<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2890230</hangar_id>
 <dok_id>GNB165</dok_id>
 <rm>1999</rm>
 <beteckning>65</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1999:65</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Fi-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>65</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1999-08-19 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:32:26</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:32:26</publicerad>
 <titel>Delegation för stöd till vissa kommuner och landsting med svårigheter att klara balanskravet</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1999:65</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GNB165/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GNB165</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GNB165</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Delegation för stöd till vissa kommuner och landsting med svårigheter att klara balanskravet&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Sammanfattning av uppdraget"&gt;Sammanfattning av uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Redovisning av uppdraget"&gt;Redovisning av uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1999:65&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Beslut vid regeringssammanträde den 19 augusti 1999.&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Sammanfattning av uppdraget"&gt;&lt;a name="Sammanfattning av uppdraget"&gt;Sammanfattning av uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En kommuns eller ett landstings svårigheter att nå balans i ekonomin kan bero på flera olika yttre strukturella faktorer. Regeringen gör bedömningen 
att det finns ett antal kommuner och landsting där särskilda åtgärder 
behöver vidtas för att kravet på ekonomisk balans skall uppnås. En särskild 
delegation tillkallas därför för att inför regeringens beslut bereda ärenden 
om ett eventuellt ekonomiskt stöd skall ges till vissa kommuner och 
landsting för åtgärder i syfte att nå ekonomisk balans, och att därvid 
överlägga med berörda kommuner och landsting om vilka åtgärder de bör 
vidta. Ett förslag till överenskommelse om villkoren för stödet skall 
upprättas i samarbete med kommunen respektive landstinget. Delegationen 
skall endast bereda ärenden som överlämnas av regeringen.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Bakgrund"&gt;&lt;a name="Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Krav på ekonomisk balans för kommuner och landsting"&gt;&lt;a name="Krav på ekonomisk balans för kommuner och landsting"&gt;Krav på ekonomisk balans för kommuner och landsting&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I propositionen Den kommunala redovisningen (prop. 1996/97:52) föreslog regeringen att ett lagreglerat krav på ekonomisk balans skulle införas för 
kommuner från år 1999 och för landsting från år 2000. Balanskravet föreslogs 
gälla även kommunalförbund. I 1997 års ekonomiska vårproposition (prop. 
1996/97:150) föreslogs en ändrad tidpunkt för införandet av balanskravet så 
att det skall tillämpas lika för kommuner, landsting och kommunalförbund 
första gången för räkenskapsåret 2000. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Balanskravet innebär att budgeten varje år skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Ett eventuellt negativt resultat vid räkenskapsårets 
slut skall återställas inom två år. I propositionen om den kommunala 
redovisningen angavs också vilka förutsättningar i övrigt som skall gälla 
för balanskravet. I praktiken innebär detta ett förtydligande av vad som 
redan gällt. I förarbetena till 1991 års kommunallag sägs uttryckligen att 
det "sett över någon tid av inte alltför lång varaktighet måste vara balans 
mellan kommunernas och landstingens inkomster och utgifter" samt att en 
konsekvent underbalansering av budgetarna inte kan anses förenlig med god 
ekonomisk hushållning (prop. 1990/91:117 s. 211). &lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Balanskravet skall ses som ett instrument för att förhindra en fortlöpande urgröpning av kommunernas och landstingens ekonomi. Det skall ge 
grundförutsättningar för en långsiktig stabil finansiell utveckling. Den 
bakomliggande tanken är att skapa garantier för att varje generation bär 
kostnaderna för den service som generationen själv beslutat om och själv 
konsumerar. Det skall också skapa förtroende hos t.ex. kreditgivare och 
leverantörer för kommunernas och landstingens förmåga att fullgöra sina 
ekonomiska åtaganden. &lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksdagen antog regeringens förslag med vissa lagtekniska justeringar (bet.
