2307739GN03911999/200091propproppropProposition 1999/2000:91PropositionPropositionSocialdepartementet9102000-03-16 00:00:002025-12-19 14:05:592000-01-01 00:00:00Efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barndigitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GN0391/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GN0391https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN0391
<h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition<br>1999/2000:91</h1>
<h2>Efterlevandepensioner och efterlevandestöd</h2>
<h2>till barn</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0391/prop_19992000__91-1.png" style="width:36pt;height:46pt;"/>
<p>Prop.</p>
<p>1999/2000:91</p>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 16 mars 2000</p>
<p>Göran Persson</p>
<p>Ingela Thalén</p>
<p>(Socialdepartementet)</p>
<h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2>
<p>I propositionen lämnas förlag till ändringar i stora delar av regelverket för<br>det allmänna efterlevandepensionssystemet. Efterlevandepensioner utges i<br>dag till efterlevande barn i form av barnpension och till efterlevande<br>vuxna i form av omställningspension, särskild efterlevandepension och<br>änkepension enligt övergångsbestämmelser. Samtliga förmåner inom<br>efterlevandepensioneringen utges både som folkpension och som tilläggs-<br>pension. Införandet av det reformerade ålderspensionssystemet innebär<br>bl.a. att tilläggspensionen för ålderspensionärer avvecklas. Istället införs<br>en pension som baseras på livsinkomsten. Som en utfyllnadsförmån till<br>den inkomstrelaterade pensionen skall det finnas en garantipension. Detta<br>är den huvudsakliga anledningen till de här föreslagna ändringarna av<br>efterlevandepensionssystemet. Ytterligare ett skäl är att folkpensionen,<br>liksom det särskilda grundavdraget för pensionärer som i dag utgör<br>grundskyddet i såväl ålders- som efterlevandepensionssystemet, kommer<br>att avskaffas.</p>
<p>Förslaget innebär att ett efterlevandepensionsunderlag som anknyts till<br>det reformerade ålderspensionssystemet skall användas för beräkning av<br>inkomstgrundade efterlevandepensioner (omställningspension och barn-<br>pension) som beviljas på grund av dödsfall efter ikraftträdandet. Under-<br>laget skall normalt baseras på den faktiska pensionsbehållning som den<br>avlidne har tjänat in t.o.m. året före dödsfallet och en antagen pensions-<br>behållning för åren därefter t.o.m. det år den avlidne skulle ha fyllt 64 år.</p>
<p>Det föreslås också att den tid under vilken omställningspension kan<br>utges förlängs från 6 månader till 10 månader alternativt till 22 månader</p>
<p>1 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 91</p>
<p>om den avlidne efterlämnar barn mellan 12 och 18 år. Är någon eller<br>några av barnen yngre än 12 år gäller oförändrade regler. Omställnings-<br>pension skall i ett sådant fall utges tills det yngsta bamet har fyllt 12 år.</p>
<p>Som en utfyllnadsförmån till omställningspensionen skall det finnas en<br>garantipension. Rätten till garantipension gäller för motsvarande tid som<br>rätten till den inkomstrelaterade förmånen. Barnpensionen föreslås komp-<br>letteras med ett grundskydd, benämnt efterlevandestöd till barn. Genom<br>efterlevandestödet garanteras en ersättning om 0,4 prisbasbelopp för barn<br>som bor i Sverige och som uppfyller förutsättningarna för rätt till barn-<br>pension.</p>
<p>Änkepensionen föreslås bestå dels av en del som grundar sig på den<br>avlidnes ATP-poäng som motsvarar tilläggspensionen i det nuvarande<br>systemet, dels av ett s.k. 90-procentstillägg som motsvarar den folk-<br>pension som i dag beräknas i förhållande till antalet år med ATP-poäng.<br>Vid beräkningen skall i princip de bestämmelser tillämpas som gäller för<br>tilläggspension och folkpension enligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring i det nuvarande regelverket för änkepensionering. Det föreslås<br>att det skall finnas en garantipension även till änkepensionen. Rätten till<br>garantipension föreslås begränsas såtillvida att förmånen skall kunna<br>beviljas på grund av dödsfall efter ikraftträdandet endast om änkan är<br>född år 1944 eller tidigare.</p>
<p>Förmånen särskild efterlevandepension skall, enligt förslaget, avvecklas<br>efter utgången av år 2002. Övergångsbestämmelser föreslås gälla vid be-<br>räkning av särskild efterlevandepension om förmånen har beviljats före år<br>2003.</p>
<p>Övergångsbestämmelser föreslås också gälla vid beräkning av barn-<br>pension, omställningspension och änkepension om dödsfallet har inträffat<br>före år 2003.</p>
<p>Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2003.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut..................................................................7</p>
<p>2 Lagtext...............................................................................................8</p>
<p>2.1 Förslag till lag om efterlevandepension och</p>
<p>efterlevandestöd till barn.....................................................8</p>
<p>2.2 Förslag till lag om införande av lagen (2000:000) om</p>
<p>efterlevandepension och efterlevandestöd till barn...........27</p>
<p>2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om</p>
<p>allmän försäkring..............................................................34</p>
<p>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:382) angående</p>
<p>införande av lagen om allmän försäkring..........................35</p>
<p>2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om</p>
<p>arbetsskadeförsäkring........................................................36</p>
<p>3 Ärendet och dess beredning.............................................................40</p>
<p>4 Gällande bestämmelser...................................................................42</p>
<p>4.1 Inledning...........................................................................42</p>
<p>4.2 Omställningspension och särskild efterlevande-</p>
<p>pension ..............................................................................44</p>
<p>4.3 Barnpension......................................................................47</p>
<p>4.4 Änkepension ....................................................................48</p>
<p>4.5 Särskilda förmåner inom folkpensioneringen, m.m..........51</p>
<p>4.6 Samordning av efterlevandepension med</p>
<p>arbetsskadelivränta och yrkesskadelivränta.......................53</p>
<p>5 Det reformerade ålderspensionssystemet.........................................57</p>
<p>6 Allmänna överväganden..................................................................63</p>
<p>6.1 Inledning...........................................................................63</p>
<p>6.2 Huvudprinciper för en anpassad efterlevande-</p>
<p>pensionering ......................................................................64</p>
<p>6.3 Övergångsbestämmelser...................................................68</p>
<p>6.4 Lagreglering och ikraftträdande........................................71</p>
<p>7 Underlag för beräkning av inkomstgrundade efterlevande-</p>
<p>förmåner .........................................................................................74</p>
<p>7.1 Utgångspunkter för val av efterlevandepensions-</p>
<p>underlag.............................................................................74</p>
<p>7.2 Val av efterlevandepensionsunderlag................................76</p>
<p>7.3 Förutsättningar för att antagandeinkomst skall beräknas.. 79</p>
<p>7.4 Beräkning av antagandeinkomstens storlek......................81</p>
<p>7.5 Närmare om pensionsunderlaget.......................................83</p>
<p>7.6 Fastställande av årlig efterlevandepension........................91</p>
<p>7.6.1 Efterlevandepensionsunderlag..........................................91</p>
<p>7.6.2 Beräkning av årlig efterlevandepension, m.m...................93</p>
<p>7.6.3 Efterlevandepensionsunderlag vid tidigt eller sent</p>
<p>uttag av ålderspension.......................................................94</p>
<p>7.7 Beräkning av efterlevandepensionsunderlag efter avlidna Prop. 1999/2000:91</p>
<p>födda år 1953 eller tidigare...............................................96</p>
<p>8 Förmåner till efterlevande barn........................................................99</p>
<p>8.1 Inledning...........................................................................99</p>
<p>8.2 Personkretsen och åldersgränser.......................................99</p>
<p>8.3 Beräkning av barnpension, m.m......................................101</p>
<p>8.4 Grundskyddet till efterlevande barn................................106</p>
<p>8.4.1 Inledning.........................................................................106</p>
<p>8.4.2 Efterlevandestöd till barn................................................107</p>
<p>8.5 Internationella aspekter på förslagen...............................113</p>
<p>8.6 Övergångsbestämmelser.................................................116</p>
<p>9 Omställningspension och garantipension......................................122</p>
<p>9.1 Inledning.........................................................................122</p>
<p>9.2 Rätten till omställningspension.......................................123</p>
<p>9.2.1 Omställningspension.......................................................123</p>
<p>9.2.2 Förlängd omställningspension........................................126</p>
<p>9.3 Beräkning av omställningspension.................................129</p>
<p>9.4 Grundskyddet..................................................................132</p>
<p>9.4.1 Garantipension, m.m.......................................................132</p>
<p>9.4.2 Beräkningen av garantipension, m.m..............................135</p>
<p>9.4.3 Utbetalning av garantipension.........................................142</p>
<p>9.5 Anknytningskrav för rätt till oavkortad garantipension... 143</p>
<p>9.5.1 Försäkringstid, m.m........................................................143</p>
<p>9.5.2 Framtida försäkringstid...................................................148</p>
<p>9.5.3 Reducering av garantipension i förhållande till</p>
<p>dels bristande försäkringstid, dels uppburen<br>inkomstgrundad efterlevandepension..............................149</p>
<p>9.6 Övergångsbestämmelser.................................................150</p>
<p>10 Särskild efterlevandepension och garantipension..........................159</p>
<p>10.1 Avveckling av särskild efterlevandepension för</p>
<p>framtiden.........................................................................159</p>
<p>10.2 Övergångsbestämmelser.................................................163</p>
<p>10.2.1 Rätten till och beräkningen av särskild efterlevande-<br>pension, m.m...................................................................163</p>
<p>10.2.2 Minsknings- och samordningsregler...............................167</p>
<p>11 Änkepension och garantipension...................................................169</p>
<p>11.1 Inledning.........................................................................169</p>
<p>11.2 Änkepension i ett anpassat efterlevandepensionssystem. 170</p>
<p>11.3 Änkepension...................................................................173</p>
<p>11.3.1 Den pensionsberättigade personkretsen..........................173</p>
<p>11.3.2 Beräkning av änkepension för tid före det änkan fyllt</p>
<p>65 år för kvinnor som beviljats eller kommer att be-<br>viljas änkepension på grund av dödsfall före år 2003.....175</p>
<p>11.3.3 Beräkning av änkepension för tid före det änkan fyllt</p>
<p>65 år för kvinnor som kommer att beviljas änke-<br>pension på grund av dödsfall efter utgången av år 2002.177</p>
<p>11.3.4 Rätten till och beräkning av änkepension för tid efter</p>
<p>det att änkan har fyllt 65 år eller dessförinnan börjat<br>uppbära ålderspension.....................................................183</p>
<p>11.3.5 Tillägg till änkepension...................................................187</p>
<p>11.4 Grundskyddet inom änkepensioneringen........................195</p>
<p>11.4.1 Garantipension till änkepension......................................195</p>
<p>11.4.2 Den pensionsberättigade personkretsen..........................198</p>
<p>11.4.3 Beräkning av garantipension till änkepension.................202</p>
<p>11.4.4 Krav på försäkringstid för rätt till oavkortat</p>
<p>grundskydd, m.m.............................................................208</p>
<p>11.4.5 Utbetalning av garantipension till änkepension..............212</p>
<p>11.5 Inkomstprövning av änkepension....................................214</p>
<p>11.6 Bostadstillägg till änkepension........................................216</p>
<p>11.7 Samordning av omställningspension eller särskild</p>
<p>efterlevandepension och änkepension.............................217</p>
<p>11.8 Änkepension till kvinnor som beviljats sådan pension</p>
<p>före den 1 juli 1960.........................................................220</p>
<p>11.9 Indexering av årlig änkepension.....................................221</p>
<p>11.10 Sammanfattning .............................................................222</p>
<p>12 Samordning av efterlevandeförmåner, m.m...................................225</p>
<p>12.1 Inledning.........................................................................225</p>
<p>12.2 Arbetsskadeförsäkringens och yrkesskadeförsäkringens</p>
<p>efterlevandeförmåner......................................................225</p>
<p>12.2.1 Bakgrund.........................................................................225</p>
<p>12.2.2 Anpassning av arbetsskadeförsäkringens bestämmelser</p>
<p>om efterlevandelivränta till ett anpassat efterlevande-<br>pensionssystem, m.m.......................................................226</p>
<p>12.2.3 Samordning mellan yrkesskadelivränta och efter-</p>
<p>levandepension i ett anpassat efterlevande-<br>pensionssystem................................................................234</p>
<p>12.3 Efterlevandepension i internationella förhållanden.........241</p>
<p>12.3.1 Inledning.........................................................................241</p>
<p>12.3.2 Samordning av garantipension och utländsk pension</p>
<p>från länder inom EU/EES-området, m.m........................242</p>
<p>12.4 Reduktion av efterlevandepension och efterlevandestöd</p>
<p>till barn i vissa fall...........................................................245</p>
<p>12.4.1 Reduktion av garantipension till efterlevandepension.....245</p>
<p>12.4.2 Reduktion av efterlevandestöd till barn...........................248</p>
<p>12.5 Överledanderegler i ett anpassat efterlevandepensions-</p>
<p>system.............................................................................250</p>
<p>13 Processuella regler, m.m................................................................251</p>
<p>13.1 Ansökan om efterlevandepension och efterlevandestöd</p>
<p>till barn, m.m...................................................................251</p>
<p>13.2 Utbetalning av pension och efterlevandestöd till barn .... 254</p>
<p>13.3 Ändring av beslut, m.m...................................................256</p>
<p>13.4 Omprövning och överklagande.......................................258</p>
<p>13.5 Åtgärder på grund av felaktig utbetalning och ändrad</p>
<p>pensionsrätt, m.m............................................................259</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>13.6 Övriga bestämmelser.......................................................</p>
<p>262</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>14 Kostnader och finansiering............................................................264</p>
<p>14.1 Inledning.........................................................................264</p>
<p>14.2 Kostnader........................................................................264</p>
<p>14.3 Finansiering.....................................................................270</p>
<p>15 Författningskommentarer..............................................................273</p>
<p>15.1 Förslaget till lag om efterlevandepension och</p>
<p>efterlevandestöd till barn.................................................273</p>
<p>15.2 Förslaget till lag om införande av lagen (2000:000) om</p>
<p>efterlevandepension och efterlevandestöd till barn.........327</p>
<p>15.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om</p>
<p>allmän försäkring............................................................346</p>
<p>15.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:382)</p>
<p>angående införande av lagen om allmän försäkring........346</p>
<p>15.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om</p>
<p>arbetsskadeförsäkring......................................................347</p>
<p>Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över<br>betänkandet Efterlevandepension - En anpassning till det</p>
<p>reformerade ålderspensionssystemet (SOU 1998:120).......349</p>
<p>Bilaga 2 Lagförslag i lagrådsremissen ..............................................350</p>
<p>Bilaga 3 Lagrådets yttrande................................................................412</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 2000........423</p>
<h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till</p>
<p>1. lag om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn,</p>
<p>2. lag om införande av lagen (2000:000) om efterlevandepension och<br>efterlevandestöd till barn,</p>
<p>3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,</p>
<p>4. lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av lagen om<br>allmän försäkring, och</p>
<p>5. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<h2>Lagtext</h2>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<h3>2.1 Förslag till lag om efterlevandepension och<br>efterlevandestöd till barn</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<h4>1 kap. Allmänna bestämmelser</h4>
<p>1 § I denna lag finns bestämmelser om efterlevandepension i form av<br>barnpension, omställningspension och änkepension samt garantipension<br>till omställningspension och änkepension. Dessutom finns i lagen be-<br>stämmelser om efterlevandestöd till barn.</p>
<p>2 § I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som<br>är försäkrad enligt denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också<br>bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och om handläggning av<br>ärenden m.m.</p>
<p>3 § Barnpension utges enligt bestämmelser i 2 kap. till barn vars ena eller<br>båda föräldrar har avlidit.</p>
<p>Omställningspension utges enligt bestämmelser i 4 kap. till en man eller<br>kvinna vars make har avlidit. En efterlevande kvinna kan ha rätt till<br>änkepension enligt bestämmelserna i 6 kap. i stället för eller utöver om-<br>ställningspension.</p>
<p>4 § Barnpension och omställningspension enligt denna lag utges som<br>inkomstgrundad efterlevandepension. Denna beräknas på grundval av ett<br>efterlevandepensionsunderlag enligt bestämmelser i 5 kap.</p>
<p>Som tillägg till eller ersättning för barnpension och omställningspen-<br>sion kan det under vissa förutsättningar utges efterlevandestöd till barn<br>och garantipension enligt bestämmelser i 3 och 4 kap.</p>
<p>5 § Änkepension enligt denna lag utges i form av tilläggspension och<br>beräknas på grundval av det underlag som anges i 6 kap.</p>
<p>Som tillägg till eller ersättning för änkepension kan det under vissa<br>förutsättningar utges garantipension enligt bestämmelser i samma kapitel.</p>
<p>6 § En änka, som är född år 1944 eller tidigare och som uppfyller förut-<br>sättningarna för rätt till änkepension och garantipension till sådan pension<br>enligt 6 kap. 1-3 och 14-16 §§, har inte rätt till efterlevandepension enligt<br>4 kap. En änka som avses i 6 kap. 15 § har dock, om förutsättningarna för<br>det är uppfyllda, rätt till omställningspension enligt 4 kap.</p>
<p>I fråga om rätt till efterlevandepension för en änka som är född år 1945<br>eller senare gäller, förutom bestämmelserna om omställningspension och</p>
<p>garantipension till sådan pension i 4 kap., även bestämmelserna i 6 kap.<br>enligt vad som där särskilt anges.</p>
<p>Är en änka som avses i andra stycket för samma månad berättigad till<br>änkepension och omställningspension, utges endast omställningspensio-<br>nen och garantipension till sådan pension. Om änkepensionen är större<br>utges den dock i den utsträckning den överstiger omställningspensionen<br>och garantipensionen till sådan pension. Minskning skall i första hand<br>göras på sådan del av änkepensionen som avses i 6 kap. 5 § första stycket 2.</p>
<p>7 § Garantipension till omställningspension eller änkepension är beroende<br>av den avlidnes försäkringstid.</p>
<p>8 § Inkomstgrundad efterlevandepension och änkepension enligt denna<br>lag samt kostnaderna för administrationen av sådana pensioner skall<br>finansieras genom efterlevandepensionsavgifter enligt lagen (1981:691)<br>om socialavgifter. Garantipension till omställningspension och änkepen-<br>sion samt efterlevandestöd till barn skall finansieras med statsmedel.<br>Även kostnader för administrationen av garantipension och efterlevande-<br>stöd till barn skall finansieras med statsmedel.</p>
<p>9 § I denna lag avses med prisbasbelopp det enligt 1 kap. 6 § lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring årligen fastställda prisbasbeloppet och<br>med inkomstbasbelopp det enligt 1 kap. 6 § lagen (1998:674) om in-<br>komstgrundad ålderspension årligen fastställda inkomstbasbeloppet.</p>
<p>10 § Inkomstgrundad efterlevandepension och änkepension skall vid in-<br>gången av varje kalenderår räknas om i enlighet med bestämmelserna i<br>5 kap. 14 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<h4>2 kap. Barnpension</h4>
<p>1 § Efterlevandepension i form av barnpension utges till barn vars ena<br>eller båda föräldrar har avlidit.</p>
<p>Har någon med socialnämndens medgivande tagit emot ett utländskt<br>barn i sitt hem här i landet för vård och fostran i adoptionssyfte, skall vid<br>tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel barnet anses som barn till<br>denne.</p>
<p>2 § Ett barn som inte har fyllt 18 år har rätt till barnpension.</p>
<p>Om ett barn som har fyllt 18 år bedriver studier som ger rätt till förlängt<br>barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller<br>studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395), har barnet rätt till<br>barnpension även för studietiden, dock längst till och med juni månad det<br>år då barnet fyller 20 år. En förutsättning för rätt till barnpension enligt<br>detta stycke är att barnet bedriver studierna när det fyller 18 år eller åter-<br>upptar dem innan det fyller 19 år.</p>
<p>Med tid för studier enligt andra stycket skall likställas tid för ferier samt<br>tid då barnet på grund av sjukdom inte kan bedriva sina studier.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Ett barn som deltar i undervisning som omfattar kortare tid än åtta<br>veckor är inte på grund av bestämmelserna i andra stycket berättigat till<br>barnpension.</p>
<p>3 § Barnpension för ett barn som inte har fyllt tolv år utgör för år räknat<br>35 procent av det efterlevandepensionsunderlag som anges i 5 kap. Är<br>flera barn berättigade till barnpension efter föräldern, skall det nämnda<br>procenttalet ökas med 25 procent för varje barn utöver det första. Det<br>sammanlagda bampensionsbeloppet skall därefter fördelas lika mellan<br>barnen. Från och med månaden efter den då det yngsta barnet fyller tolv<br>år skall de nämnda procenttalen bytas ut mot talen 30 respektive 20.</p>
<p>Om barnets båda föräldrar har avlidit utgör barnpensionen alltid 35<br>procent av det i första stycket nämnda underlaget. Är i sådant fall flera<br>barn berättigade till barnpension efter en förälder skall det nämnda<br>procenttalet ökas med 25 procent för varje barn utöver det första. Det<br>sammanlagda bampensionsbeloppet skall därefter fördelas lika mellan<br>barnen.</p>
<p>4 § Om flera barnpensioner skall utges efter en avliden och dessa pensio-<br>ner beräknade enligt 3 § sammantagna skulle överstiga det efterlevande-<br>pensionsunderlag som anges i 5 kap., skall pensionerna sättas ned pro-<br>portionellt så att de tillsammans motsvarar detta underlag.</p>
<p>Om det efter en avliden skall utges, förutom barnpensioner, även om-<br>ställningspension eller änkepension skall de sammanlagda barnpensio-<br>nerna utges med högst 80 procent av efterlevandepensionsunderlaget. Om<br>barnpensionerna överstiger denna nivå skall de sättas ned proportionellt<br>så att de tillsammans motsvarar 80 procent av efterlevandepensions-<br>underlaget.</p>
<h4>3 kap. Efterlevandestöd till barn</h4>
<p>1 § Ett barn som är bosatt i Sverige och som uppfyller villkoren för rätt till<br>barnpension enligt 2 kap. 1 och 2 §§, har rätt till efterlevandestöd till barn<br>enligt vad som föreskrivs i 2-4 §§.</p>
<p>2 § Efterlevandestöd till barn skall för år räknat motsvara 40 procent av<br>prisbasbeloppet.</p>
<p>Om barnets båda föräldrar har avlidit, utges efterlevandestöd till barn<br>enligt första stycket efter vardera föräldern.</p>
<p>3 § Ett efterlevande barn som har barnpension enligt 2 kap. efter den av-<br>lidne föräldern har rätt till efterlevandestöd till barn endast i den ut-<br>sträckning barnpensionen inte uppgår till det belopp som följer av 2 §<br>första stycket.</p>
<p>Till barn vars båda föräldrar har avlidit utges efterlevandestöd endast i<br>den utsträckning barnet har barnpension enligt 2 kap. efter föräldrarna<br>som sammanlagt inte uppgår till det belopp som följer av 2 § andra<br>stycket.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>10</p>
<p>Med barnpension enligt 2 kap. likställs livränta enligt lagen (1976:380) Prop. 1999/2000:91<br>om arbetsskadeförsäkring, efter samordning enligt 6 kap. 1 § samma lag,<br>och sådan efterlevandepension och efterlevandelivränta som barnet har<br>rätt till enligt utländsk lagstiftning. Det gäller dock inte utländsk efter-<br>levandepension som är att likställa med efterlevandestöd till barn enligt<br>denna lag.</p>
<p>4 § Om ett barn för samma månad har rätt till såväl efterlevandestöd till<br>barn som folkpension i form av förtidspension enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring, utges endast den till beloppet största av förmånerna.</p>
<h4>4 kap. Omställningspension och garantipension</h4>
<p>Omställningspension</p>
<p>1 § En efterlevande make, som inte har uppnått 65 års ålder och som<br>stadigvarande sammanbodde med sin make vid dennes död, har rätt till<br>omställningspension om den efterlevande</p>
<p>1. vid dödsfallet stadigvarande sammanbodde med barn under 18 år,<br>som stod under vårdnad av makarna eller en av dem, eller</p>
<p>2. oavbrutet hade sammanbott med maken under en tid av minst fem år<br>fram till dödsfallet.</p>
<p>Med efterlevande make likställs den som, utan att vara gift, stadig-<br>varande sammanbor med en icke gift man eller kvinna vid dennes död<br>och som tidigare varit gift med eller har eller har haft eller då väntar barn<br>med denne.</p>
<p>2 § Rätt till omställningspension enligt 1 § avser en tid av tio månader<br>från tidpunkten för dödsfallet.</p>
<p>3 § Rätt till omställningspension har vidare en efterlevande som haft rätt<br>till omställningspension enligt 2 §, för tid efter det att denna rätt upphört,<br>om den efterlevande har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor<br>med barn under 18 år, som vid dödsfallet stadigvarande vistades i makar-<br>nas hem (förlängd omställningspension).</p>
<p>Rätten till förlängd omställningspension enligt första stycket avser en<br>tid av tolv månader. En sådan efterlevande har dock alltid rätt till förlängd<br>omställningspension till dess det yngsta barnet fyller tolv år.</p>
<p>4 § Rätten till förlängd omställningspension upphör om den efterlevande<br>ingår äktenskap. Detsamma gäller om den efterlevande stadigvarande<br>sammanbor med någon som han eller hon har varit gift med eller har eller<br>har haft barn med.</p>
<p>5 § Omställningspension utgör för år räknat 55 procent av det efter-<br>levandepensionsunderlag som anges i 5 kap.</p>
<p>11</p>
<p>Garantipension till omställningspension</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>6 § En efterlevande make som är bosatt i Sverige och som uppfyller vill-<br>koren för rätt till omställningspension har rätt till garantipension till om-<br>ställningspension, om en försäkringstid om minst tre år kan tillgodoräknas<br>för den avlidne.</p>
<p>7 § Beräkningen av garantipension till omställningspension skall grunda<br>sig på den omställningspension som den efterlevande har rätt till. Med<br>omställningspension avses även sådan efterlevandepension enligt utländsk<br>lagstiftning som inte är att likställa med garantipension enligt denna lag.</p>
<p>8 § Garantipension till omställningspension skall, om inte annat anges i<br>12 §, för år räknat motsvara 2,13 gånger prisbasbeloppet Ibasnivån'). Om<br>den efterlevande har rätt till omställningspension skall basnivån minskas<br>med beloppet för den pensionen. Sådan minskning görs efter det att bas-<br>nivån avkortats med tillämpning av 12 §.</p>
<p>9 § Garantipension till omställningspension skall beräknas med hänsyn till<br>den försäkringstid som kan tillgodoräknas för den avlidne till och med<br>året före dödsfallet. Som försäkringstid skall sådan tid räknas som utgör<br>försäkringstid för garantipension enligt 2 kap. 1-4 §§ och 5 § första<br>stycket lagen (1998:702) om garantipension.</p>
<p>Vid beräkning av sådan försäkringstid som avses i 2 kap. 3 § lagen om<br>garantipension skall som försäkringstid för garantipension till omställ-<br>ningspension även bosättningstid i hemlandet tillgodoräknas för den av-<br>lidne från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med det år<br>då han eller hon fyllde 24 år.</p>
<p>10 § Som försäkringstid för garantipension till omställningspension skall<br>även tillgodoräknas tid från och med det år då dödsfallet inträffade till och<br>med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år (framtida försäkringstid).</p>
<p>Om det för den avlidne inte kan tillgodoräknas försäkringstid med<br>minst fyra femtedelar av tiden från och med det år då han eller hon fyllde<br>16 år till och med året före dödsfallet, skall som framtida försäkringstid<br>tillgodoräknas så stor andel av tiden från och med året för dödsfallet till<br>och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år som motsvarar för-<br>hållandet mellan den försäkringstid som kan tillgodoräknas från och med<br>det år då den avlidne fyllde 16 år till och med året före dödsfallet och fyra<br>femtedelar av hela sistnämnda tidsperiod.</p>
<p>Vid beräkningen skall försäkringstiden sättas ned till närmaste hela<br>antal månader.</p>
<p>11 § Den sammanlagda försäkringstiden för garantipension skall sättas<br>ned till närmaste hela antal år.</p>
<p>12 § Om det för den avlidne inte enligt 9-11 §§ kan tillgodoräknas 40 års<br>försäkringstid för garantipension skall garantipensionens basnivå avkortas<br>till så stor andel av 2,13 gånger prisbasbeloppet som svarar mot</p>
<p>12</p>
<p>förhållandet mellan det antal år för vilka försäkringstid kan tillgodoräknas Prop. 1999/2000:91<br>och talet 40.</p>
<p>Omställningspension efter flera avlidna</p>
<p>13 § Är någon för samma månad berättigad till omställningspension efter<br>flera avlidna, utges endast pensionen jämte garantipension efter den sist<br>avlidne eller, om pensionsbeloppen är olika höga, det högsta beloppet.</p>
<h4>5 kap. Underlag för beräkning av inkomstgrundad<br>efterlevandepension</h4>
<p>Efterlevandepensionsunderlag efter avlidna födda år 1938<br>eller senare</p>
<p>1 § Till grund för beräkning av efterlevandepension efter avlidna födda år<br>1938 eller senare skall läggas den avlidnes pensionsbehållning för in-<br>komstpension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension<br>beräknad enligt 2 och 3 §§ (faktisk pensionsbehållning) samt, under de<br>förutsättningar som anges i 4 §, även ett belopp som motsvarar summan<br>av de årliga pensionsrätter som enligt bestämmelserna i 5 § kan tillgodo-<br>räknas för den avlidne för tiden från och med det år då dödsfallet in-<br>träffade till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år (antagen<br>pensionsbehållning).</p>
<p>2 § Faktisk pensionsbehållning är summan av de pensionsrätter för in-<br>komstpension, beräknade enligt 4 kap. 2-4 §§ lagen (1998:674) om in-<br>komstgrundad ålderspension, som kan tillgodoräknas för den avlidne till<br>och med den 31 december året före det år då dödsfallet inträffade sedan<br>dessa pensionsrätter räknats om enligt 5 kap. 4, 6, 7 och 9 §§ samma lag.<br>Pensionsrättema skall beräknas som om det för den avlidne tillgodoräk-<br>nats endast pensionsrätt för inkomstpension och som om denna pensions-<br>rätt hade utgjort 18,5 procent av pensionsunderlaget.</p>
<p>3 § Vid beräkning av den faktiska pensionsbehållningen skall hänsyn tas<br>till pensionsbehållning som avser pensionsgrundande belopp för<br>plikttjänstgöring enligt 3 kap. 8 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad<br>ålderspension, pensionsgrundande belopp för föräldrar till små barn enligt<br>3 kap. 10 § och pensionsgrundande belopp för studier enligt 3 kap. 24 §<br>samma lag endast om den avlidne till och med den 31 december året före<br>det år då dödsfallet inträffade, eller på grund av beräkning enligt andra<br>stycket, kan tillgodoräknas pensionsgrundande inkomst som för vart och<br>ett av minst fem år uppgått till lägst två gånger det för respektive<br>intjänandeår gällande inkomstbasbeloppet. Med pensionsgrundande in-<br>komst skall likställas pensionsgrundande belopp för förtidspension enligt<br>3 kap. 4 § lagen om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>Vid bedömningen av om villkoret i första stycket är uppfyllt skall hän-<br>syn även tas till sådana år efter dödsfallet för vilka antagen pensionsbe-<br>hållning enligt 4 § skall beräknas.</p>
<p>13</p>
<p>4 § Om dödsfallet har inträffat före det år då den avlidne skulle ha fyllt 65<br>år och pensionsrätt för inkomstpension enligt lagen (1998:674) om<br>inkomstgrundad ålderspension har fastställts för den avlidne för minst tre<br>av de fem kalenderåren närmast före året för dödsfallet, skall en antagen<br>pensionsbehållning beräknas enligt 5 och 6 §§.</p>
<p>Hänsyn skall tas till pensionsrätt som avser pensionsgrundande belopp<br>för plikttjänstgöring enligt 3 kap. 8 § lagen om inkomstgrundad ålders-<br>pension, pensionsgrundande belopp för föräldrar till små barn enligt<br>3 kap. 10 § och pensionsgrundande belopp för studier enligt 3 kap. 24 §<br>samma lag endast om det för den avlidne till och med den 31 december<br>året före det år då dödsfallet inträffade kan tillgodoräknas pensionsgrun-<br>dande inkomst eller pensionsgrundande belopp för förtidspension som för<br>vart och ett av minst fem år uppgått till lägst två gånger det för respektive<br>intjänandeår gällande inkomstbasbeloppet.</p>
<p>5 § Antagen pensionsbehållning utgör ett belopp som svarar mot summan<br>av de årliga pensionsrätter som kan tillgodoräknas den avlidne för tiden<br>från och med det år då dödsfallet inträffade till och med det år då den<br>avlidne skulle ha fyllt 64 år. Pensionsrätten för vart och ett av dessa år<br>skall beräknas på ett pensionsunderlag som svarar mot medeltalet av de<br>pensionsunderlag enligt 4 kap. 2 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad<br>ålderspension som kan tillgodoräknas den avlidne för vart och ett av de<br>fem åren närmast före det år då dödsfallet inträffade. När medeltalet be-<br>räknas skall det bortses från de två år för vilka pensionsunderlaget är<br>högst respektive lägst.</p>
<p>6 § Vid beräkning av den antagna pensionsbehållningen skall pensions-<br>rätter enligt 5 § beräknas som om all pensionsrätt vore pensionsrätt för<br>inkomstpension och som om denna pensionsrätt hade utgjort 18,5 procent<br>av pensionsunderlaget.</p>
<p>Om inkomstindex enligt 1 kap. 5 § lagen (1998:674) om inkomstgrun-<br>dad ålderspension för något eller några av de fem år närmast före döds-<br>fallet som avses i 5 § avviker från inkomstindex för dödsfallsåret, skall<br>pensionsunderlaget för det eller de åren räknas om med hänsyn till för-<br>ändringen av inkomstindex för dödsfallsåret före beräkningen av det i 5 §<br>nämnda medeltalet.</p>
<p>7 § Om dödsfallet inträffat efter det år då den avlidne fyllde 65 år skall till<br>grund för beräkning av efterlevandepension läggas den avlidnes pen-<br>sionsbehållning, beräknad enligt 2 och 3 §§, som tjänats in till och med<br>det år då den avlidne fyllde 64 år. Denna pensionsbehållning skall räknas<br>om med förändringar av inkomstindex fram till ingången av det år då den<br>avlidne fyllde 65 år och skall från och med årsskiftet därefter räknas om i<br>enlighet med 5 kap. 14 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålders-<br>pension till ingången av det år då dödsfallet inträffade.</p>
<p>8 § Om den avlidne har tagit ut inkomstpension före den månad då han<br>eller hon fyllt eller skulle ha fyllt 65 år, skall den avlidnes pensionsbe-</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>14</p>
<p>hållning, beräknad som om något uttag av inkomstpension inte hade Prop. 1999/2000:91<br>gjorts, läggas till grund för beräkningen av faktisk pensionsbehållning.</p>
<p>9 § Underlaget för beräkning av årlig efterlevandepension (efterlevande-<br>pensionsunderlaget) skall beräknas genom att summan av faktisk pen-<br>sionsbehållning och antagen pensionsbehållning divideras med ett del-<br>ningstal.</p>
<p>Som delningstal skall det delningstal tillämpas som enligt 5 kap. 12 §<br>lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension gäller för beräkning<br>av inkomstpension för försäkrade som i januari det år dödsfallet inträffade<br>fyllde 65 år.</p>
<p>Efterlevandepensionsunderlag efter avlidna födda år 1937<br>eller tidigare</p>
<p>10 § Efterlevandepensionsunderlag efter avlidna födda år 1937 eller<br>tidigare skall utgöra 60 procent av produkten av det prisbasbelopp som<br>gällde det år då den avlidne fyllde 65 år och medeltalet av de pensionspo-<br>äng för tilläggspension som enligt 15 § lagen (1998:675) om införande av<br>lagen om inkomstgrundad ålderspension tillgodoräknats för den avlidne<br>efter det att denna medelpoäng ökats med talet ett. Om pensionspoäng<br>tillgodoräknats för mer än 15 år, beaktas vid beräkningen av medeltalet<br>enbart de 15 år för vilka de högsta poängtalen tillgodoräknats. Härvid<br>tillämpas 22 § lagen om införande av lagen om inkomstgrundad ålders-<br>pension. Från och med årsskiftet efter det att den avlidne fyllde 65 år skall<br>efterlevandepensionsunderlaget räknas om enligt 5 kap. 14 § lagen<br>(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension till ingången av det år<br>dödsfallet inträffade.</p>
<p>För den som är född år 1935 eller tidigare skall vad som i första stycket<br>sägs om det år då den avlidne fyllde 65 år i stället avse år 2001.</p>
<p>11 § Om den avlidne har tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggspen-<br>sion för färre än 30 år, skall vid beräkningen enligt 10 § hänsyn tas endast<br>till så stor del av den där angivna produkten som svarar mot förhållandet<br>mellan det antal år för vilka pensionspoäng har tillgodoräknats och talet<br>30.</p>
<p>Vid beräkning enligt första stycket skall även 6 kap. 14-16 §§ lagen<br>(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och 19-21 §§ lagen<br>(1998:675) om införande av lagen om inkomstgrundad ålderspension<br>tillämpas.</p>
<h4>6 kap. Änkepension och garantipension</h4>
<p>Rätt till änkepension</p>
<p>1 § Om en avliden vid sin död hade rätt till tilläggspension i form av för-<br>tidspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller till in-<br>komstgrundad ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad<br>ålderspension eller om han, om det fall som avses i 13 kap. 1 § först-<br></p>
<p>15</p>
<p>nämnda lag varit för handen vid tidpunkten för dödsfallet, hade varit be- Prop. 1999/2000:91<br>rättigad till förtidspension, har hans efterlevande maka rätt till änkepen-<br>sion enligt vad som sägs i 2-4 §§.</p>
<p>En änka har rätt till änkepension endast om det för den avlidne kan till-<br>godoräknas pensionspoäng för tilläggspension för minst tre år.</p>
<p>2 § En änka som är född år 1944 eller tidigare och som vid utgången av år<br>1989 samt även vid tidpunkten för dödsfallet var gift med den avlidne har<br>rätt till änkepension om antingen äktenskapet vid tidpunkten för<br>dödsfallet hade varat minst fem år och ingåtts senast den dag då den av-<br>lidne fyllde 60 år eller den avlidne efterlämnar barn som också är barn till<br>änkan.</p>
<p>En änka som är född år 1945 eller senare har rätt till änkepension om<br>hon har varit gift med den avlidne från utgången av år 1989 till dödsfallet<br>samt dessutom</p>
<p>1. vid utgången av år 1989 antingen äktenskapet hade varat minst fem<br>år och ingåtts senast den dag då mannen fyllde 60 år eller mannen hade<br>barn som också var barn till kvinnan, och</p>
<p>2. något av de i 1 angivna villkoren var uppfyllt även vid dödsfallet och<br>vid varje tidpunkt mellan utgången av år 1989 och dödsfallet.</p>
<p>3 § För rätt till sådan del av änkepension som avses i 5 § första stycket 2<br>krävs, utöver vad som anges i 1 och 2 §§, att förutsättningarna enligt<br>andra och tredje styckena eller enligt fjärde stycket är uppfyllda.</p>
<p>En änka som är född år 1944 eller tidigare har rätt till änkepension en-</p>
<p>ligt första stycket om hon dessutom vid tidpunkten för dödsfallet</p>
<p>1. har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn under 16</p>
<p>år, som stadigvarande vistas i makarnas hem eller hos änkan, eller</p>
<p>2. har fyllt 36 år och varit gift med den avlidne i minst fem år.</p>
<p>Om villkoret enligt andra stycket 1 inte längre är uppfyllt, upphör rätten<br>till änkepension enligt denna punkt. Vid bedömningen av rätten till<br>änkepension enligt andra stycket 2 skall i så fall anses som om mannen<br>avlidit då rätten till änkepension enligt andra stycket 1 upphörde och äk-<br>tenskapet varat till nämnda tidpunkt.</p>
<p>En änka som är född år 1945 eller senare har rätt till änkepension enligt<br>första stycket, om hon dessutom uppfyllde något av de i andra stycket 1<br>eller 2 angivna villkoren såväl vid utgången av år 1989 som vid dödsfallet<br>och vid varje tidpunkt mellan utgången av år 1989 och dödsfallet. Därvid<br>tillämpas bestämmelserna i tredje stycket.</p>
<p>4 § Änkepension får inte utges om änkan ingår äktenskap. Upplöses äk-<br>tenskapet inom fem år, skall pensionen böija betalas ut på nytt.</p>
<p>Beräkning av änkepension till kvinnor som inte har fyllt 65 år</p>
<p>5 § Änkepension till en änka som är född år 1944 eller tidigare utgör, för<br>tid före den månad då änkan fyller 65 år, om inte annat följer av 7-13 §§,<br>för år räknat summan av</p>
<p>16</p>
<p>1. 40 procent eller, om det efter den avlidne finns barn som har rätt till<br>barnpension efter honom enligt 2 kap., 35 procent</p>
<p>- av hel förtidspension beräknad enligt 13 kap. 2 § första stycket första<br>och andra meningarna och andra stycket samt 3 § lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring som den avlidne var berättigad till eller skulle ha varit<br>berättigad till om rätt till sådan pension hade inträtt vid tidpunkten för<br>dödsfallet eller</p>
<p>- av inkomstgrundad ålderspension beräknad enligt 6 kap. 2 § 1 samt 3,<br>4, 12 och 14-16 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension<br>och 19-22 §§ lagen (1998:675) om införande av lagen om inkomst-<br>grundad ålderspension, om den avlidne uppbar sådan pension eller hade<br>fyllt 65 år och var berättigad till sådan pension, och</p>
<p>2. 90 procent av det för dödsfallsåret gällande prisbasbeloppet.</p>
<p>Om den avlidne mannen var född år 1954 eller senare beräknas änke-<br>pensionen enligt första stycket 1 som om mannen hade fått hel förtids-<br>pension vid ingången av år 2003. Därvid skall 13 kap. 2 § första stycket<br>första och andra meningarna och andra stycket samt 3 § lagen om allmän<br>försäkring tillämpas.</p>
<p>6 § Änkepension till en änka som är född år 1945 eller senare utgör, för<br>tid före den månad då änkan fyller 65 år, ett belopp som motsvarar vad<br>som skulle ha utgetts till kvinnan om mannen hade avlidit vid utgången av<br>år 1989. Vid beräkningen av sådan änkepension tillämpas 5 § första<br>stycket. Beloppet enligt 5 § första stycket 1 beräknas på grundval av den<br>förtidspension som skulle ha utgetts till mannen om denne blivit berät-<br>tigad till hel sådan pension vid utgången av år 1989 och pensionen då<br>hade beräknats med tillämpning av 13 kap. 3 § lagen om allmän försäk-<br>ring. Om mannen vid utgången av år 1989 var berättigad till tilläggspen-<br>sion i form av ålderspension, skall dock beloppet enligt 5 § första stycket<br>1 beräknas med tillämpning av 12 kap. 2 § första och andra styckena<br>lagen om allmän försäkring i deras lydelse vid utgången av år 1989.</p>
<p>Vid beräkningen enligt 8 § skall inte första stycket andra meningen i<br>den paragrafen tillämpas och skall hänsyn endast tas till det antal år med<br>pensionspoäng som tillgodoräknats för den avlidne mannen till och med<br>år 1989.</p>
<p>7 § Om en änka med tillämpning av 3 § andra stycket 2 har rätt till änke-<br>pension beräknad enligt 5 § första stycket 2 och hon inte hade fyllt 50 år<br>vid mannens död eller vid den tidpunkt som avses i 3 § tredje stycket,<br>skall beloppet enligt 5 § första stycket 2 minskas. Minskningen skall ske<br>med en femtondel för varje år som det antal år som den pensionsberät-<br>tigade fyllt vid mannens död eller vid den tidpunkt som avses i 3 § tredje<br>stycket understiger 50.</p>
<p>8 § Om det för den avlidne inte kan tillgodoräknas pensionspoäng för<br>tilläggspension för minst 30 år, skall vid beräkningen enligt 5 § första<br>stycket 2 hänsyn tas endast till så stor del av beloppet där som svarar mot<br>förhållandet mellan det antal år för vilka pensionspoäng tillgodräknas<br>honom och talet 30. Vid denna beräkning skall 13 kap. 2 § första stycket<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>17</p>
<p>första och andra meningarna och andra stycket samt 3 § lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring tillämpas.</p>
<p>Vid tillämpning av första stycket skall 6 kap. 14-16 §§ lagen<br>(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och 19-21 §§ lagen<br>(1998:675) om införande av lagen om inkomstgrundad ålderspension<br>gälla.</p>
<p>Avkortning enligt denna paragraf skall ske efter sådan minskning som<br>avses i 7 §.</p>
<p>9 § För en änka som har börjat uppbära ålderspension enligt lagen<br>(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension före det att hon fyllt 65 år<br>skall även 11-13 §§ gälla. Vad som där sägs om tilläggspension skall<br>dock endast gälla sådan tilläggspension som avses i 5 § första stycket 1.</p>
<p>Beräkning av änkepension till kvinnor som har fyllt 65 år</p>
<p>10 § Änkepension skall från och med den månad då en änka fyller 65 år<br>beräknas med tillämpning av</p>
<p>1. 5 § första stycket 1, om änkan är född år 1929 eller tidigare,</p>
<p>2. 5 § första stycket 1 samt 11 och 12 §§, om änkan är född under något<br>av åren 1930-1944, eller</p>
<p>3. 6 § första stycket och 11-13 §§, dock utan sådant belopp som avses i</p>
<p>5 § första stycket 2, om änkan är född år 1945 eller senare.</p>
<p>11 § Om en änka, som är född under något av åren 1930-1953, har rätt<br>till änkepension och för samma månad får inkomstgrundad ålderspension<br>enligt 6 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, skall<br>änkepension utges endast i den mån den efter samordning enligt 1 kap.</p>
<p>6 § tredje stycket överstiger ålderspensionen. Vid beräkning av änkans in-<br>komstgrundade ålderspension skall 6 kap. 2 § 1 samt 3 och 4 §§, 5 §<br>första stycket, 12 § och 14-16 §§ nämnda lag tillämpas.</p>
<p>En änka som avses i första stycket och som är född under något av åren<br>1930-1944 har dock, oavsett vad som anges i första stycket, rätt till<br>änkepension med sådant belopp att denna, tillsammans med änkans in-<br>komstgrundade ålderspension, motsvarar en viss andel av summan av<br>kvinnans inkomstgrundade ålderspension beräknad enligt första stycket<br>och den tilläggspension för den avlidne mannen som avses i 5 § första<br>stycket 1. Denna andel utgör 60 procent om kvinnan är född år 1930, 58<br>procent om kvinnan är född år 1931, 56 procent om kvinnan är född år<br>1932, 54 procent om kvinnan är född år 1933, 52 procent om kvinnan är<br>född år 1934 och 50 procent om kvinnan är född under något av åren<br>1935-1944. Änkepension får emellertid inte med stöd av denna regel<br>betalas ut med högre belopp än vad som följer av 5 § första stycket 1.</p>
<p>12 § Vid tillämpning av 11 § skall, om änkan tar ut inkomstgrundad<br>ålderspension som avses i nämnda paragraf vid en senare tidpunkt än från<br>och med den månad då hon fyllt 65 år, hänsyn tas till den inkomstgrun-<br>dade ålderspension, beräknad enligt 11 § första stycket, som skulle ha<br>betalats ut om hon haft rätt till pensionen från och med den månaden.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>18</p>
<p>Vidare skall, om änkan gjort undantagande från försäkringen för tilläggs-<br>pension, hänsyn tas till den tilläggspension i form av ålderspension som<br>skulle ha betalats ut om undantagande inte skett. Motsvarande skall gälla<br>om pensionspoäng på grund av underlåten avgiftsbetalning inte har till-<br>godoräknats eller har minskats.</p>
<p>13 § Om en änka som är född år 1954 eller senare har rätt till änkepension<br>och för samma månad får inkomstgrundad ålderspension enligt lagen<br>(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, utges änkepensionen en-<br>dast i den mån den överstiger ålderspensionen. Härvid skall 12 § tilläm-<br>pas.</p>
<p>Vid beräkning enligt första stycket skall ett tillägg om en pensions-<br>poäng enligt 4 kap. 8 § lagen om inkomstgrundad ålderspension göras till<br>det underlag som beräkningen av änkepensionen skall grunda sig på<br>innan samordning sker med kvinnans inkomstgrundade ålderspension. På<br>detta tillägg skall 6 § tillämpas.</p>
<p>Rätt till garantipension till änkepension</p>
<p>14 § En änka som är bosatt i Sverige och som är född år 1944 eller tidiga-<br>re har rätt till garantipension enligt 17-23 §§ för tid före den månad då<br>hon fyller 65 år, om hon vid utgången av år 1989 och även vid tidpunkten<br>för dödsfallet var gift med den avlidne samt vid sistnämnda tidpunkt</p>
<p>1. hade vårdnaden om och stadigvarande sammanbodde med barn<br>under 16 år, som vid makens död stadigvarande vistades i makarnas hem<br>eller hos änkan, eller</p>
<p>2. hade fyllt 36 år och varit gift med den avlidne i minst fem år.</p>
<p>Upphör rätten till änkepension på grund av att villkoren i första stycket<br>1 inte längre är uppfyllda, skall det vid bedömningen av rätten till pension<br>enligt 2 anses som om mannen avlidit då rätten till pension enligt 1<br>upphörde och äktenskapet varat till nämnda tidpunkt.</p>
<p>Änkan har dock rätt till garantipension endast om en försäkringstid om<br>minst tre år kan tillgodoräknas för den avlidne.</p>
<p>15 § Med en änka likställs i fråga om rätt till garantipension en kvinna<br>som, utan att vara gift, stadigvarande sammanbor med en icke gift man<br>vid dennes död och som tidigare varit gift med honom eller har eller har<br>haft barn med honom.</p>
<p>Den tid under vilken kvinnan oavbrutet sammanbott med mannen fram<br>till dennes död skall vid tillämpningen av 14 § första stycket 2 likställas<br>med tid i ett äktenskap.</p>
<p>16 § En änka har inte rätt till garantipension efter en man som hon inte<br>lever tillsammans med vid dennes död, om kvinnan efter det sammanlev-<br>naden med mannen upphörde stadigvarande sammanbott med en annan<br>man med vilken hon varit gift eller har eller har haft barn.</p>
<p>Garantipension får inte utges om den pensionsberättigade gifter sig eller<br>stadigvarande sammanbor med en man som hon varit gift eller har eller<br>har haft barn med. Upplöses äktenskapet innan det bestått i fem år eller<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>19</p>
<p>upphör samboendet inom samma tid, skall garantipensionen böija betalas<br>ut på nytt, om förutsättningarna i övrigt för rätt till sådan pension<br>fortfarande är uppfyllda.</p>
<p>Beräkning av garantipension till änkepension</p>
<p>17 § Beräkningen av garantipensionen skall grunda sig på den änkepen-<br>sion som änkan har rätt till. Med änkepension avses även sådan efter-<br>levandepension enligt utländsk lagstiftning som inte är att likställa med<br>garantipension enligt denna lag.</p>
<p>Har en änka som är berättigad till garantipension till änkepension rätt<br>till omställningspension men däremot inte till änkepension, skall omställ-<br>ningspensionen ligga till grund för beräkning av garantipensionen till<br>änkepension.</p>
<p>Om en änka för tid före den månad då hon fyller 65 år uppbär ålders-<br>pension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension som<br>skall samordnas med änkepension enligt 11 och 12 §§, skall garantipen-<br>sionen beräknas med hänsyn till änkepensionen före samordning av pen-<br>sionerna.</p>
<p>18 § Garantipension till änkepension skall, om inte annat anges i 22 och<br>23 §§, för år räknat motsvara 2,13 gånger prisbasbeloppet (basnivån). Om<br>en änka har rätt till änkepension eller omställningspension skall basnivån<br>minskas med beloppet för den pensionen. Sådan minskning görs efter det<br>att basnivån minskats eller avkortats med tillämpning av 22 och 23 §§.</p>
<p>19 § Garantipension till änkepension skall beräknas med hänsyn till den<br>försäkringstid som kan tillgodoräknas för den avlidne till och med året<br>före dödsfallet. Som försäkringstid skall sådan tid räknas som utgör för-<br>säkringstid för garantipension enligt 2 kap. 1-4 §§ och 5 § första stycket<br>lagen (1998:702) om garantipension.</p>
<p>Vid beräkning av sådan försäkringstid som avses i 2 kap. 3 § lagen om<br>garantipension skall som försäkringstid för garantipension till änkepen-<br>sion även bosättningstid i hemlandet tillgodoräknas för den avlidne från<br>och med det år då han fyllde 16 år till och med det år då han fyllde 24 år.</p>
<p>20 § Som försäkringstid för garantipension till änkepension skall även<br>tillgodoräknas tid från och med det år då dödsfallet inträffade till och med<br>det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år (framtida försäkringstid).</p>
<p>Om det för den avlidne inte kan tillgodoräknas försäkringstid med<br>minst fyra femtedelar av tiden från och med det år då han fyllde 16 år till<br>och med året före dödsfallet, skall som framtida försäkringstid tillgodo-<br>räknas så stor andel av tiden från och med året för dödsfallet till och med<br>det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år som motsvarar förhållandet<br>mellan den försäkringstid som kan tillgodoräknas från och med det år då<br>den avlidne fyllde 16 år till och med året före dödsfallet och fyra femte-<br>delar av hela sistnämnda tidsperiod.</p>
<p>Vid beräkningen skall försäkringstiden sättas ned till närmaste hela<br>antal månader.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>20</p>
<p>21 § Den sammanlagda försäkringstiden för garantipension skall sättas Prop. 1999/2000:91<br>ned till närmaste hela antal år.</p>
<p>22 § Utges garantipension med tillämpning av 14 § första stycket 2 och<br>hade den pensionsberättigade inte fyllt 50 år vid mannens död eller vid<br>den tidpunkt som avses i 14 § andra stycket, skall garantipensionens bas-<br>nivå minskas. Minskningen skall ske med en femtondel för varje år som<br>det antal år som den pensionsberättigade fyllt vid mannens död eller vid<br>den tidpunkt som avses i 14 § andra stycket understiger 50.</p>
<p>23 § Om det för den avlidne inte kan tillgodoräknas 40 års försäkringstid<br>för garantipension skall garantipensionens basnivå avkortas till så stor<br>andel av 2,13 gånger prisbasbeloppet som svarar mot förhållandet mellan<br>det antal år för vilka försäkringstid kan tillgodoräknas och talet 40.</p>
<p>Avkortning enligt denna paragraf skall ske efter sådan minskning som<br>avses i 22 §.</p>
<h4>7 kap. Utbetalning av efterlevandepension och efterlevandestöd<br>till barn, m.m.</h4>
<p>Ansökan om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, m.m.</p>
<p>1 § Efterlevandepension och efterlevandestöd till barn betalas ut efter<br>ansökan. Sådan ansökan skall göras skriftligen hos den allmänna försäk-<br>ringskassan.</p>
<p>2 § Efterlevandepension och efterlevandestöd till barn utges från och med<br>den månad då dödsfallet inträffat eller, om den avlidne vid sin död uppbar<br>ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension<br>eller förtidspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, från<br>och med månaden efter den då dödsfallet inträffade.</p>
<p>Inträder rätten till efterlevandepension eller efterlevandestöd till barn<br>vid annan tidpunkt än som avses i första stycket, skall förmånen betalas ut<br>från och med den månad då rätten inträdde.</p>
<p>Efterlevandepension får inte betalas ut för längre tid tillbaka än tre<br>månader eller, i fråga om barnpension eller efterlevandestöd till barn, två<br>år före ansökningsmånaden.</p>
<p>3 § Vid utbetalning av efterlevandepension för tid före ansökningsmåna-<br>den skall beloppet minskas om det för samma tid tidigare har betalats ut<br>efterlevandepension till annan eller andra efterlevande. Minskningen skall<br>ske med det belopp som överstiger vad som skulle ha utgetts om beslutet<br>om den förstnämnda efterlevandepensionen förelegat vid utbetalningen av<br>den eller de andra efterlevandepensionerna.</p>
<p>4 § Uttag av efterlevandepension enligt denna lag får avbrytas genom<br>skriftlig anmälan till den allmänna försäkringskassan. Sådan anmälan<br>skall ha kommit in till den allmänna försäkringskassan senast månaden<br>före den månad som ändringen avser.</p>
<p>21</p>
<p>5 § Efterlevandepension och efterlevandestöd till barn utges till och med<br>den månad då rätten till förmånen upphör. Omställningspension, sådan<br>del av änkepension som avses i 6 kap. 5 § första stycket 2 samt garanti-<br>pension till omställningspension och änkepension utges dock längst till<br>och med månaden före den då den efterlevande fyller 65 är.</p>
<p>Ändring av efterlevandepension och efterlevandestöd till barn skall<br>gälla från och med månaden efter den månad då anledningen till änd-<br>ringen uppkom.</p>
<p>6 § Har någon försvunnit och kan det antas att han eller hon har avlidit,<br>har efterlevande till honom eller henne rätt till efterlevandepension eller<br>efterlevandestöd till barn. Som villkor för utbetalning av pension eller<br>efterlevandestöd får det dock krävas en förklaring på heder och samvete<br>av den efterlevande att denne inte vet om den försvunna personen är i<br>livet. I fråga om en omyndig får sådan förklaring krävas från hans eller<br>hennes förmyndare. Förklaring kan också krävas av en god man eller för-<br>valtare som har förordnats enligt föräldrabalken. Visar det sig senare att<br>den försvunna personen lever, skall pension och efterlevandestöd inte<br>fortsätta att utges.</p>
<p>7 § Den som genom brottslig gärning uppsåtligen har berövat någon<br>annan livet eller medverkat till brottet enligt 23 kap. 4 eller 5 § brotts-<br>balken har inte rätt till efterlevandepension eller efterlevandestöd till barn<br>efter den avlidne.</p>
<p>Efterlevandepension och efterlevandestöd får dras in eller skäligen<br>sättas ned, om den efterlevande på annat sätt än vad som sägs i första<br>stycket har vållat dödsfallet genom en handling för vilken ansvar ådömts<br>honom eller henne genom dom som vunnit laga kraft.</p>
<p>Utbetalning av pension och efterlevandestöd till barn</p>
<p>8 § Pension och efterlevandestöd till barn skall betalas ut månadsvis.<br>Årspension och efterlevandestöd som beräknas komma att uppgå till<br>högst 2 400 kr skall dock, om det inte finns särskilda skäl, betalas ut i<br>efterskott en eller två gånger per år. Efter överenskommelse med den<br>efterlevande får utbetalning även i annat fall ske en eller två gånger per år.</p>
<p>Vid beräkning av efterlevandepension och efterlevandestöd skall den<br>totala årliga ersättningen avrundas till närmaste hela krontal som är del-<br>bart med tolv.</p>
<p>Vid samtidig utbetalning av garantipension eller efterlevandestöd och<br>inkomstgrundad efterlevandepension eller änkepension skall avrund-<br>ningen enligt andra stycket ske på garantipensionen eller efterlevande-<br>stödet.</p>
<p>9 § Om en person som är berättigad till efterlevandepension eller efter-<br>levandestöd till barn i väsentlig omfattning har fått sin försöijning genom<br>ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (1980:620) utan villkor om<br>återbetalning, får retroaktivt beviljad sådan pension eller efterlevandestöd<br>betalas ut till socialnämnden till den del ersättningen motsvarar vad<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>22</p>
<p>socialnämnden sammanlagt har betalat ut till den ersättningsberättigades<br>och dennes familjs försöijning för den tid som den retroaktiva ersätt-<br>ningen avser.</p>
<p>Samordning med livränta, m.m.</p>
<p>10 § Efterlevandepensionen och efterlevandestödet till barn skall minskas<br>enligt vad som sägs i 11-13 §§ för en efterlevande som har rätt till liv-<br>ränta på grund av obligatorisk försäkring enligt lagen (1916:235) om för-<br>säkring för olycksfall i arbete, lagen (1929:131) om försäkring för vissa<br>yrkessjukdomar eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller som<br>enligt annan författning eller enligt regeringens förordnande har rätt till<br>annan livränta, som bestäms av eller betalas ut av Riksförsäkringsverket.<br>Motsvarande skall gälla i fall då livränta utges enligt utländsk lagstiftning<br>om yrkesskadeförsäkring. Minskning skall däremot inte ske på grund av<br>livränta som utges enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller<br>annan livränta som bestäms med tillämpning av nämnda lag. Har livränta<br>eller del av livränta eller livränta för viss tid bytts ut mot ett<br>engångsbelopp, skall det vid beräkning enligt 11-13 §§ anses som om<br>livränta utges eller som om den livränta som utges har höjts med ett be-<br>lopp som svarar mot engångsbeloppet enligt de försäkringstekniska grun-<br>der som tillämpas vid utbytet.</p>
<p>11 § Vid beräkning enligt 10 § skall summan av barnpension och efter-<br>levandestöd till barn minskas med tre fjärdedelar av vaije livränta som<br>överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet och som barnet för samma tid<br>har rätt till såsom efterlevande. Minskningen skall i första hand göras på<br>efterlevandestödet. Avdrag på barnpension får dock göras endast om den<br>avlidne kunnat tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst ett år när<br>skadan inträffade.</p>
<p>Barnpension skall dock aldrig, på grund av bestämmelserna i denna<br>paragraf, tillsammans med efterlevandestöd understiga en fjärdedel av det<br>belopp som anges i 3 kap. 2 §.</p>
<p>12 § Vid beräkning enligt 10 § skall summan av omställningspension och<br>garantipension till sådan pension minskas med tre fjärdedelar av varje<br>livränta som överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet och som den pen-<br>sionsberättigade för samma tid har rätt till såsom efterlevande. Minsk-<br>ningen skall i första hand göras på garantipensionen. Avdrag på omställ-<br>ningspension får dock göras endast om den avlidne kunnat tillgodoräkna<br>sig pensionspoäng för minst ett år när skadan inträffade.</p>
<p>13 § Vid beräkning enligt 10 § skall summan av änkepension och garan-<br>tipension till sådan pension minskas med tre fjärdedelar av vaije livränta<br>som överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet och som den pensionsbe-<br>rättigade för samma tid har rätt till såsom efterlevande. Minskningen skall<br>i första hand göras på garantipensionen och därefter på sådan del av<br>änkepension som avses i 6 kap. 5 § första stycket 2. Avdrag på sådan del<br>av änkepension som avses i 6 kap. 5 § första stycket 1 får dock göras en-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>23</p>
<p>dast om den avlidne kunnat tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst ett<br>år när skadan inträffade.</p>
<p>Änkepension skall dock aldrig, på grund av bestämmelserna i denna<br>paragraf, tillsammans med utgiven garantipension till sådan pension för<br>månad räknat understiga nio procent av prisbasbeloppet.</p>
<p>14 § Om en pensionsberättigad som avses i 4 eller 6 kap. sedan minst<br>trettio dagar i följd är intagen i kriminal vårdsanstalt eller är häktad skall,<br>från och med den trettioförsta dagen, garantipension enligt denna lag ut-<br>ges med högst ett belopp som innebär att garantipensionen tillsammans<br>med inkomstgrundad efterlevandepension eller änkepension enligt denna<br>lag uppgår till för månad räknat 4,5 procent av prisbasbeloppet. Såsom<br>intagen räknas även den som olovligen avvikit från anstalt eller vistas<br>utom anstalt med anledning av permission. Skall garantipensionen dras in<br>för del av en kalendermånad, beräknas garantipensionen för vaije dag till<br>en trettiondel av månadsbeloppet och avrundas till närmaste krontal.</p>
<p>Om ett barn sedan minst trettio dagar i följd på statens bekostnad vår-<br>dats på anstalt eller annars fått kost och bostad, får efterlevandestöd till<br>barn enligt 3 kap. inte utges. Sådan förmån får dock utges för tid då<br>barnet är inackorderat vid sameskola. Skall efterlevandestödet dras in för<br>del av en kalendermånad, beräknas efterlevandestödet för vaije dag till en<br>trettiondel av månadsbeloppet och avrundas till närmaste krontal.</p>
<p>I fråga om en elev i specialskola får efterlevandestöd utges utan hinder<br>av bestämmelserna i andra stycket för tid då eleven vistas utom skolan.<br>För sådan tid skall 16 § andra stycket lagen (1998:703) om handikapper-<br>sättning och vårdbidrag tillämpas på motsvarande sätt.</p>
<h4>8 kap. Övriga bestämmelser</h4>
<p>Beslut om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn</p>
<p>1 § Ett beslut i ett ärende enligt denna lag skall fattas av den allmänna<br>försäkringskassa som enligt 5 kap. socialförsäkringslagen (1999:799)<br>skall avgöra ett ärende som gäller den efterlevande.</p>
<p>2 § För ett beslut om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn<br>gäller i tillämpliga delar 13 kap. 5 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad<br>ålderspension om beslut genom automatiserad behandling samt ändring<br>och omprövning av sådana beslut.</p>
<p>Ändring, omprövning och överklagande av beslut</p>
<p>3 § Ett beslut om efterlevandepension skall ändras om det föranleds av en<br>ändring som gjorts beträffande den pensionsbehållning eller den pen-<br>sionspoäng enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension<br>som legat till grund för beräkningen av efterlevandepensionen.</p>
<p>Ett beslut om garantipension eller efterlevandestöd till barn enligt<br>denna lag skall ändras om storleken av garantipensionen eller efterlevan-<br>destödet påverkas av en ändring som gjorts beträffande den inkomstgrun-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>24</p>
<p>dade efterlevandepension eller änkepensionen som legat till grund för Prop. 1999/2000:91<br>beräkning av garantipensionen eller efterlevandestödet.</p>
<p>4 § För omprövning och överklagande av ett beslut om efterlevandepen-<br>sion eller efterlevandestöd till barn gäller i tillämpliga delar följande be-<br>stämmelser om pension i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålders-<br>pension:</p>
<p>- 13 kap. 9 § första stycket samt 11-13, 15 och 16 §§ om omprövning,<br>och</p>
<p>- 13 kap. 17 och 18 §§, 19 § andra och tredje styckena, 20 och 21 §§,<br>22 § andra och tredje styckena samt 23 § om överklagande.</p>
<p>Bestämmelsen i 13 kap. 13 § andra stycket lagen om inkomstgrundad<br>ålderspension skall gälla även i fall då den avlidne har lämnat oriktiga<br>uppgifter eller underlåtit att fullgöra en uppgifts- eller anmälnings-<br>skyldighet.</p>
<p>Åtgärder på grund av felaktig utbetalning av efterlevandepension och<br>efterlevandestöd till barn, m.m.</p>
<p>5 § Den allmänna försäkringskassan skall besluta om återbetalning av<br>efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, om den efterlevande<br>eller den avlidne genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att<br>underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet har orsakat<br>att pensionen eller efterlevandestödet har lämnats felaktigt eller med ett<br>för högt belopp. Detsamma gäller om efterlevandepension eller efter-<br>levandestöd i annat fall har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp<br>och den som uppburit förmånen har insett eller skäligen borde ha insett<br>detta.</p>
<p>Har efterlevandepension betalats ut enligt denna lag och minskas där-<br>efter pensionsrätt eller pensionspoäng enligt lagen (1998:674) om in-<br>komstgrundad ålderspension på grund av bristande eller underlåten av-<br>giftsbetalning, skall försäkringskassan besluta om återbetalning av för<br>mycket utbetald pension.</p>
<p>Den som uppburit för mycket efterlevandepension eller efterlevande-<br>stöd till barn enligt denna lag är skyldig att betala tillbaka sådan pension<br>eller sådant efterlevandestöd endast om beslut om återbetalning meddelats<br>enligt första eller andra stycket. Om det finns särskilda skäl, får<br>försäkringskassan helt eller delvis efterge kravet på återbetalning.</p>
<p>6 § Har allmän försäkringskassa enligt 5 § beslutat om återbetalning av<br>inkomstgrundad efterlevandepension eller änkepension och beviljas till<br>följd av beslutet om sänkt sådan pension garantipension enligt 4 kap. 6 §<br>eller 6 kap. 14 § eller efterlevandestöd till barn enligt 3 kap. 1 § retroak-<br>tivt för samma tid, skall avdrag för den återkrävda pensionen göras på den<br>retroaktivt beviljade förmånen i den mån betalning inte skett.</p>
<p>Om allmän försäkringskassa enligt 5 § beslutat om återbetalning av<br>garantipension till omställningspension eller till änkepension eller efter-<br>levandestöd till barn skall avdrag för den återkrävda garantipensionen<br>eller det återkrävda efterlevandestödet göras på retroaktivt beviljad in-<br></p>
<p>25</p>
<p>komstgrundad efterlevandepension eller änkepension som avser samma Prop. 1999/2000:91<br>tid som garantipensionen eller efterlevandestödet, i den mån betalning<br>inte skett.</p>
<p>7 § Avdrag på pension och efterlevandestöd till barn enligt denna lag får<br>göras med skäligt belopp om den efterlevande enligt beslut av en allmän<br>försäkringskassa är återbetalningsskyldig för en ersättning som har utgetts<br>på grund av denna lag eller en annan författning.</p>
<p>8 § Om en ersättning enligt denna lag eller en annan författning har be-<br>talats ut efter beslut av en allmän försäkringskassa och beviljas senare<br>pension eller efterlevandestöd retroaktivt enligt denna lag för samma tid<br>som för den tidigare utbetalade ersättningen, skall avdrag göras på den<br>retroaktiva ersättningen. Detta avdrag skall motsvara det belopp som<br>överstiger vad som skulle ha betalats ut för perioden om beslut om båda<br>ersättningarna hade fattats samtidigt.</p>
<p>Uppgiftsskyldighet m.m.</p>
<p>9 § Den som har rätt till ersättning enligt denna lag är skyldig att lämna de<br>uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av lagen. Om den<br>efterlevande är omyndig eller har en god man eller förvaltare enligt för-<br>äldrabalken åligger uppgiftsskyldigheten i stället förmyndaren eller, om<br>det kan anses ingå i uppdraget, den gode mannen eller förvaltaren.</p>
<p>Uppgifter som en enskild skall lämna om faktiska förhållanden skall<br>lämnas på heder och samvete om inte särskilda skäl talar mot det.</p>
<p>10 § Följande bestämmelser i lagen (1998:674) om inkomstgrundad<br>ålderspension skall också tillämpas på efterlevandepension och efter-<br>levandestöd till barn:</p>
<p>- 15 kap. 1 § om Riksförsäkringsverkets skyldigheter,</p>
<p>- 15 kap. 3 § första stycket första meningen och andra stycket om<br>underrättelse till en enskild,</p>
<p>- 15 kap. 11 och 13 §§ om uppgiftsskyldighet,</p>
<p>- 15 kap. 15 § om undantag från sekretess,</p>
<p>- 15 kap. 16 § om utmätning, pantsättning och överlåtelse,</p>
<p>- 15 kap. 17 § om preskription.</p>
<p>Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen<br>(2000:000) om införande av lagen (2000:000) om efterlevandepension<br>och efterlevandestöd till barn.</p>
<p>26</p>
<h3>2.2 Förslag till lag om införande av lagen (2000:000) om<br>efterlevandepension och efterlevandestöd till barn</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>Allmänna bestämmelser</p>
<p>1 § Lagen (2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till<br>barn och denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Bestämmelserna i<br>lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn gäller också,<br>om inte annat följer av 2-20 §§, i fall då rätten till efterlevandepension<br>eller efterlevandestöd grundas på dödsfall som inträffat före ikraftträdan-<br>det.</p>
<p>2 § Efterlevandepension och efterlevandestöd till barn enligt lagen<br>(2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn skall<br>utan ansökan betalas ut fr.o.m. januari 2003 till den som vid utgången av<br>år 2002 uppbär efterlevandepension enligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring eller underhållsstöd enligt lagen (1996:1030) om underhålls-<br>stöd, under förutsättning att rätt till förmånen föreligger enligt först-<br>nämnda lag eller denna lag.</p>
<p>3 § Med försäkringstid för garantipension enligt lagen (2000:000) om<br>efterlevandepension och efterlevandestöd till barn skall för tid före den<br>1 januari 2003 avses bosättningstid enligt 5 kap. lagen (1962:381) om all-<br>män försäkring i kapitlets lydelse före den 1 januari 2003.</p>
<p>Barnpension och efterlevandestöd till barn</p>
<p>4 § I fråga om barnpension på grund av dödsfall som inträffat före ikraft-<br>trädandet skall, i stället för vad som föreskrivs i 2 kap. 3 och 4 §§ lagen<br>(2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, gälla<br>följande.</p>
<p>Barnpension skall beräknas som summan av</p>
<p>1. 30 procent av hel förtidspension, beräknad enligt 13 kap. 2 och 3 §§<br>lagen (1962:381) om allmän försäkring i paragrafernas lydelse före den<br>1 januari 2003, som den avlidne var berättigad till när han eller hon avled<br>eller skulle ha varit berättigad till, om rätt till sådan pension hade inträtt<br>vid tidpunkten för dödsfallet, eller 30 procent av inkomstgrundad ålders-<br>pension, beräknad enligt 6 kap. 2§ 1 samt 3 och 14-16 §§ lagen<br>(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och 19-22 §§ lagen<br>(1998:675) om införande av lagen om inkomstgrundad ålderspension, om<br>den avlidne vid dödsfallet var berättigad till sådan pension, och</p>
<p>2. 25 procent av det för år 2003 gällande prisbasbeloppet.</p>
<p>Är flera barn berättigade till barnpension efter den försäkrade, skall det<br>i andra stycket 1 nämnda procenttalet ökas med 20 för vaije barn utöver<br>det första. Detta belopp skall därefter delas lika mellan barnen. Vid be-<br>räkning av beloppet enligt andra stycket 1 skall bestämmelserna i 14 kap.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>27</p>
<p>8 § lagen om allmän försäkring i dessa bestämmelsers lydelse före den<br>1 januari 2003 ha fortsatt tillämpning.</p>
<p>Vid beräkning av beloppet enligt andra stycket 2 skall bestämmelserna i<br>5 kap. 1, 3-7 och 11 §§ lagen om allmän försäkring och punkt 3 i över-<br>gångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om ändring i lagen om all-<br>män försäkring, i dessa bestämmelsers lydelse före den 1 januari 2003,<br>tillämpas.</p>
<p>5 § I fråga om efterlevande barn som vid utgången av år 2002 uppbär<br>tilläggspension i form av barnpension enligt punkten 2 i övergångsbe-<br>stämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring på grund av dödsfall som inträffat före den 1 januari<br>1990 skall bestämmelserna i 4 § gälla med det undantaget att talet 30 i 4 §<br>andra stycket 1 skall bytas ut mot talet 40, om barnpension i form av<br>tilläggspension vid ikraftträdandet utges med denna andel till ett barn.</p>
<p>Omställningspension och garantipension</p>
<p>6 § I fråga om omställningspension på grund av dödsfall som inträffat<br>före ikraftträdandet skall, i stället för vad som föreskrivs i 4 kap. 1-3 och<br>5 §§ lagen (2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till<br>barn, gälla följande.</p>
<p>I fråga om rätten till omställningspension skall 14 kap. 4 § första<br>stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring i dess lydelse före den<br>1 januari 2003 ha fortsatt tillämpning.</p>
<p>Omställningspension skall beräknas som summan av</p>
<p>1. 40 procent eller, om det efter den avlidne finns bam som har rätt till<br>barnpension enligt 2 kap. 1 och 2 §§ lagen (2000:000) om efterlevande-<br>pension och efterlevandestöd till bam efter honom eller henne, 20 procent<br>av den förtidspension eller ålderspension som anges i 4 § andra stycket 1,<br>och</p>
<p>2. 90 procent av det för år 2003 gällande prisbasbeloppet.</p>
<p>Vid beräkning av beloppet enligt tredje stycket 1 skall bestämmelserna i<br>14 kap. 8 § lagen om allmän försäkring, i dessa bestämmelsers lydelse<br>före den 1 januari 2003, ha fortsatt tillämpning.</p>
<p>Vid beräkning av beloppet enligt tredje stycket 2 skall bestämmelserna i<br>5 kap. I, 3-7 och 11 §§ lagen om allmän försäkring samt punkt 3 i<br>övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om ändring i lagen om<br>allmän försäkring, i dessa bestämmelsers lydelse före den 1 januari 2003,<br>tillämpas.</p>
<p>7 § I fråga om garantipension till omställningspension på grund av döds-<br>fall som inträffat före ikraftträdandet skall, i stället för vad som sägs i<br>4 kap. 6-12 §§ lagen (2000:000) om efterlevandepension och<br>efterlevandestöd till bam, gälla följande.</p>
<p>En efterlevande som är bosatt i Sverige skall, om villkoren i 8 kap. 4<br>och 5 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring i dessa bestämmelsers<br>lydelse före den 1 januari 2003 är uppfyllda och om minst tre års bosätt-</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>28</p>
<p>ningstid eller minst tre år med pensionspoäng kan tillgodoräknas för den Prop. 1999/2000:91<br>avlidne, ha rätt till garantipension beräknad enligt tredje-sjunde styckena.</p>
<p>Till grund för beräkning av garantipension skall ligga den omställ-<br>ningspension som den efterlevande har rätt till. Med omställningspension<br>avses även efterlevandepension enligt utländsk lagstiftning som inte är att<br>likställa med garantipension enligt denna lag.</p>
<p>För en efterlevande som helt saknar rätt till omställningspension eller<br>vars omställningspension inte överstiger 1,49 gånger prisbasbeloppet skall<br>den årliga garantipensionen motsvara 2,15 gånger prisbasbeloppet (bas-<br>nivån) minskat med ett belopp som motsvarar den nämnda omställ-<br>ningspensionen.</p>
<p>För en efterlevande, som har rätt till omställningspension som över-<br>stiger 1,49 gånger prisbasbeloppet, skall den årliga garantipensionen<br>motsvara skillnaden mellan 0,66 gånger prisbasbeloppet och 44 procent<br>av den del av omställningspensionen som överstiger 1,49 gånger prisbas-<br>beloppet.</p>
<p>Vid beräkning av garantipension enligt tredje-femte styckena skall, om<br>inte annat följer av sjunde stycket, bestämmelserna i 5 kap. 1, 3-7 och<br>11 §§ lagen om allmän försäkring och punkt 3 i övergångsbestäm-<br>melserna till lagen (1992:1277) om ändring i lagen om allmän försäkring,<br>i dessa bestämmelsers lydelse före den 1 januari 2003, tillämpas.</p>
<p>För en avliden för vilken det inte kan tillgodoräknas 40 års bosätt-<br>ningstid skall vid beräkning enligt 5 kap. 1 § första stycket b lagen om<br>allmän försäkring garantipensionens basnivå, 2,15 gånger prisbasbe-<br>loppet, minskas med en procent för varje år som det antal år för vilka<br>bosättningstid kan tillgodoräknas den avlidne understiger talet 40. Mot-<br>svarande avkortning skall göras av beloppen 1,49 respektive 0,66 gånger<br>prisbasbeloppet. Motsvarande skall gälla även fall då garantipensionen<br>beräknas enligt 5 kap. 1 § första stycket a lagen om allmän försäkring<br>med den ändringen att minskningen i stället skall göras med 1,8 procent<br>för varje år som det antal år för vilka pensionspoäng kan tillgodoräknas<br>den avlidne understiger talet 30.</p>
<p>Särskild efterlevandepension och garantipension</p>
<p>8 § En efterlevande som vid utgången av år 2002 uppbär eller hade rätt till<br>folkpension eller tilläggspension i form av särskild efterlevandepension<br>enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och som alltjämt uppfyller<br>förutsättningarna i 8 kap. 6-10 §§ och 14 kap. 5 § samma lag i<br>paragrafernas lydelse före den 1 januari 2003 har rätt till särskild efter-<br>levandepension och garantipension till sådan pension enligt bestämmel-<br>serna i denna paragraf.</p>
<p>I fråga om efterlevande som avses i denna paragraf och som i december<br>2002 uppbär partiell särskild efterlevandepension skall pensionen<br>beräknas och utges enligt följande:</p>
<p>med 85 procent av hel särskild efterlevandepension och garantipension<br>till den som haft tre fjärdedelar av hel särskild efterlevandepension,</p>
<p>med 65 procent av hel särskild efterlevandepension och garantipension<br>till den som haft halv särskild efterlevandepension,</p>
<p>29</p>
<p>med 28 procent av hel särskild efterlevandepension och garantipension Prop. 1999/2000:91<br>till den som haft en fjärdedel av hel särskild efterlevandepension.</p>
<p>Vid beräkningen av särskild efterlevandepension skall gälla vad som<br>föreskrivs i 6 § tredje-femte styckena. Den efterlevande skall vidare ha<br>rätt till garantipension som beräknas enligt bestämmelserna i 7 § tredje-<br>sjunde styckena. Därvid skall vad som där sägs om omställningspension<br>avse särskild efterlevandepension.</p>
<p>Bestämmelserna i 8 kap. 12 § lagen om allmän försäkring i deras lydel-<br>se före den 1 januari 2003 skall gälla även efter utgången av år 2002.<br>Därvid skall med särskild efterlevandepension likställas särskild efter-<br>levandepension och garantipension till sådan pension beräknad enligt<br>andra och tredje styckena. Minskning skall göras i första hand på garanti-<br>pension och därefter på beloppet enligt 6 § tredje stycket 2 före minskning<br>av annan särskild efterlevandepension.</p>
<p>Om den efterlevande har ålderspension enligt lagen (1998:674) om in-<br>komstgrundad ålderspension utges inte särskild efterlevandepension.</p>
<p>För efterlevande som avses i denna paragraf skall gälla vad som före-<br>skrivs dels om omställningspension och garantipension till sådan pension<br>i 1, 7 och 8 kap. lagen (2000:000) om efterlevandepension och efter-<br>levandestöd till bam, dels om särskild efterlevandepension i 16 kap. 1 §<br>tredje och femte styckena samt 2, 3, 7 a, 8 och 9 §§, 18 kap. 17 § och<br>20 kap. 3 § lagen om allmän försäkring i paragrafernas lydelse före den<br>1 januari 2003.</p>
<p>Änkepension och garantipension</p>
<p>9 § En efterlevande som vid utgången av år 2002 har rätt till folkpension<br>eller tilläggspension i form av änkepension enligt övergångsbe-<br>stämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring har rätt till änkepension och garantipension till sådan<br>pension enligt vad som föreskrivs i 10-18 §§. Detsamma skall gälla om<br>rätt till sådan änkepension uppkommer först efter ikraftträdandet men<br>grundar sig på dödsfall som inträffat dessförinnan. För änkepension och<br>garantipension till sådan pension enligt denna paragraf skall dessutom<br>gälla vad som föreskrivs i 1, 7 och 8 kap. lagen (2000:000) om efter-<br>levandepension och efterlevandestöd till bam.</p>
<p>10 § Har rätt till tilläggspension i form av änkepension uppkommit på<br>grand av ett dödsfall som inträffat före år 1990 skall änkan, oavsett när<br>hon är född och om inte annat sägs i andra-fjärde styckena, för tid efter år<br>2002 ha rätt till änkepension beräknad enligt 6 kap. 5 § första stycket samt<br>7 § lagen (2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till<br>bam. Detsamma skall gälla för änkor som är födda år 1929 eller tidigare<br>och vars rätt till tilläggspension i form av änkepension har uppkommit på<br>grand av dödsfall som inträffat under något av åren 1990-2002.</p>
<p>För rätt till änkepension beräknad enligt 6 kap. 5 § första stycket 2<br>lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn krävs att<br>villkoren i 6 kap. 3 § samma lag är uppfyllda.</p>
<p>30</p>
<p>För en änka som avses i första stycket och som har fyllt 65 år beräknas<br>änkepension med tillämpning av endast 6 kap. 5 § första stycket 1 lagen<br>om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam.</p>
<p>För bedömningen av om rätt till änkepension föreligger skall 6 kap. 4 §<br>lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn tillämpas.</p>
<p>11 § Har rätt till tilläggspension i form av änkepension uppkommit för en<br>änka som är född under något av åren 1930-1944 på grund av ett dödsfall<br>som inträffat under något av åren 1990-2002 skall hon, om inte annat<br>sägs i andra eller tredje stycket, för tid efter år 2002 ha rätt till änkepen-<br>sion beräknad enligt 6 kap. 5 § första stycket samt 7 och 9-12 §§ lagen<br>(2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam.</p>
<p>För rätt till änkepension beräknad enligt 6 kap. 5 § första stycket 2<br>lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam krävs att<br>villkoren i 6 kap. 3 § samma lag är uppfyllda.</p>
<p>För bedömningen av om rätt till änkepension föreligger skall 6 kap. 4 §<br>lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam tillämpas.</p>
<p>12 § Har rätt till tilläggspension i form av änkepension uppkommit för en<br>änka som är född år 1945 eller senare på grund av ett dödsfall som in-<br>träffat under något av åren 1990-2002 skall hon, om inte annat sägs i<br>andra eller tredje stycket, för tid efter år 2002 ha rätt till änkepension be-<br>räknad enligt 6 kap. 6-13 §§ lagen (2000:000) om efterlevandepension<br>och efterlevandestöd till bam.</p>
<p>För rätt till änkepension beräknad enligt 6 kap. 5 § första stycket 2<br>lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam krävs att<br>villkoren i 6 kap. 3 § samma lag är uppfyllda.</p>
<p>För bedömningen av om rätt till änkepension föreligger och med vilket<br>belopp sådan pension skall utges skall 1 kap. 6 § och 6 kap. 4 § lagen om<br>efterlevandepension och efterlevandestöd till bam tillämpas. Den minsk-<br>ning som avses i 1 kap. 6 § tredje stycket skall därvid i första hand göras<br>på garantipension till änkepension.</p>
<p>13 § För änkor som avses i 10 och 11 §§ skall sådan del av änkepension<br>som avses i 6 kap. 5 § första stycket 1 lagen (2000:000) om efterlevande-<br>pension och efterlevandestöd till bam beräknas med tillämpning även av</p>
<p>13 kap. 2 § första stycket tredje meningen lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring.</p>
<p>14 § I fall som avses i 10-12 §§ skall beräkningen ske på grundval av<br>prisbasbeloppet för år 2003 i stället för prisbasbeloppet för dödsfallsåret.</p>
<p>15 § Har rätt till folkpension i form av änkepension uppkommit på grund<br>av ett dödsfall som inträffat före år 1990 eller, såvitt gäller en änka som är<br>född år 1944 eller tidigare, på grund av ett dödsfall som inträffat under<br>något av åren 1990-2002, skall änkan för tid efter år 2002 ha rätt till<br>garantipension till änkepension under de förutsättningar och i den ut-<br>sträckning som följer av bestämmelserna i 6 kap. 14-17 och 22 §§ lagen<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>31</p>
<p>(2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam samt Prop. 1999/2000:91<br>7 § fjärde och femte styckena denna lag.</p>
<p>16 § Har rätt till folkpension i form av änkepension uppkommit för en<br>änka som är född år 1945 eller senare på grund av ett dödsfall som in-<br>träffat under något av åren 1990-2002, skall änkan för tid efter år 2002 ha<br>rätt till garantipension till änkepension under de förutsättningar och i den<br>utsträckning som följer av bestämmelserna i 1 kap. 6 § tredje stycket,<br>6 kap. 14-17 och 22 §§ lagen (2000:000) om efterlevandepension och<br>efterlevandestöd till bam samt 7 § fjärde och femte styckena denna lag.<br>För en änka som avses i denna paragraf utges garantipensionen i för-<br>hållande till det antal år för vilka den avlidne maken vid utgången av år<br>1989 tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggspension. För en avliden<br>som inte kan tillgodoräknas 30 år med intjänade pensionspoäng, skall<br>garantipensionens basnivå, 2,15 gånger prisbasbeloppet, minskas med 1,8<br>procent för varje år som det antal år för vilka pensionspoäng kan tillgodo-<br>räknas den avlidne understiger talet 30. Motsvarande avkortning skall<br>göras av beloppen 1,49 respektive 0,66 gånger prisbasbeloppet. Avkort-<br>ning enligt denna paragraf skall ske efter sådan minskning som avses i<br>6 kap. 22 § lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam.</p>
<p>17 § Vid beräkning av änkepension enligt 6 kap. 5 § första stycket 2 lagen<br>(2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam samt av<br>garantipension enligt 7 § denna lag till en änka som avses i 10, 11 eller 15<br>§ skall, om inte annat följer av andra stycket, bestämmelserna i 5 kap. 1,<br>3-7 och 11 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring samt punkterna 3<br>och 5 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om ändring i<br>lagen om allmän försäkring, i dessa bestämmelsers lydelse före den 1<br>januari 2003, tillämpas.</p>
<p>För en avliden för vilken det inte kan tillgodoräknas 40 års bosätt-<br>ningstid skall vid beräkning enligt 5 kap. 1 § första stycket b lagen om<br>allmän försäkring garantipensionens basnivå, 2,15 gånger prisbasbeloppet<br>minskas med en procent för vaije år som det antal år för vilka bo-<br>sättningstid kan tillgodoräknas den avlidne understiger talet 40. Mot-<br>svarande avkortning skall göras av beloppen 1,49 respektive 0,66 gånger<br>prisbasbeloppet. Motsvarande skall gälla även fall då garantipensionen<br>beräknas enligt 5 kap. 1 § första stycket a lagen om allmän försäkring, i<br>detta lagrums lydelse före den 1 januari 2003, med den ändringen att<br>minskningen i stället skall göras med 1,8 procent för vaije år som det<br>antal år för vilka pensionspoäng kan tillgodoräknas för den avlidne<br>understiger talet 30.</p>
<p>Avkortning enligt denna paragraf skall ske efter sådan minskning som<br>avses i 6 kap. 7 och 22 §§ lagen om efterlevandepension och efter-<br>levandestöd till bam.</p>
<p>18 § Om en änka som avses i 10 § har beviljats tilläggspension i form av<br>änkepension före den 1 januari 1990 och denna dragits in före denna tid-<br>punkt till följd av att hon ingått äktenskap, skall vid tillämpningen av<br>6 kap. 4 § lagen (2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd</p>
<p>32</p>
<p>till bam gälla att änkepensionen skall börja betalas ut på nytt även i fall då<br>det nya äktenskapet upplöses efter att ha bestått i fem år eller mer, dock<br>under förutsättning att detta äktenskap ingåtts efter den dag då mannen<br>fyllde 60 år.</p>
<p>Samordning med livränta</p>
<p>19 § Om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam har beviljats<br>på grund av dödsfall som inträffat före ikraftträdandet skall minskning<br>enligt 7 kap. 11-13 §§ lagen (2000:000) om efterlevandepension och<br>efterlevandestöd till bam göras med 45 procent av vaije livränta som<br>överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet. Minskningen skall göras på det<br>belopp som anges i 4 § andra stycket 2 respektive 6 § tredje stycket 2 före<br>minskning av annan tilläggspension.</p>
<p>20 § I fall som avses i 4, 6 och 8 §§ denna lag skall bestämmelserna i<br>7 kap. 11 § första stycket sista meningen och 12 § sista meningen lagen<br>(2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam<br>tillämpas endast på pension som beräknats enligt 4 § andra stycket 1 och<br>6 § tredje stycket 1.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>33</p>
<p>2 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 91</p>
<h3>2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 5 kap. 11 §, 8 kap., 10 kap. 4 §, 14 kap.,<br>16 kap. 3, 7 a. 10 och 11 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring<sup>1</sup>,<br>punkterna 2-10, 13, 14 och 18-20 i övergångsbestämmelserna till lagen<br>(1988:881) om ändring i nämnda lag samt punkten 5 i övergångs-<br>bestämmelserna till lagen (1992:1277) om ändring i nämnda lag skall<br>upphöra att gälla.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre föreskrifter om<br>efterlevandepension gäller fortfarande för pension som avser tid före<br>ikraftträdandet.</p>
<p>Lagen omtryckt 1982:120.<br>Senaste lydelse av<br>5 kap. 11 § 1992:1277<br>8 kap. 1 § 1988:881<br>8 kap. 2 § 1999:1397<br>8 kap. 3 § 1988:881<br>8 kap. 4 § 1996:1587<br>8 kap. 5 § 1988:881<br>8 kap. 6 § 1992:1702<br>8 kap. 7 § 1992:1702<br>8 kap. 8 § 1988:881<br>8 kap. 9 § 1992:1277<br>8 kap. 10 § 1988:881<br>8 kap. 11 § 1996:1587<br>8 kap. 12 § 1999:1397<br>10 kap. 4 § 1988:881<br>14 kap. 1 § 1988:881<br>14 kap. 2 § 1988:881</p>
<p>14 kap. 3 § 1997:1040</p>
<p>14 kap. 4 § 1988:881</p>
<p>14 kap. 5 § 1988:881</p>
<p>14 kap. 6 § 1988:881</p>
<p>14 kap. 7 § 1992:1277</p>
<p>14 kap. 8 § 1988:881</p>
<p>16 kap. 3 § 1988:881</p>
<p>16 kap. 7 a§ 1988:881</p>
<p>16 kap. 10 § 1988:1327</p>
<p>16 kap. 11 § 1988:881<br>punkt 2 1996:1587<br>punkt 5 (till 1988:881) 1996:1587<br>punkt 6 1996:1587<br>punkt 8 1998:677<br>punkt 18 1997:1312<br>punkt 19 1996:1587<br>punkt 20 1996:1587.</p>
<p>34</p>
<p>2.4</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1962:382) Prop. 1999/2000:91</h3>
<h3>angående införande av lagen om allmän försäkring</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 16, 17 och 32 §§ lagen (1962:382) angående<br>införande av lagen om allmän försäkring<sup>1</sup> skall upphöra att gälla.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre föreskrifter gäller<br>fortfarande för änkepension som avser tid före ikraftträdandet.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse av</p>
<p>16 § 1996:1588</p>
<p>32 § 1999:801.</p>
<p>35</p>
<h3>2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om<br>arbetsskadeförsäkring</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:380) om arbetsskadeför-<br>säkring<sup>1</sup></p>
<p>dels att 5 kap. 7 och 9 §§ skall upphöra att gälla,</p>
<p>dels att 5 kap. 2, 4, 6, 8 och 11 §§, 6 kap. 1 och 7 §§ samt 8 kap. 4 §<br>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>5 kap.</p>
<h4>2§</h4>
<p>Om en försäkrad har avlidit till följd av arbetsskada, har hans efter-<br>levande rätt till livränta enligt detta kapitel.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Livränta utges i form av bamliv-<br>ränta till den försäkrades efter-<br>levande bam och i form av om-<br>ställningslivränta och särskild<br>efterlevandelivränta till den för-<br>säkrades efterlevande make.</p>
<p>Med efterlevande make likställs i<br>fråga om rätt till omställningsliv-<br>ränta och särskild efterlevandeliv-<br>ränta den som, utan att vara gift,<br>stadigvarande sammanbodde med<br>en icke gift försäkrad vid dennes<br>död och som tidigare har varit gift<br>med eller har eller har haft eller då<br>väntade bam med den försäkrade.</p>
<p>Bam till en avliden försäkrad har<br>rätt till livränta för tid till och med<br>den månad då barnet fyller 18 år<br>eller, under de förutsättningar som<br>anges i 8 kap. 2 § andra och tredje<br>styckena lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring, längst till och<br>med juni månad det år då barnet<br>fyller 20 år.</p>
<p>Livränta utges i form av bamliv-<br>ränta till den försäkrades efter-<br>levande bam och i form av om-<br>ställningslivränta till den försäkra-<br>des efterlevande make.</p>
<p>Med efterlevande make likställs i<br>fråga om rätt till omställningsliv-<br>ränta den som, utan att vara gift,<br>stadigvarande sammanbodde med<br>en icke gift försäkrad vid dennes<br>död och som tidigare har varit gift<br>med eller har eller har haft eller då<br>väntade bam med den försäkrade.</p>
<h4>4§</h4>
<p>Bam till en avliden försäkrad har<br>rätt till livränta för tid till och med<br>den månad då barnet fyller 18 år<br>eller, under de förutsättningar som<br>anges i 2 kap. 2 § andra-fjärde<br>styckena lagen (2000:000) om<br>efterlevandepension och efter-<br>levandestöd till bam, längst till och<br>med juni månad det år då barnet<br>fyller 20 år.</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1993:357.</p>
<p>36</p>
<p>Bestämmelserna i 20 kap. 2 §<br>fjärde stycket lagen om allmän<br>försäkring tillämpas även i fråga<br>om rätt till livränta enligt denna<br>paragraf.</p>
<p>Rätt till omställningslivränta har<br>efterlevande make under de när-</p>
<p>Bestämmelsema i 2 kap. 1 §<br>andra stycket lagen om efterlevan-<br>depension och efterlevandestöd till<br>bam tillämpas även i fråga om rätt<br>till livränta enligt denna paragraf.</p>
<h4>6§</h4>
<p>Rätt till omställningslivränta har<br>efterlevande make under de när-</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>mare förutsättningar och för den<br>tid som anges i fråga om omställ-<br>ningspension i 8 kap. 4 och 5 §§<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring.</p>
<p>mare förutsättningar och för den<br>tid som anges i fråga om omställ-<br>ningspension i 4 kap. 1-4 §§ lagen<br>(2000:000) om efterlevandepen-<br>sion och efterlevandestöd till bam.</p>
<p>Omställningslivränta liksom hel<br>särskild efterlevandelivränta utges<br>med belopp som, när den försäk-<br>rade även efterlämnar bam som har<br>rätt till livränta efter honom enligt<br>denna lag, för år räknat motsvarar<br>20 och i annat fall 45 procent av<br>det ersättningsunderlag som anges<br>i 3 §.</p>
<h4>8§</h4>
<p>Omställningslivränta utges med<br>belopp som, när den försäkrade<br>även efterlämnar bam som har rätt<br>till livränta efter honom enligt<br>denna lag, för år räknat motsvarar<br>20 och i annat fall 45 procent av<br>det ersättningsunderlag som anges<br>i 3 §.</p>
<h4>11 §</h4>
<p>Överstiger livräntorna till de efterlevande efter en försäkrad samman-<br>tagna det ersättningsunderlag som anges i 3 §, sätts livräntorna ned pro-<br>portionellt så att de tillsammans motsvarar detta underlag.</p>
<p>Bestämmelserna i 16 kap. 1 §<br>första, tredje och femte styckena,<br>5 § femte och sjunde styckena samt<br>8 och 9 §§ lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring tillämpas även i<br>fråga om livränta enligt detta<br>kapitel.</p>
<p>Bestämmelserna i 7 kap. 1 §, 2 §<br>tredje stycket, 3 och 5 §§ lagen<br>(2000:000) om efterlevandepen-<br>sion och efterlevandestöd till bam<br>tillämpas även i fråga om livränta<br>enligt detta kapitel.</p>
<p>6 kap.</p>
<p>Är någon som har rätt till liv-<br>ränta enligt 4 eller 5 kap. samtidigt<br>berättigad till folkpension eller<br>tilläggspension i form av förtids-<br>pension eller efterlevandepension<br>enligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring med anledning av den</p>
<h4>1§“</h4>
<p>Är någon som har rätt till liv-<br>ränta enligt 4 eller 5 kap. samtidigt<br>berättigad till folkpension eller<br>tilläggspension i form av förtids-<br>pension enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring eller efter-<br>levandepension enligt lagen</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1998:678.</p>
<p>37</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>inkomstförlust som har föranlett<br>livräntan, utgår livräntan endast i<br>den mån den överstiger pensionen.</p></td><td>
<p>(2000:000) om efterlevandepen- Prop. 1999/2000:91<br>sion och efterlevandestöd till bam<br>med anledning av den inkomst-<br>förlust som har föranlett livräntan,<br>utges livräntan endast i den mån<br>den överstiger pensionen.</p></td></tr>
</table>
<p>Har delpension utgått till någon som tillerkänns livränta enligt 4 kap.<br>och avser livräntan samma inkomstförlust som delpensionen, får livränta<br>för förfluten tid utges endast i den mån den överstiger den delpension som<br>utgått för samma tid.</p>
<p>Första stycket gäller även i fråga om pension som enligt utländskt sy-<br>stem för social trygghet utgår med anledning av arbetsskadan.</p>
<p>Om bestämmelserna om beräkning av pensionspoäng vid underlåten<br>eller bristande avgiftsbetalning i 11 kap. 6 § första stycket lagen om all-<br>män försäkring, i detta lagrums lydelse före den 1 januari 1999, eller<br>4 kap. 8 § andra stycket lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspen-<br>sion har tillämpats för år efter det då arbetsskadan har inträffat, skall vid<br>tillämpning av denna paragraf hänsyn tas till den tilläggspension som<br>skulle ha utgivits om full avgift hade erlagts.</p>
<p>7§</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Bestämmelserna i 3 kap. 17 §,</p>
<p>10 kap. 4 § första stycket, 16 kap.</p>
<p>11 § och 20 kap. 3-7 §§ lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring<br>om förmåner som sammanträffar,<br>indragning och nedsättning av er-<br>sättning i vissa fall, återbetalnings-<br>skyldighet, preskription, utmät-<br>ningsförbud och rätt till skadestånd<br>har motsvarande tillämpning i<br>fråga om ersättning från arbets-<br>skadeförsäkringen.</p></td><td>
<p>Bestämmelserna i 3 kap. 17 §<br>och 20 kap. 3-7 §§ lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring<br>samt 4 kap. 13 § och 7 kap. 7 §<br>lagen (2000:000) om efterlevan-<br>depension och efterlevandestöd till<br>bam om förmåner som samman-<br>träffar, indragning och nedsättning<br>av ersättning i vissa fall, återbetal-<br>ningsskyldighet, preskription, ut-<br>mätningsförbud och rätt till skade-<br>stånd har motsvarande tillämpning<br>i fråga om ersättning från arbets-<br>skadeförsäkringen .</p></td></tr>
</table>
<p>Vad som sägs i 17 kap. 1 § lagen om allmän försäkring tillämpas även<br>fråga om ersättning från arbetsskadeförsäkringen.</p>
<p>8 kap.</p>
<p>4§<sup>3</sup></p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Ärende angående livränta till<br>den försäkrade, i annat ärende upp-<br>kommen fråga huruvida den<br>försäkrade har ådragit sig arbets-<br>skada till följd av annat än</p></td><td>
<p>Ärende angående livränta till<br>den försäkrade och i annat ärende<br>uppkommen fråga huruvida den<br>försäkrade har ådragit sig arbets-<br>skada till följd av annat än</p></td></tr>
</table>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1998:90.</p>
<p>38</p>
<p>olycksfall och ärende angående<br>särskild efterlevandelivränta skall i<br>försäkringskassa avgöras av social-<br>försäkringsnämnd. Regeringen får<br>dock meddela föreskrifter om<br>behörighet för tjänsteman hos<br>försäkringskassan att avgöra<br>ärenden som är av enkel beskaffen-<br>het och inte angår livränta till den<br>försäkrade eller särskild efter-<br>levandelivränta.</p>
<p>olycksfall skall i försäkringskassa<br>avgöras av socialförsäkrings-<br>nämnd. Regeringen får dock med-<br>dela föreskrifter om behörighet för<br>tjänsteman hos försäkringskassan<br>att avgöra ärenden som är av enkel<br>beskaffenhet och inte angår liv-<br>ränta till den försäkrade.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.</p>
<p>2.1 fall då efterlevandes rätt till livränta grundas på en arbetsskada som<br>har inträffat före ikraftträdandet gäller också, om annat inte sägs i punk-<br>terna 3 och 4, fortfarande äldre bestämmelser om sådan livränta. Har<br>dödsfallet inträffat före utgången av år 2002 gäller dock alltid de äldre<br>bestämmelserna.</p>
<p>3. De nya bestämmelserna om omställningslivränta i 5 kap. 6 § gäller<br>även om arbetsskadan har inträffat under något av åren 1990-2002 under<br>förutsättning att den efterlevande till följd av dödsfallet inte samtidigt har<br>rätt till änkepension enligt 6 kap. lagen (2000:000) om efterlevandepen-<br>sion och efterlevandestöd till bam.</p>
<p>4. Vid tillämpning av de nya bestämmelserna i 6 kap. 1 § skall efter-<br>levandelivränta till en efterlevande make, som vid utgången av år 2002<br>hade rätt till sådan livränta, betalas ut med lägst det belopp som den<br>efterlevande vid tillämpning av de äldre bestämmelserna i samma para-<br>graf hade rätt till i december 2002. Detta belopp skall anknytas till pris-<br>basbeloppet för år 2002 och räknas om vid förändring av detta. Skall liv-<br>räntan omprövas av annan anledning skall dock de nya reglerna tillämpas.</p>
<p>39</p>
<h2>Ärendet och dess beredning</h2>
<p>Den allmänna pensionsförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring (AFL) omfattar folkpension och tilläggspension. Inom båda<br>dessa system utges pension i form av ålderspension, förtidspension samt<br>efterlevandepension. I särskilda lagar finns regler om pensionstillskott och<br>bostadstillägg till pensionärer.</p>
<p>Den 1 januari 1999 trädde delar av det reformerade ålderspensionssys-<br>temet i kraft. Systemet utgör en självständig försäkringsgren skild från<br>andra socialförsäkringar. Den reformerade ålderspensionen består av en<br>inkomstgrundad ålderspension, som kompletteras med en garantipension.<br>Bestämmelserna om uttag och utbetalning enligt det reformerade ålders-<br>pensionssystemet träder dock i kraft först den 1 januari 2001. Garantipen-<br>sion kommer emellertid inte att utges förrän under år 2003. Således ut-<br>betalas i dag alltjämt ålderspension i form av folkpension och tilläggs-<br>pension enligt bestämmelser i AFL.</p>
<p>Till personer födda år 1953 eller tidigare kommer emellertid även efter<br>den 31 december 2000 - helt eller delvis - att utges inkomstgrundad<br>ålderspension i form av tilläggspension. I denna tilläggspension ingår ett<br>tillägg för den försäkrades arbetsbaserade folkpension, det s.k. folkpen-<br>sionstillägget om 96 % av prisbasbeloppet. För personer födda år 1938<br>eller senare ersätts den bosättningsbaserade folkpensionen från och med<br>år 2003 med garantipension.</p>
<p>Genom beslut den 18 december 1997 bemyndigade regeringen det<br>statsråd som har till uppgift att föredra ärenden rörande allmän försäkring<br>med vissa undantag att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att<br>lämna förslag till konstruktion av övergångsvis garantipension för de<br>ålderspensionärer som inte omfattas av det reformerade ålderspensions-<br>systemet, dvs. personer födda år 1937 eller tidigare. Den med stöd av det<br>nämnda bemyndigandet förordnade utredningen - Utredningen<br>(S 1997:24) om utformning av garantipension för ålderspensionärer födda<br>år 1937 eller tidigare (Ö-garpsutredningen) - redovisade den 18 februari<br>1999 uppdraget genom att överlämna betänkandet Garantipension och<br>Bosättningstillägg för personer födda år 1937 eller tidigare (SOU<br>1999:17). I betänkandet föreslår Ö-garpsutredningen att bosättningsbase-<br>rad folkpension i form av ålderspension skall, för personer födda år 1937<br>eller tidigare, ersättas med en garantipension (övergångsvis garantipen-<br>sion) och i vissa fall ett bosättningstillägg. Betänkandet har remissbe-<br>handlats och det bereds för närvarande inom Socialdepartementet. Rege-<br>ringen planerar att under år 2000 till riksdagen överlämna förslag i denna<br>del.</p>
<p>Förtidspension utges till försäkrad som fyllt 16 år för tid före den<br>månad då han eller hon fyller 65 år, om hans eller hennes arbetsförmåga<br>på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den psykiska eller fysiska<br>prestationsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel och nedsättningen<br>kan anses varaktig.</p>
<p>Även förtidspensioneringen har varit och är alltjämt föremål för över-<br>syn. Den 5 mars 1998 överlämnade regeringen propositionen Reformerad<br>förtidspension, m.m. (prop. 1997/98:111, nedan kallad princippropositio-</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>40</p>
<p>nen) till riksdagen. Förslaget innehåller riktlinjer för hur ett reformerat<br>förtidspensionssystem och övergångsbestämmelser till ett sådant system<br>skall utformas. Princippropositionen bygger i huvudsak på de förslag som<br>Förtidspensionsutredningen redovisat i betänkandena Ohälsoförsäkringen<br>- Trygghet och aktivitet (SOU 1997:166) och Ohälsoförsäkringen -<br>Övergångsbestämmelser (SOU 1997:167). Denna principproposition, som<br>riksdagen godkände genom beslut den 15 maj 1998 (bet. 1997/98:SfUl 1,<br>rskr. 1997/98:237), innebär att vissa frågor lämnats öppna för att lösas<br>under det fortsatta beredningsarbetet inom Regeringskansliet.</p>
<p>Efterlevandepension till vuxna utbetalas enligt nuvarande regler som<br>folkpension och tilläggspension som beräknas på grundval av den rätt till<br>tilläggspension som den avlidne tjänat in. I princip är konstruktionen av<br>och beloppen för folkpension till efterlevande vuxna desamma som inom<br>den tidigare ålderspensioneringen. Även barnpension utges i form av<br>folkpension och tilläggspension.</p>
<p>Genom beslut den 13 juni 1996 bemyndigade regeringen det statsråd<br>som har till uppgift att föredra ärenden rörande allmän försäkring med<br>vissa undantag att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en<br>översyn av systemet för efterlevandepension och lämna förslag till ny<br>konstruktion av efterlevandepensioneringen. Med stöd av detta bemyn-<br>digande förordnades den 21 augusti 1996 hovrättslagmannen Lars Göran<br>Abelson som särskild utredare. Utredningen, som antagit namnet utred-<br>ningen (S 1996:04) om efterlevandepension, överlämnade den 1 oktober<br>1998 betänkandet Efterlevandepension - En anpassning till det reforme-<br>rade ålderspensionssystemet (SOU 1998:120).</p>
<p>Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-<br>serna finns i bilaga 1. Remissyttrandena samt en remissammanställning<br>finns tillgängliga i Socialdepartementet (S98/5762/SF).</p>
<p>Lagrådet</p>
<p>Regeringen beslutade den 3 februari 2000 att inhämta Lagrådets yttrande<br>över de lagförslag som finns i bilaga 2. Lagrådets yttrande finns i<br>bilaga 3. Vi har i denna proposition i allt väsentligt följt Lagrådets förslag<br>till justeringar. Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts i<br>lagtexten. Lagrådets synpunkter behandlas huvudsakligen i berörda delar i<br>författningskommentaren. Regeringen lämnar i denna proposition dock av<br>lagtekniska skäl inte förslag i samtliga delar som Lagrådet yttrat sig över.<br>De förslag som nu läggs fram innehåller huvudsakligen lagförslag för en<br>anpassning av systemet för efterlevandepension till det reformerade<br>ålderspensionssystemet.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>41</p>
<h2>Gällande bestämmelser</h2>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<h3>4.1 Inledning</h3>
<p>Historik</p>
<p>Efterlevandepensioneringen har förändrats vid upprepade tillfällen under<br>årens lopp. Till bam som förlorat en av eller båda sina föräldrar har staten<br>alltsedan år 1937 lämnat bidrag i olika former. En särskild änkepension<br>tillskapades redan under 1940-talet genom 1946 års lag om folkpensione-<br>ring.</p>
<p>Under 1970- och 1980-talen skedde ett omfattande reformarbete be-<br>träffande de då gällande familjepensionsbestämmelsema. Tyngdpunkten<br>lades därvid på att garantera efterlevande minderåriga bam ett tryggat<br>underhåll och en tillfredsställande standard. För vuxna efterlevande var<br>utgångspunkten att få till stånd könsneutrala regler. Av betydelse var även<br>de kraftigt ökade kostnaderna som skulle ha uppkommit med oförändrade<br>regler samt förändringar, bl.a. på arbetsmarknaden, med en betydligt<br>ökande andel kvinnor i förvärvslivet. Reformarbetet ledde fram till det<br>nuvarande efterlevandepensionssystemet som trädde i kraft den 1 januari<br>1990.</p>
<p>Genom reformen har barnpensionernas ställning förstärkts. Vidare har<br>förmånerna till vuxna efterlevande gjorts könsjämlika, dvs. samma regler<br>gäller för kvinnor och män. Förmånerna har även gjorts mer tidsbegrän-<br>sade och behovsinriktade än de tidigare änkepensionsreglema. Reformen<br>har inneburit att det ekonomiska stödet till efterlevande huvudsakligen<br>betalas ut under den inledande tid som går åt för att komma över de sär-<br>skilda svårigheter som den förändrade familjesituationen medför. En sär-<br>skild pensionsförmån har dock införts som stöd till efterlevande som sak-<br>nar möjlighet att klara sin försöijning genom eget förvärvsarbete på grund<br>av dödsfallet.</p>
<p>De nya formerna av efterlevandepension som infördes den 1 januari<br>1990 kom att benämnas omställningspension, förlängd omställningspen-<br>sion, särskild efterlevandepension och barnpension. I samband med re-<br>formen beslutades även om omfattande övergångsregler. Av dessa följer<br>att de tidigare reglerna, dvs. reglerna som gällde före den 1 januari 1990,<br>om änkepension alltjämt har fortsatt giltighet även vid nybeviljande av<br>efterlevandepensioner efter den 31 december 1989.</p>
<p>Folkpension och tilläggspension enligt den allmänna<br>pensionsförsäkringen</p>
<p>Den allmänna pensionsförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring (AFL) omfattar folkpension och tilläggspension. Såväl folk-<br>som tilläggspensioneringen är obligatorisk och omfattar i princip hela<br>befolkningen. För att anpassa de allmänna pensionsförmånernas storlek<br>till penningvärdeutvecklingen relateras dessa, jämte de särskilda folkpen-<br>sionsförmånema, till prisbasbeloppet (tidigare basbeloppet). För folkpen-<br>sioneringens del innebär detta att flertalet förmåner utges med viss andel<br>av prisbasbeloppet. Inom tilläggspensioneringen räknas såväl de löpande<br></p>
<p>42</p>
<p>pensionsförmånerna som den intjänade pensionsrätten upp på grundval av Prop. 1999/2000:91<br>prisbasbeloppet. Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst och pen-<br>sionspoäng från tilläggspensioneringen används ett förhöjt prisbasbelopp.<br>År 2000 uppgår prisbasbeloppet till 36 600 kr och det förhöjda prisbas-<br>beloppet till 37 300 kr.</p>
<p>Folkpension i form av efterlevandepension</p>
<p>Folkpension i form av efterlevandepension utges till en efterlevande i<br>förhållande till det antal år den avlidne varit bosatt i Sverige mellan 16<br>och 64 års ålder eller utifrån det antal år den avlidne tjänat in pensions-<br>poäng för tilläggspension (ATP-poäng). En efterlevande som är bosatt i<br>Sverige har rätt till folkpension under förutsättning att den avlidne varit<br>bosatt här i minst tre år eller har tre år med intjänad tilläggspension. Bo-<br>sättningstiden räknas från och med det år den avlidne fyllt 16 år till och<br>med det år han eller hon fyllt 64 år. För efterlevandes rätt till oavkortad<br>folkpension krävs att den avlidne varit bosatt i Sverige i minst 40 år eller<br>haft minst 30 år med intjänade ATP-poäng. Vid beräkningen används den<br>anknytning sregel som är mest förmånlig för den försäkrade. Om den av-<br>lidne varit bosatt här mindre än 40 år eller han eller hon har mindre än 30<br>år med intjänade ATP-poäng, minskas efterlevandepensionen med 1/40<br>eller 1/30 för vaije år som saknas.</p>
<p>Under vissa förutsättningar kan, för det fall dödsfallet inträffar då den<br>avlidne var i förvärvsaktiv ålder, även antagen framtida bosättningstid<br>eller antagna framtida tillgodoräknade pensionspoäng (se nedan under<br>tilläggspension) beräknas. Detta innebär att man även kan få räkna med år<br>från och med det år dödsfallet inträffat till och med det år den avlidne<br>skulle ha fyllt 64 år. För att få räkna framtida bosättningstid krävs att den<br>avlidne bott viss tid i Sverige från 16 års ålder till och med året före<br>dödsfallet.</p>
<p>Tilläggspension i form av efterlevandepension</p>
<p>Tilläggspension i form av efterlevandepension grundas på den avlidnes<br>inkomster av förvärvsarbete. Endast arbetsinkomst som den avlidne haft<br>mellan 16 och 64 års ålder räknas. För avliden som är född år 1927 eller<br>tidigare räknas arbetsinkomst till och med 65 års ålder. Det är dessutom<br>bara arbetsinkomst intjänad från och med år 1960 som påverkar tilläggs-<br>pensionen. Tilläggspension i form av efterlevandepension betalas ut om<br>det för den avlidne tillgodoräknats pensionspoäng i minst tre år. Från år<br>1980 beräknas pensionsgrundande inkomst även för inkomst i form av<br>förtidspension. Rätten till tilläggspension är inte beroende av svenskt<br>medborgarskap eller bosättning här i landet. Sådan pension utbetalas<br>alltså oavsett om den avlidne eller efterlevande till den avlidne har varit<br>eller är bosatta i Sverige eller utomlands.</p>
<p>Till grund för tilläggspension ligger varje försäkrads pensionsgrundan-<br>de inkomster. Vid beräkningen av den pensionsgrundande inkomsten<br>bortses från inkomster som efter avdrag för allmänna pensionsavgifter<br>överstiger 7,5 prisbasbelopp.</p>
<p>43</p>
<p>Tilläggspensionen är, på samma sätt som folkpensionen, avhängig av<br>den avlidnes antal år med intjänade ATP-poäng eller för framtiden an-<br>tagna år. Har den avlidne färre än 30 år, minskas pensionen med 1/30 för<br>varje år som saknas. Om pensionspoäng har tillgodoräknats i mer än 15<br>år, beräknas tilläggspensionen på medeltalet av de 15 högsta poängtalen<br>enligt den s.k. 15/30-regeln. Sker pensionsfallet när den avlidne var i för-<br>värvsaktiv ålder kan under vissa förutsättningar hänsyn tas även till år från<br>och med dödsfallet till och med det år den avlidne skulle ha fyllt 64 år,<br>dvs. en antagandeberäkning kan göras.</p>
<h3>4.2 Omställningspension och särskild<br>efterlevandepension</h3>
<p>Reformerad efterlevandepension till vuxna efterlevande</p>
<p>Den reformerade efterlevandepensionen betalas i dag ut i form av om-<br>ställningspension, förlängd omställningspension eller särskild efterlevan-<br>depension.</p>
<p>Omställningspension utbetalas som ett tillfälligt bistånd för att en<br>efterlevande man eller kvinna skall kunna komma över de särskilda eko-<br>nomiska svårigheter som till följd av den ändrade familjesituationen upp-<br>kommer under tiden närmast efter dödsfallet.</p>
<p>Särskild efterlevandepension utges framför allt till efterlevande som<br>under lång tid har varit borta från förvärvslivet och som, under den tid<br>omställningspension har betalats ut, inte har lyckats få ett arbete trots<br>insatser i form av utbildning eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Pen-<br>sionen kan då utges till dess den efterlevande får ett lämpligt arbete, som<br>kan ge honom eller henne en tillfredsställande försöijning.</p>
<p>Efterlevandepension i form av omställningspension, förlängd omställ-<br>ningspension eller särskild efterlevandepension utges i dag inom både<br>folk- och tilläggspensioneringen.</p>
<p>Förutsättningar för rätt till omställningspension, förlängd<br>omställningspension och särskild efterlevandepension</p>
<p>Omställningspension och särskild efterlevandepension utbetalas till man<br>eller kvinna vars make har avlidit. Med efterlevande make likställs den<br>som, utan att vara gift, stadigvarande sammanbodde med en icke gift man<br>eller kvinna vid dennes död och som tidigare varit gift med eller har eller<br>har haft eller då väntade bam med denne. Med make jämställs inom<br>efterlevandepensioneringen även registrerad partner enligt lagen<br>(1994:1117) om registrerat partnerskap.</p>
<p>Rätt till omställningspension har en efterlevande maka eller make, som<br>inte har fyllt 65 år och som stadigvarande sammanbodde med sin maka<br>eller make vid dennes död, om den efterlevande vid dödsfallet stadig-<br>varande sammanbodde med bam under tolv år som stod under vårdnad av<br>makarna eller en av dem eller om den efterlevande oavbrutet sammanbott<br>med makan eller maken under en tid av minst fem år fram till tidpunkten<br>för dödsfallet.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>44</p>
<p>Omställningspension utges under sex månader från dödsfallet. Sådan<br>pension kan emellertid betalas ut för längre tid i form av förlängd om-<br>ställningspension. Förutsättningarna härför är att den efterlevande har<br>vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med bam under tolv år, som<br>vid dödsfallet stadigvarande vistades i makarnas hem. I sådant fall utges<br>omställningspension fram till den tidpunkt då det yngsta barnet fyller tolv<br>år. Rätt till sådan förlängd omställningspension upphör om den efter-<br>levande ingår nytt äktenskap eller stadigvarande sammanbor med någon<br>som han eller hon har varit gift med eller har eller har haft bam till-<br>sammans med.</p>
<p>Omställningspension kan aldrig utges efter det att den efterlevande<br>uppnått 65 års ålder.</p>
<p>För tiden efter det att rätten till omställningspension upphört kan sär-<br>skild efterlevandepension utges. Rätt till sådan pension har en efterlevan-<br>de maka eller make, som inte fyllt 65 år och som uppfyller övriga villkor<br>för rätt till omställningspension, om den efterlevandes egna möjligheter<br>att bereda sig inkomst genom ett för honom eller henne lämpligt arbete är<br>nedsatt med minst en fjärdedel alltsedan makens död och nedsättningen<br>beror på arbetsmarknadsmässiga skäl, nedsatt hälsa eller annan därmed<br>jämförlig omständighet samt kan antas vara inte endast kortvarig.</p>
<p>Vid bedömningen av om den efterlevandes förvärvsmöjlighet är nedsatt<br>skall beaktas den efterlevandes möjlighet att bereda sig inkomst genom<br>sådant arbete som motsvarar hans eller hennes krafter och färdigheter och<br>som rimligen kan begäras med hänsyn till utbildning och tidigare verk-<br>samhet samt ålder, bosättningsförhållanden och andra därmed jämförliga<br>omständigheter. Något medicinskt kriterium uppställs således inte.</p>
<p>Särskild efterlevandepension kan utges som hel eller partiell förmån (en<br>fjärdedel, halv eller tre fjärdedels). Omprövning av pensionen skall ske<br>minst en gång vart tredje år.</p>
<p>Uppbär den efterlevande omställningspension eller ålderspension, kan<br>inte särskild efterlevandepension utges samtidigt. Särskild efterlevande-<br>pension kan inte heller utges med anledning av sådan nedsättning av för-<br>värvsmöjligheten för vilken den efterlevande är berättigad till sjukpenning<br>eller egenlivränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller<br>motsvarande ersättning som utges enligt annan författning eller på grund<br>av regeringens förordnande. Från särskild efterlevandepension skall enligt<br>en minskningsregel som finns i 8 kap. 12 § AFL avräkning ske med<br>hänsyn till bl.a. förtidspension, arbetslöshetsersättning och vuxenstudie-<br>bidrag som den efterlevande har rätt till. Dessa bestämmelser gäller även i<br>fråga om motsvarande förmåner som utges till den efterlevande på grund-<br>val av utländsk lagstiftning.</p>
<p>Rätt till särskild efterlevandepension upphör på samma sätt som för-<br>längd omställningspension, om den efterlevande ingår nytt äktenskap eller<br>sammanbor med någon som han eller hon har varit gift med eller har eller<br>har haft bam tillsammans med. Likaså upphör rätten till särskild efter-<br>levandepension då den efterlevande fyller 65 år.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>45</p>
<p>Omställningspension och särskild efterlevandepension från<br>folkpensioneringen</p>
<p>Omställningspension och hel särskild efterlevandepension från folkpen-<br>sioneringen betalas ut med 90 % av prisbasbeloppet (2 745 kr i månaden<br>år 2000). I förekommande fall kan jämte omställningspension och sär-<br>skild efterlevandepension betalas ut pensionstillskott med maximalt<br>61,5 % av prisbasbeloppet, dvs. 1 876 kr i månaden år 2000 om övriga<br>villkor för rätt till denna förmån är uppfyllda. Under tiden den 1 juni 1999<br>t.o.m. utgången av november månad år 2000 uppgår pensionstillskottet<br>dock till maximalt till 62,9 % av prisbasbeloppet. Höjningen av pensions-<br>tillskottet under denna tid utgör kompensation för höjningen av belopps-<br>gränsen i högkostnadsskyddet vid köp av läkemedel.</p>
<p>Om den avlidne inte uppfyllt kravet på 40 bosättningsår (eller antagna<br>bosättningsår) eller 30 år med intjänad tilläggspension (eller motsvarande<br>antagna år), sker en proportionell reducering av pensionen.</p>
<p>Omställningspension och särskild efterlevandepension från<br>tilläggspensioneringen</p>
<p>Omställningspension och särskild efterlevandepension från tilläggspen-<br>sioneringen beräknas på den avlidnes ålderspension eller, om dödsfallet<br>sker i förvärvsaktiv ålder, på en faktisk eller beräknad förtidspension.<br>Härvid beaktas, utöver den avlidnes faktiskt intjänade pensionspoäng,<br>även i vissa fall framtida antagna pensionspoäng. Sådana antagandepoäng<br>för tiden fr.o.m. året för dödsfallet t.o.m. det år den avlidne skulle ha fyllt<br>64 år beaktas under förutsättning att den avlidne vid tidpunkten för<br>dödsfallet hade en sjukpenninggrundande inkomst, som svarar mot en<br>årsinkomst av förvärvsarbete lägst lika med det vid årets ingång gällande<br>prisbasbeloppet eller också kan tillgodoräknas pensionspoäng för minst<br>två av de fyra åren närmast före dödsfallet. Om något av dessa kvalifika-<br>tionskrav är uppfyllt, beräknas antagandepoäng enligt den av två metoder<br>som ger det mest förmånliga resultatet.</p>
<p>Den ena metoden innebär att antagandepoäng beräknas motsvara<br>medeltalet av de två högsta poängtalen under de fyra åren närmast före<br>pensionsfallet. Den andra metoden innebär att antagandepoängen beräk-<br>nas på grundval av tillgodoräknade pensionspoäng för tilläggspension<br>under samtliga år fr.o.m. 16 års ålder t.o.m. året närmast före pensions-<br>fallet. Antagandepoängen skall därvid motsvara medeltalet för halva an-<br>talet av de år som sålunda kommer i fråga, varvid hänsyn tas till åren med<br>högsta poängtalen.</p>
<p>Storleken på omställningspension och särskild efterlevandepension från<br>tilläggspensioneringen är beroende av om det samtidigt utges barnpension<br>eller inte. Finns det efter den avlidne bam som har rätt till barnpension,<br>utgör omställningspensionen 20 % av den avlidnes egenpension. I annat<br>fall uppgår sådan pension till 40 % av den avlidnes egenpension.</p>
<p>På samma sätt som inom folkpensioneringen skall särskild efterlevan-<br>depension i form av tilläggspension minskas med hänsyn till vissa andra<br>förmåner som den efterlevande har rätt till, såsom förtidspension, ar-<br>betslöshetsersättning och vuxenstudiebidrag m.m.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>46</p>
<h3>4.3 Barnpension</h3>
<p>Barnpension från folkpensioneringen</p>
<p>Barnpension inom folkpensioneringen utges till bam under 18 år, vars far<br>eller mor eller båda föräldrar har avlidit. Sådan pension utges även till<br>bam som har fyllt 18 år, om och så länge barnet därefter studerar på<br>grund- eller gymnasieskolenivå. Rätt till pension föreligger dock längst<br>t.o.m. juni månad det år bamet fyller 20 år. En förutsättning för att barn-<br>pension skall betalas ut även efter det bamet fyllt 18 år är att bamet då<br>bedriver studier enligt ovan eller återupptar sådana studier innan det fyller<br>19 år.</p>
<p>Barnpension efter en avliden förälder utbetalas för år räknat från folk-<br>pensioneringen med en grandnivå om 25 % av prisbasbeloppet (för år<br>2000 motsvarande ungefär 762 kr i månaden). Pensionen skall dock alltid<br>betalas ut med sådant belopp att den tillsammans med den tilläggspension<br>i form av barnpension som betalas ut till bamet utgör 40 % av prisbas-<br>beloppet (1 220 kr i månaden år 2000) efter vaije avliden förälder. Detta<br>är således en garantinivå. Har barnets båda föräldrar avlidit, utbetalas<br>barnpension med dubbelt så höga belopp. Utbetalas samtidigt folkpension<br>i form av änkepension enligt övergångsbestämmelserna till en kvinna som<br>är mor till bamet eller varit gift med barnets far eller har eller har haft<br>bam med denne, påverkas emellertid i vissa fall denna garantinivå av den<br>folkpension i form av änkepension som utbetalas. Detta gäller oavsett om<br>rätten till barnpension grundas på dödsfall som inträffat före eller efter<br>den 1 januari 1990. Vid bedömningen av om folkpension på garantinivån<br>skall betalas ut till bamet beaktas i dessa fall, förutom barnpension från<br>tilläggspensioneringen, även den folkpension som betalas ut i form av<br>änkepension till änkan, under förutsättning att änkan och bamet stadig-<br>varande sammanbor med varandra. I övriga fall påverkar inte eventuell<br>pension till vuxna efterlevande den garanterade nivån.</p>
<p>För det fall den avlidne föräldern inte uppfyllt kravet på 40 bosätt-<br>ningsår (inklusive framtida antagna bosättningsår) eller 30 år med in-<br>tjänad tilläggspension (inklusive motsvarande antagna år) minskas pen-<br>sionen proportionellt.</p>
<p>Barnpension från tilläggspensioneringen</p>
<p>Barnpension inom tilläggspensioneringen utbetalas på samma villkor som<br>inom folkpensioneringen. För ett bam utgör barnpensionen 30 % av den<br>avlidnes beräknade egenpension. Finns fler bam än ett, ökas detta pro-<br>centtal med 20 för varje bam utöver det första. Det sammanlagda bam-<br>pensionsbeloppet fördelas därefter lika mellan bamen.</p>
<p>Betalas tilläggspension i form av barnpension ut på grand av ett döds-<br>fall som inträffat före år 1990, utgör barnpensionen 40 % av den avlidnes<br>egenpension. Föreligger vid sidan av rätten till barnpension även rätt till<br>tilläggspension i form av änkepension efter den avlidne, utgör barnpen-<br>sionen från tilläggspensioneringen i stället 15 % av samma underlag.<br>Detsamma gäller om barnpension betalas ut tillsammans med tilläggspen-<br>sion i form av änkepension till en änka som är född år 1944 eller tidigare<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>47</p>
<p>på grund av dödsfall som inträffat efter år 1989. Finns fler pensionsbe-<br>rättigade bam än ett, ökas procenttalen 15 och 40 med 10 för varje ytter-<br>ligare bam. Den sammanlagda summan fördelas därefter lika mellan<br>barnen.</p>
<p>Om efterlevandepensionerna till bam och vuxna efterlevande - i form<br>av barnpension, omställningspension och särskild efterlevandepension<br>från tilläggspensioneringen - efter en försäkrad sammantagna överstiger<br>den avlidnes beräknade egenpension, minskas efterlevandepensionerna<br>proportionellt, så att de tillsammans motsvarar den avlidnes egenpension.</p>
<h3>4.4 Änkepension</h3>
<p>Inledning</p>
<p>När efterlevandepensionerna reformerades konstaterades att det varken<br>var möjligt eller önskvärt att fr.o.m. de nya reglernas ikraftträdande den<br>1 januari 1990 helt upphäva de tidigare gällande reglerna för änkepen-<br>sion, som i sina huvuddrag tillkommit år 1960. Det ansågs att det nya<br>regelsystemet primärt skulle gälla för de generationer som vuxit upp med<br>det förvärvs- och familjemönster som i sig var anledningen till hela refor-<br>men. Inte heller borde rätten till redan beviljade änkepensioner påverkas<br>av de nya bestämmelserna. Hänsynen till de kvinnor som redan uppbar<br>änkepension enligt det gamla systemet och till främst äldre och medel-<br>ålders kvinnor i övrigt ansågs göra det nödvändigt att under en lång<br>övergångstid bibehålla det gamla systemet med änkepension. Till följd<br>härav infördes också omfattande och långtgående övergångsbestämmel-<br>ser. Enligt dessa gäller i större eller mindre utsträckning det äldre regel-<br>systemet också fortsättningsvis inom både folk- och tilläggspensione-<br>ringen. De genom övergångsbestämmelserna alltjämt gällande reglerna<br>för änkepension kan sammanfattas enligt följande.</p>
<p>Änkepension från folkpensioneringen</p>
<p>En änka som inte fyllt 65 år, och som inte uppbär folkpension i form av<br>ålderspension, har rätt till änkepension från folkpensioneringen under<br>förutsättning att hon antingen fyllt 36 år vid mannens död och då varit gift<br>med honom i minst fem år, eller att hon då har den rättsliga vårdnaden om<br>och stadigvarande bor tillsammans med bam under 16 år, som vid<br>mannens död stadigvarande vistades i makamas hem eller hos änkan.<br>Med änka likställs här ogift eller frånskild kvinna eller änka som stadig-<br>varande sammanbott med ogift eller frånskild man eller änkling vid den-<br>nes död och som antingen varit gift med eller har eller har haft bam med<br>honom.</p>
<p>Änkepensionen utges från folkpensioneringen till maka eller därmed<br>likställd som fyllt 50 år med 90 % av prisbasbeloppet för år räknat, dvs.<br>med 2 745 kr i månaden år 2000. Samma belopp utges till änka vars rätt<br>till änkepension grundar sig på sammanboende med bam under 16 år. För<br>annan änka minskas pensionen med 1/15 för vaije år varmed änkans ålder<br>understiger 50 år vid mannens död eller vid den tidpunkt då hon upphör</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>48</p>
<p>att ha bam under 16 år i hemmet. Även bostadstillägg till pensionärer och Prop.<br>pensionstillskott utbetalas i förekommande fall. Helt pensionstillskott<br>uppgår till 61,5 % av prisbasbeloppet, dvs. 1 876 kr i månaden år 2000<br>(under tiden den 1 juni 1999 t.o.m. utgången av november månad år 2000<br>uppgår pensionstillskottet maximalt till 62,9 % av prisbasbeloppet).</p>
<p>Sedan den 1 april 1997 sker en inkomstprövning av folkpension i form<br>av änkepension och pensionstillskott till sådan förmån. Inkomstprövning<br>skall dock inte ske av änkepension för de första sex månaderna som den<br>betalas ut och inte heller av änkepension som betalas ut till kvinna som<br>har vårdnaden om bam som inte har fyllt 12 år. Den inkomst som på-<br>verkar folkpensionens storlek beräknas i huvudsak enligt de regler som<br>gäller för beräkningen av bostadstillägg till pensionärer.</p>
<p>I detta sammanhang bör även nämnas att det för kvinnor som blivit<br>änkor före den 1 juli 1960 och som uppbär änkepension gäller särskilda<br>regler. Sådana änkor har endast rätt till folkpension i form av änkepen-<br>sion. Denna pension är helt eller delvis inkomstprövad enligt särskilda<br>bestämmelser som trätt i kraft redan före den 1 april 1997.</p>
<p>När änkan fyller 65 år (eller dessförinnan börjar uppbära egen ålders-<br>pension) byts - till skillnad från vad som är fallet inom tilläggspensione-<br>ringen - änkepensionen från folkpensioneringen ut mot ålderspension.</p>
<p>Änkepension från tilläggspensioneringen</p>
<p>Inom tilläggspensioneringen utges änkepension till änka efter en försäk-<br>rad, om äktenskapet varat i minst fem år och ingåtts senast den dag då den<br>försäkrade fyllde 60 år eller om den försäkrade efterlämnade bam -<br>oavsett ålder - som också är bam till änkan. Till skillnad från vad som<br>gäller inom folkpensioneringen krävs alltid för rätt till änkepension från<br>tilläggspensioneringen att äktenskap har förelegat. Änkepension från<br>tilläggspensioneringen kan betalas ut samtidigt med ålderspension från<br>tilläggspensioneringen till kvinnan även efter det att hon fyllt 65 år.</p>
<p>Änkepensionens storlek från tilläggspensioneringen är beroende av om<br>den försäkrade förutom änkan efterlämnar bam som är berättigat till<br>barnpension från tilläggspensioneringen. Om så är fallet utgör änkepen-<br>sionen 35 % av den avlidnes egenpension. Finns inte något pensionsbe-<br>rättigat bam, är änkepensionen 40 % av egenpensionen.</p>
<p>Tilläggspension i form av änkepension dras in om den pensionsberät-<br>tigade ingår nytt äktenskap. Upplöses äktenskapet innan det bestått i fem<br>år, skall pensionen böija betalas ut på nytt.</p>
<p>Övergångsbestämmelser</p>
<p>Som nämnts ovan trädde de nya reglerna för efterlevandepension i kraft<br>den 1 januari 1990 och ersatte då i princip de äldre reglerna för änkepen-<br>sion. De nya reglerna tillämpas som huvudregel vid dödsfall som inträffar<br>år 1990 eller senare. Reformen försågs emellertid med omfattande över-<br>gångsbestämmelser, som innebär att änkepension enligt äldre regler, dvs.<br>de regler som gällde före den 1 januari 1990, kan betalas ut och även ny-<br>beviljas under lång tid framöver. Dessa övergångsregler, som återfinns i<br></p>
<p>1999/2000:91</p>
<p>49</p>
<p>övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i lagen Prop. 1999/2000:91<br>(1962:381) om allmän försäkring, är dessutom olika för olika kategorier<br>kvinnor. Övergångsbestämmelserna för efterlevande kvinnor har i huvud-<br>sak följande innebörd.</p>
<p>1. Kvinnor som den 31 december 1989 redan hade rätt till änkepension<br>har fortsatt rätt till sådan pension. Pensionen betalas ut helt enligt äldre<br>bestämmelser. Detta gäller både folk- och tilläggspension. Sedan april<br>1997 inkomstprövas folkpensionsdelen.</p>
<p>2. Kvinnor som är födda år 1929 eller tidigare, och som var gifta med<br>den avlidne den 31 december 1989, får änkepension helt enligt de äldre<br>reglerna och kan beviljas sådan pension - i praktiken numera endast<br>tilläggspension eftersom samtliga dessa kvinnor har fyllt 65 år och därför<br>inte är berättigade till folkpension i form av änkepension - även när<br>dödsfallet inträffar år 1990 eller senare. Denna grupp omfattas inte alls av<br>den reformerade efterlevandepensioneringen.</p>
<p>3. Kvinnor som är födda åren 1930-1944, och som var gifta (eller i<br>fråga om folkpension därmed likställda) med den avlidne den<br>31 december 1989, kan nybeviljas änkepension också vid dödsfall år 1990<br>eller senare. För tid före det kvinnan fyller 65 år betalas änkepension ut<br>helt enligt äldre regler. Sedan den 1 april 1997 inkomstprövas<br>folkpensionsdelen.</p>
<p>Från 65-årsmånaden (eller vid den tidigare tidpunkt då änkan böljat<br>uppbära ålderspension) samordnas tilläggspension i form av änkepension<br>med den tilläggspension i form av ålderspension som kvinnan erhåller.<br>Samordningen går i princip till så, att änkepensionen reduceras med be-<br>loppet för ålderspensionen, dvs. änkepensionen betalas bara ut i den mån<br>den överstiger kvinnans egen ålderspension. Det finns emellertid en<br>garantiregel som innebär att kvinnan alltid har rätt till en sammanlagd<br>pension som motsvarar viss andel av summan av kvinnans egen och<br>mannens beräknade ålderspension, dvs. änkepensionen reduceras enbart<br>ned till denna garantinivå. Denna garantinivå utgör 60 % för kvinnor<br>födda år 1930, 58 % för födda år 1931, 56 % för födda år 1932, 54 % för<br>födda år 1933, 52 % för födda år 1934 och 50 % för kvinnor som är födda<br>under något av åren 1935-1944.</p>
<p>Kvinnor i denna kategori - liksom kvinnor i kategori 1 och 2 - omfattas<br>enbart av äldre regler och inte alls av det reformerade systemet för<br>efterlevandepension. Detta gäller både folk- och tilläggspension.</p>
<p>4. Kvinnor som är födda år 1945 eller senare omfattas av det reforme-<br>rade regelsystemet och kan beviljas omställningspension och särskild<br>efterlevandepension från folk- och tilläggspensioneringen på grund av<br>dödsfall efter år 1989.</p>
<p>Gifta kvinnor (och såvitt gäller folkpension även därmed likställda) i<br>denna åldersgrupp har dessutom rätt till vad som kan sägas motsvara den<br>änkepension som intjänats före år 1990. Om en sådan kvinna vid ut-<br>gången av år 1989 uppfyllde kraven för rätt till änkepension från folk-<br>pensioneringen (då fyllda 36 år och gift minst fem år dessförinnan eller<br>vårdnad om bam under 16 år) och/eller från tilläggspensioneringen (gift<br>minst fem år dessförinnan och äktenskapet ingåtts senast den dag mannen<br>fyllde 60 år eller gemensamt bam), har hon rätt till änkepension som be-<br></p>
