<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2890217</hangar_id>
 <dok_id>GNB149</dok_id>
 <rm>1999</rm>
 <beteckning>49</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1999:49</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Ju-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>49</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1999-06-17 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:32:24</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:32:24</publicerad>
 <titel>Översyn av lagstiftningen om olaga diskriminering m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1999:49</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GNB149/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GNB149</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GNB149</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Översyn av lagstiftningen om olaga diskriminering m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Sammanfattning av uppdraget"&gt;Sammanfattning av uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Gällande lagstiftning mot vissa kränkningar av principen om alla människors lika värde"&gt;Gällande lagstiftning mot vissa kränkningar av principen om alla människors lika värde&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Olaga diskriminering"&gt;Olaga diskriminering&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Skadestånd på grund av diskriminering"&gt;Skadestånd på grund av diskriminering&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Funktionshindrade personers delaktighet i samhället"&gt;Funktionshindrade personers delaktighet i samhället&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Europarådet"&gt;Europarådet&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Behovet av en översyn"&gt;Behovet av en översyn&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Rättsväsendets åtgärder och några förslag till förbättringar"&gt;Rättsväsendets åtgärder och några förslag till förbättringar&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Användningen av termen ras i lagstiftningen"&gt;Användningen av termen ras i lagstiftningen&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Diskriminering av personer med funktionshinder"&gt;Diskriminering av personer med funktionshinder&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Sexuell läggning"&gt;Sexuell läggning&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Olaga diskriminering"&gt;Olaga diskriminering&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Användningen av termen ras i lagstiftningen"&gt;Användningen av termen ras i lagstiftningen&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Diskriminering av personer med funktionshinder"&gt;Diskriminering av personer med funktionshinder&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Sexuell läggning"&gt;Sexuell läggning&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Uppdraget i dess helhet"&gt;Uppdraget i dess helhet&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1999:49&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Beslut vid regeringssammanträde den 17 juni 1999.&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Sammanfattning av uppdraget"&gt;&lt;a name="Sammanfattning av uppdraget"&gt;Sammanfattning av uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En särskild utredare tillkallas med uppgift att göra en översyn av bestämmelsen om olaga diskriminering. I uppdraget ingår också att göra en 
analys av rättsväsendets tillämpning av bestämmelsen. Utredaren skall ta 
ställning till om lagstiftningen om olaga diskriminering har en lämplig 
omfattning och utformning för att kunna utgöra ett effektivt medel mot 
diskriminering.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall också ta upp frågan om termen ras, använd om människor, i lagstiftningen och göra en analys av i vilken utsträckning det är möjligt 
och lämpligt att utmönstra termen ur olika bestämmelser. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall vidare utreda behovet av och formerna för en reglering av ett generellt förbud mot diskriminering i näringsverksamhet av personer med 
funktionshinder. Utredaren skall belysa eventuella fördelar och problem med 
ett sådant förbud samt hur det lämpligen kan avgränsas och sanktioneras.
Dessutom skall utredaren behandla frågan om användningen av termen sexuell 
läggning i syfte att åstadkomma en konsekvent användning av den i 
lagstiftningen. &lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall lämna de förslag till författningsändringar och andra åtgärder som utredningen kan ge anledning till.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Gällande lagstiftning mot vissa kränkningar av principen om alla människors lika värde"&gt;&lt;a name="Gällande lagstiftning mot vissa kränkningar av principen om alla människors lika värde"&gt;Gällande lagstiftning mot vissa kränkningar av principen om alla människors lika värde&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I regeringsformen finns bestämmelser om diskriminering som gäller i förhållande till det allmänna.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Principen om alla människors lika värde anses inom vissa områden behöva ett förstärkt skydd i vanlig lagstiftning, som kan gälla också förhållandet 
mellan enskilda. Här kan som exempel, utöver jämställdhetslagen, nämnas de 
nya lagarna om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet, om förbud 
mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder och om 
förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. 
Vidare kan vissa former av kränkningar av den nämnda principen vara av 
sådant slag att de bör vara belagda med straff. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I brottsbalken finns olika bestämmelser som direkt tar sikte på gärningar som riktas mot en grupp av personer eller mot en individ på grund av ras, 
hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller, i vissa 
fall, homosexuell läggning: &lt;br /&gt;
- Bestämmelsen om olaga diskriminering i 16 kap. 9 § brottsbalken gäller diskriminering på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, 
trosbekännelse eller homosexuell läggning. &lt;br /&gt;
- Bestämmelsen om hets mot folkgrupp i 16 kap. 8 § brottsbalken tar sikte på vissa gärningar med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt 
ursprung eller trosbekännelse. &lt;br /&gt;
- Straffskärpningsbestämmelsen i 29 kap. 2 § 7 brottsbalken avser kränkningar på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, 
trosbekännelse eller annan liknande omständighet. Med annan liknande 
omständighet avses främst sexuell läggning (se prop. 1993/94:101 s. 22). &lt;br /&gt;
- Enligt 5 kap. 5 § första stycket 3 och 4 brottsbalken gäller särskilda åtalsregler i fråga om förolämpning med anspelning på ras, hudfärg, 
nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller homosexuell 
läggning. &lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det kan i sammanhanget nämnas att regeringen i augusti 1998 beslutade om direktiv till en parlamentariskt sammansatt kommitté (Ju 1998:04) med 
uppdrag att utreda frågor om straffansvar för deltagande i organisationer 
som sysslar med brottslig verksamhet samt vissa andra anknytande frågor 
(dir. 1998:66). Kommittén skall bl.a. ta upp frågan om att straffbelägga 
hets mot homosexuella.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Några bestämmelser som på liknande sätt tar sikte på handlingar som riktas mot personer med funktionshinder finns inte.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Olaga diskriminering"&gt;&lt;a name="Olaga diskriminering"&gt;Olaga diskriminering&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Bestämmelsen om olaga diskriminering infördes år 1970 i samband med att Sverige anslöt sig till FN:s konvention om avskaffande av alla former av 
rasdiskriminering. Straffet för olaga diskriminering är böter eller fängelse 
i högst ett år.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den brottsliga gärningen består i att en näringsidkare i sin verksamhet diskriminerar någon annan person genom att inte gå honom eller henne till 
handa på de villkor som näringsidkaren tillämpar i förhållande till andra. 