1996/97:FiU15, rskr. 1996/97:281). Ändringarna i kommunallagen trädde i 
kraft den 1 januari 1998 (SFS 1997:615). De nya reglerna om balanskravet 
skall tillämpas senast avseende räkenskapsåret 2000. Balanskravet knyts i 
huvudsak till resultaträkningen. Skälet är att möjliggöra enkla och 
ändamålsenliga restriktioner. Vissa restriktioner framgår av propositionen 
Den kommunala redovisningen. Lagen om kommunal redovisning (SFS 1997:614) 
med bestämmelser om bl.a. resultaträkningen behandlades i samma proposition. &lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Förutsättningar för enskilda kommuner och landsting att uppnå balanskravet 
I 1999 års ekonomiska vårproposition presenterades resultatet av en 
enkätundersökning i kommuner och landsting som genomförts av Statistiska 
centralbyrån, på uppdrag av Finansdepartementet, i december 1998. 
Undersökningen bygger på kommunernas och landstingens beslut om budget för 
år 1999 och på de ekonomiska planer som samtidigt togs fram för åren 2000 
och 2001. Enligt enkätsvaren räknar 80 procent av de 225 kommuner som svarat 
med att uppnå ett positivt resultat för år 2000. Bland landstingen, av vilka 
samtliga har besvarat enkäten, är det 12 av 20 som räknar med att uppnå ett 
positivt resultat år 2000. &lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En analys av svaren i SCB:s enkät visar på svårigheterna att få en tydlig bild av dels kommunernas och landstingens förutsättningar, dels deras 
ambitioner att klara balanskravet. Några av de kommuner som svarat, och som 
enligt nuvarande planer uppvisar ett negativt resultat år 2000, skulle genom 
mindre besparingar klara balanskravet. En del av de kommuner som uppger 
att de inte klarar balanskravet planerar trots detta för realt sett ökade 
verksamhetskostnader jämfört med år 1998. Ett antal kommuner kommer, med 
utgångspunkt från deras resultat för år 1998, att behöva genomföra betydande 
åtgärder för att uppnå ett positivt resultat år 2000. Dessa kommuner 
återfinns i lika stor utsträckning bland dem som enligt sina planer kommer 
att uppnå balanskravet som bland dem som uppger att de inte kommer att  
klara kravet. Sammanfattningsvis finns det enligt enkätsvaren stora 
skillnader både i förutsättningarna för och ambitionerna att uppnå kravet på 
ekonomisk balans.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De kommuner som har problem till följd av stora åtaganden för boendet kan under vissa förutsättningar få hjälp genom Bostadsdelegationen som har 
inrättats för att tillfälligtvis hantera det särskilda stöd som lämnas 
enligt förordningen (1998:666) om statligt stöd för vissa kommunala 
åtaganden för boendet  (prop. 1997/98:119, bet. 1997/98BoU:10, rskr. 
1997/98:306). Stöd lämnas endast i den omfattning som behövs för att 
kommunen skall kunna fullgöra sina ekonomiska förpliktelser.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En kommuns eller ett landstings ekonomiska svårigheter beror ofta på olika yttre strukturella faktorer. En svag ekonomisk tillväxt i regionen, negativ 
befolkningsutveckling, obalanser i åldersstrukturen samt behov av 
infrastrukturinvesteringar är exempel på faktorer som kan försvåra 
anpassningen av verksamheten till de ekonomiska ramarna. En kommun eller 
ett landsting som utsätts för kraftiga strukturella förändringar kan få 
svårt att nå balans i ekonomin.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen bedömer att det kan finnas 40-50 kommuner och ett antal landsting som har problem i första hand till följd av sådana strukturella faktorer som 
nämnts, och där särskilda åtgärder behöver vidtas för att kravet på 
ekonomisk balans skall kunna uppnås. Det kan vara fråga om olika typer av 
rekonstruktiva åtgärder, exempelvis omstrukturering i form av 
kompetensutveckling och liknande. I vissa fall kan kommunen eller 
landstinget behöva ekonomiskt stöd för att genomföra åtgärder med en annan 
inriktning än vad som gäller för det tillfälliga stöd som i dag kan lämnas 
till kommuner med bostadsåtaganden. Medel för bidrag till särskilda 
insatser i vissa kommuner och landsting har av riksdagen ställts till 
regeringens förfogande för att även i sådana fall kunna bistå kommuner och 
landsting som befinner sig i en särskilt svår ekonomisk situation. För att 
