<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2425872</hangar_id>
 <dok_id>GN10232</dok_id>
 <rm>1999/2000</rm>
 <beteckning>232</beteckning>
 <typ>ip</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>ip</doktyp>
 <typrubrik>Interpellation 1999/2000:232 av Karlsson, Ola (m)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Interpellation</dokumentnamn>
 <debattnamn>Interpellationsdebatt</debattnamn>
 <tempbeteckning>m</tempbeteckning>
 <organ>m</organ>
 <mottagare>miljöminister Kjell Larsson</mottagare>
 <nummer>232</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-02-14 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2009-03-31 13:44:27</systemdatum>
 <publicerad>2000-02-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>miljöbalken och företagandet</titel>
 <subtitel>Karlsson, Ola (m)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GN10232/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GN10232</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN10232</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;FONT SIZE=3&gt;&lt;P&gt;&lt;A NAME="PassTempLäge"&gt;&lt;/A&gt;den 14 februari&lt;/P&gt;&lt;/I&gt;&lt;B&gt;&lt;P&gt;Interpellation 1999/2000:232&lt;/B&gt; av &lt;I&gt;Ola Karlsson&lt;/I&gt; (m) till milj&amp;ouml;minister Kjell Larsson om milj&amp;ouml;balken och f&amp;ouml;retagandet&lt;/P&gt;&lt;P&gt;&lt;A NAME="Temp"&gt;&lt;/A&gt;En god milj&amp;ouml; f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagande ger fler f&amp;ouml;retag och f&amp;ouml;retagare och d&amp;auml;rmed v&amp;auml;xande v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. Tillv&amp;auml;xt ger b&amp;auml;ttre m&amp;ouml;jligheter att hantera milj&amp;ouml;problem och att ers&amp;auml;tta milj&amp;ouml;farliga verksamheter med effektivare och b&amp;auml;ttre fungerande processer. Milj&amp;ouml;balken och andra regler m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r anpassas och &amp;auml;ndras s&amp;aring; att de inte i on&amp;ouml;dan hindrar och f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retag och framf&amp;ouml;r allt sm&amp;aring;f&amp;ouml;retag.&lt;/P&gt;&lt;P&gt;En granne till mig driver i Karlskoga en fiskodling p&amp;aring; tv&amp;aring; olika st&amp;auml;llen. Han producerar s&amp;auml;ttfisk f&amp;ouml;r vidareuppf&amp;ouml;dning i den ena anl&amp;auml;ggningen och s&amp;auml;ttfisk f&amp;ouml;r uts&amp;auml;ttning i sportfiskevatten, s.k. &lt;I&gt;put-and-take&lt;/I&gt;-fisk, i den andra. Sedan l&amp;auml;nge finns ett tillst&amp;aring;nd f&amp;ouml;r att producera 20 ton fisk i tio n&amp;auml;tkassar i den kassodling som anv&amp;auml;nds f&amp;ouml;r &lt;I&gt;put-and-take&lt;/I&gt;-fisk. F&amp;ouml;r n&amp;aring;gra &amp;aring;r sedan drabbades anl&amp;auml;ggningen av en fisksjukdom som medf&amp;ouml;rde att anl&amp;auml;ggningen m&amp;aring;ste saneras. I samband med detta byttes alla n&amp;auml;tkassar ut och ersattes med tre stycken nya med of&amp;ouml;r&amp;auml;ndrad produktion. Det har blivit viktigare att kunna erbjuda s.k. trof&amp;eacute;fisk, dvs. fiskar som kan vara stora och framf&amp;ouml;r allt har oskadade fenor. