30 td105"><P class="p1 ft87"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td31"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr30 td327"><P class="p1 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr19 td324"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr19 td114"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td160"><P class="p1 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td6"><P class="p1 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td8"><P class="p1 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td326"><P class="p1 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr23 td105"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr29 td320"><P class="p1 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td8"><P class="p1 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr23 td313"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr29 td324"><P class="p1 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td114"><P class="p1 ft84"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td160"><P class="p1 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr28 td6"><P class="p1 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr28 td8"><P class="p1 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr28 td326"><P class="p1 ft89"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td9"><P class="p511 ft111">ring</P></TD>
<TD class="tr28 td104"><P class="p1 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr28 td320"><P class="p1 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr28 td8"><P class="p1 ft89"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td325"><P class="p32 ft111">enkät om</P></TD>
<TD class="tr28 td324"><P class="p1 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr28 td114"><P class="p1 ft89"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td160"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td6"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td8"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr13 td168"><P class="p513 ft100">ja</P></TD>
<TD class="tr21 td326"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td104"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr13 td31"><P class="p514 ft112">ej</P></TD>
<TD class="tr21 td324"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td114"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td160"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td6"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td8"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td326"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td105"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td325"><P class="p32 ft107">varför och</P></TD>
<TD class="tr21 td324"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td114"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td160"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td6"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td8"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td321"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td9"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td328"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td324"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr21 td117"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td154"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td6"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td8"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr4 td207"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td320"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td321"><P class="p1 ft106"> </P></TD>
<TD colspan=4 rowspan=2 class="tr26 td329"><P class="p515 ft113">skickat</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td325"><P class="p32 ft107">vad som</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td330"><P class="p1 ft106"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td331"><P class="p31 ft107">analys av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr26 td332"><P class="p202 ft107">översiktlig</P></TD>
<TD class="tr23 td6"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td333"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td334"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td320"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td6"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td333"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr11 td334"><P class="p205 ft100">Läroverket?</P></TD>
<TD class="tr21 td320"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td321"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td9"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td328"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr31 td31"><P class="p516 ft114">in</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr6 td327"><P class="p32 ft100">gjorts</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr11 td330"><P class="p251 ft81">17 st</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr6 td335"><P class="p31 ft100">enkäter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr10 td332"><P class="p202 ft112">beskrivning</P></TD>
<TD class="tr4 td280"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td333"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td320"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td321"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td9"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td328"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td6"><P class="p1 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr28 td333"><P class="p1 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr28 td320"><P class="p1 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr28 td321"><P class="p1 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr28 td9"><P class="p1 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr28 td328"><P class="p1 ft89"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr10 td31"><P class="p246 ft115">23 st</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td336"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td6"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td333"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr4 td337"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr21 td320"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td321"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td9"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td328"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td306"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td324"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td114"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td160"><P class="p517 ft115">123 st</P></TD>
<TD class="tr10 td6"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr10 td8"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr9 td168"><P class="p512 ft112">nej</P></TD>
<TD class="tr22 td338"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
<TD class="tr22 td27"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
<TD class="tr10 td328"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr10 td320"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr10 td8"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr22 td313"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
<TD class="tr10 td324"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr10 td114"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td160"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td6"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td8"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td339"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td340"><P class="p222 ft100">utvärde-</P></TD>
<TD class="tr23 td328"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td320"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td333"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td325"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td324"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td114"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td160"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr10 td6"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr10 td8"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td168"><P class="p518 ft115">25 st</P></TD>
<TD class="tr10 td339"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr10 td328"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td341"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr10 td325"><P class="p519 ft111">enkät om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td264"><P class="p244 ft115">24 st</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td160"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr19 td6"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr19 td8"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr19 td14"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr19 td320"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td339"><P class="p1 ft89"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td340"><P class="p222 ft116">ring egen</P></TD>
<TD class="tr30 td101"><P class="p1 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr30 td342"><P class="p1 ft87"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td333"><P class="p1 ft89"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td325"><P class="p519 ft116">vad som</P></TD>
<TD class="tr19 td324"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr19 td114"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td160"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td6"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td8"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td14"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td320"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td328"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td320"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td324"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td114"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td160"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td6"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td14"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td320"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td343"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr10 td344"><P class="p222 ft111">modell</P></TD>
<TD class="tr20 td328"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td341"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td325"><P class="p519 ft100">gjorts</P></TD>
<TD class="tr20 td324"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td160"><P class="p1 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr28 td6"><P class="p1 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr28 td8"><P class="p1 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr28 td14"><P class="p1 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr28 td320"><P class="p1 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr28 td321"><P class="p1 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr28 td9"><P class="p1 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr28 td328"><P class="p1 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr28 td320"><P class="p1 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr28 td333"><P class="p1 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr32 td327"><P class="p1 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr28 td324"><P class="p1 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr28 td114"><P class="p1 ft89"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p520 ft8"><SPAN class="ft49">Figur 9.8. </SPAN>Översikt över olika enkäter som skickats ut för analys av arbetet med självutvärdering samt antalet erhållna svar.</P>
<P class="p123 ft3"><SPAN class="ft3">9.7.1</SPAN><SPAN class="ft34">Omfattning av arbetet med Läroverket</SPAN></P>
<P class="p144 ft8">I detta avsnitt ges en sammanfattande bild över hur mycket tid anord- narna lagt ner på arbetet med Läroverket och hur många personer som engagerats.</P>
<P class="p12 ft4">Tabell 9.3 och 9.5 visar att de allra flesta utbildningsanordnarna lagt ner ett stort arbete med att åstadkomma en översiktlig beskrivning över utbildningen. Medeltiden som uppgetts vara nedlagd på att skriva över- sikten är 42 timmar. Det finns dock fall där man inte känt till räcklig motivation eller sett nyttan utan tyckt att den ansökan som ingivits till <NOBR>KY-kommittén</NOBR> väsentligen innehållit den sökta informa tionen.</P>
<P class="p12 ft4">Tabell 9.4 och 9.5 visar att man i allmänhet inte engagerat så många personer i arbetet med självutvärderingen som vore önskvärt. En bidragande orsak till detta kan vara att man inte från början haft resur ser avsatta till detta relativt omfattande arbete. Man kan också, generellt sett, notera att det är förhållandevis sällan som ledamöter från led- ningsgruppen deltagit i arbetet med att åstadkomma översikten eller den detaljerade verksamhetsbeskrivningen.</P>
<P class="p521 ft12"><SPAN class="ft24">17 </SPAN>Se kommande forskningsrapport om hur arbetet med Läroverket fungerat, M. Svensson, 1999.</P>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119147x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">154 </SPAN>Kvalitetsarbete och egenutvärdering</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 9.3. </SPAN>Tabellen visar hur mycket tid utbildningsanordnarna uppgett att de använt för att göra den översiktliga beskrivningen enligt Läro ver- ket. Anordnarna har delats in i två grupper beroende på om de skickat in detaljerad beskrivning till utvärderingsgruppen eller inte. Med ”db” i tabellen avses detaljerad beskrivning.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr11 td226"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td159"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td135"><P class="p232 ft55">Omfattning (timmar)</P></TD>
<TD class="tr11 td318"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td241"><P class="p466 ft55">Antal</P></TD>
<TD class="tr11 td41"><P class="p510 ft12">Totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td226"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td159"><P class="p18 ft12"><SPAN class="ft69"><</SPAN>20</P></TD>
<TD class="tr13 td83"><P class="p18 ft12"><NOBR>20-39</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td14"><P class="p224 ft12"><NOBR>40-59</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td318"><P class="p18 ft12"><SPAN class="ft69">></SPAN>60</P></TD>
<TD class="tr13 td241"><P class="p466 ft12">svarand</P></TD>
<TD class="tr13 td41"><P class="p222 ft12">antal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td224"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td153"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td87"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td207"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td315"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td244"><P class="p466 ft12">e</P></TD>
<TD class="tr13 td39"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td226"><P class="p222 ft55">Skickat in db</P></TD>
<TD class="tr20 td159"><P class="p297 ft12">11</P></TD>
<TD class="tr20 td83"><P class="p501 ft12">21</P></TD>
<TD class="tr20 td14"><P class="p33 ft12">17</P></TD>
<TD class="tr20 td318"><P class="p297 ft12">6</P></TD>
<TD class="tr20 td241"><P class="p33 ft12">55</P></TD>
<TD class="tr20 td41"><P class="p37 ft12">75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td224"><P class="p222 ft55">Ej skickat in db</P></TD>
<TD class="tr8 td153"><P class="p297 ft12">4</P></TD>
<TD class="tr8 td87"><P class="p501 ft12">2</P></TD>
<TD class="tr8 td207"><P class="p33 ft12">3</P></TD>
<TD class="tr8 td315"><P class="p297 ft12">2</P></TD>
<TD class="tr8 td244"><P class="p33 ft12">11</P></TD>
<TD class="tr8 td39"><P class="p37 ft12">23</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p522 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 9.4. </SPAN>Tabellen visar hur mycket tid utbildningsanordnarna uppgett att de använt på att göra den detaljerade beskrivningen enligt Läroverket bland de 98 utbildningar som valt att utnyttja Läroverket. Frågan har besvarats av 46 av de 75 utbildningarna som skickat in detaljerad beskrivning till utvärderingsgruppen respektive av 6 av de 23 som inte skickat in. Med ”db” avses detaljerad beskrivning.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr6 td29"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td201"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td235"><P class="p251 ft55">Omfattning (timmar)</P></TD>
<TD class="tr6 td199"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td116"><P class="p464 ft55">Totalt antal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td25"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td197"><P class="p523 ft118"><SPAN class="ft117"><</SPAN>20</P></TD>
<TD class="tr8 td238"><P class="p524 ft55"><NOBR>20-39</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td175"><P class="p18 ft55"><NOBR>40-59</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td175"><P class="p525 ft55"><NOBR>60-79</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td122"><P class="p526 ft55"><NOBR>80-110</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td195"><P class="p18 ft55"><SPAN class="ft66">></SPAN>110</P></TD>
<TD class="tr8 td113"><P class="p464 ft55">utbildningar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td29"><P class="p222 ft55">Skickat in db</P></TD>
<TD class="tr20 td201"><P class="p526 ft12">4</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p527 ft12">7</P></TD>
<TD class="tr20 td170"><P class="p241 ft12">15</P></TD>
<TD class="tr20 td170"><P class="p523 ft12">7</P></TD>
<TD class="tr20 td127"><P class="p528 ft12">6</P></TD>
<TD class="tr20 td199"><P class="p218 ft12">7*</P></TD>
<TD class="tr20 td116"><P class="p33 ft12">46</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td29"><P class="p222 ft55">Ej skickat in</P></TD>
<TD class="tr20 td201"><P class="p526 ft12">1</P></TD>
<TD class="tr20 td48"><P class="p527 ft12">1</P></TD>
<TD class="tr20 td170"><P class="p241 ft12">0</P></TD>
<TD class="tr20 td170"><P class="p523 ft12">0</P></TD>
<TD class="tr20 td127"><P class="p528 ft12">3</P></TD>
<TD class="tr20 td199"><P class="p248 ft12">1*</P></TD>
<TD class="tr20 td116"><P class="p33 ft12">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td25"><P class="p222 ft55">db</P></TD>
<TD class="tr6 td197"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td238"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td175"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td175"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td195"><P class="p218 ft12">*</P></TD>
<TD class="tr6 td113"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft55"><SPAN class="ft55">*</SPAN><SPAN class="ft119">Dessa är fördelade på 120, 160, 200, 200, 200, 300 respektive 900 timmar.</SPAN></P>
<P class="p65 ft55"><SPAN class="ft55">**</SPAN><SPAN class="ft120">Uppgiven tid är 320 timmar.</SPAN></P>
<P class="p529 ft4">En organisation, Nackademin i Nacka, har uppgivit att man engagerat 52 personer i arbetet med Läroverket. Det är också den organisa tion som lagt ner i särklass mest tid på arbetet, ca 900 arbetstimmar. Genom- snittsarbetet som lagts ner på att åstadkomma den detaljerade beskrivningen uppges till 98 arbetstimmar. Även om det är svårt att ange hur mycket tid det tar att åstadkomma en seriös detaljerad be skrivning ger erfarenheter från arbete med självutvärdering med lik nande verktyg att detta är en förhållandevis låg arbetsmängd <SPAN class="ft24">18</SPAN>. Detta kan självfallet vara kopplat till att resurser inte varit avsatta till detta arbete från början.</P>
<P class="p530 ft12"><SPAN class="ft24">18 </SPAN>Se exempelvis P. Lindström m fl, 1999, J. Helling, 1999, samt M. Svensson och U. Ögren, 1997.</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119148x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td265"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td266"><P class="p1 ft43">Kvalitetsarbete och egenutvärdering <SPAN class="ft14">155</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td267"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td268"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 9.5. </SPAN>Antalet personer som deltagit i arbetet med att åstadkomma översiktlig beskrivning respektive detaljerad beskrivning enligt Läro- verket. Svaren avser de som skickat in detaljerad beskrivning.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr11 td345"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td56"><P class="p531 ft12">Antal personer</P></TD>
<TD class="tr11 td346"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td300"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td347"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td314"><P class="p18 ft12"><NOBR>1-2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p18 ft12"><NOBR>3-4</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td58"><P class="p217 ft12"><NOBR>5-6</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td348"><P class="p18 ft12"><NOBR>7-8</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td304"><P class="p28 ft69">><SPAN class="ft12">8</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td345"><P class="p222 ft12">Översiktlig beskrivning</P></TD>
<TD class="tr20 td31"><P class="p4 ft12">12</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p4 ft12">12</P></TD>
<TD class="tr20 td56"><P class="p230 ft12">3</P></TD>
<TD class="tr20 td346"><P class="p271 ft12">2</P></TD>
<TD class="tr20 td300"><P class="p28 ft12">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td347"><P class="p222 ft12">Detaljerad beskrivning</P></TD>
<TD class="tr8 td314"><P class="p4 ft12">16</P></TD>
<TD class="tr8 td86"><P class="p4 ft12">6</P></TD>
<TD class="tr8 td58"><P class="p230 ft12">6</P></TD>
<TD class="tr8 td348"><P class="p271 ft12">1</P></TD>
<TD class="tr8 td304"><P class="p28 ft12">1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft3"><SPAN class="ft3">9.7.2</SPAN><SPAN class="ft34">Upplevelser av arbetet med Läroverket</SPAN></P>
<P class="p158 ft4">I enkäterna har också frågats hur de utbildningsanordnare som arbetat med Läroverket upplevt detta arbete. Figur 9.9 och 9.10 visar hur anordnarna sammanväger avsatta resurser mot erhållna resultat, dels i gruppen som skickat in en detaljerad verksamhetsbeskrivning och dels i den grupp som inte skickat in den detaljerade beskrivningen.</P>
<P class="p532 ft81">Värdering av arbetet med Läroverket</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr33 td349"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td346"><P class="p18 ft121">20</P></TD>
<TD class="tr33 td93"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td350"><P class="p9 ft100">21</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=4 class="tr34 td349"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-69px;margin-bottom:0px;" class="p533 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-69px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:69px;" class="p533 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-35px;margin-top:35px;margin-right:-34px;margin-bottom:34px;" class="p533 ft115"><![endif]>utbildningar</P></TD>
<TD class="tr0 td346"><P class="p18 ft121">15</P></TD>
<TD class="tr0 td93"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td350"><P class="p534 ft100">16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td346"><P class="p18 ft121">10</P></TD>
<TD class="tr24 td93"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td350"><P class="p535 ft100">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td346"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td93"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr36 td346"><P class="p18 ft121">5</P></TD>
<TD class="tr22 td93"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
<TD class="tr22 td350"><P class="p536 ft103">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=4 class="tr37 td349"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-24px;margin-bottom:0px;" class="p537 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-24px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:24px;" class="p537 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-12px;margin-top:12px;margin-right:-12px;margin-bottom:12px;" class="p537 ft115"><![endif]>Antal</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td93"><P class="p224 ft100">5</P></TD>
<TD class="tr20 td350"><P class="p538 ft100">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td346"><P class="p1 ft84"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td350"><P class="p247 ft100">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr3 td346"><P class="p18 ft121">0</P></TD>
<TD class="tr27 td93"><P class="p1 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td93"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td350"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td349"><P class="p1 ft106"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td93"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:15px;margin-top:-3px;margin-right:-23px;margin-bottom:3px;" class="p539 ft122"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:7px;margin-top:-3px;margin-right:-15px;margin-bottom:11px;" class="p539 ft122"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:11px;margin-top:1px;margin-right:-19px;margin-bottom:7px;" class="p539 ft122"><![endif]>Mycket nyttigt</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td350"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:205px;margin-top:0px;margin-right:-225px;margin-bottom:0px;" class="p540 ft100"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:185px;margin-top:0px;margin-right:-205px;margin-bottom:20px;" class="p540 ft100"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:195px;margin-top:10px;margin-right:-215px;margin-bottom:10px;" class="p540 ft100"><![endif]>Mycket onyttigt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td349"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr35 td346"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft8"><SPAN class="ft49">Figur 9.9. </SPAN>Figuren illustrerar hur de utbildningsanordnare som arbetat med Läroverket bedömt värdet av det nedlagda arbetet genom att väga de resurser som använts mot det utfall arbetet givit hittills. Figuren avser de som lämnat in en detaljerad beskrivning.</P>
<P class="p187 ft4">Figur 9.9 och 9.10 illustrerar att man uppfattat värdet av arbetet olika nyttigt i förhållande till nedlagda resurser. Det finns dock en tyd lig tyngdpunkt på att man värderar arbetet positivt. Bland de som skickat in detaljerad beskrivning till utvärderingsgruppen är andelen positiva större</P>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119149x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">156 </SPAN>Kvalitetsarbete och egenutvärdering</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft4">än bland dem som inte sänt in materialet. Att sambandet inte är tydligare kan bero på att arbetet delvis forcerats av tidsskäl och att tillräcklig mognad därför inte hunnit uppnås. Detta styrker erfaren heter från andra organisationer som arbetat med självutvärdering och understryker att det är väsentligt att man från början har avsatt tillräck liga resurser för att arbetet skall bli framgångsrikt.</P>
<P class="p541 ft81">Värdet av arbetet med Läroverket hittills</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD rowspan=7 class="tr39 td351"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-64px;margin-bottom:0px;" class="p542 ft123"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-64px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:64px;" class="p542 ft123"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-32px;margin-top:32px;margin-right:-32px;margin-bottom:32px;" class="p542 ft123"><![endif]>utbildningar</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p33 ft112">3</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td180"><P class="p216 ft100">3</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td352"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr5 td353"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr20 td12"><P class="p33 ft112">2,5</P></TD>
<TD class="tr31 td31"><P class="p1 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr31 td352"><P class="p1 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr31 td353"><P class="p1 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td180"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td31"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td352"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td353"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p33 ft112">2</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr40 td180"><P class="p18 ft100">2</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr40 td31"><P class="p18 ft100">2</P></TD>
<TD class="tr8 td352"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr40 td353"><P class="p232 ft100">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr13 td12"><P class="p33 ft112">1,5</P></TD>
<TD class="tr27 td352"><P class="p1 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td180"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td352"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td353"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr13 td12"><P class="p33 ft112">1</P></TD>
<TD class="tr21 td180"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td31"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td352"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td353"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr40 td351"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:0px;" class="p543 ft123"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-19px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:19px;" class="p543 ft123"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-10px;margin-top:10px;margin-right:-9px;margin-bottom:9px;" class="p543 ft123"><![endif]>Antal</P></TD>
<TD class="tr26 td180"><P class="p1 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr26 td31"><P class="p1 ft106"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr40 td352"><P class="p544 ft100">1</P></TD>
<TD class="tr26 td353"><P class="p1 ft106"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><P class="p33 ft112">0,5</P></TD>
<TD class="tr6 td180"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td353"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td351"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td12"><P class="p33 ft112">0</P></TD>
<TD class="tr20 td180"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td31"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td352"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr41 td353"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-40px;margin-bottom:0px;" class="p545 ft100"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-40px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:40px;" class="p545 ft100"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-20px;margin-top:20px;margin-right:-20px;margin-bottom:20px;" class="p545 ft100"><![endif]>onyttigt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td351"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td12"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:27px;margin-top:-1px;margin-right:-50px;margin-bottom:1px;" class="p546 ft100"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:4px;margin-top:-1px;margin-right:-27px;margin-bottom:24px;" class="p546 ft100"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:15px;margin-top:11px;margin-right:-38px;margin-bottom:12px;" class="p546 ft100"><![endif]>Mycket</P></TD>
<TD class="tr42 td180"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-1px;margin-right:37px;margin-bottom:1px;" class="p547 ft100"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:39px;margin-top:-1px;margin-right:-1px;margin-bottom:-37px;" class="p547 ft100"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:20px;margin-top:-20px;margin-right:18px;margin-bottom:-18px;" class="p547 ft100"><![endif]>nyttigt</P></TD>
<TD class="tr42 td31"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td352"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:94px;margin-top:0px;margin-right:-119px;margin-bottom:0px;" class="p548 ft100"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:69px;margin-top:0px;margin-right:-94px;margin-bottom:25px;" class="p548 ft100"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:81px;margin-top:13px;margin-right:-106px;margin-bottom:12px;" class="p548 ft100"><![endif]>Mycket</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft4"><SPAN class="ft7">Figur 9.10. </SPAN>Figuren illustrerar hur de utbildningsanordnare som arbetat med Läroverket bedömt värdet av det nedlagda arbetet genom att väga de resurser som använts mot det utfall arbetet givit hittills. Figuren avser de som inte fullföljt inlämnande av den detaljerade verksam hets- beskrivningen.</P>
<P class="p549 ft4">Arbetet med att analysera den detaljerade beskrivningen och att åstad- komma en handlingsplan för förbättringar har inte följts upp av ut värde- ringsgruppen inom ramen för utvär deringsuppdraget, se figur 9.3. Där- emot har frågor rörande analysen och förbättringsarbetet ingått i enkäterna inför det fortsatta forskningsarbetet och några resultat är möjliga att presentera redan i detta skede. När enkätundersökningen genomfördes under våren 1999 hade 30 stycken a v de 69 svarande påbörjat arbetet med analys av den detaljerade beskrivningen. Av dessa har sju stycken dessutom sagt sig vara färdiga med analysen. En klar majoritet av de 69 utbildningarna, drygt 80 procent, anser att de funnit förbättringsmöjligheter bara genom arbetet med att ta fram den detalje- rade beskrivningen, dvs innan analysen påbörjats .</P>
<P class="p7 ft4">Av de 98 utbildningar som valde att arbeta med Läroverket har 23 inte fullföljt arbetet i den meningen att man inte skickat in en detaljerad verksamhetsbeskrivning till utvärderingsgruppen. På frågan om anled- ningen till att de inte gjort detta har, av de 14 som besvarat frågan, elva svarat att arbetet med den detaljerade beskrivningen ej avslutats och tre</P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td265"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td266"><P class="p1 ft43">Kvalitetsarbete och egenutvärdering <SPAN class="ft14">157</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td267"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td268"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft4">svarat att arbetet ej påbörjats. När det gäller huruvid a arbetet med den detaljerade beskrivningen kommer att slutföras kan en tydlig avsikt att göra detta skön jas bland en majoritet av de 15 som besvarat frågan. Tolv av dem svarar att arbetet kommer att slutföras, varav åtta även kunnat bedöma tidpunkt för färdigställandet.</P>
<P class="p550 ft8">För att utvärdera hur utbildningsanordnarna upplevt arbetet med Läroverket har ett antal frågor ställts. Resultatet från en av dessa redo- visas i figur 9.11.</P>
<P class="p551 ft7">Självutvärdering med hjälp av Läroverket är:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr11 td188"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td355"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td31"><P class="p222 ft12">Skala</P></TD>
<TD class="tr11 td356"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td140"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td9"><P class="p35 ft55">Medelvärde</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td188"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td357"><P class="p233 ft12">1</P></TD>
<TD class="tr8 td357"><P class="p233 ft12">2</P></TD>
<TD class="tr8 td358"><P class="p531 ft12">3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td359"><P class="p351 ft12">4</P></TD>
<TD class="tr8 td360"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td361"><P class="p552 ft12">5</P></TD>
<TD class="tr8 td357"><P class="p233 ft12">6</P></TD>
<TD class="tr8 td357"><P class="p233 ft12">7</P></TD>
<TD class="tr6 td140"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p35 ft12">på skala <NOBR>1-7</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td362"><P class="p553 ft12">Dåligt</P></TD>
<TD class="tr8 td363"><P class="p218 ft12">0</P></TD>
<TD class="tr8 td363"><P class="p25 ft12">7</P></TD>
<TD class="tr8 td355"><P class="p554 ft12">1</P></TD>
<TD class="tr8 td364"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td363"><P class="p25 ft12">14</P></TD>
<TD class="tr8 td365"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td366"><P class="p26 ft12">17</P></TD>
<TD class="tr8 td363"><P class="p25 ft12">15</P></TD>
<TD class="tr8 td363"><P class="p25 ft12">14</P></TD>
<TD class="tr8 td140"><P class="p205 ft12">Bra</P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p292 ft12">5,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr33 td362"><P class="p29 ft12">Ointressant</P></TD>
<TD class="tr21 td367"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td367"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td358"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td368"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td367"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td360"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td369"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td367"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td367"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr33 td140"><P class="p205 ft12">Intressant</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr33 td9"><P class="p35 ft12">5,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td363"><P class="p218 ft12">0</P></TD>
<TD class="tr8 td363"><P class="p25 ft12">4</P></TD>
<TD class="tr8 td355"><P class="p554 ft12">6</P></TD>
<TD class="tr8 td364"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td363"><P class="p25 ft12">14</P></TD>
<TD class="tr8 td365"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td366"><P class="p26 ft12">10</P></TD>
<TD class="tr8 td363"><P class="p25 ft12">20</P></TD>
<TD class="tr8 td363"><P class="p25 ft12">14</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr33 td362"><P class="p247 ft12">Förvirrande</P></TD>
<TD class="tr23 td367"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td367"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td358"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td368"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td367"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td360"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td369"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td367"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td367"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr33 td140"><P class="p205 ft12">Klar</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr33 td9"><P class="p35 ft12">3,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td363"><P class="p218 ft12">5</P></TD>
<TD class="tr13 td363"><P class="p25 ft12">11</P></TD>
<TD class="tr13 td355"><P class="p554 ft12">6</P></TD>
<TD class="tr13 td364"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td363"><P class="p25 ft12">21</P></TD>
<TD class="tr13 td365"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td366"><P class="p26 ft12">18</P></TD>
<TD class="tr13 td363"><P class="p35 ft12">6</P></TD>
<TD class="tr13 td363"><P class="p25 ft12">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr14 td362"><P class="p247 ft12">Värdelös</P></TD>
<TD class="tr23 td367"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td367"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td358"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td368"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td367"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td360"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td369"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td367"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td367"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td140"><P class="p205 ft12">Värdefull</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td9"><P class="p35 ft12">5,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td363"><P class="p218 ft12">0</P></TD>
<TD class="tr8 td363"><P class="p25 ft12">6</P></TD>
<TD class="tr8 td355"><P class="p554 ft12">3</P></TD>
<TD class="tr8 td364"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td363"><P class="p25 ft12">10</P></TD>
<TD class="tr8 td365"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td366"><P class="p26 ft12">20</P></TD>
<TD class="tr8 td363"><P class="p25 ft12">17</P></TD>
<TD class="tr8 td363"><P class="p25 ft12">12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr33 td362"><P class="p29 ft12">Irrelevant</P></TD>
<TD class="tr23 td367"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td367"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td358"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td368"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td367"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td360"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td369"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td367"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td367"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr33 td140"><P class="p205 ft12">Relevant</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr33 td9"><P class="p35 ft12">5,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td363"><P class="p218 ft12">0</P></TD>
<TD class="tr13 td363"><P class="p25 ft12">7</P></TD>
<TD class="tr13 td355"><P class="p554 ft12">2</P></TD>
<TD class="tr13 td364"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td363"><P class="p25 ft12">11</P></TD>
<TD class="tr13 td365"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td366"><P class="p26 ft12">19</P></TD>
<TD class="tr13 td363"><P class="p25 ft12">19</P></TD>
<TD class="tr13 td363"><P class="p25 ft12">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr33 td362"><P class="p29 ft12">Oanvändbar</P></TD>
<TD class="tr23 td367"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td367"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td358"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td368"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td367"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td360"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td369"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td367"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td367"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr33 td140"><P class="p205 ft12">Användbar</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr33 td9"><P class="p35 ft12">4,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td363"><P class="p218 ft12">1</P></TD>
<TD class="tr13 td363"><P class="p25 ft12">6</P></TD>
<TD class="tr13 td355"><P class="p351 ft12">10</P></TD>
<TD class="tr13 td364"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td363"><P class="p25 ft12">9</P></TD>
<TD class="tr13 td365"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td366"><P class="p26 ft12">14</P></TD>
<TD class="tr13 td363"><P class="p25 ft12">21</P></TD>
<TD class="tr13 td363"><P class="p25 ft12">7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr14 td362"><P class="p29 ft12">Ytlig</P></TD>
<TD class="tr23 td367"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td367"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td358"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td368"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td367"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td360"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td369"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td367"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td367"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td140"><P class="p205 ft12">Grundlig</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td9"><P class="p35 ft12">5,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td363"><P class="p218 ft12">0</P></TD>
<TD class="tr8 td363"><P class="p25 ft12">1</P></TD>
<TD class="tr8 td355"><P class="p554 ft12">6</P></TD>
<TD class="tr8 td364"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td363"><P class="p25 ft12">10</P></TD>
<TD class="tr8 td365"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td366"><P class="p26 ft12">15</P></TD>
<TD class="tr8 td363"><P class="p25 ft12">13</P></TD>
<TD class="tr8 td363"><P class="p25 ft12">23</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr33 td362"><P class="p297 ft12">Ineffektivt</P></TD>
<TD class="tr23 td367"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td367"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td358"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td368"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td367"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td360"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td369"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td367"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td367"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr33 td140"><P class="p205 ft12">Effektivt</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr33 td9"><P class="p35 ft12">4,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td363"><P class="p218 ft12">2</P></TD>
<TD class="tr13 td363"><P class="p25 ft12">7</P></TD>
<TD class="tr13 td355"><P class="p351 ft12">14</P></TD>
<TD class="tr13 td364"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td363"><P class="p25 ft12">20</P></TD>
<TD class="tr13 td365"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td366"><P class="p26 ft12">12</P></TD>
<TD class="tr13 td363"><P class="p25 ft12">10</P></TD>
<TD class="tr13 td363"><P class="p25 ft12">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td362"><P class="p1 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr23 td367"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td367"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td358"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td368"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td367"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td360"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td369"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td367"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td367"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr29 td140"><P class="p1 ft84"> </P></TD>
<TD class="tr29 td9"><P class="p1 ft84"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p193 ft8"><SPAN class="ft49">Figur 9.11. </SPAN>Sammanfattning av hur de utbildningar som arbetat med Läroverket har uppfattat ”Självutvärdering med hjälp av Lärove rket”.<SPAN class="ft35">19</SPAN></P>
<P class="p187 ft4">Sammanställningen i figur 9.11 visar att självutvärderingen upplevts positivt i de allra flesta fall i de avseenden som efterfrågats i enkäten<SPAN class="ft12">. </SPAN>Att betyget är lägre vad gäller ”förvirrande - klart” är väntat, eftersom arbetsgången var ovan och tankegångarna nya för många av <NOBR>KY-anord-</NOBR> narna. Detta styrks också av tabell 9.6 där förkunskaperna om offensiv kvalitetsutveckling och olika självutvärderingsverktyg innan utbildningen och arbetet med självutvärdering satte igång finns sam manställda.</P>
<P class="p122 ft4">Något förvånande anser vi att det är, att betyget på ”effektivitet” är tämligen lågt. Detta kan bero på att man uppfattat effektvitet som resultat per nerlagd arbetstimme, varvid betyget kan ha dragits ner av att många lagt ner en förhållandevis stor arbetsinsats. En annan orsak kan</P>
<P class="p555 ft36"><SPAN class="ft35">19 </SPAN>I enkäten var ytterlighetsalternativen i de olika raderna slumpmässigt fördelade. De är här ordnade i en skala från ”negativt” till ”positivt” för att förenkla jämförelsen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119151x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">158 </SPAN>Kvalitetsarbete och egenutvärdering</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p308 ft8">vara att man ännu ej ser effekterna eftersom man i flera fall inte är färdig med analyserna av den detaljerade beskrivningen.</P>
<P class="p556 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 9.6. </SPAN>Tabellen illustrerar i viss mening förkunskaperna om offen- siv kvalitetsutveckling hos utbildningsanordnarna innan utbildning och arbetet med självutvärdering satte igång.</P>
<P class="p557 ft55">Hur mycket kände Du till om verktyg för självutvärdering, liknande Läroverket, innan Du kom i kontakt med det? <SPAN class="ft124">(Flera alternativ kan väljas i varje kolumn)</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr6 td168"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td20"><P class="p1 ft55">Utmärkelsen</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td129"><P class="p1 ft55">Utmärkelsen</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td83"><P class="p251 ft55">Språng-</P></TD>
<TD class="tr6 td370"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td329"><P class="p558 ft55">Andra verktyg</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td168"><P class="p1 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr30 td370"><P class="p1 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr30 td329"><P class="p1 ft87"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td168"><P class="p1 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr10 td20"><P class="p1 ft59">Svensk</P></TD>
<TD class="tr10 td129"><P class="p1 ft59">Svensk Skola</P></TD>
<TD class="tr10 td83"><P class="p251 ft59">brädan</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr14 td228"><P class="p552 ft55">ISIS/IST 21 steg LOTS</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td168"><P class="p1 ft90"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td371"><P class="p1 ft55">Kvalitet</P></TD>
<TD class="tr31 td129"><P class="p1 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr31 td83"><P class="p1 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td173"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td124"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td87"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td372"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
<TD class="tr23 td373"><P class="p1 ft64"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td168"><P class="p222 ft63">Inget</P></TD>
<TD class="tr22 td20"><P class="p258 ft63">13</P></TD>
<TD class="tr22 td129"><P class="p230 ft63">20</P></TD>
<TD class="tr22 td83"><P class="p492 ft63">36</P></TD>
<TD class="tr22 td370"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
<TD class="tr22 td329"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td168"><P class="p222 ft55">Hört talas om</P></TD>
<TD class="tr13 td20"><P class="p258 ft55">39</P></TD>
<TD class="tr13 td129"><P class="p230 ft55">24</P></TD>
<TD class="tr13 td83"><P class="p492 ft55">3</P></TD>
<TD class="tr13 td370"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td329"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td168"><P class="p222 ft55">Studerat själv</P></TD>
<TD class="tr20 td20"><P class="p258 ft55">18</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p230 ft55">8</P></TD>
<TD class="tr20 td83"><P class="p492 ft55">2</P></TD>
<TD class="tr20 td370"><P class="p18 ft55">1</P></TD>
<TD class="tr20 td329"><P class="p248 ft55">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td168"><P class="p222 ft55">Deltagit i kurs</P></TD>
<TD class="tr13 td20"><P class="p258 ft55">7</P></TD>
<TD class="tr13 td129"><P class="p230 ft55">7</P></TD>
<TD class="tr13 td83"><P class="p492 ft55">0</P></TD>
<TD class="tr13 td370"><P class="p18 ft55">1</P></TD>
<TD class="tr13 td329"><P class="p559 ft55">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td173"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr19 td371"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr19 td124"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr19 td87"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr19 td373"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p560 ft39"><SPAN class="ft1">9.8</SPAN><SPAN class="ft38">Resultat och arbetssätt när man inte arbetat med Läroverket</SPAN></P>
<P class="p494 ft4">En grupp av utbildningsanordnare valde att arbeta med egenutvärdering enligt alternativa former och inte utnyttja Läroverket. Hur denna grupp arbetat och varför de valt en egen metod har undersökts via en enkät. Av utbildningsanordnarna till de 25 utbildningar som valt att inte utnyttja Läroverket har 24 stycken besvarat enkäten, dvs en svarsfrekvens på 96 procent (se figur 9.8).</P>
<P class="p390 ft4">En stor del av de som valt att inte utnyttja Läroverket har i enkäten uppgett att de studerade Läroverket innan de fattade slutligt beslut om arbetssätt. Orsakerna till att man inte valt Läroverket varierar. Av de 24 som besvarat enkäten har 16 besvarat frågan. Några har angivit flera skäl. I somliga fall anger man att man redan hade planerat eller satt igång utvärderingsarbetet och i några fall bedömdes tids åtgången som alltför stor i för hållande till de tillgängliga resurserna. Inget av dessa skäl förefaller vara dominerande utan anges av alla i ungefär samma grad.</P>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119152x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td265"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td266"><P class="p1 ft43">Kvalitetsarbete och egenutvärdering <SPAN class="ft14">159</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td267"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td268"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p561 ft81">Vad som normalt ingår i egenutvärderingar</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-165px;margin-bottom:0px;" class="p562 ft125"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-165px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:165px;" class="p562 ft125"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-83px;margin-top:83px;margin-right:-82px;margin-bottom:82px;" class="p562 ft125"><![endif]>Antal utbildningar</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD class="tr20 td374"><P class="p18 ft112">25</P></TD>
<TD class="tr20 td375"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td376"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td377"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td378"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td377"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td377"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td378"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td370"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td374"><P class="p18 ft112">20</P></TD>
<TD class="tr18 td375"><P class="p271 ft100">21</P></TD>
<TD class="tr18 td376"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr18 td377"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr18 td378"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr18 td377"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr18 td377"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr18 td378"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr18 td370"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr18 td8"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td374"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr1 td375"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr1 td376"><P class="p299 ft100">18</P></TD>
<TD class="tr1 td377"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr1 td378"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr1 td377"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr1 td377"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr1 td378"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr1 td370"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td374"><P class="p18 ft112">15</P></TD>
<TD class="tr13 td375"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td376"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td377"><P class="p299 ft100">16</P></TD>
<TD class="tr13 td378"><P class="p299 ft100">16</P></TD>
<TD class="tr13 td377"><P class="p299 ft100">16</P></TD>
<TD class="tr13 td377"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td378"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td370"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td8"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td374"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td375"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td376"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td377"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td378"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td377"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td377"><P class="p299 ft100">14</P></TD>
<TD class="tr13 td378"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td370"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td8"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td374"><P class="p18 ft112">10</P></TD>
<TD class="tr33 td375"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td376"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td377"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td378"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td377"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td377"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td378"><P class="p299 ft100">11</P></TD>
<TD class="tr33 td370"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td8"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td374"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td375"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td376"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td377"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td378"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td377"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td377"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td378"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td370"><P class="p501 ft100">9</P></TD>
<TD class="tr13 td8"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td374"><P class="p4 ft112">5</P></TD>
<TD class="tr33 td375"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td376"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td377"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td378"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td377"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td377"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td378"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td370"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td8"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr42 td374"><P class="p4 ft112">0</P></TD>
<TD class="tr43 td375"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr43 td376"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr43 td377"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr43 td378"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr43 td377"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr43 td377"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr43 td378"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr43 td370"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr43 td8"><P class="p18 ft100">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr44 td375"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:12px;margin-top:-32px;margin-right:-56px;margin-bottom:32px;" class="p563 ft112"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-32px;margin-top:-32px;margin-right:-12px;margin-bottom:76px;" class="p563 ft112"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-10px;margin-top:-10px;margin-right:-34px;margin-bottom:54px;" class="p563 ft112"><![endif]>kursenkäter</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr44 td376"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-4px;margin-right:-65px;margin-bottom:4px;" class="p564 ft126"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-61px;margin-top:-4px;margin-right:-2px;margin-bottom:67px;" class="p564 ft126"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-30px;margin-top:28px;margin-right:-33px;margin-bottom:35px;" class="p564 ft126"><![endif]>gruppdiskussioner med studenter</P></TD>
<TD class="tr21 td377"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr44 td378"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-3px;margin-right:-65px;margin-bottom:3px;" class="p565 ft126"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-65px;margin-top:-3px;margin-right:0px;margin-bottom:68px;" class="p565 ft126"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-33px;margin-top:30px;margin-right:-32px;margin-bottom:35px;" class="p565 ft126"><![endif]>medarbetarsamtal eller liknande</P></TD>
<TD class="tr21 td377"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td377"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td378"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr44 td370"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-79px;margin-bottom:0px;" class="p566 ft112"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-71px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:75px;" class="p566 ft112"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-34px;margin-top:38px;margin-right:-41px;margin-bottom:37px;" class="p566 ft112"><![endif]>medarbetarenkäter</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr44 td8"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-62px;margin-right:-20px;margin-bottom:62px;" class="p567 ft112"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-16px;margin-top:-62px;margin-right:-2px;margin-bottom:80px;" class="p567 ft112"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-7px;margin-top:-53px;margin-right:-11px;margin-bottom:71px;" class="p567 ft112"><![endif]>annat</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td374"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td377"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-18px;margin-right:-48px;margin-bottom:18px;" class="p568 ft127"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-46px;margin-top:-18px;margin-right:-1px;margin-bottom:65px;" class="p568 ft127"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-23px;margin-top:6px;margin-right:-24px;margin-bottom:41px;" class="p568 ft127"><![endif]>intervjuer med studenter</P></TD>
