<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2308061</hangar_id>
 <dok_id>GN0394</dok_id>
 <rm>1999/2000</rm>
 <beteckning>94</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1999/2000:94</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>94</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-03-23 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:05:59</systemdatum>
 <publicerad>2000-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Moderniserade kapitaltäckningsregler m.m. Prop. 1999/2000:94 </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GN0394/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GN0394</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN0394</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1999/2000:94&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Moderniserade kapitaltäckningsregler m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0394/prop_19992000__94-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 23 mars 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars-Erik Lövdén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(F inansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas vissa frågor om kreditinstituts och värdepap-&lt;br&gt;persbolags kapitalkrav för risker i verksamheten enligt lagen (1994:2004)&lt;br&gt;om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag (kapitaltäckningslagen). Det lämnas förslag rörande inför-&lt;br&gt;livandet av tre nya EG-direktiv på kapitaltäckningsområdet. Direktivens&lt;br&gt;bestämmelser föreslås i stor utsträckning genomföras genom bemyndi-&lt;br&gt;gande från regeringen till Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kapitalkravet för kreditrisk föreslås vissa komplette-&lt;br&gt;ringar av kapitaltäckningslagens riskviktningssystem. Det föreslås att&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;skall kunna föreskriva en lägre riskvikt än 100 procent om det är motive-&lt;br&gt;rat från risksynpunkt. Det innebär bl.a. att värdepapper vars värde är be-&lt;br&gt;roende av bostadskrediter kan åsättas samma riskvikt, 50 procent, som&lt;br&gt;krediter till bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fordringar på AP-fondema föreslås att, i likhet med andra ford-&lt;br&gt;ringar på staten, riskvikten noll procent skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande kapitalkrav för marknadsrisker föreslås skärpt så att det&lt;br&gt;även omfattar råvarutillgångar och positioner i råvaruderivat. Guld och&lt;br&gt;positioner i guldderivat skall därvid behandlas enligt reglerna för valuta-&lt;br&gt;risk. Vidare skärps kapitalkraven för valutarisk på så sätt att kravet skall&lt;br&gt;beräknas på hela valutaexponeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom föreslås en möjlighet att under vissa förutsättningar över-&lt;br&gt;skrida gränserna för stora exponeringar i 5 kap. kapitaltäckningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver ändringarna i kapitaltäckningslagen föreslås ändringar i sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100). Sekretess skall framdeles gälla även för uppgifter&lt;br&gt;som Finansinspektionen erhåller enligt samarbetsavtal med andra utländ-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 94&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ska myndigheter än tillsynsmyndigheter och med utländska organ på det&lt;br&gt;finansiella området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut..................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag.......................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund.........................................................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regleringen av kravet på kapitaltäckning.........................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitaltäckning...............................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Baselkommittén och Baselöverenskommel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sen...................................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EG:s regelverk................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitaltäckningslagen....................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tre nya EG-direktiv..........................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;CAD II............................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hypoteksdirektivet..........................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Direktivet om utvidgad&amp;nbsp;matris........................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Genomförandet av direktiven..........................................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändrade kapitaltäckningskrav för marknadsrisk.............................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitalkrav för råvaror och råvaruderivat........................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitalkrav för positioner i guld.......................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Placeringar i värdepapper som indirekt har säkrats med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;panträtt i bostadsfastigheter..............................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fordringar med säkerhet i kommersiella fastigheter........40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Andra ändringar av riskvikter...........................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fordringar på trossamfund..............................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fordringar på AP-fondema.............................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Egna modeller...................................................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överskridande av gränsvärden för stora exponeringar i handels-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagret................................................................................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förlagslån i kapitalbasen.................................................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överklagande av normbeslut...........................................................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Informationsutbyte och sekretess....................................................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande EG-regler på området för banker och andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kreditinstitut......................................................................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Artikel 1 i direktivet om utvidgad&amp;nbsp;matris..........................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sekretesslagen...................................................................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser...................................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser..............................................................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;F örfattningskommentar...................................................................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:2004) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag....................................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/31/EG om&lt;br&gt;ändring av rådets direktiv 93/6/EEG om kapitalkrav&lt;br&gt;för värdepappersföretagochkreditinstitut....................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/32/EG om&lt;br&gt;ändring, som särskilt gäller panträtt i fast egendom, av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rådets direktiv 89/647/EEG om kapitaltäcknings-&lt;br&gt;grad för kreditinstitut .........................................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/33/EG om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring av artikel 12 i rådets direktiv 77/780/EEG om&lt;br&gt;rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut,&lt;br&gt;artiklarna 2, 5, 6, 7 och 8 och bilagorna II och III till&lt;br&gt;rådets direktiv 89/647/EEG om kapitaltäckningsgrad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för kredit institut och artikel 2 och bilaga II till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rådets direktiv 93/6/EEG om kapitalkrav för&lt;br&gt;värdepappersföretag och kreditinstitut.................... 83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Remissinstanser som yttrat sig över Promemoria om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;modemiseradekapitaltäckningsregler...................... 91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissenslagförslag................................. 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande......................................... 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 mars 2000.... 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad...................................................................110&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora&lt;br&gt;exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; att 8 kap. 5 och 19 §§ samt 9 kap. 12 § sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i statlig myndighets verksamhet, som består i till-&lt;br&gt;ståndsgivning eller tillsyn med avseende på bank- och kreditväsendet,&lt;br&gt;värdepappersmarknaden eller försäkringsväsendet, för uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksamhet&lt;br&gt;avser, om det kan antas att han lider skada om uppgiften röjs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ekonomiska eller personliga förhållanden för annan, som har trätt i&lt;br&gt;affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens&lt;br&gt;verksamhet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende hos statlig myndighet om innehav av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktier i bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag, värdepappersbolag&lt;br&gt;eller försäkringsaktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andelar i medlemsbank eller kreditmarknadsförening, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. aktier eller andelar i börs, auktoriserad marknadsplats eller clearing-&lt;br&gt;organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller sekretess för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om&lt;br&gt;uppgiften röjs. Sekretess gäller inte för beslut av myndigheten och inte&lt;br&gt;heller för uppgift som erhållits från annan myndighet om uppgiften inte&lt;br&gt;är sekretessbelagd där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller vidare i statlig myndighets verksamhet, som består i&lt;br&gt;övervakning enligt insiderlagen (1990:1342), övervakning enligt lagen&lt;br&gt;(1991:980) om handel med finansiella instrument eller kontroll enligt&lt;br&gt;valutaväxlingslagen (1996:1006), för sådan uppgift om enskilds ekono-&lt;br&gt;miska eller personliga förhållanden, vilken på begäran har lämnats av&lt;br&gt;någon som är skyldig att lämna uppgifter till myndigheten. Rör uppgiften&lt;br&gt;den uppgiftsskyldige gäller dock sekretess endast om denne kan antas&lt;br&gt;lida skada eller men om uppgiften röjs och sekretess inte motverkar syftet&lt;br&gt;med uppgiftsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Jfr rådets första direktiv 77/780/EEG av den 12 december 1977 om samordning av lagar&lt;br&gt;och andra författningar om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (EGT L&lt;br&gt;322, 17.12.1977 s. 30, Celex 377L0780) senast ändrat genom Europaparlamentets och&lt;br&gt;rådets direktiv 98/33/EG av den 22 juni 1998 om ändring av artikel 12 i rådets direktiv&lt;br&gt;77/780/EEG om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut, artiklarna 2, 5, 6, 7&lt;br&gt;och 8 och bilagorna II och III till rådets direktiv 89/647/EEG om kapitaltäckningsgrad för&lt;br&gt;kreditinstitut och artikel 2 och bilaga II till rådets direktiv 93/6/EEG om kapitalkrav för&lt;br&gt;värdepappersföretag och kreditinstitut (EGT L 204, 21.07.1998 s. 29, Celex 398L0033).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:264.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, i den mån riks-&lt;br&gt;dagen har godkänt avtal härom&lt;br&gt;med främmande stat eller mellan-&lt;br&gt;folklig organisation, hos myndig-&lt;br&gt;het i verksamhet som avses i&lt;br&gt;första-tredje styckena for sådan&lt;br&gt;uppgift om affärs- eller driftför-&lt;br&gt;hållanden och ekonomiska eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, i den mån riks-&lt;br&gt;dagen har godkänt avtal härom&lt;br&gt;med främmande stat eller mellan-&lt;br&gt;folklig organisation, hos myndig-&lt;br&gt;het i verksamhet som avses i&lt;br&gt;första-tredje styckena för sådan&lt;br&gt;uppgift om affärs- eller driftför-&lt;br&gt;hållanden och ekonomiska eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personliga förhållanden som myn-&lt;br&gt;digheten erhållit enligt avtalet.&lt;br&gt;Samma sekretess gäller hos&lt;br&gt;Finansinspektionen, i den mån&lt;br&gt;regeringen föreskriver det, om&lt;br&gt;inspektionen från motsvarande&lt;br&gt;utländsk myndighet erhållit upp-&lt;br&gt;gifter enligt annat avtal. Före-&lt;br&gt;skrifterna i 14 kap. 1-3 §§ får inte&lt;br&gt;i fråga om denna sekretess tilläm-&lt;br&gt;pas i strid med avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan för särskilt fall förordna om undantag från sekretessen&lt;br&gt;enligt första stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften läm-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personliga förhållanden som myn-&lt;br&gt;digheten erhållit enligt avtalet.&lt;br&gt;Samma sekretess gäller hos&lt;br&gt;Finansinspektionen, i den mån&lt;br&gt;regeringen föreskriver det, om&lt;br&gt;inspektionen från utländsk myn-&lt;br&gt;dighet eller utländskt organ erhål-&lt;br&gt;lit uppgifter enligt annat avtal.&lt;br&gt;Föreskrifterna i 14 kap. 1-3 §§ får&lt;br&gt;inte i fråga om denna sekretess&lt;br&gt;tillämpas i strid med avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av sekretess far uppgift enligt första stycket lämnas till en&lt;br&gt;börs om uppgiften behövs för att börsen skall kunna fullgöra sina upp-&lt;br&gt;gifter enligt lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet eller an-&lt;br&gt;nan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos till-&lt;br&gt;synsmyndighet i konkurs för upp-&lt;br&gt;gift om enskilds affärs- eller&lt;br&gt;driftförhållanden, om det kan antas&lt;br&gt;att den som uppgiften rör lider&lt;br&gt;skada om uppgiften röjs. Utan hin-&lt;br&gt;der av sekretessen får uppgift läm-&lt;br&gt;nas till enskild enligt vad som&lt;br&gt;föreskrivs i konkurslagen&lt;br&gt;(1987:672).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos till-&lt;br&gt;synsmyndighet i konkurs för upp-&lt;br&gt;gift om enskilds affärs- eller&lt;br&gt;driftförhållanden, om det kan antas&lt;br&gt;att den som uppgiften rör lider&lt;br&gt;skada om uppgiften röjs. Utan hin-&lt;br&gt;der av sekretessen far uppgift läm-&lt;br&gt;nas till enskild enligt vad som&lt;br&gt;föreskrivs i konkurslagen&lt;br&gt;(1987:672). Föreskrifterna i&lt;br&gt;14 kap. 1-3 §§ får inte i fråga om&lt;br&gt;denna sekretess tillämpas i strid&lt;br&gt;med avtal som ingåtts med&lt;br&gt;utländsk myndighet eller utländskt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om någons inträde i Advokatsamfundet, om&lt;br&gt;disciplinärt ingripande mot advokat eller om advokats uteslutning ur&lt;br&gt;samfundet for uppgift om hans ekonomiska ställning eller om annans&lt;br&gt;personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den som&lt;br&gt;uppgiften rör lider skada eller men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande sekretess gäller i&lt;br&gt;ärende om godkännande eller&lt;br&gt;auktorisation av revisor eller&lt;br&gt;registrering av revisionsbolag, om&lt;br&gt;disciplinärt ingripande mot god-&lt;br&gt;känd eller auktoriserad revisor&lt;br&gt;eller registrerat revisionsbolag&lt;br&gt;eller om upphävande av godkän-&lt;br&gt;nande, auktorisation eller registre-&lt;br&gt;ring. Sekretessen enligt detta&lt;br&gt;stycke gäller inte beslut i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande sekretess gäller i&lt;br&gt;ärende om godkännande eller&lt;br&gt;auktorisation av revisor eller&lt;br&gt;registrering av revisionsbolag, om&lt;br&gt;disciplinärt ingripande mot god-&lt;br&gt;känd eller auktoriserad revisor&lt;br&gt;eller registrerat revisionsbolag&lt;br&gt;eller om upphävande av godkän-&lt;br&gt;nande, auktorisation eller registre-&lt;br&gt;ring. Föreskrifterna i 14 kap. 1—&lt;br&gt;3 får inte i fråga om denna&lt;br&gt;sekretess tillämpas i strid med&lt;br&gt;avtal som ingåtts med utländsk&lt;br&gt;myndighet eller utländskt organ.&lt;br&gt;Sekretessen enligt detta stycke&lt;br&gt;gäller inte beslut i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1995:532.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar för kredit-&lt;br&gt;institut och värdepappersbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; i fråga om lagen (1994:2004) om kapitaltäck-&lt;br&gt;ning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 7 kap. 17 och 18 §§ skall utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före 4 kap. 8 § och 7 kap. 17 § skall utgå,&lt;br&gt;dels att nuvarande 5 kap. 6 § skall betecknas 5 kap. 7 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 6 §, 3 kap. 1 §, 4 kap. 1, 2, 6 och 8 §§, 5 kap. 4 §,&lt;br&gt;6 kap. 9 § samt 7 kap. 16 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas ett nytt kapitel, 8 kap., av följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 5 kap. 6 §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapital&lt;br&gt;efter avräkning enligt 7 § och 5 kap. 4 § tredje stycket 2. Det primära&lt;br&gt;kapitalet skall utgöra minst hälften av kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med primärt kapital avses:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. I bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag eget&lt;br&gt;kapital med undantag för kumulativa preferensaktier, i sparbanker&lt;br&gt;reservfonder, i medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar eget kapi-&lt;br&gt;tal med undantag för förlagsinsatser samt i Svenska skeppshypotekskas-&lt;br&gt;san kassans reservfond. Från eget kapital skall undantas uppskrivnings-&lt;br&gt;fonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Jfr rådets direktiv 89/647/EEG av den 18 december 1989 om kapitaltäckningsgrad för&lt;br&gt;kreditinstitut (EGT L 386, 30.12.1989 s. 14, Celex 389L0647) senast ändrat genom&lt;br&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 98/32/EG av den 22 juni 1998 om ändring, som&lt;br&gt;särskilt gäller panträtt i fast egendom, av rådets direktiv 89/647/EEG om&lt;br&gt;kapitaltäckningsgrad för kreditinstitut (EGT L 204, 21.07.1998 s. 26, Celex 398L0032), och&lt;br&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 98/33/EG av den 22 juni 1998 om ändring av artikel&lt;br&gt;12 i rådets direktiv 77/780/EEG om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut,&lt;br&gt;artiklarna 2, 5, 6, 7 och 8 och bilagorna II och III till rådets direktiv 89/647/EEG om&lt;br&gt;kapitaltäckningsgrad för kreditinstitut och artikel 2 och bilaga II till rådets direktiv&lt;br&gt;93/6/EEG om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut (EGT L 204,&lt;br&gt;21.07.1998 s. 29, Celex 398L0033), samt rådets direktiv 93/6/EEG av den 15 mars 1993&lt;br&gt;om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut (EGT L 141, 11.06.1993 s. 1,&lt;br&gt;Celex 393L0006) senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/31/EG av&lt;br&gt;den 22 juni 1998 om ändring av rådets direktiv 93/6/EEG om kapitalkrav för&lt;br&gt;värdepappersföretag och kreditinstitut (EGT L 204, 21.07.1998 s. 13, Celex 398L0031),&lt;br&gt;och Europaparlamentets och rådets direktiv 98/33/EG av den 22 juni 1998 om ändring av&lt;br&gt;artikel 12 i rådets direktiv 77/780/EEG om rätten att starta och driva verksamhet i&lt;br&gt;kreditinstitut, artiklarna 2, 5, 6, 7 och 8 och bilagorna II och III till rådets direktiv&lt;br&gt;89/647/EEG om kapitaltäckningsgrad för kreditinstitut och artikel 2 och bilaga II till rådets&lt;br&gt;direktiv 93/6/EEG om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut (EGT L 204,&lt;br&gt;21.07.1998 s. 29, Celex 398L0033).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 2000:42.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. I banker, kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag kapital-&lt;br&gt;andelen av skatteutjämningsreserv och periodiseringsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. I banker och kreditmarknadsföretag kapitalandelen av det belopp&lt;br&gt;som svarar mot bankens eller företagets reserver till följd av avskrivning&lt;br&gt;på egendom som upplåtits till nyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med supplementärt kapital avses&lt;br&gt;värdet av förlagslån och andra&lt;br&gt;skuldförbindelser med en ur-&lt;br&gt;sprunglig löptid på minst fem år&lt;br&gt;och med rätt till betalning först&lt;br&gt;efter institutets övriga borgenärer,&lt;br&gt;dock sammanlagt högst till ett be-&lt;br&gt;lopp som motsvarar hälften av det&lt;br&gt;primära kapitalet. Förlagslån och&lt;br&gt;andra skuldförbindelser vilkas&lt;br&gt;återstående löptid understiger fem&lt;br&gt;år får tas upp till ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar högst 20 % av det no-&lt;br&gt;minella värdet för varje helt år&lt;br&gt;som återstår till förfallodagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som primärt eller supplementärt kapital far dessutom, efter medgi-&lt;br&gt;vande av Finansinspektionen, räknas värdet av förlagsinsatser samt andra&lt;br&gt;kapitaltillskott och reserver än som sägs i andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med supplementärt kapital avses&lt;br&gt;värdet av skuldförbindelser som&lt;br&gt;medför rätt till betalning först efter&lt;br&gt;institutets övriga borgenärer&lt;br&gt;(förlagslån) och som har en ur-&lt;br&gt;sprunglig löptid på minst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för kreditrisker enligt 2 kap. 2 § bestäms i förhållande till&lt;br&gt;ett instituts tillgångar och åtaganden som inte ingår i handelslagret. Till-&lt;br&gt;gångar och åtaganden delas in i följande grupper:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 1. Inneliggande kassa, checkar och postremissväxlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Placeringar och fordringar för vilka svenska staten, en svensk kom-&lt;br&gt;mun eller därmed jämförlig samfallighet svarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Placeringar och fordringar för vilka en utländsk stat eller central-&lt;br&gt;bank svarar, om placeringen eller fordran gäller i den utländska statens&lt;br&gt;valuta och är refmansierad i samma valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Övriga placeringar och fordringar för vilka svarar Europeiska&lt;br&gt;gemenskaperna eller någon av de utländska stater eller centralbanker som&lt;br&gt;regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Placeringar och fordringar för vilka svarar en sådan utländsk kom-&lt;br&gt;mun eller därmed jämförlig samfällighet, med befogenhet att kräva in&lt;br&gt;offentlig uppbörd, som regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Placeringar, fordringar,&lt;br&gt;garantiförbindelser och andra&lt;br&gt;åtaganden som inte är mer risk-&lt;br&gt;fyllda än de som anges i 1-5 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1598.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Placeringar, fordringar,&lt;br&gt;garantiförbindelser och andra åta-&lt;br&gt;ganden, för vilka säkerheten utgörs&lt;br&gt;av sådana placeringar eller ford-&lt;br&gt;ringar som anges i 1-5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 1. Placeringar och fordringar&lt;br&gt;för vilka Allmänna pensionsfon-&lt;br&gt;den, Konungariket Sveriges stads-&lt;br&gt;hypotekskassa, Sveriges allmänna&lt;br&gt;hypoteksbank, ett kreditinstitut&lt;br&gt;eller ett värdepappersbolag med&lt;br&gt;tillstånd enligt 3 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket 4 och 5 lagen (1991:981)&lt;br&gt;om värdepappersrörelse svarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Placeringar och fordringar för vilka svarar en kommun eller därmed&lt;br&gt;jämförlig samfällighet i någon av de utländska stater som regeringen&lt;br&gt;föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Placeringar och fordringar med en återstående löptid av högst ett år&lt;br&gt;för vilka ett utländskt kreditinstitut svarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som uppfyller de krav regeringen&lt;br&gt;föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Placeringar, fordringar,&lt;br&gt;garantiförbindelser och andra åta-&lt;br&gt;ganden, för vilka säkerheten utgörs&lt;br&gt;av sådana placeringar eller ford-&lt;br&gt;ringar som anges i 1-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 1. Placeringar och fordringar&lt;br&gt;för vilka Konungariket Sveriges&lt;br&gt;stadshypotekskassa, Sveriges all-&lt;br&gt;männa hypoteksbank, ett kreditin-&lt;br&gt;stitut eller ett värdepappersbolag&lt;br&gt;med tillstånd enligt 3 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket 4 och 5 lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse svarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Placeringar och fordringar för vilka svarar ett utländskt kreditinstitut&lt;br&gt;i någon av de utländska stater som regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Placeringar och fordringar för vilka svarar någon av de internatio-&lt;br&gt;nella utvecklingsbanker som regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Placeringar, fordringar,&lt;br&gt;garantiförbindelser och andra&lt;br&gt;åtaganden som inte är mer risk-&lt;br&gt;fyllda än de som anges i 1—5 och&lt;br&gt;som uppfyller de krav regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Placeringar, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fordringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;garantiförbindelser och andra åta-&lt;br&gt;ganden, för vilka säkerheten utgörs&lt;br&gt;av sådana placeringar eller ford-&lt;br&gt;ringar som anges i 1-5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Placeringar, fordringar,&lt;br&gt;garantiförbindelser och andra åta-&lt;br&gt;ganden, för vilka säkerheten utgörs&lt;br&gt;av panträtt i bostadsfastighet eller&lt;br&gt;tomträtt till sådan fastighet inom&lt;br&gt;det uppskattade värde som institu-&lt;br&gt;tet bestämt efter särskild värde-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Placeringar,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fordringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;garantiförbindelser och andra åta-&lt;br&gt;ganden, för vilka säkerheten utgörs&lt;br&gt;av sådana placeringar eller ford-&lt;br&gt;ringar som anges i 1-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. 1. Placeringar, fordringar,&lt;br&gt;garantiförbindelser och andra åta-&lt;br&gt;ganden, för vilka säkerheten utgörs&lt;br&gt;av panträtt i bostadsfastighet eller&lt;br&gt;tomträtt till sådan fastighet inom&lt;br&gt;det uppskattade värde som institu-&lt;br&gt;tet bestämt efter särskild värde-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Placeringar, fordringar,&lt;br&gt;garantiförbindelser och andra&lt;br&gt;åtaganden som inte är mer risk-&lt;br&gt;fyllda än de som anges i 1 och som&lt;br&gt;uppfyller de krav regeringen före-&lt;br&gt;skriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D. Övriga placeringar, fordringar, garantiförbindelser och andra åta-&lt;br&gt;ganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av kapitalkravet undantas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sådana övervärden och tillskott som enligt 2 kap. 7 § andra respek-&lt;br&gt;tive tredje stycket skall räknas av från kapitalbasen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sådana tillskott som avses i 2 kap. 7 § fjärde stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sådana icke likvida tillgångar som räknats av från kapitalbasen enligt&lt;br&gt;2 kap. 8 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sådana poster som inte skall räknas in vid bestämmandet av ett insti-&lt;br&gt;tuts exponeringar enligt 5 kap. 4 § tredje stycket 2 och som räknats av&lt;br&gt;från kapitalbasen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fordringar mot företag som ingår i samma finansiella företagsgrupp&lt;br&gt;som institutet och som omfattas av bestämmelserna i 6 kap. om fullstän-&lt;br&gt;dig konsolidering eller konsolidering genom klyvningsmetod,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fordringar som har garanterats av ett företag som ingår i samma&lt;br&gt;finansiella företagsgrupp som institutet och som omfattas av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 6 kap. om fullständig konsolidering eller konsolidering genom&lt;br&gt;klyvningsmetod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av kapitalkravet skall tillgångarna och åtagandena&lt;br&gt;tas upp till sammanlagt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 0 % av summan av de poster som anges i första stycket A,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 20 % av summan av de poster som anges i första stycket B,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 50 % av summan av de poster som anges i första stycket C, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 100 % av summan av de poster som anges i första stycket D.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett instituts handelslager utgörs&lt;br&gt;av sådana positioner i finansiella&lt;br&gt;instrument som institutet tagit för&lt;br&gt;att på kort sikt göra en vinst eller&lt;br&gt;för att skydda andra positioner i&lt;br&gt;handelslagret. Till handelslagret&lt;br&gt;skall också räknas sådana expone-&lt;br&gt;ringar som uppkommit till följd av&lt;br&gt;oavslutade affärer i finansiella&lt;br&gt;instrument eller inte fullgjorda&lt;br&gt;leveranser av sådana instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett instituts handelslager utgörs&lt;br&gt;av sådana positioner i finansiella&lt;br&gt;instrument och råvaror som insti-&lt;br&gt;tutet tagit för att på kort sikt göra&lt;br&gt;en vinst eller för att skydda andra&lt;br&gt;positioner i handelslagret. Till&lt;br&gt;handelslagret skall också räknas&lt;br&gt;sådana exponeringar som upp-&lt;br&gt;kommit till följd av oavslutade&lt;br&gt;affärer i finansiella instrument och&lt;br&gt;råvaror, eller inte fullgjorda leve-&lt;br&gt;ranser av sådana instrument och&lt;br&gt;råvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelslagret utgörs vidare av ett instituts resultatförda men oregle-&lt;br&gt;rade fordringar som är hänförliga till poster i handelslagret, såsom ford-&lt;br&gt;ringar på avgifter, provisioner, räntor och utdelningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för ränteanknutna finansiella instrument som ingår i ett&lt;br&gt;instituts handelslager bestäms på grundval av emittentens kreditvärdighet&lt;br&gt;och instrumentens löptid. Kapitalkravet omfattar specifik och generell&lt;br&gt;risk i positionerna. Vid beräkning av kapitalkravet far institutet mot&lt;br&gt;varandra räkna av positioner vilkas värde ökar vid ökning av instrumen-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tets eller underliggande instruments värde (långa positioner) och övriga&lt;br&gt;positioner (korta positioner) i finansiella instrument, om instrumenten är&lt;br&gt;av samma slag och utgivna av samma emittent eller, i fråga om finan-&lt;br&gt;siella instrument med andra finansiella instrument som underliggande&lt;br&gt;tillgång, om den underliggande tillgången utgörs av instrument som&lt;br&gt;uppfyller dessa villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av kapitalkravet avseende den specifika risken skall&lt;br&gt;de ränteanknutna finansiella instrumenten delas in i följande grupper:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Placeringar och fordringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. där emittenten är svenska staten, en svensk kommun eller därmed&lt;br&gt;jämförlig samfällighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. där emittenten är någon utländsk stat eller centralbank som rege-&lt;br&gt;ringen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. där emittenten är en sådan utländsk kommun eller därmed jämförlig&lt;br&gt;samfällighet, med befogenhet att kräva in offentlig uppbörd, som rege-&lt;br&gt;ringen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. som inte är mer riskfyllda än&lt;br&gt;de som anges i 1-3 och som upp-&lt;br&gt;fyller de krav regeringen föreskri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. för vilka säkerheten utgörs av&lt;br&gt;placeringar eller fordringar som&lt;br&gt;anges i 1-4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. för vilka säkerheten utgörs av&lt;br&gt;placeringar eller fordringar som&lt;br&gt;anges i 1—3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Placeringar och fordringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. där emittenten är ett kreditinstitut eller värdepappersbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. där emittenten är en kommun eller därmed jämförlig samfällighet i&lt;br&gt;någon av de utländska stater som regeringen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. där emittenten är ett utländskt kreditinstitut eller värdepappersföre-&lt;br&gt;tag i någon av de utländska stater som regeringen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. där emittenten är någon av de internationella utvecklingsbanker som&lt;br&gt;regeringen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. som inte är mer risifyllda än&lt;br&gt;de som anges i 1-4 och som upp-&lt;br&gt;fyller de krav regeringen föreskri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. för vilka säkerheten utgörs av&lt;br&gt;sådana placeringar eller fordringar&lt;br&gt;som avses i 1-4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. som uppfyller särskilda krav i&lt;br&gt;fråga om marknadsnotering, likvi-&lt;br&gt;ditet och kreditvärdighet hos&lt;br&gt;emittenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. för vilka säkerheten utgörs av&lt;br&gt;sådana placeringar eller fordringar&lt;br&gt;som avses i 1-5,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. som uppfyller särskilda krav i&lt;br&gt;fråga om marknadsnotering, likvi-&lt;br&gt;ditet och kreditvärdighet hos&lt;br&gt;emittenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Övriga placeringar och åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för den specifika risken skall i varje enskild valuta mot-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 0 % av summan av de poster som anges i andra stycket A,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 0,25 %, 1,00 % och 1,60 % av summan av de poster som anges i&lt;br&gt;andra stycket B, beroende på om den återstående löptiden är högst&lt;br&gt;6 månader, mellan 6 och 24 månader respektive över 24 månader, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 8 % av summan av de poster som anges i andra stycket C.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för den generella risken skall i vaije enskild valuta be- Prop. 1999/2000:94&lt;br&gt;stämmas enligt antingen en löptidsbaserad eller en durationsbaserad me-&lt;br&gt;tod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett institut har betalat för finansiella instrument som ingår i han-&lt;br&gt;delslagret innan dessa har mottagits eller levererat instrumenten utan att&lt;br&gt;likvid erhållits för dem skall kapitalkravet bestämmas till 8 % av värdet&lt;br&gt;av de finansiella instrumenten eller likviden sedan värdet multiplicerats&lt;br&gt;med det riskvikttal som enligt andra stycket gäller för motparten i tran-&lt;br&gt;saktionen. Om transaktionen gjorts över en stats gräns gäller vad nu sagts&lt;br&gt;endast om en eller flera dagar har förflutit efter det att betalningen eller&lt;br&gt;leveransen ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i första stycket avsedda riskvikttalet utgör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. 0 % för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. svenska staten, en svensk kommun eller därmed jämförlig samfållig-&lt;br&gt;het,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utländska stater eller centralbanker som regeringen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en sådan utländsk kommun 3. en sådan utländsk kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller därmed jämförlig samfällig-&lt;br&gt;het, med befogenhet att kräva in&lt;br&gt;offentlig uppbörd, som regeringen&lt;br&gt;föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. 20 % för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Allmänna pensionsfonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett kreditinstitut eller värde-&lt;br&gt;pappersbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en svensk börs eller clearing-&lt;br&gt;organisation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en kommun eller därmed&lt;br&gt;jämförlig samfällighet i någon av&lt;br&gt;de utländska stater som regeringen&lt;br&gt;föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;ett utländskt kreditinstitut&lt;br&gt;eller värdepappersföretag i någon&lt;br&gt;av de utländska stater som rege-&lt;br&gt;ringen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. en börs eller clearingorgani-&lt;br&gt;sation i någon av de utländska&lt;br&gt;stater som regeringen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. någon av de internationella&lt;br&gt;utvecklingsbanker som regeringen&lt;br&gt;föreskriver.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller därmed jämförlig samfällig-&lt;br&gt;het, med befogenhet att kräva in&lt;br&gt;offentlig uppbörd, som regeringen&lt;br&gt;föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. fordringar och placeringar&lt;br&gt;som inte är mer riskfyllda än de&lt;br&gt;som anges i 1—3 och som uppfyller&lt;br&gt;de krav regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett kreditinstitut eller värde-&lt;br&gt;pappersbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en svensk börs eller clearing-&lt;br&gt;organisation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en kommun eller därmed&lt;br&gt;jämförlig samfällighet i någon av&lt;br&gt;de utländska stater som regeringen&lt;br&gt;föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;ett utländskt kreditinstitut&lt;br&gt;eller värdepappersföretag i någon&lt;br&gt;av de utländska stater som rege-&lt;br&gt;ringen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. en börs eller clearingorgani-&lt;br&gt;sation i någon av de utländska&lt;br&gt;stater som regeringen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. någon av de internationella&lt;br&gt;utvecklingsbanker som regeringen&lt;br&gt;föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. fordringar och placeringar&lt;br&gt;som inte är mer risifyllda än de&lt;br&gt;som anges i 1—6 och som uppfyller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de krav regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. 100 % för övriga motparter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte återköpsavtal&lt;br&gt;(repor och omvända repor), värdepapperslån och sådana derivatinstru-&lt;br&gt;ment som regeringen föreskriver. För dessa skall kapitalkravet i stället&lt;br&gt;beräknas i enlighet med vad regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett instituts totala nettoposi-&lt;br&gt;tion i annan valuta än redovis-&lt;br&gt;ningsvalutan enligt 4 kap. 6 §&lt;br&gt;bokföringslagen (1999:1078) för&lt;br&gt;hela verksamheten överstiger 2 %&lt;br&gt;av kapitalbasen enligt 2 kap. 6-8&lt;br&gt;§§ skall kapitalkravet motsvara&lt;br&gt;8% av det överskjutande beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett instituts totala netto-&lt;br&gt;position i annan valuta än redo-&lt;br&gt;visningsvalutan avses den högsta&lt;br&gt;summan av ett instituts korta&lt;br&gt;nettopositioner eller långa netto-&lt;br&gt;positioner i olika valutor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För balanserade positioner i&lt;br&gt;nära korrelerade valutor får&lt;br&gt;tillämpas ett kapitalkrav motsva-&lt;br&gt;rande 4 % av värdet av den balan-&lt;br&gt;serade positionen. Vidare får ett&lt;br&gt;lägre kapitalkrav tillämpas för&lt;br&gt;valutor som omfattas av mellan-&lt;br&gt;statliga bindande överenskom-&lt;br&gt;melser om valutakurssamarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter medgivande av Finans-&lt;br&gt;inspektionen får en simulerings-&lt;br&gt;metod användas vid beräkning av&lt;br&gt;kapitalkravet enligt denna pa-&lt;br&gt;ragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett institut skall uppfylla ett&lt;br&gt;kapitalkrav för valutarisk och&lt;br&gt;råvarurisk. Kravet skall bestäm-&lt;br&gt;mas och beräknas för hela verk-&lt;br&gt;samheten enligt föreskrifter som&lt;br&gt;regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av ett insti-&lt;br&gt;tuts exponering enligt 1 och 3 §§&lt;br&gt;skall inte räknas in de poster som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 1 § första stycket A&lt;br&gt;2-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av ett insti-&lt;br&gt;tuts exponering enligt 1 och 3 §§&lt;br&gt;skall inte räknas in de poster som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 1 § första stycket A&lt;br&gt;2-7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid valutatransaktioner omfattas inte exponeringar som uppkommer i&lt;br&gt;samband med normal avveckling av en transaktion under två dygn efter&lt;br&gt;betalning. Vid köp eller försäljning av finansiella instrument omfattas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 2000:42.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1598.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte exponeringar som uppkommer i samband med normal avveckling av&lt;br&gt;en transaktion under fem vardagar efter den tidpunkt då antingen betal-&lt;br&gt;ning har skett eller de finansiella instrumenten har levererats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far föreskriva att även andra poster än dem som anges i&lt;br&gt;första stycket inte skall räknas in vid bestämmandet av ett instituts expo-&lt;br&gt;neringar enligt detta kapitel, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kreditrisken är låg, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. posterna räknats av från institutets kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av ett instituts expone-&lt;br&gt;ringar i handelslagret mot en kund&lt;br&gt;eller en grupp av kunder med in-&lt;br&gt;bördes anknytning får, efter med-&lt;br&gt;givande av Finansinspektionen,&lt;br&gt;överstiga de gränsvärden som an-&lt;br&gt;ges i 1 och 3 §§, om institutet&lt;br&gt;uppfyller det särskilda kapitalkrav&lt;br&gt;och de villkor i övrigt för den&lt;br&gt;överstigande exponeringen som&lt;br&gt;regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalbasen för den finansiella företagsgruppen skall bestämmas i en-&lt;br&gt;lighet med vad som anges i 2 kap. 6-8 §§. Även den del av kapitalbasen&lt;br&gt;som belöper på minoritetsandelar skall ingå. Goodwill som belöper på&lt;br&gt;företag som omfattas av gruppbaserad redovisning skall räknas av från&lt;br&gt;primärt kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av kapitalkrav för&lt;br&gt;kreditrisker skall tillgångar och&lt;br&gt;åtaganden tas upp till de värden&lt;br&gt;som föreskrivs i 3 kap. 1 §. Vid&lt;br&gt;beräkning av kapitalkrav för&lt;br&gt;marknadsrisker skall reglerna i&lt;br&gt;4 kap. 2-8 §§ tillämpas. Expone-&lt;br&gt;ringar skall bestämmas på sätt som&lt;br&gt;anges i 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av kapitalkrav för&lt;br&gt;kreditrisker skall tillgångar och&lt;br&gt;åtaganden tas upp till de värden&lt;br&gt;som föreskrivs i 3 kap. 1 §. Vid&lt;br&gt;beräkning av kapitalkrav för&lt;br&gt;marknadsrisker skall reglerna i&lt;br&gt;4 kap. 2-8 §§ eller 9 § tillämpas.&lt;br&gt;Exponeringar skall bestämmas på&lt;br&gt;sätt som anges i 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som Finansinspektionen meddelar med stöd av 12 § får överkla-&lt;br&gt;gas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut som inspektionen&lt;br&gt;meddelar enligt denna lag får&lt;br&gt;överklagas hos länsrätten. Pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd krävs vid överkla-&lt;br&gt;gande till kammarrätten av läns-&lt;br&gt;rättens avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut som inspektionen&lt;br&gt;meddelar enligt denna lag far&lt;br&gt;överklagas hos länsrätten. Detta&lt;br&gt;gäller dock inte beslut i ärenden&lt;br&gt;som avses i 20 § första stycket 5&lt;br&gt;förvaltningslagen (1986:223).