2890189 GNB128 1999 28 dir dir Kommittédirektiv 1999:28 Kommittédirektiv Kommittédirektiv Ju-dep 28 0 1999-03-31 00:00:00 2016-02-11 15:32:19 2016-02-11 15:32:19 Patentprocessen m.m. html RKFTP Dir. 1999:28 https://data.riksdagen.se/dokument/GNB128/text https://data.riksdagen.se/dokument/GNB128 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GNB128 <div><h2>Patentprocessen m.m.</h2> <style>div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}</style><div class="doctoc"><h3>Innehåll</h3><ul class="ultoc"> <li><a href="#Sammanfattning av uppdraget">Sammanfattning av uppdraget</a></li> <li><a href="#Bakgrund">Bakgrund</a></li> <li><a href="#Patentbesvärsrätten och Stockholms tingsrätt">Patentbesvärsrätten och Stockholms tingsrätt</a></li> <li><a href="#Reformbehovet">Reformbehovet</a></li> <li><a href="#Uppdraget">Uppdraget</a></li> </ul></div><div> Komdir. 1999:28<p><a name="S1"></a></p> Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 1999.<p><a name="S2"></a></p><h3 name="Sammanfattning av uppdraget"><a name="Sammanfattning av uppdraget">Sammanfattning av uppdraget</a></h3><p><a name="S2"></a></p> En särskild utredare skall se över ordningen för prövning av mål som handläggs vid Patentbesvärsrätten samt av patentmål vid Stockholms tingsrätt. Utredaren skall ta ställning till om Patentbesvärsrättens verksamhet helt eller delvis kan överföras till Stockholms tingsrätt. Det står dock utredaren fritt att föreslå andra organisationslösningar.<p><a name="S3"></a></p> Utredaren skall också lämna förslag om hur det processuella regelverket förprövningen av de aktuella målen och ärendena bör utformas.<p><a name="S4"></a></p><h3 name="Bakgrund"><a name="Bakgrund">Bakgrund</a></h3><p><a name="S2"></a></p><h4 name="Nuvarande ordning för prövning av patent m.m."><a name="Nuvarande ordning för prövning av patent m.m.">Nuvarande ordning för prövning av patent m.m.</a></h4><p><a name="S3"></a></p> Domstolsprövning av vissa frågor som rör det industriella rättsskyddet sker dels i Patentbesvärsrätten, dels i allmän domstol. <p><a name="S4"></a></p> Patentbesvärsrätten prövar överklaganden av Patent- och registrerings- verkets beslut i frågor enligt patentlagen (1967:837), mönsterskydds- lagen (1970:485), varumärkeslagen (1960:644), namnlagen (1982:670) och lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden. Patentbesvärsrätten prövar också överklagade beslut av Statens växtsortnämnd enligt vad som föreskrivs i växtförädlarrättslagen (1997:306). Patentbesvärsrättens beslut överklagas till Regeringsrätten. En prövning där förutsätter dock att prövningstillstånd meddelas.<p><a name="S5"></a></p> På patenträttens område prövar Stockholms tingsrätt mål som gäller patentintrång, bättre rätt till patentsökt uppfinning, patents ogiltighet eller överföring av patent på annan än den som har erhållit patentet, meddelande av tvångslicens, fastställande av nya villkor för eller upphävande av sådan licens m.m.<p><a name="S6"></a></p> Beträffande prövningen i allmän domstol av mål som rör mönsterrätt, varumärkesrätt och växtförädlarrätt gäller i första hand de allmänna forumbestämmelserna i rättegångsbalken. Mål inom dessa rättsområden kan således förekomma vid samtliga tingsrätter. I normalfallet väcks talan vid den tingsrätt inom vars domkrets svaranden har sitt hemvist. Om behörig domstol saknas enligt rättegångsbalken - i huvud sak när svaranden inte har sitt hemvist i Sverige - skall emellertid i vissa typer av mål talan väckas vid Stockholms tingsrätt. Vad gäller mönsterrätten är detta fallet vid talan om bättre rätt till mönster, om hävning av