<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2273026</hangar_id>
 <dok_id>GN0395</dok_id>
 <rm>1999/2000</rm>
 <beteckning>95</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1999/2000:95</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>95</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-03-16 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:05:59</systemdatum>
 <publicerad>2000-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa socialförsäkringsfrågor</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GN0395/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GN0395</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN0395</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1999/2000:95&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Vissa socialförsäkringsfrågor&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0395/prop_19992000__95-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 16 mars 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingela Thalén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att sådana dagar där den anställde skulle haft rätt&lt;br&gt;till sjuklön, men i stället haft kostnader för resor till och från arbetet vilka&lt;br&gt;ersatts av arbetsgivaren, skall anses motsvara sjuklönedagar när sjuk-&lt;br&gt;periodens längd fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att i de fall det inte kan utredas hur den försäkrade&lt;br&gt;skulle ha förvärvsarbetat under de första fjorton dagarna i en sjukperiod,&lt;br&gt;men det kan antas att förvärvsarbete skulle ha utförts, skall tim- eller dag-&lt;br&gt;beräknad sjukpenning utges i förhållande till hur mycket den försäkrade&lt;br&gt;har arbetat under viss tid som föregått sjukdomsfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna som reglerar de allmänna försäkringskassornas verk-&lt;br&gt;samhet kompletteras och förtydligas dels genom att Försäkringsmedi-&lt;br&gt;cinska centrum ges en uttrycklig möjlighet att bedriva forskning, dels&lt;br&gt;genom att det införs en uttrycklig regel om försäkringskassornas ansvar&lt;br&gt;att beakta de krav som ställs på verksamheten av hänsyn till jämställd-&lt;br&gt;heten mellan män och kvinnor samt integrationspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver föreslås en följdändring i lagen (1989:225) om ersättning till&lt;br&gt;smittbärare samt rättelser i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet&lt;br&gt;för närståendevård samt i socialförsäkringslagen (1999:799).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2000 utom ändringen som&lt;br&gt;avser socialförsäkringslagen (1999:799), vilken föreslås träda i kraft den&lt;br&gt;1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 95&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut..................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän försäkring.................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1397) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring...............8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1989:225) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning till smittbärare.....................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1465) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning och ledighet för närståendevård........................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1999:799).........................................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning.............................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring, m.m..............13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkning av sjukperiodens längd....................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rätt till sjukpenning i vissa fall för personer som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;saknar anställning..............................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa ändringar avseende de allmänna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringskassorna...........................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Några rättelser...................................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar....................................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om allmän försäkring........................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1397)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.......21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:225) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning till smittbärare...................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1465) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning och ledighet för närståendevård........................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1999:799).........................................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad............................................................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 2000..........24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1999:1397) om ändring i lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för&lt;br&gt;närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:95&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4 och 10 §§ samt 18 kap. 2 och 9 §§&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;br&gt;4§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dagar i en sjukperiod gäller, om inte annat följer av 10 - 10 b §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att sjukpenning inte utges för den första dagen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att hel sjukpenning för de därpå följande dagarna utgör för dag&lt;br&gt;80 procent av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad&lt;br&gt;med 365. Sjukpenningen avrundas till närmaste hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sjukperiod anses tid, under&lt;br&gt;vilken en försäkrad i oavbruten&lt;br&gt;följd lider av sjukdom som avses i&lt;br&gt;7 § eller har rätt till sjukpenning&lt;br&gt;enligt 7 b § eller rehabiliterings-&lt;br&gt;penning enligt 22 kap. 7 §. Upp-&lt;br&gt;kommer för den försäkrade rätt till&lt;br&gt;sjukpenning enligt kapitlet i ome-&lt;br&gt;delbar anslutning till en sjuklöne-&lt;br&gt;period enligt lagen (1991:1047)&lt;br&gt;om sjuklön, skall sjukperioden&lt;br&gt;enligt denna lag anses omfatta&lt;br&gt;också sjuklöneperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sjukperiod anses tid, under&lt;br&gt;vilken en försäkrad i oavbruten&lt;br&gt;följd lider av sjukdom som avses i&lt;br&gt;7 § eller har rätt till sjukpenning&lt;br&gt;enligt 7 b § eller rehabiliterings-&lt;br&gt;penning enligt 22 kap. 7 §. Upp-&lt;br&gt;kommer för den försäkrade rätt till&lt;br&gt;sjukpenning enligt kapitlet i ome-&lt;br&gt;delbar anslutning till en sjuklöne-&lt;br&gt;period enligt lagen (1991:1047)&lt;br&gt;om sjuklön, skall sjukperioden&lt;br&gt;enligt denna lag anses omfatta&lt;br&gt;också sjuklöneperioden. Motsva-&lt;br&gt;rande skall gälla för dag då ar-&lt;br&gt;betsgivaren i stället för sjuklön har&lt;br&gt;utgett ersättning till den försäk-&lt;br&gt;rade för resor till och från arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sjukperiod börjar inom fem dagar från det en tidigare sjukpe-&lt;br&gt;riod avslutats skall bestämmelserna i första stycket samt 4 a och 10 a §§&lt;br&gt;tillämpas som om den senare sjukperioden utgör en fortsättning på den&lt;br&gt;tidigare sjukperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade gått miste om sjukpenning till följd av bestämmel-&lt;br&gt;serna i första stycket 1 eller 10 a § första stycket 1 för sammanlagt tio&lt;br&gt;dagar under de senaste tolv månaderna utges sjukpenning för dag som&lt;br&gt;avses i första stycket 1 med 80 procent av den sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten, delad med 365.