<p>50</p>
<p>räknas enligt särskilda regler. Från tilläggspensioneringen utges änkepen-<br>sion som beräknas enligt 15/30-regeln enbart på grundval av de pen-<br>sionspoäng som mannen tjänat in t.o.m. år 1989 (och alltså utan antagan-<br>depoäng). Från folkpensioneringen utbetalas änkepension med lika<br>många 30-delar av en oavkortad pension som tilläggspensionen. Reglerna<br>innebär alltså att hel änkepension betalas ut, om mannen tjänat in ATP-<br>poäng för minst 30 år före år 1990. Ju färre år med pensionspoäng som<br>mannen då hade förvärvat, desto lägre blir den änkepension som kan be-<br>talas ut. Folkpensionsdelen inkomstprövas sedan den 1 april 1997.</p>
<p>För tid då kvinnan kan ha rätt till både en på detta sätt beräknad änke-<br>pension och en omställningspension eller särskild efterlevandepension,<br>utbetalas änkepension bara i den mån denna överstiger den reformerade<br>efterlevandepensionen. Detta gäller för änkepension från såväl folk- som<br>tilläggspensioneringen.</p>
<p>Fr.o.m. den månad då kvinnan fyller 65 år (eller vid den tidigare tid-<br>punkt då kvinnan börjat uppbära ålderspension) minskas tilläggspension i<br>form av änkepension beräknad enligt äldre regler fullt ut med beloppet för<br>kvinnans egen tilläggspension i form av ålderspension. I detta fall gäller<br>ingen garantiregel.</p>
<p>5. Kvinnor i alla åldersklasser som inte har varit gifta (eller därmed lik-<br>ställda) den 31 december 1989, eller som då var gifta (eller därmed lik-<br>ställda) men inte uppfyllde kraven för rätt till änkepension, omfattas ute-<br>slutande av den reformerade efterlevandepensioneringen inom folk- och<br>tilläggspensioneringen.</p>
<h3>4.5 Särskilda förmåner inom folkpensioneringen, m.m.</h3>
<p>Pensionstillskott</p>
<p>Till folkpension i form av ålderspension, förtidspension, omställnings-<br>pension, särskild efterlevandepension och änkepension enligt övergångs-<br>bestämmelserna utges pensionstillskott till försäkrade som har låg eller<br>ingen tilläggspension. Pensionstillskott till omställningspension, särskild<br>efterlevandepension och änkepension enligt övergångsbstämmelser ut-<br>betalas med maximalt 61,5 % av prisbasbeloppet, dvs. 1 876 kr i månaden<br>år 2000. Enligt lagen (1999:264) om tillfällig beräkning av vissa pen-<br>sionsförmåner och lagen (1969:205) om pensionstillskott utbetalas<br>emellertid pensionstillskott till efterlevandepension under tiden den 1 juni<br>1999 t.o.m. utgången av november månad år 2000 med maximalt 62,9 %<br>av prisbasbeloppet. Pensionstillskottet avkortas på samma sätt som folk-<br>pensionsdelen i de fall den försäkrade, dvs. den avlidne, inte uppfyllt<br>kravet på 40 års bosättning (inklusive antagen framtida bosättningstid)<br>eller 30 år med intjänade ATP-poäng (inklusive motsvarande antagna år).</p>
<p>Vidare utbetalas pensionstillskott till änkepension med motsvarande<br>antal 15-delar som folkpensionen om änkan inte har fyllt 50 år vid man-<br>nens död och rätten till änkepension inte grundar sig på sammanboende<br>med bam under 16 år.</p>
<p>Pensionstillskottet är samordnat med tilläggspension i alla former. Av-<br>räkningen är så konstruerad att den som uppbär tilläggspension med be-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>51</p>
<p>lopp som överstiger nivån på pensionstillskottet får inte något sådant<br>tillskott. Till den som uppbär tilläggspension med lägre belopp utges<br>pensionstillskott i den mån de sammanlagda förmånerna inte överstiger<br>nivån för helt pensionstillskott.</p>
<p>Bostadstillägg till pensionärer</p>
<p>Bostadstillägg till pensionärer (BTP) regleras genom lagen (1994:308)<br>om bostadstillägg till pensionärer. Förmånen syftar till att ge förutsättning<br>för pensionärer med ingen eller låg tilläggspension att ha tillgång till en<br>bostad av god kvalitet, utan att boendekostnaden minskar möjligheterna<br>att också i övrigt ha en tillfredsställande standard. Förmånen lämnas för<br>den bostad i vilken pensionären har sitt huvudsakliga boende, permanent-<br>bostaden.</p>
<p>Enligt dagens regler betalas bostadstillägget ut till den som är bosatt i<br>Sverige och som har ålderspension (fr.o.m. 65 års ålder), förtidspen-<br>sion/sjukbidrag, omställningspension eller särskild efterlevandepension<br>från folk- eller tilläggspensioneringen. Det kan också betalas ut till den<br>som har änkepension enligt övergångsbestämmelser och till den som<br>uppbär pension enligt lagstiftning i en stat som ingår i EU/EES och som<br>är bosatt i Sverige.</p>
<p>Bostadstillägg - liksom änkepension sedan den 1 april 1997 - in-<br>komstprövas enligt särskilda regler. Inkomstprövningen av dessa båda<br>förmåner sker samordnat enligt följande. Den på visst sätt beräknade<br>årsinkomsten reducerar först bostadstillägget. När bostadstillägget är helt<br>bortreducerat minskas änkepensionen med 30 % av den årsinkomst som<br>inte beaktats vid prövningen av bostadstillägget.</p>
<p>Som ett komplement till bostadstillägg till pensionärer finns ett särskilt<br>bostadstillägg till pensionärer (SBTP). Den sistnämnda förmånen betalas<br>ut till pensionärer med hög boendekostnad och låg inkomst.</p>
<p>Systemet för bostadstillägg till pensionärer är föremål för översyn. I<br>betänkandet Inkomstprövning av bostadstillägg till pensionärer (SOU<br>1999:52) presenterar BTP-utredningen förslag till ny reglering av in-<br>komstprövningen av bostadstillägget till pensionärer och inkomstpröv-<br>ningen av änkepension. Betänkandet, som varit föremål för remissbe-<br>handling, bereds inom Socialdepartementet och regeringen planerar att<br>under hösten 2000 eller våren 2001 till riksdagen överlämna förslag i<br>dessa delar.</p>
<p>Särskilt grundavdrag, m.m.</p>
<p>Den som uppbär folkpension har, under vissa förutsättningar, vid be-<br>skattningen rätt till särskilt grundavdrag för pensionärer (SGA). Till-<br>sammans med pensionstillskottet utgör det särskilda grundavdraget en<br>viktig del av grundtryggheten för den som uppbär folkpension. Rätten till<br>särskilt grundavdrag gäller såväl ålderspensionärer som förtidspensionärer<br>och vuxna personer som uppbär efterlevandepension.</p>
<p>För att rätt till särskilt grundavdrag skall föreligga skall folkpensionen,<br>pensionstillskottet och den tilläggspension som föranlett avräkning av<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>52</p>
<p>pensionstillskottet sammantaget uppgå till minst 6 000 kr eller minst en Prop. 1999/2000:91<br>femtedel av den sammanlagda inkomsten. Med folkpension likställs där-<br>vid den ålders-, efterlevande- och förtidspension som betalas ut enligt<br>utländsk lagstiftning om social trygghet, när den utges efter grunder som<br>är jämförbara med vad som gäller för folkpension. Detta gäller under för-<br>utsättning att pensionen beskattas i Sverige.</p>
<p>För gift skattskyldig uppgår det särskilda grundavdraget till högst 1,34<br>prisbasbelopp (4 087 kr i månaden beräknat på prisbasbeloppet år 2000)<br>och för ogift skattskyldig uppgår det till högst 1,515 prisbasbelopp (4 621<br>kr i månaden beräknat på prisbasbeloppet år 2000). Enligt lagen<br>(1999:264) om tillfällig beräkning av vissa pensionsförmåner utges, som<br>tidigare nämnts, pensionstillskott till efterlevandepension under tiden den<br>1 juni 1999 t.o.m. november månad år 2000 med maximalt 62,9 %. Även<br>det särskilda grundavdraget har därvid tillfälligt höjts. Enligt lagen<br>(1999:265) om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för<br>fysiska personer i vissa fall vid 2000 och 2001 års taxeringar, uppgår det<br>särskilda grundavdraget för gift skattskyldig till högst 1,3482 prisbasbe-<br>lopp och för ogift skattskyldig till högst 1,5232 prisbasbelopp vid 2000<br>års taxering. Vid 2001 års taxering uppgår det särskilda grundavdraget för<br>gift skattskyldig till högst 1,3529 prisbasbelopp och för ogift skattskyldig<br>till 1,5279 prisbasbelopp.</p>
<p>Det särskilda grundavdraget minskas med 65 % av de pensioner<br>(folkpension, tilläggspension, änkepension, tjänstepension och viss ut-<br>ländsk pension) som överstiger grundnivån på 1,515 respektive 1,34<br>prisbasbelopp vid 1999 års taxering och som överstiger grundnivån<br>1,3482 respektive 1,5232 prisbasbelopp vid 2000 års taxering. För 2001<br>års taxering kommer det särskilda grundavdraget, enligt den nyss nämnda<br>lagen, att minskas med 66,5 % av de pensioner som överstiger grundnivån<br>1,3529 respektive 1,5279 prisbasbelopp. Avtrappningen är utformad på<br>ett sådant sätt att det särskilda grundavdraget vid tillräckligt höga<br>pensionsinkomster blir lägre än det vanliga grundavdraget. Pensionären<br>har emellertid alltid rätt till det vanliga grundavdraget vid beskattningen,<br>om det leder till ett för den enskilde förmånligare resultat.</p>
<p>Barnpension ger inte rätt till särskilt grundavdrag. Däremot är barnpen-<br>sion delvis skattefri. Det gäller både folkpensions- och tilläggspensions-<br>delen. Beräkning av den skattefria delen görs för vaije månad. Barnpen-<br>sion är skattefri upp till 40 % av prisbasbeloppet per år (14 640 kr år<br>2000). Uppbär bamet barnpension efter båda föräldrarna är den skattefria<br>årsnivån 80 % av prisbasbeloppet (29 280 kr år 2000). Annan barnpen-<br>sion än folk- och tilläggspension beskattas helt.</p>
<h3>4.6 Samordning av efterlevandepension med<br>arbetsskadelivränta och yrkesskadelivränta</h3>
<p>Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring (LAF) trädde i kraft den<br>ljuli 1977, samtidigt som lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring<br>(YFL) upphörde att gälla. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i<br>fråga om skada som har inträffat före ikraftträdandet. Den 1 juli 1977<br></p>
<p>53</p>
<p>trädde vidare lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen<br>(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän i kraft.</p>
<p>Arbetsskadelivränta</p>
<p>Arbetsskadeskyddet i LAF omfattar alla förvärvsarbetande, dvs. förutom<br>arbetstagare även uppdragstagare och egenföretagare. Försäkringen om-<br>fattar dessutom studerande i den mån utbildningen är förenad med sär-<br>skild risk för arbetsskada.</p>
<p>Lagen omfattar ersättning vid sjukdom och bestående nedsättning av<br>arbetsförmågan samt ersättning vid dödsfall. En förutsättning för att er-<br>sättning skall betalas ut är, oavsett vilken ersättningsform det gäller, att<br>skadan eller dödsfallet har inträffat till följd av arbetsskada. En försäkrad<br>som till följd av arbetsskada fått en bestående nedsättning i sin förmåga<br>att skaffa sig inkomst har rätt till ersättning i form av livränta för den in-<br>komstförlust som uppkommit.</p>
<p>Livräntans storlek kan kortfattat sägas utgöra skillnaden mellan vad den<br>försäkrade skulle ha haft i inkomst om skadan inte inträffat och den<br>inkomst den försäkrade kan bedömas få trots skadan.</p>
<p>Om en försäkrad avlidit till följd av en arbetsskada kan vidare enligt<br>LAF livränta betalas till hans eller hennes efterlevande bam och make<br>eller därmed likställd. Livränta betalas i form av bamlivränta till efter-<br>levande barn och i form av omställningslivränta och särskild efterlevan-<br>delivränta till efterlevande make eller därmed likställd. Även änkelivränta<br>kan enligt övergångsbestämmelser betalas ut till änka eller med änka<br>likställd kvinna.</p>
<p>De nu gällande reglerna vad avser efterlevandelivränta trädde i kraft vid<br>samma tidpunkt som reformen på efterlevandepensioneringens område,<br>dvs. den 1 januari 1990. Dessförinnan gällde således andra bestämmelser,<br>som i många avseenden stämde överens med de då gällande familje-<br>pensionsbestämmelsema såvitt avser både den till livränta berättigade<br>personkretsen och de tider under vilken livränta kunde betalas ut. Utöver<br>detta gällde att även frånskilda kvinnor liksom efterlevande makes bam,<br>dvs. styvbarn till den avlidne och föräldrar till den avlidne, i vissa situa-<br>tioner kunde vara berättigade till efterlevandelivränta.</p>
<p>Övergångsreglerna inom arbetsskadeförsäkringen motsvarar i stort sett<br>de som gäller för den reformerade efterlevandepensionen. Gränsdrag-<br>ningen mellan de äldre bestämmelserna i LAF och de nu gällande be-<br>stämmelserna görs emellertid med utgångspunkt från tidpunkten för ar-<br>betsskadan och inte, som inom efterlevandepensioneringen, tidpunkten<br>för dödsfallet. Detta innebär att äldre bestämmelser kan bli tillämpliga<br>under lång tid framöver. Sistnämnda gäller under förutsättning att arbets-<br>skadan inträffat (visandedagen för skadan har inträffat) före ikraftträdan-<br>det av de nya bestämmelserna, samtidigt som efterlevandepension kan<br>utges enligt de reformerade reglerna i AFL på gmnd av att dödsfallet till<br>följd av arbetsskadan inträffat efter år 1989.</p>
<p>Rätt till efterlevandelivränta följer, med vissa undantag, i huvudsak de<br>villkor som uppställs beträffande rätt till motsvarande efterlevandepen-<br>sion.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>54</p>
<p>Utbetalas såväl efterlevandepension som efterlevandelivränta efter en<br>avliden person, samordnas förmånerna med varandra på så sätt att liv-<br>räntan betalas ut endast i den mån den överstiger pensionen, under<br>förutsättning att båda förmånerna täcker samma inkomstförlust. Efter det<br>att den efterlevande fyllt 65 år utbetalas varken omställningslivränta eller<br>särskild efterlevandelivränta, varför någon samordning då inte är aktuell.</p>
<p>Samordning mellan efterlevandelivränta och efterlevandepension efter<br>det att den efterlevande fyllt 65 år kan emellertid bli aktuell i de situa-<br>tioner där änkelivräntan betalas ut enligt bestämmelser som gällde före år<br>1990 (dvs. om visandedagen är före den 1 januari 1990 eller om denna<br>dag är efter år 1989 men den efterlevande är en kvinna som är född år<br>1944 eller tidigare).</p>
<p>I dessa fall skall livräntan samordnas med efterlevandepensionen enligt<br>AFL på grund av äldre bestämmelser i LAF. Dessa bestämmelser innebär<br>att sådan livränta endast betalas ut om den efterlevande inte har rätt till<br>änkepension från tilläggspensioneringen och folkpension i form av<br>ålderspension, som tillsammans uppgår till 65 % av tidigare beräknad<br>livränta. Vid denna samordning skall enligt övergångsbestämmelserna till<br>lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring<br>hänsyn tas till den tilläggspension i form av änkepension som beräknas<br>före det att samordning sker mellan änkepensionen och kvinnans egen<br>tilläggspension i form av ålderspension. Om änkan har gjort förtida eller<br>uppskjutet uttag av ålderspensionen, skall samordningen göras som om<br>hel ålderspension hade börjat betalas ut vid 65 års ålder.</p>
<p>I de fall änkelivränta och omställningspension utges samtidigt samord-<br>nas förmånerna med varandra fullt ut så att änkelivräntan betalas ut endast<br>i den mån den överstiger omställningspensionen. När väl rätten till<br>omställningspension upphört, utbetalas änkelivräntan helt till dess änkan<br>fyller 65 år, då en samordning skall ske mellan änkelivräntan och änkans<br>ålderspension från folkpensioneringen (och i viss mån även mot änkepen-<br>sion från tilläggspensioneringen om sådan utges).</p>
<p>Om någon efterlevande skulle vara berättigad till såväl livränta enligt<br>äldre bestämmelser som omställningslivränta eller särskild efterlevande-<br>livränta, utbetalas endast den sistnämnda. I de fall livräntan enligt de äldre<br>bestämmelserna överstiger den reformerade efterlevandelivräntan, ut-<br>betalas emellertid denna överskjutande del till den efterlevande.</p>
<p>Yrkesskadeliv ränta</p>
<p>Som tidigare framgått utgörs i dag den centrala lagstiftningen vad be-<br>träffar ersättning för arbetsskador eller därmed jämförliga skador av LAF<br>och lagen om statligt personskadeskydd. Ersättning för skador som in-<br>träffat under en äldre författnings giltighet regleras emellertid alltjämt<br>enligt bestämmelserna i denna författning. Till följd härav utbetalas allt-<br>jämt, och kan framdeles komma att böija utbetalas, ersättning enligt ett<br>stort antal äldre, i de flesta fall upphävda, författningar om obligatorisk<br>försäkring för yrkesskador eller motsvarande. Det är i dessa fall fråga om<br>ersättning för skador som inträffat under åren 1903-1977. Huvuddelen av<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>55</p>
<p>dessa livräntor betalas ut enligt YFL. Samlingsbegreppet för dessa liv-<br>räntor har därför kommit att bli yrkesskadelivräntor.</p>
<p>I 17 kap. 2 § AFL återfinns nu gällande regler om samordning mellan<br>yrkesskadelivräntor och bl.a. efterlevandepension från folk- och tilläggs-<br>pensioneringen. Enligt dessa regler minskas efterlevandepensionen med<br>yrkesskadelivräntan i viss omfattning. Även yrkesskadelivräntor som<br>betalas ut till efterlevande enligt utländsk lagstiftning påverkar efter-<br>levandepensionens storlek.</p>
<p>Efterlevandepension från såväl folk- som tilläggspensioneringen skall<br>enligt de gällande bestämmelserna i 17 kap. 2 § AFL minskas med tre<br>fjärdedelar av den yrkesskadelivränta som den pensionsberättigade har<br>rätt till såsom efterlevande (efterlevandelivränta). Med efterlevandepen-<br>sion avses här - förutom barnpension, omställningspension och särskild<br>efterlevandepension - även änkepension som utges enligt övergångsbe-<br>stämmelser. Däremot skall änkepension efter en man som avlidit före den<br>1 juli 1960 inte påverkas av sådan livränta.</p>
<p>Yrkesskadelivräntan (efterlevandelivräntan) minskar först tilläggspen-<br>sionen, därefter eventuellt pensionstillskott till efterlevandepensionen och<br>allra sist folkpensionens huvudförmån. För att livräntan skall reducera<br>tilläggspensionen krävs emellertid att den avlidne tillgodoräknats pen-<br>sionspoäng för tilläggspension för minst ett år före det år då skadan in-<br>träffade. Kan livräntan inte samordnas med tilläggspension, görs minsk-<br>ningen direkt på folkpensionsförmånema. En livränta som den efter-<br>levande har som skadad (egenlivränta) samordnas enligt AFL inte med<br>efterlevandepension.</p>
<p>Uppbär den efterlevande både omställningspension och ålderspension<br>på grund av förtida uttag, rekommenderar Riksförsäkringsverket i All-<br>männa Råd (1999:5) Efterlevandepension enligt lagen om allmän försäk-<br>ring (AFL) att efterlevandelivräntan först reducerar omställningspen-<br>sionen och därefter ålderspensionen från folkpensioneringen.</p>
<p>Folkpension i form av änkepension som betalas ut enligt AFL i dess<br>lydelse före den 1 januari 1990, och som samordnas med yrkesskadeliv-<br>ränta, skall enligt AFL i dess äldre lydelse minskas endast så mycket att<br>minst hälften återstår av det belopp som annars skulle ha betalats ut. När<br>det gäller barnpension får minskning göras ända ned till en fjärdedel av<br>folkpensionens årsbelopp.</p>
<p>Dessa garantiregler gäller de folkpensionsförmåner som kan bli föremål<br>för minskning (folkpensionens huvudförmån och pensionstillskott till<br>änkepension). I praxis har denna samordning gått till så att pensionstill-<br>skottet beräknas utifrån den tilläggspension som faktiskt betalas ut, dvs.<br>pensionstillskottet beräknas utifrån det belopp tilläggspensionen uppgår<br>till efter det att den samordnats med yrkesskadelivräntan.</p>
<p>Vad gäller omställningspension och särskild efterlevandepension och<br>samordning med efterlevandelivränta finns det däremot inget motsvarande<br>garantibelopp som inom bam- och änkepensioneringen. Vid samord-<br>ningen kan därför dessa pensioner helt bortfalla.</p>
<p>Vid inkomstprövning av rätt till bostadstillägg till pensionärer enligt<br>lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer, och således även vid<br>inkomstprövning av änkepension, tas hänsyn till yrkesskadelivränta på så<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>56</p>
<p>sätt att den del av livräntan som inte har samordnats med pensionen tas Prop. 1999/2000:91<br>upp som inkomst.</p>
<h2>5 Det reformerade ålderspensionssystemet</h2>
<p>Det reformerade ålderspensionssystemet är ett obligatoriskt pensions-<br>system som är inkomstgrundat och avskilt från andra socialförsäkrings-<br>grenar. Systemet är i högre grad än det tidigare försäkringsmässigt upp-<br>byggt. Förmånerna motsvarar de avgifter som betalas in. Det reformerade<br>ålderspensionssystemet är således avgiftsbaserat i stället för förmånsbase-<br>rat.</p>
<p>Det reformerade ålderspensionssystemet bygger på livsinkomstprin-<br>cipen, dvs. pensionen baseras på inkomster som tjänats in under hela för-<br>värvslivet. I det reformerade ålderspensionssystemet skall pensionsrätten<br>kunna tjänas in från och med 16 års ålder. Någon övre åldersgräns för<br>intjänande finns inte. Bestämmelserna om det reformerade ålderspen-<br>sionssystemet finns i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension<br>(LIP) och i lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om in-<br>komstgrundad ålderspension (införandelagen).</p>
<p>Tillgodoräknad pensionsrätt grundar sig huvudsakligen på den pen-<br>sionsgrundande inkomsten. Dessutom kan enligt särskilda regler bl.a.<br>förtidspension, vård av små bam, studier med studiestöd och plikttjänst-<br>göring granda pensionsrätt. Pensionsrätten är uppdelad på ett fördel-<br>ningssystem (inkomstpension) och ett premiepensionssystem (premie-<br>pension).</p>
<p>Den inkomstgrundade pensionen kompletteras även med ett grand-<br>skydd i form av en garantipension för dem som haft inga eller låga för-<br>värvsinkomster. Bestämmelser härom finns i lagen (1998:702) om garan-<br>tipension. Till skillnad från folkpensionen är garantipensionen inte en<br>förmån som utges till samtliga pensionsberättigade, utan den utges endast<br>till dem som har behov av en sådan förmån. Garantipensionen finansieras<br>med skattemedel och är skattepliktig.</p>
<p>Det är endast personer födda år 1938 eller senare som berörs av det<br>reformerade inkomstgrundade ålderspensionssystemet. Personer födda<br>åren 1938-1953 år får, ju yngre de är, sin ålderspension beräknad med ett<br>ökat antal tjugondelar enligt reformerade regler och resterande del enligt<br>tidigare regler. Personer födda år 1954 eller senare får hela sin ålderspen-<br>sion enligt reformerade regler. Personer födda år 1937 eller tidigare får<br>tilläggspension enligt tidigare regler. Till tilläggspensionen görs ett tillägg<br>motsvarande den folkpension som baseras på antalet tillgodoräknade<br>pensionspoäng för tilläggspension. Detta tillägg utgör således en del av<br>tilläggspensionen.</p>
<p>Pensionsgrundande inkomster och pensionsgrundande belopp</p>
<p>Förvärvsinkomster och sociala ersättningar vid sjukdom, arbetslöshet,<br>föräldraledighet m.m. är också i det reformerade systemet pensions-<br></p>
<p>57</p>
<p>grundande. Därutöver är i vissa fall fiktiva inkomster pensionsgrundande,<br>s.k. pensionsgrundande belopp.</p>
<p>Som nämnts i avsnitt 3 pågår inom Socialdepartementet ett arbete med<br>att närmare utforma regler för ersättning vid långvarig medicinskt grun-<br>dad arbetsoförmåga. Däri ingår bl.a. frågan om hur ålderspensionsrätt i<br>framtiden skall tillgodoräknas för förtidspensionärer. Fram till dess att<br>beslut härom har fattats skall försäkrade, som enligt reglerna i lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring (AFL) uppbär förtidspension i form av<br>tilläggspension beräknad på grundval av antagandepoäng, vid beräk-<br>ningen av ålderspension i det reformerade pensionssystemet för vaije år<br>tillgodoräknas ett särskilt pensionsgrundande belopp baserat på en fiktiv<br>inkomst (antagandeinkomst) fram t.o.m. 64 års ålder.</p>
<p>Pensionsgrundande belopp beräknas också för föräldrar med små bam<br>och för dem som fullgjort grundutbildning inom totalförsvaret. Vidare<br>skall fr.o.m. den 1 januari 2001 pensionsgrundande belopp tillgodoräknas<br>för studerande som uppbär studiemedel. Pensionsgrundande belopp skall<br>beräknas som 138 % av det studiebidrag som den studerande uppburit<br>under året. Pensionsrätt skall även på motsvarande sätt beräknas för<br>studier som avser åren 1995-2000. För att pensionsrätt för barnår, studier<br>och plikttjänstgöring de facto skall ge upphov till utbetalning av pension,<br>måste den försäkrade ha uppfyllt det s.k. förvärvsvillkoret.</p>
<p>För att förvärvsvillkoret skall vara uppfyllt krävs att den försäkrade har<br>haft pensionsgrundande inkomster (varmed likställs pensionsgrundande<br>belopp för förtidspensionärers antagandeinkomster) som för vart och ett<br>av fem år uppgått till minst två gånger ett visst belopp. Beloppet skall för<br>år före år 2001 motsvara det förhöjda prisbasbeloppet. För tid därefter<br>skall det motsvara det s.k. inkomstbasbeloppet.</p>
<p>Vid bedömningen av om förvärvsvillkoret är uppfyllt eller inte skall<br>endast sådan pensionsgrundande inkomst eller belopp beaktas som fast-<br>ställts senast för det år då den försäkrade fyller 70 år.</p>
<p>Årlig pensionsrätt</p>
<p>Pensionsgrundande inkomst fastställs endast under förutsättning att den<br>försäkrades inkomster av anställning och annat förvärvsarbete före avdrag<br>för allmän pensionsavgift sammanlagt uppgår till minst 24 % av<br>prisbasbeloppet (8 784 kr för år 2000).</p>
<p>Vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst gäller, liksom vid<br>fastställande av tilläggspension inom tilläggspensionssystemet, att in-<br>komster överstigande ett visst tak inte skall beaktas. Detta tak kommer<br>inledningsvis att vara det samma som förmånstaket inom tilläggspen-<br>sionssystemet (intjänandetaket). Från och med år 2001 skall taket efter<br>avdrag för allmän pensionsavgift motsvara 7,5 inkomstbasbelopp.</p>
<p>För varje år som det fastställs pensionsgrundande inkomst eller pen-<br>sionsgrundande belopp för en försäkrad skall också pensionsrätt fast-<br>ställas. Pensionsrätten skall baseras på pensionsunderlaget, dvs. summan<br>av den fastställda pensionsgrundande inkomsten och de fastställda pen-<br>sionsgrundande beloppen. Pensionsrätten utgör 18,5 % av pensions-<br>underlaget och delas upp mellan fördelningssystemet (inkomstpension)<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>58</p>
<p>och premiepensionssystemet (premiepension). Från och med år 1999 Prop. 1999/2000:91<br>utgör 16 procentenheter pensionsrätt för inkomstpension och 2,5<br>procentenheter pensionsrätt för premiepension.</p>
<p>Fördelningssystemet</p>
<p>Den ackumulerade pensionsrätten för inkomstpension utgör individens<br>pensionsbehållning. Den för inkomstpension registrerade pensionsbehåll-<br>ningen skall årligen räknas om med den relativa förändringen i ett index<br>som följer den årliga inkomstutvecklingen i samhället (inkomstindex).<br>Vidare skall pensionsbehållningen efter de personer som avlidit (arvs-<br>vinster) fördelas bland kvarlevande i samma ålder som de avlidna samt<br>avdrag göras för förvaltningskostnader.</p>
<p>Den årliga inkomstpensionen inom fördelningssystemet beräknas<br>genom att pensionsbehållningen vid pensioneringen divideras med ett<br>visst tal, det s.k. delningstalet. Delningstalet återspeglar den genomsnitt-<br>liga återstående livslängden vid den ålder pensionen böijar lyftas enligt<br>aktuell befolkningsstatistik. Beräkningen av delningstalet beaktar också<br>en viss framtida tillväxt (normen för följsamhetsindexering), vilket inne-<br>bär att pensionären får en högre begynnelsepension än om pensionen i<br>stället successivt skulle ha räknats om med hänsyn till den totala tillväxten<br>för varje år.</p>
<p>Uttag av inkomstpension</p>
<p>Den försäkrade kan ta ut inkomstpension tidigast från och med den<br>månad han eller hon fyller 61 år och då med hel, tre fjärdedels, halv eller<br>en fjärdedels pension. Om pensionen tas ut vid en senare tidpunkt, växer<br>pensionen enligt försäkringsmässiga principer för varje månad den lämnas<br>outtagen.</p>
<p>De pensioner som betalas ut från fördelningssystemet skall följsam-<br>hetsindexeras. Normen för följsamhetsindexering av inkomstpension har<br>fastställts till 1,6.</p>
<p>Premiepensionssystemet</p>
<p>Premiepensionssystemet innebär att de medel som motsvarar fastställd<br>pensionsrätt för premiepension fonderas. Den enskilde har möjlighet att<br>själv bestämma om förvaltningen av de medel som fonderas för dennes<br>räkning. Pensionens storlek är beroende av värdeutvecklingen på de fon-<br>derade medlen.</p>
<p>Premiepension får tas ut tidigast fr.o.m. den månad då pensionsspararen<br>fyller 61 år. Pensionen skall utges livsvarigt, men pensionsuttaget får<br>begränsas till att avse tre ljärdedelar, hälften eller en fjärdedel av pensio-<br>nen.</p>
<p>Inom premiepensionssystemet har pensionsspararen möjlighet att välja<br>ett efterlevandeskydd. Det finns två former av efterlevandeskydd: ett för<br>aktivtiden (dvs. efterlevandeskydd under tid då den försäkrade ännu inte</p>
<p>59<br></p>
<p>böljat uppbära ålderspension) och ett för pensionstiden. Gemensamt för<br>de båda formerna är att skyddet skall bekostas av den försäkrade och<br>alltså inte innebära någon kostnad för de pensionssparare som avstår från<br>skyddet samt att skyddet skall kunna tecknas endast i sådana situationer<br>där det föreligger behov av ett efterlevandeskydd.</p>
<p>Efterlevandeskyddet för aktivtiden innebär en temporär efterlevande-<br>pension under fem år. Skyddet är utformat som en ren riskförsäkring utan<br>sparmoment.</p>
<p>Efterlevandeskyddet under pensionstiden innebär att premiepensionen<br>för en pensionssparare räknas om till att gälla för både hans eller hennes<br>eget och makes (eller motsvarandes) liv. Pensionen skall alltså utbetalas<br>så länge någon av dem lever. Omräkningen innebär att pensionsspararens<br>egen ålderspension kommer att sänkas så mycket som behövs, för att till-<br>godohavandet av hans eller hennes premiepensionsbehållning skall räcka<br>under båda makarnas livstid.</p>
<p>Avgift till ålderspensionssystemet</p>
<p>Den pensionsrätt som för ett år tillgodoräknas i det reformerade pen-<br>sionssystemet utgör 18,5 % av faktiska och fiktiva inkomster. Mot-<br>svarande belopp skall betalas in till pensionssystemet. Samtliga in-<br>komstslag som ger pensionsrätt är också avgiftsgrundande. Detta innebär<br>att staten fr.o.m. inkomståret 1999 betalar avgifter till ålderspensions-<br>systemet för samtliga pensionsgrundande socialförsäkrings- och arbetslös-<br>hetsersättningar m.m. och pensionsgrundande belopp som det kan tillgo-<br>doräknas pensionsrätt eller pensionspoäng för. Avgiften kallas statlig<br>ålderspensionsavgift.</p>
<p>Allmän pensionsavgift betalas av den enskilde och beräknas på ett<br>underlag som består av inkomst av anställning och inkomst av annat för-<br>värvsarbete. Den allmänna pensionsavgiften dras fr.o.m. år 1999 av vid<br>beräkningen av den pensionsgrundande inkomsten. Inkomsttaket uttrycks<br>i termer av bruttoinkomst.</p>
<p>Socialavgift tas ut enligt lagen (1981:691) om socialavgifter (SAL) och<br>avgifterna tas ut i form av arbetsgivaravgift eller egenavgift. Arbetsgivar-<br>avgifter beräknas på ett underlag som består av hela lönesumman och<br>andra skattepliktiga förmåner som arbetsgivaren utger. Egenavgifter be-<br>talas främst av den som bedriver näringsverksamhet, dvs. egenföretagare,<br>och beräknas på ett underlag som består av inkomst av annat förvärvs-<br>arbete.</p>
<p>Det totala uttaget av avgifter för ålderspensioner skall uppgå till 18,5 %<br>av den pensionsgrundande inkomsten.</p>
<p>Garantipensionssystemet</p>
<p>Personer som är födda åren 1938 eller senare är berättigade till garanti-<br>pension. Denna förmån ersätter fr.o.m. den 1 januari 2001 folkpensionen<br>och pensionstillskottet. Garantipension kommer emellertid inte att utges<br>förrän under år 2003. Eftersom det särskilda grundavdraget för pensionä-<br>rer (SGA) i dessa ålderskategorier samtidigt slopas, kommer garantipen-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>60</p>
<p>sionen att beräknas från en jämfört med folkpensionen högre basnivå. Prop. 1999/2000:91<br>Härigenom kommer garantipensionen även att ge kompensation för att<br>SGA avskaffas. Pensionsinkomster kommer därmed att bli beskattade<br>enligt samma regler som gäller för förvärvsinkomster.</p>
<p>Garantipension kan utges fr.o.m. 65 års ålder till personer som inte har<br>tjänat in rätt till inkomstgrundad ålderspension eller som endast har tjänat<br>in låg sådan.</p>
<p>Garantipension beräknas utifrån en basnivå om 2,13 prisbasbelopp för<br>ensamstående pensionär (77 958 kr för år 2000) och 1,90 prisbasbelopp<br>för en gift pensionär (69 540 kr för år 2000). Garantipensionen avräknas<br>för båda grupperna mot inkomstgrundad ålderspension på visst närmare<br>föreskrivet sätt. Garantipensionen skall även avräknas mot efterlevande-<br>pension i form av övergångsvis utgiven änkepension från tilläggspensio-<br>neringen och viss utländsk pension. Tjänstepensioner skall inte beaktas<br>vid beräkning av garantipension.</p>
<p>Garantipension skall i princip avräknas mot såväl inkomstpension som<br>premiepension. Vid beräkningen skall emellertid den faktiska premiepen-<br>sionen inte beaktas, utan i stället skall inkomstpensionen räknas upp så att<br>den motsvarar vad som skulle ha utgetts om hela pensionsrätten om 18,5<br>% av pensionsunderlaget (för personer födda något av åren 1938-1953 i<br>aktuellt antal tjugondelar) hade utgjort grund för denna pension.</p>
<p>Som framgått inträder rätten till garantipension från och med 65 års<br>ålder. Om den enskilde gjort uttag av hel eller delar av inkomstgrundad<br>pension före 65 års ålder skall alltid, vid beräkning av garantipension,<br>utgångspunkten vara den inkomstgrundade pension som skulle ha betalats<br>om sådan pension hade böljat tas ut vid 65 års ålder. Motsvarande gäller<br>om pensionsuttag görs efter 65 års ålder.</p>
<p>Garantipensionens storlek skall vara beroende av försäkringstid. Med<br>försäkringstid avses i princip sådan bosättningstid som gäller för rätt till<br>folkpension enligt AFL. Garantipension skall utges endast till den som<br>har tillgodoräknats en försäkringstid för garantipension om minst tre år.<br>För rätt till oavkortad garantipension skall krävas 40 års försäkringstid.<br>Försäkringstid kan enligt huvudregeln tillgodoräknas när den försäkrade<br>är i åldern 25-64 år.</p>
<p>Garantipension utbetalas endast till den som är bosatt i Sverige.<br>Garantipension kommer emellertid med hänsyn till reglerna i förord-<br>ningen (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygg-<br>het när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemen-<br>skapen även att betalas ut inom EU/EES.</p>
<p>Införandet av reformerade regler</p>
<p>Som tidigare framgått i avsnitt 3 trädde delar av lagstiftningen om in-<br>komstgrundad ålderspension i kraft den 1 januari 1999 och de första ut-<br>betalningarna kommer att kunna ske fr.o.m. år 2001. Vid samma tidpunkt<br>träder lagen om garantipension i kraft. Utbetalning av garantipension till<br>ålderspension kan dock inte ske förrän år 2003 då personer födda år 1938<br>fyller 65 år.</p>
<p>61</p>
<p>Pensionsberättigade som tillhör den s.k. mellangenerationen, dvs. per- Prop. 1999/2000:91<br>soner som är födda åren 1938-1953, kommer att få sin ålderspension be-<br>räknad dels enligt bestämmelserna om tilläggspension, dels enligt det<br>reformerade ålderspensionssystemet. Mellangenerationen får sin pension<br>beräknad med ett successivt ökande antal tjugondelar enligt det reforme-<br>rade systemets regler. Årsklassen 1938 kommer med denna metod att som<br>första årsklass tjäna in pensionsrätt i det reformerade systemet med 4/20.</p>
<p>Övergångsregleringen innebär att det för försäkrade som tillhör mellan-<br>generationen även framöver parallellt måste registreras dels pensions-<br>poäng för tilläggspension, dels pensionsrätt inom det reformerade pen-<br>sionssystemet.</p>
<p>För alla som omfattas av de reformerade reglerna för inkomstgrundad<br>ålderspension skall även förvärvsinkomster m.m. i förfluten tid, dvs. före<br>år 1999, beaktas vid beräkning av pensionsrätt inom det reformerade<br>systemet. Till grund för beräkningen av pensionsgrundande inkomst för<br>förfluten tid skall för varje år fr.o.m. år 1960 ligga den ATP-poäng som<br>har registrerats för året med tillägg av en poäng. Förtidspensionärer till-<br>godoräknas ålderspensionsrätt i form av pensionsgrundande belopp på<br>grundval av registrerade pensionspoäng motsvarande faktiskt intjänad<br>inkomst och pensionsrätt motsvarande antagna pensionspoäng för tid efter<br>förtidspensionsfallet. Pensionsgrundande belopp för bamår skall tillgodo-<br>räknas fr.o.m. år 1960. Pensionsrätt för studier och plikttjänstgöring skall<br>emellertid tillgodoräknas först fr.o.m. år 1995.</p>
<p>I tilläggspensionssystemet tillgodoräknas pensionspoäng endast för in-<br>komster som överstiger ett förhöjt prisbasbelopp. Personer i mellangene-<br>rationen kompenseras, vid beräkningen av den inkomstgrundade pension-<br>en i form av tilläggspension, för den folkpension som skulle ha utgetts om<br>pensionen hade utbetalats enligt det tidigare ålderspensionssystemet<br>genom ett s.k. folkpensionstillägg. Folkpensionstillägget utgör tilläggs-<br>pension.</p>
<p>Personer födda år 1937 eller tidigare skall även fortsättningsvis få sin<br>inkomstgrundade ålderspension beräknad enligt nuvarande regler. Även<br>denna grupp skall enligt LIP kompenseras för första prisbasbeloppets<br>inkomster genom folkpensionstillägget. Det tidigare grundskyddet i form<br>av 40-delsberäknad folkpension, inklusive de särskilda folkpensionsför-<br>månema samt det särskilda grundavdraget för pensionärer, skall emeller-<br>tid ersättas med en beskattad garantipension.</p>
<p>Ö-garpsutredningen har i betänkandet Garantipension och Bosätt-<br>ningstillägg för personer födda år 1937 eller tidigare (SOU 1999:17)<br>lämnat förslag till en garantipension (nedan kallad övergångsvis garanti-<br>pension) för personer födda år 1937 eller tidigare. Förslaget innebär i<br>korthet följande. Liksom garantipensionen till personer födda år 1938<br>eller senare skall den övergångsvisa garantipensionen betalas ut endast till<br>dem som har behov av en sådan förmån. Den övergångsvisa garanti-<br>pensionen är enligt Ö-garpsutredningens förslag konstruerad på ett sådant<br>sätt att SGA omvandlas till en pensionsförmån. De pensionsberättigade<br>kommer genom den övergångsvisa garantipensionen därutöver att erhålla<br>ersättning för den 40-delsberäknade folkpensionen och pensionstillskottet.<br>Dessa delar av den övergångsvisa garantipensionen beräknas på samma<br></p>
<p>62</p>
<p>sätt som sker i dag. För de pensionärer som har så höga pen- Prop. 1999/2000:91<br>sionsinkomster att de inte har rätt till övergångsvis garantipension, skall<br>skillnaden mellan den folkpension som skulle ha utgetts med stöd av nu-<br>varande regler och det folkpensionstillägg som ingår i tilläggspensionen<br>utges i form av ett bosättningstillägg. Bosättningstillägget ersätter också i<br>förekommande fall pensionstillskottet.</p>
<h2>6 Allmänna överväganden</h2>
<h3>6.1 Inledning</h3>
<p>Den 1 januari 1999 trädde delar av det reformerade ålderspensionssyste-<br>met i kraft och fr.o.m. år 2001 kommer samtliga delar av lagen<br>(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP) att ha trätt i kraft.<br>Vid samma tidpunkt kommer även lagen (1998:702) om garantipension -<br>som omfattar personer födda år 1938 eller senare - att ha trätt i kraft. Ut-<br>betalning av sådan garantipension kommer dock inte att ske förrän år<br>2003, då personer födda år 1938 fyller 65 år.</p>
<p>Med det reformerade ålderspensionssystemet har det skapats ett från<br>andra socialförsäkringar avskilt system. Härigenom har också grund-<br>läggande förändringar skett av den inkomstgrundade ålderspensionen och<br>grundskyddet. Den inkomstgrundade pensionen kommer - till skillnad<br>från vad som gäller i tilläggspensionssystemet med dess 15/30-regel - att<br>baseras på hela livsinkomsten och beräknas på inkomster från den första<br>kronan. Det nuvarande grundskyddet i form av folkpension och pen-<br>sionstillskott kommer vidare att ersättas med en garantipension som av-<br>räknas mot den inkomstgrundade pensionen. Garantipensionsnivån är<br>avpassad till att det särskilda grundavdraget för pensionärer (SGA) sam-<br>tidigt avskaffas.</p>
<p>Efterlevandepension till vuxna i form av omställningspension, särskild<br>efterlevandepension och änkepension enligt övergångsbestämmelser be-<br>talas enligt nuvarande regler ut i form av folkpension och en andel av den<br>tilläggspension som den avlidne har tjänat in. Om den avlidne inte för-<br>värvat rätt till någon tilläggspension eller bara till låg sådan, kompletteras<br>folkpensionen med pensionstillskott. I princip är konstruktionen av folk-<br>pension till efterlevande vuxna densamma som inom den tidigare ålders-<br>pensioneringen. Även barnpension utges i form av folkpension och<br>tilläggspension.</p>
<p>Eftersom efterlevandepension i dag bygger på den avlidnes ålders- och<br>förtidspension, enligt bestämmelserna om tilläggspension och folkpen-<br>sion, är det nödvändigt att, mot bakgrund av det reformerade ålderspen-<br>sionssystemets ikraftträdande, även se över reglerna om efterlevandepen-<br>sion. Regeringen lämnar nu förslag till en sådan anpassning av nuvarande<br>regler för efterlevandepension till det reformerade ålderspensionssyste-<br>met. I huvudsak föreslår regeringen inga andra förändringar av de olika<br>förmånsformema än de som vi ansett nödvändiga för anpassningen till<br>ålderspensionssystemet.</p>
<p>63</p>
<p>Regeringen föreslår dock vissa förändringar som inte är direkt betinga- Prop. 1999/2000:91<br>de av ålderspensionsreformen. Bl.a. föreslår vi att det i framtiden inte<br>skall vara möjligt att bevilja särskild efterlevandepension. Detta innebär<br>att det i ett anpassat efterlevandepensionssystem skall finnas barnpension,<br>omställningspension och änkepension enligt övergångsregler. Efterlevan-<br>deförmåner skall, liksom i dag, utges såsom en inkomstgrundad del och<br>till denna skall finnas ett grundskydd.</p>
<p>De förslag som nu lämnas behandlar enbart sådana förmåner till efter-<br>levande som kommer att utges med stöd av lagen om efterlevandepension<br>och efterlevandestöd till bam. Därutöver kan den efterlevande vara be-<br>rättigad till efterlevandeskydd från premiepensionssystemet enligt LIP.<br>Dessutom kan den efterlevande få såväl avtalspension på grund av<br>grupplivförsäkring som efterlevandepension på grund av pensionsavtal.<br>Dessa nu nämnda pensionsformer behandlas således inte i det följande.</p>
<h3>6.2 Huvudprinciper för en anpassad<br>efterlevandepensionering</h3>
<p>Även i ett anpassat system med förmåner till efterlevande bör enligt rege-<br>ringens mening förmånema till efterlevande bam ha en framträdande roll.<br>Syftet med barnpensionen bör alltjämt vara att trygga efterlevande barns<br>rätt till en likvärdig standard även efter en eller båda föräldrarnas<br>frånfälle. De förutsättningar som i dag gäller för rätt till barnpension bör<br>enligt vår uppfattning därför gälla även i ett system som är anpassat till<br>den reformerade ålderspensionen.</p>
<p>När det gäller efterlevandepension till vuxna bör rätt till sådan pension<br>även i framtiden föreligga endast i situationer där det generellt sett kan<br>förutsättas finnas ett särskilt behov av stöd. Förmånen bör dessutom<br>endast ses som en kompletterande inkomst. Syftet med förmånen bör allt-<br>jämt vara att ge ekonomisk kompensation under en viss tid efter ett döds-<br>fall. Sådant behov av ekonomiskt stöd torde finnas för i princip alla efter-<br>levande i yrkesaktiv ålder. Det är mot denna bakgrund som det även i fort-<br>sättningen bör finnas rätt till omställningspension under en viss tid efter<br>ett dödsfall. Denna tidsperiod bör i princip vara densamma för alla och<br>således oberoende av den avlidnes eller - såvitt gäller personer i för-<br>värvsaktiv ålder - den efterlevandes ålder vid tidpunkten för dödsfallet.<br>Emellertid bör, liksom i dag, omställningspension inte betalas ut efter det<br>att den efterlevande har fyllt 65 år. Dessutom bör, liksom i dag, förlängd<br>omställningspension kunna betalas ut när den efterlevande har hemma-<br>varande bam. Vi anser emellertid att skyddet i denna del bör förstärkas,<br>om den efterlevande har hemmavarande bam under 18 år. Till följd av<br>förstärkningen kommer emellertid den månatliga omställningspensionen<br>att kunna komma att bli något lägre än i dag. Omställningspensionen<br>kommer å andra sidan, med vårt förslag, att för en efterlevande utan bam<br>och en familj med bam över tolv år men under 18 år att betalas ut under<br>en betydligt längre tid än vad som följer av dagens regler. Även om denna<br>förstärkning avser efterlevandepension till vuxna är det regeringens<br>uppfattning att den även kommer barnen tillgodo, eftersom den ger den</p>
<p>64</p>
<p>efterlevande föräldern ekonomisk möjlighet till förkortad arbetstid och<br>därigenom mer tid med barnen.</p>
<p>Reglerna om änkepensioneringen tillskapades för en helt annan sam-<br>hällsstruktur än den nuvarande, där behovet av ekonomisk försöijning<br>från ett allmänt system var stort för kvinnor som blivit änkor efter en tids<br>äktenskap. I dag har emellertid kvinnor som uppbär änkepension i de<br>flesta fall en egen förvärvsinkomst vid sidan av änkepensionen. Enligt<br>regeringens uppfattning är reglerna om omställningspension betydligt<br>bättre avpassade till dagens och framtida förvärvsförhållanden. Bakom<br>beslutet om övergångsbestämmelser låg emellertid en bred politisk enig-<br>het. På grund härav anser regeringen att några mer ingripande föränd-<br>ringar av övergångsbestämmelserna för rätt till änkepension inte bör ske.<br>Detta innebär att en änka som beviljats änkepension före ikraftträdandet<br>av våra förslag kommer, oavsett ålder, att ha rätt till sådan änkepension<br>även efter denna tidpunkt. Vidare kommer änkepension att beviljas enligt<br>regler som överensstämmer med nu gällande övergångsregler även efter<br>sagda tidpunkt. För kvinnor som är födda år 1945 eller senare, och som<br>beviljas änkepension på grund av dödsfall som inträffar efter utgången av<br>år 2002, innebär våra förslag dock vissa förändringar i förhållande till<br>dagens regler.</p>
<p>Det är enligt regeringens uppfattning naturligt att efterlevandepensio-<br>nen skall ge ett ekonomiskt bistånd i situationer som för den efterlevande<br>är förenade med såväl ekonomiska svårigheter som problem på det mer<br>personliga planet. Vi har däremot ställt oss frågan om det är välmotiverat<br>att ha bestämmelser inom efterlevandepensioneringen som syftar till att ge<br>efterlevande med egna försörjningssvårigheter en pension i händelse av<br>makens död. Särskild efterlevandepension är just en sådan förmån. Den<br>betalas ut till efterlevande som har svårigheter att försörja sig genom eget<br>arbete. Det mest adekvata är enligt regeringens mening att lösa dessa<br>problem inom ramen för arbetslöshetsförsäkringen eller på annat sätt<br>genom arbetsmarknadsmässiga åtgärder. För det fall arbetsoförmågan i<br>stället har sin grund i medicinska skäl torde frågan lämpligen behandlas<br>inom ramen för sjukförsäkringen eller förtidspensioneringen. Regeringen<br>föreslår därför att en sådan förmån som särskild efterlevandepension inte<br>skall finnas kvar i en anpassad efterlevandepensionering.</p>
<p>Barnpension, omställningspension och änkepension</p>
<p>Regeringen föreslår att inkomstgrundad efterlevandepension - dvs. barn-<br>pension och omställningspension - samt inkomstrelaterad änkepension,<br>liksom i dag, skall utgöra en ersättning för det inkomstbortfall som ett<br>dödsfall kan innebära. (När det nedan talas om efterlevandepension avses<br>all pension som kan betalas ut till efterlevande om annat inte anges.) Re-<br>geringen föreslår därför att tyngdpunkten inom efterlevandepensio-<br>neringen skall ligga på den del av pensionen som kan hänföras till den av-<br>lidnes inkomster. Eftersom det är regeringens uppfattning att det främsta<br>syftet med efterlevandeförmånema är att de skall utgöra ersättning för det<br>inkomstbortfall som dödsfallet i många fall inneburit för familjeekono-</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>65</p>
<p>3 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 91</p>
<p>min, utgör den avlidnes pensionsrätt det lämpligaste måttet för detta in-<br>komstbortfall.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att den avlidnes pensionsunderlag i det re-<br>formerade ålderspensionssystemet skall ligga till grund för beräkning av<br>de inkomstgrundade efterlevandepensionerna omställningspension och<br>barnpension. Sådan pension efter en person född år 1937 eller tidigare<br>föreslås dock beräknas på grundval av dennes tillgodoräknade pensions-<br>poäng för tilläggspension sedan tillägg gjorts med en poäng. Detta mot<br>bakgrund av att personer födda år 1937 eller tidigare även i framtiden<br>kommer att få sin inkomstgrundade ålderspension i form av tilläggspen-<br>sion. Vidare anser regeringen att beräkningen av det underlag som skall<br>ligga till grund för efterlevandepension bör, på samma sätt som gäller<br>inom det nuvarande tilläggspensionssystemet såvitt gäller pension efter<br>personer som avlider före det år de skulle ha fyllt 65 år, göras på grundval<br>av vissa antaganden om den avlidnes framtida inkomst, dvs. med en s.k.<br>antagandeinkomstberäkning. Någon koppling till förtidspension föreslås<br>däremot inte, utan antagandeberäkningen skall ske på grundval av den<br>avlidnes vid dödsfallet registrerade ålderspensionsrätt.</p>
<p>När det gäller att finna ett underlag för att beräkna olika former av<br>efterlevandeförmåner har regeringen emellertid funnit anledning att dra en<br>skiljelinje mellan de år 1990 reformerade efterlevandeförmånema -<br>barnpension och omställningspension - och änkepension som betalas ut<br>enligt övergångsbestämmelser till det reformerade systemet. Reglerna om<br>änkepension har till sin konstruktion en förankring i det nuvarande sy-<br>stemet med tilläggspension och folkpension som, med hänsyn till den po-<br>litiska överenskommelse som legat bakom avskaffandet av de generella<br>reglerna om änkepension, måste beaktas särskilt vid bedömningen av<br>vilket underlag som skall ligga till grund för beräkningen av änkepension<br>efter ikraftträdandet av reformerade ålderspensionsregler. Regeringens<br>utgångspunkt har härvid varit att änkepension så långt som möjligt bör<br>beräknas i enlighet med dagens bestämmelser. Regeringen föreslår därför<br>att änkepension alltjämt skall beräknas utifrån ett underlag som baserar<br>sig på den avlidnes intjänade eller antagna pensionspoäng för tilläggs-<br>pension.</p>
<p>Enligt dagens bestämmelser tillgodoräknas emellertid inte pensions-<br>poäng för tilläggspension för inkomster under ett prisbasbelopp. För in-<br>komster därunder ges i dag kompensation genom den 30-delsberäknade<br>folkpensionen. Eftersom vi föreslår att folkpensionen skall avskaffas, är<br>det regeringens uppfattning att den efterlevande på annat sätt skall kom-<br>penseras för den förmånen. Regeringen föreslår därför att ett tillägg mot-<br>svarande 90 % av det för året gällande prisbasbeloppet skall utges som en<br>del av änkepensionen. Detta tillägg skall således delvis ersätta folkpen-<br>sionen. För rätt till tillägget krävs dock, till skillnad från rätten till folk-<br>pension, att den efterlevande dessutom är berättigad till änkepension i<br>form av tilläggspension enligt nuvarande bestämmelser, dvs. har varit gift<br>med den avlidne under en viss angiven tid.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>66</p>
<p>Grundskyddet</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Enligt nuvarande regler utges efterlevandepension även i form av bosätt-<br>ningsbaserad folkpension. Det reformerade ålderspensionssystemet kom-<br>mer inte att innefatta folkpension. Grundskyddet kommer i stället att bestå<br>av en garantipension, som avräknas mot den inkomstgrundade ålders-<br>pensionen.</p>
<p>För att efterlevande till avlidna som bidragit till familjens försörjning på<br>annat sätt än genom förvärvsarbete inte skall ställas helt utan skydd efter<br>ett dödsfall, anser regeringen att det även i ett anpassat efterlevan-<br>depensionssystem skall finnas ett grundskydd. Detta grundskydd bör<br>emellertid inte på samma sätt som dagens folkpension och pensionstill-<br>skott vara konstruerat så att det garanterar en grundläggande försöijning<br>för den efterlevande. Det bör istället bestämmas med beaktande av att<br>efterlevandepensionen har till syfte att utgöra en kompletterande inkomst<br>för den efterlevande. På samma sätt som inom ålderspensioneringen bör<br>grundskyddet inte heller utgöra en förmån som betalas ut till samtliga<br>pensionsberättigade. Det bör istället utgöra en utfyllnadspension som<br>betalas ut till dem som har en låg eller ingen inkomstgrundad efterlevan-<br>depension eller änkepension. Regeringen föreslår därför att det till vuxna<br>efterlevande skall betalas ut en garantipension till omställningspension<br>och änkepension. Denna garantipension skall ersätta dagens grundskydd i<br>form av bosättningsbaserad folkpension, pensionstillskott och det sär-<br>skilda grundavdraget för pensionärer (SGA). Regeringen har vid kon-<br>struktionen av garantipensionen haft som utgångspunkt att basnivån på<br>nämnda pension skall motsvara nettoeffekten av dagens grundskydd. Vi<br>har dock valt en annan avtrappningstakt än vad som följer av dagens sär-<br>skilda skatteregler för pensionärer.</p>
<p>Garantipensionen skall liksom dagens grundskydd i form av folkpen-<br>sion och pensionstillskott vara beroende av den avlidnes faktiska och på<br>visst sätt beräknad framtida försäkringstid. Försäkringstiden skall i princip<br>tillgodoräknas enligt samma regler som gäller för garantipension till<br>ålderspension, dvs. garantipensionen skall vara bosättningsbaserad.</p>
<p>Garantipensionen är således densamma, oavsett vilken förmån den<br>vuxna efterlevande har rätt till. Att vi inte gör någon skillnad i sättet att<br>beräkna garantipensionen vare sig den efterlevande uppbär omställnings-<br>pension eller änkepension har främst sin orsak i att i dagens samhälle har<br>de flesta kvinnor och män samma möjlighet att genom eget förvärvsarbete<br>försörja sig själva. Till skillnad från när reglerna om änkepension<br>skapades har därför män och kvinnor oavsett ålder i princip samma behov<br>av efterlevandepension vid makens död. I många fall har även de kvinnor<br>som uppbär folk- och tilläggspension i form av änkepension, liksom de<br>som uppbär omställningspension, även en förvärvsinkomst vid sidan om.<br>Vi föreslår emellertid inga förändringar i tiden för utbetalning av änke-<br>pension, vilket får till följd att garantipensionen liksom dagens folkpen-<br>sion kommer att betalas ut till dess att änkan fyller 65 år.</p>
<p>1990 års ställningstagande innebar att änkor födda år 1945 eller senare<br>ansågs tillhöra en generation kvinnor som på grund av sitt förvärvs-<br>mönster inte behövde det skydd som änkepensionen enligt äldre regler<br>innebär. Emellertid ansåg man att de skulle få rätt att behålla en del av<br></p>
<p>67</p>
<p>mannens vid tidpunkten för reformen intjänade tilläggspension. På grund Prop. 1999/2000:91<br>härav är dessa änkor i dag berättigade till tilläggspension och folkpension<br>beräknad på grundval av mannens fram t.o.m. år 1989 intjänade pen-<br>sionspoäng. Dessa änkor är emellertid inte berättigade till dagens grund-<br>skydd i form av bosättningsbaserad folkpension. Eftersom vårt förslag till<br>garantipension innebär att denna pension endast skall baseras på den av-<br>lidnes försäkringstid för garantipension (bosättningstid), är det re-<br>geringens uppfattning att denna grupp kvinnor inte skall vara berättigade<br>till garantipension till änkepension.</p>
<p>Dessa kvinnor kommer däremot, i likhet med i dag, att få omställ-<br>ningspension inklusive garantipension. Hur länge sådan pension betalas<br>ut beror på om den efterlevde har hemmavarande bam och hur gamla<br>dessa är. Eftersom omställningspensionen, till skillnad från änkepension,<br>inte är begränsad till den avlidnes före visst år fastställda pensionsrätt<br>kommer denna pension i de flesta fall att vara högre än änkepensionen.<br>När rätten till omställningspension upphör kommer änkan alltjämt att vara<br>berättigad till änkepension.</p>
<p>Genom regeringens förslag kommer en änka som är född år 1945 eller<br>senare alltjämt vara berättigad till änkepension på grundval av den avlidne<br>mannens intjänade pensionspoäng t.o.m. år 1989. För den arbetsbaserade<br>folkpensionen kommer änkan att erhålla kompensation i form av det ovan<br>nämnda 90-procentstillägget. Emellertid kommer hon inte att erhålla<br>någon kompensation för det 30-dels beräknade pensionstillskottet som<br>hon enligt dagens regler kunnat vara berättigad till och inte heller få<br>någon kompensation för att möjligheterna till särskilt grundavdrag vid be-<br>skattningen försvinner. Detta följer av att dessa förmåner ersätts av<br>garantipension till änkepension. På grund av garantipensionens kon-<br>struktion går det inte att urskilja vad av denna förmån som utgör ersätt-<br>ning för grundavdraget respektive pensionstillskottet.</p>
<p>Vad gäller grundskyddet till bam föreslår regeringen en annan kon-<br>struktion än den som valts för vuxna efterlevande. Vår utgångspunkt har<br>härvid varit att alla bam som är bosatta i Sverige skall ges ett fullgott<br>grundskydd vid en förälders eller båda föräldrarnas död. Regeringen anser<br>att ett bams behov av grundskydd är detsamma oavsett den avlidne<br>förälderns anknytning till Sverige. Vi föreslår därför att grundskyddet till<br>efterlevande bam skall utgöras av efterlevandestöd till bam som skall<br>utges oberoende av den avlidnes försäkringstid i Sverige. Emellertid skall<br>efterlevandestöd till barn endast utges så länge bamet är bosatt i Sverige.<br>Denna förmån bör således inte heller betalas ut inom EU/EES-området.<br>Efterlevandestödet till barn bör utgöra en garanterad lägsta nivå, som<br>barnet skall vara berättigad till. Efterlevandestöd till bam skall därför<br>endast utges som en utfyllnadsförmån till barnpensionen.</p>
<h3>6.3 Övergångsbestämmelser</h3>
<p>Regeringens förslag innebär att det nuvarande efterlevandepensionssy-<br>stemet skall anpassas till det reformerade ålderspensionssystemet. De<br>personer som vid ikraftträdandet redan uppbär efterlevandepension bör i<br></p>
<p>så liten omfattning som möjligt påverkas av nämnda anpassning. Mot<br>denna bakgrund föreslår regeringen att sådan pension - till den del den är<br>baserad på den avlidnes förvärvsarbete - skall utges enligt regler som<br>motsvarar dagens regler. Detta innebär att omställningspension, barnpen-<br>sion och änkepension som beviljas på grund av dödsfall före ikraft-<br>trädandet skall betalas ut enligt regler som motsvarar nuvarande bestäm-<br>melser om tilläggspension i form av omställningspension, barnpension<br>och änkepension.</p>
<p>När det gäller särskild efterlevandepension är förhållandena emellertid<br>något annorlunda. Som tidigare redovisats i avsnitt 4.2 inträder rätten till<br>särskild efterlevandepension först när rätten till omställningspension<br>upphört. Enligt regeringens uppfattning är det inte rimligt att det efter det<br>att rätten till omställningspension upphört, och under lång tid efter<br>ikraftträdandet av det anpassade regelverket, skall kunna vara möjligt att<br>bevilja särskild efterlevandepension enligt nuvarande regler, vilka syftar<br>till att ge efterlevande med egna försörjningssvårigheter en pension i<br>händelse av makens dödsfall, med hänvisning till att maken avlidit före<br>ikraftträdandet. Regeringen föreslår därför att även om dödsfallet inträffat<br>före ikraftträdandet men särskild efterlevandepension inte har beviljats på<br>grund av att omställningspension alltjämt utges, skall särskild efterlevan-<br>depension inte kunna beviljas efter ikraftträdandet av de anpassade efter-<br>levandepensionsreglerna. Däremot föreslår regeringen att särskild efter-<br>levandepension som beviljats före ikraftträdandet eller om rätten till för-<br>månen uppkommit före denna tidpunkt, liksom övrig efterlevandepension,<br>efter ikraftträdandet skall betalas ut enligt regler som motsvarar nu-<br>varande bestämmelser om tilläggspension. En förutsättning för att särskild<br>efterlevandepension skall kunna utges efter ikraftträdandet skall således<br>vara att förmånen beviljats eller att rätten till förmånen åtminstone upp-<br>kommit före denna tidpunkt.</p>
<p>Regeringens förslag innebär att folkpensionen skall avskaffas i sam-<br>band med ikraftträdandet av det anpassade regelverket. Med hänsyn härtill<br>föreslår vi att det, på samma sätt som vi föreslår för beviljande av<br>änkepension på grund av dödsfall efter ikraftträdandet, utbetalas ett tillägg<br>till barnpension, omställningspension och änkepension som beviljas på<br>grund av dödsfall före ikraftträdandet av de anpassade efterlevande-<br>pensionsbestämmelsema eller särskild efterlevandepension som beviljats<br>före denna tidpunkt.</p>
<p>Den del av folkpensionen som utgör dagens grundskydd, dvs. den bo-<br>sättningsbaserade folkpensionen, SGA samt pensionstillskottet skall dock<br>ersättas av en beskattningsbar garantipension till vuxna. Vid konstruk-<br>tionen av nämnda garantipension är det regeringens uppfattning att i<br>huvudsak ingen pensionsberättigad skall få sin nettopension sänkt, oavsett<br>i vilken kommun de är bosatta. Mot denna bakgrund föreslår regeringen<br>att basnivån på den garantipension som skall betalas ut till dem som<br>beviljas omställningspension och änkepension enligt övergångsbestäm-<br>melser på grund av dödsfall som har inträffat före ikraftträdandet och dem<br>som beviljats särskild efterlevandepension före ikraftträdandet skall var<br>högre än den som gäller för beviljande av efterlevandepension på grund<br>av dödsfall efter ikraftträdandet. Vidare har vi ansett att en annan</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>69</p>
<p>avtrappning av garantipensionen skall gälla än vad som föreslås be-<br>träffande garantipension som beviljas på grund av dödsfall efter ikraft-<br>trädandet av våra förslag. Inte heller i detta avseende har vi funnit skäl att<br>göra någon skillnad om den efterlevande uppbär omställningspension,<br>särskild efterlevandepension eller änkepension. Basnivån och avtrapp-<br>ningstakten bör därför vara enhetlig för alla efterlevandefömåner till<br>vuxna.</p>
<p>Även folkpension i form av barnpension ska enligt vårt förslag av-<br>skaffas i samband med ikraftträdandet av lagen om efterlevandepension<br>och efterlevandestöd till bam. Regeringen lämnar därför förslag till ett<br>nytt grundskydd till efterlevande bam, benämnt efterlevandestöd till bam.<br>Eftersom barnpension varken berättigar till pensionstillskott eller till det<br>särskilda grundavdraget, har regeringen övervägt att låta de bam som<br>beviljas barnpension på grund av dödsfall som har inträffat före<br>ikraftträdandet av det anpassade regelverket alltjämt få sitt grundskydd i<br>form av folkpension. Vi har emellertid ansett att det inte är lämpligt att<br>behålla folkpensionsförmånen endast inom bampensioneringen, när vi i<br>övrigt avskaffar den inom efterlevandepensioneringen. I stället föreslår vi<br>att även de bam som vid ikraftträdandet uppbär barnpension skall få sitt<br>grundskydd i form av efterlevandestöd till bam. Eftersom storleken på<br>denna förmån stämmer överens med det garanterade belopp som ett bam<br>enligt dagens regler i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) är<br>berättigat till, kommer detta att innebära att storleken av grundskyddet blir<br>detsamma, och i vissa fall högre, även efter ikraftträdandet av det<br>anpassade regelverket. Eftersom efterlevandestöd till barn är oavhängigt<br>av den avlidnes bosättningstid eller annan anknytning till Sverige, skulle<br>en fortsatt tillämpning av folkpensionsreglema dessutom innebära, att de<br>som redan uppbär barnpension vid ikraftträdandet skulle kunna komma<br>att få ett grundskydd som till sin storlek är lägre än vad ett efter ikraft-<br>trädandet beviljat grundskydd skulle vara.</p>
<p>En konsekvens av vårt förslag är emellertid att efterlevandestöd till bam<br>inte annat än i undantagsfall kommer att betalas ut utanför Sverige vare<br>sig den förmånsberättigade är bosatt inom eller utom EU/EES-området.<br>Regeringen har inte ansett det rimligt att skapa övergångsregler som<br>endast gäller i de situationer när bamet bor utomlands. Det skall också<br>noteras att regeringens förslag till grundskydd till efterlevande bam<br>innebär en helt ny förmån, som inte har någon direkt motsvarighet inom<br>dagens efterlevandepensionering.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>70</p>
<h3>6.4</h3>
<h3>Lagreglering och ikraftträdande</h3>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Regeringens förslag: Bestämmelserna om efterlevandepension och<br>efterlevandestöd till bam samlas i en särskild lag om efterlevandepen-<br>sion och efterlevandestöd till bam som skall träda i kraft den 1 januari<br>2003. Vid samma tidpunkt skall bestämmelserna i 8 och 14 kap. lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring (AFL) upphävas. Bestämmelser om<br>ikraftträdande och övergångsbestämmelser m.m., skall tas in i en sär-<br>skild lag om införande av lagen om efterlevandepension och efter-<br>levandestöd till bam.</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens<br>förslag med undantag av att utredningen föreslog att grundskyddet inom<br>bampensioneringen skulle finnas i en lag om underhållsstöd och att<br>samtlig lagstiftning skulle träda i kraft år 2001. Vidare föreslog utred-<br>ningen inte att övergångsbestämmelserna m.m., skulle tas in i en särskild<br>lag om införande av lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd<br>till bam.</p>
<p>Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig i denna del<br>tillstyrker utredningens förslag men förordar att även grundskyddet inom<br>bampensioneringen skall regleras i lagen om efterlevandepension. Skåne<br>läns allmänna försäkringskassa efterlyser en samlad genomförandestra-<br>tegi för samtliga de reformer som är avsedda att träda i kraft år 2001.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringens förslag innebär att be-<br>räkningen av efterlevandepension anpassas till det reformerade ålders-<br>pensionssystemet såväl när det gäller inkomstgrundad efterlevandepen-<br>sion och änkepension som vad avser regler om garantipension och efter-<br>levandestöd till bam. Rätten till efterlevandepension i form av barnpen-<br>sion, omställningspension och särskild efterlevandepension regleras i dag<br>i 8 och 14 kap. AFL. Härutöver har även allmänna regler om folkpension<br>i bl.a. 5 kap. AFL betydelse för beräkningen av efterlevandepension. Rätt<br>till änkepension regleras genom övergångsbestämmelser till de nuvarande<br>reglerna i 8 och 14 kap. samma lag. Med hänsyn till utformningen av<br>dessa regler finns det i dag dels kvinnor som har beviljats änkepension på<br>grund av dödsfall före ikraftträdandet av reformerade regler den 1 januari<br>1990, dels kvinnor som blivit änkor efter utgången av år 1989 men som<br>på grund av sin ålder, till följd av övergångsreglerna, har beviljats<br>änkepension helt enligt äldre regler. Därutöver finns kvinnor som har<br>blivit änkor efter den 31 december 1989 men som beviljats änkepension<br>enligt något mindre förmånliga övergångsregler.</p>
<p>Reglerna om rätt till och beräkning av efterlevandepension i AFL är<br>således redan i dag mycket komplicerade. Om regeringens förslag till<br>anpassade regler för efterlevandepension skulle inarbetas i den nuvarande<br>lagen, skulle detta ytterligare komplicera systemet. Med hänsyn till att<br>folkpensionsreglema med därtill hörande regler om pensionstillskott och<br>SGA enligt våra förslag inte skall tillämpas inom någon del av efter-<br>levandepensioneringen, skulle en inarbetning av de anpassade reglerna i<br>nuvarande lag kräva omfattande förändringar. För änkepensionens del</p>
<p>71</p>
<p>skulle detta innebära förslag om övergångsregler till de nuvarande över-<br>gångsreglerna. Regeringen har mot denna bakgrund funnit det angeläget<br>att försöka samla alla bestämmelser om efterlevandepension och efter-<br>levandestöd till bam i en särskild lag. Syftet med en sådan konstruktion är<br>att underlätta tillgängligheten och göra regelkomplexet mer överskådligt<br>än i dag. Regeringen föreslår därför att reglerna om efterlevandepension,<br>garantipension till sådan pension och efterlevandestöd till bam upptas i en<br>särskild lag: lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam.<br>Vi har inte funnit skäl att såsom inom ålderspensionssystemet skapa<br>skilda lagar för å ena sidan den efterlevandepension som grundar sig på<br>den avlidnes inkomst och å andra sidan grundskyddet. Utgångspunkten<br>har istället varit att skapa ett från andra pensionsförmåner fristående<br>regelsystem.</p>
<p>Regeringens förslag har till sitt huvudsakliga syfte att anpassa de nu-<br>varande reglerna om efterlevandepension till det reformerade ålderspen-<br>sionssystemet. Mot denna bakgrund skulle det förefalla vara mest natur-<br>ligt att även lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam<br>träder i kraft vid samma tidpunkt som bestämmelserna i det reformerade<br>ålderspensionssystemet.</p>
<p>De personer som beviljas efterlevandepension på grund av dödsfall före<br>den 1 januari 2003 kommer delvis att få sin pension beräknad enligt<br>dagens bestämmelser. Eftersom dessa bestämmelser kommer att vara<br>tillämpliga under en längre övergångsperiod har regeringen funnit det<br>lämpligt att föreslå att övergångsbestämmelserna i anledning av ikraft-<br>trädandet av lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam<br>förs in i en särskild införandelag: lagen om införande av lagen om efter-<br>levandepension och efterlevandestöd till bam.</p>
<p>Lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrun-<br>dad ålderspension trädde i kraft den 1 januari 1999. Bestämmelserna i den<br>lagen innebär att vissa delar av LIP trädde i kraft vid samma tidpunkt.<br>Detta gäller bl.a. regler om intjänande av inkomstgrundad ålderspension.<br>Andra bestämmelser, bl.a. regler om utbetalning av ålderspension enligt<br>reformerade regler, träder i kraft först den 1 januari 2001. Vid denna<br>tidpunkt träder också lagen om garantipension i kraft. Denna lag gäller i<br>sin nuvarande lydelse endast för personer födda år 1938 eller senare.<br>Garantipension kommer emellertid att betalas ut först under år 2003 då<br>personer födda år 1938 fyller 65 år.</p>
<p>Under regeringens arbete med det reformerade ålderspensionssystemet<br>har avsikten varit att i samband med att detta system träder i kraft fullt ut,<br>dvs. den 1 januari 2001, skulle även andra till ålderspensionssystemet<br>anpassade pensionsförmåner träda i kraft. Avsikten är att lagen om<br>garantipension även skall omfatta personer födda år 1937 eller tidigare.<br>Förslag till en sådan garantipension har lämnats i betänkandet Garanti-<br>pension och Bosättningstillägg till personer födda år 1937 eller tidigare<br>(SOU 1999:17). Förslaget har remissbehandlats och regeringen avser att<br>till riksdagen överlämna förslag i denna del under år 2000.</p>
<p>Som tidigare nämnts finns också inom Socialdepartementet en arbets-<br>grupp som bereder frågan om en framtida förtidspension. Förslag i denna<br>del kommer emellertid inte att kunna lämnas förrän tidigast år 2001. Med<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>72</p>
<p>hänsyn till den tid för omställning av datasystem m.m. som är nödvändig<br>innebär detta att det inte heller finns någon möjlighet att nya bestämmel-<br>ser om förtidspension kommer att kunna träda i kraft förrän tidigast år<br>2003. Detta får till följd att även om LIP redan år 2001 fullt ut trätt i kraft,<br>och att därmed reformerad inkomstgrundad ålderspension vid samma<br>tidpunkt kommer att betalas ut, kommer det efter nämnda tidpunkt allt-<br>jämt att vara erforderligt att registrera pensionspoäng för tilläggspension.<br>Detta mot bakgrund av att även förtidspension utges på grundval av den<br>försäkrades intjänande och antagna pensionspoäng för tilläggspension. På<br>samma sätt kommer folkpension i form av förtidspension samt i före-<br>kommande fall pensionstillskott därtill att utges även efter utgången av år<br>2000. Vidare kommer bestämmelserna om de särskilda skattereglerna för<br>förtidspensionärer alltjämt att tillämpas.</p>
<p>Även om varken bestämmelserna om ett nytt förtidspensionssystem<br>eller om garantipension till personer födda år 1937 eller tidigare kan träda<br>i kraft den 1 januari 2001 är det i och för sig möjligt att låta ett anpassat<br>efterlevandepensionssystem träda i kraft vid nämnda tidpunkt. Vissa<br>problem skulle dock uppstå vad gäller samordningen mellan nämnda för-<br>måner och efterlevandepensionsförmånema och utbetalning av dessa.<br>Dessa samordningsproblem skulle kunna lösas genom en viss sär-<br>reglering.</p>
<p>Regeringen lämnar emellertid nu inte förslag om inkomstprövning av<br>änkepension skall ske även i ett anpassat efterlevandepensionssystem. Inte<br>heller lämnas förslag om efterlevandes rätt till bostadstillägg. Orsaken<br>härtill är att denna fråga måste lösas i den fortsatta beredningen om<br>inkomstprövning av bostadstillägg till pensionärer enligt lagen (1994:308)<br>om bostadstillägg till pensionärer. Förslag härom har lämnats i be-<br>tänkandet Inkomstprövning av bostadstillägg till pensionärer (SOU<br>1999:52). Förslaget har remissbehandlats och bereds för närvarande i<br>Socialdepartementet. I det fortsatta arbetet skall även bedömas om in-<br>komstprövningen av änkepensionen skall ske även i ett anpassat efter-<br>levandepensionssystem och i så fall på vilket sätt. Mot denna bakgrund<br>kan bestämmelserna om ett anpassat änkepensionssystem inte träda i kraft<br>förrän den ovan nämnda beredningen slutförts. Även om det vore möjligt,<br>finner regeringen det inte lämpligt att låta endast delar av den föreslagna<br>lagen träda i kraft vid en tidigare tidpunkt. Mot denna bakgrund föreslår<br>regeringen att lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam<br>skall träda i kraft den 1 januari 2003.</p>
<p>Eftersom det som ovan nämnts även efter utgången av år 2000 kommer<br>att utges förtidspension från såväl folkpensioneringen som från tilläggs-<br>pensioneringen, måste pensionspoäng beräknas och registeras även efter<br>nämnda tidpunkt. Mot denna bakgrund uppstår heller inga problem att<br>även efter nämnda tidpunkt beräkna efterlevandepension på den avlidnes<br>intjänade och i förekommande fall antagna pensionspoäng för tilläggs-<br>pension, trots att den avlidne vid dödsfallet kan komma att uppbära hela<br>eller en del av sin ålderspension i form av reformerad pension. Inte heller<br>möter det något hinder att under två års tid betala ut folkpension i form av<br>efterlevandepension och pensionstillskott därtill.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>73</p>
<p>Våra förslag innebär vidare att reglerna om folkpension i form av<br>efterlevandepension inte till någon del skall tillämpas efter ett ikraft-<br>trädande av de av oss föreslagna anpassade reglerna. Regeringen föreslår<br>därför att bestämmelserna om efterlevandepension i 8 och 14 kap. AFL<br>skall upphävas vid samma tidpunkt som lagen om efterlevandepension<br>och efterlevandestöd till bam träder i kraft. Vi föreslår vidare att i princip<br>samtliga de nuvarande övergångsbestämmelserna enligt vilka änkepen-<br>sion beviljas och utges förs över till ett eget kapitel i lagen om efter-<br>levandepension och efterlevandestöd till bam och att de nuvarande över-<br>gångsbestämmelserna till följd härav upphävs när lagen om efterlevande-<br>pension och efterlevandestöd till bam träder i kraft. Därutöver lämnar<br>regeringen förslag till följdändringar i lagen (1976:380) om arbetsskade-<br>försäkring, som även de föreslås träda i kraft den 1 januari 2003.</p>
<p>De förslag som regeringen nu lägger fram kräver, fömtom ändringar i<br>den nyss nämnda lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, följdänd-<br>ringar även i andra för efterlevandepensioneringen centrala författningar.<br>Sålunda krävs ändringar i lagen (1969:205) om pensionstillskott, lagen<br>(1996:1030) om underhållsstöd, socialförsäkringslagen (1999:799) och<br>inkomstskattelagen (1999:1229). Dessutom krävs vissa följdändringar i<br>AFL, utöver förslaget om upphävande av 8 kap. och 14 kap. Regeringen<br>har för avsikt att senare återkomma med förslag till ändringar i de nyss<br>nämnda författningarna.</p>
<h2>7 Underlag för beräkning av inkomstgrundande</h2>
<h2>efterlevandeförmåner</h2>
<h3>7.1 Utgångspunkter för val av</h3>
<h3>efterlevandepensionsunderlag</h3>
<p>Efterlevandeförmånema i den allmänna pensioneringen har alltsedan så-<br>dana förmåner tillkom varit en del av folkpensioneringen och så små-<br>ningom även av tilläggspensioneringen. Sedan tillkomsten av den all-<br>männa tilläggspensioneringen och införandet av lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring (AFL) har förmånerna beräknats som pensionsförmåner<br>på samma underlag som ålderspension och förtidspension. Genom<br>övergången till det reformerade ålderspensionssystemet kommer denna<br>konstruktion att försvinna. Den reformerade ålderspensioneringen är ett<br>självständigt system, som består av en inkomstgrundad ålderspension<br>byggd på en livsinkomstprincip och ett från detta fristående garantipen-<br>sionssystem, som ger ett grundskydd för personer som inte har tjänat in<br>någon inkomstgrundad pension eller som tjänat in endast en låg sådan<br>pension. Det förhållandet att ålderspensioneringen är ett självständigt<br>system innebär också att de ålderspensionsavgifter som fr.o.m. år 1999<br>har ersatt folk- och tilläggspensionsavgiftema enbart finansierar in-<br>komstgrundade ålderspensioner.</p>
<p>Förtidspension skall enligt de av riksdagen den 15 maj 1998 antagna<br>riktlinjerna för en reformerad förtidspension beräknas enligt andra prin-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>74</p>
<p>ciper än vad som gäller enligt de nuvarande reglerna. Avgörande för be-<br>räkningen av förtidspension kommer inte längre att vara ett pensions-<br>underlag utan i stället den försäkrades genomsnittliga inkomster under en<br>viss tid före dödsfallet. Till grund för de antagna riktlinjerna ligger utred-<br>ningsbetänkandena Ohälsoförsäkringen - Trygghet och aktivitet (SOU<br>1997:166) samt Ohälsoförsäkringen - Övergångsbestämmelser (SOU<br>1997:189). I betänkandena lämnas förslag till bestämmelser om hur ett<br>reformerat förtidspensionssystem skall utformas. Riksdagen har emeller-<br>tid, som antytts ovan, enbart antagit vissa riktlinjer för en framtida för-<br>tidspension. Frågan om den närmare utformningen av reglerna bereds för<br>närvarande i en arbetsgrupp inom Socialdepartementet. Även om den<br>närmare utformningen av förtidspensionssystemet sålunda alltjämt är<br>föremål för beredning, finner regeringen anledning att i vissa delar, utöver<br>de antagna riktlinjerna, beakta de förslag som lämnats i de ovan nämnda<br>betänkandena, när vi i det följande lämnar förslag till vilka principer som<br>bör ligga till grund för beräkningen av inkomstgrundade efterlevande-<br>förmåner.</p>
<p>Det är mot bakgrund av nu redovisade förändringar inom ålders- och<br>förtidspensioneringen som vi lämnar förslag till hur inkomstrelaterade<br>efterlevandeförmåner skall beräknas, sedan de reformerade ålderspen-<br>sionsreglema har trätt i kraft. Med inkomstrelaterade efterlevandeför-<br>måner avses i framtiden, som tidigare framgått i avsnitt 6, inkomstgrun-<br>dad efterlevandepension, dvs. omställningspension och barnpension samt<br>inkomstrelaterad änkepension, dvs. änkepension.</p>
<p>Enligt nuvarande regler beräknas samtliga former av inkomstrelaterad<br>efterlevandepension på grundval av samma underlag. Omställningspen-<br>sion och barnpension bör, enligt regeringens uppfattning, även i framtiden<br>beräknas på samma underlag. Detta gäller dock inte för efterlevan-<br>depension (änkepension) som utges övergångsvis enligt äldre regler, dvs.<br>tilläggspension i form av änkepension. Hur den inkomstrelaterade änke-<br>pensionen, dvs. änkepensionen, i framtiden skall beräknas återkommer vi<br>till i avsnitt 11.</p>
<p>Enligt nuvarande regler grundar sig beräkningen av efterlevandepen-<br>sion vid dödsfall under förvärvsaktiv tid på en tänkt förtidspension och i<br>annat fall på den avlidnes ålderspension. Båda dessa pensionsförmåner<br>beräknas i dag på den avlidnes tillgodoräknande pensionspoäng för<br>tilläggspension. Eftersom den reformerade ålderspensionen inte baseras<br>på hur många år den försäkrade har arbetat, utan grundar sig på dennes<br>livsinkomst från första intjänade kronan samt att inte heller förtidspen-<br>sionen i framtiden kommer att beräknas såsom en tilläggspension, måste<br>även bestämmelserna om vilket underlag efterlevandepension skall be-<br>räknas på ändras.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>75</p>
<h3>7.2</h3>
<h3>Val av efterlevandepensionsunderlag</h3>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Regeringens förslag: Inkomstgrundad efterlevandepension till såväl<br>bam som vuxna skall beräknas på samma inkomstunderlag. Beräk-<br>ningen skall i princip ske på grundval av den ålderspensionsrätt som<br>registrerats för den avlidne fram till dödsfallet samt, under vissa förut-<br>sättningar, på grundval av en tänkt framtida pensionsrätt.</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker utredningens<br>förslag. Skåne läns allmänna försäkringskassa anser att frågan om efter-<br>levandeförmåner och förtidspension skall beräknas på samma underlag<br>bör utredas ytterligare.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Det främsta syftet med efterlevande-<br>pension är att denna skall utgöra ersättning för ett inkomstbortfall som<br>kan uppstå då en make eller en förälder dör. Det är alltså frågan om att<br>finna ett lämpligt mått för att beräkna den inkomst som den avlidne skulle<br>ha haft, om dödsfallet inte hade inträffat och därmed den standard som<br>familjen i sådant fall skulle ha levt på. Enligt nuvarande regler grandar sig<br>beräkningen av efterlevandepension på en tänkt förtidspension, vilken har<br>ansetts spegla den inkomst som den avlidne skulle ha haft om dödsfallet<br>inte hade inträffat.</p>
<p>För att beräkna efterlevandeförmånen kan som utgångspunkt användas<br>den inkomst som den avlidne haft närmast före dödsfallet eller den avlid-<br>nes inkomster under hela livet, dvs. ett livsinkomstunderlag.</p>
<p>Att beräkna de inkomstgrundade efterlevandeförmånema på samma<br>underlag som förtidspension beräknas på skulle, såsom Skåne läns all-<br>männa försäkringskassa påtalat, kunna leda till en förenkling av beräk-<br>ningarna av olika pensionsförmåner. Förtidspension skall, enligt de av<br>riksdagen antagna riktlinjerna för en reformerad förtidspension, beräknas<br>på en närmast före pensionsfallet historisk inkomst, dvs. enligt andra<br>principer än vad som gäller enligt de nuvarande reglerna. I stället kommer<br>den försäkrades genomsnittliga inkomst under en viss kortare tid före<br>dödsfallet att vara avgörande för beräkning av förtidspension. Den när-<br>mare utformningen av förtidspensionssystemet är alltjämt föremål för<br>beredning och vad den slutliga lösningen för beräkning av förtidspension<br>kommer att bli är för närvarande ovisst.</p>
<p>Enligt regeringens uppfattning finns det emellertid principiella skillna-<br>der mellan förmånerna inom förtidspensioneringen och inom efterlevan-<br>depensioneringen, som måste beaktas vid bedömningen av vilket underlag<br>som skall läggas till grand för beräkningen av efterlevandepension. En<br>viktig principiell skillnad mellan efterlevandepension och förtidspension<br>är att den senare förmånen har till syfte att utgöra en fullständig för-<br>sörjning för den försäkrade, medan efterlevandepensionen enligt reger-<br>ingens synsätt (i vart fall när det gäller förmånen till vuxna) enbart är att<br>anse som en kompletterande inkomst till den efterlevandes egna förvärvs-<br>eller pensionsinkomster under en viss tid efter ett dödsfall. Efterlevande-<br>pensionen har alltså enligt vår uppfattning inte samma karaktär av full-</p>
<p>76</p>
<p>ständigt inkomstbortfallsskydd som förtidspensionen. Det framstår där- Prop. 1999/2000:91<br>med som långt ifrån självklart att efterlevandepensionen skall vara be-<br>roende enbart av den avlidnes inkomster i viss anslutning till dödsfallet.<br>Att endast låta inkomsterna i anslutning till dödsfallet vara avgörande<br>innebär en risk för att tillfälliga inkomstminskningar eller inkomstök-<br>ningar, som kan ha förekommit under något eller några få år före döds-<br>fallet, får stort genomslag. Härtill kommer att efterlevandepensioner, en-<br>ligt nuvarande regler, är beroende av den avlidnes inkomster under större<br>delen av den förvärvsaktiva perioden av livet. Detta gäller såväl när<br>dödsfallet inträffar i förvärvsaktiv ålder som när det sker sedan ålders-<br>pension börjat uppbäras. Efterlevandepension betraktas alltså i en viss<br>bemärkelse som en del av den avlidnes ålderspension eller en tänkt sådan<br>pension.</p>
<p>Vid valet av beräkningsmetod har regeringen även beaktat internatio-<br>nella bestämmelser. Mot bakgrund av den alltmer ökande rörligheten på<br>arbetsmarknaden, och med hänsyn till de EG-rättsliga regler som däri-<br>genom kan bli tillämpliga bl.a. vad avser den sociala tryggheten, bör sär-<br>skild hänsyn tas till att det nya systemet för efterlevandepension skall<br>kunna fungera även i situationer där den avlidne har varit försäkrad i flera<br>olika länder. Om efterlevandepension skulle baseras på inkomsterna<br>under viss tid före dödsfallet, skulle en efterlevande till en person som<br>kort tid före dödsfallet kommit till Sverige från ett annat land kunna bli<br>berättigad till lika stora efterlevandeförmåner som om den avlidne hade<br>varit försäkrad och arbetat i Sverige under en betydligt längre tid. Detta<br>innebär inte bara att en hög förmån i den situationen kan betalas ut till en<br>efterlevande som är bosatt i Sverige, utan att Sverige dessutom kommer<br>att, med hänsyn till reglerna i förordningen (EEG) nr 1408/71 om<br>tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföre-<br>tagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, vara<br>skyldigt att exportera en sådan efterlevandeförmån inom EU/EES-om-<br>rådet. Enligt nuvarande regler exporteras visserligen efterlevandepension<br>från tilläggspensioneringen utan begränsningar, men en sådan förmån<br>kommer, i de fall den avlidne arbetat i Sverige under endast ett fåtal år, att<br>vara lägre än om den avlidne arbetat under en betydligt längre tid (med<br>motsvarande årliga inkomster). Vidare bör i denna situation även beaktas<br>att den efterlevande även får kompensation från ett annat land eller andra<br>länder där den avlidne arbetat.</p>
<p>Ytterligare en situation som har uppmärksammats är den då en person<br>avlider efter att en kortare tid dessförinnan ha flyttat från Sverige. Oavsett<br>om personen vid dödsfallet varit försäkrad i det andra landet eller inte,<br>kan det ifrågasättas om det inte bör utgå någon ersättning från Sverige till<br>den efterlevande på grundval av den inkomst som den avlidne haft under<br>sina år i det svenska förvärvslivet.</p>
<p>Enligt regeringens uppfattning är de konsekvenser som en tillämpning<br>av ett förtidspensionsunderlag kan få i ett internationellt perspektiv<br>mindre lämpliga. Regeringen anser därför att ett pensionsunderlag där<br>förmånernas storlek görs beroende av anknytningen till det svenska för-<br>värvslivet bättre ligger i linje med de grundläggande principer inom EG-<br></p>
<p>77</p>
<p>rätten som blir tillämpliga, när efterlevandepension skall betalas ut efter<br>en person som har tjänat in rätt till förmåner från flera olika länder.</p>
<p>Sammanfattningsvis anser regeringen att inkomstgrundade pensions-<br>förmåner även i fortsättningen bör grundas på den avlidnes inkomster<br>under en längre tid före dödsfallet. Regeringen föreslår därför att in-<br>komstgrundade efterlevandeförmåner, dvs. omställningspension och barn-<br>pension, skall baseras på ett livsinkomstunderlag. Detta skall ske genom<br>att beräkningen grundas på den avlidnes intjänade ålderspensionsrätt<br>under hela livet.</p>
<p>Genom att beräkna de inkomstgrundade efterlevandeförmånema på den<br>för den avlidne fastställda ålderspensionsrätten finns också förutsättningar<br>för att utforma den inkomstgrundade efterlevandepensioneringen så att<br>den harmonierar med den reformerade ålderspensioneringen. Med ett<br>ålderspensionsunderlag som beräkningsunderlag, oavsett när dödsfallet<br>inträffar, kommer beräkningen att kunna ske på grundval av samma<br>underlag, oavsett om den avlidne uppburit ålderspension eller inte vid<br>dödsfallet.</p>
<p>Uppgifter om den avlidnes inkomster fram till dödsfallet finns till-<br>gängliga genom pensionsbehållningen i det reformerade ålderspensions-<br>systemet. I de fall dödsfallet inträffar sedan den avlidne böijat uppbära<br>ålderspension, kan pensionsbehållningen vid pensioneringstidpunkten lätt<br>räknas fram och ger då uppgift om den avlidnes livsinkomst. Underlaget<br>blir i princip detsamma som det på vilket den utgående ålderspensionen är<br>baserad. Undantag gäller dock vid tidigt eller sent uttag av ålderspen-<br>sionen, se avsnitt 7.6.3. Om dödsfallet i stället inträffar i förvärvsaktiv tid<br>ger pensionsbehållningen emellertid endast uppgift om inkomsterna fram<br>till denna tidpunkt. För att även i denna situation kunna lägga den avlid-<br>nes livsinkomst till grund för beräkningen måste den faktiska pensions-<br>behållningen kompletteras med pensionsrätt på en antagandeinkomst för<br>tiden från dödsfallet till tidpunkten för ålderspensionering. Se avsnitt 7.3<br>och 7.4.</p>
<p>En konsekvens av att olika underlag tillämpas vid beräkning av in-<br>komstrelaterad förtidspension respektive inkomstgrundad efterlevande-<br>pension kan bli att en person som inte är berättigad till förtidspension på<br>grund av bristande anknytning till förvärvslivet i samband med ett för-<br>tidspensionsfall senare kommer att kunna efterlämna efterlevandepension,<br>beräknad på grundval av sin tidigare förvärvsverksamhet i Sverige. Detta<br>är visserligen en icke åsyftad följd av att olika underlag tillämpas vid<br>beräkningen, men får enligt regeringens uppfattning, accepteras med<br>hänsyn till fördelarna med att beräkna efterlevandepension på grundval av<br>ett livsinkomstunderlag.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>78</p>
<p>7.3</p>
<h3>Förutsättningar för att antagandeinkomst skall<br>beräknas</h3>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Regeringens förslag: Under förutsättning att det för den avlidne har<br>registrerats pensionsrätt under minst tre av de fem åren närmast före<br>dödsfallsåret, skall vid beräkningen av efterlevandepensionsunderlaget<br>tillgodoräknas pensionsrätt för tid fr.o.m. dödsfallsåret t.o.m. det år då<br>den avlidne skulle ha fyllt 64 år, utöver intjänad pensionsrätt fram<br>t.o.m. året före dödsfallet.</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, som har yttrat sig i<br>denna del, tillstyrker utredningens förslag. Tjänstemännens centralorga-<br>nisation (TCO) menar att en preliminär pensionsrätt bör fastställas och<br>grunda rätt till efterlevandepension när det är uppenbart att pensionsrätt<br>kommer att fastställas vid en senare tillfälle. Privattjänstemannakartellen<br>(PTK) tillstyrker att någon form av kvalifikationsvillkor skall ställas upp<br>för att antagandeinkomst skall beräknas men menar att det föreslagna<br>kravet är för högt och förordar att kvalifikationsvillkoret skall vara upp-<br>fyllt om det finns pensionsrätt under minst två av fyra år före dödsfallet.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Om ett dödsfall inträffar under för-<br>värvsaktiv tid, beräknas i dag efterlevandepension från tilläggspensione-<br>ringen som en viss andel av den förtidspension som den avlidne skulle ha<br>beviljats, om förutsättningar härför hade förelegat vid tidpunkten för<br>dödsfallet. Även i en till ålderspensionssystemet anpassad efterlevande-<br>pensionering måste det finnas möjlighet till beräkning av en antagande-<br>inkomst, om dödsfallet inträffar under förvärvsaktiv tid. För att antagan-<br>deinkomst skall beräknas, bör den grundläggande principen vara att sådan<br>beräkning skall ske endast om det med hänsyn till den avlidnes för-<br>värvsmönster finns skäl att anta att han eller hon skulle ha fortsatt att för-<br>värvsarbeta i Sverige, om dödsfallet inte hade inträffat. Ett sådant an-<br>tagande bör grunda sig på den avlidnes förvärvsmönster en viss tid före<br>dödsfallet. Därför måste någon form av kvalifikationsvillkor uppställas,<br>för att antagandeinkomst skall tillgodoräknas vid beräkning av underlaget<br>för efterlevandepension.</p>
<p>Enligt nuvarande regler skall antagandepoängberäkning göras, om den<br>avlidne har tillgodoräknats pensionspoäng för minst två av de fyra åren<br>närmast före dödsfallsåret. Som altemativregel gäller att sådan poängbe-<br>räkning även skall ske, om den avlidne vid tidpunkten för dödsfallet hade<br>en sjukpenninggrundande inkomst som uppgick till minst ett prisbasbe-<br>lopp.</p>
<p>Kvalifikationsvillkoret bör om möjligt konstrueras så att efterlevande-<br>skyddet inte blir sämre än i dag, samtidigt som det inte skall vara möjligt<br>att, med hänsyn till hur pensionsrätt tjänas in i det reformerade pensions-<br>systemet, alltför snabbt uppfylla villkoret. Pensionsrätt i det reformerade<br>ålderspensionssystemet fastställs från den första intjänande kronan under<br>förutsättning att den försäkrade under året haft pensionsgrundande in-<br>komster om minst 24 % av prisbasbeloppet, vilket motsvarar 8 784 kr år</p>
<p>79</p>
<p>2000. Att, såsom PTK gjort gällande, behålla det nuvarande kvalifika-<br>tionsvillkoret skulle innebära att efter en person som börjat förvärvsarbeta<br>i slutet av ett år, och därefter arbetat under kort tid påföljande år, skulle<br>kvalifikationsvillkoret vara uppfyllt om inkomsterna under vart och ett av<br>åren uppgått till minst 24 % av prisbasbeloppet. Antagandeinkomst skulle<br>således komma att beräknas efter den avlidne, även om denne inte<br>fortsatte att arbeta i Sverige efter dessa två år. Även om detta skulle vara<br>till gagn för efterlevande till yngre avlidna, är en så lös och kortvarig<br>anknytning till förvärvslivet enligt regeringens uppfattning inte tillräcklig<br>för att man härav skall kunna dra några slutsatser om personens fortsatta<br>förvärvsaktivitet. Detta arbete skulle kunna bestå endast av feriearbete och<br>utan att den avlidne haft för avsikt att stadigvarande arbeta i Sverige.<br>Regeringen anser därför att ett kvalifikationsvillkor innebärande att den<br>avlidne har tjänat in pensionsrätt under minst två år av fyra före dödsfallet<br>är en för kort tid för att kunna göra ett antagande om att den avlidne<br>skulle ha fortsatt att förvärvsarbeta här om dödsfallet inte hade inträffat.</p>
<p>För att antagandeinkomst skall beräknas, bör därför enligt regeringens<br>uppfattning, ställas krav på att den avlidne har förvärvsarbetat fler år före<br>dödsfallet. Samtidigt måste reglerna utformas så att dessa inte missgynnar<br>efterlevande till yngre personer. Att bestämma antalet år i enlighet med<br>det förslag som lämnats om beräkning av förtidspension, dvs. att den för-<br>säkrade arbetat minst fyra av de sex åren närmast före dödsfallet, anser<br>regeringen vara att ställa ett för högt krav.</p>
<p>Mot denna bakgrund anser regeringen att utredningens förslag om ett<br>krav på pensionsrätt under minst tre av de fem åren närmast före det år då<br>dödsfallet inträffade är väl avvägt. Regeringen föreslår därför att an-<br>tagandeinkomst skall beräknas om pensionsrätt har tillgodoräknats den<br>avlidne under minst tre av de fem åren närmast före det år då dödsfallet<br>inträffade. Den avlidne kan då anses ha haft stadigvarande anknytning till<br>förvärvslivet. Samtidigt är inte kravet satt så högt att det saknas utrymme<br>för visst efterskydd, om den avlidne före dödsfallet hade slutat förvärvs-<br>arbeta, t.ex. för att studera. Kvalifikationskravet kan också uppfyllas av<br>yngre personer, som inte har hunnit förvärvsarbeta någon längre tid före<br>dödsfallet.</p>
<p>Vid bedömning av om kvalifikationskravet är uppfyllt skall hänsyn tas<br>endast till år med fastställd pensionsrätt. Pensionsrätt i det reformerade<br>ålderspensionssystemet skall fastställas senast i mars månad året efter<br>taxeringsåret, dvs. det andra året efter intjänandeåret. Detta kan innebära<br>att pensionsrätten för det sista året före dödsfallet alltjämt är okänt. Hän-<br>syn skall då inte tas till detta ännu icke fastställda år. Om det därvid skulle<br>visa sig att det för den avlidne har fastställts pensionsrätt för endast två av<br>dessa fem år, får efterlevandepensionen beräknas som om kvalifika-<br>tionsvillkoret inte är uppfyllt. Om det vid senare tidpunkt, med hänsyn till<br>det sista årets inkomster, skulle visa sig att kvalifikationsvillkoret blivit<br>uppfyllt, får efterlevandepensionen räknas om och retroaktiva utbetal-<br>ningar göras. Vad som nu beskrivits kan, såsom TCO påpekat, synas<br>komplicerat och opraktiskt och dessutom ologiskt med hänsyn till efter-<br>levandeförmånemas syfte. Eftersläpningen i sig är emellertid en direkt<br>följd av ålderspensionssystemets konstruktion och är därmed oundviklig.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>80</p>
<p>Det skall också nämnas att i lagen (1998:674) om inkomstgrundad<br>ålderspension (LIP) har inte införts någon möjlighet för den allmänna<br>försäkringskassan att fatta ett preliminärt beslut om pensionsrätt. Även vid<br>uttag av ålderspension kommer alltså en retroaktiv utbetalning av<br>intjänad, men vid pensionstillfället ännu inte fastställd, pensionsrätt att<br>ske. Eftersom underlaget för antagandeberäkning skall ske på tillgodo-<br>räknad pensionsrätt, synes det ologiskt att endast för beräkning av efter-<br>levandefömåner införa en bestämmelse om möjlighet att fatta preliminära<br>beslut om efterlevandepension, som i sin tur grundar sig på den avlidnes<br>ålderspensionsrätt. En möjlighet till preliminära beslut medför dessutom<br>ett administrativt merarbete. Med en ramtid om fem år torde den nu be-<br>skrivna problematiken också bli mer begränsad än om en kortare ramtid<br>väljs. Pensionsrätten kommer i princip alltid att vara fastställd för minst<br>fyra av de fem åren som är aktuella vid bedömningen.</p>
<p>Regeringen föreslår att antagandeinkomst på samma sätt som i dag<br>skall beräknas t.o.m. det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år. Denna<br>tidpunkt har samband med att garantipensionen i det reformerade ålders-<br>pensionssystemet, till personer födda år 1938 eller senare, kan utges när<br>den försäkrade fyller 65 år. Även om det i det reformerade ålderspen-<br>sionssystemet inte finns någon ålderspensionsgräns, och pensionsrätt skall<br>kunna tjänas in även för tid efter det att den försäkrade har fyllt 64 år,<br>anser regeringen att den tidpunkt om 64 år som utredningen föreslagit är<br>väl avvägd.</p>
<h3>7.4 Beräkning av antagandeinkomstens storlek</h3>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Regeringens förslag: Antagandeinkomst skall beräknas på grundval<br>av det genomsnittliga pensionsunderlaget för de i inkomsthänseende<br>mellersta tre av de fem åren närmast före året då dödsfallet inträffade.</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, som har yttrat sig i<br>denna del, tillstyrker förslaget. Försäkringskasseförbundet och<br>Södermanlands läns allmänna försäkringskassa har förordat ett av de<br>förslag som redovisades av Pensionsarbetsgruppen, nämligen att an-<br>tagandeinkomsten skall beräknas utifrån en viss del av pensionsrätten<br>under samtliga år från 16 år och framåt. PTK menar att nuvarande regel<br>där de högsta inkomsterna under två av de fyra åren närmast före döds-<br>fallet beaktas skall bibehållas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt de regler som gäller i dag be-<br>räknas antagandepoäng för vaije år fr.o.m året för dödsfallet t.o.m. det år<br>den försäkrade uppnått 64 års ålder enligt den förmånligaste av två alter-<br>nativa metoder. Det poängtal som skall tillgodoräknas den försäkrade för<br>denna tid bestäms som medeltalet av de två av de fyra åren närmast före<br>dödsfallet som haft högst poängtal. Om det ger ett bättre medelpoängtal<br>görs beräkningen i stället på grundval av medeltalet av hälften av samtliga<br>de år från 16-årsåret t.o.m. året före dödsfallet som har högst poängtal.</p>
<p>81</p>
<p>Pensionsarbetsgruppens (PAG) skiss till hur antagandeinkomst skulle<br>beräknas inom den reformerade förtidspensioneringen innebar också två<br>alternativa beräkningsmetoder (betänkandet Reformerat pensionssystem<br>(SOU 1994:20)). Den ena var att antagandeinkomsten beräknades som<br>genomsnittet av de pensionsrätter som tjänats in för de fyra storleks-<br>mässigt mellersta pensionsgrundande inkomsterna och de pensions-<br>grundande beloppen under de sex åren närmast före pensionsfallet och<br>den andra att antagandeinkomsten beräknades på medeltalet av de pen-<br>sionsrättigheter som tjänats in fr.o.m. 16 års ålder fram till pensionsfallet.</p>
<p>Det är rimligt att antagandeinkomsten ges ett värde som schablon-<br>mässigt kan anses motsvara den inkomst som den avlidne skulle ha haft,<br>om dödsfallet inte hade inträffat. Utgångspunkten för denna bedömning<br>bör, enligt regeringens uppfattning, vara inkomsterna under åren närmast<br>före dödsfallet. Ett års inkomster är inte tillräckligt som beräknings-<br>underlag, eftersom detta år kan spegla en tillfällig inkomstminskning eller<br>inkomstökning hos den avlidne. Beräkningen bör i stället ske utifrån ett<br>genomsnitt av inkomsterna under en viss tid före dödsfallet.</p>
<p>Som ovan redovisats är två av fyra år en för kort tid för att kunna anta<br>att den avlidne skulle ha fortsatt att förvärvsarbeta i Sverige, om döds-<br>fallet inte skett. Mot denna bakgrund, och på grund av att med ett sådant<br>system kan enstaka toppår eller enstaka år med låg inkomst ges ett alltför<br>stort genomslag, har även det fortsatta arbetet med en reformerad förtids-<br>pension inriktats på att en längre tidsperiod med förvärvsarbete skall be-<br>aktas vid beräkning av förtidspension. Med beaktande härav finner reger-<br>ingen inte skäl att, såsom PTK föreslagit, behålla nuvarande regler inne-<br>bärande att de högsta inkomsterna under två av de fyra åren närmast före<br>dödsfallet skall utgöra grunden för beräkning av antagandeinkomsten.</p>
<p>Genom att öka antalet år med pensionsgrundande inkomst som skall<br>beaktas vid beräkning av antagandeinkomsten undviker man effekten av<br>att tillfälliga inkomstökningar, eller inkomstminskningar, påverkar an-<br>tagandeinkomsten på ett icke önskvärt sätt. När det gäller vilka inkomstår<br>som skall beaktas är det från informationssynpunkt och av administrativa<br>skäl värdefullt att denna tidsperiod sammanfaller med den tidsperiod som<br>ligger till grund för bedömningen av om kvalifikationsvillkoret är uppfyllt<br>eller inte. En ramtid om fem år som föreslagits ovan beträffande kvalifika-<br>tionsvillkoret är enligt vår uppfattning tillräckligt lång för att kunna jämna<br>ut tillfälliga minskningar eller ökningar i den avlidnes inkomst. In-<br>komsterna under denna period kan således anses spegla den genom-<br>snittliga standard på vilken familjen har levt.</p>
<p>Enligt nuvarande regler beaktas de högsta inkomsterna av två av de fyra<br>åren närmast före dödsfallsåret. På samma sätt bör vid beräkningen av<br>antagandeinkomsten inte inkomsterna under samtliga fem år läggas till<br>grund för beräkningen. Beräkningen av antagandeinkomst bör ske på<br>grundval av inkomsterna under samma antal år som ligger till grund för<br>prövningen av om kvalifikationsvillkoret är uppfyllt, dvs. tre år. En regel<br>som innebär att de tre åren med högst inkomst läggs till grund för beräk-<br>ningen skulle dock inte i tillräcklig utsträckning förhindra att enstaka<br>toppår ges alltför stort genomslag. I stället föreslår regeringen att beräk-<br>ningen skall ske utifrån medeltalet av de tre i inkomsthänseende mellersta<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>82</p>
<p>av de fem åren närmast före dödsfallsåret. Vid beräkningen av antagan- Prop. 1999/2000:91<br>deinkomsten skall således det år med högst inkomst och det år med lägst<br>inkomst tas bort innan medeltalet beräknas.</p>
<p>För att undvika att antagandeinkomsten skulle bli mycket låg för per-<br>soner som på grund av hälsoproblem börjat reducera sin arbetstid eller<br>tvingats byta till ett sämre betalt arbete, har bl.a. Försäkringskasseför-<br>bundet förordat en altemativregel som PAG tidigare har förordat och som<br>innebär att antagandeinkomsten beräknas utifrån viss del av pensions-<br>rättigheterna under samtliga år från 16 års ålder till pensionsfallet. Enligt<br>regeringens uppfattning, är det viktigt att upprätthålla kravet på att det är<br>de aktuella inkomsterna som skall ha störst betydelse då det gäller att<br>bestämma storleken på den inkomst som den avlidne skulle förväntas ha<br>haft om dödsfallet inte hade inträffat. Detta gäller oavsett vilken pen-<br>sionsform det rör sig om och på samma sätt som när det gäller det ovan<br>diskuterade kvalifikationsvillkoret. Detta skulle inte bli resultatet om in-<br>komster längre tillbaka i förvärvslivet skulle få lika stor betydelse som<br>inkomståren närmast före dödsfallet. Om den avlidne några år före döds-<br>fallet av hälsoskäl tvingats minska sina inkomster, är det inte heller<br>orimligt att detta skall påverka bedömningen av vilken standard som<br>familjen levt på och skulle förväntas ha levt på under den närmaste tiden<br>efter dödsfallet. Om den avlidne hade minskat sina inkomster för att t.ex.<br>ta hand om små bam hade det visserligen kunnat förväntas att inkomster-<br>na åter skulle komma att öka inom kort. I sådant fall kan emellertid in-<br>komstbortfallet helt eller delvis komma att kompenseras av att pensions-<br>grundande belopp för bamår kan tillgodoräknas den pensionsberättigade<br>och att sådan pensionsrätt, enligt vad som kommer att utvecklas i avsnitt<br>7.5, kommer att ingå i beräkningsunderlaget.</p>
<p>Mot bakgrund av det ovan anförda har regeringen inte funnit skäl att<br>föreslå en alternativ beräkningsregel där hänsyn tas till inkomster längre<br>tillbaka i tiden vid beräkning av den tänkta framtida inkomsten. Av<br>samma skäl finns inte heller anledning att, såsom vissa remissinstanser<br>föreslagit, låta den nu redovisade altemativregeln utgöra huvudregel för<br>beräkning av antagandeinkomstens storlek. Det skall emellertid i detta<br>sammanhang framhållas att inkomsterna längre tillbaka i tiden än fem år<br>alltid kommer att beaktas vid beräkningen av den avlidnes faktiskt in-<br>tjänade pensionsrätt fram till dödsfallstidpunkten, även om de inte kom-<br>mer att påverka beräkningen av antagandeinkomstens storlek.</p>
<h3>7.5 Närmare om pensionsunderlaget</h3>
<p>Regeringens förslag: Underlaget för beräkning av efterlevandepen-<br>sion skall utgöras av den pensionsbehållning som registrerats för den<br>avlidne i det reformerade ålderspensionssystemet (faktisk pensionsbe-<br>hållning) jämte i förekommande fall pensionsbehållning beräknad på<br>grundval av antagandeinkomst (antagen pensionsbehållning). Pen-<br>sionsbehållningen skall därvid i sin helhet beräknas som om pensions-<br>rätt tillgodoräknats endast som inkomstpension i fördelningssystemet<br>och där utgjort 18,5 % av ålderspensionsunderlaget.</p>
<p>Till grund för beräkningen av efterlevandepension skall läggas såväl<br>pensionsgrundande inkomster som - under förutsättning att den<br>avlidne uppfyllt eventuellt förvärvsvillkor senast den 31 december året<br>innan dödsfallet inträffade - pensionsgrundande belopp. Under vissa<br>förutsättningar skall förvärvsvillkoret kunna uppfyllas genom an-<br>tagandeinkomsten.</p>
<p>Den faktiska ålderspensionsbehållning som skall ligga till grund för<br>beräkningen av efterlevandepension skall vara den behållning som är<br>registrerad sedan den räknats om i förhållande till förändringarna av<br>inkomstindex och med tillägg för s.k. arvsvinster och avdrag för för-<br>valtningskostnader, allt t.o.m. ingången av dödsfallsåret. Vid beräk-<br>ningen av antagandeinkomsten skall pensionsunderlaget för vart och<br>ett av de fem åren som utgör underlag för beräkningen räknas om med<br>inkomstindex t.o.m. ingången av dödsfallsåret.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens<br>förslag. I betänkandet föreslogs emellertid att om förvärvsvillkoret för rätt<br>till tillgodoräknande av pensionsrätt för pensionsgrundande belopp för<br>bamår och plikttjänstgöring kunde uppfyllas genom en fiktivt beräknad<br>antagandeinkomst skulle även kvalifikationsvillkoret för rätt till an-<br>tagandeinkomstberäkning kunna uppfyllas.</p>
<p>Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker utred-<br>ningens förslag. Värmlands läns allmänna försäkringskassa och Center-<br>kvinnorna anser att förvärvsvillkoret inte skall behöva vara uppfyllt för att<br>hänsyn skall tas till pensionsgrundande belopp för pliktjänstgöring och<br>bamår.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I det föregående har fastslagits att<br>efterlevandepension skall beräknas på grundval av den avlidnes intjänade<br>pensionsrätt fram till dödsfallstidpunkten och under vissa förutsättningar<br>även på grundval av pensionsrätt på framtida antagna inkomster. Beräk-<br>ningen av inkomstgrundade efterlevandeförmåner skall därmed ske på<br>grundval av den årliga pensionsrätt som registrerats för den avlidne inom<br>ramen för det reformerade ålderspensionssystemet och som resulterat i en<br>pensionsbehållning i ålderspensioneringens fördelningssystem.</p>
<p>Pensionsgrundande belopp</p>
<p>Till grund för beräkning av pensionsrätt i det reformerade ålderspen-<br>sionssystemet skall inte bara den försäkrades pensionsgrundande in-<br>komster ligga utan även andra pensionsgrundande belopp enligt LIP.<br>Dessa är pensionsgrundande belopp för förtidspensionärers antagandein-<br>komst enligt tilläggspensionssystemet, för bamår och för plikttjänstgöring.<br>Enligt riksdagens beslut den 14 december 1999 antog riksdagen<br>regeringens proposition Ett reformerat studiestödssystem (prop.<br>1999/2000:10) innebärande bl.a. att även studier med studiemedel fr.o.m.<br>den 1 januari 2001 skall ge pensionsrätt för ålderspension och då i form<br>av pensionsgrundande belopp. Pensionsgrundande belopp för studier skall<br>kunna tillgodoräknas retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 1995.</p>
<p>84</p>
<p>Pensionsgrundande belopp för förtidspensionärers antagandeinkomst Prop. 1999/2000:91<br>innebär att en person som uppbär förtidspension (enligt hittillsvarande<br>regler för tilläggspension) beräknad - förutom på grundval av den fak-<br>tiska pensionsrätten - på grundval av antagandepoäng, tillgodoräknas<br>ålderspensionsrätt för dessa antagna framtida inkomster, genom att han<br>eller hon tillgodoräknas ett särskilt pensionsgrundande belopp på grund-<br>val av den fiktivt antagna inkomsten. Om pensionsgrundande belopp för<br>förtidspension inte skulle ingå i pensionsunderlaget för beräkning av<br>efterlevandeförmåner, skulle det kunna resultera i att efterlevandepension-<br>en efter en person som blivit förtidspensionär i unga år, skulle kunna bli<br>mycket låg och att antagandeinkomst för efterlevandepension inte heller<br>skulle tillgodoräknas efter den som förtidspensionerats högre upp i åld-<br>rarna.</p>
<p>Som tidigare nämnts är frågan om hur en framtida förtidspension skall<br>grunda rätt till ålderspension under beredning inom Socialdepartementet.<br>Reglerna om pensionsgrundande belopp för förtidspension enligt LIP<br>bygger därför på reglerna om beräkning av tilläggspension i form av för-<br>tidspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Reger-<br>ingen finner inte skäl att nu föreslå en annan beräkning av den pensions-<br>rätt för förtidspension som skall ligga till grund för beräkningen av in-<br>komstgrundade efterlevandeförmåner.</p>
<p>Även om pensionsgrundande belopp för bamår, och i viss omfattning<br>även pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring och studier, inte i<br>alla situationer och inte helt och hållet utgör en "inkomstersättning", skall<br>även dessa belopp påverka storleken på efterlevandepensionen. En förut-<br>sättning för att pensionsrätt för bamår, studier och plikttjänstgöring skall<br>beaktas vid beräkningen av efterlevandepension bör dock vara att den<br>avlidne vid dödsfallet har uppfyllt det s.k. förvärvsvillkoret enligt LIP.<br>Detta innebär i korthet att pensionsgrundande belopp för bamår, studier<br>och för plikttjänstgöring inte resulterar i någon faktisk pensionsutbetal-<br>ning, om den försäkrade inte har haft pensionsgrundande inkomster som<br>för vart och ett av fem år har uppgått till minst två inkomstbasbelopp.<br>Förvärvsvillkoret kan enligt LIP uppfyllas t.o.m. att den pensionsberät-<br>tigade fyller 70 år.</p>
<p>Eftersom de inkomstgrundade efterlevandeförmånema föreslås baseras<br>på den avlidnes livsinkomst, och beräknas på den för den avlidne fast-<br>ställda pensionsrätten, bör enligt regeringens uppfattning, pensionsgrun-<br>dande belopp för bamår, studier och plikttjänstgöring påverka storleken<br>av efterlevandeförmånema, endast om dessa belopp också skulle ha<br>medfört utbetalning av ålderspensionsrätt. Mot denna bakgrund anser<br>regeringen att vid dödsfallet måste förvärvsvillkoret vara uppfyllt för att<br>pensionsgrundande belopp skall påverka beräkningen av efterlevande-<br>förmånema. Detta skulle emellertid kunna drabba efterlevande till yngre<br>personer. Dessa kan i och för sig vara berättigade till pensionsgrundande<br>belopp men ännu inte ha hunnit förvärvsarbeta tillräckligt länge för att<br>uppfylla förvärvsvillkoret. För att ge efterlevande till yngre personer ett<br>skydd i denna del, anser regeringen att det inom efterlevandepensioner-<br>ingen bör finnas en alternativ möjlighet att uppfylla förvärvsvillkoret.</p>
<p>85</p>
<p>Denna möjlighet bör finnas i de situationer när det för den avlidne finns<br>fastställd pensionsrätt för minst tre av de fem åren närmast dödsfallet, dvs.<br>när kvalifikationsvillkoret för antagandeinkomstberäkning är uppfyllt. I<br>denna situation kan det antas att den avlidne skulle ha fortsatt att<br>förvärvsarbeta om dödsfallet inte hade inträffat. Om det efter den avlidne<br>skall beräknas en antagandeinkomst, föreligger enligt regeringens upp-<br>fattning därmed förutsättningar för att den avlidne också skulle ha uppfyllt<br>förvärvsvillkoret för pensionsgrundande belopp om dödsfallet inte in-<br>träffat. Vid bedömningen av om förvärvsvillkoret är uppfyllt vid beräk-<br>ningen av efterlevandepension bör därför hänsyn tas även till den beräk-<br>nade antagandeinkomsten. Detta kommer dock endast att få betydelse om<br>den uppgår till minst två inkomstbasbelopp.</p>
<p>Regeringen föreslår således att om den pensionsgrundande inkomsten<br>eller de pensionsgrundande beloppen för förtidspension som ligger till<br>grund för antagandeinkomstberäkningen medför att den antagandein-<br>komst som beräknas för varje år uppgår till minst två inkomstbasbelopp,<br>skall det leda till att förvärvsvillkoret anses uppfyllt. Sålunda är för-<br>värvsvillkoret att anse som uppfyllt genom den fiktivt beräknade an-<br>tagandeinkomsten, vilket resulterar dels i att i den pensionsbehållning<br>som tjänats in före dödsfallsåret skall ingå pensionsrätt för pensions-<br>grundande belopp, dels att det vid antagandeberäkningen skall tas hänsyn<br>till denna pensionsrätt. Det skall noteras att efter den fiktivt beräknade an-<br>tagandeinkomsten skall en ny antagandeinkomstberäkning göras och då<br>med hänsynstagande till pensionsrätt för pensionsgrundande belopp.</p>
<p>Utredningen föreslog även att i en situation där kvalifikationsvillkoret<br>för antagandeinkomstberäkning inte var uppfyllt skulle förvärvsvillkoret<br>kunna uppfyllas genom en fiktiv antagandeberäkning. Detta skulle ske<br>genom att det i de fall som de latenta pensionsrättema för pensions-<br>grundande belopp låg under något eller några av de fem åren närmast före<br>dödsfallet, skulle även kvalifikationsvillkoret för antagandeberäkning<br>kunna uppfyllas genom dessa latenta pensionsrätter. Enligt regeringens<br>uppfattning skulle emellertid tillämpningen av en sådan regel innebära att<br>principen om att den avlidne skall ha haft viss anknytning till förvärvslivet<br>i Sverige för att antagandeinkomst skall beräknas inte upprätthålls.<br>Beräkning av antagandeinkomst skulle således ske, även om det inte kan<br>antas att den avlidne skulle ha fortsatt att förvärvsarbeta om dödsfallet inte<br>inträffat. Med hänsyn härtill, och att regeln i praktiken skulle komma att<br>tillämpas vid ett ytterst fåtal tillfällen, anser regeringen att en sådan<br>alternativ regel inte skall införas.</p>
<p>Regeringen föreslår således att för att pensionsgrundande belopp för<br>bamår, studier och plikttjänstgöring skall ligga till grund för beräkningen<br>av efterlevandepension, skall den avlidne ha uppfyllt förvärvsvillkoret<br>senast den 31 december året före dödsfallsåret eller uppfylla detta genom<br>antagandeinkomsten om denna uppgår till ett årligt belopp om minst två<br>inkomstbasbelopp.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>86</p>
<p>Reformerad ålderspension</p>
<p>Utgångspunkten för beräkningen av inkomstgrundad efterlevandepension<br>skall alltså, enligt regeringens förslag, vara den avlidnes intjänade pen-<br>sionsrätt i det reformerade ålderspensionssystemet. Pensionsrätt skall i<br>detta system tillgodoräknas dels som inkomstpension i ett fördelnings-<br>system, dels som premiepension i ett premiepensionssystem. För de per-<br>soner som kommer att få sin pensionsrätt beräknad helt enligt det refor-<br>merade systemet, kommer 16 % av den försäkrades pensionsgrundande<br>inkomster och pensionsgrundande belopp (pensionsunderlaget) att till-<br>godoräknas som inkomstpension och resterande del - 2,5 % härav - som<br>premiepension.</p>
<p>Inom premiepensionssystemet finns det möjlighet till ett frivilligt<br>efterlevandeskydd. Skyddet skall bekostas av den försäkrade och skall<br>kunna tecknas endast i situationer där det föreligger behov av ett efter-<br>levandeskydd. Under den s.k. spartiden är efterlevandeskyddet utformat<br>som en ren riskförsäkring där den försäkrade kan välja mellan två olika<br>bestämda försäkringsbelopp. Under pensionstiden innebär efterlevande-<br>skyddet att pensionen till den försäkrade räknas om för att gälla för både<br>hans eller hennes eget och dennes makes (eller motsvarandes) liv. Pen-<br>sionen utges alltså så länge någon av makarna lever. Omräkningen inne-<br>bär att den försäkrades egen ålderspension sänks så mycket som behövs<br>för att tillgodohavandet skall räcka under båda makarnas beräknade livs-<br>tid. Denna möjlighet till frivilligt efterlevandeskydd som finns inom<br>ramen för premiepensionssystemet bör inte påverka utformningen av den<br>allmänna efterlevandepensionen. De effekter som förvaltningen inom<br>premiepensionssystemet inneburit, eller den omständigheten att den av-<br>lidne där tecknat eller inte tecknat ett frivilligt efterlevandeskydd, bör<br>alltså inte påverka storleken på efterlevandepensionen inom den allmänna<br>pensioneringen.</p>
<p>Regeringen anser, på samma sätt som gäller för beräkning av garanti-<br>pension till ålderspension, att underlaget skall beräknas som om hela pen-<br>sionsrätten - 18,5 % - hade tillgodoräknats som inkomstpension i fördel-<br>ningssystemet. Uppgifter om inkomstpension beräknad efter avgiftssatsen<br>18,5 % kommer, med hänsyn till beräkningen av garantipension, redan att<br>finnas registrerade. Beräkningen av efterlevandepension enligt den av oss<br>föreslagna metoden kommer därför inte att leda till någon ökad admi-<br>nistration eller ställa krav på fler särregistreringar. Regeringen föreslår<br>således att ett underlag som motsvarar 18,5 % av pensionsunderlaget skall<br>läggas till grund för beräkningen.</p>
<p>Förändringar av beräknad pensionsbehållning</p>
<p>Till grund för beräkningen av efterlevandepension skall således enligt vårt<br>förslag läggas den avlidnes pensionsrätt i form av inkomstpension<br>beräknad som 18,5 % av pensionsunderlaget (pensionsgrundande inkomst<br>och pensionsgrundande belopp). Sådan pensionsrätt tillgodoräknas år-<br>ligen och summan av de årliga pensionsrättema utgör den avlidnes pen-<br>sionsbehållning i det reformerade ålderspensionssystemet. I detta system</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>87</p>
<p>sker emellertid årligen vissa förändringar av den sålunda beräknade pen-<br>sionsbehållningen. Varje år görs t.ex. en omräkning med inkomstindex,<br>ett tillägg av s.k. arvsvinster och ett avdrag för förvaltningskostnader.</p>
<p>Till den del beräkningen av efterlevandepension utgår från den faktiska<br>pensionsbehållningen kommer denna således, när efterlevandepensions-<br>beloppet skall beräknas, redan att vara uppräknad till en för tidpunkten<br>aktuell inkomstnivå. Den omräkning som faktiskt har gjorts på grundval<br>av förändringarna i inkomstindex kommer och skall således påverka även<br>storleken på efterlevandepensionen.</p>
<p>Som ovan redovisats skall beräkningen av antagandeinkomst grunda sig<br>på de uppgifter om den årliga pensionsrätt som registrerats under de<br>aktuella åren före dödsfallet. Detta innebär att det är de årliga pensions-<br>underlagen under fem år före det år dödsfallet inträffade som kommer att<br>ligga till grund för beräkningen av den inkomst som den avlidne skulle<br>antas ha haft fr.o.m. dödsfallet och fram till en tänkt ålderspensionering.<br>Om dessa uppgifter lades till grund för beräkningen utan att någon juster-<br>ing gjordes, skulle det normalt innebära att inkomsterna skulle väga<br>tyngre ju närmare dödsfallet de är intjänade. Antagandeinkomsten skulle<br>alltså komma att beräknas utan att hänsyn skulle tas till vare sig prisför-<br>ändringar eller förändringar i den allmänna inkomstnivån. Detta är enligt<br>regeringens uppfattning inte rimligt. Vid antagandeinkomstberäkningen<br>bör i stället pensionsunderlaget för de olika åren likställas i värdehän-<br>seende, dvs. beräkningen skall göras sedan pensionsunderlaget för<br>respektive år räknats om till ett värde som underlaget skulle ha haft, om<br>de inkomster m.m. som ligger till grund för pensionsunderlaget hade<br>tjänats in vid samma tidpunkt.</p>
<p>En särskild fråga är om det härvid är förändringen i inkomstindex som,<br>på samma sätt som gäller i övrigt för pensionsbehållningen, skall beaktas<br>eller om beräkningen i stället skall ske med hänsyn till förändringen i den<br>allmänna prisnivån, dvs. med prisindex. Eftersom syftet med indexeringen<br>främst är att anpassa de inkomster som ligger till grund för beräkningen<br>till de inkomstnivåer som råder vid tidpunkten för beräkningen, föreslår vi<br>att även denna indexering görs utifrån ett inkomstindex. Detta bör utgå<br>från det inkomstindex som tillämpas inom ålderspensionssystemet.</p>
<p>Antagandeinkomstberäkning skall således enligt regeringens förslag<br>göras sedan pensionsunderlaget för respektive år har räknats upp med<br>inkomstindex till det värde som underlaget skulle ha haft, om de in-<br>komster m.m. som ligger till grund för pensionsunderlaget hade tjänats in<br>vid samma tidpunkt. Det förefaller vid en sådan beräkning naturligt att<br>räkna om pensionsunderlagen till det värde de skulle ha haft året före<br>dödsfallsåret, dvs. det sista år som skall beaktas vid beräkningen. Med<br>hänsyn till ålderspensionssystemets konstruktion skulle detta emellertid<br>innebära att en indexuppräkning inte kommer att beaktas, nämligen den<br>som räknar om inkomsterna till värdet under det första år för vilket an-<br>tagandeinkomst beräknas. Regeringen föreslår av denna anledning att<br>pensionsunderlaget för respektive år skall räknas om t.o.m. ingången av<br>dödsfallsåret.</p>
<p>På samma sätt som det är den omräkning som faktiskt har skett av den<br>avlidnes pensionsbehållning på grund av förändringarna i inkomstindex<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>88</p>
<p>som skall påverka storleken på efterlevandepensionen, skall redan tillgo-<br>doräknade arvsvinster ingå i den avlidnes pensionsbehållning vid beräk-<br>ningen av efterlevandepension. Att skilja ut redan tillgodoräknade arvs-<br>vinster från den övriga pensionsbehållningen skulle utgöra inte obe-<br>tydande komplikationer. Även om tilldelande av arvsvinster principiellt<br>inte har något med efterlevandepensioner att göra, föreslår vi därför att de<br>redan tilldelade arvsvinstema skall ingå i det pensionsunderlag som<br>efterlevandepensionen skall beräknas på.</p>
<p>När det gäller beräkningen av antagandeinkomst förhåller det sig<br>emellertid något annorlunda. Denna beräkning kommer enligt vårt förslag<br>att grunda sig på uppgifter om den avlidnes pensionsunderlag under de<br>aktuella åren före dödsfallet (vilka uppgifter finns registrerade av andra<br>skäl). Pensionsunderlagen för dessa år räknas sedan för vart och ett av<br>åren upp med förändringen i inkomstindex enligt vad som föreslagits<br>ovan. I det sammanhanget torde det vara rimligt att det är den avlidnes<br>pensionsunderlag såsom det ursprungligen fastställts för vart och ett av<br>åren som beaktas, dvs. utan hänsyn till senare tillkommen ökning i form<br>av arvsvinstfördelning.</p>
<p>Ytterligare en omräkning som bör nämnas i detta sammanhang är den<br>minskning av pensionsbehållningen i fördelningssystemet som årligen<br>kommer att ske för att täcka en del av kostnaderna för förvaltning av<br>ålderspensionssystemets fördelningsdel. Förvaltningskostnaden kommer<br>att tas ut årligen av de försäkrade så länge de deltar som förvärvsaktiva i<br>systemet. Enligt de bedömningar som redovisas i propositionen Inkomst-<br>grundad ålderspension, m.m. (prop. 1997/98:151) kan det bli fråga om en<br>årlig nedjustering av pensionsbehållningen med knappt 0,02 %.</p>
<p>När det gäller frågan huruvida justeringen av pensionsbehållningama<br>för att täcka kostnaden för förvaltningen av ålderspensionssystemet skall<br>påverka beräkningen av efterlevandepensionsunderlaget gör sig samma<br>argument gällande som beträffande den årliga omräkningen med hänsyn<br>till arvsvinster. Det förhållandet att pensionsbehållningen har minskat<br>med hänsyn till kostnaden för förvaltningen av fördelningssystemet har<br>principiellt sett inte något med efterlevandepensionernas storlek att göra.<br>En lösning som innebär att man lägger den avlidnes pensionsbehållning,<br>utan hänsyn till nämnda omräkning, till grund för beräkningen skulle<br>emellertid innebära betydande administrativa komplikationer och kan<br>därför inte förordas.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att beräkningen av efterlevandepension på<br>grundval av den avlidnes faktiska pensionsbehållning även i detta av-<br>seende skall göras genom att den avlidnes pensionsbehållning vid<br>utgången av året före dödsfallsåret läggs till grund för beräkningen. När<br>det gäller beräkningen av antagandeinkomstens storlek bör det emellertid,<br>som beskrivits ovan, vara den avlidnes fastställda pensionsgrundande<br>inkomster och pensionsgrundande belopp för de aktuella fem åren före<br>dödsfallet, som läggs till grund för beräkningen utan hänsyn tagen till för-<br>valtningskostnaderna.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>89</p>
<p>Ålderspensionsavgifter</p>
<p>Det reformerade pensionssystemet skall, i likhet med vad som i dag gäller<br>för tilläggspensionssystemet, finansieras med tre typer av avgifter: ar-<br>betsgivaravgifter och egenavgifter i form av ålderspensionsavgift samt<br>allmän pensionsavgift.</p>
<p>Pensionsrätt som grundar sig på inkomst av anställning är, på samma<br>sätt som pensionspoäng i tilläggspensionssystemet, oberoende av om ar-<br>betsgivaren har betalat arbetsgivaravgifter och av för arbetstagaren inne-<br>hållna allmänna pensionsavgifter. Pensionsrätt som grundar sig på in-<br>komst av anställning tillgodoräknas således fullt ut oberoende av om av-<br>gift erlagts eller inte.</p>
<p>När det gäller egenavgifter till försäkringen för ålderspension följer<br>emellertid att pensionsrätt hänförlig till inkomster av annat förvärvsarbete<br>skall tillgodoräknas med en andel som motsvarar den andel av ålderspen-<br>sionsavgift och allmän pensionsavgift som anses betald enligt skattebe-<br>talningslagen (1997:483). Enligt den i nämnda lag gällande likafördel-<br>ningsmetoden gäller att om avgift har betalats endast till viss del, skall<br>pensionsrätt fastställas för den del av inkomsten för vilken betalning anses<br>ha erlagts. Samma andel av skatter och avgifter som har betalats för hela<br>inkomsten, oavsett hur hög denna har varit, skall användas vid be-<br>räkningen av hur stor andel av pensionsrätten som skall fastställas. Pen-<br>sionsrätt däremot räknas endast på inkomster upp till det s.k. intjänande-<br>taket (7,5 inkomstbasbelopp).</p>
<p>Den pensionsbehållning som således enligt regeringens förslag kommer<br>att ligga till grund för beräkning av efterlevandepension kommer storleks-<br>mässigt att vara beroende av i vilken omfattning den avlidne har betalat<br>ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift som är hänförlig till<br>inkomst av annat förvärvsarbete.</p>
<p>Sett ur ett rent principiellt perspektiv kan det naturligtvis ifrågasättas<br>om storleken på efterlevandepensionen bör vara beroende av om ålders-<br>pensionsavgift och allmän pensionsavgift har erlagts och inte i stället av<br>om efterlevandepensionsavgift har betalats eller inte. Det har emellertid<br>inte varit fråga om att efterlevandepensionen skall vara en exakt andel av<br>den årliga pensionsrätten. Regeringen har, som framgått i det förgående,<br>accepterat att t.ex. arvsvinster och omräkningar på grundval av förvalt-<br>ningskostnader kommer att påverka storleken på efterlevandepensionen.<br>Av administrativa skäl är det regeringens uppfattning att det bör kunna<br>godtas att den pensionsbehållning som ligger till grund för beräkningen<br>av efterlevandepension är reducerad på grund av att den avlidne inte har<br>betalat avgifter till ålderspensionssystemet i föreskriven tid. Med hänsyn<br>till den likafördelningsmetod som tillämpas enligt skattebetalningslagen<br>innebär det förhållandet att ålderspensionsavgiften anses betald enbart till<br>viss del att också efterlevandepensionsavgift anses betald till lika stor del.<br>En reducering av den pensionsrätt som ligger till grund för beräkningen<br>av efterlevandepension på grundval av obetalda efterlevandepensionsav-<br>gifter skulle således ge samma resultat som en reducering på grund av<br>obetalda ålderspensionsavgifter.</p>
<p>Till grund för beräkningen av efterlevandepension kommer således i<br>dessa fall att ligga den pensionsbehållning som beräknats på grundval av</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>90</p>
<p>den reducerade pensionsrätten. Om den avlidne för något eller några av<br>de år som ligger till grund för antagandeinkomstberäkning av samma an-<br>ledning har tillgodoräknats endast viss del av den intjänade pensions-<br>rätten, kommer således denna reducering av pensionsrätten att påverka<br>även beräkningen av antagandeinkomsten för tid efter dödsfallet och<br>alltså härigenom att även i detta avseende påverka storleken på efter-<br>levandepensionen .</p>
<p>Sammanfattningsvis innebär regeringens förslag att beräkningen av<br>efterlevandepension på grund av den avlidnes intjänade pensionsrätt fram<br>till dödsfallstidpunkten görs på grundval av den avlidnes totala pensions-<br>rätt, beräknad som om denna i sin helhet - till 18,5 % av pensionsunder-<br>laget - hade tillgodoräknats i fördelningssystemet. Därvid skall såväl<br>pensionsgrundande inkomst som pensionsgrundande belopp beaktas.<br>Vidare kommer den pensionsrätt som ligger till grund för beräkningen att<br>vara omräknad till dödsfallsårets inkomstnivå med förändringen i in-<br>komstindex. Pensionsrätten kommer också, i samma omfattning som<br>gäller för beräkning av ålderspension, att vara beroende av om den av-<br>lidne har betalat ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift som<br>hänför sig till inkomster av annat förvärvsarbete. Pensionsbehållningen,<br>dvs. summan av de årliga pensionsrättema, kommer att vara uppräknad<br>med årliga tillägg för arvsvinster och reducerad med hänsyn till kostna-<br>derna för förvaltning av ålderspensionssystemets fördelningsdel. Vid be-<br>räkning av storleken av antagandeinkomsten för efterlevandepension skall<br>beaktas de pensionsgrundande inkomster och belopp (pensionsunder-<br>laget) som har tillgodoräknats den avlidne under de tre i inkomst-<br>hänseende mellersta av vart och ett av de fem år som föregått dödsfallet<br>sedan de årliga pensionsrättema räknats om med ett inkomstindex till<br>inkomstnivån vid ingången av dödsfallsåret.</p>
<h3>7.6 Fastställande av årlig efterlevandepension</h3>
<h4>7.6.1 Efterlevandepensionsunderlag</h4>
<p>Regeringens förslag: Pensionsbehållningen i ålderspensionssystemets<br>fördelningssystem - beräknad på 18,5 % av pensionsunderlaget - samt<br>i förekommande fall en fiktiv pensionsbehållning beräknad på grund-<br>val av antagandeinkomster skall divideras med ett delningstal. Detta<br>delningstal skall motsvara det delningstal som inom ålderspensioner-<br>ingens fördelningssystem används för den årsklass som fyller 65 år i<br>januari det år då dödsfallet inträffade. Den sålunda beräknade kvoten<br>utgör det underlag på vilket inkomstgrundad efterlevandepension skall<br>beräknas, efterlevandepensionsunderlaget.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som har yttrat sig i<br>denna del, bl.a. Riksförsäkringsverket (RFV), Pensionärernas Riksorga-<br>nisation (PRO) och PTK, tillstyrker utredningens förslag. Skåne läns all-<br>männa försäkringskassa påpekar att valet av delningstal leder till att</p>
<p>91</p>
<p>storleken av nybeviljade efterlevandepensioner påverkas negativt av att<br>den återstående medellivslängden ökar, vilket skulle kunna undvikas<br>genom att koppla efterlevandepensionsunderlaget till förtidspensionerna.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Den samlade pensionsbehållning som<br>skall utgöra underlag för efterlevandepensionen kan enligt vad som har<br>beskrivits i föregående avsnitt komma att bestå dels av faktisk pensions-<br>behållning utgörande summan - beräknad på 18,5 % av pensionsunder-<br>laget - av de årligen fastställda och på visst sätt omräknade pensions-<br>rättema i det reformerade ålderspensionssystemets fördelningssystem, dels<br>av en fiktiv pensionsbehållning som utgörs av summan av de pen-<br>sionsrätter som beräknats för år med antagandeinkomster. På grundval av<br>denna samlade pensionsbehållning skall beräknas en årlig efterlevande-<br>pension. Detta bör enligt regeringens uppfattning i princip ske på samma<br>sätt som ålderspension i det reformerade ålderspensionssystemets fördel-<br>ningssystem beräknas, dvs. genom att den samlade pensionsbehållningen<br>divideras med ett delningstal.</p>
<p>För att de olika formerna av efterlevandepension skall kunna utges på<br>nivåer som anknyter till nivåerna enligt nuvarande regler för tilläggspen-<br>sion, bör delningstalet vid efterlevandepensionsberäkningen knyta an till<br>de delningstal som används vid beräkning av årlig ålderspension. Vi<br>föreslår därför att det delningstal som ett visst år tillämpas i fördelnings-<br>systemet för den årsklass som fyller 65 år i januari det år då dödsfallet<br>inträffade skall användas vid beräkning av den årliga efterlevandepen-<br>sionen. Härigenom kommer ett mera enhetligt delningstal att användas<br>vid beräkning av efterlevandepension och inte såsom inom ålders-<br>pensioneringen variera år för år för olika åldersgrupper. Detta kommer<br>emellertid att innebära olika delningstal för olika år, vilket utgör en direkt<br>effekt av kopplingen mellan fastställd ålderspensionsrätt och beräkningen<br>av efterlevandepensionsförmånema. Såsom Skåne läns allmänna försäk-<br>ringskassa påpekat är delningstalet inom ålderspensionssystemet bl.a. be-<br>stämt av medellivslängden. Detta innebär att ju högre denna är desto lägre<br>blir inte bara ålderspensionen utan även efterlevandepensionen. Det skall<br>påpekas att detta system emellertid innebär att samma delningstal används<br>för alla efterlevandepensioner som fastställs under ett visst år, vilket torde<br>vara en fördel ur administrativ synvinkel. Förslaget innebär vidare att<br>samma delningstal tillämpas oavsett om dödsfallet inträffat före eller efter<br>65 års ålder, dvs. oavsett om det finns ett definitivt fastställt delningstal<br>inom ålderspensionssystemet eller inte. Genom att knyta an till ålders-<br>pensionssystemet även i detta avseende vinner man emellertid en<br>administrativ fördel av sådan vikt, att regeringen anser att man får<br>acceptera den nackdel systemet kan komma att medföra.</p>
<p>Genom att den sammanlagda pensionsbehållningen - faktisk och fiktiv<br>- divideras med det sålunda fastställda delningstalet beräknas ett årligt<br>belopp på vilket efterlevandepension i form av barnpension och omställ-<br>ningspension kan beräknas. Regeringen föreslår att detta belopp benämns<br>efterlevandepensionsunderlag.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>92</p>
<h4>7.6.2 Beräkning av årlig efterlevandepension, m.m.</h4>
<p>Regeringens förslag: På grundval av det fastställda efterlevandepen-<br>sionsunderlaget skall en årlig inkomstgrundad efterlevandepensions-<br>förmån beräknas i form av barnpension och omställningspension. Den<br>efterlevandepension som ges ut skall årligen, fr.o.m. årsskiftet<br>2003/2004, räknas om med inkomstindexets procentuella förändring<br>reducerad med samma norm som tillämpas inom ålderspensioneringen<br>(följ samhetsindexering).</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Sveriges Pensionärers Riksförbund förordar att<br>indexeringen av inkomstgrundad efterlevandepension och garantipension<br>skall vara densamma och att värdesäkringen därför skall ske med kopp-<br>ling till prisbasbeloppet eller, om följsamhetsindexering skall ske, att<br>pensionen inledningsvis skall räknas upp med normen 1,6 %.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I föregående avsnitt har lämnats för-<br>slag till utformningen av det efterlevandepensionsunderlag som föreslås i<br>framtiden skall läggas till grund för beräkningen av barnpension och om-<br>ställningspension. De årliga inkomstgrundade efterlevandepensionerna<br>kommer således att utgöra en viss procentsats av det beräknade efter-<br>levandepensionsunderlaget. Förslag till de olika procentsatserna kommer<br>att redovisas i avsnitt 8.3 och 9.3.</p>