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r s&amp;ouml;ktes  EU-st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r, och byggdes i fjol, tv&amp;aring; ytterligare n&amp;auml;tkassar vid anl&amp;auml;ggningen. Avsikten var inte att producera st&amp;ouml;rre m&amp;auml;ngd fisk vilket skulle leda till st&amp;ouml;rre milj&amp;ouml;belastning. Avsikten &amp;auml;r i st&amp;auml;llet att varje fisk ska f&amp;aring; st&amp;ouml;rre utrymme, b&amp;auml;ttre milj&amp;ouml; och d&amp;auml;rmed bli vackrare och mer &amp;aring;tr&amp;aring;v&amp;auml;rd f&amp;ouml;r sportfiskaren. F&amp;ouml;r detta &amp;auml;r min granne polisanm&amp;auml;ld f&amp;ouml;r brott mot milj&amp;ouml;balken. Argumentet fr&amp;aring;n myndigheten &amp;auml;r att &amp;quot;varje &amp;auml;ndring av anl&amp;auml;ggningen&amp;quot; kr&amp;auml;ver nytt tillst&amp;aring;nd. Att verksamheten bedrivs inom g&amp;auml;llande tillst&amp;aring;nd s&amp;aring; v&amp;auml;l vad g&amp;auml;ller produktionsvolym som antalet n&amp;auml;tkassar r&amp;auml;cker inte. &lt;/P&gt;&lt;P&gt;Vid den andra anl&amp;auml;ggningen bedrivs produktion i glasfiberbass&amp;auml;nger och jorddammar. F&amp;ouml;r att minska problemen med h&amp;ouml;ga halter av n&amp;auml;rsalter i vattnet byggde min granne ett reningsverk inneh&amp;aring;llande sedimenteringsanl&amp;auml;ggning och en biob&amp;auml;dd. &amp;Auml;ven f&amp;ouml;r detta &amp;auml;r fiskodlaren polisanm&amp;auml;ld f&amp;ouml;r brott mot milj&amp;ouml;balken. Motivet fr&amp;aring;n myndigheten &amp;auml;r detsamma. &amp;quot;Varje &amp;auml;ndring av anl&amp;auml;ggningen&amp;quot; s&amp;auml;gs kr&amp;auml;va tillst&amp;aring;nd.&lt;/P&gt;&lt;P&gt;Ett annat exempel &amp;auml;r handelsbolaget L´vitale HB i Bor&amp;aring;s. Jeronimo Bautista gick i fjol en starta eget-kurs som ordnades av arbetsf&amp;ouml;rmedlingen och startade d&amp;auml;refter i augusti f&amp;ouml;retaget som sysslar med massage, solarium m.m. Jeronimo hade emellertid inte uppm&amp;auml;rksammat att han var tvungen att g&amp;ouml;ra &amp;quot;anm&amp;auml;lan f&amp;ouml;re ibruktagande av lokal d&amp;auml;r allm&amp;auml;nheten erbjuds yrkesm&amp;auml;ssig hygienisk behandling&amp;quot;. D&amp;aring; han kontaktades av Milj&amp;ouml;skyddskontoret tre m&amp;aring;nader efter start anm&amp;auml;lde han genast verksamheten. Som sk&amp;auml;l f&amp;ouml;r den f&amp;ouml;rsenade anm&amp;auml;lan s&amp;auml;ger han att han inte visste om att anm&amp;auml;lan m&amp;aring;ste g&amp;ouml;ras och att han trodde att han f&amp;aring;tt all n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig information via starta eget-kursen. Resultatet blev nu i st&amp;auml;llet 5&amp;nbsp;000&amp;nbsp;kr i milj&amp;ouml;sanktionsavgift f&amp;ouml;r det nystartade f&amp;ouml;retaget.&lt;/P&gt;&lt;P&gt;Exemplen visar p&amp;aring; flera problem som framf&amp;ouml;r allt de mindre f&amp;ouml;retagen drabbas av n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller milj&amp;ouml;balken. En ordning som inneb&amp;auml;r att varje &amp;auml;ndring av en anl&amp;auml;ggning kr&amp;auml;ver nytt tillst&amp;aring;nd leder till byr&amp;aring;krati utan dess like. I praktiken om&amp;ouml;jligg&amp;ouml;rs vardagsrationaliseringar och vardags&amp;auml;ndringar vilket drabbar ocks&amp;aring; arbetet med att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra milj&amp;ouml;n. Pr&amp;ouml;vningen inf&amp;ouml;r ett nytt tillst&amp;aring;nd leder dessutom till, s&amp;auml;rskilt i ovanliga produktionsgrenar, att f&amp;ouml;retagaren m&amp;aring;ste l&amp;auml;ra upp inspekt&amp;ouml;ren f&amp;ouml;r att denne ska f&amp;ouml;rst&amp;aring; vad verksamheten inneb&amp;auml;r. Det tar tid, kraft och resurser fr&amp;aring;n