2355220 GN10103 1999/2000 103 ip ip Interpellation 1999/2000:103 av Karlsson, Ola (m) Interpellation Interpellationsdebatt m m näringsminister Björn Rosengren 103 0 1999-11-19 00:00:00 2009-03-31 13:44:27 1999-11-19 00:00:00 kärnkraftsavvecklingen Karlsson, Ola (m) https://data.riksdagen.se/dokument/GN10103/text https://data.riksdagen.se/dokument/GN10103 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN10103 den 19 novemberInterpellation 1999/2000:103 av Ola Karlsson (m) till näringsminister Björn Rosengren om kärnkraftsavvecklingen<A NAME="Temp"></A>Kostnaderna för att stänga reaktorerna i Barsebäck kan nu börja summeras. Regeringens planer att avveckla kärnkraften i förtid innebär enorma utgifter för staten, enskilda hushåll, industrin och miljön. Det handlar om tiotals miljarder som ska betalas via skattsedeln. Till det ska läggas mycket stora kostnader för de hundratusentals hushåll som har elvärme. Den elintensiva industrin drabbas hårt av ökade kostnader och osäkerhet med rationaliseringar och förlorade jobb som följd. Kraftigt ökade utsläpp av koldioxid och svaveloxider gör miljön till förlorare med höga skadekostnader. Kostnaderna över statsbudgeten består dels av ersättning till Sydkraft för Barsebäck, dels av dyra och ineffektiva omställningsprogram. Redan har mer än 10 miljoner kronor förbrukats för statens förhandlingar med Sydkraft.Dagens Industri har tidigare i år redogjort för förhandlingarna. Huvuddragen är att Barsebäck 1 (B1) stängs och kärnkraftverkets andra reaktor Barsebäck 2 (B2) tas över av Vattenfalls bolag Ringhals med fyra reaktorer. Sydkraft får en ägarandel i Ringhals som motsvarar Barsebäck. Staten betalar Vattenfall kontant ca 4 miljarder kronor för B1. Summan styrs av ränteläge och elpriser. Staten betalar dessutom ett driftstillägg och eventuellt produktionsbortfall för B2. När B2 stängs ska staten betala ytterligare ca 4 miljarder. Totalt kostar stängningen ca 10 miljarder om Barsebäck 2 drivs vidare i fem år. Det är pengar som skattebetalarna får stå för.Dryga 9 miljarder kronor kostar dessutom det omställningsprogram som riksdagen beslutade om 1997. Programmets syfte är att minska elförbrukningen och öka elproduktionen. Den danska konsultfirman COWI har på uppdrag av Näringsdepartementet utvärderat det första året med omställningsprogrammet. Av deras rapport framgår att 6 av 18 delprogram inte ens varit möjliga att utvärdera eftersom de inte gett något som helst resultat. Det gäller stödet för småskalig vattenkraft, upphandling av ny elproduktionsteknik, energiförsörjningen i Sydsverige, introduktion av ny energiteknik, energisystemforskning och forskningssamarbete i Östersjöregionen. Genomförs en förtida kärnkraftsavveckling leder det till att elpriserna och boendekostnaderna ökar. En stängning av en reaktor i Barsebäck bygger på att hushållens elförbrukning minskas genom övergång från elvärme till annan uppvärmning. Villaägarnas riksförbund uppskattar kostnaden för en konvertering av ett småhus med direktverkande el till mellan 80 000 och 150 000 kr. Det finns 590 000 småhus med elvärme, varav 440 000 med s.k. direktel. Trots skattebetalda bidrag på 30 % blir kostnaderna mycket höga för dem som byter värmesystem. Småhusägaren tvingas betala mellan 55 000 och 105 000 kr ur egen ficka, om de beviljas bidraget.Svensk industri har historiskt gynnats av den goda tillgången på billig elenergi. Industrin har nu fått kraftiga försämringar bl.a. till följd av regeringens våldsamma energiskattehöjningar. Produktionsskatter på el drabbar många av de