<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2292268</hangar_id>
 <dok_id>GN0398</dok_id>
 <rm>1999/2000</rm>
 <beteckning>98</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1999/2000:98</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Näringsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>98</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-03-28 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:06:09</systemdatum>
 <publicerad>2000-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GN0398/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GN0398</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN0398</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1999/2000:98&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och&lt;br&gt;tillväxt&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0398/prop_19992000__98-1.png" style="width:41pt;height:70pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 28 mars 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Björn Rosengren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Näringsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lämnas en redogörelse för arbetsmarknadsutvecklingen&lt;br&gt;samt arbetsmarknadspolitikens inriktning och effekter under 1990-talet&lt;br&gt;samt arbetsmarknadspolitikens mål och roll framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiken har tre huvuduppgifter: För det första att&lt;br&gt;förmedla arbete till arbetslösa och arbetskraft till företag. För det andra&lt;br&gt;att öka de arbetslösas kunskaper och för det tredje att stödja dem som har&lt;br&gt;svårt att få arbete på den reguljära arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppgift framstår som allt viktigare, nämligen att öka sysselsättning-&lt;br&gt;en och förhindra marginaliseringen av de updersysselsatta i skogslänen&lt;br&gt;och i vissa områden i storstäderna. För att öka sysselsättningen och för-&lt;br&gt;hindra marginalisering måste de som står längst från arbetsmarknaden&lt;br&gt;prioriteras. Det handlar om människor som drabbas av glesbygdens&lt;br&gt;strukturförändringar men också om arbetslösa socialbidragstagare i de&lt;br&gt;större städerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att en aktivitetsgaranti skall införas i hela lan-&lt;br&gt;det. Syftet är att ge arbetslösa som är eller löper risk att bli långtidsin-&lt;br&gt;skrivna bättre förutsättningar att få arbete, hävda arbetslinjen och bryta&lt;br&gt;rundgången mellan åtgärder och öppen arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås inom ramen för aktivitetsgarantin att ett nytt särskilt&lt;br&gt;anställningsstöd införs för långtidsinskrivna personer som är 57 år eller&lt;br&gt;äldre, vars möjligheter att återkomma till den reguljära arbetsmarknaden&lt;br&gt;är små.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningsskyddslagen föreslås ändras så att arbetstagare som är an-&lt;br&gt;ställda med det föreslagna särskilda anställningsstödet inte omfattas av&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse: S. 5 raderna 11-26 sifferändring S. 8 rad 14 Står: anställningstöd Rättat till:&lt;br&gt;anställningsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår vidare att det i lagen om arbetslöshetsförsäkring Prop. 1999/2000:98&lt;br&gt;införs en uttrycklig regel om att för rätt till arbetslöshetsersättning skall&lt;br&gt;den sökande anstränga sig för att finna ett lämpligt arbete. Regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet regeringen bestämmer föreslås bemyndigas att utfär-&lt;br&gt;da föreskrifter om lämpligt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lämnar vidare en redogörelse för de regelförenklingar som&lt;br&gt;kommer att göras. Dessa görs i syfte att underlätta arbetet inom arbets-&lt;br&gt;förmedlingen och frigöra resurser till huvuduppgiften att förmedla arbe-&lt;br&gt;ten. En ny lag om arbetsmarknadspolitiska program föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av den nya regleringen kring de arbetsmarknadspolitis-&lt;br&gt;ka programmen föreslås följdändringar i lagen om arbetslöshetsförsäk-&lt;br&gt;ring. Som ett led i regelförenklingen föreslås att de arbetsmarknadspoli-&lt;br&gt;tiska åtgärder där aktivitetsstöd utgår skall som huvudregel pågå under&lt;br&gt;längst sex månader samt att åtgärden utbildningsstöd skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för programmet särskilda insatser för personer med ar-&lt;br&gt;betshandikapp kommer en rad förenklingar att göras och föreslås ett antal&lt;br&gt;förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lämnar slutligen en redogörelse för Arbetsmarknadverkets&lt;br&gt;organisation och behovet av att styrningen inom verket behöver förtydli-&lt;br&gt;gas. Regeringen kommer därför att vidta erforderliga åtgärder som inne-&lt;br&gt;bär att ekonomistyrning, kontroll och uppföljning inom Arbetsmarknads-&lt;br&gt;verket väsentligt förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar och befogenheter inom arbetsmarknadspolitiken skall hållas&lt;br&gt;samman och arbetsfördelning mellan staten och kommunerna skall göras&lt;br&gt;tydligare. Ordning och reda i arbetsmarknadspolitiken är en självklarhet.&lt;br&gt;Politiken skall successivt inriktas mer på omvandling och utveckling.&lt;br&gt;Åtgärderna skall inte utnyttjas för försörjning utan arbetslinjen skall stär-&lt;br&gt;kas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna skall få en tydligare roll i uppgiften att samordna de lo-&lt;br&gt;kala insatserna utifrån de nationella målen för arbetsmarknadspolitiken&lt;br&gt;för att häva den undersysselsättning som präglar vissa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2000.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om arbetsmarknadspolitiska program........6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1982:80) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställningsskydd................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslöshetsförsäkring.......................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsmarknadsutvecklingen under 1990-talet...............................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsmarknadspolitikens roll........................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsmarknadspolitiken under 2000-talet.....................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;En effektivare platsförmedling........................................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Personalresurserna inom Arbetsmarknadsverket (AMV). 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utveckling av den individuella handlingsplanen..............48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansträngningar att finna lämpligt arbete..........................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Insatser för att förhindra och bryta långtidsarbetslöshet.................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund..........................................................................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Aktivitetsgaranti...............................................................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Regelförenklingar............................................................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning...........................................................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De arbetsmarknadspolitiska programmen........................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En ny lag om arbetsmarknadspolitiska program och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följdändringar i lagen (1997:238) om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring.....................................................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tid i aktivitet....................................................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Åtgärden utbildningsstöd upphör.....................................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen m.m. för personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med arbetshandikapp........................................................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lönebidrag och skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(OSA)................................................................................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Styrning och uppföljning.................................................................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsmarknadsverkets ledningsform..............................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Styrningen inom Arbetsmarknadsverket..........................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;En aktivare och tydligare omställningsförsäkring...........................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Förslagens ekonomiska konsekvenser............................................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;Författningskommentar...................................................................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om arbetsmarknadspolitiska program......75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1980:82) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställningsskydd..............................................................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslöshetsförsäkring.....................................................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Instanser som har yttrat sig över rapporten (Dsl999:58)&lt;br&gt;Kontrakt för arbete - Rättvisa och tydliga regler i&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen.....................................................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Instanser som har yttrat sig över betänkandet (Ds 1999:54)&lt;br&gt;Samverkan för förre bidrag och fler i jobb...........................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 mars 2000.........81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad...........................................................................................82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om arbetsmarknadspolitiska program,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels godkänner vad regeringen föreslår om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att införa en aktivitetsgaranti (avsnitt 8.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ett särskilt anställningsstöd för äldre personer (avsnitt 8.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. rätt till aktivitetsstöd vid vägledning och arbetslivsinriktad rehabilite-&lt;br&gt;ring (avsnitt 9.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. att en arbetsmarknadspolitisk aktivitet får pågå under längre tid än sex&lt;br&gt;månader endast om det finns särskilda skäl (avsnitt 9.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. att utbildningsstöd slopas från och med den 1 augusti år 2000 (avsnitt&lt;br&gt;9-5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. att stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen m.m. skall avse personer med&lt;br&gt;arbetshandikapp (avsnitt 9.6),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen för företagare och fria yrkes-&lt;br&gt;utövare (avsnitt 9.6),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. möjligheter till stöd för reparationer av hjälpmedel på arbetsplatsen&lt;br&gt;(avsnitt 9.6),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. stöd till personligt biträde vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;program (avsnitt 9.6),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. stöd av en SlUS-konsulent (avsnitt 9.6),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. att stöd till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA) inte får&lt;br&gt;lämnas inom konkurrensutsatt verksamhet (avsnitt 9.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om arbetsmarknadspolitiska program&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag innehåller övergripande bestämmelser om de arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska programmen. Programmen syftar till att stärka den&lt;br&gt;enskildes möjligheter att få eller behålla ett arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmen handhas av Arbetsmarknadsverket om inte annat före-&lt;br&gt;skrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En kommun får anordna praktik eller annan verksamhet på heltid&lt;br&gt;för arbetslösa ungdomar som inte genomgår gymnasieskola eller liknande&lt;br&gt;utbildning till dess de fyller 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen har rätt till ersättning från staten för sådan verksamhet.&lt;br&gt;Rätten till ersättning gäller under förutsättning att avtal träffas med rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. I ett sådant avtal&lt;br&gt;skall anges de villkor som skall gälla för att ersättning skall lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen beslutar om vilken ersättning som skall lämnas till den&lt;br&gt;som deltar i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En kommun får efter överenskommelse med regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer åta sig en skyldighet att erbjuda&lt;br&gt;ungdomar som står till arbetsmarknadens förfogande en aktiverande och&lt;br&gt;utvecklande insats på heltid. En sådan skyldighet gäller från och med den&lt;br&gt;dag den unge fyller 20 år till dess hon eller han fyllt 25 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens skyldighet inträder om något arbete, reguljär utbildning&lt;br&gt;eller något lämpligt arbetsmarknadspolitiskt program inte kunnat erbju-&lt;br&gt;das inom 90 dagar från det att den unge anmälde sig som arbetssökande&lt;br&gt;hos den offentliga arbetsförmedlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsinsatsen skall erbjudas inom tio dagar från det att kommu-&lt;br&gt;nens skyldighet enligt första stycket inträdde och får pågå i högst 12 må-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som är berättigad till ersättning enligt lagen (1997:238) om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring har vid deltagande i verksamhet som anordnas av&lt;br&gt;kommunen enligt 3 § rätt till aktivitetsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall till den som tar del av verksamhet enligt 3 § och som&lt;br&gt;uppbär försörjningsstöd enligt 6 och 6 b §§ socialtjänstlagen (1980:620)&lt;br&gt;när han eller hon börjar delta i verksamheten utge ersättning med ett be-&lt;br&gt;lopp som motsvarar försörjningsstödet. Detsamma skall gälla beträffande&lt;br&gt;den för vilken fattas beslut om sådant försörjningsstöd som avses i första&lt;br&gt;stycket under tid som han eller hon deltar i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall till deltagare som inte erhåller ersättning enligt första&lt;br&gt;eller andra stycket betala ut ersättning med 1 967 kronor per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen enligt andra och tredje stycket skall benämnas utveck-&lt;br&gt;lingsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Regeringen får föreskriva att den som anordnar ett arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiskt program i vissa fall skall betala finansieringsbidrag till sta-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den arbetsgivare eller anordnare av ett arbetsmarknadspolitiskt&lt;br&gt;program som mottagit stöd skall ge Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) el-&lt;br&gt;ler den myndighet AMS utser tillfälle att granska den verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs och lämna de uppgifter som behövs för att granskningen skall&lt;br&gt;kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som tar del av ett arbetsmarknadspolitiskt program skall inte&lt;br&gt;anses som arbetstagare om inte programmet gäller en anställning med&lt;br&gt;anställningsstöd eller lönebidrag eller skyddat arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett program bedrivs på en arbetsplats skall den som tar del av pro-&lt;br&gt;grammet dock likställas med arbetstagare vid tillämpning av följande&lt;br&gt;regler i arbetsmiljölagen (1977:1160):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 2 kap. 19 §§ om arbetsmiljöns beskaffenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 3 kap. 1-4 och 7-14 §§ om allmänna skyldigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 4 kap. 1-4 och 8-10 §§ om bemyndiganden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 5 kap. 1 och 3 §§ om minderåriga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 7 kap. om tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 8 kap. om påföljder, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 9 kap. om överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i arbetsmiljölagen sägs om arbetsgivare skall gälla den som&lt;br&gt;har upplåtit en arbetsplats för programverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom lagen upphävs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1995:706) om kommuners ansvar för ungdomar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1997:1268) om kommuners ansvar för ungdomar mellan 20&lt;br&gt;och 24 år, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1998:1781) om arbetsmarknadspolitiska aktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De upphävda lagarna gäller dock fortfarande för de personer som&lt;br&gt;anvisats verksamhet enligt förordningen (1995:712) om kommuners an-&lt;br&gt;svar för ungdomar, förordningen (1997:1278) om kommuners ansvar för&lt;br&gt;ungdomar mellan 20 och 24 år och förordningen (1998:1784) om arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska aktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:80) om an-&lt;br&gt;ställningsskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1982:80) om anställningsskydd skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens&lt;br&gt;tillämpning undantas dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställnings-&lt;br&gt;villkor får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. arbetstagare som är anställda för arbete i arbetsgivarens hushåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. arbetstagare som har anvisats 4. arbetstagare som är anställda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beredskapsarbete eller skyddat med särskilt anställningsstöd eller&lt;br&gt;arbete &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i skyddat arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:324&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9, 11, 14, 16, 17, 19, 30 och 46 §§ lagen&lt;br&gt;(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ersättning vid arbetslöshet har sökande som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är arbetsföra och oförhindrade att åta sig arbete för en arbetsgivares&lt;br&gt;räkning minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar&lt;br&gt;i veckan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är beredda att anta erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken de&lt;br&gt;inte anmält hinder som kan godtas av arbetslöshetskassan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;är anmälda som arbetssökande hos den offentliga arbets-&lt;br&gt;förmedlingen i den ordning som föreskrivs av regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inte kan få lämpligt arbete.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4. anstränger sig för att finna ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämpligt arbete men inte kan få ett&lt;br&gt;sådant arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudet arbete skall anses lämpligt, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det inom ramen för tillgången på arbetstillfällen tagits skälig hänsyn&lt;br&gt;till den sökandes förutsättningar för arbetet samt andra personliga för-&lt;br&gt;hållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anställningsförmånerna är förenliga med de förmåner som arbetsta-&lt;br&gt;gare får som är anställda enligt kollektivavtal eller, om kollektivavtal inte&lt;br&gt;finns, är skäliga i förhållande till de förmåner arbetstagare med likvärdiga&lt;br&gt;arbetsuppgifter och kvalifikationer får vid jämförliga företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. arbetet inte hänför sig till en arbetsplats där arbetskonflikt råder till&lt;br&gt;följd av stridsåtgärder som är lovliga enligt lag och kollektivavtal, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förhållandena på arbetsplatsen motsvarar vad som anges i författning&lt;br&gt;eller myndighets föreskrifter om åtgärder till förebyggande av ohälsa el-&lt;br&gt;ler olycksfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela ytterligare föreskrifter om&lt;br&gt;lämpligt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av arbetsvillkoret bortses fran utfört förvärvsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. som arbetsgivaren finansierat&lt;br&gt;med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förordningen (1997:1275) om&lt;br&gt;anställningsstöd, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förordningen (1987:411) om&lt;br&gt;beredskapsarbete, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. som bedrivits med stöd av be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. som arbetsgivaren finansierat&lt;br&gt;med stöd av förordningen&lt;br&gt;(1997:1275) om anställningsstöd,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. som bedrivits med stöd av be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelserna om stöd till start av&lt;br&gt;näringsverksamhet enligt förord-&lt;br&gt;ningen (2000:000) om arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelsema om start av närings-&lt;br&gt;verksamhet enligt förordningen&lt;br&gt;(1998:1784) om arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska aktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller dock inte om den sökande när det i första stycket nämnda&lt;br&gt;arbetet påbörjades uppfyllde arbetsvillkoret med annat förvärvsarbete&lt;br&gt;enligt 12-13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ramtid skall bestämmas enligt 12 § räknas inte den tid da den sökan-&lt;br&gt;de varit hindrad att arbeta på grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. styrkt sjukdom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avslutad heltidsutbildning som den sökande har avslutat efter fyllda&lt;br&gt;25 år eller som har föregåtts av sammanhängande förvärvsarbete på hel-&lt;br&gt;tid i minst 5 månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa&lt;br&gt;fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. frihetsberövande på kriminalvårdens område,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vård av eget barn som inte har fyllt 2 år eller vård av adoptivbarn i 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år efter barnets ankomst i familjen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. beslut enligt smittskyddslagen&lt;br&gt;(1988:1472) eller livsmedelslagen&lt;br&gt;(1971:511) eller föreskrifter som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av livsme-&lt;br&gt;delslagen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. utlandsvistelse till följd av att&lt;br&gt;den sökande följt med sin make&lt;br&gt;eller maka vid dennes arbete i ut-&lt;br&gt;landet under förutsättning att ma-&lt;br&gt;kens eller makans arbetsgivare har&lt;br&gt;sitt säte i Sverige och att lönen&lt;br&gt;utbetalas från Sverige, varvid med&lt;br&gt;make eller maka jämställs person&lt;br&gt;med vilken den sökande samman-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. beslut enligt smittskyddslagen&lt;br&gt;(1988:1472) eller livsmedelslagen&lt;br&gt;(1971:511) eller föreskrifter som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av livsme-&lt;br&gt;delslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. utlandsvistelse till följd av att&lt;br&gt;den sökande följt med sin make&lt;br&gt;eller maka vid dennes arbete i ut-&lt;br&gt;landet under förutsättning att ma-&lt;br&gt;kens eller makans arbetsgivare har&lt;br&gt;sitt säte i Sverige och att lönen&lt;br&gt;utbetalas från Sverige, varvid med&lt;br&gt;make eller maka jämställs person&lt;br&gt;med vilken den sökande samman-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1783&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bor under förhållanden som liknar bor under förhållanden som liknar&lt;br&gt;makars. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;makars, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. deltagande i ungdomsgaran-&lt;br&gt;tin enligt förordningen (2000:000)&lt;br&gt;om arbetsmarknadspolitiska pro-&lt;br&gt;gram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ramtid skall bestämmas enligt 12 § räknas inte heller tid då den&lt;br&gt;sökande fått föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring eller varit hindrad att arbeta på grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;en arbetsmarknadspolitisk&lt;br&gt;aktivitet enligt förordningen&lt;br&gt;(1998:1784) om arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska aktiviteter med undantag&lt;br&gt;av start av näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utbildning för vilken utbildningsbidrag lämnas enligt förordningen&lt;br&gt;(1996:1654) om särskilt utbildningsbidrag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. deltagande i verksamhet där ersättning enligt 3 a § har lämnats, i den&lt;br&gt;mån tiden inte jämställs enligt vad som följer av 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. arbetsmarknadsutbildning,&lt;br&gt;arbetspraktik, datorteksverksamhet&lt;br&gt;och arbetslivsinriktad rehabilite-&lt;br&gt;ring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sökande som en gang har pabörjat en ersättningspenod enligt den-&lt;br&gt;na lag gäller följande. När det arbetsvillkor skall uppfyllas som skall lig-&lt;br&gt;ga till grund för en ny ersättningsperiod skall med tid under vilken sö-&lt;br&gt;kande enligt 12-14 §§ skall ha förvärvsarbetat jämställas den tid då de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. deltagit i och, om inte särskil-&lt;br&gt;da skäl hindrat det, fullföljt en ar-&lt;br&gt;betsmarknadsutbildning eller yr-&lt;br&gt;kesinriktad rehabilitering enligt&lt;br&gt;förordningen (1998:1784) om ar-&lt;br&gt;betsmarknadspolitiska aktiviteter,&lt;br&gt;för vilka statligt utbildningsbidrag&lt;br&gt;lämnats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;bedrivit näringsverksamhet&lt;br&gt;som avses i förordningen&lt;br&gt;(1998:1784) om arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska aktiviteter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. deltagit i och, om inte särskilda&lt;br&gt;för vilken utbildningsbidrag lämnats&lt;br&gt;särskilt utbildningsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tagit del av och, om inte sär-&lt;br&gt;skilda skäl hindrat det, fullföljt&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning, ar-&lt;br&gt;betspraktik, datorteksverksamhet&lt;br&gt;eller arbetslivsinriktad rehabilite-&lt;br&gt;ring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;bedrivit näringsverksamhet&lt;br&gt;som avses i förordningen&lt;br&gt;(2000:000) om arbetsmarknadspo-&lt;br&gt;litiska program,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skäl hindrat det, fullföljt utbildning&lt;br&gt;enligt förordningen (1996:1654) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1783&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt&lt;br&gt;eller fått föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring, i båda fallen dock tillsammans högst 2 månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. utfört förvärvsarbete som ar- 5. utfört förvärvsarbete som ar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betsgivaren finansierat med stöd&lt;br&gt;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förordningen (1997:1275) om&lt;br&gt;anställningsstöd, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förordningen (1987:411) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betsgivaren finansierat med stöd&lt;br&gt;av förordningen (1997:1275) om&lt;br&gt;anställningsstöd, med undantag&lt;br&gt;för arbete som finansierats med&lt;br&gt;särskilt anställningsstöd, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beredskapsarbete, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fullföljt verksamhet där ersättning enligt 3 a § lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning till sökande som&lt;br&gt;uppfyllt arbetsvillkoret huvudsak-&lt;br&gt;ligen genom arbetsmarknadsut-&lt;br&gt;bildning eller yrkesinriktad reha-&lt;br&gt;bilitering för vilken de har fått&lt;br&gt;statligt utbildningsbidrag får be-&lt;br&gt;stämmas till belopp som motsvarar&lt;br&gt;utbildningsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning till sökande som&lt;br&gt;uppfyllt arbetsvillkoret huvudsak-&lt;br&gt;ligen genom att ta del av en ar-&lt;br&gt;betsmarknadspolitisk åtgärd som&lt;br&gt;berättigar till aktivitetsstöd enligt&lt;br&gt;förordningen (1996:1100) om ak-&lt;br&gt;tivitetsstöd får bestämmas till be-&lt;br&gt;lopp som motsvarar aktivitetsstö-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller trots bestämmelserna i 26-29 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 43 § 1-3 om&lt;br&gt;arbete skall tillämpas i fråga om&lt;br&gt;Arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;br&gt;som berättigar till utbildningsbi-&lt;br&gt;drag och utbildningar för vilka&lt;br&gt;utbildningsbidrag lämnas enligt&lt;br&gt;förordningen (1996:1654) om sär-&lt;br&gt;skilt utbildningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 44 och 45 §§ s'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 43 § 1-3 om&lt;br&gt;arbete skall tillämpas i fråga om&lt;br&gt;Arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;br&gt;som berättigar till aktivitetsstöd&lt;br&gt;och utbildningar för vilka utbild-&lt;br&gt;ningsbidrag lämnas enligt förord-&lt;br&gt;ningen (1996:1654) om särskilt&lt;br&gt;utbildningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 därvid gälla i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 augusti år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen för år 2000 angav regeringen under hösten 1999&lt;br&gt;att Sverige skall ta steget in i nästa århundrade med en politik för utveck-&lt;br&gt;ling och jämlikhet som bygger på allas delaktighet (prop. 1999/2000:1&lt;br&gt;bet. 1999/2000:AU 1, rskr. 1999/2000:83). Politiken för det nya århundra-&lt;br&gt;det skall enligt propositionen vara inriktad bl.a. på att nå full sysselsätt-&lt;br&gt;ning och ökat välstånd genom en god och uthållig ekonomisk tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en del i denna inriktning ingår att lägga om arbetsmarknadspoli-&lt;br&gt;tiken mot ökad kvalitet, långsiktighet och enklare regler. För att under-&lt;br&gt;lätta denna utveckling har inom Regeringskansliet under det gångna och&lt;br&gt;det innevarande året genomförts en mängd utrednings- och översynsar-&lt;br&gt;bete inom det arbetsmarknadspolitiska området men också inom andra&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp inom Näringsdepartementet har under år 1999 gjort en&lt;br&gt;översyn av arbetslöshetsförsäkringen. Gruppens arbete finns redovisat i&lt;br&gt;Ds 1999:58 Kontrakt för arbete - Rättvisa och tydliga regler i arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkringen. Betänkandet har remissbehandlats. De instanser som&lt;br&gt;har avgivit yttrande finns i bilaga 1. Remissyttrandena finns att tillgå i&lt;br&gt;Näringsdepartementet (dnr N1999/11935/A). I denna proposition, avsnitt&lt;br&gt;7.3, kommer endast att behandlas några av arbetsgruppens förslag. En&lt;br&gt;proposition som mer samlat behandlar arbetslöshetsförsäkringen och dess&lt;br&gt;ställning inom arbetsmarknadspolitiken kommer att överlämnas till riks-&lt;br&gt;dagen i maj i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen för år 2000 anmälde regeringen att den under&lt;br&gt;våren 2000 skulle återkomma till riksdagen med ett förslag till föränd-&lt;br&gt;ringar i reglerna för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i anslutning&lt;br&gt;till översynen av arbetslöshetsförsäkringen (prop. 1999/2000:1, utg.omr.