Detta gäller om näringsidkaren diskriminerar personen på grund av hans eller 
hennes ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung, trosbekännelse 
eller homosexuella läggning.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med ordet "diskriminera" uttrycks att bestämmelsen omfattar endast sådana situationer där någon uppsåtligen missgynnar en person genom att behandla 
honom eller henne mindre förmånligt än andra (Holmqvist m.fl., Brottsbalken 
- en kommentar, s. 16:46). &lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med näringsidkare avses i bestämmelsen varje fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt bedriver verksamhet av ekonomisk art. Verksamheten behöver 
inte vara inriktad på vinst och den behöver inte vara stadigvarande. I fråga 
om bostadsmarknaden gäller bestämmelsen den som yrkesmässigt tillhandahåller 
allmänheten fastigheter eller yrkesmässigt bjuder ut hyres- och 
bostadsrätter. &lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vad som sägs om näringsidkare gäller också den som är anställd i näringsverksamhet eller annars handlar på en näringsidkares vägnar samt den 
som är anställd i allmän tjänst eller innehar ett allmänt uppdrag. 
För olaga diskriminering döms också anordnare av allmänna sammankomster 
eller offentliga tillställningar och medhjälpare till sådana anordnare som 
diskriminerar någon genom att vägra honom eller henne tillträde till 
sammankomsten på de villkor som gäller för andra. Allmän sammankomst och 
offentlig till-ställning har här samma innebörd som i ordningslagen 
(1993:1617). &lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Försök, förberedelse eller stämpling till olaga diskriminering är inte straffbelagda förfaranden. Inte heller underlåtenhet att avslöja olaga 
diskriminering är straffbelagd. &lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Skadestånd på grund av diskriminering"&gt;&lt;a name="Skadestånd på grund av diskriminering"&gt;Skadestånd på grund av diskriminering&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Olaga diskriminering är ett av de brott som kan ge den som tillfogas lidande rätt till s.k. kränkningsersättning enligt 1 kap. 3 § 
skadeståndslagen (1972:207). &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I Sverige har vi inte något system med s.k. punitive damages, en typ av skadestånd som finns i bl.a. de flesta delstater i USA. Vid bestämmande av 
sådant skadestånd beaktas bl.a. skadevållarens skuldgrad och 
skadehandlingens art. Även skadevållarens ekonomiska situation kan vara av 
betydelse för beräkningen. Punitive damages kan sägas ha en funktion som 
liknar straffets. I svensk rätt är dock inte skadeståndet ett uttryck för 
ett samhälleligt fördömande på samma sätt som straffet. Skadeståndet är i 
stället, allmänt uttryckt, en ersättning till någon som har lidit en skada. 
Ersättningen skall kompensera den skadelidande för skadan.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Funktionshindrade personers delaktighet i samhället"&gt;&lt;a name="Funktionshindrade personers delaktighet i samhället"&gt;Funktionshindrade personers delaktighet i samhället&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Dagens synsätt, att personer med funktionshinder skall ha samma möjlighet till delaktighet i samhället som andra människor och att hinder för sådan 
delaktighet skall undanröjas, har vuxit sig allt starkare under de senaste 
årtiondena. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En person med funktionshinder kan utestängas från en lokal eller en verksamhet inte enbart på grund av sådan diskriminering som är förbjuden i 
fråga om andra diskrimineringsgrunder, utan också på grund av den fysiska 
miljöns utformning eller annan bristande service. För att komma till rätta 
med detta krävs åtgärder inom alla samhällsområden och på lokal, regional 
och central nivå.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen och riksdagen har i olika sammanhang lagt fast målen för handikappolitiken. Principerna om full delaktighet, jämlikhet i 
levnadsvillkor, självbestämmande och tillgänglighet är de grundstenar på 
vilka den svenska handikappolitiken byggs. Regeringens samlade strategi inom 
handikappområdet syftar till att inrikta den nuvarande och framtida 
handikappolitiken på målet ett samhälle tillgängligt för alla, alltså även 
för personer med funktionshinder. Strategin innebär bl.a. att det är frågor 
om tillgängligheten inom olika verksamhetsområden som skall prioriteras. 
