2357928 GN0397 1999/2000 97 prop prop prop Proposition 1999/2000:97 Proposition Proposition Försvarsdepartementet 97 0 2000-03-09 00:00:00 2025-12-19 14:06:09 2000-01-01 00:00:00 Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m. digitaliserad html skarven https://data.riksdagen.se/dokument/GN0397/text https://data.riksdagen.se/dokument/GN0397 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN0397 <h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition 1999/2000:97</h1> <h2>Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten,</h2> <h2>m.m.</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0397/prop_19992000__97-1.png" style="width:42pt;height:70pt;"/> Prop. 1999/2000:97 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 9 mars 2000 Göran Persson Björn von Sydow (F örsvarsdepartementet) <h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2> Propositionen är en uppföljning av det inriktningsbeslut som riksdagen fattade våren 1999 (prop. 1998/99:74 Förändrad omvärld - omdanat försvar, bet. 1998/99:FöU5, rskr. 1998/99:224, bet. 1998/99:UFöUl, rskr. 1998/99:222) och kompletterar det förslag till förändringar av det militära försvaret som regeringen föreläde riksdagen hösten 1999 (prop. 1999/2000:30 Det nya försvaret). Regeringen redovisar vissa frågor om militärdistrikten. Regeringen föreslår att underhållsregementena skall läggas ned den 31 december 2001 och att en ny organisationsenhet för Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet skall inrättas den 1 januari 2002. Verksamheten vid Muskö örlogsvarv skall inordnas i den nya organisa- tionsenheten för Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet varvid organisationsenheten Muskö örlogsvarv avvecklas. Regeringen föreslår vidare en delvis förändrad organisation för Försvarsmaktens skolor och centrum. Regeringen redovisar därefter Högkvarterets organisation och verk- samhetsledningen inom Försvarsmakten. Regeringen redovisar även om- fattning och lokalisering av Försvarsmaktens grundorganisation samt namn- och traditionsfrågor. Avslutningsvis föreslår regeringen att Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska försöksanstalten skall läggas ned den 31 december 2000 och att en ny myndighet för försvarsforskning skall inrättas den 1 januari 2001. 1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 97 <h2>Innehållsförteckning</h2> 1    Förslag till riksdagsbeslut..................................................................3 2   Ärendet och dess beredning..............................................................4 3   F örändringar inom F örsvarsmakten..................................................5 3.1      Militärdistriktens gränser, m.m...........................................5 3.2      Principiell utformning av Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet, m.m...................................................5 3.3     Skolor och centrum.............................................................8 3.4     Högkvarterets organisation, m.m......................................13 3.5     Verksamhetsledning inom Försvarsmakten......................15 3.6     Namn- och traditionsffågor...............................................17 3.7     Grundorganisationens omfattning.....................................21 3.8     Vissa ekonomiska frågor...................................................25 4   Sammanslagning av Försvarets forsknings-anstalt och Flygtekniska försöksanstalten...............................................................................25 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 mars 2000...........29 Prop. 1999/2000:97 <h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2> Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner regeringens förslag att Södra underhållsregementet i Kristianstad, Mellersta underhållsregementet i Strängnäs och Norra underhållsregementet i Boden skall läggas ned (avsnitt 3.2), 2. godkänner regeringens förslag att en ny organisationsenhet för Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet skall inrättas (avsnitt 3.2), 3. godkänner regeringens förslag att verksamheten vid Muskö örlogsvarv i Haninge skall inordnas i den nya organisationsenheten för Försvars- maktens underhållstjänst och stödverksamhet varvid organisationsen- heten Muskö örlogsvarv skall avvecklas (avsnitt 3.2), 4.  godkänner regeringens förslag att Flygvapnets Uppsalaskolor, Försvarsmaktens ledningscentrum, Rikshemvämscentrum och Försvars- maktens underhållscentrum skall läggas ned (avsnitt 3.3), 5. godkänner regeringens förslag att regeringen skall besluta om för- ändringar beträffande Totalförsvarets skyddsskola, Försvarets inter- nationella kommando, Örlogsskoloma, Markstridsskolan, Försvars- maktens Halmstadsskolor, Försvarets sjukvårdscentrum och Försvars- maktens underrättelse- och säkerhetscentrum (avsnitt 3.3), 6. godkänner regeringens förslag att Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska försöksanstalten skall läggas ned (avsnitt 4), 7. godkänner regeringens förslag att en ny myndighet för försvars- forskning skall inrättas (avsnitt 4). Prop. 1999/2000:97 <h2>2 Ärendet och dess beredning</h2> I propositionen Det nya försvaret (prop. 1999/2000:30) lämnade regeringen förslag rörande bl.a. Försvarsmaktens framtida utformning. Riksdagen förväntas besluta om propositionen inom kort. I propositio- nens avsnitt 5.4 lämnade regeringen förslag om Försvarsmaktens grundorganisation och anförde samtidigt att ett antal frågor rörande grundorganisationen behövde utredas ytterligare innan beslut kan fattas i dessa frågor. Regeringen uppdrog därför den 18 november 1999 åt Försvarsmakten att utreda följande. Det första uppdraget gällde namn- och traditionsfrågor. Försvars- makten skulle efter samråd med bl.a. Statens försvarshistoriska museer lämna förslag till benämningar av bl.a. de organisationsenheter som kommer att inrättas eller förändras enligt regeringens förslag i propositionen. Det andra uppdraget gällde skol- och centrumverksam- heten. Försvarsmakten skulle redovisa förslag till skol- och centrumverk- samhet som är anpassad till den försvarsmaktsorganisation regeringen föreslagit i propositionen. Enligt det tredje uppdraget skulle Försvars- makten på motsvarande grunder redovisa förslag till en underhålls- organisation. Efter att, i enlighet med regeringens direktiv, ha utarbetat underlagen i nära samverkan med Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) redo- visade Försvarsmakten uppdragen till regeringen den 1 mars 2000. Statens försvarshistoriska museer har i en skrivelse den 3 mars 2000 lämnat synpunkter i fråga om namn och traditioner. Regeringen redovisade i propositionen Det nya försvaret (prop. 1999/2000:30) att en särskild utredare hade tillkallats den 29 april 1999 med uppdrag att lämna förslag till organisation och verksamhetsformer för en ny myndighet m.m. inom Försvarsdepartementets verksamhets- område (dir. 1999:33). Utredaren lämnade den 15 september 1999 sitt slutbetänkande Ledande forskning - för säkerhets skull (SOU 1999:110), vari bl.a. föreslås att en ny myndighet för försvarsforskning inrättas. Utredningens betänkande har remissbehandlats. Remissyttrandena finns tillgängliga i Försvarsdepartementet (dnr FÖ1999/2028/MIL). Ställningstagandet från de forskningsbeställande myndigheterna föran- ledde Försvarsdepartementet att hålla ett remissmöte den 17 december 1999. Dokumentation från remissmötet finns tillgänglig i Försvars- departementet (dnr FÖ1999/2028/MIL). Prop. 1999/2000:97 <h2>3 Förändringar inom Försvarsmakten</h2> <h3>3.1 Militärdistriktens gränser, m.m.</h3> Regeringen föreslog i prop. 1999/2000:30 att fyra militärdistrikt inrättas från och med 1 juli 2000. Militärdistrikten ersätter, vad gäller regional territoriell ledning, delar ur tidigare militärområdesstaber samt Gotlands militärkommando, försvarsområdesstaber, försvarsområdesgrupper, marinkommandon och flygkommandon. Som regeringen anförde i propo- sitionen behöver gränsdragningen mellan militärdistrikten fastställas. Enligt regeringens mening är nuvarande gränser för indelningen i militärområden även lämpliga för indelningen i militärdistrikt. Den geografiska indelningen för Södra, Mellersta och Norra militärdistriktet bör således överensstämma med indelningen för Södra, Mellersta och Norra militärområdet. Gotlands militärdistrikt bör på motsvarande sätt geografiskt omfatta Gotlands militärkommando. Regeringen anförde vidare i prop. 1999/2000:30 att den närmare utformningen av ledningsresursema inom militärdistrikten även bör tillgodose det särskilda ledningsbehov som finns i Stockholmsområdet och i andra storstadsområden. För att tillgodose detta ledningsbehov bör en del av militärdistriktsstaben i Mellersta miltärdistriktet vara avsedd för ledningen av Stockholmsområdet och vara lokaliserad till Stockholm. Denna bör även lösa vissa uppgifter inom ramen för den s.k. särskilda planläggningen, dvs. förberedelserna för riksstyrelsens arbete under kris och krig. De ledningsresurser som behövs för Göteborg och Malmö bör ingå i Södra militärdistriktsstaben och lokaliseras till Göteborg och Malmö. <h3>3.2      Principiell utformning av Försvarsmaktens</h3> <h3>underhållstjänst och stödverksamhet, m.m.