<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284373</hangar_id>
 <dok_id>GN0399</dok_id>
 <rm>1999/2000</rm>
 <beteckning>99</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1999/2000:99</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>99</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-03-16 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:06:09</systemdatum>
 <publicerad>2000-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Gruppbaserade försäkringsrörelseregler</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GN0399/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GN0399</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN0399</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1999/2000:99&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Gruppbaserade försäkringsrörelseregler&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0399/prop_19992000__99-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 16 mars 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bosse Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(F inansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås nya gruppbaserade rörelseregler för försäkrings-&lt;br&gt;bolag och understödsföreningar. Genom förslagen genomförs EG-direk-&lt;br&gt;tivet om extra tillsyn över försäkringsföretag som ingår i en försäkrings-&lt;br&gt;grupp (försäkringsgruppsdirektivet, 98/78/EG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innebär att försäkringsföretagens ansvar för den finansiella&lt;br&gt;stabiliteten - med hänsyn till relationerna med närstående företag och&lt;br&gt;större ägare - tydliggörs, samtidigt som Finansinspektionens möjligheter&lt;br&gt;att bedriva gruppbaserad tillsyn stärks. Detta leder till ett ökat skydd för&lt;br&gt;försäkringstagarnas tillgångar och därigenom till att försäkringsföreta-&lt;br&gt;gens åtaganden enligt försäkringsavtal kan infrias i än högre utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkringsgrupp utgörs av försäkringsföretaget, dotterföretag och&lt;br&gt;intresseföretag. Dessutom beaktas bl.a. moderföretag som är försäkrings-&lt;br&gt;holdingföretag, utländska försäkringsföretag samt större ägare till företag&lt;br&gt;i gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås bl.a. en ny rörelseregel som innebär att försäk-&lt;br&gt;ringsbolag och understödsföreningar skall ha god kontroll över affärs-&lt;br&gt;händelser och avtal med andra företag som ingår i en försäkringsgrupp,&lt;br&gt;så att kraven enligt stabilitetsprincipen för försäkringsrörelse kan tillgo-&lt;br&gt;doses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsbolag och understödsföreningar skall också beräkna en&lt;br&gt;gruppbaserad ekonomisk ställning med hänsyn till de andra företagen i&lt;br&gt;försäkringsgruppen (gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal) enligt&lt;br&gt;vissa alternativa beräkningsmetoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försäkringsbolag som har ett eller flera dotter- eller intresseföretag&lt;br&gt;som är försäkringsföretag införs ett nytt gruppbaserat kapitalkrav. Detta&lt;br&gt;skall bestämmas och sanktioneras enligt regler liknande de som gäller för&lt;br&gt;kapitalkrav på individuell nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väsentliga affärshändelser och avtal med andra foretag i gruppen samt&lt;br&gt;beräkningen av den gruppbaserade ställningen skall sammanställas i en&lt;br&gt;gruppbaserad redovisning som skall ges in till Finansinspektionen. I&lt;br&gt;vissa fall kan inspektionen medge undantag från skyldigheten att upprätta&lt;br&gt;en sådan redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa innehållet i den gruppbaserade redovisningen lämnas&lt;br&gt;också förslag om skyldighet för andra företag inom gruppen att lämna&lt;br&gt;den information som behövs för denna redovisning. Det föreslås vidare&lt;br&gt;att inspektionen ges en möjlighet att i vissa fall inhämta eller kontrollera&lt;br&gt;informationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny regel om tystnadsplikt föreslås för information som mottagits av&lt;br&gt;de försäkringsbolag eller understödsföreningar som skall upprätta den&lt;br&gt;gruppbaserade redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut..................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1982:713)...........................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;understödsföreningar........................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund.........................................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande EG-regler för solvenstillsyn...........................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansiell hemlandstillsyn..............................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Försäkringsdirektivens kapitalkrav.................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sanktioner vid överträdelser av solvens-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reglema...........................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Informationsutbyte mellan tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heter................................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande svenska regler för solvenstillsyn....................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reformerade försäkringsrörelseregler..............................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Översiktligt om gruppbaserad tillsyn for kreditinstitut och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdepappersbolag............................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt om försäkringsgruppsdirektivet.........................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter................................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gruppbaserade rörelseregler för försäkringsbolag..........................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Definitioner av betydelse för försäkringsgruppens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattning.........................................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vilka företag som ingår i en försäkringsgrupp.................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kontroll av affärshändelser och avtal inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsgruppen...........................................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkning av ett försäkringsbolags gruppbaserade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomiska ställning........................................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett gruppbaserat kapitalkrav.............................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gruppbaserad redovisning................................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Undantag från gruppbaserad redovisning.........................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Undantag för försäkringsbolag i en under-&lt;br&gt;grupp...............................................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utelämnande av företag från en gruppbaserad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisning.....................................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kontroll av företag som skall omfattas av en gruppbaserad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisning......................................................................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillsyn över internationella försäkringsgrupper..............................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Tystnadsplikt m.m...........................................................................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Gruppbaserade rörelseregler för understödsföreningar...................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser..............................................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 F örfattningskommentarer................................................................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1982:713).........................................................................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:262) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;understödsföreningar........................................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Försäkringsdirektivet.................................................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser...................................91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag........................................92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådets yttrande ................................................102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Särskilt om beräkningen av gruppbaserad ekonomisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställning - beräkningsmetodernas tillämpning................ 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 2000.......113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad.........................................................................................114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; i fråga om försäkringsrörelselagen (1982:713)&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;dels att nuvarande 1 kap. 9 b § skall betecknas 1 kap. 9 f §,&lt;br&gt;dels att nya 1 kap. 9 f § samt 19 kap. 11 § skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 1 kap. 9 b och 9 e §§&lt;br&gt;och 19 kap. 4 §, samt ett nytt kapitel, 7 a kap., av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag äger andelar i en&lt;br&gt;juridisk person som inte är dot-&lt;br&gt;terföretag och utövar ett bety-&lt;br&gt;dande inflytande över den juri-&lt;br&gt;diska personens driftsmässiga och&lt;br&gt;finansiella styrning samt ägandet&lt;br&gt;utgör ett led i en varaktig förbin-&lt;br&gt;delse mellan företaget och den&lt;br&gt;juridiska personen, är den juri-&lt;br&gt;diska personen intresseföretag till&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehar ett företag minst tjugo&lt;br&gt;procent av rösterna för samtliga&lt;br&gt;andelar i en annan juridisk person,&lt;br&gt;skall det anses ha sådant infly-&lt;br&gt;tande över och sådan förbindelse&lt;br&gt;med denna som avses i första&lt;br&gt;stycket, om inte annat framgår av&lt;br&gt;omständigheterna. Detsamma&lt;br&gt;gäller om företagets dotterföretag&lt;br&gt;eller företaget tillsammans med ett&lt;br&gt;eller flera dotterföretag eller flera&lt;br&gt;dotterföretag tillsammans innehar&lt;br&gt;minst tjugo procent av rösterna för&lt;br&gt;samtliga andelar i den juridiska&lt;br&gt;personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9e§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med försäkringsholdingföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG av den 27 oktober 1998 om extra&lt;br&gt;tillsyn över försäkringsföretag som ingår i en försäkringsgrupp (EGT nr L 330, 5.12.1998,&lt;br&gt;Celex 31998L0078).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1995:1567.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;avses enligt denna lag ett moderfö- Prop. 1999/2000:99&lt;br&gt;retag som inte är ett försäkringsfö-&lt;br&gt;retag och vars verksamhet huvud-&lt;br&gt;sakligen består i att förvärva och&lt;br&gt;förvalta andelar i dotterföretag&lt;br&gt;som uteslutande eller huvudsakli-&lt;br&gt;gen är försäkringsbolag eller ut-&lt;br&gt;ländska försäkringsföretag.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som avses i 9 § första&lt;br&gt;stycket 1-3 och andra stycket skall&lt;br&gt;sådana rättigheter som tillkommer&lt;br&gt;någon som handlar i eget namn&lt;br&gt;men för en annan fysisk eller juri-&lt;br&gt;disk persons räkning anses till-&lt;br&gt;komma den personen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9f§&lt;sup&gt;J&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som avses i 9 § första&lt;br&gt;stycket 1-3 och andra stycket samt&lt;br&gt;9 b § skall sådana rättigheter som&lt;br&gt;tillkommer någon som handlar i&lt;br&gt;eget namn men för en annan fysisk&lt;br&gt;eller juridisk persons räkning anses&lt;br&gt;tillkomma den personen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av antalet röster i ett dotterföretag beaktas inte de&lt;br&gt;aktier eller andelar i dotterföretaget som innehas av företaget självt eller&lt;br&gt;av dess dotterföretag. Detsamma gäller aktier eller andelar som innehas&lt;br&gt;av den som handlar i eget namn men för dotterföretagets eller dess dot-&lt;br&gt;terföretags räkning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 a kap. Försäkringsgrupper&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vilka företag som ingår i en försäkringsgrupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En försäkringsgrupp enligt denna lag består av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett försäkringsbolag och dess dotterföretag eller intresseföretag som&lt;br&gt;är försäkringsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett försäkringbolag och dess moderföretag som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) ett försäkringsholdingföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ett utländskt återförsäkringsföretag eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) ett annat utländskt försäkringsföretag med hemvist utanför Euro-&lt;br&gt;peiska ekonomiska samarbetsområdet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ett försäkringsbolag och dess moderföretag som är ett annat företag&lt;br&gt;än som avses i 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i detta kapitel föreskrivs i fråga om intresseföretag skall även&lt;br&gt;gälla företag som inte är ett dotterföretag eller intresseföretag, om inne-&lt;br&gt;havet direkt eller indirekt uppgår till 20 procent eller mer av rösterna&lt;br&gt;eller kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En försäkringsgrupp enligt 1 § första stycket omfattar även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. försäkringsbolagets andra dotterföretag och intresseföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företag som försäkringsbolaget är dotterföretag eller intresseföretag&lt;br&gt;till, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. övriga dotterföretag och intresseföretag till företag som anges i 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av tidigare 9 b § 1995:1567.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontroll av affärshändelser och avtal inom försäkringsgruppen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett försäkringsbolag som avses i 1 § första stycket skall ha en god&lt;br&gt;kontroll över affärshändelser och avtal med andra företag inom försäk-&lt;br&gt;ringsgruppen samt deras påverkan på försäkringsbolagets ekonomiska&lt;br&gt;ställning, så att kraven enligt 1 kap. 1 a § första stycket kan tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även affärshändelser och avtal mellan försäk-&lt;br&gt;ringsbolaget och en fysisk person som har ett kvalificerat innehav i eller&lt;br&gt;en nära förbindelse med försäkringsbolaget eller ett annat företag inom&lt;br&gt;försäkringsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppbaserat kapitalkrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett försäkringsbolag som avses i 1 § första stycket 1 skall, utöver vad&lt;br&gt;som föreskrivs i 1 kap. 8 a §, ha en kapitalbas som är tillfredsställande&lt;br&gt;med hänsyn till andra företag i försäkringsgruppen (gruppbaserad kapi-&lt;br&gt;talbas). När den gruppbaserade kapitalbasen bestäms skall 7 kap. 22 och&lt;br&gt;24 §§ samt 26 § tredje stycket första meningen tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gruppbaserade kapitalbasen skall uppgå till en nivå som är till-&lt;br&gt;räcklig med hänsyn till andra företag i försäkringsgruppen (gruppbaserad&lt;br&gt;sol vensmarginal). När den gruppbaserade solvensmarginalen bestäms&lt;br&gt;skall 7 kap. 23 § för livförsäkringsrörelse och 7 kap. 25 § för skadeför-&lt;br&gt;säkringsrörelse tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av gruppbaserad ekonomisk ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett försäkringsbolag som avses i 1 § första stycket 1 och 2 skall göra&lt;br&gt;en beräkning av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal för att&lt;br&gt;bestämma den ekonomiska ställningen med hänsyn till andra företag i&lt;br&gt;försäkringsgruppen. Beräkningen skall göras enligt en sammanläggnings-&lt;br&gt;och avräkningsmetod. Om det finns skäl far beräkningen i stället göras&lt;br&gt;enligt en konsolideringsmetod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen skall dotterföretag och intresseföretag som är försäk-&lt;br&gt;ringsföretag beaktas proportionellt efter försäkringsbolagets innehav om&lt;br&gt;inte särskilda skäl talar för att de beaktas till annan andel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen skall särskilt tillgodose att avdrag från kapitalbasen görs&lt;br&gt;för dels tillgångar som far ingå i kapitalbasen hos ett annat försäkringsfö-&lt;br&gt;retag i försäkringsgruppen, dels värden som skapats internt inom grup-&lt;br&gt;pen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om beräkningsmetodernas användning och innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppbaserad redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ett försäkringsbolag som avses i 1 § första stycket skall upprätta och&lt;br&gt;till Finansinspektionen ge in en särskild redovisning som omfattar för-&lt;br&gt;säkringsgruppen (gruppbaserad redovisning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gruppbaserad redovisning skall innehålla en sammanställning av&lt;br&gt;sådana väsentliga affärshändelser och avtal som avses i 3 §. I de fall som&lt;br&gt;avses i 1 § första stycket 1 och 2 skall redovisningen även innehålla en&lt;br&gt;sådan beräkning som avses i 5 §. Redovisningen skall i det fall som avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 1 § första stycket 2 upprättas som om moderföretaget är ett försäkrings-&lt;br&gt;bolag och särskilt visa detta moderföretags fördelning av kapitalet inom&lt;br&gt;koncernen och intresseföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om den gruppbaserade redovisningens utformning och&lt;br&gt;innehåll samt när handlingarna skall ges in till Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från gruppbaserad redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Finansinspektionen far medge att ett försäkringsbolag helt eller delvis&lt;br&gt;undantas från skyldigheten att upprätta och ge in en gruppbaserad redo-&lt;br&gt;visning enligt 6 §, om bolaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. omfattas av en gruppbaserad redovisning eller motsvarande sam-&lt;br&gt;manställning som upprättas av ett annat företag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den ekonomiska ställningen kan antas vara tillfredsställande med&lt;br&gt;hänsyn till kraven i 3 § första stycket och 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Finansinspektionen far medge att ett företag helt eller delvis uteläm-&lt;br&gt;nas från en gruppbaserad redovisning enligt 6 §, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget är beläget i ett land utanför Europeiska ekonomiska sam-&lt;br&gt;arbetsområdet där det finns rättsliga hinder för överföring av nödvändig&lt;br&gt;information,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget är av ringa betydelse med hänsyn till syftet med tillsynen,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ett beaktande av företaget skulle vara olämpligt eller vilseledande&lt;br&gt;med hänsyn till syftet med tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information till försäkringsbolag som skall upprätta en gruppbaserad redo-&lt;br&gt;visning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett företag som ingår i en försäkringsgrupp enligt 1 och 2 §§ samt&lt;br&gt;sådana fysiska personer som avses i 3 § andra stycket skall till ett för-&lt;br&gt;säkringsbolag som avses i 1 § första stycket lämna de uppgifter som be-&lt;br&gt;hövs för att upprätta en gruppbaserad redovisning som uppfyller kraven i&lt;br&gt;denna lag och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Uppgifterna&lt;br&gt;skall lämnas på försäkringsbolagets begäran så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även en juridisk eller fysisk person i förhållande&lt;br&gt;till ett sådant utländskt företag inom Europeiska ekonomiska samarbets-&lt;br&gt;området som skall upprätta en gruppbaserad sammanställning enligt&lt;br&gt;offentlig reglering som bygger på försäkringsgruppsdirektivet&lt;br&gt;(98/78/EG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En styrelseledamot eller annan befattningshavare hos ett företag som&lt;br&gt;vid fullgörande av skyldigheter enligt detta kapitel far kunskap om affärs-&lt;br&gt;förhållanden i ett företag eller hos en person, som enligt 9 § skall lämna&lt;br&gt;uppgifter, far inte obehörigen röja vad han fått veta och inte heller ut-&lt;br&gt;nyttja kunskapen i strid med uppgiftslämnarens intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skyldigheten enligt 7 a kap.&lt;br&gt;9§ att lämna information till ett&lt;br&gt;försäkringsbolag som skall upp-&lt;br&gt;rätta en gruppbaserad redovisning&lt;br&gt;inte fullgörs, far Finansinspektio-&lt;br&gt;nen förelägga den som skall lämna&lt;br&gt;informationen att fullgöra sin upp-&lt;br&gt;giftsskyldighet direkt till inspektio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingår ett företag som omfattas av&lt;br&gt;7 a kap. 9 § i samma koncern som&lt;br&gt;försäkringsbolaget, får inspektio-&lt;br&gt;nen kontrollera uppgifterna på&lt;br&gt;plats hos företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller&lt;br&gt;även i fråga om juridisk eller fysisk&lt;br&gt;person som skall lämna uppgifter&lt;br&gt;till ett sådant utländskt företag&lt;br&gt;inom Europeiska ekonomiska sam-&lt;br&gt;arbetsområdet som skall upprätta&lt;br&gt;en gruppbaserad sammanställning&lt;br&gt;enligt offentlig reglering som byg-&lt;br&gt;ger på forsäkringsgruppsdirektivet&lt;br&gt;(98/78/EG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får meddela de erinringar i fråga om försäkrings-&lt;br&gt;bolagets verksamhet som inspektionen anser behövliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall förelägga bolaget eller styrelsen att vidta rät-&lt;br&gt;telse om inspektionen finner att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avvikelse skett från denna lag eller någon annan författning som&lt;br&gt;reglerar försäkringsbolagets näringsverksamhet eller från bolagsord-&lt;br&gt;ningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bolagsordningen, de försäkringstekniska riktlinjerna, beräkningsun-&lt;br&gt;derlaget och placeringsriktlinjema inte längre är tillfredsställande med&lt;br&gt;hänsyn till omfattningen och beskaffenheten av bolagets rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. försäkringsbeståndet inte är tillräckligt för erforderlig riskutjämning,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. någon av dem som ingår i försäkringsbolagets styrelse eller är verk-&lt;br&gt;ställande direktör inte uppfyller de krav som anges i 2 kap. 3 § femte&lt;br&gt;stycket 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett försäkringsbolags kapi- Om ett försäkringsbolags kapital-&lt;br&gt;talbas understiger solvensmargi- bas understiger solvensmarginalen&lt;br&gt;nalen enligt 7 kap. 23 eller 25 §, enligt 7 kap. 23 eller 25 §, eller, för&lt;br&gt;skall Finansinspektionen förelägga ett försäkringsbolag som avses i 7 a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1999:600.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolaget eller dess styrelse att upp-&lt;br&gt;rätta en plan för att återställa en&lt;br&gt;tillfredsställande finansiell ställning&lt;br&gt;och överlämna planen till inspek-&lt;br&gt;tionen för godkännande. Om kapi-&lt;br&gt;talbasen understiger en tredjedel av&lt;br&gt;solvensmarginalen eller garantibe-&lt;br&gt;loppet enligt 7 kap. 26 eller 27 §&lt;br&gt;eller om kapitalbasen för ett livför-&lt;br&gt;säkringsbolag inte har den sam-&lt;br&gt;mansättning som anges i 7 kap. 26&lt;br&gt;§ tredje stycket, skall inspektionen&lt;br&gt;förelägga bolaget eller dess styrelse&lt;br&gt;att upprätta och för godkännande&lt;br&gt;överlämna en plan för skyndsamt&lt;br&gt;återställande av kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 1 § första stycket 1, den Prop. 1999/2000:99&lt;br&gt;gruppbaserade kapitalbasen under-&lt;br&gt;stiger den gruppbaserade solvens-&lt;br&gt;marginalen enligt 4 § i samma&lt;br&gt;kapitel, skall Finansinspektionen&lt;br&gt;förelägga bolaget eller dess styrelse&lt;br&gt;att upprätta en plan för att återställa&lt;br&gt;en tillfredsställande finansiell ställ-&lt;br&gt;ning och överlämna planen till&lt;br&gt;inspektionen för godkännande. Om&lt;br&gt;kapitalbasen understiger en tredje-&lt;br&gt;del av solvensmarginalen eller&lt;br&gt;garantibeloppet enligt 7 kap. 26&lt;br&gt;eller 27 § eller om kapitalbasen för&lt;br&gt;ett livförsäkringsbolag inte har den&lt;br&gt;sammansättning som anges i 7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § tredje stycket, skall inspektio-&lt;br&gt;nen förelägga bolaget eller dess&lt;br&gt;styrelse att upprätta och för god-&lt;br&gt;kännande överlämna en plan för&lt;br&gt;skyndsamt återställande av kapital-&lt;br&gt;basen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett försäkringsbolag driver verksamhet i ett annat land inom EES&lt;br&gt;och bolaget inte rättar sig efter Finansinspektionens eller behörig ut-&lt;br&gt;ländsk myndighets anmodan om rättelse, skall inspektionen vidta de åt-&lt;br&gt;gärder som behövs för att förhindra fortsatta överträdelser. Inspektionen&lt;br&gt;skall underrätta den behöriga utländska myndigheten om vilka åtgärder&lt;br&gt;som vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett föreläggande enligt andra-fjärde styckena inte har följts inom&lt;br&gt;bestämd tid och det anmärkta förhållandet inte heller på något annat sätt&lt;br&gt;har undanröjts, skall Finansinspektionen, i fall som är av principiell bety-&lt;br&gt;delse eller av särskild vikt, anmäla detta till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen far begränsa bolagets förfoganderätt eller förbjuda&lt;br&gt;bolaget att förfoga över sina tillgångar i Sverige, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolaget inte följer gällande bestämmelser om skuldtäckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bolagets kapitalbas understiger en tredjedel av solvensmarginalen&lt;br&gt;eller inte uppfyller gällande krav på garantibelopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolagets kapitalbas understiger&lt;br&gt;solvensmarginalen och det finns&lt;br&gt;särskilda skäl att anta att bolagets&lt;br&gt;finansiella ställning ytterligare&lt;br&gt;kommer att försämras, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolagets kapitalbas understiger&lt;br&gt;solvensmarginalen eller, för ett&lt;br&gt;försäkringsbolag som avses i 7 a&lt;br&gt;kap. 1 § första stycket 1, den&lt;br&gt;gruppbaserade kapitalbasen un-&lt;br&gt;derstiger den gruppbaserade sol-&lt;br&gt;vensmarginalen enligt 4 § i samma&lt;br&gt;kapitel, och det finns särskilda skäl&lt;br&gt;att anta att bolagets finansiella&lt;br&gt;ställning ytterligare kommer att&lt;br&gt;försämras, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det bedöms vara nödvändigt för att skydda de försäkrades intressen&lt;br&gt;vid beslut om förverkande av bolagets koncession enligt 2 § eller enligt&lt;br&gt;åttonde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får besluta hur försäkringsverksamheten skall dri-&lt;br&gt;vas efter ett sådant beslut som avses i sjätte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En koncession kan förklaras förverkad om bolaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte längre uppfyller kraven för koncession,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte inom angiven tid har vidtagit åtgärderna i en plan som har god-&lt;br&gt;känts enligt tredje stycket, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i annat fall allvarligt åsidosätter gällande bestämmelser för verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om förverkande av koncession enligt åttonde stycket prövas av&lt;br&gt;Finansinspektionen. Ärenden som är av principiell betydelse eller av sär-&lt;br&gt;skild vikt prövas dock av regeringen. Regeringens prövning sker efter&lt;br&gt;anmälan av inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om&lt;br&gt;understödsföreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs* i fråga om lagen (1972:262) om understödsföre-&lt;br&gt;ningar att det i lagen skall införas nio nya paragrafer, 26 a-26 h §§ och&lt;br&gt;71 a §, samt närmast före 26 a, 26 c, 26 d, 26 e, 26 f, 26 g och 26 h §§&lt;br&gt;nya rubriker av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Försäkringsgrupper&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vilka företag som ingår i en försäkringsgrupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 a § En försäkringsgrupp enligt denna lag består av en understödsföre-&lt;br&gt;ning och dess dotterföretag eller intresseföretag som är försäkringsföre-&lt;br&gt;tag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om vad som är dotterföretag och intresseföretag tillämpas 1 kap.&lt;br&gt;9, 9 b , 9 e och 9 f §§ försäkringsrörelselagen (1982:713). Vad som före-&lt;br&gt;skrivs i fråga om intresseföretag skall vid tillämpningen av första stycket&lt;br&gt;samt 26 b och 26 e §§ även gälla företag som inte är ett dotterföretag&lt;br&gt;eller intresseföretag, om innehavet direkt eller indirekt uppgår till 20 pro-&lt;br&gt;cent eller mer av rösterna eller kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 b § En försäkringsgrupp enligt 26 a § första stycket omfattar även&lt;br&gt;understödsföreningens andra dotterföretag och intresseföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontroll av affärshändelser och avtal inom försäkringsgruppen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 c § En understödsförening som avses i 26 a § första stycket skall ha en&lt;br&gt;god kontroll över affärshändelser och avtal med andra företag inom för-&lt;br&gt;säkringsgruppen samt deras påverkan på föreningens ekonomiska ställ-&lt;br&gt;ning, så att föreningens förmåga att fullgöra sina förpliktelser inte äventy-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även affärshändelser och avtal mellan under-&lt;br&gt;stödsföreningen och en fysisk person som har ett kvalificerat innehav i&lt;br&gt;eller en nära förbindelse med ett företag inom försäkringsgruppen. I fråga&lt;br&gt;om vad som är ett kvalificerat innehav eller nära förbindelse tillämpas 1&lt;br&gt;kap. 9 b och 9 c §§ försäkringsrörelselagen (1982:713).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av gruppbaserad ekonomisk ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 d § En understödsförening som avses i 26 a § skall göra en beräkning&lt;br&gt;av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal för att bestämma den&lt;br&gt;ekonomiska ställningen med hänsyn till andra företag i försäkringsgrup-&lt;br&gt;pen. Beräkningen skall göras enligt en sammanläggnings- och avräk-&lt;br&gt;ningsmetod. Om det finns skäl får beräkningen i stället göras enligt en&lt;br&gt;konsolideringsmetod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG av den 27 oktober 1998 om extra&lt;br&gt;tillsyn över försäkringsföretag som ingår i en försäkringsgrupp (EGT nr L 330, 5.12.1998,&lt;br&gt;Celex 31998L0078).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gruppbaserade kapitalbasen skall beräknas med tillämpning av&lt;br&gt;7 kap. 22 och 24 §§ samt 26 § tredje stycket första meningen försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagen (1982:713). Den gruppbaserade solvensmarginalen skall&lt;br&gt;beräknas med tillämpning av 7 kap. 23 § för livförsäkringsrörelse och 7&lt;br&gt;kap. 25 § för skadeförsäkringsrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen skall dotterföretag eller intresseföretag som är försäk-&lt;br&gt;ringsföretag beaktas proportionellt efter understödsföreningens innehav&lt;br&gt;om inte särskilda skäl talar för att de beaktas till annan andel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen skall särskilt tillgodose att avdrag från kapitalbasen görs&lt;br&gt;för dels tillgångar som far ingå i kapitalbasen hos ett annat försäkringsfö-&lt;br&gt;retag i försäkringsgruppen, dels värden som skapats internt inom grup-&lt;br&gt;pen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om beräkningsmetodernas användning och innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppbaserad redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 e § En understödsförening som avses i 26 a § första stycket skall upp-&lt;br&gt;rätta och till Finansinspektionen ge in en särskild redovisning som om-&lt;br&gt;fattar försäkringsgruppen (gruppbaserad redovisning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gruppbaserad redovisning skall innehålla en sammanställning av&lt;br&gt;sådana väsentliga affärshändelser och avtal som avses i 26 c §. Redovis-&lt;br&gt;ningen skall även innehålla en sådan beräkning som avses i 26 d §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om den gruppbaserade redovisningens utformning och&lt;br&gt;innehåll samt när handlingarna skall ges in till Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som får utelämnas från en gruppbaserad redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 f § Finansinspektionen får medge att ett företag helt eller delvis ute-&lt;br&gt;lämnas från en gruppbaserad redovisning enligt 26 e §, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget är beläget i ett land utanför Europeiska ekonomiska samar-&lt;br&gt;betsområdet och det finns rättsliga hinder för överföring av nödvändig&lt;br&gt;information,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget är av ringa betydelse med hänsyn till syftet med tillsynen,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ett beaktande av företaget skulle vara olämpligt eller vilseledande&lt;br&gt;med hänsyn till syftet med tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information till understödsförening som skall upprätta en gruppbaserad&lt;br&gt;redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 g § Ett företag som ingår i en försäkringsgrupp enligt 26 a och 26 b §§&lt;br&gt;samt sådana fysiska personer som avses i 26 c § andra stycket skall till en&lt;br&gt;understödsförening som avses i 26 a § första stycket lämna de uppgifter&lt;br&gt;som behövs för att upprätta en gruppbaserad redovisning som uppfyller&lt;br&gt;kraven i denna lag och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.&lt;br&gt;Uppgifterna skall lämnas på föreningens begäran så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 h § En styrelseledamot eller annan befattningshavare hos ett foretag&lt;br&gt;som vid fullgörande av skyldigheter enligt detta kapitel far kunskap om&lt;br&gt;affärsförhållanden i ett foretag eller hos en person som enligt 26 g § skall&lt;br&gt;lämna uppgifter, far inte obehörigen röja vad han fått veta och inte heller&lt;br&gt;utnyttja kunskapen i strid med uppgiftslämnarens intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skyldigheten enligt 26 g § att&lt;br&gt;lämna information till en under-&lt;br&gt;stödsförening som skall upprätta en&lt;br&gt;gruppbaserad redovisning inte&lt;br&gt;fullgörs, får Finansinspektionen&lt;br&gt;förelägga den som skall lämna&lt;br&gt;informationen att fullgöra sin upp-&lt;br&gt;giftsskyldighet direkt till inspektio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingår ett företag som omfattas av&lt;br&gt;26 g § i samma koncern som un-&lt;br&gt;derstödsföreningen, far inspektio-&lt;br&gt;nen kontrollera uppgifterna på&lt;br&gt;plats hos företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Europaparlamentet och rådet antog den 27 oktober 1998 ett direktiv om&lt;br&gt;extra tillsyn över försäkringsföretag som ingår i en försäkringsgrupp&lt;br&gt;(98/78/EG, försäkringsgruppsdirektivet, bilaga 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s hittillsvarande regler för solvenstillsyn är begränsade till den&lt;br&gt;finansiella situationen i de enskilda försäkringsföretagen. Det saknas&lt;br&gt;regler om hur ett försäkringsföretags ekonomiska ställning påverkas av&lt;br&gt;soliditeten i andra företag med ägarrelationer till försäkringsföretaget.&lt;br&gt;Direktivet syftar till att ge tillsynsmyndigheterna bättre möjligheter att&lt;br&gt;bedöma ett försäkringsföretags ekonomiska ställning - i första hand&lt;br&gt;storleken och kvaliteten på dess kapitalbas - med beaktande av dotterfö-&lt;br&gt;retag och andra närstående företag. Konsumentskyddet stärks genom att&lt;br&gt;skyddet för försäkringstagarnas tillgångar och försäkringsföretagens&lt;br&gt;möjligheter att infria åtagandena enligt försäkringsavtalen ökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsrörelselagstiftningen är fortfarande i behov av den språk-&lt;br&gt;liga och författningstekniska översyn som nämns i propositionen om änd-&lt;br&gt;rade försäkringsrörelseregler (prop. 1998/99:87, s. 121). Denna översyn&lt;br&gt;avvaktar dock fortfarande de reformer som enligt samma proposition bör&lt;br&gt;utgöra grunden för ett sådant arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En promemoria om försäkringsgruppsdirektivets genomförande har&lt;br&gt;upprättats på Finansdepartementet. Promemorian har remissbehandlats.&lt;br&gt;En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställ-&lt;br&gt;ning av remissyttrandena finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr&lt;br&gt;Fi99/4916).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 24 februari 2000 att inhämta Lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande över de lagförslag som finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. I förhållande till&lt;br&gt;lagrådsremissen har också vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten.&lt;br&gt;Lagrådets yttrande behandlas i avsnitt 9 samt i författningskommentaren&lt;br&gt;(avsnitt 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande EG-regler för solvenstillsyn&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansiell hemlandstillsyn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inom Europeiska gemenskapen gäller för bl.a. försäkringstillsynen att&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten i försäkringsföretagets hemland ansvarar för den&lt;br&gt;finansiella tillsynen över företaget, s.k. hemlandstillsyn. Tillsynen skall&lt;br&gt;omfatta ett försäkringsföretags hela verksamhet inom gemenskapen, såväl&lt;br&gt;den som bedrivs i hemlandet som den som bedrivs i andra medlemsländer&lt;br&gt;inom gemenskapen - och även inom Europeiska ekonomiska sam-&lt;br&gt;arbetsområdet (EES) - genom filial eller generalagentur eller genom s.k.&lt;br&gt;gränsöverskridande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramarna för hemlandstillsynen har dragits upp i EG:s försäkringsdi-&lt;br&gt;rektiv, främst i tredje skadeförsäkringsdirektivet (92/49/EEG) och tredje&lt;br&gt;livförsäkringsdirektivet (92/96/EEG). Direktiven innehåller en precise-&lt;br&gt;ring av vad hemlandstillsynen skall omfatta - en beskrivning som dock&lt;br&gt;inte är heltäckande. I den finansiella tillsynen skall således ingå kontroll&lt;br&gt;av försäkringsföretagens hela verksamhet, av dess solvens samt av tek-&lt;br&gt;niska avsättningar och de tillgångar som täcker dessa. Vidare skall hem-&lt;br&gt;landsmyndigheten kräva att varje försäkringsföretag skall ha sunda meto-&lt;br&gt;der för administration och bokföring samt adekvata rutiner för intern&lt;br&gt;kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att hemlandsmyndigheten skall kunna ha regelbunden tillsyn över&lt;br&gt;försäkringsföretagen skall dessa åläggas att till hemlandsmyndigheten&lt;br&gt;årligen upprätta ett bokslut som utvisar bl.a. solvensen. Dessutom skall&lt;br&gt;företagen åläggas att periodiskt redovisa de uppgifter som tillsammans&lt;br&gt;med viss statistisk dokumentation behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att reglera den finansiella hemlandstillsynens omfattning har&lt;br&gt;genom försäkringsdirektiven vissa väsentliga områden genomgått en mi-&lt;br&gt;nimiharmonisering. I detta sammanhang är det framför allt solvensreg-&lt;br&gt;lema som är av intresse. Det är väsentligt att notera att det även på detta&lt;br&gt;område är hemlandets regler som gäller för ett försäkringsföretags hela&lt;br&gt;verksamhet inom gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Försäkringsdirektivens kapitalkrav&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsdirektiven innehåller även bestämmelser om rörelsens bedri-&lt;br&gt;vande. Hemlandet skall bl.a. föreskriva att alla försäkringsföretag skall ha&lt;br&gt;ett tillräckligt stort buffertkapital i förhållande till sin totala verksamhet.&lt;br&gt;Hittills gällande regler om kapitalkrav avser dock endast försäkrings-&lt;br&gt;företagen på individuell nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Buffertkapitalet i ett försäkringsföretag måste överstiga solvensmargi-&lt;br&gt;nalen som bestäms med utgångspunkt i verksamhetens art och omfatt-&lt;br&gt;ning. Denna kapitalbuffert skall ha viss sammansättning och viss storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I solvensmarginalen skall enligt närmare regler i direktiven ingå främst&lt;br&gt;- inbetalt aktiekapital i försäkringsaktiebolag respektive garantikapital&lt;br&gt;(kapital som skjutits till av garanter i ömsesidiga försäkringsföretag),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hälften av aktiekapital eller garantikapital som ännu inte betalats in (om&lt;br&gt;minst 25 procent har betalats),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagstadgade och fria reserver som inte motsvaras av ingångna försäk-&lt;br&gt;ringsförpliktelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- balanserad vinst, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- uttaxeringsbara fordringar som ett ömsesidigt försäkringsföretag kan ha&lt;br&gt;på sina medlemmar, ett belopp som dock inte far överstiga vare sig hälf-&lt;br&gt;ten av skillnaden mellan vad som maximalt kan infordras och det som&lt;br&gt;faktiskt har infordrats eller hälften av solvensmarginalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under vissa förutsättningar kan dessutom ytterligare poster ingå i sol-&lt;br&gt;vensmarginalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilken storlek solvensmarginalen skall ha beror på om det är livförsäk-&lt;br&gt;ringsrörelse eller skadeförsäkringsrörelse ett företag bedriver. För livför-&lt;br&gt;säkringsrörelse beräknas solvensmarginalen på summan av premiereser-&lt;br&gt;ven och de positiva risksummoma. För skadeförsäkringsrörelse beräknas&lt;br&gt;storleken på solvensmarginalen på det högsta av föregående års premier&lt;br&gt;och genomsnittet av de senaste tre årens försäkringsersättningar. Dess-&lt;br&gt;utom gäller för både liv- och skadeförsäkringsrörelse att beräkningen i&lt;br&gt;viss mån beaktar omfattningen av avgiven återförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som komplement till beräkningsreglema ovan krävs en minsta nivå på&lt;br&gt;storleken av solvensmarginalen. Denna minsta nivå (garantifonden) är för&lt;br&gt;livförsäkringsrörelse 800 000 euro. För skadeförsäkringsrörelse är den&lt;br&gt;beroende av vilka försäkringsklasser ett företag bedriver och varierar&lt;br&gt;mellan 200 000 euro och 1 400 000 euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Solvensmarginalen skall motsvaras av tillgångar i företaget som är fria&lt;br&gt;från alla förutsebara förpliktelser, med avdrag för immateriella värden.