Insikten om att människor har olika funktionsförmåga måste ligga till grund 
för samhällsplaneringen. FN:s standardregler för att tillförsäkra människor 
med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet är en utgångspunkt i det 
pågående handikappolitiska arbetet.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De handikappolitiska målen skall enligt regeringens samlade strategi på handikappområdet genomsyra politiken på alla samhällsområden. Detta innebär 
exempelvis att utbildningspolitiken måste utformas så att också elever med 
funktionshinder kan delta i undervisningen och att trafikpolitiken måste 
utformas så att hänsyn tas till människor med rörelsehinder, nedsatt 
orienteringsförmåga eller andra funktionsnedsättningar. &lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De åtgärder regeringen har vidtagit, föreslår och planerar bygger alltså på principen att handikappaspekterna skall beaktas inom alla politikområden och 
i planeringen på central, regional och lokal nivå. Handikappolitikens 
huvudinriktning är att ge staten, landsting, kommuner, organisationer m.fl. 
förutsättningar att utveckla tillgängligheten i vid bemärkelse inom olika 
samhällssektorer och verksamheter. 
 
Internationellt arbete mot diskriminering m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Frågor om hur handlingar som kränker principen om alla människors lika värde skall bekämpas har tilldragit sig uppmärksamhet inom bl.a. FN, 
Europarådet och Europeiska unionen (EU). I internationella sammanhang ges 
ofta termer - motsvarande bl.a. de svenska termerna rasism, 
främlingsfientlighet och diskriminering - en delvis annan och ofta vidare 
innebörd än den de i regel ges när de används i Sverige. &lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

FN&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering antogs av generalförsamlingen år 1965. Den vänder sig mot varje form av 
rasdiskriminering, även den som förekommer i vardagslivet och som inte beror 
på statlig reglering och maktutövning utan på att det finns enskilda 
personer, företag och sammanslutningar som i skilda sammanhang låter sitt 
handlingssätt bestämmas av rasfördomar. &lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I december 1993 antog FN:s generalförsamling enhälligt ett förslag om internationella regler för personer med funktionshinder: FN:s 
standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning 
delaktighet och jämlikhet. Regel nr 15 behandlar staternas ansvar för 
lagstiftningen. Av regeln framgår bl.a. att all diskriminering av människor 
med funktionsnedsättning måste undanröjas och att lagstiftning bör 
innehålla regler om sanktioner mot kränkningar av principen om 
ickediskriminering. &lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Europarådet"&gt;&lt;a name="Europarådet"&gt;Europarådet&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) innehåller ett 
stadgande om diskriminering. Enligt artikel 14 i konventionen skall 
åtnjutandet av de fri- och rättigheter som anges i konventionen säkerställas 
utan någon åtskillnad såsom på grund av kön, ras, hudfärg, språk, 
religion, politisk eller annan åskådning, nationellt eller socialt 
ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd eller 
ställning i övrigt. Artikelns uppräkning av s.k. diskrimineringsgrunder är 
inte uttömmande. Den omfattar således även sådana diskrimineringsgrunder som 
funktionshinder och sexuell läggning utan att detta direkt anges. 
Diskrimineringsförbudet är inte generellt utan gäller endast de fri- och 
rättigheter som i övrigt garanteras av konventionen och dess 
tilläggsprotokoll. Inom Europarådet pågår ett arbete med ett 
tilläggsprotokoll till konventionen som på ett generellt sätt skall utvidga 
tillämpningsområdet för diskrimineringsförbudet i artikel 14. En särskild 
expertgrupp inom Europarådet har fått i uppdrag att före år 2000 lägga fram 
ett förslag.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vid Europarådets toppmöte i Wien år 1993 antog medlemsländerna en deklaration och en handlingsplan för bekämpningen av rasism, 
främlingsfientlighet, antisemitism och intolerans (Wiendeklarationen). 
Sedan år 1996 finns det en reviderad europeisk social stadga. Artikel 15 i 
denna behandlar funktionshindrades rätt till oberoende, social integrering 
och deltagande i samhällslivet i allmänhet. Sverige har godkänt den 
reviderade stadgan i fråga om bl.a. denna artikel.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

EU&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Frågor om rasism och främlingsfientlighet har fått ökad uppmärksamhet inom EU-samarbetet. I juli 1996 antogs bl.a. en s.k. gemensam åtgärd om åtgärder 
mot rasism och främlingsfientlighet (EGT L 185, 24.7.96 s. 5 - 7).
Kommissionen har under våren 1998 lagt fram ett förslag till en 
handlingsplan mot rasism. Den bygger på en tidigare kommuniké från år 1995 
och på erfarenheterna av aktiviteterna under Europaåret mot rasism år 1997.
I Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget) har, 
genom Amsterdamfördraget, en ny artikel 13 införts. Rådet ges enligt 
artikeln möjlighet att vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa 
diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller 
övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Ett sådant 
beslut skall fattas enhälligt på förslag av kommissionen och efter hörande 
av Europaparlamentet. Kommissionen har redovisat sin avsikt att lägga fram 
förslag till direktiv med förbud mot diskriminering. &lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Inom EU saknas i dag uttryckliga bestämmelser om förbud mot diskriminering av personer med funktionshinder.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Behovet av en översyn"&gt;&lt;a name="Behovet av en översyn"&gt;Behovet av en översyn&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Olaga diskriminering"&gt;&lt;a name="Olaga diskriminering"&gt;Olaga diskriminering&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det är motiverat att göra en mer systematisk utredning än vad som tidigare har gjorts om lagstiftningen om olaga diskriminering och tillämpningen av 
den. Straffbestämmelsen om olaga diskriminering tycks nämligen inte ha haft 
önskad effekt. Detta förhållande kan bero på otillräckliga 
utredningsåtgärder och brister vid tillämpningen av lagstiftningen. Men det 
kan också vara så att bestämmelsen om olaga diskriminering inte omfattar 
alla straffvärda förfaranden eller att bestämmelsen är så konstruerad att 
fällande domar endast i undantagsfall kan förväntas. Benägenheten att anmäla 
diskriminering har också visat sig vara låg. Oavsett orsaken är 
bestämmelsens bristande effektivitet otillfredsställande.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Antalet årligen anmälda fall av olaga diskriminering har mellan åren 1990 och 1998 ökat från 47 till 236. Trots detta får det totala antalet 
anmälningar sägas vara lågt. Antalet lagföringar är också lågt, högst två 
fall per år under de senaste fyra åren. &lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Centrum för invandringsforskning (CEIFO) vid Stockholms universitet har, på uppdrag av Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, utfört undersökningar i 
fråga om etnisk diskriminering som visar att offrens benägenhet att anmäla 
sådan diskriminering är mycket liten. &lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

När det gäller olaga diskriminering som begås mot personer på grund av deras homosexuella läggning finns det anledning att anta att mörkertalet kan vara 
extra stort. &lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För att någon skall kunna fällas till ansvar för olaga diskriminering krävs det i dag att det finns sådan bevisning att det kan anses klarlagt att det 
avgörande motivet för gärningen har varit någons ras, hudfärg, nationella 
eller etniska ursprung, trosbekännelse eller homosexuella läggning och att 
den åtalade inte har haft något annat, legitimt, skäl för sitt beteende. 