föra en dialog med de berörda kommunerna och landstingen om vilka åtgärder 
de kan vidta bör nu en särskild delegation tillkallas.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Uppdraget"&gt;&lt;a name="Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En särskild delegation tillkallas för att inför regeringens beslut bereda ärenden om huruvida ett ekonomiskt stöd skall ges till vissa kommuner och 
landsting för åtgärder i syfte att nå ekonomisk balans, och att därvid 
överlägga med berörda kommuner och landsting om vilka åtgärder de bör 
vidta. Delegationen skall endast bereda ärenden som överlämnas till den 
efter särskilda beslut av regeringen.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För att regeringen skall kunna få en helhetsbild över de aktuella kommunernas eller landstingens ekonomiska situation behöver ansökningar om 
stöd ha kommit in till regeringen senast den 1 november 1999. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Delegationen skall göra en grundlig analys av de enskilda kommunernas och landstingens ekonomiska situation och föra en aktiv dialog med dem om vilka 
åtgärder som bör vidtas och vilka krav som måste ställas för att stöd skall 
bli aktuellt. Vid sidan av direkta bidrag skall även andra former för ett 
eventuellt stöd övervägas. Delegationen skall bedöma vilka åtgärder och 
former för stöd som är mest lämpade med hänsyn till kommunens respektive 
landstingets förutsättningar. I detta sammanhang skall särskilt 
kostnadssidan i ekonomin analyseras och jämförelser göras med andra kommuner 
eller landsting när möjliga åtgärder diskuteras. Kommunen eller landstinget 
måste vidta åtgärder i syfte att effektivisera och rationalisera 
verksamheten innan ett stöd kan lämnas. Det åligger därvid kommunen eller 
landstinget att aktivt arbeta för att ta fram förslag till lämpliga 
åtgärder, och att bistå delegationen med de underlag som kan behövas för 
delegationens bedömningar. Delegationen bör också bistå kommunen eller 
landstinget i arbetet med att finna långsiktigt hållbara lösningar.
Förslag om ekonomiskt stöd skall lämnas till regeringen endast för kommuner 
och landsting som befinner sig i en särskilt svår ekonomisk situation och 
som till följd av strukturella faktorer har problem att nå balans. Stödet 
skall lämnas på sådana villkor att statens kostnader minimeras. Behovet av 
ekonomiskt stöd skall prövas av delegationen dels mot kommunens eller 
landstingets egna ekonomiska förutsättningar, dels mot de aktuella 
åtgärdernas kostnad och ekonomiska effekt. Delegationens förslag som 
innefattar stöd i form av bidrag till den enskilda kommunen eller det 
enskilda landstinget måste baseras på de ekonomiska ramar regeringen 
förfogar över för detta ändamål samt den totala ekonomiska situationen för 
samtliga sökande kommuner och landsting.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Delegationen bör sträva efter att tillsammans med Bostadsdelegationen utveckla ett likartat synsätt på dels de kommunal-ekonomiska bedömningarna, 
dels hur de strukturella faktorernas inverkan på en kommuns framtida 
ekonomiska utveckling skall bedömas. &lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I de ärenden där delegationen bedömer att ekonomiskt stöd bör komma i fråga skall delegationen i samarbete med kommunen respektive landstinget upprätta 
ett förslag till överenskommelse om villkoren för stödet. Villkoren skall 
ange hur en rekonstruktion av ekonomin skall göras och i övrigt vilka 
åtgärder som skall vidtas i syfte att nå ekonomisk balans. Förslaget till 
överenskommelse skall också ange hur överenskommelsen skall följas upp. 
Förslaget kommer sedan att ligga till grund för regeringens beslut. En 
förutsättning för regeringens beslut om stöd skall beviljas är att förslaget 
till överenskommelse har godkänts av kommunfullmäktige eller 
landstingsfullmäktige.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Redovisning av uppdraget"&gt;&lt;a name="Redovisning av uppdraget"&gt;Redovisning av uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Uppdraget skall redovisas löpande till regeringen och vara avslutat senast den 1 juli år 2000.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>