</h3> Regeringens förslag: Södra underhållsregementet, Mellersta underhållsregementet och Norra underhållsregementet skall läggas ned den 31 december 2001 eller vid den senare tidpunkt som regeringen bestämmer. En ny organisationsenhet för Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet skall inrättas den 1 januari 2002 eller vid den senare tidpunkt som regeringen bestämmer. Verksamheten vid Muskö örlogsvarv i Haninge skall inordnas i den nya organisationsenheten för Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet varvid organisationsenheten Muskö örlogsvarv skall avvecklas den 1 januari 2002 eller vid den senare tidpunkt som regeringen bestämmer. Prop. 1999/2000:97 Regeringens bedömning: Den nya organisationsenheten för underhållstjänst och stödverksamhet bör överta vissa uppgifter från Försvarsmaktens underhållscentrum. Den närmare utformningen av organisationsenheten bör bestämmas av regeringen. <h4>Skälen för regeringens förslag och bedömning</h4> Bakgrund Regeringen anförde i prop. 1999/2000:30 att en del i ominriktningen av Försvarsmakten består i att med utgångspunkt från dagens underhålls- regementen utveckla en ny underhålls- och stödorganisation. Strukturen för denna behövde enligt regeringens mening dock utredas ytterligare innan beslut kan fattas och i avvaktan på detta borde underhålls- regementena behållas. Ett första steg mot en ny underhålls- och stödorganisation borde enligt regeringen tas tidigt genom att stöduppgifterna övertas av underhållsregementena när försvarsområdes- stabema läggs ned. Den operativa underhållsledningen borde inordnas i Operativa insatsledningen. Regeringen gav den 18 november 1999 Försvarsmakten i uppdrag att utifrån de organisationsförändringar som föreslogs i propositionen genomföra en översyn av dess underhålls- och stödorganisation. Försvarsmakten har redovisat uppdraget genom att lägga fram ett förslag som innebär att en ny organisation successivt utvecklas fram till år 2002. Den nya underhålls- och stödorganisationen skall utvecklas ur dagens underhållsregementen och stödenhetema vid förband m.m. Organisa- tionen skall dels kunna stödja Försvarsmaktens grundorganisation, dels kunna lämna stöd vid nationella och internationella insatser. Enligt regeringens mening innebär Försvarsmaktens ominriktning, med nya krav på operativ förmåga och förmåga till anpassning, ändrade förutsättningar även för underhålls- och stödverksamheten. Detta innebär en förändring jämfört med det tidigare invasionsförsvarets behov. Inom Försvarsmakten behöver även det övriga samhällets kompetens och resurser i frågor som rör underhålls- och stödverksamhet utnyttjas i större utsträckning än vad som tidigare varit fallet. Ominriktningen av Försvarsmakten ställer vidare krav på en rationellare drift och kostnadsreduceringar inom underhålls- och stödverksamheten. Dagens organisationslösning där stödverksamheten i allt väsentligt är integrerad vid förband och försvarsområdesstaber behöver därför omprövas. Den nya underhålls- och stödorganisationen bör präglas av en helhetssyn på området, av flexibilitet inför förändrade behov och vara utformad som en sammanhållen organisation. Organisa- tionen skall därmed utgöra en försvarsmaktsgemensam resurs för stöd vid insatser såväl nationellt som internationellt och för grundorganisationens verksamhet. Prop. 1999/2000:97 Utformningen av den nya organisationen Regeringen bedömer att det är viktigt att arbetet med utvecklingen av underhålls- och stödverksamheten inom Försvarsmakten säkerställer att ett tillräckligt och effektivt stöd kan lämnas under den omstruktu- reringsperiod som Försvarsmakten befinner sig i under de närmaste åren. Med beaktande av detta skall utvecklingen av den nya underhålls- och stödorganisationen ske successivt under åren 2000 till 2002. Inledningsvis skall under år 2000 lokala stödenheter organiseras vilka under ett övergångsskede leds av underhållsregementena eller utbildningsförbanden. De lokala stödenhetema skall organiseras gamisonsvis efter produkt- och tjänsteområden såsom försörjning, verkstäder och administrativ service. Dimensioneringen av de lokala stödenhetema skall vara efterfrågestyrd. Verksamheten skall utformas i dialog med utbildningsförbanden och andra beställare och därmed i hög grad styras av dessas krav och behov. Visst utbildnings- och ledningsstöd skall dock även i fortsättningen vara integrerat med utbildningsförbanden och därmed inte ingå i den nya organisationsenheten. Till sådant stöd räknas verksamhet som direkt sammanhänger med utbildning av insatsförband och officerare som t.ex. drift av simulatorer, utbildnings- anordningar och övnings- och skjutfalt. Verksamheten vid underhållsregementena och Försvarsmaktens under- hållscentrum skall under åren 2000 och 2001 anpassas till och fort- löpande integreras i den nya underhålls- och stödorganisationen. Därefter bör den nya organisationen vara fullt utvecklad och underhålls- regementena läggas ned den 31 december 2001. Den 1 januari 2002 bör en ny organisationsenhet för Försvarsmaktens underhålls- och stödverk- samhet inrättas. Verksamheten vid Muskö örlogsvarv bör inordnas i den nya organisationsenheten för Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet varvid organisationsenheten Muskö örlogsvarv avvecklas den 1 januari 2002. Likaså bör verksamheten vid Försvarsmaktens flygverkstäder, Uppsala, och Militära servicekontoret, Stockholm, inordnas i den nya organisationsenheten för Försvarsmaktens underhålls- tjänst och stödverksamhet varvid även organisationsenheterna Försvarsmaktens flygverkstäder och Militära servicekontoret avvecklas den 1 januari 2002. Den närmare utformningen av den nya organisa- tionsenheten för Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet bör bestämmas av regeringen. Regeringen bedömer att ett fortsatt utredningsarbete behövs dels avseende den närmare utformningen av organisationsenheten, dels för att pröva vilka ytterligare verksamheter som kan ingå i organisationsenheten som t.ex. lokalförsörjning. Regeringen avser att ge Försvarsmakten i uppdrag att utreda dessa frågor. Regeringen återkommer i fråga om Försvarsmaktens underhållscentrum i avsnitt 3.3. Regeringen föreslog i prop. 1999/2000:30 att Sydkustens marin- kommando i Karlskrona och Ostkustens marinkommando i Haninge/Berga skall läggas ned. Regeringen anförde i samma proposition att det för sjöstridskraftema bör finnas två likvärdiga baser. Riksdagen förväntas besluta med anledning av propositionen inom kort. Prop. 1999/2000:97 Delar av verksamheten vid de nuvarande marinkommandona kommer att inordnas i Operativa insatsledningen när den inrättas den 1 juli 2000. Andra delar kommer att utgöra grunden för de nya organisationsenheter som skall bilda de två baserna för sjöstridskraftema. Under förutsättning att riksdagen beslutar att Sydkustens respektive Ostkustens marin- kommando skall läggas ned den 30 juni 2000, avser regeringen att inrätta Sydkustens marinbas i Karlskrona och Ostkustens marinbas i Haninge/Berga den 1 juli 2000. <h3>3.3 Skolor och centrum</h3> Regeringens förslag: Följande organisationsenheter skall läggas ned den 30 juni 2000 eller vid den senare tidpunkt som regeringen bestämmer: - Flygvapnets Uppsalaskolor                   Uppsala - Försvarsmaktens ledningscentrum             Enköping - Rikshemvämscentrum                      Stockholm Följande organisationsenhet skall läggas ned den 31 december 2001 eller vid den senare tidpunkt som regeringen bestämmer: - Försvarsmaktens underhållscentrum            Karlstad Beträffande följande organisationsenheter skall regeringen besluta om förändringar: - Totalförsvarets skyddsskola - Försvarets internationella kommando - Örlogsskoloma Umeå Upplands-Bro/ Kungsängen Haninge/Berga och Karlskrona - Markstridsskolan Skövde/Motala/ Boden - Försvarsmaktens Halmstadsskolor - Försvarets sjukvårdscentrum - Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum Halmstad Hammarö Uppsala Regeringens bedömning: Regeringen anser att Försvarsmaktens skolor och centrum bör anpassas till den omstrukturering som föreslagits i prop. 1999/2000:30. Regeringen anser vidare att om- struktureringen av övriga delar av Försvarsmakten bör föranleda ett förändrat funktionsutvecklingsansvar för ledningssystem, underhålls- tjänst och logistik m.m. Om riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag, avser regeringen vidta följande åtgärder: - Inordna den utbildning som bedrivs vid Flygvapnets Uppsalaskolor i Upplands flygflottilj, Inordna den utbildningsverksamhet som bedrivs vid Försvarsmaktens ledningscentrum i Upplands regemente, - Inordna rikshemvämschefen med stab i Högkvarteret och inrätta Hemvärnets stridsskola, Prop. 1999/2000:97 - Ändra benämningarna beträffande Totalförsvarets skyddsskola, Försvarets internationella kommando och Försvarets sjukvårds- centrum. <h4>Skälen for regeringens förslag och bedömning</h4> Allmänt I prop. 1999/2000:30 redovisade regeringen sin syn på utvecklingen av Försvarsmaktens skolor och centrum och att det då inte fanns tillräckligt underlag för beslut beträffande förändringar i denna del av grund- organisationen. Utgående från detta uppdrog regeringen åt Försvarsmakten att lämna ett underlag avseende skolor och centrum för att möjliggöra en samordning av dessas utveckling med de övriga grundorganisationsförändringar som regeringen föreslagit i ovannämnda proposition. Den 1 mars 2000 redovisade Försvarsmakten sitt uppdrag. Regeringen anser att den förändring som Försvarsmaktens skolor och centrum genomgått efter 1996 års försvarsbeslut i allt väsentligt medger att nödvändigt funktionsutvecklingsarbete kan bedrivas och att Försvars- maktens långsiktiga behov av personal kan tillgodoses. Regeringens slutsats beträffande den senare delen grundas dock på de personalför- sörjningsprinciper som tillämpas för närvarande. Regeringen är medveten om att principerna