&lt;br&gt;Prövningstillstånd krävs vid över-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klagande till kammarrätten av&lt;br&gt;länsrättens avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen far bestämma att ett beslut om föreläggande skall&lt;br&gt;gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Bemyndiganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektio-&lt;br&gt;nen skall meddela närmare föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. villkor för att räkna in poster i kapitalbasen och räkna av poster från&lt;br&gt;densamma enligt 2 kap. 6 § respektive 7 §, omfattningen av dessa poster&lt;br&gt;och hur kapitalbasen i övrigt skall beräknas enligt samma paragrafer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vilka poster som får räknas in i kapitalbasen enligt 2 kap. 8 § och&lt;br&gt;omfattningen av dessa samt vilka icke likvida tillgångar som skall räknas&lt;br&gt;av från kapitalbasen enligt samma paragraf,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beräkning av kapitalkraven enligt 3 kap. 1 och 2 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vilka poster som skall ingå i handelslagret enligt 4 kap. 1 § och om-&lt;br&gt;fattningen av dessa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beräkning av kapitalkraven enligt 4 kap. 2-7 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. hur exponeringarna skall värderas vid beräkningen av ett instituts&lt;br&gt;exponeringar enligt 5 kap. 1 och 3 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. hur konsolidering skall ske och hur kapitalbasen skall beräknas en-&lt;br&gt;ligt 6 kap. 6-9 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. innehållet, utformningen och omfattningen av den redovisning eller&lt;br&gt;information som skall lämnas enligt 7 kap. 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. omfattningen och fullgörandet av rapporteringsskyldigheten enligt&lt;br&gt;7 kap. 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektio-&lt;br&gt;nen far meddela de föreskrifter som behövs om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. villkoren för att beräkna kapitalkravet enligt undantagsregeln i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beräkning av kapitalkravet enligt 2 kap. 5 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Regeringen får bemyndiga Finansinspektionen att meddela sådana&lt;br&gt;föreskrifter och fatta sådana beslut som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 3 kap. 1 § första stycket A 4-6, B 2, 4-6 samt C 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 4 kap. 2 § andra stycket A 2-4 och B 2-5,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 4 kap. 6 § andra stycket A 2-4 och B 3-7 samt tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 4 kap. 8 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 4 kap. 9 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 5 kap. 4 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. 5 kap. 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. 6 kap. 2 §, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. 7 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av tidigare 7 kap. 17 § 1995:756.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse tidigare 7 kap. 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse tidigare 7 kap. 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 fråga om överklagande av beslut som har meddelats fore ikraft-&lt;br&gt;trädandet gäller 7 kap. 16 § i dess äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 21 juli 1998 trädde två EG-direktiv på kapitaltäckningsområdet i&lt;br&gt;kraft (rådets direktiv 98/31/EG och 98/32/EG). Den 10 augusti samma år&lt;br&gt;trädde ytterligare ett EG-direktiv på samma område i kraft (rådets direk-&lt;br&gt;tiv 98/33/EG). Direktiven skall vara genomförda senast två år efter det att&lt;br&gt;direktiven trädde i kraft. Direktiven finns i bilagorna 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund utarbetades år 1999 en promemoria om Moderni-&lt;br&gt;serade kapitaltäckningsregler inom Finansdepartementet (dnr&lt;br&gt;Fil999/4768). Promemorian innehåller förslag till lag om ändring i sek-&lt;br&gt;retesslagen och i kapitaltäckningslagen. I promemorian behandlades även&lt;br&gt;skrivelser från Svenska Fondhandlareföreningen (dnr Fil995/6914),&lt;br&gt;Stadshypotek (dnr Fil995/6982) och Svenska Bankföreningen (dnr&lt;br&gt;Fil 999/458).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. Remissyttrandena finns tillgäng-&lt;br&gt;liga i Finansdepartementet (dnr Fil999/4768). En förteckning över&lt;br&gt;remissinstanserna finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 24 februari 2000 att inhämta Lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande över de lagförslag som finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har godtagit Lagrådets synpunkter. Den av Lagrådet&lt;br&gt;behandlade frågan om sekretess för uppgifter som svensk myndighet&lt;br&gt;erhållit enligt samarbetsavtal med utländsk myndighet eller utländskt&lt;br&gt;organ om utbyte av information behandlas i avsnitt 10. Lagrådets syn-&lt;br&gt;punkter på bestämmelserna om vidaredelegation av regeringens före-&lt;br&gt;skriftsrätt till Finansinspektionen behandlas i avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till lagrådsremissen har också gjorts vissa andra ändringar&lt;br&gt;av redaktionell natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regleringen av kravet på kapitaltäckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitaltäckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett foretag i allmänhet brukar termen soliditet användas för att be-&lt;br&gt;teckna relationen mellan tillgångar och eget kapital. Soliditeten är således&lt;br&gt;ett mått på företagets kapitalstyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kreditinstitut och värdepappersbolag (institut) används normalt i&lt;br&gt;stället kapitaltäckning som ett mått på kapitalstyrkan. Kapitaltäckning,&lt;br&gt;som är en form av soliditetsmått, betecknar relationen mellan de riskvik-&lt;br&gt;tade tillgångarna och kapitalbasen. De riskviktade tillgångarna beräknas&lt;br&gt;med hänsyn till hur riskfyllda ett instituts tillgångar i och utanför balans-&lt;br&gt;räkningen är. Kapitalbasen utgörs av sådant eget och lånat kapital som är&lt;br&gt;särskilt lämpat för att täcka förluster i institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskviktningen motiveras av att en betydande andel av ett instituts till-&lt;br&gt;gångar och skulder normalt är av ett sådant slag att de på kort tid kan un-&lt;br&gt;dergå stora värdeförändringar. Ett institut kan emellertid också ha ford-&lt;br&gt;ringar som inte har någon kreditrisk, t.ex. fordringar på svenska staten.&lt;br&gt;Skillnaderna i risk mellan olika tillgångsslag motiverar att kapitaltäck-&lt;br&gt;ning används i stället för ett enkelt soliditetsmått för att mäta ett instituts&lt;br&gt;kapitalstyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiella kriser kan sprida sig över nationsgränserna vilket har moti-&lt;br&gt;verat den s.k. Baselkommittén att utarbeta rekommendationer om kapi-&lt;br&gt;taltäckning. EG har också i flera direktiv närmare reglerat kraven på&lt;br&gt;kapitaltäckning i institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Baselkommittén och Baselöverenskommelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Committee on Banking Supervision (Baselkommittén) är ett samar-&lt;br&gt;betsorgan mellan G 10-ländemas centralbanker och - i de länder där till-&lt;br&gt;synen över institut utövas av annan myndighet än centralbanken - till-&lt;br&gt;synsmyndigheter. I 10-gruppen ingår Belgien, Storbritannien, Frankrike,&lt;br&gt;Nederländerna, Italien, Japan, Kanada, Sverige, Förenta Staterna, Tysk-&lt;br&gt;land och Schweiz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Baselkommittén antog år 1988 en rekommendation om gemensamma&lt;br&gt;kapitaltäckningsregler för internationellt verksamma banker: The Basle&lt;br&gt;Capital Accord - International Convergence of Capital Measurement and&lt;br&gt;Capital Standards, July 1988. Rekommendationen brukar på svenska be-&lt;br&gt;nämnas Baselöverenskommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Baselöverenskommelsen från år 1988 är avsedd att tjäna två syften. Det&lt;br&gt;ena syftet är att öka soliditeten hos internationellt verksamma banker. Det&lt;br&gt;andra syftet är att möjliggöra en konkurrens på lika villkor mellan banker&lt;br&gt;i olika länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Baselkommittén antog år 1996 ett tillägg till Baselöverenskommelsen&lt;br&gt;avsett att tillämpas senast från den 1 januari 1998 (Amendment to the&lt;br&gt;Capital Accord to Incorporate Market Risk). I tillägget rekommenderas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kapitalkravet for marknadsrisker skall beräknas enligt vissa standard-&lt;br&gt;modeller (standardised approach) eller med hjälp av egna matematiska&lt;br&gt;modeller (intemal models approach). Under en i rekommendationen icke&lt;br&gt;specificerad övergångsperiod kan en kombination av dessa användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsrisker definieras som risken för förluster på poster, i eller&lt;br&gt;utanför balansräkningen, till följd av förändringar i marknadspriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ledning för tillämpningen av Baselöverenskommelsen har Basel-&lt;br&gt;kommittén lämnat flera tolkningsmeddelanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.3 EG:s regelverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på kapital i institut regleras i flera EG-direktiv. Av särskild bety-&lt;br&gt;delse är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- rådets direktiv 89/299/EEG av den 17 april 1989 om kapitalbasen i&lt;br&gt;kreditinstitut (kapitalbasdirektivet),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- rådets direktiv 89/647/EEG av den 18 december 1989 om kapital-&lt;br&gt;täckningsgrad för kreditinstitut (solvensdirektivet),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- rådets direktiv 92/30/EEG av den 6 april 1992 om gruppbaserad till-&lt;br&gt;syn över kreditinstitut (direktivet om gruppbaserad tillsyn),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- rådets direktiv 92/121/EEG av den 21 december 1992 om övervak-&lt;br&gt;ning och kontroll av kreditinstituts stora exponeringar (direktivet om&lt;br&gt;stora exponeringar) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- rådets direktiv 93/6/EEG av den 15 mars 1993 om kapitalkrav för&lt;br&gt;värdepappersföretag och kreditinstitut (kapitalkravsdirektivet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-direktiven bygger väsentligen på Baselöverenskommelsen. Av&lt;br&gt;olika skäl överensstämmer dock inte regelverken helt med varandra. Ett&lt;br&gt;skäl är att EG-direktiv är bindande medan Baselöverenskommelsen är&lt;br&gt;utformad som en rekommendation. Ett annat skäl är att Baselöverens-&lt;br&gt;kommelsen endast omfattar internationellt verksamma banker medan EG-&lt;br&gt;direktiven omfattar samtliga banker och andra kreditinstitut samt därut-&lt;br&gt;över värdepappersföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalbasdirektivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalbasdirektivet reglerar vad ett institut far räkna in i kapitalbasen.&lt;br&gt;Kapitalbasen består av två delar, primärt och supplementärt kapital. Till&lt;br&gt;primärt kapital räknas främst eget kapital med undantag för uppskriv-&lt;br&gt;ningsfonder och kumulativa preferensaktier. Dessa poster kan dock räk-&lt;br&gt;nas in i supplementärt kapital. I supplementärt kapital far också räknas in&lt;br&gt;eviga förlagslån och - i begränsad utsträckning - förlagslån med en ur-&lt;br&gt;sprunglig löptid på minst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver ger kapitalkravsdirektivet en möjlighet att räkna in förlags-&lt;br&gt;lån med en ursprunglig löptid på två år för att täcka kapitalkravet för&lt;br&gt;marknadsrisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Solvensdirektivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Solvensdirektivet föreskriver hur ett kreditinstitut skall beräkna sitt&lt;br&gt;kapitalkrav för kreditrisk. Kravet bestäms med hänsyn till exponering-&lt;br&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ama i och utanför balansräkningen med undantag för handelslagret.&lt;br&gt;Exponeringarna indelas i riskklasser och multipliceras med någon av&lt;br&gt;vikterna 0, 20, 50 eller 100 procent, där en högre risk ger en högre vikt.&lt;br&gt;Genom att addera beloppen framräknas de riskviktade tillgångarna.&lt;br&gt;Kapitalkravet for kreditrisker utgörs av ett belopp motsvarande 8 procent&lt;br&gt;av de riskviktade tillgångarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för exponeringar i handelslagret (marknadsrisker) skall i&lt;br&gt;stället beräknas enligt de särskilda reglerna i kapitalkravsdirektivet.&lt;br&gt;Mindre institut med små handelslager får dock beräkna kapitalkravet for&lt;br&gt;exponeringar i handelslagret enligt solvensdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 96/10/EG om ändring&lt;br&gt;av direktiv 89/647/EEG vad avser de behöriga myndigheternas godkän-&lt;br&gt;nande av avtalsnettning (nettningsdirektivet) infördes bestämmelser som&lt;br&gt;utvidgade möjligheterna att ta hänsyn till avtal om nettning (avräkning)&lt;br&gt;vid beräkning av kapitalkrav for risker utanför balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet om gruppbaserad tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet om gruppbaserad tillsyn ersatte direktivet 83/350/EEG om&lt;br&gt;tillsyn av kreditinstitut på konsoliderad grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen över finansiella företagsgrupper (gruppbaserad tillsyn) kan&lt;br&gt;sägas bestå av tre delar. Den första delen är den tillsyn som Finans-&lt;br&gt;inspektionen skall ha över företagsgruppen. Den andra delen är de beräk-&lt;br&gt;ningar som skall göras av kapitalkrav för kreditrisker och marknadsrisker&lt;br&gt;samt begränsningar av stora exponeringar. För dessa beräkningar och&lt;br&gt;begränsningar behövs särskilt upprättade redovisningar. Den tredje delen&lt;br&gt;omfattar den gruppbaserade redovisning och de olika metoder för sam-&lt;br&gt;manställning (konsolidering) som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått innehöll 1983 års direktiv ett grundläggande regelsystem&lt;br&gt;för gruppbaserad tillsyn över kreditinstitut. Huvudregeln i det direktivet&lt;br&gt;var att tillsynen av ett kreditinstituts finansiella ställning skulle ske&lt;br&gt;genom konsolidering av andra kreditinstitut och finansiella institut som&lt;br&gt;var dotterföretag till kreditinstitutet eller i vilka kreditinstitutet hade ett&lt;br&gt;ägarintresse. Med ägarintresse avsågs ett kreditinstituts direkta eller indi-&lt;br&gt;rekta innehav av 25 procent eller mer av kapitalet i ett annat kreditinstitut&lt;br&gt;eller finansiellt institut. Direktivet om gruppbaserad tillsyn utvidgade den&lt;br&gt;gruppbaserade tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det generella kravet på tillsyn omfattar numera även andra finansiella&lt;br&gt;företagsgrupper än sådana som har ett kreditinstitut som moderföretag.&lt;br&gt;Företagsgrupper där moderföretaget är ett holdingföretag med finansiell&lt;br&gt;verksamhet och minst ett av dotterföretagen är ett kreditinstitut skall&lt;br&gt;också omfattas. För koncerner där moderföretaget är ett holdingföretag&lt;br&gt;med blandad verksamhet och minst ett av dotterföretagen är ett kredit-&lt;br&gt;institut föreskriver direktivet en skyldighet för moderföretaget att lämna&lt;br&gt;viss information. Med ägarintresse avses ett direkt eller indirekt innehav&lt;br&gt;av 20 procent eller mer av rösterna eller kapitalet i ett företag. Detta är en&lt;br&gt;utvidgning mot vad som gällde enligt 1983 års direktiv. En utvidgning&lt;br&gt;har även gjorts i fråga om vad tillsynen skall innefatta. Utöver det tidi-&lt;br&gt;gare kapitalkravet för kreditrisker har det också uppställts kapitalkrav för&lt;br&gt;marknadsrisker och krav på kontroll av stora exponeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet om stora exponeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet om stora exponeringar innehåller bestämmelser som innebär&lt;br&gt;en skyldighet för kreditinstitut att lämna uppgifter om sina stora expo-&lt;br&gt;neringar och att begränsa storleken av sådana exponeringar. En expone-&lt;br&gt;ring gentemot en kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning&lt;br&gt;anses stor när den uppgår till 10 procent eller mer av kreditinstitutets&lt;br&gt;kapitalbas. Enligt direktivet får värdet av ett kreditinstituts exponering&lt;br&gt;gentemot en kund eller grupp av kunder med inbördes anknytning inte&lt;br&gt;överstiga 25 procent av kreditinstitutets kapitalbas. Om kunden eller&lt;br&gt;gruppen av kunder är kreditinstitutets moder-, dotter- eller systerföretag&lt;br&gt;far värdet av exponeringen inte överstiga 20 procent av kapitalbasen. Ett&lt;br&gt;kreditinstituts sammanlagda stora exponeringar far inte överstiga&lt;br&gt;800 procent av kreditinstitutets kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom artikel 5.1 i kapitalkravsdirektivet har bestämmelserna i direk-&lt;br&gt;tivet om stora exponeringar utvidgats till att även omfatta värdepappers-&lt;br&gt;företag. Enligt artikel 5.2 i kapitalkravsdirektivet skall kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersföretag, som beräknar kapitalkrav för positionsrisker samt&lt;br&gt;avvecklings- och motpartsrisker, beräkna sina stora exponeringar enligt&lt;br&gt;bilaga 6 Större exponeringar till kapitalkravsdirektivet (se prop.&lt;br&gt;1994/95:50 s. 217).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravsdirektivet (CAD)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravsdirektivet eller, som det ofta benämns, CAD (Capital&lt;br&gt;Adequacy Directive) föreskriver hur ett institut skall beräkna kapitalkra-&lt;br&gt;vet för marknadsrisker i handelslagret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom kapitalkravsdirektivet har bestämmelserna för kreditinstitut i de&lt;br&gt;olika delarna gjorts tillämpliga även på värdepappersinstitut. Ett värde-&lt;br&gt;pappersinstitut skall t.ex. uppfylla solvensdirektivets bestämmelser om&lt;br&gt;kapitalkrav för kreditrisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om stora exponeringar skall enligt kapitalkravsdirek-&lt;br&gt;tivet även gälla för poster i handelslagret. Enligt direktivet får dock ett&lt;br&gt;institut, efter tillsynsmyndighetens medgivande, överskrida de absoluta&lt;br&gt;begränsningarna för stora exponeringar. Det gäller dock endast om den&lt;br&gt;överskjutande exponeringen är att hänföra till handelslagret. En annan&lt;br&gt;förutsättning är att institutet uppfyller ett särskilt kapitalkrav för den&lt;br&gt;överskjutande stora exponeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.4 Kapitaltäckningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag (kapitaltäckningslagen) har&lt;br&gt;bestämmelserna om kapitaltäckning anpassats till EG-rätten och Basel-&lt;br&gt;överenskommelsen. Lagen är en ramlagstiftning och den närmare regle-&lt;br&gt;ringen har genomförts genom att Finansinspektionen utfärdat föreskrifter&lt;br&gt;och allmänna råd:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 1998:29)&lt;br&gt;om beräkning av kapitalbas och kapitalkrav för marknadsrisker och kre-&lt;br&gt;ditrisker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 1998:30)&lt;br&gt;om stora exponeringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 1998:31)&lt;br&gt;om finansiella företagsgrupper, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 1998:32)&lt;br&gt;om avtal om nettning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kapitaltäckningslagen skall ett institut vid varje tidpunkt ha en&lt;br&gt;kapitalbas som åtminstone motsvarar det sammanlagda kapitalkravet för&lt;br&gt;kredit- och marknadsrisker. För värdepappersbolag gäller dessutom att&lt;br&gt;kapitalbasen aldrig får understiga motsvarande 25 procent av bolagets&lt;br&gt;fasta omkostnader för det föregående året eller, om bolagets verksamhet&lt;br&gt;pågått i mindre än ett år, 25 procent av de fasta omkostnader som har&lt;br&gt;angetts i bolagets verksamhetsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för kreditrisker bestäms med hänsyn till ett instituts till-&lt;br&gt;gångar och dess åtaganden som inte ingår i handelslagret. Dessa indelas i&lt;br&gt;riskklasser och multipliceras med någon av vikterna 0, 20, 50 eller 100&lt;br&gt;procent. En högre risk ger en högre vikt och därmed ett högre krav på&lt;br&gt;buffertkapital. Genom att addera beloppen framräknas de riskviktade till-&lt;br&gt;gångarna. Kapitalkravet för kreditrisker utgörs av ett belopp motsvarande&lt;br&gt;8 procent av de riskviktade tillgångarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsrisker delas i kapitaltäckningslagen bl.a. in i positionsrisker,&lt;br&gt;avvecklingsrisker, motpartsrisker och valutakursrisker. Med undantag för&lt;br&gt;valutakursrisker beräknas kapitalkravet för dessa risker på ett instituts&lt;br&gt;exponeringar i handelsportföljen. Kapitalkravet för valutarisker skall be-&lt;br&gt;räknas på ett instituts totala nettoposition i annan valuta än redo-&lt;br&gt;visningsvalutan (se prop. 1999/2000:23 s. 136 och 247).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;skall enligt 7 kap. 17 § 3 kapitaltäckningslagen meddela föreskrifter om&lt;br&gt;hur posterna skall värderas vid bestämmandet av kapitalkravet (se prop.&lt;br&gt;1994/95:50 s. 303). Det har förutsatts att också möjligheten till att beakta&lt;br&gt;avtal om nettning vid beräkning av kapitalkravet för exponeringar utanför&lt;br&gt;balansräkningen skall regleras i föreskrifter (se prop. 1994/95:50 s. 304).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har utfärdat föreskrifter om värdering av poster (se&lt;br&gt;t.ex. 5 kap. 12 § och 7 kap. 1 § FFFS 1998:29). Föreskrifter har även ut-&lt;br&gt;färdats om i vilken utsträckning nettningsavtal far beaktas vid beräkning&lt;br&gt;av motpartsrisker i handelslagret och utanför balansräkningen (se 6 kap.&lt;br&gt;50 § och 7 kap. 15 § FFFS 1998:29). Hur nettningsavtalen skall vara ut-&lt;br&gt;formade m.m. har också reglerats i föreskrifter (se FFFS 1998:32).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalbasen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalbasen består av två delar, primärt och supplementärt kapital. Det&lt;br&gt;primära kapitalet skall utgöra minst hälften av kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 6 § kapitaltäckningslagen anges de kapitalkomponenter som&lt;br&gt;far räknas in i kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I primärt kapital får flera olika kapitalkomponenter räknas in varav&lt;br&gt;viktigast är eget kapital. Vissa däri ingående poster far dock inte ingå i&lt;br&gt;primärt kapital. Uppskrivningsfonder skall alltid undantas. I institut som&lt;br&gt;bedrivs i aktiebolagsform får inte heller s.k. kumulativa preferensaktier&lt;br&gt;räknas in. För institut som är medlemsbank eller kreditmarknadsförening&lt;br&gt;gäller att förlagsinsatser inte får ingå i primärt kapital. Sådana insatser far&lt;br&gt;dock räknas som supplementärt kapital. Med primärt kapital avses i ban-&lt;br&gt;ker och kreditmarknadsföretag även reserver uppkomna till följd av av-&lt;br&gt;skrivning på egendom som upplåtits till nyttjande. I banker, kreditmark-&lt;br&gt;nadsföretag och värdepappersbolag tillkommer dessutom kapitalandelen&lt;br&gt;av skatteutjämningsreserv och periodiseringsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med supplementärt kapital avses förlagsandelslån, förlagslån och andra&lt;br&gt;efterställda skuldförbindelser med en löptid på minst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får medge att även andra kapitaltillskott och reser-&lt;br&gt;ver räknas som primärt eller supplementärt kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 kap. 17 § 1 kapitaltäckningslagen finns ett bemyndigande för rege-&lt;br&gt;ringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om hur kapitalbasen skall beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har utfärdat föreskrifter om hur förlagslån med be-&lt;br&gt;gränsad löptid skall vara utformade för att kunna räknas som supple-&lt;br&gt;mentärt kapital (se 4 kap. 8 § FFFS 1998:29, jfr 2 kap. 6 § tredje stycket&lt;br&gt;kapitaltäckningslagen). I föreskrifter har även reglerats förutsättningarna&lt;br&gt;för att tillskott och reserver efter Finansinspektionens medgivande skall&lt;br&gt;kunna räknas in i primärt eller supplementärt kapital (se 4 kap. 9-17 §§&lt;br&gt;FFFS 1998:29, jfr 2 kap. 6 § fjärde stycket kapitaltäckningslagen).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Tre nya EG-direktiv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Några av förslagen i denna proposition syftar till att genomföra tre nya&lt;br&gt;EG-direktiv:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Europaparlamentets och rådets direktiv 98/31/EG om ändring av&lt;br&gt;rådets direktiv 93/6/EEG om kapitalkrav för värdepappersföretag och&lt;br&gt;kreditinstitut (CAD II),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Europaparlamentets och rådets direktiv 98/32/EG om ändring, som&lt;br&gt;särskilt gäller panträtt i fast egendom, av rådets direktiv 89/647/EEG om&lt;br&gt;kapitaltäckningsgrad för kreditinstitut (hypoteksdirektivet) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Europaparlamentets och rådets direktiv 98/33/EG om ändring av&lt;br&gt;artikel 12 i rådets direktiv 77/780/EEG om rätten att starta och driva&lt;br&gt;verksamhet i kreditinstitut, artiklarna 2, 5, 6, 7 och 8 och bilagorna II och&lt;br&gt;III till rådets direktiv 89/647/EEG om kapitaltäckningsgrad för kredit-&lt;br&gt;institut och artikel 2 och bilaga II till rådets direktiv 93/6/EEG om kapi-&lt;br&gt;talkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut (direktivet om utvidgad&lt;br&gt;matris).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tre direktiven antogs samtidigt i rådet och är ett resultat av en&lt;br&gt;kompromiss mellan medlemsländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CAD n&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom direktivet görs flera ändringar i kapitalkravsdirektivet (CAD).&lt;br&gt;Därav benämningen CAD II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CAD II motsvarar i allt väsentligt Baselkommitténs år 1996 gjorda&lt;br&gt;tillägg till Baselöverenskommelsen (se avsnitt 4.1.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkrav för råvarurisker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande bestämmelser skall ett institut beräkna ett kapitalkrav for&lt;br&gt;positionsrisker samt avvecklings- och motpartsrisker i handelslagret. Det&lt;br&gt;är dock tillåtet att undanta mindre institut från de komplicerade reglerna.&lt;br&gt;Enligt artikel 4.6 i kapitalkravsdirektivet kan ett mindre institut medges&lt;br&gt;undantag från kravet att beräkna ett kapitalkrav för positionsrisker samt&lt;br&gt;avvecklings- och motpartsrisker i handelslagret enligt bilagorna 1 och 2&lt;br&gt;till direktivet. I så fall skall institutet för dessa risker i stället beräkna ett&lt;br&gt;kapitalkrav enligt solvensdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett institut skall också för hela verksamheten beräkna ett kapitalkrav&lt;br&gt;för valutarisk. Detta gäller oavsett institutets storlek (se prop. 1995/96:62&lt;br&gt;s. 25 och 45).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de nya bestämmelserna i CAD II skall ett kapitalkrav för annan&lt;br&gt;råvarurisk än guldrisk beräknas (se nedan om att guldrisk skall behandlas&lt;br&gt;på samma sätt som valutarisk). Kapitalkravet syftar till att skapa ett skydd&lt;br&gt;mot fallissemang i institutet på grund av förluster vid handel med sådana&lt;br&gt;råvaror. Kravet för risker vid handel med andra råvaror än guld skall, i&lt;br&gt;likhet med vad som gäller för valutarisk, beräknas för institutets hela&lt;br&gt;verksamhet. Det är alltså inte tillräckligt att beräkna ett kapitalkrav&lt;br&gt;endast för sådana tillgångar och positioner i handelslagret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medlemsland kan dock tillåta en alternativ metod under en över-&lt;br&gt;gångsperiod som sträcker sig till den 1 januari 2007.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för råvarurisk kommer till uttryck i artikel 1.2 i CAD II&lt;br&gt;enligt vilken artikel 4.1 i kapitalkravsdirektivet skall ges en ny lydelse.&lt;br&gt;Enligt den nya lydelsen skall ett institut bl.a. ha en kapitalbas som mot-&lt;br&gt;svarar de kapitalkrav som ställs för råvarurisker enligt den nya bilagan 7&lt;br&gt;Råvarurisker. Ett institut kan dock få tillstånd att beräkna kapitalkravet&lt;br&gt;med hjälp av sin egen riskhanteringsmodell enligt nya Bilaga 8 Egna&lt;br&gt;modeller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att under en övergångsperiod använda en annan beräk-&lt;br&gt;ningsmetod framgår av artikel 1.6 i CAD II varigenom en ny artikel 1 la&lt;br&gt;införs i kapitalkravsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett institut som tillämpar de alternativa riskviktema i artikel 11a kapi-&lt;br&gt;talkravsdirektivet kan medges rätt att använda tabell 1 a i bilaga 2 till&lt;br&gt;solvensdirektivet vid beräkning av eventuell framtida exponering. Detta&lt;br&gt;framgår av punkten A 3 i bilagan till direktivet om utvidgad matris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av handelslager har utvidgats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av handelslager har utvidgats till att omfatta position i&lt;br&gt;råvara. Den nya definitionen omfattar även position i finansiellt instru-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ment och annat avtal som innebär rättigheter eller förpliktelser vars värde&lt;br&gt;är beroende av priset av annan råvara än guld (råvaruderivat).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvidgningen har gjorts genom artikel 1.1 a i CAD II. Där föreskrivs&lt;br&gt;en ny lydelse av artikel 2 punkten 6 a-b i kapitalkravsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av utvidgningen har vissa följdändringar tagits in i artikel 1.1&lt;br&gt;b-d i CAD II. En anpassning görs således av definitionerna av köpoption,&lt;br&gt;lagerfmansiering, repa och omvänd repa samt värdepappers- eller råva-&lt;br&gt;rulån genom nya lydelser av punkterna 15, 16, 17 första stycket och 18 i&lt;br&gt;artikel 2 i kapitalkravsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya definitionen av köpoption är inte begränsad till derivat med&lt;br&gt;aktier eller obligationer som underliggande. Den nya punkten 6 i bilaga 1&lt;br&gt;Positionsrisker till kapitalkravsdirektivet gäller dock endast köpoptioner&lt;br&gt;med aktier eller obligationer som underliggande. Detta framgår av punk-&lt;br&gt;ten 1 c i bilagan till CAD II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravsdirektivets bilaga 2 Avvecklings- och motpartsrisker har&lt;br&gt;också ändrats så att råvaror omfattas. Detta framgår av punkten 2 i bila-&lt;br&gt;gan till CAD II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för OTC-derivat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkten 5 i bilaga 2 Avvecklings- och motpartsrisker till kapital-&lt;br&gt;kravsdirektivet, skall kapitalkravet för OTC-derivat beräknas enligt sol-&lt;br&gt;vensdirektivets bilaga 2 Behandling av poster utanför balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör därför nämnas att bilaga 2 till solvensdirektivet har ändrats&lt;br&gt;genom direktivet om utvidgad matris. Matrisen omfattar numera även&lt;br&gt;råvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att definitionen av OTC-derivat har ändrats framgår nedan av redogö-&lt;br&gt;relsen för direktivet om utvidgad matris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OTC-derivat som har gjorts till föremål för clearing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid börshandel med derivat garanteras fullgörandet av prestationerna av&lt;br&gt;börsen eller av en till börsen knuten clearingorganisation. Det innebär att&lt;br&gt;en aktör inte behöver närmare undersöka vem som är motpart och om&lt;br&gt;denne är kreditvärdig. Clearingen torde vara en förutsättning för att deri-&lt;br&gt;vat enkelt och smidigt skall kunna omsättas på en börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OTC-handel (Over The Counter) skiljer sig på det sättet att parterna&lt;br&gt;själva väljer sin motpart. Parterna kan därefter själva välja om de vill att&lt;br&gt;derivatet skall clearas eller inte. Ett OTC-derivat kan alltså vara clearat&lt;br&gt;av en central clearingorganisation. Det behöver dock inte vara det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CAD II medger att OTC-derivat som har clearats får behandlas på&lt;br&gt;samma sätt som börshandlade derivat vid beräkning av kapitalkravet for&lt;br&gt;positionsrisker. Detta gäller dock endast till den 1 januari 2007.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda framgår av punkten 1 a-b i bilagan till CAD II. Där före-&lt;br&gt;skrivs nya lydelser av punkterna 4 och 5 i bilaga 1 Positionsrisker till&lt;br&gt;kapitalkravsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OTC-derivat med råvaror som underliggande tillgång får också de&lt;br&gt;behandlas på samma sätt som motsvarande börshandlade derivat till den&lt;br&gt;1 januari 2007. Detta framgår av punkterna 8 och 10 i bilaga 7 Råvaru-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;risk till kapitalkravsdirektivet som inforts genom punkten 5 i bilagan till Prop. 1999/2000:94&lt;br&gt;CAD II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för valuta- och guldrisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 dag beräknas kapitalkravet för valutarisk på ett belopp som utgörs av&lt;br&gt;institutets nettoposition i utländsk valuta minus ett belopp motsvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 procent av dess kapitalbas. Kapitalkravet framräknas därefter genom att&lt;br&gt;multiplicera nettobeloppet med 8 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också en möjlighet att i stället använda en egen modell för att&lt;br&gt;beräkna kapitalkravet för valutarisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CAD II föreskriver ett kapitalkrav om 8 procent på ett instituts netto-&lt;br&gt;position i utländsk valuta, om nettopositionen överstiger 2 procent av&lt;br&gt;institutets kapitalbas. Det skall alltså inte längre göras ett avdrag med ett&lt;br&gt;belopp motsvarande 2 procent av kapitalbasen. Ett institut vars nettopo-&lt;br&gt;sition i utländsk valuta inte överstiger ett belopp motsvarande 2 procent&lt;br&gt;av kapitalbasen behöver dock inte uppfylla ett kapitalkrav för valutarisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en särskild övergångsbestämmelse kan tillsynsmyndigheten ges&lt;br&gt;rätt att medge att kapitalkravet far beräknas enligt den i dag gällande&lt;br&gt;metoden till den 1 januari 2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Optionen att tillåta institut att använda egna modeller enligt punkten 7 i&lt;br&gt;bilaga 3 till kapitalkravsdirektivet har tidsbegränsats till den 1 januari&lt;br&gt;2005. Detta framgår av punkten 3 d i bilagan till CAD II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom CAD II utsträcks bestämmelserna om valuta till att även om-&lt;br&gt;fatta guld. Övergångsbestämmelsen för valuta gäller också för guld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna om guld och de ändrade bestämmelserna om&lt;br&gt;valuta införs genom ändringar i bilaga 3 Valutakursrisk till kapitalkravs-&lt;br&gt;direktivet. Detta framgår av punkten 3 i bilagan till CAD II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för specifik risk avseende aktier är 4 procent av institutets&lt;br&gt;bruttoposition i aktier. Om aktieportföljen uppfyller vissa villkor far dock&lt;br&gt;kravet sättas ner till 2 procent (se prop. 1994/95:50 s. 185 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare har en förutsättning varit att emittenten av aktierna inte också&lt;br&gt;har finansierat sig genom att ge ut skuldinstrument som är föremål för&lt;br&gt;kapitalkravet 8 procent. Detta villkor har nu lindrats så att emittenten inte&lt;br&gt;endast får ha gett ut sådana skuldinstrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen har införts genom att punkten 33 i bilaga 1&lt;br&gt;Positionsrisker i kapitalkravsdirektivet har getts en ny lydelse. Detta&lt;br&gt;framgår av punkten 1 d i bilaga till CAD II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egna modeller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig nyhet i direktivet är att ett institut, efter medgivande från&lt;br&gt;Finansinspektionen, får beräkna kapitalkravet för marknadsrisk i han-&lt;br&gt;delslagret med hjälp av en egen matematisk modell i stället för med stan-&lt;br&gt;dardmetoden. De matematiska modellerna brukar benämnas egna mo-&lt;br&gt;deller eller VaR-modeller (Value-at-Risk models).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har från den 1 januari 1999 öppnat för användandet av egna&lt;br&gt;modeller genom en ändring i 4 kap. 9 § kapitaltäckningslagen (se även&lt;br&gt;prop. 1998/99:1, volym 2, s. 60-63 och 6 kap. 33-41 §§ FFFS 1998:29).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 Hypoteksdirektivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hypoteksdirektivet behandlar frågan om riskvikt för två olika kategorier&lt;br&gt;av fordringar med säkerhet direkt eller indirekt i fast egendom. Till den&lt;br&gt;ena kategorin hör fordringar med säkerhet i kommersiella fastigheter. Till&lt;br&gt;den andra kategorin hör obligationer som getts ut vid värdepapperisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hypoteksdirektivet innehåller endast ändringar i solvensdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommersiella fastigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt solvensdirektivet har huvudregeln för riskviktningen av fordringar&lt;br&gt;som har säkrats med panträtt i kommersiella fastigheter varit att dessa&lt;br&gt;skall åsättas riskvikten 100 procent. Fyra länder (Danmark, Grekland,&lt;br&gt;Tyskland och Österrike) fick dock till den 1 januari 1996 tillämpa&lt;br&gt;riskvikten 50 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finland har också haft ett undantag för krediter som har säkrats med&lt;br&gt;panträtt i aktier utgivna av finländska bostadsbolag. Sådana krediter har&lt;br&gt;fatt åsättas riskvikten 50 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom hypoteksdirektivet far samtliga medlemsstater tillämpa&lt;br&gt;riskvikten 50 procent på fordringar för vilka säkerhet ställts med inteck-&lt;br&gt;ning eller dylikt i kommersiell fastighet. En förutsättning är att fastighe-&lt;br&gt;ten används eller hyrs ut av ägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskvikten 50 procent far tillämpas på den del av krediten som ligger&lt;br&gt;inom ramen för 50 procent av fastighetens marknadsvärde efter värdering&lt;br&gt;av två oberoende värderingsmän. Om värderingsmännen kommer fram&lt;br&gt;till olika marknadsvärden skall det lägsta värdet användas. Fastigheten&lt;br&gt;skall därefter omvärderas minst en gång om året av en värderingsmän.&lt;br&gt;För mindre krediter är det dock tillräckligt att fastigheten omvärderas&lt;br&gt;minst var tredje år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskvikten 50 procent far också tillämpas om fordringen ligger inom&lt;br&gt;ramen för 60 procent av ett pantlånevärde, om det värdet är lägre än fas-&lt;br&gt;tighetens marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsvärdet är det pris en oberoende köpare skulle betala vid en&lt;br&gt;ordnad försäljning på den öppna marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantlånevärdet är det värde en värderingsmän har fastställt efter en för-&lt;br&gt;siktig värdering. Pantlånevärdet kan användas i de medlemsstater som&lt;br&gt;har infört bestämmelser om hur det skall beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den del en kredit överstiger de ovan angivna värdena skall den&lt;br&gt;åsättas riskvikten 100 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lägre riskvikten far tillämpas till den 1 januari 2007. Riskvikten&lt;br&gt;far även tillämpas därefter på krediter som har lämnats före denna tid-&lt;br&gt;punkt till dess lånet förfaller, om institutet inte kan säga upp eller lägga&lt;br&gt;om krediten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hypoteksdirektivet tillåter också att riskvikten 50 procent åsätts kredi-&lt;br&gt;ter som har säkrats med aktier i finländska bostadsbolag. De ovan an-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;givna kriterierna gäller inte sådana krediter. För dessa gäller i stället att&lt;br&gt;krediten, enligt tillsynsmyndighetens bedömning, är säkrad fullt ut. Även&lt;br&gt;denna bestämmelse är tidsbegränsad till den 1 januari 2007.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krediter som indirekt har säkrats med panträtt i kommersiella fastig-&lt;br&gt;heter far också åsättas riskvikten 50 procent. En indirekt säkring kan&lt;br&gt;exempelvis föreligga vid en värdepapperisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leasing av fast egendom för näringsändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom hypoteksdirektivet förlängs optionen i solvensdirektivet att&lt;br&gt;tillämpa riskvikten 50 procent vid leasing av fast egendom för närings-&lt;br&gt;verksamhet. Optionen gäller endast leasing av fast egendom som skall&lt;br&gt;användas för näringsändamål i det land där huvudkontoret finns. Dess-&lt;br&gt;utom krävs att tillämpliga lagar tillförsäkrar leasegivaren full äganderätt&lt;br&gt;till den uthyrda egendomen till dess leasetagaren utnyttjar sin rätt att&lt;br&gt;köpa den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskvikten 50 procent far tillämpas på leasingavtal som ingåtts före&lt;br&gt;den 1 januari 2007.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har inte utnyttjat den tidigare optionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapper utgivna vid värdepapperisering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperisering är en teknik att omvandla relativt homogena illikvida&lt;br&gt;tillgångar med fasta betalningsflöden till obligationer eller andra lätt om-&lt;br&gt;sättningsbara värdepapper. Omvandlingen kan bidra till såväl ett effekti-&lt;br&gt;vare som ett stabilare finansiellt system genom lägre finansieringskostna-&lt;br&gt;der och bättre genomlysning av kreditstockama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om värdepapperisering bereds för närvarande inom Finansde-&lt;br&gt;partementet. En promemoria om bättre förutsättningar för värdepapperi-&lt;br&gt;sering (Ds 1998:71) har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hypoteksdirektivet tillåter att riskvikten 50 procent åsätts värdepapper&lt;br&gt;som är baserade på fast egendom. En förutsättning är att krediterna i&lt;br&gt;fråga från risksynpunkt kan likställas med krediter som får åsättas&lt;br&gt;riskvikten 50 procent på grund av att de har säkrats direkt med panträtt i&lt;br&gt;bostadsfastighet eller kommersiell fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I hypoteksdirektivet anges inte vilka slag av värdepapper som får åsät-&lt;br&gt;tas riskvikten 50 procent. Av en hjälpregel framgår emellertid att värde-&lt;br&gt;papper som får åsättas denna riskvikt är instrument som avses i avsnitt&lt;br&gt;B.l a och b i bilagan till investeringstjänstedirektivet (93/22/EG). De&lt;br&gt;instrument som uppräknas i nämnda bilaga är överlåtbara värdepapper&lt;br&gt;samt andelar i företag för kollektiva investeringar (värdepappersfonder)&lt;br&gt;och penningmarknadsinstrument. Vad som avses med överlåtbara värde-&lt;br&gt;papper respektive penningsmarknadsinstrument framgår av artikel 1&lt;br&gt;punkterna 4 och 5 i investeringstjänstedirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt hypoteksdirektivet skall dock inte hänvisningen till investe-&lt;br&gt;ringstjänstedirektivet påverka tolkningen av vilka typer av värdepapper&lt;br&gt;som får åsättas riskvikten 50 procent enligt huvudregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3 Direktivet om utvidgad matris&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet om utvidgad matris innehåller ändringar i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- solvensdirektivet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kapitalkravsdirektivet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-rådets första direktiv 77/780/EEG av den 12 december 1977 om&lt;br&gt;samordning av lagar och andra författningar om rätten att starta och driva&lt;br&gt;verksamhet i kreditinstitut (första banksamordningsdirektivet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet om utvidgad matris benämning kommer av att direktivet&lt;br&gt;bl.a. utvidgar den matris som nu gäller för att beräkna kapitalkrav för&lt;br&gt;kreditrisker avseende ränte- och valutaderivat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvidgad matris&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Solvensdirektivets matris för åsättande av kapitalkrav för kreditrisker&lt;br&gt;utanför balansräkningen har utvidgats till att omfatta aktie- och råvarude-&lt;br&gt;rivat. Derivat med guld som underliggande tillgång behandlas på samma&lt;br&gt;sätt som valutaderivat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom införs ett nytt löptidsband för derivat med en återstående&lt;br&gt;löptid på mer än fem år (jfr 7 kap. 17 § FFFS 1998:29).