&lt;br&gt;14s.43). I propositionen redovisades också ett antal principer som för-&lt;br&gt;enklingarna skulle bygga på och ett utkast till en programindelning av de&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Arbetet med regelförenklingarna har&lt;br&gt;under hösten och vintern fortskridit inom Regeringskansliet i nära sam-&lt;br&gt;verkan med AMS. Resultatet av arbetet redovisas under avsnitt 9 Regel-&lt;br&gt;förenklingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Regeringskansliet (Socialdepartementet) har en utredning under&lt;br&gt;år 1999 sett över arbetslösa socialbidragstagares situation. Utredningen&lt;br&gt;avlämnade i september 1999 betänkandet Ds 1999:54 Samverkan för fär-&lt;br&gt;re bidrag och fler i jobb. Betänkandet har remissbehandlats. De instanser&lt;br&gt;som har avgivit yttrande finns i bilaga 2. Remissyttranden finna att tillgå&lt;br&gt;i Näringsdepartementet (dnr N1999/11485/A). Förslag i fråga om dessa&lt;br&gt;socialbidragstagare finns i avsnittet 8.1 Aktivitetsgaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen har under 1999, på uppdrag av regeringen,&lt;br&gt;utrett hur de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna kan användas effektiva-&lt;br&gt;re för personer som varit arbetslösa och under en längre tid stått utanför&lt;br&gt;den reguljära arbetsmarkanden. Den 23 december år 1999 avlämnade&lt;br&gt;AMS en rapport, Arbetsmarknadsverket i 2000-talet (dnr&lt;br&gt;N1999/13151/A). Rapporten har inte remissbehandlats. Rapporten be-&lt;br&gt;handlas till viss del i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en ny lag om arbetsmarknadspolitiska program.&lt;br&gt;Lagen föreslås få motsvarande innehåll som lagen (1995:706) om kom-&lt;br&gt;muners ansvar för ungdomar, lagen (1997:1268) om kommuneras ansvar&lt;br&gt;för ungdomar mellan 20 och 24 år och lagen (1998:1781) om arbets-&lt;br&gt;marknaspolitiska aktiviteter. Lagförslaget är därmed väsentligen av re-&lt;br&gt;daktionell art och regeringen anser att Lagrådets hörande saknar betydel-&lt;br&gt;se på grund av sakens enkla beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås i propositionen en ändring i lagen (1982:80) om an-&lt;br&gt;ställningsskydd. Förslaget innebär att benämningen ”beredskapsarbete”&lt;br&gt;utmönstras ur lagtexten och att det i stället anges att anställda med det&lt;br&gt;nya särskilda anställningsstödet inte omfattas av lagen.Därutöver föreslås&lt;br&gt;redaktionella ändringar. Lagrådets yttrande är inte nödvändigt eftersom&lt;br&gt;ändringarna är av enkel beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därutöver ändringar i lagen (1997:238) om ar-&lt;br&gt;betslöshetsförsäkring. Dessa faller inte inom Lagrådets granskningsom-&lt;br&gt;råde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Arbetsmarknadsutvecklingen under 1990-&lt;br&gt;talet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1990-talet har arbetsmarknadspolitiken på grund av det svåra läget&lt;br&gt;på arbetsmarknaden fått verka i en situation som väsentligt skilt sig från&lt;br&gt;den som rådde då grunddragen i den svenska arbetsmarknadspolitiken&lt;br&gt;utformades. Mellan åren 1990 och 1993 försvann ungefär en halv miljon&lt;br&gt;arbetstillfällen eller 12 procent av sysselsättningen. Den stabiliseringspo-&lt;br&gt;litiska börda som lades på arbetsmarknadspolitiken under 1990-talet har&lt;br&gt;tidvis varit ungefär dubbelt så stor som vid konjunkturnedgången i början&lt;br&gt;av 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statsfmansiella läget i kombination med den stabiliseringspolitiska&lt;br&gt;börda som lades på arbetsmarknadspolitiken gjorde att insatserna mer&lt;br&gt;kom att präglas av kvantitet än kvalitet för att förhindra att människor&lt;br&gt;slogs ut och permanent tvingades lämna arbetskraften. Ett utslag av detta&lt;br&gt;var det volymmål för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna som kom att&lt;br&gt;prägla politiken fram till år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna inriktning kan ses som ett avsteg från kärnverksamheten i ar-&lt;br&gt;betsmarknadspolitiken, nämligen fokus på platstillsättningar, insatser för&lt;br&gt;att motverka flaskhalsar och insatser för dem som har det allra svårast att&lt;br&gt;få ett arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att kvantitet kom att gå före kvalitet försämrades också det&lt;br&gt;tidigare goda rykte som arbetsmarknadspolitiken haft. Många arbetslösa&lt;br&gt;hamnade i en rundgång mellan arbetslöshet och olika åtgärder. Åtgärder-&lt;br&gt;na ledde inte i samma omfattning som tidigare till arbete och de upplev-&lt;br&gt;des därför i ökad utsträckning som meningslösa. Andelen i arbete sex&lt;br&gt;månader efter yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning minskade t.ex.&lt;br&gt;från 74 procent år 1989 till som lägst 25 procent år 1993. Den stora be-&lt;br&gt;lastningen på arbetsförmedlingarna gjorde att förmedlarna kunde ägna&lt;br&gt;allt mindre tid åt varje enskild sökande, trots kraftigt ökade personalre-&lt;br&gt;surser. Samtidigt prövades en rad olika nya åtgärder och försöksverk-&lt;br&gt;samheter för att motverka de problem som fanns på arbetsmarknaden.&lt;br&gt;Försöksverksamheterna ledde också till att många projekt startades som&lt;br&gt;inte alltid hade en tydlig arbetsmarknadspolitisk inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1990-talet har flera insatser gjorts för att öka det kommunala&lt;br&gt;och regionala inflytandet inom arbetsmarknadspolitiken. Kommunerna&lt;br&gt;har också tagit ett mycket stort ansvar. Ett uttryck för detta är införandet&lt;br&gt;av det kommunala programmet för ungdomar under 20 år, utvecklingsga-&lt;br&gt;rantin för ungdomar, en starkare representation för kommunerna i ar-&lt;br&gt;betsförmedlingsnämnderna m.m. Grundtanken bakom det ökade lokala&lt;br&gt;inflytandet är att effektivisera insatserna då man på lokal nivå har bäst&lt;br&gt;kunskap om det lokala näringslivet och de arbetssökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inriktning som politiken haft under 1990-talet har kritiserats från&lt;br&gt;många håll som ineffektiv och alltför omfattande. Regeringen delar&lt;br&gt;OECD:s uppfattning att den aktiva arbetsmarknadspolitiken är ett av flera&lt;br&gt;viktiga verktyg för att bekämpa arbetslösheten (Martin J (1998) ”What&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;works among active labour market policies: evidence from OECD co-&lt;br&gt;untries experiences”, OECD, Labour Market and Social Policy Occassio-&lt;br&gt;nal paper No 35). Men att effektiviteten i arbetsmarknadspolitiken natur-&lt;br&gt;ligt nog är lägre då det är låg efterfrågan och få lediga arbeten. Mycket&lt;br&gt;tyder dock på att arbetsmarknadspolitiken i flera avseenden varit fram-&lt;br&gt;gångsrik. Den mycket kraftiga sysselsättningsökning som skett sedan&lt;br&gt;början på år 1998 har kunnat ske utan att inflationen tagit fart och allt för&lt;br&gt;stora flaskhals- eller bristproblem. Antalet långtidsinskrivna har också&lt;br&gt;minskat kraftigt nu när konjunkturen vänt uppåt. Detta tyder på att de&lt;br&gt;arbetslösa, även de som varit utan arbete mycket lång tid, bl.a. tack vare&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiken i stor utsträckning kunnat behålla sin anknyt-&lt;br&gt;ning till arbetsmarknaden. Vi har därmed undvikt den situation som&lt;br&gt;präglar flera andra länder, där många permanent slagits ut från arbets-&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativet till den förda politiken, dvs. en betydligt lägre omfattning&lt;br&gt;på de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, hade sannolikt varit att många&lt;br&gt;hade slagits ut permanent och att det skulle vara svårt att rusta dem för&lt;br&gt;arbetsmarknaden när de nu åter behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshets- och sysselsättningsmålet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fastslog år 1996 som mål att Sverige år 2000 skall ha halverat&lt;br&gt;den öppna arbetslösheten till 4 procent. Under åren 1998 och 1999 har&lt;br&gt;den öppna arbetslösheten sjunkit betydligt. Arbetslösheten uppgick som&lt;br&gt;årsgenomsnitt till 5,6 procent under år 1999. Arbetslösheten var 5,2 pro-&lt;br&gt;cent bland kvinnor och 5,9 procent bland män. Med en fortsatt god sys-&lt;br&gt;selsättningsutveckling ligger regeringens mål att minska den öppna ar-&lt;br&gt;betslösheten till 4 procent under år 2000 inom räckhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;REGERINGENS SYSSELSÄTTNINGSMÅL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Säsongsrensade värden, 3 månaders glidande medelvärde)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0398/prop_19992000__98-2.png" style="width:277pt;height:119pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: SCB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsmålet kompletterades år 1998 med ytterligare ett mål, näm-&lt;br&gt;ligen att andelen reguljärt sysselsatta av befolkningen mellan 20 och 64&lt;br&gt;år skall öka från 74 procent år 1997 till 80 procent år 2004. Med reguljärt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sysselsatta menas de som är sysselsatta enligt definitionen i Arbetskrafts-&lt;br&gt;undersökningen (AKU) exklusive sysselsatta i de konjunkturberoende&lt;br&gt;arbetsmarknads-politiska programmen anställningsstöd, allmänt anställ-&lt;br&gt;ningsstöd, förstärkt anställningsstöd, offentligt tillfälligt arbete (OTA),&lt;br&gt;resursarbeten i offentlig verksamhet och starta eget bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknaden präglas nu av den mycket starka sysselsättningsök-&lt;br&gt;ning som sker inom stora delar av näringslivet. Antalet sysselsatta har&lt;br&gt;ökat med ca 200 000 personer sedan januari 1998. Denna ökning har&lt;br&gt;skett bland både kvinnor och män och inom alla ålderskategorier. Till-&lt;br&gt;gängliga prognoser tyder på en fortsatt stark sysselsättningsökning de&lt;br&gt;kommande åren. Andelen sysselsatta av befolkningen, är nu ca 76 pro-&lt;br&gt;cent för åldersgruppen 20 - 64 år. Detta är en förbättring med en procen-&lt;br&gt;tenhet jämfört med för ett år sedan, då andelen reguljärt sysselsatta upp-&lt;br&gt;gick till 74,9 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns goda förutsättningar för att nå sysselsättningsmålet på 80&lt;br&gt;procent för denna åldersgrupp år 2004. Fortsätter sysselsättningen att öka&lt;br&gt;i den takt som vi ser för närvarande under åren som följer kommer rege-&lt;br&gt;ringens sysselsättningsmål att nås tidigare än år 2004.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen varierar mellan olika delar av landet. Under konjunktur-&lt;br&gt;nedgången i böijan på 1990-talet minskade sysselsättningen ungefär lika&lt;br&gt;mycket i hela landet. I den konjunkturuppgång som vi nu befinner oss i&lt;br&gt;ökar däremot de regionala skillnaderna. Den största delen av de två se-&lt;br&gt;naste årens sysselsättningsökning har skett i storstadsregionerna och på&lt;br&gt;universitetsorterna. En stor del av de sysselsatta i dessa områden arbetar&lt;br&gt;inom den privata tjänstesektorn, vilken är den bransch där sysselsätt-&lt;br&gt;ningsuppgången varit starkast. Men även de industriinriktade små-&lt;br&gt;landslänen har haft en god sysselsättningsutveckling. De så kallade&lt;br&gt;skogslänen (Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västemorrlands, Gäv-&lt;br&gt;leborgs, Dalarnas och Värmlands län) har emellertid haft en svagare ut-&lt;br&gt;veckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regional fördelning av sysselsättningsförändring&lt;br&gt;mellan 4:kvartalet 1997,1998 och 1999, procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0398/prop_19992000__98-3.png" style="width:266pt;height:162pt;"/&gt;
&lt;p&gt;En stor del av sysselsättningen inom dessa län finns inom offentlig sek-&lt;br&gt;tor. Sex av landets 21 län uppvisar en oförändrad eller minskad syssel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättning. Tillsammans svarar dessa län för ca 15-16 procent av den totala&lt;br&gt;sysselsättningen i landet. Även i vissa utsatta områden i storstadsregio-&lt;br&gt;nerna har en sysselsättningsutveckling som är närmast oförändrad trots de&lt;br&gt;senaste årens konjunkturuppgång. Sysselsättningen har således stigit på&lt;br&gt;de flesta håll i landet under de två senaste åren. Det finns dock stora&lt;br&gt;skillnader i sysselsättningsnivå mellan olika regioner och grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var finns de arbetslösa?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990-talets djupa lågkonjunktur slog hårt mot i stort sett alla grupper och&lt;br&gt;sektorer. Arbetslösheten drabbade dock framför allt personer i de yngre&lt;br&gt;åldrarna, med andra ord unga människor som antingen just skulle etable-&lt;br&gt;ra sig eller relativt nyligen hade etablerat sig på arbetsmarknaden. Då&lt;br&gt;arbetslösheten var som högst, åren 1993 - 1994, var ca två tredjedelar av&lt;br&gt;de arbetslösa under 40 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedgången i sysselsättningen drabbade såväl lågutbildade som högut-&lt;br&gt;bildade. Arbetslösheten steg för alla, visserligen från skilda nivåer, men&lt;br&gt;grupper med olika utbildningsbakgrund hade ungefär samma relativa&lt;br&gt;ökning av arbetslösheten. Ökningen av arbetslösheten och nedgången i&lt;br&gt;sysselsättningsintensitet skedde över hela landet. Till exempel var det&lt;br&gt;samma procentuella fall i sysselsättningsintensitet i Norrbottens län och i&lt;br&gt;Stockholms län mellan åren 1990 och 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förbättrade ekonomin och den sysselsättningsuppgång som börja-&lt;br&gt;de i slutet av år 1997 innebär att arbetslösheten nu sjunker. Minskningen&lt;br&gt;är dock mer ojämnt fördelad än vad ökningen var.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten är i dag spridd över alla åldersgrupper. Diagrammet&lt;br&gt;nedan visar att antalet arbetslösa i stort sett är lika många i alla ålders-&lt;br&gt;grupper. Det varierar mellan som mest 60 000 i åldersgruppen 25 - 34 år&lt;br&gt;och som minst 40 000 i åldersgruppen 55 - 64 år. År 1994 var det ca tre&lt;br&gt;gånger så många arbetslösa i åldern 25 - 34 år som i åldern 55 - 64 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anta) arbetslösa efter ålder åren 1990,1994 och 1999&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0398/prop_19992000__98-4.png" style="width:302pt;height:163pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0398/prop_19992000__98-5.png" style="width:299pt;height:159pt;"/&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten minskar således mest i de yngre åldersgrupperna. De yng- Prop. 1999/2000:98&lt;br&gt;re arbetslösa får jobb snabbare och de har även i högre utsträckning läm-&lt;br&gt;nat arbetskraften för att studera. Det är ändå värt att notera att merparten&lt;br&gt;eller ca 55 procent av de arbetslösa är under 40 år. Omkring 16 procent&lt;br&gt;av de arbetslösa är över 55 år, vilket innebär att de äldres andel av de&lt;br&gt;arbetslösa har ökat. De äldre har svårare att få jobb och har därmed läng-&lt;br&gt;re arbetslöshetstider än de yngre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De arbetslösa finns i hela landet. Nästan hälften av de arbetslösa bor i&lt;br&gt;något av de tre storstadslänen. Ungefär 20 procent av de arbetslösa är&lt;br&gt;bosatta i något av de sju skogslänen, den resterande tredjedelen bor i öv-&lt;br&gt;riga landet. Den relativa arbetslösheten är högst i skogslänen. Arbetslös-&lt;br&gt;heten varierar mellan 3 procent i Stockholms län och 9 procent i Norr-&lt;br&gt;bottens och Gävleborgs län. De flesta län har dock en arbetslöshet kring&lt;br&gt;5-6 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obalanstalet, med vilket menas såväl de öppet arbetslösa som deltagare&lt;br&gt;i arbetsmarknadspolitiska program, är dock betydligt större i de svagare&lt;br&gt;regionerna. Detta beror på att antalet deltagare i de konjunkturberoende&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska programmen är som störst där den relativa ar-&lt;br&gt;betslösheten är som högst. Enligt statistik från AMS över antalet personer&lt;br&gt;anmälda som arbetslösa respektive i konjunkturberoende arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska program varierar obalanstalet som andel av arbetskraften&lt;br&gt;från ca 5 procent i Stockholms län till ca 16 procent i Norrbottens län. I&lt;br&gt;januari 2000 fanns det enligt AMS verksamhetsstatistik närmare 100 000&lt;br&gt;arbetslösa inklusive deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspoli-&lt;br&gt;tiska program i de sju skogslänen. Vid samma tidpunkt fanns det motsva-&lt;br&gt;rande ca 160 000 arbetslösa personer i de tre storstadslänen och ytterliga-&lt;br&gt;re ca 110 000 i resterande delar av landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösa + i åtgärd ( obalanstalet) och långtidsinskrivna&lt;br&gt;fördelade på län, januari 2000&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0398/prop_19992000__98-6.png" style="width:239pt;height:131pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: AMS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dock en större dold arbetslöshet i skogslänen med en högre an-&lt;br&gt;del förtidspensionerade, många av arbetsmarknadsskäl och även ett större&lt;br&gt;antal studerande i kunskapslyftet. Men även i storstadsregionerna finns&lt;br&gt;det grupper som inte syns i arbetslöshetsstatistiken. Dessa grupper utgörs&lt;br&gt;till stor del av personer med utländsk bakgrund. Ett sätt att mer direkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studera den regionala arbetsmarknadssituationen är att titta pä andelen&lt;br&gt;sysselsatta av befolkningen i åldern 16 - 64 år, den s.k. sysselsättnings-&lt;br&gt;intensiteten. Denna var för riket som helhet ca 73 procent under år 1999.&lt;br&gt;Den högsta sysselsättningsintensiteten finns i Stockholms län och i små-&lt;br&gt;landslänen där nära 79 procent av befolkningen har arbete. Lägst andel&lt;br&gt;sysselsatta har Norrbottens län med 66 procent. Noterbart är även att&lt;br&gt;storstäderna Malmö och Göteborg har en låg andel sysselsatta. I Malmö&lt;br&gt;kommun som till befolkningstorlek motsvarar Norrbottens län, var ande-&lt;br&gt;len sysselsatta av befolkningen 63 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andel sysselsatta i relation till befolkningen i åldern 16 - 64 år, 4 kv 1999&lt;br&gt;länsvis fördelning samt vissa städer, procent.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0398/prop_19992000__98-7.png" style="width:261pt;height:153pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: AKU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De personer som är födda utanför Sverige drabbades mycket hårt av&lt;br&gt;konjunkturnedgången. Andelen sysselsatta bland dem med utomnordiskt&lt;br&gt;medborgarskap halverades mellan åren 1990 och 1997; från ca 70 pro-&lt;br&gt;cent till 35 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andel sysselsatta i befolkningen i åldern 16 -64 år, procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0398/prop_19992000__98-8.png" style="width:248pt;height:139pt;"/&gt;
&lt;p&gt;□ samtliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ utomnord&lt;br&gt;medb&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: AKU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som nyligen invandrat till Sverige eller som inte kommit in på ar- Prop. 1999/2000:98&lt;br&gt;betsmarknaden drabbades hårdast i det besvärliga arbetsmarknadsläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men även de utlandsfödda som blivit svenska medborgare drabbades&lt;br&gt;kraftigt av konjunkturnedgången. Många arbetade t.ex. inom industrin&lt;br&gt;där många arbetstillfällen försvann. Glädjande nog så ser vi att syssel-&lt;br&gt;sättningsintensiteten nu ökar betydligt bland dessa grupper samtidigt som&lt;br&gt;arbetslösheten minskar. Sysselsättningsintensiteten bland utomnordiska&lt;br&gt;medborgare har ökat med över 10 procentenheter de två senaste åren och&lt;br&gt;arbetslösheten har minskat från 33 till 20 procent under samma period.&lt;br&gt;Fortfarande är dock sysselsättningsintensiteten väsentligt lägre och ar-&lt;br&gt;betslösheten högre bland personer födda utanför Sverige än bland perso-&lt;br&gt;ner födda här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet bland utomnordiska medborgare resp utlandsfödda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andel av arbetskraften.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0398/prop_19992000__98-9.png" style="width:244pt;height:139pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: AKU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsbakgrund bland de sysselsatta resp arbetslösa år 1999&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0398/prop_19992000__98-10.png" style="width:256pt;height:141pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: AKU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De arbetslösa skiljer sig delvis från de sysselsatta beträffande utbild-&lt;br&gt;ningsbakgrund. Bland de arbetslösa saknar ca 30 procent gymnasiekom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;petens, vilket kan jämföras med ca 20 procent av de sysselsatta. Omkring Prop. 1999/2000:98&lt;br&gt;två tredjedelar av de arbetslösa har gymnasie- eller högskolekompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är förhållandevis få med högskoleutbildning bland de arbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långtidsinskrivna och rundgångsproblematik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den långvariga krisen på arbetsmarknaden innebär att långa arbetslös-&lt;br&gt;hetstider har blivit allt vanligare. Långtidsarbetslösheten har dock hållits i&lt;br&gt;schack genom den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Antalet personer i&lt;br&gt;konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder har varit betydan-&lt;br&gt;de. Trots detta har många personer stått utanför den reguljära arbets-&lt;br&gt;marknaden under långa perioder. Dessa har i många fall varvat perioder&lt;br&gt;av konjunkturberoende åtgärder med öppen arbetslöshet. Av de i dag&lt;br&gt;aktuella arbetssökande vid arbetsförmedlingen eller personer i konjunk-&lt;br&gt;turberoende åtgärd har närmare 80 procent genomgått en arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitisk åtgärd. Hälften av dem som varit i åtgärd hade genomgått&lt;br&gt;fyra eller fler åtgärder. En fjärdedel av dem som var arbetslösa i januari&lt;br&gt;1994 var antingen arbetslösa eller i konjunkturberoende åtgärd fem år&lt;br&gt;senare, dvs. i januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att mäta långtidsarbetslöshet är att se på antalet personer som&lt;br&gt;varit kontinuerligt inskrivna vid arbetsförmedlingen utan att ha haft något&lt;br&gt;avbrott för arbete. De som har varit inskrivna i mer än två år klassificeras&lt;br&gt;som långtidsinskrivna. De långtidsinskrivna har ökat dramatiskt under&lt;br&gt;1990-talet från att i stort sätt ha varit obefintliga vid decenniets början,&lt;br&gt;till som flest år 1997 då ca 130 000 personer var långtidsinskrivna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De långtidsinskrivna har därefter minskat betydligt. I dag är ca 70 000&lt;br&gt;personer långtidsinskrivna och de utgör därmed ca 20 procent av dem&lt;br&gt;som vid arbetsförmedlingen är registrerade som antingen arbetslösa eller&lt;br&gt;i arbetsmarknadspolitiskt konjunkturprogram. Diagrammet nedan visar&lt;br&gt;att minskningen av långtidsinskrivna har hållit samma takt som nedgång-&lt;br&gt;en i det totala obalanstalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal arbetslösa + i arbetsmarknadsåtgärder (vänster axel) samt&lt;br&gt;antalet långtidsinskrivna (höger axel)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0398/prop_19992000__98-11.png" style="width:252pt;height:150pt;"/&gt;
&lt;p&gt;130000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100000 g&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;□c&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;w&lt;br&gt;c&lt;br&gt;'&amp;lt;/)&lt;br&gt;■U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ö&amp;gt;&lt;br&gt;c&lt;br&gt;■ro&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: AMS&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0398/prop_19992000__98-12.png" style="width:229pt;height:51pt;"/&gt;
&lt;p&gt;60000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka är då de långtidsinskrivna? Förenklat kan man säga att de lång-&lt;br&gt;tidsinskrivna har ungefär samma bakgrund som de arbetslösa i stort. De&lt;br&gt;är emellertid något äldre än övriga arbetslösa och har något lägre utbild-&lt;br&gt;ning. Även bland de långtidsinskrivna är merparten i medelåldern 35 - 54&lt;br&gt;år, medan ca 27 procent är över 55 år och ca 23 procent är under 35 år.&lt;br&gt;Ca 60 procent av de långtidsinskrivna är män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De långtidsinskrivna är spridda över landet. I förhållande till befolk-&lt;br&gt;ningen finns det flest långtidsinskrivna i Norrbottens län. Omkring 4 000&lt;br&gt;av de 70 000 långtidsinskrivna bor i Norrbottens län. I antal räknat finns&lt;br&gt;flest långtidsinskrivna i Västra Götalands län och i Skåne län. Ca en&lt;br&gt;tredjedel av de långtidsinskrivna bor i dessa två storstadslän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet långtidsinskrivna fördelat på län och kön, januari 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;□ kvinnor ------------&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ män&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fifilHiTt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: AMS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sett till utbildningsbakgrund, skiljer sig den formella kompetensen hos de&lt;br&gt;arbetslösa inte i någon större utsträckning från kompetensen hos de sys-&lt;br&gt;selsatta. Bland de långtidsinskrivna är det dock hela 40 procent som sak-&lt;br&gt;nar gymnasiekompetens, vilket delvis kan förklaras av att andelen äldre&lt;br&gt;är högre bland de långtidsinskrivna. Således har ca 60 procent av de&lt;br&gt;långtidsinskrivna minst gymnasiekompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De långtidsinskrivna har hittills tagit del av sysselsättningsuppgången&lt;br&gt;och antalet har minskat i takt med arbetslösheten. Den grupp långtidsin-&lt;br&gt;skrivna som i dag kvarstår tenderar dock att bli allt mer svårplacerad. En&lt;br&gt;allt större del, ca 25 procent, av de långtidsinskrivna är arbetshandikap-&lt;br&gt;pade. Andelen utomnordiska medborgare utgör ca 14 procent av de lång-&lt;br&gt;tidsinskrivna, men omkring 30 procent av de långtidsinskrivna är födda&lt;br&gt;utomlands. Många av de långtidsinskrivna har nu en mycket lång in-&lt;br&gt;skrivningstid. Ca 25 000 personer har varit kontinuerligt inskrivna vid&lt;br&gt;arbetsförmedlingen i mer än fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal långtidsinskrivna fördelade efter ålder och inskrivningstid,&lt;br&gt;januari 2000&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0398/prop_19992000__98-13.png" style="width:268pt;height:141pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: AMS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En intressant fråga är hur stora chanser de sökande vid arbetsförmedling-&lt;br&gt;en som varit utanför den reguljära arbetsmarknaden en längre tid har att&lt;br&gt;få ett arbete. AMS har tagit fram uppgifter om sannolikheten att få ett&lt;br&gt;arbete utifrån hur länge man har varit inskriven vid förmedlingen och hur&lt;br&gt;detta förändras över tiden. Diagrammet nedan visar andelen av arbetssö-&lt;br&gt;kande som får arbete varje månad för olika grupper av arbetslösa (vänster&lt;br&gt;axel) och andelen nyanmälda lediga platser, vilket här används som kon-&lt;br&gt;junkturindikator, (höger axel). Sannolikheten för en långtidsinskriven att&lt;br&gt;få arbete är ungefär en fjärdedel så stor som för en korttidsarbetslös. Det&lt;br&gt;intressanta är dock att sannolikheten har förbättrats när konjunkturen&lt;br&gt;stärkts. Även om sannolikheten för en långtidsinskriven att få jobb ligger&lt;br&gt;kvar på en låg nivå, har den ökat från två till tre procent under de senaste&lt;br&gt;åren. Dessvärre finns det en tendens att sannolikheten nu stabiliserats på&lt;br&gt;en låg nivå, trots att de lediga platserna fortsatt att öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andel av de arbetsökande som får arbete per månad (vänster axel) samt&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0398/prop_19992000__98-14.png" style="width:294pt;height:174pt;"/&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen är att ingen person är chanslös på arbetsmarknaden eftersom&lt;br&gt;även sannolikheten att få jobb för dem med sämst förutsättningar ökar när&lt;br&gt;efterfrågan på arbetskraft ökar. Det går emellertid långsamt eftersom en-&lt;br&gt;bart ca tre procent av de långtidsinskrivna får jobb varje månad. Detta&lt;br&gt;betyder förutsatt oförändrad sannolikhet, dvs. att inga fler blir långtidsin-&lt;br&gt;skrivna samt att inga långtidsinskrivna lämnar arbetskraften, att det skulle&lt;br&gt;ta ungefär tre år innan samtliga långtidsinskrivna har fått jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS gjorde år 1998 en urvalsundersökning (Ura 1998:11 Svaga grup-&lt;br&gt;per bland arbetsförmedlingens sökande - omfattning och hinder) där ar-&lt;br&gt;betsförmedlare fick klassificera arbetssökande, med inskrivningstider&lt;br&gt;längre än ett år utan avbrott för arbete, utifrån deras möjligheter att få&lt;br&gt;jobb på den reguljära arbetsmarknaden de närmaste två åren. I denna un-&lt;br&gt;dersökning uppgav förmedlarna att det var ungefär 20 procent av de ar-&lt;br&gt;betssökande med en inskrivningstid längre än ett år som de inte kunde&lt;br&gt;hjälpa att finna ett jobb. Denna grupp bestod då av ca 35 000 personer.&lt;br&gt;De faktorer som arbetsförmedlama uppgav som de största hindren för att&lt;br&gt;denna grupp arbetslösa skulle få ett arbete var utbildning och erfarenhet i&lt;br&gt;kombination med svag efterfrågan. Ytterligare faktorer till nackdel var&lt;br&gt;ålder, ohälsa och dåliga svenska kunskaper. Sedan denna undersökning&lt;br&gt;genomfördes har arbetsmarknadsläget stärkts mer än de flesta förväntat&lt;br&gt;sig. Den dynamik som en ökad efterfrågan medför torde därför kunna&lt;br&gt;innebära att även mycket svaga grupper kan få jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan man ändå säga att en stor del av de arbetslösa&lt;br&gt;är förhållandevis unga och har en förhållandevis god utbildning. Det har&lt;br&gt;också varit så att antalet långtidsinskrivna personer har minskat i takt&lt;br&gt;med konjunkturuppgången genom att de har fått jobb eller påbörjat studi-&lt;br&gt;er. Det finns dock en tendens till att det är de lågutbildade, arbetshandi-&lt;br&gt;kappade och äldre som blir kvar i långtidsarbetslöshet. Bland de högut-&lt;br&gt;bildade finns invandrare som haft svårt att etablera sig på arbetsmarkna-&lt;br&gt;den till följd av att vissa arbetsgivare inte tillvaratagit den kompetens&lt;br&gt;dessa personer kan ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterfrågan på arbetskraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En god efterfrågan på arbetskraft är en nödvändig förutsättning för att&lt;br&gt;arbetslösheten skall fortsätta att minska. En god indikator på arbetskraft-&lt;br&gt;sefterfrågan är antalet nyanmälda platser till landets arbetsförmedlingar.&lt;br&gt;Det bör dock betonas att detta inte ger en heltäckande bild av efterfrågan&lt;br&gt;på arbetskraft, eftersom endast en tredjedel av alla lediga platser anmäls&lt;br&gt;till arbetsförmedlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet nyanmälda platser till arbetsförmedlingen låg under år 1999 på&lt;br&gt;en hög nivå. Även under 2000-talets första månader har platserna fortsatt&lt;br&gt;att öka. Under februari månad anmäldes närmare 54 000 nya platser till&lt;br&gt;landets arbetsförmedlingar, varav drygt 50 000 platser hade en varaktig-&lt;br&gt;het på mer än tio dagar. Det är den högsta februarinoteringen sedan år&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal nyanmälda lediga platser, &amp;gt;10 dgr&lt;br&gt;(Säsongsrensande värden, 3 månaders glidande medelvärde)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0398/prop_19992000__98-15.png" style="width:278pt;height:144pt;"/&gt;