<p>Enligt nuvarande regler räknas årlig ålderspension, förtidspension och<br>efterlevandepension om varje år i förhållande till förändringen i prisindex.<br>Detta sker genom att samtliga pensionsformer storleksmässigt uttrycks<br>som en viss andel av det för året fastställda prisbasbeloppet.</p>
<p>Inkomstpension skall i det reformerade ålderspensionssystemet följ-<br>samhetsindexeras. Detta innebär att inkomstpensionen skall vara kopplad<br>till förändringen i ett index - inkomstindex - som skall spegla utveck-<br>lingen av genomsnittsinkomsten för samtliga försäkrade.</p>
<p>Regeringen föreslår att den årliga inkomstgrundade efterlevandepen-<br>sionen skall räknas om enligt samma regler som gäller för inkomstpen-<br>sionen i det reformerade ålderspensionssystemet, dvs följsamhets-<br>indexeras. Om de årliga efterlevandepensionerna, i motsats till ålders-<br>pensionerna, enbart skulle prisindexeras skulle pensionsnivån inom de<br>olika pensionsformema kunna utveckla sig i olika riktningar, beroende på<br>hur den reala tillväxten i landet blir. Vid en tillväxt som är lägre än den<br>norm som redan tillgodoräknats i delningstalet skulle en ålderspensionär<br>inte fullt ut kompenseras för prisutvecklingen, medan en efterlevande-<br>pensionär skulle få sådan kompensation oavsett inkomstutvecklingen. Vid<br>en motsatt utveckling, dvs. en högre real tillväxt än normen, skulle ålders-<br>pensionären däremot få en högre uppräkning än efterlevandepensionären.<br>En följsamhetsindexering av den årliga efterlevandepensionen ter sig<br>också naturlig eftersom en del av uppräkningen med inkomstindex redan<br>har tillgodoräknats i det delningstal som använts för att räkna fram den<br>årliga pensionen. Detta innebär alltså att såväl i ålderspensionssystemet<br>som inom efterlevandepensioneringen kommer den förmånsberättigade<br>genom delningstalet att i förskott tillgodoräknas en årlig förväntad tillväxt<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>93</p>
<p>på 1,6 %. Regeringen föreslår således att all utgående inkomstgrundad Prop. 1999/2000:91<br>efterlevandepension årligen skall följsamhetsindexeras.</p>
<p>Såsom kommer att utvecklas närmare i avsnitt 11.9 lämnas förslag till<br>att även inkomstrelaterad änkepension skall följsamhetsindexeras. Förslag<br>när det gäller frågan om indexering av grundskyddet inom bampen-<br>sioneringen och garantipension till omställningspension och änkepension<br>lämnas i avsnitt 8.4, 9.4 och 11.9.</p>
<h4>7.6.3 Efterlevandepensionsunderlag vid tidigt eller sent uttag av<br>ålderspension</h4>
<p>Regeringens förslag: Vid dödsfall som inträffar före 65 års ålder<br>skall, även om den avlidne gjort ett tidigt uttag av ålderspension,<br>efterlevandepension beräknas utan hänsyn till uttaget av ålderspension.<br>Vid dödsfall som inträffar efter 65 års ålder skall efterlevandepension<br>- oavsett vid vilken tidpunkt den avlidne börjat ta ut ålderspension -<br>beräknas på grandval av den avlidnes pensionsbehållning intjänad<br>t.o.m. det år då denne fyllt 64 år och omräknad till värdet vid ingången<br>av det år han eller hon fyller 65 år, utan hänsyn till uttag av<br>ålderspension. Den sålunda framräknade behållningen skall därefter<br>följsamhetsindexeras fram t.o.m. ingången av dödsfallsåret. Pensions-<br>rätt som tjänats in efter det år då den avlidne fyllde 64 år skall inte på-<br>verka storleken på efterlevandepensionen.</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.<br>Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i denna del.<br>Skälen för regeringens förslag: Inkomstpension i det reformerade<br>systemet skall, liksom tilläggspension, kunna tas ut fr.o.m. 61 års ålder. I<br>det reformerade ålderspensionssystemet finns emellertid ingen bestämd<br>pensionsålder och pensionsrätt kan tjänas in även för tid fr.o.m. 65 års<br>ålder. Inkomstpensionens storlek påverkas dock av vid vilken ålder pen-<br>sionsuttaget görs. Den årliga ålderspensionen beräknas genom att pen-<br>sionsbehållningen divideras med ett delningstal. Delningstalet motsvarar r<br>princip det antal år som individen genomsnittligt sett kommer att uppbära<br>pension. Vid pensionsuttag före det år då den pensionsberättigade fyller<br>65 år skall ett preliminärt delningstal fastställas. Pension skall sedan vid<br>ingången av det år då den pensionsberättigade fyller 65 år räknas om med<br>det definitiva delningstalet. Om den pensionsberättigade i stället väljer att<br>ta ut pension först efter 65 års ålder, innebär det att delningstalet blir<br>lägre, dvs. den årliga pensionen blir större.</p>
<p>Ovan i detta avsnitt föreslås att den avlidnes pensionsbehållning i<br>ålderspensionssystemet skall läggas till grand för beräkningen av efter-<br>levandepension, oavsett om den avlidne vid dödsfallet hade börjat upp-<br>bära ålderspension eller inte samt att antagandeinkomst skall beräknas<br>fr.o.m. året för dödsfallet t.o.m. det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år.<br>För det fall dödsfallet inträffar före denna tidpunkt görs således ett an-<br>tagande om att den avlidne skulle ha gått i pension i januari det år han<br>eller hon skulle ha fyllt 65 år.</p>
<p>94</p>
<p>Oavsett om dödsfallet inträffar före eller efter det år då den avlidne<br>fyllde, eller skulle ha fyllt 65 år, kan det inträffa att den avlidne gjort ett<br>s.k. tidigt uttag av inkomstpension, dvs. gjort ett sådant uttag före det år<br>han eller hon skulle ha fyllt 65 år. Ett sådant uttag av ålderspension inne-<br>bär, om inga särregler införs, att den pensionsbehållning som föreslås<br>skall ligga till grund för beräkning av efterlevandepension blir mindre än<br>vad den skulle ha varit om något uttag inte hade skett. Om efterlevande-<br>pensionsunderlaget i de situationer när den avlidne gjort tidigt uttag skulle<br>baseras på den vid dödsfallet faktiskt utgående ålderspensionen, skulle<br>efterlevandepensionen bli lägre än vad den skulle bli efter en person som<br>avlider före det att ålderspension tagits ut men med ett antagande om att<br>han eller hon skulle ha förvärvsarbetat t.o.m. utgången av det år som han<br>eller hon skulle ha fyllt 64 år. En sådan ordning kan enligt regeringens<br>mening inte accepteras. Det skall också nämnas att förtida uttag av ålders-<br>pension enligt nuvarande regler i tilläggspensionssystemet inte påverkar<br>beräkningen av efterlevandepension.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att uttag av ålderspensionen gjorda före 65<br>års ålder inte skall påverka beräkningen av efterlevandepension. Ett tidigt<br>uttag av inkomstpension skall inte heller påverka beräkningen av garanti-<br>pensionen i det reformerade ålderspensionssystemet. Uppgifter om den<br>pensionsberättigades pensionsbehållning vid 65 års ålder, utan hänsyn till<br>eventuella uttag av inkomstpension dessförinnan, måste mot denna bak-<br>grund finnas tillgängliga inom ramen för ålderspensionssystemet. En<br>ordning som innebär att också efterlevandepension beräknas utan att hän-<br>syn tas till uttag av ålderspension som har gjorts före 65 års ålder kommer<br>därför inte att innebära något administrativt merarbete.</p>
<p>På motsvarande sätt föreslår regeringen att inte heller ett sent uttag av<br>inkomstpension skall påverka beräkningen av efterlevandepension. Ök-<br>ningen av inkomstpensionen, som är en effekt av att ålderspensionsuttag<br>gjorts efter det att den avlidne fyllde 65 år, skall således inte påverka<br>storleken av efterlevandepensionen.</p>
<p>Inte heller den inkomstgrundade ålderspension som den avlidne tjänat<br>in efter det år han eller hon fyllde 64 år skall ingå i efterlevandepensions-<br>underlaget. Även om detta kan anses utgöra ett avsteg från principen att<br>efterlevandepension skall grundas på den avlidnes livsinkomst, anser re-<br>geringen att med hänsyn till att uttag av ålderspension före 65 års ålder<br>inte skall påverka storleken på efterlevandepensionen, bör pensionsrätt<br>intjänad efter det år då den avlidne fyllde 64 år inte heller beaktas vid<br>bestämmande av efterlevandepensionsunderlaget. Med hänsyn till det sätt<br>på vilket registrering av pensionsrätt är uppbyggd i det reformerade<br>ålderspensionssystemet torde inte heller detta innebära några administra-<br>tiva komplikationer.</p>
<p>Det föreslås således att det är den avlidnes 65-årsbehållning som skall<br>ligga till grund för beräkningen av efterlevandepension. Pensionsbehåll-<br>ningen i ålderspensionssystemet kommer så länge uttag av pension inte<br>har gjorts att årligen räknas om med inkomstindex. Sedan uttag av<br>ålderspension gjorts, kommer den årliga pensionen att följsamhetsindexe-<br>ras, dvs. en omräkning med inkomstindex reducerad med normen 1,6.<br>Som redovisats i föregående avsnitt har en uppräkning med 1,6 % redan</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>95</p>
<p>tillgodoräknats den pensionsberättigade genom delningstalet. Regeringen<br>har föreslagit att årlig efterlevandepension skall beräknas med tillämpning<br>av samma delningstal som för dem som samma år som dödsfallet<br>inträffade fyller 65 år. Som en konsekvens därav bör den pensionsbehåll-<br>ning som läggs till grund för beräkningen vara följsamhetsindexerad<br>fr.o.m. 65 års ålder för att svara mot beräkningen med 65-årsdelningstalet<br>vid dödsfallstidpunkten. Beräkningen kommer därmed att bli densamma,<br>oavsett om ålderspension har tagits ut vid dödsfallstidpunkten eller inte.</p>
<p>Regeringen föreslår således att den pensionsbehållning som ligger till<br>grund för beräkningen av efterlevandepension skall följsamhetsindexeras<br>för tid fr.o.m. årsskiftet efter det år då den avlidne fyllde 65 år fram t.o.m.<br>ingången av dödsfallsåret.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<h3>7.7 Beräkning av efterlevandepensionsunderlag efter<br>avlidna födda år 1953 eller tidigare</h3>
<p>Regeringens förslag: Beräkning av inkomstgrundad efterlevandepen-<br>sion efter en person som är född något av åren 1938-1953 skall ske<br>genom att den kvotdelsberäknade pensionsbehållning som registrerats<br>för den avlidne i det reformerade ålderspensionssystemet räknas upp<br>som om hela pensionsrätten tillgodoräknats i detta system. Beräkning<br>av inkomstgrundad efterlevandepension efter en person som är född år<br>1937 eller tidigare skall ske utifrån en tilläggspension beräknad på<br>grundval av den avlidnes registrerade pensionspoäng för tilläggspen-<br>sion, sedan tillägg gjorts med en poäng.</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker utredningens<br>förslag såvitt avser beräkningen av efterlevandepensionsunderlaget för<br>personer födda år 1937 eller tidigare. Flera remissinstanser, däribland<br>TCO, Sveriges Pensionärsförbund och Sveriges Akademikers centralor-<br>ganisation (SACO), anser att för den s.k. mellangenerationen skall även<br>intjänad pensionsrätt inom tilläggspensionssystemet, inklusive tillägg för<br>första prisbasbeloppets inkomster, ligga till grund för beräkningen av<br>efterlevandepensionsunderlaget. TCO har därvid anfört att eftersom riks-<br>dagen har bestämt att det skall gälla övergångsregler för det reformerade<br>ålderspensionssystemet borde dessa gälla även för efterlevandepension.<br>Fler beräkningar borde vidare ha gjorts av konsekvenserna av utred-<br>ningens förslag.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: De föreslagna reglerna för beräkning<br>av inkomstgrundad efterlevandepension skall tillämpas i de fall dödsfallet<br>inträffar efter ikraftträdandet av våra förslag. Om dödsfall inträffat före<br>ikraftträdandet, dvs. före år 2003, skall inkomstgrundad efterlevandepen-<br>sionen beräknas i princip enligt nuvarande regler, se avsnitt 8.6 och 9.6.<br>Detsamma skall, som framgår i avsnitt 10, gälla för särskild efterlevande-<br>pension som beviljats eller vartill rätt förelegat före ikraftträdandet.</p>
<p>96</p>
<p>Den beräkningsmodell som i detta avsnitt har beskrivits har som ut- Prop. 1999/2000:91<br>gångspunkt att den avlidne tillhör en ålderskategori som får sin ålders-<br>pension helt beräknad enligt reformerade regler. Det kommer emellertid<br>under en lång tid efter ikraftträdandet av det reformerade ålderspensions-<br>systemet att inträffa att en person som avlider uppbär eller skulle ha<br>kommit att uppbära en ålderspension som är beräknad helt eller delvis<br>enligt nuvarande tilläggspensionssystem.</p>
<p>Personer som är födda år 1937 eller tidigare kommer att uppbära, eller i<br>vart fall vara berättigade till, ålderspension vid ikraftträdandet av de nya<br>reglerna om efterlevandepension år 2003. Deras inkomstgrundade ålders-<br>pension kommer att bestå av en tilläggspension, som beräknats på mot-<br>svarande sätt som tidigare gällde enligt AFL, samt det s.k. folkpensions-<br>tillägget som motsvarar folkpensionens grundbelopp.</p>
<p>Personer som är födda åren 1938-1953, och alltså tillhör den s.k.<br>mellangenerationen i ålderspensionshänseende, kommer att få sin in-<br>komstgrundade ålderspension beräknad med en viss kvotdel från det re-<br>formerade systemet och resterande kvotdel i form av tilläggspension. I<br>tilläggspensionen kommer, liksom för personer födda år 1937 eller<br>tidigare, att ingå ett folkpensionstillägg.</p>
<p>Eftersom det för dessa båda åldersgrupper inte alls eller endast delvis<br>kommer att fastställas en ålderspensionsrätt enligt det reformerade ålders-<br>pensionssystemet, kan efterlevandepensionsunderlaget inte bestå av pen-<br>sionsrätt för inkomstpension som annars följer av de regler som föreslås<br>ovan. Utgångspunkten för fastställandet av underlaget för dessa personer<br>bör dock enligt regeringens uppfattning vara att inkomstgrundad<br>efterlevandepension, dvs. barnpension och omställningspension, som be-<br>räknas vid ett och samma tillfälle skall - om förutsättningarna i övrigt är<br>desamma - bli i princip lika stor oavsett vilken åldersgrupp som den<br>avlidne tillhör. Underlaget bör därför så långt möjligt likna det underlag<br>som föreslås ligga till grund för beräkningen av efterlevandepension efter<br>avlidna som är födda år 1954 eller senare.</p>
<p>Eftersom vi anser att de anpassade reglerna om efterlevandepension<br>skall tillämpas fullt ut vid dödsfall som inträffar år 2003 eller senare, bör<br>underlaget för mellangenerationen så långt möjligt likna ett reformerat<br>underlag. Detta kan enklast ske genom att den kvotdel som härrör från det<br>reformerade ålderspensionssystemet räknas upp som om pensionsrätten i<br>sin helhet hade tillgodoräknats enligt reformerade regler. I stället för att<br>den faktiska pensionsbehållningen i fördelningssystemet (uppräknad som<br>om pensionsrätt om 18,5 % av avgiftsunderlaget hade tillgodoräknats i<br>detta system) läggs till grund för beräkningen, räknas den aktuella<br>kvotdelen som härrör från det reformerade systemet upp från t.ex. 11/20<br>till 20/20 om den avlidne var född år 1945. Hänsyn bör vid beräkningen<br>inte tas till det tillägg enligt den s.k. garantiregeln som den avlidne varit<br>eller skulle ha varit berättigad till vid beräkningen av ålderspension. Med<br>den nu beskrivna metoden undviks att det underlag som läggs till grund<br>för beräkningen av efterlevandepension blir olika stort beroende på hur<br>stor andel av pensionsrätten som härrör från tilläggspensionen.<br>Efterlevandepension efter alla personer som är födda år 1938 eller senare</p>
<p>4 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 91<br></p>
<p>kommer i stället att beräknas på samma underlag oberoende av vilket år<br>de är födda.</p>
<p>Att såsom vissa remissinstanser vill låta efterlevandepensionsunderlaget<br>bestå av den kvotdelsberäknade ålderspensionsrätt som följer av ålders-<br>pensionssystemet, skulle medföra att underlaget skulle vara identiskt med<br>den ålderspension som den avlidne uppbar eller skulle ha uppburit om<br>dödsfallet inte inträffat. Eftersom tilläggspensionen och inkomstpen-<br>sionen beräknas på olika sätt skulle ett sådant kvotdelsberäknat underlag<br>medföra att efterlevandepensionen blir beroende av när den avlidne är<br>född. Ett sådant beräkningssätt skulle dock kunna anses befogat mot<br>bakgrund av att efterlevandepension baseras på den avlidnes intjänade<br>och i förekommande fall antagna pensionsrätt. Emellertid utgör<br>ålderspension och efterlevandepension två från varandra skilda förmåner.<br>Efterlevandepensionsunderlaget skall visserligen bestå av den ålderspen-<br>sion som den avlidne tjänat in eller kunde antas ha tjänats in om döds-<br>fallet inte hade inträffat, men detta underlag utgör enbart grunden för att<br>beräkna efterlevandepensionen. Sättet att beräkna de olika pensionsför-<br>månerna, deras syfte och storleken av respektive förmån har i övrigt inget<br>samband med varandra.</p>
<p>Mot denna bakgrund och det faktum att det i ett anpassat efterlevande-<br>pensionssystem inte krävs samma långa övergångstider och hänsyns-<br>tagande till redan intjänad tilläggspension som inom ålderspensionssy-<br>stemet, anser vi att en snabbare anpassning till det reformerade ålderspen-<br>sionssystemet väger över mot att lägga den faktiska ålderspensionsrätten<br>till grund för beräkning av efterlevandepension.</p>
<p>Enligt regeringens uppfattning bör målsättningen vara att efterlevande-<br>pension som beräknas vid ett och samma tillfälle skall - om förutsätt-<br>ningarna i övrigt är desamma - bli i princip lika stor oavsett vilken<br>åldersgrupp som den avlidne tillhör. Beträffande inkomstgrundad efter-<br>levandepension efter en person som är född år 1937 eller tidigare föreslår<br>regeringen därför att denna beräknas på grundval av den avlidnes tillgo-<br>doräknade pensionspoäng för tilläggspension med tillägg av en poäng.<br>Detta innebär att ersättningsnivån för första prisbasbeloppets inkomster<br>blir densamma som för inkomster i övrigt, vilket motsvarar vad som gäller<br>i det reformerade ålderspensionssystemet. Kompensationsgraden i de<br>båda systemen kommer emellertid inte att vara densamma, men detta är i<br>sig en oundviklig följd av ålderspensionssystemets konstruktion. Den<br>beräknade medelpoängen skall alltså sedan tillägg gjorts med en poäng<br>multipliceras med det för dödsfallsåret gällande prisbasbeloppet. 60 % av<br>denna produkt kommer att utgöra det efterlevandepensionsunderlag som -<br>under förutsättning att den avlidne kan tillgodoräknas 30 år med pen-<br>sionspoäng för tilläggspension - skall läggas till grund för beräkningen av<br>årlig efterlevandepension i form av barnpension och omställningspension.</p>
<p>Regeringens förslag i denna del innebär sammanfattningsvis följande.<br>Om den avlidne är född år 1937 eller tidigare skall till grund för beräk-<br>ning av inkomstgrundad efterlevandepension läggas den avlidnes efter-<br>levandepensionsunderlag, beräknat på grundval av dennes tilläggspension<br>sedan det till medeltalet av de pensionspoäng som skall ligga till grund för<br>beräkningen gjorts ett tillägg med en poäng. Om den avlidne i stället är</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>98</p>
<p>född något av åren 1938-1953 skall pensionsunderlaget i det reformerade Prop. 1999/2000:91<br>ålderspensionssystemet användas som beräkningsgrund, genom att den<br>kvotdel som registrerats för den avlidne från detta system räknas upp till<br>20/20.</p>
<h2>8 Förmåner till efterlevande barn</h2>
<h3>8.1 Inledning</h3>
<p>Bampensioneringen kom att få en framträdande plats vid 1990 års reform<br>av efterlevandepensioneringen. Denna pensionsform ansågs vara särskilt<br>viktig att värna om, vilket bl.a. resulterade i höjda nivåer och förlängd<br>utbetalningsperiod.</p>
<p>Bampensioneringen bör enligt regeringens mening även i framtiden ha<br>en betydelsefull roll inom efterlevandepensioneringen. Syftet med barn-<br>pensionerna bör alltjämt vara att trygga bams rätt till en likvärdig standard<br>även efter en av eller båda föräldrarnas frånfälle. Regeringen förslår där-<br>för inga mer ingripande förändringar av bampensioneringens konstruk-<br>tion. Sålunda anser vi att samma personkrets som i dag är berättigad till<br>barnpension skall vara det även fortsättningsvis. Inte heller i fråga om de<br>nuvarande åldersgränserna föreslår regeringen några förändringar.</p>
<p>För att stärka bams rätt till en garanterad ersättning i de fall bamet<br>förlorar en av eller båda sina föräldrar samt för att bibehålla överens-<br>stämmelsen mellan samhällets bidrag till bam till särlevande föräldrar<br>genom å ena sidan underhållsstödet och å andra sidan bampensioner-<br>ingen, föreslår regeringen emellertid en ny konstruktion av grundskyddet.<br>Vidare föreslår regeringen att barnpension skall bestämmas oberoende av<br>om det samtidigt utges änkepension.</p>
<h3>8.2 Personkretsen och åldersgränser</h3>
<p>Regeringens förslag: Den pensionsberättigade personkretsen och<br>åldersgränserna inom bampensioneringen skall vara desamma som<br>enligt nuvarande regler enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring<br>(AFL).</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Många remissinstanser anser att återupptagnings-<br>regeln skall omfatta alla bam som återupptar studier under det kalenderår<br>som bamet fyller 19 år. Socialdemokratiska kvinnoförbundet och<br>Jönköpings läns allmänna försäkringskassa menar att förlängd barnpen-<br>sion bör kunna utges även när bamet bedriver utländska studier som är<br>jämförbara med svenska gymnasiestudier. Örebro läns allmänna försäk-<br>ringskassa anser att barnpension skall betalas ut t.o.m. juni månad det år<br>bamet fyller 19 år oavsett om studier bedrivs eller inte. Ungdomsstyrelsen</p>
<p>99</p>
<p>anser att det finns skäl att överväga en översyn av samhällets stödformer<br>till unga i åldern 18-20 år.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Liksom i dag bör barnpension utges<br>till bam vars far eller mor eller båda föräldrar har avlidit. Pensionsrätt bör<br>föreligga oavsett om den avlidne hade vårdnaden om bamet och likaledes<br>oberoende av om denne bodde tillsammans med bamet vid tidpunkten för<br>dödsfallet. Någon rätt till barnpension efter fosterföräldrar bör däremot<br>inte uppkomma.</p>
<p>I fråga om den bampensionsberättigade personkretsen föreslår reger-<br>ingen alltså att nuvarande regler skall kvarstå oförändrade.</p>
<p>Barnpension utges generellt till dess bamet fyller 18 år. Dessutom utges<br>barnpension för förlängd tid om bamet vid fyllda 18 år bedriver studier<br>som ger rätt till förlängt barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt<br>barnbidrag eller studiehjälp enligt 3 kap. studiestödslagen (1973:349)<br>eller därefter men att bamet innan det fyller 19 år återupptar sådana<br>studier. Rätt till förlängd barnpension föreligger längst t.o.m. juni månad<br>det år bamet fyller 20 år.</p>
<p>Före reformen år 1990 gällde olika åldersgränser för rätt till barnpen-<br>sion från folk- respektive tilläggspensioneringen. Någon rätt till förlängd<br>barnpension för det fall bamet studerade fanns inte.</p>
<p>Sedan den 1 januari 1990 gäller emellertid samma åldersgränser för rätt<br>till barnpension från tilläggs- och folkpensioneringen. Anledningen till<br>denna konstruktion och till valet av de nu gällande åldersgränserna angavs<br>vara bl.a. vikten av en samordning med föräldrabalkens regler om<br>underhållsskyldighet på vilka bampensioneringens principer bygger.<br>Därmed kom även överensstämmelse att gälla mellan barnpension och de<br>då gällande reglerna för bidragsförskott.</p>
<p>Det har i detta sammanhang framförts viss kritik mot den nu gällande<br>och av utredningen föreslagna återupptagningsregeln, dvs. kravet på att<br>ett bam måste ha återupptagit studier på grund- eller gymnasieskolenivå<br>före det att bamet fyller 19 år för att det skall ha rätt till förlängd barn-<br>pension. En konsekvens av regeln är att ett bam, som tar studieuppehåll<br>under vårterminen ett år och som under samma period fyller 19 år, inte är<br>berättigad till barnpension till hösten även om bamet då återupptagit sina<br>studier. Om bamet i stället är fött på hösten samma år, uppstår inte<br>nämnda konsekvens. Barnets födelsedag kan således påverka rätten till<br>barnpension.</p>
<p>Någon förändring i förhållande till vad som tidigare gällde beträffande<br>åldersgränsen för rätt till s.k. förlängt bidragsförskott gjordes inte vid<br>tillkomsten av lagen (1996:1030) om underhållsstöd. Inte heller har någon<br>förändring skett av föräldrabalkens regler om underhållsskyldighet vid<br>fortsatta studier efter det att bamet fyllt 18 år. I betänkandet Under-<br>hållsbidrag och bidragsförskott (SOU 1995:26) föreslogs emellertid en<br>förändring av denna återupptagningsregel för förlängt underhållsstöd och<br>underhållsbidrag. Betänkandet har remissbehandlats och majoriteten av<br>remissinstanserna är positiva till en förändring av regeln. Frågan bereds i<br>Justitiedepartementet. Om och i så fall när en förändring kan bli aktuell är<br>emellertid oklart.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>100</p>
<p>Trots att återupptagningsregeln innebär att det har betydelse när under<br>året bamet är fött och när studierna återupptas, anser regeringen att vikten<br>av en stark anknytning mellan en förälders underhållsskyldighet och rätten<br>att uppbära barnpension väger tyngre än de fördelar en omkonstruktion av<br>återupptagningsregeln inom bampensioneringen skulle kunna leda till i<br>enstaka fall. Eftersom bampensioneringen bygger på reglerna om för-<br>äldrars underhållsskyldighet enligt bestämmelserna i föräldrabalken, vill<br>regeringen inte i detta sammanhang föregripa den beredning av ålders-<br>gränserna för underhållsskyldighet som pågår inom Justitiedepartementet.</p>
<p>Mot samma bakgrund anser regeringen att utländska studier inte skall<br>berättiga till barnpension på annat sätt än vad som gäller enligt dagens<br>regler. Inte heller föreslår regeringen någon generell höjning av åldern för<br>hur länge barnpension skall utges.</p>
<p>Regeringen föreslår således att de nu gällande reglerna om hur länge<br>barnpension skall kunna utges i de fall det efterlevande bamet studerar på<br>grund- och gymnasieskolenivå skall stå fast och att frågan om en föränd-<br>ring härvidlag bör tas upp om och i så fall i samband med att en föränd-<br>ring genomförs av föräldrabalkens regel om underhållsskyldighet efter 18<br>års ålder.</p>
<h3>8.3 Beräkning av barnpension, m.m.</h3>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Regeringens förslag: Barnpension efter en förälder skall utges med<br>35 % av den avlidnes efterlevandepensionsunderlag om den avlidne<br>efterlämnar ett pensionsberättigat bam som inte fyllt 12 år. Utges<br>barnpension till ett bam efter en avliden förälder med 35 % av efter-<br>levandepensionsunderlaget skall barnpensionen, från och med måna-<br>den efter den då bamet fyller 12 år, i stället utges med 30 % av efter-<br>levandepensionsunderlaget. Hade bamet fyllt tolv år när föräldern av-<br>led skall barnpension efter föräldern utges med 30 % av den avlidnes<br>efterlevandepensionsunderlag.</p>
<p>Finns det fler bam som är berättigade till barnpension efter den av-<br>lidne föräldern skall procenttalet 35 ökas med 25 för varje bam utöver<br>det första till dess det yngsta bamet fyller tolv år. Från och med måna-<br>den efter den då det yngsta bamet fyller tolv år skall procenttalet 30<br>ökas med 20 för vaije ytterligare bam. Detsamma skall gälla för det<br>fall det finns fler bam och det yngsta bamet hade fyllt tolv år när för-<br>äldern avled. Det sammanlagda pensionsbeloppet skall i samtliga fall<br>därefter fördelas lika mellan bamen.</p>
<p>Barnpension efter båda föräldrarna skall utges med 35 % av respek-<br>tive förälders efterlevandepensionsunderlag. Vid fler än ett pensions-<br>berättigat bam skall detta procenttal ökas med 25 för vaije bam utöver<br>det första. Det sammanlagda pensionsbeloppet skall därefter fördelas<br>lika mellan bamen.</p>
<p>101</p>
<p>Utges barnpension till flera bam efter den avlidne och dessa pen-<br>sioner sammantagna överstiger efterlevandepensionsunderlaget skall<br>barnpensionerna sättas ned proportionellt motsvarande detta underlag.<br>I de fall omställningspension eller änkepension och barnpension sam-<br>tidigt utges efter en avliden, skall barnpensionerna reduceras om dessa<br>sammantagna överstiger 80 % av den avlidnes efterlevandepensions-<br>underlag till den nivån.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer delvis överens med regeringens för-<br>slag med undantag av att regeringen föreslår att barnpensionen skall be-<br>räknas på samma underlag och med samma andel av underlaget oavsett<br>om änkepension utges samtidigt eller inte. Utredningen förelog inte heller<br>någon höjning av ersättningsnivån varken för de fall efterlevande bam är<br>yngre än tolv år eller för de fall båda föräldrarna avlidit.</p>
<p>Remissinstanserna: Ett fåtal remissinstanser har direkt tillstyrkt för-<br>slaget. Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) anser att en<br>nivå motsvarande 30 % av den avlidnes efterlevandepensionsunderlag<br>sannolikt kommer att leda till lägre barnpension. SACO menar att det är<br>angeläget att inte utforma barnpensionen så att den blir lägre än med nu-<br>varande regler. Privattjänstemannakartellen (PTK) menar att det är<br>omöjligt att bedöma om de föreslagna ersättningsnivåerna storleksmässigt<br>kommer att motsvara den nuvarande barnpensionen och vill därför varken<br>tillstyrka eller avstyrka förslaget. Värmlands läns allmänna försäkrings-<br>kassa menar att det valda beräkningsunderlaget och ersättningsnivåerna<br>synes väl avvägda. Riksförbundet för änkor, änkemän och föräldralösa<br>bam invänder mot att förslaget kan ge en minskning av barnpensionen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Som redovisats i avsnitt 4 utgör enligt<br>dagens huvudregel barnpensionen från tilläggspensioneringen för ett bam<br>30 % av den avlidnes tilläggspension i form av ålders- eller förtids-<br>pension. I princip utges barnpensionen med samma belopp, oavsett om<br>efterlevandepension till vuxen utges samtidigt eller ej. Enligt regeringens<br>uppfattning bör barnpension även i ett anpassat efterlevandepensionssy-<br>stem utges med samma belopp, även om det samtidigt utges efterlevande-<br>pension till vuxen. Såsom nedan redovisas föreslås dock att de samman-<br>lagda barnpensionerna i sådana situationer inte får överstiga en viss andel<br>av efterlevandepensionsunderlaget.</p>
<p>Nuvarande barnpension från tilläggspensioneringen beräknas, som<br>tidigare nämnts, endast på inkomster överstigande ett prisbasbelopp. I<br>dagens system kompenseras den avlidnes årsinkomster upp till ett pris-<br>basbelopp genom folkpension med 25 % av prisbasbeloppet (för år 2000<br>motsvarande ungefär 762 kr i månaden). Som nämnts utgör tilläggspen-<br>sion i form av barnpension 30 % av den avlidnes egen tilläggspension i<br>form av ålderspension eller förtidspension, som i sin tur motsvarar 60 %<br>av prisbasbeloppet, eller 30 % x 60 % av prisbasbeloppet (549 kr i måna-<br>den för år 2000). Förmånen beräknad för det första prisbasbeloppets in-<br>komster är således betydligt högre än för inkomster över ett prisbasbe-<br>lopp. Enligt förslagen i denna proposition skall all inkomstgrundad<br>efterlevandepension beräknas på ett livsinkomstunderlag som utgörs av<br>den avlidnes intjänande eller förväntande pensionsrätt i det reformerade</p>
<p>102</p>
<p>ålderspensionssystemet, dvs. en pensionsrätt som grundas på samtliga,<br>från första kronan, intjänade inkomster. Kompensationsgraden i det re-<br>formerade ålderspensionssystemet förväntas bli mellan 50 % och 60 %.<br>Eftersom någon motsvarighet till dagens folkpensionering inte kommer<br>att finnas för framtiden leder denna skillnad i kompensationsgrad tanken<br>till att det anpassade bampensionssystemet skulle kunna utformas så att<br>det skulle gälla olika beräkningssätt av barnpensionen beroende på hur<br>stort inkomstunderlaget är. På detta sätt skulle bamet kunna kompenseras<br>för dagens folkpensionsdel inom bampensioneringen. En sådan differen-<br>tiering skulle emellertid enligt regeringens uppfattning stå i strid med<br>pensionsreformens tankegångar om livsinkomstprincipen och ett in-<br>komstgrundat system. Dessutom skulle det inte främja önskemålet om<br>enkla och begripliga regler. Det torde inte heller vara möjligt att ur den<br>försäkrades pensionsunderlag urskilja vad som utgör det första prisbas-<br>beloppets inkomster, varför ett sådant alternativ inte heller är möjligt av<br>administrativa hänsyn. Mot denna bakgrand föreslår regeringen inte<br>någon särskild reglering innebärande att olika procentsatser av efter-<br>levandepensionsunderlaget skulle tillämpas för det första respektive de<br>följande prisbasbeloppens inkomster. Som redovisas i avsnitt 8.4 kommer<br>det dock även i den anpassade bampensioneringen att finnas ett grand-<br>skydd vilket kan sägas ge kompensation för och ersätta dagens folkpen-<br>sion.</p>
<p>Enbart med hänsyn till det efterlevandepensionsunderlag som reger-<br>ingen i det följande föreslår skall ligga till grand för beräkningen av<br>barnpensionen och till det grandskydd som vi i det följande föreslår,<br>föreligger inte skäl att föreslå några förändringar vad gäller dagens nivåer<br>för barnpension. Eftersom barnpension i dag inte ger rätt till det särskilda<br>grundavdraget för pensionärer behöver ersättningnivån inte heller, på sätt<br>som föreslås för vuxna efterlevande, höjas för att ge kompensation för att<br>de särskilda skattereglerna vid ikraftträdandet av de anpassade efter-<br>levandepensionsreglema avskaffas. Som redovisas nedan föreslår reger-<br>ingen dock att liksom i dag skall en viss del av efterlevandeförmånema till<br>bam vara befriade från skatt.</p>
<p>Ett bibehållande av dagens ersättningsnivåer kan emellertid, såsom<br>vissa remissinstanser noterat, innebära en viss sänkning av barnpensio-<br>nerna jämfört med dagens system. Att skillnad därvid kan uppstå beror på<br>dels att en sådan lösning ger en lägre ersättning för första prisbasbe-<br>loppets inkomster än vad som följer av dagens bestämmelser om grand-<br>skydd i form av folkpension, dels att kompensationsgraden i det reforme-<br>rade ålderspensionssystemet kan komma att vara lägre i jämförelse med<br>tilläggspensioneringen. Av betydelse är också den avlidnes förvärvs-<br>mönster. Några exakta beräkningar går inte att göra eftersom förvärvs-<br>mönstret är olika för varje enskild person. Det går inte heller på förhand<br>att avgöra hur hög kompensationsgraden inom ålderspensionssystemet<br>kommer att bli.</p>
<p>Som kommer att framgå i avsnitt 9 föreslår regeringen emellertid vissa<br>förbättringar avseende efterlevandepension till vuxna. I nämnda avsnitt<br>föreslår vi bl.a. att tiden för omställningspension förlängs. Eftersom det i<br>många fall där barnpension utges även betalas ut omställningspension till</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>103</p>
<p>en person som bor tillsammans med det pensionsberättigade bamet, kan<br>man anta att en sådan förbättring av pensionerna för vuxna efterlevande<br>även kommer bamen tillgodo. När det gäller småbarnsfamiljer saknar<br>emellertid denna koppling betydelse, eftersom efterlevande med bam<br>under tolv år redan enligt dagens regler har rätt till förlängd omställ-<br>ningspension. Enligt regeringens uppfattning torde det därför vara nöd-<br>vändigt att höja ersättningsnivån för barnpensionen till yngre bam för att<br>barnpensionen för dessa inte skall bli lägre än enligt dagens system.</p>
<p>Mot bakgrund av det anförda föreslår regeringen att barnpension efter<br>en förälder skall utges med 35 % av den avlidnes pensionsunderlag om<br>den avlidne efterlämnar ett pensionsberättigat bam som inte fyllt tolv år<br>när föräldern avled. När bamet fyller tolv år föreslår vi dock att barnpen-<br>sionen efter föräldern skall utges med 30 % av den avlidnes efterlevande-<br>pensionsunderlag. Finns det fler pensionsberättigade bam än ett, föreslår<br>vi att procenttalet 35 ökas med 25 för vaije bam utöver det första till dess<br>det yngsta bamet fyller tolv år. När det yngsta bamet fyller tolv år skall<br>procenttalet 30 ökas med 20 för vaije ytterligare pensionsberättigat bam.<br>Det sammanlagda pensionsbeloppet skall i båda fallen därefter fördelas<br>lika mellan bamen. Om bamet fyllt tolv år när föräldern avled föreslår vi<br>att barnpensionen, i likhet med vad som i dag gäller för tilläggspension i<br>form av barnpension, skall utges med 30 % av den avlidnes efterlevande-<br>pensionsunderlag. Finns fler pensionsberättigade bam än ett skall detta<br>procenttal ökas med 20 för vaije bam utöver det första. Även i denna<br>situation föreslår vi att det sammanlagda pensionsbeloppet därefter skall<br>fördelas lika mellan bamen.</p>
<p>Den sänkning av barnpensionen för efterlevande bam som fyllt tolv år<br>när föräldern avled som detta förslag kan medföra anser regeringen vara<br>acceptabel med hänsyn till den förbättring som den efterlevande familjen<br>som helhet får genom den nyss omnämnda förlängningen av den tid var-<br>under omställningspension skall kunna utges. I den situationen att ett eller<br>flera bam har förlorat båda sina föräldrar utges inte någon omställ-<br>ningspension. Den förlängning av den tid under vilken omställningspen-<br>sion kan utges saknar således betydelse för dessa bam. Regeringen före-<br>slår därför att om båda föräldrarna har avlidit skall barnpensionen, obe-<br>roende av det efterlevande barnets ålder, utgöra 35 % av respektive för-<br>älders efterlevandepensionsunderlag. Om det finns fler än ett bam skall<br>detta procenttal ökas med 25 för vaije bam utöver det första. Om båda<br>föräldrarna inte avlider samtidigt, skall således barnpensionen efter den<br>först avlidne föräldern räknas om vid den andre förälderns dödsfall.</p>
<p>Som angetts i avsnitt 4 utges barnpension från tilläggspensioneringen i<br>dag med en lägre andel av den avlidnes egenpension i de fall då det efter<br>den avlidne utges även änkepension på grund av dödsfall som inträffat<br>före år 1990. Redan i samband med reformeringen av efterlevandepen-<br>sionssystemet år 1990 konstaterades att systemet med olika nivåer för<br>barnpension beroende av om pension utges till vuxen efterlevande inte<br>bör finnas i efterlevandepensionssystemet. Nämnda ordning avskaffades<br>också i princip för all barnpension som beviljats på grund av dödsfall efter<br>den I januari 1990. Vid reformen ansågs emellertid att änkepension och<br>barnpension skall ses som en förmån till hela familjen. För att familjen</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>104</p>
<p>inte skulle bli överkompenserad behölls samordningsreglerna även för<br>beviljande av barnpension på grund av dödsfall efter utgången av år 1989.<br>Detta dock under förutsättning att kvinnan är född år 1944 eller tidigare.</p>
<p>Liksom konstaterades vid 1990 års reformering av efterlevandepensio-<br>neringen är det regeringens uppfattning att storleken på barnpensionen<br>inte bör påverkas av att det samtidigt med barnpension betalas ut pension<br>till efterlevande vuxna. Enligt vår mening finns det skäl att nu också för<br>framtiden avskaffa all samordning vad gäller barnpension i förhållande till<br>efterlevandepension till vuxen. En sådan lösning innebär att det efter-<br>levande barnets skydd ytterligare förstärks. Såsom framgår av avsnitt 8.4<br>föreslås att även grundskyddet skall utges oberoende av om änkepension<br>eller annan efterlevandepension till vuxen betalas ut samtidigt. Det skall<br>noteras att eftersom änkepensioneringen är under avveckling och antalet<br>kvinnor som är födda före år 1945 och som har bam som är berättigade<br>till barnpension blir allt färre, skulle samordningsregeln dessutom komma<br>att tillämpas endast i ett mindre antal fall och under en kortare tid.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att även barnpension som utges samtidigt<br>med änkepension från tilläggspensioneringen till en kvinna som har rätt<br>till änkepension enligt övergångsbestämmelserna för kvinnor födda år<br>1944 eller tidigare, och som beviljas sådan pension på grund av dödsfall<br>som inträffat efter utgången av år 2002 i förekommande fall skall utgöra<br>30 % alternativt 35 % av efterlevandepensionsunderlaget. Som framgår av<br>avsnitt 8.6 skall dock i huvudsak tidigare regler gälla när barnpensionen<br>beviljats på grund av dödsfall före ikraftträdandet.</p>
<p>Den s.k. begränsningsregeln</p>
<p>I den nuvarande efterlevandepensioneringen finns en regel som före-<br>skriver att efterlevandepensionerna i form av omställningspension, sär-<br>skild efterlevandepension och barnpension från tilläggspensioneringen<br>sammantagna inte får överstiga den avlidnes framräknade egenpension.</p>
<p>Även i framtiden kommer inkomstgrundade efterlevandepensioner att<br>baseras på den ålderspension som den avlidne skulle haft rätt till om<br>dödsfallet inte hade inträffat. Eftersom de sammantagna inkomstgrundade<br>efterlevandepensionerna inte i allt för stor utsträckning bör överstiga den<br>ålderspension som den avlidne vid dödsfallet uppbar, eller skulle ha fått<br>om dödsfallet inte hade inträffat, bör det även i ett anpassat efterlevande-<br>pensionssystem finnas en begränsningsregel. Eftersom regeringen föreslår<br>att omställningspensionens ersättningsnivå skall var 55 % av efter-<br>levandepensionsunderlaget bör dagens 100-procentregel emellertid inte<br>tillämpas. Med denna förhöjda nivå för omställningspension följer att<br>utrymmet för barnpensionerna inte helt obetydligt skulle begränsas i för-<br>hållande till i dag om man väljer att ha kvar begränsningsregeln i dess<br>nuvarande utformning. Regeringen föreslår därför en lösning där barn-<br>pensioner, i de fall omställningspension inte utges, skall kunna ta i an-<br>språk hela den avlidnes efterlevandepensionsunderlag, dvs. 100 %. I de<br>situationer där omställningspension samtidigt utges till en vuxen pen-<br>sionsberättigad, föreslår regeringen att barnpensionerna skall kunna utges<br>med ett sammanlagt belopp motsvarande högst 80 % av den avlidnes</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>105</p>
<p>efterlevandepensionsunderlag. Om flera barnpensioner samtidigt utges<br>efter en avliden, skall dessa sättas ned proportionellt så att de tillsammans<br>motsvarar 100 %, eller, om det samtidigt utges efterlevandepension till<br>vuxen, 80 % av efterlevandepensionsunderlaget.</p>
<p>Även om barnpensionen och änkepensionen enligt nu lämnade förslag<br>inte kommer att beräknas på samma underlag föreslår regeringen att<br>samma begränsningsregel skall gälla i de fall som änkepension och barn-<br>pension utges samtidigt. I denna situation skall alltså barnpension komma<br>att utges med högst 80 % av efterlevandepensionsunderlaget och änke-<br>pensionen med 35 % av ett tilläggspensionsunderlag (se avsnitt 11).</p>
<p>Om någon av pensionerna till bam eller vuxen efterlevande upphör att<br>betalas ut, exempelvis på grund av att något eller några bam fyller 18 (20)<br>år eller den vuxna efterlevande inte längre är berättigad till omställ-<br>ningspension, skall vid tillämpningen av begränsningsregeln, på samma<br>sätt som sker i dag, övriga pensioner räknas om så att de tillsammans<br>motsvarar den högsta sammanlagda nivån som kan utges under de nya<br>förutsättningarna.</p>
<h3>8.4 Grundskyddet till efterlevande barn</h3>
<h4>8.4.1 Inledning</h4>
<p>Enbart ett system som det som ovan har föreslagits skulle leda till att bam<br>till en avliden förälder, som helt saknar eller endast har ett lågt efter-<br>levandepensionsunderlag, inte skulle få någon eller endast en mycket låg<br>barnpension. Enligt regeringens uppfattning är det uppenbart att ett bam<br>även fortsättningsvis måste vara garanterad en viss miniminivå i händelse<br>av en förälders eller båda föräldrarnas död. Regeringen anser därför att<br>det är påkallat att barnpensionen också i framtiden kompletteras med ett<br>grundskydd.</p>
<p>Även om regeringen inte anser att grundskyddet inom bam-<br>pensioneringen skall utgöras av ett underhållsstöd, såsom utredningen har<br>föreslagit, föreslår vi en lösning som innebär att efterlevande bam<br>tillförsäkras ett grundläggande skydd genom ett regelverk som är upp-<br>byggt på i princip samma sätt som underhållsstödet. Bland annat lämnas<br>förslag om att grundskyddet skall utges endast till bam som har en låg<br>eller ingen barnpension. Vidare bör grundskyddet, liksom underhålls-<br>stödet, utges oberoende av den avlidnes anknytning till Sverige.</p>
<p>Bestämmelserna om grundskyddet bör dock regleras i samma lag som<br>de föreslagna bestämmelserna om barnpension. Genom den av regeringen<br>föreslagna konstruktionen av grundskyddet kommer emellertid bam till en<br>avliden förälder att ges i princip samma ekonomiska grundskydd som<br>samhället i dag ger till bam med särlevande föräldrar.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>106</p>
<h4>8.4.2</h4>
<h4>Efterlevandestöd till barn</h4>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Regeringens förslag: Bam, vars mor eller far eller båda föräldrar har<br>avlidit, skall vara garanterade ett grundskydd från samhället, benämnt<br>efterlevandestöd till bam. Grundskyddets storlek skall inte vara av-<br>hängigt av den avlidnes anknytning till Sverige eller svensk förvärvs-<br>verksamhet. Däremot skall det krävas att bamet är bosatt i Sverige.</p>
<p>Efterlevandestöd till bam skall utges med 40 % av det för året<br>gällande prisbasbeloppet. Har barnets båda föräldrar avlidit skall ett<br>dubbelt efterlevandestöd till bam utges.</p>
<p>Barnpension efter den avlidne föräldern skall minska efterlevande-<br>stödet till bam krona för krona. Vidare skall, på motsvarande sätt, den<br>efterlevandelivränta som bamet enligt lagen (1976:380) om arbetsska-<br>deförsäkring uppbär minska efterlevandestödet. Även utländsk efter-<br>levandepension som inte är av utfyllnadskaraktär och utländsk efter-<br>levandelivränta skall minska efterlevandestödet genom en sådan av-<br>räkning.</p>
<p>Om båda föräldrarna har avlidit skall avräkningen ske mot den<br>sammanlagda barnpension som bamet uppbär efter båda föräldrarna,<br>liksom mot efterlevandelivränta och utländsk efterlevandepension.</p>
<p>Om bamet för samma månad har rätt till såväl efterlevandestöd till<br>bam som folkpension i form av förtidspension enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring (AFL), skall endast den största av förmånerna<br>utges.</p>
<p>Regeringens bedömning: Barnpension och efterlevandestöd till<br>barn bör inte betraktas som skattepliktig inkomst till den del för-<br>månerna för vaije månad de avser uppgår till högst en tolftedel av<br>40 % eller, vid förmåner efter båda föräldrarna, 80 % av prisbas-<br>beloppet.</p>
<p>Underhållsstöd enligt lagen (1996:1030) om underhållsstöd bör inte<br>utges till ett bam som förlorat en förälder eller båda sina föräldrar<br>genom dödsfall.</p>
<p>Utredningens förslag: Utredningens förslag skiljer sig i väsentliga<br>delar från regeringens förslag och bedömning. Utredningen föreslog att<br>grundskyddet inom bampensioneringen skulle utgöras av underhållsstöd<br>och regleras särskilt i en ny gemensam lag om underhållsstöd till bam till<br>avliden förälder och till bam med särlevande föräldrar. Utredningen före-<br>slog vidare att grundskyddet skulle bestämmas till ett i kronor bestämt<br>belopp och att detta skulle inkomstprövas mot barnets egna inkomster.<br>Utredningen föreslog dock, i likhet med regeringen, att grundskyddet<br>skulle utges endast till dem som har behov av ett ekonomiskt tillskott,<br>oberoende av den avlidnes anknytning till Sverige och att det endast<br>skulle utges till bam bosatta i Sverige.</p>
<p>Remissinstanserna: Flera remissinstanser är positiva till att efter-<br>levande bam likställs med bam till särlevande föräldrar. Flertalet av dessa<br>remissinstanser anser emellertid att grundskyddet inom bampen-<br>sioneringen måste värdesäkras. Tjänstemännens centralorganisation<br>(TCO) anser att grundskyddet måste värdesäkras genom att kopplas till<br></p>
<p>107</p>
<p>inkomstindex i det reformerade ålderspensionssystemet eller, i andra Prop. 1999/2000:91<br>hand, till prisbasbeloppet. Vissa andra remissinstanser anser att även om<br>de båda barngruppernas behov av ekonomiskt stöd kan likställas bör<br>barngrupperna inte i något annat avseende likställas. Många remissin-<br>stanser är också av den uppfattningen att bestämmelserna om grund-<br>skyddet bör tas in i den föreslagna lagen om efterlevandepension. Vissa<br>remissinstanser påpekar att med utredningens förslag kommer olika be-<br>stämmelser om retroaktiv utbetalning av barnpension och underhållsstöd<br>att gälla. Riksförsäkringsverket (RFV) framhåller att med nuvarande regler<br>missgynnas ett bam som har rätt till ett lågt antal 40-delar i förhållande till<br>ett bam som helt saknar rätt till barnpension, eftersom det senare men inte<br>det förra har rätt till underhållsstöd samt att denna orättvisa försvinner<br>med de föreslagna reglerna. RFV påpekar emellertid att handläggningen<br>av barnpension och underhållsstöd ofta sker på olika administrativa<br>enheter, vilket leder till att förslaget kräver organisatoriska förändringar<br>och utbildningsinsatser. Moderatkvinnoma och Riksförbundet för änkor,<br>änkemän och föräldralösa bam menar att grundskyddet inte skall<br>inkomstprövas mot barnets egna inkomster. Riksförbundet motsätter sig<br>även i övrigt förslaget eftersom det innebär en försämring av grund-<br>skyddet till bam. PTK är kritisk till att grundskyddet vid båda föräldrarnas<br>död skall avräknas mot den samlade barnpensionen utan uppdelning och<br>föreslår i stället att barnpensionerna räknas av var och en för sig mot en<br>garantinivå om 1 173 kr per månad efter vardera föräldern. Jönköpings<br>läns allmänna försäkringskassa påpekar att konsekvensen av utred-<br>ningens förslag är att ett bam med egen inkomst över 48 000 kr med rätt<br>till barnpension om 1 173 kr per månad kommer i ett bättre läge än ett<br>bam med samma inkomst men med underhållsstöd med samma belopp.<br>Riksskatteverket föreslår att den partiella skattefriheten för barnpension<br>skall utryckas i kronor i stället för i procent av prisbasbeloppet.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag och bedömning: Enligt nuvarande<br>regler i AFL, som beskrivits närmare i avsnitt 4, utgörs grundskyddet<br>inom barnpensionen av folkpensioneringen. Sådan pension utges dels på<br>en grundnivå, dels på en garantinivå. Grundnivån utgör 25 % av prisbas-<br>beloppet per år vid en förälders död och den dubbla när båda föräldrarna<br>har avlidit. Enligt garantiregeln utges barnpension emellertid alltid med<br>sådant belopp att bamet, tillsammans med vad det får i tilläggspension, är<br>tillförsäkrat barnpension på en nivå som motsvarar 40 % av prisbasbe-<br>loppet efter varje avliden förälder (år 2000 uppgår detta garanterade be-<br>lopp till 1 220 kr/mån). För rätt till oavkortad folkpension i form av<br>barnpension krävs att den avlidne kunnat tillgodoräknas antingen 40 bo-<br>sättningsår i Sverige eller 30 år med tillgodoräknade pensionspoäng för<br>tilläggspension.</p>
<p>Eftersom det ansågs orimligt att ett bam med tillämpning av nämnda<br>försäkringsregler, efter en förälders död skulle stå utan ekonomiskt stöd i<br>de situationer när den avlidne föräldern inte varit bosatt i Sverige eller inte<br>haft anknytning till svensk förvärvsliv, infördes i lagen (1996:1030) om<br>underhållsstöd en möjlighet för dessa bam att erhålla underhållsstöd även<br>efter en förälders död. Något krav på att föräldern skall ha haft någon<br>anknytning till Sverige uppställs inte för barnets rätt till underhållsstöd.</p>
<p>108</p>
<p>Detta var således ett sätt att stärka barnets rätt till en garanterad ersättning,<br>då det förlorat en förälder eller båda föräldrarna genom dödsfall.</p>
<p>Vid tidigare reformarbete på bampensioneringens område har det även<br>funnits en strävan att skapa en överensstämmelse mellan barnpensionerna<br>å ena sidan och föräldrars underhållsskyldighet enligt föräldrabalkens<br>regler respektive samhällets stöd till bam till särlevande föräldrar å andra<br>sidan. Utredningen har genom sitt förslag helt likställt grundskyddet inom<br>bampensioneringen med det grundskydd samhället genom underhållsstöd<br>ger till bam med särlevande föräldrar. Utredningen föreslog således att<br>underhållsstödet skulle utges såväl till efterlevande bam som till bam med<br>särlevande föräldrar. Underhållsstödet skulle fastställas och beräknas med<br>lika regler och regleras i en gemensam lag.</p>
<p>Även om regeringen anser att det är av vikt att såväl behålla som för-<br>stärka den koppling som i dag finns mellan underhållsstödet till bam med<br>särlevande föräldrar och grundsskyddet inom bampensioneringen, anser<br>vi att grundskyddet till bam till en avliden förälder inte fullt ut bör lik-<br>ställas med grundskyddet till bam med särlevande föräldrar. Istället före-<br>slår regeringen att grundskyddet skall utgöras av en från underhållsstödet<br>fristående förmån benämnd efterlevandestöd till bam.</p>
<p>Liksom ett flertal remissinstanser, anser regeringen att fördelarna med<br>att samtliga förmåner till efterlevande regleras i en och samma lag väger<br>över. Regeringen föreslår därför att efterlevandestödet skall regleras i<br>lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam.</p>
<p>Enligt regeringens uppfattning är det av vikt att personkretsen och<br>åldersgränsen för rätt till efterlevandestöd till bam är desamma som gäller<br>för rätt till barnpension. Med den föreslagna lagtekniska lösningen som<br>innebär att efterlevandestöd till bam regleras i lagen om efterlevan-<br>depension och efterlevandestöd till barn kommer detta att bli fallet. Vida-<br>re innebär detta bl.a. att möjligheten till retroaktiv utbetalning av för-<br>månerna kommer att vara densamma för såväl barnpension som efter-<br>levandestöd till bam.</p>
<p>Efterlevandestöd till bam skall ha till syfte att tillförsäkra det efter-<br>levande bamet en viss lägsta nivå i händelse av en förälders eller båda<br>föräldrarnas död. Liksom utredningen anser regeringen att barnets behov<br>av ekonomisk försörjning är densamma oavsett om den avlidne föräldern<br>före dödsfallet bott eller arbetat i Sverige eller inte haft sådan anknytning<br>till Sverige. Som ovan nämnts är ett bam vars förälder saknat anknytning<br>till Sverige berättigat till underhållsstöd vid förälderns dödsfall. En<br>tillämpning av dagens regler för rätt till barnpension och bestämmelserna<br>om underhållsstöd innebär att ett bam kan bli såväl underkompenserat<br>som överkompenserat. Ett bam blir i dag underkompenserat i de fall<br>bamet först uppbär underhållsstöd med 1 173 kr per månad och därefter<br>den bidragsskyldige föräldern avlider och efterlämnar en barnpension,<br>som på grund av den avlidnes begränsade anknytning till Sverige (eller<br>annat EU/EES-land) understiger underhållsstödets belopp på 1 173 kr per<br>månad. I dessa fall kan något underhållsstöd inte betalas ut enligt de nu<br>gällande reglerna. Överkompensation inträffar i de fall då det efter den<br>avlidne finns rätt till barnpension enligt någon utländsk lagstiftning men<br>inte enligt AFL. Här föreligger det inget hinder enligt lagen om under-</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>109</p>
<p>hållsstöd mot att samtidigt med utbetalning av den utländska barn-<br>pensionen utge underhållsstöd till bamet.</p>
<p>Mot denna bakgrund föreslår regeringen att efterlevandestöd till bam,<br>till skillnad från dagens folkpension, inte skall vara beroende av den av-<br>lidne förälderns anknytning till Sverige. Härigenom kommer storleken av<br>efterlevandestödet att vara detsamma såväl till ett efterlevande bam vars<br>förälder saknat anknytning till Sverige som till ett bam vars förälder haft<br>en längre eller kortare anknytning hit. Som en konsekvens av detta förslag<br>bör, enligt regeringens bedömning, ett bam till en avliden förälder i<br>framtiden inte längre vara berättigad till underhållsstöd eftersom han eller<br>hon alltid kommer att erhålla ett minimiskydd genom efterlevandestöd till<br>bam. Regeringen avser att senare återkomma med ett sådant förslag om<br>ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd.</p>
<p>Såsom två försäkringskassor påtalat kommer denna reglering även att<br>ge ett fullgott skydd till bam efter en förälder som har invandrat hit och<br>som bott eller arbetat i Sverige under endast en kortare tid. I detta av-<br>seende föreslog utredningen att om det efterlämnade bamet inte var<br>svensk medborgare skulle grundskyddet utges endast om den avlidne för-<br>äldern eller bamet har varit bosatt i Sverige under minst sex månader.<br>Detta är en bestämmelse som fram till utgången av år 2000 gäller för rätt<br>till underhållsstöd enligt lagen om underhållsstöd. I samband med ikraft-<br>trädandet av socialförsäkringslagen (1999:799) (SofL) den 1 januari<br>2001, avskaffas denna bestämmelse. Genom nämnda lag skall svenskt<br>medborgarskap inte längre vara något försäkringsvillkor för rätt till<br>socialförsäkringsförmåner. Det finnas därför inget skäl att införa denna<br>kvalificeringsbestämmelse enbart för grundskyddet till efterlevande bam.<br>Detta är en bestämmelse som dessutom inte kan upprätthållas i förhållan-<br>de till medborgare i annat EU/EES-land.</p>
<p>Regeringen föreslår således att alla bam som har förlorat en eller båda<br>föräldrarna skall erhålla en lika hög minimiförmån. Efterlevandestöd till<br>bam bör dock utges endast till bam bosatta i Sverige. Visserligen kan<br>dagens folkpension, som baseras på den avlidnes tillgodoräknade pen-<br>sionspoäng för tilläggspension, betalas ut utanför Sverige, men det utbe-<br>talda beloppet är då relaterat till hur många år med tillgodoräknade pen-<br>sionspoäng som den avlidne har tillgodoräknats. Desto kortare anknyt-<br>ningstid till Sverige, desto lägre folkpension betalas ut. Inom EU/EES-<br>området kan även bosättningsbaserad folkpension i form av barnpension<br>betalas ut utanför Sverige, men även i det fallet gäller att vid en kortare<br>bosättningstid i Sverige är pensionen lägre. Eftersom den nu föreslagna<br>garanterade miniminivån utges med ett lika stort belopp oberoende av den<br>avlidnes anknytning till Sverige och i jämförelse med i dag gällande<br>system med i förekommande fall ett högre belopp, bör efterlevandestödet<br>inte betalas ut vid bosättning utanför Sverige. Regeringen föreslår därför<br>att efterlevandestöd till bam skall utges endast om bamet är bosatt i<br>Sverige. För det fall bamet flyttar från Sverige skall något efterlevande-<br>stöd inte längre betalas ut. Efterlevandestöd till bam är således enligt re-<br>geringens förslag en rent bosättningsbaserad minimiförmån, vars storlek<br>inte är beroende av den avlidnes försäkringstid i Sverige.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>110</p>
<p>Frågan om bamet är att anse som bosatt i Sverige bör bestämmas enligt<br>reglerna härom i SofL. Enligt 2 kap. 1 § nämnda lag kan en person anses<br>vara bosatt i Sverige även om han eller hon vistas utomlands, men endast<br>om utlandsvistelsen kan antas vara längst ett år. Regeringen gör bedöm-<br>ningen att efterlevandestöd till bam skall föras in som bosättningsbaserad<br>förmån enligt SofL. Regeringen återkommer dock i en senare proposition<br>med förslag i dessa avseenden.</p>
<p>Beräkning av efterlevandestöd till bam</p>
<p>Storleken på grundskyddet bör så långt möjligt motsvara den garantinivå<br>som ett efterlevande bam enligt dagens regler är berättigad till i form av<br>folkpension. Om grundskyddet skulle bestämmas på motsvarande sätt<br>som gäller för underhållsstöd skulle grundskyddet inom bampensioner-<br>ingen bli lägre än vad som gäller enligt dagens system. Eftersom under-<br>hållsstödet utges med ett bestämt belopp, och inte förändras i takt med<br>den allmänna prisutvecklingen, kan denna skillnad också komma att öka<br>redan efter något år efter ikraftträdandet av nu lämnade förslag. Reger-<br>ingen anser inte att det är motiverat med en sådan förändring av<br>efterlevande bams gmndskydd. Regeringen föreslår därför, i likhet med<br>vad flertalet remissinstanser påtalat, att grundskyddet skall vara värdesäk-<br>rat.</p>
<p>Efterlevandestöd till bam har liksom garantipension till syfte att<br>garantera alla en lägsta rimliga levnadsstandard. Regeringen föreslår<br>därför att efterlevandestödet till bam skall knytas till prisbasbeloppet. För<br>att behålla dagens nivå på grundskyddet föreslår regeringen att efter-<br>levandestödet skall fastställas till den nivå som i dag gäller som garanti-<br>nivå. Regeringen föreslår således att efterlevandestöd till bam skall utgöra<br>40 % av det för varje år gällande prisbasbeloppet. Vid båda föräldrarnas<br>död föreslås att efterlevandestödet skall utges med ett dubbelt belopp, dvs.<br>utgöra 80 % av prisbasbeloppet.</p>
<p>En koppling till inkomstindex innebär inte en värdesäkring av efter-<br>levandestödet till bam eftersom värdet av efterlevandeskyddet vid svag<br>tillväxt skulle komma att sjunka. Mot denna bakgrand bör efterlevande-<br>stödet till bam, såsom TCO föreslagit, inte knytas till nämnda index.</p>
<p>Överstiger barnpensionen den garanterade nivån bör det inte betalas ut<br>något efterlevandestöd. Regeringen föreslår därför att efterlevandestödet<br>skall avräknas krona för krona mot den barnpension som bamet har rätt<br>till. Vid denna avräkning föreslår regeringen att även utländska efter-<br>levandepensioner som bamet är berättigat till skall beaktas om dessa pen-<br>sioner inte är av utfyllnadskaraktär.</p>
<p>Som redovisas i avsnitt 12.2.2 föreslår regeringen att om bamet har rätt<br>till efterlevandelivränta efter den avlidne enligt lagen (1976:380) om ar-<br>betsskadeförsäkring, samtidigt som rätt till barnpension föreligger, skall<br>dessa båda förmåner samordnas. Detta sker genom att det är efterlevan-<br>delivräntan som minskas av barnpensionen. Detta motsvarar i huvudsak<br>dagens bestämmelser. Emellertid sker samordningen i dag såväl med<br>barnpension från folk- som tilläggspensioneringen. Detta leder tanken till</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>111</p>
<p>att även efterlevandestödet till bam skall ingå i samordningen genom att<br>det skall minska efterlevandelivräntan.</p>
<p>Efterlevandestödet till bam skiljer sig emellertid på många sätt från<br>folkpensionsförmånen. Bl.a. utges efterlevandestödet bara till bam som på<br>grund av bristande barnpension är i behov av sådant skydd och då oavsett<br>den avlidnes anknytning till Sverige. Om bamet uppbär barnpension,<br>svensk eller likställd utländsk, med ett belopp motsvarande basnivån på<br>efterlevandestödet, eller minst 40 % av prisbasbeloppet, utges inget<br>efterlevandestöd till bam. Efterlevandestödet till bam är därmed att<br>betrakta som en miniförmån som alla bam som är bosatta i Sverige är<br>berättigade till, och inte som en pensionsförmån. Eftersom efterlevande-<br>ränta, på samma sätt som barnpension, har att ersätta bamet för den in-<br>komst som den avlidne tidigare bidragit med, anser regeringen att efter-<br>levanderäntan skall påverka efterlevandestödet till bam på samma sätt<br>som barnpension gör i stället för att efterlevandestödet till bam minskar<br>efterlevandelivräntan. Motsvarande skall gälla för utländsk likställd<br>efterlevandelivränta som bamet uppbär. Regeringen föreslår därför att den<br>efterlevanderänta som bamet uppbär, dvs. efter det att denna har minskats<br>på grund av samordningen med barnpensionen, skall minska efterlevande-<br>stödet till bam krona för krona.</p>
<p>På samma sätt som enligt dagens regler föreslår regeringen att ett dub-<br>belt så högt grandskydd i form av efterlevandestöd skall tillförsäkras bam<br>i de fall då det förlorat båda sina föräldrar. Enligt dagens regler avräknas<br>vid båda föräldrarnas död den gällande garantinivån från folkpensioner-<br>ingen mot den sammanlagda barnpensionen från tilläggspensioneringen.<br>Att såsom PTK föreslagit inte också göra detsamma vid avräkningen av<br>efterlevandestöd, finner regeringen inte skäl för eftersom efterlevandestöd<br>till bam är avsett att tillförsäkra bamet ett visst minimiskydd. Regeringen<br>föreslår därför att detta dubbla efterlevandestöd skall avräknas mot den<br>sammanlagda svenska eller utländska barnpension - som inte är av<br>utfyllnadskaraktär - och efterlevandelivränta som kan utbetalas efter båda<br>föräldrarna och att någon uppdelning på vardera föräldern inte skall göras.</p>
<p>I likhet med utredningens förslag, och till skillnad från vad som gäller<br>enligt nuvarande regler, anser regeringen att änkepension som betalas ut<br>vid sidan av barnpensionen inte i något fall bör påverka storleken av den<br>minimiförsötjning i form av efterlevandestöd som skall garanteras ett<br>efterlevande bam.</p>
<p>Enligt bestämmelser i AFL samordnas barnpension och förtidspension<br>från folkpensioneringen genom att om rätt till båda förmånerna föreligger<br>utges endast den största av dessa. Genom denna bestämmelse får bamet<br>alltså den förmån som ger honom eller henne det förmånligaste ekono-<br>miska resultatet. Regeringen anser att motsvarande skall gälla även i<br>framtiden. Vi föreslår således att samordning skall ske mellan förtidspen-<br>sion från folkpensioneringen och efterlevandestödet till bam och att<br>bamet därvid skall erhålla det i kronor mätt högsta beloppet. Det skall<br>noteras att det är det mot barnpensionen minskade efterlevandestödet som<br>skall jämföras med förtidspensionen.</p>
<p>Eftersom utredningen föreslagit att grundskyddet inom bampensioner-<br>ingen fullt ut skulle likställas med underhållsstöd till bam med särlevande</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>112</p>
<p>föräldrar, var det en naturlig följd att även grundskyddet inom bam-<br>pensioneringen skulle inkomstprövas mot barnets egna inkomster. Med<br>det nu lämnade förslaget finns inte denna koppling. Mot denna bakgrund,<br>och eftersom förmåner till bam inte bör försämras i förhållande till dagens<br>system, är det regeringens uppfattning att efterlevandestödet bör utges<br>oavsett vilka egna inkomster bamet har. Regeringen lämnar därför inte<br>förslag om att efterlevandestöd till bam skall inkomstprövas mot barnets<br>egna inkomster.</p>
<p>Skattefritt belopp</p>
<p>Enligt 11 kap 40 § inkomstskattelagen (1999:1229), som trädde i kraft<br>den 1 januari 2000 men tillämpas första gången vid 2002 års taxering, är<br>barnpension inte - till den del pensionen för varje månad den avser upp-<br>går till en tolftedel av 40 % av prisbasbeloppet eller, vid pension efter<br>båda föräldrarna, 80 % av prisbasbeloppet - att anse som skattepliktig<br>inkomst. Detta motsvarar således garantinivån enligt dagens regler för<br>barnpension. Det är rimligt att en viss del av beloppen som betalas ut är<br>skattefritt. I likhet med de i dag gällande reglerna bör skattefriheten gälla<br>oberoende av om ersättningen till bamet helt och hållet består av efter-<br>levandestöd till bam eller om det delvis eller helt består av barnpension<br>(svensk eller utländsk sådan). Regeringen gör därför den bedömningen att<br>den i dag gällande bestämmelsen om skattebefrielse även bör gälla för det<br>nu föreslagna efterlevandestödet till bam och den barnpension som utges<br>till bamet för varje månad. Eftersom regeringen, till skillnad från<br>utredningen, föreslår att grundskyddet skall utges som en viss andel av<br>prisbasbeloppet bör det skattefria beloppet i framtiden också anges i<br>procent av nämnda basbelopp och inte såsom Riksskatteverket förordat<br>bestämmas i kronor. Regeringen avser att senare återkomma med förslag<br>om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) som överenstämmer med<br>vår nyss redovisade bedömning.</p>
<h3>8.5 Internationella aspekter på förslagen</h3>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Regeringens bedömning: Barnpension bör betalas ut oavsett var i<br>världen bamet är bosatt.</p>
<p>Efterlevandestöd till bam bör betalas ut endast så länge bamet är<br>bosatt i Sverige. Efterlevandestödet till bam faller inom tillämpnings-<br>området för förordningen (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av<br>systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare och deras<br>familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, men bör betraktas som<br>en sådan särskild icke avgiftsfinansierad förmån som inte behöver<br>betalas ut inom EU/EES-området.</p>
<p>Efterlevandestödet till bam bör kunna avräknas mot utländsk efter-<br>levandepension som inte är av utfyllnadskaraktär.</p>
<p>113</p>
<p>Utredningens bedömning: Bedömningen i betänkandet stämmer Prop. 1999/2000:91<br>överens med regeringens bedömning, även om utredningen föreslog en<br>annan konstruktion av grundskyddet genom att det skulle utges i form av<br>underhållsstöd.</p>
<p>Remissinstanserna: RFV menar att utredningens förslag att låta<br>underhållsstöd utgöra det grundläggande skyddet inom barnpensionen<br>leder till att detta torde betraktas som barnpension i den mening som av-<br>ses i Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen<br>för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemed-<br>lemmar flyttar inom gemenskapen. Detta får till följd att Sverige kan<br>komma att tvingas exportera underhållsstödet fullt ut i vissa situationer<br>och att det i andra fall tas hänsyn till underhållsstödet vid beräkningen av<br>det tillägg som Sverige i vissa situationer har att ge ut.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Det underlag som regeringen<br>föreslår skall ligga till grund för beräkningen av inkomstgrundad efter-<br>levandepension är ett livsinkomstbaserat pensionsunderlag och innebär att<br>pensionens storlek med automatik är beroende av hur många års in-<br>komster som ligger till grund för beräkningen. Även den antagna pen-<br>sionsbehållningen som i förekommande fall skall ligga till grund för be-<br>räkningen av förmånen beräknas på den avlidnes inkomster under en viss<br>kortare tid före dödsfallet. Barnpension som har beräknats på grundval av<br>detta underlag bör, på samma sätt som gäller för tilläggspension enligt<br>dagens regler, betalas ut oavsett var i världen bamet är bosatt.</p>
<p>Det grundläggande skyddet inom bampensioneringen skall enligt reger-<br>ingens förslag vara konstruerat så att ett bam som förlorat en förälder blir<br>berättigat till efterlevandestöd till bam som är detsamma oavsett hur länge<br>den avlidne förvärvsarbetat i Sverige eller hur länge han eller hon har<br>varit bosatt här. Efterlevandestöd till bam skall avräknas krona för krona<br>mot den inkomstgrundade efterlevandepension - svensk eller utländsk -<br>som bamet är berättigat till. Efterlevandestödet skall emellertid utges<br>endast så länge bamet är bosatt i Sverige.</p>
<p>Om bamet är svensk medborgare och flyttar till ett land inom eller<br>utanför EU/EES-området gäller enligt nuvarande regler att dagens barn-<br>pension från folkpensioneringen betalas ut i relevant antal 30-delar i för-<br>hållande till den avlidne förälderns intjänade ATP-poäng. Även bosätt-<br>ningsbaserad folkpension kan betalas ut i relevanta 40-delar inom<br>EU/EES-området. Sverige har också kunnat, under vissa förutsättningar,<br>bli skyldigt att utge ett tillägg till utländsk barnpension, om den barnpen-<br>sion som bamet uppbär i det nya bosättningslandet understiger den barn-<br>pension han eller hon hade varit berättigat till i Sverige. Sedan september<br>1999 gäller i huvudsak samma regler för beräkning och utbetalning av<br>folkpension i form av barnpension som gäller för folkpension i form av<br>omställningspension eller särskild efterlevandepension. Barnpensionen<br>följer därmed bestämmelserna i förordningen (EEG) nr 1408/71 för pen-<br>sion och betraktas enligt huvudregeln som pension och inte som tidigare,<br>som en familjeförmån. Emellertid kan barnpension under vissa förutsätt-<br>ningar alltjämt betraktas som en familjeförmån. Om den avlidne föräldern<br>dels varit försäkrad i Sverige, dels under någon tid varit försäkrad i ett<br>land vars nationella regler inte ger rätt till barnpension kan Sverige bli<br></p>
<p>114</p>
<p>skyldigt att betala ut en barnpension från folkpensioneringen även om Prop. 1999/2000:91<br>bamet inte är bosatt i Sverige. Vidare kan Sverige komma att betala ut ett<br>tillägg till den barnpension som bamet är berättigat till i annat EU/EES-<br>land om denna pension understiger den som skulle ha betalats ut om<br>bamet varit bosatt i Sverige.</p>
<p>Enligt huvudregeln följer enligt förordningens exportabilitetsprincip att<br>kontantförmåner som betalas ut vid bl.a. invaliditet eller ålderdom eller<br>till efterlevande inte får minskas, ändras, innehållas, dras in eller kon-<br>fiskeras med anledning av att den berättigade är bosatt i eller flyttar till ett<br>annat medlemsland än det land som utger förmånen.</p>
<p>Även om efterlevandestödet, såsom Lagrådet påpekat, har kopplingar<br>till och likheter med förmånen underhållsstöd är det regeringens uppfatt-<br>ning att efterlevandestödet i första hand är att betrakta som en förmån till<br>efterlevande och därför faller inom tillämpningsområdet för förordningen<br>(EEG) nr 1408/71. Förmånen skall visserligen enligt vårt förslag regleras<br>inom ramen för efterlevandepension, men endast utges som en minimi-<br>förmån och inte göras beroende av vilken anknytning den avlidne haft till<br>Sverige. Efterlevandestödet kommer att prövas mot barnets barnpension<br>och det kommer inte att finansieras genom avgifter (se avsnitt 14). Mot<br>denna bakgrund torde förmånen kunna betraktas som en sådan förmån<br>som avses i art. 4.2 a i förordningen (EEG) nr 1408/71, dvs. en icke av-<br>giftsfinansierad förmån som utges som tillägg till andra förmåner. För-<br>månen bör då kunna förtecknas i bilaga 2 a till förordningen och skulle<br>enligt art. 10 a vara undantagen från exportskyldighet.</p>
<p>Enligt regeringens uppfattning torde regeringen i förhandlingar inom<br>EU på den sociala trygghetens område, med hänsyn till förmånens ka-<br>raktär, med framgång kunna hävda att den skall förtecknas i nämnda bi-<br>laga till förordningen (EEG) nr 1408/71. En bestämmelse som innebär att<br>grundskyddet betalas endast så länge bamet är bosatt i Sverige skulle<br>därigenom kunna upprätthållas även i förhållande till andra länder inom<br>EU/EES. Dämtöver bör vårt förslag till förfaranderegler för efterlevande-<br>stöd till bam närmare preciseras i bilaga 6 till nämnda förordning.</p>
<p>För det fall regeringen inte får framgång med sin begäran, måste nya<br>överväganden om efterlevandestödet göras. I detta sammanhang är det<br>möjligt att bestämmelserna i 8 kap. förordningen (EEG) 1408/71 kommer<br>att bli tillämpliga, varför Sverige kan bli tvingat att utge ett tillägg till ett<br>bam som är bosatt i ett annat medlemsland.</p>
<p>Som redovisats ovan föreslår regeringen att efterlevandestöd till bam<br>skall avräknas inte bara mot svensk barnpension utan även mot sådan<br>likställd utländsk pension. Det är regeringens bedömning att denna av-<br>räkning även kan tillämpas mot barnpension från annat EU/EES-land.<br>Efterlevandestöd till bam är en minimiförmån vars storlek inte är beroen-<br>de av försäkrings- eller bosättningsperioder, dvs. det utges oavhängigt av<br>den avlidnes eller barnets försäkringstid i Sverige. Däremot krävs att<br>bamet skall anses som bosatt i Sverige för att förmånen skall utges. Mot<br>denna bakgrund bör efterlevandestödet till bam kunna förtecknas i bilaga<br>4 D till den ovan nämnda förordningen (EEG) nr 1408/71. Därigenom<br>kan de nationella bestämmelserna om bl.a. minskning av förmånen enligt<br>artikel 46 b nämnda förordning tillämpas fullt ut. Regeringens bedömning<br></p>
<p>115</p>
<p>är således att efterlevandestödet till bam utan hinder av EG-rättsliga Prop. 1999/2000:91<br>bestämmelserna kan minskas av såväl svensk som utländsk barnpension.</p>
<h3>8.6 Övergångsbestämmelser</h3>
<p>Regeringens förslag: Tilläggspension i form av barnpension som har<br>beviljats eller som kommer att beviljas på grund av dödsfall före den<br>1 januari 2003 skall efter utgången av år 2002 betalas ut som barnpen-<br>sion.</p>
<p>Barnpension som grundar sig på dödsfall före den 1 januari 2003<br>skall efter utgången av år 2002 beräknas enligt nuvarande regler om<br>tilläggspension i form av barnpension i lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring (AFL) jämte ett tillägg om 25 % av det för året gällande<br>prisbasbeloppet. Detta tillägg skall vara beroende av den avlidnes bo-<br>sättningstid eller antal år med intjänade pensionspoäng för tilläggs-<br>pension enligt nuvarande bestämmelser i 5 kap. lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring (AFL).</p>
<p>Den barnpension som, med stöd av övergångsbestämmelserna till<br>lagen (1988:881) om ändring i lagen om allmän försäkring, utgör 15 %<br>av den avlidnes tilläggspension i form av tilläggs- eller förtidspension<br>skall, utöver ovan nämnda omräkning, räknas om till 30 % av samma<br>underlag.</p>
<p>Barnpension skall, för de bam som vid utgången av år 2002 uppbar<br>tilläggspension i form av barnpension med kompensationsgraden<br>40 %, även efter ikraftträdandet utges med denna kompensationsgrad.</p>
<p>Barnpension, beräknad enligt de nuvarande bestämmelserna om<br>tilläggspension inklusive tillägget om 25 % av prisbasbeloppet, skall<br>fr.o.m. årsskiftet 2003/2004 följsamhetsindexeras.</p>
<p>Folkpension i form av barnpension skall avskaffas, och reglerna om<br>efterlevandestöd till bam ges omedelbar tillämpning den 1 januari<br>2003 även för bam som beviljats barnpension på grund av dödsfall<br>före ikraftträdandet.</p>
<p>Vid beräkning av barnpension som grundar sig på dödsfall som in-<br>träffat före ikraftträdandet skall begränsningsregeln i 14 kap. 8 § lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring (AFL), i dess lydelse före den<br>1 januari 2003, tillämpas när det samtidigt utges inkomstgrundande<br>efterlevandepension till vuxen.</p>
<p>Regeringens bedömning: Den i dag gällande bestämmelsen om<br>skattebefrielse av barnpension bör gälla även barnpension och efter-<br>levandestöd som beviljats eller kommer att beviljas på grund av<br>dödsfall före ikraftträdandet.</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag och<br>bedömning med undantag för att utredningen föreslog att folkpensionen<br>vid ikraftträdandet skulle avlösas av underhållsstöd och att utredningen<br>inte föreslog någon förändring av beräkningen av barnpension i fall när<br>änkepension samtidigt betalas ut.</p>
<p>116</p>
<p>Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker förslaget.<br>Östergötlands läns allmänna försäkringskassa anser att övergångsbe-<br>stämmelserna är genomtänkta och heltäckande vilket i och för sig medför<br>en ökad komplexitet av regelverket och handläggningen. Skåne läns all-<br>männaförsäkringskassa förutsätter att bestämmelserna inte medför några<br>retroaktiva försämringar men anser att detta inte går att bedöma eftersom<br>det inte lämnats en genomarbetad redovisning av de individuella effek-<br>terna.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag och bedömning: Regeringens ut-<br>gångspunkt vid konstruktionen av övergångsbestämmelserna inom efter-<br>levandepensioneringen är att i huvudsak ingen skall få sin pension sänkt<br>på grund av den anpassning av efterlevandepension till det reformerade<br>ålderspensionssystemet som nu föreslås. Regeringens uppfattning är att<br>efterlevandepension, till såväl bam som vuxna, som vid ikraftträdandet<br>redan betalas ut, eller sådan pension som skall beviljas på grund av<br>dödsfall före den 1 januari 2003, även i framtiden bör utgöras av den<br>tilläggspension som har beviljats eller skall beviljas. Däremot bör folk-<br>pension, och vad gäller vuxna efterlevande, pensionstillskott och de sär-<br>skilda skattereglerna för pensionärer ersättas med annan förmån. Eftersom<br>tilläggspensionen beräknas på grundval av den avlidnes inkomster över ett<br>prisbasbelopp har regeringen även ansett att efterlevande på annat sätt<br>skall få kompensation för den folkpension som i dag kan anses utgöra<br>ersättning för den avlidnes inkomster under nämnda basbelopp.</p>
<p>Barnpension</p>
<p>Barnpension från tilläggspensioneringen betalas i dag ut med 30 % av den<br>avlidne förälderns ålderspension. Barnpension som har beviljats på grund<br>av dödsfall före år 1990 utgör emellertid 40 % av den avlidnes egen-<br>pension. Föreligger vid sidan om rätten till barnpension även rätt till<br>tilläggspension i form av änkepension efter den avlidne utgör barnpen-<br>sionen i stället 15 % av samma underlag. Detsamma gäller om barnpen-<br>sion betalas ut tillsammans med tilläggspension i form av änkepension till<br>en kvinna som är född år 1944 eller tidigare på grund av dödsfall som<br>inträffat efter utgången av år 1989.</p>
<p>För den avlidnes inkomster under ett prisbasbelopp kompenseras bamet<br>genom folkpension som utgör 25 % av prisbasbeloppet.</p>
<p>Vårt förslag till en anpassad bampensionering innebär att förutsätt-<br>ningarna för rätt till barnpension kommer att vara desamma som enligt<br>nuvarande regler. När det gäller beräkning av barnpension i ett anpassat<br>system föreslås emellertid vissa förändringar som innebär att barnpension<br>efter en förälder i fortsättningen skall betalas ut till ett ensamt bam med<br>35 % om bamet inte har fyllt tolv år och från och med månaden efter den<br>då bamet fyller tolv år med samma andel som enligt dagens regler, dvs.<br>med 30 %. Vid båda föräldrarnas död föreslår vi, som framgått i avsnitt<br>8.3, att barnpension skall betalas ut med 35 %. Den största skillnaden<br>jämfört med dagens regler är dock att underlaget skall beräknas på<br>grundval av den avlidnes livsinkomst från första intjänade kronan. Detta<br>förslag till beräkning av barnpension i framtiden innebär att barnpension<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>117</p>
<p>som beviljas på grund av dödsfall efter utgången av år 2002 kan komma<br>att bli lägre än motsvarande pension som beviljats eller kommer att be-<br>viljas på grund av dödsfall dessförinnan. Detta har sin huvudsakliga för-<br>klaring i att för den avlidnes inkomster under ett prisbasbelopp kompen-<br>seras bamet i dag genom folkpension som utgör 25 % av prisbasbeloppet.<br>Folkpensionsbeloppet utges med en högre nivå än vad som gäller inom<br>tilläggspensioneringen, genom att den utgör en viss andel av ett fullt<br>prisbasbelopp, medan tilläggspensionen utges med en andel av ett redan<br>minskat prisbasbelopp (30 % x 60 % av prisbasbeloppet).</p>
<p>Regeringens uppfattning är att för dem som vid ikraftträdandet redan<br>uppbär barnpension, eller som kommer att beviljas sådan på grund av<br>dödsfall före ikraftträdandetidpunkten, kan endast marginella sänkningar<br>av barnpensionen accepteras. För att beräkningen av barnpensioner skall<br>kunna ske enligt de anpassade reglerna, måste därför först och främst det<br>nuvarande tilläggspensionsunderlaget beräknas så att det täcker även in-<br>komster under ett prisbasbelopp.</p>
<p>Regeringen föreslår att med nedan nämnda undantag skall den tilläggs-<br>pension i form av barnpension som redan har beviljats vid ikraftträdandet<br>eller som skall beviljas på grund av dödsfall före utgången av år 2002<br>även fortsättningsvis beräknas enligt nuvarande bestämmelser om<br>tilläggspension i form av barnpension i AFL. Sådan pension skall, liksom<br>barnpension som kommer att beviljas på grund av dödsfall efter ikraft-<br>trädandet, betalas ut som barnpension. Det anförda innebär således att<br>barnpension som beviljats eller kommer att beviljas på grund av dödsfall<br>före ikraftträdandet av de anpassade efterlevandepensionsbestämmelsema<br>skall beräknas på samma sätt som i dag gäller för tilläggspension i form<br>av barnpension och utges med 30 %, med tillägg om 20 % för varje bam<br>utöver det första, av den avlidnes egenpension i form av tilläggspension.</p>
<p>Regeringens utgångspunkt är att barnpension i ett anpassat efterlevan-<br>depensionssystem skall utges oberoende av att det samtidigt utges efter-<br>levandepension till vuxna. Vi föreslår därför att den barnpension som<br>enligt dagens övergångsbestämmelser utges med 15 % av den avlidnes<br>egenpension, som gäller i vissa fall då det samtidigt utges änkepension,<br>skall avskaffas. Denna barnpension skall vid ikraftträdandet räknas om till<br>30 % av den avlidnes egenpension. För att inget bam skall få sin<br>barnpension sänkt skall emellertid de bam som har beviljats barnpension<br>med den högre ersättningsnivån om 40 % av den avlidnes egenpension, få<br>behålla denna pension. Genom vårt förslag i denna del kommer således<br>alla bam som har berättigats barnpension på grund av dödsfall före den<br>1 januari 2003 alltid vara berättigade till en barnpension motsvarande<br>minst 30 % av den avlidnes egenpension i form av tilläggspension.</p>
<p>Vid beräkningen av barnpension som grundar sig på dödsfall före<br>ikraftträdandet skall dagens begränsningsregel tillämpas när det samtidigt<br>utges efterlevandepension till vuxna, dvs. alla efterlevandepensioner<br>(förutom änkepension) skall sättas ned proportionellt så att de tillsammans<br>inte överstiger den avlidnes egenpension.</p>
<p>Därutöver måste barnet ges kompensation för den del av folkpensionen<br>som idag ger ersättning för det första prisbasbeloppets inkomster. En<br>fortsatt tillämpning av nuvarande folkpensionsregler är i och för sig möj-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>118</p>
<p>lig eftersom barnpension inte berättigar till särskilt grundavdrag för pen- Prop. 1999/2000:91<br>sionärer och inte heller till pensionstillskott. Regeringen anser emellertid<br>att det är olämpligt att behålla folkpensionen endast inom bampensioner-<br>ingen, när vi i övrigt föreslår ett avskaffande av denna förmån. Rege-<br>ringen föreslår i stället att till barnpension, som grundar sig på dödsfall<br>före ikraftträdandet och till följd därav beräknas på den avlidnes pen-<br>sionspoäng för tilläggspension, skall utges ett tillägg motsvarande folk-<br>pensionens grundförmån, dvs. 25 % av prisbasbeloppet, för att kompen-<br>sera i pensionsrättshänseende för det första prisbasbeloppets inkomster.</p>
<p>Detta tillägg, nedan kallat 25-procentstillägg, som skall tillgodoräknas<br>utöver barnpension beräknad enligt nuvarande regler om tilläggspension i<br>form av barnpension, skall betraktas som en del av den inkomstgrundade<br>barnpensionen. Med andra ord utgör tillägget en del av den sålunda be-<br>räknade tilläggspensionen, eftersom det utgör erättning för det första<br>prisbasbeloppets inkomster. En förutsättning för att 25-procentstillägget<br>skall tillgodoräknas skall därför vara att det för den avlidne tillgodoräk-<br>nats ATP-poäng under minst tre år.</p>
<p>Enligt nuvarande regler utges folkpension i form av barnpension i för-<br>hållande till den avlidnes bosättningstid eller i förhållande till det antal år<br>med ATP-poäng som tillgodoräknats honom eller henne, dvs. i 40-delar<br>eller i 30-delar enligt det alternativ som ger det bästa resultatet för den<br>efterlevande. Den 30-delsberäknade folkpensionen utgör en ersättning för<br>första prisbasbeloppets inkomster, medan den 40-delsberäknade utgör det<br>egentliga grundskyddet inom folkpensioneringen. Eftersom vi föreslår att<br>25-procentstillägget skall ingå i tilläggspensionen som en kompensation<br>för första prisbasbeloppet inkomster, förefaller det naturligt att detta<br>tillägg endast skall beräknas på grundval av antalet år med tillgodoräk-<br>nade pensionspoäng. Emellertid finns det bam som vid ikraftträdandet<br>uppbär barnpension i form av folkpension som har beräknats på grundval<br>av den avlidnes bosättningstid, eftersom det gav ett bättre resultat för<br>bamet. Om tillägget skulle beräknas enbart i 30-delar, skulle en sådan<br>lösning i nämnda situation innebära att pensionen för dessa bam skulle<br>komma att sänkas.</p>
<p>Regeringen anser att en sådan sänkning inte kan accepteras. Regeringen<br>föreslår därför att bamet i den beskrivna situationen skall ha rätt att få ett<br>tillägg med 25 % av det gällande prisbasbeloppet i så stor andel 30-delar<br>eller 40-delar som motsvarar den andel folkpension som bamet skulle haft<br>rätt till om reglerna i 5 kap. AFL alltjämt skulle ha tillämpats efter<br>ikraftträdandet av våra förslag. De bam som vid utgången av år 2002<br>uppbar tilläggspension i form av barnpension med kompensationsgraden<br>40 % skall dock, för att de inte skall åsamkas ett sämre utfall på sin<br>pension, även efter ikraftträdandet av de anpassade reglerna erhålla sådan<br>pension med kompensationsgraden 40 %.</p>
<p>Vad som ovan anförts kommer vidare, på samma sätt som i dag, att<br>innebära att endast ett tillägg beräknat i 30-delar kommer att exporteras<br>oberoende av var i världen bamet är bosatt. Ett tillägg beräknat i 40-delar<br>kommer att betalas ut enbart så länge bamet är bosatt i Sverige. Utbetal-<br>ning kommer dock att ske om bamet flyttar till ett annat EU/EES-land.</p>
<p>119</p>
<p>Närmare om de internationella konsekvenserna av våra förslag har redo-<br>visats i avsnitt 8.5 och kommer även att beröras senare i detta avsnitt.</p>
<p>Enligt nuvarande regler omräknas tilläggspension i form av barnpen-<br>sion årligen med förändringen i prisbasbeloppet till följd av att tilläggs-<br>pensionen storleksmässigt är uttryckt såsom en viss andel av det för året<br>fastställda prisbasbeloppet. Motsvarande gäller för folkpensionen. Reger-<br>ingen har i avsnitt 7.6.2 föreslagit att årlig barnpension, som beräknats på<br>grundval av det föreslagna efterlevandepensionsunderlaget, skall följ-<br>samhetsindexeras på motsvarande sätt som gäller för inkomstgrundad<br>ålderspension inom det reformerade ålderspensionssystemet.</p>
<p>Barnpension som har beviljats på grund av dödsfall före ikraftträdandet<br>kommer emellertid med den av regeringen föreslagna lösningen alltjämt<br>att vara beräknad på ett tilläggspensionsunderlag. Som nyss nämnts skall<br>reformerad, inkomstgrundad ålderspension också följsamhetsindexeras.<br>Detta gäller inte bara för inkomstpension, utan även inkomstgrundad<br>ålderspension i form av tilläggspension skall följsamhetsindexeras. Som<br>redovisas nedan i avsnitt 11.9 föreslår vi att också änkepension inklusive<br>det s.k. 90-procentstillägget skall följsamhetsindexeras. Detta skall även<br>gälla i de fall änkepension har beviljas på grundval av dödsfall som in-<br>träffat före ikraftträdandet. Detsamma bör enligt vår uppfattning gälla för<br>barnpension som har beviljats på grund av dödsfall före den 1 januari<br>2003. Regeringen föreslår således att årlig barnpension, som grundar sig<br>på dödsfall före ikraftträdandet, inklusive 25-procentstillägget fr.o.m.<br>årsskiftet 2003/2004 skall följsamhetsindexeras.</p>
<p>Grundskyddet till efterlevande bam</p>
<p>Utöver rätten till barnpension kommer det enligt regeringens förslag att<br>inom den anpassade bampensioneringen finnas möjlighet för bamet att<br>uppbära efterlevandestöd till bam. Efterlevandestöd till bam ersätter den<br>nuvarande garantiregeln som innebär att bamet alltid skall ha rätt till en<br>barnpension som uppgår till 40 % av det gällande prisbasbeloppet efter<br>varje avliden förälder.</p>
<p>Som redovisats ovan föreslår regeringen att bestämmelserna om folk-<br>pension skall avskaffas i samband med ikraftträdandet av lagen om<br>efterlevandepension och efterlevandestöd till bam. Detta bör gälla även<br>den del av folkpensionen i form av barnpension som utgör grundskyddet.<br>En fortsatt tillämpning av bestämmelserna om folkpension, en förmån<br>som är relaterad till den avlidnes bosättning i Sverige, skulle dessutom<br>kunna medföra att storleken på gmndskyddet inom bampensioneringen<br>blir olika beroende på om barnpension har beviljats på gmnd av dödsfall<br>före eller efter årsskiftet 2002/2003. Enligt regeringens uppfattning är det<br>inte tillfredsställande att andra, mindre gynnsamma regler skall gälla för<br>bam som beviljats barnpension på gmnd av dödsfall före år 2003. Det bör<br>i stället vara så att fr.o.m. år 2003 skall samtliga bam som uppbär<br>efterlevandepension, så länge de är bosatta i Sverige, garanteras samma<br>grundläggande försörjning oavsett när barnpensionen har beviljats.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>120</p>
<p>Mot denna bakgrund föreslår regeringen att reglerna om efterlevande- Prop. 1999/2000:91<br>stöd till bam skall tillämpas även beträffande bam som beviljas barnpen-<br>sion på gmnd av dödsfall före den 1 januari 2003.</p>
<p>Enligt övergångsbestämmelserna till nuvarande regler om barnpension<br>kan folkpension i form av änkepension som betalas ut samtidigt med<br>barnpension påverka ett bams rätt till den garanterade nivån om 40 % av<br>prisbasbeloppet som annars gäller inom bampensioneringen. Av skäl som<br>närmare utvecklats i avsnitt 8.4.2 har regeringen föreslagit att grund-<br>skyddet inom änkepensioneringen inte skall påverka barnets rätt till den<br>minimiförsörjning i form av efterlevandestöd som enligt regeringens för-<br>slag skall garanteras bamet. Detsamma bör gälla beträffande barnpensio-<br>ner som har beviljats på gmnd av dödsfall som inträffat före ikraftträdan-<br>det av våra förslag. Detta kommer alltså att innebära en förbättring för de<br>bam som hittills, på grund av den nu beskrivna regeln, har varit berät-<br>tigade till en lägre barnpension än 40 % av prisbasbeloppet.</p>
<p>1 avsnitt 8.4 har regeringen gjort den bedömningen att den i dag<br>gällande bestämmelsen om viss skattebefrielse av barnpension bör gälla<br>även fortsättningsvis. Vi gör även den bedömningen att det samma skall<br>gälla för sådan barnpension och efterlevandestöd till bam som har be-<br>viljats på grund av dödsfall före den 1 januari år 2003. Regeringen avser<br>att även i detta hänseendet senare återkomma med förslag till ändring i<br>inkomstskattelagen (1999:1229).</p>
<p>Internationella konsekvenser</p>
<p>En särskild fråga är vilka effekter en tillämpning av reglerna om efter-<br>levandestöd till bam kommer att få för förmåner till bam som vid ikraft-<br>trädandet betalas ut till bam som är bosatta utomlands. Efterlevandestöd<br>till bam bör inte, av skäl som vi närmare utvecklat i avsnitt 8.5, att betalas<br>ut utomlands utan skall enbart utges vid bosättning i Sverige.</p>
<p>När det gäller bam, som är bosatta i ett land utanför EU/EES-området<br>och i förhållande till vilket Sverige inte har några konventionsåtaganden,<br>utbetalas i dag endast folkpensionen i 30-delar. Ett bam, som inte har rätt<br>till någon inkomstrelaterad barnpension alls, och som i Sverige skulle ha<br>uppburit endast barnpension i form av folkpension med 40 % av prisbas-<br>beloppet (på gmnd av garantiregeln), har i ett sådant fall inte annat än<br>undantagsvis rätt till någon barnpension från Sverige vid bosättning<br>utomlands. Ett sådant fall är om bamet med tillämpning av den s.k.<br>dispensregeln i 5 kap. 16 § AFL är berättigat till folkpension även vid<br>bosättning utomlands.</p>
<p>En motsvarande bestämmelse har förts in i SofL. Eftersom bl.a. utbe-<br>talningsreglema i nämnda lag, enligt vad vi avser att i en senare proposi-<br>tion föreslå, kommer att vara tillämpliga även beträffande efterlevande-<br>stöd till bam, kan således även denna förmån utges utom Sverige, om det<br>skulle framstå som uppenbart oskäligt att dra in förmånen. Med beaktande<br>av efterlevandestödets karaktär och dess syfte att ge bam i Sverige ett<br>minimiskydd bör emellertid nämnda bestämmelse tillämpas ytterst<br>restriktivt.</p>
<p>121</p>
<p>Det av regeringen föreslagna 25-procentstillägget kommer att exporte-<br>ras i relevanta 30-delar på samma sätt som tilläggspension enligt nu-<br>varande regler, dvs. oavsett var i världen som bamet är bosatt. På mot-<br>svarande sätt som i dag kommer också ett 40-delsberäknat tillägg i viss<br>utsträckning exporteras (se avsnitt 8.5).</p>
<p>Ett införande av reglerna om efterlevandestöd till bam även för dem<br>som uppbär barnpension på gmnd av dödsfall före ikraftträdandet kan<br>således i vissa fall komma att få konsekvenser i form av sänkta pensioner<br>för bam som är bosatta utomlands. Å andra sidan är det enligt regeringens<br>uppfattning inte lämpligt att skapa övergångsregler som gäller enbart för<br>de situationer där barnpension betalas ut utanför Sverige. I detta samman-<br>hang skall noteras att förmånen folkpension genom vårt förslag avskaffas<br>och istället införs en ny grundskyddsförmån för efterlevande bam. Denna<br>nya förmån bör enligt regeringens förslag för framtiden endast kunna<br>utges till bam bosatta i Sverige. Det torde även när det gäller bam som är<br>bosatta utomlands vara rimligt att dessa behandlas lika oavsett om<br>barnpension har beviljats på grand av dödsfall före eller efter ikraft-<br>trädandet av det anpassade regelsystemet.</p>
<p>Sammantaget anser regeringen att de internationella konsekvenser som<br>kan uppstå när reglerna för efterlevandestöd till bam ges direkt tillämp-<br>lighet för samtliga barnpensioner inte är sådana att de bör föranleda sär-<br>skilda övergångsregler för utomlands bosatta bam.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<h2>9 Omställningspension och garantipension</h2>
<h3>9.1 Inledning</h3>
<p>Regeringen föreslår i detta avsnitt att såväl inledande som förlängd om-<br>ställningspension även fortsättningsvis skall kunna beviljas vuxna efter-<br>levande. Syftet med förmånen bör alltjämt vara att ge kompensation för de<br>direkta följderna av ett dödsfall under en viss period enligt vad som rent<br>allmänt sett kan sägas gälla för personer i olika familjesituationer. Liksom<br>i dag bör därför omställningspension utges under en kortare övergångs-<br>period närmast efter dödsfallet och till efterlevande förälder med bam<br>även under en längre tid. Omställningspensionens huvudsakliga uppgift<br>är, enligt regeringens uppfattning, att den efterlevande inte skall vid-<br>kännas en alltför stor standardsänkning under en viss omställningstid efter<br>makens död. Omställningspensionen bör därför vara en inkomstgrundad<br>förmån.</p>
<p>För att inte omställningspensionen skall bli alltför låg i de fall där den<br>avlidne bidragit till familjens försörjning på annat sätt än genom för-<br>värvsinkomster eller haft endast låga sådana bör det, på samma sätt som<br>enligt nuvarande system, finnas ett grandskydd inom efterlevandepen-<br>sioneringen. Detta grandskydd utgörs i dag av folkpension i form av dels<br>huvudförmån, dels pensionstillskott. Detta grundskydd är utformat så att<br>det, i vart fall tillsammans med reglerna för bostadstillägg till pensionärer<br>och det särskilda grundavdraget inom beskattningen, skall vara möjligt att</p>
<p>122</p>
<p>försörja sig på det. Regeringen anser att ett grundskydd inom efter-<br>levandepensioneringen fortsättningsvis inte skall ha till syfte att utgöra en<br>grundläggande försörjning utan endast skall syfta till att ge en komplette-<br>rande inkomst för den efterlevande.</p>
<p>I detta avsnitt behandlas den pensionsberättigade personkretsen samt<br>även frågan om i vad mån de villkor som i dag uppställs för rätt till om-<br>ställningspension skall föras över till ett anpassat system för efterlevan-<br>depension. Därutöver lämnas förslag till under vilken tidsperiod som om-<br>ställningspension och förlängd omställningspension bör betalas ut samt<br>hur pensionen skall beräknas.</p>
<h3>9.2 Rätten till omställningspension</h3>
<h4>9.2.1 Omställningspension</h4>
<p>Regeringens förslag: Omställningspension skall utges till efterlevande<br>make som inte uppnått 65 års ålder och som stadigvarande sam-<br>manbodde med sin make vid dödsfallet. Med make skall likställas den<br>som, utan att vara gift, stadigvarande sammanbor med en icke gift<br>kvinna eller man vid dennes död och som tidigare har varit gift med<br>eller har eller har haft eller då väntar bam med denne.</p>
<p>Omställningspension skall utges under en tid av tio månader räknat<br>från tidpunkten för dödsfallet. Rätt till sådan omställningspension skall<br>tillkomma efterlevande som vid dödsfallet stadigvarande bodde<br>tillsammans med bam under 18 år, som stod under vårdnad av makar-<br>na eller endera av dem, eller som oavbrutet hade sammanbott med<br>maken under en tid av minst fem år fram till tidpunkten för dödsfallet.</p>
<p>Regeringens bedömning: Omställningspensionen bör fr.o.m. år<br>2005 utges under en tid av tolv månader.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens<br>förslag och bedömning. Dock föreslog utredningen att inledande omställ-<br>ningspension skulle utges under en tid av tolv månader.</p>
<p>Remissinstanserna: I stort sett alla remissinstanser har instämt i ut-<br>redningens uppfattning att omställningspensionen inte skall ses som den<br>efterlevandes enda inkomst, utan att den skall utgöra en kompletterande<br>inkomst som skall betalas ut för en tid närmast efter dödsfallet. De flesta<br>remissinstanser ställer sig också positiva till att utbetalningstiden för in-<br>ledande omställningspension höjs till tolv månader från dödsfallet och att<br>den skall betalas ut även till efterlevande med bam under 18 år. Sveriges<br>Pensionärers Riksförbund menar att inledande omställningspension skall<br>kunna utges under tolv månader även till en efterlevande som uppbär<br>ålderspension. Privattjänstemannakartellen (PTK) anser att den övre<br>åldersgränsen om 65 år inte bör bibehållas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag och bedömning: Efterlevandepension i<br>form av omställningspension utges i dag till efterlevande make, som inte<br>uppnått 65 års ålder och som stadigvarande sammanbodde med sin make<br>vid dennes död, om den efterlevande antingen vid dödsfallet stadig-</p>
<p>123</p>
<p>varande bodde tillsammans med bam under tolv år, som stod under<br>vårdnad av makarna eller endera av dem eller också oavbrutet hade sam-<br>manbott med maken under en tid av minst fem år fram till tidpunkten för<br>dödsfallet. Med efterlevande make likställs i fråga om rätt till omställ-<br>ningspension den som, utan att vara gift, stadigvarande sammanbodde<br>med en icke gift man eller kvinna vid dennes död och som tidigare har<br>varit gift med eller har eller har haft eller då väntade bam med denne. För<br>denna grupp gäller i övrigt samma krav för rätt till omställningspension<br>som för gifta, dvs. vårdnad om bam eller minst fem års stadigvarande<br>sammanboende.</p>
<p>Denna s.k. likställighetsregel infördes i samband med 1990 års refor-<br>mering av efterlevandepensioneringen. Likställighetsregeln gäller både<br>inom folk- och tilläggspensioneringen. Enligt lagen (1994:1117) om re-<br>gistrerat partnerskap likställs personer som låtit registrera sitt partnerskap<br>med makar enligt äktenskapsbalken. För dem gäller följaktligen direkt,<br>utan särskilda regler i efterlevandepensionssammanhang, samma regler<br>som för gifta.</p>
<p>Regeringen anser att de förändringar beträffande personkretsen som<br>trädde i kraft år 1990 och grunderna för dessa äger bärkraft även i dag.<br>Regeringen föreslår därför att omställningspension skall kunna tillerkän-<br>nas, förutom makar och personer som har ingått registrerat partnerskap<br>och som stadigvarande sammanbott med varandra fram till tidpunkten för<br>dödsfallet, även personer som sammanbott under liknande förhållanden<br>utan att ha varit gifta under de förutsättningar som gäller i dag för rätt till<br>omställningspension.</p>
<p>Liksom gäller för rätt till efterlevandepension enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring (AFL), anser regeringen att det för rätten till om-<br>ställningspension i framtiden skall finnas en övre åldersgräns. Nuvarande<br>åldersgräns infördes i samband med 1990 års reform av efterlevandepen-<br>sion. Motiven till denna åldersgräns var att äldre efterlevande som uppnått<br>65 års ålder ansågs kunna få sin försörjning tryggad genom ålderspension<br>i form av folk- och tilläggspension samt att något behov av att anpassa<br>arbetsförhållandena efter den förändrade situationen inte förelåg. Vidare<br>angavs i förarbetena till 1990 års reform av efterlevandepensioneringen -<br>dvs. i betänkandet Efterlevandepension, reformering av den allmänna<br>försäkringens efterlevandeförmåner (SOU 1987:55) sid 215 ff och propo-<br>sitionen Reformering av den allmänna försäkringens efterlevande-<br>förmåner (prop. 1987/88:171) sid 106 - att det i denna situation normalt<br>inte förelåg behov av bostadsbyte och att i vart fall torde det särskilda<br>bostadsstödet som en ålderspensionär är berättigad till bidra till att ge den<br>efterlevande med ålderspension möjlighet att bo kvar i den tidigare<br>bostaden. Enligt regeringens uppfattning gäller dessa argument alltjämt<br>och regeringen delar således inte PTK:s och Sveriges Pensionärers<br>Riksförbunds uppfattning att den nu gällande övre åldersgränsen för rätt<br>till omställningspension bör slopas.</p>
<p>Som redovisats i avsnitt 7 föreslår regeringen att efterlevandepensions-<br>underlaget skall fastställas på pensionsgrundande inkomster eller beräk-<br>nad antagandeinkomst till och med det år den avlidne fyllde eller skulle ha<br>fyllt 64 år. Vid 65 års ålder kan också garantipension i form av ålders-</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>124</p>
<p>pension till personer födda år 1938 eller senare betalas ut. Enligt det för-<br>slag som lämnats om garantipension för personer födda dessförinnan i<br>betänkandet Garantipension och bosättningstillägg till personer födda år<br>1937 eller tidigare (SOU 1999:17), skall sådan pension kunna betalas ut<br>även före 65 års ålder. Regeringen föreslår därför att omställningspen-<br>sionen även i framtiden skall avlösas av ålderspension när den efter-<br>levande fyller 65 år. Vårt förslag i denna del innebär att om den efter-<br>levande vid dödsfallet uppnått 65 års ålder, skall omställningspension inte<br>beviljas oavsett om den avlidne skulle efterlämna minderåriga bam, vilket<br>i praktiken är mindre vanligt. Vidare betyder det att omställnings-<br>pensionen skall upphöra att betalas ut om den efterlevande fyller 65 år<br>under omställningsperioden (pensionsperiod).</p>
<p>Utgångspunkten för utformningen av ekonomiska förmåner i form av<br>efterlevandepension till vuxna efterlevande bör, liksom enligt gällande<br>regler, huvudsakligen vara att förmånerna skall lämna ett tillfälligt bistånd<br>till den efterlevande mannen eller kvinnan, så att han eller hon skall<br>kunna komma över de särskilda svårigheter som i regel uppkommer till<br>följd av den förändrade familjesituationen en tid närmast efter dödsfallet.<br>Eftersom efterlevande män och kvinnor i förvärvsaktiv ålder i regel måste<br>anses ha möjlighet att försötja sig genom inkomster av eget förvärvsarbete<br>eller genom ersättningar som träder i stället för sådana inkomster, bör<br>efterlevandepensionen till vuxna inte ses som den efterlevandes huvud-<br>sakliga inkomst, utan i stället som en kompletterande inkomst.</p>
<p>I de ovan nämnda förarbetena till den reformerade efterlevandepen-<br>sioneringen - dvs. betänkandet Efterlevandepension, reformering av den<br>allmänna försäkringens efterlevandeförmåner sid. 215 ff och propositio-<br>nen Reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner,<br>m.m. sid. 101 ff - angavs att den inledande omställningsperioden inte bör<br>vara allt för kort, så att pensionen skulle kunna ge ett reellt stöd för den<br>efterlevande att anpassa ekonomin, bostads- och arbetsförhållanden m.m.<br>till den nya situationen. Å andra sidan anfördes att pensionsrätten inte<br>heller borde utsträckas alltför långt i tiden, eftersom meningen med pen-<br>sionen var att den skall utgöra ett ekonomiskt tillskott under en över-<br>gångsperiod. Anknytningen till dödsfallet och dess följder blir givetvis allt<br>mindre ju längre tid som förflyter därefter. Med dessa utgångspunkter<br>föreslogs och beslutades att inledande omställningspension skulle utges<br>under en tid av ett år.</p>
<p>Av besparingsskäl ändrades senare, med verkan fr.o.m den 1 januari<br>1997, den tid under vilken inledande omställningspension kan betalas ut<br>från ett år till sex månader. Enligt regeringens uppfattning är dock sex<br>månaders utbetalning av omställningspension i de allra flesta fall en allt-<br>för kort tid för att hinna anpassa sig till en sådan förändring av familje-<br>situationen som ett dödsfall innebär.</p>
<p>Det är också regeringens uppfattning att det statsfinansiella läget är<br>sådant att det finns möjligheter att ge den efterlevande en längre omställ-<br>ningstid för att med ekonomiskt stöd från samhället ställa om sitt liv till de<br>förändrade förhållanden som ett dödsfall kan innebära. Av nämnda skäl<br>anser regeringen därför att den inledande omställningsperioden skall<br>förlängas. Vi är emellertid av den uppfattningen att förlängningen bör ske<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>125</p>
<p>i tvä steg. Regeringen föreslår därför initialt att den inledande omställ-<br>ningspensionen - på grund av dödsfall som inträffar efter utgången av år<br>2002 - skall utges under en tid av tio månader räknat från dödsfallet. Vi<br>avser att senare återkomma med förslag som innebär att den inledande<br>omställningspensionen fr.o.m. år 2005 kommer att utges under en tid av<br>tolv månader.</p>
<p>De nuvarande reglerna innebär att samhället ger stöd till vuxna efter-<br>levande genom den inledande omställningspensionen om den efterlevande<br>har hemmavarande bam som inte har fyllt tolv år eller om makarna har<br>sammanbott under minst fem år. Det är regeringens uppfattning att ovan<br>nämnda behov av en viss omställningsperiod i anledning av ett dödsfall,<br>även föreligger i de situationer när den efterlevande har hemmavarande<br>bam över tolv år. Även i det fall som det hemmavarande bamet genomgår<br>högstadie- eller gymnasieskola, torde det kunna medföra att den<br>efterlevande föräldern har behov av exempelvis förkortad arbetstid. Om-<br>ställningspension bör därför kunna utges även till efterlevande med bam<br>över tolv år. Som redovisas nedan föreslår regeringen också en förstärk-<br>ning av omställningspensionen, innebärande att förlängd omställ-<br>ningspension skall kunna utges utöver den inledande tiomånadersperio-<br>den, när den efterlevande har hemmavarande bam som inte har fyllt 18 år.<br>Regeringen anser att samma åldersgräns bör gälla för rätt till den in-<br>ledande omställningspensionen. Regeringen föreslår därför att omställ-<br>ningspension under den inledande perioden skall kunna betalas ut även i<br>de fall då den efterlevande vid dödsfallet stadigvarande bodde tillsamman<br>med bam under 18 år, som stod under vårdnad av makarna eller endera av<br>dem, även om den efterlevande inte uppfyller kravet på att ha sammanbott<br>oavbrutet med den avlidne i fem år före dödsfallet.</p>
<p>Sammanfattningsvis innebär regeringens förslag att omställningspen-<br>sion skall utges under tio månader om dödsfallet inträffar efter utgången<br>av år 2002. Rätt till sådan pension skall tillkomma efterlevande som inte<br>har fyllt 65 år och som vid dödsfallet stadigvarande bodde tillsamman<br>med bam under 18 år, som vid dödsfallet stod under vårdnad av makarna<br>eller endera av dem, eller som då oavbrutet hade sammanbott med maken<br>under en tid av minst fem år fram till tidpunkten för dödsfallet.</p>
<h4>9.2.2 Förlängd omställningspension</h4>
<p>Regeringens förslag: Efterlevande som uppfyller villkoren för rätt till<br>inledande omställningspension och som har vårdnaden om och stadig-<br>varande bor tillsammans med bam under 18 år, som vid dödsfallet<br>stadigvarande vistades i makarnas hem, skall ha rätt till förlängd om-<br>ställningspension under en tid av ett år efter det att rätten till inledande<br>omställningspension har upphört, dock längst till dess det yngsta<br>hemmavarande bamet fyllt 18 år. En efterlevande skall dock alltid ha<br>rätt till förlängd omställningspension så länge han eller hon har vård-<br>naden om och stadigvarande sammanbor med bam under tolv år, som<br>vid dödsfallet stadigvarande vistades i makarnas hem.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>126</p>
<p>Rätten till förlängd omställningspension upphör om den efterlevande<br>ingår nytt äktenskap eller om han eller hon stadigvarande bosätter sig<br>tillsammans med någon som den efterlevande har varit gift med eller<br>har eller har haft bam med.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag för-<br>utom att utredningen föreslog att förlängd omställningspension alltid<br>skulle utges längst till dess att det yngsta bamet fyllt åtta år, istället för av<br>regeringen föreslagna tolv år.</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser, bl.a. Försäkringskasse-<br>förbundet, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akade-<br>mikers centralorganisation (SACO), Sveriges Pensionärers Riksförbund<br>och PTK, tillstyrker förslaget om att förlängd omställningspension skall<br>kunna betalas ut under tolv månader om den efterlevande har vårdnaden<br>om bam under 18 år, men anser att den nuvarande tolvårsgränsen för bam<br>bör finnas kvar. Flera av remissinstanserna har påpekat att denna<br>åldersgräns stämmer överens med åldersgränsen för rätten att vara hemma<br>med sjukt bam.</p>
<p>Värmlands läns allmänna försäkringskassa ifrågasätter behovet av för-<br>längd omställningspension under en tid av ett år för det fall det finns<br>hemmavarande bam under 18 år och menar att resurserna i stället bör<br>läggas på ett förstärkt grundskydd. Vidare är kassan tveksam till åtta-års-<br>gränsen för förlängd omställningspension. Örebro läns allmänna försäk-<br>ringskassa avstyrker förslagen att ändra åldersgränserna. Landsorganisa-<br>tionen i Sverige (LO) framhåller att två år kan vara en för kort omställ-<br>ningstid och att förslaget därför måste följas upp noga. Centerkvinnoma<br>förordar att rätt till förlängd omställningspension alltid skall utges till dess<br>yngsta bamet fyllt 18 år.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Vuxna efterlevande har i dag rätt till<br>förlängd omställningspension i de fall de uppfyller kraven för rätt till in-<br>ledande omställningspension och dessutom har vårdnaden om och stadig-<br>varande bor tillsamman med bam under tolv år, som vid dödsfallet stadig-<br>varande vistades i makarnas hem. Det bakomliggande skälet till denna<br>regel är att en efterlevande förälder med ett eller flera små bam typiskt<br>sett behöver längre tid för att anpassa sig och ställa om sig till de nya<br>förhållanden som dödsfallet innebär än de sex månader (tidigare ett år)<br>som den inledande omställningspensionen i dag ger möjlighet till. Därför<br>finns i dag rätt till förlängd omställningspension till dess det yngsta bamet<br>fyller tolv år.</p>
<p>De nuvarande reglerna innebär således att samhällets stöd för en efter-<br>levande som har vårdnaden om bam som har fyllt tolv år upphör redan<br>efter sex månader. Som angetts ovan föreslår regeringen att en förstärk-<br>ning av omställningspensionen initialt skall ske genom att denna förlängs<br>till tio månader. Dessutom har bamen, om de var bam också till den av-<br>lidne, rätt till barnpension efter denne. Regeringen anser emellertid att det<br>härutöver är befogat med ett ytterligare förstärkt skydd för en vuxen<br>efterlevande i denna situation. Även om ett dödsfall alltid innebär en svår<br>omställning för den efterlevande, måste en sådan omställning för en<br>efterlevande med tonårsbarn som går i gmnd- eller gymnasieskola i de</p>
<p>127</p>
<p>allra flesta fall vara förenad med större omställningsproblem och kostna-<br>der än för en efterlevande utan bam (eller med bara vuxna bam).</p>
<p>Av detta skäl föreslår regeringen en förändring, vilken stöds av de flesta<br>remissinstanserna som yttrat sig över förslaget, av rätten till omställnings-<br>pension på så sätt att sådan pension skall kunna betalas ut till efterlevande<br>med hemmavarande bam under 18 år under ytterligare ett år efter det att<br>rätten till inledande omställningspension har upphört. Omställnings-<br>pension som utges efter den inledande tiomånadersperioden skall dock ut-<br>betalas längst till dess det yngsta bamet, som vid dödsfallet stadigvarande<br>vistades i makamas hem, fyller 18 år.</p>
<p>För efterlevande med mindre bam bör det dessutom alltjämt finnas<br>möjlighet till ett skydd under en längre tid än sammanlagt 22 månader.<br>Enligt de nuvarande reglerna betalas förlängd omställningspension alltid<br>ut tills det att yngsta bamet har fyllt tolv år.</p>
<p>Utredningen har föreslagit att den förlängda omställningspensionen<br>skall utges till dess att det yngsta bamet har fyllt åtta år. Utredningen<br>menade i och för sig att även efterlevande med äldre bam kan ha behov av<br>det ekonomiska skydd som omställningspensionen utgör, men fann att de<br>ekonomiska ramar som den hade att arbeta inom inte gav utrymme till att<br>behålla dagens tolvårsgräns.</p>
<p>Bakgrunden till den i dag gällande åldersgränsen för rätt till förlängd<br>omställningspension är att bamet först vid tolv års ålder har ansetts ha<br>förutsättningar att klara sig själv utan mer regelbunden tillsyn av annan.<br>Regeringen delar denna uppfattning. Den förlängda omställningspen-<br>sionen bör betraktas som ett komplement till det regelsystem som avser att<br>ge föräldrar möjlighet att ta hand om sina bam. Tyngdpunkten i efter-<br>levandepensioneringen bör också ligga på att tillgodose barnets intresse. I<br>detta ingår att möjlighet skall finnas för den efterlevande maken att ge<br>bamet en tryggad uppväxt och tillfälle för bamet till en meningsfull sam-<br>varo med den efterlevande föräldern. En efterlevande förälder bör därför<br>också genom omställningspension ges ekonomisk möjlighet att ta vård<br>om sina bam till dess att det yngsta bamet har fyllt tolv år.</p>
<p>Regeringen anser emellertid inte, såsom Centerkvinnoma har föreslagit,<br>att det föreligger samma behov av ekonomiskt stöd för efterlevande med<br>bam mellan 12 och 18 år, varför den förlängda omställningspensionen<br>skulle utges så länge det finns bam under 18 år. Inte heller torde den<br>efterlevande förälderns behov av en längre tids arbetstidsförkortning vara<br>detsamma. Ett sådant förslag skulle vidare, av finansiella skäl, innebära<br>att kraftiga försämringar skulle behöva göras inom efterlevandepensioner-<br>ingen till efterlevande utan bam eller inom andra områden. Regeringen<br>föreslår således att den förlängda omställningspensionen, liksom i dag,<br>som längst skall betalas ut till dess att det yngsta bamet har fyllt tolv år.</p>
<p>Liksom gäller enligt dagens bestämmelser för rätt till förlängd omställ-<br>ningspension, föreslår regeringen att denna skall upphöra om den efter-<br>levande ingår nytt äktenskap. Motsvarande föreslås gälla om den efter-<br>levande i stället bosätter sig med en man eller kvinna som den efter-<br>levande tidigare varit gift med eller har eller har haft bam med. Denna<br>bestämmelse gäller endast för rätten till förlängd omställningspension.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>128</p>
<p>Rätten till den inledande omställningspensionen påverkas inte av ändrade Prop. 1999/2000:91<br>förhållande som inträffar efter dödsfallet.</p>
<p>Sammanfattningsvis innebär regeringens förslag att efterlevande som<br>har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med bam under 18 år,<br>som vid dödsfallet stadigvarande vistades i makamas hem, skall ha rätt till<br>omställningspension under en tid av ett år efter det att inledande om-<br>ställningspension upphört att betalas ut. Denna förlängda omställnings-<br>pensionen skall dock betalas ut längst till dess att det yngsta bamet fyllt<br>18 år. En efterlevande skall emellertid alltid ha rätt till omställnings-<br>pension så länge han eller hon enligt samma vårdnads- och samman-<br>boendekriterier har hemmavarande bam som inte har fyllt tolv år.</p>
<h3>9.3 Beräkning av omställningspension</h3>
<p>Regeringens förslag: Omställningspension skall utges med 55% av<br>den avlidnes efterlevandepensionsunderlag. Denna nivå skall vara<br>densamma oavsett om barnpension samtidigt utges efter den avlidne<br>eller inte.</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som har yttrat sig i<br>denna del, tillstyrker utredningens förslag. Sveriges Pensionärers Riks-<br>förbund menar att den av utredningen föreslagna ersättningsnivån om<br>55 % är för låg och i stället skall vara 60 % av den avlidnes efterlevande-<br>pensionsunderlag. PTK menar att det är omöjligt att bedöma om de före-<br>slagna nivåerna av omställningspensionen storleksmässigt kommer att<br>motsvara den nuvarande omställningspensionen och vill därför varken<br>tillstyrka eller avstyrka förslaget.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Såsom nämnts inledningsvis bör det<br>huvudsakliga syftet med omställningspension vara att den efterlevande<br>maken under en viss omställningstid efter dödsfallet inte skall behöva<br>vidkännas en alltför kraftig standardsänkning. Omställningspension bör<br>därför enligt regeringens uppfattning i första hand vara relaterad till den<br>avlidnes inkomstförhållanden.</p>
<p>I avsnitt 7 föreslås att det är den avlidnes livsinkomst som skall läggas<br>till grund för beräkningen av omställningspension. Beräkningen av om-<br>ställningspensionen skall således ske på den avlidnes efterlevandepen-<br>sionsunderlag, som i sin tur har beräknats på grundval av den avlidnes<br>pensionsrätt i det reformerade ålderspensionssystemet (med undantag för<br>om den avlidne är född år 1937 eller tidigare) samt i vissa fall även på en<br>pensionsrätt beräknad på grundval av antagna framtida inkomster.</p>
<p>Omställningspensionen skall således utgöra en viss andel av den avlid-<br>nes efterlevandepensionsunderlag. Vid bedömningen av hur stor del av<br>efterlevandepensionsunderlaget som omställningspensionen skall utgöra,<br>måste beaktas att den inkomstgrundade pensionen i det reformerade<br>ålderspensionssystemet skall beräknas på förvärvsinkomster från första<br>kronan. Detta innebär alltså, till skillnad från vad som gäller enligt dagens<br>regler där första prisbasbeloppets inkomster kompenseras genom</p>
<p>5 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 91<br></p>
<p>folkpensionens grundförmån, att samma ersättningsnivå kommer att gälla Prop. 1999/2000:91<br>för årsinkomster såväl över som under ett prisbasbelopp. I dag betalas<br>omställningspension från folkpensioneringen ut med för år räknat 90 %<br>av prisbasbeloppet, eller 2 745 kr per månad i 2000 års priser. Därutöver<br>kan den efterlevande vara berättigad till pensionstillskott om maximalt<br>61,5 % av prisbasbeloppet, eller 1 876 kr per månad i 2000 års priser.<br>Enligt lagen (1999:264) om tillfällig beräkning av vissa pensionsförmåner<br>utgör dock pensionstillskottet 62,9 % av prisbasbeloppet under tiden den<br>1 juni 1999 t.o.m. utgången av november månad år 2000.</p>
<p>Det förhållandet att folkpension i form av omställningspension i dag<br>utgör en större andel av prisbasbeloppet än vad omställningspension från<br>tilläggspensioneringen utgör, bör därför beaktas vid bedömningen av<br>vilken procentsats av efterlevandepensionsunderlaget som skall väljas för<br>beräkning av omställningspensionen. Samtidigt bör hänsyn tas till hur<br>högt grundskydd som skall finnas och hur detta skall utformas. I detta<br>sammanhang måste även beaktas att pensionsförmånerna i ett anpassat<br>efterlevandepensionssystem, enligt regeringens förslag, kommer att vara<br>beskattade på motsvarande sätt som förvärvsinkomster beskattas i dag.<br>Något särskilt grundavdrag för pensionärer kommer således inte att finnas<br>i ett framtida efterlevandepensionssystem.</p>
<p>Det är mot bakgrund av de förutsättningar som ovan har beskrivits som<br>nivån för omställningspensionen skall bestämmas. Utgångspunkten bör<br>därvid vara att i möjligaste mån försöka att konstruera ett system som i<br>huvudsak ger samma kompensation som dagens omställningspension från<br>folk- och tilläggspensioneringen ger. Emellertid är det regeringens upp-<br>fattning att omställningspensionen inte skall utges på en sådan nivå att<br>den ger full kompensation för att möjligheterna till särskilt grundavdrag<br>för pensionärer (SGA) vid beskattning i framtiden försvinner. Som fram-<br>går nedan föreslår regeringen att kompensationen härför även skall ges<br>genom garantipensionen.</p>
<p>Liksom redovisats i avsnitt 8 är det, med hänsyn till konstruktionen och<br>utformningen av den reformerade ålderspensioneringen, förenat med<br>betydande svårigheter att ha kvar olika beräkningssätt för första prisbas-<br>beloppets inkomster och för inkomster därutöver. Vidare är det reger-<br>ingens uppfattning att det i alla avseenden skall eftersträvas att efter-<br>levandepensioneringen anpassas fullt ut till det reformerade ålderspen-<br>sionssystemet. Till följd härav bör en enhetlig procentsats av efterlevan-<br>depensionsunderlaget gälla för hela inkomsten. Valet av procentsats är<br>också i hög grad beroende av utformningen av det grundskydd som bör<br>finnas till omställningspensionen.</p>
<p>Den av utredningen valda nivån om 55 % av efterlevandepensions-<br>underlaget synes väl avvägd och bör ge ett utfall som bäst stämmer<br>överens med strävan att skapa ett system som totalt sett, dvs. tillsammans<br>med grundskyddet, ger i huvudsak samma utfall som dagens regler under<br>förutsättning att den avlidnes beräknade ålders- eller förtidspension är på<br>samma nivå som det av oss föreslagna efterlevandepensionsunderlaget.<br>Detta framgår av tabellerna 9.1-3 som redovisas i avsnitt 9.4.2.</p>
<p>Enligt dagens regler är omställningspensionens storlek beroende av om<br>den avlidne efterlämnar också bam som är berättigat till barnpension efter<br></p>
<p>130</p>
<p>honom eller henne. Bakom den nuvarande skillnaden i ersättningsnivån<br>låg önskemålet om att hänsyn skulle tas till de sammanlagda tilläggs-<br>pensionsförmåner som skulle kunna betalas ut efter en och samma av-<br>liden. Det ansågs inte rimligt att efterlevandepension skulle kunna ut-<br>betalas med ett belopp som sammantaget var högre än den egenpension<br>som den avlidne skulle ha varit berättigad till eller faktiskt uppbar i an-<br>slutning till dödsfallet. Detta argument äger i och för sig alltjämt bärighet.</p>
<p>En konsekvens av denna reglering är emellertid att efterlevande beviljas<br>omställningspension på olika nivåer om den efterlevande efterlämnar eget<br>bam med rätt till barnpension eller om det efterlevande bamet endast är<br>bam till den efterlevande maken. Enligt dagens regler får således den<br>efterlevande maken omställningspension med 20 % om den avlidne<br>maken var barnets biologiska förälder och barnpension utbetalas till<br>bamet, men med 40 % om den avlidne maken var barnets styvförälder och<br>inte själv hade något pensionsberättigat bam. Den efterlevande maken<br>torde emellertid i båda situationerna vara i lika stort behov av att kunna<br>avsätta tid för samvaro med bamet.</p>
<p>Konsekvenserna av en differentierad nivå kan även ifrågasättas i det fall<br>då en gift person avlider och efterlämnar i det ena fallet make och ett<br>styvbarn (dvs. den efterlevande makens bam) och i det andra fallet härut-<br>över även ett eget bam som inte bott tillsammans med den avlidne och<br>dennes familj. I det första fallet utges omställningspension till den efter-<br>levande maken med 40 % (eftersom barnpension inte utges till styv-<br>barnet). I det andra fallet blir omställningspensionen bara 20 %, eftersom<br>barnpension utges till det bam som inte bor tillsammans med den efter-<br>levande. Omställningsproblemen för den efterlevande maken och behovet<br>av att tillbringa tid med det egna bamet torde emellertid vara lika stora i<br>båda fallen.</p>
<p>Regeringens uppfattning är att nämnda konsekvenser av en samordning<br>mellan barnpension och omställningspension inte bör gälla för framtiden.<br>Dessutom föreslår regeringen att barnpension skall utges fullt ut oavsett<br>om det samtidigt betalas ut efterlevandepension till vuxen, se avsnitt 8.3.<br>På samma sätt bör omställningspension utges på samma nivå, oavsett om<br>barnpension samtidigt betalas ut eller inte. För att de sammanlagda efter-<br>levandepensionerna inte skall bli allt för hög, föreslår regeringen<br>emellertid att en begränsningsregel skall finnas i det anpassade efter-<br>levandepensionssystemet, men att denna skall avse endast barnpensioner,<br>se avsnitt 8.3.</p>
<p>Regeringen föreslår sammanfattningsvis att omställningspensionen -<br>såväl under den inledande omställningsperioden som under den förlängda<br>- skall uppgå till 55 % av den avlidnes beräknade efterlevandepensions-<br>underlag. Denna nivå föreslås vara densamma oavsett om barnpension<br>samtidigt utges efter den avlidne eller inte.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>131</p>
<h3>9.4</h3>
<h4>9.4.1</h4>
<h3>Grundskyddet</h3>
<h4>Garantipension, m.m.</h4>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Regeringens förslag: Till efterlevande som har rätt till omställ-<br>ningspension skall i de situationer där den avlidne inte haft pensions-<br>grundande inkomster eller haft endast låga sådana omställningspension<br>utges i form av ett grundskydd - en beskattningsbar garantipension.</p>
<p>Regeringens bedömning: Frågan om efterlevande som kommer att<br>beviljas omställningspension på grund av dödsfall efter utgången av år<br>2002 jämte sådan förmån skall ha rätt till bostadstillägg till pensionärer<br>(BTP), bör behandlas i samband med den fortsatta beredningen av<br>betänkandet Inkomstprövning av bostadstillägg till pensionärer (SOU<br>1999:52).</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens<br>förslag. Utredningen föreslog dessutom att efterlevande som är berät-<br>tigade till omställningspension jämte sådan förmån inte skulle kunna få<br>BTP.</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker att grund-<br>skyddet skall utges såsom en beskattningsbar garantipension. Örebro läns<br>allmänna försäkringskassa menar att någon garantipension för vuxna inte<br>bör införas, främst eftersom denna inte baseras på något inkomstbortfall.<br>Många remissinstanser menar att möjligheten till bostadstillägg för pen-<br>sionärer bör finnas kvar. Riksförsäkringsverket (RFV), som tillstyrker<br>förslaget, påpekar att med utredningens förslag får den som har rätt till<br>förtidspension och omställningspension samtidigt fortfarande rätt till BTP<br>trots att denne då uppbär högre inkomster i form av pension än en person<br>med endast omställningspension. Skåne läns allmänna försäkringskassa<br>påpekar att om den efterlevande inte har andra inkomster än garanti-<br>pension kommer han eller hon inte att klara sig på denna inkomst om inte<br>bostadsstöd samtidigt utges.</p>
<h4>Skälen för regeringens förslag och bedömning:</h4>
<p>Garantipension</p>
<p>Eftersom det huvudsakliga syftet med omställningspension bör vara att<br>den efterlevande maken inte skall behöva vidkännas en alltför stor stan-<br>dardsänkning under en viss omställningstid efter mannens eller hustruns<br>död, har regeringen i föregående avsnitt föreslagit att skyddet i första hand<br>skall vara relaterat till den avlidnes inkomster. Efterlevandepensionen<br>utgör vidare, med dagens förvärvsmönster, i regel en kompletterande<br>inkomst snarare än den efterlevandes enda inkomst. Detta medför att det i<br>och för sig inte finns lika tungt vägande skäl för ett grundskydd inom<br>ramen för ett anpassat efterlevandepensionssystem som inom det refor-<br>merade ålderspensionssystemet.</p>
<p>Emellertid är det regeringens uppfattning att även annat arbete än för-<br>värvsarbete skall kunna grunda rätt till efterlevandepension. Även i de<br></p>
<p>132</p>
<p>situationer där den avlidne arbetat i hemmet eller av andra anledningar Prop. 1999/2000:91<br>inte haft några pensionsgrundande inkomster, kan det finnas ett behov av<br>ett ekonomiskt skydd för den efterlevande under en omställningsperiod.<br>Om efterlevandepensionen skulle göras helt inkomstgrundad, skulle detta<br>innebära att efterlevande till avlidna som bidragit till familjens försörjning<br>på annat sätt än genom förvärvsinkomster eller haft endast låga sådana<br>inkomster skulle komma att ställas helt eller i det närmaste helt utan<br>ersättning i händelse av ett dödsfall. Enligt regeringens uppfattning bör<br>det även i detta fall finnas ett visst ekonomiskt skydd för den efterlevande<br>under en tidsperiod närmast efter ett dödsfall.</p>
<p>Det är också rimligt att det finns ett ekonomiskt skydd för efterlevande<br>även under tid då förlängd omställningspension betalas ut. Syftet med<br>omställningspensionen för efterlevande som har vårdnaden om hemma-<br>varande små bam ansågs vid införandet av de nuvarande bestämmelserna<br>vara att ge dessa efterlevande ett ekonomiskt tillskott för att t.ex. kunna<br>minska sin arbetstid i syfte att ta hand om bamen. För att en förälder helt<br>skulle kunna avstå från förvärvsarbete under en viss tid krävdes att om-<br>ställningspensionen betalades ut på en nivå som kunde täcka den efter-<br>levandes försörjning. Mot denna bakgrand kom omställningspensionen att<br>bestå dels av ett enhetligt grundbelopp från folkpensioneringen, dels av<br>ett belopp från tilläggspensioneringen som är relaterat till den avlidnes<br>ATP-poäng.</p>
<p>Detta resonemang kan appliceras även på dagens samhällsstruktur och<br>vuxnas förvärvsmönster. Regeringen föreslår därför att det även i en an-<br>passad efterlevandepensionering skall finnas ett grundskydd såväl under<br>tid då inledande omställningspension utges som under tid då förlängd<br>omställningspension betalas ut.</p>
<p>Emellertid anser regeringen att grundskyddet inte skall utgöra en för-<br>mån som utges till samtliga pensionsberättigade. Grundskydd bör enligt<br>regeringens uppfattning konstrueras som en garantipension. Liksom vad<br>gäller för garantipensionen inom den reformerade ålderspensioneringen<br>föreslår regeringen att garantipension till omställningspension skall utges<br>endast till dem vars avlidne make inte tjänat in någon pensionsgrundande<br>inkomst eller endast en låg sådan. Garantipensionen skall därför inte så-<br>som folkpension i form av omställningspension betalas ut med ett enhet-<br>ligt belopp utan avgörande för om garantipension skall utges och stor-<br>leken därav är om den efterlevande har behov av ett sådant ekonomiskt<br>stöd. Vad som skall bestämma detta behov behandlas närmare i avsnitt<br>9.4.2.</p>
<p>Särskilt grundavdrag för pensionärer</p>
<p>Enligt nuvarande regler är efterlevandepensioner förutom barnpension, på<br>samma sätt som andra pensionsinkomster, skattefria upp till en viss nivå<br>på grund av det särskilda grundavdraget för pensionärer (SGA).<br>Pensionärer med låg pension, däribland personer med efterlevandepen-<br>sion, betalar antingen ingen inkomstskatt alls eller en skatt som är lägre<br>än den som löntagare och egna företagare får betala vid lika hög taxerad<br>inkomst. Maximalt SGA är lika stort som den folkpension och det pen-</p>
<p>133</p>
<p>sionstillskott som betalas ut till ålderspensionärer. SGA minskas succes-<br>sivt i takt med stigande tilläggspension och andra pensionsinkomster.</p>
<p>Enligt riksdagsbeslut skall ålderspensioner i framtiden, till skillnad från<br>i dag, vara skattepliktiga på samma sätt som förvärvsinkomster, dvs.<br>någon motsvarighet till SGA skall inte finnas i ett framtida ålderspen-<br>sionssystem. Enligt av riksdagen antagna riktlinjer i propositionen Re-<br>formerad förtidspension, m.m. (prop. 1997/98:111), skall även förtids-<br>pensioner i princip beskattas som förvärvsinkomster, dvs. utan något sär-<br>skild grundavdrag. Av bl.a. denna anledning bör det inte komma i fråga<br>att ha kvar dessa särskilda skattebestämmelser enbart inom efterlevande-<br>pensioneringen med dess i förhållande till ålders- och förtidspensioner-<br>ingen relativt ringa antal berättigade personer.</p>
<p>Som framgått i avsnitt 6.4 föreslår regeringen bl.a. att bestämmelserna i<br>8 och 14 kap. AFL skall upphävas. Efterlevandepension i form av om-<br>ställningspension (och änkepension) skall därvid beskattas enligt samma<br>regler som gäller för förvärvsinkomster. Möjligheterna till SGA vid be-<br>skattning skall således inte längre finnas kvar.</p>
<p>Att möjligheterna till SGA vid beskattning försvinner, innebär<br>emellertid att efterlevandepensionärer med låga eller medelhöga pen-<br>sionsinkomster går miste om en skatteförmån och därmed vid oförändrad<br>bruttonivå får en lägre nettopension än i dag. Det är emellertid inte reger-<br>ingens avsikt att en anpassning av efterlevandepensioneringen till det<br>reformerade ålderspensionssystemet skall medföra att efterlevande skall få<br>en sämre nettobehållning av sin pension efter omläggningen. För att<br>avskaffandet av SGA inte skall påverka den enskildes nettobehållning<br>mer än marginellt, bör basnivån på garantipensionen vara betydligt högre<br>än vad som gäller för folkpensionens grundförmån.</p>
<p>Bostadstillägg till omställningspension</p>
<p>En efterlevande kan i dag vara berättigad även till bostadstillägg till pen-<br>sionärer. Bostadstillägg till pensionärer kan enligt nu gällande regler be-<br>talas ut till den som är bosatt i Sverige och som har ålderspension (fr.o.m.<br>65 års ålder), förtidspension eller sjukbidrag eller omställningspension<br>från folk- eller tilläggspensioneringen. BTP kan också utges till den som<br>har änkepension, särskild efterlevandepension eller till den som är bosatt i<br>Sverige och uppbär pension enligt lagstiftning i stat som ingår i EU/EES.</p>
<p>Som redovisats i avsnitt 4 är ett förslag till nya regler för bostadstillägg<br>till pensionärer föremål för beredning. Under våren 1999 överlämnade<br>BTP-utredningen sitt förslag till ett nytt system för inkomstprövning av<br>bostadstillägg till pensionärer, m.m. (betänkandet Inkomstprövning av<br>bostadstillägg till pensionärer [SOU 1999:52]). Betänkandet har remiss-<br>behandlats och regeringen avser att lämna förslag till riksdagen under<br>hösten 2000 eller våren 2001. I vilken omfattning nya regler om beräk-<br>ning av BTP kommer att påverka bostadstillägget för efterlevande går i<br>nuläget inte att förutse. Nämnas kan att av de personer som i december<br>1997 erhöll omställningspension fick 206 av totalt 4 302 pensionstagare<br>BTP, dvs. ca 5 %. Få av dessa hade maximalt bostadstillägg. I övriga fall</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>134</p>
<p>utgavs bostadstillägg med reducerat belopp på grund av reglerna om in-<br>komstprövning.</p>
<p>Med hänsyn till den pågående beredningen av BTP-utredningens be-<br>tänkande anser regeringen att det är lämpligast att, i samband med att<br>regeringen lämnar förslag om hur bostadstillägget till pensionärer skall se<br>ut i framtiden, även förslag lämnas om sådant tillägg skall kunna utges till<br>efterlevande med rätt till omställningspension. Regeringen är således av<br>den uppfattningen att frågan om bostadstillägg till omställningspension<br>bör beredas ytterligare. Detta beredningsarbete bör ske inom ramen för<br>den fortsatta beredningen av BTP-utredningens betänkande. Regeringen<br>lämnar därför nu inte något förslag angående BTP till efterlevande som<br>kommer att beviljas omställningspension på grund av dödsfall efter<br>utgången av år 2002.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<h4>9.4.2 Beräkningen av garantipension, m.m.</h4>
<p>Regeringens förslag: Garantipension till omställningspension skall<br>utges under hela den tid den efterlevande är berättigad till omställ-<br>ningspension.</p>