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för råvaruderivat far till den 1 januari 2007 beräknas&lt;br&gt;enligt en metod som ger ett lägre kapitalkrav. En förutsättning för detta är&lt;br&gt;att institutet tillämpar den i artikel 11a i kapitalkravsdirektivet angivna&lt;br&gt;metoden (jfr med vad som anförts om kapitalkravet för råvarurisk i&lt;br&gt;avsnitt 4.2.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det lägre kapitalkravet är ett avsteg från tillägget till Baselöverens-&lt;br&gt;kommelsen år 1996. Avsteget har föranletts av att vissa mindre värde-&lt;br&gt;pappersinstitut som specialiserat sig på handel med råvaror och råvarude-&lt;br&gt;rivat i nuläget inte anses ha möjlighet att öka sitt buffertkapital till den&lt;br&gt;nivå som annars skulle krävas. Dessa mindre institut är inte heller redo&lt;br&gt;att använda sådana egna modeller som skulle kunna leda till ett lägre&lt;br&gt;kapitalkrav. Baselöverenskommelsen gäller, som tidigare sagts, endast&lt;br&gt;internationellt verksamma banker medan direktiven gäller samtliga kre-&lt;br&gt;ditinstitut och dessutom värdepappersinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom direktivet om utvidgad matris ändras också bestämmelserna om&lt;br&gt;hur nettningsavtal får beaktas vid beräkning av kapitalkrav. Direktivet&lt;br&gt;har i denna del redan genomförts genom föreskrifter från Finansinspek-&lt;br&gt;tionen (se 7 kap. 17 § FFFS 1998:29).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsutbyte och sekretess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12 i första banksamordningsdirektivet innehåller bestämmelser&lt;br&gt;om tystnadsplikt och informationsutbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikeln får tillsynsmyndigheterna i medlemsstaterna utbyta&lt;br&gt;information sinsemellan och med tillsynsmyndigheter i tredje land.&lt;br&gt;Medlemsstaternas tillsynsmyndigheter får även utbyta information med&lt;br&gt;vissa andra myndigheter eller organ i medlemsstaterna. Med andra myn-&lt;br&gt;digheter eller organ avses främst sådana myndigheter eller organ som inte&lt;br&gt;direkt svarar för tillsynen på de finansiella marknaderna men som ändå&lt;br&gt;kan ha information av betydelse för tillsynsmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom artikel 1 i direktivet om utvidgad matris har medlemsstaternas&lt;br&gt;möjligheter att ingå samarbetsavtal om utbyte av information utvidgats.&lt;br&gt;Information kan numera inte endast utbytas med tillsynsmyndigheter utan&lt;br&gt;även med vissa andra myndigheter och organ i tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definition av erkänd börs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har tagits in en definition av erkänd börs i artikel 2 i solvensdirekti-&lt;br&gt;vet. Definitionen tar främst sikte på marknadsplatser for handel med&lt;br&gt;finansiella instrument som har erkänts av tillsynsmyndigheten och som&lt;br&gt;verkar regelbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsen skall ha regler som utfärdats eller godkänts av myndigheterna i&lt;br&gt;börsens hemland. Av reglerna skall framgå villkoren för börsens verk-&lt;br&gt;samhet, villkoren för tillträde till börsen och de villkor ett kontrakt måste&lt;br&gt;uppfylla innan det far omsättas på börsen. Vidare skall börsen ha ett clea-&lt;br&gt;ringförfarande som innebär att de finansiella instrument som handlas på&lt;br&gt;börsen blir föremål för dagliga marginalsäkerhetskrav som enligt till-&lt;br&gt;synsmyndighetens uppfattning ger ett lämpligt skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av erkänd börs har betydelse för tillämpningen av sol-&lt;br&gt;vensdirektivets bilaga II Behandling av poster utanför balansräkningen.&lt;br&gt;För finansiella instrument som handlas på en sådan börs behöver inte&lt;br&gt;något kapitalkrav beräknas enligt bilagan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den 1 januari 2007 far även OTC-derivat som är föremål för clea-&lt;br&gt;ring undantas vid beräkningen av kapitalkrav. Clearingorganisationen&lt;br&gt;måste dock vara rättslig motpart och alla deltagare skall dagligen ställa&lt;br&gt;full säkerhet för den exponering som de utsätter clearingorganisationen&lt;br&gt;för. De ställda säkerheterna måste ge samma grad av skydd som säker-&lt;br&gt;heter som får åsättas riskvikten 0 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditsubstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exponeringar utanför balansräkningen i form av borgensåtaganden eller&lt;br&gt;garantiförbindelser som har karaktären av kreditsubstitut och som har&lt;br&gt;säkrats genom panträtt i fast egendom far åsättas riskvikten 50 procent.&lt;br&gt;En förutsättning är dock att institutet har en direkt rätt till säkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerheten skall vara av sådant slag att den far åsättas riskvikten&lt;br&gt;50 procent enligt första stycket i artikel 6.1 c 1 i solvensdirektivet. Detta&lt;br&gt;framgår av artikel 2.3 c i direktivet om utvidgad matris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkor bildade enligt offentlig rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en ändring i solvensdirektivet far kyrkor som har bildats enligt&lt;br&gt;offentlig rätt likställas med regionregeringar och lokala myndigheter, om&lt;br&gt;kyrkorna har laglig rätt att uppbära skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Optionen i solvensdirektivet att åsätta regionregeringar och lokala&lt;br&gt;myndigheter riskvikten 0 procent gäller dock inte kyrkor. Lägsta tillåtna&lt;br&gt;riskvikt är därför 20 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska investeringsfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett finansiellt institut som tecknat kapital i Europeiska investeringsfon-&lt;br&gt;den skall betala in 20 procent till fonden. De resterande 80 procenten&lt;br&gt;kvarstår som en ansvarsförbindelse. För att uppmuntra affärsbanker att&lt;br&gt;teckna kapital föreskrivs att tecknat men inte inbetalt belopp far åsättas&lt;br&gt;vikttalet 20 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhet i form av fordran på regionregering eller lokal myndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medlemsland får tillämpa riskvikten 0 procent på fordringar på egna&lt;br&gt;regionregeringar eller lokala myndigheter som har befogenhet att uppbära&lt;br&gt;offentlig uppbörd. En förutsättning är dock att en sådan fordran inte är&lt;br&gt;mer riskfylld än fordringar på medlemsstaten. En nollvikt får även&lt;br&gt;tillämpas på fordringar som har garanterats av sådan regionregering eller&lt;br&gt;sådan lokal myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom hypoteksdirektivet utsträcks möjligheten att tillämpa nollvikt&lt;br&gt;på krediter där betryggande säkerhet har ställts i form av värdepapper&lt;br&gt;som utgivits av egna regionregeringar eller lokala myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny definition av OTC-derivat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nya definitionen av OTC-derivat indelas derivat i tre katego-&lt;br&gt;rier: räntederivat, guld- och valutaderivat samt aktie- och råvaruderivat.&lt;br&gt;Dessa derivat utanför balansräkningen är OTC-derivat med två undantag.&lt;br&gt;Det ena undantaget är om derivatet handlas på en erkänd börs. Det andra&lt;br&gt;undantaget är valutakontrakt - som inte avser guld - med en kortare&lt;br&gt;ursprunglig löptid än 14 kalenderdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya definitionen av OTC-derivat har införts genom artikel 3.1 i&lt;br&gt;direktivet om utvidgad matris. Där föreskrivs att artikel 2.10 i kapital-&lt;br&gt;kravsdirektivet skall ges en ny lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikelns nya lydelse är OTC-derivat sådana poster utanför&lt;br&gt;balansräkningen på vilka metoderna i bilaga 2 till solvensdirektivet skall&lt;br&gt;tillämpas enligt första stycket i artikel 6.3 samma direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6.3 i solvensdirektivet - som har ändrats genom artikel 2.3 b i&lt;br&gt;direktivet om utvidgad matris - föreskriver att bilaga 2 skall tillämpas på&lt;br&gt;de i bilaga 3 samma direktiv upptagna kontraktstypema med undantag för&lt;br&gt;kontrakt som handlas på erkända börser och valutaderivat med kort&lt;br&gt;ursprunglig löptid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den 1 januari 2007 får, som nämnts ovan, OTC-derivat som är&lt;br&gt;clearade av central clearingorganisation behandlas på samma sätt som&lt;br&gt;börshandlade derivat. Det betyder att det är tillåtet för medlemsstaterna&lt;br&gt;att undanta sådana OTC-derivat från kapitalkrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 94&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Genomförandet av direktiven&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: De nya EG-direktiven bör i väsentlig ut-&lt;br&gt;sträckning genomföras genom föreskrifter från Finansinspektionen.&lt;br&gt;De bestämmelser som tas in i kapitaltäckningslagen bör utformas som&lt;br&gt;ramregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen eller, efter regeringens bemyndi-&lt;br&gt;gande, Finansinspektionen får, om det är motiverat från risksynpunkt,&lt;br&gt;föreskriva att någon av riskviktema 0 procent, 20 procent eller&lt;br&gt;50 procent skall tillämpas på vissa positioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning och förslag överensstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrät-&lt;br&gt;ten i Jönköping, Finansinspektionen, Riksgäldskontoret, Svenska Bankfö-&lt;br&gt;reningen m.fl. har tillstyrkt eller inte haft något att invända mot förslaget.&lt;br&gt;Kammarrätten i Jönköping har tillagt att kapitaltäckningsreglema är så&lt;br&gt;komplicerade att det inte är påkallat att ens alla huvudregler skall tas in i&lt;br&gt;lag. Sveriges Advokatsamfund har ifrågasatt om inte regeringsformen&lt;br&gt;kräver att kapitaltäckningsreglema tas in i lag. Riksgäldskontoret har&lt;br&gt;uppmärksammat svårigheterna med att avväga riskaspekter mot konkur-&lt;br&gt;rensaspekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning och förslag: Genom införandet&lt;br&gt;av kapitaltäckningslagen år 1994 har lagbestämmelserna om kapitaltäck-&lt;br&gt;ning samlats i en och samma lag. Lagen har karaktär av ramlagstiftning&lt;br&gt;och innehåller centrala och övergripande bestämmelser om kapitaltäck-&lt;br&gt;ning, stora exponeringar och tillsyn av finansiella företagsgrupper.&lt;br&gt;Bestämmelserna kompletteras av föreskrifter från Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-direktiven inom området innehåller ett stort antal tekniskt kompli-&lt;br&gt;cerade och detaljerade regler. Det gäller inte minst kapitalkravsdirektivet&lt;br&gt;och direktivet om stora exponeringar. Med hänsyn till detta har det inte&lt;br&gt;framstått som lämpligt eller praktiskt genomförbart att i lagtext precisera&lt;br&gt;de närmare förutsättningarna för val av beräkningsmetoder m.m. (se&lt;br&gt;prop. 1994/95:50 s. 283).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu aktuella direktiven kännetecknas på samma sätt av detaljrike-&lt;br&gt;dom och teknisk komplexitet. Det fatal bestämmelser som innebär prin-&lt;br&gt;cipiella nyheter är av sådant slag att de i praktiken endast berör en&lt;br&gt;begränsad krets av institut. Det gäller t.ex. kapitalkravet för råvarurisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiven innehåller flera valmöjligheter för medlemsstaterna att&lt;br&gt;medge undantag från vissa regler. Frågan om Sverige bör utnyttja ett&lt;br&gt;visst alternativ eller inte bör i varje fall prövas bl.a. med beaktande av&lt;br&gt;risk- och konkurrensaspekter. Förutsättningarna för en viss bedömning&lt;br&gt;kan också ändras eftersom de finansiella marknaderna fortlöpande för-&lt;br&gt;ändras och utvecklas. Det gäller inte minst i fråga om olika tekniker för&lt;br&gt;riskhantering. Regelutvecklingen i viktiga jämförelseländer är naturligt-&lt;br&gt;vis också av betydelse. Härtill kommer att kapitaltäckningsreglema är&lt;br&gt;tillämpliga på utländska företeelser vars förekomst kan vara svåra att för-&lt;br&gt;utse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitaltäckningsreglema är alltså alltför detaljerade och behöver änd-&lt;br&gt;ras för ofta för att det skall vara ändamålsenligt att de i sin helhet tas in i&lt;br&gt;lag (jfr Lagrådets yttrande över regeringens förslag till ny bokföringslag&lt;br&gt;m.m., prop. 1998/99:130 del 2 s. 254).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av detta bör direktiven i stor utsträckning genomföras&lt;br&gt;genom föreskrifter från Finansinspektionen. Ett sådant genomförande av&lt;br&gt;direktiven förutsätter att det i kapitaltäckningslagen finns eller införs&lt;br&gt;bemyndiganden som ger regeringen möjlighet att delegera föreskriftsrätt&lt;br&gt;till Finansinspektionen. Som Lagrådet har påpekat bör det i kapitaltäck-&lt;br&gt;ningslagen tydligt anges i vilken omfattning regeringen kan överlåta sin&lt;br&gt;rätt att meddela föreskrifter till Finansinspektionen. Bemyndigandena i&lt;br&gt;kapitaltäckningslagen bör således förtydligas. En bestämmelse i enlighet&lt;br&gt;med detta föreslås tas in i 8 kap. 3 § kapitaltäckninglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktiven på kapitaltäckningens område används tekniska begrepp&lt;br&gt;som saknar en närmare definition. Om möjligt bör undvikas att det i&lt;br&gt;kapitaltäckningslagen införs uttryck som saknar definition eller har en&lt;br&gt;definition vars reella innebörd kan vara svår att förstå. De nya bestäm-&lt;br&gt;melser som införs i kapitaltäckningslagen bör därför ges en relativt all-&lt;br&gt;män utformning. Vidare bör bemyndigandena utformas så att en lägre&lt;br&gt;riskvikt endast kommer i fråga när det är motiverat från risksynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås därför att det i kapitaltäckningslagen tas in nya bemyndi-&lt;br&gt;ganden så att föreskrifter får meddelas om lägre riskvikt för positioner i&lt;br&gt;den mån det är motiverat från risksynpunkt. Det betyder t.ex. att rege-&lt;br&gt;ringen får föreskriva att en placering för vilken riskvikten 100 procent&lt;br&gt;annars tillämpas i stället skall ges riskvikten 20 procent, om placeringen&lt;br&gt;inte är mer riskfylld än andra placeringar för vilka riskvikten 20 procent&lt;br&gt;tillämpas. Föreskrifter om sänkt riskvikt kan naturligtvis meddelas endast&lt;br&gt;i den mån det är förenligt med EG-rätten och kapitaltäckningslagen (jfr&lt;br&gt;prop. 1999/2000:23 s. 139).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 kap. 2 § regeringsformen skall föreskrifter om enskildas per-&lt;br&gt;sonliga ställning samt om deras personliga och ekonomiska förhållanden&lt;br&gt;inbördes meddelas genom lag. Sådana föreskrifter tillhör det obligato-&lt;br&gt;riska området, och riksdagen får inte delegera föreskriftsrätten inom detta&lt;br&gt;område. Advokatsamfundet har ifrågasatt huruvida föreskrifter om kapi-&lt;br&gt;taltäckning inte är sådana föreskrifter som avses i 8 kap. 2 § regerings-&lt;br&gt;formen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om kapitaltäckning utgör ett medel för det allmänna att&lt;br&gt;främja stabiliteten i finansiella företag och den finansiella sektorn. Vid&lt;br&gt;införandet av kapitaltäckningslagen gjordes därför bedömningen att före-&lt;br&gt;skrifter om kapitaltäckning är offentligrättsliga enligt 8 kap. 3 § rege-&lt;br&gt;ringsformen och att delegation är möjlig, eftersom reglerna avser&lt;br&gt;näringsverksamhet enligt 8 kap. 7 § regeringsformen (se prop.&lt;br&gt;1994/95:50 s. 285). Regeringen gör ingen annan bedömning nu. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening är således regleringen inte av sådant slag att den fal-&lt;br&gt;ler inom det obligatoriska lagområdet enligt 8 kap. 2 § regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ändrade kapitaltäckningskrav för marknads- &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P-1999/2000:94&lt;br&gt;risk&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Kapitalkrav för råvaror och råvaruderivat&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det infors ett kapitalkrav för råvarurisker. Kra-&lt;br&gt;vet skall beräknas med avseende på ett instituts hela verksamhet enligt&lt;br&gt;föreskrifter som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;Finansinspektionen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte haft några invändningar. Stockholms uni-&lt;br&gt;versitets juridiska fakultetsnämnd har kommenterat utformningen av&lt;br&gt;lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt CAD II är Sverige skyldigt att&lt;br&gt;införa kapitalkrav som täcker råvaruriskema i ett instituts totala verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De derivat som tillhandahålls av instituten ger t.ex. industriella företag&lt;br&gt;möjlighet att försäkra sig mot förändringar i priserna på viktiga insats-&lt;br&gt;varor. Industrin kan också försäkra sig om att i framtiden kunna avsätta&lt;br&gt;sin produktion till ett redan i dag känt pris. Genom att riskerna därigenom&lt;br&gt;kan reduceras underlättas planering och ett effektivt resursutnyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För instituten innebär handel med råvaruderivat risker. Dessa risker&lt;br&gt;skiljer sig dock inte nämnvärt från riskerna vid handel med andra finans-&lt;br&gt;iella instrument som t.ex. ränteterminer och ränteoptioner. För sådana&lt;br&gt;risker skall det redan i dag beräknas kapitalkrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt CAD II skall ett kapitalkrav för råvarurisk, liksom andra kapi-&lt;br&gt;talkrav, åläggas kreditinstitut och värdepappersföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Termen ”råvara” definieras inte i CAD II. Det står dock klart att ter-&lt;br&gt;men används i en mycket vid betydelse och omfattar såväl obearbetade&lt;br&gt;råmaterial som bearbetade eller på annat sätt förädlade produkter. Exem-&lt;br&gt;pel på råvaror är metaller, pappersmassa, jordbruksprodukter, elektricitet&lt;br&gt;och andra energiprodukter. Den avsedda betydelsen av termen ”råvara”&lt;br&gt;gör att termen ”handelsvara” möjligen kan anses vara en bättre benäm-&lt;br&gt;ning på vad som åsyftas än ”råvara” (jfr den engelska termen&lt;br&gt;”commodity”).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Guld omfattas inte av bestämmelserna för ”råvaror” i direktivet. Risker&lt;br&gt;på grund av positioner i guld skall i stället behandlas på samma sätt som&lt;br&gt;valutarisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metoder för att beräkna kapitalkravet för råvarurisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för råvaror och i råvaruderivat avser marknadsrisker i form&lt;br&gt;av positions-, avvecklings- och motpartsrisk. Kravet skall beräknas för&lt;br&gt;hela verksamheten och inte endast för handelslagret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet skall kapitalkravet beräknas med en standardmetod&lt;br&gt;eller en egen modell. Det finns två standardmetoder, nämligen löptids-&lt;br&gt;metoden och förenklad metod. Båda metoderna bygger på att kapitalkra-&lt;br&gt;vet beräknas med hjälp av en position bestämd i en standardiserad&lt;br&gt;måttenhet (t.ex. vikt eller volym).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln enligt löptidsmetoden är att ett instituts långa och korta&lt;br&gt;positioner (bruttopositioner) skall beräknas separat för varje slag av&lt;br&gt;råvara. Vid beräkningen far dock positioner i en viss råvara sammanläg-&lt;br&gt;gas med underkategorier av råvaran, om en förpliktelse att leverera far&lt;br&gt;fullgöras med råvaror tillhörande underkategorin. Det är även tillåtet att&lt;br&gt;sammanlägga råvaror som är av likartat slag om råvarornas priskänslighet&lt;br&gt;är högt korrelerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bruttopositionen i en råvara delas därefter in i olika löptidsband utifrån&lt;br&gt;de ingående derivatens löptid (se tabell 1). Fysiskt innehav av råvara räk-&lt;br&gt;nas till gruppen med kortast löptid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom varje löptidsband skall därefter långa och korta positioner stäm-&lt;br&gt;mas av mot varandra. Det belopp som har avstämts inom respektive löp-&lt;br&gt;tidsband utgör ”en avstämd position för löptidsbandet”. Den position som&lt;br&gt;inte kan stämmas av inom respektive löptidsband utgör ”en icke avstämd&lt;br&gt;position för löptidsbandet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En icke avstämd lång (kort) position i ett visst löptidsband som mot-&lt;br&gt;svaras av en icke avstämd kort (lång) position i ett högre löptidsband ut-&lt;br&gt;gör ”en avstämd position mellan två löptidsband”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En icke avstämd lång eller en icke avstämd kort position som inte kan&lt;br&gt;stämmas av mot en motstående position i ett högre löptidsband utgör ”en&lt;br&gt;icke avstämd position”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löptidsband&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Faktor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i procent)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0 &amp;lt; 1 månad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; 1 &amp;lt; 3 månader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; 3 &amp;lt; 6 månader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; 6 &amp;lt; 12 månader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; 1 &amp;lt; 2 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; 2 &amp;lt; 3 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; 3 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutets kapitalkrav för varje råvara beräknas därefter som summan av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) De avstämda långa och korta positionerna, multiplicerade med rele-&lt;br&gt;vant grundfaktor enligt kolumn 2 i tabell 1 och med råvarans avistapris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) De avstämda positionerna mellan två löptidsband. För varje löptids-&lt;br&gt;band för vilket en icke avstämd position har överförts skall ett kapital-&lt;br&gt;krav beräknas som positionen multiplicerad med 0,6 procent&lt;br&gt;(överföringsfaktor) och med råvarans avistapris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) &amp;nbsp;Återstående icke avstämda positioner multiplicerade med&lt;br&gt;15 procent (restfaktor) och med råvarans avistapris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den förenklade metoden skall ett kapitalkrav för varje råvara be-&lt;br&gt;räknas som summan av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) 15 procent av den långa eller korta nettopositionen multiplicerad&lt;br&gt;med råvarans avistapris samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) 3 procent av den långa och korta positionen (bruttopositionen) mul-&lt;br&gt;tiplicerad med råvarans avistapris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförandet av direktivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt instrument definieras i 1 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel&lt;br&gt;med finansiella instrument som fondpapper och annan rättighet eller för-&lt;br&gt;pliktelse avsedd för handel på värdepappersmarknaden. Begreppet om-&lt;br&gt;fattar råvaruderivat som är avsedda för handel på värdepappersmarkna-&lt;br&gt;den (se prop. 1990/91:142 s. 141 och prop. 1995/96:215 s. 83).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet finansiellt instrument definieras inte i kapitaltäckningslagen&lt;br&gt;men är avsett att ha samma betydelse som i lagen om handel med finan-&lt;br&gt;siella instrument (se prop. 1994/95:50 s. 305). Finansinspektionens före-&lt;br&gt;skrifter omfattar även derivat som inte är föremål för handel på en andra-&lt;br&gt;handsmarknad (se 1 kap. 1 § 6 FFFS 1998:29).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En råvara är inte ett finansiellt instrument (se prop. 1990/91:142&lt;br&gt;s. 141). Det är därför nödvändigt att ändra 4 kap. 1 § kapitaltäcknings-&lt;br&gt;lagen så att råvaror kan räknas in i ett instituts handelslager.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för ett instituts positioner i andra råvaror än guld samt&lt;br&gt;finansiella instrument vars värde bestäms av sådana råvaror bör beräknas&lt;br&gt;enligt föreskrifter som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;Finansinspektionen meddelar. Ett sådant bemyndigande bör tas in i 4 kap.&lt;br&gt;8 § kapitaltäckningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om den löptidsbaserade och den förenklade metoden bör tas in i&lt;br&gt;föreskrifterna. Där bör också tas in bestämmelser om kapitalkrav för av-&lt;br&gt;vecklings- och motpartsrisker vid handel med råvaror enligt punkten 2 i&lt;br&gt;bilagan till CAD II (jfr 4 kap. 5 och 6 §§ kapitaltäckningslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en övergångsbestämmelse kan en medlemsstat till den 1 januari&lt;br&gt;2007 tillåta vissa institut att använda en särskild tabell för beräkning av&lt;br&gt;kapitalkravet för råvarurisk (se artikel 1.6 i CAD II). Det bör överlåtas&lt;br&gt;till regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;att avgöra i vad mån denna möjlighet bör utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att genomföra CAD II skall, som ovan sagts, guld behandlas som&lt;br&gt;en valuta vid beräkning av kapitalkrav. En remissinstans har därför ansett&lt;br&gt;att det är otillfredsställande att termen råvara omfattar såväl guld som&lt;br&gt;andra råvaror och att det endast av en författning av lägre valör kommer&lt;br&gt;att framgå att ett begrepp som används i lagen har en betydelse som av-&lt;br&gt;sevärt avviker från allmänt språkbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Guld är enligt allmänt språkbruk en råvara. Det är därför inte lämpligt&lt;br&gt;att i kapitaltäckningslagen definiera råvara som annan råvara än guld. Det&lt;br&gt;är bättre att det i föreskrifter från regeringen eller Finansinspektionen&lt;br&gt;anges vad som skall gälla för guld och valutor respektive för andra råva-&lt;br&gt;ror än guld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Kapitalkrav för positioner i guld&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Det införs ett kapitalkrav för positioner i guld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte haft något att invända mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for förslaget: Enligt CAD II skall det vid beräkning av kapi-&lt;br&gt;talkravet för valutarisk inte längre göras något avdrag med ett belopp&lt;br&gt;motsvarande 2 procent av institutets kapitalbas. I stället införs en&lt;br&gt;”tröskel” för institut som i förhållande till sin kapitalstyrka har en låg&lt;br&gt;valutarisk i verksamheten. Om nettopositionen i valuta inte överstiger&lt;br&gt;2 procent av institutets kapitalbas behöver institutet inte beräkna något&lt;br&gt;kapitalkrav. Nuvarande bestämmelser i kapitaltäckningslagen om kapi-&lt;br&gt;talkrav for valuta behöver därför ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för innehav av råvaran guld skall enligt direktivet beräk-&lt;br&gt;nas enligt de bestämmelser som gäller för valuta. Det har motiverats med&lt;br&gt;att instituten hanterar positioner i guld på liknande sätt som positioner i&lt;br&gt;valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att genomföra CAD II i denna del föreslås att 4 kap. 8 § kapital-&lt;br&gt;täckningslagen ändras så att regeringen eller, efter regeringens bemyndi-&lt;br&gt;gande, Finansinspektionen kan meddela de bestämmelser som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en övergångsbestämmelse är det tillåtet att tillämpa nuvarande&lt;br&gt;regler - med det tillägget att positioner i guld skall inkluderas i beräk-&lt;br&gt;ningen - till den 1 januari 2005. Svenska Bankföreningen och Svenska&lt;br&gt;Fondhandlareföreningen har ansett att det är angeläget att optionen ut-&lt;br&gt;nyttjas. Med hänsyn till att genomförandet av bestämmelserna om kapi-&lt;br&gt;talkrav för valutarisker föreslås regleras i föreskrifter bör det överlämnas&lt;br&gt;till regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;att avgöra i vad mån optionen skall utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Placeringar i värdepapper som indirekt har säkrats&lt;br&gt;med panträtt i bostadsfastigheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Riskvikten 50 procent kan tillämpas på&lt;br&gt;placeringar i värdepapper som indirekt har säkrats med panträtt i&lt;br&gt;bostadsfastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i promemorian överensstämmer i huvudsak med rege-&lt;br&gt;ringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte haft något att invända mot bedömningen i&lt;br&gt;promemorian. Statens bostadskreditnämnd har bedömt att värdepapperi-&lt;br&gt;sering av bostadskrediter kan komma att fa stor betydelse i den framtida&lt;br&gt;bostadsfinansieringen i Sverige och Statens Bostadsfinansieringsaktie-&lt;br&gt;bolag (SBAB) har framfört att det inte är osannolikt att större fastighets-&lt;br&gt;bolag i ökad omfattning kan komma att finansiera sig genom egen obli-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gationsutgivning som har säkrats med panträtt i bostadsfastigheter. Enligt&lt;br&gt;bolagets mening saknas anledning att bedöma sådana obligationer på&lt;br&gt;annat sätt än obligationer som har getts ut vid värdepapperisering.&lt;br&gt;Sveriges Advokatsamfund har påpekat att värdepapperisering av&lt;br&gt;bostadskrediter kan vara förenat med rättsliga risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt 3 kap. 1 § första stycket C&lt;br&gt;kapitaltäckningslagen skall riskvikten 50 procent tillämpas på place-&lt;br&gt;ringar, fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden för vilka&lt;br&gt;säkerheten utgörs av panträtt i bostadsfastighet eller tomträtt till sådan&lt;br&gt;fastighet inom det uppskattade värde som institutet bestämt efter särskild&lt;br&gt;värdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna har genom artikel 1 i hypoteksdirektivet getts möjlig-&lt;br&gt;het att tillämpa riskvikten 50 procent på placeringar i värdepapper som&lt;br&gt;har säkrats med panträtt i bostadsfastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hypoteksdirektivet uppställer flera förutsättningar för att riskvikten&lt;br&gt;50 procent skall få tillämpas på värdepapper som indirekt har säkrats med&lt;br&gt;panträtt i bostadsfastighet. En viktig förutsättning är att värdepapperen&lt;br&gt;inte är mer riskfyllda än sådana krediter på vilka riskvikten 50 procent får&lt;br&gt;tillämpas på grund av att krediten har säkrats med panträtt i bostadsfas-&lt;br&gt;tighet eller i kommersiell fastighet. Enligt direktivet krävs också att till-&lt;br&gt;synsmyndigheten försäkrar sig om att värdepapperen är fullt ut och direkt&lt;br&gt;säkrade genom ett antal sådana panträtter. Vidare uppställs ett krav på att&lt;br&gt;innehavarna av värdepapperna själva eller genom någon annan har en&lt;br&gt;godtagbar förmånsrätt i de underliggande krediterna och att förmånsrät-&lt;br&gt;ten står i proportion till deras värdepappersinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En placering i ett värdepapper av aktuellt slag får alltså, enligt hypo-&lt;br&gt;teksdirektivet, typiskt sett inte vara mer riskfylld än en kredit som får&lt;br&gt;åsättas riskvikten 50 procent på grund av att den har säkrats med panträtt&lt;br&gt;i fastighet. Enligt kapitaltäckningslagen skall riskvikten 50 procent&lt;br&gt;tillämpas på fordringar som har säkrats med panträtt i bostadsfastighet.&lt;br&gt;Riskvikten 50 procent torde därför i regel även kunna tillämpas på värde-&lt;br&gt;papper utgivna vid värdepapperisering av sådana fordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka placeringar som kan ges riskvikt 50 procent bör prövas från risk-&lt;br&gt;synpunkt och regleras i föreskrifter inom ramen för de nya bemyndigan-&lt;br&gt;den som har föreslagits i avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Fordringar med säkerhet i kommersiella fastigheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Riskvikten 50 procent kan tillämpas på&lt;br&gt;placeringar med panträtt i kommersiella fastigheter belägna i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i promemorian: I promemorian gjordes bedömningen&lt;br&gt;att riskvikten 100 procent bör tillämpas på placeringar som direkt eller&lt;br&gt;indirekt har säkrats med panträtt i kommersiella fastigheter, oavsett i vil-&lt;br&gt;ket land fastigheten är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksgäldskontoret och Finansinspektionen har&lt;br&gt;anslutit sig till bedömningen i promemorian. Inspektionen har framhållit&lt;br&gt;att fastighetsmarknaden och särskilt kommersiella fastigheter historiskt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sett starkt har bidragit till förluster i de svenska kreditinstituten. Inspek-&lt;br&gt;tionen har noterat att andra EES-länder - i vilka fastighetsmarknaden haft&lt;br&gt;en betydlig stabilare prisutveckling än i Sverige - kan komma att&lt;br&gt;tillämpa riskvikten 50 procent på fordringar säkrade med panträtt i&lt;br&gt;kommersiella fastigheter belägna inom det egna landet. Försiktigheten&lt;br&gt;bjuder, har inspektionen ansett, att riskvikten 100 procent behålls för&lt;br&gt;fordringar säkrade med panträtt i kommersiella fastigheter oavsett i vilket&lt;br&gt;land fastigheten är belägen. Inspektionen har dock hållit öppet for en&lt;br&gt;framtida sänkning av riskvikten for sådana fordringar, när det har förflutit&lt;br&gt;en tillräckligt lång period för att avgöra om prisutvecklingen på fastig-&lt;br&gt;hetsmarknaden är stabil. Riksbanken har som en generell synpunkt&lt;br&gt;framfört att kapitaltäckningsreglema bör utformas så att de ger instituten&lt;br&gt;incitament att ta säkerheter. Riksbanken har noterat att kapitaltäcknings-&lt;br&gt;reglema är föremål for översyn inom Baselkommittén och EU samt att&lt;br&gt;riskvikten for fordringar säkrade med panträtt i kommersiella fastigheter i&lt;br&gt;dag är 100 procent. Mot bakgrund av detta har Riksbanken ansett att&lt;br&gt;riskvikten for fordringar säkrade med panträtt i kommersiella fastigheter&lt;br&gt;belägna i Sverige inte for närvarande bör sänkas från 100 procent till 50&lt;br&gt;procent. Riksbanken har emellertid förordat att riskvikten 50 procent&lt;br&gt;skall tillämpas på fordringar säkrade med panträtt i kommersiella fastig-&lt;br&gt;heter belägna i länder som har infört den riskvikten for sådana fordringar.&lt;br&gt;En annan ordning, har Riksbanken påpekat, skulle innebära en konkur-&lt;br&gt;rensnackdel for svenska institut. Riksbanken har ansett att man far anta&lt;br&gt;att den utländska tillsynsmyndigheten har fog for sin bedömning att&lt;br&gt;riskvikten 50 procent bör tillämpas och att bedömningen normalt bör&lt;br&gt;kunna hållas for god.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen, Fristående Sparbankers Riksförbund,&lt;br&gt;Svenska Fondhandlareföreningen, Finansbolagens Förening, Sveriges&lt;br&gt;Försäkringsförbund, Sveriges Fastighetsägareförbund och Statens&lt;br&gt;Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) har ansett att riskvikten&lt;br&gt;50 procent bör kunna tillämpas på fordringar som har säkrats med&lt;br&gt;panträtt i kommersiella fastigheter. Svenska Bankföreningen m.fl. har&lt;br&gt;bl.a. påpekat att en viktig orsak till fastighetskrisen i början av 1990-talet&lt;br&gt;var den dramatiska omställningen i den svenska samhällsekonomin från&lt;br&gt;hög inflation till mycket låg inflation. Det har sagts att det inte finns&lt;br&gt;någon risk att detta upprepas. Vidare har, enligt föreningen, de svenska&lt;br&gt;kreditinstitutens värderingsrutiner förbättrats sedan början av 1990-talet.&lt;br&gt;Sammantaget innebär detta, enligt föreningen, att man inte behöver be-&lt;br&gt;fara någon upprepning av den föregående finanskrisens förluster på fas-&lt;br&gt;tighetskrediter om EG-direktivets regler om 50 procents riskvikt införs i&lt;br&gt;Sverige. Flera remissinstanser har angett att det är en allvarlig konkur-&lt;br&gt;rensnackdel om svenska instituts utlåning mot säkerhet i utländska kom-&lt;br&gt;mersiella fastigheter skall åsättas riskvikten 100 procent, medan&lt;br&gt;utländska institut endast behöver åsätta sådana fordringar riskvikten&lt;br&gt;50 procent. Det har också konstaterats att förslaget i promemorian inne-&lt;br&gt;bär att svenska institut inte kommer att kunna förvärva utländska institut,&lt;br&gt;på samma villkor som sina utländska konkurrenter, i länder som tillämpar&lt;br&gt;riskvikten 50 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Priserna på kommersiella fastig-&lt;br&gt;heter är normalt mindre stabila än priserna på bostadsfastigheter. Detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beror bl.a. på att efterfrågan på kommersiella fastigheter är mer känslig&lt;br&gt;for konjunktursvängningar än efterfrågan på bostadsfastigheter. Erfaren-&lt;br&gt;heten från fastighetskrisen i början av 1990-talet visar också att särskilt&lt;br&gt;kommersiella fastigheters värde snabbt kan förändras. I Stockholmsre-&lt;br&gt;gionen föll priserna på sådana fastigheter från år 1990 till bottennote-&lt;br&gt;ringama år 1993 med mer än 50 procent (se Sveriges riksbank, Finans-&lt;br&gt;marknadsrapport nr 1 1998, s. 43). Institutens kreditförluster på krediter&lt;br&gt;med säkerhet i kommersiella fastigheter var också betydande under dessa&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att kommersiella fastigheter inte har haft en lika stabil prisutveckling&lt;br&gt;som egna hem illustreras av figur 1. Figuren antyder också att det finns&lt;br&gt;skillnader mellan olika kategorier av bostadsfastigheter. Prisutveckling&lt;br&gt;för flerbostadshus ligger närmare prisutvecklingen för kommersiella fas-&lt;br&gt;tigheter än prisutvecklingen för egna hem. Det är emellertid vanskligt att&lt;br&gt;dra bestämda slutsatser om hur pass stabil prisutvecklingen är för olika&lt;br&gt;typer av fastigheter. Jämförelser försvåras bl.a. av att antalet överlåtelser&lt;br&gt;per år av kommersiella fastigheter är relativt lågt i jämförelse med antalet&lt;br&gt;överlåtelser av flerbostadshus. En annan svårighet är att de olika katego-&lt;br&gt;rierna inte är helt renodlade. För att göra en jämförelse måste indelningen&lt;br&gt;i respektive kategori göras med ledning av fastigheternas huvudsakliga&lt;br&gt;användningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsprisindex&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0394/prop_19992000__94-2.png" style="width:179pt;height:181pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Ar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;—FLERBOSTADSHUS&lt;br&gt;-■ KOMMERSIELLA&lt;br&gt;—A—EGNA HEM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;—X— KP1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 1. Prisindex baseras på köpeskillingskoefficienter,&lt;br&gt;(Köpeskillingskoefficienten=Marknadsvärde/Taxeringsvärde).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med FLERBOSTADSHUS avses hyresfastigheter med huvudsakligen bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med KOMMERSIELLA avses hyresfastigheter med huvudsakligen kommersiella lokaler.&lt;br&gt;Med EGNA HEM avses villor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: SCB och prognosenheten på Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bedömning av en fastighets karaktär är nödvändig vid tillämpning av&lt;br&gt;kapitaltäckningsreglema. Till ledning för gränsdragningen mellan&lt;br&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter har Finansinspektionen&lt;br&gt;utfärdat allmänna råd (se allmänt råd till 7 kap. 12 § FFFS 1998:29).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt råden avses med bostadsfastighet fastighet som i sin helhet taxe-&lt;br&gt;ras som småhusenhet eller hyreshus. Som bostadsfastighet räknas även&lt;br&gt;bostadsrättsfastigheter, fritidshus och obebyggd tomtmark avsedd för&lt;br&gt;småhusbebyggelse. En fastighet med färdigställd byggnad räknas som&lt;br&gt;bostadsfastighet, om minst femtio procent av byggnadens yta kan dispo-&lt;br&gt;neras för bostadsändamål och fastigheten är eller kommer att bli bebodd&lt;br&gt;eller uthyrd av låntagaren. Vidare bör, enligt råden, riskvikten 50 procent&lt;br&gt;tillämpas på fordran för vilken ställts säkerhet i form av panträtt i&lt;br&gt;bostadsfastighet i utlandet, om säkerheten från risksynpunkt kan anses&lt;br&gt;vara likvärdig med motsvarande säkerhet i svensk bostadsfastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har priserna stigit på såväl kommersiella fastigheter&lt;br&gt;som bostadsfastigheter, även om prisutveckling mellan olika regioner&lt;br&gt;uppvisar stora variationer. En analys som läggs till grund för en lägre&lt;br&gt;riskvikt måste naturligtvis vara framåtblickande. Med hänsyn till den,&lt;br&gt;som Finansinspektionen har påpekat, förhållandevis korta tid som förflu-&lt;br&gt;tit sedan bank- och fastighetskrisen finns det emellertid anledning att vara&lt;br&gt;försiktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund gör regeringen bedömningen att fordringar som&lt;br&gt;säkrats med panträtt i kommersiella fastigheter belägna i Sverige, för&lt;br&gt;närvarande, från risksynpunkt i regel inte kan anses likvärdiga med ford-&lt;br&gt;ringar som har säkrats med panträtt i bostadsfastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan, som flera remissinstanser har framhållit, konstateras att&lt;br&gt;svenska institut missgynnas, om dessa skall tillämpa riskvikten&lt;br&gt;100 procent på fordringar som har säkrats med panträtt i kommersiella&lt;br&gt;fastigheter belägna i utlandet medan, utländska institut endast behöver&lt;br&gt;tillämpa riskvikten 50 procent på sådana fordringar. En sådan ordning&lt;br&gt;kan också innebära att svenska institut inte på samma villkor som ut-&lt;br&gt;ländska institut kan förvärva eller äga utländska dotterföretag vars ford-&lt;br&gt;ringar har säkrats med panträtt i kommersiella fastigheter. Även om dot-&lt;br&gt;terföretaget, enligt det egna landets regler, far tillämpa riskvikten&lt;br&gt;50 procent så måste det svenska moderföretaget tillämpa riskvikten&lt;br&gt;100 procent vid beräkning av kapitalkravet för den finansiella företags-&lt;br&gt;gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur ett riskperspektiv kan den nuvarande gränsdragningen mellan&lt;br&gt;bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter i vissa situationer synas&lt;br&gt;alltför fyrkantig. Det är dock inte lämpligt att föregripa resultatet av&lt;br&gt;arbetet inom EU och Baselkommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa EES-länder kan, som Riksbanken och Finansinspektionen har&lt;br&gt;påpekat, marknaden för kommersiella fastigheter vara sådan att det är&lt;br&gt;motiverat att sänka riskvikten till 50 procent. I de fall EES-länder tilläm-&lt;br&gt;par riskvikten 50 procent för fordringar säkrade med panträtt i inhemska&lt;br&gt;kommersiella fastigheter kan, enligt regeringens mening, skäl finnas för&lt;br&gt;att även svenska institut vid utlåning mot sådan säkerhet bör få tillämpa&lt;br&gt;riskvikten 50 procent. Det kan förmodas att sådana fordringar i riskhän-&lt;br&gt;seende ofta är att jämställa med fordringar säkrade med panträtt i&lt;br&gt;bostadsfastigheter. Om så är fallet finns inget att invända mot att&lt;br&gt;riskvikten 50 procent även tillämpas vid beräkning av kapitalkravet för&lt;br&gt;svenska institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt hypoteksdirektivet får riskvikten 50 procent även tillämpas på&lt;br&gt;placeringar som med hänsyn till graden av kreditrisk är likvärdiga med&lt;br&gt;fordringar som har säkrats med panträtt i kommersiella fastigheter. De&lt;br&gt;svenska bestämmelserna bör dock endast ge utrymme för att riskvikten&lt;br&gt;50 procent tillämpas på placeringar som i riskhänseende är att jämställa&lt;br&gt;med sådana placeringar som avses i nya 3 kap. 1 § första stycket C 1&lt;br&gt;kapitaltäckningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en placering kan ges en lägre riskvikt bör prövas från risk-&lt;br&gt;synpunkt mot bakgrund av det anförda och i förekommande fall regleras i&lt;br&gt;föreskrifter inom ramen för de nya bemyndiganden som har föreslagits i&lt;br&gt;avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Andra ändringar av riskvikter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6.5.1 Fordringar på trossamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Riskvikten 20 procent kan under vissa för-&lt;br&gt;utsättningar tillämpas på placeringar som Svenska kyrkan och andra&lt;br&gt;registrerade trossamfund med rätt till statlig uppbördshjälp svarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i promemorian överensstämmer i huvudsak med rege-&lt;br&gt;ringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Enligt Kammarrätten i Jönköping torde det vara&lt;br&gt;förenligt med direktivet om utvidgad matris att tillämpa riskvikten&lt;br&gt;20 procent på fordringar som registrerade trossamfund med rätt till statlig&lt;br&gt;uppbördshjälp svarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen, Riksgäldskontoret och Sveriges Advokatsamfund&lt;br&gt;har ifrågasatt om registrerade trossamfund med rätt till statlig uppbörds-&lt;br&gt;hjälp kan anses ha rätt att uppbära skatt. Advokatsamfundet har även&lt;br&gt;ifrågasatt om andra registrerade trossamfund än Svenska kyrkan kan an-&lt;br&gt;ses bildade enligt offentlig rätt. Riksgäldskontoret har förordat att frågan&lt;br&gt;om kommuners riskvikt skall tas upp till förnyad prövning. Enligt konto-&lt;br&gt;rets bedömning bör riskvikten för fordringar på kommuner höjas från&lt;br&gt;0 procent till 20 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund, Svenska kyrkan&lt;br&gt;och Svenska kyrkans Församlingsförbund har ansett att riskvikten&lt;br&gt;20 procent skall tillämpas på registrerade trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet har framhållit behovet av kompletterande föreskrifter&lt;br&gt;från regeringen eller Finansinspektionen vad gäller förutsättningarna för&lt;br&gt;att tillämpa riskvikten 20 procent på andra registrerade trossamfund än&lt;br&gt;Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Relationen mellan staten och Svenska kyrkan ändrades vid&lt;br&gt;årsskiftet 1999/2000. Svenska kyrkan lämnade det allmänna och är&lt;br&gt;numera ett registrerat trossamfund som regleras i lagen (1998:1591) om&lt;br&gt;Svenska kyrkan och lagen (1998:1593) om trossamfund. Övergångs-&lt;br&gt;bestämmelser finns i lagen (1998:1592) om införande av lagen&lt;br&gt;(1998:1591) om Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ändrade relationen innebär bl.a. att församlingarna och samfallig-&lt;br&gt;hetema i Svenska kyrkan inte längre har rätt att uppbära skatt. Den som&lt;br&gt;tillhör kyrkan skall dock betala lokal och regional kyrkoavgift (se&lt;br&gt;7 § lagen om Svenska kyrkan). Svenska kyrkan har rätt till hjälp av staten&lt;br&gt;med bestämmande, debitering och redovisning av avgifter från dem som&lt;br&gt;tillhör Svenska kyrkan (se 16 § lagen om trossamfund).