<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2890196</hangar_id>
 <dok_id>GNB115</dok_id>
 <rm>1999</rm>
 <beteckning>15</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1999:15</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>U-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>15</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1999-02-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:32:20</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:32:20</publicerad>
 <titel>Översyn av skollagen, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1999:15</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GNB115/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GNB115</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GNB115</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Översyn av skollagen, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Sammanfattning av uppdraget"&gt;Sammanfattning av uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Kommittén skall"&gt;Kommittén skall&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Skollagen och andra författningar"&gt;Skollagen och andra författningar&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Skollagen kompletteras av"&gt;Skollagen kompletteras av&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Elevens rättssäkerhet"&gt;Elevens rättssäkerhet&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Ansvarsfördelningen"&gt;Ansvarsfördelningen&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Målstyrning"&gt;Målstyrning&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Kvalitetsredovisning"&gt;Kvalitetsredovisning&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Kvalitet och likvärdighet"&gt;Kvalitet och likvärdighet&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Elevens rättssäkerhet"&gt;Elevens rättssäkerhet&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Målstyrning och ansvarsfördelning"&gt;Målstyrning och ansvarsfördelning&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Arbetets bedrivande"&gt;Arbetets bedrivande&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1999:15&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Beslut vid regeringssammanträde den 25 februari 1999.&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Sammanfattning av uppdraget"&gt;&lt;a name="Sammanfattning av uppdraget"&gt;Sammanfattning av uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En parlamentariskt sammansatt kommitté tillkallas för att göra en översyn av skollagstiftningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall föreslå hur skollagen kan moderniseras genom att förenklas och förtydligas samt bättre anpassas till ett målstyrt skolväsende och 
till den ansvarsfördelning som råder mellan stat och kommun. Kommittén 
skall vidare överväga hur skollagen bör utformas för att tydliggöra det 
kommunala ansvaret för utbildningens kvalitet och likvärdighet.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Kommittén skall"&gt;&lt;a name="Kommittén skall"&gt;Kommittén skall&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

· föreslå förändringar för att harmonisera skollag, läroplaner, andra förordningar och föreskrifter,&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

· analysera och definiera de termer som används i skollagen, t.ex.
skola/skolform, undervis-ning och pedagogisk verksamhet,&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

· utreda om och i så fall föreslå hur förskolan kan bilda en egen skolform inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom,&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

· lämna förslag till hur integrationen mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall regleras i skollagen,&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

· utreda och föreslå hur en ökad rättssäkerhet för eleverna kan åstadkommas,&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

· utreda behovet av en skyldighet för skolan att i vissa fall informera föräldrar till en myndig elev om elevens frånvaro,
 
· göra en översyn, och vid behov föreslå förändringar, av andra regler för 
att stärka barns, ungdomars och vuxnas säkerhet, skydd och trygghet i 
barnomsorgs- och skolverksamheten, särskilt avseende arbetsmiljö- samt 
hälso- och sjukvårdslagstiftningen,&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

· utreda om och i så fall hur ansvarsfördelningen mellan stat och kommun behöver förtydligas,&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

· utreda och föreslå hur målstyrningen samt det kommunala ansvaret för kvalitet och likvärdighet kan förtydligas och stärkas,&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

· utreda om statens sanktionsmöjligheter behöver stärkas,&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

· utreda hur lagstiftningen kan anpassas till utvecklingen av verksamheterna i kommunerna,&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

· föreslå de författningsändringar som föranleds av kommitténs ställningstaganden.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Bakgrund"&gt;&lt;a name="Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Skollagen (1985:1100) trädde i kraft den 1 juli 1986. Sedan dess har 
flertalet paragrafer i lagen ändrats. Dessutom har bestämmelserna om 
barnomsorg förts över från socialtjänstlagen till skollagen. Sammantaget 
har skollagen ändrats cirka 50 gånger. Omfattande förändringar har också 
gjorts i de olika skolformsförordningarna.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