<p>Garantipension till omställningspension skall beräknas med ut-<br>gångspunkt från en basnivå om 2,13 prisbasbelopp. Denna basnivå<br>skall trappas av med ett belopp som motsvarar 100 % av omställnings-<br>pensionen.</p>
<p>Med omställningspension skall likställas utländsk efterlevandepen-<br>sion som inte är av utfyllnadskaraktär.</p>
<p>Garantipension till omställningspension skall årligen räknas om i<br>förhållande till förändringen i det allmänna prisläget.</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer inte överens med regeringens förslag.<br>Utredningen föreslog att garantipension till den inledande omställnings-<br>pensionen skulle utges under endast sex månader och att garantipensionen<br>till inledande omställningspension skulle utges som en utfyllnad till den<br>inkomstgrundade efterlevandepensionen och även viss utländsk pension<br>upp till en nivå motsvarande två prisbasbelopp. Vidare föreslog ut-<br>redningen att garantipensionen till den förlängda omställningspensionen<br>skulle betalas ut med en basnivå om 1,5 prisbasbelopp. Denna garanti-<br>pension skulle trappas av med 100 % av omställningspensionen till den<br>del den inte översteg 1,15 prisbasbelopp. Omställningspension därutöver<br>skulle minska garantipensionen med 30 %. Denna senare garantipension<br>skulle kunna betalas ut direkt efter det att garantipensionen till den<br>inledande omställningspensionen upphört.</p>
<p>Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna är positiva till att det<br>skall finnas ett grundskydd inom efterlevandepensioneringen och att detta<br>skall konstrueras som en garantipension. Många remissinstanser anser<br>dock att garantipensionen till den inledande omställningspensionen skall<br>utges under hela den tid som den senare pensionen utges. Vissa remiss-<br>instanser har föreslagit att garantipensionen under den inledande och den<br>förlängda omställningspensionen skall utges med samma belopp och då</p>
<p>135</p>
<p>med företrädesvis två prisbasbelopp. Centerkvinnoma menar att garanti-<br>nivån om två prisbasbelopp bör gälla under hela den inledande omställ-<br>ningspensionen men menar att därefter kan en reducering till 1,5 prisbas-<br>belopp ske. Örebro läns allmänna försäkringskassa menar att någon ga-<br>rantipension för vuxna inte bör införas. Om en garantipension i form av<br>omställningspension skall införas menar försäkringskassan att den skall<br>utbetalas under tolv månader samt att strävan skall vara att ha så få nivåer<br>och reduceringsprocent som möjligt för hela efterlevandepensionen och<br>helst i enlighet med vad som gäller beträffande den reformerade ålders-<br>pensionen.</p>
<p>Sveriges Pensionärsförbund menar att beräkningen av garantipension<br>bör utgå från en kommunalskatt om 34 procent. Sveriges Pensionärers<br>Riksförbund anser att garantinivån i efterlevandepensionssystemet och i<br>det reformerade ålderspensionssystemet bör vara densamma, dvs. för<br>närvarande 2,13 prisbasbelopp, samt att denna nivå bör höjas till 2,31<br>prisbasbelopp.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Som framgått ovan föreslår regeringen<br>att det även i ett anpassat efterlevandepensionssystem skall finnas ett<br>grundläggande skydd i form av en garantipension för dem som inte är<br>berättigade till någon eller endast till en låg omställningspension.</p>
<p>Efterlevandepensionsutredningen föreslog emellertid att garantipen-<br>sionen skulle betalas ut på olika basnivåer under den inledande respektive<br>den förlängda omställningspensionen. Utredningen ansåg att det var<br>under den närmaste tiden efter dödsfallet som den efterlevande hade störst<br>behov av ett extra ekonomiskt tillskott för att hantera den omställning som<br>dödsfallet medfört. Mot denna bakgrund lämnades förslag om att till den<br>inledande omställningspensionen om tolv månader skulle garantipension<br>utges under endast sex månader och då med en basnivå på två prisbas-<br>belopp. Utredningens förslag i denna del har sin orsak även i finansiella<br>ställningstaganden.</p>
<p>Utredningen föreslog dock att garantipension skulle kunna utges även<br>under den tid förlängd omställningspension utges. För att den efterlevan-<br>de inte skulle få sin pension sänkt under en viss tid, för att efter sex<br>månader återigen få den höjd, föreslog utredningen att garantipension till<br>förlängd omställningspension skulle utges direkt efter att garantipension-<br>en till den inledande pensionen upphört. Denna garantipension skulle<br>dock utges från en lägre basnivå och med en annan avtrappning.</p>
<p>Regeringens delar den uppfattning som har framförts av flertalet av<br>remissinstanserna att garantipensionen skall utges under hela den tid som<br>omställningspensionen betalas ut. Såsom redovisats ovan föreslår rege-<br>ringen att tidsperioden för utbetalning av omställningspensionen skall<br>höjas från dagens sex månader till tio månader. Motiven till detta förslag<br>är att en tid om sex månader får anses allt för kort för att den efterlevande<br>skall kunna ställa om sig till den situation som makens dödsfall har inne-<br>burit. På samma sätt har en efterlevande vars avlidne make eller maka<br>saknat pensionsgrundande inkomst, eller endast haft en låg sådan, behov<br>av en längre tids stöd för att anpassa sig till den nya situationen. Mot<br>denna bakgrund föreslår regeringen att garantipensionen till omställ-</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>136</p>
<p>ningspension skall betalas ut under tio månader från dödsfallet, dvs. lika<br>länge som omställningspensionen utges.</p>
<p>Ett av motiven till regeringens förslag att omställningspensionen skall<br>kunna utges under längre tid än tio månader i de fall när den efterlevande<br>har mindre bam är att han eller hon skall ha ekonomisk möjlighet till bl.a.<br>förkortad arbetstid. Regeringen anser därför att garantipension skall utges<br>även under denna tid och att garantipensionen skall beräknas på mot-<br>svarande sätt som föreslås för de första tio månaderna. Regeringen före-<br>slår således att garantipensionen skall var densamma under hela den tid<br>som den efterlevande har rätt till omställningspension.</p>
<p>Frågan är hur en garantipension skall konstrueras och framför allt<br>vilken nivå som är rimlig för att tillförsäkra samtliga efterlevande ett<br>ekonomiskt tillskott. Som nämnts ovan bör utgångspunkten vara att efter-<br>levandepension till vuxna efterlevande skall betraktas som en<br>kompletterande inkomst snarare än som en garanti för den efterlevandes<br>grundläggande försöijning. Samtidigt bör grandskyddet i ett anpassat<br>efterlevandepensionssystem i allt väsentligt inte skilja sig från dagens<br>grundskydd i form av folkpension och pensionstillskott. I detta samman-<br>hang bör även beaktas att efterlevandepensionerna, på samma sätt som<br>andra pensioner, kommer att beskattas som förvärvsinkomster. Detta har i<br>viss mån beaktats vid utformningen av nivån på omställningspensionen<br>men måste också beaktas vid utformningen av grandskyddet.</p>
<p>För att komma upp i samma nettoutfall som dagens folkpension och<br>pensionstillskott, med tillämpning av de särskilda skattereglerna för pen-<br>sionärer, måste basnivån för garantipensionen uppgå till dryga två pris-<br>basbelopp. Utredningen har föreslagit att basnivån på garantipensionen<br>under de inledande sex månaderna skall ligga på två prisbasbelopp.<br>Eftersom storleken på pensionen i framtiden kommer att vara beroende av<br>vilken kommunalskatt den enskilde betalar, anser regeringen emellertid<br>att denna nivå är för låg. Med en basnivå om två prisbasbelopp skulle den<br>garanterade nivån för vissa efterlevande komma att alltför mycket<br>understiga dagens nettonivå av grandskyddet. Frågan är då vilken basnivå<br>garantipensionen skall ha.</p>
<p>Som tidigare nämnts är grandskyddet inom efterlevandepensioneringen<br>i dag konstruerat på samma sätt som tidigare gällde inom ålderspensioner-<br>ingen. Vid arbetet med garantipension till ålderspension konstaterades att<br>med en basnivå om 2,13 prisbasbelopp kommer i huvudsak samtliga<br>pensionsberättigade att vara garanterade en nettopension som motsvarar<br>tidigare grandskydd. Som sagts ovan anser regeringen att omställnings-<br>pensionen, till skillnad från ålderspension, inte bör anses som den efter-<br>levandes huvudsakliga inkomst utan som en kompletterande sådan. Av<br>denna anledning finns det i och för sig skäl att garantipensionen till<br>omställningspension kan ha en annan, lägre basnivå än vad som gäller<br>inom ålderspensioneringen. Emellertid anser regeringen att för dem som<br>helt saknar omställningspension, dvs. i de fall som den avlidne inte tjänat<br>in någon pensionsgrundande inkomst, bör den garanterade nivån inom<br>grundskyddet vara av en sådan storlek att den i möjligaste mån motsvarar<br>dagens grandskydd jämte värdet av SGA. Regeringen föreslår därför att<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>garantipension till omställningspensionen skall betalas ut med en basnivå Prop. 1999/2000:91<br>om 2,13 prisbasbelopp, eller ca 6 500 kr per månad i 2000 års priser.</p>
<p>Garantipensionen till omställningspension, liksom garantipensionen till<br>ålderspension, skall enligt vårt förslag endast utges till dem som har ingen<br>eller endast en låg inkomstgrundad pension. Även om vi föreslår att<br>basnivån för garantipension till omställningspension skall vara densamma<br>som gäller inom ålderspensioneringen, anser regeringen inte att det finns<br>skäl att såsom gäller för garantipension till ålderspension, låta av-<br>trappningen ske med olika avtrappningsintervall. Detta har sin orsak i att<br>omställningspensionen är att betrakta endast som en kompletterande<br>inkomst och inte som den efterlevandes enda försörjning. Mot denna<br>bakgrund anser regeringen att det är rimligt att garantipensionen till om-<br>ställningspension trappas av snabbare än vad som gäller inom ålderspen-<br>sioneringen, vilken i många fall utgör den pensionsberättigades huvud-<br>sakliga inkomstkälla.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att garantipensionens basnivå om lägst 2,13<br>prisbasbelopp skall minskas med ett belopp som motsvarar 100 % av om-<br>ställningspensionen. Regeringens förslag innebär att alla efterlevande med<br>rätt till omställningspension garanteras en efterlevandepension om 2,13<br>prisbasbelopp, ca 6 500 kr per månad år 2000. En efterlevande med en<br>omställningspension understigande 2,13 prisbasbelopp erhåller således<br>garantipension med en utfyllnadsdel upp till detta belopp, medan en<br>efterlevande med rätt till högre omställningspension inte erhåller någon<br>garantipension.</p>
<p>I tabell 9.1-3 redovisas våra beräkningar på utfallet, sedan skatten är<br>avdragen, för enskilda efterlevande med fördelning på den avlidnes pen-<br>sionspoäng för tilläggspension. Det är emellertid inte möjligt att jämföra<br>utfallet enligt de olika systemen med anspråk på någon exakthet, eftersom<br>underlaget för beräkning av tilläggspension och det efterlevandepensions-<br>underlag som regeringen föreslår skall ligga till grund för beräkningen i<br>ett anpassat system bygger på olika förutsättningar. I tilläggspensions-<br>systemet är det de genomsnittliga inkomsterna under de 15 bästa åren som<br>ligger till grund för beräkningen, medan det reformerade ålders-<br>pensionssystemet bygger på ett livsinkomstunderlag och är beroende av<br>både den demografiska utvecklingen och förändringarna i samhälls-<br>ekonomin. För att i någon mån kunna få en uppfattning om utfallet av<br>regeringens förslag har vi vid jämförelsen utgått från en person som vid<br>dödsfallet är 54 år eller yngre och således har minst elva år kvar att arbeta<br>och att han eller hon med intjänad pensionsrätt sammanlagt med<br>antagandeberäkningen skulle komma upp i 30 år med tillgodoräknade<br>pensionspoäng för tilläggspension. Vidare har antagits att de sista åren<br>före dödsfallet är de i inkomsthänseende bästa åren. Detta innebär att<br>poängen i tilläggspensionssystemet är ett medeltal av de fyra sista åren<br>och elva år med antagen pensionsrätt. Vid beräkningarna har förutsatts att<br>den årliga tillväxten under de sista fyra åren före dödsfallet är 2 %.</p>
<p>I dag uppgår kompensationsgraden inom tilläggspensioneringen till ca<br>60 %. I det reformerade ålderspensionssystemet kommer motsvarande<br>kompensationsgrad för den inkomstgrundade ålderspensionen att variera,<br>bl.a. beroende på den enskildes samlade pensionsgrundande inkomster</p>
<p>138</p>
<p>(och pensionsgrundande belopp). Ett rimligt antagande i detta avseende är<br>att kompensationsgraden i det reformerade ålderspensionssystemet i regel<br>kommer att ligga mellan 50 och 60 %. Vid de utförda beräkningarna har<br>regeringen därför utgått från dessa antaganden och gjort beräkningarna<br>efter en genomsnittlig kompensationsgrad i det reformerade ålderspen-<br>sionssystemet om 55 %. De nedan redovisade beloppen kan därför bli<br>såväl högre som lägre om kompensationsgraden är högre eller lägre än<br>55 %.</p>
<p>I framtiden kommer nettopensionens storlek att vara beroende av vilken<br>kommunalskatt som den förmånsberättigade erlägger. Vi har därför valt<br>att redovisa nettoutfallet efter en genomsnittlig kommunalskatt (år 2000<br>30,62 %). Utfallet kommer alltså inte att för alla förmånsberättigade<br>uppgå till nämnda belopp; pension kan vara såväl högre som lägre. Vi har<br>emellertid inte ansett det möjligt att redovisa utfallet efter vaije enskild<br>kommuns skattesats. Dessutom är storleken av nettopensionen beroende<br>av vilka andra inkomster som den efterlevande uppbär.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<h4>Tabell 9.1 Omställningspension, efter avdrag för skatt, för efterlevande man<br>eller kvinna utan barn eller med barn som vid dödsfallet var över 18 år.</h4>
<p>Omställningspension från tilläggspensioneringen enligt nuvarande regler utgör 40 %<br>av den avlidnes egenpension och folkpensionen utgör 90 % av prisbasbeloppet. Om-<br>ställningspension enligt föreslagna regler utgör 55 % av efterlevandepensionsunder-<br>laget. Garantipensionen har beräknats enligt en basnivå om 2,13 prisbasbelopp och<br>har avräknats med 100 % av omställningspension. Beräkningarna är gjorda efter en<br>skattesats om 30,62 %. 2000 års prisbasbelopp, 36 600 kr.</p>
<p>Kompensationsgrad i det reformerade ålderspensionssystemet är 55 %</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Den avlidnes<br>medelpoäng i<br>dagens system</p></td><td>
<p>Totalt utbetald enligt<br>dagens regler<br>(sammanlagt 6 mån.)</p></td><td>
<p>Totalt utbetald enligt<br>föreslagna regler<br>(sammanlagt</p>
<p>10 mån.)</p></td><td>
<p>Skillnad i den sam-<br>manlagda nettopen-<br>sionen för hela ut-<br>betalningsperioden</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Poäng</p></td><td>
<p>Kronor</p></td><td>
<p>Kronor</p></td><td>
<p>Kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>0</p></td><td>
<p>27 725</p></td><td>
<p>47 557</p></td><td>
<p>19 832</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>27 725</p></td><td>
<p>47 557</p></td><td>
<p>19 832</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>27 725</p></td><td>
<p>47 557</p></td><td>
<p>19 832</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>28 864</p></td><td>
<p>47 557</p></td><td>
<p>18 692</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>31 909</p></td><td>
<p>47 557</p></td><td>
<p>15 648</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>34 954</p></td><td>
<p>47 557</p></td><td>
<p>12 603</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>37 998</p></td><td>
<p>49 382</p></td><td>
<p>11 383</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>39 521</p></td><td>
<p>53 066</p></td><td>
<p>13 545</p></td></tr>
</table>
<p>139</p>
<h4>Tabell 9.2 Omställningspension, efter avdrag för skatt, för efterlevande man Prop. 1999/2000:91<br>eller kvinna med barn som vid dödsfallet var mellan 12 och 18 år.</h4>
<p>Omställningspension från tilläggspensioneringen enligt nuvarande regler utgör 20 %<br>av den avlidnes egenpension och folkpensionen utgör 90 % av prisbasbeloppet. Om-<br>ställningspension enligt föreslagna regler utgör 55 % av efterlevandepensionsunder-<br>laget. Garantipensionen har beräknats enligt en basnivå om 2,13 prisbasbelopp och<br>har avräknats med 100 % av omställningspension. Beräkningarna är gjorda efter en<br>skattesats om 30,62 %. 2000 års prisbasbelopp, 36 600 kr.</p>
<p>Kompensationsgraden i det reformerade ålderpensionssystemet är 55 %</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Den avlidnes<br>medelpoäng i<br>dagens system</p></td><td>
<p>Totalt utbetald enligt<br>dagens regler (sam-<br>manlagt 6 mån.)</p></td><td>
<p>Totalt utbetald enligt<br>föreslagna regler<br>(sammanlagt</p>
<p>22 mån.)</p></td><td>
<p>Skillnad i den sam-<br>manlagda netto pen-<br>sionen för hela ut-<br>betalningsperioden</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Poäng</p></td><td>
<p>Kronor</p></td><td>
<p>Kronor</p></td><td>
<p>Kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>0</p></td><td>
<p>27 725</p></td><td>
<p>104 891</p></td><td>
<p>77 167</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>27 725</p></td><td>
<p>104 891</p></td><td>
<p>77 167</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>27 725</p></td><td>
<p>104 891</p></td><td>
<p>77 167</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>27 725</p></td><td>
<p>104 891</p></td><td>
<p>77 167</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>27 725</p></td><td>
<p>104 891</p></td><td>
<p>77 167</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>27 725</p></td><td>
<p>104 891</p></td><td>
<p>77 167</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>28 864</p></td><td>
<p>109 127</p></td><td>
<p>80 263</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>29 625</p></td><td>
<p>117 281</p></td><td>
<p>87 656</p></td></tr>
</table>
<p>För vissa efterlevande utan bam och med en högre omställningspension<br>kommer det månatliga nettobeloppet att bli lägre än med dagens system.<br>Detta beror huvudsakligen på att den 100-procentiga avtrappningen inte<br>ger kompensation för SGA vid en högre omställningspension. Regeringen<br>anser att detta är något som måste accepteras. Eftersom omställ-<br>ningspensionen med våra förslag kommer att betalas ut under en betydligt<br>längre tid än vad som följer av dagens regler, vilket i sin tur innebär att<br>den totala omställningspensionen blir högre, anser regeringen att detta<br>måste anses utgöra en fördel för den efterlevande. I dag utges omställ-<br>ningspension endast under sex månader om den efterlevande varit gift<br>eller därmed likställd med den avlidne på visst ovan angivit sätt. Med vårt<br>förslag kommer den efterlevande att ha rätt till omställningspension under<br>tio månader.</p>
<p>Av tabell 9.2. framgår att den totala omställningspensionen blir högre<br>med vårt förslag än vad som följer av dagens bestämmelser. De efter-<br>levande som i dag har bam över tolv år får omställningspension endast<br>under sex månader och om bamet har rätt till barnpension efter den av-<br>lidne betalas omställningspensionen ut med 20 % av den avlidnes egen-<br>pension. Om barnpension inte utges utgör omställningspensionen 40 % av<br>den avlidnes egenpension (se tabell 9.1) Med vårt förslag kommer den<br>efterlevande, om han eller hon har hemmavarande bam mellan tolv och<br>18 år, att erhålla omställningspension under 22 månader och då oavsett<br>om han eller hon varit gift eller likställd med den avlidne.</p>
<p>140</p>
<h4>Tabell 9. 3 Omställningspension, efter avdrag för skatt, för efterlevande man<br>eller kvinna med barn under tolv år.</h4>
<p>Omställningspension från tilläggspensioneringen enligt nuvarande regler utgör 20 %<br>av den avlidnes egenpension och folkpensionen utgör 90 % av prisbasbeloppet. Om-<br>ställningspension enligt föreslagna regler utgör 55 % av efterlevandepensionsunder-<br>laget. Garantipensionen har beräknats enligt en basnivå om 2,13 prisbasbelopp och<br>omställningspension har avräknats med 100 %. Beräkningarna är gjorda efter en<br>skattesats om 30,62 %. 2000 års prisbasbelopp, 36 600 kr.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Kompensationsgraden i det reformerade ålderspensionssystemet är 55 %</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Den avlidnes<br>medelpoäng i<br>dagens system</p></td><td>
<p>Omställningspension<br>utbetald under 12<br>mån. enligt dagens<br>regler</p></td><td>
<p>Omställningspension<br>utbetald under 12<br>mån. enl. föreslagna<br>regler</p></td><td>
<p>Skillnad i den sam-<br>manlagda netto pen-<br>sionen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Poäng</p></td><td>
<p>Kronor</p></td><td>
<p>Kronor</p></td><td>
<p>Kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>0</p></td><td>
<p>55 449</p></td><td>
<p>57 334</p></td><td>
<p>1 885</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>55 449</p></td><td>
<p>57 334</p></td><td>
<p>1 885</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>55 449</p></td><td>
<p>57 334</p></td><td>
<p>1 885</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>55 449</p></td><td>
<p>57 334</p></td><td>
<p>1 885</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>55 449</p></td><td>
<p>57 334</p></td><td>
<p>1 885</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>55 449</p></td><td>
<p>57 334</p></td><td>
<p>1 885</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>57 163</p></td><td>
<p>59 745</p></td><td>
<p>2 582</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>58 257</p></td><td>
<p>64 215</p></td><td>
<p>5 959</p></td></tr>
</table>
<p>Av tabell 9.3 framgår att omställningspensionen för samtliga efterlevande,<br>enligt regeringens förslag, kommer att vara minst lika hög som den<br>omställningspension som betalas ut med tillämpning av dagens regler. De<br>ovan redovisade beloppen blir emellertid ännu högre, om kompensa-<br>tionsgraden i det reformerade ålderspensionssystemet är högre än 55 %<br>och på motsvarande sätt lägre om nämnda kompensationsgrad blir lägre.</p>
<p>På motsvarande sätt som föreslagits för garantipensionen inom ålders-<br>pensioneringen bör garantipensionen till omställningspension reduceras<br>av viss utländsk pension av motsvarande karaktär. Detta för att garanti-<br>pensionens funktion av utfyllnad skall kunna fullgöras. Med hänsyn härtill<br>föreslår regeringen att utländska pensioner som inte är av utfyllnads-<br>karaktär, dvs. som inte betalas ut som utfyllnad till en inkomstgrundad<br>pension, skall reducera garantipensionen på motsvarande sätt som svensk<br>omställningspension. Hur detta förslag ställer sig i ett internationellt och<br>EG-rättsligt perspektiv kommer vi att utveckla närmare i avsnitt 12.3.2.</p>
<p>Enligt nuvarande regler räknas årlig efterlevandepension i form av såväl<br>folk- som tilläggspension om i förhållande till förändringen i prisindex.<br>På samma sätt som gäller för grundskyddet i dag, och som också gäller<br>för garantipension till ålderspension, föreslår regeringen att också garanti-<br>pension till omställningspension skall vara värdesäkrad genom att den<br>beräknas utifrån det för vaije år gällande prisbasbeloppet.</p>
<p>Detta kommer att innebära att den inkomstgrundade pensionen, som<br>enligt vårt förslag i avsnitt 7.6.2 skall följsamhetsindexeras, och garanti-<br>pensionen kommer att utvecklas på olika sätt och att det därför varje år<br>måste göras en prövning av om och i vad mån en efterlevande som har<br>beviljats garantipension till omställningspension fortfarande har rätt till<br>sådan pension och i så fall med vilket belopp garantipension skall betalas</p>
<p>141</p>
<p>ut för det aktuella året. Denna konstruktion motsvarar också den som<br>gäller för beräkning av garantipension inom det reformerade ålderspen-<br>sionssystemet.</p>
<p>Sammanfattningsvis föreslås att en efterlevande med rätt till omställ-<br>ningspension skall vara berättigad till en garantipension i form av en ut-<br>fyllnad till omställningspensionen intill ett belopp om 2,13 prisbasbelopp<br>räknat på årsbasis. Basnivån skall minskas med 100 % av omställ-<br>ningspensionen samt av utländsk efterlevandepension som inte är av ut-<br>fyllnadskaraktär. Garantipension till omställningspension skall årligen<br>räknas om i förhållande till förändringen i det allmänna prisläget.</p>
<h4>9.4.3 Utbetalning av garantipension</h4>
<p>Regeringens förslag: Garantipension till omställningspension skall<br>betalas ut endast till en efterlevande som är bosatt i Sverige.</p>
<p>Utbetalning av garantipension vid utlandsvistelse och handläggning<br>av ärenden om sådan pension skall ske enligt bestämmelserna i<br>socialförsäkringslagen (1999:799) (SofL).</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer i princip överens med regeringens<br>förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Försäkringskasseförbundet och Uppsala läns all-<br>männa försäkringskassa avstyrker att garantipension skall kunna betalas<br>ut till en person som bosatt sig utomlands eftersom det rör sig om få fall<br>och begränsade förmåner samt leder till ett mer komplext regelsystem.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Syftet med garantipensionen till om-<br>ställningspension är att även efterlevande till avlidna som har tjänat in<br>endast låg eller ingen inkomstgrundad pension skall ges ett visst ekono-<br>miskt stöd under en begränsad tid efter ett dödsfall. En förutsättning för<br>att sådan garantipension skall utges bör emellertid vara att den avlidne<br>haft någon anknytning till Sverige. Rätten till och storleken på garanti-<br>pension bör således, enligt vad som kommer att utvecklas i avsnitt 9.5, att<br>vara beroende av den avlidnes försäkringstid för garantipension.</p>
<p>Regeringen föreslår också att garantipension till omställningspension,<br>på samma sätt som garantipension till ålderspension, skall kunna betalas<br>ut enbart till en efterlevande som är bosatt i Sverige. Bestämmelser om<br>vem som skall anses bosatt i Sverige finns i socialförsäkringslagen<br>(1999:799) (SofL) och behandlas närmare i avsnitt 9.5. På grund av den<br>exporträtt som följer av förordningen (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen<br>av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras<br>familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen och av konventionsförplik-<br>telser, kommer emellertid garantipension att i stor utsträckning få betalas<br>ut även till personer som inte är bosatta i Sverige.</p>
<p>I dag finns en viss möjlighet att i särskilt ömmande fall kunna betala ut<br>40-delsberäknad folkpension i form av efterlevandepension även utanför<br>EU/EES-området. Motsvarande bestämmelse har också införts SofL. Som<br>framgår nedan gör vi den bedömningen att garantipensionen inom efter-<br>levandepensioneringen skall utgöra en bosättningsbaserad förmån enligt</p>
<p>142</p>
<p>nämnda lag. Därigenom kommer också dispensregeln att gälla för<br>utbetalning av garantipension till omställningspension. Dessutom anses en<br>person enligt bestämmelserna i SofL bosatt i Sverige under viss tid även<br>om han eller hon inte har sitt egentliga hemvist här (se avsnitt 9.5).</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<h3>9.5 Anknytningskrav för rätt till oavkortad garantipension</h3>
<h4>9.5.1 Försäkringstid, m.m.</h4>
<p>Regeringens förslag: Garantipension till omställningspension skall<br>vara beroende av den avlidnes försäkringstid. För rätt till oavkortad<br>garantipension skall det krävas att den avlidne har tillgodoräknats 40<br>års försäkringstid. Vid kortare försäkringstid skall garantipensionen<br>utges med så stor andel därav som svarar mot förhållandet mellan det<br>antal år för vilka försäkringstid har tillgodoräknats och talet 40.</p>
<p>Vid beräkning av försäkringstid bortses från tid före det år då den<br>avlidne uppnått 16 års ålder och tid efter det år då han eller hon har<br>fyllt eller skulle ha fyllt 64 år.</p>
<p>Försäkringstid skall i övrigt tillgodoräknas enligt motsvarande regler<br>som gäller för garantipension inom ålderspensionssystemet. Därtill<br>skall flyktingar, för tid före ankomsten till Sverige, tillgodoräknas<br>bosättningstid i hemlandet fr.o.m. 16 års ålder i förhållande till det<br>antal år som de har tillgodoräknats försäkringstid i Sverige.</p>
<p>Garantipension till omställningspension skall utges endast under<br>förutsättning att den avlidne har tillgodoräknats en försäkringstid om<br>minst tre år.</p>
<p>För tid före ikraftträdandet av lagen om efterlevandepension och<br>efterlevandestöd till bam skall som försäkringstid för garantipension<br>till omställningspension tillgodoräknas sådan tid som fått tillgodo-<br>räknats som bosättningstid för folkpension enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring (AFL).</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Försäkringskassan i Skåne län menar att garanti-<br>pension bör beräknas utan hänsyn till bosättningstid i Sverige.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För rätt till oavkortad folkpension i<br>form av efterlevandepension krävs i dag att den försäkrade (avlidne) kan<br>tillgodoräknas minst 40 års bosättning i Sverige mellan 16 och 64 års<br>ålder. Folkpension kan enligt de nu gällande reglerna även vara 30-dels-<br>beräknad, dvs. beräknad på grundval av antalet år med intjänade ATP-<br>poäng och motsvarande antagna sådana år. Till skillnad från den bosätt-<br>ningsbaserade folkpensionen betalas den 30-delsberäknade folkpensionen<br>ut även vid bosättning utanför Sverige. Denna begränsning kan dock inte<br>upprätthållas i förhållande till EU/EES. För medborgare som är bosatta i<br>något sådant land inom detta område (och som under en tid av minst ett år<br>varit bosatta i Sverige) gäller att förmåner skall betalas ut i samma om-<br>fattning som om de vore bosatta i Sverige. Detta innebär att såväl 40-<br>delsberäknad som 30-delsberäknad folkpension exporteras inom EU/EES.</p>
<p>143</p>
<p>Emellertid exporteras inte oavkortad folkpension utan endast så stor andel<br>som motsvarar antalet år med bosättningstid eller år med tillgodoräknade<br>pensionspoäng för tilläggspension.</p>
<p>Vad gäller reglerna om rätt till garantipension är det av vikt att systemet<br>med garantipension är anpassat till att många människor numera förvärvar<br>rätt till pension i mer än ett land. Detta är påkallat i en tid med ökad<br>rörlighet över nationsgränserna för att undvika dubbelförsäkring och allt<br>fler fall av sammanfallande pensionsförmåner från flera länder. Reger-<br>ingen anser att det är rimligt att en person med en starkare anknytning till<br>Sverige efterlämnar en högre garantipension i händelse av makens död än<br>en person som av olika anledningar har en svagare sådan anknytning.<br>Således får det anses skäligt att en person som bott utomlands några år<br>och sedan flyttar tillbaka också efterlämnar en lägre garantipension än en<br>person som bott i Sverige hela sitt liv. Dessa utflyttade personer har ofta<br>förvärvat rätt till pension från ett utländskt system under motsvarande tid.<br>Mot denna bakgrund finner regeringen inte skäl att, såsom Skåne läns<br>allmänna försäkringskassa föreslagit, låta garantipensionen betalas ut<br>oberoende av den avlidnes anknytning till Sverige.</p>
<p>Frågan är då vilken typ av anknytningsregel som skall reglera frågan<br>om oavkortad eller avkortad garantipension till omställningspension skall<br>utges. I detta sammanhang finns det anledning att dra paralleller till hur<br>motsvarande fråga lösts inom ålderspensioneringen.</p>
<p>Inom det reformerade ålderspensionssystemet är rätten till garantipen-<br>sion beroende av bl.a. den försäkrades anknytning till Sverige i form av<br>s.k. försäkringstid. Denna försäkringstid överensstämmer i allt väsentligt<br>med reglerna för bosättningstid i AFL. Eftersom även andra tidsperioder<br>än rena "bosättningsperioder" i dag kan grunda rätt till folkpension i form<br>av bl.a. ålderspension har det ansetts att terminologin i viss mån är miss-<br>visande. Till följd härav benämns de tidsperioder som tas i beaktande vid<br>beräkningen av garantipension för försäkringstid i stället för bosättnings-<br>tid. Regeringen föreslår att även inom efterlevandepensioneringen skall<br>begreppet försäkringstid användas.</p>
<p>För rätt till oavkortad garantipension till ålderspension krävs att den<br>försäkrade kan tillgodoräknas 40 års försäkringstid i Sverige, men den tid<br>under vilken sådan försäkringstid kan tillgodoräknats har till skillnad från<br>nu gällande bestämmelser i AFL bestämts till intervallet 25-64 års ålder<br>(med vissa undantag beträffande dem som har haft pensionsgrundande<br>inkomst m.m. mellan 16 och 25 års ålder). Vid kortare försäkringstid skall<br>garantipensionen kortas av proportionellt.</p>
<p>Även för rätt till oavkortad garantipension till omställningspension bör<br>det enligt regeringens uppfattning krävas en stark anknytning till Sverige.<br>Någon anledning att sätta denna försäkringstid kortare för garantipension<br>inom efterlevandepensioneringen än vad som gäller enligt dagens regler,<br>och enligt de regler som skall gälla för oavkortad garantipension till<br>ålderspension, finns enligt regeringens mening inte. Regeringen föreslår<br>därför att det skall finnas ett krav på minst 40 års försäkringstid för rätt till<br>oavkortad garantipension till omställningspension.</p>
<p>Liksom gäller för garantipension till ålderspension föreslås att med för-<br>säkringstid skall avses endast bosättningstid i Sverige. Något skäl att göra</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>144</p>
<p>en annan bedömning än att efterlevandepension är en från den avlidne<br>härledd rätt har regeringen inte funnit. Regeringen föreslår därför att det<br>liksom i dag skall vara på den avlidnes försäkringstid som garantipen-<br>sionen skall grundas.</p>
<p>I dag krävs för rätt till folkpension i form av bl.a. efterlevandepension<br>att den avlidne antingen har tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggs-<br>pension i minst tre år eller har varit bosatt i Sverige i minst tre år. Även<br>för rätt till garantipension inom det reformerade ålderspensionssystemet<br>krävs att en försäkringstid för garantipension om minst tre år har tillgodo-<br>räknats den pensionsberättigade för att någon garantipension alls skall<br>betalas ut. En sådan regel ansågs påkallad för att undvika utbetalning av<br>garantipension med allt för små belopp. Regeringen anser att det finns<br>anledning att ha en sådan regel även i ett anpassat efterlevandepensions-<br>system. Regeringen föreslår således att garantipensionen till omställ-<br>ningspension skall kunna utges endast i de situationer där den avlidne har<br>en försäkringstid som uppgår till minst tre år. I detta sammanhang bör<br>emellertid påpekas att den som omfattas av förordningen (EEG) nr<br>1408/71 kommer till följd av den s.k. sammanläggningsprincipen i<br>nämnda förordning att som kvalifikationstid få tillgodoräkna sig även<br>försäkringstider som har fullgjorts i andra EU/EES-länder. För att sam-<br>manläggning skall kunna ske krävs dock att en försäkringstid om minst ett<br>år kan tillgodoräknas i Sverige.</p>
<p>Försäkringstidsbegreppet</p>
<p>För rätt till oavkortad garantipension till omställningspension skall så-<br>ledes, på samma sätt som gäller för garantipension till ålderspension,<br>krävas att den avlidne kan tillgodoräknas 40 år med försäkringstid i<br>Sverige. Den grundskyddsmodell som föreslås gälla för omställningspen-<br>sion har i många avseenden likheter med det garantipensionssystem som<br>valts inom det reformerade ålderspensionssystemet. Det försäkringstids-<br>begrepp som valts för ålderspensioneringen överensstämmer dessutom i<br>allt väsentligt med det bosättningsbegrepp för folkpension som finns i<br>dag. Av dessa skäl finns det anledning att i möjligaste mån samordna<br>reglerna om försäkringstid i de båda systemen och att inom dessa ha med<br>varandra överensstämmande regler.</p>
<p>Mot denna bakgrund föreslår regeringen att den försäkringstid som<br>gäller för garantipension till ålderspension i princip också skall gälla som<br>försäkringstid för garantipension till omställningspension. Detta innebär<br>att vi föreslår att vid beräkning av försäkringstid för garantipension till<br>omställningspension skall i princip bestämmelserna i lagen (1998:702)<br>och garantipension tillämpas på motsvarande sätt oavsett om den avlidne<br>omfattas av den lagen i övrigt. Vissa justeringar har vi dock ansett nöd-<br>vändiga att göra, vilka redovisas nedan.</p>
<p>I dag kan bosättningstid för folkpension tillgodoräknas den försäkrade<br>fr.o.m. 16 års ålder t.o.m. 64 års ålder. I det reformerade ålderspensions-<br>systemet kommer motsvarande intjänandeperiod att räknas fr.o.m. 25<br>t.o.m. 64 års ålder. Skälet till denna förändring av intjänandeperioden är<br>bl.a. att undvika att garantipension skall kunna tjänas in enbart genom</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>145</p>
<p>studier i Sverige under ungdomsåren och sedan betalas ut inom EU/EES,<br>trots att den försäkrade aldrig haft någon fastare anknytning till Sverige<br>eller svensk förvärvsverksamhet.</p>
<p>Enligt regeringens uppfattning föreligger det en skillnad mellan garan-<br>tipensionen inom ålderspensioneringen, som i de allra flesta fall betalas ut<br>efter det att den pensionsberättigades förvärvsaktiva period har gått till<br>ända, och ett grundskydd inom efterlevandepensioneringen, som ofta<br>kommer i fråga på grund av dödsfall som sker i förvärvsaktiv ålder. Om<br>ungdomsåren inte gav rätt till tillgodoräknande av försäkringstid - och<br>därmed även till att få framtida försäkringstid beaktad - skulle detta leda<br>till att något grundskydd över huvud taget inte skulle betalas ut i de fall<br>dödsfallet inträffar före det att den avlidne fyllt 25 år. En avliden person<br>som ännu inte fyllt 25 år kan, på samma sätt som äldre personer, efter-<br>lämna make eller maka och barn där behovet av efterlevandepension<br>under en omställningsperiod kan vara särskilt uttalat. Trots den avvikelse<br>detta innebär i förhållande till ålderspensioneringen, föreslår regeringen<br>att samma åldersgräns som gäller i dag för tillgodoräknande av bosätt-<br>ningstid skall gälla beträffande försäkringstiden i ett anpassat efterlevan-<br>depensionssystem, dvs. en nedre åldersgräns vid 16 år (beträffande fram-<br>tida försäkringstid, se avsnitt 9.5.2).</p>
<p>Garantipensionen till omställningspension är således enligt vårt förslag<br>beroende av den avlidnes bosättningstid i Sverige. Enligt 3 kap. 2 § SofL<br>omfattas den som är bosatt i Sverige enligt bestämmelserna i nämnda lag<br>även av lagen (1998:702) om garantipension. På motsvarande sätt bör,<br>enligt regeringens uppfattning, pensionsförmånen garantipension till om-<br>ställningspension anses som en bosättningsbaserad förmån enligt SofL.<br>Det är således den tid som den avlidne enligt SofL har ansetts varit bosatt<br>i Sverige som skall ligga till grund vid fastställandet av vilken försäk-<br>ringstid som den avlidne kan tillgodoräknas för garantipension.</p>
<p>I nämnda lag regleras att en person anses bosatt i Sverige om han eller<br>hon har sitt egentliga hemvist här. Även en person som lämnar landet, på<br>grund av utsändning eller av annat skäl, anses bosatt här om utlands-<br>vistelsen kan antas vara längst ett år. På motsvarande sätt är den som<br>kommer till Sverige, och som kan antas komma att vistas här under en<br>längre tid än ett år, att anse som bosatt här. Om utlandsvistelsen sker på<br>grund av studier i utlandet gäller dock andra regler. Bl.a. anses den stude-<br>rande, och medföljande familjemedlemmar, som bosatta i Sverige under<br>den tid för vilken han eller hon bedriver studiestödsberättigad utbildning<br>eller uppbär utbildningsbidrag för doktorander. Även för personer som<br>kommer till Sverige för att studera gäller särskilda regler. För att denne<br>(och hans eller hennes medföljande familjemedlemmar) skall anses som<br>bosatt här krävs att han eller hon är berättigad till utbildningsbidrag för<br>doktorander. Som försäkringstid får vidare, liksom i dag, tillgodoräknas<br>tid under vilken en försäkrad sänds till annat land av en statlig arbets-<br>givare för att arbeta för arbetsgivarens räkning. Detta gäller även för<br>medföljande maka och bam under 18 år.</p>
<p>I det fall en flykting beviljas uppehållstillstånd i Sverige skall enligt<br>nuvarande regler som bosättningstid tillgodoräknas även tid då denne<br>varit bosatt i sitt tidigare hemland fr.o.m. det år då han eller hon uppnått<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>146</p>
<p>16 års ålder t.o.m. året före det att han eller hon först ankom till Sverige.<br>Med hänsyn till den ändrade intjänandeperiod som gäller för garantipen-<br>sion inom ålderspensioneringen skall personen i fråga i stället tillgodo-<br>räknas försäkringstid för bosättning i hemlandet fr.o.m. det kalenderår då<br>han eller hon fyllt 25 år (och inte som i dag 16 år) t.o.m. den tidpunkt då<br>personen första gången kom till Sverige, i förhållande till den försäk-<br>ringstid som kan tillgodoräknas den försäkrade från tidpunkten för an-<br>komsten till Sverige t.o.m. det år då han eller hon fyller 64 år.</p>
<p>Med hänsyn till att vi här föreslår att försäkringstid för garantipension<br>till omställningspension skall kunna tillgodoräknas redan fr.o.m. det år<br>den avlidne uppnått 16 års ålder, bör i stället för den tid som valts inom<br>ålderspensionssystemet nuvarande 16 års gräns för tillgodoräknande av<br>försäkringstid för vistelse i hemlandet tillämpas i flyktingfallen.</p>
<p>På samma sätt som skall gälla för beräkning av försäkringstid för<br>garantipension till ålderspension föreslår regeringen att tid som före<br>ikraftträdandet av ett anpassat efterlevandepensionssystem tillgodoräknats<br>som bosättningstid för folkpension skall få tillgodoräknas som för-<br>säkringstid för garantipension inom efterlevandepensioneringen. Nöd-<br>vändiga ändringar i SofL kommer regeringen att återkomma till i en<br>senare proposition.</p>
<p>Sammanfattningsvis föreslås att oavkortad garantipension till omställ-<br>ningspension skall utges endast om den avlidne kan tillgodoräknas för-<br>säkringstid i Sverige som uppgår till minst 40 år. Är försäkringstiden<br>kortare än 40 år, skall garantipensionen betalas ut med så stor andel därav<br>som svarar mot förhållandet mellan det antal år för vilka försäkringstid<br>tillgodoräknats och talet 40. Vid beräkning av försäkringstid skall bortses<br>från tid före det år då den avlidne uppnått 16 års ålder och tid efter det år<br>då han eller hon fyllde eller skulle ha fyllt 64 år. Regeringen föreslår<br>vidare att garantipension till efterlevandepension skall utges endast under<br>förutsättning att den avlidne tillgodoräknats försäkringstid om samman-<br>lagt minst tre år.</p>
<p>Som försäkringstid skall tillgodoräknas samma tider som gäller för<br>garantipension inom ålderspensionssystemet. Den beräkning av vilken tid<br>som en flykting skall kunna tillgodoräknas som försäkringstid före an-<br>komsten till Sverige skall, med den av oss föreslagna intjänandeperioden,<br>bestämmas till tid fr.o.m. 16 års ålder. När en person anses bosatt i<br>Sverige regleras i SofL.</p>
<p>För tid före ikraftträdandet av lagen om efterlevandepension och efter-<br>levandestöd till bam skall som försäkringstid för garantipension till om-<br>ställningspension tillgodoräknas sådan tid som enligt nuvarande regler fått<br>tillgodoräknas som bosättningstid för folkpension.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>147</p>
<h4>9.5.2</h4>
<h4>Framtida försäkringstid</h4>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Regeringens förslag: Garantipension till omställningspension skall<br>utges på grundval av den försäkringstid som kan tillgodoräknas för den<br>avlidne t.o.m. året före dödsfallet. Som försäkringstid skall under<br>särskilda förutsättningar kunna tillgodoräknas även tid därefter t.o.m.<br>det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år (framtida försäkringstid).</p>
<p>Om det för den avlidne inte kan tillgodoräknas minst fyra femtedelar<br>av tiden fr.o.m. det år då han eller hon fyllde 16 år t.o.m. året före<br>dödsfallet som försäkringstid, skall som framtida försäkringstid tillgo-<br>doräknas så stor andel av tiden fr.o.m. dödsfallsåret t.o.m. det år då<br>den avlidne skulle ha uppnått 64 års ålder som motsvarar förhållandet<br>mellan den försäkringstid som kan tillgodoräknas fr.o.m. det år då den<br>avlidne fyllde 16 år t.o.m. året före dödsfallet och fyra femtedelar av<br>hela sistnämnda tidsperiod. Endast hela antal månader med försäk-<br>ringstid skall beaktas.</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Skåne läns allmänna försäkringskassa föreslår att<br>om garantipensionen skall beräknas med hänsyn till försäkringstid skall<br>den föreslagna månadsavrundningen inte gälla.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Dagens regler för folkpension gör det<br>möjligt att beakta framtida bosättningstid i de fall dödsfallet sker i för-<br>värvsaktiv ålder. Inträffar dödsfallet i förvärvsaktiv ålder utges således<br>folkpensionsförmånen på grundval av den bosättningstid som kan tillgo-<br>doräknas den avlidne fr.o.m. det år då han eller hon fyllde 16 år t.o.m. året<br>före pensionsfallet. Därutöver kan under vissa förutsättningar även<br>bosättningstid för tiden därefter t.o.m. det år då den avlidne skulle ha fyllt<br>64 år tillgodoräknas vid pensionsberäkningen. I detta sammanhang be-<br>aktas den avlidnes bosättningsförhållanden fr.o.m. 16 års ålder fram t.o.m.<br>året före dödsfallet vid bedömningen av i vilken omfattning även framtida<br>bosättningstid skall tillgodoräknas för beräkningen av folkpension. Om<br>den avlidne inte kan tillgodoräknas minst fyra femtedelar av tiden fr.o.m.<br>det år då han fyllde 16 år t.o.m. året före pensionsfallet som bosätt-<br>ningstid, skall som framtida bosättningstid tillgodoräknas så stor andel av<br>tiden fr.o.m. pensionsfallet t.o.m. det år då den avlidne skulle ha fyllt 64<br>år som motsvarar förhållandet mellan den bosättningstid som kan till-<br>godoräknas fr.o.m. det år den avlidne fyllde 16 år t.o.m. året före pen-<br>sionsfallet och fyra femtedelar av hela sistnämnda tidsperiod. På grund<br>härav kan en person som avlider i unga år lämna efter sig lika stor efter-<br>levandepension från folkpensioneringen som en person som avlider efter<br>uppnådd pensionsålder.</p>
<p>Till skillnad från garantipensionen inom ålderspensioneringen, som i de<br>allra flesta fall utbetalas efter det att den pensionsberättigades för-<br>värvsaktiva period har gått till ända, betalas efterlevandepension ut i<br>flertalet fall på grund av pensionsfall som inträffar under den avlidnes<br>förvärvsaktiva period. Genom nuvarande regler om framtida bosättnings-<br>tid behöver emellertid detta förhållande inte påverka storleken av det<br>grundskydd som betalas ut till den efterlevande från folkpensioneringen.</p>
<p>148</p>
<p>Regeringen anser att det även i ett framtida efterlevandepensionssystem<br>bör finnas möjlighet att beakta framtida antagen försäkringstid vid beräk-<br>ningen av garantipensionens storlek. Utan en sådan "antagandeberäkning"<br>av den avlidnes framtida "bosättningsförhållanden", får man ett system<br>där en ung efterlevande efterlämnar ett grundskydd från efter-<br>levandepensioneringen som i förhållande till äldre avlidna kan vara be-<br>tydligt lägre just på grund av att dödsfallet inträffat i unga år. På samma<br>sätt som ovan föreslås för den inkomstgrundade efterlevandepensionen,<br>där även framtida antagna år med inkomst beroende av den avlidnes in-<br>komstsituation en viss tid före dödsfallet beaktas vid beräkningen av<br>efterlevandepensionen, bör motsvarande antagande avseende den avlidnes<br>försäkringstid ske med hänsyn till den försäkringstid som den avlidne haft<br>t.o.m. året före dödsfallet. Regeringen föreslår därför att det i ett anpassat<br>efterlevandepensionssystem skall finnas en regel som gör det möjligt att<br>vid bedömningen av rätten till oavkortad garantipension beakta även<br>framtida försäkringstid i de fall dödsfallet sker under den avlidnes<br>förvärvsaktiva period. Regeringen föreslår att dessa framtida regler skall<br>överensstämma med de som gäller i dag.</p>
<p>9.5.3 Reducering av garantipension i förhållande till dels<br>bristande försäkringstid, dels uppburen inkomstgrundad<br>efterlevandepension</p>
<p>Regeringens förslag: Om den avlidnes tillgodoräknade försäkringstid<br>i Sverige är kortare än 40 år skall garantipensionens basnivå först<br>minskas med hänsyn till antalet försäkringsår. Därefter görs avräkning<br>mot omställningspensionen.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.<br>Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i denna del.<br>Skälen för regeringens förslag: Med en sådan anknytningsregel som<br>den regeringen valt att föreslå uppkommer frågan i vilket skede avkort-<br>ningen av garantipension till omställningspension skall ske på grund av<br>att den avlidne inte kunnat tillgodoräknas försäkringstid om 40 år. Som<br>redogjorts i avsnitt 9.4.2 föreslår vi att garantipensionen till omställ-<br>ningspension skall reduceras på visst sätt med hänsyn till den omställ-<br>ningspension som betalas ut efter den avlidne. Skall avkortningen med<br>hänsyn till bristande försäkringstid göras före eller efter det att hänsyn tas<br>till omställningspensionen?</p>
<p>För garantipensionen i det reformerade ålderspensionssystemet har valts<br>en beräkningsmetod där garantipensionens basnivå och avtrapp-<br>ningsintervall först kortas av med hänsyn till bristande försäkringstid.<br>Först därefter görs en avräkning mot den inkomstgrundade pensionen.</p>
<p>Eftersom vi föreslår ett grundskyddssystem inom efterlevandepensio-<br>neringen som i väsentliga avseenden liknar garantipensionen till ålders-<br>pension, är det rimligt att en avkortning av garantipensionen till omställ-<br>ningspension med hänsyn till bristande försäkringstid respektive till om-<br>ställningspension görs enligt samma principer som skall gälla för grund-<br></p>
<p>149</p>
<p>skyddet i det reformerade ålderspensionssystemet. Det finns klara fördelar<br>med att tillämpa samma avräkningsförfarande i de båda systemen.</p>
<p>Regeringens förslag innebär således för omställningspensionens del att<br>basnivån först minskas med hänsyn till bristande försäkringstid och att<br>hela omställningspensionen, inklusive eventuell likställd utländsk pension<br>som ej har utfyllnadskaraktär, därefter reducerar garantipensionen.</p>
<p>I propositionen Garantipension, m.m. (prop. 1997/98:152) har i författ-<br>ningskommentaren till denna bestämmelse inom ålderspensioneringen<br>redovisats för regeringens bedömning av hur den föreslagna avkort-<br>ningsmodellen skulle kunna tillämpas inom EU/EES. Sedan lagen om<br>garantipension antagits av riksdagen har EG-domstolen i dom den<br>22 oktober 1998 i mål C-143/97 (förhandsavgörande), Office national des<br>pensions Francesco Conti, uttalat sig avseende en nationell belgisk<br>pensionsbestämmelse liknande den som regeringen nu föreslår avseende<br>avtrappning av garantipension till efterlevandepension. Nämnda av-<br>görande innebär bl.a. att den ovan redovisade avräkningen av<br>garantipension till omställningspension mot utländsk pension inte kom-<br>mer att kunna tillämpas för pension från annat medlemsland om denna är<br>av samma slag som den svenska pensionen. Detta eftersom avräkningen<br>är att anse som en minskningsregel och inte som en beräkningsregel.<br>Emellertid torde avgörandet innebära att nu behandlade avkortnings-<br>modell beträffande bristande försäkringstid kan tillämpas även inom<br>EU/EES-området. Såsom regeringen har uppfattat domen torde avräk-<br>ningen av garantipensionen mot inkomstgrundad efterlevandepension<br>kunna ske utifrån garantipensionens basnivå sedan denna har kortats av<br>på grund av bristande försäkringstid för garantipension.</p>
<h3>9.6 Övergångsbestämmelser</h3>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Regeringens förslag: Rätt till omställningspension på grund av<br>dödsfall som inträffat före ikraftträdandet av lagen om efterlevande-<br>pension och efterlevandestöd till bam skall även efter denna tidpunkt<br>bedömas enligt hittillsvarande regler i lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring (AFL).</p>
<p>Omställningspension som grundar sig på dödsfall före ikraftträdan-<br>det skall från och med den 1 januari 2003 beräknas enligt nuvarande<br>regler om tilläggspension i form av omställningspension i AFL jämte<br>ett tillägg om 90 % av det för året gällande prisbasbeloppet. En så-<br>lunda beräknad omställningspension skall efter utgången av år 2002<br>utbetalas som omställningspension.</p>
<p>Härutöver skall den efterlevande vara berättigad till en garantipen-<br>sion. Garantipensionen skall beräknas med utgångspunkt från en bas-<br>nivå om 2,15 prisbasbelopp. Denna basnivå skall trappas av med ett<br>belopp som motsvarar 100 % av omställningspensionen inklusive 90-<br>procentstillägget till den del den inte överstiger 1,49 prisbasbelopp.<br>För omställningspension dämtöver skall avtrappning göras med ett<br>belopp motsvarande 44 %.</p>
<p>150</p>
<p>Garantipension och sådan del av omställningspensionen som avser<br>90-procentstillägg skall utges på grundval av den bosättningstid eller<br>år med tillgodoräknade pensionspoäng för tilläggspension som den<br>avlidne enligt nuvarande regler kan tillgodoräknas.</p>
<p>Om den avlidnes faktiska eller framtida beräknade bosättningstid i<br>Sverige är kortare än 40 år skall garantipensionens basnivå och av-<br>trappningsintervall minskas med 1,0 % för vaije år som understiger 40<br>år innan avräkning mot omställningspensionen görs.</p>
<p>Om garantipensionen istället skall beräknas på grundval av den av-<br>lidnes tillgodoräknade år med pensionspoäng för tilläggspension och<br>den avlidne inte kan tillgodoräknas 30 år med faktiska eller antagna<br>pensionspoäng skall garantipensionens basnivå och avtrappnings-<br>intervall istället minskas med 1,8 % för vaije år som understiger 30 år.<br>Årlig omställningspension, beräknad enligt nuvarande bestämmelser<br>om tilläggspension i form av omställningspension i AFL, och den del<br>av årlig omställningspension som avser 90-procentstillägg skall fr.o.m.<br>årsskiftet 2003/2004 följsamhetsindexeras.</p>
<p>Garantipension till omställningspension skall räknas om i för-<br>hållande till förändringen i det allmänna prisläget. Folkpension i form<br>av omställningspension skall inte längre finnas kvar efter ikraftträdan-<br>det.</p>
<p>Garantipensionen skall ersätta det särskilda grundavdraget till pen-<br>sionärer.</p>
<p>Regeringens bedömning: Frågan om efterlevande som beviljats<br>eller kommer att beviljas omställningspension på grund av dödsfall<br>före år 2003 jämte sådan förmån skall ha rätt till bostadstillägg till<br>pensionärer (BTP), bör behandlas i samband med den fortsatta bered-<br>ningen av betänkandet Inkomstprövning av bostadstillägg till pensio-<br>närer (SOU 1999:52).</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens<br>förslag och bedömning. Utredningen föreslog emellertid att garantipen-<br>sionen skulle beräknas från en lägre basnivå samt med en annan av-<br>trappning mot omställningspensionen. Vidare föreslog inte utredningen<br>någon särreglering för beräkningen av garantipensionen vid bristande<br>bosättningstid eller bristande år med tillgodoräknade pensionspoäng.</p>
<p>Remissinstanserna: Statens löne- och pensionsverk (SPV) ifrågasätter<br>till viss del om dödsfallstidpunkten bör vara avgörande för vilka regler<br>som skall tillämpas och påpekar bl.a. att efterlevande med hemmavarande<br>bam som vid ikraftträdandet är fyllda tolv men inte 18 år inte kommer att<br>berättigas till förlängd omställningspension. Skåne läns allmänna försäk-<br>ringskassa förutsätter att bestämmelserna inte medför några retroaktiva<br>försämringar men anser att detta inte går att bedöma eftersom det inte<br>lämnats en genomarbetad redovisning av de individuella effekterna.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag och bedömning: De anpassade reg-<br>lerna om efterlevandepension i form av omställningspension innebär<br>förändringar i förhållande till nuvarande regler såväl vad avser rätten till<br>förmånen och den tid under vilken den utges som när det gäller beräk-<br>ningen av förmånens storlek.</p>
<p>151</p>
<p>Inledande omställningspension utges enligt nuvarande regler endast<br>under sex månader. Enligt de ovan föreslagna reglerna skall omställ-<br>ningspension utges under tio månader och beräknas på grundval av den<br>avlidnes efterlevandepensionsunderlag. Detta underlag är, till skillnad<br>från vad som gäller inom den nuvarande tilläggspensioneringen, beräknat<br>från första kronans inkomster. Av bl.a. denna anledning föreslås en annan<br>procentsats för beräkning av omställningspension än vad som gäller enligt<br>nuvarande regler. Under samma period, dvs. under tio månader från<br>dödsfallet, skall enligt regeringens förslag den efterlevande även ha rätt<br>till en garantipension så att den sammanlagda pensionen oavkortad under<br>denna tid kommer att uppgå till minst 2,13 prisbasbelopp.</p>
<p>Regeringens förslag till förlängd omställningspension innebär också<br>förändringar såvitt gäller den personkrets som är berättigad till omställ-<br>ningspension under förlängd tid. Även en efterlevande som har vårdnad<br>om och stadigvarande bor tillsammans med barn under 18 år, skall ha rätt<br>till förlängd omställningspension.</p>
<p>Mot bakgrund av de nu beskrivna förändringarna avseende personkret-<br>sen har regeringen övervägt hur omställningspension som har beviljats<br>eller kommer att beviljas på grund av dödsfall före ikraftträdandet av<br>regeringens förslag skall behandlas efter denna tidpunkt. När det gäller<br>rätten till omställningspension och hur länge sådan pension skall betalas<br>ut föreslår regeringen att dödsfallstidpunkten skall vara avgörande för<br>vilka regler som skall tillämpas. Därigenom skall en efterlevande som har<br>beviljats eller kommer att beviljas inledande omställningspension på<br>grund av dödsfall före ikraftträdandet ha rätt till omställningspension<br>under sex månader och inte under tio månader, vilket kommer att gälla för<br>fall då sådan pension beviljas på grund av dödsfall efter ikraftträdandet av<br>våra förslag. En konsekvens av detta blir också att den av oss föreslagna<br>regeln, som innebär rätt i vissa fall till omställningspensionen under<br>ytterligare ett år efter den inledande perioden inte skall tillämpas i fall då<br>rätten till omställningspension grundar sig på dödsfall som inträffat före<br>ikraftträdandet av våra förslag.</p>
<p>Såsom SPV påtalat innebär det vidare att en efterlevande med bam<br>under 18 år men över tolv år inte kommer att beviljas förlängd omställ-<br>ningspension om dödsfallet skett före ikraftträdandet. Någon gräns för hur<br>länge övergångsreglerna skall gälla måste emellertid finnas. Eftersom det<br>är dödsfallstidpunkten som i sig är avgörande för rätten till omställ-<br>ningspension, finner regeringen att det är rimligt att denna tidpunkt också<br>bestämmer gränsen för när de föreslagna anpassade reglerna skall<br>tillämpas fullt ut. Om samtliga som vid ikraftträdandet uppbär omställ-<br>ningspension skulle omfattas även av de ovan föreslagna reglerna för rätt<br>till omställningspension, och samtidigt inte skulle få sin pension sänkt,<br>skulle övergångsreglerna behöva tillämpas under en enligt regeringen allt<br>för lång tid. Dessutom skulle dessa personer ges en överkompensation<br>genom att de skulle få en högre månatlig pension än de som beviljas<br>sådan pension på grund av dödsfall efter ikraftträdandet, som också skulle<br>betalas ut under en betydligt längre tid än vad som följer av dagens regler.</p>
<p>Den omställningspension som redan har beviljats vid ikraftträdandet<br>betalas ut i form av såväl tilläggspension som folkpension. Frågan är då</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>152</p>
<p>hur denna utgående pension skall beräknas efter ikraftträdandet av de<br>anpassade reglerna.</p>
<p>Omställningspension</p>
<p>En lösning vore att räkna om samtliga omställningspensioner som betalas<br>ut vid ikraftträdandetidpunkten enligt de av regeringen för framtiden<br>föreslagna reglerna. Detta skulle kunna ske genom att det till underlaget<br>för tilläggspension läggs en poäng som kompensation för det första pris-<br>basbeloppets inkomster. På detta underlag skulle sedan beräknas en om-<br>ställningspension om 55 %. En sådan lösning skulle emellertid sannolikt<br>påverka nettopensionen för vissa grupper av efterlevande. Regeringen<br>anser att det inte är lämpligt att de förändringar som är föranledda av en<br>anpassning av reglerna till det reformerade ålderspensionssystemet skall<br>påverka omställningspensioner som har beviljats och som vid ikraft-<br>trädandetidpunkten redan betalas ut enligt nuvarande regler.</p>
<p>I stället bör eftersträvas en lösning som innebär att beräkningen av om-<br>ställningspension för vid ikraftträdandet utgående omställningspensioner<br>och omställningspensioner som kommer att beviljas på grund av dödsfall<br>före ikraftträdandet i huvudsak sker enligt nuvarande regler. Omställ-<br>ningspension, som grundar sig på dödsfall före ikraftträdandet, föreslås<br>därför även efter ikraftträdandet av de anpassade reglerna för efterlevan-<br>depension beräknas enligt nuvarande regler för tilläggspension i form av<br>omställningspension i AFL och således utges med 20 eller 40 % av den<br>avlidnes tilläggspension, exklusive den del som utgör ersättning för nu-<br>varande folkpension i form av omställningspension. En sådan lösning får<br>visserligen till följd att det för beräkning av omställningspension skulle<br>komma att tillämpas två olika system ett antal år framåt i tiden. Reger-<br>ingen anser dock att detta är att föredra framför en metod som kan innebär<br>nettosänkningar för vissa grupper av efterlevande. Även den i dag<br>gällande begränsningsregeln skall därvid tillämpas, dvs. om det samtidigt<br>betalas ut barnpension efter den avlidne skall efterlevandepensionerna<br>sättas ned proportionellt så att de tillsammans inte överstiger den avlidnes<br>egenpension. Vid denna beräkning skall hänsyn inte tas till det nedan<br>redovisade 90-procentstillägget.</p>
<p>Liksom föreslås för barnpension som beviljas på grund av dödsfall före<br>den 1 januari 2003, föreslår regeringen att den del av omställningspen-<br>sionen som enligt nuvarande regler betalas ut i form av folkpension skall<br>betalas ut med ett tillägg till den pension som grundar sig på den avlidnes<br>pensionspoäng för tilläggspension. För omställningspension som grundar<br>sig på dödsfall före ikraftträdandet skall detta tillägg motsvara 90 % av<br>det för år 2003 gällande prisbasbeloppet. Detta tillägg är att betrakta som<br>en inkomstgrundad del av pensionen på samma sätt som den omställ-<br>ningspension som skall beräknas enligt nuvarande bestämmelse om<br>tilläggspension och bör därför tillgodoräknas endast om det för den av-<br>lidne tillgodoräknats ATP-poäng. 90-procentstillägget skall således ersätta<br>första prisbasbeloppets inkomster.</p>
<p>Tilläggspension i form av omställningspension som har beviljats eller<br>inkomstgrundad omställningspension som kan komma att beviljas på<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>153</p>
<p>grund av dödsfall före den 1 januari 2003, skall efter utgången av år 2002 Prop. 1999/2000:91<br>betalas ut som omställningspension.</p>
<p>Garantipension</p>
<p>Regeringen har vidare försökt finna ett grundskydd som kan ersätta nu-<br>varande grundskydd i form av bosättningsbaserad folkpension och pen-<br>sionstillskott samt i möjligaste mån ge samma effekter för den samlade<br>pensionen som dessa förmåner tillsammans med SGA ger. Den lösning<br>som vi stannat för innebär att efterlevande utöver omställningspension<br>enligt vad som ovan angetts (dvs. tilläggspension enligt nuvarande be-<br>stämmelser i AFL och 90-procentstillägg), skall vara berättigad till en<br>garantipension. Regeringen föreslår att denna garantipension, liksom<br>också föreslås för garantipension till änkepension som beviljas på grund<br>av dödsfall före den 1 januari 2003, skall beräknas utifrån en basnivå om<br>2,15 prisbasbelopp, eller ca 6 560 kr per månad i 2000 års priser, som<br>sedan reduceras på visst sätt beroende på hur hög omställningspensionen<br>är. Minskningen föreslås ske krona för krona så länge omställningspen-<br>sionen uppgår till högst 1,49 prisbasbelopp och med 44 % av den del av<br>omställningspensionen som överstiger nämnda nivå.</p>
<p>Denna garantipension är, till skillnad från den garantipension som ut-<br>redningen föreslog, anpassad efter en kommunalskatt om 34 %. Häri-<br>genom kommer personer i kommuner med högre kommunalskatt än den i<br>landet genomsnittliga inte att få vidkännas en sänkt nettopension efter<br>ikraftträdandet av våra förslag. Genom att möjligheterna till SGA vid<br>beskattningen försvinner genom regeringens förslag om att avskaffa<br>möjligheterna att erhålla omställningspension i form av folk- och tilläggs-<br>pension, både för de personer som vid ikraftträdandet uppbär omställ-<br>ningspension och för dem som beviljas omställningspension på grund av<br>dödsfall efter ikraftträdandet, kommer således samtliga personer med<br>omställningspension att erlägga skatt på motsvarande sätt som gäller för<br>förvärvsinkomster. Liksom gäller i dag påverkas nettoutfallet emellertid<br>av om den efterlevande samtidigt med pensionen uppbär andra inkomster<br>än pensionsinkomster.</p>
<p>En tillämpning av de regler som nu föreslås om garantipension åskåd-<br>liggörs lättast i en uppställning där nettoutfallet av omställningspension<br>enligt dagens regler jämförs med en omställningspension inklusive<br>garantipension. En sådan jämförelse görs i figurerna 9.1-2.</p>
<p>De nettoberäkningar som har gjorts för att utfallet enligt nuvarande<br>system med särskilt grundavdrag skall kunna jämföras med utfallet då<br>reglerna om särskilt grundavdrag inte längre tillämpas, har gjorts på<br>grundval av en kommunal skattesats om dels 34 %, dels en för landet<br>genomsnittlig kommunalskatt om 30,62 % (år 2000). Av figurerna kan<br>utläsas att nettoutfallet vid 34 % kommunalskatt kommer att bli ungefär<br>detsamma som i dag. Vid lägre skatt blir nettoutfallet högre än i dag.</p>
<p>154</p>
<p>Figur 9.1 Skillnad i pensionsinkomst efter skatt för efterlevande kvinna eller man<br>mellan det nuvarande systemet och ett omställningspensionssystem med 90-pro-<br>centstillägg och garantipension. Omställningspension från tilläggspensioneringen<br>i båda systemen utgör 40 % av den avlidnes egenpension från tilläggs-<br>pensioneringen för efterlevande med barn utan rätt till barnpension. Motsvarande<br>procentsats är 20 % om barnpension samtidigt utges. Kommunalskatt 30,62 %.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0391/prop_19992000__91-2.png" style="width:270pt;height:165pt;"/>
<p>Den avlidnes medelpoäng från ATP</p>
<p>Figur 9.2 Skillnad i pensionsinkomst efter skatt för efterlevande man eller kvinna<br>mellan det nuvarande systemet och ett omställningspensionssystem med 90-pro-<br>centstillägg och garantipension. Omställningspension från tilläggspensioneringen<br>i båda systemen utgör 40 % av den avlidnes egenpension från tilläggspen-<br>sioneringen för efterlevande med barn utan rätt till barnpension. Motsvarande<br>procentsats är 20 % om barnpension samtidigt utges. Kommunalskatt 34 %.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0391/prop_19992000__91-3.png" style="width:270pt;height:172pt;"/>
<p>Regeringen föreslår sammanfattningsvis att omställningspension som vid<br>ikraftträdandet har beviljats på grund av dödsfall dessförinnan eller efter<br>ikraftträdandet kommer att beviljas på grund av dödsfall före den</p>
<p>155</p>
<p>1 januari 2003 skall beräknas enligt nuvarande bestämmelser om<br>tilläggspension i form av omställningspension i AFL. Reglerna om folk-<br>pension i form av omställningspension skall avskaffas. I stället skall till<br>omställningspensionen (under förutsättning att den avlidne tjänat in<br>tilläggspension) göras ett tillägg för det första prisbasbeloppets inkomster.<br>Detta tillägg skall uppgå till 90 % av det för året gällande prisbasbeloppet.<br>Omställningspension som grundar sig på dödsfall före ikraftträdandet<br>skall efter utgången av år 2002, liksom omställningspension som beviljas<br>på grund av dödsfall efter utgången av år 2002, utbetalas som om-<br>ställningspension. Vidare skall för den efterlevande beräknas en garanti-<br>pension utifrån en basnivå om 2,15 prisbasbelopp. Denna basnivå skall<br>reduceras med omställningspension upp till 1,49 gånger prisbasbeloppet.<br>Om omställningspensionen överstiger denna nivå, skall 44 % av den<br>överskjutande delen ytterligare reducera basnivån. Denna garantipension<br>skall utgöra ersättning för den bosättningsbaserade folkpensionen,<br>pensionstillskottet och SGA.</p>
<p>Regeringen föreslår att årlig omställningspension inklusive 90-pro-<br>centsti 11 ägget skall, av samma skäl som redovisats i avsnitt 8.6, följsam-<br>hetsindexeras, dvs. räknas om med förändringen i ett index - inkomst-<br>index - sedan denna förändring minskats enligt den norm som tillämpas<br>inom ålderspensionssystemet (se närmare om följsamhetsindexering i<br>avsnitt 7.6.2). Årlig garantipension till omställningspension skall<br>emellertid, på samma sätt som i övrigt föreslagits beträffande garantipen-<br>sion till den framtida omställningspensionen och garantipension till<br>änkepension räknas om i förhållande till förändringen i det allmänna<br>prisläget (se avsnitten 9.4.2 och 11.9).</p>
<p>Försäkringstid, m.m.</p>
<p>För rätt till oavkortad folkpension krävs enligt nuvarande regler antingen<br>att den avlidne tillgodoräknats minst 30 år med intjänade ATP-poäng eller<br>att antalet bosättningsår i Sverige som tillgodoräknats honom eller henne<br>uppgått till minst 40. I annat fall betalas folkpension ut med så stor andel<br>som svarar mot förhållandet mellan antalet bosättningsår respektive år<br>med tillgodoräknade pensionspoäng för tilläggspension och talet 40<br>respektive 30.</p>
<p>Den del av omställningspensionen som nu betalas ut i form av folkpen-<br>sion bör även efter ikraftträdandet av anpassade regler med 90-pro-<br>centstillägg och garantipension utges i förhållande till den avlidnes för-<br>säkringstid. Folkpensionen har i dag dubbla funktioner genom att å ena<br>sidan utgöra ersättning för första prisbasbeloppets inkomster och att å<br>andra sidan vara ett grundläggande skydd. Kompensationen för det första<br>prisbasbeloppets inkomster ges genom 90-procentstillägget varför reger-<br>ingen föreslår att 90-procentstillägget som huvudregel skall 30-delsbe-<br>räknas. Eftersom garantipensionen föreslås utgöra ett grundskydd föreslås<br>denna vara 40-delsberäknad.</p>
<p>På motsvarande sätt som ovan föreslagits för det s.k. 25-procents-<br>tillägget till barnpension, föreslår regeringen emellertid att när det gäller<br>omställningspension som grundar sig på dödsfall före ikraftträdandet av</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>156</p>
<p>de nya reglerna, skall 90-procentstillägget betalas ut med en kvotdel som<br>svarar mot den som skulle ha legat till grund för beräkningen av folkpen-<br>sion om sådan pension hade beräknats enligt nuvarande bestämmelser i<br>5 kap. AFL. På samma sätt skall garantipensionen kunna beräknas såsom<br>i dag gäller för rätt till folkpension, dvs. såväl på grundval av den avlidnes<br>bosättningstid som på grundval av antalet år med tillgodoräknade pen-<br>sionspoäng. Detta innebär alltså att både 90-procentstillägget och garan-<br>tipensionen kommer att kunna vara beräknad antingen på grundval av det<br>antal år med ATP-poäng som tillgodoräknats den avlidne (30-delsberäk-<br>ning) eller på grundval av den bosättningstid som tillgodoräknats honom<br>eller henne (40-delsberäkning). Förslaget innebär också att de övergångs-<br>regler som tillkom då reglerna om 40-delsberäkning av folkpensionen i<br>förhållande till bosättningstid infördes alltjämt skall tillämpas. Om den<br>efterlevande uppbar folkpension i form av efterlevandepension<br>(reformerad efterlevandepension eller änkepension) i december år 1992<br>eller om dödsfallet som grundar rätt till efterlevandepension inträffade i<br>denna månad, skall 90-procentstillägget och garantipensionen alltjämt<br>anses grundad på en bosättningstid om 40 år (punkten 3 i övergångsbe-<br>stämmelserna till lagen (1992:1279) om ändring i AFL).</p>
<p>Emellertid föreslår vi en förändring vad avser beräkningen av garanti-<br>pensionen om den avlidne inte kan tillgodoräknas 40 års bosättningstid<br>respektive 30 år med tillgodoräknade pensionspoäng. Folkpension betalas<br>i dag ut i förhållande till antalet år med tillgodoräknad bosättningstid eller<br>år med tillgodoräknade pensionspoäng för tilläggspension. Detta innebär<br>att om den avlidne exempelvis endast tillgodoräknats 20 års bosättning<br>(inklusive framtida beräknad bosättningstid) utges pensionen med 20 40-<br>delar av hel sådan pension. Motsvarande avkortning vid bristande<br>försäkringstid föreslår regeringen också för beräkningen av garanti-<br>pension till omställningspension som kommer att beviljas på grund av<br>dödsfall som inträffar efter ikraftträdandet av våra förslag.</p>
<p>Om motsvarande skulle gälla även för beräkning av garantipension till<br>dem som beviljas garantipension till omställningspension på grund av<br>dödsfall som inträffat före ikraftträdandet, skulle emellertid flertalet för-<br>månsberättigade komma att få sin nettopension sänkt. Detta har sin för-<br>klaring i att dagens skatteregler för pensionärer, är konstruerade på så sätt<br>att hänsyn endast tas till den pension som faktiskt betalas ut. Huruvida<br>pensionen betalas ut oavkortad eller inte saknar betydelse; kort uttryckt<br>SGA är inte 30-dels eller 40-dels beräknat. SGA:s grundnivå och av-<br>trappningsintervall är desamma för dem som har en oavkortad folkpen-<br>sion som för dem som har en avkortad sådan. Vid 2000 års taxering redu-<br>ceras SGA med 65 % av den del av uppburen pension som överstiger<br>avdrag sbeloppet (1,5232 prisbasbelopp vid 2000 års taxering). När det<br>gäller personer med avkortad pension tillämpas denna regel i praktiken så<br>att reduktionen för pensionsinkomster över avdragsbeloppet sker från<br>denna nivån och inte från den lägre SGA-nivån för faktiskt uppburen<br>folkpension och pensionstillskott. Det är först när skillnaden mellan<br>högsta för alla gällande och det för den pensionsberättigade beräknade<br>högsta SGA är bortreducerad som en reell reduktion av hans eller hennes<br>grundavdrag sker. Dock gäller ett allmän förbehåll att SGA inte kan vara<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>157</p>
<p>högre än den pension som betalas ut och som också påverkar avdraget, Prop. 1999/2000:91<br>exempelvis folk- och tilläggspension.</p>
<p>Genom att de i dag mer förmånliga skattebestämmelsema för pensionä-<br>rer inte kommer att finnas kvar, skulle en avräkning av garantipensionen<br>motsvarande den som i dag gäller för folkpension, för de som redan upp-<br>bär folkpension i form av omställningspension, innebära att de skulle<br>kunna få sin nettopension sänkt.</p>
<p>Eftersom det är regeringens utgångspunkt att övergångsbestämmelserna<br>skall utformas på sätt så att den som vid ikraftträdandet redan uppbär<br>efterlevandepension skall få vidkännas anpassningen av efterlevandepen-<br>sioneringen till det reformerade ålderspensionssystemet i så liten omfatt-<br>ning som möjligt, anser vi att en försämring som nyss beskrivits inte kan<br>accepteras. För att lösa detta har regeringen funnit att minskningen av<br>garantipensionen måste göras på ett annat sätt än som gäller i dag, dvs.<br>avkortningen på grund av bristande bosättningstid eller färre än 30 år med<br>pensionspoäng måste ske med ett lägre belopp. Detta görs lättast genom<br>att garantipensionens basnivå och avtrappningsintervall, i stället för att<br>den kvotdelsberäknas, minskas med en viss procentsats för varje år om<br>understiger 40 respektive 30 år.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att om den avlidnes faktiska eller den fram-<br>tida beräknade bosättningstiden i Sverige, understiger 40 år skall, garan-<br>tipensionens basnivå och avtrappningsintervall minskas med 1,0 % för<br>vaije år som understiger 40 år innan avräkning mot omställningspension-<br>en görs. Om garantipensionen istället skall baseras på grundval av den<br>avlidnes tillgodoräknade år med pensionspoäng för tilläggspension, och<br>den avlidne inte kan tillgodoräknas 30 år med faktiska eller antagna pen-<br>sionspoäng, skall garantipensionens basnivå och avtrappningsintervall<br>istället minskas med 1,8 % för varje år som understiger 30. Härigenom<br>kommer personer som vid ikraftträdandet redan uppbär omställningspen-<br>sion i huvudsak inte att vidkännas någon sänkning av utgående pension.<br>Motsvarande regler föreslås också gälla för kvinnor som har rätt till<br>änkepension på grund av dödsfall före år 2003 och personer som antingen<br>beviljats särskild efterlevandepension före år 2003 eller vars rätt till<br>särskild efterlevandepension uppkommit före år 2003.</p>
<p>Utbetalning av pension, m.m.</p>
<p>De föreslagna reglerna kommer att innebära att den del av omställ-<br>ningspensionen som efter ikraftträdandet kommer att bestå av tilläggs-<br>pension beräknad enligt bestämmelserna i AFL bör exporteras oavsett i<br>vilket land den efterlevande är bosatt och oavsett den efterlevandes med-<br>borgarskap. Detsamma bör gälla för motsvarande antal 30-delar av 90-<br>procentstillägget. Till den del tillägget är 40-delsberäknat, skall det<br>emellertid enligt huvudregeln kunna utbetalas endast så länge den efter-<br>levande är bosatt i Sverige. Denna regel kommer emellertid inte att kunna<br>upprätthållas i förhållande till annat EU/EES-land. Om den efterlevande<br>är bosatt eller bosätter sig i ett annat medlemsland skall, alltså ett 30-dels-<br>eller 40-delsberäknat tillägg, jämte garantipension, betalas ut i samma<br>omfattning som om den efterlevande varit bosatt i Sverige.</p>
<p>158</p>
<p>Enligt nuvarande regler finns möjlighet att i vissa fall efter dispens be-<br>tala ut folkpension till bl.a. en efterlevande som har börjat uppbära sådan<br>pension, även om rätten till folkpension skulle upphöra till följd av bo-<br>sättning utomlands. Motsvarande bestämmelse har förts in i SofL. Som<br>redovisats i avsnitt 9.5. gör regeringen den bedömningen att garantipen-<br>sion till omställningspension skall föras in i SofL såsom en bosättnings-<br>baserad förmån. Härav kommer då att följa att bestämmelserna i nämnda<br>lag om utbetalning m.m. vid utlandsvistelse skall gälla även för garanti-<br>pension. På samma sätt som garantipension till omställningspension under<br>vissa närmare angivna förutsättningar skall betalas ut utomlands, kommer<br>även 90-procentstillägget, till den del det har beräknats på den avlidnes<br>bosättningstid i Sverige, att omfattas av dispensregeln i SofL. Nödvändiga<br>ändringar i SofL kommer regeringen att återkomma till i en senare<br>proposition.</p>
<p>Bostadstillägg till omställningspension</p>
<p>Vad regeringen anfört i avsnitt 9.4.1 om BTP till omställningspension<br>som kommer att beviljas på grund av dödsfall efter utgången av år 2002<br>har, enligt regeringens bedömning, bärighet även avseende BTP till om-<br>ställningspension som beviljats eller kommer att beviljas på grund av<br>dödsfall före den 1 januari 2003. Regeringen lämnar därför nu inte något<br>förslag angående BTP till efterlevande som beviljats eller kommer att<br>beviljas omställningspension på grund av dödsfall före den 1 januari<br>2003.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<h2>10 Särskild efterlevandepension och<br>garantipension</h2>
<h3>10.1 Avveckling av särskild efterlevandepension för<br>framtiden</h3>
<p>Regeringens förslag: Efter utgången av år 2002 skall särskild efter-<br>levandepension inte kunna beviljas.</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer inte överens med regeringens förslag.<br>Utredningen föreslog att särskild efterlevandepension skulle kunna be-<br>viljas även efter ikraftträdandet av det anpassade efterlevandepensions-<br>systemet enligt regler som i huvudsak stämmer överens med nuvarande<br>bestämmelser. Dock ansåg utredningen att särskild efterlevandepension<br>skulle avskaffas för framtiden men ansåg sig förhindrad att lämna ett så-<br>dant förslag.</p>
<p>159</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser och organisationer Prop. 1999/2000:91<br>som har yttrat sig över förslaget anser att förmånen bör avskaffas eller att<br>frågan härom bör utredas vidare. Härvid har synpunkter framförts som att<br>om avsaknaden av förvärvsmöjligheter beror på medicinska orsaker bör<br>frågan lösas inom förtidspensioneringen och om den beror på andra or-<br>saker bör den kunna lösas inom ramen för arbetslöshetsförsäkringen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Särskild efterlevandepension kan i<br>dag utges om villkoren för rätt till omställningspension är uppfyllda och<br>den efterlevande alltsedan makens död haft svårigheter att försörja sig<br>själv. Den särskilda efterlevandepensionen utges först efter det att rätten<br>till omställningspension inklusive förlängd sådan upphört. En ytterligare<br>förutsättning för rätt till särskild efterlevandepension är att den efter-<br>levandes möjlighet att bereda sig inkomst genom ett för denne lämpligt<br>arbete är nedsatt med minst en fjärdedel alltsedan makens död och att<br>nedsättningen beror på arbetsmarknadsmässiga skäl, nedsatt hälsa eller<br>annan därmed jämförlig omständighet samt kan antas vara inte endast<br>kortvarig. Nedsättning skall således ha bestått i princip oavbrutet fram till<br>den tidpunkt då rätten till omställningspension upphör, dvs. då rätten till<br>särskild efterlevandepension inträder. Det skall alltså finnas ett samband<br>mellan dödsfallet och de svårigheter som den efterlevande har att på egen<br>hand svara för sin försörjning. Även en person, som inte hade någon egen<br>förvärvsinkomst före makens död och då inte heller uppfyllde kraven för<br>rätt till förtidspension eller annan liknande ersättning kan emellertid efter<br>makens död komma att bli berättigad till särskild efterlevandepension.</p>
<p>Vid bedömningen av om förvärvsförmågan är nedsatt skall beaktas den<br>efterlevandes möjlighet att bereda sig inkomst genom sådant arbete som<br>motsvarar hans eller hennes krafter och färdigheter och som rimligen kan<br>begäras med hänsyn till utbildning och tidigare verksamhet samt ålder,<br>bosättningsförhållanden och andra därmed jämförliga omständigheter.<br>Något medicinskt kriterium motsvarande det som uppställs för rätt till<br>förtidspension finns således inte för rätt till särskild efterlevandepension.<br>Däremot fordras i princip att de svårigheter som pensionen avser att av-<br>hjälpa uppkommit som en följd av dödsfallet.</p>
<p>Särskild efterlevandepension kan utges som hel pension, tre fjärdedels<br>pension, halv pension eller en fjärdedels pension. Rätten till särskild<br>efterlevandepension upphör när den efterlevande fyller 65 år eller dess-<br>förinnan böljar ta ut ålderspension. Förmånen kan begränsas till viss tid<br>och skall under alla förhållanden omprövas minst en gång vart tredje år.<br>Omprövningen får emellertid inte medföra höjning av beviljad särskild<br>efterlevandepension.</p>
<p>Kartläggning och statistik</p>
<p>Såväl utredningen som flertalet av remissinstanserna har påtalat att reger-<br>ingen bör överväga möjligheten att för framtiden avskaffa den särskilda<br>efterlevandepensionen. Härvid har främst framförts synpunkter om att de<br>problem som är orsaken till att förmånen utges snarare bör lösas inom<br>ramen för arbetslöshetsförsäkringen eller förtidspensioneringen. För att<br>kunna ta ställning till om ett avskaffande av särskild efterlevandepension</p>
<p>160</p>
<p>för framtiden kan ske måste man ställa sig frågan i vilken situation den Prop. 1999/2000:91<br>enskilde personen befinner sig i vid beviljande av förmånen. Mot denna<br>bakgrund har regeringen gett Riksförsäkringsverket (RFV) i uppdrag att<br>göra en kartläggning och analys av den särskilda efterlevandepensionen.</p>
<p>Av RFV:s kartläggning, daterad den 26 augusti 1999, framgår att i juni<br>år 1999 hade 99 personer beviljats särskild efterlevandepension. Vid kart-<br>läggningen har RFV emellertid granskat 93 personer, eftersom det i sex<br>ärenden bl.a. saknas erforderliga uppgifter för att granskning skall vara<br>möjlig. Av dessa 93 personer är 21 män och 72 kvinnor. 65 personer är<br>födda år 1949 eller tidigare och resterande eller 28 personer är födda<br>mellan åren 1950 och 1969. Det är således en liten grupp som har rätt till<br>särskild efterlevandepension, varav många vid ett ikraftträdande av ett<br>anpassat efterlevandepensionssystem år 2003 kommer att ha fyllt 65 år.<br>Antalet beviljade pensioner har emellertid successivt ökat sedan för-<br>månens tillkomst år 1990. År 1995 fanns endast 56 personer som uppbar<br>särskild efterlevandepension. Sannolikt kommer antalet ansökningar om<br>särskild efterlevandepension att under ytterligare ett par år komma att öka.</p>
<p>Flertalet av de personer som uppbär särskild efterlevandepension är<br>lågutbildade och saknar i princip anknytning till arbetslivet. Endast ett<br>fåtal personer har högskoleutbildning och de flesta har enbart genomgått<br>grundskola. Vissa personer saknar också svensk utbildning.</p>
<p>I hela gruppen är den främsta orsaken till beviljad pension att de aldrig<br>har förvärvsarbetat eller inte arbetat under flera år före det att särskild<br>efterlevandepension beviljades, i kombination med ålder och utbildning.<br>Ett inte litet antal personer har också som delorsak beviljats särskild<br>efterlevandepension på grund av medicinska skäl.</p>
<p>Av kartläggningen går att utläsa att i många fall utgör den särskilda<br>efterlevandepensionen en icke oväsentlig inkomst. Endast ett fåtal perso-<br>ner har egen arbetsinkomst. En tredjedel av gruppen har egna tillgångar<br>som ligger över 10 000 kr. I ett fåtal ärenden utges vid sidan om särskild<br>efterlevandepension bl.a. tjänstepension, privat pensionsförsäkring, ar-<br>betslöshetsersättning och kompletterande socialbidrag.</p>
<p>Särskild efterlevandepension för framtiden</p>
<p>Av RFV:s kartläggning och analys kan konstateras att de som i dag upp-<br>bär särskild efterlevandepension och sannolikt även de som framöver<br>kommer att ansöka om sådan pension är i behov av förmånen på grund av<br>att de saknar möjlighet till eget förvärvsarbete. Detta torde såväl i dag<br>som för framtiden ha sin orsak i bristande utbildning. Frågan är då om det<br>inom en anpassad efterlevandepensionering skall finnas en förmån som<br>främst är att beteckna som en arbetsmarknadsmässig försäkring.</p>
<p>I samband med införandet av den särskilda efterlevandepensionen år<br>1990 fastställdes att förmånen skulle vara en subsidiär förmån till andra<br>former av stöd som kan utges till den efterlevande, t.ex. förtidspension,<br>sjukbidrag, arbetslöshetsstöd och vissa utbildningsbidrag. I förarbetena till<br>lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring<br>(propositionen Reformering av den allmänna försäkringens efter-<br>levandeförmåner m.m. (prop. 1987/88:171)) har noga betonats att denna</p>
<p>6 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 91</p>
<p>efterlevandepensionsform skall vara subsidiär även i förhållande till av-<br>hjälpande arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Den efterlevande skall i<br>första hand beredas hjälp till sin framtida försöijning genom vidareut-<br>bildning eller andra arbetsmarknadsmässiga insatser. Endast i de fall<br>sådana åtgärder framstår som utsiktslösa eller inte leder till önskat resul-<br>tat, skall denna pensionsform träda in som ett skyddsnät. Mot vad som<br>ovan redovisats ifrågasätter regeringen om det finns skäl att även i fram-<br>tiden ha en pensionsform motsvarande den nuvarande särskilda efter-<br>levandepensionen.</p>
<p>Det är enligt regeringens uppfattning naturligt att efterlevandepen-<br>sioneringen skall träda in med ekonomiskt bistånd i situationer som för<br>den efterlevande typiskt sett är förenade med såväl ekonomiska<br>svårigheter som problem på det mer personliga planet. I fall där den<br>efterlevande har den faktiska vårdnaden om bam under viss ålder har vi<br>ansett detta hjälpbehov vara särskilt accentuerat. Vi ifrågasätter emellertid<br>om det, utöver redovisade pensionsförmån i form av omställningspension.<br>inom efterlevandepensioneringen skall finnas ytterligare en förmån sådan<br>som dagens särskilda efterlevandepension. Enligt regeringens uppfattning<br>är det mindre välmotiverat att ha bestämmelser som syftar till att ge efter-<br>levande med egna försörjningssvårigheter en pension i händelse av<br>makens dödsfall. Samma skydd finns inte för personen i fråga innan<br>maken avlider och motsvarande förmån finns inte heller för t.ex. från-<br>skilda makar. Det mest adekvata bör vara att lösa dessa i huvudsak ar-<br>betsmarknadsmässiga problem genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder.<br>För det fall arbetsoförmågan i stället har sin gmnd i medicinska skäl torde<br>frågan lämpligen behandlas inom ramen för förtidspensioneringen. Att ha<br>kvar en sådan förmån som den särskilda efterlevandepensionen inom<br>ramen för efterlevandepensioneringen synes också strida mot de ren-<br>odlingstankar som finns på socialförsäkringsområdet och som t.ex.<br>innebär att andra omständigheter än medicinska kriterier numera endast i<br>undantagsfall skall läggas till grund för bedömningen av rätt till sjuk-<br>penning, förtidspension och sjukbidrag. Den särskilda efterlevandepen-<br>sionen i sin nuvarande utformning torde även strida mot den arbetslinje<br>som på senare tid genomsyrat de sociala förmånsbestämmelsema.</p>
<p>Det är således regeringens uppfattning att en förmånsform som den<br>särskilda efterlevandepensionen inte bör finnas inom efterlevandepen-<br>sioneringen och att den särskilda efterlevandepensionen bör avskaffas.<br>Eftersom flertalet av de personer som skulle kunna komma att beviljas<br>särskild efterlevandepension i framtiden, enligt den analys som har gjorts,<br>kommer att vara relativt unga torde det finnas goda möjligheter att dessa<br>genom stöd till fortsatt utbildning kan komma ut i förvärvslivet och<br>genom egen arbetsinkomst kunna försörja sig. Det är regeringens upp-<br>fattning, vilket även gäller inom ohälsoförsäkring, av vikt att arbetet in-<br>riktas på att alla personer skall ges möjlighet att komma ut i arbetslivet<br>och inte skall behöva leva på stöd från samhället.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att särskild efterlevandepension skall av-<br>skaffas för framtiden.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>162</p>
<h3>10.2 Övergångsbestämmelser</h3>
<h4>10.2.1 Rätten till och beräkningen av särskild</h4>
<h4>efterlevandepension, m.m.</h4>
<p>Regeringens förslag: Den som vid utgången av år 2002 uppbär eller<br>då är berättigad till särskild efterlevandepension skall ha fortsatt rätt till<br>sådan pension fram till 65 års ålder eller till dess rätten på annat sätt<br>upphör.</p>
<p>Särskild efterlevandepension skall, på samma sätt som omställ-<br>ningspension som beviljats på grund av dödsfall som inträffat före<br>ikraftträdandet, bestå av en del som grundar sig på den avlidnes till-<br>godoräknade pensionspoäng för tilläggspension och ett 90-procents-<br>tillägg och skall beräknas på samma sätt. Utgående partiell särskild<br>efterlevandepension skall dock vid ikraftträdandet räknas om genom<br>att pensionen i stället för att utges som %, */2 och <sup>l</sup>A pension skall utges<br>som 85 %, 65 % och 28 % av hel sådan pension.</p>
<p>Vid omprövning av sådan särskild efterlevandepension efter ikraft-<br>trädandet skall nuvarande regler enligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring (AFL) tillämpas. Dock skall även efter omprövning partiell<br>särskild efterlevandepension i stället för att utges som %, Yi och *4<br>pension utges som 85 %, 65 % och 28 % av hel sådan pension.</p>
<p>En sålunda beräknad pension skall efter utgången av år 2002 utbe-<br>talas som särskild efterlevandepension.</p>
<p>Till särskild efterlevandepension skall, liksom till omställningspen-<br>sion, kunna utges en garantipension. Denna garantipension skall be-<br>räknas enligt motsvarande regler som föreslås för garantipension till<br>omställningspension för den som beviljas sådan pension på grund av<br>dödsfall som inträffat före år 2003.</p>
<p>Årlig särskild efterlevandepension, beräknad på den avlidnes pen-<br>sionspoäng för tilläggspension enligt nuvarande bestämmelser och 90-<br>procentstillägg skall fr.o.m. årsskiftet 2003/2004 följsamhetsindexeras.</p>
<p>Garantipension till omställningspension skall räknas om i förhållan-<br>de till förändringar i det allmänna prisläget.</p>
<p>Regeringens bedömning: Frågan om efterlevande som vid ut-<br>gången av år 2002 uppbär eller då är berättigade till särskild efter-<br>levandepension jämte sådan förmån skall ha rätt till bostadstillägg till<br>pensionärer (BTP), bör behandlas i samband med den fortsatta bered-<br>ningen av betänkandet Inkomstprövning av bostadstillägg till pensio-<br>närer (SOU 1999:52).</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens<br>förslag och bedömning. Utredningen föreslog emellertid att garantipen-<br>sionen skulle beräknas från en lägre basnivå samt med en annan avtrapp-<br>ning mot tilläggspension i form av särskild efterlevandepension. Utred-<br>ningen föreslog vidare inte någon höjning av partiell särskild efterlevan-<br>depension som utgår vid ikraftträdandet eller som kan komma att utgå vid<br>omprövning efter nämnda tidpunkt. Utredningen föreslog inte heller<br>någon kompensation för de förändrade beskattningsreglerna såvitt avser<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>163</p>
<p>beräkningen av garantipension till särskild efterlevandepension vid bris- Prop. 1999/2000:91<br>tande försäkringstid.</p>
<p>Remissinstanserna: Gävleborgs läns allmänna försäkringskassa, som<br>menar att särskild efterlevandepension skall avskaffas, föreslår som över-<br>gångsbestämmelse att samtliga som i dag uppbär förmånen får behålla<br>denna till månaden före 65-årsmånaden.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag och bedömning: Vid ikraftträdandet<br>av våra förslag kommer det att finnas personer som då uppbär särskild<br>efterlevandepension eller som har rätt till särskild efterlevandepension,<br>men antingen ännu inte fått pension eller med tillämpning av bestämmel-<br>serna i 16 kap. 7a § AFL för viss tid har fått pensionen minskad eller in-<br>dragen. Av de som i juni månad år 1999 uppbar särskild efterlevandepen-<br>sion kommer ca 25 personer att vid ikraftträdandet ha fyllt 65 år, varför<br>den särskilda efterlevandepensionen då har upphört för dem. Sannolikt<br>kommer dock efter nämnda tidpunkt ytterligare ett antal personer att ha<br>beviljats sådan pension. För de personer som har beviljats eller har rätt till<br>särskild efterlevandepension före ikraftträdandet är det enligt regeringens<br>uppfattning inte rimligt att denna pension omedelbart skall upphöra att<br>utges. Regeringen föreslår därför att de som har beviljats eller annars har<br>rätt till särskild efterlevandepension före utgången av år 2002 skall ha<br>fortsatt rätt till sådan pension fram till dess att den pensionsberättigade<br>fyller 65 år eller till dess rätten till särskild efterlevandepension på annat<br>sätt upphör. Att notera i detta sammanhang är att rätt till särskild<br>efterlevandepension faktiskt skall ha förelegat före ikraftträdandet av våra<br>förslag. Det är således inte när dödsfallet inträffade som är av betydelse.<br>Som redovisats i avsnitt 10.1. inträder rätten till särskild efterlevande-<br>pension i dag först när rätten till omställningspension upphört. Vårt<br>förslag innebär således att även om dödsfallet inträffat före ikraftträdandet<br>men särskild efterlevandepension inte har beviljats på grund av att om-<br>ställningspension alltjämt utges, kan särskild efterlevandepension inte<br>beviljas efter utgången av år 2002. Detta gäller även om den efterlevande<br>med tillämpning av dagens regler skulle vara berättigad till sådan pension.</p>
<p>När det gäller frågan om hur särskild efterlevandepension, som har be-<br>viljats enligt nuvarande regler, skall beräknas efter ikraftträdandet av ett<br>anpassat efterlevandepensionssystem saknas anledning att göra andra<br>bedömningar än vad som ovan redovisats beträffande omställningspen-<br>sion i avsnitt 9.6. Särskild efterlevandepension bör således även efter<br>ikraftträdandet i huvudsak utges enligt nu gällande regler. Detta innebär<br>att sådan pension skall beräknas enligt nuvarande bestämmelser om<br>tilläggspension i form av särskild efterlevandepension i AFL och således<br>utges med samma belopp som i dag, dvs. med 40 respektive 20 % av den<br>avlidnes egenpension (exklusive det tillägg som avser kompensation för<br>nuvarande folkpension) beroende på om barnpension samtidigt utges eller<br>inte. På samma sätt som när det gäller beräkning av omställningspension<br>och änkepension i form av folkpension, bör särskild efterlevandepension i<br>form av folkpension räknas om vid ikraftträdandet. Omräkningen innebär<br>att ett belopp om 90 % av det för året gällande prisbasbeloppet läggs till<br>den del av den särskilda efterlevandepensionen som beräknats på den<br>avlidnes pensionspoäng för tilläggspension. Den sålunda beräknade</p>
<p>164</p>
<p>pensionen, bestående av tilläggspension enligt nuvarande bestämmelser<br>och 90-procentstillägget, skall fr.o.m. den 1 januari 2003 betalas ut som<br>särskild efterlevandepension. Den efterlevande skall vidare vara be-<br>rättigad till en garantipension som beräknas utifrån en basnivå om 2,15<br>gånger prisbasbeloppet. Denna basnivå minskas på grundval av den sär-<br>skilda efterlevandepensionen inklusive 90-procentstillägget i sin helhet<br>upp till 1,49 basbelopp. Om den särskilda efterlevandepensionen inklu-<br>sive tillägget överstiger denna nivå, beaktas enbart 44 % av den över-<br>skjutande delen vid minskningen av basnivån.</p>
<p>På samma sätt som föreslagits när det gäller omställningspension före-<br>slår vi att 90-procentstillägget och garantipensionen skall utges med en<br>kvotdel som svarar mot den som skulle ha legat till grund för beräkning<br>av folkpension om reglerna i 5 kap. AFL bestått. Både 90-procents-<br>tillägget och garantipensionen kan således komma att beräknas antingen i<br>förhållande till hur många år med ATP-poäng som tillgodoräknats den<br>avlidne (30-delsberäkning) eller hur många bosättningsår enligt AFL som<br>tillgodoräknats honom eller henne (40-delsberäkning). Det skall härvid<br>beaktas att regeringen föreslår att den beräkning som härvid skall göras är<br>konstruerad på ett annat sätt än vad som i dag gäller för folkpension.<br>Denna konstruktion innebär att i stället för att garantipensionen bestäms i<br>förhållande till tillgodoräknade antal bosättningsår eller antalet år med<br>tillgodoräknade pensionspoäng skall beräkningen ske genom att det från<br>en oavkortad garantipension görs avdrag med en viss procentsats be-<br>roende på hur många år den avlidne tillgodoräknats bosättning i Sverige<br>eller pensionspoäng för tilläggspension. Om den avlidne inte har tillgodo-<br>räknats 30 år med pensionspoäng skall avkortning av hel garantipension<br>göras med 1,8% för vaije år som understiger 30 år. För den som inte har<br>tillgodoräknats 40 bosättningsår skall minskningen göras med 1,0 % för<br>varje år som understiger 40. Denna minskning gäller såväl garantipen-<br>sionens basnivå som avtrappningsintervall.</p>
<p>Regeringens målsättning vid konstruktionen av bestämmelserna har<br>varit att en efterlevande som vid ikraftträdandet av våra förslag redan<br>uppbär efterlevandepension eller har rätt till sådan pension på grund av<br>dödsfall som inträffat före nämnda tidpunkt, skall få sin nya pension med<br>i huvudsak samma nettobelopp som han eller hon då hade rätt till. Av<br>denna anledning föreslår vi också vissa förändringar i sättet att beräkna<br>partiell särskild efterlevandepension.</p>
<p>Om denna alltjämt skulle utges med de andelar som gäller i dag skulle<br>flertalet efterlevande få sin pension sänkt. Detta har sin orsak i att nivån<br>på det särskilda grundavdraget för pensionärer (SGA) inte påverkas av om<br>pensionen endast utges med en viss andel utan det fastställs endast mot<br>bakgrund av faktiskt uppburen pension. Som tidigare framgått kommer de<br>särskilda skattereglerna för pensionärer inte att finnas kvar när lagen om<br>efterlevandepension och efterlevandestöd till bam träder i kraft. All<br>efterlevandepension skall således i framtiden beskattas på motsvarande<br>sätt som gäller för förvärvsinkomster. Detta innebär att den som vid<br>ikraftträdandet uppbär partiell särskild efterlevandepension skulle få sin<br>nettopension sänkt. Han eller hon har inte heller möjlighet att, såsom</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>165</p>
<p>gäller inom ålderspensioneringen, öka sin andel pension för att på så sätt<br>undvika nämnda nettosänkning.</p>
<p>Regeringen anser att denna effekt inte kan accepteras. För att undvika<br>en nettosänkning för dem som uppbär partiell särskild efterlevandepen-<br>sion föreslår vi att de olika nivåerna av partiell pension höjs. Härigenom<br>kommer nettopensionen för flertalet förmånsberättigade att stämma över-<br>ens med den pension de erhåller med tillämpning av dagens skatteregler<br>för pensionärer. Regeringen föreslår därför att vid ikraftträdandet av lagen<br>om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam skall partiell<br>särskild efterlevandepension räknas om på så sätt att % pension skall ut-<br>göra 85 % av en hel pension. Halv pension skall räknas om till 65 % och<br><sup>l</sup>A pension till 28 % av en hel särskild efterlevandepension. Denna om-<br>räkning skall även avse garantipension till särskild efterlevandepension.<br>Det saknar också betydelse om pensionen betalas ut partiellt på grund av<br>ett beslut om att sådan pension skall beviljas eller att tidigare beviljad<br>särskild efterlevandepension på grund av senare beslut har minskats för<br>viss tid eller delvis har hållits inne.</p>
<p>Rätten till särskild efterlevandepension omprövas enligt nuvarande be-<br>stämmelser i 8 kap. 10 § AFL när det finns skäl till det, dock minst en<br>gång vart tredje år. Detsamma föreslår regeringens skall gälla för dem<br>som vid ikraftträdandet uppbär särskild efterlevandepension. Vid en sådan<br>omprövning skall tillämpas samma regler som gällde för själva<br>beviljandet av särskild efterlevandepension enligt AFL. Dock skall vid<br>omprövning partiell särskild efterlevandepension i stället för att utges som<br>%, 16 och <sup>l</sup>A pension utges som 85 %, 65% och 28 % av hel sådan<br>pension. Vidare skall vid omprövning efter ikraftträdandet vid bristande<br>försäkringstid minskning ske på sätt som ovan beskrivits.</p>
<p>Indexering</p>
<p>I likhet med vad regeringen föreslagit beträffande omställningspension i<br>avsnitt 9.6, föreslår regeringen att årlig särskild efterlevandepension in-<br>klusive 90-procentstillägg skall följsamhetsindexeras och att garantipen-<br>sion skall räknas om i förhållande till förändringen i det allmänna pris-<br>läget.</p>
<p>Utbetalning av pension, m.m.</p>
<p>Vad regeringen anfört i avsnitt 9.6 om utbetalning av omställningspension<br>gäller även för utbetalning av särskild efterlevandepension jämte 90-<br>procentstillägg och garantipension till särskild efterlevandepension.</p>
<p>Bostadstillägg till särskild efterlevandepension</p>
<p>Vad regeringen anfört i avsnitt 9.6 om BTP till omställningspension för<br>personer som beviljats eller kommer att beviljas sådan pension på grund<br>av dödsfall före den 1 januari 2003, gäller även såvitt avser rätt till BTP<br>till särskild efterlevandepension.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>166</p>
<h4>10.2.2 Minsknings- och samordningsregler</h4>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Regeringens förslag: De samordningsregler som i dag gäller för rätt<br>till särskild efterlevandepension enligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring (AFL) skall alltjämt tillämpas.</p>
<p>Särskild efterlevandepension skall - både vid ikraftträdandet och vid<br>omprövning därefter - enligt samma principer som enligt dagens regler<br>minskas med andra sociala förmåner som den efterlevande uppbär vid<br>sidan av pensionen under förutsättning att denna andra förmån utges<br>för samma tid och för samma nedsättning av förvärvsmöjligheten som<br>den särskilda efterlevandepensionen. Även utländska sociala förmåner<br>skall reducera pensionen. Minskningen skall i första hand göras på<br>garantipensionen, därefter på 90-procentstillägget och sist på särskild<br>efterlevandepension i övrigt.</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens<br>förslag. Utredningen föreslog att den minskning som i förekommande fall<br>skall ske av den särskilda efterlevandepensionen skulle göras mot hela<br>den sociala förmån som den efterlevande uppbär vid sidan av pensionen<br>utan något hänsynstagande till om den avlidne endast haft ett fåtal år med<br>pensionsgrundande inkomster eller tillgodoräknad bosättningstid enligt<br>AFL.</p>
<p>Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i denna del.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I samband med införandet av den sär-<br>skilda efterlevandepensionen uttalades i betänkandet Efterlevandepension,<br>reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner (SOU<br>1987:55 s 242) och i propositionen Reformering av den allmänna försäk-<br>ringens efterlevandeförmåner m.m. (prop. 1987/88:171 s. 128) att denna<br>förmån skulle syfta till att utgöra ett skyddsnät för änkor och änklingar<br>vilkas försörjning inte kunde tillgodoses på annan väg. För särskild<br>efterlevandepension gäller därför i dag vissa bestämmelser innebärande<br>att särskild efterlevandepension inte får utges om det samtidigt utges en<br>annan förmån som har för avsikt att ersätta samma arbetsoförmåga. Vida-<br>re skall särskild efterlevandepension enligt dagens regler minskas av vissa<br>andra förmåner som utges samtidigt. Eftersom regeringen föreslår att de<br>som vid utgången av år 2002 uppbär särskild efterlevandepension skall ha<br>fortsatt rätt till sådan pension på de villkor som följer enligt dagens regler<br>anser vi inte att det finns skäl att göra någon förändring av samordnings-<br>och minskningsreglema. Eftersom folkpension avskaffas för framtiden<br>måste dock vissa justeringar göras. Nedan kommer kortfattat reglerna att<br>beskrivas varefter vi lämnar förslag till nyss nämnda justering.</p>
<p>I 8 kap. 9 § AFL regleras bl.a. att särskild efterlevandepension inte ut-<br>ges med anledning av nedsättning i förvärvsmöjlighetema för vilken den<br>efterlevande är berättigad till egenlivränta från arbetsskadeförsäkringen.<br>Härutöver finns även i 3 kap. AFL bestämmelser om samordning mellan<br>särskild efterlevandepension och sjukpenning när det gäller förutsätt-<br>ningarna för beviljande av den sistnämnda förmånen. Sålunda har en för-<br>säkrad som uppbär hel särskild efterlevandepension inte rätt till sjukpen-<br>ning. Vidare skall, om den försäkrade uppbär särskild efterlevandepen-</p>
<p>167</p>
<p>sion, vid prövningen av den försäkrades rätt till sjukpenning hans eller<br>hennes arbetsförmåga bedömas med bortseende från den nedsättning av<br>arbetsförmågan som ligger till grund för utgående pension.</p>
<p>Vidare finns det särskilda minskningsregler. Dessa innebär att om den<br>efterlevande har rätt till annan social förmån som avser att ge kompensa-<br>tion för samma nedsättning av förvärvsmöjlighetema som den särskilda<br>efterlevandepensionen skall den särskilda efterlevandepensionen minskas<br>med den andra förmånens belopp. Dessa regler finns intagna i 8 kap. 12 §<br>och 14 kap. 7 § AFL. Minskning skall därvid göras med bl.a. förtidspen-<br>sion, dagpenning från arbetslöshetskassa och vissa vuxenstudiebidrag.<br>Vid tillämpning av nämnda minskningsregel skall även beaktas utländska<br>sociala förmåner på motsvarande sätt som svenska och även dessa skall<br>således reducera den särskilda efterlevandepensionen.</p>
<p>Om den särskilda efterlevandepensionen utges med viss andel av oav-<br>kortad sådan pension till följd av bestämmelserna i 5 kap. AFL skall<br>minskningen på grund av de ovan nämnda sociala förmånerna enligt hit-<br>tillsvarande regler göras endast med hänsyn till motsvarande andel av<br>förmånen. Har den avlidne kunnat tillgodoräknas endast 30 bosättningsår<br>skall folkpension i form av särskild efterlevandepension utges med endast<br>30/40 av oavkortad sådan pension. Har den pensionsberättigade efter-<br>levande rätt till t.ex. förtidspension skall även förtidspensionen vid be-<br>räkningen reduceras med hänsyn till den avlidnes bristande anknytning,<br>dvs. med 30/40 av förmånen, innan minskning görs av den särskilda<br>efterlevandepensionen och detta oavsett att den efterlevandes förtidspen-<br>sion fastställts på grundval av hans eller hennes tillgodoräknade bosätt-<br>ningsår och eventuellt med en annan andel av oavkortad folkpension.</p>
<p>I 14 kap. 7 § AFL anges att minskningsregeln i 8 kap. 12 § AFL skall<br>gälla även i fråga om särskild efterlevandepension från tilläggspensione-<br>ringen. I detta hänseende skall vid minskningen ses till den avlidnes<br>tillgodoräknade år med pensionspoäng för tilläggspension för frågan om<br>oavkortad förmån skall minska oavkortad tilläggspension i form av sär-<br>skild efterlevandepension. Motsvarande reducering skall göras med hän-<br>syn till utländsk social förmån. I första hand skall den sociala förmånen<br>minska tilläggspensionen och först därefter folkpensionen. Regeringen<br>föreslår att de ovan beskrivna reglerna alltjämt skall tillämpas för särskild<br>efterlevandepension som har beviljats före ikraftträdandet.</p>
<p>Som nämnts i avsnitt 9 beräknas garantipensionen som den efterlevande<br>har rätt till, dels med hänsyn till den inkomstgrundade efterlevande-<br>pensionen som den efterlevande har rätt till, dels på grundval av vilken<br>försäkringstid som den avlidne kan tillgodoräknas. Vid denna beräkning<br>skall beaktas den avlidnes eventuellt bristande försäkringstid för garanti-<br>pension genom att garantipensionens basnivå och avtrappningsintervall<br>först avkortas. Därefter skall hela den inkomstgrundade pensionen be-<br>aktas vid bestämmandet av garantipensionens storlek.</p>
<p>Den sålunda framräknade särskilda efterlevandepensionen skall sedan<br>minskas med hänsyn till en social förmån som den efterlevande uppbär<br>avseende samma tid och samma nedsättning av förvärvsmöjligheten. Det<br>är vår uppfattning att även utländska sociala förmåner av motsvarande<br>slag skall beaktas i detta hänseende. Som framgått ovan minskas pension-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>168</p>
<p>en i dag med den andra förmånen med lika många andelar som pensionen Prop. 1999/2000:91<br>fastställs till. Om folkpensionen exempelvis utges med 30/40, eftersom<br>den avlidne endast tillgodoräknats 30 bosättningsår i Sverige, minskas<br>pensionen endast med 30/40 av den andra förmånen. Om hela förmånen<br>fr.o.m. ingången av år 2003 skulle samordnas med den särskilda efter-<br>levandepensionen skulle de efterlevande som uppbär partiell särskild<br>efterlevandepension komma att få sin pension sänkt. Detta är en lösning<br>som regeringen inte anser vara rimlig. Därför föreslår vi att samordningen<br>med annan förmån efter ikraftträdandet av de anpassade efterlevande-<br>pensionsreglema alltjämt skall ske enligt dagens kvotdelsberäkning. Vi<br>föreslår även att motsvarande skall gälla vid omprövning av särskild<br>efterlevandepension efter ikraftträdandet.</p>
<p>I detta sammanhang bör även ställning tas till om den särskilda efter-<br>levandepensionen skall minskas före garantipensionen till sådan pension<br>på motsvarande sätt som sker enligt nuvarande bestämmelser. Här bör<br>emellertid beaktas att garantipension till särskild efterlevandepension, till<br>skillnad från folkpension i form av efterlevandepension, utgör en utfyll-<br>nadspension och inte någon baspension. Mot denna bakgrund och med<br>beaktande av att garantipensionen enligt regeringens förslag skall finan-<br>sieras över statsbudgeten, är det enligt vår uppfattning lämpligt att låta<br>den sociala förmånen först reducera garantipensionen, därefter 90-<br>procentstillägget och sist den särskilda efterlevandepensionen i övrigt.</p>
<h2>11 Änkepension och garantipension</h2>
<h3>11.1 Inledning</h3>
<p>Som tidigare redovisats i avsnitt 6 föreslår regeringen att änkepensione-<br>ringen alltjämt skall finnas kvar och att nuvarande bestämmelser om<br>änkepensioneringen i princip förs över till den föreslagna lagen om<br>efterlevandepension och efterlevandestöd till bam.</p>
<p>I detta avsnitt föreslår regeringen att en änka som har beviljats änke-<br>pension på grund av dödsfall som inträffat före ikraftträdandet av de an-<br>passade efterlevandepensionsreglema skall ha rätt till sådan pension även<br>efter denna tidpunkt. Regeringen föreslår därvid att kvinnor som i dag<br>omfattas av övergångsreglerna till de nuvarande efterlevandepensions-<br>reglema även efter ikraftträdandet skall kunna beviljas änkepension på<br>grand av dödsfall efter utgången av år 2002 efter i princip samma regler<br>som gäller i dag.</p>
<p>I avsnittet behandlas vidare frågan om på vilket underlag den änkepen-<br>sion, som grundas på den avlidne mannens intjänade ATP-poäng<br>(tilläggspension i form av änkepension) skall beräknas och frågan om i<br>vilken mån de villkor som i dag uppställs för rätt till tilläggspension i<br>form av änkepension skall föras över till ett anpassat änkepensionssystem.<br>Lagrådet har påpekat att det i den föreslagna lagen om efterlevande-<br>pension och efterlevandestöd till bam knappast finns skäl att betona att<br>inkomstrelaterad änkepension även i framtiden skall utges som tilläggs-<br></p>
<p>169</p>
<p>pension i form av änkepension. Lagrådet menar att utformningen av den<br>föreslagna lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam -<br>till skillnad mot utformningen av det nuvarande efterlevandepensions-<br>systemet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL), där det<br>finns en grundläggande uppdelning i folkpension och tilläggspension som<br>regleras i olika delar av AFL - inte ger anledning att särskilt betona i<br>vilken form pensionsförmånen utges. Lagrådet föreslår därför att uttrycket<br>"tilläggspension i form av änkepension" byts ut mot termen änkepension.<br>Regeringen delar lagrådets uppfattning och tillgodoser lagrådets<br>synpunkt.</p>
<p>Regeringen föreslår i detta avsnitt att folkpensionsförmånema inom<br>änkepensioneringen jämte det särskilda grundavdraget (SGA) i framtiden<br>skall ersättas av en garantipension och ett tillägg till änkepensionen om<br>90 % av gällande prisbasbelopp. Därutöver lämnas förslag till under vilka<br>villkor som dessa båda förmåner skall betalas ut.</p>
<p>Regeringens utgångspunkt vid konstruktionen av garantipensionen till<br>änkepension har varit att garantipensionen, för de änkor som beviljats<br>änkepension på grund av dödsfall som inträffat före ikraftträdandet av de<br>anpassade änkepensionsreglema, så långt möjligt skall ge ett nettoutfall<br>som stämmer överens med vad dagens grundskydd ger. Vad gäller<br>garantipension till änkepension som kommer att beviljas på grund av<br>dödsfall som inträffar efter ikraftträdandet av de anpassade reglerna gör<br>sig inte detta krav gällande med samma styrka. I stället bör konstruktionen<br>av garantipensionen för dessa fall vara präglad bl.a. av de förändringar<br>som skett i samhället. Därutöver har regeringen funnit det angeläget att all<br>garantipension till efterlevandepension skall utformas på i princip samma<br>sätt.</p>
<h3>11.2 Änkepension i ett anpassat<br>efterlevandepensionssystem</h3>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Regeringens förslag: En kvinna som har beviljats eller kommer att<br>beviljas änkepension på grund av dödsfall före den 1 januari 2003<br>skall ha rätt till sådan pension även efter denna tidpunkt.</p>
<p>Änkepension skall även kunna beviljas på grund av dödsfall som<br>inträffar efter utgången av år 2002.</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Av de remissinstanser som yttrat sig över utred-<br>ningens förslag är det några som antingen generellt tillstyrker utred-<br>ningens samtliga förslag i betänkandet eller anger att de inte har några<br>invändningar mot förslagen. Jönköpings läns allmänna försäkringskassa<br>konstaterar att änkepensionerna kommer att försämras ytterligare med<br>utredningens förslag. Försäkringskassan har emellertid inget att erinra<br>mot förslaget, men ifrågasätter om det ändå inte borde gå att finna enklare<br>regeländringar än de föreslagna, vilka kommer att innebära expert-<br>handläggning på försäkringskassan. Örebro läns allmänna försäkrings-<br></p>
<p>170</p>
<p>kassa menar att det bör övervägas om änkepension till kvinnor födda år<br>1945 eller senare skall kunna nybeviljas efter ett ikraftträdande, dels på<br>grund av administrativa skäl, dels av jämställdhetsskäl eftersom endast<br>kvinnor kan beviljas förmånen. Stockholm läns allmänna försäkrings-<br>kassa anser att det är otidsenligt att ha kvar en förmån som endast kan<br>uppbäras av kvinnor och föreslår att förmånen för kvinnor födda år 1945<br>eller senare bör finnas kvar endast en begränsad tid, förslagsvis till år<br>2010.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Änkepensioneringen är tillskapad<br>under en tid då samhällsstrukturen och förvärvsförhållandena såg ut på ett<br>annat sätt än vad de gör i dag. Det fanns då ett uttalat behov av eko-<br>nomiskt bistånd för kvinnor, framför allt äldre kvinnor, som blivit änkor<br>efter en tids äktenskap.</p>
<p>Änkepension på grund av dödsfall före år 2003</p>
<p>I förarbetena till 1990 års efterlevandepensionsreform - betänkandet<br>Efterlevandepension, Reformering av den allmänna försäkringens efter-<br>levandeförmåner (SOU 1987:55) och propositionen Reformering av den<br>allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m. (prop. 1987/88.171) —<br>angavs att en viktig utgångspunkt för en reformering av efterlevande-<br>pensioneringen var att den skulle ta sikte på framtida generationer efter-<br>levande. Under reformarbetet underströks det alltså att ett reformerat<br>efterlevandepensionssystem kunde få genomslag endast för den genera-<br>tion efterlevande som vuxit upp under de samhälls- och förvärvsför-<br>hållanden som det nya efterlevandepensionssystemet arbetats fram utifrån.<br>Vidare menade man att särskild hänsyn alltjämt skulle tas till de<br>generationer där makarna i en familj ofta haft den arbetsfördelningen att<br>mannen utfört förvärvsarbete medan kvinnan skött hushållet och bamen,<br>dvs. till de generationer som inrättat sina liv efter dåvarande lagstiftning<br>och förlitat sig på att den skulle bestå. Reformtakten kom därför att be-<br>stämmas på ett sätt som gjorde att det som ansågs vara en ekonomiskt<br>svagare kategori gavs ett fortsatt ekonomiskt skydd under lång tid fram-<br>över genom änkepensioneringen.</p>
<p>Många kvinnor som i dag uppbär änkepension har under lång tid upp-<br>burit denna förmån. De har därvid inrättat sina liv härefter och förlitat sig<br>på att möjligheterna till änkepension skall bestå. Dessa kvinnor har i<br>många fall även, med hänsyn till arbetslivserfarenhet och utbildning, svårt<br>att hävda sig på dagens arbetsmarknad. Till följd härav utgör änke-<br>pensionen i många fall den huvudsakliga eller enda inkomsten för dessa<br>kvinnor.</p>
<p>Med hänsyn härtill är regeringen av den uppfattningen att de skäl som<br>låg till grund för nu gällande bestämmelser fortfarande har sådan tyngd<br>och aktualitet att det är mindre lämpligt att föreslå några mer radikala<br>förändringar av gällande bestämmelser. Därför bör endast förändringar<br>vidtas av det nuvarande regelverket som är nödvändiga för anpassningen<br>till det reformerade ålderspensionssystemet. Regeringen föreslår således<br>att de kvinnor, som vid ikraftträdandet uppbär eller kan komma att be-<br>viljas änkepension på grund av dödsfall före ikraftträdandet, skall ha fort-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>171</p>
<p>satt rätt till sådan pension också i framtiden enligt regler som i huvudsak Prop. 1999/2000:91<br>överensstämmer med nuvarande regler.</p>
<p>Änkepension på grund av dödsfall efter utgången av år 2002</p>
<p>Under reformarbetet i slutet av 1980-talet konstaterades att utvecklingen<br>på arbetsmarknaden lett till att kvinnor på ett helt annan sätt än tidigare<br>börjat förvärvsarbeta och fortsatt med detta även efter det att de ingått<br>äktenskap. Denna samhällsutveckling har fortsatt under 1990-talet. Detta<br>talar för att män och kvinnor i dag har ett mer likvärdigt behov av efter-<br>levandeskydd och leder, såsom vissa remissinstanser påpekat, fram till att<br>det kan ifrågasättas om det skall vara möjligt att kunna bevilja änkepen-<br>sioner långt in på 2000-talet. Det huvudsakliga motivet som ursprungligen<br>fanns för införandet av änkepensioneringen, nämligen att ge efterlevande<br>kvinnor möjlighet till ekonomisk försörjning om mannen avled, kan<br>således med förändringarna i samhällsstrukturen och förvärvsvillkoren<br>generellt sett sägas ha försvagats.</p>
<p>Emellertid är förhållandena alltjämt sådana att kvinnor arbetar deltid i<br>större utsträckning än män. Dessutom finns det kvinnor, företrädesvis<br>födda under 1930-talet eller början av 1940-talet, som när de bildade<br>familj påtog sig uppgiften att sköta bamen och hemmet. Dessa kvinnor<br>har inte haft samma möjligheter som sina män att i ett tidigt skede av sina<br>liv etablera sig på arbetsmarknaden eller att skaffa sig någon högre ut-<br>bildning. Enligt regeringens uppfattning är dessa kvinnor i ett större be-<br>hov av efterlevandeskydd än män i motsvarande ålder samt yngre kvinnor<br>som arbetat och utbildats på ungefär samma villkor som män. Det nu<br>anförda utgör skäl att i vart fall låta de kvinnor, som är födda under den<br>första delen av 1940-talet och tidigare, även i framtiden vara berättigade<br>till änkepension på grund av dödsfall som inträffar efter utgången av år<br>2002.</p>
<p>När det gäller yngre kvinnor bör i detta sammanhang beaktas att den<br>breda politiska överenskommelse som träffades i samband med reformar-<br>betet under 1980-talet, och som ledde fram till 1990 års efterlevandepen-<br>sionsreform, innebar att det för framtiden ansågs viktigt att även tillför-<br>säkra kvinnor som var födda år 1945 eller senare, och som skulle beviljas<br>änkepension efter år 1989, en rätt till mannens intjänade pension t.o.m. år<br>1989. Det förändrade förvärvsmönstret bland yngre kvinnor hade således<br>inte sådan bärighet att det var lämpligt att helt ta bort möjligheterna för<br>dessa kvinnor att genom änkepension få del av den pensionsrätt som deras<br>män tjänat in t.o.m. år 1989.</p>
<p>Även om det, särskilt med hänsyn till yngre kvinnor och den fortgående<br>samhällsutvecklingen, kan ifrågasättas om det även i framtiden skall<br>kunna beviljas änkepension, bör hänsyn tas till att det endast är ett tiotal år<br>sedan de nuvarande änkepensionsreglema beslutades efter ett omfattande<br>utredningsarbete och under bred politisk enighet på området. Vidare bör<br>beaktas att den huvudsakliga avsikten med de regeländringar som rege-<br>ringen i det följande föreslår är att anpassa änkepensionsbestämmelsema<br>till det reformerade ålderspensionssystemet.</p>
<p>172</p>
<p>Mot bakgrund av det anförda anser regeringen, till skillnad mot Örebro Prop. 1999/2000:91<br>läns allmänna försäkringskassa och Försäkringskassan i Stockholms län,<br>att det inte för någon åldersgrupp kvinnor finns tillräckliga skäl att helt ta<br>bort möjligheterna till beviljande av änkepension i framtiden eller att be-<br>gränsa den tid under vilken sådan pension skall kunna utges. Regeringen<br>föreslår därför att änkepension skall kunna beviljas även på grund av<br>dödsfall som inträffar efter utgången av år 2002.</p>
<h3>11.3 Änkepension</h3>
<h4>11.3.1 Den pensionsberättigade personkretsen</h4>
<p>Regeringens förslag: Den personkrets som skall ha rätt till änkepen-<br>sion skall vara densamma som enligt nuvarande regler för rätt till<br>tilläggspension i form av änkepension enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring (AFL).</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Ingen remissinstans har särskilt yttrat sig över<br>förslaget.</p>
<p>Skälen för regeringen förslag: Som tidigare framgått avskaffades i<br>princip änkepensioneringen fr.o.m. år 1990. Dock utges och beviljas<br>alltjämt änkepension både från folk- och tilläggspensioneringen enligt<br>omfattande övergångsbestämmelser. Regeringen har i avsnitt 4.4 gett en<br>översikt av övergångsbestämmelserna till AFL och de genom dessa allt-<br>jämt gällande reglerna för änkepension. Reglerna som är förhållandevis<br>komplicerade kan sammanfattas enligt följande såvitt avser tilläggspen-<br>sion i form av änkepension.</p>
<p>Änkor före år 1990</p>
<p>Kvinnor som redan den 31 december 1989 hade rätt till änkepension har<br>fortsatt rätt till sådan pension med tillämpning fullt ut av de tidigare be-<br>stämmelserna. Angående dessa bestämmelser se avsnitt 4.4.</p>
<p>Änkor efter år 1990</p>
<p>1 .Kvinnorfödda år 1944 eller tidigare</p>
<p>En efterlevande kvinna, som är född år 1944 eller tidigare, kan enligt de<br>gällande övergångsbestämmelserna ha rätt till änkepension enligt äldre<br>bestämmelser, även om dödsfallet inträffar efter den 31 december 1989.<br>En förutsättning för detta är enligt övergångsbestämmelserna att kvinnan<br>vid utgången av år 1989 var gift med mannen efter vilken änkepensionen<br>skall utges. För rätt till änkepension från tilläggspensioneringen krävs att<br>kvinnan var gift med mannen såväl senast den 31 december 1989 som vid<br>dödsfallet. Övergångsbestämmelserna avser endast att reglera om kvinnan<br>skall hänföras till det äldre regelsystemet eller om hon skall omfattas av<br>de reformerade bestämmelserna om efterlevandepension. Om kvinnan</p>
<p>173</p>
<p>sedan kan ha rätt till änkepension blir beroende av om villkoren för rätt<br>till sådan pension enligt AFL i dess lydelse före år 1990 är uppfyllda vid<br>dödsfallet. Angående dessa villkor se avsnitt 4.4.</p>
<p>2. Kvinnor födda år 1945 eller senare</p>
<p>Efterlevande kvinnor, som är födda år 1945 eller senare, omfattas av det<br>reformerade efterlevandepensionssystemet om deras make avlider efter<br>den 31 december 1989. De kan dessutom enligt övergångsbestämmelser-<br>na ha rätt till änkepension. Enligt övergångsbestämmelserna omfattas en<br>kvinna, som är född år 1945 eller senare av bestämmelserna om änkepen-<br>sion i AFL i dessas lydelse före den 1 januari 1990 under förutsättning att<br>hon skulle ha varit berättigad till änkepension om mannen hade avlidit<br>före år 1990. Som villkor för rätt till änkepension från tilläggspensione-<br>ringen gäller då att kvinnan skall ha varit gift med sin make i minst fem år<br>och att de gifte sig senast den dag mannen fyllde 60 år. Dessutom krävs<br>att kvinnan fortlöpande varit gift med mannen fram till dödsfallet. Hade<br>de inte varit gifta minst fem år den 31 december 1989 eller gifte de sig<br>efter mannens 60-årsdag omfattas änkan ändå av övergångsbestäm-<br>melserna om det fanns gemensamma bam. Barnens ålder saknar bety-<br>delse.</p>
<p>Om makarna skilt sig från varandra efter den 31 december 1989 men<br>senare på nytt ingått äktenskap omfattas änkan således inte av över-<br>gångsbestämmelserna även om äktenskapet bestått till mannens död.</p>
<p>Dessa villkor för tilläggspension tar enbart sikte på att avgöra om en<br>kvinna född år 1945 eller senare skall ha visst skydd i äldre lagstiftning<br>om änkepension eller inte. För att sådan pension skall beviljas måste de i<br>avsnitt 4.4 angivna villkoren i AFL i dess lydelse före den 1 januari 1990<br>vara uppfyllda vid dödsfallet.</p>
<p>Enligt regeringens uppfattning föreligger det inte skäl att ändra den<br>nuvarande personkretsen som är berättigad till tilläggspension i form av<br>änkepension för att anpassa regelverket till det reformerade ålderspen-<br>sionssystemet. Regeringen föreslår därför att änkepension efter ikraft-<br>trädandet som huvudregel skall kunna utges till samma personkrets som<br>enligt nuvarande regler om tilläggspension i form av änkepension. Som<br>kommer att framgå nedan i avsnitt 11.3.5 föreslår regeringen att som en<br>del av änkepensionen skall också utges ett tillägg om 90 % av prisbasbe-<br>loppet (nedan kallat 90-procentstillägget) och att det för rätt till detta<br>tillägg skall gälla delvis andra regler. 90-procentstillägget kommer, som<br>nyss nämnts, att behandlas i avsnitt 11.3.5. Avsnitt 11.3.2-11.3.4 be-<br>handlar därför endast änkepension som i dag beräknas enligt bestämmel-<br>serna om tilläggspension i form av änkepension i AFL.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>174</p>
<p>11.3.2 Beräkning av änkepension för tid före det änkan fyllt 65 år Prop. 1999/2000:91<br>för kvinnor som beviljats eller kommer att beviljas<br>änkepension på grund av dödsfall före år 2003</p>
<p>Regeringens förslag: Änkepension till kvinnor som beviljats eller<br>kommer att beviljas änkepension på grund av dödsfall före år 2003<br>skall även för tid därefter beräknas på samma sätt som i dag sker enligt<br>bestämmelserna om tilläggspension i form av änkepension i lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring (AFL).</p>
<p>För rätt till änkepension skall, liksom i dag gäller för rätt till<br>tilläggspension i form av änkepension, krävas att den avlidne<br>tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggspension i minst tre år.</p>
<p>Änkepension skall, liksom enligt nuvarande bestämmelser om<br>tilläggspension i form av änkepension, utgöra 40 % eller, om den av-<br>lidne efterlämnar bam som är berättigat till barnpension, 35 % av en<br>för den avlidne på visst sätt beräknad ålders- eller förtidspension i<br>form av tilläggspension.</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (7?FV)och Sveriges Pen-<br>sionärsförbund tillstyrker förslaget. Övriga remissinstanser har inte sär-<br>skilt kommenterat förslaget.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Vid avgörandet av hur inkomst-<br>underlaget, dvs. det underlag på vilket änkepensionen skall beräknas, för<br>de kvinnor som beviljats eller kommer att beviljas änkepension från<br>tilläggspensioneringen på grund av dödsfall före år 2003 skall vara ut-<br>format i ett framtida system, bör särskilt beaktas att det här rör sig om<br>förmåner som redan betalas ut och som i vissa fall kan ha betalats ut<br>under en längre tidsperiod. Det är därför angeläget att ett nytt system ut-<br>formas på ett sätt som i huvudsak ger samma resultat som dagens änke-<br>pensionssystem. Att över ett årsskifte ändra bestämmelserna så att änkor i<br>vissa fall kan få en kraftig höjning eller sänkning av sin utgående pension<br>är enligt regeringens uppfattning något som i görligaste mån bör und-<br>vikas. Vidare finns det anledning att välja ett inkomstunderlag som kan<br>tillämpas för alla kvinnor som har beviljats änkepension enligt gällande<br>övergångsregler före de anpassade reglernas ikraftträdande.</p>
<p>Dagens änkepensionering och dess övergångsbestämmelser är en be-<br>ståndsdel i tilläggspensionssystemet. I detta innefattas de komplexa sam-<br>ordnings- och garantiregler som ryms inom övergångsbestämmelserna<br>och som tillämpas i vissa fall efter det att kvinnan fyllt 65 år. Dessa regler<br>gäller fall där änkan är född år 1930 eller senare och har beviljats änke-<br>pension efter år 1989 (se avsnitt 11.3.4). Det bör i detta sammanhang<br>poängteras att garantiregeln endast gäller för kvinnor födda något av åren<br>1930-1944.</p>
<p>Kvinnor som har beviljats änkepension från tilläggspensioneringen före<br>år 2001 erhåller i samtliga fall tilläggspension i form av änkepension som<br>baserats på den avlidne mannens ATP-poäng, eftersom mannen avlidit<br>före det att bestämmelserna om utbetalning av reformerad ålderspension<br>trätt i kraft. Endast när änkepension beviljas på grund av dödsfall som<br></p>
<p>175</p>
<p>inträffat något av åren 2001-2002 kan det inträffa att den avlidne mannen<br>kommit att beröras av det reformerade ålderspensionsystemet. Detta<br>förhållande kommer dock, jämfört med det totala antalet änkepensioner<br>som beviljats på grund av dödsfall som inträffat före år 2003, inte att vara<br>särskilt vanligt. Med hänsyn bl.a. härtill torde det mest lämpliga vara att<br>även efter utgången av år 2002 beräkna änkepension för den nu<br>behandlade kategorin änkor på grundval av den avlidne mannens beräk-<br>nade egenpension från tilläggspensioneringen. Uppgifter härom är lätt<br>tillgängliga och vållar således ur ett administrativt perspektiv inte några<br>problem. En fortsatt tillämpning av tilläggspensionsreglema borgar även<br>för ett identiskt utfall jämfört med dagens änkepension. Som kommer att<br>framgå i avsnitt 11.3.4 innebär ett bevarande av tilläggspensionssystemet<br>även en rad fördelar vid tillämpningen av samordnings- och garantireg-<br>lema.</p>
<p>Mot bakgrund av det anförda föreslår regeringen att änkepensionen till<br>de kvinnor som beviljats eller kommer att beviljas änkepension på grund<br>av dödsfall före år 2003 även fortsättningsvis skall beräknas utifrån ett<br>underlag som baseras på den avlidne mannens intjänade eller antagna<br>ATP-poäng. Vidare föreslår regeringen att detta underlag, på samma sätt<br>som sker i dag, skall 30-delsberäknas med hänsyn till den avlidne man-<br>nens tillgodoräknade antal år med ATP-poäng och beräknas på grundval<br>av den genomsnittliga pensionspoängen för de 15 bästa poängåren. Där-<br>utöver föreslår regeringen att för rätt till änkepension skall, liksom i dag<br>gäller för rätt till tilläggspension i form av änkepension, krävas att den<br>avlidne tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggspension under minst tre<br>år.</p>
<p>Enligt den tidigare i avsnitt 11.2 omnämnda breda politiska överens-<br>kommelse som träffades i samband med reformarbetet under 1980-talet<br>ansågs det viktigt att även för framtiden tillförsäkra de kvinnor som är<br>födda år 1945 eller senare, och som skulle komma att beviljas änkepen-<br>sion efter år 1989, en rätt till mannens "intjänade" ålderspension t.o.m. år<br>1989. Med anledning härav är det endast den avlidne mannens intjänade<br>ATP-poäng fram till och med år 1989 som enligt nuvarande regler ligger<br>till grund för beräkningen av tilläggspension i form av änkepension för<br>denna kategori kvinnor. Någon antagandepoängberäkning sker alltså inte<br>för det fall mannen avlidit i förvärvsaktiv ålder efter år 1989. Mot bak-<br>grund av vad som ovan anförts beträffande vad som bör gälla för kvinnor<br>som beviljats tilläggspension i form av änkepension före år 2003, finner<br>regeringen inte skäl att förändra förutsättningarna för beräkningen av<br>änkepension för kvinnor födda år 1945 eller senare och som beviljats eller<br>kommer att beviljas änkepension under något av åren 1990-2002.<br>Regeringen föreslår således att änkepension för denna grupp änkor även<br>efter utgången av år 2002 skall beräknas på samma sätt som enligt nu-<br>varande bestämmelser om tilläggspension i form av änkepension.</p>
<p>Ersättningsnivå</p>
<p>Eftersom regeringens förslag innebär att ett med i dag identiskt underlag<br>kommer att ligga till grund för beräkningen av änkepensionen, behöver<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>176</p>
<p>några justeringar inte göras av de ersättningsnivåer som i dag gäller för Prop. 1999/2000:91<br>tilläggspension i form av änkepension. Regeringen föreslår därför att<br>änkepension för de kvinnor som beviljats eller kommer att beviljas änke-<br>pension på grund av dödsfall före år 2003 skall, liksom enligt nuvarande<br>bestämmelser om tilläggspension i form av änkepension, utgöra 40 %<br>eller, om den avlidne efterlämnar bam som är berättigat till barnpension<br>efter honom, 35 % av mannens beräknade ålders- eller förtidspension från<br>tilläggspensioneringen utan 20-delsberäkning.</p>
<p>11.3.3 Beräkning av änkepension för tid före det änkan fyllt 65 år</p>
<p>för kvinnor som kommer att beviljas änkepension på<br>grund av dödsfall efter utgången av år 2002</p>
<h4>Regeringens förslag:</h4>
<p>A. Kvinnor födda år 1944 eller tidigare som kommer att beviljas<br>änkepension på grund av dödsfall efter utgången av år 2002 skall få<br>sin änkepension beräknad utifrån ett på tilläggspension baserat<br>underlag bestående av på visst sätt en beräknad ålders- eller för-<br>tidspension.</p>
<p>För rätt till änkepension skall, liksom för rätt till tilläggspension i<br>form av änkepension enligt nuvarande bestämmelser, krävas att den<br>avlidne tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggspension under minst<br>tre år.</p>
<p>Om dödsfallet sker under den försäkrades förvärvsaktiva ålder skall<br>hänsyn även tas till antagandepoäng enligt nuvarande regler för be-<br>räkning av förtidspension och efterlevandepension med undantag av<br>att antagandepoängberäkning inte skall komma till stånd endast på<br>grund av att den avlidne vid tidpunkten för dödsfallet haft en sjukpen-<br>ninggrundande inkomst motsvarande minst ett prisbasbelopp.</p>
<p>Är den avlidne mannen född år 1954 eller senare skall den avlidne<br>mannens faktiska ATP-poäng t.o.m. år 2002 beaktas vid beräkningen<br>av änkepension. Till dessa poängtal skall i förekommande fall läggas<br>antagandepoäng för åren därefter fram t.o.m. det år den avlidne skulle<br>ha fyllt 64 år. Dessa antagandepoäng beräknas som om den avlidne<br>hade börjat uppbära förtidspension enligt nuvarande bestämmelser den<br>1 januari 2003 och som om hittillsvarande regler beträffande beräk-<br>ning av förtidspension, med ovan nämnda undantag avseende<br>sjukpenninggrundande inkomst, då fortfarande gäller.</p>
<p>B. Kvinnor födda år 1945 eller senare som beviljas änkepension på<br>gmnd av dödsfall som inträffar efter utgången av år 2002 skall, liksom<br>vid beviljande av tilläggspension i form av änkepension enligt nu-<br>varande regler på gmnd av dödsfall som inträffat efter år 1990, få<br>änkepensionen 30-delsberäknad med hänsyn till mannens t.o.m. år<br>1989 intjänade antal år med ATP-poäng. För rätt till änkepension skall,<br>liksom enligt nuvarande regler om tilläggspension i form av<br>änkepension, krävas att den avlidne tillgodoräknats pensionspoäng för<br>tilläggspension under minst tre år.</p>
<p>177</p>