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:562.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För de första 14 dagarna i sjukperioden utges sjukpenning som svarar&lt;br&gt;mot sjukpenninggrundande inkomst av anställning endast under förutsätt-&lt;br&gt;ning att den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat om han inte hade varit&lt;br&gt;sjuk. För en försäkrad som avses i 5 § tredje stycket 1 eller 3, femte eller&lt;br&gt;sjunde stycket skall vad som har sagts nu gälla även för tid efter de första&lt;br&gt;14 dagarna av sjukperioden. För sjukpenningen skall 10 a och 10 b §§&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte kan utredas hur den&lt;br&gt;försäkrade skulle ha förvärvs-&lt;br&gt;arbetat under sjukperiodens första&lt;br&gt;14 dagar, får sjukpenning utges&lt;br&gt;efter vad som kan anses skäligt&lt;br&gt;med ledning av hur den försäkrade&lt;br&gt;har förvärvsarbetat före sjukperio-&lt;br&gt;den, om det kan antas att den för-&lt;br&gt;säkrade skulle ha förvärvsarbetat i&lt;br&gt;motsvarande omfattning under de&lt;br&gt;första 14 dagarna i sjukperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tid för förvärvsarbete enligt första stycket jämställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ledighet för semester, dock inte om den försäkrade uppbär semester-&lt;br&gt;lön enligt semesterlagen (1977:480) och, enligt 15 § samma lag, kan be-&lt;br&gt;gära att dag då han är oförmögen till arbete på grund av sjukdom inte&lt;br&gt;räknas som semesterdag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ledighet under studietid för vilken oavkortade löneförmåner utges,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ledighet under tid då den försäkrade genomgår sådan utbildning eller&lt;br&gt;undervisning som anges i 5 § tredje stycket 2 eller uppbär korttidsstudie-&lt;br&gt;stöd enligt studiestödslagen (1973:349) eller ersättning till deltagare i&lt;br&gt;teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ledighet för ferier eller för motsvarande uppehåll för lärare som är&lt;br&gt;anställda inom utbildningsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18 kap.&lt;br&gt;2§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringskassan skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utreda och besluta i ärenden som enligt denna lag eller annan för-&lt;br&gt;fattning skall skötas av försäkringskassan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. svara för att socialförsäkrings- och bidragssystemen tillämpas lik-&lt;br&gt;formigt och rättvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vidta åtgärder för att förebygga och minska ohälsa i syfte att minska&lt;br&gt;de långa sjukperioderna samt aktivt arbeta med rehabilitering enligt vad&lt;br&gt;som närmare anges i 22 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lämna hjälp vid handhavandet av annan verksamhet enligt vad rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lämna hjälp åt en myndighet som har hand om arbetslöshetsförsäk-&lt;br&gt;ringen eller åt ett sådant lokalt organ som avses i 1 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:547.&lt;br&gt;“Senaste lydelse 1999:377.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan far träffa överenskommelse med kommun, landsting&lt;br&gt;och länsarbetsnämnd om att samverka i syfte att uppnå en effektivare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;användning av tillgängliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan far inte utöva&lt;br&gt;någon annan verksamhet än som&lt;br&gt;avses i första och andra styckena.&lt;br&gt;Den eller de försäkringskassor som&lt;br&gt;regeringen bestämmer far dock&lt;br&gt;genomföra försäkringsmedicinska&lt;br&gt;utredningar och utredningar om&lt;br&gt;arbetslivsinriktad rehabilitering för&lt;br&gt;alla försäkringskassor. Regeringen,&lt;br&gt;eller den myndighet regeringen&lt;br&gt;bestämmer, far också föreskriva att&lt;br&gt;det hos en eller flera försäkrings-&lt;br&gt;kassor skall finnas gemensamma&lt;br&gt;enheter för alla försäkringskassor&lt;br&gt;för vissa ärenden eller frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan far inte utöva&lt;br&gt;någon annan verksamhet än som&lt;br&gt;avses i första och andra styckena.&lt;br&gt;Den eller de försäkringskassor som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får dock&lt;br&gt;genomföra försäkringsmedicinska&lt;br&gt;utredningar och utredningar om&lt;br&gt;arbetslivsinriktad rehabilitering för&lt;br&gt;alla försäkringskassor samt be-&lt;br&gt;driva därmed sammanhängande&lt;br&gt;forskning. Regeringen, eller den&lt;br&gt;myndighet regeringen bestämmer,&lt;br&gt;far också föreskriva att det hos en&lt;br&gt;eller flera försäkringskassor skall&lt;br&gt;finnas gemensamma enheter för&lt;br&gt;alla försäkringskassor för vissa&lt;br&gt;ärenden eller frågor&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall ansvara för att verksamheten bedrivs författningsenligt,&lt;br&gt;effektivt och i överensstämmelse med syftet för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hushålla väl med statens och andra offentliga medel och därvid se&lt;br&gt;till att de mål som regeringen, eller den myndighet regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer, ställt upp för användandet av medlen följs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verka för samarbete med andra offentliga myndigheter och på annat&lt;br&gt;sätt ta till vara de fördelar som kan vinnas för staten som helhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fortlöpande följa upp och pröva den egna verksamheten och&lt;br&gt;konsekvenserna av de författningsföreskrifter och särskilda beslut som&lt;br&gt;rör verksamheten samt vidta de åtgärder som behövs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beakta de krav som ställs på&lt;br&gt;verksamheten av hänsyn till total-&lt;br&gt;försvaret, regionalpolitiken och&lt;br&gt;miljöpolitiken,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beakta de krav som ställs på&lt;br&gt;verksamheten av hänsyn till total-&lt;br&gt;försvaret, regionalpolitiken, miljö-&lt;br&gt;politiken, jämställdheten mellan&lt;br&gt;kvinnor och män samt integra-&lt;br&gt;tionspolitiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. se till att allmänheten och andra i kontakten med den allmänna för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkringskassan får ett bra bemötande och att kontakten underlättas genom&lt;br&gt;en god service och tillgänglighet samt genom information,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. se till att handlingar i ärenden hos den allmänna försäkringskassan&lt;br&gt;hanteras och förvaras så, att den som är obehörig inte far tillgång till&lt;br&gt;dem, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:87.