för Försvarsmaktens personalförsörjningssystem ifrågasatts av riksdagens försvarsutskott (bet. 1997/98:FöUl) och Riksrevisionsverket (RRV 1998:47). För att kunna tillgodose de krav på en översyn som utskottet därvid ställt har regeringen beslutat om en utredning vars uppgift är att redovisa en samlad syn på Försvarsmaktens personalförsörjning (dir. 1999:84). Utredningen skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 28 februari 2001 (dir. 2000:12). Utgående från de slutsatser som utredningen kommer att redovisa avser regeringen, att vid behov, återkomma till riksdagen beträffande fortsatt utveckling av Försvarsmaktens skolor och centrum. Regeringen anser dock att det redan nu är möjligt att besluta om en viss rationalisering utan att för den skull riskera att försvåra genomförandet av sådana åtgärder som kan visa sig motiverade när personalförsörjnings- utredningen slutförts. Efterhand som Försvarsmakten omstruktureras är det väsentligt, inte minst av personalförsörjningsskäl, att likartade kompetensområden inom Försvarsmakten samordnas organisatoriskt. Vidare bör Försvarsmaktens skolor och centrum organiseras på ett sådant sätt att funktioner inte dubbleras i onödan och så att minsta möjliga lednings- och stödorganisation krävs. Genom en kombination av att lägga ned eller att förändra organisationsenheter och genom att inordna viss verksamhet i andra organisationsenheter anser regeringen att det är möjligt att göra Försvarsmaktens skolor och centrum mindre personalkrävande och därmed mer kostnadseffektiva. I de förslag som regeringen presenterar har samordningsförutsättningama vägts utifrån möjligheterna att, med bibehållen kvalitet, bedriva rationell utbildning, studier, utveckling och 1* Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 97 Prop. 1999/2000:97 försök inom ramen för ett farre antal anställda. Regeringens förslag syftar således mer till att effektivisera och anpassa Försvarsmaktens skolor och centrum till den förändrade grund- och insatsorganisationen i övrigt än till att skapa en helt ny organisation. Förändring av organisationsenheter Beträffande Flygvapnets Uppsalaskolor anser regeringen att det föreligger sådana samordningsmöjligheter med Upplands flygflottilj att skolverksamheten bör inordnas i flottiljen. Detta innebär att det inte längre föreligger något behov av en separat skolledning. Flygvapnets Uppsalaskolor bör således läggas ned. I prop. 1999/2000:30 har regeringen föreslagit att Försvarsmaktens operativa och taktiska ledning skall sammanföras i Operativa insatsledningen. För att åstadkomma en sammanhållen utveckling av ledningssystemen för dessa ledningsnivåer anser regeringen att funktionsutvecklingsansvaret bör överföras från Försvarsmaktens ledningscentrum till Operativa insatsledningen. Detta innebär att det inte längre föreligger något behov av ett särskilt ledningscentrum inom Försvarsmakten. Försvarsmaktens ledningscentrum bör således läggas ned. Förutsatt att riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag bör Försvarsmakten därefter besluta hur funktionsutvecklingsansvaret skall fördelas inom myndigheten. Om Operativa insatsledningen och den nya organisationsenheten for underhållstjänst och stödverksamhet inom Försvarsmakten inrättas, anser regeringen att det också finns anledning att ändra funktionsut- vecklingsansvaret beträffande underhållstjänst och logistik. Regeringen bedömer att kravet på kompetens inom dessa områden kommer att vara tydligt vid såväl Operativa insatsledningen som vid den nya organisationsenheten. Utgående från detta anser regeringen att det också är lämpligt att dessa båda organisationsenheter övertar funktionsut- vecklingsansvaret beträffande underhållstjänst och logistik. Detta innebär att det inte längre föreligger något behov av ett särskilt underhålls- centrum inom Försvarsmakten. Försvarsmaktens underhållscentrum bör således läggas ned. Förutsatt att riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag, bör Försvarsmakten därefter besluta hur funktionsut- vecklingsansvaret och den utbildning som for närvarande bedrivs vid Försvarsmaktens underhållscentrum skall fördelas inom myndigheten. I prop. 1999/2000:30 föreslog regeringen att hemvärnet skulle organiseras som en del av de nationella skyddsstyrkoma. Utgående från detta har regeringen övervägt den bästa organisatoriska hemvisten for rikshemvämschefen med stab. Regeringen har därvid funnit att rikshem- vämschefen med stab bör inordnas i Högkvarteret. Detta innebär att det inte längre föreligger något behov av ett särskilt Rikshemvämscentrum. Rikshemvämscentrum bör således läggas ned. Regeringen har vidare föreslagit riksdagen att regeringen skall besluta om förändringar beträffande Totalförsvarets skyddsskola, Försvarets internationella kommando, Örlogsskoloma, Markstridsskolan, Försvars- maktens Halmstadsskolor, Försvarets sjukvårdscentrum och Försvars- maktens underrättelse- och säkerhetscentrum. Förslaget skall ses mot 10 Prop. 1999/2000:97 bakgrund av att en rad beslut de senaste åren kommit att innebära att riksdagen har att besluta om enheter som till sin storlek, och i vissa stycken principiella betydelse, är mindre än några av dem som regeringen beslutar om. Om riksdagen godkänner regeringens förslag, innebär det att riksdagen beslutar om militärhögskolorna och att regeringen beslutar om Försvarsmaktens skolor och centrum i övrigt. Den personella omstrukturering som Försvarsmakten kommer att genomgå är betydande. Enligt regeringens mening är det därför väsentligt att förändringar beträffande Försvarsmaktens skolor och centrum samordnas med de organisationsförändringar som genomförs i övrigt. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att Flygvapnets Uppsalaskolor, Försvarsmaktens ledningscentrum och Rikshemvämscentrum skall läggas ned den 30 juni 2000 eller vid den senare tidpunkt som regeringen bestämmer. Regeringens förslag att Försvarsmaktens underhållscentrum skall läggas ned den 31 december 2001 eller vid den senare tidpunkt som regeringen bestämmer, avviker från tidplanen i övrigt. Detta är betingat av regeringens förslag att en organisationsenhet för Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet skall inrättas den 1 januari 2002 eller vid den senare tidpunkt som regeringen bestämmer. Övriga skolors och centrums utveckling Utöver ovanstående redovisning beträffande skälen till regeringens förslag vill regeringen i det följande också informera riksdagen om hur regeringen avser utveckla de delar av Försvarsmaktens skolor och centrum som regeringen skall besluta om. Regeringens inriktning är att även dessa förändringar skall genomföras samordnat med övrig omstrukturering, dvs. den 1 juli 2000. Regeringen anser att de skäl för regeringens förslag som redovisats ovan gäller för de delar av Försvarsmaktens skolor och centrum som regeringen beslutar om. Mot denna bakgrund avser regeringen att inordna Artilleriets stridsskola i Artilleriregementet i Kristinehamn och att inordna Luftvärnets stridsskola i Luftvämsregementet i Halmstad. Vidare avser regeringen bryta ut Fältarbetsskolan ur Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum för att därefter inordna skolan i Göta ingenjörregemente i Eksjö. Regeringen avser vidare att lägga ned Försvarsmaktens ledarskaps- och idrottscentrum. Regeringen anser att det är mer rationellt att fördela centrumets ganska väsensskilda uppgifter (ledarskap, idrott och överlevnadskunskap) till andra förband och skolor än att bedriva dem samordnat. Regeringen avser också att inordna Kustartilleriets stridsskola i Vaxholms amfibieregemente och att därvid även ändra skolans namn till Amfibiestridsskolan. Detta namn återspeglar bättre den verksamhet som bedrivs. Utgående från det förslag som regeringen presenterat beträffande funktionsutvecklingsansvaret för Försvarsmaktens ledningssystem avser regeringen att inordna Försvarets krigsspelcentrum i Operativa insatsledningen. 11 Prop. 1999/2000:97 Beträffande Flygmedicincentrum överväger regeringen en fortsatt utveckling mot ett specialmedicinskt centrum där bl.a. navalmedicinsk kompetens skulle kunna ingå. En mer genomgripande utveckling för Flygmedicincentrum kräver dock ytterligare utredning. Vad avser Arméns tekniska skola, Försvarsmusikcentrum och Försvarsmaktens rekryteringscentrum anser regeringen att det för närvarande inte föreligger något behov av att förändra verksamheten. Under förutsättning att riksdagen beslutar att Flygvapnets Uppsala- skolor skall läggas ned, avser regeringen att inordna Flygvapnets stridslednings- och luftbevakningsskola och Flygvapnets flygbefälsskola i Upplands flygflottilj. Under förutsättning att riksdagen beslutar att Försvarsmaktens ledningscentrum skall läggas ned, avser regeringen att inordna dess skolverksamhet m.m. i Upplands regemente. Förändringen innebär att ansvaret för den totalförsvarsanknutna verksamhet som bedrivs vid Försvarsmaktens ledningscentrum övertas av Upplands Regemente. Enligt regeringens mening är det därvid väsentligt att en tydlig total- försvarsprofil kan vidmakthållas. Under förutsättning att riksdagen beslutar att Rikshemvämscentrum skall läggas ned, avser regeringen att inrätta en organisationsenhet benämnd Hemvärnets stridsskola. Under förutsättning att riksdagen godkänner att regeringen skall besluta om förändringar beträffande Totalförsvarets skyddsskola, avser regeringen att ändra benämningen till Totalförsvarets skyddscentrum. Regeringen anser att det funktionsutvecklingsansvar som nuvarande Totalförsvarets skyddsskola har är av en sådan omfattning och av en så