<p>C. Änkepensionen skall till samtliga änkor även i fortsättningen,<br>liksom enligt nuvarande bestämmelser om tilläggspension i form av<br>änkepension, utgöra 40 % eller, om den avlidne efterlämnar bam som<br>är berättigat till barnpension, 35 % av det sålunda beräknade under-<br>laget.</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inte särskilt kom-<br>menterat denna del av förslaget. RFV, som tillstyrker förslaget, påpekar<br>emellertid att för kvinnor födda år 1944 eller tidigare som är gifta med<br>män födda år 1954 eller senare kan änkepensionen enligt utredningens<br>förslag bli lägre om mannen gör sen karriär. Detta beror enligt RFV på att<br>mannens pensionspoäng för tilläggspension bara räknas fram till och med<br>december månad år 2002. För tiden därefter räknas, oavsett när mannen<br>dör, antagandepoäng fr.o.m. den 1 januari 2003 till och med mannens 64<br>levnadsår. Försäkringskasseförbundet och Uppsala läns allmänna försäk-<br>ringskassa anser att även i de fall en avliden man född år 1954 eller sena-<br>re vid dödsfallet var gift med en kvinna född år 1944 eller tidigare skall<br>änkepensionen i framtiden beräknas genom att det på den för den avlidne<br>i det nya pensionsregistret registrerade pensionsgrundande inkomsten<br>räknas fram de ATP-poäng som den avlidne med dagens system hade fått<br>tillgodoräkna sig.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: När det gäller beviljande av änkepen-<br>sion till kvinnor som blir änkor efter utgången av år 2002 finns inte på<br>samma sätt som för flertalet av de kvinnor som blivit änkor före ikraft-<br>trädandet en naturlig anknytning till det nuvarande tilläggspensionssy-<br>stemet. De män som avlider efter år 2000 kan tillhöra den "äldre" genera-<br>tionen (personer födda år 1937 eller tidigare), mellangenerationen (per-<br>soner födda under något av åren 1938-1953) eller den "yngre" genera-<br>tionen (personer födda år 1954 eller senare) i ålderspensionshänseende.<br>Pensionsunderlaget består då av helt eller delvis olika komponenter.<br>Eftersom det reformerade ålderspensionssystemet består av en livsin-<br>komstberäknad ålderspension beräknad från den första intjänade kronan<br>skulle en tänkbar lösning vara att beräkna änkepensioner på ett underlag<br>som har anknytning till ett reformerat pensionsunderlag. Detta skulle<br>emellertid kräva en särreglering i de fall den avlidne mannen är född år<br>1937 eller tidigare. Nämnda kategori personer får nämligen sin ålders-<br>pension beräknad helt enligt tilläggspensionssystemet. En sådan lösning,<br>där man alltså för änkepensioner beviljade på grund av dödsfall som in-<br>träffar efter utgången av år 2002 väljer ett reformerat ålderspensions-<br>underlag för beräkning av änkepensionen, skulle även innebära en annan<br>konstruktion av änkepensionerna än den som föreslås gälla för änkepen-<br>sioner som har beviljats före år 2003. Mot en sådan lösning talar såväl<br>principiella som administrativa skäl. Vidare skulle detta kunna ge upphov<br>till inte obetydliga skillnader i utfallet av änkepensionen i de fall döds-<br>fallet sker strax före respektive strax efter övergången till det anpassade<br>efterlevandepensionssystemet.</p>
<p>Som redan tidigare framgått är änkepensioneringen uppbyggd med ut-<br>gångspunkt från nuvarande system med folkpension och tilläggspension.<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>178</p>
<p>Att under sådana förutsättningar helt ändra grundvalen för beräknings-<br>metodiken för tilläggspension i form av änkepension torde vara mindre<br>lämpligt. Som kommer att framgå i avsnitt 11.3.4 framstår en sådan lös-<br>ning, som den tidigare beskrivna, dessutom som mer svårhanterbar i de<br>fall samordnings- och garantireglema skall tillämpas. Dessa regler har<br>gjorts helt beroende av tilläggspensionssystemet när det gäller såväl<br>kvinnans ålderspension som mannens ålderspension och den på grundval<br>härav beräknade änkepensionen. Regeringen anser att det skulle vara för-<br>enat med betydande svårigheter att, med ett bibehållande av de syften och<br>den utformning som övergångsbestämmelserna har i dag, genomföra en<br>förändring av inkomstunderlaget beträffande tilläggspension i form av<br>änkepension för de fall där änkepension beviljas på grund av dödsfall som<br>inträffar efter utgången av år 2002. För att undvika att göra ett redan<br>tekniskt komplicerat system än mer komplicerat har regeringen funnit det<br>vara förenat med betydande fördelar att ha samma underlag för dem som<br>beviljas änkepension på grund av dödsfall som inträffar efter utgången av<br>år 2002 som för dem som redan dessförinnan böljat uppbära sådan pen-<br>sion.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att änkepension som kommer att beviljas på<br>grund av dödsfall som inträffar efter ikraftträdandet av de anpassade<br>reglerna skall beräknas på grundval av mannens intjänade ATP-poäng,<br>dvs. på samma typ av underlag som de änkepensioner i form av tilläggs-<br>pension som beviljats på grund av dödsfall som inträffat före år 2003. På<br>samma sätt som sker i dag skall detta underlag 30-delsberäknas med hän-<br>syn till den avlidne mannens tillgodoräknade antal år med pensionspoäng.<br>Liksom i dag gäller för rätt till tilläggspension i form av änkepension skall<br>för rätt till änkepension krävas att den avlidne tillgodoräknats pensions-<br>poäng för tilläggspension under minst tre år.</p>
<p>Även vid beviljande av änkepension på grund av dödsfall som inträffar<br>efter ikraftträdandet skall således mannens intjänade ATP-poäng vara<br>avgörande för pensionens storlek. Detta skapar inte några problem så<br>länge mannen tillhör den äldre generationen. I dessa fall finns uppgift om<br>mannens ATP-poäng registrerade även efter utgången av år 2000, efter-<br>som det är dessa poäng som ligger till grund för beräkningen av mannens<br>ålderspension. Detsamma gäller för män som tillhör mellangenerationen.<br>För personer i mellangenerationen registreras ATP-poäng också fullt ut.<br>Först vid ålderspensionsuttaget görs en kvotdelsberäkning av tilläggspen-<br>sionen i förhållande till vilket år mannen är född. Även här kan man så-<br>ledes på ett administrativt enkelt sätt räkna ut en tilläggspension i form av<br>änkepension baserad på befintliga ATP-poäng på samma sätt som för män<br>som tillhör den äldre generationen. Sker dödsfallet i förvärvsaktiv ålder<br>föreslår regeringen att i princip nuvarande regler för beräkning av<br>förtidspension skall tillämpas för att i förekommande fall räkna fram an-<br>tagandepoäng för tiden fr.o.m. dödsfallsåret t.o.m. det år då den avlidne<br>skulle ha fyllt 64 år. Således skall mannen kunna tillgodoräknas antagan-<br>depoäng under förutsättning att han tjänat in pensionspoäng för minst två<br>av de fyra åren närmast före dödsfallet. Däremot anser regeringen att den<br>nuvarande möjligheten att kvalificera för antagandepoängberäkning<br>genom en viss sjukpenninggrundande inkomst vid tidpunkten för döds-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>179</p>
<p>fallet inte skall få någon motsvarighet när det gäller förutsättningarna för<br>att en antagandepoängberäkning skall ske vid beräkning av änkepension.<br>Detta mot bakgrund av att det numera ofta saknas registeruppgift om ak-<br>tuell sjukpenninggrundande inkomst, eftersom det inte längre föreligger<br>någon skyldighet att anmäla ändrad inkomst till försäkringskassan. Rege-<br>ringen föreslår att antagandepoängen även storleksmässigt skall beräknas<br>enligt samma regler som gäller för närvarande. Detta innebär att om för-<br>utsättningarna för antagandepoäng är uppfyllda skall antagandepoängen<br>beräknas enligt den av två metoder som ger det för den försäkrade mest<br>förmånliga resultatet. Den ena metoden innebär att antagandepoäng be-<br>räknas motsvara medeltalet av de två högsta poängtalen under de fyra<br>åren närmast före pensionsfallet. Den andra metoden innebär att antagan-<br>depoängen beräknas på grundval av poängförvärven under samtliga år<br>fr.o.m. fyllda 16 år t.o.m. det år mannen skulle ha fyllt 64 år. Av dessa<br>poäng beräknas sedan ett genomsnitt, varvid bortses från den hälft som<br>har lägst poäng.</p>
<p>Det är först när mannen tillhör den yngre generationen och således får<br>sin ålderspension helt beräknad helt enligt reformerade ålderspensions-<br>regler som det uppstår vissa svårigheter. Dessa män har efter utgången av<br>år 2000 inte någon anknytning till tilläggspensionssystemet utan får sin<br>ålderspension beräknad enligt andra principer. Emellertid kommer, med<br>hänsyn till de för närvarande gällande reglerna för förtidspension, ATP-<br>poäng fortsättningsvis att registreras även för denna kategori män. Detta<br>beror på att de till det reformerade ålderspensionssystemet anpassade<br>förtidspensionsreglema inte kommer att träda i kraft år 2001 och inte<br>heller före de av regeringen nu föreslagna reglerna. Emellertid kommer,<br>när även de anpassade förtidspensionsreglema trätt i kraft, den nu be-<br>handlade kategorin män att inte ha någon anknytning till tilläggspen-<br>sionssystemet. Ett sätt att komma till rätta med detta problem skulle kunna<br>vara att för dessa män fortsätta att registrera ATP-poäng även för tid efter<br>utgången av år 2002. Detta skulle emellertid medföra ett inte obetydligt<br>administrativt merarbete. Man bör även hålla i minnet att sådana ATP-<br>poäng endast skulle påverka änkepensionens storlek i de fall då mannen<br>är född år 1954 eller senare och är gift med en kvinna som är född före år<br>1945. För kvinnor födda år 1945 eller senare gäller i dag och föreslås<br>gälla även fortsättningsvis (se nedan) en särskild reglering, som innebär<br>att dessa endast kan få en änkepension som är beräknad på mannens<br>intjänade ATP-poäng t.o.m. år 1989. Dessutom skall de förutsättningar<br>som uppställs för att rätt till änkepension skall föreligga, ha varit upp-<br>fyllda senast den 31 december 1989 och alltjämt vara uppfyllda vid tid-<br>punkten för dödsfallet. Man kan således räkna med att en fortsatt re-<br>gistrering av ATP-poäng för hela gruppen män födda år 1954 eller senare<br>skulle få betydelse för änkepensionsberäkning i endast ett mycket be-<br>gränsat antal fall. Med hänsyn härtill anser regeringen att en fortsatt re-<br>gistrering av ATP-poäng för denna grupp män efter utgången av år 2002<br>är mindre lämplig att föreslå.</p>
<p>Ett annat sätt, som Uppsala läns allmänna försäkringskassa påpekat,<br>skulle kunna vara att efter utgången av år 2002 beräkna änkepensionen<br>efter dessa män utifrån en fiktiv beräkning av den ATP-poäng som enligt<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>180</p>
<p>det tidigare tilläggspensionssystemet skulle tillgodoräknats den avlidne. Prop. 1999/2000:91<br>En sådan beräkning är i och för sig möjlig att göra eftersom uppgifter om<br>pensionsgrundande inkomster finns i det nya pensionsregistret. Med be-<br>aktande av vad som ovan anförts om det begränsade antalet fall en sådan<br>beräkning skulle få betydelse för, anser regeringen att ett sådant system att<br>beräkna underlaget för änkepension är mindre lämpligt att föreslå bl.a. av<br>administrativa skäl.</p>
<p>I stället föreslår regeringen att uppgifterna om ATP-poäng t.o.m. år<br>2002 för män födda år 1954 eller senare skall sparas även efter ikraft-<br>trädandet av de reformerade ålderspensionsreglema. När sedan ett döds-<br>fall inträffar skall, om förutsättningarna för änkepension är uppfyllda,<br>mannens tilläggspension per den 1 januari 2003 enligt äldre bestämmelser<br>räknas fram, som om mannen då hade erhållit hel förtidspension enligt<br>dessa bestämmelser. En sådan beräkning skall göras utifrån mannens<br>faktiska ATP-poäng t.o.m den 31 december 2002 samt, i förekommande<br>fall, tillgodoräknade antagandepoäng för tiden fr.o.m. år 2003 t.o.m. det<br>år då mannen skulle ha fyllt 64 år. Sådan antagandepoängberäkning skall<br>således göras oavsett om dödsfallet sker i förvärvsaktiv ålder eller sedan<br>mannen gått i pension.</p>
<p>Som förutsättning för antagandepoängberäkning vid det fiktiva pen-<br>sionsfallet föreslår regeringen att samma regler som ovan föreslagits för<br>antagandepoängberäkning efter män som är födda år 1953 eller tidigare<br>skall gälla även i de nu aktuella fallen. Om därvid förutsättningarna för<br>antagandepoäng är uppfyllda skall antagandepoängen beräknas enligt den<br>av två metoder som ger det för den försäkrade mest förmånliga resultatet.<br>Den ena metoden innebär att antagandepoäng beräknas motsvara medel-<br>talet av de två högsta poängtalen under de fyra åren närmast före pen-<br>sionsfallet. Den andra metoden innebär att antagandepoängen beräknas på<br>grundval av poängförvärven under samtliga år fr.o.m. fyllda 16 år t.o.m.<br>år 2002. Av dessa poäng beaktas sedan genomsnittet, varvid bortses från<br>den hälft som har lägst poäng.</p>
<p>Regeringens förslag innebär, som även RFV påpekat i sitt remissvar, i<br>denna mycket speciella situation att mannens inkomster efter utgången av<br>år 2002 helt kommer att sakna betydelse för det efterlevandepensions-<br>underlag som änkepensionen skall beräknas på grundval av. I de fall man-<br>nen har en relativt låg inkomst år 2002 och senare ökar sin inkomst<br>väsentligt, kommer det höjda inkomstläget alltså inte att påverka änke-<br>pensionens storlek, trots att dödsfallet kanske inträffar långt senare. Även<br>det motsatta förhållandet kan emellertid uppstå, dvs. att mannen år 2002<br>hade en hög inkomst och denna därefter väsentligt sänkts. Sänkningen<br>kommer då inte heller att påverka änkepensionens storlek. Med hänsyn<br>bl.a. till att man på goda grunder kan utgå från att den nu aktuella beräk-<br>ningsmodellen kommer att tillämpas endast i ett begränsat antal fall anser<br>regeringen att detta är konsekvenser som kan godtas.</p>
<p>Visserligen kan det mot det förslag till beräkningsmodell som presente-<br>rats ovan i detta avsnitt anföras kritik i det avseendet att det kan anses<br>mindre lämpligt att under relativt lång tid framöver tillämpa tilläggspen-<br>sionsregler, trots att dessa i andra sammanhang är avvecklade eller på väg<br>att avvecklas. Å andra sidan leder regeringens förslag till att man står fast</p>
<p>181</p>
<p>vid den breda politiska överenskommelse som träffades i samband med<br>nuvarande övergångsbestämmelsers tillkomst. Visserligen avser de här<br>aktuella reglerna beviljande av änkepension på grund av dödsfall efter<br>utgången av år 2002. Dessa regler måste dock, som änkepensioneringen i<br>sin helhet, ändå ses som övergångsbestämmelser. Genom regeringens för-<br>slag kommer änkepensionsreglema att tillämpas enligt sitt syfte och ge i<br>förhållande till dagens bestämmelser i huvudsak samma utfall för de<br>efterlevande kvinnorna. Dessutom har detta förslag administrativa för-<br>delar, framför allt på så sätt att samma regelsystem används både i de fall<br>änkepension beviljats före år 2003 och i de fall beviljande sker på grund<br>av dödsfall fr.o.m. detta år.</p>
<p>Kvinnor födda år 1945 eller senare</p>
<p>Som framgått ovan är det enligt nuvarande regler endast den avlidne<br>mannens intjänade ATP-poäng t.o.m. år 1989 som ligger till grund för<br>beräkningen av tilläggspension i form av änkepension vid beviljande av<br>änkepension till kvinnor födda år 1945 eller senare på grund av dödsfall<br>som inträffat efter utgången av år 1989. Regeringen anser inte att det<br>finns skäl att för denna kategori kvinnor förändra förutsättningarna för<br>beräkning av änkepensionen vid beviljande av änkepension på grund av<br>dödsfall som inträffar efter utgången av år 2002. Regeringen föreslår<br>därför att änkepension som beviljas på grund av dödsfall som inträffar<br>efter utgången av år 2002 skall beräknas på samma sätt som enligt nu-<br>varande bestämmelser om tilläggspension i form av änkepension. För att<br>kvinnor tillhörande denna grupp skall ha rätt till änkepension skall, lik-<br>som i dag gäller för rätt till tilläggspension i form av änkepension enligt<br>nuvarande bestämmelser, krävas att den avlidne tillgodoräknats pen-<br>sionspoäng för tilläggspension under minst tre år.</p>
<p>Ersättningsnivå</p>
<p>Eftersom regeringen, för beräkningen av änkepension, föreslår ett under-<br>lag som är identiskt med det underlag som ligger till grund för beräk-<br>ningen av tilläggspension i form av änkepension idag, behöver några<br>justeringar inte göras av de ersättningsnivåer som gäller i dag. Således<br>föreslår regeringen att änkepension, liksom enligt nuvarande bestämmel-<br>ser om tilläggspension i form av änkepension, skall utgöra 40 % eller, om<br>den avlidne efterlämnar bam som är berättigat till barnpension efter<br>honom, 35 % av den avlidne mannens på visst sätt beräknade egen-<br>pension från tilläggspensioneringen.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>182</p>
<p>11.3.4 Rätten till och beräkning av änkepension för tid efter det Prop. 1999/2000:91<br>att änkan har fyllt 65 år eller dessförinnan börjat uppbära<br>ålderspension</p>
<p>Regeringens förslag: Änkepension skall även utges sedan kvinnan har<br>fyllt 65 år och oberoende av om ålderspension utges vid denna tid-<br>punkt eller om sådan pension utgetts dessförinnan. Både samordnings-<br>och garantiregeln enligt nuvarande övergångsbestämmelser till lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring (AFL) skall få sin motsvarighet i<br>lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam.</p>
<p>För de änkor som är födda år 1953 eller tidigare och som beviljats<br>änkepension efter år 1989 skall samordningen ske mellan kvinnans<br>änkepension och kvinnans egen inkomstgrundade ålderspension.<br>Kvinnans ålderspension skall vid tillämpningen av samordnings- och<br>garantiregeln utgöras av inkomstgrundad ålderspension i form av<br>tilläggspension beräknad enligt 6 kap. 2 § 1 lagen (1998:674) om in-<br>komstgrundad ålderspension (LIP). Garantiregeln, som liksom enligt<br>nuvarande bestämmelser endast skall tillämpas för kvinnor som är<br>födda något av åren 1930-1944, skall tillämpas på den avlidne man-<br>nens och änkans respektive ålderspensioner beräknade enligt de<br>tidigare reglerna för tilläggspension. Samma procentsatser för garanti-<br>regeln som gäller i dag skall därvid tillämpas.</p>
<p>För kvinnor födda år 1954 eller senare skall samordningen ske<br>mellan kvinnans egen faktiska ålderspension och änkepension baserad<br>på den avlidne mannens ATP-poäng t.o.m. år 1989 med tillägg av en<br>ATP-poäng och beräknad i relevanta 30-delar.</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Stockholms läns allmänna försäkringskassa har<br>påpekat att de föreslagna beräkningarna, vilka innebär att två olika fiktiva<br>beräkningar måste göras för att få fram ett underlag för samordning och<br>beräkning av änkepension vid 65 års ålder, kommer att vara svåra att för-<br>stå och förklara för den enskilde.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Tilläggspension i form av änkepension<br>utges i dag efter det att kvinnan fyllt 65 år. Detta innebär att kvinnan kan<br>uppbära såväl änkepension som ålderspension från tilläggspensioner-<br>ingen. Det saknar betydelse om kvinnan gjort ett s.k. tidigt uttag av<br>ålderspension eller om uttag av ålderspension sker först efter det att<br>kvinnan fyllt 65 år. Folkpension i form av änkepension, och även om-<br>ställningspension eller särskild efterlevandepension från såväl folk- som<br>tilläggspensioneringen, utges dock längst till dess att den efterlevande<br>böijar uppbära ålderspension och som längst till dess att den efterlevande<br>fyller 65 år. Regeringen har, som tidigare framgått, föreslagit att mot-<br>svarande regler skall gälla för omställningspension och för de förmåner<br>som ersätter folkpensioneringen i ett anpassat efterlevandepensionssy-<br>stem. Den principiella utgångspunkten för denna reglering är att ålders-<br>pension utgör ett fullgott skydd för den efterlevande. Motsvarande skulle<br>kunna gälla även för änkepension. Emellertid är det regeringens uppfatt-<br>ning att bestämmelserna om änkepension i huvudsak skall ändras endast i<br></p>
<p>183</p>
<p>den mån det är erforderligt för att anpassa dessa bestämmelser till det<br>reformerade ålderspensionssystemet. Regeringen föreslår därför att<br>dagens bestämmelser om utbetalning av tilläggspension i form av änke-<br>pension skall gälla i ett anpassat efterlevandepensionssystem även sedan<br>kvinnan börjat uppbära ålderspension eller fyllt 65 år.</p>
<p>Enligt de övergångsbestämmelser, som beskrivits i avsnitt 4.4, som<br>gäller för de fall änkepension beviljats efter år 1989, skall det för kvinnor<br>födda år 1930 eller senare emellertid ske en samordning mellan änkans<br>egen inkomstgrundade ålderspension och den av henne uppburna änke-<br>pensionen från tilläggspensioneringen efter det att hon uppnått 65 års<br>ålder eller dessförinnan böijat uppbära ålderspension. Samordningen skall<br>således ske senast när änkan uppnått 65 års ålder oavsett om hon då tar ut<br>ålderspension eller inte. Samordningen innebär i korthet att änkan får<br>behålla endast den del av änkepensionen som överstiger hennes ålders-<br>pension. Vidare finns en garantiregel för kvinnor födda något av åren<br>1930-1944. Denna regel innebär att kvinnan, oavsett vad samordnings-<br>regeln ger för resultat, har rätt att behålla en viss andel av hennes egen<br>och mannens sammanlagda inkomstgrundade ålderspension.</p>
<p>Såväl samordnings- som garantiregeln var viktiga komponenter vid den<br>politiska överenskommelse som låg bakom beslutet om övergångsbe-<br>stämmelser vid reformeringen av efterlevandepensioneringen i slutet av<br>1980-talet. Med tillämpning av garantiregeln tillförsäkras, som nyss<br>framgått, äldre änkor en viss andel av den sammanlagda inkomstgrundade<br>ålderspensionen som skulle ha utbetalats till makarna om dödsfallet inte<br>inträffat. Regeringen finner inte skäl att ändra dessa bestämmelser, vilket<br>skulle kunna få till följd att för kvinnor som vid ikraftträdandet uppbär<br>änkepension skulle den sammanlagda pensionen minska jämfört med<br>nuvarande bestämmelser. Regeringen föreslår därför att både sam-<br>ordnings- och garantiregeln skall finnas kvar i ett anpassat efterlevande-<br>pensionssystem.</p>
<p>Fråga är emellertid hur samordnings- och garantiregeln skall harmoni-<br>seras med det reformerade ålderspensionssystemet så att utfallet för<br>änkorna blir i stort sett detsamma som enligt nuvarande bestämmelser.</p>
<p>Regeringen har, som tidigare framgått, föreslagit att änkepension allt-<br>jämt skall beräknas på den avlidnes intjänade och i förekommande fall<br>antagna pensionspoäng. Detta förhållande innebär att det för frågan om<br>samordning, liksom vid tillämpningen av garantiregeln, är nödvändigt att<br>beträffande kvinnans egen ålderspension ha ett underlag som är jämför-<br>bart med underlaget för beräkningen av änkepensionen. För kvinnor<br>födda år 1937 eller tidigare uppkommer härvidlag i princip inga problem.<br>Dessa kvinnor kommer även i framtiden att erhålla sin inkomstgrundade<br>ålderspension i form av tilläggspension. Dock kommer till denna tilläggs-<br>pension att läggas ett tillägg motsvarande folkpensionens grundbelopp,<br>eller 96 % av det första prisbasbeloppets inkomster, i aktuella 30-delar.<br>För kvinnor som är födda år 1938 eller senare och som kan få hela eller<br>viss del av sin inkomstgrundade ålderspension i form av reformerad<br>ålderspension måste emellertid andra överväganden göras.</p>
<p>Det är enligt regeringens uppfattning uteslutet att vid tillämpningen av<br>samordnings- och garantireglema utgå från änkepensionen respektive<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>184</p>
<p>mannens ålderspension, som baseras på den avlidne mannens intjänade<br>ATP-poäng, vilka i sin tur grundar sig enbart på inkomster överstigande<br>ett prisbasbelopp, och sedan jämföra dessa med änkans egen ålderspen-<br>sion, vilken kan vara beräknad från den första intjänade kronans in-<br>komster. En sådan tillämpning skulle leda till ett alltför oförmånligt re-<br>sultat för ett stort antal änkor.</p>
<p>För att komma till rätta med detta problem skulle ett alternativ kunna<br>vara att vid sammanläggningen till mannens tilläggspensionsunderlag<br>lägga en ATP-poäng som kompensation för det första prisbasbeloppets<br>inkomster. Med en sådan konstruktionen skulle emellertid kvinnan bli<br>ofördelaktigare behandlad i de fall hon tillhör mellangenerationen än i de<br>fall hon är att hänföra till den äldre eller till den yngre generationen. An-<br>ledningen härtill är att till den inkomstgrundade ålderspensionen i form av<br>tilläggspension som kvinnan uppbär görs ett tillägg om 96 % av pris-<br>basbeloppet (det s.k. folkpensionstillägget) som en kompensation för den<br>tidigare folkpensionsdelen. Eftersom detta är en betydligt högre ersätt-<br>ningssnivå än vad tilläggspensionen i sig utgör (60 % av prisbasbeloppet)<br>skulle detta medföra att kvinnan skulle få ett lägre utfall enligt garanti-<br>regeln.</p>
<p>För att komma ifrån sådana konsekvenser som de berörda skulle det<br>krävas särreglering i de fall kvinnan tillhör mellangenerationen. Detta<br>gäller såväl änkepensioner som beviljats på grund av dödsfall som in-<br>träffat före år 2003 som änkepensioner som beviljas på grund av dödsfall<br>som inträffar efter utgången av år 2002. Detta skulle i sin tur medföra<br>administrativt merarbete och komplikationer vid tillämpningen av redan<br>komplicerade bestämmelser. Av dessa skäl har regeringen stannat för att<br>inte föreslå en lösning som innebär att kvinnans faktiska ålderspension, i<br>vissa fall i kombination med ett tillägg med en ATP-poäng till mannens<br>tilläggspensionsunderlag, används vid tillämpningen av samordnings- och<br>garantireglema.</p>
<p>Regeringen föreslår i stället att beräkningsunderlaget för samtliga änkor<br>i huvudsak skall baseras på de tidigare tilläggspensionsreglema, dvs.<br>beräkningsunderlaget skall inte omfatta tillägget om 96 % av pris-<br>basbeloppet enligt LIP. Ett beräkningsunderlag konstruerat utifrån dessa<br>regler ger änkan ett rimligt och med dagens regler överensstämmande<br>utfall vid tillämpningen av övergångsbestämmelserna. Dessutom kommer<br>övergångsbestämmelserna att tillämpas enligt sitt ursprungliga syfte.</p>
<p>Enligt regeringens förslag skall varken den garantipension till änke-<br>pension som regeringen föreslår i avsnitt 11.4.1 eller det tillägg till änke-<br>pensionen, dvs. 90-procentstillägget, som regeringen föreslår i avsnitt</p>
<p>11.3.5 utges efter det att kvinnan fyllt 65 år. Änkepensionen kommer<br>därefter - liksom i dag - att bestå endast av en inkomstrelaterad del<br>beräknad på mannens intjänade och i förekommande fall antagna ATP-<br>poäng. Denna änkepension skall sedan jämföras med kvinnans egen<br>ålderspension beräknad enligt tidigare bestämmelser om tilläggspension.<br>Är den sistnämnda pensionen till sitt belopp högre än änkepensionen skall<br>någon änkepension inte utbetalas efter det att kvinnan fyllt 65 år eller<br>dessförinnan böijat uppbära egen ålderspension. Är däremot änke-<br>pensionen högre än den beräknade ålderspensionen skall mellan-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>185</p>
<p>skillnaden betalas ut som änkepension. I detta sammanhang bör påpekas<br>att för det fall kvinnan gör uttag av ålderspension före 65 års ålder skall<br>det i avsnitt 11.3.5 behandlade 90-procentstillägget inte ingå i änke-<br>pensionen vid samordningen. Även i dessa fall skall således änkepension<br>beräknad på den avlidne mannens intjänade och antagna pensionspoäng<br>jämföras med kvinnans ålderspension beräknad enligt tidigare be-<br>stämmelser om tilläggspension.</p>
<p>Vidare skall vid garantiregelns tillämpning mannens respektive kvin-<br>nans ålderspensioner, baserade på intjänade eller antagna ATP-poäng,<br>läggas samman. Av detta totalbelopp skall sedan kvinnan garanteras en<br>viss andel, på samma sätt som enligt dagens bestämmelser.</p>
<p>Frågan är då hur det skall vara möjligt att ta fram uppgifter om kvin-<br>nans ATP-poäng efter utgången av år 2002. I de fall kvinnan tillhör den<br>äldre generationen eller mellangenerationen, dvs. är född år 1953 eller<br>tidigare, möter en sådan beräkningsmodell inte något större hinder, efter-<br>som uppgifter om hennes ATP-poäng finns bevarade i befintliga register.<br>Dessa poäng ligger till grund för beräkningen av hela eller delar av kvin-<br>nans egen ålderspension. Kvinnans ATP-poäng kan således användas vid<br>den samordning som skall ske mellan hennes egen inkomstgrundade<br>ålderspension och änkepension baserad på den avlidne mannens ATP-<br>poäng. I dessa sammanhang skall till kvinnans inkomstgrundade ålders-<br>pension inte ingå något folkpensionstillägg till den framräknade ålders-<br>pensionen. I det nu berörda fallet skall änkans inkomstgrundade ålders-<br>pension, baserad endast på hennes beräknade inkomstgrundade ålders-<br>pension i form av tilläggspension, samordnas med hennes änkepension<br>som i sin tur beräknats på den avlidne mannens ATP-poäng. I båda fallen<br>skall enligt regeringens förslag bortses från det första prisbasbeloppets<br>inkomster. På samma sätt kan mannens och kvinnans samlade<br>ålderspensioner i form av tilläggspension - utan beaktande av folkpen-<br>sionstillägget - användas vid tillämpningen av garantiregeln, som gäller<br>för kvinnor födda under åren 1930-1944 och som beviljats änkepension<br>efter år 1989. Tillhör änkan mellangenerationen beaktas hennes ATP-<br>poäng fullt ut, dvs. det görs en beräkning grundad på antagandet att hon<br>skulle ha fått sin ålderspension beräknad helt på grundval av dessa. Har<br>kvinnan redan före år 2003 börjat uppbära änkepension och dessutom<br>tagit ut egen ålderspension eller fyllt 65 år är samordningen och tillämp-<br>ningen av garantiregeln redan utförd utifrån mannens och kvinnans sam-<br>lade tilläggspension i form av ålderspension.</p>
<p>Däremot uppstår vissa svårigheter i de fall kvinnan tillhör den yngre<br>generationen, dvs. är född år 1954 eller senare. För dessa kvinnor regist-<br>reras inte ATP-poäng för tid efter utgången av år 2002. Kvinnans egen<br>ålderspension kommer att fullt ut utgöras av reformerad ålderspension<br>och därigenom vara beräknad från den första intjänade kronan till skillnad<br>från den beräknade ålders- eller förtidspension för den avlidne mannen<br>som hennes tilläggspension i form av änkepension är beräknad utifrån.<br>Som vi nämnt ovan skulle en tillämpning av samordningsregeln utifrån<br>änkepensionen och kvinnans faktiska ålderspension i dessa fall innebära<br>att dessa kvinnor mera sällan skulle kunna få behålla något av<br>änkepensionen. Det skulle alltså för dessa bli ett sämre utfall än vad som<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>186</p>
<p>blir fallet med nuvarande regler. Å andra sidan bör det framhållas att det Prop. 1999/2000:91<br>även med dagens regler är relativt ovanligt att denna kategori kvinnor får<br>behålla något av änkepensionen efter det att de fyllt 65 år, eftersom änke-<br>pensionen för dem är beräknad endast på mannens intjänade ATP-poäng<br>t.o.m. år 1989.</p>
<p>Trots detta föreslår regeringen att det i dessa situationer skall göras en<br>omräkning av underlaget för beräkningen av änkepensionen, för att<br>komma till rätta med de olikheter som uppstår om man skulle jämföra<br>änkepensionen, baserad på mannens inkomster över ett prisbasbelopp,<br>med kvinnans ålderspension, beräknad från första kronan. Denna omräk-<br>ning skall ske genom att det görs ett tillägg med en ATP-poäng till man-<br>nens ATP-poäng, dock i relevanta 30-delar med hänsyn till det antal år<br>som mannen tjänat in ATP-poäng t.o.m. år 1989. På detta sätt skapar man<br>två underlag som vid tillämpningen av samordningsregeln båda baserar<br>sig på inkomster från första kronan. Någon garantiregel blir i dessa situa-<br>tioner inte aktuell att tillämpa, eftersom kvinnan är född efter år 1944.</p>
<p>Även om de föreslagna beräkningskonstruktionema, som Stockholms<br>läns allmänna försäkringskassa påpekat, för den enskilde i vissa delar kan<br>vara svårförståliga har de övervägande fördelar jämfört med andra alter-<br>nativ. Konstruktionerna ger i huvudsak ett utfall som överensstämmer<br>med vad en tillämpning av dagens övergångsbestämmelser ger. Dessutom<br>medför konstruktionerna en anpassning av reglerna till det reformerade<br>ålderspensionssystemet som ur administrativ synvinkel är att föredra.<br>Beträffande de kvinnor som erhållit änkepension före år 1990 och kvinnor<br>som är födda år 1929 eller tidigare föreslår regeringen ingen förändring i<br>förhållande till dagens regler, dvs. någon samordning mellan änkepension<br>och egen ålderspension skall inte ske för dessa kvinnor.</p>
<h4>11.3.5 Tillägg till änkepension</h4>
<p>Regeringens förslag: Till en kvinna som inte har fyllt 65 år och som<br>har rätt till änkepension skall till sådan pension utges ett tillägg om ett<br>belopp motsvarande folkpensionens grundbelopp om 90 % av pris-<br>basbeloppet (90-procentstillägg). För rätt till tillägget skall dessutom<br>krävas att änkan uppfyller kraven för rätt till garantipension till änke-<br>pension enligt föreslagna regler.</p>
<p>Uttag av ålderspension som sker före 65 års åldern skall inte påverka<br>rätten till tillägget.</p>
<p>Tillägget skall vara beroende av den avlidnes antal år med tillgodo-<br>räknade pensionspoäng för tilläggspension. För rätt till oavkortat<br>tillägg skall den avlidne ha tillgodoräknats 30 år med intjänade eller<br>antagna pensionspoäng för tilläggspension. Vidare skall för rätt till<br>tillägget krävas att den avlidne tillgodoräknats pensionspoäng för<br>tilläggspension under minst tre år. Beräkningen av antal år med in-<br>tjänade eller antagna pensionspoäng skall ske enligt samma regler som<br>skall gälla för övrig änkepension.</p>
<p>För rätt till oavkortat tillägg skall, såvida rätten till änkepension inte<br>grundar sig på sammanboende med bam under 16 år, vidare krävas att<br></p>
<p>187</p>
<p>kvinnan vid dödsfallet hade fyllt 50 år. Om så inte är fallet skall den<br>nuvarande bestämmelsen om 15-delsberäkning av folkpension i form<br>av änkepension tillämpas.</p>
<p>En kvinna som är född år 1944 eller tidigare som beviljats eller<br>kommer att beviljas änkepension på grund av dödsfall före år 2003<br>eller en änka född år 1945 eller senare som beviljats änkepension på<br>grund av dödsfall före år 1990 skall alltid vara berättigad till så stor<br>andel av tillägget som hon skulle haft rätt till i form av folkpension om<br>nuvarande regler i 5 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring<br>(AFL) alltjämt hade tillämpats. För kvinnor födda år 1945 eller senare<br>som beviljats eller kommer att beviljas änkepension på grund av<br>dödsfall efter år 1989 skall tillägget 30-delsberäknas med hänsyn till<br>den avlidne mannens antal år med tillgodoräknade ATP-poäng t.o.m.<br>år 1989.</p>
<p>Regeringens bedömning: 90-procentstillägg som beräknas med<br>hänsyn till den avlidnes antal år med tillgodoräknade pensionspoäng<br>för tilläggspension skall liksom övrig änkepension utges oavsett var<br>änkan är bosatt.</p>
<p>90-procentstillägg som efter ikraftträdandet beräknas med hänsyn till<br>den avlidnes bosättningstid i Sverige - enligt bestämmelserna i 5 kap.<br>AFL i deras lydelse före den 1 januari 2003 - skall betalas ut till änkan<br>endast om hon är bosatt i Sverige.</p>
<p>Utbetalning av ett sålunda beräknat 90-procentstillägg vid utlands-<br>vistelse och handläggningen av ärenden om sådan pensionsförmån<br>skall ske enligt bestämmelserna i socialförsäkringslagen (1999:799)<br>(SofL).</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens<br>förslag och bedömning. Utredningen föreslog dock inte att bestäm-<br>melserna i SofL skulle tillämpas såvitt avser bosättningsbaserat 90-<br>procentstillägg.</p>
<p>Remissinstanserna: Sveriges Pensionärers Riksförbund anser att det<br>med hänsyn till likformigheten mellan det reformerade ålderspensions-<br>systemet och efterlevandepensionssystemet så skall 90-procentstillägget<br>utgöras av 96 % av prisbasbeloppet i stället för 90 %. Riksförbundet anser<br>vidare att 65-årsgränsen i förmånssystemet skall slopas och ersättas med<br>annat kriterium för ändrade förhållanden, t.ex. tidpunkten från vilken<br>ålderspension utgår.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag och bedömning: Som framgått i<br>avsnitt 6 är en följd av regeringens förslag och bedömning bl.a. att<br>bestämmelserna om folkpension och reglerna om pensionstillskott måste<br>upphävas vid ikraftträdandet av det anpassade efterlevandepensions-<br>systemet. Till följd härav skall bl.a. änkepensionen beskattas enligt<br>samma regler som gäller för inkomster av arbete, vilket innebär att möj-<br>ligheten till särskilt grundavdrag för pensionärer kommer att försvinna<br>fr.o.m. taxeringsåret 2004. Det nu anförda innebär således att folk-<br>pensionsbestämmelsema kommer att avskaffas såväl för de kvinnor som<br>redan uppbär änkepension som för de kvinnor som i framtiden kommer<br>att beviljas änkepension.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>188</p>
<p>Enligt nuvarande regler utges änkepension från folkpensioneringen så Prop. 1999/2000:91<br>länge änkan inte har fyllt 65 år. Fr.o.m. den månad änkan fyller 65 år eller<br>dessförinnan tar ut ålderspension ersätts folkpensionen i form av<br>änkepension med ålderspension som i vart fall t.o.m. år 2000 betalas ut i<br>form av folkpension.</p>
<p>De nuvarande reglerna om folkpension har två delvis olika funktioner.<br>Folkpensionens ena funktion är att utgöra en ersättning för det första<br>prisbasbeloppets inkomster, för vilka tilläggspension inte tillgodoräknas.<br>Den andra funktionen är att den bosättningsbaserade folkpensionen till-<br>sammans med pensionstillskottet och SGA ger ett grundläggande skydd<br>för änkor i situationer där mannen tjänat in endast låg eller ingen<br>tilläggspension.</p>
<p>Mot bakgrund av vad som ovan anförts har regeringen övervägt olika<br>alternativ för att finna nya regler som kan ersätta folkpensionen inom<br>änkepensioneringen. Vid dessa överväganden har utgångspunkten varit att<br>i görligaste mån föra över de regler som i dag gäller till den av regeringen<br>nu föreslagna lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam<br>och därvid i huvudsak endast vidta förändringar av regelverket som är<br>föranledda av anpassningen till det reformerade ålderspensionssystemet.<br>En annan utgångspunkt har varit att de nya reglerna som skall ersätta<br>folkpensioneringen i huvudsak skall ge samma nettoutfall som enligt<br>nuvarande regler.</p>
<p>Regeringen tar först ställning till hur första prisbasbeloppets inkomster<br>skall kompenseras i ett anpassat änkepensionssystem.</p>
<p>Tillägg till änkepension</p>
<p>Enligt nuvarande regler tillgodoräknas pensionspoäng endast för in-<br>komster som överstiger ett förhöjt prisbasbelopp. Lägre inkomster under<br>ett år kompenseras genom folkpensionen, som inom ålderspensioneringen<br>uppgår till 96 % av prisbasbeloppet för en ensamstående och inom<br>änkepensioneringen till 90 % av prisbasbeloppet. Pensionsrätt inom det<br>reformerade ålderspensionssystemet grundas däremot på hela inkomsten<br>från första kronan. Ersättningsnivån är därvid densamma från första<br>kronan. Personer som är födda år 1953 eller tidigare kommer helt eller<br>delvis att få sin pension beräknad enligt nuvarande regler. För att de<br>inkomstgrundade pensionerna från de olika systemen i detta avseende<br>skall vara jämförbara måste den försäkrade som även är berättigad till<br>tilläggspension kompenseras för den folkpension som skulle ha utgetts<br>om pension i framtiden hade utbetalats enligt nuvarande regler.</p>
<p>Inom den reformerade ålderspensioneringen har kompensationspro-<br>blematiken för det första prisbasbeloppets inkomster lösts genom att man<br>till tilläggspensionen gör ett tillägg motsvarande den högre nivå som<br>folkpensionen i dag utges med, dvs. 96 % av ett prisbasbelopp för en ogift<br>pensionär och 78,5 % av ett prisbasbelopp en för gift pensionär, det s.k.<br>folkpensionstillägget. Tillägget kommer härigenom att utgöra en del av<br>tilläggspensionen. För det fall den pensionsberättigade inte är berättigad<br>till oavkortad tilläggspension kommer folkpensionstillägget att, liksom</p>
<p>189<br></p>
<p>tilläggspensionen i övrigt, 30-delsberäknas i förhållande till antalet år med<br>tillgodoräknade pensionspoäng för tilläggspension.</p>
<p>När det gäller frågan om kompensation för det första prisbasbeloppets<br>inkomster inom änkepensioneringen har regeringen stannat för en lösning<br>som motsvarar den som valts inom ålderspensioneringen, dvs. att dessa<br>inkomster skall kompenseras genom ett tillägg till änkans tilläggspension<br>i form av änkepension. Vid bedömningen av hur detta tillägg skall beräk-<br>nas bör, på samma sätt som inom ålderspensioneringen, den högre kom-<br>pensation som enligt nuvarande regler ges inom folkpensioneringen få<br>genomslag.</p>
<p>Folkpension i form av änkepension uppgår enligt nuvarande regler till<br>90 % av prisbasbeloppet. Eftersom en av regeringens utgångspunkter är<br>att föreslå förändringar av de nuvarande änkepensionsreglema som är<br>föranledda av anpassningen till det reformerade ålderspensionsystemet<br>föreligger inte skäl att, som Sveriges Pensionärers Riksförbund föreslagit,<br>höja tillägget till 96 % av prisbasbeloppet.</p>
<p>Regeringen föreslår således att det som en kompensation för det första<br>prisbasbeloppets inkomster görs ett tillägg till änkans änkepension med<br>90 % av det för år 2003 gällande prisbasbeloppet.</p>
<p>Eftersom det föreslagna tillägget utgör en kompensation för inkomster<br>som understiger ett prisbasbelopp bör det enligt regeringens uppfattning<br>krävas att den försäkrade haft inkomster som i vart fall med något belopp<br>överstiger denna nivå för att tillägget skall kunna tillgodoräknas. Om den<br>avlidne mannen före sitt frånfälle inte tjänat in någon ATP-poäng alls<br>skall därför inte något 90-procentstillägg tillgodoräknas änkan. Rege-<br>ringen förslår således att 90-procentstillägget skall utges endast om den<br>försäkrade mannen tjänat in tilläggspension före sin död. I likhet med vad<br>som gäller i dag för rätt till såväl folk- som tilläggspension skall den av-<br>lidne ha tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggspension under minst tre<br>år för att rätt till 90-procentstillägget skall föreligga.</p>
<p>I detta sammanhang bör emellertid påpekas att den som omfattas av<br>förordningen (EEG) nr 1408/71 om tillämpning av systemen för social<br>trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar<br>flyttar inom gemenskapen kommer, till följd av den s.k. sammanlägg-<br>ningsprincipen i nämnda förordning, att som kvalifikation få tillgodo-<br>räkna sig även försäkringstid som har fullgjorts i andra EU/EES-länder.<br>För att sammanläggning skall kunna ske krävs dock att pensionspoäng<br>tillgodoräknats i Sverige för minst ett år.</p>
<p>Rätt till 90-procentstillägg</p>
<p>Som framgått ovan är 90-procentstillägget enligt regeringens uppfattning<br>en del av änkepensionen som grundar sig på den avlidne mannens pen-<br>sionspoäng för tilläggspension. En förutsättning för att rätt till tillägget<br>skall föreligga bör därför vara att änkan uppfyller villkoren för rätt till<br>änkepension. Dessa villkor har redovisats i avsnitt 11.3.1. Regeringen<br>föreslår således att änkan för att vara berättigad till 90-procentstillägget<br>skall uppfylla de nuvarande villkoren för rätt till tilläggspension i form av<br>änkepension.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>190</p>
<p>Förslaget innebär bl.a. att änkan, till skillnad från vad som enligt nu-<br>varande regler gäller för rätt till folkpension i form av änkepension, måste<br>ha varit gift med den avlidne. Om kvinnan och mannen i stället varit<br>sammanboende uppkommer alltså inte någon rätt till änkepension och<br>därmed inte heller rätt till 90-procentstillägget. Det föreslagna villkoret<br>innebär alltså att änkor som enligt nuvarande regler har rätt till 30-<br>delsberäknad folkpension i form av änkepension inte automatiskt kommer<br>att bli berättigade till 90-procentstillägget.</p>
<p>Enligt regeringens uppfattning kommer detta inte att påverka storleken<br>på änkepensionen för de änkor som efter ett ikraftträdande kommer att<br>vara berättigade till garantipension till änkepension. Vem som skall ha rätt<br>till garantipension till änkepension redovisas nedan i avsnitt 11.4.2. Som<br>framgår i avsnitt 11.4.3 kommer dessa änkor inte att ha någon inkomst-<br>relaterad änkepension som trappar av basnivån på garantipensionen till<br>änkepensionen.</p>
<p>Även om 90-procentstillägget betraktas som en del av änkepensionen<br>som grundar sig på den avlidne mannens pensionspoäng för tilläggspen-<br>sion ersätter det till en viss del folkpension i form av änkepension enligt<br>nuvarande regler. För att rätt till tillägget skall uppkomma föreslår rege-<br>ringen därför att det för rätt till 90-procentstillägg också skall uppställas<br>krav på att kvinnan uppfyller villkoren för rätt till garantipension till<br>änkepension (se nedan avsnitt 11.4.2). Kvinnan måste alltså ha varit gift<br>med den avlidne vid tidpunkten för dödsfallet och vid den tidpunkten<br>även haft vårdnaden om och stadigvarande sammanbott med bam under<br>16 år eller ha fyllt 36 år och varit gift med den avlidne i minst fem år.</p>
<p>Det sålunda uppställda kravet innebär att en kvinna som enligt nu-<br>varande regler varit berättigad till tilläggspension i form av änkepension<br>men inte till folkpension inte kommer att vara berättigad till 90-<br>procentstillägget (t.ex. en kvinna som var 30 år vid makens död och som<br>inte hade några bam). Genom förslaget undviks härigenom den över-<br>kompensation i förhållande till nuvarande regler som i annat fall skulle<br>kunna uppkomma för kvinnor som inte har uppfyllt villkoren för rätt till<br>folkpension men som haft rätt till tilläggspension. En sådan änka skulle,<br>om något villkor inte hade uppställts, ha fått ett årligt tillskott med 90 %<br>av ett prisbasbelopp. En sådan konsekvens skulle, enligt regeringens<br>uppfattning, kunna te sig särskilt olämplig i de fall där kvinnan redan<br>uppbär änkepension vid ikraftträdandet och är bosatt utomlands.</p>
<p>15-delsreduktionsregeln</p>
<p>Regeringens förslag innebär att bl.a. 90-procentstillägget utgör en ersätt-<br>ning för 30-delsberäknad folkpension i form av änkepension. Nuvarande<br>folkpensionsregler innebär, som framgått i avsnitt 4.4, att det sker en re-<br>duktion av folkpension i form av änkepension i 15-delar för kvinnor som<br>vid dödsfallet är under 50 år, såvida rätten till folkpension i form av<br>änkepension inte grundar sig på sammanboende med bam under 16 år.<br>Regeringen är av den uppfattningen att motsvarande regel bör gälla även<br>beträffande beräkningen av 90-procentstillägget och såväl för de kvinnor<br>som vid ikraftträdandet redan uppbär änkepension som för beviljande av</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>191</p>
<p>änkepension därefter. Utan en sådan 15-delsberäkning skulle, på samma<br>sätt som beskrivits ovan, en överkompensation kunna uppstå i de fall en<br>kvinna enligt nuvarande regler varit berättigad till folkpension beräknad i<br>15-delar, men som annars med regeringens förslag skulle ha blivit berät-<br>tigad till ett oavkortat 90-procentstillägg. Mot bakgrund av det anförda<br>föreslår regeringen att den reduktion av folkpension i form av änkepen-<br>sion som i dag gäller för kvinnor som vid dödsfallet är under 50 år skall<br>gälla även beträffande beräkningen av 90-procentstillägget. Denna re-<br>duktion skall göras före beräkningen av änkepension på grund av den<br>avlidne mannens antal år med intjänade pensionspoäng, som nedan när-<br>mare beskrivs.</p>
<p>Rätten till oavkortat tillägg till änkepensionen</p>
<p>1. Kvinnor födda år 1944 eller tidigare</p>
<p>Det föreslagna 90-procentstillägget är en kompensation för det första<br>prisbasbeloppets inkomster och skall därför utgöra en del av änkepension-<br>en. Det förefaller därför naturligt att, precis som rätten till änkepension,<br>koppla rätten till tillägget till den avlidnes antal år med tilläggspensions-<br>poäng före sin bortgång. Därvid bör beräkningen av antal år med till-<br>godoräknade pensionspoäng eller antagna sådana poäng ske på samma<br>sätt som för övrig änkepension, dvs. beräknas i 30-delar.</p>
<p>Som framgått ovan skall 90-procentstillägget även utges till de änkor<br>som beviljats eller beviljas änkepension på grund av dödsfall före år 2003.<br>Dessa änkor kan emellertid ha fått sin folkpension beräknad på grundval<br>av den avlidne mannens bosättningstid i Sverige, eftersom det gett en<br>bättre pension. Det framstår som mindre lämpligt att förorda en lösning<br>som medför att dessa kvinnor efter utgången av år 2002 blir berättigade<br>till en lägre änkepension på grund av att 90-procentstillägget 30-<br>delsberäknas. Sistnämnda i synnerhet mot bakgrund av att en av rege-<br>ringens utgångspunkter är att anpassningen av änkepensioneringen för de<br>änkor som är berättigade till änkepension på grund av dödsfall om in-<br>träffat före ikraftträdandet i huvudsak inte skall medföra ett sämre netto-<br>utfall än enligt nuvarande bestämmelser. Dessa änkor bör därför även<br>efter ikraftträdandet kunna vara berättigade till ett 90-procentstillägg be-<br>räknat på grundval av den avlidnes bosättningstid i Sverige. Mot bak-<br>grund vad som nu redovisats föreslår regeringen att huvudregeln skall<br>vara att 90-procentstillägget skall utges i förhållande till det antal år med<br>ATP-poäng som kunnat tillgodoräknas den avlidne. Om den avlidne inte<br>kunnat tillgodoräknas 30 år med ATP-poäng skall 90-procentstillägget<br>utges med så stor andel som svarar mot förhållandet mellan antalet år för<br>vilka pensionspoäng tillgodoräknats och talet 30. Vidare föreslår rege-<br>ringen att för kvinnor födda år 1944 eller tidigare och som beviljats eller<br>kommer att beviljas änkepension på grund av dödsfall före år 2003 alltid<br>skall vara berättigade till så stor andel av 90-procentstillägget som svarar<br>mot den kvotdel med vilken folkpension i form av änkepension skulle ha<br>utgetts enligt nuvarande regler i 5 kap. AFL.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>192</p>
<p>2. Kvinnor födda år 1945 eller senare</p>
<p>Änkepension som beviljats på grund av dödsfall före år 1990</p>
<p>Dessa änkor har beviljats änkepension enligt samma regler som gäller för<br>änkor födda år 1944 eller tidigare. Enligt regeringens uppfattning före-<br>ligger inte skäl att, för änkor födda år 1945 eller senare och som beviljats<br>änkepension före år 1990, beräkna 90-procentstillägget på annat sätt än<br>vad som föreslagits skall gälla för änkor födda år 1944 eller tidigare vilka<br>beviljas änkepension på grund av dödsfall som har inträffat före år 2003.<br>Regeringen föreslår således att en änka född år 1945 eller senare som<br>beviljats änkepension på grund av dödsfall före år 1990 skall fr.o.m. år<br>2003 få 90-procentstillägget beräknat enligt samma regler som föreslås<br>för änkor födda är 1944 eller tidigare.</p>
<p>Änkepension som beviljats eller kommer att beviljas på grund<br>av dödsfall efter utgången av år 1989</p>
<p>Enligt den tidigare nämnda överenskommelsen (se bl.a. avsnitt 11.2) som<br>träffades i samband med 1990 års reformering av efterlevandepensione-<br>ringen, ansågs det viktigt att även för framtiden tillförsäkra kvinnor som<br>är födda år 1945 eller senare och som skulle komma att beviljas änkepen-<br>sion på grund av dödsfall efter utgången av år 1989 en rätt till mannens<br>intjänade pension t.o.m. år 1989 såvitt avser den på tilläggspension base-<br>rade änkepensionen, men även på motsvarande beräkningsgrunder för det<br>första prisbasbeloppets inkomster.</p>
<p>En kvinna som är född år 1945 eller senare och som beviljats änkepen-<br>sion på grund av dödsfall efter utgången av år 1989 har således rätt till<br>folkpension i form av änkepension i förhållande till det antal år som den<br>avlidne mannen har tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggspension<br>fram t.o.m. år 1989. Har mannen vid denna tidpunkt tillgodoräknats pen-<br>sionspoäng för minst 30 år, har änkan rätt till oavkortad folkpension. I<br>annat fall utges pension med så stor andel av den sålunda beräknade<br>änkepensionen som svarar mot förhållandet mellan det antal år för vilka<br>pensionspoäng har tillgodoräknats vid utgången av år 1989 och talet 30.</p>
<p>Änkepension till dessa kvinnor kom även att omfatta folkpension i form<br>av pensionstillskott, rätt till SGA samt också bostadstillägg till pen-<br>sionärer (BTP).</p>
<p>På samma sätt som föreslagits ovan, skall 90-procentstillägget beräknas<br>i förhållande till för den avlidne tillgodoräknade pensionspoäng för<br>tilläggspension. Emellertid skall hänsyn tas endast till tillgodoräknade<br>pensionspoäng t.o.m. år 1989. I dessa fall skall, varken för pension som<br>beviljats före eller som beviljas efter ikraftträdandet, någon beräkning i<br>förhållande till den avlidnes bosättningstid i Sverige göras. Detta kan i<br>vissa fall, på grund av en tillämpad 40-delsberäkning av den redan 30-<br>delsberäknade folkpensionen, komma att innebära en viss höjning av<br>änkepensionen. Däremot kan det aldrig innebära att summan av 90-<br>procentstillägget och garantipensionen till änkepension av denna anled-<br>ning blir lägre än den folkpension som utgetts före ikraftträdandet.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>193</p>
<p>7 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 91</p>
<p>Regeringen föreslår således att för kvinnor födda år 1945 eller senare<br>och som beviljats eller kommer att beviljas änkepension på grund av<br>dödsfall som inträffat eller inträffar efter år 1989 skall 90-procents-<br>tillägget 30-delsberäknas med hänsyn till den avlidne mannens antal år<br>med intjänade år med ATP-poäng t.o.m. år 1989.</p>
<p>Utbetalning av 90-procentstillägget, m.m. från och med den 1 januari<br>2003</p>
<p>Som framgått ovan utges änkepension från folkpensioneringen som längst<br>till dess änkan fyller 65 år. Även om 90-procentstillägget skall betraktas<br>som en del av änkepensionen utgör tillägget ersättning för folkpensionen<br>enligt nuvarande bestämmelser. För att ersättning för det första pris-<br>basbeloppets inkomster inom änkepensioneringen även i framtiden skall<br>motsvara den kompensation som i dag ges inom folkpensioneringen, bör<br>90-procentstillägget utges fram till dess änkan fyller 65 år. Vid 65 års<br>ålder kan änkan ta ut garantipension till ålderspension. Att vid sådana<br>förhållanden fortsätta att utbetala 90-procentstillägget skulle innebära att<br>änkan skulle komma att erhålla en betydligt högre pension jämfört med<br>dagens regler. För det fall änkan väljer att ta ut ålderspension före 65 års<br>ålder har änkan emellertid inte rätt till garantipension till ålderspension,<br>eftersom sådan rätt infaller först vid 65 års ålder. Att under dessa<br>förhållanden inte utge 90-procentstillägget skulle således innebära att<br>änkan skulle bli underkompenserad jämfört med dagens system. Med<br>andra ord innebär en annan ordning på utbetalning av 90-procentstillägget<br>än fram till 65 års ålder mer än en anpassning av det nuvarande<br>regelverket till det reformerade ålderspensionssystemet. Regeringen<br>föreslår således att 90-procentstillägget skall utges till dess änkan fyller 65<br>år oberoende av om änkan väljer att ta ut inkomstgrundad ålderspension<br>före 65 års ålder eller hon väljer att inte ansöka om ålderspension vid 65<br>års ålder.</p>
<p>Liksom enligt nuvarande regler idag sker med tilläggspension i form av<br>änkepension, skall änkepension utges till en änka oavsett var hon är<br>bosatt. Eftersom 90-procentstillägget utgör en del av änkepensionen och<br>enligt huvudregeln beräknas på den avlidnes antal år med tillgodoräknade<br>pensionspoäng, skall detta tillägg betalas ut i motsvarande omfattning<br>som övrig änkepension.</p>
<p>En änka som vid ikraftträdandet har rätt till änkepension på grund av<br>dödsfall som inträffat före år 2003 är - om hon är född år 1944 eller<br>tidigare eller om hon är född år 1945 eller senare och har beviljats änke-<br>pension på grund av dödsfall som inträffat före år 1990 - emellertid be-<br>rättigad till så stor andel av 90-procentstillägget som hon skulle haft rätt<br>till i form av folkpension om bestämmelserna i 5 kap. AFL, i deras lydelse<br>för den 1 januari 2003, hade tillämpats. Detta innebär att en sådan änka<br>kan vara berättigad till ett 90-procentstillägg som är baserat på den<br>bosättningstid som mannen haft i Sverige före sin bortgång. Ett sålunda<br>beräknat 90-procentstillägg saknar således anknytning till den avlidnes<br>förvärvsverksamhet. Tillägget bör därför betraktas som en bosättnings-<br>baserad förmån.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>194</p>
<p>90-procentstillägg som beräknas på nyss angivet sätt bör, i likhet med Prop. 1999/2000:91<br>vad som i dag gäller för bosättningsbaserad folkpension, betalas ut till en<br>änka endast om hon är bosatt i Sverige. Som framgår i avsnitt 12 kommer<br>emellertid även ett sådant beräknat 90-procentstillägg att kunna betalas ut<br>inom EU/EES-området.</p>
<p>I dag finns en viss möjlighet att i särskilt ömmande fall kunna betala ut<br>40-delsberäknad folkpension i form av efterlevandepension även utanför<br>EU/EES. Motsvarande bestämmelse har förts in i SofL. Som redovisas<br>nedan i avsnitt 11.4.4 kommer regeringen att föreslå att garantipension till<br>änkepension skall utgöra en bosättningsbaserad förmån enligt SofL.<br>Därigenom kommer också bestämmelserna i nämnda lag om utbetalning<br>m.m. vid utlandsvistelse att gälla även för garantipension till änkepension.<br>På samma sätt som garantipension till änkepension, under vissa i SofL<br>närmare angivna förutsättningar, skall kunna betalas ut utomlands bör<br>även 90-procentstillägg som beräknats på den avlidnes bosättningstid i<br>Sverige i motsvarande omfattning kunna betalas ut utomlands. Rege-<br>ringen anser således sammanfattningsvis att 90-procentstillägget, till den<br>del det beräknats på den avlidnes bosättningstid, liksom garantipension<br>till änkepension bör betraktas som en bosättningsbaserad förmån enligt<br>SofL. Nödvändiga ändringar i SofL till följd härav kommer regeringen att<br>återkomma till i en senare proposition.</p>
<h3>11.4 Grundskyddet inom änkepensioneringen</h3>
<h4>11.4.1 Garantipension till änkepension</h4>
<p>Regeringens förslag: Till en änka som inte har fyllt 65 år och vars<br>avlidne man inte haft pensionsgrundande inkomster eller endast haft<br>låga sådana inkomster skall en beskattningsbar garantipension till<br>änkepensionen - som skall ersätta nuvarande regler om bosättnings-<br>baserad folkpension, pensionstillskott och särskilt grundavdrag för<br>pensionärer - utges. Denna garantipension skall trappas av på visst sätt<br>mot änkepension, inklusive 90-procentstillägget, eller i vissa fall av<br>omställningspension eller särskild efterlevandepension (inklusive i<br>förekommande fall 90-procentstillägg).</p>
<p>Garantipensionen skall utges även om änkan tagit ut ålderspension<br>före 65 års ålder.</p>
<p>Beräkning av garantipension till änkepension skall, när änkan tagit<br>ut ålderspension före 65 års ålder, göras före den samordning som all-<br>tid skall ske mellan kvinnans egen ålderspension i form av tilläggs-<br>pension och hennes änkepension från tilläggspensioneringen.</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Riksförbundet för änkor, änkeman och föräldra-<br>lösa bam anser att det inte skall finnas någon fast 65-årsgräns för garanti-<br>pension till änkepension utan gränsen för när garantipension skall kunna<br>utges skall vara flexibel beroende på den enskilda änkans situation. Även<br>Sveriges Pensionärers Riksförbund anser att 65-årsgränsen skall ersättas<br></p>
<p>195</p>
<p>med annat kriterium för ändrade förmåner, t.ex. tidpunkten från vilken<br>ålderspension utgår.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Som framgått i avsnitt 11.3.5 har<br>regeringen föreslagit att den del av folkpensionen som utgör ersättning för<br>det första prisbasbeloppets inkomster skall ersättas med ett tillägg till<br>änkepensionen. Den i dag bosättningsbaserade folkpensionen inklusive<br>pensionstillskottet utgör tillsammans med SGA det egentliga grund-<br>skyddet.</p>
<p>När det gäller frågan hur ett framtida grundskydd skall utformas har<br>regeringen haft som utgångspunkt att i huvudsak endast föreslå föränd-<br>ringar av de nuvarande änkepensionsreglema som är påkallade med hän-<br>syn till anpassningen av regelverket till det reformerade ålderspensions-<br>systemet och att därvid skapa regler som i möjligaste mån ger ett oför-<br>ändrat utfall för den enskilde. En annan utgångspunkt har varit att finna<br>en lösning för änkepensioneringens grundskydd som har samma grund-<br>konstruktion som grundskyddet inom den reformerade ålderspensione-<br>ringen. En sådan konstruktion av grundskyddet inom änkepensioneringen<br>bidrar till enhetlighet mellan de olika pensionssystemen.</p>
<p>Liksom vad gäller för garantipensionen inom den reformerade ålders-<br>pensioneringen bör grundskyddet inom änkepensioneringen utges endast<br>till de änkor som har behov av ett grundskydd. Grundskyddet skall därför<br>inte såsom folkpensionen utges med ett enhetligt belopp utan avgörande<br>för om grundskyddet skall utges och storleken därav är om den efter-<br>levande har behov av ett sådant stöd. Grundskyddsförmånen bör därför<br>också på visst sätt avräknas mot änkepension eller i vissa fall av<br>omställningspension eller särskild efterlevandepension. Med hänsyn här-<br>till föreslår regeringens att det även inom änkepensioneringen tillskapas<br>en garantipension som skall ersätta nuvarande regler om bosättnings-<br>baserad folkpension, pensionstillskott och SGA.</p>
<p>Utbetalning av garantipension</p>
<p>Garantipension till änkepension skall ersätta de nuvarande änkepen-<br>sionsförmånema i form av bosättningsbaserad folkpension, pensionstill-<br>skott och SGA. Även garantipension till ålderspension avser att ersätta<br>dessa förmåner.</p>
<p>Enligt nuvarande regler har en änka rätt till änkepension från folkpen-<br>sioneringen till dess att hon uppbär folkpension i form av ålderspension,<br>dock längst till dess hon fyller 65 år. Bakgrunden till denna ordning är att<br>det inte har ansetts rimligt att en person skall erhålla ett dubbelt grund-<br>skydd från folkpensioneringen. Vid den tidpunkt som änkan har rätt till<br>och uppbär ålderspension skall denna pension i stället utgöra hennes<br>grundskyddsförmån. Regeringen anser att även i framtiden skall grund-<br>skyddet inom ålderspensioneringen utgöra den förmånsberättigades enda<br>grundskyddsförmån. Mot denna bakgrund bör garantipension till änke-<br>pension utges längst till dess att änkan börjar uppbära ålderspension.</p>
<p>I det reformerade ålderspensionssystemet skall inkomstgrundad ålders-<br>pension kunna tas ut när den pensionsberättigade fyller 61 år. Emellertid<br>kan grundskyddet i form av garantipension till ålderspension inte tas ut<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>196</p>
<p>förrän den pensionsberättigade fyller 65 år. Eftersom änkan inte kan er- Prop. 1999/2000:91<br>hålla något grundskydd inom ålderspensioneringen förrän den månad hon<br>fyller 65 år, anser regeringen att garantipension till änkepension inte<br>automatiskt bör upphöra, när änkan börjar uppbära ålderspension. En<br>sådan lösning skulle innebära att en kvinna som tar ut ålderspension vid<br>exempelvis 61 års ålder skulle komma att stå utan grundskydd under fyra<br>års tid. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att garantipension till<br>änkepension skall utges till dess änkan har rätt till garantipension till<br>ålderspension. Garantipension till änkepension skall således utges till dess<br>änkan fyller 65 år och då oavsett om hon dessförinnan tagit ut in-<br>komstgrundad ålderspension. Det saknar vidare betydelse om änkan fak-<br>tiskt ansöker om garantipension till ålderspension eller inte utan det är<br>själva rätten till sådan pension som är avgörande för hur länge garanti-<br>pension till änkepension skall utges.</p>
<p>Eftersom regeringens förslag inte innebär annat än att grundskyddet<br>inom änkepensioneringen inte skall utges under tid då grundskyddet inom<br>ålderspensioneringen kan utges, innebär vårt förslag ingen förändring i<br>sak utan utgör endast en anpassning av änkepensioneringen till det<br>reformerade ålderspensionssystemet. Att såsom Riksförbundet för änkor,<br>änkemän och föräldralösa bam föreslagit låta garantipensionen till änke-<br>pension utges även efter det att änkan fyllt 65 år, och att därvid göra en<br>behovsprövning i vaije enskilt fall, skulle innebära en utvidgning av<br>dagens bestämmelser om grundskydd inom de olika pensionssystemen.<br>Detta skulle innebära att en änka skulle erhålla en betydligt högre pension<br>än vad övriga ålderspensionsberättigade har rätt till, vare sig de är<br>ensamstående eller gifta. Det skulle dessutom innebära att betydande ad-<br>ministrativa och personella resurser togs i anspråk hos de allmänna för-<br>säkringskassorna. Även det förslag som Sveriges Pensionärsförbund<br>lämnat i sitt remissyttrande skulle innebära en ökad administration hos<br>försäkringskassan. Till detta kommer att förslaget innebär mer än en an-<br>passning av de nuvarande bestämmelserna.</p>
<p>Sammanfattningsvis föreslår regeringen att garantipension till änke-<br>pension alltid skall utges till dess änkan fyller 65 år. Rätten till garanti-<br>pension till änkepension skall kvarstå även om änkan tagit ut inkomst-<br>grundad ålderspension före 65 års ålder. Vidare skall rätten till garanti-<br>pension till änkepension inte påverkas av att änkan inte ansöker om<br>ålderspension när hon fyller 65 år, dvs. garantipension till änkepension<br>skall aldrig utges efter det att änkan har fyllt 65 år.</p>
<p>Samo rdn ingskonsekvenser</p>
<p>De nedan i avsnitt 11.4.3 föreslagna reglerna för beräkning av garanti-<br>pension till änkepension skulle, om inget annat görs, kunna leda till att<br>den minskning av änkepensionen från tilläggspensioneringen som sam-<br>ordningen med kvinnans egen ålderspension från tilläggspensioneringen<br>kan innebära kompenseras med "extra" utfyllnad i form av garantipension<br>till änkepension upp till den basnivå som regeringen föreslår att garanti-<br>pensionen skall utges från. (Garantipensionens basnivå kommer att be-<br>handla nedan i avsnitt 11.4.3.) För att detta inte skall kunna inträffa före-<br></p>
<p>197</p>
<p>slår vi att beräkningen av garantipension till änkepension vid uttag av<br>ålderspension före 65 års ålder alltid skall göras före samordningen<br>mellan kvinnans egen ålderspension från tilläggspensioneringen och hen-<br>nes änkepension från tilläggspensioneringen.</p>
<h4>11.4.2 Den pensionsberättigade personkretsen</h4>
<p>Regeringens förslag: Den personkrets som skall ha rätt till garanti-<br>pension till änkepension skall vara densamma som enligt nuvarande<br>regler för rätt till folkpension i form av änkepension. Kvinnor födda år<br>1945 eller senare skall dock vid beviljande av änkepension på grund<br>av dödsfall efter år 2003 inte ha rätt till garantipension till änkepen-<br>sion.</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Sveriges Pensionärers Riksförbund och Riksför-<br>bundet för änkor, änkemän och föräldralösa bam anser att kvinnor födda<br>år 1945 eller senare även vid beviljande av änkepension efter ikraft-<br>trädandet bör ha rätt till garantipension till änkepension.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Som tidigare framgått följer av de<br>omfattande övergångsbestämmelser som beslutades i samband med 1990<br>års efterlevandepensionsreform att de tidigare reglerna om änkepension<br>har fortsatt giltighet under en lång tidsperiod även vad gäller beviljande<br>av änkepension efter den reformerade lagstiftningens ikraftträdande den<br>1 januari 1990. Regeringen har i avsnitt 4.4 gett en översikt av övergångs-<br>bestämmelserna och de genom övergångsbestämmelserna alltjämt gällan-<br>de reglerna för änkepension, vilka medför att änkepension kan komma att<br>beviljas långt in på 2000-talet. Övergångsbestämmelserna såvitt avser<br>folkpension i form av änkepension kan sammanfattas enligt följande.</p>
<p>Änkor före år 1990</p>
<p>Kvinnor som redan den 31 december 1989 hade rätt till änkepension har<br>fortsatt rätt till sådan pension med tillämpning fullt ut av de tidigare be-<br>stämmelserna. Angående dessa bestämmelser se avsnitt 4.4.</p>
<p>Änkor efter år 1990</p>
<p>1. Kvinnor födda år 1944 eller tidigare</p>
<p>En förutsättning för att en efterlevande kvinna född år 1944 eller tidigare<br>skall ha rätt till änkepension enligt äldre bestämmelser även om dödsfallet<br>inträffar efter utgången av år 1989 är att hon vid utgången av år 1989 var<br>gift med den man efter vilken änkepension skall utges. Änkepension från<br>folkpensioneringen utges dock även till en kvinnan som enligt regelverket<br>i AFL i dess lydelse före den 1 januari 1990, enligt den s.k. likställig-<br>hetsregeln, likställs med en gift kvinna. Nämnda regel innebär att en<br>kvinna som var ogift, frånskild eller änka och som stadigvarande bodde<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>198</p>
<p>tillsammans med en ogift eller frånskild man eller änkling den Prop. 1999/2000:91<br>31 december 1989 likställs med en gift kvinna om hon tidigare hade eller<br>hade haft bam tillsammans med den avlidne mannen.</p>
<p>Övergångsbestämmelserna avser endast att reglera om en kvinna skall<br>hänföras till det äldre regelsystemet eller om hon skall omfattas av de nya<br>bestämmelserna om efterlevandepension. Om kvinnan sedan kan ha rätt<br>till folkpension i form av änkepension är beroende av om villkoren för rätt<br>till sådan pension i AFL i dess lydelse före den 1 januari 1990 är<br>uppfyllda vid dödsfallet. Dessa villkor framgår av den tidigare redogörel-<br>sen i avsnitt 4.4.</p>
<p>2. Kvinnor födda år 1945 eller senare</p>
<p>En efterlevande kvinna som tillhör denna kategori omfattas av de refor-<br>merade reglerna om efterlevandepension om hennes make (eller därmed<br>likställd) avlider efter den 31 december 1989 och hon kan dessutom enligt<br>övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring ha rätt till änkepension.</p>
<p>En kvinna, som är född år 1945 eller senare omfattas av övergångsbe-<br>stämmelserna till reglerna om änkepension i AFL i deras lydelse före den<br>1 januari 1990 om hon den 31 december 1989 uppfyllde villkoren för rätt<br>till änkepension, dvs. skulle ha haft rätt till änkepension om mannen hade<br>avlidit vid utgången av år 1989. Detta innebär att en kvinna som tillhör<br>denna kategori vid utgången av år 1989 skall ha varit gift med den avlidne<br>och då haft den rättsliga vårdnaden om och stadigvarande bott till-<br>sammans med barn under 16 år eller ha fyllt 36 år och ha varit gift med<br>honom i minst fem år.</p>
<p>Dock kan folkpension i form av änkepension utges till en kvinna om<br>hon är att likställa med gift enligt den tidigare beskrivna likställighets-<br>regeln.</p>
<p>Det krävs vidare att äktenskapet eller sammanboendet fortlöpande har<br>bestått fram till dödsfallet.</p>
<p>En kvinna som vid utgången av år 1989 var gift med den avlidne om-<br>fattas fortfarande av övergångsbestämmelserna om äktenskapet upplöses<br>utan att makarna flyttar isär. Så är också fallet för en kvinna som vid ut-<br>gången av år 1989 var likställd med gift och som senare har gift sig med<br>mannen utan att samboendet dessförinnan har upphört.</p>
<p>Dessa villkor för folkpension tar enbart sikte på att avgöra om en<br>kvinna, som är född år 1945 eller senare, skall ha ett visst skydd enligt<br>äldre lagstiftning. Om en sådan änkepension skall beviljas bestäms av<br>reglerna i AFL i deras lydelse före den 1 januari 1990. De villkor som<br>anges där och som närmare beskrivits i avsnitt 4.4, måste vara uppfyllda<br>vid dödsfallet för att änkepension skall kunna beviljas.</p>
<p>Rätt till garantipension till änkepension</p>
<p>Som tidigare framgått skall garantipensionen till änkepension ersätta den<br>bosättningsbaserade folkpensionen, pensionstillskott och SGA. Garanti-<br>pensionen till änkepension utgör en, till skillnad mot folkpension i form<br>av änkepension, utfyllnadspension för de änkor som helt saknar eller en-</p>
<p>199</p>
<p>dast har en låg tilläggspension i form av änkepension. Även om garanti-<br>pensionen till änkepension och folkpension i form av änkepension således<br>till sin konstruktion skiljer sig åt utgör båda konstruktionerna ett<br>grundläggande skydd för änkor. Med hänsyn härtill föreslår regeringen att<br>för rätt till garantipension till änkepension skall krävas att änkan uppfyller<br>kraven för rätt till folkpension i form av änkepension enligt nuvarande<br>bestämmelser. Fråga är dock om alla kvinnor som uppfyller dessa krav<br>skall var berättigade till garantipension till änkepension.</p>
<p>Kvinnor som beviljats änkepension på grund av dödsfall före år 2003</p>
<p>Regeringens utgångspunkten vid anpassningen av änkepensionsreglema<br>för de kvinnor som blivit änkor före år 2003 är att åstadkomma regler som<br>leder till att i huvudsak ingen änka får ett sämre nettoutfall av änke-<br>pensionen än vad de har i dag. En annan utgångspunkt är att endast vidta<br>förändringar av det nuvarande regelverket som är nödvändiga för anpass-<br>ningen till det reformerade ålderspensionssystemet. Med beaktande härav<br>och med hänsyn till vad som i det föregående har anförts angående vilka<br>förmåner garantipension till änkepensionen avser att ersätta, föreslår<br>regeringen att de kvinnor som beviljats eller kommer att beviljas änke-<br>pension på grund av dödsfall före år 2003 skall var berättigade till garan-<br>tipension till änkepension under förutsättning att de uppfyller villkoren för<br>rätt till denna förmån.</p>
<p>Kvinnor som kommer att beviljas änkepension på grund av dödsfall efter<br>utgången av år 2002</p>
<p>1. Kvinnor födda år 1944 eller tidigare</p>
<p>Dessa kvinnor har, enligt regeringens uppfattning, ett större behov av<br>efterlevandeskydd än övriga vuxna efterlevande. Därför föreslår rege-<br>ringen att kvinnor födda år 1944 eller tidigare, som kommer att beviljas<br>änkepension på grund av dödsfall efter utgången av år 2002, skall vara<br>berättigade till garantipension till änkepension under förutsättning att de<br>uppfyller villkoren för rätt till denna förmån.</p>
<p>2. Kvinnor födda år 1945 eller senare</p>
<p>Vid den överenskommelse som träffades i samband med 1990 års efter-<br>levandepensionsreform ansågs det, som framgått i avsnitt 11.3.5, viktigt<br>att även för framtiden tillförsäkra kvinnor födda år 1945 eller senare och<br>som skulle komma att beviljas änkepension på grund av dödsfall efter<br>utgången av år 1989 en rätt till mannens intjänade pension t.o.m. år 1989<br>såvitt avser den pension som grundas på tillgodoräknade pensionspoäng<br>men även på motsvarande beräkningsgrunder för det första prisbasbe-<br>loppets inkomster. Den överenskommelse som träffades i samband med<br>1990 års reform beträffande bl.a. änkepensioneringens fortlevnad hade<br>således egentligen till syfte att tillvarata dessa kvinnors rätt till viss andel<br>av den rätt mannen "tjänat in" i form av ATP-poäng t.o.m. år 1989. Av<br>denna anledning kom även änkepension från folkpensioneringen, motsva-</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>200</p>
<p>rande kompensation för mannens inkomster upp till ett prisbasbelopp, att<br>behandlas på samma sätt som tilläggspensionen.</p>
<p>Varför änkepensionen till dessa kvinnor även kom att omfatta pen-<br>sionstillskott, rätt till SGA samt också bostadstillägg till pensionärer<br>(BTP) kommenterades inte närmare och överensstämmer, enligt rege-<br>ringens uppfattning, inte med de resonemang som i övrigt fördes om "in-<br>tjänade" rättigheter. Detta talar, enligt regeringens uppfattning, närmast<br>för att änkepensionen till dessa kvinnor utöver änkepension i form av<br>tilläggspension endast bör bestå av ett 90-procentstillägg motsvarande<br>kompensation för det första prisbasbeloppets inkomster.</p>
<p>Den garantipension till änkepension som regeringen föreslagit avser att<br>ersätta nuvarande regler om bosättningsbaserad folkpension, pensionstill-<br>skott och SGA. Det förefaller bättre stämma överens med de syften som<br>legat bakom övergångsbestämmelserna vid 1990 års reform att kvinnor<br>födda år 1945 eller senare, utöver änkepension beräknad på mannens<br>ATP-poäng t.o.m. år 1989, endast erhåller ett 90-procentstillägg men<br>däremot inte någon garantipension till änkepension. En sådan lösning har<br>även administrativa fördelar.</p>
<p>I detta sammanhang bör även påpekas att regeringen i avsnitt 11.12<br>föreslår att kvinnor födda år 1945 eller senare, liksom i dag, även skall ha<br>rätt till omställningspension på grund av dödsfall som inträffar efter ut-<br>gången av år 2002. Härigenom kommer dessa kvinnor, till skillnad från<br>de kvinnor som är födda år 1944 eller tidigare och som uppfyller förut-<br>sättningarna för änkepension, att samtidigt vara berättigade till änkepen-<br>sion och omställningspension. De kommer således att erhålla ett grund-<br>skydd genom garantipensionen till omställningspension. Ett sådant förslag<br>innebära dessutom att regeringen, i linje med internationella åtaganden,<br>verkar för ett mer könsneutralt efterlevandepensionssystem.</p>
<p>Mot bakgrund av det anförda föreslår regeringen att kvinnor födda år<br>1945 eller senare som kommer att beviljas änkepension på grund av<br>dödsfall efter ikraftträdandet av det anpassade regelverket inte skall ha rätt<br>till garantipension till änkepension.</p>
<p>Konsekvenser av förslagen avseende kvinnor födda år 1945 eller senare<br>som kommer att beviljas änkepension på grund av dödsfall efter utgången<br>av år 2002</p>
<p>Genom förslaget kommer således kvinnor födda år 1945 eller senare som<br>beviljas änkepension på grund av dödsfall efter utgången av år 2002 att,<br>om de uppfyller villkoren för rätt till 90-procentstillägget, precis som i dag<br>få ersättning för den tilläggspensionsberäknade folkpensionen.</p>
<p>En konsekvens härav blir emellertid att vissa kvinnor, födda år 1945<br>eller senare, som beviljas änkepension på grund av dödsfall efter ikraft-<br>trädandet kommer att påverkas av de föreslagna kvalifikationsreglerna för<br>90-procentstillägget. Som ovan framgått kommer de inte att vara be-<br>rättigade till garantipension till änkepension.</p>
<p>För kvinnor födda år 1945 eller senare utges hel eller viss andel av en<br>änkepension beräknad enligt äldre bestämmelser. Denna beräkning görs i<br>förhållande till det antal år mannen före år 1990 tillgodoräknats ATP-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>201</p>
<p>poäng. Detta innebär att folkpension i form av änkepension utges med<br>samma andel oavkortad pension som tilläggspension i form av änkepen-<br>sion. För en kvinna född år 1945 eller senare, som inte var gift med den<br>avlidne men väl uppfyller villkoren för rätt till änkepension från folkpen-<br>sioneringen på grund av den s.k. likställighetsregeln, beräknas i dag en<br>fiktiv tilläggspension i form av änkepension motsvarande vad som skulle<br>ha utgetts till kvinnan om villkoren för rätt till sådan pension varit upp-<br>fyllda. Beräkningen avser i detta hänseende endast att fastställa hur stor<br>andel (dvs. hur många 30-delar) av en oavkortad änkepension från<br>tilläggspensioneringen som skulle ha utgetts till kvinnan om hon varit<br>berättigad därtill. Den sålunda erhållna kvotdelen används sedan för att<br>räkna ut kvinnans folkpension i form av änkepension.</p>
<p>Eftersom regeringen anser att kvinnor som inte uppfyller förutsätt-<br>ningarna för rätt till änkepension vid beviljande av änkepension på grund<br>av dödsfall efter utgången av år 2002 inte heller skall kunna erhålla något<br>90-procentstillägg, och eftersom de inte heller kommer att kunna beviljas<br>garantipension till änkepension, innebär förslaget att dessa kvinnor inte<br>kommer att erhålla någon form av änkepension.</p>
<p>Dessa kvinnor kommer dock, som tidigare framgått, att kunna erhålla<br>omställningspension på samma villkor som männen. Den beskrivna<br>effekten innebär således i praktiken att dessa kvinnor kommer att be-<br>handlas på samma sätt som män som förlorar sin partner på grund av<br>dödsfall som inträffar efter utgången av år 2002 och som för kvinnor som<br>av andra skäl saknar rätt till änkepension.</p>
<h4>11.4.3 Beräkning av garantipension till änkepension</h4>
<p>Regeringens förslag: Garantipension till änkepension skall, för de<br>kvinnor som beviljats eller kommer att beviljas änkepension på grund<br>av dödsfall före år 2003, beräknas utifrån en basnivå om 2,15 prisbas-<br>belopp. Denna basnivå skall trappas av med 100 % av änkepension<br>(inklusive 90-procentstillägget) till den del denna inte överstiger 1,49<br>prisbasbelopp. Av änkepension däröver skall en avtrappning göras<br>med 44 %.</p>
<p>Om en kvinna, som är berättigad till garantipension till änkepension,<br>har rätt till omställningspension eller särskild efterlevandepension men<br>inte till änkepension skall omställningspension eller särskild efter-<br>levandepension (inklusive 90-procentstillägg) trappa av garanti-<br>pensionen till änkepension på samma sätt.</p>
<p>Garantipension till änkepension skall, för de kvinnor som kommer<br>att beviljas änkepension på grund av dödsfall efter utgången av år<br>2002, beräknas utifrån en basnivå om 2,13 prisbasbelopp. Denna bas-<br>nivå skall trappas av med 100 % av änkepension (inklusive 90-<br>procentstillägget).</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>202</p>
<p>Om en kvinna, som är berättigad till garantipension till änkepension,<br>har rätt till omställningspension men inte till änkepension, skall<br>omställningspensionen trappa av garantipensionen till änkepension på<br>samma sätt.</p>
<p>Med änkepension skall likställas utländsk efterlevandepension som<br>inte är av utfyllnadskaraktär.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer inte överens med regeringens förslag.<br>Utredningen föreslog att garantipension, såväl till änkepension som be-<br>viljats eller kommer att beviljas på grund av dödsfall före år 2003 som till<br>änkepension som kommer att beviljas på grund av dödsfall efter utgången<br>av år 2002, skulle utges med en basnivå om 2,04 prisbasbelopp. Denna<br>basnivå skulle trappas av med 100 % av tilläggspension i form av änke-<br>pension (inklusive 90-procentstillägget) till den del denna inte översteg<br>1,49 prisbasbelopp. Tilläggspension i form av änkepension däröver skulle<br>trappa av med 30 %.</p>
<p>Remissinstanserna: Sveriges Pensionärers Riksförbund anser att<br>garantinivån i efterlevandepensionssystemet och i det reformerade ålders-<br>pensionssystemet bör vara densamma. Vidare anser riksförbundet att<br>änkepensionerna skall återfå åtminstone det realvärde de hade år 1990.<br>Dalarnas läns allmänna försäkringskassa menar att garantipensionen i<br>efterlevandepensionssystemet och i det reformerade ålderspensions-<br>systemet bör beräknas på liknande sätt. Riksförbundet för änkor, änkeman<br>och föräldralösa bam anser, som förbundet får förstås, att garantinivån i<br>ett efterlevandepensionssystem och i det reformerade ålderspensions-<br>systemet bör vara densamma. Riksförbundet PensionärsGemenskapen<br>utgår från att full kompensation erhålls för avskaffandet av det särskilda<br>grundavdraget.</p>
<h4>Skälen för regeringens förslag:</h4>
<p>Änkepension och garantipension till änkepension som beviljats eller<br>kommer att beviljas på grund av dödsfall före år 2003</p>
<p>Särskilt när det gäller anpassningen av änkepensioneringen enligt över-<br>gångsbestämmelser är regeringens utgångspunkt att skapa en modell för<br>änkepensioneringen som ger de kvinnor som beviljats eller kommer att<br>beviljas änkepension på grund av dödsfall före år 2003 ett ekonomiskt<br>utfall som i huvudsak inte ger ett sämre nettoutfall än dagens regler. För<br>att uppnå detta syfte har regeringen bl.a. föreslagit att såväl den samord-<br>ningsregel som garantiregel avseende änkans ålderspension och änkepen-<br>sion som i dag gäller efter det att änkan fyllt 65 år eller dessförinnan<br>börjat uppbära egen ålderspension alltjämt skall finns kvar.</p>
<p>Garantipensionen skall ge kompensation för den bosättningsbaserade<br>folkpension och pensionstillskott som den förmånsberättigade vid ikraft-<br>trädandet uppbär. Därutöver måste också garantipensionens basnivå och<br>dess avtrappningsintervall bestämmas med beaktande av att det särskilda<br>grundavdraget inte skall finnas kvar fr.o.m. taxeringsåret 2004. Eftersom<br>änkepensionen inklusive garantipensionen därigenom kommer att be-</p>
<p>203</p>
<p>skattas på samma sätt som förvärvsinkomster, måste hänsyn tas till att det<br>i dag gäller olika skattesatser i olika kommuner. Regeringen har därför<br>konstruerat en garantipension som avser att täcka en kommunalskattesats<br>om 34 %.</p>
<p>Den garantipension till änkepensionen som regeringen föreslår för den<br>nu behandlade kategorin kvinnor har följande konstruktion. Basnivån<br>motsvarar 2,15 prisbasbelopp, ca 6 560 kr i månaden år 2000. Basnivån<br>avräknas krona för krona upp till 1,49 prisbasbelopp av kvinnans änke-<br>pension (inklusive 90-procentstillägget). Till den del änkepensionen över-<br>stiger 1,49 prisbasbelopp sker avräkningen med ett belopp motsvarande<br>44 % av denna.</p>
<p>Förslaget innebär att en änka efter en man som inte tjänat in rätt till<br>någon tilläggspension, dvs. änkan har inte någon rätt till änkepension,<br>kommer att vara berättigad till en beskattad garantipension till änkepen-<br>sionen om 2,15 prisbasbelopp.</p>
<p>Som framgår av figur 11.1 och 11.2 medför garantipensionskonstruk-<br>tionen att i huvudsak ingen änka i den nu behandlade kategorin får ett<br>sämre nettoutfall än enligt dagens regler.</p>
<p>Figur 11.1 Skillnad i pensionsinkomst efter skatt mellan ett änkepensionssystem<br>med garantipension och det nuvarande systemet. Kommunalskatt 30,62 %. Anka<br>utan bam erhåller 40 % av den avlidnes beräknade egenpension och änka med<br>bam erhåller 35 % av den avlidnes beräknad egenpension (2000 års prisbasbe-<br>lopp, 36 600 kr).</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0391/prop_19992000__91-4.png" style="width:270pt;height:172pt;"/>
<p>204</p>
<p>Figur 11.2 Skillnad i pensionsinkomst efter skatt mellan ett änkepensionssystem Prop. 1999/2000:91<br>med garantipension och det nuvarande systemet. Kommunalskatt 34 %. Änka utan<br>barn erhåller 40 % av den avlidnes beräknade egenpension och änka med barn<br>erhåller 35 % av den avlidnes beräknade egenpension (2000 års prisbasbelopp,<br>36 600 kr).</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0391/prop_19992000__91-5.png" style="width:261pt;height:172pt;"/>
<p>I figurerna 11.1 och 11.2 visas skillnaden i pensionsnivåer sedan skatten<br>är avdragen mellan det nuvarande regelsystemet och regeringens förslag<br>till garantipension till änkepension. Beräkningarna som ligger till grund<br>för diagrammen har gjorts med utgångspunkt från att änkan endast har<br>inkomst från änkepensioneringen. Att beräkningarna gjorts med denna<br>begränsning beror på att frågan om inkomstprövning av änkepensioner-<br>ingen efter utgången av år 2002 alltjämt är under beredning (se avsnitt<br>11.5). Figur 11.1 avser änkor bosatta i kommun med en för år 2000 ge-<br>nomsnittlig skattesats om 30,62 %. Figur 11.2 avser änkor bosatta i<br>kommun med en skattesats om 34 %. Det framgår att samtliga änkor, dvs.<br>änkor såväl med som utan bam, får en höjning av sin nettopension vid en<br>övergång till ett änkepensionssystem med garantipension. Hur stor höj-<br>ningen kommer att bli är beroende av bl.a. kommunalskattens storlek.</p>
<p>Änkepension och garantipension till änkepension som kommer att<br>beviljas på grund av dödsfall efter utgången av år 2002</p>
<p>Liksom angetts beträffande garantipension till omställningspension som<br>beviljas på gmnd av dödsfall efter utgången av år 2002 bör även änke-<br>pension som beviljas på gmnd av dödsfall efter denna tidpunkt betraktas<br>som en kompletterande inkomst snarare än den efterlevandes grund-<br>läggande försörjning. Dock bör gmndskyddet i ett anpassat efterlevande-<br>pensionssystem i allt väsentligt inte skilja sig från dagens grundskydd i<br>form av folkpension och pensionstillskott. Härvid bör vid konstruktionen<br>av garantipensionen i ett anpassat efterlevandepensionssystem även<br>beaktas att efterlevandepension, liksom andra pensioner, i framtiden</p>
<p>205</p>
<p>kommer att beskattas som förvärvsinkomster. Härtill kommer att både<br>omställningspensionen och änkepensionen initialt avser att ersätta<br>bortfallet av den avlidnes förvärvsinkomst. Mot denna bakgrund bör,<br>enligt regeringens uppfattning, garantipensionens basnivå och av-<br>trappningen av densamma se likadan ut inom omställningspensioneringen<br>och änkepensioneringen. Skillnaden mellan de båda förmånerna är att<br>garantipension till omställningspension är tidsbegränsad, medan garanti-<br>pension till änkepension däremot är att betrakta som ett permanent<br>komplement till kvinnans egen inkomst, som vid 65 års ålder kan avlösas<br>av garantipension till ålderspension. Med hänsyn härtill är det regeringens<br>uppfattning att garantipension till änkepension på sikt utgör en<br>ekonomiskt bättre förmån än garantipension till omställningspension.</p>
<p>Även om änkepensionen är att anse som en kompletterande inkomst, är<br>det regeringens uppfattning att en kvinna som helt saknar inkomstrelate-<br>rad änkepension, i likhet med vad regeringen föreslagit inom omställ-<br>ningspensioneringen, skall ges ett grundskydd som i huvudsak motsvarar<br>dagens grundskydd i form av folkpension och pensionstillskott komplet-<br>terat med SGA. Med hänsyn härtill skall basnivån för garantipension till<br>änkepension, liksom garantipension till omställningspension, utges med<br>en basnivå om 2,13 prisbasbelopp (ca 6 500 kr per månad år 2000), vilket<br>motsvarar basnivån för garantipension till ålderspension för personer<br>födda år 1938 eller senare. Eftersom änkepensionen skall betraktas som<br>en kompletterande inkomst, skall garantipensionen trappas av med 100 %<br>av änkepensionen i de fall kvinnan är berättigad till sådan förmån.</p>
<p>Förslaget innebär således att de kvinnor som är födda år 1944 eller<br>tidigare, och som kommer att beviljas änkepension på grund av dödsfall<br>efter utgången av år 2002, kommer att vara garanterade en beskattad<br>änkepension som lägst uppgår till 2,13 prisbasbelopp. Övriga kvinnor,<br>dvs. kvinnor födda år 1945 eller senare, är inte berättigade till något<br>grundskydd i form av garantipension till änkepension, om dödsfallet sker<br>efter utgången av år 2002.</p>
<p>I detta sammanhang bör dessutom påpekas att det är vanligt att en<br>kvinna vid mannens bortgång utöver änkepension har rätt till efterlevan-<br>depension i form av tjänstepension efter den avlidne mannen. År 1999<br>fanns det 54 000 kvinnor födda år 1944 eller tidigare som inte hade fyllt<br>65 år och som uppbar änkepension. 14 000 av dessa änkor uppbar änke-<br>pension i form av folkpension. 40 % av de 54 000 änkorna uppbar dess-<br>utom efterlevandepension i form av tjänstepension efter den avlidne<br>mannen. Genomsnittsinkomsten från sådan tjänstepension uppgick till<br>45 000 kr brutto om året.</p>
<p>Enligt nuvarande bestämmelser minskas det särskilda grundavdraget<br>även av efterlevandepension i form av tjänstepension eftersom sådan<br>pension likställs med tilläggspension. Som framgått ovan i detta avsnitt<br>skall, enligt regeringens förslag, tjänstepension inte påverka garantipen-<br>sion till änkepension vid avräkning av basnivån. Detta innebär att endast<br>änkepension jämte utländsk efterlevandepension som inte är av garanti-<br>pensionskaraktär skall trappa av garantipensionens basnivå. Regeringens<br>förslag i denna delen innebär således en förbättring jämfört med dagens<br>regler. Dock kan efterlevandepension i form av tjänstepension liksom i<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>206</p>
<p>dag komma att påverka garantipensionen till änkepension vid den in- Prop. 1999/2000:91<br>komstprövning som kan komma att ske.</p>
<p>Avtrappning av garantipension till änkepension i vissa fall</p>
<p>För att en kvinna skall vara berättigad till änkepension uppställs, som<br>framgått i avsnitt 11.3.1, som krav bl.a. att hon var gift med den avlidne<br>mannen senast de 31 december 1989. En kvinna som inte uppfyller det<br>nämnda villkoret kan emellertid, som framgått i avsnitt 11.4.2, vara be-<br>rättigad till garantipension till änkepension. Vidare kan hon, som kommer<br>att framgår av avsnitt 11.7, samtidigt vara berättigad till omställ-<br>ningspension.</p>
<p>För det fall en kvinna är berättigad till garantipension till änkepension,<br>men inte till änkepension, samtidigt som hon är berättigad till omställ-<br>ningspension föreslår regeringen att garantipension till änkepension skall<br>trappas av mot omställningspensionen. Enligt regeringens uppfattning<br>erhålls härvid en likabehandling av de kvinnor som jämte garantipension<br>till änkepension är berättigade till inkomstrelaterad efterlevandepension<br>oberoende av i vilken form den utges.</p>
<p>För det fall mannen har avlidit före år 2003 och kvinnan - som inte var<br>gift med den avlidne mannen senast den 31 december 1989 - jämte<br>garantipension till änkepension har rätt till omställningspension eller sär-<br>skild efterlevandepension, som beviljats före ikraftträdandet, men inte till<br>änkepension, föreslår regeringen att garantipensionen till änkepension i<br>stället skall avtrappas av omställningspension eller särskild efterlevan-<br>depension (inklusive 90-procentstillägg).</p>
<p>Utländsk efterlevandepension</p>
<p>Garantipension till änkepension är på samma sätt som garantipension till<br>ålderspension en utfyllnadsförmån och skall således avräknas mot änke-<br>pension. För att garantipensionen till änkepensionen skall ha kvar sin<br>karaktär av utfyllnad föreslår regeringen att även utländsk efterlevande-<br>pension som inte är av utfyllnadskaraktär skall trappa av garantipension-<br>en.</p>
<p>När det gäller efterlevandepension från land inom EU/EES-området<br>finns dock vissa bestämmelser som begränsar möjligheterna till avräkning<br>(se avsnitt 12).</p>
<p>207</p>
<p>11.4.4 Krav på försäkringstid för rätt till oavkortat grundskydd,</p>
<h4>m.m.</h4>
<p>Regeringens förslag: Garantipension till änkepensionen skall vara be-<br>roende av den avlidnes försäkringstid.</p>
<p>För rätt till oavkortad garantipension till änkepension, skall för<br>kvinnor födda år 1944 eller tidigare, krävas att den avlidne kunnat till-<br>godoräknas 40 år med försäkringstid för garantipension i Sverige. Vid<br>kortare försäkringstid än 40 år skall garantipensionen avkortas pro-<br>portionellt.</p>
<p>Försäkringstid skall tillgodoräknas enligt samma regler som föreslås<br>för garantipension till omställningspension.</p>
<p>Vid bedömningen av hur många år med försäkringstid som skall<br>tillgodoräknas den avlidne skall beaktas även framtida försäkringstid.</p>
<p>Kvinnor, födda år 1944 eller tidigare, som beviljats eller kommer att<br>beviljas änkepension på grund av dödsfall som inträffar före år 2003<br>skall alltid vara berättigad till så stor andel av garantipension till<br>änkepensionen som de skulle ha haft rätt till i form av folkpension om<br>bestämmelserna i 5 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring<br>(AFL), i deras lydelse före den 1 januari 2003, alltjämt hade tillämpats.</p>
<p>Har kvinnor födda år 1945 eller senare beviljats änkepension före år<br>1990 skall försäkringstid för garantipension till änkepensionen beräk-<br>nas enligt samma regler som för änkor födda år 1944 eller tidigare.</p>
<p>För kvinnor födda år 1945 eller senare, som beviljats eller kommer<br>att beviljas änkepension på grund av dödsfall under något av åren<br>1990-2002, skall garantipension till änkepensionen 30-delsberäknas<br>med hänsyn till den avlidne mannens antal år med tillgodoräknade<br>ATP-poäng t.o.m. år 1989.</p>
<p>För rätt till oavkortad garantipension till änkepension - som grundar<br>sig på dödsfall före år 2003 - skall, såvida rätten till änkepension inte<br>grundar sig på sammanboende med bam under 16 år, krävas att kvin-<br>nan vid dödsfallet hade fyllt 50 år. Om så inte är fallet skall den nu-<br>varande bestämmelsen om 15-delsberäkning av folkpension i form av<br>änkepension tillämpas.</p>
<p>För samtliga kvinnor som beviljats eller kommer att beviljas änke-<br>pension på grund av dödsfall före år 2003 skall följande gälla vid be-<br>räkningen av garantipension till änkepension. Om den avlidnes fak-<br>tiska eller framtida beräknade bosättningstid i Sverige är kortare än 40<br>år skall garantipensionens basnivå och avtrappningsintervall reduceras<br>med 1,0 % för varje år som understiger 40 år innan avräkning mot<br>änkepension görs. Om garantipensionen till änkepension i stället skall<br>beräknas på grundval av den avlidnes tillgodoräknade år med pen-<br>sionspoäng för tilläggspension, och den avlidne inte kan tillgodoräknas<br>30 år med faktiska eller antagna pensionspoäng, skall garantipension-<br>ens basnivå och avtrappningsintervall i stället minskas med 1,8 % för<br>varje år som understiger 30 år.</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens<br>förslag. Utredningen föreslog emellertid inte någon kompensation för de<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>208</p>
<p>förändrade beskattningsreglerna såvitt avser beräkningen av garantipen-<br>sion på grund av dödsfall före år 2003 vid bristande försäkringstid.</p>
<p>Remissinstanserna: Förutom de remissinstanser som generellt an-<br>tingen tillstyrker eller inte har några invändningar mot utredningens för-<br>slag är det någon enstaka remissinstans som särskilt tillstyrkt förslaget<br>såvitt avser kvinnor födda år 1945 eller senare.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För rätt till oavkortad folkpension<br>krävs enligt nuvarande regler att den försäkrade kunnat tillgodoräkna sig<br>40 års bosättning i Sverige eller 30 år med intjänade ATP-poäng. I annat<br>fall utges folkpensionen med så stor andel som svarar mot förhållandet<br>mellan antalet bosättningsår eller år med intjänade pensionspoäng och<br>talet 40 respektive 30. När det gäller efterlevandepension - såväl den<br>reformerade efterlevandepensionen som änkepension enligt övergångsbe-<br>stämmelserna - är det den avlidne som är den försäkrade och det är så-<br>ledes dennes bosättningstid eller år med intjänade pensionspoäng för<br>tilläggspension som är avgörande för beräkningen. I de fall dödsfallet sker<br>i förvärvsaktiv ålder räknas som bosättningstid under angivna förut-<br>sättningar även tid fr.o.m. året för dödsfallet t.o.m. det år den avlidne<br>skulle ha uppnått 64 års ålder. På motsvarande sätt kan även under vissa<br>förutsättningar antagna ATP-poäng för tid efter dödsfallet läggas till<br>grund för beräkningen (antagandepoängberäkning).</p>
<p>Dagens regler bygger helt på principen att änkepensionen är en från den<br>avlidne härledd rätt. Regeringen föreslår att detsamma skall gälla även i<br>ett anpassat efterlevandepensionssystem.</p>
<p>1. Kvinnor födda år 1944 eller tidigare</p>
<p>Regeringen har när det gäller rätten till garantipension till omställ-<br>ningspension föreslagit att det skall krävas 40 års försäkringstid för rätt<br>till oavkortat grundskydd. För garantipension såväl till ålderspension som<br>till omställningspension används begreppet försäkringstid i stället för<br>bosättningstid. Motsvarande föreslår regeringen skall gälla för garanti-<br>pension till änkepension.</p>
<p>Garantipension till änkepension utgör, liksom garantipension till om-<br>ställningspension, ett grundskydd och saknar således anknytning till den<br>avlidnes förvärvsverksamhet. Med hänsyn härtill bör garantipensionen till<br>änkepension relateras till den avlidnes försäkringstid för garantipension<br>enligt samma regler som föreslagits för garantipension till omställ-<br>ningspensionen, se avsnitt 9.5.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att när det gäller kvinnor som beviljas<br>änkepension på gmnd av dödsfall efter utgången av år 2002 skall krävas<br>att den avlidne kunnat tillgodoräknas minst 40 år med försäkringstid i<br>Sverige. Om den avlidne inte kunnat tillgodoräknas 40 år med sådan för-<br>säkringstid, skall garantipension till änkepensionen utges med så stor an-<br>del som svarar mot förhållandet mellan antalet år för vilka försäkringstid<br>har tillgodoräknats och talet 40. Först efter en sådan avkortning skall ga-<br>rantipensionen minskas av änkepension.</p>
<p>Garantipensionen till änkepension skall emellertid ersätta den bosätt-<br>ningsbaserade folkpensionen, pensionstillskott och SGA även för de<br>kvinnor som har beviljats eller kommer att beviljas änkepension på gmnd<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>209</p>
<p>av dödsfall före år 2003. Dessa kvinnor kan ha en på den avlidne man-<br>nens ATP-poäng beräknad folkpension i form av änkepension. Det fram-<br>står som mindre lämpligt att förorda en lösning som medför att dessa<br>kvinnor efter utgången av år 2002 kan bli berättigade till en änkepension<br>som, på grund av att garantipensionen till änkepension skall 40-<br>delsberäknas, kan komma att bli lägre. Dessa kvinnor bör därför efter<br>ikraftträdandet även vara berättigade till en 30-delsberäknad garanti-<br>pension till änkepension om detta är mer förmånligt för dem.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att en kvinna som beviljats eller kommer att<br>beviljas änkepension på grund av dödsfall före år 2003 alltid skall vara<br>berättigad till så stor andel av garantipension till änkepension som svarar<br>mot den kvotdel med vilken folkpension i form av änkepension skulle ha<br>utgetts om nuvarande regler i 5 kap. AFL alltjämt tillämpats.</p>
<p>Detta innebär att för kvinnor, födda år 1944 eller tidigare som beviljats<br>änkepension på grund av dödsfall före år 2003, skall den i avsnitt 11.4.3<br>angivna basnivån på garantipensionen om 2,15 prisbasbelopp kortas av<br>till den andel av 40 år som den tillgodoräknade försäkringstiden eller till<br>den andel av 30 år som den tillgodoräknade tiden med pensionspoäng<br>utgör.</p>
<p>Liksom föreslås för omställningspension som beviljats eller beviljas på<br>gmnd av dödsfall före år 2003, föreslår regeringen att om den avlidnes<br>faktiska eller den framtida beräknade bosättningstid i Sverige understiger<br>40 år skall garantipensionens basnivå och avtrappningsintervall minskas<br>med 1,0 % för varje år som understiger 40 år innan avräkning mot änke-<br>pension sker. Om garantipensionen till änkepension i stället baseras på<br>grundval av den avlidnes tillgodoräknade år med pensionspoäng för<br>tilläggspension och den avlidne inte kan tillgodoräknas 30 år med faktiska<br>eller antagna pensionspoäng, skall garantipensionens basnivå och<br>avtrappningsintervall i stället minskas med 1,8 % för varje år som under-<br>stiger 30 år. Nivåerna 1,49 prisbasbelopp och 0,66 prisbasbelopp (dvs.<br>differensen mellan 2,15 prisbasbelopp och 1,49 prisbasbelopp) skall<br>också minskas på motsvarande sätt. Först därefter skall den i avsnitt<br>11.4.3 beskrivna reduceringen av garantipensionen ske mot änkepension<br>eller omställningspension eller särskild efterlevandepension och utländsk<br>efterlevandepension som inte är av utfyllnadskaraktär.</p>
<p>Genom förslaget kommer kvinnor som vid ikraftträdandet redan be-<br>viljats eller kommer att beviljas änkepension på gmnd av dödsfall före<br>nämnda tidpunkt i huvudsak inte att vidkännas någon sänkning av änke-<br>pensionen jämfört med dagens regler.</p>
<p>Vad som avses med försäkringstid och tillgodoräknande av sådan tid<br>för garantipension till omställningspension föreslår regeringen även skall<br>gälla för garantipension till änkepension. Angående sistnämnda förslag<br>och skälen därtill, se avsnitt 9.5. Vad regeringen anfört under rubriken<br>"Försäkringstidsbegreppet" i avsnitt 9.5.1 om SofL avseende garantipen-<br>sion till omställningspension har bärighet även avseende garantipension<br>till änkepension. Som framgått i nyss nämnda avsnitt återkommer rege-<br>ringen i en senare proposition med nödvändiga ändringar i SofL.</p>
<p>Som ovan framgått är garantipension till änkepension, liksom garanti-<br>pension till omställningspension, beroende av den avlidnes bosättningstid<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>210</p>
<p>i Sverige. Garantipension till änkepension bör således betraktas som en<br>bosättningsbaserad förmån enligt SofL.</p>
<p>15-delsreduktionsregeln</p>
<p>De nuvarande folkpensionsreglema innebär att det sker en reduktion av<br>folkpension i form av änkepension i 15-delar för kvinnor som vid döds-<br>fallet är under 50 år, såvida rätten till folkpension i form av änkepension<br>inte grundar sig på sammanboende med bam under 16 år. Eftersom<br>garantipension till änkepension, liksom folkpension i form av änkepen-<br>sion, är ett grundskydd är det regeringen uppfattningen att motsvarande<br>regel bör gälla även beträffande beräkningen av garantipension till änke-<br>pension i ett anpassat änkepensionssystem. I detta sammanhang bör<br>emellertid skillnad göras mellan kvinnor som beviljats eller kommer att<br>beviljas änkepension på gmnd av dödsfall före år 2003 respektive efter<br>utgången av år 2002. Som framgått ovan i avsnitt 11.4.2 är det endast<br>kvinnor födda år 1944 eller tidigare som kan erhålla garantipension till<br>änkepension på grund av dödsfall efter utgången av år 2002. En kvinna<br>som är född år 1944 har fyllt 50 år redan år 1994. Med hänsyn härtill<br>föreligger enligt regeringens uppfattning inte skäl att låta den reduktion av<br>folkpension i form av änkepension som i dag gäller för kvinnor under 50<br>år gälla även beträffande beräkningen av garantipension till änkepension i<br>de fall änkepensionen kommer att beviljas på grund av dödsfall efter<br>utgången av år 2002. Däremot är det motiverat att låta den nämnda<br>reduktionen av folkpension i form av änkepension som i dag gäller för<br>kvinnor under 50 år få en motsvarighet i det anpassade regelverket be-<br>träffande beräkning av garantipension till änkepension som beviljats eller<br>kommer att beviljas på gmnd av dödsfall före år 2003. Detta beror på att<br>kvinnor födda såväl tidigare som senare än år 1944 efter utgången av år<br>2002 kan komma att vara berättigade till garantipension till änkepension<br>om dödsfallet skett före år 2003. Mot bakgrand härav föreslår regeringen<br>att den reduktion av folkpension i form av änkepension som i dag gäller<br>för kvinnor som är under 50 år skall gälla även beträffande beräkningen<br>av garantipension till änkepension i de fall änkepension beviljats eller<br>kommer att beviljas på grand av dödsfall före år 2003. Denna reduktion<br>skall göras före beräkningen av garantipension med hänsyn till den av-<br>lidne mannens försäkringstid för garantipension.</p>
<p>2. Kvinnor födda år 1945 eller senare</p>
<p>Änkepension som beviljats på grand av dödsfall före år 1990</p>
<p>Dessa kvinnor har beviljats änkepension enligt samma regler som gäller<br>för kvinnor födda år 1944 eller tidigare. Enligt regeringens uppfattning<br>föreligger inte skäl att, för kvinnor födda år 1945 eller senare och som<br>beviljats änkepension före år 1990, beräkna garantipensionen på annat<br>sätt än vad som föreslagits för kvinnor födda år 1944 eller tidigare. Reger-<br>ingen föreslår därför att en kvinna född år 1945 eller senare som beviljats<br>änkepension på grand av dödsfall före år 1990 skall få garantipension<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>21</p>
<p>beräknad enligt samma regler som gäller för kvinnor födda är 1944 eller Prop. 1999/2000:91<br>tidigare.</p>
<p>Änkepension som beviljats eller kommer att beviljas på grund av<br>dödsfall något av åren 1990-2002</p>
<p>En kvinna som är född år 1945 eller senare och som beviljas änkepension<br>på grund av dödsfall efter år 1989 har rätt till folkpension i form av änke-<br>pension baserad endast på mannens tillgodoräknade pensionspoäng t.o.m.<br>år 1989. Regeringen har på skäl som angetts i avsnitt 11.4.3 funnit anled-<br>ning att föreslå att 90-procentstillägget skall baseras enbart på grundval av<br>den avlidne mannens intjänade ATP-poäng vid utgången av år 1989<br>oavsett när dödsfallet har inträffat. Eftersom garantipension till änkepen-<br>sionen, liksom 90-procentstillägget, avser att ersätta en nuvarande folk-<br>pensionsförmån bör även garantipensionen till änkepension för den nu<br>behandlade kategorin kvinnor endast baseras på den avlidne mannens<br>tillgodoräknade pensionspoäng. Med hänsyn härtill föreslår regeringen att<br>för kvinnor födda år 1945 eller senare som beviljats eller kommer att<br>beviljas änkepension på grund av dödsfall något av åren 1990-2002 skall<br>garantipensionen 30-delsberäknas med hänsyn till den avlidne mannens<br>antal år med intjänade ATP-poäng t.o.m. år 1989.</p>
<p>Vad som ovan anförts avseende reduktion av garantipension till änke-<br>pension i 15-delar för kvinnor som vid dödsfallet är under 50 år, skall<br>gälla även beträffande denna grupp kvinnor.</p>
<p>Garantipensionen för kvinnor födda år 1945 eller senare som beviljats<br>eller kommer att beviljas änkepension på grund av dödsfall under något<br>av åren 1990-2002 skall, enligt vad om ovan anförts, baseras enbart på<br>grundval av den avlidne mannens intjänade pensionspoäng t.o.m. år 1989.<br>Om den avlidne därvid inte kan tillgodoräknas pensionspoäng för 30 år<br>skall, i likhet med vad som föreslagits för övriga kategorier kvinnor som<br>beviljats änkepension på grund av dödsfall före år 2003, garantipen-<br>sionens basnivå och avtrappningsintervall minskas med 1,8 % för vaije år<br>som understiger 30 år. Även för dessa änkor skall sådan minskning ske<br>före den reducering av garantipensionen som beskrivits i avsnitt 11.4.3.</p>
<h4>11.4.5 Utbetalning av garantipension till änkepension</h4>
<p>Regeringens förslag: Garantipension till änkepension skall betalas ut<br>endast till en änka som är bosatt i Sverige.</p>
<p>Utbetalning av garantipension till änkepension vid utlandsvistelse<br>och handläggning av ärenden om sådan pension skall ske enligt be-<br>stämmelserna i socialförsäkringslagen (1999:799) (SofL).</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens<br>förslag. Utredningen föreslog emellertid inte att bestämmelserna i SofL<br>skulle tillämpas vid bedömningen av om änkan skall anses bosatt i<br>Sverige.</p>
<p>212</p>
<p>Remissinstanserna: Ingen remissinstans har särskilt yttrat sig över Prop. 1999/2000:91<br>förslaget.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Dagens grundskydd i form av bosätt-<br>ningsbaserad folkpension och pensionstillskott utges endast om den pen-<br>sionsberättigade är bosatt i Sverige. På motsvarande sätt bör grundskyddet<br>i ett anpassat efterlevandepensionssystem endast utges till efterlevande i<br>Sverige.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att garantipension till änkepension, på<br>samma sätt som garantipension till omställningspension, skall betalas ut<br>enbart till en änka som är bosatt i Sverige. Bestämmelser om vem som<br>skall anses bosatt i Sverige finns i SofL och dessa bestämmelser har när-<br>mare behandlats i avsnitt 9.5.</p>
<p>På grund av den exporträtt som följer av förordningen (EEG) nr<br>1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda,<br>egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen<br>och av konventionsförpliktelser kommer emellertid garantipension att i<br>stor utsträckning att få betalas ut även till personer som är inte är bosatta i<br>Sverige utan bor i annat EU/EES-land m.fl. länder.</p>
<p>I dag finns en viss möjlighet att i särskilt ömmande fall kunna betala ut<br>40-delsberäknad folkpension i form av efterlevandepension även utanför<br>EU/EES. Motsvarande bestämmelse har förts in i SofL. Som tidigare<br>framgått har regeringen gjort bedömningen att garantipension inom<br>efterlevandepensioneringen skall utgöra en bosättningsbaserad förmån<br>enligt SofL. Härigenom kommer också den tidigare nämnda dispens-<br>regeln i SofL att gälla för utbetalning av garantipension till änkepension.<br>Utbetalning av garantipension till änkepension vid utlandsvistelse och<br>handläggning av ärenden om garantipension till änkepension kommer<br>således att ske enligt bestämmelserna i SofL. Vad regeringen anfört<br>avseende handläggning av ärende vid utbetalning av garantipension till<br>omställningspension vid utlandsvistelse i avsnitt 9.5 har bärighet även<br>beträffande garantipension till änkepension.</p>
<p>Som framgått ovan är en kvinna, som har rätt till änkepension på grund<br>av dödsfall före år 2003, berättigad till så stor andel av garantipension till<br>änkepension som hon skulle ha haft rätt till i form av folkpension om<br>bestämmelserna i 5 kap. AFL, i deras lydelse före den 1 januari 2003,<br>hade tillämpats. Detta innebär att en sådan kvinna kan vara berättigad till<br>garantipension till änkepension som är baserad på den avlidne mannens<br>intjänade pensionspoäng för tilläggspension. Även en sålunda beräknad<br>garantipension till änkepension skall betraktas som en bosättningsbaserad<br>förmån enligt SofL.</p>
<p>Som tidigare framgått återkommer regeringen i en senare proposition<br>med förslag till nödvändiga ändringar i SofL.</p>
<p>213</p>
<h3>11.5 Inkomstprövning av änkepension</h3>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Regeringens bedömning: Frågan om inkomstprövning av änkepen-<br>sion i framtiden bör behandlas i samband med den fortsatta bered-<br>ningen av betänkandet Inkomstprövning av bostadstillägg till pensio-<br>närer (SOU 1999:52).</p>
<p>Utredningens förslag: Utredningen föreslog att 90-procentstillägget<br>och garantipensionen till änkepensionen skulle inkomstprövas. Dock<br>föreslog utredningen att änkepensionen, under vissa förhållanden och<br>under viss tid, inte skulle inkomstprövas.</p>
<p>Remissinstanserna: Vissa remissinstanser kommenterar i sina<br>remissvar den år 1997 införda inkomstprövningen av folkpension i form<br>av änkepension. Bl.a. Landsorganisationen i Sverige (LO) uttrycker sitt<br>missnöje med det beslut som tidigare tagits om inkomstprövning av folk-<br>pensionsförmånerna inom änkepensioneringen. LO framför emellertid att<br>organisationen har förståelse för det bakomliggande synsättet men finner<br>det djupt otillfredsställande med retroaktiva förändringar i lagstiftningen.<br>Övriga remissinstanser som i sina remissvar framfört kritik mot den år<br>1997 införda inkomstprövningen ger även på olika sätt uttryck för att de<br>motsätter sig att 90-procentstillägget och garantipensionen till änkepen-<br>sionen i framtiden inkomstprövas. Sveriges Pensionärsförbund, Sveriges<br>Pensionärers Riksförbund, Riksförbundet för änkor, änkemän och föräld-<br>ralösa bam och Husmodersförbundet Hem och Samhälle anser samtliga<br>att garantipensionen till änkepensionen och 90-procentstillägget inte skall<br>inkomstprövas. Riksförbundet för änkor, änkemän och föräldralösa bam<br>menar dessutom att om en inkomstprövning skall finnas kvar skall den<br>göras enbart mot förvärvsinkomster och utgå från helt andra och högre<br>nivåer än i dag. Moderatkvinnoma menar att reglerna för änkepension<br>skall återställas till vad som gällde för 1990 års pensionsöverenskom-<br>melse.</p>
<p>Vidare framför ett par remissinstanser annan typ av kritik. Dalarnas<br>läns allmänna försäkringskassa anser att eftersom garantipension till om-<br>ställningspension bör utges under tolv månader bör inte en inkomstpröv-<br>ning av grundskyddet för änkepension ske redan efter sex månader.<br>Vidare förutsätter försäkringskassan att, för det fall inkomstprövning<br>kommer att ske i framtiden, avtalade tjänstepensionsförsäkringar inte tas<br>med vid inkomstprövningen. Tjänstemännens centralorganisation (TCO)<br>är kritiska till att privat pensionsförsäkring och pensionssparkonto men<br>inte avtalad tjänstepensionsförsäkring undantas vid inkomstprövningen.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Sedan den 1 april 1997 sker in-<br>komstprövning av folkpension inklusive pensionstillskott inom änkepen-<br>sioneringen. Utgångspunkten för inkomstprövningen är änkans årsin-<br>komst beräknad enligt reglerna i 5, 5 a och 5 b §§ lagen (1994:308) om<br>bostadstillägg till pensionärer. Som sådan inkomst räknas inte folkpension<br>och inte heller tilläggspension i den mån den reducerat pensionstillskottet.<br>Vidare räknas inte utbetalning från privata pensionsförsäkringar som<br>inkomst i detta sammanhang. Utbetalning i form av bl.a. efterlevan-</p>
<p>214</p>
<p>depension från avtalad tjänstepensionsförsäkring räknas emellertid som<br>sådan inkomst som påverkar storleken av folkpension i form av änkepen-<br>sion. Folkpensionen minskas med 30 % av den sålunda beräknade in-<br>komsten. Om änkan är berättigad även till BTP, skall även sådant tillägg<br>minskas med hänsyn till änkans egna inkomster. Denna minskning skall<br>då göras fullt ut före det att minskning av folkpension i form av änkepen-<br>sion kan komma i fråga och det är enbart änkans årsinkomst som över-<br>stiger den inkomst vid vilken BTP inte längre utges som minskar änke-<br>pensionen.</p>
<p>Regeringen har i tidigare sammanhang, budgetpropositionen för år<br>1997 volym 4 utgiftsområde 11 (prop. 1996/97:1 volym 4), uttalat att det<br>kan ifrågasättas om det med ett förvärvsmönster där kvinnor som uppbär<br>änkepension som regel förvärvsarbetar är rimligt med ett generellt grund-<br>skydd fram till ålderspensioneringen. Eftersom det finns änkor som har<br>låg inkomst och för vilka folkpensionen har stor betydelse skall, enligt<br>vad regeringen uttalat, folkpension alltjämt betalas ut, men först efter en<br>inkomstprövning.</p>
<p>Regeringen lämnade den 18 december 1997 i uppdrag till en särskild<br>utredare att göra en översyn av systemet för inkomstprövning av BTP<br>m.m. (Dir 1997:150). I uppdraget ingick bl.a. att se över bestämmelserna<br>om inkomstprövning av änkepension. Utredningen, som antog namnet<br>BTP-utredningen, överlämnade i april 1999 betänkandet Inkomstprövning<br>av bostadstillägg till pensionärer (SOU 1999:52). BTP-utredningens<br>betänkande har varit föremål för remissbehandling och bereds för när-<br>varande inom Socialdepartementet. Regeringen avser att under hösten<br>2000 eller våren 2001 för riksdagen lägga fram förslag om hur det sär-<br>skilda bostadstillägget till pensionärer skall se ut i framtiden.</p>
<p>Det förslag till inkomstprövning av änkepension som BTP-utredningen<br>lämnat avser inkomstprövning av garantipensionen till änkepension och<br>90-procentstillägget. Inkomstprövning enligt förslaget kan dock under<br>vissa förutsättningar leda till att nettoutfallet i det enskilda fallet blir<br>väsentligt lägre än vad det blir vid en inkomstprövning av folkpensions-<br>förmånema enligt dagens regler. Denna effekt hänger samman med hur<br>avskaffandet av det särskilda grundavdraget vid beskattning skall kom-<br>penseras vid den framtida inkomstprövningen. Den nettoeffekt som BTP-<br>utredningens förslag om inkomstprövning av 90-procentstillägget och<br>garantipension till änkepensionen medför framstår, enligt regeringens<br>uppfattning, inte som acceptabel. BTP-utredningen har i betänkandet även<br>redovisat en inkomstprövningsmodell som eliminerar eller minskar<br>omfattningen av den ovan redovisade nettoeffekten. Den sålunda angivna<br>inkomstprövningsmodellen innebär bl.a. att endast garantipensionen till<br>änkepensionen och inte 90-procentstillägget inkomstprövas i framtiden.</p>
<p>En slutsats som kan dras av de två inkomstprövningsmodeller som<br>BTP-utredningen redovisat i sitt betänkande är att det är tekniskt komp-<br>licerat att översätta nuvarande inkomstprövningsbestämmelser för änke-<br>pensionen till ett helt beskattat änkepensionssystem. Frågan om in-<br>komstprövning av änkepensionen bör därför beredas ytterligare. Med<br>hänsyn till det nära samband som finns mellan bostadstillägg till pensio-<br>närer och inkomstprövning av änkepension bör detta beredningsarbete ske</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>215</p>
<p>inom ramen för den fortsatta beredningen av BTP-utredningens be-<br>tänkande. Mot bakgrund härav lämnar regeringen således nu inga kon-<br>kreta förslag om inkomstprövning av änkepensionen.</p>
<h3>11.6 Bostadstillägg till änkepension</h3>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Regeringens bedömning: Frågan om kvinnor som är berättigade till<br>änkepension jämte sådan förmån skall ha rätt till bostadstillägg till<br>pensionärer (BTP), bör behandlas i samband med den fortsatta<br>beredningen av betänkandet Inkomstprövning av bostadstillägg till<br>pensionärer (SOU 1999:52).</p>
<p>Utredningens förslag: Utredningen föreslog att kvinnor som beviljats<br>eller kommer att beviljas änkepension på grund av dödsfall före år 2003,<br>liksom kvinnor födda år 1944 eller tidigare som beviljas änkepension på<br>grund av dödsfall efter utgången av år 2002, efter utgången av år 2002,<br>liksom enligt nuvarande regler skulle ha rätt till BTP. Vidare föreslog<br>utredningen att kvinnor födda år 1945 eller senare som beviljas<br>änkepension på grund av dödsfall efter utgången av år 2002 inte skulle ha<br>rätt till BTP.</p>
<p>Remissinstanserna: Några remissinstanser har, som tidigare framgått,<br>generellt uttalat att de antingen ställer sig bakom utredningens förslag<br>avseende änkepensionen eller inte har något att erinra mot förslagen.<br>Riksförbundet PensionärsGemenskapen anser att utredningens förslag<br>inte skall bli föremål för lagstiftning. Därutöver har en del remissinstanser<br>uttalat sig såvitt avser en viss åldersgrupp kvinnor. Sveriges Pensio-<br>närsförbund tillstyrker utredningens förslag att kvinnor födda år 1945<br>eller senare efter ikraftträdandet av de nya bestämmelserna inte skall<br>kunna beviljas BTP. Örebro läns allmänna försäkringskassa och<br>Östergötlands allmänna försäkringskassa instämmer i utredningens<br>förslag att kvinnor födda år 1945 eller senare i framtiden inte skall vara<br>berättigade till BTP. Sveriges Pensionärers Riksförbund, Riksförbundet<br>för änkor, änkemän och föräldralösa bam, Riksförbundet Pensionärs-<br>Gemenskapen och Moderatkvinnoma avvisar utredningens förslag om att<br>kvinnor födda år 1945 eller senare, som blir änkor på grund av dödsfall<br>efter utgången av år 2000, inte skall kunna beviljas BTP.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Som framgått ovan i avsnitt 11.5,<br>är inkomstprövningen av folkpension i form av änkepension enligt<br>nuvarande regler kopplad till reglerna om BTP. Ett eventuellt borttagande<br>av möjligheten att bevilja BTP till kvinnor som uppbär änkepension kan<br>få betydelse för utformningen av bestämmelserna om inkomstprövning av<br>änkepensionen. Med hänsyn härtill gör regeringen den bedömningen att<br>det är lämpligast att, i samband med att regeringen lämnar förslag om hur<br>bostadstillägget till pensionärer skall se ut i framtiden, även förslag<br>lämnas om och i vilken utsträckning sådant tillägg skall kunna utges till<br>kvinnor med rätt till änkepension. Frågan om bostadstillägg till änke-<br>pension bör således beredas ytterligare. Med hänsyn till det nära samband<br>som finns mellan BTP och inkomstprövning av änkepension bör detta</p>
<p>216</p>
<p>beredningsarbete ske inom ramen för den fortsatta beredningen av BTP-<br>utredningens betänkande. Regeringen lämnar således nu inte några<br>förslag angående BTP till kvinnor med rätt till änkepension.</p>
<h3>11.7 Samordning av omställningspension eller särskild<br>efterlevandepension och änkepension</h3>
<p>Regeringens förslag: Efterlevande kvinnor födda år 1944 eller tidiga-<br>re skall, liksom enligt nuvarande bestämmelser, på grund av dödsfall<br>efter utgången av år 2002 kunna beviljas efterlevandepension endast i<br>form av änkepension om förutsättningarna för sådan pension är upp-<br>fyllda. I annat fall skall kvinnor födda år 1944 eller tidigare, liksom<br>enligt nuvarande bestämmelser, beviljas efterlevandepension i form av<br>omställningspension om de uppfyller villkoren för denna förmån.</p>
<p>Efterlevande kvinnor födda år 1945 eller senare skall, liksom enligt<br>nuvarande bestämmelser, på grund av dödsfall efter utgången av år<br>2002 kunna beviljas såväl änkepension som omställningspension om<br>förutsättningarna för var och en av dessa pensionsförmåner är upp-<br>fyllda. Är en sådan kvinna för samma månad berättigad till såväl<br>änkepension som omställningspension skall endast omställningspen-<br>sionen utges. För det fall änkepensionen i dess helhet är större än den<br>totala omställningspensionen, skall dock änkepensionen utges med det<br>totala belopp varmed änkepensionen överstiger den totala omställ-<br>ningspensionen. Minskning skall i första hand göras på det s.k. 90-<br>procentstillägget och därefter på änkepensionen i övrigt.</p>
<p>Vad som ovan anförts skall gälla även för det fall en kvinna född år<br>1945 eller senare efter utgången av år 2002 uppbär änkepension och<br>omställningspension som har beviljats på grund av dödsfall som in-<br>träffat före år 2003 eller särskild efterlevandepension som har beviljats<br>eller vartill rätt uppstått före den 1 januari 2003. Dock skall minsk-<br>ningen därvid i första hand göras på garantipensionen till änkepension,<br>därefter på 90-procentstillägget och sist på änkepensionen i övrigt.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens<br>förslag. Dock lämnade utredningen inte något förslag om i vilken ordning<br>minskningen av änkepensionen skulle göras.</p>
<p>Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt över<br>förslaget.</p>
<h4>Skälen för regeringens förslag:</h4>
<p>Kvinnor födda år 1944 eller tidigare</p>
<p>Som tidigare framgått i avsnitt 4.4 kan efterlevande kvinnor som är födda<br>år 1944 eller tidigare i dag beviljas efterlevandepension endast i form av<br>änkepension om förutsättningarna för denna pensionsform är uppfyllda.<br>För sådana kvinnor kan det således inte komma i fråga att bevilja om-<br>ställningspension eller särskild efterlevandepension. Dock kan, enligt<br></p>
<p>217</p>
<p>nuvarande bestämmelser, änkor som är födda år 1944 eller tidigare be-<br>viljas efterlevandepension i form av omställningspension eller särskild<br>efterlevandepension om änkan inte uppfyller förutsättningarna för rätt till<br>änkepension.</p>
<p>Kvinnor födda år 1945 eller senare</p>
<p>Kvinnor födda år 1945 eller senare kan enligt nuvarande bestämmelser<br>beviljas, förutom efterlevandepension i form av omställningspension och<br>särskild efterlevandepension, änkepension om förutsättningarna för sådan<br>pension är uppfyllda. För fall av nu nämnda slag gäller att endast om-<br>ställningspension eller särskild efterlevandepension skall utges. Är<br>änkepensionen större skall dock det överskjutande beloppet betalas ut.<br>Vid tillämpningen tas i fråga om folkpension i form av omställnings-<br>pension eller särskild efterlevandepension hänsyn endast till folkpension i<br>form av änkepension. Beträffande tilläggspension i form av omställnings-<br>pension eller särskild efterlevandepension tas hänsyn enbart till tilläggs-<br>pension i form av änkepension.</p>
<p>Samordning i ett anpassat efterlevandepensionssystem</p>
<p>Som tidigare framgått är det regeringens utgångspunkt att i huvudsak<br>endast anpassa de nuvarande efterlevandepensionsbestämmelsema till det<br>reformerade ålderspensionssystemet. Med hänsyn härtill föreligger, enligt<br>regeringens uppfattning, inte skäl att för efterlevande kvinnor ändra de<br>nuvarande förutsättningarna för att dessa kvinnor utöver eller i stället för<br>änkepension kan beviljas omställningspension på grund av dödsfall som<br>inträffar efter ikraftträdandet av de anpassade efterlevandepensionsbe-<br>stämmelsema. Som framgått av vårt förslag i avsnitt 10 kommer det dock<br>inte att finnas möjlighet att efter ikraftträdandet av de anpassade efter-<br>levandepensionsbestämmelsema bevilja särskild efterlevandepension<br>eftersom vi föreslår att denna förmån avskaffas för framtiden. Regeringen<br>föreslår således att kvinnor även efter ikraftträdandet av de anpassade<br>efterlevandepensionsbestämmelsema skall kunna beviljas änkepension<br>eller omställningspension på grund av dödsfall som inträffat efter ikraft-<br>trädandet under samma förutsättningar som sker i dag.</p>
<p>Som framgått ovan gäller i dag för kvinnor födda år 1945 eller senare,<br>och som är berättigade till både änkepension och omställningspension<br>eller särskild efterlevandepension, som huvudregel att endast en av de<br>båda sistnämnda förmånerna skall betalas ut. Är änkepensionen större<br>utbetalas dessutom överskjutande belopp. Enligt regeringens uppfattning<br>föreligger inte skäl att för framtiden ändra vad som nu gäller för utbetal-<br>ning såvitt avser omställningspension och änkepension till kvinnor födda<br>år 1945 eller senare. Regeringen föreslår således att dessa kvinnor, om de<br>för samma månad är berättigade till såväl änkepension som omställ-<br>ningspension på grund av dödsfall efter utgången av år 2002, skall den<br>sistnämnda förmånen utges samt, om änkepensionen är större, sådan pen-<br>sion utges i den mån den överstiger omställningspensionen.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>218</p>
<p>Som tidigare framgått föreslår regeringen att folkpension i form av<br>efterlevandepension inte skall utges efter utgången av år 2002 och att<br>efterlevandepensionsinkomster till följd härav, efter utgången av år 2002,<br>skall beskattas på samma sätt som förvärvsinkomster. Därvid föreslår,<br>som tidigare framgått, regeringen att folkpensionen inom änkepensioner-<br>ingen skall ersättas av ett tillägg till änkepensionen om 90 % av gällande<br>prisbasbelopp, det s.k. 90-procentstillägget, och en garantipension till<br>änkepensionen samt att grundskyddet inom omställningspensioneringen<br>skall bestå av en garantipension som endast skall utges under viss tid.<br>Dock skall kvinnor födda år 1945 eller senare i framtiden, enligt vad re-<br>geringen föreslagit i avsnitt 11.4.2, bl.a. inte vara berättigade till garanti-<br>pension till änkepension om de beviljas änkepension på grund av dödsfall<br>efter utgången av år 2002.</p>
<p>Som framgått föreligger det olikheter mellan de förmåner som avser att<br>ersätta folkpensionen inom å ena sidan änkepensioneringen och å andra<br>sidan omställningspensioneringen med hänsyn till bl.a. dels på vilket be-<br>räkningsunderlag de föreslås beräknas, dels under vilka förutsättningar de<br>skall utges. Därutöver kommer garantipensionema att variera för olika<br>förmånstagare med hänsyn till att den endast är en utfyllnadsförmån. Vid<br>en högre inkomstrelaterad efterlevandepension är garantipensionen lägre<br>eller kanske inte alls utges. Vid en lägre inkomstrelaterad efterlevande-<br>pension är effekten den motsatta. För att erhålla jämförbara underlag är<br>det enligt regeringens uppfattning lämpligast att vid tillämpningen av<br>avräkningsregeln jämföra den totala änkepensionen inklusive grundskyd-<br>det med den totala omställningspensionen inklusive grundskyddet. Reger-<br>ingen föreslår således att för det fall änkepensionen i dess helhet är större<br>än den totala omställningspensionen, skall änkepensionen utges med det<br>totala belopp varmed änkepensionen överstiger den totala omställnings-<br>pensionen. För det fall änkepensionen överstiger omställningspensionen<br>är det änkepensionen som skall betalas ut före 90-procentstillägget. Den<br>nu beskrivna samordningen skall göras före en eventuell samordning<br>mellan kvinnans ålderspension och änkepension (se avsnitt 11.3.4).</p>
<p>Vad som ovan anförts bör enligt regeringens uppfattning gälla även för<br>det fall en kvinna född år 1945 eller senare uppbär både änkepension och<br>omställningspension på grund av dödsfall som inträffat före år 2003 eller<br>särskild efterlevandepension som beviljats eller vartill rätt uppkommit<br>före ikraftträdandet, dvs. före den 1 januari 2003. Regeringen föreslår att<br>vad som ovan anförts beträffande samordning och avräkning vid utbetal-<br>ning av änkepension och omställningspension skall gälla även för<br>änkepension och omställningspension eller särskild efterlevandepension<br>som grundar sig på dödsfall som inträffat före år 2003.</p>
<p>För att i förekommande fall samordning mellan kvinnans ålderspension<br>och änkepension skall gå att utföra i sistnämnda fall, skall vid sam-<br>ordningen mellan änkepensionen och omställningspensionen eller den<br>särskilda efterlevandepensionen minskningen i första hand göras på<br>garantipensionen till änkepension, därefter på 90-procentstillägget och sist<br>på änkepensionen i övrigt.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>219</p>
<p>11.8</p>
<h3>Änkepension till kvinnor som beviljats sådan pension Prop. 1999/2000:91<br>före den 1 juli 1960</h3>
<p>Regeringens förslag: En kvinna som beviljats folkpension i form av<br>änkepension på grund av ett dödsfall som inträffat före den 1 juli 1960<br>skall efter utgången av år 2002 i stället uppbära garantipension till<br>änkepension på samma sätt som föreslagits för kvinnor födda år 1944<br>eller tidigare och som beviljats änkepension före år 2003.</p>
<p>Regeringens bedömning: Garantipension till änkepension som<br>ersätter folkpension i form av änkepension för en kvinna som beviljats<br>sådan pension på grund av ett dödsfall före den 1 juli 1960 bör inte<br>inkomstprövas.</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer delvis överens med regeringens för-<br>slag och bedömning. Utredningen föreslog i betänkandet att garanti-<br>pension till änkepension för dessa änkor skulle vara föremål för inkomst-<br>prövning mot änkans egna inkomster under samma förutsättningar och på<br>samma sätt som för övriga änkor.</p>
<p>Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt över<br>förslaget.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag och bedömning: Enligt<br>övergångsbestämmelserna till lagen (1960:99) angående ändring i lagen<br>den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering gäller särskilda regler för<br>en änka som uppbär änkepension på grund av ett dödsfall som inträffat<br>före den 1 juli 1960. En sådan änka har endast rätt till folkpension i form<br>av änkepension. Denna pension är helt eller delvis inkomstprövad enligt<br>särskilda bestämmelser som återfinns bl.a. i 16 § lagen (1962:382)<br>angående införande av lagen om allmän försäkring.</p>
<p>Dessa särskilda bestämmelser innebär bl.a. att änkepensionen är helt<br>inkomstprövad om dödsfallet inträffat före den 1 juli 1958. Har dödsfallet<br>inträffat under tiden den 1 juli 1958 - den 30 juni 1959 är en tredjedel av<br>änkepensionen fri från inkomstprövning, medan detta gäller två tredje-<br>delar av änkepensionen om dödsfallet inträffat under tiden den 1 juli 1959<br>- den 30 juni 1960.</p>
<p>Inkomstprövningen sker därvid enligt delvis andra regler än vad som<br>gäller för annan folkpension i form av änkepension. Vidare påverkas<br>änkepension efter en man som avlidit före den 1 juli 1960 inte av att den<br>efterlevande änkan samtidigt uppbär yrkesskadelivränta i form av efter-<br>levandelivränta.</p>
<p>Som tidigare framgått har regeringen föreslagit att det inte skall utbe-<br>talas någon folkpension i form av änkepension efter utgången av år 2002.<br>Fråga är om kvinnor som beviljat änkepension på grund av dödsfall före<br>den 1 juli 1960, med hänsyn till de bestämmelser som i dag reglerar dessa<br>kvinnors änkepension, på något sätt även i fortsättningen skall särbe-<br>handlas i förhållande till övriga änkor.</p>
<p>I december 1997 fanns det endast 23 änkor som uppbar änkepension<br>beviljad på grund av dödsfall före den 1 juli 1960. Enligt gjorda beräk-<br>ningar kommer endast två av dessa änkor att kunna uppbära sådan änke-<br></p>
<p>220</p>
<p>pension efter år 2001. Vidare kommer, enligt uppgifter från RFV, endast Prop. 1999/2000:91<br>en änka år 2003 att under en begränsad tidsperiod det året uppbära sådan<br>änkepension. Övriga änkor i denna kategori kommer dessförinnan att ha<br>fyllt 65 år. Dessa änkor kommer därmed inte längre att vara berättigade<br>till folkpension i form av änkepension.</p>
<p>Enligt regeringens uppfattning framstår det inte som realistiskt att ha<br>kvar reglerna om folkpension, pensionstillskott och SGA för att någon<br>enstaka änka även efter utgången av år 2002 skall erhålla ett nettoutfall av<br>änkepensionen, som motsvara vad som utges i dag. Med beaktande av att<br>det endast rör någon enstaka änka under en begränsad tid föreslår re-<br>geringen därför att efter utgången av år 2002 skall folkpension i form av<br>änkepension, för kvinnor som blivit änkor på grund av dödsfall före den 1<br>juli 1960, ersättas med garantipension till änkepension på samma sätt som<br>föreslagits för kvinnor födda år 1944 eller tidigare och som beviljats<br>änkepension på grund av dödsfall före år 2003. Som redovisats ovan är<br>dessa regler också utformade på så sätt att de ger i huvudsak samma<br>nettoutfall som dagens bestämmelser. Den föreslagna lösningen innebär<br>även, enligt regeringens uppfattning, en förenkling av det framtida regel-<br>verket.</p>
<p>Med hänsyn till hur de nuvarande bestämmelserna om inkomstprövning<br>av folkpension i form av änkepension är konstruerad för dessa kvinnor<br>och med beaktande av det endast rör någon enstaka kvinna som efter<br>utgången av år 2002 kommer att uppbära änkepension som beviljats på<br>grund av dödsfall före den 1 juli 1960, finner regeringen att det inte är<br>rimligt att föreslå att garantipension till änkepension för dessa kvinnor<br>efter utgången av år 2002 skall inkomstprövas enligt regler motsvarande<br>de nuvarande bestämmelserna om inkomstprövning av folkpension i form<br>av änkepension. Regeringen gör således den bedömningen att<br>garantipensionen till änkepension för kvinnor som beviljats änkepension<br>för den 1 juli 1960 inte skall inkomstprövas i framtiden.</p>
<h3>11.9 Indexering av årlig änkepension</h3>
<p>Regeringens förslag: Änkepension skall fr.o.m. årsskiftet 2003/2004<br>räknas om med inkomstindexets procentuella förändring reducerad<br>med normen 1,6 (följsamhetsindexering).</p>
<p>Garantipension till änkepensionen skall årligen räknas om i för-<br>hållande till prisbasbeloppets förändring.</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Ingen remissinstans som yttrat sig har haft något<br>att erinra mot förslaget.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande regler räknas den<br>årliga änkepensionen som utges till änkor om i förhållande till föränd-<br>ringen i det allmänna prisläget. Detta sker genom att både folk- och<br>tilläggspension i form av änkepension storleksmässigt är uttryckta såsom<br>utgörande en viss andel av det för året fastställda prisbasbeloppet.</p>
<p>221</p>
<p>Inkomstpension är i det reformerade ålderspensionssystemet följsam-<br>hetsindexerad. Detta gäller även för inkomstgrundad ålderspension i form<br>av tilläggspension. Detta innebär att inkomstpensionen är kopplad till<br>förändringen i inkomstindex som speglar utvecklingen av genomsnittsin-<br>komsten för samtliga försäkrade. Inkomstpensionen skall, när den börjar<br>betalas ut, emellertid inte räknas om med hela denna förändring utan med<br>förändringen minskad med den uppräkning som redan har tillgodoräknats<br>i delningstalet.</p>