elintensiva företagen mycket hårt.En förtida kärnkraftsavveckling riskerar att få allvarliga regionala konsekvenser. Allvarligast blir situationen i Norrbottens inland, längs Norrlandskusten samt i ett band från Dalsland över Värmland, Bergslagen och Dalarna till Gästrikland. Dessa områden är redan i dag mycket hårt drabbade av arbetslöshet. Hela bygder kan gå under om kärnkraftsavvecklingen leder till elpriser som flyttar företagens investeringar utomlands. En nedläggning av Ovako Steel i Hofors skulle innebära utslagning av 1 700 arbeten i en ort med totalt 4 500 sysselsatta. I Munkfors och Hagfors skulle arbetslösheten stiga till ca 35 % om företaget Böhler Uddeholm valde att flytta sin verksamhet. I Avesta finns nästan 2 000 anställda inom elintensiv industri, vilket motsvarar en femtedel av alla sysselsatta inom kommunen. I Skellefteå arbetar ännu fler, 2 300 personer, inom elintensiv industri. I Gällivare skulle arbetslösheten stiga från ca 2 000 till nära 4 000 personer om den elintensiva industrin slås ut.Enbart svensk skogsindustri sysselsätter direkt 120 000 människor och svarar för den största nettoexporten. Den förbrukar ensam elenergi motsvarande produktionen i fem Barsebäcksreaktorer. När elproduktionen från vattenkraft och kärnkraft inte räcker till för att försörja Sverige täcks underskottet med el från oljeeldade reservkraftverk samt genom import av el från grannländerna. Ökat utnyttjande av det inhemska oljekondensverket ger stora mängder koldioxid till atmosfären. Ett ännu större miljöproblem uppkommer när elen är kolbaserad, vilket är fallet med huvuddelen av importen. Under de kallaste perioderna vintern 1995/96 skedde import samtidigt från grannländerna Danmark, Tyskland, Norge och Finland. Genom det finska elsystemets hopkoppling med det ryska importerades i praktiken rysk kärnkraftsel till Sverige under denna period.Runtom Sveriges gränser finns ledig elproduktionskapacitet i former som vi av miljöskäl inte vill acceptera i vårt eget land. Det är från dessa miljöskadliga anläggningar, allt från rysk kärnkraft till gammal, dansk kolkraft, som vi tvingas importera vid en förtida kärnkraftsavveckling. Miljöskadorna består inte bara av ökade utsläpp av koldioxid. Även utsläppen av försurande ämnen som svavel och kväveoxider kommer att öka. Bedömningen är att det blir import av kolbaserad el från Danmark som ska ersätta dagens rena och utsläppsfria el från Barsebäck. För att ersätta Barsebäck med sådan el åtgår det sex ton stenkol i minuten! Nedfallet drabbar främst sydvästra Sverige, som redan i utgångsläget är hårt drabbat av försurning och övergödning. Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor.På vilka grunder har regeringen fattat beslut om en förtida avveckling av Barsebäck eftersom kostnaderna för skattbetalarna, industrin, hushållen och miljön blir mycket höga?Hur ska kostnaderna finansieras?Avser statsrådet föreslå någon kompensation för dem som tvingas till arbetslöshet till följd av regeringens energipolitik?Är statsrådet beredd att ompröva den förtida kärnkraftsavvecklingen och i stället utnyttja befintliga miljövänliga kraftverk? INL Inlämnad 1999-11-19 00:00:00 inträffat 0 behandling ANM Anmäld 1999-11-23 00:00:00 inträffat 0 behandling BESV Besvarad 2000-01-18 00:00:00 inträffat 0 behandling 0294802296006 näringsminister Björn Rosengren S 1 besvaradav 0294802296006 näringsminister Björn Rosengren S 1 stalldtill 0464639640213 Karlsson, Ola (m) M 1 undertecknare statustext statustext Interpellationen är besvarad GN10103 2017-10-20 13:11:47