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. fastställa organisation, ansvarsordning och beslutsordning för verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1397) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 10 § lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring i stället för dess lydelse enligt lagen (1999:1397) om ändring i&lt;br&gt;nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För de första 14 dagarna i sjukperioden utges sjukpenning som svarar&lt;br&gt;mot sjukpenninggrundande inkomst av anställning endast under förut-&lt;br&gt;sättning att den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat om han inte hade&lt;br&gt;varit sjuk. För en försäkrad som avses i 5 § tredje stycket 1 eller 3, femte&lt;br&gt;eller sjunde stycket skall vad som har sagts nu gälla även för tid efter de&lt;br&gt;första 14 dagarna av sjukperioden. För sjukpenningen skall 10 a och&lt;br&gt;10 b §§ tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte kan utredas hur den&lt;br&gt;försäkrade skulle ha förvärvs-&lt;br&gt;arbetat under sjukperiodens första&lt;br&gt;14 dagar, får sjukpenning utges&lt;br&gt;efter vad som kan anses skäligt&lt;br&gt;med ledning av hur den försäkrade&lt;br&gt;har förvärvsarbetat före sjukperio-&lt;br&gt;den, om det kan antas att den för-&lt;br&gt;säkrade skulle ha förvärvsarbetat i&lt;br&gt;motsvarande omfattning under de&lt;br&gt;första 14 dagarna i sjukperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tid för förvärvsarbete enligt första stycket jämställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ledighet för semester, dock inte om den försäkrade uppbär semester-&lt;br&gt;lön enligt semesterlagen (1977:480) och, enligt 15 § samma lag, kan be-&lt;br&gt;gära att dag då han är oförmögen till arbete på grund av sjukdom inte&lt;br&gt;räknas som semesterdag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ledighet under studietid för vilken oavkortade löneförmåner utges,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ledighet under tid då den försäkrade uppbär ersättning till deltagare i&lt;br&gt;teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ledighet för ferier eller för motsvarande uppehåll för lärare som är&lt;br&gt;anställda inom utbildningsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:95&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:225) om&lt;br&gt;ersättning till smittbärare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1989:225) om ersättning till smitt-&lt;br&gt;bärare skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om smittbärarpenning&lt;br&gt;tillämpas även följande föreskrifter&lt;br&gt;i lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 § om ersättning när för-&lt;br&gt;tidspension utges m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 6 § om anmälan av in-&lt;br&gt;komstförhållanden m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 10 § andra stycket om tid&lt;br&gt;som skall jämställas med tid för&lt;br&gt;förvärvsarbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 15 § första stycket a)—d)&lt;br&gt;samt andra och tredje styckena om&lt;br&gt;ersättning vid tjänstgöring enligt&lt;br&gt;lagen (1994:1809) om totalför-&lt;br&gt;svarsplikt m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 16 § om arbetsgivarin-&lt;br&gt;träde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 17 § om indragning eller&lt;br&gt;nedsättning av ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den som uppbär smittbärarpenning tillämpas även före-&lt;br&gt;skrifterna om åtgärder för rehabilitering i 22 kap. 5 och 6 §§ lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§‘&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I fråga om smittbärarpenning&lt;br&gt;tillämpas även följande föreskrifter&lt;br&gt;i lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 § om ersättning när för-&lt;br&gt;tidspension utges m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 6 § om anmälan av in-&lt;br&gt;komstförhållanden m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 10 § tredje stycket om tid&lt;br&gt;som skall jämställas med tid för&lt;br&gt;förvärvsarbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 15 § första stycket a) d)&lt;br&gt;samt andra och tredje styckena om&lt;br&gt;ersättning vid tjänstgöring enligt&lt;br&gt;lagen (1994:1809) om totalför-&lt;br&gt;svarsplikt m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 16 § om arbetsgivarin-&lt;br&gt;träde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 17 § om indragning eller&lt;br&gt;nedsättning av ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:2075.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1465) om&lt;br&gt;ersättning och ledighet för närståendevård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1988:1465) om ersättning och le-&lt;br&gt;dighet för närståendevård skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§‘&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av föreskrifterna i 8 § första stycket beräknas ersättning&lt;br&gt;enligt 3 kap. 4 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när någon skall uppbära ersättning för tid då annars havande-&lt;br&gt;skapspenning, föräldrapenning eller&lt;br&gt;uppburits, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i fall som avses i 3 kap. 10 c §&lt;br&gt;första stycket 1 och 3 samt andra&lt;br&gt;stycket lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rehabiliteringspenning skulle ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i fall som avses i 3 kap. 10 c §&lt;br&gt;första stycket 1 samt andra stycket&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1980.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen Prop. 1999/2000:95&lt;br&gt;(1999:799)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 3 i ikraftträdande- och övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till socialförsäkringslagen (1999:799) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Har arbete upphört under pe-&lt;br&gt;rioden oktober - december år 2000&lt;br&gt;skall efterskyddstiden i 2 kap. 6 §&lt;br&gt;andra stycket räknas från lagens&lt;br&gt;ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Har arbete upphört under pe-&lt;br&gt;rioden oktober - december år 2000&lt;br&gt;skall efterskyddstiden i 3 kap. 6 §&lt;br&gt;andra stycket räknas från lagens&lt;br&gt;ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att i de fall en arbetsgivare utgett ersättning för de&lt;br&gt;kostnader en anställd har haft för resor till och från arbetet, för en eller&lt;br&gt;flera dagar, och där den anställde annars skulle ha varit berättigad till&lt;br&gt;sjuklön, skall en sådan dag anses motsvara en sjuklönedag när sjuk-&lt;br&gt;periodens längd beräknas. Ärendet har beretts i samråd med Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning under de första 14 dagarna i en sjukperiod utges enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) i princip endast under&lt;br&gt;förutsättning att den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat om han eller&lt;br&gt;hon inte hade varit sjuk. För vissa grupper försäkrade där det inte kan&lt;br&gt;utredas hur den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat under de första&lt;br&gt;fjorton dagarna i en sjukperiod, men det kan antas att förvärvsarbete&lt;br&gt;skulle ha utförts, förekommer vissa skillnader i tillämpningen av&lt;br&gt;nuvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uredningen (S 1996:06) om översyn av inkomstbegreppen inom&lt;br&gt;bidrags- och socialförsäkringssystemen (IBIS) tog i sitt betänkande&lt;br&gt;(SOU 1997:85) upp den nu aktuella frågan, vilken senare även har be-&lt;br&gt;rörts i departementspromemorian Beräkningsunderlag för dagersättning -&lt;br&gt;sjukpenning, föräldrapenning m.m. (Ds 1999:19). I betänkandet föreslogs&lt;br&gt;inte några lagändringar i frågan utan i stället ansågs en smidigare&lt;br&gt;tillämpning av reglerna vara tillräckligt. I departementspromemorian&lt;br&gt;föreslogs dock lagändringar. Betänkandet och promemorian har remiss-&lt;br&gt;behandlats. Remissyttrandena samt remissammanställningarna finns till-&lt;br&gt;gängliga på Socialdepartementet (dnr S97/4928/F och S1999/4431/SF).&lt;br&gt;Mot bakgrund av en dom som numera föreligger från Kammarrätten i&lt;br&gt;Stockholm (mål nr 377-1998) är det regeringens uppfattning att ett för-&lt;br&gt;tydligande i den nu aktuella frågan bör ske genom lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut att godkänna förslagen i propositionen Försäkrings-&lt;br&gt;medicinska utredningar, m.m. (prop. 1998/99:76 bet. 1998/99:SfU8,&lt;br&gt;rskr. 1998/99:232) har bland annat inneburit att försäkringsmedicinska&lt;br&gt;centrum (FMC) har inrättats i Tranås och Nynäshamn, samt att för-&lt;br&gt;säkringskassan i Östergötlands län har getts i uppdrag att vara huvudman&lt;br&gt;för verksamheten. Avsikten enligt propositionen var att FMC även skulle&lt;br&gt;bedriva forskning inom sitt ansvarsområde. Detta kom dock inte till&lt;br&gt;uttryck i lagtexten vilket har uppmärksammats av organisations-&lt;br&gt;kommittén (S 1999:03) med uppdrag att förbereda inrättandet av FMC,&lt;br&gt;bland annat i betänkandet från utredningen (SOU 2000:5). Regeringen&lt;br&gt;föreslår därför, efter beredning med bland annat Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;och de allmänna försäkringskassorna, ett förtydligande i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna avseende de allmänna försäkringskassornas ansvar och befo-&lt;br&gt;genheter omarbetades i samband med riksdagens ställningstagande till&lt;br&gt;proposition Socialförsäkringens administration, m.m. (prop. 1997/98:41,&lt;br&gt;bet. 1997/98:SfU8, rskr. 1997/98:153). Beslutet innebar bland annat ett&lt;br&gt;klargörande om att styrningen av försäkringskassorna huvudsakligen&lt;br&gt;skulle likna styrningen av statlig verksamhet, trots att försäkrings-&lt;br&gt;kassorna inte inordnats i den statliga förvaltningsstrukturen. Detta inne-&lt;br&gt;bär att ändringar avseende styrningen av t.ex. statliga myndigheter även&lt;br&gt;bör få ett genomslag avseende försäkringskassorna. Därmed föreslås,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efter beredning med bland annat Riksförsäkringsverket och de allmänna Prop. 1999/2000:95&lt;br&gt;försäkringskassorna, att bestämmelser om jämställdhet mellan kvinnor&lt;br&gt;och män och om integrationspolitiken fors in i de styrande reglerna for&lt;br&gt;försäkringskassorna. Detta ligger bl.a. i linje med ambitionerna i den av&lt;br&gt;riksdagen antagna integrationspolitiska propositionen (prop. 1997/98:16,&lt;br&gt;bet. 1997/98 :SfU6, rskr. 1997/98:68).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Ändringar i lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Beräkning av sjukperiodens längd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I de fall en arbetsgivare utgett ersättning for de&lt;br&gt;kostnader en anställd har haft for resor till och från arbetet, for en eller&lt;br&gt;flera dagar, och där den anställde annars skulle ha varit berättigad till&lt;br&gt;sjuklön, skall en sådan dag anses motsvara en sjuklönedag när sjuk-&lt;br&gt;periodens längd beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande regler i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring (AFL) får - for att underlätta återgång&lt;br&gt;till arbete i anslutning till ett sjukdomsfall - i stället för den sjukpenning&lt;br&gt;som annars skulle ha utgetts, skälig ersättning utges för den försäkrades&lt;br&gt;merutgifter för resor till och från arbetet. Merutgiftema skall därvid ha&lt;br&gt;uppkommit på grund av att den försäkrades hälsotillstånd inte tillåter ho-&lt;br&gt;nom eller henne att utnyttja det färdsätt som han eller hon normalt&lt;br&gt;använder for sådana resor. Någon motsvarande regel finns inte for den tid&lt;br&gt;som omfattas av reglerna om sjuklön (sjuklöneperiod), dvs. de första&lt;br&gt;fjorton dagarna i ett sjukfall. Det kan dock enligt vad regeringen erfarit&lt;br&gt;förekomma att vissa arbetsgivare utger ersättning för de kostnader den&lt;br&gt;anställde har för att resa till och från arbetet i stället för att utge sjuklön&lt;br&gt;till denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjuklöneperioden omfattar den första dag en arbetstagares arbetsför-&lt;br&gt;måga är nedsatt på grund av sjukdom och de därpå följande tretton kalen-&lt;br&gt;derdagarna i sjukperioden. Enligt 7 § lagen (1991:1047) om sjuklön bör-&lt;br&gt;jar inte en sjuklöneperiod om inte arbetstagaren avhåller sig från arbete åt&lt;br&gt;arbetsgivaren. När sjuklöneperioden löpt ut övergår ansvaret till för-&lt;br&gt;säkringskassan, som utger sjukpenning i de fall den försäkrade uppfyller&lt;br&gt;rätten till ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall en arbetsgivare - for en eller flera dagar - utger ersättning for&lt;br&gt;t.ex. taxiresor i stället for att utge sjuklön till den anställde under&lt;br&gt;”sjuklöneperioden”, samtidigt som arbetstagarens behov av taxiresor&lt;br&gt;även fortsättningsvis föreligger efter denna period, får detta till följd att&lt;br&gt;försäkringskassan inte kan överta ansvaret efter det att sjukperioden på-&lt;br&gt;gått under fjorton dagar. Anledningen är att någon sjuklöneperiod inte&lt;br&gt;anses börja att löpa om inte arbetstagaren avhåller sig från arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket har uppmärksammat Socialdepartementet på&lt;br&gt;dessa förhållanden och har föreslagit att reglerna förtydligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i likhet med vad Riksförsäkringsverket anfört att så- Prop. 1999/2000:95&lt;br&gt;dana dagar där den anställde skulle haft rätt till sjuklön, men i stället haft&lt;br&gt;kostnader för resor till och från arbetet vilka ersatts av arbetsgivaren,&lt;br&gt;skall anses motsvara sjuklönedagar och därmed beaktas vad avser beräk-&lt;br&gt;ningen av sjukperiodens längd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande regler skall arbetsgivaren