<p>Som tidigare framgått har regeringen föreslagit att årlig barnpension<br>och omställningspension skall, på samma sätt som gäller för årlig in-<br>komstgrundad ålderspension från det reformerade ålderspensionssyste-<br>mets fördelningssystem, följsamhetsindexeras (inklusive 90-procents-<br>tillägg) fr.o.m. årsskiftet 2003/2004. Detta innebär att barn- respektive<br>omställningspensionen storleksmässigt kommer att vara kopplad både till<br>prisutvecklingen och till utvecklingen av den reala genomsnittsinkomsten<br>för samtliga försäkrade (förändringen av inkomstindex).</p>
<p>Regeringen föreslår, på samma skäl som anförts vad gäller barnpen-<br>sionen och omställningspensionen, att änkepension (inklusive 90-<br>procentstillägget) fr.o.m. årsskiftet 2003/2004 räknas om med hänsyn till<br>förändringarna i inkomstindex reducerat med normen 1,6. Regeringen<br>föreslår alltså att änkepension skall följsamhetsindexeras från nämnda tid-<br>punkt.</p>
<p>Regeringen föreslår vidare att garantipensionen till änkepension, på<br>samma sätt som gäller för grundskyddet i dag och som också gäller för<br>garantipension till ålderspension, skall vara värdesäkrad genom att den<br>beräknas utifrån det för varje år gällande prisbasbeloppet. Härigenom<br>kommer garantipensionen till änkepension att värdesäkras på samma sätt<br>som regeringen föreslagit skall gälla för garantipension till omställ-<br>ningspension. Genom att garantipensionens basnivå anges som viss andel<br>av prisbasbeloppet räknas garantipensionen om år från år med hänsyn till<br>förändringen i det allmänna prisläget.</p>
<p>Regeringens förslag kommer att innebära att änkepension, som följ-<br>samhetsindexeras, och garantipensionen till änkepension, som årligen<br>räknas om i förhållande till prisbasbeloppets förändring, kommer att ut-<br>vecklas på olika sätt. Med hänsyn härtill måste det varje år göras en<br>prövning av om och i vad mån en kvinna som har beviljats änkepension<br>har fortsatt rätt till garantipension till änkepension och i så fall med vilket<br>belopp garantipension skall utges för det aktuella året. Denna konstruk-<br>tion motsvarar också den som gäller för beräkning av garantipension inom<br>det reformerade ålderspensionssystemet och vad som regeringen före-<br>slagit skall gälla för garantipension till omställningspension.</p>
<h3>11.10 Sammanfattning</h3>
<p>Regeringens förslag innebär att en änka som har beviljats änkepension på<br>grund av dödsfall som inträffat före ikraftträdandet av de av regeringen nu<br>föreslagna reglerna skall ha rätt till sådan änkepension även efter denna<br>tidpunkt. Regeringen föreslår vidare att änkepension skall kunna beviljas<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>222</p>
<p>på grund av dödsfall som inträffar efter ikraftträdandet av de anpassade<br>efterlevandepensionsreglema enligt regler som i huvudsak överensstäm-<br>mer med nu gällande övergångsbestämmelser.</p>
<p>En utgångspunkt för regeringens överväganden har varit att det inte<br>skall göras någon förändring i sak för de kvinnor som i dag uppbär änke-<br>pension på grund av dödsfall som inträffat före år 1990. Vidare har reger-<br>ingens målsättning varit att skapa en sådan modell för anpassningen av de<br>nuvarande övergångsreglerna som ger de kvinnor som redan uppbär<br>änkepension, eller som kommer att beviljas sådan pension på grund av<br>dödsfall som inträffar före ikraftträdandet av förslagen, ett utfall som en-<br>ligt de nya reglerna i huvudsak motsvarar utfallet enligt dagens änkepen-<br>sionsbestämmelser. Beträffande kvinnor som efter ikraftträdandet kom-<br>mer att beviljas änkepension på grund av dödsfall som inträffar härefter,<br>och särskilt då vad gäller yngre kvinnor, föreslår regeringen emellertid<br>delvis andra regler.</p>
<p>Regeringen föreslår att änkepension även efter ikraftträdandet av för-<br>slagen skall beräknas på grundval av den avlidnes intjänade ATP-poäng.<br>Med en sådan lösning kommer änkepension som har beviljats på grund av<br>ett dödsfall som inträffat före ikraftträdandet och änkepension som<br>beviljas på grund av dödsfall efter denna tidpunkt alltjämt att beräknas på<br>samma underlag. Lösningen innebär vidare att storleken på änkepen-<br>sionen blir oförändrad i förhållande till dagens system. För att en sådan<br>lösning skall kunna tillämpas även i de fall där den avlidne mannen<br>kommer att få sin ålderspension beräknad helt eller delvis enligt det<br>reformerade ålderspensionssystemets regler, och alltså endast till viss del<br>eller inte alls från tilläggspensionssystemet, föreslår regeringen särskilda<br>regler för att ett tilläggspensionsunderlag skall kunna beräknas även<br>beträffande personer i dessa ålderskategorier.</p>
<p>Regeringen föreslår att änkepension i form av folkpension och pen-<br>sionstillskott inte skall kunna utges efter den 31 december 2002. Fr.o.m.<br>taxeringsåret 2004 försvinner också möjligheterna till SGA vid beskatt-<br>ningen av änkepensionen.</p>
<p>Den 30-dels beräknande folkpensionen utgör i dag kompensation för<br>det första prisbasbeloppets inkomster. Dessa inkomster föreslås i pen-<br>sionsrättshänseende kompenseras även sedan möjligheten att utge folk-<br>pension upphört genom ett tillägg till änkepensionen. Tillägget föreslås<br>motsvarar 90 % av prisbasbeloppet och skall utgöra en del av änke-<br>pensionen.</p>
<p>Den 40-delsbaserade folkpensionen, pensionstillskottet och SGA ger<br>enligt nuvarande regler änkan ett grundskydd. Bl.a. för att ge motsvarande<br>kompensation, då reglerna om dessa förmåner upphör att gälla, föreslår<br>regeringen att det till änkepensionen utges en garantipension.</p>
<p>Regeringen föreslår att garantipension till änkepensionen för de kvinnor<br>som beviljats änkepension på grund av dödsfall som inträffat före<br>ikraftträdandet av förslagen skall beräknas utifrån en basnivå om 2,15<br>prisbasbelopp, vilket innebär att en änka efter en man som inte har tjänat<br>in rätt till någon tilläggspension kommer att vara berättigad till en be-<br>skattad änkepension om 2,15 prisbasbelopp. Basnivån avtrappas krona för<br>krona mot av änkepension (inklusive 90-procentstillägg), så länge denna<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>223</p>
<p>inte överstiger 1,49 prisbasbelopp. Änkepension som överstiger denna<br>nivå beaktas till 44 % vid avtrappningen av basnivån. Vidare föreslår<br>regeringen att garantipension till änkepension, för de kvinnor som beviljas<br>änkepension på grund av dödsfall som inträffar efter ikraftträdandet av de<br>nya reglerna, skall beräknas utifrån en basnivå om 2,13 prisbasbelopp,<br>vilket innebär att en änka efter en man som inte tjänat in rätt till någon<br>tilläggspension kommer att vara berättigad till en beskattad änkepension<br>om 2,13 prisbasbelopp. Basnivån trappas av krona för krona mot änke-<br>pension (inklusive 90-procentstillägg).</p>
<p>Förslaget att ersätta de nuvarande reglerna om folkpension, pen-<br>sionstillskott och SGA med ett tillägg till änkepensionen och en garanti-<br>pension till änkepension skall tillämpas även för änkepension som be-<br>viljats på grund av dödsfall som inträffat före ikraftträdandet. En konsek-<br>vens härav blir att änkepensioner som beviljats före ikraftträdandet måste<br>räknas om vid ikraftträdandet.</p>
<p>Rätten till kompensation för det första prisbasbeloppets inkomster (90-<br>procentstillägget) och rätten till garantipension till änkepension skall på<br>samma sätt som nuvarande folkpension och pensionstillskott vara be-<br>roende av den avlidnes antal år med intjänade ATP-poäng respektive år<br>med försäkringstid för garantipension. För rätt till oavkortat 90-pro-<br>centstillägg skall krävas att den avlidne har tillgodoräknats 30 år med<br>pensionspoäng för tilläggspension. För rätt till oavkortad garantipension<br>till änkepension skall fordras 40 års försäkringstid. När det gäller änke-<br>pension som har beviljats på grund av dödsfall före ikraftträdandet av<br>förslagen föreslår regeringen emellertid vissa särregler för att övergången<br>från folkpension till de föreslagna reglerna inte skall leda till en sänkning<br>av den årliga änkepensionen.</p>
<p>Kompensation för det första prisbasbeloppets inkomster och garanti-<br>pension till änkepension skall, på samma sätt som den nuvarande<br>folkpensionen inom änkepensioneringen, utges fram till dess kvinnan<br>fyller 65 år. För tiden därefter skall endast änkepension beräknad enligt<br>regler som motsvarar nuvarande bestämmelser om tilläggspension i form<br>av änkepension utges. Denna änkepension skall under vissa förutsätt-<br>ningar samordnas med änkans egen ålderspension som kan vara beräknad<br>helt eller delvis enligt reformerade regler. De nuvarande samordnings-<br>och garantireglema skall därvid anpassas till det reformerade ålders-<br>pensionssystemet.</p>
<p>Kvinnor som är födda år 1945 eller senare och som beviljas änkepen-<br>sion på grund av dödsfall efter utgången av år 2002 skall inte vara berät-<br>tigade till garantipension till änkepension. Den inkomstrelaterade änke-<br>pensionen, dvs. tilläggspension och 90-procentstillägg, skall liksom<br>tilläggspension enligt dagens regler för dessa kvinnor beräknas på grund-<br>val av den avlidne mannens intjänade ATP-poäng t.o.m. år 1989.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>224</p>
<h2>12 Samordning av efterlevandeförmåner, m.m. <sup>Pro</sup>P-1999/2000:91</h2>
<h3>12.1 Inledning</h3>
<p>Enligt dagens bestämmelser sker en samordning mellan efterlevandepen-<br>sioner och vissa andra förmåner. Denna samordning kan innebära an-<br>tingen att storleken på efterlevandepensionsförmånen eller den andra<br>förmånen påverkas. Regeringen föreslår att sådan samordning skall ske<br>även i ett anpassat efterlevandepensionssystem. De förmåner som skall<br>samordnas med efterlevandepensionsförmånema är arbetsskadeförsäk-<br>ringens efterlevandeförmåner och yrkesskadelivränta i form av efter-<br>levandelivränta. Vad gäller yrkesskadelivränta i form av efterlevandeliv-<br>ränta skall sådan livränta samordnas även med efterlevandestöd till bam.<br>Med hänsyn till regeringens förslag om ett till det reformerade ålderspen-<br>sionssystemet anpassat efterlevandepensionssystem måste emellertid även<br>dessa samordningsregler justeras i förhållande till de föreslagna efter-<br>levandepensionsreglema och reglerna om efterlevandestöd till bam.<br>Dämtöver föreslås i detta avsnitt särskilda samordningsbestämmelser<br>såvitt avser hur efterlevandepensionsförmånema och efterlevandestödet<br>till bam skall påverkas av att den efterlevande bl.a. är intagen på krimi-<br>nalvårdsanstalt eller är föremål för annan form av institutionsvård.</p>
<p>I detta avsnitt behandlas dessutom frågan om hur beräkningen av<br>garantipension till omställningspension, särskild efterlevandepension och<br>änkepension skall påverkas av att den avlidne varit försäkrad i ett annat<br>EU/EES-land.</p>
<p>Slutligen lämnar regeringen förslag om hur efterlevandepension och<br>efterlevandestöd till bam, med hänsyn till överledandereglema i 5 kap.<br>11 § lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL), skall påverkas av att<br>den efterlevande uppbär förtidspension när rätt till efterlevandepension<br>inträder.</p>
<h3>12.2 Arbetsskadeförsäkringens och</h3>
<h3>yrkesskadeförsäkringens efterlevandeförmåner</h3>
<h4>12.2.1 Bakgrund</h4>
<p>Det nuvarande efterlevandeskyddet inom arbetsskadeförsäkringen har i<br>huvudsak samma syfte som motsvarande förmåner inom den allmänna<br>pensioneringen, nämligen att lämna ekonomiskt stöd till efterlevande efter<br>en närståendes dödsfall. Efterlevandeförmånema inom arbetsskadeförsäk-<br>ringen är också utformade enligt samma principer som gäller för mot-<br>svarande efterlevandepensioner och förutsättningarna för rätten till efter-<br>levandeförmåner har inom arbetsskadeförsäkringen i stort utformats efter<br>mönster från vad som gäller inom den allmänna pensioneringen. Dessa<br>förhållanden gällde även före de lagändringar inom både efterlevande-<br>pensioneringen och arbetsskadeförsäkringen som trädde i kraft den<br>1 januari 1990. Den nära anknytningen mellan de två försäkrings-<br>systemens efterlevandeförmåner har vidare kommit till uttryck genom<br>reglerna om inbördes samordning dem emellan.</p>
<p>225</p>
<p>8 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 91</p>
<p>Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring (LAF) trädde i kraft den 1 Prop. 1999/2000:91<br>juli 1977, samtidigt som lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring<br>(YFL) upphörde att gälla.</p>
<p>Den centrala lagstiftningen vad beträffar ersättning för arbetsskador och<br>därmed jämförliga skador utgörs i dag, som nyss nämnts, av LAF och<br>lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd, vilka trädde i kraft<br>samtidigt. Emellertid regleras ersättning för skador som inträffat under<br>olika äldre författningars giltighetstid alltjämt enligt bestämmelserna i<br>dessa författningar. Till följd härav betalas fortfarande ut och kan även<br>framdeles komma att börja betalas ut ersättning enligt ett stort antal äldre,<br>i de flesta fall upphävda, författningar om obligatorisk försäkring för<br>yrkesskador eller motsvarande. Det är i dessa fall fråga om ersättning för<br>skador som inträffat under åren 1903-1977. Huvuddelen av dessa liv-<br>räntor betalas ut enligt YFL. Samlingsbegreppet för dessa livräntor har<br>därför kommit att bli yrkesskadelivräntor.</p>
<p>Regeringen har i avsnitt 4.6 sammanfattningsvis redogjort för hur sam-<br>ordningen i dag sker av efterlevandepension med efterlevandelivräntor i<br>form av arbetsskadelivränta eller yrkesskadelivränta.</p>
<p>12.2.2 Anpassning av arbetsskadeförsäkringens bestämmelser om<br>efterlevandelivränta till ett anpassat<br>efterlevandepensionssystem, m.m.</p>
<p>Regeringens förslag: Samordning mellan efterlevandelivräntor i form<br>av arbetsskadelivräntor och efterlevandepension skall ske i ett anpassat<br>efterlevandepensionssystem.</p>
<p>Reglerna om arbetsskadeförsäkringen skall anpassas till de föränd-<br>ringar som föreslagits beträffande motsvarande förmåner inom efter-<br>levandepensioneringen såvitt avser förutsättningarna för rätt till efter-<br>levandelivränta.</p>
<p>En efterlevande skall således ha rätt till omställningslivränta under<br>tio månader räknat från dödsfallet, om den efterlevande vid dödsfallet<br>stadigvarande bodde tillsammans med bam under 18 år, som stod<br>under vårdnad av makarna eller endera av dem, eller oavbrutet hade<br>sammanbott med maken under en tid av minst fem år fram till tid-<br>punkten för dödsfallet. Därutöver skall en efterlevande med hemma-<br>varande bam under 18 år ha rätt till omställningslivränta för förlängd<br>tid under ytterligare tolv månader efter det att den inledande omställ-<br>ningsperioden gått till ända, dock längst till dess det hemmavarande<br>bamet fyllt 18 år. En efterlevande skall emellertid alltid ha rätt till om-<br>ställningslivränta så länge den efterlevande har vårdnaden om och<br>stadigvarande bor tillsammans med bam under tolv år, som vid döds-<br>fallet stadigvarande vistades i makamas hem.</p>
<p>Särskild efterlevandelivränta skall inte kunna beviljas efter utgången<br>av år 2002. För det fall särskild efterlevandepension har beviljats eller<br>rätt till sådan pension uppkommit före den 1 januari 2003 skall dock<br>särskild efterlevandelivränta kunna beviljas enligt i övrigt samma<br>förutsättningar som gäller enligt dagens bestämmelser.</p>
<p>226</p>
<p>De ändrade bestämmelser för rätt till efterlevandelivränta i form av<br>omställningslivränta skall gälla även i de fall visandedagen (dvs. tid-<br>punkten för skadan) inträffat före år 2003 såvida dödsfallet inträffar<br>efter utgången av år 2002, under förutsättning att den efterlevande<br>samtidigt är berättigad till efterlevandepension i form av omställ-<br>ningspension.</p>
<p>Är den efterlevande, samtidigt med efterlevandelivränta i form av<br>omställningslivränta eller särskild efterlevandelivränta, berättigad till<br>änkepension enligt övergångsbestämmelser till AFL skall nuvarande<br>regler beträffande visandedagens betydelse för livräntan alltjämt gälla.</p>
<p>Den som har rätt till efterlevandelivränta i form av arbetsskadeliv-<br>ränta samtidigt som han eller hon är berättigad till efterlevandepension<br>med anledning av den inkomstförlust som har föranlett livräntan, skall<br>livräntan utges enligt regler som motsvarar nuvarande bestämmelser.<br>För den som inte har fyllt 65 år och som har rätt till efterlevandeliv-<br>ränta i form av arbetsskadelivränta och samtidigt är berättigad till<br>efterlevandepension på grund av dödsfall före år 2003 med anledning<br>av den inkomstförlust som föranlett livräntan, skall dock livränta efter<br>utgången av år 2002 betalas ut varje månad - så länge den efterlevande<br>är berättigad till både efterlevandelivränta och efterlevandepension -<br>med det överskjutande belopp som räknats fram för december månad<br>år 2002. Det sålunda framräknade beloppet skall, fr.o.m. år 2003<br>årligen räknas om med förändringarna i prisindex.</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer till stora delar i sak överens med<br>regeringens förslag. Utredningen föreslog emellertid, till följd av vad<br>utredningen föreslog om rätten till förlängd omställningspension, att en<br>efterlevande alltid skulle ha rätt till omställningslivränta så länge den<br>efterlevande har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med bam<br>under åtta år. Vidare föreslog utredningen, till följd av vad utredningen<br>föreslagit avseende efterlevandeförmåner till bam, att bam som erhöll<br>underhållsstöd på grund av att bamet mist en förälder jämte efterlevan-<br>delivränta, skulle underhållsstödet samordnas med efterlevandelivräntan<br>på motsvarande sätt som för efterlevande som var berättigade till efter-<br>levandepension jämte efterlevandelivränta. Dämtöver föreslog utred-<br>ningen, med hänsyn till vad utredningen föreslagit om särskild efter-<br>levandepension, att särskild efterlevandelivränta skulle utges till efter-<br>levande som vid dödsfallet uppnått 55 års ålder.</p>
<p>Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt över<br>förslaget.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I dag är reglerna i LAF om efter-<br>levandelivränta starkt knutna till motsvarande regler om efterlevandepen-<br>sion i AFL. Lagtekniskt har detta lösts genom att det i respektive paragraf<br>i LAF beträffande rätten till de olika livräntorna hänvisas till den be-<br>stämmelse i AFL som innehåller förutsättningarna för rätt till motsva-<br>rande efterlevandepension. Detta förhållande rådde även före reforme-<br>ringen på efterlevandepensionsområdet i slutet av 1980-talet.</p>
<p>Både efterlevandepension och efterlevandelivränta har i huvudsak ett<br>och samma syfte, nämligen att bistå en efterlevande med ekonomiskt stöd<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>227</p>
<p>under en viss tid efter det att en make (eller därmed likställd) eller för- Prop. 1999/2000:91<br>älder har avlidit. Samma skäl som talar för en förändring på efterlevan-<br>depensioneringens område kan därför anföras till stöd för att genomföra<br>förändringar med liknande inriktning även beträffande arbetsskadeförsäk-<br>ringens efterlevandeförmåner. Sådana förändringar är dessutom, enligt<br>regeringens uppfattning, både naturliga och ofrånkomliga, också mot bak-<br>grund av de regler som finns om samordning mellan förmånerna från de<br>båda systemen. Det får alltjämt anses rimligt att begränsa utbetalningen av<br>efterlevandelivränta i de fall den efterlevande samtidigt uppbär efter-<br>levandepension efter den avlidne.</p>
<p>Mot bakgrund härav föreslår således regeringen att samordning mellan<br>efterlevandelivräntor i form av arbetsskadelivräntor och efterlevandepen-<br>sion skall ske även i ett anpassat efterlevandepensionssystem. Vidare<br>föreslår regeringen att reglerna för efterlevandeförmåner inom arbets-<br>skadeförsäkringen skall anpassas till de förändringar som vi föreslår be-<br>träffande motsvarande bestämmelser inom efterlevandepensioneringen<br>såvitt avser rätten till de olika förmånsslagen.</p>
<p>Beträffande bamlivränta innebär detta inte någon förändring i sak.<br>Detta beror på att regeringen - som framgått i avsnitt 8 - inte föreslår<br>några förändringar avseende rätten till den anpassade barnpensionen<br>jämfört med vad som gäller i dag.</p>
<p>Inte heller i fråga om rätten till övergångsvis änkepension föreslår re-<br>geringen några i förhållande till i dag förändrade regler, varför några änd-<br>ringar inte heller är påkallade såvitt gäller rätten till änkelivränta enligt<br>LAF.</p>
<p>De förändringar som regeringen föreslår beträffande rätten till omställ-<br>ningspension tar framför allt sikte på under vilken tidsperiod en sådan<br>pension skall kunna betalas ut med hänsyn till förekomsten av minder-<br>åriga bam som den efterlevande har vårdnaden om. Det skall sålunda<br>även fortsättningsvis vara möjligt för en efterlevande make, eller därmed<br>likställd, som inte har uppnått 65 års ålder och som antingen varit gift<br>eller sammanboende med den avlidne i minst fem år före dödsfallet eller<br>som när detta inträffade sammanbodde med bam under en viss angiven<br>ålder, att uppbära omställningspension. Som framgår i avsnitt 9 föreslår<br>regeringen att den inledande omställningsperioden skall förlängas till tio<br>månader generellt och att möjlighet att uppbära omställningspension skall<br>finnas för dem som har hemmavarande bam under 18 år under ytterligare<br>ett år efter de första tio månaderna. Liksom i dag skall förlängd omställ-<br>ningspension alltid utges till dess att det yngsta hemmavarande bamet<br>fyller 12 år.</p>
<p>De föreslagna förändringarna beträffande rätten till omställningspen-<br>sion bör av de skäl som redovisats ovan få genomslag även på efter-<br>levandelivräntoma. Regeringen föreslår därför att en efterlevande skall ha<br>rätt till omställningslivränta under tio månader räknat från dödsfallet, om<br>den efterlevande vid dödsfallet stadigvarande sammanbodde med bam<br>under 18 år, som stod under vårdnad av makarna eller endera av dem,<br>eller oavbrutet hade sammanbott med maken under en tid av minst fem år<br>fram till tidpunkten för dödsfallet. Dämtöver skall en efterlevande med<br>hemmavarande bam under 18 år ha rätt till omställningslivränta under<br></p>
<p>228</p>
<p>ytterligare tolv månader efter det att den inledande omställningsperioden<br>gått till ända, dock längst till dess att det hemmavarande bamet fyllt 18 år.<br>En efterlevande skall emellertid alltid ha rätt till omställningslivränta så<br>länge den efterlevande har vårdnaden om och stadigvarande bor till-<br>sammans med barn under tolv år, som vid dödsfallet stadigvarande<br>vistades i makarnas hem.</p>
<p>Såvitt gäller den särskilda efterlevandepensionen har regeringen, som<br>tidigare framgått, föreslagit att sådan förmån i princip endast skall kunna<br>utges efter ikraftträdandet om den beviljas på grund av ansökan före ut-<br>gången av år 2002. Regeringen föreslår därför att särskild efterlevande-<br>livränta inte skall kunna beviljas efter utgången av år 2002. Dock föreslår<br>vi att särskild efterlevandelivränta - enligt samma förutsättningar som<br>enligt dagens bestämmelser - skall kunna beviljas även efter utgången av<br>år 2002, för det fall särskild efterlevandepension beviljas på grund av an-<br>sökan som gjorts före den 1 januari 2003 eller vartill rätt uppkommit före<br>denna tidpunkt.</p>
<p>Inom arbetsskadeförsäkringens efterlevandeförmåner finns enligt nu-<br>varande regler möjlighet även för frånskild kvinna att under vissa förut-<br>sättningar uppbära änkelivränta, antingen till följd av att visandedagen för<br>arbetsskadan (dvs. tidpunkten för arbetsskadan) inträffat före den<br>1 januari 1990 eller att visandedagen är senare men kvinnan är född år<br>1944 eller tidigare. Även efterlevande föräldrar till bam som avlidit till<br>följd av en arbetsskada kan enligt äldre bestämmelser i LAF tillerkännas<br>livränta under förutsättning att föräldern till följd av dödsfallet går miste<br>om behövligt underhåll. Enligt äldre bestämmelser har även bam till den<br>efterlevande maken, s.k. styvbarn, rätt till livränta efter den avlidne, om<br>bamet stod under den efterlevande makens vårdnad vid tiden för döds-<br>fallet. Dessa äldre bestämmelser, som alltså kan aktualiseras till följd av<br>de nu gällande övergångsbestämmelserna, påverkas inte av de av rege-<br>ringen föreslagna förändringarna angående efterlevandepensioneringen.<br>Någon anledning för regeringen att föreslå förändringar beträffande dessa<br>delar föreligger därför inte.</p>
<p>I dag kan änkelivränta och omställningspension eller omställningsliv-<br>ränta och änkepension utbetalas samtidigt. Detta har sin gmnd i att efter-<br>levandelivränta beviljas enligt de bestämmelser som gällde vid tillfället<br>för den arbetsskada som senare lett till dödsfallet medan efterlevandepen-<br>sionen beviljas utifrån de regler som gällde vid tidpunkten för dödsfallet.<br>Efter en person som drabbats av en arbetsskada t.ex. år 1988 och som år<br>1995 avlider till följd av denna skada kommer således att utges efter-<br>levandelivränta enligt LAF med tillämpning av äldre regler men efter-<br>levandepension enligt AFL i reglernas lydelse efter år 1989.</p>
<p>Ett bibehållande av denna skillnad beträffande vilken tidpunkt som<br>skall vara avgörande för vilken typ av förmån som skall utges kommer att<br>kunna leda till att äldre regler om efterlevandelivränta i form av bl.a. än-<br>kelivränta och omställningslivränta tillämpas samtidigt som omställ-<br>ningspension utges enligt de regler som föreslås träda i kraft år 2003.<br>Följande situationer skulle kunna inträffa.</p>
<p>Om visandedagen är före år 1990 och dödsfallet inträffar först efter ut-<br>gången av år 2002, kan änkelivränta komma att betalas ut till efterlevande<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>229</p>
<p>kvinnor oavsett när dessa är födda, samtidigt som det utges antingen Prop. 1999/2000:91<br>änkepension eller omställningspension.</p>
<p>Om däremot visandedagen inträffar något av åren 1990-2002 och<br>dödsfallet efter utgången av år 2002, kan den situationen inträffa att om-<br>ställningslivränta utges samtidigt med änkepension till den efterlevande<br>kvinnan. Även det motsatta förhållandet kan inträffa, dvs. att änkelivränta<br>och omställningspension utges samtidigt. Vidare kan änkelivränta och<br>änkepension respektive omställningslivränta och omställningspension<br>betalas ut samtidigt.</p>
<p>Slutligen kan även den situationen uppkomma att såväl tidpunkten för<br>arbetsskadan som tidpunkten för dödsfallet inträffar efter utgången av år<br>2002.</p>
<p>Med bibehållande av nuvarande regler skulle detta innebära att änke-<br>livränta utges samtidigt med antingen änkepension eller omställningspen-<br>sion eller att omställningslivränta och antingen omställningspension eller<br>änkepension kommer att betalas ut samtidigt.</p>
<p>Sådana diskrepanser mellan efterlevandelivränta och efterlevandepen-<br>sion, som sålunda kan uppstå efter en förändring av förutsättningarna för<br>rätt till efterlevandepension, kan emellertid uppkomma redan i dag. Som<br>redovisats ovan kan änkelivränta utges samtidigt med omställningspen-<br>sion samt även omställningslivränta tillsammans med änkepension. Dessa<br>konsekvenser är en följd av de förändrade regler som tillkom i samband<br>med den breda politiska uppgörelse som träffades vid 1990 års reform.<br>Med hänsyn till att dessa skillnader mellan de olika förmånerna, såvitt<br>avser förutsättningarna för rätt till efterlevandelivränta respektive efter-<br>levandepension men även beträffande de olika förmånernas omfattning i<br>tiden, godtogs vid det föregående reformarbetet på området anser rege-<br>ringen inte att sådana omständigheter skall påverka utformningen av<br>regeringens förslag i någon mer avgörande riktning. Således kan det även<br>med våra förslag vara möjligt att erhålla änkelivränta, trots att omställ-<br>ningspension eller särskild efterlevandepension utges från den allmänna<br>pensioneringen och även den motsatta situationen kan uppkomma, dvs. att<br>omställningslivränta och änkepension utges samtidigt.</p>
<p>Däremot har regeringen övervägt om motsvarande diskrepans skall<br>godtas i de fall den efterlevande är berättigad till reformerad efterlevan-<br>delivränta i form av omställningslivränta till följd av en arbetsskada som<br>inträffat under något av åren 1990-2002 men omställningspension enligt<br>de av regeringen föreslagna reglerna till följd av ett dödsfall som inträffar<br>efter ikraftträdandet av dessa regler, dvs. efter utgången av år 2002. Om<br>det även fortsättningsvis skall vara visandedagens regler som skall<br>tillämpas för efterlevandelivräntan medan däremot dödsfallstidpunkten<br>blir avgörande för vilka efterlevandepensionsregler som skall gälla kom-<br>mer detta, till följd av de ändrade åldersgränserna och ändringar be-<br>träffande efterlevandepensioneringens omfattning, att få till följd att<br>antingen efterlevandelivränta betalas ut trots att motsvarande efter-<br>levandepension slutat utges eller tvärtom. Detta har regeringen funnit<br>mindre lämpligt. Om samma typ av förmån utges från de båda systemen, i<br>form av omställningslivränta och omställningspension, bör de också vara<br>baserade på samma åldersgränser och även ha samma utsträckning i tiden.</p>
<p>230</p>
<p>Detta talar enligt regeringens uppfattning för att de av oss föreslagna<br>förändringarna beträffande förutsättningarna för rätt till omställ-<br>ningspension skall få genomslag även på motsvarande livräntor som skall<br>utges till följd av en arbetsskada som inträffat under 1990-talet, dvs. att<br>dödsfallstidpunkten blir avgörande för vilka regler som skall tillämpas<br>beträffande omställningslivräntans närmare utformning. En sådan föränd-<br>ring innebär att en efterlevande får sin omställningslivränta och även sin<br>omställningspension baserad på de av oss föreslagna reglerna om döds-<br>fallet inträffar efter utgången av år 2002 och detta oavsett om arbets-<br>skadan inträffat dessförinnan men efter utgången av år 1989. Enligt rege-<br>ringens uppfattning skapar sådan ordning en bättre överensstämmelse<br>med de samordningsregler som alltjämt bör finnas kvar i ett anpassat<br>system.</p>
<p>Däremot anser regeringen inte att det föreligger skäl att föreslå en mot-<br>svarande ordning i de fall nuvarande regler leder till att änkelivränta skall<br>utges vid sidan av omställningspension (eller omställningslivränta vid<br>sidan av änkepension). Bestämmelserna om i vilka situationer och i vilken<br>omfattning änkelivränta skall erhållas tillkom efter ett omfattande<br>utredningsarbete och under en bred politisk enighet i frågan. Av denna<br>anledning anser regeringen det vara mindre lämpligt att föreslå en ordning<br>där dödsfallstidpunkten blir avgörande för vilka regler som skall tillämpas<br>på livräntan i andra fall än där nuvarande regler leder till att en reformerad<br>livränta i form av omställningslivränta ändå skulle betalas ut vid sidan av<br>motsvarande efterlevandepension (dvs. om visandedagen är efter år 1989<br>och den efterlevande inte är en kvinna som är född år 1944 eller tidigare<br>och som år 1989 uppfyllde förutsättningarna för rätt till änkelivränta).</p>
<p>Regeringen föreslår alltså att de av oss föreslagna förändringarna av<br>bestämmelserna för rätt till efterlevandelivränta i form av omställnings-<br>livränta skall gälla även i de fall visandedagen inträffat före år 2003 i de<br>fall dödsfallet inträffar år 2003 eller senare, under förutsättning att den<br>efterlevande samtidigt är berättigad till reformerad efterlevandepension i<br>form av omställningspension. Däremot föreslår regeringen inte någon<br>förändring i de fall den efterlevande är berättigad till änkepension vid<br>sidan av efterlevandelivräntan eller till änkelivränta och efterlevandepen-<br>sion i form av omställningspension.</p>
<p>Efterlevandelivräntor beräknas enligt nuvarande regler, till skillnad från<br>efterlevandepensioner, på den avlidnes uppburna livränta eller, om sådan<br>inte utbetalades vid dödsfallet, på sådan arbetsskadelivränta som skulle ha<br>utbetalats om förutsättningar härtill förelåg vid tidpunkten för dödsfallet.<br>Den avlidnes egenlivränta beräknas utifrån dennes sjukpenninggrundande<br>inkomst.</p>
<p>Efterlevandelivräntor och efterlevandepensioner beräknas sålunda på<br>helt olika underlag. De ersättningsnivåer som gäller för efterlevandeför-<br>måner inom arbetsskadeförsäkringen har ingen koppling till det utfall som<br>uppkommer för motsvarande förmåner från den allmänna pensioneringen.<br>De ändringar som regeringen föreslår beträffande beräkningsunderlaget<br>för efterlevandepensionerna, men även beträffande ersättningsnivåerna för<br>omställningspension och särskild efterlevandepension, bör därför inte i<br>sig leda till någon förändring såvitt avser underlaget och ersättnings-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>231</p>
<p>nivåerna för efterlevandelivräntomas del. Inte heller av andra skäl är<br>någon förändring påkallad av efterlevandelivräntomas ersättningsnivåer.<br>Regeringen föreslår således inte några i förhållande till i dag förändrade<br>regler i dessa avseenden beträffande arbetsskadeförsäkringens efter-<br>levandeförmåner.</p>
<p>Samordning</p>
<p>Utbetalas såväl efterlevandepension som efterlevandelivränta efter en<br>avliden person, samordnas enligt nuvarande regler förmånerna med<br>varandra på så sätt att livräntan betalas ut endast i den mån den överstiger<br>efterlevandepensionen. Denna samordning gäller under förutsättning av<br>att båda förmånerna täcker samma inkomstförlust. Efter det att den efter-<br>levande fyllt 65 år utges varken omställningslivränta eller särskild efter-<br>levandelivränta, varför någon samordning då inte aktualiseras. Samord-<br>ning mellan efterlevandelivränta och efterlevandepension efter det att den<br>efterlevande fyllt 65 år kan emellertid bli aktuell i de situationer där<br>änkelivränta betalas ut enligt bestämmelser som gällde före den 1 januari<br>1990 (dvs. visandedagen är före den 1 januari 1990 eller om denna dag är<br>efter utgången av år 1989 men den efterlevande är en kvinna som är född<br>år 1944 eller tidigare). I dessa fall samordnas livräntan med efterlevande-<br>pension enligt AFL på gmnd av äldre bestämmelser i LAF. Dessa be-<br>stämmelser innebär att sådan livränta utges endast om den efterlevande<br>inte har rätt till tilläggspension i form av änkepension och folkpension i<br>form av ålderspension som tillsammans uppgår till 65 % av tidigare be-<br>räknad livränta. Vid denna samordning skall enligt övergångsbestämmel-<br>serna till lagen (1988:881) om ändring i AFL hänsyn tas till den tilläggs-<br>pension i form av änkepension som beräknas före det att samordning sker<br>mellan änkepension och kvinnans egen tilläggspension i form av ålders-<br>pension. Om änkan har gjort förtida uttag eller uppskjutet uttag av<br>ålderspension, skall enligt LAF samordningen göras som om hel ålders-<br>pension hade börjat betalas ut vid 65 års ålder.</p>
<p>I de fall änkelivränta och omställningspension utges samtidigt samord-<br>nas förmånerna med varandra fullt ut så att änkelivränta utbetalas endast i<br>den mån den överstiger omställningspensionen. När väl rätten till om-<br>ställningspension upphört utbetalas änkelivräntan fullt ut till dess änkan<br>fyllt 65 år, då en samordning sker mellan änkelivräntan och änkans<br>ålderspension från folkpensioneringen (och i viss mån även mot änkepen-<br>sion från tilläggspensioneringen om sådan utges). Om någon efterlevande<br>skulle vara berättigad till såväl livränta enligt äldre bestämmelser som<br>omställningslivränta eller särskild efterlevandelivränta utbetalas endast<br>någon av de båda sistnämnda förmånerna. I de fall livränta enligt de äldre<br>bestämmelserna överstiger den reformerade efterlevandelivräntan utbe-<br>talas emellertid denna överskjutande del till den efterlevande.</p>
<p>Som tidigare framgått är efterlevandeförmånema inom arbetsskadeför-<br>säkringen uppbyggda efter mönster av motsvarande bestämmelser på den<br>allmänna pensioneringens område. Någon anledning att föreslå ett av-<br>skaffande eller förändring av de nuvarande bruttosamordningsregler<br>föreligger i huvudsak inte. Det får alltjämt anses rimligt att begränsa ut-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>232</p>
<p>betalningen av efterlevandelivräntan i de fall den efterlevande samtidigt Prop. 1999/2000:91<br>uppbär efterlevandepension efter den avlidne. Regeringen föreslår således<br>att den som har rätt till livränta i form av arbetsskadelivränta samtidigt<br>som den är berättigad till efterlevandepension med anledning av den<br>inkomstförlust som har föranlett livräntan, skall livränta - liksom i dag -<br>utges enligt regler som motsvarar nuvarande bestämmelser. I vad mån<br>efterlevandelivräntan påverkar efterlevandestödet till bam har regeringen<br>tidigare redogjort för i avsnitt 8.4.2.</p>
<p>Samordning mellan efterlevandelivränta och efterlevandepension på<br>grund av dödsfall före år 2003för vuxna efterlevande som inte har fyllt<br>65 år</p>
<p>Som regeringen tidigare anfört bör utgångspunkten vid anpassningen av<br>efterlevandepensionsreglema för de personer som beviljats eller kommer<br>att beviljas efterlevandepension på grund av dödsfall före år 2003 vara att<br>åstadkomma regler som innebär att i huvudsak ingen efterlevande får ett<br>sämre nettoutfall av sin efterlevandepension än vad de har i dag. Detta bör<br>gälla även för det fall en efterlevande jämte efterlevandelivränta är<br>berättigad till efterlevandepension med anledning av den inkomstförlust<br>som föranlett livräntan.</p>
<p>Som framgått i avsnitt 6 kommer all efterlevandepension att fr.o.m. in-<br>komståret 2003 beskattas på samma sätt som förvärvsinkomster. Detta<br>betyder att möjligheterna till särskilt grundavdrag för pensionärer (SGA)<br>försvinner fr.o.m. taxeringsåret 2004. Vad gäller efterlevandepensionerna<br>har regeringen, som framgått i avsnitt 9 och 11, föreslagit att garantipen-<br>sion till omställningspension och änkepension skall innehålla en kompen-<br>sation för SGA. Detsamma skall, enligt vad som framgått i avsnitt 10,<br>gälla för särskild efterlevandepension som beviljats eller då rätt till sådan<br>pension uppkommit före utgången av år 2002. Detta medför i många fall<br>en bruttohöjning av efterlevandepensionerna för vuxna efterlevande som<br>vid ikraftträdandet är berättigade till efterlevandepension. Denna brutto-<br>höjning skulle, om nuvarande samordningsregler tillämpas efter utgången<br>av år 2002, medföra att efterlevande - som förutom omställningspension<br>eller änkepension på grund av dödsfall före år 2003 och särskild efter-<br>levandepension som beviljats eller vartill sådan rätt uppkommit före ut-<br>gången av år 2002 - också är berättigade till efterlevandelivränta, i många<br>fall inte skulle få någon eller i vart fall få en lägre överskjutande<br>efterlevandelivränta än vad de får i dag. Dessa efterlevande skulle således,<br>till följd av de ändrade beskattningsreglerna, över en natt i många fall få<br>en sämre nettobehållning av sina efterlevandeförmåner i form av<br>efterlevandelivränta och efterlevandepension.</p>
<p>Regeringen anser att en sådan försämring inte kan accepteras. För att<br>lösa problemet har regeringen funnit att samordningen av efterlevandeliv-<br>ränta och efterlevandepension för vuxna efterlevande på grund av dödsfall<br>före år 2003 i framtiden måste göras på annat sätt än enligt nuvarande<br>regler. Enligt regeringens uppfattning undviks den beskrivna nettoför-<br>sämringen enklast genom att den överskjutande efterlevandelivräntan per<br>december månad år 2002 räknas fram genom en samordning helt enligt<br></p>
<p>233</p>
<p>nuvarande regler. Den sålunda beräknade överskjutande efterlevandeliv-<br>ränta som därvid erhålls skall, så länge den efterlevande inte uppnått 65<br>års ålder och så länge han eller hon är berättigade till både efterlevande-<br>livränta och efterlevandepension, betalas ut till den efterlevande. Detta<br>överskjutande belopp som erhålls vid beräkningen per december månad år</p>
<p>2002 skall fr.o.m. år 2003 årligen räknas om i förhållande till föränd-<br>ringarna i prisindex.</p>
<p>Regeringen föreslår således att den som inte har fyllt 65 år och som har<br>rätt till efterlevandelivränta i form av arbetsskadelivränta och som sam-<br>tidigt är berättigad till efterlevandepension på grund av dödsfall före år</p>
<p>2003 med anledning av den inkomstförlust som har föranlett livräntan,<br>skall livränta betalas ut - så länge den efterlevande är berättigad till både<br>efterlevandelivränta och efterlevandepension - med det överskjutande<br>belopp som räknats fram för december månad 2002. Vidare föreslår rege-<br>ringen att det sålunda framräknade beloppet, fr.o.m. år 2003, årligen skall<br>räknas om med förändringarna i prisindex.</p>
<p>När det gäller samordning mellan efterlevandelivränta och efterlevan-<br>depension på grund av dödsfall före år 2003, för tid efter det att den<br>efterlevande änkan fyllt 65 år, föranleder inte de föreslagna anpassade<br>änkepensionsreglema skäl att för dessa änkor införa särskilda bestämmel-<br>ser.</p>
<p>12.2.3 Samordning mellan yrkesskadelivränta och<br>efterlevandepension i ett anpassat<br>efterlevandepensionssystem</p>
<p>Regeringens förslag: Samordning mellan efterlevandelivräntor i form<br>av yrkesskadelivräntor och efterlevandepension eller efterlevandestöd<br>till bam skall ske i ett anpassat efterlevandepensionssystem.</p>
<p>Efterlevandepension eller efterlevandestöd till bam till den som be-<br>viljats eller kommer att beviljas sådan förmån på gmnd av dödsfall<br>före år 2003 och som samtidigt uppbär yrkesskadelivränta i form av<br>efterlevandelivränta skall minskas med ett belopp som motsvarar 45 %<br>av den yrkesskadelivränta som överstiger en sjättedels prisbasbelopp.<br>Avdrag på efterlevandepension som baserar sig på den avlidnes<br>pensionspoäng för tilläggspension i form av ålderspension enligt nu-<br>varande bestämmelser om efterlevandepension i lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring (AFL) får, med undantag av 90-procentstillägget<br>respektive 25-procentstillägget, dock göras endast om den avlidne till-<br>godoräknats pensionspoäng för minst ett år vid den tidpunkt då skadan<br>inträffade.</p>
<p>Efterlevandepension eller efterlevandestöd till bam till den som be-<br>viljas sådan förmån på gmnd av dödsfall efter utgången av år 2002 och<br>som samtidigt uppbär yrkesskadelivränta i form av efterlevandelivränta<br>skall minskas med ett belopp motsvarande 75 % av den yrkesskade-<br>livränta som överstiger en sjättedels prisbasbelopp. Avdrag på in-<br>komstgrundad efterlevandepension och änkepension, med undantag av<br>90-procentstillägget, får dock göras endast om den avlidne tillgo-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>234</p>
<p>doräknats pensionspoäng för minst ett är vid tidpunkten då skadan in-<br>träffade.</p>
<p>Minskningen såvitt avser omställningspensionsförmåner och efter-<br>levandeförmåner till bam som beviljas på gmnd av dödsfall efter ut-<br>gången av år 2002 skall i första hand göras på garantipension eller<br>efterlevandestöd till bam och därefter på inkomstgrundad efterlevan-<br>depension. Beträffande änkepension som beviljas på grund av dödsfall<br>efter utgången av år 2002 skall minskningen i första hand göras på<br>garantipensionen, därefter på 90-procentstillägget och sist på änke-<br>pensionen i övrigt. Motsvarande skall gälla beträffande efterlevan-<br>deförmåner som beviljats eller kommer att beviljas på gmnd av döds-<br>fall före år 2003, med undantag av att före det att minskningen sker av<br>den inkomstgrundade efterlevandepensionen eller änkepensionen skall<br>90-procentstillägget för vuxna efterlevande och 25-procentstillägget<br>för bam minskas.</p>
<p>Minskningen såvitt avser efterlevandeförmåner till bam får inte leda<br>till att summan av efterlevandestöd till bam och barnpension under-<br>stiger en fjärdedel av det för bamet garanterade beloppet.</p>
<p>Tillämpning av denna minskningsregel såvitt avser änkepension -<br>för såväl kvinnor som beviljats eller kommer att beviljas änkepension<br>på gmnd av dödsfall före år 2003 som kvinnor som kommer att be-<br>viljas änkepension på grund av dödsfall därefter - får inte leda till att<br>sammanlagd änkepension understiger 9 % av prisbasbeloppet per<br>månad.</p>
<p>Vad som ovan anförts skall gälla även i de fall då livränta utges en-<br>ligt utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring.</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer delvis överens med regeringens för-<br>slag. Utredningen föreslog att efterlevandepensionsförmånen skulle<br>minskas med tre fjärdedelar för såväl de personer som beviljats efter-<br>levandepension på grund av dödsfall före år 2003 som för personer som<br>kommer att beviljas efterlevandepension på gmnd av dödsfall därefter.<br>Vidare föreslog utredningen inte att avdrag på inkomstgrundad efter-<br>levandepension och änkepension endast skulle få ske om den avlidne<br>kunnat tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst ett år vid tidpunkten då<br>skadan inträffade. Slutligen föreslog utredningen att minskningen av<br>änkepensionen vid samordningen inte skulle få leda till att sammanlagd<br>änkepension kom att understiga 8,5 %.</p>
<p>Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt över<br>förslaget.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Med de av regeringen föreslagna<br>reglerna för utformningen av en till det reformerade ålderspensionssy-<br>stemet anpassad efterlevandepensionering uppkommer frågan om dessa<br>förmåner, på motsvarande sätt som sker i dag, skall samordnas med<br>yrkesskadelivränta i form av efterlevandelivränta som jämte efterlevan-<br>depension kan utbetalas till den efterlevande.</p>
<p>I anslutning till ålderspensionsreformen har beslutats regler för sam-<br>ordning mellan yrkesskadelivräntor och ålderspensioner. De nya reglerna<br>har utformats i huvudsaklig överensstämmelse med dagens regler. En<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>235</p>
<p>utgångspunkt har därvid varit att samordningsreglerna skall ge i stort sett<br>samma utfall som nuvarande regler på området. Reglerna innebär i kort-<br>het följande.</p>
<p>Ålderspension i form av garantipension, inkomstpension och tilläggs-<br>pension skall reduceras av en samtidigt med dessa pensionsförmåner ut-<br>betald yrkesskadelivränta. Däremot skall premiepension inte påverkas av<br>sådan livränta. I första hand skall garantipensionen tas i anspråk. Därefter<br>skall reducering ske av tilläggspension och sist av inkomstpension.</p>
<p>Minskningen av pensionen skall ske med ett belopp som motsvarar tre<br>fjärdedelar av yrkesskadelivräntan i den mån den överstiger en sjättedels<br>prisbasbelopp.</p>
<p>Anledningen till att man valt att liksom i dag samordna endast tre fjär-<br>dedelar av livräntan med ålderspensionen är att i viss mån kompensera för<br>livräntetagares minskade möjligheter att tjäna in inkomstgrundad ålders-<br>pension till följd av skadan. Eftersom livräntan i sig inte är pensions-<br>grundande, har det ansetts att ett undantagande av en viss del av livräntan<br>är rimligt. Till skillnad från nuvarande bestämmelser på området skall,<br>efter det reformerade ålderspensionssystemets ikraftträdande, den försäk-<br>rade kompenseras för lyte och men genom att det från samordningen<br>undantas ett belopp som schablonmässigt kan antas motsvara en<br>ersättning härför. Detta belopp har bestämts till en sjättedels prisbasbe-<br>lopp.</p>
<p>Liksom enligt nuvarande regler skall reglerna för samordning mellan<br>yrkesskadelivränta och ålderspension innehålla en garantiregel, som<br>innebär att den pensionsberättigade alltid skall ha rätt att behålla så<br>mycket av garantipensionen tillsammans med den inkomstgrundade pen-<br>sionen som motsvarar minst ca tre fjärdedelar av den lägsta garanterade<br>nivån för garantipension.</p>
<p>Även samordningen mellan yrkesskadelivränta och förtidspension skall<br>enligt antagna riktlinjer för en reformerad förtidspensionering för fram-<br>tiden ske på i princip motsvarande sätt som i dag och i huvudsak enligt<br>samma bestämmelser som för samordningen mellan yrkesskadelivränta<br>och ålderspension, se propositionen Reformerad förtidspension, m.m.<br>(prop. 1997/98:111).</p>
<p>Genom vad som ovan anförts kan således konstateras att samordning<br>skall ske mellan yrkesskadelivränta i form av egenlivränta och ålderspen-<br>sion enligt samma principer som gäller enligt nuvarande bestämmelser.<br>Även på förtidspensioneringens område är avsikten att en motsvarande<br>lösning skall genomföras.</p>
<p>I dag sker samordning mellan yrkesskadelivränta och efterlevandepen-<br>sion på i huvudsak samma sätt som tidigare gällde inom ålderspensione-<br>ringen enligt AFL. Emellertid sker samordning mellan efterlevandeliv-<br>ränta och efterlevandepension endast i ett relativt begränsat antal fall. I<br>december 1996 uppbar inte någon manlig pensionsberättigad en samord-<br>ningsbar efterlevandelivränta vid sidan av efterlevandepension. Däremot<br>fanns det drygt 1 500 kvinnliga pensionstagare som hade en samord-<br>ningsbar efterlevandelivränta jämte efterlevandepensionen. I bampen-<br>sionsfallen var motsvarande siffra 8 pensionsberättigade. Vid samma tid-<br>punkt var det totalt ca 430 000 personer som uppbar efterlevandepension i<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>236</p>
<p>någon form. Antalet fall med samordningsbar efterlevandelivränta är<br>således begränsat. Därtill kommer att sådana livräntor kommer att nybe-<br>viljas i allt mindre utsträckning och att dessa livräntor på sikt helt kommer<br>att försvinna.</p>
<p>I detta perspektiv kan det finnas anledning att överväga om en samord-<br>ning för framtiden mellan efterlevandelivränta och efterlevandepension<br>över huvud taget bör komma i fråga. Enskilda efterlevande skulle<br>emellertid, om samordningsreglerna tas bort, kunna få en icke avsedd<br>väsentlig höjning av sina förmåner från en dag till en annan, utan att för-<br>hållandena och behovet av ekonomisk ersättning på något sätt förändrats.<br>Med hänsyn härtill samt även med beaktande av att en sådan samordning<br>föreslagits för såväl ålders- som förtidspensionernas del, föreslår vi att<br>samordning mellan efterlevandelivräntor och efterlevandepensioner skall<br>ske även i ett anpassat efterlevandepensionssystem. Motsvarande skall<br>gälla i fall då livränta utges enligt utländsk lagstiftning om yrkesskade-<br>försäkring.</p>
<p>I likhet med vad som sker i dag föreslår regeringen att samordningen -<br>liksom vad som gäller inom ålderspensioneringen - skall gå till så att<br>efterlevandelivräntan reducerar efterlevandepensionen i stället för<br>tvärtom.</p>
<p>Vid införandet av AFL fann man det motiverat att vissa livräntetagares<br>minskade möjligheter att tjäna in tilläggspension till följd av skadan skulle<br>påverka samordningens omfattning. Av betydelse i detta sammanhang är<br>att yrkesskadelivräntor, till skillnad från livräntor enligt LAF, inte är<br>pensionsgrundande för allmän pension. Den som till följd av en skada<br>som ersätts enligt lagstiftningen om yrkesskadeförsäkring har betagits<br>möjligheten att genom arbete tjäna in inkomstgrundad pension kan därför,<br>om han eller hon inte kvalificerat sig för förtidspension med an-<br>tagandepoängberäkning, komma att få en ganska låg ålderspension. Av<br>denna anledning valde man att från samordningen med bl.a. ålders- och<br>förtidspension undanta en viss del av livräntebeloppet. Av samma skäl har<br>ett motsvarande belopp undantagits från samordningen mellan yrkes-<br>skadelivränta och den reformerade ålderspensionen. Samma undantagan-<br>de görs i dag från livräntan vid samordningen mellan efterlevandelivränta<br>och efterlevandepension, dvs. det är endast tre fjärdedelar av livräntan<br>som i sig kan reducera efterlevandepensionen. Vidare får yrkesskadeliv-<br>räntan dras av från tilläggspensionen endast om den försäkrade vid den<br>tidpunkt skadan inträffade ägde tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst<br>ett år. I de fall sistnämnda förutsättning inte är uppfylld är en avräkning<br>inte motiverad för att förebygga överkompensation. Tilläggspensionen<br>måste i sådana fall antagas vara grundad på inkomster som den<br>försäkrade, dvs. den avlidne, kunnat skaffa sig med sin efter yrkesskadan<br>kvarstående arbetsförmåga.</p>
<p>Det skall anmärkas att det i efterlevandefallen inte är den efterlevande<br>som drabbats av en skada som i sig kan påverka dennes möjligheter att<br>tjäna in inkomstrelaterad ålderspension. Samordningen sker endast med<br>efterlevandelivräntan, dvs. den livränta som betalas ut efter en skada som<br>den avlidne personen råkat ut för. Om den efterlevande drabbats av egen<br>skada som i sig ger upphov till yrkesskadelivränta i form av egenlivränta<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>237</p>
<p>påverkar denna livränta inte efterlevandepensionens storlek. Av denna<br>anledning kan ifrågasättas om det vid samordningen mellan efterlevan-<br>delivränta och efterlevandepension fortsättningsvis bör undantas någon<br>viss andel av efterlevandelivräntan innan samordningen sker.</p>
<p>Regeringen har, som tidigare framgått, som utgångspunkt haft att i<br>görligaste mån harmonisera nuvarande regler till det reformerade ålders-<br>pensionssystemet och i huvudsak föreslå förändringar av gällande regler<br>som är nödvändiga för denna anpassning. Därutöver har regeringen i en<br>del sammanhang föreslagit regler som innebär administrativa förenk-<br>lingar. Mot bakgrund av vad som nu anförts föreslår regeringen att sam-<br>ordningen mellan efterlevandepension och efterlevandestöd till bam skall,<br>såvitt avser efterlevandepension som beviljas på grund av dödsfall efter<br>utgången av år 2002, beräknas på motsvarande sätt som föreslagits inom<br>den reformerade ålderspensioneringen. Detta innebär att regeringen<br>föreslår att, utöver en fjärdedel av efterlevandelivräntan, skall även<br>schablonmässigt undantas en del av efterlevandelivräntan som motsvarar<br>en sjättedels prisbasbelopp. Genom att införa en sådan begränsningsregel<br>inom efterlevandepensioneringen undviks en tekniskt komplicerad be-<br>räkning i de fall de efterlevande erhåller efterlevandelivränta i form av<br>yrkesskadelivränta med lågt belopp. Skälet för denna begränsningsregel<br>inom efterlevandepensioneringen är således, till skillnad mot förhållan-<br>dena inom den reformerade ålderspensioneringen, uteslutande av admi-<br>nistrativ karaktär. Skäl att inom efterlevandepensioneringen avskaffa den<br>nuvarande begränsningsregeln innebärande att yrkesskadelivränta får dras<br>av från den inkomstrelaterade efterlevandepensionen, exklusive i<br>förekommande fall 90-procentstillägg, endast om den försäkrade vid tid-<br>punkten när skadan inträffade ägde tillgodoräkna sig pensionspoäng för<br>ett år föreligger inte.</p>
<p>När det gäller efterlevandepensioner som beviljats eller kommer att<br>beviljas på grund av dödsfall före år 2003 är förhållandena något annor-<br>lunda. Regeringen har genomgående lämnat förslag som i huvudsak in-<br>nebär att ingen enskild person som uppbär eller är berättigad till efter-<br>levandepension vid ikraftträdandet skall få ett sämre nettoutfall än enligt<br>nuvarande regler.</p>
<p>Som tidigare framgått kommer det särskilda grundavdraget för pensio-<br>närer (SGA) att avskaffas från och med taxeringsåret 2004. Efterlevande-<br>pensionerna kommer således att beskattas på samma sätt som förvärvsin-<br>komster från och med inkomståret 2003. Med hänsyn till vad som nyss<br>anförts, angående regeringens utgångspunkter för anpassningen av efter-<br>levandepensionsreglema till det reformerade ålderspensionssystemet för<br>de personer som är berättigade till efterlevandepension på gmnd av<br>dödsfall före ikraftträdandet, bör hänsyn tas till avskaffandet av SGA vid<br>bestämmandet av den del av efterlevandelivräntan som skall minska<br>efterlevandepensionen eller efterlevandestödet till bam.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att efterlevandepension eller efterlevande-<br>stöd till bam till den som beviljats eller kommer att beviljas sådan förmån<br>på gmnd av dödsfall före år 2003 och som jämte sådan förmån uppbär<br>yrkesskadelivränta skall minskas med ett belopp som motsvarar 45 % av<br>den yrkesskadelivränta som överstiger en sjättedels prisbasbelopp. I övrigt<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>238</p>
<p>bör samordningen mellan yrkesskadelivränta och efterlevandepension i ett Prop. 1999/2000:91<br>anpassat efterlevandepensionssystem för personer som beviljats eller<br>kommer att beviljas efterlevandepension eller efterlevandestöd till bam på<br>grund av dödsfall före år 2003 ske på samma sätt som angetts för personer<br>som kommer att beviljas efterlevandepension på grund av dödsfall efter<br>utgången av år 2002. Dock skall avdrag på inkomstrelaterad övergångsvis<br>utgiven omställningspension, särskild efterlevandepension, änkepension<br>eller barnpension ske av 90-procentstillägget respektive 25-procents-<br>tillägget före avdrag på övrig inkomstrelaterad efterlevandepension.</p>
<p>Enligt dagens bestämmelser reducerar efterlevandelivräntan både<br>tilläggs- och folkpensionen. Fråga är om det finns anledning att i fram-<br>tiden undanta någon del av efterlevandeförmånema från samordningen.</p>
<p>I det reformerade ålderspensionssystemet skall garantipensionen utgöra<br>en grundskyddsförmån och utges som utfyllnad till den som har tjänat in<br>endast låg inkomstgrundad pension och som enda pension till den som<br>inte har tjänat in någon inkomstgrundad pension alls. Av denna anledning<br>har det ansetts naturligt att samordningen med utgående yrkesskadeliv-<br>ränta i första hand skall avse garantipensionen. Den som uppbär yrkes-<br>skadelivränta har inte samma behov av grundskydd i form av garantipen-<br>sion som den som inte har rätt till sådan livränta. Samma ordning har<br>föreslagits för samordningen mellan yrkesskadelivränta och förtidspen-<br>sion. Även såvitt gäller efterlevandefallen är det av skäl som angetts för<br>ålderspensioneringens del rimligt att efterlevandelivräntan samordnas med<br>garantipensionen till efterlevandepension till vuxna efterlevande och inte<br>som sker i dag först med den inkomstrelaterade efterlevandepensionen.<br>Samma ordning bör gälla vid samordning mellan efterlevandelivränta och<br>förmåner till bam, dvs. efterlevandestödet till bam bör i första hand bli<br>föremål för minskning i de fall det efterlevande bamet även uppbär<br>efterlevandelivränta. Regeringen föreslår således att efterlevandelivräntan<br>i första hand skall samordnas med garantipension till efterlevandepension<br>till vuxna efterlevande. Såvitt avser förmåner till bam skall minskningen i<br>första hand ske mot efterlevandestödet till bam.</p>
<p>Med hänsyn till att det inom ålderspensioneringen kommer att ske en<br>samordning mellan egenlivräntan och den uppburna ålderspensionen så-<br>vitt avser både grundskyddet och den inkomstgrundade pensionen anser<br>regeringen att övervägande skäl talar för att samordningen mellan efter-<br>levandelivräntor och efterlevandepension även fortsättningsvis skall ske i<br>förhållande till hela efterlevandepensionen, dvs. även beträffande den<br>inkomstgrundade delen. Med hänsyn härtill föreslår regeringen att vid<br>samordningen skall minskningen även göras av den inkomstgrundade<br>pensionen samt av änkepensionen.</p>
<p>Garantiregler</p>
<p>I dag finns garantiregler som innebär att folkpensionen i form av barn-<br>pension respektive änkepension inte får minskas i större omfattning än att<br>bamet respektive änkan får behålla minst en fjärdedel respektive hälften<br>av vad som annars skulle ha utgetts, dvs. samordningen förutan.</p>
<p>239</p>
<p>En motsvarande garantiregel med i huvudsak samma innehåll som i dag Prop. 1999/2000:91<br>skall fortsättningsvis gälla för samordningen mellan egenlivränta och<br>ålderspension. Motsvarande lösning har föreslagits för samordningen<br>mellan livränta och förtidspension. För ålderspensioneringens del har<br>denna garantiregel konstruerats på så sätt att minskningen av ålderspen-<br>sionen inte får leda till att sammanlagd ålderspension kommer att under-<br>stiga en viss procent av prisbasbeloppet, motsvarande en viss andel av den<br>lägsta garanterade nivån för garantipension per månad. Eftersom<br>garantipensionen till ålderspension utges endast som en utfyllnad till den<br>som har låg inkomstgrundad ålderspension och inte som en baspension<br>som nuvarande folkpension, valde man att för golvregeln anknyta till den<br>lägsta garanterade nivån för garantipensionen.</p>
<p>Eftersom vi i övriga hänseenden i huvudsak valt att ansluta oss till de<br>regler som skall gälla för samordningen mellan yrkesskadelivränta och<br>ålderspension, men även med hänsyn till att vi haft som utgångspunkt att<br>få till stånd en harmonisering av nuvarande regler till ett anpassat efter-<br>levandepensionssystem, anser vi att en motsvarighet till de garantiregler<br>som finns i dag beträffande efterlevandeförmåner till bam och änkor bör<br>finnas även för framtiden. Det grundskydd som vi föreslår beträffande<br>änkepensioneringen överensstämmer i många avseenden med garantipen-<br>sionen inom ålderspensioneringen. Även efterlevandestödet till bam är i<br>likhet med garantipensionen till ålderspension en utfyllnad som utges till<br>den som har endast låg eller ingen barnpension. Det finns därför anled-<br>ning att utforma garantireglema för efterlevandeförmånemas del på mot-<br>svarande sätt som valts för garantiregeln inom ålderspensioneringen.</p>
<p>Regeringen föreslår således beträffande förmånerna till bam att bamet<br>oavsett samordningen med efterlevandelivräntan skall ha rätt att behålla<br>en viss andel av det belopp som alltid skall garanteras bam till en avliden<br>förälder eller bam till särlevande föräldrar, dvs. 40 % av det för året<br>gällande prisbasbeloppet, eller 1 220 kr i månaden år 2000</p>
<p>(0,4 x 36 600 / 12). På motsvarande sätt som gäller i dag skall bamet vara<br>garanterad en fjärdedel av det garanterade beloppet eller 305 kr per<br>månad år 2000 år (0,25 x 0,4 x 36 600 / 12). I likhet med vad som<br>föreslagits inom ålderspensioneringen skall det inte spela någon roll om<br>detta belopp helt eller delvis består av efterlevandestöd till bam eller av<br>barnpension.</p>
<p>Motsvarande lösning bör gälla även för änkepensioneringens del. I<br>detta avseende föreslår regeringen grundskyddsregler som motsvarar<br>garantipensionen inom ålderspensioneringen. Av skäl som anförts ovan<br>kan garantiregeln inte knytas till de olika nivåerna på garantipensionen.<br>Basnivån för garantipensionen är dessutom beroende av om garantipen-<br>sionen beviljas på grand av om dödsfallet har inträffat före år 2003 eller<br>efter utgången av år 2002. Med hänsyn härtill bör samordningsregeln<br>konstrueras så att änkan, efter det att samordning gjorts mellan efter-<br>levandelivränta och änkepension, får behålla en viss andel av den lägsta<br>garanterade nivån. En översättning av nuvarande garantiregel skulle där-<br>med leda till att änkepension, oavsett om utfallet av samordningen med<br>efterlevandelivräntan skulle leda till en större reducering, alltid för såväl<br>de kvinnor som beviljats änkepension på grand av dödsfall före år 2003<br></p>
<p>240</p>
<p>som för de kvinnor som beviljas änkepension på grund av dödsfall efter<br>utgången av år 2002 skulle utges med ett belopp som motsvarar hälften av<br>det inom änkepensioneringen garanterade beloppet i form av garanti-<br>pension. Detta motsvarar ca 8,9 % av prisbasbeloppet per månad<br>((1/2 x (2,13 x 36 600 / 12)) / 36 600) för kvinnor som kommer att vara<br>berättigade till änkepension på grund av dödsfall efter utgången av år<br>2002. För kvinnor som vid ikraftträdandet är berättigade till änkepension<br>på grund av dödsfall före år 2003 motsvarar detta ca 9 % av prisbasbe-<br>loppet per månad ((1/2 x (2,15 x 36 600 /12)) / 36 600). Eftersom skill-<br>naden mellan dessa båda grupper är liten, och då ingen enskild person<br>förlorar på en sådan ordning, anser regeringen att garantinivån av admi-<br>nistrativa skäl lämpligen bör bestämmas till 9 % av prisbasbeloppet eller<br>ca 275 kr per månad år 2000 för båda grupperna kvinnor. Regeringen<br>föreslår således att minskning såvitt avser änkepension inte får leda till att<br>sammanlagd änkepension kommer att understiga 9 % av prisbasbeloppet<br>per månad. Detta garanterade belopp skall inte vara beroende av om änke-<br>pensionen består av garantipension eller inkomstrelaterad änkepension.<br>Tillämpningen av garantiregeln får dock inte leda till att kvinnan i det<br>enskilda fallet får en högre änkepension än vad hon skulle ha fått sam-<br>ordningen förutan.</p>
<h3>12.3 Efterlevandepension i internationella förhållanden</h3>
<h4>12.3.1 Inledning</h4>
<p>När det gäller utformningen både av dagens regler för efterlevandepen-<br>sion och av de regler som regeringen föreslår för beräkning av efter-<br>levandepension i ett till det reformerade ålderspensionssystemet anpassat<br>system har hänsyn tagits till att den avlidne kan ha varit bosatt utomlands<br>under den förvärvsaktiva tiden eller att den efterlevande är bosatt utom-<br>lands under den tid då efterlevandepension utges. När det gäller rätten till<br>grundskydd krävs både i det nuvarande systemet och med de av rege-<br>ringen föreslagna reglerna en försäkringstid om minst ett visst antal år för<br>rätt till oavkortad garantipension. Vidare finns regler för vad som skall<br>gälla för utbetalning av grundskyddet till efterlevande som är bosatta<br>utomlands. När det gäller rätten till inkomstgrundad efterlevandepension<br>och tilläggspension i form av änkepension skall emellertid, på samma sätt<br>som enligt nuvarande regler gäller för rätt till efterlevandepension i form<br>av tilläggspension, sådan pension betalas ut oavsett var i världen den<br>efterlevande är bosatt.</p>
<p>Som regeringen konstaterat tidigare, bl.a. i samband med våra över-<br>väganden om hur ett efterlevandepensionsunderlag bör utformas, kommer<br>de nationella reglerna med hänsyn till internationella förpliktelser inte<br>alltid att få fullt genomslag. I detta avsnitt behandlas de avsteg från de<br>nationella reglerna som EG-rätten kan medföra såvitt avser omställ-<br>ningspension, särskild efterlevandepension och änkepension. Vissa av-<br>vikelser kan komma att gälla även i förhållande till länder med vilka<br>Sverige träffar överenskommelse om socialförsäkringskonvention. I av-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>241</p>
<p>snitt 8 har behandlats internationella aspekter avseende barnpension och Prop. 1999/2000:91<br>efterlevandestöd till bam.</p>
<h4>12.3.2 Samordning av garantipension och utländsk pension från<br>länder inom EU/EES-området, m.m.</h4>
<p>Regeringens bedömning: Garantipension till omställningspension,<br>särskild efterlevandepension och änkepension bör få betalas ut inom<br>EU/EES.</p>
<p>Utländsk efterlevandepension från ett land inom EU/EES-området<br>torde inte kunna trappa av garantipension till omställningspension,<br>särskild efterlevandepension och änkepension.</p>
<p>90-procentstillägg till omställningspension, särskild efterlevande-<br>pension och änkepension som utges med hänsyn till den avlidnes bo-<br>sättningstid i Sverige enligt bestämmelserna i 5 kap. AFL, i deras nu-<br>varande lydelse, bör få betalas ut inom EU/EES.</p>
<p>Utredningens bedömning: Stämmer endast i viss mån överens med<br>regeringens bedömning. Utredningen gjorde den bedömningen att om den<br>avlidne har varit försäkrad i ett annat EU/EES-land skulle garanti-<br>pensionen kunna trappas av mot utländsk efterlevandepension som inte är<br>av utfyllnadskaraktär.</p>
<p>Remissinstanserna: Östergötlands läns allmänna försäkringskassa<br>ifrågasätter om utredningens förslag om hur utländsk efterlevandepension<br>skall påverka garantipension till de olika efterlevandepensionsförmånema<br>står i samklang med förordningen (EEG) nr 1408/71 om tillämpning av<br>systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras<br>familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Enligt regeringens bedömning i<br>förarbetena till lagen (1998:702) om garantipension - propositionen<br>Garantipension, m.m. (prop. 1997/98:152) - skall garantipension till<br>ålderspension för personer födda år 1938 eller senare betraktas som en<br>trygghetsförmån och därmed falla under förordningens (EEG) nr 1408/71<br>tillämpningsområde snarare än att betraktas som en socialhjälpsförmån.<br>Garantipension till omställningspension, särskild efterlevandepension och<br>änkepension enligt regeringens förslag är uppbyggd på samma sätt som<br>garantipension till ålderspension och bör därför i detta avseende behand-<br>las på samma sätt.</p>
<p>Folkpension och pensionstillskott utges i förhållande till antingen an-<br>talet bosättningsår i Sverige eller antalet år med pensionspoäng inom<br>tilläggspensionssystemet. För rätt till folkpension krävs enligt nationella<br>regler antingen minst tre bosättningsår eller tre år med tillgodoräknade<br>pensionspoäng.</p>
<p>Garantipension skall enligt regeringens förslag utges i förhållande till<br>den avlidnes försäkringstid i Sverige. Vi har vidare föreslagit att det på<br>samma sätt som enligt nuvarande regler skall krävas minst tre års försäk-<br>ringstid för rätt till garantipension. Till följd av den s.k. sammanlägg-<br>ningsprincipen i förordningen (EEG) nr 1408/71 kommer den som om-<br></p>
<p>242</p>
<p>fattas av förordningen att som kvalifikationstid emellertid få tillgodoräkna<br>sig även försäkringstider som har fullgjorts i andra EU/EES-länder. För<br>att sammanläggning skall kunna ske krävs dock att en försäkringstid om<br>minst ett år kan tillgodoräknas i Sverige.</p>
<p>Garantipension till efterlevandepension skall vidare enligt regeringens<br>förslag utges enbart till efterlevande som är bosatta i Sverige. Denna regel<br>kommer, enligt vår bedömning, emellertid inte att kunna upprätthållas<br>inom EU/EES. Enligt den s.k. exportabilitetsprincipen i nämnda<br>förordning får bl.a. en kontantförmån till en vuxen efterlevande inte dras<br>in eller minskas med anledning av att den berättigade är bosatt i eller<br>flyttar till ett annat medlemsland än det land som utger förmånen. Mot<br>denna bakgrund torde garantipension till efterlevandepension, på samma<br>sätt som gäller för garantipension till ålderspension, att få betalas ut även<br>vid bosättning inom EU/EES-området.</p>
<p>Garantipension till efterlevandepension är på samma sätt som garanti-<br>pension till ålderspension en utfyllnadsförmån och skall således avräknas<br>mot inkomstgrundad efterlevandepension och änkepension. Enligt vad<br>regeringen har föreslagit i det föregående skall garantipensionen även<br>avräknas mot utländska pensionsförmåner (se bl.a. avsnitt 10.3.3). Även<br>garantipension till ålderspension skall avräknas mot utländska pensions-<br>förmåner.</p>
<p>Regeringen har i propositionen Garantipension, m.m. (prop.<br>1997/98:152) behandlat frågan huruvida reglerna i förordningen (EEG) nr<br>1408/71 uppställer något hinder mot att garantipension reduceras med<br>hänsyn till utländsk pension.</p>
<p>Regeringens överväganden i nämnda proposition innebär i huvudsak<br>följande. En grundläggande princip i förordningen (EEG) nr 1408/71 är<br>att det ankommer på den nationella lagstiftningen att, om så är önskvärt,<br>ställa upp regler om minskning av pensionsförmåner med hänsyn till ut-<br>ländsk pension. I förordningens artikel 12.2 föreskrivs som huvudregel att<br>minskningsregler i den nationella lagstiftningen får åberopas även<br>gentemot förmåner som har förvärvats enligt en annan medlemsstats lag-<br>stiftning. Detta gäller dock inte om annat är föreskrivet i förordningen.<br>Beträffande pensioner finns det sådana föreskrifter i artiklarna 46a-46c. I<br>artiklarna finns dels allmänna, dels särskilda bestämmelser om minskning,<br>innehållande eller indragning av förmåner. I artikel 46b regleras i vilka<br>fall minskning, innehållande och indragning av en förmån får ske när<br>denna sammanträffar med förmåner av samma slag enligt två eller flera<br>medlemsstaters lagstiftning. Här anges bl.a. att nationella minsk-<br>ningsregler inte får användas på en förmån som har prorataberäknats en-<br>ligt artikel 46.2. Med förmåner av samma slag avses förmåner vid invali-<br>ditet, ålderdom eller till efterlevande som beräknas eller utges på grundval<br>av försäkrings- och/eller bosättningsperioder som har fullgjorts av en och<br>samma person. Eventuella minskningsregler i den nationella lagstift-<br>ningen torde bli aktuella att tillämpa först sedan en förmån har beräknats.<br>Den bedömning som gjordes i propositionen Garantipension, m.m. (prop.<br>1997/98:152) var att avtrappningen av garantipensionen mot utländsk<br>pension var att hänföra till en beräkningsregel och inte utgjorde en<br>minskning av pensionen. Därigenom skulle garantipensionen, utan hinder<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>243</p>
<p>av bestämmelserna i förordningen (EEG) nr 1408/71, kunna avtrappas av<br>all utländsk pension som inte var av utfyllnadskaraktär.</p>
<p>Sedan lagen om garantipension antagits av riksdagen har emellertid<br>EG-domstolen i dom den 22 oktober 1998 i mål C-143/97 (förhands-<br>avgörande), Office national des pensions ./. Francesco Conti uttalat sig<br>avseende en nationell belgisk pensionsbestämmelse liknande den som<br>regeringen föreslår i denna proposition avseende avtrappning av garanti-<br>pension till efterlevandepension. I nämnda dom uttalade EG-domstolen<br>att en nationell bestämmelse som föreskriver att ett pensionstillägg skall<br>minskas med det pensionsbelopp som den pensionsberättigade har rätt till<br>enligt föreskrifter i en annan medlemsstat är en bestämmelse om<br>minskning av förmåner i den mening som avses i artikel 12.2 i förord-<br>ningen (EEG) nr 1408/71. Detta gäller oavsett vad bestämmelsen kallas i<br>den nationella lagstiftningen.</p>
<p>Mot bakgrund av vad EG-domstolen uttalat är det regeringens uppfatt-<br>ning att avtrappningen av garantipension till efterlevandepension inte är<br>att betrakta som en beräkningsregel utan som en minskningsregel i den<br>mening som avses i artikel 12.2 i förordningen (EEG) nr 1408/71. Detta<br>innebär att garantipension till efterlevandepension inte kan trappas av mot<br>efterlevandepension från annat land inom EU/EES-området.</p>
<p>Med denna tolkning av förordningens bestämmelser kommer avtrapp-<br>ning av garantipensionen med hänsyn till den svenska inkomstgrundade<br>efterlevandepensionen att ske först sedan garantipensionen prorataberäk-<br>nats utifrån basnivån för denna. Avkortningen av basnivån med hänsyn till<br>bristande försäkringstid kommer således att, även i EU/EES-förhållanden,<br>ske före avtrappningen med hänsyn till inkomstrelaterad pension. Även i<br>denna del skiljer sig således beräkning sförfarandet från vad som var<br>regeringens utgångspunkt i propositionen Garantipension, m.m. (prop.<br>1997/98:152).</p>
<p>90-procentstillägg</p>
<p>En efterlevande som vid ikraftträdandet har rätt till omställningspension,<br>särskild efterlevandepension eller änkepension på grund av dödsfall som<br>inträffat före år 2003 kan, under de förutsättningar som angetts i avsnitt 9,<br>10 och 11, vara berättigade till ett tillägg om 90 % av prisbasbeloppet till<br>den inkomstrelaterade efterlevandepensionen. Detta s.k. 90-procents-<br>tillägg skall, enligt vad som är mest förmånligt för den efterlevande, utges<br>på grundval av den bosättningstid eller år med tillgodoräknade pen-<br>sionspoäng för tilläggspension som den avlidne enligt nuvarande folk-<br>pensionsregler kan tillgodoräkna sig. Detta innebär att den efterlevande<br>kan vara berättigad till ett 90-procentstillägg som är baserat på den bo-<br>sättningstid som den avlidne haft i Sverige före sin bortgång. Liksom<br>garantipension till efterlevandepension skall enligt regeringens förslag 90-<br>procentstillägg som beräknas på sådant sätt utges enbart till efterlevande<br>som är bosatta i Sverige. På skäl som angetts ovan beträffande<br>garantipension till efterlevandepension kommer denna regel enligt den<br>s.k. exportabilitetsprincipen inte att kunna upprätthållas inom EU/EES.<br>Med hänsyn härtill torde 90-procentstillägg till omställningspension, sär-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>244</p>
<p>skild efterlevandepension eller änkepension som grundar sig på dödsfall Prop. 1999/2000:91<br>före den 1 januari 2003 och som baseras på den bosättningstid som den<br>avlidne hade i Sverige före sin bortgång, på samma sätt som gäller för<br>garantipension till ålderspension, att få betalas ut även vid bosättning<br>inom EU/EES-området.</p>
<h3>12.4 Reduktion av efterlevandepension och</h3>
<h3>efterlevandestöd till barn i vissa fall</h3>
<h4>12.4.1 Reduktion av garantipension till efterlevandepension</h4>
<p>Regeringens förslag: För den som är intagen i kriminalvårdsanstalt<br>eller häktad skall garantipension till omställningspension, särskild<br>efterlevandepension eller änkepension reduceras fr.o.m. den trettio-<br>första dagen av ett sammanhängande frihetsberövande. Garantipen-<br>sionen skall därvid utges med högst ett belopp som innebär att denna<br>pension, tillsammans med inkomstgrundad efterlevandepension eller<br>änkepension, uppgår till 4,5 % av prisbasbeloppet per månad.</p>
<p>Skall garantipension dras in för del av kalendermånad skall garanti-<br>pensionen beräknas för varje dag till en trettiondel av månadsbeloppet<br>och avrundas till närmaste krontal.</p>
<p>Även den som olovligen avvikit från anstalt eller som vistas utom<br>anstalt på grund av permission anses i detta sammanhang som intagen.</p>
<p>Utredningens förslag: Utredningens förslag stämmer överens med<br>regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt över<br>förslaget.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För vuxna intagna i kriminalvårds-<br>anstalt och personer som är häktade gäller i dag att avdrag görs på den<br>pensionsberättigades folkpension och pensionstillskott. Den person som<br>berörs av bestämmelserna om minskning får alltid behålla ett belopp<br>motsvarande 30 % av folkpensionens grundbelopp för en ensamstående<br>ålderspensionär jämte 30 % av sitt pensionstillskott. År 2000 är förbe-<br>hållsbeloppet 1 386 kr per månad. Vidare gäller att Riksförsäkringsverket<br>får sätta ned det nämnda beloppet, om den pensionsberättigade på grund<br>av sitt tillstånd uppenbarligen inte kan tillgodogöra sig hela sig hela det<br>angivna beloppet. I praktiken förekommer inte sådan nedsättning.</p>
<p>Pensionen för en intagen person skall även minskas när den pensions-<br>berättigade vistas utanför anstalten lovligt, t.ex. vid permission, om vis-<br>telsen är begränsad till högst 30 dagar. Permissioner som överstiger 30<br>dagar kan medges med stöd av reglerna inom ramen för nuvarande regel-<br>verk. I praktiken förekommer dock inte så långa permissioner inom kri-<br>minalvården. Vid olovlig vistelse utanför anstalten skall pensionen<br>minskas.</p>
<p>Försäkringskassan får dock medge att en nära anhörig, som för sitt<br>uppehälle är beroende av den pensionär som är häktad eller intagen i</p>
<p>245</p>
<p>kriminalvårdsanstalt, helt eller delvis får uppbära den pension som hållits<br>inne.</p>
<p>För att ålderspension skall kunna reduceras eller uppbäras av någon<br>annan krävs att den pensionsberättigade vistas på anstalt under hel kalen-<br>dermånad, dvs. från den första till sista dagen i en kalendermånad.</p>
<p>Även i det reformerade ålderspensionssystemet finns bestämmelser om<br>reduktion av ålderspensionen för intagna i kriminalvårdsanstalt och häk-<br>tade. Det nämnda kravet på en kalendermånads sammanhängande an-<br>staltsvistelse ha därvid modifierats på så sätt att pensionen reduceras efter<br>30 dagars sammanhängande frihetsberövande.</p>
<p>Endast garantipensionen reduceras i det reformerade systemet. Den<br>pensionsberättigade får alltid behålla hela den inkomstgrundade ålders-<br>pensionen. Detta innebär att den person som inte har någon garantipen-<br>sion också under anstaltsvistelsen kan lyfta oreducerad ålderspension.</p>
<p>I likhet med de i dag gällande bestämmelserna har den pensionsberät-<br>tigade i det reformerade ålderspensionssystemet alltid rätt att behålla<br>ålderspensionen till ett belopp motsvarande 4,5 % av prisbasbeloppet per<br>månad. I detta förbehållsbelopp skall förutom garantipensionen också den<br>inkomstgrundade ålderspensionen medräknas. Om den inkomstgrundade<br>ålderspensionen överstiger förbehållsbeloppet reduceras garantipensionen<br>till 0 kr.</p>
<p>Genom beslut den 17 juni 1999 bemyndigade regeringen det statsråd<br>som har till uppgift att föredra ärende rörande allmän försäkring med<br>vissa undantag att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en<br>översyn av de bestämmelser inom socialförsäkringen som reglerar rätten<br>till förmåner för tid under vilken en försäkrad på det allmännas bekostnad<br>vistas på en institution (Dir 1999:5). I uppdraget ingår bl.a. att kartlägga<br>olika institutionsvistelsers inverkan på de intagnas rätt till olika socialför-<br>säkringsförmåner och de intagnas skyldighet att betala avgift för uppe-<br>hälle. Utredaren skall lämna förslag till en ordning som innebär att alla<br>pensionsberättigade som vistas på en institution behandlas lika i ekono-<br>misk hänseende. Förslaget skall också vara anpassat till de anpassade<br>reglerna för efterlevandepension. Härvid skall utredaren samråda med de<br>arbetsgrupper inom Regeringskansliet som bereder betänkandena Efter-<br>levandepension (SOU 1998:120) och Garantipension och bosättnings-<br>tillägg för personer födda år 1937 eller tidigare (SOU 1999:17). Vidare<br>skall utredaren beakta den fortsatta beredningen rörande reformeringen av<br>systemet för förtidspension. Den med stöd av det nämnda bemyndigandet<br>förordnade utredaren skall redovisa uppdraget under hösten 2000.<br>Utredningen har antagit namnet Utredningen (S 1999:09) om social-<br>försäkringsförmåner vid institutionsvistelse (USI). När och om en sådan<br>samordning av en intagens rätt till socialförsäkringsförmåner och av-<br>giftsskyldighet vid institutionsvistelse kan träda i kraft är i nuläget ovisst.<br>Med anledning härav lämnar regeringen därför förslag till en anpassning<br>av dagens regler till de av oss föreslagna efterlevandepensionssystemet.<br>De förslag som regeringen i det följande lämnar kan emellertid komma att<br>ändras i samband med den kommande beredningen av den redovisning<br>USI kommer att lämna över sitt uppdrag.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>246</p>
<p>Efterlevandepension till vuxna skall enligt regeringens förslag utges<br>som en inkomstrelaterad förmån jämte en garantipension. På samma sätt<br>som gäller enligt nuvarande regler, och som även i framtiden skall gälla<br>inom ålderspensioneringen, bör - i avvaktan på resultatet av den ovan<br>nämnda översynen - inkomstgrundad efterlevandepension och änkepen-<br>sion inte heller inom efterlevandepensioneringen beröras av reduktions-<br>reglema. Detsamma bör gälla beträffande det tillägg för det första pris-<br>basbeloppets inkomster som vi föreslagit skall läggas till änkepension och<br>övergångsvis utgiven omställningspension och särskild efterlevandepen-<br>sion. Nämnda tillägg är, som tidigare framgått, att betrakta som en del av<br>den inkomstrelaterade efterlevandepensionen.</p>
<p>Det förhåller sig emellertid annorlunda med garantipension till efter-<br>levandepension till vuxna efterlevande. Dessa förmånsformer har karaktär<br>av grundskydd och skall finansieras genom skattemedel. Det kan, på<br>samma sätt som inom ålderspensioneringen, te sig orimligt att efterlevan-<br>de, som är intagna i kriminalvårdsanstalt m.m. och därigenom till viss del<br>är försörjda av staten, under denna tid skall uppbära ett oreducerat<br>skattefinansierat tillskott. Regeringen anser att det, i avvaktan på resultatet<br>av den nämnda utredningens uppdrag, bör införas regler inom efter-<br>levandepensioneringen som till sin konstruktion så långt möjligt har lik-<br>heter med de regler som skall tillämpas inom ålderspensioneringen. Re-<br>geringen föreslår därför att garantipensionen till efterlevandepension till<br>vuxna efterlevande skall reduceras i fall då den efterlevande är intagen i<br>kriminalvårdsanstalt eller är häktad.</p>
<p>En vuxen efterlevande som är intagen i anstalt och som uppbär efter-<br>levandepension i form av garantipension bör på samma sätt som gäller<br>enligt nuvarande regler alltid få behålla en viss del av pensionen, ett s.k.<br>förbehållsbelopp. Med hänsyn till den pågående översynen av hur in-<br>stitutionsvistelse skall påverka olika former av socialförsäkringsersätt-<br>ningar, anser regeringen att det för närvarande inte finns skäl att föreslå<br>särskilda och från ålderspensioneringens garantipension avvikande regler<br>för beräkning av förbehållsbeloppet inom efterlevandepensioneringen.<br>Regeringen föreslår därför att garantipension till änkepension, omställ-<br>ningspension och särskild efterlevandepension i dessa situationer skall<br>utges med högst ett belopp som tillsammans med den inkomstgrundade<br>efterlevandepensionen eller änkepensionen uppgår till 4,5 % av ett pris-<br>basbelopp per månad. Vad som nu sagts skall gälla även garantipension<br>som utges till efterlevande som redan vid ikraftträdandet uppbär efter-<br>levandepension.</p>
<p>När det gäller tidpunkten för när reduceringen skall påbörjas anser re-<br>geringen att de skäl som ligger bakom förändringen av motsvarande regel<br>i lagen (1998:702) om garantipension har bärkraft även när det gäller<br>reduktion av efterlevandepension till vuxna efterlevande. Regeringen<br>föreslår därför att minskning skall påböijas efter 30 dagars samman-<br>hängande frihetsberövande. Vidare föreslår regeringen, för det fall att<br>garantipensionen dras in för del av kalendermånad, att garantipensionen,<br>liksom inom ålderspensioneringen, skall beräknas för vaije dag till en<br>trettiondel av månadsbeloppet och avrundas till närmaste krontal.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>247</p>
<p>Enligt nuvarande regler ges möjlighet för försäkringskassa att medge att<br>nära anhörig som är beroende av den pensionsberättigade får uppbära hela<br>eller del av den pension som inte skall utges. En motsvarande regel har<br>tagits in i lagen om garantipension. Rätten till efterlevandepension för<br>vuxna efterlevande innefattar enligt regeringens bedömning inte någon<br>försörjningsgaranti på det sätt som gäller beträffande grundskyddet inom<br>ålderspensioneringen. Efterlevandepension ges som ett tillskott till den<br>egna försörjningen och, såvitt avser omställningspensionen, under en<br>övergångstid då behovet av ett försörjningstillskott kan sägas vara särskilt<br>stort. Efterlevandepensionen är vidare i första hand en inkomstgrundad<br>förmån och denna skall enligt regeringens förslag inte påverkas av att den<br>pensionsberättigade är intagen i anstalt. Regeringen har mot denna<br>bakgrund gjort bedömningen att det i lagen om efterlevandepension och<br>efterlevandestöd till bam inte skall införas någon bestämmelse som ger<br>möjlighet för anhörig att uppbära hela eller delar av garantipensionen.</p>
<p>I dag finns i 10 kap. 3 § AFL även regler för reduktion av pensions-<br>förmåner för personer som är föremål för olika former av kommunal vård<br>eller kommunfinansierad vård på olika typer av hem för vård eller boende<br>eller familjehem inom socialtjänsten. Huvuddelen av dessa vårdformer<br>har dock frångått systemet med pensionsreduktion. I stället debiteras<br>vårdtagaren en viss kostnad per dag. Avdrag på ålderspensionen gjordes<br>dock fram till den 1 januari 2000 fortfarande för de personer som bodde<br>på vårdhem som avses i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa<br>psykiskt sjuka. Dessa vårdhem skall dock ha avvecklats per den<br>31 december 1999. Det finns således inte behov av några bestämmelser<br>om pensionsreduktion i lagen om efterlevandepension och efterlevande-<br>stöd till bam för de personer som vistas på kommunala eller kommun-<br>finansierade vårdformer. Regeringen finner således inte skäl att i ett<br>anpassat efterlevandepensionssystem införa bestämmelser motsvarande de<br>bestämmelser som återfinns i 10 kap 3 § AFL.</p>
<h4>12.4.2 Reduktion av efterlevandestöd till barn</h4>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Regeringens förslag: Om ett bam sedan minst trettio dagar i följd på<br>statens bekostnad har fått vård på anstalt eller annars kost och bostad,<br>skall efterlevandestöd till bam inte utges.</p>
<p>Om efterlevandestöd till bam dras in för en del av en kalendermånad<br>skall förmånen beräknas för varje dag till en trettiondel av månads-<br>beloppet och avrandas till närmaste krontal.</p>
<p>Reducering av efterlevandestöd till bam skall inte ske för tid då<br>bamet är inackorderat vid sameskola.</p>
<p>I fråga om elev i specialskola får efterlevandestöd till bam utges<br>utan hinder av bestämmelserna ovan för tid då eleven vistas utom<br>skolan. För sådan tid skall bestämmelserna i 16 § andra stycket lagen<br>(1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag tillämpas på mot-<br>svarande sätt.</p>
<p>248</p>
<p>Utredningens förslag: Utredningens förslag stämmer delvis överens<br>med regeringens förslag. Utredningen föreslog att det av utredningen<br>föreslagna grundskyddet till bam som förlorat sin ena förälder inte skulle<br>lämnas om ett bam sedan minst 30 dagar är föremål för vård enligt de<br>förutsättningar som anges i 11 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd.</p>
<p>Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt över<br>förslaget.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Om ett bam under en hel månad på<br>statens bekostnad får vård på anstalt eller annars kost och bostad, får<br>folkpension i form av barnpension inte utges för den månaden. Sådan<br>förmån får dock alltid utges för tid då bamet är inackorderat vid same-<br>skola. Vidare gäller särskilda bestämmelser om bamet går på special-<br>skola. Folkpensionsförmån för bam vid sådan skola utges, utan hinder av<br>vad som tidigare sagts, då barnet vistas utanför skolan. För sådan tid äger<br>bestämmelserna om vårdbidrag i 9 kap. 5 § tredje stycket AFL mot-<br>svarande tillämpning.</p>
<p>Barnpension skall enligt de av regeringen föreslagna reglerna utges<br>som en inkomstgrundad förmån. Emellertid är det enligt regeringens<br>uppfattning uppenbart att ett bam även i framtiden måste vara garanterat<br>en viss miniminivå i händelse av en förälders eller båda föräldrarnas död.<br>Regeringen har därför föreslagit att barnpensionen också i framtiden skall<br>kompletteras med ett grundskydd. Som framgått tidigare i avsnitt 8.4.1<br>har regeringen föreslagit att efterlevande bam skall tillförsäkras ett<br>grundläggande skydd genom efterlevandestöd till bam.</p>
<p>Genom efterlevandestödet till bam är ett efterlevande bam, så länge det<br>är bosatt i Sverige, garanterat en viss försörjning motsvarande 40 % av det<br>för året gällande prisbasbeloppet.</p>
<p>I det föregående har slagits fast att inkomstgrundad efterlevandepension<br>till vuxna inte bör komma i fråga för minskning för det fall den<br>efterlevande vistas i anstalt. Detta bör gälla även såvitt avser barnpension<br>till efterlevande bam och såvitt avser 25-procentstillägget som skall<br>läggas till övergångsvis utgiven barnpension.</p>
<p>Det förhåller sig emellertid annorlunda med efterlevandestödet till bam.<br>Detta är på samma sätt som garantipension till vuxna efterlevande ett<br>grundskydd och skall finansieras genom skattemedel. När det gäller<br>frågan om hur efterlevandestödet till bam skall påverkas av att bamet är<br>intaget i kriminalvårdsanstalt eller på annat sätt är föremål för kommunalt<br>finansierad vård kan konstateras att 11 § lagen (1996:1030) om under-<br>hållsstöd har i huvudsak samma innehåll som bestämmelserna i 10 kap. 2<br>och 3 §§ AFL.</p>
<p>I avvaktan på att den pågående utredningen om översynen av socialför-<br>säkringsersättningar vid institutionsvistelse blir klar, föreslår regeringen<br>att de nuvarande reglerna om rätt till folkpension i form av barnpension i<br>10 kap. 2 § AFL förs över till den föreslagna lagen om efterlevandepen-<br>sion.</p>
<p>Enligt 10 kap. 2 § tredje stycket AFL gäller dock att om ett bam under<br>hel månad på statens bekostnad erhåller vård på anstalt eller annars kost<br>och bostad, får barnpension inte utges för den månaden. Denna regel<br>innebär att ett bam som den första dagen i en månad påbörjar t.ex. vård på</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>249</p>
<p>anstalt på en månad inte får någon folkpension i form av barnpension för<br>den månaden medan ett bam som påbörjar vård på anstalt på en månad<br>den andra dagen i månaden får ograverad folkpension i form av<br>barnpension för hela månaden. Skäl att i ett anpassat efterlevandepen-<br>sionssystem bibehålla villkoret med kalendermånad föreligger inte. Av<br>rättviseskäl föreslår regeringen i stället att bam, som minst trettio dagar i<br>följd på statens bekostnad erhåller vård på anstalt eller annars kost och<br>logi, inte skall erhålla efterlevandestöd till bam. Vidare föreslår reger-<br>ingen att för det fall efterlevandestödet dras in för del av en kalender-<br>månad skall efterlevandestödet beräknas för varje dag till en trettiondel av<br>månadsbeloppet avmndat till närmast krontal.</p>
<p>1 fråga om elev i specialskola skall, liksom i dag gäller för folkpension,<br>efterlevandestöd till bam få utges - utan hinder av vad som ovan före-<br>slagits - för tid då eleven vistas utom skolan. För sådan tid föreslår reger-<br>ingen att bestämmelserna i 16 § andra stycket lagen (1998:703) om<br>handikappersättning och vårdbidrag skall tillämpas på motsvarande sätt.</p>
<p>I likhet med vad som angetts avseende reglerna om minskning av<br>garantipension för vuxna efterlevande, kan de föreslagna reglerna om<br>minskning av efterlevandestöd till bam komma att ändras vid en kom-<br>mande beredning av de slutsatser USI kommer fram till.</p>
<h3>12.5 Överledanderegler i ett anpassat<br>efterlevandepensionssystem</h3>
<p>Regeringens förslag: Överledanderegeln i 5 kap. 11 § andra stycket<br>lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) skall avskaffas. Be-<br>stämmelsen skall emellertid efter ikraftträdandet av våra förslag<br>tillämpas vid en beräkning av 90-procentstillägg och garantipension till<br>änkepension, omställningspension respektive särskild efterlevan-<br>depension samt 25-procentstillägg till barnpension i de fall rätten till<br>pension grundar sig på dödsfall som har inträffat före ikraftträdandet<br>eller - såvitt avser särskild efterlevandepension - förmånen även be-<br>viljats före ikraftträdandet.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag. Ut-<br>redningen föreslog emellertid dessutom att överledandereglema i 2 kap.<br>6 § lagen (1998:702) om garantipension och 5 kap. 8 § tredje stycket AFL<br>skulle avskaffas för framtiden såvitt avser överledande från efterlevande-<br>pension till garantipension och folkpension i form av ålderspension.<br>Vidare föreslog utredningen att punkten 6 i övergångsbestämmelserna till<br>lagen (1992:1277) om ändring i AFL skulle avskaffas för framtiden.</p>
<p>Remissinstanserna: Ingen remissinstans har särskilt yttrat sig över<br>förslaget.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I såväl AFL som i lagen om garanti-<br>pension finns i dag bestämmelser som i korthet innebär att den efter-<br>levande vid beräkning av hans eller hennes ålderspension (folkpension<br>eller garantipension) kan få tillgodoräkna sig den avlidnes bosättningstid</p>
<p>250</p>
<p>eller år för vilka pensionspoäng för tilläggspension har tillgodoräknats om<br>det är mer förmånligt för den efterlevande. Utredningen har lämnat<br>förslag om att dessa bestämmelser skall avskaffas för framtiden. Reger-<br>ingen anser emellertid att dessa regler är att hänföra till ålderspensions-<br>regler, varför regeringen avser att lämna förslag härom i samband med att<br>förslag om garantipension till ålderspension för personer födda 1937 eller<br>tidigare lämnas till riksdagen.</p>
<p>Enligt nuvarande regler finns även en överledanderegel i 5 kap. 11 §<br>AFL som tar sikte på övergång från förtidspension till efterlevandepen-<br>sion. Om den avlidne vid tidpunkten för dödsfallet uppbar folkpension i<br>form av hel förtidspension, beräknas efterlevandepensionen på grundval<br>av samma bosättningstid som förtidspensionen, om det är förmånligare.</p>
<p>Det kommer efter år 2002 inte att finnas ett system där grundskyddet<br>för ålderspension, förtidspension och efterlevandepension är utformat<br>efter i huvudsak identiska principer. Den grundskyddsmodell som enligt<br>antagna riktlinjer skall finnas i ett reformerat förtidspensionssystem skiljer<br>sig från såväl grundskyddet inom ålderspensioneringen som från det<br>grundskydd vi föreslår skall finnas inom efterlevandepensioneringen. Med<br>hänsyn härtill föreslår regeringen att den nuvarande bestämmelsen i 5 kap.<br>11 § andra stycket AFL avskaffas för framliden. Bestämmelsen skall<br>emellertid tillämpas även efter ikraftträdandet om den efterlevande vid<br>denna tidpunkt uppbär eller därefter beviljas efterlevandepension på<br>grund av ett dödsfall som inträffat före ikraftträdandet.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<h2>13 Processuella regler, m.m.</h2>
<h3>13.1 Ansökan om efterlevandepension och</h3>
<h3>efterlevandestöd till barn, m.m.</h3>
<p>Regeringens förslag: Efterlevandepension och efterlevandestöd till<br>bam skall betalas ut efter ansökan. Ansökan skall göras skriftligen hos<br>den allmänna försäkringskassan. Den som vid ikraftträdandet redan<br>beviljats efterlevandepension eller ansökt om efterlevandepension skall<br>inte efter ikraftträdandet inkomma med ny ansökan. Uppbär vid<br>ikraftträdandet den efterlevande särskild efterlevandepension som be-<br>viljats för begränsad tid, får den tid för vilken pensionen skall utges<br>förlängas utan att ansökan har gjorts.</p>
<p>Efterlevandepension och efterlevandestöd till bam skall utges fr.o.m.<br>den månad då den försäkrade har avlidit eller, om han eller hon vid sin<br>död uppbar förtids- eller ålderspension, fr.o.m. månaden efter den då<br>dödsfallet inträffade.</p>
<p>Efterlevandepension till vuxna efterlevande skall inte betalas ut för<br>längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden. Barnpen-<br>sion och efterlevandestöd till bam får betalas ut för längst två år före<br>ansökningsmånaden. Efterlevandepension som betalats ut för förfluten<br>tid får minskas om för mycket pension felaktigt har betalats ut för<br>samma tidsperiod till annan efterlevande, på gmnd av att besluten om</p>
<p>251</p>
<p>efterlevandepension inte förelegat samtidigt. Minskning skall därvid<br>ske med det belopp som överstiger vad som skulle ha betalats ut om<br>beslutet om den förstnämnda efterlevandepensionen förelegat vid ut-<br>betalningen av den eller de andra efterlevandepensionerna.</p>
<p>Uttag av efterlevandepension får avbrytas genom skriftlig anmälan<br>till den allmänna försäkringskassan. Sådan anmälan skall ha kommit in<br>till den allmänna försäkringskassan senast månaden före den månad<br>som ändringen avser.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens<br>förslag. Regeringen föreslår dock att förmånen efterlevandestöd till bam<br>skall föras in i den nu föreslagna nya lagen om efterlevandeförmåner och<br>att denna förmån skall kunna betalas ut för längst två år före ansök-<br>ningsmånaden.</p>
<p>Remissinstanserna: Örebro läns allmänna försäkringskassa menar att<br>det inte är försvarbart att ha olika retroaktivitetstid för förmåner som ut-<br>betalas på samma grunder. Försäkringskassan menar vidare att om grund-<br>skyddet i bampensioneringen skall utgöras av underhållsstöd måste reg-<br>lerna ändras så att ett bam vars förälder har avlidit kan beviljas under-<br>hållsstöd med samma retroaktivitet som vid barnpension.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande regler i lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring (AFL) skall den som önskar efterlevan-<br>depension ansöka om det hos den allmänna försäkringskassan hos vilken<br>den efterlevande är inskriven eller skulle ha varit inskriven. Om den<br>efterlevande har beviljats särskild efterlevandepension för en begränsad<br>tid och denna tid skall förlängas föreligger emellertid inte krav på an-<br>sökan. Regeringen föreslår att dessa regler skall gälla även i ett anpassat<br>efterlevandepensionssystem. Regeringen föreslår vidare att den som an-<br>tingen beviljats efterlevandepension eller ansökt om efterlevandepension<br>före ikraftträdandet, inte på nytt skall behöva ansöka om förmånen. Inte<br>heller den som vid ikraftträdandet har beviljats särskild efterlevandepen-<br>sion skall vid en senare förlängning på nytt behöva ansöka om sådan<br>förmån.</p>
<p>Enligt nuvarande regler i AFL finns vidare en bestämmelse om att för-<br>säkringskassan får betala ut ålderspension och efterlevandepension utan<br>ansökan från den pensionsberättigade om ett statligt eller kommunalt per-<br>sonalpensionsorgan begär det. Någon motsvarande regel har inte införts i<br>det reformerade ålderspensionssystemet. Det saknas enligt regeringens<br>uppfattning skäl att här göra andra överväganden än vad som gjorts inom<br>ramen för den reformerade ålderspensioneringen. Regeringen föreslår<br>således att en regel om utbetalning utan ansökan på sätt som beskrivits<br>inte bör införas i lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till<br>bam.</p>
<p>Efterlevandepension skall enligt nuvarande regler betalas ut fr.o.m. den<br>månad då den försäkrade avlidit eller, om han eller hon vid sin död upp-<br>bar ålderspension eller förtidspension, fr.o.m. månaden efter den då<br>dödsfallet inträffade. Regeringen föreslår att detsamma skall gälla i ett an-<br>passat system för utbetalning av efterlevandepension och efterlevandestöd<br>till barn.</p>
<p>252</p>
<p>Enligt nuvarande regler om retroaktiv utbetalning av efterlevandepen-<br>sion gäller att sådan pension inte får betalas ut för längre tid tillbaka än tre<br>månader före ansökningstidpunkten. Möjlighet till viss retroaktiv utbe-<br>talning är nödvändig eftersom efterlevandepension endast utges under<br>viss tid räknat från dödsfallet. Om möjligheten inte skulle finnas, skulle<br>reglerna innebära att den efterlevande i omedelbar anslutning till döds-<br>fallet skulle vara tvungen att ansöka om efterlevandepension.</p>
<p>Barnpension får enligt nuvarande regler betalas ut för längst två år före<br>ansökningsmånaden. Regeringen finner inte skäl att föreslå att andra<br>regler skall gälla inom den anpassade efterlevandepensioneringen.</p>
<p>Regeringen föreslår således att de regler som gäller för ansökan om och<br>utbetalning av efterlevandepension, med undantag för möjligheten till<br>utbetalning efter ansökan av ett statligt eller kommunalt personalpen-<br>sionsorgan, överförs oförändrade till lagen om efterlevandepension och<br>efterlevandestöd till bam.</p>
<p>Som tidigare framgått i avsnitt 8 har regeringen föreslagit att förmånen<br>efterlevandestöd till barn, som är ett grundskydd och utges till bam när<br>den avlidne föräldern inte tjänat in någon inkomstgrundad pension eller<br>endast låg sådan pension, skall regleras i den nu föreslagna lagen om<br>efterlevandeförmåner. I likhet med vad Örebro läns allmänna försäk-<br>ringskassa har anfört, finner regeringen inte skäl att för denna förmån<br>föreslå någon annan regel för retroaktiv utbetalning än den som före-<br>slagits beträffande barnpension. Enligt vårt förslag skall således även<br>efterlevandestöd till bam kunna betalas ut för längst två år före ansök-<br>ningsmånaden.</p>
<p>I dag finns en bestämmelse som innebär att de sammantagna inkomst-<br>grundade efterlevandepensionerna inte får överstiga den ålderspension<br>som den avlidne vid dödsfallet uppbar eller skulle ha uppburit om döds-<br>fallet inte inträffat. Regeringen har, som framgått i avsnitt 8, föreslagit att<br>en motsvarande bestämmelse skall föras in i lagen om efterlevandepen-<br>sion och efterlevandestöd till bam. Den föreslagna begränsningsregeln<br>innebär att det endast är barnpensionerna som skall minskas om det sam-<br>tidigt utges inkomstgrundad efterlevandepension till vuxna. I denna<br>situation får de sammanlagda barnpensionerna uppgå till högst 80 procent<br>av efterlevandepensionsunderlaget. Om efterlevandepension beviljas på<br>grund av dödsfall före den 1 januari 2003 skall dagens begränsningsregel<br>alltjämt tillämpas. Regeringen anser att nämnda begränsningsregler skall<br>kunna tillämpas även i fall när en efterlevandepension beviljas retroaktivt<br>och efterlevandepension till annan efterlevande redan har beviljats. Om<br>det exempelvis har beviljats barnpension till två eller fler bam och<br>omställningspension till efterlevande maka eller make, och det därefter<br>skall beviljas barnpension för ytterligare ett bam skall begränsningsregeln<br>kunna tillämpas även i efterhand. Regeringen föreslår därför att avdrag<br>skall kunna ske på en retroaktivt utbetald efterlevandepension i fall då<br>begränsningsregeln skall tillämpas. I den anpassade efterlevandepensione-<br>ringen skall alltså finnas en bestämmelse som innebär att efterlevande-<br>pension till en efterlevande får minskas om för mycket utbetald efter-<br>levandepension felaktigt har betalats ut för samma tidsperiod till en annan<br>eller andra efterlevande på gmnd av att besluten inte förelegat samtidigt.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>253</p>
<p>Minskningen skall därvid ske på det belopp som först förfaller till<br>betalning.</p>
<p>Med hänsyn bland annat till internationella förhållanden föreslår reger-<br>ingen att uttag av efterlevandepension får avbrytas genom anmälan till<br>den allmänna försäkringskassan. Sådan anmälan skall, enligt vårt förslag,<br>göras skriftligen och ha kommit in till den allmänna försäkringskassan<br>senast månaden före den månad som ändringen avser.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<h3>13.2 Utbetalning av pension och efterlevandestöd till bam</h3>
<p>Regeringens förslag: Efterlevandepension och efterlevandestöd till<br>bam skall betalas ut månadsvis t.o.m. den månad då rätten till för-<br>månen upphör. Omställningspension, särskild efterlevandepension<br>samt garantipension till sådan pension och 90-procentstillägg samt<br>garantipension till änkepension skall dock utges längst t.o.m. månaden<br>före den då den efterlevande fyller 65 år.</p>
<p>Om den årliga efterlevandepensionen eller det årliga efterlevande-<br>stödet inte uppgår till mer än 2 400 kronor skall efterlevandepensionen<br>eller efterlevandestödet betalas ut i efterskott en eller två gånger per år<br>om inte särskilda skäl talar emot det.</p>
<p>Om en person som är berättigad till efterlevandepension eller efter-<br>levandestöd i väsentlig omfattning fått sin försöijning genom ekono-<br>miskt bistånd enligt socialtjänstlagen (1980:620) utan villkor om åter-<br>betalning, får retroaktivt beviljad efterlevandepension eller efter-<br>levandestöd betalas ut till socialnämnd.</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Östergötlands läns allmänna försäkringskassa<br>anser att en motsvarighet till bestämmelsen i 20 kap. 2 a § AFL bör<br>överföras till lagen om efterlevandepension för att göra det möjligt att<br>betala ut ersättning med skäligt belopp utan betydande dröjsmål.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Pensionsförmåner enligt AFL utges<br>enligt huvudregeln t.o.m. den månad då den pensionsberättigade avlidit<br>eller rätten till förmånen annars upphört. Regeringen föreslår att detta<br>skall gälla även beträffande utbetalning av efterlevandepension i ett an-<br>passat system.</p>
<p>Enligt dagens bestämmelser upphör rätten till omställningspension och<br>särskild efterlevandepension senast när den efterlevande fyller 65 år eller<br>såvitt avser särskild efterlevandepension om han eller hon dessförinnan<br>tagit ut ålderspension, vid den tidpunkten sådant uttag görs. Motsvarande<br>gäller för folkpension i form av änkepension. Eftersom garantipension till<br>ålderspension kan utges fr.o.m. den månad den pensionsberättigade fyller<br>65 år, föreslår regeringen att omställningspension och särskild efterle-<br>vandepension samt garantipension till sådan pension och 90-pro-<br>centstillägg samt garantipension till änkepension inte skall kunna betalas<br>ut för längre tid än t.o.m. månaden före den då den efterlevande fyller 65<br>år.</p>
<p>254</p>
<p>Skälet till att vi anser att 90-procentstillägget till, i förekommande fall, Prop. 1999/2000:91<br>omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension inte<br>skall utges längre än t.o.m. månaden före det att den efterlevande fyller 65<br>år är att tillägget ersätter den i dag 30-dels beräknade folkpensionen<br>(ersättning för första prisbasbeloppets inkomster). Den kan således sägas<br>utgöra ersättning för en folkpensionsförmån i det anpassade efterlevan-<br>depensionssystemet.</p>
<p>I de fall den efterlevande flyttar utomlands skall enligt vårt förslag, på<br>samma sätt som skall gälla beträffande utbetalning av garantipension till<br>ålderspension, garantipension till omställningspension, särskild efter-<br>levandepension och till änkepension samt efterlevandestöd till bam ut-<br>betalning ske t.o.m. den månad då den efterlevande inte längre skall anses<br>som bosatt i Sverige enligt socialförsäkringslagen (1999:799) (SofL).</p>
<p>Pension skall enligt nuvarande regler i AFL i normalfallet betalas ut<br>månadsvis. En årspension som inte uppgår till mer än 2 400 kronor skall<br>emellertid betalas ut i efterskott en eller två gånger per år, om inte sär-<br>skilda skäl talar emot det. Detsamma kan efter överenskommelse ske även<br>i annat fall. Motsvarande regel har införts i det reformerade ålders-<br>pensionssystemet. Detsamma föreslår vi skall gälla beträffande utbetal-<br>ning av efterlevandepension och efterlevandestöd i ett anpassat system<br>både såvitt avser förmåner som beviljats såväl före som efter ikraft-<br>trädandet.</p>
<p>Enligt nuvarande bestämmelser i AFL har försäkringskassan i vissa<br>situationer möjlighet att betala ut pension till en annan person än den<br>pensionsberättigade. Förutsättningarna härför är att den pensionsberät-<br>tigade av sjukdom eller annat skäl är ur stånd att själv ta hand om sin<br>pension. Denna möjlighet har inte förts över till det reformerade ålders-<br>pensionssystemet. Som skäl härför har anförts att den som inte kan ta<br>hand om sin egen pension sannolikt behöver hjälp med att förvalta sin<br>egendom även i andra avseenden och att utbetalning av pensionen till<br>någon av den pensionsberättigades anhöriga skulle kunna leda till att<br>godmansskap eller förvaltarskap inte kommer till stånd trots att det vore<br>sakligt påkallat. Regeringen anser att dessa skäl har bärkraft även när det<br>gäller utbetalning av efterlevandepension. Det är också önskvärt att<br>samma regler gäller beträffande utbetalning av ålderspension och efter-<br>levandepension.</p>
<p>När det gäller redan fattade beslut om utbetalning av pension till annan<br>än den pensionsberättigade uppstår frågan om undantag bör göras så att<br>utbetalning i dessa fall kan ske till annan även fortsättningsvis. Under<br>arbetet med det reformerade ålderspensionssystemet konstaterades att<br>möjligheten att betala ut ålderspension till annan sällan används. Eftersom<br>efterlevandepension, till skillnad från ålderspension, oftast betalas ut till<br>yngre personer torde utbetalning av sådan pension till annan användas än<br>mer sällan. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att inte heller för<br>dem som vid ikraftträdandet redan uppbär efterlevandepension skall göras<br>något undantag. Detta förslag kräver dock vissa insatser för att informera<br>den pensionsberättigade och den som för dennes räkning uppbär<br>pensionen om nu föreslagen ändring av utbetalningsreglema. Vi föreslår<br>således att en regel om möjlighet att betala ut pension till annan än den<br></p>
<p>255</p>
<p>pensionsberättigade inte införs i lagen om efterlevandepension och efter-<br>levandestöd till bam.</p>
<p>I likhet med vad som gäller i dag skall emellertid i en annan situation<br>efterlevandepension och efterlevandestöd kunna betalas ut till annan än<br>den förmånsberättigade. Om den förmånsberättigade i väsentlig omfatt-<br>ning har fått sin försörjning genom ekonomiskt bistånd enligt social-<br>tjänstlagen (1980:620), får en retroaktivt beviljad pension eller efter-<br>levandestöd till bam betalas ut till socialnämnden. En förutsättning härför<br>är att biståndet har betalats ut utan villkor om återbetalning. Av den<br>retroaktivt beviljade pensionen eller särskilda efterlevandestödet får till<br>socialnämnd betalas ut den del som motsvarar vad nämnden sammanlagt<br>har betalat ut till den ersättningsberättigades och dennes familjs försöij-<br>ning.</p>
<p>Enligt nuvarande regler i 20 kap. 2 a § AFL finns en bestämmelse som<br>innebär att en försäkringskassa kan besluta om ersättning om det inte utan<br>dröjsmål kan avgöras om rätt till ersättning föreligger men det finns san-<br>nolika skäl för att så är fallet. Ersättningen skall då betalas ut med ett<br>skäligt belopp om det är av väsentlig betydelse för den försäkrade. Det-<br>samma gäller om det är klart att rätt till ersättningen föreligger men er-<br>sättningens belopp inte kan bestämmas utan betydande dröjsmål. Regeln<br>har inte fått någon motsvarighet i det reformerade ålderspensionssystemet.<br>Örebro läns allmänna försäkringskassa anser att bestämmelsen bör föras<br>över till lagen om efterlevandepension. Med hänsyn till vad som sålunda<br>har beslutats i det reformerade ålderspensionssystemet och då den<br>nuvarande möjligheten till provisoriska beslut i dag inte synes tillämpas i<br>praktiken såvitt gäller efterlevandepension, delar regeringen inte<br>försäkringskassans uppfattning. Vi föreslår därför inte att en bestämmelse<br>motsvarande den i 20 kap. 2 a § AFL skall föras över till lagen om<br>efterlevandepension och efterlevandestöd till bam. Denna fråga behandlas<br>även i avsnitt 7.3.</p>
<h3>13.3 Ändring av beslut, m.m.</h3>
<p>Regeringens förslag: Ett beslut om efterlevandepension skall ändras<br>om det föranleds av en ändring som gjorts beträffande den pensions-<br>behållning som legat till grund för beräkningen av efterlevandepen-<br>sion.</p>
<p>Ett beslut om garantipension eller efterlevandestöd till bam skall<br>ändras om storleken av garantipensionen eller efterlevandestödet på-<br>verkas av en ändring som gjorts beträffande den inkomstgrundade<br>efterlevandepensionen eller av den änkepension som legat till gmnd<br>för beräkningen av garantipensionen eller efterlevandestödet.</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt över<br>detta förslag.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Efterlevandepension i form av om-<br>ställningspension och barnpension skall enligt regeringens förslag fast-</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>256</p>
<p>ställas på grundval av den avlidnes pensionsrätt i det reformerade ålders- Prop. 1999/2000:91<br>pensionssystemet. Änkepension beräknas på den avlidnes på visst sätt<br>beräknade ålderspension i form av tilläggspension. Även efterlevande-<br>pension som beviljats före ikraftträdandet eller beviljas efter ikraftträdan-<br>det på grund av dödsfall före denna tidpunkt är på visst sätt beräknad på<br>den avlidnes ålderspension i form av tilläggspension. Av betydelse vid<br>beräkningen är dels uppgift om den avlidnes pensionsbehållning vid<br>dödsfallstidpunkten, dels uppgift om den avlidnes pensionsrätt under<br>vissa år i anslutning till dödsfallet.</p>
<p>Beslutsfattandet såvitt avser pensionsgrundande inkomster och pen-<br>sionsrätt sker med viss eftersläpning (se närmare avsnitt 7). Eftersom det<br>är fastställda pensionsgrundande inkomster och pensionsgrundande be-<br>lopp som enligt vårt förslag skall ligga till grund för beräkningen av in-<br>komstgrundad efterlevandepension och änkepension kommer denna<br>eftersläpning att få betydelse också för beräkningen av efterlevandepen-<br>sion.</p>
<p>Den inkomstgrundade efterlevandepensionens och änkepensionens<br>storlek skall i första hand grunda sig på den avlidnes pensionsbehållning i<br>anslutning till dödsfallet. Hänsyn skall därvid tas till pensionsrätt som<br>tjänats in t.o.m. året före det år som dödsfallet inträffade. Då efterlevan-<br>depension skall beräknas, dvs. i anslutning till dödsfallet, har emellertid<br>pensionsrätt för året före dödsfallsåret ännu inte fastställts. Regeringen<br>föreslår att en fastställd efterlevandepension skall justeras i efterhand, när<br>den slutliga pensionsbehållningen t.o.m. året före dödsfallsåret är fast-<br>ställd. Ett sålunda ändrat beslut skall enligt vårt förslag leda till retroak-<br>tiva utbetalningar.</p>
<p>Eftersläpningsproblematiken får enligt regeringens förslag även bety-<br>delse när det gäller beräkningen av antagandepensionens storlek såvitt<br>avser inkomstgrundad efterlevandepension. Enligt vårt förslag skall denna<br>beräkning göras utifrån inkomsterna under tre av de fem åren närmast<br>före dödsfallet, varvid bortses från det bästa och det sämsta året. Är<br>pensionsrätten för visst år ännu inte fastställd får vid beräkningen antas att<br>det rör sig om år utan någon pensionsrätt alls. Det kan självfallet inträffa<br>att just året före dödsfallet - för vilket pensionsrätten alltså ännu inte är<br>fastställd - är ett år som borde tas med i beräkningen. Om det senare, när<br>pensionsrätten för samtliga år har fastställts, skulle visa sig att<br>efterlevandepensionen skulle ha blivit högre föreslår vi att en korrigering<br>med retroaktiva utbetalningar skall göras i efterhand.</p>
<p>Ett annat förhållande som kan leda till en förändring av den avlidnes<br>pensionsbehållning är bristande eller för sen betalning av ålderspensions-<br>avgifter och allmänna pensionsavgifter. En person som endast till viss del<br>betalat sådana avgifter anses enligt de nuvarande bestämmelserna i<br>skattebetalningslagen (1997:483) ha betalat efterlevandepensionsavgift i<br>samma utsträckning. Beräkningen av efterlevandepension skall enligt vårt<br>förslag göras med beaktande av den minskning av den avlidnes pen-<br>sionsbehållning som obetalda avgifter kan innebära. För den händelse<br>underlaget för beräkningen av efterlevandepension av denna anledning<br>förändras föreslår regeringen således att den beräknade årliga efterlevan-<br>depensionen skall räknas om.</p>
<p>257</p>
<p>9 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 91</p>
<p>Pensionsunderlaget som legat till grund för fastställandet av efter-<br>levandepension kan vidare komma att ändras på grund av omprövning<br>eller överklagande av den avlidnes taxering. I lagen (1998:674) om in-<br>komstgrundad ålderspension (LIP) finns härvid en bestämmelse som in-<br>nebär att en ändring av ett beslut om pensionsgrundande inkomst eller<br>pensionsgrundande belopp endast skall göras om inkomsten eller beloppet<br>skulle öka eller minska med minst 1 000 kronor. I de fall en ändring av<br>taxeringen innebär förändring av pensionsunderlaget skall, enligt<br>regeringens förslag, även beslutet om efterlevandepension ändras. Om en<br>ändring av taxeringen innebär att efterlevandepensionen blir högre före-<br>slår regeringen att resterande belopp skall betalas ut retroaktivt. En ändrad<br>taxering som innebär att efterlevandepensionen skulle ha varit lägre än<br>den som har fastställts skall enligt vårt förslag leda till en sänkning för<br>framtiden av en efterlevandepension som alltjämt utges.</p>
<p>Inkomstgrundad efterlevandepension och änkepension kan enligt reger-<br>ingens förslag påverka storleken av garantipensionen respektive efter-<br>levandestödet (se närmare avsnitten 8-11). Regeringen föreslår att beslut<br>om garantipension och efterlevandestöd till bam skall ändras i efterhand<br>om storleken på garantipensionen eller efterlevandestödet påverkas av en<br>ändring som gjorts beträffande den inkomstgrundade efterlevandepension<br>eller änkepensionen som legat till grund för beräkningen av garantipen-<br>sionen eller efterlevandestödet.</p>
<p>Regeringen anser inte att förändringen av efterlevandepensionsbeloppet<br>eller efterlevandestödet behöver vara av en viss storlek för att beslutet om<br>efterlevandepension skall ändras och föreslår därför inte någon mot-<br>svarighet till den ovan nämnda bestämmelsen i LIP som innebär att en<br>ändring av ett beslut skall göras endast om inkomsten eller beloppet<br>skulle öka eller minska med minst 1 000 kronor.</p>
<p>Frågan om i vilken omfattning den efterlevande skall vara återbetal-<br>ningsskyldig kommer att behandlas i avsnitt 13.5.</p>
<h3>13.4 Omprövning och överklagande</h3>
<p>Regeringens förslag: Reglerna om omprövning och överklagande av<br>beslut i 13 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension<br>(LIP) skall i tillämpliga delar gälla även beträffande beslut om efter-<br>levandepension och efterlevandestöd till bam.</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Kammarrätten i Jönköping menar att tillämpliga<br>bestämmelser i 13 kap. LIP i sin helhet bör införas i lagen om efterlevan-<br>depension eller, alternativt, att en särskild ramlag tillskapas. Kammar-<br>rätten erinrar härvid om den av Socialdepartementet i september 1998<br>tillsatta utredningen (Dir. 1998:73) Översyn av processuella regler inom<br>socialförsäkringen, m.m.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringens förslag innebär att<br>efterlevandeförmånema skall beräknas på grundval av uppgifter om den<br>avlidnes pensionsbehållning i det reformerade ålderspensionssystemet<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>258</p>
<p>samt för änkepension på den avlidnes tillgodoräknade pensionspoäng för Prop. 1999/2000:91<br>tilläggspension samt i förekommande fall år med antagna sådana poäng.<br>Många beslut som kommer att få betydelse vid beräkningen av efter-<br>levandeförmåner kommer därmed att regleras av de processuella be-<br>stämmelserna i LIP. Med hänsyn till denna koppling mellan efterlevan-<br>depensioneringen och ålderspensioneringen föreslår regeringen att de<br>processuella reglerna i LIP i tillämpliga delar skall gälla även beslut enligt<br>lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam. En sådan<br>ordning bidrar till enhetliga förfaranderegler inom den allmänna pen-<br>sioneringen även om förmånerna regleras i olika lagar.</p>
<p>I avsnitt 13.3 är beskrivet situationer där förändringar av pensionsbe-<br>hållningen i det reformerade ålderspensionssystemet i efterhand kan på-<br>verka en redan fastställd efterlevandeförmån. Det kan emellertid inträffa<br>att beräkningsunderlaget av annan anledning blivit felaktigt. Beräkningen<br>av barnpension skulle t.ex. ha gjorts annorlunda om det varit känt att den<br>avlidne efterlämnat fler bam med rätt till barnpension. En annan situation<br>är om den efterlevande har lämnat felaktiga uppgifter som legat till grand<br>för beräkningen av efterlevandepension. Sådana situationer skall enligt<br>regeringens förslag utgöra grand för omprövning av det tidigare fattade<br>beslutet om efterlevandepension. Det rör sig alltså om fall där beslutet har<br>fattats på ett ofullständigt underlag eller att den avlidne eller efterlevande<br>tidigare lämnat felaktiga uppgifter. I dessa situationer gäller enligt 13 kap.<br>13 § LIP att omprövningar får göras oberoende av hur lång tid som har<br>förflutit sedan det ursprungliga beslutet fattades. Regeringen föreslår att<br>motsvarande skall gälla i ett anpassat system för efterlevandepension.</p>
<p>Såsom Kammarrätten i Jönköping påtalat pågår för närvarande en ut-<br>redning om bl.a. översyn av de processuella reglerna inom socialförsäk-<br>ringen m.m. (Dir 1998:73). De i detta avsnitt föreslagna reglerna kan<br>därför i framtiden komma att ändras beroende på vad nämnda utrednings<br>senare lämnade förslag utmynnar i.</p>
<h3>13.5 Åtgärder på grund av felaktig utbetalning och ändrad<br>pensionsrätt, m.m.</h3>
<p>Regeringens förslag: Den allmänna försäkringskassan skall besluta<br>om återbetalning av efterlevandepension och efterlevandestöd till bam,<br>om den efterlevande eller den avlidne genom att lämna oriktiga<br>uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller an-<br>mälningsskyldighet har orsakat att pensionen eller efterlevandestödet<br>har betalats ut felaktigt eller med för högt belopp. Detsamma skall<br>gälla om efterlevandepension eller efterlevandestöd till barn i annat fall<br>har betalats ut felaktigt eller med för högt belopp och den efterlevande<br>insett eller skäligen bort inse detta.</p>
<p>Om pensionsrätt minskas på grand av bristande eller underlåten av-<br>giftsbetalning efter det att efterlevandepension betalats ut skall försäk-<br>ringskassan besluta om återbetalning av för mycket utbetald efter-<br>levandepension.</p>
<p>259</p>
<p>Försäkringskassan skall kunna helt eller delvis efterge återbetal-<br>ningsskyldighet om det finns särskilda skäl.</p>
<p>Om försäkringskassan har fattat beslut om återbetalning av för<br>mycket uppburen inkomstgrundad efterlevandepension eller änkepen-<br>sion och beviljas till följd därav retroaktivt för samma tid garantipen-<br>sion eller efterlevandestöd till bam får avdrag för den återkrävda pen-<br>sionen göras på den retroaktivt beviljade förmånen. Om det i stället är<br>frågan om ett beslut om återbetalning av garantipension eller efter-<br>levandestöd till bam skall kvittningen göras på retroaktivt beviljad in-<br>komstgrundad efterlevandepension eller änkepension.</p>
<p>Om allmän försäkringskassa har fattat beslut om återbetalning av en<br>ersättning som har betalats ut enligt lagen om efterlevandepension och<br>efterlevandestöd till bam eller annan författning får avdrag ske på<br>pension eller efterlevandestöd med skäligt belopp.</p>
<p>Avdrag på retroaktivt beviljad efterlevandepension och efterlevan-<br>destöd får ske om det för samma tid har betalats ut ersättning till den<br>efterlevande enligt lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd<br>eller annan författning, om förmånerna skulle ha samordnats om be-<br>sluten förelegat samtidigt.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Riksförbundet för änkor, änkemän och föräldra-<br>lösa bam menar att det är orimligt att en efterlevande skall stå till svars<br>för eventuella felaktiga uppgifter som lämnats av den avlidne.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: En i efterhand gjord ändring eller<br>omprövning av ett beslut om efterlevandepension eller efterlevandestöd<br>till barn bör enligt regeringens mening i vissa fall leda till att den efter-<br>levande blir återbetalningsskyldig för för mycket utbetald pension eller<br>efterlevandestöd till bam. Regeringen föreslår att återbetalningsskyldighet<br>skall föreligga om den efterlevande eller den avlidne genom oriktiga<br>uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en upplysnings- eller an-<br>mälningsskyldighet har förorsakat att pensionen eller efterlevandestödet<br>utbetalats felaktigt. Återbetalningsskyldighet skall även enligt regeringens<br>förslag åläggas om den efterlevande annars uppburit pensionen eller<br>efterlevandestödet obehörigen eller med för högt belopp och insett eller<br>skäligen borde ha insett detta. I det förra fallet krävs således inte att den<br>efterlevande varit medveten om felaktigheten. I det senare fallet är den<br>efterlevande skyddad av god tro. Förslaget om återbetalningsskyldighet av<br>efterlevandeförmåner harmonierar härmed med motsvarande regler inom<br>ålderspensioneringen.</p>
<p>Om den avlidne har lämnat oriktiga uppgifter e.d., vilket fått till följd<br>att efterlevandepension eller efterlevandestöd betalats ut med för högt<br>belopp, skall således enligt regeringens förslag återbetalningsskyldighet<br>åläggas den efterlevande. Riksförbundet för änkor, änkemän och föräld-<br>ralösa bam anser att en sådan ordning är orimlig. En efterlevande bör<br>emellertid enligt regeringens mening inte undgå återbetalningsskyldighet i<br>en situation där den avlidne skulle ha blivit återbetalningsskyldig om<br>frågan gällt utbetalning av för mycket ålderspension.</p>
<p>260</p>
<p>En ändring av taxeringen som påverkar den pensionsgrundande in-<br>komsten innebär, som angetts ovan i avsnitt 13.3, att ett beslut om efter-<br>levandepension eller efterlevandestöd skall ändras. Justering skall enligt<br>vårt förslag då ske för framtiden av en efterlevandepension som alltjämt<br>utges. Om den ändrade taxeringen har sin grund i att den avlidne lämnat<br>oriktiga uppgifter eller liknande föreslår regeringen, i linje med vad som<br>har anförts ovan, att den efterlevande skall åläggas återbetalningsskyldig-<br>het för för mycket utbetald efterlevandepension eller efterlevandestöd.</p>
<p>En ändring av den inkomstgrundade efterlevandepensionen eller änke-<br>pensionen innebär att garantipensionen till sådan pension eller efter-<br>levandestödet till bam också behöver ändras. Om det på grund av ett fel-<br>aktigt beslut har betalats ut för mycket inkomstgrundad efterlevandepen-<br>sion eller änkepension kan det innebära att garantipensionen eller efter-<br>levandestödet har betalats ut med ett för litet belopp. Den efterlevande<br>kan, såsom redovisats ovan, i vissa fall vara skyldig att betala tillbaka för<br>mycket utbetald inkomstgrundad efterlevandepension eller änkepension,<br>men samtidigt vara berättigad till en retroaktiv garantipension eller ett<br>efterlevandestöd till bam. Av administrativa hänsyn föreslår regeringen att<br>i denna situation skall det belopp som den efterlevande har att betala<br>tillbaka, i stället dras av från den retroaktiva garantipensionen eller från<br>efterlevandestödet. Om det motsatta gäller, dvs. att återbetalningsskyl-<br>dighet skall ske av för mycket utbetald garantipension eller efterlevande-<br>stöd föreslår vi att det belopp som skall betalas tillbaka skall dras av på<br>den retroaktivt beviljade inkomstgrundade efterlevandepensionen eller<br>änkepensionen.</p>
<p>Återbetalningsskyldighet skall i det reformerade ålderspensionssystemet<br>också åläggas om för mycket utbetald inkomstpension har sin gmnd i att<br>den pensionsberättigade inte har betalat föreskriven egenavgift i form av<br>ålderspensionsavgift eller allmän pensionsavgift. Om ändringen av<br>pensionsunderlaget i stället sker sedan efterlevandepension böijat betalas<br>ut föreslår regeringen att den efterlevande skall vara återbetalningsskyldig<br>i samma omfattning som hade gällt för den avlidne inom ålderspen-<br>sionssystemet.</p>
<p>Regeringen föreslår att försäkringskassan skall ha möjlighet att helt<br>eller delvis efterge återbetalningsskyldigheten om det finns särskilda skäl.</p>
<p>Om en efterlevande retroaktivt beviljas efterlevandepension kan i dag<br>även i andra situationer än som ovan redovisats, avdrag ske på retroaktiv<br>ersättning. Detta gäller i de fall när den efterlevande för samma tid som<br>den retroaktiva förmånen avser, genom beslut av allmän försäkringskassa<br>har erhållit annan ersättning enligt lagen om efterlevandepension och<br>efterlevandestöd till bam eller annan författning. Sådan ersättning kan<br>t.ex. utgöras av underhållsstöd till bam med särlevande föräldrar. Detta är<br>således en bestämmelse om samordning mellan olika förmåner i retroak-<br>tiva situationer. Regeringen föreslår att en motsvarande bestämmelse skall<br>finnas i det anpassade efterlevandepensionssystemet. För att avdrag på<br>den retroaktivt beviljade efterlevandepensionen eller efterlevandestödet<br>skall ske, krävs emellertid att förmånerna hade samordnats om besluten<br>hade fattats vid samma tidpunkt. Detta har lagtekniskt reglerats genom att<br>avdraget på den retroaktivt beviljade förmånen skall ske med ett belopp<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>261</p>
<p>motsvarande det belopp som överstiger vad som skulle ha betalats ut för<br>perioden om beslut om båda ersättningarna förelegat samtidigt.</p>
<p>Även i andra situationer bör kvittning kunna komma i fråga. Detta bör<br>kunna ske i fall när den efterlevande genom beslut av en allmän försäk-<br>ringskassa blivit återbetalningsskyldig för viss ersättning. Om den efter-<br>levande ålagts återbetalningsskyldighet för efterlevandepension eller<br>efterlevandestöd eller förmån enligt annan författning, föreslår regeringen,<br>liksom gäller i dag, att avdrag skall kunna göras på framtida utbetalning<br>av efterlevandepension eller efterlevandestöd. Avdrag på en framtida<br>pension får således ske, inte endast på grund av beslut om återbetalning<br>av efterlevandepension eller efterlevandestöd, utan även på grund av<br>återbetalningsskyldighet av andra förmåner som felaktigt har betalats ut<br>till den enskilde. Avdraget skall då ske med ett skäligt belopp. Denna<br>kvittningsbestämmelse skall dock enligt regeringens mening tillämpas<br>med försiktighet. I vaije enskilt fall skall särskild hänsyn tas till den<br>ersättningsberättigades och dennes familjs försöijning och ekonomiska<br>situation i övrigt.</p>
<h3>13.6 Övriga bestämmelser</h3>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Regeringens förslag: Den som har rätt till ersättning enligt lagen om<br>efterlevandepension och efterlevandestöd till bam är skyldig att lämna<br>de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av lagen.</p>
<p>Om den efterlevande är omyndig eller har god man eller förvaltare,<br>har förmyndaren eller, om det kan anses ingå i uppdraget, gode<br>mannen eller förvaltaren motsvarande skyldighet att lämna uppgif-<br>terna.</p>
<p>Bestämmelserna i 15 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad<br>ålderspension (LIP) om bl.a. underrättelse till enskild, preskription och<br>uppgiftsskyldighet samt undantagande från sekretess och utmätning<br>skall gälla i tillämpliga delar även beträffande beslut om efter-<br>levandepension och efterlevandestöd till bam.</p>
<p>Efterlevandepension och efterlevandestöd till bam skall inte beviljas<br>den som genom brottslig gärning uppsåtligen dödat den avlidne. Om<br>den efterlevande genom vårdslöshet har orsakat den avlidnes död och<br>dömts till ansvar för gärningen får efterlevandepension eller efter-<br>levandestöd dras in eller sättas ned.</p>
<p>På motsvarande sätt som gäller i dag skall efterlevandepension och<br>efterlevandestöd kunna utges efter en person som har försvunnit.</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens<br>förslag. Utredningen föreslog dock inte att någon bestämmelse om att en<br>ersättningsberättigad skall vara skyldig att lämna de uppgifter som är av<br>betydelse för tillämpningen av lagen skulle föras in i den nu förslagna nya<br>lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam.</p>
<p>Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt över<br>detta förslag.</p>
<p>262</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande regler i AFL är den<br>som har rätt till ersättning skyldig att lämna de uppgifter som är av be-<br>tydelse för tillämpningen av lagen. Beträffande den som är omyndig eller<br>har god man eller förvaltare har förmyndaren eller, om det kan anses följa<br>av uppdraget, gode mannen eller förvaltaren skyldighet att lämna upp-<br>gifterna. Regeringen anser att motsvarande skall gälla i ett anpassat sy-<br>stem för efterlevandeförmåner och föreslår därför att en bestämmelse<br>härom förs in i lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till<br>bam. Uppgifter om faktiska förhållanden skall enligt vårt förslag, på<br>samma sätt som gäller enligt nuvarande regler, lämnas på heder och sam-<br>vete.</p>
<p>I 15 kap. LIP regleras bl.a. frågan om enskilds rätt att få del av uppgif-<br>ter som tillförts ett ärende och om enskilds rätt att yttra sig före ompröv-<br>ning av ett beslut. I samma kapitel finns även bestämmelser om skyldighet<br>för enskild att efter föreläggande från försäkringskassan lämna upp-<br>lysningar som är av betydelse för tillämpning av lagen. Regeringen anser<br>att bestämmelserna är relevanta också när det gäller beslut om efter-<br>levandepension och efterlevandestöd till barn och föreslår därför att mot-<br>svarande regler skall gälla i ett anpassat system för efterlevandeförmåner.</p>
<p>Det är tveksamt om preskriptionslagen är tillämplig på en rätt till<br>efterlevandepension. En bestämmelse om att preskriptionslagen inte skall<br>vara tillämplig har tagits in i LIP. För att markera att detsamma skall gälla<br>beträffande enskilds rätt till efterlevandepension och efterlevandestöd till<br>bam förslår regeringen för tydlighets skull att motsvarande bestämmelse<br>förs in i lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam.<br>Beträffande enskilds fordran på efterlevandepension och efterlevandestöd<br>till bam som förfallit till betalning skall enligt vårt förslag, på samma sätt<br>som gäller enligt nuvarande regler och på samma sätt som gäller för<br>ålderspension, denna vara preskriberad om beloppet inte har lyfts före<br>utgången av andra året efter det då beloppet blev tillgängligt för lyftning.</p>
<p>Enligt LIP får innestående fordran på pension inte utmätas. Det torde<br>visserligen vara tveksamt om en fordran på inkomstgrundad efterlevan-<br>depension och änkepension kan uppstå före det att pensionen är<br>tillgänglig för utbetalning. För att undvika missförstånd vid en jämförelse<br>mellan bestämmelserna i de olika lagarna föreslår regeringen att en be-<br>stämmelse om undantag från utmätning av fordran på inkomstgrundad<br>efterlevandepension och änkepension införs i lagen om efterlevandepen-<br>sion och efterlevandestöd till bam. Ett sådant undantag från reglerna i<br>utsökningsbalken skall enligt vårt förslag dock inte hindra utmätning en-<br>ligt vad som föreskrivs i 7 kap. samma balk.</p>
<p>Liksom gäller i dag skall den som genom brottslig gärning uppsåtligen<br>har berövat annan livet eller medverkat till brottet inte vara berättigad till<br>pension eller efterlevandestöd till bam efter den avlidne. Om den efter-<br>levande genom vårdslöshet har orsakat den avlidnes död och dömts till<br>ansvar för gärningen får efterlevandepensionen eller efterlevandestödet<br>dras in eller sättas ned.</p>
<p>Regeringen har i det föregående lämnat förslag till den efterlevande-<br>pension eller efterlevandestöd som en efterlevande kan beviljas vid<br>makes/ makas eller förälders död. I vissa fall inträffar emellertid att en</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>263</p>