<TD class="tr45 td377"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-30px;margin-right:-36px;margin-bottom:30px;" class="p569 ft128"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-34px;margin-top:-30px;margin-right:-1px;margin-bottom:65px;" class="p569 ft128"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-17px;margin-top:-12px;margin-right:-18px;margin-bottom:47px;" class="p569 ft128"><![endif]>samtal med <NOBR>LIA-ftg</NOBR></P></TD>
<TD class="tr45 td377"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-24px;margin-right:-42px;margin-bottom:24px;" class="p570 ft129"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-40px;margin-top:-24px;margin-right:-1px;margin-bottom:65px;" class="p570 ft129"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-20px;margin-top:-3px;margin-right:-21px;margin-bottom:44px;" class="p570 ft129"><![endif]>enkäter med <NOBR>LIA-företag</NOBR></P></TD>
<TD class="tr45 td378"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-13px;margin-right:-54px;margin-bottom:13px;" class="p571 ft129"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-50px;margin-top:-13px;margin-right:-2px;margin-bottom:65px;" class="p571 ft129"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-24px;margin-top:13px;margin-right:-28px;margin-bottom:39px;" class="p571 ft129"><![endif]>studentenkäter (ej kursenkäter)</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p572 ft8"><SPAN class="ft49">Figur 9.12. </SPAN>Sammanställning över vilka arbetssätt som ingått i egen- utvärderingen för de utbildningar som valt att inte arbeta med Lärover- ket. De flesta utbildningsanordnare har angivit flera arbetssätt som ingått i egenutvärderingen, se tabell 9.7.</P>
<P class="p573 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 9.7. </SPAN>Det antal angreppssätt, bland de som återfinns i figur 9.12, olika utbildningsanordnare har angivit att de använder för sin egen utvär- dering bland de som valt att inte arbeta med Läroverket.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr6 td379"><P class="p222 ft55">Antal arbetssätt</P></TD>
<TD class="tr6 td380"><P class="p18 ft55">1</P></TD>
<TD class="tr6 td381"><P class="p18 ft55">2</P></TD>
<TD class="tr6 td382"><P class="p18 ft55">3</P></TD>
<TD class="tr6 td381"><P class="p18 ft55">4</P></TD>
<TD class="tr6 td382"><P class="p18 ft55">5</P></TD>
<TD class="tr6 td381"><P class="p18 ft55">6</P></TD>
<TD class="tr6 td382"><P class="p18 ft55">7</P></TD>
<TD class="tr6 td381"><P class="p18 ft55">8</P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p221 ft55">9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td233"><P class="p222 ft63">Antal utbildningar som</P></TD>
<TD class="tr22 td377"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
<TD class="tr22 td375"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
<TD class="tr22 td68"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
<TD class="tr22 td375"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
<TD class="tr22 td68"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
<TD class="tr22 td375"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
<TD class="tr22 td68"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
<TD class="tr22 td375"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
<TD class="tr22 td41"><P class="p1 ft65"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td233"><P class="p222 ft55">angivit respektive antal</P></TD>
<TD class="tr20 td377"><P class="p18 ft55">2</P></TD>
<TD class="tr20 td375"><P class="p18 ft55">0</P></TD>
<TD class="tr20 td68"><P class="p18 ft55">2</P></TD>
<TD class="tr20 td375"><P class="p18 ft55">4</P></TD>
<TD class="tr20 td68"><P class="p18 ft55">3</P></TD>
<TD class="tr20 td375"><P class="p18 ft55">7</P></TD>
<TD class="tr20 td68"><P class="p18 ft55">3</P></TD>
<TD class="tr20 td375"><P class="p18 ft55">2</P></TD>
<TD class="tr20 td41"><P class="p221 ft55">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td379"><P class="p222 ft55">angreppssätt</P></TD>
<TD class="tr20 td380"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td381"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td382"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td381"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td382"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td381"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td382"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td381"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p574 ft4">Hur de anordnare som valt att inte utnyttja Läroverket arbetat med egen- utvärdering varierar av naturliga skäl. Av de 23 som besvarat frå gan uppger 14 att något annat systematiskt verktyg använts. I något fall uppges att Utmärkelsen Svensk Kvalitet utnyttjats, som för övrigt är mer omfattande än Läroverket. I några fall anges kvalitets systemet ISO 9000 som bas för arbetet. Enkäter anges av några, men i vilken form har inte preciserats. Några har inte alls klargjort vilket verktyg de använder.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119153x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">160 </SPAN>Kvalitetsarbete och egenutvärdering</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p426 ft4">Tabell 9.7 illustrerar att de allra flesta utbildningsanordnare har flera angreppssätt för att utvärdera sin verk samhet. Endast två organisationer har sagt att de enbart utnyttjar kursenkäter som egenutvärdering. Vilka olika angreppssätt som använts för egenutvärderingen illu streras i figur 9.12.</P>
<P class="p575 ft81">Till vilka rapporteras slutsatser från egenutvärderingar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr10 td260"></TD>
<TD class="tr10 td295"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td353"><P class="p18 ft112">25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td260"></TD>
<TD class="tr37 td295"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td353"><P class="p18 ft112">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr46 td260"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr47 td295"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-68px;margin-bottom:0px;" class="p576 ft130"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-68px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:68px;" class="p576 ft130"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-34px;margin-top:34px;margin-right:-34px;margin-bottom:34px;" class="p576 ft130"><![endif]>utbildningar</P></TD>
<TD class="tr46 td353"><P class="p18 ft112">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td260"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr42 td353"><P class="p18 ft112">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td260"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr40 td295"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:0px;" class="p577 ft130"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-18px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:18px;" class="p577 ft130"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-9px;margin-top:9px;margin-right:-9px;margin-bottom:9px;" class="p577 ft130"><![endif]>Antal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td260"></TD>
<TD class="tr3 td353"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td260"></TD>
<TD class="tr20 td295"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td353"><P class="p4 ft112">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td260"></TD>
<TD class="tr35 td295"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr35 td353"><P class="p4 ft112">0</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr48 td378"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-20px;margin-right:-32px;margin-bottom:20px;" class="p578 ft112"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-32px;margin-top:-20px;margin-right:0px;margin-bottom:52px;" class="p578 ft112"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-16px;margin-top:-4px;margin-right:-16px;margin-bottom:36px;" class="p578 ft112"><![endif]>studenterna</P></TD>
<TD class="tr48 td378"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-41px;margin-right:-11px;margin-bottom:41px;" class="p579 ft112"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-11px;margin-top:-41px;margin-right:0px;margin-bottom:52px;" class="p579 ft112"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:-35px;margin-right:-5px;margin-bottom:46px;" class="p579 ft112"><![endif]>lärarna</P></TD>
<TD class="tr48 td355"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-63px;margin-bottom:0px;" class="p580 ft127"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-59px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:61px;" class="p580 ft127"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-29px;margin-top:31px;margin-right:-32px;margin-bottom:30px;" class="p580 ft127"><![endif]>ledningsgruppen</P></TD>
<TD class="tr48 td375"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-9px;margin-right:-43px;margin-bottom:9px;" class="p581 ft129"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-39px;margin-top:-9px;margin-right:-2px;margin-bottom:50px;" class="p581 ft129"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-19px;margin-top:12px;margin-right:-22px;margin-bottom:29px;" class="p581 ft129"><![endif]>handledare på <NOBR>LIA-företag</NOBR></P></TD>
<TD class="tr48 td378"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-45px;margin-right:-7px;margin-bottom:45px;" class="p582 ft112"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:-45px;margin-right:0px;margin-bottom:52px;" class="p582 ft112"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:-41px;margin-right:-3px;margin-bottom:48px;" class="p582 ft112"><![endif]>rektor</P></TD>
<TD class="tr48 td377"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-19px;margin-right:-34px;margin-bottom:19px;" class="p583 ft112"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-34px;margin-top:-19px;margin-right:0px;margin-bottom:53px;" class="p583 ft112"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-17px;margin-top:-2px;margin-right:-17px;margin-bottom:36px;" class="p583 ft112"><![endif]>studierektor</P></TD>
<TD class="tr48 td377"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-53px;margin-bottom:0px;" class="p584 ft112"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-53px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:53px;" class="p584 ft112"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-27px;margin-top:27px;margin-right:-26px;margin-bottom:26px;" class="p584 ft112"><![endif]>kontaktpersoner</P></TD>
<TD class="tr48 td383"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-11px;margin-right:-59px;margin-bottom:11px;" class="p585 ft131"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-59px;margin-top:-11px;margin-right:0px;margin-bottom:70px;" class="p585 ft131"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-30px;margin-top:19px;margin-right:-29px;margin-bottom:40px;" class="p585 ft131"><![endif]>adm personal</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p586 ft8"><SPAN class="ft49">Figur 9.13. </SPAN>Återkoppling av egenutvärderingen har skett till flera olika intressentgrupper.</P>
<P class="p556 ft4">Slutsatserna från egenutvärderingarna har rapporterats tillbaka till flera intressentgrupper i många fall (se figur 9.13). Främst är det studenter, lärare, ledningsgrupp och rektor som erhåller återkoppling av slut satser från egenutvärdering. Studierektorer och handledare vid <NOBR>LIA-före</NOBR> tag får information om slutsatserna i något mindre omfattning; kontaktpersoner och administrativ personal i endast enstaka fall. Åter koppling till minst fyra intressentgrupper har uppgivits av 14 av de 20 som svarat. Däremot är det svårt att utläsa med vilken regelbundenhet åter kopplingen har gjorts.</P>
<P class="p394 ft4">Hur resultatet från de olika egenutvärderingarna verkligen använts till förbättringar varierar självfallet starkt mellan olika utbildnings anord- nare. De flesta ändringar som uppgivits berör enskilda kurser i form av innehållsförändringar av olika slag, ändring av kurslitteratur, schema-</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119154x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft4">SOU 1999:119 </SPAN>Kvalitetsarbete och egenutvärdering <SPAN class="ft4">161</SPAN></P>
<P class="p587 ft4">ändringar, eller kommentarer till eller byte av lärare. Ett fåtal uppgivna ändringar berör mer övergripande frågor som intagnings rutiner, förbät- trat informationsmaterial, förtydligande av mål och inne håll, ändringar av <NOBR>LIA-uppläggning</NOBR> eller bättre service mot studenterna.</P>
<P class="p141 ft4">Antalet uppgivna förändringar som resultat av egen utvärderingen illustreras i tabell 9.8 och varierar mellan noll och åtta, med ett medel- värde på 2.5. Noterbart är att tre anordnare av de 24 som svarat inte uppgivit någon enda förbättring som resultat av egen utvärderingen och att lika många bara angett en enda förbättring. Även om det är vansk ligt att dra alltför långtgående slutsatser från detta ger det en antydan om att det systematiska förbättr ingsarbetet inte fått en större genom slag i dessa fall.</P>
<P class="p588 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 9.8. </SPAN>Antal förbättringar av skilda former som olika utbildnings- anordnare uppgivit som resultat av egenutvärderingen bland de som valt att inte arbeta med Läroverket.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr8 td384"><P class="p222 ft55">Antal skilda former av</P></TD>
<TD class="tr8 td385"><P class="p18 ft55">0</P></TD>
<TD class="tr8 td318"><P class="p18 ft55">1</P></TD>
<TD class="tr8 td376"><P class="p18 ft55">2</P></TD>
<TD class="tr8 td318"><P class="p18 ft55">3</P></TD>
<TD class="tr8 td318"><P class="p18 ft55">4</P></TD>
<TD class="tr8 td318"><P class="p18 ft55">5</P></TD>
<TD class="tr8 td376"><P class="p18 ft55">6</P></TD>
<TD class="tr8 td318"><P class="p18 ft55">7</P></TD>
<TD class="tr8 td386"><P class="p223 ft55">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td387"><P class="p222 ft55">För bättringar</P></TD>
<TD class="tr20 td359"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td315"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td388"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td315"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td315"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td315"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td388"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td315"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td389"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td384"><P class="p222 ft63">Antal utbildningar som</P></TD>
<TD class="tr22 td385"><P class="p18 ft63">3</P></TD>
<TD class="tr22 td318"><P class="p18 ft63">3</P></TD>
<TD class="tr22 td376"><P class="p18 ft63">5</P></TD>
<TD class="tr22 td318"><P class="p18 ft63">7</P></TD>
<TD class="tr22 td318"><P class="p18 ft63">4</P></TD>
<TD class="tr22 td318"><P class="p18 ft63">0</P></TD>
<TD class="tr22 td376"><P class="p18 ft63">1</P></TD>
<TD class="tr22 td318"><P class="p18 ft63">0</P></TD>
<TD class="tr22 td386"><P class="p223 ft63">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td387"><P class="p222 ft55">Angivit antal former</P></TD>
<TD class="tr13 td359"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td315"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td388"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td315"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td315"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td315"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td388"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td315"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td389"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p143 ft1"><SPAN class="ft1">9.9</SPAN><SPAN class="ft44">Sammanfattning</SPAN></P>
<P class="p47 ft4">De har funnits två syften med utarbetandet av Läroverket och tillhörande material samt den utbildningsinsats som varit förknippad med Läroverket. Det viktigaste, var att bidra till att stimulera utbildnings- anordnarna att arbeta enligt en modern syn på kvalitetsutveckling och därigenom bidra till att skapa en lärande organisation. Denna satsning inom den Kvalificerade yrkesutbildningen är, vad gäller antalet delta- gare, tveklöst den största inom området som förekommit i landet. Det andra var att få in underlag till utvärderingen av <NOBR>KY-verksamheten.</NOBR></P>
<P class="p50 ft4">Vad gäller syftet att bidra till utbildningsanordnarnas organisatoriska utveckling när det gäller kvalitet och kvalitetsutveckling visar de genomförda analyserna att detta lyckats tämligen väl. En stor del av anordnarna har utnyttjat Läroverket i sin utvärdering.</P>
<P class="p13 ft4">Enkäterna visar sammanfattningsvis också att det stora flertalet av utbildningsanordnarna har upplevt arbetet med Läroverket stimulerande, nyttigt och utvecklande. Ett skäl till att man i vissa fall inte lyckats fullt ut är säkerligen att de förhållandevis stora resurser som erford ras för ett systematisk självutvärdering inte fanns inplanerade från början. Trots</P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">162 </SPAN>Kvalitetsarbete och egenutvärdering</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p274 ft8">detta har dock många anordnare lagt ner avsevärd tid på arbete med att åstadkomma en verksamhetsbeskrivning.</P>
<P class="p589 ft4">Utvärderingsgruppen kan konstatera att, om man skall döma av angivna enkätsvar, så har även åtskilliga av de som inte utnyttjat Läro- verket gjort seriösa satsningar på att utvärdera sin utbildning. Det är dock svårt att bedöma, eftersom vi endast har enkätsvar, i vilken utsträckning utvärderingen lett till förbättringsåtgärder och, framför allt, i vilken utsträckning förbättringsarbetet bedrivs utifrån en modern syn på kvalitetsutveckling.</P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td219"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td220"><P class="p4 ft4">163</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td221"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td222"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p590 ft42"><SPAN class="ft6">10</SPAN><SPAN class="ft132">Huvudmannaskap, ledning och reglering</SPAN></P>
<P class="p177 ft4">Detta kapitel inleds med en redovisning av de olika typer av huvudman- naskap som förekommer inom den Kvalificerade yrkesutbildningen (KY). Därefter beskrivs ledningsgruppen och dess göromål och a vslut- ningsvis rapporteras utbildningsanordnarnas syn på den lag och föror d- ning som styr och reglerar Kvalificerad yrkesutbildning.</P>
<P class="p83 ft1"><SPAN class="ft1">10.1</SPAN><SPAN class="ft53">Olika typer av huvudmannaskap</SPAN></P>
<P class="p52 ft23">I lagen om försöksverksamheten framgår att ”Utbildningen kan a nordnas av statliga universitet och högskolor, kommuner, landsting och enskilda utbildningsanordnare. Utbildningsanordnarna får anordna utbildningen själva eller i samverkan med andra”<SPAN class="ft105">1</SPAN>. I förordningen preciseras villkoren så att ”Om en utbildning anordnas av flera utbildningsanordnare i samverkan, skall alltid en av dem vara ansvarig för utbildningen”<SPAN class="ft105">2</SPAN>.</P>
<P class="p60 ft4">Som framgår av tabell 10.1 så är kommuner huvudmän i de flesta fall (59 %). De kommunala utbildningarna finns inom alla branscher. Pri- vata anordnare förekommer i 19 procent av fallen och finns inom de flesta branscher men med en viss koncentration på Ekonomi och IT. Under rubriken privata anordnare döljer sig en blandning av huvudmän bestående av privata och kommunala företag, stiftelser, ideella före- ningar och bildningsförbund. Högskolan svarar för 15 pro cent av utbild- ningarna och de återfinns främst inom Tillverkning och IT men även inom branscherna Bygg, Ekonomi, Transport och Vård. Landstinget är engagerad i utbildningar inom branscherna Vård och Jord, skog och trädgård. AmuGruppen har huvuddelen av sina utbildningar inom Tillverkning och IT.</P>
<P class="p12 ft8">Inom ramen för denna kategorisering finns flera utbildningar som anordnas av flera utbildningsanordnare, men där en utsetts som ansva-</P>
<P class="p143 ft12"><SPAN class="ft25">1</SPAN><SPAN class="ft28">SFS 1996:339, § 1.</SPAN></P>
<P class="p319 ft12"><SPAN class="ft25">2</SPAN><SPAN class="ft28">SFS 1996:372, § 4.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119157x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">164 </SPAN>Huvudmannaskap, ledning och reglering</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p254 ft4">rig. Det har inte gått att fastställa antalet sådana utbildningar utifrån vårt material. Det finns även andra mellanformer som exempelvis Hög- skolan i Karlskrona/Ronneby som är huvudman för utbildningen New Media Design men har engagerat ett privat företag för att genomföra utbildningen.</P>
<P class="p591 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 10.1. </SPAN>Olika typer av huvudmannaskap för de Kvalificerade yrkes- utbildningarna angivna med absolut och relativ frekvens.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52">
<TR>
<TD class="tr5 td390"><P class="p22 ft55">Huvudmannaskap</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p34 ft55">Antal</P></TD>
<TD class="tr5 td124"><P class="p492 ft55">%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td391"><P class="p22 ft63">Kommun</P></TD>
<TD class="tr22 td33"><P class="p33 ft63">74</P></TD>
<TD class="tr22 td129"><P class="p293 ft63">58,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td391"><P class="p22 ft55">Privat</P></TD>
<TD class="tr20 td33"><P class="p33 ft55">24</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p293 ft55">19,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td391"><P class="p22 ft59">Högskola</P></TD>
<TD class="tr10 td33"><P class="p33 ft59">19</P></TD>
<TD class="tr10 td129"><P class="p293 ft59">15,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td391"><P class="p22 ft59">Landsting</P></TD>
<TD class="tr10 td33"><P class="p33 ft59">4</P></TD>
<TD class="tr10 td129"><P class="p293 ft59">3,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td391"><P class="p22 ft55">AMUGruppen</P></TD>
<TD class="tr20 td33"><P class="p33 ft55">5</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p293 ft55">4,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td390"><P class="p22 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr20 td36"><P class="p33 ft57">126</P></TD>
<TD class="tr20 td124"><P class="p293 ft57">100,0</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p193 ft4">Vi har försökt finna samband mellan olika huvudmannaskap och olika indikatorer på kvalitet i utbildningarna men har inte funnit några sådana samband. Det finns inget som tyder på att exempelvis hög skolan är bättre än kommuner på att arrangera Kvalificerade yrkes utbildningar. Från våra besök hos utbildningsanordnare kan vi dock se att kommuner i hög grad bygger sina utbildningar på struktur i form av väl definierade kurser och schemalagd undervisning. De privata anordnarna bygger i högre grad sin undervisning på projekt och situa tionsanpassning. Utifrån detta kan vi dock inte dra några slutsatser om kvaliteten.</P>
<P class="p148 ft1"><SPAN class="ft1">10.2</SPAN><SPAN class="ft53">Ledningsgruppen och dess arbete</SPAN></P>
<P class="p47 ft4">Ledningsgruppen består av företrädare för de delar av arbetslivet som berörs av utbildningen, företrädare för en högskola och för den ko m- munala vuxenutbildningen. Den ansvariga utbildningsanordnaren kan utöver dessa utse fler ledamöter, men flertalet av ledamöterna i le d- ningsgruppen måste vara företrädare för arbetslivet. Vid ledning sgrup- pens sammanträden har minst en företrädare för de studerande närvaro- och yttranderätt.</P>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td392"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td128"><P class="p1 ft43">Huvudmannaskap, ledning och reglering <SPAN class="ft14">165</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td393"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td123"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft3"><SPAN class="ft3">10.2.1</SPAN><SPAN class="ft51">Ledningsgruppens sammansättning</SPAN></P>
<P class="p158 ft4">Ledningsgruppens storlek varierar. Några utbildningsprogram har stora ledningsgrupper om exempelvis <NOBR>12-13</NOBR> ledamöter, andra mindre på <NOBR>5-6</NOBR> personer. Vanligast är att utbildningarnas ledningsgrupp består av nio ledamöter. En ledningsgrupp på nio medlemmar kan t ex bestå av:</P>
<P class="p592 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">personalchef, arbetslivsrepresentant</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">teknisk chef, arbetslivsrepresentant</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">ekonomichef, arbetslivsrepresentant</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">platschef företag A, arbetslivsrepresentant</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">platschef företag B, arbetslivsrepresentant</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">regionchef, representant från AmuGruppen AB</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">rektor, representant från huvudman, ordförande</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">rektor, representant från Komvux</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">studierektor, representant från högskola eller universitet.</SPAN></P>
<P class="p158 ft8">Dessutom adjungeras projektledaren/utbildningsledaren och en elev- representant från varje intag.</P>
<P class="p60 ft4">Ledningsgruppens medlemmar är i allmänhet valda utifrån ett väl känt intresse för utbildningsfrågor, sitt engagemang under utbil dningens framväxande och utifrån sin breda branschkunskap. I vissa utbild- ningsprogram är ledamöterna valda från de företag som aktivt deltar i Lärande i arbete (LIA). Några utbildningsanordnare har via Läroverket påpekat att det är mycket viktigt för ledningsgruppens arbete att led a- möterna är förankrade i såväl arbetslivet som i skol världen.</P>
<P class="p13 ft4">Ledningsgruppen sammanträder vanligtvis ett par gånger per termin. Hur mötena formellt går till varierar, men oftast är det utbil dningsleda- ren som kallar till möte, gör dagordning, ser till att berörda skrivelser sänds ut tillsammans med kallelsen samt är föredragande under mötena. Utbildningsledaren är i dessa fall även sekreterare och ser till att protokollet kommer ledningsgruppens ledamöter tillhanda så snabbt som möjligt efter mötet. Några grupper har bestämt mötes tiden till exempelvis tre timmar. De tycker detta fungerar mycket bra, då det är viktigt att mötena hålls koncentrerade och på i förväg utsatt tid. Detta på grund av de många deltagarnas långa restider.</P>
<P class="p7 ft4">Ledningsgrupperna har av ett fåtal utbildningsprogram uppfattats som något för stora, men för det mesta uppges ledningen fungera bra. I de översiktliga beskrivningar som lämnats in i samband med pro gram- mens självutvärderingar, uppges bl a att ledningsgruppen besitter en mycket stor och bred kompetens.</P>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">166 </SPAN>Huvudmannaskap, ledning och reglering</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft3"><SPAN class="ft3">10.2.2</SPAN><SPAN class="ft51">Ledningsgruppens arbete</SPAN></P>
<P class="p406 ft4">Ledningsgruppen behandlar främst de frågor förordningen beskriver. De har det övergripande ansvaret för utbildningens planering, geno mförande och vidareutveckling samt att övervaka kvalitetssäkring av utbildningen och följa upp hur Lärande i arbete utfaller. Ledning sgruppen diskuterar, fattar beslut och/eller delegerar ärenden för senare åter koppling.</P>
<P class="p141 ft8">Ledamöterna och elevrepresentanterna kan lyfta de frågor som de önskar i gruppen utöver de frågor som finns på dagordningen. Fö ljande rutinfrågor står i allmänhet på ledningsgruppens agenda:</P>
<P class="p315 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">arbetsplan, upprättande och revidering</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">nulägesrapporter</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">rapporter av besök och resor</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">rapporter och besök från </SPAN><NOBR>KY-kommittén</NOBR></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">elevmedverkan, inflytande frågor</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">elevärenden</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">utvecklingsarbete</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">intagningsfrågor, behörighet</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">betyg och examensfrågor</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">arbetsplatsförlagd utbildning, platser, kvalitet etc</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">policyfrågor</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">utvärderingar.</SPAN></P>
<P class="p285 ft8">Den som är föredragande i ledningsgruppen ansvarar oftast för g enom- förandet av ledningsgruppens beslut.</P>
<P class="p60 ft4">Ett typiskt arbetsår för ledningsgruppen kan se ut enligt föl jande. Vid ett sammanträde i juni fastställs det vilka sökande som skall antas till utbildningen och vilka studerande som skall erhålla examensbevis. Under tidig höst läggs budgetförslaget och i övrigt tas f örekommande rutinfrågor upp till behandling. Frågorna kan bl a handla om att finna lösningar på problem, dryfta vilka föränd ringar som bör komma till stånd och diskutera policyfrågor. Mitt i utbildningsterminen träffas åter ledningsgruppen för att samtala om hur utbildningen fungerar i allmän- het. De analyserar gångna kurser och bollar idéer och förslag. Möjligt vis deltar lärarna för att redovisa sina erfarenheter från under visnings- situationen. Utbytet uppges vara ömsesidigt och ledamöterna har lite olika profil, bakgrund och intressen, vilket gör att olika frågor med för- del kan dryftas med olika representanter. Mot slutet av utbildningen, någon gång under vårterminen, sammanträder lednings gruppen för att utvärdera hela utbildningen. Vid detta tillfälle ventileras utveckling av utbildningen, anskaffning av <NOBR>LIA-platser</NOBR> och hur ledningsgruppen på bästa sätt kan stödja och marknadsföra utbil dningen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td392"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td128"><P class="p1 ft43">Huvudmannaskap, ledning och reglering <SPAN class="ft14">167</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td393"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td123"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p593 ft4">Dessa sammanträden kompletteras, i vissa fall, med olika aktiviteter såsom rekrytering av nya elever, företagsbesök och fördelning av före- tagsplatser för Lärande i arbete. I ett fall, enligt beskrivningar utifrån Läroverket, har ledningsgruppen utarbetat ett informationsmaterial för handledare med checklistor över vad som skall hända under <NOBR>LIA-perio-</NOBR> den. Handledarna bjuds in för att få en övergripande beskrivning av kursen och särskilt den uppgift de själva aktivt skall ta del i. Handle- darna får således träffa ledningsgruppen.</P>
<P class="p50 ft4">Förutom detta medverkar, i vissa ledningsgrupper, flertalet med- lemmar aktivt i utbildningsverksamheten genom att föreläsa, delta i olika arrangemang med de studerande och genom att introducera de studerande i sina respektive kontaktnät.</P>
<P class="p335 ft4">Enligt vårt intryck styr ledningsgruppen utbildningsarbetet med omdöme och positiv helhetssyn. De är, enligt beskrivningarna utifrån Läroverket, intresserade och engagerade. Deltagandet vid sammankomst- erna är gott, med vissa undantag. En utbildningsanordnare uppger att ”ledningsgruppen har, under den korta tid som förflutit, agerat kraftfullt och utövat ett kreativt engagerat inflytande på utbild ningen”. Träffarna har, enligt samma utbildningsanordnare, varit berikande och ”den gångna perioden lovar mycket inför framtiden”.</P>
<P class="p7 ft4">Enligt beskrivningarna utifrån Läroverket har studeranderepresen- tanterna i vissa fall varit anmärkningsvärt aktiva, vilket varit positivt för studenternas inflytande. I utvärderingsgruppens enkätundersökning framkommer att cirka 67 procent av de studerande känner till att det för Kvalificerad yrkesutbildning finns en lokal ledningsgrupp, men endast 27 procent uppger att de vet vilka arbetsuppgifter den har.</P>
<P class="p141 ft4">Alla utbildningsprogram har inte lyckats hitta den rätta formen för samarbetet med ledningsgruppen. Några utbildningsprogram har via Läroverket påtalat att det i praktiken visat sig vara svårt att samla alla företagsrepresentanter till sammankomsterna, oavsett hur lång tid i för- väg en kallelse skickats ut. Vid ett av våra programbesök framhöll en medlem ur ledningsgruppen att ”det är ovanligt att sitta som ledamot i en ledningsgrupp och inte ha något ekonomiskt ansvar”.</P>
<P class="p148 ft1"><SPAN class="ft1">10.3</SPAN><SPAN class="ft53">Reglering</SPAN></P>
<P class="p47 ft4">Uppläggning och utformning av de Kvalificerade yrkesutbildningarna styrs och regleras av lagar och förordningar som fastställts av regering och riksdag. Lag och förordning tillförsäkrar bl a att utbildningarna håller hög kvalitet och att de får god förankring i branschen. Dessa regler ses av så gott som alla utbildningsanordnare som nödvändiga och inte som något hinder för utbil dningsverksamheten.</P>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">168 </SPAN>Huvudmannaskap, ledning och reglering</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p594 ft7">Lag (1996:339) om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning <SPAN class="ft4">bedöms ge nödvändig frihet att utforma och bedriva en adekvat kvalificerad yrkesutbildning för yrkesområdet. Reglerna upp- fattas som relativt få, generösa och flex ibla, dvs inte detaljreglerande. Regelverket ger endast ramarna och inom dessa ramar ges ett stort utrymme, varför det för utbild ningsanordnarna är lätt att anpassa och utveckla verksamheten.</SPAN></P>
<P class="p595 ft54">Förordning (1996:372) om en försöksverksamhet med viss kvalifi ce- rad yrkesutbildning <SPAN class="ft50">skapar förutsättningar för att bedriva kvalifi cerad yrkesutbildning som leder till de mål som utbildningsansvariga satt upp för respektive utbildning. I förordningen regleras exempelvis lednings- gruppens sammansättning, vilket garanterar att näringslivet genom sin majoritet får reellt inflytande. Likaså garanteras elevinflytande genom att minst en studerande skall finnas med och ha yttranderätt. Högskole- och vuxentänkande garanteras genom att Högsko la och Komvux finns representerade i ledningsgruppen.</SPAN></P>
<P class="p596 ft4">Det har framförts kritik beträffande formuleringen i förordnin gens § 23. Det bör, enligt förslag, i framtiden stå ”befattningshavare på en högskola” i stället för ”företrädare på en högskola”. Anledningen till denna synpunkt är att en högskolestyrelse inte skall kunna påverka utformningen och genomförandet av en Kvalificerad yrkesutbildning, eftersom en högskoleledning inte nödvändigtvis besitter adekvat ko m- petens.</P>
<P class="p393 ft4">Förordningen ger utbildningsanordnarna ett mycket stort handlings- utrymme, vilket är unikt för en utbildningsform. Handlingsu trymmet används ofta maximalt för att skapa den utbildning som pa ssar bäst för att tillmötesgå de arbetskraftsbehov som uttalats av de företag som medverkat i utformningen av de specifika yrkesutbildningarna. Utbild- ningsformen upplevs vara så flexibel att den kan växa och förändras i samklang med den bransch som så att säga fött fram den. Det är, enligt några utbildningsanordnares utsago, nödvändigt att denna frihet får vara kvar för att utbildningarna skall kunna vara aktuella och hela tiden uppdateras för att uppnå hög kvalitet. Vissa u tbildningsanordnare upp- ger att de under de år som gått sett att före tagens vilja och initiativ stegrats i takt med förståelsen för den poten tial som finns i <NOBR>KY-kon-</NOBR> ceptet.</P>
<P class="p325 ft4">Utbildningsanordnarna upplever friheten och det stora handlingsut- rymmet som positivt och utvecklingsfrämjande. Dock påtalar de att förordningen innehåller en del problem och motsättningar. Det är bl a svårt att skapa något nytt, exempelvis ett nytt yrke om utbildningen måste vara arbetsplatsförlagd. Yrket finns ju inte tidigare! Enligt för- ordningen skall Lärande i arbete vara en tredjedel av utbildningstiden. Detta upplevs ibland som en lång tid för de studenter som varit ute i</P>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td392"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td128"><P class="p1 ft43">Huvudmannaskap, ledning och reglering <SPAN class="ft14">169</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td393"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td123"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p323 ft4">arbetslivet en längre tid, medan tiden är väl motiverad för de som kommer direkt från gymnasieskolan. Det upplevs som en brist att det inte finns handlingsutrymme och flexibilitet beträffande Lärande i arbete.</P>
<P class="p368 ft4">Därtill ber utbildningsansvariga om anvisningar för hur Kvalif icerad yrkesutbildning skall marknadsföras. De efterlyser mer av samsyn för att bättre kunna lansera de Kvalificerade yrkesutbildningarna. Vidare frågar utbildningsanordnarna efter riktlinjer då det gäller att översätta KY- kursernas innehåll till ordinarie högskolepoäng. Slut ligen vill några utbildningsanordnare, enligt beskrivningarna utifrån Läroverket, ha tydligare regler vad gäller bl a betygssättning och utfärdande av exa- mensbevis.</P>
<P class="p389 ft4">Det saknas således till viss del övergripande styrning av <NOBR>KY-kon-</NOBR> ceptet. Däremot upplevs det som mycket positivt att stort individuellt utrymme ges på detaljnivå, att lokala kurser och kursplaner kan disku- teras fram med näringslivet. En av utbildningsanordnarna uppger att ”vi sköter oss själva och vi fattar våra egna beslut i samråd med a vnämare, kommun, skola och studenter”.</P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td219"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td220"><P class="p4 ft4">171</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td221"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td222"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p5 ft6">11 Utbildningarnas ekonomi</P>
<P class="p195 ft4">Detta kapitel behandlar frågeställningen huruvida skilda ekonomiska förutsättningar har haft någon betydelse för utbildningarnas kvalitet under försöksverksamheten.</P>
<P class="p123 ft1"><SPAN class="ft1">11.1</SPAN><SPAN class="ft53">Regeringens proposition</SPAN></P>
<P class="p47 ft4">Regeringen beräknar i sin proposition 1995/96:145 statens del av kost- naderna för försöksverksamhet med Kvalificerad yrkesutbildning (KY), exklusive studiestödskostnader, till 60 000 kronor per utbildningsplats och år. Beräkningen utgår från att en tredjedel av utbild ningstiden sker som Lärande i arbete (LIA) på arbetsplatser utan andra kostnader för staten än studiestödskostnaden.</P>
<P class="p150 ft4">Regeringen anger att beräkningarna bygger på en jämförelsevis hög genomsnittskostnad. Skälen som anges till detta är dels att en försöks- verksamhet med ny utbildning i begränsad skala regelmässigt blir dyrare än en mer långsiktigt planerad utbildning, dels att en stor del av de initiativ som redan tagits avser avancerad teknisk utbildning.</P>
<P class="p83 ft1"><SPAN class="ft1">11.2</SPAN><SPAN class="ft53">Ekonomiska förutsättningar</SPAN></P>
<P class="p597 ft3"><SPAN class="ft3">11.2.1</SPAN><SPAN class="ft51">Statsbidrag</SPAN></P>
<P class="p158 ft4">Statsbidrag betalas ut av Kammarkollegiet till den ansvarige utbildnings- anordnaren enligt beslut av <NOBR>KY-kommittén.</NOBR> Avstämningar av antalet studerande vid den aktuella utbildningen görs tre veckor efter utbild- ningens start samt var 6:e månad därefter. Statsbidraget justeras propor- tionellt mot antalet studenter vid avstämningstillfället.</P>
<P class="p375 ft4">Utgående från den branschindelning som <NOBR>KY-kommittén</NOBR> har gjort (se avsnitt 5.1) avseende de olika utbildningarna inom försöks verksamheten, har utbildningar inom ekonomibranschen av kommittén bedömts kunna genomföras med mindre stadsbidrag än utbildningar inom andra bran- scher. I övrigt har det inte funnits några särskilda kriterier för hur</P>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119164x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">172 </SPAN>Utbildningarnas ekonomi</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p355 ft4">mycket man beviljat i statsbidrag till de olika utbildningsanordnarna.<SPAN class="ft24">1 </SPAN>Avgörande för storleken på statsbidraget har i stället främst varit den kostnadsredovisning respektive anordnare givit i sin ansökan om att be- driva Kvalificerad yrkesutbildning.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD class="tr27 td44"><P class="p598 ft133">70</P></TD>
<TD class="tr27 td20"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td20"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr27 td20"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td44"><P class="p598 ft133">60</P></TD>
<TD class="tr35 td20"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr35 td20"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr35 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr35 td20"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td44"><P class="p598 ft133">50</P></TD>
<TD class="tr42 td20"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td20"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td20"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td44"><P class="p598 ft133">40</P></TD>
<TD class="tr42 td20"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td20"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td20"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td44"><P class="p598 ft133">30</P></TD>
<TD class="tr42 td20"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td20"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td20"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr46 td44"><P class="p598 ft133">20</P></TD>
<TD class="tr46 td20"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr46 td20"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr46 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr46 td20"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td44"><P class="p598 ft133">10</P></TD>
<TD class="tr42 td20"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td20"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td20"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td44"><P class="p598 ft133">0</P></TD>
<TD class="tr49 td20"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr49 td20"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr49 td33"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr49 td20"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td44"><P class="p216 ft133">32000</P></TD>
<TD class="tr22 td20"><P class="p352 ft133">40000</P></TD>
<TD class="tr22 td20"><P class="p352 ft133">48000</P></TD>
<TD class="tr22 td33"><P class="p216 ft133">56000</P></TD>
<TD class="tr22 td20"><P class="p352 ft133">64000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td44"><P class="p18 ft133">36000</P></TD>
<TD class="tr26 td20"><P class="p18 ft133">44000</P></TD>
<TD class="tr26 td20"><P class="p18 ft133">52000</P></TD>
<TD class="tr26 td33"><P class="p18 ft133">60000</P></TD>
<TD class="tr26 td20"><P class="p18 ft133">68000</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p599 ft8"><SPAN class="ft49">Figur 11.1. </SPAN>Statsbidragens fördelning (kronor per utbildningsplats och år) bland 396 st intagningar under perioden <NOBR>1996-1998.</NOBR></P>
<P class="p193 ft4">Medelvärdet av de statsbidrag som utbildningsanordnarna erhöll under åren 1996 till 1998 var enligt <NOBR>KY-kommittén</NOBR> 51 300 kronor per utbild- ningsplats och år. Av figur 11.1 framgår att spridningen avseende till- delade statsbidrag var stor. De anordnare som tilldelats mest bidrag har erhållit mer än dubbelt så mycket som de anordnare som tilldelats minst.</P>
<P class="p50 ft4">Tabell 11.1 visar hur <NOBR>KY-kommittén</NOBR> har fördelat statsbidragen till anordnare av utbildningar inom olika branscher. Figur 11.2 visar att statsbidragen varierar högst betydligt även mellan utbildningar inom samma bransch.</P>
<P class="p13 ft4">Enligt telefonintervjuer (se avsnitt 4.5) med utbildningsanordnare har 20 av totalt 33 intervjuade anordnare beviljats de statsbidrag de ansökt om. Ingen av de intervjuade anordnarna inom <NOBR>IT-branschen</NOBR> hade beviljats lika mycket i statsbidrag som de ansökt om. Inom övriga branscher var svaren blandade.</P>
<P class="p600 ft12"><SPAN class="ft24">1 </SPAN>Enligt telefonsamtal i februari 1999 med <NOBR>KY-kommitténs</NOBR> kanslichef.</P>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119165x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td394"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td258"><P class="p1 ft43">Utbildningarnas ekonomi <SPAN class="ft14">173</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td395"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td259"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 11.1. </SPAN>Statsbidraget för den Kvalificerade yrkesutbildningen under <NOBR>1996-1998</NOBR> uppdelat på olika branscher (kronor per utbildningsplats och år).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54">
<TR>
<TD class="tr9 td135"><P class="p31 ft55">Bransch</P></TD>
<TD class="tr9 td225"><P class="p1 ft12">Statsbidrag</P></TD>
<TD class="tr9 td396"><P class="p601 ft12">Statsbidrag</P></TD>
<TD class="tr9 td158"><P class="p1 ft12">Antal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td135"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td225"><P class="p1 ft12">(medelvärde)</P></TD>
<TD class="tr13 td396"><P class="p601 ft12">(standardavvikelse</P></TD>
<TD class="tr13 td158"><P class="p1 ft12">intag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td137"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td223"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td397"><P class="p601 ft12">)</P></TD>
<TD class="tr8 td152"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td135"><P class="p31 ft12">Övriga</P></TD>
<TD class="tr20 td225"><P class="p224 ft12">62 232</P></TD>
<TD class="tr20 td396"><P class="p270 ft12">8 224</P></TD>
<TD class="tr20 td158"><P class="p220 ft12">19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td135"><P class="p31 ft12">IT</P></TD>
<TD class="tr13 td225"><P class="p224 ft12">54 470</P></TD>
<TD class="tr13 td396"><P class="p270 ft12">8 253</P></TD>
<TD class="tr13 td158"><P class="p220 ft12">92</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td135"><P class="p31 ft12">Bygg</P></TD>
<TD class="tr13 td225"><P class="p224 ft12">53 868</P></TD>
<TD class="tr13 td396"><P class="p270 ft12">8 068</P></TD>
<TD class="tr13 td158"><P class="p220 ft12">25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td135"><P class="p31 ft12">Jord/skog/trädgård</P></TD>
<TD class="tr13 td225"><P class="p224 ft12">52 401</P></TD>
<TD class="tr13 td396"><P class="p270 ft12">9 229</P></TD>
<TD class="tr13 td158"><P class="p220 ft12">16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td135"><P class="p31 ft12">Tillverkning</P></TD>
<TD class="tr13 td225"><P class="p224 ft12">51 965</P></TD>
<TD class="tr13 td396"><P class="p270 ft12">5 708</P></TD>
<TD class="tr13 td158"><P class="p220 ft12">84</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td135"><P class="p31 ft12">Trä</P></TD>
<TD class="tr13 td225"><P class="p224 ft12">49 680</P></TD>
<TD class="tr13 td396"><P class="p270 ft12">5 592</P></TD>
<TD class="tr13 td158"><P class="p220 ft12">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td135"><P class="p31 ft12">Livsmedel</P></TD>
<TD class="tr13 td225"><P class="p224 ft12">49 511</P></TD>
<TD class="tr13 td396"><P class="p270 ft12">3 638</P></TD>
<TD class="tr13 td158"><P class="p220 ft12">9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td135"><P class="p31 ft12">Turism</P></TD>
<TD class="tr13 td225"><P class="p224 ft12">48 956</P></TD>
<TD class="tr13 td396"><P class="p270 ft12">5 323</P></TD>
<TD class="tr13 td158"><P class="p220 ft12">45</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td135"><P class="p31 ft12">Vård</P></TD>
<TD class="tr13 td225"><P class="p224 ft12">48 087</P></TD>
<TD class="tr13 td396"><P class="p270 ft12">3 651</P></TD>
<TD class="tr13 td158"><P class="p220 ft12">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td135"><P class="p31 ft12">Miljö</P></TD>
<TD class="tr13 td225"><P class="p224 ft12">46 578</P></TD>
<TD class="tr13 td396"><P class="p270 ft12">7 467</P></TD>
<TD class="tr13 td158"><P class="p220 ft12">9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td135"><P class="p31 ft12">Ekonomi</P></TD>
<TD class="tr13 td225"><P class="p224 ft12">46 551</P></TD>
<TD class="tr13 td396"><P class="p270 ft12">6 561</P></TD>
<TD class="tr13 td158"><P class="p220 ft12">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td137"><P class="p31 ft12">Transport</P></TD>
<TD class="tr8 td223"><P class="p224 ft12">42 798</P></TD>
<TD class="tr8 td397"><P class="p270 ft12">7 194</P></TD>
<TD class="tr8 td152"><P class="p220 ft12">20</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55">
<TR>
<TD class="tr26 td296"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td129"><P class="p41 ft134">80000</P></TD>
<TD class="tr26 td376"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td378"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td376"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td377"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td318"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td376"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td383"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr50 td296"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td129"><P class="p41 ft134">70000</P></TD>
<TD class="tr50 td376"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td378"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td376"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td377"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td318"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td376"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td383"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td296"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:0px;" class="p602 ft135"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-17px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:17px;" class="p602 ft135"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-9px;margin-top:9px;margin-right:-8px;margin-bottom:8px;" class="p602 ft135"><![endif]>och år</P></TD>
<TD class="tr25 td129"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td376"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td378"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td376"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td377"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td318"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td376"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td383"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr51 td296"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-86px;margin-bottom:0px;" class="p603 ft136"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-84px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:85px;" class="p603 ft136"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-42px;margin-top:43px;margin-right:-43px;margin-bottom:42px;" class="p603 ft136"><![endif]>kr per utbildningsplats</P></TD>
<TD class="tr13 td129"><P class="p41 ft134">60000</P></TD>
<TD class="tr13 td376"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td378"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td376"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td377"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td318"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td376"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td383"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr52 td129"><P class="p41 ft134">50000</P></TD>
<TD class="tr52 td376"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr52 td378"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr52 td376"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr52 td377"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr52 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr52 td318"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr52 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr52 td376"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr52 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr52 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr52 td383"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr53 td129"><P class="p41 ft134">40000</P></TD>
<TD class="tr49 td376"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr49 td378"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr49 td376"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr49 td377"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr49 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr49 td318"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr49 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr49 td376"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr49 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr49 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr49 td383"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td296"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td376"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td378"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td376"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td377"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td318"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td376"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td383"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr53 td296"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr53 td129"><P class="p41 ft134">30000</P></TD>
<TD class="tr53 td376"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr53 td378"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr53 td376"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr53 td377"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr53 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr53 td318"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr53 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr53 td376"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr53 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr53 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr53 td383"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td296"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr18 td129"><P class="p41 ft134">20000</P></TD>
<TD class="tr18 td376"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr18 td378"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr18 td376"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr18 td377"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr18 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr18 td318"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr18 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr18 td376"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr18 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr18 td354"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr18 td383"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td296"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td129"><P class="p225 ft134">by</P></TD>
<TD class="tr22 td376"><P class="p1 ft134">ek</P></TD>
<TD class="tr22 td378"><P class="p1 ft134">it</P></TD>
<TD class="tr22 td376"><P class="p1 ft134">jst</P></TD>
<TD class="tr22 td377"><P class="p1 ft134">li</P></TD>
<TD class="tr22 td354"><P class="p1 ft134">mi</P></TD>
<TD class="tr22 td318"><P class="p1 ft134">ovr</P></TD>
<TD class="tr22 td354"><P class="p1 ft134">tra</P></TD>
<TD class="tr22 td376"><P class="p1 ft134">trp</P></TD>
<TD class="tr22 td354"><P class="p1 ft134">tu</P></TD>
<TD class="tr22 td354"><P class="p1 ft134">tv</P></TD>
<TD class="tr22 td383"><P class="p1 ft134">va</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p604 ft135">Bransch</P>
<P class="p605 ft8"><SPAN class="ft49">Figur 11.2. </SPAN>Statsbidragens fördelning bland olika branscher under 1996- 1998. Median, kvartiler samt lägsta och högsta värden som inte är</P>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119166x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">174 </SPAN>Utbildningarnas ekonomi</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p419 ft8">extremvärden finns angivna per bransch. Uteliggare markeras med en ring.</P>
<P class="p123 ft3"><SPAN class="ft3">11.2.2</SPAN><SPAN class="ft51">Jämförelse med andra utbildningsformer</SPAN></P>
<P class="p144 ft8">En jämförelse av statsbidragen till Kvalificerad yrkesutbildning med statsbidrag till några andra utbildningsformer och utbildningsområden ges i tabell 11.2.</P>
<P class="p278 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 11.2. </SPAN>Jämförelse av statsbidragens storlek per utbildningsplats och år för några olika utbildningar och utbildningsformer.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56">
<TR>
<TD class="tr6 td293"><P class="p222 ft55">Utbildningsform</P></TD>
<TD class="tr6 td398"><P class="p1 ft55">Utbildningsområde</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td248"><P class="p1 ft55">Statsbidrag per</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td294"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td177"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td153"><P class="p1 ft55">helår</P></TD>
<TD class="tr13 td389"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td293"><P class="p222 ft63">Universitet/Högskola</P></TD>
<TD class="tr22 td398"><P class="p1 ft63">Media</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td248"><P class="p221 ft63">399 912*</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td293"><P class="p222 ft59">Kvalificerad yrkesutbildning</P></TD>
<TD class="tr10 td398"><P class="p1 ft59">Medelvärde av alla</P></TD>
<TD class="tr10 td159"><P class="p18 ft59">76</P></TD>
<TD class="tr10 td386"><P class="p23 ft59">950**</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td293"><P class="p222 ft59">Universitet/Högskola</P></TD>
<TD class="tr10 td398"><P class="p1 ft59">Naturvetenskapligt, tekniskt,</P></TD>
<TD class="tr10 td159"><P class="p18 ft59">68</P></TD>
<TD class="tr10 td386"><P class="p221 ft59">915*</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td293"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td398"><P class="p1 ft55">farmaceutiskt, vård</P></TD>
<TD class="tr20 td159"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td386"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td293"><P class="p222 ft59">Gymnasium</P></TD>
<TD class="tr10 td398"><P class="p1 ft59">Medelvärde av alla</P></TD>
<TD class="tr10 td159"><P class="p18 ft59">66</P></TD>
<TD class="tr10 td386"><P class="p247 ft59">700***</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td293"><P class="p222 ft55">Universitet/Högskola</P></TD>
<TD class="tr20 td398"><P class="p1 ft55">Humanistiskt, teologiskt,</P></TD>
<TD class="tr20 td159"><P class="p18 ft55">27</P></TD>
<TD class="tr20 td386"><P class="p221 ft55">282*</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td294"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td177"><P class="p1 ft55">juridiskt, samhällsvetenskapligt</P></TD>
<TD class="tr20 td153"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td389"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p606 ft55"><SPAN class="ft55">*</SPAN><SPAN class="ft76">Summering av ersättningsbelopp för helårsstudent och helårsprestation under 1997.</SPAN><SPAN class="ft24">2</SPAN></P>
<P class="p607 ft55"><SPAN class="ft55">**</SPAN><SPAN class="ft77">Helårsekvivalent baserad på ersättningen för utbildningstiden exklusive Lärande i arbete under </SPAN><NOBR>1996-1998.</NOBR></P>
<P class="p65 ft55"><SPAN class="ft55">***</SPAN><SPAN class="ft78">Gäller verksamhetsåret 1997.</SPAN><SPAN class="ft24">3</SPAN></P>
<P class="p185 ft4">Medelvärdet av statsbidragen för Kvalificerad yrkesutbildning låg under 1997 något högre än statsbidragen för universitets- och hög skole- utbildning inom områdena naturvetenskap, teknik, farmaci och vård. Medelvärdet av statsbidragen avseende alla utbildningsområden för gymnasial utbildningsform var 1997 lägre än medelvärdet av stats- bidragen för Kvalificerad yrkesutbildning. Vad gäller huma nistiskt, teologiskt, juridiskt och samhällsvetenskapligt utbildningsområde på universitets- och högskolenivå är statsbidragen där lägre än medel värdet av statsbidraget för Kvalificerad yrkesutbildning. Universitets- och högskoleutbildning inom området media erhåller ett betyd ligt högre statsbidrag än vad Kvalificerad yrkesutbildning gör.</P>
<P class="p608 ft27"><SPAN class="ft25">2</SPAN><SPAN class="ft26">”Statsliggaren”, [WWWdokument], http://www.finans.regeringen.se/ propositionermm/statsliggaren/1997.htm</SPAN></P>