mönsterregistrering m.m. Inom växtförädlar- rätten gäller motsvarande bestämmelse beträffande talan om bättre rätt till en växtsort, om hävning av registrering av en växtsort m.m. I varumärkesmål gäller rättegångsbalkens forumregler med ett undantag. Stockholms tingsrätt är exklusivt forum i vissa mål om gemenskapsvaru- märken (se nedan), bl.a. i mål om intrång i ett gemenskapsvarumärke. <p><a name="S7"></a></p> Ett tingsrättsavgörande överklagas till hovrätt. Hovrättens avgörande får överklagas till Högsta domstolen vars prövning dock förutsätter att prövningstillstånd meddelas. När en förvaltningsmyndighets beslut får överklagas till tingsrätt utgör vanligen lagen (1996:242) om domstols ärenden tillämplig processordning för handläggningen i domstol. För sådana ärenden krävs i en del fall prövningstillstånd för att hovrätten skall pröva ett överklagande av tingsrättens beslut.<p><a name="S8"></a></p> Sedan år 1978 har Sverige deltagit i det europeiska patentsamarbetet, vilket innebär att patent med giltighet i Sverige inte enbart meddelas av det svenska Patent- och registreringsverket utan också av det europeiska patentverket, EPO. Inom Europeiska gemenskapen (EG) pågår arbete med att utarbeta en gemensam rättsordning för patent. I juni 1997 utfärdade kommissionen en grönbok (KOM (97) 314) om gemenskapspatent och patentsystemet i Europa. I denna ombeds medlemsstaterna, industrin och andra intresserade kretsar att ge sin syn på en mängd olika frågor. I detta sammanhang har diskuterats bl.a. en ordning som går ut på att tvistemål om gemenskapspatent skall kunna prövas av ett begränsat antal nationella domstolar, vars avgöranden kan överklagas till en gemensam europeisk instans. Europaparlamentet avgav ett yttrande om grönboken i november 1998. I februari 1999 har kommissionen i ett meddelande gjort en uppföljning av grönboken (KOM (99) 42 slutlig). Inom EPO har diskussioner förts om en samordnad överprövning av ogiltighetsfrågor inom ramen för det befintliga europeiska patentsystemet.<p><a name="S9"></a></p> Ett system för gemenskapsvarumärken har tidigare etablerats inom EG. Sökanden kan efter en enda ansökan till EG:s varumärkesmyndighet få ett varumärke registrerat som gäller inom hela gemenskapen. Vidare har Sverige tillträtt det s.k. Madridprotokollet som möjliggör en internationell varumärkesregistrering hos Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (WIPO). <p><a name="S10"></a></p> Kommissionen har vidare föreslagit att ett system för registrering av gemenskapsmönster inrättas. Europaparlamentet har ännu inte avslutat sin första läsning av förslaget. Kommissionen förväntas presentera ett nytt förslag under våren 1999. Enligt den s.k. Haagöverenskommelsen finns möjlighet till en internationell registrering av mönster. Sverige har inte tillträtt denna överenskommelse. Sverige deltar emellertid aktivt i arbetet med att utforma en ny sådan överenskommelse. Arbetet sker inom WIPO.<p><a name="S11"></a></p> Inom EG finns också ett system för registrering av växtförädlarrätt.<p><a name="S12"></a></p><h3 name="Patentbesvärsrätten och Stockholms tingsrätt"><a name="Patentbesvärsrätten och Stockholms tingsrätt">Patentbesvärsrätten och Stockholms tingsrätt</a></h3><p><a name="S2"></a></p> Patentbesvärsrätten avgjorde år 1998 92 patentmål och 611 övriga mål. Under budgetåret 1986/87 avgjorde Patentbevärsrätten 524 patentmål och 232 övriga mål. Sedan Sverige anslöt sig till det europeiska patentsystemet har antalet patentmål stadigt minskat. Systemet för gemenskapsvarumärken introducerades år 1996. Detta system har ännu inte inneburit någon minskning av antalet mål avseende nationella varumärken. Det är svårt att bedöma huruvida antalet mål om mönster kommer att minska om ett system för registrering av gemenskaps- mönster införs. Mål om växtförädlarrätt är mycket ovanliga.