År 1991 ändrades ansvarsfördelningen för skolan mellan staten och kommunerna. Kommunerna, i vissa fall landstingen och senare även de 
fristående skolorna, fick det fulla ansvaret för skolans och 
vuxenutbildningens drift och verksamhet. Ansvaret decentraliserades och 
den statliga detaljregleringen minskade. Den tidigare resursstyrningen 
ersattes av ett statsbidrag som fördelas på generella grunder. Samtidigt 
har det pågått och pågår det en övergång från regelstyrning till en mål- och 
resultatorienterad styrning.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Skollagen och andra författningar"&gt;&lt;a name="Skollagen och andra författningar"&gt;Skollagen och andra författningar&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Under 1990-talet har genomgripande reformer genomförts inom såväl förskolan 
som grundskolan, gymnasieskolan och det offentliga skolväsendet för vuxna. 
Reformeringen har gått fram  stegvis med bl.a. förändringar av 
läroplaner, kursplaner och betygssystem, vilket innebär att reformerna 
först nu är helt genomförda. Dessutom har skolväsendet, främst 
gymnasieskolan och vuxenutbildningen, reformerats fortlöpande.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Skollagen (1985:1100 (omtryckt senast 1997:1212)) trädde i kraft den 1 juli 1986 och ersatte 1962 års skollag. Bestämmelser om vuxenutbildningen 
infördes i skollagen 1991 och ersatte vuxenutbildningslagen från 1984. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Skollagen kompletteras av"&gt;&lt;a name="Skollagen kompletteras av"&gt;Skollagen kompletteras av&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

· förordningar för de skilda skolformerna,&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

· läroplanen för förskolan (Lpfö 98),&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

· läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94),&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

· läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94),&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

· andra förordningar som kungjorts i Svensk författningssamling (SFS) och Statens skolverks författningssamling (SKOLFS).&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Under den tid som skollagen varit i kraft, drygt tolv år, har hela 
styrsystemet för det offentliga skolväsendet förändrats genomgripande. En 
översyn av skollagen ger också anledning till en genomgång av de olika 
skolformsförordningarna.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Staten anger ramarna för utbildningen i skollagen och mer detaljerade bestämmelser i förordningar för de olika skolformerna. Utbildningens mål 
anges genom läro- och kursplaner samt för gymnasieskolan och 
vuxenutbildningen även genom programmål. Läroplanerna, som förtydligar 
skollagens mål, innehåller nationellt övergripande mål och den värdegrund 
som skolans verksamhet skall vila på.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