<P class="p609 ft27"><SPAN class="ft25">3</SPAN><SPAN class="ft26">”Barnomsorg och skola – Jämförelsetal för huvud män”. </SPAN><SPAN class="ft29">Skolverkets rapport nr 156</SPAN>, (Solna: Skolverket, 1998).</P>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td394"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td258"><P class="p1 ft43">Utbildningarnas ekonomi <SPAN class="ft14">175</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td395"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td259"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft3"><SPAN class="ft3">11.2.3</SPAN><SPAN class="ft51">Extern finansiering</SPAN></P>
<P class="p158 ft4">Nio av totalt 33 telefonintervjuade (se avsnitt 4.5) utbildningsanordnare uppgav sig ha någon form av extern finansiering utöver de bidrag som erhållits av staten. De som haft extern finansiering fanns representerade i olika branscher och hade stor variation vad gäller statsbidragens storlek. Den externa finansieringen varierade från ideellt arbete till finansiella bidrag av avsevärd storlek.</P>
<P class="p50 ft4">Av telefonintervjuerna med anordnarna framgår att en majoritet av dem (23 av 32 svarande) menade att de i någon mån använde resurser från övriga delar av sin verksamhet för att bedriva Kvalificerad yrkes- utbildning utan att dessa resurser bokfördes som kostnad för utbild- ningen. Sådana resurser kunde vara personal (vaktmästare, <NOBR>SYO-kon-</NOBR> sulenter, ekonomer och studentrekryterare) samt lokaler och teknisk utrustning. Ytterst få anordnare kunde svara på vilka belopp dessa resurser motsvarade.</P>
<P class="p169 ft3"><SPAN class="ft3">11.2.4</SPAN><SPAN class="ft51">Kostnadsredovisning</SPAN></P>
<P class="p158 ft4">Enligt <NOBR>KY-kommitténs</NOBR> allmänna råd och föreskrifter skall utbildnings- anordnarnas ekonomiska redovisning vara sådan att ekonomin för varje Kvalificerad yrkesutbildning kan följas kalenderårsvis och per intag. Vidare skall redovisningen av kostnaderna fördelas på under visning, lokaler, <NOBR>IT-/multimediautrustning,</NOBR> övrig utrustning och för bruknings- material samt ledning och administration.</P>
<P class="p141 ft4">En majoritet av de intervjuade anordnarna (26 av 31 svarande) upp- gav att de hade ekonomisk särredovisning av sin <NOBR>KY-verksamhet.</NOBR> Mer än hälften av anordnarna (21 av 29 svarande) menade sig veta den ungefärliga kostnaden per utbildningsplats och år. Kostnaden bedöm des i de flesta fall vara lika hög eller högre än det aktuella stats bidraget. KY- kommitténs allmänna råd och föreskrifter om sär redovisning har alltså inte följts av alla anordnare på denna punkt.</P>
<P class="p169 ft3"><SPAN class="ft3">11.2.5</SPAN><SPAN class="ft51">Kostnader för Lärande i arbete</SPAN></P>
<P class="p84 ft8">Kommittén för Kvalificerad yrkesutbildning har i sina anvisningar skrivit att kostnader för Lärande i arbete inte får tas upp. <SPAN class="ft35">4 </SPAN>Ingen av de intervjuade anordnarna har uppgivit att de budgeterat några kostnader</P>
<P class="p610 ft12"><SPAN class="ft24">4 </SPAN>”Nya anvisningar för ansökan till försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning <NOBR>1997-01-21”,</NOBR> Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">176 </SPAN>Utbildningarnas ekonomi</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft4">för Lärande i arbete. Flertalet av de telefonintervjuade utbild nings- anordnarna (samtliga av de 31 som besvarade frågan) menade dock att de hade kostnader i samband med Lärande i arbete. Ingen anordnare har dock betalat något direkt till företagen. Kostnader fanns istället för lärares eller kontaktpersoners uppföljningsarbete i samband med de studerandes <NOBR>LIA-period.</NOBR> Vidare fanns det utbildningsanordnare som hade kostnader för Lärande i arbete i form av resor samt personal kost- nader under företagsbesök. Några anordnare uppgav övriga kost nader i samband med Lärande i arbete, exempelvis representation, porto, telefon och telefax samt kostnader för marknadsföring.</P>
<P class="p7 ft4">Endast ett fåtal av de intervjuade utbildningsanordnarna kunde uppge storleken på kostnaden för Lärande i arbete. Den kostnad som upp gavs varierade från cirka 2 000 kronor upp till 850 000 kronor per år. Bakgrunden till den höga kostnaden uppgavs vara att anordnaren anlitat konsulter för att administrera Lärande i arbete.</P>
<P class="p611 ft39"><SPAN class="ft1">11.3</SPAN><SPAN class="ft137">De ekonomiska förutsättningarnas inverkan på utbildningarnas kvalitet</SPAN></P>
<P class="p181 ft3"><SPAN class="ft3">11.3.1</SPAN><SPAN class="ft51">Utbildningarnas kvalitet</SPAN></P>
<P class="p167 ft4">Med utbildningarnas kvalitet menas (se kapitel 9) deras förmåga att uppfylla och helst överträffa kundernas behov och förväntningar. Kun- der är i detta fall studenter, <NOBR>LIA-företag,</NOBR> utbildningsanordnare samt framtida arbetsgivare för de studerande.</P>
<P class="p141 ft4">Kvalitet i den verksamhet som bedrivs av utbildningsanordnarna delas in i materiella och personella resurser samt arbetssätt. Utbildning- arnas kvalitet bestäms också av studenternas, <NOBR>LIA-företagens</NOBR> och arbetsmarknadens värdering av verksamheten.</P>
<P class="p148 ft3"><SPAN class="ft3">11.3.2</SPAN><SPAN class="ft51">Materiella och personella resurser</SPAN></P>
<P class="p158 ft4">Analysen av beskrivningarna utifrån Läroverket visar att utbildnings- anordnarna genomgående ansåg sig ha tillräckliga materiella resurser i form av exempelvis lokalutrymmen, grupprum, datasalar, bibliotek, kafé, egen och extern litteratur för att kunna bedriva utbildning med hög kvalitet. Enligt beskrivningarna utifrån Läroverket fanns datorer tillgängliga för de studerande vid 77 procent av utbildningarna. Grupp- rum för studenter fanns tillgängliga vid 53 procent av utbild ningarna. Även i fråga om lärarnas kompetens och näringslivserfaren het ansåg man sig ha tillräckliga resurser för att kunna hålla en hög kvalitet i</P>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td394"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td258"><P class="p1 ft43">Utbildningarnas ekonomi <SPAN class="ft14">177</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td395"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td259"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft8">utbildningen. Datamaterialet har även analyserats med hjälp av multi- variata metoder. Analysen visar inte på några samband mellan statsbi- dragens storlek och utbildningarnas resurser.</P>
<P class="p12 ft4">Som tidigare nämnts visade telefonintervjuerna med representanter för utbildningsanordnarna att 20 av totalt 33 intervjuade hade beviljats de statsbidrag de ansökt om. Av 32 svarande uppgav 23 att de nyttjade resurser från andra delar av sin verksamhet, exempelvis lokaler, utrust- ning och administration, utan att bokföra detta som kostnader för Kva- lificerad yrkesutbildning.</P>
<P class="p286 ft4">Av de 33 intervjuade anordnarna menade 16 stycken att deras KY- verksamhet gick med förlust. Nedskärningar hade gjorts avseende exem- pelvis utrustning, studieresor, litteratur och lärarledd undervisningstid. Någon anordnare menade att man genom noggrann planering varit så kostnadseffektiv att nedskärningar inte varit nödvändiga. Andra anord- nare svarade att de inte skurit ned trots lägre statsbidrag än för väntat eftersom utbildningens huvudman hade betalat de kostnader som inte täcktes av statsbidraget. Ett fåtal, fem av de 23 som svarade på frå gan om de ändrat i kurser eller kursutbud, menade att de hade ändrat i kurser eller kursutbud på grund av att de inte erhållit det statsbidrag som de ansökt om. Exempel på förändringar som genom förts var gemensamma kurser för olika utbildningar, användande av storföreläs ningar samt färre inköpta högskolepoäng jämfört med vad som varit planerat.</P>
<P class="p51 ft4">Nio av 21 anordnare som svarade på frågan huruvida tilldelningen av statsbidrag hade påverkat anordnarnas personella resurser menade att lärarresurserna hade påverkats negativt. Några synpunkter som fram- fördes var att billigare konsulter användes, undervisningstiden minime- rades och arbetsbelastningen för de lärare som var kvar blev högre än planerat.</P>
<P class="p169 ft3"><SPAN class="ft3">11.3.3</SPAN><SPAN class="ft51">Arbetssätt</SPAN></P>
<P class="p161 ft4">Vad gäller utbildningsanordnarnas arbetssätt bygger undervisningen på att den studerande sätts i centrum. Olika typer av pedagogik används, från den traditionella klassrumsundervisningen med lärarledda timmar och projektinriktat arbete till problembaserad inlärning (PBL) där lärar- rollens tyngdpunkt ligger på handledarskap (se avsnitt 8.2).</P>
<P class="p346 ft23">Resultaten från telefonintervjuerna med utbildningsanordnarna be- träffande frågan på vilket sätt tilldelningen av statsbidrag hade påver kat undervisning och arbetssätt visar att mer än hälften av de som besva rade frågan (12 av 19) ansåg att resurstilldelningen inte hade påverkat deras undervisning eller arbetssätt. En anordnare ansåg att de hade haft mer resurser än vad de förväntat sig vilket inneburit möjlig heter till metod-</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">178 </SPAN>Utbildningarnas ekonomi</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p612 ft4">utveckling vad gäller större projekt och att gästlärare förekom i någon kurs. Av de 19 anordnare som svarade på frågan om resurstilldelningen påverkat undervisning och arbetssätt menade sex att kvaliteten inte kunde upprätthållas som förväntat. Exempel som uppgavs var att man varit tvungen att använda sig av mindre dyra konsulter än vad som varit tänkt från början, att inslaget av kurser gemen samma för flera utbild- ningar hade ökat, att möjligheterna att köpa in kurser som gav högskole- poäng hade varit mindre än planerat och att kontakterna med <NOBR>LIA-före-</NOBR> tagen inte hade kunnat skötas på det sätt som anordnarna hade önskat. Någon anordnare tog upp att de studerandes tid med handledare hade minskat till följd av att statsbidraget blivit lägre än planerat. Några anordnare menade att de till följd av resurstilldelningen hade minskat andelen lärarledda timmar.</P>
<P class="p74 ft4">Enligt resultaten från telefonintervjuerna menade alltså en tredjedel av utbildningsanordnarna att resurstilldelningen hade påverkat utbild- ningens undervisning och arbetssätt negativt. Inga tydliga samband har dock kunnat uppmätas mellan statsbidragets storlek och anordnarnas svar. De anordnare som svarade att resurstilldelningen inverkat negativt på kvaliteten i utbildningen var spridda geografiskt, skilde sig åt vad gäller storleken på statsbidraget och återfanns inom olika bran scher. Hälften av dessa anordnare hade fått vad de sökt i stats bidrag för att bedriva Kvalificerad yrkesutbildning, hälften hade inte fått lika mycket som de ansökt om. En likhet mellan de anordnare som uppgivit att resurstilldelningen inverkat negativt på kvaliteten i utbildningen var att de vid intervjutillfället hade färre studenter vid sina utbildningar än det antal studenter som utgjort underlag för ansökan om statsbidrag. Flertalet av de intervjuade utbildningsanordnarna tar själva upp den reducering av statsbidraget som sker när studenter avbryter utbildningen i förtid. De menar att reduceringen påverkar utbild ningarnas kvalitet negativt eftersom kostnaden för att bedriva utbildning inte minskar proportionellt mot antalet studenter som slutar.</P>
<P class="p613 ft3"><SPAN class="ft3">11.3.4</SPAN><SPAN class="ft51">Studenternas värdering</SPAN></P>
<P class="p158 ft8">Efterenkäten visar att studenterna vid de utbildningar som erhållit höga statsbidrag också i högre grad än övriga studenter svarar att de har fått förvärvsarbete eller är verksamma som egna företagare <SPAN class="ft35">5 </SPAN>samt att de är</P>
<P class="p614 ft12"><SPAN class="ft24">5 </SPAN>Signifikansnivån <SPAN class="ft69">a </SPAN>valdes till 0,01 och korrelationskoefficienten (Pearsons produktmomentkorrelation) uppmättes till 0,12.</P>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td394"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td258"><P class="p1 ft43">Utbildningarnas ekonomi <SPAN class="ft14">179</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td395"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td259"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p355 ft4">nöjda med sin utbildning<SPAN class="ft24">6 </SPAN>(se kapitel 13). De uppmätta korrelationerna är alltså signifikanta men mycket svaga, och kan vara resultat av att arbetsmarknaden är gynnsammare inom vissa branscher som har fått höga statsbidrag (IT och Övriga).</P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">11.3.5</SPAN><NOBR><SPAN class="ft51">LIA-företagens</SPAN></NOBR> värdering</P>
<P class="p615 ft4">Intervjuer (se avsnitt 4.5 och 8.4) med <NOBR>LIA-företag</NOBR> visar att majoriteten av de studerade företagen var nöjda eller mycket nöjda med d en Kvali- ficerade yrkesutbildningen. Av de tillfrågade före tagen svarade 17 av 19 att Lärande i arbete påverkat den ordinarie verksamheten positivt eller mycket positivt. Sju av kontaktpersonerna menade att de studerande hade tillfört deras företag tidigare saknad kompetens. Några av dem menade dock att deras verksamhet påverkats negativt av Lärande i arbete genom att det krävt mycket tid att handleda de studerande. Alla utom ytterst få av de tillfrågade <NOBR>LIA-företagen</NOBR> (17 av 19) kunde tänka sig att ta emot studerande på <NOBR>LIA-platser</NOBR> även fortsättningsvis.</P>
<P class="p7 ft4">De flesta av de intervjuade kontaktpersonerna var också nöjda med de studerandes motivation och förkunskaper. Dock ansåg man inte att kommunikationerna mellan företag och utbildningsanordnare var lika bra. Flertalet menade att kommunikationen med utbildningsanordnaren via besök, telefonsamtal, brev och fax behövde förbättras. Information och instruktioner från utbildningsanordnaren ansåg man också behövde förbättras. Kontaktpersonernas beskrivning av kommunikationen skilde sig från den beskrivning som gavs av utbildningsanordnarna.</P>
<P class="p50 ft4">Många av de kontaktpersoner som telefonintervjuades hade fungerat som handledare för studenter. Flertalet av handledarna visste inte vad som förväntades av dem under <NOBR>LIA-perioderna</NOBR> och de kände inte heller till några detaljer om den teoretiska delen av utbildningen. Brist på instruktioner hade i flera fall medfört att företagen behandlat de stu- derande som nyanställda eller som praktikanter.</P>
<P class="p335 ft4">Inga tydliga samband har kunnat visas mellan <NOBR>LIA-företagens</NOBR> syn- punkter och storleken på anordnarnas statsbidrag. Inget anmärkningsvärt framkom heller vid jämförelsen av telefon intervjusvaren från utbild- ningsanordnarna och deras respektive <NOBR>LIA-företag.</NOBR> Exempelvis kunde en anordnare ha flera <NOBR>LIA-företag</NOBR> med skilda uppfattningar knutna till sig. Inga tydliga grupperingar avseende <NOBR>LIA-företagen</NOBR> vad gäller bransch, storlek på respektive utbildningsanordnares statsbidrag eller typ av huvudman för utbildningen kunde uppmätas i materialet.</P>
<P class="p616 ft12"><SPAN class="ft24">6 </SPAN>Signifikansnivån <SPAN class="ft69">a </SPAN>valdes till 0,01 och korrelationskoefficienten (Pearsons produktmomentkorrelation) uppmättes till 0,05.</P>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">180 </SPAN>Utbildningarnas ekonomi</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft3"><SPAN class="ft3">11.3.6</SPAN><SPAN class="ft51">Arbetsmarknadens värdering</SPAN></P>
<P class="p84 ft4">Anställning av studenter hade skett vid åtta av de 19 telefonintervjuade <NOBR>LIA-företagen.</NOBR> Samtliga företag inom <NOBR>IT-branschen,</NOBR> knutna till an ord- nare med höga statsbidrag, återfanns i den grupp som anställt stu de- rande. De flesta av de företag som inte anställt någon studerande påpe- kade att detta berodde på omständigheter vid sidan av den Kvalificerade yrkesutbildningen.</P>
<P class="p148 ft3"><SPAN class="ft3">11.3.7</SPAN><SPAN class="ft51">Resurstilldelningens effekter</SPAN></P>
<P class="p158 ft4">Genom en sammanställning av uppgifter från den översiktliga beskriv- ning av verksamheten som varje utbildningsanordnare själv tagit fram har en bild av verksamhetens materiella och personella resurser samt arbetssätt erhållits. Inga tydliga samband mellan statsbidragens storlek och utbildningarnas egenskaper har där kunnat observeras.</P>
<P class="p50 ft4">Resultaten från platsbesöken, beskrivningarna utifrån Läroverket och studentenkäterna visar inte heller de på att utbildningar som har högt statsbidrag eller extern finansiering vid sidan av statsbidraget också har en högre kvalitet än övriga utbildningar.</P>
<P class="p13 ft4">Flertalet av de intervjuade anordnarna uppger att de subventionerar sin <NOBR>KY-verksamhet</NOBR> i någon form. Resurser från övriga delar av verk- samheten används utan att den Kvalificerade yrkesutbildningen debite- rades fullt ut för dessa kostnader. Dessutom förekommer att utbild ningar på olika sätt sponsras av privata företag. Detta kan vara två anled ningar till att skillnader i resurstilldelning inte givit några mätbara effekter på utbildningarnas kvalitet.</P>
<P class="p14 ft4">Vår uppfattning är att de stora skillnaderna i totalkostnad för de olika utbildningarna till viss del beror på skilda behov vad gäller utrustning, läromedel och lokaler. Utbildning som traditionellt givits enbart som lärarledd undervisning i större grupper, har inom den Kva lificerade yrkesutbildningen även andra undervisningsformer. Färdighetsträning och laborationer är inte begränsade till enbart de tekniska utbild- ningarna. Användningen av datorer ingår i de flesta typer av utbild- ningar. Tillgången till datorer och datorsalar är alltså ett generellt behov som inte är avgränsat till vissa områ den. Gränserna mellan traditionella föreläsningsämnen och mer resurs krävande ämnen är inte tydliga. De stora skillnaderna i tilldelning av statsbidrag baserade på uppdelningen i olika utbildningsområden kan därför ifrågasättas.</P>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td219"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td220"><P class="p4 ft4">181</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td221"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td222"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p617 ft42"><SPAN class="ft6">12</SPAN><SPAN class="ft132">Kvalificerad yrkesutbildning i ett regionalt perspektiv</SPAN></P>
<P class="p177 ft4">Detta kapitel belyser genomförandet av försöksverksamheten med Kvalificerad yrkesutbildning (KY) utifrån ett regionalt perspektiv. Kapitlet inleds med en bakgrund till att utbildningsanordnare tillsam- mans med näringsliv på regional och lokal nivå utformar utbild nings- insatserna. Därefter följer en resultatdel visande i vilken utsträck ning de medverkande utbildningsanordnarna lyckats rekrytera studenter i natio- nellt avseende. Avslutningsvis förs en kvalitativt inriktad diskussion kring vad som förenar utbildningar som haft framgång med avse ende på riksrekrytering.</P>
<P class="p148 ft1"><SPAN class="ft1">12.1</SPAN><SPAN class="ft53">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p47 ft4">En av de bärande idéerna bakom försöksverksamheten med Kvali ficerad yrkesutbildning är att tillgodose det nationellt sett ökade beho vet av förhöjd kompetens inom arbetslivet. Kraven på ökad kompetens är riktade från flera olika håll. Ett av kraven kommer av att det internatio- nellt sker en ökning av andelen individer med eftergymnasial utbildning.<SPAN class="ft24">1 </SPAN>Ett annat krav på ökad kompetens följer av den snabba tekniska utvecklingen inom arbetslivet. Gjorda analyser pekar på att Sveriges kvarstående som en betydande industrination i hög grad beror på om och i vilken omfattning det sker en ökning av utbildningsinsatserna.<SPAN class="ft24">2 </SPAN>Ett tredje krav kommer sig av att fokus på ekonomisk tillväxt till viss del flyttats från centrum till periferi. Med ökad globalisering och inter- nationell konkurrens ställs ökade krav på förståelse och omvärlds rela- tering hos regionala och lokala aktörer. Enskilda kommuner, högskolor och andra utbildningsanordnare måste idag aktivt ta ställning till hur man skall förhålla sig till de pågående omvärlds förändringarna. Beslut</P>
<P class="p334 ft12"><SPAN class="ft25">1</SPAN><SPAN class="ft28">SOU 1995:38.</SPAN></P>
<P class="p618 ft29"><SPAN class="ft25">2</SPAN><SPAN class="ft26">Å. Sohlman, </SPAN>Framtidens utbildning. Sverige i internationell konkurrens<SPAN class="ft27">, (Stockholm: SNS förlag, 1996), 195.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119174x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft4">182 </SPAN>Kvalificerad yrkesutbildning i ett regionalt perspektiv <SPAN class="ft4">SOU 1999:119</SPAN></P>
<P class="p417 ft8">om utbildning och kompetensutveckling hör idag till de viktigaste beslu- ten för företag och indi vider.<SPAN class="ft35">3</SPAN></P>
<P class="p60 ft4">Inför försöksverksamheten med Kvalificerad yrkesutbildning har ett antal branscher med behov av ökad kompetens identifierats. Dessa branscher är delar av verkstadsindustrin, handeln, IT, skogsindustrin, turistnäringen och inom kontorsadministrationen.<SPAN class="ft24">4 </SPAN>Försöks verksamheten är upplagd så att enskilda utbildningsanordnare, arbetsliv och högskola tillsammans ansöker om nya utbildningsprogram.</P>
<P class="p619 ft48"><SPAN class="ft3">12.1.1</SPAN><SPAN class="ft52">Utbildningsinsatser präglade av regionala och lokala behov</SPAN></P>
<P class="p620 ft4">Förslaget att utbildningsinsatser inom försöksverksamheten i första hand ska utgå från regionala och lokala analyser av behovet av ökad kompe- tens, beror huvudsakligen på två orsaker. Den ena är viljan att följa utvecklingen inom utbildningsväsendet, som sedan <NOBR>1970-talet</NOBR> går mot en decentralisering av ansvar och befogenheter. Den andra orsaken är, som tidigare nämnts, behovet av anpassning till omvärlden. <NOBR>KEY-utredning-</NOBR> en<SPAN class="ft24">5 </SPAN>lyfter fram tre argument för decentraliseringen:</P>
<P class="p621 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">användande av befintlig regional och lokal kompetens inom utbild- ningsväsendet</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">flexibilitet genom undvikande av bindningar i fasta institutioner</SPAN></P>
<P class="p137 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">säkerställande av en nödvändig och varaktig anknytning till det lokala arbetslivet.</SPAN></P>
<P class="p622 ft4">Beträffande användande av lokal kompetens antas detta ge ekonomiska och organisatoriska vinster som av försöksverksamhetens direktiv be- skrivs som de mest centrala och avgörande utmaningarna. Bakgrunden är att skillnaden mellan en lyckad utbildningssatsning och en mindre lyckad i många fall handlar om förmåga att identifiera och utveckla utbildning som motsvarar mer långsiktiga behov på arbetsmarknaden. Uppgiften kräver förutom hög förståelse för företagens villkor, även insikter om en specifik närings framtida utveckling. Den kräver också täta kontakter med de företag vars produkter och pro duktionsmetoder ligger nära den absoluta utvecklingsfronten nationellt och internationellt. Av hänsyn till skillnaderna i näringsstruktur mellan olika delar av landet</P>
<P class="p43 ft12"><SPAN class="ft25">3</SPAN><SPAN class="ft28">Å. Sohlman, 7.</SPAN></P>
<P class="p319 ft12"><SPAN class="ft25">4</SPAN><SPAN class="ft28">Regeringens proposition 1995/96:145, 13.</SPAN></P>
<P class="p319 ft12"><SPAN class="ft25">5</SPAN><SPAN class="ft28">SOU 1995:38.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td398"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td399"><P class="p1 ft43">Kvalificerad yrkesutbildning i ett regionalt perspektiv <SPAN class="ft14">183</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td177"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td400"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft8">och till variationerna i befolkningens utbildningsprofil, bedöms detta fordra en stark lokal eller regional förankring.<SPAN class="ft35">6</SPAN></P>
<P class="p12 ft4">Det andra argumentet att inte binda försöksverksamheten till en central institutionaliserad struktur, utan istället tillåta en hög grad av flexibilitet har även det sin grund i de pågående omvärlds föränd ringarna. På samma gång som argumentet med långsiktighet väger tungt kan ingen idag med säkerhet uttala sig om vilka kategorier av yrken som kommer att göra sig gällande i framtiden. Utbildningar måste där för tillåtas ha kort start- och stoppsträcka. Ett snabbt uppkommet behov av utbildning inom en viss sektor av arbetsmarknaden måste kunna bemötas med utbildningsinsatser samtidigt som detta innebär att ett annat mindre angeläget trängs undan och eventuellt läggs ned. Av detta skäl är utredningen skeptisk till ett inlemmande med den befintliga högskolan. En akademisering skulle i negativ bemärkelse innebära förlorandet av den snabbhet som behövs för att möta interna tionell konkurrens. Tanken är istället att beslut skall fattas där den reella möj ligheten att bedöma och påverka det sakliga innehållet finns.<SPAN class="ft24">7</SPAN></P>
<P class="p51 ft4">Det tredje argumentet som utredningen lyfter fram bygger på tanken att arbetslivet skall ta en stor del av ansvaret och för att utveckla den Kvalificerade yrkesutbildningen. Ett nära samarbete betonas som en absolut nödvändighet. Samtidigt pekar man på risken att en central prövning kan byta det förtroende som byggts upp mellan lokalt arbets liv och utbildningsanordnare mot likgiltighet. Får inte företag gehör för sina kompetenskrav och idéer till utbildning är risken överhängande att de efterhand förlorar intresset.</P>
<P class="p169 ft3"><SPAN class="ft3">12.1.2</SPAN><SPAN class="ft51">Behov av nationella rambestämmelser</SPAN></P>
<P class="p84 ft4"><NOBR>KEY-utredningen</NOBR> framför fyra argument som talar för beho vet av över- gripande nationella rambestämmelser. Det första argu mentet är att de utbildningsresurser som står till buds är begränsade såväl regio nalt som nationellt. För att uppnå en rationell länsvis fördelning och und vika snedvridning bör det finnas en nationell över blick och korrigering. Ett andra argument är behovet av att på nationell nivå äga möjlig het att ”fasa in” de utbildningsresurser som Kvalificerad yrkesutbildning inne- bär med det övriga utbildnings systemet, så att de på regional nivå utgör en homogen grupp. Det tredje argumentet är tidsaspekten. Det tar tid att skapa nödvändiga nätverk och kompetens för hantering av utbild nings- insatser på regional nivå. Under den tid som uppbyggnadsarbetet pågår</P>
<P class="p143 ft12"><SPAN class="ft25">6</SPAN><SPAN class="ft28">SOU 1995.38, 92.</SPAN></P>
<P class="p319 ft12"><SPAN class="ft25">7</SPAN><SPAN class="ft28">Ibid., 95.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">184 </SPAN>Kvalificerad yrkesutbildning i ett regionalt perspektiv</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft4">skall det därför finnas möjlighet till stöd och erfa renhetsutbyte. Ett fjärde argument är behovet av nationell likvärdighet, dvs säkerställandet av en homogen utbildningsform. Sammanfattningsvis påtalas behovet att på nationell nivå säkerställa att följande efter levs:<SPAN class="ft24">8</SPAN></P>
<P class="p592 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Överföring av nationell kunskap till berörda regioner.</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Balanserat utbildningsutbud.</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Planering av interregionala utbildningar.</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Examensordning.</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Kvalitetsåtgärder, uppföljning och utvärdering.</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Information om utbildningar.</SPAN></P>
<P class="p168 ft3"><SPAN class="ft3">12.1.3</SPAN><SPAN class="ft51">Planerings- och ansvarsnivå</SPAN></P>
<P class="p84 ft4">En fråga som inte entydigt besvaras av <NOBR>KEY-utredningen</NOBR> är till vilken nivå ansvaret för att identifiera utbildningsbehov samt utforma lokalt präglade utbildningsinsatser skall föras. Utredningen poängterar bety del- sen av att enskilda utbildningsanordnare ges tillfälle att komma med förslag till nya utbildningar. Samtidigt påtalas att en initia tivrätt på exempelvis kommunal nivå i många fall skulle innebära en alltför stor organisatorisk begränsning för att utgöra planerings område.<SPAN class="ft24">9</SPAN></P>
<P class="p346 ft4">I utredningen förordas att länen utgör regioner och planerings enheter under försöksverksamheten. Det poängteras att arbets marknader, branscher, och mobilitet skär rakt över den admini strativa indelningen som länen gör. Till länens fördel talar också ett redan väl utvecklat interregionalt samarbete. Ett annat skäl som lyfts fram för att föra ini- tiativrätten till länsnivå är att länen idag utgör den domi nerande rollen för regionindelning. Den kompetens som finns hos respektive länssty- relse, landsting och framförallt läns arbetsnämnd bör tillvara tas.<SPAN class="ft24">10</SPAN></P>
<P class="p169 ft3"><SPAN class="ft3">12.1.4</SPAN><SPAN class="ft51">Utvärderingsgruppens frågeställningar</SPAN></P>
<P class="p158 ft4">Den övergripande frågeställningen som vi i enlighet med vårt uppdrag (se kapitel 3) avser att besvara är i vilken utsträckning utbildningsan- ordnare lyckats med nationell rekrytering till sina utbildningar. Vi avser vidare att belysa huruvida nationell rekrytering är kopplad till faktorer som branschtillhörighet, ålder, kön och geografisk placering i landet.</P>
<P class="p148 ft12"><SPAN class="ft25">8</SPAN><SPAN class="ft28">SOU 1995:38, 101.</SPAN></P>
<P class="p319 ft12"><SPAN class="ft25">9</SPAN><SPAN class="ft28">Ibid., 93.</SPAN></P>
<P class="p319 ft12"><SPAN class="ft25">10</SPAN><SPAN class="ft79">Ibid., </SPAN><NOBR>96-97.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119177x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td398"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td399"><P class="p1 ft43">Kvalificerad yrkesutbildning i ett regionalt perspektiv <SPAN class="ft14">185</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td177"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td400"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p254 ft4">Eftersom det kan vara svårt att se mönster på den analysnivå som bransch och region utgör undersöker vi om det finns vissa enstaka utbildningar som i högre utsträckning än andra lyckats med nationell rekrytering, och vilka dessa i så fall är. Vi söker också svar på om dessa utbildningar kännetecknas av något gemensamt.</P>
<P class="p13 ft8">De datakällor som använts är dels enkätstudi erna, dels delar av utbildningsanordnarnas beskrivningar utifrån Läroverket. Dessa källor har kompletterats med material insamlat vid platsbesöken.</P>
<P class="p143 ft1"><SPAN class="ft1">12.2</SPAN><SPAN class="ft53">Flyttbenägenheten hos de studerande</SPAN></P>
<P class="p47 ft4">För att undersöka i vilken utsträckning utbildningsanordnarna lyckats med nationell rekrytering, uppmanades studenterna att i Förenkäten (se bilaga 5) besvara om de flyttat till utbildningsorten eller om de vecko- pendlar eller dagspendlar till utbildningsorten (se tabell 12.1).</P>
<P class="p13 ft4">Av tabellen framgår att drygt 26 procent av de studerande har flyttat från sin tidigare bostadsort för att gå en Kvalificerad yrkes utbildning. Andelen som uppger att de inte flyttat är 37 procent. Andelen vecko- pendlare är drygt 32 procent och andelen som dagspendlar är knappt fyra procent. Om man slår ihop andelen studerande som flyttat med andelen som bor så långt bort att de veckopendlar till sin utbildning, blir summan 59 procent.</P>
<P class="p15 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 12.1. </SPAN>Flyttmönster hos de <NOBR>KY-studerande</NOBR> angivet med absolut och relativ frekvens.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57">
<TR>
<TD class="tr6 td401"><P class="p31 ft55">Svarsalternativ</P></TD>
<TD class="tr6 td206"><P class="p248 ft55">Antal</P></TD>
<TD class="tr6 td208"><P class="p292 ft55">%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td402"><P class="p31 ft63">Ja, jag har flyttat till utbildningsorten</P></TD>
<TD class="tr22 td203"><P class="p248 ft63">2099</P></TD>
<TD class="tr22 td204"><P class="p221 ft63">26,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td402"><P class="p31 ft59">Nej, jag har inte flyttat</P></TD>
<TD class="tr10 td203"><P class="p248 ft59">2943</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p221 ft59">37,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td402"><P class="p31 ft55">Nej, jag veckopendlar mellan hem och skola</P></TD>
<TD class="tr20 td203"><P class="p248 ft55">2554</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p221 ft55">32,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td402"><P class="p31 ft59">Nej, jag dagspendlar mellan hem och skola</P></TD>
<TD class="tr10 td203"><P class="p248 ft59">296</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p221 ft59">3,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td402"><P class="p31 ft55">Bortfall</P></TD>
<TD class="tr20 td203"><P class="p248 ft55">16</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p221 ft55">0,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td401"><P class="p31 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr20 td206"><P class="p248 ft57">7892</P></TD>
<TD class="tr20 td208"><P class="p221 ft57">100,0</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p623 ft4">Det finns en rad faktorer som troligen inverkar på de studerandes beslut att flytta eller inte. I de följande avsnitten analyseras därför stu denternas flyttbenägenhet för att se om det finns något mönster i de siffror som presenterats. De faktorer som vi valt att analysera är bransch, utbildningens geografiska placering samt studenternas ålder och kön.</P>
<P class="p13 ft8">För att lättare åskådliggöra skillnaderna har studenterna indelats i två kategorier. Den första kategorin är andelen studenter som uppgivit att de antingen dagspendlar eller inte har flyttat. Den andra kategorin är</P>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119178x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">186 </SPAN>Kvalificerad yrkesutbildning i ett regionalt perspektiv</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p419 ft8">andelen studenter som uppger att de antingen har flyttat eller vecko- pendlar. Denna grupp speglar förekomsten av nationell rekrytering.</P>
<P class="p624 ft48"><SPAN class="ft3">12.2.1</SPAN><SPAN class="ft52">Flyttbenägenhet hos studerande fördelad på bransch</SPAN></P>
<P class="p625 ft4">Av tabell 12.2 framgår att flyttbenägenheten är tämligen jämnt för delad mellan branscherna. Av de totalt tolv branscher<SPAN class="ft24">11 </SPAN>som utbildningarna indelats i, har tio branscher studenter med en flyttbenägenhet mellan 55 och 70 procent. Den bransch vars studenter uppvisar störst flyttbenägen- het är Övriga, som domi neras av media- och hantverksutbildningar. Där är flyttbenägenheten drygt 77 procent. Den bransch vars studenter uppvisar lägst flyttbenägenhet är Ekonomi med drygt 48 procent.</P>
<P class="p350 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 12.2. </SPAN>Flyttbenägenhet fördelad på bransch angiven med absolut och relativ frekvens.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58">
<TR>
<TD class="tr8 td391"><P class="p222 ft55">Bransch</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td403"><P class="p20 ft55">Har flyttat eller veckopendlar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td390"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td173"><P class="p231 ft55">Antal</P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p25 ft55">%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td391"><P class="p222 ft59">Bygg</P></TD>
<TD class="tr10 td168"><P class="p492 ft59">239</P></TD>
<TD class="tr10 td16"><P class="p35 ft59">62,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td391"><P class="p222 ft55">Ekonomi</P></TD>
<TD class="tr20 td168"><P class="p492 ft55">575</P></TD>
<TD class="tr20 td16"><P class="p35 ft55">48,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td391"><P class="p222 ft59">IT</P></TD>
<TD class="tr10 td168"><P class="p492 ft59">1189</P></TD>
<TD class="tr10 td16"><P class="p35 ft59">54,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td391"><P class="p222 ft59">Jord/skog/trädgård</P></TD>
<TD class="tr10 td168"><P class="p492 ft59">115</P></TD>
<TD class="tr10 td16"><P class="p35 ft59">63,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td391"><P class="p222 ft55">Livsmedel</P></TD>
<TD class="tr20 td168"><P class="p492 ft55">74</P></TD>
<TD class="tr20 td16"><P class="p35 ft55">66,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td391"><P class="p222 ft59">Miljö</P></TD>
<TD class="tr10 td168"><P class="p492 ft59">104</P></TD>
<TD class="tr10 td16"><P class="p35 ft59">55,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td391"><P class="p222 ft55">Transport</P></TD>
<TD class="tr20 td168"><P class="p492 ft55">257</P></TD>
<TD class="tr20 td16"><P class="p35 ft55">58,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td391"><P class="p222 ft59">Tillverkning</P></TD>
<TD class="tr10 td168"><P class="p492 ft59">948</P></TD>
<TD class="tr10 td16"><P class="p35 ft59">60,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td391"><P class="p222 ft59">Träindustri</P></TD>
<TD class="tr10 td168"><P class="p492 ft59">64</P></TD>
<TD class="tr10 td16"><P class="p35 ft59">69,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td391"><P class="p222 ft55">Turism</P></TD>
<TD class="tr20 td168"><P class="p492 ft55">676</P></TD>
<TD class="tr20 td16"><P class="p35 ft55">69,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td391"><P class="p222 ft59">Vård</P></TD>
<TD class="tr10 td168"><P class="p492 ft59">142</P></TD>
<TD class="tr10 td16"><P class="p35 ft59">58,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td391"><P class="p222 ft55">Övriga</P></TD>
<TD class="tr20 td168"><P class="p492 ft55">270</P></TD>
<TD class="tr20 td16"><P class="p35 ft55">77,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td391"><P class="p222 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr20 td168"><P class="p492 ft57">4653</P></TD>
<TD class="tr20 td16"><P class="p35 ft57">59,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td390"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td173"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td18"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p194 ft4">Variationerna är små och vi kan konstatera att branschen inte tycks ha någon betydelse för den nationella rekryteringen. Slut satsen stöds också av vår statistiska analys.<SPAN class="ft24">12</SPAN></P>
<P class="p626 ft27"><SPAN class="ft25">11</SPAN><SPAN class="ft60">Indelningen är gjord av Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning och avviker något från gängse branschindelning (se kapitel 5).</SPAN></P>
<P class="p65 ft12"><SPAN class="ft25">12</SPAN><SPAN class="ft79">Den statistiska analysen har genomförts i två steg. Först har, med hjälp av</SPAN></P>
<P class="p627 ft36">hypotesprövning och <NOBR><SPAN class="ft138">c</SPAN><SPAN class="ft35">2</SPAN>-test,</NOBR> konstaterats om sambandet mellan flyttbenägenhet och branschtillhörighet är signifikant (signifikansnivå <SPAN class="ft138">a </SPAN>= 0,05). Sambandets styrka har sedan uppmätts med ett asymmetriskt mått för nominalskala (Spearman’s). Korrelationen visar på ett nära nollsamband med <SPAN class="ft138">r</SPAN>=0,028.</P>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119179x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td398"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td399"><P class="p1 ft43">Kvalificerad yrkesutbildning i ett regionalt perspektiv <SPAN class="ft14">187</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td177"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td400"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p628 ft48"><SPAN class="ft3">12.2.2</SPAN><SPAN class="ft52">Flyttbenägenhet hos de studerande fördelad på utbildningarnas geografiska placering</SPAN></P>
<P class="p629 ft8">En annan fråga är om det finns något samband mellan hög flyttbenä- genhet och utbildningens geografiska placering. En hypotes är att utbild- ningar i storstäder är mer attraktiva för ung domar på grund av sitt större nöjes- och kulturutbud.</P>
<P class="p630 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 12.3. </SPAN>De <NOBR>KY-studerandes</NOBR> flyttbenägenhet fördelad på län angiv en med absolut och relativ frekvens.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59">
<TR>
<TD class="tr6 td89"><P class="p31 ft55">Län</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td404"><P class="p511 ft55">Har flyttat eller veckopendlar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td405"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td223"><P class="p231 ft55">Antal</P></TD>
<TD class="tr8 td18"><P class="p35 ft55">%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td89"><P class="p31 ft59">Blekinge</P></TD>
<TD class="tr10 td225"><P class="p492 ft59">431</P></TD>
<TD class="tr10 td16"><P class="p631 ft59">75,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td89"><P class="p31 ft59">Dalarna</P></TD>
<TD class="tr10 td225"><P class="p492 ft59">160</P></TD>
<TD class="tr10 td16"><P class="p631 ft59">66,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td89"><P class="p31 ft55">Gotland</P></TD>
<TD class="tr20 td225"><P class="p492 ft55">21</P></TD>
<TD class="tr20 td16"><P class="p631 ft55">67,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td89"><P class="p31 ft59">Gävleborg</P></TD>
<TD class="tr10 td225"><P class="p492 ft59">161</P></TD>
<TD class="tr10 td16"><P class="p631 ft59">62,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td89"><P class="p31 ft59">Halland</P></TD>
<TD class="tr10 td225"><P class="p492 ft59">108</P></TD>
<TD class="tr10 td16"><P class="p631 ft59">54,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td89"><P class="p31 ft55">Jämtland</P></TD>
<TD class="tr20 td225"><P class="p492 ft55">155</P></TD>
<TD class="tr20 td16"><P class="p631 ft55">53,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td89"><P class="p31 ft59">Jönköping</P></TD>
<TD class="tr10 td225"><P class="p492 ft59">339</P></TD>
<TD class="tr10 td16"><P class="p631 ft59">63,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td89"><P class="p31 ft55">Kalmar</P></TD>
<TD class="tr20 td225"><P class="p492 ft55">143</P></TD>
<TD class="tr20 td16"><P class="p631 ft55">74,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td89"><P class="p31 ft59">Kronoberg</P></TD>
<TD class="tr10 td225"><P class="p492 ft59">75</P></TD>
<TD class="tr10 td16"><P class="p631 ft59">54,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td89"><P class="p31 ft59">Norrbotten</P></TD>
<TD class="tr10 td225"><P class="p492 ft59">71</P></TD>
<TD class="tr10 td16"><P class="p631 ft59">58,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td89"><P class="p31 ft55">Skåne</P></TD>
<TD class="tr20 td225"><P class="p492 ft55">585</P></TD>
<TD class="tr20 td16"><P class="p631 ft55">61,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td89"><P class="p31 ft59">Stockholm</P></TD>
<TD class="tr10 td225"><P class="p492 ft59">722</P></TD>
<TD class="tr10 td16"><P class="p631 ft59">53,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td89"><P class="p31 ft55">Södermanland</P></TD>
<TD class="tr20 td225"><P class="p492 ft55">154</P></TD>
<TD class="tr20 td16"><P class="p631 ft55">70,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td89"><P class="p31 ft59">Uppsala</P></TD>
<TD class="tr10 td225"><P class="p492 ft59">107</P></TD>
<TD class="tr10 td16"><P class="p631 ft59">50,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td89"><P class="p31 ft59">Värmland</P></TD>
<TD class="tr10 td225"><P class="p492 ft59">162</P></TD>
<TD class="tr10 td16"><P class="p631 ft59">85,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td89"><P class="p31 ft55">Västerbotten</P></TD>
<TD class="tr20 td225"><P class="p492 ft55">84</P></TD>
<TD class="tr20 td16"><P class="p631 ft55">60,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td89"><P class="p31 ft59">Västernorrland</P></TD>
<TD class="tr10 td225"><P class="p492 ft59">62</P></TD>
<TD class="tr10 td16"><P class="p631 ft59">53,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td89"><P class="p31 ft55">Västmanland</P></TD>
<TD class="tr20 td225"><P class="p492 ft55">182</P></TD>
<TD class="tr20 td16"><P class="p631 ft55">51,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td89"><P class="p31 ft59">Västra Götaland</P></TD>
<TD class="tr10 td225"><P class="p492 ft59">811</P></TD>
<TD class="tr10 td16"><P class="p631 ft59">52,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td89"><P class="p31 ft59">Örebro</P></TD>
<TD class="tr10 td225"><P class="p492 ft59">55</P></TD>
<TD class="tr10 td16"><P class="p631 ft59">43,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td89"><P class="p31 ft55">Östergötland</P></TD>
<TD class="tr20 td225"><P class="p492 ft55">65</P></TD>
<TD class="tr20 td16"><P class="p631 ft55">54,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td89"><P class="p31 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr20 td225"><P class="p492 ft57">4653</P></TD>
<TD class="tr20 td16"><P class="p631 ft57">59,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td405"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td223"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td18"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p632 ft4">Som framgår av tabell 12.3 är fördelningen av flyttbenägen heten relativt jämnt fördelad mellan de olika länen. Av totalt 21 län återfinns 17 i intervallet <NOBR>50-70</NOBR> procent. Det län som uppvisar högst flytt benägenhet är Värmland, där drygt 85 procent av de studerande uppger att de antingen har flyttat eller veckopendlar till sin utbildning. Näst högsta flyttbenägenhet har studerande inom Blekinge län med 75 procent. Lägst flyttbenägenhet uppger de studerande inom Örebro län med 43 procent.</P>
<P class="p633 ft8">Därnäst kommer studerande inom Uppsala län med drygt 50 procent. På tredje plats från slutet kommer Västmanland med drygt 51 procent.</P>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">188 </SPAN>Kvalificerad yrkesutbildning i ett regionalt perspektiv</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft4">Variationerna mellan länen är små och vi kan konstatera att geogra- fisk placering inte har någon avgörande betydelse för den nationella rekryteringen. Slutsatsen stöds av vår statistiska analys, s om inte visar något tydligt samband.<SPAN class="ft24">13</SPAN></P>
<P class="p634 ft48"><SPAN class="ft3">12.2.3</SPAN><SPAN class="ft52">Flyttbenägenhet hos de studerande fördelad på kön</SPAN></P>
<P class="p635 ft8">Vi har även kartlagt om flyttbenägenheten hos de studerande kan för- klaras utifrån kön (se tabell 12.4).</P>
<P class="p636 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 12.4. </SPAN>Flyttbenägenhet fördelad på kön angiven med absolut och relativ frekvens.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60">
<TR>
<TD class="tr8 td406"><P class="p31 ft55">Svarsalternativ</P></TD>
<TD class="tr8 td165"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td407"><P class="p1 ft55">Män</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td408"><P class="p637 ft55">Kvinnor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td409"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td175"><P class="p531 ft55">Antal</P></TD>
<TD class="tr13 td337"><P class="p292 ft55">%</P></TD>
<TD class="tr13 td95"><P class="p219 ft55">Antal</P></TD>
<TD class="tr13 td410"><P class="p302 ft55">%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td411"><P class="p31 ft12">Flyttat/veckopendlar mellan hem</P></TD>
<TD class="tr20 td170"><P class="p232 ft12">2527</P></TD>
<TD class="tr20 td334"><P class="p28 ft12">60,6</P></TD>
<TD class="tr20 td93"><P class="p221 ft12">2125</P></TD>
<TD class="tr20 td412"><P class="p28 ft12">57,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td411"><P class="p31 ft12">och skola</P></TD>
<TD class="tr13 td170"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td334"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td93"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td412"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td411"><P class="p31 ft12">Ej flyttat/dagspendlar mellan hem</P></TD>
<TD class="tr13 td170"><P class="p232 ft12">1641</P></TD>
<TD class="tr13 td334"><P class="p28 ft12">39,4</P></TD>
<TD class="tr13 td93"><P class="p221 ft12">1594</P></TD>
<TD class="tr13 td412"><P class="p28 ft12">42,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td411"><P class="p31 ft12">och skola</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td175"><P class="p232 ft11">4168</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td337"><P class="p28 ft11">100</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td95"><P class="p221 ft11">3719</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td410"><P class="p28 ft11">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td409"><P class="p31 ft57">Totalt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p193 ft8">Skillnaden mellan män och kvinnor avseende flyttbenägenhet är liten (60 % respektive 58 %). Inget tydligt statistiskt samband mellan flytt- benägenhet och kön har kunnat påvisas. <SPAN class="ft35">14</SPAN></P>
<P class="p638 ft48"><SPAN class="ft3">12.2.4</SPAN><SPAN class="ft52">Flyttbenägenhet hos de studerande fördelad på ålder</SPAN></P>
<P class="p140 ft4">I ett försök att hitta ytterligare förklaringar har vi analy serat flyttbenä- genheten mot variabeln ålder.</P>
<P class="p12 ft4">Som framgår av tabell 12.5 är det främst studerande i åldersinter- vallet <NOBR>16-24</NOBR> år som är flyttbenägna (66 %). De tre grup per som till- sammans omfattar studenter 25 år och äldre, har alla en flyttbenägenhet på ca 50 procent. Skillnaden mellan den yngsta kategorin och de äldre studerandegrupperna är ca 16 procentenheter.</P>
<P class="p639 ft36"><SPAN class="ft25">13</SPAN><SPAN class="ft61">Korrelationen för faktorerna län och flyttbenägenhet visar inte på något tydligt samband, </SPAN><SPAN class="ft138">r</SPAN>=0,070.</P>
<P class="p65 ft12"><SPAN class="ft25">14</SPAN><SPAN class="ft79">Korrelationen för faktorerna kön och flyttbenägenhet visar inte på något tydligt</SPAN></P>
<P class="p640 ft12">samband, <SPAN class="ft69">r</SPAN>=0,035.</P>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119181x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td398"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td399"><P class="p1 ft43">Kvalificerad yrkesutbildning i ett regionalt perspektiv <SPAN class="ft14">189</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td177"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td400"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p641 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 12.5. </SPAN>Flyttbenägenhet fördelad på åldersintervall angiven med absolut och relativ frekvens.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61">
<TR>
<TD class="tr6 td413"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td130"><P class="p338 ft55"><NOBR>16-24</NOBR> år</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td414"><P class="p19 ft55"><NOBR>25-34</NOBR> år</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td16"><P class="p224 ft55"><NOBR>35-44</NOBR> år</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td414"><P class="p292 ft55"><SPAN class="ft66">> </SPAN>45 år</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td415"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td126"><P class="p203 ft55">Antal</P></TD>
<TD class="tr20 td197"><P class="p501 ft55">%</P></TD>
<TD class="tr20 td39"><P class="p22 ft55">Antal</P></TD>
<TD class="tr20 td416"><P class="p241 ft55">%</P></TD>
<TD class="tr20 td122"><P class="p218 ft55">Antal</P></TD>
<TD class="tr20 td359"><P class="p241 ft55">%</P></TD>
<TD class="tr20 td122"><P class="p501 ft55">Antal</P></TD>
<TD class="tr20 td417"><P class="p220 ft55">%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td413"><P class="p222 ft59">Flyttat/veckopend.</P></TD>
<TD class="tr10 td12"><P class="p519 ft59">2822</P></TD>
<TD class="tr10 td201"><P class="p271 ft59">66,1</P></TD>
<TD class="tr10 td41"><P class="p517 ft59">1265</P></TD>
<TD class="tr10 td418"><P class="p29 ft59">50,8</P></TD>
<TD class="tr10 td127"><P class="p233 ft59">448</P></TD>
<TD class="tr10 td385"><P class="p29 ft59">49,9</P></TD>
<TD class="tr10 td127"><P class="p218 ft59">118</P></TD>
<TD class="tr10 td322"><P class="p232 ft59">50,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td413"><P class="p222 ft59">Ej flyttat/dagsp.</P></TD>
<TD class="tr10 td12"><P class="p519 ft59">1448</P></TD>
<TD class="tr10 td201"><P class="p271 ft59">33,9</P></TD>
<TD class="tr10 td41"><P class="p517 ft59">1225</P></TD>
<TD class="tr10 td418"><P class="p29 ft59">49,2</P></TD>
<TD class="tr10 td127"><P class="p233 ft59">449</P></TD>
<TD class="tr10 td385"><P class="p29 ft59">50,1</P></TD>
<TD class="tr10 td127"><P class="p218 ft59">117</P></TD>
<TD class="tr10 td322"><P class="p232 ft59">49,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td413"><P class="p222 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr20 td12"><P class="p519 ft57">4270</P></TD>
<TD class="tr20 td201"><P class="p271 ft57">100</P></TD>
<TD class="tr20 td41"><P class="p517 ft57">2490</P></TD>
<TD class="tr20 td418"><P class="p29 ft57">100</P></TD>
<TD class="tr20 td127"><P class="p233 ft57">897</P></TD>
<TD class="tr20 td385"><P class="p29 ft57">100</P></TD>
<TD class="tr20 td127"><P class="p218 ft57">235</P></TD>
<TD class="tr20 td322"><P class="p232 ft57">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td415"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr19 td126"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr19 td197"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr19 td39"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr19 td416"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr19 td359"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr19 td417"><P class="p1 ft56"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p187 ft4">Kartläggningen visar alltså på ett samband mellan flyttbenägen het och åldersstruktur. Detta kan emellertid inte betraktas som något sensatio- nellt utan bör istället mottas som en bekräftelse på att ung domar i alla sammanhang är mer lättrörliga än äldre personer. Den statistiska analy- sen visar att sambandet mellan flyttbenägenhet och åldersstruktur är svagt, men det är ändå det tydligaste av de som under sökts. <SPAN class="ft24">15</SPAN></P>
<P class="p642 ft39"><SPAN class="ft1">12.3</SPAN><SPAN class="ft137">Flyttbenägenhet inom enstaka utbildningar - tendenser utifrån en kvalitativ analys</SPAN></P>
<P class="p147 ft4">För att ytterligare belysa flyttbenägenheten hos <NOBR>KY-studenterna</NOBR> har en kvalitativ analys av enkätmaterialet genomförts. Grunden för den kva- litativa analysen är samma enkätdata som tidigare, dvs flyttmönstret hos de studerande. På samma sätt som tidigare har studenterna indelats i två kategorier, flyttbenägna<SPAN class="ft24">16 </SPAN>och icke flyttbenägna.</P>
<P class="p148 ft3"><SPAN class="ft3">12.3.1</SPAN><SPAN class="ft51">Flyttbenägenhet indelad i ett intervall</SPAN></P>
<P class="p158 ft8">Utbildningsprogrammen har sorterats i tio intervall med avseende på studenternas flyttbenägenhet. Fördel ningen i intervall återges i tabell 12.6.</P>
<P class="p12 ft8">Utifrån intervallen i tabell 12.6 har vi valt två grupper för en fördju- pad analys. Den ena gruppen består av utbildningar med hög flytt benä- genhet och den andra av utbildningar med låg flyttbenägenhet.</P>
<P class="p643 ft4">Hög flyttbenägenhet har 25 utbildningar (13 %) där över 80 procent av de studerande uppger att de har flyttat eller att de veckopendlar till utbildningsorten. Gruppen med låg flyttbenägenhet omfattar 27 utbild- ningsprogram där färre än 40 procent av studenterna uppger att de har</P>
<P class="p429 ft12"><SPAN class="ft25">15</SPAN><SPAN class="ft79">Korrelationen mellan ålder och flyttbenägenhet är svagt positiv med </SPAN><SPAN class="ft69">r</SPAN>=0,171.</P>
<P class="p65 ft12"><SPAN class="ft25">16</SPAN><SPAN class="ft79">Studenter som svarat att de flyttat eller veckopendlar för att gå utbildningen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119182x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">190 </SPAN>Kvalificerad yrkesutbildning i ett regionalt perspektiv</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p644 ft8">flyttat eller att de veckopendlar till utbildningsorten. Utbildningarna med högflyttbenägenhet analyseras nedan.</P>
<P class="p645 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 12.6. </SPAN>Flyttbenägenhet hos <NOBR>KY-studerande</NOBR> inom respektive utbildning uppdelad i intervall, angiven med absolut och relativ frekvens.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD class="tr6 td419"><P class="p222 ft55">Flyttbenägenhets-</P></TD>
<TD class="tr6 td281"><P class="p1 ft55">Antal utbildnings-</P></TD>
<TD class="tr6 td420"><P class="p1 ft55">Andel utbildnings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td421"><P class="p222 ft55">intervall (%)</P></TD>
<TD class="tr13 td283"><P class="p1 ft55">program</P></TD>
<TD class="tr13 td422"><P class="p1 ft55">program (%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td419"><P class="p222 ft59"><SPAN class="ft139">³ </SPAN>90 och <SPAN class="ft139">£ </SPAN>100</P></TD>
<TD class="tr10 td281"><P class="p502 ft59">6</P></TD>
<TD class="tr10 td420"><P class="p538 ft59">3,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td419"><P class="p222 ft55"><SPAN class="ft66">³ </SPAN>80 och <SPAN class="ft66">< </SPAN>90</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p502 ft55">19</P></TD>
<TD class="tr20 td420"><P class="p538 ft55">9,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td419"><P class="p222 ft55"><SPAN class="ft66">³ </SPAN>70 och <SPAN class="ft66">< </SPAN>80</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p502 ft55">36</P></TD>
<TD class="tr20 td420"><P class="p538 ft55">18,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td419"><P class="p222 ft55"><SPAN class="ft66">³ </SPAN>60 och <SPAN class="ft66">< </SPAN>70</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p502 ft55">32</P></TD>
<TD class="tr20 td420"><P class="p538 ft55">16,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td419"><P class="p222 ft55"><SPAN class="ft66">³ </SPAN>50 och <SPAN class="ft66">< </SPAN>60</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p502 ft55">42</P></TD>
<TD class="tr20 td420"><P class="p538 ft55">21,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td419"><P class="p222 ft55"><SPAN class="ft66">³ </SPAN>40 och <SPAN class="ft66">< </SPAN>50</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p502 ft55">32</P></TD>
<TD class="tr20 td420"><P class="p538 ft55">16,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td419"><P class="p222 ft55"><SPAN class="ft66">³ </SPAN>30 och <SPAN class="ft66">< </SPAN>40</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p502 ft55">21</P></TD>
<TD class="tr20 td420"><P class="p538 ft55">10,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td419"><P class="p222 ft55"><SPAN class="ft66">³ </SPAN>20 och <SPAN class="ft66">< </SPAN>30</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p502 ft55">6</P></TD>
<TD class="tr20 td420"><P class="p538 ft55">3,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td419"><P class="p222 ft55"><SPAN class="ft66">³ </SPAN>10 och <SPAN class="ft66">< </SPAN>20</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p502 ft55">0</P></TD>
<TD class="tr20 td420"><P class="p538 ft55">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td419"><P class="p244 ft55"><SPAN class="ft66">³ </SPAN>0 och <SPAN class="ft66">< </SPAN>10</P></TD>
<TD class="tr20 td281"><P class="p502 ft55">0</P></TD>
<TD class="tr20 td420"><P class="p538 ft55">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td421"><P class="p222 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr20 td283"><P class="p502 ft57">194</P></TD>
<TD class="tr20 td422"><P class="p538 ft57">100</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p646 ft33"><SPAN class="ft3">12.3.2</SPAN><SPAN class="ft140">Kännetecken hos utbildningar med hög flytt be- nägenhet</SPAN></P>
<P class="p494 ft4">Sammantaget visar analysen att utbildningar med hög flyttbenägenhet är mycket heterogena. Två grupperingar har dock identifierats. Den första gruppen av utbildningar fokuserar på traditionella hantverksyrken, exempelvis musikinstrumentmakare, guldsmide och måleri. Den andra gruppen fokuserar på nya moderna ”hantverksyrken”, exempelvis konstruktion och presentation av virtuella produkter. Dessa nya hant- verksyrken kräver, till skillnad från exempelvis traditionella dataut- bildningar, dessutom ett visst mått av handlag eller konstnärlighet. Inom denna gruppering finns utbildningar som ”New Media Design”, ”Grafisk tryckteknik”, ”Konfektion och skrädderi” och ”Digital medieproduk- tion”.</P>
<P class="p324 ft4">Flera utbildningsanordnare påpekar via Läroverket bristen på ut bild- ade hantverkare i landet. En orsak till den höga flyttbenägen heten inom hantverksutbildningarna kan vara ett uppdämt behov på arbetsmarkna- den, samtidigt som dessa utbildningar är de enda i sitt slag i landet.</P>
<P class="p368 ft4">Ett kännetecken hos utbildningar med hög flyttbenägenhet är att utbildningsanordnarna är etablerade med gott renommé och lång erfa- renhet inom området. Ett exempel är utbildningen för musik instru- mentmakare som bedrivs vid Högskolan i Dalarna. Utbildningen har sin grund i de tidigare traditioner och den yrkesskicklighet som utvecklats vid Folkhögskolan i Leksand. Ett annat exempel är ”Bild journalistik” i</P>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td398"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td399"><P class="p1 ft43">Kvalificerad yrkesutbildning i ett regionalt perspektiv <SPAN class="ft14">191</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td177"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td400"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft8"><NOBR>Biskops-Arnö,</NOBR> där man har lång erfarenhet av utbild ning inom reportage och dokumentärfotografi.</P>