<p>person försvinner utan att det kan fastställas att han eller hon har avlidit. I<br>dag regleras detta genom att om någon försvinner under en resa eller<br>under andra omständigheter försvinner, kan den efterlevande ändå ha rätt<br>till efterlevandepension. Som villkor härför krävs dock att den efter-<br>levande lämnar en förklaring på heder och samvete att denne inte vet om<br>den försvunne är i livet. Regeringen föreslår att motsvarande bestämmelse<br>skall föras in i lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till<br>bam.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<h2>14 Kostnader och finansiering</h2>
<h3>14.1 Inledning</h3>
<p>Regeringens förslag innebär främst att regelverket för efterlevandepension<br>anpassas till det reformerade ålderspensionssystemet. I vissa delar har<br>regeringen också valt att föreslå förbättringar, exempelvis föreslås att<br>utbetalningen av omställningspensionen förlängs från sex till tio månader<br>vid ikraftträdandet av de anpassade efterlevandepensionsbestämmelsema.<br>Vidare har regeringen aviserat att utbetalningen av omställningspensionen<br>år 2005 förlängs med ytterligare två månader till ett år. I de kost-<br>nadsberäkningar som gjorts har även den sistnämnda förlängningen av<br>utbetalningstiden för omställningspension beaktats.</p>
<p>Initialt ökar kostnaderna för efterlevandepensioneringen till följd av att<br>de övergångsbestämmelser som föreslås är relativt generösa i de fall<br>efterlevandepension utbetalas på grund av dödsfall som har inträffat före<br>år 2003. Sammantaget innebär emellertid regeringens förslag inte att<br>kostnaderna för systemet på sikt ökar. Kostnaderna redovisas i avsnitt<br>14.2.</p>
<p>I avsnitt 14.3 redovisas förslagen till finansiering av efterlevandepen-<br>sion och efterlevandestöd till bam. I det nämnda avsnittet framgår dels att<br>den inkomstrelaterade efterlevandepensionen föreslås finansieras med en<br>efterlevandepensionsavgift, dels att grundskyddet föreslås finansieras med<br>skattemedel.</p>
<h3>14.2 Kostnader</h3>
<p>Regeringens bedömning: Kostnaderna för utvecklandet av datasystem<br>i samband med införandet av det anpassade efterlevandepensions-<br>systemet beräknas uppgå till 25 miljoner kr. Dessa kostnader kommer<br>att finansieras via lån i Riksgäldskontoret. Kostnaderna för infor-<br>mations- och utbildningsinsatser beräknas uppgå till 5 miljoner kr.<br>Dessa kostnader kommer att finansieras inom befintlig ram för admi-<br>nistrationsanslaget.</p>
<p>Utredningens bedömning: Stämmer inte med regeringens bedömning<br>vad gäller de administrativa merkostnaderna. Utredningens bedömning</p>
<p>264</p>
<p>var att merkostnaden för administrationen endast skulle bli av begränsad<br>omfattning.</p>
<p>Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV) delar inte utred-<br>ningens uppfattning att förslagen endast leder till administrativa merkost-<br>nader av begränsad omfattning utan bedömer att de nödvändiga föränd-<br>ringar som krävs i verkets datasystem leder till en merkostnad om ca 25<br>miljoner kr. Till detta skall läggas kostnader för information och utbild-<br>ning om ca 5 miljoner kr. Dessutom bedömer RFV att försäkringskassor-<br>na måste tillföras ytterligare resurser motsvarande ca 25 årsarbetare för att<br>täcka den löpande administrationen av regelverket. Detta på grund av<br>regelverkets komplexitet. Försäkringskas seförbundet och ett flertal för-<br>säkringskassor har framfört liknande åsikter.</p>
<h4>Skälen för regeringens bedömning:</h4>
<p>Administrationskostnaderna</p>
<p>Det har framgått att det i dag gällande regelverket för efterlevandepen-<br>sioneringen är en av de mest komplexa delarna inom socialförsäkrings-<br>området. Regeringen har i denna proposition eftersträvat att i möjligaste<br>mån översätta detta regelverk på ett sådant sätt att den enskilda för-<br>månstagaren som vid ikraftträdandet uppbär någon form av efterlevande-<br>pension inte får sänkt pension efter omläggningen. Detta har bl.a. resulte-<br>rat i omfattande övergångsbestämmelser. Dessa tillsammans med de nya<br>reglerna ökar naturligtvis regelverkets komplexitet ytterligare. Detta har<br>uppmärksammats av flera remissinstanser, bl.a. av RFV, som därvid an-<br>fört att försäkringskassorna bör förstärkas personalmässigt. Även Lag-<br>rådet har i sitt yttrande lyft fram komplexiteten i det här föreslagna<br>regelverket.</p>
<p>Vad gäller ökade resurser till försäkringskassorna kan det konstateras<br>att även flera andra delar inom socialförsäkringsområdet för närvarande är<br>föremål för det anpassningsarbete som är nödvändigt till följd av in-<br>förandet av det nya ålderspensionssystemet. Således bereds för närvarande<br>de framtida reglerna för förtidspension, garantipension till personer som<br>är födda år 1937 eller tidigare och bostadstillägg till pensionärer. Först<br>efter det att samtliga dessa delar har fått sin slutliga utformning är det,<br>enligt regeringen, möjligt att bedöma frågan om ytterligare resursför-<br>stärkning till administrationen hos försäkringskassorna.</p>
<p>Den löpande förvaltningen av efterlevandepensionsförmånema finan-<br>sieras i dag genom en efterlevandepensionsavgift. Regeringen föreslår i<br>avsnitt 14.3 att efterlevandepensionsavgiften framöver endast skall finan-<br>siera administrationskostnaderna för den inkomstrelaterade förmånen och<br>att administrationen av de löpande utgifterna för grundskyddet skall finan-<br>sieras med statsmedel.</p>
<p>Vad gäller initialkostnaderna för systemutveckling, information och<br>utbildning finner regeringen inte skäl till en annan bedömning än den som<br>RFV har redovisat i sitt remissyttrande. Regeringens bedömning är<br>således att förslagen i denna proposition medför ökade kostnader för<br>systemutveckling om ca 25 miljoner kr och för information och utbildning</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>265</p>
<p>om ca 5 miljoner kr. Av budgetpropositionen för år 2000, prop. Prop. 1999/2000:91<br>1999/2000:1, framgår att förberedelser för det reformerade ålderspen-<br>sionssystemet samt planerade följdreformer i form av anläggningstill-<br>gångar finansieras via lån i Riksgäldskontoret. Således bör förändringarna<br>i RFV:s datasystem finansieras via lån i Riksgäldskontoret. Vad gäller<br>kostnaderna för utbildning och information är regeringens bedömning att<br>sådana kostnader skall finansieras inom befintlig ram för administra-<br>tionsanslaget.</p>
<p>U tgiftsutveckl ingen</p>
<p>Nedan presenteras utgifterna för efterlevandepensioneringen enligt våra<br>förslag och med beaktande av den aviserade förlängningen år 2005, från<br>tio månader till ett år, av utbetalningstiden av omställningpension. Efter-<br>som många av förslagen kostnadsmässigt slår igenom med en viss efter-<br>släpning presenteras utgifterna för såväl åren 2003, 2005 som för år 2010.<br>Beräkningarna är baserade på Statistiska centralbyråns befolknings-<br>prognoser år 1999. I beräkningarna har inte beaktats reallöneutveckling/<br>ekonomisk tillväxt. En ökning av reallönerna ökar utgifterna för de in-<br>komstrelaterade förmånerna men minskar utgifterna för garantipensionen<br>och efterlevandestödet till bam. Vidare gäller att avgiftsunderlaget/<br>skatteunderlaget ökar vid tillväxt. Det som har ansetts intressant är att i<br>första hand få fram en jämförelse mellan nuvarande och föreslagna regler.<br>Beräkningarna har gjorts med det för år 2000 gällande prisbasbeloppet<br>36 600 kr.</p>
<p>Beräkningarna behäftas av en viss osäkerhet för den del som avser<br>änkepensionerna med anledning av att något förslag till inkomstprövning<br>inte lämnas i detta sammanhang. Förslag till inkomstprövning kommer i<br>stället att lämnas i samband med att regeringen lämnar förslag till den<br>framtida inkomstprövningen av bostadstillägget till pensionärer (BTP).</p>
<p>De inkomstrelaterade förmånerna till efterlevande baseras i det nu-<br>varande systemet dels på den tilläggspension som den avlidne hunnit tjäna<br>in före dödsfallet, dels på vissa antagandeberäkningar. Regeringen har i<br>tidigare avsnitt föreslagit att kopplingen till ålderspensionssystemet bibe-<br>hålls. Således kommer omställningspensionen och barnpensionen att<br>baseras på ett beräkningsunderlag som kan sägas motsvara en fiktiv<br>ålderspension som har beräknats för den avlidne enligt reformerade reg-<br>ler. I dag uppgår ålderspensionens andel av slutlönen, den s.k. kompen-<br>sationsgraden, normalt till ca 60 %. I det reformerade ålderspensionssy-<br>stemet kommer motsvarande kompensationsgrad för den inkomst-<br>grundade ålderspensionen att variera beroende på den försäkrades för-<br>värvsmönster m.m. Ett rimligt antagande i detta avseende är att<br>kompensationsgraden i det reformerade ålderspensionssystemet i regel<br>kommer att ligga mellan 50 och 60 %. Vid beräkningarna nedan har vi<br>utgått från antagandet att kompensationsgraden är 55 %.</p>
<p>I tabell 14.1 redovisas bruttoutgiftema för efterlevandepensioner enligt<br>nuvarande regler. Motsvarande uppgifter för de av oss föreslagna reglerna<br>finns i tabell 14.2.</p>
<p>266</p>
<p>Tabell 14.1 Bruttoutgifter enligt nuvarande regler. Miljoner kronor.<br>Prisbasbelopp 36 600 kr.</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Förmån</p></td><td colspan="3">
<p>År</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2005</p></td><td>
<p>2010</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Barnpension</p></td><td>
<p>1 013</p></td><td>
<p>1 026</p></td><td>
<p>954</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omställningspension</p></td><td>
<p>344</p></td><td>
<p>382</p></td><td>
<p>452</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Särskild efterlevandepension</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Änkepension<sup>1</sup></p></td><td>
<p>1 903</p></td><td>
<p>1 691</p></td><td>
<p>1 063</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>3 265</p></td><td>
<p>3 105</p></td><td>
<p>2 477</p></td></tr>
</table>
<p>1 Exkl. utbetalning av tilläggspension i form av änkepension till kvinnor som fyllt 65<br>år. Det föreslås inte några förändringar beträffande dessa änkor. Bruttoutgifterna för<br>änkepension till änkor som fyllt 65 år är därför i princip desamma enligt nuvarande<br>bestämmelser som med de föreslagna bestämmelserna. Bruttoutgiftema för åren<br>2003, 2005 och 2010 beräknas till 11 300, 11 700 och 11 800 miljoner kronor.</p>
<p>Tabell 14.2 Bruttoutgifter enligt föreslagna regler. Miljoner kronor.<br>Prisbasbelopp 36 600 kr. Kompensationsgrad i det reformerade<br>ålderspensionssystemet är 55 %.</p>
<p>År</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Förmån</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2005</p></td><td>
<p>2010</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Barnpension inkl. Efterlevan-</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>destöd till barn</p></td><td>
<p>1 007</p></td><td>
<p>1 004</p></td><td>
<p>908</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omställningspension</p></td><td>
<p>496</p></td><td>
<p>655</p></td><td>
<p>867</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Särskild efterlevandepension</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>enligtövergångsbestämmelser</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Änkepension<sup>1</sup></p></td><td>
<p>2 574</p></td><td>
<p>2 197</p></td><td>
<p>1 221</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>4 081</p></td><td>
<p>3 859</p></td><td>
<p>2 996</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skillnad jämfört med nuvaran-</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>de regler</p></td><td>
<p>816</p></td><td>
<p>754</p></td><td>
<p>519</p></td></tr>
</table>
<p>1 Exkl. utbetalning av änkepension till kvinnor som fyllt 65 år. Det föreslås inte<br>några förändringar beträffande dessa änkor. Bruttoutgifterna för änkepension till<br>änkor som fyllt 65 år är därför i princip desamma enligt nuvarande bestämmelser<br>som med de föreslagna bestämmelserna. Bruttoutgiftema för åren 2003, 2005, och<br>2010 beräknas till 11 300, 11 700 och 11 800 miljoner kronor.</p>
<p>Av tabellen 14.2 kan utläsas att bruttoutgiftema enligt de föreslagna reg-<br>lerna är högre än motsvarande utgifter enligt nuvarande regler. Detta för-<br>klaras huvudsakligen med att regeringen har strävat efter att kompensera<br>för att möjligheterna till särskilt grandavdrag för pensionärer (SGA) vid<br>beskattningen i framtiden inte längre kommer att finnas kvar. Som tidiga-<br>re framgått ovan kommer nämligen efterlevandepensioner till vuxna<br>efterlevande i framtiden att beskattas som förvärvsinkomster, dvs. det<br>skall inte finnas någon motsvarighet till SGA i det anpassade efterlevan-<br>depensionssystemet. Istället föreslås en högre nivå för garantipensionen<br>än den i dag gällande nivån för folkpension och pensionstillskott för per-<br>soner som uppbär någon form av efterlevandepension.</p>
<p>Som vidare framgår av tabell 14.1 och 14.2 utgör utgifterna för änke-<br>pension den dominerande delen av de sammantagna utgifterna både i det<br>nya och det nuvarande systemet. Det framgår också att utgifterna för<br>änkepensionering minskar kraftigt efter år 2005. Detta har bl.a. sin grand</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>267</p>
<p>i att änkepension inte längre beviljas i samma omfattning som tidigare till<br>följd av övergångsbestämmelsernas utformning. Härtill kommer att än-<br>kepension som utges enligt mer förmånliga bestämmelser till kvinnor<br>födda år 1944 och tidigare, avvecklas snabbare än änkepension enligt<br>mindre förmånliga regler till yngre kvinnor. År 2010 skulle endast kvin-<br>nor som är födda år 1945 eller därefter kunna erhålla folkpension i form<br>av änkepension med stöd av övergångsbestämmelserna. Övriga ålders-<br>kategorier har vid denna tidpunkt fyllt 65 år.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Tabell 14.3 Nettoutgifter enligt nuvarande regler. Miljoner kronor.<br>Prisbasbelopp 36 600 kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Förmån</p></td><td colspan="3">
<p>År</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2005</p></td><td>
<p>2010</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Barnpension</p></td><td>
<p>922</p></td><td>
<p>934</p></td><td>
<p>868</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omställningspension</p></td><td>
<p>320</p></td><td>
<p>355</p></td><td>
<p>418</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Särskild efterlevandepension</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Änkepension<sup>1</sup></p></td><td>
<p>1 736</p></td><td>
<p>1 540</p></td><td>
<p>970</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>2 982</p></td><td>
<p>2 834</p></td><td>
<p>2 262</p></td></tr>
</table>
<p>1 Exkl. utbetalning av tilläggspension i form av änkepension till kvinnor som fyllt 65<br>år.</p>
<p>Tabell 14.4 Nettoutgifter enligt föreslagna regler. Miljoner kronor.</p>
<p>Prisbasbelopp 36 600 kronor. Kompensationsgrad i det reformerade<br>ålderspensionssystemet är 55 %.</p>
<p>År</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Förmån</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2005</p></td><td>
<p>2010</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Barnpension inkl. Efterlevande-</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>stöd till barn</p></td><td>
<p>917</p></td><td>
<p>924</p></td><td>
<p>836</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Omställningspension</p></td><td>
<p>327</p></td><td>
<p>435</p></td><td>
<p>564</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Särskild efterlevandepension</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>enligt övergångsbestämmelser</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Änkepension<sup>1</sup></p></td><td>
<p>1 776</p></td><td>
<p>1 516</p></td><td>
<p>842</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>3 023</p></td><td>
<p>2 877</p></td><td>
<p>2 242</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skillnad jämfört med nuvarande</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>regler</p></td><td>
<p>41</p></td><td>
<p>43</p></td><td>
<p>-20</p></td></tr>
</table>
<p>1 Exkl. utbetalning av änkepension till kvinnor som fyllt 65 år.</p>
<p>Som tidigare nämnts innebär det förhållandet att möjligheterna till SGA<br>vid beskattningen försvinner, att utgifterna för efterlevandepensioneringen<br>ökar men också att skatteinkomsterna ökar. Därför anser regeringen att<br>det är mer relevant att jämförelserna mellan dagens system och våra för-<br>slag görs i termer av nettoutgifter. Nettoutgiftema enligt nuvarande regler<br>presenteras i tabell 14.3. Nettoutgiftema beträffande de av oss föreslagna<br>reglerna finns i tabell 14.4.</p>
<p>Av tabell 14.4 framgår att nettoutgiftema för efterlevandepensione-<br>ringen ökar något under de första åren efter ikraftträdandet. Detta kan<br>huvudsakligen förklaras med att den föreslagna garantipensionen för<br>efterlevande vars make/maka avlidit före ikraftträdandet, ger i genomsnitt<br></p>
<p>268</p>
<p>ett bättre nettoutfall för den pensionsberättigade än det nuvarande grund- Prop. 1999/2000:91<br>skyddet.</p>
<p>De föreslagna förbättringarna vad gäller omställningspensionen medför<br>ökade utgifter framförallt på sikt. Nettoutgiftema för omställningspension<br>ökar med 80 miljoner kronor år 2005 och 147 miljoner kronor år 2010<br>jämfört med de i dag gällande reglerna. En tredjedel av utgiftsökningen<br>täcks av en motsvarande besparing inom änkepensioneringen. Denna<br>omfördelning av utgifterna beror på att det för änkor födda år 1945 eller<br>senare i första hand skall beviljas reformerad efterlevandepension i form<br>av omställningspension. Änkepension skall utges endast i de situationer<br>då denna överstiger den reformerade efterlevandepensionen. Att perioden<br>med omställningspension förlängs från 6 månader till 10 månader år 2003<br>och, som ovan nämnts, aviseras höjas till 12 månader år 2005 innebär<br>således att den nämnda gruppen av änkor under ytterligare 4 alternativt 6<br>månader kommer att få omställningspension. Denna förmån betalas i<br>stället för den änkepension som skulle ha utgetts enligt de nuvarande<br>bestämmelserna.</p>
<p>Utgiftsökningarna inom omställningspensioneringen balanseras delvis<br>av sänkta utgifter för bampensioneringen. Detta hänger samman med att<br>en utgångspunkt för våra beräkningar har varit att kompensationsgraden i<br>det reformerade ålderspensionssystemet är 55 % och i tilläggspensions-<br>systemet 60 %. För närvarande gäller att barnpensionen för ett bam utgör<br>30 % av en fiktiv ålderspension baserad på den avlidnes ATP-päng eller<br>förtidspension som beräknas för den avlidne, här benämnt efterlevande-<br>pensionsunderlag. För varje ytterligare bam är andelen 20 %. Regeringens<br>förslag innebär att barnpensionen även i fortsättningen skall utgöra 30 %<br>resp. 20 % av efterlevandepensionsunderlaget när samtliga bam till den<br>avlidne har fyllt 12 år. Skillnaden är att underlaget i det anpassade<br>systemet beräknas på grundval av reglerna för det reformerade ålders-<br>pensionssystemet. Det bör påpekas att kompensationsgraden i det re-<br>formerade ålderspensionssystemet kommer att variera från person till<br>person. För de efterlevande bam, vars barnpension beräknas på ett under-<br>lag som motsvarar 60 % av den avlidnes slutlön, innebär inte våra förslag<br>några försämringar jämfört med de i dag gällande bestämmelserna.</p>
<p>Är något av de efterlevande bamen yngre än 12 år uppgår barnpensio-<br>nen till 35 % av efterlevandepensionsunderlaget vad gäller det första<br>bamet och till 25 % av underlaget för vaije ytterligare bam med barnpen-<br>sion. När det gäller barnpension efter båda föräldrarna uppgår barnpen-<br>sionen till 35 % av respektive förälders efterlevandepensionsunderlag.<br>Vad gäller det första bamet och till 25 % av respektive underlag för varje<br>ytterligare bam med barnpension. Någon försämring jämfört med dagens<br>regler torde därför inte uppstå för dessa bam.</p>
<p>Sammantaget innebär förslagen i denna proposition att utgifterna sett<br>över en längre period är ungefär desamma som enligt gällande regler,<br>vilket även framgår av tabell 14.4.</p>
<p>269</p>
<h3>14.3 Finansiering</h3>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Regeringens förslag: Utgifterna och administrationskostnaderna för<br>inkomstgrundad efterlevandepension och änkepension skall finansieras<br>med efterlevandepensionsavgift enligt lagen (1981:691) om social-<br>avgifter (SAL).</p>
<p>Utgifterna och administrationskostnaderna för garantipension till<br>omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension<br>samt utgifterna och administrationskostnaderna för efterlevandestöd<br>till bam skall finansieras med skattemedel.</p>
<p>Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket instämmer i utredningens<br>förslag. Landsorganisationen i Sverige tillstyrker att efterlevandepensio-<br>nen finansieras med arbetsgivaravgifter och att grundskyddet skattefinan-<br>sieras. Riksrevisionsverket menar att det inte går att bedöma de redovisade<br>kostnadsberäkningarna eftersom underlaget saknas. Verket framhåller att<br>för att kunna bedöma den föreslagna avgiftsnivån om 1,7 procent av<br>avgiftsunderlaget vore det värdefullt med en känslighetsanalys av kost-<br>nadsutvecklingen. Sveriges Akademikers Centralorganisation menar att<br>avgifter och skatter i socialförsäkringssystemet skall vara direkt relaterade<br>till förmånerna och kan därför inte acceptera att efterlevandepensions-<br>avgift tas ut på inkomster över förmånstaket. Moderatkvinnoma föreslår<br>att efterlevandepensionsavgiften delas upp i en grundskyddsavgift och en<br>tilläggsskyddsavgift och att de som väljer att lösa sitt efterlevandeskydd<br>genom egna försäkringar bara skall behöva betala in grundskyddsavgiften.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Ett syfte med ålderspensionsreformen<br>är att skapa ett administrativt och finansiellt avskilt system för de inkomst-<br>grundade ålderspensionerna. Regeringens bedömning har därför varit att<br>uppdelningen av finansieringen mellan AP-fonden och statsbudgeten bör<br>vara en annan än vad som gäller för dagens pensionssystem. Mot denna<br>bakgrund har kostnaderna för tilläggspension i form av förtidspension och<br>efterlevandepension flyttats över från AP-fonden till statsbudgeten fr.o.m.<br>den 1 januari 1999. Kostnaderna för dessa pensionsförmåner finansieras<br>med socialavgifter. Socialavgifter betalas enligt lagen (1981:691) om<br>socialavgifter (SAL). Avgifterna tas ut i form av arbetsgivaravgifter eller<br>egenavgifter.</p>
<p>Tilläggspensionen och folkpensionen från efterlevandepensioneringen<br>finansieras genom efterlevandepensionsavgiften. Efterlevandepensions-<br>avgiften skall även finansiera de allmänna försäkringskassornas förvalt-<br>ningskostnader för efterlevandepensioner. Avgiften för år 2000 har fast-<br>ställts till 1,7 % av avgiftsunderlaget.</p>
<p>Regeringen har, som tidigare framgått, föreslagits att efterlevandepen-<br>sion i framtiden skall bestå av en inkomstrelaterad del och ett grundskydd.<br>Den principiella utgångspunkten för finansiering av efterlevandepen-<br>sionerna bör, enligt regeringens uppfattning, vara att de inkomstrelaterade<br>förmånerna skall finansieras genom en avgift och att förmåner inom<br>grundskyddet skall finansieras med skattemedel. Denna finansieringsform</p>
<p>270</p>
<p>ligger också i linje med strävan att avgifter som tas ut i form av egenavgift<br>eller i form av socialavgift enligt SAL skall finansiera enbart inkomst-<br>relaterade förmåner.</p>
<p>Mot denna bakgrund föreslår vi att enbart inkomstgrundad efterlevan-<br>depension och änkepension inom den anpassade efterlevandepensione-<br>ringen skall finansieras genom avgifter. Vi föreslår vidare att garantipen-<br>sion till omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepen-<br>sion samt efterlevandestöd till bam skall finansieras av skattemedel.</p>
<p>I propositionen Inkomstgrundad ålderspension, m.m. (prop. 1997/98:151)<br>framhålls att skatteinnehållet i efterlevandepensionsavgiften blir högt i ett<br>system där avgiftssatsen fastställs till en nivå som ger balans mellan de<br>årliga avgiftsintäkterna och utgifterna för efterlevandepension. Skälet är<br>att den nuvarande befolkningen inte kommer att få rätt till efter-<br>levandepension i samma utsträckning som de som för närvarande uppbär<br>sådan pension. Ett alternativt synsätt skulle därför vara att efterlevande-<br>pensionsavgiften bestäms utifrån vad som i genomsnitt är försäkrings-<br>mässigt mest rättvist för dem som för närvarande förvärvsarbetar, vilket<br>skulle innebära en lägre avgift än vad som gäller för år 2000. Detta synsätt<br>har emellertid avvisats av utredningen med motiveringen att efterlevande-<br>pensioneringen är en del i ett allmänt obligatoriskt socialförsäkrings-<br>system där förmånerna finansieras genom avgifter eller genom skatt.</p>
<p>Utredningen framför även att avgiften enligt nuvarande regler procen-<br>tuellt sett är densamma oberoende av om den tas ut av t.ex. en gift man,<br>som vid ett dödsfall kommer att kunna efterlämna änkepension enligt<br>äldre regler, eller av en kvinna, som kan efterlämna enbart omställnings-<br>pension under begränsad tid, eller av en person som är ensamstående och<br>inte har några bam och efter vilken ingen efterlevandepension alls således<br>kan utges. Om systemet skulle vara försäkringsmässigt i förhållande till<br>den enskilde individen skulle det i dessa situationer tas ut olika stor avgift<br>och avgiften skulle för den enskilde variera i förhållande till familje-<br>situationen.</p>
<p>Regeringen instämmer i vad som framförts av utredningen. Sett i det nu<br>beskrivna perspektivet saknas det skäl att efterlevandepensionsavgiften<br>bestäms utifrån vad som i genomsnitt är försäkringsmässigt mest rättvist<br>för dem som för närvarande förvärvsarbetar. Av samma skäl avvisas<br>Moderatkvinnomas förslag till en frivillig efterlevandepensionsavgift.</p>
<p>En särskild fråga är hur avgiftsfinansieringen skall utformas. Det finns i<br>detta avseende anledning att beakta formerna för finansieringen av den<br>inkomstgrundade ålderspensioneringen. Intentionen är att denna till hälf-<br>ten skall finansieras av en allmän pensionsavgift och till hälften av en<br>ålderspensionsavgift som tas ut som arbetsgivaravgift eller egenavgift<br>enligt SAL. Den allmänna pensionsavgiften tas ut enbart på inkomster<br>som inte överstiger det s.k. intjänandetaket och skall dras av vid beräk-<br>ningen av den pensionsgrundande inkomsten.</p>
<p>Vi anser inte att kopplingen mellan avgift och förmån är så uttalad inom<br>efterlevandepensioneringen att det är lämpligt att på motsvarande sätt<br>finansiera förmånerna med en allmän pensionsavgift. Utgångspunkten bör<br>i stället vara att en avgift för finansiering av inkomstrelaterade efter-<br>levandeförmåner tas ut i form av socialavgift. Detta innebär att avgiften</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>271</p>
<p>tas ut även på den del av inkomstunderlaget som inte grundar rätt till<br>efterlevandepension, dvs. även på inkomster över intjänandetaket.</p>
<p>Socialavgifter betalas i huvudsak på lön. Statlig ålderspensionsavgift<br>betalas fr.o.m. inkomståret 1999 även för pensionsgrundande socialför-<br>säkrings- och arbetsmarknadsersättningar. Detsamma gäller för pensions-<br>grundande belopp som det kan tillgodoräknas pensionsrätt för. De in-<br>komstgrundade efterlevandepensionsförmånema beräknas visserligen på<br>grundval av den pensionsrätt som har tillgodoräknats i ålderspensions-<br>systemet, dvs. även på pensionsgrundande belopp. Ett på detta sätt bred-<br>dat avgiftsunderlag är motiverat vad gäller ålderspensioner men inte vad<br>gäller efterlevandepensioner eftersom den inkomstgrundade ålderspen-<br>sionen mer kan ses som ett sparande medan efterlevandepensioneringen<br>mer är en riskförsäkring.</p>
<p>Regeringen föreslår således att efterlevandepensionsavgiften även efter<br>ikraftträdandet skall beräknas på samma underlag som övriga socialav-<br>gifter, dvs. inkomster av anställning och inkomster av annat förvärvs-<br>arbete.</p>
<p>Som ovan nämnts avser den idag gällande avgiften om 1,7 % att täcka<br>kostnaderna för såväl tilläggspensionen som de förmåner som kan hän-<br>föras till grandskyddet. Från och med år 2003 skall dock kostnaderna för<br>garantipension till efterlevandepension till vuxna och efterlevandestöd till<br>bam, enligt förslaget, finansieras med skattemedel, vilket kan komma att<br>påverka storleken på avgiften. Vidare gäller att efterlevandepensionsav-<br>giften med tiden kan sänkas till följd av minskade kostnader för änkepen-<br>sioneringen efter år 2005.</p>
<p>Av betydelse är i detta sammanhang även den framtida utformningen av<br>inkomstprövningen av änkepensioner. Vi föreslår i denna proposition att<br>den 30-delsberäknade folkpensionen skall utgöra en del av änkepen-<br>sionen. I dag gäller att folkpension i form av änkepension är en inkomst-<br>prövad förmån. Regeringen lämnar dock i detta sammanhang inte något<br>förslag till nya regler för inkomstprövningen, utan denna fråga skall be-<br>redas i samband med beredningen av bostadsstöd till pensionärerna. Mot<br>bakgrund av att det saknas förslag på denna för utgiftsutvecklingen av-<br>görande faktor lämnas inte heller något förslag till hur stor avgiften skall<br>vara år 2003. Ett sådant förslag skall i stället lämnas i samband med<br>förslaget om inkomstprövningen av änkepensioner.</p>
<p>Regeringen instämmer i vad Riksrevisionsverket har anfört om behovet<br>av känslighetsanalys av kostnadsutvecklingen och menar att en sådan<br>analys bör göras i samband med att avgiftens storlek och inkomstpröv-<br>ningen bereds.</p>
<p>Ersättningar enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, däri-<br>bland efterlevandelivränta, finansieras genom arbetsskadeavgifter enligt<br>SAL. Dessa avgifter har t.o.m. år 1998 förts till arbetsskadefonden.<br>Denna fond har avvecklats fr.o.m. den 1 januari 1999. Vi har i avsnitt 12<br>lämnat förslag till hur reglerna om efterlevandeförmåner inom arbets-<br>skadeförsäkringen skall anpassas till de förändringar som vi föreslagit<br>inom efterlevandepensioneringen. Vi föreslår emellertid inte någon för-<br>ändring av hur efterlevandeförmånema skall finansieras utan detta skall,<br>på samma sätt som i dag, ske genom arbetsskadeavgift.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>272</p>
<h2>15</h2>
<h2>Författningskommentarer</h2>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<h3>15.1 Förslaget till lag om efterlevandepension och<br>efterlevandestöd till barn</h3>
<p>Denna lag innehåller bestämmelser om efterlevandepension och efter-<br>levandestöd till bam. Efterlevandepension till vuxna efterlevande skall<br>bestå av en inkomstgrundad förmån i form av omställningspension och ett<br>grundskydd i form av garantipension till sådan pension. Den inkomst-<br>grundade förmånen till bam skall bestå av en barnpension och det<br>grundläggande skyddet av ett efterlevandestöd till bam.</p>
<p>Änkepension regleras enligt nuvarande regler genom övergångsbe-<br>stämmelser till ändringar i 8 och 14 kap. lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring (AFL) som beslutats år 1988. Förslagen i denna proposition<br>innebär i princip inte någon förändring vad det gäller möjligheten att be-<br>vilja änkepension efter den föreslagna ikraftträdandetidpunkten. Be-<br>stämmelserna om rätt till änkepension och beräkningen av denna förmån<br>skall, på samma sätt som beträffande övriga efterlevandepensionsför-<br>måner, regleras i lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till<br>bam (EPL). Vissa förändringar föreslås dock när det gäller beräkning av<br>änkepension både till änkor som kommer att beviljas sådan pension i<br>framtiden och till änkor som redan har beviljats eller kommer att beviljas<br>sådan pension på gmnd av dödsfall före ikraftträdandet av denna lag.<br>Särskilda bestämmelser såvitt avser änkepension till den sistnämnda<br>gruppen ges i lagen om införande av denna lag. Införandelagen innehåller<br>också bestämmelser om hur barnpension och omställningspension som<br>har beviljats på grund av ett dödsfall före ikraftträdandet av denna lag<br>skall beräknas efter denna tidpunkt. Dämtöver innehåller införandelagen<br>särskilda bestämmelser om pensionsförmånen särskild efterlevandepen-<br>sion för de personer som uppbär sådan pension vid utgången av år 2002.</p>
<p>Lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam föreslås<br>träda i kraft den 1 januari 2003. Eftersom lagen ersätter de nuvarande<br>bestämmelserna i 8 och 14 kap. och vissa andra paragrafer i AFL samt<br>övergångsbestämmelserna till ändringarna år 1988 i dessa kapitel föreslås<br>att samtliga dessa bestämmelser upphävs fr.o.m. samma tidpunkt.</p>
<p>1 kap. Allmänna bestämmelser</p>
<h4>1§</h4>
<p>I denna paragraf anges innehållet i lagen. Som har framgått av den in-<br>ledande kommentaren skall bestämmelserna om efterlevandepension i 8<br>och 14 kap. AFL och övergångsbestämmelserna till dessa upphävas och<br>ersättas med bestämmelser i denna lag.</p>
<h4>2§</h4>
<p>Paragrafen innehåller upplysningar om att det i socialförsäkringslagen<br>(SofL) finns bestämmelser om vem som är försäkrad enligt denna lag. Det</p>
<p>273</p>
<p>är den avlidne som måste ha varit försäkrad - genom bosättning i Sverige<br>respektive genom arbete här i landet - för att förmåner till efterlevande<br>överhuvudtaget skall kunna utges till efterlevande. Ett undantag härifrån<br>skall dock göras för efterlevandestöd till bam som kan utges oavsett<br>vilken anknytning till Sverige den avlidne föräldern haft. Bamet måste<br>emellertid vara bosatt i Sverige för att förmånen skall kunna utges. Likaså<br>bör bosättningsbegreppet i SofL vara tillämpligt även vid bedömningen av<br>om den efterlevande kan anses vara bosatt i Sverige. Vidare anges att<br>SofL också innehåller bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och<br>om handläggning av ärenden m.m.</p>
<h4>3§</h4>
<p>I denna paragraf ges en översikt över var i lagen som de olika inkomst-<br>grundade efterlevandeförmånema regleras. Särskilda bestämmelser om<br>efterlevandepension till personer som redan vid ikraftträdandet av denna<br>lag uppbär sådan pension eller som därefter beviljas efterlevandepension<br>på gmnd av ett dödsfall före ikraftträdandet ges i lagen om införande av<br>denna lag.</p>
<p>Bestämmelser om barnpension ges i 2 kap. En efterlevande make -<br>varmed enligt regler i 4 kap. likställs vissa sambor - har rätt till omställ-<br>ningspension enligt de närmare förutsättningar som anges i 4 kap. En<br>efterlevande kvinna kan emellertid, enligt vad som framgår av 6 §, även<br>vara berättigad till änkepension. Änkepension utges under vissa förut-<br>sättningar i stället för omställningspension men kan också såvitt avser<br>yngre kvinnor utges till den del änkepensionen är högre än omställ-<br>ningspensionen. Vid sådan samordning inkluderas även eventuell garan-<br>tipension till omställningspension respektive änkepension.</p>
<h4>4§</h4>
<p>I denna och den följande paragrafen anges den grandläggande strukturen<br>såvitt gäller de olika förmånsslagen. Barnpension och omställningspen-<br>sion utges som förmåner relaterade till den avlidnes inkomster. Dessa<br>förmåner benämns inkomstgrundad efterlevandepension. Inkomstgrundad<br>efterlevandepension i form av barnpension och omställningspension be-<br>räknas på grundval av ett och samma underlag: ett efterlevandepensions-<br>underlag. Bestämmelser om hur detta underlag beräknas ges i 5 kap. I<br>stället för eller som utfyllnad till omställningspension kan under vissa<br>förutsättningar utges garantipension. Förutsättningarna för att sådan<br>garantipension skall utges anges i 7 § samt i 4 kap. I det nu nämnda<br>kapitlet ges också bestämmelser om hur garantipensionen skall beräknas.<br>Utöver barnpension, som utgör en inkomstgrundad förmån, finns i 3 kap.<br>bestämmelser om efterlevandestöd till bam.</p>
<h4>5§</h4>
<p>Änkepension utges på samma sätt som förmåner till vuxna efterlevande i<br>övrigt som en inkomstrelaterad förmån men beräknas till skillnad från<br>dessa förmåner alltjämt på ett ATP-baserat underlag. De närmare skälen<br>härför redovisas i avsnitt 11. Till änkepensionen skall det emellertid på<br>samma sätt som beträffande omställningspension under vissa föratsätt-</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>274</p>
<p>ningar kunna utges en garantipension. De närmare bestämmelserna om<br>hur denna skall beräknas ges i 6 kap.</p>
<p>Såsom anges i paragrafen första stycke skall änkepension utges i form<br>av tilläggspension. Till skillnad från det nuvarande systemet i AFL om<br>efterlevandepension från dels folkpensioneringen dels tilläggspensione-<br>ringen finns det i den nu föreslagna lagen inte längre anledning att i en-<br>skilda paragrafer särskilt poängtera att änkepensionen är en tilläggspen-<br>sionsförmån. I enlighet med vad Lagrådet har föreslagit kommer därför<br>termen änkepension att användas i lagen i stället för ”tilläggspension i<br>form av änkepension”.</p>
<h4>6§</h4>
<p>I första stycket anges att efterlevande kvinnor som är födda år 1944 eller<br>tidigare endast kan beviljas efterlevandeförmån i form av änkepension om<br>förutsättningarna för denna pensionsform i övrigt är uppfyllda. För dessa<br>kan det således inte komma i fråga att bevilja omställningspension. Detta<br>kan, med de förändringar som föreslås beträffande beräkning av omställ-<br>ningspension, i vissa enstaka fall innebära att änkepensionen tillfälligt<br>uppgår till ett lägre belopp än den reformerade efterlevandepensionen.<br>Änkepension är emellertid, till skillnad från omställningspension,<br>tidsobegränsad varför en sådan pension totalt sett alltid får anses mer för-<br>delaktig för den efterlevande än en reformerad efterlevandepensionsför-<br>mån.</p>
<p>Däremot kan änkor som är födda år 1944 eller tidigare beviljas efter-<br>levandepension i form av omställningspension om änkan inte uppfyller<br>förutsättningarna för rätt till änkepension. I dessa fall kommer således<br>bestämmelserna i 4 kap. att reglera änkans efterlevandeförmån och avgöra<br>om förutsättningar för rätt till sådan pensionsförmån föreligger.</p>
<p>I undantagsfall kan den situationen uppkomma att en kvinna kan bli<br>berättigad till förmåner från både det reformerade efterlevandepensions-<br>systemet och änkepensioneringen. Detta kan bl.a. inträffa för en kvinna<br>som är född år 1944 eller tidigare och som vid utgången av år 1989 var<br>sammanboende med den sedermera avlidne mannen under sådana för-<br>hållanden att hon då var att anse som likställd med en änka (se 6 kap.<br>15 §). Hon är härigenom berättigad till garantipension till änkepension<br>och inte till garantipension till omställningspension. Hon är däremot inte<br>berättigad till änkepension, eftersom hon inte var gift med mannen i fråga<br>vid nyss nämnda tidpunkt. Däremot kan hon vara berättigad till omställ-<br>ningspension enligt 4 kap. I nuvarande system regleras detta så att änkan<br>får änkepension från folkpensioneringen och reformerad efterlevande-<br>pension från tilläggspensioneringen. Motsvarande bör gälla även fortsätt-<br>ningsvis, dvs. kvinnan skall i den situation som beskrivits få rätt till<br>garantipension till änkepension och omställningspension enligt 4 kap. om<br>hon vid tidpunkten för dödsfallet efter år 1989 uppfyllt förutsättningarna<br>för rätt till sådan pension. Denna omställningspension skall även ligga till<br>grund för beräkningen av garantipensionens storlek enligt 6 kap. 17 §, se<br>vidare i kommentaren till den paragrafen.</p>
<p>I andra stycket anges att kvinnor som är födda år 1945 eller därefter<br>under vissa förutsättningar kan beviljas, förutom omställningspension och<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>275</p>
<p>garantipension till sådan pension enligt 4 kap., även änkepension enligt 6<br>kap. Dessa förutsättningar anges i tredje stycket och innebär att änke-<br>pension kan utges till dessa änkor endast i de fall denna pension över-<br>stiger omställningspensionen jämte garantipension samt i så fall endast<br>med det belopp varmed den överstiger de sistnämnda förmånerna. Detta<br>kan innebära, framför allt med hänsyn till de något mindre förmånliga<br>beräkningsbestämmelser för änkepension som gäller enligt nuvarande<br>bestämmelser och som föreslås överflyttade i huvudsak oförändrade till en<br>anpassad änkepensionering och till att dessa kvinnor inte skall kunna<br>beviljas garantipension till änkepension (se bl.a. 6 kap. 6 §), att någon<br>änkepension inte utbetalas förrän rätten till omställningspension upphört.<br>Sista meningen har i princip formulerats i enlighet med förslag av<br>Lagrådet med anledning av vad Lagrådet anfört i anslutning till 5 § om<br>termen änkepension.</p>
<h4>7§</h4>
<p>Garantipension till omställningspension och änkepension beräknas i för-<br>hållande till den avlidnes försäkringstid enligt vad som närmare anges i 4<br>och 6 kap.</p>
<p>Bestämmelsen i denna paragrafs andra stycke i lagrådsremissen om<br>kravet på tre års försäkringstid för rätt till garantipension har efter Lag-<br>rådets påpekande flyttats till de kapitel där övriga förutsättningar finns<br>(4 kap. 6 § och 6 kap. 14 §).</p>
<h4>8§</h4>
<p>I denna paragraf anges hur efterlevandepensionsförmånema skall finan-<br>sieras. Inkomstgrundad efterlevandepension och änkepension och de<br>administrationskostnader som dessa förmåner medför skall finansieras<br>genom en efterlevandepensionsavgift enligt lagen (1981:691) om social-<br>avgifter. Denna avgift skall emellertid, till skillnad från vad som gäller för<br>avgifterna inom ålderspensioneringen, föras till statsbudgeten. Efter-<br>levandepensioneringen skall alltså inte, såsom det inkomstgrundade<br>ålderspensionssystemet, utgöra ett från staten avskilt självständigt pen-<br>sionssystem.</p>
<p>Kostnaderna för grundskyddsförmånema, dvs. garantipension till om-<br>ställningspension och änkepension, skall finansieras med statsmedel.<br>Detsamma skall gälla för efterlevandestöd till bam.</p>
<h4>9§</h4>
<p>Garantipensionemas nivå liksom nivån för efterlevandestödet till bam och<br>utgångspunkten för beräkningen skall, på samma sätt som garantipension<br>till ålderspension, följa den allmänna prisutvecklingen. Garantipension<br>och efterlevandestöd till bam skall beräknas utifrån prisbasbeloppet enligt<br>1 kap. 6 § AFL, medan den inkomstgrundade efterlevandepensionen skall<br>omräknas med hänsyn till inkomstutvecklingen varvid inkomstbas-<br>beloppet skall användas.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>276</p>
<h4>10 §</h4>
<p>I denna paragraf regleras hur årlig inkomstgrundad efterlevandepension<br>(dvs. barnpension och omställningspension) och änkepension skall räknas<br>om (följsamhetsindexeras) vid vaije årsskifte. Omräkningen görs, i likhet<br>med vad som gäller för följsamhetsindexering av årlig inkomstgrundad<br>ålderspension, med hänsyn till förändringen av inkomstindex mellan två<br>år. Skälet till att inte hela förändringen av inkomstindex beaktas är att det<br>delningstal som skall användas vid beräkningen av efterlevandepensions-<br>underlaget har bestämts med utgångspunkt från en årlig real tillväxt om<br>1,6%.</p>
<p>Det är endast den inkomstgrundade efterlevandepensionen och änke-<br>pensionen som skall följsamhetsindexeras enligt de nu beskrivna reglerna.<br>Garantipension till omställningspension och änkepension skall beräknas<br>på grundval av det årligt fastställda prisbasbeloppet. Detta följer av att<br>garantipensionemas nivåer är uttryckta som en viss andel av prisbas-<br>beloppet. Detta innebär att den inkomstgrundade efterlevandepensionen<br>och garantipensionen kan utvecklas olika, varför det inför varje årsskifte<br>måste göras en ny beräkning för att konstatera om den efterlevande allt-<br>jämt är berättigad till garantipension och med vilket belopp sådan pension</p>
<p>1 så fall skall utges. På samma sätt får vid ingången av vaije år göras en ny<br>beräkning av om efterlevandestöd skall utges och i så fall med vilket<br>belopp mot bakgrund av den omräkning med följsamhetsindex som då<br>görs av barnpensionen.</p>
<p>2 kap. Barnpension</p>
<h4>1§</h4>
<p>Första stycket motsvarar 14 kap. 1 § AFL och reglerar den grundläggande<br>förutsättningen för att barnpension skall kunna utges. Barnpension skall<br>liksom enligt nuvarande regler kunna utges till biologiska bam eller<br>adopterade bam oavsett om den avlidne hade vårdnaden om bamet och<br>likaledes oberoende av om denne sammanbodde med bamet vid tid-<br>punkten för dödsfallet. Däremot föreligger inte någon rätt till barnpension<br>efter foster- eller styvföräldrar.</p>
<p>I andra stycket anges att en person som med socialnämndens tillstånd<br>har tagit emot ett utländskt bam för vård och fostran i adoptionssyfte skall<br>vid tillämpningen av 2 kap. anses som barnets förälder. Barnpension skall<br>således kunna utges efter en sådan person och detta även innan ett rättsligt<br>adoptionsbeslut fattats av behörig domstol. (Motsvarar 20 kap. 2 § fjärde<br>stycket AFL).</p>
<h4>2§</h4>
<p>Denna paragraf motsvarar 14 kap. 2 § jämförd med 8 kap. 2 § AFL. I<br>paragrafen regleras de närmare förutsättningar som uppställs för rätt till<br>barnpension bl.a. såvitt avser pensionens utsträckning i tiden.</p>
<h4>3§</h4>
<p>I paragrafen, som delvis har sin motsvarighet i 14 kap. 3 § AFL, anges de<br>ersättningsnivåer som skall gälla för barnpension.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>277</p>
<p>I förevarande paragraf anges att barnpension skall beräknas som en viss<br>andel av den avlidnes efterlevandepensionsunderlag beräknat enligt 5 kap.<br>Efterlevandepensionsunderlaget har en nära anknytning till det inkomst-<br>grundade underlaget i det reformerade ålderspensionssystemet. Någon<br>exakt överensstämmelse mellan dessa båda underlag föreligger emellertid<br>inte.</p>
<p>Ersättningsnivåerna för bampensioneringen skall vara desamma i det<br>anpassade efterlevandepensionssystemet som i det nuvarande systemet i<br>det fall det finns ett pensionsberättigat efterlevande bam som har fyllt tolv<br>år och endast en av föräldrarna avlider. I ett sådant fall skall barnpension<br>utgöra 30 % av det beräknade efterlevandepensionsunderlaget. I det fall<br>den avlidne efterlämnar ett pensionsberättigat bam som inte har fyllt tolv<br>år skall barnpensionen emellertid utgöra 35 procent av samma underlag.<br>Efterlämnar den avlidne flera pensionsberättigade bam skall de nämnda<br>procenttalen ökas med 20 respektive 25 procent för varje bam utöver det<br>första. Om båda föräldrarna har avlidit skall barnpensionen efter vardera<br>föräldern alltid utgöra 35 % av ersättningsunderlaget oavsett barnets<br>ålder. Detta procenttal skall ökas med 25 för varje bam utöver det första<br>om den avlidne efterlämnar flera pensionsberättigade bam. Det samman-<br>lagda bampensionsbeloppet skall sedan fördelas lika mellan bamen. En<br>omräkning av barnpensionerna kan bli aktuell att göra om rätten till<br>barnpension för något av bamen upphör.</p>
<h4>4§</h4>
<p>Denna paragraf har sin motsvarighet i 14 kap. 8 § AFL. Bestämmelsen<br>reglerar de fall där samtliga efterlevandepensioner efter en avliden person<br>överstiger det efterlevandepensionsunderlag som beräknats enligt 5 kap.</p>
<p>I första stycket regleras de fall där endast barnpensioner utges efter den<br>avlidne men där det totala pensionsbeloppet överstiger 100% av den<br>avlidnes efterlevandepensionsunderlag beräknat enligt 5 kap. På mot-<br>svarande sätt som gäller i dag skall barnpension inte kunna utbetalas med<br>högre sammanlagt belopp än vad som motsvarar den avlidnes efterlevan-<br>depensionsunderlag. En omräkning skall emellertid ske av barnpensio-<br>nerna när något av de pensionsberättigade bamen upphör att uppbära<br>barnpension, t.ex. på gmnd av att ett pensionsberättigat bam till följd av<br>åldersgränsen inte längre har rätt till barnpension efter den avlidne.</p>
<p>I andra stycket tas upp de fall där antingen inkomstgmndad efterlevan-<br>depension i form av omställningspension eller änkepension utges efter en<br>avliden samtidigt med barnpension. I dessa situationer skall det efter-<br>levandepensionsunderlag som skall kunna tas i anspråk för barnpension<br>begränsas till 80 % av det totala underlaget beräknat enligt 5 kap. Denna<br>andel överensstämmer med den andel av den avlidnes tilläggspension som<br>med nuvarande regler kan tas i anspråk för barnpension om samtidigt<br>omställningspension eller särskild efterlevandepension utges efter den<br>avlidne. I de fall då den avlidne efterlämnar, förutom den vuxne pen-<br>sionsberättigade, även fyra eller fler bam kommer det att bli aktuellt att<br>tillämpa denna regel. För det fall något eller några av de efterlevande<br>bamen inte har fyllt tolv år eller inte är bam till den vuxne efterlevande<br>och också uppbär barnpension efter den andra föräldern kommer regeln</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>278</p>
<p>dock att i förhållande till dessa bam tillämpas redan när tre bam skall<br>beviljas barnpension. Den nedsättning som sålunda kan komma att göras<br>för pensionsberättigade bam med tillämpning av denna regel kommer<br>emellertid inte att behöva bestå för hela den tid varunder pension kan<br>utbetalas efter den avlidne. En uppräkning av barnpensionerna kan<br>komma i fråga i de fall där pensionen till den vuxne efterlevande upphör<br>att utbetalas exempelvis till följd av att denne inte längre har bam under<br>arton respektive tolv år. I dessa situationer skall första stycket tillämpas.<br>Detsamma kan gälla i de fall en efterlevande make eller därmed likställd<br>gifter om sig eller av någon annan anledning inte längre har rätt till<br>efterlevandepension. Även i de fall barnpension till ett förutvarande pen-<br>sionsberättigat bam upphör att utbetalas kan övriga barnpensioner bli<br>föremål för uppräkning.</p>
<p>3 kap. Efterlevandestöd till bam</p>
<h4>1§</h4>
<p>Pensionsförmånen folkpension i form av barnpension skall fr.o.m. den<br>1 januari 2003 avskaffas. I stället införs ett nytt grundläggande skydd,<br>som inte är en pensionsförmån, och som skall kunna utges till alla bam<br>som bor i Sverige och vars ena eller båda föräldrar har avlidit. De ytter-<br>ligare förutsättningar som gäller för rätt till detta grundskydd är desamma<br>som anges i 2 kap I och 2 §§ om rätt till barnpension. Vid bedömning av<br>om ett bam skall anses bosatt i Sverige bör bosättningsbegreppet i SofL<br>tillämpas.</p>
<h4>2§</h4>
<p>Basnivån för efterlevandestöd till bam skall motsvara 40 procent av pris-<br>basbeloppet, vilket motsvarar den garantinivå som i dag gäller för folk-<br>pension i form av barnpension tillsammans med den tilläggspension som<br>bamet är berättigat till. Har båda föräldrarna avlidit utges efterlevandestöd<br>efter vardera föräldern.</p>
<h4>3§</h4>
<p>Efterlevandestödet till bam är konstruerat som en utfyllnad till barnpen-<br>sion på motsvarande sätt som garantipension till efterlevandepension till<br>vuxna efterlevande. Detta innebär att efterlevandestöd till efterlevande<br>bam skall kunna betalas ut endast i de fall den avlidne inte efterlämnat<br>något eller endast ett lågt efterlevandepensionsunderlag på vilket barn-<br>pension skall beräknas.</p>
<p>Av första stycket framgår att efterlevandestöd skall utges endast för de<br>fall det efterlevande barnets barnpension efter den avlidne föräldern<br>understiger det belopp som anges i 2 §. Efterlevandestödet skall således<br>avräknas krona för krona mot den utgående barnpensionen</p>
<p>Av andra stycket framgår att efterlevandestöd till bam vars båda för-<br>äldrar har avlidit skall utges endast i den mån den sammanlagda barnpen-<br>sionen enligt 2 kap. inte uppgår till det belopp som anges i 2 § andra<br>stycket. Detta innebär att man vid beräkningen av om efterlevandestöd<br>skall utges eller inte skall ta hänsyn till den barnpension som sammanlagt</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>279</p>
<p>utbetalas efter båda föräldrarna. Detta kan innebära att något efterlevan-<br>destöd inte skall utbetalas till följd av att den ena föräldern efterlämnar ett<br>högt efterlevandepensionsunderlag medan den andra föräldern inte<br>efterlämnar någon rätt över huvud taget till barnpension och trots att<br>efterlevandestöd skulle ha utgetts om det varit endast den sistnämnde<br>föräldern som avlidit. Med hänsyn till att efterlevandestöd skall ses som<br>en utfyllnad i de situationer då bamet inte får motsvarande försöijning<br>tillgodosedd på annat sätt är en sådan lösning följdriktig och ofrånkomlig.</p>
<p>I linje med detta ligger även den bestämmelse som är intagen i tredje<br>stycket och som anger att även arbetsskadelivränta och utländsk efter-<br>levandepension skall beaktas vid den avräkning krona för krona som skall<br>göras enligt första och andra styckena. En förutsättning härför är dock att<br>den utländska efterlevandepensionen inte är att betrakta som en utfyllnad<br>till en inkomstrelaterad utländsk efterlevandepension.</p>
<h4>4§</h4>
<p>Denna paragraf har sin motsvarighet i nuvarande 10 kap. 4 § andra<br>stycket AFL och innebär i sak inte någon förändring. Av bestämmelsen<br>framgår att en samordning skall ske mellan folkpension i form av förtids-<br>pension och efterlevandestöd till bam, i de fall då det efterlevande bamet<br>har rätt till båda förmånerna, på sådant sätt att endast den största av för-<br>månerna utbetalas.</p>
<h4>4 kap. Omställningspension och garantipension</h4>
<p>Omställningspension</p>
<h4>1§</h4>
<p>Avgörande för rätten till omställningspension skall på samma sätt som<br>enligt nuvarande regler vara hur de i paragrafen angivna förhållandena<br>gestaltade sig vid tidpunkten då dödsfallet inträffade. Att villkoren blir<br>uppfyllda vid en senare tidpunkt utgör inte gmnd för att bevilja omställ-<br>ningspension, liksom att senare inträffade förändringar inte heller på-<br>verkar rätten till sådan pension (jfr kommentaren till 2 §). Det grand-<br>läggande kravet att partema stadigvarande skall ha sammanbott vid tid-<br>punkten för dödsfallet är detsamma som i dag. Vidare gäller på samma<br>sätt som enligt nuvarande regler att detta sammanboende - i icke-bam-<br>fallen - skall ha varat oavbrutet i minst fem år. När det gäller den närmare<br>innebörden av begreppet stadigvarande sammanboende och hur detta<br>skall tolkas i olika situationer hänvisas till förarbetena till de nuvarande<br>bestämmelserna (prop. 1987/88:171) där frågorna kommenteras utförligt.</p>
<p>En skillnad mot nuvarande regler ligger i att en efterlevande som inte<br>oavbrutet har sammanbott med den avlidne maken (eller därmed likställd)<br>i minst fem år före dödsfallet har rätt till omställningspension om den<br>efterlevande vid dödsfallet sammanbodde med bam under 18 år som stod<br>under en av eller båda makarnas vårdnad. Enligt nuvarande regler skall<br>bamet ha varit under 12 år. På samma sätt som enligt nuvarande regler<br>fordras inte att bamet under hela tiden då inledande omställningspension<br>utges är under 18 år. Det är, som nämnts ovan, förhållandena vid</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>280</p>
<p>dödsfallet som är avgörande. Bamet behöver vidare, på samma sätt som Prop. 1999/2000:91<br>gäller i dag, inte vara ett för makarna gemensamt bam eller ett för någon<br>av makarna biologiskt bam eller adoptivbarn. Även andra bam, t.ex.<br>fosterbarn, bör liksom hittills kunna grunda rätt till omställningspension.</p>
<p>Det krävs dock att bamet stadigvarande vistades hos makarna (eller<br>därmed likställda) och att barnet hade en av eller båda makarna som<br>vårdnadshavare vid tidpunkten för dödsfallet.</p>
<p>Omställningspension utges på samma sätt som enligt nuvarande be-<br>stämmelser till efterlevande som är yngre än 65 år. Beviljad sådan pension<br>skall alltså dras in vid utgången av månaden före den månad då den<br>efterlevande fyller 65 år. Detta framgår av 7 kap. 5 § som motsvarar delar<br>av den nuvarande bestämmelsen i 16 kap. 9 § sista meningen AFL.</p>
<p>I andra stycket har tagits in en regel som innebär att med efterlevande<br>make likställs den som stadigvarande sammanbodde med en icke gift man<br>eller kvinna vid dennes död och som varit gift med eller har eller har haft<br>eller vid dödsfallet väntade bam med denne. Bestämmelsen är densamma<br>som enligt nuvarande regler (8 kap. 1 § andra stycket AFL). Några<br>förändringar föreslås inte beträffande den pensionsberättigade per-<br>sonkretsen när det gäller vuxna efterlevande.</p>
<h4>2§</h4>
<p>I paragrafen anges att omställningspension skall utges under en tid av tio<br>månader räknat från tidpunkten för dödsfallet. Enligt nuvarande regler är<br>motsvarande tid sex månader. Av 7 kap. 2 § följer att omställningspension<br>skall utges fr.o.m. den månad då maken avled eller, om denne vid sin död<br>uppbar ålderspension, fr.o.m. ingången av månaden därefter. Om-<br>ställningspension skall utbetalas under tio månader därefter. Som angetts i<br>kommentaren till 1 § är det förhållandena vid dödsfallet som är avgörande<br>för rätten till omställningspension under denna tid. Det förhållandet att<br>t.ex. det bam som maken sammanbott med vid tidpunkten för dödsfallet<br>fyller 18 år inom den angivna tiomåndersperioden eller avlider innebär<br>alltså inte att omställningspensionen skall dras in, oavsett om makarna<br>inte har bott tillsammans i fem år. Pensionen skall dock dras in fr.o.m.<br>den månad då den efterlevande fyller 65 år (7 kap. 5 §). Pensionen skall<br>vidare dras in om den efterlevande avlider.</p>
<p>Rätten till omställningspension påverkas enligt nuvarande regler inte av<br>att den efterlevande gör ett förtida uttag av ålderspension. Någon ändring<br>föreslås inte i detta avseende. Rätten till omställningspension skall således<br>inte påverkas av att den efterlevande börjar uppbära inkomstgrundad<br>ålderspension före 65 års ålder.</p>
<h4>3§</h4>
<p>I denna paragraf ges bestämmelser om förlängd omställningspension.<br>Förslaget innebär vissa förändringar i förhållande till nuvarande bestäm-<br>melse i 8 kap. 5 § och 14 kap. 4 § AFL såvitt avser den tid under vilken<br>förlängd omställningspension skall kunna utges.</p>
<p>Det grandläggande kravet för att en efterlevande man eller kvinna skall<br>kunna beviljas omställningspension för förlängd tid är enligt första stycket<br>att de i 1 § angivna villkoren för rätt till omställningspension är uppfyllda.</p>
<p>281</p>
<p>Den efterlevande måste alltså ha stadigvarande sammanbott med maken Prop. 1999/2000:91<br>(eller därmed likställd) vid den tidpunkt då denne avled. Dessutom skall<br>den efterlevande ha oavbrutet sammanbott med maken i minst fem år<br>fram till tidpunkten för dödsfallet eller vid samma tidpunkt ha stadig-<br>varande sammanbott med bam som inte fyllt 18 år och som stod under<br>rättslig vårdnad av makarna eller endera av dem.</p>
<p>Rätten till förlängd omställningspension skall, på samma sätt som enligt<br>nuvarande regler, avse tid efter det att rätt till inledande omställ-<br>ningspension har upphört. Detta innebär alltså att förlängd omställnings-<br>pension utges fr.o.m. månaden efter den då rätten till inledande omställ-<br>ningspension har upphört. Förlängd omställningspension kan utges om<br>den efterlevande har vårdnad om och stadigvarande sammanbor med bam<br>under 18 år, i stället för som enligt dagens regler 12 år. På samma sätt<br>som i dag krävs att bamet måste stadigvarande ha vistats i makamas hem<br>vid dödsfallet.</p>
<p>Bestämmelsen i andra stycket första meningen tar sikte på efterlevande<br>som har hemmavarande bam i skolåldern. Om den efterlevande fort-<br>löpande, sedan tiden för den inledande omställningspensionen löpt ut, har<br>vårdnad om och stadigvarande sammanbor med bam under 18 år utges<br>omställningspension under ytterligare tolv månader efter dödsfallet. Om<br>bamet under detta år fyller 18 år upphör dock rätten till omställningspen-<br>sion fr.o.m. utgången av den månad då bamet fyller 18 år. Ytterligare<br>gäller, på samma sätt som enligt nuvarande regler, att pensionsrätten<br>bortfaller om den efterlevande skulle upphöra att stadigvarande sam-<br>manbo med bamet eller förlora vårdnaden om det eller om bamet skulle<br>avlida. Av 7 kap. 5 § framgår att pensionen då skall dras in fr.o.m. ut-<br>gången av den månad under vilken rätten därtill upphör. Detta innebär en<br>skillnad i förhållande till den inledande omställningspensionen som alltid<br>utbetalas under tio månader om villkoren för pensionsrätt var uppfyllda<br>vid dödsfallet. Om den efterlevande senare skulle uppfylla villkoren på<br>nytt, t.ex. att ett bam som under den inledande omställningstiden flyttat<br>hemifrån, senare under den förlängda omställningstiden åter flyttar hem,<br>kan pension - efter ny ansökan - utges på nytt. Pensionen utges då så<br>länge det inte har förflutit tjugotvå månader från dödsfallet, dock längst<br>till dess bamet uppnått 18 års ålder.</p>
<p>Rätt till omställningspension föreligger emellertid enligt andra stycket<br>andra meningen alltid så länge den efterlevande på det sätt som gäller<br>enligt nuvarande regler har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor<br>med bam som inte har fyllt tolv år. När bamet fyller tolv år bortfaller<br>pensionsrätten om förlängd omställningspension då har utgetts i minst ett<br>år. Annars kvarstår rätten till förlängd omställningspension enligt första<br>meningen. Pensionen skall enligt vad som framgår av 7 kap. 5 § dras in<br>fr.o.m. utgången av den månad under vilken rätten till den har upphört.<br>Även när förlängd omställningspension utges enligt andra stycket andra<br>meningen, dvs. då det hemmavarande bamet är under tolv år, bortfaller<br>pensionsrätten alltid om den efterlevande upphör att stadigvarande sam-<br>manbo med bamet eller förlorar vårdnaden om det eller om bamet skulle<br>avlida. Om den efterlevande senare skulle uppfylla kraven på nytt, t.ex.</p>
<p>282<br></p>
<p>återfå vårdnaden om bamet kan pension - efter ny ansökan - utges på nytt<br>om bamet då inte uppnått tolv års ålder.</p>
<p>Reglerna innebär alltså att en efterlevande, som uppfyllt förutsätt-<br>ningarna för rätt till inledande omställningspension och fortfarande har<br>bam under tolv år då tio månader förflutit från dödsfallet, har rätt till om-<br>ställningspension t.o.m. den månad då bamet fyller tolv år. Om detta in-<br>träffar när kortare tid än tjugotvå månader förflutit från dödsfallet utges<br>omställningspension under den tid som återstår av denna tid, under förut-<br>sättning att den efterlevande alltjämt bor tillsammans med bamet och har<br>rättslig vårdnad om det. Bamet är ju då alltjämt under 18 år och omställ-<br>ningspension utges därför med stöd av bestämmelsen i andra stycket<br>första meningen.</p>
<p>På samma sätt som gäller för den inledande omställningspensionen<br>upphör rätten till förlängd omställningspension alltid fr.o.m. den månad<br>då den efterlevande fyller 65 år.</p>
<h4>4§</h4>
<p>Denna bestämmelse motsvarar 8 kap. 5 § andra stycket AFL. Bestämmel-<br>sen innebär att rätten till förlängd omställningspension upphör om den<br>efterlevande gifter om sig eller sammanbor enligt de förutsättningar som<br>anges i paragrafen. Denna regel avser enbart omställningspension som<br>utges under förlängd tid, dvs. enligt 3 §. Rätten till inledande omställ-<br>ningspension påverkas inte av ändrade förhållanden som inträffar efter<br>dödsfallet. Till skillnad från vad som sagts ovan beträffande vårdnads-<br>och sammanboenderekvisiten i förhållande till bamet gäller att rätten till<br>omställningspension som har upphört att utges på gmnd av bestämmelsen<br>i förevarande paragraf inte kan åtempplivas om det nya äktenskapet eller<br>sammanboendet skulle upplösas.</p>
<h4>5§</h4>
<p>Omställningspension beräknas på samma sätt som övriga inkomstgrun-<br>dade efterlevandeförmåner på grundval av den avlidnes efterlevandepen-<br>sionsunderlag. Regler för hur detta underlag skall beräknas ges i 5 kap.<br>Till gmnd för beräkningen ligger den pensionsrätt för ålderspension som<br>den avlidne har tjänat in.</p>
<p>I paragrafen föreskrivs att omställningspensionen skall utgöra 55 % av<br>efterlevandepensionsunderlaget.</p>
<p>Enligt nuvarande bestämmelser är ersättningsnivån beroende av om<br>barnpension samtidigt utges efter den avlidne eller inte. Någon mot-<br>svarande differentiering skall inte finnas i framtiden. Omställningspension<br>skall således utges med 55 % av efterlevandepensionsunderlaget oavsett<br>om barnpension samtidigt utges eller inte. Detta innebär emellertid inte att<br>utrymmet för barnpensioner kommer att påverkas. Barnpensioner kommer<br>således alltid att kunna uppta minst 80 % av den avlidnes egenpension.<br>För en närmare beskrivning av denna begränsningsregel hänvisas till<br>kommentaren till 2 kap. 4 §.</p>
<p>Den årliga omställningspension som sålunda har beräknats skall enligt<br>bestämmelsen i 1 kap. 10 § räknas om (följsamhetsindexeras) vid varje<br>årsskifte.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>283</p>
<p>Bestämmelserna om beräkning av omställningspension enligt detta Prop. 1999/2000:91<br>kapitel gäller då omställningspension beviljas på grund av ett dödsfall<br>som inträffar fr.o.m. den 1 januari 2003, dvs. efter ikraftträdandet av<br>denna lag. Frågan hur omställningspension som har beviljats på grund av<br>nuvarande bestämmelser och som utges i form av folkpension och<br>tilläggspension skall behandlas efter ikraftträdandet av den nya lagen<br>regleras i införandelagen till denna lag (6 och 7 §§).</p>
<p>Garantipension till omställningspension</p>
<h4>6§</h4>
<p>Garantipension utgör ett tillägg till eller en ersättning för omställnings-<br>pensionen. För att rätt till garantipension skall föreligga krävs att den<br>efterlevande uppfyller förutsättningarna för rätt till omställningspension.<br>Den efterlevande måste alltså ha uppfyllt de grundläggande kraven för rätt<br>till omställningspension enligt 1 § och, såvitt avser garantipension till<br>förlängd omställningspension, ha vårdnaden om och stadigvarande sam-<br>manbo med bam under 18 år som vid dödsfallet stadigvarande vistades i<br>makarnas hem. Detta behöver emellertid inte innebära att sådan pension<br>verkligen utbetalas eftersom efterlevandepensionsunderlaget enligt 5 kap.<br>trots det kan ha varit noll om den avlidne inte tjänat in vare sig någon<br>pensionspoäng för tilläggspension eller pensionsrätt i det reformerade<br>ålderspensionssystemet. Under förutsättning att villkoren i denna paragraf<br>är uppfyllda och den efterlevande inte har rätt till sådan pension som<br>anges i 7 § kommer garantipensionen i en sådan situation att utgöra hela<br>omställningspensionen för den efterlevande.</p>
<p>I enlighet med Lagrådets förslag har förutsättningen att försäkringstid<br>måste ha tillgodoräknats den avlidne för minst tre år för att rätt till garan-<br>tipension skall föreligga flyttats till denna paragraf. Bestämmelsen har<br>formulerats i enlighet med Lagrådets förslag. Kravet på tre års försäk-<br>ringstid behöver emellertid inte vara uppfyllt vid dödsfallstidpunkten utan<br>kan även uppfyllas genom beräkning av framtida försäkringstid.</p>
<p>Till följd av samordningsregeln i artikel 45 i rådets förordning (EEG) nr<br>1408/71 om tillämpning av systemen för social trygghet när anställda,<br>egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen<br>kommer emellertid den som har försäkringstid från andra länder inom<br>EU/EES att få räkna med den tiden för att uppnå de tre kvalifikationsåren.<br>En förutsättning för en sådan sammanläggning är emellertid att den<br>avlidne kunnat tillgodoräknas minst ett år med försäkringstid i Sverige.</p>
<p>Garantipension till omställningspension utbetalas enbart till efterlevan-<br>de som är bosatt i Sverige. Motsvarande gäller enligt nuvarande regler för<br>folkpension som är beräknad på grundval av den avlidnes bosättningstid i<br>Sverige. Frågan om vem som skall anses bosatt i Sverige bör bedömas<br>enligt bestämmelserna i socialförsäkringslagen (1999:799). Av 4 kap. 4 §<br>socialförsäkringslagen framgår vidare att det undantagsvis finns möjlighet<br>att betala ut garantipension vid bosättning utomlands om det skulle<br>framstå som uppenbart oskäligt att dra in pensionen. Till följd av export-<br>rätten enligt förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemet<br>för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemed-<br></p>
<p>284</p>
<p>lemmar flyttar inom gemenskapen kommer garantipension dock att i stor<br>utsträckning betalas ut även till personer som inte är bosatta i Sverige.<br>Detsamma kan komma att gälla efterlevande som bor i ett land med vilket<br>Sverige kommer att ha en socialförsäkringskonvention. För den som bo-<br>sätter sig i ett annat land utanför EU/EES - och som inte kan åberopa<br>någon konvention med annan innebörd - kommer dock exportförbudet att<br>gälla.</p>
<h4>7§</h4>
<p>I paragrafen anges att utgångspunkten för beräkning av garantipension är<br>omställningspensionen. Om garantipension skall utges och i så fall med<br>vilket belopp är beroende av omställningspensionens storlek. Med sådan<br>pension likställs utländsk efterlevandepension som inte, liksom garanti-<br>pensionen, är av utfyllnadskaraktär. De särskilda frågeställningar som<br>uppstår vid beräkning av garantipension när den avlidne har varit försäk-<br>rad enligt flera länders lagstiftningar inom EG/EES redovisas i avsnitt<br>12.3.2.</p>
<h4>8§</h4>
<p>I denna paragraf anges hur garantipension beräknas. Garantipensionen är<br>konstruerad som en utfyllnad till omställningspensionen upp till en bas-<br>nivå som motsvarar 2,13 gånger det prisbasbelopp som gäller det år då<br>pensionen utges. Storleken på garantipensionen är således beroende av<br>hur stor omställningspensionen är. Med sådan pension likställs även ut-<br>ländsk efterlevandepension som inte är av utfyllnadskaraktär (jfr 7 §). En<br>förutsättning för att garantipension skall utges upp till en basnivå om 2,13<br>prisbasbelopp är att den avlidne kunnat tillgodoräknas 40 år med försäk-<br>ringstid för garantipension. Hur beräkningen skall göras i annat fall<br>framgår av 12 §. I enlighet med Lagrådets förslag har en ny tredje mening<br>lagts till som anger att minskningen enligt denna paragraf skall göras efter<br>det att basnivån avkortats med tillämpning av 12 §.</p>
<p>Vid beräkningen av garantipensionens storlek är det den faktiska om-<br>ställningspensionen som skall läggas till grund för avtrappningen av bas-<br>nivån. Det förhållandet att den avlidne inte alls eller endast delvis har<br>betalat avgifter till ålderspensioneringen och därför endast delvis eller inte<br>alls tillgodoräknats pensionsrätt för vissa år skall således inte innebära att<br>garantipensionen skall beräknas på grundval av någon annan om-<br>ställningspension än den faktiska. Detta överensstämmelser med vad som<br>gäller enligt nuvarande regler för beräkning av pensionstillskott till folk-<br>pension i form av efterlevandepension. Det skiljer sig emellertid från vad<br>som gäller för beräkning av garantipension till ålderspension enligt lagen<br>(1998:702) om garantipension, där garantipensionen i fall av obetalda<br>avgifter skall beräknas som om full avgift hade erlagts.</p>
<p>Garantipensionen skall vara relaterad till prisbasbeloppet. Detta innebär<br>att det vid ingången av varje nytt år måste göras en ny beräkning av den<br>garantipension som skall utges under det kommande året. Ytterligare ett<br>skäl till att en sådan beräkning måste göras är att omställningspensionen<br>som skall reducera garantipensionens basnivå skall följsamhetsindexeras<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>285</p>
<p>(jfr kommentaren till 1 kap. 10 §), vilket innebär att omställ- Prop. 1999/2000:91<br>ningspensionen och garantipensionen kommer att kunna utvecklas olika.</p>
<h4>9§</h4>
<p>I 1 kap. 7 § föreskrivs att garantipension till omställningspension är be-<br>roende av den avlidnes försäkringstid. I denna och följande bestämmelse<br>anges vilken tid före respektive efter dödsfallet som skall tillgodoräknas<br>som försäkringstid.</p>
<p>I förevarande paragrafs första stycke anges att garantipensionen skall<br>beräknas med hänsyn till den försäkringstid som kan tillgodoräknas den<br>avlidne till och med året före dödsfallsåret. Som försäkringstid skall be-<br>aktas - med några undantag - sådan tid som utgör försäkringstid för<br>garantipension till ålderspension enligt lagen (1998:702) om garantipen-<br>sion. Detta innebär att den tid som skall tillgodoräknas som försäkringstid<br>inom efterlevandepensioneringen i princip kommer att överensstämma<br>med den tid som i dag tillgodoräknas som bosättningstid för folkpension.<br>I första stycket anges att bestämmelserna i 2 kap. 1-4 §§ och 5 § första<br>stycket lagen om garantipension skall tillämpas även när det gäller be-<br>räkning av försäkringstid för garantipension till omställningspension. För<br>en närmare utveckling av bakgrunden till dessa bestämmelser hänvisas till<br>författningskommentaren till desamma (prop. 1997/98:152 s. 145 ff).</p>
<p>När det gäller frågan under vilken tidsperiod som försäkringstid för<br>garantipension skall kunna tillgodoräknas innebär bestämmelsen att tiden<br>fr.o.m. det år då den avlidne fyllde 16 år t.o.m. året före dödsfallet, dock<br>längst t.o.m. det år han eller hon fyllde 64 år skall kunna tillgodoräknas<br>som försäkringstid. Detta innebär en skillnad i förhållande till möjligheten<br>att tillgodoräknas försäkringstid för garantipension till ålderspension.<br>Enligt 2 kap. 5 § andra stycket lagen om garantipension uppställs krav på<br>att den försäkrade såvitt gäller tiden fr.o.m. det år då han eller hon fyller<br>16 år t.o.m. det år då 24-årsdagen inträder skall ha haft en pen-<br>sionsgrundande inkomst av viss storlek för att tiden skall få tillgodoräknas<br>som försäkringstid för garantipension till ålderspension. Något mot-<br>svarande krav uppställs inte när det gäller försäkringstid för garantipen-<br>sion till efterlevandepension. Försäkringstid skall således kunna tillgodo-<br>räknas på samma villkor fr.o.m. det år den avlidne fyllde 16 år t.o.m.<br>dödsfallsåret. Detta framgår genom att någon hänvisning i första stycket<br>inte sker till 2 kap. 5 § andra stycket lagen om garantipension utan enbart<br>till första stycket samma paragraf.</p>
<p>I 2 kap. 3 § lagen om garantipension anges att en person som haft skäl<br>att lämna sitt hemland och som kan antas ha gått miste om pensions-<br>rättigheter skall som försäkringstid på visst sätt få tillgodoräkna sig även<br>tid då han varit bosatt i sitt hemland. Denna tid skall enligt nämnda<br>paragraf räknas fr.o.m. det år personen fyllde 25 år. Bakgrunden härtill är<br>att försäkringstid för garantipension enligt huvudregeln tillgodoräknas<br>först fr.o.m. det år den försäkrade fyller 25 år. När det gäller beräkningen<br>av försäkringstid för garantipension till omställningspension föreslås att<br>en motsvarande möjlighet att tillgodoräkna sig bosättningstid i hemlandet<br>som finns enligt lagen om garantipension skall finnas även när det gäller<br>beräkning av garantipension till omställningspension. Härvid skall<br></p>
<p>286</p>
<p>emellertid även tid fr.o.m. det år den avlidne uppnått 16 års ålder t.o.m. Prop. 1999/2000:91<br>det år han fyllt 24 år kunna beaktas. Detta anges i andra stycket.</p>
<h4>10 §</h4>
<p>I 9 § föreskrivs att det är den avlidnes försäkringstid t.o.m. året före<br>dödsfallet som i första hand ligger till grund för beräkningen av garanti-<br>pension. Om dödsfallet inträffar under förvärvsaktiv tid, dvs. före det år<br>den avlidne skulle ha fyllt 65 år, får emellertid även tid efter dödsfallet<br>t.o.m. det år den avlidne skulle ha fyllt 64 år räknas som försäkringstid.<br>Denna tid benämns framtida försäkringstid. I andra stycket upptas en<br>regel om hur framtida bosättningstid skall beräknas. Bestämmelsen är<br>utformad på samma sätt som enligt nuvarande regler gäller för beräkning<br>av framtida bosättningstid för folkpension i form av förtidspension och<br>efterlevandepension (5 kap. 9 § AFL).</p>
<h4>II §</h4>
<p>Paragrafen innehåller en avrundningsregel som innebär att det, sedan<br>samtliga tillgodoräknade försäkringstider för garantipension till omställ-<br>ningspension har lagts samman, skall ske en avrundning nedåt till helt<br>antal år. Bestämmelsen motsvarar 2 kap. 7 § lagen om garantipension.</p>
<h4>12 §</h4>
<p>Av bestämmelserna i 1 kap. 7 § och 6 § detta kapitel följer att rätten till<br>garantipension är beroende av den avlidnes försäkringstid och att en för-<br>säkringstid om minst tre år måste kunna tillgodoräknas den avlidne för att<br>rätt till garantipension skall föreligga. Vidare krävs för att garantipension<br>faktiskt skall betalas ut att den efterlevande är bosatt i Sverige. Vid be-<br>räkningen av garantipension beaktas såväl försäkringstid fram till döds-<br>fallet som framtida försäkringstid (jfr 9 och 10 §§). För att den efter-<br>levande skall vara berättigad till oavkortad garantipension, krävs att an-<br>talet år med försäkringstid som enligt bestämmelserna i denna lag kan<br>tillgodoräknas den avlidne uppgår till minst 40. I annat fall görs först en<br>avkortning av basnivån enligt 8 § till så stor andel som svarar mot för-<br>hållandet mellan det antal år som tillgodoräknats den avlidne och talet 40.<br>Därefter sker en reducering med hänsyn till storleken på omställ-<br>ningspensionen. Om den avlidne kan tillgodoräknas t.ex. 20 år med för-<br>säkringstid för garantipension innebär alltså detta att garantipension till<br>omställningspension beräknas genom att basnivån avkortas till 20/40 av<br>2,13 gånger prisbasbeloppet. Den sålunda reducerade basnivån avtrappas<br>därefter mot 100 % av omställningspensionen.</p>
<p>Den i paragrafen upptagna beräkningsmetoden överensstämmer med<br>den som gäller för beräkning av garantipension inom ålderspensione-<br>ringen. Metoden innebär att det i stort sett kommer att finnas en korre-<br>spondens mellan de år som ligger till grund för beräkning av omställ-<br>ningspension och de år som tillgodoräknas som försäkringstid för garan-<br>tipension.</p>
<p>287</p>
<p>Omställningspension efter flera avlidna</p>
<h4>13 §</h4>
<p>Denna bestämmelse har sin motsvarighet i nuvarande 10 kap. 4 § första<br>stycket AFL som avser folkpension i form av omställningspension. Be-<br>stämmelsen tillämpas emellertid enligt 14 kap. 4 § andra stycket AFL<br>även beträffande tilläggspension i form av omställningspension. Den nya<br>regeln tar sikte på omställningspension enligt 1 och 2 §§ jämte garanti-<br>pension. Sådan pension utges, i likhet med vad som gäller enligt nu-<br>varande regler, oberoende av att den efterlevande ingår nytt äktenskap<br>under tiden med inledande omställningspension. I undantagsfall skulle<br>således den efterlevande, om den nye maken (eller därmed likställd)<br>skulle avlida under denna tid, kunna för samma tid bli berättigad till om-<br>ställningspension också efter denne och således till två pensioner sam-<br>tidigt. I den situationen skall endast en av pensionerna utges. Vid bedöm-<br>ningen av vilken av två eller flera omställningspensioner som skall utges<br>görs enligt nuvarande regler en jämförelse mellan folkpensionsförmåner-<br>na å ena sidan och tilläggspensionsförmånema å andra sidan. Nu före-<br>liggande förslag innebär att en jämförelse görs mellan omställningspen-<br>sionema sedan hänsyn tagits även till den garantipension som den efter-<br>levande kan vara berättigad till. Det största av dessa pensionsbelopp utges<br>eller, om de är lika stora, pensionen efter den sist avlidne.</p>
<h4>5 kap. Underlag för beräkning av inkomstgrundad<br>efterlevandepension</h4>
<p>Efterlevandepensionsunderlag efter avlidna födda år 1938<br>eller senare</p>
<h4>1§</h4>
<p>I paragrafen ges en övergripande beskrivning av hur underlaget för be-<br>räkning av inkomstgrundad efterlevandepension efter avlidna som är<br>födda år 1938 eller senare är konstruerat. Inkomstgrundad efterlevande-<br>pension beräknas i första hand på grundval av den avlidnes faktiska pen-<br>sionsbehållning i det reformerade ålderspensionssystemet. Närmare be-<br>stämmelser om hur denna skall beräknas lämnas i 2 och 3 §§. Under vissa<br>förutsättningar skall även ett belopp som motsvarar summan av de pen-<br>sionsrätter som den avlidne skulle kunna ha tillgodoräknats från tid-<br>punkten för dödsfallet fram till en tänkt ålderspensionering vid ingången<br>av 65-årsåret läggas till grund för beräkningen. Denna del av efterlevan-<br>depensionsunderlaget har benämnts antagen pensionsbehållning. De<br>närmare förutsättningarna för beräkning av antagen pensionsbehållning<br>anges i 4—6 §§.</p>
<h4>2§</h4>
<p>Paragrafen anger hur den avlidnes faktiska pensionsbehållning som enligt<br>1 § skall ligga till grund för beräkning av efterlevandepensionsunderlaget<br>skall beräknas. Den faktiska pensionsbehållningen skall utgöras av sum-<br>man av de årliga pensionsrätter för inkomstpension som har beräknats<br>enligt 4 kap. 2-4 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>288</p>
<p>och som har tillgodoräknats den avlidne t.o.m. den 31 december året före<br>det år då dödsfallet inträffade. Vid summeringen av de årliga pensions-<br>rättema skall dessa beaktas sedan omräkning gjorts enligt 5 kap. 4, 6, 7<br>och 9 §§ lagen om inkomstgrundad ålderspension. Bestämmelsen innebär<br>att de årliga omräkningar av pensionsrätten som i det reformerade ålders-<br>pensionssystemet sker med hänsyn till arvsvinsttilldelning, förändringar i<br>inkomstindex samt med hänsyn till förvaltningskostnader skall beaktas<br>även vid fastställandet av efterlevandepensionsunderlaget.</p>
<p>Beräkning av pensionsrätt för inkomstpension sker enligt bestämmel-<br>serna i 4 kap. 2-6 §§ lagen om inkomstgrundad ålderspension. I 4 kap.<br>2 § den lagen anges att pensionsrätten beräknas på den försäkrades pen-<br>sionsunderlag, dvs. pensionsgrundande inkomster och pensionsgrundande<br>belopp. I 4 kap. 3 § anges hur stor del av pensionsunderlaget som till-<br>godoräknas som pensionsrätt för inkomstpension respektive pensionsrätt<br>för premiepension. De nu angivna bestämmelserna för beräkning av pen-<br>sionsrätt skall tillämpas även vid beräkning av den pensionsrätt som ligger<br>till grund för beräkningen av efterlevandepension. Vid denna beräkning<br>skall dock alltid 18,5 % av pensionsunderlaget läggas till grund för<br>beräkningen (se avsnitt 7.5). Vidare måste, enligt vad som anges i 3 §, det<br>s.k. förvärvsvillkoret vara uppfyllt för att hänsyn skall tas till den del av<br>pensionsbehållningen som härrör från pensionsgrundande belopp för<br>plikttjänstgöring, pensionsgrundande belopp för föräldrar med små bam<br>och pensionsgrundande belopp för studier (se kommentaren till 3 §).</p>
<p>I 4 kap. 4 § lagen om inkomstgrundad ålderspension föreskrivs hur<br>pensionsrätt för inkomster från annat förvärvsarbete skall tillgodoräknas<br>då den försäkrade inte har erlagt ålderspensionsavgift och allmän pen-<br>sionsavgift. Pensionsrätt skall då tillgodoräknas med en andel som mot-<br>svarar den andel av ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift som<br>anses betald enligt skattebetalningslagen (1997:483). Bakgrunden till<br>denna regel redovisas i avsnitt 7.5.1 samma avsnitt behandlas frågan hur<br>obetalda ålderspensionsavgifter skall påverka beräkningen av efterlevan-<br>depension. Bestämmelsen i 4 kap. 4 § lagen om inkomstgrundad ålders-<br>pension innebär, om inte särskilda regler införs, att den pensionsbehåll-<br>ning som skall ligga till gmnd för beräkningen av efterlevandepensionen<br>kommer att vara reducerad med hänsyn till obetalda avgifter. Av avsnitt</p>
<p>7.5 framgår att det ur ett rent principiellt perspektiv kan ifrågasättas om<br>det är lämpligt att låta storleken på efterlevandepensionen påverkas av att<br>ålderspensionsavgift inte har betalats. Bl.a. med hänsyn till att efter-<br>levandepensionen kommer att påverkas av tillägg för arvsvinster och av-<br>drag för förvaltningskostnader i ålderspensionssystemet, bör det kunna<br>godtas att även i nu diskuterat avseende lägga den faktiska pensionsbe-<br>hållningen till grund för beräkningen. Den skillnad som ligger i att den<br>pensionsrätt som ligger till gmnd för beräkningen av efterlevandepension<br>har reducerats på gmnd av obetalda ålderspensionsavgifter och inte på<br>gmnd av obetalda efterlevandepensionsavgifter är enbart teoretisk. Med<br>hänsyn till den likafördelningsmetod som tillämpas i skattebetalnings-<br>lagen anses efterlevandepensionsavgiften betald till lika stor del som<br>ålderspensionsavgiften. Genom hänvisningen till 4 kap. 4 § lagen om<br>inkomstgmndad ålderspension kommer den pensionsbehållning som skall</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>289</p>
<p>iO Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 91</p>
<p>läggas till grund för beräkningen av efterlevandepensionsunderlaget att<br>vara reducerad med hänsyn till att den avlidne underlåtit att betala ålders-<br>pensionsavgift och allmän pensionsavgift.</p>
<p>Regeln i 4 kap. 5 § lagen om inkomstgrundad ålderspension avser be-<br>räkningen av premiepension vilket, enligt vad som kommer att framgå av<br>det följande, inte är relevant för beräkningen av efterlevandepension. Inte<br>heller är den minskning av pensionsrätten för inkomstpension som enligt<br>4 kap. 6 § lagen om inkomstgrundad ålderspension skall göras vid be-<br>räkning av ålderspension för personer som är födda åren 1938-1953 rele-<br>vant för beräkningen av efterlevandepension efter avlidna som är födda<br>under samma tid. Skälet härtill kommer att utvecklas i det följande.</p>
<p>Summan av de årliga pensionsrättema för inkomstpension i ålderspen-<br>sionssystemet räknas varje år om med hänsyn till ett antal olika faktorer.<br>En sådan faktor är fördelningen av s.k. arvsvinster, dvs. avlidnas pen-<br>sionsbehållningar. Arvsvinstema tillfaller övriga personer i försäkrings-<br>kollektivet, dvs. personer som har tillgodoräknats pensionsrätt för in-<br>komstpension, och skall fördelas proportionellt i förhållande till vars och<br>ens pensionsbehållning. Detta innebär alltså att den avlidnes pensions-<br>behållning för inkomstpension inte enbart kommer att bestå av pensions-<br>rätt som han eller hon själv tjänat in utan till viss del även av pensionsrätt<br>som tillgodoräknats på grundval av arvsvinster från andra i försäkrings-<br>kollektivet. Det är således den avlidnes pensionsbehållning efter om-<br>räkning med hänsyn till arvsvinster som skall ligga till grund för be-<br>räkning av efterlevandepensionsunderlaget. Detta framgår genom hänvis-<br>ningen till 5 kap. 4 § lagen om inkomstgrundad ålderspension. När det<br>gäller beräkningen av antagen pensionsbehållning följer emellertid mot-<br>satsvis av en bestämmelse i 6 § att beräkningen av sådan behållning skall<br>göras utan att hänsyn tas till den årliga omräkningen på grund av arvs-<br>vinster.</p>
<p>I det reformerade ålderspensionssystemet skall pensionsbehållningen<br>för den som tillgodoräknats pensionsrätt för inkomstpension räknas om<br>även med hänsyn till förändringar i inkomstindex. Bestämmelser om<br>sådan omräkning ges i 5 kap. 6 § lagen om inkomstgrundad ålderspen-<br>sion. Den omräkning som faktiskt har skett av pensionsbehållningen skall<br>beaktas även när det gäller beräkningen av efterlevandepension.</p>
<p>Pensionsrätten för inkomstpension minskas årligen med hänsyn till<br>kostnaderna för förvaltningen av försäkringen för inkomstpension och<br>tilläggspension. Avdraget görs genom att pensionsbehållningen, sedan<br>denna räknats om med hänsyn till arvsvinster och inkomstindex, multi-<br>pliceras med en förvaltningskostnadsfaktor. Detta kommer alltså att inne-<br>bära att pensionsbehållningen minskar något, vilket också kommer att<br>påverka den framtida inkomstpensionen. Bestämmelserna i denna para-<br>graf innebär, genom hänvisningen till 5 kap. 7 § lagen om inkomstgrun-<br>dad ålderspension, att det är pensionsbehållningen efter denna omräkning<br>som skall ligga till grund för beräkning av efterlevandepensionsunder-<br>laget. Detta gäller dock enbart till den del beräkningen grundar sig på den<br>avlidnes faktiska pensionsbehållning. Beräkningen av antagen pensions-<br>behållning skall, på samma sätt som skall gälla beträffande arvsvinsttill-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>290</p>
<p>delningen, göras på grundval av den avlidnes årliga pensionsrätt utan Prop. 1999/2000:91<br>hänsyn till minskningen på grund av förvaltningskostnader.</p>
<p>Den pensionsbehållning som beräknats sedan omräkningar gjorts enligt<br>bestämmelserna i 5 kap. 4, 6 och 7 §§ lagen om inkomstgrundad ålders-<br>pension skall avrundas till närmaste lägre hela krontal. Detta framgår<br>genom hänvisningen till 5 kap. 9 § lagen om inkomstgrundad ålderspen-<br>sion.</p>
<p>I paragrafen anges att det är pensionsrätt som tillgodoräknas den av-<br>lidne t.o.m. den 31 december året före det år då dödsfallet inträffade som<br>skall läggas till grund för beräkningen av faktisk pensionsbehållning. Det<br>är alltså pensionsrätt på grundval av pensionsgrundande inkomster och<br>pensionsgrundande belopp som tjänats in t.o.m. det år som föregår döds-<br>fallsåret som skall läggas till grund för beräkningen. Pensionsrätten för<br>året före dödsfallet kommer emellertid i de flesta fall inte att vara fast-<br>ställd då efterlevandepensionen skall beräknas. Detta beror på att pen-<br>sionsgrundande inkomst fastställs först i samband med taxeringen året<br>efter inkomståret och pensionsgrundande belopp och pensionsrätt fast-<br>ställs i sin tur först ytterligare någon tid senare. Denna eftersläpning är<br>emellertid en oundviklig följd av att pensionsrätt inom det reformerade<br>ålderspensionssystemet läggs till grund för beräkningen av efterlevande-<br>pension. Motsvarande problem föreligger även med nuvarande regler och<br>det torde inte innebära några stora administrativa problem. Beräkningen<br>av den faktiska pensionsbehållningen skall i första hand göras med hän-<br>syn till de uppgifter om den avlidnes pensionsbehållning som finns till-<br>gängliga vid beräkningstillfallet. Beräkningen får senare justeras när den<br>slutliga pensionsbehållningen t.o.m. dödsfallsåret är fastställd. Detta kan i<br>sin tur komma att leda till retroaktiva utbetalningar av efterlevande-<br>pension.</p>
<h4>3§</h4>
<p>Till grund för beräkningen av pensionsrätt i det reformerade ålderspen-<br>sionssystemet skall ligga inte bara pensionsgrundande inkomster utan<br>även pensionsgrundande belopp för förtidspensionärers antagandeinkomst<br>enligt tilläggspensionssystemet, för bamår, vid plikttjänstgöring och för<br>studier. Pensionsgrundande belopp för förtidspensionärers antagande-<br>inkomst innebär att en person som uppbär förtidspension (enligt hittills-<br>varande regler för tilläggspension), som beräknas på grundval av både<br>faktiska ATP-poäng för tid före förtidspensionsfallet och framtida antagna<br>inkomster, tillgodoräknas ålderspensionsrätt för de framtida inkomsterna<br>genom att han eller hon tillgodoräknas ett särskilt pensionsgrundande<br>belopp beräknat på dessa. Sådana pensionsgrundande belopp som till-<br>godoräknats för tid före dödsfallet skall ligga till gmnd även för be-<br>räkning av efterlevandepension på samma sätt som gäller för pensions-<br>grundande inkomst. Vad som nu sagts om beräkning av ålderspensionsrätt<br>för förtidspensionärer - och därmed också för beräkning av efterlevande-<br>pension - gäller enbart förtidspension som är beräknad enligt nuvarande<br>regler.</p>
<p>Pensionsgrundande belopp för förtidspensionärers antagandeinkomst<br>skall alltså ligga till gmnd för beräkning av efterlevandepension i samma<br></p>
<p>291</p>
<p>utsträckning som pensionsgrundande inkomster. Även pensionsgrundan-<br>de belopp för bamår, plikttjänstgöring och studier skall ingå i efterlevan-<br>depensionsunderlaget. I denna paragraf uppställs dock vissa begräns-<br>ningar för att sådana belopp skall beaktas vid beräkningen. Förutsätt-<br>ningen är att den avlidne senast vid en viss tidpunkt hade uppfyllt det s.k.<br>förvärvsvillkoret, dvs. har tillgodoräknats pensionsgrundande inkomster<br>som för vart och ett av minst fem år har uppgått till lägst två gånger det<br>för respektive intjänandeår gällande inkomstbasbeloppet. Med pensions-<br>grundande inkomst skall här även jämställas pensionsgrundande belopp<br>för förtidspensionärers antagandeinkomst. När det gäller frågan om vid<br>vilken tidpunkt som förvärvsvillkoret skall vara uppfyllt, för att pensions-<br>rätten på grund av de pensionsgrundande beloppen skall läggas till gmnd<br>för beräkning av efterlevandepension, är utgångspunkten i första stycket<br>att detta skall ha skett senast den 31 december året före det år då döds-<br>fallet inträffade. Om den avlidne under åren fram till denna tidpunkt har<br>haft pensionsgmndande inkomster som under åtminstone fem år uppgått<br>till minst två gånger inkomstbasbeloppet är alltså förvärvsvillkoret redan<br>härigenom uppfyllt. På samma sätt som beskrivits i kommentaren till 2 §<br>kan det emellertid i många fall inträffa att den pensionsgmndande in-<br>komsten för året före dödsfallsåret inte är fastställd då beräkningen skall<br>göras. Bedömningen av om förvärvsvillkoret är uppfyllt får då i första<br>hand göras på gmndval av de uppgifter om pensionsgmndande inkomst<br>som finns tillgängliga vid beräkningstidpunkten. Om det senare skulle<br>visa sig att det sista årets pensionsgmndande inkomst får avgörande be-<br>tydelse kan detta komma att leda till retroaktiva utbetalningar av efter-<br>levandepension.</p>
<p>Det bör emellertid beaktas att den avlidne under vissa förutsättningar<br>skall tillgodoräknas pensionsrätt även för framtida antagen inkomst. Be-<br>stämmelser härom ges i 4 och 5 §§. Av andra stycket framgår att även<br>sådan inkomst skall beaktas vid bedömningen av om förvärvsvillkoret är<br>uppfyllt. I praktiken innebär det att endast om medeltalet av den pen-<br>sionsgrundande inkomsten för de år som ligger till gmnd för beräkningen<br>av antagandeinkomsten enligt 5 § uppgår till minst två gånger det för året<br>före dödsfallet gällande inkomstbasbeloppet kommer sådana framtida år<br>att beaktas vid bedömningen av om förvärvsvillkoret är uppfyllt. Om den<br>avlidne då efterlevandepensionsunderlaget skall beräknas inte har uppfyllt<br>förvärvsvillkoret på gmndval av de uppgifter om pensionsgmndande<br>inkomster för åren före dödsfallsåret som då finns tillgängliga, kan alltså<br>även år då den avlidne skulle antas ha tjänat in pensionsgmndande in-<br>komster beaktas. Detta sker om den avlidne har uppfyllt kvalifikations-<br>villkoret i 4 § och om medeltalet av de inkomster som enligt 5 § skall<br>beaktas uppgår till minst två gånger det för dödsfallsåret gällande in-<br>komstbasbeloppet.</p>
<p>Vid prövningen av om förvärvsvillkoret är uppfyllt, genom att även år<br>med antagen pensionsbehållning medräknas, tas hänsyn endast till an-<br>tagen inkomst beräknad på grundval av pensionsgmndande inkomster och<br>pensionsgrundande belopp för förtidspensionärer. Därmed beaktas inte,<br>vilket är fallet vid den verkliga beräkningen av antagen pensionsbe-<br>hållning enligt 5 §, pensionsrätt för plikttjänstgöring, för föräldrar med<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>292</p>
<p>små bam eller för studier. Det är alltså medeltalet av den pensionsgrun- Prop. 1999/2000:91<br>dande inkomsten ensam eller tillsammans med pensionsgrundande belopp<br>för förtidspensionärer som måste uppgå till minst två inkomstbasbelopp<br>för de tre år som tas i beaktande.</p>
<p>I 5 kap. 13 § andra stycket lagen om inkomstgrundad ålderspension<br>finns en bestämmelse som innebär att inkomstpension beräknad på pen-<br>sionsbehållning som härrör från pensionsgrundande belopp för<br>plikttjänstgöring, pensionsgrundande belopp för föräldrar till små bam<br>och pensionsgmndande belopp för studier skall börja utges tidigast året<br>efter fastställelseåret för pensionsgmndande belopp det sista av de fem<br>åren som krävs för att förvärvsvillkoret skall vara uppfyllt. Någon mot-<br>svarande regel föreslås inte när det gäller beräkningen av efterlevande-<br>pension. Om den avlidne genom antagandeinkomstberäkningen skall an-<br>ses ha uppfyllt förvärvsvillkoret, skall efterlevandepension beräknad på<br>gmndval av pensionsrätt som härrör från de nu aktuella pensionsgmn-<br>dande beloppen utges från dödsfallet oavsett hur många år med antagen<br>pensionsbehållning som läggs till grund för uppfyllandet av förvärvs-<br>villkoret.</p>
<h4>4§</h4>
<p>I paragrafen anges förutsättningarna för att även en antagen pensionsbe-<br>hållning, utöver den faktiska pensionsbehållningen beräknad enligt 2 och<br>3 §§, skall läggas till grund för beräkningen av efterlevandepension.<br>Denna beräkning blir aktuell om dödsfallet inträffar före det år då den<br>avlidne skulle ha fyllt 65 år. För att antagen pensionsbehållning skall be-<br>räknas krävs enligt första stycket att pensionsrätt för inkomstpension har<br>fastställts för den avlidne för minst tre av de fem kalenderår som närmast<br>föregått det år då dödsfallet inträffade. Om villkoret är uppfyllt skall en<br>beräkning göras av vilken inkomst den avlidne kunde förväntats ha haft<br>för tiden efter dödsfallet till en tänkt ålderspensionering vid ingången av<br>65-årsåret. På gmndval av denna inkomst tillgodoräknas pensionsrätt<br>även för vaije år efter dödsfallet fram till dess.</p>
<p>Vid den tidpunkt då bedömningen skall göras av om kvalifikations-<br>villkoret är uppfyllt eller inte, kan det inträffa att pensionsrätten för året<br>närmast före dödsfallsåret ännu inte är fastställd. I sådant fall får beräk-<br>ningen göras utifrån de uppgifter om fastställd pensionsrätt för de aktuella<br>fem kalenderåren som finns tillgängliga vid beräkningstillfället. Om<br>pensionsrätten för året före dödsfallet inte är fastställd och det skulle visa<br>sig att frågan huruvida pensionsrätt har tillgodoräknats för detta år får<br>avgörande betydelse för om kvalifikationsvillkoret är uppfyllt, får efter-<br>levandepensionen inledningsvis beräknas med hänsyn enbart till den av-<br>lidnes faktiska pensionsbehållning. Om det sedan skulle visa sig att pen-<br>sionsrätt har fastställts för även detta sista år och att kvalifikationsvillkoret<br>således är uppfyllt, får en ny beräkning göras, varvid även får beaktas<br>reglerna om beräkning av antagen pensionsbehållning i 5 §. Detta kan i<br>sin tur leda till retroaktiva utbetalningar av efterlevandepension.</p>
<p>Pensionsrätt som härrör från pensionsgrundande belopp för plikttjänst-<br>göring, pensionsgmndande belopp för föräldrar med små bam och pen-<br>sionsgrundande belopp för studier skall vid bedömningen enligt första</p>
<p>293</p>
<p>stycket beaktas enbart under förutsättning att den avlidne uppfyllt för-<br>värvsvillkoret (se härom i kommentaren till 3 §). Detta framgår av andra<br>stycket.</p>
<h4>5§</h4>
<p>I paragrafen anges metoden för beräkning av s.k. antagandeinkomst. En<br>förutsättning för att en beräkning enligt denna paragraf skall göras är att<br>kvalifikationskravet i 4 § är uppfyllt. Det skall alltså ha fastställts pen-<br>sionsrätt för den avlidne för minst tre av de fem kalenderåren närmast före<br>det år då dödsfallet inträffade. Om så är fallet skall förutom faktisk<br>pensionsrätt även tillgodoräknas pensionsrätt för den avlidne för varje år<br>fr.o.m. det år då dödsfallet inträffade t.o.m. det år då den avlidne skulle ha<br>fyllt 64 år. Pensionsrätten för vart och ett av dessa år skall, enligt vad som<br>föreskrivs i paragrafens andra mening, beräknas på grundval av ett<br>genomsnitt av den avlidnes pensionsgrundande inkomster och pensions-<br>grundande belopp (pensionsunderlaget) ett visst antal år före dödsfallet.<br>Denna tidsperiod sammanfaller med den tidsperiod som är avgörande för<br>om kvalifikationsvillkoret är uppfyllt, dvs. de fem åren närmast före det år<br>då dödsfallet inträffade. Den framtida pensionsrätten beräknas på<br>grundval av ett medeltal av pensionsunderlagen under dessa fem år, var-<br>vid bortses från de två år för vilka pensionsunderlaget var högst respek-<br>tive lägst. Det är sålunda ett medeltal av de i inkomsthänseende tre<br>mellersta av de aktuella fem åren som beaktas.</p>
<p>Även i detta sammanhang måste beaktas att pensionsgrundande in-<br>komst och pensionsgrundande belopp vid dödsfallet inte alltid har fast-<br>ställts för samtliga de fem kalenderår som är relevanta. På samma sätt<br>som framhållits i kommentaren till 4 § bör emellertid vid beräkningen<br>hänsyn tas endast till pensionsgrundande inkomst och belopp som har<br>fastställts. Om det senare då uppgifterna för samtliga år är kända skulle<br>visa sig att dessa uppgifter skulle ha lett till en högre efterlevandepension<br>får en ny beräkning göras med retroaktiva utbetalningar som följd.</p>
<p>Det bör vidare framhållas att det, enligt vad som anges i kommentaren<br>till 6 §, är pensionsunderlaget utan hänsyn till den årliga arvs vinsttilldel-<br>ningen och minskningen med förvaltningskostnadsfaktom som skall tas i<br>beaktande vid beräkning av antagandeinkomsten. Av 6 § framgår också<br>att pensionsunderlagen som skall ligga till grund för beräkningen skall<br>räknas om på grundval av förändringen i inkomstindex för att pensions-<br>underlagen för de olika åren skall väga lika tungt vid antagandeinkomst-<br>beräkningen.</p>
<p>Det kan inträffa att den avlidne har tagit ut ålderspension under något<br>eller några av de år som kommer att ligga till grund för bedömningen av<br>om kvalifikationsvillkoret är uppfyllt och som också skall läggas till grund<br>för antagandeinkomstberäkningen. Om den avlidne ett visst år har tagit ut<br>ålderspension men ändå haft pensionsgrundande inkomster får dessa<br>inkomster läggas till grund för antagandeinkomstberäkningen. Ålderspen-<br>sionen som sådan beaktas emellertid inte eftersom den inte är pensions-<br>grundande.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>294</p>
<p>6§ Prop. 1999/2000:91</p>
<p>I paragrafen ges ytterligare bestämmelser för hur beräkningen av an-<br>tagandeinkomst och framtida pensionsrätt enligt 5 § skall göras. På<br>samma sätt som gäller för beräkning av den faktiska pensionsbehållning<br>som skall ingå i efterlevandepensionsunderlaget skall enligt första stycket<br>även antagen pensionsbehållning grunda sig på enbart pensionsrätt för<br>inkomstpension. Därvid skall beräkningen göras som om denna pensions-<br>rätt utgjort 18,5 % av pensionsunderlaget.</p>
<p>Beräkningen av framtida pensionsrätt grundar sig på de årliga pen-<br>sionsunderlagen, dvs. de pensionsgrundande inkomsterna och pensions-<br>grundande beloppen som fastställts för den avlidne under vart och ett av<br>de fem kalenderåren före dödsfallsåret. Dessa uppgifter finns att hämta i<br>det reformerade ålderspensionssystemet. Med stöd av bestämmelsen i 5 §<br>beräknas ett genomsnittligt pensionsunderlag och utifrån detta beräknas<br>en årlig pensionsrätt som tillgodoräknas den avlidne för vaije år efter<br>dödsfallet till en tänkt ålderspensionering. Detta innebär att den omräk-<br>ning med hänsyn till arvsvinsttilldelning och förvaltningskostnader som<br>sker av den årliga pensionsrätten för inkomstpension inte kommer att<br>påverka beräkningen av den framtida pensionsrätten.</p>
<p>Det förhållande att det är ett genomsnittligt pensionsunderlag som läggs<br>till grund för beräkningen av en årlig pensionsrätt för tiden efter dödsfallet<br>innebär också att beräkningen sker utan hänsyn till den 20-delsberäkning<br>som enligt bestämmelsen i 4 kap. 6 § lagen om inkomstgrundad ålders-<br>pension skall tillämpas vid beräkning av pensionsrätt för personer som är<br>födda något av åren 1938-1953. Detta innebär att efterlevandepension<br>efter personer som tillhör den s.k. mellangenerationen kommer att<br>beräknas på ett underlag som fastställts enligt samma regler som det som<br>tillämpas för personer som är födda år 1954 eller senare, dvs. på ett<br>reformerat pensionsunderlag.</p>
<p>I paragrafens andra stycke regleras frågan om indexering av det pen-<br>sionsunderlag som ligger till grund för beräkningen av den framtida pen-<br>sionsrätten enligt 5 §. Här ges en bestämmelse som innebär att de årliga<br>pensionsunderlagen skall omräknas med hänsyn till inkomstindex enligt 1<br>kap. 5 § lagen om inkomstgrundad ålderspension om det skett någon<br>förändring i detta index mellan något av de aktuella åren och ingången av<br>det år då dödsfallet inträffade. Denna omräkning skall inte påverkas av de<br>tillfälliga justeringar av inkomstindex som kan komma att ske inom<br>ramen för ålderspensionssystemet.</p>
<p>Syftet med indexeringen är att beräkna det värde som inkomsten fem,<br>fyra, tre, två respektive ett år före dödsfallet hade haft om den hade tjänats<br>in under året före dödsfallet. Med hänsyn till hur inkomstindex enligt 1<br>kap. 5 § lagen om inkomstgrundad ålderspension är utformat måste<br>omräkningen emellertid ske i förhållande till inkomstindex för dödsfalls-<br>året för att värdeförändringen t.o.m. året före dödsfallsåret skall beaktas.</p>
<h4>7§</h4>
<p>I paragrafen anges hur beräkningen av pensionsbehållningen skall ske i de<br>situationer då dödsfallet inträffar efter 65 års ålder. Därvid skall pensions-<br>behållningen, beräknad på grundval enbart av pensionsrätt som tjänats in</p>
<p>295</p>
<p>t.o.m. det år den avlidne fyllde 64 år, läggas till grund för beräkningen.<br>Pensionsrätt som tjänats in därefter skall alltså inte beaktas.</p>
<p>Värdeförändringar som inträffat efter 65-årsåret bör emellertid även de<br>påverka den pensionsbehållning som ligger till grund för beräkningen av<br>efterlevandepensionsunderlaget. Detta skall ske genom att den sålunda<br>beräknade pensionsbehållningen räknas om med inkomstindex till in-<br>gången av 65-årsåret och därefter följsamhetsindexeras efter samma prin-<br>ciper som utgående ålderspensioner fram till ingången av det år då döds-<br>fallet inträffade (jfr 5 kap. 14 § lagen om inkomstgrundad ålderspension).</p>
<h4>8§</h4>
<p>I paragrafen regleras hur beräkningen av efterlevandepension skall på-<br>verkas av att den avlidne tagit ut ålderspension före 65 års ålder. Genom<br>ett sådant uttag av pension har den faktiska pensionsbehållningen<br>minskat. En sådan minskning av pensionsbehållningen skall inte påverka<br>beräkningen av efterlevandepension. Beräkningen skall i stället ske på<br>grundval av den pensionsbehållning som den avlidne skulle ha haft om<br>uttaget inte hade skett. Vad som nu sagts gäller oavsett om dödsfallet<br>inträffar före eller efter 65 års ålder. Om dödsfallet inträffar efter 65 års<br>ålder skall pensionsbehållningen t.o.m. det år den avlidne fyllde 64 år<br>räknas om med inkomstindex till ingången av det år den avlidne fyllde 65<br>år och därefter följsamhetsindexeras (jfr 7 §). Om dödsfallet i stället in-<br>träffar före 65 års ålder skall pensionsbehållningen t.o.m. året före döds-<br>fallsåret beräknas som om uttaget inte hade gjorts. Därtill skall, om den<br>avlidne hade uppfyllt kvalifikationsvillkoret i 4 §, en antagandeinkomst-<br>beräkning göras fr.o.m. dödsfallsåret t.o.m. det år den avlidne skulle ha<br>fyllt 64 år. På grundval av denna antagandeinkomst beräknas en årlig<br>pensionsrätt för de sista åren före 65 år som läggs till den beräknade fak-<br>tiska pensionsbehållningen.</p>
<h4>9§</h4>
<p>I denna paragraf definieras begreppet efterlevandepensionsunderlag.<br>Detta underlag beräknas genom att summan av faktisk pensionsbehållning<br>enligt 2 och 3 §§ och antagen pensionsbehållning enligt 4-6 §§ efter<br>omräkning enligt 7 och 8 §§ divideras med ett delningstal. Tekniken mot-<br>svarar den som tillämpas för beräkning av årlig ålderspension i det re-<br>formerade ålderspensionssystemet. Det belopp som sålunda beräknas<br>utgör underlag för beräkning av årlig barnpension och omställningspen-<br>sion.</p>
<p>I andra stycket regleras vilket delningstal som skall tillämpas. Be-<br>stämmelsen innebär att efterlevandepensionsunderlaget skall beräknas på<br>grundval av samma delningstal som tillämpas vid beräkning av inkomst-<br>pension inom ålderspensionssystemet för den åldersgrupp som i januari<br>det år då dödsfallet inträffade fyllde 65 år.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>296</p>
<p>Efterlevandepensionsunderlag efter avlidna födda år 1937<br>eller tidigare</p>
<h4>10 §</h4>
<p>I paragrafen anges hur efterlevandepensionsunderlaget för avlidna som är<br>födda år 1937 eller tidigare skall beräknas. Bestämmelsen motsvarar i<br>grunden nuvarande 12 kap. 2 § första stycket första meningen lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring och 6 kap. 2 § 1 lagen (1998:674) om<br>inkomstgrundad ålderspension. Underlaget beräknas således som 60 % av<br>produkten av det för dödsfallsåret gällande prisbasbeloppet och medeltalet<br>av de pensionspoäng för tilläggspension (se nedan) som har tillgodo-<br>räknats den avlidne. Om pensionspoäng har tillgodoräknat för fler än 15<br>år skall vid beräkning av medeltalet hänsyn tas enbart till de 15 år för<br>vilka de högsta poängtalen har tillgodoräknats. För att pensionsunder-<br>laget, på samma sätt som gäller för reformerad pensionsrätt, skall beräk-<br>nas från första kronans inkomster, skall göras ett tillägg med en pen-<br>sionspoäng till den medelpoäng som har beräknats. På så sätt ges kom-<br>pensation för det första prisbasbeloppets inkomster med samma kompen-<br>sationsnivå som gäller för inkomsterna i övrigt. En förutsättning för att<br>beräkningen skall göras helt i enlighet med vad som nu sagts är emeller-<br>tid, som framgår av 11 §, att den avlidne har tjänat in pensionspoäng för<br>minst 30 år.</p>
<p>Pensionspoäng för personer som är födda år 1937 eller tidigare beräk-<br>nas enligt vad som föreskrivs i 15 § lagen (1998:675) om införande av<br>lagen om inkomstgrundad ålderspension enligt 11 kap. 6 § AFL i dess<br>lydelse före den 1 januari 1999 och inte enligt reglerna i 4 kap. lagen om<br>inkomstgrundad ålderspension. Bestämmelserna i 11 kap. 6 § AFL skall<br>tillämpas på det sätt som anges i 15 § införandelagen. Vidare skall vid<br>beräkningen av poängmedeltalet enligt första stycket 22 § lagen om in-<br>förande av lagen om inkomstgrundad ålderspension tillämpas. Den para-<br>grafen innebär en gynnsammare pensionsberäkning för personer som är<br>födda år 1927 eller tidigare och som under visst år uppburit bl.a. sjuk-<br>penning enligt AFL i mer än 90 dagar. Bestämmelsen var tidigare intagen<br>i 15 kap. 2 § AFL men behövdes inte sedan sjukpenning m fl. ersättningar<br>blev pensionsgrundande fr.o.m. år 1974. Bestämmelsen tillämpas dock<br>övergångsvis för vissa äldre personer.</p>
<p>I de situationer där dödsfallet inträffar efter det år den avlidne fyllde 65<br>år är det inte prisbasbeloppet för dödsfallsåret som skall läggas till grund<br>för beräkningen utan denna skall ske på grundval av prisbasbeloppet det<br>då den avlidne fyllde 65 år. För tid fr.o.m årsskiftet därefter skall det så-<br>lunda beräknade efterlevandepensionsunderlaget följsamhetsindexeras<br>enligt bestämmelserna i 5 kap. 14 § lagen om inkomstgrundad ålderspen-<br>sion. Följsamhetsindexering skall ske för första gången vid årsskiftet<br>2001/2002 och kommer således inte att kunna ske för tid dessförinnan. I<br>de fall den avlidne har fyllt 65 år före år 2001 kommer således prisbas-<br>beloppet det år den avlidne fyllde 65 år inte att kunna läggas till grund för<br>beräkningen. I stället skall vid beräkningen av efterlevandepensions-<br>underlaget enligt denna paragraf tillämpas prisbasbeloppet för år 2001.<br>Detta framgår av andra stycket.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>297</p>
<p>Enligt bestämmelserna i 7 och 8 §§ skall efterlevandepensionsunder- Prop. 1999/2000:91<br>laget för personer födda år 1938 eller senare inte påverkas av att den av-<br>lidne gjort ett tidigt eller sent uttag av inkomstpension. Detsamma skall,<br>på samma sätt som i dag, gälla beträffande beräkningen av efterlevande-<br>pensionsunderlaget för personer som är födda år 1937 eller tidigare. Detta<br>framgår genom att någon hänvisning inte har gjorts till bestämmelsen i</p>
<p>6 kap. 5 § lagen om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>Personerna i de nu diskuterade åldersgrupperna, den ”äldre” generatio-<br>nen, kommer att ha fyllt 65 år före år 2003 och blir således inte aktuella<br>för antagandeinkomstberäkning.</p>
<h4>11 §</h4>
<p>Paragrafens första stycke motsvarar 12 kap. 2 § första stycket sista me-<br>ningen AFL och 6 kap. 3 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålders-<br>pension och upptar krav på 30 år med intjänade pensionspoäng för<br>tilläggspension för att oreducerad tilläggspension skall beräknas såsom<br>angetts i 10 §. Det förhållandet att den avlidne inte haft 30 år med in-<br>tjänade pensionspoäng för ATP skall således påverka även underlaget för<br>efterlevandepension. Om pensionspoäng tjänats in för kortare tid än 30 år<br>skall vid beräkningen enligt 10 § hänsyn tas endast till så stor del av den i<br>paragrafen angivna produkten som svarar mot förhållandet mellan det<br>antal år för vilka pensionspoäng har tjänats in och talet 30. Detta innebär<br>alltså att även den poäng som läggs till den beräknade medelpoängen för<br>att kompensera för det första basbeloppets inkomster tillgodoräknas fullt<br>ut enbart om den avlidne haft 30 år med intjänade ATP-poäng. I annat fall<br>reduceras denna poäng till relevant antal 30-delar.</p>
<p>Hänvisningen i andra stycket till 6 kap. 14 § lagen om inkomstgrundad<br>ålderspension innebär att det vid den beräkning som skall göras enligt<br>första stycket skall talet 30 bytas ut mot talet 20 för det fall den avlidne<br>var född under något av åren 1896-1914 och under förutsättning att han<br>eller hon var svensk medborgare. Om den avlidne i stället var född under<br>något av åren 1915-1923 skall talet 20 ökas med ett för varje helt år som<br>förflutit fr.o.m. år 1915 till utgången av den avlidnes födelseår. I 6 kap.<br>15 § samma lag ges särskilda bestämmelser för personer som inte är<br>svenska medborgare och som är födda år 1923 eller tidigare. Paragraferna<br>motsvarar delar av 15 kap. 1 § samt även 15 kap. 1 a § AFL. Hänvis-<br>ningen till 6 kap. 16 § lagen om inkomstgrundad ålderspension, som mot-<br>svarar 15 kap. 2 § AFL, innebär att det för en avliden under vissa för-<br>hållanden skall kunna tillgodoräknas pensionspoäng även för det år då<br>han eller hon fyllde 65 år om detta leder till att pensionen för den efter-<br>levande därigenom blir högre.</p>
<p>I andra stycket anges vidare att bestämmelserna i 19-21 §§ lagen<br>(1998:675) om införande av lagen om inkomstgrundad ålderspension<br>skall tillämpas vid den andel sberäkning som skall göras enligt första<br>stycket. I 19 § nämnda lag anges att talet 30 vid beräkningen enligt första<br>stycket skall ökas med ett för vaije år före år 1998 för vilket den avlidne<br>till följd av underlåten avgiftsbetalning inte tillgodoräknats pensions-<br>poäng. Talet 30 får därvid inte ökas till mer än 50. I 20 § införandelagen<br>anges att 19 § inte skall tillämpas för svenska medborgare som är födda år<br></p>
<p>298</p>
<p>1914 eller tidigare. Vidare skall bestämmelsen i 19 § tillämpas på ett<br>särskilt sätt för svenska medborgare som är födda under något av åren<br>1915-1923. Detta anges i 20 § andra stycket. I 21 § nämnda lag ges sär-<br>skilda bestämmelser för tillämpningen av 19 § såvitt avser personer som<br>är födda år 1923 eller tidigare och för vilka undantagande enligt 11 kap.<br>7 § AFL i dess lydelse före den 1 januari 1982 gällt.</p>
<h4>6 kap. Änkepension och garantipension</h4>
<p>Rätt till änkepension</p>
<h4>1 §</h4>
<p>I 1-4 §§ anges de närmare förutsättningar som måste vara uppfyllda för<br>att rätt till tilläggspension i form av änkepension skall föreligga. I 14-<br>16 §§ finns på motsvarande sätt angivet de förutsättningar som krävs för<br>att en änka skall vara berättigad till garantipension.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket överensstämmer i huvudsak med mot-<br>svarande bestämmelse i 14 kap. 1 § AFL i dess lydelse före den 1 januari<br>1990. Bestämmelsen innebär bl.a. att en förutsättning för att rätt till<br>tilläggspension i form av änkepension skall föreligga är att den avlidne<br>vid tidpunkten för dödsfallet var berättigad till tilläggspension i form av<br>förtidspension enligt AFL eller skulle ha varit berättigad till sådan för-<br>tidspension om förutsättningarna härför förelegat vid tidpunkten för<br>dödsfallet. Också om den avlidne vid tidpunkten för dödsfallet var berät-<br>tigad till inkomstgrundad ålderspension enligt lagen (1998:674) om in-<br>komstgrundad ålderspension har hans efterlevande änka rätt till änkepen-<br>sion.</p>
<p>I andra stycket är intaget ett krav på att den försäkrade måste ha tillgo-<br>doräknats pensionspoäng för minst tre år för att rätt till änkepension skall<br>föreligga. Detta överensstämmer med vad som gäller enligt nuvarande<br>regler.</p>
<p>Utöver ovan nämnda krav måste emellertid även de ytterligare förut-<br>sättningar som anges i 2 § vara uppfyllda för att rätt till änkepension skall<br>föreligga.</p>
<h4>2§</h4>
<p>Paragrafen överensstämmer i sak med bestämmelsen i 14 kap. 2 § AFL i<br>dess lydelse före den 1 januari 1990 och med de övergångsbestämmelser<br>som återfinns i punkterna 5 och 6 i övergångsbestämmelserna till lagen<br>(1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.</p>
<p>I paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, anges<br>de förutsättningar som uppställs för att änkepension skall kunna beviljas<br>en efterlevande kvinna.</p>
<p>För att en änka över huvud taget skall omfattas av bestämmelserna om<br>änkepension enligt förevarande kapitel krävs att änkan var gift med den<br>avlidne mannen vid utgången av år 1989 samt att hon även vid tidpunkten<br>för dödsfallet är gift med mannen i fråga.</p>
<p>Detta innebär beträffande änkor som är födda år 1944 eller tidigare<br>inget krav på att äktenskapet skall ha varat under hela perioden från ut-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>299</p>
<p>gången av år 1989 fram till tidpunkten för dödsfallet. Även om makarna<br>däremellan har skilt sig kan förutsättningarna för rätt till änkepension<br>enligt förevarande bestämmelse vara för handen om makarna före döds-<br>fallet åter ingått äktenskap med varandra. Avgörande är således de för-<br>hållanden som rådde vid de två relevanta tidpunkterna, dvs. vid utgången<br>av år 1989 och vid tidpunkten för dödsfallet. Detta framgår av paragrafens<br>första stycke.</p>
<p>Utöver krav på äktenskap gäller som villkor för att änkan skall vara be-<br>rättigad till änkepension enligt första stycket även att hon vid tidpunkten<br>för dödsfallet varit gift med den avlidne i minst fem år samt att äkten-<br>skapet ingåtts senast den dag då den avlidne fyllde 60 år eller att den<br>efterlevande kvinnan har bam gemensamt med den avlidne mannen. I det<br>sistnämnda fallet är det inte en förutsättning att bamet också är pensions-<br>berättigat efter den avlidne mannen. Även vuxna gemensamma bam ger<br>änkan rätt till änkepension.</p>
<p>För yngre kvinnor, dvs. för kvinnor födda år 1945 eller senare, förut-<br>sätts emellertid som framgår av paragrafens andra stycke att äktenskapet<br>skall ha bestått fortlöpande från utgången av år 1989 till tidpunkten för<br>dödsfallet för att rätt till änkepension skall föreligga. Om makarna skilts<br>efter år 1989 men senare på nytt ingått äktenskap som bestått fram till<br>mannens död, blir alltså änkan inte berättigad till änkepension enligt<br>förevarande bestämmelse.</p>
<p>Är änkan född år 1945 eller senare krävs dessutom att de närmare för-<br>utsättningar som uppställs enligt andra stycket 1 skall ha varit uppfyllda<br>redan senast vid utgången av år 1989. Detta innebär ett krav på att äkten-<br>skapet redan vid utgången av år 1989 skall ha varat i minst fem år och att<br>det ingåtts senast den dag då den avlidne fyllde 60 år eller att kvinnan då<br>har ett bam gemensamt med den avlidne mannen. Dämtöver skall något<br>av de i andra stycket 1 angivna villkoren även vara uppfyllda vid tid-<br>punkten för dödsfallet och vid varje tidpunkt mellan utgången av år 1989<br>och dödsfallet. Detta innebär bl.a. att om makarna vid utgången av år<br>1989 var nygifta men makarna hade ett gemensamt bam som senare dör<br>så har änkan rätt till änkepension, om äktenskapet vid barnets död varat<br>fem år och ingåtts senast då mannen fyllde 60 år samt att äktenskapet<br>därefter bestått fram till dödsfallet.</p>
<h4>3§</h4>
<p>I denna paragraf, som har formulerats efter förslag av Lagrådet, uppställs<br>som krav för rätt till det s.k. 90-procentstillägget i 5 § första stycket 2 att<br>den efterlevande kvinnan, utöver förutsättningarna i 1 och 2 §§, dvs. vid<br>utgången av år 1989 samt även vid tidpunkten för dödsfallet var gift med<br>den avlidne samt att hon även vid sistnämnda tidpunkt antingen har<br>vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med bam under 16 år, som<br>stadigvarande vistas i makamas hem eller hos änkan, eller har fyllt 36 år<br>och varit gift med den avlidne i minst fem år. Någon motsvarighet till den<br>likställighetsregel som finns i 15 § och som i vissa fall likställer samman-<br>boende med gifta i fråga om rätt till garantipension finns inte för 90-<br>procentstillägget. I dessa fall skall alltid krävas äktenskap enligt bestäm-<br>melsen i 2 §.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>300</p>
<p>Till skillnad från vad som gäller änkor som är födda år 1944 eller Prop. 1999/2000:91<br>tidigare förutsätts för en änka som är född år 1945 eller senare att änkan<br>var gift med den avlidne mannen vid utgången av år 1989 och fortlöpande<br>varit detta fram till dödsfallstidpunkten. Dessutom skall något av de<br>ytterligare krav som uppställts i andra stycket ha varit uppfyllda senast vid<br>utgången av år 1989 och alltjämt vara det vid dödsfallet.</p>
<h4>4§</h4>
<p>Denna paragraf motsvarar bestämmelsen i 14 kap. 2 § tredje stycket AFL<br>i dess lydelse före den 1 januari 1990. Innebörden av bestämmelsen är att<br>änkepension inte får utges om änkan efter dödsfallet ingår nytt äktenskap.<br>Om emellertid detta äktenskap upplöses innan det varat i fem, år skall<br>änkepensionen börja utbetalas igen. Första meningen i paragrafen har<br>utformats efter påpekande av Lagrådet.</p>
<p>Däremot är kvinnan alltjämt berättigad till änkepension enligt denna<br>paragraf om hon stadigvarande sammanbor med någon som hon tidigare<br>varit gift med eller har eller haft bam tillsammans med. Ett sådant<br>”kvalificerat” sammanboende, som i andra fall påverkar rätten till efter-<br>levandeförmåner, inverkar således inte på änkans rätt till änkepension.</p>
<p>Beräkning av änkepension till kvinnor som inte har fyllt 65 år</p>
<h4>5§</h4>
<p>5-9 §§ innehåller bestämmelser om hur änkepension till kvinnor som<br>ännu inte fyllt 65 år skall beräknas. Med änkepension avses både den del<br>som beräknas på den avlidnes på visst sätt beräknade egenpension från<br>tilläggspensioneringen och den del som anses utgöra kompensation för<br>det första basbeloppets inkomster (90-procentstillägget).</p>
<p>5 § innehåller bestämmelser om hur beräkningen av änkepension skall<br>göras för en änka som är född år 1944 eller tidigare och som ännu inte har<br>fyllt 65 år. Har änkan fyllt 65 år (eller dessförinnan böijat uppbära<br>inkomstgrundad ålderspension) finns särskilda bestämmelser i vissa hän-<br>seenden beträffande beräkning av änkepension. Dessa bestämmelser<br>återfinns i 10-13 §§.</p>
<p>Änkepension skall i huvudsak basera sig på den avlidne mannens fak-<br>tiska eller beräknade egenpension från tilläggspensioneringen på mot-<br>svarande sätt som sker enligt nuvarande bestämmelser. Underlaget för<br>beräkning av änkepension skall vara detsamma som i dag, dvs. beräknas<br>på grundval av den avlidnes pensionspoäng inom tilläggspensioneringen.<br>Uppbar den avlidne vid tidpunkten för dödsfallet förtids- eller ålderspen-<br>sion är det i princip denna pension som skall ligga till grund för beräk-<br>ningen av änkepensionen. Om den avlidne då hade fyllt 65 år är det en<br>beräknad ålderspension som tas till utgångspunkt för beräkningen av<br>änkepensionen. Var den avlidne yngre och förelåg inte rätt till förtidspen-<br>sion vid tidpunkten för dödsfallet skall änkepensionen beräknas på den<br>förtidspension som den avlidne skulle ha varit berättigad till om rätt till<br>sådan pension hade inträtt vid tidpunkten för dödsfallet. Vid denna be-<br>räkning skall i huvudsak nuvarande regler för beräkning av förtidspension<br>alltjämt tillämpas. Detta framgår genom en hänvisning till 13 kap. 2 §<br></p>
<p>301</p>
<p>första stycket första och andra meningarna och andra stycket samt 3 §<br>AFL. Sålunda skall den avlidne bli tillgodoräknad antagandepoäng för<br>tiden fr.o.m. året för dödsfallet t.o.m. det år han skulle ha fyllt 64 år om<br>pensionspoäng har tillgodoräknats den avlidne för minst två av de fyra år<br>som närmast föregått det år då dödsfallet inträffat. Däremot skall sådan<br>antagandepoängberäkning inte ske endast på grundval av att den avlidne<br>har en sjukpenninggrundande inkomst uppgående till lägst ett basbelopp.<br>Detta framgår av att hänvisning inte görs till 13 kap. 2 § första stycket<br>tredje meningen.</p>
<p>Uppbar den avlidne vid tidpunkten för dödsfallet inkomstgrundad<br>ålderspension eller hade han fyllt 65 år men ännu inte böijat uppbära<br>sådan pension skall änkepensionen beräknas med utgångspunkt från den<br>avlidnes pensionspoäng för tilläggspension. Denna beräkning skall göras<br>utifrån förutsättningen att den avlidnes ålderspension helt och hållet var<br>beräknad enligt nuvarande bestämmelser för tilläggspension i form av<br>ålderspension. Detta framgår av hänvisningen till bl.a. 6 kap. 2 § 1 lagen<br>(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Hänsyn skall härvid inte<br>tas till tidiga eller sena ålderspensionsuttag. Detta framgår genom att<br>någon hänvisning i paragrafen inte görs till 6 kap. 5 § nämnda lag. Har<br>den avlidne böijat ta ut inkomstgrundad ålderspension före 65 års ålder<br>och avlider han före det att han fyller 65 år skall änkepensionen beräknas<br>på ett underlag utan motsvarande minskning som anges i 6 kap. 5 § första<br>stycket lagen om inkomstgrundad ålderspension. Någon ökning av<br>underlaget skall inte heller göras på sätt anges i nämnda paragrafs andra<br>stycke i de fall den avlidne inte börjat ta ut inkomstgrundad ålderspension<br>vid 65 års ålder. Den avlidnes tilläggspension i form av ålderspension<br>skall alltså alltid beräknas som om den tagits ut från 65-årsmånaden.<br>Genom hänvisningen till 6 kap. 4 och 12 §§ lagen om inkomstgrundad<br>ålderspension anges vilket prisbasbelopp som skall tillämpas vid be-<br>räkningen av änkepension enligt 5 § första stycket 1 i de situationer där<br>dödsfallet inträffar efter det år den avlidne fyllde 65 år. I sådant fall är det,<br>vilket följer av hänvisningen till 6 kap. 4 § lagen om inkomstgrundad<br>ålderspension, inte prisbasbeloppet för dödsfallsåret som skall läggas till<br>grund för beräkningen utan denna skall ske på grundval av prisbas-<br>beloppet det år då den avlidne fyllde 65 år. För tid fr.o.m. årsskiftet där-<br>efter skall det sålunda beräknade tilläggspensionsunderlaget följsamhets-<br>indexeras enligt bestämmelserna i 5 kap. 14 § lagen om inkomstgrundad<br>ålderspension. Följsamhetsindexering enligt nämnda lag skall ske för<br>första gången vid årsskiftet 2001/2002 och kommer således inte att kunna<br>ske för tid dessförinnan. I de fall den avlidne har fyllt 65 år före år 2001<br>kommer således prisbasbeloppet det år den avlidne fyllde 65 år inte att<br>kunna läggas till grund för beräkningen. I stället skall vid beräkningen av<br>änkepensionen enligt 5 § första stycket 1 tillämpas prisbasbeloppet för år<br>2001. Detta framgår genom hänvisningen till 6 kap. 12 § lagen om<br>inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>På motsvarande sätt som sker i dag skall änkepension 30-delsberäknas<br>med hänsyn till den avlidnes antal år med tillgodoräknade pensionspoäng.<br>Detta framgår genom en hänvisning till 6 kap. 3 § lagen om in-<br>komstgrundad ålderspension såvitt gäller ålderspension och av bestäm-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>302</p>
<p>melserna i 13 kap. 2 § AFL när det gäller förtidspension. Hänvisningen i<br>paragrafen till 6 kap. 14—16 §§ lagen om inkomstgrundad ålderspension<br>innebär att 30-delsberäkning av tilläggspensionen inte skall göras i de fall<br>den avlidne är född före år 1924.1 stället skall vid beräkningen de i 6 kap.<br>14 och 15 §§ nämnda lag angivna beräkningsgrunderna tillämpas för<br>dessa personer. De sistnämnda paragraferna motsvarar i huvudsak delar<br>av 15 kap. 1 § samt även 15 kap. 1 a § AFL. Hänvisningen till 6 kap. 16 §<br>lagen om inkomstgrundad ålderspension, som motsvarar 15 kap. 2 § AFL,<br>innebär att en avliden under vissa förhållanden skall kunna tillgodoräknas<br>pensionspoäng även för det år då han fyllt eller skulle ha fyllt 65 år om<br>detta leder till att pensionen för den efterlevande därigenom blir större.<br>Bestämmelserna i 19-22 §§ lagen (1998:675) om införande av lagen om<br>inkomstgrundad ålderspension skall tillämpas vid den andel sberäkning<br>som skall göras enligt första stycket 1. I 19 § nämnda lag anges att talet<br>30 vid beräkningen skall ökas med ett för vaije år före år 1998 för vilket<br>den avlidne till följd av underlåten avgiftsbetalning inte tillgodoräknats<br>pensionspoäng. Talet 30 får därvid inte ökas till mer än 50. I 20 §<br>införandelagen anges att 19 § inte skall tillämpas för svenska medborgare<br>som är födda år 1914 eller tidigare. Vidare skall bestämmelsen i 19 §<br>tillämpas på ett särskilt sätt för svenska medborgare som är födda under<br>något av åren 1915-1923. Detta anges i 20 § andra stycket. I 21 § nämnda<br>lag ges särskilda bestämmelser för tillämpningen av 19 § såvitt avser<br>personer som är födda år 1923 eller tidigare och för vilka undantagande<br>enligt 11 kap. 7 § AFL i dess lydelse före den 1 januari 1982 gällt. 22 §<br>innehåller bestämmelser för personer födda år 1927 eller tidigare. För<br>dessa skall vid beräkning av tilläggspension enligt 6 kap. 2 § lagen om<br>inkomstgrundad ålderspension bestämmelserna i 15 kap. 2 § AFL i dess<br>lydelse före den 1 januari 1974 tillämpas på motsvarande sätt för tid före<br>nämnda datum.</p>
<p>Änkepension skall, liksom enligt nuvarande bestämmelser, utges med<br>40 % eller, om det efter den avlidne finns pensionsberättigat bam som för<br>samma månad har rätt till barnpension enligt 2 kap., 35 % av det ovan<br>angivna underlaget.</p>
<p>Utöver detta skall änkepension utges med 90 % av det för året gällande<br>prisbasbeloppet. Detta avser att lämna kompensation för det första pris-<br>basbeloppets inkomster, dvs. den del som i nuvarande system motsvaras<br>av folkpensionen. En förutsättning för att detta tillägg skall kunna utges är<br>att den avlidne varit försäkrad för tilläggspension och tillgodoräknats<br>pensionspoäng för minst tre år, t.ex. genom att han har haft inkomster<br>överstigande ett prisbasbelopp under minst ett år och dessutom har tillgo-<br>doräknats antagandepoäng för åtminstone två år (1 §).</p>
<p>Att 90-procentstillägget skall såväl 15-dels- som 30-delsberäknas<br>framgår av 7 och 8 §§. Om den avlidne mannen var född år 1927 eller<br>tidigare skall i vissa fall andra regler än 30-årsregeln tillämpas vid beräk-<br>ning av änkepensionen. Detta framgår av 8 § i vilken hänvisning görs till<br>6 kap. 14—16 §§ lagen om inkomstgrundad ålderspension och 19-21 §§<br>införandelagen.</p>
<p>I andra stycket regleras beräkningen av änkepension för en änka som är<br>född år 1944 eller tidigare och som var gift med en man som var född år<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>303</p>
<p>1954 eller senare, dvs. som i ålderspensionshänseende tillhör den s.k.<br>”yngre” generationen. Till skillnad från äldre män kommer dessa personer<br>efter år 2002 inte längre att få ATP-poäng registrerade för sig. Denna<br>generation faller helt under det reformerade ålderspensionssystemet och<br>kommer således i framtiden att få sin ålderspension beräknad helt och<br>hållet på grundval av det livsinkomstbaserade underlag som skall gälla för<br>detta system. För att inte åstadkomma regler som för en och samma<br>pensionsförmån leder till olika beräkningsunderlag beroende av när den<br>avlidne mannen var född föreslås för denna speciella situation regler som<br>syftar till att få fram ett likvärdigt underlag baserat på den avlidne man-<br>nens pensionspoäng för beräkning av änkepension. Dessa regler innebär<br>att det för denna kategori män skall sparas uppgifter om deras ATP-poäng<br>t.o.m. den 31 december 2002. För den händelse mannen skulle avlida och<br>efterlämna rätt till änkepension skall med hjälp av dessa uppgifter om<br>registrerade pensionspoäng räknas fram ett underlag enligt i princip<br>nuvarande regler för förtidspension under antagande att den avlidne<br>mannen vid ingången av år 2003 erhållit hel förtidspension (eller med<br>andra ord som om mannen vid denna tidpunkt hade avlidit). Detta innebär<br>att mannens t.o.m. år 2002 intjänade pensionspoäng i förekommande fall<br>läggs samman med antagna sådana poäng för tiden efter år 2002 t.o.m.<br>det år då mannen fyllt eller skulle ha fyllt 64 år, om mannen vid ingången<br>av år 2003 uppfyllt förutsättningar för antagandepoängberäkning i 13 kap.<br>2 § första stycket första och andra meningarna AFL, dvs. om han då har<br>tillgodoräknats pensionspoäng för minst två av de fyra föregående åren.<br>Beräkningen av antagandepoängen skall därvid göras enligt bestämmel-<br>serna i 13 kap. 2 § andra stycket AFL. Däremot skall någon antagande-<br>poängberäkning inte ske endast på grundval av att den avlidne vid<br>ingången av år 2003 haft en sjukpenninggrundande inkomst uppgående<br>till lägst ett prisbasbelopp. Om förutsättningen för antagandepoäng-<br>beräkning enligt ovan inte är uppfylld, skall endast mannens t.o.m. år<br>2002 intjänade pensionspoäng ligga till grund för beräkningen av<br>änkepension (se 13 kap. 3 § AFL).</p>
<p>Mannens inkomstförhållanden efter år 2002 kommer i detta avseende<br>att sakna betydelse. Har mannens inkomster sjunkit eller helt bortfallit<br>kommer detta således inte att påverka änkepensionen i negativ riktning.<br>Inte heller det motsatta förhållandet kommer att leda till någon förändring<br>av det underlag på vilket änkepensionen skall beräknas. I detta samman-<br>hang bör emellertid beaktas att en beräkning enligt den ovan beskrivna<br>modellen kommer att tillämpas i endast ett mycket begränsat antal fall,<br>nämligen där en man född år 1954 eller senare den 31 december 1989 var<br>och även vid tidpunkten för dödsfallet är gift med en kvinna född år 1944<br>eller tidigare. Är kvinnan född senare tar reglerna i 6 § och den s.k. 1989-<br>årsregeln över.</p>
<h4>6§</h4>
<p>Förevarande paragraf innehåller bestämmelser om beräkning av änkepen-<br>sion till kvinnor som är födda år 1945 eller senare såvitt avser tid före det<br>kvinnan fyller 65 år. Paragrafen motsvarar i sak den bestämmelse som<br>finns intagen i punkt 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881)<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>304</p>
<p>om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Första stycket i<br>paragrafen har i förtydligande syfte formulerats om i enlighet med Lag-<br>rådets förslag.</p>
<p>Den änkepension som änkan kan beviljas med stöd av förevarande be-<br>stämmelse beräknas under antagande att mannen avlidit vid utgången av<br>år 1989 och på grundval av den ålderspensionsrätt han fram till dess<br>tjänat in inom tilläggspensioneringen. Någon antagandepoängberäkning<br>skall således inte ske i dessa fall. Detta framgår genom att hänvisning<br>gjorts endast till 13 kap. 3 § AFL. Mannens egenpension beräknas i stället<br>på grundval av de före år 1990 intjänade pensionspoängen. Sådan<br>beräkning görs i princip även i de fall då mannen vid utgången av år 1989<br>uppbär förtidspension med antagandepoängberäkning. I sådana fall tas<br>hänsyn till år med antagandepoäng fram t.o.m. år 1989 men inte för tiden<br>därefter.</p>
<p>Hade den avlidne mannen före år 1990 gjort ett förtida eller uppskjutet<br>uttag av sin ålderspension, dvs. hade han böijat uppbära ålderspension<br>före eller först efter 65 års ålder skall dessa förhållanden inte påverka<br>underlaget på vilket änkepensionen skall beräknas. Detta framgår genom<br>en hänvisning till 12 kap. 2 § första och andra styckena AFL i dessa lag-<br>rums lydelse vid utgången av år 1989.</p>
<p>Såväl ATP-delen som 90-procentstillägget beräknas med tillämpning av<br>30-årsregeln (8 §). Vid denna beräkning tas dock hänsyn endast till de år<br>med pensionspoäng och storleken av dessa som mannen förvärvat t.o.m.<br>år 1989. Detta framgår av andra stycket.</p>
<p>7§</p>
<p>Förevarande paragraf innehåller bestämmelser om 15-delsberäkning av<br>90-procentstillägget. Denna beräkning innebär att detta tillägg, i de fall<br>rätt till sådan pension grundar sig på att kvinnan vid tidpunkten för<br>dödsfallet fyllt 36 år och då varit gift med den avlidne mannen i minst fem<br>år, i vissa fall skall utges endast i ett visst antal 15-delar. Har änkan fyllt<br>36 år men däremot inte 50 år vid dödsfallet skall 90-procentstillägget<br>reduceras med 1/15 för varje år som antalet år som den pen-<br>sionsberättigade fyllt vid angivna tidpunkt understiger 50. Någon mot-<br>svarande reducering av 90-procentstillägget skall däremot inte ske under<br>den tid som änkan uppbär detta tillägg till följd av att hon har vårdnaden<br>om och stadigvarande sammanbor med bam under 16 år, som vid makens<br>död stadigvarande vistades i makamas hem. I dessa fall spelar det således<br>ingen roll hur gammal kvinnan var vid dödsfallstidpunkten.</p>
<p>Har 90-procentstillägget inledningsvis utgetts till följd av det s.k. barn-<br>villkoret i 3 § andra stycket 1 och övergår sedan änkan till att uppbära<br>detta tillägg på gmnd av bestämmelsen i 3 § andra stycket 2, skall 15-<br>delsberäkningen enligt förevarande paragraf göras med hänsyn till kvin-<br>nans ålder (och även äktenskapets längd) vid tidpunkten då rätten till 90-<br>procentstillägget övergår till att grunda sig på bestämmelsen i 3 § andra<br>stycket 2. Detta kan med andra ord innebära att en änka som endast var 36<br>år fyllda vid dödsfallet ändå kan få oreducerat tillägg enligt bestäm-<br>melserna i denna paragraf, nämligen om hon vid tidpunkten för dödsfallet<br>hade vårdnaden om och stadigvarande sammanbodde med ett nyfött bam<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>305</p>
<p>som vid makens död stadigvarande vistades i makarnas hem. När väl detta Prop. 1999/2000:91<br>bam fyller 16 år har änkan i sin tur uppnått den ålder som krävs för att<br>oavkortat 90-procentstillägg skall utges.</p>
<p>Denna 15-delsberäkning med hänsyn till änkans ålder skall göras före<br>det att avkortning görs till följd av att den avlidne inte kan tillgodoräknas<br>30 år med intjänade ATP-poäng enligt 8 §.</p>
<h4>8§</h4>