&lt;br&gt;Medlemsländerna får dock inte fastställa några regler för valet av till-&lt;br&gt;gångar som inte ingår i de tekniska avsättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.3 Sanktioner vid överträdelser av solvensreglerna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som framgått är det den behöriga myndigheten i hemlandet som svarar&lt;br&gt;för tillsynen av solvensen. Varje hemlandsmyndighet skall enligt direkti-&lt;br&gt;ven ha tillräckliga befogenheter och resurser för att övervaka den verk-&lt;br&gt;samhet som bedrivs av försäkringsföretag med huvudkontor inom&lt;br&gt;respektive medlemsstats territorium i syfte att kontrollera att direktiven&lt;br&gt;genomförs. Bland annat skall hemlandsmyndigheten ha möjlighet att in-&lt;br&gt;hämta uppgifter eller begära in handlingar angående försäkringsrörelsen&lt;br&gt;och göra inspektion på plats i ett försäkringsföretags lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett försäkringsföretags solvensmarginal underskrider kravet på&lt;br&gt;solvensmarginalen skall hemlandsmyndigheten begära att företaget upp-&lt;br&gt;rättar en plan för att återställa en sund finansiell ställning. Planen skall&lt;br&gt;godkännas av hemlandsmyndigheten. Om hemlandsmyndigheten bedö-&lt;br&gt;mer att företagets ekonomiska ställning kommer att försämras ytterligare,&lt;br&gt;får myndigheten dessutom förbjuda eller inskränka företagets förfogan-&lt;br&gt;derätt över sina tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om däremot solvensmarginalen underskrider garantifonden skall&lt;br&gt;hemlandsmyndigheten begära att företaget överlämnar en plan för kort-&lt;br&gt;fristig finansiering. Även en sådan plan skall godkännas av myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten far i en sådan situation även förbjuda eller inskränka före-&lt;br&gt;tagets förfoganderätt över tillgångarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I båda dessa fall gäller vidare att hemlandsmyndigheten får vidta alla&lt;br&gt;behövliga åtgärder till skydd för de försäkrades intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en hemlandsmyndighet vidtar någon av dessa sanktionsåtgärder&lt;br&gt;skall den underrätta myndigheterna i de andra länder där företaget bedri-&lt;br&gt;ver verksamhet. De behöriga myndigheterna i dessa länder skall på begä-&lt;br&gt;ran av hemlandsmyndigheten vidta åtgärder mot ett företags tillgångar på&lt;br&gt;respektive territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en yttersta sanktion skall en auktorisation kunna återkallas om en&lt;br&gt;av hemlandsmyndigheten fastställd plan inte följs av företaget. Även&lt;br&gt;detta skall meddelas myndigheterna i de länder där företaget driver verk-&lt;br&gt;samhet. En sådan myndighet har då rätt att förhindra företaget att inleda&lt;br&gt;ny verksamhet i det egna landet. Både hemlandsmyndigheten och övriga&lt;br&gt;myndigheter skall i samarbete skydda de försäkrades intressen och sär-&lt;br&gt;skilt inskränka företagets förfoganderätt över tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.4 Informationsutbyte mellan tillsynsmyndigheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt försäkringsdirektiven skall alla personer som arbetar eller har&lt;br&gt;arbetat för behöriga myndigheter vara bundna av tystnadsplikt. Detta&lt;br&gt;skall dock inte hindra myndigheterna att utbyta information i enlighet&lt;br&gt;med direktiven. Vidare far myndigheterna ingå samarbetsavtal för utbyte&lt;br&gt;av information med en försäkringstillsynsmyndighet i ett land utanför&lt;br&gt;EES. Ett sådant samarbetsavtal förutsätter emellertid att den information&lt;br&gt;som utlämnas blir föremål för sekretess på ett sätt som är likvärdigt&lt;br&gt;direktivens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den information som en myndighet fatt från en annan myndighet får&lt;br&gt;enligt direktiven endast användas för vissa syften, exempelvis för&lt;br&gt;kontroll av solvensmarginalen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Nuvarande svenska regler för solvenstillsyn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sverige har införlivat EG:s regler om solvens och tillsyn avseende för-&lt;br&gt;säkringsföretag från och med den 1 januari 1994. Flertalet av reglerna&lt;br&gt;från direktiven finns i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 22-29 §§ försäkringsrörelselagen (1982:713, FRL). I 1 kap. 8 a §&lt;br&gt;FRL finns en allmän bestämmelse om att ett försäkringsbolag vid varje&lt;br&gt;tidpunkt skall ha en tillräcklig kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I viss mån är EG:s solvensregler dessutom införlivade i den svenska&lt;br&gt;rättsordningen genom regler från Finansinspektionen, framför allt genom&lt;br&gt;Finansinspektionens allmänna råd (1998:15) om möjlighet för försäk-&lt;br&gt;ringsbolag att räkna in förlagslån i kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den svenska lagstiftningen har valts en något annorlunda terminologi&lt;br&gt;än i försäkringsdirektiven. I stället för solvensmarginal används begrep-&lt;br&gt;pet kapitalbas. Solvensmarginal används för den nivå ett bolags kapital-&lt;br&gt;bas måste ha. Begreppet garantifond har bytts mot garantibelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska försäkringsbolagen måste enligt Finansinspektionens före-&lt;br&gt;skrifter (1997:30) om svenska försäkringsbolags skyldighet att lämna&lt;br&gt;solvensdeklaration årligen lämna en sådan deklaration till inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Solvensdeklarationen har en utformning som är likartad inom hela EES,&lt;br&gt;enligt en överenskommelse mellan tillsynsmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller informationsutbyte har det vid genomförandet av försäk-&lt;br&gt;ringsdirektiven gjorts bl.a. den bedömningen att sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) ger Finansinspektionen goda möjligheter att i tillsynsarbetet&lt;br&gt;lämna ut handlingar och uppgifter till behöriga myndigheter (se prop.&lt;br&gt;1994/95:184 s. 230 f).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Reformerade försäkringsrörelseregler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allmänt om reformen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska försäkringsrörelsereglema har nyligen moderniserats samti-&lt;br&gt;digt som Finansinspektionens tillsynsroll har renodlats. De nya reglerna&lt;br&gt;trädde i huvudsak i kraft den 1 januari 2000 (se prop. 1998/99:87 Änd-&lt;br&gt;rade försäkringsrörelseregler, bet. 1998/99:FiU28, rskr. 1998/99:227,&lt;br&gt;SFS 1999:600).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de nya rörelsereglema har försäkringstagarkollektivets intresse&lt;br&gt;återigen slagits fast som det avgörande motivet för särskilda rörelseregler&lt;br&gt;och tillsyn över försäkringsföretag. Intresset av att dessa företag skall&lt;br&gt;kunna fullgöra åtagandena mot direktförsäkringstagama och andra ersätt-&lt;br&gt;ningsberättigade har dock genom reformen markerats på ett mera tydligt&lt;br&gt;sätt i FRL än tidigare. Detta har skett genom införandet av en stabilitets-&lt;br&gt;princip inom ramen för en ny allmän rörelseregel för försäkringsverk-&lt;br&gt;samhet (se 1 kap. 1 a § första stycket). Denna regel kompletteras med&lt;br&gt;detaljerade bestämmelser om krav på kapitalbas m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt stabilitetsprincipen skall rörelsen bedrivas med en för rörelsens&lt;br&gt;omfattning och beskaffenhet tillfredsställande soliditet, likviditet och&lt;br&gt;kontroll över försäkringsrisker, placeringsrisker och rörelserisker. Vid&lt;br&gt;införandet av bestämmelsen framhölls bl.a. att även förpliktelser och åta-&lt;br&gt;ganden mot andra än försäkringstagare kan behöva beaktas. Detsamma&lt;br&gt;anfördes i fråga om garantiförbindelser och andra åtaganden som inte&lt;br&gt;tagits in i balansräkningen. I det sammanhanget betonades också att kra-&lt;br&gt;vet på tillfredsställande likviditet även var relevant i fråga om kapitalba-&lt;br&gt;sen. När det gällde omfattningen och beskaffenheten av rörelsen fram-&lt;br&gt;hölls särskilt att det kunde finnas anledning att ställa högre krav på bl.a.&lt;br&gt;soliditet i livförsäkring där avtalen normalt är långfristiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna rörelseregeln har - i motsats till den sundhetsregel som&lt;br&gt;samtidigt upphävs - utformats som en handlingsregel för bolaget i stället&lt;br&gt;för som en handlingsregel för tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Finansinspektionens tillsynsuppgifier har de genom&lt;br&gt;lagändringarna renodlats till en övervakande roll med inriktning på att&lt;br&gt;reglerna för näringsverksamheten följs. Efterlevnaden av stabilitetsprin-&lt;br&gt;cipen och de bestämmelser som har samband med denna har anvisats som&lt;br&gt;en huvuduppgift för tillsynen (se prop. 1998/99:87, särskilt s. 340 och&lt;br&gt;391 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinstutdelning för svenska livförsäkringsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1982 infördes i lag ett vinstutdelningsförbud för svenska s.k. traditio-&lt;br&gt;nella livförsäkringsbolag. År 1989 gjordes ett undantag för bolag som&lt;br&gt;meddelar livförsäkring enligt den numera upphävda lagen (1989:1079)&lt;br&gt;om livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder, s.k. fondför-&lt;br&gt;säkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsvinsten på livförsäkringsrörelse i ett traditionellt livförsäkringsbo-&lt;br&gt;lag skall avsättas till en återbäringsfond. Denna fond far i princip endast&lt;br&gt;användas för återbäring till försäkringstagarna och för förlusttäckning.&lt;br&gt;Om det finns särskilda skäl får Finansinspektionen medge att återbä-&lt;br&gt;ringsfonden minskas i andra fall. Man brukar i detta sammanhang säga&lt;br&gt;att livförsäkring drivs enligt ömsesidiga principer, även om det är ett för-&lt;br&gt;säkringsaktiebolag, eftersom allt överskott skall återgå till försäkringsta-&lt;br&gt;garna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de nya försäkringsrörelsereglema som trädde i kraft den 1&lt;br&gt;januari 2000 ges en möjlighet även för ett traditionellt livförsäkringsbo-&lt;br&gt;lag att dela ut vinst till aktieägarna. Detta förutsätter emellertid att be-&lt;br&gt;stämmelser om vinstutdelning finns i bolagsordningen. För redan kon-&lt;br&gt;cessionerade livförsäkringsbolag kan bestämmelser om vinstutdelning tas&lt;br&gt;in i bolagsordningen under vissa förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De livförsäkringsbolag som fortsätter att driva icke vinstutdelande&lt;br&gt;verksamhet skall upprätta en konsolideringsfond som skall kunna använ-&lt;br&gt;das för förlusttäckning eller för återbäring till försäkringstagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett om ett bolag ombildas till vinstutdelande eller kvarstår som&lt;br&gt;icke vinstutdelande måste de överskottsmedel som samlats upp i återbä-&lt;br&gt;ringsfonden antingen gottskrivas försäkringstagarna eller, om bolaget inte&lt;br&gt;skall kunna dela ut vinst, föras över till konsolideringsfonden. Senast den&lt;br&gt;31 december 2001 måste denna fördelning av återbäringsfonden ha skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenserna av dessa ändringar är att det i framtiden kommer att&lt;br&gt;finnas både livförsäkringsbolag som kan dela ut vinst till aktieägarna och&lt;br&gt;sådana som fortsätter att drivas som icke vinstutdelande. I det senare fal-&lt;br&gt;let kommer de överskott som uppstår inom livförsäkringsrörelsen inte att&lt;br&gt;vara tillgängliga för ett moderföretag. Detsamma kommer att gälla även i&lt;br&gt;vinstutdelande livförsäkringsbolag för den del som enligt bolagsord-&lt;br&gt;ningen inte är tillgänglig för vinstutdelning. Detta far konsekvenser vid&lt;br&gt;beräkningen av en gruppbaserad ekonomisk ställning, se nedan under&lt;br&gt;avsnitt 7.4 och propositionens bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Översiktligt om gruppbaserad tillsyn för kredit-&lt;br&gt;institut och värdepappersbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För kreditinstitut och värdepappersbolag (institut) som ingår i en finan-&lt;br&gt;siell företagsgrupp gäller särskilda regler om tillsyn över gruppen&lt;br&gt;(gruppbaserad tillsyn). Enligt direktivet om gruppbaserad tillsyn över&lt;br&gt;kreditinstitut (92/30/EEG) skall gruppbaserad tillsyn över institut särskilt&lt;br&gt;inriktas på att skydda insättamas intressen och säkerställa stabiliteten i&lt;br&gt;det finansiella systemet. Regler om gruppbaserad tillsyn finns även i&lt;br&gt;direktivet om övervakning och kontroll av kreditinstituts stora expone-&lt;br&gt;ringar (92/121/EEG) och direktivet om kapitalkrav för värdepappersfö-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;retag och kreditinstitut (93/6/EEG). Dessa tre direktiv har införlivats i&lt;br&gt;svensk rätt genom lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora expo-&lt;br&gt;neringar för kreditinstitut och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gruppbaserade tillsynen kan sägas bestå av tre delar. Den första&lt;br&gt;delen är den tillsyn eller övervakning som tillsynsmyndigheten skall ut-&lt;br&gt;öva över företagsgruppen. Den andra delen är de beräkningar som skall&lt;br&gt;göras av kapitalkrav för kreditrisker och marknadsrisker samt begräns-&lt;br&gt;ningar av stora exponeringar. Den tredje delen omfattar den gruppbase-&lt;br&gt;rade redovisningen och de olika metoder för sammanställningen&lt;br&gt;(konsolideringen) som krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen över ett instituts finansiella ställning sker genom konsolide-&lt;br&gt;ring av andra institut och finansiella institut som är dotterföretag till&lt;br&gt;institutet eller i vilka institutet har ett ägarintresse. Tillsynen omfattar&lt;br&gt;emellertid även andra finansiella företagsgrupper än sådana som har ett&lt;br&gt;institut som moderföretag. Företagsgrupper där moderföretaget är ett&lt;br&gt;holdingföretag med finansiell verksamhet och minst ett av dotterföreta-&lt;br&gt;gen är ett institut skall också omfattas. För koncerner där moderföretaget&lt;br&gt;är ett holdingföretag med blandad verksamhet och minst ett av dotterfö-&lt;br&gt;retagen är ett institut, föreskriver direktivet en skyldighet för moderföre-&lt;br&gt;taget att lämna viss information. Med ägarintresse avses ett direkt eller&lt;br&gt;indirekt innehav av 20 procent eller mer av rösterna eller kapitalet i ett&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen innefattar kapitalkrav för kreditrisker och marknadsrisker&lt;br&gt;samt kontroll av stora exponeringar. Vad som föreskrivs om detta skall&lt;br&gt;således tillämpas även på den samlade ekonomiska ställningen för en&lt;br&gt;finansiell företagsgrupp. Tillsynen omfattar vidare krav på tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande interna kontrollrutiner hos företag som skall upprätta eller ingå i en&lt;br&gt;gruppbaserad redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln när det gäller redovisningen av sammanställningen är att&lt;br&gt;det skall ske en fullständig konsolidering. Proportionell konsolidering&lt;br&gt;kan dock i vissa fall få användas när en finansiell företagsgrupp innefattar&lt;br&gt;företag vari ägarintresse föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Allmänt om försäkringsgruppsdirektivet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsgruppsdirektivet syftar, som nämnts, till att ge tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheterna bättre möjligheter att bedöma ett försäkringsbolags ekono-&lt;br&gt;miska ställning med beaktande av dotterföretag och andra närstående&lt;br&gt;företag. I första hand avses storleken och kvaliteten på bolagets solvens-&lt;br&gt;marginal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redogjorts för i avsnitt 4.2 används i svensk lagstiftning begreppet&lt;br&gt;kapitalbas, medan solvensmarginal används för att beskriva den nivå ett&lt;br&gt;bolags kapitalbas måste ha. I det följande kommer dock generellt direkti-&lt;br&gt;vets terminologi att användas när det refereras till detta, och följaktligen&lt;br&gt;svensk terminologi när den svenska rättsordningen behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet kan sägas reglera tre slag av kontroller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollen av finansiella transaktioner med andra företag inom gruppen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första kontrollen gäller transaktioner (lån, investeringar, etc.) mellan&lt;br&gt;försäkringsföretaget och andra företag inom gruppen eller fysiska&lt;br&gt;personer som är ägare till företag inom gruppen. Sådana transaktioner&lt;br&gt;skall försäkringsföretaget årligen rapportera till tillsynsmyndigheten, som&lt;br&gt;skall vidta lämpliga åtgärder om det utifrån rapporten visar sig att försäk-&lt;br&gt;ringsföretagets solvens äventyras eller riskerar att äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av försäkringsföretagets jämkade solvens - effekter av dubbelt&lt;br&gt;utnyttjande av kapital och av inbördes finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra kontrollen innebär en beräkning av försäkringsföretagets jäm-&lt;br&gt;kade solvens. Inom ramen för denna kontroll beräknas försäkringsföreta-&lt;br&gt;gets gruppbaserade solvensmarginal med avdrag för poster som också&lt;br&gt;kan ingå i ett annat försäkringsföretags solvensmarginal. Har flera försäk-&lt;br&gt;ringsbolag ägarförhållande till varandra är det nämligen vanligt förekom-&lt;br&gt;mande att samma värden täcker flera företags kapitalkrav. Denna dubbla&lt;br&gt;användning av riskkapital brukar på engelska betecknas ”double-&lt;br&gt;gearing”. Ett exempel på en sådan situation är när det egna kapitalet som&lt;br&gt;skall täcka solvensmarginalen i ett dotterföretag är finansierat av aktie-&lt;br&gt;ägartillskott från moderföretaget. I ett sådant fall ingår samma värde i&lt;br&gt;moderföretagets solvensmarginal genom värdet på aktierna. En&lt;br&gt;obeståndssituation i dotterföretaget kan då medföra att även moderföreta-&lt;br&gt;get får solvensproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid denna beräkning skall solvensmarginalen också reduceras med&lt;br&gt;belopp som härrör från inbördes finansiering med ett annat företag i&lt;br&gt;gruppen. Det är fråga om poster som får ingå i ett försäkringsföretags&lt;br&gt;solvensmarginal och som skapas i balansräkningen utan att nytt kapital&lt;br&gt;kommer in utifrån, exempelvis eviga förlagslån. Sådana poster skall på&lt;br&gt;liknande sätt bortses från vid en beräkning av det gruppbaserade kapital-&lt;br&gt;kravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet anger alternativa beräkningsmetoder med vilka man räknar&lt;br&gt;ut företagets jämkade solvens. Vid beräkningar görs avdrag för de poster&lt;br&gt;som i första hand kan utnyttjas på annat håll (se direktivets bilaga I). Den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sålunda jämkade solvensen ger en mer rättvisande bild av företagets Prop. 1999/2000:99&lt;br&gt;verkliga finansiella stabilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompletterande beräkning av moderföretagets fördelning av tillgångar&lt;br&gt;inom gruppen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om försäkringsföretaget är ett dotterföretag till ett försäkringsholdingbo-&lt;br&gt;lag, ett återforsäkringsforetag eller ett försäkringsföretag med hemvist&lt;br&gt;utanför den Europeiska gemenskapen blir beräkningen av den jämkade&lt;br&gt;solvensen delvis annorlunda. Detta dels med hänsyn till att holdingbola-&lt;br&gt;get inte självt bedriver försäkringsverksamhet och inte har ett krav på&lt;br&gt;solvensmarginal, dels med hänsyn till att återförsäkringsföretag inom den&lt;br&gt;Europeiska gemenskapen - eller försäkringsföretag utanför gemenskapen&lt;br&gt;- behöver inte omfattas av EG:s regler om kapitalkrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta fall behöver kontroll också ske av hur moderföretaget fördelar&lt;br&gt;resurserna mellan olika företag i gruppen. En snedfördelning av de finan-&lt;br&gt;siella resurserna mellan försäkringsföretaget och övriga företag inom&lt;br&gt;gruppen kan utgöra en risk för försäkringsföretagets stabilitet. Det finns&lt;br&gt;även en risk för att ett moderföretag för över tillgångar från ett i övrigt&lt;br&gt;stabilt försäkringsföretag för att täcka eget eller ett annat dotterföretags&lt;br&gt;underskott. Direktivet innehåller en beräkningsmodell för detta fall enligt&lt;br&gt;vilken moderföretagets fördelning av de finansiella resurserna mellan&lt;br&gt;detta och dess dotterföretag och intresseföretag kontrolleras (se direkti-&lt;br&gt;vets bilaga II).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att den gruppbaserade tillsynen skall fungera, krävs att finansiell in-&lt;br&gt;formation ges inte bara från försäkringsföretagen utan även från andra&lt;br&gt;närstående företag. Direktivet innehåller därför regler om informations-&lt;br&gt;plikt för försäkringsföretag också vad gäller andra närstående företag som&lt;br&gt;inte står under tillsyn. Vidare anvisas möjligheter för den behöriga myn-&lt;br&gt;digheten att verifiera informationen genom kontroll på plats även hos de&lt;br&gt;företag som inte står under tillsyn. Direktivets regler om samarbete och&lt;br&gt;utbyte av information mellan behöriga myndigheter är också en förutsätt-&lt;br&gt;ning för att den utökade tillsynen skall fungera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Allmänna utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsgruppsdirektivets syfte ligger väl i linje med utgångspunk-&lt;br&gt;terna for de nyligen reformerade försäkringsrörelsereglema (se avsnitt&lt;br&gt;4.3). Direktivet kan därför utan större svårigheter införlivas i FRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För understödsföreningarna har EG:s gemenskapsrätt ännu inte&lt;br&gt;genomförts. När nu försäkringsgruppsdirektivet genomförs i lagen&lt;br&gt;(1972:262) om understödsföreningar (LUF) leder detta till vissa avvikel-&lt;br&gt;ser i förhållande till de föreslagna bestämmelserna i FRL, avvikelser som&lt;br&gt;således inte enbart är motiverade av understödsföreningarnas särart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsgruppsdirektivet är skrivet med utgångspunkt från vad ut-&lt;br&gt;övandet av tillsynen skall omfatta. För att överensstämma med utgångs-&lt;br&gt;punkterna för försäkringsrörelsereformen bör emellertid bestämmelserna&lt;br&gt;i lag utformas såsom handlingsregler för försäkringsföretagen. På så sätt&lt;br&gt;uppnås effekten att försäkringsföretagens ansvar för den finansiella sta-&lt;br&gt;biliteten - med hänsyn till relationerna med andra närstående företag -&lt;br&gt;tydliggörs, samtidigt som Finansinspektionens möjligheter att bedriva&lt;br&gt;gruppbaserad tillsyn stärks. Detta leder till ett ökat skydd för försäk-&lt;br&gt;ringstagarnas tillgångar och därigenom till att försäkringsföretagens åta-&lt;br&gt;ganden enligt försäkringsavtal kan infrias i än högre utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet innehåller åtskilliga detaljerade regler avseende beräkning&lt;br&gt;och redovisning av gruppbaserad ställning. Ett genomförande av direkti-&lt;br&gt;vet bör ha karaktär av ramregler i lag. Vissa viktigare principer bör såle-&lt;br&gt;des framgå av lagen, medan de mera detaljerade reglerna som därutöver&lt;br&gt;är nödvändiga för att införliva EG-rätten bör införas genom föreskrifter&lt;br&gt;på myndighetsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra företag än finansiella företag är berörda av försäkrings-&lt;br&gt;gruppsdirektivets bestämmelser, exempelvis i fråga om informations-&lt;br&gt;skyldighet och kontroll av lämnade uppgifter. Det bör dock understrykas&lt;br&gt;att det alltjämt är försäkringsbolaget som omfattas av tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller först ett avsnitt om gruppbaserade rörelsereg-&lt;br&gt;ler (avsnitt 7). Detta avsnitt kompletteras på detaljnivå i en särskild bilaga&lt;br&gt;benämnd Särskilt om beräkningen av gruppbaserad ställning - be-&lt;br&gt;räkningsmetodernas tillämpning, se bilaga 5. Härefter behandlas kontroll&lt;br&gt;av företag som skall omfattas av en gruppbaserad redovisning (avsnitt 8),&lt;br&gt;tillsyn över internationella företagsgrupper (avsnitt 9), tystnadsplikt m.m.&lt;br&gt;(avsnitt 10), gruppbaserade rörelseregler för understödsföreningar&lt;br&gt;(avsnitt 11) samt ekonomiska konsekvenser (avsnitt 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Gruppbaserade rörelseregler för försäkrings- &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P-&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;999/2000:99&lt;br&gt;bolag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Definitioner av betydelse för försäkringsgruppens&lt;br&gt;omfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De nya reglerna om försäkringsgrupper skall&lt;br&gt;gälla för försäkringsbolag som omfattas av FRL. Nuvarande defi-&lt;br&gt;nitioner av moderföretag och dotterföretag skall ligga till grund för&lt;br&gt;tillämpningen. För bestämmande av en försäkringsgrupps omfatt-&lt;br&gt;ning införs begreppen försäkringsholdingföretag och intresseföretag&lt;br&gt;i FRL. Begreppen definieras på ett sätt som överensstämmer med&lt;br&gt;liknande definitioner på redovisningsområdet. Därutöver skall&lt;br&gt;innehav av minst 20 procent av rösterna eller kapitalet i detta&lt;br&gt;sammanhang alltid behandlas som intresseföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte haft någon erinran mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet: Försäkringsgruppsdirektivet innehåller regler om tillsyn av&lt;br&gt;försäkringsföretag på gruppbasis. Enligt artikel 1 a skall försäkringsfö-&lt;br&gt;retag definieras enligt de grundläggande försäkringsdirektiven, dvs. som&lt;br&gt;ett företag som har fått officiell auktorisation enligt artikel 6 i både första&lt;br&gt;skadeförsäkringsdirektivet (73/239/EEG) och första livförsäkringsdirek-&lt;br&gt;tivet (79/267/EEG). Undantagna från direktiven är bl.a. återförsäkrings-&lt;br&gt;rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt försäkringsgruppsdirektivet skall hänsyn även tas till förbindel-&lt;br&gt;ser med försäkringsföretag som har säte utanför gemenskapen. Sådana&lt;br&gt;företag benämns i direktivet försäkringsföretag i tredje land (artikel 1 b).&lt;br&gt;Den definitionen är ny i förhållande till tidigare försäkringsdirektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa delar innehåller direktivet särregler för återförsäkringsföretag.&lt;br&gt;Med detta avses ett företag som varken kan hänföras till försäkringsfö-&lt;br&gt;retag eller försäkringsföretag i tredje land och vars huvudsakliga verk-&lt;br&gt;samhet är att försäkra risker som överlåts av försäkringsföretag inom och&lt;br&gt;utanför gemenskapen samt andra återförsäkringsföretag (artikel 1 c).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet är typfallet för en försäkringsgrupp den situationen att&lt;br&gt;ett försäkringsföretag är moderföretag till eller har ägarintresse i ett annat&lt;br&gt;försäkringsföretag. I fråga om vilket företag som är moderföretag hänvi-&lt;br&gt;sas till artikel 1 i det sjunde bolagsdirektivet (83/349/EEG), se artikel 1 d&lt;br&gt;i försäkringsgruppsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även dotterföretag definieras i försäkringsgruppsdirektivet genom en&lt;br&gt;hänvisning till artikel 1 i det sjunde bolagsdirektivet (se artikel 1 e).&lt;br&gt;Vidare erinras om att ett dotterföretag till ett dotterföretag - dvs. ägande i&lt;br&gt;flera led - också skall anses som ett dotterföretag till det första dotterfö-&lt;br&gt;retagets moderföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I försäkringsgruppsdirektivet finns ett särskilt tillägg till koncern-&lt;br&gt;begreppet i förhållande till det sjunde bolagsdirektivet. Som ett moderfö-&lt;br&gt;retag skall även anses företag som enligt de behöriga myndigheterna ut-&lt;br&gt;övar ett bestämmande inflytande över ett annat företag, och omvänt skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som ett dotterföretag även anses ett foretag som moderföretaget enligt&lt;br&gt;myndighetens bedömning utövar ett bestämmande inflytande över&lt;br&gt;(artikel 1 d och 1 e).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I definitionen av ägarintresse hänvisas i grunden till definitionen av&lt;br&gt;samma term i artikel 17 i fjärde bolagsdirektivet. I artikel 17 definieras&lt;br&gt;ägarintresse som kapitalandelar i andra företag vilka genom att skapa en&lt;br&gt;varaktig förbindelse med de företagen är avsedda att främja den egna&lt;br&gt;verksamheten. En kapitalandel utgör ägarintresse om den överstiger en&lt;br&gt;procentsats som medlemsstaten själv bestämmer (vilken dock inte får&lt;br&gt;överstiga 20 procent). Detta innebär att ägande som understiger 20 pro-&lt;br&gt;cent ändå är att anse som ägarintresse om ägandet också uppfyller krite-&lt;br&gt;rierna om varaktig förbindelse och främjande av den egna verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I försäkringsgruppsdirektivet utvidgas dock ägarintressebegreppet i&lt;br&gt;förhållande till artikel 17 i fjärde bolagsdirektivet på så sätt att det dess-&lt;br&gt;utom slås fast att ett direkt eller indirekt innehav av minst 20 procent av&lt;br&gt;röster eller kapitalet i ett annat företag skall anses som ägarintresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen blir alltså att ägarintresse alltid skall anses föreligga enligt&lt;br&gt;försäkringsgruppsdirektivet vid innehav av minst 20 procent innehav av&lt;br&gt;kapital eller röster, men att ägarintresse kan föreligga vid en lägre kapi-&lt;br&gt;talandel, om avsikten med ägandet är att skapa en varaktig förbindelse&lt;br&gt;som avser att främja den egna verksamheten (se artikel 1 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anknutet företag avses enligt direktivet såväl dotterföretag som ett&lt;br&gt;företag som ägs med ägarintresse (se artikel 1 h).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet skiljer på två slag av holdingbolag, nämligen försäkrings-&lt;br&gt;holdingbolag och försäkringsholdingbolag med blandad verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsholdingbolag definieras som ett moderföretag vars huvud-&lt;br&gt;sakliga verksamhet består i att förvärva och äga dotterföretag, vilka en-&lt;br&gt;bart eller huvudsakligen är försäkringsföretag, återförsäkringsföretag&lt;br&gt;eller försäkringsföretag i tredje land och där minst ett av dotterföretagen&lt;br&gt;är ett försäkringsföretag (artikel 1 i). Definitionen överensstämmer nära&lt;br&gt;med definitionen av finansiellt holdingbolag enligt artikel 5.3 i fjärde&lt;br&gt;bolagsdirektivet jämfört med artikel 65.2 i försäkringsredovisnings-&lt;br&gt;direktivet (91/674/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I definitionen av försäkringsholdingbolag med blandad verksamhet&lt;br&gt;finns däremot inga krav på dotterföretagens huvudsakliga verksamhetsin-&lt;br&gt;riktning. Det är i detta fall fråga om ett moderföretag som har minst ett&lt;br&gt;försäkringsföretag bland sina dotterföretag. Moderföretaget far dock inte&lt;br&gt;självt vara ett svenskt eller utländskt försäkringsföretag eller ett försäk-&lt;br&gt;ringsholdingbolag (artikel 1 j).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av behöriga myndigheter är densamma som i försäk-&lt;br&gt;ringsdirektiven, dvs. de nationella myndigheter som enligt lag eller annan&lt;br&gt;författning har behörighet att utöva tillsyn över försäkringsföretag (artikel&lt;br&gt;lk).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vilka försäkringsföretag skall omfattas av de nya reglerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsgruppsdirektivet skall genomföras för sådana svenska försäk-&lt;br&gt;ringsföretag som omfattas av det första skadeförsäkringsdirektivet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det första livförsäkringsdirektivet. Det innebär att de regler som föreslås i&lt;br&gt;detta sammanhang måste göras tillämpliga på flertalet försäkringsbolag&lt;br&gt;som bedriver direktförsäkringsrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag omfattas återförsäkringsbolag, försäkringsbolag som meddelar&lt;br&gt;försäkringar till ett annat koncernbolag (captivebolag) och små lokala&lt;br&gt;ömsesidiga försäkringsbolag av i stort sett samma regler som andra för-&lt;br&gt;säkringsbolag. De omfattas således bl.a. av stabilitetsprincipen i 1 kap.&lt;br&gt;1 a § och reglerna om kapitalbas i 1 kap. 8 a § FRL. I fråga om vissa åter-&lt;br&gt;försäkringsbolag gäller dock undantag, bl.a. från reglerna om skuldtäck-&lt;br&gt;ning av försäkringstekniska avsättningar (se 7 kap. 9 § FRL). För återför-&lt;br&gt;säkringsbolag och små försäkringsbolag finns också en dispensmöjlighet&lt;br&gt;i 1 kap. 10 § FRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller återförsäkringsbolag, captivebolag och små lokala ömse-&lt;br&gt;sidiga bolag kan det ifrågasättas om skälen för rörelseregler och tillsyn är&lt;br&gt;tillräckligt starka. De skäl som anförts för att sådana bolag skall omfattas&lt;br&gt;av de nyligen reformerade försäkringsrörelsereglema är dock relevanta&lt;br&gt;även i detta sammanhang. Även dessa företag bör därför omfattas av de&lt;br&gt;gruppbaserade rörelseregler som nu föreslås. De annorlunda skydds-&lt;br&gt;intressen som kan föreligga i fråga om viss försäkringsverksamhet bör i&lt;br&gt;stället beaktas inom ramen för tillämpningen av rörelsereglema och vid&lt;br&gt;utövandet av den gruppbaserade tillsynen. Som nämnts i försäkrings-&lt;br&gt;rörelsereformen bör dock en översyn inledas inom kort med inriktning på&lt;br&gt;begränsningar i regleringen för dessa bolag (se prop. 1998/99:87 s. 156).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om tillämpningen av de gruppbaserade rörelsereglema på&lt;br&gt;understödsföreningar kommer att behandlas i avsnitt 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländskt försäkringsföretag och återförsäkringsföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga svenska försäkringsbolag som omfattas av FRL skall som&lt;br&gt;nämnts omfattas av de nya gruppbaserade rörelsereglema. Det föreligger&lt;br&gt;därför inte något behov av en särskild definition av återförsäkringsföretag&lt;br&gt;för att fastställa vilka svenska försäkringsbolag som skall omfattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller hur ett svenskt försäkringsbolag skall beakta relationer&lt;br&gt;med utländska försäkringsföretag innehåller direktivet undantagsvis olika&lt;br&gt;bestämmelser som beror av om försäkringsföretaget är ett direktförsäk-&lt;br&gt;ringsföretag eller ett återförsäkringsföretag inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden är att återförsäkringsföretagen inte omfattas av den EG-&lt;br&gt;reglering som genomfördes genom försäkringsdirektiven. Det föreligger&lt;br&gt;således inget krav på EG-nivå att dessa skall stå under tillsyn eller upp-&lt;br&gt;fylla kapitalkrav. I försäkringsgruppsdirektivet framhålls därför att även&lt;br&gt;om återförsäkringsföretag ingår i beräkningarna så innebär detta inte krav&lt;br&gt;på att de rent faktiskt ställs under tillsyn, se bl.a. ingresstexten punkt 3&lt;br&gt;och artikel 3.1. För beräkningarnas skull tillförs de i stället - i likhet med&lt;br&gt;mellanliggande försäkringsholdingbolag - ett teoretiskt kapitalkrav i en-&lt;br&gt;lighet med direktivets bilaga 1, se avsnitt 7.4 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt FRL följer dock som nyss nämnts återförsäkringsbolag i stort&lt;br&gt;sett samma regler som direktförsäkringsbolag. De svenska återförsäk-&lt;br&gt;ringsbolagen skall således uppfylla ett kapitalkrav. Det behövs därför&lt;br&gt;inga särregler i detta sammanhang för svenska återförsäkringsföretag. De&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingår i FRL:s definition av försäkringsbolag och behandlas på samma sätt&lt;br&gt;som direktförsäkringsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett motsvarande synsätt kan däremot inte tillämpas för utländska åter-&lt;br&gt;försäkringsföretag. Detta har dock betydelse endast när ett svenskt för-&lt;br&gt;säkringsbolag har ett försäkringsföretag med hemvist inom EES som&lt;br&gt;moderföretag. Skyldigheten att upprätta bl.a. gruppbaserad redovisning&lt;br&gt;blir då beroende av om moderföretaget är ett återförsäkringsföretag eller&lt;br&gt;ett direktförsäkringsföretag (se avsnitt 7.2 och 7.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av begreppet försäkringsbolag bör termen&lt;br&gt;”försäkringsföretag” användas och inbegriper då såväl svenska som ut-&lt;br&gt;ländska direkt- och återförsäkringsföretag. I nyss nämnt avseende är det&lt;br&gt;dock befogat att använda begreppet ”utländskt återförsäkringsföretag&lt;br&gt;eller ett annat utländskt försäkringsföretag med hemvist utanför EES”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definition av moderföretag och dotterföretag (koncernbegreppet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivets definition av moderföretag och dotterföretag - som tillsam-&lt;br&gt;mans bildar en koncern - överensstämmer i allt väsentligt med gällande&lt;br&gt;regler i 1 kap. 9 § första-tredje styckena i FRL. Dessa definitioner kan&lt;br&gt;därför ligga till grund för tillämpningen av de nya reglerna om försäk-&lt;br&gt;ringsgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mindre skillnad är att två företag där - enligt tillsynsmyndighetens&lt;br&gt;bedömning - det ena kan anses utöva ett bestämmande inflytande över&lt;br&gt;det andra också skall anses utgöra en koncern vid tillämpningen av&lt;br&gt;direktivets tillsynsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid genomförandet av motsvarande bestämmelse i direktivet&lt;br&gt;(92/30/EEG) om gruppbaserad tillsyn över kreditinstitut ifrågasattes att&lt;br&gt;denna bestämmelse är tvingande på så sätt att Sverige måste införa en&lt;br&gt;bestämmelse som föreskriver att en koncern skall, utan hinder av andra&lt;br&gt;regler, anses föreligga när Finansinspektionen bedömer att ett bestäm-&lt;br&gt;mande inflytande utövas. När ett företag skall anses vara ett moder- eller&lt;br&gt;dotterföretag och således en koncern föreligger borde klart framgå av&lt;br&gt;lagtexten. Det konstaterades att en annan sak var att inspektionen i sin&lt;br&gt;tillsynsverksamhet har att bedöma om en koncern föreligger enligt rekvi-&lt;br&gt;siten i lagen (se prop. 1994/95:50 s. 248). Någon särskild regel infördes&lt;br&gt;aldrig med anledning av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma bedömning bör göras i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresseföretag eller ägarintresse?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivet används begreppet ägarintresse. I svensk lagstiftning finns&lt;br&gt;ägarintresse definierat i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora&lt;br&gt;exponeringar. Den definitionen motsvarar andra ledet i försäkrings-&lt;br&gt;gruppsdirektivets definition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av samma begrepp i det fjärde bolagsdirektivet (artikel&lt;br&gt;17) - som försäkringsgruppsdirektivet hänvisar till i första ledet - är&lt;br&gt;genomförd i redovisningslagstiftningen för försäkringsbolag [jfr 1 kap.&lt;br&gt;5 § årsredovisningslagen (1995:1554 ÅRL)]. I stället för begreppet&lt;br&gt;ägarintresse infördes där begreppet ”intresseföretag” för att urskilja de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företag som, utan att vara dotterföretag, skall beaktas i ett annat företags&lt;br&gt;redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom direktivets regler om gruppbaserade beräkningar i stor ut-&lt;br&gt;sträckning utgår från regler om försäkringsbolagens redovisning och ter-&lt;br&gt;men intresseföretag används där, bör begreppet intresseföretag användas&lt;br&gt;även i de nu föreslagna reglerna om försäkringsgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivets kompletterande krav att alltid beakta fall där innehavet&lt;br&gt;direkt eller indirekt omfattar 20 procent eller mer av rösterna eller kapi-&lt;br&gt;talet, bör införas som ett tillägg om att sådana företag skall behandlas&lt;br&gt;som intresseföretag i förevarande sammanhang (se den föreslagna&lt;br&gt;7 a kap. 1 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsholdingföretag och holdingföretag med blandad verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsgruppsdirektivets definition av försäkringsholdingbolag&lt;br&gt;stämmer i princip med definitionen av holdingföretag med finansiella&lt;br&gt;verksamhet enligt reglerna om gruppbaserad tillsyn på bankområdet (se&lt;br&gt;1 kap. 1 § lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kredit-&lt;br&gt;institut och värdepappersbolag). Den överensstämmer också väsentligen&lt;br&gt;med den definition av finansiella holdingföretag som ligger till grund för&lt;br&gt;vilka företag som skall upprätta koncernredovisning enligt redovisnings-&lt;br&gt;reglerna för försäkringsföretag [se i 1 kap. 1 § andra stycket i lagen om&lt;br&gt;årsredovisning i försäkringsföretag (1995:15ÅRFL)]. En definition av&lt;br&gt;begreppet försäkringsholdingföretag - som överensstämmer med försäk-&lt;br&gt;ringsgruppsdirektivet med vissa tekniska anpassningar med hänsyn till&lt;br&gt;holdingföretagsdefinitionen i lagen om kapitaltäckning och stora expone-&lt;br&gt;ringar för kreditinstitut och värdepappersbolag - bör tas in i FRL. I FRL&lt;br&gt;bör begreppet försäkringsholdingföretag användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet innehåller ytterligare ett för försäkringsrörelselagstiftningen&lt;br&gt;nytt begrepp, nämligen försäkringsholdingbolag med blandad verksam-&lt;br&gt;het. Begreppet används för att beskriva ett försäkringsföretags moderfö-&lt;br&gt;retag som varken är ett svenskt eller utländskt försäkringsföretag, ett åter-&lt;br&gt;försäkringsföretag eller ett försäkringsholdingbolag. Ingenting stadgas&lt;br&gt;om dess verksamhet förutom att det skall äga minst ett försäkringsföre-&lt;br&gt;tag. Begreppet används för att beskriva den vidare krets av bolag som&lt;br&gt;skall omfattas av direktivets kontroll av vissa transaktioner&lt;br&gt;(affärshändelser och avtal), se vidare avsnitt 7.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Termen holdingföretag med blandad verksamhet används med en del-&lt;br&gt;vis annan innebörd i lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar.&lt;br&gt;Detta talar emot att införa begreppet i FRL. Eftersom i sak samma ord-&lt;br&gt;ning kan uppnås inom ramen för enskilda bestämmelser kan ett ytterli-&lt;br&gt;gare holdingföretagsbegrepp undvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7.2&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Vilka foretag som ingår i en försäkringsgrupp&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En försäkringsgrupp består enligt FRL av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett försäkringsbolag och dess dotterföretag eller intresseföretag&lt;br&gt;som är försäkringsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett försäkringsbolag och dess moderföretag som är ett försäk-&lt;br&gt;ringsholdingföretag, ett utländskt återförsäkringsföretag eller ett an-&lt;br&gt;nat utländskt försäkringsföretag med hemvist utanför Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ett försäkringsbolag och dess moderföretag som är ett annat fö-&lt;br&gt;retag än som avses i 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkringsgrupp skall även omfatta vissa andra närstående&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har lämnat förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet: De grundläggande försäkringsdirektiven omfattar regler&lt;br&gt;för liv- respektive skadeförsäkringsrörelse begränsade till det enskilda&lt;br&gt;försäkringsföretaget. Enligt försäkringsgruppsdirektivet skall kontrollen&lt;br&gt;över försäkringsrörelsen utvidgas och ta hänsyn även till närstående&lt;br&gt;företag, dvs. tillsyn av försäkringsföretaget på gruppnivå. En väsentliga&lt;br&gt;del av direktivet ägnas därför åt att bestämma vilka andra företag som&lt;br&gt;skall ingå i en försäkringsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet anger tre olika strukturer för försäkringsgrupper (se artikel&lt;br&gt;2). För respektive grupp gäller delvis olika regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsföretaget äger viss andel i ett annat försäkringsföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt försäkringsgruppsdirektivet skall ett försäkringsföretag som är&lt;br&gt;moderföretag till eller har ägarintresse i ett annat direktförsäkringsföre-&lt;br&gt;tag, återförsäkringsföretag eller försäkringsföretag i tredje land stå under&lt;br&gt;extra (dvs. gruppbaserad) tillsyn. I detta första fall har det berörda försäk-&lt;br&gt;ringsföretaget ett bestämmande eller betydande inflytande i ett annat av&lt;br&gt;försäkringsdirektiven reglerat eller oreglerat försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den extra tillsynen skall för denna grupp ske i den omfattning och på&lt;br&gt;det sätt som föreskrivs i artikel 2.1. I artikeln hänvisas till direktivets&lt;br&gt;bestämmelser om säkerställande och tillgänglighet av information (artikel&lt;br&gt;5 och 6), tillsyn av transaktioner inom försäkringsgruppen (artikel 8)&lt;br&gt;samt beräkning av jämkad solvens för försäkringsföretagen (artikel 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsföretaget är dotterföretag till ett försäkringsholdingbolag eller&lt;br&gt;ett utländskt försäkringsföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivet finns också bestämmelser som träffar försäkringsföretag vars&lt;br&gt;moderföretag inte omfattas av försäkringsdirektiven, men som ändå har&lt;br&gt;stora likheter med det reglerade försäkringsföretaget. I detta fall har ett i&lt;br&gt;försäkringsdirektiven oreglerat företag ett bestämmande inflytande över&lt;br&gt;ett i direktiven reglerat försäkringsföretag. En försäkringsgrupp förelig-&lt;br&gt;ger således i det andra fallet även när ett försäkringsföretag är dotterfö-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;retag till ett försäkringsholdingbolag, ett återförsäkringsföretag eller ett&lt;br&gt;försäkringsföretag i tredje land (se artikel 2.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den extra tillsynen innebär för denna grupp att direktivets bestämmel-&lt;br&gt;ser om tillgänglighet av information (artikel 5.2 och 6) samt tillsyn av&lt;br&gt;transaktioner inom försäkringsgruppen (artikel 8) skall tillämpas. Vidare&lt;br&gt;skall en gruppbaserad beräkning motsvarande den som avses i artikel 9&lt;br&gt;utföras för det oreglerade moderföretaget (se artikel 10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsföretaget är dotterföretag till ett annat moderföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet föreligger en försäkringsgrupp i det tredje fallet när ett&lt;br&gt;försäkringsföretag är dotterföretag till ett företag som inte är ett försäk-&lt;br&gt;ringsföretag eller ett försäkringsholdingbolag. I direktivet benämns&lt;br&gt;sådana moderföretag för försäkringsholdingbolag med blandad verksam-&lt;br&gt;het. I denna situation är det också fråga om ett annat företag som har ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande över det berörda försäkringsföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt försäkringsgruppsdirektivet skall försäkringsföretag som är&lt;br&gt;dotterföretag till ett försäkringsholdingbolag med blandad verksamhet&lt;br&gt;vara underkastade extra tillsyn i den omfattning och på det sätt som före-&lt;br&gt;skrivs i artikel 2.3. I artikeln hänvisas till direktivets bestämmelser om&lt;br&gt;tillgänglighet av information (artikel 5.2 och 6) samt tillsyn av transak-&lt;br&gt;tioner inom försäkringsgruppen (artikel 8). En åtskillnad har således&lt;br&gt;gjorts mellan de fall då moderföretaget är ett försäkringsholdingbolag&lt;br&gt;respektive ett holdingbolag med blandad verksamhet. I det senare fallet&lt;br&gt;skall inte någon gruppbaserad beräkning upprättas eftersom moderföreta-&lt;br&gt;gets egna verksamhet kan vara artskild från försäkringsföretagets verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare om en försäkringsgrupps omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en försäkringsgrupp föreligger enligt ovan skall, enligt direktivets&lt;br&gt;artikel 3, även vissa andra företag ingå i gruppen. Det är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) företag som är anknutna till försäkringsföretaget (dvs. försäkringsfö-&lt;br&gt;retagets andra dotterföretag och intresseföretag),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) företag med ägarintresse i försäkringsföretaget (dvs. företag som&lt;br&gt;försäkringsföretaget är dotterföretag eller intresseföretag till), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) företag som är anknutna till företag med ägarintresse i försäkringsfö-&lt;br&gt;retaget (dvs. övriga dotterföretag och intresseföretag till företag enligt b)&lt;br&gt;ovan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivets krav på kontroll av interna transaktioner träffar även tran-&lt;br&gt;saktioner mellan försäkringsföretaget och fysisk person med ägarintresse&lt;br&gt;antingen i försäkringsföretaget direkt eller i något annat företag i gruppen&lt;br&gt;(artikel 8.1b).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Försäkringsgruppsdirektivet inne-&lt;br&gt;håller en indelning i tre olika kategorier av försäkringsgrupper. För de tre&lt;br&gt;gruppfallen gäller delvis olika bestämmelser. I FRL bör som grund för&lt;br&gt;tillämpningen av de nya gruppbaserade rörelsereglema tas in bestämmel-&lt;br&gt;ser om när en försäkringsgrupp föreligger och vilka företag som i sådana&lt;br&gt;fall skall ingå i gruppen. Bestämmelserna bör utformas med en indelning&lt;br&gt;i de tre olika gruppfall som gäller enligt direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framhållits bör de svenska rörelsereglema i detta av- Prop. 1999/2000:99&lt;br&gt;seende utformas med hänsyn till det skyddsintresse som motiverar sär-&lt;br&gt;reglering på försäkringsområdet. Således skall särskild vikt läggas vid&lt;br&gt;stabilitetsskäl och intresset av att åtagandena mot försäkringstagarna och&lt;br&gt;andra ersättningsberättigade på grund av försäkringsavtal kan fullföljas.&lt;br&gt;Det förhindrar inte att reglerna kan få betydelse även för bedömningen av&lt;br&gt;överskottsfördelning i sådana fall där sådana skyddsintressen bör beaktas&lt;br&gt;(se prop. 1998/99:87 s. 144 ff. och 339 ff).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Kontroll av affärshändelser och avtal inom försäk-&lt;br&gt;ringsgruppen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Försäkringsbolag som ingår i en försäkringsgrupp&lt;br&gt;skall ha en god kontroll över affärshändelser och avtal med andra företag&lt;br&gt;i gruppen och deras påverkan på försäkringsbolagets ekonomiska ställ-&lt;br&gt;ning. Detta för att kraven på stabilitet enligt 1 kap. 1 a § FRL skall kunna&lt;br&gt;tillgodoses. Detsamma skall gälla affärshändelser och avtal med fysiska&lt;br&gt;personer som har ett kvalificerat innehav i eller en nära förbindelse med&lt;br&gt;försäkringsbolaget eller ett annat företag i försäkringsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte haft någon erinran mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet: Försäkringsgruppsdirektivet innehåller som tidigare&lt;br&gt;nämnts regler som avser kontroll och beräkning av försäkringsbolagets&lt;br&gt;ställning i förhållande till andra företag inom försäkringsgruppen. Tran-&lt;br&gt;saktioner med andra företag inom gruppen kan givetvis ha stor betydelse&lt;br&gt;för ett försäkringsföretags ekonomiska ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De behöriga myndigheterna skall enligt direktivet utöva allmän tillsyn&lt;br&gt;över transaktioner mellan försäkringsföretaget och företag som är&lt;br&gt;anknutna till försäkringsföretaget, har ägarintresse i försäkringsföretaget&lt;br&gt;och företag som är anknutet till ett foretag med ägarintresse i försäk-&lt;br&gt;ringsföretaget (se artikel 8.1a). Vidare skall allmän tillsyn utövas över&lt;br&gt;transaktioner mellan å ena sidan försäkringsföretaget och å andra sidan,&lt;br&gt;dels fysisk person som har ägarintresse i försäkringsföretaget eller något&lt;br&gt;av dess anknutna företag, dels fysisk person med ägarintresse i företag&lt;br&gt;som har ägarintresse i försäkringsföretaget eller något av dess anknutna&lt;br&gt;företag (se artikel 8.1b).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samma artikel finns uppräknat vilka transaktioner tillsynen särskilt&lt;br&gt;skall avse. Uppräkningen är således inte uttömmande. De transaktioner&lt;br&gt;som anges är lån, garantier och transaktioner utanför balansräkningen,&lt;br&gt;poster som får ingå i solvensmarginalen, investeringar, återförsäkring och&lt;br&gt;avtal om delade kostnader. Medlemsstaterna skall kräva att försäkrings-&lt;br&gt;företagen till de behöriga myndigheterna minst årligen rapporterar de&lt;br&gt;betydande transaktioner som gjorts (artikel 8.2). Om det utifrån den&lt;br&gt;informationen visar sig att solvensställningen inom försäkringsföretaget&lt;br&gt;äventyras eller riskerar att äventyras, skall den behöriga myndigheten&lt;br&gt;vidta lämpliga åtgärder mot försäkringsföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är väsentligt att ett försäkrings-&lt;br&gt;bolag har god kontroll över verksamheten. Stabilitetsprincipen innebär att&lt;br&gt;försäkringsbolag skall ha god kontroll över försäkringsrisker, finansiella&lt;br&gt;risker och rörelserisker. De regler som direktivet innehåller markerar ett&lt;br&gt;liknande synsätt, men betonar mera konkret kontrollen av transaktioner&lt;br&gt;och förhållanden mellan försäkringsbolaget och försäkringsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är det lämpligt att särskilt framhålla detta ända-&lt;br&gt;mål genom en rörelseregel som tar sikte på förhållandena gentemot andra&lt;br&gt;närstående företag och vissa fysiska personer. En allmän rörelseregel bör&lt;br&gt;därför införas som slår fast att ett försäkringsbolag skall ha god kontroll&lt;br&gt;över hur affärshändelser och avtal med andra företag inom försäkrings-&lt;br&gt;gruppen påverkar bolagets stabilitet. Det är naturligt att en sådan regel&lt;br&gt;kopplas till den allmänna stabilitetsprincipen i 1 kap. 1 a § FRL. Därmed&lt;br&gt;betonas att det i första hand är försäkringsbolaget och dess ledning som&lt;br&gt;har ansvaret för att verksamheten bedrivs på detta sätt. Detta torde i&lt;br&gt;praktiken även innebära att viktigare affärshändelser inom försäkrings-&lt;br&gt;gruppen genomgår en adekvat riskanalys och konkret värdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen bör, som nyss antytts, även gälla affärs-&lt;br&gt;händelser och avtal mellan försäkringsbolaget och en fysisk person som&lt;br&gt;har ett kvalificerat innehav i eller som har en nära förbindelse med för-&lt;br&gt;säkringsbolaget eller ett annat företag inom gruppen. En sådan regel bör&lt;br&gt;lämpligen anknyta till de gränser som gäller enligt ägarprövningsreg-&lt;br&gt;lema. Detta innebär att gränsen knyts dels till gränsen för kvalificerat&lt;br&gt;innehav, dvs. 10 procent eller mer av aktiekapital eller röster, dels till&lt;br&gt;begreppet nära förbindelser (se gällande 1 kap. 9 a-c §§ FRL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Termen ”affärshändelser” används i bokföringslagen. Detta begrepp&lt;br&gt;framstår som lämpligt att använda även i detta sammanhang med hänsyn&lt;br&gt;till de transaktioner som exemplifieras i direktivet, dvs. lån, garantier och&lt;br&gt;transaktioner utanför balansräkningen, kapitalbasposter, investeringar&lt;br&gt;och återförsäkring. Därutöver bör i bestämmelsen särskilt anges att avtal&lt;br&gt;skall omfattas. I direktivet anges särskilt avtal om delade kostnader. Med&lt;br&gt;detta torde avses exempelvis avtal om delade kostnader för ADB-tjänster,&lt;br&gt;lokalkostnader o dyl. En kontroll av sådana avtal kan i förekommande&lt;br&gt;fall också avse att kostnaderna är adekvat fördelade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollen innebär i sig ingen begränsning vad gäller affärshändelser&lt;br&gt;eller avtal inom gruppen, utan endast att dessa inte far innebära att för-&lt;br&gt;säkringsföretaget exponerar sig på ett sätt som kan komma att äventyra&lt;br&gt;dess möjligheter att tillgodose de särskilda stabilitetskrav som gäller för&lt;br&gt;försäkringsrörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väsentliga affärshändelser och avtal skall ingå i en gruppbaserad redo-&lt;br&gt;visning som skall ges in till Finansinspektionen. Vilka affärshändelser&lt;br&gt;eller avtal som avses och när de skall anses som väsentliga samt praktiska&lt;br&gt;detaljer kring denna rapportering bör ankomma på regeringen eller&lt;br&gt;Finansinspektionen att utfärda föreskrifter om. Det bör dock betonas att&lt;br&gt;bestämmelsen inte innebär förhandskontroll av transaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Beräkning av ett försäkringsbolags gruppbaserade Prop. 1999/2000:99&lt;br&gt;ekonomiska ställning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Försäkringsbolaget skall med hänsyn till&lt;br&gt;andra foretag i försäkringsgruppen beräkna en gruppbaserad eko-&lt;br&gt;nomisk ställning. Därvid beräknas en gruppbaserad kapitalbas och&lt;br&gt;en gruppbaserad solvensmarginal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I FRL införs vissa allmänna principer för beräkningen. Direkti-&lt;br&gt;vets metod 1 (sammanläggnings- och avräkningsmetoden) skall ut-&lt;br&gt;göra huvudmetoden för beräkningen. Som alternativ far direktivets&lt;br&gt;metod 3 (konsolideringsmetoden) användas om det finns skäl för att&lt;br&gt;använda denna metod i stället för huvudmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett normgivningsbemyndigande införs i fråga om föreskrifter om&lt;br&gt;beräkningsmetodernas tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har i huvudsak tillstyrkt förslaget eller lämnat det&lt;br&gt;utan erinran. Enligt Finansinspektionen bör dock valet av huvudmetod&lt;br&gt;inte slås fast i lag. Försäkringsförbundet betonar vikten av en inte alltför&lt;br&gt;detaljerad lagreglering. Förbundet framhåller att konsolideringsmetoden&lt;br&gt;torde innebära minst merarbete i de flesta fall och att det därför i normal-&lt;br&gt;fallet bör anses föreligga skäl att använda den metoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet: Försäkringsgruppsdirektivet innehåller i betydande om-&lt;br&gt;fattning obligatorisk detaljreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljfrågorna i direktivet finns främst i direktivets bilaga I och II.&lt;br&gt;Bilagorna behandlar beräkningen av ett försäkringsföretags jämkade sol-&lt;br&gt;vens. Beräkningen avser att visa försäkringsgruppens påverkan på försäk-&lt;br&gt;ringsföretagets finansiella ställning. Av bestämmelserna framgår att be-&lt;br&gt;räkningen skall göras för de två första slagen av försäkringsgrupper. I&lt;br&gt;bilaga I regleras de situationer när ett försäkringsföretag har ett annat&lt;br&gt;försäkringsföretag som dotterföretag eller intresseföretag (jfr artikel 2.1&lt;br&gt;och 9.1) och i bilaga II regleras de fall när försäkringsföretaget är dot-&lt;br&gt;terföretag till ett försäkringsholdingföretag, ett återförsäkringsföretag&lt;br&gt;eller ett försäkringsföretag i tredje land (jfr artikel 2.2 och 10.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det första fallet, när ett försäkringsföretag äger viss andel i ett annat&lt;br&gt;försäkringsföretag, skall försäkringsföretagets samtliga anknutna företag&lt;br&gt;beaktas. Vidare skall företag med ägarintresse i försäkringsföretaget och&lt;br&gt;företag som i sin tur är anknutna till dessa företag med ägarintresse om-&lt;br&gt;fattas av beräkningen (se artikel 9.2). Vad som avses med anknutna fö-&lt;br&gt;retag och ägarintressen har behandlats i avsnitt 7.1. Av artikel 9.3 fram-&lt;br&gt;går att om beräkningen visar att försäkringsföretagets jämkade solvens är&lt;br&gt;negativ, så skall de behöriga myndigheterna vidta lämpliga åtgärder mot&lt;br&gt;detta företag. Artikel 9.3 behandlas i avsnitt 7.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilaga I föreskrivs vissa allmänna principer som skall gälla vid beräk-&lt;br&gt;ningen av ett försäkringsföretags jämkade solvens. Enligt punkten l.B&lt;br&gt;skall hänsyn tas till den proportionella andel som ett företag med&lt;br&gt;ägarintresse innehar i ett anknutet företag. Anknutna försäkringsföretags&lt;br&gt;solvensmarginaler skall med andra ord beaktas i den omfattning som&lt;br&gt;motsvarar den andel som försäkringsföretaget äger i företagen. Direktivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avviker således på denna punkt från direktivet om gruppbaserad tillsyn på&lt;br&gt;bankområdet där gruppföretagen som huvudregel skall beaktas genom&lt;br&gt;full konsolidering oavsett hur stor kapitalandel som företaget med&lt;br&gt;ägarintresse innehar i ett anknutet företag (se 6 kap. 5 § lagen om kapi-&lt;br&gt;taltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare behandlas i l.C och l.D vilka poster som far ingå i den grupp-&lt;br&gt;baserade solvensmarginalen. Enligt punkt 1 .C. 1 skall dubbel användning&lt;br&gt;av riskkapital beaktas i beräkningen av jämkad solvens. Detta görs ge-&lt;br&gt;nom att värdet av tillgångar i ett försäkringsföretag som avser finansie-&lt;br&gt;ringen av kapital hos ett annat försäkringsföretag inom gruppen elimine-&lt;br&gt;ras, om detta kapital samtidigt far inräknas i mottagande försäkringsbo-&lt;br&gt;lags solvensmarginal. Vidare far sådant kapital som skapats inom grup-&lt;br&gt;pen genom inbördes finansiering inte ingå i den gruppbaserade solvens-&lt;br&gt;marginalen (punkt l.D). Här beaktas även transaktioner mellan ett för-&lt;br&gt;säkringsföretag och ett i detta avseende oreglerat företag i gruppen som&lt;br&gt;innebär att försäkringsföretagets solvensmarginal ökas utan att något nytt&lt;br&gt;externt kapital har tillförts försäkringsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 2 beskrivs närmare hur anknutna försäkringsföretag samt mel-&lt;br&gt;lanliggande försäkringsholdingföretag skall beaktas i beräkningen. Enligt&lt;br&gt;punkt 3 i bilaga I skall medlemsstaterna föreskriva att beräkningen skall&lt;br&gt;utföras enligt en av tre angivna metoder. Medlemsstaterna får dock be-&lt;br&gt;myndiga tillsynsmyndigheten att tillåta eller kräva tillämpning enligt en&lt;br&gt;annan av de föreslagna metoderna än den som medlemsstaten valt (se&lt;br&gt;punkt 1 .A). Metoderna bygger på olika tekniker som i dag används i ett&lt;br&gt;antal medlemsstater. Metod 1 (sammanläggnings- och avräkningsmeto-&lt;br&gt;den) och metod 2 (kapitalandelsmetoden) utgår ifrån icke konsoliderade&lt;br&gt;räkenskaper. Metod 3 (konsolideringsmetoden) har försäkringsföretagets&lt;br&gt;koncernredovisning som utgångspunkt. Grundstrukturen i metoderna&lt;br&gt;samt specifika egenskaper hos dessa förklaras närmare i propositionens&lt;br&gt;bilaga 5. Sist i denna finns även ett illustrerande räkneexempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivets bilaga II finns bestämmelser om hur motsvarande beräk-&lt;br&gt;ningar som i bilaga I skall utföras i fråga om ett försäkringsföretags mo-&lt;br&gt;derföretag, när detta är ett försäkringsholdingbolag, ett återförsäkrings-&lt;br&gt;företag eller ett försäkringsföretag i tredje land. Beräkningen skall då&lt;br&gt;göras som om moderföretaget vore ett försäkringsföretag och omfattar&lt;br&gt;alla företag som är anknutna till detta moderföretag (se artikel 10.2). Om&lt;br&gt;de behöriga myndigheterna utifrån beräkningen finner att solvensställ-&lt;br&gt;ningen i försäkringsföretaget (dvs. dotterföretaget) äventyras eller riske-&lt;br&gt;rar att äventyras, skall de vidta lämpliga åtgärder mot det berörda försäk-&lt;br&gt;ringsföretaget (se artikel 10.3). Artikel 10.3 behandlas i avsnitt 7.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Försäkringsgruppsdirektivet inne-&lt;br&gt;håller detaljerade regler för beräkningen av ett försäkringsföretags&lt;br&gt;gruppbaserade ekonomiska ställning. Det är dock knappast möjligt eller&lt;br&gt;ens önskvärt att i lag reglera alla detaljbestämmelser i direktivets bilagor.&lt;br&gt;Något behov kan inte heller anses föreligga med hänsyn till konstitutio-&lt;br&gt;nella aspekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 FRL bör tas in en allmän bestämmelse om att ett försäkringsbolag i&lt;br&gt;de fall som avses i artikel 2.1 och 2.2 skall beräkna försäkringsbolagets&lt;br&gt;gruppbaserade ekonomiska ställning. I lagen bör också anges vissa vikti-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gare principer for bestämmande av en gruppbaserad kapitalbas respektive&lt;br&gt;solvensmarginal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör av bestämmelser särskilt framgå att vid beräkningen av den&lt;br&gt;gruppbaserade kapitalbasen och solvensmarginalen skall försäkringsfö-&lt;br&gt;retag som är dotterföretag eller intresseföretag som huvudregel beaktas&lt;br&gt;proportionellt efter den ägda andelen. Vidare bör det framgå att avdrag&lt;br&gt;från den gruppbaserade kapitalbasen skall göras för dels tillgångar som&lt;br&gt;får ingå i kapitalbasen hos ett annat försäkringsföretag i gruppen, dels för&lt;br&gt;värden som skapats internt inom gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivets tre angivna metoder för beräkningen av den ekonomiska&lt;br&gt;ställningen ger endast under mycket enkla förhållanden samma resultat.&lt;br&gt;Något utrymme för att använda någon annan metod finns inte. Frågan blir&lt;br&gt;därför om en eller flera av beräkningsmetoderna skall fa användas och&lt;br&gt;om tillåtna metoder bör regleras i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivets metod 1 (sammanläggnings- och avräkningsmetoden) är&lt;br&gt;enkel både ur försäkringsbolagens och tillsynsmyndighetens perspektiv.&lt;br&gt;Den kan användas även om inte någon koncernredovisning upprättas,&lt;br&gt;t.ex. om försäkringsbolaget innehar endast ett eller flera intresseföretag.&lt;br&gt;Det proportionella angreppssättet gör dock att metoden kan synas alltför&lt;br&gt;sträng, eftersom inte ställningen för hela försäkringsgruppen beaktas. En&lt;br&gt;svaghet är också att metoden inte fångar upp komplicerade gruppstruktu-&lt;br&gt;rer med korsvisa ägarförhållanden. Särskilda justeringar kan då behöva&lt;br&gt;komplettera beräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivets metod 2 (kapitalandelsmetoden), som också bygger på&lt;br&gt;principen om beaktande av närstående företag på proportionell basis, är&lt;br&gt;något mer komplicerad att använda än den första metoden. Med hänsyn&lt;br&gt;främst till att metoden inte beaktar vissa skulder som får användas för att&lt;br&gt;uppfylla solvensmarginalen bör beräkningsmetoden inte användas i Sve-&lt;br&gt;rige. Ur jämförelsesynpunkt är det också av värde att begränsa antalet&lt;br&gt;tillåtna metoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metod 3 (konsolideringsmetoden) utgår från konsoliderade räkenska-&lt;br&gt;per och visar således i stort försäkringsgruppen som om den vore ett enda&lt;br&gt;företag. En betydande nackdel med konsolideringsmetoden är att den&lt;br&gt;knappast kan användas för försäkringsgrupper som inte upprättar en kon-&lt;br&gt;cernredovisning. Konsolideringsmetoden har annars flera fördelar. Juste-&lt;br&gt;ringar för dubbel användning av riskkapital och internt skapat kapital&lt;br&gt;beaktas genom koncemredovisningstekniken. Under förutsättning att en&lt;br&gt;koncernredovisning ändå upprättas är metoden att föredra om antalet&lt;br&gt;konsoliderade försäkringsbolag är omfattande och om det är svårt eller&lt;br&gt;förenat med höga kostnader att upprätta en alternativ redovisning. En&lt;br&gt;beräkning av den gruppbaserade kapitalbasen utifrån koncembalans-&lt;br&gt;räkningen har vidare den fördelen att redovisningsdata som granskats av&lt;br&gt;revisor ligger till grund för tillsynsmyndighetens kontroll. Metoden mot-&lt;br&gt;svarar även i stort metoden som används vid gruppbaserad tillsyn på&lt;br&gt;bankområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har mot denna bakgrund direktivets metod 1&lt;br&gt;(sammanläggnings- och avräkningsmetoden) föreslagits som huvudmetod&lt;br&gt;för beräkningen av ett försäkringsbolags gruppbaserade ställning. Metod&lt;br&gt;3 (konsolideringsmetoden) bör enligt förslaget få användas om det före-&lt;br&gt;ligger skäl för att använda denna metod i stället för huvudmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har förordat att frågan regleras genom myndig-&lt;br&gt;hetsföreskrifter. Enligt inspektionen är en sådan ordning mer flexibel om&lt;br&gt;erfarenheterna visar att en annan huvudmetod bör väljas. Försäkringsför-&lt;br&gt;bundet har förespråkat en flexibel lagreglering av metoderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om tillåtna beräkningsmetoder är enligt regeringens mening en&lt;br&gt;sådan viktig principfråga som bör regleras i lag. Det överensstämmer&lt;br&gt;också med den ordning som gäller för beräkningen av ett gruppbaserade&lt;br&gt;kapitalkrav på bankområdet (se 6 kap. 6 och 7 §§ lagen om kapitaltäck-&lt;br&gt;ning och stora exponeringar i kreditinstitut och värdepappersbolag). Ett&lt;br&gt;starkt skäl för att sammanläggnings- och avräkningsmetoden bör utgöra&lt;br&gt;huvudmetod är att en gruppbaserad beräkning skall göras även i fall då en&lt;br&gt;koncernredovisning inte behöver upprättas. De förutsättningar som före-&lt;br&gt;slås i propositionen för att kunna frångå huvudmetoden till förmån för&lt;br&gt;konsolideringsmetoden ger också goda förutsättningar att använda den&lt;br&gt;metoden, om det är lämpligast i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör således i lag fastställas att den gruppbaserade ställningen skall&lt;br&gt;beräknas enligt sammanläggnings- och avräkningsmetoden, om det inte&lt;br&gt;finns skäl att använda konsolideringsmetoden. Huruvida skäl skall anses&lt;br&gt;föreligga bör ytterst bedömas med hänsyn till tillsynsmyndighetens behov&lt;br&gt;av information för kontroll. Den alternativa metoden bör alltså ge en för&lt;br&gt;tillsynsändamål minst lika bra bild av försäkringsbolagets gruppbaserade&lt;br&gt;ställning som sammanläggnings- och avräkningsmetoden. En ytterligare&lt;br&gt;förutsättning för att få använda altemativmetoden bör i regel vara att för-&lt;br&gt;säkringsbolaget upprättar en koncernredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De krav som försäkringsgruppsdirektivet ställer i detaljfrågorna måste,&lt;br&gt;som tidigare antytts, införlivas i den svenska regleringen. Ett genomfö-&lt;br&gt;rande av direktiven fordrar därför att sådana bestämmelser tas in i en för-&lt;br&gt;ordning från regeringen eller i föreskrifter från Finansinspektionen. För&lt;br&gt;detta ändamål bör vissa bemyndiganden om beräkningsmetodernas an-&lt;br&gt;vändning och den gruppbaserade redovisningens utformning och innehåll&lt;br&gt;införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Ett gruppbaserat kapitalkrav&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett gruppbaserat kapitalkrav infors for de fall&lt;br&gt;att ett försäkringsbolag har ett eller flera försäkringsföretag som dot-&lt;br&gt;terföretag eller intresseföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett försäkringsbolag inte uppfyller det gruppbaserade kapital-&lt;br&gt;kravet skall liknande sanktionsregler som för försäkringsbolaget indi-&lt;br&gt;viduellt gälla. Kravet skall gälla utöver dagens solvenskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erin-&lt;br&gt;ran. Finansinspektionen har dock ansett att det kan vara svårt eller omöj-&lt;br&gt;ligt att, som angetts i promemorian, ingripa med formella sanktioner med&lt;br&gt;stöd av mera generella bestämmelser om situationen är sådan att det&lt;br&gt;gruppbaserade kapitalkravet inte underskrids.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet: Som framgått av avsnitt 7.2 och 7.4 skall den jämkade sol-&lt;br&gt;vensen beräknas dels för försäkringsföretag som äger viss andel i ett an-&lt;br&gt;nat försäkringsföretag (jfr artikel 2.1), dels för försäkringsföretag vars&lt;br&gt;moderföretag är ett försäkringsholdingbolag eller ett utländskt försäk-&lt;br&gt;ringsföretag som inte omfattas av försäkringsdirektiven (jfr artikel 2.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det första fallet skall, om beräkningen visar ett negativt resultat, de&lt;br&gt;behöriga myndigheterna vidta lämpliga åtgärder mot försäkringsföretaget&lt;br&gt;(se artikel 9.3). Direktivet föreskriver dock inte uttryckligen att med-&lt;br&gt;lemsländerna i sådana fall skall tillämpa samma sanktioner som EG:s&lt;br&gt;försäkringsdirektiv föreskriver vid överträdelser av gällande kapitalkrav&lt;br&gt;på individuell basis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det andra fallet beräknas den jämkade solvensen med utgångspunkt&lt;br&gt;från ett moderbolag som inte står under tillsyn i det aktuella avseendet,&lt;br&gt;men som har stora likheter med det reglerade försäkringsföretaget. Detta&lt;br&gt;gruppbaserade test utvisar således om det oreglerade moderbolagets&lt;br&gt;kapital överstiger eller understiger försäkringsgruppens (de ingående för-&lt;br&gt;säkringsföretagens) solvensmarginal. Om de behöriga myndigheterna&lt;br&gt;utifrån beräkningen finner att solvensställningen i försäkringsföretaget&lt;br&gt;(dvs. dotterföretaget) äventyras eller riskerar att äventyras, skall de vidta&lt;br&gt;lämpliga åtgärder mot det berörda försäkringsföretaget (se artikel 10.3).&lt;br&gt;Även här saknar direktivet närmare vägledning om vilka sanktioner som&lt;br&gt;måste införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Även om det inte direkt erfordras en-&lt;br&gt;ligt försäkringsgruppsdirektivet bör sanktionsregler liknande de som&lt;br&gt;gäller på individuell nivå gälla när ett försäkringsbolags gruppbaserade&lt;br&gt;solvensmarginal underskrids. En sådan ordning underlättar för till-&lt;br&gt;synsmyndigheten att ingripa i kvalificerade fall av bristande kapital i för-&lt;br&gt;säkringsföretaget med hänsyn till den ekonomiska ställningen i när-&lt;br&gt;stående företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse om ett gruppbaserat kapitalkrav bör alltså införas för&lt;br&gt;de fall när ett försäkringsbolag äger minst ett annat försäkringsföretag&lt;br&gt;som är dotterföretag eller intresseföretag enligt direktivets definition av&lt;br&gt;ägarintresse. Bestämmelsen bör utformas efter mönster från gällande&lt;br&gt;kapitalregler på företagets individuella nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om vad som får ingå i kapitalbasen och solvensmarginalens&lt;br&gt;storlek bör som utgångspunkt gälla samma regler som på bolagsnivå. En&lt;br&gt;sådan bedömning ligger bäst i linje med direktivets beräkningsregler&lt;br&gt;samtidigt som samordningen med nuvarande solvensdeklarationer&lt;br&gt;underlättas. När det gruppbaserade kapitalkravet fastställs behöver dock&lt;br&gt;bolaget göra särskilda justeringar, bl.a. för dubbelt utnyttjande av riskka-&lt;br&gt;pital och för kapital skapat internt inom gruppen. Att sådana justeringar&lt;br&gt;skall göras följer av de tidigare beskrivna bestämmelserna om beräkning&lt;br&gt;av försäkringsbolagets gruppbaserade ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett försäkringsbolags gruppbaserade solvensmarginal underskrids&lt;br&gt;skall bolaget ge in en rapport som förklarar vad som orsakat det negativa&lt;br&gt;resultatet samt vilka åtgärder bolaget tänker vidta för att återställa den&lt;br&gt;ekonomiska ställningen. Det åligger då bolaget att i sin rapport visa att&lt;br&gt;den finansiella stabiliteten och förmågan att uppfylla det gruppbaserade&lt;br&gt;kapitalkravet inte hotas samt att ange vilka åtgärder bolaget tänker vidta&lt;br&gt;får att nå en positiv gruppbaserad solvensmarginal. Misslyckas bolaget&lt;br&gt;med detta, eller är inspektionens bedömning att bolagets ekonomiska&lt;br&gt;ställning ytterligare kommer att försämras, kan inspektionen begränsa&lt;br&gt;bolagets förfoganderätt över sina tillgångar. I motsats till dagens sol-&lt;br&gt;vensmarginalregler föreslås dock inte någon andra åtgärdsgräns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att framhålla att situationen i ett enskilt fall kan vara&lt;br&gt;sådan att ett ingripande är påkallat trots att beräkningarna visar att det&lt;br&gt;gruppbaserade kapitalkravet formellt är uppfyllt. Regeringen delar såle-&lt;br&gt;des inte Finansinspektionens bedömning att förekomsten av ett gruppba-&lt;br&gt;serat kapitalkrav skulle förhindra inspektionen att i en sådan situation&lt;br&gt;ingripa med sanktioner med stöd av mer generella bestämmelser i lagen.&lt;br&gt;Såväl försäkringsgruppsdirektivet som de nya försäkringsrörelsereglema&lt;br&gt;grundas på tillsynsmyndighetens rätt att ingripa i fall där försäkringsbo-&lt;br&gt;lagets förmåga att fullgöra sina åtaganden mot försäkringstagarna riskerar&lt;br&gt;att äventyras (se prop. 1998/99:87 s. 272 f). Grunden för ett ingripande&lt;br&gt;ligger i den föreslagna allmänna bestämmelsen i FRL om att det skall&lt;br&gt;föreligga sådan god kontroll över transaktioner med andra gruppföretag&lt;br&gt;att kraven enligt stabilitetsprincipen i 1 kap. 1 a § kan anses uppfyllda (se&lt;br&gt;den föreslagna 7 a kap. 3 § och avsnitt 7.3). Den bestämmelsen innebär&lt;br&gt;att överväganden som kan göras på individuell nivå enligt stabilitetsprin-&lt;br&gt;cipen skall göras även med beaktande av försäkringsgruppen. Prövningen&lt;br&gt;kan också göras med stöd av den allmänna regeln om att kapitalbasen&lt;br&gt;skall vara tillfredsställande med hänsyn till andra företag inom försäk-&lt;br&gt;ringsgruppen (se den förslagna 7 a kap. 4 §). Det bör i sammanhanget&lt;br&gt;således understrykas att Finansinspektionen med stöd av den allmänna&lt;br&gt;stabilitetsregeln i 1 kap. 1 a § kan ingripa i ett enskilt tillsynsärende och&lt;br&gt;kräva solvens utöver den lagreglerade miniminivån om förhållandena i&lt;br&gt;det enskilda bolaget motiverar detta (jfr prop. 1998/99:87 s. 177). Om&lt;br&gt;kraven enligt den allmänna stabilitetsregeln inte är uppfyllda föreligger&lt;br&gt;en sådan avvikelse som avses i sanktionsbestämmelsema i 19 kap. 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är om ett gruppbaserat kapitalkrav även bör ställas när försäk-&lt;br&gt;ringsbolaget är dotterbolag till ett försäkringsholdingföretag eller ett ut-&lt;br&gt;ländskt försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dessa fall har beräkningen av den gruppbaserade ställningen ett delvis&lt;br&gt;annat syfte, nämligen att visa dessa moderföretags fördelning av kapitalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom koncernen och moderföretagets intresseföretag. Det vore därför&lt;br&gt;mindre lämpligt att även i dessa situationer införa ett detaljerat kapital-&lt;br&gt;krav. Detta särskilt med tanke på att det i praktiken kan innebära ett&lt;br&gt;kapitalkrav för exempelvis ett holdingföretag till följd av förluster i icke&lt;br&gt;finansiella företag. I stället bör resultatet av beräkningen av försäkrings-&lt;br&gt;bolagets gruppbaserade ställning prövas med hänsyn till den allmänna&lt;br&gt;stabilitetsprincipen i 1 kap. 1 a § FRL. Detta följer närmast genom den i&lt;br&gt;7 a kap. 3 § föreslagna bestämmelsen om god kontroll i stabilitetshän-&lt;br&gt;seende med hänsyn till affärshändelser och avtal med närstående företag&lt;br&gt;och större ägare. Det bör särskilt betonas att en sådan ordning är tillräck-&lt;br&gt;lig för att tillgodose direktivets krav på lämpliga sanktioner.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.6 Gruppbaserad redovisning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I FRL införs regler om att försäkringsbolaget skall&lt;br&gt;upprätta en gruppbaserad redovisning som skall ges in till Finansinspek-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gruppbaserade redovisningen skall innehålla en sammanställning&lt;br&gt;av väsentliga affärshändelser och avtal med närstående företag och ägare.&lt;br&gt;Den skall också innehålla en beräkning av gruppbaserad ställning för de&lt;br&gt;försäkringsbolag som skall göra en sådan beräkning. När ett försäkrings-&lt;br&gt;bolag är dotterföretag till ett försäkringsholdingföretag eller ett utländskt&lt;br&gt;försäkringsföretag, skall redovisningen särskilt visa fördelningen av de&lt;br&gt;finansiella resurserna inom koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bemyndigande införs i fråga om den gruppbaserade redovisningens&lt;br&gt;utformning och innehåll samt när redovisningen skall ges in till Finans-&lt;br&gt;inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erin-&lt;br&gt;ran. Försäkringsförbundet framhåller dock vikten av att redovisningen&lt;br&gt;begränsas till väsentlig information samt affärshändelser och avtal som&lt;br&gt;har avgörande påverkan på försäkringsbolagens stabilitet och som inte&lt;br&gt;kontrolleras på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet: Enligt direktivet skall de behöriga myndigheterna se till att&lt;br&gt;ett försäkringsföretags jämkade solvens beräknas lika ofta som det före-&lt;br&gt;skrivs för försäkringsföretagens individuella solvensmarginal (bilaga I&lt;br&gt;punkt l.E). Detta gäller även när beräkningen skall utföras i fråga om&lt;br&gt;moderföretag som är ett försäkringsholdingbolag eller ett utländskt för-&lt;br&gt;säkringsföretag och som inte lyder under försäkringsdirektiven (bilaga II&lt;br&gt;punkt 1). Dessutom skall försäkringsföretagen minst en gång om året&lt;br&gt;lämna information till tillsynsmyndigheten om ekonomiska förhållanden&lt;br&gt;med andra gruppföretag och närstående ägare (artikel 8.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Direktivet innebär ett krav på utökad&lt;br&gt;rapportering av ett försäkringsbolags ekonomiska ställning vid sidan av&lt;br&gt;nuvarande sol vensdeklarationer, års- och koncernredovisningar. För att&lt;br&gt;den gruppbaserade tillsynen skall kunna utövas på ett ändamålsenligt sätt&lt;br&gt;behövs regler för hur bolagen skall redovisa den information som till-&lt;br&gt;synsmyndigheten behöver. Ett lagkrav på en särskild redovisning för&lt;br&gt;detta ändamål främjar även bolagsstämmans och bolagsledningens&lt;br&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontroll av försäkringsbolagets gruppbaserade ställning. En bestämmelse&lt;br&gt;bör därför tas in i FRL som innebär att ett försäkringsbolag skall upprätta&lt;br&gt;och till Finansinspektionen ge in sådana rapporter for tillsynsändamål. De&lt;br&gt;ekonomiska sammanställningar och rapporter som det här blir frågan om&lt;br&gt;bör sammanfattas i begreppet gruppbaserad redovisning. En sådan ord-&lt;br&gt;ning är naturlig med hänsyn till att begreppet redan etablerats inom&lt;br&gt;ramen för denna tillsyn på bankområdet (jfr 6 kap. 5 § lagen om kapital-&lt;br&gt;täckning och stora exponeringar for kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gruppbaserade redovisningen bör innehålla en sammanställning av&lt;br&gt;affärshändelser och avtal med andra gruppföretag och närstående ägare.&lt;br&gt;Som Försäkringsförbundet framhållit bör redovisningen koncentreras till&lt;br&gt;sådan information som är väsentlig ur tillsynssynpunkt. Föreskrifterna&lt;br&gt;om redovisningens utformning och innehåll bör arbetas fram i samråd&lt;br&gt;med branschen, i syfte att underlätta den praktiska tillämpningen av reg-&lt;br&gt;lerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningen bör vidare innehålla den beräkning av gruppbaserad&lt;br&gt;ställning som behandlats i avsnitt 7.4. Även om redovisningen i de fall&lt;br&gt;som regleras i försäkringsgruppsdirektivets artikel 2.2 utgår ifrån&lt;br&gt;moderföretaget, bör det underliggande försäkringsbolaget ha ansvaret för&lt;br&gt;insamling av information och upprättande av redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativet är att moderföretaget ansvarar för detta. Främst två skäl&lt;br&gt;talar mot en sådan ordning. För det första kan moderföretaget vara ett&lt;br&gt;utländskt företag som inte omfattas av svensk lag. Från svensk sida inne-&lt;br&gt;bär detta särskilda svårigheter att säkerställa reglernas tillämpning. För&lt;br&gt;det andra är det mer naturligt att försäkringsbolaget, som står under till-&lt;br&gt;syn och som ytterst är den som kan drabbas av sanktioner om reglerna&lt;br&gt;inte efterlevs, handhar kontakterna med Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de gruppfall som nu behandlas framhålls i direktivet som ett särskilt&lt;br&gt;syfte med beräkningen att visa fördelningen av moderföretagets resurser.&lt;br&gt;Denna aspekt kan kräva anpassningar i beräkningarna och sammanställ-&lt;br&gt;ningen av informationen. Det bör därför redan av lag framgå att den&lt;br&gt;gruppbaserade redovisningen har ett delvist annat syfte i detta fall. De&lt;br&gt;konkreta anpassningar som erfordras bör behandlas i myndighetsföre-&lt;br&gt;skrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av försäkringsbolagets gruppbaserade ekonomiska&lt;br&gt;ställning skall utöver försäkringsdirektiven även redovisningsdirektiven&lt;br&gt;beaktas. Försäkringsgruppsdirektivet hänvisar till fjärde och sjunde&lt;br&gt;bolagsdirektivet samt försäkringsredovisningsdirektivet. Dessa direktiv är&lt;br&gt;sedan 1996 införlivade i den svenska rättsordningen. Samma grund-&lt;br&gt;läggande redovisningsprinciper skall således tillämpas i den gruppbase-&lt;br&gt;rade redovisningen som i års- och koncernredovisningen. Någon särskild&lt;br&gt;hänvisning till redovisningsbestämmelse för försäkringsföretag bör trots&lt;br&gt;detta inte införas för den gruppbaserade redovisningen enligt FRL. Frå-&lt;br&gt;gorna bör först prövas i tillsynspraxis med hänsyn till vilka förenklingar&lt;br&gt;som är befogade för vissa företag och om vissa anpassningar behövs för&lt;br&gt;att tillgodose de särskilda kontrollbehov som gäller i försäkringsgrupp-&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare behandlats har försäkringsgruppsdirektivet en delvis&lt;br&gt;annorlunda definition av bl.a. intresseföretag jämfört med vad som stad-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gas i EG:s redovisningsdirektiv. En skillnad är ett foretag skall behandlas&lt;br&gt;som ett intresseföretag så snart innehavet uppgår till minst 20 procent av&lt;br&gt;rösterna eller kapitalet (se avsnitt 7.