principiell betydelse att skolans status bör förändras till centrum. Under förutsättning att riksdagen godkänner att regeringen skall besluta om förändringar beträffande Försvarets internationella kommando, avser regeringen att ändra dess benämning till Försvarsmaktens centrum för internationell utbildningsverksamhet. Till skillnad från Totalförsvarets skyddscentrum sker detta till följd av att verksamheten förändras. Om Operativa insatsledningen inrättas, kommer den, under Försvarsmaktens myndighetsledning, att ansvara för ledningen av såväl nationella som internationella insatser. Mot denna bakgrund kommer också en del av de uppgifter av mer operativ karaktär som Försvarets internationella kommando har att överföras till Operativa insatsledningen. När denna överföring skett blir benämningen kommando missvisande. Med de principer för hur organisationsenheter inom Försvarsmakten benämns anser regeringen därför att enhetens namn bör vara Försvarsmaktens centrum för internationell utbildningsverksamhet. Under förutsättning att riksdagen godkänner att regeringen skall besluta om förändringar beträffande Försvarets sjukvårdscentrum, avser regeringen att ändra dess benämning till Försvarsmaktens sjukvårds- centrum. Med denna förändring far centrumet ett namn som överens- stämmer med övriga centrums. Under förutsättning att riksdagen godkänner att regeringen skall besluta om förändringar beträffande Örlogsskoloma, anser regeringen att den utbildning som bedrivs vid den enhet inom Försvarsmakten som 12 Prop. 1999/2000:97 benämns Sjöstridsskolan skall inordnas i Örlogsskolomas verksamhet. Försvarsmakten bör därefter lägga ned Sjöstridsskolan. Beträffande de organisationsenheter i övrigt (Markstridsskolan, Försvarsmaktens Halmstadsskolor och Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum) som regeringen begärt att fa besluta om, anser regeringen att verksamheten, bortsett från några smärre justeringar som Försvarsmakten bör besluta om, for närvarande inte behöver förändras. Avslutningsvis vill regeringen informera riksdagen om att regeringens bedömning beträffande militärhögskolorna kvarstår, dvs. att det krävs ytterligare utredningsinsatser innan ett slutligt beslut om dessas framtid kan fattas. Regeringen avser återkomma till riksdagen i denna fråga under hösten 2000. I avsnitt 3.7 redovisar regeringen en sammanställning över Försvars- maktens framtida grundorganisation. <h3>3.4 Högkvarterets organisation, m.m.</h3> Regeringens bedömning: Inrättandet av Operativa insatsledningen samt förändringarna inom underhållsfunktionen och skol- och centrumverksamheten leder till att Försvarsmaktens högkvarters organisation behöver förändras. En ny linjeenhet, strategiledningen, bör skapas ur nuvarande planeringsstaben och ur de delar av den nuvarande operationsledningen som inte förs till Operativa insatsledningen. Enheten bör även vara myndighetsledningens inriktnings- och planeringsorgan. Rikshemvämschefen med stabsfunktioner bör inordnas i grundorganisationsledningen i Högkvarteret. I sin egenskap av hemvärnets främste företrädare bör rikshemvämschefen lyda direkt under myndighetsledningen. Arbetet med att anpassa Högkvarterets organisation till den förändrade Försvarsmakten kommer att fortsätta. Skälen för regeringens bedömning: Genom prop. 1997/98:83 informerade regeringen riksdagen om huvuddragen i den organisation för Försvarsmaktens högkvarter som gäller sedan den 1 juli 1998.1 korthet är Högkvarteret organiserat enligt följande. Under myndighetsledningen, med överbefälhavaren och ställföreträdande överbefälhavaren, är Högkvarteret indelat i tre linjeenheter och två stabsenheter. Linje- enheterna är operationsledningen, krigsförbandsledningen och grund- organisationsledningen. Stabsenheterna är planeringsstaben och personal- staben. Utöver dessa enheter finns inom Högkvarteret Försvarsmaktens säkerhetsinspektion, militära underrättelse- och säkerhetstjänsten samt fristående avdelningar för bl.a. samordningjuridik och administration. Regeringen har i prop. 1999/2000:30 föreslagit riksdagen förändringar i Försvarsmaktens organisation. Härutöver redovisar regeringen tidigare i föreliggande proposition ytterligare förändringar. Förändringarna kommer att påverka Högkvarteret, dess organisation och arbetssätt. 13 Prop. 1999/2000:97 Regeringen vill därför översiktligt informera riksdagen om kommande förändringar inom Högkvarteret. Genom att det militära ledningssystemet reformeras i grunden och att Operativa insatsledningen inrättas, kommer Försvarsmaktens struktur att förändras på ett markant sätt. Operativa insatsledningen bildas av bl.a. delar av Högkvarterets operationsledning. Även de förändringar som redovisats i avsnitten 3.2 och 3.3, dvs. underhålls- och stödfunktionen samt skol- och centrumverk- samheten, påverkar Högkvarterets organisation. En betydelsefull förändring härvidlag är att rikshemvämschefen med stabsfunktioner inordnas i Högkvarteret. Skälet till denna förändring är, som tidigare nämnts, att hemvärnet enligt regeringens förslag i prop. 1999/2000:30 skall organiseras som en del i de nationella skyddsstyrkoma. I det perspektivet är det naturligt att hemvämsverksamhetens organisatoriska ställning förändras och att verksamheten inordnas i grundorganisations- ledningen i Högkvarteret. I sin egenskap av hemvärnets främste före- trädare skall rikshemvämschefen lyda direkt under myndighetsledningen. Den största och viktigaste förändringen i Högkvarteret är att en ny linjeenhet inrättas, nämligen strategiledningen. Strategiledningen skapas främst av delar av den nuvarande operationsledningen och den nuvarande planeringsstaben. Strategiledningen skall även vara myndighets- ledningens inriktnings- och planeringsorgan. Under myndighetsledningen skall denna linjeenhet således svara för uppföljning, prioritering och avvägning. Enheten skall svara för den långsiktiga försvarsplaneringen genom militärstrategisk ledning i vid bemärkelse. Den skall således leda den militärstrategiska planeringen för Försvarsmaktens utnyttjande såväl nationellt som internationellt. Enheten skall vidare, under myndighets- ledningen, inrikta bl.a. Operativa insatsledningen, förbandsverksamheten och grundorganisationen, insatsorganisationen samt Försvarsmaktens förmåga och kompetens. Härutöver skall strategiledningen inrikta militär- distrikten och ansvara för central samordning med övriga totalförsvars- myndigheter. Bland strategiledningens övriga uppgifter vill regeringen peka på att enheten skall leda arbetet med Försvarsmaktens planering och avvägning. Strategiledningen övertar även nuvarande operations- ledningens övergripande ansvar för internationella insatser. Enheten skall således bereda ärenden om sådana insatser. Därefter svarar Operativa insatsledningen för att genomföra insatserna. Det är också strategi- ledningen som skall svara för samordningen gentemot Regeringskansliet. Enligt regeringen är det angeläget att avvägningsfunktionen stärks i Högkvarteret. Strategiledningen skall ha denna uppgift. Strategiledningen skall därför kunna väga myndighetens samtliga verksamhetsområden mot varandra för att kunna utforma och förorda en ur försvarsmaktsperspektiv optimal avvägning. En annan funktion inom strategiledningen som far stor betydelse är studieorganisationen. I och med att anpassning är en av grunderna för den nya Försvarsmakten ökar kraven på myndighetens studie- och utvecklingsverksamhet. Regeringen vill härutöver erinra om ytterligare några förändringar inom Högkvarterets organisation som är av betydelse. En särskild funktion för lägespresentation skall inrättas. Operativa insatsledningen skall ansvara för att förse Högkvarteret med erforderligt underlag för 14 Prop. 1999/2000:97 presentation. För att tydliggöra ansvaret för skolverksamheten inom Högkvarteret och för att stärka utbildningssamordningen med Försvarshögskolan skall funktionen för skolverksamheten förstärkas. Avslutningsvis kan framhållas att det övergripande ansvaret för central samverkan med civila myndigheter skall åvila Högkvarteret och således inte Operativa insatsledningen. För att ytterligare tydliggöra förhållandet mellan Högkvarteret och Operativa insatsledningen vill regeringen i detta sammanhang också informera om Operativa insatsledningens organisation och uppgifter. Operativa insatsledningen skall bestå av fyra delar: en operationsledning samt ett armétaktiskt, ett marintaktiskt och ett flygtaktiskt kommando. I Operativa insatsledningen ingår även funktioner för ledning av helikopterförband, underhållstjänst, sjukvårdstjänst samt informations- och ledningskrigföring. I sammanhanget vill regeringen peka på att sjuk- vårdsavdelningen ingår i nuvarande operationsledningen i Högkvarteret. Eftersom sjukvårdsavdelningens huvuduppgift är att planera och leda sjukvården inom Försvarsmaktens insatsorganisation anser regeringen det vara mest ändamålsenligt att avdelningen inordnas i Operativa insats- ledningen. Operativa insatsledningen skall leda genomförandet av nationella och internationella insatser med Försvarsmaktens insatsorganisation. Enheten skall således leda Försvarsmaktens insatsorganisation vid försvar mot väpnat angrepp, vid upprätthållande av territoriell integritet, vid internationella fredsfrämjande insatser samt vid den övningsverksamhet som sammanhänger med dessa uppgifter. Operativa insatsledningen skall också kunna ställa resurser till förfogande för stöd till samhället. Regeringens inriktning är att de förändringar som har redovisats i detta avsnitt skall genomföras samtidigt med övriga förestående