Det kan vara svårt för åklagaren att bevisa att den åtalade i ett enskilt 
fall har haft ett för straffansvar nödvändigt uppsåt om någon systematisk 
diskriminering inte kan påvisas (jfr. NJA 1996 s. 768). &lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Rättsväsendets handläggning av mål om olaga diskriminering har av och till varit utsatt för kritik. Kritikerna har bland annat hävdat att 
handläggningstiderna är så långa att ett flertal förundersökningar har fått 
läggas ned på grund av preskription. Vidare har det hävdats att 
utredningarna inte har varit så effektiva som det krävs i dessa mål, vilket 
medfört svårigheter att få till stånd ett åtal och en fällande dom.
Regeringen och riksdagen har vid flera tillfällen betonat att rättsväsendet 
skall ägna brott med rasistiska inslag särskild uppmärksamhet. &lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Rättsväsendets åtgärder och några förslag till förbättringar"&gt;&lt;a name="Rättsväsendets åtgärder och några förslag till förbättringar"&gt;Rättsväsendets åtgärder och några förslag till förbättringar&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Inom polisen har det, på såväl central som lokal nivå, vidtagits åtgärder för att komma till rätta med de brister som kan finnas. Det handlar bl.a. om 
utbildningsinsatser av olika slag och om en uppföljning från 
Rikspolisstyrelsens sida av polismyndigheternas behandling av ärenden med 
rasistiska inslag. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksåklagaren har utfärdat allmänna råd för handläggningen av mål om olaga diskriminering (RÅFS 1997:13). I verksamhetsplanen för år 1998 ålade 
Riksåklagaren åklagarmyndigheterna att utveckla metoderna för att utreda 
brottslighet där motivet till en gärning kan vara grundat på rasism och 
främlingsfientlighet. Riksåklagaren har också nyligen tagit initiativ till 
en undersökning av hur bekämpningen av olaga diskriminering kan förbättras. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Även Brottsförebyggande rådet studerar olika aspekter av olaga 
diskriminering. &lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Arbetsgruppen med uppgift att motverka och förebygga rasistiskt och annat etniskt relaterat våld ansåg i sin rapport Rasistiskt och 
främlingsfientligt våld (Ds 1998:35) att det inte finns några egentliga 
brister i de legala förutsättningarna för att bekämpa rasistisk och 
främlingsfientlig brottslighet, men att det däremot tycks finnas brister i 
tillämpningen av lagstiftningen. &lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den nationella samordningskommittén för Europaåret mot rasism har i betänkandet acceptera! (SOU 1998:99) föreslagit en översyn av såväl 
tillämpningen som konstruktionen av straffbestämmelsen om olaga 
diskriminering samt prioritering av brottsutredningar om olaga 
diskriminering och utbildning om etnisk diskriminering inom rättsväsendet.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen om företagande för personer med utländsk bakgrund har nyligen i betänkandet Invandrare som företagare - För lika möjligheter och ökad 
tillväxt (SOU 1999:49) föreslagit en ändring av bestämmelsen om olaga 
diskriminering. Den föreslagna ändringen innebär ett förbud också mot 
diskriminering på grund av någon annan persons ras, hudfärg, nationella 
eller etniska ursprung, trosbekännelse eller homosexuella läggning.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Framställningar från Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.m.
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) har i framställningar till 
regeringen föreslagit att regeringen skall överväga ändringar i fråga om 
lagstiftningen om olaga diskriminering. DO har föreslagit bl.a. att 
lagstiftningen skall omfatta också situationer där en fysisk eller juridisk 
person diskrimineras på grund av någon annan persons ras, hudfärg, 
nationella eller etniska ursprung, trosbekännelse eller homosexuella 
läggning. Behovet av en sådan ändring har också, såvitt avser 
diskriminering på grund av någon annans homosexuella läggning, påtalats av 
homosexuellas organisationer. &lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

DO har vidare begärt en översyn av och vissa ändringar i fråga om bl.a. vad som kan anses gälla vid förmedling av diskriminerande villkor (t.ex. då en 
resebyrå förmedlar någon annans diskriminerande resevillkor) samt i fråga om 
försök och olika former av medverkan m.m. till olaga diskriminering. Enligt 
DO har det förekommit att personer i olika sammanhang försöker förmå 
näringsidkare på bostadsmarknaden att begå brottet olaga diskriminering. 