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa mindre avvikelser kan medföra att ett företag behandlas olika i&lt;br&gt;extemredovisningen och i tillsynsredovisningen. I praktiken torde dock&lt;br&gt;sådana avvikelser bli sällsynta. Den information som skall lämnas i den&lt;br&gt;gruppbaserade redovisningen kommer därför sannolikt att kunna hämtas&lt;br&gt;direkt från företagens års- och koncernredovisning samt löpande bokfö-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samordning av den gruppbaserade redovisningen med försäkrings-&lt;br&gt;bolagets allmänna solvensrapportering bör eftersträvas. Detta har inte&lt;br&gt;bara fördelar för försäkringsbolagen. Det underlättar också för Finans-&lt;br&gt;inspektionen att göra en mer välgrundad bedömning av försäkringsbola-&lt;br&gt;gens finansiella situation. Närmare bestämmelser om den gruppbaserade&lt;br&gt;redovisningens utformning och innehåll bör därför fastställas av&lt;br&gt;Finansinspektionen. Dessa bestämmelser bör även omfatta frågan om när&lt;br&gt;den gruppbaserade redovisningen skall ges in till Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.7 Undantag från gruppbaserad redovisning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;7.7.1 Undantag för försäkringsbolag i en undergrupp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett försäkringsbolag skall fa undantas från&lt;br&gt;skyldigheten att upprätta en gruppbaserad redovisning om försäk-&lt;br&gt;ringsbolaget omfattas av ett annat företags motsvarande redovis-&lt;br&gt;ning. En förutsättning är att det undantagna försäkringsbolagets&lt;br&gt;gruppbaserade ekonomiska ställning kan antas vara tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande och, i förekommande fall, att det gruppbaserade kapitalkravet&lt;br&gt;är uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erin-&lt;br&gt;ran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet: I det fall som avses i artikel 2.1 skall som huvudregel jäm-&lt;br&gt;kad solvens beräknas för varje försäkringsföretag som har ägarintresse i&lt;br&gt;minst ett annat försäkringsföretag (se artikel 9.1). Har försäkringsföreta-&lt;br&gt;get ägarintressen i flera försäkringsföretag skall beräkningen omfatta&lt;br&gt;samtliga dessa anknutna försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet medger dock att ett försäkringsföretag undantas från skyl-&lt;br&gt;digheten att beräkna sin jämkade solvens under vissa förutsättningar.&lt;br&gt;Förutsättningarna är dels att försäkringsföretaget självt är ett dotterföre-&lt;br&gt;tag eller ett företag med ägarintresse till ett försäkringsföretag med aukto-&lt;br&gt;risation inom den Europeiska gemenskapen, dels att det undantagna för-&lt;br&gt;säkringsföretaget (inklusive dess dotterföretag och företag som är före-&lt;br&gt;mål för ägarintresse) omfattas av en motsvarande beräkning som upprät-&lt;br&gt;tas av moderföretaget eller företaget med ägarintresse. Vidare krävs i de&lt;br&gt;fall där moderföretaget eller företaget med ägarintresse har sitt säte i en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan medlemsstat, att de berörda myndigheterna enats om att denna&lt;br&gt;andra medlemsstat skall utöva den extra tillsynen, artikel 4.2. Förhållan-&lt;br&gt;det att försäkringsföretaget ägs via ett mellanliggande försäkringshol-&lt;br&gt;dingbolag eller ett utländskt försäkringsföretag som inte lyder under&lt;br&gt;försäkringsdirektiven skall enligt direktivet inte utgöra något hinder vid&lt;br&gt;bedömningen av om förutsättningarna för undantag är uppfyllda. Detta&lt;br&gt;förutsätter att försäkringsholdingbolaget eller det utländska försäkrings-&lt;br&gt;företaget och det undantagna försäkringsföretaget beaktas vid beräk-&lt;br&gt;ningen (se bilaga I punkt 2.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivet uppställs ytterligare en förutsättning för att undanta ett för-&lt;br&gt;säkringsföretag i en undergrupp från skyldigheten att beräkna jämkad&lt;br&gt;solvens. För att undantag skall fa medges krävs att det går att säkerställa&lt;br&gt;att endast sådant kapital i anknutna försäkringsföretag som kan göras till-&lt;br&gt;gängligt för gruppen används för att uppfylla det överordnade försäk-&lt;br&gt;ringsföretagets gruppbaserade solvensmarginal. De behöriga myndighe-&lt;br&gt;ten skall ha försäkrat sig om ”att de poster som far ingå i solvensmargi-&lt;br&gt;nalen för de försäkringsföretag som beaktas vid beräkningen är adekvat&lt;br&gt;fördelade mellan dessa företag”. Med detta torde avses att tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten med rimlig säkerhet kan anta att de ingående försäkringsföreta-&lt;br&gt;gens bidrag (eller underskott) till den gruppbaserade solvensmarginalen i&lt;br&gt;praktiken kan överföras till försäkringsföretaget (eller något annat företag&lt;br&gt;i gruppen) och därmed användas för att uppfylla den gruppbaserade sol-&lt;br&gt;vensmarginalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i det fall som avses i artikel 2.2 far medlemsstaterna avstå från&lt;br&gt;beräkningen i fråga om ett försäkringsföretag som har samma moderfö-&lt;br&gt;retag som ett annat försäkringsföretag med auktorisation i samma med-&lt;br&gt;lemsstat. Även här förutsätts att det undantagna försäkringsföretaget be-&lt;br&gt;aktas vid en motsvarande beräkning som utförs av detta andra försäk-&lt;br&gt;ringsföretag eller av moderföretaget självt (se bilaga II punkt 2). Är det&lt;br&gt;exempelvis så att två försäkringsföretag är dotterföretag till samma för-&lt;br&gt;säkringsholdingbolag behöver beräkningen endast utföras en gång. Det-&lt;br&gt;samma gäller om det finns ägarförhållanden i flera led, s.k. successivt&lt;br&gt;ägande. Undantag från skyldigheten att utföra moderföretagsberäkningen&lt;br&gt;medges även under vissa förutsättningar då försäkringsföretagen&lt;br&gt;(systerföretagen) är auktoriserade i olika medlemsstater. Detta förutsätter&lt;br&gt;att de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna kommit&lt;br&gt;överens om att den andra medlemsstaten skall ansvara för tillsynen.&lt;br&gt;Vidare föreskriver direktivet att de behöriga myndigheterna skall tillse att&lt;br&gt;den beräkningsmetod som beskrivs i direktivets bilaga II tillämpas på ett&lt;br&gt;konsekvent sätt (se punkt 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt försäkringsgruppsdirektivet&lt;br&gt;skall en gruppbaserad beräkning som huvudregel göras för vart och ett av&lt;br&gt;de försälo-ingsbolag som har minst ett dotterföretag eller intresseföretag&lt;br&gt;som är försäkringsföretag. Beräkningen skall dessutom göras för varje&lt;br&gt;försäkringsbolag som är dotterföretag eller intresseföretag till ett försäk-&lt;br&gt;ringsholdingföretag eller ett utländskt försäkringsföretag som inte om-&lt;br&gt;fattas av försäkringsdirektiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gruppbaserad ekonomisk ställning skall således beräknas även av&lt;br&gt;ett försäkringsbolag för en försäkringsgrupp som i sin tur ingår i en större&lt;br&gt;försäkringsgrupp, dvs. som utgör en undergrupp. Under vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutsättningar medger direktivet dock att en beräkning for undergruppen&lt;br&gt;underlåts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En liknande undantagsmöjlighet finns i fråga om ett försäkringsföre-&lt;br&gt;tags skyldighet att upprätta koncernredovisning. Ett moderbolag som i sin&lt;br&gt;tur är ett dotterföretag behöver inte upprätta en koncernredovisning om&lt;br&gt;bolaget omfattas av en koncernredovisning som upprättas av ett annat&lt;br&gt;moderföretag enligt försäkringsredovisningsdirektivet (se 7 kap. 2 § ÅRL&lt;br&gt;och 7 kap. 2 och 3 §§ ÅRFL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om direktivets undantagsmöjlighet utnyttjas kan tillsynsmyndighetens&lt;br&gt;kontroll och uppföljning av undergruppen försvåras. Enligt direktivet&lt;br&gt;måste tillsynsmyndigheten alltjämt bl.a. kunna kontrollera att endast&lt;br&gt;sådant kapital som faktiskt kan göras tillgängligt för att uppfylla den&lt;br&gt;gruppbaserade solvensmarginalen ingår i den redovisade gruppbaserade&lt;br&gt;kapitalbasen. Ofta förutsätter detta att en gruppbaserad ställning beräknas&lt;br&gt;och en gruppbaserad redovisning upprättas också för undergrupperna i en&lt;br&gt;större försäkringsgrupp. Enligt förslagen i det föregående skall svenska&lt;br&gt;försäkringsbolag som omfattas av direktivets artikel 2.1 dessutom vid&lt;br&gt;varje tidpunkt uppfylla ett gruppbaserat kapitalkrav med hänsyn till för-&lt;br&gt;säkringsgruppen (se avsnitt 7.5). Detta krav gäller också för en under-&lt;br&gt;grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall bör det ändå vara tillräckligt att Finansinspektionen får en&lt;br&gt;gruppbaserad redovisning från det överordnade försäkringsföretaget, en&lt;br&gt;redovisning som innehåller en beräkning som beaktar den större försäk-&lt;br&gt;ringsgruppen, eventuellt tillsammans med allmänna redovisningshand-&lt;br&gt;lingar och viss tilläggsinformation avseende undergruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför lämpligt att införa direktivets undantagsmöjlighet. Ett&lt;br&gt;undantag från skyldigheten att göra en gruppbaserad redovisning bör in-&lt;br&gt;föras som innebär en möjlighet för Finansinspektionen att medge&lt;br&gt;undantag i ett enskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De begränsningar som direktivet ställer upp för ett undantag bör sam-&lt;br&gt;manfattas i en allmän bestämmelse i FRL. Enligt bestämmelsen bör som&lt;br&gt;ett första villkor för undantag gälla att försäkringsbolaget omfattas av en&lt;br&gt;gruppbaserad beräkning som görs av ett annat företag. Det kan vara ett&lt;br&gt;försäkringsföretag som försäkringsbolaget är dotterföretag eller intresse-&lt;br&gt;företag till. Bestämmelsen bör inte heller utesluta undantag när moderfö-&lt;br&gt;retaget är ett försäkringsholdingföretag och redovisningen upprättas av&lt;br&gt;ett systerföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en andra förutsättning bör föreskrivas att det undantagna försäk-&lt;br&gt;ringsbolagets gruppbaserade ställning kan antas vara tillfredsställande i&lt;br&gt;stabilitetshänseende. Om försäkringsbolaget skall uppfylla ett gruppba-&lt;br&gt;serat kapitalkrav bör det även kunna antas att detta är uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av konkurrensneutralitetsskäl är det önskvärt att ha samma undantags-&lt;br&gt;regler för alla svenska försäkringsbolag. Direktivbestämmelsema bör&lt;br&gt;därför införlivas så att den undantagna kretsen även omfattar de fall när&lt;br&gt;det företag som försäkringsbolaget är dotterföretag eller intresseföretag&lt;br&gt;till har sitt säte utanför Sverige men inom EES. Bestämmelsen bör också&lt;br&gt;beakta fallet att det företag som upprättar en gruppbaserad redovisning&lt;br&gt;eller motsvarande sammanställning för den större försäkringsgruppen kan&lt;br&gt;var en understödsförening eller ett utländskt försäkringsholdingföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som direktivet anger måste ett avstämningsforfarande äga rum med&lt;br&gt;den behöriga myndigheten i en annan medlemsstat om den myndigheten&lt;br&gt;skall utöva den gruppbaserade tillsynen över det svenska försäkringsbo-&lt;br&gt;laget och dess dotter- och intresseföretag. Detta är någonting som&lt;br&gt;Finansinspektionen under alla förhållanden behöver bevaka inom ramen&lt;br&gt;för dispensgivningen. Det kan således inte anses nödvändigt att införa en&lt;br&gt;uttrycklig bestämmelse om ett sådant avstämningsforfarande som förut-&lt;br&gt;sättning för en dispens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet reglerar endast undantag från den gruppbaserade beräk-&lt;br&gt;ningen. Det kan dock inte anses oförenligt med direktivet att under&lt;br&gt;samma förutsättningar medge undantag från kravet att redovisa transak-&lt;br&gt;tionerna med andra gruppföretag. Undantagsbestämmelsen bör därför&lt;br&gt;utformas på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.7.2 Utelämnande av företag från en gruppbaserad redovis-&lt;br&gt;ning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Finansinspektionen får besluta att ett företag&lt;br&gt;som ingår i försäkringsgruppen får utelämnas från den gruppbase-&lt;br&gt;rade redovisningen i vissa undantagsfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. I promemorians förslag är det dock försäkringsbolaget som skall&lt;br&gt;bedöma vilka företag som skall utelämnas från den gruppbaserade redo-&lt;br&gt;visningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erin-&lt;br&gt;ran. Finansinspektionen anser dock att det kan leda till tillämpningssvå-&lt;br&gt;righeter för försäkringsbolagen att väga in syftet med tillsynen i bedöm-&lt;br&gt;ningen av vilka företag som kan utelämnas. Konsumentkooperationens&lt;br&gt;pensionskassa efterlyser en närmare belysning av omfånget vad gäller&lt;br&gt;möjligheten till undantag för företag av ringa intresse för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet: I vissa situationer kan det föreligga svårigheter att få fram&lt;br&gt;nödvändig information om ett företag som ingår i försäkringsgruppen. De&lt;br&gt;behöriga myndigheterna får enligt direktivet därför besluta att företag&lt;br&gt;som har sitt säte i ett land där det finns rättsliga hinder för överföring av&lt;br&gt;nödvändig information inte skall omfattas av den gruppbaserade tillsy-&lt;br&gt;nen. Dessutom kan de behöriga myndigheterna från fall till fall besluta att&lt;br&gt;ett företag inte skall omfattas, om företaget är av ringa intresse med hän-&lt;br&gt;syn till syftet med tillsynen. Med samma förbehåll får myndigheten un-&lt;br&gt;danta ett företag om den bedömer att det skulle vara olämpligt eller miss-&lt;br&gt;visande att låta detta företags finansiella situation beaktas (artikel 3.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillsynsmyndigheten på grund av rättsliga hinder eller av andra skäl&lt;br&gt;inte har tillgång till information som är nödvändig för att beräkna den&lt;br&gt;jämkade solvensen gäller särskilda beräkningsregler. Om informationen&lt;br&gt;avser ett dotter- eller intresseföretag skall detta företag exkluderas helt&lt;br&gt;från beräkningen. Enligt direktivets bilaga I punkt 2.5 skall detta företags&lt;br&gt;bokförda värdet hos ett försäkringsföretag i gruppen således avräknas&lt;br&gt;från den gruppbaserade kapitalbasen. Vidare föreskrivs att orealiserade&lt;br&gt;vinster som har samband med detta innehav inte får ingå i den gruppbase-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rade solvensmarginalen. Motsvarande bestämmelser finns i bilaga II&lt;br&gt;punkt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Direktivet ger vissa möjligheter att&lt;br&gt;undanta ett gruppföretag från den gruppbaserade tillsynen. Detta är befo-&lt;br&gt;gat särskilt om det är olämpligt eller missvisande att beakta företaget. I&lt;br&gt;fråga om internationella försäkringsgrupper kan det också vara förenat&lt;br&gt;med stora svårigheter att fa tillgång till den information som är nödvän-&lt;br&gt;dig för tillsynen. Nyss nämnda undantagsmöjligheter bör således utnytt-&lt;br&gt;jas. Det bör ske genom en generell bestämmelse i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet far även ett företag som är av ringa intresse uteläm-&lt;br&gt;nas. Undantagsbestämmelsen bör omfatta även detta fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivet fastslås också att det är tillsynsmyndigheten som får besluta&lt;br&gt;att ett företag helt eller delvis utelämnas från en gruppbaserad redovis-&lt;br&gt;ning. Bestämmelsen bör således utformas med denna utgångspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En logisk följd av att det saknas nödvändig information om ett grupp-&lt;br&gt;företag är att företaget utelämnas vid beräkningen av den gruppbaserade&lt;br&gt;ekonomiska ställningen. För att inte riskera att överskatta ställningen bör&lt;br&gt;den gruppbaserade kapitalbasen inte fa omfatta kapitalvärden som hän-&lt;br&gt;förs till ett företag som inte går att bedöma p.g.a. bristande information.&lt;br&gt;Det bokförda värdet på andelarna i ett sådant dotter- eller intresseföretag&lt;br&gt;bör alltså räknas av från den gruppbaserade kapitalbasen. Detsamma skall&lt;br&gt;enligt direktivet gälla för orealiserade vinster. De bestämmelser som be-&lt;br&gt;hövs för att tillgodose direktivet i dessa delar bör införas genom myndig-&lt;br&gt;hetsföreskrifter inom ramen för de normgivningsbemyndiganden som&lt;br&gt;tidigare föreslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om ett företag utelämnas från den gruppbaserade beräkningen&lt;br&gt;kan det vara befogat att beakta företaget vid redovisningen av affärshän-&lt;br&gt;delser och avtal. Undantagsbestämmelsen bör därför utformas så att&lt;br&gt;Finansinspektionen får besluta att ett företag helt eller delvis kan uteläm-&lt;br&gt;nas från den gruppbaserade redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kontroll av företag som skall omfattas av en &lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P-&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;999/2000:99&lt;br&gt;gruppbaserad redovisning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Företag som ingår i en försäkringsgrupp och&lt;br&gt;fysiska personer som har ett kvalificerat innehav i eller en nära för-&lt;br&gt;bindelse med ett sådant företag åläggs en skyldighet att lämna den&lt;br&gt;information som behövs för att upprätta en gruppbaserad redovis-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen ges möjlighet att inhämta information som&lt;br&gt;inte lämnas till försäkringsbolaget. Finansinspektionen far också i&lt;br&gt;särskilda fall kontrollera informationen direkt hos företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har lämnat förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet: Medlemsstaterna skall se till att försäkringsföretag som är&lt;br&gt;underkastade extra tillsyn har adekvata interna kontrollförfaranden för att&lt;br&gt;ta fram de uppgifter och den information som är relevant för den utökade&lt;br&gt;tillsynen, artikel 5.1. Här avses förfaranden inom det försäkringsföretag&lt;br&gt;som är föremål för den extra tillsynen. Direktivet ger inte några regler&lt;br&gt;beträffande kontrollmekanismer för övriga företag som ingår i försäk-&lt;br&gt;ringsgruppen. Det finns dock regler som skall underlätta även för infor-&lt;br&gt;mationsflödet mellan dessa företag och försäkringsföretaget. Medlems-&lt;br&gt;staterna skall vidare vidta nödvändiga åtgärder för att det inom deras&lt;br&gt;jurisdiktion inte skall finnas rättsliga hinder mot att företagen inbördes&lt;br&gt;utbyter sådan information som är relevant för den extra tillsynen, artikel&lt;br&gt;5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande regler finns i direktivet (92/30/EEG) om gruppbaserad&lt;br&gt;tillsyn över kreditinstitut i artiklarna 3.6 och 7.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall också se till att de behöriga myndigheter som&lt;br&gt;ansvarar för den extra tillsynen har tillgång till all information som är&lt;br&gt;relevant för utövande av tillsynen, dvs. att de har rätt att begära informa-&lt;br&gt;tionen från företagen. Om information avseende ett företag i försäkrings-&lt;br&gt;gruppen har begärts från försäkringsföretaget och detta inte lämnat in-&lt;br&gt;formationen, far de behöriga myndigheterna vända sig direkt till det be-&lt;br&gt;rörda företaget med sin begäran, artikel 6.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna ska vidare se till att de behöriga myndigheterna -&lt;br&gt;inom det egna territoriet - får genomföra kontroll på platsen av den in-&lt;br&gt;formation som företaget skall ge in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsen av bolag som kan komma ifråga är dock något snävare än de&lt;br&gt;bolag som omfattas av begäran om information. Medlemsstaterna är en-&lt;br&gt;dast ålagda att bereda sådan möjlighet till kontroll vad avser företag med&lt;br&gt;moder-, dotter- och systerrelation till det försäkringsföretag som är&lt;br&gt;underkastat den extra tillsynen. Den behöriga myndigheten skall ha möj-&lt;br&gt;lighet att uppdra åt annan person att för den behöriga myndighetens räk-&lt;br&gt;ning utföra kontrollen, artikel 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en medlemsstat har fler än en behörig myndighet för tillsyn över&lt;br&gt;försäkringsföretag och återförsäkringsföretag skall den medlemsstaten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vidta nödvändiga åtgärder for att organisera samordningen mellan dessa&lt;br&gt;myndigheter, artikel 4.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: 119 kap. 3 § FRL finns regler om att&lt;br&gt;styrelsen, verkställande direktören och andra befattningshavare i ansvarig&lt;br&gt;ställning i försäkringsbolag skall lämna de upplysningar Finansinspektio-&lt;br&gt;nen begär. Till detta finns också kopplat ett normgivningsbemyndigande&lt;br&gt;om vilka upplysningar som skall lämnas till inspektionen. I 19 kap. 10 §&lt;br&gt;finns vissa bestämmelser om inspektionens möjligheter att inhämta&lt;br&gt;information från ett företag som står under försäkringsbolagets bestäm-&lt;br&gt;mande inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i 19 kap. FRL om försäkringsbolagens plikt att lämna den in-&lt;br&gt;formation Finansinspektionen efterfrågar behöver dock ändras med hän-&lt;br&gt;syn till försäkringsgruppsdirektivets föreskrifter om information och&lt;br&gt;kontroll. I FRL bör därför införas en regel som gör det möjligt för&lt;br&gt;Finansinspektionen att inhämta information från företag eller vissa ägare&lt;br&gt;som inte står under tillsyn. Informationen som avses är sådan som är&lt;br&gt;relevant för utövande av gruppbaserad tillsyn över de försäkringsbolag&lt;br&gt;som enligt de nya reglerna är underkastade sådan tillsyn. För att göra&lt;br&gt;regeln effektiv bör en vitessanktion fa användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 19 kap. 9 och 10 §§ FRL finns regler om vad ett försäkringsbolag&lt;br&gt;eller ett företag under bestämmande inflytande skall hålla tillgängligt för&lt;br&gt;Finansinspektionens granskning. Det rör försäkringsbolagets kassa,&lt;br&gt;övriga tillgångar, räkenskapsmaterial och andra handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny lagregel som ger Finansinspektionen möjlighet att på plats hos&lt;br&gt;dessa företag genomföra kontroll av den ingivna informationen bör infö-&lt;br&gt;ras. Den kontrollen bör i enlighet med direktivets regler begränsas till&lt;br&gt;företag i samma koncern som försäkringsbolaget. Det är viktigt att under-&lt;br&gt;stryka att en sådan kontroll endast skall gälla dessa bolags relation till det&lt;br&gt;försäkringsbolag som är föremål för den gruppbaserade tillsynen, och då&lt;br&gt;endast information som är av vikt för sådan tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon ytterligare bestämmelse om försäkringsbolagens uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dighet och interna kontroll torde inte behövas eftersom detta redan följer&lt;br&gt;av gällande bestämmelser i 19 kap. 3 och 9 §§ samt bestämmelser som&lt;br&gt;innefattar krav på god intem kontroll (se t.ex. 8 kap. 7 §). I Finans-&lt;br&gt;inspektionens tillsynsuppgift ingår att se till att de försäkringsbolagen har&lt;br&gt;sådana interna kontrollrutiner som krävs för den gruppbaserade tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller direktivbestämmelsen som reglerar det fall där medlems-&lt;br&gt;stat har olika tillsynsmyndigheter för direktförsäkringsföretag resp, åter-&lt;br&gt;försäkringsföretag, avses sannolikt de medlemsstater som saknar eller har&lt;br&gt;begränsad tillsyn över återförsäkringsföretag. I Sverige utövar Finans-&lt;br&gt;inspektionen finansiell tillsyn över återförsäkringsföretagen, som i stort&lt;br&gt;sett har att följa samma regler som direktförsäkringsföretagen. Direktiv-&lt;br&gt;bestämmelsen föranleder därför inget förslag till ändring i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förordning (1996:596) med instruktion för Finansinspektionen finns&lt;br&gt;visserligen regler om att inspektionen skall samråda med ett antal andra&lt;br&gt;statliga myndigheter samt Riksbanken. Sedan 1 juli 1991 är dock&lt;br&gt;Finansinspektionen en myndighet med samlat ansvar för tillsyn av finan-&lt;br&gt;siella företag som bedriver verksamhet på försäkrings-, kredit- och värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden. Någon lagreglering behövs därför inte vad avser&lt;br&gt;samarbetet mellan svenska myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Tillsyn över internationella försäkrings-&lt;br&gt;grupper&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ingår ett svenskt icke-finansiellt foretag i ett&lt;br&gt;utländskt försäkringsföretags försäkringsgrupp, ges Finansinspek-&lt;br&gt;tionen samma behörighet att hämta in och kontrollera information&lt;br&gt;som i fråga om ett svenskt försäkringsbolags försäkringsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens förslag.&lt;br&gt;Remissinstanserna har inte kommenterat dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet: Den extra tillsynen skall utövas av de behöriga myndighe-&lt;br&gt;terna i den medlemsstat där försäkringsföretaget har fatt officiell auktori-&lt;br&gt;sation enligt första skade- resp, livförsäkringsdirektivet, artikel 4.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har flera försäkringsföretag, vilka är auktoriserade i olika medlems-&lt;br&gt;länder, samma moderföretag kan man inte alltid använda sig av huvudre-&lt;br&gt;geln ovan. Är detta moderföretag ett försäkringsföretag är det naturligtvis&lt;br&gt;så att även detta företag är föremål för den utökade solvenstillsynen och&lt;br&gt;följaktligen är det denna medlemsstats behöriga myndighet som har an-&lt;br&gt;svaret för tillsynen. Är det gemensamma moderföretaget ett försäkrings-&lt;br&gt;holdingbolag, återförsäkringsföretag, försäkringsföretag i tredje land eller&lt;br&gt;ett försäkringsholdingbolag med blandad verksamhet enligt direktivets&lt;br&gt;definition, råder det delat tillsynsansvar, se artikel 4.2. I direktivet har&lt;br&gt;frågan lösts genom att de behöriga myndigheterna i de berörda medlems-&lt;br&gt;staterna själva anmodas komma överens om vem som skall ha ansvaret&lt;br&gt;för den extra tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsansvaret omfattar begäran om information också avseende&lt;br&gt;andra företag inom gruppen som är relevanta för den extra tillsynen, oav-&lt;br&gt;sett i vilket land företagen är belägna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de behöriga myndigheterna i särskilt angivna fall vill kontrollera&lt;br&gt;viktig information som ingivits och som rör ett företag som är beläget i&lt;br&gt;en annan medlemsstat, skall de hos de behöriga myndigheterna i den&lt;br&gt;andra medlemsstaten begära att denna kontroll genomförs. De myndig-&lt;br&gt;heter som tar emot en sådan begäran skall inom ramen för sin behörighet&lt;br&gt;efterkomma den genom att själva genomföra kontrollen, låta de myndig-&lt;br&gt;heter som framställt begäran genomföra kontrollen eller låta en revisor&lt;br&gt;eller annan expert genomföra den, se artikel 6.3. Regeln är till sin om-&lt;br&gt;fattning i stort sett likadan som motsvarande regel om att utföra kontroll&lt;br&gt;på platsen i den egna medlemsstaten, dvs. att de företag i gruppen som&lt;br&gt;inte står under finansiell tillsyn och som kan komma i fråga för en&lt;br&gt;kontroll på platsen måste ha en moder-, dotter- eller systerföretagsrela-&lt;br&gt;tion till det försäkringsföretag som är underkastat den utökade tillsynen.&lt;br&gt;Dessutom omfattas anknutna försäkringsföretag i den andra medlemssta-&lt;br&gt;ten. Anledningen till att anknutna försäkringsföretag inte finns med i&lt;br&gt;reglerna om kontroll på platsen inom den egna medlemsstaten är att den&lt;br&gt;behöriga myndigheten i de fallen redan har möjlighet till sådan kontroll&lt;br&gt;genom att företaget är auktoriserat i den medlemsstaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i artikel 7.1 om generellt informationsutbyte mellan till-&lt;br&gt;synsmyndigheter i olika medlemsstater gäller för fall där två eller flera&lt;br&gt;försäkringsföretag direkt eller indirekt är anknutna, dvs. har samma&lt;br&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ägare, direkt eller indirekt, genom minst ägarintresse, eller om försäk-&lt;br&gt;ringsföretagen är ägare i samma företag med minst ägarintresse, och för-&lt;br&gt;säkringsföretagen är etablerade i olika medlemsstater. I dessa fall skall de&lt;br&gt;behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna på begäran till&lt;br&gt;varandra överlämna all relevant information som gör det möjligt att utöva&lt;br&gt;tillsyn eller som underlättar utövandet av tillsyn inom ramen för detta&lt;br&gt;direktiv. Vidare skall de behöriga myndigheterna på eget initiativ över-&lt;br&gt;lämna all information som enligt deras bedömning är viktig för övriga&lt;br&gt;behöriga myndigheters tillsyn enligt direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett försäkringsföretag och ett kreditinstitut eller värdepappersföre-&lt;br&gt;tag är direkt eller indirekt anknutna eller har samma företag med&lt;br&gt;ägarintresse, skall de olika behöriga myndigheterna inom de tre sekto-&lt;br&gt;rerna försäkring, bank och värdepapper ha ett nära samarbete, se artikel&lt;br&gt;7.2. Vidare skall de olika myndigheterna, utan att det påverkar respektive&lt;br&gt;myndighets behörighet, till varandra överlämna all information som kan&lt;br&gt;underlätta utförandet av respektive myndighets uppdrag, i synnerhet inom&lt;br&gt;ramen för detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln om samarbete mellan olika finansiella behöriga myndigheter&lt;br&gt;åsyftar samarbete inom respektive medlemsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7.2 sista ledet om överlämnande av information till annan till-&lt;br&gt;synsmyndighet går längre än direktivets egentliga omfattning. Detta torde&lt;br&gt;dock inte vara något problem. Redan i det s.k. BCCI-direktivet&lt;br&gt;(95/26/EG) finns en generell bestämmelse om utbyte av information&lt;br&gt;mellan tillsynsmyndigheter med ansvar för finansiella företag. Direktivet&lt;br&gt;har genomförts i den svenska rättsordningen genom prop. 1995/96:173.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Finansinspektionen skall ha huvud-&lt;br&gt;ansvaret för den gruppbaserade tillsynen över ett försäkringsbolag. Efter-&lt;br&gt;som en försäkringsgrupp kan avse företag i flera länder, bör dock&lt;br&gt;inspektionen ha möjlighet att låta något annat lands tillsynsmyndighet&lt;br&gt;ansvara för den gruppbaserade solvenstillsynen, med inspektionens&lt;br&gt;bistånd. Tillsynen över individuella svenska försäkringsbolag åvilar allt-&lt;br&gt;jämt inspektionen oavsett i vilka länder övriga delar av försäkringsgrup-&lt;br&gt;pen befinner sig. I direktivet ges en mängd detaljerade regler om sam-&lt;br&gt;arbete, bl.a. just fördelning av tillsynsansvaret i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare föreslagit att Finansinspektionen skall kunna&lt;br&gt;begära den information från ett icke-finansiellt företag och vissa större&lt;br&gt;ägare som behövs för en svensk gruppbaserad redovisning. Vid behov&lt;br&gt;skall inspektionen kunna kontrollera informationen. Den kontrollmöjlig-&lt;br&gt;heten är dock begränsad till företag i samma koncern (se avsnitt 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande möjligheter för Finansinspektionen att begära informa-&lt;br&gt;tion och att kontrollera denna bör gälla även personer som ingår i en&lt;br&gt;utländsk försäkringsgrupp och som skall omfattas av en gruppbaserad&lt;br&gt;sammanställning enligt försäkringsgruppsdirektivet för ett utländskt för-&lt;br&gt;säkringsföretag inom EES. Vare sig det är fråga om företag som omfattas&lt;br&gt;av Finansinspektionens tillsyn eller andra svenska juridiska eller fysiska&lt;br&gt;personer får det anses lämpligt att inspektionen ansvarar för dessa åtgär-&lt;br&gt;der. En sådan kontroll som får ske av ett svenskt företag i samma koncern&lt;br&gt;som det utländska försäkringsföretaget kan dock utföras tillsammans med&lt;br&gt;representanter från den utländska tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 19 kap. 1 § FRL skall Finansinspektionen i sin tillsynsverksam- Prop. 1999/2000:99&lt;br&gt;het samarbeta med motsvarande utländska tillsynsmyndigheter i den ut-&lt;br&gt;sträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån Finansinspektionen låter annat lands tillsynsmyndighet&lt;br&gt;ansvara för den gruppbaserade tillsynen för en svensk försäkringsgrupp,&lt;br&gt;bör detta regleras i avtal mellan myndigheterna. Enligt 10 kap. 1 § rege-&lt;br&gt;ringsformen (RF) ingås överenskommelse med annan stat eller mellan-&lt;br&gt;folklig organisation av regeringen. Regeringen kan enligt 10 kap. 3 § RF&lt;br&gt;uppdra åt Finansinspektionen att ingå internationell överenskommelse i&lt;br&gt;en fråga där överenskommelsen inte kräver riksdagens eller Utrikes-&lt;br&gt;nämndens medverkan. Som Lagrådet påpekat måste Finansinspektionen&lt;br&gt;således, för att kunna ingå ett sådant avtal, ha stöd i ett självständigt&lt;br&gt;bemyndigande. Någon ytterligare lagregel till följd av direktivets regel&lt;br&gt;om överenskommelse med myndighet i annan medlemsstat behöver&lt;br&gt;däremot inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av 19 kap. 1 § FRL kan inspektionen på eget initiativ och på&lt;br&gt;grundval av en egen bedömning överlämna information till de andra&lt;br&gt;medlemsländernas motsvarande myndigheter, detta även beträffande&lt;br&gt;svenska företag som inte är ett försäkringsbolag men som ingår i ett annat&lt;br&gt;EES-försäkringsföretags försäkringsgrupp, och även i övrigt i stor ut-&lt;br&gt;sträckning tillmötesgå den utländska myndighetens begäran i enlighet&lt;br&gt;med direktivets regler. De sekretessfrågor som informationslämnandet&lt;br&gt;aktualiserar behandlas särskilt i avsnitt 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Tystnadsplikt m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Styrelseledamot eller annan befattnings-&lt;br&gt;havare som i samband med fullgörandet av skyldigheten att upprätta&lt;br&gt;en gruppbaserad redovisning far kunskap om affärsförhållanden i ett&lt;br&gt;annat företag i försäkringsgruppen eller hos vissa fysiska personer,&lt;br&gt;får inte obehörigen röja vad han fått veta eller utnyttja kunskapen i&lt;br&gt;strid med det uppgiftslämnande företagets intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har lämnat förslaget utan erinran. Finansinspek-&lt;br&gt;tionen har dock ifrågasatt om det - ur sekretessynpunkt - finns möjlig-&lt;br&gt;heter för inspektionen att lämna ekonomisk information till andra till-&lt;br&gt;synsmyndigheter såvitt avser andra företag i en försäkringsgrupp än så-&lt;br&gt;dana som står under inspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet: Enligt artikel 7.3 försäkringsgruppsdirektivet skall&lt;br&gt;information som mottas till följd av direktivets bestämmelser, i synnerhet&lt;br&gt;genom utbyte av information mellan de behöriga myndigheterna som&lt;br&gt;avses i detta direktiv, omfattas av tystnadsplikt enligt artikel 16 i direktiv&lt;br&gt;92/49/EEG (tredje skadeförsäkringsdirektivet) och artikel 15 i direktiv&lt;br&gt;92/96/EEG (tredje Iivförsäkringsdirektivet). Enligt dessa direktiv skall&lt;br&gt;medlemsstaterna föreskriva att varje person som tjänstgör hos eller har&lt;br&gt;tjänstgjort hos behöriga myndigheter, liksom revisorer eller experter som&lt;br&gt;är verksamma för behöriga myndigheters räkning, skall vara bundna av&lt;br&gt;tystnadsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikten innebär att inga förtroliga uppgifter som erhålls i&lt;br&gt;tjänsten far röjas till någon person eller myndighet utom i sammandrag&lt;br&gt;eller sammanställning som omöjliggör identifikation av enskilda försäk-&lt;br&gt;ringsföretag, dock med förbehåll för fall som omfattas av straffrättslig&lt;br&gt;lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta skall inte hindra medlemsstaternas behöriga myndigheter att ut-&lt;br&gt;byta information i enlighet med direktiv som gäller försäkringsföretag&lt;br&gt;eller utbyte av information mellan andra behöriga myndigheter med&lt;br&gt;ansvar för tillsyn av andra finansiella företag eller sådana behöriga myn-&lt;br&gt;digheter i andra medlemsstater. Inte heller utbyte av information med&lt;br&gt;organ ansvariga för finansiell lagstiftning hindras av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information som mottagits från annan behörig myndighet i annan&lt;br&gt;medlemsstat eller som erhållits vid inspektion på platsen far aldrig röjas&lt;br&gt;utan samtycke av de behöriga myndigheter som lämnat ut informationen&lt;br&gt;eller av behöriga myndigheter i det land i vilken inspektionen utförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna får ingå samarbetsavtal med tredje land för utbyte av&lt;br&gt;information, om informationen är föremål för minst likvärdig sekretess i&lt;br&gt;det landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I FRL finns inte någon motsvarighet&lt;br&gt;till den sekretess som gäller för banker enligt 1 kap. 10 § bankrörelse-&lt;br&gt;lagen (1987:617). Enligt de föreslagna reglerna om gruppbaserad tillsyn&lt;br&gt;av försäkringsbolag skall försäkringsbolaget med anledning av tillsynen&lt;br&gt;begära viss finansiell information av övriga företag som ingår i försäk-&lt;br&gt;ringsgruppen. Det kan då röra sig om företag som inte står under finan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;siell tillsyn vare sig inom eller utanför rikets gränser. En ny sekretess-&lt;br&gt;regel bör alltså införas i FRL till skydd för sådan information som med&lt;br&gt;anledning av den gruppbaserade tillsynen mottas av försäkringsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den informationsskyldighet för Finansinspektionen som följer av&lt;br&gt;direktivet avser till stor del sådana uppgifter för vilka sekretess gäller&lt;br&gt;enligt 8 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100). Finansinspektionen har ifrå-&lt;br&gt;gasatt möjligheten för inspektionen att lämna ekonomisk information till&lt;br&gt;andra tillsynsmyndigheter i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionens möjlighet att lämna ut sekretessbelagda uppgifter&lt;br&gt;till utländsk myndighet framgår av 1 kap. 3 § sekretesslagen. Enligt dessa&lt;br&gt;regler far uppgift för vilken sekretess gäller inte röjas för utländsk myn-&lt;br&gt;dighet eller mellanfolklig organisation annat än om utlämnande sker i&lt;br&gt;enlighet med särskild föreskrift därom i lag eller förordning eller om&lt;br&gt;uppgiften i motsvarande fall skulle få lämnas ut till svensk myndighet&lt;br&gt;och det enligt den utlämnande myndighetens prövning står klart, att det är&lt;br&gt;förenligt med svenska intressen att uppgiften lämnas till den utländska&lt;br&gt;myndigheten eller mellanfolkliga organisationen. 119 kap. 1 § FRL stad-&lt;br&gt;gas att inspektionen i sin tillsynsverksamhet skall samarbeta med motsva-&lt;br&gt;rande utländska tillsynsmyndigheter i den utsträckning som följer av Sve-&lt;br&gt;riges medlemskap i den Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 kap. 5 § fjärde stycket sekretesslagen gäller sekretess, i den&lt;br&gt;mån riksdagen har godkänt avtal härom med främmande stat eller mel-&lt;br&gt;lanfolklig organisation, hos statlig myndighet i verksamhet, som består i&lt;br&gt;tillståndsgivning eller tillsyn med avseende på bank- och kreditväsendet,&lt;br&gt;värdepappersmarknaden eller försäkringsväsendet för sådan uppgift om&lt;br&gt;affärs- eller driftsförhållanden och ekonomiska eller personliga förhål-&lt;br&gt;landen som myndighet erhållit enligt avtalet. Samma sekretess gäller hos&lt;br&gt;Finansinspektionen, i den mån regeringen föreskriver det, om inspektio-&lt;br&gt;nen från motsvarande utländsk myndighet erhållit uppgift enligt annat&lt;br&gt;avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid genomförandet av artikel 16 i direktiv 92/49/EEG (tredje skade-&lt;br&gt;försäkringsdirektivet) och artikel 15 i direktiv 92/96/EEG (tredje livför-&lt;br&gt;säkringsdirektivet) gjordes bedömningen att reglerna i sekretesslagen&lt;br&gt;uppfyller Sveriges åtaganden med anledning av dessa direktivbestämmel-&lt;br&gt;ser, se prop. 1994/95:184 s. 230 f. Någon omprövning av den bedöm-&lt;br&gt;ningen är inte påkallad med anledning av genomförandet av det nu&lt;br&gt;aktuella direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna ger således Finansinspektionen möjligheter att i ären-&lt;br&gt;den som rör den utökade solvenstillsynen lämna ut handlingar och upp-&lt;br&gt;gifter till behöriga myndigheter i andra medlemsstater och även att med&lt;br&gt;bibehållen sekretess ta emot handlingar och uppgifter från utländska till-&lt;br&gt;synsmyndigheter. Det kan dock finnas anledning att i ett senare sam-&lt;br&gt;manhang närmare analysera gällande sekretessregler på det finansiella&lt;br&gt;tjänsteområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Gruppbaserade rörelseregler för understöds- &lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P-1999/2000:99&lt;br&gt;föreningar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De för försäkringsbolagen föreslagna reglerna&lt;br&gt;om försäkringsgrupper införs i huvudsak även för understödsföre-&lt;br&gt;ningar. Föreningen skall således ha god kontroll över affärshändelser&lt;br&gt;och avtal med andra företag inom försäkringsgruppen, upprätta en&lt;br&gt;gruppbaserad redovisning samt göra en beräkning av föreningens&lt;br&gt;gruppbaserade ekonomiska ställning. Reglerna som gäller när försäk-&lt;br&gt;ringsföretaget är dotterföretag till vissa moderföretag införs däremot&lt;br&gt;inte nu för understödsföreningarna. Det införs inte heller något grupp-&lt;br&gt;baserat kapitalkrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller&lt;br&gt;lämnat det utan erinran. Finansinspektionen har dock befarat tillämp-&lt;br&gt;ningsproblem när understödsföreningar skall beräkna en gruppbaserad&lt;br&gt;ställning enligt samma regler som försäkringsbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understödföreningar är föreningar för inbördes bistånd med uppgift att&lt;br&gt;lämna sjukhjälp, begravningshjälp, pension eller liknande understöd åt&lt;br&gt;sina medlemmar eller deras anhöriga. Föreningarna bedriver försäkrings-&lt;br&gt;verksamhet men är i princip uppbyggda som andra ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar. En understödsförening kan meddela pensionsförsäkring, kapital-&lt;br&gt;försäkring eller sjukförsäkring. Allt efter verksamhetens art indelas&lt;br&gt;understödsföreningar i pensionskassor, sjukkassor, begravningskassor&lt;br&gt;samt sjuk- och begravningskassor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understödsföreningarnas verksamhet regleras i lagen (1972:262) om&lt;br&gt;understödsföreningar (LUF) som i stora delar fortfarande hänvisar till&lt;br&gt;1951 års lag om ekonomiska föreningar (1951:308). En understödsföre-&lt;br&gt;ning skall vara registrerad hos Finansinspektionen och står under dess&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understödsföreningar och EG:s försäkringsdirektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understödsföreningar berörs av flera EG-direktiv. Av störst betydelse för&lt;br&gt;understödsföreningar är första skadeförsäkringsdirektivet (73/239/EEG),&lt;br&gt;första livförsäkringsdirektivet (79/267/EEG), tredje skadeförsäkrings-&lt;br&gt;direktivet (92/49/EEG), tredje livförsäkringsdirektivet (92/96/EEG) samt&lt;br&gt;försäkringsredovisningsdirektivet (91 /674/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det första skadeförsäkringsdirektivet anges vilka försäkringsgivare&lt;br&gt;som omfattas av EG:s skadeförsäkringsdirektiv, bl.a. med en hänvisning&lt;br&gt;till de försäkringsklasser som anges i bilagan till direktivet. En utredning&lt;br&gt;på området, Försäkringsföreningsutredningen, har i sitt betänkande För-&lt;br&gt;säkringsföreningar - ett reformerat regelsystem (SOU 1998:82) analyse-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rat vilka slag av understödsföreningar som omfattas av direktivet (se s. Prop. 1999/2000:99&lt;br&gt;93-101). Enligt utredningen omfattas endast sådana försäkringsgivare&lt;br&gt;som meddelar s.k. kort sjuk- och olycksfallsförsäkring utan anknytning&lt;br&gt;till livförsäkring (artikel 1 och 2). Undantagna från direktivet är bl.a. så-&lt;br&gt;dana ömsesidiga institut som uppfyller vissa villkor (artikel 3). De villkor&lt;br&gt;som skall vara uppfyllda är att bolagsordningen innehåller bestämmelser&lt;br&gt;som medger uttag av extra bidrag eller minskning av förmåner. Verk-&lt;br&gt;samheten far med visst undantag för underordnad försäkring inte heller&lt;br&gt;omfatta ansvarsförsäkring eller kredit- och borgensförsäkring. Den årliga&lt;br&gt;premieinkomsten från de verksamhetsgrenar som omfattas av direktivet&lt;br&gt;far inte överstiga en miljon ecu. Slutligen skall minst hälften av premie-&lt;br&gt;inkomsten avseende verksamhetsgrenarna komma från medlemmarna i&lt;br&gt;det ömsesidiga institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det första livförsäkringsdirektivet anges vilka försäkringsgivare som&lt;br&gt;omfattas av EG:s livförsäkringsdirektiv. Direktivet tillämpas, förutom på&lt;br&gt;direkt livförsäkring, bl.a. på livräntor samt sjuk- och olycksfallsförsäk-&lt;br&gt;ring som utgör tillägg till livförsäkring i livförsäkringsbolag (artikel 1).