&lt;p&gt;------Nyanmälda lediga platser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: AMS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgången i antalet nyanmälda platser under år 1999 var spridd över ett&lt;br&gt;flertal branscher. Antalet nyanmälda platser ökade särskilt inom upp-&lt;br&gt;dragsverksamhet, tillverkningsindustri, varuhandel samt offentlig tjänste-&lt;br&gt;sektor. Det är huvudsakligen de fasta anställningarna som ökar i antal.&lt;br&gt;Mer än varannan ledig plats som anmäls till arbetsförmedlingen är nu en&lt;br&gt;tillsvidareanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya arbetstillfällena är dock ojämnt fördelade över landet. Situatio-&lt;br&gt;nen på arbetsmarknaden är generellt sett bäst i storstads- och universitets-&lt;br&gt;regionema samt i vissa delar av Småland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturinstitutets konjunkturbarometrar, vilka omfattar tillverk-&lt;br&gt;ningsindustri, byggindustri och offentlig sektor, talar också för en fortsatt&lt;br&gt;sysselsättningsexpansion. Flertalet sektorer har optimistiska förväntning-&lt;br&gt;ar om framtiden och rapporterar om planer på att öka sysselsättningen.&lt;br&gt;De största sysselsättningsökningarna väntas inom tjänstesektorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbudet av arbetskraft - arbetskraftsbrist?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk ekonomi befinner sig nu i en stark tillväxtfas. Sysselsättningen&lt;br&gt;fortsätter att stiga samtidigt som arbetslösheten minskar. Denna utveck-&lt;br&gt;ling har hittills varit förenlig med en mycket låg inflationstakt. Ökande&lt;br&gt;rekryteringssvårigheter på arbetsmarknaden utgör emellertid en orossig-&lt;br&gt;nal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje signal om rekryteringsproblem bör tas på allvar då arbetskrafts-&lt;br&gt;brist hämmar den ekonomiska tillväxten. Rekryteringssvårigheter medför&lt;br&gt;att det tar längre tid för företagen att besätta sina vakanta platser, vilket&lt;br&gt;resulterar i en högre arbetslöshetsnivå. Rekryteringsproblem kan i värsta&lt;br&gt;fall tvinga företag att tacka nej till order eller skjuta en planerad expan-&lt;br&gt;sion på framtiden. I de fall rekryteringssvårighetema leder till att man&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte kan öka produktionen brukar det kallas brist. I de fall bristen påver- Prop. 1999/2000:98&lt;br&gt;kar mer än den saknade personens direkta produktion brukar man tala om&lt;br&gt;flaskhalsproblem. Slutligen kan rekryteringssvårigheter medföra att kon-&lt;br&gt;kurrensen om den kvalificerade arbetskraften tilltar, vilket ökar riskerna&lt;br&gt;för inflationsdrivande löneökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS försöker i en återkommande enkätundersökning (URA 1999:15)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att skatta företagens förväntade arbetskraftsbrist samt flaskhalsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andel företag som upplever brist på utbildad respektive yrkeserfaren arbetskraft&lt;br&gt;hösten 1999, procent.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rekryte-&lt;br&gt;ringsproblem&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildad&lt;br&gt;arbetskraft&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav&lt;br&gt;flaskhals&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Yrkeserfaren&lt;br&gt;arbetskraft&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav&lt;br&gt;flaskhals&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnads-&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri-&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppdrags-&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga pri-&lt;br&gt;vata tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: AMS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En relativt stor andel av de intervjuade arbetsställena förväntar sig ar-&lt;br&gt;betskraftsbrist, vilka i vissa fall kan ge upphov till flaskhalsproblem. Av&lt;br&gt;de tillfrågade arbetsställena väntade sig 26 procent rekryteringssvårighe-&lt;br&gt;ter till följd av brist på utbildad arbetskraft och 31 procent till följd av&lt;br&gt;brist på yrkeserfaren arbetskraft. Tio procent av samtliga arbetsställen&lt;br&gt;räknar med flaskhalsproblem, vilket är ungefär lika stor andel som i de&lt;br&gt;två föregående undersökningarna. Rekryterings- och flaskhalsproblemen&lt;br&gt;har, jämfört med den senaste studien, tilltagit markant inom byggsektorn&lt;br&gt;samtidigt som de har avtagit något inom den privata tjänstesektorn.&lt;br&gt;Flaskhalsproblemen blir emellertid allt mer problematiska att åtgärda då&lt;br&gt;det råder brist på personer med lång utbildning såsom civilingenjörer,&lt;br&gt;högskoleutbildad IT-personal samt specialutbildade industri- och bygg-&lt;br&gt;nadsarbetare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekryteringsproblemen har även drabbat den offentliga sektorn.&lt;br&gt;Landstingen och kommunerna har allt större svårigheter att rekrytera lä-&lt;br&gt;rare, läkare, sjuksköterskor samt undersköterskor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningen visar samtidigt att hela 80 procent av de företag som&lt;br&gt;angivit att de har haft rekryteringsproblem under de senaste halvåret har&lt;br&gt;lyckats lösa problemen. Rekryteringssvårighetema innebar emellertid att&lt;br&gt;anställningsförfarandet tog betydligt längre tid än brukligt, att företaget&lt;br&gt;tvingades sänka sina kompetenskrav och/eller att företaget hyrde in ar-&lt;br&gt;betskraft. Vid intervjutillfället hade 20 procent av företagen med rekryte-&lt;br&gt;ringssvårigheter fortfarande inte löst problemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS konstaterar även att utbildningskraven på arbetsmarknaden har&lt;br&gt;tilltagit under 1990-talet. Under år 1999 krävde närmare var tredje plats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som anmälts till arbetsförmedlingen högskoleutbildning medan endast ca&lt;br&gt;var tionde vakans helt saknade utbildningskrav. Arbetsmarknaden riske-&lt;br&gt;rar att bli tudelad. Det finns, å ena sidan, en grupp arbetssökande som&lt;br&gt;inte uppfyller arbetsmarknadens utbildningskrav och som därför riskerar&lt;br&gt;att fastna i en rundgång av arbetslöshet, tillfälliga arbeten och arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärder. Det finns, å andra sidan, en grupp eftertrak-&lt;br&gt;tade individer med högskoleutbildning vilken inte är tillräckligt stor för&lt;br&gt;att fylla alla arbetsmarknadens kvalificerade vakanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS visar dock i en annan undersökning (URA 1999:17) att en stor&lt;br&gt;del av de rekryteringssvårigheter som företag anser sig ha snarare är ett&lt;br&gt;uttryck för önskemål än verkliga behov. Studien baserar sig på intervjuer&lt;br&gt;av drygt 5 000 arbetsgivare vilka anmält plats till arbetsförmedlingen.&lt;br&gt;Drygt 35 procent av de intervjuade företagen anger att de upplever en&lt;br&gt;brist på kvalificerad arbetskraft. Andelen &amp;quot;flaskhalsar&amp;quot;, som här definie-&lt;br&gt;ras som att företagen antingen inte lyckats rekrytera en person eller att&lt;br&gt;företagen tvingats anställa en person med lägre kompetens än vad som&lt;br&gt;krävs för att utföra det aktuella arbetet, uppgår till 11,9 procent. Den&lt;br&gt;första typen av &amp;quot;flaskhals&amp;quot;, där företagen inte lyckats anställa en person&lt;br&gt;på den vakanta platsen, uppgår till 7,9 procent. Denna situation är be-&lt;br&gt;kymmersam då den hämmar tillväxten på såväl kort som lång sikt. Den&lt;br&gt;andra typen av &amp;quot;flaskhals&amp;quot;, där företagen rekryterat en individ med lägre&lt;br&gt;kompetens än vad som krävs för att utföra arbetet, är en kortsiktig&lt;br&gt;&amp;quot;flaskhals&amp;quot;. Företagen kan med extra insatser, till exempel genom vidare-&lt;br&gt;utbildning, höja personens produktionstillskott till en tillfredsställande&lt;br&gt;nivå. Denna typ av &amp;quot;flaskhals&amp;quot; uppgår till 4,0 procent i undersökningen.&lt;br&gt;Av den ursprungliga bristsituationen kvarstår 22,8 procent och represen-&lt;br&gt;terar företagens överdrivna kvalifikationskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studien finner även att sannolikheten att en &amp;quot;flaskhals&amp;quot; skall uppstå är&lt;br&gt;störst där de formulerade behoven från arbetsgivarna är en kombination&lt;br&gt;av låg utbildning samt liten erfarenhet. Detta resultat är överraskande då&lt;br&gt;tidigare rapporter ofta påstår att det största problemet är bristen på hög-&lt;br&gt;skoleutbildad arbetskraft. En förklaring till detta resultat är att yrken som&lt;br&gt;kräver speciella yrkesutbildningar återfinns i den lägsta utbildningskate-&lt;br&gt;gorin. Utbytbarheten och möjligheterna för arbetsgivarna att jämka på&lt;br&gt;utbildningskraven är mindre för de yrken som kräver en formell behörig-&lt;br&gt;het. De aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärderna fyller här en viktig&lt;br&gt;funktion. Genom att anpassa de arbetssökandes kvalifikationer till de&lt;br&gt;krav som arbetsgivarna ställer kan uppkomsten av arbetskrafts-&lt;br&gt;brist/flaskhalsar motverkas. Åtgärderna kan således effektivisera match-&lt;br&gt;ningsprocessen på arbetsmarknaden och öka sysselsättningen. Det bör&lt;br&gt;emellertid poängteras att arbetsförmedlingen inte är den dominerande&lt;br&gt;sökkanalen för de arbetsställen som söker högskoleutbildad arbetskraft.&lt;br&gt;Andelen brist/flaskhalsar i denna kategori återspeglas kanske därför inte&lt;br&gt;helt korrekt i undersökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det finns brist inom sådana&lt;br&gt;områden som arbetsförmedlingen borde kunna påverka igenom relativt&lt;br&gt;korta yrkesutbildningar. Dessutom kan konstateras att en del av rekryte-&lt;br&gt;ringsproblemen finns inom de högskoleutbildades arbetsmarknad och&lt;br&gt;därmed huvudsakligen utanför arbetsmarknadspolitikens område. Den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studie som AMS nyligen genomfört tyder dock på att företagen i viss Prop. 1999/2000:98&lt;br&gt;utsträckning anger högre kompetenskrav än vad som faktiskt krävs. Det&lt;br&gt;tyder på att vissa vakanser bör kunna tillsättas med arbetslösa om företa-&lt;br&gt;gen sänker sina krav på de arbetsökande så att personer med lägre, men&lt;br&gt;tillräckliga, kvalifikationer kan komma i fråga för anställning. Det ser&lt;br&gt;således inte ut som det i dag är ett allvarligt utbudsproblem på arbets-&lt;br&gt;marknaden. För att ett utbudsproblem inte skall uppstå är det dock avgö-&lt;br&gt;rande att arbetskraftens kompetens förblir hög och att arbetsutbudet ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stor arbetskraftsreserv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots den kraftiga sysselsättningsökningen som skett finns det fortfarande&lt;br&gt;många som vill ha ett arbete, dvs. det finns ett stort potentiellt arbets-&lt;br&gt;kraftsutbud. Fortfarande är ca 440 000 färre sysselsatta jämfört med år&lt;br&gt;1990, detta trots att befolkningen i arbetsför ålder har ökat med ca&lt;br&gt;100 000 sedan dess. Jämfört med år 1990 är nu ca 150 000 fler personer&lt;br&gt;arbetslösa medan antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program är&lt;br&gt;80 000 fler än för tio år sedan. Det är också betydligt fler personer som&lt;br&gt;studerar. Inom kunskapslyftet studerar för närvarande ca 130 000 perso-&lt;br&gt;ner. Sammantaget är således ca 400 000 fler personer nu arbetslösa, i&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller studerande. Dessutom har antalet&lt;br&gt;högskoleplatser utökats med ca 60 000 under 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal arbetslösa, i arbetsmarknadspolitiskt program samt i&lt;br&gt;kunskapslyft/utbildningssatsning, åren 1990-1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tusentals personer&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0398/prop_19992000__98-16.png" style="width:256pt;height:132pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finans- och Näringsdepartementen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns även ett outnyttjat arbetskraftsutbud i form av under-&lt;br&gt;sysselsatta, dvs. personer i arbetskraften som av arbetsmarknadsskäl ar-&lt;br&gt;betar mindre än vad de önskar. Enligt SCB var antalet undersysselsatta ca&lt;br&gt;300 000 år 1999. Av de undersysselsatta år 1999 var 70 procent kvinnor.&lt;br&gt;Alla undersysselsatta är inte anmälda vid arbetsförmedlingen. Enligt ar-&lt;br&gt;betsförmedlingens sökandestatistik uppgick de deltidsarbetslösa inklusive&lt;br&gt;de timanställda till 200 000 personer. Deltidsarbetslöshet och timanställ-&lt;br&gt;ningar som leder till undersysselsättning, osäkerhet i arbetsliv och för-&lt;br&gt;sörjning för den anskilde är ett problem som i stor utsträckning drabbar&lt;br&gt;kvinnorna på arbetsmarknaden. Regeringen har, i enlighet med vård och&lt;br&gt;omsorgskommissionens åtagande att halvera deltidsarbetslösheten mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;november 1999 och november 2000, kommit överens med parterna om&lt;br&gt;hur målet ska mätas och följas upp. De deltidsarbetslösa har inte minskat&lt;br&gt;i takt med nedgången av arbetslösheten, utan har legat kring 200 000 de&lt;br&gt;senaste åren. I detta fall handlar det således om ett potentiellt arbets-&lt;br&gt;kraftsutbud i form av ökad arbetstid snarare än som nya anställningar.&lt;br&gt;Nedanstående figur visar att det finns ett stort potentiellt arbetskraftsut-&lt;br&gt;bud framförallt bland de yngre och medelålders. Om sysselsättningsin-&lt;br&gt;tensiteten, dvs. antalet sysselsatta i förhållande till befolkningen i arbets-&lt;br&gt;för ålder, år 1999 hade uppgått till 1990 års nivå hade antalet sysselsatta&lt;br&gt;varit omkring 520 000 personer fler. Det rör sig framförallt om relativt&lt;br&gt;unga personer. Det är t.ex. ca 65 000 kvinnor respektive 55 000 män i&lt;br&gt;åldern 20 - 24 år färre sysselsatta jämfört med 1990 års sysselsättnings-&lt;br&gt;intensitet. Denna bild överskattar dock arbetskraftspotentialen något, då&lt;br&gt;studietiderna tenderar att bli allt längre. Det bör även noteras att sjuk-&lt;br&gt;frånvaron år 1990 nästan var dubbelt så hög som den är i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0398/prop_19992000__98-17.png" style="width:249pt;height:131pt;"/&gt;
&lt;p&gt;80 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;60&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;60&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tusentals personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: AKU och Näringsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det existerar ett särskilt stort potentiellt arbetskraftsutbud bland de invå-&lt;br&gt;nare som är utlandsfödda. Sysselsättningsintensiteten uppgick bland de&lt;br&gt;utlandsfödda till 56,7 procent år 1999. Detta skall jämföras med syssel-&lt;br&gt;sättningsintensiteten för Sveriges totala befolkning som samma år var&lt;br&gt;72,9 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedanstående figur visar att om sysselsättningsintensiteten under år&lt;br&gt;1999 hade varit lika hög för de utlandsfödda som för Sveriges totala be-&lt;br&gt;folkning hade antalet sysselsatta varit drygt 110 000 fler. Fyra femtedelar&lt;br&gt;av det outnyttjade arbetskraftsutbudet bland de utlandsfödda fanns i åld-&lt;br&gt;rarna 25 - 54 år. 55 procent av det potentiella arbetskraftsutbudet bland&lt;br&gt;de utlandsfödda var kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis finns det således ett stort potentiellt arbetskraftsut-&lt;br&gt;bud att matcha mot de lediga platserna. Arbetsutbudet finns såväl bland&lt;br&gt;kämåldrama på arbetsmarknaden och i stor utsträckning bland personer&lt;br&gt;med invandrarbakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden mellan antalet sysselsatta utlandsfödda år 1999 med&lt;br&gt;1999-års sysselsättningsintensitet för Sveriges totala befolkning&lt;br&gt;och antalet faktiskt sysselsatta utlandsfödda år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60-64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55-59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45-54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35-44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25-34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20-24&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0398/prop_19992000__98-18.png" style="width:232pt;height:121pt;"/&gt;
&lt;p&gt;20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tusentals personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: AKU och Näringsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Arbetsmarknadspolitikens roll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiken är en del av den ekonomiska politiken. Ekono-&lt;br&gt;misk politik kan delas upp i stabiliserings-, allokerings- och fördelnings-&lt;br&gt;politik. Stabiliseringspolitik innebär att över tiden utjämna utnyttjandet&lt;br&gt;av ekonomins resurser. Allokeringspolitik innebär att ekonomins resurser&lt;br&gt;fördelas dit de bäst bidrar till ekonomisk tillväxt. Fördelningspolitikens&lt;br&gt;uppgift är fördela de resurser som skapas mellan kvinnor och män samt&lt;br&gt;regioner. Den skall också se till att alla får vara med och bidra till sin&lt;br&gt;försörjning. Arbetsmarknadspolitiken innehåller alla dessa tre delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De konjunkturberoende åtgärderna innebär att ekonomins resurser ut-&lt;br&gt;jämnas och delvis kompenserar för misslyckanden i den ekonomiska po-&lt;br&gt;litiken. Matchningsprocessen genom arbetsförmedlingarna och bristyr-&lt;br&gt;kesutbildningen kompletterar marknadsprocessens fördelning av resurser.&lt;br&gt;Arbetsmarknadspolitiska insatser för svårsysselsatta och inte minst ar-&lt;br&gt;betslöshetsförsäkringen bidrar till en jämnare fördelning. En ökad syssel-&lt;br&gt;sättning är samtidigt den effektivaste formen av fördelningspolitik efter-&lt;br&gt;som orsaken till låga inkomster i första hand är brist på arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varför arbetsmarknadspolitik?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet kan ha flera orsaker. Den kraftiga ökningen av arbetslöshe-&lt;br&gt;ten under 1990-talets första år berodde främst på ett kraftigt efterfråge-&lt;br&gt;bortfall som också blottade en rad strukturella problem. Problemen för-&lt;br&gt;värrades också av missgrepp i den ekonomiska politiken under den bor-&lt;br&gt;gerliga regeringsperioden. Frånsett kraftiga efterfrågebortfall framstår en&lt;br&gt;orsak som den huvudsakliga. Det är att det är för låg efterfrågan eller för&lt;br&gt;få arbetsuppgifter i förhållande till antalet arbetssökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig uppgift för arbetsmarknadspolitiken är att öka arbetskraftens&lt;br&gt;produktivitet, kunskaper och förmåga till rörlighet samt utveckling. För&lt;br&gt;vissa grupper långvarigt arbetslösa handlar det om att stärka självtilliten&lt;br&gt;genom att erbjuda stöd och möjligheter. För andra arbetslösa handlar det&lt;br&gt;om tydligare krav och mer stimulans. Ofta behövs myndighetsövergri-&lt;br&gt;pande samarbete på kommunal nivå. Insatser riktade mot individer måste&lt;br&gt;emellertid kompletteras med mer strukturellt inriktade åtgärder. Arbets-&lt;br&gt;löshet kan också bero på att arbetsgivare trots god kompetens hos de ar-&lt;br&gt;betssökande inte ger dem chansen på grund av ovidkommande faktorer&lt;br&gt;som kön, etnisk tillhörighet, ålder, sexuell läggning eller eventuella&lt;br&gt;funktionshinder. Detta kan aldrig accepteras utan måste bekämpas med&lt;br&gt;aktiv politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur stor sysselsättningen kan bli utan att prisstabiliteten hotas beror på&lt;br&gt;arbets- och produktmarknademas effektivitet. En effektiv arbetsmarknad,&lt;br&gt;ökad konkurrens på produktmarknaden samt en stabil lönebildning är&lt;br&gt;faktorer som möjliggör en kraftig sysselsättningsökning vid stabila priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att det skall vara möjligt att kombinera en stigande sysselsättning&lt;br&gt;med låg arbetslöshet och låg inflation krävs således en väl fungerande&lt;br&gt;och flexibel arbetsmarknad. En sådan skapas genom att de enskilda indi-&lt;br&gt;vidernas position på arbetsmarknaden stärks via främst utbildningsinsat-&lt;br&gt;ser och praktik samt genom att yrkesmässig och geografisk rörlighet&lt;br&gt;uppmuntras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiken är för en socialdemokratisk regering en cen-&lt;br&gt;tral del i den ekonomiska politiken. Den skapar ett effektivt arbetsutbud,&lt;br&gt;bidrar till att minska flaskhalsar och bidrar till ett högre efterfrågetryck&lt;br&gt;vid prisstabilitet så att en högre sysselsättningsnivå upprätthålls. Arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiken är således ett av flera instrument för att öka sysselsätt-&lt;br&gt;ningsgraden i Sverige. Men dess effektivitet måste bli större.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbets- och kompetenslinjen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslinjen är en bärande princip för hela den svenska välfärdspolitiken.&lt;br&gt;Inom alla politikområden prioriteras aktiva åtgärder för att få en person&lt;br&gt;tillbaka i arbete framför passiva kontantersättningar. I sjuk- och arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkringama betonas rehabilitering. Inom socialbidragsområdet&lt;br&gt;står arbetslösa bidragstagare till arbetsmarknadens förfogande och är&lt;br&gt;skyldiga att delta i såväl statliga som kommunala arbetsmarknadspolitis-&lt;br&gt;ka program. För individen innebär ett arbete en möjlighet att förfoga över&lt;br&gt;resurser som gör det möjligt att kontrollera och styra sitt liv. För samhäl-&lt;br&gt;let innebär minskat bidragsberoende förbättrade statsfinanser. En väl&lt;br&gt;fungerande arbetsmarknad i kombination med en effektiv arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitik är viktiga förutsättningar för en framgångsrik välfärdspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslinjen är grunden i arbetsmarknadspolitiken. Under senare år har&lt;br&gt;arbetslinjen utvecklats till en arbets- och kompetenslinje. Den innebär att&lt;br&gt;anställning normalt går före åtgärd. Om det inte finns ett arbete skall de&lt;br&gt;arbetslösa erbjudas en lämplig utbildning eller en praktikplats som kan&lt;br&gt;leda till ett arbete om det är lämpligt eller ekonomiskt möjligt, framför ett&lt;br&gt;passivt utbetalande av kontantstöd. Arbetslinjen innebär också ett mot-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkande av att arbetslöshetsersättningen används som en del i en förtida&lt;br&gt;pensionering av arbetskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiken syftar bl.a. till att ge de arbetslösa en sådan&lt;br&gt;kompetens att de kan ta de lediga arbeten som finns. Endast så motverkas&lt;br&gt;passivisering och utslagning samt att lediga platser i onödan är obesatta.&lt;br&gt;En anställning på den reguljära arbetsmarknaden för den arbetslöse och&lt;br&gt;ett snabbt tillsättande av lediga platser är huvudmålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslinjen behöver emellertid stärkas ytterligare. Därför föreslår re-&lt;br&gt;geringen i denna proposition bl.a. att det inrättas en aktivitetsgaranti i&lt;br&gt;hela landet för dem som är eller riskerar att bli långtidsinskrivna och en&lt;br&gt;vidareutveckling och förstärkning av de individuella handlingsplanerna&lt;br&gt;för de arbetssökande. Dessutom föreslås vissa förändringar i arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkringen i syfte att tydliggöra kraven på aktivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitikens effekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Platsförmedling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OECD:s genomgång av utvärderingar (John Martin: Searching for Active&lt;br&gt;and Preventing Approaches, 2000) av arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;br&gt;visar att i internationella sammanhang är förmedlingsverksamheten en av&lt;br&gt;de få åtgärder där man så gott som alltid uppvisar positiva resultat på in-&lt;br&gt;dividernas möjligheter att få jobb. Även tidigare svenska studier redovi-&lt;br&gt;sar positiva resultat av intensifierad förmedlingsverksamhet. Det finns&lt;br&gt;ingen anledning att tro att förutsättningarna i detta avseende skulle ha&lt;br&gt;varit radikalt annorlunda under 1990-talet. Trots ett kraftigt fall i syssel-&lt;br&gt;sättningen har ändå ett stort antal nyanställningar gjorts och nya jobb har&lt;br&gt;tillkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De internationella och svenska erfarenheterna av arbetsmarknadsutbild-&lt;br&gt;ning är blandade. Det finns exempel på både lyckade och mindre lyckade&lt;br&gt;program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen är den åtgärd som i&lt;br&gt;Sverige blivit mest utvärderad. Studierna tyder på att ett deltagande i ar-&lt;br&gt;betsmarknadsutbildning ökade den arbetslöses chans till reguljär syssel-&lt;br&gt;sättning under merparten av 1980-talet. Dessutom blev lönen i det nya&lt;br&gt;jobbet högre än vad motsvarande individer utan utbildning fick. Denna&lt;br&gt;positiva effekt verkar dock ha övergått till att bli negativ för dem som&lt;br&gt;genomgick utbildning under slutet av 1980- och början av 1990-talen.&lt;br&gt;Detta kan bl. a. förklaras med att arbetsmarknadsutbildningen speciellt&lt;br&gt;under 1990-talet första år i allt större utsträckning kom att utnyttjats för&lt;br&gt;att förhindra utförsäkring. Så har inte varit fallet senare. Utvärderingar&lt;br&gt;för perioden 1994 - 1996 visar en viss positiv effekt av arbetsmarknads-&lt;br&gt;utbildningen på löneutvecklingen och troligen också på sysselsättnings-&lt;br&gt;graden. Resultaten antyder också att resultaten står i relation till insatser-&lt;br&gt;na. Längre utbildningar ger bättre resultat än korta. Problemet är ändå&lt;br&gt;den mycket låga sysselsättningsgrad som deltagarna uppnått även relativt&lt;br&gt;lång tid efter programmet. Tillsammans med den relativt höga kostnaden&lt;br&gt;för arbetsmarknadsutbildningen är åtminstone den ekonomiska lönsam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten av programmet i sin hittillsvarande utformning tveksam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom inga studier gjorts om den långsiktiga (mer än ett par år) ef- P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1999/2000:98&lt;br&gt;fekten vet man dock inte i vilken utsträckning utbildningen ändå gett&lt;br&gt;deltagarna kunskaper som på lång sikt ger utdelning i form av ökad pro-&lt;br&gt;duktivitet när man till sist får ett arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är således viktigt att deltagarna i utbildningsprogrammen är moti-&lt;br&gt;verade för utbildningen. Arbetsmarknadsutbildningen måste vara arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiskt meningsfull och inte enbart sättas in som en grund för&lt;br&gt;att säkra en ny ersättningsperiod. De svaga resultaten är dock till stor del&lt;br&gt;ett resultat av för liten efterfrågan på arbetskraft. Arbetsmarknadsutbild-&lt;br&gt;ningen måste därför anpassas till arbetsmarknadens efterfrågan såväl på&lt;br&gt;lång som kort sikt. Också framöver bör arbetsmarknadsutbildning använ-&lt;br&gt;das för arbetslösa som behöver byta yrke. Näringsdepartementet har som&lt;br&gt;tidigare redovisats till riksdagen tillsatt en arbetsgrupp med syfte att se&lt;br&gt;över arbetsmarknadsutbildningens organisation och effektivitete. Arbets-&lt;br&gt;gruppen presenterar sina resultat senare i vår. Regeringen återkommer till&lt;br&gt;riksdagen i budgetpropositionen för budgetåret 2001 med en närmare&lt;br&gt;redovisning av resultaten och eventuella förslag till åtgärder med anled-&lt;br&gt;ning av utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningsskapande åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningsskapande åtgärder kan delas in i flera olika typer. En grov&lt;br&gt;indelning kan göras i åtgärder som ger en subvention under inlednings-&lt;br&gt;skedet av en anställning eller starten av ett eget företag och särskilt an-&lt;br&gt;ordnade tillfälliga jobb. Tanken med den första typen av åtgärder är att&lt;br&gt;den subventionerade anställningen eller företagsstarten skall övergå i en&lt;br&gt;normal anställning eller ett företag som kan drivas vidare utan ekono-&lt;br&gt;miskt stöd. Den andra typen av sysselsättningsskapande åtgärd skall er-&lt;br&gt;bjuda en tillfällig sysselsättning där man dels producerar ett visst värde,&lt;br&gt;dels får en möjlighet att upprätthålla kontakten med arbetslivet och få&lt;br&gt;nyttig arbetserfarenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I internationella undersökningar har bidrag till start av eget företag vi-&lt;br&gt;sat sig vara en framgångsrik åtgärd. Samma sak tycks gälla i Sverige&lt;br&gt;(IFAU forskningsrapport 1999:5 Carling, Gustafson, ”Starta eget-bidrag&lt;br&gt;eller rekryteringsstöd, vilket är mest effektivt?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som startas av arbetslösa med bidrag överlever i samma ut-&lt;br&gt;sträckning som andra nystartade företag och företagen återkommer i re-&lt;br&gt;lativt liten utsträckning till arbetslöshet. I en rapport från LO befaras&lt;br&gt;dock att starta-eget-bidrag kan leda till en ökning av &amp;quot;ofrivilliga &amp;quot; egenfö-&lt;br&gt;retagare med inkomster och arbetsförhållanden som är sämre än för de&lt;br&gt;anställda i branschen samt till att lågproduktiva verksamheter som saknar&lt;br&gt;marknadsutrymme hålls vid liv (LO ”Egenföretagama vår tids hjältar -&lt;br&gt;eller de nya daglönarna?”)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer som anställs med ekonomiskt stöd i början av anställningen&lt;br&gt;behåller också i relativt hög grad jobbet vilket tyder på att även den typen&lt;br&gt;av insatser kan vara en god hjälp att komma in på arbetsmarknaden. Pro-&lt;br&gt;blemet är här att undvika s.k. dödviktseffekter, dvs. att företaget får stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att anställa en person som ändå skulle ha anställts. Undersökningar&lt;br&gt;tyder på att detta kan vara ett betydande problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ännu få utvärderingar av de sysselsättningsskapande åtgär-&lt;br&gt;derna i Sverige under 1990-talet. En jämförande studie av AMS (AMS,&lt;br&gt;Åtgärdsundersökning 1998, APra 1998:3) visar dock att chanserna att få&lt;br&gt;ett arbete efter arbetslivsutveckling, ALU, beredskapsarbete och arbets-&lt;br&gt;platsintroduktion, API, var klart sämre än efter starta-eget bidrag och&lt;br&gt;rekryteringsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;API uppvisar en relativt stark positiv effekt på sysselsättningsgraden&lt;br&gt;ett år efter åtgärden. Beredskapsarbete hade också positiv effekt om än&lt;br&gt;något mindre, medan ALU inte hade någon tydlig effekt på sysselsätt-&lt;br&gt;ningsgraden. Resultaten tyder på att effekten till stor del hänger samman&lt;br&gt;med att arbetslösa får fortsatt anställning hos anordnaren av åtgärden.