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften skall beräknas på grundval av den till kommunal inkomstskatt&lt;br&gt;beskattningsbara förvärvsinkomsten (se 3 § lagen [1999:291] om avgift&lt;br&gt;till registrerat trossamfund). Vid bestämmande, debitering och redovis-&lt;br&gt;ning av avgifter gäller skattebetalningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra trossamfund än Svenska kyrkan kan ansöka om att bli registre-&lt;br&gt;rade enligt lagen om trossamfund. Ett samfund som har registrerats är ett&lt;br&gt;registrerat trossamfund (se 5 § 2 nämnda lag). Ett registrerat trossamfund&lt;br&gt;kan ansöka hos regeringen om att fa samma statliga hjälp som Svenska&lt;br&gt;kyrkan med att uppbära avgifter (se 16 § lagen om trossamfund).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan gör att ford-&lt;br&gt;ringar på Svenska kyrkan i princip skall åsättas riskvikten 100 procent.&lt;br&gt;Enligt artikel 2.1 .b i direktivet om utvidgad matris får riskvikten sänkas&lt;br&gt;till 20 procent för fordringar som religiösa samfund svarar för, om sam-&lt;br&gt;fundet är en juridisk person bildad enligt offentlig rätt med rätt enligt lag&lt;br&gt;att uppbära skatt. Den lägre riskvikten motiveras i ingressen till direktivet&lt;br&gt;med att sådana samfund representerar en kreditrisk likvärdig med den&lt;br&gt;som gäller regionregeringar och lokala myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Avgifter som Svenska kyrkan&lt;br&gt;och andra registrerade trossamfund har rätt att fa hjälp från staten med att&lt;br&gt;ta in utgör inte skatt i regeringsformens mening. Sådana avgifter är, som&lt;br&gt;Advokatsamfundet har framhållit, av privaträttslig natur (se prop.&lt;br&gt;1997/98:116 s. 62).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om riskvikten 20 procent kan tillämpas eller inte på fordringar&lt;br&gt;som registrerade trossamfund svarar för kan dock inte avgöras med ut-&lt;br&gt;gångspunkt i ett svenskt synsätt. Utgångspunkten för prövningen måste i&lt;br&gt;stället vara direktivet om utvidgad matris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om riskvikt för fordringar på kyrkor och andra tros-&lt;br&gt;samfund har tagits in i direktivet om utvidgad matris på initiativ av&lt;br&gt;Tyskland. Tyskland har i strikt mening inte någon statskyrka. Däremot&lt;br&gt;finns kyrkor vars ställning har befästs genom avtal (s.k. konkordat) mel-&lt;br&gt;lan de olika tyska delstaterna och respektive kyrka. Dessa kyrkor har rätt&lt;br&gt;att via det statliga skattesystemet ta upp betalning från sina medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som gäller för sådana tyska kyrkor torde inte skilja sig nämnvärt&lt;br&gt;från vad som gäller för registrerade trossamfund som har rätt till statlig&lt;br&gt;hjälp med att ta in avgifter från sina medlemmar. Riskvikten 20 procent&lt;br&gt;bör alltså kunna tillämpas på ett sådant samfund, om samfundet från risk-&lt;br&gt;synpunkt kan anses jämförbart med kommuner i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trossamfunden kan komma att skilja sig åt vad gäller kapitalstyrka och&lt;br&gt;organisation. Ett registrerat trossamfund kan t.ex. ha självständiga orga-&lt;br&gt;nisatoriska delar som var för sig kan förvärva rättigheter och skyldigheter&lt;br&gt;mot tredje man (se 13 och 15 §§ lagen om trossamfund). Mot denna bak-&lt;br&gt;grund är det lämpligt att regeringen eller, efter regeringens bemyndi-&lt;br&gt;gande, Finansinspektionen i föreskrifter närmare reglerar när riskvikten&lt;br&gt;20 procent skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordringar på AP-fonderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Riskvikten för placeringar och fordringar för&lt;br&gt;vilka en AP-fond svarar sänks från 20 procent till 0 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens förslag. I promemorian föreslogs dock att riskvikten inte skulle sän-&lt;br&gt;kas för placeringar och fordringar för vilka Sjunde AP-fonden svarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska Bankföreningen m.fl. har uttryckt sitt&lt;br&gt;stöd för förslaget i promemorian att riskvikten 20 procent även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis skall tillämpas på fordringar för vilka Sjunde AP-fonden svarar.&lt;br&gt;Sjunde AP-fondstyrelsen har ansett att riskvikten 0 procent också skall&lt;br&gt;tillämpas på fordringar som fonden svarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för förslaget: Nuvarande fondstyrelser inom Allmänna pen-&lt;br&gt;sionsfonden är statliga myndigheter. I regeringens förslag till reglering av&lt;br&gt;AP-fondema föreslås det att det i lag anges att AP-fondema är statliga&lt;br&gt;myndigheter (se prop. 1999/2000:46 s. 133 ff). Från risksynpunkt är det&lt;br&gt;därför inte motiverat att tillämpa annan riskvikt än 0 procent. I promemo-&lt;br&gt;rian föreslogs att riskvikten 20 procent även fortsättningsvis skall gälla&lt;br&gt;för fordringar som Sjunde AP-fonden (nuvarande sjunde fondstyrelsen)&lt;br&gt;svarar för. Detta motiverades med att en sänkning av riskvikten till&lt;br&gt;0 procent skulle kunna ge Sjunde AP-fonden en konkurrensfördel&lt;br&gt;gentemot konkurrerande värdepappersinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av riskvikter och kapitalkrav måste utgångspunkten&lt;br&gt;vara den risk som en viss typ av placering innebär. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;är det inte motiverat att sätta riskvikten 20 procent för fordringar på&lt;br&gt;Sjunde AP-fonden. Därtill kan man förutse att Sjunde AP-fondens upplå-&lt;br&gt;ning på marknaden torde bli mycket begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Egna modeller&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Finansiella företagsgrupper far, efter medgi-&lt;br&gt;vande av Finansinspektionen, använda en egen modell för att beräkna&lt;br&gt;kapitalkravet för marknadsrisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Finansinspektionen har tillstyrkt förslaget. Övriga&lt;br&gt;remissinstanser har inte kommenterat förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringen förslag: Ett institut far, efter Finansinspektio-&lt;br&gt;nens medgivande, använda en egen modell för att beräkna kapitalkravet&lt;br&gt;för marknadsrisker (se 2 kap. 3 § och 4 kap. 9 § kapitaltäckningslagen).&lt;br&gt;Egna modeller för riskberäkning har ansetts bättre kunna återspegla de&lt;br&gt;marknadsrisker institutet är exponerat för. Användandet av sådana&lt;br&gt;modeller har också bedömts kunna medföra en bättre hantering av mark-&lt;br&gt;nadsrisker i instituten (se prop. 1998/99:1, volym 2, s. 63).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av samma skäl är det lämpligt att en egen modell, efter Finansinspek-&lt;br&gt;tionens medgivande, får användas för att beräkna kapitalkrav för mark-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nadsrisker i finansiella företagsgrupper. En bestämmelse i enlighet med Prop. 1999/2000:94&lt;br&gt;detta bör tas in i 6 kap. 9 § andra stycket kapitaltäckningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Överskridande av gränsvärden för stora&lt;br&gt;exponeringar i handelslagret&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Finansinspektionen får medge att ett institut i&lt;br&gt;handelslagret överskrider gränsvärdena för stora exponeringar. Ett&lt;br&gt;institut som överskrider gränsvärdena för stora exponeringar skall&lt;br&gt;uppfylla ett särskilt kapitalkrav och de villkor i övrigt som regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen föreskri-&lt;br&gt;ver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Bestämmelser om stora exponeringar finns i 5 kap. kapi-&lt;br&gt;taltäckningslagen och i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd&lt;br&gt;om stora exponeringar (FFFS 1998:30). Bestämmelserna genomför&lt;br&gt;direktivet om stora exponeringar och kapitalkravsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitaltäckningslagen uppställs absoluta gränser för dels hur stor en&lt;br&gt;exponering mot en kund eller en grupp av kunder med inbördes anknyt-&lt;br&gt;ning högst får vara, dels hur högt det sammanlagda värdet av ett instituts&lt;br&gt;stora exponeringar får vara i förhållande till dess kapitalbas. Gränserna&lt;br&gt;får inte överskridas. Om någon av gränserna överskrids skall institutet&lt;br&gt;utan dröjsmål anmäla detta till Finansinspektionen (se 7 kap. 11 § 2 st&lt;br&gt;kapitaltäckningslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitalkravsdirektivet (se punkt 8 i bilaga VI till direktivet) finns en&lt;br&gt;möjlighet för medlemsstaterna att välja att under vissa förutsättningar&lt;br&gt;tillåta ett institut att överskrida gränsvärdena. En första förutsättning är&lt;br&gt;att tillsynsmyndigheten godkänner att gränsvärdena överskrids. En andra&lt;br&gt;förutsättning är att överskridandet uteslutande hänför sig till handelslag-&lt;br&gt;ret. En tredje förutsättning är att institutet uppfyller ett ytterligare kapi-&lt;br&gt;talkrav för överskridandet. Härutöver uppställs vissa ytterligare förutsätt-&lt;br&gt;ningar av teknisk natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har inte utnyttjat den beskrivna valmöjligheten i kapitalkravs-&lt;br&gt;direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Fondhandlareföreningen har i en skrivelse (dnr Fi 1995/6914)&lt;br&gt;begärt att Sverige skall utnyttja optionen. Gällande svenska regler&lt;br&gt;begränsar, enligt föreningen, mindre värdepappersinstituts möjligheter att&lt;br&gt;handla med bostadsobligationer. Detta har i sin tur en negativ inverkan på&lt;br&gt;handeln med bostadsobligationer som sådan. För en väl fungerande obli-&lt;br&gt;gationsmarknad krävs att placerarna vid varje tidpunkt utan problem kan&lt;br&gt;köpa och sälja stora poster. Detta gäller särskilt de mellanhänder som har&lt;br&gt;förbundit sig att upprätthålla en marknad (marknadsgaranter). I sådan&lt;br&gt;verksamhet ingår att ställa köp- och säljpriser även på stora volymer.&lt;br&gt;Gränserna för stora exponeringar kan hindra marknadsgarantema från att&lt;br&gt;förvärva större poster bostadsobligationer. Det kan i sin tur begränsa lik-&lt;br&gt;viditeten på marknaden. Kapitaltäckningslagen har, enligt föreningen,&lt;br&gt;snedvridit konkurrensen och försämrat likviditeten i handeln med viktiga&lt;br&gt;bostadsobligationer. Detta kan, enligt föreningen, medföra högre bostads-&lt;br&gt;räntor. Konkurrensförhållandet gentemot utländska institut har också&lt;br&gt;anförts som motiv för att utnyttja optionen. Ett utnyttjande av optionen&lt;br&gt;skulle även ha betydelse för garantigivning i samband med emissioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek har i en skrivelse (dnr Fil995/6982) framställt samma öns-&lt;br&gt;kemål som Svenska Fondhandlareföreningen. Skrivelserna har remiss-&lt;br&gt;behandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: När Svenska Fondhandlareföreningens och Stads-&lt;br&gt;hypoteks framställningar remissbehandlades tillstyrkte flertalet av&lt;br&gt;remissinstanserna förslaget. Riksbanken framhöll vikten av att begränsa&lt;br&gt;riskkoncentrationen i förhållande till kapitalbasen. Enligt den bedömning&lt;br&gt;som Riksbanken gjorde har inte gällande bestämmelser någon betydande&lt;br&gt;negativ inverkan på marknadens funktionssätt. Svenska institut verkar&lt;br&gt;emellertid i konkurrens med utländska institut som har möjlighet att&lt;br&gt;överskrida de absoluta gränserna för stora exponeringar. Med hänsyn till&lt;br&gt;detta och det extra kapitalkrav som skall uppfyllas vid ett sådant över-&lt;br&gt;skridande ansåg Riksbanken att svenska institut borde ges samma möj-&lt;br&gt;lighet. Finansinspektionen pekade på möjligheten att begränsa rätten att&lt;br&gt;överskrida gränsvärdena till att endast avse handel med bostadsobligatio-&lt;br&gt;ner. Riksgäldskontoret avstyrkte att förslaget genomförs utan att det först&lt;br&gt;görs en närmare undersökning av om det finns ett verkligt behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid remissbehandlingen av promemorian har Svenska Fondhandlare-&lt;br&gt;föreningen och Svenska Bankföreningen tillstyrkt förslaget medan Riks-&lt;br&gt;banken har avstyrkt förslaget. Övriga remissinstanser har antingen inte&lt;br&gt;haft någon invändning mot förslaget eller avstått från att yttra sig i frå-&lt;br&gt;gan. Riksbanken har anfört att den i sina stabilitetsrapporter pekat på&lt;br&gt;vissa problem i reglerna om stora exponeringar, främst att reglerna inte&lt;br&gt;omfattar flera viktiga slag av exponeringar, samt att den föreslagna möj-&lt;br&gt;ligheten att i vissa fall överskrida gränsvärdena för stora exponeringar&lt;br&gt;skulle ytterligare förstärka dessa problem. Riksbanken anför vidare att&lt;br&gt;det verkar ologiskt att medge undantag från exponeringsreglema för&lt;br&gt;exempelvis mindre företag därför att riskhantering är förknippat med&lt;br&gt;vissa stordriftsfördelar. Om det är så att viss verksamhet kräver att stora&lt;br&gt;positioner tas gentemot individuella motparter är det, enligt Riksbanken,&lt;br&gt;inte orimligt att endast institut av viss storlek kan delta, åtminstone i&lt;br&gt;sådan omfattning som krävs av exempelvis marknadsgaranter inom vissa&lt;br&gt;segment av marknaden. Enligt Riksbankens bedömning innebär de nuva-&lt;br&gt;rande reglerna inga väsentliga problem när det gäller konkurrensen på&lt;br&gt;obligationsmarknaden. Internationaliseringen av de finansiella markna-&lt;br&gt;derna innebär enligt Riksbanken att risken för att konkurrensen inom&lt;br&gt;aktuella marknadssegment hämmas av nuvarande regler är begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för förslaget: Frågan om införande av en möjlighet att över-&lt;br&gt;skrida gränserna för stora exponeringar behandlades i samband med infö-&lt;br&gt;rande av kapitaltäckningslagen. Ett par remissinstanser pekade på att en&lt;br&gt;sådan bestämmelse skulle underlätta garantigivning vid emissioner.&lt;br&gt;Regeringen ifrågasatte inte att mindre institut kunde ha ett sådant behov.&lt;br&gt;Behovet av att överskrida gränsvärdena ansågs emellertid inte tillräckligt&lt;br&gt;stort för att uppväga olägenheten av att införa så pass komplicerade reg-&lt;br&gt;ler (se prop. 1994/95:50 s. 232).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de nu aktuella framställningarna från Svenska Fondhandlareföre-&lt;br&gt;ningen och Stadshypotek är det inte i första hand problem vid garanti-&lt;br&gt;givning vid emissioner som har framhållits. I stället är det problem vid&lt;br&gt;själva handeln med värdepapper och då särskilt de problem som kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;drabba mindre marknadsgaranter som har lyfts fram. Dessa problem kan&lt;br&gt;dock delvis ha minskat under senare tid då marknadsstrukturen for&lt;br&gt;bostadsobligationer ändrats något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken har ansett att risken för att konkurrensen inom aktuella&lt;br&gt;marknadssegment hämmas av nuvarande regler är begränsad. Enligt rege-&lt;br&gt;ringens uppfattning bör dock kapitaltäckningsreglema utformas så att de&lt;br&gt;inte i onödan begränsar konkurrensen på de finansiella marknaderna eller&lt;br&gt;försvårar nyetableringar. Hänsyn bör också tas till svenska instituts möj-&lt;br&gt;ligheter att på lika villkor konkurrera på den gemensamma marknaden.&lt;br&gt;Riksbanken har uppmärksammat att reglerna om stora exponeringar lider&lt;br&gt;av brister, främst att reglerna inte omfattar flera viktiga slag av expone-&lt;br&gt;ringar, samt att ett införande av undantagsregeln skulle förstärka dessa&lt;br&gt;problem. Riksbanken har bedömt att om det är så att viss verksamhet krä-&lt;br&gt;ver att stora positioner tas gentemot individuella motparter så är det inte&lt;br&gt;orimligt att endast institut av viss storlek kan delta. Enligt direktivet för-&lt;br&gt;utsätter dock ett överskridande av gränserna för stora exponeringar att&lt;br&gt;Finansinspektionen medgett detta och att ett särskilt kapitalkrav uppfylls.&lt;br&gt;Från risksynpunkt borde det därför, enligt regeringens bedömning, inte&lt;br&gt;finnas något som hindrar att regeln i direktivet införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inte uteslutas att en undantagsregel kan ha en funktion att fylla&lt;br&gt;även på andra områden än obligationsmarknaden och vid garantigivning&lt;br&gt;vid utgivning av sådana obligationer. Det saknas därför skäl att generellt&lt;br&gt;begränsa den föreslagna möjligheten till bostadsobligationer. Frågor av&lt;br&gt;sådant slag far i stället lösas inom ramen för tillståndsgivning och till-&lt;br&gt;synspraxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att utnyttja optionen i direktivet fordras att en detaljerad reglering&lt;br&gt;införs. I lagen bör endast tas in en bestämmelse som anger att Finans-&lt;br&gt;inspektionen far medge att ett institut överskrider gränserna för stora&lt;br&gt;exponeringar. De närmare villkoren för detta bör tas in i föreskrifter&lt;br&gt;meddelade av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finans-&lt;br&gt;inspektionen. En bestämmelse i enlighet med detta föreslås tas in i nya&lt;br&gt;5 kap. 6 § kapitaltäckningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förlagslån i kapitalbasen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Eviga och tidsbegränsade förlagslån skall kunna&lt;br&gt;räknas in i kapitalbasen i den utsträckning regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, Finansinspektionen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Finansinspektionen har tillstyrkt förslaget och&lt;br&gt;konstaterat att instituten har etablerade rutiner för att ta upp eviga för-&lt;br&gt;lagslån. Svenska Bankföreningen m.fl. branschorganisationer har väl-&lt;br&gt;komnat förslaget. Kammarrätten i Jönköping har kommenterat utform-&lt;br&gt;ningen av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Minst hälften av kapitalbasen skall utgöras av primärt&lt;br&gt;kapital. Den resterande delen far fyllas ut med supplementärt kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlagslån far räknas in i supplementärt kapital. Eviga förlagslån får,&lt;br&gt;efter Finansinspektionens medgivande, räknas in i obegränsad utsträck-&lt;br&gt;ning, dvs. upp till ett belopp motsvarande 100 procent primärt kapital.&lt;br&gt;Tidsbegränsade förlagslån får endast räknas in i supplementärt kapital till&lt;br&gt;ett belopp motsvarande 50 procent av primärt kapital. Tidsbegränsade&lt;br&gt;förlagslån kan alltså utgöra högst hälften av supplementärt kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att räkna in tidsbegränsade förlagslån i kapitalbasen följer direkt&lt;br&gt;av lag (se 2 kap. 6 § tredje stycket kapitaltäckningslagen). För att eviga&lt;br&gt;förlagslån skall fa räknas in i kapitalbasen krävs ett beslut av Finans-&lt;br&gt;inspektionen i det enskilda fallet (se 2 kap. 6 § fjärde stycket samma lag).&lt;br&gt;Finansinspektionen har utfärdat föreskrifter om vilka villkor tidsbegrän-&lt;br&gt;sade respektive eviga förlagslån skall uppfylla för att få räknas in i kapi-&lt;br&gt;talbasen (se 4 kap. 8-11 §§ FFFS 1998:29). Finansinspektionen har&lt;br&gt;också reglerat hur kapitalbasen skall vara sammansatt (se 10 kap. 2 §&lt;br&gt;FFFS 1998:29).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen begärde i en skrivelse (dnr Fil999/458) att&lt;br&gt;kravet på tillstånd från Finansinspektionen för att räkna in eviga förlags-&lt;br&gt;lån i kapitalbasen skall tas bort. Föreningen framförde att förutsättning-&lt;br&gt;arna för att inräkna ett evigt förlagslån i kapitalbasen är tydligt reglerade i&lt;br&gt;Finansinspektionens föreskrifter. Enligt vad föreningen anförde kan kra-&lt;br&gt;vet på tillstånd orsaka onödig tidsutdräkt och osäkerhet. Detta kan i sin&lt;br&gt;tur, enligt föreningen, medföra extra kostnader för att ta upp sådana lån.&lt;br&gt;Föreningen anförde också, som en generell synpunkt, att en reglering i&lt;br&gt;föreskrifter är att föredra framför krav på beslut av Finansinspektionen i&lt;br&gt;varje enskilt fall. Föreningen förordade att den senare ordningen skall&lt;br&gt;användas endast när internationella regler kräver det eller när det är&lt;br&gt;omöjligt att entydigt precisera villkoren för en viss åtgärd. Det framhölls&lt;br&gt;därvid att en reglering i föreskrifter inte behöver leda till en sämre&lt;br&gt;kontroll. Kontrollen av att uppställda regler efterlevs kan i stället utföras&lt;br&gt;som ett led i Finansinspektionens löpande tillsyn, ansåg föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För tidsbegränsade förlagslån som&lt;br&gt;uppfyller kraven i gällande bestämmelser behövs inte något särskilt&lt;br&gt;beslut för att dessa skall fa räknas in i kapitalbasen. Det är naturligt att&lt;br&gt;det ställs strängare krav på eviga förlagslån än tidsbegränsade sådana.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eviga förlagslån får ju inräknas i kapitalbasen i dubbelt så hög omfatt-&lt;br&gt;ning som tidsbegränsade lån. Frågan är om det bör krävas ett beslut av&lt;br&gt;Finansinspektionen i varje enskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan konstateras att EG-rätten inte kräver detta. Bestämmelser om i&lt;br&gt;vilken utsträckning eviga förlagslån far räknas in i kapitalbasen finns i&lt;br&gt;artiklarna 2.1.6, 3.2 och 6.1 i kapitalbasdirektivet 89/299/EEG. Det för-&lt;br&gt;tjänar att noteras att artikel 6.1 har ändrats genom artikel 1 i direktivet&lt;br&gt;91/633/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen och Svenska Bankföreningen har konstaterat att det&lt;br&gt;etablerats en fast praxis för hur eviga förlagslån skall vara utformade för&lt;br&gt;att kunna räknas in i supplementärt kapital. Det synes alltså inte finnas&lt;br&gt;några praktiska hinder mot att ersätta kravet på beslut i varje enskilt fall&lt;br&gt;med en reglering i föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund föreslås att Finansinspektionens tillstånd inte&lt;br&gt;skall krävas i varje enskilt fall för att räkna in eviga förlagslån i kapital-&lt;br&gt;basen. En renodlad reglering i föreskrifter har också den fördelen att det&lt;br&gt;blir enklare att genom nya föreskrifter anpassa villkoren för att eviga&lt;br&gt;förlagslån skall få räknas in i kapitalbasen. Detta är normalt inte lika&lt;br&gt;enkelt om ett institut efter ansökan har fatt tillstånd att räkna in ett visst&lt;br&gt;lån i kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det anförda bör en justering göras i 2 kap. 6 § kapital-&lt;br&gt;täckningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Överklagande av normbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett beslut om föreskrifter som Finansinspektio-&lt;br&gt;nen, efter regeringen bemyndigande, har fattat (s.k. normbeslut) far&lt;br&gt;inte överklagas till allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kammarrätten i Jönköping har tillstyrkt förslaget.&lt;br&gt;Övriga remissinstanser har inte haft något att invända mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Föreskrifter som Finansinspektionen,&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande, meddelar med stöd av lag och förord-&lt;br&gt;ning (s.k. normbeslut) kan normalt inte överklagas till allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol (se t.ex. 33 § lagen [1999:158] om investerarskydd).&lt;br&gt;Normbeslut lämpar sig inte för domstolsprövning (jfr regeringens propo-&lt;br&gt;sition Översyn av förvaltningsprocessen; en allmän regel om dom-&lt;br&gt;stolsprövning av förvaltningsbeslut m.m., prop. 1997/98:101 s. 60 ff och&lt;br&gt;112). En justering bör därför göras i 7 kap. 16 § kapitaltäckningslagen så&lt;br&gt;att ett normbeslut inte får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagbart normbeslut får i stället överklagas till regeringen av&lt;br&gt;den som har klagorätt. Detta följer av 5 § förordningen (1996:596) med&lt;br&gt;instruktion för Finansinspektionen jämförd med 35 § verksförordningen&lt;br&gt;(1995:1322).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Informationsutbyte och sekretess&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Nuvarande EG-regler på området för banker och&lt;br&gt;andra kreditinstitut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I artikel 12 i det s.k. första banksamordningsdirektivet (77/780/EEG)&lt;br&gt;finns bestämmelser om tystnadsplikt och om utbyte av information mel-&lt;br&gt;lan vissa myndigheter och organ som är verksamma på området för ban-&lt;br&gt;ker och andra kreditinstitut. Bestämmelsen ändrades i det s.k. andra&lt;br&gt;banksamordningsdirektivet (89/646/EEG, artikel 16) och fick sin nuva-&lt;br&gt;rande lydelse genom det s.k. BCCI-direktivet (95/26/EG, artikel 4 punk-&lt;br&gt;terna 2-4 och 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har följande innebörd. Personer som arbetar eller som&lt;br&gt;har arbetat för tillsynsmyndigheter har tystnadsplikt. Detsamma gäller för&lt;br&gt;revisorer och experter som är verksamma för tillsynsmyndigheter. Tyst-&lt;br&gt;nadsplikten innebär att ingen förtrolig information som erhålls i tjänsten&lt;br&gt;får röjas till någon person eller myndighet utom i sammandrag eller i&lt;br&gt;sammanställning som omöjliggör identifikation av enskilda institut, dock&lt;br&gt;med förbehåll för fall som omfattas av straffrättslig lagstiftning. Ett&lt;br&gt;ytterligare undantag från tystnadsplikten finns i fall då ett kreditinstitut&lt;br&gt;har försatts i konkurs eller underkastats tvångslikvidation. Förtrolig&lt;br&gt;information, som inte berör tredje part engagerad i försök att rädda insti-&lt;br&gt;tutet, far då yppas vid civilrättsliga eller kommersiella förfaranden (punkt&lt;br&gt;1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikten hindrar inte tillsynsmyndigheterna i medlemsstaterna&lt;br&gt;från att utbyta information i enlighet med direktiv som gäller för kredit-&lt;br&gt;institut. För sådan information gäller dock tystnadsplikt (punkt 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna får ingå samarbetsavtal för utbyte av information med&lt;br&gt;tredje länders behöriga myndigheter, om den information som överläm-&lt;br&gt;nas är föremål för sekretess i mottagarlandet minst likvärdig den som&lt;br&gt;föreskrivs i artikel 12 (punkt 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheter som far förtrolig information enligt vad som sägs&lt;br&gt;i punkterna 1 och 2 far använda informationen endast i verksamhet och&lt;br&gt;där endast för fyra ändamål. Det första ändamålet är för att kontrollera att&lt;br&gt;villkoren för att kreditinstitut skall få starta verksamhet är uppfyllda och&lt;br&gt;för att underlätta gruppbaserad eller icke gruppbaserad tillsyn över sådan&lt;br&gt;verksamhet, särskilt med avseende på kontroll av likviditet, soliditet,&lt;br&gt;större engagemang och rutiner för administration, redovisning och intem&lt;br&gt;kontroll. De andra ändamålen är för att ålägga sanktioner, för att använda&lt;br&gt;informationen vid överklagande i administrativ ordning av beslut som&lt;br&gt;fattats av tillsynsmyndigheten samt för att använda informationen vid&lt;br&gt;domstolsförfarande som har inletts enligt artikel 13 eller enligt särskilda&lt;br&gt;bestämmelser i direktiv antagna med avseende på kreditinstitut (punkt 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkterna 1 och 4 hindrar inte att tillsynsmyndighe-&lt;br&gt;ter i samma medlemsstat utbyter information och inte heller att till-&lt;br&gt;synsmyndigheter i olika medlemsstater byter information i fall då infor-&lt;br&gt;mationen lämnas till vissa myndigheter, organ eller personer. De myn-&lt;br&gt;digheter som avses i detta sammanhang är sådana som ansvarar för tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;över andra finansiella organisationer och över försäkringsbolag samt&lt;br&gt;myndigheter med ansvar för tillsyn över finansiella marknader. De organ&lt;br&gt;som avses är sådana som har befattning med kreditinstituts konkurs eller&lt;br&gt;likvidation eller liknande förfaranden och de personer som avses är&lt;br&gt;sådana som ansvarar för obligatorisk revision av kreditinstituts och andra&lt;br&gt;finansiella instituts räkenskaper. Informationen till dessa myndigheter,&lt;br&gt;organ och personer far dock lämnas endast vid deras fullgörande av till-&lt;br&gt;synsuppgifter samt för utlämnande till organ för inlåningsskydd av sådan&lt;br&gt;information som de behöver för sin verksamhet. För den information som&lt;br&gt;lämnas gäller tystnadsplikt som sägs i punkt 1 (punkt 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet medger vidare medlemsstaterna att tillåta informationsutbyte&lt;br&gt;mellan å ena sidan tillsynsmyndigheterna och å den andra sidan myndig-&lt;br&gt;heter med ansvar för tillsyn över de organ som har befattning med finan-&lt;br&gt;siella företags likvidation, konkurs och liknande förfaranden samt myn-&lt;br&gt;digheter med ansvar för tillsyn över de personer som ansvarar för&lt;br&gt;lagstadgad revision av försäkringsföretags, kreditinstituts, värdepap-&lt;br&gt;persföretags och andra finansinstituts räkenskaper. Förutsättningar för&lt;br&gt;informationsutbyte är i detta sammanhang dock att informationen skall&lt;br&gt;användas för att utöva nyssnämnda tillsyn och att den information som&lt;br&gt;mottas i detta sammanhang omfattas av den tystnadsplikt som anges i&lt;br&gt;punkt 1 (punkt 5a).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stärka stabiliteten och integriteten hos det finansiella systemet&lt;br&gt;far medlemsstaterna vidare tillåta utbyte av information mellan till-&lt;br&gt;synsmyndigheterna och myndigheter eller organ som enligt lag är ansva-&lt;br&gt;riga för att upptäcka och utreda överträdelser av bolagsrätten. Förutsätt-&lt;br&gt;ningar för informationsutbyte, utöver de som angetts om tillsynsändamål&lt;br&gt;och tystnadsplikt under punkt 5 a och som även gäller här, är att informa-&lt;br&gt;tionen, när den härrör från en annan medlemsstat, inte får vidarebefordras&lt;br&gt;utan uttryckligt tillstånd från de tillsynsmyndigheter som har lämnat ut&lt;br&gt;den, och då endast för de ändamål för vilket dessa myndigheter givit sitt&lt;br&gt;tillstånd. Under vissa närmare angivna omständigheter kan nämnda myn-&lt;br&gt;digheter och organ ta hjälp av personer som genom sin särskilda kompe-&lt;br&gt;tens är utsedda till detta och som inte är anställda inom den offentliga&lt;br&gt;förvaltningen (punkt 5b).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet medger även att tillsynsmyndigheterna lämnar ut informa-&lt;br&gt;tion till centralbanker och andra organ med liknande uppgifter i deras&lt;br&gt;egenskap av monetära myndigheter och i förekommande fall till andra&lt;br&gt;myndigheter med uppgift att utöva tillsyn över betalningssystem för att&lt;br&gt;dessa skall kunna fullgöra sina uppgifter. Inte heller utgör bestämmel-&lt;br&gt;serna hinder för dessa myndigheter eller organ att till tillsynsmyndighe-&lt;br&gt;terna vidarebefordra sådan information som är nödvändig för att uppfylla&lt;br&gt;de syften som framgår av punkt 4. För sådan information som avses i det&lt;br&gt;här sammanhanget gäller tystnadsplikt i enlighet med punkt 1 (punkt 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vad som föreskrivs i punkterna 1 och 4 far medlemsstaterna&lt;br&gt;med stöd av bestämmelser i lag eller annan författning tillåta att viss&lt;br&gt;information lämnas ut såväl till andra organ för den centrala regerings-&lt;br&gt;makten med ansvar för lagstiftning om tillsyn över kreditinstitut, finan-&lt;br&gt;siella institut, investeringstjänster och försäkringsbolag som till personer&lt;br&gt;som företräder sådana organ. Sådant utlämnande får bara ske då det är&lt;br&gt;nödvändigt för att utöva offentlig tillsyn. Sådan information som erhållits&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med stöd av punkterna 2 och 5 eller vid inspektion på platsen i enlighet&lt;br&gt;med artikel 15.1 och 15.2 i andra banksamordningsdirektivet får dock&lt;br&gt;aldrig röjas utan samtycke från de tillsynsmyndigheter som lämnat ut&lt;br&gt;informationen eller av tillsynsmyndigheter i den medlemsstat där inspek-&lt;br&gt;tionen verkställts (punkt 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen far tillsynsmyndigheterna även vidarebefordra information&lt;br&gt;enligt punkterna 1-4 till clearingorganisation eller annat liknande organ&lt;br&gt;som är erkänt i nationell lagstiftning for att tillhandahålla clearing- eller&lt;br&gt;avvecklingstjänster åt någon av marknaderna i medlemsstaten. Sådant&lt;br&gt;vidarebefordrande far endast ske om tillsynsmyndigheterna anser att detta&lt;br&gt;är nödvändigt för att säkerställa att dessa organ fungerar vid försummel-&lt;br&gt;ser eller möjliga försummelser från en marknadsaktörs sida. Informatio-&lt;br&gt;nen är underkastad tystnadsplikt i enlighet med punkt 1. Information som&lt;br&gt;erhållits med stöd av punkt 2 far dock inte yppas utan uttryckligt medgi-&lt;br&gt;vande av de tillsynsmyndigheter som lämnat informationen (punkt 8).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Artikel 1 i direktivet om utvidgad matris&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom artikel 1 i direktivet om utvidgad matris utsträcks möjligheten för&lt;br&gt;medlemsstaterna att ingå avtal om informationsutbyte med tredje land.&lt;br&gt;Medlemsstaterna far således ingå samarbetsavtal om utbyte av informa-&lt;br&gt;tion inte endast med tillsynsmyndigheter i tredje land utan även med&lt;br&gt;myndigheter eller organ i tredje land enligt definitionen i punkt 5 och&lt;br&gt;punkt 5 a. Informationsutbytet får ske endast om den lämnade informatio-&lt;br&gt;nen är föremål för garantier om tystnadsplikt som minst är likvärdiga&lt;br&gt;dem som avses i artikel 12 och endast för att nämnda myndigheter eller&lt;br&gt;organ skall kunna utföra sin tillsynsuppgift. Om informationen ursprung-&lt;br&gt;ligen kommer från en annan medlemsstat far den inte lämnas vidare utan&lt;br&gt;uttryckligt medgivande från de behöriga myndigheter som har lämnat&lt;br&gt;den, och i så fall, endast i syfte som avsågs när dessa myndigheter gav sitt&lt;br&gt;medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sekretesslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Möjligheten till sekretess utvidgas för uppgifter&lt;br&gt;som Finansinspektionen får från utländsk myndighet eller utländskt&lt;br&gt;organ. Sekretess skall, om regeringen föreskriver det, gälla för uppgift&lt;br&gt;som Finansinspektionen får enligt avtal med utländsk myndighet eller&lt;br&gt;utländskt organ. Sekretess i verksamhet hos Revisorsnämnden och&lt;br&gt;tillsynsmyndighet i konkurs för uppgift som tagits emot enligt avtal&lt;br&gt;med utländsk myndighet eller organ, skall inte kunna brytas genom att&lt;br&gt;14 kap 1—3 §§ sekretesslagen tillämpas i strid med avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens förslag. I promemorian saknas dock förslag om att 14 kap. 1-3 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sekretesslagen (1980:100) inte skall kunna tillämpas i verksamhet hos&lt;br&gt;Revisorsnämnden och hos tillsynsmyndighet i konkurs i strid med avtal&lt;br&gt;med utländsk myndighet eller organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte haft några invändningar mot forslaget i&lt;br&gt;promemorian. Kammarrätten i Jönköping har dock ifrågasatt om de&lt;br&gt;organ som omnämns i direktivet täcks av uttrycket utländsk myndighet i&lt;br&gt;forslaget till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: När det gäller att bedöma om artikel&lt;br&gt;1 i direktivet om utvidgad matris medför att svensk lagstiftning behöver&lt;br&gt;ändras i något avseende är det först och främst av vikt att analysera vilka&lt;br&gt;svenska myndigheter och organ som avses med definitionen i punkterna&lt;br&gt;5 och 5a. Skäl att frångå den bedömning som tidigare gjorts, nämligen att&lt;br&gt;punkt 5 a i direktivet for svenskt vidkommande endast är tillämplig på de&lt;br&gt;kronofogdemyndigheter som av regeringen utsetts att vara tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheter i konkurs samt på Revisorsnämnden, har inte framkommit (se&lt;br&gt;prop. 1995/96:173 s. 95 f). Punkt 5 är tillämplig på Finansinspektionen.&lt;br&gt;Däremot kan punkt 5 inte anses vara tillämplig på svenskt organ som&lt;br&gt;efter konkursförvaltare och likvidatorer tar befattning med kreditinstituts&lt;br&gt;konkurs, likvidation eller liknande förfaranden. Ett sådant organ kan inte&lt;br&gt;anses fullgöra tillsynsuppgifter i direktivets mening. Detsamma gäller&lt;br&gt;revisorer for kreditinstitut och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda leder fram till slutsatsen att det informationsutbyte som&lt;br&gt;kan behöva skyddas är det mellan, å ena sidan, Finansinspektionen,&lt;br&gt;Revisorsnämnden och tillsynsmyndighet i konkurs och, å den andra&lt;br&gt;sidan, tredje lands myndigheter och organ enligt definitionerna i punkt 5&lt;br&gt;och punkt 5a. För att Finansinspektionen, Revisorsnämnden och till-&lt;br&gt;synsmyndighet i konkurs skall kunna ingå sådana avtal krävs regeringens&lt;br&gt;bemyndigande enligt 10 kap. 3 § regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svensk myndighets möjlighet att lämna ut sekretessbelagda uppgif-&lt;br&gt;ter till en utländsk myndighet regleras i 1 kap. 3 § sekretesslagen. Uppgift&lt;br&gt;för vilken sekretess gäller får enligt bestämmelsen inte röjas for utländsk&lt;br&gt;myndighet eller mellanfolklig organisation annat än om utlämnande sker&lt;br&gt;i enlighet med särskild föreskrift därom i lag eller förordning eller om&lt;br&gt;uppgiften i motsvarande fall skulle få utlämnas till svensk myndighet och&lt;br&gt;det enligt den utlämnande myndighetens prövning står klart, att det är&lt;br&gt;förenligt med svenska intressen att uppgiften lämnas till den utländska&lt;br&gt;myndigheten eller mellanfolkliga organisationen. Regeringen har tidigare&lt;br&gt;konstaterat att bestämmelsen ger Finansinspektionen möjlighet att i till-&lt;br&gt;synsarbetet lämna ut handlingar och uppgifter till behöriga utländska&lt;br&gt;myndigheter (se prop. 1992/93:89 s. 135). Regeringen anser dessutom att&lt;br&gt;bestämmelsen ger Revisorsnämnden och tillsynsmyndighet i konkurs&lt;br&gt;samma möjlighet att lämna ut handlingar och uppgifter i tillsynsarbetet&lt;br&gt;till behöriga utländska myndigheter. Sekretesslagen behöver därför inte&lt;br&gt;ändras för att dessa myndigheter skall få lämna ut uppgifter i enlighet&lt;br&gt;med direktivet om utvidgad matris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller sekretesskyddet for de uppgifter som myndigheter eller&lt;br&gt;organ enligt definitionerna i punkt 5 och punkt 5a kan komma att lämna&lt;br&gt;till Finansinspektionen, Revisorsnämnden och tillsynsmyndighet i kon-&lt;br&gt;kurs gör regeringen följande överväganden. Information som gäller&lt;br&gt;enskildas ekonomi är regelmässigt sekretessbelagd. En i praktiken nöd-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vändig förutsättning för att samarbetsavtal som behandlar utbyte av&lt;br&gt;information skall komma till stånd är att sekretessen består hos den mot-&lt;br&gt;tagande myndigheten. Finansinspektionen har med stöd av regeringens&lt;br&gt;bemyndigande slutit samarbetsavtal med flera tillsynsmyndigheter på det&lt;br&gt;finansiella området i länder utanför EU. Avtalen innehåller regelmässigt&lt;br&gt;stadganden om sekretess för uppgifter som utbyts mellan myndigheterna.&lt;br&gt;Enligt 8 kap. 5 § sekretesslagen gäller sekretess hos Finansinspektionen i&lt;br&gt;den mån regeringen föreskriver det för uppgifter som inspektionen fått på&lt;br&gt;grund av avtal med motsvarande utländsk myndighet. Föreskrifterna i&lt;br&gt;14 kap. 1-3 §§ får inte ifråga om denna sekretess tillämpas i strid med&lt;br&gt;avtalet. Den tystnadsplikt som skall gälla enligt direktivet innebär att&lt;br&gt;förtrolig information som erhållits i tjänsten inte får röjas annat än under&lt;br&gt;vissa förutsättningar. I tidigare lagstiftningsärenden (se t.ex. prop.&lt;br&gt;1995/96:173 s. 98 f) har ansetts att en motsvarighet för svenska förhål-&lt;br&gt;landen bör vara sådan information vars spridning är till skada för den&lt;br&gt;som uppgiften rör samt att den skadeprövning som skall göras enligt bl.a.&lt;br&gt;8 kap. 5 och 19 §§ samt 9 kap. 12 § syftar just till att sådan information&lt;br&gt;inte skall lämnas ut. Regeringen gör även nu samma bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivet föreskrivs även att tystnadsplikten gäller för alla personer&lt;br&gt;som arbetar eller som har arbetat för nu aktuella myndigheter samt revi-&lt;br&gt;sorer och experter som är verksamma för dessa myndigheters räkning. I&lt;br&gt;nyssnämnda lagstiftningsärende gjordes bedömningen att 1 kap. 6 § sek-&lt;br&gt;retesslagen motsvarar direktivet i det avseendet. Regeringen gör samma&lt;br&gt;bedömning även nu. För att Finansinspektionen skall kunna sluta samar-&lt;br&gt;betsavtal om informationsutbyte med de myndigheter eller organ som&lt;br&gt;definieras i punkterna 5 och 5 a i direktivet om utvidgad matris krävs en&lt;br&gt;ändring i 8 kap. 5 § sekretesslagen. Regeringen föreslår att ordet&lt;br&gt;”motsvarande” utmönstras ur lagtexten för att sekretessen inte skall vara&lt;br&gt;begränsad till uppgifter som kommer från Finansinspektionens motsva-&lt;br&gt;righeter i utlandet. Som Kammarrätten i Jönköping påpekat bör lagtexten&lt;br&gt;justeras så att även uppgifter från ”utländskt organ” sekretessbeläggs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 8 kap. 19 § sekretesslagen följer att sekretess gäller hos till-&lt;br&gt;synsmyndighet i konkurs för uppgift om enskilds affärs- eller driftför-&lt;br&gt;hållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada om&lt;br&gt;uppgiften röjs. Sekretessen hindrar dock inte att uppgift lämnas till en-&lt;br&gt;skild enligt vad som föreskrivs i konkurslagen. Av 9 kap. 12 § andra&lt;br&gt;stycket sekretesslagen följer att sekretess gäller hos Revisorsnämnden i&lt;br&gt;ärende om godkännande eller auktorisation av revisor eller registrering&lt;br&gt;av revisionsbolag eller om upphävande av godkännande, auktorisation&lt;br&gt;eller registrering. Sekretessen gäller för uppgift om vederbörandes eko-&lt;br&gt;nomiska ställning eller om annans personliga eller ekonomiska förhållan-&lt;br&gt;den om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada eller men om&lt;br&gt;uppgiften röjs. För att samarbetsavtal skall kunna ingås krävs att den sek-&lt;br&gt;retess som kommer att gälla hos Revisorsnämnden och tillsynsmyndighet&lt;br&gt;i konkurs är likvärdig den som avses i artikel 12 i första banksam-&lt;br&gt;ordningsdirektivet. De sekretessbrytande reglerna i 14 kap. 1-3 §§ sek-&lt;br&gt;retesslagen bör därför inte få tillämpas i strid med avtal med utländsk&lt;br&gt;myndighet eller utländskt organ (jfr prop. 1990/91:42 s. 69 och 71).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har dock pekat på att en sådan ordning kan komma att med-&lt;br&gt;föra problem vid överklagande av beslut. Lagrådet har därvid bl.a. erinrat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om den ändring som gjordes år 1988 i 9 kap. 3 § sekretesslagen och som&lt;br&gt;innebar att skattesekretessen skärptes på samma sätt som nu föreslås.