<P class="p60 ft4">Anordnare med en etablerad utbildningsorganisation har förmodligen ett försprång gentemot nystartade utbildningar vad gäller mark- nadsföring, rekrytering och antagning. Det huvudsakliga skälet till stu- denternas benägenhet att flytta till etablerade utbildningar är dock för- modligen anordnarnas goda rykte.</P>
<P class="p60 ft4">Ett kännetecken för utbildningar med hög flyttbe nägenhet hos stu- denterna är att flera av dessa är riksunika. Begreppet riksunik kan i detta fall, med tanke på avsaknad av nationell läroplan eller annan standard- isering, passa in på många utbildningar i försöks verksamheten. Med riksunik utbildning avser vi att utbildningen intar en särställning gentemot övriga utbildningar såtillvida att utformning och kursinnehåll inte återfinns på något annat ställe i landet.</P>
<P class="p50 ft4">Som exempel på riksunik utbildning kan nämnas ”Restaurangkock med internationell anknytning”. Den är den enda i sitt slag inom Kvali- ficerad yrkesutbildning som profileras som påbyggnads- och spetsut- bildning inom kockyrket med tonvikt på internationell praktik.</P>
<P class="p148 ft3"><SPAN class="ft3">12.3.3</SPAN><SPAN class="ft51">Flyttbenägenhet på regional nivå</SPAN></P>
<P class="p158 ft4">Den kvantitativa analysen visade inte på något samband mellan flytt- benägenhet och geografisk placering av utbildningarna. Detta samband framträder dock vid den kvalitativa analysen. Ett mönster med koppling till regionalpolitiska överväganden fram träder.</P>
<P class="p375 ft4">Av tabell 12.7 framgår att studenter vid utbildningar belägna i befolkningstäta regioner har liten flyttbenägenhet i jäm förelse med stu- denter vid utbildningar i regioner med mindre befolkningsunderlag. Av de 29 utbildningar som ges inom Stockholms län är endast två (7 %) riksrekryterande. Av de 37 utbildningar som ges inom Västra Göta land är tre utbildningar (8 %) riksrekryterande. Som jämförelse har Värm land tre riksrekryterande utbildningar (50 %) och Dalarna två riksrekryte- rande utbildningar (25 %). En förklaring kan vara att ungdomar i befolk- ningstäta regioner har ett större utbud av utbildningar varför de inte behöver flytta eller veckopendla för att finna en lämplig utbild ning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">192 </SPAN>Kvalificerad yrkesutbildning i ett regionalt perspektiv</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p134 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 12.7. </SPAN>Utbildningar med hög respektive låg flyttbenägenhet sorte- rade länsvis angivna med absolut och relativ frekvens.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63">
<TR>
<TD class="tr6 td99"><P class="p31 ft55">Länsindelning</P></TD>
<TD class="tr6 td298"><P class="p246 ft55">Totalt antal</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td423"><P class="p32 ft55">Hög flyttbenägenhet*</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td424"><P class="p511 ft55">Låg flyttbenägenhet**</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td425"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td299"><P class="p232 ft55">utbildningar</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td208"><P class="p221 ft55">Antal</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td344"><P class="p33 ft55">%</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td208"><P class="p221 ft55">Antal</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td208"><P class="p33 ft55">%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td426"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td302"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td425"><P class="p31 ft59">Blekinge</P></TD>
<TD class="tr10 td299"><P class="p292 ft59">6</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">1</P></TD>
<TD class="tr10 td340"><P class="p292 ft59">16,7</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">0</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">0,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td425"><P class="p31 ft59">Dalarna</P></TD>
<TD class="tr10 td299"><P class="p292 ft59">8</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">2</P></TD>
<TD class="tr10 td340"><P class="p292 ft59">25,0</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">1</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">12,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td425"><P class="p31 ft55">Gotland</P></TD>
<TD class="tr20 td299"><P class="p292 ft55">2</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p292 ft55">0</P></TD>
<TD class="tr20 td340"><P class="p292 ft55">0,0</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p292 ft55">0</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p292 ft55">0,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td425"><P class="p31 ft59">Gävleborg</P></TD>
<TD class="tr10 td299"><P class="p292 ft59">8</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">0</P></TD>
<TD class="tr10 td340"><P class="p292 ft59">0,0</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">0</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">0,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td425"><P class="p31 ft55">Halland</P></TD>
<TD class="tr20 td299"><P class="p292 ft55">6</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p292 ft55">0</P></TD>
<TD class="tr20 td340"><P class="p292 ft55">0,0</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p292 ft55">0</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p292 ft55">0,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td425"><P class="p31 ft59">Jämtland</P></TD>
<TD class="tr10 td299"><P class="p292 ft59">3</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">0</P></TD>
<TD class="tr10 td340"><P class="p292 ft59">0,0</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">1</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">33,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td425"><P class="p31 ft59">Jönköping</P></TD>
<TD class="tr10 td299"><P class="p292 ft59">13</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">2</P></TD>
<TD class="tr10 td340"><P class="p292 ft59">15,4</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">0</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">0,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td425"><P class="p31 ft55">Kalmar</P></TD>
<TD class="tr20 td299"><P class="p292 ft55">7</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p292 ft55">2</P></TD>
<TD class="tr20 td340"><P class="p292 ft55">28,6</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p292 ft55">0</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p292 ft55">0,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td425"><P class="p31 ft59">Kronoberg</P></TD>
<TD class="tr10 td299"><P class="p292 ft59">4</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">0</P></TD>
<TD class="tr10 td340"><P class="p292 ft59">0,0</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">1</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">25,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td425"><P class="p31 ft55">Norrbotten</P></TD>
<TD class="tr20 td299"><P class="p292 ft55">7</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p292 ft55">0</P></TD>
<TD class="tr20 td340"><P class="p292 ft55">0,0</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p292 ft55">1</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p292 ft55">14,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td425"><P class="p31 ft59">Skåne</P></TD>
<TD class="tr10 td299"><P class="p292 ft59">24</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">5</P></TD>
<TD class="tr10 td340"><P class="p292 ft59">20,8</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">0</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">0,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td425"><P class="p31 ft59">Stockholm</P></TD>
<TD class="tr10 td299"><P class="p292 ft59">29</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">2</P></TD>
<TD class="tr10 td340"><P class="p292 ft59">6,7</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">5</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">17,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td425"><P class="p31 ft55">Södermanland</P></TD>
<TD class="tr20 td299"><P class="p292 ft55">7</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p292 ft55">2</P></TD>
<TD class="tr20 td340"><P class="p292 ft55">28,6</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p292 ft55">1</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p292 ft55">14,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td425"><P class="p31 ft59">Uppsala</P></TD>
<TD class="tr10 td299"><P class="p292 ft59">6</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">1</P></TD>
<TD class="tr10 td340"><P class="p292 ft59">16,7</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">2</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">33,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td425"><P class="p31 ft55">Värmland</P></TD>
<TD class="tr20 td299"><P class="p292 ft55">6</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p292 ft55">3</P></TD>
<TD class="tr20 td340"><P class="p292 ft55">50,0</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p292 ft55">0</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p292 ft55">0,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td425"><P class="p31 ft59">Västerbotten</P></TD>
<TD class="tr10 td299"><P class="p292 ft59">6</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">0</P></TD>
<TD class="tr10 td340"><P class="p292 ft59">0,0</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">0</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">0,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td425"><P class="p31 ft59">Västernorrland</P></TD>
<TD class="tr10 td299"><P class="p292 ft59">3</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">1</P></TD>
<TD class="tr10 td340"><P class="p292 ft59">33,3</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">0</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">0,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td425"><P class="p31 ft55">Västmanland</P></TD>
<TD class="tr20 td299"><P class="p292 ft55">6</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p292 ft55">1</P></TD>
<TD class="tr20 td340"><P class="p292 ft55">16,7</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p292 ft55">2</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p292 ft55">33,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td425"><P class="p31 ft59">Västra Götaland</P></TD>
<TD class="tr10 td299"><P class="p292 ft59">37</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">3</P></TD>
<TD class="tr10 td340"><P class="p292 ft59">8,1</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">12</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">32,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td425"><P class="p31 ft55">Örebro</P></TD>
<TD class="tr20 td299"><P class="p292 ft55">3</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p292 ft55">0</P></TD>
<TD class="tr20 td340"><P class="p292 ft55">0,0</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p292 ft55">1</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p292 ft55">33,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td425"><P class="p31 ft59">Östergötland</P></TD>
<TD class="tr10 td299"><P class="p292 ft59">4</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">0</P></TD>
<TD class="tr10 td340"><P class="p292 ft59">0,0</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">0</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p292 ft59">0,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td425"><P class="p31 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr20 td299"><P class="p292 ft57">194</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p292 ft57">25</P></TD>
<TD class="tr20 td340"><P class="p292 ft57">13,0</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p292 ft57">27</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p292 ft57">14,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td426"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td302"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td208"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td344"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td208"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr21 td208"><P class="p1 ft62"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft55"><SPAN class="ft55">*</SPAN><SPAN class="ft141">Uppgiven flyttbenägenhet på 80 % och högre.</SPAN></P>
<P class="p65 ft55"><SPAN class="ft55">**</SPAN><SPAN class="ft142">Uppgiven flyttbenägenhet på 40 % och lägre.</SPAN></P>
<P class="p143 ft3"><SPAN class="ft3">12.3.4</SPAN><SPAN class="ft51">Flyttning efter avslutad utbildning</SPAN></P>
<P class="p73 ft4">Om mindre regioner lyckas bättre än de befolkningstäta regionerna när det gäller nationell rekrytering, råder det omvända förhållandet när stu- denterna avslutat sina utbildningar och skall söka arbete (se tabell 12.8). Vår kartläggning av var de studerande bor sex månader efter avslutad utbildning visar att många har flyttat till Stockholms län, som ökat sin nettobefolkning av <NOBR>KY-utbildade</NOBR> med 51 personer (28 %). Andra regio- ner som uppvisar nettoökning är Östergötlands län med fyra personer (12 %). Blekinge län ingår inte i de befolkningstäta regi onerna men uppvisar ändå en nettoökning med nio personer (8 %).</P>
<P class="p647 ft8">Största nettominskningen uppvisar Väster norrlands län med 8 per- soner (53 %). Därefter kommer Örebro län och Kalmar län med en nettominskningen på 3 personer (50 %) respektive 10 personer (43 %).</P>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119185x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td398"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td399"><P class="p1 ft43">Kvalificerad yrkesutbildning i ett regionalt perspektiv <SPAN class="ft14">193</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td177"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td400"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p419 ft8">Även Söder manlands län och Uppsala län uppvisar nettominskningar med 4 personer (40 %) respektive 4 personer (17 %).</P>
<P class="p648 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 12.8. </SPAN>Boendemönster före och efter utbildning sorterat länsvis angivet med absolut och relativ frekvens.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64">
<TR>
<TD class="tr6 td226"><P class="p31 ft55">Länsindelning</P></TD>
<TD class="tr6 td187"><P class="p511 ft55">Bodde innan</P></TD>
<TD class="tr6 td427"><P class="p1 ft55">Bor 6 månader</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td428"><P class="p258 ft55">Nettoförändring</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td226"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td187"><P class="p511 ft55">KY</P></TD>
<TD class="tr20 td427"><P class="p1 ft55">efter utbildning.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td292"><P class="p301 ft55">Antal</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td186"><P class="p259 ft55">%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td224"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td185"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td429"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td226"><P class="p31 ft143">Blekinge</P></TD>
<TD class="tr26 td187"><P class="p649 ft143">114</P></TD>
<TD class="tr26 td427"><P class="p650 ft143">123</P></TD>
<TD class="tr26 td290"><P class="p301 ft143">+9</P></TD>
<TD class="tr26 td188"><P class="p302 ft143">+7,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td226"><P class="p31 ft144">Dalarna</P></TD>
<TD class="tr22 td187"><P class="p649 ft144">45</P></TD>
<TD class="tr22 td427"><P class="p650 ft144">38</P></TD>
<TD class="tr22 td290"><P class="p301 ft117"><NOBR>-<SPAN class="ft144">7</SPAN></NOBR></P></TD>
<TD class="tr22 td188"><P class="p302 ft144"><NOBR><SPAN class="ft117">-</SPAN>15,5</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td226"><P class="p31 ft144">Gotland</P></TD>
<TD class="tr22 td187"><P class="p649 ft144">5</P></TD>
<TD class="tr22 td427"><P class="p650 ft144">3</P></TD>
<TD class="tr22 td290"><P class="p301 ft117"><NOBR>-<SPAN class="ft144">2</SPAN></NOBR></P></TD>
<TD class="tr22 td188"><P class="p302 ft144"><NOBR><SPAN class="ft117">-</SPAN>40,0</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td226"><P class="p31 ft144">Gävleborg</P></TD>
<TD class="tr22 td187"><P class="p649 ft144">14</P></TD>
<TD class="tr22 td427"><P class="p650 ft144">12</P></TD>
<TD class="tr22 td290"><P class="p301 ft117"><NOBR>-<SPAN class="ft144">2</SPAN></NOBR></P></TD>
<TD class="tr22 td188"><P class="p302 ft144"><NOBR><SPAN class="ft117">-</SPAN>14,3</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td226"><P class="p31 ft144">Halland</P></TD>
<TD class="tr22 td187"><P class="p649 ft144">41</P></TD>
<TD class="tr22 td427"><P class="p650 ft144">32</P></TD>
<TD class="tr22 td290"><P class="p301 ft117"><NOBR>-<SPAN class="ft144">9</SPAN></NOBR></P></TD>
<TD class="tr22 td188"><P class="p302 ft144"><NOBR><SPAN class="ft117">-</SPAN>22,0</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td226"><P class="p31 ft118">Jämtland</P></TD>
<TD class="tr10 td187"><P class="p649 ft118">25</P></TD>
<TD class="tr10 td427"><P class="p650 ft118">23</P></TD>
<TD class="tr10 td290"><P class="p301 ft117"><NOBR>-<SPAN class="ft118">2</SPAN></NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td188"><P class="p302 ft118"><NOBR><SPAN class="ft117">-</SPAN>8,0</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td226"><P class="p31 ft144">Jönköping</P></TD>
<TD class="tr22 td187"><P class="p649 ft144">118</P></TD>
<TD class="tr22 td427"><P class="p650 ft144">116</P></TD>
<TD class="tr22 td290"><P class="p301 ft117"><NOBR>-<SPAN class="ft144">2</SPAN></NOBR></P></TD>
<TD class="tr22 td188"><P class="p302 ft144"><NOBR><SPAN class="ft117">-</SPAN>1,7</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td226"><P class="p31 ft144">Kalmar</P></TD>
<TD class="tr22 td187"><P class="p649 ft144">23</P></TD>
<TD class="tr22 td427"><P class="p650 ft144">13</P></TD>
<TD class="tr22 td290"><P class="p301 ft144"><NOBR><SPAN class="ft117">-</SPAN>10</NOBR></P></TD>
<TD class="tr22 td188"><P class="p302 ft144"><NOBR><SPAN class="ft117">-</SPAN>43,5</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td226"><P class="p31 ft144">Kronoberg</P></TD>
<TD class="tr22 td187"><P class="p649 ft144">47</P></TD>
<TD class="tr22 td427"><P class="p650 ft144">46</P></TD>
<TD class="tr22 td290"><P class="p301 ft117"><NOBR>-<SPAN class="ft144">1</SPAN></NOBR></P></TD>
<TD class="tr22 td188"><P class="p302 ft144"><NOBR><SPAN class="ft117">-</SPAN>2,1</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td226"><P class="p31 ft144">Norrbotten</P></TD>
<TD class="tr22 td187"><P class="p649 ft144">32</P></TD>
<TD class="tr22 td427"><P class="p650 ft144">32</P></TD>
<TD class="tr22 td290"><P class="p301 ft117">±<SPAN class="ft144">0</SPAN></P></TD>
<TD class="tr22 td188"><P class="p302 ft144"><SPAN class="ft117">±</SPAN>0,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td226"><P class="p31 ft144">Skåne</P></TD>
<TD class="tr22 td187"><P class="p649 ft144">94</P></TD>
<TD class="tr22 td427"><P class="p650 ft144">87</P></TD>
<TD class="tr22 td290"><P class="p301 ft117"><NOBR>-<SPAN class="ft144">7</SPAN></NOBR></P></TD>
<TD class="tr22 td188"><P class="p302 ft144"><NOBR><SPAN class="ft117">-</SPAN>7,4</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td226"><P class="p31 ft145">Stockholm</P></TD>
<TD class="tr27 td187"><P class="p649 ft145">178</P></TD>
<TD class="tr27 td427"><P class="p650 ft145">229</P></TD>
<TD class="tr27 td290"><P class="p301 ft145">+51</P></TD>
<TD class="tr27 td188"><P class="p302 ft145">+28,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td226"><P class="p31 ft144">Södermanland</P></TD>
<TD class="tr22 td187"><P class="p649 ft144">10</P></TD>
<TD class="tr22 td427"><P class="p650 ft144">6</P></TD>
<TD class="tr22 td290"><P class="p301 ft117"><NOBR>-<SPAN class="ft144">4</SPAN></NOBR></P></TD>
<TD class="tr22 td188"><P class="p302 ft144"><NOBR><SPAN class="ft117">-</SPAN>40,0</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td226"><P class="p31 ft118">Uppsala</P></TD>
<TD class="tr10 td187"><P class="p649 ft118">24</P></TD>
<TD class="tr10 td427"><P class="p650 ft118">20</P></TD>
<TD class="tr10 td290"><P class="p301 ft117"><NOBR>-<SPAN class="ft118">4</SPAN></NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td188"><P class="p302 ft118"><NOBR><SPAN class="ft117">-</SPAN>17,0</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td226"><P class="p31 ft145">Värmland</P></TD>
<TD class="tr27 td187"><P class="p649 ft145">10</P></TD>
<TD class="tr27 td427"><P class="p650 ft145">11</P></TD>
<TD class="tr27 td290"><P class="p301 ft145">+1</P></TD>
<TD class="tr27 td188"><P class="p302 ft145">+10,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td226"><P class="p31 ft144">Västerbotten</P></TD>
<TD class="tr22 td187"><P class="p649 ft144">69</P></TD>
<TD class="tr22 td427"><P class="p650 ft144">65</P></TD>
<TD class="tr22 td290"><P class="p301 ft117"><NOBR>-<SPAN class="ft144">4</SPAN></NOBR></P></TD>
<TD class="tr22 td188"><P class="p302 ft144"><NOBR><SPAN class="ft117">-</SPAN>6,0</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td226"><P class="p31 ft144">Västernorrland</P></TD>
<TD class="tr22 td187"><P class="p649 ft144">15</P></TD>
<TD class="tr22 td427"><P class="p650 ft144">7</P></TD>
<TD class="tr22 td290"><P class="p301 ft117"><NOBR>-<SPAN class="ft144">8</SPAN></NOBR></P></TD>
<TD class="tr22 td188"><P class="p302 ft144"><NOBR><SPAN class="ft117">-</SPAN>53,3</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td226"><P class="p31 ft144">Västmanland</P></TD>
<TD class="tr22 td187"><P class="p649 ft144">19</P></TD>
<TD class="tr22 td427"><P class="p650 ft144">17</P></TD>
<TD class="tr22 td290"><P class="p301 ft117"><NOBR>-<SPAN class="ft144">2</SPAN></NOBR></P></TD>
<TD class="tr22 td188"><P class="p302 ft144"><NOBR><SPAN class="ft117">-</SPAN>10,5</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td226"><P class="p31 ft145">Västra Götaland</P></TD>
<TD class="tr27 td187"><P class="p649 ft145">198</P></TD>
<TD class="tr27 td427"><P class="p650 ft145">203</P></TD>
<TD class="tr27 td290"><P class="p301 ft145">+5</P></TD>
<TD class="tr27 td188"><P class="p302 ft145">+2,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td226"><P class="p31 ft144">Örebro</P></TD>
<TD class="tr22 td187"><P class="p649 ft144">6</P></TD>
<TD class="tr22 td427"><P class="p650 ft144">3</P></TD>
<TD class="tr22 td290"><P class="p301 ft117"><NOBR>-<SPAN class="ft144">3</SPAN></NOBR></P></TD>
<TD class="tr22 td188"><P class="p302 ft144"><NOBR><SPAN class="ft117">-</SPAN>50,0</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td226"><P class="p31 ft145">Östergötland</P></TD>
<TD class="tr27 td187"><P class="p649 ft145">32</P></TD>
<TD class="tr27 td427"><P class="p650 ft145">36</P></TD>
<TD class="tr27 td290"><P class="p301 ft145">+4</P></TD>
<TD class="tr27 td188"><P class="p302 ft145">+12,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td226"><P class="p31 ft144">Övriga</P></TD>
<TD class="tr22 td187"><P class="p649 ft144">5</P></TD>
<TD class="tr22 td427"><P class="p650 ft144">2</P></TD>
<TD class="tr22 td290"><P class="p292 ft144">-</P></TD>
<TD class="tr22 td188"><P class="p34 ft144">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td224"><P class="p31 ft146">Totalt:</P></TD>
<TD class="tr22 td185"><P class="p649 ft146">1124</P></TD>
<TD class="tr22 td429"><P class="p650 ft146">1124</P></TD>
<TD class="tr22 td292"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr22 td186"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft55"><SPAN class="ft55">*</SPAN><SPAN class="ft141">Studerande som bott utomlands.</SPAN></P>
<P class="p65 ft55"><SPAN class="ft55">**</SPAN><SPAN class="ft142">Studerande som bor utomlands.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119186x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td219"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td220"><P class="p4 ft4">195</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td221"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td222"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p5 ft6">13 Sex månader efter utbildningen</P>
<P class="p651 ft4">I kapitlet redovisas resultatet av Efterenkäten; dvs undersökningen av de första ca 1 300 studenterna.</P>
<P class="p123 ft1"><SPAN class="ft1">13.1</SPAN><SPAN class="ft53">Studiens uppläggning</SPAN></P>
<P class="p47 ft4">Intressanta frågor i försöksverksamheten är vad som händer med KY- studenterna efter utbildningen. Får de ett relevant arbete? Går de vidare till den vanliga högskolan? Är de arbetslösa? Det är också intres sant att få veta hur de i efterhand bedömer sin utbildning.</P>
<P class="p337 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 13.1. </SPAN>Andel <NOBR>KY-studenter</NOBR> som deltog i Efterenkäten, fördelade på kön och bransch samt antal svarande.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td135"><P class="p251 ft55">Bransch</P></TD>
<TD class="tr6 td264"><P class="p39 ft55">Andel män</P></TD>
<TD class="tr6 td248"><P class="p251 ft55">Andel kvinnor</P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p511 ft55">Antal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td137"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td430"><P class="p270 ft55">(%)</P></TD>
<TD class="tr13 td251"><P class="p19 ft55">(%)</P></TD>
<TD class="tr13 td303"><P class="p511 ft55">svarande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td135"><P class="p251 ft63">Bygg</P></TD>
<TD class="tr22 td264"><P class="p652 ft63">85.7</P></TD>
<TD class="tr22 td248"><P class="p438 ft63">14.3</P></TD>
<TD class="tr22 td44"><P class="p231 ft63">35</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td135"><P class="p251 ft59">Ekonomi</P></TD>
<TD class="tr10 td264"><P class="p652 ft59">43.4</P></TD>
<TD class="tr10 td248"><P class="p438 ft59">56.6</P></TD>
<TD class="tr10 td44"><P class="p231 ft59">221</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td135"><P class="p251 ft59">IT</P></TD>
<TD class="tr10 td264"><P class="p652 ft59">66.1</P></TD>
<TD class="tr10 td248"><P class="p438 ft59">33.9</P></TD>
<TD class="tr10 td44"><P class="p231 ft59">183</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td135"><P class="p251 ft55">Jord/Skog/trädgård</P></TD>
<TD class="tr20 td264"><P class="p652 ft55">90.0</P></TD>
<TD class="tr20 td248"><P class="p438 ft55">10.0</P></TD>
<TD class="tr20 td44"><P class="p231 ft55">70</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td135"><P class="p251 ft59">Livsmedel</P></TD>
<TD class="tr10 td264"><P class="p652 ft59">50.0</P></TD>
<TD class="tr10 td248"><P class="p438 ft59">50.0</P></TD>
<TD class="tr10 td44"><P class="p231 ft59">18</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td135"><P class="p251 ft55">Miljö</P></TD>
<TD class="tr20 td264"><P class="p652 ft55">31.3</P></TD>
<TD class="tr20 td248"><P class="p438 ft55">68.8</P></TD>
<TD class="tr20 td44"><P class="p231 ft55">48</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td135"><P class="p251 ft59">Transport</P></TD>
<TD class="tr10 td264"><P class="p652 ft59">47.7</P></TD>
<TD class="tr10 td248"><P class="p438 ft59">52.3</P></TD>
<TD class="tr10 td44"><P class="p231 ft59">65</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td135"><P class="p251 ft59">Tillverkning</P></TD>
<TD class="tr10 td264"><P class="p652 ft59">69.7</P></TD>
<TD class="tr10 td248"><P class="p438 ft59">30.3</P></TD>
<TD class="tr10 td44"><P class="p231 ft59">234</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td135"><P class="p251 ft55">Träindustri</P></TD>
<TD class="tr20 td264"><P class="p652 ft55">79.4</P></TD>
<TD class="tr20 td248"><P class="p438 ft55">20.6</P></TD>
<TD class="tr20 td44"><P class="p231 ft55">34</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td135"><P class="p251 ft59">Turism</P></TD>
<TD class="tr10 td264"><P class="p652 ft59">20.8</P></TD>
<TD class="tr10 td248"><P class="p438 ft59">79.2</P></TD>
<TD class="tr10 td44"><P class="p231 ft59">144</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td135"><P class="p251 ft55">Vård</P></TD>
<TD class="tr20 td264"><P class="p652 ft55">5.3</P></TD>
<TD class="tr20 td248"><P class="p438 ft55">94.7</P></TD>
<TD class="tr20 td44"><P class="p231 ft55">38</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td135"><P class="p251 ft59">Övriga</P></TD>
<TD class="tr10 td264"><P class="p652 ft59">58.8</P></TD>
<TD class="tr10 td248"><P class="p438 ft59">41.2</P></TD>
<TD class="tr10 td44"><P class="p231 ft59">34</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td137"><P class="p251 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr20 td430"><P class="p652 ft57">54.0</P></TD>
<TD class="tr20 td251"><P class="p438 ft57">46.0</P></TD>
<TD class="tr20 td303"><P class="p231 ft57">1124</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p187 ft4">Nedan följer en redovisningen av resultatet av Efterenkäten, genom förd sex månader efter det att studenterna avslutat sin utbildning. Redovis- ningen är strukturerad utifrån två frågeområden; syssel sättningen och studenternas bedömning av sin utbildning. Tabellerna på branschnivå bör läsas med försiktighet eftersom det i en del branscher, exempel vis Miljöbranschen, endast handlar om enstaka utbildningar.</P>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">196 </SPAN>Sex månader efter utbildningen</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p653 ft23">Nettourvalet för Efterenkäten bestod av 1 293 personer. Av dessa genomförde Statistiska Centralbyrån (SCB) telefonintervjuer med 1 124 personer. Det innebär en svarsfrekvens på 87 procent. I tabell 13.1 framgår hur de undersökta studenterna fördelade sig på kön och bransch.</P>
<P class="p12 ft8">Könsfördelningen på de studenter som lämnat utbildningen avvek inte från den för <NOBR>KY-studenterna</NOBR> i stort (se kapitel 7). Samma sak gällde i stort för könsfördelningen på branscher.</P>
<P class="p654 ft1"><SPAN class="ft1">13.2</SPAN><SPAN class="ft53">Studenternas sysselsättning</SPAN></P>
<P class="p47 ft4">I tabell 13.2 sammanfattas resultaten av de frågor som handlar om stu- denternas sysselsättning sex månader efter avslutade studier.</P>
<P class="p295 ft4"><SPAN class="ft7">Tabell 13.2. </SPAN><NOBR>KY-studenternas</NOBR> sysselsättning sex månader efter avslutade studier.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63">
<TR>
<TD class="tr9 td163"><P class="p222 ft55">Bransch</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td431"><P class="p655 ft55">Anställd</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td432"><P class="p420 ft55">Högskola</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td433"><P class="p32 ft55">Eget företag</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td434"><P class="p205 ft55">Arbetssökande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td173"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td389"><P class="p233 ft55">Ant.</P></TD>
<TD class="tr13 td435"><P class="p248 ft55">%</P></TD>
<TD class="tr13 td152"><P class="p241 ft55">Ant.</P></TD>
<TD class="tr13 td435"><P class="p248 ft55">%</P></TD>
<TD class="tr13 td152"><P class="p241 ft55">Ant.</P></TD>
<TD class="tr13 td436"><P class="p220 ft55">%</P></TD>
<TD class="tr13 td152"><P class="p233 ft55">Ant.</P></TD>
<TD class="tr13 td195"><P class="p248 ft55">%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td168"><P class="p222 ft59">Bygg</P></TD>
<TD class="tr10 td386"><P class="p223 ft59">28</P></TD>
<TD class="tr10 td437"><P class="p248 ft59">80</P></TD>
<TD class="tr10 td158"><P class="p224 ft59">4</P></TD>
<TD class="tr10 td437"><P class="p248 ft59">11</P></TD>
<TD class="tr10 td158"><P class="p224 ft59">0</P></TD>
<TD class="tr10 td438"><P class="p220 ft59">0</P></TD>
<TD class="tr10 td158"><P class="p223 ft59">4</P></TD>
<TD class="tr10 td199"><P class="p248 ft59">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td168"><P class="p222 ft59">Ekonomi</P></TD>
<TD class="tr10 td386"><P class="p223 ft59">173</P></TD>
<TD class="tr10 td437"><P class="p248 ft59">78</P></TD>
<TD class="tr10 td158"><P class="p224 ft59">22</P></TD>
<TD class="tr10 td437"><P class="p248 ft59">10</P></TD>
<TD class="tr10 td158"><P class="p224 ft59">7</P></TD>
<TD class="tr10 td438"><P class="p220 ft59">3</P></TD>
<TD class="tr10 td158"><P class="p223 ft59">23</P></TD>
<TD class="tr10 td199"><P class="p248 ft59">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td168"><P class="p222 ft55">IT</P></TD>
<TD class="tr20 td386"><P class="p223 ft55">142</P></TD>
<TD class="tr20 td437"><P class="p248 ft55">78</P></TD>
<TD class="tr20 td158"><P class="p224 ft55">12</P></TD>
<TD class="tr20 td437"><P class="p248 ft55">7</P></TD>
<TD class="tr20 td158"><P class="p224 ft55">8</P></TD>
<TD class="tr20 td438"><P class="p220 ft55">4</P></TD>
<TD class="tr20 td158"><P class="p223 ft55">24</P></TD>
<TD class="tr20 td199"><P class="p248 ft55">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td168"><P class="p222 ft59">Jord/skog/trädg</P></TD>
<TD class="tr10 td386"><P class="p223 ft59">50</P></TD>
<TD class="tr10 td437"><P class="p248 ft59">71</P></TD>
<TD class="tr10 td158"><P class="p224 ft59">1</P></TD>
<TD class="tr10 td437"><P class="p248 ft59">1</P></TD>
<TD class="tr10 td158"><P class="p224 ft59">12</P></TD>
<TD class="tr10 td438"><P class="p220 ft59">17</P></TD>
<TD class="tr10 td158"><P class="p223 ft59">7</P></TD>
<TD class="tr10 td199"><P class="p248 ft59">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td168"><P class="p222 ft59">Livsmedel</P></TD>
<TD class="tr10 td386"><P class="p223 ft59">8</P></TD>
<TD class="tr10 td437"><P class="p248 ft59">44</P></TD>
<TD class="tr10 td158"><P class="p224 ft59">0</P></TD>
<TD class="tr10 td437"><P class="p248 ft59">0</P></TD>
<TD class="tr10 td158"><P class="p224 ft59">0</P></TD>
<TD class="tr10 td438"><P class="p220 ft59">0</P></TD>
<TD class="tr10 td158"><P class="p223 ft59">10</P></TD>
<TD class="tr10 td199"><P class="p248 ft59">56</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td168"><P class="p222 ft55">Miljö</P></TD>
<TD class="tr20 td386"><P class="p223 ft55">28</P></TD>
<TD class="tr20 td437"><P class="p248 ft55">58</P></TD>
<TD class="tr20 td158"><P class="p224 ft55">14</P></TD>
<TD class="tr20 td437"><P class="p248 ft55">29</P></TD>
<TD class="tr20 td158"><P class="p224 ft55">2</P></TD>
<TD class="tr20 td438"><P class="p220 ft55">4</P></TD>
<TD class="tr20 td158"><P class="p223 ft55">6</P></TD>
<TD class="tr20 td199"><P class="p248 ft55">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td168"><P class="p222 ft59">Transport</P></TD>
<TD class="tr10 td386"><P class="p223 ft59">50</P></TD>
<TD class="tr10 td437"><P class="p248 ft59">77</P></TD>
<TD class="tr10 td158"><P class="p224 ft59">2</P></TD>
<TD class="tr10 td437"><P class="p248 ft59">3</P></TD>
<TD class="tr10 td158"><P class="p224 ft59">0</P></TD>
<TD class="tr10 td438"><P class="p220 ft59">0</P></TD>
<TD class="tr10 td158"><P class="p223 ft59">13</P></TD>
<TD class="tr10 td199"><P class="p248 ft59">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td168"><P class="p222 ft55">Tillverkning</P></TD>
<TD class="tr20 td386"><P class="p223 ft55">177</P></TD>
<TD class="tr20 td437"><P class="p248 ft55">76</P></TD>
<TD class="tr20 td158"><P class="p224 ft55">12</P></TD>
<TD class="tr20 td437"><P class="p248 ft55">5</P></TD>
<TD class="tr20 td158"><P class="p224 ft55">5</P></TD>
<TD class="tr20 td438"><P class="p220 ft55">2</P></TD>
<TD class="tr20 td158"><P class="p223 ft55">34</P></TD>
<TD class="tr20 td199"><P class="p248 ft55">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td168"><P class="p222 ft59">Träindustri</P></TD>
<TD class="tr10 td386"><P class="p223 ft59">19</P></TD>
<TD class="tr10 td437"><P class="p248 ft59">56</P></TD>
<TD class="tr10 td158"><P class="p224 ft59">2</P></TD>
<TD class="tr10 td437"><P class="p248 ft59">6</P></TD>
<TD class="tr10 td158"><P class="p224 ft59">3</P></TD>
<TD class="tr10 td438"><P class="p220 ft59">9</P></TD>
<TD class="tr10 td158"><P class="p223 ft59">10</P></TD>
<TD class="tr10 td199"><P class="p248 ft59">29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td168"><P class="p222 ft59">Turism</P></TD>
<TD class="tr10 td386"><P class="p223 ft59">121</P></TD>
<TD class="tr10 td437"><P class="p248 ft59">84</P></TD>
<TD class="tr10 td158"><P class="p224 ft59">9</P></TD>
<TD class="tr10 td437"><P class="p248 ft59">6</P></TD>
<TD class="tr10 td158"><P class="p224 ft59">2</P></TD>
<TD class="tr10 td438"><P class="p220 ft59">1</P></TD>
<TD class="tr10 td158"><P class="p223 ft59">13</P></TD>
<TD class="tr10 td199"><P class="p248 ft59">9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td168"><P class="p222 ft55">Vård</P></TD>
<TD class="tr20 td386"><P class="p223 ft55">25</P></TD>
<TD class="tr20 td437"><P class="p248 ft55">66</P></TD>
<TD class="tr20 td158"><P class="p224 ft55">1</P></TD>
<TD class="tr20 td437"><P class="p248 ft55">3</P></TD>
<TD class="tr20 td158"><P class="p224 ft55">7</P></TD>
<TD class="tr20 td438"><P class="p220 ft55">18</P></TD>
<TD class="tr20 td158"><P class="p223 ft55">5</P></TD>
<TD class="tr20 td199"><P class="p248 ft55">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td168"><P class="p222 ft59">Övriga</P></TD>
<TD class="tr10 td386"><P class="p223 ft59">24</P></TD>
<TD class="tr10 td437"><P class="p248 ft59">71</P></TD>
<TD class="tr10 td158"><P class="p224 ft59">3</P></TD>
<TD class="tr10 td437"><P class="p248 ft59">9</P></TD>
<TD class="tr10 td158"><P class="p224 ft59">4</P></TD>
<TD class="tr10 td438"><P class="p220 ft59">12</P></TD>
<TD class="tr10 td158"><P class="p223 ft59">4</P></TD>
<TD class="tr10 td199"><P class="p248 ft59">12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td168"><P class="p222 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr13 td386"><P class="p223 ft57">845</P></TD>
<TD class="tr13 td437"><P class="p248 ft57">75</P></TD>
<TD class="tr13 td158"><P class="p224 ft57">82</P></TD>
<TD class="tr13 td437"><P class="p248 ft57">7</P></TD>
<TD class="tr13 td158"><P class="p224 ft57">50</P></TD>
<TD class="tr13 td438"><P class="p220 ft57">4</P></TD>
<TD class="tr13 td158"><P class="p223 ft57">153</P></TD>
<TD class="tr13 td199"><P class="p248 ft57">14</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td173"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td389"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td435"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td152"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td435"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td152"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td436"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td152"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td195"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p187 ft4">Av tabell 13.2 framgår att en hög andel, 75 procent, hade någon form av anställning. Övergångsfrekvensen till den vanliga högskolan var där emot låg, bara sju procent. Fyra procent var egna företagare och 14 procent var arbetssökande. <SPAN class="ft24">1 </SPAN>Andelen arbetssökande var hög i några bran scher men här rörde det sig om mycket små studentgrupper varför man skall vara försiktig med att dra några slutsatser.</P>
<P class="p656 ft36"><SPAN class="ft35">1 </SPAN>Att tabellen summerar 1 130 studenter och inte 1 124 orsakas av att några studerande inom den vanliga högskolan även finns registrerade som arbetssökande.</P>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119188x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td439"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td440"><P class="p1 ft43">Sex månader efter utbildningen <SPAN class="ft14">197</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td441"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td442"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft8">Vi har även frågat om studenterna deltar i någon arbetsmark nads- politisk åtgärd. Endast 58 studenter, fem procent, har svarat ja på den frågan.<SPAN class="ft35">2</SPAN></P>
<P class="p213 ft8">Intressant är givetvis om de som var anställda eller egna företagare var verksamma inom det yrkesområde som de utbildat sig för. Detta belyses i tabell 13.3.</P>
<P class="p657 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 13.3. </SPAN>Antal och andel <NOBR>KY-studenter</NOBR> verksamma inom sitt utbildningsområde samt totalt antal svarande.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66">
<TR>
<TD class="tr8 td413"><P class="p251 ft55">Bransch</P></TD>
<TD class="tr8 td129"><P class="p1 ft55">Antal</P></TD>
<TD class="tr8 td225"><P class="p246 ft55">Andel verk-</P></TD>
<TD class="tr8 td129"><P class="p297 ft55">Antal svarande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td415"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td124"><P class="p1 ft55">verksamma</P></TD>
<TD class="tr20 td223"><P class="p246 ft55">samma (%)</P></TD>
<TD class="tr20 td124"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td413"><P class="p251 ft63">Bygg</P></TD>
<TD class="tr22 td129"><P class="p372 ft63">20</P></TD>
<TD class="tr22 td225"><P class="p492 ft63">71,4</P></TD>
<TD class="tr22 td129"><P class="p231 ft63">28</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td413"><P class="p251 ft55">Ekonomi</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p372 ft55">156</P></TD>
<TD class="tr20 td225"><P class="p492 ft55">86,7</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p231 ft55">180</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td413"><P class="p251 ft59">IT</P></TD>
<TD class="tr10 td129"><P class="p372 ft59">142</P></TD>
<TD class="tr10 td225"><P class="p492 ft59">94,7</P></TD>
<TD class="tr10 td129"><P class="p231 ft59">150</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td413"><P class="p251 ft55">Jord/skog/trädg.</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p372 ft55">55</P></TD>
<TD class="tr20 td225"><P class="p492 ft55">88,7</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p231 ft55">62</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td413"><P class="p251 ft59">Livsmedel</P></TD>
<TD class="tr10 td129"><P class="p372 ft59">8</P></TD>
<TD class="tr10 td225"><P class="p492 ft59">100,0</P></TD>
<TD class="tr10 td129"><P class="p231 ft59">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td413"><P class="p251 ft59">Miljö</P></TD>
<TD class="tr10 td129"><P class="p372 ft59">16</P></TD>
<TD class="tr10 td225"><P class="p492 ft59">53,3</P></TD>
<TD class="tr10 td129"><P class="p231 ft59">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td413"><P class="p251 ft55">Transport</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p372 ft55">45</P></TD>
<TD class="tr20 td225"><P class="p492 ft55">90,0</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p231 ft55">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td413"><P class="p251 ft59">Tillverkning</P></TD>
<TD class="tr10 td129"><P class="p372 ft59">146</P></TD>
<TD class="tr10 td225"><P class="p492 ft59">80,2</P></TD>
<TD class="tr10 td129"><P class="p231 ft59">182</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td413"><P class="p251 ft55">Träindustri</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p372 ft55">12</P></TD>
<TD class="tr20 td225"><P class="p492 ft55">54,5</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p231 ft55">22</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td413"><P class="p251 ft59">Turism</P></TD>
<TD class="tr10 td129"><P class="p372 ft59">104</P></TD>
<TD class="tr10 td225"><P class="p492 ft59">84,6</P></TD>
<TD class="tr10 td129"><P class="p231 ft59">123</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td413"><P class="p251 ft59">Vård</P></TD>
<TD class="tr10 td129"><P class="p372 ft59">24</P></TD>
<TD class="tr10 td225"><P class="p492 ft59">75,0</P></TD>
<TD class="tr10 td129"><P class="p231 ft59">32</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td413"><P class="p251 ft55">Övriga</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p372 ft55">23</P></TD>
<TD class="tr20 td225"><P class="p492 ft55">82,1</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p231 ft55">28</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td415"><P class="p251 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr20 td124"><P class="p372 ft57">751</P></TD>
<TD class="tr20 td223"><P class="p492 ft57">83,9</P></TD>
<TD class="tr20 td124"><P class="p231 ft57">895</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p658 ft4">Det framgår av tabell 13.3<SPAN class="ft24">3 </SPAN>att andelen verksamma inom sitt yrkesom- råde var hög, 84 procent. Högst var den inom Jord, skog och träd gård, IT, Transport och Ekonomi. Det fanns några branscher med låg träff- säkerhet men här rörde det sig om små grupper varför man bör vara försiktig med att dra några slutsatser.</P>
<P class="p12 ft4">Av tabell 13.4 framgår att de flesta (83 %) av studenterna var privat- anställda. Den största andelen fanns inom Bygg och Tillverk ning. Största andelen offentligt anställda fanns inom Vård och Miljö, vilket kanske var väntat.</P>
<P class="p659 ft12"><SPAN class="ft25">2</SPAN><SPAN class="ft28">Bortfallet är en person.</SPAN></P>
<P class="p319 ft12"><SPAN class="ft25">3</SPAN><SPAN class="ft28">Bortfallet är tre personer.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119189x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">198 </SPAN>Sex månader efter utbildningen</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p644 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 13.4. </SPAN>Andel offentligt respektive privat anställda <NOBR>KY-studenter</NOBR> fördelad på bransch sex månader efter avslutad utbildning.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr8 td443"><P class="p251 ft55">Bransch</P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p233 ft55">Privatanställd</P></TD>
<TD class="tr8 td116"><P class="p223 ft55">Offentliganst.</P></TD>
<TD class="tr8 td202"><P class="p660 ft55">Vet ej</P></TD>
<TD class="tr8 td130"><P class="p661 ft55">Antal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td444"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td18"><P class="p230 ft55">(%)</P></TD>
<TD class="tr20 td113"><P class="p269 ft55">(%)</P></TD>
<TD class="tr20 td205"><P class="p660 ft55">(%)</P></TD>
<TD class="tr20 td125"><P class="p661 ft55">svarande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td443"><P class="p251 ft63">Bygg</P></TD>
<TD class="tr22 td16"><P class="p258 ft63">92,9</P></TD>
<TD class="tr22 td116"><P class="p270 ft63">7,1</P></TD>
<TD class="tr22 td202"><P class="p662 ft63">0,0</P></TD>
<TD class="tr22 td130"><P class="p259 ft63">28</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td443"><P class="p251 ft55">Ekonomi</P></TD>
<TD class="tr20 td16"><P class="p258 ft55">82,7</P></TD>
<TD class="tr20 td116"><P class="p270 ft55">16,8</P></TD>
<TD class="tr20 td202"><P class="p662 ft55">0,6</P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p259 ft55">173</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td443"><P class="p251 ft59">IT</P></TD>
<TD class="tr10 td16"><P class="p258 ft59">84,5</P></TD>
<TD class="tr10 td116"><P class="p270 ft59">14,8</P></TD>
<TD class="tr10 td202"><P class="p662 ft59">0,7</P></TD>
<TD class="tr10 td130"><P class="p259 ft59">142</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td443"><P class="p251 ft55">Jord/skog/trädgård</P></TD>
<TD class="tr20 td16"><P class="p258 ft55">86,0</P></TD>
<TD class="tr20 td116"><P class="p270 ft55">14,0</P></TD>
<TD class="tr20 td202"><P class="p662 ft55">0,0</P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p259 ft55">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td443"><P class="p251 ft59">Livsmedel</P></TD>
<TD class="tr10 td16"><P class="p258 ft59">87,5</P></TD>
<TD class="tr10 td116"><P class="p270 ft59">12,5</P></TD>
<TD class="tr10 td202"><P class="p662 ft59">0,0</P></TD>
<TD class="tr10 td130"><P class="p259 ft59">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td443"><P class="p251 ft59">Miljö</P></TD>
<TD class="tr10 td16"><P class="p258 ft59">60,7</P></TD>
<TD class="tr10 td116"><P class="p270 ft59">35,7</P></TD>
<TD class="tr10 td202"><P class="p662 ft59">3,6</P></TD>
<TD class="tr10 td130"><P class="p259 ft59">28</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td443"><P class="p251 ft55">Transport</P></TD>
<TD class="tr20 td16"><P class="p258 ft55">88,0</P></TD>
<TD class="tr20 td116"><P class="p270 ft55">8,0</P></TD>
<TD class="tr20 td202"><P class="p662 ft55">4,0</P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p259 ft55">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td443"><P class="p251 ft59">Tillverkning</P></TD>
<TD class="tr10 td16"><P class="p258 ft59">89,8</P></TD>
<TD class="tr10 td116"><P class="p270 ft59">9,0</P></TD>
<TD class="tr10 td202"><P class="p662 ft59">1,1</P></TD>
<TD class="tr10 td130"><P class="p259 ft59">177</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td443"><P class="p251 ft55">Träindustri</P></TD>
<TD class="tr20 td16"><P class="p258 ft55">94,7</P></TD>
<TD class="tr20 td116"><P class="p270 ft55">5,3</P></TD>
<TD class="tr20 td202"><P class="p662 ft55">0,0</P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p259 ft55">19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td443"><P class="p251 ft59">Turism</P></TD>
<TD class="tr10 td16"><P class="p258 ft59">79,3</P></TD>
<TD class="tr10 td116"><P class="p270 ft59">18,2</P></TD>
<TD class="tr10 td202"><P class="p662 ft59">2,5</P></TD>
<TD class="tr10 td130"><P class="p259 ft59">121</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td443"><P class="p251 ft59">Vård</P></TD>
<TD class="tr10 td16"><P class="p258 ft59">44,0</P></TD>
<TD class="tr10 td116"><P class="p270 ft59">56,0</P></TD>
<TD class="tr10 td202"><P class="p662 ft59">0,0</P></TD>
<TD class="tr10 td130"><P class="p259 ft59">25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td443"><P class="p251 ft55">Övriga</P></TD>
<TD class="tr20 td16"><P class="p258 ft55">66,7</P></TD>
<TD class="tr20 td116"><P class="p270 ft55">25,0</P></TD>
<TD class="tr20 td202"><P class="p662 ft55">8,3</P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p259 ft55">24</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td444"><P class="p251 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr20 td18"><P class="p258 ft57">82,8</P></TD>
<TD class="tr20 td113"><P class="p270 ft57">15,7</P></TD>
<TD class="tr20 td205"><P class="p662 ft57">1,4</P></TD>
<TD class="tr20 td125"><P class="p259 ft57">845</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p645 ft4">Vi har även studerat hur de privatanställda fördelade sig efter före tags- storlek. Det framgår av tabell 13.5 att drygt 36 procent av studenterna var verksamma inom små företag <NOBR>(1-49</NOBR> anställda), 24 procent inom medelstora företag <NOBR>(50-499</NOBR> anställda) och 37 procent inom stora före tag (med 500 eller fler anställda). Största andelen anställda inom små företag fanns inom branscherna Jord, skog och trädgård, Övriga och Träindustri. Största andelen anställda inom storföretagen fanns inom IT och Ekonomi.</P>
<P class="p663 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 13.5. </SPAN>Privatanställda <NOBR>KY-studenter</NOBR> sex månader efter avslutad utbildning fördelade på företagsstorlek angivna med relativ fördelning och totalt antal svarande.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67">
<TR>
<TD class="tr6 td413"><P class="p222 ft55">Bransch</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td226"><P class="p18 ft55"><NOBR>1-49</NOBR> (%) <NOBR>50-199</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td77"><P class="p18 ft55"><NOBR>200-499</NOBR> 500- (%)</P></TD>
<TD class="tr6 td79"><P class="p241 ft55">Osäkra</P></TD>
<TD class="tr6 td81"><P class="p246 ft55">Antal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td415"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td417"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td208"><P class="p232 ft55">(%)</P></TD>
<TD class="tr13 td389"><P class="p18 ft55">(%)</P></TD>
<TD class="tr13 td206"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td84"><P class="p28 ft55">(%)</P></TD>
<TD class="tr13 td85"><P class="p246 ft55">svarande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td413"><P class="p222 ft63">Bygg</P></TD>
<TD class="tr22 td322"><P class="p18 ft63">38,5</P></TD>
<TD class="tr22 td204"><P class="p218 ft63">15,4</P></TD>
<TD class="tr22 td386"><P class="p271 ft63">3,8</P></TD>
<TD class="tr22 td203"><P class="p220 ft63">38,5</P></TD>
<TD class="tr22 td79"><P class="p34 ft63">3,8</P></TD>
<TD class="tr22 td81"><P class="p28 ft63">26</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td413"><P class="p222 ft59">Ekonomi</P></TD>
<TD class="tr10 td322"><P class="p18 ft59">32,6</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p218 ft59">12,5</P></TD>
<TD class="tr10 td386"><P class="p271 ft59">6,3</P></TD>
<TD class="tr10 td203"><P class="p220 ft59">47,2</P></TD>
<TD class="tr10 td79"><P class="p34 ft59">1,4</P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p28 ft59">144</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td413"><P class="p222 ft59">IT</P></TD>
<TD class="tr10 td322"><P class="p18 ft59">21,5</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p218 ft59">13,2</P></TD>
<TD class="tr10 td386"><P class="p271 ft59">6,6</P></TD>
<TD class="tr10 td203"><P class="p220 ft59">57,9</P></TD>
<TD class="tr10 td79"><P class="p34 ft59">0,8</P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p28 ft59">121</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td413"><P class="p222 ft55">Jord/skog/trädgård</P></TD>
<TD class="tr20 td322"><P class="p18 ft55">81,4</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p218 ft55">9,3</P></TD>
<TD class="tr20 td386"><P class="p271 ft55">4,7</P></TD>
<TD class="tr20 td203"><P class="p220 ft55">4,7</P></TD>
<TD class="tr20 td79"><P class="p34 ft55">0,0</P></TD>
<TD class="tr20 td81"><P class="p28 ft55">43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td413"><P class="p222 ft59">Livsmedel</P></TD>
<TD class="tr10 td322"><P class="p18 ft59">14,3</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p218 ft59">42,9</P></TD>
<TD class="tr10 td386"><P class="p271 ft59">28,6</P></TD>
<TD class="tr10 td203"><P class="p220 ft59">14,3</P></TD>
<TD class="tr10 td79"><P class="p34 ft59">0,0</P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p28 ft59">7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td413"><P class="p222 ft55">Miljö</P></TD>
<TD class="tr20 td322"><P class="p18 ft55">50,0</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p218 ft55">22,2</P></TD>
<TD class="tr20 td386"><P class="p271 ft55">5,6</P></TD>
<TD class="tr20 td203"><P class="p220 ft55">22,2</P></TD>
<TD class="tr20 td79"><P class="p34 ft55">0,0</P></TD>
<TD class="tr20 td81"><P class="p28 ft55">18</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td413"><P class="p222 ft59">Transport</P></TD>
<TD class="tr10 td322"><P class="p18 ft59">28,3</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p218 ft59">19,6</P></TD>
<TD class="tr10 td386"><P class="p271 ft59">15,2</P></TD>
<TD class="tr10 td203"><P class="p220 ft59">30,4</P></TD>
<TD class="tr10 td79"><P class="p34 ft59">6,5</P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p28 ft59">46</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td413"><P class="p222 ft59">Tillverkning</P></TD>
<TD class="tr10 td322"><P class="p18 ft59">30,4</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p218 ft59">18,6</P></TD>
<TD class="tr10 td386"><P class="p271 ft59">12,4</P></TD>
<TD class="tr10 td203"><P class="p220 ft59">36,0</P></TD>
<TD class="tr10 td79"><P class="p34 ft59">2,5</P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p28 ft59">161</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td413"><P class="p222 ft55">Träindustri</P></TD>
<TD class="tr20 td322"><P class="p18 ft55">55,6</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p218 ft55">22,2</P></TD>
<TD class="tr20 td386"><P class="p271 ft55">0,0</P></TD>
<TD class="tr20 td203"><P class="p220 ft55">16,7</P></TD>
<TD class="tr20 td79"><P class="p34 ft55">5,6</P></TD>
<TD class="tr20 td81"><P class="p28 ft55">18</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td413"><P class="p222 ft59">Turism</P></TD>
<TD class="tr10 td322"><P class="p18 ft59">41,4</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p218 ft59">13,1</P></TD>
<TD class="tr10 td386"><P class="p271 ft59">9,1</P></TD>
<TD class="tr10 td203"><P class="p220 ft59">31,3</P></TD>
<TD class="tr10 td79"><P class="p34 ft59">5,1</P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p28 ft59">99</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td413"><P class="p222 ft55">Vård</P></TD>
<TD class="tr20 td322"><P class="p18 ft55">54,5</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p218 ft55">18,2</P></TD>
<TD class="tr20 td386"><P class="p271 ft55">9,1</P></TD>
<TD class="tr20 td203"><P class="p220 ft55">0,0</P></TD>
<TD class="tr20 td79"><P class="p34 ft55">18,2</P></TD>
<TD class="tr20 td81"><P class="p28 ft55">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td413"><P class="p222 ft59">Övriga</P></TD>
<TD class="tr10 td322"><P class="p18 ft59">66,7</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p218 ft59">16,7</P></TD>
<TD class="tr10 td386"><P class="p271 ft59">0,0</P></TD>
<TD class="tr10 td203"><P class="p220 ft59">5,6</P></TD>
<TD class="tr10 td79"><P class="p34 ft59">11,1</P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p28 ft59">18</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td415"><P class="p222 ft57">Total</P></TD>
<TD class="tr20 td417"><P class="p18 ft57">36,4</P></TD>
<TD class="tr20 td208"><P class="p218 ft57">15,4</P></TD>
<TD class="tr20 td389"><P class="p271 ft57">8,4</P></TD>
<TD class="tr20 td206"><P class="p220 ft57">36,8</P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p34 ft57">2,9</P></TD>
<TD class="tr20 td85"><P class="p28 ft57">712</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119190x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td439"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td440"><P class="p1 ft43">Sex månader efter utbildningen <SPAN class="ft14">199</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td441"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td442"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p664 ft39"><SPAN class="ft1">13.3</SPAN><SPAN class="ft137">Studenternas uppfattningar om Kvalificerad yrkesutbildning</SPAN></P>
<P class="p665 ft4">Ett bra mått på utbildningarnas kvalitet är hur nöjda studenterna i efterhand är med sin utbildning. Vi har ställt några frågor som fångar olika aspekter av detta. Vi inleder med den övergripande frågan ”Är Du nöjd med Din <NOBR>KY-utbildning”.</NOBR> I tabell 13.6 framgår i vilken mån som studenterna överlag var nöjda med sin utbildning.</P>
<P class="p666 ft4">Det framgår av tabell 13.6 att 79 procent av studenterna var nöjda med sin utbildning, vilket måste betecknas som högt. Mest nöjda var man inom branscherna Vård, Jord, skog och trädgård samt Ekonomi. Minst nöjda var man inom Miljö, Övrig, Träindustri och Tillverkning.</P>
<P class="p667 ft4">Noteras bör att några grupper är mycket små varför omdömet snarare gäller en eller ett par utbildningar än alla utbildningar i en bransch.</P>
<P class="p668 ft4"><SPAN class="ft7">Tabell 13.6. </SPAN>Studenternas svar på frågan ”Är Du nöjd med Din KY- utbildning” angivna med relativ fördelning och totalt antal svarande.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68">
<TR>
<TD class="tr8 td276"><P class="p222 ft55">Bransch</P></TD>
<TD class="tr8 td180"><P class="p510 ft55">Ja (%)</P></TD>
<TD class="tr8 td140"><P class="p292 ft55">Nej (%)</P></TD>
<TD class="tr8 td180"><P class="p248 ft55">Osäkra (%)</P></TD>
<TD class="tr8 td300"><P class="p1 ft55">Antal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td282"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td445"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td142"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td445"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td304"><P class="p1 ft55">svarande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td276"><P class="p222 ft63">Bygg</P></TD>
<TD class="tr22 td180"><P class="p37 ft63">77,1</P></TD>
<TD class="tr22 td140"><P class="p492 ft63">17,1</P></TD>
<TD class="tr22 td180"><P class="p492 ft63">5,7</P></TD>
<TD class="tr22 td300"><P class="p33 ft63">35</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td276"><P class="p222 ft55">Ekonomi</P></TD>
<TD class="tr20 td180"><P class="p37 ft55">85,5</P></TD>
<TD class="tr20 td140"><P class="p492 ft55">11,8</P></TD>
<TD class="tr20 td180"><P class="p492 ft55">2,7</P></TD>
<TD class="tr20 td300"><P class="p33 ft55">221</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td276"><P class="p222 ft59">IT</P></TD>
<TD class="tr10 td180"><P class="p37 ft59">77,5</P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p492 ft59">17,6</P></TD>
<TD class="tr10 td180"><P class="p492 ft59">4,9</P></TD>
<TD class="tr10 td300"><P class="p33 ft59">182</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td276"><P class="p222 ft59">Jord/skog/trädgård</P></TD>
<TD class="tr10 td180"><P class="p37 ft59">92,9</P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p492 ft59">7,1</P></TD>
<TD class="tr10 td180"><P class="p492 ft59">0,0</P></TD>
<TD class="tr10 td300"><P class="p33 ft59">70</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td276"><P class="p222 ft55">Livsmedel</P></TD>
<TD class="tr20 td180"><P class="p37 ft55">72,2</P></TD>