<p><a name="S3"></a></p> Den dömande personalen vid Patentbesvärsrätten utgörs av patenträttsråd, som skall vara tekniskt kunniga eller lagfarna. Patenträttsråden utnämns av regeringen. Vid domstolen finns fem lagfarna ledamöter. De tekniskt kunnigaledamöterna har successivt minskat från tretton (1984) till fem (1998). De tekniskt kunniga ledamöterna är rekryterade utifrån särskild kompetens inom det elektrotekniska området, det kemiska området och det mekaniska området. <p><a name="S4"></a></p> Patentbesvärsrätten är domför med tre ledamöter. Sammansättningen av ledamöter beror på måltypen. I patentmål som inte gäller pantsättning av patent eller av patentansökningar och i mål om växtförädlarrätt skall minst två tekniskt kunniga ledamöter ingå i rätten. En ledamot skall vara lagfaren om inte rätten finner att medverkan av en lagfaren ledamot är obehövlig. I mål om pantsättning av patent eller av patentansökningar samt i mål som gäller mönster, varumärken och namn eller utgivningsbevis för periodisk skrift skall minst två lagfarna ledamöter ingå i rätten. Sådana mål avgörs i flertalet fall av tre lagfarna domare. <p><a name="S5"></a></p> Stockholms tingsrätt är i patentmål domför med två lagfarna domare och två tekniskt sakkunniga ledamöter. Beredningen av sådana mål utförs av en lagfaren domare, i vissa moment biträdd av en tekniskt sakkunnig ledamot. Regeringen förordnar för tre år i sänder minst tjugofem personer att tjänstgöra som tekniskt sakkunniga ledamöter i tingsrätten och hov- rätten. Rättens ordförande väljer bland dessa för varje särskilt mål vilka som skall ingå i rätten. Därvid anlitas företrädesvis patenträtts- råd. Hänsyn tas i övrigt till önskvärd teknisk sakkunskap. I övriga mål vid allmän domstol har domstolen den sammansättning som gäller för tviste- mål och brottmål i allmänhet.<p><a name="S6"></a></p> I patentmål har Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt och Patentbesvärs- rätten behov av likartad kompetens vad gäller både lagfarna och tekniskt sakkunniga ledamöter. <p><a name="S7"></a></p><h3 name="Reformbehovet"><a name="Reformbehovet">Reformbehovet</a></h3><p><a name="S2"></a></p> Patentprocessen inrymmer mycket kvalificerade bedömningar av såväl juridisk som teknisk natur. <p><a name="S3"></a></p> Under senare år har antalet beslut avseende patent som överklagats till Patentbesvärsrätten stadigt minskat. Detta har motiverat en minskning av antalet tekniskt kunniga ledamöter i domstolen. Samtidigt har arbetsbördan i Stockholms tingsrätt ökat. Från tingsrätten har framförts önskemål om att det permanent skall knytas tekniskt sakkunniga ledamöter till tingsrätten för en effektivare beredning av patentmålen.<p><a name="S4"></a></p> Resultatet av de diskussioner som förs inom EG om bl.a. gemenskaps- patent och en gemensam överinstans för prövning av intrångs- och ogiltighetsfrågor kan komma att innebära en minskad måltillströmning, både till Stockholms tingsrätt och till Patentbesvärsrätten.<p><a name="S5"></a></p> Även i Sverige förs diskussioner som kan komma att påverka måltillströmningen. Exempelvis diskuteras i dag om det bör vara möjligt att hos Patent- och registreringsverket begära administrativ omprövning av patent och hävning av varumärkesregistrering i administrativ ordning.