&lt;br&gt;Lagrådet har anfört bl.a. följande. Effekten av regleringen är bl.a. att&lt;br&gt;information som en skattemyndighet erhåller från en utländsk skattemyn-&lt;br&gt;dighet kan användas i taxeringsförfarandet hos den svenska myndigheten&lt;br&gt;men inte t.ex. i ett skattebrottmål som tar sikte på samma taxering, och&lt;br&gt;denna effekt torde ha varit avsedd. Informationen kan emellertid inte&lt;br&gt;heller användas i en förvaltningsdomstolsprocess efter överklagande. För&lt;br&gt;att det skall kunna ske fordras att förbehåll därom görs i avtalet med den&lt;br&gt;utländska myndigheten. Ett i förarbetena anfört alternativ är att vända sig&lt;br&gt;till den utländska myndigheten och försöka fa tillstånd till att lämna upp-&lt;br&gt;gifterna vidare (se prop. 1987/88:41 s. 20). Lagrådet har vidare anfört att&lt;br&gt;det framstår som sannolikt att beslut som stöds på sådan utländsk infor-&lt;br&gt;mation som avses med de nu föreslagna bestämmelserna kan bli överkla-&lt;br&gt;gade och att det, på samma sätt som i de övriga hänseenden där denna&lt;br&gt;skärpta sekretess införts, synes angeläget att den myndighet som ingår&lt;br&gt;avtalet om informationsmottagandet beaktar behovet av att kunna föra&lt;br&gt;informationen vidare vid överklagande av myndighetens beslut i den&lt;br&gt;ordning som gäller därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Lagrådet påpekat kan beslut som stöds på sådan utländsk infor-&lt;br&gt;mation som avses med de nu föreslagna bestämmelserna komma att&lt;br&gt;överklagas. Revisorsnämndens beslut kan t.ex. i enlighet med 26 § lagen&lt;br&gt;(1995:528) om revisorer komma att överklagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol. Regeringen anser, i likhet med Lagrådet, att det är angeläget att&lt;br&gt;en myndighet som ingår avtal om mottagande av information beaktar&lt;br&gt;behovet av att kunna vidarebefordra informationen vid överklagande av&lt;br&gt;myndighetens beslut. Detta bör kunna ske genom att ett förbehåll som&lt;br&gt;inbegriper detta tas in i avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser &lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P-1999/2000:94&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av lagförslagen föranleds av tre direktiv på kapitaltäckningsom-&lt;br&gt;rådet. Enligt likalydande bestämmelser i direktiven skall medlemsstaterna&lt;br&gt;ha genomfört direktiven senast två år efter ikraftträdandet. CAD II och&lt;br&gt;hypoteksdirektivet trädde i kraft när de offentliggjordes i Europeiska&lt;br&gt;gemenskapernas officiella tidning den 21 juli 1998. De skall alltså vara&lt;br&gt;genomförda senast den 21 juli 2000. Direktivet om utvidgad matris&lt;br&gt;trädde i kraft tjugo dagar efter att det offentliggjordes i Europeiska&lt;br&gt;gemenskapernas officiella tidning den 21 juli 1998. Direktivet skall alltså&lt;br&gt;vara genomfört senast den 10 augusti 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna reglerna bör träda i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktiven finns det i vissa fall möjlighet att övergångsvis&lt;br&gt;tillämpa andra regler (se avsnitt 4.2). Det bör överlämnas till regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen att avgöra i&lt;br&gt;vad mån övergångsregler behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna innebär i vissa fall att kapitalkraven utvidgas&lt;br&gt;och i andra fall att kraven mildras. Instituten blir skyldiga att kapitaltäcka&lt;br&gt;vissa risker som inte tidigare omfattats av uttryckliga kapitalkrav. Detta&lt;br&gt;gäller bl.a. positioner i råvaror och i råvaruderivat. Samtidigt innebär&lt;br&gt;några av förslagen att kapitalkraven för vissa slag av tillgångar och posi-&lt;br&gt;tioner kan minska. Detta gäller t.ex. positioner i värdepapper utgivna vid&lt;br&gt;värdepapperisering. Beroende på verksamheten i det enskilda fallet kan&lt;br&gt;alltså kapitalkravet komma att skärpas eller lindras. Sammantaget torde&lt;br&gt;förslagen inte innebära några kostnader eller i vart fall endast försumbara&lt;br&gt;sådana för företagssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innebär att Finansinspektionen kommer att belastas med&lt;br&gt;visst föreskriftsarbete. Detta är dock av temporärt slag och kräver inte&lt;br&gt;ytterligare anslag. Slopandet av kravet på Finansinspektionens medgi-&lt;br&gt;vande för att räkna in eviga förlagslån i kapitalbasen innebär en resurs-&lt;br&gt;besparing. Den besparingen uppvägs dock av något högre kostnader för&lt;br&gt;den löpande tillsynen. Förslaget bedöms sammantaget inte innebära&lt;br&gt;ökade kostnader för inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;F örfattningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.1 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar sekretess i statliga myndigheters verksamhet på det&lt;br&gt;finansiella området. Enligt fjärde stycket andra meningen gäller absolut&lt;br&gt;sekretess hos Finansinspektionen, i den mån regeringen föreskriver det,&lt;br&gt;om inspektionen från motsvarande utländsk myndighet erhållit uppgifter&lt;br&gt;enligt annat avtal än sådant av riksdagen godkänt avtal som ingåtts med&lt;br&gt;främmande stat eller mellanfolklig organisation. Den föreslagna änd-&lt;br&gt;ringen medför att området för sekretess utsträcks till att inte endast om-&lt;br&gt;fatta uppgifter från motsvarande utländsk myndighet utan även från andra&lt;br&gt;utländska myndigheter och organ med vilka Finansinspektionen ingått&lt;br&gt;avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har även behandlats i avsnitt 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar sekretess hos tillsynsmyndighet i konkurs. En förut-&lt;br&gt;sättning för att en tillsynsmyndighet i konkurs skall kunna ingå ett sam-&lt;br&gt;arbetsavtal om informationsutbyte enligt det s.k. första banksamord-&lt;br&gt;ningsdirektivet är att den sekretess som kommer att gälla hos till-&lt;br&gt;synsmyndigheten i konkurs är likvärdig med den som föreskrivs i direk-&lt;br&gt;tivets artikel 12. Den föreslagna ändringen medför att de sekretessbry-&lt;br&gt;tande reglerna i 14 kap. 1-3 §§ sekretesslagen inte får tillämpas i strid&lt;br&gt;med avtal med utländsk myndighet eller utländskt organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har även behandlats i avsnitt 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket tar sikte på Revisorsnämndens verksamhet. En förutsätt-&lt;br&gt;ning för att Revisorsnämnden skall kunna ingå ett samarbetsavtal om&lt;br&gt;informationsutbyte enligt det s.k. första banksamordningsdirektivet är att&lt;br&gt;den sekretess som kommer att gälla i Revisorsnämndens verksamhet är&lt;br&gt;likvärdig den som gäller enligt artikel 12 i direktivet. Den föreslagna&lt;br&gt;ändringen medför att föreskrifterna i 14 kap. 1-3 §§ sekretesslagen inte&lt;br&gt;får tillämpas i strid med avtal med utländsk myndighet eller utländskt&lt;br&gt;organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har även behandlats i avsnitt 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:2004) om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar för kredit-&lt;br&gt;institut och värdepappersbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket har ändrats så att eviga förlagslån far räknas in i kapitalba-&lt;br&gt;sen som supplementärt kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om att tidsbegränsade förlagslån endast får räknas in i&lt;br&gt;kapitalbasen upp till ett belopp motsvarande 50 procent av primärt kapital&lt;br&gt;har tagits bort. Detsamma gäller bestämmelsen om att förlagslån med en&lt;br&gt;kvarvarande löptid som understiger fem år far tas upp till ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar högst 20 procent av det nominella värdet för varje helt år som&lt;br&gt;återstår till förfallodagen. Förslaget medför att sådana bestämmelser i&lt;br&gt;stället kommer att tas in i föreskrifter från regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av fjärde stycket kan Finansinspektionen i ett enskilt fall&lt;br&gt;medge att andra tillskott eller reserver räknas som primärt eller supple-&lt;br&gt;mentärt kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 8 § finns bestämmelser om att förlagslån med en ursprunglig&lt;br&gt;löptid på minst två år får räknas in i kapitalbasen för att täcka marknads-&lt;br&gt;och kostnadsrisker. Ett bemyndigande för regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, Finansinspektionen att meddela föreskrifter om&lt;br&gt;vilka poster som får räknas till kapitalbasen enligt nämnda paragraf och&lt;br&gt;omfattningen av dessa finns i 8 kap. 1 § 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har även behandlats i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringar föreslås i paragrafens första stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En i sak ny punkt A. 6 har lagts till. I punkten föreskrivs att åtaganden&lt;br&gt;som inte är mer riskfyllda än de som anges i punkterna 1-5 och som&lt;br&gt;uppfyller de krav regeringen föreskriver skall åsättas riskvikten&lt;br&gt;0 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten A.7 har justerats så att en placering som har säkrats med en&lt;br&gt;fordran som avses i punkten A.6 skall åsättas riskvikten 0 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten B.l har hänvisningen till Allmänna Pensionsfonden tagits&lt;br&gt;bort. AP-fondema är en del av staten och omfattas följaktligen av punk-&lt;br&gt;ten A.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En i sak ny punkt B. 6 har lagts till. I punkten föreskrivs att åtaganden&lt;br&gt;som inte är mer riskfyllda än de som anges i punkterna 1-5 och som&lt;br&gt;uppfyller de krav regeringen föreskriver skall åsättas riskvikten&lt;br&gt;20 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten B. 7 har justerats så att en placering som har säkrats med ford-&lt;br&gt;ran som avses i punkten B.6 skall åsättas riskvikten 20 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny punkt C. 2 har lagts till. I punkten föreskrivs att åtaganden som&lt;br&gt;inte är mer riskfyllda än de som anges i punkten 1 och som uppfyller de&lt;br&gt;krav regeringen föreskriver skall åsättas riskvikten 50 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av bemyndigandena i punkterna A.6, B.6 och C.2 kan före-&lt;br&gt;skrifter meddelas om att riskvikten 0 procent, 20 procent eller 50 procent&lt;br&gt;skall tillämpas på placeringar som annars skulle ha getts en högre&lt;br&gt;riskvikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har även behandlats i avsnitten 5 och 6.5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har termen råvaror lagts till. Tillägget innebär att innehav&lt;br&gt;av fysiska råvaror skall räknas in i handelslagret under förutsättning att&lt;br&gt;övriga kriterier är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har även behandlats i avsnitten 6.1 och 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i andra stycket är av motsvarande slag som ändringarna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i andra stycket är av motsvarande slag som ändringarna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har tagits in en allmänt utformad bestämmelse om att institut&lt;br&gt;skall underkastas ett kapitalkrav för valuta- och råvarurisker och att&lt;br&gt;kapitalkravet skall beräknas för sådana risker i hela verksamheten, dvs.&lt;br&gt;inte endast för positioner i handelslagret. Förslaget innebär att bestäm-&lt;br&gt;melser om kapitalkravets storlek och hur det skall beräknas kommer att&lt;br&gt;tas in i föreskrifter från regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;F inansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att genomföra CAD II skall guld behandlas som en valuta vid&lt;br&gt;beräkning av kapitalkrav. Med termen råvara avses guld och andra råva-&lt;br&gt;ror. Paragrafen ger alltså stöd för föreskrifter om kapitalkrav för positio-&lt;br&gt;ner i såväl guld som andra råvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har en följdändring tagits in med anledning av förslaget&lt;br&gt;till ny lydelse av 3 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom paragrafen, som är ny, genomförs den möjlighet till undantag&lt;br&gt;som finns i punkten 8 i bilaga 6 till kapitalkravsdirektivet. Bestämmelsen&lt;br&gt;innebär att ett institut under vissa närmare angivna omständigheter får&lt;br&gt;överskrida de i 5 kap. 1 och 3 §§ angivna gränsvärdena för exponeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot en kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning. Detta&lt;br&gt;gäller dock endast om den överskridande exponeringen uteslutande&lt;br&gt;hänför sig till handelslagret. Ett institut som överskrider gränsvärdena&lt;br&gt;skall uppfylla det särskilda kapitalkrav och de villkor i övrigt för den&lt;br&gt;överskridande exponeringen som regeringen föreskriver. Med stöd av&lt;br&gt;8 kap. 3 § kan regeringen bemyndiga Finansinspektionen att meddela&lt;br&gt;sådana föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett institut får överskrida gränsvärdena i 5 kap. 1 och 3 §§ endast efter&lt;br&gt;Finansinspektionens medgivande. Ett sådant medgivande behöver natur-&lt;br&gt;ligtvis inte utformas så att institutet före varje överskridande av gräns-&lt;br&gt;värdena måste tillfråga Finansinspektionen. Medgivandet kan alltså&lt;br&gt;utformas som en generell rätt att överskrida gränsvärdena i 5 kap. 1 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §§ under förutsättning att de i föreskrifterna angivna kraven är upp-&lt;br&gt;fyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har även behandlats i avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger att metoderna för beräkningen av kapitalbas och kapi-&lt;br&gt;talkrav även skall tillämpas på finansiella företagsgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har en hänvisning till 4 kap. 9 § lagts till. Tillägget&lt;br&gt;innebär att kapitalkravet för marknadsrisker får, efter Finansinspektio-&lt;br&gt;nens medgivande, beräknas med en egen modell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En finansiell företagsgrupp skall beräkna ett kapitalkrav för råvaruris-&lt;br&gt;ker. Detta följer av förevarande paragrafs hänvisning till 4 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har även behandlats i avsnitt 6.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har det tagits in en bestämmelse om att beslut om före-&lt;br&gt;skrifter (s.k. normbeslut) som Finansinspektionen, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, fattar inte får överklagas hos länsrätt. Beslut i normgiv-&lt;br&gt;ningsärenden är normalt av sådant slag att de inte lämpar sig för dom-&lt;br&gt;stolsprövning (jfr prop. 1997/98:186 s. 87).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har även behandlats i avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som har tagits in i ett nytt kapitel, motsvarar i huvudsak tidi-&lt;br&gt;gare 7 kap. 17 §. Bemyndigandet i punkten 1 har förtydligats så att det&lt;br&gt;klart framgår att föreskrifter kan meddelas om villkor för att räkna in&lt;br&gt;poster i kapitalbasen och räkna av poster från densamma enligt 2 kap. 6 §&lt;br&gt;respektive 7 §, omfattningen av dessa poster samt hur kapitalbasen i&lt;br&gt;övrigt skall beräknas enligt samma paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 2 har en redaktionell ändring tagits in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 5 har justerats med hänsyn till det föreslagna bemyndigandet i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som har tagits in i ett nytt kapitel, motsvarar helt tidigare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 18 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som har tagits in i ett nytt kapitel, motsvarar närmast tidigare&lt;br&gt;7 kap. 18 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitaltäckningslagen anges i flera bestämmelser att regeringen får&lt;br&gt;fatta vissa beslut eller meddela vissa föreskrifter. I paragrafen har med&lt;br&gt;beaktande av Lagrådets synpunkter, tagits in en uttömmande uppräkning&lt;br&gt;av när regeringen får bemyndiga Finansinspektionen att fatta sådana&lt;br&gt;beslut eller meddela sådana föreskrifter. I paragrafen hänvisa till samtliga&lt;br&gt;bemyndiganden för regeringen utom 7 kap. 14 §; där det föreskrivs att&lt;br&gt;institut som står under tillsyn enligt lagen skall bekosta Finansinspektio-&lt;br&gt;nens verksamhet enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 98/31/EG&lt;br&gt;av den 22 juni 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ändring av rådets direktiv 93/6/EEG om kapitaikrav för värdepappersföretag och&lt;br&gt;kreditinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS&lt;br&gt;RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europe-&lt;br&gt;iska gemenskapen, särskilt törsta och tredje meningen i&lt;br&gt;artikel 57.2 i detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i ökande grad gemenskapen och hotar terminshan-&lt;br&gt;delns anseende och integritet. Det är därför önsk-&lt;br&gt;värt art kommissionen överväger art definiera&lt;br&gt;lämpliga ramar för allsyn för att förhindra dessa&lt;br&gt;bedrägliga förfaranden i framnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens förslag!&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs&lt;br&gt;yttrande l&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Europeiska monetära institutets ytt-&lt;br&gt;rande (’),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) Rådets direktiv 93/6/EEG av den 15 mars 1993 om&lt;br&gt;kapitalkrav för värdepappersföretag och kredinn-&lt;br&gt;sntut (‘) lägger fast en standardiserad metod for&lt;br&gt;beräkning av kapitalkrav för marknadsrisker som&lt;br&gt;värdepappersföretag och kreditinstitut utsarter sig&lt;br&gt;för. Instituten har utvecklat sina egna riskhante-&lt;br&gt;ringssystem (egna modeller), som är avsedda art&lt;br&gt;mer precist än den standardiserade metoden mära&lt;br&gt;den marknadsrisk som värdepappersföretag och&lt;br&gt;kreditinstitut utsätter sig för. Användandet av mer&lt;br&gt;precisa metoder för riskmätning bör uppmuntras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i enlighet med förfarandet som avses i artikel 189b i&lt;br&gt;fördraget (*), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av följande skäl:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) De risker som är förbundna med handel med&lt;br&gt;råvaror och råvaruderivat är för närvarande före-&lt;br&gt;mål för rådets direktiv 89/647/EEG av den 18 de-&lt;br&gt;cember 1989 om kapitaltäckningsgrad för kredirin-&lt;br&gt;stitut.l’). De marknadsrisker som är förbundna&lt;br&gt;med dessa posmoner fångas dock inte upp på ett&lt;br&gt;korrekt sätt av direktiv 89/647/EEG. Det är nöd-&lt;br&gt;vändigt att utvidga, begreppet &amp;quot;handelslager&amp;quot; nll&lt;br&gt;positioner i råvaror eller råvaruderivat vilka hålls&lt;br&gt;för omsätnungsändamål och ät föremål för huvud-&lt;br&gt;sakligen marknadsrisker. Insntut måste följa det&lt;br&gt;här direktivet vad gäller täckning av råvarurisk i&lt;br&gt;hela deras affärsverksamhet. Allvarliga bedrägerier&lt;br&gt;som begås av vissa handlare i råvaruterminer oroar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3) Användandet av sådana egna modeller för att&lt;br&gt;beräkna kapitalkrav kräver rigorösa interna kon-&lt;br&gt;trollmekanismer och bör vara föremål for erkän-&lt;br&gt;nande och allsyn av behörtga myndigheter. Den&lt;br&gt;kontinuerliga allförlitligheten av resultaten som&lt;br&gt;följer av beräkningar enligt den egna modellen bör&lt;br&gt;bekräftas av en förfarande med kontroiltester.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&amp;gt;) EGT C 240, 6.8.1997, ,.24 och EGT C 118. 17.4.1998, s.&lt;br&gt;16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&lt;sup&gt;!&lt;/sup&gt;) EGT C 19, 2t.1.1998. ,.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;) Yttrande avgivet den 7 oktober 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;) Europaparlamentets yttrande av den 18 december 1997&lt;br&gt;(EGT C 14, 19.1.19981, rådets gemensamma ståndpunkt av&lt;br&gt;den 9 mars 1998 (EGT C US. 30.4.1998. ,. 7) och&lt;br&gt;Europaparlamentra beslut av den 30 apnl 1998 (EGT C&lt;br&gt;152. 18.5.1998), rådets beslut av den 19 mai 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&lt;sup&gt;J&lt;/sup&gt;) EGT L 386. 30.12.1989. s. 14. Direktivet renast andrar&lt;br&gt;genom Europaparlamentets och rådets direknv 98/32/EG (so&lt;br&gt;tidan 26 i detta nummer av EGT).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4) När så är lämpligt får behöriga myndigheter tillåta&lt;br&gt;att marginalsäkerhetskraven för terminer och&lt;br&gt;optioner som omsätts på börs och under ett över-&lt;br&gt;gångsskede för clearade OTC-derivat av samma&lt;br&gt;slag, används i stallet för det kapitalkrav som&lt;br&gt;beräknas för sådana instrument i enlighet med&lt;br&gt;detta direktiv, under förutsättning art detta inte&lt;br&gt;leder nll ett kapitalkrav som ar lägre än det&lt;br&gt;kapitalkrav som beräknas enligt de andra metoder&lt;br&gt;som föreskrivs i detta direktiv. Vid tillämpningen&lt;br&gt;av denna princip krävs det inte att överensstäm-&lt;br&gt;melsen mellan sådana marginalsakerhetskrav och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(‘) EGT L 141, It.6.1993, c l. Direknvet andrar genom Euro-&lt;br&gt;paparlemenrers och rådets direknv 98/33/EG (re sidan 29 i&lt;br&gt;detta nummer av EGT).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella ndning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.7.98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de kapitalkxav som beräknas enligt de andra meto-&lt;br&gt;der som föreskriva i detta direknv kontinuerligt&lt;br&gt;miste kontrollens av de institut som nllämpar&lt;br&gt;denna princip.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. Artikel 2 skall ändras på följande sate&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(5) &amp;nbsp;&amp;nbsp;De regier som antagits i ett vidare internationellt&lt;br&gt;sammanhang kan, i syfte att uppmuntra mer sofis-&lt;br&gt;tikerade nskhantenngsmetoder baserade på egna&lt;br&gt;modeller, ge lägre kapitalkrav för kreditinstitut&lt;br&gt;från tredje land. Dessa kreditinstitut konkurrerar&lt;br&gt;med värdepappersföretag och kredinnsntut som&lt;br&gt;har sitt säte i medlemsstaterna. För värdepappen-&lt;br&gt;företag och kreditinstitut som har sitt säte i med-&lt;br&gt;lemsstaterna kan endast en ändnng av direktiv&lt;br&gt;93/6/EEG ge liknande incitament nä utveckling&lt;br&gt;och användande av egna modeller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(6) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vid beräkningen av kapitalkrav för marknadsrisk&lt;br&gt;bör posinoner i guld och guldderivat behandlas på&lt;br&gt;ert liknande satt som posinoner t utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(7) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utfärdande av opnonterade skuldinstrument bör&lt;br&gt;inte automatiskt diskvalificera utfärdarens eget&lt;br&gt;kapital från att inkluderas i en portfölj som uppfyl-&lt;br&gt;ler kraven för 2 % specifik nskvikming enligt&lt;br&gt;bilaga I. punkt 33 i direktiv 93/6/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(8) Det här direknvet är i överensstämmelse med det&lt;br&gt;arbete som utförts av ert internanonellt forum av&lt;br&gt;banknllsynsmyndigheter angående tillsyn av mark-&lt;br&gt;nadsrisk och posinoner i råvaror och råvaruden-&lt;br&gt;var.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(9&amp;gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;Det är nödvändigt att under en övergångsperiod ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en kapitalkravsregim på frivillig basis för ds värde-&lt;br&gt;pappenforetag och kredinnsntut som bedriver&lt;br&gt;betydande råvaruhandel, som har en diversifierad&lt;br&gt;råvaruportföli och som ännu inte kan använda&lt;br&gt;modeller för atr beräkna kapitalkraven för täck-&lt;br&gt;ning av råvaruruken för atr säkerställa en harmo-&lt;br&gt;nisk tillämpning av det här direknvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(10) Antagande av det här direktiver är der lämpligaste&lt;br&gt;sätter atr nå de eftersträvade målen och går mte&lt;br&gt;utöver vad som kravs för detta syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Punkt 6 a och punkt 6 b inledningsfrasen och&lt;br&gt;leden i och ii skall ersattas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'a) Det egna innehavet av finansiella instrument,&lt;br&gt;råvaror och råvaruderivat som innehas för&lt;br&gt;försäljning eller har anskaffats av institutet i&lt;br&gt;avsikt att på kort sikt dra nytta av faktiska&lt;br&gt;eller förväntade skillnader mellan inköps- och&lt;br&gt;försäljningspriserna eller andra förändringar&lt;br&gt;av priser eller räntesatser samt innehav av&lt;br&gt;finansiella instrument, råvaror och råvarude-&lt;br&gt;nvat som härrör från föredllng av avstamda&lt;br&gt;huvudfordringar eller innehav som har&lt;br&gt;anskaffats för att skydda andra delar av&lt;br&gt;innehållet i handelslagret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Exponeringar nll följd av ej avslutade atfärer,&lt;br&gt;ej fullgjorda leveranser och denvannstrument&lt;br&gt;vilka handlas på OTCmarknaden som avses&lt;br&gt;i punkterna 1-3 och 5 i bilaga U, expone-&lt;br&gt;ringar nll följd av repor och värdepappers-&lt;br&gt;och råvarubaserade lån som baseras på vär-&lt;br&gt;depapper eller råvaror vilka ingår i handels-&lt;br&gt;lagret som definierats under a och som avses&lt;br&gt;i bilaga U. punkt 4, sådana exponeringar som&lt;br&gt;avser omvända repor och värdepappers- och&lt;br&gt;råvarubaserade lån som beskrivs i samma&lt;br&gt;punkt, under förutsättning att de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna godkänner detta, om exponer-&lt;br&gt;ingarna svarar annngen mot villkoren i. u, m&lt;br&gt;och v nedan eller mot vilikören iv och v&lt;br&gt;nedan:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;Exponeringarna marknadsvärderas dagli-&lt;br&gt;gen i enlighet med de förfaranden som&lt;br&gt;fastställs i bilaga Q.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) Lånesäkerheten usreras för art beakta&lt;br&gt;väsentliga förändringar i värdet av be-&lt;br&gt;rörda värdepapper eller råvaror som ingår&lt;br&gt;i ifrågavarande avtal eller affär i enlighet&lt;br&gt;med en regel som kan godtas av de behö-&lt;br&gt;riga myndigheterna.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Punkterna 15 och 16 skall ersattas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikti 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiv 93/6/EEG ändras på följande sätta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;15. Köpopriom värdepapper som ger innehava-&lt;br&gt;ren rätt art nll och med dagen för köpoptio-&lt;br&gt;nens utgång köpa det underliggande nll fast-&lt;br&gt;ställt pris. Åtagandet kan intnas genom&lt;br&gt;leverans av det underliggande eller av mot-&lt;br&gt;svarande kontantbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.7.9g&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nvn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeuka gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L 204/lo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lS. ugrrrincniierrng: position dar lager har sålts&lt;br&gt;på termin och finansienngskostnaden ar låst&lt;br&gt;nll avslutsdatum.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Punkt 17 fönta stycket skall enåttas med föl-&lt;br&gt;jande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”17. repa och omvand repa: avtal enligt vilket ett&lt;br&gt;institut eller dess motpart överför värdepap-&lt;br&gt;per eller råvaror eller garanterade ramgheter&lt;br&gt;avseende aganderatt nll värdepapper eller&lt;br&gt;råvaror om garantin har utfärdats av en&lt;br&gt;erkänd börs som innehar rätten nll värde-&lt;br&gt;papperen eller råvarorna och avtalet inte ger&lt;br&gt;insntuter möilighet att överföra eller pant-&lt;br&gt;sätta ett enskilt värdepapper eller en enskild&lt;br&gt;råvara nll mer än en motpart vid vare&lt;br&gt;tidpunkt, och som har förpliktat sig att&lt;br&gt;återköpa dem (eller värdepapper eller råva-&lt;br&gt;ror av mocsvarande slag) till ert fastställt&lt;br&gt;pns och vid en ndpunkt i framnden som är&lt;br&gt;fastställd eller skall fastställas av den som&lt;br&gt;överför instrumentet; avtalet är en repa för&lt;br&gt;det institut som säljer värdepapperen eller&lt;br&gt;råvarorna och en omvänd repa för der&lt;br&gt;institut som köper dem.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Punkt 18 skall ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;18. i/drdipappen- eller rdvaruldrt lifit där ett&lt;br&gt;insntur eller dess motpart överför värdepap-&lt;br&gt;per eller råvaror mot lämplig säkerhet under&lt;br&gt;förutsättning att låntagaren åtar sig att åter-&lt;br&gt;lämna likvärdiga värdepapper eller råvaror&lt;br&gt;vid någon framtida ndpunkt eller vid&lt;br&gt;infordran från den som gör överföringen.&lt;br&gt;Affären är utlåning åv värdepappet eller&lt;br&gt;råvaror för det institut som överför värde-&lt;br&gt;papperen och inlåning av värdepapper eller&lt;br&gt;råvaror för det insntur nll vilka de över-&lt;br&gt;förs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. .Artikel 4.1 första stycket leden i och u skall ersattas&lt;br&gt;med följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;i) För verksamhet som hänför sig nll handelslagret.&lt;br&gt;de kapiralkrav som beräknas i enlighet med bila-&lt;br&gt;gorna I, II och VI och nilämpliga delar av bilaga&lt;br&gt;VUL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) För all övrig verksamhet, de kapitaikrav som&lt;br&gt;beräknas i enlighet med bilagorna III och VII och&lt;br&gt;nllämpiiga delar av bilaga VUI.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Artikel 5.2 skall ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;2. Utan hinder av innehållet i punkt l skall de&lt;br&gt;insnrut som beräknar kapitaikraven för den verksam-&lt;br&gt;het som hänför sig nll handelslagret i enlighet med&lt;br&gt;bilagorna 1 och H och nilämpliga delar av btlaga VIII&lt;br&gt;övervaka och kontrollera sina stora exponeringar i&lt;br&gt;enlighet med direktiv 92/121/EEG med de föränd-&lt;br&gt;ringar som faststalls i bilaga VI nll det har direkti-&lt;br&gt;vet.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Artikel 7.10 och den inledande meningen i artikel&lt;br&gt;7.11 skall ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;10. Om de möjligheter nll avstående som anges i&lt;br&gt;punkterna 7 och 9 inte tas i anspråk, tär de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna vid beräkning av de kapitalkrav som&lt;br&gt;anges i bilaga I och VUI och de exponeringar gent-&lt;br&gt;emot kunder som anges i bilaga VT på gruppnivå&lt;br&gt;medge att innehav i handelslagret för ett institut&lt;br&gt;avräknas mot innehav r handelslagret for ett annat&lt;br&gt;institut i enlighet med de reglet som anges i bilagorna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I, VT och vin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom får de medge att valutapositioner i ert&lt;br&gt;insntut avräknas mot valutaposinoner i ert annat&lt;br&gt;insntut i enlighet med de regler som anges i bilaga III&lt;br&gt;och/eller bilaga VUI. De får också niiåta att ravarupo-&lt;br&gt;si tioner t ett institut avraknas mot råvarupositioner i&lt;br&gt;ett annat insntut i enlighet med reglerna i bilaga VII&lt;br&gt;och/eller btlaga VUI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. De behöriga myndigheterna får också medge&lt;br&gt;avrakning i handelslagret och valutarespeknve ravaru-&lt;br&gt;posinonema i foretag belägna i tredje land under&lt;br&gt;förutsättning att följande villkor samndigt ar upp-&lt;br&gt;fyllda:&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. .Artikel 8.5 skall ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inlåning av värdepapper eller råvaror skali&lt;br&gt;anses vara en atfär mellan personer som&lt;br&gt;yrkesmässigt handlar med värdepapper om&lt;br&gt;motparten är föremål för samordnad över-&lt;br&gt;vakning av sundheten på gemenskapsnivå&lt;br&gt;eller är ett kredinnsntut i zon A såsom det&lt;br&gt;definierao i direknv 89/647/EEG eller är ett&lt;br&gt;erkänt värdepappersföretag i tredje land&lt;br&gt;eller om avtalet har slutits med en erkänd&lt;br&gt;cleanngorganisanoa eller en erkänd bön.&amp;quot;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;5. De behönga myndigheterna skall förplikta insti-&lt;br&gt;tuten att omedelbart rapportera varje gång en mot-&lt;br&gt;part vid repor och omvända tepor eller attarer som&lt;br&gt;rör utlåning och lån av värdepapper och råvaror mte&lt;br&gt;uppfyller sina förpliktelser, kommissionen skall nll&lt;br&gt;rådet göra anmälan om sådana fäll och deras mver-&lt;br&gt;kan på sådana avtal och transaknoner enligt detta&lt;br&gt;direktiv inom tre år efter den dag som avses i artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. En sådan anmalan skall också besknva pa vilket&lt;br&gt;sätt instituten uppfyller de av kraven i arnkei 2.6 b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L 204/16 Hv~r&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas offiaeda adning’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.7.98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i-» som ii tillämpliga, på dem, särskilt krav t. Des-&lt;br&gt;sutom skall kommissionen lämna närmare upplys-&lt;br&gt;ningar om förändringar i den relanva volymen av&lt;br&gt;institutens traditionella udåning och deras udåning&lt;br&gt;genom omvända repor och affärer med värdepappers-&lt;br&gt;eller råvarulån. Om kommissionen på grundval av&lt;br&gt;denna anmälan och övriga upplysningar finner an&lt;br&gt;ytterligare säkerhetsåtgärder behövs för an förhindra&lt;br&gt;missbruk så skall den lägga fram lämpliga förslag.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skali informera kommissionen om&lt;br&gt;hur de använder denna arukeL’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Bilagorna L, Q, Hl och V skall ändras och bilagorna&lt;br&gt;VU och VUI skall läggas tid enligt bilagan ull detta&lt;br&gt;direknv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Följande artikel skall införas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Artikei 11a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tid och med den 31 december 2006 får medlemssta-&lt;br&gt;terna bemyndiga sina insntut an använda de minimi-&lt;br&gt;faktorer som anges i tabellen nedan i städet för de&lt;br&gt;faktorer som anges i punkterna 13. 14, 17 och 18 i&lt;br&gt;bilaga VU under förutsättning an insnturen. enligt&lt;br&gt;deras behöriga myndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;har en betydande handel med råvaror och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) har en diversifierad råvaruportfölj och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) ännu inte har möilighet an umytrja egna modeller&lt;br&gt;för an beräkna kapitalkrav för råvarurisk enligt&lt;br&gt;bilaga VUI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skad sätta i kraft de lagar och andra&lt;br&gt;författningar som är nödvändiga för an följa detta direk-&lt;br&gt;tiv senast 24 månader efter ikraftträdandet. De skad&lt;br&gt;genast underrätta kommissionen om dena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skad dessa&lt;br&gt;innehålla en hänvisning nll dena direknv eder åtföljas av&lt;br&gt;en sådan hänvisning när de offentdggörs. Närmare före-&lt;br&gt;skrifter om hur hänvisningen skad göras skad varie&lt;br&gt;medlemsstat själv utfärda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Medlemsstaterna skad nd kommissionen överlämna&lt;br&gt;texterna nd de centrala bestämmelser i nationell lagsnft-&lt;br&gt;ning som de antar inom det område som omfattas av&lt;br&gt;detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direknv träder i kraft samma dag som det offentlig-&lt;br&gt;görs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tab.ll&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ädelmetai-&lt;br&gt;ler (utom&lt;br&gt;guld)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Basmetai*&lt;br&gt;ler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruks*&lt;br&gt;produkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ovnga in*&lt;br&gt;be^nper&lt;br&gt;enerfjpro&lt;br&gt;dukrer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grundfakror&lt;br&gt;(%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;u&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;u&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;u&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överföringsfaio-&lt;br&gt;cor (%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0J&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OJ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rescfaktor (%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;to&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv riktar sig nd medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Luxemburg den 22 juni 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pd Europaparlamentets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J. M. GIL-ROBLHS&lt;br&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pd rddets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J.CUNNtNGHAM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.7.98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r~sv~~i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella adning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L 204/17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l. Bilaga l skall ändras på följande san:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) l punkt 4 skall den sista meningen utgå och följande punkt skall läggas all:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•”De behöriga myndigheterna får medge att kapitalkravet för en termin som omsätts på bönen satts&lt;br&gt;lika med den margmalsakerhet som bönen kräver om de är. helt övertygade om att denna&lt;br&gt;margmalsakerhet ger ett rtkngt mått på den ask som är förenad med terminen och att den ar minst&lt;br&gt;likvärdig med kapitalkravet för en termin som följer av en beräkning enligt den metod som anges&lt;br&gt;nedan i denna btlaga eller enligt den metod med egna modeller som besknvs i bilaga VIII. Till och&lt;br&gt;med den 31 december 2006 kan de behönga myndigheterna också medge att kapitalkravet för&lt;br&gt;OTC-derivatkontrakt av den typ som avses i detta stycke och som ar clearad av en av myndigheterna&lt;br&gt;erkänd cleanngsorgamsadon får sättas lika med den margmalsakerhet som kravs av cleanngorgani-&lt;br&gt;sacionen om de är hek övertygade om att denna margmalsakerhet ger ett nktigt mått på den risk&lt;br&gt;som är förenad med derivatkontraktet. och att det är minst likvärdigt med det kapttaikrav för&lt;br&gt;ifrågavarande kontrakt som följer av en beräkning enligt den metod som anges nedan i denna bilaga&lt;br&gt;eller enligt den metod med egna modeller som besknvs i bilaga VUI.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) l punkt 5 skali det tredje stycket ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;De behönga myndigheterna skall kräva att skyddsåtgärder vidras mot övnga asker, forutom&lt;br&gt;deltansken, som sammanhanger med opaoner. De behönga myndigheterna får medge att kravet på&lt;br&gt;säkerhet för en utfärdad, på börsen omsatt opaon sätts lika med den margmalsakerhet som börsen&lt;br&gt;kräver om de är hek övertygade att denna margmalsäkerhet ger ett nktigt mått på den risk som är&lt;br&gt;förenad med optionen och att den år minst likvärdig med kapitalkravet för den opnon som följer av&lt;br&gt;en beräkning enligt den metod som anges nedan i denna bilaga eller enligt den metod med egna&lt;br&gt;modeller som besknvs. i bilaga VIH. Till och med den 31 december 2006 kan de behönga&lt;br&gt;myndigheterna också medge att kapitalkravet för en OTC-opaon, som är clearad av en av&lt;br&gt;myndigheterna erkänd cleanngsorganisaaon får sättas lika med den margmalsakerhet som kravs av&lt;br&gt;cleanngsorganisaaonen om de är hek övertygade om att denna margmalsakerhet ger ett nktigt matt&lt;br&gt;på den risk som är förenad med optionen, och att den är minst likvärdig med det kapitalkrav for en&lt;br&gt;OTC-option som följer av en beräkning enligt den metod som anges nedan i denna bilaga eller enligt&lt;br&gt;den metod med egna modeller som beskrivs i bilaga VIII. Dessutom får de medge att kravet tor en&lt;br&gt;köpt opnon som omsatts på börsen eller en OTC-opaon är detsammma som det som galler for det&lt;br&gt;underliggande instrumentet dock med den begränsningen att därav härrörande krav inte överstiger&lt;br&gt;optionens marknadsvärde. Kravet avseende en utfärdat OTC-option skall bestammas i forhallande&lt;br&gt;till det underliggande instrumentet.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;Punkt 6 skall ersärtas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;6. Köpoprioner som galler skuldebrev och aktier skall behandlas på samma satt som opaoner&lt;br&gt;enligt punkt 5.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) I punkt 33 skall led i ersattas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;i) Aktierna får inte ha utgivits av en emittent som enbart utgivit omsatta skuldinstrument&lt;br&gt;som för allfället är föremål för 8-procentskravet i tabell l i punkt 14 eller är föremål for&lt;br&gt;ett lägre krav enbart på grund av att de ar garanterade eller på grund av att säkerhet har&lt;br&gt;ställts.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bilaga (I skall ändras på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Punkt l skall ersättas med följandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;1. Vid transaktioner i vilka räntebärande instrument, aktier och råvaror (utom repor och omvanda&lt;br&gt;repor och utlåning och lån av värdepapper eller råvaror) inte är avvecklade efter den&lt;br&gt;överenskomna leveransdagen skall ett insntut beräkna den prisskillnad det riskerar. Denna utgor&lt;br&gt;skillnaden mellan överenskommet pris för det räntebärande instrumentet, aktien eller råvaran&lt;br&gt;ifråga och dess aktuella marknadsvärde om skillnaden skulle kunna medföra en förlust for&lt;br&gt;institutet. Prisskillnaden skall multipliceras med allämplig faktor i kolumn A i tabellen i punkt 2&lt;br&gt;för att berakna kapitalkravet.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L 20471&amp;gt;_______I SV |______________Europeiska gemenskaperna» orficieila adaing &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21.7.98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Punkr 3.1 och 3.2 skali ersattas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;3.1 Ett insntut skall vara skyldigt art reservera kapital för motpartsrisker om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;det har erlagt betalning för värdepapper eller råvaror innan det har erhållit dem eller det&lt;br&gt;har levererat värdepapper eller råvaror innan det har erhållit betalning för dem, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) vid gränsöverskridande handel en dag eller fler har förflutit efter det att betalningen eller&lt;br&gt;leveransen ägde rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Kapitalkravet utgör 8 % av värdet av de värdepapper, råvaror eller kontanta medel institutet&lt;br&gt;har aa fordra multiplicerat med det nskvikttai som är tillämpligt för ifrågavarande&lt;br&gt;motpart.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;Rubriken nll pankt 4.1 och punkt 4.1 försa stycket skall ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Repor och omvända repor och udåning och lån av värdepapper eller råvaror&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Vad gäller repor och utlåning av värdepapper eller råvaror som grundas på sådana värdepap-&lt;br&gt;per eller råvaror som ingår i handelslagret skall institutet beräkna skillnaden mellan marknads-&lt;br&gt;värdet för värdepapperen eller råvarorna och det belopp institutet har lånar respektive&lt;br&gt;marknadsvärdet för den erhållna säkerheten om denna skillnad är positiv. Vad galler omvanda&lt;br&gt;repor och lån av värdepapper eller råvaror skall institutet beräkna skillnaden mellan det&lt;br&gt;belopp som insututet lånat ut eller säkerhetens marknadsvärde och marknadsvärdet av de&lt;br&gt;värdepapper eller råvaror det har mottagit, om denna skillnad är positiv.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bilaga Hl skali ändras på följande säte .