<TD class="tr20 td140"><P class="p492 ft55">16,7</P></TD>
<TD class="tr20 td180"><P class="p492 ft55">11,1</P></TD>
<TD class="tr20 td300"><P class="p33 ft55">18</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td276"><P class="p222 ft59">Miljö</P></TD>
<TD class="tr10 td180"><P class="p37 ft59">60,4</P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p492 ft59">31,3</P></TD>
<TD class="tr10 td180"><P class="p492 ft59">8,3</P></TD>
<TD class="tr10 td300"><P class="p33 ft59">48</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td276"><P class="p222 ft55">Transport</P></TD>
<TD class="tr20 td180"><P class="p37 ft55">83,1</P></TD>
<TD class="tr20 td140"><P class="p492 ft55">13,8</P></TD>
<TD class="tr20 td180"><P class="p492 ft55">3,1</P></TD>
<TD class="tr20 td300"><P class="p33 ft55">65</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td276"><P class="p222 ft59">Tillverkning</P></TD>
<TD class="tr10 td180"><P class="p37 ft59">74,8</P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p492 ft59">20,9</P></TD>
<TD class="tr10 td180"><P class="p492 ft59">4,3</P></TD>
<TD class="tr10 td300"><P class="p33 ft59">234</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td276"><P class="p222 ft59">Träindustri</P></TD>
<TD class="tr10 td180"><P class="p37 ft59">73,5</P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p492 ft59">20,6</P></TD>
<TD class="tr10 td180"><P class="p492 ft59">5,9</P></TD>
<TD class="tr10 td300"><P class="p33 ft59">34</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td276"><P class="p222 ft55">Turism</P></TD>
<TD class="tr20 td180"><P class="p37 ft55">77,8</P></TD>
<TD class="tr20 td140"><P class="p492 ft55">16,0</P></TD>
<TD class="tr20 td180"><P class="p492 ft55">6,3</P></TD>
<TD class="tr20 td300"><P class="p33 ft55">144</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td276"><P class="p222 ft59">Vård</P></TD>
<TD class="tr10 td180"><P class="p37 ft59">94,7</P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p492 ft59">2,6</P></TD>
<TD class="tr10 td180"><P class="p492 ft59">2,6</P></TD>
<TD class="tr10 td300"><P class="p33 ft59">38</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td276"><P class="p222 ft55">Övriga</P></TD>
<TD class="tr20 td180"><P class="p37 ft55">70,6</P></TD>
<TD class="tr20 td140"><P class="p492 ft55">26,5</P></TD>
<TD class="tr20 td180"><P class="p492 ft55">2,9</P></TD>
<TD class="tr20 td300"><P class="p33 ft55">34</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td282"><P class="p222 ft57">Total</P></TD>
<TD class="tr20 td445"><P class="p37 ft57">79,3</P></TD>
<TD class="tr20 td142"><P class="p492 ft57">16,5</P></TD>
<TD class="tr20 td445"><P class="p492 ft57">4,3</P></TD>
<TD class="tr20 td304"><P class="p33 ft57">1123</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p556 ft4">Nästa fråga var ”Vad anser Du om längden på Din <NOBR>KY-utbildning”.</NOBR> Av tabell 13.7 framgår studenterna uppfattning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119191x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">200 </SPAN>Sex månader efter utbildningen</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p308 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 13.7. </SPAN>Studenternas svar på frågan ”Vad anser Du om längden på Din <NOBR>KY-utbildning”</NOBR> angivna med relativ fördelning och totalt antal svarande.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr8 td78"><P class="p251 ft55">Bransch</P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p223 ft55">För kort</P></TD>
<TD class="tr8 td79"><P class="p669 ft55">För lång</P></TD>
<TD class="tr8 td204"><P class="p224 ft55">Lagom</P></TD>
<TD class="tr8 td446"><P class="p552 ft55">Osäkra</P></TD>
<TD class="tr8 td114"><P class="p511 ft55">Antal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td447"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td207"><P class="p33 ft55">(%)</P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p670 ft55">(%)</P></TD>
<TD class="tr20 td208"><P class="p39 ft55">(%)</P></TD>
<TD class="tr20 td448"><P class="p26 ft55">(%)</P></TD>
<TD class="tr20 td117"><P class="p511 ft55">svarande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td78"><P class="p251 ft63">Bygg</P></TD>
<TD class="tr22 td14"><P class="p293 ft63">20,0</P></TD>
<TD class="tr22 td79"><P class="p671 ft63">5,7</P></TD>
<TD class="tr22 td204"><P class="p33 ft63">65,7</P></TD>
<TD class="tr22 td446"><P class="p26 ft63">8,6</P></TD>
<TD class="tr22 td114"><P class="p302 ft63">35</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td78"><P class="p251 ft59">Ekonomi</P></TD>
<TD class="tr10 td14"><P class="p293 ft59">10,0</P></TD>
<TD class="tr10 td79"><P class="p671 ft59">2,3</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p33 ft59">85,1</P></TD>
<TD class="tr10 td446"><P class="p26 ft59">2,7</P></TD>
<TD class="tr10 td114"><P class="p302 ft59">221</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td78"><P class="p251 ft55">IT</P></TD>
<TD class="tr20 td14"><P class="p293 ft55">23,6</P></TD>
<TD class="tr20 td79"><P class="p671 ft55">1,1</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p33 ft55">73,1</P></TD>
<TD class="tr20 td446"><P class="p26 ft55">2,2</P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p302 ft55">182</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td78"><P class="p251 ft59">Jord/skog/trädgård</P></TD>
<TD class="tr10 td14"><P class="p293 ft59">38,6</P></TD>
<TD class="tr10 td79"><P class="p671 ft59">2,9</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p33 ft59">58,6</P></TD>
<TD class="tr10 td446"><P class="p26 ft59">0,0</P></TD>
<TD class="tr10 td114"><P class="p302 ft59">70</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td78"><P class="p251 ft55">Livsmedel</P></TD>
<TD class="tr20 td14"><P class="p293 ft55">11,1</P></TD>
<TD class="tr20 td79"><P class="p671 ft55">0,0</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p33 ft55">88,9</P></TD>
<TD class="tr20 td446"><P class="p26 ft55">0,0</P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p302 ft55">18</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td78"><P class="p251 ft59">Miljö</P></TD>
<TD class="tr10 td14"><P class="p293 ft59">14,6</P></TD>
<TD class="tr10 td79"><P class="p671 ft59">4,2</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p33 ft59">72,9</P></TD>
<TD class="tr10 td446"><P class="p26 ft59">8,3</P></TD>
<TD class="tr10 td114"><P class="p302 ft59">48</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td78"><P class="p251 ft59">Transport</P></TD>
<TD class="tr10 td14"><P class="p293 ft59">9,2</P></TD>
<TD class="tr10 td79"><P class="p671 ft59">7,7</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p33 ft59">81,5</P></TD>
<TD class="tr10 td446"><P class="p26 ft59">1,5</P></TD>
<TD class="tr10 td114"><P class="p302 ft59">65</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td78"><P class="p251 ft55">Tillverkning</P></TD>
<TD class="tr20 td14"><P class="p293 ft55">20,5</P></TD>
<TD class="tr20 td79"><P class="p671 ft55">6,4</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p33 ft55">71,8</P></TD>
<TD class="tr20 td446"><P class="p26 ft55">1,3</P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p302 ft55">234</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td78"><P class="p251 ft59">Träindustri</P></TD>
<TD class="tr10 td14"><P class="p293 ft59">26,5</P></TD>
<TD class="tr10 td79"><P class="p671 ft59">2,9</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p33 ft59">67,6</P></TD>
<TD class="tr10 td446"><P class="p26 ft59">2,9</P></TD>
<TD class="tr10 td114"><P class="p302 ft59">34</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td78"><P class="p251 ft55">Turism</P></TD>
<TD class="tr20 td14"><P class="p293 ft55">20,1</P></TD>
<TD class="tr20 td79"><P class="p671 ft55">7,6</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p33 ft55">71,5</P></TD>
<TD class="tr20 td446"><P class="p26 ft55">0,7</P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p302 ft55">144</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td78"><P class="p251 ft59">Vård</P></TD>
<TD class="tr10 td14"><P class="p293 ft59">7,9</P></TD>
<TD class="tr10 td79"><P class="p671 ft59">5,3</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p33 ft59">86,8</P></TD>
<TD class="tr10 td446"><P class="p26 ft59">0,0</P></TD>
<TD class="tr10 td114"><P class="p302 ft59">38</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td78"><P class="p251 ft55">Övriga</P></TD>
<TD class="tr20 td14"><P class="p293 ft55">2,9</P></TD>
<TD class="tr20 td79"><P class="p671 ft55">5,9</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p33 ft55">88,2</P></TD>
<TD class="tr20 td446"><P class="p26 ft55">2,9</P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p302 ft55">34</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td447"><P class="p251 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr20 td207"><P class="p293 ft57">18,2</P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p671 ft57">4,4</P></TD>
<TD class="tr20 td208"><P class="p33 ft57">75,3</P></TD>
<TD class="tr20 td448"><P class="p26 ft57">2,1</P></TD>
<TD class="tr20 td117"><P class="p302 ft57">1123</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p645 ft4">Det framgår av tabell 13.7 att 75 procent av studenterna tyckte att utbildningen var lagom lång, 18 procent tyckte den var för kort och drygt fyra procent att den var för lång. De mest nöjda fanns inom bran- scherna Livsmedel, Övriga, Vård och Ekonomi. De minst nöjda i detta avseende fanns inom Jord, skog och trädgård, där 39 procent av studen- terna tyckte att utbildningen var för kort.</P>
<P class="p663 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 13.8. </SPAN>Studenternas svar på frågan ”Vad anser Du om längden på den arbetsplatsförlagda delen av Din <NOBR>KY-utbildning”</NOBR> angivna med relativ fördelning och totalt antal svarande.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td78"><P class="p222 ft55">Bransch</P></TD>
<TD class="tr6 td290"><P class="p219 ft55">För kort</P></TD>
<TD class="tr6 td290"><P class="p219 ft55">För lång</P></TD>
<TD class="tr6 td290"><P class="p517 ft55">Lagom</P></TD>
<TD class="tr6 td204"><P class="p219 ft55">Osäkra</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p222 ft55">Antal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td447"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td292"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td292"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td292"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td208"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p222 ft55">svarande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td78"><P class="p222 ft63">Bygg</P></TD>
<TD class="tr22 td290"><P class="p293 ft63">2,9</P></TD>
<TD class="tr22 td290"><P class="p293 ft63">25,7</P></TD>
<TD class="tr22 td290"><P class="p517 ft63">68,6</P></TD>
<TD class="tr22 td204"><P class="p39 ft63">2,9</P></TD>
<TD class="tr22 td9"><P class="p33 ft63">35</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td78"><P class="p222 ft59">Ekonomi</P></TD>
<TD class="tr10 td290"><P class="p293 ft59">6,3</P></TD>
<TD class="tr10 td290"><P class="p293 ft59">9,5</P></TD>
<TD class="tr10 td290"><P class="p517 ft59">80,1</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p39 ft59">4,1</P></TD>
<TD class="tr10 td9"><P class="p33 ft59">221</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td78"><P class="p222 ft59">IT</P></TD>
<TD class="tr10 td290"><P class="p293 ft59">19,8</P></TD>
<TD class="tr10 td290"><P class="p293 ft59">5,5</P></TD>
<TD class="tr10 td290"><P class="p517 ft59">52,7</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p39 ft59">22,0</P></TD>
<TD class="tr10 td9"><P class="p33 ft59">182</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td78"><P class="p222 ft55">Jord/skog/trädgård</P></TD>
<TD class="tr20 td290"><P class="p293 ft55">25,7</P></TD>
<TD class="tr20 td290"><P class="p293 ft55">5,7</P></TD>
<TD class="tr20 td290"><P class="p517 ft55">67,1</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p39 ft55">1,4</P></TD>
<TD class="tr20 td9"><P class="p33 ft55">70</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td78"><P class="p222 ft59">Livsmedel</P></TD>
<TD class="tr10 td290"><P class="p293 ft59">5,6</P></TD>
<TD class="tr10 td290"><P class="p293 ft59">0,0</P></TD>
<TD class="tr10 td290"><P class="p517 ft59">94,4</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p39 ft59">0,0</P></TD>
<TD class="tr10 td9"><P class="p33 ft59">18</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td78"><P class="p222 ft55">Miljö</P></TD>
<TD class="tr20 td290"><P class="p293 ft55">0,0</P></TD>
<TD class="tr20 td290"><P class="p293 ft55">31,3</P></TD>
<TD class="tr20 td290"><P class="p517 ft55">64,6</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p39 ft55">4,2</P></TD>
<TD class="tr20 td9"><P class="p33 ft55">48</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td78"><P class="p222 ft59">Transport</P></TD>
<TD class="tr10 td290"><P class="p293 ft59">4,6</P></TD>
<TD class="tr10 td290"><P class="p293 ft59">10,8</P></TD>
<TD class="tr10 td290"><P class="p517 ft59">81,5</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p39 ft59">3,1</P></TD>
<TD class="tr10 td9"><P class="p33 ft59">65</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td78"><P class="p222 ft59">Tillverkning</P></TD>
<TD class="tr10 td290"><P class="p293 ft59">10,3</P></TD>
<TD class="tr10 td290"><P class="p293 ft59">17,1</P></TD>
<TD class="tr10 td290"><P class="p517 ft59">71,4</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p39 ft59">1,3</P></TD>
<TD class="tr10 td9"><P class="p33 ft59">234</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td78"><P class="p222 ft55">Träindustri</P></TD>
<TD class="tr20 td290"><P class="p293 ft55">0,0</P></TD>
<TD class="tr20 td290"><P class="p293 ft55">38,2</P></TD>
<TD class="tr20 td290"><P class="p517 ft55">61,8</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p39 ft55">0,0</P></TD>
<TD class="tr20 td9"><P class="p33 ft55">34</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td78"><P class="p222 ft59">Turism</P></TD>
<TD class="tr10 td290"><P class="p293 ft59">5,6</P></TD>
<TD class="tr10 td290"><P class="p293 ft59">8,3</P></TD>
<TD class="tr10 td290"><P class="p517 ft59">85,4</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p39 ft59">0,7</P></TD>
<TD class="tr10 td9"><P class="p33 ft59">144</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td78"><P class="p222 ft55">Vård</P></TD>
<TD class="tr20 td290"><P class="p293 ft55">2,6</P></TD>
<TD class="tr20 td290"><P class="p293 ft55">13,2</P></TD>
<TD class="tr20 td290"><P class="p517 ft55">84,2</P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p39 ft55">0,0</P></TD>
<TD class="tr20 td9"><P class="p33 ft55">38</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td78"><P class="p222 ft59">Övriga</P></TD>
<TD class="tr10 td290"><P class="p293 ft59">0,0</P></TD>
<TD class="tr10 td290"><P class="p293 ft59">2,9</P></TD>
<TD class="tr10 td290"><P class="p517 ft59">94,1</P></TD>
<TD class="tr10 td204"><P class="p39 ft59">2,9</P></TD>
<TD class="tr10 td9"><P class="p33 ft59">34</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td447"><P class="p222 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr20 td292"><P class="p293 ft57">9,4</P></TD>
<TD class="tr20 td292"><P class="p293 ft57">12,2</P></TD>
<TD class="tr20 td292"><P class="p517 ft57">73,0</P></TD>
<TD class="tr20 td208"><P class="p39 ft57">5,3</P></TD>
<TD class="tr20 td27"><P class="p33 ft57">1123</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119192x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td439"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td440"><P class="p1 ft43">Sex månader efter utbildningen <SPAN class="ft14">201</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td441"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td442"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft8">I tabell 13.8 framgår vad <NOBR>KY-studenterna</NOBR> tyckte om längden på den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Vår fråga löd ”Vad anser Du om längden på den arbetsplatsförlagda delen av Din <NOBR>KY-utbildning”.</NOBR></P>
<P class="p672 ft4">Det framgår av tabell 13.8<SPAN class="ft24">4 </SPAN>att 73 procent ansåg att den arbetsplats- förlagda delen var lagom lång. De mest nöjda studenterna fanns inom branscherna Övriga, Livsmedel, Turism och Vård. De minst nöjda fanns inom Träindustri, Miljö och Jord, skog och trädgård.</P>
<P class="p12 ft4">En viktig aspekt av denna typ av utbildning är att den svarar mot de kompetenskrav som ställs i arbetslivet. Vi har ställt frågan ”Mot svarade innehållet i Din <NOBR>KY-utbildning</NOBR> i stort sett vad Du idag behöver i Ditt arbete”. Av tabell 13.9 framgår studenternas uppfattning.</P>
<P class="p194 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 13.9. </SPAN>Studenternas svar på frågan ”Motsvarade innehållet i Din <NOBR>KY-utbildning</NOBR> i stort sett vad Du idag behöver i Ditt arbete” angivna med relativ fördelning och totalt antal svarande.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70">
<TR>
<TD class="tr8 td262"><P class="p251 ft55">Bransch</P></TD>
<TD class="tr8 td300"><P class="p28 ft55">Ja (%)</P></TD>
<TD class="tr8 td306"><P class="p224 ft55">Nej (%)</P></TD>
<TD class="tr8 td188"><P class="p248 ft55">Osäkra (%)</P></TD>
<TD class="tr8 td83"><P class="p246 ft55">Antal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td449"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td304"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td313"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td186"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td87"><P class="p246 ft55">svarande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td262"><P class="p251 ft63">Bygg</P></TD>
<TD class="tr22 td300"><P class="p39 ft63">90,0</P></TD>
<TD class="tr22 td306"><P class="p293 ft63">10,0</P></TD>
<TD class="tr22 td188"><P class="p252 ft63">0,0</P></TD>
<TD class="tr22 td83"><P class="p302 ft63">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td262"><P class="p251 ft55">Ekonomi</P></TD>
<TD class="tr20 td300"><P class="p39 ft55">78,8</P></TD>
<TD class="tr20 td306"><P class="p293 ft55">20,5</P></TD>
<TD class="tr20 td188"><P class="p252 ft55">0,6</P></TD>
<TD class="tr20 td83"><P class="p302 ft55">156</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td262"><P class="p251 ft59">IT</P></TD>
<TD class="tr10 td300"><P class="p39 ft59">72,5</P></TD>
<TD class="tr10 td306"><P class="p293 ft59">26,1</P></TD>
<TD class="tr10 td188"><P class="p252 ft59">1,4</P></TD>
<TD class="tr10 td83"><P class="p302 ft59">142</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td262"><P class="p251 ft55">Jord/skog/trädgård</P></TD>
<TD class="tr20 td300"><P class="p39 ft55">90,9</P></TD>
<TD class="tr20 td306"><P class="p293 ft55">9,1</P></TD>
<TD class="tr20 td188"><P class="p252 ft55">0,0</P></TD>
<TD class="tr20 td83"><P class="p302 ft55">55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td262"><P class="p251 ft59">Livsmedel</P></TD>
<TD class="tr10 td300"><P class="p39 ft59">75,0</P></TD>
<TD class="tr10 td306"><P class="p293 ft59">25,0</P></TD>
<TD class="tr10 td188"><P class="p252 ft59">0,0</P></TD>
<TD class="tr10 td83"><P class="p302 ft59">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td262"><P class="p251 ft59">Miljö</P></TD>
<TD class="tr10 td300"><P class="p39 ft59">62,5</P></TD>
<TD class="tr10 td306"><P class="p293 ft59">37,5</P></TD>
<TD class="tr10 td188"><P class="p252 ft59">0,0</P></TD>
<TD class="tr10 td83"><P class="p302 ft59">16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td262"><P class="p251 ft55">Transport</P></TD>
<TD class="tr20 td300"><P class="p39 ft55">64,4</P></TD>
<TD class="tr20 td306"><P class="p293 ft55">31,1</P></TD>
<TD class="tr20 td188"><P class="p252 ft55">4,4</P></TD>
<TD class="tr20 td83"><P class="p302 ft55">45</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td262"><P class="p251 ft59">Tillverkning</P></TD>
<TD class="tr10 td300"><P class="p39 ft59">66,4</P></TD>
<TD class="tr10 td306"><P class="p293 ft59">31,5</P></TD>
<TD class="tr10 td188"><P class="p252 ft59">2,1</P></TD>
<TD class="tr10 td83"><P class="p302 ft59">146</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td262"><P class="p251 ft55">Träindustri</P></TD>
<TD class="tr20 td300"><P class="p39 ft55">66,7</P></TD>
<TD class="tr20 td306"><P class="p293 ft55">33,3</P></TD>
<TD class="tr20 td188"><P class="p252 ft55">0,0</P></TD>
<TD class="tr20 td83"><P class="p302 ft55">12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td262"><P class="p251 ft59">Turism</P></TD>
<TD class="tr10 td300"><P class="p39 ft59">80,8</P></TD>
<TD class="tr10 td306"><P class="p293 ft59">18,3</P></TD>
<TD class="tr10 td188"><P class="p252 ft59">1,0</P></TD>
<TD class="tr10 td83"><P class="p302 ft59">104</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td262"><P class="p251 ft59">Vård</P></TD>
<TD class="tr10 td300"><P class="p39 ft59">100,0</P></TD>
<TD class="tr10 td306"><P class="p293 ft59">0,0</P></TD>
<TD class="tr10 td188"><P class="p252 ft59">0,0</P></TD>
<TD class="tr10 td83"><P class="p302 ft59">24</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td262"><P class="p251 ft55">Övriga</P></TD>
<TD class="tr20 td300"><P class="p39 ft55">73,9</P></TD>
<TD class="tr20 td306"><P class="p293 ft55">26,1</P></TD>
<TD class="tr20 td188"><P class="p252 ft55">0,0</P></TD>
<TD class="tr20 td83"><P class="p302 ft55">23</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td449"><P class="p251 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr20 td304"><P class="p39 ft57">75,8</P></TD>
<TD class="tr20 td313"><P class="p293 ft57">23,0</P></TD>
<TD class="tr20 td186"><P class="p252 ft57">1,2</P></TD>
<TD class="tr20 td87"><P class="p302 ft57">751</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p673 ft4">Det framgår av tabell 13.9 att 76 procent av studenterna svarat Ja på frågan, vilket måste anses som ett gott betyg. De utbildningar som, enligt studenterna, bäst svarade mot arbetslivets krav, fanns inom Jord, skog och trädgård, Vård och Bygg. De utbildningar som, enligt stu denterna, svarade sämst mot dessa krav fanns inom Transport, IT samt Tillverkning. Vi vill åter påpeka att vissa grupper är mycket små.</P>
<P class="p14 ft4">Av nästa tabell framgår i vilken utsträckning som studenterna ansåg att de genom utbildningen fått ett intressantare eller mer utvecklande arbete. Vi har ställt frågan ”Har Din <NOBR>KY-utbildning</NOBR> bidragit till att Du fått intressantare eller mer utvecklande arbete/arbetsuppgifter”.</P>
<P class="p674 ft12"><SPAN class="ft24">4 </SPAN>Bortfallet är fyra personer.</P>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119193x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">202 </SPAN>Sex månader efter utbildningen</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p426 ft4">Det framgår av tabell 13.10 att 74 procent av <NOBR>KY-studenterna</NOBR> ansåg att utbildningen bidragit till mer intressanta arbetsuppgifter. Den mest positiva utvecklingen hade skett inom Vård, IT, Transport och Livs- medel. Inom Miljö, och Träindustri svarade man i större utsträckning Nej på den frågan.</P>
<P class="p663 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 13.10. </SPAN>Studenternas svar på frågan ”Har Din <NOBR>KY-utbildning</NOBR> bidragit till att Du fått intressantare eller mer utvecklande arbete/arbetsuppgifter” angivna med relativ fördelning och totalt antal svarande.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71">
<TR>
<TD class="tr8 td450"><P class="p251 ft55">Bransch</P></TD>
<TD class="tr8 td306"><P class="p37 ft55">Ja (%)</P></TD>
<TD class="tr8 td306"><P class="p224 ft55">Nej (%)</P></TD>
<TD class="tr8 td188"><P class="p248 ft55">Osäkra (%)</P></TD>
<TD class="tr8 td83"><P class="p246 ft55">Antal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td451"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td313"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td313"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td186"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td87"><P class="p246 ft55">svarande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td450"><P class="p251 ft63">Bygg</P></TD>
<TD class="tr22 td306"><P class="p26 ft63">78,6</P></TD>
<TD class="tr22 td306"><P class="p293 ft63">14,3</P></TD>
<TD class="tr22 td188"><P class="p252 ft63">7,1</P></TD>
<TD class="tr22 td83"><P class="p302 ft63">28</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td450"><P class="p251 ft55">Ekonomi</P></TD>
<TD class="tr20 td306"><P class="p26 ft55">72,2</P></TD>
<TD class="tr20 td306"><P class="p293 ft55">22,2</P></TD>
<TD class="tr20 td188"><P class="p252 ft55">5,6</P></TD>
<TD class="tr20 td83"><P class="p302 ft55">180</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td450"><P class="p251 ft59">IT</P></TD>
<TD class="tr10 td306"><P class="p26 ft59">86,7</P></TD>
<TD class="tr10 td306"><P class="p293 ft59">6,7</P></TD>
<TD class="tr10 td188"><P class="p252 ft59">6,7</P></TD>
<TD class="tr10 td83"><P class="p302 ft59">150</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td450"><P class="p251 ft59">Jord/skog/trädgård</P></TD>
<TD class="tr10 td306"><P class="p26 ft59">69,4</P></TD>
<TD class="tr10 td306"><P class="p293 ft59">29,0</P></TD>
<TD class="tr10 td188"><P class="p252 ft59">1,6</P></TD>
<TD class="tr10 td83"><P class="p302 ft59">62</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td450"><P class="p251 ft55">Livsmedel</P></TD>
<TD class="tr20 td306"><P class="p26 ft55">87,5</P></TD>
<TD class="tr20 td306"><P class="p293 ft55">12,5</P></TD>
<TD class="tr20 td188"><P class="p252 ft55">0,0</P></TD>
<TD class="tr20 td83"><P class="p302 ft55">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td450"><P class="p251 ft59">Miljö</P></TD>
<TD class="tr10 td306"><P class="p26 ft59">46,7</P></TD>
<TD class="tr10 td306"><P class="p293 ft59">50,0</P></TD>
<TD class="tr10 td188"><P class="p252 ft59">3,3</P></TD>
<TD class="tr10 td83"><P class="p302 ft59">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td450"><P class="p251 ft55">Transport</P></TD>
<TD class="tr20 td306"><P class="p26 ft55">84,0</P></TD>
<TD class="tr20 td306"><P class="p293 ft55">10,0</P></TD>
<TD class="tr20 td188"><P class="p252 ft55">6,0</P></TD>
<TD class="tr20 td83"><P class="p302 ft55">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td450"><P class="p251 ft59">Tillverkning</P></TD>
<TD class="tr10 td306"><P class="p26 ft59">68,1</P></TD>
<TD class="tr10 td306"><P class="p293 ft59">28,0</P></TD>
<TD class="tr10 td188"><P class="p252 ft59">3,8</P></TD>
<TD class="tr10 td83"><P class="p302 ft59">182</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td450"><P class="p251 ft59">Träindustri</P></TD>
<TD class="tr10 td306"><P class="p26 ft59">59,1</P></TD>
<TD class="tr10 td306"><P class="p293 ft59">36,4</P></TD>
<TD class="tr10 td188"><P class="p252 ft59">4,5</P></TD>
<TD class="tr10 td83"><P class="p302 ft59">22</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td450"><P class="p251 ft55">Turism</P></TD>
<TD class="tr20 td306"><P class="p26 ft55">70,7</P></TD>
<TD class="tr20 td306"><P class="p293 ft55">20,3</P></TD>
<TD class="tr20 td188"><P class="p252 ft55">8,9</P></TD>
<TD class="tr20 td83"><P class="p302 ft55">123</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td450"><P class="p251 ft59">Vård</P></TD>
<TD class="tr10 td306"><P class="p26 ft59">84,4</P></TD>
<TD class="tr10 td306"><P class="p293 ft59">12,5</P></TD>
<TD class="tr10 td188"><P class="p252 ft59">3,1</P></TD>
<TD class="tr10 td83"><P class="p302 ft59">32</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td450"><P class="p251 ft55">Övriga</P></TD>
<TD class="tr20 td306"><P class="p26 ft55">71,4</P></TD>
<TD class="tr20 td306"><P class="p293 ft55">21,4</P></TD>
<TD class="tr20 td188"><P class="p252 ft55">7,1</P></TD>
<TD class="tr20 td83"><P class="p302 ft55">28</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td451"><P class="p251 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr20 td313"><P class="p26 ft57">73,6</P></TD>
<TD class="tr20 td313"><P class="p293 ft57">20,9</P></TD>
<TD class="tr20 td186"><P class="p252 ft57">5,5</P></TD>
<TD class="tr20 td87"><P class="p302 ft57">895</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p675 ft4">I tabell 13.11 framgår i vilken utsträckning som studenterna ansåg att utbildningen bidragit till att de tjänade mer pengar. Vi har ställt frågan ”Har Din <NOBR>KY-utbildning</NOBR> bidragit till att Du tjänar mer pengar”.</P>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119194x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td439"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td440"><P class="p1 ft43">Sex månader efter utbildningen <SPAN class="ft14">203</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td441"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td442"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 13.11. </SPAN>Studenternas svar på frågan ”Har Din <NOBR>KY-utbildning</NOBR> bidragit till att Du tjänar mer pengar” angivna med relativ fördelning och totalt antal svarande.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72">
<TR>
<TD class="tr8 td419"><P class="p222 ft55">Bransch</P></TD>
<TD class="tr8 td33"><P class="p293 ft55">Ja (%)</P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p39 ft55">Nej (%)</P></TD>
<TD class="tr8 td140"><P class="p224 ft55">Osäkra (%)</P></TD>
<TD class="tr8 td33"><P class="p1 ft55">Antal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td421"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td36"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td18"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td142"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td36"><P class="p1 ft55">svarande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td419"><P class="p222 ft63">Bygg</P></TD>
<TD class="tr22 td33"><P class="p259 ft63">60,7</P></TD>
<TD class="tr22 td16"><P class="p252 ft63">28,6</P></TD>
<TD class="tr22 td140"><P class="p252 ft63">10,7</P></TD>
<TD class="tr22 td33"><P class="p33 ft63">28</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td419"><P class="p222 ft59">Ekonomi</P></TD>
<TD class="tr10 td33"><P class="p259 ft59">58,3</P></TD>
<TD class="tr10 td16"><P class="p252 ft59">36,1</P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p252 ft59">5,6</P></TD>
<TD class="tr10 td33"><P class="p33 ft59">180</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td419"><P class="p222 ft55">IT</P></TD>
<TD class="tr20 td33"><P class="p259 ft55">69,3</P></TD>
<TD class="tr20 td16"><P class="p252 ft55">20,7</P></TD>
<TD class="tr20 td140"><P class="p252 ft55">10,0</P></TD>
<TD class="tr20 td33"><P class="p33 ft55">150</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td419"><P class="p222 ft59">Jord/skog/trädgård</P></TD>
<TD class="tr10 td33"><P class="p259 ft59">53,2</P></TD>
<TD class="tr10 td16"><P class="p252 ft59">41,9</P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p252 ft59">4,8</P></TD>
<TD class="tr10 td33"><P class="p33 ft59">62</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td419"><P class="p222 ft55">Livsmedel</P></TD>
<TD class="tr20 td33"><P class="p259 ft55">75,0</P></TD>
<TD class="tr20 td16"><P class="p252 ft55">25,0</P></TD>
<TD class="tr20 td140"><P class="p252 ft55">0,0</P></TD>
<TD class="tr20 td33"><P class="p33 ft55">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td419"><P class="p222 ft59">Miljö</P></TD>
<TD class="tr10 td33"><P class="p259 ft59">40,0</P></TD>
<TD class="tr10 td16"><P class="p252 ft59">56,7</P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p252 ft59">3,3</P></TD>
<TD class="tr10 td33"><P class="p33 ft59">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td419"><P class="p222 ft59">Transport</P></TD>
<TD class="tr10 td33"><P class="p259 ft59">66,0</P></TD>
<TD class="tr10 td16"><P class="p252 ft59">30,0</P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p252 ft59">4,0</P></TD>
<TD class="tr10 td33"><P class="p33 ft59">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td419"><P class="p222 ft55">Tillverkning</P></TD>
<TD class="tr20 td33"><P class="p259 ft55">53,8</P></TD>
<TD class="tr20 td16"><P class="p252 ft55">42,3</P></TD>
<TD class="tr20 td140"><P class="p252 ft55">3,8</P></TD>
<TD class="tr20 td33"><P class="p33 ft55">182</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td419"><P class="p222 ft59">Träindustri</P></TD>
<TD class="tr10 td33"><P class="p259 ft59">27,3</P></TD>
<TD class="tr10 td16"><P class="p252 ft59">59,1</P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p252 ft59">13,6</P></TD>
<TD class="tr10 td33"><P class="p33 ft59">22</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td419"><P class="p222 ft55">Turism</P></TD>
<TD class="tr20 td33"><P class="p259 ft55">47,2</P></TD>
<TD class="tr20 td16"><P class="p252 ft55">47,2</P></TD>
<TD class="tr20 td140"><P class="p252 ft55">5,7</P></TD>
<TD class="tr20 td33"><P class="p33 ft55">123</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td419"><P class="p222 ft59">Vård</P></TD>
<TD class="tr10 td33"><P class="p259 ft59">40,6</P></TD>
<TD class="tr10 td16"><P class="p252 ft59">53,1</P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p252 ft59">6,3</P></TD>
<TD class="tr10 td33"><P class="p33 ft59">32</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td419"><P class="p222 ft55">Övriga</P></TD>
<TD class="tr20 td33"><P class="p259 ft55">50,0</P></TD>
<TD class="tr20 td16"><P class="p252 ft55">42,9</P></TD>
<TD class="tr20 td140"><P class="p252 ft55">7,1</P></TD>
<TD class="tr20 td33"><P class="p33 ft55">28</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td421"><P class="p222 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr20 td36"><P class="p259 ft57">55,8</P></TD>
<TD class="tr20 td18"><P class="p252 ft57">38,1</P></TD>
<TD class="tr20 td142"><P class="p252 ft57">6,1</P></TD>
<TD class="tr20 td36"><P class="p33 ft57">895</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p676 ft4">Det framgår av tabell 13.11 att det rådde en stor variation mellan bran- scherna i vilken utsträckning som man ansåg att utbildningen bidragit till en högre lön. Det genomsnittliga värdet ligger på 56 pro cent vilket inte är särskilt högt med tanke på att studenterna vanligtvis finansierat sin utbildning med studielån. Här skiljer IT ut sig genom att ha den största andelen som fått högre lön. De som svarat Nej på den frågan finns framför allt inom Vård, Turism, Transport och Miljö.</P>
<P class="p123 ft1"><SPAN class="ft1">13.4</SPAN><SPAN class="ft53">En okänd utbildning?</SPAN></P>
<P class="p47 ft4">Eftersom Kvalificerad yrkesutbildning är en ny utbildning är det intres- sant att undersöka i vilken mån som utbildningen är känd i sam hället. Vi har därför frågat studenterna dels om deras erfarenhet av huruvida de verksamma vid Arbetsförmedlingen kände till just deras utbildning och dels om deras nuvarande arbetsgivare kände till den vid anställ- ningstillfället. Frågorna handlar således om studenternas upp fattningar.</P>
<P class="p13 ft8">Den ena frågan löd ”Känner arbetsförmedlingen till din speciella KY- utbildning”. Vi är alltså ute efter ”din speciella <NOBR>KY-utbildning”</NOBR> och inte bara begreppet <NOBR>”KY-utbildning”.</NOBR></P>
<P class="p60 ft8">Av tabell 13.12 framgår att enligt studenterna känner mer än hälf ten av arbetsförmedlingarna till den Kvalificerade yrkesutbildningen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119195x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">204 </SPAN>Sex månader efter utbildningen</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p274 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 13.12. </SPAN>Studenternas svar på frågan om arbetsförmedlingarna kände till den Kvalificerade yrkesutbildningen angivna med relativ för- delning och antal.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73">
<TR>
<TD class="tr6 td303"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td313"><P class="p225 ft55">Antal</P></TD>
<TD class="tr6 td205"><P class="p247 ft55">Andel (%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td44"><P class="p222 ft63">Ja</P></TD>
<TD class="tr22 td306"><P class="p223 ft63">621</P></TD>
<TD class="tr22 td202"><P class="p221 ft63">55,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td44"><P class="p222 ft59">Nej</P></TD>
<TD class="tr10 td306"><P class="p223 ft59">302</P></TD>
<TD class="tr10 td202"><P class="p221 ft59">26,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td44"><P class="p222 ft55">Osäkra</P></TD>
<TD class="tr20 td306"><P class="p223 ft55">200</P></TD>
<TD class="tr20 td202"><P class="p221 ft55">17,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td44"><P class="p222 ft59">Bortfall</P></TD>
<TD class="tr10 td306"><P class="p223 ft59">1</P></TD>
<TD class="tr10 td202"><P class="p221 ft59">0,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td303"><P class="p222 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr13 td313"><P class="p223 ft57">1124</P></TD>
<TD class="tr13 td205"><P class="p221 ft57">100.0</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p491 ft8">Av tabell 13.13 framgår i vilken utsträckning som studenternas arbets- givare kände till de Kvalificerade yrkesutbildningarna. Här har vi valt att separera branscherna. Frågan löd ”Kände din nuvarande arbets givare till din speciella <NOBR>KY-utbildning</NOBR> innan han/hon anställde Dig”.</P>
<P class="p369 ft4">Det framgår av tabellen att arbetsgivarna inom Transport, IT, Turism och Tillverkning var de som bäst kände till de Kvalificerade yrkesutbildningarna. De som minst kände till dessa utbildningar fanns inom Bygg, Ekonomi och Jord, skog och trädgård. En del grupper är dock små och frågan beaktar inte att flera studenter fått anställning där de utfört sin period med Lärande i arbete.</P>
<P class="p677 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 13.13. </SPAN>Studenternas svar på frågan om nuvarande arbetsgivare kände till den Kvalificerade yrkesutbildningen angivna med relativ för- delning och totalt antal svarande.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t74">
<TR>
<TD class="tr8 td276"><P class="p251 ft55">Bransch</P></TD>
<TD class="tr8 td130"><P class="p223 ft55">Ja (%)</P></TD>
<TD class="tr8 td203"><P class="p248 ft55">Nej (%)</P></TD>
<TD class="tr8 td306"><P class="p662 ft55">Osäkra (%)</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p202 ft55">Antal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td282"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td125"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td206"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td313"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td86"><P class="p202 ft55">svarande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td276"><P class="p251 ft63">Bygg</P></TD>
<TD class="tr22 td130"><P class="p292 ft63">71,4</P></TD>
<TD class="tr22 td203"><P class="p33 ft63">28,6</P></TD>
<TD class="tr22 td306"><P class="p669 ft63">0,0</P></TD>
<TD class="tr22 td82"><P class="p302 ft63">28</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td276"><P class="p251 ft59">Ekonomi</P></TD>
<TD class="tr10 td130"><P class="p292 ft59">74,0</P></TD>
<TD class="tr10 td203"><P class="p33 ft59">24,9</P></TD>
<TD class="tr10 td306"><P class="p669 ft59">1,2</P></TD>
<TD class="tr10 td82"><P class="p302 ft59">173</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td276"><P class="p251 ft55">IT</P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p292 ft55">83,1</P></TD>
<TD class="tr20 td203"><P class="p33 ft55">16,2</P></TD>
<TD class="tr20 td306"><P class="p669 ft55">0,7</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p302 ft55">142</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td276"><P class="p251 ft59">Jord/skog/trädgård</P></TD>
<TD class="tr10 td130"><P class="p292 ft59">74,0</P></TD>
<TD class="tr10 td203"><P class="p33 ft59">26,0</P></TD>
<TD class="tr10 td306"><P class="p669 ft59">0,0</P></TD>
<TD class="tr10 td82"><P class="p302 ft59">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td276"><P class="p251 ft59">Livsmedel</P></TD>
<TD class="tr10 td130"><P class="p292 ft59">87,5</P></TD>
<TD class="tr10 td203"><P class="p33 ft59">12,5</P></TD>
<TD class="tr10 td306"><P class="p669 ft59">0,0</P></TD>
<TD class="tr10 td82"><P class="p302 ft59">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td276"><P class="p251 ft55">Miljö</P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p292 ft55">82,1</P></TD>
<TD class="tr20 td203"><P class="p33 ft55">14,3</P></TD>
<TD class="tr20 td306"><P class="p669 ft55">3,6</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p302 ft55">28</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td276"><P class="p251 ft59">Transport</P></TD>
<TD class="tr10 td130"><P class="p292 ft59">86,0</P></TD>
<TD class="tr10 td203"><P class="p33 ft59">14,0</P></TD>
<TD class="tr10 td306"><P class="p669 ft59">0,0</P></TD>
<TD class="tr10 td82"><P class="p302 ft59">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td276"><P class="p251 ft55">Tillverkning</P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p292 ft55">83,1</P></TD>
<TD class="tr20 td203"><P class="p33 ft55">14,7</P></TD>
<TD class="tr20 td306"><P class="p669 ft55">2,3</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p302 ft55">177</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td276"><P class="p251 ft59">Träindustri</P></TD>
<TD class="tr10 td130"><P class="p292 ft59">68,4</P></TD>
<TD class="tr10 td203"><P class="p33 ft59">26,3</P></TD>
<TD class="tr10 td306"><P class="p669 ft59">5,3</P></TD>
<TD class="tr10 td82"><P class="p302 ft59">19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td276"><P class="p251 ft59">Turism</P></TD>
<TD class="tr10 td130"><P class="p292 ft59">76,0</P></TD>
<TD class="tr10 td203"><P class="p33 ft59">19,8</P></TD>
<TD class="tr10 td306"><P class="p669 ft59">4,1</P></TD>
<TD class="tr10 td82"><P class="p302 ft59">121</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td276"><P class="p251 ft55">Turism</P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p292 ft55">76,0</P></TD>
<TD class="tr20 td203"><P class="p33 ft55">19,8</P></TD>
<TD class="tr20 td306"><P class="p669 ft55">4,1</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p302 ft55">121</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td276"><P class="p251 ft59">Vård</P></TD>
<TD class="tr10 td130"><P class="p292 ft59">80,0</P></TD>
<TD class="tr10 td203"><P class="p33 ft59">20,0</P></TD>
<TD class="tr10 td306"><P class="p669 ft59">0,0</P></TD>
<TD class="tr10 td82"><P class="p302 ft59">25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td276"><P class="p251 ft55">Vård</P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p292 ft55">80,0</P></TD>
<TD class="tr20 td203"><P class="p33 ft55">20,0</P></TD>
<TD class="tr20 td306"><P class="p669 ft55">0,0</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p302 ft55">25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td276"><P class="p251 ft59">Övriga</P></TD>
<TD class="tr10 td130"><P class="p292 ft59">75,0</P></TD>
<TD class="tr10 td203"><P class="p33 ft59">20,8</P></TD>
<TD class="tr10 td306"><P class="p669 ft59">4,2</P></TD>
<TD class="tr10 td82"><P class="p302 ft59">24</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td276"><P class="p251 ft55">Övriga</P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p292 ft55">75,0</P></TD>
<TD class="tr20 td203"><P class="p33 ft55">20,8</P></TD>
<TD class="tr20 td306"><P class="p669 ft55">4,2</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p302 ft55">24</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td282"><P class="p251 ft147">Totalt</P></TD>
<TD class="tr10 td125"><P class="p292 ft147">78,8</P></TD>
<TD class="tr10 td206"><P class="p33 ft147">19,4</P></TD>
<TD class="tr10 td313"><P class="p669 ft147">1,8</P></TD>
<TD class="tr10 td86"><P class="p302 ft147">845</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td282"><P class="p251 ft147">Totalt</P></TD>
<TD class="tr10 td125"><P class="p292 ft147">78,8</P></TD>
<TD class="tr10 td206"><P class="p33 ft147">19,4</P></TD>
<TD class="tr10 td313"><P class="p669 ft147">1,8</P></TD>
<TD class="tr10 td86"><P class="p302 ft147">845</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td219"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td220"><P class="p4 ft4">205</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td221"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td222"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p5 ft6">14 Slutsatser och reflexioner</P>
<P class="p678 ft4">I detta kapitel skall vi sammanfatta våra resultat och slutsatser från utvärderingen av försöksverksamheten med Kvalificerad yrkesutbild ning (KY). Vi börjar med att redovisa vilka utbildningar det blev och hur de svarar mot arbetsmarknadens krav. Därefter diskuterar vi utbildningens organisering och genomförande och vilka problem vi sett där. Slutligen diskuterar vi ett antal snävare frågeställningar som precise rats i vårt utredningsuppdrag (se kapitel 3). De visionära och utbildningspolitiska diskussionerna sparar vi däremot till det avslutande kapitel 15.</P>
<P class="p148 ft1"><SPAN class="ft1">14.1</SPAN><SPAN class="ft53">Utbud och efterfrågan</SPAN></P>
<P class="p47 ft4">En nyckelfråga är vilka utbildningar som försöksverksamheten har genererat och om dessa utbildningar svarar mot de krav som ställs från dagens arbetsmarknad. Utbildningarnas relation till arbetsmarknadens krav kan ses ur två aspekter. Den ena är om det totala utbildningsut- budet svarar mot de strukturella förändringar vi kan se i arbetslivet av idag. Den andra aspekten är hur de enskilda programmen passar in i denna helhet.</P>
<P class="p50 ft4">Den första aspekten handlar snarast om en utvärdering av KY- kommitténs förmåga att göra samhällsrelevanta prioriteringar och den överblick som krävs för att allokera resurser på ett sätt som motsvarar arbetsmarknadens krav.</P>
<P class="p13 ft4">Vi är medvetna om att <NOBR>KY-satsningen</NOBR> är en försöksverksamhet och <NOBR>KY-kommittén</NOBR> har haft ett bredare spektrum av kriterier att beakta än att blint följa arbetsmarknadens krav. <NOBR>KY-kommittén</NOBR> har också fått två nya restriktioner att beakta under resans gång: Enligt den s k vårpro- positionen<SPAN class="ft24">1 </SPAN>skall platsfördelningen koncentreras till yrkesområden med påtalad brist på arbetskraft. Det innebär att tekniker- och <NOBR>IT-utbild-</NOBR> ningar prioriteras. Enligt propositionen om nationell handlingsplan för</P>
<P class="p679 ft12"><SPAN class="ft24">1 </SPAN>Regeringens proposition 1997/98:150, <SPAN class="ft37">1998 års ekonomiska vårproposition </SPAN>, (Stockholm: Finansdepartementet).</P>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">206 </SPAN>Slutsatser och reflexioner</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p355 ft4">äldrepolitiken<SPAN class="ft24">2 </SPAN>skall också behoven på vård området, bl a vad avser fortbildning för undersköterskor, upp märksammas. Vi vill också mar- kera att vi är medvetna om svårigheterna att göra prognoser över arbetsmarknadens behov. Tekniska innovationer och strukturella för- ändringar kan på kort tid sätta de ambitiösaste prognoser ur spel, så även mjukare faktorer som yrkens växlande attraktivitet, vilket illustre- ras av dagens arbetskraftsbrist inom skola, vård och omsorg.</P>
<P class="p148 ft3"><SPAN class="ft3">14.1.1</SPAN><SPAN class="ft51">Utbildningsutbudet</SPAN></P>
<P class="p167 ft4">Intresset att delta i försöksverksamheten har varit stort. Fram till den 15 mars 1999 hade <NOBR>KY-kansliet</NOBR> tagit emot 819 ansökningar om att få starta utbildning. Av dessa är 208 beviljade fördelat på bransch enligt tabell 14.1.</P>
<P class="p112 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 14.1. </SPAN>Beviljade utbildningsprogram och utbildningsplatser för- delade på bransch angivna med antal och relativ fördelning.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t75">
<TR>
<TD class="tr8 td452"><P class="p222 ft55">Bransch</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td453"><P class="p338 ft55">Program*</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td454"><P class="p240 ft55">Platser**</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td224"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td389"><P class="p241 ft55">Antal</P></TD>
<TD class="tr13 td455"><P class="p221 ft55">%</P></TD>
<TD class="tr13 td122"><P class="p233 ft55">Antal</P></TD>
<TD class="tr13 td389"><P class="p224 ft55">%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td226"><P class="p222 ft63">Tillverkning</P></TD>
<TD class="tr22 td386"><P class="p218 ft63">52</P></TD>
<TD class="tr22 td456"><P class="p248 ft63">25</P></TD>
<TD class="tr22 td127"><P class="p501 ft63">2306</P></TD>
<TD class="tr22 td386"><P class="p248 ft63">22</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td226"><P class="p222 ft55">IT</P></TD>
<TD class="tr20 td386"><P class="p218 ft55">45</P></TD>
<TD class="tr20 td456"><P class="p248 ft55">22</P></TD>
<TD class="tr20 td127"><P class="p501 ft55">2508</P></TD>
<TD class="tr20 td386"><P class="p248 ft55">24</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td226"><P class="p222 ft59">Ekonomi</P></TD>
<TD class="tr10 td386"><P class="p218 ft59">24</P></TD>
<TD class="tr10 td456"><P class="p248 ft59">12</P></TD>
<TD class="tr10 td127"><P class="p501 ft59">1560</P></TD>
<TD class="tr10 td386"><P class="p248 ft59">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td226"><P class="p222 ft55">Turism</P></TD>
<TD class="tr20 td386"><P class="p218 ft55">20</P></TD>
<TD class="tr20 td456"><P class="p248 ft55">10</P></TD>
<TD class="tr20 td127"><P class="p501 ft55">1179</P></TD>
<TD class="tr20 td386"><P class="p248 ft55">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td226"><P class="p222 ft59">Bygg</P></TD>
<TD class="tr10 td386"><P class="p218 ft59">13</P></TD>
<TD class="tr10 td456"><P class="p248 ft59">6</P></TD>
<TD class="tr10 td127"><P class="p501 ft59">607</P></TD>
<TD class="tr10 td386"><P class="p248 ft59">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td226"><P class="p222 ft59">Övriga</P></TD>
<TD class="tr10 td386"><P class="p218 ft59">13</P></TD>
<TD class="tr10 td456"><P class="p248 ft59">6</P></TD>
<TD class="tr10 td127"><P class="p501 ft59">437</P></TD>
<TD class="tr10 td386"><P class="p248 ft59">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td226"><P class="p222 ft55">Transport</P></TD>
<TD class="tr20 td386"><P class="p218 ft55">10</P></TD>
<TD class="tr20 td456"><P class="p248 ft55">5</P></TD>
<TD class="tr20 td127"><P class="p501 ft55">574</P></TD>
<TD class="tr20 td386"><P class="p248 ft55">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td226"><P class="p222 ft59">Vård</P></TD>
<TD class="tr10 td386"><P class="p218 ft59">9</P></TD>
<TD class="tr10 td456"><P class="p248 ft59">4</P></TD>
<TD class="tr10 td127"><P class="p501 ft59">284</P></TD>
<TD class="tr10 td386"><P class="p248 ft59">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td226"><P class="p222 ft55">Jord/skog/trädg.</P></TD>
<TD class="tr20 td386"><P class="p218 ft55">8</P></TD>
<TD class="tr20 td456"><P class="p248 ft55">4</P></TD>
<TD class="tr20 td127"><P class="p501 ft55">327</P></TD>
<TD class="tr20 td386"><P class="p248 ft55">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td226"><P class="p222 ft59">Träindustri</P></TD>
<TD class="tr10 td386"><P class="p218 ft59">5</P></TD>
<TD class="tr10 td456"><P class="p248 ft59">2</P></TD>
<TD class="tr10 td127"><P class="p501 ft59">190</P></TD>
<TD class="tr10 td386"><P class="p248 ft59">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td226"><P class="p222 ft59">Miljö</P></TD>
<TD class="tr10 td386"><P class="p218 ft59">5</P></TD>
<TD class="tr10 td456"><P class="p248 ft59">2</P></TD>
<TD class="tr10 td127"><P class="p501 ft59">305</P></TD>
<TD class="tr10 td386"><P class="p248 ft59">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td226"><P class="p222 ft55">Livsmedel</P></TD>
<TD class="tr20 td386"><P class="p218 ft55">4</P></TD>
<TD class="tr20 td456"><P class="p248 ft55">2</P></TD>
<TD class="tr20 td127"><P class="p501 ft55">206</P></TD>
<TD class="tr20 td386"><P class="p248 ft55">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td224"><P class="p222 ft57">Totalt</P></TD>
<TD class="tr20 td389"><P class="p218 ft57">208</P></TD>
<TD class="tr20 td455"><P class="p248 ft57">100</P></TD>
<TD class="tr20 td122"><P class="p501 ft57">10483</P></TD>
<TD class="tr20 td389"><P class="p248 ft57">100</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft55"><SPAN class="ft55">*</SPAN><SPAN class="ft141">Antal program </SPAN><NOBR>1999-03-15.</NOBR></P>
<P class="p65 ft55"><SPAN class="ft55">**</SPAN><SPAN class="ft142">Antal platser </SPAN><NOBR>1999-01-27.</NOBR></P>
<P class="p673 ft4">Tillverkning och IT, som prioriterades i vårpropositionen 1997, svarar för nästan hälften av utbildningsplatserna, medan Vård som var prio- riterat i den nationella planen för äldrepolitiken endast svarar för tre procent av utbildningsplatserna. Vi återkommer till frågan om hur KY- kommitténs prioriteringar svarar mot arbetsmarknadens krav.</P>
<P class="p680 ft12"><SPAN class="ft24">2 </SPAN>Regeringens proposition 1997/98:113, <SPAN class="ft37">Nationell handlingsplan för äldrepolitiken </SPAN>, (Stockholm: Socialdepartementet).</P>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td457"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td458"><P class="p1 ft43">Slutsatser och reflexioner <SPAN class="ft14">207</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td459"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td460"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft3"><SPAN class="ft3">14.1.2</SPAN><SPAN class="ft51">De beviljade utbildningarnas karaktär</SPAN></P>
<P class="p84 ft8">Några intressanta frågor är om utbildningarna fokuserar på yrke eller bransch, om de ligger inom nya eller etablerade sektorer av näringslivet och om de innehåller inslag av entreprenörskap och eget företa gande.</P>
<P class="p12 ft4">Vår uppskattning är att drygt 80 procent av utbildningarna kan beskrivas som <SPAN class="ft7">yrkesutbildningar</SPAN>, medan övriga har en sådan bredd att vi betecknar dem som branschutbildningar. Gränsen mellan de två kategorierna är dock mycket svår att dra. Vissa utbildningar är med nödvändighet mer generella än andra men vi har inte funnit någon utbildning som vi bedömer så generell att den inte kan leda till en anställning direkt efter at det avslutats. Möjligen kan man ställa sig frågande till nivån på ett antal <NOBR>IT-utbildningar</NOBR> som är relativt all männa utbildningar i elementär datakunskap. Dessa har vi betecknat som ”körkortsutbildningar”. Ingen av de Kvalificerade yrkesutbildningarna är uttalat studieförberedande med tanke på universitets studier.</P>
<P class="p13 ft4">Utbildningarna inom Bygg och Ekonomi är mer branschinriktade än övriga. Bygg på grund av sin ofta breda fokusering på arbets ledar- och projektledarrollen samt ekonomiutbildningarna som ofta är allmänt hållna och spänner över ett brett kunskapsfällt. Det är svårt att bestämma om den stora grupp av teknikerutbildningar (46 st) som finns inom Tillverkning är inriktade mot yrke eller bransch. Det finns stora likheter mellan dessa utbildningar och de som gavs på det gamla tek- niska gymnasiet och som kvalificerade för ett yrke (ingenjör) som var mycket brett definierat. <NOBR>KY-varianten</NOBR> har dock inte samma studieförbe- redande karaktär som det gamla tekniska gymnasiet. Vi har valt att beskriva dessa utbildningar som yrkesinriktade.</P>
<P class="p7 ft4">Relativt många utbildningar inriktar sig på <SPAN class="ft7">befordran </SPAN>till någon form av arbetsledande befattning inom den bransch där man redan har sin utbildning eller anställning. Dessa utbildningar finns inom mogna branscher som verkstadsindustrin och byggnadsindustrin.</P>
<P class="p141 ft4">En ambition med försöksverksamheten var att inrikta den mot <SPAN class="ft7">nya verksamheter</SPAN>. Enligt vår bedömning är de flesta utbildning arna riktade mot etablerade verksamheter. Till denna grupp har vi fört knappt 140 utbildningsprogram. Drygt 50 har vi betraktat som inriktade mot ny verksamhet. Nya verksamheter förekommer främst inom bran scherna Miljö, Informationsteknik och Ekonomi.</P>
<P class="p50 ft4">Inom Miljö är samtliga utbildningar inriktade mot miljösamord ning. En förändrad lagstiftning och nya standarder som kräver syste matiska och förebyggande arbetsmetoder har skapat nya yrkesgrupper. Detta är en ny bransch där det saknas etablerade utbildningar.</P>
<P class="p13 ft8">Informationsteknik är ur vissa aspekter i sin helhet en ny bransch med nya yrken. Det finns emellertid nyanser i vad som kan klassificeras</P>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">208 </SPAN>Slutsatser och reflexioner</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft8">som nytt. Här finns relativt traditionella utbildningar i systemteknik och programvaruteknik samtidigt som det finns utbildningar som fokuserar på nya yrken inom multimedia.</P>
<P class="p12 ft4">Inom Ekonomi finns en del utbildningar med ny inriktning, t ex IT- säljare, och inom gruppen Övriga finns en del nya media utbildningar. Inom övriga branscher finns få utbildningar som är inriktade mot nya verksamheter.</P>
<P class="p60 ft4">En stor del av utbildningarna i etablerade branscher är inriktade mot <SPAN class="ft7">bristyrken</SPAN>. Huvuddelen är knutna till industrin där man bedömt att det kommer att råda brist på tekniker med vissa unika kompetenser. Det kan handla om <NOBR>PC-tekniker</NOBR> inom databranschen eller arbetsledare inom byggnadsindustrin. En annan grupp är de som orienterar sig mot eko- nomi och administration. Här finns en del säljutbildningar som fokuserar på nya områden som försäkringar, IT eller export. Inom administra tion är den moderna sekreteraren en intressant yrkesgrupp. En sekreterare som kan hantera de nya datorhjälpmedlen samtidigt som han eller hon behärskar olika typer av konteringar. Denna kompetens är exempelvis mycket intressant för uthyrningsföretag av typ Manpower.</P>
<P class="p50 ft4">Om vi ser till det entreprenöriella inslaget och inriktning mot <SPAN class="ft7">eget företagande </SPAN>så har vi funnit 25 sådana utbildningar, vilket motsvarar cirka tolv procent. Sådana inslag är vanligt i de små branscherna Jord, skog och trädgård, Livsmedel, Träindustri och Turism. Målgruppen inom Jord, skog & trädgård kan betecknas som ”arvingar”, dvs ung- domar som exempelvis skall ta över ett lantbruk. En fokusering på eget företagande saknas däremot nästan helt i de stora branscherna Tillverk- ning och IT.</P>
<P class="p169 ft3"><SPAN class="ft3">14.1.3</SPAN><SPAN class="ft51">Utbildningarna och marknadens krav</SPAN></P>
<P class="p158 ft4">Frågan om utbudet av Kvalificerade yrkesutbildningar svarar mot arbetsmarknadens efterfrågan är central för vår utvärdering. En yrkes- utbildning som inte accepteras eller efterfrågas av arbetsmarknaden är svår att motivera.</P>
<P class="p681 ft23">Inledningsvis måste vi konstatera att utbudet av Kvalificerade yrkesutbildningar på intet sätt speglar branschernas storlek. Fyra ”branscher” svarar för tre fjärdedelar av utbildningsplatserna och de övriga åtta får dela på en fjärdedel. Att de små är så små är anmärk- ningsvärt men än mer anmärkningsvärd är den inbördes prioriteringen mellan branscherna. Den stora vårdsektorn som svarar för ca 15 pro cent av arbetsmarknaden har endast tre procent av platserna. Turism svarar för elva procent av utbildningsplatserna men har endast omkring tre procent av arbetsmarknaden. IT är också väl företrätt med 24 pro cent av</P>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td457"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td458"><P class="p1 ft43">Slutsatser och reflexioner <SPAN class="ft14">209</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td459"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td460"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p323 ft4">platserna vilket skall jämföras med ungefär fem procent av arbets- marknaden. Industrin respektive jordbruket i vid mening har inom Kvalificerad yrkesutbildning ungefär samma relativa storlek som på nuvarande arbetsmarknad. Ekonomutbildningarna är väl representerade. Det är i och för sig rimligt att utbildningars dimensionering styrs av föreställningar om den framtida arbetsmarknaden och inte dagens, men en utveckling som närmar sig de Kvalificerade yrkesutbildningarnas struktur förefaller ytterst osannolik.</P>
<P class="p389 ft4">Siffrorna framstår som mer rimliga om vi anlägger ett bristyrkes- perspektiv. Det innebär att den nuvarande dimensioneringen inte skall uppfattas som långsiktigt giltig, utan snarare har kampanjkaraktär, för att snabbt täppa till en brist. Eftersom de Kvalificerade yrkesutbild- ningarna är av så ringa omfattning kan snedfördelningen motiveras med bristyrkesargumentet, givet att bristen är rätt bedömd. Tusen personer med en Kvalificerad yrkesutbildning i turism och hotelldrift kan förmodligen sugas upp av arbetsmarknaden, men av det utfallet bör vi inte dra slutsatsen att turistsatsningen inom Kvalificerad yrkesutbildning även framgent bör ha samma storlek. Informations teknik är det tydligaste exemplet på ett bristområde varför den höga andelen av utbildningsplatser med <NOBR>IT-inriktning</NOBR> inom Kvalificerad yrkesutbildning inte är så uppseendeväckande. I detta fall är det snarare nivån som är diskutabel. Alla <NOBR>IT-utbildningar</NOBR> kan inte betecknas som eftergymnasiala och några borde snarare höra hemma på gymnasiet.</P>
<P class="p682 ft8">Det måste finnas en samklang mellan utbildningens nivå och bran- schens nuvarande utbildningsstruktur för att utbildningarna skall mötas med respekt på arbetsmarknaden. Anpassningsproblematiken blir tydlig inom vård och tillverkningsindustri.</P>