Dessutom har DO anfört att de svenska lagar som ger den enskilde möjlighet 
att hävda den mänskliga rättigheten till skydd mot diskriminering i dag 
visar upp en mycket splittrad bild. Till den splittrade bilden bidrar, 
enligt DO, att vissa typer av diskriminering regleras civilrättsligt och 
andra straffrättsligt. Enligt DO bör en särskild uppgift för en kommande 
utredning kunna vara att undersöka om en civilrättslig reglering av 
diskrimineringsfrågor är mer effektiv än en straffrättslig. &lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Användningen av termen ras i lagstiftningen"&gt;&lt;a name="Användningen av termen ras i lagstiftningen"&gt;Användningen av termen ras i lagstiftningen&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det finns anledning att nu, i samband med att bestämmelsen om olaga diskriminering skall ses över, närmare analysera i vilken utsträckning 
termen ras används om människor i lagstiftningen och i vilken mån en sådan 
användning av denna term kan undvaras.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksdagen har uttalat att det inte finns någon vetenskaplig grund för att dela in människor i skilda raser och ur biologisk synpunkt följaktligen inte 
heller grund för att använda ordet ras om människor (bet. 1997/98:KU29, 
rskr. 1997/98:185). Mot bakgrund härav, och då användningen av ordet ras i 
författningstexter riskerar att underblåsa fördomar, har riksdagen angett 
att regeringen dels i internationella sammanhang bör verka för att ordet 
ras, använt om människor, i så stor utsträckning som möjligt undviks i 
officiella texter, dels bör göra en genomgång av i vilken utsträckning 
begreppet ras förekommer i svenska författningar som inte grundas på 
internationella texter och, där så är möjligt, föreslå en annan definition. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Diskriminering av personer med funktionshinder"&gt;&lt;a name="Diskriminering av personer med funktionshinder"&gt;Diskriminering av personer med funktionshinder&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen anser att det är angeläget att nu, i samband med att bestämmelsen om olaga diskriminering skall ses över, utreda behovet av ett motsvarande 
förbud mot diskriminering av funktionshindrade i näringsverksamhet och hur 
ett sådant förbud skulle kunna utformas. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det pågår ett omfattande arbete med syfte att förbättra tillgängligheten i samhället och att genomföra FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet 
för människor med funktionshinder. I sammanhanget kan nämnas att det inom 
Regeringskansliet pågår ett arbete med att utarbeta en nationell 
handlingsplan för handikappområdet. En proposition planeras till december 
1999. Riksdagens socialutskott har nyligen uttalat att regeringen bör 
återkomma till riksdagen och redovisa sin tidsplan för det fortsatta 
arbetet med tillgänglighetsfrågorna (bet. 1998/99:SoU11). &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Av Handikappombudsmannens årliga rapporter till regeringen framgår att ombudsmannen har tagit emot anmälningar och på annat sätt fått kännedom om 
diskriminering i näringsverksamhet av personer med funktionsnedsättningar. 
Sådana fall har också påpekats av handikapporganisationer och rapporterats 
i massmedierna. Som exempel på diskriminering har framförts bl.a. att döva 
nekats att komma in på restauranger enbart därför att de är döva, eftersom 
restaurangägare ansett att det kan störa andra gäster om en stor grupp 
tecknar till varandra. &lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Handikappombudsmannen har i sina rapporter föreslagit ett tillägg i 16 kap.
9 § brottsbalken med innebörden att det blir straffbart för en näringsidkare 
att diskriminera någon på grund av funktionsnedsättning. &lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksdagen har uttalat att regeringen bör utreda formerna för en reglering av ett förbud mot diskriminering av personer med funktionshinder i 
näringsverksamhet (bet. 1997/98:SoU16, rskr. 1997/98:154).&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringens samlade strategi på handikappområdet innebär som tidigare sagts att handikappaspekterna skall beaktas inom alla politikområden, således 
också inom kriminalpolitiken. I dag finns det inte något generellt förbud 
för näringsidkare mot att diskriminera personer med funktionshinder genom 
att inte gå dem till handa på de villkor som tillämpas i förhållande till 
andra. Det är t.ex. möjligt att utan risk för sanktioner neka en person med 
ett funktionshinder att besöka ett hotell eller en restaurang. &lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Mot den angivna bakgrunden är det angeläget att nu, i samband med att bestämmelsen om olaga diskriminering skall ses över, utreda 
förutsättningarna för ett motsvarande förbud mot diskriminering av personer 
på grund av funktionshinder.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Sexuell läggning"&gt;&lt;a name="Sexuell läggning"&gt;Sexuell läggning&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det är uppenbart att innebörden av termen sexuell läggning har uppfattats på olika sätt i tidigare och nu aktuella lagstiftningsärenden. Användningen 
av denna term bör därför ses över i syfte att åstadkomma en konsekvent 
användning av den i lagstiftningen. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I bl.a. brottsbalkens bestämmelse om olaga diskriminering förekommer begreppet homosexuell läggning. Förbudet mot diskriminering av homosexuella 
kom till år 1987 efter ett betänkande av utredningen om de homosexuellas 
situation i samhället (SOU 1984:63). Utredningens förslag var dock 
formulerat så att förbudet skulle omfatta diskriminering på grund av 
sexuell läggning. Med sexuell läggning avsågs därvid främst homosexuell 
läggning. I propositionen (prop. 1986/87:124 s. 37) konstaterades emellertid 
att begreppet sexuell läggning är alltför vitt och obestämt och att det 
omfattar också böjelser för en rad beteenden som inte rimligen kan skyddas 
av lagstiftningen, varav vissa till och med är straffbara. Enligt 
propositionen borde lagtexten därför uttryckligen ange att 
diskrimineringsskyddet avser homosexuella. Socialutskottet uttalade i 
lagstiftningsärendet att grupper med vissa sexuella böjelser, t.ex. sådana 
som riktar sig mot barn eller har sadistiska inslag, inte bör skyddas av 
lagstiftaren i något avseende (SoU 1986/87:31 s. 10 - 11).&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning avses med sexuell läggning homo-, bi- och heterosexuell läggning. 