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;Punkt l skall ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;1. Om summan av den totala nettopositionen t valua och nettoposiaonen i guld hos ett insntut&lt;br&gt;beraknade i enlighet med förfarandet nedan Översnger 2 % av dess sammanlagda kapitalbas&lt;br&gt;skall summan av dess nettoposition i valua och dess nettoposition i guld multipliceras med&lt;br&gt;8 % för att beräkna kapitaibaskravet mot valuakursnsk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till och med den 31 december 2004 kan de behönga myndigheterna ttllåta instituten att&lt;br&gt;berakna sina kapttalbaskrav genom att multiplicera det belopp med vilket summan av den&lt;br&gt;corala nettopositionen i valua och nettopositionen i guld överstiger 2 % av dess sammanlagda&lt;br&gt;kapitalbas med 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Punkt 3.1 och 3.2 skall ersättas med följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;3.L För det försa beraknas institutets öppna nettoposinon i vaqe valutaslag (inklusive rapportva-&lt;br&gt;lutan) och i guld. Denna position består av summan av följande (positiva eller negativa)&lt;br&gt;poster:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Nettoposinonen avisa (dvs. alla tillgångsposter minus alla skuldposter inklusive upplupen&lt;br&gt;rana i ifrågavarande valua eller, vad galler guld, nettoposinonen avisa i guld).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Nettoterminspositionen (dvs. alla tillgodohavanden minus alla belopp som skali betalas på&lt;br&gt;grundval av terminsaffärer med valua och guld inklusive valua- och guldterminer och&lt;br&gt;kapitalbeloppet i valutaswappar som inte inberaknas t avistaposiaonen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Oåterkalleliga garantier (och jämförbara instrument) som med visshet kommer att behöva&lt;br&gt;infrias och för vilken sannolikt återbetalning inte kommer att ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Framtida nettointäkter och nettourgifter som ännu inte har uppstått men som ar helt&lt;br&gt;säkrade (enligt det rapporterande insututea bedömning och med förhandsgodkännande av&lt;br&gt;de behönga myndigheterna; nettointäkter och nettourgifter som ännu inte bokforts men&lt;br&gt;som redan är helt säkrade genom terminsaffärer i udändsk valua får mraknas här).&lt;br&gt;Bedömningen skall göras konsekventa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Motsvarigheten nll nettodelat (eller delabaserat) för der samlade innehavet av opnoner i&lt;br&gt;utländsk valua och i guld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Marknadsvärdet av övriga opaoner (dvs. inte avser utländsk valua eller guld).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.7.98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r~sv~i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L 104/19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Posinoner som ert insatut avsiktligt har skaffat för atr säkra sig moc kursförändringan&lt;br&gt;neganva påverkan på kapitalbasen får undantas från beräkningen av öppna nettoposmoner&lt;br&gt;i valuta. Sådana posinoner bör vara av en art som inte är avsedd att omsattas eller av&lt;br&gt;strukturell beskaffenhet och uteslutandet av dem och varje förändring av villkoren för att&lt;br&gt;utesluta dem kräver de behönga myndigheternas medgivande. Samma behandling får på&lt;br&gt;samma villkor som ovan ullämpas på ett instituts positioner som är hänförliga ull poster&lt;br&gt;som redan har dragits av vid beräkningen av kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 De behönga myndigheterna har fnhet atr medge ett institut rätt att använda nettodagsvardet&lt;br&gt;vtd beräkning av den oppna nettoposiaonen i vaqe valuta och i guld.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Punkt 4 första meningen skall ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;4. För det andra omraknas korta och långa netto positioner i varje valuta förutom rapportvalutan&lt;br&gt;och den långa eller korta nettoposinonen i guld all rapportvalutan efter avistakursen.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Punkt 7 skall ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;7. För det andra får de behönga myndigheterna till och med den 31 december 2004 medge att&lt;br&gt;instituten nllämpar en annan metod i stallet för den som beskrivits i punkterna 1—6 vid&lt;br&gt;tillämpningen av denna btlaga. Det kapitalkrav som följer av denna metod måste vara&lt;br&gt;allräckligt för att översaga 2 % av den öppna nettoposiaonen som den beraknas i punkt 4&lt;br&gt;och, på grundval av en analys av växelkursförändringar under alla rullande penoder om do&lt;br&gt;arbetsdagar under de föregående tre åren, överstiga den sannolika forlusten minst 99 % av&lt;br&gt;tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra metod som besknvs i denna punkt får anvandas endast på följande villkor*.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;Beräkningsformeln och korrelationskocfficientema skall fastställas av behönga myndigheter&lt;br&gt;på grundval av deras analys av växelkursförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) De behöriga myndigheterna skall regelbundet se över korrelaaonskoefficientema mot&lt;br&gt;bakgrund av utvecklingen på valutamarknaderna.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Bilaga V skall ändras på följande satt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;Punkt 2 första meningen skall ersattas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Utan hinder av punkt l får de behönga myndigheterna allåta sådana insntut som ar skyldiga att&lt;br&gt;uppfylla de krav på kapitaibas som uppställts i bilagorna 1. II, (IL, IV, VI, VII och VUI att anvanda&lt;br&gt;en annan definition när endast de kraven skall uppfyllas.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Punkt 4 skall ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;4. De förlagslån som avses i punkt 2 c får inte överstiga- 150 % av den ursprungliga kapitaibas&lt;br&gt;som återstår för att tacka de krav som faststalls i bilagorna 1. IL III, (V, VI, VII och VIII och&lt;br&gt;får uppgå all detta högsta belopp endast under särskilda omständigheter som kan godtas av de&lt;br&gt;behönga myndigheterna.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Punkterna 6 och 7 skall ersättas med följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;6. De behöriga myndigheterna får tillåta att värdepappersförerag överskrider det tak for förlags-&lt;br&gt;lån som föreskrivs i punkt 4 om de efter prövning finner detta förnuftigt och under&lt;br&gt;förutsättning att summan av sådana förlagslån och de poster som avses i punkt 5 inte&lt;br&gt;överstiger 200 % av den ursprungliga kapitaibas som återstår nål täckande av de krav som&lt;br&gt;åläggs i bilagorna I, IL III, (V, VT, VII och VUI eller 250 % av det beloppet, om&lt;br&gt;vardepappenföretagen vtd beräkning av kapitalbasen drar av post 2 d i punkt 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. De behöriga myndigheterna får tillåta att det tak för förlagslån som föreskrivs i punkt 4&lt;br&gt;överskrids av ett kreditinstitut om de efter prövning bedömer detta förnuftigt och under&lt;br&gt;förutsättning att summan av sådaoa förlagslån och de poster som avses i punkt 5 inte&lt;br&gt;överstiger 250 % av den ursprungliga kapitalbas som återstår all täckande av de krav som&lt;br&gt;uppställs i bilagorna I. IL III. VI, VU och VUI.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L 204/20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I sv |&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Europeiska gemenskapernas officiella ddniny&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.7 98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S. Följande bilagor skall läggas nll:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;BILAGA VU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;råvarurisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Varje position i råvaror eller råvaruderivat skall uttrycka» i termer av standardiserad» måttenheter.&lt;br&gt;Avtstapnset på varje råvara skall uttryckas i rapportvalutan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Positioner i guld eller guldderivac skall anses vara föremål för valutakursnsk och behandlas i&lt;br&gt;enlighet med btlaga III eller btlaga VHL, i nilämpliga delar, för art berakna marknadsrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Såvitt avser denna btlaga får postaoner som innebar ren lagerfinaxusenng uteslutas endast vid&lt;br&gt;beräkningen av råvarurisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;De ränt»- och valutakursnsker som intt omfattas av andra bestämmelser i denna btlaga skall ingå i&lt;br&gt;beräkningen av allmän nsk för omsatta räntebarand» instrument och i beräkningen av valutakurs*&lt;br&gt;risk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;När den korta positionen förfaller fört den långa postdoacn skall instituten också gardera sig moc&lt;br&gt;den nsk for Itkviditetsbnst som kan förekomma på vissa marknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Såvitt avser punkt 19 skall ett instituts nettopostuon i varje råvara vara lika med överskottet av ett&lt;br&gt;instituts långa (korta) posinoner i förhållande till dess korta (långa) posinoner t samma råvara och t&lt;br&gt;identiska råvarutermmer och opaoner. De behöriga myndigheterna skali medge att posinoner t&lt;br&gt;denvaanstrument behandlas som posinoner t den underliggande råvaran enligt punkterna 8—10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;De behönga myndigheterna kan anse följande postaoner som posiaoner i samma råvara:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Positioner i olika underkategoner av råvaror i de fall där underkategonerna kan levereras&lt;br&gt;istället för varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Posiaoner i likartade råvaror om det klart kan fastställas att korrelaaonen i pnsrorlighet. over&lt;br&gt;en penod om minst ett år, mellan dessa år är minst 0,9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda instrument&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;Råvarutermmer och andra terminsåtaganden an köpa eller sälja enskilda råvaror skall inordnas i&lt;br&gt;måttsystemet som nominella belopp uttryckta i den gängse måttenheten och åsätts en lopad med&lt;br&gt;hänvisning all förfallodagen. De behönga myndigheterna får medge att kapitalkravet för en termin&lt;br&gt;som omsatts på börsen sätts lika med den margmalsäkerhet som börsen kräver om de ar helt&lt;br&gt;övertygade om att denna margmalsakerhet ger ett nktigt mått på den nsk som år förenad med&lt;br&gt;terminen och att den är minst likvärdig med kapitalkravet för den termin som följer av en&lt;br&gt;beräkning enligt den metod som anges nedan t denna btlaga eller enligt den metod egna modeller&lt;br&gt;soro besknvs i btlaga VUL Till och med den 31 december 2004 får de behönga myndigheterna&lt;br&gt;också medge att kapitalkravet för ett på råvarudenvat grundat OTC-kontrakt av den typ som avses&lt;br&gt;i detta styck» och som är clearad av en av myndigheterna erkänd cleanngorganisaaon får sattas lika&lt;br&gt;med den margmalsäkerhet som krävs av cleanngorganisanonen om da år helt övertygade om att&lt;br&gt;denna margmalsäkerhet ger ett nkngt mått på den nsk som är förenad med denvatkontraktet. och&lt;br&gt;att det år minst likvärdigt med det kapitaikrav för ifrågavarande kontrakt som följer av en&lt;br&gt;beräkning enligt den metod som anges nedan i denna btlaga eller enligt den metod med egna&lt;br&gt;modeller som besknvs i bilaga VIIL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;Råvaruswappar där transaktionens ena sida är ett fast pris och den andra är det löpande&lt;br&gt;marknadspnsec skall inordnas i löpndsmetoden som en sene posiaoner lika med värdet på&lt;br&gt;kontraktets tänkta belopp, där varje posiaon motsvarar en betalning på swappen och placeras in t&lt;br&gt;en löpodsgrupp t tabellen i punkt 13 i överensstämmelse med detta. Posiaonemx är långa&lt;br&gt;posiaoner om insututst betalar ett fast pns och erhåller rörligt pns och korta posiaoner om&lt;br&gt;institutet erhåller ett fast pns och betalar ett rörligt pris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Råvaruswappar dar transkaaonens båda sidor är i olika råvaror placeras i relevanta kategorier i&lt;br&gt;löpndsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.7.98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I SV | &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Europeiska gemenskaperna» officiella tidning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;L 204/21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Optioner på råvaror eller på råvaruderivat skall behandla* som om de vore positioner vars varde&lt;br&gt;motsvarar der underliggande värdet som optionen hänför sig nll multiplicerat med dess delta vid&lt;br&gt;tillämpning av denna bilaga. De senare nämnda positionerna får nerta* mor motstående positioner t&lt;br&gt;samma slag av underliggande råvara eller råvaruderivat. Det delta som används skall vara det som&lt;br&gt;gäller för berörd bön, det som beräknats av de behönga myndigheterna eller, där inget av dessa&lt;br&gt;finns atr tillgå eller vid OTC-optioner, det som beräknats av institutet självt, under förutsättning art&lt;br&gt;de behöriga myndigheterna är övertygade om att den beräkningsmetod institutet använder är&lt;br&gt;rimlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De behönga myndigheterna får emellertid även föreskriva att instituten skall berakna sina delta&lt;br&gt;med metoder som anges av de behönga myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De behönga myndigheterna skall kräva att åtgärder vidtas för hantering av övriga rtsker, forutom&lt;br&gt;deltarisk, som sammanhänger med råvaruopnoner. De behönga myndigheterna får medge att kravet&lt;br&gt;för en utfärdad, på börsen omsatt råvaruoption sätts lika med den margmalsäkerhet som börsen&lt;br&gt;kräver, om de är helt övertygade att denna marginalsäkerhet ger ett nktigt mått på den risk som ar&lt;br&gt;förenad med optionen och att den är minst likvärdig med kapitalkravet för den opnon som följer&lt;br&gt;av en beräkning enligt den metod som anges nedan i denna btlaga eller enligt den metod med egna&lt;br&gt;modeller som beskrivs i bilaga VUL Till och med den 31 december 2006 får de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna också medge att kapitalkravet för en OTC-råvaruopäon, som är clearad av en av&lt;br&gt;myndigheterna erkänd clearingorganisation får sättas lika med den margmalsäkerhet som krävs av&lt;br&gt;clearingsorganisationen om de är helt övertygade om att denna marginalsäkerhet ger ett nktigt mått&lt;br&gt;på den nsk som är förenad med optionen, och art den är minst likvärdig med det kapitalkrav för en&lt;br&gt;OTC-opaon som följer av en beräkning enligt den metod som anges nedan i denna bilaga eller&lt;br&gt;enligt den metod med egna modeller som besknvs i bilaga VIH. Dessutom får de medge att kravet&lt;br&gt;för en köpt råvaruoption som omsätts på börsen eller en OTC-råvaruopaon är detsamma som det&lt;br&gt;som gäller för den underliggande råvaran, dock med den begränsningen att därav härrörande krav&lt;br&gt;inte överstiger opnonens marknadsvärde. Kravet avseende en utfärdad OTC-opaon skall bestäm-&lt;br&gt;mas i förhållande all den underliggande råvaran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Köpoptioner baserade på råvaror skall behandlas på samma sätt som råvaruoptioner enligt punkt&lt;br&gt;10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;De som överför råvaror eller garanterade rättigheter avseende äganderätt till råvaror i en repa och&lt;br&gt;den som lånar ut råvaror i ett avtal om råvarulån skall ta med sådana råvaror vid beräkningen av&lt;br&gt;sitt kapitalkrav enligt denna bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Löp t läsmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Institutet skall använda en särskild löptidsmetod för varje råvara i överenstämmelse med följande&lt;br&gt;tabell. Alla positioner t en viss råvara och alla posiaoner som betraktas som posiaoner i samma&lt;br&gt;råvara enligt punkt 7 ovan skali föras ail respektive löptidsband. Fysiska lager skall föras ull första&lt;br&gt;löptidsbandet&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löptidsband&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Spndningsfakcor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(i %)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(1)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0 5 1 månad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;15 3 månader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;356 månader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;t.50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;6 5 12 månader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;t.50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; l S 2 åc&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;2 s J ir&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; 3 it&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;t.50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;14. Behöriga myndigheter får tillåta att posiaoner som enligt punkt 7 ovan är eller betrakta* som&lt;br&gt;positioner i samma råvara avräkna* och förs nll respektive löpadsband på nettobasis för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— positioner i kontrakt som förfaller samma dag och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L 204/22 I SV I &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Europeiska gemenskaperna» officiella ddnmff.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21.7.98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— positioner i kontrakt som förfaller inom ho dagar från varandra* om kontrakten, omsans på&lt;br&gt;marknader som har dagliga leveranstidpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Institutet skall därefter beräkna summan av de långa positionerna och summan av de korta&lt;br&gt;positionerna i varje löpadsband. Summan av långa (korta) posiaoner som motsvaras av korta&lt;br&gt;(långa) positioner i ett visst löptidsband utgör den avstämda positionen i den gruppen medan&lt;br&gt;återstående långa eller korta positioner utgör den icke avstämda positionen i samma band.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Den del av den icke avstämda långa (korta) positionen i ett visst löpadsband som motsvaras av den&lt;br&gt;icke avstämda korta (långa) positionen i ett högre löpadsband utgör den avstämda posiaonen&lt;br&gt;mellan två löpadsband. Den del av den icke avstämda långa eller icke avstämda korta posiaonen&lt;br&gt;som inte kan avstämmas på detta sätt utgör den icke avstämda posiaonen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Institutets kaprtalkrav för varje råvara skall beräkna* på grundval av den relevanta löpadsmetoden&lt;br&gt;som summan av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) Summan av de avstämda långa och korta positionerna, multiplicerad med relevant grundfaktor&lt;br&gt;enligt kolumn 2 i tabellen i punkt 13 för varje löpadsband och med råvarans avistapris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) Den avstämda posiaonen mellan två löpadsband för varje löpadsband dit en icke avstämd&lt;br&gt;posinon överförs, mulapiicerad med 0,6 % (överföringsfaktor) och med råvarans avistapris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iri) Återstående icke avstämda posiaoner multiplicerade med 15 % (restfaktor) och med råvarans&lt;br&gt;avistapris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Institutets totala kapitalkrav för råvarurisker skall beräknas som summan av de kapitalkrav som&lt;br&gt;beraknas för varje råvara enligt punkt 17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Förenklad metod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Insnrutets kapitalkrav för varje råvara beräknas som summan av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;15 % av nettoposiaonen, lång eller kort, multiplicerad med råvarans avistapris,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) 3 % av bruttoposidonen, lång samt kort, mulapiicerad med råvarans avistapris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Insatutes totala kapitalkrav för varje råvarurisk skall beräknas som summan av de kapitalkrav som&lt;br&gt;beräknas för varje råvara enligt punkt 19.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA VUI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGNA MODELLER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;De behöriga myndigheterna får, om inte annat följer av villkoren i denna btlaga, medge art institut&lt;br&gt;vid beräkning av sina kapitalkrav för positionsnsk, vaiutakursnsk och/eller råvarurisk anvander&lt;br&gt;sina egna nskhantenngsmodeller i stället för, eller tillsammans med, de metoder som beskrivs i&lt;br&gt;bilagorna L III och VU. I varje enskilt fail krav» ett uttryckligt godkännande från den behönga&lt;br&gt;myndigheten för användning av modeller för övervakning av kapitalsituaaonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Den behöriga myndigheten skall ge sitt godkännande endast om den är övertygad om att tnsatutets&lt;br&gt;riskhantenngssystetn är sunt och genomförs med integntet och atr i synnerhet följande kvalitanva&lt;br&gt;normer uppfylls:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den egna riskberakningsmodellen skall vara väl integrerad i institutets dagliga nskhantenngs-&lt;br&gt;process och utgöra grunden för fappocering orn in sd tutets riskexponering till insnrutets&lt;br&gt;högsta ledning»&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Institutet skall ha en enhet för nskkontroll som är fristående från de affärsdrivande&lt;br&gt;handelsenheterna och rapporterar direkt till instituten högsta ledning. Enheten skall vara&lt;br&gt;ansvarig för att utforma och genomföra institutets nskhantenngssystetn. Den skall utarbeta&lt;br&gt;och analysera dagliga rapporter om resultaten av rukberakningsmodellen och om lämpliga&lt;br&gt;åtgärder som skall vidtas avseende begränsningar, i handeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.7.98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r~sv~i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L 204/23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Institutets styrelse och högsta ledning skall ta aktiv del i nskkontrollprocessen, och de dagliga&lt;br&gt;rapporter som utarbetas av riskkontrollenheten skall ses över på en ledningsnivå med&lt;br&gt;tillräckliga befogenheter for att kunna genomdriva minskningar såväl i de positioner som&lt;br&gt;enskilda handlare tar som i institutets totala riskexponering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iv) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Institutet skall ha tillräckligt många anställda som har kunskaper i användningen av&lt;br&gt;avancerade modeller inom områdena handel, riskkontroll, revision och affärsadmimstration&lt;br&gt;(back-officef.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;v) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Institutet skall ha fastställt förfaranden för övervakning och säkerställande av att en rad&lt;br&gt;skriftligt fastlagda interna riktlinjer för och kontroller av om riskberäkningssystemets&lt;br&gt;funktion i sin helhet efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vi) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Institutets modell skall ha en dokumenterad historia av rimlig noggrannhet i sina nskberak-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Institutet skall ofta genomföra ett rigoröst påfrestnmgstest och resultaten därav skall ses över&lt;br&gt;av högsta ledningen och återspeglas i de riktlinjer och limiter som den fastställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;viii) &amp;nbsp;Institutet skall, som ett led i sin regelbundna interna revision, genomfora en fristående&lt;br&gt;översyn av sitt riskberäkningssystem. Denna översyn skall inbegripa både de affärsdrivande&lt;br&gt;handelsenheternas och den fristående askkontrollenhetens verksamhet. Åtminstone en gång&lt;br&gt;om året skall institutet se över sin riskhanteringsprocess i dess helhet. Vid denna översyn skall&lt;br&gt;man beakta följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Hur ändamålsenlig dokumentationen från riskhanteringssystemet och -processen är samt&lt;br&gt;rtskkontrollenhetens organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— (ntegrenngen av marknadsriskberäkningen i den dagliga riskhanteringen och integriteten t&lt;br&gt;mformanonssystemet för nskhanteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Vilket förfarande institutet använder för att godkänna riskvärderingsmodeller och värde-&lt;br&gt;ringssystem som används av personalen mom handelsavdeimngar och affärsadminstra-&lt;br&gt;cionsavdelningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Omfattningen av de marknadsrisker som kan iakttas genom nskberäkningsmodellen och&lt;br&gt;validenngen av betydande förändringar i riskberäknmgsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Graden av riktighet och fullständighet i positionsuppgifter, graden av riktighet och&lt;br&gt;lämplighet i antaganden om volatiiitet och korrelation samt riktigheten i värdering och&lt;br&gt;beräkningar av riskkänslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Vilken kontrollmetod som institutet använder för att utvärdera konsistens, aktualitet och&lt;br&gt;tillförlitlighet i informationskällor som används for egna modeller, inbegripet dessa&lt;br&gt;informationskällors oberoende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Vilken kontrollmetod som institutet använder för att utvärdera 'back-testing' som utförs&lt;br&gt;för att bedöma modellens riktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Institutet skall övervaka modellens riktighet och prestanda genom att anvanda ett program för&lt;br&gt;'back-testing’. Denna kontroll skall för varje bankdag ge en jämförelse mellan det varde på risk&lt;br&gt;(value-at-nsk) som genereras av institutets modell för portföljens positioner vid dagens slut och&lt;br&gt;dagsförändringen av portföljens värde vid slutet av påföljande bankdag. De behöriga myndigheterna&lt;br&gt;skall granska institutets förmåga att företa sådan ‘back-testing’ med avseende på både faktiska och&lt;br&gt;hypotetiska förändringar i portföljens värde. Back-testing’ med avseende på hypotetiska föränd-&lt;br&gt;ringar är baserad på en jämförelse mellan portföljens värde vtd dagens slut och, under antagande&lt;br&gt;om oförändrade positioner, dess värde vid slutet av påföljande dag. De behöriga myndigheterna&lt;br&gt;skall kräva att institutet vidtar lämpliga åtgärder för att förbättra sitt 'back-testing’-program i de&lt;br&gt;fall det anses bristfälligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;För att beräkna kapitalkraven för den specifika ask som finns i innehav av räntebärande instrument&lt;br&gt;och aktier i handelslagret får de behöriga myndigheterna medge att ett instituts egna modell&lt;br&gt;används, om modellen uppfyller villkoren nedan i denna bilaga och dessutom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— förklarar den historiska prisvariationen i portföljen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— fångar upp koncentrationen i fråga om omfattning och förändring av portföljens sammansätt-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— är robust mot ogynnsamma marknadsbetingelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— urvärderas genom back-tesring’ i syfte att uppskatta om den specifika risken fångas upp på ett&lt;br&gt;riktigt sätt. Om de behönga myndigheterna medger aa denna 'back-tesring’ utförs på grundval&lt;br&gt;av relevanta underportföljer måste dessa väljas på en konsekvent sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L 204/24 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;| SV |&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Europeiska gemenskaperna» officiella tidning-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21.7.98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institut som invänder egna modeller som inte erkänns enligt punkt 4 skall åläggas ett särskilt&lt;br&gt;kapitalkrav för den specifika risken beräknad enligt bilaga L&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vid tillämpning av punkt 10 ii skall resultatet av institutets egna beräkningar ökas genom att&lt;br&gt;multipliceras med en faktor på minst 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;Muitiplikationsfaktorn skall ökas med en piusfaktor mellan 0 och l i överensstämmelse med&lt;br&gt;följande tabell beroende på det antal överskndanden som konstaterats genom institutets back*&lt;br&gt;testing* under de närmast föregående ISO bankdagarna. De behöriga myndigheterna skall kräva att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;, instituten på ett konsekvent sätt beräknar överskridanden på grundval av 'back-testing' av antingen&lt;br&gt;faktiska eller hypotetiska förändringar i portföljens värde. Ett överskridande är den en-dags*&lt;br&gt;förändring i portföljens värde som överskrider det motsvarande en*dags*värde på risk (value*&lt;br&gt;ac-risk)-mått som genererats av institutets modell. För att bestämma piusfaktom skall antalet&lt;br&gt;överskndanden bedömas åtminstone kvartalsvis.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal överskndanden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Piusfaktor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Färre än 5-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 eller fler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;De behöriga myndigheterna kan i enskilda fall och på grund av en speciell situation avstå från&lt;br&gt;kravet på att öka multiplikationsfaktorn med plusfaktorn enligt tabellen ovan om institutet på ett&lt;br&gt;tillfredsställande sätt för de behöriga myndigheterna har påvisat att en sådan ökning är omotiverad&lt;br&gt;och att modellen i grunden är sund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det genom upprepade överskndanden påvisas an modellen inte är tillräckligt exakt skall de&lt;br&gt;behönga myndigherema återkalla godkännandet av modellen eller vidta lämpliga åtgärder för att&lt;br&gt;säkerställa an modellen snarast förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ge de behönga myndigheterna möjlighet atr kontinuerligt Övervaka plusfaktorns lämplighet&lt;br&gt;skall institution snarast och under alla omständigheter senast inom fem arbetsdagar underratta de&lt;br&gt;behöriga myndigheterna om alla överskndanden som konstateras med deras 'back-tesnng’-program&lt;br&gt;och som i enlighet med ovanstående tabell skulle medföra en ökning.av en plusfaktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;Om institutionens modell godkänns av de behöriga myndigheterna i enlighet med punkt 4 för act&lt;br&gt;beräkna kapitalkraven för en specifik risk skall institutet öka sitt kapitalkrav som beraknas i&lt;br&gt;enlighet med punkterna 6, 7 och 10 genom ett extra kapitalkrav som antingen motsvarar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) ~ andelen specifik risk i 'value-at-risk*-måttet som urskilts i enlighet med nkdinjema för tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller, enligt institutets val,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;’value-at*risk’-måtten för underportföljer med positioner i räntebärande instrument och akner&lt;br&gt;som innehåller en specifik risk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institut som använder valmöjlighet ii måste redovisa hur dera» underportfölj är uppbyggd på&lt;br&gt;förhand och bör inte förändra den utan de behöriga myndigheternas medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;De behöriga myndigheterna får avstå från kravet på extra kapitalkrav enligt punkt 8, om institutet&lt;br&gt;kan visa act dess modell i linje med överenskommen internationell standard på ett riktigt satt fångar&lt;br&gt;upp också risken för oförutsedda händelser och risken för fallissemang 1’event nsk and default&lt;br&gt;risk*) i fråga om innehavet av räntebärande instrument och aktier i handelslagret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Alla institut skall uppfylla ett kapitalkrav som uppgår nil det som är högst av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) föregående dags ’value-ac-risk’-värde som beräknats enligt de riktlinjer som anges i denna&lt;br&gt;bilaga, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.7.98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;□ZJ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;L 204/25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) medelvärdet av de dagliga 'value-at-risk^mårt beräknat på de närmast föregående 60 bankda-&lt;br&gt;garna multiplicerat med de faktorer som omnämns i punkt 6 justerade med den faktor som&lt;br&gt;omnämns i punkt 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Följande miniminorm skall gälla vid beräkning av riskerat värde, ’vaiue-at-risk’:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Åtminstone daglig beräkning av riskerat värde, 'value-at-risk*.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett 99-procéntigt ensidigt konfidensintervall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) &amp;nbsp;En innehavsperiod motsvarande rio dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iv) &amp;nbsp;En faktisk historisk observationsperiod på minst ett år utom då enkortare observationsperiod&lt;br&gt;ar motiverad på grund av en betydande ökning i prisvolanliteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;v) &amp;nbsp;Uppdatering av dataunderlaget var tredje månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. De behöriga myndigheterna skall kräva art modellen på ett korrekt sätt tar med alla väsentliga&lt;br&gt;prisrisker på optioner eller på optionsliknande positioner och att andra risker som inte tas med i&lt;br&gt;modellen täcks tillräckligt av kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. De behöriga myndigheterna skall kräva att nskberäkningsmodellen fångar upp tillräckligt antal&lt;br&gt;riskfaktorer, beroende på institutets aktivitetsnivå på respektive marknad. Åtminstone följande&lt;br&gt;bestämmelser skall följas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;l fråga om ränterisk skall riskberäkningssystemet innefatta en uppsättning askfaktorer som&lt;br&gt;motsvarar räntorna i varje valuta i vilken institutet har räntekänsliga positioner, vare sig dessa&lt;br&gt;är i eller utanför balansräkningen. Institutet skall basera sina avkastningskurvor på någon&lt;br&gt;vedertagen metod. När det gäller väsentlig ränteriskexponering i de viktigaste valutorna och på&lt;br&gt;de viktigaste marknaderna skall avkastnmgskurvan delas upp i minst sex löptidssegment för att&lt;br&gt;fånga upp variationer i räntornas volatilitet utmed avkastnmgskurvan. Riskberakmngssystemec&lt;br&gt;måste även fånga upp den risk som ar förkippnad med ej fullständigt korrelerade rörelser&lt;br&gt;mellan olika avkastnsingskurvor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;1 fråga om valutakursnsk skall riskberäkningssystemet omfatta riskfaktorer som hänför sig till&lt;br&gt;guld och de enskildå utländska valutorna som institutets positioner är denominerade i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) &amp;nbsp;För aktierisk skall riskberäkningssystemet tillämpa en särskild nskfaktor åtminstone för var&lt;br&gt;och en av de aktiemarknader där institutet har väsentliga positioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iv) &amp;nbsp;För råvarurisk skall institutet tillämpa en särskild nskfaktor åtminstone för var och en av de&lt;br&gt;råvaror där institutet har väsentliga positioner. Riskberäkningssystemet skall dessutom fånga&lt;br&gt;upp risken i ej fullständigt korrelerade rörelser mellan likartade men ej, identiska råvaror och&lt;br&gt;även exponering för förändringar t terminspriser som uppstår till följd av bnstande överens-&lt;br&gt;stämmelse mellan löptider. Det skali också beakta marknadssärdrag, särskilt leveransdagar och&lt;br&gt;handlares mojligheter att stänga positioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. De behöriga myndigheterna får tillåta institut att använda empiriska korrelationer mom rtskkatego-&lt;br&gt;rter och mellan olika riskkategorier om de är övertygade om att institutets system för att mata&lt;br&gt;korrelationer är sunt och genomförs med integritet.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L 204/26- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;| SV |.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.7.98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 98/32/EG&lt;br&gt;av den 22 juni 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ändring, som särskilt gäller panträtt i fast egendom, av rådets direktiv 89/647/EEG oa&amp;gt;&lt;br&gt;kapitaltäckningsgrad för kreditinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPAPARLAMENTET. OCH EUROPEISKA UNIONENS&lt;br&gt;RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rade genom panträtt i kontorsbyggnader eller före-&lt;br&gt;tagslokaler för olika ändamål. Detta undantag&lt;br&gt;upphörde att gälla den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europe-&lt;br&gt;iska gemenskapen, särskilt artikel 57.2 första och tredje&lt;br&gt;meningarna i detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens förslag (&lt;sup&gt;l&lt;/sup&gt;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs&lt;br&gt;yttrande (&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i enlighet med förfarandet i artikel 189b i fördraget (&lt;sup&gt;J&lt;/sup&gt;),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vid antagandet av direktiv 89/647/EEG åtog sig&lt;br&gt;kommissionen att granska dessa undantag för art,&lt;br&gt;mot bakgrund av gjorda iakttagelser och den inter-&lt;br&gt;nationella utvecklingen samt med hänsyn till beho-&lt;br&gt;vet av art undvika en snedvridning av konkurren-&lt;br&gt;sen, avgöra om det finns anledning att ändra denna&lt;br&gt;bestämmelse och, i så fall, lägga fram lämpliga&lt;br&gt;förslag. Även om resultaten av denna granskning&lt;br&gt;inte är helt avgörande visar de att det inte finns&lt;br&gt;någon större skillnad mellan de förlustral som har&lt;br&gt;noterats i de medlemsstater som omfattas av&lt;br&gt;undantager och förlusttalen i de stater som inre&lt;br&gt;omfattas av detta. Följaktligen kan detta undantag&lt;br&gt;till och med den 31 december 2006 utvidgas ull att&lt;br&gt;omfatta alla medlemsstater som så önskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av följande skäl:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Det är lämpligt att likställa värdepapper baserade&lt;br&gt;på panträtt i fast egendom med de lån som avses i&lt;br&gt;artikel 6.1 c.l och i artikel 11.4 i rådets direktiv&lt;br&gt;89/647/EEG (*), om de behöriga myndigheterna&lt;br&gt;anser art de är likvärdiga i kreditnskhänseende.&lt;br&gt;Marknaden för värdepappensering genomgår en&lt;br&gt;snabb utveckling. Det år därför önskvärt an kom-&lt;br&gt;missionen tillsammans med medlemsstaterna gran- 5.&lt;br&gt;skar ullsynsbehandlingen av ollgångsbaserade vär-&lt;br&gt;depapper och inom ett år efter antagandet av detta&lt;br&gt;direktiv lägger fram förslag i syfte att ändra befint-&lt;br&gt;lig lagstiftning så att en. lämplig nllsynsbehandling&lt;br&gt;av ollgångsbaserade värdepapper kan faststallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fastighet som intecknas måste vara föremål för&lt;br&gt;stnkta bedömningskriterier och regelbundna om-&lt;br&gt;värderingar föe att beakta utvecklingen på markna-&lt;br&gt;den för företagsfastigheter. Fastighetsägaren måste&lt;br&gt;själv använda eller hyra ut fastigheten. Lån ull&lt;br&gt;fastigheter under uppförande undantas från denna&lt;br&gt;bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv är det lämpligaste sättet art uppnå&lt;br&gt;de önskade målen och det går mte utöver vad som&lt;br&gt;är nödvändigt för att uppnå målen i detta för-&lt;br&gt;drag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I artikel 11.4 i direktiv 89/647/EEG föreskrivs en&lt;br&gt;undantag från artikel 6.1 c.l för fyra medlemssta-&lt;br&gt;ter under vissa förutsättningar när det galler den&lt;br&gt;vikt som skall tillämpas på allgångar som är sak-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HARIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&lt;sup&gt;l&lt;/sup&gt;) EGTC 114, 19.4.1996,1.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(') EGTC 30, 30.1.l997,s.99.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(’) Europaparlamentets yttrande av den 17 september 1996&lt;br&gt;(EGT C 320, 23.10.1996, s. 26), rådets gemensamma stånd-&lt;br&gt;punkt av den 9 mars 1998 (EGTC 135, 30.4.1998, s. 1) och&lt;br&gt;Europaparlamentets beslut av den 30 apnl 1998 (EGT C&lt;br&gt;152. 18.5.1998). Rådets beslut av den 19 maj 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;) EGT L 386, 30.12.1989, s. 14. Direktivet senast ändrat&lt;br&gt;genom direktiv 96/10/EG (EGT L 85, 3.4.1996, s. 17).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direknv 89/647/EEG ändras på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Följande stycke skall läggas all i arukel 6.1 c.l:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.7.98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f~SV~T&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L 204/27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”'Värdepapper baserade på panträtt i fast egendom’&lt;br&gt;vilka kan likställas med de lån som avses i första&lt;br&gt;stycket i denna punkt eller i artikel 11.4, om de&lt;br&gt;behöriga myndigheterna, med beaktande av gallande&lt;br&gt;rätt i varje medlemsstat, anser att de är likvärdiga&lt;br&gt;med hänsyn till graden av kreditrisk. Utan att detta&lt;br&gt;påvetkar de typer av värdepapper som kan omfattas&lt;br&gt;av och uppfylla villkoren i detta stycke kan 'värde-&lt;br&gt;papper baserade på panträtt i fast egendom’ omfana&lt;br&gt;instrument som avses, i avsnitt 8.1 a och b i bilagen&lt;br&gt;till rådets direktiv 93/22/EEG av den 10 maj 1993 om&lt;br&gt;investenngsqänsrer inom värdepappersområdet (•).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De behöriga myndigheterna skall särskilt försäkra sig&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;att dessa värdepapper är fullt ut och direkt säk-&lt;br&gt;rade genom ett antal panträtter av samma typ som&lt;br&gt;de som anges i första stycket eller i artikel 11.4&lt;br&gt;och som är helt säkra när dessa värdepapper&lt;br&gt;utfärdas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) att antingen investerare i värdepapper baserade på&lt;br&gt;panträtt i fast egendom direkt eller i deras ställe&lt;br&gt;en förvaltare eller befullmäktigad företrädare har&lt;br&gt;en godtagbart ptioriterad förmånsrätt i de under-&lt;br&gt;liggande pantförskrivna tillgångsposterna i pro-&lt;br&gt;portion till deras innehav av värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(•) EGT L 141, 11.6.1993, s. 27. Direktivet senast&lt;br&gt;ändrat genom direktiv 95/26/EG (EGT L 168,&lt;br&gt;18.7.1995, s. 71.