<P class="p369 ft4">Inom vården har professionella intressen definierat vad som är minsta godtagbara utbildningsnivå. Sjuksköterskorna och undersköter skorna klassificeras inte som någon form av ”mellanläkare”, utan de har ett eget professionellt revir. I detta reglerade utbildningssystem har den Kvalificerade yrkesutbildningen inte funnit sin plats. Utbildningen saknar hemvist och identitet inom vårdsektorn. Arbetskraftsefterfrågan inom vårdsektorn följer de professio nella revirgränserna. Utan en nog- grann reglering av revir och kompetensgränser till de redan etablerade professionerna bedömer vi att den Kvalificerade yrkesutbildningen har små möjligheter att lyckas inom vården.</P>
<P class="p392 ft4">Inom tillverkningsindustrin är förhållandena annorlunda. I stora drag påminner de industriella Kvalificerade yrkesutbildningarna om de som gavs på de gamla fyraåriga tekniska gymnasierna, dock utan de generella högskoleförberedande inslagen. De tvååriga Kvalificerade yrkesutbild- ningarna skulle i så fall ha motsvarats av ett femårigt gymnasium vilket stämmer väl med industrins efterfrågan på kvalifi cerade tekniker. Inom</P>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119201x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft4">210 </SPAN>Slutsatser och reflexioner <SPAN class="ft4">SOU 1999:119</SPAN></P>
<P class="p417 ft8">industrin kan den Kvalificerade yrkesutbildningen sägas spela på hemmaplan.</P>
<P class="p60 ft4">Om vi slutligen ser närmare på de enskilda utbildningarnas inriktning kan vi konstatera att de fått en delvis annan profilering än som diskuteras i såväl <NOBR>KEY-utredningen<SPAN class="ft24">3</SPAN></NOBR><SPAN class="ft24"> </SPAN>som regeringens proposition<SPAN class="ft24">4</SPAN>. I dessa förarbeten diskuteras inte att en betydande andel Kvalificerade yrkesutbildningar skulle inriktas på arbetsledarrollen respektive utformas som förberedelser för rollen som egen företagare. Arbets ledar- och projektledarrollen markeras tydligast i byggutbildningar men även inom träindustrin och transportsektorn samt inom miljögruppen, där befatt- ningen som ”miljösamordnare” är inriktad på projektledning. Beto ningen av det egna företagandet och entreprenörskap finns enbart i vissa branscher som jordbruk, livsmedel, träindustrin och inom det stora ”ekonomiblocket”.</P>
<P class="p169 ft3"><SPAN class="ft3">14.1.4</SPAN><SPAN class="ft51">Studenterna efter utbildningen</SPAN></P>
<P class="p158 ft4">Det yttersta betyget på försöksverksamheten är vad som händer med <NOBR>KY-studenterna</NOBR> efter utbildningen och hur de i efterhand bedömer sin utbildning. Vi har därför följt upp de första stu denterna sex månader efter avslutade studier (se tabell 14.2).</P>
<P class="p112 ft8"><SPAN class="ft49">Tabell 14.2. </SPAN>Studenternas sysselsättning sex månader efter avslutade studier angivna med antal och i procent.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t76">
<TR>
<TD class="tr6 td149"><P class="p222 ft55">Sysselsättning</P></TD>
<TD class="tr6 td85"><P class="p233 ft55">Antal</P></TD>
<TD class="tr6 td417"><P class="p248 ft55">%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td155"><P class="p222 ft63">Anställd</P></TD>
<TD class="tr22 td81"><P class="p220 ft63">845</P></TD>
<TD class="tr22 td322"><P class="p248 ft63">75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td155"><P class="p222 ft55">Högskola</P></TD>
<TD class="tr20 td81"><P class="p220 ft55">82</P></TD>
<TD class="tr20 td322"><P class="p248 ft55">7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td155"><P class="p222 ft59">Eget företag</P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p220 ft59">50</P></TD>
<TD class="tr10 td322"><P class="p248 ft59">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td149"><P class="p222 ft55">Arbetssökande</P></TD>
<TD class="tr20 td85"><P class="p220 ft55">153</P></TD>
<TD class="tr20 td417"><P class="p248 ft55">14</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p193 ft4">Vi kan konstatera att 75 procent av studenterna har en anställning sex månader efter avslutade studier, vilket måste betraktas som ett gott betyg. Till detta kommer drygt fyra procent egna företagare vilket innebär att nästan 80 procent har arbete. Av dessa är 84 procent verk- samma inom det yrkesområde som utbildningen omfattat. Vi kan också konstatera att 14 procent är arbetssökande sex månader efter sin utbild- ning vilket inte är helt tillfredsställande. Det kan vara en indikation på att de Kvalificerade yrkesutbildningarna inte är lika generellt gångbara på arbetsmarknaden som vissa högskoleutbildningar. Siffrorna kan tol-</P>
<P class="p683 ft12"><SPAN class="ft25">3</SPAN><SPAN class="ft28">SOU 1995:38.</SPAN></P>
<P class="p319 ft12"><SPAN class="ft25">4</SPAN><SPAN class="ft28">Regeringens proposition 1995/96:145.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119202x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft4">SOU 1999:119 </SPAN>Slutsatser och reflexioner <SPAN class="ft4">211</SPAN></P>
<P class="p49 ft4">kas som att den som inte får arbete i målyrket har svårig heter att få arbete i andra yrken. Vi <SPAN class="ft24">kan </SPAN>vidare notera en låg över gångsfrekvens till den ordinarie högskolan, bara sju procent. Detta var också väntat då endast ett fåtal av utbildningarna konstruerats för att underlätta en sådan övergång.</P>
<P class="p13 ft8">Av de studenter som fått anställning är de flesta (83 %) privat anställ- da. Drygt 36 procent är verksamma i små företag <NOBR>(1-49</NOBR> anställ da), 24 procent i medelstora företag <NOBR>(50-499</NOBR> anställda) och 37 procent inom stora företag (500 eller fler anställda).</P>
<P class="p12 ft4">Ett mått på utbildningarnas kvalitet är hur nöjda studenterna är med sin utbildning när de fått lite perspektiv på den. På den över gripande frågan: Är Du nöjd med Din <NOBR>KY-utbildning?</NOBR> svarade 79 procent av studenterna ”Ja”. Beträffande utbildningens längd svarade 75 procent av studenterna att den är lagom, 18 procent tycker den var för kort och drygt fyra procent att den var för lång. 73 procent anser att den arbets- platsförlagda delen är lagom lång.</P>
<P class="p12 ft4">En viktig aspekt är hur utbildningen svarar mot de kompetenskrav som ställs i arbetslivet. På frågan: Motsvarade innehållet i Din KY- utbildning i stort sett vad Du idag behöver i Ditt arbete svarade 76 pro- cent ”Ja”. Vidare anser 74 procent att utbildningen bidragit till mer intressanta arbetsuppgifter.</P>
<P class="p141 ft4">Det råder en stor variation mellan olika branscher om i vilken utsträckning utexaminerade studenter anser att utbildningen bidragit till en högre lön. Det genomsnittliga värdet ligger på 56 procent vilket inte är särskilt högt med tanke på att studenterna vanligtvis finansierat sin utbildning med studielån. Här skiljer IT ut sig genom att ha det största inslaget studenter som fått högre lön.</P>
<P class="p684 ft39"><SPAN class="ft1">14.2</SPAN><SPAN class="ft137">Utbildningarnas organiserande och genomförande</SPAN></P>
<P class="p181 ft3"><SPAN class="ft3">14.2.1</SPAN><SPAN class="ft51">Utbildningarnas struktur</SPAN></P>
<P class="p158 ft4">Utbildningsprogrammen är olika långa. De varierar från 40 till 120 poäng. Vanligast förekommande (76 % av programmen) är 80 poäng. Olika utbildningsprogram har olika antal studentplatser. Vissa program har så få som åtta studerande per antagningsomgång medan andra har studentkullar om drygt 80 personer. Antalet antagningsomgångar per kalenderår skiftar också mellan de olika utbildningsprogrammen. Vissa utbildningar startar regelbundet en gång per kalenderår. Andra utbild- ningar startar både höst och vår. Några få utbild ningsprogram startar med 18 månaders mellanrum och slutligen finns det ett fåtal program</P>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119203x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft4">212 </SPAN>Slutsatser och reflexioner <SPAN class="ft4">SOU 1999:119</SPAN></P>
<P class="p685 ft8">med mycket varierande starttillfällen. Vanligast förekommande är att utbildningsprogrammen gör en antagning per kalenderår och att ku rserna startar under tidig höst. Vissa utbildningar bedrivs via distansstudier.</P>
<P class="p12 ft4">Den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen som benämns L ärande i arbete (LIA) utgör i samtliga fall cirka en tredjedel av utbildningstiden. Arbetsplatsintegreringen för med sig att utbildningen i hög grad anpassas till den årsrytm som präglar arbetslivet. Verksamheten bedrivs till följd av detta ofta kontinuerligt utan terminsindelning. Studenterna kan därför uppnå 80 kurspoäng på kortare tid än fyra traditi onella terminer.</P>
<P class="p180 ft4">Utbildningarna bygger på de kunskaper som studerande får på nationella program i gymnasieskolan. För tillträde till en Kvalificerad yrkesutbildning krävs det alltså att sökanden har fullföljt ett nationellt gymnasieprogram eller har förvärvat motsvarande kunskaper på annat sätt. För tillträde till en utbildning kan utbildningsanordnare och led- ningsgrupp ställa krav på särskilda förkunskaper. Sådana krav skall vara relevanta för den aktuella utbildningen.</P>
<P class="p50 ft4">Utbildningarna är uppdelade i delkurser eller moment av olika karaktär. Vissa delkurser ges med egen anställd personal, andra köps in utifrån. De lärartjänster som köps in kan t ex komma från Komvux eller högskolor, men det kan också vara branschanknutna föreläsare som har hand om hela eller delar av kurser. Flera av kurserna är organiserade som projektarbeten och för det mesta avslutas ett utbildningsprogram med ett examensarbete där de olika kursmomenten integreras i ett praktiskt inriktat projekt.</P>
<P class="p14 ft4">Kursutvärdering genomförs som regel efter varje avslutat kur smo- ment. Vanligtvis fyller studenterna i en enkät som kursvansvarig lärare sammanställer och vidarebefordrar till utbildningsansvarig. Efter avslutad kurs utförs en samlad kursuppföljning och eventuella revid e- ringar realiseras. Det förekommer också att utbildningsansvarig en gång per termin eller läsår genomför någon form av utvecklings samtal med varje enskild student.</P>
<P class="p14 ft4">Efter avslutad Kvalificerad yrkesutbildning erhåller den studerande antingen ett examensbevis eller ett utbildningsbevis. Omfattar utbild- ningsprogrammet sammanlagt 80 kurspoäng avslutas utbildningen med en kvalificerad yrkesutbildningsexamen. Leder inte utbildningen fram till en kvalificerad yrkesutbildningsexamen får den studerande på begä ran ett utbildningsbevis.</P>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td457"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td458"><P class="p1 ft43">Slutsatser och reflexioner <SPAN class="ft14">213</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td459"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td460"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft3"><SPAN class="ft3">14.2.2</SPAN><SPAN class="ft51">Antagning och urval</SPAN></P>
<P class="p158 ft8">Beslut om antagning fattas i regel av ledningsgruppen, men vid ett flertal utbildningar har antagningen delegerats till en lokal antagnings- myndighet.</P>
<P class="p12 ft4">Vid antagning används många olika urvalsgrunder. Vanligast före- kommande är betyg, högskoleprov intervjuer, anlagstester, kun skaps- tester och arbetsprover. Meriterande är också arbetslivserfarenhet, branschkännedom och rekommendationer från arbetsgivare. Ofta efter- strävas en jämn könsfördelning. I de mansdominerade yrkesgrup perna prioriteras, vid lika totalbedömning, ibland kvinnliga sökanden. Det kan också vara så att 40 procent av platserna är reserverade för kvinnor vid tillräckligt antal behöriga söka nde.</P>
<P class="p60 ft4">Ett problem som påtalats vid våra besök hos olika utbildningar är den ojämna kunskapsnivån hos studenterna. Lärarna upplever att den tid som avsatts för undervisning inte räcker till för att möta varje enskild individ på rätt kunskapsnivå. De studerande som har otillräck liga förkunskaper påtalar att det krävs en stor insats för att nå up psatta kursmål. De studerande som har goda förkunskaper uppger att undervisningen inte tillför mycket och att de istället får fungera som stöd åt sina kurs- kamrater.</P>
<P class="p169 ft3"><SPAN class="ft3">14.2.3</SPAN><SPAN class="ft51">Pedagogisk utformning</SPAN></P>
<P class="p158 ft4">Den pedagogiska utformningen av programmen varierar allt från kon- ventionell klassrumsundervisning till Problembaserat lärande (PBL). Vi kan se tre huvudsakliga former för den pedagogiska uppläggningen som vi benämner modernt, konventionellt respektive lärlingsmodellen.</P>
<P class="p141 ft4">Den <SPAN class="ft7">moderna </SPAN>formen sammanfaller med det vi kallar PBL. Det är också den vanligast förekommande undervisningsmetoden enligt anordnarnas egen utsago. Med denna metod får de studerande möjlig het att träna problemlö sning utifrån verklighetsanknutna situationer som ofta hämtas från de företag där de studerande genomför den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen Studenterna får ta stort ansvar för det egna läsandet. Lärarens roll är här att u nderlätta de studerandes inlärningsprocess, inte att förmedla en stor mängd fakta som ofta går att inhämta via litteraturläsning. Lärarrollens tyng dpunkt ligger i handledarskap.</P>
<P class="p7 ft4">Den <SPAN class="ft7">konventionella </SPAN>undervisningsformen bygger på klassrums- undervisning och här strävar man efter att få balans mellan traditio nella teoretiska undervisningsformer med betydande laborativa inslag och olika former av grupparbeten. En undervisningsmetod som flera utbild-</P>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">214 </SPAN>Slutsatser och reflexioner</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft4">ningsprogram använder är det projektorienterade arbetssättet. Projekten de studerande arbetar med är antingen fiktiva eller verklighetsbaserade och då, på ett eller annat sätt, knutna till de företag där studenterna genomför den arbetsplatsförlagda studietiden.</P>
<P class="p141 ft4">Vid hantverksinriktade utbildningar används den undervisningsmetod vi kallar <SPAN class="ft7">lärlingsmodellen </SPAN>. Dessa utbildningar bygger på de traditioner som finns vad gäller inlärning av hantverksyrken. I de yrkesspecifika kurserna ges individuell undervisning där de studerande själva får pröva på förekomma nde moment i hantverksyrket.</P>
<P class="p122 ft50">Vårt intryck är att den mest använda undervisningsmetoden är kon- ventionell undervisning med laborativa inslag och projektinriktade skolarbeten. Visserligen framför många av utbildningsanordnarna att de använder PBL, men det stämmer inte med den bild vi fått vid våra besök. Det finns ofta goda ambitioner och man är på väg. Lärarna som vi mött berättar att de utbildar med stöd av ”anpassad” PBL, men st udenterna uppger att undervisningen är traditionell. Nämnas bör att vi också träffat på utbildningsprogram som på ett framgångsrikt sätt använder PBL som undervisningsmetod, t ex New Media Design i Karlskrona, som använder både ett projekt- och problemorienterat utbildningsupplägg.</P>
<P class="p169 ft3"><SPAN class="ft3">14.2.4</SPAN><SPAN class="ft51">Lärande i arbete</SPAN></P>
<P class="p158 ft4">Målsättningen med Lärande i arbete (LIA) tolkas på olika sätt av utbildningsanordnarna. Enligt vissa anordnare är syftet att praktiskt tillämpa de teoretiska momenten och knyta de nyförvärvade kunska perna till en reell arbetsmiljö. Andra uppger att avsikten är ge de stude rande en yrkesteknisk färdighet. Några anger att syftet är att studen terna skall få kontakter i arbetslivet och en inblick i arbetslivets villkor. Eftersom målsättningen med Lärande i arbete varierar ut formas den ar- betsplatsförlagda utbildningen på olika sätt. Vi har identifierat fyra olika typer som vi kallar: praktik, projekt, lärling och fadder.</P>
<P class="p14 ft4">I många fall genomförs Lärande i arbete som <SPAN class="ft7">praktik </SPAN>då de stude- rande praktiskt skall tillämpa sina teoretiska kunskaper i verkliga livet. Ofta får studenterna börja med att prova på olika arbetsmoment för att med tiden fungera som en anställd. I dessa fall har Lärande i arbete en <NOBR>trainee-karaktär,</NOBR> vilken säkert stärker de studerandes mö jlighet till framtida anställning.</P>
<P class="p14 ft4">Ett flertal utbildningar genomför den arbetsplatsförlagda utbil dningen i <SPAN class="ft7">projekt</SPAN>form där de studerande arbetar med ett projekt som är knutet till <NOBR>LIA-företaget.</NOBR> Projektarbetet är kärnan i den arbetsplats förlagda utbildningen och kan t ex innebära att studenten skall utforma en marknadsplan eller utveckla ett företags <NOBR>webb-sidor.</NOBR> Genom att arbeta i</P>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119206x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft4">SOU 1999:119 </SPAN>Slutsatser och reflexioner <SPAN class="ft4">215</SPAN></P>
<P class="p49 ft8">projektform utvecklar studenterna förmågan att planera och samordna det egna arbetet ofta i samarbete med andra studerande och arbetskam- rater på föret agen.</P>
<P class="p12 ft4">På ett fåtal hantverksinriktade utbildningar sker Lärande i arbete som traditionell <SPAN class="ft7">lärling </SPAN>sutbildning. Vad den enskilde studenten lär sig beror på vilken handledare studenten har på företaget och vilka arbets objekt som för tillfället genomförs. Studenterna får möjlighet att under erfarna instruktörers handledning själva utföra hantverket och tillägna sig yrkets traditioner.</P>
<P class="p286 ft4">Ett mindre antal entreprenörinriktade utbildningar genomför Lärande i arbete med hjälp av s k <SPAN class="ft7">fadder</SPAN>företag. I denna <NOBR>LIA-form</NOBR> får studenter och kursanordnare möjlighet att tillsammans med fadderföretag planera olika typer av uppdrag. Varje student har ett antal fadderföretag som svarar mot de behov som utkristalliserats under utbildningens gång.</P>
<P class="p13 ft4">Placeringen av <NOBR>LIA-perioderna</NOBR> varierar. Vissa utbildningar lägger upp Lärande i arbete så att studenterna är ute på företag två dagar i veckan under hela utbildningstiden. Detta för att studenterna skall få en direkt återkoppling till den skolförlagda delen av utbildningen. Andra ut- bildningar lägger upp Lärande i arbete i tre eller fyra perioder med varierande längd. Under dessa perioder skall studenten deltaga i arbetet på före taget och får därigenom fördjupade kunskaper om sambandet mellan teori och praktiskt arbete. Det finns också andra varianter av periodindelning där exempelvis all praktik koncentreras till slutet av studierna. Det finns även fall när all praktik koncentreras i början.</P>
<P class="p7 ft4">En komplicerad fråga är huruvida lön kan och bör utgå till studen ter under <NOBR>LIA-perioderna.</NOBR> Vissa företag betalar ersättning till studen terna medan andra inte gör det. De som betalar anser att studenterna skall ha ersättning eftersom de utför ett arbete som i annat fall skulle utföras av någon annan. Problematiken finns speciellt inom vissa branscher och då det gäller specifika utbildningar.</P>
<P class="p141 ft4">Vår uppfattning är att vad som är den bästa uppläggningen av Lärande i arbete beror på en mängd faktorer. Det finns inga generella lösningar. Av <NOBR>KY-kommitténs</NOBR> anvisningar framgår att ”Den arbets- platsförlagda utbildningen inte skall utgöras av praktik i vanlig me ning utan utformas som ett lärande i arbetet”. Vi delar inte denna negativa syn på praktik utan har sett flera fall där konventionell praktik förefaller vara den lämpligaste formen för Lärande i arbete. Vi tror att det viktigaste är att värna om möjligheten till lokal utformning av Lärande i arbete. Denna lokala flexibilitet bör även inkludera <NOBR>LIA-periodens</NOBR> totala längd. Vi ser ett stort värde i att de Kvalificerade yrkesutbildningarnas identitet kopplas till ett stort inslag av Lärande i arbete men har svårt att se varför just en tredjedel av utbildningstiden skulle passa alla. Man</P>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">216 </SPAN>Slutsatser och reflexioner</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p134 ft8">kanske istället skall föreskriva ett intervall. Vi ser inte heller någon anledning att centralt reglera om lön kan utgå under <NOBR>LIA-perio</NOBR> den.</P>
<P class="p190 ft3"><SPAN class="ft3">14.2.5</SPAN><SPAN class="ft51">Tillgång på och fördelning av </SPAN><NOBR>LIA-platser</NOBR></P>
<P class="p158 ft4">Flera remissinstanser ifrågasatte möjligheten att ordna <NOBR>LIA-platser</NOBR> i den omfattning som <NOBR>KEY-utredningen</NOBR> föreslagit.<SPAN class="ft24">5 </SPAN>Dessa farhågor har inte besannats utan de flesta utbildningar har klarat av att organisera Lärande i arbete enligt <NOBR>KY-kommitténs</NOBR> anvisningar. Däremot är det svårt att ge någon enhetlig bild av hur ordnandet av <NOBR>LIA-platser</NOBR> har gått till. Det beror bl a på utbildningens målsättning, den enskilde studentens bakgrund och intresseområde samt på tillgången på poten tiella LIA- företag.</P>
<P class="p96 ft4">I grova drag tillämpas tre tillvägagångssätt: Skola och skolledning placerar studenterna på redan ordnade <NOBR>LIA-platser,</NOBR> studenterna själva försöker finna <NOBR>LIA-företag</NOBR> där de kan få göra sina <NOBR>LIA-veckor</NOBR> eller så sker arrangerandet i samverkan mellan skola, student och företag. Vissa utbildningsprogram stimulerar de studerande att söka sig utomlands under <NOBR>LIA-perioderna.</NOBR></P>
<P class="p50 ft4">I ett stort antal utbildningar bestämmer skola och skolledning var de studerande skall genomföra sina perioder av Lärande i arbete. Några ut- bildningsprogram har valt att knyta upp ett antal företag där ledning och personal är intresserade av utbildningsfrågor. Många gånger för delas dessa <NOBR>LIA-platser</NOBR> genom att studenterna söker de platser som de anser vara av intresse. Företagen granskar ansökningarna och väljer ut till intervju de studenter som de finner vara lämpliga.</P>
<P class="p14 ft4">Flera utbildningsprogram har valt strategin att studenterna själva har huvudansvaret för att finna sin <NOBR>LIA-plats.</NOBR> I dessa utbildningar före- kommer ibland kurser som förbereder studenterna inför företags kon- takterna. Många studenter har vid våra besök uppgett att det är svårt att få platser och menar att utbildningsformen är okänd och ännu inte eta- blerad på marknaden.</P>
<P class="p14 ft4">Vid ett mindre antal utbildningar sker tilldelningen av <NOBR>LIA-platser</NOBR> i samverkan mellan skola, student och företag. Initieringen av samarbetet kan ske genom att ett företag konsulterar utbildningsprogrammet för att få ett projekt utfört.</P>
<P class="p13 ft4">Den avgörande frågan är till slut om den framtida tillgången på LIA- platser är säkrad. Hittills har det gått bra men ett mer slutgiltigt test handlar om vad som händer på sikt respektive vid volymstegringar. I korthet vet vi inte hur robust systemet är. Mycket talar dock för att det</P>
<P class="p447 ft12"><SPAN class="ft24">5 </SPAN>Regeringens proposition 1995/96:145, 11.</P>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td457"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td458"><P class="p1 ft43">Slutsatser och reflexioner <SPAN class="ft14">217</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td459"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td460"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft4">kommer att gå bra även i framtiden. Flertalet <NOBR>LIA-företag</NOBR> uppger att Lärande i arbete inverkar positivt på den ordinarie verksamheten. Vi tror att de problem som funnits kommer att lösas när den Kvalifi cerade yrkesutbildningen blir mer känd. Det skulle underlätta om Lärande i arbete lanseras som namn och inte begrepp som Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) eller praktik. Lärande i arbete ger positiva associa- tioner som företagen lätt kan identifiera sig med.</P>
<P class="p169 ft3"><SPAN class="ft3">14.2.6</SPAN><SPAN class="ft51">Handledare och handledarutbildning</SPAN></P>
<P class="p84 ft4">Varje student skall ha en personlig handledare på företaget som stöd jer, hjälper till rätta på arbetsplatsen och är behjälplig vid kunskapsin häm- tandet. Det är handledaren som har den största kontakten med studen ten under <NOBR>LIA-perioden.</NOBR> Det är därför viktigt att handledaren har en helhetssyn på utbildningen. Handledaren bör av den anledningen få en grundlig genomgång av utbildningens uppläggning så <NOBR>LIA-perioden</NOBR> kan anpassas till utbildningens krav.</P>
<P class="p50 ft4">Utbildningsanordnarna strävar efter att få erfarna handledare med intresse för den pedagogiska rollen. Många anordnare har försökt genomföra handledarutbildning, men det har visat sig svårt att enga gera handledarna. I stället har ambitionerna reducerats till en introduktions- dag eller informationsträff då de berättat om utbildningens ku rsinnehåll och om Lärande i arbete.</P>
<P class="p141 ft4">Vi kan konstatera att det många gånger varit svårt att finna for mer för en bra handledarutbildning samtidigt som vi vill betona vikten av att finna en lösning på detta problem. Bra handledare är en förut sättning för att Lärande i arbete skall kunna utvecklas som pedagogisk form. En utveckling i rätt riktning kan vara att avsätta ekonomiska resurser så att utbildningsanordnarna kan följa upp <NOBR>LIA-perioderna</NOBR> med regelbundna besök ute på företagen. En kontinuerlig upp följning skulle kunna vara ett forum för dialog och pedagogisk utveckling.</P>
<P class="p169 ft3"><SPAN class="ft3">14.2.7</SPAN><SPAN class="ft51">Studenternas inställning till Lärande i arbete</SPAN></P>
<P class="p84 ft4">Studenterna uttrycker genomgående sin uppskattning över hur integre- ring av skola och arbetsliv har fungerat och menar att de efter praktiken bättre förstår teorin i vissa ämnen. De upptäcker att skolans undervis- ning är nödvändig för ett lärande i arbetslivet och får, efter att ha varit ute i arbetslivet, en välvilligare inställning till lärandet i skolan.</P>
<P class="p92 ft8">Många av studenterna har valt denna utbildningsform på grund av att en tredjedel av utbildningen är arbetsplatsförlagd. Hela 84 procent av</P>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">218 </SPAN>Slutsatser och reflexioner</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft8"><NOBR>KY-studenterna</NOBR> anser att just detta utbildningsalternativ, där skola och arbete integreras, är det absolut bästa för dem och 89 procent är nöjda med den senaste <NOBR>LIA-arbetsplatsen.</NOBR></P>
<P class="p686 ft23">Elevernas attityder visar klart att erfarenheterna från Lärande i arbete stimulerar skolundervisningen och gör den mer konkret och mer påtaglig. Detta bör också vara tilltalande för annars studieomoti verade ungdomar.</P>
<P class="p166 ft3"><SPAN class="ft3">14.2.8</SPAN><SPAN class="ft51">Examinationsformer</SPAN></P>
<P class="p158 ft4">Formerna för kunskapskontroll varierar och är i några fall originella och nyskapande. Val av examinationsform beror på kursens upplägg och den undervisande läraren. Vid några utbildningar tillämpas olika examinationsformer för olika individer i samma kurs. Med denna val- frihet kan studenterna visa sina kunskaper på ett för dem passande sätt. Vid någon enstaka utbildning erbjuds kursdeltagare att gå igenom gesällprov.</P>
<P class="p150 ft4">Den arbetsplatsförlagda utbildningen betygsätts. Examinationen består för det mesta av dels ett skriftligt omdöme från handledaren på företaget och dels en redovisning av det projekt eller specialarbete stu- denten gjort under <NOBR>LIA-perioden.</NOBR></P>
<P class="p13 ft8">Olika utbildningar använder olika betygsskalor. Vissa utbildningar nyttjar sifferbetyg, andra bokstavsbetyg med olika skalindelning. Van- ligast förekommande är den tvågradiga skalan med betygen IG och G.</P>
<P class="p12 ft8">Vår uppfattning är att det ligger ett stort värde i att kunna an passa examinationsmetoderna efter undervisningssituationen men vi förordar en standardisering av betygsskalorna.</P>
<P class="p168 ft3"><SPAN class="ft3">14.2.9</SPAN><SPAN class="ft51">Högskolepoäng</SPAN></P>
<P class="p158 ft4">Enligt <NOBR>KY-kommitténs</NOBR> anvisningar skall den Kvalificerade yrkesut- bildningen inte vara akademisk i traditionell mening men om något moment är mycket lik en kurs som finns på högskolan, bör det prövas om <NOBR>KY-studenterna</NOBR> kan tillgodoräkna sig poängen om de så vill. Det finns ett flertal Kvalificerade yrkesutbildningar där de studerande har den möjligheten att tillgodoräkna sig högskolepoäng. Antalet poäng varierar från ett par upp till 60 poäng.</P>
<P class="p50 ft4">Avsaknandet av högskolepoäng beror bl a på att det ofta är svårt att hitta kursernas motsvarighet inom högskolan, då den Kvalificerade yrkesutbildningen till mycket stor del är skräddarsydd för närings livets behov.</P>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td457"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td458"><P class="p1 ft43">Slutsatser och reflexioner <SPAN class="ft14">219</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td459"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td460"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft4">Frågan om högskolepoäng är mycket laddad för studenterna. Det finns utbildningar som i sina kursplaner utlovat högskolepoäng, men som av olika anledningar inte hållit fast vid detta. Det förekommer också att utbildningsprogram innehåller högskolepoäng som studen terna inte kan lyfta på grund av att de saknar behöri ghet. Möjligheten att kunna få tillgodoräkna sig högskolepoäng upplevs som väldigt vik tig för studenterna. Vid våra besök uppgav de studerande att de kände sig lurade då det uppdagades att tillgodoräknandet är reglerat av ett flertal villkor.</P>
<P class="p687 ft4">Frågan om tillgodoräknande av högskolepoäng måste klargöras för studenterna redan före ansökningstillfället. Vår uppfattning är att man måste försöka komma bort från jämförelserna med den ordinarie hög- skolan. <NOBR>KY-poängen</NOBR> bör få ett eget värde som kan bedömas i ett eget sammanhang.</P>
<P class="p688 ft39"><SPAN class="ft1">14.3</SPAN><SPAN class="ft137">Könsmönster, regionala effekter och annat</SPAN></P>
<P class="p181 ft3"><SPAN class="ft3">14.3.1</SPAN><SPAN class="ft51">Könsbundna utbildnings- och yrkesval</SPAN></P>
<P class="p144 ft4">Könsmärkningen av såväl arbetsliv som utbildningar har visat sig ut göra starka strukturer. Detta slår även igenom på de Kvalificerade yrkes- utbildningarna. Totalt har utbildningarna en något jämnare köns- fördelning än den allmänna högskolan, men det finns stora skillnader i vad män och kvinnor studerar.</P>
<P class="p13 ft4">Männen är kraftigt överrepresenterade inom branscherna Bygg, Jord, skog och trädgård, Transport, Tillverkning och Träindustri. Kvin norna är kraftigt överrepresenterade inom Vård, Turism och Miljö, men också inom Ekonomi. De könsmässigt jämna branscherna är IT och i viss mån Livsmedel, så även den sammansatta restkategorin Övri ga.</P>
<P class="p141 ft4">Kvalificerade yrkesutbildningarna bryter således inte på något av gö- rande sätt mot könsbundna utbildnings- och yrkesval. Köns fördelningen följer arbetsmarknaden i dess helhet. De åtgärder som vid tagits inom de enskilda programmen är oftast traditionella. En flicka på framsidan till rekryteringsbroschyren och utnyttjande av underrepresenterat kön vid rekryteringskampanjer är vanligt förekom mande. Det förekommer också att underrepresenterat kön prioriteras vid antagning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">220 </SPAN>Slutsatser och reflexioner</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft3"><SPAN class="ft3">14.3.2</SPAN><SPAN class="ft51">Nya grupper av studerande</SPAN></P>
<P class="p144 ft8">En intressant fråga är om de Kvalificerade yrkesutbildningarna lyckats rekrytera andra grupper av studerande än den allmänna högskolan. Då skall vi vara medvetna om att högskolan är socialt segregerad.</P>
<P class="p60 ft4">Vårt material visar att den sociala segregeringen är betydligt mindre för den Kvalificerade yrkesutbildningen men ändå följer hög skolans mönster. Studenter med arbetarbakgrund är fortfarande kraf tigt under- representerade, medan mellantjänstemännen och de högre tjänstemän nen är överrepresenterade. Anmärkningsvärt med <NOBR>KY-studenterna</NOBR> är den höga andelen barn till företagare, hela 14 procent jämfört med nio procent för högskolan och sex procent för den för värvsarbetande befolkningen.</P>
<P class="p12 ft4">När det gäller att rekrytera studenter med invandrarbakgrund har de Kvalificerade yrkesutbildningarna lyckats bättre än den vanliga hög- skolan. De Kvalificerade yrkesutbildningarna har här en andel motsva- rande 18 procent, vilket nära motsvarar andelen invandrare i befolk- ningen i stort, dvs knappt 20 procent.</P>
<P class="p50 ft4">Vidare är <NOBR>KY-studenten</NOBR> något yngre än den vanliga högskolestu- denten, men majoriteten är under 24 år (54 %). Vi kan vidare se en stark koppling till gymnasieskolans program och särskilt de yrkesförberedande programmen där hela 48 procent kommer från gymnasieskolans 2 och 3- åriga yrkesförberedande program. Lika många kom mer från de 3 och 4- åriga teoretiska programmen. Andelen studenter som saknar gymnasieskola är mycket låg.</P>
<P class="p249 ft8">Vår uppfattning är att den Kvalificerade yrkesutbildningen lyckats förvånansvärt bra med att rekrytera nya grupper av studenter. Särskilt vill vi framhålla att man öppnat ett tydligt alternativ för studenter från gymnasieskolans yrkesförberedande program.</P>
<P class="p143 ft3"><SPAN class="ft3">14.3.3</SPAN><SPAN class="ft51">Regionala effekter</SPAN></P>
<P class="p84 ft4">Av anvisningarna till försöksverksamheten framgår att utbildningarna skall vara riksrekryterande. Vårt material visar att flertalet av utbild- ningsanordnarna lyckats bra med att rekrytera studerande från andra orter. Andelen studenter som flyttat eller veckopendlar till sin utbildning är så hög som 59 procent.</P>
<P class="p150 ft4">Vår analys visar att det inte tycks finnas några starka samband mel- lan studenternas flyttbenägenhet och övergripande faktorer som branschtillhörighet eller utbildningarnas geografiska placering. Vi har heller inte lyckats påvisa att flyttbenägenheten skiljer sig nämnvärt mellan män och kvinnor. Ett visst statistiskt samband har uppmätts</P>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td457"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td458"><P class="p1 ft43">Slutsatser och reflexioner <SPAN class="ft14">221</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td459"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td460"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p11 ft4">mellan flyttbenägenhet och ålder där de yngsta tenderar att flytta i större utsträckning än äldre. Detta resultat kan inte betraktas som sen sationellt. Istället följer detta mönstret hos de flesta utbildningsformer. Yngre människor utan familj har lättare och är mer villiga att flytta.</P>
<P class="p13 ft4">En fördjupad studie av gruppen med högst flyttbenägenhet ger en delvis annan bild av de utbildningar som lyckats bäst med nationell rekrytering. Analysen visar att flertalet av dessa utbildningar satsar på traditionella hantverksyrken eller vad vi skulle vilja beteckna som nya hantverksyrken där modern datateknisk utrustning är ett väsentligt red- skap men som ändå bygger på ett hantverkskunnande i botten. Ett annat kännetecken hos en rad av de utbildningar som har hög flytt benägenhet är att de har en riksunik profilering. Utbildningarna finns endast på ett ställe i landet.</P>
<P class="p51 ft4">Analysen visar också att de flesta av de riksrekryterande utbildning- arna finns utanför storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Vår uppföljning sex månader efter avslutad utbildning visar att den Kvalificerade yrkesutbildningen för de flesta län inneburit en net- toutflyttning, dvs fler studenter har lämnat länet efter utbildningen än vad som flyttat till länet för att börja utbildningen.</P>
<P class="p148 ft3"><SPAN class="ft3">14.3.4</SPAN><SPAN class="ft51">Huvudmannaskap</SPAN></P>
<P class="p84 ft4">I lagen om försöksverksamheten framgår att utbildningarna kan a nord- nas av statliga universitet och högskolor, kommuner, landsting och enskilda utbildningsanordnare. Utfallet har blivit att kommuner är huvudmän i de flesta fall (59 %) och driver utbildningar inom alla branscher. Privata anordnare utgör 19 procent och finns inom de flesta branscher men med en viss koncentration på Ekonomi och IT. Hög- skolan svarar för 15 procent av utbildningarna främst inom Tillverk ning och IT. Landstinget (3 %) är engagerat inom branscherna Vård och Jord, skog och trädgård och AMU<SPAN class="ft24">6 </SPAN>(4 %) har huvuddelen av sina utbildningar inom Tillverkning och IT.</P>
<P class="p121 ft4">Vi har försökt finna samband mellan olika huvudmannaskap och kvalitet i utbildningarna men har inte funnit några sådana. Det finns inget som tyder på att exempelvis högsk olan är bättre än kommuner på att arrangera Kvalificerade yrkesutbildningar. Från våra besök hos utbildningsanordnare kan vi dock se att kommuner i hög grad bygger sina utbildningar på struktur i form av väl definierade kurser och sche- malagd undervisning. De privata anordnarna bygger i högre grad sin undervisning på projekt och situationsanpassning.</P>
<P class="p387 ft12"><SPAN class="ft24">6 </SPAN>AmuGruppen är en så stor anordnare att vi valt att redovisa den separat.</P>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">222 </SPAN>Slutsatser och reflexioner</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft3"><SPAN class="ft3">14.3.5</SPAN><SPAN class="ft51">Ledningsgruppen</SPAN></P>
<P class="p144 ft4">Ledningsgruppernas storlek varierar men vanligast är nio ledamöter. Grupperna förefaller vara bemannade med kompetenta personer som i allmänhet är valda utifrån ett känt intresse för utbildningsfrågor och ett engagemang under den Kvalificerade yrkesutbildningens framväxande.</P>
<P class="p13 ft4">Ledningsgrupperna sammanträder vanligtvis ett par gånger per ter- min och behandlar främst de frågor förordningen beskriver. Vårt intryck är att ledningsgrupperna i allmänhet styr utbildningsarbetet med omdöme och positiv helhetssyn. De är intresserade och engage rade. Deltagandet vid sammankomsterna är med vissa undantag goda.</P>
<P class="p50 ft4">Alla utbildningsprogram har inte lyckats hitta den rätta formen för samarbetet med ledningsgruppen. Några utbildningsprogram har exem- pelvis påtalat att det i praktiken visat sig vara svårt att samla alla före- tagsrepresentanter till sammankomsterna.</P>
<P class="p83 ft3"><SPAN class="ft3">14.3.6</SPAN><SPAN class="ft51">Reglering</SPAN></P>
<P class="p158 ft4">Uppläggning och utformning av de Kvalificerade yrkesutbildningarna styrs och regleras av lag och förordning. Dessa regler ses av så gott som alla utbildningsanordnare som nödvändiga och bedöms ge nöd vändig frihet att utforma och bedriva en adekvat kvalificerad utbildning. Reglerna uppfattas som relativt få, generösa och flexibla.</P>
<P class="p50 ft4">Utbildningsanordnarna påtalar dock att förordningen innehåller en del problem och motsättningar. Det är bl a svårt att skapa något nytt om utbildningen måste vara arbetsplatsförlagd. Yrket finns ju inte tidigare! Vidare upplevs kravet att Lärande i arbete skall vara en tredjedel av utbildningstiden som väl stelt. Tiden upplevs ibland som lång för de studenter som varit ute i arbetslivet medan tiden är väl motiverad för de som kommer direkt från gymnasieskolan. Det upplevs som en brist att det inte finns handlingsutrymme och flexibilitet beträffande Lärande i arbete.</P>
<P class="p50 ft4">Därtill önskar de utbildningsansvariga anvisningar för hur den Kva- lificerade yrkesutbildningen skall marknadsföras. De efterlyser mer av samsyn för att bättre kunna lansera utbildningarna. Vidare frågar anord- narna efter riktlinjer då det gäller att översätta <NOBR>KY-kursernas</NOBR> innehåll till ordinarie högskolepoäng.</P>
<P class="p14 ft4">Det saknas således till viss del övergripande styrning av <NOBR>KY-kon-</NOBR> ceptet. Däremot upplevs det som mycket positivt att stort handlings- utrymme ges på detaljnivå, att lokala kurser och kursplaner kan disku- teras fram med näringslivet. Vi finner det angeläget att bevara denna flexibilitet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td457"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td458"><P class="p1 ft43">Slutsatser och reflexioner <SPAN class="ft14">223</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td459"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td460"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft3"><SPAN class="ft3">14.3.7</SPAN><SPAN class="ft51">Utbildningarnas ekonomi</SPAN></P>
<P class="p84 ft4">Medelvärdet av de statsbidrag som utbildningsanordnarna erhöll under åren <NOBR>1996-1998</NOBR> var 51 300 kronor per utbildningsplats och år. Avsikten med bidraget var att täcka den del av utbildningskostnaderna som inte var hänförliga till Lärande i arbete. Spridningen avseende till delade statsbidrag var stor. De anordnare som tilldelats mest bidrag har erhållit mer än dubbelt så mycket som de anordnare som tilldelats minst.</P>
<P class="p50 ft4">Vi har inte funnit några tydliga samband mellan statsbidragens storlek och utbildningarnas kvalitet. En likhet mellan de anordnare som uppgivit att resurstilldelningen inverkat negativt på kvaliteten i utbild- ningen var dock att de hade färre studenter vid sina utbildningar än det antal studenter som utgjort underlag för ansökan om statsbi drag.</P>
<P class="p13 ft4">Flertalet av anordnarna uppgav att de subventionerar sin <NOBR>KY-verk-</NOBR> samhet i någon form. Detta skulle kunna vara en av anledningarna till att skillnader i resurstilldelning inte givit några mätbara skillnader i utbildningarnas kvalitet.</P>
<P class="p141 ft4">Vår uppfattning är att medelstilldelningen till de Kvalificerade yrkesutbildningarna har varit generös. Utbildningarna har fått väsent ligt högre statsbidrag än både gymnasieskolan och universitets- och hög- skoleutbildningarna inom områdena naturvetenskap, teknik, farmaci och vård.</P>
<P class="p14 ft4">De stora skillnaderna i totalkostnad mellan de olika utbildningarna beror till viss del på skilda behov vad gäller utrustning, läromedel och lokaler. Utbildning som traditionellt bedrivs som lärarledd undervisning i större grupper har inom den Kvalificerade yrkesutbildningen även andra mer kostnadskrävande undervisningsformer. Färdighetsträning och laborationer är inte begränsade till enbart de tekniska utbildningarna. Användningen av datorer ingår i de flesta typer av utbildningar. Tillgången till datorer och datorsalar är alltså ett gene rellt behov som inte är avgränsat till vissa områden. Vår uppfattning är att de stora skillnaderna i tilldelning av statsbidrag baserat på uppdelning i olika utbildningsområden därför bör ifråga sättas.</P>
<P class="p169 ft3"><SPAN class="ft3">14.3.8</SPAN><SPAN class="ft51">Egenutvärdering</SPAN></P>
<P class="p167 ft4">I anvisningarna för de Kvalificerade yrkesutbildningarna finns krav på ”kvalitetssäkring och egenutvärdering”. Vi har försökt att bidra till detta arbete genom att tillföra en modern syn på kvalitetsutveckling, som vi hoppas inspirerat till ett ständigt förbättringsarbete även fram gent.</P>
<P class="p689 ft8">För att stimulera självutvärdering som arbetssätt bland anord narna utvecklades ett speciellt verktyg, kallat <SPAN class="ft49">Läroverket. </SPAN>I Läroverket struk-</P>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">224 </SPAN>Slutsatser och reflexioner</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p690 ft4">tureras verksamheten i de fyra områdena: Kundsamverkan, Ledarskap, Medarbetarnas utveckling och delaktighet samt Verksamhetens proces- ser. Inom de olika områdena finns frågor som syftar till att belysa sys- tematiken i arbetet. Ett häfte med ytterligare förklaringar, kallat <SPAN class="ft7">Skol- blocket, </SPAN>samt ett utdrag ur ett fiktivt praktikfall, <SPAN class="ft7">Rentek i Rensjåkk </SPAN>, har också utarbetats för att ge exempel på svar på frågorna i Läroverket.</P>
<P class="p390 ft4">För att stödja anordnarna har vi erbjudit två utbildningar. Först en om två dagar som omfattade offensiv kvalitetsutveckling, verktyget Läroverket samt hur detta bör användas för att åstadkomma en verk- samhetsbeskrivning. Därefter har vi erbjudit ytterligare en utbildnings- dag för att diskutera hur analys av verksamhetsbeskrivningar bör genomföras och hur en handlingsplan för förbättringsarbetet kan upp- rättas.</P>
<P class="p389 ft4">De utbildningsanordnare som beviljats medel senast november 1997 fick därefter ta ställning till om de ville använda Läroverket i sitt utvärderingsarbete. Anordnare till 98 utbildningar av 123 möjliga valde att använda Läroverket, medan de resterande 25 utbildningarna föredrog att arbeta efter en egen modell. Denna satsning inom den Kvalificerade yrkesutbildningen är, vad gäller antalet deltagare, tveklöst den största inom området som förekommit i landet.</P>
<P class="p390 ft4">Vad gäller syftet att bidra till utbildningsanordnarnas organisatoriska utveckling när det gäller kvalitet och kvalitetsutveckling visar de genomförda analyserna att detta lyckats tämligen väl. En stor del av anordnarna har utnyttjat Läroverket i sin utvärdering.</P>
<P class="p368 ft4">Våra enkäter visar att det stora flertalet av utbildningsanordnarna har upplevt arbetet med Läroverket stimulerande, nyttigt och utvecklande. Ett skäl till att man i vissa fall inte lyckats fullt ut är säkerligen att de förhållandevis stora resurser som erfordras för en systematisk självutvärdering inte fanns inplanerade från början. Trots detta har många anordnare lagt ner avsevärd tid på arbetet med att åstadkomma en verksamhetsbeskrivning.</P>
<P class="p390 ft4">Vi kan konstatera att, om man skall döma av angivna enkätsvar, så har även åtskilliga av de som inte utnyttjat Läroverket gjort seriösa satsningar på att utvärdera sin utbildning. Det är dock svårt att be döma, eftersom vi endast har enkätsvar, i vilken utsträckning utvärde ringen lett till förbättringsåtgärder och, framför allt, i vilken utsträck ning för- bättringsarbetet bedrivs utifrån en modern syn på kvalitets utveckling.</P>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td219"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td220"><P class="p4 ft4">225</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td221"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td222"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p305 ft42"><SPAN class="ft6">15</SPAN><SPAN class="ft132">Kvalificerad yrkesutbildning i framtiden</SPAN></P>
<P class="p306 ft4">Vi skall i detta avslutande kapitel diskutera hur de Kvalificerade yrkes- utbildningarna (KY) skulle kunna organiseras i framtiden. Vi kan dra vissa lärdomar från tidigare skolreformer som inletts med försöks verk- samhet, t ex grundskolan på <NOBR>1950-talet.</NOBR> Vi kan redan av dessa erfaren- heter sluta oss till vilka effekter på utbildningssystemet som en perma- nentning av den Kvalificerade yrkesutbildningen kommer att medföra. Om försöksverksamheten med Kvalificerad yrkesutbildning bedöms som framgångsrik och regering och riksdag sedan beslutar att permanenta denna verksamhet på den nivå som <NOBR>KEY-kommittén</NOBR> föreslår (20 000 utbildningsplatser) är det en reform som påverkar hela det svenska utbildningssystemet och det innebär i så fall att man inrättar en helt ny utbildningsnivå.</P>
<P class="p691 ft4">En sådan utbildningsnivå kan betraktas ur många olika perspek tiv. Det mest uppenbara är att utbildningen svarar mot nya behov i industri och samhälle betingade av den tekniska och sociala utvecklingen. Man kan även anlägga ett ungdomspolitiskt perspektiv där denna typ av utbildning kan fylla ett behov av en mellanutbildning för ungdomar med lägre studiemotivation. Den kan också, i ett omvärlds perspektiv av stor osäkerhet och hög förändringstakt, möjliggöra en flexibel strategi för omvandlingen av näringsstrukturen; en i hög grad offensiv strategi. Under <NOBR>1980-talet</NOBR> drev bland annat TCO i sitt forskningsprogram tanken på att utbildningen skapar sin egen efterfrågan: vi kan utbilda för det samhälle som ännu inte finns.</P>
<P class="p394 ft4">Vi skall nedan diskutera för och nackdelar med olika former av Kvalificerad yrkesutbildning. Det är svårt att säga vad som är rätt och vad som är fel. Vårt bidrag blir att utifrån vår utvärdering problemati- sera några olika koncept och försöka placera dem i ett nationellt och internationellt utbildningssammanhang. Regeringen markerar i sin pro- position att försöksverksamheten bland annat syftar till att klargöra hur denna typ av utbildning bäst kan inordnas i utbildningssystemet. Vi skall även diskutera den frågan.</P>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">226 </SPAN>Kvalificerad yrkesutbildning i framtiden</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft8">Först vill vi poängtera ett antal värden som vi funnit styrkta i vår utvärdering och som vi anser att en framtida Kvalificerad yrkesutbild- ning bör värna om oavsett den organisatoriska placeringen:</P>
<P class="p315 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Utbildningarna bör fokusera på yrke.</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Lärande i arbete skall bevaras.</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Näringslivets engagemang måste säkras.</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Flexibiliteten mot arbetsmarknadens krav måste bevaras.</SPAN></P>
<P class="p692 ft8">Utöver dessa värden finns det ett antal problem som vi belyst i tidigare kapitel av vår utvärdering och som vi anser måste lösas i samband med en permanentning av reformen:</P>
<P class="p693 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Kvalificerad yrkesutbildning måste få en egen identitet eller kopplas till en etablerad identitet.</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft45">-</SPAN><SPAN class="ft46">Kopplingarna till högskolan måste klarläggas.</SPAN></P>
<P class="p193 ft8">Vi har valt att diskutera fyra olika utvecklingslinjer för den Kvalifice- rade yrkesutbildningen som vi kallar likvidation, prolongation, integra- tion och separation.</P>
<P class="p190 ft3"><SPAN class="ft3">15.1.1</SPAN><SPAN class="ft51">Likvidation – Nedläggning av verksamheten</SPAN></P>
<P class="p84 ft4">Nedläggning och likvidation låter kanske mer dramatiskt än vad vi avser. Det vi åsyftar är att yrkeshögskolan försvinner som tanke och att de olika utbildningsuppdragen helt integreras i det nuvarande skolsystemet. I praktiken innebär detta en kommunalisering av den Kvalificerade yrkesutbildningen. Några utbildningsuppdrag kan kanske läggas på andra anordnare, men vi tror att den administrativa samordning som kan uppnås med få anordnare vore av godo.</P>
<P class="p50 ft4">En sådan reform skulle innebära en utbyggnad av de gymnasiala påbyggnadsutbildningarna. En fördel med detta alternativ är att det finns kvalificerade utbildningsanordnare som i försöksverksamheten har visat både intresse och lämplighet att bedriva utbildningar av denna typ. Utbildningsanordnarna har vidare en sådan volym på sin verksamhet att de kan klara den flexibilitet som Kvalificerad yrkesutbildning kräver. En annan positiv effekt av en kommunalisering är att de Kvalificerade yrkesutbildningarna och gymnasieskolans programutbud skulle kunna samordnas på ett bättre sätt. Det är exempel vis inte säkert att alla IT- utbildningar i <NOBR>KY-försöket</NOBR> skall vara <NOBR>post-gymnasiala.</NOBR> En del kanske bättre hör hemma på en reformerad gym nasial nivå, t ex i form av ett nytt <NOBR>IT-program.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td402"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td461"><P class="p1 ft43">Kvalificerad yrkesutbildning i framtiden <SPAN class="ft14">227</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td401"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td462"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p175 ft4">Det största problemet med denna lösning är att de Kvalificerade yrkesutbildningarna fortsättningsvis kommer att ha en låg synlighet. Det kommer istället an på de enskilda utbildningsprogrammen att göra sig kända.</P>
<P class="p694 ft48"><SPAN class="ft3">15.1.2</SPAN><SPAN class="ft52">Prolongation – Kvalificerad yrkesutbildning i sin nuvarande form</SPAN></P>
<P class="p695 ft4">En prolongering av nuvarande organisationsform ligger nära <NOBR>KEY-utred-</NOBR> ningens förslag inför en permanentning av reformen. <NOBR>KY-kommittén</NOBR> skulle övergå till att bli en permanent myndighet med ansvar för utveck- ling, planering, prioritering, kvalitetssäkring, utvärdering och finan- siering av utbildningarna. För genomförandet svarar många olika exi- sterande utbildningsanordnare och företag. Kostnadsökningen skulle säkert kunna hållas på en måttlig nivå då kommittén och dess kansli visat att man kan hantera uppgiften med dagens begränsade resurser. En fördel med en central myndighet är att den ger vissa möjligheter till nationell samordning och planering av utbildningsutbudet. Den nuvar- ande <NOBR>KY-kommittén</NOBR> har dock inte utnyttjat denna möjlighet.</P>
<P class="p324 ft4">En nackdel med detta alternativ är att det kommer att bli svårt att ge Kvalificerad yrkesutbildning någon egen identitet. På vissa orter kopplas den till gymnasieskolan och Komvux, på andra sammanblandas den med <NOBR>AMU-utbildningar</NOBR> och i några fall kopplas den till hög skolan utan att egentligen komma in i systemet på ett naturligt sätt.</P>
<P class="p595 ft4">En annan nackdel är utbildningsenheternas litenhet. Det kommer att bli svårt att möta kraven på flexibilitet på annat sätt än att arbeta med en hög andel tillfälligt anställda externa lärare. Detta gör att det blir svårt att driva en kontinuerlig kursutveckling och ett löpande kvalitetsarbete.</P>
<P class="p696 ft48"><SPAN class="ft3">15.1.3</SPAN><SPAN class="ft52">Integration – Kvalificerad yrkesutbildning som en del av den reguljära högskolan</SPAN></P>
<P class="p697 ft4">Ett alternativ som diskuterats redan av <NOBR>KEY-utredningen</NOBR> är en integre- ring av <NOBR>KY-verksamheten</NOBR> i det reguljära universitets- och högsko le- systemet. <NOBR>KEY-utredningen</NOBR> är negativ till en sådan utveckling och för- utspår att högskolans värdesystem och de prioriteringar som domi nerar skulle äventyra reformens genomförande. Flera remissvar menar å andra sidan att en sådan integration är av godo och menar att högskolan har en lämplig organisation och bäst kan hantera jämför barheten i utbildningen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">228 </SPAN>Kvalificerad yrkesutbildning i framtiden</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p378 ft4">Försöksverksamheten har inkluderat 19 utbildningar i högsko lans regi. I våra studentenkäter har vi inte funnit något som tyder på att dessa är vare sig bättre eller sämre än utbildningar med andra hu vudmän. Någon fristående kvalitetsbedömning av de enskilda pro grammen har vi inte gjort. Vi har besökt några av de högskolebaserade utbild- ningsprogrammen och där har andelen erfarna och välutbildade lärare inte avvikit nämnvärt från övriga program. Ett intryck vi fått är att de högskoleförlagda utbildningarna har ett innehåll som ligger perifert i förhållande till högskolans kärnverksamhet. I några fall har de lämnats ut på entreprenad.</P>
<P class="p698 ft4">Högskolans möjligheter att uppfylla kriterierna att utbildningarna bör fokusera på yrke, att Lärande i arbete skall bevaras, liksom att säkra näringslivets engagemang och utbildningarnas flexibiliteten mot arbetsmarknadens krav måste bedömas som goda. Högskolan har lång erfarenheter att fokusera på yrke, särskilt sådana som knyts till profes- sionell status. Lärandet i arbetet är en beprövad pedagogik inom flera utbildningsprogram. Relationerna till näringslivet är ofta nära, särskilt för de tekniska högskolorna. Högskolan har dessutom erfarenheter av ett medelstilldelningssystem som gynnar flexibilitet. Integrering i högskolan skulle även möjliggöra en samordning med <NOBR>YTH-utbildning</NOBR> arna. Fördelen av detta kanske är större för <NOBR>YTH-utbildningarna</NOBR> än för Kvalificerad yrkesutbildning men är ändå viktigt att beakta.</P>
<P class="p394 ft4">Ytterligare ett förhållande som talar för högskolan som huvud man är att <NOBR>KY-poängen</NOBR> skulle kunna värderas som övriga högskole poäng. Notabelt är dock att de studerande vid de Kvalificerade yrkesutbild- ningar som idag ges vid högskolan inte får räkna sina poäng fullt ut som högskolepoäng och de får inte heller annat än i undantagsfall till- godoräkna sig dem i fortsatta högskolestudier.</P>
<P class="p390 ft4">Det stora problemet med en integrering är det svala intresse som utbildningarna mött från sina värdhögskolor. Det finns mycket som tyder på att högskolan inte skulle ta utbildningsprogrammen till sin kärnverksamhet. Erfarenheterna från hur högskolorna hanterat YTH- utbildningarna manar till eftertanke. Något som talar för att universitet och högskolor skulle kunna bli mer intresserade av Kvalificerade yrkesutbildning är den ökade konkurrensen om studenter i framtiden. Då kan det vara intressant att kunna erbjuda ett brett programutbud. En annan attraktiv faktor är den relativt generösa medelstilldelningen som åtminstone hittills följer med utbildningsplatserna.</P>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td402"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td461"><P class="p1 ft43">Kvalificerad yrkesutbildning i framtiden <SPAN class="ft14">229</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td401"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td462"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p699 ft48"><SPAN class="ft3">15.1.4</SPAN><SPAN class="ft52">Separation – Kvalificerad yrkesutbildning som en egen yrkeshögskola</SPAN></P>
<P class="p147 ft4"><NOBR>KEY-utredningen</NOBR> föreslår att KY organiseras som en egen yrkes hög- skola. I samband med riksdagsbehandlingen av <NOBR>KY-utbildningarna</NOBR> var det många remissinstanser som avvisade denna tanke med motivet att det innebär en återgång till ett parallellskolesystem med en påtaglig risk för en utveckling av en <NOBR>B-högskola.</NOBR> Regeringen delade den uppfattningen i sin proposition.</P>
<P class="p96 ft4">Vår uppfattning är att en egen yrkeshögskola på sikt skulle kunna bidra till att de Kvalificerade yrkesutbildningarna får den identitet och synlighet de förtjänar. En förebild kan vara de tyska försöken med ”Berufsakademie”, dvs en variant av kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning, som blivit en stor succé<SPAN class="ft24">1</SPAN>. Där går det <NOBR>10-20</NOBR> sökande per utbildningsplats och examinationsfrekvensen är högre än för både universitet och fackhögskolor (90 % jämfört med <NOBR>60-70</NOBR> %). En satsning på en egen yrkeshögskola förutsätter att utbildningarna blir bra och uppskattade både av studenter och arbetsgivare. Om man misslyckas därvidlag har man de facto infört ett parallellskolesystem som kommer att klassificeras som en <NOBR>B-högskola.</NOBR></P>
<P class="p51 ft4">Om den framtida Kvalificerade yrkesutbildningen lyckas skapa en egen identitet kan man avföra den för studenterna så viktiga diskus sionen om poängens jämförbarhet med den nuvarande högskolan. En fri stående yrkeshögskola kan också ha ett friare sätt att se på behörig het. Man kan mycket väl tänka sig att lägga utbildningarna på <NOBR>post-gymna</NOBR> sial nivå utan att för den skull generellt kräva allmän behörig het. Olika typer av intagningsprov kan förekomma. Vi ser inga problem för en fristående yrkeshögskola att förverkliga kraven om foku sering på yrke, Lärande i arbetet och arbetslivets engagemang.</P>
<P class="p7 ft4">Ett sätt att lyckas ge en ny yrkeshögskola en identitet är att den kan identifieras med egna byggnader och <NOBR>campus-områden</NOBR> separerade från andra skolformers byggnader. Detta kräver en koncentration av resurser till större enheter än dagens Kvalificerade yrkesutbildningar. En yrkes- högskola bör inte omfatta färre än fem pro gram och gärna fler, dels för att den skall bli identifierbar och tydlig men, också för att den skall kunna svara mot kraven på flexibilitet. Vår uppfattning är att kommuner är en alltför liten organisa torisk bas för att skapa en sådan koncent- rationen. En länsindelning förefaller rimligare.</P>
<P class="p700 ft8">Yrkeshögskolans geografiska placering förefaller inte ha någon större betydelse för studentrekryteringen. Det handlar snarare om att finna</P>
<P class="p701 ft12"><SPAN class="ft24">1 </SPAN>SOU 1995:38, 51.</P>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119221x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">230 </SPAN>Kvalificerad yrkesutbildning i framtiden</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p419 ft8">intressanta program. Det finns t ex inget i vår utvärdering som tyder på att ungdomar gärna flyttar till storstäder.</P>
<P class="p190 ft3"><SPAN class="ft3">15.1.5</SPAN><SPAN class="ft51">Ett politiskt beslut</SPAN></P>
<P class="p160 ft4">Vi anser att vår utvärdering har visat att försöksverksamheten med Kvalificerad yrkesutbildning har varit framgångsrik. Studenter har sökt sig till utbildningarna, utbildningsarrangörerna har tagit sig an uppgiften på ett seriöst sätt, företagen har ställt upp med arbetsplatser för Lärandet i arbete och studenterna har i stor utsträckning fått arbe ten efter avslutad utbildning. Visst har vi stött på problem som vi påtalat i denna rapport, men det övergripande intrycket är ändå att det fungerat bra. Det finns en del ”barnsjukdomar” som säkert kommer att försvinna med tiden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p702 ft148">Integration</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p703 ft149">Separation</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:193px;margin-top:0px;margin-right:-376px;margin-bottom:0px;" class="p704 ft150"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:10px;margin-top:0px;margin-right:-193px;margin-bottom:183px;" class="p704 ft150"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:101px;margin-top:92px;margin-right:-284px;margin-bottom:91px;" class="p704 ft150"><![endif]>Prolongation</P>
<P class="p705 ft150">Likvidation</P>