&lt;br&gt;Direktivet inskränks ytterligare i vissa fall. Det gäller försäkringsgivare&lt;br&gt;som har till uppgift att tillhandahålla förmåner för anställda eller&lt;br&gt;näringsidkare inom ett företag, en företagsgrupp, en bransch eller en&lt;br&gt;branschorganisation, om förmånerna utgår i händelse av döds- eller liv-&lt;br&gt;fall eller nedläggning eller neddragning av verksamhetskällan och om&lt;br&gt;förmånen utgår oavsett om åtagandena motsvaras av premiereserven&lt;br&gt;(artikel 3). Undantagna från första livförsäkringsdirektivet är också&lt;br&gt;sådana försäkringsgivare som tillhandahåller försäkringsförmåner endast&lt;br&gt;vid dödsfall och där storleken av förmånerna inte överstiger den genom-&lt;br&gt;snittliga begravningskostnaden för en avliden eller där förmånerna utgår i&lt;br&gt;natura. Undantagna är också ömsesidiga institut vars stadgar medger&lt;br&gt;uttag av extra bidrag eller minskning av förmåner eller uttag från andra&lt;br&gt;personer som förbundit sig till detta och vars årliga verksamhet för de&lt;br&gt;verksamheter som hänför sig till direktivet inte överstiger 500.000 euro&lt;br&gt;under tre på varandra följande år (artikel 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt försäkringsföreningsutredningen omfattas sammantaget endast&lt;br&gt;ett fatal understödsföreningar av EG:s direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understödsföreningarna är för närvarande föremål för en större över-&lt;br&gt;syn mot bakgrund av Försäkringsföreningsutredningens tidigare nämnda&lt;br&gt;betänkande. Översynen gäller såväl den associationsrättsliga regleringen&lt;br&gt;som rörelsereglema, med hänsyn bl.a. till de ändrade försäkringsrörelse-&lt;br&gt;regler som nyligen införts för försäkringsbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de frågor som gäller understödsföreningarnas redovisning har dock&lt;br&gt;reglerna redan moderniserats. Föreningarna skall senast fr.o.m. den 1&lt;br&gt;januari 2001 tillämpa lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäk-&lt;br&gt;ringsföretag (ÅRFL, se prop. 1998/99:130, bet. 1998/99:LU2, rskr.&lt;br&gt;1999/2000:50 och SFS 1999:1114). De understödsföreningar som så&lt;br&gt;önskar far dock tillämpa äldre redovisningsbestämmelser under det första&lt;br&gt;räkenskapsåret efter ikraftträdandet. Understödsföreningar omfattas&lt;br&gt;också av den krets som föreslagits fa möjlighet att redovisa i Euro (se&lt;br&gt;prop. 1999/2000:23, bet. 1999/2000:LU8, rskr 1999/2000:127, SFS&lt;br&gt;2000:36).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En understödsförening far även - efter medgivande av Finansinspek-&lt;br&gt;tionen - tillämpa placeringsreglema för försäkringsbolag i 7 kap. 9 a-&lt;br&gt;10 g §§ FRL i stället för motsvarande placeringsregler i LUF (se 24 a §&lt;br&gt;LUF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som framgått ovan faller vissa under-&lt;br&gt;stödsföreningar in under försäkringsgruppsdirektivets tillämpningsom-&lt;br&gt;råde. För närvarande är det visserligen få understödsföreningar som har&lt;br&gt;något dotterföretag eller intresseföretag, vilket innebär att reglerna i&lt;br&gt;praktiken inte far någon omedelbar inverkan på dessa föreningar. Situa-&lt;br&gt;tionen kan emellertid komma att ändras framöver. Det är också av kon-&lt;br&gt;kurrensneutralitetsskäl viktigt att de nya gruppbaserade rörelsereglema&lt;br&gt;som föreslagits för försäkringsbolag kan omfatta understödsföreningar,&lt;br&gt;om inte särskilda skäl talar emot. En sådan ordning underlättas dessutom&lt;br&gt;av att understödsföreningarna senast den 1 januari 2001 skall börja&lt;br&gt;tillämpa ÅRFL. Den gruppbaserade ställningen kan då beräknas med&lt;br&gt;utgångspunkt från ett regelverk som bygger på EG:s redovisningsdirektiv&lt;br&gt;(91/674/EEG) och som är gemensamt med dotterbolag eller intresseföre-&lt;br&gt;tag som är försäkringsbolag. Övervägande skäl talar således för att nu i&lt;br&gt;LUF införa nya gruppbaserade rörelseregler för understödsföreningar&lt;br&gt;efter mönster från förslagen för försäkringsbolag. Frågan blir därför när-&lt;br&gt;mast vilka avvikelser som bör göras i förhållande till FRL med hänsyn&lt;br&gt;till föreningarnas särart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom förut nämnts är understödsföreningar associationsrättsligt eko-&lt;br&gt;nomiska föreningar. LUF är till stor del utformad efter mönster av 1951&lt;br&gt;års lag om ekonomiska föreningar och innehåller ett stort antal hänvis-&lt;br&gt;ningar till den lagen. Eftersom en understödsförening knappast kan vara&lt;br&gt;ett dotterföretag till ett annat företag är regler inriktade på sådana situa-&lt;br&gt;tioner obehövliga. Vilka paragrafer som i det sammanhanget berörs be-&lt;br&gt;handlas närmare i författningskommentaren till LUF (se avsnitt 13.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understödsföreningar omfattas ännu inte av försäkringsdirektivens&lt;br&gt;regler om kapitalkrav på individuell nivå och det är därför inte menings-&lt;br&gt;fullt att ålägga föreningarna ett gruppbaserat kapitalkrav i detta samman-&lt;br&gt;hang. Sådana krav uppställs inte heller i försäkringsgruppsdirektivet. Nå-&lt;br&gt;got gruppbaserat kapitalkrav föreslås således inte för understödsförening-&lt;br&gt;arna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsgruppsdirektivet kräver däremot att ett försäkringsföretag&lt;br&gt;skall upprätta en gruppbaserad beräkning baserat på försäkringsdirekti-&lt;br&gt;vens regler. Det är därför angeläget att den understödsförening som för-&lt;br&gt;värvar dotterföretag eller intresseföretag som är försäkringsbolag skall&lt;br&gt;redovisa en gruppbaserad beräkning av ställningen enligt motsvarande&lt;br&gt;regler som föreslagits för försäkringsbolagen - inkluderande en beräk-&lt;br&gt;ning av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserad solvensmarginal. En&lt;br&gt;sådan ordning underlättar dessutom jämförelser med försäkringsbolagen&lt;br&gt;och innebär praktiska och systematiska fördelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom Finansinspektionen påtalat uppkommer i praktiken olika frågor&lt;br&gt;rörande hur nämnda regler närmare bör tillämpas för understödsföre-&lt;br&gt;ningar, eftersom föreningarna inte tillämpar dessa bestämmelser på före-&lt;br&gt;tagsnivå. Svårigheterna kan dock i princip inte anses annorlunda än när&lt;br&gt;ett försäkringsbolag skall beräkna en gruppbaserad ställning som omfat-&lt;br&gt;tar utländska återförsäkringsföretag eller försäkringsföretag utom EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En egen reglering for föreningarnas gruppbaserade beräkning med ut-&lt;br&gt;gångspunkt i LUF är inte att föredra. En sådan ordning skulle i stället&lt;br&gt;leda till tillämpningssvårigheter gällande hur reglerna skall tillämpas på&lt;br&gt;ett försäkringsdotterbolag som tillämpar FRL. Tillämpningsproblemen&lt;br&gt;med att basera beräkningen på regler i FRL kan i vart fall inte anses vara&lt;br&gt;större än att de går att lösa i praxis eller vid behov genom klargörande&lt;br&gt;bestämmelser i myndighetsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En understödsförening bör således beräkna en gruppbaserad kapitalbas&lt;br&gt;och solvensmarginal enligt motsvarande regler som föreslagits för försäk-&lt;br&gt;ringsbolag i 7 a kap. 5 § FRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I FRL och flera andra lagar används generellt begreppet dotterföretag&lt;br&gt;och intresseföretag på ett sätt som omfattar även ekonomiska föreningar.&lt;br&gt;Användningen av begreppet har också redaktionella och systematiska&lt;br&gt;fördelar. Begreppet bör därför användas även i LUF, trots att regelmäs-&lt;br&gt;sigt endast svenska försäkringsbolag kan komma i fråga som dotterföre-&lt;br&gt;tag eller intresseföretag. På motsvarande sätt bör begreppet försäkrings-&lt;br&gt;företag användas i LUF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är även lämpligt att i LUF införa dels en sådan bestämmelse om&lt;br&gt;tystnadsplikt vid mottagande av uppgifter från andra gruppföretag som&lt;br&gt;föreslagits i 7 a kap. 10 § FRL, dels regler om Finansinspektionens möj-&lt;br&gt;ligheter att bl.a. inhämta uppgifter från andra företag inom gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförandet av försäkringsgruppsdirektivet far inverkan på de en-&lt;br&gt;skilda försäkringsbolagen. Finansinspektionen berörs också direkt av&lt;br&gt;förslagen. De föreslagna ändringarna syftar som framgått bl.a. till att ut-&lt;br&gt;veckla tillsynen över försäkringsbolag som ingår i en försäkringsgrupp.&lt;br&gt;Förslaget innebär att gruppens finansiella påverkan på försäkringsbolaget&lt;br&gt;skall fastställas genom särskilda beräkningar. Vidare skall viss finansiell&lt;br&gt;information om affärshändelser och avtal med andra företag i gruppen&lt;br&gt;sammanställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal försäkringsbolag kommer att beröras av förslagen i form av&lt;br&gt;extra arbete med bl.a. rapportering, vilket innebär ökade systemkostna-&lt;br&gt;der. Kostnaderna torde dock bli begränsade eftersom redovisningen före-&lt;br&gt;slås ske samtidigt med den rapportering som sker i dag och de uppgifter&lt;br&gt;som skall redovisas ofta finns tillgängliga i bolagens extemredovisning,&lt;br&gt;bokföring m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär också att ett nytt kapitalkrav ställs på svenska försäk-&lt;br&gt;ringsbolag som har andra försäkringsbolag som dotterföretag eller intres-&lt;br&gt;seföretag. Utöver vad som följer av nuvarande bestämmelser om minsta&lt;br&gt;kapitalbas skall dessa försäkringsbolag även ha ett kapital som är till-&lt;br&gt;räckligt med hänsyn till andra försäkringsföretag i gruppen. Dessa för-&lt;br&gt;säkringsbolag skall således vid varje tidpunkt uppfylla också ett kapital-&lt;br&gt;krav som beaktar försäkringsgruppens ekonomiska ställning. Svenska&lt;br&gt;försäkringsbolagen torde dock vara så väl konsoliderade att de även upp-&lt;br&gt;fylla de nya krav som ställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsgruppsdirektivet utgör ett viktigt komplement till den be-&lt;br&gt;fintliga försäkringstillsynen. Det nya regelverket tillhandahåller ett mål-&lt;br&gt;inriktat instrument för analys av försäkringsbolag som ingår i försäk-&lt;br&gt;ringsgrupper och kommer att innebära ökade möjligheter för Finans-&lt;br&gt;inspektionen att bedriva en effektiv tillsyn. Den utökade tillsynen fyller&lt;br&gt;även en funktion som ett ”early waming system” där Finansinspektionen&lt;br&gt;i ett tidigare skede än i dag kan identifiera problem avseende försäk-&lt;br&gt;ringsbolagens stabilitet. Förslaget innebär också att Finansinspektionen&lt;br&gt;ges ytterligare möjligheter till att utöva kontroll över försäkringsbolag&lt;br&gt;som ingår i en försäkringsgrupp. Inspektionen kan därmed göra mer väl-&lt;br&gt;grundade bedömningar av försäkringsbolagets soliditet och likviditet med&lt;br&gt;hänsyn till de krav som stabilitetsprincipen uppställer. Även bolagsorga-&lt;br&gt;nen far ett material som kan ligga till grund för en bättre överblick och&lt;br&gt;kontroll av försäkringsbolagets ekonomiska ställning. Sammantaget&lt;br&gt;främjar detta de skyddsintressen som ligger till grund för försäkringsrö-&lt;br&gt;relseregi erna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslagen ges Finansinspektionen en aktiv del i övervakningen&lt;br&gt;av vissa moderbolag och andra företag i försäkringsgruppen som inte står&lt;br&gt;under tillsyn. Det bör emellertid återigen betonas att direktivet inte i&lt;br&gt;något hänseende innebär att dessa företag nu skall ställas under tillsyn.&lt;br&gt;De fall som berörs är också i praktiken begränsade. I dag finns exempel-&lt;br&gt;vis endast ett fåtal försäkringsgrupper där moderbolaget är ett försäk-&lt;br&gt;ringsholdingföretag eller ett utländskt försäkringsföretag som inte om-&lt;br&gt;fattas av EG-lagstiftningen. Visst övervakningsarbete kommer dock att&lt;br&gt;krävas av inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förslaget ökar antalet rapporter som skall tas in och analyseras Prop. 1999/2000:99&lt;br&gt;av Finansinspektionen. Även arbetet med att bygga upp rutiner och rap-&lt;br&gt;portmallar kommer inledningsvis att ta resurser i anspråk. Vidare innebär&lt;br&gt;förslaget att inspektionen ytterligare måste stärka sitt samarbete med till-&lt;br&gt;synsmyndigheter i andra länder. Förslagen förutsätter också visst före-&lt;br&gt;skri ftsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör mot denna bakgrund den bedömningen att Finans-&lt;br&gt;inspektionen bör tillföras mer resurser. I den resursförstärkning från och&lt;br&gt;med budgetåret 2000 som Finansinspektionen fått har hänsyn tagits till&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innebär även bl.a. att Finansinspektionen får medge vissa&lt;br&gt;undantag från gruppbaserad redovisning. Ett sådant beslut får överklagas&lt;br&gt;hos länsrätten. Det är dock sannolikt att antalet beslut om sådana undan-&lt;br&gt;tag kommer att vara av ringa omfattning och att den ökade&lt;br&gt;arbetsbelastningen för de allmänna förvaltningsdomstolarna visar sig vara&lt;br&gt;ytterst marginell. Regeringen bedömer därför att ytterligare resurser till&lt;br&gt;domstolsväsendet inte behöver skjutas till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;F örfattningskommentarer&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;13.1 Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelse-&lt;br&gt;lagen (1982:713)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 9 b §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen infors en definition av intresseföretag. Definitionen överens-&lt;br&gt;stämmer med den i 1 kap. 5 § årsredovisningslagen (1995:1554, ÅRL)&lt;br&gt;som gäller i den offentliga redovisningen för försäkringsbolag enligt&lt;br&gt;1 kap. 3 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag&lt;br&gt;(ÅRFL). Bestämmelserna bygger i sin tur på artikel 17 i fjärde bolagsdi-&lt;br&gt;rektivet (78/660/EEG). Den artikeln skall enligt försäkringsgruppsdirek-&lt;br&gt;tivet (98/78/EG) med vissa kompletteringar ligga till grund för de&lt;br&gt;ägarintressen som skall beaktas i försäkringsgruppssammanhang (se arti-&lt;br&gt;kel 1 f). De kompletterande fall som skall beaktas enligt den sistnämnda&lt;br&gt;artikeln motsvaras av den föreslagna bestämmelsen i 7 a kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket att ett innehav av 20 procent av kapitalet eller rösterna i försäk-&lt;br&gt;ringsgruppssammanhang alltid skall jämställas med ett intresseföre-&lt;br&gt;tagsinnehav. Gällande bestämmelse i 1 kap. 9 b § har flyttats till 1 kap.&lt;br&gt;9f§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 9 e §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom paragrafen, som är ny, införs en definition av försäkringsholding-&lt;br&gt;företag. Den överensstämmer i princip med definitionen av holdingbolag&lt;br&gt;med finansiell verksamhet i 1 kap. 1 § 7 lagen (1994:2004) om kapital-&lt;br&gt;täckning och stora exponeringar i kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;br&gt;som dock förutsätter att dotterföretagen är kreditinstitut, värdepappers-&lt;br&gt;bolag eller liknande finansiella institut. Definitionen träffar också i allt&lt;br&gt;väsentligt sådana fall enligt 1 kap. 1 § andra stycket ÅRFL när ett finan-&lt;br&gt;siellt holdingföretag skall upprätta koncernredovisning enligt den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 9 f §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Till paragrafen, som är ny, har förts över bestämmelser från gällande&lt;br&gt;1 kap. 9 b §. Bestämmelsen i första stycket har kompletterats för att även&lt;br&gt;gälla förvärv av andelar i intresseföretag enligt den nya lydelsen i 1 kap.&lt;br&gt;9 b §. Det innebär bl.a. att innehav genom bulvan eller kommissionär&lt;br&gt;skall hänföras till huvudmannen vid bedömningen av om ett företag är&lt;br&gt;intresseföretag. Detta överensstämmer med vad som gäller i årsredovis-&lt;br&gt;ningssammanhang (se 1 kap. 6 § ÅRL och 1 kap. 3 § ÅRFL).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 a kap. Försäkringsgrupper&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom det nya kapitlet genomförs huvuddelen av bestämmelserna i EG:s&lt;br&gt;försäkringsgruppsdirektiv. Kapitlet innebär att vissa nya rörelseregler&lt;br&gt;uppställs för försäkringsbolag som är moderföretag eller dotterföretag i&lt;br&gt;en försäkringsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkringsgrupp sammanfaller i stort med vad som utgör en kon-&lt;br&gt;cern enligt FRL och ÅRFL. Ett försäkringsföretag som har andra försäk-&lt;br&gt;ringsföretag som dotterföretag eller intresseföretag skall, vid sidan av års-&lt;br&gt;och koncernredovisningen, upprätta och ge in en gruppbaserad&lt;br&gt;redovisning enligt FRL for tillsynsändamål (se 6 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkringsgrupp kan således föreligga också när en koncern inte&lt;br&gt;föreligger, t.ex. om ett försäkringsbolag har ett annat försäkringsföretag&lt;br&gt;som intresseföretag (se 1 §). En försäkringsgrupp kan även omfatta delvis&lt;br&gt;andra företag än vad som ingår i koncernen, se kompletteringen av defi-&lt;br&gt;nitionen av intresseföretag i 7 a kap. 1 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de föreslagna reglerna om försäkringsgrupper skall hänsyn tas&lt;br&gt;till förhållanden till andra gruppföretag i vilka försäkringsbolaget har ett&lt;br&gt;betydande inflytande eller som har ett betydande inflytande i försäkrings-&lt;br&gt;bolaget. För att säkerställa att en riktig och fullständig bedömning av den&lt;br&gt;gruppbaserade ställningen kan göras föreslås vissa bestämmelser om&lt;br&gt;informationsplikt och kontroll som träffar företag som inte omfattas av&lt;br&gt;tillståndsplikt för finansiell verksamhet (se 9 §). Det är dock försäkrings-&lt;br&gt;bolaget som sådant som underkastas de nya rörelsereglema och som står&lt;br&gt;under Finansinspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 a kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen slås fast i vilka situationer en försäkringsgrupp föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan grupp kan enligt paragrafen vara av tre olika slag. När en för-&lt;br&gt;säkringsgrupp föreligger enligt paragrafen skall också sådana företag som&lt;br&gt;anges i 2 § ingå i respektive grupp. För dessa tre olika gruppbildningarna&lt;br&gt;gäller delvis olika regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket första punkten regleras det vanligaste fallet av försäk-&lt;br&gt;ringsgrupper, dvs. när ett försäkringsbolag har andra försäkringsföretag&lt;br&gt;som dotterföretag eller intresseföretag. Bestämmelserna motsvarar artikel&lt;br&gt;2.1 i försäkringsgruppsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med försäkringsbolag avses enligt första punkten försäkringsaktiebolag&lt;br&gt;och ömsesidiga försäkringsbolag som omfattas av FRL. Bestämmelsen&lt;br&gt;träffar såväl livförsäkringsbolag som skadeförsäkringsbolag Den träffar&lt;br&gt;också försäkringsbolag som uteslutande meddelar återförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dotterföretag definieras i 1 kap. 9 § och intresseföretag i föreslagna&lt;br&gt;1 kap. 9 b § (jfr även 1 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att första punkten skall vara tillämplig skall dotterföretaget eller&lt;br&gt;intresseföretaget vara ett försäkringsföretag. Detta företag kan vara ett&lt;br&gt;svenskt försäkringsbolag. Det kan också vara ett utländskt försäkringsfö-&lt;br&gt;retag som motsvarar ett svenskt försäkringsbolag eller understödsföre-&lt;br&gt;ning. Som framhållits i annat sammanhang har det inte ansetts att en&lt;br&gt;svensk understödsförening kan vara ett dotterföretag (se författnings-&lt;br&gt;kommentaren till den föreslagna 26 a § LUF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en försäkringsgrupp föreligger enligt första punkten gäller de flesta&lt;br&gt;av kapitlets bestämmelser. För försäkringsbolag som är moderföretag i en&lt;br&gt;sådan grupp gäller den föreslagna nya rörelseregeln i 3 § om god kontroll&lt;br&gt;över affärshändelser och avtal med främst andra företag inom gruppen&lt;br&gt;och fysiska personer som är dominerande ägare till försäkringsbolaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller ett närstående foretag. I detta fall gäller också ett nytt gruppbaserat&lt;br&gt;kapitalkrav enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av 6 § skall försäkringsbolaget vid sidan av årsredovisningen&lt;br&gt;och den individuella solvensdeklarationen upprätta en gruppbaserad&lt;br&gt;redovisning som omfattar väsentliga transaktioner enligt 3 §. Redovis-&lt;br&gt;ningen skall också innehålla en särskild beräkning enligt 5 § som under-&lt;br&gt;lag för en allmän bedömning av försäkringsbolagets ekonomiska ställ-&lt;br&gt;ning med hänsyn till den ekonomiska situationen i dotter- och intressefö-&lt;br&gt;retagen. Beräkningen far dessutom betydelse för prövningen av det&lt;br&gt;gruppbaserade kapitalkravet enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan framhållas att första punkten träffar även ett försäkringsbolag&lt;br&gt;som är ett dotterföretag till ett försäkringsbolag och som i sin tur har egna&lt;br&gt;dotterföretag eller intresseföretag som är försäkringsföretag. Även för en&lt;br&gt;sådan s.k. undergrupp skall beräkningar och redovisningar enligt 3-6 §§&lt;br&gt;som huvudregel upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett sådant fall omfattar försäkringsgruppema, till följd av 2 §, samma&lt;br&gt;krets av företag. En huvudregel som innebär att en redovisning upprättas&lt;br&gt;för varje grupp är ändå befogad, främst eftersom beräkningen av den&lt;br&gt;gruppbaserade ställningen enligt 5 § beror av för vilket försäkringsbolag&lt;br&gt;beräkningen görs. I 7 § ges emellertid ett utrymme för att under vissa&lt;br&gt;förutsättningar underlåta att upprätta en gruppbaserad redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra punkten reglerar det fall när ett försäkringsbolag är dotterföretag&lt;br&gt;till ett försäkringsholdingföretag (se 1 kap. 9 e §) eller ett utländskt för-&lt;br&gt;säkringsföretag med hemvist utanför Europeiska ekonomiska samarbets-&lt;br&gt;området (EES). Det reglerar också det fallet att moderföretaget är ett&lt;br&gt;återförsäkringsföretag med hemvist inom EES. Det hör samman med att&lt;br&gt;EG:s försäkringsdirektiv inte omfattar företag som uteslutande driver&lt;br&gt;återförsäkringsrörelse och att återförsäkringsföretag i många länder inom&lt;br&gt;EES inte omfattas av sådana rörelseregler som första, andra och tredje&lt;br&gt;generationens försäkringsdirektiv innehåller. Bestämmelserna motsvarar&lt;br&gt;artikel 2.2 i försäkringsgruppsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i detta fall skall försäkringsbolaget upprätta en gruppbaserad&lt;br&gt;redovisning enligt 6 § - omfattande transaktionerna inom gruppen enligt&lt;br&gt;3 § - och en gruppbaserad beräkning enligt 5 §. I detta fall skall dock&lt;br&gt;redovisningen utgå från moderbolagets perspektiv och moderbolaget i&lt;br&gt;princip behandlas som ett försäkringsbolag (se vidare 6 §). Något grupp-&lt;br&gt;baserat kapitalkrav enligt 4 § gäller dock inte för detta fall (se förslaget&lt;br&gt;till 4 § motsatsvis). Däremot gäller således den nya rörelseregeln i 3 § om&lt;br&gt;att försäkringsbolaget skall ha en sådan god kontroll över affärshändel-&lt;br&gt;serna och avtalen med andra gruppföretag och större ägare att kraven&lt;br&gt;enligt stabilitetsprincipen kan tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje punkten behandlar det fall att ett försäkringsbolag är dotterfö-&lt;br&gt;retag till ett annat företag än ett svenskt eller utländskt försäkringsföretag&lt;br&gt;eller ett försäkringsholdingföretag, dvs. till ett holdingföretag med blan-&lt;br&gt;dad verksamhet enligt direktivets termer. Bestämmelserna motsvarar&lt;br&gt;artikel 2.3 i försäkringsgruppsdirektivet med den skillnaden att själva&lt;br&gt;begreppet ”holdingbolag med blandad verksamhet” inte används. I detta&lt;br&gt;fall gäller i likhet med andra punkten att försäkringsbolaget skall upprätta&lt;br&gt;en gruppbaserad redovisning enligt 6 § omfattande sådana transaktioner&lt;br&gt;som avses i 3 §. Således gäller även den nya rörelseregeln i 3 § för för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkringsbolagets transaktioner med andra gruppföretag och vissa större&lt;br&gt;ägare som är fysiska personer. Någon gruppbaserad beräkning enligt 5 §&lt;br&gt;behöver inte upprättas i denna situation (se 6 § andra stycket). Det hör&lt;br&gt;samman med att moderbolagets egna verksamhet är artskild från försäk-&lt;br&gt;ringsbolagets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan anmärkas att ett försäkringsbolag som omfattas av andra eller&lt;br&gt;tredje punkten i sin tur kan vara ett moderbolag till ett annat försäkrings-&lt;br&gt;företag, eller ha ett sådant företag som intresseföretag, och därför omfat-&lt;br&gt;tas även av första punkten. Det kan också framhållas att ett försäkrings-&lt;br&gt;aktiebolag kan vara dotterföretag till en understödsförening och därför&lt;br&gt;behöva omfattas av en gruppbaserad redovisning som skall upprätta en-&lt;br&gt;ligt LUF (se författningskommentaren till den föreslagna 26 a § LUF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra stycket föreskriver att ett företag där innehavet uppgår till 20&lt;br&gt;procent eller mer av rösterna eller kapitalet alltid skall behandlas som ett&lt;br&gt;intresseföretag i försäkringsgruppssammanhang. Tillägget är nödvändigt&lt;br&gt;med hänsyn till artikel 1 f) försäkringsgruppsdirektivet. Genom bestäm-&lt;br&gt;melsen undviks att införa en ny definition av ägarintresse som skulle be-&lt;br&gt;höva avvika från definitionen av ägarintresse i lagen (1994:2004) om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepap-&lt;br&gt;persbolag. I stället kan det mera väletablerade begreppet&lt;br&gt;”intresseföretag” användas (se författningskommentaren till nya 1 kap.&lt;br&gt;9b§).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 a kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som bygger på artikel 3.2 och 6.2 i försäkringsgruppsdirekti-&lt;br&gt;vet, behandlar vilka företag som också skall ingå i en försäkringsgrupp i&lt;br&gt;de fall en sådan föreligger enligt 1 §. Konsekvensen av att företagen in-&lt;br&gt;går i gruppen är bl.a. att affärshändelser och avtal med företaget skall&lt;br&gt;beaktas enligt 3 § och att de skall ingå i en gruppbaserad redovisning&lt;br&gt;enligt 6 §. Inbördes finansiering med företaget skall även beaktas vid&lt;br&gt;beräkningen av den ekonomiska ställningen enligt 5 §. Som framgår av&lt;br&gt;1 § andra stycket skall ägarintressen omfattande 20 procent eller mer av&lt;br&gt;rösterna eller kapitalet alltid behandlas som ett intresseföretag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 a kap. 3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom första stycket regleras skyldigheten för försäkringsbolag att ha en&lt;br&gt;god kontroll över affärshändelser och avtal med andra företag inom för-&lt;br&gt;säkringsgruppen. I bestämmelsen knyts kontrollen till de allmänna krav&lt;br&gt;på försäkringsverksamhet som följer av den nyligen införda bestämmel-&lt;br&gt;sen för försäkringsrörelse i 1 kap. 1 a § första stycket&lt;br&gt;(stabilitetsprincipen). Därmed framgår tydligt att de skyddsintressen som&lt;br&gt;de reformerade rörelsereglema skall främja i stabilitetshänseende måste&lt;br&gt;tillgodoses även i detta sammanhang (se prop. 1998/99:87 s. 391 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen införlivar artikel 8.1 i försäkringsgruppsdirektivet.&lt;br&gt;Finansinspektionen kan med stöd av gällande bestämmelser i 19 kap.&lt;br&gt;vidta olika slag av åtgärder mot försäkringsbolaget vid överträdelse av&lt;br&gt;förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket slås fast att motsvarande krav som följer av första&lt;br&gt;stycket även måste tillgodoses i fråga om affärshändelser och avtal med&lt;br&gt;vissa ägare som är fysiska personer. I likhet med artikel 8.1. i försäk-&lt;br&gt;ringsgruppsdirektivet är bestämmelsen begränsad till sådana fysiska per-&lt;br&gt;soner som har ett betydande innehav i försäkringsbolaget eller ett annat&lt;br&gt;gruppföretag. Motivet för begränsningen har behandlats i avsnitt 7.3. En&lt;br&gt;sådan begränsning har praktisk betydelse för vilka slag av ägartransak-&lt;br&gt;tioner som särskilt behöver redovisas i en gruppbaserad redovisning en-&lt;br&gt;ligt 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgränsningen beträffande fysiska personer görs till sådana ägare som&lt;br&gt;har ett kvalificerat innehav i eller en nära förbindelse med försäkrings-&lt;br&gt;bolaget enligt ägarprövningsreglema. Detta förenklar tillämpningen&lt;br&gt;eftersom sådana ägare till försäkringsbolag ändå måste särskiljas till följd&lt;br&gt;av hittills gällande rörelseregler. Motsvarande ägare till ett annat grupp-&lt;br&gt;företag måste dock även identifieras för att försäkringsbolagets väsentliga&lt;br&gt;transaktioner med sådana ägare i förekommande fall skall kunna beaktas&lt;br&gt;i en gruppbaserad redovisning enligt 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 a kap. 4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen, som närmast motsvarar artikel 9.1 i försäkrings-&lt;br&gt;gruppsdirektivet, införs ett gruppbaserat kapitalkrav för försäkringsbolag&lt;br&gt;som har ett svenskt eller utländskt försäkringsföretag som dotterföretag&lt;br&gt;eller intresseföretag. Ett sådant kapitalkrav skall gälla utöver försäkrings-&lt;br&gt;bolagets individuella kapitalkrav enligt 1 kap. 8 a § och i princip sanktio-&lt;br&gt;neras på samma sätt (se förslaget till 19 kap. 11 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att kapitalkravet skall fastställas med hänsyn till&lt;br&gt;ekonomiska relationer med andra företag som ingår i försäkringsgruppen&lt;br&gt;och deras ekonomiska ställning. Det skall göras enligt samma regler som&lt;br&gt;i fråga om det individuella kapitalkravet. Paragrafen kompletteras av 5 §&lt;br&gt;som innehåller vissa allmänna regler om hur i gruppen ingående företag&lt;br&gt;skall beaktas liksom principerna och metoderna för beräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket regleras närmare vad som far ingå i den gruppbaserade&lt;br&gt;kapitalbasen genom hänvisningar till kapitalbasreglema i 7 kap. Det&lt;br&gt;innebär bl.a. att de poster som kan ingå i den individuella kapitalbasen&lt;br&gt;också kan ingå i den gruppbaserade kapitalbasen, med vissa avdrag enligt&lt;br&gt;5 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket regleras vilken nivå som den gruppbaserade kapitalba-&lt;br&gt;sen minst skall uppgå till (gruppbaserad solvensmarginal). Nivån skall&lt;br&gt;bestämmas med hänsyn till verksamhet och omfattning i andra gruppfö-&lt;br&gt;retag som är försäkringsföretag enligt principerna för motsvarande regler&lt;br&gt;på individuell nivå. Det innebär bl.a. att solvensmarginalen beror på om&lt;br&gt;verksamheten hänförs till skadeförsäkringsrörelse eller livförsäkringsrö-&lt;br&gt;relse. Vid tillämpningen far också bl.a. 5 § andra stycket betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några av de bestämmelser som det hänvisas till i paragrafen har änd-&lt;br&gt;rats i samband med försäkringsrörelsereformen (prop. 1998/99:87, bet.&lt;br&gt;FiU28 och SFS 1999:600). De ikraftträdande- och övergångsregler som&lt;br&gt;gäller till sådana bestämmelser får betydelse även i förevarande sam-&lt;br&gt;manhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 99&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 a kap. 5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges närmare regler för beräkningen av försäkringsbolagets&lt;br&gt;ekonomiska ställning med hänsyn till andra företag i försäkringsgruppen.&lt;br&gt;Beräkningen behöver endast göras av försäkringsbolag som avses i 1 §&lt;br&gt;första stycket 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom paragrafen genomförs vissa allmänna beräkningsprinciper i&lt;br&gt;försäkringsgruppsdirektivets bilagor. Försäkringsdirektivet innehåller&lt;br&gt;också ett antal detaljerade regler för hur beräkningen skall gå till och hur&lt;br&gt;olika företag, t.ex. mellanliggande holdingföretag, skall behandlas. Som&lt;br&gt;framhållits i den allmänna motiveringen bör endast vissa allmänna regler&lt;br&gt;om beräkningen tas in i lag medan detaljreglema om beräkningen införs&lt;br&gt;genom föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket utpekas de beräkningsmetoder som skall kunna använ-&lt;br&gt;das. Som huvudmetod anges att beräkningen skall ske enligt den metod&lt;br&gt;som i direktivet benämns Avräknings- och totalmetoden (se bilaga 1&lt;br&gt;punkten 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen medger att även konsolideringsmetoden far användas,&lt;br&gt;om det finns skäl för detta. Därmed ges goda möjligheter för att godta&lt;br&gt;den metoden i vissa fall (se vidare den allmänna motiveringen, avsnitt&lt;br&gt;7.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket regleras vissa viktiga principer som skall vara vägle-&lt;br&gt;dande vid beräkningen av den gruppbaserade kapitalbasen och solvens-&lt;br&gt;marginalen. Bestämmelsen om att dotterföretag och intresseföretag skall&lt;br&gt;beaktas proportionellt motsvarar regler i direktivets bilaga I punkt 1 B. I&lt;br&gt;andra stycket föreskrivs också att avdrag från kapitalbasen skall göras för&lt;br&gt;tillgångar som motsvaras av värden som far räknas in i kapitalbasen hos&lt;br&gt;ett försäkringsföretag i samma försäkringsgrupp (bilaga I punkt C.l).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Lagrådet påpekat bör av bestämmelsen framgå att avvikelser från&lt;br&gt;principen om proportionellt beaktande av dotterföretag och intresse-&lt;br&gt;företag är befogade i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall enligt tredje stycket avdrag göras för värden som skapats&lt;br&gt;internt. Den bestämmelsen får, till skillnad från den nyss nämnda regel,&lt;br&gt;betydelse även för finansieringen från andra i försäkringsgruppen ingå-&lt;br&gt;ende företag än försäkringsföretag (bilaga I punkt D).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket har ett bemyndigande införts om bestämmelser för&lt;br&gt;metodernas användning och innehåll. Dessa skall meddelas genom före-&lt;br&gt;skrifter av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;br&gt;Det bör framhållas att genom sådana föreskrifter kan införas regler om&lt;br&gt;beräkningen som kompletterar direktivet och går längre än direktivets&lt;br&gt;minimikrav.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 a kap. 6 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om gruppbaserad redovisning. En sådan&lt;br&gt;redovisning fyller två syften. Den kan dels ligga till grund för bolagets&lt;br&gt;egen prövning bl.a. av den gruppbaserade ställningen, dels ligga till&lt;br&gt;grund för Finansinspektionens gruppbaserade tillsyn i fråga om försäk-&lt;br&gt;ringsbolag. Försäkringsgruppsdirektivet innehåller inte några konkreta&lt;br&gt;bestämmelser om att en gruppbaserad redovisning skall upprättas. Direk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tivets artiklar om rapportering av transaktioner (artikel 8.2) och en be-&lt;br&gt;räkning av gruppbaserad solvens (artikel 9.3 och 10.3) förutsätter dock&lt;br&gt;att något slag av ekonomiskt redovisning sammanställs och sänds in till&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket reglerar vilka försäkringsbolag som är skyldiga att upp-&lt;br&gt;rätta den gruppbaserade redovisningen för en försäkringsgrupp. Skyldig-&lt;br&gt;heten åvilar det försäkringsbolag som pekas ut i respektive punkt i 1 §&lt;br&gt;första stycket. Det innebär bl.a. att ett försäkringsbolag som är moderfö-&lt;br&gt;retag till ett annat försäkringsföretag men samtidigt dotterföretag till ett&lt;br&gt;försäkringsholdingföretag skall upprätta en gruppbaserad redovisning i&lt;br&gt;fråga om båda grupperna. Hur redovisningen närmare bör utformas i&lt;br&gt;sådana fall kan hanteras inom ramen för myndighetsföreskrifter om redo-&lt;br&gt;visningens utformning och innehåll enligt tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket behandlar vad den gruppbaserade redovisningen skall&lt;br&gt;innehålla. Den skall enligt andra styckets första mening innehålla en rap-&lt;br&gt;portering av väsentliga transaktioner som angetts i 3 §. Bestämmelsen&lt;br&gt;motsvarar närmast artikel 8.2. Närmare regler om vilka transaktioner som&lt;br&gt;skall rapporteras och hur de skall systematiseras bör genomföras genom&lt;br&gt;sådana föreskrifter som far utfärdas enligt tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket andra meningen skall den gruppbaserade redovis-&lt;br&gt;ningen innehålla en beräkning av den ekonomiska ställningen i vissa fall.&lt;br&gt;Det gäller endast i fråga om försäkringsgrupper som föreligger enligt 1 §&lt;br&gt;första stycket 1 och 2. Någon sådan beräkning behöver alltså inte ingå om&lt;br&gt;t.ex. försäkringsbolaget är ett dotterföretag till en bank och försäkrings-&lt;br&gt;bolaget saknar egna dotterföretag eller intresseföretag som är försäk-&lt;br&gt;ringsföretag. Bestämmelsen motsvarar närmast direktivets artikel 9.2 och&lt;br&gt;10.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje meningen skall redovisningen i det fall ett försäkringshol-&lt;br&gt;dingföretag eller visst utländskt försäkringsföretag är moderföretag upp-&lt;br&gt;rättas som om moderbolaget är ett försäkringsbolag som lyder under för-&lt;br&gt;säkringsdirektiven. Bestämmelsen ger uttryck för att den särskilda redo-&lt;br&gt;visning och beräkning som anges i bilaga II till direktivet skall beaktas i&lt;br&gt;dessa fall (se artikel 10.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket införs ett bemyndigande för regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om den grupp-&lt;br&gt;baserade redovisningen. Genom sådana föreskrifter möjliggörs detalj-&lt;br&gt;reglerna om redovisningens utformning och innehåll. Bemyndigandet&lt;br&gt;ger, tillsammans med bemyndigandet om beräkningsmetoder i 5 §, grund&lt;br&gt;för att genomföra de regler i artiklarna 8-10 och bilagorna som inte före-&lt;br&gt;slås genomförda genom lag. Det gäller bl.a. regeln i artikel 8.2 att försäk-&lt;br&gt;ringsföretaget minst en gång om året skall rapportera sådana betydande&lt;br&gt;inbördes lån, garantier och andra transaktioner som regleras i artikel 8.1.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 a kap. 7 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ger en möjlighet för Finansinspektionen att i enskilda fall&lt;br&gt;medge att en gruppbaserad redovisning inte upprättas. Inspektionen kan&lt;br&gt;också tillåta att en upprättad redovisning inte behöver ges in till inspek-&lt;br&gt;tionen. Bestämmelsen kan tillämpas så att delar av redovisningen inte&lt;br&gt;behöver upprättas eller ges in till Finansinspektionen. Bestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motsvarar delvis regler i punkt 2.1 i bilaga I till direktivet men har ut-&lt;br&gt;sträckts till att också kunna omfatta sammanställningen av transaktio-&lt;br&gt;nerna med andra gruppföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande förutsättning för undantaget är enligt första punkten&lt;br&gt;att försäkringsbolaget omfattas av ett annat företags gruppbaserade redo-&lt;br&gt;visning. Det andra företaget kan vara ett försäkringsbolag men också en&lt;br&gt;understödsförening som skall upprätta gruppbaserad redovisning enligt&lt;br&gt;LUF (se förslaget till ändringar i LUF). Företaget kan även vara ett ut-&lt;br&gt;ländskt försäkringsföretag. Som bestämmelsen är utformad kan den också&lt;br&gt;tillämpas om regleringen i något land föreskriver att ett försäkringshol-&lt;br&gt;dingföretag skall upprätta en redovisning för gruppen. Genom tillägget&lt;br&gt;”motsvarande sammanställning” beaktas att undantag kan medges även&lt;br&gt;om sammanställning och rapportering enligt direktivets regler skulle ha&lt;br&gt;reglerats på ett delvis avvikande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra punkten skall det också kunna antas att den gruppbase-&lt;br&gt;rade situationen för det försäkringsbolag som inte upprättar en gruppba-&lt;br&gt;serad redovisning är tillfredsställande med hänsyn till stabilitetsprincipen&lt;br&gt;och att försäkringsbolaget uppfyller det gruppbaserade kapitalkravet.&lt;br&gt;Detta skulle praktiskt kunna tillgodoses t. ex. genom att bolaget lämnar en&lt;br&gt;sådan försäkran samtidigt som allmänna redovisningshandlingar, t. ex.&lt;br&gt;årsredovisningen, som ger stöd för detta ges in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhållits i ett tidigare avsnitt förutsätter ett undantag en över-&lt;br&gt;enskommelse med utländsk tillsynsmyndighet om försäkringsbolaget som&lt;br&gt;upprättar en gruppbaserad sammanställning är hemmahörande där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör bevakas inom ramen för inspektionens dispensgivning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 a kap. 8 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen kan Finansinspektionen medge att vissa företag inte tas&lt;br&gt;med i den gruppbaserade redovisningen. Bestämmelsen kan också tilläm-&lt;br&gt;pas så att affärshändelserna och avtalen med företaget skall redovisas&lt;br&gt;medan företaget utelämnas från den gruppbaserade beräkningen enligt&lt;br&gt;5 §. Bestämmelserna motsvarar direktivets artikel 3.3.