&lt;br&gt;Åtgärden kan alltså göra att man får in en fot på arbetsplatsen och får&lt;br&gt;&amp;quot;förtur&amp;quot; till de ordinarie jobb som uppstår på arbetsplatsen. Skillnaden&lt;br&gt;mellan de olika åtgärderna av den här typen kan alltså i stor utsträckning&lt;br&gt;hänga samman med olika möjligheter till fortsatt anställning. ALU an-&lt;br&gt;ordnades exempelvis ofta av ideella föreningar utan möjligheter att an-&lt;br&gt;ställa någon, medan API i stor utsträckning anordnas av privata företag.&lt;br&gt;Det är mer osäkert i vilken utsträckning den typen av åtgärder gör det&lt;br&gt;lättare att få jobb även hos andra arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis tyder gjorda studier på att flera av de åtgärder av&lt;br&gt;stor omfattning under 1990-talet haft en begränsad effekt på möjligheten&lt;br&gt;att få ett arbete. Det gäller i vart fall i det korta perspektivet. Åtgärderna&lt;br&gt;har dock förhindrat marginalisering av många arbetslösa. Det innebär att&lt;br&gt;politiken har medverkat till att vi har behållit ett stort antal personer i&lt;br&gt;arbetskraften och att dessa har förblivit motiverade att söka och ta er-&lt;br&gt;bjudna arbeten. Detta har underlättat tillväxten och möjligheten att i dag&lt;br&gt;öka sysselsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undanträngningseffekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala frågor när man vill bedöma värdet av de sysselsättningsskapan-&lt;br&gt;de åtgärderna är i vilken utsträckning de leder till att sysselsättning och&lt;br&gt;produktion faktiskt ökar (additivitet) och i vilken utsträckning de i stället&lt;br&gt;leder till att sysselsättningen genom åtgärder sker på bekostnad av att&lt;br&gt;andra i stället blir utan arbete (substitution) eller att samma person som&lt;br&gt;får arbete genom ett program ändå skulle ha anställts (dödvikt). Tillsam-&lt;br&gt;mans brukar substitution och dödvikt kallas undanträngning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första fallet är givetvis det mest gynnsamma eftersom det skapar&lt;br&gt;ett mervärde samtidigt som en person som annars skulle ha varit arbetslös&lt;br&gt;får ett arbete. Substitution skapar inget mervärde men kan ändå motiveras&lt;br&gt;om den som får arbete tillhör en grupp som skulle haft svårt att av egen&lt;br&gt;kraft komma in på arbetsmarknaden och då ersätter någon med bättre&lt;br&gt;möjligheter att hitta annat jobb. Dödvikt är givetvis ett misslyckande i&lt;br&gt;alla avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad vet vi om undanträngningens omfattning? Att delar av den aktiva&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiken leder till direkta undanträngningseffekter är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;knappast ett kontroversiellt påstående. Storleken på undanträngningen&lt;br&gt;har däremot varit föremål för omfattande diskussion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har undanträngning studerats av flera forskare. Resul-&lt;br&gt;taten tyder på att det finns betydande undanträngningseffekter. Ofta är de&lt;br&gt;önskvärda, men det är viktigt att undanträngningseffektema beaktas vid&lt;br&gt;utformningen och genomförandet av arbetsmarknadspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar uppfattningen att praktikåtgärder som exempelvis ar-&lt;br&gt;betspraktik i t.ex. servicesektorer som hotell och restaurang kan leda till&lt;br&gt;betydande konkurrensproblem mellan olika företag och till en för hög&lt;br&gt;undanträngning av reguljära arbetstillfällen. De måste därför användas&lt;br&gt;med stor restriktivitet, speciellt under högsäsong för dessa branscher.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna kan även tränga undan reguljär&lt;br&gt;sysselsättning via lönebildningen. I svenska studier har man i regel funnit&lt;br&gt;att öppen arbetslöshet verkar mer lönenedpressande än sysselsättning i&lt;br&gt;någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd. En överföring av arbetslösa perso-&lt;br&gt;ner till åtgärder kan således medföra en tendens till löneökning och där-&lt;br&gt;för en risk för utträngning av reguljär sysselsättning. Den förväntade lö-&lt;br&gt;neuppdrivande effekten av högre ersättningsnivåer har också bekräftats i&lt;br&gt;utländska studier, även om effekten tycks vara tämligen liten. De svenska&lt;br&gt;undersökningarna bygger dock huvudsakligen på data före 1990-talets&lt;br&gt;massarbetslöshet. De radikalt ändrade förutsättningarna under det senaste&lt;br&gt;decenniet kan mycket väl ge andra resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa forskare anser att stora insatser för arbetslösa kan leda till effek-&lt;br&gt;ter på lönebildningen. Men insatser för arbetslösa arbetshandikappade&lt;br&gt;och äldre har sannolikt liten effekt på lönebildningen liksom insatser för&lt;br&gt;personer som har svårt att få ett arbete utan kompetenshöj ande insatser&lt;br&gt;inom arbetsmarknadspolitiken. Det innebär att det måste ställas högre&lt;br&gt;krav på de med större utsikter att få arbete eftersom deras effekt på löne-&lt;br&gt;bildningen är större. Regeringens grundläggande syn är att löneinflation&lt;br&gt;inte skall bekämpas genom ökad arbetslöshet. Regeringen återkommer&lt;br&gt;till kraven på de arbetssökande att ta lediga jobb, avstängningsregler&lt;br&gt;m.m. i den proposition om arbetslöshetsförsäkringen som regeringen&lt;br&gt;kommer att förelägga riksdagen i maj i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnader i lokala och regionala förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens ambition är att skapa möjligheter till tillväxt, sysselsättning&lt;br&gt;och välfärd i hela Sverige. Förutsättningarna för tillväxt och sysselsätt-&lt;br&gt;ning ser olika ut i olika delar av landet. Människors utbildning och kom-&lt;br&gt;petens, utbud och efterfrågan på arbete, närhet till infrastruktur och&lt;br&gt;marknader, tillgång till riskvilligt kapital, tillgång till social service, fö-&lt;br&gt;retagsstrukturer och traditioner av företagande är sådant som väsentligen&lt;br&gt;kan skilja sig mellan olika regioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig utgångspunkt för att kunna ta till vara dessa skillnader på ett&lt;br&gt;strategiskt sätt är att den tillväxt- och sysselsättningsfrämjande politiken&lt;br&gt;kan anpassas till lokala och regionala förhållanden. Politiken måste också&lt;br&gt;stimulera samverkan och samarbete mellan olika sektorer och aktörer för&lt;br&gt;att de åtgärder som genomförs skall vara så välinriktade och effektiva&lt;br&gt;som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regionala tillväxtavtalen är ett bärande instrument i den regionala&lt;br&gt;näringspolitik som regeringen introducerade våren 1998. Syftet är att&lt;br&gt;bättre ta till vara skillnader i förutsättningar och stimulera samverkan&lt;br&gt;mellan olika sektorer. Arbetsmarknadspolitiken utgör en väsentlig del i&lt;br&gt;detta. Det är regeringens uppfattning att denna process hittills har varit&lt;br&gt;mycket positiv. Staten skall självfallet ha ett övergripande ansvar för ut-&lt;br&gt;vecklingen i Sveriges alla regioner. Ingenting kan dock eller skall ersätta&lt;br&gt;de insatser som regionerna själva gör för att skapa förutsättningar för till-&lt;br&gt;växt och nya jobb. Regeringen bedömer att arbetsmarknadspolitiken har&lt;br&gt;en fortsatt mycket viktig roll att spela i detta långsiktiga strategiska ar-&lt;br&gt;bete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lokala utvecklingsavtalen inom ramen för storstadspolitiken (prop.&lt;br&gt;1997/98:165) bör ses som ett komplement till de regionala tillväxtavta-&lt;br&gt;len. Dessa avtal mellan stat och kommun har som syfte att genom sam-&lt;br&gt;verkan mellan olika myndigheter bryta den etniska, sociala och diskrimi-&lt;br&gt;nerande segregationen i storstadsregionerna samt att ge storstadsregio-&lt;br&gt;nerna goda förutsättningar för långsiktig hållbar tillväxt bl.a. genom ökad&lt;br&gt;sysselsättning och minskad arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problem inom arbetsmarknadspolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett första problem är att det arbetsmarknadspolitiska skyddsnätet kan ge&lt;br&gt;incitament till lösningar på lokal nivå där aktörerna på denna nivå inte&lt;br&gt;beaktar de totala samhällsekonomiska kostnaderna. Det fattas beslut på&lt;br&gt;lokal nivå om centrala medel. Sådana lösningar kan t.ex. innebära avtal&lt;br&gt;om avvikelser från turordningsreglema enligt lagen om anställningsskydd&lt;br&gt;för äldre arbetstagare kombinerat med att dessa arbetstagare får ersättning&lt;br&gt;fram till ålderspensionering från den passiva och/eller den aktiva arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiken och från andra offentliga system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett andra problem är en sistuation liknande den under 1990-talet där&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiken fått bära en alltför stor börda i ett svagt syssel-&lt;br&gt;sättningsläge. Andra politikområden måste ha huvudansvaret för att sys-&lt;br&gt;selsättningsläget är tillfredsställande. Avvägningen mellan att ha en till-&lt;br&gt;räckligt stor omfattning på de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för att&lt;br&gt;upprätthålla arbetslinjen och kvaliteten i insatserna har visat sig vara svår&lt;br&gt;i ett läge med en omfattande arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tredje problem är att en kombination av passiv och aktiv arbets-&lt;br&gt;marknadspolitik kan ge ersättning under mycket lång tid och på så sätt&lt;br&gt;kan personer vara utanför den reguljära arbetsmarknaden länge, s.k.&lt;br&gt;rundgång. Perioder med öppen arbetslöshet kan i vissa fall alterneras med&lt;br&gt;insatser som inte leder till arbete, särskilt under perioder med låg arbets-&lt;br&gt;kraftsefterfrågan. Arbetsmarknadspolitiken tenderar att bli alltmer passiv&lt;br&gt;och de aktiva åtgärderna får enbart funktionen av utförsäkringsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fjärde problem är att arbetsmarknadspolitiken kan påverka löne-&lt;br&gt;bildningen och därmed inflationstakten negativt. Ett starkt skyddsnät i&lt;br&gt;form av arbetsmarknadspolitik - passiv eller aktiv - kan göra att risken&lt;br&gt;för arbetslöshet inte har en lika återhållande effekt i löneförhandlingarna.&lt;br&gt;Det tyder på att arbetsmarknadspolitik och lönebildningssystem måste ses&lt;br&gt;i ett sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrning och kontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiken har under 1990-talet drabbats av allvarliga pro-&lt;br&gt;blem när det gäller styrning och kontroll och därmed åtföljande effekter&lt;br&gt;för kvalitet och kostnadsutveckling. Det har varit svårt att erbjuda aktiv&lt;br&gt;sysselsättning åt ca 500 000 arbetslösa och samtidigt bidra till omvand-&lt;br&gt;ling och utveckling på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrproblemen är omfattande. Ansvar och befogenheter hålls inte&lt;br&gt;samman. I revisionsberättelsen för AMS årsredovisning för 1998 riktade&lt;br&gt;Riksrevisionsverket (RRV) invändning, s.k. orent bokslut. Invändningen&lt;br&gt;avsåg att AMV inte uppfyllde kraven på god intern kontroll. AMV har&lt;br&gt;låg rating i Ekonomistymingsverkets rating för statliga myndigheter. Fle-&lt;br&gt;ra länsarbetsnämnder har enligt RRV brustit i kontrollen över sin budget.&lt;br&gt;I de s.k. frilänen skedde oacceptabla överskridanden av budgeten. An-&lt;br&gt;svarsförhållandet mellan dessa självständiga myndigheter och regeringen&lt;br&gt;är för otydligt. Arbetslinjen hävdas inte konsekvent. Handlingsplaner av&lt;br&gt;god kvalitet upprättas sällan trots att detta åligger arbetsförmedlingarna.&lt;br&gt;Arbetslösa besöker för sällan förmedlingarna. Institutet för arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitisk utvärdering (IFAU) liksom RRV, hävdar att den bristande&lt;br&gt;dokumentationen av försöksverksamheten med friare användning av ar-&lt;br&gt;betsmarknadspolitiska medel innebär att det inte går att göra någon bra&lt;br&gt;utvärdering av dessa försök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att öka det lokala inflytandet och effektivisera styrningen av AMV&lt;br&gt;förändrades under 1990-talet bl.a. länsarbetsnämndernas styrelser och&lt;br&gt;arbetsförmedlingsnämnder infördes. Detta kom att försvåra möjligheterna&lt;br&gt;att upprätthålla en enhetlig statlig styrning av politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiken har under 1990-talet haft en alltför stor om-&lt;br&gt;fattning, vilket lett till vissa oönskade bieffekter. Detta påvisar att det är&lt;br&gt;angeläget att arbetsmarknadspolitikens utformning och omfattning noga&lt;br&gt;avvägs i ett helhetsperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis är det angeläget att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- budgeterade kostnadsramar hålls,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- AMV:s verksamhet på ett tydligare sätt strävar efter att nå de mål&lt;br&gt;regeringen satt upp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- medlen används för avsedda ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förmedlingarna bättre tillämpar de instruktioner som finns vad gäller&lt;br&gt;krav på aktivt arbetsökande och rapporter om ifrågasatt ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Arbetsmarknadspolitiken under 2000-talet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitikens mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens övergripande mål på kort sikt är att den öppna arbetslöshe-&lt;br&gt;ten skall minska till 4 procent vid slutet av år 2000 och att andelen re-&lt;br&gt;guljärt sysselsatta i befolkningen i åldern 20 - 64 år skall öka till 80 pro-&lt;br&gt;cent år 2004. Därefter är målet full sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknads- och arbetslivspolitiken skall bidra till tillväxt, syssel-&lt;br&gt;sättning och ett konkurrenskraftigt näringsliv samt skapa förutsättningar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för flexibilitet, trygghet och delaktighet i arbetslivet. Arbetsmarknadspo-&lt;br&gt;litikens uppgift är främst att öka anpassningsförmågan på arbetsmarkna-&lt;br&gt;den. Det skall ske genom ett effektivt platsförmedlingsarbete som till-&lt;br&gt;sammans med kompetenshöj ande insatser och övriga åtgärder leder till&lt;br&gt;hög rörlighet på arbetsmarknaden och på så sätt bidrar till en ökad syssel-&lt;br&gt;sättning och bättre matchning mellan utbud och efterfrågan på kompetens&lt;br&gt;samtidigt som inflationsdrivande flaskhalsar på arbetsmarknaden kan&lt;br&gt;undvikas. Arbetsmarknadspolitiken skall också verka för kvinnors och&lt;br&gt;mäns rätt till arbete på lika villkor och motverka en könsuppdelad ar-&lt;br&gt;betsmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regleringsbrevet till AMV för budgetåret 2000 anger regeringen tre&lt;br&gt;mål för arbetsmarknadspolitiken och AMV;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hålla vakanstidema nere för lediga platser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- minska långtidsarbetslösheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- motverka långa tider utan arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla de tre konkreta målen inbegriper en satsning på kompetens. Målet&lt;br&gt;att hålla vakanstidema nere kan uppfyllas dels genom effektivt plastför-&lt;br&gt;medlingsarbete, dels genom att tillhandhålla arbetsmarknadsutbildning&lt;br&gt;inom de områden där brist förväntas. Mål två och tre handlar om att de&lt;br&gt;långtidsarbetslösa/långtidsinskrivna skall ha det stöd och den möjlighet&lt;br&gt;till kompetensuppbyggnad som krävs för att de åter skall få ett arbete.&lt;br&gt;Den ökade kompetensen kan också erhållas på en arbetsplats. Exempelvis&lt;br&gt;kan personer som varit borta från arbetsmarknaden en längre tid med&lt;br&gt;hjälp av det förstärkta anställningsstödet få anställning med lönesubven-&lt;br&gt;tion för att på arbetsplatsen åter bygga upp sin kompetens och produkti-&lt;br&gt;vitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitikens uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Matchning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitikens första och viktigaste uppgift är att förmedla&lt;br&gt;arbete till arbetslösa och arbetskraft till arbetsgivarna. Genom att vakan-&lt;br&gt;ser kan tillsättas snabbt, fungerar arbetsmarknaden bättre och friktionsar-&lt;br&gt;betslösheten kan minimeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadens funktionssätt, dvs. förmågan att sammanföra&lt;br&gt;(matcha) arbetslösa individer med vakanta platser, kan illustreras med en&lt;br&gt;s.k. Beveridgekurva. Nedanstående figur visar förhållandet mellan de&lt;br&gt;arbetssökande, som här definieras som summan av antalet öppet arbetslö-&lt;br&gt;sa samt personer i konjunkturberoende program, och antalet kvarstående&lt;br&gt;lediga platser. Rörelser utmed Beveridgekurvan avspeglar konjunkturella&lt;br&gt;förändringar medan ett skifte utåt av kurvan pekar på ökade matchnings-&lt;br&gt;problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beveridgekurva for Sverige&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0398/prop_19992000__98-19.png" style="width:263pt;height:156pt;"/&gt;
&lt;p&gt;öppet arbetslösa och personer i konjunkturberoende program i relation till arbetskraften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finans- och Näringsdepartementen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Noteringen för år 1999 indikerar att antalet kvarstående lediga platser har&lt;br&gt;ökat något samtidigt som den totala arbetslösheten har minskat. Antalet&lt;br&gt;kvarstående platser i ekonomin är således något högre än tidigare vid en&lt;br&gt;given nivå på den totala arbetslösheten. Denna utveckling kan vara ett&lt;br&gt;tecken på att matchningsproblemen har tilltagit. Diagrammet tyder såle-&lt;br&gt;des på att anpassningen försämrats något under 1990-talet. Försämringen&lt;br&gt;är dock betydligt mindre än i flertalet andra länder visar studier som&lt;br&gt;OECD gjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör dock poängteras att statistiken över antalet lediga platser är&lt;br&gt;bristfällig. Det mått som har används här är antalet kvarstående lediga&lt;br&gt;platser anmälda till landets arbetsförmedlingar. Arbetsförmedlingens&lt;br&gt;marknadsandelar för platser uppgick till enbart 33 procent år 1999. Det&lt;br&gt;finns även studier som visar att de platser som inte anmäls till arbetsför-&lt;br&gt;medlingen har kortare vakanstider än de som anmäls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öka de arbetslösas kunskaper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitikens andra och allt viktigare uppgift är att öka de&lt;br&gt;arbetslösas kompetens. På så sätt underlättas anpassningen på arbets-&lt;br&gt;marknaden. Det sker främst via olika former av utbildningsinsatser för&lt;br&gt;arbetslösa. De lågutbildade är överrepresenterade bland de arbetslösa och&lt;br&gt;för många arbetslösa är bristande kompetens orsaken till svårigheterna att&lt;br&gt;få ett nytt arbete. Sammanfattningsvis betyder det att det oberoende av&lt;br&gt;konjunkturläget finns behov av arbetsmarknadsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver insatser som riktas till arbetslösa sker vissa satsningar på kom-&lt;br&gt;petensutveckling av redan anställda. Inom ramen för Europeiska Social-&lt;br&gt;fondens mål 1 och 3 genomförs under åren 2000 - 2002 en satsning på&lt;br&gt;kompetensutveckling av anställda, för vilken resursramen uppgår till to-&lt;br&gt;talt 2,4 miljarder kronor. Dessutom förutsätts medfinansiering av arbets-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;givarna inom ramen för trepartssamverkan. En särskild utredning tar nu&lt;br&gt;fram förslag till hur ett system för individuell kompetensutveckling kan&lt;br&gt;utformas. Ett syfte med individuell kompetensutveckling är att uppnå en&lt;br&gt;allmänt högre kunskapsnivå i arbetskraften. Det förebygger risken för&lt;br&gt;arbetslöshet och förtida pensionering. Ett andra syfte är att öka individens&lt;br&gt;valfrihet. Individens resurser stärks liksom inflytandet över den egna&lt;br&gt;kompetensutvecklingen. Det tredje motivet är att underlätta omställning-&lt;br&gt;ar. Individen skall både ha möjlighet och resurser till att vara mer yrkes-&lt;br&gt;mässigt rörlig än tidigare. Att öka kompetensen hos den befintliga arbets-&lt;br&gt;styrkan kan också vara ett sätt att lösa flaskhalsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inget som tyder på att det finns ett generellt underkvalifika-&lt;br&gt;tionsproblem på den svenska arbetsmarknaden, utan snarare tvärt om.&lt;br&gt;Enligt en studie av Rune Åberg från år 1999 har andelen personer som&lt;br&gt;har högre kompetens än vad som krävs i okvalificerade arbeten ökat från&lt;br&gt;10 till 25 procent under tidsperioden 1975 - 1997. Att arbetskraften inte&lt;br&gt;skulle klara av de tillgängliga jobben är således till stor del inte sant.&lt;br&gt;Många av dem som har mer kvalifikationer än vad som krävs bör under&lt;br&gt;den pågående konjunkturuppgången kunna ta lediga arbeten som är mer&lt;br&gt;kvalificerade än de som de har och på så sätt ge plats för arbetslösa att&lt;br&gt;överta deras gamla arbetsuppgifter. Många av dessa kräver inte någon&lt;br&gt;längre utbildning eller erfarenhet. Med minskad arbetslöshet kommer&lt;br&gt;också arbetsgivare att sänka sina kvalifikationskrav. Därför finns det skäl&lt;br&gt;för optimism när det gäller möjligheten för en stor del av de arbetslösa att&lt;br&gt;få ett arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödja dem som har svårast att få ett arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje uppgiften i arbetsmarknadspolitiken är att ta till vara under-&lt;br&gt;och outnyttjade resurser på arbetsmarknaden, det kan vara ofrivilligt del-&lt;br&gt;tidsarbetande kvinnor, äldre långtidsarbetslösa, utrikesfödda arbetslösa&lt;br&gt;eller personer med funktionshinder utanför arbetsmarknaden. Dessa indi-&lt;br&gt;viders svagare ställning på arbetsmarknaden beror bland annat på att de&lt;br&gt;avviker från den rådande normen; infödd svensk man i medelåldern. Ar-&lt;br&gt;betsmarknadspolitiken kan och bör underlätta för alla mänskliga resurser&lt;br&gt;att utnyttjas till fullo. För samhället är varje krona som produceras ett&lt;br&gt;bidrag till samhällets gemensamma försörjning. Allas insatser behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För arbetsmarknadspolitiken finns nu en allt viktigare uppgift, nämli-&lt;br&gt;gen att öka sysselsättningen och förhindra marginaliseringen i de grupper&lt;br&gt;som har en svag eller ingen förankring på arbetsmarknaden. Det handlar&lt;br&gt;om människor som drabbats av glesbygdens strukturförändringar, men&lt;br&gt;också om arbetslösa socialbidragstagare i de större städerna. Trots det&lt;br&gt;goda konjunkturläget och tecken på tilltagande brist- och flask-&lt;br&gt;halsproblem, finns det ett mycket stort potentiellt arbetskraftsutbud som&lt;br&gt;måste mobiliseras av främst två skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första måste allas vilja till arbete tas tillvara om det skall vara&lt;br&gt;möjligt att förhindra bristsituationer i framtiden bl.a. på grund av de de-&lt;br&gt;mografiska förändringarna. För det andra är det viktigt att förhindra att&lt;br&gt;dessa personer slås ut från arbetsmarknaden med de ekonomiska och so-&lt;br&gt;ciala konsekvenser det får för dem. Att tillvarata alla individers vilja till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egen försörjning genom arbete är således nödvändigt om det skall vara&lt;br&gt;möjligt att åstadkomma en långsiktigt hög ekonomisk tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska tillväxten blir beroende av förmågan att upprätthålla&lt;br&gt;och öka arbetskraftsutbudet och av att med olika arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;insatser se till att arbetsmarknaden fungerar effektivt och att sysselsätt-&lt;br&gt;ningen kan öka även bland de grupper som fått stora svårigheter på 1990-&lt;br&gt;talets arbetsmarknad. Det är en viktig uppgift för arbetsmarknadspoliti-&lt;br&gt;ken att häva den djupa undersysselsättningen som uppstått under 1990-&lt;br&gt;talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den snabba strukturomvandlingen och den stora sysselsättningsned-&lt;br&gt;gången i bl. a industrin under 1990-talet har på många orter medfört att&lt;br&gt;den enda stora arbetsplatsen har försvunnit. Samtidigt gjordes stora ned-&lt;br&gt;dragningar inom den offentliga sektorn till följd av det ansträngda statsfi-&lt;br&gt;nansiella läget. Den mycket höga arbetslöshet som följde på detta till-&lt;br&gt;sammans med en betydande flyktinginvandring, ofta orsakad av krig,&lt;br&gt;skapade en betydande undersysselsättning hos vissa grupper. Det gäller i&lt;br&gt;vissa kommuner i skogslänen och särskilt i flera storstadsområden. Det&lt;br&gt;finns områden i storstädernas förorter där enbart ca 30 procent av befolk-&lt;br&gt;ningen i arbetsför ålder har arbete. Sveriges arbetsmarknad är vilket&lt;br&gt;framgår av de fakta som regeringen ovan redovisat väsentligt annorlunda&lt;br&gt;än tidigare. Sverige tillhör i dag de länder i EU som har störst andel ut-&lt;br&gt;landsfödda. Det kräver att också att arbetsmarknadspolitiken anpassas till&lt;br&gt;de nya villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett problem är att de utlandsfödda är överrepresenterade bland de&lt;br&gt;långstidsinskrivna och har en betydligt lägre sysselsättning. De har sam-&lt;br&gt;tidigt en låg andel av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Ett annat&lt;br&gt;problem är äldre lokalt bunden arbetskraft som har svårt att få reguljär&lt;br&gt;sysselsättning efter en lång tid av rundgång mellan öppen arbetslöshet&lt;br&gt;och åtgärder och därför riskerar att marginaliseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitikens uppgift att integrera undersysselsatta grup-&lt;br&gt;per i arbetsmarknaden behöver således stärkas väsentligt. Det kräver för&lt;br&gt;det första att arbetsmarknadspolitikens instrument blir verkningsfulla för&lt;br&gt;dessa grupper. Aktiva insatser krävs för att bryta diskriminering och för-&lt;br&gt;domar på arbetsmarknaden. Andra länders utbildning måste bli lättare att&lt;br&gt;värdera för svenska arbetsgivare. System för validering ses över i syfte&lt;br&gt;att underlätta för utlandsfödda att komplettera sina kunskaper till att bätt-&lt;br&gt;re överensstämma med kraven på den svenska arbetsmarknaden. De ut-&lt;br&gt;landsfödda bör ha en andel av åtgärderna som motsvarar deras utsatthet&lt;br&gt;på arbetsmarknaden. Vad gäller krav på geografisk och yrkesmässig rör-&lt;br&gt;lighet bör den arbetslöses ålder samt sociala situation m.m. beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitikens framtida inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiken byggdes aldrig för att hantera så stora volymer&lt;br&gt;av åtgärder som funnits under 1990-talet. Den omfattande åtgärdsarsena-&lt;br&gt;len och den stora mängd personer som gick mellan arbetsmarknadspoli-&lt;br&gt;tiska åtgärder och öppen arbetslöshet medförde att en stor del av förmed-&lt;br&gt;lingsarbetet tvingades inriktas på att få fram åtgärder och placera de ar-&lt;br&gt;betssökande i dessa. Regelverket blev allt mer komplext vartefter nya&lt;br&gt;åtgärder tillkom. Systemet blev tungrott och kärnuppgiften, att förmedla&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontakt mellan arbetsgivare och arbetssökande kom i skymundan. Den&lt;br&gt;börda som lades på arbetsmarknadspolitiken och den stora mängd för-&lt;br&gt;söksverksamheter och projekt som bedrivits under 1990-talet har synlig-&lt;br&gt;gjort de oklarheter och brister som funnits vad gäller AMV:s styrning och&lt;br&gt;organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som var en lämplig strategi under en lågkonjunktur kan vara direkt&lt;br&gt;olämplig då konjunkturen vänder. En stor omfattning på de arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska programmen var nödvändig då många blev arbetslösa och&lt;br&gt;en snabb aktivering var angelägen så att de arbetslösa förblev attraktiva&lt;br&gt;på arbetsmarknaden. I en högkonjunktur behövs en mindre omfattning på&lt;br&gt;de arbetsmarknadspolitiska programmen samtidigt som kvaliteten måste&lt;br&gt;öka, vilket i vissa fall leder till att kostnaden per deltagare ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den konjunkturuppgång som nu präglar arbetsmarknaden är dock inte&lt;br&gt;jämnt fördelad över landet eller mellan olika grupper. Samtidigt som ar-&lt;br&gt;betslösheten minskar kraftigt finns tecken som tyder på att antalet perso-&lt;br&gt;ner med mycket långa inskrivningstider ökar. Sysselsättningsgraden är&lt;br&gt;alltjämt relativt låg i vissa regioner och för vissa grupper. Arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitikens övergripande mål är att skapa en väl fungerande arbets-&lt;br&gt;markand och låg arbetslöshet i hela Sverige. Långsiktighet är nödvändig&lt;br&gt;för att politiken skall vara effektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiken har därför under det senaste åren lagts om&lt;br&gt;mot en tydligare tillväxtfrämjande inriktning, dvs. från stabilisering till&lt;br&gt;allokering eller från praktikåtgärder till matchning och utbildning. Samti-&lt;br&gt;digt har insatserna för dem som har svårast att få ett arbete stärkts. Som&lt;br&gt;ett led i detta har bl. a. volymmålet tagits bort, åtgärderna har i högre grad&lt;br&gt;inriktats mot sektorer där brist på utbildad arbetskraft kan bedömas upp-&lt;br&gt;komma eller börjat synas. Bristyrkesutbildning för redan anställda har&lt;br&gt;införts som en försöksverksamhet, det nationella programmet för IT-&lt;br&gt;utbildning i samarbete med Industriförbundet, SWIT, har förlängts, an-&lt;br&gt;talet lönebidragsplatser har ökat, och ett förstärkt anställningsstöd har&lt;br&gt;införts för att öka de långtidsinskrivnas möjligheter att få ett reguljärt&lt;br&gt;arbete. Samtidigt har antalet personer i arbetspraktik dragits ner. Det har&lt;br&gt;även påbörjats ett arbete med att minska antalet åtgärder och att göra det&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska regelverket enklare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna förändring måste nu fortsätta och bli ännu tydligare. Insatserna&lt;br&gt;behöver koncentreras till kärnuppgifterna, dvs. platsförmedling, insatser&lt;br&gt;för att motverka flaskhalsar och för att hjälpa dem som har svårast att få&lt;br&gt;ett arbete. Politiken skall också präglas av respekt för individen, ökad&lt;br&gt;rättstrygghet och en stärkt arbetslinje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär bl.a. att insatserna i än större utsträckning måste inriktas&lt;br&gt;på ett effektivt platsförmedlingsarbete och företagskontakter för att mot-&lt;br&gt;verka inflationsdrivande flaskhalsar. Platsförmedlingen är och förblir det&lt;br&gt;viktigaste instrumentet. Det behövs vidare ett fortsatt omfattande utrym-&lt;br&gt;me för en yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning av hög kvalitet som&lt;br&gt;komplement till den reguljära utbildningen. Det är viktigt att arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildning bedrivs i nära kontakt med arbetsmarknaden och att prak-&lt;br&gt;tik ingår. Goda erfarenheter finns av arbetsplatsförlagd arbetsmarknads-&lt;br&gt;utbildning, exempelvis den s.k. Vaggerydsmodellen. Arbetsmarknadsut-&lt;br&gt;bildningen