förändringar inom Försvarsmakten den 1 juli 2000. Sammanfattningsvis kommer Högkvarteret att bestå av myndig- hetsledningen, tre linjeenheter, nämligen strategiledningen, krigsför- bandsledningen och grundorganisationsledningen, och en stabsenhet, nämligen personalstaben. Utöver dessa enheter finns inom Högkvarteret Försvarsmaktens säkerhetsinspektion, militära underrättelse- och säkerhetstjänsten samt fristående avdelningar för bl.a. lägespresentation, samordning, juridik och administration. Genom de här redovisade förändringarna tas det första steget till att anpassa Försvarsmaktens centrala nivå till den förändrade Försvarsmakt som följer av regeringens förslag enligt prop. 1999/2000:30. Förändringsarbetet kommer att fortsätta och regeringen avser att informera riksdagen om dessa förändringar i den utsträckning det behövs. <h3>3.5 Verksamhetsledning inom Försvarsmakten</h3> Den reformering av det militära ledningssystemet som redovisades i prop. 1999/2000:30 leder till att verksamhetsledningssystemet inom Försvarsmakten behöver förändras. Prop. 1999/2000:97 Högkvarteret bör även fortsättningsvis ansvara för verksamhetsled- ningen. Verksamhetsledningen bör genomföras direkt från Högkvarteret till den verkställande nivån. Operativa insatsledningen bör ansvara för den operativa och taktiska ledningen. Operativa insatsledningen bör dock medverka i verksamhetsledningen och vad avser främst större övningar ha en samordningsroll. Verksamhetsledningen omfattar inriktning, uppdragsstyming, upp- följning, korrigering samt värdering och rapportering av verksamhetens genomförande och resultat mot uppställda mål. Verksamhetsledningen i fred skall utövas av Högkvarteret, med biträde av de taktiska kommandona inom Operativa insatsledningen, och förbanden, skolorna och centrumen. Regeringen anser att det måste ställas vissa krav på Försvarsmaktens system för verksamhetsledning. Några av dessa krav är följande. Ledningen skall utövas inom ramen för en för Försvarsmakten gemensam struktur och med tydliga ansvarsförhållanden. Verksamhetsledningen skall därför genomföras i samma struktur som den operativa-taktiska ledningen. Verksamhetsledningen skall vidare bygga på mål- och resultatstyrning med decentralisering och delegering. Slutligen skall genom systemet insatsförband ur grundorganisationens utbildnings- förband kunna ställas till operativa och taktiska chefers förfogande. Regeringen vill också understryka att strukturen för verksamhets- ledning på ett ändamålsenligt sätt bör ansluta till riksdagens beslut våren 1998 om förändrad styrning av Försvarsmakten m.m. (prop. 1997/98:83, bet. 1997/98:FöU10, rskr. 1997/98:269). En grundläggande fråga i det sammanhanget var att bryta upp den dåvarande försvarsgrensindelningen och styrningen i program för att i stället styra och följa upp Förvarsmakten i sex verksamhetsområden. Enligt regeringen är det angeläget att ansvaret för styrning och inriktning av förbandsverk- samheten entydigt ligger på Högkvarteret (grundorganisationsledningen). De taktiska kommandona inom Operativa insatsledningen bör medverka i Högkvarterets styrning bl.a. genom att ställa operativa och taktiska krav samt att på uppdrag av Högkvarteret samordna och leda större förbands- övningar på operativ och taktisk nivå. De taktiska kommandona bör däremot inte ansvara för verksamhetsstymingen. Det skulle i princip leda till att de tidigare försvarsgrenarna återuppstod. Försvarsmaktens verksamhetsledning skall utövas i ett antal olika steg. Huvudprincipen är att alla direktiv m.m. och återredovisningar skall gå direkt mellan Högkvarteret och den lokala genomförandenivån, dvs. förbanden och andra enheter. I ett första steg beslutar Högkvarteret om direktiv för uppdragsförslag. Operativa insatsledningens taktiska kom- mandon medverkar i det arbetet så att bl.a. de operativa och taktiska kraven beaktas i arbetet. Dessa direktiv går direkt till förbanden. Det andra steget innebär att förbanden utarbetar uppdragsförslag. Operativa insatsledningen yttrar sig över uppdragsförslagen. I det tredje steget genomför Högkvarteret (grundorganisationsledningen), vid behov med stöd av de taktiska kommandona, dialoger med förbanden. Därefter beslutar Högkvarteret om uppdrag till förbanden. Det fjärde steget, slutligen, är att den genomförda verksamheten återredovisas från förbanden direkt till Högkvarteret. 16 Prop. 1999/2000:97 Regeringen anser att denna reformerade struktur för verksam- hetsledning innebär en enhetlig ledningsstruktur inom Försvarsmakten med direktiv och order från Högkvarteret direkt till genomförandenivån och på motsvarande sätt med resultatredovisning direkt till Högkvarteret. Genom att Operativa insatsledningens tre taktiska kommandon involveras i arbetet tillförsäkras nödvändig samordning och att operativa och taktiska hänsyn ligger till grund för arbetet. Systemet kommer enligt regeringen att leda till klarare ordergivning, förenklade rutiner och därmed minskad administration. <h3>3.6 Namn- och traditionsfrågor</h3> Regeringens bedömning: För arméstridskraftema bör regemente användas som samlande benämning på de förband som skall svara för utbildning av armébrigadledningar och mekaniserade förband. Specialtruppslagens kvarvarande förband bör också benämnas regemente. Specialtruppslagens enheter för att bibehålla och utveckla vinterkompetens bör benämnas bataljon. För marinstridskraftemas sjöstridsförband bör flottilj vara den enhetliga benämningen. Basområde bör benämnas marinbas. För kust- artilleriförbanden bör regemente behållas som samlande benämning. Förbanden bör benämnas amfibieregemente. För helikopterförbanden bör benämningen helikopterbataljon behållas. Enheten för att bibehålla och utveckla vinterkompetens bör benämnas skvadron. För flygstridskraftema bör benämningen flottilj behållas. Militärdistrikten bör benämnas efter riksgeografisk belägenhet. De 29 nya enheterna bör benämnas militärdistriktsgrupper och ges traditionsnamn eller namn efter den geografiska lokaliseringen. Benämningarna bör införas när regeringen beslutar om ändring av förordningen (1994:642) med instruktion för Försvarsmakten med ikraftträdande den 1 juli 2000. <h4>Skälen för regeringens bedömning</h4> Allmänt I prop. 1999/2000:30 underströk regeringen betydelsen av benäm- ningarna och traditionsfrågoma när det gäller Försvarsmaktens grund- organisation (avsnitt 5.4.4). Regeringen pekade på att dessa frågor har en viktig roll i folkförankringen av det svenska försvaret och att benämningarna därför bör ha ett allmänt stöd. I propositionen anförde regeringen vidare att den, även om det ankommer på regeringen att besluta om benämningar, mot bakgrund av frågans principiella betydelse avsåg att informera riksdagen om frågans vidare behandling. Eftersom det inte då var möjligt att i tillräcklig utsträckning pröva namnfrågorna utreddes de ytterligare genom att regeringen uppdrog åt Försvarsmakten Prop. 1999/2000:97 att efter samråd med bl.a. Statens försvarshistoriska museer lämna förslag i saken. I en särskild skrivelse i anslutning till Försvarsmaktens redovisning av detta uppdrag anser Statens försvarshistoriska museer att militärdistriktsgruppema bör benämnas regemente. Förändringen av grundorganisationen leder till att ett antal organisa- tionsenheter kommer att läggas ned. Detta innebär i sin tur att en del benämningar kommer att upphöra. Vidare kommer ett antal enheter att inrättas. Det gäller t.ex. hela den nya ledningsorganisationen med 29 militärdistriktsgrupper. Regeringens inriktning när det gäller benäm- ningar är, bl.a. av kostnadsskäl, att åstadkomma så få förändringar som möjligt. Regeringen redovisar i det följande benämningarna av arméstridskraftema, marinstridskraftema, flygstridskraftema, de försvars- maktsgemensamma förbanden m.m. och, slutligen, den territoriella ledningen. Om en förbandstyp eller motsvarande inte kommenteras innebär detta att den nuvarande benämningen bibehålls. Avslutningsvis kommer regeringen att beröra traditionsffågoma. I nästa avsnitt redovisas den framtida grundorganisationens omfattning och därvid samtliga benämningar. Arméstridskrafternas forband och skolor Inom arméstridskraftema skiljs i detta sammanhang mellan utbildnings- förband, vissa grundutbildningsbataljoner och skolor. För utbildnings- förbanden bör regemente användas som en samlande benämning på de förband som skall svara för utbildning av armébrigadledningar och mekaniserade förband. Vidare bör de kvarvarande specialtrupp- slagsförbanden - som idag benämns kår - likaledes benämnas regemente. Av traditionsskäl bör dock några undantag medges från denna huvudregel. Ett sådant undantag gäller Livregementets husarer i Karlsborg som bör behålla sin nuvarande benämning. Ett annat undantag bör göras för nuvarande Svea livgarde som av militärhistoriska skäl bör behålla gardesbenämningen och benämnas Livgardet. I prop. 1999/2000:30 föreslår regeringen att endast en organisations- enhet skall bibehållas för vaije specialtruppslag. Vidare skall för respektive specialtruppslag finnas en mindre enhet för att bibehålla och utveckla vinterkompetens. Den kvarvarande organisationsenheten bör behålla sin nuvarande benämning med undantag för att suffixet skall vara regemente i stället för kår. När det gäller artilleriet och luftvärnet, där flera organisationsenheter läggs ned inom respektive specialtruppslag, bör emellertid en mer samlande och icke ortsanknuten benämning gälla. När det gäller markstridsförbanden kan regeringen avslutningsvis erinra om att begreppet brigad försvinner från benämningarna eftersom förbanden inte längre skall vara kaderorganiserade krigsförband. De enheter som skall finnas i Norrland för att bibehålla och utveckla specialtruppslagens vinterkompetens bör benämnas bataljoner. I fråga om skolverksamheten anser regeringen att organisations- enheterna bör behålla nuvarande benämningar. Den nya organisations- enheten för hemvämsutbildning bör, som redovisats i avsnitt 3.3, benämnas Hemvärnets stridsskola. 