f&amp;ouml;retaget vilket, speciellt f&amp;ouml;r det lilla f&amp;ouml;retaget, kan bli mycket dyrbart. Jag anser att nytt tillst&amp;aring;nd borde kr&amp;auml;vas enbart n&amp;auml;r verksamheten f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras s&amp;aring; att det leder till p&amp;aring;tagliga f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;n. Det framst&amp;aring;r f&amp;ouml;r mig som helt orimligt att kr&amp;auml;va nytt tillst&amp;aring;nd, f&amp;ouml;renat med en kostsam tillst&amp;aring;ndsprocess, f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som ger b&amp;auml;ttre milj&amp;ouml;. Det riskerar dessutom att leda till att myndigheterna &amp;ouml;verhopas med sm&amp;aring;fr&amp;aring;gor och d&amp;auml;rmed inte orkar med de principiellt viktiga och stora fr&amp;aring;gorna.&lt;/P&gt;&lt;P&gt;Exemplen visar ocks&amp;aring; att nystartade f&amp;ouml;retag l&amp;auml;tt drabbas av kostsamma extraavgifter d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att f&amp;ouml;retagaren inte vetat om myndighetskraven. Det borde dels inf&amp;ouml;ras m&amp;ouml;jligheter till undantag n&amp;auml;r det &amp;auml;r uppenbart att det &amp;auml;r okunskap och inte ovilja som ligger bakom. Det borde dessutom tas fram enkla sammanst&amp;auml;llningar av vilka krav som st&amp;auml;lls p&amp;aring; olika verksamheter f&amp;ouml;r att nya och gamla f&amp;ouml;retagare ska f&amp;ouml;rst&amp;aring; vilka krav som st&amp;auml;lls. N&amp;auml;r staten genomf&amp;ouml;r s&amp;aring; stora f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i regelverken som i milj&amp;ouml;balken borde det &amp;aring;l&amp;auml;ggas en informationsplikt f&amp;ouml;r myndigheterna. Det &amp;auml;r inte rimligt att h&amp;auml;vda att medborgarna ska kunna k&amp;auml;nna till alla nya regler. Exemplen visar ocks&amp;aring; att hela milj&amp;ouml;balken borde granskas ur ett sm&amp;aring;f&amp;ouml;retagarperspektiv s&amp;aring; att inte lagen i sig blir ett hinder i arbetet f&amp;ouml;r en b&amp;auml;ttre milj&amp;ouml;.&lt;/P&gt;&lt;P&gt;Vilka &amp;aring;tg&amp;auml;rder avser statsr&amp;aring;det vidta f&amp;ouml;r att anpassa milj&amp;ouml;balken s&amp;aring; att milj&amp;ouml;n f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagande f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras? &lt;/P&gt;&lt;/FONT&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämnad</namn>
<datum>2000-02-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>0</ordning>
<process>behandling</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>ANM</kod>
<namn>Anmäld</namn>
<datum>2000-02-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>0</ordning>
<process>behandling</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0464639640213</intressent_id>
<namn>Karlsson, Ola (m) </namn>
<partibet>M</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0818762925009</intressent_id>
<namn>miljöminister Kjell Larsson </namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>besvaradav</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0818762925009</intressent_id>
<namn>miljöminister Kjell Larsson </namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>stalldtill</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Interpellationen är besvarad</text>
<dok_id>GN10232</dok_id>
<systemdatum>2017-10-20 13:11:39</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
</dokumentstatus>