måste ges en tydligare yrkesinriktning genom att andelen för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beredande utbildning minskar. Arbetsmarknadsutbildningen skall leda till&lt;br&gt;arbete och vara ett instrument för att motverka uppkomsten av bristsitua-&lt;br&gt;tioner på arbetsmarknaden. Vidare bör regelförenklingsarbetet fortsätta&lt;br&gt;för att arbetsförmedlarens tid skall kunna användas mer effektivt till de&lt;br&gt;väsentliga kärnuppgifterna, förmedla arbete och arbeta med att stärka de&lt;br&gt;svaga gruppernas anställbarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen innebär att 1990-talets överskott på arbetskraft under&lt;br&gt;2000-talets första årtionde riskerar att förbytas i en arbetskraftsbrist inom&lt;br&gt;många områden om inte det stora outnyttjade arbetsutbudet som finns&lt;br&gt;kan mobiliseras. Den könsuppdelade arbetsmarknaden liksom bristen på&lt;br&gt;att se mångfaldens fördelar i arbetslivet utgör också ett hinder för att fullt&lt;br&gt;ut tillvarata arbetskraftens kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan om tillväxt och demografiska förändringar kommer struktur-&lt;br&gt;omvandlingen på arbetsmarknaden att fortsätta ställa krav på ny kompe-&lt;br&gt;tens och förändringar i allt snabbare takt. Företagens produkt- och pro-&lt;br&gt;cessutveckling sker i snabb takt. Arbetsorganisationen förändras fortlö-&lt;br&gt;pande och ställer krav på de anställdas kompetens. Företagens teknologi-&lt;br&gt;utveckling riskerar att gå snabbare än arbetskraftens förmåga att ta till&lt;br&gt;vara ny teknik och ny arbetsorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ljuset av dessa förändringar är det nödvändigt att mångfalden på den&lt;br&gt;svenska arbetsmarknaden bättre tas tillvara. Sverige kommer att behöva&lt;br&gt;arbetskraftens samlade kompetens för att öka tillväxten och trygga väl-&lt;br&gt;färden. Den utmaning vi står inför är att skapa en arbetsmarknad för alla&lt;br&gt;med arbetsplatser där individen värdesätts och människor med olika bak-&lt;br&gt;grund och erfarenheter kan verka och mötas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Näringsdepartementet pågår ett projekt vars utgångspunkt är&lt;br&gt;bristen på ett mångfaldsperspektiv i svenskt arbets- och näringsliv. Pro-&lt;br&gt;jektet skall i ett sammanhang och ur ett tillväxtperspektiv kartlägga och&lt;br&gt;beskriva hur aspekterna kön, ålder, klass, etnisk tillhörighet, sexuell&lt;br&gt;läggning samt funktionshinder påverkar en individs nuvarande och fram-&lt;br&gt;tida möjligheter i arbetslivet. Projektet skall senast den 1 december 2000&lt;br&gt;presentera ett förslag till nationellt program för ökad mångfald inom ar-&lt;br&gt;betsmarknad och näringsliv. Regeringen återkommer därefter till riksda-&lt;br&gt;gen med förslag till hur mångfalden i arbetslivet bättre kan utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så långt som nu kan överblickas kommer följande problemområden för&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiken under 2000-talets första årtionde att vara cent-&lt;br&gt;rala:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Rekryteringssvårighetema ökar inom expansiva delar av arbets-&lt;br&gt;marknaden och kan komma att begränsa sysselsättningsökningen&lt;br&gt;och därmed den ekonomiska tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Obalansen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft mellan olika&lt;br&gt;yrken respektive orter innebär fortsatt stora krav på en effektiv ar-&lt;br&gt;betsförmedling och att nödvändig yrkesmässig och geografisk rör-&lt;br&gt;lighet kan upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Obalansen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft ställer också&lt;br&gt;ökade krav på strategisk analys och konkret samverkan mellan ar-&lt;br&gt;betsmarknads-, utbildnings-, närings- och även socialpolitiska aktö-&lt;br&gt;rer med syfte att mer långsiktigt försöka påverka de strukturella&lt;br&gt;obalanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Stora regionala skillnader i sysselsättningstillväxt riskerar att leda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till allt större regional obalans. De arbetsmarknadspolitiska insatser- P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1999/2000.98&lt;br&gt;na måste i ökad utsträckning utgå från dessa regionala skillnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Trots kraftigt ökad sysselsättning riskerar en stor grupp arbetslösa,&lt;br&gt;som inte fyller kompetenskraven för de nya arbetstillfällena, fortsatt&lt;br&gt;långvarig arbetslöshet och att hamna helt utanför arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av yttersta vikt att de lediga platser som uppkommer kan tillsättas&lt;br&gt;snabbt och att inte de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna skapar inlås-&lt;br&gt;ning och undanträngning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regionala tillväxtavtalen innebär att trendbrott i svenskt regionalt&lt;br&gt;utvecklingsarbete. Arbetsformen innebär programläggning av verksam-&lt;br&gt;heter som innehållsmässigt ligger nära varandra. Programmet blir den&lt;br&gt;gemensamma ramen för aktörer med olika bakgrund och förutsättningar&lt;br&gt;att komma överens om samarbete. På den regionala nivån har länsarbets-&lt;br&gt;nämnderna i stor utsträckning medverkat i framtagandet av de regionala&lt;br&gt;tillväxtavtalen. Regeringen bedömer att arbetsmarknadspolitiken även&lt;br&gt;fortsättningsvis kommer att ha stor betydelse i denna samverkansprocess&lt;br&gt;för tillväxt och sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mycket viktig uppgift kommande år är således att utnyttja syssel-&lt;br&gt;sättningsökningen och rekryteringssituationen för att reducera gruppen&lt;br&gt;långtidsinskrivna och andra grupper med svag ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det behövs en ökad samverkan med kommunerna och andra myndig-&lt;br&gt;heter inom det sociala området. Detta blir en av uppgifterna för de nya&lt;br&gt;lokala arbetsmarknadsnämnder, som regeringen kommer att inrätta som&lt;br&gt;en fortsättning till de nuvarande arbetsförmedlingsnämnderna. Samtidigt&lt;br&gt;är erfarenheten av flera decenniers arbetsmarknadspolitik att arbetsför-&lt;br&gt;medlingen, för att kunna ha bibehållen kvalitet, inte kan ta på sig social-&lt;br&gt;politikens roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU:s sysselsättningsriktlinjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 maj i år kommer Sverige lämna in en nationell handlingsplan för&lt;br&gt;sysselsättning till rådet och kommissionen. Handlingsplanen bygger på&lt;br&gt;de riktlinjer för sysselsättning som antogs av ministerrådet i mars 2000.&lt;br&gt;EU:s sysselsättningsriktlinjer är indelade i fyra huvudområden; att för-&lt;br&gt;bättra anställbarheten, att utveckla företagarandan, att uppmuntra företa-&lt;br&gt;gens och de anställdas anpassningsförmåga samt att stärka jämställdhets-&lt;br&gt;politiken. Inom varje huvudområde finns riktlinjer som anger vad länder-&lt;br&gt;na bör göra och i vissa fall finns konkreta mål. Europeiska socialfonden&lt;br&gt;skall användas för att stärka stödet för genomförandet av riktlinjerna och&lt;br&gt;den nationella handlingsplanen. Socialfondens övergripande uppgift är att&lt;br&gt;förebygga och bekämpa arbetslöshet samt att utveckla de mänskliga re-&lt;br&gt;surserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningsriktlinjema, vars inriktning Sverige aktivt har påverkat,&lt;br&gt;ligger väl i linje med den svenska arbetsmarknadspolitiken och innebär&lt;br&gt;framförallt att förhindra långtidsarbetslöshet bland alla grupper i sam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hället genom en ökad prioritering av utbildning och aktiv arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitik för att därigenom öka anställbarheten hos de arbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tre fall anger riktlinjerna kvantitativa mål för medlemsländernas sys-&lt;br&gt;selsättningspolitik. För det första skall alla arbetslösa ungdomar erbjudas&lt;br&gt;arbete, åtgärd, utbildning eller någon annan aktiverande insats inom 6&lt;br&gt;månader. För det andra skall motsvarande erbjudas arbetslösa vuxna in-&lt;br&gt;om 12 månader. Slutligen skall andelen arbetslösa som deltar i aktiva&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder uppgå till genomsnittet för de tre mest&lt;br&gt;framgångsrika länderna, vilket är 20 procent. Sverige uppfyller de tre&lt;br&gt;kvantitativa målen. I flera fall är regeringens ambition mer långtgående&lt;br&gt;än vad riktlinjerna anger, bl. a. vad gäller åtgärder för unga arbetslösa. I&lt;br&gt;riktlinje 2 deklareras bland annat att arbetslösa vuxna, innan de varit ar-&lt;br&gt;betslösa i tolv månader, skall få erbjudande om en ny start i form av ut-&lt;br&gt;bildning, omskolning, arbetslivserfarenhet, anställning eller andra åtgär-&lt;br&gt;der som främjar deras anställbarhet för att effektivt integreras i arbetsli-&lt;br&gt;vet. Vidare fastslås att dessa förebyggande åtgärder och åtgärderna för&lt;br&gt;anställbarhet bör kombineras med åtgärder för de långtidsarbetslösas&lt;br&gt;återinträde på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska socialfondens mål 3 i Sverige planeras under programperi-&lt;br&gt;oden 2000-2006 inriktas på att stärka individens ställning på arbetsmark-&lt;br&gt;naden genom främst kompetensutveckling av såväl arbetslösa som sys-&lt;br&gt;selsatta. Därutöver skall andra insatser göras som kompletterar den natio-&lt;br&gt;nella arbetsmarknadspolitiken, bl. a. insatser avseende mångfald, integra-&lt;br&gt;tion och jämställdhet. Mål 3-programmet skall också vara vägledande för&lt;br&gt;socialfondsinsatser inom mål 1. Den nationella medfinansieringen av mål&lt;br&gt;3 och motsvarande insatser inom mål 1 planeras till del viss ske inom&lt;br&gt;ramen för ordinarie arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I denna proposition&lt;br&gt;föreslås bland annat att en aktivitetsgaranti införs, vilket ligger helt i linje&lt;br&gt;med ovan nämnda sysselsättningsriktlinje och som delvis skall bedrivas&lt;br&gt;inom ramen för Europeiska socialfonden mål 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de följande avsnitten kommer regeringen att redovisa de förslag och&lt;br&gt;bedömningar som bl.a. utifrån den beskrivning av problemen på arbets-&lt;br&gt;marknaden som lämnats ovan och den inriktning på politiken som föror-&lt;br&gt;das sammantaget skall leda till en bättre fungerande arbetsmarknad där&lt;br&gt;även de mest utsatta grupperna skall kunna beredas plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En effektivare platsförmedling&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Personalresurserna inom Arbetsmarknadsverket&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(AMV)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Regeringen avser att i budgetpropositionen&lt;br&gt;för år 2001 föreslå riksdagen att AMV under år 2001 får fortsätta att&lt;br&gt;använda högst 700 miljoner kronor av anslaget A2 Arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska åtgärder till personalförstärkningar vid arbetsförmedlingarna&lt;br&gt;och arbetsmarknadsinstituten. Av detta belopp skall 100 miljoner kro-&lt;br&gt;nor användas för att stärka ställningen på arbetsmarknaden för perso-&lt;br&gt;ner med utländsk bakgrund som saknar erfarenhet av svenskt arbets-&lt;br&gt;liv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Under ett antal år har AMV kun-&lt;br&gt;nat använda medel under anslaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;br&gt;för tillfälliga personalförstärkningar vid arbetsförmedlingarna och ar-&lt;br&gt;betsmarknadsinstituten. Under budgetåret 2000 kan AMV använda sam-&lt;br&gt;mantaget högst 700 miljoner kronor för tillfälliga personalförstärkningar.&lt;br&gt;Av detta belopp skall 100 miljoner kronor användas för att stärka ställ-&lt;br&gt;ningen på arbetsmarknaden för personer med utländsk bakgrund som&lt;br&gt;saknar erfarenhet av svenskt arbetsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsläget har under det senaste året fortsatt att utvecklas i&lt;br&gt;en positiv riktning med ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet.&lt;br&gt;Bedömningen är att denna utveckling kommer att fortsätta de närmaste&lt;br&gt;åren. Personalbehovet är därför fortfarande stort på arbetsförmedlingarna.&lt;br&gt;Antalet arbetslösa arbetssökande per arbetsförmedlare har minskat genom&lt;br&gt;den minskade arbetslösheten. Det totala antalet inskrivna vid landets ar-&lt;br&gt;betsförmedlingar uppgick till över 700 000 personer i början av år 2000.&lt;br&gt;Av dessa var drygt 70 000 personer långtidsinskrivna, dvs. de hade varit&lt;br&gt;inskrivna vid landets arbetsförmedlingar i mer än två år utan att ha haft&lt;br&gt;ett reguljärt arbete. För att alla skall få möjlighet att komma i fråga för de&lt;br&gt;nya jobben krävs det att de personer som har minst anknytning till ar-&lt;br&gt;betsmarknaden får bra handlingsplaner, kompetensutveckling i form av&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning, tillgång till jobbsökaraktiviteter och platsför-&lt;br&gt;medlingsinsatser m.m. Den under avsnitt 8.1 föreslagna aktivitetsgarantin&lt;br&gt;innebär ett mer personalintensivt arbete genom att arbetsförmedlaren&lt;br&gt;skall arbeta som handledare i en resultatinriktad verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiken och AMV:s verksamhet måste ständigt för-&lt;br&gt;ändras för att motsvara arbetsmarknadens krav. De främsta uppgifterna&lt;br&gt;för arbetsförmedlingen är att effektivt matcha arbetssökande med lediga&lt;br&gt;jobb för att därigenom förhindra flaskhalsar på arbetsmarknaden och&lt;br&gt;samtidigt förhindra att människor slås ut från arbetsmarknaden. Arbets-&lt;br&gt;förmedlingen måste utveckla företag skon takterna och jobbsökaraktivite-&lt;br&gt;ter även för de arbetslösa som inte kommer att ta del av aktivitetsgaran-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tin. Arbetsförmedlingen behöver intensifiera matchningsarbetet för per-&lt;br&gt;soner som befinner sig i slutet av en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Det&lt;br&gt;kan t.ex. handla om personer som har några veckor kvar på sin utbild-&lt;br&gt;ning. För att dessa uppgifter skall kunna utföras effektivt måste arbets-&lt;br&gt;förmedlingen få utökat utrymme för mer individuellt inriktade tjänster för&lt;br&gt;arbetsgivare och arbetssökande, liksom en differentiering av tjänster efter&lt;br&gt;behov och möjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är att utifrån den positiva utvecklingen på ar-&lt;br&gt;betsmarknaden och arbetsförmedlamas insatser kommer behovet av extra&lt;br&gt;personalförstärkningar att minska på sikt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Utveckling av den individuella handlingsplanen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: De individuella handlingsplanerna bör vi-&lt;br&gt;dareutvecklas. För varje arbetssökande som är anmäld hos en offentlig&lt;br&gt;arbetsförmedling bör den arbetslöse och arbetsförmedlingen upprätta&lt;br&gt;en ömsesidig handlingsplan inom rimlig tid, dock senast inom tre må-&lt;br&gt;nader. Den ömsesidiga handlingsplanen bör ange den sökandes skyl-&lt;br&gt;digheter och planerade aktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Förändringar på arbetsmarkna-&lt;br&gt;den kräver att arbetsförmedlingens organisation och arbetsmetoder i hög-&lt;br&gt;re grad anpassas till de förutsättningar som föreligger för att åstadkomma&lt;br&gt;förkortade söktider. Den främsta uppgiften för arbetsförmedlingen är att&lt;br&gt;underlätta matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare, bl.a. ge-&lt;br&gt;nom en snabb informationsspridning. Parallellt med en effektiv informa-&lt;br&gt;tionsspridning är också de arbetssökandes sökintensitet en viktig faktor&lt;br&gt;för att korta sök- och vakanstider. Ju mer intensivt en arbetssökande sö-&lt;br&gt;ker arbete desto större är sannolikheten för denne att hitta ett arbete och&lt;br&gt;desto kortare blir arbetslöshetsperioden. En annan viktig faktor är den&lt;br&gt;arbetssökandes vilja att acceptera ett nytt arbete och till rådande förut-&lt;br&gt;sättningar på arbetsmarknaden. De flesta arbetslösa vill naturligtvis ha ett&lt;br&gt;arbete som överensstämmer med den egna kompetensen, utbildningen&lt;br&gt;och yrkeserfarenheten. Efter en tids arbetslöshet är det normala dock att&lt;br&gt;kraven på det nya arbetet måste förändras, t.ex. längre pendling eller byte&lt;br&gt;av bostadsort. Den lokala bundenheten är i hög grad beroende av familje-&lt;br&gt;situationen. Ensamstående har rimligen lättare att flytta än en arbetssö-&lt;br&gt;kande som har små barn och en maka eller make som har arbete på bo-&lt;br&gt;stadsorten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan ett antal år tillbaka skall arbetsförmedlingen utarbeta individu-&lt;br&gt;ella handlingsplaner för arbetssökande som är eller riskerar att bli lång-&lt;br&gt;tidsarbetslösa. I många fall har kvaliteten och delaktigheten i handlings-&lt;br&gt;planerna ifrågasatts. Enligt AMS har merparten av samtliga arbetssökan-&lt;br&gt;de en handlingsplan, men kvaliteten och den arbetssökandes delaktighet&lt;br&gt;måste förstärkas väsentligt. Regeringens bedömning är att de individuella&lt;br&gt;handlingsplanerna måste vidareutvecklas till ett mer effektivt instrument i&lt;br&gt;matchningsarbetet. Det måste från första början vara tydligt att den ar-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betssökande påbörjar en omställning för att få ett nytt arbete. Den ömse-&lt;br&gt;sidiga handlingsplanen skall innehålla krav på sökaktiviteter som tydlig-&lt;br&gt;gör yrkesmässiga och geografiska sökområden. Utöver de sökområden&lt;br&gt;som är aktuella för den arbetssökande skall handlingsplanen innehålla&lt;br&gt;aktiviteter som kan bli aktuella, t.ex. arbetsmarknadspolitiska program&lt;br&gt;och/eller jobbsökaraktiviteter. I det första skedet när handlingsplanen&lt;br&gt;upprättas bör den arbetslöse ges möjlighet att i första hand söka arbete på&lt;br&gt;eller i nära anslutning till hemorten och inom sitt yrkesområde. Detta&lt;br&gt;under förutsättning att dessa önskemål är realistiska utifrån den lokala&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Efter hand måste kraven på geografisk och yrkesmäs-&lt;br&gt;sig rörlighet öka. Arbetsförmedlingen skall kontinuerligt följa upp hand-&lt;br&gt;lingsplanen tillsammans med den arbetssökande. Handlingsplanen skall&lt;br&gt;vara ett levande dokument som anpassas och vid behov revideras utifrån&lt;br&gt;de förutsättningar som råder på arbetsmarknaden och för den arbetssö-&lt;br&gt;kande. Handlingsplanen skall vara tydlig, konkret och aktuell. En ovilja&lt;br&gt;att följa handlingsplanen skall leda till en tydlig reaktion från arbetsför-&lt;br&gt;medlingens sida, t.ex. gäller nuvarande bestämmelser att ett avvisande av&lt;br&gt;erbjudande om en lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd skall leda till&lt;br&gt;avstängning från rätten till arbetslöshetsersättning enligt lagen om ar-&lt;br&gt;betslöshetsförsäkring .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att varje arbetssökande skall ha en ömsesidig&lt;br&gt;handlingsplan upprättad mellan sig och arbetsförmedlingen efter en viss&lt;br&gt;tid av arbetslöshet, dock senast inom tre månader. Regeringen kommer&lt;br&gt;att föreskriva att AMS skall utfärda föreskrifter för arbetsförmedlingen&lt;br&gt;om handlingsplanernas innehåll och hur de regelbundet skall följas upp.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Ansträngningar att finna lämpligt arbete&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För att ha rätt till ersättning vid arbetslöshet skall&lt;br&gt;den arbetssökande anstränga sig för att finna ett lämpligt arbete men inte&lt;br&gt;kunna få ett sådant arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får rätt att med-&lt;br&gt;dela ytterligare föreskrifter om lämpligt arbete.Förslaget träder i kraft den&lt;br&gt;1 augusti år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Förslaget i promemorian Ds 1999:58 Kon-&lt;br&gt;trakt för arbete stämmer i huvudsak överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Försäkringskasseförbundet, Institutet för arbets-&lt;br&gt;marknadspolitisk utvärdering, Statskontoret, Sociologiska institutionen&lt;br&gt;och Umeå universitet tillstyrker förslaget om en kompletterande skriv-&lt;br&gt;ning om aktivitetskrav i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring&lt;br&gt;(lagen om arbetslöshetsförsäkring). Socialstyrelsen bedömer det som&lt;br&gt;rimligt att mer likartade krav på aktivt arbetssökande ställs på dem som&lt;br&gt;är anmälda som arbetssökande på arbetsförmedlingen. I dag ställs det ofta&lt;br&gt;högre krav på aktivt arbetssökande på den som uppbär socialbidrag enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen än på den som gör anspråk på arbetslöshetsersättning.&lt;br&gt;Glesbygdsverket förutsätter att det förutom arbetsmarknadshänsyn kom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer att tas individuella hänsyn vid tillämpningen av grundvillkoren.&lt;br&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen delar arbetsgruppens uppfattning att&lt;br&gt;innebörden i kravet att stå till arbetsmarknadens förfogande bör förtydli-&lt;br&gt;gas i lagen, men anser inte att den föreslagna skrivningen tillräckligt&lt;br&gt;starkt ger uttryck för kravet på aktivitet. Begreppet som sådant bör ut-&lt;br&gt;mönstras, eftersom det för tankarna till passivitet. Länsrätten i Stock-&lt;br&gt;holms län (länsrätten) avstyrker förslaget med hänvisning till att tillägget&lt;br&gt;är alltför vagt formulerat och således kan komma att medföra tillämp-&lt;br&gt;ningssvårigheter. AMS gör samma bedömning som länsrätten, men kan&lt;br&gt;samtidigt se fördelar med att kravet på aktivitet tydligare kommer till&lt;br&gt;uttryck i lagen. Frågan om hur de arbetssökandes sökaktivitet skall kunna&lt;br&gt;utvärderas har enligt AMS inte belysts av arbetsgruppen. Arbetslöshets-&lt;br&gt;kassornas Samorganisation anser att grundvillkoren redan i sin nuvarande&lt;br&gt;utformning uppställer ett rimligt aktivitetskrav och att det därför vore&lt;br&gt;olämpligt att införa ytterligare en bedömningsfaktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktivitetskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9-11 §§ lagen om arbetslöshetsförsäkring regleras de allmänna villkoren&lt;br&gt;för att arbetssökanden skall ha rätt till arbetslöshetsersättning. Av 9 §&lt;br&gt;framgår att ett av grundvillkoren för ersättning är att arbetssökanden är&lt;br&gt;beredd att anta lämpligt arbete och inte kan få ett sådant arbete. En ar-&lt;br&gt;betssökande kan inte passivt avvakta att hon eller han blir erbjuden ett&lt;br&gt;lämpligt arbete av arbetsförmedlingen utan skall själv aktivt delta i sök-&lt;br&gt;processen för att finna ett nytt arbete. Redan enligt nu gällande regler&lt;br&gt;finns det alltså ett krav på att den arbetssökande aktivt skall försöka finna&lt;br&gt;ett lämpligt arbete för att ha rätt till ersättning. Den som är arbetslös och&lt;br&gt;får ersättning från arbetslöshetsförsäkringen måste därför vara aktiv. Det&lt;br&gt;innebär t.ex. att arbetslöshetsförsäkringen inte skall fungera som ekono-&lt;br&gt;misk utfyllnad i väntan på en nära förestående pensionering. Detta gäller&lt;br&gt;oavsett vad arbetstagaren och arbetsgivaren har kommit överens om. Ett&lt;br&gt;villkor för att få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen är att sökanden&lt;br&gt;står till arbetsmarknadens förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar arbetsgruppens bedömning att det av lagen uttryckli-&lt;br&gt;gen bör framgå att arbetssökanden skall anstränga sig för att finna ett&lt;br&gt;lämpligt arbete. På så sätt tydliggörs det ansvar som i dag åvilar arbetssö-&lt;br&gt;kanden för att denne skall ha rätt till ersättning. Som arbetsgruppen påpe-&lt;br&gt;kat är det inte frågan om att sökanden måste visa att denne sökt ett visst&lt;br&gt;antal arbeten utan kravet på aktivitet får bedömas utifrån de förutsätt-&lt;br&gt;ningar som råder på arbetsmarknaden. Det är emellertid viktigt att betona&lt;br&gt;att arbetssökanden hela tiden måste medverka i försöken att finna ett nytt&lt;br&gt;arbete och aktivt söka de lediga arbeten som finns på arbetsmarknaden&lt;br&gt;för att ta sig ur sin arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämpligt arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 11 § lagen om arbetslöshetsförsäkring framgår att erbjudet arbete bl.a.&lt;br&gt;skall anses lämpligt om det inom ramen för tillgången på arbetstillfällen&lt;br&gt;tagits skälig hänsyn till den sökandes förutsättningar för arbetet samt and-&lt;br&gt;ra personliga förhållanden. AMS har i Regelbok för arbetslöshetskassor&lt;br&gt;kommenterat några situationer där personliga hänsyn skall tas vid be-&lt;br&gt;dömning av vilka arbeten som är lämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen anser med något undantag att preciseringarna i kom-&lt;br&gt;mentaren är väl avvägda men ser en svaghet i att formen är en kommen-&lt;br&gt;tar. Arbetsgruppen föreslår därför att AMS bemyndigas att utfärda före-&lt;br&gt;skrift om lämpligt arbete. Utgångspunkten skall därvid vara AMS nuva-&lt;br&gt;rande kommentar om lämpligt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kritik har framförts angående bristande likabehandling och brister i&lt;br&gt;tillämpningen av lagregeln om lämpligt arbete. Regeringen finner därför&lt;br&gt;att, som ett led för ökad rättssäkerhet i tillämpningen av lagen om ar-&lt;br&gt;betslöshetsförsäkring, regeringen eller den myndighet regeringen be-&lt;br&gt;stämmer bör bemyndigas att utfärda föreskrifter om vad som är lämpligt&lt;br&gt;arbete. Utgångspunkten för sådana föreskrifter skall vara den nuvarande&lt;br&gt;lagregeln. Läget på arbetsmarknaden är det primära. Är tillgången på&lt;br&gt;arbetstillfällen god kan det finnas skäl att ta hänsyn till personliga för-&lt;br&gt;hållanden i något större utsträckning eftersom sökande i det fallet ändock&lt;br&gt;relativt snabbt åter kan komma i arbete. Är tillgången på arbetstillfällen&lt;br&gt;sämre får de personliga förhållandena stå tillbaka något till förmån för&lt;br&gt;möjligheten att finna ett arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preciseringar i vad som skall anses vara lämpligt arbete, eller egentli-&lt;br&gt;gen vilka hänsyn som bör tas till sökandes förutsättningar för arbetet och&lt;br&gt;andra personliga förhållanden, bör alltså framgå av föreskrifter. Exempel&lt;br&gt;på vad som bör kunna ingå i sådana föreskrifter är ålder, hälsoskäl, lokal&lt;br&gt;bundenhet, kommunikationer, arbete på annan ort och väntat arbete. Där&lt;br&gt;kan också ingå en bedömning av arbete vid sidan av delpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också angeläget att i detta sammanhang betona arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkringens roll av omställningsförsäkring och att den inte varit och inte är&lt;br&gt;avsedd att bli en yrkesförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag är således att i 9 § lagen om arbetslöshetsförsäkring&lt;br&gt;förs in en uttrycklig regel för rätt till ersättning att den sökande ansträng-&lt;br&gt;er sig att finna ett lämpligt arbete men inte kan få sådant arbete och att i&lt;br&gt;11 § samma lag införs ett bemyndigande för regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om lämpligt arbete.&lt;br&gt;Ändringarna bör gälla från och med den 1 augusti år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Insatser för att förhindra och bryta långtids-&lt;br&gt;arbetslöshet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningen ökar och tillväxten förstärks i Sverige. Trots det finns&lt;br&gt;det ett stort antal arbetslösa som med hjälp av de olika arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska åtgärderna inte har kunnat bryta sin arbetslöshet. Detta beror på&lt;br&gt;en mängd faktorer. Många av de personer som varit utan arbete under en&lt;br&gt;längre tid saknar grundläggande utbildning, vilket gör att de har svårt att&lt;br&gt;tillgodogöra sig yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningar. Andra saknar&lt;br&gt;helt eller delvis arbetslivserfarenhet, t.ex. många ungdomar och invandra-&lt;br&gt;re.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De arbetsmarknadspolitiska insatserna måste ständigt anpassas till ut-&lt;br&gt;vecklingen på arbetsmarknaden. Det är nu viktigt att utforma åtgärderna&lt;br&gt;så att också de som står längst från arbetsmarknaden får del av sysselsätt-&lt;br&gt;ningsuppgången och att det förhindras att dessa personer marginaliseras.&lt;br&gt;De måste ges en möjlighet att åter komma in på arbetsmarknaden nu un-&lt;br&gt;der den rådande konjunkturuppgången, annars är risken mycket stor att&lt;br&gt;de mer permanent slås ut från arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag till AMS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog åt AMS under år 1999 att redovisa förslag på hur de&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärderna kan användas mer effektivt för sär-&lt;br&gt;skilda insatser för arbetslösa som under en längre tid har stått utanför den&lt;br&gt;reguljära arbetsmarknaden. I uppdraget betonades vikten av insatser som&lt;br&gt;förhindrar att äldre arbetslösa som bor på orter med svag lokal arbets-&lt;br&gt;marknad förtidspensioneras. Syftet angavs vara att insatserna för de mest&lt;br&gt;utsatta grupperna skulle effektiviseras så att de arbetssökande med egna&lt;br&gt;insatser, kompetensutveckling, praktik m.m. kan öka sina möjligheter att&lt;br&gt;komma tillbaka till den reguljära arbetsmarknaden eller utveckla egen&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS rapport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS har redovisat uppdraget i en rapport den 17 december 1999. AMS&lt;br&gt;föreslår att gällande arbetsmarknadspolitiska åtgärder om vanligen sex&lt;br&gt;månader utnyttjas inom ramen för ett större sammanhållet program. Detta&lt;br&gt;innebär att grupper om 10 - 15 arbetssökande bereds möjligheter till&lt;br&gt;handledarstödd rehabilitering och/eller kompetensutveckling. Åtgärden&lt;br&gt;skall bedrivas på heltid med kvalificerad personal från arbetsförmedling-&lt;br&gt;ar och arbetsmarknadsinstitut. Målet skall vara att de arbetssökande skall&lt;br&gt;få ett reguljärt arbete eller - som ett steg på vägen till sådant arbete - får&lt;br&gt;alternativ sysselsättning på regionalt anordnade övergångsarbetsmarkna-&lt;br&gt;der. Arbete på en övergångsarbetsmarknad innebär arbete som kan imät-&lt;br&gt;tas vid sidan av den reguljära arbetsmarknaden, utan risk för undanträng-&lt;br&gt;ning. Huvudmän för dessa regionala övergångsarbetsmarknader kan vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såväl företag som myndigheter och organisationer. Det bör vara möjligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att inrätta övergångsarbeten upp till tre år för t.ex. äldre, lokalt bundna Pr°P- 1999/2000:98&lt;br&gt;arbetslösa som bor på orter utan andra möjligheter till arbete. Målgrup-&lt;br&gt;pen skall vara arbetssökande som under lång tid varit utan reguljärt ar-&lt;br&gt;bete. Syftet är att bryta den nuvarande rundgången i de arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska insatserna, ge de arbetslösa en reell möjlighet till rehabilitering&lt;br&gt;och/eller kompetensutveckling och för att därpå så snabbt som möjligt&lt;br&gt;kunna få ett reguljärt arbete. Rapporten har inte remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om socialbidragsberoende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om socialbidragsberoende lämnade sin rapport &amp;quot;Samverkan&lt;br&gt;för färre bidrag och fler i jobb&amp;quot; (Ds 1999:54) i september 1999.1 rappor-&lt;br&gt;ten föreslås att den s.k. utvecklingsgarantin för ungdomar utvidgas till att&lt;br&gt;omfatta även vuxna och bör införas som ett komplement till de ordinarie&lt;br&gt;arbetsmarknads- och utbildningspolitiska åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärden skall vara på heltid under ett års tid och vara individuellt an-&lt;br&gt;passad och innehålla såväl utbildning som praktik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås i rapporten att kommuner och länsarbetsnämnder skall&lt;br&gt;vara gemensamma huvudmän för åtgärden, men den skall kunna anord-&lt;br&gt;nas av ideella föreningar, kooperativ, studieförbund och privata företag.