<p><a name="S6"></a></p> I en promemoria utarbetad inom Justitiedepartementet föreslogs att Patentbesvärsrätten skulle upphöra och dess verksamhet överföras till allmän förvaltningsdomstol (Ds 1993:34 s. 37 f., se även Ds 1992:38 s. 150 f.). En majoritet av remissinstanserna avstyrkte emellertid förslaget (Ds 1994:17 s. 114 f.). Möjligheten att få en kvalificerad bedömning i patentmål är av mycket stor betydelse för näringslivet. Patentprocessen kräver en långtgående såväl juridisk som teknisk sakkunskap, samtidigt som verksamheten inte ger underlag för mer än ett begränsat antal specialister. Problemet med sviktande målunderlag och det faktum att den kompetens som efterfrågas i dag är uppdelad på två domstolar väcker frågan om verksamheten i första instans bör koncentreras till en domstol. Därvid torde endast tingsrätt komma i fråga eftersom det kommer att handla om bl.a. straff och skadestånd. Vid bedömningen av denna fråga bör beaktas att i dag i princip identiska patenträttsliga frågor kan prövas vid både Patentbesvärsrätten och Stockholms tingsrätt. Eftersom dessa domstolar har olika överinstanser beror det på tillfälligheter huruvida prejudikat avseende patents giltighet på området kommer från Regeringsrätten eller Högsta domstolen.<p><a name="S7"></a></p><h3 name="Uppdraget"><a name="Uppdraget">Uppdraget</a></h3><p><a name="S2"></a></p> En särskild utredare ges uppdraget att se över ordningen för prövning av mål och ärenden som handläggs vid Patentbesvärsrätten samt av patentmål vid Stockholms tingsrätt.<p><a name="S3"></a></p> I uppdraget ingår att överväga om Patentbesvärsrättens verksamhet helt eller delvis kan inordnas i de allmänna domstolarna. I första hand bör utredaren undersöka om verksamheten i Patentbesvärsrätten helt eller delvis kan överföras till Stockholms tingsrätt. Ett syfte bör därvid vara att resurserna utnyttjas på bästa möjliga sätt. Om utredaren finner det lämpligt att överföra handläggningen av patentmål till Stockholms tingsrätt, skall det också övervägas var de övriga mål som i dag handläggs vid Patentbesvärsrätten i framtiden bör hanteras.<p><a name="S4"></a></p> Det står utredaren fritt att föreslå andra organisationslösningar. I så fallskall utredaren lämna förslag om hur kompetensbehovet vid prövningen av patentmål kan lösas.<p><a name="S5"></a></p> Utredaren skall beakta de konsekvenser som förslagen innebär för Svea hovrätt och lämna förslag till de förändringar för verksamheten i Svea hovrätt som utredaren finner påkallade.<p><a name="S6"></a></p> Utredaren skall redogöra för fördelar och nackdelar med de organisationslösningar som behandlas varvid kostnadseffekter och övriga konsekvenser skall redovisas. <p><a name="S7"></a></p> Utredaren skall också lämna förslag om hur det processuella regelverket för prövningen av de aktuella målen och ärendena skall utformas. Regelverket bör tillgodose kravet på effektivitet i handläggningen och skapa förutsättningar för en för parterna mindre kostsam process. Utredaren skall lämna förslag om hur rätten, i såväl underrätt som överrätt, skall vara sammansatt.<p><a name="S8"></a></p> Utredaren skall lämna de lagförslag och förslag i övrigt som utredaren finner motiverade. <p><a name="S9"></a></p> Utredningen skall bedrivas med beaktande av de diskussioner som förs i Europa bl.a. om gemenskapspatent och om en gemensam europeisk överinstans i patentmål. <p><a name="S10"></a></p> Utredaren skall samråda med Varumärkeskommittén (Ju 1997:11) och den utredare som förordnas för att göra en översyn av mönsterskyddslagen, m.m.(dir. 1999:27).<p><a name="S11"></a></p> Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 2000.<p><a name="S12"></a></p></div></div>