Utanför lagens skydd faller däremot beteenden och sexuella variationer som 
finns hos såväl homo-, bi- som heterosexuella personer. Ett 
ombudsmannainstitut mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) 
har nyligen inrättats. &lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I den nya polisdatalagen (1998:622) anges att uppgifter om en person inte får behandlas enbart på grund av vad som är känt om personens sexuella 
läggning (5 §). Vid riksdagsbehandlingen av proposition 1997/98:97 med 
förslag till bl.a. den nya polisdatalagen uttalade sig både 
Konstitutionsutskottet och Justitieutskottet om förslaget att införa termen 
sexuell läggning i polisdatalagen. Uttalandena gjordes mot bakgrund dels av 
analysen av samma term i det då framlagda utredningsförslaget om förbud mot 
diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, dels av att 
termen "sexual behaviour" förekommer i den Europarådsrekommendation om 
användning av personuppgifter inom polissektorn som låg till grund för 
regeringens förslag i propositionen. Riksdagen har därefter gett regeringen 
i uppdrag att utreda en enhetlig term i svensk lag för vad som i dag 
betecknas som sexuell läggning (bet. 1997/98:JuU20, rskr. 1997/98:276).
 
Uppdraget&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Olaga diskriminering"&gt;&lt;a name="Olaga diskriminering"&gt;Olaga diskriminering&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall göra en översyn av bestämmelsen om olaga diskriminering.
Utredaren skall också göra en analys av rättsväsendets tillämpning av denna 
bestämmelse. Utredaren skall ta ställning till om lagstiftningen om olaga 
diskriminering har en lämplig omfattning och utformning för att kunna utgöra 
ett effektivt medel mot diskriminering.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ett förbud mot diskriminering skall även fortsättningsvis ta sikte på fall där en näringsidkare etc. inte går någon till handa på samma villkor som 
näringsidkaren i sin verksamhet tillämpar i förhållande till andra eller 
vägrar någon tillträde till en allmän sammankomst eller en offentlig 
tillställning på de villkor som gäller för andra. Den personkrets som ett 
förbud riktar sig till - näringsidkare, anställda i allmän tjänst m.fl. - 
bör vara densamma som i dag. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Såsom tidigare nämnts har utredningen om företagande för personer med utländsk bakgrund nyligen föreslagit en ändring av bestämmelsen om olaga 
diskriminering. Förslaget skulle, om det genomfördes, innebära ett förbud 
också mot diskriminering på grund av någon annan persons ras, hudfärg, 
nationella eller etniska ursprung, trosbekännelse eller homosexuella 
läggning. Detta förslag och konsekvenserna av dess genomförande skall nu 
övervägas vidare i det bredare sammanhang som den systematiska översynen av 
lagstiftningen om olaga diskriminering utgör. &lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Användningen av termen ras i lagstiftningen"&gt;&lt;a name="Användningen av termen ras i lagstiftningen"&gt;Användningen av termen ras i lagstiftningen&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I fråga om bl.a. författningar som, liksom bestämmelsen om olaga diskriminering, grundas på internationella konventioner m.m. förekommer det 
att termen ras används om människor. Utredaren skall göra en inventering av 
i vilken mån termen ras används om människor i lagar och förordningar och 
analysera i vilken utsträckning det är möjligt och lämpligt att utmönstra 
termen ur olika bestämmelser.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Diskriminering av personer med funktionshinder"&gt;&lt;a name="Diskriminering av personer med funktionshinder"&gt;Diskriminering av personer med funktionshinder&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall också utreda behovet av och formerna för en reglering av ett generellt förbud mot diskriminering av personer med funktionshinder i 
näringsverksamhet, motsvarande det som gäller enligt bestämmelsen om olaga 
diskriminering. Utredaren skall belysa eventuella fördelar och problem med 
ett sådant förbud samt hur det lämpligen kan avgränsas och sanktioneras.
Utredaren skall ta ställning till bl.a. om och hur ett förbud effektivt kan 
upprätthållas, vilka funktionshinder som skall omfattas och vilka 
förfaranden eller underlåtenheter som skall vara förbjudna.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ett förbud mot diskriminering av funktionshindrade måste ha ett tydligt avgränsat tillämpningsområde och innebörden av sådana termer som används 
måste vara tillräckligt klar. Termer som funktionshinder eller 
funktionsnedsättning har definierats på olika sätt i olika sammanhang (se 
t.ex. prop. 1997/98:179 s. 32 ff.). Detsamma gäller termen diskriminering. I 
den allmänna debatten kan termen diskriminering användas i en vid mening 
utan närmare preciseringar. I rättsliga sammanhang måste dock de termer som 
används ha en mer preciserad innebörd, särskilt om de skall avgränsa 
sanktionerade förbud (jfr. vad som förut sagts om betydelsen av termen 
diskriminering i 16 kap. 9 § brottsbalken). &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Detta uppdrag behandlar sanktionerade förbud mot att diskriminera individer på grund av vissa till individen knutna ovidkommande omständigheter. 