&lt;br&gt;Ersättningen föreslås antingen motsvara lägsta utbildningsbidraget eller&lt;br&gt;socialbidragsnormen samt därutöver 500 kronor i stimulansersättning.&lt;br&gt;Kostnaden föreslås delas mellan stat och kommun så att staten betalar&lt;br&gt;kostnaden för aktiviteten och halva ersättningen för deltagarna. Kommu-&lt;br&gt;nen står för den andra halvan. Arbetsförmedlingen och socialtjänsten be-&lt;br&gt;stämmer tillsammans vilka som skall komma i fråga för åtgärden. Den&lt;br&gt;som vägrar att delta i sådan åtgärd skall inte längre ha rätt till ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen under 1990-talet har lett till att en stor grupp människor&lt;br&gt;blivit hänvisade till socialbidrag på grund av arbetslöshet. Många av des-&lt;br&gt;sa är inskrivna på arbetsförmedlingen. Det finns emellertid också en&lt;br&gt;grupp som inte är inskriven vid arbetsförmedlingen och som därför inte&lt;br&gt;kommer i åtnjutande av förmedlingens insatser, eller som är inskrivna vid&lt;br&gt;förmedlingen men av olika skäl inte placeras i någon arbetsmarknadspo-&lt;br&gt;litisk åtgärd då de bedöms inte kunna få ett arbete. För att utreda och fö-&lt;br&gt;reslå åtgärder för personer som är socialbidragsberoende på grund av&lt;br&gt;svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden tillkallade regeringen un-&lt;br&gt;der år 1999 en särskild utredare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild åtgärd för de som varit arbetslösa mer än 4 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns nu ca 35 000 arbetslösa som varit inskrivna vid arbetsförmed-&lt;br&gt;lingen i mer än 4 år utan att ha haft ett reguljärt arbete under denna tid.&lt;br&gt;Chanserna för dessa att få ett arbete är mycket liten trots den starka kon-&lt;br&gt;junkturen. Regeringen återkommer i 2000 års ekonomiska vårproposition&lt;br&gt;med förslag till åtgärder för denna grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Aktivitetsgaranti&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: En aktivitetsgaranti införs i hela landet från och&lt;br&gt;med den 1 augusti år 2000. Till aktivitetsgarantin kan personer som är&lt;br&gt;eller riskerar att bli långtidsinskrivna anvisas. Inom ramen för aktivi-&lt;br&gt;tetsgarantin skall de arbetslösa erbjudas en heltidsaktivitet till dess att&lt;br&gt;de kan få ett arbete eller påbörjar en utbildning i det reguljära utbild-&lt;br&gt;ningsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör inom ramen för aktivitetsgarantin ett nytt särskilt anställ-&lt;br&gt;ningsstöd skapas för äldre personer vars möjligheter till reguljära ar-&lt;br&gt;beten ter sig särskilt ogynnsamma. En anställning med särskildt an-&lt;br&gt;ställningsstöd skall kunna komma i fråga för den som fyllt 57 år, varit&lt;br&gt;arbetslös eller har deltagit i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd i minst&lt;br&gt;24 månader och omedelbart före anvisningen under samma tid varit&lt;br&gt;anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen&lt;br&gt;samt tagit del av aktivitetsgarantin i minst tre månader. Stödet lämnas&lt;br&gt;i 24 månader med 75 procent av lönekostnaden, dock högst 525 kro-&lt;br&gt;nor per dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för kringkostnader skall i vissa fall kunna lämnas till den&lt;br&gt;som anordnar aktiviteter inom ramen för aktivitetsgarantin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningsskyddslagen ändras på så sätt att den som är anställd&lt;br&gt;med särskilt anställningsstöd inte omfattas av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS förslag överensstämmer delvis med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna (såvitt gäller ”Samverkan för färre bidrag och fler&lt;br&gt;i jobb”): En majoritet av remissinstanserna är positiva till en åtgärd inom&lt;br&gt;ramen för en utvidgad utvecklingsgaranti men inte enligt förslagets nuva-&lt;br&gt;rande utformning. De flesta kan ställa sig bakom syftet och det allmänna&lt;br&gt;innehållet i förslaget, samtidigt som de efterlyser en långsiktig strategi för&lt;br&gt;att arbeta med problemet. En utvidgad utvecklingsgaranti riskerar att bli&lt;br&gt;en i raden av åtgärder för långtidsarbetslösa och arbetslösa socialbi-&lt;br&gt;dragstagare. Nästan samtliga instanser är positiva, dels till arbetslinjen,&lt;br&gt;dels till åtgärder som är anpassade till individen inklusive ett tydligt och&lt;br&gt;väl utarbetat handlingsprogram för varje deltagare. De flesta instanserna&lt;br&gt;är också positiva till ökad samverkan mellan stat och kommun i denna&lt;br&gt;och även i andra liknande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget är däremot inte utformat på ett tillfredsställande sätt anser&lt;br&gt;flertalet av remissinstanserna. I enlighet med utredningen menar många&lt;br&gt;att det är fel att använda socialbidrag som ersättning vid arbetslöshet och&lt;br&gt;utan krav på motprestation. Flera av remissinstanserna anser att målgrup-&lt;br&gt;pen inte bör definieras utifrån försöijningsform. Åtgärden bör i stället&lt;br&gt;rikta sig mer aktivt till specifika grupper, främst invandrare, flyktingar&lt;br&gt;och kvinnor. Många remissinstanser påpekar att en utvidgad utbildnings-&lt;br&gt;garanti skulle kräva mer resurser än dagens utvecklingsgaranti då den&lt;br&gt;riktar sig till en annan typ av målgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av instanserna betonar att individen måste få incitament till del-&lt;br&gt;tagande. Ersättningen skall vara tillräckligt hög för att individen skall&lt;br&gt;kunna leva av den. Åtgärden bör utformas för att rymma större flexibilitet&lt;br&gt;för att passa individen, både när det gäller längden på programmet, hand-&lt;br&gt;lingsplan och ersättning. Den bör sättas in tidigare än vad som föreslagits&lt;br&gt;för att önskad effekt skall kunna uppnås. Alla instanserna som lämnat&lt;br&gt;synpunkter på innehållet i åtgärden är positiva till att utbildning, praktik&lt;br&gt;och arbete varvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det finns i dag ett stort antal personer&lt;br&gt;som har varit inskrivna hos arbetsförmedlingen under en längre tid och&lt;br&gt;för vilka de nuvarande åtgärderna inte visat sig effektiva. Det är nu när&lt;br&gt;konjunkturen är på väg uppåt som chanserna att få ett arbete är goda även&lt;br&gt;för dem som varit arbetslösa länge. Under 1990-talets lågkonjunktur&lt;br&gt;hamnade vissa arbetslösa i en olycklig rundgång mellan åtgärder och ar-&lt;br&gt;betslöshetsersättning. Enligt nuvarande regelverk är det möjligt att under&lt;br&gt;obegränsad tid varva arbetslöshetsperioder med arbetslöshetsersättning&lt;br&gt;med arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det finns också personer som inte&lt;br&gt;är anmälda på arbetsförmedlingen och som kommunerna gör insatser för&lt;br&gt;i syfte att de skall komma in på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag till AMS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fattade den 10 februari 2000 beslut om att utforma och ge-&lt;br&gt;nomföra en aktivitetsgaranti för personer som har särskilt svårt att få ett&lt;br&gt;arbete. Verksamheten bedrivs på ca 40 orter i landet. Försöksortema har&lt;br&gt;valts ut för att spegla lokala arbetsmarknader med olika karaktär och pro-&lt;br&gt;blem respektive olika grupper av arbetslösa. På detta sätt speglas exem-&lt;br&gt;pelvis både arbetslöshetsproblem bland utomnordiska medborgare i stor-&lt;br&gt;städerna och bland äldre i Norrlands inlandskommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS kan inom ramen för denna verksamhet anvisa arbetssökande som&lt;br&gt;har fyllt 20 år och som har varit inskrivna som arbetslösa hos den offent-&lt;br&gt;liga arbetsförmedlingen i minst 24 månader till en åtgärd benämnd akti-&lt;br&gt;vitetsgaranti. Inom ramen för aktivitetsgarantin kan befintliga arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärder användas, men basen i verksamheten består&lt;br&gt;av organiserade jobbsökaraktiviteter. Beslut om deltagande i aktivitetsga-&lt;br&gt;rantin får fattas för högst sex månader i taget med en genomgång och&lt;br&gt;eventuell revidering av handlingsplanen där emellan. Insatserna skall&lt;br&gt;regelbundet följas upp. Nära samarbete med bemanningsföretag kan be-&lt;br&gt;drivas under perioden. Även andra insatser kan utvecklas inom ramen för&lt;br&gt;aktivitetsgarantin, där erfarenheterna från olika projekt riktade till lång-&lt;br&gt;tidsarbetslösa är möjliga att ta till vara. Den arbetssökande skall aktivt stå&lt;br&gt;till arbetsmarknadens förfogande från den första arbetslösa dagen vilket&lt;br&gt;innebär att hon eller han skall söka arbete samt delta i de åtgärder som&lt;br&gt;arbetsförmedlingen anvisar. Särskilda hänsyn skall tas till olika yrkes-&lt;br&gt;gruppers särskilda förutsättningar, detta gäller särskilt kulturarbetare.&lt;br&gt;Utbildningsbidrag lämnas till deltagarna på samma sätt som gäller för&lt;br&gt;inskrivna vid arbetsmarknadsinstitut. Ersättning för kringkostnader kan&lt;br&gt;lämnas med högst 150 kronor per person och dag till aktivitetsanordnare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärden leds av en arbetsgrupp inom AMS, som i samverkan med be-&lt;br&gt;rörda länsarbetsnämnder har till uppgift att svara för projektens inrikt-&lt;br&gt;ning, lokalisering, metodmässiga utformning etc. och som har ansvar för&lt;br&gt;utvärderingen av verksamheten. AMS har även ansvar för att åtgärderna&lt;br&gt;inom garantin inte leder till inlåsningseffekter eller konkurrenssnedvrider&lt;br&gt;arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En aktivitetsgaranti&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot den bakgrund som nu nämnts att en ny arbets-&lt;br&gt;marknadspolitisk åtgärd, aktivitetsgarantin, bör tillskapas från och med&lt;br&gt;den 1 augusti år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målgrupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målgruppen för åtgärden skall vara personer som är 20 år eller äldre som&lt;br&gt;söker arbete genom den offentliga arbetsförmedlingen och som är eller&lt;br&gt;riskerar att bli långtidsinskrivna. De skall också stå till arbetsmarknadens&lt;br&gt;förfogande. Detta bör gälla oavsett om deras försörjning är arbetslöshet-&lt;br&gt;sersättning och/eller socialbidrag. Regeringen betonar vikten av att per-&lt;br&gt;soner som uppbär socialbidrag av arbetsmarknadsskäl erhåller samma&lt;br&gt;möjligheter att omfattas av aktivitetsgarantin som arbetslösa som uppbär&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning. De socialbidragstagare som är aktuella skall vara&lt;br&gt;de som har socialbidrag av arbetsmarknadsskäl. En aktiv samverkan&lt;br&gt;mellan kommunen och arbetsförmedlingen är särskilt angelägen för att&lt;br&gt;arbetslösa socialbidragstagares behov av arbetsmarknadspolitiska insatser&lt;br&gt;skall tillgodoses. Regeringen förutsätter därför att ett formaliserat samråd&lt;br&gt;sker mellan arbetsförmedlingen och socialtjänsten om vilka personer som&lt;br&gt;anvisas till aktivitetsgarantin. Arbetsförmedlingsnämnderna har också en&lt;br&gt;viktig roll när det gäller att finna formerna och skapa utrymme för insat-&lt;br&gt;ser inom ramen för aktivitetsgarantin för dessa personer. AMS kommer&lt;br&gt;att få i uppdrag av regeringen att i samråd med socialstyrelsen närmare&lt;br&gt;utforma kriterierna för vilka socialbidragstagare som kan placeras i åt-&lt;br&gt;gärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förmedlingen gör bedömningen att det finns en risk för långtidsin-&lt;br&gt;skrivning och att personens framtida anställbarhet främjas av snabba in-&lt;br&gt;satser kan individen komma att omfattas av aktivitetsgarantin från första&lt;br&gt;inskrivningsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS kommer också att få i uppdrag att utveckla metoder och insatser&lt;br&gt;inom aktivitetsgarantin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sy/te&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktivitetsgarantin innebär en aktivitet på heltid. Den har fyra syften. För&lt;br&gt;det första skall den ge den arbetslöse en stabil och uthållig aktivitet fram&lt;br&gt;till en anställning på den öppna marknaden, eller som ett steg på vägen&lt;br&gt;till ett sådant arbete, eller en utbildning i det reguljära utbildningssyste-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra skall den bryta rundgången mellan åtgärder och öppen&lt;br&gt;arbetslöshet. Det gör den genom att den arbetslöse erbjuds en heltidsakti-&lt;br&gt;vitet, eller en aktivitet på den tid den arbetslöse söker arbete. Genom stöd&lt;br&gt;och stimulans motverkas passivisering. Därigenom innebär aktivitetsga-&lt;br&gt;rantin en särskilt aktiv arbetsmarknadspolitik som präglas av att den ar-&lt;br&gt;betslöse har tätare kontakt med sin arbetsförmedlare och deltar i ett mer&lt;br&gt;sammanhållet program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje skall aktivitetsgarantin säkerställa att de arbetslösa aktivt&lt;br&gt;söker arbete även under den tid som tillbringas i praktik, utbildning eller&lt;br&gt;anställning med särskilt anställningsstöd. Därigenom motverkas att olika&lt;br&gt;arbetslöshetskulturer utvecklas där upprepade långa perioder av öppen&lt;br&gt;arbetslöshet ses som en naturlig del av livet. Aktivitetsgarantin gör det&lt;br&gt;också möjligt för arbetsförmedlingen att förhindra missbruk av arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkringen genom att de som &amp;quot;pensioneras med a-kassa&amp;quot; tidigt kan&lt;br&gt;erbjudas en heltidsaktivitet. Ett aktivt arbetssökande är också rättvist mot&lt;br&gt;den som har arbete och finansierar arbetslöshetsförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fjärde syftet med aktivitetsgarantin är att underlätta att utveckla&lt;br&gt;metoder som gör det lättare att aktivera de som drabbas av glesbygdens&lt;br&gt;strukturproblem och de större städernas segregation där utrikes födda har&lt;br&gt;en mycket låg sysselsättningsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget bör aktivitetsgarantin leda till att kompetensen hos de ar-&lt;br&gt;betslösa hålls uppe och bättre motsvarar arbetsgivarnas krav, att utslag-&lt;br&gt;ning motverkas och missbruk av försäkringen förhindras. På så sätt kan&lt;br&gt;allas vilja till arbete bättre tillvaratas, flaskhalsar motverkas och tillväx-&lt;br&gt;ten stimuleras ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktivitetsgarantin skall dock pågå under den tid det är arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiskt motiverat. Inom ramen för aktivitetsgarantin skall den individu-&lt;br&gt;ella handlingsplanen och åtgärderna regelbundet omprövas, dock minst&lt;br&gt;en gång per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiviteter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskildes medverkan i aktivitetsgarantin skall bygga på den hand-&lt;br&gt;lingsplan som upprättats i samråd med den arbetslöse. Handlingsplanerna&lt;br&gt;skall även innehålla krav på geografisk och yrkesmässig rörlighet med&lt;br&gt;beaktande av den enskildes sociala situation. Befintliga arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska åtgärder och Europeiska Socialfondens mål 3 skall utnyttjas&lt;br&gt;inom ramen för ett större sammanhållet program. Erfarenheterna från&lt;br&gt;tidigare projekt riktade mot långtidsarbetslösa skall tas till vara för att&lt;br&gt;utveckla nya insatser för denna grupp inom ramen för aktivitetsgarantin.&lt;br&gt;Grupper om 10 - 15 arbetssökande skall beredas möjligheter till handle-&lt;br&gt;darstödd rehabilitering och/eller kompetensutveckling. Åtgärden skall&lt;br&gt;bedrivas på heltid med kvalificerad personal från arbetsförmedlingar och&lt;br&gt;arbetsmarknadsinstitut, eller på den tid den arbetslöse söker arbete. Den&lt;br&gt;arbetslöse kan normalt endast lämna garantin genom ett arbete, utbild-&lt;br&gt;ning eller genom avstängning från åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Basen i verksamheten skall vara organiserade jobbsökaraktiviteter. De&lt;br&gt;arbetssökande skall i första hand söka arbete på den reguljära arbets-&lt;br&gt;marknaden. De skall kontinuerligt pröva om de kan få ett reguljärt arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på arbetsmarknaden med hjälp av arbetsförmedlingen. Detta innebär att&lt;br&gt;arbetsförmedlingen på olika sätt skall bedöma den arbetssökandes möj- Prop. 1999/2000:98&lt;br&gt;ligheter att skaffa sig ett reguljärt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De arbetssökande skall, från första arbetslösa dagen, aktivt stå till ar-&lt;br&gt;betsmarknadens förfogande, dvs. de skall aktivt söka arbete samt delta i&lt;br&gt;de åtgärder som arbetsförmedlingen anvisar. Arbetsförmedlingen är i&lt;br&gt;dessa fall ansvarig for att lämpliga insatser, dvs. själva aktiviteten, kan&lt;br&gt;erbjudas de arbetssökande. Arbetsförmedlingen skall för ändamålet kun-&lt;br&gt;na samverka med bl.a. kommuner, grupper av arbetsgivare, beman-&lt;br&gt;ningsföretag, ideella och ekonomiska föreningar exempelvis kooperativ.&lt;br&gt;De arbetssökande kan inom ramen för sådana avtal t.ex. ha tillfälliga&lt;br&gt;jobb. Verksamheten skall bedrivas inom ramen for gällande regler. Läns-&lt;br&gt;arbetsnämnden skall samråda med den lokala fackliga organisationen&lt;br&gt;innan anvisning sker i de fall verksamheten är förlagd till en arbetsplats.&lt;br&gt;Insatserna skall följas upp regelbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser inom aktivitetsgarantin skall delvis ske inom ramen för Euro-&lt;br&gt;peiska socialfondens mål 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt anställningsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det finns skäl att inom ramen för aktivitetsgarantin&lt;br&gt;ytterligare utvidga anställningsstödet för att underlätta för äldre personer&lt;br&gt;som har varit arbetslösa mycket långa perioder att komma in på den re-&lt;br&gt;guljära arbetsmarknaden. Det är viktigt att även dessa grupper far del av&lt;br&gt;den konjunkturuppgång Sverige nu befinner sig i. Många arbetsgivare är&lt;br&gt;tveksamma till att anställa personer, särskilt äldre, som har varit arbetslö-&lt;br&gt;sa mycket länge och det är därför extra viktigt att incitament skapas som&lt;br&gt;underlättar for dessa personer att fa fotfäste på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att ett särskilt anställningsstöd införs for den&lt;br&gt;som fyllt 57 år, varit arbetslös eller deltagit i en arbetsmarknadspolitisk&lt;br&gt;åtgärd i minst 24 månader och omedelbart före anvisningen under samma&lt;br&gt;tid varit anmäld på arbetsförmedlingen och tagit del av aktivitetsgarantin&lt;br&gt;i minst 3 månader. Stödet bör lämnas med 75 procent av lönekostnaden,&lt;br&gt;dock högst 525 kronor per dag, i 24 månader. Stödet bör kunna utgå till&lt;br&gt;såväl privata som offentliga arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningsskyddslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vars anställning finansieras med det särskilda anställningsstödet&lt;br&gt;skall inte omfattas av lagen (1982:80) om anställningsskydd (anställ-&lt;br&gt;ningsskyddslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför ändringar i lagens tillämpningsområde. Or-&lt;br&gt;det &amp;quot;beredskapsarbete&amp;quot; bör utmönstras ur lagtexten eftersom sådana ar-&lt;br&gt;beten inte längre finns. I stället bör från lagens tillämpning undantas ock-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;så arbetstagare som är anställda med särskilt anställningsstöd. Ändringar-&lt;br&gt;na föreslås träda i kraft den 1 augusti år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tid i aktivitetsgarantin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den arbetssökande deltar i aktiviteter inom ramen för aktivitetsgarantin&lt;br&gt;tills dess hon eller han har haft ett reguljärt arbete i minst sex månader&lt;br&gt;utan att parallellt med arbete ha deltagit i andra aktiviteter inom ramen&lt;br&gt;för aktivitetsgarantin, påbörjat andra studier än arbetsmarknadsutbildning&lt;br&gt;eller själv väljer att lämna de arbetsmarknadspolitiska systemen. Den&lt;br&gt;individuella handlingsplanen och åtgärderna inom ramen för aktivitetsga-&lt;br&gt;rantin skall regelbundet omprövas, dock minst en gång per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till personer som deltar i aktivitetsgarantin lämnas aktivitetsstöd såvida&lt;br&gt;han eller hon inte har en anställning för vilken det lämnas någon form av&lt;br&gt;anställning med anställningsstöd. Då utgår avtalsenlig lön. Aktivitets stö-&lt;br&gt;det motsvarar den ersättningen den arbetslöse får från arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkringen om den arbetslöse är berättigad till sådan. I annat fall lämnas&lt;br&gt;ett aktivitetsstöd på 103 kronor per dag. I de fall arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärder används med en annan ersättningsform än aktivitetsstöd används&lt;br&gt;den ersättningsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den som organiserar en aktivitet inom ramen för aktivitetsgarantin&lt;br&gt;kan i vissa fall ett bidrag lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktivitetsgarantin skall kontinuerligt följas upp och utvärderas. Statistik&lt;br&gt;skall föras på ett sådant sätt att detta är möjligt. AMS kommer att få i&lt;br&gt;uppdrag att utfärda föreskrifter för vad som skall dokumenteras så att&lt;br&gt;detta blir möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regelförenklingar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det arbetsmarknadspolitiska regelverket har under senare år steg för steg&lt;br&gt;gjorts mer överskådligt och lättillgängligt. Strävan har varit i huvudsak&lt;br&gt;att minska antalet åtgärder och att uttrycka bestämmelserna på ett mer&lt;br&gt;kortfattat och lättläst sätt. Som exempel kan nämnas att åtgärderna in-&lt;br&gt;vandrarpraktik, akademikerpraktik, vidgad arbetsprövning, arbetspröv-&lt;br&gt;ning inom arbetsmarknadsinstitut (Ami) och praktikdelen inom ungdom-&lt;br&gt;sintroduktion den 1 juli 1995 ersattes av åtgärden arbetsplatsintroduktion&lt;br&gt;(API). API och den tidigare åtgärden arbetslivsutveckling (ALU) har&lt;br&gt;därefter ersatts av programmet arbetspraktik, vilket sedan den 1 januari&lt;br&gt;1999 regleras tillsammans med programmen arbetsmarknadsutbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;datortek, start av näringsverksamhet och yrkesinriktad rehabilitering i en&lt;br&gt;gemensam förordning, förordningen (1998:1784) om arbetsmarknadspo-&lt;br&gt;litiska aktiviteter. Från och med år 1998 gäller också ett nytt och enhet-&lt;br&gt;ligt anställningsstöd som ersatt beredskapsarbeten, rekryteringsstöd och&lt;br&gt;utbildningsvikariat. Dessa ändringar har medfört en icke obetydlig re-&lt;br&gt;gelförenkling och ökad lättillgänglighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men arbetet med förenklingar av det arbetsmarknadspolitiska regelver-&lt;br&gt;ket måste gå vidare och i budgetpropositionen för år 2000 (prop.&lt;br&gt;1999/2000:1) aviserades att det arbetsmarknadspolitiska regelverket&lt;br&gt;skulle reduceras väsentligt samt fokuseras på arbetsmarknadspolitikens&lt;br&gt;huvuduppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regelverket skall säkerställa konkurrensneutralitet samt minimera un-&lt;br&gt;danträngnings- och inlåsningseffekter. Regeringen anförde vidare att det&lt;br&gt;trots de regelförändringar som genomförts under senare år återstod ett&lt;br&gt;stort antal arbetsmarknadspolitiska åtgärder med olika inriktning, mål-&lt;br&gt;grupper, stödnivåer och stödperioder. Det hade dessutom tillkommit en&lt;br&gt;rad förslag om regeländringar i det omfattande arbete som gjorts av länen&lt;br&gt;i samband med utarbetandet av de regionala tillväxtavtalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen aviserade vidare i budgetpropositionen att arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiken i högre grad skall styras genom att riksdag och regering&lt;br&gt;anger prioriteringar och tydliga och uppföljningsbara mål. Detta inte&lt;br&gt;minst mot bakgrund av den omfattande projekt- och försöksverksamhet&lt;br&gt;som pågått inom det arbetsmarknadspolitiska området under senare år.&lt;br&gt;Reglerna för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, som föreslogs be-&lt;br&gt;nämnas arbetsmarknadspolitiska program, borde utformas så att de blir&lt;br&gt;enkla och överblickbara samt anpassningsbara utifrån den enskildes be-&lt;br&gt;hov och de lokala förutsättningarna. De skall dessutom utformas så att de&lt;br&gt;utvecklar möjligheterna till samverkan med andra aktörer såsom arbets-&lt;br&gt;givare, arbetsmarknadens parter, försäkringskassan, kommuner och ut-&lt;br&gt;bildningsväsendet. Det nya regelsystemet bör vara så utformat att rege-&lt;br&gt;ring och riksdag kan besluta om nya satsningar eller en förändrad inrikt-&lt;br&gt;ning av insatserna utan att nya regelsystem och ny administration behö-&lt;br&gt;ver byggas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenklingen av regelsystemen skulle bygga på följande principer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Antalet program (åtgärder) bör reduceras väsentligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Program med i princip samma syfte bör föras samman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Inom varje enskilt program bör det finnas enhetliga, enkla, tydliga&lt;br&gt;och transparenta regler. Undantag och särregler bör undvikas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vikten av en väl utformad redovisning av hur medlen använts och&lt;br&gt;vad de lett till betonas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Otraditionella insatser bör ingå i ett nytt särskilt program; projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att reglera de övergripande principerna i förord-&lt;br&gt;ningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Övriga regler&lt;br&gt;kommer att finnas i ett fåtal förordningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 De arbetsmarknadspolitiska programmen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna bör&lt;br&gt;från och med den 1 augusti år 2000 indelas i sju olika arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska program. Dessa program bör vara arbetsmarknadsut-&lt;br&gt;bildning, arbetspraktik, anställningsstöd, utvecklingsgaranti, start av&lt;br&gt;näringsverksamhet, projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning&lt;br&gt;samt särskilda insatser för arbetshandikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder inom de olika programmen bör kunna kombineras för att&lt;br&gt;uppnå önskad effekt, dvs. att deltagare snabbare kommer i arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen menar att det är av&lt;br&gt;stor vikt att en kontinuerlig prövning av det arbetsmarknadspolitiska re-&lt;br&gt;gelverket sker så att åtgärderna får avsedd effekt. Arbetsmarknadens för-&lt;br&gt;ändrade krav på kompetens i samband med att sammansättningen av de&lt;br&gt;arbetslösa varierar gör det nödvändigt att ha arbetsmarknadspolitiska åt-&lt;br&gt;gärder som svarar upp till de behov som uppstår. Detta gör att utgångs-&lt;br&gt;punkten för regeringens arbete, gällande regelförenklingar inom arbets-&lt;br&gt;marknadspolitikens område, fokuseras på att de insatser som skall finnas&lt;br&gt;är så effektiva och rättvisa som möjligt. Reglerna skall klara av de för-&lt;br&gt;ändringar som ständigt sker på arbetsmarknaden samtidigt som de skall&lt;br&gt;kunna tillämpas med hänsyn till den enskildes behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser vidare att det är viktigt att de arbetsmarknadspolitis-&lt;br&gt;ka programmen i högre grad skall kunna kombineras med varandra för att&lt;br&gt;på detta sätt kunna användas på ett effektivt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De arbetsmarknadspolitiska programmen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Program den 1 augusti år 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetspraktik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsgaranti&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Start av näringsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projekt med arbetsmarknads-&lt;br&gt;politisk inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda insatser för&lt;br&gt;personer med arbetshandikapp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på insatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetspraktik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningsstöd och stöd till&lt;br&gt;utbildning på ett företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktivitetsgaranti och ungdomsgaranti&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Start av näringsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datortek, Kommunalt ungdomsprogram&lt;br&gt;och projekt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönebidrag, skyddat arbete hos offentliga&lt;br&gt;arbetsgivare och merkostnader för t.ex.