anmäla de sjukdomsfall&lt;br&gt;som har gett en arbetstagare hos honom eller henne rätt till sjuklön under&lt;br&gt;sjuklöneperioden, om sjukperioden och anställningen fortsätter efter&lt;br&gt;sjuklöneperiodens utgång. Eftersom förutsättningen för att försäkrings-&lt;br&gt;kassan skall överta ansvaret är att arbetstagaren har haft rätt till sjuklön -&lt;br&gt;inte att sjuklön har betalats ut - anser regeringen att arbetsgivarens an-&lt;br&gt;mälningsskyldighet ryms inom gällande lagstiftning även i samband med&lt;br&gt;ärenden där den anställde skulle haft rätt till sjuklön, men i stället haft&lt;br&gt;kostnader för resor till och från arbetet för en eller flera dagar, vilka er-&lt;br&gt;satts av arbetsgivaren. Regeringen gör följaktligen den bedömningen att&lt;br&gt;någon ändring i lagen om sjuklön inte är nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1999 utgick ersättning enligt AFL för resor till och från arbe-&lt;br&gt;tet i stället för sjukpenning till ca 15 miljoner kronor i hela landet. Rege-&lt;br&gt;ringens förslag innebär att dessa kostnader kan beräknas öka med ca&lt;br&gt;100 000 - 200 000 kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Rätt till sjukpenning i vissa fall för personer som&lt;br&gt;saknar anställning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I de fall det inte kan utredas hur den försäkrade&lt;br&gt;skulle ha förvärvsarbetat under de första fjorton dagarna i en sjukpe-&lt;br&gt;riod, men det kan antas att förvärvsarbete skulle ha utförts, skall tim-&lt;br&gt;eller dagberäknad sjukpenning utges efter vad som kan anses skäligt&lt;br&gt;med ledning av hur den försäkrade har förvärvsarbetat före sjukperio-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: En projektgrupp inom Socialdepartementet&lt;br&gt;har i en departementspromemoria Beräkningsunderlag för dagersättning&lt;br&gt;- sjukpenning, föräldrapenning m.m. (Ds 1999:19) föreslagit att, i de fall&lt;br&gt;det inte kan utredas hur den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat under de&lt;br&gt;första fjorton dagarna i en sjukperiod, men det kan antas att förvärvs-&lt;br&gt;arbete skulle ha utförts, tim- eller dagberäknad sjukpenning skall utges&lt;br&gt;som om den försäkrade skulle ha arbetat i jämförlig omfattning som&lt;br&gt;under de fjorton dagarna som föregått bedömningstidpunkten, om han&lt;br&gt;eller hon inte hade blivit sjuk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De allra flesta remissinstanserna har antingen till-&lt;br&gt;styrkt eller inte kommenterat förslaget även om viss kritik förekommer.&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket anser att ändring i första hand bör göras i sjuklöne-&lt;br&gt;lagen så att arbetsgivarens skyldighet att betala sjuklön tydliggörs. Om&lt;br&gt;utredningens förslag genomförs medför det ökade kostnader för försäk-&lt;br&gt;ringen vilket också borde innebära att arbetsgivaravgifterna höjs i mot-&lt;br&gt;svarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarätten i Göteborg har inga invändningar mot förslaget men an-&lt;br&gt;ger att en enhetlig rättstillämpning kan företas redan inom ramen för nu-&lt;br&gt;varande lagstiftning. Försäkringsanställdas förbund tillstyrker att dag-&lt;br&gt;för-dag-anställda skall ha rätt till sjukpenning om de inte har rätt till&lt;br&gt;sjuklön. Förbundet påpekar dock att sjuklönelagen medförde lägre arbets-&lt;br&gt;givaravgifter. Förslaget medför ökade kostnader för försäkringen varför&lt;br&gt;arbetsgivaravgifterna bör höjas i motsvarande mån. Landsorganisationen&lt;br&gt;i Sverige är positiv till förslaget men anser att arbetsgivaravgiften måste&lt;br&gt;justeras om förslaget genomförs. Tjänstemännens Centralorganisation&lt;br&gt;(TCO) anser att arbetets omfattning de 14 dagar som föregår bedöm-&lt;br&gt;ningstidpunkten är ett missvisande mått. För personer med arbetstiden&lt;br&gt;koncentrerad till vissa perioder kan ett sådant beräkningssätt bli helt&lt;br&gt;missvisande. TCO anser i stället att perioden skall vara minst en, kanske&lt;br&gt;tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Sedan år 1992 utges sjuklön enligt lagen (1991:1047) om&lt;br&gt;sjuklön (SjLL) i stället för sjukpenning till de flesta arbetstagare. Sjuk-&lt;br&gt;lönen utges för lön och andra anställningsförmåner som arbetstagaren&lt;br&gt;under de första 14 dagarna av varje sjukdomsfall går miste om till följd&lt;br&gt;av nedsättningen av arbetsförmågan. Det innebär att denna grupp vid&lt;br&gt;sjukdom från arbetsgivaren far den ersättning som är anpassad till det&lt;br&gt;faktiska inkomstbortfallet. Sjuklön betalas dock enligt SjLL som regel&lt;br&gt;inte för den första dagen (karensdag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning under de första 14 dagarna i en sjukperiod utges enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) endast under förutsättning&lt;br&gt;att den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat om han eller hon inte hade&lt;br&gt;varit sjuk, dvs. sjukpenningen tim- eller dagberäknas. Sjukpenning beta-&lt;br&gt;las dock enligt AFL som regel inte för den första dagen (karensdag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa grupper försäkrade - vilka enligt SjLL inte har rätt till sjuklön&lt;br&gt;från arbetsgivaren - far fortfarande tim- eller dagberäknad sjukpenning&lt;br&gt;enligt AFL. Det gäller främst uppdragstagare och tillfälligt anställda, s.k.&lt;br&gt;intermittent- eller dag-för-dag-anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalenderdagsberäknad sjukpenning utges om den försäkrade är arbets-&lt;br&gt;lös och anmäld som arbetssökande på arbetsförmedlingen samt beredd att&lt;br&gt;anta erbjudet arbete i en omfattning som motsvarar den fastställda&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer som är anställda dag-för-dag eller anställda för en kortare tid&lt;br&gt;än en månad söker många gånger under tiden mellan anställningarna inte&lt;br&gt;arbete och är därmed inte anmälda som arbetssökande hos arbetsför-&lt;br&gt;medlingen. I dessa ärenden har försäkringskassorna oftast att tillämpa&lt;br&gt;reglerna om tim- eller dagberäknad sjukpenning. Tillämpningen av reglerna&lt;br&gt;varierar mellan försäkringskassorna enligt en rapport (dnr S96/6041/F) från&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket (RFV). Vissa försäkringskassor har inte betalat ut&lt;br&gt;sjukpenning, medan andra har gjort det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De försäkringskassor som inte har betalat ut sjukpenning har motiverat&lt;br&gt;detta med att sjukpenning under de första 14 dagarna i sjukperioden&lt;br&gt;endast betalas ut om den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat om han&lt;br&gt;eller hon inte blivit sjuk. Även om det är troligt att den försäkrade skulle&lt;br&gt;ha arbetat under dessa första 14 dagar saknas det i många fall en överens-&lt;br&gt;kommelse om arbete. Följden har blivit att den enskilde inte anses ha haft&lt;br&gt;rätt till ersättning i form av sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De försäkringskassor som betalat ut sjukpenning under de första Prop. 1999/2000:95&lt;br&gt;14 dagarna har utrett hur mycket den försäkrade arbetat per vecka ynder&lt;br&gt;en viss period, t.ex. under de senaste månaderna eller längre tid tillbaka.