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 a kap. 9 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke regleras en skyldighet att lämna den informa-&lt;br&gt;tion som behövs för att försäkringsbolaget skall kunna upprätta en grupp-&lt;br&gt;baserad redovisning enligt denna lag. Bestämmelserna omfattar även&lt;br&gt;företag som inte står under tillsyn samt fysiska personer med vissa större&lt;br&gt;innehav i försäkringsbolaget eller ett annat gruppföretag. En förutsättning&lt;br&gt;för informationsplikten är att företaget eller personen ingår i samma&lt;br&gt;försäkringsgrupp som det företag som skall upprätta redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket ålägger svenska juridiska och fysiska personer en skyl-&lt;br&gt;dighet att lämna sådan information som ett utländskt företag behöver för&lt;br&gt;att upprätta en gruppbaserad sammanställning enligt direktivets krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen införlivar föreskrifter i artikel 5.2 i försäkringsgruppsdirek-&lt;br&gt;tivet. Enligt artikeln skall medlemsländerna säkerställa att det inte finns&lt;br&gt;något hinder mot lämnande av sådan information som behövs för den&lt;br&gt;gruppbaserade tillsynen av försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 a kap. 10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om sekretess för den som vid fullgörande av&lt;br&gt;skyldigheter enligt kapitlet får vetskap om vissa affärsförhållanden.&lt;br&gt;Bestämmelserna överensstämmer, bortsett från vissa språkliga juste-&lt;br&gt;ringar, med motsvarande sekretessregel i bestämmelserna om gruppbase-&lt;br&gt;rad tillsyn på bankområdet [se 7 kap. 13 § lagen (1994:2004) om kapi-&lt;br&gt;taltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag]. Till skillnad från den bestämmelsen gäller sekretessen även be-&lt;br&gt;fattningshavare i försäkringsbolag. Skälet för detta har behandlats i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen (se avsnitt 10).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 kap. 4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innebär en rätt för Finansinspektionen att inhämta upp-&lt;br&gt;gifter hos ett företag i samma försäkringsgrupp som försäkringsbolaget&lt;br&gt;eller en sådan fysisk person som skall lämna uppgifter till försäkrings-&lt;br&gt;bolaget. Bestämmelserna motsvarar artikel 6.1 i försäkringsgruppsdirek-&lt;br&gt;tivet. Vilka företag som ingår i försäkringsgruppen framgår av 7 a kap. 1&lt;br&gt;och 2 §§. Vilka fysiska personer som skall lämna uppgifter framgår av&lt;br&gt;3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Lagrådet påpekat bör det uttryckligen framgå av bestämmelsen&lt;br&gt;att ett föreläggande att lämna information får utfärdas. Ett sådant föreläg-&lt;br&gt;gande får förenas med vite enligt gällande bestämmelser i 21 kap. 2 §&lt;br&gt;FRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket ger en möjlighet att kontrollera uppgifter som har läm-&lt;br&gt;nats i en gruppbaserad redovisning hos det företag som uppgifterna berör.&lt;br&gt;Stycket motsvarar artikel 6.2 i direktivet. Bestämmelsen är i enlighet med&lt;br&gt;direktivet begränsad till företag som ingår i samma koncern som försäk-&lt;br&gt;ringsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket behandlar fallet att ett svenskt företag eller fysisk person&lt;br&gt;omfattas av kontrollen av ett utländskt försäkringsföretags försäkrings-&lt;br&gt;grupp. Inspektionen har då samma behörighet som i fråga om ett svenskt&lt;br&gt;försäkringsbolags försäkringsgrupp. Bestämmelserna motsvarar direkti-&lt;br&gt;vets artikel 6.3.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 kap.11 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har kompletterats genom att underskridandet av det gruppba-&lt;br&gt;serade kapitalkravet enligt 7 a kap. 4 § sanktioneras på ett liknande sätt&lt;br&gt;som på individuell nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om överträdelser av andra föreslagna bestämmelser gäller vad&lt;br&gt;som i allmänhet är föreskrivet för överträdelser av FRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:262) om&lt;br&gt;understödsföreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom de nya bestämmelserna i 26 a-26 h och 71 a §§ LUF genomförs&lt;br&gt;bestämmelserna i EG:s försäkringsgruppsdirektiv för understödsföre-&lt;br&gt;ningar. Bestämmelserna innebär att vissa nya rörelseregler uppställs för&lt;br&gt;understödsföreningar som är moderföretag i en försäkringsgrupp, dvs. har&lt;br&gt;dotterföretag eller intresseföretag som är försäkringsföretag. Genom änd-&lt;br&gt;ringarna åläggs sådana understödsföreningar ett uttryckligt lagkrav på&lt;br&gt;god kontroll av transaktioner med andra företag inom försäkringsgruppen&lt;br&gt;(se 26 c §). Föreningen åläggs också en skyldighet att upprätta en grupp-&lt;br&gt;baserad redovisning som omfattar sådana väsentliga transaktioner samt&lt;br&gt;en beräkning av understödsföreningens ekonomiska ställning med hänsyn&lt;br&gt;till andra företag inom försäkringsgruppen (se 26 d och 26 e §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkringsgrupp enligt LUF kommer i praktiken att föreligga&lt;br&gt;endast om föreningen har ett dotterföretag eller intresseföretag som är ett&lt;br&gt;svenskt försäkringsaktiebolag. Detta förhållande beror på att under-&lt;br&gt;stödsföreningarnas verksamhet begränsas till Sverige. Om försäkrings-&lt;br&gt;aktiebolaget har egna dotterföretag eller intresseföretag som är försäk-&lt;br&gt;ringsföretag, skall bolaget i sin tur upprätta en gruppbaserad redovisning&lt;br&gt;enligt FRL. Denna redovisning skall beakta affärshändelser och avtal&lt;br&gt;samt inbördes finansiering med understödsföreningen som moderföretag&lt;br&gt;(se föreslagna 7 a kap. 1 § första stycket 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändringar som föreslås i LUF är i huvudsak av samma slag som&lt;br&gt;föreslås för försäkringsbolag i FRL. Vissa skillnader föreligger dock.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I FRL föreslås vissa bestämmelser för den händelse att försäkringsbo-&lt;br&gt;laget är ett dotterföretag (jfr bl.a. 7 a kap. 1 § första stycket 2 och 3 FRL).&lt;br&gt;Som framhållits i den allmänna motiveringen kan en understödsföre-&lt;br&gt;ningen i praktiken inte vara föremål för ett sådant andelsinnehav att den&lt;br&gt;utgör ett dotterföretag. Regler för sådana fall har därför inte införts i&lt;br&gt;LUF. Detta påverkar bl.a. bestämmelserna om när en försäkringsgrupp&lt;br&gt;föreligger (se 26 a §). Det innebär också att en understödsförening inte&lt;br&gt;kan omfattas av ett överordnat moderföretags gruppbaserade redovisning.&lt;br&gt;Någon motsvarighet till 7 a kap. 7 § FRL om undantag från skyldighet att&lt;br&gt;upprätta gruppbaserad redovisning föreslås därför inte i LUF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från FRL föreslås inte något särskilt gruppbaserat kapi-&lt;br&gt;talkrav för understödsföreningar (se föreslagna 7 a kap. 4 § FRL). An-&lt;br&gt;ledningen till detta är att det för understödsföreningar i dag saknas när-&lt;br&gt;mare bestämmelser om individuellt kapitalkrav av motsvarande slag som&lt;br&gt;i 1 kap. 8 a § FRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viss andra skillnader i förhållande till 7 a kap. FRL föreligger. Dessa&lt;br&gt;skillnader behandlas i anslutning till berörda paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsgrupper&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;26 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket slås fast i vilka situationer en försäkringsgrupp föreligger&lt;br&gt;enligt LUF. Bestämmelsen motsvarar i sak 7 a kap. 1 § första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en försäkringsgrupp skall föreligga skall understödsföreningen&lt;br&gt;inneha minst ett dotterföretag eller intresseföretag som är ett försäkrings-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket definieras dotterföretag och intresseföretag genom en&lt;br&gt;hänvisning till motsvarande definitioner i FRL (se förslaget till 1 kap.&lt;br&gt;9 b, 9 e och 9 f §§ FRL). Även bestämmelsen om att ett innehav av 20&lt;br&gt;procent eller mer av röster eller kapitalet alltid skall jämställas med ett&lt;br&gt;intresseföretagsinnehav skall gälla enligt LUF (se förslaget till 7 a kap.&lt;br&gt;1 § andra stycket FRL).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;26 b §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar vilka företag som också skall ingå i en försäkrings-&lt;br&gt;grupp i de fall en sådan föreligger enligt 1 §. Den motsvarar delvis&lt;br&gt;7 a kap. 2 § FRL. Skillnaderna i förhållande till FRL motiveras av att&lt;br&gt;bestämmelser om understödsföreningar som dotterföretag ansetts obe-&lt;br&gt;hövliga (jfr 26 a §).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;26 c §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innebär att understödsföreningen åläggs ett uttryckligt lagkrav&lt;br&gt;att ha god kontroll av de ekonomiska effekterna av affärshändelser och&lt;br&gt;avtal med andra företag inom försäkringsgruppen samt med ägare som&lt;br&gt;har ett kvalificerat innehav eller en nära förbindelse med sådana företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna överensstämmer delvis med 7 a kap. 3 § FRL. Till&lt;br&gt;skillnad från den paragrafen föreslås inga bestämmelser om ägare med&lt;br&gt;kvalificerat innehav eller nära förbindelser i understödsföreningen. Det&lt;br&gt;beror på att understödsföreningar knappast kan vara föremål för sådana&lt;br&gt;ägarinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från 7 a kap. 3 § FRL föreskrivs att kontrollen skall vara&lt;br&gt;så god att föreningens förmåga att fullgöra förpliktelser mot försäkrings-&lt;br&gt;tagarna inte far äventyras. Därmed ansluts till det allmänna krav på fond-&lt;br&gt;bildning som gäller enligt 23 § tredje stycket LUF.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;26 d§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar beräkningen av understödsföreningens gruppbase-&lt;br&gt;rade ställning. Bestämmelserna motsvarar i sak den föreslagna 7 a kap.&lt;br&gt;5 § FRL. I paragrafen framhålls särskilt att understödsföreningen skall&lt;br&gt;beräkna en gruppbaserad kapitalbas och en gruppbaserad solvensmargi-&lt;br&gt;nal enligt samma bestämmelser som gäller för det gruppbaserade kapital-&lt;br&gt;kravet enligt 7 a kap. 4 § första stycket FRL. Som Lagrådet påpekat bör&lt;br&gt;av bestämmelsen framgå att avvikelser från principen om proportionellt&lt;br&gt;beaktande av dotterföretag och intresseföretag är befogade i vissa fall.&lt;br&gt;Motivet för bestämmelsen har behandlats i avsnitt 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;26 e§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innebär att en sådan understödsförening som anges i 26 a §&lt;br&gt;skall upprätta en gruppbaserad redovisning som beaktar andra företag i&lt;br&gt;försäkringsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall redovisningen, på motsvarande sätt som en&lt;br&gt;gruppbaserade redovisning enligt FRL, omfatta väsentlig affärshändelser&lt;br&gt;och avtal mellan understödsföreningen och andra företag som ingår i&lt;br&gt;gruppen (se 26 c §). På samma sätt skall redovisningen innehålla en be-&lt;br&gt;räkning av den ekonomiska ställningen med hänsyn till situationen i&lt;br&gt;andra företag inom gruppen (se 26 d §). Bestämmelserna motsvarar före-&lt;br&gt;slagna 7 a kap. 6 § FRL med den skillnad att regler saknas för det fall att&lt;br&gt;understödsföreningen skulle vara ett dotterföretag (jfr 26 a §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket finns ett bemyndigande att meddela föreskrifter om&lt;br&gt;redovisningens utformning och innehåll av motsvarande slag som före-&lt;br&gt;slagits i FRL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;26 f§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 7 a kap. 8 § FRL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;26g§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som reglerar uppgiftsskyldighet till den understödsförening&lt;br&gt;som skall upprätta en gruppbaserad redovisning, motsvarar 7 a kap. 9 §&lt;br&gt;FRL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;26 h§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som reglerar tystnadsplikt, motsvarar 7 a kap. 10 § FRL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;71 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som är ny, reglerar vissa befogenheter för Finansinspektionen&lt;br&gt;gentemot företag som ingår i samma försäkringsgrupp som en under-&lt;br&gt;stödsförening (jfr författningskommentaren till 19 kap. 4 § FRL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F örsäkringsgruppsdirektivet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV nr 98/78/EG&lt;br&gt;av den 27 oktober 1998 om extra tillsyn över försäkringsföretag som in-&lt;br&gt;går i en försäkringsgrupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD&lt;br&gt;HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenska-&lt;br&gt;pen, särskilt artikel 57.2 i detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens förslag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i enlighet med förfarandet i artikel 189b i fördraget&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av följande skäl:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Enligt rådets första direktiv 73/239/EEG av den 24 juli 1973 om sam-&lt;br&gt;ordning av lagar och andra författningar angående rätten att etablera och&lt;br&gt;driva verksamhet med annan direkt försäkring än livförsäkring&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; och&lt;br&gt;rådets första direktiv (79/267/EEG) av den 5 mars 1979 om samordning&lt;br&gt;av lagar och andra författningar om rätten att starta och driva direkt liv-&lt;br&gt;försäkringsrörelse&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; skall försäkringsföretagen upprätthålla en solvens-&lt;br&gt;marginal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Enligt rådets direktiv 92/49/EEG av den 18 juni 1992 om samordning&lt;br&gt;av lagar och andra författningar som avser annan direkt försäkring än&lt;br&gt;livförsäkring samt om ändring av direktiven 73/239/EEG och&lt;br&gt;88/357/EEG&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; och rådets direktiv 92/96/EEG av den 10 november 1992&lt;br&gt;om samordning av lagar och andra författningar som avser direkt livför-&lt;br&gt;säkring och om ändring av direktiven 79/267/EEG och 90/619/EEG&lt;sup&gt;7&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall rätten att etablera och driva försäkringsrörelse vara underkastad en&lt;br&gt;enda officiell auktorisation, som ges av myndigheterna i den medlemsstat&lt;br&gt;där försäkringsföretaget har sitt huvudkontor (hemlandet). En sådan&lt;br&gt;auktorisation ger företaget rätt att bedriva verksamhet inom hela gemen-&lt;br&gt;skapen med stöd av etableringsfriheten och friheten att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; EGT C 341, 19.12.1995, s. 16, och EGT C 108, 7.4.1998, s. 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;EGTC 174,17.6.1996, s. 48.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Europaparlamentets yttrande av den 23 oktober 1997 (EGT C 339, 10.11.1997, s. 136),&lt;br&gt;rådets gemensamma ståndpunkt av den 30 mars 1998 (EGT C 204, 30.6.1998, s. 1),&lt;br&gt;Europaparlamentets beslut av den 16 september 1998 (EGT C 313, 12.10.1998) och rådets&lt;br&gt;beslut av den 13 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; EGT L 228, 16.8.1973, s. 3. Direktivet senast ändrat genom direktiv 95/26/EG (EGT L&lt;br&gt;168, 18.7.1995, s. 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; EGT L 63 13.3.1979, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 95/26/EG.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;EGTL228, 11.8.1992, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 95/26/EG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; EGT L 360, 9.12.1992, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 95/26/EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillhandahålla tjänster. De behöriga myndigheterna i hemländerna skall&lt;br&gt;ansvara för tillsynen av att försäkringsföretagens ekonomi är sund, vilket&lt;br&gt;bland annat innebär kontroll av deras solvens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den extra tillsynen över försäkringsföretag som ingår i en försäkrings-&lt;br&gt;grupp skall göra det möjligt för de myndigheter som ansvarar för tillsy-&lt;br&gt;nen över ett försäkringsföretag att göra en mer välgrundad bedömning av&lt;br&gt;dettas finansiella situation. Denna extra tillsyn bör beakta vissa företag&lt;br&gt;som för närvarande inte är föremål för tillsyn enligt gemenskapsdirekti-&lt;br&gt;ven. Detta direktiv innebär emellertid inte i något hänseende att med-&lt;br&gt;lemsstaterna är skyldiga att utöva tillsyn över vart och ett av dessa före-&lt;br&gt;tag för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. På en gemensam försäkringsmarknad konkurrerar försäkringsföretagen&lt;br&gt;direkt med varandra och reglerna om kapitalkrav bör således vara likvär-&lt;br&gt;diga. Det bör därför inte helt överlåtas på medlemsstaterna att avgöra&lt;br&gt;vilka kriterier som skall tillämpas när den extra tillsynen utformas.&lt;br&gt;Gemenskapens intressen tjänas bäst av att gemensamma grundläggande&lt;br&gt;regler antas eftersom snedvridning av konkurrensen därigenom undviks.&lt;br&gt;Det är viktigt att undanröja vissa existerande skillnader mellan de natio-&lt;br&gt;nella lagstiftningarna i fråga om tillsyn över försäkringsföretag som ingår&lt;br&gt;i en försäkringsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Genom det valda tillvägagångssättet åstadkommes den viktiga,&lt;br&gt;nödvändiga och tillräckliga harmonisering som krävs för att uppnå ett&lt;br&gt;ömsesidigt erkännande av tillsynsmetodema på detta område. Detta&lt;br&gt;direktiv syftar bland annat till att skydda försäkringstagarnas intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Vissa bestämmelser i detta direktiv innehåller miniminormer. Hemlan-&lt;br&gt;det kan meddela bestämmelser som innebär att högre krav ställs på de&lt;br&gt;försäkringsföretag som auktoriseras av landets egna behöriga myndighe-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. I direktivet föreskrivs extra tillsyn över alla försäkringsföretag med&lt;br&gt;ägarintresse i åtminstone ett försäkringsföretag, ett återförsäkringsföretag&lt;br&gt;eller ett försäkringsföretag i tredje land samt extra tillsyn på olika sätt&lt;br&gt;över alla försäkringsföretag, vars moderföretag är ett försäkringsholding-&lt;br&gt;bolag, ett återförsäkringsföretag, ett försäkringsföretag i tredje land eller&lt;br&gt;ett försäkringsholdingbolag med blandad verksamhet. Huvudprincipen&lt;br&gt;för försäkringstillsynen är alltjämt att de behöriga myndigheterna utövar&lt;br&gt;tillsyn över enskilda försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Det är nödvändigt att göra en beräkning av jämkad solvens för försäk-&lt;br&gt;ringsföretag som ingår i en försäkringsgrupp. De behöriga myndigheterna&lt;br&gt;inom gemenskapen tillämpar olika metoder för att beakta effekterna på&lt;br&gt;ett försäkringsföretags finansiella ställning av att ingå i en försäkrings-&lt;br&gt;grupp. Detta direktiv tillhandahåller tre metoder för denna beräkning.&lt;br&gt;Principen att dessa metoder är likvärdiga från tillsynssynpunkt är godta-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Ett försäkringsföretags solvens kan, i det fall det rör sig om ett försäk-&lt;br&gt;ringsföretag som är dotterföretag till ett försäkringsholdingbolag, ett&lt;br&gt;återförsäkringsföretag eller ett försäkringsföretag i tredje land, påverkas&lt;br&gt;av de finansiella resurserna i den grupp som försäkringsföretaget ingår i&lt;br&gt;och av fördelningen av de finansiella resurserna inom gruppen. De behö-&lt;br&gt;riga myndigheterna bör ges möjlighet att utöva extra tillsyn och att vidta&lt;br&gt;lämpliga åtgärder mot det berörda försäkringsföretaget när dess solvens&lt;br&gt;äventyras eller riskerar att äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. De behöriga myndigheterna bör ha tillgång till all information som är&lt;br&gt;relevant för att utöva extra tillsyn. Samarbete bör inledas mellan de myn-&lt;br&gt;digheter som ansvarar för tillsyn över försäkringsföretag och de myndig-&lt;br&gt;heter som ansvarar för tillsyn över annan finansiell verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Transaktioner inom gruppen kan påverka ett försäkringsföretags&lt;br&gt;finansiella ställning. De behöriga myndigheterna bör kunna utöva allmän&lt;br&gt;tillsyn över vissa av dessa transaktioner inom gruppen och vidta lämpliga&lt;br&gt;åtgärder mot försäkringsföretaget om dess solvens äventyras eller riskerar&lt;br&gt;att äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta direktiv avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) försäkringsföretag: ett företag som har fått officiell auktorisation enligt&lt;br&gt;artikel 6 i direktiv 73/239/EEG eller artikel 6 i direktiv 79/267/EEG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) försäkringsföretag i tredje land: ett företag som, om det hade sitt säte i&lt;br&gt;gemenskapen, skulle behöva auktorisation i enlighet med artikel 6 i&lt;br&gt;direktiv 73/239/EEG eller artikel 6 i direktiv 79/267/EEG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) återförsäkringsföretag: ett företag, som varken är ett försäkringsföretag&lt;br&gt;eller ett försäkringsföretag i tredje land, och vars huvudsakliga verksam-&lt;br&gt;het är att acceptera sådana risker som överlåts av ett försäkringsföretag,&lt;br&gt;ett försäkringsföretag i tredje land eller andra återförsäkringsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) moderföretag: ett moderföretag enligt definition i artikel 1 i direktiv&lt;br&gt;83/349/EEG&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; samt alla företag som, enligt de behöriga myndigheternas&lt;br&gt;bedömning, utövar ett bestämmande inflytande över ett annat företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) dotterföretag: ett dotterföretag enligt definitionen i artikel 1 i direktiv&lt;br&gt;83/349/EEG samt alla företag över vilka, enligt de behöriga myndighe-&lt;br&gt;ternas bedömning, ett moderföretag utövar ett bestämmande inflytande.&lt;br&gt;Ett dotterföretag till ett dotterföretag skall också anses som ett dotterfö-&lt;br&gt;retag till det moderföretag som är överordnat dessa företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 grundat på artikel 54.3 g i&lt;br&gt;fördraget om sammanställd årsredovisning (EGT L 193, 18.7.1983, s. 1). Direktivet senast&lt;br&gt;ändrat genom 1994 års anslutningsakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) ägarintresse: ägarintresse enligt artikel 17 första meningen i direktiv&lt;br&gt;78/660/EEG&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; eller direkt eller indirekt innehav av minst 20% av rösterna&lt;br&gt;eller kapitalet i ett företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) företag med ägarintresse: ett företag som antingen är moderföretag&lt;br&gt;eller ett annat företag som har ägarintresse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) anknutet företag: ett företag som antingen är ett dotterföretag eller&lt;br&gt;också ett annat företag som är föremål för ägarintresse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) försäkringsholdingbolag: ett moderföretag vars huvudsakliga verksam-&lt;br&gt;het består i att förvärva och ha ägarintresse i dotterföretag, vilka enbart&lt;br&gt;eller huvudsakligen är försäkringsföretag, återförsäkringsföretag eller&lt;br&gt;försäkringsföretag i tredje land, och där minst ett av dotterföretagen är ett&lt;br&gt;försäkringsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) försäkringsholdingbolag med blandad verksamhet: ett annat moderfö-&lt;br&gt;retag än ett försäkringsföretag, ett försäkringsföretag i tredje land, ett&lt;br&gt;återförsäkringsföretag eller ett försäkringsholdingbolag, som har minst ett&lt;br&gt;försäkringsföretag bland sina dotterföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) behöriga myndigheter: de nationella myndigheter som enligt lag eller&lt;br&gt;annan författning har behörighet att utöva tillsyn över försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämplighet av den extra tillsynen över försäkringsföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Utöver de bestämmelser i direktiv 73/239/EEG och direktiv&lt;br&gt;79/267/EEG som innehåller regler om tillsyn över försäkringsföretag&lt;br&gt;skall medlemsstaterna meddela föreskrifter om extra tillsyn över försäk-&lt;br&gt;ringsföretag med ägarintresse i minst ett försäkringsföretag, ett återför-&lt;br&gt;säkringsföretag eller ett försäkringsföretag i tredje land, på det sätt som&lt;br&gt;anges i artiklarna 5, 6, 8 och 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Varje försäkringsföretag vars moderföretag är ett försäkringsholding-&lt;br&gt;bolag, ett återförsäkringsföretag eller ett försäkringsföretag i tredje land&lt;br&gt;skall på det sätt som anges i artiklarna 5.2, 6, 8 och 10 vara underkastat&lt;br&gt;extra tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Varje försäkringsföretag vars moderföretag är ett försäkringsholding-&lt;br&gt;bolag med blandad verksamhet skall på det sätt som anges i artiklarna&lt;br&gt;5.2, 6 och 8 vara underkastat extra tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattning av den extra tillsynen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Utövande av extra tillsyn i enlighet med artikel 2 skall inte i något&lt;br&gt;hänseende innebära att de behöriga myndigheterna är skyldiga att utöva&lt;br&gt;en tillsynsfunktion gentemot enskilda försäkringsföretag i tredje land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i&lt;br&gt;fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag (EGT L 222, 14.8.1978, s. 11). Direktivet&lt;br&gt;senast ändrat genom 1994 års anslutningsakt.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enskilda försäkringsholdingbolag, enskilda försäkringsholdingbolag med Prop. 1999/2000:99&lt;br&gt;blandad verksamhet eller enskilda återförsäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den extra tillsynen skall omfatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- företag som är anknutna till försäkringsföretaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- företag med ägarintresse i försäkringsföretaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- företag som är anknutna till företag med ägarintresse i försäkringsföre-&lt;br&gt;taget, och som avses i artiklarna 5, 6, 8, 9 och 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Medlemsstaterna kan besluta att företag som har sitt säte i tredje land&lt;br&gt;där det finns rättsliga hinder för överföring av nödvändig information inte&lt;br&gt;skall omfattas av den extra tillsyn som avses i artikel 2, utan att detta&lt;br&gt;påverkar tillämpningen av punkt 2.5 i bilaga I och punkt 4 i bilaga II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom kan de behöriga myndigheter som ansvarar för den extra till-&lt;br&gt;synen från fall till fall besluta att ett företag inte skall omfattas av den&lt;br&gt;extra tillsyn som avses i artikel 2 om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det företag som skulle omfattas endast är av ringa intresse med hänsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till syftet med den extra tillsynen över försäkringsföretag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det skulle vara olämpligt eller missvisande att låta företagets finansiella&lt;br&gt;situation omfattas med hänsyn till syftet med den extra tillsynen över&lt;br&gt;försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behöriga myndigheter som ansvarar för den extra tillsynen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Den extra tillsynen skall utövas av de behöriga myndigheterna i den&lt;br&gt;medlemsstat där försäkringsföretaget har fatt officiell auktorisation enligt&lt;br&gt;artikel 6 i direktiv 73/239/EEG eller artikel 6 i direktiv 79/267/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om försäkringsföretag som är auktoriserade i två eller flera medlems-&lt;br&gt;stater har samma försäkringsholdingbolag, återförsäkringsföretag, försäk-&lt;br&gt;ringsföretag i tredje land eller försäkringsholdingbolag medblandad verk-&lt;br&gt;samhet som moderföretag, far de behöriga myndigheterna i de berörda&lt;br&gt;medlemsstaterna komma överens om vilken av dem som skall ansvara för&lt;br&gt;utövande av den extra tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om en medlemsstat har fler än en behörig myndighet för tillsyn över&lt;br&gt;försäkringsföretag och återförsäkringsföretag skall den medlemsstaten&lt;br&gt;vidta nödvändiga åtgärder för att organisera samordningen mellan dessa&lt;br&gt;myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationens tillgänglighet och kvalitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall föreskriva att de behöriga myndigheterna skall&lt;br&gt;kräva att alla försäkringsföretag som är underkastade extra tillsyn har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;adekvata interna kontrollförfaranden för att ta fram de uppgifter och den Prop. 1999/2000:99&lt;br&gt;information som är relevanta för den extra tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att det inte inom&lt;br&gt;deras jurisdiktion skall finnas några rättsliga hinder mot att de företag&lt;br&gt;som är underkastade den extra tillsynen och deras anknutna företag och&lt;br&gt;företag med ägarintresse inbördes utbyter sådan information som är rele-&lt;br&gt;vant för den extra tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgång till information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall se till att deras behöriga myndigheter som&lt;br&gt;ansvarar för den extra tillsynen har tillgång till all information som är&lt;br&gt;relevant för utövande av tillsyn över de försäkringsföretag som är under-&lt;br&gt;kastade extra tillsyn. De behöriga myndigheterna far vända sig direkt till&lt;br&gt;de berörda företag som avses i artikel 3.2 för att erhålla erforderlig&lt;br&gt;information, endast om sådan information har begärts från försäkrings-&lt;br&gt;företaget och detta inte har lämnat denna information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Medlemsstaterna skall se till att deras behöriga myndigheter, själva&lt;br&gt;eller genom personer som de ger ett sådant uppdrag, inom sitt territorium&lt;br&gt;får genomföra kontroll på platsen av den information som avses i punkt 1&lt;br&gt;hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det försäkringsföretag som är underkastat extra tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- dotterföretag till detta försäkringsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- moderföretag till detta försäkringsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- dotterföretag till ett moderföretag till detta försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om de behöriga myndigheterna i en medlemsstat vid tillämpning av&lt;br&gt;denna artikel i särskilt angivna fall vill kontrollera viktig information som&lt;br&gt;rör ett företag som är beläget i en annan medlemsstat och som är ett&lt;br&gt;anknutet försäkringsföretag, ett dotterföretag, ett moderföretag eller ett&lt;br&gt;dotterföretag till ett moderföretag till det försäkringsföretag som är&lt;br&gt;underkastat extra tillsyn, skall de hos de behöriga myndigheterna i den&lt;br&gt;andra medlemsstaten begära att denna kontroll genomförs. De myndig-&lt;br&gt;heter som mottar en sådan begäran skall inom ramen för sin behörighet&lt;br&gt;efterkomma den genom att själva genomföra kontrollen, låta de myndig-&lt;br&gt;heter som framställt begäran genomföra den eller tillåta en revisor eller&lt;br&gt;annan expert att genomföra kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbete mellan behöriga myndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om försäkringsföretag är direkt eller indirekt anknutna eller har&lt;br&gt;samma företag med ägarintresse och är etablerade i olika medlemsstater,&lt;br&gt;skall de behöriga myndigheterna i varje medlemsstat på begäran till&lt;br&gt;varandra överlämna all relevant information som gör det möjligt att utöva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller som underlättar utövandet av tillsyn inom ramen för detta direktiv&lt;br&gt;och på eget initiativ överlämna all information som enligt deras bedöm-&lt;br&gt;ning är viktig för de övriga behöriga myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om ett försäkringsföretag och antingen ett kreditinstitut enligt defini-&lt;br&gt;tionen i rådets direktiv 77/780/EEG&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; eller ett värdepappersföretag enligt&lt;br&gt;definitionen i rådets direktiv 93/22/EEG&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; eller båda är direkt eller indi-&lt;br&gt;rekt anknutna eller har samma företag med ägarintresse, skall de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna och de myndigheter som har anförtrotts det offentliga&lt;br&gt;uppdraget att utöva tillsyn över dessa andra företag samarbeta nära. Utan&lt;br&gt;att det påverkar deras respektive behörighet skall dessa myndigheter till&lt;br&gt;varandra överlämna all information som kan underlätta utförandet av&lt;br&gt;deras uppdrag, i synnerhet inom ramen för detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Information som mottas till följd av detta direktiv, i synnerhet genom&lt;br&gt;utbyte av information mellan behöriga myndigheter som avses i detta&lt;br&gt;direktiv, skall omfattas av tystnadsplikt enligt artikel 16 i direktiv&lt;br&gt;92/49/EEG och artikel 15 i direktiv 92/96/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transaktioner inom grupper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall se till att de behöriga myndigheterna utövar&lt;br&gt;allmän tillsyn över transaktioner mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) ett försäkringsföretag och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) ett företag som är anknutet till försäkringsföretaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) ett företag med ägarintresse i försäkringsföretaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) ett företag som är anknutet till ett företag med ägarintresse i försäk-&lt;br&gt;ringsföretaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ett försäkringsföretag och en fysisk person som har ägarintresse i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;försäkringsföretaget eller något av dess anknutna företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ett företag med ägarintresse i försäkringsföretaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) ett företag som är anknutet till ett företag med ägarintresse i försäk-&lt;br&gt;ringsföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa transaktioner skall särskilt avse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- garantier och transaktioner utanför balansräkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- poster som får ingå i solvensmarginalen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- investeringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- återförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Rådets första direktiv (77/780/EEG) av den 12 december 1977 om samordning av lagar&lt;br&gt;och andra författningar om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (EGT L&lt;br&gt;322m 17.12.1977, s. 30). Direktivet senast ändrat genom direktiv 96/13/EG (EGT L 66,&lt;br&gt;16.3.1996, s. 15).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Rådets direktiv 93/22/EEG av den 10 maj 1993 om investeringstjänster inom&lt;br&gt;värdepappersområdet (EGT L 141, 11.6.1993, s. 27). Direktivet senast ändrat genom&lt;br&gt;direktiv 97/9/EG (EGT L 84, 26.3.1997, s. 22).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- avtal om delade kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För detta ändamål skall medlemsstaterna kräva att försäkringsföretagen&lt;br&gt;minst en gång om året rapporterar de transaktioner som avses i punkt 1&lt;br&gt;och som är betydande till de behöriga myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det på grundval av denna information visar sig att försäkringsföreta-&lt;br&gt;gets solvens äventyras eller riskerar att äventyras skall den behöriga&lt;br&gt;myndigheten vidta tillämpliga åtgärder mot försäkringsföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkade solvenskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. I det fall som avses i artikel 2.1 skall medlemsstaterna kräva att en&lt;br&gt;beräkning av jämkad solvens utförs i enlighet med bilaga I.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Alla anknutna företag, företag med ägarintresse och företag som är&lt;br&gt;anknutna till ett företag med ägarintresse skall omfattas av den beräkning&lt;br&gt;som avses i punkt 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om den beräkning som avses i punkt 1 visar att den jämkade solvensen&lt;br&gt;är negativ, skall de behöriga myndigheterna vidta lämpliga åtgärder mot&lt;br&gt;de berörda försäkringsföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återförsäkringsföretag, försäkringsholdingbolag och försäkringsföretag i&lt;br&gt;tredje land&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 det fall som avses i artikel 2.2 skall medlemsstaterna kräva att meto-&lt;br&gt;den för extra tillsyn enligt bilaga II tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 det fall som avses i artikel 2.2 skall beräkningen omfatta alla företag&lt;br&gt;som är anknutna till försäkringsholdingbolaget, återförsäkringsföretaget&lt;br&gt;eller ett försäkringsföretag i tredje land enligt den metod som föreskrivs i&lt;br&gt;bilaga II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om de behöriga myndigheterna på grundval av denna beräkning&lt;br&gt;kommer fram till att sol vensställningen inom ett företag som är dotterfö-&lt;br&gt;retag till försäkringsholdingbolaget, återförsäkringsföretaget eller försäk-&lt;br&gt;ringsföretaget i tredje land äventyras eller riskerar att äventyras, skall de&lt;br&gt;behöriga myndigheterna vidta lämpliga åtgärder mot det berörda försäk-&lt;br&gt;ringsföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall anta de lagar och andra författningar som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nödvändiga for att följa detta direktiv senast den 5 juni 2000 De skall Prop. 1999/2000:99&lt;br&gt;genast underrätta kommissionen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Medlemsstaterna skall se till att de bestämmelser som avses i punkt 1&lt;br&gt;för första gången tillämpas på tillsynen över räkenskaperna för det räken-&lt;br&gt;skapsår som börjar den 1 januari 2001 eller under det kalenderåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. När en medlemsstat antar de bestämmelser som avses i punkt 1 skall de&lt;br&gt;innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan&lt;br&gt;hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvis-&lt;br&gt;ningen skall göras skall vaije medlemsstat själv utfärda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de&lt;br&gt;centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det&lt;br&gt;område som omfattas av detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Senast den 1 januari 2006 skall kommissionen till försäkringskommit-&lt;br&gt;tén överlämna en rapport om tillämpningen av detta direktiv och i före-&lt;br&gt;kommande fall om behovet av ytterligare harmonisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv träder i kraft på dagen för dess offentliggörande i Euro-&lt;br&gt;peiska gemenskapernas officiella tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mottagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Luxemburg den 27 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På Europaparlamentets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J. M. GIL-ROBLES&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På rådets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E. HOSTASCH&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNING AV FÖRSÄKRINGSFÖRETAGENS JÄMKADE&lt;br&gt;SOLVENS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. VAL AV BERÄKNINGSMETOD OCH ALLMÄNNA PRINCIPER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Medlemsstaterna skall föreskriva att beräkningen av den jämkade sol-&lt;br&gt;vensen för de försäkringsföretag som avses i artikel 2.1 skall utföras&lt;br&gt;enligt någon av de i punkt 3 beskrivna metoderna. En medlemsstat far&lt;br&gt;dock föreskriva att de behöriga myndigheterna kan tillåta eller föreskriva&lt;br&gt;tillämpning av en annan i punkt 3 angiven metod än den som medlems-&lt;br&gt;staten har valt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Proportionalitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av ett försäkringsföretags jämkade solvens skall hänsyn&lt;br&gt;tas till den proportionella andel som ett företag med ägarintresse innehar i&lt;br&gt;de anknutna företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med proportionell andel avses antingen, vid användning av metod 1 eller&lt;br&gt;metod 2, vilka beskrivs i avsnitt 3, den del av tecknade kapitalet som det&lt;br&gt;aktuella företaget med ägarintresse direkt eller indirekt innehar eller, vid&lt;br&gt;användning av metod 3, vilken beskrivs i avsnitt 3, de procentandelar&lt;br&gt;som används för att upprätta den sammanställda redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vilken metod som tillämpas skall dock, när det anknutna företa-&lt;br&gt;get är ett dotterföretag och har ett solvensunderskott, dotterföretagets&lt;br&gt;totala solvensunderskott beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om, enligt de behöriga myndigheternas uppfattning, ansvaret hos ett&lt;br&gt;moderföretag som innehar en andel av kapitalet strikt och otvetydigt är&lt;br&gt;begränsat till denna kapitalandel kan dessa behöriga myndigheter tillåta&lt;br&gt;att dotterföretagets solvensunderskott beaktas på proportionell basis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Eliminering av dubbelt utnyttjande av poster i solvensmarginalen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C.l Allmän behandling av poster i solvensmarginalen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vilken metod som används för att beräkna ett försäkringsföretags&lt;br&gt;jämkade solvens måste dubbelt utnyttjande av poster som får ingå i sol-&lt;br&gt;vensmarginalen bland de olika försäkringsföretag som beaktas vid beräk-&lt;br&gt;ningen elimineras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta syfte skall, vid beräkning av ett försäkringsföretags jämkade sol-&lt;br&gt;vensmarginal och när de metoder som beskrivs i avsnitt 3 inte redan&lt;br&gt;innehåller bestämmelser om detta, följande belopp elimineras:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Värdet av alla tillgångar i detta försäkringsföretag, vilka representerar&lt;br&gt;finansieringen av poster som får ingå i solvensmarginalen för ett av dess&lt;br&gt;anknutna företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Värdet av alla tillgångar i ett till detta försäkringsföretag anknutet för-&lt;br&gt;säkringsföretag, vilka representerar finansieringen av poster som far ingå&lt;br&gt;i solvensmarginalen för detta försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Värdet av alla tillgångar i ett till detta försäkringsföretag anknutet för-&lt;br&gt;säkringsföretag, vilka representerar finansieringen av poster som far ingå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i solvensmarginalen för något annat försäkringsföretag som är anknutet Prop. 1999/2000:99&lt;br&gt;till detta försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C.2 Behandling av vissa poster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan att det påverkar bestämmelserna i avsnitt C. 1 far&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vinstreserver och framtida vinster som uppkommer i ett livförsäkrings-&lt;br&gt;företag som är anknutet till det försäkringsföretag för vilket den jämkade&lt;br&gt;solvensen beräknas, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tecknade men inte inbetalda delar av kapitalet i ett försäkringsföretag&lt;br&gt;som är anknutet till det försäkringsföretag för vilket den jämkade solven-&lt;br&gt;sen beräknas, omfattas av beräkningen endast i den mån de får ingå för&lt;br&gt;att täcka kravet på solvensmarginal i detta anknutna företag. Däremot&lt;br&gt;skall alla tecknade men inte inbetalda delar av kapitalet som representerar&lt;br&gt;en möjlig skyldighet för ett företag med ägarintresse uteslutas vid beräk-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt tecknat men inte inbetalt kapital ett försäkringsföretag med&lt;br&gt;ägarintresse som representerar en möjlig skyldighet för ett anknutet för-&lt;br&gt;säkringsföretag skall också uteslutas vid beräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt tecknat men inte inbetalt kapital i ett anknutet försäkringsföretag&lt;br&gt;som representerar en möjlig skyldighet för ett annat försäkringsföretag,&lt;br&gt;som är anknutet till samma försäkringsföretag med ägarintresse, skall&lt;br&gt;uteslutas från beräkningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C.3 Överförbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de behöriga myndigheterna anser att vissa poster, andra än de som&lt;br&gt;avses i C.2, som far ingå i ett anknutet försäkringsföretags solvensmargi-&lt;br&gt;nal inte faktiskt kan göras tillgängliga för att uppfylla kravet på solvens-&lt;br&gt;marginalen i det försäkringsföretag med ägarintresse för vilket den jäm-&lt;br&gt;kade solvensen beräknas, får dessa poster endast omfattas av beräkningen&lt;br&gt;i den mån de far ingå för att uppfylla kravet på solvensmarginal i det&lt;br&gt;anknutna företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. 