&lt;br&gt;arbetsbiträde, arbetshjälpmedel och särskilt&lt;br&gt;stöd vid start av näringsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tabellen framgår programmen och exempel på insatser under pro-&lt;br&gt;grammen. Flera insatser kan tillkomma och de exemplifierade insatserna&lt;br&gt;kan komma att inordnas under andra program. Regeringen har de senaste&lt;br&gt;budgetåren successivt minskat antalet program och förenklat regelverket&lt;br&gt;kring dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 En ny lag om arbetsmarknadspolitiska program och&lt;br&gt;följdändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En ny lag - lagen om arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;program - införs från och med den 1 augusti år 2000. Den ersätter la-&lt;br&gt;gen (1995:706) om kommuners ansvar för ungdomar, lagen&lt;br&gt;(1997:1268) om kommuners ansvar för ungdomar mellan 20 och 24 år&lt;br&gt;och lagen (1998:1781) om arbetsmarknadspolitiska aktiviteter som&lt;br&gt;upphör att gälla vid samma tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen om nya program föranleder också ändringar i lagen&lt;br&gt;(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Lagändringarna bör gälla från&lt;br&gt;och med den 1 augusti år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De arbetsmarknadspolitiska pro-&lt;br&gt;grammen har i dag stöd i tre lagar. Det är lagen (1995:706) om kommu-&lt;br&gt;ners ansvar för ungdomar, lagen (1997:1268) om kommuners ansvar för&lt;br&gt;ungdomar mellan 20 och 24 år och lagen (1998:1781) om arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska aktiviteter. Som ett led i regelförenklingsarbetet bör de tre&lt;br&gt;lagarna slås samman till en lag, en ny lag om arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen skall - liksom de lagar den ersätter - innehålla bestämmelser om&lt;br&gt;framför allt kommunala förhållanden och om att den som tar del av pro-&lt;br&gt;grammen i allmänhet inte är att betrakta som arbetstagare men att vissa&lt;br&gt;regler i arbetsmiljölagen (1977:1160) ändå skall gälla. Ingen ändring i&lt;br&gt;sak är avsedd i förhållande till de lagar som finns i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tre lagar som finns i dag bör upphävas och den nya lagen bör träda i&lt;br&gt;kraft den 1 augusti år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av den nya regleringen kring de arbetsmarknadspolitis-&lt;br&gt;ka programmen, bör följdändringar göras i lagen om arbetslöshetsförsäk-&lt;br&gt;ring. Ändringar bör göras i 14, 16, 17 och 19 §§ om prövning av arbets-&lt;br&gt;villkoret, ramtidens beräkning och återkvalificering samt i 30 och 46 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nu gällande lydelse av 19 § är arbete som finansierats med stöd&lt;br&gt;av anställningsstöd återkvalificerande. Denna ordning bör bestå som hu-&lt;br&gt;vudregel, men genom ett tillägg anges att arbete med särskilt anställ-&lt;br&gt;ningsstöd inte skall vara återkvalificerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna bör träda i kraft den 1 augusti år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Tid i aktivitet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De arbetsmarknadspolitiska aktiviteterna där&lt;br&gt;aktivitetsstöd lämnas, skall pågå under längst sex månader. Endast vid&lt;br&gt;särskilda skäl skall aktiviteterna kunna pågå under längre tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktivitetsgarantin skall dock pågå under den tid det är arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiskt motiverat. Inom ramen för aktivitetsgarantin skall den&lt;br&gt;individuella handlingsplanen och åtgärderna regelbundet omprövas,&lt;br&gt;dock minst en gång per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktivitetsstöd lämnas förutom för de aktiviteter som omfattas i dag&lt;br&gt;också till den som hos arbetsförmedlingen tar del av heltidsaktiviteter&lt;br&gt;i form av vägledning samt aktiviteter inom ramen för arbetslivsinrik-&lt;br&gt;tad rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget träder i kraft den 1 augusti år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I dagens regelverk finns olika tids-&lt;br&gt;gränser och möjligheter till undantag från tidsgränser. Undantagen har&lt;br&gt;tillkommit för att möjliggöra att de grupper som regering och riksdag&lt;br&gt;prioriterar skall kunna ta del av längre åtgärdstider i de fall det varit mo-&lt;br&gt;tiverat. Arbetspraktik kan pågå i högst 6 månader. För invandrare och&lt;br&gt;arbetshandikappade kan dock praktiken förlängas med 6 månader. Vid&lt;br&gt;start av näringsverksamhet får bidrag lämnas under högst 6 månader. Om&lt;br&gt;särskilda skäl finns kan dock bidraget beviljas under ytterligare högst 6&lt;br&gt;månader. Vid arbetsmarknadsutbildning finns idag ingen tidsgräns för&lt;br&gt;tiden i åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens arbete med det nya arbetsmarknadspolitiska regelverket&lt;br&gt;har haft som utgångspunkt att öka förutsättningarna för att de arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska programmen på bästa sätt skall kunna bidra till att öka&lt;br&gt;den arbetslöses möjligheter att åter få ett reguljärt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en utgångspunkt i regelförenklingsarbetet är att skapa en-&lt;br&gt;hetliga regler för de arbetsmarknadspolitiska programmen. Regeringen&lt;br&gt;föreslår därför att en enhetlig tidsgräns införs för de aktiviteter där akti-&lt;br&gt;vitetsstöd lämnas. Förslaget innebär att aktiviteten skall kunna utgå under&lt;br&gt;längst sex månader, vilket är den norm som gäller även i dagens regel-&lt;br&gt;verk. Därefter är det endast om särskilda skäl föreligger som aktiviteten&lt;br&gt;kan pågå under längre tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär alltså att arbetsmarknadspolitiska aktivi-&lt;br&gt;teter endast vid särskilda skäl skall kunna pågå i mer än 6 månader. Re-&lt;br&gt;geringens avsikt med detta förslag är att förenkla regelverket och skapa&lt;br&gt;en ökad flexibilitet. Avsikten är inte att den genomsnittliga tiden i ar-&lt;br&gt;betsmarknadspolitiska aktiviteter skall öka. Den praxis som finns idag&lt;br&gt;vad gäller skäl till förlängning av tid i vissa åtgärder samt hur lång tid&lt;br&gt;som beviljas vissa prioriterade grupper - t.ex. arbetshandikappade och&lt;br&gt;invandrare - bör utgöra ett riktmärke för vad som skall kunna anses som&lt;br&gt;lämpligt i det nya regelverket. Detta gäller också vid den yrkesinriktade&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildningen där det även framöver skall vara möjligt att&lt;br&gt;deltaga i utbildningar som pågår i mer än 6 månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är samtidigt viktigt att framhålla att inom de grupper som rege-&lt;br&gt;ringen och riksdagen prioriterar finns både arbetslösa med svårigheter att&lt;br&gt;få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden och arbetslösa vilka har&lt;br&gt;goda möjligheter att snabbt få ett reguljärt arbete. Särskilda skäl kan t.ex.&lt;br&gt;föreligga för arbetslösa inom de prioriterade grupperna som har en svag&lt;br&gt;ställning på arbetsmarknaden och har behov av särskilda insatser. Den&lt;br&gt;förlängda tiden i åtgärd ska bedömas kunna stärka deras ställning på ar-&lt;br&gt;betsmarknaden och därmed öka deras möjligheter att återkomma till den&lt;br&gt;reguljära arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.5 Åtgärden utbildningsstöd upphör&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den arbetsmarknadspolitiska åtgärden utbild-&lt;br&gt;ningsstöd upphör från och med den 1 augusti år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I dag finns två former av stöd till ar-&lt;br&gt;betsgivare som utbildar sina anställda; bidrag till utbildning i företag och&lt;br&gt;utbildningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning i företag innebär att en arbetsgivare kan få bidrag om den&lt;br&gt;av arbetsmarknadspolitiska skäl anordnar utbildning för sina anställda.&lt;br&gt;Bidragsbeloppet är högst 60 kronor per utbildningstimme, dock högst&lt;br&gt;55 200 kronor per deltagare. För att förhindra uppsägningar inom den&lt;br&gt;offentliga sektorn har AMV lämnat bidrag med upp till 50 000 kronor per&lt;br&gt;individ som deltar i utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsstöd kan ges för en viss utbildning som arbetsgivaren be-&lt;br&gt;kostar för en arbetstagare om arbetsgivaren samtidigt anställer en ersätta-&lt;br&gt;re med anställningsstöd. Arbetsgivare kan få utbildningsstöd med högst&lt;br&gt;40 kronor per utbildningstimme, dock högst 20 000 kronor per anställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen menar att bidrag till utbildning i ett företag och utbild-&lt;br&gt;ningsstöd i stora delar liknar varandra och har i samband med översynen&lt;br&gt;av regelverket funnit att utbildningsstödet bör avvecklas från och med&lt;br&gt;den 1 augusti år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är även i framtiden viktigt att stimulera arbetsgivare till kompe-&lt;br&gt;tensutveckling av sina anställda. Regeringen menar att bidrag till utbild-&lt;br&gt;ning i företag fortsättningsvis bör ha denna uppgift och att stödet skall&lt;br&gt;kunna användas som delfinansiering inom det nationella programmet för&lt;br&gt;Europeiska socialfondens Mål 3. Stödet skall också kunna användas för&lt;br&gt;att finansiera IT-utbildning för anställda inom offentlig sektor, framför&lt;br&gt;allt riktad till kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.6 Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen m.m. för perso-&lt;br&gt;ner med arbetshandikapp&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Beteckningarna för de arbetsmarknadspo-&lt;br&gt;litiska insatserna för personer med arbetshandikapp kommer att ändras&lt;br&gt;så att insatsernas innebörd blir tydligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen, personligt biträde&lt;br&gt;och särskilt stöd vid start av näringsverksamhet (näringshjälp) får inte&lt;br&gt;längre överklagas till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen m.m. skall&lt;br&gt;avse personer med arbetshandikapp. Stöd till hjälpmedel på arbets-&lt;br&gt;platsen till företagare och fria yrkesutövare skall lämnas enligt samma&lt;br&gt;villkor som för närvarande gäller för anställda. Möjligheterna till stöd&lt;br&gt;för reparationer av hjälpmedel utvidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till personligt biträde skall kunna lämnas vid samtliga arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska program. En person i behov av en SlUS-konsulent&lt;br&gt;kan få sådant stöd under högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Beteckningarna för de arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska insatserna för personer med arbetshandikapp kan för&lt;br&gt;närvarande vara svåra att förstå. Regeringen avser därför att förtydliga&lt;br&gt;deras innebörd genom att ändra namn på följande insatser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen ersätter &amp;quot;bidrag till arbets-&lt;br&gt;hjälpmedel&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Stöd till personligt biträde ersätter &amp;quot;bidrag till arbetsbiträde&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På detta sätt framgår det tydligare att stöden inte enbart lämnas för&lt;br&gt;den som får ett arbete utan även när en person deltar i t.ex. ett&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiskt program, vilket redan nu är möjligt när det&lt;br&gt;gäller arbetspraktik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet ersätter &amp;quot;näringshjälp&amp;quot;.&lt;br&gt;Namnbytet förtydligar kopplingen till stöd till start av näringsverk-&lt;br&gt;samhet (&amp;quot;starta-eget&amp;quot;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nu gällande regler kan länsarbetsnämndens beslut om stöd till&lt;br&gt;hjälpmedel på arbetsplatsen, stöd till personligt biträde och särskilt stöd&lt;br&gt;vid start av näringsverksamhet överklagas till AMS och därefter till rege-&lt;br&gt;ringen. Detta innebär att ärendena prövas av tre instanser: länsarbets-&lt;br&gt;nämnden, AMS och regeringen. Möjligheten att överklaga besluten till&lt;br&gt;regeringen bör upphöra i enlighet med den allmänna strävan att avlasta&lt;br&gt;regeringen förvaltningsärenden och principen om tvåinstansprövning.&lt;br&gt;Besluten bör således i fortsättningen endast kunna överklagas till AMS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklaganden av AMS beslut före den 1 augusti år 2000 skall dock&lt;br&gt;prövas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: För närvarande riktas de insatser som&lt;br&gt;behandlas i förordningen (1987:409) om arbetshjälpmedel m.m., dvs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetshjälpmedel, arbetsbiträde och näringshjälp, till funktionshindrade.&lt;br&gt;Lönebidrag och stöd till skyddat arbete, dvs. OSA och arbete i Samhall,&lt;br&gt;kan däremot lämnas till arbetsgivare som anställer personer med arbets-&lt;br&gt;handikapp. Det finns en skillnad mellan dessa två begrepp. Funktions-&lt;br&gt;hinder innebär i dessa sammanhang att individen har en fysisk, medicinsk&lt;br&gt;eller psykisk nedsättning, som kan medföra begränsningar i det dagliga&lt;br&gt;livet. Ett arbetshandikapp medför att individen har nedsatt arbetsförmåga&lt;br&gt;i förhållande till arbetsuppgiften. Detta är en bedömning som görs av&lt;br&gt;arbetsförmedlingen eller Ami. Ett funktionshinder behöver alltså inte&lt;br&gt;leda till ett arbetshandikapp. Regeringen anser att endast beteckningen&lt;br&gt;&amp;quot;arbetshandikapp&amp;quot; skall användas i bestämmelserna om arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska program för personer med arbetshandikapp. Begreppet är dels&lt;br&gt;direkt relaterat till arbetslivet, dels underlättar det att använda sig av en-&lt;br&gt;dast ett begrepp i dessa sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nu gällande regler kan en företagare och fria yrkesutövare med&lt;br&gt;arbetshandikapp få stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen endast om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl för det. Regeringen anser att villkoren för stödet bör&lt;br&gt;vara desamma för alla som kan komma i fråga som mottagare. Särregle-&lt;br&gt;ringen för företagare bör därmed avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd kan för närvarande inte lämnas för reparationer av hjälpmedel på&lt;br&gt;arbetsplatsen som består av en fast anordning, en maskin eller en bygg-&lt;br&gt;nad. Inte heller kan AMV ersätta kostnader om en expert måste undersö-&lt;br&gt;ka om det finns behov av att reparera hjälpmedlet. Regeringen anser att&lt;br&gt;dessa undantag skapar ett otydligt regelverk. Ersättning bör kunna lämnas&lt;br&gt;för reparationer av hjälpmedel utan de nu nämnda undantagen och kost-&lt;br&gt;nader för expertundersökningar bör kunna ersättas även om undersök-&lt;br&gt;ningen gäller reparationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till personligt biträde till deltagare i arbetsmarknadspolitiska pro-&lt;br&gt;gram kan enligt nu gällande regler lämnas endast till den som tar emot&lt;br&gt;personer i arbetspraktik. Regeringen anser att stöd till personligt biträde&lt;br&gt;bör kunna lämnas för deltagare i alla arbetsmarknadspolitiska program.&lt;br&gt;Möjligheten till stöd för anställda, företagare, fria yrkesutövare och den&lt;br&gt;som tar del av arbetslivsinriktad rehabilitering och praktisk arbetslivsori-&lt;br&gt;entering skall därutöver kvarstå som hittills.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande bestämmelserna om särskilt stöd för introduktion och&lt;br&gt;uppföljning (SIUS) speglar inte hur åtgärden används i praktiken. Reg-&lt;br&gt;lerna är för närvarande utformade inom ramen för lönebidraget, vilket ger&lt;br&gt;en oklar bild av insatsens reella innebörd. Bestämmelsen om att SIUS-&lt;br&gt;konsulenten kan vara verksam i upp till två år begränsas till vad som nu&lt;br&gt;vanligtvis tillämpas. Det bör därför av bestämmelserna framgå att per-&lt;br&gt;sonligt stöd kan lämnas under högst sex månader och att SIUS-&lt;br&gt;konsulenten därefter medverkar vid uppföljningen av anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen bör träda i kraft den 1 augusti år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen i sin helhet är kostnadsneutral.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen påverkar inte ramen för utgiftsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lönebidrag och skyddat arbete hos offentliga arbets-&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;&lt;sub&gt;z A&lt;/sub&gt; &lt;sup&gt;J &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;amp;&lt;/sup&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;givare (OSA) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;H&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Stöd till OSA får inte lämnas om det skyddade&lt;br&gt;arbetet bedrivs inom konkurrensutsatt sektor eller verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt nu gällande regler får skyddat&lt;br&gt;arbete i form av OSA inte avse industriell tillverkning. Regeringen anser&lt;br&gt;att konkurrensaspekten är så viktig att stöd till OSA inte skall lämnas om&lt;br&gt;det skyddade arbetet bedrivs inom konkurrensutsatt sektor eller verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att föreskriva att rekvisitionstiden för ersättning&lt;br&gt;för lönebidrag och OSA kortas till 30 dagar, med möjlighet till dispens&lt;br&gt;om det finns synnerliga skäl. Ekonomistymingsverket har i sin slutrap-&lt;br&gt;port &amp;quot;Ekonomistyrning av det statliga lönebidraget&amp;quot; (Dnr N2000/333/A),&lt;br&gt;som presenterades i januari år 2000, föreslagit att tiden för arbetsgivare&lt;br&gt;som vill rekvirera ersättning för anställning med lönebidrag och OSA&lt;br&gt;minskas från nuvarande tre månader till tio dagar. Den kortare rekvis-&lt;br&gt;tionstiden har föreslagits med anledning av att AMV har problem med att&lt;br&gt;periodisera kostnaderna för lönebidrag och OSA. För att AMV skall få en&lt;br&gt;uppfattning om vad anställningar med lönebidrag och OSA kostade under&lt;br&gt;exempelvis januari 2000, får myndigheten vänta till april månad, då&lt;br&gt;samtliga arbetsgivare har rekvirerat sina medel för januari månad. Detta&lt;br&gt;skapar problem med att bl.a. göra prognoser för medelsförbrukningen.&lt;br&gt;Endast om det finns synnerliga skäl kommer en längre rekvisitionstid att&lt;br&gt;medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör träda i kraft den 1 augusti år år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Styrning och uppföljning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsmarknadsverkets ledningsform&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen under 1990-talet har visat att styrningen och uppföljningen&lt;br&gt;av AMV:s verksamhet inte har fungerat tillfredsställande. Det finns även&lt;br&gt;brister i intemkontrollen och styrningen inom verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare redovisats i budgetpropositionen för år 2000 har Riksre-&lt;br&gt;visionsverket (RRV) haft invändningar vid granskningen av AMV:s års-&lt;br&gt;redovisning. RRV menar att AMV inte uppfyller kraven på intern kon-&lt;br&gt;troll i vissa avseenden. Bidrag har betalats ut för utbildning i företag med&lt;br&gt;belopp som överstiger den verkliga kostnaden och underlagen för utbe-&lt;br&gt;talningar har varit bristfälliga. RRV har också uppmärksammat att vissa&lt;br&gt;beslut om arbetsgivarstöd har fattats med retroaktiv verkan. Vidare har&lt;br&gt;RRV synpunkter på redovisningen av AMS verksamhetsstatistik och dess&lt;br&gt;betydelse för måluppfyllelsen för verksamhetsmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kritik har även riktats mot AMV i andra sammanhang. I samband med&lt;br&gt;utvärderingen av friare användning av arbetsmarknadspolitiska medel,&lt;br&gt;som pågått som försök i fem län, har såväl RRV som Institutet för ar-&lt;br&gt;betsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) haft allvarliga invändningar&lt;br&gt;mot AMV:s sätt att redovisa hur medlen använts. Både IFAU och RRV&lt;br&gt;har framhållit att utvärderingen varit svår och i vissa avseenden omöjlig&lt;br&gt;att genomföra tillfredsställande därför att det statistiska underlaget varit&lt;br&gt;bristfälligt. Av respektive slutredovisning framgår också att medlen inte&lt;br&gt;alltid använts på avsett sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer också att det finns brister i ekonomistyrningen.&lt;br&gt;Regeringen har med anledning av detta gett AMS i uppdrag att utarbeta&lt;br&gt;och till regeringen redovisa en handlingsplan som syftar till att förbättra&lt;br&gt;ekonomistyrningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland annat har Ekonomistymingsverket på regeringens uppdrag ana-&lt;br&gt;lyserat ekonomistyrningen av lönebidraget och konstaterar i sin slutrap-&lt;br&gt;port att detta inte fungerar på ett tillfredsställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också uppenbart att det funnits oklarheter i AMS roll som&lt;br&gt;chefsmyndighet i relation till länsarbetsnämnderna. AMS har som&lt;br&gt;chefsmyndighet ansvar för att anslagen för arbetsmarknadspolitiken an-&lt;br&gt;vänds enligt de riktlinjer och intentioner som statsmakterna har beslutat.&lt;br&gt;Det betyder att AMS har ett absolut ansvar för att planering, statistiksys-&lt;br&gt;tem och ekonomisystem är av sådan kvalitet att uppföljning och redovis-&lt;br&gt;ning av verksamheten blir möjlig. Detta har inte alltid varit fallet. Rege-&lt;br&gt;ringen aviserade därför i budgetpropositionen för år 2000 att den skulle&lt;br&gt;återkomma till riksdagen med information i denna fråga under våren&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt propositionen, Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst, (prop.&lt;br&gt;1997/98:136, bet,1997/98:KU31, rskr. 1997/98:294) skall regeringen&lt;br&gt;välja den ledningsform för myndigheten som bäst gagnar verksamheten&lt;br&gt;och de uppställda målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsverkets nuvarande organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMV består av AMS och en länsarbetsnämnd i varje län samt Rådet för&lt;br&gt;Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet). I länsarbets-&lt;br&gt;nämnderna ingår den offentliga arbetsförmedlingen och arbetsmark-&lt;br&gt;nadsinstituten. AMV är alltså den sammanfattande benämningen på&lt;br&gt;myndigheterna AMS, länsarbetsnämnderna och Svenska ESF-rådet.&lt;br&gt;AMV:s organisation och ledning framgår av förordningen (1999:1423)&lt;br&gt;med instruktion för Arbetsmarknadsverket och verksförordningen&lt;br&gt;(1995:1322).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsförmedlingsnämnderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsförmedlingsnämnden är ett samarbetsorgan vars uppgift är att ut-&lt;br&gt;forma den arbetsmarknadspolitiska verksamheten utifrån lokala förutsätt-&lt;br&gt;ningar och behov. Länsarbetsnämnden avgör vilka frågor som skall prö-&lt;br&gt;vas av arbetsförmedlingsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande och andra ledamöter i arbetsförmedlingsnämnden utses av&lt;br&gt;länsarbetsnämnden för en bestämd tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden avgör också hur många ledamöter som skall ingå. I&lt;br&gt;nämnden skall det finnas företrädare för länsarbetsnämnden, arbetsför-&lt;br&gt;medlingen, berörda kommuner, det lokala näringslivet och lokala arbets-&lt;br&gt;tagarorganisationer. En majoritet av ledamöterna, däribland ordförande,&lt;br&gt;skall utses på förslag av berörda kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Styrningen inom Arbetsmarknadsverket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Både AMS och länsarbetsnämnderna har ledningsformen styrelse med&lt;br&gt;fullt ansvar. En styrelse med fullt ansvar utgör det högsta ledningsorganet&lt;br&gt;inom en myndighet. Det faktum att ledningsformen styrelse med fullt&lt;br&gt;ansvar varit densamma på båda myndighetsnivåerna har lett till otydlig-&lt;br&gt;heter i vissa avseenden. Såväl förhållandet mellan de båda styrelserna&lt;br&gt;som förhållandet till regeringen har varit oklart och bidragit till att styr-&lt;br&gt;ningen, framför allt internt, inte varit tillfredsställande. Både generaldi-&lt;br&gt;rektören och respektive länsarbetsdirektör har att sköta den löpande verk-&lt;br&gt;samheten enligt sin styrelses direktiv och riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av instruktion och verksförordning framgår att AMS är central för-&lt;br&gt;valtningsmyndighet för allmänna arbetsmarknadsfrågor och chefsmyn-&lt;br&gt;dighet för länsarbetsnämnderna. Som chefsmyndighet och ytterst ansva-&lt;br&gt;rig för verksamheten åligger det AMS att vidta relevanta åtgärder så att&lt;br&gt;riksdagens och regeringens beslut blir verkställda. AMS lyder direkt un-&lt;br&gt;der regeringen och länsarbetsnämnderna lyder under AMS. Såsom&lt;br&gt;chefsmyndighet skall AMS sätta upp mål och riktlinjer för verksamheten&lt;br&gt;vid länsarbetsnämnderna samt följa upp och utvärdera den arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska verksamheten. Det är också AMS som har att fördela resur-&lt;br&gt;serna till länsarbetsnämnderna. Detta innebär att länsarbetsnämnderna&lt;br&gt;skall eftersträva att uppnå de mål och riktlinjer som AMS har angivit.&lt;br&gt;AMS ansvarar också för återrapportering av verksamhets- och ekonomis-&lt;br&gt;ka resultat till regeringen. Länsarbetsnämnderna har att lämna sådana&lt;br&gt;underlag till AMS så att det blir möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens slutsats är följande. De senaste årens allvarliga kritik mot&lt;br&gt;brister i ekonomistyrning innebär krav på åtgärder. Många länsarbets-&lt;br&gt;nämnder har inte klarat av verksamheterna på ett godtagbart sätt och&lt;br&gt;AMS förfogar inte i tillräcklig omfattning över erforderliga styr-, upp-&lt;br&gt;följnings- och kontrollsystem. Det är angeläget att budgetar hålls, verk-&lt;br&gt;samhetsmålen uppnås och medlen används för avsedda ändamå. Vidare&lt;br&gt;är det viktigt att förmedlingen bättre tillämpar de regler och instruktioner&lt;br&gt;som finns dels vad gäller kontrollen av att sökande aktivt söker arbete&lt;br&gt;dels rapporter om ifrågasatt ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer därför att vidta erforderliga åtgärder som innebär&lt;br&gt;att ekonomistryning, kontroll och uppföljning inom arbetsmarknadsver-&lt;br&gt;ket väsentligt förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse: S. 74 rad 2-3 nedifrån Står: xx resp. 8.1 Rättat till: 7.2 resp. 8.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsförmedlingsnämnder blir Arbetsmarknadsnämnder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsförmedlingsnämnderna är ett samarbetsorgan som fick sin nuva-&lt;br&gt;rande utformning år 1996 i samband med att en försöksverksamhet med&lt;br&gt;lokal samverkan infördes i ett antal kommuner. Kommunerna fick då&lt;br&gt;majoritet i nämnderna och därigenom ett större inflytande. De fick också&lt;br&gt;rätt att utse ordföranden. De utvärderingar som gjorts av arbetsförmed-&lt;br&gt;lingsnämndernas verksamhet ger som helhetsintryck att ledamöterna an-&lt;br&gt;ser att arbetet fungerar bra. Kommunerna anser att deras kunskaper och&lt;br&gt;engagemang om arbetsmarknadsfrågor har ökat och att ledamöterna i&lt;br&gt;nämnderna har fått ökad förståelse för varandras arbete. Konkreta projekt&lt;br&gt;och aktiviteter har kunnat genomföras genom beslut i arbetsförmedlings-&lt;br&gt;nämnderna. Vad som också framkommit är att rollfördelningen mellan&lt;br&gt;arbetsförmedlingsnämnden och chefen för arbetsförmedlingen varit oklar&lt;br&gt;och att det funnits tydliga målkonflikter vad gäller de nationella och lo-&lt;br&gt;kala målen för arbetsmarknadspolitiken. Utvärderingarna pekar på att den&lt;br&gt;kommunala majoriteten skapat det felaktiga intrycket att kommunernas&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitik går före riksintressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att instruktionen för AMV bör förtydligas vad&lt;br&gt;gäller arbetsförmedlingsnämnderna så att det blir tydligt att målen för den&lt;br&gt;nationella arbetsmarknadspolitiken skall prioriteras. Detta innebär inte&lt;br&gt;någon inskränkning av nuvarande uppgifter utan är mer en markering av&lt;br&gt;att en av huvuduppgifterna för arbetsmarknadspolitiken är att den skall&lt;br&gt;underlätta geografisk och yrkesmässig rörlighet. De snävt kommunala&lt;br&gt;egenintressena får inte prioriteras framför bekämpningen av arbetslöshet&lt;br&gt;och begynnande flaskhalsar eftersom det kan ge oönskade effekter på&lt;br&gt;arbetsmarknadens funktionssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser dock att den kommunala majoriteten skall gälla även&lt;br&gt;forsättningsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att olika lokala intressen företräds i arbetet med att&lt;br&gt;minska arbetslösheten bland annat genom utformningen av efterfrågehö-&lt;br&gt;jande insatser. Lokalt inflytande och frihet inom en väl utbyggd och re-&lt;br&gt;sursstark arbetsförmedling är avgörande för att åtgärderna skall bli väl&lt;br&gt;anpassade till lika förutsättningar och att regionala obalanser skall mot-&lt;br&gt;verkas. Utgångspunkten för arbetet skall vara att samordna insatserna&lt;br&gt;utifrån individens perspektiv. Likaså är det nödvändigt med ett väl orga-&lt;br&gt;niserat samarbete på lokal nivå för att det samverkansuppdrag som Soci-&lt;br&gt;alstyrelsen, Riksförsäkringsverket, Arbetarskyddsstyrelsen och AMS har&lt;br&gt;skall få full effekt i och mellan respektive fältorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen menar också att det är relevant att byta namn från arbets-&lt;br&gt;förmedlingsnämnd till arbetsmarknadsnämnd för att betona att uppdraget&lt;br&gt;är mer omfattande än den rena förmedlingsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsnämndens uppdrag skall vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att medverka till att målen för den nationella arbetsmarknadspoliti-&lt;br&gt;ken uppnås,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att medverka till att finna former och skapa utrymme för aktivitets-&lt;br&gt;garantin för personer med svag ställning på arbetsmarknaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att ansvara för kvaliteten i ungdomsgarantin för ungdomar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att skapa samsyn mellan olika aktörer för att främja att varje indi-&lt;br&gt;vids arbetsförmåga tas tillvara så att det blir möjligt för den enskilde&lt;br&gt;att försörja sig genom eget arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att mobilisera det lokala arbetsmarknadsutbudet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att medverka till att den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ut-&lt;br&gt;formas utifrån lokala förutsättningar och behov inom ramen för den&lt;br&gt;statliga arbetsmarknadspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland ledamöterna från den kommunala sidan skall det finnas personer&lt;br&gt;med insikt om bland annat sociala frågor, arbetsmarknad och skola. Det&lt;br&gt;är även lämpligt att kunskaper om försäkringskassans område finns bland&lt;br&gt;ledamöterna. Ordföranden skall besitta goda kunskaper om såväl den&lt;br&gt;nationella arbetsmarknadspolitiken som den lokala arbetsmarknaden.&lt;br&gt;Övriga ledamöter skall föreslås av det lokala näringslivet och arbetsta-&lt;br&gt;garorganisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetensförsörjning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningen för att kunna fullgöra ett uppdrag är att ledamöterna i&lt;br&gt;såväl styrelse som i arbetsmarknadsnämnder får en god introduktion och&lt;br&gt;fortlöpande utbildning inom det område där de skall verka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) har på rege-&lt;br&gt;ringens uppdrag genomfört en genomförandestudie av arbetsförmed-&lt;br&gt;lingsnämnderna. Av denna framgår att endast 20 procent av ledamöterna&lt;br&gt;anser att den utbildning de fått för uppdraget varit tillräcklig. Siffran är&lt;br&gt;illavarslande och åtgärder måste vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger AMS och länsarbetsnämnderna att se till att samtliga leda-&lt;br&gt;möter får en sådan introduktion och kompetensförsörjning att mål och&lt;br&gt;resurser för verksamheten klargörs samt att ledamöternas ansvar och&lt;br&gt;uppdrag blir tydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsinstituten (Ami)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS fick i regleringsbrevet för år 1999 regeringens uppdrag att analyse-&lt;br&gt;ra och beskriva hur den yrkesinriktade rehabiliteringen vid Ami bör be-&lt;br&gt;drivas i framtiden. Syftet var att uppnå ökad effektivisering och att säker-&lt;br&gt;ställa att resurserna används på ett för den enskilde sökande effektivt sätt.