&lt;br&gt;Försäkringskassan har sedan använt detta genomsnittliga värde för att&lt;br&gt;fastställa för hur många dagar per vecka sjukpenning kan utges under&lt;br&gt;sjukperiodens första 14 dagar. De försäkringskassor som betalat ut sjuk-&lt;br&gt;penning har motiverat sina beslut med stöd i ett uttalande av departe-&lt;br&gt;mentschefen i den proposition om förbättrad kompensation vid korttids-&lt;br&gt;sjukdom och vid tillfällig vård av barn (prop. 1986/87:69 s. 33 f.) som&lt;br&gt;föregick införandet av tim- eller dagberäknad sjukpenning år 1987.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare utredningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen (S 1996:06) om översyn av inkomstbegreppen inom bi-&lt;br&gt;drags- och socialförsäkringssystemen (SOU 1997:85) diskuterade om det&lt;br&gt;är möjligt att ändra kvalifikationsvillkoren i sjuklönelagen så att en ar-&lt;br&gt;betsgivare blir skyldig att utge sjuklön till en arbetstagare som inte an-&lt;br&gt;ställs annat än för en eller några dagar i taget men under en viss period&lt;br&gt;får lön i viss omfattning, om arbetstagaren blir sjuk i anslutning till ar-&lt;br&gt;betsperioden. En sådan regel kan - enligt utredningen - sägas ansluta till&lt;br&gt;de uttalanden vid sjuklönelagens införande som pekade på arbetsgivarnas&lt;br&gt;ökade ansvar för de anställdas arbetsmiljö och hälsa som ett viktigt skäl&lt;br&gt;för att införa en sjuklöneperiod. En fördel med sjuklön även för dessa&lt;br&gt;grupper är att beräkningen av ersättningen inom sjuklönelagens ram&lt;br&gt;skulle kunna regleras i avtal mellan arbetsgivare- och arbetstagar-&lt;br&gt;organisationer med kännedom om de lokala förhållandena och därigenom&lt;br&gt;så nära som möjligt anpassas till dessa. Utredningen stannade dock för att&lt;br&gt;inte föreslå att det i sjuklönelagen förs in regler som kan strida mot eller&lt;br&gt;konkurrera med lagen om anställningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen gjorde vidare den bedömningen att det inte är lämpligt att&lt;br&gt;införa några särregler i AFL för dag-för-dag-anställda. Med utgångspunkt&lt;br&gt;i arbetsförhållandena, t.ex. den senaste månaden, bör försäkringskassorna&lt;br&gt;kunna fastställa en genomsnittlig arbetstid per vecka. Detta genomsnitt-&lt;br&gt;liga värde kan användas för att bedöma hur många dagar per vecka sjuk-&lt;br&gt;penning skall utges under sjukperiodens första 14 dagar i de fall det inte&lt;br&gt;går att fastställa hur den försäkrade skulle ha arbetat om han eller hon&lt;br&gt;inte hade blivit sjuk. Utredningen föreslog därför inte någon förändring i&lt;br&gt;AFL:s regler. Enligt utredningen borde i stället en smidigare tillämpning&lt;br&gt;av reglerna kunna göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV delade inte utredningens uppfattning. Enligt verkets mening&lt;br&gt;borde dessa personer inte få ersättning från den allmänna försäkringen&lt;br&gt;från sjukperiodens början. Det rör sig t.ex. om personer som om inte&lt;br&gt;varje dag så i varje fall med relativt jämna mellanrum är anställda av&lt;br&gt;samma arbetsgivare. Verket ansåg att dessa personer rimligtvis i likhet&lt;br&gt;med andra arbetstagare i inledningen av sjukperioden borde omfattas av&lt;br&gt;SjLL:s regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande utredningens förslag ansåg RFV inte detta förenligt med&lt;br&gt;nuvarande regler i 3 kap. 10 § AFL. Enligt RFV:s mening borde i stället&lt;br&gt;sjuklönelagen kompletteras så att arbetstagaren får rätt till sjuklön enligt&lt;br&gt;en sådan genomsnittsberäkning. Skall sjukpenning utges till dag-för-dag-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställda i enlighet med den av utredningen föreslagna modellen ansåg Prop. 1999/2000:95&lt;br&gt;RFV till skillnad från utredningen att AFL:s regler måste ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm har numera i en dom den 9 november 1999&lt;br&gt;(mål nr 377-1998) - i enlighet med vad RFV yrkat - fastställt att en inter-&lt;br&gt;mittent anställd person inte har rätt till sjukpenning under de första fjor-&lt;br&gt;ton dagarna i en sjukperiod. Kammarrätten har därmed upphävt en tidi-&lt;br&gt;gare meddelad dom från Länsrätten i Stockholms län (Ö 6358-97), vilken&lt;br&gt;innebar att den försäkrade hade rätt till sjukpenning i enlighet med vad&lt;br&gt;som sagts i den ovan nämnda propositionen 1986/87:69 s. 34.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som redovisats ovan saknar försäk-&lt;br&gt;rade med korta anställningar och tillfälliga uppdrag ett säkert försäk-&lt;br&gt;ringsskydd för de första fjorton dagarna av en sjukperiod. Det är många&lt;br&gt;gånger svårt att i dessa fall klarlägga i vilken omfattning arbete skulle ha&lt;br&gt;utförts om den försäkrade inte hade blivit sjuk. Den försäkrade kan därför&lt;br&gt;komma att bli utan ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovanstående gäller i första hand de dag-för-dag-anställda som arbetar&lt;br&gt;så regelbundet att de inte har behov av att anmäla sig som arbetssökande&lt;br&gt;hos arbetsförmedlingen. För den som är helt eller delvis arbetslös och&lt;br&gt;arbetssökande utges kalenderdagsberäknad sjukpenning om han eller hon&lt;br&gt;inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande på grund av sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ovan nämnts har en projektgrupp inom Socialdepartementet i en&lt;br&gt;departementspromemoria Beräkningsunderlag för dagersättning - sjuk-&lt;br&gt;penning, föräldrapenning m.m. (Ds 1999:19) i maj 1999 föreslagit att, i&lt;br&gt;de fall det inte kan utredas hur den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat&lt;br&gt;under de första fjorton dagarna i en sjukperiod, men det kan antas att för-&lt;br&gt;värvsarbete skulle ha utförts, tim- eller dagberäknad sjukpenning skall&lt;br&gt;utges som om den försäkrade skulle ha arbetat i jämförlig omfattning som&lt;br&gt;under de fjorton dagarna som föregått bedömningstidpunkten, om han&lt;br&gt;eller hon inte hade blivit sjuk. Mot bakgrund av den dom som numera&lt;br&gt;föreligger från Kammarrätten i Stockholm är det regeringens uppfattning&lt;br&gt;att den nu aktuella frågan bör lösas lagstiftningsvägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i likhet med vad Utredningen om översyn av&lt;br&gt;inkomstbegreppen inom bidrags- och socialförsäkringssystemen föreslog,&lt;br&gt;att det i sjuklönelagen inte skall föras in regler som kan strida mot eller&lt;br&gt;konkurrera med lagen om anställningsskydd. En ändring bör i stället ske i&lt;br&gt;AFL:s regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att i de fall det inte kan utredas hur den för-&lt;br&gt;säkrade skulle ha förvärvsarbetat under de första fjorton dagarna i en&lt;br&gt;sjukperiod, men det kan antas att förvärvsarbete skulle ha utförts, skall&lt;br&gt;tim- eller dagberäknad sjukpenning utges efter vad som kan antas skäligt&lt;br&gt;med ledning av hur han eller hon har förvärvsarbetat före sjukperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser vidare att det nu föreslagna förtydligandet endast