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastigheten skall omvärderas minst en gång&lt;br&gt;om'året av en värderingsman. För lån som mre&lt;br&gt;överstiger 1 miljon ecu och 5 % av kreditinsti-&lt;br&gt;tutets kapitalbas skall fastigheten omvärderas&lt;br&gt;av en värderingsman minst vart tredje år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) 50 % av fastighetens marknadsvärde eller&lt;br&gt;60 % av panrlånevärdet beroende på vilket av&lt;br&gt;dem som är lägst, i de medlemsstater som har&lt;br&gt;infört strikta kriterier för bedömning av pant-&lt;br&gt;lånevärdet genom lagar eller andra föreskrif-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Panrlånevärdet skall definieras som fastighe-&lt;br&gt;tens värde som det har fastställts av en värde-&lt;br&gt;ringsman som gjort en försiktig bedömning av&lt;br&gt;möjligheterna av en framtida försäljning av&lt;br&gt;fastigheten genom att beakta långsiktigt håll-&lt;br&gt;bara aspekter på fastigheten, normala och&lt;br&gt;lokala marknadsvillkor, nuvarande använd-&lt;br&gt;ning och annan lämplig användning av fastig-&lt;br&gt;heten. Spekulativa faktorer skall inte ras med i&lt;br&gt;bedömningen av panrlånevärdet. Pantlånevar-&lt;br&gt;det skall dokumenteras på ett klart och tydligt&lt;br&gt;särt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst vart tredje år, eller om marknaden faller&lt;br&gt;mer än 10 %, skall pantlånevärdet och särskilt&lt;br&gt;de underliggande antagandena om utveck-&lt;br&gt;lingen av den relevanta marknaden bedömas&lt;br&gt;på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Artikel 11.4 skall ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;4: Till och med den 31 december 2006 får med-&lt;br&gt;lemsstaternas behöriga myndigheter tillåta sina kredit-&lt;br&gt;institut att tillämpa 50 % riskvikt i fråga om lån som&lt;br&gt;enligt dessa myndigheten bedömning är fullt ut säk-&lt;br&gt;rade genom panträtt i kontorsbyggnader eller före-&lt;br&gt;tagslokaler för olika ändamål belägna på de medlems-&lt;br&gt;staters territorier inom vilka 50 % riskvtkt tillåts,&lt;br&gt;under förutsättning av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) 50 % riskvikr skall tillämpas på den del av lånet&lt;br&gt;som inte översnger en gräns som beräknas enligt&lt;br&gt;antingen a eller b nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 både fall a och fall b skall 'marknadsvärde'&lt;br&gt;definieras som det pris som fastigheten skulle&lt;br&gt;kunna säljas till genom ert privaträttsligt kontrakt&lt;br&gt;mellan en villig säljare och en i förhållande till&lt;br&gt;honom oberoende köpare på värderingsdagen&lt;br&gt;under antagandet art fastigheten kan bjudas ut till&lt;br&gt;försäljning på den öppna marknaden, art mark-&lt;br&gt;nadsförhållandena medger en överlåtelse i god&lt;br&gt;ordning och att, med tanke på fastighetens beskaf-&lt;br&gt;fenhet, en normal ridsperiod kan avsattas för att&lt;br&gt;förhandla om försäljningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) 100 % tiskvikt skall tillämpas på den del av lånet&lt;br&gt;som överstiger de gränser som fastställs i i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) Fastigheten måste antingen anvandas eller uthvras&lt;br&gt;av ägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;al 50 % av ifrågavarande fastighets marknads-&lt;br&gt;värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetens marknadsvärde skall beräknas av&lt;br&gt;två oberoende värderingsman som gör själv-&lt;br&gt;ständiga bedömningar vid tiden för lånets&lt;br&gt;beviljande. Lånet skall baseras på det lägre av&lt;br&gt;de både värderingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första stycket skall inte hindra en medlemsstats&lt;br&gt;behöriga myndigheter som tillämpar en högre riskvikt&lt;br&gt;inom sin territorium att. på ovanstående villkor,&lt;br&gt;tillåta att 50 % riskvikt tillämpas på detta slag av&lt;br&gt;utlåning på de medlemsstaters territorier där 50 %&lt;br&gt;riskvikt är nllåten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L 204/28 r~SV~I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.7.98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna* behöriga, myndigheter får-tillåta&lt;br&gt;sina kreditanstirur att tillämpa 50 % riskvikt på de lån&lt;br&gt;som är utestående den 21 juli 2000 under förutsätt-&lt;br&gt;ning att villkoren i denna artikel är uppfyllda. I detta&lt;br&gt;fail skall fastigheten värderas enligt ovan, fastställda&lt;br&gt;bedömningskriterier senast den 21 juli 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För lån som beviljas före den 31 december 2006 skall&lt;br&gt;50 % riskvikt tillämpas ulls lånet löper ut om kredi-&lt;br&gt;tinstitut är skyldigt att iaktta avtalsvillkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till och med den 31 december 2006 får medlemssta-&lt;br&gt;ternas behöriga myndigheter även nllåta sina kreditin-&lt;br&gt;stitut att tillämpa 50 % riskvikt på den del av lånen&lt;br&gt;som enligt dessa myndigheters bedömning är fullt ut&lt;br&gt;säkrade genom aktier i finländska bostadsbolag vars&lt;br&gt;verksamher regleras av den finländska bostadsaktie-&lt;br&gt;bolagslagen från 1991 eller motsvarande lagsnftmng&lt;br&gt;som senare kan komma att antas, under förutsättning&lt;br&gt;an villkoren i denna punkt är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om&lt;br&gt;hur de tillämpar denna punkt.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i&lt;br&gt;lagar och andra förordningar som är nödvändiga för an&lt;br&gt;följa detta direktiv senast 24 månader efter det an dena&lt;br&gt;direktiv har trätt i kraft. De skall genast underrätta&lt;br&gt;kommissionen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de&lt;br&gt;innehålla en hänvisning till dena direktiv eller åtföljas av&lt;br&gt;en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare före-&lt;br&gt;skrifter om hur hänvisningen skall göras skall varie&lt;br&gt;medlemsstat själv utfärda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Medlemsstaterna skall ull kommissionen överlämna&lt;br&gt;texterna till de centrala bestämmelser i nationell lagstift-&lt;br&gt;ning som de antar inom det område som omfanas av&lt;br&gt;dena direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv nåder i kraft samma dag som det offentlig-&lt;br&gt;görs i Europeiska gemenskapens offiäiella tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Artikel 11.5 skall ersänas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv nktar sig ull medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”5. Medlemsstaterna får nllämpa 50 % riskvikt för&lt;br&gt;rransaknoner om leasing av fäst egendom som ingås&lt;br&gt;före den 31 december 2006 och gäller egendom som&lt;br&gt;skall användas för nänngsändamål i det land där&lt;br&gt;huvudkontoret finns, och då allämpliga lagar och&lt;br&gt;andra författningar all försäkrar leasegivaren full&lt;br&gt;äganderän till den uthyrda egendomen fram all dess&lt;br&gt;leasetagaren utnyttjar sin rän att köpa den. Medlems-&lt;br&gt;staterna skall underrätta kommissionen om hur de&lt;br&gt;tillämpar denna punkt.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Luxemburg den 22 juni 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pd Europaparlamentets vagnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J. M. GIL-ROBLES&lt;br&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pd rädets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J. CUNNINGHAM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.7.98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l~sv~|&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L 204/29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 98/33/EG&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av den 22 juni 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ändring av artikel 12 i rådets direktiv 77/780/EEG om rätten att starta och driva&lt;br&gt;verksamhet i kreditinstitut; artiklarna 2, 5, 6, 7 och 8 och bilagorna H och III till rådets direktiv&lt;br&gt;89/647/EEG om kapitaltäckningsgrad för kreditinstitut och artikel 2 och bilaga II till rådets&lt;br&gt;direktiv 93/6/EEG om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS&lt;br&gt;RÅD HAR .ANTAGIT DETTA DIREKTIV,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organ i dessa länder under förutsättning att den&lt;br&gt;lämnade informationen omfattas av lämpliga gar-&lt;br&gt;antier om tystnadsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europe-&lt;br&gt;iska gemenskapen, särskilt artikel 57.2 första och tredje&lt;br&gt;meningen i detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Enligt rådets direktiv 89/647/EEG av den 18 de-&lt;br&gt;cember 1989 om kapitaltäckningsgrad för kreditin-&lt;br&gt;stiturl&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;) ges tillgångsposter och poster utanför bal-&lt;br&gt;ansräkningen olika vikttai i förhållande nll graden&lt;br&gt;av kreditrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens förslag!&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs&lt;br&gt;yttrande (&lt;sup&gt;ä&lt;/sup&gt;),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i enlighet med förfarandet i artikel 189b i fördraget!&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;),&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av följande skäl:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Kyrkor och religiösa samfund som bildats som&lt;br&gt;juridiska personer enligt offentlig rätt och som har&lt;br&gt;lagstadgad rätt att uppbära skatt representerar en&lt;br&gt;kreditrisk likvärdig med den som gäller för region-&lt;br&gt;regenngar och lokala myndigheter. Det är därför&lt;br&gt;konsekvent att ge de behöriga myndigheterna möi-&lt;br&gt;lighet att behandla fordringar på kyrkor och reli-&lt;br&gt;giösa samfund på samma sätt som fordringar på&lt;br&gt;regionregeringar och lokala myndigheter, när dessa&lt;br&gt;kyrkor och religiösa samfund uppbär skatt. Möjlig-&lt;br&gt;heten att tillämpa ett vikttal på 0 % på fordringar&lt;br&gt;på regionregeringar och lokala myndigheter får inte&lt;br&gt;utsträckas till fordringar på kyrkor och religiösa&lt;br&gt;samfund enbart på grundval av rätten art uppbära&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t. Rådets första direktiv 77/780/EEG av den 12 de-&lt;br&gt;cember 1977 om samordning av lagar och andra&lt;br&gt;författningar om rätten att starta verksamhet i&lt;br&gt;kredinnsutut (&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;) medger utbyte av information mel-&lt;br&gt;lan behöriga myndigheter och vissa andra myndig-&lt;br&gt;heter eller organ i en medlemsstat eller mellan&lt;br&gt;medlemsstater. Nämnda direktiv medger också att&lt;br&gt;medlemsstaterna ingår samarbetsavtal om infor-&lt;br&gt;manonsutbyte med behöriga myndigheter i tredje&lt;br&gt;land. För att uppnå enhetlighet på detta område&lt;br&gt;bör tillstånd att ingå avtal om informationsutbyte&lt;br&gt;med tredje land utsträckas nll att inbegripa infor-&lt;br&gt;mationsutbyte med vissa andra myndigheter eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Kommissionens direktiv 94/7/EG av den 15 mars&lt;br&gt;1994 om anpassning av rådets direktiv 89/647/&lt;br&gt;EEG om kapitaltäckningsgrad för kreditinstitut i&lt;br&gt;fråga om den tekniska defininonen av &amp;quot;multilate-&lt;br&gt;rala utvecklingsbanker&amp;quot; (&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;) inbegriper Europeiska&lt;br&gt;investeringsfonden i den defininonen. Denna fond&lt;br&gt;är ett nytt och unikt organ för samarbete i Europa&lt;br&gt;för art bidra till att stärka den inre marknaden,&lt;br&gt;främja den ekonomiska återhämtningen i Europa&lt;br&gt;och öka den ekonomiska och sociala sammanhåll-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(') EGT C 208, 19.7.1996, s. 8 och EGT C 259, 26.8.1997,&lt;br&gt;s. 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGT C 30. 30.1.1997, s. 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&lt;sup&gt;J&lt;/sup&gt;) Europaparlamentets yttrande av den 10 april 1997 (EGT&lt;br&gt;C 132, 28.4.1997, s. 234), rådets gemensamma ståndpunkt&lt;br&gt;av den 9 mars 1998 och Europaparlamentets beslut av den&lt;br&gt;30 apnl 1998 (EGT C 151 18.3.1998). Rådets beslut av den&lt;br&gt;19 ma) 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(*) EGT L 322, 17.12.1977, s. 30. Direktivet senast ändrat&lt;br&gt;genom direktiv 96/13/EG (EGT L 66. 16.3.1996. s. 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Enligt artikel 6.1 d.7 i direktiv 89/647/EEG skall&lt;br&gt;ett vikttai på 100 % tillämpas för av kredinnsntut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;) EGT L 386. 30.12.1989, i. 14. Direknvet senast andrat&lt;br&gt;genom direktiv 98/32 /EG |se s. 26 i dena nr av EGT).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l‘) EGT L 89, 6.4.1994, s. 17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L 204/30 r~SV~l&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.7.98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tecknad men ej inbetald del av kapitalet i Europe-&lt;br&gt;iska investeringsfonden-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvaliteten och nivin pi det skydd som de stallda&lt;br&gt;säkerheterna ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Den andel av Europeiska investeringsfondens kapi-&lt;br&gt;tal där teckningsrätten förbehålls finansiella institut&lt;br&gt;är begränsad nll 30 %, varav 20 % inledningsvis&lt;br&gt;skall betalas in i fyra årliga inbetalningar om&lt;br&gt;vardera 5 %. De resterande 80 % skall således inte&lt;br&gt;betalas in utan står kvar som en ansvarsförbindelse&lt;br&gt;hos fondens medlemmar. Med hänsyn nll Europe-&lt;br&gt;iska rådets uttalade mål vid fondens upprättande,&lt;br&gt;nämligen att uppmuntra affärsbankernas medver-&lt;br&gt;kan, bör inte ett sådant deltagande bestraffas och&lt;br&gt;följaktligen är det lämpligare att nllämpa ett vikrtal&lt;br&gt;på 20 % på det tecknade, men ej inbetalda, kapita-&lt;br&gt;let.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. I bilaga I till direktiv 89/647/EEG som behandlar&lt;br&gt;klassificering av poster utanför balansräkningen&lt;br&gt;klassificeras vissa poster som högnskposter och&lt;br&gt;100 % vikt tillämpas därför. I artikel 6.4 i det&lt;br&gt;direktivet fastställs det attt &amp;quot;När poster utanför&lt;br&gt;balansräkningen har direkt garanterats, skall pos-&lt;br&gt;terna viktas som om åcagandena gjorts för garann- H.&lt;br&gt;givarens rakning och inte för motpartens. 1 de fall&lt;br&gt;eventuella risker, som uppkommit genom åtagan-&lt;br&gt;den utanför balansräkningen, enligt de behöriga&lt;br&gt;myndigheternas bedömning har säkrats fullt ut&lt;br&gt;genom någon av de nllgångsposter som godtagits&lt;br&gt;som säkerhet i punkt 1 a.7 eller b. 11. skall 0%&lt;br&gt;eller 20 % vikt tillämpas, beroende på säkerhetens&lt;br&gt;beskaffenhet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Clearing av Over-the-counter (OTC)-derivat utförd&lt;br&gt;av cleanngorganisanoner när de fungerar som&lt;br&gt;central motpart har en stor betydelse i vissa med-&lt;br&gt;lemsstater. Det är lämpligt att erkänna fördelarna&lt;br&gt;med en sådan clearing när det gäller minskning av&lt;br&gt;kreditrisken och den relaterade systemnsken vid&lt;br&gt;tillsynsbehandling av kreditrisken. Det är nödvän-&lt;br&gt;digt aa det ställs säkerhet fullt ut för löpande och&lt;br&gt;eventuell framtida exponering som härrör från&lt;br&gt;clearade OTC-derivatkontrakr och aa risken för&lt;br&gt;aa clearingorganisanonens exponering översnger&lt;br&gt;marknadsvärdet på ställda säkerheter elimineras så&lt;br&gt;aa clearade OTC-denvat under ea övergångsskede 13.&lt;br&gt;erhåller samma nllsynsbehandling som börshand-&lt;br&gt;lade derivat. Behöriga myndigheter måste vara till-&lt;br&gt;fredsställda med nivån på de imnala säkerheterna&lt;br&gt;och marginalsäkerhetema som krävs samr med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man bör också beakta det fall där garantin ar&lt;br&gt;säkrad genom realsäkerhet i den mening som fram-&lt;br&gt;går i artikel 6.1 c.l, när det galler poster utanför&lt;br&gt;balansrakningen i form av borgensåtaganden eller&lt;br&gt;garantiförbindelser som har karaktären av kredit-&lt;br&gt;subsntut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 6.1 a punkt 2, 4 och 7 i direknv&lt;br&gt;89/647/EEG tillämpas en nollvikt för nilgångspos-&lt;br&gt;cer som utgör fordringar på centralregeringar och&lt;br&gt;centralbanker i zon A eller som direkt garanteras&lt;br&gt;av dessa samt för tillgångar som garanteras av&lt;br&gt;säkerheter i form av värdepapper utgivna av cen-&lt;br&gt;tralregeringar eller centralbanker i zon A. Enligt&lt;br&gt;artikel 7.1 i det direktivet får medlemsstaterna, på&lt;br&gt;vissa villkor, nllämpa noilvikt för allgångar som&lt;br&gt;utgör fordringar på deras egna regionregeringar&lt;br&gt;och lokala myndigheter, liksom för fordringar på&lt;br&gt;tredje man och för poster utanför balansräkningen&lt;br&gt;för tredie mans räkning, som är garanterade av de&lt;br&gt;nämnda regionregeringarna eller lokala myndighe-&lt;br&gt;terna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 8.1 i direktiv 89/647/EEG tår med-&lt;br&gt;lemsstaterna nllämpa ea vikttai på 20 % beträf-&lt;br&gt;fande tillgångsposter för vilka det. enligt behöriga&lt;br&gt;myndigheten bedömning, finns betryggande säker-&lt;br&gt;het i form av värdepapper utgivna av regionrege-&lt;br&gt;ringar eller lokala myndigheter i zon A. Säkerheter&lt;br&gt;i fornr av värdepapper utgivna av medlemsstaternas&lt;br&gt;regionregeringar eller lokala myndigheter bör&lt;br&gt;beaaktas som garanterade av dessa, enligt vad som&lt;br&gt;angea i artikel 7.1, för aa därigenom gora det&lt;br&gt;möiligt för behöriga myndigheter aa nllämpa en&lt;br&gt;nollvikt för nllgångsposter och poster utanför ba-&lt;br&gt;lansräkningen som ar garanterade av sådana säker-&lt;br&gt;heter, atttjamt om inte annat följer av villkoren&lt;br&gt;som fasatalls i den punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilaga U nll rådets direktiv 89/647/EEG anges hur&lt;br&gt;sådana ränte- och valutakursrelaterade poster utan-&lt;br&gt;för balansräkningen som vanligtvis kallas OTC-&lt;br&gt;derivat skall behandlas vid beräkningen av kredit-&lt;br&gt;institutens kapitalkrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artiklarna 2.1 a, 2.2, 2.3 b, 2.6, arnklarna 3.1 och&lt;br&gt;3.2 och bilagan nll detta direknv är i lime med det&lt;br&gt;arbete som ea internationellt forum för nllsyn av&lt;br&gt;banker bedriver för aa få nll stånd en förfinad och&lt;br&gt;på vissa sätt striktare nllsynsbehandling a» Je&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.7.98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r~sv~i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella ridning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L 204/31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kreditrisker som är förenade med OTC-derivat,&lt;br&gt;särskilt utvidgningen av den obligatoriska kapital-&lt;br&gt;täckningen till att omfatta OTC-derivat med andra&lt;br&gt;underliggande tillgångar än ränte- och valutakurser&lt;br&gt;och möjligheten art ta i beaktande de riskreduce-&lt;br&gt;rande effekter av nertningsöverenskommelser som&lt;br&gt;godkänts av de behöriga myndigheterna vid beräk-&lt;br&gt;ning av kapitalkraven för den eventuella framtida&lt;br&gt;kreditrisk som är förenad med OTC-derivat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel l&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12.3 i direktiv 77/780/EEG skall ersättas med&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. För intemanonellt verksamma kreditinstitut och&lt;br&gt;grupper av kreditinstitut i tlera olika tredje länder,&lt;br&gt;vilka konkurrerar med gemenskapens kreditin-&lt;br&gt;stitut, kommer de regier som antas inom större&lt;br&gt;inremanonella sammanhang att medföra en förfi-&lt;br&gt;nad tillsynsbehandling av OTC-derivat. Denna för-&lt;br&gt;fining leder till en lämpligare obligatorisk kapital-&lt;br&gt;täckning som beaktar den riskreducerande effekten&lt;br&gt;av nertningsöverenskommelser, som har godkänts&lt;br&gt;av tillsynsmyndigheterna, när det gäller eventuella&lt;br&gt;framtida kreditrisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;3. Medlemsstaterna får ingå samarbetsavtal om&lt;br&gt;utbyte av information med behöriga myndigheter i&lt;br&gt;tredje land samt med myndigheter eller organ i tredje&lt;br&gt;land enligt defininonen i punkt 5 och punkt 5a endast&lt;br&gt;om den lämnade informanonen är föremål för garan-&lt;br&gt;tier om tystnadsplikt som minst är likvärdiga dem som&lt;br&gt;avses i denna arnkel. Detta utbyte av informanon får&lt;br&gt;endast göras för art de ovan nämnda myndigheterna&lt;br&gt;eller organen skall kunna utföra sin tillsynsuppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om informationen ursprungligen kommer från en&lt;br&gt;annan medlemsstat får den inte lämnas vidare utan&lt;br&gt;uttryckligt medgivande från de behöriga myndigheter&lt;br&gt;som har lämnat den, och i så fall, endast i det syfte&lt;br&gt;som avsågs när dessa myndigheter gav sitt medgi-&lt;br&gt;vande.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. När det gäller gemenskapens kreditinstitut kan en&lt;br&gt;motsvarande förfining av dllsynsbehandlingen av&lt;br&gt;OTC-derivat, inbegripet möjligheten att beakta de&lt;br&gt;riskreducerande effekterna av nettmngsöverens-&lt;br&gt;kommelser som godkänts av nilsynsmyndigheterna,&lt;br&gt;när det gäller eventuella framtida kreditrisker,&lt;br&gt;endast uppnås genom en ändring av direktiv 89/&lt;br&gt;647/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. För att säkerställa likvärdiga förutsättningar för de&lt;br&gt;kreditinstitut och investeringsföretag som konkur-&lt;br&gt;rerar i gemenskapen är det nödvändigt an tiilsyns-&lt;br&gt;behandlingen av deras respektive verksamheter på&lt;br&gt;området ÖTC-derivat är konsekvent, vilket endast&lt;br&gt;kan uppnås genom anpassningar av rådets direknv&lt;br&gt;93/6/EEG av den 15 mars 1993 om kapitalkrav för&lt;br&gt;vardepappersförerag och kreditinstitut (&lt;sup&gt;l&lt;/sup&gt;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv är det lämpligaste sätter att uppnå&lt;br&gt;de önskade målen och det går inte utöver vad som&lt;br&gt;är nödvändigt för att uppnå dessa mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(') EGT L 141, 11.6.1993, s. I.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiv 89/647/EEG ändras på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Artikel 2 skall ändras på följande särt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) I punkt 1 skall följande strecksatser läggas nll:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”— 'erkända börser’ skall avse börser som har&lt;br&gt;erkänts av de behöriga myndigheterna och&lt;br&gt;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;verkar regelbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;har regler som har utfärdats eller god-&lt;br&gt;känts av lämpliga myndigheter i börsens&lt;br&gt;hemland, i vilka villkoren för börsens&lt;br&gt;verksamhet, villkoren för tillträde till&lt;br&gt;börsen samt de villkor som ett kontrakt&lt;br&gt;måste uppfylla innan det kan omsattas&lt;br&gt;på börsen anges,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) &amp;nbsp;har ett clearingförfarande som innebär&lt;br&gt;att kontrakt angivna i bilaga III blir&lt;br&gt;föremål för dagliga margmalsakerhets-&lt;br&gt;krav som enligt de behöriga myndighe-&lt;br&gt;ternas uppfattning ger ett lämpligt&lt;br&gt;skydd.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) I punkt 2 skall följande stycke läggas nll:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L 204/32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r~sv~r&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella ndning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.7.98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Behöriga myndigheter får i begreppet regionrege-&lt;br&gt;ringar och lokala myndigheter åven räkna in kyr-&lt;br&gt;kor och religiösa samfund som har bildats som&lt;br&gt;juridiska personer enligt offentlig rået, om de har&lt;br&gt;laglig rätt att uppbära skatt. 1 detta fall gäller&lt;br&gt;emellertid inte den möjlighet som anges i aru-&lt;br&gt;kel 7.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den första meningen i artikel 5.3 skall ersättas med&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;3. I fråga om de poster utantör balansräkningen&lt;br&gt;som avses i artikel 6.3 skall de potentiella kostna-&lt;br&gt;derna för att ersäeta ett kontrakt i händelse av&lt;br&gt;motpartens oförmåga nll prestation beräknas med&lt;br&gt;tillämpning av en av de två metoder som anges i&lt;br&gt;bilaga II.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cer som uppfyller bestämmelserna i punkt 1 a.7&lt;br&gt;och att nsken för att dearingorgamsationens&lt;br&gt;exponering överstiger marknadsvärdet på ställda&lt;br&gt;säkerheter elimineras. Medlemsstaterna skall in-&lt;br&gt;formera kommissionen om hur de använder sig av&lt;br&gt;denna möilighet.*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) I artikel 6.4 skall följande stycke läggas till:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;” Medlemsstaterna får nllämpa ett vikttai på 50 % på&lt;br&gt;poster utanför balansräkningen som utgör borgens-&lt;br&gt;åtaganden eller garantiförbindelser med karaktären av&lt;br&gt;kreditsubstitut och som enligt behöriga myndigheters&lt;br&gt;bedömning fullt ut säkras genom panträtt i fast&lt;br&gt;egendom som uppfyller villkoren i punkt 1 c.l, under&lt;br&gt;förutsättning att garanten har en direkt tätt nll denna&lt;br&gt;säkerhet.'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Artikel 6 skall ändras på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) I artikel 6.2 skall följande mening läggas till:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Den andel av kapitalet i Europeiska investerings-&lt;br&gt;fonden som har tecknats men inte betalats in får&lt;br&gt;tilldelas ett vikttai på 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Artikel 7 skall ändras på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) 1 punkt 1 skall följande läggas nll efter orden&lt;br&gt;&amp;quot;myndigheterna&amp;quot;:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;eller som enligt de behöriga myndigheternas&lt;br&gt;bedömning, på ett betryggande sätt garanteras av&lt;br&gt;säkerhet i form av värdepapper som har getts ut&lt;br&gt;av dessa regionregenngar eller lokala myndighe-&lt;br&gt;ter.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) I punkt 2 skall följande läggas till efter orden &amp;quot;de&lt;br&gt;senare”:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;däri inbegripet säkerhet i fotm av värdepapper.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Artikel 6.3 skall ersättas med följande:&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”3. De metoder som anges i bilaga II skali&lt;br&gt;tillämpas på sådana poster utanför balansrak-&lt;br&gt;ningen som är uppräknade i bilaga Hl med undan-&lt;br&gt;tag av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kontrakt som handlas på erkända börser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— valutakontrakt (utom kontrakt som gäller&lt;br&gt;guld) med en ursprunglig löpdd på fjorton&lt;br&gt;kalenderdagar eller mindre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till och med den 31 december 2006 får medlems-,&lt;br&gt;staternas behönga myndigheter från nllämpmngen&lt;br&gt;av metoderna enligt bilaga II undanta OTC-kon-&lt;br&gt;ttakt som clearats av cleanngorgamsanoner som&lt;br&gt;utgör rättslig motpart och vars deltagare alla&lt;br&gt;dagligen ställer full säkerhet för den exponering&lt;br&gt;de utsätter clearingorgamsadonen för, vilken&lt;br&gt;säkerhet täcker både löpande exponering och&lt;br&gt;eventuell framtida exponering Berörda myndighe-&lt;br&gt;ter måste vara övertygade om att den stallda&lt;br&gt;säkerheten ger samma grad av skydd som sakerhe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Artikel 8.1 skall ersättas med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;l. Medlemsstaterna får, utan att det påverkar&lt;br&gt;tillämpningen av artikel 7.1, tillämpa ett vikttai på&lt;br&gt;20 % för nllgångsposter som, enligt de berörda behö-&lt;br&gt;riga myndigheternas bedömning, på ert betryggande&lt;br&gt;särt garanteras av säkerhet i form av värdepapper&lt;br&gt;som har utgivits av regionregenngar eller lokala myn-&lt;br&gt;digheter i zon A, eller genom medel som har sans in&lt;br&gt;hos andra kreditinstitut i zon A än det långivande&lt;br&gt;institutet; eller genom deposinonsbevis eller liknande&lt;br&gt;instrument som dessa kreditinstitut har givit ut.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Bilagorna H och UI skall ersättas i enlighet med del A&lt;br&gt;och B i bilagan nll detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiv 93/6/EEG ändras på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Artikel 2.10 skall ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.7.9g&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l~sv~l&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L 204/33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”10. Over-the-counter (OTC)-derivat: sidana poster&lt;br&gt;utanför balansräkningen på vilka, enligt det första&lt;br&gt;stycket i artikel 6.3 i direktiv 89/647/EEG, metoderna&lt;br&gt;i bilaga II nll det direktivet skall nllämpas.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser&lt;br&gt;i lagar eller andra författningar som är nödvändiga for&lt;br&gt;att följa detta direktiv senast 24 månader efter det att&lt;br&gt;detta direktiv har trätt i kraft. De skall genast underrätta&lt;br&gt;kommissionen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Punkt 5 i bilaga II skall ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”5. För att beräkna kapitalkravet för sina OTC-&lt;br&gt;derivat skall instituten nllämpa bilaga H till&lt;br&gt;direktiv 89/647/EEG. Den rtskviktning som&lt;br&gt;skall gälla för de berörda motparterna bestäms i&lt;br&gt;enlighet med arnkel 2.9 det här direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de&lt;br&gt;innehålla en hänvisning nll detta direktiv eller åtföljas av&lt;br&gt;en sådan hänvisning när de offentliggöts. Närmare före-&lt;br&gt;skrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje&lt;br&gt;medlemsstat själv utfärda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Medlemsstaterna skall nll kommissionen överlämna&lt;br&gt;texterna nll de centrala bestämmelser i nanonell lagstift-&lt;br&gt;ning som de antar inom det område som omfattas av&lt;br&gt;detta direknv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till och med den 31 december 2006 får med-&lt;br&gt;lemsstaternas behöriga myndigheter från nll-&lt;br&gt;lämpmngen av metoderna i bilaga II undanta&lt;br&gt;OTC-kontrakt som clearats av dearingorgamsa-&lt;br&gt;rioner som utgör rättslig motpart och alla delta-&lt;br&gt;gare som dagligen ställer full säkerhet för den&lt;br&gt;exponering de utsätter cleanngorganisationen&lt;br&gt;för, vilken täcker både löpande exponering och&lt;br&gt;eventuell framtida exponering. Berörda myndig-&lt;br&gt;heter måste vara övertygade om att den ställda&lt;br&gt;säkerheten ger samma grad av skydd som&lt;br&gt;säkerheter som uppfyller bestämmelserna i arti-&lt;br&gt;kel 6.1 a.7 i direktiv 89/647/EEG och att risken&lt;br&gt;för att clearingorganisanonens exponering över-&lt;br&gt;stiger marknadsvärdet på stallda säkerheter eli-&lt;br&gt;mineras. Medlemsstaterna skall infotmera kom-&lt;br&gt;missionen om hur de använder sig av denna&lt;br&gt;möilighet.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det&lt;br&gt;att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas&lt;br&gt;officiella ttdmng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv riktar sig nll medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Luxemburg den 22 juni 1998.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pä Europaparlamentets vägnar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pd rddets vägnar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;J. M. GIL-ROBLES&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;J. CUNNINCHAM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L 204/34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r~sv~i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiell* tidning -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.7.98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Bilaga H till direktiv 89/647/EEG ändras på följande säte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Rubriken i bilagaU skall ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;BILAGA It&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behandling av poster utanför balansräkningen.’'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Punkt 1 skall ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;1. Val av metod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att mäta kreditriskerna r samband med de kontrakt som är uppräknade i punkterna 1 och 2&lt;br&gt;i bilaga III får kreditinsututen; under förutsättning att de behöriga myndigheterna samtycker,&lt;br&gt;välja en av de metoder som beskrivs nedan. Kreditinstitut som skali följa artikel 6.1 i direktiv&lt;br&gt;93/6/EEG skall använda metod 1 nedan. För att mäta kreditriskerna i samband med de kontrakt&lt;br&gt;som är uppräknade i punkt 3 i bilaga III skall alla kreditinstitut använda metod 1 nedan.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 1 punkt 2 skali tabell 1 ersättas med följande tabell:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;TABELL l (*)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återstående löpod (&lt;sup&gt;s&lt;/sup&gt;)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntebaserade&lt;br&gt;kontrakt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kontrakt base-&lt;br&gt;rade på&lt;br&gt;valutakurser&lt;br&gt;och guld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kontrakt&lt;br&gt;baserade på&lt;br&gt;aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kontrakt base-&lt;br&gt;rade på&lt;br&gt;ädelmetaller&lt;br&gt;utom guld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kontrakt base-&lt;br&gt;rade på råvaror&lt;br&gt;utom ädelme-&lt;br&gt;caller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ert år eller mindre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;l %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Över ett år till och med&lt;br&gt;fem år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Över fem år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;(•) Kontrakt som inte omfanas av en av d« fem kategorier som anges i denna tabell skall behandlas som kontrakt&lt;br&gt;baserade på råvaror utom ädelxnetaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(”) För kontrakt där huvudstolen utbetalas i- flera omgångar, skall procenttalen multipliceras med det antal&lt;br&gt;betalningar som enligt kontraktet återstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&lt;sup&gt;e&lt;/sup&gt;) För kontrakt som syftar till aa eliminera utestående exponeringar som uppstår efter särskilt angivna&lt;br&gt;betalningsdagar och där villkoren återställs så an marknadsvärdet på kontraktet är noll på dessa särskilt&lt;br&gt;angivna betalningsdagar, blir den återstående löpoden lika med tiden fram all nästa återstallmngsdag. Vid&lt;br&gt;räntebascrade kontrakt som uppfyller dessa villkor och har en återstående löpod på mer än ea år. skall&lt;br&gt;procenttalen inte vara lägre än G3 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att mäta den eventuella framtida exponeringen i samband med steg: b får de behönga&lt;br&gt;myndigheterna tillåta kreditinstituten- att fram ali och med den 31 december 2006 tillämpa följande&lt;br&gt;procentsatser i stället för dem som förtecknas i tabeif 1 förutsatt att insntuten utnyttjar det alternativ&lt;br&gt;som angea i arukei Ila direktiv 93/6/EEG för kontrakt enligt punkt 3b och 3 c i bilaga III:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TabcU 1 a&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återstående löptid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ädelmetaller (utom&lt;br&gt;guld)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Basmetaller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksprodukter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;övngr, inkL energi-&lt;br&gt;produkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ett år eller mindre-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2J%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Över ett år till och med&lt;br&gt;fem år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;över fem år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 %.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 %&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.7.98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I SV I &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;L 204/35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. [ tabell 2 skall rubriken i förra raden, tredje kolumnen, ersättas med:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Kontrakt som gäller valutakurser och guld&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. I slutet av punkt 2 skall följande stycke införas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;För metoderna l och 2 skall de behöriga myndigheterna säkerställa att de nominella belopp som&lt;br&gt;skall beaktas är en lämplig måttstock för den risk kontraktet medför. Om kontraktet nll exempel&lt;br&gt;tillåter en muitiplicenng av betalningsflöden, skall det nominella beloppet anpassas för att beakta&lt;br&gt;effekterna av multiplicenngen på det kontraktets riskstruktur.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. I punkt 3 b skall följande stycke läggas nll:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;De behöriga myndigheterna får som riskreducerande nctmingsöverenskommelser som omfattar&lt;br&gt;valutakurskontrakt med en ursprunglig löptid på fjorton kalenderdagar eller mindre godkänna&lt;br&gt;utställda optioner eller liknande poster utanför balansräkningen på vilken denna bilaga inte ar&lt;br&gt;tillämplig därför att den kreditrisk de för med sig är försumbar eller obefintlig. Om det förhållandet-&lt;br&gt;art dessa kontrakt medtas i en annan netmingsöverenskommelse kan leda nll en ökning eller&lt;br&gt;minskning av kapitalkraven, beroende på deras positiva eller negativa marknadsvärde, skall de&lt;br&gt;behöriga myndigheterna ålägga sina kredirinstitut att behandla dem på ett konsekvent satt.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. [ punkt 3 c ii skall första stycket, den inledande formuleringen och andra stycket första strecksatsen&lt;br&gt;ersattas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;ii) Andra netmingsöverenskommelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av metod 1 får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i steg a de aktuella ersätmingskosmaderna för de kontrakt som ingår i en netmingsöverenskom-&lt;br&gt;melse beraknas med beaktande av den faktiska hypotetiska nettoersättnings kostnad som avtalet&lt;br&gt;medför; om netmingen leder nll en nettoskuld för det kreditinstitut som beraknar nettoersatt-&lt;br&gt;mngskostnaden, beräknas den aktuella ersätmmgskosmaden till ’0’,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i steg b talet för eventuell framtida exponering för kreditrisk för alla kontrakt som ingår i en&lt;br&gt;netmingsöverenskommelse reduceras i enlighet med följande ekvation:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PCE,&lt;sub&gt;rt&lt;/sub&gt; » 0,4 x PCE^, &amp;gt; 0,6 x NCR x PCE^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— PCE^ » Det reducerade talet för eventuell framtida exponenng för kreditrisk för alla&lt;br&gt;kontrakt med en given motpart som ingår i en rättsligt giltig bilateral&lt;br&gt;netmingsöverenskommelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— PCEbnx» » Summan av talen för eventuell framtida exponering för kreditrisk för alla&lt;br&gt;kontrakt med en given motpart som ingår i en rättsligt giltig bilateral&lt;br&gt;netmingsöverenskommelse och som är beräknade genom att deras nominella&lt;br&gt;kapitalbelopp multipliceras med de procenttal som faststalls i tabell l.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— NCR a &amp;quot;Netto-bruttokvot&amp;quot;: Enligt de behönga myndigheternas val antingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;separat beräkning: kvoten mellan nettoersätmingskosmaden för alla&lt;br&gt;kontrakt som ingår i en rättsligt giltig bilateral netmmgsöverenskom-&lt;br&gt;melse med en given motpart (täijare) och brurtoersatmingskostnaden för&lt;br&gt;alla kontrakt som ingår i en rättsligt giltig bilateral netmingsöverenskom-&lt;br&gt;melse med den motparten (namnaren), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) aggregerad beräkning: kvoten av summan av den nettoersätmingskostnad&lt;br&gt;som beräknats på bilateral grund för alla motparter med beaktande av de&lt;br&gt;kontrakt som ingår i rättsligt giltiga nertningsöverenskommelser (täijare)&lt;br&gt;och btuttoersätmingskostnader för alla kontrakt som ingår t rättsligt&lt;br&gt;giltiga netmingsöverenskommelser (nämnare).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en medlemsstat tillåter kreditinstituten att välja metod, skall den&lt;br&gt;valda metoden användas konsekvent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För beräkning av den eventuella framtida exponering för kreditrisk enligt formeln ovan får&lt;br&gt;kontrakt som tar ut varandra helt och hållet och ingår i nettningsöverenskommelsen beakras&lt;br&gt;som ett enda kontrakt med ett nominellt belopp som motsvarar nettointäkterna. Kontrakt som&lt;br&gt;helt och hållet tar ut varandra är valutaterminer eller liknande kontrakt, för vilka det nominella&lt;br&gt;beloppet är lika med betalningsflödena om de förfaller på samma förfallodag och helt eller&lt;br&gt;delvis i samma valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;br&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L 204/36 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I SV I&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Europeiska gemenskapernas offidella ädnin»&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21.7.98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ailämpning av metod 2 i steg a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— får kontrakt som helt tar ut varandra och ingår i nettningsoverenskommelsen beaktas som&lt;br&gt;ett enda kontrakt med ea nominellt belopp som är lika med nettointäkterna. De nominella&lt;br&gt;beloppen multipliceras med de procenttal som anges i tabell 2.*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bilaga III nll direktiv 89/647/EEG skall ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;BILAGA III&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TYPER AV POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Räntebaserade kontrakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Ränteswappar i en valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Basswappar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;Icke standardiserade ränteterminer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Standardiserade ränteterminer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) Köpta ranteopaoner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0 Andra kontrakt av liknande slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kontrakt som ror valuta eller guld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Valucaranteswappar (ränteswappar i mer än en valuta).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) (eke standardiserade valutaterminer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Standardiserade valutaterminer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Köpta valutaopdoner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) Andra kontrakt av liknande slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) &amp;nbsp;Kontrakt avseende guld av liknande slag som de i punkterna a—e.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Kontrakt liknande dem i punkterna 1 a—e och 2 a—d rörande andra referensposter eller index&lt;br&gt;baserade på följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b&amp;gt; Ädelmetaller utom guld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Råvaror utom ädelmetaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) .Ändra kontrakt av liknande slag.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanser som yttrat sig över Promemoria om&lt;br&gt;moderniserade kapitaltäckningsregler&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sveriges riksbank, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i&lt;br&gt;Jönköping, Finansinspektionen, Riksgäldskontoret, Riksskatteverket,&lt;br&gt;Konkurrensverket, Kammarkollegiet, Juridiska fakulteten vid Stock-&lt;br&gt;holms Universitet, Svenska Bankföreningen, Fondbolagens förening,&lt;br&gt;Finansbolagens förening, Industrins finansförening, Fristående Sparban-&lt;br&gt;kers Riksförbund, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Försäkringsför-&lt;br&gt;bund, Svenska kyrkans centralstyrelse, Svenska kyrkans församlingsför-&lt;br&gt;bund, Statens bostadskreditnämnd (BKN), Statens Bostadsfinansierings-&lt;br&gt;aktiebolag (SBAB), Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund,&lt;br&gt;Svenska Fondhandlareföreningen, Allmänna pensionsfondens första-&lt;br&gt;tredje fondstyrelser, Allmänna pensionsfondens sjunde fondstyrelse,&lt;br&gt;Villaägarnas Riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 5 och 19 §§ samt 9 kap. 12 § sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100)&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i statlig myndighets verksamhet, som består i till-&lt;br&gt;ståndsgivning eller tillsyn med avseende på bank- och kreditväsendet,&lt;br&gt;värdepappersmarknaden eller försäkringsväsendet, för uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksamhet&lt;br&gt;avser, om det kan antas att han lider skada om uppgiften röjs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ekonomiska eller personliga förhållanden för annan, som har trätt i&lt;br&gt;affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens&lt;br&gt;verksamhet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende hos statlig myndighet om innehav av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktier i bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag, värdepappersbolag&lt;br&gt;eller försäkringsaktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andelar i medlemsbank eller kreditmarknadsförening, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. aktier eller andelar i börs, auktoriserad marknadsplats eller clearing-&lt;br&gt;organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller sekretess för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om&lt;br&gt;uppgiften röjs. Sekretess gäller inte för beslut av myndigheten och inte&lt;br&gt;heller för uppgift som erhållits från annan myndighet om uppgiften inte&lt;br&gt;är sekretessbelagd där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller vidare i statlig myndighets verksamhet, som består i&lt;br&gt;övervakning enligt insiderlagen (1990:1342), övervakning enligt lagen&lt;br&gt;(1991:980) om handel med finansiella instrument eller kontroll enligt&lt;br&gt;valutaväxlingslagen (1996:1006), för sådan uppgift om enskilds ekono-&lt;br&gt;miska eller personliga förhållanden, vilken på begäran har lämnats av&lt;br&gt;någon som är skyldig att lämna uppgifter till myndigheten. Rör uppgiften&lt;br&gt;den uppgiftsskyldige gäller dock sekretess endast om denne kan antas&lt;br&gt;lida skada eller men om uppgiften röjs och sekretess inte motverkar syftet&lt;br&gt;med uppgiftsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, i den mån riks- Sekretess gäller, i den mån riks-&lt;br&gt;dagen har godkänt avtal härom dagen har godkänt avtal härom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:264.