&lt;br&gt;I rapporten föreslår AMS i huvudsak följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Begreppet yrkesinriktad rehabilitering föreslås ersatt av arbetslivsin-&lt;br&gt;riktad rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Yrkesinriktad rehabilitering föreslås bli ett eget tjänsteområde till-&lt;br&gt;sammans med platsförmedling och yrkesvägledning inom arbets-&lt;br&gt;förmedlingen och beteckningen Ami ersätts därmed med Arbets-&lt;br&gt;förmedling - med lämplig underrubrik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Arbetssökande med arbetshandikapp skall även i fortsättningen vara&lt;br&gt;en prioriterad grupp men tjänsterna inom den yrkesinriktade rehabi-&lt;br&gt;literingen bör byggas ut även för andra sökandegrupper med stora&lt;br&gt;servicebehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Regionala och interregionala särskilda resurser för olika arbetshan-&lt;br&gt;dikapp skall finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Resultatet av insatserna skall mätas genom resultatindikatom&lt;br&gt;&amp;quot;omsättning till arbete och utbildning&amp;quot; samt genom kundundersök-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMV fick det samlade ansvaret för den yrkesinriktad rehabiliteringen år&lt;br&gt;1980. Olika insatser inom området hade dessförinnan varit splittrade på&lt;br&gt;olika huvudmän. Nu skedde en sammanslagning av landstingens arbets-&lt;br&gt;vårdsinstitut, Statens arbetsklinik, viss kursverksamhet inom Skolöver-&lt;br&gt;styrelsen samt verksamhet som bedrevs av de arbetspsykologiska institu-&lt;br&gt;ten. Motivet var att en samordnad organisation skulle kunna öka möjlig-&lt;br&gt;heterna att snabbt och effektivt anpassa insatserna efter den enskildes&lt;br&gt;behov och förutsättningar och framför allt kunna anpassa verksamheten&lt;br&gt;till utvecklingen på arbetsmarknaden. Inom institutens verksamhet sam-&lt;br&gt;lades sådan kompetens som gagnade kvalitet i rehabiliteringen såsom&lt;br&gt;psykologer, socialkonsulenter, arbetsterapeuter osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ami inrättades i samtliga län och institut med särskilda resurser för&lt;br&gt;olika handikappgrupper inrättades i olika delar av landet med interregio-&lt;br&gt;nalt uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Instituten skulle ha en bred inriktning mot såväl yrkesobestämda sö-&lt;br&gt;kande som personer med begränsad arbetsförmåga. De skulle på uppdrag&lt;br&gt;av arbetsförmedlingen planera och genomföra väglednings- och rehabi-&lt;br&gt;literingsinsatser för arbetssökande vid arbetsförmedlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsarbetet under 1990-talet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1990-talet har den ökade efterfrågan på rehabiliteringsservice&lt;br&gt;medfört en omstrukturering av verksamhetens organisation och servi-&lt;br&gt;ceutbud. De förändringar som genomförts har inneburit att sökande fått&lt;br&gt;kortare väg till institutens service- och handläggnings- och rehabilite-&lt;br&gt;ringstider har förkortats. Uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan ar-&lt;br&gt;betsförmedlingen och Ami har förändrats och visst dubbelarbete som&lt;br&gt;tidigare funnits i samarbetet har försvunnit. I flertalet län har den nya&lt;br&gt;fördelningen inneburit att instituten har eget slutföraransvar för arbetssö-&lt;br&gt;kande med nedsatt arbetsförmåga och de har även egen medelstilldelning&lt;br&gt;vad gäller de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. På mindre orter har&lt;br&gt;kompetens och personal inom området yrkesinriktad rehabilitering till-&lt;br&gt;förts arbetsförmedlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens ställningstagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändring av instruktionen för AMV har regeringen i december&lt;br&gt;1999 accepterat benämningen arbetslivsinriktad rehabilitering på den&lt;br&gt;verksamhet som bland annat bedrivs vid Ami.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är angelägen om att betona vikten av att de resurser som&lt;br&gt;AMV tilldelats för verksamheten arbetslivsinriktad rehabilitering kvali-&lt;br&gt;tetsäkras och bibehålls i omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika utredningar har bedömt att behovet av arbetslivsinriktad rehabi-&lt;br&gt;litering kommer att öka. Det är också väsentligt att verksamhetens tjäns-&lt;br&gt;ter tydliggörs för de personer som har behov av den. Ett namnbyte - från&lt;br&gt;arbetsmarknadsinstitut till arbetsförmedling - påverkar varken omfatt-&lt;br&gt;ning av eller kvalitet i verksamheten. Detta måste säkerställas i annan&lt;br&gt;ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har alltså inget att erinra beträffande AMS förslag om&lt;br&gt;namnbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt instruktionen för AMV skall AMS bl.a. utveckla den arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska verksamheten. Regeringen anser att förutsättningen för&lt;br&gt;att verket skall kunna tillhandahålla en kvalitetsmässig och omvärlds-&lt;br&gt;och individanpassad arbetslivsinriktad rehabilitering är att medel avsätts&lt;br&gt;på såväl central som regional nivå för kompetens- och metodutveckling&lt;br&gt;inom området. Det centrala utvecklingsråd för Ami med särskilda resur-&lt;br&gt;ser som finns inrättat inom AMV bör kunna stå modell för regionala råd&lt;br&gt;med särskilt ansvar för kompetens- och metodutveckling inom den ar-&lt;br&gt;betslivsinriktade rehabiliteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill också kraftigt betona vikten av att särskilda resurser&lt;br&gt;för olika funktionshinder säkerställs. AMS föreslår inte heller några för-&lt;br&gt;ändringar i det avseendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS anger i sin rapport att resurser behöver omfördelas från arbets-&lt;br&gt;förmedling till den yrkesinriktade rehabiliteringen. Huruvida en sådan&lt;br&gt;omfördelning är nödvändig kan bäst bedömas av AMV med hänsyn tagen&lt;br&gt;till tillströmningen av arbetssökande med behov av arbetslivsinriktad&lt;br&gt;rehabilitering i förhållande till utvecklingen på arbetsmarknaden. Rege-&lt;br&gt;ringen har inget att invända mot att sådana resurser används för t.ex. en&lt;br&gt;intensifiering av insatserna för utslussning på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen samtycker alltså till AMS förslag beträffande den framtida&lt;br&gt;organisationen av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Det är dock&lt;br&gt;nödvändigt att betona vikten av att såväl kvantitet som kvalitet i verk-&lt;br&gt;samheten tillförsäkras på ett sådant sätt att det svarar mot de behov som&lt;br&gt;utsatta grupper har för att komma ut på arbetsmarknaden. Regeringen&lt;br&gt;kommer att följa utvecklingen noga bland annat genom att uppdra till&lt;br&gt;AMS att redovisa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• i vilken omfattning tjänsteutbud och personalresurser finns tillgäng-&lt;br&gt;liga för arbetssökande med behov av arbetslivsinriktad rehabilite-&lt;br&gt;ring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• omfattningen av servicen och de särskilda resurserna inom den ar-&lt;br&gt;betslivsinriktade rehabiliteringen för olika grupper av arbetshandi-&lt;br&gt;kappade samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• insatser för kompetens - och metodutveckling inom den arbets-&lt;br&gt;livsinriktade rehabiliteringen på olika nivåer inom AMS verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avvaktar vidare resultatet av Utredning om Den Arbets-&lt;br&gt;livsinriktade Rehabiliteringen (S 1999:08).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 En aktivare och tydligare omställningsförsäk-&lt;br&gt;ring&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring har kommit&lt;br&gt;att betonas allt starkare under de senaste åren. Betydande ändringar har&lt;br&gt;gjorts av ersättningsreglerna i syfte att förstärka denna utveckling. Ytter-&lt;br&gt;ligare steg bör nu tas i denna riktning. Inte bara för att befästa att arbets-&lt;br&gt;löshetsersättningen är och skall vara en ersättning som lämnas endast&lt;br&gt;under en övergångsperiod från ett arbete till ett annat eller till en lämplig&lt;br&gt;åtgärd som underlättar återinträdet på arbetsmarknaden för den arbetslöse&lt;br&gt;utan också för att betona att perioder av arbetslöshet skall präglas av ak-&lt;br&gt;tivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. mot denna bakgrund har en översyn av arbetslöshetsförsäkringen&lt;br&gt;genomförts under det gångna året. Översynen har genomförts av en ar-&lt;br&gt;betsgrupp inom Näringsdepartementet. Gruppens arbete finns redovisat i&lt;br&gt;Ds 1999:58 Kontrakt för arbete - Rättvisa och tydliga regler i arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkringen. Förutom att behandla en rad försäkringstekniska frågor&lt;br&gt;har arbetsgruppen övervägt ett antal mer genomgripande frågor som har&lt;br&gt;bäring på legitimiteten i arbetslöshetsförsäkringssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemets legitimitet har ifrågasatts från flera håll bl.a. mot bakgrund&lt;br&gt;av den omfattande rundgång mellan arbetslöshetsersättning och arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärder som det nuvarande systemet tillåter. Vidare&lt;br&gt;har tillämpningen av reglerna ifrågasatts, särskilt vad gäller kraven på att&lt;br&gt;stå till arbetsmarknadens förfogande och vad som skall anses som s.k.&lt;br&gt;lämpligt arbete. Tillämpningen skiljer sig åt inte bara mellan olika ar-&lt;br&gt;betslöshetskassor utan även i hög grad mellan olika arbetsförmedlingar.&lt;br&gt;Detta tar sig uttryck bl.a. i att vissa arbetsförmedlingar aldrig eller myck-&lt;br&gt;et sällan ifrågasätter en arbetslös persons rätt till ersättning medan andra&lt;br&gt;förmedlingar mer konsekvent tillämpar gällande regler. Denna ordning är&lt;br&gt;klart otillfredsställande ur rättssäkerhetssynpunkt. För den arbetslöse&lt;br&gt;skall det i detta avseende inte spela någon roll i vilken arbetslöshetskassa&lt;br&gt;han eller hon är medlem, inte heller var i landet han eller hon söker ar-&lt;br&gt;bete. Samma tillämpning skall gälla oavsett arbetslöshetskassa eller ar-&lt;br&gt;betsförmedling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att i maj i år i en proposition till riksdagen föreslå en&lt;br&gt;rad ändringar i reglerna för arbetslöshetsförsäkringen. Regeringens för-&lt;br&gt;slag kommer att syfta till en försäkring präglad av aktivitet och till att&lt;br&gt;skapa en större tydlighet i reglerna samt en större rättssäkerhet i tillämp-&lt;br&gt;ningen och ett hävdande av inkomstbortfallsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna kommer att utformas så att de på ett kraftfullt sätt understöd-&lt;br&gt;jer den effektivisering av sökprocessen hos arbetsförmedlingen som nyss&lt;br&gt;(avsnitt 7.2) har redogjorts för. Reglerna skall också samverka väl med&lt;br&gt;syftet med den aktivitetsgaranti som regeringen i det tidigare (avsnitt 8.2)&lt;br&gt;har förslagit skall införas i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslagens ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De reformer inom arbetsmarknadspolitiken som regeringen föreslår ryms&lt;br&gt;inom de medelsramar riksdagen anvisat under utgiftsområde 14 Arbets-&lt;br&gt;marknad och arbetsliv. Förslaget om ett särskilt anställningsstöd för äldre&lt;br&gt;personer inom den föreslagna aktivitetsgarantin påverkar dock statsbud-&lt;br&gt;getens inkomstsida. Ersättningen till arbetsgivarna sker i form av en kre-&lt;br&gt;ditering av arbetsgivarnas skattekonto på samma sätt som för de nuva-&lt;br&gt;rande allmänna och förstärkta anställningsstöden. Inkomsterna beräknas&lt;br&gt;minska med 70 miljoner kronor år 2000, 490 miljoner kronor år 2001,&lt;br&gt;samt 490 miljoner kronor från år 2002. Regeringen avser därför att åter-&lt;br&gt;komma till riksdagen i 2000 års ekonomiska vårproposition med förslag&lt;br&gt;om utgiftsminskningar under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och ar-&lt;br&gt;betsliv med ett belopp motsvarande de beräknat minskade inkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;13.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om arbetsmarknadspolitiska program&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen om arbetsmarknadspolitiska program ersätter lagen&lt;br&gt;(1995:706) om kommuners ansvar för ungdomar, lagen (1997:1268) om&lt;br&gt;kommuners ansvar för ungdomar mellan 20 och 24 år och lagen&lt;br&gt;(1998:1781) om arbetsmarknadspolitiska aktiviteter. I huvudsak innebär&lt;br&gt;förslaget att befintliga bestämmelser utan ändring i sak sammanförs i en&lt;br&gt;ny lag. - 6 § är dock ny i förhållande till de lagar som nu föreslås upphö-&lt;br&gt;ra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen har behandlats i avsnitt 9.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 § framgår att lagen innehåller övergripande bestämmelser om de&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska programmen. I denna lagens övergripande ka-&lt;br&gt;raktär ligger att bestämmelserna är allmänt hållna och utgör nödvändigt&lt;br&gt;lagstöd för närmare regler om arbetsmarknadspolitiska program i förord-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmen handhas i allmänhet av Arbetsmarknadsverket (AMV). I&lt;br&gt;några fall är dock kommuner huvudmän för verksamheten. De fallen&lt;br&gt;framgår av 2-4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 1 och 2 §§ i lagen (1995:706) om kommuners&lt;br&gt;ansvar för ungdomar. Den medför ingen ändring i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 1, 3, 4 §§ i lagen (1997:1268) om kommu-&lt;br&gt;ners ansvar för ungdomar mellan 20 och 24 år. Den medför ingen ändring&lt;br&gt;i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 6, 8, 9 och 10 §§ i lagen (1997:1268) om&lt;br&gt;kommuners ansvar för ungdomar mellan 20 och 24 år. Den medför ingen&lt;br&gt;ändring i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 2 § lagen (1998:1781) om arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska aktiviteter. Den medför ingen ändring i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny i förhållande till de lagar som upphör att gälla.&lt;br&gt;Den ger lagstöd för Arbetsmarknadsstyrelsens granskning av arbetsgivare&lt;br&gt;eller anordnare av program som tar emot ekonomiskt stöd inom ramen&lt;br&gt;för ett arbetsmarknadspolitiskt program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 3 § lagen (1995:706) om kommuners ansvar&lt;br&gt;för ungdomar, 5 § lagen (1997:1268) om kommuners ansvar för ungdo-&lt;br&gt;mar mellan 20 och 24 år och 2 § lagen (1998:1781) om arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska aktiviteter. Den medför ingen ändring i sak.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:82) om an-&lt;br&gt;ställningsskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen, som behandlas i avsnitt 8.1, innebär följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordet &amp;quot;beredskapsarbete&amp;quot; har utmönstrats ur lagtexten eftersom sådana&lt;br&gt;arbeten inte längre finns. Förordningen (1987:411) om beredskapsarbete&lt;br&gt;upphörde att gälla hösten 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anges att från anställningsskyddslagens tillämpning undantas&lt;br&gt;också arbetstagare som är anställda med särskilt anställningsstöd. Det&lt;br&gt;särskilda anställningsstödet är det särskilda stöd inom ramen för den ar-&lt;br&gt;betsmarknadspolitiska aktivitetsgarantin som inriktas mot äldre personer&lt;br&gt;vars möjligheter till reguljära arbeten ter sig särskilt ogynnsamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare förändring är att ordet &amp;quot;anvisats&amp;quot; bytts ut mot &amp;quot;är anställ-&lt;br&gt;da&amp;quot;. Detta gäller förutom anställningar med det särskilda anställningsstö-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det även skyddat arbete, dvs. arbete hos arbetsgivare inom Samhallkon-&lt;br&gt;cemen och arbete hos offentliga arbetsgivare som får statsbidrag för att ta&lt;br&gt;emot personer med arbetshandikapp (OSA). De som är anställda hos&lt;br&gt;Samhall anvisas inte sådana arbeten. Beteckningen anvisning är således&lt;br&gt;något oegentlig i sammanhanget och har därför ändrats. Detta innebär&lt;br&gt;inte någon ändring av förhållandena i sak.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i lagen har behandlats i avsnitten 7.3 och 9.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats på så sätt att det i fjärde punkten införts ett krav&lt;br&gt;på att den arbetssökande skall anstränga sig för att finna ett lämpligt ar-&lt;br&gt;bete. Syftet med lydelsen har varit att förtydliga kravet på aktivitet som&lt;br&gt;redan i dag gäller för den arbetssökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt andra stycke har tillförts paragrafen. Det anger att regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare&lt;br&gt;föreskrifter om lämpligt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 14 § anges vilka typer av förvärvsarbete som bortses från när arbets-&lt;br&gt;villkoret prövas. Redaktionella ändringar har gjorts. Dels har hänvisning-&lt;br&gt;en till förordningen om beredskapsarbete utgått. Dels har referensen till&lt;br&gt;stöd till start av näringsverksamhet ändrats så att det framgår att åtgärden&lt;br&gt;regleras i den nya förordningen om arbetsmarknadspolitiska program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagens 16 och 17 §§ anges s.k. överhoppningsbar tid, dvs. tid som inte&lt;br&gt;räknas när man bestämmer den ramtid inom vilken arbetsvillkoret skall&lt;br&gt;uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 § lagen (1997:1268) om kommuners ansvar för ungdomar&lt;br&gt;mellan 20 och 24 år skall tid då den unge varit hindrad att arbeta på&lt;br&gt;grund av deltagandet i verksamhet som anordnas av kommunen enligt&lt;br&gt;den lagen inte räknas vid bestämmande av ramtiden enligt 12 §. Denna&lt;br&gt;bestämmelse har nu överförts från 1997 års lag, som upphört att gälla, till&lt;br&gt;en ny åttonde punkt 16 §.Detta medför ingen ändring i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 17 § har den redaktionella ändringen gjorts att hänvisningen till för-&lt;br&gt;ordningen om arbetsmarknadspolitiska aktiviteter ersatts med uppgiften&lt;br&gt;att tid i arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik, datorteksverksamhet&lt;br&gt;och arbetslivsinriktad rehabilitering är överhoppningsbar i den mån den&lt;br&gt;inte jämställs med förvärvsarbete enligt 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att en arbetssökande skall kunna kvalificera sig&lt;br&gt;för en ny ersättningsperiod anges i 19 §. Bestämmelsens lydelse har an-&lt;br&gt;passats redaktionellt på så sätt att det anges att arbetsmarknadsutbildning,&lt;br&gt;arbetspraktik, datorteksverksamhet och arbetslivsinriktad rehabilitering&lt;br&gt;jämställs med förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nu gällande lydelse av 19 § är arbete som finansierats med stöd&lt;br&gt;av anställningsstöd återkvalificerande. Denna ordning består som huvud-&lt;br&gt;regel, men genom ett tillägg har angetts att arbete med särskilt anställ-&lt;br&gt;ningsstöd inte är återkvalificerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i 19 § har hänvisningen till 1987 års förordning om beredskaps-&lt;br&gt;arbete utmönstrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 och 46 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i 30 och 46 §§ är av redaktionell art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Instanser som har yttrat sig över rapporten (Dsl999:58) Kontrakt för&lt;br&gt;arbete - Rättvisa och tydliga regler i arbetslöshetsförsäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen efter hörande av länsarbetsnämnderna&lt;br&gt;Arbetslivsinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ILO-kommittén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Glesbygdsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala Universitet, Nationalekonomiska institutionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umeå Universitet, Sociologiska institutionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganistionen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tj änstemännens centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetskassornas samorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskasseförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har ett stort antal enskilda personer och lokala föreningar och&lt;br&gt;organisationer inkommit med synpunkter på förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Instanser som har yttrat sig över betänkandet (Ds 1999:54) Samverkan&lt;br&gt;för färre bidrag och fler i jobb&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän (JO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Göteborg och Bohus län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens invandrarverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskasseförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappombudsmannen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diskri mineringsombudsmannen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Integrationsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J ämställdhetsombudsmannen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Skåne län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Jönköpings län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Örebro län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Västra Götalands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden i Västra Götalands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden i Jämtlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nynäshamns kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oxelösunds kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jönköpings kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmö kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marks kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lidköpings kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västerås kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gävle kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skellefteå kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Kommunaltj änstemannaförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas riksorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Sveriges socialchefer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet för social och mental hälsa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappförbundens Samarbetsorgan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verdandi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Näringsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 mars 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Winberg,&lt;br&gt;Ulvskog, von Sydow, Klingvall, Östros, Engqvist, Rosengren, Larsson,&lt;br&gt;Lejon, Lövdén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Rosengren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1999/2000:98 Förnyad arbetsmarknads-&lt;br&gt;politik för delaktighet och tillväxt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som&lt;br&gt;inför, ändrar, upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Celexnummer för bak-&lt;br&gt;omliggande EG-regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1998:1781) om 2§&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;aktiviteter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1999:591) om&lt;br&gt;kreditering av anställ-&lt;br&gt;ningsstöd på skattekonto&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om arbetsmarknads- 5 §&lt;br&gt;politiska program&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag (1997:238) om ar-&lt;br&gt;betslöshetsförsäkring &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 59986, Stockholm 2000&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om arbetsmarknadspolitiska program</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om arbetsmarknadspolitiska program</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:AU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:AU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:AU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om att införa en aktivitetsgaranti (avsnitt 8.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:AU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om att införa en aktivitetsgaranti (avsnitt 8.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om ett särskilt anställningsstöd för äldre personer (avsnitt 8.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om ett särskilt anställningsstöd för äldre personer (avsnitt 8.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:AU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om rätt till aktivitetsstöd vid vägledning och arbetslivsinriktad rehabilitering (avsnitt 9.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:AU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om rätt till aktivitetsstöd vid vägledning och arbetslivsinriktad rehabilitering (avsnitt 9.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förslår om att en arbetsmarknadspolitisk aktivitet får pågå under längre tid än sex månader endast om det finns särskilda skäl (avsnitt 9.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förslår om att en arbetsmarknadspolitisk aktivitet får pågå under längre tid än sex månader endast om det finns särskilda skäl (avsnitt 9.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:AU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om att utbildningsstöd slopas från och med den 1 augusti år 2000 (avsnitt 9.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:AU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om att utbildningsstöd slopas från och med den 1 augusti år 2000 (avsnitt 9.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om att stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen m.m. skall avse personer med arbetshandikapp (avsnitt 9.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om att stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen m.m. skall avse personer med arbetshandikapp (avsnitt 9.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:AU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen för företagare och fria yrkesutövare (avsnitt 9.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:AU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen för företagare och fria yrkesutövare (avsnitt 9.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om möjligheter till stöd för reparationer av hjälpmedel på arbetsplatsen (avsnitt 9.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om möjligheter till stöd för reparationer av hjälpmedel på arbetsplatsen (avsnitt 9.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:AU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om stöd till personligt biträde vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska program (avsnitt 9.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:AU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om stöd till personligt biträde vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska program (avsnitt 9.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om stöd av en SIUS-konsulent (avsnitt 9.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om stöd av en SIUS-konsulent (avsnitt 9.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:AU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om att stöd till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA) inte får lämnas inom konkurrensutsatt verksamhet (avsnitt 9.7).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:AU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om att stöd till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA) inte får lämnas inom konkurrensutsatt verksamhet (avsnitt 9.7).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1899-01-01 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2000-03-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-03-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2000-03-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2000-04-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Näringsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 23:35:58</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GN0398</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:18</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Arbetsmarknadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 23:35:58</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1999/2000:AU7</uppgift>
<ref_dok_id>GN01AU7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>AU7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:98&lt;br/&gt;
Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt</uppgift>
<ref_dok_id>GN02A14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:98 Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:98&lt;br/&gt;
Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt</uppgift>
<ref_dok_id>GN02A15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:98 Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:98&lt;br/&gt;
Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt</uppgift>
<ref_dok_id>GN02A16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:98 Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:98&lt;br/&gt;
Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt</uppgift>
<ref_dok_id>GN02A17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:98 Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:98&lt;br/&gt;
Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt</uppgift>
<ref_dok_id>GN02A18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:98 Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:98&lt;br/&gt;
Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt</uppgift>
<ref_dok_id>GN02A19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:98 Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:98&lt;br/&gt;
Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt</uppgift>
<ref_dok_id>GN02A20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:98 Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:98&lt;br/&gt;
Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt</uppgift>
<ref_dok_id>GN02A21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:98 Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ana Maria Narti  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:98&lt;br/&gt;
Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt</uppgift>
<ref_dok_id>GN02A18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:98 Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ana Maria Narti  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Christina Axelsson  och Christina Pettersson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:98&lt;br/&gt;
Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt</uppgift>
<ref_dok_id>GN02A17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:98 Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Christina Axelsson  och Christina Pettersson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elver Jonsson  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:98&lt;br/&gt;
Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt</uppgift>
<ref_dok_id>GN02A19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:98 Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elver Jonsson  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ewa Larsson  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:98&lt;br/&gt;
Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt</uppgift>
<ref_dok_id>GN02A16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:98 Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ewa Larsson  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger Lundberg  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:98&lt;br/&gt;
Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt</uppgift>
<ref_dok_id>GN02A14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:98 Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Lundberg  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lennart Daléus  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:98&lt;br/&gt;
Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt</uppgift>
<ref_dok_id>GN02A21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:98 Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Daléus  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Mikael Odenberg  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:98&lt;br/&gt;
Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt</uppgift>
<ref_dok_id>GN02A15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:98 Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Mikael Odenberg  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stefan Attefall  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:98&lt;br/&gt;
Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt</uppgift>
<ref_dok_id>GN02A20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:98 Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stefan Attefall  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>