18 Prop. 1999/2000:97 Marinstridskrafternas förband och skolor Regeringen anser att sjöstridsforbanden bör ges enhetliga benämningar. Det är enligt regeringens mening mest ändamålsenligt att genomgående benämna dem flottilj. Kustartilleriförbanden bör behålla den samlande benämningen regemente. Verksamheten inom förbanden far i framtiden emellertid en något annan inriktning än hittills. För att namnen bättre skall spegla verksamhetens art bör dessa förband därför benämnas amfibieregemente. Härutöver bör benämningen av vapenslaget kustartilleriet ändras till amfibiekåren. Baserna för sjöstridsforbanden bör benämnas marinbaser. Marinstridskraftemas skolor bör liksom arméstridskraftemas benämnas stridsskolor, t.ex. Amfibiestridsskolan. Örlogsskoloma i Haninge/Berga och Karlskrona bör dock behålla sin benämning. Flygstridskrafternas förband För flygflottiljerna bör flottilj begreppet behållas. För svarsmaktsgemensamma förband, m. m. Inom helikopterverksamheten bör Helikopterflottiljen och de kvarvarande helikopterbatalj onema behålla sina benämningar. Den mindre enheten för helikopterverksamhet i Norrland bör benämnas skvadron. Regeringen har i avsnitt 3.3 redovisat att Totalförsvarets skyddsskola bör benämnas Totalförsvarets skyddscentrum. Genom den ändrade benämningen speglas enhetens centrumfunktion och verksamhetens art på ett ändamålsenligt sätt. I samma avsnitt har regeringen redovisat att Försvarets internationella kommando fortsättningsvis bör vara ett centrum och därför benämnas Försvarets centrum för internationell utbildningsverksamhet. De övriga kvarvarande försvarsmaktsgemen- samma skolorna och centrumen bör behålla sina nuvarande benämningar. I fråga om underhållsförbanden gäller att nuvarande benämningar bör behållas intill dess att underhållsorganisationen förändras och dessa organisationsenheter läggs ned (se avsnitt 3.2). Territoriell ledning Enligt regeringens förslag i prop. 1999/2000:30 skall hela den nuvarande ledningsorganisationen läggas ned den 30 juni 2000. Den 1 juli 2000 skall en ny ledningsorganisation inrättas. Detta innebär nya benämningar på ett stort antal enheter. Militärdistriktsstabema bör enligt regeringen benämnas militärdistrikt och i övrigt ha sin benämningsmässiga grund i den riksgeografiska belägenheten. Regeringen kommer att inrätta 29 militärdistriktsgrupper. I prop. 1999/2000:30 kallades dessa enheter militärdistriktsenheter. Huvud- 19 Prop. 1999/2000:97 principen är att dessa enheter skall benämnas med traditionsnamn som prefix. Genom att bl.a. flera av de nuvarande brigadförbanden läggs ned riskerar traditionsrika benämningar, ofta med landskapsanknytning, att gå förlorade. Regeringen anser att det är betydelsefullt att sådana land- skapsbenämningar så långt möjligt kan behållas, bl.a. därför att de levandegör en långvarig och värdefull militär tradition i bygden. I den mån ett sådant traditionsnamn saknas skall enheten benämnas efter den ort i vilken enheten är lokaliserad. När det gäller suffixet i enheternas benämning, dvs. vilket samlande begrepp som skall användas, har regeringen övervägt flera alternativ. Ett av dessa alternativ är regemente. Regeringen finner att skäl kan tala för en sådan begreppsbenämning, bl.a. traditionsskälen. Ett flertal av de svenska arméförbanden har en månghundraårig historia som i sin tur har levt vidare genom landskapsregementsnamnen. På senare tid har, även om det egentliga regementet har lagts ned, regementsnamnet kunnat leva vidare genom att forsvarsområdesfunktionen fatt överta namnet. Som regeringen har anfört ovan skall begreppet regemente användas som samlande benämning på bl.a. de förband som skall svara för utbildning av mekaniserade förband. Regeringen anser också att även om det finns skäl för att använda regemente som suffix för de nya enheterna, talar de övervägande skälen för att använda något annat begrepp. Regeringen anser således att förbandens benämningar principiellt skall ge besked om verksamhetens karaktär och omfattning. Den allmänna uppfattningen om regemente är ett ställe för utbildning av värnpliktiga med kaserner, matsal, förråd och övningsområde m.m. Regeringen anser i detta perspektiv att en regementsbenämning av militärdistriktsgruppema är mindre lämplig. Regeringen vill vidare framhålla att de aktuella enheterna är en del av militärdistrikten. Enligt regeringens mening vore det mindre lämpligt att ett antal regementen ingår i ett militärdistrikt. Mot att använda regementsbegreppet talar också vissa praktiska omständigheter. Används regementsbegreppet kommer detta att leda till att det i en och samma ort - t.ex. Strängnäs - finns flera regementen med i stort sett samma namn. Regeringen vill också erinra om att Sverige enligt Organisationen för säkerhet och samarbete i Europas (OS SE) Wiendokumentet 1999 är skyldigt att rapportera förband ned till brigad/regemente. Även om det givetvis inte är avsikten att i sak rapportera dessa delar av militärdistrikten är det enligt regeringen olämpligt att skapa oreda i denna angelägna säkerhetsskapande institution genom att använda en regementsbenämning. Regeringen anser sammanfattningsvis således att regemente inte bör användas som suffix. En mer ändamålsenlig benämning är i stället grupp. De 29 enheterna bör därför benämnas militärdistriktsgrupper. Detta begrepp speglar på ett naturligt sätt enheternas inriktning och arten av deras verksamhet, nämligen att ha samverkansuppgifter med t.ex. kommunerna och att svara för stöd till de frivilliga försvarsorga- nisationerna och utbildning av hemvärnet. Benämningarna bör införas när regeringen beslutar om ändring av förordningen (1994:642) med instruktion för Försvarsmakten med ikraftträdande den 1 juli 2000. Benämningarna skall därför dessförinnan betraktas som preliminära. 20 Prop. 1999/2000:97 Avslutningsvis vill regeringen behandla traditionsfrågoma. I och med att ett antal förband kommer att läggas ned är det angeläget att de nedlagda förbandens traditioner förs vidare på ett lämpligt sätt. Regeringen anser att traditionsvården bör ägnas stor uppmärksamhet eftersom dessa frågor är av betydelse för såväl de anställda inom Försvarsmakten som allmänheten. Försvarsmakten bör i samverkan med Statens försvarshistoriska museer bestämma hur traditionerna från nedlagda förband m.m. skall föras vidare. <h3>3.7      Grundorganisationens omfattning</h3> För att ge riksdagen en samlad bild av hela Försvarsmaktens grundorganisation redovisas i det följande utöver de organisations- enheter om vilka riksdagen beslutar också de organisationsenheter och andra enheter som regeringen beslutar om. I de föregående avsnitten har regeringen redovisat förslag som innebär förändringar inom Försvarsmaktens grundorganisation. Det bör vara en uppgift för regeringen att besluta om organisationsenheternas benämningar. Utöver den del av grundorganisationen som riksdagen beslutar om finns ett antal organisationsenheter och andra enheter som regeringen beslutar om. Regeringen har tidigare i denna proposition redovisat sin inriktning i dessa delar. Regeringen bedömer att merparten av de grundorganisatoriska förändringarna i och med dessa beslut är slutförda. Regeringen anser därför att det är lämpligt att nu informera riksdagen om Försvarsmaktens samlade grundorganisation, alltså även den del som regeringen beslutar om. Med de förslag regeringen redovisat i prop. 1999/2000:30 och i föreliggande proposition, tillsammans med de enheter som regeringen beslutar om, kommer följande organisationsenheter m.m. att ingå i Försvarsmaktens grundorganisation Ledning a) Organisationsenheter som riksdagen beslutar om Högkvarteret Operativa insatsledningen Södra militärdistriktet Mellersta militärdistriktet Norra militärdistriktet Gotlands militärdistrikt Stockholm Upplands-Bro/Bålsta Göteborg Strängnäs Boden Gotland/Visby b) Enheter som regeringen beslutar om Inom enskilda organisationsenheter ingår enheter enligt följande 21 Prop. 1999/2000:97 Operativa insatsledningen Försvarets krigsspels- funktion I de fyra militärdistrikten ingår militärdistriktsgrupper enligt följande Södra militärdistriktet Södra skånska gruppen Skånska dragongruppen Hallandsgruppen Kalmargruppen Kronobergsgruppen Norra Smålandsgruppen Blekingegruppen Göteborgsgruppen Bohus-Dalsgruppen Älvsborgsgruppen Skaraborgsgruppen Mellersta militärdistriktet Li vgrenadj ärgruppen Värmlandsgruppen V ästmanlandsgruppen Livregementets grenadjärgrupp S ödermanlandsgruppen Södertömsgruppen Livgardesgruppen Upplandsgruppen Dalagruppen Gävleborgsgruppen Norra militärdistriktet V ästemorrlandsgruppen Hämösandsgruppen Jämtlandsgruppen V ästerbottensgruppen Norrbottensgruppen Norrbottens gränsj ägargrupp Lapplandsj ägargruppen Gotlands militärdistrikt Gotlandsgruppen Lund/Revinge Hässleholm Halmstad Kalmar Växjö Eksjö Karlskrona Göteborg Uddevalla/Skredsvik Borås Skövde Linköping Kristinehamn Västerås Örebro Strängnäs Haninge Upplands-Bro/Kungsängen Uppsala Falun Gävle Sollefteå Härnösand Östersund Umeå Boden Kalix Kiruna Gotland/Visby 22 Prop. 1999/2000:97 Förband a) Organisationsenheter som riksdagen Södra skånska regementet Skaraborgs regemente Livregementets husarer Luftvämsregementet