be-&lt;br&gt;höver göras inom sjukförsäkringssystemet. Vad avser tillfällig föräldra-&lt;br&gt;penning m.fl. dagersättningar kan enligt nuvarande regelsystem ersätt-&lt;br&gt;ning i nu aktuella situationer utges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för regeländringen är svår att beräkna. Med tanke på de re-&lt;br&gt;lativt fa ärenden som uppmärksammats kan en rimlig uppskattning vara&lt;br&gt;1-2 miljoner kronor per år inom sjukpenningförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Vissa ändringar avseende de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Försäkringsmedicinska centrum ges även for-&lt;br&gt;mell möjlighet att bedriva forskning inom sitt ansvarsområde i enlig-&lt;br&gt;het med tidigare ställningstagande. Försäkringskassornas ansvar att&lt;br&gt;beakta de krav som ställs på verksamheten av hänsyn till jämställdhe-&lt;br&gt;ten mellan män och kvinnor samt integrationspolitiken tydliggörs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsmedicinska centrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsmedicinska centrum (FMC) som började sin verksamhet den&lt;br&gt;1 januari 2000 har till uppgift att tillhandahålla försäkringsmedicinska&lt;br&gt;utredningar och arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningar som efter-&lt;br&gt;frågas av samtliga försäkringskassor. FMC finns för närvarande i Tranås&lt;br&gt;och Nynäshamn. Huvudmannaskapet för FMC innehas av försäkrings-&lt;br&gt;kassan i Östergötlands län. FMC planerar att inom kommande år även&lt;br&gt;etablera en enhet till den västra delen av landet samt eventuellt till något&lt;br&gt;eller några av norrlandslänen. Regionaliseringen av verksamheten inom&lt;br&gt;FMC ligger i linje med intentionerna i den antagna propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen som låg till grund för bildandet av FMC Försäkrings-&lt;br&gt;medicinska utredningar, m.m. (prop. 1998/99:76) fördes också resone-&lt;br&gt;mang kring forskningen inom det försäkringsmedicinska området. Rege-&lt;br&gt;ringen anförde att forskningen i anslutning till FMC skall ges förutsätt-&lt;br&gt;ningar för utveckling samt att ett program för framtida satsningar bör&lt;br&gt;utarbetas. Regeringen beslutade därefter om direktiv till en organisa-&lt;br&gt;tionskommitté (S 1999:03) med uppdrag att förbereda inrättandet av&lt;br&gt;FMC. Kommittén antog namnet FMC-utredningen. Utredningen fick&lt;br&gt;bland annat i uppdrag att initiera åtgärder som ökar förutsättningarna för&lt;br&gt;forskning i anslutning till FMC. FMC-utredningen har i enlighet med&lt;br&gt;sina direktiv utarbetat ett program som underlag för forskningsinriktning,&lt;br&gt;tagit initiativ till utvecklat samarbete med olika etablerade universitets-&lt;br&gt;institutioner samt beräknat behovet av ekonomiskt stöd. FMC-utred-&lt;br&gt;ningen har i en skrivelse till regeringen den 12 augusti 1999 samt i be-&lt;br&gt;tänkandet Försäkringsmedicinskt centrum - utredningar i socialförsäk-&lt;br&gt;ringens tjänst (SOU 2000:5) redogjort för forskningens inriktning och&lt;br&gt;organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet redogör FMC-utredningen för sina allmänna utgångs-&lt;br&gt;punkter och anger en övergripande forskningsinriktning. Forskningen bör&lt;br&gt;enligt utredningen inriktas på behovet av kunskap om långtidssjuk-&lt;br&gt;skrivna, medicinsk praxis och försäkringsrelaterade bedömningar samt&lt;br&gt;medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering. En basresurs bestående&lt;br&gt;av forskare och forskningssekreterare kommer att finnas inom FMC. För&lt;br&gt;att stödja kunskapsuppbyggnaden inom området samt för att säkerställa&lt;br&gt;den vetenskapliga kvalitén i de forskningsprojekt som bedöms kunna&lt;br&gt;starta kommer ett vetenskapligt råd att bildas inom FMC. Avsikten är att&lt;br&gt;vissa basresurser, om så erfordras, skall finansieras via folkpensione-&lt;br&gt;ringsfonden samt att forskningsprojekten finansieras genom medel från&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskningsfonder och forskningsråd m.m. FMC-utredningen har vidare&lt;br&gt;bedömt att kostnaden för basresurserna inledningsvis kommer att uppgå&lt;br&gt;till 2 mkr per år. FMC har för år 2000, i enlighet med vad regeringen&lt;br&gt;anförde i budgetpropositionen för år 2000, tillförts medel från folkpen-&lt;br&gt;sioneringsfonden för att utgöra ett ekonomiskt stöd till verksamheten vid&lt;br&gt;FMC under uppbyggnadsskedet samt till forskningsverksamheten. FMC-&lt;br&gt;utredningen har i sitt betänkande också föreslagit att verksamheten ges&lt;br&gt;formell möjlighet att bedriva forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut om att inrätta FMC föranledde också vissa regeländ-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AFL kompletterades med en bestämmelse som innebar att försäkrings-&lt;br&gt;kassan fick rätt att bedriva verksamhet med försäkringsmedicinska utred-&lt;br&gt;ningar och arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningar. Vidare fick re-&lt;br&gt;geringen bemyndigande att besluta om vilken eller vilka försäkrings-&lt;br&gt;kassor som skall få i uppdrag att genomföra dessa utredningar. En&lt;br&gt;komplettering bör nu också göras i de aktuella bestämmelserna av inne-&lt;br&gt;börd att den allmänna försäkringskassa som är huvudman för FMC även&lt;br&gt;far bedriva forskning inom området. Detta var utgångspunkten för försla-&lt;br&gt;gen i prop. 1998/99:76 om Försäkringsmedicinska utredningar m.m. men&lt;br&gt;kom inte till uttryck i något författningsförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassornas ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som reglerar de allmänna försäkringskassornas verksamhet&lt;br&gt;finns i 18 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Där regle-&lt;br&gt;ras bland annat frågor om försäkringskassans uppgifter, ansvar och orga-&lt;br&gt;nisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att socialförsäkringarna är nationella och enhetliga,&lt;br&gt;finansieras också de allmänna försäkringskassornas förvaltningskostnader&lt;br&gt;via statliga medel. Regeringen har därav också ett berättigat behov av att&lt;br&gt;säkerställa och garantera den statliga styrningen av verksamheten.&lt;br&gt;Verksförordningen (1995:1322), som tillämpas på myndigheter under&lt;br&gt;regeringen, är därför även till stor del en förebild för styrningen av de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna. Detta avser bland annat bestämmelser om&lt;br&gt;försäkringskassans ledning samt styrelsens ansvar och uppgifter. Därav&lt;br&gt;följer att om kompletteringar görs av de relevanta bestämmelserna i&lt;br&gt;verksförordningen, bör detta även återspeglas i reglerna för de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I december 1997 antog riksdagen den integrationspolitiska propositio-&lt;br&gt;nen, Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till integ-&lt;br&gt;rationspolitik (prop. 1997/98:16, bet. 1997/98:SfU6, rskr. 1997/98:68).