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med främmande stat eller mellan-&lt;br&gt;folklig organisation, hos myndig-&lt;br&gt;het i verksamhet som avses i&lt;br&gt;fbrsta-tredje styckena for sådan&lt;br&gt;uppgift om affars- eller driftför-&lt;br&gt;hållanden och ekonomiska eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personliga förhållanden som myn-&lt;br&gt;digheten erhållit enligt avtalet.&lt;br&gt;Samma sekretess gäller hos&lt;br&gt;Finansinspektionen, i den mån&lt;br&gt;regeringen föreskriver det, om&lt;br&gt;inspektionen från motsvarande&lt;br&gt;utländsk myndighet erhållit upp-&lt;br&gt;gifter enligt annat avtal. Före-&lt;br&gt;skrifterna i 14 kap. 1-3 §§ får inte&lt;br&gt;i fråga om denna sekretess tilläm-&lt;br&gt;pas i strid med avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan för särskilt fall förordna om undantag från sekretessen&lt;br&gt;enligt första stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften läm-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med främmande stat eller mellan-&lt;br&gt;folklig organisation, hos myndig-&lt;br&gt;het i verksamhet som avses i&lt;br&gt;forsta-tredje styckena för sådan&lt;br&gt;uppgift om affars- eller driftför-&lt;br&gt;hållanden och ekonomiska eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personliga förhållanden som myn-&lt;br&gt;digheten erhållit enligt avtalet.&lt;br&gt;Samma sekretess gäller hos&lt;br&gt;Finansinspektionen, i den mån&lt;br&gt;regeringen föreskriver det, om&lt;br&gt;inspektionen från utländsk myn-&lt;br&gt;dighet eller utländskt organ erhål-&lt;br&gt;lit uppgifter enligt annat avtal.&lt;br&gt;Föreskrifterna i 14 kap. 1-3 §§ far&lt;br&gt;inte i fråga om denna sekretess&lt;br&gt;tillämpas i strid med avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av sekretess far uppgift enligt första stycket lämnas till en&lt;br&gt;börs om uppgiften behövs för att börsen skall kunna fullgöra sina upp-&lt;br&gt;gifter enligt lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet eller an-&lt;br&gt;nan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos till-&lt;br&gt;synsmyndighet i konkurs för upp-&lt;br&gt;gift om enskilds affars- eller&lt;br&gt;driftförhållanden, om det kan antas&lt;br&gt;att den som uppgiften rör lider&lt;br&gt;skada om uppgiften röjs. Utan hin-&lt;br&gt;der av sekretessen får uppgift läm-&lt;br&gt;nas till enskild enligt vad som&lt;br&gt;föreskrivs i konkurslagen&lt;br&gt;(1987:672).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos till-&lt;br&gt;synsmyndighet i konkurs för upp-&lt;br&gt;gift om enskilds affars- eller&lt;br&gt;driftförhållanden, om det kan antas&lt;br&gt;att den som uppgiften rör lider&lt;br&gt;skada om uppgiften röjs. Utan hin-&lt;br&gt;der av sekretessen far uppgift läm-&lt;br&gt;nas till enskild enligt vad som&lt;br&gt;föreskrivs i konkurslagen&lt;br&gt;Föreskrifterna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 1-3 §§ får inte i fråga om&lt;br&gt;denna sekretess tillämpas i strid&lt;br&gt;med avtal som ingåtts med&lt;br&gt;utländsk myndighet eller utländskt&lt;br&gt;organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:672).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om någons inträde i Advokatsamfundet, om&lt;br&gt;disciplinärt ingripande mot advokat eller om advokats uteslutning ur&lt;br&gt;samfundet för uppgift om hans ekonomiska ställning eller om annans&lt;br&gt;personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgiften rör lider skada eller men &amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande sekretess gäller i&lt;br&gt;ärende om godkännande eller&lt;br&gt;auktorisation av revisor eller&lt;br&gt;registrering av revisionsbolag, om&lt;br&gt;disciplinärt ingripande mot god-&lt;br&gt;känd eller auktoriserad revisor&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller registrerat revisionsbolag&lt;br&gt;eller om upphävande av godkän-&lt;br&gt;nande, auktorisation eller registre-&lt;br&gt;ring. Sekretessen enligt detta&lt;br&gt;stycke gäller inte beslut i ärendet.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller inte beslut i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande sekretess gäller i&lt;br&gt;ärende om godkännande eller&lt;br&gt;auktorisation av revisor eller&lt;br&gt;registrering av revisionsbolag, om&lt;br&gt;disciplinärt ingripande mot god-&lt;br&gt;känd eller auktoriserad revisor&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller registrerat revisionsbolag&lt;br&gt;eller om upphävande av godkän-&lt;br&gt;nande, auktorisation eller registre-&lt;br&gt;ring. Föreskrifterna i 14 kap. 1-&lt;br&gt;3 ££ fä&lt;sup&gt;r&lt;/sup&gt; i&lt;sup&gt;nte&lt;/sup&gt; i fråga om denna&lt;br&gt;sekretess tillämpas i strid med&lt;br&gt;avtal som ingåtts med utländsk&lt;br&gt;myndighet eller utländskt organ.&lt;br&gt;Sekretessen enligt detta stycke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1995:532.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar för kredit-&lt;br&gt;institut och värdepappersbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:2004) om kapitaltäck-&lt;br&gt;ning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 4 kap. 8 § skall utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 6 §, 3 kap. 1 §, 4 kap. 1, 2, 6 och 8 §§, 5 kap. 4 §,&lt;br&gt;6 kap. 9 § samt 7 kap. 16 och 17 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 5 kap. 7 §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;S&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapital&lt;br&gt;efter avräkning enligt 7 § och 5 kap. 4 § tredje stycket 2. Det primära&lt;br&gt;kapitalet skall utgöra minst hälften av kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med primärt kapital avses:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. I bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag eget&lt;br&gt;kapital med undantag för kumulativa preferensaktier, i sparbanker&lt;br&gt;reservfonder, i medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar eget kapi-&lt;br&gt;tal med undantag för förlagsinsatser samt i Svenska skeppshypotekskas-&lt;br&gt;san kassans reservfond. Från eget kapital skall undantas uppskrivnings-&lt;br&gt;fonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. I banker, kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag kapital-&lt;br&gt;andelen av skatteutjämningsreserv och periodiseringsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. I banker och kreditmarknadsföretag kapitalandelen av det belopp&lt;br&gt;som svarar mot bankens eller företagets reserver till följd av avskrivning&lt;br&gt;på egendom som upplåtits till nyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med supplementärt kapital avses&lt;br&gt;värdet av förlagslån och andra&lt;br&gt;skuldförbindelser med en ur-&lt;br&gt;sprunglig löptid på minst fem år&lt;br&gt;och med rätt till betalning först&lt;br&gt;efter institutets övriga borgenärer,&lt;br&gt;dock sammanlagt högst till ett be-&lt;br&gt;lopp som motsvarar hälften av det&lt;br&gt;primära kapitalet. Förlagslån och&lt;br&gt;andra skuldförbindelser vilkas&lt;br&gt;återstående löptid understiger fem&lt;br&gt;år får tas upp till ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar högst 20 % av det no-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med supplementärt kapital avses&lt;br&gt;värdet av skuldförbindelser som&lt;br&gt;medför rätt till betalning först efter&lt;br&gt;institutets övriga borgenärer&lt;br&gt;(förlagslån) och som har en ur-&lt;br&gt;sprunglig löptid på minst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 2000:42.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minella värdet för varje helt år&lt;br&gt;som återstår till förfallodagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som primärt eller supplementärt kapital far dessutom, efter medgi-&lt;br&gt;vande av Finansinspektionen, räknas värdet av förlagsinsatser samt andra&lt;br&gt;kapitaltillskott och reserver än som sägs i andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för kreditrisker enligt 2 kap. 2 § bestäms i förhållande till&lt;br&gt;ett instituts tillgångar och åtaganden som inte ingår i handelslagret. Till-&lt;br&gt;gångar och åtaganden delas in i följande grupper:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 1. Inneliggande kassa, checkar och postremissväxlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Placeringar och fordringar för vilka svenska staten, en svensk kom-&lt;br&gt;mun eller därmed jämförlig samfallighet svarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Placeringar och fordringar för vilka en utländsk stat eller central-&lt;br&gt;bank svarar, om placeringen eller fordran gäller i den utländska statens&lt;br&gt;valuta och är refinansierad i samma valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Övriga placeringar och fordringar för vilka svarar Europeiska&lt;br&gt;gemenskaperna eller någon av de utländska stater eller centralbanker som&lt;br&gt;regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Placeringar och fordringar för vilka svarar en sådan utländsk kom-&lt;br&gt;mun eller därmed jämförlig samfallighet, med befogenhet att kräva in&lt;br&gt;offentlig uppbörd, som regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Placeringar, fordringar,&lt;br&gt;garantiförbindelser och andra åta-&lt;br&gt;ganden, för vilka säkerheten utgörs&lt;br&gt;av sådana placeringar eller ford-&lt;br&gt;ringar som anges i 1-5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 1. Placeringar och fordringar&lt;br&gt;för vilka Allmänna pensionsfon-&lt;br&gt;den, Konungariket Sveriges stads-&lt;br&gt;hypotekskassa, Sveriges allmänna&lt;br&gt;hypoteksbank, ett kreditinstitut&lt;br&gt;eller ett värdepappersbolag med&lt;br&gt;tillstånd enligt 3 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket 4 och 5 lagen (1991:981)&lt;br&gt;om värdepappersrörelse svarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Placeringar, fordringar,&lt;br&gt;garantiförbindelser och andra&lt;br&gt;åtaganden som inte är mer risk-&lt;br&gt;fyllda än de som anges i 1—5 och&lt;br&gt;som uppfyller de krav regeringen&lt;br&gt;föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Placeringar, fordringar, ga-&lt;br&gt;rantiförbindelser och andra åta-&lt;br&gt;ganden, för vilka säkerheten utgörs&lt;br&gt;av sådana placeringar eller ford-&lt;br&gt;ringar som anges i 1-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 1. Placeringar och fordringar&lt;br&gt;för vilka Konungariket Sveriges&lt;br&gt;stadshypotekskassa, Sveriges all-&lt;br&gt;männa hypoteksbank, ett kreditin-&lt;br&gt;stitut eller ett värdepappersbolag&lt;br&gt;med tillstånd enligt 3 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket 4 och 5 lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse svarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1598.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Placeringar och fordringar för vilka svarar en kommun eller därmed&lt;br&gt;jämförlig samfallighet i någon av de utländska stater som regeringen&lt;br&gt;föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Placeringar och fordringar med en återstående löptid av högst ett år&lt;br&gt;för vilka ett utländskt kreditinstitut svarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Placeringar och fordringar for vilka svarar ett utländskt kreditinstitut&lt;br&gt;i någon av de utländska stater som regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Placeringar och fordringar for vilka svarar någon av de internatio-&lt;br&gt;nella utvecklingsbanker som regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Placeringar,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fordringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;garantiförbindelser och andra åta-&lt;br&gt;ganden, för vilka säkerheten utgörs&lt;br&gt;av sådana placeringar eller ford-&lt;br&gt;ringar som anges i 1-5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Placeringar, fordringar,&lt;br&gt;garantiförbindelser och andra åta-&lt;br&gt;ganden, for vilka säkerheten utgörs&lt;br&gt;av panträtt i bostadsfastighet eller&lt;br&gt;tomträtt till sådan fastighet inom&lt;br&gt;det uppskattade värde som institu-&lt;br&gt;tet bestämt efter särskild värde-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Placeringar, fordringar,&lt;br&gt;garantiförbindelser och andra&lt;br&gt;åtaganden som inte är mer risk-&lt;br&gt;fyllda än de som anges i 1—5 och&lt;br&gt;som uppfyller de krav regeringen&lt;br&gt;föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Placeringar,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fordringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;garantiförbindelser och andra åta-&lt;br&gt;ganden, for vilka säkerheten utgörs&lt;br&gt;av sådana placeringar eller ford-&lt;br&gt;ringar som anges i 1-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. 1. Placeringar, fordringar,&lt;br&gt;garantiförbindelser och andra åta-&lt;br&gt;ganden, for vilka säkerheten utgörs&lt;br&gt;av panträtt i bostadsfastighet eller&lt;br&gt;tomträtt till sådan fastighet inom&lt;br&gt;det uppskattade värde som institu-&lt;br&gt;tet bestämt efter särskild värde-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ring. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Placeringar, fordringar,&lt;br&gt;garantiförbindelser och andra&lt;br&gt;åtaganden som inte är mer risk-&lt;br&gt;fyllda än de som anges i 1 och som&lt;br&gt;uppfyller de krav regeringen före-&lt;br&gt;skriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D. Övriga placeringar, fordringar, garantiförbindelser och andra åta-&lt;br&gt;ganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av kapitalkravet undantas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sådana övervärden och tillskott som enligt 2 kap. 7 § andra respek-&lt;br&gt;tive tredje stycket skall räknas av från kapitalbasen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sådana tillskott som avses i 2 kap. 7 § Ijärde stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sådana icke likvida tillgångar som räknats av från kapitalbasen enligt&lt;br&gt;2 kap. 8 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sådana poster som inte skall räknas in vid bestämmandet av ett insti-&lt;br&gt;tuts exponeringar enligt 5 kap. 4 § tredje stycket 2 och som räknats av&lt;br&gt;från kapitalbasen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fordringar mot foretag som ingår i samma finansiella företagsgrupp&lt;br&gt;som institutet och som omfattas av bestämmelserna i 6 kap. om fullstän-&lt;br&gt;dig konsolidering eller konsolidering genom klyvningsmetod,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fordringar som har garanterats av ett företag som ingår i samma&lt;br&gt;finansiella företagsgrupp som institutet och som omfattas av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 6 kap. om fullständig konsolidering eller konsolidering genom&lt;br&gt;klyvningsmetod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av kapitalkravet skall tillgångarna och åtagandena&lt;br&gt;tas upp till sammanlagt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 0 % av summan av de poster som anges i första stycket A,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 20 % av summan av de poster som anges i första stycket B,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 50 % av summan av de poster som anges i första stycket C, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 100 % av summan av de poster som anges i första stycket D.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett instituts handelslager utgörs&lt;br&gt;av sådana positioner i finansiella&lt;br&gt;instrument som institutet tagit för&lt;br&gt;att på kort sikt göra en vinst eller&lt;br&gt;för att skydda andra positioner i&lt;br&gt;handelslagret. Till handelslagret&lt;br&gt;skall också räknas sådana expone-&lt;br&gt;ringar som uppkommit till följd av&lt;br&gt;oavslutade affärer i finansiella&lt;br&gt;instrument eller inte fullgjorda&lt;br&gt;leveranser av sådana instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett instituts handelslager utgörs&lt;br&gt;av sådana positioner i finansiella&lt;br&gt;instrument och råvaror som insti-&lt;br&gt;tutet tagit för att på kort sikt göra&lt;br&gt;en vinst eller för att skydda andra&lt;br&gt;positioner i handelslagret. Till&lt;br&gt;handelslagret skall också räknas&lt;br&gt;sådana exponeringar som upp-&lt;br&gt;kommit till följd av oavslutade&lt;br&gt;affärer i finansiella instrument och&lt;br&gt;råvaror, eller inte fullgjorda leve-&lt;br&gt;ranser av sådana instrument och&lt;br&gt;råvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelslagret utgörs vidare av ett instituts resultatförda men oregle-&lt;br&gt;rade fordringar som är hänförliga till poster i handelslagret, såsom ford-&lt;br&gt;ringar på avgifter, provisioner, räntor och utdelningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för ränteanknutna finansiella instrument som ingår i ett&lt;br&gt;instituts handelslager bestäms på grundval av emittentens kreditvärdighet&lt;br&gt;och instrumentens löptid. Kapitalkravet omfattar specifik och generell&lt;br&gt;risk i positionerna. Vid beräkning av kapitalkravet får institutet mot&lt;br&gt;varandra räkna av positioner vilkas värde ökar vid ökning av instrumen-&lt;br&gt;tets eller underliggande instruments värde (långa positioner) och övriga&lt;br&gt;positioner (korta positioner) i finansiella instrument, om instrumenten är&lt;br&gt;av samma slag och utgivna av samma emittent eller, i fråga om finan-&lt;br&gt;siella instrument med andra finansiella instrument som underliggande&lt;br&gt;tillgång, om den underliggande tillgången utgörs av instrument som&lt;br&gt;uppfyller dessa villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av kapitalkravet avseende den specifika risken skall&lt;br&gt;de ränteanknutna finansiella instrumenten delas in i följande grupper:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Placeringar och fordringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. där emittenten är svenska staten, en svensk kommun eller därmed&lt;br&gt;jämförlig samfallighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. där emittenten är någon utländsk stat eller centralbank som rege-&lt;br&gt;ringen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. där emittenten är en sådan utländsk kommun eller därmed jämförlig&lt;br&gt;samfallighet, med befogenhet att kräva in offentlig uppbörd, som rege-&lt;br&gt;ringen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. som inte är mer riskfyllda än&lt;br&gt;de som anges i 1-3 och som upp-&lt;br&gt;fyller de krav regeringen föreskri-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. för vilka säkerheten utgörs av&lt;br&gt;placeringar eller fordringar som&lt;br&gt;anges i 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Placeringar och fordringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. för vilka säkerheten utgörs av&lt;br&gt;placeringar eller fordringar som&lt;br&gt;anges i 1-4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. där emittenten är ett kreditinstitut eller värdepappersbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. där emittenten är en kommun eller därmed jämförlig samfallighet i&lt;br&gt;någon av de utländska stater som regeringen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. där emittenten är ett utländskt kreditinstitut eller värdepappersföre-&lt;br&gt;tag i någon av de utländska stater som regeringen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. där emittenten är någon av de internationella utvecklingsbanker som&lt;br&gt;regeringen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. som inte är mer risifyllda än&lt;br&gt;de som anges i 1-4 och som upp-&lt;br&gt;fyller de krav regeringen föreskri-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. för vilka säkerheten utgörs av&lt;br&gt;sådana placeringar eller fordringar&lt;br&gt;som avses i 1-4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. som uppfyller särskilda krav i&lt;br&gt;fråga om marknadsnotering, likvi-&lt;br&gt;ditet och kreditvärdighet hos&lt;br&gt;emittenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. för vilka säkerheten utgörs av&lt;br&gt;sådana placeringar eller fordringar&lt;br&gt;som avses i 1-5,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. som uppfyller särskilda krav i&lt;br&gt;fråga om marknadsnotering, likvi-&lt;br&gt;ditet och kreditvärdighet hos&lt;br&gt;emittenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Övriga placeringar och åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för den specifika risken skall i varje enskild valuta mot-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 0 % av summan av de poster som anges i andra stycket A,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 0,25 %, 1,00 % och 1,60 % av summan av de poster som anges i&lt;br&gt;andra stycket B, beroende på om den återstående löptiden är högst&lt;br&gt;6 månader, mellan 6 och 24 månader respektive över 24 månader, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 8 % av summan av de poster som anges i andra stycket C.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för den generella risken skall i varje enskild valuta be- Prop. 1999/2000:94&lt;br&gt;stämmas enligt antingen en löptidsbaserad eller en durationsbaserad me- Bilaga 5&lt;br&gt;tod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett institut har betalat för finansiella instrument som ingår i han-&lt;br&gt;delslagret innan dessa har mottagits eller levererat instrumenten utan att&lt;br&gt;likvid erhållits för dem skall kapitalkravet bestämmas till 8 % av värdet&lt;br&gt;av de finansiella instrumenten eller likviden sedan värdet multiplicerats&lt;br&gt;med det riskvikttal som enligt andra stycket gäller för motparten i tran-&lt;br&gt;saktionen. Om transaktionen gjorts över en stats gräns gäller vad nu sagts&lt;br&gt;endast om en eller flera dagar har förflutit efter det att betalningen eller&lt;br&gt;leveransen ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i första stycket avsedda riskvikttalet utgör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. 0 % för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. svenska staten, en svensk kommun eller därmed jämförlig samfallig-&lt;br&gt;het,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utländska stater eller centralbanker som regeringen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en sådan utländsk kommun&lt;br&gt;eller därmed jämförlig samfallig-&lt;br&gt;het, med befogenhet att kräva in&lt;br&gt;offentlig uppbörd, som regeringen&lt;br&gt;föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. 20 % för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Allmänna pensionsfonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett kreditinstitut eller värde-&lt;br&gt;pappersbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en svensk börs eller clearing-&lt;br&gt;organisation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en kommun eller därmed&lt;br&gt;jämförlig samfallighet i någon av&lt;br&gt;de utländska stater som regeringen&lt;br&gt;föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;ett utländskt kreditinstitut&lt;br&gt;eller värdepappersföretag i någon&lt;br&gt;av de utländska stater som rege-&lt;br&gt;ringen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. en börs eller clearingorgani-&lt;br&gt;sation i någon av de utländska&lt;br&gt;stater som regeringen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. någon av de internationella&lt;br&gt;utvecklingsbanker som regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en sådan utländsk kommun&lt;br&gt;eller därmed jämförlig samfällig-&lt;br&gt;het, med befogenhet att kräva in&lt;br&gt;offentlig uppbörd, som regeringen&lt;br&gt;föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. fordringar och placeringar&lt;br&gt;som inte är mer risifyllda än de&lt;br&gt;som anges i 1-3 och som uppfyller&lt;br&gt;de krav regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett kreditinstitut eller värde-&lt;br&gt;pappersbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en svensk börs eller clearing-&lt;br&gt;organisation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en kommun eller därmed&lt;br&gt;jämförlig samfallighet i någon av&lt;br&gt;de utländska stater som regeringen&lt;br&gt;föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;ett utländskt kreditinstitut&lt;br&gt;eller värdepappersföretag i någon&lt;br&gt;av de utländska stater som rege-&lt;br&gt;ringen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. en börs eller clearingorgani-&lt;br&gt;sation i någon av de utländska&lt;br&gt;stater som regeringen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. någon av de internationella&lt;br&gt;utvecklingsbanker som regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskriver. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. fordringar och placeringar&lt;br&gt;som inte är mer riskfyllda än de&lt;br&gt;som anges i 1—6 och som uppfyller&lt;br&gt;de krav regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. 100 % för övriga motparter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte återköpsavtal&lt;br&gt;(repor och omvända repor), värdepapperslån och sådana derivatinstru-&lt;br&gt;ment som regeringen föreskriver. För dessa skall kapitalkravet i stället&lt;br&gt;beräknas i enlighet med vad regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett instituts totala nettoposi-&lt;br&gt;tion i annan valuta än redovis-&lt;br&gt;ningsvalutan enligt 4 kap. 6 §&lt;br&gt;bokföringslagen (1999:1078) för&lt;br&gt;hela verksamheten överstiger 2 %&lt;br&gt;av kapitalbasen enligt 2 kap. 6-8&lt;br&gt;§§ skall kapitalkravet motsvara&lt;br&gt;8 % av det överskjutande beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett instituts totala netto-&lt;br&gt;position i annan valuta än redo-&lt;br&gt;visningsvalutan avses den högsta&lt;br&gt;summan av ett instituts korta&lt;br&gt;nettopositioner eller långa netto-&lt;br&gt;positioner i olika valutor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För balanserade positioner i&lt;br&gt;nära korrelerade valutor får&lt;br&gt;tillämpas ett kapitalkrav motsva-&lt;br&gt;rande 4 % av värdet av den balan-&lt;br&gt;serade positionen. Vidare får ett&lt;br&gt;lägre kapitalkrav tillämpas för&lt;br&gt;valutor som omfattas av mellan-&lt;br&gt;statliga bindande överens-kom-&lt;br&gt;melser om valutakurs-samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter medgivande av Finans-&lt;br&gt;inspektionen får en simulerings-&lt;br&gt;metod användas vid beräkning av&lt;br&gt;kapitalkravet enligt denna pa-&lt;br&gt;ragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av ett insti-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett institut skall uppfylla kapi-&lt;br&gt;talkravet för valutarisk och råva-&lt;br&gt;rurisk. Kravet skall beräknas för&lt;br&gt;hela verksamheten enligt före-&lt;br&gt;skrifter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av ett insti-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 2000:42.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1598.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tuts exponering enligt 1 och 3 §§&lt;br&gt;skall inte räknas in de poster som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 1 § första stycket A&lt;br&gt;2-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tuts exponering enligt 1 och 3 §§&lt;br&gt;skall inte räknas in de poster som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 1 § första stycket A&lt;br&gt;2-7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid valutatransaktioner omfattas inte exponeringar som uppkommer i&lt;br&gt;samband med normal avveckling av en transaktion under två dygn efter&lt;br&gt;betalning. Vid köp eller försäljning av finansiella instrument omfattas&lt;br&gt;inte exponeringar som uppkommer i samband med normal avveckling av&lt;br&gt;en transaktion under fem vardagar efter den tidpunkt då antingen betal-&lt;br&gt;ning har skett eller de finansiella instrumenten har levererats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att även andra poster än dem som anges i&lt;br&gt;första stycket inte skall räknas in vid bestämmandet av ett instituts expo-&lt;br&gt;neringar enligt detta kapitel, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kreditrisken är låg, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. posterna räknats av från institutets kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av ett instituts expone-&lt;br&gt;ringar i handelslagret mot en kund&lt;br&gt;eller en grupp av kunder med in-&lt;br&gt;bördes anknytning får, efter med-&lt;br&gt;givande av Finans-inspektionen,&lt;br&gt;överstiga de gränsvärden som an-&lt;br&gt;ges i 1 §, om institutet uppfyller&lt;br&gt;det särskilda kapitalkrav och de&lt;br&gt;villkor i övrigt för den översti-&lt;br&gt;gande exponeringen som rege-&lt;br&gt;ringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalbasen för den finansiella företagsgruppen skall bestämmas i en-&lt;br&gt;lighet med vad som anges i 2 kap. 6-8 §§. Även den del av kapitalbasen&lt;br&gt;som belöper på minoritetsandelar skall ingå. Goodwill som belöper på&lt;br&gt;företag som omfattas av gruppbaserad redovisning skall räknas av från&lt;br&gt;primärt kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av kapitalkrav för&lt;br&gt;kreditrisker skall tillgångar och&lt;br&gt;åtaganden tas upp till de värden&lt;br&gt;som föreskrivs i 3 kap. 1 §. Vid&lt;br&gt;beräkning av kapitalkrav för&lt;br&gt;marknadsrisker skall reglerna i&lt;br&gt;4 kap. 2-8 §§ tillämpas. Expone-&lt;br&gt;ringar skall bestämmas på sätt som&lt;br&gt;anges i 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av kapitalkrav för&lt;br&gt;kreditrisker skall tillgångar och&lt;br&gt;åtaganden tas upp till de värden&lt;br&gt;som föreskrivs i 3 kap. 1 §. Vid&lt;br&gt;beräkning av kapitalkrav för&lt;br&gt;marknadsrisker skall reglerna i&lt;br&gt;4 kap. 2-8 §§ eller 9 § tillämpas.&lt;br&gt;Exponeringar skall bestämmas på&lt;br&gt;sätt som anges i 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som Finansinspektionen meddelar med stöd av 12 § far överkla-&lt;br&gt;gas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut som inspektionen&lt;br&gt;meddelar enligt denna lag far&lt;br&gt;överklagas hos länsrätten. Pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd krävs vid överkla-&lt;br&gt;gande till kammarrätten av läns-&lt;br&gt;rättens avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen far bestämma&lt;br&gt;gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut som inspektionen&lt;br&gt;meddelar enligt denna lag får&lt;br&gt;överklagas hos länsrätten. Detta&lt;br&gt;gäller dock inte beslut i ärenden&lt;br&gt;som avses i 20 § första stycket 5&lt;br&gt;förvaltningslagen (1986:223).&lt;br&gt;Prövningstillstånd krävs vid över-&lt;br&gt;klagande till kammarrätten av&lt;br&gt;länsrättens avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ett beslut om föreläggande skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §“&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;skall meddela närmare föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hur kapitalbasen skall beräk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nas enligt 2 kap. 6 och 7 ££,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. villkor för att räkna in poster&lt;br&gt;i kapitalbasen och räkna av poster&lt;br&gt;från densamma enligt 2 kap. 6 §&lt;br&gt;respektive 7 £ omfattningen av&lt;br&gt;dessa poster och hur kapitalbasen&lt;br&gt;i övrigt skall beräknas enligt&lt;br&gt;samma paragrafer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vilka poster som far räknas in&lt;br&gt;i kapitalbasen enligt 2 kap. 8 § och&lt;br&gt;omfattningen av dessa samt vilka&lt;br&gt;icke likvida tillgångar som skall&lt;br&gt;räknas av från kapitalbasen enligt&lt;br&gt;samma paragraf,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vilka poster som får räknas till&lt;br&gt;kapitalbasen enligt 2 kap. 8 § och&lt;br&gt;omfattningen av dessa samt vilka&lt;br&gt;icke likvida tillgångar som skall&lt;br&gt;räknas av från kapitalbasen enligt&lt;br&gt;samma paragraf,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beräkning av kapitalkraven enligt 3 kap. 1 och 2 § §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vilka poster som skall ingå i handelslagret enligt 4 kap. 1 § och om-&lt;br&gt;fattningen av dessa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beräkning av kapitalkraven 5. beräkning av kapitalkraven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 4 kap. 2-8 §§, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt 4 kap. 2-7 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. hur exponeringarna skall värderas vid beräkningen av ett instituts&lt;br&gt;exponeringar enligt 5 kap. 1 och 3 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. hur konsolidering skall ske och hur kapitalbasen skall beräknas en-&lt;br&gt;ligt 6 kap. 6-9 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. innehållet, utformningen och omfattningen av den redovisning eller&lt;br&gt;information som skall lämnas enligt 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. omfattningen och fullgörandet av rapporteringsskyldigheten enligt&lt;br&gt;H §•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraft-&lt;br&gt;trädandet gäller 7 kap. 16 § i dess äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:756.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LAGRÅDET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-03-14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leif Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 24 februari 2000 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora&lt;br&gt;exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren&lt;br&gt;Peter Fredby och hovrättsassessorn Henrik Holmberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innebär att de sekretessbrytande bestämmelserna i 14 kap. 1-3&lt;br&gt;§ sekretesslagen inte får tillämpas i strid med ett mellanstatligt avtal&lt;br&gt;avseende vissa nya kategorier av information. Beträffande 8 kap. 5 §&lt;br&gt;innebär förslaget endast en mindre utvidgning av området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en ändring år 1988 i 9 kap. 3 § sekretesslagen skärptes skattesek-&lt;br&gt;retessen på samma sätt som nu föreslås. Avsikten var att möjliggöra att&lt;br&gt;svenska myndigheter i större utsträckning skulle kunna fa del av infor-&lt;br&gt;mation som var sekretessbelagd i utlandet (prop. 1987/88:41 s. 14 ff).&lt;br&gt;Behov av denna skärpta sekretess ansågs för det dåvarande föreligga&lt;br&gt;endast på skatteområdet; andra myndigheter hade inte visat på något&lt;br&gt;större behov av starkare sekretesskydd för utländska uppgifter inom sina&lt;br&gt;respektive verksamhetsområden. En förutsättning angavs vara att sekre-&lt;br&gt;tessåtagandet gentemot utländsk stat skulle finnas i ett av riksdagen god-&lt;br&gt;känt avtal, eftersom det annars skulle ligga i regeringens hand att åstad-&lt;br&gt;komma sekretesskyddet. (A. prop. s. 19.) En motsvarande reglering in-&lt;br&gt;fördes senare i 8 kap. 5 § avseende Finansinspektionen (prop.&lt;br&gt;1991/92:113, bl.a. s. 132) och i 8 kap. 6 § avseende bl.a. tillsynen på&lt;br&gt;konkurrensområdet (prop. 1992/93:120, bl.a. s. 13 ff). I det förstnämnda&lt;br&gt;fallet ansågs att sekretesskyddet under vissa förutsättningar borde ut-&lt;br&gt;sträckas till uppgifter som erhållits enligt avtal som inte godkänts av&lt;br&gt;riksdagen, nämligen sådana som ingåtts med stöd av bemyndigande en-&lt;br&gt;ligt 10 kap. 3 § regeringsformen och som alltså avsett fråga där den mel-&lt;br&gt;lanstatliga överenskommelsen inte krävt riksdagens medverkan. Ytterli-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gare bestämmelser av likartat slag finns i 7 kap. 14 § och 8 kap. 24 §&lt;br&gt;sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekten av regleringen är bl.a. att information som en skattemyndighet&lt;br&gt;erhåller från en utländsk skattemyndighet kan användas i taxeringsforfa-&lt;br&gt;randet hos den svenska myndigheten men inte t.ex. i ett skattebrottmål&lt;br&gt;som tar sikte på samma taxering, och denna effekt torde ha varit avsedd.&lt;br&gt;Informationen kan emellertid inte heller användas i en forvaltnings-&lt;br&gt;domstolsprocess efter överklagande. För att det skall kunna ske fordras&lt;br&gt;att förbehåll därom görs i avtalet med den utländska myndigheten. Ett i&lt;br&gt;förarbetena anfört alternativ är att vända sig till den utländska myndig-&lt;br&gt;heten och försöka få tillstånd till att lämna uppgifterna vidare (prop.&lt;br&gt;1987/88:41 s. 20).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framstår som sannolikt att beslut som stöds på sådan utländsk infor-&lt;br&gt;mation som avses med de föreslagna bestämmelserna kan bli överkla-&lt;br&gt;gade. På samma sätt som i de övriga hänseenden där denna skärpta sek-&lt;br&gt;retess införts synes det angeläget att den myndighet som ingår avtalet om&lt;br&gt;informationsmottagandet beaktar behovet att fora informationen vidare&lt;br&gt;vid överklagande av myndighetens beslut i den ordning som gäller&lt;br&gt;därom. De nu föreliggande förslagen ansluter emellertid till en ordning&lt;br&gt;som tillämpats i ett flertal fall och föranleder inte annat än detta påpe-&lt;br&gt;kande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och&lt;br&gt;stora exponeringar for kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innehåller i nästan alla väsentliga frågor bemyndiganden för&lt;br&gt;regeringen att meddela föreskrifter i ämnet. Av motiveringen framgår att&lt;br&gt;avsikten dock är att föreskrifterna i realiteten skall beslutas av Finans-&lt;br&gt;inspektionen. Trots detta sägs inte i de föreslagna bestämmelserna att&lt;br&gt;subdelegation skulle vara tillåten. Vid föredragningen infor Lagrådet&lt;br&gt;påpekades att en generell rätt för regeringen att till Finansinspektionen&lt;br&gt;vidaredelegera rätten att meddela föreskrifter redan finns i lagen i en&lt;br&gt;bestämmelse i 7 kap. 18 § andra stycket. Där föreskrivs att regeringen far&lt;br&gt;bemyndiga Finansinspektionen att meddela sådana föreskrifter och fatta&lt;br&gt;sådana beslut som enligt lagen ankommer på regeringen. Denna bestäm-&lt;br&gt;melse har funnits i lagen sedan dess tillkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är om bestämmelsen i 7 kap. 18 § andra stycket kan anses ha&lt;br&gt;tillämpning också på nya bemyndiganden som förs in i lagen genom&lt;br&gt;senare lagändringar. Enligt 8 kap. 11 § regeringsformen kan riksdagen,&lt;br&gt;om den bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter i ett visst ämne,&lt;br&gt;därvid medge att regeringen överlåter åt förvaltningsmyndighet eller&lt;br&gt;kommun att meddela bestämmelser. Ordalydelsen vittnar om att riksda-&lt;br&gt;gens medgivande till subdelegation skall ske i samband med att bemyn-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digandet ges för regeringen. Se härtill Petrén och Ragnemalm, Sveriges&lt;br&gt;grundlagar och tillhörande författningar med förklaringar, 1980, s. 191.&lt;br&gt;Avsikten med bestämmelsen torde bl.a. vara att riksdagen beträffande&lt;br&gt;varje bemyndigande skall beredas tillfälle att överväga om en subdelega-&lt;br&gt;tion till en myndighet kan anses lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här påpekade bristen i de föreslagna bemyndigandena kan mycket&lt;br&gt;lätt avhjälpas genom att orden &amp;quot;, efter regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;Finansinspektionen&amp;quot; fogas till ettvart bemyndigande. Det kan för övrigt&lt;br&gt;nämnas att bemyndigandet i 7 kap. 17 §, vilket också föreslås bli föremål&lt;br&gt;för ändring, innehåller just detta ordval trots bestämmelsen i 7 kap. 18 §&lt;br&gt;andra stycket. Möjligen kan det tyckas onödigt och närmast vara ett&lt;br&gt;utslag av överdriven formalism att göra dessa ändringar i förslaget, efter-&lt;br&gt;som det av motiveringen ändå klart framgår att Finansinspektionen skall&lt;br&gt;besluta föreskrifterna. En olägenhet är dock att om 7 kap. 18 § andra&lt;br&gt;stycket skulle anses vara tillämplig på de föreslagna bemyndigandena&lt;br&gt;riksdagen inte kan hindra en subdelegation till Finansinspektionen utan&lt;br&gt;att besluta en uttrycklig regel som förbjuder en dylik delegation. Det&lt;br&gt;skulle med andra ord inte vara tillräckligt att riksdagen underlät att&lt;br&gt;nämna möjligheten till subdelegation i bemyndigandet för regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 8 kap. 11 § regeringsformen kräver för subdelegation&lt;br&gt;från regeringen till en förvaltningsmyndighet eller en kommun inte&lt;br&gt;uttryckligen förordningens form, men denna används ändå regelmässigt.&lt;br&gt;Vad gäller den nu aktuella lagen finns i förordningen om kapitaltäckning&lt;br&gt;och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag ett stort&lt;br&gt;antal vidaredelegationer till Finansinspektionen. Flertalet av de i lagråds-&lt;br&gt;remissen föreslagna bemyndigandena kommer att finnas i lagrum som&lt;br&gt;redan anges i förordningen (ett undantag är bemyndigandet i 5 kap. 7 §).&lt;br&gt;Vid föredragningen inför Lagrådet framfördes att om det lagrum vari ett&lt;br&gt;föreslaget bemyndigande skulle komma att ingå redan fanns upptaget i&lt;br&gt;förordningen något nytt beslut av regeringen om subdelegation inte&lt;br&gt;skulle behövas. Denna lagstiftningsteknik skulle med andra ord innebära&lt;br&gt;att ett beslut om subdelegation som en gång fattats skulle komma att&lt;br&gt;omfatta även framtida bemyndiganden. En konsekvens härav är också att&lt;br&gt;Finansinspektionen skulle få besluta föreskrifter så snart lagändringarna&lt;br&gt;med bemyndiganden för regeringen trätt i kraft; något mellankommande&lt;br&gt;beslut av regeringen om subdelegation skulle inte vara erforderligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det ovan sagda har Lagrådet velat peka på att den lagstiftningsteknik&lt;br&gt;som är avsedd att komma till användning kan sättas ifråga i vissa hän-&lt;br&gt;seenden, bl.a. beträffande frågan om bestämmelsen i 8 kap. 11 § rege-&lt;br&gt;ringsformen kommer att ges en korrekt tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F inansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 mars 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall,&lt;br&gt;Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson,&lt;br&gt;Lejon, Lövdén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Lars-Erik Lövdén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1999/2000:94 Modemiderade kapital-&lt;br&gt;täckningsregler m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författnings rubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sekretesslag (1980:100)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;377L0780&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag (1994:2004) om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora&lt;br&gt;exponeringar för kredit-&lt;br&gt;institut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 §, 4 kap. 2, 6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;389L0647&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 8 §§, 5 kap. 4 och 393L0006&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §§, samt 8 kap. 1—&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§§.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 59908, Stockholm 2000&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU26</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-03-22 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2000-03-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-03-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2000-03-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2000-04-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 18:19:30</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GN0394</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:18</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 18:19:30</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1999/2000:FiU26</uppgift>
<ref_dok_id>GN01FiU26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Moderniserade kapitaltäckningsregler m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:94&lt;br/&gt;
Moderniserade kapitaltäckningsregler m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Fi11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:94 Moderniserade  kapitaltäckningsregler m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gunnar Hökmark  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:94&lt;br/&gt;
Moderniserade kapitaltäckningsregler m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Fi11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:94 Moderniserade  kapitaltäckningsregler m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gunnar Hökmark  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>