Utgångspunkten skall, på motsvarande sätt som gäller för olaga 
diskriminering, vara att ett sanktionerat diskrimineringsförbud i lag bara 
får träffa sådana hänsynstaganden till en persons funktionshinder som i det 
aktuella sammanhanget är otillbörliga.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utgångspunkten skall även här vara ett förbud mot diskriminering som tar sikte på fall där en näringsidkare etc. inte går någon till handa på samma 
villkor som näringsidkaren i sin verksamhet tillämpar i förhållande till 
andra och där näringsidkaren saknar något tillbörligt skäl för 
särbehandlingen. Utredaren skall dock analysera och redovisa vad 
skyldigheten att i en verksamhet gå en person till handa på samma villkor 
som tillämpas i förhållande till andra bör innebära när det gäller personer 
med funktionshinder. &lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En annan utgångspunkt är att ett förbud mot diskriminering av personer med funktionshinder i första hand bör gälla i näringsverksamhet, med den 
innebörd denna term har i den nu gällande bestämmelsen om olaga 
diskriminering. Utredaren skall dock också undersöka och analysera behovet 
av ett motsvarande förbud som riktar sig till den som är anställd i allmän 
tjänst eller innehar ett allmänt uppdrag samt för anordnare av allmänna 
sammankomster och offentliga tillställningar eller medhjälpare till sådana 
anordnare. Om det visar sig att det behövs ett förbud mot diskriminering av 
funktionshindrade som riktar sig även till dessa personer i deras 
verksamhet, skall utredaren lämna förslag också till ett sådant förbud. 
Det är av stor betydelse att ett diskrimineringsförbud verkligen fyller 
sitt syfte och därmed utgör ett konkret stöd för personer med 
funktionshinder. Det är inte säkert att ett förbud mot diskriminering av 
funktionshindrade bör bestå av en straffrättslig bestämmelse. &lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Erfarenheterna av nuvarande lagstiftning om olaga diskriminering visar att detta kanske inte alltid är det mest effektiva. Utredaren skall därför i 
första hand överväga andra alternativ.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Av det tidigare sagda följer att det inte, inom ramen för detta uppdrag, finns möjlighet att överväga den viktiga frågan om tillgänglighet för 
funktionshindrade i vid bemärkelse. Regeringen avser att återkomma med 
förslag till åtgärder i samband med att den nationella handlingsplanen på 
handikappområdet presenteras. 
 
Gemensamt för olaga diskriminering och diskriminering av personer med funktionshinder&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen skall syfta till att åstadkomma en lagstiftning och en tillämpning av denna som innebär ett effektivt medel mot diskriminering. &lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall därför göra sina överväganden och lämna sina förslag med utgångspunkt i detta syfte.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall inte överväga särskilda diskrimineringsförbud som skall gälla inom endast vissa näringar eller verksamheter.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall inte heller överväga förbud mot diskriminering i anledning av andra diskrimineringsgrunder än ras, hudfärg, nationellt och etniskt 
ursprung, trosbekännelse, homosexuell eller sexuell läggning och 
funktionshinder. &lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall ta ställning till om ett förbud bör omfatta diskriminering av en fysisk eller juridisk person på grund av någon annan persons ras, 
hudfärg, nationella eller etniska ursprung, trosbekännelse, homosexuella 
eller sexuella läggning eller funktionshinder. Utredaren skall också 
överväga ansvar för den som försöker diskriminera annan och för den som 
försöker förmå någon att diskriminera annan. Argumenten för och emot ett 
sådant ansvar skall granskas och redovisas. &lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall ägna särskild uppmärksamhet åt frågan om vilket krav på uppsåt eller insikt i fråga om en diskriminerande handling eller 
underlåtenhet eller effekt som bör ställas i ett förbud för att det skall 
kunna bli effektivt. Att det inte är tillåtet att missgynna en person ur en 
viss folkgrupp med hänvisning till att åtgärden ytterst kan antas vara till 
fördel för gruppen i fråga får anses klargjort i domstolspraxis, se NJA 1985 
s. 226. Det är dock inte helt klart vilken generell räckvidd detta 
domstolsavgörande har när det i övrigt gäller hänvisningar till andra motiv 
än en avsikt att diskriminera någon på grund av exempelvis dennes etniska 
ursprung. Diskriminering är ju bara i vissa fall ett uttryck för rasistiska 
åsikter hos gärningsmannen. Utredaren skall ta ställning till vad som skall 
gälla i sådana fall då någon kan sägas ha i vart fall insikt om att ett 
visst handlande kan leda till en diskriminerande effekt, t.ex. då en 
restaurangägare på grund av en persons sexuella läggning eller hudfärg 
nekar personen tillträde till en restaurang i syfte att bespara honom eller 
henne obehag eller för att restaurangägaren bedömer det som om utsikterna 
till lönsamhet ökar med ett mer blandat klientel. Det skall dock alltid 
finnas ett s.k. rakt orsakssamband mellan diskrimineringsgrunden i fråga 
och den diskriminerande gärningen. Det skall alltså krävas att gärningen 
inte hade begåtts om den diskriminerade hade haft exempelvis en 
heterosexuell läggning eller en annan hudfärg. Därmed är dock inte sagt att 
diskrimineringsgrunden i fråga skall behöva bevisas vara det enda motivet 
för gärningsmannens agerande.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De förbud mot diskriminering som kan komma i fråga måste självfallet uppfylla sedvanliga krav på rättssäkerhet och förutsebarhet. Det måste 
således vara möjligt för t.ex. den enskilde företagaren att förutse vilka 
handlingar eller underlåtenheter från hans eller hennes sida som i olika 
situationer kan träffas av ett förbud och föranleda en sanktion.