4 Summan av de poster som avses i C.2 och C.3 far inte överstiga kra-&lt;br&gt;vet på solvensmarginal för det anknutna försäkringsföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D. Eliminering av kapital skapat inom gruppen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av den jämkade solvensen skall ingen hänsyn tas till poster&lt;br&gt;som far ingå i solvensmarginalen och som härrör från ömsesidig&lt;br&gt;finansiering mellan försäkringsföretaget och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett anknutet företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett företag med ägarintresse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett annat företag som är anknutet till ett av dess företag med&lt;br&gt;ägarintresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn skall inte heller tas till poster som får ingå i solvensmarginalen&lt;br&gt;för ett försäkringsföretag som är anknutet till det försäkringsföretag för&lt;br&gt;vilket den jämkade solvensen beräknas, om de ifrågavarande posterna&lt;br&gt;härrör från ömsesidig finansiering med ett annat företag som är anknutet&lt;br&gt;till det försäkringsföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ömsesidig finansiering föreligger i synnerhet när ett försäkringsföretag&lt;br&gt;eller något av dess anknutna företag har ägarintresse i, eller ger lån till ett&lt;br&gt;annat företag som direkt eller indirekt innehar en post som far ingå i sol-&lt;br&gt;vensmarginalen för det första företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E. De behöriga myndigheterna skall se till att den jämkade solvensen&lt;br&gt;beräknas lika ofta som föreskrivs i direktiven 73/239/EEG och&lt;br&gt;79/267/EEG med avseende på försäkringsföretags solvensmarginal. Till-&lt;br&gt;gångarna och skulderna skall värderas enligt relevanta bestämmelser i&lt;br&gt;direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG och 91/674/EEG&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. BERÄKNINGSMETODERNAS TILLÄMPNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Anknutna försäkringsföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av den jämkade solvensen skall utföras enligt de allmänna&lt;br&gt;principer och metoder som fastställs i denna bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När försäkringsföretaget har fler än ett anknutet försäkringsföretag skall&lt;br&gt;beräkningen av den jämkade solvensen enligt alla metoderna omfatta&lt;br&gt;samtliga anknutna försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller successivt ägarintresse (exempelvis då ett försäkringsföre-&lt;br&gt;tag är ett företag med ägarintresse i ett annat försäkringsföretag som&lt;br&gt;också är ett företag med ägarintresse i ett försäkringsföretag) skall den&lt;br&gt;jämkade solvensen beräknas för vart och ett av de försäkringsföretag med&lt;br&gt;ägarintresse som har minst ett anknutet försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna får avstå från att beräkna ett försäkringsföretags jäm-&lt;br&gt;kade solvens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om fråga är om ett företag som är anknutet till ett annat försäkringsfö-&lt;br&gt;retag som är auktoriserat i samma medlemsstat och detta anknutna före-&lt;br&gt;tag beaktas vid beräkning av den jämkade solvensen för ett försäkringsfö-&lt;br&gt;retag med ägarintresse eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om fråga är om ett företag som är anknutet till ett försäkringsholding-&lt;br&gt;bolag eller till ett återförsäkringsföretag som har sitt säte i samma med-&lt;br&gt;lemsstat som försäkringsföretaget, och om försäkringsholdingbolaget&lt;br&gt;eller återförsäkringsföretaget och det anknutna försäkringsföretaget&lt;br&gt;beaktas vid beräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Rådets direktiv 91/674/EEG av den 19 december 1991 om årsbokslut och sammanställd&lt;br&gt;redovisning för försäkringsföretag (EGT L 374, 31.12.1991, s. 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna får också avstå från att beräkna ett försäkringsföretags&lt;br&gt;jämkade solvens om fråga är om ett försäkringsföretag som är anknutet&lt;br&gt;antingen till ett annat försäkringsföretag eller till ett återförsäkringsföre-&lt;br&gt;tag eller till ett försäkringsholdingbolag som har sitt säte i en annan&lt;br&gt;medlemsstat, om de behöriga myndigheterna i de berörda medlemssta-&lt;br&gt;terna har enats om att låta den behöriga myndigheten i denna andra med-&lt;br&gt;lemsstat utöva extra tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag far endast medges om de behöriga myndigheterna har försäkrat&lt;br&gt;sig om att de poster som får ingå i solvensmarginalen för de försäkrings-&lt;br&gt;företag som beaktas vid beräkningen är adekvat fördelade mellan dessa&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett anknutet försäkringsföretag har sitt säte i en annan medlemsstat&lt;br&gt;än det försäkringsföretag för vilket en beräkning av den jämkade solven-&lt;br&gt;sen utförs, kan medlemsstaterna föreskriva att det vid beräkningen skall&lt;br&gt;tas hänsyn till det anknutna företagets solvenssituation så som denna&lt;br&gt;bedöms av de behöriga myndigheterna i den andra medlemsstaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Anknutet återförsäkringsföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av den jämkade solvensen för ett försäkringsföretag som&lt;br&gt;är ett företag med ägarintresse i ett återförsäkringsföretag skall detta&lt;br&gt;anknutna återförsäkringsföretag, dock endast såvitt avser denna beräk-&lt;br&gt;ning, jämställas med ett anknutet försäkringsföretag genom tillämpning&lt;br&gt;av de allmänna principer och metoder som beskrivs i denna bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För detta ändamål skall ett teoretiskt solvenskrav beräknas för varje&lt;br&gt;anknutet återförsäkringsföretag på grundval av samma regler som de som&lt;br&gt;anges i artikel 16.2 16.5 i direktiv 73/239/EEG eller i artikel 19 i direktiv&lt;br&gt;79/267/EEG. I händelse av betydande svårigheter i fråga om tillämp-&lt;br&gt;ningen av dessa bestämmelser far de behöriga myndigheterna dock tillåta&lt;br&gt;att det teoretiska solvenskravet för livförsäkringsverksamhet beräknas på&lt;br&gt;grundval av det första resultatet enligt artikel 16.3 i direktiv 73/239/EEG.&lt;br&gt;De poster som anges i artikel 16.1 i direktiv 73/239/EEG och artikel 18 i&lt;br&gt;direktiv 79/267/EEG skall betraktas som poster som får ingå i den teore-&lt;br&gt;tiska solvensmarginalen. Värderingen av tillgångarna och skulderna skall&lt;br&gt;utföras enligt samma regler som de som anges i dessa direktiv och i&lt;br&gt;direktiv 91/674/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Mellanliggande försäkringsholdingbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av den jämkade solvensen för ett försäkringsföretag som&lt;br&gt;har ägarintresse i ett försäkringsföretag, i ett återförsäkringsföretag eller i&lt;br&gt;ett försäkringsföretag i tredje land genom ett försäkringsholdingbolag&lt;br&gt;skall det mellanliggande försäkringsholdingbolagets ställning beaktas.&lt;br&gt;Detta försäkringsholdingbolag skall, dock endast såvitt avser denna&lt;br&gt;beräkning, vilken skall utföras enligt de allmänna principer och metoder&lt;br&gt;som beskrivs i denna bilaga, behandlas som om det var ett försäkringsfö-&lt;br&gt;retag som var underkastat dels ett solvenskrav med värdet noll, dels&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma villkor som de som fastställs i artikel 16.1 i direktiv 73/239/EEG&lt;br&gt;eller i artikel 18 i direktiv 79/267/EEG såvitt avser vilka poster som får&lt;br&gt;ingå i solvensmarginalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Anknutna försäkrings- eller återförsäkringsföretag som har sitt säte i&lt;br&gt;tredje land&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Anknutna försäkringsföretag i tredje land&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av den jämkade solvensen för ett försäkringsföretag med&lt;br&gt;ägarintresse i ett försäkringsföretag i tredje land skall det senare, dock&lt;br&gt;endast såvitt avser denna beräkning, jämställas med ett anknutet försäk-&lt;br&gt;ringsföretag genom tillämpning av de allmänna principer och metoder&lt;br&gt;som beskrivs i den här bilagan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det tredje land i vilket detta anknutna företag har sitt säte skulle&lt;br&gt;kräva auktorisation och ställa ett solvenskrav på företaget som åtminstone&lt;br&gt;är jämförbart med det som anges i direktiv 73/239/EEG eller&lt;br&gt;79/267/EEG får medlemsstaterna med beaktande av de poster som får&lt;br&gt;ingå för att uppfylla detta krav föreskriva att beräkningen i fråga om detta&lt;br&gt;företag skall beakta det tredje landets solvenskrav och de poster som får&lt;br&gt;ingå för att uppfylla detta krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Anknutna återförsäkringsföretag i tredje land&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna får, trots vad som sägs i 2.2, vid beräkning av den jäm-&lt;br&gt;kade solvensen för ett försäkringsföretag med ägarintresse i ett återför-&lt;br&gt;säkringsföretag med säte i tredje land och under samma förutsättningar&lt;br&gt;som anges i punkt A ovan föreskriva att beräkningen i fråga om det&lt;br&gt;senare företaget skall beakta det tredje landets regler rörande krav på eget&lt;br&gt;kapital och poster som får ingå för att uppfylla detta krav. Om endast&lt;br&gt;försäkringsföretagen i detta tredje land är underkastade sådana bestäm-&lt;br&gt;melser kan det teoretiska kravet på innehav av eget kapital för det&lt;br&gt;anknutna återförsäkringsföretaget och de poster som får ingå för att upp-&lt;br&gt;fylla detta teoretiska krav beräknas som om fråga var om ett anknutet&lt;br&gt;försäkringsföretag i detta tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 När nödvändig information inte finns tillgänglig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de behöriga myndigheterna, oavsett orsak, inte har tillgång till&lt;br&gt;information som är nödvändig för att beräkna den jämkade solvensen för&lt;br&gt;ett försäkringsföretag och som rör ett anknutet företag som har sitt säte i&lt;br&gt;en medlemsstat eller i tredje land, skall detta företags bokförda värde i ett&lt;br&gt;försäkringsföretag med ägarintresse dras från de poster som får ingå i den&lt;br&gt;jämkade solvensmarginalen. I sådant fall får inte någon orealiserad vinst&lt;br&gt;som har samband med detta ägarintresse tas med bland de poster som får&lt;br&gt;ingå i den jämkade solvensmarginalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. BERÄKNINGSMETODER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metod 1: Avräknings- och totalmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den jämkade solvensen för ett försäkringsföretag med ägarintresse utgörs&lt;br&gt;av skillnaden mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) summan av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) de poster som far ingå i solvensmarginalen för ett försäkringsföretag&lt;br&gt;med ägarintresse, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) den proportionella andelen för ett försäkringsföretag med ägarintresse&lt;br&gt;av de poster som far ingå i solvensmarginalen för det anknutna försäk-&lt;br&gt;ringsföretaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) summan av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) det bokförda värdet av det försäkringsföretag som är anknutet till ett&lt;br&gt;företag med ägarintresse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) solvenskravet för ett företag med ägarintresse, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) den proportionella andelen av solvenskravet för det anknutna försäk-&lt;br&gt;ringsföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägarintresset i det anknutna försäkringsföretaget helt eller delvis&lt;br&gt;består av indirekt innehav skall värdet av detta indirekta innehav ingå i&lt;br&gt;punkt ii a ovan med beaktande av de relevanta successiva intressena och&lt;br&gt;punkterna i b och ii c ovan skall omfatta de motsvarande proportionella&lt;br&gt;andelarna av de poster som far ingå i solvensmarginalen för det anknutna&lt;br&gt;försäkringsföretaget respektive av solvenskravet för det anknutna försäk-&lt;br&gt;ringsföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metod 2: Kravavräkningsmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den jämkade solvensen för ett försäkringsföretag med ägarintresse utgörs&lt;br&gt;av skillnaden mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- summan av de poster som far ingå i solvensmarginalen för ett försäk-&lt;br&gt;ringsföretag med ägarintresse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- summan av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) solvenskravet för ett försäkringsföretag med ägarintresse, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) den proportionella andelen av solvenskravet för det anknutna försäk-&lt;br&gt;ringsföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att värdera de poster som far ingå i solvensmarginalen skall ande-&lt;br&gt;larna i den mening som avses i detta direktiv värderas med hjälp av&lt;br&gt;kapitalandelsmetoden i enlighet med det alternativ som anges i artikel&lt;br&gt;59.2 b i direktiv 78/660/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metod 3: Metod baserad på sammanställd redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av den jämkade solvensen för ett försäkringsföretag med&lt;br&gt;ägarintresse skall genomföras med utgångspunkt i den sammanställda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisningen. Den jämkade solvensen för ett försäkringsföretag med&lt;br&gt;ägarintresse utgörs av skillnaden mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de poster som far ingå i solvensmarginalen, beräknade med utgångspunkt&lt;br&gt;i sammanställda uppgifter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) antingen summan av solvenskravet för ett försäkringsföretag med&lt;br&gt;ägarintresse och de anknutna försäkringsföretagens proportionella andel&lt;br&gt;av solvenskraven, som motsvarar de procentsatser som används för att&lt;br&gt;upprätta den sammanställda redovisningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) eller solvenskravet beräknat med utgångspunkt i sammanställda upp-&lt;br&gt;gifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i direktiven 73/239/EEG, 79/267/EEG och 91/674/EEG&lt;br&gt;skall tillämpas vid beräkning av de poster som far ingå i solvensmargi-&lt;br&gt;nalen och vid beräkning av solvenskravet med utgångspunkt i samman-&lt;br&gt;ställda uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EXTRA TILLSYN ÖVER FÖRSÄKRINGSFÖRETAG SOM ÄR&lt;br&gt;DOTTERFÖRETAG TILL ETT FÖRSÄKRINGSHOLDINGBOLAG,&lt;br&gt;ETT ÅTERFÖRSÄKRINGSFÖRETAG ELLER ETT FÖRSÄKRINGS-&lt;br&gt;FÖRETAG I TREDJE LAND&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. I fall då det är fråga om flera sådana försäkringsföretag som avses i&lt;br&gt;artikel 2.2 och som är dotterföretag till ett försäkringsholdingbolag, ett&lt;br&gt;återförsäkringsföretag eller ett försäkringsföretag i tredje land och som är&lt;br&gt;etablerade i olika medlemsstater, skall de behöriga myndigheterna se till&lt;br&gt;att den metod som beskrivs i denna bilaga tillämpas på ett konsekvent&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De behöriga myndigheterna skall utöva extra tillsyn lika ofta som före-&lt;br&gt;skrivs i direktiven 73/239/EEG och 79/267/EEG med avseende på beräk-&lt;br&gt;ningen av försäkringsföretagens solvensmarginal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Medlemsstaterna far avstå från den beräkning som avses i denna bilaga&lt;br&gt;i fråga om ett försäkringsföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om detta försäkringsföretag är ett företag som är anknutet till ett annat&lt;br&gt;försäkringsföretag och beaktas vid den i denna bilaga föreskrivna beräk-&lt;br&gt;ning som utförs för detta andra företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om detta försäkringsföretag och ett eller flera andra försäkringsföretag&lt;br&gt;som är auktoriserade i samma medlemsstat har samma försäkringshol-&lt;br&gt;dingbolag, återförsäkringsföretag eller försäkringsföretag i tredje land&lt;br&gt;som moderbolag och försäkringsföretaget beaktas vid den i denna bilaga&lt;br&gt;föreskrivna beräkning som utförs för ett av dessa andra företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om detta försäkringsföretag och ett eller flera andra försäkringsföretag&lt;br&gt;som är auktoriserade i andra medlemsstater har samma försäkringshol-&lt;br&gt;dingbolag, återförsäkringsföretag eller försäkringsföretag i tredje land&lt;br&gt;som moderföretag och om det i enlighet med artikel 4.2 har ingåtts en&lt;br&gt;överenskommelse som ger en tillsynsmyndighet i en annan medlemsstat i&lt;br&gt;uppgift att utöva den extra tillsyn som avses i denna bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller successivt ägarintresse (t.ex. ett försäkringsholdingbolag&lt;br&gt;eller ett återförsäkringsföretag som i sin tur innehas av ett annat försäk-&lt;br&gt;ringsholdingbolag, återförsäkringsföretag eller ett försäkringsföretag i&lt;br&gt;tredje land) far medlemsstaterna begränsa tillämpningen av de beräk-&lt;br&gt;ningar som avses i denna bilaga till det försäkringsholdingbolag, återför-&lt;br&gt;säkringsföretag eller försäkringsföretag i tredje land som är det yttersta&lt;br&gt;moderföretaget till försäkringsföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De behöriga myndigheterna skall säkerställa att beräkningar som mot-&lt;br&gt;svarar dem som beskrivs i bilaga I utförs i fråga om försäkringsholding-&lt;br&gt;bolag, återförsäkringsföretag och försäkringsföretag i tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna motsvarighet skall bestå i tillämpning av de allmänna principer&lt;br&gt;och de metoder som beskrivs i bilaga I i fråga om försäkringsholding-&lt;br&gt;bolag, återförsäkringsföretag och försäkringsföretag i tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderföretaget skall, dock endast såvitt avser denna beräkning, behand-&lt;br&gt;las som om fråga var om ett försäkringsföretag som är underkastat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett solvenskrav med värdet noll när fråga är om ett försäkringsholding-&lt;br&gt;bolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett sådant teoretiskt solvenskrav som avses i 2.2 i bilaga I när fråga är&lt;br&gt;om ett återförsäkringsföretag, eller som avses i 2.4 B i bilaga I när fråga&lt;br&gt;är om återförsäkringsföretag som har sitt säte i tredje land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett solvenskrav bestämt enligt principerna i punkt 2.4 A i bilaga I när&lt;br&gt;fråga är om försäkringsföretag i tredje land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och skall underkastas samma villkor som de som anges i artikel 16.1 i&lt;br&gt;direktiv 73/239/EEG eller artikel 18 i direktiv 79/267/EEG i fråga om&lt;br&gt;vilka poster som får ingå i solvensmarginalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. När nödvändig information inte finns tillgänglig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de behöriga myndigheterna, oavsett orsak, inte har tillgång till den&lt;br&gt;information som är nödvändig för att göra den beräkning som avses i&lt;br&gt;denna bilaga och som rör ett anknutet företag som har sitt säte i en med-&lt;br&gt;lemsstat eller i tredje land, skall detta företags bokförda värde i företaget&lt;br&gt;med ägarintresse dras från de poster som far ingå i den beräkning som&lt;br&gt;avses i denna bilaga. I sådant fall far inte någon orealiserad vinst som har&lt;br&gt;samband med detta ägarintresse tas med bland de poster som far ingå i&lt;br&gt;beräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanser som yttrat sig över Finansdeparte-&lt;br&gt;mentets Promemoria om utökad solvenstillsyn över&lt;br&gt;försäkringsbolag i en försäkringsgrupp&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen, Konsumentkooperationens pensionskassa, Svenska&lt;br&gt;Aktuarieföreningen, Svenska Bankföreningen, Sveriges Försäkringsför-&lt;br&gt;bund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; i fråga om försäkringsrörelselagen (1982:713)&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;dels att nuvarande 1 kap. 9 b § skall betecknas 1 kap. 9 f §,&lt;br&gt;dels att nya 1 kap. 9 f § samt 19 kap. 11 § skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 1 kap. 9 b och 9 e §§&lt;br&gt;och 9 kap. 4 §, samt ett nytt kapitel, 7 a kap., av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag äger andelar i en&lt;br&gt;juridisk person som inte är dot-&lt;br&gt;terföretag och utövar ett bety-&lt;br&gt;dande inflytande över den juri-&lt;br&gt;diska personens driftsmässiga och&lt;br&gt;finansiella styrning samt ägandet&lt;br&gt;utgör ett led i en varaktig förbin-&lt;br&gt;delse mellan företaget och den&lt;br&gt;juridiska personen, är den juri-&lt;br&gt;diska personen intresseföretag till&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehar ett företag minst tjugo&lt;br&gt;procent av rösterna för samtliga&lt;br&gt;andelar i en annan juridisk person,&lt;br&gt;skall det anses ha sådant infly-&lt;br&gt;tande över och sådan förbindelse&lt;br&gt;med denna som avses i första&lt;br&gt;stycket, om inte annat framgår av&lt;br&gt;omständigheterna. Detsamma&lt;br&gt;gäller om företagets dotterföretag&lt;br&gt;eller företaget tillsammans med ett&lt;br&gt;eller flera dotterföretag eller flera&lt;br&gt;dotterföretag tillsammans innehar&lt;br&gt;minst tjugo procent av rösterna för&lt;br&gt;samtliga andelar i den juridiska&lt;br&gt;personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG av den 27 oktober 1998 om extra&lt;br&gt;tillsyn över försäkringsföretag som ingår i en försäkringsgrupp (EGT nr L 330, 5.12.1998.&lt;br&gt;Celex 31998L0078).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1995:1567.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9e§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med försäkringsholdingföretag&lt;br&gt;avses enligt denna lag ett moderfö-&lt;br&gt;retag som inte är ett försäkringsfö-&lt;br&gt;retag och vars verksamhet huvud-&lt;br&gt;sakligen består i att förvärva och&lt;br&gt;förvalta andelar i dotterföretag&lt;br&gt;som uteslutande eller huvudsakli-&lt;br&gt;gen är försäkringsbolag eller ut-&lt;br&gt;ländska försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 f §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som avses i 9 § första&lt;br&gt;stycket 1-3 och andra stycket samt&lt;br&gt;9 b § skall sådana rättigheter som&lt;br&gt;tillkommer någon som handlar i&lt;br&gt;eget namn men för en annan fysisk&lt;br&gt;eller juridisk persons räkning anses&lt;br&gt;tillkomma den personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som avses i 9 § första&lt;br&gt;stycket 1-3 och andra stycket skall&lt;br&gt;sådana rättigheter som tillkommer&lt;br&gt;någon som handlar i eget namn&lt;br&gt;men för en annan fysisk eller juri-&lt;br&gt;disk persons räkning anses till-&lt;br&gt;komma den personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av antalet röster i ett dotterföretag beaktas inte de&lt;br&gt;aktier eller andelar i dotterföretaget som innehas av företaget självt eller&lt;br&gt;av dess dotterföretag. Detsamma gäller aktier eller andelar som innehas&lt;br&gt;av den som handlar i eget namn men för dotterföretagets eller dess dot-&lt;br&gt;terföretags räkning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 a kap. Försäkringsgrupper&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vilka företag som ingår i en försäkringsgrupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En försäkringsgrupp enligt denna lag består av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett försäkringsbolag och dess dotterföretag eller intresseföretag som&lt;br&gt;är försäkringsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett försäkringsbolag och dess moderföretag som är ett försäkrings-&lt;br&gt;holdingföretag, ett utländskt återförsäkringsföretag eller ett annat&lt;br&gt;utländskt försäkringsföretag med hemvist utanför Europeiska ekono-&lt;br&gt;miska samarbetsområdet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ett försäkringsbolag och dess moderföretag som är ett armat företag&lt;br&gt;än som avses i 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i detta kapitel föreskrivs i fråga om intresseföretag, skall även&lt;br&gt;gälla företag som inte är ett dotterföretag eller intresseföretag, om inne-&lt;br&gt;havet direkt eller indirekt uppgår till 20 procent eller mer av rösterna&lt;br&gt;eller kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En försäkringsgrupp enligt 1 § första stycket omfattar även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. försäkringsbolagets andra dotterföretag och intresseföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företag som försäkringsbolaget är dotterföretag eller intresseföretag&lt;br&gt;till, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av tidigare 9 b § 1995:1567.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. övriga dotterföretag och intresseföretag till företag som anges i 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontroll av affärshändelser och avtal inom försäkringsgruppen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett försäkringsbolag som avses i 1 § första stycket skall ha en god&lt;br&gt;kontroll över affärshändelser och avtal med andra företag inom försäk-&lt;br&gt;ringsgruppen samt deras påverkan på försäkringsbolagets ekonomiska&lt;br&gt;ställning, så att kraven enligt 1 kap. 1 a § första stycket kan tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även affärshändelser mellan försäkringsbolaget&lt;br&gt;och en fysisk person som har ett kvalificerat innehav i eller en nära för-&lt;br&gt;bindelse med försäkringsbolaget eller ett annat företag inom försäkrings-&lt;br&gt;gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppbaserat kapitalkrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett försäkringsbolag som avses i 1 § första stycket 1 skall, utöver vad&lt;br&gt;som föreskrivs i 1 kap. 8 a §, ha en kapitalbas som är tillfredsställande&lt;br&gt;med hänsyn till andra företag i försäkringsgruppen (gruppbaserad kapi-&lt;br&gt;talbas). När den gruppbaserade kapitalbasen bestäms skall 7 kap. 22 och&lt;br&gt;24 §§ samt 26 § andra stycket tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gruppbaserade kapitalbasen skall uppgå till en nivå som är till-&lt;br&gt;räcklig med hänsyn till andra företag i försäkringsgruppen (gruppbaserad&lt;br&gt;solvensmarginal). När den gruppbaserade solvensmarginalen bestäms&lt;br&gt;skall 7 kap. 23 § för livförsäkringsrörelse och 7 kap. 25 § för skadeför-&lt;br&gt;säkringsrörelse tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av gruppbaserad ekonomisk ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett försäkringsbolag som avses i 1 § första stycket 1 och 2 skall göra&lt;br&gt;en beräkning av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal, för att&lt;br&gt;bestämma den ekonomiska ställningen med hänsyn till andra företag i&lt;br&gt;försäkringsgruppen, enligt en sammanläggnings- och avräkningsmetod.&lt;br&gt;Om det finns skäl får beräkningen i stället göras enligt en konsolide-&lt;br&gt;ringsmetod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen skall dotterföretag och intresseföretag som är försäk-&lt;br&gt;ringsföretag beaktas proportionellt efter försäkringsbolagets innehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen skall särskilt tillgodose att avdrag från kapitalbasen görs&lt;br&gt;för dels tillgångar som far ingå i kapitalbasen hos ett annat försäkringsfö-&lt;br&gt;retag i försäkringsgruppen, dels värden som skapats internt inom grup-&lt;br&gt;pen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om beräkningsmetodernas användning och innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppbaserad redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ett försäkringsbolag som avses i 1 § första stycket skall upprätta och&lt;br&gt;till Finansinspektionen ge in en särskild redovisning som omfattar för-&lt;br&gt;säkringsgruppen (gruppbaserad redovisning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gruppbaserad redovisning skall innehålla en sammanställning av&lt;br&gt;sådana väsentliga affärshändelser och avtal som avses i 3 §. I de fall som&lt;br&gt;avses i 1 § första stycket 1 och 2 skall redovisningen även innehålla en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan beräkning som avses i 5 §. Redovisningen skall i det fall som avses&lt;br&gt;i 1 § första stycket 2 upprättas som om moderföretaget är ett försäkrings-&lt;br&gt;bolag och särskilt visa detta moderföretags fördelning av kapitalet inom&lt;br&gt;koncernen och intresseföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om den gruppbaserade redovisningens utformning och&lt;br&gt;innehåll samt när handlingarna skall ges in till Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från gruppbaserad redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Finansinspektionen får medge att ett försäkringsbolag helt eller delvis&lt;br&gt;undantas från skyldigheten att upprätta och ge in en gruppbaserad redo-&lt;br&gt;visning enligt 6 §, om bolaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. omfattas av en gruppbaserad redovisning eller motsvarande sam-&lt;br&gt;manställning som upprättas av ett annat företag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den ekonomiska ställningen kan antas vara tillfredsställande med&lt;br&gt;hänsyn till kraven i 3 § första stycket och 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Finansinspektionen far medge att ett företag helt eller delvis uteläm-&lt;br&gt;nas från en gruppbaserad redovisning enligt 6 §, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget är beläget i ett land utanför Europeiska ekonomiska sam-&lt;br&gt;arbetsområdet där det finns rättsliga hinder för överföring av nödvändig&lt;br&gt;information,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget är av ringa betydelse med hänsyn till syftet med tillsynen,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ett beaktande av företaget skulle vara olämpligt eller vilseledande&lt;br&gt;med hänsyn till syftet med tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information till försäkringsbolag som skall upprätta en gruppbaserad redo-&lt;br&gt;visning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett företag som ingår i en försäkringsgrupp enligt 1 och 2 §§ samt&lt;br&gt;sådana fysiska personer som avses i 3 § andra stycket, skall till ett för-&lt;br&gt;säkringsbolag som avses i 1 § första stycket lämna de uppgifter som be-&lt;br&gt;hövs för att upprätta en gruppbaserad redovisning som uppfyller kraven i&lt;br&gt;denna lag och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Uppgifterna&lt;br&gt;skall lämnas på försäkringsbolagets begäran så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även en juridisk eller fysisk person i förhållande&lt;br&gt;till ett sådant utländskt företag inom Europeiska ekonomiska samarbets-&lt;br&gt;området som skall upprätta en gruppbaserad sammanställning enligt&lt;br&gt;offentlig reglering som bygger på försäkringsgruppsdirektivet&lt;br&gt;(98/78/EG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En styrelseledamot eller annan befattningshavare hos ett företag som&lt;br&gt;vid fullgörande av skyldigheter enligt detta kapitel far kunskap om affärs-&lt;br&gt;förhållanden i ett företag eller hos en person, som enligt 9 § skall lämna&lt;br&gt;uppgifter, får inte obehörigen röja vad han fått veta och inte heller ut-&lt;br&gt;nyttja kunskapen i strid med uppgiftslämnarens intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skyldigheten enligt 7 a kap.&lt;br&gt;9 § att lämna information till ett&lt;br&gt;försäkringsbolag som skall upp-&lt;br&gt;rätta en gruppbaserad redovisning&lt;br&gt;inte foljs, far Finansinspektionen&lt;br&gt;inhämta uppgifterna direkt från&lt;br&gt;den som skall lämna informatio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingår ett foretag som omfattas av&lt;br&gt;7 a kap. 9 § i samma koncern som&lt;br&gt;försäkringsbolaget, får inspektio-&lt;br&gt;nen kontrollera uppgifterna på&lt;br&gt;plats hos företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller&lt;br&gt;även i fråga om juridisk eller fysisk&lt;br&gt;person som skall lämna uppgifter&lt;br&gt;till ett sådant utländskt foretag&lt;br&gt;inom Europeiska ekonomiska sam-&lt;br&gt;arbetsområdet som skall upprätta&lt;br&gt;en gruppbaserad sammanställning&lt;br&gt;enligt offentlig reglering som byg-&lt;br&gt;ger på försäkringsgruppsdirektivet&lt;br&gt;(98/78/EG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen far meddela de erinringar i fråga om försäkrings-&lt;br&gt;bolagets verksamhet som inspektionen anser behövliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall förelägga bolaget eller styrelsen att vidta rät-&lt;br&gt;telse om inspektionen finner att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avvikelse skett från denna lag eller någon annan författning som&lt;br&gt;reglerar försäkringsbolagets näringsverksamhet eller från bolagsord-&lt;br&gt;ningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bolagsordningen, de försäkringstekniska riktlinjerna, beräkningsun-&lt;br&gt;derlaget och placeringsriktlinjema inte längre är tillfredsställande med&lt;br&gt;hänsyn till omfattningen och beskaffenheten av bolagets rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. försäkringsbeståndet inte är tillräckligt för erforderlig riskutjämning,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. någon av dem som ingår i försäkringsbolagets styrelse eller är verk-&lt;br&gt;ställande direktör inte uppfyller de krav som anges i 2 kap. 3 § femte&lt;br&gt;stycket 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett försäkringsbolags kapi-&lt;br&gt;talbas understiger solvensmargi-&lt;br&gt;nalen enligt 7 kap. 23 eller 25 §,&lt;br&gt;skall Finansinspektionen förelägga&lt;br&gt;bolaget eller dess styrelse att upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett försäkringsbolags kapital-&lt;br&gt;bas understiger solvensmarginalen&lt;br&gt;enligt 7 kap. 23 eller 25 §, eller, för&lt;br&gt;ett försäkringsbolag som avses i 7 a&lt;br&gt;kap. 1 § första stycket 1, den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1999:600.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätta en plan för att återställa en&lt;br&gt;tillfredsställande finansiell ställning&lt;br&gt;och överlämna planen till inspek-&lt;br&gt;tionen för godkännande. Om kapi-&lt;br&gt;talbasen understiger en tredjedel av&lt;br&gt;solvensmarginalen eller garantibe-&lt;br&gt;loppet enligt 7 kap. 26 eller 27 §&lt;br&gt;eller om kapitalbasen för ett livför-&lt;br&gt;säkringsbolag inte har den sam-&lt;br&gt;mansättning som anges i 7 kap. 26&lt;br&gt;§ tredje stycket, skall inspektionen&lt;br&gt;förelägga bolaget eller dess styrelse&lt;br&gt;att upprätta och för godkännande&lt;br&gt;överlämna en plan för skyndsamt&lt;br&gt;återställande av kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gruppbaserade kapitalbasen under-&lt;br&gt;stiger den gruppbaserade solvens-&lt;br&gt;marginalen enligt 4 § i samma&lt;br&gt;kapitel, skall Finansinspektionen&lt;br&gt;förelägga bolaget eller dess styrelse&lt;br&gt;att upprätta en plan för att återställa&lt;br&gt;en tillfredsställande finansiell ställ-&lt;br&gt;ning och överlämna planen till&lt;br&gt;inspektionen för godkännande. Om&lt;br&gt;kapitalbasen understiger en tredje-&lt;br&gt;del av solvensmarginalen eller&lt;br&gt;garantibeloppet enligt 7 kap. 26&lt;br&gt;eller 27 § eller om kapitalbasen för&lt;br&gt;ett livförsäkringsbolag inte har den&lt;br&gt;sammansättning som anges i 7 kap.&lt;br&gt;26 § tredje stycket, skall inspektio-&lt;br&gt;nen förelägga bolaget eller dess&lt;br&gt;styrelse att upprätta och för god-&lt;br&gt;kännande överlämna en plan för&lt;br&gt;skyndsamt återställande av kapital-&lt;br&gt;basen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett försäkringsbolag driver verksamhet i ett annat land inom EES&lt;br&gt;och bolaget inte rättar sig efter Finansinspektionens eller behörig ut-&lt;br&gt;ländsk myndighets anmodan om rättelse, skall inspektionen vidta de åt-&lt;br&gt;gärder som behövs för att förhindra fortsatta överträdelser. Inspektionen&lt;br&gt;skall underrätta den behöriga utländska myndigheten om vilka åtgärder&lt;br&gt;som vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett föreläggande enligt andra-fjärde styckena inte har följts inom&lt;br&gt;bestämd tid och det anmärkta förhållandet inte heller på något annat sätt&lt;br&gt;har undanröjts, skall Finansinspektionen, i fall som är av principiell bety-&lt;br&gt;delse eller av särskild vikt, anmäla detta till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen far begränsa bolagets förfoganderätt eller förbjuda&lt;br&gt;bolaget att förfoga över sina tillgångar i Sverige, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolaget inte följer gällande bestämmelser om skuldtäckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bolagets kapitalbas understiger en tredjedel av solvensmarginalen&lt;br&gt;eller inte uppfyller gällande krav på garantibelopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolagets kapitalbas understiger 3. bolagets kapitalbas understiger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;solvensmarginalen och det finns solvensmarginalen eller, för ett&lt;br&gt;särskilda skäl att anta att bolagets försäkringsbolag som avses i 7 a&lt;br&gt;finansiella ställning ytterligare kap. 1 § första stycket 1, den&lt;br&gt;kommer att försämras, eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;gruppbaserade kapitalbasen un-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;derstiger den gruppbaserade sol-&lt;br&gt;vensmarginalen enligt 4 § i samma&lt;br&gt;kapitel, och det finns särskilda skäl&lt;br&gt;att anta att bolagets finansiella&lt;br&gt;ställning ytterligare kommer att&lt;br&gt;försämras, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det bedöms vara nödvändigt för att skydda de försäkrades intressen&lt;br&gt;vid beslut om förverkande av bolagets koncession enligt 2 § eller enligt&lt;br&gt;åttonde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen far besluta hur försäkringsverksamheten skall dri-&lt;br&gt;vas efter ett sådant beslut som avses i sjätte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En koncession kan förklaras förverkad om bolaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte längre uppfyller kraven för koncession,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte inom angiven tid har vidtagit åtgärderna i en plan som har god-&lt;br&gt;känts enligt tredje stycket, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i annat fall allvarligt åsidosätter gällande bestämmelser för verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om förverkande av koncession enligt åttonde stycket prövas av&lt;br&gt;Finansinspektionen. Ärenden som är av principiell betydelse eller av sär-&lt;br&gt;skild vikt prövas dock av regeringen. Regeringens prövning sker efter&lt;br&gt;anmälan av inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om understöds- Prop. 1999/2000:99&lt;br&gt;föreningar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; i fråga om lagen (1972:262) om understödsföre-&lt;br&gt;ningar att det i lagen skall införas nio nya paragrafer, 26 a-26 h §§ och&lt;br&gt;71 a §, samt närmast före 26 a, 26 c, 26 d, 26 e, 26 f, 26 g och 26 h §§&lt;br&gt;nya rubriker av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;F örsäkringsgrupper&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vilka företag som ingår i en försäkringsgrupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 a § En försäkringsgrupp enligt denna lag består av en understödsföre-&lt;br&gt;ning och dess dotterföretag eller intresseföretag som är försäkringsföre-&lt;br&gt;tag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om vad som är dotterföretag och intresseföretag tillämpas 1 kap.