<P class="p706 ft8"><SPAN class="ft49">Figur 15.1. </SPAN>De fyra framtidsalternativen vi formulerat kan sammanfattas i form av ett Y. Detta Y symboliserar såväl KY, där Y står för yrkes ut- bildning, som det vägval vi presenterat genom de fyra alternativen avseende den Kvalificerade yrkesutbildningens framtid.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td402"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td461"><P class="p1 ft43">Kvalificerad yrkesutbildning i framtiden <SPAN class="ft14">231</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td401"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td462"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p367 ft4">Vår uppfattning är att den Kvalificerade yrkesutbildningen bör per ma- nentas på något sätt. Vi har ovan skisserat på fyra olika alterna tiv som vi kallat: integration, separation, prolongation och likvidation. Alla alternativ har sina för- och nackdelar. Väljer man integration eller separation ger man den Kvalificerade yrkesutbildningen en klar identitet, i det första fallet lånar man högskolans och i det andra byg ger man en egen. Valet av det senare, en egen yrkeshögskola, är möj ligen mer chansartat men utfallet kan bli mycket gott om man lyckas. Valet av prolongation eller likvidation, där det senare väsentligen innebär en kom- munalisering, är en mer lågmäld lösning, där ett positivt utfall är garanterat, men där de stora vinsterna är mindre troliga.</P>
<P class="p324 ft4">Utöver dessa fyra alternativ kan man givetvis tänka sig kombi natio- ner av två eller flera alternativ. Prongolationsalternativet kan t ex ges karaktären av relativt självstyrande lokala yrkeshögskolor och ned lägg- ningsalternativet går att kombinera med att de gymnasiala påbyggnads- utbildningarna ges en egen identitet som lokalt yrkeshögskolor.</P>
<P class="p390 ft4">Vilken väg man väljer är till slut en politisk fråga. De olika alter na- tiven har olika politiska konsekvenser. Vill man ha ett centraliserat eller ett decentraliserat utbildningssystem? Vill man skapa utrymme för privata utbildningsanordnare eller är den Kvalificerade yrkesutbild- ningen helt en angelägenhet för stat och kommun? Dessa och många fler ställningstaganden som är förknippade med det avgö rande beslutet anser vi hör hemma i den politiska beslutsprocessen. Med detta som slutord överlämnar vi vår utvärdering.</P>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119223x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td219"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td220"><P class="p4 ft4">233</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td221"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td222"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p5 ft6">Referenser</P>
<P class="p707 ft4">1720 års skråordning.</P>
<P class="p708 ft4">ASEA. ”Kort handledning i Arbetsvärdering för Manuella Yrken,”</P>
<P class="p265 ft4">Västerås: ASEA, 1957.</P>
<P class="p709 ft49"><SPAN class="ft8">Bergman, B. och Klefsjö, B. </SPAN>Kvalitet från behov till använd ning. <SPAN class="ft8">Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur, 1995.</SPAN></P>
<P class="p710 ft49"><SPAN class="ft8">EFQM, </SPAN><NOBR>Self-assessment</NOBR> Guidelines for Companies<SPAN class="ft8">, Brussels: European Foundation for Quality Management, 1997.</SPAN></P>
<P class="p711 ft7"><SPAN class="ft4">Hellevik, O. </SPAN>Forskningsmetoder i sociologi och statsvetenskap<SPAN class="ft4">. Stock- holm: Natur och kultur, 1984.</SPAN></P>
<P class="p712 ft49"><SPAN class="ft8">Helling, J. </SPAN>Kundorienterad verksamhetsutveckling<SPAN class="ft8">. Lund: Utbildnings- huset, Studentlitteratur, 1999.</SPAN></P>
<P class="p713 ft4">Hellsten, U. och Klefsjö, B. Some efforts in Sweden to stimulate TQM work in small enterprises. <SPAN class="ft7">Proceedings of the 10th Annual ASQ Quality Management Conference, </SPAN>San Diego, February <NOBR>25-27,</NOBR> Session P, 1998.</P>
<P class="p714 ft23">Hellsten, U. <SPAN class="ft151">Språngbrädan. </SPAN>Andra upplagan, Luleå: Luleå tekniska universitet, Avdelningen för kvalitetsteknik & statistik, 1997.</P>
<P class="p715 ft4">Invandrarverket. <SPAN class="ft7">På tal om invandrare </SPAN>. Norrköping, 1998.</P>
<P class="p716 ft7"><SPAN class="ft4">Klefsjö, B. </SPAN>Självutvärdering - ett arbetssätt för offensiv kvali tetsut- veckling<SPAN class="ft4">. Luleå: Luleå tekniska universitet, Centrum för Kvali tets- utveckling, 1999.</SPAN></P>
<P class="p717 ft8">Kommittédirektiv Dir. 1996:26. <SPAN class="ft49">Kvalificerad yrkesutbildning</SPAN>. Stock- holm: Utbildningsdepartementet.</P>
<P class="p710 ft8">Kommittédirektiv Dir. 1996:41. <SPAN class="ft49">Tilläggsdirektiv till Orga nisationskom- mittén för kvalificerad yrkesutbildning </SPAN>. Stockholm: Utbildnings- departementet.</P>
<P class="p718 ft4">Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning, ”Allmänna råd och före- skrifter”, Birger Jarls Torg 5, 103 33 Stockholm.</P>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119224x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">234 </SPAN>Referenser</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p719 ft8">Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning, ”Anvisningar för ansökan till försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning <NOBR>1998-05-26”,</NOBR> Birger Jarls Torg 5, 103 33 Stockholm.</P>
<P class="p720 ft4">Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning, ”Branschvis förteckning över beviljade utbildningar i försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning <NOBR>1998-08-03”,</NOBR> Birger Jarls Torg 5, 103 33 Stock- holm.</P>
<P class="p721 ft4">Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning, ”Branschvis förteckning över beviljade utbildningar i försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning <NOBR>1999-01-13”,</NOBR> Birger Jarls Torg 5, 103 33 Stock- holm.</P>
<P class="p722 ft8">Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning, ” <NOBR>KY-kansliets</NOBR> samman- ställning över inkomna ansökningar <NOBR>1999-03-15”,</NOBR> Birger Jarls Torg 5, 103 33 Stockholm.</P>
<P class="p723 ft8">Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning, ”Nya anvisningar för ansökan till försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning <NOBR>1997-01-21”,</NOBR> Birger Jarls Torg 5, 103 33 Stockholm.</P>
<P class="p724 ft8">Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning, ”PM: Utvärdering av för- söksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning (Dnr 96/109) 1996- <NOBR>10-10”<SPAN class="ft49">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft49"> </SPAN>Birger Jarls Torg 5, 103 33 Stockholm.</P>
<P class="p725 ft4">Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning, ”Registerdata <NOBR>1999-01-27</NOBR> från <NOBR>KY-kansliet”,</NOBR> Birger Jarls Torg 5, 103 33 Stockholm.</P>
<P class="p726 ft8">Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning, ”Vilka utbildningar finns?”, [WWW dokument].</P>
<P class="p727 ft151"><SPAN class="ft23">Lindell, M. och Svensson, M. </SPAN>Val av utvärderingsmodell vid högre utbildning: erfarenheter från försöksverksamheten med Kvalifi cerad yrkesutbildning<SPAN class="ft23">. Luleå: Luleå tekniska universitet, Institutionen för arbetsvetenskap & Avdelningen för kvalitetsteknik & statistik, 1998.</SPAN></P>
<P class="p728 ft8">Lindström, P., Grubb, H., Ericsson, B. och Odén, L. <SPAN class="ft49">Bli bättre med </SPAN><NOBR><SPAN class="ft49">EFQM-modellen.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft49"> </SPAN>Göteborg: Institutet för Verkstadsteknisk forsk- ning, 1999.</P>
<P class="p729 ft7"><SPAN class="ft4">Lundquist, R. </SPAN>Quality in Higher Education - Approaches to its Mana- gement and Improvement<SPAN class="ft4">. Luleå: Luleå tekniska universitet, Licen- tiatuppsats 1997:46, Avdelningen för kvalitetsteknik & statistik, ISSN </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">1402-1757,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> 1997.</SPAN></P>
<P class="p730 ft4">Lundqust, R. (1996). Using Quality Awards for <NOBR>Self-assessment</NOBR> in Higher Education. <SPAN class="ft7">Quality in Higher Education, </SPAN>2:2, <NOBR>105-116.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119225x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td463"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td264"><P class="p1 ft7">Referenser <SPAN class="ft4">235</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td464"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td430"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p731 ft8">Nilsson, L. ”Yrkesutbildning i nutidshistoriskt perspektiv”, Göteborg: Göteborg Studies in Educational Sciences 39, 1981.</P>
<P class="p732 ft4">Nordens Fotoskola. [Ansökan om möjlighet att bedriva försöksverk- samhet med Kvalificerad Yrkesutbildning i fotojournalistik 100p], <NOBR>Biskops-Arnö,</NOBR> 746 93 Bålsta.</P>
<P class="p733 ft8">Regeringens proposition 1995/96:145. <SPAN class="ft49">Kvalificerad yrkesutbildning m m</SPAN>. Stockholm: Utbildningsdepartementet.</P>
<P class="p734 ft8">Regeringens proposition 1997/98:113. <SPAN class="ft49">Nationell handlingsplan för äldrepolitiken </SPAN>. Stockholm: Socialdepartementet.</P>
<P class="p735 ft4">Regeringens proposition 1997/98:150. <SPAN class="ft7">1998 års ekonomiska vårpropo- sition</SPAN>. Stockholm: Finansdepartementet.</P>
<P class="p736 ft8">Rosengren, K. och Arvidson, P. <SPAN class="ft49">Sociologisk metodik</SPAN>. Solna: Almqvist & Wiksell, 1992.</P>
<P class="p737 ft7"><SPAN class="ft4">SFS 1996:339. </SPAN>Lag om försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkes- utbildning<SPAN class="ft4">.</SPAN></P>
<P class="p738 ft49"><SPAN class="ft8">SFS 1996:372. </SPAN>Förordning om en försöksverksamhet med viss kvalifi- cerad yrkesutbildning<SPAN class="ft8">.</SPAN></P>
<P class="p711 ft49"><SPAN class="ft8">SIQ, </SPAN>Verksamhetsutveckling med Utmärkelsen Svensk Kvalitet, kriterier och anvisningar<SPAN class="ft8">, (Göteborg: Institutet för Kvalitets utveck- ling, 1999)</SPAN></P>
<P class="p739 ft7"><SPAN class="ft4">SIQ. </SPAN>Kriterier och anvisningar för Utmärkelsen Svensk Kvalitet 1999 <SPAN class="ft4">. Göteborg: Institutet för Kvalitetsutveckling, 1999.</SPAN></P>
<P class="p708 ft7"><SPAN class="ft4">Skolverket. </SPAN>Barnomsorg och skola – Jämförelsetal för huvud män.</P>
<P class="p265 ft4">Solna: Skolverkets rapport nr 156, 1998.</P>
<P class="p740 ft7"><SPAN class="ft4">Sohlman, Å. </SPAN>Framtidens utbildning. Sverige i internationell konkur- rens<SPAN class="ft4">. Stockholm: SNS förlag, 1996.</SPAN></P>
<P class="p717 ft49"><SPAN class="ft8">SOU 1995:38. </SPAN>Yrkeshögskolan, Kvalificerad eftergymnasial yrkesut- bildning<SPAN class="ft8">, Stockholm: Utbildningsdepartementet.</SPAN></P>
<P class="p741 ft4">Statistiska centralbyrån. <SPAN class="ft7">Folk och bostadsräkning ( FoB) 85</SPAN>, Örebro.</P>
<P class="p708 ft4">Statistiska centralbyrån. <SPAN class="ft7">Folk och bostadsräkning ( FoB) 90</SPAN>, Örebro.</P>
<P class="p742 ft8">Statistiska centralbyrån. ”Statistiska Meddelanden U 20 SM 9802”, Örebro.</P>
<P class="p743 ft8">Statistiska centralbyrån. ”Statistiska Meddelanden U 20 SM 9901”, Örebro.</P>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119226x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">236 </SPAN>Referenser</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p744 ft8">Statistiska centralbyrån. ”Statistiska Meddelanden U 37 SM 9901”, Örebro.</P>
<P class="p741 ft4">Statsliggaren. [WWW dokument],</P>
<P class="p745 ft4">Svensson, M. <SPAN class="ft7">Läroverket </SPAN>. Luleå: Luleå tekniska universitet, Avdel- ningen för kvalitetsteknik & statistik, 1998.</P>
<P class="p746 ft8">Svensson, M. ”Självutvärdering med Läroverket inom försöks verksam- het med kvalificerad yrkesutbildning”, [Kommande forskningsrapp- ort], Luleå: Avdelningen för kvalitetsteknik & statistik, Luleå tek- niska universitet, 1999.</P>
<P class="p747 ft151"><SPAN class="ft23">Svensson, M. och Ögren, U. </SPAN>Utmärkelsen Kvalitet i Norr – utvärdering av provomgången. <SPAN class="ft23">Research Report 1997:1, Luleå: Avdelningen för kvalitetsteknik & statistik, Luleå tekniska universitet, 1997.</SPAN></P>
<P class="p748 ft4">Trost, J, <SPAN class="ft7">Enkätboken </SPAN>, Lund: Studentlitteratur, 1994.</P>
<P class="p749 ft23">Åmark, K. ”Yrke eller avtalsområde? De första organisationsplanerna <NOBR>1909-1926,”</NOBR> ur <SPAN class="ft151">Solidaritetens gränser. LO och industriförbunds- principen under </SPAN><NOBR><SPAN class="ft151">1900-talet.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft151"> </SPAN>Stockholm: Atlas, 1998.</P>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119227x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td465"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td225"><P class="p1 ft7">Bilaga 1 <SPAN class="ft4">237</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td466"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td223"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p750 ft152">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t77">
<TR>
<TD class="tr7 td459"><P class="p246 ft1">Kvalificerad yrkesutbildning</P></TD>
<TD class="tr7 td430"><P class="p1 ft149">Dir. 1996:26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p387 ft4">Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 1996</P>
<P class="p196 ft10">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p751 ft8">En organisationskommitté skall förbereda den försöksverk samhet med viss kvalificerad yrkesutbildning som skall inledas under året under förutsätt ning att riksdagen godkänner för slagen i proposition 1995/96:145 Kvalificerad yrkesutbildning m.m.</P>
<P class="p752 ft10">Organisationskommittén skall</P>
<P class="p753 ft8"><SPAN class="ft4">-</SPAN><SPAN class="ft153">förbereda försöksverksamheten och arbetet i den kommitté som skall leda försöksverksamheten,</SPAN></P>
<P class="p754 ft8"><SPAN class="ft4">-</SPAN><SPAN class="ft153">bjuda in utbildningsanordnare m.fl. att medverka i försöks verksamhet med kvalificerad yrkesutbildning,</SPAN></P>
<P class="p755 ft8"><SPAN class="ft4">-</SPAN><SPAN class="ft154">ta fram och redovisa de riktlinjer som inledningsvis skall gälla för de projekt som skall kunna komma i fråga för försöksverk samhet.</SPAN></P>
<P class="p756 ft10">Försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning</P>
<P class="p751 ft8">I propositionen Kvalificerad yrkesutbildning m.m. (prop. 1995/96:145) föreslår regeringen att en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkes- utbildning skall inledas under år 1996. Den nya kvalificerade yrkesutbild- ningen avses ge de fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för att självständigt och i lag utföra kvalificerade uppgifter i en modernt organiserad produktion av varor eller tjänster.</P>
<P class="p265 ft4">Försöksverksamheten föreslås inledningsvis omfatta 1 700 nybörjar-</P>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119228x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft4">238 <SPAN class="ft7">Bilaga 1 </SPAN>SOU 1999:119</P>
<P class="p757 ft8">platser och påbörjas under år 1996 i syfte att vinna er farenheter när det gäller att pröva nya utbildningar, nya peda gogiska former och nya anord- nare. Försöket skall vidare belysa arbetslivets och de studerandes intresse och ge underlag för ställningstaganden till hur utbildning av detta slag kan inordnas i utbildningssystemet. Försöket skall ledas av en kommitté.</P>
<P class="p758 ft8">Den huvudsakliga inriktningen av utbildningen och dess organisation under försöksverksamheten föreslås bli angivna i lag.</P>
<P class="p759 ft10">Uppdraget</P>
<P class="p760 ft8">En organisationskommitté skall tillsättas för att förbereda en försöksverk- samhet och arbetet i den kommitté som avses leda försöksverksamheten.</P>
<P class="p758 ft4">Försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning skall inledas under innevarande budgetår under förutsättning att riks dagen godkänner förslagen i proposition 1995/96:145 om kvalificerad yrkesutbildning. För att detta, med hänsyn till den förbe redelsetid som krävs hos de berörda utbildningsanordnarna, skall vara möjligt, är det angeläget att planerings- arbetet inleds omgående. De första definitiva beskeden om statsbidrag till viss verksamhet skall kunna lämnas så snart riksdagen har fattat beslut och lagen om försöksverksamheten trätt i kraft.</P>
<P class="p761 ft8">Det innebär att organisationskommittén snarast skall bjuda in universitet och högskolor, kommuner, landsting och andra utbildningsanordnare samt företag att medverka i försöksverk samheten. Till inbjudan bör fogas en PM med de riktlinjer som organisationskommittén <NOBR>--</NOBR> med utgångspunkt i vad som anförts i propositionen <NOBR>--</NOBR> beslutat inledningsvis skall gälla för projekt inom försöksverksamhet. Organisationskommittén skall därvid också redovisa grunderna för sin prioritering mellan inkomna förslag.</P>
<P class="p762 ft4">Det är angeläget att försöksverksamheten kan inledas redan vid början av hösten. De förslag och intresseanmälningar som rör försöksverksam heten som hittills har kommit in till Utbildningsdepartementet skall inte behandlas av organisationskommittén. Många av dem som genom ansök ningar visat intresse för försöksverksamheten har goda möjligheter att relativt snabbt komma in med nya ansökningar enligt de villkor som kommer att fastställas. Organisationskommittén bör i begränsad omfatt ning och med förbehåll för riksdagens beslut successivt kunna pröva ansökningar och fatta preliminära beslut om statsbidrag för budgetåret 1995/96.</P>
<P class="p763 ft8">Organisationskommittén skall också i övrigt förbereda den verksamhet som kan behövas för att genomföra försöket. Den närmare regleringen av försöksverksamheten och arbetet i kommittén kommer att göras i tilläggs- direktiv och förordning. Avsikten därvid är att kommittén skall besluta om de ytterligare riktlinjer för försöksverksamheten och kriterier för urvalet som kan behövas utöver regeringens föreskrifter. Kommittén skall dess utom</P>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119229x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft4">SOU 1999:119 <SPAN class="ft7">Bilaga 1 </SPAN>239</P>
<P class="p764 ft8">lägga fast prioriteringar och kriterier för kvalitetssäk ring och examination. Kommittén skall vidare lägga fast grunderna för uppföljning och tillsyn och noga följa detta, medan den direkta ledningen utövas av kanslichefen. Kontakterna mellan den beviljande instansen, kommittén, och de sökande måste delvis få karaktär av förhandlingar. Inte minst därför be höver kommittén kunna agera entydigt. Mot denna bakgrund och för att proceduren inte skall bli alltför utdragen utgår rege ringen från att kommittén kommer att delegera beslutsfattandet i fråga om enskilda ansökningar och utbildningsplaner till kanslichefen.</P>
<P class="p758 ft8">Enligt propositionen skall en från kommittén fristående ut värdering komma stånd. Regeringen avser att när riksdagens beslut föreligger fatta beslut om ytterligare direktiv bl.a. rörande utvärderingen och därvid uppdra åt organisationskommittén att som kommitté leda försöksverksam heten.</P>
<P class="p447 ft10">Ramar för organisationskommitténs arbete</P>
<P class="p765 ft8">Organisationskommittén skall senast den 1 maj 1996 redovisa ett förslag till plan för hur det fortsatta arbetet skall bedrivas samt en budgetplan över beräknade kostnader för ledning av försöksverksamheten.</P>
<P class="p758 ft8">Organisationskommittén skall beakta regeringens direktiv (dir. 1994:23) till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offent liga åtaganden. Organisationskommittén skall även följa regeringens direktiv (dir. 1992:50) om regionalpolitiska konsekvenser och (dir. 1994:124) om jämställdhetspolitiska konsekvenser. Organisationskommittén skall samverka med andra kommittéer i frågor som kan beröra uppdraget.</P>
<P class="p766 ft4">(Utbildningsdepartementet)</P>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119230x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td465"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td225"><P class="p1 ft7">Bilaga 2 <SPAN class="ft4">241</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td466"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td223"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p750 ft152">Kommittédirektiv</P>
<P class="p767 ft39">Tilläggsdirektiv till Organisationskommittén för kvalificerad yrkesutbildning</P>
<P class="p204 ft1">(U 1996:02) <SPAN class="ft149">Dir. 1996:41</SPAN></P>
<P class="p756 ft4">Beslut vid regeringssammanträde den 15 maj 1996</P>
<P class="p196 ft10">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p751 ft8">Organisationskommittén för kvalificerad yrkesutbildning skall fortsätta sitt arbete med att leda den försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesut- bildning som enligt riksdagens beslut (prop. 1995/96:145, bet. 1995/96:UbU8, rskr. 224) skall komma i full tillämpning under budgetåret.</P>
<P class="p752 ft4">Kommittén skall vidare</P>
<P class="p753 ft8"><SPAN class="ft4">-</SPAN><SPAN class="ft155">svara för uppföljning av verksamheten samt för att en från kommittén oberoende utvärdering kommer till stånd,</SPAN></P>
<P class="p768 ft8"><SPAN class="ft4">-</SPAN><SPAN class="ft156">lämna en redovisning av försöksverksamheten senast den 1 februari varje år,</SPAN></P>
<P class="p754 ft8"><SPAN class="ft4">-</SPAN><SPAN class="ft156">före utgången av år 1999 lämna underlag för ställningstagan den till hur utbildningen kan inordnas i utbildningssystemet.</SPAN></P>
<P class="p756 ft10">Försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning</P>
<P class="p751 ft8">Riksdagen har beslutat (prop. 1995/96:145, bet. 1995/96:UbU8, rskr. 224) att en försöksverksamhet med viss kvalifice rad yrkesutbildning skall inledas under år 1996. Den nya kvalificerade yrkesutbildningen avses ge de fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för att själv-</P>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119231x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft4">242 <SPAN class="ft7">Bilaga 2 </SPAN>SOU 1999:119</P>
<P class="p769 ft8">ständigt och i samverkan utföra kvalificerade uppgifter i en modernt organiserad produktion av varor eller tjänster.</P>
<P class="p758 ft8">Försöksverksamheten skall inledningsvis omfatta 1 700 ny börjarplatser och påbörjas under år 1996 i syfte att vinna erfa renheter när det gäller att pröva nya utbildningar, nya pedagogiska former och nya anordnare. Försöket skall vidare belysa arbetslivets och de studerandes intresse och ge underlag för ställningstaganden till hur utbildning av detta slag kan inord nas i utbildningssystemet. Försöket skall ledas av en kommitté.</P>
<P class="p758 ft8">Den huvudsakliga inriktningen av utbildningen och dess organisation under försöksverksamheten anges i lagen (1996:339) om en försöksverk- samhet med viss kvalificerad yrkesutbildning.</P>
<P class="p758 ft4">Regeringen beslutade den 14 mars 1996 (dir. 1996:26) att uppdra åt en organisationskommitté att förbereda försöksverk samheten under förutsä tt- ning av riksdagens bifall till förslagen i propositionen. Därvid aviserade regeringen att den närmare regleringen av försöksverksamheten och arbetet i kommittén skulle göras i tilläggsdirektiv och förordning.</P>
<P class="p770 ft8">Regeringen har tidigare denna dag beslutat om en förordning (1996:372) om försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkes utbildning.</P>
<P class="p770 ft8">Riksdagen kommer senare att fatta beslut om medel för för söksverk- samheten på grundval av regeringens förslag i prop. 1995/96:105 med förslag till tilläggsbudget för budgetåret 1995/96.</P>
<P class="p110 ft10">Uppdraget</P>
<P class="p751 ft8">Det uppdras åt Organisationskommittén för kvalificerad yrkes utbildning (U 1996:02) att vara den kommitté som skall leda försöksverksamheten. Kommittén skall fullfölja det arbete som den inlett som organisations- kommitté.</P>
<P class="p758 ft8">Kommittén skall svara för att en från kommittén oberoende utvärdering kommer till stånd. En väsentlig del av utvärde ringen av försöksverksam- heten är den som utförs lokalt av de ansvariga utbildningsanordnarna. Kommittén skall i anslutning till besluten om tilldelning av statsbidrag säkerställa att en lokal utvärdering genomförs och dokumenteras. Kom- mittén skall också uppdra åt en eller flera från kommittén fristående institu- tioner att genomföra en kontinuerlig utvärdering av försöks verksamheten.</P>
<P class="p758 ft8">Av särskild vikt är att utvärderingen klarlägger om utbild ningarna har en inriktning mot de kompetens- och kvalitetskrav som ställs på dagens arbetsmarknad. I denna del av utvärderingen bör samråd ske med de myndigheter och organisationer som har anknytning till näringsliv och arbetsmarknad. Utvärderingen skall vidare belysa utbildningsplatsernas fördelning mellan kvinnor och män samt i vad mån försöket kan ha med- verkat till att bryta traditionellt könsbundna utbildnings- och yrkesval.</P>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td465"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td225"><P class="p1 ft7">Bilaga 2 <SPAN class="ft4">243</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td466"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td223"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p771 ft8">Utvärderingen skall också ge underlag för bedöm ningar av den fortsatta verksamhetens inriktning och organisation ur ett regionalpolitiskt perspek- tiv.</P>
<P class="p758 ft8">Utvärderingen skall ägna särskilt uppmärksamhet åt den pedagogiska utformningen av utbildningen. Inte minst möjligheterna att förverkliga lärande i arbete på en arbetsplats och integrera denna del av utbildningen med den traditionellt mer skolförlagda delen är en central del av försöket.</P>
<P class="p772 ft50">Kommittén skall svara för uppföljning och tillsyn av för söksverksam- heten. Ett informationssystem skall utvecklas som kan tillgodose statistik- behovet vid uppföljningen av kvalificerad yrkesutbildning. Kommittén skall senast den 1 februari varje år lämna en redogörelse för försöksverk samheten till regeringen. Förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning skall i tilllämpliga delar gälla för kommittén.</P>
<P class="p773 ft4">Kommittén skall med utgångspunkt i vunna erfarenheter och resultat från utvärderingen ta fram underlag och utarbeta förslag i frågan om hur utbildning av detta slag kan inordnas i utbildningssystemet. Kommittén skall senast före utgången av år 1999 lämna regeringen förslag till ställningstagande.</P>
<P class="p774 ft4">(Utbildningsdepartementet)</P>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td465"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td225"><P class="p1 ft7">Bilaga 3 <SPAN class="ft4">245</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td466"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td223"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p775 ft42">Lag (1996:339) om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning</P>
<P class="p776 ft8">1 § I denna lag ges bestämmelser om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning.</P>
<P class="p556 ft8">Utbildningen kan anordnas av statliga universitet och högskolor, kom- muner, landsting och enskilda utbildningsanordnare. Utbildningsan- ordnarna får anordna utbildningen själva eller i samverkan med andra.</P>
<P class="p777 ft8">Utbildningen anordnas med särskilt statsbidrag, som fördelas efter ansökan.</P>
<P class="p556 ft4">2 § Utbildningen skall ge sådana fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för att självständigt och i arbetslag utföra kvali- ficerade uppgifter i en modernt organiserad produktion av varor eller tjänster. Utbildningen skall präglas av såväl ämnesteoretiskt djup som en stark arbetsplatsintegrering.</P>
<P class="p663 ft4">3 § Utbildningen skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper.</P>
<P class="p778 ft8">4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om organisationen av utbildningen hos kommuner och landsting samt om deras befattning i övrigt med utbildningen.</P>
<P class="p779 ft4">5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att enskilda utbildningsanordnare kan ges i uppgift att utfärda utbildningsbevis och examensbevis efter genomförd utbildning.</P>
<P class="p780 ft8">6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om försöksverksamheten.</P>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">246 </SPAN>Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p781 ft4">__________</P>
<P class="p16 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 juni 1996.</P>
<P class="p362 ft4">På regeringens vägnar</P>
<P class="p46 ft4">GÖRAN PERSSON</P>
<P class="p362 ft4">YLVA JOHANSSON</P>
<P class="p204 ft4">Utbildningsdepartementet</P>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td465"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td225"><P class="p1 ft7">Bilaga 4 <SPAN class="ft4">247</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td466"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td223"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p782 ft42">Förordning (1996:372) om en försöks- verksamhet med viss kvalificerad yrkes- utbildning</P>
<P class="p783 ft3">Inledande bestämmelser</P>
<P class="p158 ft4">1 § Statligt stöd får lämnas för försöksverksamhet med viss kvalifice rad yrkesutbildning enligt bestämmelserna i lagen (1996:339) om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning och be stäm- melserna i denna förordning.</P>
<P class="p15 ft4">2 § För en utbildning som avses i denna förordning får statsbidrag lämnas till kommuner, landsting eller enskilda utbildningsanordnare och särskilda medel lämnas till statliga universitet och högskolor eller andra statliga utbildningsanordnare.</P>
<P class="p295 ft8">Statsbidrag och särskilda medel lämnas i mån av tillgång på medel och får inte lämnas för en sådan del av en utbildning för vilken stats bidrag eller särskilda medel lämnas i någon annan ordning.</P>
<P class="p57 ft4">Med högskola avses i denna förordning dels universitet och högskolor med statligt, kommunalt eller landstingskommunalt huvudmannaskap, dels enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina.</P>
<P class="p15 ft4">3 § Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning beslutar om statsbi drag eller särskilda medel efter ansökan av den som enligt 4 § är an svarig utbildningsanordnare.</P>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">248 </SPAN>Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p750 ft3">Ansvarig utbildningsanordnare</P>
<P class="p158 ft8">4 § Om en utbildning anordnas av flera utbildningsanordnare i sam- verkan, skall alltid en av dem vara ansvarig för utbildningen (ansvarig utbildningsanordnare).</P>
<P class="p197 ft3">Utbildningen</P>
<P class="p161 ft4">5 § Utbildningen skall bestå av dels teoretisk undervisning, dels lärande i arbete på en arbetsplats. En tredjedel av utbildningstiden skall utgöras av lärande i arbete. Kommittén får om särskilda skäl motiverar det medge att tiden för lärande i arbete skall omfatta något mer eller något mindre än en tredjedel av utbildningstiden.</P>
<P class="p591 ft8">6 § Omfattningen av utbildningen anges enligt ett poängsystem, där varje poäng motsvarar heltidsstudier under en vecka.</P>
<P class="p193 ft4">7 § En kvalificerad yrkesutbildning får avslutas med en kvalificerad yrkesutbildningsexamen om utbildningen omfattar sammanlagt 80 poäng och den studerande har fullgjort vad som krävs för att bli god känd på alla moment i utbildningen.</P>
<P class="p784 ft8">8 § Som allmänna mål för en kvalificerad yrkesutbildningsexamen gäller vad som anges i 2 § lagen (1996:339) om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning.</P>
<P class="p785 ft8">Därutöver gäller de särskilda mål och krav som enligt 19 § 8 skall fast- ställas för en examen.</P>
<P class="p193 ft8">9 § En studerande som uppfyller kraven för en kvalificerad yrkes- utbildningsexamen skall på begäran få ett examensbevis. I ett sådant bevis skall utbildningens inriktning anges.</P>
<P class="p47 ft8">En studerande som fullgjort en utbildning som inte leder fram till en examen skall på begäran få ett utbildningsbevis.</P>
<P class="p193 ft8">10 § Lärarna inom försöksverksamheten skall ha den teoretiska ut bild- ning och den erfarenhet från arbetslivet som behövs för att säker ställa en hög kvalitet i utbildningen.</P>
<P class="p786 ft8">11 § De studerande skall ges möjlighet till insyn i verksamheten och tillfälle att påverka utbildningens uppläggning och genomförande.</P>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td465"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td225"><P class="p1 ft7">Bilaga 4 <SPAN class="ft4">249</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td466"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td223"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft4">12 § Utbildningen skall vara avgiftsfri för den studerande.</P>
<P class="p362 ft4">Utbildningen skall vara öppen för sökande från hela landet.</P>
<P class="p56 ft3">Tillträde till utbildningen</P>
<P class="p752 ft7">Behörighet</P>
<P class="p357 ft8">13 § Till utbildningen får endast sådana sökande antas som vid utbild- ningens början uppfyller kraven i 14 och 15 §§.</P>
<P class="p193 ft4">14 § För tillträde till en utbildning krävs att sökanden har fullföljt ett nationellt program i gymnasieskolan eller har motsvarande svensk eller utländsk utbildning eller genom annan verksamhet har förvärvat mot- svarande kunskaper.</P>
<P class="p787 ft8">15 § För tillträde till en utbildning får ställas upp krav på särskilda förkunskaper. Sådana krav skall vara relevanta för den aktuella utbild- ningen och får avse</P>
<P class="p47 ft8"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft155">kunskaper i ämne i gymnasieskolans nationella program eller mot- svarande kunskaper,</SPAN></P>
<P class="p363 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft157">krav på yrkeserfarenhet som kan vara av betydelse för utbildning ens</SPAN></P>
<P class="p643 ft8">speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbe reder för.</P>
<P class="p16 ft7">Urval</P>
<P class="p47 ft8">16 § Om antalet platser inom en kvalificerad yrkesutbildning är mindre än antalet behöriga sökande, får urval göras. Därvid skall hän syn tas till den sökandes möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen.</P>
<P class="p357 ft8">17 § Vid urvalet får en eller flera av följande urvalsgrunder användas: betyg, särskilt prov, tidigare utbildning och yrkeserfarenhet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">250 </SPAN>Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p750 ft3">Utbildningsplan</P>
<P class="p788 ft8">18 § För varje utbildning skall det finnas en utbildningsplan som fast- ställs av kommittén.</P>
<P class="p789 ft4">19 § I utbildningsplanen skall anges</P>
<P class="p790 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft158">den ansvariga utbildningsanordnaren och övriga utbildningsanordnare,</SPAN></P>
<P class="p429 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft159">utbildningens mål och de huvudmoment som ingår i utbildningen,</SPAN></P>
<P class="p429 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft159">utbildningens omfattning, huvudsakliga uppläggning och organisation,</SPAN></P>
<P class="p138 ft8"><SPAN class="ft4">4.</SPAN><SPAN class="ft155">inriktning, organisation och omfattning av det lärande i arbete som ingår i utbildningen,</SPAN></P>
<P class="p363 ft4"><SPAN class="ft4">5.</SPAN><SPAN class="ft159">kompetenskrav på den undervisande personalen,</SPAN></P>
<P class="p791 ft4"><SPAN class="ft4">6.</SPAN><SPAN class="ft157">de krav på förkunskaper och andra villkor som gäller för att få börja på utbildningen samt de urvalsgrunder som skall användas,</SPAN></P>
<P class="p792 ft8"><SPAN class="ft4">7.</SPAN><SPAN class="ft156">de principer för betygssättning och former för kunskapskontroll som skall tillämpas, samt</SPAN></P>
<P class="p193 ft8"><SPAN class="ft4">8.</SPAN><SPAN class="ft155">om utbildningen kan avslutas med en kvalificerad yrkesutbildnings- examen, dess inriktning samt de särskilda mål och krav som skall gälla för denna examen.</SPAN></P>
<P class="p427 ft8">I planen skall också anges om den högskola som är representerad i den ledningsgrupp som avses i 21 § bedömer att ett eller flera moment som ingår i utbildningen får tillgodoräknas vid denna högskola.</P>
<P class="p197 ft3">Studiestöd</P>
<P class="p158 ft4">20 § Den som går igenom en utbildning enligt denna förordning kan få studiemedel enligt studiestödslagen (1973:349) och studiestödsför ord- ningen (1973:418) trots att utbildningen inte anges i bilagan, avdelning B till studiestödsförordningen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td465"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td225"><P class="p1 ft7">Bilaga 4 <SPAN class="ft4">251</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td466"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td223"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p750 ft3">Ledningsgrupp för utbildningen</P>
<P class="p158 ft4">21 § Hos den ansvariga utbildningsanordnaren skall det finnas en led- ningsgrupp för utbildningen under den tid utbildningen bedrivs. Om en utbildningsanordnare är ansvarig för flera utbildningar får led nings- gruppen vara gemensam för dessa.</P>
<P class="p362 ft4">22 § Ledningsgruppen för utbildningen skall</P>
<P class="p295 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft160">se till att utbildningen genomförs enligt bestämmelserna i lagen (1996:339) om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkes ut- bildning, bestämmelserna i denna förordning och i enlighet med beslut av kommittén,</SPAN></P>
<P class="p429 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft159">anta studerande till utbildningen och</SPAN></P>
<P class="p429 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft159">utfärda utbildnings- och examensbevis efter genomförd utbildning.</SPAN></P>
<P class="p362 ft4">23 § Ledningsgruppen skall bestå av</P>
<P class="p790 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft158">företrädare för de delar av arbetslivet som berörs av utbildningen,</SPAN></P>
<P class="p429 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft159">minst en företrädare för en högskola och</SPAN></P>
<P class="p790 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft159">minst en företrädare för den kommunala vuxenutbildningen.</SPAN></P>
<P class="p784 ft8">Den ansvariga utbildningsanordnaren får utse ledamöter utöver dem som anges i första stycket. Flertalet av ledamöterna i ledningsgruppen skall dock vara företrädare för arbetslivet.</P>
<P class="p47 ft4">Minst en företrädare för de studerande skall ha närvaro- och yttrande rätt vid ledningsgruppens sammanträden.</P>
<P class="p295 ft4">24 § Om en kommun eller ett landsting är ansvarig utbildningsanord- nare, skall den nämnd som fullmäktige utser uppdra åt en lednings grupp att under nämnden sköta de uppgifter som anges i 22 §. Nämn den får helt eller delvis återkalla uppdraget, om det finns särskilda skäl för det.</P>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">252 </SPAN>Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p750 ft3">Statsbidrag och särskilda medel</P>
<P class="p793 ft8">25 § Kommittén skall vid sin fördelning av statsbidrag eller särskilda medel särskilt beakta om en utbildning</P>
<P class="p794 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft157">efterfrågas av arbetslivet och bedöms ha goda förutsättningar att bli genomförd med en hög kvalitet,</SPAN></P>
<P class="p787 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft158">genomförs av en högskola och en kommun och eventuellt någon annan i samverkan och</SPAN></P>
<P class="p784 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft158">bidrar till att bryta traditioner i fråga om könsbundna utbildnings- och yrkesval.</SPAN></P>
<P class="p138 ft8">26 § Beslutet om statsbidrag eller särskilda medel skall innehålla upp- gifter om belopp, antal utbildningsplatser och utbildningens lokalisering och dimensionering.</P>
<P class="p193 ft4">27 § Statsbidrag och särskilda medel betalas ut av Kammarkollegiet till den ansvariga utbildningsanordnaren.</P>
<P class="p431 ft4">28 § Statsbidrag får återkrävas om den ansvariga utbildningsanordna ren eller någon annan som deltar i anordnandet av utbildningen i väsentlig mån åsidosätter någon bestämmelse eller något villkor som gäller för bidraget.</P>
<P class="p600 ft3">Tillsyn m.m.</P>
<P class="p158 ft8">29 § Kommittén skall svara för tillsyn och uppföljning av de utbild- ningar som bedrivs med stöd av statsbidrag eller särskilda medel en ligt bestämmelserna i denna förordning.</P>
<P class="p57 ft4">30 § De utbildningsanordnare som deltar i anordnandet av en utbildning är skyldiga att utvärdera verksamheten och att medverka i den uppföljning och utvärdering av utbildningen som initieras av kom mittén. De skall till kommittén eller den som kommittén bestämmer lämna de uppgifter som kommittén begär.</P>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td465"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td225"><P class="p1 ft7">Bilaga 4 <SPAN class="ft4">253</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td466"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td223"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p750 ft3">Överklagande</P>
<P class="p170 ft4">31 § Beslut av kommittén enligt denna förordning får inte överklagas.</P>
<P class="p295 ft4">32 § Beslut av den ansvariga utbildningsanordnaren om avslag på en studerandes begäran att få examensbevis eller utbildningsbevis får överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.</P>
<P class="p204 ft4">__________</P>
<P class="p295 ft8">Denna förordning träder i kraft den 15 juni 1996 och gäller till ut gången av år 2001.</P>
<P class="p789 ft4">På regeringens vägnar</P>
<P class="p600 ft4">CARL THAM</P>
<P class="p795 ft8">Magnus Widebeck (Utbildningsdepartementet)</P>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t78">
<TR>
<TD class="tr2 td465"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td225"><P class="p1 ft7">Bilaga 5 <SPAN class="ft4">255</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td466"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td223"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t79">
<TR>
<TD class="tr12 td467"><P class="p1 ft4">Luleå tekniska universitet</P></TD>
<TD class="tr12 td281"><P class="p18 ft4">Studentenkät 1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td467"><P class="p1 ft12">Utvärderingsgruppen av KY</P></TD>
<TD class="tr8 td281"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td467"><P class="p1 ft12">971 87 LULEÅ</P></TD>
<TD class="tr8 td281"><P class="p297 ft12"><NOBR>1999-01-08</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td467"><P class="p1 ft12">Tel <NOBR>0920-913</NOBR> 83</P></TD>
<TD class="tr8 td281"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td467"><P class="p1 ft12">Hej!</P></TD>
<TD class="tr43 td281"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p796 ft162">Din utbildning är en del av en treårig försöksverksamhet som vi, en grupp forskare och lärare vid Luleå tekniska universitet, fått regeringens uppdrag att göra en <SPAN class="ft161">fristående utvärdering </SPAN>av. I vårt uppdrag ingår bland annat att se närmare på Er som studerar på dessa utbildningar; vilka Ni är, vilka erfarenheter Ni har av tidigare och denna utbildning. Era erfarenheter är väldigt viktiga för utbildningens framtida utformning och det är därför av stor vikt för oss och för denna utvärdering att Ni vill besvara våra frågor. Denna liksom kommande enkäter besvaras anonymt. Det kommer inte vara möjligt att utläsa vad just Du har svarat.</P>
<P class="p797 ft12">På utvärderingsgruppens vägnar</P>
<P class="p798 ft12">Antony Lindgren Mats Lindell</P>
<P class="p799 ft8"><SPAN class="ft163">INSTRUKTION: </SPAN>Frågorna i enkäten besvaras genom att Du på varje fråga kryssar för <SPAN class="ft163">endast </SPAN><SPAN class="ft164">ett </SPAN><SPAN class="ft163">av de givna svarsalternativen</SPAN>, dvs det svarsalternativ som Du tycker passar bäst in.</P>
<P class="p800 ft4">Om Du på något sätt finner det svårt att besvara en fråga eller är osäker på vilket svarsalternativ Du ska välja, är det <SPAN class="ft165">viktigt </SPAN>att Du inte hoppar över frågan, utan ändå väljer ett svarsalternativ som Du tycker känns bäst. Är Du osäker på något ord eller begrepp i en fråga kan Du fråga din lärare!</P>
<P class="p801 ft8">Har Du har några frågor eller synpunkter som Du vill framföra till oss som konstruerat enkäten finns det utrymme för det längst bak.</P>
<P class="p802 ft10">Tack på förhand för Din medverkan!</P>
<P class="p803 ft55">Var god vänd!</P>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t80">
<TR>
<TD class="tr2 td468"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">256 </SPAN>Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr2 td469"><P class="p804 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td470"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td471"><P class="p40 ft55">1. Är Du man eller kvinna?</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td468"><P class="p805 ft55"><SPAN class="ft166">r </SPAN>Man</P></TD>
<TD class="tr24 td469"><P class="p1 ft55"><SPAN class="ft166">r </SPAN>Kvinna</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p806 ft55"><SPAN class="ft55">2.</SPAN><SPAN class="ft141">Hur gammal är Du? ………. År</SPAN></P>
<P class="p807 ft55"><SPAN class="ft55">3.</SPAN><SPAN class="ft141">Vilken Kvalificerad Yrkesutbildning går Du på?</SPAN></P>
<P class="p808 ft55">Jag går: ………………………………………………..</P>
<P class="p809 ft55">När startade Du Din utbildning? (ange år och månad) ……år ……. månad</P>
<P class="p798 ft55">5. Varför har Du valt denna utbildning? <SPAN class="ft57">Markera </SPAN><SPAN class="ft167">ett </SPAN><SPAN class="ft57">alternativ.</SPAN></P>
<P class="p810 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">För att jag tror att det är en bransch som ger mig utvecklingsmöjligheter</SPAN></P>
<P class="p811 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">För att jag tror att jag kommer att tjäna mycket med pengar</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">För att jag tror att den kommer att ge mig ett mycket intressant arbete</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">För att jag kan få jobb i närheten av hemorten</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">För att jag tror att jag kan få ett jobb</SPAN></P>
<P class="p811 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">För att jag känner andra som går här</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">För att (ange anledning): ………………………………………………</SPAN></P>
<P class="p807 ft55"><SPAN class="ft55">6.</SPAN><SPAN class="ft141">Hur fick Du kännedom om denna utbildning? </SPAN><SPAN class="ft57">Markera </SPAN><SPAN class="ft167">ett </SPAN><SPAN class="ft57">alternativ.</SPAN></P>
<P class="p810 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Genom arbetsförmedlingen</SPAN></P>
<P class="p811 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Genom mitt fackförbund</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Genom </SPAN><NOBR>SYO-konsulent,</NOBR> kurator, lärare eller annan skolpersonal</P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Genom en annons i dagspressen</SPAN></P>
<P class="p811 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Genom andra massmedia (radio, teve, internet)</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Genom vänner eller bekanta</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">På annat sätt (hur?): ………………………………………………</SPAN></P>
<P class="p813 ft55">Var god vänd!</P>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t78">
<TR>
<TD class="tr2 td465"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td225"><P class="p1 ft7">Bilaga 5 <SPAN class="ft4">257</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td466"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td223"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p814 ft170"><SPAN class="ft55">7.</SPAN><SPAN class="ft168">Vilken var Din </SPAN><SPAN class="ft169">huvudsakliga </SPAN>sysselsättning under de 12 senaste månaderna innan Du påbörjade denna <NOBR>KY-utbildning?</NOBR></P>
<P class="p810 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Förvärvsarbetade</SPAN></P>
<P class="p811 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Studerade vid grundskola</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Studerade vid gymnasieskola</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Studerade vid högskola/universitet</SPAN></P>
<P class="p811 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Arbetslös</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Annat, nämligen : …………………………………………..</SPAN></P>
<P class="p815 ft170"><SPAN class="ft55">8.</SPAN><SPAN class="ft168">Har Du flyttat från Din bostadsort för att gå denna utbildning? </SPAN><SPAN class="ft169">Markera </SPAN><SPAN class="ft171">ett </SPAN><SPAN class="ft169">alternativ.</SPAN></P>
<P class="p816 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Ja</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Nej, jag dagspendlar mellan hem och skola</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Nej, jag veckopendlar mellan hem och skola</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Nej</SPAN></P>
<P class="p807 ft55"><SPAN class="ft55">9.</SPAN><SPAN class="ft141">Om Du svarat Ja på fråga 8, tror Du att Du flyttar tillbaka efter färdig utbild ning?</SPAN></P>
<P class="p817 ft57">Markera <SPAN class="ft167">ett </SPAN>alternativ.</P>
<P class="p816 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Ja</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Ja, kanske</SPAN></P>
<P class="p811 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Nej</SPAN></P>
<P class="p818 ft55"><SPAN class="ft55">10.</SPAN><SPAN class="ft172">Varifrån tycker Du det är viktigast (för Din egen livskvalité) att hämta kunska per?</SPAN></P>
<P class="p819 ft57">Markera <SPAN class="ft167">ett </SPAN>svarsalternativ.</P>
<P class="p810 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Från skolan</SPAN></P>
<P class="p811 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Från en arbetsplats</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Från dina kamrater</SPAN></P>
<P class="p820 ft170"><SPAN class="ft55">11.</SPAN><SPAN class="ft173">Vilket av följande utbildningsalternativ tror Du kommer att vara viktigast för </SPAN><SPAN class="ft174">Dig </SPAN>i framtiden? <SPAN class="ft169">Markera </SPAN><SPAN class="ft171">ett </SPAN><SPAN class="ft169">svarsalternativ.</SPAN></P>
<P class="p816 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Den utbildning som ges vid den vanliga högskolan/universitet</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Den utbildning av det här slaget som integrerar arbete och skola.</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Utbildning som ges enbart ute i arbetslivet</SPAN></P>
<P class="p821 ft55">Var god vänd!</P>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t78">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">258 </SPAN>Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p822 ft170"><SPAN class="ft55">12.</SPAN><SPAN class="ft173">Vad tror Du kommer att vara viktigast för </SPAN><SPAN class="ft174">Sveriges </SPAN>framtid? <SPAN class="ft169">Markera </SPAN><SPAN class="ft171">ett </SPAN><SPAN class="ft169">svarsalternativ.</SPAN></P>
<P class="p810 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Den utbildning som ges vid den vanliga högskolan/universitet</SPAN></P>
<P class="p811 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Utbildning av det här slaget som integrerar arbete och skola.</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Utbildning som ges enbart ute i arbetslivet</SPAN></P>
<P class="p807 ft55"><SPAN class="ft55">13.</SPAN><SPAN class="ft172">Som Du känner det </SPAN><SPAN class="ft124">nu</SPAN>, skulle Du vilja: <SPAN class="ft57">(Markera </SPAN><SPAN class="ft167">ett </SPAN><SPAN class="ft57">svarsalternativ.)</SPAN></P>
<P class="p810 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Avbryta denna utbildning om Du idag blev erbjuden ett fast jobb</SPAN></P>
<P class="p811 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Utbilda Dig enbart praktiskt på en arbetsplats</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Utbilda Dig enbart teoretiskt via en ”vanlig” universitetsutbildning</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Fortsätta denna utbildning som kombinerar skola och arbete</SPAN></P>
<P class="p807 ft55"><SPAN class="ft55">14.</SPAN><SPAN class="ft172">Efter utbildningen och Du söker jobb, vad kommer att vara viktigast för </SPAN><SPAN class="ft124">Dig</SPAN>?</P>
<P class="p817 ft57">Markera <SPAN class="ft167">ett </SPAN>svarsalternativ.</P>
<P class="p816 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Lönen för jobbet</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Innehållet i arbetsuppgifterna</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Arbetskamraterna</SPAN></P>
<P class="p807 ft55"><SPAN class="ft55">15.</SPAN><SPAN class="ft172">Tror Du att mer utbildning ger ett mer intressant arbetsinnehåll?</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t81">
<TR>
<TD class="tr11 td33"><P class="p1 ft166">r <SPAN class="ft55">Ja</SPAN></P></TD>
<TD class="tr11 td472"><P class="p1 ft55"><SPAN class="ft166">r </SPAN>Nej</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p823 ft55">16. Tror Du att mer utbildning ger högre lön?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t81">
<TR>
<TD class="tr6 td33"><P class="p1 ft166">r <SPAN class="ft55">Ja</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td472"><P class="p1 ft55"><SPAN class="ft166">r </SPAN>Nej</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p823 ft55">17. Tycker Du att Du har en optimistisk syn på <SPAN class="ft124">Din </SPAN>egen framtid?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t81">
<TR>
<TD class="tr11 td33"><P class="p1 ft166">r <SPAN class="ft55">Ja</SPAN></P></TD>
<TD class="tr11 td472"><P class="p1 ft55"><SPAN class="ft166">r </SPAN>Nej</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p823 ft55">18. Tycker Du att det finns anledning att se optimistiskt på <SPAN class="ft124">Sveriges </SPAN>framtid?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t81">
<TR>
<TD class="tr6 td33"><P class="p1 ft166">r <SPAN class="ft55">Ja</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td472"><P class="p1 ft55"><SPAN class="ft166">r </SPAN>Nej</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p824 ft55">Var god vänd!</P>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t78">
<TR>
<TD class="tr2 td465"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td225"><P class="p1 ft7">Bilaga 5 <SPAN class="ft4">259</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td466"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td223"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p825 ft170"><SPAN class="ft55">19.</SPAN><SPAN class="ft173">I vilken del av Din utbildning tror Du att man lär sig </SPAN><SPAN class="ft174">mest</SPAN>? <SPAN class="ft169">Markera </SPAN><SPAN class="ft171">ett </SPAN><SPAN class="ft169">svarsalternativ.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t82">
<TR>
<TD class="tr11 td473"><P class="p1 ft55"><SPAN class="ft166">r </SPAN>I den arbetsplatsförlagda delen</P></TD>
<TD class="tr11 td428"><P class="p1 ft55"><SPAN class="ft166">r </SPAN>I den skolförlagda delen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p826 ft12"><SPAN class="ft12">20.</SPAN><SPAN class="ft175">Vilken typ av kunskap tror Du att Du har mest nytta av i Ditt framtida arbete?</SPAN></P>
<P class="p817 ft11">Markera <SPAN class="ft176">ett </SPAN>svarsalternativ.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t83">
<TR>
<TD class="tr11 td474"><P class="p827 ft55"><SPAN class="ft166">r </SPAN>Sådan som man har “i huvudet”</P></TD>
<TD class="tr11 td135"><P class="p1 ft55"><SPAN class="ft166">r </SPAN>Sådan som man har “i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td474"><P class="p1 ft55">händerna”</P></TD>
<TD class="tr8 td135"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p828 ft55">21. Anser Du att Du tillhör någon särskild samhällsklass? <SPAN class="ft57">Markera </SPAN><SPAN class="ft167">ett </SPAN><SPAN class="ft57">svarsalternativ.</SPAN></P>
<P class="p829 ft55"><SPAN class="ft166">r </SPAN>Ja <SPAN class="ft166">r </SPAN>Nej</P>
<P class="p830 ft170"><SPAN class="ft55">22.</SPAN><SPAN class="ft173">Om Du svarat Ja på fråga 21, vilken klass skulle det vara? </SPAN><SPAN class="ft169">Markera </SPAN><SPAN class="ft171">ett </SPAN><SPAN class="ft169">svarsalternativ.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t84">
<TR>
<TD class="tr11 td281"><P class="p1 ft55"><SPAN class="ft166">r </SPAN>Arbetarklass</P></TD>
<TD class="tr11 td264"><P class="p1 ft55"><SPAN class="ft166">r </SPAN>Medelklass</P></TD>
<TD class="tr11 td475"><P class="p1 ft55"><SPAN class="ft166">r </SPAN>Övre medelklass</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p831 ft179">23. Efter Din utbildning och Du har fått ett jobb som svarar mot denna, vad skulle Du vilja kalla Dig? <SPAN class="ft177">Markera </SPAN><SPAN class="ft178">ett </SPAN><SPAN class="ft177">svarsalternativ.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t85">
<TR>
<TD class="tr11 td476"><P class="p827 ft55"><SPAN class="ft166">r </SPAN>Arbetare <SPAN class="ft166">r </SPAN>Tjänsteman</P></TD>
<TD class="tr11 td477"><P class="p1 ft55"><SPAN class="ft166">r </SPAN>Företagare <SPAN class="ft166">r </SPAN>Annat, vad?</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td476"><P class="p1 ft55">…………</P></TD>
<TD class="tr8 td477"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p832 ft162">24. Vilken skolutbildning har Din far? Markera <SPAN class="ft180">samtliga </SPAN>genomförda utbildningar Du känner till.</P>
<P class="p833 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Folkskola</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Grundskola</SPAN></P>
<P class="p811 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Realskola</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Gymnasieskola</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Yrkesskola</SPAN></P>
<P class="p811 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Universitetsutbildning (kortare än 3 år)</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Universitetsutbildning (3 år eller </SPAN><SPAN class="ft57">längre</SPAN>)</P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Annan utbildning, nämligen: ……………………………………..</SPAN></P>
<P class="p821 ft55">Var god vänd!</P>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t78">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">260 </SPAN>Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p797 ft57"><SPAN class="ft55">25. Vad för slags yrke har Din far? </SPAN><SPAN class="ft167">Beskriv titel så noggrant som möjligt.</SPAN></P>
<P class="p834 ft179">Han är: …………………………………(t ex, Byggnadsarbetare, livsmedelshandlare, lagerförman)</P>
<P class="p835 ft179"><SPAN class="ft55">26.</SPAN><SPAN class="ft181">Inom vilket verksamhetsområde (bransch) är han verksam? </SPAN><SPAN class="ft178">Beskriv så noggrant som möjligt.</SPAN></P>
<P class="p836 ft179">Han är verksam inom: …………………………………(t ex jordbruk, mejeri, kläder, livsmedel, metall, verktyg, datorer, bilreparationer, hushållsartiklar, bussar, tåg.)</P>
<P class="p828 ft55">27. Har Din far eget företag?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t81">
<TR>
<TD class="tr6 td33"><P class="p1 ft166">r <SPAN class="ft55">Ja</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td472"><P class="p1 ft55"><SPAN class="ft166">r </SPAN>Nej</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p837 ft170"><SPAN class="ft55">28.</SPAN><SPAN class="ft173">Vilken skolutbildning har Din mor? Markera </SPAN><SPAN class="ft169">samtliga </SPAN>genomförda utbildningar Du känner till.</P>
<P class="p816 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Folkskola</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Grundskola</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Realskola</SPAN></P>
<P class="p811 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Gymnasieskola</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Yrkesskola</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Universitetsutbildning (kortare än 3 år)</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Universitetsutbildning (3 år eller </SPAN><SPAN class="ft57">längre</SPAN>)</P>
<P class="p811 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Annan utbildning, nämligen: ……………………………………..</SPAN></P>
<P class="p807 ft57"><SPAN class="ft55">29.</SPAN><SPAN class="ft172">Vad för slags yrke har Din mor? </SPAN><SPAN class="ft167">Beskriv titel så noggrant som möjligt.</SPAN></P>
<P class="p838 ft179">Hon är: …………………………………..(t ex, butiksbiträde, kontorist, personalchef)</P>
<P class="p839 ft170"><SPAN class="ft55">30.</SPAN><SPAN class="ft173">Inom vilket verksamhetsområde (bransch) är hon verksam? </SPAN><SPAN class="ft171">Beskriv så noggrant som möjligt.</SPAN></P>
<P class="p840 ft170">Hon är verksam inom: …………………………(t ex jordbruk, mejeri, kläder, livsmedel, metall, verktyg, datorer, bilreparationer, hushållsartiklar, bussar, tåg.)</P>
<P class="p821 ft55">Var god vänd!</P>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t80">
<TR>
<TD class="tr2 td478"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td479"><P class="p841 ft7">Bilaga 5 <SPAN class="ft4">261</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td470"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td471"><P class="p40 ft55">31. Har Din mor eget företag?</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td478"><P class="p805 ft166">r <SPAN class="ft55">Ja</SPAN></P></TD>