När ansvaret för barnomsorgen den 1 juli 1996 flyttades till Utbildningsdepartementet överfördes bestämmelserna om 
förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen så gott som oförändrade från 
socialtjänstlagen (1980:620) till ett nytt kapitel (2 a kap.) i skollagen. 
Samtidigt infördes förskoleklassen som en egen skolform inom det offentliga 
skolväsendet. Bestämmelser om förskoleklass finns i 2 b kap. skollagen. 
Barnomsorgslagstiftningen har infört ett nytt perspektiv i skollagen. 
Detta bygger på att förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen under lång 
tid har utvecklats huvudsakligen genom målstyrning och ramlagstiftning och 
med kommunen som huvudman.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vid utformningen av skollagen och skolförfattningarna lades stor vikt vid att tydligt ange vilka kvalitativa och kvantitativa mål som skall uppnås i 
skolan. Syftet är dock inte att reglera hur verksamheten skall genomföras. 
Sådana föreskrifter begränsas till det som är betingat av statens ansvar 
för kvalitet, nationell likvärdighet och den enskildes rättssäkerhet.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Integrationen mellan förskoleklass, skola och fritidshem"&gt;&lt;a name="Integrationen mellan förskoleklass, skola och fritidshem"&gt;Integrationen mellan förskoleklass, skola och fritidshem&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Mycket av det utvecklingsarbete som gjorts när det gäller integrationen 
mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet har gjorts utan statliga 
regleringar. Förskoleklassen är en frivillig skolform, som i jämförelse 
med förskolan är mer reglerad, dock utan att ha samma grad av reglering som 
det obligatoriska skolväsendet. Fritidshemmet har i allt högre utsträckning 
blivit en med skolan integrerad verksamhet.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Elevens rättssäkerhet"&gt;&lt;a name="Elevens rättssäkerhet"&gt;Elevens rättssäkerhet&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Beslut av skolhuvudmän som bedömts särskilt ingripande för enskilda har av 
statsmakterna gjorts möjliga att överklaga hos förvaltningsdomstol eller 
Skolväsendets överklagandenämnd. Cirka 25 olika typer av beslut kan i dag 
överklagas av enskilda till nämnden. Därtill kommer möjligheten för 
kommuninvånare att hos förvaltningsdomstol begära laglighetsprövning av 
kommunala beslut.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det finns i dag ingen skyldighet för skolan att, sedan en elev uppnått myndighetsåldern, kontakta elevens föräldrar i frågor som rör elevens 
förhållanden i skolan. Föräldrarnas underhållsskyldighet upphör när barnet 
fyller 18 år. Om eleven före 19 års ålder påbörjat gymnasieutbildning är 
föräldrarna dock underhållsskyldiga intill dess eleven fyllt 21 år eller 
så länge som skolgången pågår. En elevs ogiltiga frånvaro kan få 
konsekvenser för familjens ekonomi genom att Centrala studiestödsnämnden 
fattar beslut om att dra in studiebidraget. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statens skolverk har på uppdrag av regeringen gjort en bedömning av ändamålsenligheten i det nuvarande åtgärdssystemet och behovet av 
sanktioner (dnr U1998/3354/S). Skolverket konstaterar att det finns ett 
behov av ett instrument att använda i situationer då den informativa 
styrningen inte fungerar och bedömer härvid att den mest ändamålsenliga 
sanktionsformen i dessa sammanhang är vitesföreläggande. &lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Handikappombudsmannen har i olika sammanhang framfört ståndpunkten att rättssäkerheten för elever i behov av särskilt stöd i skolan är för svag. 
Handikappombudsmannen pekar bl.a. på det faktum att det å ena sidan är 
kommunens oavvisliga skyldighet att ge särskilt stöd till alla elever i den 
omfattning de behöver, men att det å andra sidan är få beslut som går att 
överklaga. Handikappombudsmannen ställer också frågan om det ur 
rättssäkerhetssynpunkt kan vara bättre att låta en kommunal nämnd vara 
formellt ansvarig för beslut om elever i behov av särskilt stöd.
Skolverket har i sin redovisning (dnr 98:2232) av ett regeringsuppdrag att 
effektivisera sitt samarbete med Arbetarskyddsverket i frågor som gäller 
skolornas fysiska och psykosociala arbetsmiljö bedömt att det finns 
anledning att göra en genomgång av gällande lagstiftning. Det gäller 
exempelvis frågor kring kränkande behandling.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Ansvarsfördelningen"&gt;&lt;a name="Ansvarsfördelningen"&gt;Ansvarsfördelningen&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ansvarsfördelningen innebär att de statliga reglerna främst anger målen för 
verksamheten, medan frihet finns för skolhuvudmännen att bestämma hur man 
skall nå de nationella målen.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksdag och regering har det övergripande ansvaret för den offentligt finansierade utbildningen. Staten formulerar mål, följer upp, utvärderar 
och har tillsyn över verksamheten på nationell nivå. Kommunen 
(skolhuvudmannen) ansvarar för verksamhetens kvalitet, organisation och 
resurser, bestämmer lokala mål samt svarar för lokal uppföljning och 
utvärdering. Ansvaret gäller också verksamhetens innehåll och resultat i 