&lt;br&gt;Regeringen anförde i propositionen att mångfalden i samhället skall vara&lt;br&gt;utgångspunkt för politikens utformning inom alla samhällsområden samt&lt;br&gt;att mångfalden bör genomsyra arbetslivet och att staten har ett särskilt&lt;br&gt;ansvar som föredöme i detta avseende. Även i den förvaltningspolitiska&lt;br&gt;propositionen Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst (prop. 1997/98:136,&lt;br&gt;bet. 1997/98:KU31, rskr. 1997/98:294) anförde regeringen att myndig-&lt;br&gt;heterna bör beakta den kvalitets- och kompetenshöjning som kan uppnås&lt;br&gt;genom ökad etnisk och kulturell mångfald. Regeringen har mot bakgrund&lt;br&gt;av den beslutade inriktningen och målen för integrationspolitiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutat om olika åtgärder för utformningen och genomförandet av&lt;br&gt;politiken. Verksförordningen har bland annat kompletterats i detta av-&lt;br&gt;seende. Motsvarande bestämmelse bör därför införas även för försäk-&lt;br&gt;ringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I verksförordningen finns det också bestämmelser om myndighetens&lt;br&gt;ansvar att beakta de krav som ställs på verksamheten av hänsyn till jäm-&lt;br&gt;ställdheten mellan män och kvinnor. Motsvarande bestämmelse saknas&lt;br&gt;för försäkringskassorna. Av samma skäl som redovisats ovan bör regler&lt;br&gt;om jämställdhet även avse de allmänna försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i detta avsnitt föreslås träda i kraft den 1 juli 2000. Försla-&lt;br&gt;gen har inga finansiella effekter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Några rättelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Rättelser av hänvisningar görs dels i lagen&lt;br&gt;(1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård och dels i&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till socialförsäkringslagen (1999:799).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att sjukperioden även skall omfatta dag då arbetsgiva-&lt;br&gt;ren i stället för sjuklön utgivit ersättning till den försäkrade för resor till&lt;br&gt;och från arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att ett nytt andra stycke införs i förtydligande syfte för&lt;br&gt;det fall det inte kan utredas hur den försäkrade skulle ha arbetat under de&lt;br&gt;första 14 dagarna av en sjukperiod om han eller hon inte hade blivit sjuk.&lt;br&gt;Paragrafen i dess nuvarande lydelse kan tolkas så att den förhindrar att&lt;br&gt;sjukpenning utges om det inte är klarlagt hur den försäkrade skulle ha&lt;br&gt;arbetat under den ifrågavarande tiden. Det nu föreslagna tillägget innebär&lt;br&gt;att det klart anges att arbetstiden och dess förläggning under tiden som&lt;br&gt;föregått sjukperioden skall läggas till grund för beräkning av ersättningen&lt;br&gt;under de första ijorton dagama. Bestämmelsen far användas om det inte&lt;br&gt;kan utredas hur den försäkrade skulle ha arbetat men det kan antas att&lt;br&gt;detta skulle ha skett i ungefär samma omfattning som under jämförelse-&lt;br&gt;tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreskrivs att den eller de försäkringskassor som skall&lt;br&gt;genomföra försäkringsmedicinska utredningar och utredningar om arbets-&lt;br&gt;livsinriktad rehabilitering för alla försäkringskassor även far bedriva&lt;br&gt;därmed sammanhängande forskning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreskrivs vad försäkringskassans styrelse ansvarar för.&lt;br&gt;Den ändring som har gjorts anger att styrelsen i sitt arbete skall beakta&lt;br&gt;jämställdheten mellan kvinnor och män samt integrationspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1397) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det nya andra stycket i 3 kap. 10 § lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring måste också införas i paragrafens lydelse enligt lagen (1999:1397)&lt;br&gt;om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:225) om&lt;br&gt;ersättning till smittbärare&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;?§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följdändring föranledd av att ett nytt andra stycke till-&lt;br&gt;kommit i 3 kap. 10 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:95&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1465) om&lt;br&gt;ersättning och ledighet för närståendevård&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;?§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär en rättelse och att någon hänvisning inte längre görs&lt;br&gt;till 3 kap. 10 c § första stycket 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringslagen&lt;br&gt;(1999:799)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i punkten 3 är en rättelse av en felaktig hänvisning. Den&lt;br&gt;aktuella efterskyddstiden regleras i 3 kap. 6 § andra stycket socialforsäk-&lt;br&gt;ringslagen (1999:799). Hänvisningen har ändrats till detta lagrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:95&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer for&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;infor, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartmentet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, Klingvall, Östros,&lt;br&gt;Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén,&lt;br&gt;Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Ingela Thalén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1999/2000:95 Vissa socialförsäkrings-&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 59887, Stockholm 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:SfU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2000-03-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-03-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2000-03-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2000-04-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 03:20:15</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GN0395</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:18</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 03:20:15</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1999/2000:SfU12</uppgift>
<ref_dok_id>GN01SfU12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa socialförsäkringsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:95&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Sf23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:95 Vissa socialförsäkringsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:95&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Sf24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:95 Vissa socialförsäkringsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Desirée Pethrus Engström  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:95&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Sf24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:95 Vissa socialförsäkringsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Desirée Pethrus Engström  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margit Gennser  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:95&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Sf23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:95 Vissa socialförsäkringsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margit Gennser  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>