Göta ingenjörregemente Göta trängregemente Tredje ytstridsflottiljen Älvsborgs amfibieregemente Skaraborgs flygflottilj Blekinge flygflottilj Livgardet Södermanlands regemente Artilleriregementet Upplands regemente Andra ytstridsflottiljen Första ubåtsflottiljen Fjärde minkrigsflottiljen Vaxholms amfibieregemente Upplands flygflottilj Försvarsmaktens helikopterflottilj Svea helikopterbataljon Östgöta helikopterbataljon Jämtlands faltjägarregemente Norrbottens regemente Norrlands dragonregemente Jämtlands flygflottilj Norrbottens flygflottilj Gotlands regemente beslutar om Lund/Revingehed Skövde Karlsborg Halmstad Eksjö Skövde Karlskrona Göteborg Lidköping/Såtenäs Ronneby/Kallinge Upplands-Bro/Kungsängen Strängnäs Kristinehamn Enköping Haninge/Berga Haninge/Berga och Karlskrona Haninge/Berga och Karlskrona Vaxholm Uppsala Linköping/Malmen Haninge/Berga Linköping/Malmen Östersund Boden Arvidsjaur Östersund Luleå Gotland/Visby b) Organisationsenheter och andra enheter som regeringen beslutar om Sydkustens marinbas                Karlskrona Ostkustens marinbas                Haninge/Berga Inom enskilda organisationsenheter finns enheter enligt följande Norrbottens regemente                Norrlands artilleribataljon, Boden Norrlands luftvämsbataljon, Boden Norrlands ingenjörbataljon, Boden Norrlands signalbataljon, Boden Jämtlands fältjägarregemente         Norrlands trängbataljon, Östersund 23 Prop. 1999/2000:97 Försvarsmaktens helikopterflottilj Norrlands helikopterskvadron, Boden Skolor och centrum, m.m. a) Organisationsenheter som riksdagen beslutar om Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet Militärhögskolan Halmstad Militärhögskolan Karlberg Militärhögskolan Östersund (lokaliseringen utreds) Halmstad Solna Östersund b) Organisationsenheter och andra enheter som regeringen beslutar om Totalförsvarets skyddscentrum Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum Försvarsmaktens centrum för internationell utbildningsverksamhet Försvarsmaktens sjukvårdscentrum F örs varsmusikcentrum Försvarsmaktens Halmstadsskolor Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum Försvarsmaktens rekryteringscentrum Redovisningsavdelning Bergslagen Markstridsskolan Arméns tekniska skola Hemvärnets stridsskola Örlogsskoloma Flygmedicincentrum Umeå Eksjö Upplands-Bro/Kungsängen Hammarö Strängnäs Halmstad Uppsala Stockholm Örebro Skövde/Motala/Boden Östersund Salem Haninge/Berga och Karlskrona Stockholm Inom enskilda organisationsenheter finns enheter enligt följande Försvarsmaktens Halmstadsskolor Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum Arméns tekniska skola Artilleriregementet Luftvämsregementet Göta ingenjörregemente Försvarsmaktens bas- och underhållsskola Informationsteknologi- skolan Flygtekniska skolan F ly gtrafiktj änstskolan Väderskolan Tolkskolan Motorskolan Artilleriets stridsskola Luftvärnets stridsskola Fältarbetsskolan 24 Prop. 1999/2000:97 Upplands regemente Vaxholms amfibieregemente Upplands flygflottilj Ledningsskolan Totalförsvarets signalskyddsskola Amfibiestridsskolan Flygvapnets stridslednings- och luftbevakningsskola Flygvapnets flygbefälsskola Flygskolan <h3>3.8 Vissa ekonomiska frågor</h3> Regeringens förslag och bedömningar i föreliggande proposition har sin grund i prop. 1999/2000:30 som riksdagen förväntas fatta beslut om inom kort. Regeringen konkretiserar nu förslagen inom några områden. Avseende skolor och centrum beräknas inga avgörande skillnader uppstå jämfört med Försvarsmaktens underlag den 19 maj 1999. Den successiva anpassningen av underhålls- och stödorganisationen medför att den materiella avvecklingen och fömödenhetsawecklingen kan genomföras. <h2>4 Sammanslagning av Försvarets forsknings- anstalt och Flygtekniska försöksanstalten</h2> Regeringens förslag: Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska försöksanstalten skall läggas ned den 31 december 2000. En ny myndighet för försvarsforskning skall inrättas den 1 januari 2001. Regeringens bedömning: En organisationskommitté för den nya myndigheten bör tillsättas omgående. Utredarens förslag överensstämmer i allt väsentligt med regeringens förslag. Utredaren konstaterar att Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska försöksanstalten bedriver försvarsforskning med olika inriktning och att myndigheterna inom några förhållandevis begränsade områden har likartade kompetenser. Utredaren bedömer att på längre sikt kan emellertid synergieffekter uppkomma genom samordning av likartade verksamheter inom ramen för en gemensam myndighet medan närtida rationaliseringsvinster var små. Vidare framhåller utredaren att en integration mellan myndigheterna kan skapa bättre förutsättningar på sikt att vidmakthålla och utveckla totalförsvarsforskningen som en internationellt och vetenskapligt högtstående verksamhet. 25 Prop. 1999/2000:97 Utredaren bedömer att lämplig ledningsform för en sammanslagen myndighet bestående av Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska försöksanstalten är en styrelse med fullt ansvar för verksamheten. Remissinstanserna: Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Försvarets forskningsanstalt är positiva till en sammanslagning medan Flygtekniska försöksanstalten anser att kommande utredningar bör avvaktas. <h4>Remissmötet</h4> Ställningstagandet från remissinstanserna föranledde Försvarsdeparte- mentet att kalla till ett remissmöte som genomfördes den 17 december 1999. Vid detta framhölls att gemensam ledning för de båda organisationerna krävs för att tillgodose nya krav på forskning och teknikförsörjning. Vidare framkom att • det är möjligt att först utreda försvarsforskningens inriktning och precisera nya krav inom beställande myndigheter och därefter anpassa organisation och processer. Ett modernare sätt är dock att anpassa strukturer och processer parallellt med att nya krav på forskning och beställningssystem utvecklas. Detta kräver gemensam ledning för dagens båda organisationer, • regeringen bör beakta den oro som personalen på Flygtekniska försöksanstalten upplever. Om denna oro inte beaktas, är risken betydande att viktig kompetens försvinner från försvarssektom. Vid ett principbeslut om sammanslagning bör integrationsarbetet starta omedelbart, • även om inte den gemensamma ledningen direkt kan utnämnas bör det praktiska arbetet med en sammanslagning bötja så snart regeringen uttalar sig för en sådan. <h4>Skälen för regeringens förslag och bedömning</h4> Det framtida totalförsvarets behov av forskning och teknikutveckling kan främst tillgodoses genom en organisation med förmåga att dels överföra kunskap inom nationell och internationell forskning och utveckling till totalförsvarets behov, dels att inom smalare nischer besitta egen spetskompetens. Totalförsvarets båda forskningsorganisationer har för detta ändamål samma roll. De måste kunna repliera på varandras kompetenser och i gemensamma projekt presentera nya tekniska lösningar där skilda kompetensområden i högre grad än vad som varit fallet tidigare är inbördes beroende. Omvärldens förändring kräver anpassning men skapar också ökade möjligheter till internationell samverkan såväl inom industrin som inom forskningen. För de behov som finns inom totalförsvarsområdet är den internationella samverkan inte ett mål i sig utan ett medel för att uppnå de syften och erhålla den kompetens som vårt framtida försvar behöver. 26 Prop. 1999/2000:97 Totalförsvarets möjlighet att tillgodogöra sig forskningskunskap och omvandla den till praktiska tillämpningar utgör en viktig grund i förmågan till anpassning. I framtiden får vapenbärande plattformar relativt sett mindre betydelse medan betydelsen av systemtänkande och ledningsförmåga ökar. I framtiden kommer kravet på anpassning att medföra krav på ett flertal alternativa tekniska lösningar för olika taktiska och strategiska behov. De nya förhållandena ställer nya krav på upphandlingsförmåga, system- kompetens och adaptivitet i nära anslutning till den forskning som kan se de nya möjligheterna och som förstår kraven. Denna forsknings- kompetens skall kunna överbrygga en rad olika forskningsområden för att i tvärvetenskapliga projekt lyfta fram forsvarsspecifika och flexibla lösningar. Synergier kan vinnas inom systeminriktade områden som kräver kompetenser från ett brett spektrum av discipliner. Ett område som berörs av detta är exempelvis obemannade farkoster där kompetens- områden som idag är uppdelade mellan Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska försöksanstalten såsom telekrigsteknik, människa-system- interaktion och aerodynamik är inbördes beroende. Det finns även vissa synergier på teknisk nivå, där angränsande kompetensområden skulle kunna bli tillräckligt stora och samtidigt bredda sina tillämpningsområden. Det är nödvändigt att skapa förutsättningar for att möta de framtida behoven inom försvaret genom att utforma en struktur som förmår att tillgodose framtida behov av samverkande kompetenser, vilket kan leda till synergier som idag inte helt kan förutses. Regeringen delar i huvudsak utredarens bedömning att myndigheterna inom några förhållandevis begränsade områden har likartade kompetenser men att synergieffekter kan uppkomma på längre sikt. Regeringen bedömer dock att de viktigaste synergieffektema på längre sikt ligger i att skapa förutsättningar att driva tvärvetenskapliga och systemövergripande projekt samt att vissa rationaliseringsvinster kan uppnås redan i närtid. Sammanfattningsvis kan en sammanslagning innebära följande generella synergier: • en effektivare och mer komplett myndighet avseende forsvarsinriktad forskning och utveckling, • bättre förutsättningar att leda forskning och att utveckla forsknings- kompetens for tvärvetenskapliga projekt på övergripande system- nivåer, • en förenklad styrning av s. k. kompetensnätverk, • ett utvidgat gemensamt internationellt kontaktnät, • en attraktivare och tydligare partner i internationellt forsknings- samarbete inom tvärvetenskapliga projekt, • kompetensgrupper och kompetensområden inom en sammanslagen myndighet har större möjlighet att uppnå tillräcklig volym. Regeringen beslutar senare denna dag om direktiv för en översyn av forskning och utveckling inom totalförsvaret. En sammanslagning av Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska försöksanstalten påverkar inte förutsättningarna for denna översyn eftersom översynen främst avser 27 Prop. 1999/2000:97 behov och inriktning av forskning och utveckling, inte hur forskningen skall organiseras. Regeringen bedömer sammanfattningsvis att en sammanslagning av de båda myndigheterna skapar organisatoriska förutsättningar, och väsentligt förbättrar förmågan, att möta försvarets framtida behov av forskning och teknikutveckling. Sammanslagningen bör ske genom att de båda myndigheterna läggs ned och en ny myndighet inrättas. Regeringen bör besluta om den nya myndighetens namn. Regeringen bedömer slutligen att en organisationskommitté för den nya myndigheten bör tillsättas omgående. 