förhållande till de nationella målen. Kommunen såsom skolhuvudman har en 
avgörande roll när det gäller hur den nationella skolpolitiken förverkligas 
på det lokala planet, men ansvaret för genomförandet vilar på rektorer och 
lärare. Rektor har ett särskilt ansvar för att förverkliga innehållet i 
läro- och kursplaner på skolnivå.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Målstyrning"&gt;&lt;a name="Målstyrning"&gt;Målstyrning&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Målstyrning förutsätter dels en styrning av verksamheten i förväg genom mål 
och planering, dels en uppföljning och utvärdering av resultat och effekter. 
Staten har lagt fast vissa regler för hur delar av målstyrningen skall 
fungera. Varje kommun skall ha en av kommunfullmäktige antagen 
skolplan, som visar hur kommunens skolväsende skall utformas och 
utvecklas.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Planen skall ange de åtgärder som kommunen avser att vidta för att uppnå de nationella målen för skolan. Kommunen skall kontinuerligt följa upp och 
utvärdera skolplanen. Skolplanen skall tillsammans med de statliga 
styrdokumenten fungera som planeringsunderlag för verksamheten i 
skolorna. Skolplanen anger de kommunala villkoren, prioriteringarna och 
förutsättningarna för verksamheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Enligt respektive skolformsförordning skall det vid varje skola finnas en arbetsplan, som beskriver hur man skall nå de nationella målen och målen i 
kommunens skolplan. I arbetsplanen konkretiseras sådana frågor som inte har 
lagts fast i de nationella styrdokumenten, t.ex. undervisningens 
innehåll, organisation och arbetssätt. Arbetsplanen skall ha konkreta 
mål, som bygger på de nationella målen och skolplanen. Arbetsplanens 
undervisningsmål skall vara så tydliga att man lokalt kan utvärdera om 
målen uppnås.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Rektor ansvarar för att arbetsplanen upprättas. Den skall utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och företrädare för eleverna samt i den 
obligatoriska skolan även för elevernas vårdnadshavare.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Arbetsplanen skall kontinuerligt följas upp och utvärderas.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Kvalitetsredovisning"&gt;&lt;a name="Kvalitetsredovisning"&gt;Kvalitetsredovisning&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Varje kommun och varje skola skall årligen göra en skriftlig 
kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och 
utvärderingen av skolplanen respektive arbetsplanen. Syftet med 
kvalitetsredovisningen är främst att tillgodose behoven i det lokala arbetet 
med kvalitetsutveckling. Huvudinnehållet skall vara en redovisning av 
verksamheten, dess förutsättningar, resurser och resultat samt 
bedömningar av i vilken mån man uppnått målen för utbildningen. 
Redovisningen skall också innehålla en bedömning av vilka åtgärder som 
behövs om målen inte har uppnåtts. På kommunal nivå är redovisningarna 
viktiga utgångspunkter t.ex. för bedömning av resursbehov, 
kompetensutveckling och organisatoriska förändringar samt för revidering av 
skolplanen.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Kvalitet och likvärdighet"&gt;&lt;a name="Kvalitet och likvärdighet"&gt;Kvalitet och likvärdighet&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Enligt skollagens portalparagraf (1 kap. 2 §) skall alla barn och ungdomar 
ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och 
ungdom. Vuxna skall (1 kap. 9§) ges tillfälle att i enlighet med 
individuella önskemål komplettera sin utbildning i det offentliga 
skolväsendet för vuxna. Utbildningen skall inom varje skolform vara 
likvärdig, varhelst den anordnas i landet. Skolan skall genom stöd och 
stimulans ge varje elev möjlighet att nå målen. För skolans verksamhet finns 
det såväl kunskapsmål som andra centrala och övergripande mål. Vad och hur 
eleverna lär sig, vilka sociala förmågor de tillägnar sig och hur skolan 
bidrar till deras värderingar, är kärnfrågor i skolpolitiken. Inlärning 
och utbildning är en process där varje del måste ha hög kvalitet för att 
slutresultatet skall hålla hög kvalitet. Enligt portalparagrafen skall 
dessutom hänsyn tas i utbildningen till elever med särskilda behov, vilket 
innebär att de elever som riskerar att inte nå de nationella målen skall ges 
stöd så att dessa mål kan nås.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Uppdraget"&gt;&lt;a name="Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall som övergripande utgångspunkt för sitt arbete ha de 
förändringar som har gjorts såväl inom barnomsorg, skola, 
vuxenutbildning som i arbetsliv och samhälle i övrigt. Uppdraget består 
främst av två delar:
1. Lagstiftningens struktur 2. Förstärkt målstyrning&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Många och omfattande förändringar har gjorts av skollagen och de olika skolformsförordningarna för att anpassa dem till det nya styrsystemet. 
Vissa delar har blivit svåröverskådliga. Strukturen behöver ses över för att 
åstadkomma logik i uppbyggnaden. Kommittén skall föreslå de förändringar 