<TD class="tr24 td479"><P class="p1 ft55"><SPAN class="ft166">r </SPAN>Nej</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p798 ft55">32. Under Din uppväxt, bodde Du då mest: <SPAN class="ft57">(Markera </SPAN><SPAN class="ft167">ett </SPAN><SPAN class="ft57">svarsalternativ.)</SPAN></P>
<P class="p816 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Med båda föräldrarna</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Hos far</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Hos mor</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Omväxlande hos far och mor</SPAN></P>
<P class="p811 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">På annat sätt</SPAN></P>
<P class="p842 ft170"><SPAN class="ft55">33.</SPAN><SPAN class="ft173">Vilken Utbildningslinje (eller program) gick Du i Gymnasieskolan? Ange också utbildningens längd och inriktning. </SPAN><SPAN class="ft169">Exempel: Social linje, 2 år, estetisk inriktning.</SPAN></P>
<P class="p808 ft55"><SPAN class="ft166">r </SPAN>Jag gick…………………….. …….år …………………inriktning</P>
<P class="p843 ft170"><SPAN class="ft182">r </SPAN>Jag har ej gått där, utan……………………………….(t ex <NOBR>grund-,</NOBR> <NOBR>yrkes-,</NOBR> folkhögskola etc)</P>
<P class="p844 ft170"><SPAN class="ft55">34.</SPAN><SPAN class="ft173">Har Du innan Du började denna utbildning studerat på KOMVUX och i så fall i vilken utsträckning? </SPAN><SPAN class="ft169">Markera </SPAN><SPAN class="ft171">ett </SPAN><SPAN class="ft169">svarsalternativ.</SPAN></P>
<P class="p816 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Ja, helt grundskoleprogram</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Ja, vissa ämnen på grundskolenivå</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Ja, helt gymnasieskoleprogram</SPAN></P>
<P class="p811 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Ja, vissa ämnen på gymnasieskolenivå</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Nej</SPAN></P>
<P class="p807 ft55"><SPAN class="ft55">35.</SPAN><SPAN class="ft172">Har Du tidigare läst på högskola/universitet?</SPAN></P>
<P class="p810 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Ja, på linje eller program. Ange vilken/vilka: …………………………….</SPAN></P>
<P class="p811 ft55"><SPAN class="ft183">r</SPAN><SPAN class="ft141">Ja, på fristående/enstaka kurs. Ange vilken/vilka: ………………………..</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft183">r</SPAN><SPAN class="ft141">Nej</SPAN></P>
<P class="p845 ft55">Var god vänd!</P>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t78">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">262 </SPAN>Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p797 ft55">36. Planerar Du inom en snar framtid att läsa på universitet/högskola?</P>
<P class="p810 ft55"><SPAN class="ft166">r</SPAN><SPAN class="ft141">Ja, på linje eller program. Ange vilken/vilka: …………………………….</SPAN></P>
<P class="p812 ft55"><SPAN class="ft183">r</SPAN><SPAN class="ft141">Ja, på fristående/enstaka kurs. Ange vilken/vilka: ………………………..</SPAN></P>
<P class="p811 ft55"><SPAN class="ft183">r</SPAN><SPAN class="ft141">Nej</SPAN></P>
<P class="p807 ft55"><SPAN class="ft55">37.</SPAN><SPAN class="ft172">Är någon av Dina föräldrar invandrare?</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t86">
<TR>
<TD class="tr5 td391"><P class="p827 ft55"><SPAN class="ft166">r </SPAN>Ja, nordisk</P></TD>
<TD class="tr5 td480"><P class="p1 ft55"><SPAN class="ft166">r </SPAN>Ja, utomnordisk</P></TD>
<TD class="tr5 td391"><P class="p1 ft55"><SPAN class="ft166">r </SPAN>Nej</P></TD>
<TD class="tr5 td481"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr54 td482"><P class="p1 ft55">38. Utifrån hur man i allmänhet ser på denna utbildning, skulle Du vilja beteckna</P></TD>
<TD class="tr54 td481"><P class="p1 ft55">den</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p846 ft55">som att den leder till ett ”kvinnoyrke” eller ”mansyrke”? <SPAN class="ft57">Markera </SPAN><SPAN class="ft167">ett </SPAN><SPAN class="ft57">svarsalternativ.</SPAN></P>
<P class="p829 ft55"><SPAN class="ft166">r </SPAN>Ja, ett “mansyrke” <SPAN class="ft166">r </SPAN>Ja, ett “kvinnoyrke” <SPAN class="ft166">r </SPAN>Nej, ingendera</P>
<P class="p847 ft169">Tack för Din medverkan! Har Du kommentarer kring enkäten kan Du gärna lämna dem här nedan.</P>
<P class="p848 ft55">………………………………………………………………………………………</P>
<P class="p849 ft55">………………………………………………………………………………………</P>
<P class="p846 ft55">………………………………………………………………………………………</P>
<P class="p846 ft55">………………………………………………………………………………………</P>
<P class="p849 ft55">………………………………………………………………………………………</P>
<P class="p846 ft55">………………………………………………………………………………………</P>
<P class="p846 ft55">………………………………………………………………………………………</P>
<P class="p846 ft55">………………………………………………………………………………………</P>
<P class="p849 ft55">………………………………………………………………………………………</P>
<P class="p846 ft55">………………………………………………………………………………………</P>
<P class="p846 ft55">………………………………………………………………………………………</P>
<P class="p850 ft55">Var god vänd!</P>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td465"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td225"><P class="p1 ft7">Bilaga 6 <SPAN class="ft4">263</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td466"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td223"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p5 ft6">Studentenkät 2 - Underenkät</P>
<P class="p851 ft12">Utvärderingsgruppen av KY</P>
<P class="p384 ft12">Hej!</P>
<P class="p852 ft162">Din <NOBR>KY-utbildning</NOBR> är en del av en treårig försöksverksamhet som vi, en grupp forskare och lärare vid Luleå tekniska universitet, fått regeringens uppdrag att göra en fristående <SPAN class="ft161">utvärdering </SPAN>av. I denna enkät frågar vi dels vilka Ni som på- börjat denna <NOBR>KY-utbildning</NOBR> är, dels vad Ni tycker om den <NOBR>KY-utbildning</NOBR> som Ni går på. Era erfarenheter kommer att ligga till grund för utbildningens fram tida utformning och det är därför av stor vikt att Ni besvarar våra frågor. Denna enkät besvaras anonymt. Det kommer inte att vara möjligt att se vad just du har svarat.</P>
<P class="p752 ft57">INSTRUKTION TILL STÖD FÖR DIG</P>
<P class="p853 ft162">Läs varje fråga noggrant. Frågorna i enkäten besvaras därefter genom att Du kryssar för det svarsalternativ som Du tycker passar bäst in. Du ska endast kryssa för <SPAN class="ft180">ett </SPAN>av de svarsalternativen om ej annat uttryckligen anges.</P>
<P class="p854 ft162">Om Du finner det svårt att besvara en fråga eller är osäker på vilket svars alterna- tiv Du ska välja, är det <SPAN class="ft180">viktigt </SPAN>att Du inte hoppar över frågan utan ändå väljer det svarsalternativ som Du tycker känns bäst. Är Du osäker på något ord eller begrepp i en fråga kan Du fråga din lärare.</P>
<P class="p855 ft162">Om Du har några frågor eller synpunkter som Du vill framföra till oss som kon- struerat enkäten får Du gärna skriva ner dessa på utrymmet längst bak i enkäten.</P>
<P class="p445 ft57">Tack på förhand för din medverkan!</P>
<P class="p362 ft12">På utvärderingsgruppens vägnar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t87">
<TR>
<TD class="tr5 td483"><P class="p1 ft12">Antony Lindgren</P></TD>
<TD class="tr5 td306"><P class="p1 ft12">Mats Lindell</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">264 </SPAN>Bilaga 6</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p856 ft10">Först några allmänna frågor om Dig själv</P>
<P class="p851 ft55">1. Är Du man eller kvinna?</P>
<P class="p857 ft55">Man <SPAN class="ft166">r</SPAN></P>
<P class="p858 ft55">Kvinna <SPAN class="ft166">r</SPAN></P>
<P class="p287 ft55"><SPAN class="ft55">2.</SPAN><SPAN class="ft141">Hur gammal är Du?</SPAN></P>
<P class="p859 ft55">Jag är: ………. år</P>
<P class="p860 ft170"><SPAN class="ft55">3.</SPAN><SPAN class="ft168">Vilken Kvalificerad Yrkesutbildning går Du på? Ange utbildningens </SPAN><SPAN class="ft169">fullständiga </SPAN>namn.</P>
<P class="p861 ft55">Jag går på: ……………………………………………………………..</P>
<P class="p851 ft55">4. På vilken ort genomför Du Din <NOBR>KY-utbildning?</NOBR></P>
<P class="p857 ft55">Ort: ………………………………………………</P>
<P class="p287 ft55"><SPAN class="ft55">5.</SPAN><SPAN class="ft141">När startade Du Din </SPAN><NOBR>KY-utbildning?</NOBR> Ange år och månad.</P>
<P class="p862 ft55">År: 19 ……….</P>
<P class="p859 ft55">Månad: ………</P>
<P class="p863 ft170"><SPAN class="ft55">6.</SPAN><SPAN class="ft168">Vilken utbildningslinje (eller program) gick Du i Gymnasieskolan? Ange utbildning, utbildningens längd och inriktning så noggrant som möjligt.</SPAN></P>
<P class="p864 ft57">Exempel: Social linje, 2 år, estetisk inriktning.</P>
<P class="p857 ft55">Jag gick: ………………………………………………….</P>
<P class="p858 ft55">Utbildningens längd: …………år</P>
<P class="p857 ft55">Inriktning: …………………………………………………</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t88">
<TR>
<TD class="tr6 td476"><P class="p1 ft55">Jag har inte studerat vid gymnasieskolan</P></TD>
<TD class="tr6 td484"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td465"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td225"><P class="p1 ft7">Bilaga 6 <SPAN class="ft4">265</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td466"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td223"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p865 ft170"><SPAN class="ft55">7.</SPAN><SPAN class="ft168">Om Du på fråga 6 svarat att Du ”inte studerat vid gymnasieskolan”, ange då </SPAN><SPAN class="ft169">samtliga </SPAN>utbildningar Du istället genomgått.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t89">
<TR>
<TD class="tr12 td281"><P class="p1 ft55">Jag har gått:</P></TD>
<TD class="tr12 td318"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td281"><P class="p1 ft55">Folkskola</P></TD>
<TD class="tr0 td318"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td281"><P class="p1 ft55">Grundskola</P></TD>
<TD class="tr8 td318"><P class="p20 ft166">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td281"><P class="p1 ft55">Realskola</P></TD>
<TD class="tr6 td318"><P class="p1 ft184">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td281"><P class="p1 ft55">Yrkesskola</P></TD>
<TD class="tr8 td318"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td281"><P class="p1 ft55">Folkhögskola</P></TD>
<TD class="tr8 td318"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td281"><P class="p1 ft55">Utländsk utbildning</P></TD>
<TD class="tr9 td318"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p866 ft55">Annan utbildning, nämligen: …………………………………..</P>
<P class="p287 ft55"><SPAN class="ft55">8.</SPAN><SPAN class="ft141">Har Du innan Du började denna </SPAN><NOBR>KY-utbildning</NOBR> läst på KOMVUX ?</P>
<P class="p864 ft57">Markera ett svarsalternativ.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t90">
<TR>
<TD class="tr11 td485"><P class="p1 ft55">Ja, helt grundskoleprogram</P></TD>
<TD class="tr11 td376"><P class="p20 ft184">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td485"><P class="p1 ft55">Ja, vissa ämnen på grundskola</P></TD>
<TD class="tr13 td376"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td485"><P class="p1 ft55">Ja, helt gymnasieskoleprogram</P></TD>
<TD class="tr8 td376"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td485"><P class="p1 ft55">Ja, vissa ämnen på gymnasieskola</P></TD>
<TD class="tr6 td376"><P class="p1 ft184">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td485"><P class="p1 ft55">Nej</P></TD>
<TD class="tr9 td376"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p867 ft170"><SPAN class="ft55">9.</SPAN><SPAN class="ft168">Vilken var Din huvudsakliga sysselsättning under de 12 senaste månaderna innan Du påbörjade denna </SPAN><NOBR>KY-utbildning?</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t91">
<TR>
<TD class="tr11 td486"><P class="p1 ft55">Förvärvsarbetade (heltid)</P></TD>
<TD class="tr11 td318"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td486"><P class="p1 ft55">Förvärvsarbetade (halvtid, deltid)</P></TD>
<TD class="tr13 td318"><P class="p1 ft184">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td486"><P class="p1 ft55">Studerade vid gymnasieskola</P></TD>
<TD class="tr8 td318"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td486"><P class="p1 ft55">Studerade vid högskola/universitet</P></TD>
<TD class="tr8 td318"><P class="p20 ft166">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td486"><P class="p1 ft55">Deltog i arbetsmarknadsåtgärd (ALU, API etc)</P></TD>
<TD class="tr6 td318"><P class="p20 ft184">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td486"><P class="p1 ft55">Arbetslös</P></TD>
<TD class="tr8 td318"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td486"><P class="p1 ft55">Värnplikt</P></TD>
<TD class="tr9 td318"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p866 ft55">Annat, nämligen : …………………………………………..</P>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">266 </SPAN>Bilaga 6</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p654 ft55"><SPAN class="ft55">10.</SPAN><SPAN class="ft172">Har Du innan Du började på denna </SPAN><NOBR>KY-utbildning</NOBR> studerat vid högskola/universitet?</P>
<P class="p864 ft57">Markera ett svarsalternativ.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t92">
<TR>
<TD class="tr11 td485"><P class="p1 ft55">Ja, på linje eller program</P></TD>
<TD class="tr11 td351"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td485"><P class="p1 ft55">Ja, på fristående kurs</P></TD>
<TD class="tr13 td351"><P class="p1 ft184">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td485"><P class="p1 ft55">Ja, både linje och fristående kurs</P></TD>
<TD class="tr8 td351"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td485"><P class="p1 ft55">Nej</P></TD>
<TD class="tr9 td351"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p868 ft179"><SPAN class="ft55">11.</SPAN><SPAN class="ft181">Planerar Du att efter avslutad </SPAN><NOBR>KY-utbildning</NOBR> studera vid högskola/universitet? <NOBR>(KY-utbildningar</NOBR> är här ej inräknad som högskoleutbildning.)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t93">
<TR>
<TD class="tr11 td229"><P class="p1 ft55">Ja, på linje eller program</P></TD>
<TD class="tr11 td484"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p869 ft55">Ange vilken/vilka: …………………………………</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t94">
<TR>
<TD class="tr6 td229"><P class="p1 ft55">Ja, på fristående/enstaka kurs</P></TD>
<TD class="tr6 td484"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p869 ft55">Ange vilken/vilka: …………………………………</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t94">
<TR>
<TD class="tr6 td229"><P class="p1 ft55">Nej</P></TD>
<TD class="tr6 td484"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p870 ft170"><SPAN class="ft55">12.</SPAN><SPAN class="ft173">Vilken skolutbildning har Din far? Markera </SPAN><SPAN class="ft169">samtliga </SPAN>genomförda utbildningar Du känner till.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t95">
<TR>
<TD class="tr9 td473"><P class="p1 ft55">Folkskola</P></TD>
<TD class="tr9 td318"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td473"><P class="p1 ft55">Grundskola</P></TD>
<TD class="tr13 td318"><P class="p20 ft166">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td473"><P class="p1 ft55">Realskola</P></TD>
<TD class="tr6 td318"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td473"><P class="p1 ft55">Gymnasieskola</P></TD>
<TD class="tr8 td318"><P class="p1 ft184">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td473"><P class="p1 ft55">Yrkesskola</P></TD>
<TD class="tr8 td318"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td473"><P class="p1 ft55">Universitetsutbildning (kortare än 3 år)</P></TD>
<TD class="tr8 td318"><P class="p20 ft166">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td473"><P class="p1 ft55">Universitetsutbildning (3 år eller längre)</P></TD>
<TD class="tr5 td318"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p871 ft55">Annan utbildning, nämligen: ……………………………………..</P>
<P class="p851 ft57"><SPAN class="ft55">13. Vad för slags yrke har Din far? </SPAN>Beskriv titel så noggrant som möjligt.</P>
<P class="p857 ft55">Han är:…………………………………………………………</P>
<P class="p861 ft57">Exempel: vårdare, busschaufför, marknadschef, banktjänsteman</P>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td465"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td225"><P class="p1 ft7">Bilaga 6 <SPAN class="ft4">267</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td466"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td223"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p872 ft170"><SPAN class="ft55">14.</SPAN><SPAN class="ft173">Inom vilket verksamhetsområde (bransch) är Din far verksam? </SPAN><SPAN class="ft169">Beskriv så noggrant som möjligt.</SPAN></P>
<P class="p861 ft55">Han är verksam inom: ………………………………………….</P>
<P class="p873 ft169">Exempel: jordbruk, mejeri, kläder, livsmedel, metall, verktyg, datorer, bilreparationer, hushållsartiklar, bussar, tåg.</P>
<P class="p851 ft55">15. Har Din far eget företag?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t96">
<TR>
<TD class="tr11 td472"><P class="p1 ft55">Ja</P></TD>
<TD class="tr11 td351"><P class="p1 ft184">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td472"><P class="p1 ft55">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td351"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p874 ft170"><SPAN class="ft55">16.</SPAN><SPAN class="ft173">Vilken skolutbildning har Din mor? Markera </SPAN><SPAN class="ft169">samtliga </SPAN>genomförda utbildningar Du känner till.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t97">
<TR>
<TD class="tr11 td473"><P class="p1 ft55">Folkskola</P></TD>
<TD class="tr11 td318"><P class="p1 ft184">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td473"><P class="p1 ft55">Grundskola</P></TD>
<TD class="tr13 td318"><P class="p20 ft166">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td473"><P class="p1 ft55">Realskola</P></TD>
<TD class="tr8 td318"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td473"><P class="p1 ft55">Gymnasieskola</P></TD>
<TD class="tr6 td318"><P class="p1 ft184">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td473"><P class="p1 ft55">Yrkesskola</P></TD>
<TD class="tr8 td318"><P class="p1 ft184">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td473"><P class="p1 ft55">Universitetsutbildning (kortare än 3 år)</P></TD>
<TD class="tr8 td318"><P class="p20 ft166">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td473"><P class="p1 ft55">Universitetsutbildning (3 år eller längre)</P></TD>
<TD class="tr9 td318"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p866 ft55">Annan utbildning, nämligen: ……………………………………….</P>
<P class="p287 ft57"><SPAN class="ft55">17.</SPAN><SPAN class="ft172">Vad för slags yrke har Din mor? </SPAN>Beskriv titel så noggrant som möjligt.</P>
<P class="p862 ft55">Hon är:…………………………………………………………..</P>
<P class="p859 ft57">Exempel: vårdbiträde, busschaufför, marknadschef, banktjänsteman.</P>
<P class="p875 ft170"><SPAN class="ft55">18.</SPAN><SPAN class="ft173">Inom vilket verksamhetsområde (bransch) är Din mor verksam? </SPAN><SPAN class="ft169">Beskriv så noggrant som möjligt.</SPAN></P>
<P class="p857 ft55">Hon är verksam inom: ………………………………………….</P>
<P class="p876 ft177">Exempel: jordbruk, mejeri, kläder, livsmedel, metall, verktyg, datorer, bilreparationer, hushållsartiklar, bussar, tåg.</P>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">268 </SPAN>Bilaga 6</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p387 ft55">19. Har Din mor eget företag?</P>
<P class="p861 ft55">Ja <SPAN class="ft166">r</SPAN></P>
<P class="p858 ft55">Nej <SPAN class="ft166">r</SPAN></P>
<P class="p877 ft10">Nu några frågor om Din <NOBR>KY-utbildning</NOBR> i allmänhet</P>
<P class="p878 ft179"><SPAN class="ft55">20.</SPAN><SPAN class="ft181">I Din </SPAN><NOBR>KY-utbildning,</NOBR> arbetar Du minst 1 gång i veckan tillsammans med andra studenter i grupper?</P>
<P class="p879 ft55">Ja <SPAN class="ft166">r</SPAN></P>
<P class="p858 ft55">Nej <SPAN class="ft166">r</SPAN></P>
<P class="p880 ft179"><SPAN class="ft55">21.</SPAN><SPAN class="ft181">I Din </SPAN><NOBR>KY-utbildning,</NOBR> förklaras problem med verkliga exempel hämtade från företag, organisationer etc?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t98">
<TR>
<TD class="tr9 td472"><P class="p1 ft55">Ja</P></TD>
<TD class="tr9 td351"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td472"><P class="p1 ft55">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td351"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p56 ft55">22. I <NOBR>KY-utbildningen,</NOBR> kommer det föreläsare från företag, organisationer etc?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t96">
<TR>
<TD class="tr11 td472"><P class="p1 ft55">Ja</P></TD>
<TD class="tr11 td351"><P class="p1 ft184">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td472"><P class="p1 ft55">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td351"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p881 ft170"><SPAN class="ft55">23.</SPAN><SPAN class="ft173">Anser Du att den del av </SPAN><NOBR>KY-utbildningen</NOBR> som sker ute på företag, organisationer etc ger ökad förståelse för det yrke Du utbildas till?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t96">
<TR>
<TD class="tr11 td472"><P class="p1 ft55">Ja</P></TD>
<TD class="tr11 td351"><P class="p1 ft184">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td472"><P class="p1 ft55">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td351"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p56 ft55">24. Sker det utvärderingar efter varje avslutad kursdel/moment?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t99">
<TR>
<TD class="tr11 td472"><P class="p1 ft55">Ja</P></TD>
<TD class="tr11 td351"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td472"><P class="p1 ft55">Nej</P></TD>
<TD class="tr9 td351"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td465"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td225"><P class="p1 ft7">Bilaga 6 <SPAN class="ft4">269</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td466"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td223"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p882 ft170"><SPAN class="ft55">25.</SPAN><SPAN class="ft173">I Din </SPAN><NOBR>KY-utbildning,</NOBR> träffas alla gemensamt för att under organiserade former berätta om erfarenheter, upplevelser, problem osv som Ni fått av olika arbetsplatser?</P>
<P class="p861 ft55">Ja <SPAN class="ft166">r</SPAN></P>
<P class="p883 ft55">Nej <SPAN class="ft166">r</SPAN></P>
<P class="p884 ft170"><SPAN class="ft55">26.</SPAN><SPAN class="ft173">När Du lämnar in exempelvis arbetsuppgifter, projektrapporter etc för bedömning, får Du då huvudsakligen det gensvar som Du anser att Du behöver?</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t100">
<TR>
<TD class="tr11 td472"><P class="p1 ft55">Ja</P></TD>
<TD class="tr11 td351"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td472"><P class="p1 ft55">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td351"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p56 ft55">27. Hur vet Du att Du är godkänd på en avslutad delkurs/moment av Din <NOBR>KY-utbildning?</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t101">
<TR>
<TD class="tr11 td229"><P class="p1 ft55">Resultat på skrivning</P></TD>
<TD class="tr11 td318"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td229"><P class="p1 ft55">Resultat på muntligt prov</P></TD>
<TD class="tr8 td318"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td229"><P class="p1 ft55">Resultat på praktiskt prov</P></TD>
<TD class="tr8 td318"><P class="p1 ft184">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td229"><P class="p1 ft55">Genom diskussion med läraren</P></TD>
<TD class="tr9 td318"><P class="p464 ft166">r</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p871 ft55">Annat sätt, nämligen: ………………………………………………..</P>
<P class="p287 ft55"><SPAN class="ft55">28.</SPAN><SPAN class="ft172">Får Du betala för den utrustning som Du använder i din </SPAN><NOBR>KY-utbildning?</NOBR></P>
<P class="p885 ft57">Med utrustning avses här exempelvis datorer, skrivare etc.</P>
<P class="p861 ft55">Ja <SPAN class="ft166">r</SPAN></P>
<P class="p858 ft55">Nej <SPAN class="ft166">r</SPAN></P>
<P class="p886 ft179"><SPAN class="ft55">29.</SPAN><SPAN class="ft181">Efter avslutad utbildning, ska Du starta eget företag inom det yrkesområde som Du utbildas inom?</SPAN></P>
<P class="p879 ft55">Ja <SPAN class="ft166">r</SPAN></P>
<P class="p858 ft55">Nej <SPAN class="ft166">r</SPAN></P>
<P class="p883 ft55">Vet ej <SPAN class="ft166">r</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">270 </SPAN>Bilaga 6</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p887 ft10">Nu några frågor om den <SPAN class="ft185">senaste </SPAN>arbetsplatsen</P>
<P class="p888 ft10">Du var/är på</P>
<P class="p613 ft55"><SPAN class="ft55">30.</SPAN><SPAN class="ft172">Den </SPAN><SPAN class="ft57">senaste </SPAN>arbetsplatsen, hur fick Du tag på den?</P>
<P class="p864 ft57">Markera ett svarsalternativ.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t102">
<TR>
<TD class="tr11 td485"><P class="p1 ft55">Via utbildningsanordnaren</P></TD>
<TD class="tr11 td351"><P class="p1 ft184">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td485"><P class="p1 ft55">Jag blev kontaktad av ett/flera företag</P></TD>
<TD class="tr13 td351"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td485"><P class="p1 ft55">Jag kontaktade själv ett/flera företag</P></TD>
<TD class="tr8 td351"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td485"><P class="p1 ft55">Via vänner, bekanta, släkt</P></TD>
<TD class="tr6 td351"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td485"><P class="p1 ft55">Via en annons i tidningen</P></TD>
<TD class="tr9 td351"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p871 ft55">Annat sätt, nämligen: ………………………………………….</P>
<P class="p889 ft179"><SPAN class="ft55">31.</SPAN><SPAN class="ft181">Den </SPAN><SPAN class="ft177">senaste </SPAN>arbetsplatsen, låg/ligger den på samma ort som där Du går Din <NOBR>KY-utbildning?</NOBR></P>
<P class="p879 ft55">Ja <SPAN class="ft166">r</SPAN></P>
<P class="p858 ft55">Nej <SPAN class="ft166">r</SPAN></P>
<P class="p890 ft179"><SPAN class="ft55">32.</SPAN><SPAN class="ft181">På den </SPAN><SPAN class="ft177">senaste </SPAN>arbetsplatsen, hade/har Du där någon ”handledare” eller ”kontaktperson”? Med handledare/kontaktperson menas en person med särskilt ansvar att hjälpa och förklara?</P>
<P class="p879 ft55">Ja <SPAN class="ft166">r</SPAN></P>
<P class="p858 ft55">Nej <SPAN class="ft166">r</SPAN></P>
<P class="p891 ft179"><SPAN class="ft55">33.</SPAN><SPAN class="ft181">På den </SPAN><SPAN class="ft177">senaste </SPAN>arbetsplatsen, fick Du någon introduktion? Med introduktion menas exempelvis att Du tillsammans med någon gick runt och fick förklarat vad andra på arbetsplatsen jobbar med.</P>
<P class="p879 ft55">Ja <SPAN class="ft166">r</SPAN></P>
<P class="p883 ft55">Nej <SPAN class="ft166">r</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td465"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td225"><P class="p1 ft7">Bilaga 6 <SPAN class="ft4">271</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td466"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td223"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p892 ft170"><SPAN class="ft55">34.</SPAN><SPAN class="ft173">På den </SPAN><SPAN class="ft169">senaste </SPAN>arbetsplatsen, fick/får Du själv planera hur Ditt arbete skulle läggas upp?</P>
<P class="p861 ft55">Ja <SPAN class="ft166">r</SPAN></P>
<P class="p883 ft55">Nej <SPAN class="ft166">r</SPAN></P>
<P class="p893 ft170"><SPAN class="ft55">35.</SPAN><SPAN class="ft173">Har det på </SPAN><SPAN class="ft186">någon </SPAN>arbetsplats Du varit på under denna <NOBR>KY-utbildning</NOBR> uppstått en, som Du uppfattat det, obehaglig konflikt mellan Dig och någon anställd på arbetsplatsen?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t103">
<TR>
<TD class="tr11 td281"><P class="p1 ft55">Ja, en gång</P></TD>
<TD class="tr11 td484"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td281"><P class="p1 ft55">Ja, mer än en gång</P></TD>
<TD class="tr13 td484"><P class="p1 ft184">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td281"><P class="p1 ft55">Nej, aldrig</P></TD>
<TD class="tr9 td484"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p894 ft170"><SPAN class="ft55">36.</SPAN><SPAN class="ft173">Om Du på fråga 35 svarat ”Ja, en gång” eller ”Ja, mer än en gång”, fick Du hjälp av den som anordnar Din </SPAN><NOBR>KY-utbildning</NOBR> att lösa konflikten?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t104">
<TR>
<TD class="tr11 td264"><P class="p1 ft55">Ja</P></TD>
<TD class="tr11 td484"><P class="p1 ft184">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td264"><P class="p1 ft55">Nej</P></TD>
<TD class="tr13 td484"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td264"><P class="p1 ft55">Jag valde att ej</P></TD>
<TD class="tr43 td484"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td264"><P class="p1 ft55">berätta detta</P></TD>
<TD class="tr9 td484"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p895 ft170"><SPAN class="ft55">37.</SPAN><SPAN class="ft173">På den </SPAN><SPAN class="ft169">senaste </SPAN>arbetsplatsen, fick/får Du hjälp av Din handledare eller kontaktperson när Du behöver fråga om något?</P>
<P class="p861 ft55">Ja <SPAN class="ft166">r</SPAN></P>
<P class="p883 ft55">Nej <SPAN class="ft166">r</SPAN></P>
<P class="p896 ft179"><SPAN class="ft55">38.</SPAN><SPAN class="ft181">På den </SPAN><SPAN class="ft177">senaste </SPAN>arbetsplatsen Du var/är på, förekom det en utvärdering såtillvida att Du och Din handledare eller kontaktperson samtalade om exempelvis hur Du upplevt tiden på arbetsplatsen?</P>
<P class="p879 ft55">Ja <SPAN class="ft166">r</SPAN></P>
<P class="p858 ft55">Nej <SPAN class="ft166">r</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">272 </SPAN>Bilaga 6</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p897 ft170"><SPAN class="ft55">39.</SPAN><SPAN class="ft173">Efter den </SPAN><SPAN class="ft169">senaste </SPAN>arbetsplatsen, har Du fått någon ny viktig praktisk yrkeskunskap som Du inte kunnat tidigare?</P>
<P class="p861 ft55">Ja <SPAN class="ft166">r</SPAN></P>
<P class="p883 ft55">Nej <SPAN class="ft166">r</SPAN></P>
<P class="p898 ft170"><SPAN class="ft55">40.</SPAN><SPAN class="ft173">På den </SPAN><SPAN class="ft169">senaste </SPAN>arbetsplatsen, upplevde Du att arbetsuppgifterna som Du fick var svåra</P>
<P class="p864 ft55">i förhållande till vad Du lärt Dig i Din <NOBR>KY-utbildning?</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t96">
<TR>
<TD class="tr11 td472"><P class="p1 ft55">Ja</P></TD>
<TD class="tr11 td351"><P class="p1 ft184">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td472"><P class="p1 ft55">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td351"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p56 ft55">41. Den <SPAN class="ft57">senaste </SPAN>arbetsplatsen Du var/är på, är Du i <SPAN class="ft57">huvudsak </SPAN>nöjd med den?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t100">
<TR>
<TD class="tr11 td472"><P class="p1 ft55">Ja</P></TD>
<TD class="tr11 td351"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td472"><P class="p1 ft55">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td351"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p899 ft10">Nu några avslutande frågor om Din <NOBR>KY-utbildning</NOBR></P>
<P class="p900 ft179"><SPAN class="ft55">42.</SPAN><SPAN class="ft181">När Du nu gått ungefär halva utbildningstiden, ångrar Du att Du påbörjade denna typ av yrkesinriktad utbildning?</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t105">
<TR>
<TD class="tr11 td472"><P class="p1 ft55">Ja</P></TD>
<TD class="tr11 td351"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td472"><P class="p1 ft55">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td351"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p901 ft179"><SPAN class="ft55">43.</SPAN><SPAN class="ft181">Har Du idag kontakt med någon arbetsgivare där Du tror att Du kommer att få anställning efter avslutad utbildning?</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t105">
<TR>
<TD class="tr11 td472"><P class="p1 ft55">Ja</P></TD>
<TD class="tr11 td351"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td472"><P class="p1 ft55">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td351"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p56 ft55">44. Känner Du till att det finns en lokal ledningsgrupp för <NOBR>KY-utbildningarna?</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t99">
<TR>
<TD class="tr9 td472"><P class="p1 ft55">Ja</P></TD>
<TD class="tr9 td351"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td472"><P class="p1 ft55">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td351"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td465"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td225"><P class="p1 ft7">Bilaga 6 <SPAN class="ft4">273</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td466"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td223"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p387 ft55">45. Vet Du vad denna lokala ledningsgrupp för <NOBR>KY-utbildningarna</NOBR> har för uppgifter?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t99">
<TR>
<TD class="tr11 td472"><P class="p1 ft55">Ja</P></TD>
<TD class="tr11 td351"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td472"><P class="p1 ft55">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td351"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p869 ft55">Om ”Ja”, ge ett exempel: ………………………………………………</P>
<P class="p851 ft55">46. Vet Du namnet på den person som är huvudansvarig för Din <NOBR>KY-utbildning?</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t100">
<TR>
<TD class="tr11 td472"><P class="p1 ft55">Ja</P></TD>
<TD class="tr11 td351"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td472"><P class="p1 ft55">Nej</P></TD>
<TD class="tr11 td351"><P class="p1 ft166">r</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p871 ft55">Om ”Ja”, vad heter han/hon: …………………………………………..</P>
<P class="p902 ft23">Här är enkäten slu t. Tack för Din medverkan! Om det är något som Du tycker att vi har glömt fråga om, eller om Du har något mer att säga om din <NOBR>KY-utbildning</NOBR> kan Du göra det här nedan!</P>
<P class="p265 ft4">………………………………………………………………..</P>
<P class="p265 ft4">………………………………………………………………..</P>
<P class="p265 ft4">………………………………………………………………..</P>
<P class="p265 ft4">………………………………………………………………..</P>
<P class="p265 ft4">………………………………………………………………..</P>
<P class="p265 ft4">………………………………………………………………..</P>
<P class="p265 ft4">………………………………………………………………..</P>
<P class="p265 ft4">………………………………………………………………..</P>
<P class="p265 ft4">………………………………………………………………..</P>
<P class="p903 ft4">………………………………………………………………..</P>
<P class="p265 ft4">………………………………………………………………..</P>
<P class="p265 ft4">………………………………………………………………..</P>
<P class="p265 ft4">………………………………………………………………..</P>
<P class="p903 ft4">………………………………………………………………..</P>
<P class="p265 ft4">………………………………………………………………..</P>
<P class="p265 ft4">………………………………………………………………..</P>
<P class="p903 ft4">………………………………………………………………..</P>
<P class="p265 ft4">………………………………………………………………..</P>
<P class="p265 ft4">………………………………………………………………..</P>
<P class="p265 ft4">………………………………………………………………..</P>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td465"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td225"><P class="p1 ft7">Bilaga 7 <SPAN class="ft4">275</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td466"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td223"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p5 ft6">Studentenkät 3 - Efterenkät</P>
<P class="p707 ft4"><NOBR>--------------------------------------------------------------------------------------------</NOBR></P>
<P class="p204 ft4"><NOBR>---F0</NOBR></P>
<P class="p904 ft8">Jag ringer angående en undersökning om <NOBR>KY-utbildning.</NOBR> Vi har för en tid sedan skickat ett brev som handlar om undersökningen.</P>
<P class="p204 ft4">Har du läst det?</P>
<P class="p905 ft8">Jag undrar om du ställer dig positiv till att bli intervjuad på en tid som passar dig?</P>
<P class="p204 ft4">När passar det bäst för dig att bli intervjuad?</P>
<P class="p204 ft4">Stämmer det att du är född … (SE PERSONNR LÄNGST UPP T.H.)</P>
<P class="p178 ft4">1 ID STÄMMER</P>
<P class="p640 ft4">9 ID STÄMMER EJ / AVSLUTA SAMTALET</P>
<P class="p445 ft4"><NOBR>--------------------------------------------------------------------------------------------</NOBR></P>
<P class="p640 ft4"><NOBR>---</NOBR></P>
<P class="p204 ft4">F1</P>
<P class="p906 ft8">Har Du fått examensbevis eller utbildningsbevis från den Kvalificerade yrkesutbildningen? <NOBR>(KY-utbildningen)</NOBR></P>
<P class="p363 ft4"><SPAN class="ft4">1</SPAN><SPAN class="ft187">JA</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft4">2</SPAN><SPAN class="ft187">NEJ</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft4">8</SPAN><SPAN class="ft187">VET EJ</SPAN></P>
<P class="p319 ft4"><SPAN class="ft4">9</SPAN><SPAN class="ft187">VILL EJ SVARA</SPAN></P>
<P class="p445 ft4"><NOBR>--------------------------------------------------------------------------------------------</NOBR></P>
<P class="p640 ft4">F2</P>
<P class="p204 ft4">Vilket år och månad fick Du ut examensbeviset/utbildningsbeviset?</P>
<P class="p445 ft4"><NOBR>--------------------------------------------------------------------------------------------</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119262x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft4">276 <SPAN class="ft7">Bilaga 7 </SPAN>SOU 1999:119</P>
<P class="p46 ft4"><NOBR>--------------------------------------------------------------------------------------------</NOBR></P>
<P class="p204 ft4">F3</P>
<P class="p907 ft4">Bedriver Du idag studier på universitet eller högskola? Räkna även deltidsstudier, kvällstid och distansstudier, men inte Din <NOBR>KY-utbildning.</NOBR></P>
<P class="p790 ft4"><SPAN class="ft4">1</SPAN><SPAN class="ft187">JA</SPAN></P>
<P class="p319 ft4"><SPAN class="ft4">2</SPAN><SPAN class="ft187">NEJ</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft4">8</SPAN><SPAN class="ft187">VET EJ</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft4">9</SPAN><SPAN class="ft187">VILL EJ SVARA</SPAN></P>
<P class="p362 ft4"><NOBR>--------------------------------------------------------------------------------------------</NOBR></P>
<P class="p204 ft4">F4</P>
<P class="p908 ft8">Har du något jobb/förvärvsarbete eller är verksam som egen företagare? OM BÅDE ANSTÄLLD OCH EGEN FÖRETAGARE, ANGE HUVUDSAKLIG VERKSAMHET.</P>
<P class="p363 ft4"><SPAN class="ft4">1</SPAN><SPAN class="ft187">Jobb/förvä rvsarbete</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft4">2</SPAN><SPAN class="ft187">Egen företagare</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft4">8</SPAN><SPAN class="ft187">VET EJ</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft4">9</SPAN><SPAN class="ft187">VILL EJ SVARA</SPAN></P>
<P class="p362 ft4"><NOBR>--------------------------------------------------------------------------------------------</NOBR></P>
<P class="p204 ft4">F5</P>
<P class="p204 ft4">Deltar du i några arbetsmarknadspolitiska åtgärder?</P>
<P class="p429 ft4"><SPAN class="ft4">1</SPAN><SPAN class="ft187">JA</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft4">2</SPAN><SPAN class="ft187">NEJ</SPAN></P>
<P class="p319 ft4"><SPAN class="ft4">8</SPAN><SPAN class="ft187">VET EJ</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft4">9</SPAN><SPAN class="ft187">VILL EJ SVARA</SPAN></P>
<P class="p445 ft4"><NOBR>--------------------------------------------------------------------------------------------</NOBR></P>
<P class="p640 ft4">F6</P>
<P class="p204 ft4">Är Du arbetssökande?</P>
<P class="p429 ft4"><SPAN class="ft4">1</SPAN><SPAN class="ft187">JA</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft4">2</SPAN><SPAN class="ft187">NEJ</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft4">8</SPAN><SPAN class="ft187">VET EJ</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft4">9</SPAN><SPAN class="ft187">VILL EJ SVARA</SPAN></P>
<P class="p362 ft4"><NOBR>--------------------------------------------------------------------------------------------</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td487"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td488"><P class="p909 ft7">Bilaga 7 <SPAN class="ft4">277</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td470"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td471"><P class="p40 ft4"><NOBR>--------------------------------------------------------------------------------------------</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td487"><P class="p40 ft4">F7</P></TD>
<TD class="tr8 td488"><P class="p1 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td487"><P class="p40 ft14">Är Du verksam inom det yrkesområde som du är</P></TD>
<TD class="tr6 td488"><P class="p1 ft4"><NOBR>KY-utbildad</NOBR> för?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p363 ft4"><SPAN class="ft4">1</SPAN><SPAN class="ft187">JA</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft4">2</SPAN><SPAN class="ft187">NEJ</SPAN></P>
<P class="p319 ft4"><SPAN class="ft4">8</SPAN><SPAN class="ft187">VET EJ</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft4">9</SPAN><SPAN class="ft187">VILL EJ SVARA</SPAN></P>
<P class="p362 ft4"><NOBR>--------------------------------------------------------------------------------------------</NOBR></P>
<P class="p204 ft4"><NOBR>---F8</NOBR></P>
<P class="p204 ft4">Till vilket yrke vill Du räkna Ditt arbete?</P>
<P class="p910 ft8">BESKRIV NOGGRANT. Ex. ej läkare enbart utan <NOBR>läkare-medicin</NOBR> ej elektriker enbart utan elektriker- installation osv</P>
<P class="p789 ft4"><NOBR>--------------------------------------------------------------------------------------------</NOBR></P>
<P class="p204 ft4">F9</P>
<P class="p204 ft4">Vilka är Dina huvudsakliga arbetsuppgifter?</P>
<P class="p362 ft4"><NOBR>--------------------------------------------------------------------------------------------</NOBR></P>
<P class="p204 ft4">F10</P>
<P class="p204 ft4">Är Du offentlig- eller privatanställd?</P>
<P class="p429 ft4"><SPAN class="ft4">1</SPAN><SPAN class="ft187">PRIVATANSTÄLLD</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft4">2</SPAN><SPAN class="ft187">OFFENTLIGANSTÄLLD</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft4">8</SPAN><SPAN class="ft187">VET EJ</SPAN></P>
<P class="p319 ft4"><SPAN class="ft4">9</SPAN><SPAN class="ft187">VILL EJ SVARA</SPAN></P>
<P class="p445 ft4"><NOBR>--------------------------------------------------------------------------------------------</NOBR></P>
<P class="p204 ft4">F11</P>
<P class="p640 ft4">Vad heter företaget/organisationen där Du är anställd?</P>
<P class="p445 ft4"><NOBR>--------------------------------------------------------------------------------------------</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119264x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft4">278 <SPAN class="ft7">Bilaga 7 </SPAN>SOU 1999:119</P>
<P class="p46 ft4"><NOBR>--------------------------------------------------------------------------------------------</NOBR></P>
<P class="p204 ft4">F12</P>
<P class="p911 ft4">Hur många anställda finns det inom hela företaget/organisationen där Du är anställd?</P>
<P class="p790 ft4"><SPAN class="ft4">1</SPAN><NOBR><SPAN class="ft187">1-9</SPAN></NOBR></P>
<P class="p319 ft4"><SPAN class="ft4">2</SPAN><NOBR><SPAN class="ft187">10-49</SPAN></NOBR></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft4">3</SPAN><NOBR><SPAN class="ft187">50-199</SPAN></NOBR></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft4">4</SPAN><NOBR><SPAN class="ft187">200-499</SPAN></NOBR></P>
<P class="p319 ft4"><SPAN class="ft4">5</SPAN><SPAN class="ft187">500 eller fler</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft4">8</SPAN><SPAN class="ft187">VET EJ</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft4">9</SPAN><SPAN class="ft187">VILL EJ SVARA</SPAN></P>
<P class="p362 ft4"><NOBR>--------------------------------------------------------------------------------------------</NOBR></P>
<P class="p204 ft4">F13A</P>
<P class="p912 ft8">Var bor Du idag? På vilken ort</P>
<P class="p789 ft4"><NOBR>--------------------------------------------------------------------------------------------</NOBR></P>
<P class="p204 ft4">F13B</P>
<P class="p640 ft4">I vilken kommun?</P>
<P class="p445 ft4"><NOBR>--------------------------------------------------------------------------------------------</NOBR></P>
<P class="p204 ft4">F13C</P>
<P class="p640 ft4">I vilket län?</P>
<P class="p445 ft4"><NOBR>--------------------------------------------------------------------------------------------</NOBR></P>
<P class="p640 ft4">F14A</P>
<P class="p913 ft4">Var bodde Du innan Du började på <NOBR>KY-utbildningen?</NOBR> På vilken ort?</P>
<P class="p362 ft4"><NOBR>--------------------------------------------------------------------------------------------</NOBR></P>
<P class="p204 ft4">F14B</P>
<P class="p204 ft4">I vilken kommun?</P>
<P class="p362 ft4"><NOBR>--------------------------------------------------------------------------------------------</NOBR></P>
<P class="p204 ft4">F14C</P>
<P class="p204 ft4">I vilket län</P>
<P class="p362 ft4"><NOBR>--------------------------------------------------------------------------------------------</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119265x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft4">SOU 1999:119 <SPAN class="ft7">Bilaga 7 </SPAN>279</P>
<P class="p46 ft4"><NOBR>--------------------------------------------------------------------------------------------</NOBR></P>
<P class="p204 ft4">F15</P>
<P class="p914 ft4">Känner arbetsförmedlingen till Din speciella <NOBR>KY-utbildning?</NOBR> Vi är alltså ute efter ”din speciella <NOBR>KY-utbildning”</NOBR> och inte bara ”begreppet KY- utbildning”.</P>
<P class="p429 ft4"><SPAN class="ft4">1</SPAN><SPAN class="ft187">JA</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft4">2</SPAN><SPAN class="ft187">NEJ</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft4">8</SPAN><SPAN class="ft187">VET EJ</SPAN></P>
<P class="p319 ft4"><SPAN class="ft4">9</SPAN><SPAN class="ft187">VILL EJ SVARA</SPAN></P>
<P class="p445 ft4"><NOBR>--------------------------------------------------------------------------------------------</NOBR></P>
<P class="p204 ft4">F16</P>
<P class="p915 ft4">Kände Din nuvarande arbetsgivare till Din speciella <NOBR>KY-utbildning</NOBR> innan han/hon anställde Dig?</P>
<P class="p429 ft4"><SPAN class="ft4">1</SPAN><SPAN class="ft187">JA</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft4">2</SPAN><SPAN class="ft187">NEJ</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft4">8</SPAN><SPAN class="ft187">VET EJ</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft4">9</SPAN><SPAN class="ft187">VILL EJ SVARA</SPAN></P>
<P class="p362 ft4"><NOBR>-------------------------------------------------------------------------------------------</NOBR></P>
<P class="p204 ft4">F17</P>
<P class="p916 ft8">Vad anser Du om längden på Din <NOBR>KY-utbildning?</NOBR> Var den…</P>
<P class="p363 ft4"><SPAN class="ft4">1</SPAN><SPAN class="ft187">För kort</SPAN></P>
<P class="p319 ft4"><SPAN class="ft4">2</SPAN><SPAN class="ft187">För lång</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft4">3</SPAN><SPAN class="ft187">Lagom</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft4">8</SPAN><SPAN class="ft187">VET EJ</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft4">9</SPAN><SPAN class="ft187">VILL EJ SVARA</SPAN></P>
<P class="p362 ft4"><NOBR>--------------------------------------------------------------------------------------------</NOBR></P>
<P class="p204 ft4"><NOBR>---F18</NOBR></P>
<P class="p917 ft4">Vad anser Du om längden på den arbetsplatsförlagda delen av Din KY- utbildning?</P>
<P class="p790 ft4"><SPAN class="ft4">1</SPAN><SPAN class="ft187">För kort</SPAN></P>
<P class="p319 ft4"><SPAN class="ft4">2</SPAN><SPAN class="ft187">För lång</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft4">3</SPAN><SPAN class="ft187">Lagom</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft4">8</SPAN><SPAN class="ft187">VET EJ</SPAN></P>
<P class="p319 ft4"><SPAN class="ft4">9</SPAN><SPAN class="ft187">VILL EJ SVARA</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><NOBR>--------------------------------------------------------------------------------------------</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GNB3119/GNB3119266x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft4">280 <SPAN class="ft7">Bilaga 7 </SPAN>SOU 1999:119</P>
<P class="p46 ft4"><NOBR>--------------------------------------------------------------------------------------------</NOBR></P>
<P class="p204 ft4">F19</P>
<P class="p640 ft4">Är Du nöjd med Din <NOBR>KY-utbildning?</NOBR></P>
<P class="p790 ft4"><SPAN class="ft4">1</SPAN><SPAN class="ft187">JA</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft4">2</SPAN><SPAN class="ft187">NEJ</SPAN></P>
<P class="p319 ft4"><SPAN class="ft4">8</SPAN><SPAN class="ft187">VET EJ</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft4">9</SPAN><SPAN class="ft187">VILL EJ SVARA</SPAN></P>
<P class="p362 ft4"><NOBR>--------------------------------------------------------------------------------------------</NOBR></P>
<P class="p204 ft4">F20</P>
<P class="p918 ft8">Motsvarade innehållet i Din <NOBR>KY-utbildning</NOBR> i stort sett vad Du idag behöver i Ditt arbete?</P>
<P class="p363 ft4"><SPAN class="ft4">1</SPAN><SPAN class="ft187">JA</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft4">2</SPAN><SPAN class="ft187">NEJ</SPAN></P>
<P class="p319 ft4"><SPAN class="ft4">8</SPAN><SPAN class="ft187">VET EJ</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft4">9</SPAN><SPAN class="ft187">VILL EJ SVARA</SPAN></P>
<P class="p445 ft4"><NOBR>--------------------------------------------------------------------------------------------</NOBR></P>
<P class="p640 ft4">F21</P>
<P class="p919 ft4">Har Din <NOBR>KY-utbildning</NOBR> bidragit till att Du fått intressantare eller mer utvecklande arbete/arbetsuppgifter?</P>
<P class="p429 ft4"><SPAN class="ft4">1</SPAN><SPAN class="ft187">JA</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft4">2</SPAN><SPAN class="ft187">NEJ</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft4">8</SPAN><SPAN class="ft187">VET EJ</SPAN></P>
<P class="p319 ft4"><SPAN class="ft4">9</SPAN><SPAN class="ft187">VILL EJ SVARA</SPAN></P>
<P class="p445 ft4"><NOBR>--------------------------------------------------------------------------------------------</NOBR></P>
<P class="p204 ft4">F22</P>
<P class="p640 ft4">Har Din <NOBR>KY-utbildning</NOBR> bidragit till att Du tjänar mer pengar?</P>
<P class="p790 ft4"><SPAN class="ft4">1</SPAN><SPAN class="ft187">JA</SPAN></P>
<P class="p319 ft4"><SPAN class="ft4">2</SPAN><SPAN class="ft187">NEJ</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft4">8</SPAN><SPAN class="ft187">VET EJ</SPAN></P>
<P class="p65 ft4"><SPAN class="ft4">9</SPAN><SPAN class="ft187">VILL EJ SVARA</SPAN></P>
<P class="p362 ft4"><NOBR>--------------------------------------------------------------------------------------------</NOBR></P>
<P class="p204 ft4">SLUT</P>
<P class="p204 ft4">Nu har jag inga fler frågor.</P>
<P class="p920 ft4">Ett stort tack för att du ville medverka! Hej då.</P>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td465"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td225"><P class="p1 ft7">Bilaga 8 <SPAN class="ft4">281</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td466"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td223"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p921 ft42">Frågeguide till telefonintervju med utbildningsanordnare</P>
<P class="p922 ft12"><SPAN class="ft12">1.</SPAN><SPAN class="ft188">Hur många klasser har Ni i den hos Er pågående utbildningen?</SPAN></P>
<P class="p319 ft12"><SPAN class="ft12">2.</SPAN><SPAN class="ft188">Har många </SPAN><NOBR>KY-studerande</NOBR> är för närvarande i Lärande i Arbete (LIA)?</P>
<P class="p923 ft27"><SPAN class="ft12">3.</SPAN><SPAN class="ft189">Finns det någon utsedd kontaktperson hos Er för att hantera kontakten med LIA- företagen?</SPAN></P>
<P class="p924 ft27"><SPAN class="ft12">4.</SPAN><SPAN class="ft189">Anser Du att kommunikationen mellan Er och </SPAN><NOBR>LIA-företagen</NOBR> är bra? På vilket sätt sker kontakterna med <NOBR>LIA-företagen?</NOBR></P>
<P class="p925 ft36"><SPAN class="ft12">5.</SPAN><SPAN class="ft190">Tycker Du att det finns en tydlig koppling mellan den teoretiska undervisningen och </SPAN><NOBR>LIA-verksamheten?</NOBR></P>
<P class="p65 ft12"><SPAN class="ft12">6.</SPAN><SPAN class="ft188">Har Ni som utbildningsanordnare goda eller dåliga erfarenheter avseende LIA?</SPAN></P>
<P class="p926 ft36"><SPAN class="ft12">7.</SPAN><SPAN class="ft190">Tycker Du att studenterna erhåller de kunskaper under ”Lärande i Arbete” (LIA) perioderna som Du förväntade Dig? Kan Du ge exempel på vilken form av kunskaper det handlar om?</SPAN></P>
<P class="p65 ft12"><SPAN class="ft12">8.</SPAN><SPAN class="ft188">Följer Ni upp de studerandes LIA perioder?</SPAN></P>
<P class="p65 ft12"><SPAN class="ft12">9.</SPAN><SPAN class="ft188">Vad följer Ni upp från de studerandes LIA period?</SPAN></P>
<P class="p65 ft12"><SPAN class="ft12">10.</SPAN><SPAN class="ft191">Hur följs de studerandes kunskaper från LIA upp?</SPAN></P>
<P class="p65 ft12"><SPAN class="ft12">11.</SPAN><SPAN class="ft191">Hur uppfattar Du studenternas motivation under utbildningens gång?</SPAN></P>
<P class="p319 ft12"><SPAN class="ft12">12.</SPAN><SPAN class="ft191">Har studenterna haft tillräckliga förkunskaper?</SPAN></P>
<P class="p319 ft12"><SPAN class="ft12">13.</SPAN><SPAN class="ft191">Har Ni erhållit det statsbidrag Ni ansökte om för att genomföra utbildningen?</SPAN></P>
<P class="p319 ft12"><SPAN class="ft12">14.</SPAN><SPAN class="ft191">Hur har storleken på statsbidraget påverkat Er budget för </SPAN><NOBR>KY-utbildningen?</NOBR></P>
<P class="p319 ft12"><SPAN class="ft12">15.</SPAN><SPAN class="ft191">På vilket sätt har resurstilldelningen påverkat kvaliteten i utbildningen?</SPAN></P>
<P class="p319 ft12"><SPAN class="ft12">16.</SPAN><SPAN class="ft191">Vilka kostnader har Ni för </SPAN><NOBR>LIA-delen?</NOBR></P>
<P class="p927 ft27"><SPAN class="ft12">17.</SPAN><SPAN class="ft192">Använder Ni för Er </SPAN><NOBR>KY-utbildning</NOBR> resurser i någon form från andra delar av Er organisations verksamhet utan att dessa bokförs som kostnader för KY?</P>
<P class="p65 ft12"><SPAN class="ft12">18.</SPAN><SPAN class="ft191">Särredovisas </SPAN><NOBR>KY-verksamheten?</NOBR></P>
<P class="p65 ft12"><SPAN class="ft12">19.</SPAN><SPAN class="ft191">Har Ni någon finansiering av </SPAN><NOBR>KY-verksamheten</NOBR> utöver statsbidraget?</P>
<P class="p65 ft12"><SPAN class="ft12">20.</SPAN><SPAN class="ft191">Vad blir den totala kostnaden per utbildningsplats och år?</SPAN></P>
<P class="p928 ft27"><SPAN class="ft12">21.</SPAN><SPAN class="ft192">Vid ett eventuellt permanentande av utbildningsformen KY, planerar Ni då att fortsätta som </SPAN><NOBR>KY-anordnare?</NOBR></P>
<P class="p65 ft12"><SPAN class="ft12">22.</SPAN><SPAN class="ft191">Hur anser Du att kommunikationerna till </SPAN><NOBR>KY-kommittén</NOBR> har fungerat?</P>
<P class="p65 ft12"><SPAN class="ft12">23.</SPAN><SPAN class="ft191">Övriga synpunkter?</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td465"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
<TD class="tr2 td225"><P class="p1 ft7">Bilaga 9 <SPAN class="ft4">283</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td466"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td223"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p5 ft6">Frågeguide till telefonintervju med</P>
<P class="p204 ft6"><NOBR>LIA-företag</NOBR></P>
<P class="p929 ft12"><SPAN class="ft12">1.</SPAN><SPAN class="ft188">Hur många anställda finns totalt på företaget?</SPAN></P>
<P class="p319 ft12"><SPAN class="ft12">2.</SPAN><SPAN class="ft188">Har Ni några </SPAN><NOBR>KY-studenter</NOBR> hos Er nu? Hur många har Ni haft tidigare?</P>
<P class="p319 ft12"><SPAN class="ft12">3.</SPAN><SPAN class="ft188">Vet Du hur långt de </SPAN><NOBR>KY-studerande</NOBR> har kommit i sin utbildning?</P>
<P class="p930 ft27"><SPAN class="ft12">4.</SPAN><SPAN class="ft189">Är Du utsedd kontaktperson hos Er och sköter kommunikationerna med utbildningsanordnaren?</SPAN></P>
<P class="p65 ft12"><SPAN class="ft12">5.</SPAN><SPAN class="ft188">Vilken är Din befattning på företaget?</SPAN></P>
<P class="p65 ft12"><SPAN class="ft12">6.</SPAN><SPAN class="ft188">På vilket sätt sker kommunikationerna med utbildningsanordnaren?</SPAN></P>
<P class="p931 ft27"><SPAN class="ft12">7.</SPAN><SPAN class="ft189">Anser Du att det är bra eller dålig kommunikation mellan Er och utbildningsanordnaren?</SPAN></P>
<P class="p932 ft27"><SPAN class="ft12">8.</SPAN><SPAN class="ft189">Har Du eller någon annan vid företaget fått detaljerade instruktioner om vad LIA innebär och hur det skall bedrivas? Har instruktionerna varit i tillräckliga?</SPAN></P>
<P class="p65 ft12"><SPAN class="ft12">9.</SPAN><SPAN class="ft188">Har Ni utsedda handledare för studenterna?</SPAN></P>
<P class="p65 ft12"><SPAN class="ft12">10.</SPAN><SPAN class="ft191">Vet handledarna vad som förväntas av dem under </SPAN><NOBR>LIA-perioderna?</NOBR></P>
<P class="p65 ft12"><SPAN class="ft12">11.</SPAN><SPAN class="ft191">Känner Du/handledarna till några detaljer om teoridelen av KY utbildningen?</SPAN></P>
<P class="p933 ft27"><SPAN class="ft12">12.</SPAN><SPAN class="ft192">Har handledarna på företaget genomgått någon handledarutbildning? Om ja, vem har i så fall ordnat den?</SPAN></P>
<P class="p934 ft12">Om nej, varför inte?</P>
<P class="p65 ft12"><SPAN class="ft12">13.</SPAN><SPAN class="ft191">Tycker Du att det finns något behov av handledarutbildning?</SPAN></P>
<P class="p65 ft12"><SPAN class="ft12">14.</SPAN><SPAN class="ft191">Kan Du ge exempel på vad </SPAN><NOBR>LIA-studenten</NOBR> får göra hos Er?</P>
<P class="p935 ft27"><SPAN class="ft12">15.</SPAN><SPAN class="ft192">Tycker Du att det finns en koppling mellan </SPAN><NOBR>LIA-verksamheten</NOBR> och den teoretiska undervisningen?</P>
<P class="p934 ft12">Kan Du beskriva den kopplingen?</P>
<P class="p936 ft27"><SPAN class="ft12">16.</SPAN><SPAN class="ft192">Tycker Du att studenterna har haft tillräckliga förkunskaper från teoridelen av </SPAN><NOBR>KY-utbildningen</NOBR> för att kunna genomföra de arbetsuppgifter som är LIA?</P>
<P class="p934 ft12">Om nej; Vad tror Du att det kan bero på att de inte har tillräckliga förkunskaper?</P>
<P class="p65 ft12"><SPAN class="ft12">17.</SPAN><SPAN class="ft191">Anser Du att Ni har haft intresserade studenter under </SPAN><NOBR>LIA-perioden?</NOBR></P>
<P class="p937 ft27"><SPAN class="ft12">18.</SPAN><SPAN class="ft192">Tycker Du att … [den aktuella </SPAN><NOBR>KY-utbildningen]…</NOBR> tillfört Ert företag tidigare saknad kompetens?</P>
<P class="p934 ft12">Om ja, Kan Du ge exempel på vilken kompetens det är?</P>
<P class="p65 ft12"><SPAN class="ft12">19.</SPAN><SPAN class="ft191">Tror Du att denna KY utbildning kan leda till ny produktion av varor eller</SPAN></P>
<P class="p65 ft12"><SPAN class="ft12">20.</SPAN><SPAN class="ft191">tjänster?</SPAN></P>
<P class="p934 ft12">Påverkar LIA eller har LIA påverkat den ordinarie verksamheten i Ert företag,</P>
<P class="p319 ft12"><SPAN class="ft12">21.</SPAN><SPAN class="ft191">positivt eller negativt? Kan Du ge exempel?</SPAN></P>
<P class="p938 ft12">Under försöksverksamheten utgår ingen ekonomisk ersättning till företag med</P>
<P class="p319 ft12"><SPAN class="ft12">22.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft191">LIA-platser.</SPAN></NOBR> Hur ser Du på detta?</P>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td55"><P class="p1 ft7"><SPAN class="ft4">284 </SPAN>Bilaga 9</P></TD>
<TD class="tr2 td56"><P class="p1 ft4">SOU 1999:119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p1 ft5"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p683 ft12"><SPAN class="ft12">23.</SPAN><SPAN class="ft191">Tycker Du att de studerande bör få ekonomisk ersättning under </SPAN><NOBR>LIA-perioden?</NOBR></P>
<P class="p939 ft27"><SPAN class="ft12">24.</SPAN><SPAN class="ft192">Utvärderar Ni </SPAN><NOBR>LIA-perioden?</NOBR> Om ja, hur går Ni tillväga? Vad tycker Du om det? Utvärderar utbildningsanordnaren de studerandes tid hos Er? Om ja, hur går de</P>
<P class="p65 ft12"><SPAN class="ft12">25.</SPAN><SPAN class="ft191">tillväga? Vad tycker Du om det?</SPAN></P>
<P class="p940 ft27"><SPAN class="ft12">26.</SPAN><SPAN class="ft192">Har Ni anställt någon utexaminerad </SPAN><NOBR>KY-student?</NOBR> Tänker Ni anställa någon utexaminerad <NOBR>KY-student?</NOBR></P>
<P class="p65 ft12"><SPAN class="ft12">27.</SPAN><SPAN class="ft191">Om nej, av vilken anledning?</SPAN></P>
<P class="p65 ft12"><SPAN class="ft12">28.</SPAN><SPAN class="ft191">Har Du någon synpunkt på den teoretiska delen av utbildningen?</SPAN></P>
<P class="p65 ft12"><SPAN class="ft12">29.</SPAN><SPAN class="ft191">Vad är Din uppfattning om KY som utbildningsform?</SPAN></P>
<P class="p65 ft12"><SPAN class="ft12">30.</SPAN><SPAN class="ft191">Vill Du se någon förändring?</SPAN></P>
<P class="p938 ft12">Kan Du eller Ditt företag tänka Dig/Er att ta emot <NOBR>KY-studenter</NOBR> på <NOBR>LIA-platser</NOBR></P>
<P class="p941 ft27"><SPAN class="ft12">31.</SPAN><SPAN class="ft192">även fortsättningsvis? Övriga synpunkter?</SPAN></P>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
GNB3119SOU_1999__119.pdf864161pdfUtvärderingen av KYhttps://data.riksdagen.se/fil/B51B14B1-DE69-4B4A-AE26-B5530EC1DB03