28 Prop. 1999/2000:97 <h2>F örsvarsdepartementet</h2> Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 mars 2000 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Freivalds, Thalén, Winberg, Lindh, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lövdén, Ringholm Föredragande: statsrådet von Sydow Regeringen beslutar proposition 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m. 29 Eländers Gotab 59881, Stockholm 2000 1 1 att riksdagen godkänner regeringens förslag att Södra underhållsregementet i Kristianstad, Mellersta underhållsregementet i Strängnäs och Norra underhållsregementet i Boden skall läggas ned ? 1 1 att riksdagen godkänner regeringens förslag att Södra underhållsregementet i Kristianstad, Mellersta underhållsregementet i Strängnäs och Norra underhållsregementet i Boden skall läggas ned bifall =utskottet 1999/2000:FöU8 ? 2 2 att riksdagen godkänner regeringens förslag att en ny organisationsenhet för Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet skall inrättas (avsnitt 3.2) delvis bifall =utskottet 1999/2000:FöU8 ? 2 2 att riksdagen godkänner regeringens förslag att en ny organisationsenhet för Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet skall inrättas (avsnitt 3.2) ? 3 3 att riksdagen godkänner regeringens förslag att verksamheten vid Muskö örlogsvarv i Haninge skall inordnas i den nya organisationsenheten för Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet varvid organisationsenheten Muskö örlogsvarv skall avvecklas (avsnitt 3.2) ? 3 3 att riksdagen godkänner regeringens förslag att verksamheten vid Muskö örlogsvarv i Haninge skall inordnas i den nya organisationsenheten för Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet varvid organisationsenheten Muskö örlogsvarv skall avvecklas (avsnitt 3.2) delvis bifall =utskottet 1999/2000:FöU8 ? 4 4 att riksdagen godkkänner regeringens förslag att Flygvapnets Uppsalaskolor, Försvarsmaktens ledningscentrum, Rikshemvärnscentrum och Försvarsmaktens underhållscentrum skall läggas ned (avsnitt 3.3) delvis bifall =utskottet 1999/2000:FöU7 ? 4 4 att riksdagen godkkänner regeringens förslag att Flygvapnets Uppsalaskolor, Försvarsmaktens ledningscentrum, Rikshemvärnscentrum och Försvarsmaktens underhållscentrum skall läggas ned (avsnitt 3.3) ? 5 5 att riksdagen godkänner regeringens förslag att regeringen skall besluta om förändringar beträffande Totalförsvarets skyddskola, Försvarets internationella kommando, Örlogsskolorna, Markstridsskolan, Försvarsmaktens Halmstadsskolor, Försvarets sjukvårdscentrum och Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (avsnitt 3.3) ? 5 5 att riksdagen godkänner regeringens förslag att regeringen skall besluta om förändringar beträffande Totalförsvarets skyddskola, Försvarets internationella kommando, Örlogsskolorna, Markstridsskolan, Försvarsmaktens Halmstadsskolor, Försvarets sjukvårdscentrum och Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (avsnitt 3.3) delvis bifall =utskottet 1999/2000:FöU7 ? 6 6 att riksdagen godkänner regeringens förslag att Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska försöksanstalten skall läggas ned (avsnitt 4) bifall =utskottet 1999/2000:FöU6 ? 6 6 att riksdagen godkänner regeringens förslag att Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska försöksanstalten skall läggas ned (avsnitt 4) ? 7 7 att riksdagen godkänner regeringens förslag att en ny myndighet för försvarsforskning inrätts (avsnitt 4). ? 7 7 att riksdagen godkänner regeringens förslag att en ny myndighet för försvarsforskning inrätts (avsnitt 4). bifall =utskottet 1999/2000:FöU6 ? B Bordläggning 2000-03-22 00:00:00 inträffat 2 hanvisning INL Inlämning 2000-03-22 00:00:00 inträffat 60 hantering HÄN Hänvisning 2000-03-23 00:00:00 inträffat 3 hanvisning MOT Motionstid slutar 2000-04-06 00:00:00 inträffat 4 hanvisning inlamnatav Inlämnat av Försvarsdepartementet 2014-11-24 02:17:59 statustext statustext Ärendet är avslutat GN0397 2019-05-22 17:20:18 tilldelat Tilldelat Försvarsutskottet 2014-11-24 02:17:59 behandlas_i 1999/2000:FöU6 GN01FöU6 bet 1999/2000 FöU6 Försvarsforskningens organisation Betänkande behandlas_i 1999/2000:FöU7 GN01FöU7 bet 1999/2000 FöU7 Organisations- och ledningsfrågor i Försvarsmakten Betänkande behandlas_i 1999/2000:FöU8 GN01FöU8 bet 1999/2000 FöU8 Logistik- och underhållstjänsten inom Försvarsmakten Betänkande följdmotion med anledning av prop. 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m. GN02Fö38 mot 1999/2000 Fö38 med anledning av prop. 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m. Motion följdmotion med anledning av prop. 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m. GN02Fö39 mot 1999/2000 Fö39 med anledning av prop. 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m. Motion följdmotion med anledning av prop. 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m. GN02Fö40 mot 1999/2000 Fö40 med anledning av prop. 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m. Motion följdmotion med anledning av prop. 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m. GN02Fö41 mot 1999/2000 Fö41 med anledning av prop. 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m. Motion följdmotion med anledning av prop. 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m. GN02Fö42 mot 1999/2000 Fö42 med anledning av prop. 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m. Motion följdmotion med anledning av prop. 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m. GN02Fö43 mot 1999/2000 Fö43 med anledning av prop. 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m. Motion följdmotion med anledning av prop. 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m. GN02Fö44 mot 1999/2000 Fö44 med anledning av prop. 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m. Motion följdmotion med anledning av prop. 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m. GN02Fö45 mot 1999/2000 Fö45 med anledning av prop. 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m. Motion följdmotion av Anna Lilliehöök (M) med anledning av prop. 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m. GN02Fö44 mot 1999/2000 Fö44 med anledning av prop. 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m. av Anna Lilliehöök (M) Motion följdmotion av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (S) med anledning av prop. 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m. GN02Fö40 mot 1999/2000 Fö40 med anledning av prop. 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m. av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (S) Motion följdmotion av Claes-Göran Brandin (S) med anledning av prop. 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m. GN02Fö43 mot 1999/2000 Fö43 med anledning av prop. 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m. av Claes-Göran Brandin (S) Motion följdmotion av Henrik Landerholm m.fl. (M) med anledning av prop. 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m. GN02Fö41 mot 1999/2000 Fö41 med anledning av prop. 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m. av Henrik Landerholm m.fl. (M) Motion följdmotion av Kenneth Johansson (C) med anledning av prop. 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m. GN02Fö45 mot 1999/2000 Fö45 med anledning av prop. 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m. av Kenneth Johansson (C) Motion följdmotion av Marietta de Pourbaix-Lundin (M) med anledning av prop. 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m. GN02Fö39 mot 1999/2000 Fö39 med anledning av prop. 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m. av Marietta de Pourbaix-Lundin (M) Motion följdmotion av Rolf Gunnarsson (M) med anledning av prop. 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m. GN02Fö38 mot 1999/2000 Fö38 med anledning av prop. 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m. av Rolf Gunnarsson (M) Motion följdmotion av Åke Carnerö m.fl. (KD) med anledning av prop. 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m. GN02Fö42 mot 1999/2000 Fö42 med anledning av prop. 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m. av Åke Carnerö m.fl. (KD) Motion