som behövs för att åstadkomma en enhetlig och tydlig terminologi och 
struktur i skollag, läroplaner och skolformsförordningar, så att dessa 
bättre harmonierar med varandra och speglar helheten i skolväsendet. 
Kommittén skall även utreda om det finns bestämmelser som är överflödiga 
och kan tas bort. I detta arbete utgör Avregleringsutredningens betänkande 
(SOU 1998:105) ett värdefullt underlag. Kommittén skall även utreda hur 
lagstiftningen kan anpassas till utvecklingen i kommunerna.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall vid sin översyn av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen i skollagen utreda hur struktur och bestämmelser kan 
utformas för att spegla synen på förskolan som det första steget i 
utbildningssystemet. Kommittén skall därvid bl.a. utreda om och föreslå hur 
förskolan kan bilda en egen skolform inom det offentliga skolväsendet för 
barn och ungdom. Viktiga frågor i detta sammanhang är att definiera termer 
som skola och skolform, undervisning, pedagogisk verksamhet, elev m.m. 
Kommittén skall beakta det inledande arbete på dessa områden som 
BOSK-kommittén presenterat i betänkandet Att erövra omvärlden (SOU 
1997:157).&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Elevens rättssäkerhet"&gt;&lt;a name="Elevens rättssäkerhet"&gt;Elevens rättssäkerhet&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Elevens rätt till stöd formuleras på olika sätt i grundskole- respektive 
gymnasieförordningen och förordningen om kommunal vuxenutbildning.
Kommittén skall i sammanhanget analysera hur termerna  elevs rätt respektive 
kommuns skyldighet används i skollagen samt vid behov föreslå de 
förändringar som krävs för en ökad tydlighet av termernas innebörd.
Vidare skall kommittén utreda behovet av en skyldighet för skolan att i 
vissa sammanhang informera myndiga elevers föräldrar, utan att lämna ut 
sekretesskyddade uppgifter, t.ex. då eleven utan giltig orsak är frånvarande 
i sådan omfattning att detta kan komma att påverka rätten till studiebidrag.
Kommittén skall göra en översyn, och vid behov föreslå förändringar, av 
gällande regler för att stärka barns, ungdomars och vuxnas säkerhet, skydd 
och trygghet i barnomsorgs- och skolverksamheten, särskilt avseende 
arbetsmiljö- samt hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Undersökningen 
skall även omfatta frågor kring kränkande behandling.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall utreda om nuvarande lagstiftning ger de förutsättningar som integrationen mellan förskoleklass, skola och fritidshem kräver  eller om 
ytterligare harmoniseringar behövs.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Målstyrning och ansvarsfördelning"&gt;&lt;a name="Målstyrning och ansvarsfördelning"&gt;Målstyrning och ansvarsfördelning&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall utreda och föreslå hur målstyrningen kan förtydligas och 
stärkas. I perspektivet av en stärkt målstyrning skall kommittén föreslå hur 
ansvaret på lokal nivå för kvalitet och likvärdighet kan tydliggöras.
En utgångspunkt för kommitténs arbete skall vara att ansvarsfördelningen 
mellan stat och kommun ligger fast. I skolformsförordningarna pekas rektor 
ut som ansvarig för en mängd frågor. Kommittén skall utreda om denna 
ansvarsfördelning behöver förtydligas samt i vilken utsträckning och 
för vilka frågor rektor skall utpekas som ansvarig eller om ansvaret skall 
flyttas till t.ex. skolhuvudmannen.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommunens eget ansvar för styrning, uppföljning och utvärdering skall lyftas fram. Om en kommun grovt eller under längre tid åsidosatt sina skyldigheter 
enligt skollagen eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 
denna, får regeringen enligt 15 kap. 15 § skollagen meddela föreskrifter 
eller, på kommunens bekostnad, vidta de åtgärder som behövs för att 
avhjälpa bristen. Kommittén skall utreda om statens sanktionsmöjligheter 
behöver stärkas.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Arbetets bedrivande"&gt;&lt;a name="Arbetets bedrivande"&gt;Arbetets bedrivande&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall i sitt arbete samråda med berörda myndigheter och pågående 
utredningar som har relevans för detta utredningsuppdrag.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall i sitt arbete beakta FN:s konvention om barnets rättigheter samt ta till vara det arbete som gjorts i Barnkommittén (SOU 1997:116).
I arbetet skall kommittén samråda med Kunskapslyfts-kommittén (U95:09).
Kommittén skall lägga fram förslag till de författningsförändringar som 
föranleds av dess ställningstaganden.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ekonomiska konsekvenser av förslagen för såväl staten som kommunerna skall beräknas. Om förslagen leder till ökade kostnader eller minskade intäkter 
skall kommittén visa hur dessa kan finansieras genom förslag till 
effektiviseringar eller omprövningar av statens och kommunernas åtagande. Om 
de förslag som lämnas har betydelse för den kommunala självstyrelsen skall 
konsekvenserna i detta avseende särskilt redovisas.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall redovisa uppdraget senast den 1 maj 2001.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>