Utredaren skall överväga om ett förbud mot diskriminering kan upprätthållas 
mer effektivt om det sanktioneras på annat sätt än genom straff. Utredaren 
skall väga för- och nackdelar med olika slags sanktioner, särskilt 
ekonomiska sådana, mot varandra och ta ställning till vilka sanktionsformer 
som är lämpligast. &lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall särskilt överväga möjligheten att använda sanktioner också mot juridiska personer i vars verksamhet diskriminering förekommer.&lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I händelse av en avkriminalisering av sådana gärningar som i dag är straffbara som olaga diskriminering, skulle rätten till s.k. 
kränkningsersättning enligt 1 kap. 3 § skadeståndslagen försvinna. För 
otillbörlig diskriminering skulle det dock vara möjligt att införa särskilda 
bestämmelser om skadestånd för kränkning av den personliga integriteten. En 
sådan reglering skulle kunna förenas med någon form av tillsynsfunktion. I 
sammanhanget måste utredaren emellertid uppmärksamma att skadeståndet i 
väsentliga avseenden skiljer sig från straffet. Det ingår inte i uppdraget 
att lämna förslag till en för svensk rätt ny typ av skadeståndsrättslig 
reglering där skadeståndet får en annan funktion än den det har i dag.
Andra tänkbara sanktioner skulle kunna bestå i åtgärder från det allmänna, 
t.ex. möjlighet att villkora tillstånd eller rätt till bidrag eller andra 
förmåner. &lt;p&gt;&lt;a name="S18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

När straffbestämmelsen om olaga diskriminering infördes motiverades dess placering i brottsbalkens 16 kapitel med bestämmelsens nära anknytning till brottet hets mot folkgrupp samt med att diskriminering innebär en kränkning 
av medborgarnas känsla för vad goda seder erbjuder och i första hand bör 
uppfattas som ett brott mot allmän ordning. Om utredaren kommer fram till 
att diskriminering även fortsättningsvis bör regleras genom straffrättsliga 
bestämmelser, skall utredaren också närmare överväga var en sådan reglering 
systematiskt hör hemma. &lt;p&gt;&lt;a name="S19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Sexuell läggning"&gt;&lt;a name="Sexuell läggning"&gt;Sexuell läggning&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall vidare behandla frågan om användningen av termen sexuell läggning med syftet att åstadkomma en konsekvent användning av den i 
lagstiftningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Uppdraget i dess helhet"&gt;&lt;a name="Uppdraget i dess helhet"&gt;Uppdraget i dess helhet&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det står utredaren fritt att ta upp sådana andra frågor inom ramen för uppdraget som aktualiseras under utredningsarbetet. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall lämna de förslag till författningsändringar och andra åtgärder som uppdraget kan ge anledning till. I den utsträckning utredaren 
föreslår författningsändringar, skall utredaren utarbeta och lägga fram 
fullständiga förslag.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det ingår dock inte i uppdraget att föreslå grundlagsändringar.
 
Uppdragets genomförande och tidsplan&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall följa det internationella arbetet med åtgärder mot diskriminering inom bl.a. FN, Europarådet och EU. Utredaren bör även 
studera lagstiftningen i några länder som är jämförbara med Sverige. 
Utredaren skall också följa den fortsatta beredningen av de förslag som 
lämnats av den nationella samordningskommittén för Europaåret mot rasism, av 
Arbetsgruppen med uppgift att motverka och förebygga rasistiskt och annat 
etniskt relaterat våld, av Utredningen (S 1997:04) om bemötande av personer 
med funktionshinder, av Utredningen (In 1998:01) om företagande för 
personer med utländsk bakgrund och av Utredningen (S 1997:19) om översyn av 
Handikappombudsmannen. Utredaren skall i sitt arbete beakta resultaten av 
beredningen av dessa förslag. &lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör under utredningen samråda med den kommitté (Ju 1998:04) som har i uppdrag att utreda frågor om straffansvar för deltagande i 
organisationer som sysslar med brottslig verksamhet samt vissa andra 
anknytande frågor.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall vidare under utredningen samråda med företrädare för sådana frivilligorganisationer och myndigheter, främst Riksåklagaren, 
Rikspolisstyrelsen Brottsförebyggande rådet, Integrationsverket, 
Folkhälsoinstitutet och de olika ombudsmännen mot diskriminering, som 
verkar inom ramen för det område som uppdraget avser. &lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I 14 och 15 §§ kommittéförordningen (1998:1474) finns bestämmelser om konsekvensanalyser. Vid konsekvensanalys enligt 15 § förordningen skall 
utredaren beträffande förslagens betydelse för små företags villkor tillämpa 
vad som anges i förordningsmotiven (1998:2) till förordningen (1998:1820) 
om särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor på 
motsvarande sätt till dess att nya riktlinjer ges i kommittéhandboken. &lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Uppdraget skall redovisas senast den 30 april 2001. Om utredaren anser det lämpligt kan någon eller några delar av uppdraget redovisas i ett eller 
flera delbetänkanden.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>