&lt;br&gt;9, 9 b , 9 e och 9 f §§ försäkringsrörelselagen (1982:713). Vad som före-&lt;br&gt;skrivs i fråga om intresseföretag, skall vid tillämpningen av första stycket&lt;br&gt;samt 26 b och 26 e §§ även gälla företag som inte är ett dotterföretag&lt;br&gt;eller intresseföretag, om innehavet direkt eller indirekt uppgår till 20 pro-&lt;br&gt;cent eller mer av rösterna eller kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 b § En försäkringsgrupp enligt 26 a § första stycket omfattar även&lt;br&gt;understödsföreningens andra dotterföretag och intresseföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontroll av affärshändelser och avtal inom försäkringsgruppen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 c § En understödsförening som avses i 26 a § första stycket skall ha en&lt;br&gt;god kontroll över affärshändelser och avtal med andra företag inom för-&lt;br&gt;säkringsgruppen samt deras påverkan på föreningens ekonomiska ställ-&lt;br&gt;ning, så att föreningens förmåga att fullgöra sina förpliktelser inte äventy-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även affärshändelser mellan understödsföreningen&lt;br&gt;och en fysisk person som har ett kvalificerat innehav i eller en nära för-&lt;br&gt;bindelse med ett företag inom försäkringsgruppen. I fråga om vad som är&lt;br&gt;ett kvalificerat innehav eller nära förbindelse tillämpas 1 kap. 9 b och&lt;br&gt;9 c §§ försäkringsrörelselagen (1982:713).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av gruppbaserad ekonomisk ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 d § En understödsförening som avses i 26 a § skall göra en beräkning&lt;br&gt;av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal, för att bestämma den&lt;br&gt;ekonomiska ställningen med hänsyn till andra företag i försäkringsgrup-&lt;br&gt;pen, enligt en sammanläggnings- och avräkningsmetod. Om det finns&lt;br&gt;skäl får beräkningen i stället göras enligt en konsolideringsmetod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG av den 27 oktober 1998 om extra&lt;br&gt;tillsyn över försäkringsföretag som ingår i en försäkringsgrupp (EGT nr L 330, 5.12.1998,&lt;br&gt;Celex 31998L0078).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gruppbaserade kapitalbasen skall beräknas med tillämpning av&lt;br&gt;7 kap. 22 och 24 §§ samt 26 § andra stycket försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713). Den gruppbaserade solvensmarginalen skall beräknas med&lt;br&gt;tillämpning av 7 kap. 23 § för livförsäkringsrörelse och 7 kap. 25 § för&lt;br&gt;skadeförsäkringsrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen skall dotterföretag eller intresseföretag som är försäk-&lt;br&gt;ringsföretag beaktas proportionellt efter understödsföreningens innehav.&lt;br&gt;Beräkningen skall särskilt tillgodose att avdrag från kapitalbasen görs för&lt;br&gt;dels tillgångar som får ingå i kapitalbasen hos ett annat försäkringsföre-&lt;br&gt;tag i försäkringsgruppen, dels värden som skapats internt inom gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om beräkningsmetodernas användning och innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppbaserad redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 e § En understödsförening som avses i 26 a § första stycket skall upp-&lt;br&gt;rätta och till Finansinspektionen ge in en särskild redovisning som om-&lt;br&gt;fattar försäkringsgruppen (gruppbaserad redovisning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gruppbaserad redovisning skall innehålla en sammanställning av&lt;br&gt;sådana väsentliga affärshändelser och avtal som avses i 26 c §. Redovis-&lt;br&gt;ningen skall även innehålla en sådan beräkning som avses i 26 d §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om den gruppbaserade redovisningens utformning och&lt;br&gt;innehåll samt när handlingarna skall ges in till Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som får utelämnas från en gruppbaserad redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 f § Finansinspektionen får medge att ett företag helt eller delvis ute-&lt;br&gt;lämnas från en gruppbaserad redovisning enligt 26 e §, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget är beläget i ett land utanför Europeiska ekonomiska samar-&lt;br&gt;betsområdet och det finns rättsliga hinder för överföring av nödvändig&lt;br&gt;information,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget är av ringa betydelse med hänsyn till syftet med tillsynen,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ett beaktande av företaget skulle vara olämpligt eller vilseledande&lt;br&gt;med hänsyn till syftet med tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information till understödsförening som skall upprätta en gruppbaserad&lt;br&gt;redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 g § Ett företag som ingår i en försäkringsgrupp enligt 26 a och&lt;br&gt;26 b §§, samt sådana fysiska personer som avses i 26 c § andra stycket&lt;br&gt;skall, till en understödsförening som avses i 26 a § första stycket, lämna&lt;br&gt;de uppgifter som behövs för att upprätta en gruppbaserad redovisning&lt;br&gt;som uppfyller kraven i denna lag och föreskrifter som meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen. Uppgifterna skall lämnas på föreningens begäran så snart&lt;br&gt;det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 h § En styrelseledamot eller annan befattningshavare hos ett foretag&lt;br&gt;som vid fullgörande av skyldigheter enligt detta kapitel får kunskap om&lt;br&gt;affärsförhållanden i ett företag eller hos en person som enligt 26 g § skall&lt;br&gt;lämna uppgifter, får inte obehörigen röja vad han fått veta och inte heller&lt;br&gt;utnyttja kunskapen i strid med uppgiftslämnarens intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7/af&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skyldigheten enligt 26 g § att&lt;br&gt;lämna information till en under-&lt;br&gt;stödsförening som skall upprätta en&lt;br&gt;gruppbaserad redovisning inte&lt;br&gt;följs, får Finansinspektionen in-&lt;br&gt;hämta uppgifterna direkt från den&lt;br&gt;som skall lämna informationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingår ett företag som omfattas av&lt;br&gt;26 g § i samma koncern som un-&lt;br&gt;derstödsföreningen, får inspektio-&lt;br&gt;nen kontrollera uppgifterna på&lt;br&gt;plats hos företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-03-09&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leif Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 24 februari 2000 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av finanssakkunnige Bengt&lt;br&gt;Söderquist och departementssekreteraren Magnus Georgsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 a kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket &amp;quot;skall&amp;quot;, vid beräkningen av gruppbaserad ekonomisk&lt;br&gt;ställning, dotterföretag och intresseföretag som är försäkringsföretag&lt;br&gt;beaktas proportionellt efter försäkringsbolagets innehav. Avsikten synes&lt;br&gt;emellertid vara att vid användande av en sammanläggnings- och avräk-&lt;br&gt;ningsmetod dotterföretag och intresseföretag i vissa fall skall kunna&lt;br&gt;beaktas till annan andel än som följer av försäkringsbolagets innehav.&lt;br&gt;Vid användande av en konsolideringsmetod skall dotterföretag konsoli-&lt;br&gt;deras fullt ut även om försäkringsbolagets innehav är mindre än 100 pro-&lt;br&gt;cent, men avsteg härifrån kan göras. Möjligheten att göra undantag i båda&lt;br&gt;riktningarna bör komma till uttryck i i lagtexten, exempelvis så att till&lt;br&gt;stycket läggs en ny sats av följande innehåll: &amp;quot;om inte särskilda skäl talar&lt;br&gt;för att de beaktas till annan andel.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sista stycket skall föreskrivas att regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer skall meddela föreskrifter om beräkningsmetoder-&lt;br&gt;nas användning och innehåll. I den mån bestämmelsen innefattar ett&lt;br&gt;bemyndigande, finns stöd härför i 8 kap. 7 § 3 regeringsformen&lt;br&gt;(&amp;quot;näringsverksamhet&amp;quot;). Bestämmelsen innehåller emellertid inte bara ett&lt;br&gt;bemyndigande utan också ett åläggande (&amp;quot;skall&amp;quot;) för regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer att meddela de ifrågavarande före-&lt;br&gt;skrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringsformen finns det inte något uttryckligt stöd för att riksdagen&lt;br&gt;får ålägga regeringen att meddela ett visst slags föreskrifter. Bakgrunden&lt;br&gt;till åläggandet i förevarande fall är att EU:s direktiv föreskriver mer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse: S. 102 Tillkommit: rad 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detaljerade regler än vad som lämpligen kan tas in i lagen. Implemente-&lt;br&gt;ringen av direktiv kan ske på vilken nivå som helst i normgivningen, dvs.&lt;br&gt;även som myndighetsföreskrifter. Med hänsyn till EG-rättens supremati&lt;br&gt;över den inhemska rätten och intresset av att ett direktiv fullständigt&lt;br&gt;genomförs anser Lagrådet att formuleringen i sista stycket far accepteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 lagens 7 kap. 2 § sista stycket, 9 § sista stycket, 10 e § sista stycket och&lt;br&gt;10 g § sista stycket finns för övrigt redan bestämmelser formulerade som&lt;br&gt;kombinerar bemyndiganden och ålägganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skyldigheten enligt 7 a kap. 9 § att lämna information inte fullgörs,&lt;br&gt;får Försäkringsinspektionen enligt första stycket i paragrafen inhämta&lt;br&gt;uppgifterna direkt från den som skall lämna informationen. Eftersom det&lt;br&gt;enligt första stycket - i motsats till andra stycket - inte behöver vara fråga&lt;br&gt;om ett företag i samma koncern utan i vissa fall t.o.m. om en fysisk per-&lt;br&gt;son, kan vägran att lämna uppgifterna inte alltid sanktioneras genom&lt;br&gt;åtgärder mot försäkringsbolaget. Om det är meningen att uppgiftsläm-&lt;br&gt;nandet skall kunna framtvingas, bör föreskrivas att Finansinspektionen&lt;br&gt;far förelägga den som skall lämna informationen att fullgöra sin uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet direkt till inspektionen. Finansinspektionen kan enligt 21 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § tredje stycket förena ett föreläggande enligt lagen med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen avser Finansinspektionens befogenheter att inhämta och&lt;br&gt;kontrollera uppgifter hos svenska företag. Vad gäller utländska företag&lt;br&gt;inom EES-området förutsätts i artikel 7 i det bakomliggande direktivet att&lt;br&gt;Finansinspektionen skall samarbeta med behörig myndighet i den andra&lt;br&gt;medlemsstaten. Några nya uttryckliga bestämmelser härom har inte&lt;br&gt;ansetts erforderliga. I stället har den bestämmelse som redan finns i 19&lt;br&gt;kap. 1 § ansetts kunna fylla kravet i direktivet. I lagrummet föreskrivs att&lt;br&gt;Finansinspektionen i sin tillsynsverksamhet skall samarbeta med motsva-&lt;br&gt;rande utländska tillsynsmyndigheter i den utsträckning som följer av&lt;br&gt;Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Såvitt Lagrådet kan bedöma,&lt;br&gt;bör denna regel vara tillräcklig även för det nu aktuella fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motiveringen till lagrådsremissen förklaras att bestämmelsen i 19 kap.&lt;br&gt;1 § också skulle ge stöd för att Finansinspektionen far träffa sådana över-&lt;br&gt;enskommelser som avses i 10 kap. 3 § regeringsformen. I den sistnämnda&lt;br&gt;bestämmelsen föreskrivs att regeringen får uppdraga åt förvaltningsmyn-&lt;br&gt;dighet att ingå internationell överenskommelse i fråga där överenskom-&lt;br&gt;melsen ej kräver riksdagens eller utrikesnämndens medverkan. Bestäm-&lt;br&gt;melsen skall förstås så att myndighetens behörighet som grund måste ha&lt;br&gt;ett klart bemyndigande från regeringen (prop. 1973:90 s. 360). Enligt&lt;br&gt;Lagrådets mening kan bestämmelsen om samarbete i 19 kap. 1 § inte&lt;br&gt;anses utgöra ett bemyndigande av denna art. Om samarbetet skulle kräva&lt;br&gt;en internationell överenskommelse, vilket torde vara mera sällan, måste&lt;br&gt;Finansinspektionen för att kunna ingå överenskommelsen ha stöd i ett&lt;br&gt;självständigt bemyndigande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om understödsföreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 d §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här bör göras motsvarande ändringar som Lagrådet förordar i fråga om 7&lt;br&gt;a kap. 5 § i förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad ovan sagts om 7 a kap. 5 § sista stycket förslaget till lag om ändring i&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen har också tillämpning på sista stycket här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här bör göras motsvarande ändring som Lagrådet förordar i fråga om 19&lt;br&gt;kap. 4 § i förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Särskilt om beräkningen av gruppbaserad ekonomisk&lt;br&gt;ställning - beräkningsmetodernas tillämpning&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Allmänna principer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Direktivets bilaga I behandlar olika frågor om den gruppbaserade beräk-&lt;br&gt;ningen. Enligt förslagen i det föregående skall sådana frågor i huvudsak&lt;br&gt;regleras genom myndighetsföreskrifter (se avsnitt 7.4). I det följande&lt;br&gt;beskrivs översiktligt direktivets beräkningsregler.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beaktande av underskott i dotterföretag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kapitalbasen och solvensmarginalen hos ett i gruppen ingående försäk-&lt;br&gt;ringsföretag skall beaktas proportionellt i förhållande till ägarandelen&lt;br&gt;(med viss komplettering enligt metod 3). Ett solvensunderskott hos ett i&lt;br&gt;beräkningen ingående dotterföretag skall dock som huvudregel beaktas i&lt;br&gt;sin helhet, även om inte dotterföretaget är helägt (se bilaga I punkten&lt;br&gt;l.B). Underskottet får dock beaktas på proportionell basis, om till-&lt;br&gt;synsmyndigheten bedömer att moderföretagets ansvar är strikt och otve-&lt;br&gt;tydigt begränsat till den innehavda kapitalandelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett moderbolag är i allmänhet inte skyldigt att skjuta till kapital för att&lt;br&gt;täcka en kapitalbrist i ett underkonsoliderat dotterföretag. Det har dock i&lt;br&gt;bland hävdats att ett moderföretag kan ha ett moraliskt ansvar för ett&lt;br&gt;dotterbolags underskott, även avseende den del som hänförs till minori-&lt;br&gt;tetsägare. Vidare kan affärsmässiga överväganden avseende framtida&lt;br&gt;relationer med dotterbolagets fordringsägare göra att moderbolaget bär&lt;br&gt;ett större ansvar än vad ägarandelen är. Beaktande av hela underskottet i&lt;br&gt;ett dotterförsäkringsbolag skulle enligt direktivets synsätt i sådana fall&lt;br&gt;bättre återspegla moderbolagets faktiska ansvar för dotterbolagets finan-&lt;br&gt;siella situation.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Den gruppbaserade kapitalbasen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för kapital som är riskkapital hos ett annat försäkringsföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivets bilaga I punkten l.C.l skall kapital som samtidigt får&lt;br&gt;ingå i kapitalbasen hos två eller flera försäkringsföretag i en försäkrings-&lt;br&gt;grupp elimineras vid beräkningen av den gruppbaserade kapitalbasen.&lt;br&gt;Här avses att kapital samtidigt utnyttjas som riskkapital av två eller flera&lt;br&gt;försäkringsföretag för att uppfylla respektive företags solvensmarginal.&lt;br&gt;En sådan situation uppkommer t.ex. när ett försäkringsföretag använder&lt;br&gt;värdet av aktier i dotterföretaget för att uppfylla den egna solvensmargi-&lt;br&gt;nalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att dubbel användning av riskkapital uppkommer vertikalt,&lt;br&gt;t.ex. mellan ett moderföretag och dess dotterföretag, kan samma situation&lt;br&gt;uppkomma horisontellt, t.ex. vid korsvist ägande mellan systerföretag&lt;br&gt;som ägs av det försäkringsföretag för vilket den gruppbaserade ställ-&lt;br&gt;ningen skall beräknas. Enligt direktivet skall således värdet av alla till-&lt;br&gt;gångar i ett försäkringsföretag som avser finansiering av kapital hos ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för kapital som skapats genom inbördes finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapital som skapats inom gruppen genom inbördes finansiering får enligt&lt;br&gt;direktivet inte heller ingå vid beräkningen av den gruppbaserade kapital-&lt;br&gt;basen (direktivets bilaga I punkten 1 .D). I dessa fall beaktas även finan-&lt;br&gt;siering mellan ett försäkringsföretag och ett oreglerat företag i gruppen&lt;br&gt;som innebär att försäkringsföretagets kapitalbas ökar utan att något nytt&lt;br&gt;externt kapital tillförts försäkringsgruppen. Sådana transaktioner kan&lt;br&gt;medföra en risk såväl för att finansiella problem sprids till andra företag i&lt;br&gt;försäkringsgruppen, som att ett försäkringsföretags redovisade solvens-&lt;br&gt;situation blir missvisande. Inbördes finansiering föreligger t.ex. om ett&lt;br&gt;försäkringsföretag som har ägarintresse i ett annat företag erhåller ett&lt;br&gt;förlagslån från detta företag och räknar in förlagslånet i kapitalbasen.&lt;br&gt;Affärshändelsen (mottagandet av förlagslånet) medför att försäkringsfö-&lt;br&gt;retagets kapitalbas ökar utan att något nytt kapital har kommit gruppen&lt;br&gt;tillgodo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för kapital som inte kan överföras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet innehåller en bestämmelse i bilaga I punkt 1 .C.3 om kapital i&lt;br&gt;ett försäkringsföretags dotterföretag och intresseföretag som rent faktiskt&lt;br&gt;inte kan göras tillgängligt för att uppfylla försäkringsföretagets gruppba-&lt;br&gt;serade kapitalkrav. Det kan finnas många orsaker till att ett överskott i ett&lt;br&gt;dotter- eller intresseföretag inte är tillgängligt för gruppen. Ett exempel är&lt;br&gt;ett sådant utdelningsförbud som gäller för vissa svenska livförsäkrings-&lt;br&gt;bolag. Kapital i ett icke vinstutdelande livförsäkringsbolag kan därför&lt;br&gt;rimligen endast räknas med till den del kapitalet får användas för att&lt;br&gt;uppfylla solvensmarginalen i det enskilda livförsäkringsbolaget. Enligt&lt;br&gt;direktivet är det tillsynsmyndigheten som avgör vilket kapital som inte&lt;br&gt;kan överföras till ett annat företag i gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Behandlingen av försäkringsföretag utanför den Europeiska&lt;br&gt;gemenskapen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det är inte ovanligt att försäkringsgrupper är internationella i den&lt;br&gt;meningen att det i försäkringsgruppen ingår försäkringsföretag med säte&lt;br&gt;utanför gemenskapen. Frågan uppkommer då hur dessa försäkringsföre-&lt;br&gt;tag skall beaktas vid beräkningen av ett försäkringsföretags gruppbase-&lt;br&gt;rade ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet föreskriver att samtliga i försäkringsgruppen ingående&lt;br&gt;direktförsäkringsföretag och återförsäkringsföretag skall, såvitt avser den&lt;br&gt;gruppbaserade beräkningen, behandlas som om de vore ett direktförsäk-&lt;br&gt;ringsföretag som lyder under försäkringsdirektiven (se bilaga I punkterna&lt;br&gt;2.1, 2.2 och 2.4). När ett svenskt försäkringsbolag beräknar sin gruppba-&lt;br&gt;serade ställning måste därför sådana anknutna försäkringsföretag som&lt;br&gt;inte omfattas av EG:s försäkringsdirektiv eller av motsvarande regler&lt;br&gt;påföras symboliska (teoretiska) solvenskrav och kapitalbasbelopp beräk-&lt;br&gt;nade enligt de regler som gäller för solvensmarginalen enligt första&lt;br&gt;skade- och livförsäkringsdirektiven. Om försäkringsföretagets hemland&lt;br&gt;ställer krav på auktorisation och solvens som minst är jämförbara med de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som ställs upp i försäkringsdirektiven, får dock medlemsstaterna godta att&lt;br&gt;hemlandets bestämmelser om kapitalkrav m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Behandlingen av mellanliggande försäkringsholdingföretag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett försäkringsholdingföretags verksamhet består huvudsakligen i att för-&lt;br&gt;värva och förvalta andelar i andra försäkringsföretag. Enligt försäkrings-&lt;br&gt;gruppsdirektivet skall ett indirekt ägande i ett försäkringsföretag genom&lt;br&gt;ett mellanliggande försäkringsholdingföretag jämställas med ett direkt&lt;br&gt;ägande av försäkringsföretaget. I sådana fall skall det mellanliggande&lt;br&gt;holdingföretagets ställning beaktas vid beräkningen enligt särskilda reg-&lt;br&gt;ler (se bilaga I punkt 2.3). I likhet med behandlingen av utländska försäk-&lt;br&gt;ringsföretag skall försäkringsdirektivens solvensregler tillämpas på hol-&lt;br&gt;dingföretaget. Försäkringsholdingföretaget skall därvid anses underkastat&lt;br&gt;en solvensmarginal med värde noll, eftersom detta företag inte bedriver&lt;br&gt;försäkringsrörelse. Holdingföretagets kapital far däremot tillgodoräknas&lt;br&gt;vid beräkningen. I fråga om vilka poster som får inräknas i kapitalbasen&lt;br&gt;skall det mellanliggande holdingföretaget underkastas samma villkor som&lt;br&gt;ett försäkringsföretag som omfattas av försäkringsdirektiven.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Metoder för att beräkna ett försäkringsföretags gruppbaserade&lt;br&gt;ekonomiska ställning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Beskrivning av metoderna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Direktivet anger tre metoder för att beräkna ett försäkringsföretags&lt;br&gt;gruppbaserade ställning. I det följande beskrivs grundstrukturen och olika&lt;br&gt;egenskaper hos respektive beräkningsmetod. I efterföljande avsnitt finns&lt;br&gt;ett illustrerande räkneexempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen skall hänsyn tas till den proportionella andel som ett&lt;br&gt;företag med ägarintresse innehar i ett anknutet företag (se bilaga I punkt&lt;br&gt;1 .B). Med proportionell andel avses vid användningen av metod 1 eller 2&lt;br&gt;vad som i svensk praxis brukar benämnas kapitalandel. Vid använd-&lt;br&gt;ningen av metod 3, (konsolideringsmetoden), skall dock med proportio-&lt;br&gt;nell andel avses de procentandelar som används för att upprätta en kon-&lt;br&gt;cernredovisning. Om ett koncemförhållande föreligger och full konsoli-&lt;br&gt;dering sker i koncernredovisningen, skall således dotterbolaget medräk-&lt;br&gt;nas till 100 procent oavsett om kapitalandelen understiger 100 procent.&lt;br&gt;Andelar i ett intresseföretag - vilka redovisas enligt den s.k. kapital-&lt;br&gt;andelsmetoden - kommer dock att ingå i beräkningen till sina respektive&lt;br&gt;andelar. Om ett minoritetsintresse i ett anknutet försäkringsföretag före-&lt;br&gt;ligger, kan skillnaden mellan full konsolidering i metod 3 och partiell&lt;br&gt;konsolidering i metod 1 och 2 leda till relativt stora skillnader vid beräk-&lt;br&gt;ningen av den gruppbaserade ställningen. Direktivet överlämnar ändå&lt;br&gt;valet av metod till medlemsländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metod 1 (sammanläggnings- och avräkningsmetoden)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metoden utgår från ”tillsynsdata”. Enligt metoden beräknas den gruppba-&lt;br&gt;serade kapitalbasen genom att proportionell andel av anknutna försäk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsföretags kapitalbaser läggs samman med försäkringsföretagets ka-&lt;br&gt;pitalbas. Från denna samlade kapitalbas skall bokförda värden på andelar&lt;br&gt;i anknutna försäkringsföretag räknas av för att justera för dubbel använd-&lt;br&gt;ning av riskkapital. Den gruppbaserade solvensmarginalen beräknas&lt;br&gt;genom att proportionell andel av de anknutna försäkringsföretagens sol-&lt;br&gt;vensmarginal läggs samman med försäkringsföretagets egen solvensmar-&lt;br&gt;ginal. Den finansiella situationen bedöms därefter med hänsyn till om den&lt;br&gt;gruppbaserade kapitalbasen överstiger eller understiger den gruppbase-&lt;br&gt;rade solvensmarginalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metod 2 (kapitalandelsmetoden)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna metod beräknas ett försäkringsföretags gruppbaserade ställ-&lt;br&gt;ning genom att andelarna i dotterföretag och intresseföretag behandlas&lt;br&gt;enligt den i redovisningssammanhang definierade kapitalandelsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kapitalandelsmetoden värderas ägarandelarna i ett annat företag&lt;br&gt;till den andel som innehas av det redovisade egna kapitalet. Med eget&lt;br&gt;kapital jämställs eget kapitalandel av obeskattade reserver. Värdet på&lt;br&gt;andelarna varierar således med förändringarna i det ägda företagets egna&lt;br&gt;kapital och likvärdiga poster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt svenska redovisningsregler används kapitalandelsmetoden för&lt;br&gt;att partiellt konsolidera intresseföretag i koncernredovisningen. Även&lt;br&gt;dotterföretag konsolideras enligt kapitalandelsmetoden i undantagsfall.&lt;br&gt;Ett sådant fall är om dotterföretagets verksamhet skiljer sig så markant&lt;br&gt;från koncernens övriga verksamhet att en full konsolidering skulle vara&lt;br&gt;missvisande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av den gruppbaserad kapitalbasen utgår alltså från försäk-&lt;br&gt;ringsföretagets individuella kapitalbas som justeras med hänsyn till an-&lt;br&gt;delarna i anknutna försäkringsföretag värderade enligt kapitalandelsme-&lt;br&gt;toden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gruppbaserade solvensmarginalen beräknas, på samma sätt som i&lt;br&gt;metod 1, genom att en proportionell andel av anknutna försäkringsföre-&lt;br&gt;tags solvensmarginal läggs till försäkringsföretagets egen solvensmargi-&lt;br&gt;nal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bedömningen av försäkringsföretagets gruppbaserade ställning&lt;br&gt;jämförs de gruppbaserade beloppen med varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kännetecken hos metod 2 är att vissa poster som normalt sett far&lt;br&gt;ingå i ett anknutet försäkringsbolags kapitalbas inte beaktas i den grupp-&lt;br&gt;baserade kapitalbasen. I ett försäkringsbolags kapitalbas får t.ex. vissa&lt;br&gt;förlagslån ingå. Ett förlagslån i ett anknutet försäkringsbolag kommer&lt;br&gt;inte att tas med vid värderingen av andelarna i nämnda bolag enligt&lt;br&gt;kapitalandelsmetoden. I vissa fall kan därför denna metod leda till en&lt;br&gt;sämre gruppbaserad ställning än metod 1. Detta gäller om förlagslånet&lt;br&gt;lämnats av någon utanför försäkringsgruppen. Om så är fallet kommer&lt;br&gt;förlagslånet att ingå i den gruppbaserade kapitalbasen enligt metod 1 men&lt;br&gt;inte enligt metod 2. Om förlagslånet däremot har lämnats av någon inom&lt;br&gt;gruppen skall det även elimineras enligt metod 1 till följd av principerna&lt;br&gt;om dubbel användning av riskkapital eller kapital som skapats inom&lt;br&gt;gruppen genom inbördes finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metod 3 (konsolideringsmetoden)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från de tidigare behandlade metoderna utgår denna metod&lt;br&gt;från redan sammanslagna (konsoliderade) uppgifter i en koncernredovis-&lt;br&gt;ning. En försäkringsgrupp föreligger enligt direktivet även om försäk-&lt;br&gt;ringsföretaget bara har ett intresseföretag som är försäkringsföretag.&lt;br&gt;Redan i sådana fall skall en gruppbaserad beräkning göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skyldighet att upprätta en koncernredovisning enligt redovis-&lt;br&gt;ningslagstiftningen uppkommer dock först när en koncern föreligger&lt;br&gt;(dvs. när försäkringsföretaget har ett annat företag som dotterföretag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt metod 3 skall den gruppbaserade kapitalbasen beräknas med ut-&lt;br&gt;gångspunkt från sammanställda uppgifter i koncernredovisningen. Det&lt;br&gt;innebär i regel att försäkringsföretagets dotterföretag har konsoliderats&lt;br&gt;med användning av den s.k. förvärvsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av den gruppbaserade solvensmarginalen innehåller&lt;br&gt;direktivet två alternativ. Den gruppbaserade solvensmarginalen kan be-&lt;br&gt;räknas, på samma sätt som den gruppbaserade kapitalbasen, med ut-&lt;br&gt;gångspunkt från sammanställda uppgifter i koncernredovisningen. Sol-&lt;br&gt;vensmarginalen kan också, på liknande sätt som i metod 1 och 2, beräk-&lt;br&gt;nas efter den proportionella andel som försäkringsföretaget innehar i&lt;br&gt;andra gruppföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En egenskap hos metod 3 är att transaktioner inom gruppen, t ex lån,&lt;br&gt;garantier, intern återförsäkring och inbördes finansiering, elimineras&lt;br&gt;automatiskt. Metoden är i vissa fall mindre ”sträng och försiktig” efter-&lt;br&gt;som beräkningen beaktar solvensöverskott i dotterföretag i sin helhet&lt;br&gt;även om dotterföretaget inte är helägt. Metoden beaktar dock automatiskt&lt;br&gt;direktivets regel om att solvensunderskott i dotterförsäkringsföretag skall&lt;br&gt;beaktas i sin helhet oavsett ägarandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivets tredje metod liknar mest de regler som gäller för gruppba-&lt;br&gt;serad tillsyn av kreditinstitut och värdepappersbolag (finansiella före-&lt;br&gt;tagsgrupper) enligt direktivet 92/30/EEG om gruppbaserad tillsyn över&lt;br&gt;kreditinstitut. En väsentlig skillnad är dock att enligt detta direktiv skall&lt;br&gt;intresseföretag som huvudregel konsolideras fullt ut. Enligt försäkrings-&lt;br&gt;gruppdirektivet skall intresseföretag konsolideras partiellt enligt kapi-&lt;br&gt;talandelsmetoden på samma sätt som i en koncernredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Räkneexempel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nedan illustreras beräkningsmetoderna genom ett förenklat exempel. En&lt;br&gt;försäkringsgrupp antas bestå av tre försäkringsbolag. Moderbolaget (MB)&lt;br&gt;för vilket den gruppbaserade ställningen skall beräknas äger 100 procent i&lt;br&gt;ett dotterbolag (DB 1). Dotterbolaget DB 1 äger i sin tur 60 procent i ett&lt;br&gt;dotterbolag (DB 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0399/prop_19992000__99-2.png" style="width:70pt;height:98pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderbolaget antas ha lämnat ett förlagslån till DB 1. Finansinspek-&lt;br&gt;tionen har, eftersom vissa villkor gäller för lånet, godkänt att förlagslånet&lt;br&gt;far inräknas i kapitalbasen hos DB 1. Moderbolagets bokförda värdet på&lt;br&gt;aktierna i DB 1 och dess fordran för förlagslånet ingår (efter avdrag för&lt;br&gt;Moderbolagets skulder) i Moderbolagets eget kapital. Det far därmed&lt;br&gt;också medräknas i Moderbolagets kapitalbas enligt 7 kap. 22 och 24 §§&lt;br&gt;FRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom motsvarande poster samtidigt representerar värden i kapital-&lt;br&gt;basen hos DB 1 (aktierna i form av eget kapital och förlagslånet till följd&lt;br&gt;av inspektionens medgivande) används samma riskkapital dubbelt i&lt;br&gt;gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av försäkringsgruppsdirektivet är, något förenklat, att&lt;br&gt;Moderbolagets ekonomiska ställning skall, utöver det individuella kapi-&lt;br&gt;talkravet, prövas med hänsyn till mellanhavanden med andra företag i&lt;br&gt;gruppen. Det sker genom beräkning av en gruppbaserad solvensmarginal&lt;br&gt;och en gruppbaserad kapitalbas. Kapital som behövs som buffert&lt;br&gt;(riskkapital) i dotterbolagen far inte samtidigt ingå i Moderbolagets&lt;br&gt;kapitalbas. Riskkapitalet i ett dotterbolag fungerar ju i första hand som&lt;br&gt;detta bolags buffertkapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få fram en rättvisande gruppbaserad kapitalbas skall alltså&lt;br&gt;kapitalbasen justeras bl.a. med hänsyn till tillgångsvärdena i Moderbola-&lt;br&gt;get som avser aktierna i DB 1 och fordran på förlagslånet till DB 1. På&lt;br&gt;samma sätt skall värdet på DB 1 :s aktier i DB 2 elimineras i beräkningen&lt;br&gt;av Moderbolagets gruppbaserade kapitalbas. Vid beräkningen av en&lt;br&gt;gruppbaserad kapitalbas för DB 1 skall i sin tur DB 1 reducera sin kapi-&lt;br&gt;talbas med tillgångsvärdet för aktierna i DB 2. Detta illustreras dock inte&lt;br&gt;i detta exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I exemplet antas att möjligheten att föra över kapital från dotterbolagen&lt;br&gt;till Moderbolaget kan ske utan några begränsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagens balansräkningar presenteras nedan. Moderbolagets indivi-&lt;br&gt;duella solvensmarginal antas uppgå till 200. För DB 1 och DB 2 är de&lt;br&gt;individuella solvensmarginalema 400 respektive 500.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderbolaget&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aktier i DB 1 (100 %)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Eget kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förlagsbevis i DB 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F örsäkringstekni sk&lt;br&gt;avsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;placeringstillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;DB 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aktier i DB 2 (60 %)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Eget kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förlagslån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsteknisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;placeringstillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;avsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;DB 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Placeringstillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Eget kapital&lt;br&gt;F örsäkringstekni sk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;avsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;3300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metod 1 Sammanläggnings- och avräkningsmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanläggningsmetoden kännetecknas av följande principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Baseras på icke konsoliderade räkenskaper, dvs. räkenskaperna före&lt;br&gt;avräkning av fordringar och skulder samt intäkter och kostnader inom&lt;br&gt;gruppen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Dotter- och intresseföretag beaktas med hänsyn till den kapitalandel&lt;br&gt;som innehas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- De ingående försäkringsföretagens kapitalbaser läggs samman&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Riskkapital som används dubbelt räknas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Justering sker för kapital som skapats inom gruppen genom inbördes&lt;br&gt;finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Icke överföringsbart kapital i dotter- och intresseföretag som är för-&lt;br&gt;säkringsbolag räknas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- De i gruppen ingående försäkringsföretagens solvensmarginaler läggs&lt;br&gt;samman&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den sammanlagda solvensmarginalen (gruppbaserad solvensmarginal)&lt;br&gt;jämförs med den sammanlagda kapitalbasen (gruppbaserad kapital-&lt;br&gt;bas). Den finansiella situationen bedöms därefter med hänsyn till om&lt;br&gt;och i vilken mån den gruppbaserade kapitalbasen överstiger eller un-&lt;br&gt;derskrider solvensmarginalen (överskott eller underskott)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DB 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DB 2”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Elim&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapitalbas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-900&lt;sup&gt;2)&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Solvensmarginal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Proportionell andel 60 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bokfört värde aktier i DBI (500) och DB2 (300) samt förlagsfordran i&lt;br&gt;DBI (100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metod 2 Kapitalandelssmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalandelsmetoden kännetecknas av följande principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Den baseras på samma sätt som metod 1 på icke konsoliderade räken-&lt;br&gt;skaper och storleken av den kapitalandel som innehas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokfört värde på aktier i dotter- och intresseföretag omvärderas i för-&lt;br&gt;säkringsföretaget genom en partiell konsolidering enligt kapitalan-&lt;br&gt;delsmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justering sker för kapital skapat inom gruppen genom inbördes finan-&lt;br&gt;siering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;De ingående försäkringsföretagens solvensmarginaler läggs samman&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Den sammanlagda solvensmarginalen jämförs med försäkringsföreta-&lt;br&gt;gets justerade kapitalbas för bedömningen av om kapitalkravet är upp-&lt;br&gt;fyllt eller inte (överskott eller underskott)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Den principiella skillnaden gentemot metod 1 är att justeringen för&lt;br&gt;dubbel användning av riskkapital hanteras direkt i försäkringsföreta-&lt;br&gt;gets balansräkning. Vidare begränsas medtagande av kapital i dotterfö-&lt;br&gt;retag och intresseföretag som är försäkringsföretag till vad som redo-&lt;br&gt;visas som eget kapital, varvid eget-kapitalandelen i obeskattade reser-&lt;br&gt;ver ingår. Avräkning för kapital som inte är överföringsbart sker där-&lt;br&gt;med delvis med automatik.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Elim&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DB 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DB 2&lt;sup&gt;2)&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MB&lt;br&gt;justerat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapitalbas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-800°&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värdering enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kapitalandels&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;metoden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Solvensmarginal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Bokfört värde aktier i DBI (500) och DB2 (300)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Proportionell andel 60 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metod 3 Konsolideringsmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsolideringsmetoden kännetecknas av följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Baseras på konsoliderade räkenskaper, dvs. en koncernredovisning&lt;br&gt;Den gruppbaserade solvensmarginalen bestäms genom att de ingående&lt;br&gt;försäkringsföretagens solvensmarginaler läggs ihop (alternativt be-&lt;br&gt;räknas med användning av uppgifterna i koncernredovisningen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Den gruppbaserade kapitalbasen beräknas med utgångspunkt från&lt;br&gt;uppgifterna i koncernredovisningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den gruppbaserade solvensmarginalen jämförs med den gruppbase-&lt;br&gt;rade kapitalbasen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Den principiella skillnaden gentemot metod 1 och 2 är att dotter- och&lt;br&gt;intresseföretag konsolideras enligt principerna för koncernredovis-&lt;br&gt;ningen. Ett dotterbolag medräknas således i sin helhet även om bolaget&lt;br&gt;inte är helägt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernredovisning&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Placeringstillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Eget kapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minoritetens andel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;av eget kapital&lt;br&gt;F örsäkringsteknisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;avsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;6000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DB 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DB 2&lt;sup&gt;2)&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Koncernen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapitalbas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1400°&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Solvensmarginal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Eget kapital (1000) och minoritetens andel (400)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Full konsolidering 100 % (procentsats som används vid upprättandet&lt;br&gt;av koncernredovisningen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I exemplet skiljer sig resultatet i metod 3 från resultatet i metod 1 och&lt;br&gt;2. Detta beror på att i metod 3 har DB 2 beaktats till 100 procent (full&lt;br&gt;konsolidering) trots att den ägda andelen är 60 procent. Med andra ord&lt;br&gt;betraktas minorietetens andel av kapitalöveskottet såsom tillgängligt för&lt;br&gt;gruppen som helhet. En full konsolidering av ett icke helägt dotterbolag&lt;br&gt;kan således innebära att storleken på kapitalet i dotterbolaget överskattas&lt;br&gt;med hänsyn till vad som faktiskt kan föras över från DB 2 till försäk-&lt;br&gt;ringsföretaget, dvs. kapital som är tillgängligt som riskkapital för försäk-&lt;br&gt;ringsgruppen. Enligt direktivets bilaga I punkten C.3 kan dock till-&lt;br&gt;synsmyndigheten begränsa vad som annars får tas med i Moderbolagets&lt;br&gt;gruppbaserade kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F inansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Freivalds,&lt;br&gt;Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, Klingvall, Östros, Messing,&lt;br&gt;Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Bosse Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1999/2000:99 Gruppbaserade&lt;br&gt;försäkringsrörelseregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som&lt;br&gt;inför, ändrar, upp-&lt;br&gt;häver eller upprepar&lt;br&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Celexnummer för&lt;br&gt;bakomliggande EG-&lt;br&gt;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i Försäk- 7 a kap. 5 och 6 § §&lt;br&gt;ringsrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1982:713)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen 26 d och 26 e §§&lt;br&gt;(1972:262) om under-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stödsföreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31998L0078&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31998L0078&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 59953, Stockholm 2000&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-03-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2000-03-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-03-22 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2000-03-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2000-04-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 08:53:18</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GN0399</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:18</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 08:53:18</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1999/2000:FiU25</uppgift>
<ref_dok_id>GN01FiU25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Gruppbaserade försäkringsrörelseregler</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>