<p>Paragrafen innehåller en 30-årsregel även för 90-procentstillägget, dvs.<br>den del av änkepensionen som motsvarar kompensation för första pris-<br>basbeloppets inkomster. Även denna del av änkepensionen skall 30-dels-<br>beräknas utifrån det antal år med intjänade och i förekommande fall an-<br>tagna år med poäng för tilläggspension som kunnat tillgodoräknas den<br>avlidne mannen. På motsvarande sätt som gäller för övrig änkepension<br>skall, i de fall den efterlevande kvinnan är född år 1945 eller senare, en-<br>dast intjänade poäng t.o.m. år 1989 beaktas (se i övrigt kommentaren till<br>6 §).</p>
<p>Beträffande hänvisningen i andra stycket till 6 kap. 14—16 §§ lagen<br>(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och 19-21 §§ lagen<br>(1998:675) om införande av lagen om inkomstgrundad ålderspension<br>hänvisas till kommentaren till 5 §.</p>
<p>I tredje stycket anges att avkortning enligt denna paragraf skall ske efter<br>sådan 15-delsberäkning som avses i 7 §.</p>
<h4>9§</h4>
<p>Denna paragraf anger att bestämmelserna i 11-13 §§ skall gälla för en<br>änka som tar ut ålderspension före det att hon har fyllt 65 år. Det är endast<br>sådan änkepension som avses i 5 § första stycket 1 som dessa särskilda<br>beräkningsregler skall gälla för. 90-procentstillägget enligt 5 § första<br>stycket 2, som inte utges efter fyllda 65 år, skall inte påverkas av att änkan<br>gör ett tidigt uttag av ålderspension. Detta innebär således att en änka som<br>före fyllda 65 år uppbär egen ålderspension samtidigt kan uppbära såväl<br>garantipension till änkepension som det i 5 § första stycket 2 upptagna 90-<br>procentstillägget utan att detta påverkas av änkans ålderspension. När<br>änkan fyller 65 år upphör emellertid rätten till både garantipension och<br>90-procentstillägg.</p>
<p>Beräkning av änkepension till kvinnor som har fyllt 65 år</p>
<h4>10 §</h4>
<p>10-13 §§ innehåller bestämmelser om hur änkepension skall beräknas för<br>kvinnor som har fyllt 65 år. 11-13 §§ gäller även för änkor som har böijat<br>uppbära ålderspension före 65 år. Detta anges i 9 §. I 10 § anges vilka<br>regler som skall tillämpas beroende på när änkan är född.</p>
<p>Paragrafen behandlar endast frågan om vad som skall ske med änke-<br>pension när änkan fyller 65 år. Paragrafen anger inget om hur garantipen-<br>sionen påverkas av att änkan fyller 65 år eller dessförinnan böijar uppbära<br>egen ålderspension. Detta framgår i stället av den bestämmelse som<br>reglerar rätten till sådan pension, dvs. 14 §. I den paragrafen anges att<br></p>
<p>306</p>
<p>garantipension till änkepension utges, om förutsättningarna härför före-<br>ligger, till dess änkan fyller 65 år. Förevarande paragraf, jämförd med 11-<br>13 §§, innehåller endast särskilda beräkningsregler för den ATP-baserade<br>änkepensionen enligt 5 § första stycket 1. Av detta följer att inte heller 90-<br>procentstillägget skall utges från och med den månad änkan fyller 65 år.</p>
<p>Liksom enligt nuvarande regler skall den änkepension som grundar sig<br>på den avlidne mannens tillgodoräknade ATP-poäng i vissa fall påverkas<br>av att änkan fyllt 65 år eller dessförinnan börjat uppbära egen ålderspen-<br>sion. I de följande paragraferna finns bestämmelser om när samordning<br>skall ske med änkans egen ålderspension och hur denna samordning skall<br>gå till. Paragraferna utgör i huvudsak en anpassning till motsvarande be-<br>stämmelser i nuvarande lagstiftning.</p>
<p>I förevarande paragrafs punkt 1 hänvisas till 5 § första stycket 1. Detta<br>innebär att änkor som är födda år 1929 eller tidigare har rätt till änkepen-<br>sion beräknat fullt ut på grundval av den avlidne mannens beräknade<br>tilläggspension i form av egenpension enligt de beräkningsgrunder som<br>anges i 5 § första stycket 1. Eftersom dessa kvinnor vid ikraftträdandet av<br>regeln har fyllt 65 år har de inte rätt till det 90-procentstillägg som har till<br>syfte att lämna kompensation för det första prisbasbeloppets inkomster<br>och inte heller till garantipension till änkepension. Någon samordning<br>skall beträffande dessa kvinnor inte ske mellan änkepensionen och den in-<br>komstgrundade ålderspension som kvinnan kan uppbära.</p>
<p>I punkt 2 finns bestämmelser beträffande beräkning av änkepension till<br>änkor som är födda under något av åren 1930-1944 och som fyllt eller<br>fyller 65 år. För dessa änkor gäller att de är berättigade till änkepension<br>endast i den utsträckning denna överstiger änkans egen inkomstgrundade<br>ålderspension beräknad på visst sätt. I dessa fall gäller även en särskild<br>garantiregel. Reglerna härför upptas i 11 och 12 §§.</p>
<p>Slutligen anges i punkt 3 vad som skall gälla beträffande beräkning av<br>änkepension till änkor födda år 1945 eller senare när dessa fyllt eller fyller<br>65 år. Pensionen beräknas enligt reglerna i 6 § första stycket men utan 90-<br>procentstillägg enligt 5 § första stycket 2. Till skillnad från äldre änkor är<br>dessa änkor berättigade endast till den del av änkepensionen baserad på<br>den avlidne mannens t.o.m. år 1989 intjänade ATP-poäng som överstiger<br>änkans egen inkomstgrundade ålderspension. Någon garantiregel mot-<br>svarande den som gäller för äldre kvinnor (se 11 §) finns inte för denna<br>kategori änkor. Hur beräkningen av änkepension i förevarande fall skall<br>gå till anges i 11 § första stycket samt 12 och 13 §§.</p>
<h4>11 §</h4>
<p>I förevarande paragraf regleras den samordning som skall ske mellan<br>tilläggspension i form av ålderspension och änkepension för änkor som är<br>födda under något av åren 1930-1953. Samordningen avser endast sådan<br>änkepension som avses i 5 § första stycket 1. Den del som avser att kom-<br>pensera för det första prisbasbeloppets inkomster, det s.k. 90-procents-<br>tillägget, ingår således inte i samordningen med änkans egen ålderspen-<br>sion, bl.a. eftersom sådant tillägg inte utges efter 65 års ålder. Detta gäller<br>emellertid också för änkor som har gjort ett uttag av ålderspension före 65<br>års ålder och som i och för sig har rätt till det angivna tillägget. Be-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>307</p>
<p>stämmelsema i förevarande paragraf är en anpassning av nuvarande<br>bestämmelser i punkterna 8 och 9 i övergångsbestämmelserna till lagen<br>(1988:881) om ändring i lagen om allmän försäkring och innebär inte<br>några förändringar i sak. Även bestämmelserna i 12 och 13 §§ innehåller<br>föreskrifter om samordning mellan ålderspension och änkepension i vissa<br>situationer.</p>
<p>Samordningsbestämmelsen i första stycket tar sikte endast på änkor<br>som är födda under något av åren 1930-1953. Om en sådan änka har rätt<br>till änkepension baserad på den avlidne mannens pensionspoäng och för<br>samma månad får inkomstgrundad ålderspension skall en samordning<br>mellan dessa förmåner ske. Denna samordning skall göras efter det att<br>eventuell samordning har gjorts mellan omställningspension och änke-<br>pension enligt bestämmelserna i 1 kap. 6 § tredje stycket Detta blir aktu-<br>ellt i det fall änkan före det att hon har fyllt 65 år har börjat uppbära in-<br>komstgrundad ålderspension.</p>
<p>Samordningen innebär, som tidigare nämnts och som även närmare<br>framgår av avsnitt 11.3, att den på den avlidne mannens pensionspoäng<br>baserade änkepensionen skall minskas med kvinnans inkomstgrundade<br>ålderspension beräknad på visst sätt. Överstiger därvid ålderspensionen<br>änkepensionen, skall någon änkepension inte längre utges. Är det däremot<br>så att änkepensionen överstiger ålderspensionen skall den förstnämnda<br>förmånen utges med det överskjutande beloppet. För att uppnå likvärdiga<br>jämförelsematerial vid denna samordning skall även kvinnans<br>ålderspension beräknas utifrån den förutsättningen att hon erhåller in-<br>komstgrundad ålderspension beräknad helt och hållet enligt nuvarande<br>bestämmelser för tilläggspension i form av ålderspension. Detta innebär<br>med andra ord att man, i de fall kvinnan tillhör mellangenerationen i<br>ålderspensionshänseende (dvs. är född under något av åren 1938-1953),<br>inte skall ta hänsyn till den del av kvinnans inkomstgrundade ålderspen-<br>sion som hon rent faktiskt uppbär från det reformerade ålderspensions-<br>systemet till följd av de särbestämmelse som finns beträffande denna<br>generation i 6 kap. 8-11 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålders-<br>pension. I detta sammanhang skall inte heller beaktas det tillägg enligt<br>6 kap. 2 § första stycket 2 som skall göras till kvinnans inkomstgrundade<br>ålderspension från tilläggspensioneringen motsvarande kompensation för<br>det första basbeloppets inkomster. I stället skall änkans ålderspension<br>beräknas på i princip motsvarande sätt som det underlag som änkepension<br>enligt 5 § första stycket 1 beräknats på grundval av. Detta framgår av att<br>det i 11 § hänvisas till i stort sett samma bestämmelser i 6 kap. lagen om<br>inkomstgrundad ålderspension som det hänvisas till i 5 § 1. För en<br>närmare redogörelse för de olika bestämmelsernas innebörd hänvisas till<br>kommentaren till 5 §. Detta innebär med andra ord att även kvinnans<br>ålderspension som skall samordnas med den kvarvarande inkomstrelate-<br>rade änkepensionen skall beräknas fullt ut på grundval av hennes tillgo-<br>doräknade pensionspoäng för tilläggspension. Genom en samordnings-<br>modell som den här beskrivna vinner man den fördelen att den inkomst-<br>grundade änkepensionen, beräknad endast på grundval av den avlidne<br>mannens tilläggspensionsunderlag, samordnas med änkans egen inkomst-<br>grundade ålderspension beräknad på motsvarande sätt. De skillnader som<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>308</p>
<p>kan finnas mellan det nuvarande och det reformerade ålderspensionssys-<br>temet kommer härigenom inte att påverka änkor med rätt till änkepension<br>utan dessa behandlas på samma sätt som enligt nuvarande bestämmelser.</p>
<p>På motsvarande sätt som enligt nuvarande bestämmelser skall det för-<br>hållandet att änkan gjort ett tidigt uttag av sin ålderspension påverka<br>storleken av änkepensionen vid tillämpningen av såväl samordningsregeln<br>enligt första stycket som garantiregeln enligt andra stycket i denna<br>paragraf. Detta framgår genom en hänvisning till 6 kap. 5 § första stycket<br>lagen om inkomstgrundad ålderspension. Beträffande sena uttag finns<br>bestämmelser i 12 § (jfr 5 § första stycket 1).</p>
<p>Andra stycket innehåller ett undantag till regeln i första stycket för<br>änkor födda under något av åren 1930-1944. Bestämmelsen i detta stycke<br>innebär att samordningsregeln i första stycket inte alltid skall tillämpas<br>fullt ut. De kvinnor som här avses har alltid rätt att erhålla så stor änke-<br>pension att denna tillsammans med änkans egen ålderspension uppgår till<br>visst minsta belopp vars storlek gjorts beroende av när änkan är född.<br>Detta garanterade belopp utgörs av viss andel av summan av kvinnans<br>och den avlidne mannens tilläggspension i form av ålderspension beräk-<br>nade enligt reglerna i första stycket oavsett generationstillhörighet i det<br>reformerade ålderspensionssystemet. I fråga om mannens pension beaktas<br>inte tidiga eller sena ålderspensionsuttag. Om kvinnan däremot har gjort<br>ett tidigt uttag av sin ålderspension kommer detta att påverka utfallet av<br>garantiregeln. Detta framgår genom en hänvisning i första stycket till<br>6 kap. 5 § första stycket lagen om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>Har kvinnan inte någon inkomstgrundad ålderspension eller endast låg<br>sådan begränsas enligt regeln i sista meningen den ovan beskrivna garan-<br>tiregeln av att änkepensionen aldrig vid tillämpning av denna regel kan<br>tillåtas överstiga den änkepension som utgetts eller skulle ha utgetts vid<br>tillämpning av 5 § första stycket 1. Änkepensionen skall alltså inte på<br>grundval av garantiregeln kunna höjas.</p>
<h4>12 §</h4>
<p>Även förevarande paragraf har sin motsvarighet i nuvarande övergångs-<br>bestämmelser till lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring (punkt 8). Bestämmelsen innebär att en änka som om-<br>fattas av samordningsbestämmelsema i 11 § inte kan uppskjuta uttaget av<br>den egna inkomstgrundade ålderspensionen och därigenom undvika att<br>samordning görs mellan änkepensionen och denna ålderspension. Om en<br>sådan änka avstår från att ta ut ålderspensionen, skall fr.o.m. den månad<br>varunder hon fyller 65 år ändå göras en samordning mellan änkepension<br>och ålderspension. Samordningen avser då den ålderspension som skulle<br>ha utgetts om kvinnan hade erhållit rätt därtill fr.o.m. 65-årsmånaden.</p>
<p>Samma princip skall gälla i de fall kvinnan gjort undantagande från<br>försäkringen för tilläggspension enligt 11 kap. 7 § AFL i dess lydelse före<br>år 1982. Ålderspension från tilläggspensioneringen skall i dessa fall<br>beräknas som om något undantagande inte hade skett. Även den ålders-<br>pension som skulle ha utgetts om kvinnan inte hade underlåtit att erlägga<br>fastställd avgift till tilläggspensioneringen eller för inkomstgrundad<br>ålderspension skall beaktas vid beräkningen enligt samordnings- respek-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>309</p>
<p>tive garantiregeln i 11 §. Detta innebär med andra ord att någon andelsbe-<br>räkning motsvarande den som föreskrivs i 4 kap. 4 § och 8 § andra stycket<br>lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension inte skall komma i<br>fråga vid tillämpning av reglerna om samordning. Kvinnans ålderspension<br>skall vid samordningen alltså beräknas som den hade varit om avgifter<br>hade erlagts till fullo.</p>
<h4>13 §</h4>
<p>I förevarande paragraf finns de samordningsbestämmelser som skall gälla<br>för kvinnor som är födda år 1954 eller senare. De motsvarar regler som i<br>dag gäller enligt punkterna 6 och 9 i övergångsbestämmelserna till lagen<br>(1988:881) om ändring i lagen om allmän försäkring. Samordningen en-<br>ligt denna paragraf innebär, på samma sätt som samordningsbestämmel-<br>sen i 11 §, att änkepension utges efter det att kvinnan fyllt 65 år eller<br>dessförinnan börjat uppbära inkomstgrundad ålderspension endast om<br>änkepensionen överstiger kvinnans egen ålderspension. För dessa änkor<br>finns inte någon motsvarighet till garantiregeln i 11 § andra stycket.</p>
<p>Dessa kvinnor tillhör i ålderspensionshänseende den ”yngre” genera-<br>tionen. Deras inkomstgrundade ålderspension kommer således att vara<br>beräknad helt och hållet med utgångspunkt från det reformerade ålders-<br>pensionssystemet. Detta innebär bl.a., till skillnad från nuvarande system,<br>att änkans inkomstgrundade ålderspension beräknas från första kronan<br>och inte som i dag på inkomster överstigande ett basbelopp. Änkepensio-<br>nen, med vilken samordningen skall ske, är emellertid beräknad enbart på<br>den avlidne mannens inkomster överstigande ett prisbasbelopp och detta<br>oavsett när mannen var född. För att dessa skillnader i beräkningarna inte<br>skall vara till nackdel för änkan vid den samordning som skall ske enligt<br>denna paragraf, skall till mannens underlag på vilket änkepensionen be-<br>räknats läggas en ATP-poäng motsvarande det första prisbasbeloppets<br>inkomster innan samordning sker med kvinnans inkomstgrundade ålders-<br>pension. På detta sätt åstadkommer man likvärdiga underlag, dvs. under-<br>lag som båda hänför sig till inkomster från första kronan.</p>
<p>Den ATP-poäng som enligt denna bestämmelse läggs till det ursprung-<br>liga tilläggspensionsunderlaget skall på motsvarande sätt som gäller för<br>detta underlag 30-delsberäknas med hänsyn till den avlidne mannens in-<br>tjänade antal år med ATP-poäng t.o.m. år 1989. Vid denna 30-delsberäk-<br>ning skall inte någon hänsyn tas till antagna år med ATP-poäng för tid<br>efter år 1989. Detta framgår genom en hänvisning till 6 §.</p>
<p>Vid den samordning som skall ske skall även beaktas bestämmelserna i<br>12 §. Detta innebär att kvinnan inte kan påverka resultatet av samord-<br>ningen genom att skjuta upp sitt ålderspensionsuttag. Samordningen skall<br>således oavsett ett sådant sent uttag beräknas utifrån den ålderspension<br>som skulle ha utgetts till änkan om hon börjat lyfta sådan pension fr.o.m.<br>den månad då hon fyllt eller fyller 65 år. Inte heller underlåten avgifts-<br>betalning skall i detta hänseende påverka samordningen. Även här skall<br>utgångspunkten vara att kvinnan betalat sina avgifter för inkomstgrundad<br>ålderspension fullt ut och samordning skall således, i fall av bristande<br>avgiftsbetalning, ske med den ålderspension som skulle ha utgetts om<br>avgiften hade betalats i vederbörlig ordning.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>310</p>
<p>Rätt till garantipension till änkepension</p>
<h4>14 §</h4>
<p>I 14-16 §§ regleras de närmare förutsättningar som krävs för att rätt till<br>garantipension till änkepension skall föreligga.</p>
<p>Av bestämmelsen i 14 § framgår att garantipension till änkepension kan<br>komma i fråga endast för kvinnor som är födda år 1944 eller tidigare. För<br>yngre änkor föreligger ingen rätt till garantipension om dödsfallet inträffar<br>efter ikraftträdandet av de nya reglerna.</p>
<p>Dessutom fordras att vissa ytterligare villkor är uppfyllda. Dessa<br>överensstämmer med de - på grund av övergångsbestämmelser - alltjämt<br>gällande reglerna i 8 kap. 1 § AFL i dess lydelse före den 1 januari 1990.<br>Ett villkor är att den efterlevande kvinnan vid tidpunkten för dödsfallet<br>inte uppnått 65 års ålder. Den omständigheten att änkan kan ha gjort ett<br>tidigt uttag av sin inkomstgrundade ålderspension skall inte i detta av-<br>seende påverka rätten till garantipension från änkepensioneringen. Detta<br>har sin förklaring i att garantipension till ålderspension, till skillnad från<br>folkpension i form av ålderspension enligt nuvarande bestämmelser, inte<br>kommer att kunna utbetalas förrän den försäkrade fyllt 65 år oavsett om<br>denne gör ett tidigt uttag av sin inkomstgrundade ålderspension. Av detta<br>skäl har det befunnits påkallat att ha kvar möjligheten för änkan att upp-<br>bära någon form av grundtrygghet motsvarande nuvarande folkpension<br>och pensionstillskott från änkepensioneringen till dess att grundskyddet<br>inom ålderspensioneringen tar över. Motsvarande skall gälla för 90-pro-<br>centstillägget (se kommentaren till 5 och 10 §§).</p>
<p>Vidare krävs enligt paragrafen att kvinnan var gift (eller därmed lik-<br>ställd, se 15 §) med mannen den 31 december 1989 och att hon vid tid-<br>punkten för dödsfallet alltjämt är gift (eller därmed likställd) med mannen</p>
<p>1 fråga. Detta innebär, som angetts i kommentaren till 2 §, inget krav på<br>att äktenskapet skall ha varat under perioden mellan utgången av år 1989<br>och tidpunkten för dödsfallet. Även om makarna däremellan har skilt sig<br>kan förutsättningarna för rätt till änkepension enligt förevarande<br>bestämmelse vara för handen om makarna före dödsfallet åter ingått äk-<br>tenskap med varandra eller återupptagit ett stadigvarande sammanboende.<br>Det finns alltså inget krav på att kvinnan fortlöpande skall ha sammanbott<br>med mannen från den 31 december 1989 fram till dödsfallstidpunkten.<br>Även en kvinna som vid utgången av år 1989 var att anse som likställd<br>med änka men som vid tidpunkten för dödsfallet ingått äktenskap med<br>samme man är berättigad till garantipension enligt förevarande paragraf.<br>Avgörande är således de förhållanden som rådde vid de två relevanta<br>tidpunkterna, dvs. vid utgången av år 1989 och vid tidpunkten för<br>dödsfallet. Däremot har en sådan kvinna inte rätt till änkepension enligt</p>
<p>2 § eftersom det för sådan pension gäller ett krav på äktenskap vid ut-<br>gången av år 1989.</p>
<p>Är ovan angivna förutsättningar för handen görs en prövning enligt de<br>bestämmelser som finns intagna i första stycket 1 och 2. Dessa förutsätt-<br>ningar är alternativa, varför endast en av dem behöver vara uppfyllda för<br>att rätt till garantipension skall föreligga. Den första innebär att änkan vid<br>tidpunkten för dödsfallet skall ha den rättsliga vårdnaden om och stadig-<br>varande sammanbo med bam under 16 år, som vid makens död stadigva-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>311</p>
<p>rande vistades i makarnas hem eller hos änkan, det s.k. bamvillkoret. Rätt Prop. 1999/2000:91<br>till garantipension föreligger även för änka, som inte uppfyller detta<br>bamvillkor men som har fyllt 36 år vid dödsfallstidpunkten och som då<br>varit gift med den avlidne mannen i minst fem år.</p>
<p>I andra stycket finns en speciell bestämmelse avseende regleringen av<br>vilken tidpunkt som skall vara avgörande för om rätt till garantipension<br>föreligger i de situationer där rätt till sådan pension inledningsvis före-<br>legat på grund av det s.k. bamvillkoret men detta villkor sedermera inte<br>längre är uppfyllt, exempelvis på gmnd av att bamet uppnått 16 års ålder.<br>Om detta inträffar kan i stället rätt till garantipension föreligga på den<br>grunden att änkan vid denna tidpunkt har fyllt 36 år och äktenskapet då<br>varat i minst fem år. Dessa förutsättningar skall i denna speciella situation<br>räknas från tidpunkten då rätten till garantipension upphört enligt första<br>stycket 1. Äktenskapet anses då ha varat till denna tidpunkt (även om<br>alltså dödsfallet inträffat dessförinnan). Detta innebär med andra ord att,<br>om änkan vid dödsfallet var endast 30 år gammal men då hade vårdnaden<br>om ett bam som var 8 år fyllda, hon när bamet fyller 16 år har fortsatt rätt<br>till garantipension eftersom hon då fyllt 36 år och äktenskapet dessutom,<br>oavsett längden på äktenskapet vid tidpunkten för dödsfallet, varat i minst<br>fem år.</p>
<p>Regeln i andra stycket är av betydelse även vid bedömningen av om 90-<br>procentstillägget och garantipensionen skall minskas på gmnd av att<br>änkan inte har fyllt 50 år (se 7 och 22 §§).</p>
<p>I tredje stycket anges att rätt till garantipension till änkepension endast<br>föreligger om en försäkringstid om minst tre år kan tillgodoräknas den<br>avlidne. Denna bestämmelse har efter Lagrådets förslag flyttats till denna<br>paragraf (jfr författningskommentaren till I kap. 7 §). Stycket har for-<br>mulerats i enlighet med Lagrådets förslag.</p>
<h4>15 §</h4>
<p>Denna paragraf överensstämmer med bestämmelsen i 8 kap. 2 § AFL i<br>dess lydelse före den 1 januari 1990.</p>
<p>Paragrafen innehåller den s.k. likställighetsregeln för rätt till garanti-<br>pension till änkepension. Även en kvinna som under vissa närmare förut-<br>sättningar sammanbor med en man utan att vara gift med denne kan så-<br>ledes bli berättigad till garantipension. En förutsättning härför är att en<br>ogift kvinna stadigvarande sammanbor med en ogift man vid dennes död<br>och att hon tidigare varit gift med eller har eller har haft bam tillsammans<br>med mannen. En motsvarande likställighetsregel finns i nuvarande 8 kap.<br>AFL för rätt till bl.a. folkpension i form av omställningspension. Denna<br>likställighetsregel är emellertid något utvidgad i förhållande till regeln i<br>förevarande paragraf, nämligen på så sätt att även kvinnor som vid man-<br>nens bortgång väntar bam med denne är berättigad till omställningspen-<br>sion.</p>
<p>Den i paragrafen intagna likställighetsregeln skall inte tillämpas på 90-<br>procentstillägget. Som framgår av kommentaren till 5 § krävs för rätt till<br>detta tillägg, utöver att förutsättningarna för rätt till änkepension enligt 1<br>och 2 §§ är uppfyllda, även att förutsättningarna för rätt till garantipension<br>enligt 14 § föreligger. Däremot krävs det, liksom för änkepensionen i<br></p>
<p>312</p>
<p>övrigt, att den efterlevande kvinnan varit gift med den avlidne för att hon<br>skall vara berättigad till 90-procentstillägg.</p>
<p>I andra stycket anges att sådant sammanboende som avses i första<br>stycket likställs med tid varunder äktenskap bestått vid tillämpningen av<br>14 § första stycket 2.</p>
<h4>16 §</h4>
<p>Paragrafen överensstämmer med bestämmelsen i 8 kap. 3 § AFL i dess<br>lydelse före den 1 januari 1990.</p>
<p>I första stycket regleras det fall att två makar lever åtskilda vid tid-<br>punkten för dödsfallet och den efterlevande kvinnan efter det att sam-<br>manlevnaden med mannen upphörde stadigvarande sammanbott med en<br>annan man med vilken hon varit gift eller har eller har haft bam. Någon<br>rätt till garantipension föreligger inte i dessa fall. Däremot är det - till<br>skillnad från vad som gäller beträffande rätten till omställningspension -<br>inget som hindrar att en efterlevande maka i händelse av makens dödsfall<br>får garantipension även om hon inte sammanbodde med maken vid tid-<br>punkten för dödsfallet under förutsättning att hon efter separationen inte<br>sammanbott med en annan man eller visserligen sammanbor eller har<br>sammanbott med en annan man men övriga förutsättningar enligt första<br>stycket inte är uppfyllda.</p>
<p>I andra stycket regleras fall där rätt till garantipension föreligger vid<br>tidpunkten för dödsfallet men denna sedan upphör. Detta kan inträffa,<br>förutom i de fall där den efterlevande kvinnan efter dödsfallet ingår äk-<br>tenskap, även om hon därefter stadigvarande sammanbor med en annan<br>man med vilken hon har varit gift eller har eller har haft barn. I dessa fall<br>kan emellertid rätt till garantipension återuppstå om äktenskapet eller<br>sammanboendet enligt ovan upphör innan det bestått i fem år om förut-<br>sättningarna enligt 14 § vid denna tidpunkt alltjämt är för handen.</p>
<p>Beräkning av garantipension till änkepension</p>
<h4>17 §</h4>
<p>I paragrafens första stycke anges att utgångspunkten för beräkning av<br>garantipension är den änkepension som tillkommer änkan, dvs. den<br>egentliga tilläggspensionen plus 90-procentstillägget beräknade enligt 5, 7<br>och 8 §§. Om garantipension skall utges och i så fall till vilket belopp är<br>således beroende av bl.a. storleken av den efterlevandes änkepension.<br>Med sådan pension likställs utländsk efterlevandepension som inte är av<br>utfyllnadskaraktär.</p>
<p>Andra stycket reglerar de fall där änkan är berättigad till garantipension<br>till änkepension men däremot inte till änkepension eftersom hon inte var<br>gift med den avlidne mannen vid utgången av år 1989. Denna situation<br>har även berörts i kommentaren till 1 kap. 6 §. Har änkan i nyss nämnda<br>fall uppfyllt förutsättningarna för rätt till reformerad efterlevandepension<br>kan hon emellertid vara berättigad till inkomstgrundad sådan pension i<br>form av omställningspension. I sådant fall skall beräkningen av garanti-<br>pension till änkepension enligt 14—16 §§ göras med hänsyn till den in-<br>komstgrundade efterlevandepension som änkan uppbär från det reforme-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>313</p>
<p>rade systemet. Eftersom omställningspension, till skillnad från änkepen- Prop. 1999/2000:91<br>sion, är tidsbegränsad kan detta leda till att garantipension till änkepen-<br>sion utges oreducerad efter det att rätten till omställningspension upphört.<br>Detsamma kan inträffa i nuvarande system med den del av folkpensionen<br>som utgörs av pensionstillskottet.</p>
<p>I tredje stycket anges en särskild beräkningsregel för de fall där den<br>efterlevande kvinnan har börjat uppbära inkomstgrundad ålderspension<br>innan hon fyllt 65 år. Som framgår av de bestämmelser som reglerar<br>rätten till garantipension till änkepension påverkar inte detta änkans rätt<br>till garantipension på motsvarande sätt som ett tidigt uttag av ålderspen-<br>sion enligt nuvarande bestämmelser förtar änkans rätt att fortsättningsvis<br>uppbära folkpension i form av änkepension. Detsamma gäller för 90-pro-<br>centstillägget (se 7 § och 19-22 §§). Detta har, som angetts ovan, sin<br>förklaring i att en änka inte har rätt till garantipension från ålderspensio-<br>neringen förrän hon fyllt 65 år oavsett om hon dessförinnan börjat upp-<br>bära inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>En omständighet som kan komma att begränsa ett dubbeluttag är den<br>samordning som beträffande änkor födda år 1930 eller senare skall ske<br>mellan änkans inkomstgrundade ålderspension beräknad på visst sätt och<br>den änkepension som utges till henne (11-13 §§). Endast i de fall änke-<br>pensionen överstiger änkans inkomstgrundade ålderspension skall den<br>förstnämnda förmånen fortsätta att utbetalas men då endast till den del<br>denna överstiger ålderspensionen (garantiregeln modifierar emellertid<br>detta något, se kommentaren till 12 §). För att inte den nu nämnda sam-<br>ordningen skall leda till att änkan kompenseras för den del av änkepen-<br>sionen från tilläggspensioneringen som har samordnats bort enligt be-<br>stämmelserna i 11-13 §§ genom en förhöjd garantipension enligt 14 §,<br>skall vid beräkningen av garantipensionens storlek hänsyn tas till änke-<br>pension före det att samordningen med hennes egen inkomstgrundade<br>ålderspension sker enligt 20 §.</p>
<h4>18 §</h4>
<p>Paragrafen innehåller bestämmelser om hur garantipension till änkepen-<br>sion skall beräknas. Garantipensionen är, till skillnad från nuvarande<br>folkpension i form av änkepension, inte någon grundpension som utges<br>med i stort sett samma belopp till alla pensionsberättigade utan skall sna-<br>rare ses som en pension som har till syfte att täcka ett visst mått av<br>grundtrygghet för dem som inte får detta behov täckt genom inkomstre-<br>laterad änkepension. För efterlevande till män som inte tjänat in något<br>underlag till en inkomstrelaterad änkepension alls utgör emellertid<br>garantipensionen på detta sätt den enda pensionen, medan det för efter-<br>levande till män som har ett lågt pensionsunderlag utges garantipension<br>som en utfyllnad upp till den fastställda basnivån.</p>
<p>Garantipensionen är således konstruerad som en utfyllnad till den in-<br>komstrelaterade änkepensionen upp till en basnivå som för år räknat mot-<br>svarar 2,13 gånger det prisbasbelopp som gäller för det år då garantipen-<br>sionen utbetalas. Storleken på garantipensionen skall således reduceras av<br>änkepension. Denna minskning skall göras krona för krona. Även ut-<br>ländsk efterlevandepension som inte är av utfyllnadskaraktär skall redu-<br></p>
<p>314</p>
<p>cera den utgående garantipensionen (se 17 §). Som framgår av bestäm-<br>melserna i 22 och 23 §§ gäller den angivna basnivån enbart under förut-<br>sättning att änkan uppfyllt villkoren för rätt till oavkortad pension enligt<br>den s.k. 15-delsberäkningen (22 §) samt att den avlidne kunnat tillgodo-<br>räknas 40 år med försäkringstid för garantipension (23 §). Minskningen<br>enligt denna paragraf skall göras på det med tillämpning av 22 och 23 §§<br>minskade respektive avkortade beloppet. Sista meningen i paragrafen har<br>lagts till och utformats i enlighet med Lagrådets förslag.</p>
<h4>19 §</h4>
<p>På motsvarande sätt som för garantipension till omställningspension skall<br>garantipension till änkepension vara beroende av den försäkringstid som<br>kan tillgodoräknas den avlidne till och med året före dödsfallet. Som för-<br>säkringstid för garantipension skall i huvudsak räknas samma tid som<br>utgör försäkringstid för garantipension i det reformerade ålderspensions-<br>systemet. De skillnader som föreligger i förhållande till de regler som<br>gäller för garantipension till ålderspension framgår av paragrafens andra<br>stycke. För en närmare beskrivning av innehållet i paragrafen hänvisas till<br>kommentaren till 4 kap. 9 § samt till avsnitt 11.4.4.</p>
<h4>20 §</h4>
<p>I paragrafen anges under vilken tid som den avlidne kan tillgodoräknas<br>försäkringstid för garantipension. Om dödsfallet inträffar under den av-<br>lidnes förvärvsaktiva ålder, dvs. före det år då han skulle ha fyllt 65 år, får<br>även tid efter dödsfallet t.o.m. det år den avlidne skulle ha fyllt 64 år<br>under vissa förutsättningar tillgodoräknas honom som försäkringstid.<br>Denna tid benämns framtida försäkringstid. I andra och tredje styckena<br>intas regler om hur sådan framtida försäkringstid skall beräknas. Be-<br>stämmelsen är utformad på samma sätt som nuvarande regler om framtida<br>bosättningstid för beräkning av folkpension i form av förtidspension<br>(5 kap. 9 § AFL). Samma bestämmelse skall gälla för beräkning av för-<br>säkringstid för garantipension till omställningspension, se 4 kap. 10 § och<br>kommentaren till den paragrafen.</p>
<h4>21 §</h4>
<p>Paragrafen innehåller en avrundningsregel som innebär att det, sedan<br>samtliga tillgodoräknade försäkringstider för garantipension har lagts<br>samman, skall ske en avrundning nedåt till helt antal år. Bestämmelsen<br>motsvarar nuvarande bestämmelse i 5 kap. 5 § femte stycket AFL och<br>4 kap. 11 § denna lag.</p>
<h4>22 §</h4>
<p>Förevarande paragraf innehåller regler för den s.k. 15-delsberäkningen<br>inom änkepensioneringen. Denna innebär att garantipensionen, i de fall<br>rätten till sådan pension grundar sig på att kvinnan vid tidpunkten för<br>dödsfallet fyllt 36 år och då varit gift med den avlidne mannen i minst fem<br>år, i vissa fall skall utges endast i ett visst antal 15-delar. Har änkan fyllt<br>36 år men däremot inte 50 år, skall enligt bestämmelsen i denna paragraf<br>garantipension reduceras med 1/15 för varje felande år upp till 50 år.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>315</p>
<p>Någon motsvarande reducering av garantipensionen skall däremot inte<br>ske under tid som änkan uppbär garantipension till följd av att hon har<br>vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med bam under 16 år, som<br>vid makens död stadigvarande vistades i makamas hem. I dessa fall spelar<br>det således ingen roll hur gammal kvinnan var vid dödsfallstidpunkten.</p>
<p>Har garantipension inledningsvis utgetts till följd av det s.k. bam-<br>villkoret i 14 § första stycket 1 och övergår sedan änkan till att uppbära<br>garantipension på gmnd av bestämmelsen i 14 § första stycket 2, skall 15-<br>delsberäkningen enligt förevarande paragraf göras med hänsyn till<br>kvinnans ålder vid tidpunkten då rätten till garantipension övergår till att<br>grunda sig på bestämmelsen i 14 § första stycket 2.</p>
<p>Avkortningen enligt denna 15-delsberäkning skall göras på motsvaran-<br>de sätt som den 40-delsberäkning som skall göras i de fall det för den<br>avlidne inte kan tillgodoräknas 40 års försäkringstid för garantipension<br>enligt 22 §. Är änkan 50 år fyllda vid tidpunkten för dödsfallet eller vid<br>den senare tidpunkt som anges i 14 § andra stycket, skall någon avkort-<br>ning av garantipensionen inte ske. Uppfyller emellertid änkan inte detta<br>krav skall garantipensionens basnivå avkortas till så stor andel som svarar<br>mot det antal år som kan tillgodoräknas änkan enligt bestämmelserna i<br>14 § och talet 15.</p>
<p>Denna 15-delsberäkning med hänsyn till den efterlevande kvinnans<br>ålder skall göras innan avkortning till följd av att det för den avlidne inte<br>kan tillgodoräknas 40 års försäkringstid för garantipension sker enligt<br>23 §.</p>
<h4>23 §</h4>
<p>Första stycket innehåller beräkningsbestämmelser för de fall den avlidne<br>inte kan tillgodoräknas minst 40 års försäkringstid för garantipension<br>enligt 19 och 20 §§.</p>
<p>Som närmare redogjorts för i avsnitt 11.4.4 skall garantipension till<br>änkepension vara beroende av den försäkringstid som kan tillgodoräknas<br>den avlidne på motsvarande sätt som folkpension i form av änkepension<br>är beroende av den avlidnes bosättningstid (eller antal år med intjänade<br>ATP-poäng). Härvid skall såväl försäkringstid fram till tidpunkten för<br>dödsfallet som under vissa förutsättningar även framtida försäkringstid,<br>dvs. försäkringstid från dödsfallet t.o.m. tidpunkten då den avlidne skulle<br>ha fyllt 64 år, beaktas. För att änkan skall vara berättigad till oavkortad<br>garantipension enligt förevarande bestämmelse erfordras att det för den<br>avlidne kan tillgodoräknas minst 40 års sammanlagd försäkringstid. I<br>annat fall skall en avkortning göras av basnivån till så stor andel som sva-<br>rar mot förhållandet mellan det antal år som tillgodoräknats den avlidne<br>och talet 40.</p>
<p>Om den avlidne kan tillgodoräknas t.ex. 20 års försäkringstid innebär<br>alltså detta att garantipensionen beräknas genom att basnivån avkortas till<br>20/40 av 2,13 gånger prisbasbeloppet. Den sålunda reducerade basnivån<br>avtrappas därefter med 100 % av den inkomstrelaterade änkepensionen.<br>Genom detta beräknings sätt kommer änkepensionen att trappa av garan-<br>tipensionen på en lägre nivå än om i stället reduceringen först hade skett<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>316</p>
<p>av oavkortad garantipension och därefter avkortning hade skett med hän-<br>syn till försäkringstiden.</p>
<p>Den föreslagna beräkningsmetoden överensstämmer i princip med den<br>som gäller för beräkning av garantipension inom ålderspensioneringen.</p>
<h4>7 kap. Utbetalning av efterlevandepension och efterlevandestöd<br>till barn, m.m.</h4>
<p>Ansökan om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam, m.m.</p>
<h4>1§</h4>
<p>Denna paragraf innehåller bestämmelser hur ansökan om efterlevande-<br>pension och efterlevandestöd till bam skall göras. Bestämmelser om an-<br>sökan om pension och formerna härför finns i dag i 16 kap. 1 § AFL. Ut-<br>betalning av efterlevandepension skall kräva att en ansökan görs. Denna<br>skall vara skriftlig. Bestämmelser om vilken försäkringskassa som är<br>behörig att fatta beslut finns i 5 kap. socialförsäkringslagen (1999:799).</p>
<p>Bestämmelserna angående ansökan om och utbetalning av efterlevan-<br>depension och efterlevandestöd till bam i detta kapitel skall tillämpas<br>oavsett den efterlevandes ålder och oavsett om efterlevandepensionen<br>skall beviljas på grund av dödsfall som inträffat före eller efter ikraft-<br>trädandet. Efterlevande som uppbär pension vid ikraftträdandet kommer<br>emellertid även efter denna tidpunkt att få pensionen utbetald utan att en<br>ny ansökan behöver göras. Detta framgår av 2 § i införandelagen.</p>
<h4>2§</h4>
<p>Paragrafen motsvarar delar av nuvarande 16 kap. 5 § AFL.</p>
<p>Första stycket motsvarar 16 kap. 5 § tredje stycket AFL. Efterlevande-<br>pension och efterlevandestöd till bam utges fr.o.m. den månad då döds-<br>fallet inträffade eller, om den avlidne vid sin död uppbar ålderspension<br>enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller förtids-<br>pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, fr.o.m. månaden<br>efter den då dödsfallet inträffade.</p>
<p>I andra stycket sägs att efterlevandepension skall betalas ut fr.o.m den<br>månad då rätten till förmånen inträder om denna tidpunkt är en annan än<br>vad som åsyftas i första stycket, dvs. dödsfallet. En sådan situation är att<br>den efterlevande återfår vårdnaden om ett bam under tolv år eller börjar<br>sammanbo med ett bam i denna ålder som han eller hon har vårdnaden<br>om men tidigare inte stadigvarande sammanbott med.</p>
<p>I 16 kap. 5 § femte stycket finns en bestämmelse som innefattar en<br>generell möjlighet att få pension utbetalad för viss tid före ansökan.<br>Denna tid är om det gäller barnpension två år och annars tre månader.<br>Möjligheten att få pension utbetalad för tid före ansökan har såvitt avser<br>ålderspension avskaffats fr.o.m. den 1 januari 1999. Någon sådan möjlig-<br>het har inte heller införts i det reformerade ålderspensionssystemet.<br>Möjligheten till retroaktiv utbetalning skall dock finnas kvar inom efter-<br>levandepensioneringen. Ett av skälen härför är att efterlevandepension<br>inte kan betraktas som en intjänad rättighet utan beräknas på grundval av<br>ett beräkningsunderlag först då frågan om rätt till efterlevandepension<br>uppstår. Om möjligheten till retroaktiv utbetalning skulle avskaffas, skulle<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>317</p>
<p>detta innebära att den efterlevande omedelbart i anslutning till dödsfallet Prop. 1999/2000:91<br>skulle vara tvungen att ansöka om efterlevandepension för att kunna<br>uppbära sådana förmåner under hela den tid som bestämmelserna ger<br>möjlighet till. En regel motsvarande den nuvarande har därför tagits in i<br>tredje stycket. Liksom enligt nuvarande regler skall barnpension därvid<br>kunna beviljas för en tid av två år före ansökningsmånaden. Denna längre<br>retroaktivtid skall även gälla för efterlevandestödet till bam.</p>
<h4>3§</h4>
<p>I 16 kap. 5 § sjätte stycket AFL finns i dag en bestämmelse som reglerar<br>avdrag på barnpension från tilläggspensioneringen för för mycket utbetald<br>tilläggspension i form av omställningspension eller särskild efterlevande-<br>pension i vissa fall. Dessa förmåner skall enligt nuvarande regler utges<br>med 20 % av underlaget om rätt till barnpension samtidigt föreligger efter<br>den avlidne och annars med 40 %. Om det då omställningspension ut-<br>betalas saknas kännedom om att rätt till barnpension föreligger, kan<br>omställningspension felaktigt komma att ha utgetts med ett för högt<br>belopp. Om det senare framkommer att barnpension skall utges retroaktivt<br>för samma tid, skall på det belopp som först förfaller till betalning sedan<br>beslutet om barnpension har fattats avdrag ske med för mycket utbetald<br>omställningspension.</p>
<p>Omställningspension skall inte längre utges med olika kompensations-<br>grad beroende på om barnpension samtidigt utges efter den avlidne eller<br>inte. Någon motsvarighet till bestämmelsen i 16 kap. 5 § sjätte stycket<br>AFL behövs därför inte. En situation motsvarande den som i dag regleras<br>i 16 kap. 5 § sjätte stycket AFL kan dock uppkomma då begränsnings-<br>regeln inom bampensioneringen skall tillämpas. Om enbart barnpension<br>utges efter en avliden får bampensionsbeloppen sammanlagt uppgå till<br>högst 100 % av den avlidnes efterlevandepensionsunderlag. Om rätt till<br>omställningspension samtidigt föreligger skall barnpension kunna utges<br>med högst 80 % av underlaget. Härutöver skall alltså omställningspension<br>utges med 55 %. Detta innebär att storleken på barnpensionerna kommer,<br>i fall då den efterlevande efterlämnar så många bam att det totala<br>bampensionsbelopp som skall utges kommer att överstiga 80 % av<br>efterlevandepensionsunderlaget, att vara beroende av om omställnings-<br>pension samtidigt skall utges eller inte. Om det då barnpension utbetalas<br>inte är känt att det samtidigt föreligger rätt till omställningspension efter<br>den avlidne kan barnpension komma att utges med för högt belopp. Enligt<br>nuvarande regler finns inte någon bestämmelse som medger att avdrag får<br>ske på en retroaktivt utbetald efterlevandepension i fall då begränsnings-<br>regeln tillämpas med vad som utgetts i efterlevandepension till annan eller<br>andra efterlevande med för högt belopp avseende samma tid som den<br>retroaktivt utbetalda pensionen avser. De skäl som legat till grund för den<br>nuvarande regeln i 16 kap. 5 § sjätte stycket AFL kan göras gällande även<br>i nu beskrivna situationer.</p>
<p>Med hänsyn till de nu beskrivna situationerna har det i denna paragraf<br>tagits in en bestämmelse som innebär att efterlevandepension till en<br>efterlevande får minskas om det visar sig att för mycket efterlevandepen-<br>sion felaktigt har utgetts för samma tidsperiod till en annan efterlevande</p>
<p>318</p>
<p>på grund av att besluten om efterlevandepension inte förelegat samtidigt.<br>Denna bestämmelse avser alltså fall då begränsningsregeln i 2 kap. 4 § är<br>tillämplig beträffande retroaktivt utgiven inkomstgrundad efterlevande-<br>pension till bam eller vuxen efterlevande. Paragrafen har formulerats i<br>enlighet med Lagrådets förslag.</p>
<h4>4§</h4>
<p>Enligt denna paragraf kan uttag av efterlevandepension avbrytas genom<br>skriftlig anmälan till den allmänna försäkringskassan. Bestämmelser om<br>ändring av pension i annat fall, t.ex. på grund av förändringar i beräk-<br>ningsunderlaget, finns i 8 kap. En särskild bestämmelse om möjlighet att<br>avbryta en utbetalning av efterlevandepension är påkallad bl.a. med hän-<br>syn till internationella förhållanden. Paragrafen har omformulerats efter<br>påpekande av Lagrådet.</p>
<h4>5§</h4>
<p>Motsvarande bestämmelse finns i dag i 16 kap. 9 § AFL. I paragrafen<br>anges att efterlevandepension och efterlevandestöd till bam utges t.o.m.<br>den månad då rätten till förmånen har upphört. Det kan t.ex. vara för att<br>den efterlevande avlidit under tid då rätt till efterlevandepension före-<br>ligger. Rätten kan vidare t.ex. när det gäller förlängd omställningspension<br>upphöra genom att det hemmavarande bamet fyller tolv år. Omställ-<br>ningspension utges då t.o.m. månaden för denna händelse.</p>
<p>Omställningspension och garantipension till sådan pension utges aldrig<br>efter det att den efterlevande fyllt 65 år. Detta framgår av bestämmelserna<br>i 4 kap. Enligt bestämmelserna i denna paragraf skall sådan pension utges<br>längst t.o.m. månaden före den då den efterlevande fyller 65 år. Det-<br>samma gäller för rätt till det av oss föreslagna 90-procentstillägget inom<br>änkepensioneringen och för rätt till garantipension till änkepension. Den<br>efterlevande kan under samma tid uppbära inkomstgrundad ålderspen-<br>sion. Rätten till efterlevandepension skall inte vara beroende av huruvida<br>ålderspension samtidigt utges eller inte. Möjligheten att ta ut garantipen-<br>sion från ålderspensioneringen inträder emellertid först fr.o.m. den månad<br>då 65-årsdagen inträffar. Omställningspension och garantipension till<br>sådan pension skall därför kunna utges t.o.m. månaden före den då den<br>efterlevande fyller 65 år.</p>
<h4>6§</h4>
<p>Paragrafen motsvarar nuvarande 16 kap. 10 § AFL.</p>
<h4>7§</h4>
<p>Paragrafen motsvarar 16 kap. 11 § AFL i den nuvarande lydelsen.</p>
<p>I förarbetena till AFL (se prop. 1962:90, s. 370) underströks att be-<br>stämmelserna i andra stycket inte är ovillkorliga utan att tillämpningen är<br>beroende på en prövning i det enskilda fallet. En restriktiv tillämpning<br>avsågs och bestämmelserna är till för att undvika direkt stötande resultat i<br>vissa fall.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>319</p>
<p>Utbetalning av pension och efterlevandestöd till bam</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<h4>8§</h4>
<p>Paragrafen motsvarar i huvudsak 16 kap. 4 § AFL.</p>
<p>Motsvarande regel finns också i lagen om inkomstgrundad ålderspen-<br>sion och skall gälla även för utbetalning av garantipension enligt lagen<br>om garantipension.</p>
<p>I andra och tredje styckena upptas utbetalningsbestämmelser som in-<br>nebär att den totala årliga ersättningen skall avrundas till närmast hela<br>krontal som är delbart med tolv. Den ökning eller minskning som av-<br>rundningen kan innebära skall, enligt vad som sägs i tredje stycket, till-<br>komma respektive belasta garantipensionen eller efterlevandestödet till<br>bam.</p>
<p>Enligt nuvarande regel i 16 kap. 4 § andra stycket AFL anses, vid den<br>avrundning som skall göras enligt regeln, samtliga de pensionsförmåner<br>som tillkommer den pensionsberättigade som en pension. Ålders-, förtids-<br>respektive efterlevandepension kommer emellertid i framtiden att be-<br>räknas enligt olika regelsystem. Detta bör innebära att även avrundningen<br>sker inom vaije system för sig. En sådan lösning är också att föredra ur<br>lagteknisk synvinkel.</p>
<h4>9§</h4>
<p>Denna paragraf ansluter till motsvarande bestämmelser i 12 kap. 8 § LIP<br>och motsvarar i princip 17 kap. 1 § andra stycket AFL.</p>
<p>Samordning med livränta, m.m.</p>
<h4>10 §</h4>
<p>Bestämmelsen motsvarar i huvudsak nuvarande samordningsbestämmelse<br>i 17 kap. 2 § AFL och tar sikte på de situationer där efterlevandepension<br>och efterlevandestöd till bam och yrkesskadelivränta i form av efter-<br>levandelivränta utges samtidigt. I paragrafen anges i vilka situationer en<br>samordning skall ske och att det i sådana fall är efterlevandepensionen<br>och efterlevandestödet som skall minskas. De närmare bestämmelserna<br>om hur denna minskning skall göras ges i 11-13 §§.</p>
<h4>11 §</h4>
<p>Denna paragraf reglerar samordningen mellan å ena sidan barnpension<br>och efterlevandestöd till bam och å andra sidan yrkesskadelivränta i form<br>av efterlevandelivränta. Av 10 § framgår i vilka situationer som en sådan<br>samordning skall ske och att det i sådant fall är barnpensionen eller<br>efterlevandestödet som skall minskas. Samordning skall, enligt vad som<br>föreskrivs i första stycket, ske genom att summan av barnpension och<br>efterlevandestöd till bam minskas med tre fjärdedelar av varje livränta<br>som överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet och som bamet för samma<br>tid har rätt till såsom efterlevande. Däremot skall yrkesskadelivränta som<br>den efterlevande själv uppbär på gmnd av egen skada, s.k. egenlivränta,<br>inte påverka vare sig efterlevandestödets eller barnpensionens storlek.<br>Minskningen skall i första hand ske av efterlevandestödet. Detta innebär</p>
<p>320</p>
<p>en skillnad i förhållande till nuvarande regler enligt vilka minskningen i<br>första hand skall göras på tilläggspensionen. Liksom enligt nuvarande<br>regler i 17 kap. 2 § gäller den begränsningen att avdrag på den inkomst-<br>grundade förmånen, dvs. här barnpensionen, endast skall göras om den<br>avlidne vid tidpunkten för skadan kunnat tillgodoräkna sig pensionspoäng<br>för minst ett år.</p>
<p>I paragrafens andra stycke ges på samma sätt som enligt nuvarande<br>regler en garanti som innebär att bamet oavsett samordningen skall vara<br>garanterat ett visst minsta belopp i form av barnpension eller efterlevan-<br>destöd. Enligt nuvarande regler är bamet garanterat ett visst minsta belopp<br>från folkpensioneringen. En bestämmelse om att bamet skall vara<br>garanterat ett visst minsta belopp kan emellertid inte på motsvarande sätt<br>ta sikte på enbart efterlevandestödet eftersom detta till sin storlek på-<br>verkas av barnpensionen och inte på samma sätt som folkpensionen utgör<br>någon baspension. Regeln i andra stycket innebär därför att barnpension<br>aldrig skall utges med ett belopp som tillsammans med efterlevandestödet<br>understiger en fjärdedel av det genom efterlevandestödet garanterade<br>beloppet, dvs. för år räknat en fjärdedel av 40 % av prisbasbeloppet. Det<br>belopp som på detta sätt garanteras utgör vid ett prisbasbelopp för år 2000<br>om 36 600 kronor, 305 kr per månad. Om någon rätt till efterlevandestöd<br>till bam inte föreligger och barnpensionen ändå före samordning enligt<br>förevarande paragraf uppgår till ett belopp som understiger det här<br>angivna beloppet, skall emellertid inte ett högre belopp utges p.g.a. sam-<br>ordningen. Detta framgår av att det i andra stycket anges att den angivna<br>nivån inte får underskridas på gmnd av bestämmelserna i denna paragraf.</p>
<h4>12 §</h4>
<p>Denna paragraf reglerar samordningen mellan omställningspension och<br>yrkesskadelivränta i form av efterlevandelivränta enligt 10 §.</p>
<p>Samordningen skall ske på motsvarande sätt som gäller för samord-<br>ningen med barnpension och efterlevandestöd till bam enligt 11 §. Sum-<br>man av omställningspension och garantipension till sådan pension skall<br>minskas med tre fjärdedelar av vaije livränta som överstiger en sjättedel<br>av prisbasbeloppet och som den pensionsberättigade för samma tid är<br>berättigad till såsom efterlevande. Minskningen skall därvid, till skillnad<br>från i dag, i första hand göras på garantipensionen och först därefter på<br>den inkomstgrundade pensionen. Även för omställningspensionen gäller<br>att avdrag på sådan pension endast får göras om den avlidne vid tid-<br>punkten för skadan kunnat tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst ett<br>år.</p>
<p>Någon garantiregel som innebär att den efterlevande alltid skall vara<br>berättigad till en viss minsta efterlevandepension efter samordningen finns<br>inte i dag och har inte heller föreslagits i denna lag.</p>
<h4>13 §</h4>
<p>I denna paragraf regleras hur minskningen av änkepension och garanti-<br>pension till sådan pension skall ske då denna enligt 10 § skall samordnas<br>med yrkesskadelivränta i form av efterlevandelivränta.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>321</p>
<p>11 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 91</p>
<p>Summan av änkepensionen (inklusive 90-procentstillägget) och garan-<br>tipension till änkepensionen skall minskas med tre fjärdedelar av varje<br>livränta som överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet och som den pen-<br>sionsberättigade för samma tid har rätt till såsom efterlevande. Minsk-<br>ningen skall i första hand göras på garantipensionen till änkepension och<br>därefter på sådan del av änkepensionen som avses i 6 kap. 5 § första<br>stycket 2 (90-procentstillägget) och sist på änkepensionen i övrigt.</p>
<p>På samma sätt som enligt nuvarande regler skall den efterlevande ga-<br>ranteras en viss minsta änkepension vid samordningen. Denna är i dag, på<br>samma sätt som när det gäller barnpension, utformad som en viss andel av<br>folkpensionen. Folkpensionen skall enligt hittillsvarande regler i AFL vid<br>samordningen minskas endast så mycket att minst hälften återstår av det<br>belopp som annars skulle ha betalats ut. Garantiregeln kan av samma skäl<br>som redovisats beträffande garantiregeln inom bampensioneringen inte<br>knytas till den beräknade garantipensionen som sådan. Vid samordningen<br>får änkan i stället behålla ett visst minsta belopp av den lägsta garanterade<br>nivån inom änkepensioneringen. Detta gäller oberoende av om pensionen<br>består av garantipension eller inkomstrelaterad änkepension. En över-<br>sättning av den nuvarande garantiregeln leder till att änkan efter samord-<br>ning enligt föreliggande paragraf alltid skall få behålla ett belopp som<br>motsvarar 9 % av prisbasbeloppet per månad, dvs. med ett prisbasbelopp<br>för år 2000 om 36 600 kr, ca 275 kr. Om summan av änkepension och<br>garantipension, före samordning sammanlagt uppgår till ett belopp som<br>understiger detta belopp skall emellertid inte ett högre belopp utges p.g.a.<br>samordningen. Detta framgår av att det i andra stycket anges att den<br>angivna nivån inte får underskridas på gmnd av bestämmelserna i denna<br>paragraf.</p>
<h4>14 §</h4>
<p>Bestämmelsen i första stycket motsvarar i huvudsak nuvarande bestäm-<br>melse i 10 kap. 2 § första stycket AFL. Den som är intagen i kriminal-<br>vårdsanstalt m.m. får sin folkpension i form av bl.a. efterlevandepension<br>minskad på visst sätt. Motsvarande regel har när det gäller rätt till garan-<br>tipension till ålderspension införts i lagen om garantipension (4 kap 5 §).<br>Som framgått av avsnitt 12.4 bör en regel om minskning av garantipen-<br>sion införas även när det gäller garantipension till omställningspension<br>och änkepension. Till skillnad från vad som gäller enligt nuvarande regler<br>skall, på samma sätt som är fallet enligt lagen om garantipension, re-<br>duktion av förmånen ske först efter 30 dagars sammanhängande anstalts-<br>vistelse. Detta skall gälla även om den pensionsberättigade då inte varit<br>intagen under en hel kalendermånad. Reduktionen skall ske även för tid<br>då den pensionsberättigade har permission eller olovligen har avvikit från<br>anstalten. På samma sätt som gäller i dag skall ett visst belopp förbehållas<br>den intagne. Detta belopp skall vara detsamma som skall gälla inom<br>ålderspensioneringen, dvs. för månad räknat 4,5 % av prisbasbeloppet.<br>Detta förbehållsbelopp inkluderar även eventuell inkomstgrundad efter-<br>levandepension.</p>
<p>Bestämmelserna i andra och tredje styckena motsvarar i princip nu-<br>varande regler i 10 kap. 2 § tredje och fjärde styckena AFL</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>322</p>
<h4>8 kap. Övriga bestämmelser</h4>
<p>Beslut om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn</p>
<h4>1 §</h4>
<p>Beslut om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam fattas av<br>allmän försäkringskassa. Närmare bestämmelser om vilken försäkrings-<br>kassa som skall fatta beslut finns i 5 kap. socialförsäkringslagen<br>(1999:799) till vilka bestämmelser denna paragraf hänvisar.</p>
<p>I 5 kap. 4 och 5 §§ socialförsäkringslagen (SofL) finns bestämmelser<br>om vilken försäkringkassa som är behörig att fatta beslut när det gäller<br>personer som bor i Sverige eller som arbetar här i landet utan att vara<br>bosatta här. Bestämmelserna i 5 kap. 6 § SofL gäller i EG-fall efterlevan-<br>de till personer som avses i 5 §.</p>
<h4>2§</h4>
<p>Enligt 13 kap. 5 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension<br>gäller att bl.a. beslut om inkomstpension får fattas genom automatiserad<br>behandling. Detta skall gälla även för beslut om efterlevandepension,<br>vilket framgår genom en hänvisning i denna paragraf till nämnda be-<br>stämmelse i lagen om inkomstgrundad ålderspension. Beslut genom au-<br>tomatiserad behandling fattas av Riksförsäkringsverket för försäkrings-<br>kassans räkning. Detta innebär att det fortfarande är försäkringskassan<br>som är beslutsinstans i dessa frågor men att Riksförsäkringsverket be-<br>slutar i stället för försäkringskassan i de fall då beslutet tillkommer med<br>stöd av ADB. Det är försäkringskassan som beslutande organ som avgör<br>om ett beslut av en eller annan anledning inte bör fattas genom ADB, t.ex.<br>på grund av att beslutet bör innehålla en utförligare motivering. Även<br>beslut som tillkommer genom automatiserad behandling får emellertid<br>motiveras.</p>
<p>Eftersom det är försäkringskassan som är beslutsinstans skall ändringar<br>och omprövningar av beslutet göras av försäkringskassan. Beslut som har<br>fattats av Riksförsäkringsverket för försäkringskassans räkning skall änd-<br>ras eller omprövas av den försäkringskassa som vid tillfället för ändringen<br>eller omprövningen är behörig att fatta beslut enligt bestämmelserna i 1 §.<br>Detta framgår genom hänvisningen i 13 kap. 5 § lagen om inkomst-<br>grundad ålderspension till 4 § samma lag som i sin tur hänvisar till 5 kap.<br>socialförsäkringslagen.</p>
<p>Ändring, omprövning och överklagande av beslut</p>
<h4>3§</h4>
<p>I denna paragraf regleras när ett beslut om efterlevandepension skall änd-<br>ras. An första stycket följer att ett sådant beslut skall ändras när detta för-<br>anleds av att den pensionsbehållning eller den pensionspoäng enligt lagen<br>(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension som legat till grund för<br>beräkningen ändras. Detta kan i sin tur bero på ändringar i den avlidnes<br>taxering eller andra sådana ändringar som påverkat beräkningen av pen-<br>sionsgrundande inkomst, pensionsgrundande belopp eller pensionsrätt för<br>inkomstpension. Ett annat skäl är den eftersläpning som när det gäller</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>323</p>
<p>fastställande av pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande be-<br>lopp kan leda till att pensionsbehållningen efter det att beslut om efter-<br>levandepension har fattats visar sig vara högre än vad den var vid tid-<br>punkten för beslutet. En annan situation som kan leda till en ändring av<br>pensionsbehållningen är att den avlidne inte har betalat in ålderspen-<br>sionsavgift eller allmän pensionsavgift i föreskriven ordning, vilket i sin<br>tur påverkar beräkningen av pensionsrätt och därigenom också pensions-<br>behållningen.</p>
<p>Förutom de nu reglerade situationerna finns i 26 § förvaltningslagen<br>(1986:223) möjlighet att ändra ett beslut enligt bestämmelserna om själv-<br>rättelse. Härutöver kan ett beslut om efterlevandepension ändras efter<br>omprövning och överklagande enligt 5 §. Vilka situationer som därvid<br>avses kommenteras i anslutning till den paragrafen.</p>
<p>Av andra stycket framgår att ett beslut om garantipension eller särskilt<br>efterlevandestöd till bam skall ändras om det föranleds av att storleken på<br>dessa förmåner påverkas av en ändring som gjorts beträffande inkomst-<br>grundad efterlevandepension eller änkepension. En sådan ändring kan<br>innebära att det beslutade garantipensionsbeloppet eller efterlevandestödet<br>blir antingen högre eller lägre än den varit enligt det ursprungliga beslutet.<br>Ändringen kan också innebära att den inkomstgrundade efter-<br>levandepensionen eller änkepensionen är så hög att det inte längre före-<br>ligger rätt till garantipension eller efterlevandestöd.</p>
<h4>4§</h4>
<p>I 13 kap. 9-23 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension<br>regleras vad som skall gälla för omprövning och överklagande av beslut<br>som avser bl.a. inkomstpension. I denna paragraf anges vilka av dessa<br>bestämmelser som i tillämpliga delar skall gälla även beträffande om-<br>prövning och överklagande av ett beslut om efterlevandepension och<br>efterlevandestöd till bam.</p>
<p>Hänvisningen till 13 kap. 9 § första stycket innebär att ett beslut om<br>efterlevandepension skall omprövas om den som beslutet avser begär det<br>eller om det finns andra skäl. Ett sådant skäl är att den efterlevande läm-<br>nat oriktiga uppgifter om t.ex. den avlidnes bosättningstid, som kan ha<br>påverkat beräkningen av garantipension.</p>
<p>Frågan om när omprövning av ett beslut om efterlevandepension får ske<br>och vem som får begära sådan omprövning regleras genom hänvisning till<br>bestämmelserna i 13 kap. 11-13, 15 och 16 §§ i tillämpliga delar. På<br>motsvarande sätt regleras frågan om överklagande av ett beslut om<br>efterlevandepension av en hänvisning till bestämmelserna i 13 kap. 17<br>och 18 §§, 19 § andra och tredje styckena, 20-21 §§, 22 § andra och<br>tredje styckena samt 23 §.</p>
<p>Bestämmelsen i 13 kap. 13 § tredje stycket lagen om inkomstgrundad<br>ålderspension reglerar i vilka situationer ett beslut får omprövas utan<br>hänsyn till de tidsfrister som annars gäller för omprövning (jfr 13 kap.<br>13 § första stycket nämnda lag). En sådan situation är att den som beslutet<br>avser, dvs. såvitt gäller beslut om efterlevandepension den efterlevande,<br>har lämnat oriktiga uppgifter eller underlåtit att fullgöra en uppgifts- eller<br>anmälningsskyldighet. Detsamma skall gälla om det är den avlidne som<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>324</p>
<p>har lämnat oriktiga uppgifter på sätt som nu sagts. Detta anges i Prop. 1999/2000:91<br>paragrafens andra stycke.</p>
<p>Åtgärder på grund av felaktig utbetalning av efterlevandepension<br>och efterlevandestöd till bam, m.m.</p>
<h4>5§</h4>
<p>Av denna paragraf framgår i vilka situationer en efterlevande kan åläggas<br>återbetalningsskyldighet för efterlevandepension eller efterlevandestöd till<br>bam som utbetalats felaktigt. Våra överväganden i dessa frågor har vi<br>redovisat i avsnitt 13.5.</p>
<p>Frågan om när ett beslut om efterlevandepension och efterlevandestöd<br>skall ändras behandlas i 3 §. Av 4 § framgår vidare att beslut om efter-<br>levandepension och efterlevandestöd kan omprövas i vissa situationer,<br>vilket i sin tur kan leda till att beslutet om efterlevandepension eller<br>efterlevandestöd visar sig ha varit felaktigt och att förmån skulle ha utgått<br>med ett lägre belopp. Det är emellertid inte alla ändringar och ompröv-<br>ningar av sådana beslut som leder till återbetalningsskyldighet för den<br>efterlevande. Detta skall i första hand ske när den efterlevande lämnat<br>oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller<br>anmälningsskyldighet har orsakat att pensionen har lämnats med för högt<br>belopp. Återbetalningsskyldighet skall emellertid också åläggas om den<br>efterlevande uppburit efterlevandepension eller efterlevandestöd med för<br>högt belopp och insett eller skäligen borde ha insett det.</p>
<p>Den efterlevande bör emellertid inte kunna undgå återbetalnings-<br>skyldighet i de situationer där den avlidne själv skulle ha ålagts återbetal-<br>ningsskyldighet om det hade gällt utbetalning av ålderspension. Om det är<br>den avlidne som har lämnat felaktiga uppgifter, t.ex. i sin deklaration,<br>som i sin tur lett till ett felaktigt beslut om efterlevandepension eller<br>efterlevandestöd skall detta således kunna leda till återbetalningsskyldig-<br>het för den efterlevande. Likaså skall det förhållandet att den avlidne<br>underlåtit att fullgöra sin avgiftsskyldighet, vilket inneburit att pensions-<br>rätten eller pensionspoäng enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension<br>har minskat, kunna leda till återbetalningsskyldighet för den efterlevande.</p>
<p>Av tredje stycket framgår att den efterlevande inte är skyldig att betala<br>tillbaka för mycket uppburen efterlevandepension eller efterlevandestöd i<br>andra situationer än de som anges i denna paragraf. Vidare kan försäk-<br>ringskassan efterge kravet på återbetalningsskyldighet helt eller delvis om<br>det finns särskilda skäl för det. Denna regel bör tillämpas enligt samma<br>principer som motsvarande regel i 14 kap. 1 § lagen (1998:674) om<br>inkomstgrundad ålderspension</p>
<h4>6§</h4>
<p>I första stycket i denna paragraf regleras möjligheten att i vissa fall göra<br>avdrag på retroaktivt utbetald garantipension eller efterlevandestöd till<br>bam i fall då den efterlevande ålagts återbetalningsskyldighet för för<br>mycket uppburen inkomstgmndad efterlevandepension eller änkepension.<br>Förutsättningarna för att sådan återbetalningsskyldighet skall uppstå reg-<br>leras i 5 §. Gmnden för återbetalningsskyldighet kan vara att antingen den<br></p>
<p>325</p>
<p>efterlevande själv eller den avlidne lämnat felaktiga uppgifter som orsakat<br>att pension utbetalats med för högt belopp. Ett annat skäl kan vara att den<br>pensionsrätt eller pensionspoäng som ligger till grund för beräkningen av<br>efterlevandepension i efterhand ändras på grund av bristande eller<br>underlåten avgiftsbetalning. Om den inkomstgrundade efterlevande-<br>pensionen eller änkepensionen blir lägre till följd av det ändringsbeslut<br>som i sin tur föranlett beslutet om återbetalning kan detta innebära att<br>garantipension kan komma att utges med ett högre belopp även för<br>förfluten tid. I stället för att den efterlevande åläggs att betala in det<br>återkrävda pensionsbeloppet skall i sådant fall, enligt vad som föreskrivs i<br>denna paragraf, i första hand avdrag göras från det garantipensionsbelopp<br>som skall utges retroaktivt.</p>
<p>Enligt paragrafens andra stycke skall motsvarande bestämmelse gälla<br>om försäkringskassa har beslutat om återbetalning av garantipension eller<br>efterlevandestöd till bam. Avdrag skall då göras på inkomstgrundad<br>efterlevandepension eller änkepension som utges för samma tid som den<br>för högt utbetalda förmånen avser.</p>
<h4>7§</h4>
<p>Denna paragraf motsvarar i princip 14 kap. 7 § lagen (1998:674) om in-<br>komstgrundad ålderspension och 20 kap. 4 § fjärde och femte styckena<br>AFL.</p>
<p>Har försäkringskassan fattat beslut om återkrav får det belopp som skall<br>återbetalas dras av från framtida utbetalningar enligt denna lag. Avdrag<br>får göras såväl för en ersättning som skall återbetalas enligt denna lag som<br>en ersättning som skall betalas ut på grund av en annan författning, om<br>försäkringskassan har beslutat om återkrav av den ersättningen. I för-<br>arbetena till AFL (prop. 1962:90 s. 384) underströks att möjligheterna till<br>kvittning måste begagnas med urskillning och att skälig hänsyn i varje<br>enskilt fall måste tas till den ersättningsberättigades och dennes familjs<br>försöijning.</p>
<h4>8§</h4>
<p>Denna paragraf motsvarar i princip 14 kap. 8 § lagen (1998:674) om in-<br>komstgrundad ålderspension och 17 kap. 1 § första stycket AFL.</p>
<p>Uppgiftsskyldighet m.m.</p>
<h4>9§</h4>
<p>Denna paragraf motsvarar i princip 20 kap. 8 § första och andra styckena<br>AFL.</p>
<h4>10 §</h4>
<p>I 15 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension finns olika<br>administrativa bestämmelser avseende inkomstgrundad ålderspension.<br>Bestämmelserna gäller efter hänvisning i lagen (1998:702) om garanti-<br>pension i tillämpliga även för garantipension.</p>
<p>I denna paragraf, där de inledande orden har formulerats i enlighet med<br>Lagrådets förslag, anges att vissa uppräknade bestämmelser i 15 kap.<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>326</p>
<p>lagen om inkomstgrundad ålderspension också skall tillämpas på efter-<br>levandepension och efterlevandestöd till bam. Således skall reglerna om<br>Riksförsäkringsverkets skyldigheter i 1 § och bestämmelserna om under-<br>rättelse till enskild i 3 § första stycket första meningen och andra stycket<br>gälla även beträffande ärenden om efterlevandepension och efterlevande-<br>stöd. Likaså skall bestämmelserna om uppgiftsskyldighet för enskilda och<br>för statliga och kommunala myndigheter m.fl. i 11 och 13 §§ och regler<br>om undantag från sekretess i 15 § gälla i tillämpliga delar för beslut om<br>efterlevandepension.</p>
<p>När det gäller bestämmelsen i 15 kap. 16 § lagen om inkomstgrundad<br>ålderspension om utmätning av ålderspension redovisas i avsnitt 13.6<br>gjorda överväganden i fråga om behovet av en sådan bestämmelse be-<br>träffande efterlevandepension. Det synes tveksamt om en fordran på<br>efterlevandepension kan uppstå före det att pensionen är tillgänglig för<br>utbetalning och om en bestämmelse motsvarande 16 § första stycket så-<br>ledes är erforderlig. I syfte att inte skapa utrymme för missförstånd vid en<br>jämförelse mellan bestämmelserna i de olika lagarna har det befunnits<br>lämpligt att, på samma sätt som gäller enligt nuvarande regler, föreslå en<br>uttrycklig bestämmelse om undantag från utmätning för innestående ford-<br>ran på efterlevandepension. En sådan fordran får inte heller pantsättas<br>eller överlåtas innan pensionen är tillgänglig för lyftning. Ett sådant un-<br>dantag hindrar dock inte att utmätning av efterlevandepension kan ske<br>enligt reglerna i 7 kap. utsökningsbalken. Detta framgår genom hänvis-<br>ningen till 15 kap. 16 § andra stycket.</p>
<p>I 15 kap. 17 § regleras frågan om preskription av enskilds fordran på<br>pension. I paragrafens andra stycke finns en bestämmelse som innebär att<br>preskriptionslagen (1981:130) inte är tillämplig på enskilds fordran på<br>pension. Det torde vara tveksamt om preskriptionslagen över huvud taget<br>är tillämplig på en rätt till efterlevandepension eller särskilt efterlevande-<br>stöd. Av samma skäl som redovisats beträffande utmätning bör en be-<br>stämmelse motsvarande 17 § andra stycket gälla även beträffande efter-<br>levandepension och särskilt efterlevandestöd. Enskilds fordran på pen-<br>sionsbelopp som har förfallit till betalning skall på samma sätt som i dag<br>(20 kap. 5 § AFL) vara preskriberad om beloppet inte har lyfts före ut-<br>gången av det andra året efter det då det blev tillgängligt för lyftning.</p>
<h3>15.2 Förslaget till lag om införande av lagen (2000:000)<br>om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn</h3>
<p>De övergångsbestämmelser som erfordras för införandet av lagen<br>(2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam (EPL)<br>är så omfattande att det bedöms som lämpligt att sammanföra dem i en<br>särskild införandelag. I enlighet med förslag av Lagrådet har förevarande<br>lag delats upp i olika avsnitt med särskilda underrubriker. Rubrikerna har<br>utformats i enlighet med Lagrådets förslag.</p>
<p>Lagrådet har påpekat att bestämmelserna i 1 § i lagrådsremissen är<br>överflödiga. Den paragrafen har därför utmönstrats och den tidigare 2 §<br>har i stället fått beteckningen 1 §.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>327</p>
<p>Allmänna bestämmelser</p>
<h4>1§</h4>
<p>I denna paragraf anges tidpunkten för ikraftträdandet av lagen (2000:000)<br>om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam (EPL) och denna<br>lag. Överväganden kring ikraftträdandetidpunkten har redovisats i avsnitt<br>6.4. Vidare anges att bestämmelserna i EPL skall gälla även för efterle-<br>vandepension och efterlevandestöd som har beviljats eller som kommer<br>att beviljas på grund av dödsfall som inträffat före ikraftträdandet. Detta<br>gäller emellertid endast i den mån inte annat anges i de följande över-<br>gångsbestämmelserna (2-20). I 4—7 §§ ges särskilda bestämmelser av-<br>seende rätten till och beräkningen av barnpension och omställningspen-<br>sion som har beviljats på grund av dödsfall som inträffat före ikraftträ-<br>dandet. I 8 § ges sådana bestämmelser för särskild efterlevandepension<br>för personer som vid ikraftträdandet uppbär sådan pension. 19-18 ges på<br>motsvarande sätt bestämmelser för beståndet änkepensioner. I 19 och<br>20 §§ ges bestämmelser om hur samordningsreglerna i 7 kap. 11-13 §§<br>EPL skall tillämpas för efterlevandepension och särskilt efterlevandestöd<br>till bam som beviljats på grund av dödsfall som inträffat före ikraft-<br>trädandet.</p>
<p>En efterlevande som vid ikraftträdandet uppbär efterlevandepension på<br>grund av ett dödsfall som inträffat före denna tidpunkt skall vid denna<br>tidpunkt beviljas sådan pension med stöd av de föreslagna övergångsbe-<br>stämmelserna i denna lag. Pensionen skall då beräknas per den 1 januari<br>2003 på grundval av det för år 2003 gällande prisbasbeloppet. För tid<br>därefter skall den årliga inkomstgrundade efterlevandepensionen och<br>änkepension följsamhetsindexeras enligt vad som föreskrivs i 1 kap. 10 §<br>EPL. Detta innebär alltså att årlig inkomstgrundad efterlevandepension<br>och änkepension kommer att utvecklas på samma sätt oberoende av om<br>förmånerna har beviljats på grund av dödsfall som inträffat före<br>ikraftträdandet eller om de har nybeviljats på grund av dödsfall därefter.<br>Garantipension till omställningspension, särskild efterlevandepension<br>eller änkepension enligt 7, 8, 15 och 16 §§ skall på samma sätt vid<br>ikraftträdandet beräknas på grundval av prisbasbeloppet år 2003 men<br>skall även för tid därefter, på samma sätt som garantipension enligt 4 och<br>6 kap. EPL, räknas om i förhållande till förändringen i prisindex.</p>
<h4>2§</h4>
<p>Efterlevandepension och efterlevandestöd till bam skall enligt 7 kap. 1 §<br>EPL betalas ut efter ansökan. En sådan ansökan skall vara skriftlig.<br>Efterlevande som vid utgången av år 2002 uppbär efterlevandepension<br>eller underhållsstöd på grund av ett dödsfall som inträffat före denna tid-<br>punkt skall vid ikraftträdandet av EPL beviljas pension och efterlevande-<br>stöd med stöd av bestämmelserna i denna lag. Detta innebär i princip att<br>en efterlevande som enligt nuvarande regler har rätt till efterlevandepen-<br>sion kommer att ha det även efter ikraftträdandet. Pensionen skall<br>emellertid vid denna tidpunkt räknas om i enlighet med de nya bestäm-<br>melserna. En sådan omräkning av utgående efterlevandepensioner skall<br>göras utan att den efterlevande ansöker om det. Efterlevandepension och<br>efterlevandestöd till bam skall alltså betalas ut utan ansökan om den<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>328</p>
<p>efterlevande vid utgången av år 2002 uppbär efterlevandepension enligt<br>AFL eller underhållsstöd enligt lagen om underhållsstöd (p.g.a att ena<br>föräldema är avliden) under förutsättning att rätt till pension eller efter-<br>levandestöd föreligger även enligt EPL eller övergångsbestämmelserna i<br>denna lag.</p>
<h4>3§</h4>
<p>Bestämmelsen innebär att tid före den 1 januari 2003 som har tillgodo-<br>räknats en avliden som bosättningstid för folkpension enligt 5 kap. AFL<br>och övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om ändring i AFL i<br>dessa reglers lydelse före den 1 januari 2003 skall tas i beaktande som<br>försäkringstid för garantipension till omställningspension och änkepen-<br>sion.</p>
<p>Barnpension och efterlevandestöd till bam</p>
<h4>4§</h4>
<p>1 bestämmelsen regleras hur barnpension skall beräknas när det dödsfall<br>som rätten till pension grundar sig på har inträffat före år 2003. Utgångs-<br>punkten är att rätten till barnpension även i dessa fall skall bedömas enligt<br>de nya reglerna i EPL. Detta innebär att ett efterlevande bam som före år<br>2003 har beviljats barnpension enligt tidigare regler i AFL, eller som skall<br>beviljas sådan pension på grund av ett dödsfall som har inträffat före år<br>2003, efter denna tidpunkt skall ha rätt till barnpension enligt vad som<br>sägs i 2 kap. EPL. I den förevarande bestämmelsen ges särskilda regler<br>om hur barnpension skall beräknas i dessa fall.</p>
<p>Barnpension kan enligt de nya reglerna vara enbart inkomstgrundad.<br>Den skall beräknas på grundval av det underlag som anges i 5 kap. EPL,<br>dvs. ett pensionsunderlag som till skillnad mot tilläggspensioneringen är<br>beräknat från första kronans inkomster. Detta underlag skall emellertid<br>inte ligga till grund för beräkningen av barnpension för bam som har be-<br>viljats tilläggspension i form av barnpension före ikraftträdandet av EPL<br>eller som i övrigt beviljas sådan pension på grundval av dödsfall som<br>inträffat före ikraftträdandet. För dessa bam skall barnpensionen även<br>efter ikraftträdandet beräknas som en tilläggspension. Denna skall beräk-<br>nas på samma sätt som enligt hittillsvarande regler och skall alltså utges<br>med i princip samma belopp som före ikraftträdandet av EPL. Detta ut-<br>trycks i andra stycket 1. Barnpension skall således beräknas på gmndval<br>av antingen den tilläggspension i form av hel förtidspension enligt 13 kap.</p>
<p>2 och 3 §§ AFL som den avlidne var berättigad till vid dödsfallet eller då<br>skulle ha varit berättigad till eller, om den avlidne vid dödsfallet var<br>berättigad till tilläggspension i form av ålderspension, på gmndval av en<br>beräknad ålderspension. Ålderspensionen skall emellertid inte beräknas<br>på gmndval av bestämmelserna i 12 kap. AFL utan skall i stället beräknas<br>enligt vissa i paragrafen angivna bestämmelser i 6 kap. lagen (1998:674)<br>om inkomstgmndad ålderspension och vissa bestämmelser i lagen<br>(1998:675) om införande av nämnda lag. Detta ger emellertid samma<br>resultat som en beräkning enligt nuvarande regler i AFL och innebär att<br>pensionen beräknas på gmndval av medeltalet av de pensionspoäng som</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>329</p>
<p>har tillgodoräknats den avlidne eller, om sådan poäng har tillgodoräknats<br>för mer än 15 år, medeltalet av de 15 högsta poängtalen. Ålderspensionen<br>beräknas som 60 % av produkten av detta medeltal och det för år 2003<br>gällande prisbasbeloppet. Pensionspoäng måste emellertid ha tillgodo-<br>räknats den avlidne för minst 30 år för att tilläggspension skall tillgodo-<br>räknat fullt ut på det nu redovisade underlaget. I annat fall reduceras<br>tilläggspensionen i förhållande till det antal år som saknas upp till 30.<br>Detta framgår genom hänvisningen till 6 kap. 3 § lagen om inkomst-<br>grundad ålderspension. Det förhållandet att den avlidne gjort tidigt eller<br>sent uttag av ålderspension skall emellertid, på samma sätt som i dag, inte<br>påverka beräkningen av barnpensionens storlek. Detta framgår genom att<br>någon hänvisning till 6 kap. 5 § lagen om inkomstgrundad ålderspension<br>inte görs. Om den avlidne var född år 1927 eller tidigare gäller enligt 6<br>kap. 14-16 §§ lagen om inkomstgrundad ålderspension vissa särskilda<br>regler för den reduktion som skall göras vid tillämpningen av<br>bestämmelsen om andelsberäkning i 6 kap. 3 § samma lag. Härutöver kan<br>denna andelsberäkning påverkas av att det för den avlidne på grund av<br>underlåten avgiftsbetalning inte tillgodoräknats pensionspoäng för<br>tilläggspension för tid före år 1998. Särskilda bestämmelser gäller i detta<br>avseende för en avliden som var född år 1923 eller tidigare och för vilken<br>undantagande enligt 11 kap. 7 § AFL i bestämmelsens lydelse före den 1<br>januari 1982 gällt.</p>
<p>Barnpensionen skall, på samma sätt som gäller enligt hittillsvarande<br>regler, utgöra 30 % av den sålunda beräknade förtidspensionen eller<br>ålderspensionen. Om den avlidne efterlämnar fler pensionsberättigade<br>bam än ett skall tillägg till denna procentsats göras med 20 för vaije bam<br>utöver det första. Det sammanlagda bampensionsbeloppet delas sedan<br>lika mellan bamen. Därtill gäller den begränsningen att de sammanlagda<br>barnpensionerna beräknade enligt andra stycket I tillsammans med mot-<br>svarande övriga inkomstgrundade efterlevandepensioner inte får överstiga<br>den beräknade förtidspensionen eller ålderspensionen. Det senare framgår<br>av hänvisningen till 14 kap. 8 § AFL i dess lydelse före den 1 januari<br>2003. Vad som nu sagts gäller om inte annat följer av bestämmelserna i<br>5 §■</p>
<p>Tilläggspensionen är beräknad på enbart inkomster som överstiger ett<br>prisbasbelopp. Inkomster därunder kompenseras i dag genom folkpensio-<br>nen. Efterlevandepension skall emellertid efter ikraftträdandet av EPL inte<br>kunna utges i form av folkpension. Detta skall gälla även beträffande<br>efterlevandepension som har beviljats på gmnd av dödsfall som inträffat<br>före ikraftträdandet av EPL. För att kompensera för inkomster under-<br>stigande ett prisbasbelopp skall ett tillägg göras till den beräknade barn-<br>pensionen enligt andra stycket 1. Detta tillägg skall uppgå till 25 % av det<br>för år 2003 gällande prisbasbeloppet och motsvarar således den ersätt-<br>ningsnivå som enligt nuvarande regler ges genom folkpensionen.</p>
<p>Barnpensionen beräknas som summan av sådan barnpensionen som av-<br>ses i punkt 1 och det enligt punkten 2 angivna tillägget om 25 % av pris-<br>basbeloppet. Den sålunda beräknade barnpensionen skall fr.o.m. årsskiftet<br>2003/2004 följsamhetsindexeras enligt samma principer som den årliga</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>330</p>
<p>inkomstgrundade efterlevandepensionen (jfr kommentaren till 1 kap. 10 §<br>EPL).</p>
<p>Det tillägg som skall kompensera för det första prisbasbeloppets in-<br>komster är att betrakta som en del av den inkomstrelaterade pensionen.<br>En förutsättning för att ett tillägg skall tillgodoräknas är därför att den<br>avlidne har tjänat in rätt till tilläggspension. Eftersom tillägget är en del av<br>den inkomstrelaterade pensionen skall det i princip utges i samma antal<br>30-delar som barnpensionen i övrigt. Tillägget motsvaras emellertid enligt<br>nuvarande regler av folkpensionen, som utges i 40-delar efter bo-<br>sättningstid eller 30-delar efter antal år med pensionspoäng beroende på<br>vilket som är mest förmånligt för den enskilde. Tillägget bör därför utges<br>enligt samma regler även efter ikraftträdandet av de nya reglerna. Detta<br>framgår av hänvisningarna i fjärde stycket till nu gällande bestämmelser i<br>5 kap. AFL. Detta innebär att 25-procentstillägget skall beräknas i för-<br>hållande till det antal år som den avlidne kan tillgodoräknas bosättningstid<br>om det leder till ett förmånligare resultat än om tillägget beräknas på i<br>förhållande till antalet år med pensionspoäng.</p>
<p>Vidare innebär hänvisningen till 5 kap. 1 § AFL att ett tillägg beräknat<br>på grundval av bosättningstid (40-delsberäknat tillägg) utges enligt<br>huvudregeln enbart så länge den efterlevande är bosatt i Sverige, medan<br>ett 30-delsberäknat tillägg betalas ut även vid bosättning utomlands. Ett<br>40-delsberäknat 25-procentstillägg kommer härutöver, med hänsyn till<br>EG-rätten och med hänsyn till konventionsåtaganden, att utbetalas i vissa<br>fall även vid bosättning utomlands.</p>
<p>Enligt 5 kap. 11 § AFL i dess nuvarande lydelse skall folkpension i<br>form av efterlevandepension beräknas på grundval av den bosättningstid<br>som legat till grund för beräkning av den folkpension i form av förtids-<br>pension som den avlidne uppbar vid dödsfallet om detta leder till ett för-<br>månligare resultat än en beräkning på grundval av en bosättningstid som<br>kan tillgodoräknas den avlidne vid dödsfallet. Denna bestämmelse skall<br>tillämpas även vid en 40-delsberäkning av 25-procentstillägget. Vidare<br>innehåller bestämmelsen i punkten 3 i övergångsbestämmelserna till 1992<br>års ändringar i AFL vissa särbestämmelser om 40-delsberäkning för<br>personer som uppbar folkpension vid ikraftträdandet av de nuvarande<br>bestämmelserna om 40-delsberäkning av folkpensionsförmånerna. Dessa<br>särbestämmelser skall, i den omfattning som följer av bestämmelsen i<br>dess nuvarande lydelse, tillämpas även vid en 40-delsberäkning av 25-<br>procentstillägget.</p>
<p>Barnpension skall inte kunna utges som folkpension efter ikraftträdan-<br>det av EPL. Detta skall gälla även för de bam som uppbär sådan pension<br>på grund av dödsfall före ikraftträdandet. Dessa bam skall emellertid ut-<br>över barnpensionen vara berättigade till efterlevandestöd till bam enligt<br>reglerna i 3 kap. EPL.</p>
<h4>5§</h4>
<p>I denna paragraf ges särskilda bestämmelser om beräkning av barnpen-<br>sion för bam som vid utgången av år 2002 har rätt till sådan pension på<br>grund av ett dödsfall som inträffat före den 1 januari 1990.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>331</p>
<p>Barn som uppbär barnpension på grund av dödsfall som inträffade före<br>den 1 januari 1990 uppbär barnpension enligt punkten 2 i 1988 års över-<br>gångsbestämmelser. Detta innebär att barnpension i form av tilläggspen-<br>sion fortfarande utges enligt äldre bestämmelser och uppgår, om det<br>samtidigt föreligger rätt till tilläggspension i form av änkepension efter<br>den avlidne, till 15 % av en beräknad förtidspension eller ålderspension<br>och annars till 40 % av ett sådant underlag. Beräkningen av barnpension<br>för dessa bam efter skall, enligt vad som sägs i denna paragraf, från och<br>den januari 2003 göras enligt samma principer som anges i 5 §. Barnet<br>skall alltså vara berättigat till barnpension och efterlevandestöd till bam.<br>Barnpensionen skall, på samma sätt som barnpension enligt 5 §, beräknas<br>på gmndval av ett tilläggspensionsunderlag. Barnpensionen skall emeller-<br>tid för de bam som vid utgången av år 2002 uppbar tilläggspension i form<br>av barnpension med kompensationsgraden 40 % även efter ikraftträdandet<br>av de nya reglerna utges med denna kompensationsgrad. I övrigt skall<br>bestämmelserna i 4 § gälla.</p>
<p>Omställningspension och garantipension</p>
<h4>6§</h4>
<p>I bestämmelsen regleras hur tilläggspension i form av omställningspen-<br>sion vartill rätt föreligger vid utgången av år 2002 skall behandlas efter<br>denna tidpunkt. De nya reglerna om omställningspension skiljer sig från<br>de nuvarande både såvitt avser den tid under vilken förmånen skall kunna<br>utges som vad gäller beräkningen av den.</p>
<p>När det gäller rätten till omställningspension och hur länge en sådan<br>förmån skall kunna utges skall dödsfallstidpunkten vara avgörande för<br>vilka regler som skall tillämpas. Rätten till omställningspension som har<br>beviljats på grund av ett dödsfall som inträffat före ikraftträdandet skall<br>bedömas enligt äldre regler. Detta framgår av andra stycket och innebär<br>alltså att omställningspension som har beviljats enligt hittillsvarande<br>regler skall kunna utges under en tid om sex månader och inte under tio<br>månader. Vidare skall förlängd omställningspension kunna utges så länge<br>den efterlevande har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med ett<br>bam som inte har fyllt tolv år. Möjligheten att uppbära förlängd om-<br>ställningspension under en begränsad tid så länge det yngsta hemma-<br>varande bamet inte har fyllt 18 år skall alltså inte gälla i de fall dödsfallet<br>inträffat före ikraftträdandet. Förlängd omställningspension kommer<br>emellertid alltid att utges så länge bamet inte har fyllt tolv år.</p>
<p>Beräkningen av omställningspension regleras i 4 kap. 5 § EPL. Denna<br>bestämmelse skall inte tillämpas vid beräkningen av omställningspension<br>i de fall dödsfallet har inträffat före ikraftträdandet. I sådana fall skall den<br>efterlevande även efter ikraftträdandet få inkomstgrundad omställnings-<br>pension beräknad på samma sätt som enligt äldre regler i AFL. Detta<br>framgår av tredje stycket 1. Omställningspensionen skall alltså beräknas<br>enligt de hittillsvarande nivåerna, dvs. 20 %, om det samtidigt föreligger<br>rätt till barnpension efter den avlidne och annars med 40 % av den<br>avlidnes beräknade förtidspension eller ålderspension. Hur förtids-</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>332</p>
<p>pensionen respektive ålderspensionen skall beräknas framgår av 4 § andra Prop. 1999/2000:91<br>stycket 1 och har kommenterats närmare i anslutning till den paragrafen.</p>
<p>Till den sålunda beräknade omställningspensionen, som är beräknad på<br>inkomster som överstiger det för året gällande prisbasbeloppet, skall det,<br>enligt vad som sägs i tredje stycket 2, läggas ett belopp om 90 % av det<br>för år 2003 gällande prisbasbeloppet. Härigenom ges kompensation för<br>det första prisbasbeloppets inkomster i samma omfattning som enligt nu-<br>varande regler ges genom folkpensionens huvudförmån. Summan av om-<br>ställningspensionen enligt 1 och 90-procentstillägget enligt 2 utgör den<br>omställningspension som skall utges efter ikraftträdandet. Denna pension<br>skall, på samma sätt som gäller för barnpension enligt 4 §, årligen fr.o.m.<br>årsskiftet 2003/2004 följsamhetsindexeras i enlighet med vad som före-<br>skrivs i 1 kap. 10 § EPL.</p>
<p>90-procentstillägget skall, på samma sätt som 25-procentstillägget till<br>övergångsvis barnpension (4 §), betraktas som en del av den inkomstre-<br>laterade omställningspensionen och skall utges i samma omfattning som<br>sådan omställningspensionen som avses i tredje stycket 1, dvs. i för-<br>hållande till det antal år med pensionspoäng som kan tillgodoräknas den<br>avlidne (30-delsberäkning). Tillägget utgör emellertid även en ersättning<br>för folkpensionens huvudförmån och skall därför enligt samma principer<br>som redovisats beträffande 25-procentstillägget kunna 40-delsberäknas<br>om detta leder till ett för den efterlevande fördelaktigare resultat. Detta<br>framgår av femte stycket som är utformat på samma sätt som 4 § fjärde<br>stycket. Bestämmelsen har kommenterats utförligt i anslutning till 4 §.</p>
<p>En förutsättning för att rätt till 90-procentstillägget skall föreligga är att<br>den efterlevande vid utgången av år 2002 hade rätt till tilläggspension.<br>Detta innebär alltså att den avlidne måste ha tillgodoräknats ATP-poäng i<br>sådan omfattning att rätt till tilläggspension förelegat, dvs. den avlidne<br>måste ha kunnat tillgodoräknas ATP-poäng för minst tre år. När det väl<br>konstaterats att rätt till tilläggspension och därmed till ett 90-procents-<br>tillägg föreligger kan detta tillägg 40-delsberäknas enligt förevarande<br>bestämmelse om det leder till ett för den efterlevande fördelaktigare<br>resultat.</p>
<p>På motsvarande sätt som gäller beträffande barnpension skall här en<br>begränsning gälla på så sätt att omställningspension beräknad enligt tredje<br>stycket 1 skall sättas ner om den tillsammans med barnpensioner be-<br>räknade enligt 4 § andra stycket 1 överstiger den beräknade förtidspen-<br>sionen eller ålderspensionen.</p>
<h4>7§</h4>
<p>I denna paragraf regleras beräkningen av garantipension till omställ-<br>ningspension för efterlevande när dödsfallet har inträffat före ikraft-<br>trädandet av EPL. Folkpension i form av omställningspension skall inte<br>kunna utges efter ikraftträdandet. Detta skall gälla även i de situationer<br>där folkpension i form av omställningspension har beviljats med stöd av<br>hittillsvarande bestämmelser i AFL. Enligt vad som föreskrivs i första<br>stycket skall, i stället för vad som sägs i 4 kap. 6-12 §§ EPL, gälla vad<br>som föreskrivs i denna paragraf.</p>
<p>333</p>
<p>En förutsättning för beräkning av garantipension enligt denna paragraf<br>är emellertid att villkoren i 8 kap. 4 och 5 §§ AFL i bestämmelsernas<br>lydelse före ikraftträdandet av EPL är uppfyllda. Den efterlevande skall<br>t.ex. för att rätt till garantipension till förlängd omställningspension skall<br>föreligga ha vårdnaden om och stadigvarande sammanbo med ett bam<br>under tolv år. Om sammanboendet upphör, upphör också rätten till<br>garantipension enligt bestämmelsen i denna paragraf (och även rätten till<br>omställningspension enligt 6 §). Garantipensionen är konstruerad som en<br>utfyllnad till omställningspensionen upp till en basnivå som för år räknat<br>motsvarar 2,15 gånger det prisbasbelopp som gäller det år då garantipen-<br>sionen utbetalas. Storleken på garantipensionen skall således reduceras av<br>omställningspension. Härmed avses såväl den ATP-baserade omställ-<br>ningspensionen enligt 6 § tredje stycket 1 som 90%-tillägget enligt samma<br>paragraf tredje stycket 2. Även utländsk efterlevandepension som inte är<br>av utfyllnadskaraktär skall reducera den utgående garantipensionen. I<br>fjärde stycket anges vad som skall gälla för en efterlevande som inte har<br>rätt till någon omställningspension alls eller för vilken denna inte<br>överstiger 1,49 gånger prisbasbeloppet. I sådant fall kommer den totala<br>efterlevandepensionen, oavsett om denna består av garantipension och<br>omställningspension eller helt och hållet av antingen garantipension eller<br>omställningspension, att vara 2,15 gånger prisbasbeloppet. Garantipen-<br>sionen avräknas i dessa fall krona för krona mot omställningspension upp<br>till 1,49 prisbasbelopp. Detta gäller dock enbart om den efterlevande har<br>rätt till oavkortad pension.</p>
<p>I paragrafens femte stycke regleras vad som skall gälla om den efter-<br>levande har rätt till omställningspension som överstiger 1,49 gånger pris-<br>basbeloppet. Basnivån om 2,15 prisbasbelopp skall då, utöver den<br>minskning som gjorts enligt fjärde stycket upp till 1,49 gånger prisbas-<br>beloppet, minskas med 44 % av den omställningspension som överstiger<br>1,49 prisbasbelopp. Detta kan också uttryckas som att garantipensionen<br>beräknas utifrån 0,66 (skillnaden mellan 2,15 prisbasbelopp och 1,49<br>prisbasbelopp) gånger prisbasbeloppet och minskas med 44 % av den<br>omställningspension som överstiger 1,49 gånger prisbasbeloppet.</p>
<p>Storleken på garantipension till omställningspension skall enligt be-<br>stämmelserna i 4 kap. EPL vara beroende av den försäkringstid som kan<br>tillgodoräknas den avlidne. Försäkringstid för garantipension motsvarar i<br>princip bosättningstid inom folkpensioneringen. Folkpension kan emeller-<br>tid beräknas även på grundval av det antal år med pensionspoäng som kan<br>tillgodoräknas den avlidne om detta ger ett för den efterlevande för-<br>månligare resultat. Garantipension till omställningspension som utges till<br>efterlevande på grund av dödsfall före ikraftträdandet av EPL skall därför,<br>på samma sätt som gäller för 90-procentstillägget, beräknas enligt de<br>regler som gäller för beräkning av folkpension i form av omställ-<br>ningspension före ikraftträdandet, dvs. enligt en 30- eller 40-delsberäk-<br>ning beroende på vilket som ger det förmånligaste resultatet. Detta fram-<br>går av bestämmelsen i sjätte stycket, som i denna del är utformad på<br>samma sätt som beträffande 90-procentstillägget i 6 § och 25-procents-<br>tillägget i 4 §. Här hänvisas till kommentarerna till dessa bestämmelser.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>334</p>
<p>För garantipensionen skall dock enligt vad som följer av sjunde stycket Prop. 1999/2000:91<br>gälla vissa särskilda regler för 40-dels respektive 30-dels beräkning. I de<br>fall antalet år med pensionspoäng eller bosättningstid som kan tillgodo-<br>räknas den avlidne inte uppgår till 30 respektive 40 skall garantipensionen<br>avkortas. För det fall garantipensionen skall 40-delsberäknas skall därvid<br>basnivån och beloppen 1,49 respektive 0,66 gånger prisbasbeloppet<br>avkortas med en procent för varje år som det antal år som kan till-<br>godoräknas den avlidne understiger 40. Om garantipensionen i stället<br>skall 30-delsberäknas skall motsvarande avkortning ske med 1,8 procent<br>per år som det antal år som ATP-poäng har tillgodoräknats den avlidne<br>understiger 30. Den på detta sätt avkortade garantipensionen skall sedan<br>reduceras med hänsyn till storleken på hela omställningspensionen.</p>
<p>Särskild efterlevandepension och garantipension</p>
<h4>8§</h4>
<p>I denna paragraf ges bestämmelser om fortsatt rätt till särskild efterlevan-<br>depension och beräkningen av sådan pension för en efterlevande som vid<br>utgången av år 2002 uppbär folkpension eller tilläggspension i form av<br>särskild efterlevandepension.</p>
<p>Beräkningen av särskild efterlevandepension enligt denna paragraf skall<br>göras enligt samma principer som gäller för beräkning av omställ-<br>ningspension enligt 6 och 7 §§. Således skall särskild efterlevandepension<br>beräknas som omställningspension enligt 6 § tredje-femte styckena, dvs.<br>som en tilläggspension jämte ett tillägg om 90 % av prisbasbeloppet. Till<br>denna pension skall den efterlevande vara berättigad till en garantipension<br>enligt vad som sägs i 7 § i tillämpliga delar.</p>
<p>För den som vid ikraftträdandet uppbär partiell särskild efterlevande-<br>pension skall dock enligt vad som framgår av andra stycket gälla vissa<br>särskilda bestämmelser. Dessa innebär att den särskilda efterlevandepen-<br>sionen skall utges med ett högre procenttal av hel pension än vad som<br>motsvarar den tidigare utgivna andelen. Skälen till detta har närmare ut-<br>vecklats i avsnitt 10.2.1. Som framgår av fjärde stycket skall 8 kap. 12 §<br>AFL tillämpas även efter ikraftträdandet och vid den minskning som av-<br>ses där skall med särskild efterlevandepension likställas särskild efter-<br>levandepension (inklusive 90-procentstillägget) samt garantipension till<br>sådan pension enligt bestämmelserna i denna paragraf.. Minskning skall i<br>första hand göras av garantipensionen. Därefter skall minskning göras på<br>den särskilda efterlevandepensionen, varvid den del som består av 90-<br>procentstillägget skall minskas före minskning av övrig efterlevandepen-<br>sion. Vid minskningen skall, om den särskilda efterlevandepensionen<br>utges med avkortat belopp, dvs. pensionen är 30-delsberäknad eller, såvitt<br>avser 90-procentstillägget, 40-delsberäknat, endast en motsvarande andel<br>av den andra förmånen minska pensionen. Motsvarande gäller om partiell<br>särskild efterlevandepension utges.</p>
<p>335</p>
<p>Änkepension och garantipension</p>
<h4>9§</h4>
<p>I denna paragraf anges att samtliga efterlevande som vid utgången av år<br>2002 är berättigade till änkepension från folk- eller tilläggspensioneringen<br>enligt hittillsvarande regler har rätt till änkepension och garantipension till<br>sådan pension enligt de följande bestämmelserna i 10-18 §§. Denna<br>hittillsvarande rätt till änkepension följer av de nuvarande övergångs-<br>bestämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring. Paragrafen har i huvudsak utformats i enlighet med<br>Lagrådets förslag.</p>
<p>En änka som beviljats änkepension på grund av dödsfall som inträffat<br>före den 1 juli 1960 skall, om hon uppfyller förutsättningarna för rätt till<br>garantipension till änkepension, uppbära sådan pension i stället för<br>folkpension i form av änkepension som utges enligt nuvarande regler.<br>Däremot kommer en sådan änka, i likhet med vad som är fallet enligt<br>nuvarande regler, inte att uppbära tilläggspension i form av änkepension<br>efter ikraftträdandet av de nu föreslagna reglerna. För dessa änkor gäller i<br>tillämpliga delar de nya reglerna i EPL, bl.a. vad som där föreskrivs om<br>samordning mellan efterlevandepension och yrkesskadelivränta.</p>
<h4>10 §</h4>
<p>I denna paragraf anges vad som fortsättningsvis skall gälla bl.a. be-<br>träffande beräkning av änkepension som beviljats på grund av ett dödsfall<br>som inträffat före ikraftträdandet av det reformerade efterlevandepen-<br>sionssystemet, dvs. före år 1990. Vilket år änkan är född är i detta sam-<br>manhang utan intresse. Samma beräkningsgrunder skall således tillämpas<br>på samtliga dessa änkor oavsett födelseår. Samma beräkningsförutsätt-<br>ningar skall gälla även beträffande änkepension till änkor som är födda år<br>1929 eller tidigare och som beviljats änkepension under något av åren<br>1990-2002 eller som beviljas sådan pension efter de nya reglernas<br>ikraftträdande (jfr 6 kap. 10 § EPL). Lagrådet har förordat att förutsätt-<br>ningarna för änkepension till dem som blivit änkor före utgången av år<br>1989 skall anges fullständigt i paragrafen. En precisering av förutsätt-<br>ningarna har därför gjorts.</p>
<p>Änkepension skall för dessa änkor beräknas dels som en viss andel av<br>den avlidne mannens t.o.m. dödsfallet intjänade ATP-poäng. Om mannen<br>har avlidit i förvärvsaktiv ålder skall i förekommande fall även antagna<br>ATP-poäng t.o.m. det år den avlidne skulle ha fyllt 64 år beaktas under<br>förutsättning att den avlidne mannen uppfyllt villkoren för antagande-<br>poängberäkning i 13 kap. 2 § AFL. Som angetts i kommentaren till 6 kap.<br>5 § EPL skall någon antagandepoängberäkning, till skillnad från nu-<br>varande regler, inte göras vid nybeviljande av änkepension endast på den<br>grunden att den avlidne mannen vid dödsfallet hade en sjukpenninggrun-<br>dande inkomst uppgående till lägst ett basbelopp. Detta framgår av att<br>någon hänvisning i den nämnda paragrafen inte görs till 13 kap. 2 § första<br>stycket tredje meningen AFL. I fråga om änkor som beviljats eller kom-<br>mer att beviljas änkepension på grund av dödsfall före år 2003 skall en<br>sådan begränsning beträffande villkoren för när en antagandepoängbe-<br>räkning skall kunna komma till stånd dock inte göras. Därför har i 13 §<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>336</p>
<p>intagits en regel som möjliggör antagandepoängberäkning på grund av<br>denna SGI-regel beträffande dessa änkor även efter ikraftträdandet.</p>
<p>Änkepension skall utgöra 40 % eller, om det efter den avlidne finns<br>bam som är berättigat till barnpension efter honom, 35 % av den avlidnes<br>beräknade egenpension från tilläggspensioneringen. Därtill skall utges ett<br>90-procentstillägg motsvarande kompensation för det första prisbasbe-<br>loppets inkomster. Något sådant tillägg skall emellertid inte utges till<br>änkor som är födda år 1929 eller tidigare, eftersom dessa änkor vid<br>ikraftträdandet har fyllt 65 år.</p>
<p>De änkor som omfattas av förevarande paragraf skall, om de utöver<br>förutsättningarna för rätt till tilläggspension i form av änkepension även<br>uppfyllt förutsättningar enligt nuvarande regler för rätt till folkpension i<br>form av änkepension, kunna uppbära ett 90-procentstillägg. Någon mot-<br>svarighet till den för garantipension till änkepension gällande likställig-<br>hetsregeln i 6 kap. 15 § skall emellertid inte gälla för 90-procentstillägget.<br>För rätt till detta tillägg skall, liksom för änkepension i övrigt, alltid<br>krävas äktenskap.</p>
<p>Den del av änkepension som utgörs av ett 90-procentstillägg kan utges<br>endast till änkor som vid ikraftträdandet ännu inte fyllt 65 år. Detsamma<br>skall gälla för garantipensionen till änkepension. Till skillnad från nu-<br>varande regler skall emellertid både garantipension och 90-procents-<br>tillägget kunna utges fram till dess änkan fyller 65 år oavsett om hon<br>dessförinnan börjat uppbära egen inkomstgrundad ålderspension. Detta<br>har sin förklaring i att garantipension till ålderspension inte kommer att<br>utbetalas före det att den pensionsberättigade har fyllt 65 år oavsett om<br>denne dessförinnan böijat uppbära inkomstgrundad ålderspension. För en<br>närmare redogörelse i denna del hänvisas till kommentaren till 6 kap. 14 §<br>EPL.</p>
<p>90-procentstillägget skall på samma sätt som föreslagits gälla för övrig<br>änkepension som beviljas på grund av dödsfall efter utgången av år 2002 i<br>vissa fall 15-delsberäknas utifrån änkans ålder. Detta följer av hänvis-<br>ningen i förevarande paragraf till 6 kap. 7 § EPL. Dessa bestämmelser<br>överensstämmer med nuvarande regler där en sådan 15-delsberäkning<br>under vissa förutsättningar sker av folkpension i form av änkepension och<br>därmed även av den del som avser att ge kompensation för det första<br>prisbasbeloppets inkomster. Av 17 § framgår att den del av änkepensio-<br>nen som består av 90-procentstillägget skall avkortas i vissa fall, nämligen<br>då den avlidne inte kunnat tillgodoräknas 40 års bosättningstid (eller<br>framtida bosättningstid) eller 30 år med intjänade (eller antagna) ATP-<br>poäng. Att också övrig änkepension skall avkortas utifrån den avlidnes<br>antal år med intjänade eller antagna ATP-poäng framgår av den<br>hänvisning som görs i 6 kap. 5 § EPL till 6 kap. 3 § lagen om inkomst-<br>grundad ålderspension.</p>
<p>I tredje stycket i denna paragraf anges att änkor som fyllt 65 år skall<br>vara berättigade endast till den del av änkepension som beräknas på den<br>avlidne mannens ATP-poäng. Varken 90-procentstillägg eller garantipen-<br>sion till änkepension skall således, i likhet med vad som är fallet för folk-<br>pension enligt dagens regler, utges efter det att änkan uppnått denna ålder.<br>Någon samordning av denna kvarvarande del av änkepension och änkans<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>337</p>
<p>egen inkomstgrundade ålderspension skall inte ske för den kategori änkor<br>som avses i denna paragraf.</p>
<p>Änkepension får inte utges om den efterlevande kvinnan ingår<br>äktenskap. Upplöses äktenskapet innan det har bestått i fem år skall<br>emellertid änkepensionen böija betalas ut på nytt om förutsättningarna för<br>sådan pension alltjämt är för handen. Detta framgår av fjärde stycket<br>genom en hänvisning till 6 kap. 4 § EPL.</p>
<h4>11 §</h4>
<p>Förevarande paragraf reglerar tilläggspension i form av änkepension som<br>beviljats eller kommer att beviljas på grund av dödsfall under något av<br>åren 1990-2002 till en änka som är född under något av åren 1930-1944.<br>Paragrafen har formulerats om med beaktande av de synpunkter Lagrådet<br>anfört. Även i dessa fall skall änkepensionen beräknas på grundval av den<br>avlidne mannens intjänade och i förekommande fall antagna ATP-poäng<br>jämte ett därtill kopplat 90-procentstillägg motsvarande kompensation för<br>det första prisbasbeloppets inkomster. I nu angivna avseenden gäller<br>samma regler som för de änkor som omfattas av 10 §.</p>
<p>En änka som avses i denna paragraf skall, på samma sätt som skall<br>gälla för änkor som omfattas av 10 § men till skillnad från vad som är<br>fallet i dag, kunna uppbära 90-procentstillägg till dess att hon fyller 65 år<br>även om hon dessförinnan böljar uppbära inkomstgrundad ålderspension.<br>Detsamma skall gälla för garantipension till änkepension, se 15 och<br>16 §§.</p>
<p>Till skillnad från vad som skall gälla beträffande de i 10 § angivna<br>änkepensionerna skall den del av änkepension som enligt denna paragraf<br>beräknats på den avlidne mannens ATP-poäng bli föremål för samordning<br>med änkans egen inkomstgrundade ålderspension. Detta skall ske när<br>änkan böljar uppbära sådan ålderspension, dock senast då hon fyller 65<br>år. Sålunda kan denna samordning komma i fråga redan före det att änkan<br>har fyllt 65 år om hon dessförinnan har böijat uppbära ålderspension.<br>Detta framgår av hänvisningen till 6 kap. 9 § EPL. Hur denna samordning<br>skall gå till har redovisats i avsnitt 11.3.4 samt även i kommentarerna till<br>6 kap. 11 och 12 §§ EPL. Gör änkan ett tidigt uttag av sin inkomst-<br>grundade ålderspension skall emellertid beräkningen av garantipensionen<br>göras utifrån den änkepension som framräknats före det att samordningen<br>mellan kvinnans ålderspension och den inkomstrelaterade änkepensionen<br>enligt 6 kap. 11 och 12 §§ EPL sker. Detta framgår av 6 kap. 17 § EPL.</p>
<p>Liksom enligt nuvarande bestämmelser skall den omständigheten att<br>änkan skjuter upp sitt ålderspensionsuttag inte påverka den samordning<br>som skall ske. Således skall samordning ske av änkepensionen med den<br>inkomstgrundade ålderspension som änkan skulle ha varit berättigad till<br>om hon börjat uppbära sådan pension vid 65 års ålder. Samma princip<br>skall gälla i de fall änkan gjort undantagande från försäkringen för<br>tilläggspension enligt 11 kap. 7 § AFL i dess lydelse före år 1982. Detta<br>framgår genom en hänvisning till 6 kap. 12 § EPL.</p>
<p>På samma sätt som gäller enligt nuvarande bestämmelser skall dessa<br>änkor komma i åtnjutande av den s.k. garantiregeln som garanterar änkan<br>en viss angiven andel av den avlidne mannens och änkans egen inkomst-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>338</p>
<p>grundade ålderspension (dvs. den som änkan faktiskt uppbär eller skulle<br>ha uppburit om hon tagit ut ålderspension vid 65 års ålder). Denna andels<br>storlek är beroende av änkans ålder. Även detta har redovisats i kom-<br>mentaren till 6 kap. 11 § EPL.</p>
<p>Änkepension får inte utges om den efterlevande kvinnan ingår äkten-<br>skap. Upplöses äktenskapet innan det har bestått i fem år skall emellertid<br>änkepensionen börja betalas ut på nytt om förutsättningarna för sådan<br>pension alltjämt är för handen. Detta framgår genom en hänvisning till<br>6 kap. 4 § EPL.</p>
<h4>12 §</h4>
<p>Denna paragraf anger bl.a. vilka beräkningsbestämmelser som skall till-<br>lämpas på tilläggspension i form av änkepension som beviljats under<br>något av åren 1990-2002 till en änka som är född år 1945 eller senare.<br>Paragrafen har formulerats om med beaktande av de synpunkter som<br>Lagrådet anfört. På samma sätt som enligt nuvarande regler och som även<br>föreslagits för änkepension som beviljats på grund av dödsfall efter<br>utgången av år 2002 skall en sådan änkepension beräknas på den avlidne<br>mannens t.o.m. år 1989 intjänade ATP-poäng utan någon möjlighet till<br>antagandepoängberäkning för det fall mannen avlidit i förvärvsaktiv ålder.<br>Detta framgår genom en hänvisning till 6 kap. 6 § EPL. Utöver denna<br>änkepension som baseras på den avlidne mannens pensionspoäng har<br>dessa änkor, på samma sätt som de änkor som omfattas av 10 och 11 §§,<br>rätt till ett 90-procentstillägg om de uppfyllt förutsättningarna härför.<br>Även detta tillägg skall beräknas utifrån den avlidnes t.o.m. år 1989 in-<br>tjänade antal år med ATP-poäng. Har den avlidne mannen vid denna tid-<br>punkt färre än 30 år med sådana poäng skall en avkortning ske. Detta<br>följer av andra stycket i 6 kap. 6 § EPL jämförd med 6 kap. 8 § EPL till<br>vilken också hänvisas i förevarande paragraf. Var den avlidne mannen<br>född år 1927 eller tidigare gäller andra bestämmelser för rätt till oavkortad<br>tilläggspension i form av änkepension. Även detta framgår av 6 kap. 8 §<br>EPL.</p>
<p>Av 6 kap. 6 § EPL framgår dessutom att tidiga respektive sena ålders-<br>pensionsuttag som den avlidne mannen kan ha gjort före år 1990 inte<br>skall påverka det underlag på vilket änkepensionen skall beräknas.</p>
<p>På samma sätt som för änkor enligt 10 och 11 §§ skall en änka som av-<br>ses i förevarande paragraf kunna uppbära 90-procentstillägg (och garan-<br>tipension till änkepension) fram till dess att hon fyller 65 år oavsett om<br>hon dessförinnan börjar uppbära inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>Av hänvisningen till 6 kap. 7 § EPL framgår att 90-procentstillägg skall<br>15-delsberäknas utifrån änkans ålder i vissa fall.</p>
<p>Av hänvisningen till 6 kap. 9-13 §§ framgår hur samordningen mellan<br>änkans egen inkomstgrundade ålderspension och änkepensionen skall gå<br>till. Som nämnts under kommentaren till 16 § skall en sådan samordning<br>komma till stånd även före det att änkan fyllt 65 år under förutsättning att<br>hon dessförinnan böijat uppbära egen inkomstgrundad ålderspension. På<br>motsvarande sätt som gäller enligt nuvarande övergångsbestämmelser<br>skall änkepensionen baserad på mannens t.o.m. år 1989 intjänade ATP-<br>poäng minskas med den inkomstgrundade ålderspension som änkan upp-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>339</p>
<p>bär. Är änkan född under något av åren 1945-1953 skall den ålderspen-<br>sion med vilken samordning med änkepension skall ske beräknas utifrån<br>den förutsättningen att hon erhåller inkomstgrundad ålderspension beräk-<br>nad helt och hållet enligt nuvarande bestämmelser om tilläggspension i<br>form av ålderspension och inte utifrån den ålderspension som hon faktiskt<br>uppbär från det reformerade ålderspensionssystemet. Någon kvot-<br>delsberäkning som i det reformerade ålderspensionssystemet skall göras<br>för pensionsberättigade tillhörande den s.k. mellangenerationen skall så-<br>ledes inte göras vid den samordning som skall ske enligt 6 kap. 11 §<br>första stycket EPL. Anledningen till denna konstruktion är att uppnå ett<br>med änkepensionen överensstämmande jämförelseunderlag.</p>
<p>Är däremot änkan född år 1954 eller senare skall vid den samordning<br>som skall ske enligt 6 kap. 13 § EPL den faktiska inkomstgrundade<br>ålderspension som änkan uppbär läggas till grund för samordningen.<br>Orsaken härtill är att det för denna kategori inte kommer att registreras<br>några pensionspoäng för tilläggspension för tiden efter år 2002. Denna<br>sålunda helt enligt reformerade ålderspensionsregler beräknade<br>ålderspension omfattar inkomster från den första kronan till skillnad från<br>det underlag på vilket änkans änkepension är beräknad. För att denna<br>skillnad inte skall vara till nackdel för änkan skall det till den avlidne<br>mannens ATP-poäng adderas en poäng, dock i ett visst antal 30-delar med<br>hänsyn till den avlidne mannens t.o.m. år 1989 intjänade antal år med<br>ATP-poäng. För en närmare redogörelse för hur denna beräkning skall gå<br>till hänvisas till kommentaren till 6 kap. 13 § EPL och avsnitt 11.3.4.</p>
<p>Liksom enligt nuvarande bestämmelser skall den omständigheten att<br>änkan skjuter upp sitt ålderspensionsuttag inte påverka den samordning<br>som skall ske enligt 6 kap. 11 och 13 §§ EPL. Således skall samordning<br>ske av änkepensionen med den inkomstgrundade ålderspension som<br>änkan skulle ha varit berättigad till om hon böijat uppbära sådan pension<br>vid 65 års ålder. Samma princip skall gälla i de fall änkan gjort undan-<br>tagande från försäkringen för tilläggspension enligt 11 kap. 7 § AFL i<br>dess lydelse före år 1982. Detta framgår genom en hänvisning till 6 kap.</p>
<p>12 § EPL.</p>
<h4>13 §</h4>
<p>Denna paragraf anger att antagandepoängberäkning, i de fall då den av-<br>lidne mannen avlidit i förvärvsaktiv ålder, vid fastställandet av den avlid-<br>nes ATP-poäng skall komma till stånd även då den avlidne mannen vid<br>tidpunkten för dödsfallet haft en sjukpenninggrundande inkomst upp-<br>gående till lägst ett prisbasbelopp. Som angetts under 10 § har det ansetts<br>mindre lämpligt att beträffande de änkepensionärer som uppbär<br>änkepension på grund av dödsfall före den 1 januari 2003 reducera be-<br>räkningsunderlaget för änkepension, i de fall då den avlidne enligt nu-<br>varande bestämmelser har tillgodoräknats antagandepoäng på grund av<br>SGI-regeln. Denna bestämmelse avser endast beräkning av änkepension<br>till änkor som avses i 10 och 11 §§. Till änkor som är födda år 1945 eller<br>senare och som blivit berättigade till änkepension på grund av ett dödsfall<br>som inträffat något av åren 1990-2002 gäller alltjämt att underlaget på<br>vilket änkepensionen beräknas skall utgöras av mannens t.o.m. år 1989<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>340</p>
<p>faktiskt intjänade ATP-poäng utan någon möjlighet till antagandepoäng- Prop. 1999/2000:91<br>beräkning för de fall mannen avlidit i förvärvsaktiv ålder.</p>
<h4>14 §</h4>
<p>Beräkningen av änkepension skall enligt vad som sägs i 10-12 §§ ske<br>enligt bestämmelserna i bl.a. 6 kap. 5 § EPL. Beräkningen enligt sist-<br>nämnda paragraf är relaterad till prisbasbeloppet för dödsfallsåret, vilket<br>är det prisbasbelopp som skall tillämpas vid beviljande av änkepension på<br>grund av dödsfall efter ikraftträdandet av de nya reglerna i de fall<br>dödsfallet inträffar i förvärvsaktiv ålder. När det gäller beräkning av pen-<br>sion vid utgången av år 2002 skall emellertid av naturliga skäl tillämpas<br>det prisbasbelopp som gäller för år 2003. Detta gäller såväl vid beräkning<br>av den del av änkepensionen som grundar sig på den avlidnes intjänade<br>ATP-poäng som vid beräkning av 90-procentstillägget.</p>
<p>Det belopp som beräknas med stöd av bestämmelserna i 10-12 §§ skall<br>därefter årligen följsamhetsindexeras enligt bestämmelserna i 1 kap. 10 §<br>EPL.</p>
<h4>15 §</h4>
<p>I denna paragraf anges vad som efter ikraftträdandet skall ske bl.a. be-<br>träffande folkpension i form av änkepension som beviljats på grund av ett<br>dödsfall som inträffat före år 1990 eller, såvitt gäller en änka som är född<br>år 1944 eller tidigare, under något av åren 1990-2002. Denna bestäm-<br>melse tar sålunda sikte även på sådan änkepension som beviljats på grund<br>av ett dödsfall som inträffat före den 1 juli 1960.</p>
<p>Folkpension i form av änkepension skall utmönstras och i stället er-<br>sättas av bl.a. en garantipension på motsvarande sätt som föreslagits för<br>änkepensioner som beviljats på grund av dödsfall efter utgången av år<br>2002. Denna änkegarantipension är bl.a. att se som en kompensation för<br>nuvarande regler om pensionstillskott och det särskilda grundavdraget för<br>pensionärer.</p>
<p>En förutsättning för att änkan skall ha rätt till garantipension är att hon<br>uppfyllt förutsättningarna för rätt härtill. Detta framgår genom en hänvis-<br>ning till 6 kap. 14-16 §§ EPL. Garantipensionens storlek är beroende av<br>den änkepension inklusive 90-procentstillägg som änkan uppbär. Även<br>utländsk efterlevandepension som inte är av utfyllnadskaraktär skall be-<br>aktas vid beräkningen av garantipensionen. Beräkningen skall ske utifrån<br>samma bestämmelser som reglerar sådan pension som kommer att kunna<br>nybeviljas efter år 2002. För en närmare redogörelse för hur denna be-<br>räkning skall gå till hänvisas till kommentaren till 6 kap. 17 § EPL och<br>7 §. Änkor, som beviljats änkepension före den 1 juli 1960, har i dag inte<br>rätt till tilläggspension i form av änkepension och kommer därför inte<br>heller efter ikraftträdandet att ha rätt till inkomstrelaterad änkepension.<br>Dessa änkor kommer därför att uppbära en oreducerad änkegarantipen-<br>sion.</p>
<p>En änka, som har beviljats änkepension efter år 1989, kan emellertid<br>samtidigt med garantipension till änkepension vara berättigad till om-<br>ställningspension (eller särskild efterlevandepension) i stället för änke-<br>pension. Detta kan inträffa i de fall då den efterlevande kvinnan var</p>
<p>341</p>
<p>sammanboende med den avlidne mannen vid utgången av år 1989 och<br>dödsfallet inträffat därefter. Uppfyllde kvinnan vid tidpunkten för döds-<br>fallet villkoren för rätt till omställningspension (eller särskild efterlevan-<br>depension) kan hon vara berättigad till sådan inkomstgrundad efter-<br>levandepension jämte garantipension till änkepension. Någon rätt till<br>inkomstrelaterad änkepension föreligger emellertid inte, eftersom hon inte<br>var gift med den avlidne vid utgången av år 1989.1 dessa situationer skall<br>omställningspension ligga till grund för beräkningen av änkegaranti-<br>pensionen. Detta framgår av 6 kap. 17 § andra stycket EPL.</p>
<p>En änka enligt förevarande paragraf skall kunna uppbära garantipen-<br>sion till änkepension (och 90-procentstillägg) fram till dess att hon fyller<br>65 år oavsett om hon dessförinnan börjar uppbära inkomstgrundad<br>ålderspension. Anledningen härtill har angetts i kommentarerna till 10 §<br>och till 6 kap. 14 § EPL. I 6 kap. 17 § tredje stycket EPL anges att garan-<br>tipensionen skall beräknas på grundval av den änkepension som framräk-<br>nats före det att samordningen mellan kvinnans ålderspension och den<br>inkomstrelaterade änkepensionen sker enligt 6 kap. 11 och 12 §§ EPL i<br>de fall kvinnan gjort ett tidigt uttag av sin ålderspension.</p>
<p>Den sålunda framräknade garantipensionen till änkepension skall där-<br>efter i vissa fall 15-delsberäknas på samma sätt som 90-procentstillägget<br>utifrån änkans ålder. Detta följer av hänvisningen i förevarande paragraf<br>till 6 kap. 22 § EPL. Dessa bestämmelser överensstämmer med nuvarande<br>regler där en sådan 15-delsberäkning under vissa förutsättningar sker av<br>folkpension i form av änkepension. För en närmare redogörelse för hur<br>denna 15-delsberäkning skall göras hänvisas till kommentaren till 6 kap.<br>22 § EPL.</p>
<p>Av 17 § framgår att garantipensionen skall avkortas i vissa fall, näm-<br>ligen då den avlidne inte kunnat tillgodoräknas 40 års bosättningstid (eller<br>framtida bosättningstid) eller 30 år med intjänade (eller antagna) ATP-<br>poäng.</p>
<p>Garantipension till änkepension får inte utges om den efterlevande<br>kvinnan efter dödsfallet ingår äktenskap eller stadigvarande sammanbor<br>med en man med vilken hon har varit gift eller har eller har haft bam.<br>Detta framgår av hänvisningen till 6 kap. 16 § EPL.</p>
<h4>16 §</h4>
<p>Även de änkor som avses i förevarande paragraf är, om de uppfyllt nu-<br>varande förutsättningar för rätt till folkpension i form av änkepension,<br>berättigade till garantipension till änkepension. Till skillnad från de fall<br>som avser nybeviljande av änkepension efter ikraftträdandet kan således<br>garantipension utges även till en änka som är född efter år 1944 om<br>dödsfallet inträffat under något av åren 1990-2002 (eller före år 1990, se<br>15 §). Sådan garantipension beräknas bl.a. utifrån den änkepension (dvs.<br>även 90-procentstillägget) som tillkommer änkan. Även efterlevandepen-<br>sion enligt utländsk lagstiftning skall härvid påverka garantipensionens<br>omfattning. På motsvarande sätt som angetts i kommentaren till 15 § (och<br>till 6 kap. 17 § EPL) kan det även förekomma att garantipensionen be-<br>räknas på grundval av omställningspension i de fall där rätt till sådan</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>342</p>
<p>pension föreligger i stället för rätt till änkepension. Detta kan inträffa i de<br>fall som nämnts i kommentaren till 15 §.</p>
<p>På samma sätt som skall gälla för änkor som avses i 15 § skall en änka<br>enligt förevarande paragraf kunna uppbära garantipension till änkepen-<br>sion (och 90-procentstillägg) fram till dess att hon fyller 65 år oavsett om<br>hon dessförinnan böljar uppbära inkomstgrundad ålderspension. Gör<br>änkan ett sådant tidigt uttag av sin inkomstgrundade ålderspension skall<br>beräkningen av garantipensionen göras utifrån den änkepension som<br>framräknats före det att samordningen mellan kvinnans ålderspension och<br>den inkomstrelaterade änkepensionen sker enligt 6 kap. 10-13 §§ EPL.<br>Detta framgår av 6 kap. 17 § tredje stycket EPL.</p>
<p>I andra meningen föreskrivs under vilka förutsättningar som oavkortad<br>garantipension till änkepension skall utges till änkor som är födda år 1945<br>eller senare. Liksom beträffande den del av änkepensionen som består av<br>90-procentstillägget skall förhållandena vid utgången av år 1989 vara<br>avgörande för i vilken omfattning sådan garantipension skall utbetalas.<br>Har den avlidne vid nyss nämnda tidpunkt inte kunnat tillgodoräknas<br>minst 30 år med intjänade ATP-poäng, skall garantipensionens basnivå<br>om 2,15 gånger prisbasbeloppet avkortas med 1,8 procent per år som<br>antalet år med ATP-poäng som kan tillgodoräknas den avlidne under-<br>stiger 30. Motsvarande avkortning skall göras för beloppen 1,49 respek-<br>tive 0,66 gånger prisbasbeloppet. Någon ytterligare avkortning skall, till<br>skillnad från hur nuvarande regler i 5 kap. AFL tillämpas, inte komma till<br>stånd på grund av att den avlidne vid tidpunkten för dödsfallet inte kunnat<br>tillgodoräknas 40 års försäkringstid för garantipension. Avkortningen<br>skall göras efter den 15-delsberäkning som skall ske enligt 6 kap. 22 §<br>EPL.</p>
<p>Garantipension till änkepension får inte utges om den efterlevande<br>kvinnan efter dödsfallet ingår äktenskap eller stadigvarande sammanbor<br>med en man med vilken hon har varit gift eller har eller har haft bam.<br>Detta framgår av hänvisningen till 6 kap. 16 § EPL.</p>
<h4>17 §</h4>
<p>Första stycket i denna paragraf innehåller bestämmelser om hur den del<br>av änkepensionen som består av 90-procentstillägget och garantipensio-<br>nen till änkepension skall avkortas i de fall då den avlidne mannen inte<br>har uppfyllt kraven på viss längre tids anknytning till Sverige eller svensk<br>förvärvsverksamhet. Bestämmelserna i denna paragraf tar endast sikte på<br>sådan änkepension som har beviljats före år 1990 och änkepension be-<br>viljad under något av åren 1990-2002 till änkor som är födda år 1944<br>eller tidigare. Övriga fall regleras i 12 och 16 §§.</p>
<p>För rätt till oavkortad folkpension krävs enligt nuvarande regler i 5 kap.<br>AFL, som trädde i kraft den 1 januari 1993, att den försäkrade eller den<br>avlidne kunnat tillgodoräknas 40 års bosättning i Sverige eller 30 år med<br>intjänade ATP-poäng. I annat fall utges folkpensionen med så stor andel<br>som svarar mot förhållandet mellan antalet bosättningsår eller år med<br>intjänade ATP-poäng och talet 40 respektive 30.1 fråga om folkpension i<br>form av efterlevandepension (samt även förtidspension) beaktas även<br>framtida bosättningstid samt antagna år med pensionspoäng under vissa</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>343</p>
<p>förutsättningar. För rätt till oavkortad tilläggspension krävs att den<br>försäkrade kan tillgodoräknas 30 år med intjänade (eller antagna) ATP-<br>poäng.</p>
<p>Det 90-procentstillägg som skall kompensera för det första prisbasbe-<br>loppets inkomster är att betrakta som en del av den inkomstrelaterade<br>änkepensionen. Av den anledningen borde detta tillägg utges i samma<br>antal 30-delar som änkepensionen i övrigt. Tillägget motsvarar emellertid<br>också nuvarande folkpension. Folkpension i form av bl.a. änkepension<br>utges i dag i 40-delar efter den avlidnes bosättningstid eller i 30-delar<br>efter antal år med pensionspoäng, beroende på vilken av dessa beräk-<br>ningar som ger det för den efterlevande förmånligaste resultatet. Ett krav<br>på 30 års ATP-poäng för oavkortat 90-procentstillägg skulle därför kunna<br>innebära att änkor, som före ikraftträdandet fått sin folkpension 40-dels-<br>beräknad, efter utgången av år 2002 skulle kunna få sänkt pension. För de<br>änkor som redan vid ingången av år 2003 uppbär änkepension eller<br>kommer att beviljas änkepension på grund av dödsfall som inträffat före<br>år 2003, bör regler inte införas som får en sådan konsekvens. Till dessa<br>änkor skall detta tillägg därför utges enligt samma regler som i dag även<br>efter ikraftträdandet av nya regler. 90-procentstillägget skall sålunda an-<br>tingen 30- eller 40-delsberäknas enligt hittillsvarande regler i 5 kap. AFL.<br>En grundläggande förutsättning för att detta 90-procentstillägg över<br>huvud taget skall utges är att änkan vid utgången av år 2002 varit berät-<br>tigad till tilläggspension i form av änkepension. Detta innebär alltså att<br>den avlidne mannen måste ha tillgodoräknats ATP-poäng i sådan omfatt-<br>ning att rätt till tilläggspension förelegat, dvs. den avlidne måste ha till-<br>godoräknats ATP-poäng för minst tre år. Även garantipension till änke-<br>pension skall 30- eller 40-delsberäknas. Här skall dock 30-delsberäk-<br>ningen respektive 40-delsberäkningen, i likhet med vad som gäller för<br>dem som får garantipension till omställningspension p.g.a. dödsfall före<br>ikraftträdandet, ske enligt en annan beräkningsmodell än vad som följer<br>av hittillsvarande bestämmelser i 5 kap. AFL. Vid 40-delsberäkning av<br>garantipensionen skall således avkortning ske med en procent för vaije år<br>som det antal bosättningsår som kan tillgodoräknas den avlidne under-<br>stiger 40 och vid 30-delsberäkning skall avkortning på motsvarande sätt<br>ske med 1,8 procent per år. Efter avkortningen skall en reducering ske<br>med hänsyn till storleken på hela den inkomstgrundade änkepensionen.</p>
<p>Genom den hänvisning som görs till punkterna 3 och 5 i övergångsbe-<br>stämmelserna till 1992 års ändringar i AFL framgår att även de särskilda<br>regler som där anges beträffande bl.a. änkor som erhållit änkepension på<br>grund av ett dödsfall som inträffat före 30- och 40-delsbestämmelsemas<br>ikraftträdande skall tillämpas också fortsättningvis. Dessa särbestämmel-<br>ser skall alltså alltjämt tillämpas för beståndet beträffande både 90-pro-<br>centstillägget och garantipensionen till änkepension.</p>
<p>I tredje stycket anges att avkortning enligt denna paragraf skall ske efter<br>den 15-delsberäkning som skall ske enligt 6 kap. 7 och 22 §§ EPL på<br>grund av hänvisning dit i 10, 11 och 15 §§.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>344</p>
<p>18 § Prop.</p>
<p>Denna paragraf motsvarar punkt 10 i övergångsbestämmelserna till lagen<br>(1988:881) om ändring i lagen om allmän försäkring och innebär att en</p>
<p>änka åter kan uppbära inkomstrelaterad änkepension även om förutsätt-<br>ningar härför enligt 6 kap. 4 § andra meningen inte är uppfyllda, dvs. i fall<br>då hon varit gift med en annan man i mer än fem år när detta senare<br>äktenskap upplöses. En förutsättning för att regeln skall vara tillämplig är<br>att kvinnan före år 1990 har beviljats tilläggspension i form av änkepen-<br>sion. Vidare krävs att denna änkepension före ikraftträdandet av de re-<br>formerade efterlevandepensionsreglema den 1 januari 1990 har dragits in<br>på den grunden att kvinnan ingått nytt äktenskap. Innebörden av denna<br>regel är att kvinnan kan återfå den indragna änkepensionen efter den<br>förste mannen, om det nya äktenskapet skulle upplösas efter att ha bestått<br>i mer än fem år. Detta gäller dock enbart under förutsättning att den nye<br>mannen var 60 år eller äldre vid äktenskapets ingående (varför kvinnan<br>inte kan bli berättigad till inkomstrelaterad änkepension efter den man-<br>nen). Skulle det nya äktenskapet upplösas efter att ha bestått kortare tid än<br>fem år följer redan av hänvisningen i 10-12 §§ till 6 kap. 4 § EPL att<br>kvinnan återfår rätten till änkepension efter den förste mannen.</p>
<p>Samordning med livränta</p>
<h4>19 §</h4>
<p>Lagrådsremissens 20 § har på Lagrådets inrådan delats upp i två para-<br>grafer, 19 och 20 §§. Paragraferna har formulerats i enlighet med Lag-<br>rådets förslag.</p>
<p>Beträffande den minskning av pensionen som enligt 7 kap. 11-13 §§<br>EPL skall ske, så skall minskning ske, i stället för tre fjärdedelar av varje<br>livränta som överstiger en sjättedels basbelopp, med 45 % av vaije liv-<br>ränta som överstiger en sjättedels basbelopp. Minskning skall, på samma<br>sätt som gäller för efterlevandepension eller efterlevandestöd som har<br>beviljats på grund av dödsfall efter ikraftträdandet, göras på i första hand<br>på efterlevandestödet respektive på garantipensionen. Därefter skall enligt<br>vad som anges i förevarande paragraf minskning beträffande barnpension<br>göras på 25-procentstillägget enligt 4 § andra stycket 2 och beträffande<br>omställningspension och särskild efterlevandepension på 90-procents-<br>tillägget enligt 6 § tredje stycket 2. Först därefter skall minskning göras på<br>övrig pension, dvs. den del av pensionen som är beräknad på grundval av<br>den avlidnes pensionspoäng för tilläggspension (4 § andra stycket 1 och 6<br>§ tredje stycket 1). Beträffande änkepensionen är i 7 kap. 13 § EPL<br>reglerat i vilken ordning de olika delarna av tilläggspensionen skall<br>minskas.</p>
<h4>20 §</h4>
<p>I denna paragraf ges bestämmelser om hur samordningsreglerna i 7 kap.</p>
<p>II och 12 §§ EPL skall tillämpas i de fall inkomstgrundad efterlevande-<br>pension har beräknats med stöd av bestämmelserna i 4, 6 och 8 §§. Be-<br>stämmelserna i 7 kap. 11 och 12 §§ som anger att avdrag på barnpension<br>respektive omställningspension endast får göras om den avlidne kunnat<br></p>
<p>1999/2000:91</p>
<p>345</p>
<p>tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst ett år vid den tidpunkt då ska- Prop. 1999/2000:91<br>dan inträffade skall enligt vad som framgår av första meningen i denna<br>paragraf endast gälla för barnpension respektive omställningspension<br>beräknad enligt 4 § andra stycket 1 respektive 6 § tredje stycket 1. För<br>övrig barnpension respektive omställningspension gäller således inte<br>denna begränsning.</p>
<h3>15.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring</h3>
<p>Eftersom lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam<br>ersätter de nuvarande bestämmelserna i 5 kap. 11 §, 8 kap., 10 kap. 4 §,<br>14 kap., 16 kap. 3, 7a, 10 och 11 §§ AFL föreskrivs här att dessa<br>bestämmelser skall upphöra att gälla från och med ikraftträdandet av den<br>nya lagen. Detsamma gäller punkterna 2-10, 13, 14 och 18-20 i<br>övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i AFL samt<br>punkten 5 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om ändring i<br>AFL.</p>
<h3>15.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:382)<br>angående införande av lagen om allmän försäkring</h3>
<p>För änkor som beviljats änkepension på grund av ett dödsfall som in-<br>träffat före den 1 juli 1960 gäller i dag särskilda bestämmelser beträffande<br>bl.a. inkomstprövning av sådan pension. Av skäl som närmare redovisats i<br>avsnitt 11.8 kommer emellertid dessa änkor att omfattas av samma<br>bestämmelser, utom såvitt avser inkomstprövning, som övriga änkor med<br>änkepension efter ikraftträdandet av de nya bestämmelserna. Detta<br>innebär att det för dessa änkor efter år 2002 kommer att betalas ut en<br>garantipension till änkepension i stället för den folkpension i form av<br>änkepension som utges enligt hittillsvarande regler. Någon inkomstpröv-<br>ning av denna garantipension skall efter ikraftträdandet av de nya reglerna<br>dock inte göras för änkor som beviljats änkepension före den 1 juli 1960.<br>Reglerna i 7 kap. lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till<br>bam om samordning mellan yrkesskadelivränta i form av efter-<br>levandelivränta och änkepension skall dock gälla även för de nu berörda<br>änkepensionerna. På motsvarande sätt som skall gälla för övriga efter-<br>levandepensionsförmåner skall nu diskuterad änkepension beskattas som<br>förvärvsinkomster, dvs. utan någon möjlighet till särskilt grundavdrag för<br>pensionärer. Med hänsyn till härtill kan reglerna i 16, 17 och 32 §§ lagen<br>angående införande av lagen om allmän försäkring nu upphävas.</p>
<p>346</p>
<h3>15.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om Prop. 1999/2000:91<br>arbetsskadeförsäkring</h3>
<h4>5 kap. 2,4, 6,8 och 11 §§, 6 kap. 1 och 7 §§ samt 8 kap. 4 §</h4>
<p>Det nuvarande efterlevandeskyddet inom arbetsskadeförsäkringen har i<br>huvudsak samma syfte som efterlevandepensioneringen. Det är också<br>uppbyggt enligt samma principer, och förutsättningarna för rätten till<br>efterlevandepension har inom arbetsskadeförsäkringen i huvudsak utfor-<br>mats efter mönster från de som gäller inom den allmänna pensioneringen.<br>Den nära anknytningen mellan de båda försäkringssystemens efterlevan-<br>deskydd har vidare kommit till uttryck genom reglerna om inbördes sam-<br>ordning dem emellan. Med hänsyn bl.a. härtill föreslås nu samma föränd-<br>ringar beträffande förutsättningarna för rätt till efterlevandelivränta och<br>även livräntans tidsmässiga utsträckning som föreslagits beträffande mot-<br>svarande efterlevandepension. Detta innebär en viss skillnad i förhållande<br>till idag vad beträffar omställningslivränta och särskild efterlevandeliv-<br>ränta. Eftersom pensionsformen särskild efterlevandepension inte fort-<br>sättningsvis kommer att kunna nybeviljas har också särskild efterlevan-<br>delivränta utmönstrats ur lagen (5 kap. 2 och 7-9 §§ samt 8 kap. 4 §). I<br>övrigt innebär förslagen om en anpassad efterlevandepensionering inte<br>någon förändring i dessa hänseenden som påverkar efterlevandelivräntor<br>enligt lagen om arbetsskadeförsäkring. I punkt 4 i övergångsbestämmel-<br>serna finns emellertid en särskild bestämmelse om efterlevandelivränta till<br>vuxna. För en närmare redogörelse av hur de föreslagna förändringarna<br>skiljer sig från nuvarande bestämmelser hänvisas till avsnitt 12.2.2.</p>
<p>Övriga ändringar i 5 och 6 kap. är bl.a. en följd av att efterlevandepen-<br>sioner fortsättningsvis kommer att regleras i lagen om efterlevandepen-<br>sion och efterlevandestöd till bam och inte i lagen om allmän försäkring.<br>Detta har föranlett en rad följdändringar i de hänvisningar som görs i<br>lagen om arbetsskadeförsäkring till lagen om allmän försäkring. I den<br>mån de bestämmelser till vilka hänvisningar i dag görs har flyttats över till<br>lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam har således<br>nya hänvisningar varit påkallade. Efter rekommendation av Lagrådet har<br>den hänvisning som gjorts i 6 kap. 7 § första stycket till 8 kap. 5 och 10<br>§§ lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam tagits bort,<br>då en sådan hänvisning inte bedöms fylla någon praktisk funktion</p>
<h4>Övergångsbestämmelserna</h4>
<p>De nya reglerna skall träda i kraft den 1 januari 2003. Liksom enligt nu-<br>varande bestämmelser skall utgångspunkten för vilka bestämmelser om<br>efterlevandelivränta som skall tillämpas vara när arbetsskadan uppstod<br>oavsett när dödsfallet till följd av arbetsskadan inträffar. Har således ar-<br>betsskadan inträffat före ikraftträdandet av de nya bestämmelserna skall<br>även fortsättningsvis äldre bestämmelser tillämpas. Detta innebär bl.a. att<br>övergångsbestämmelserna till lagen (1988:882) om ändring i lagen om<br>arbetsskadeförsäkring har fortsatt tillämpning i fall som där avses.</p>
<p>347</p>
<p>Vad som nu sagts skall emellertid inte gälla i de fall den efterlevande är<br>berättigad till omställningslivränta på grund av en arbetsskada som<br>inträffat under något av åren 1990-2002 om den efterlevande samtidigt är<br>berättigad till omställningspension på grund av ett dödsfall som inträffat<br>till följd av arbetsskadan efter ikraftträdandet av de nya bestämmelserna. I<br>denna situation skall dödsfallstidpunkten vara avgörande för vilka be-<br>stämmelser som skall tillämpas beträffande efterlevandelivräntan. Detta<br>innebär sålunda att de nya bestämmelserna i lagen om arbetsskadeförsäk-<br>ring angående omställningslivränta skall tillämpas i dessa fall även om<br>den s.k. visandedagen uppstått före år 2003. Är däremot den efterlevande<br>samtidigt med efterlevandelivränta i form av omställningslivränta berät-<br>tigad till änkepension enligt 6 kap. lagen om efterlevandepension och<br>efterlevandestöd till bam, skall alltjämt visandedagen för arbetsskadan<br>vara avgörande för vilka bestämmelser som skall tillämpas beträffande<br>livräntan. Detta innebär att en efterlevande kvinna som är född år 1945<br>eller senare och som är berättigad till änkepension enligt 6 kap. lagen om<br>efterlevandepension och efterlevandestöd till bam på gmnd av ett dödsfall<br>som inträffat efter ikraftträdandet till följd av en arbetsskada som uppstått<br>under något av åren 1990-2002, men som enligt 1 kap. 6 § sistnämnda<br>lag faktiskt uppbär omställningspension, ändå skall få sin livränta enligt<br>de bestämmelser som gällde vid visandedagen och inte vid tidpunkten för<br>dödsfallet. För att också de vuxna efterlevande som uppbär efter-<br>levandelivränta vid årsskiftet 2002/2003 skall kompenseras för de ändrade<br>skattereglerna (slopande av SGA) och inte få ett sämre nettoutfall vid<br>samordningen av pensionen och livräntan införs i punkt 4 en särskild<br>övergångsregel. Denna innebär att det belopp som efter samordning med<br>efterlevandepensionen betalas ut i livränta för december 2002 i princip<br>skall utges oförändrad för januari 2003. För en närmare redogörelse för<br>dessa bestämmelser hänvisas till avsnitt 12.2.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>348</p>
<p>Förteckning över remissinstanser som yttrat<br>sig över betänkandet Efterlevandepension<br>- En anpassning till det reformerade<br>ålderspensionssystemet (SOU 1998:120)</p>
<p>Efter remiss har yttrande över betänkandet Efterlevandepension (SOU<br>1998:120) angetts av Hovrätten för Västra Sverige, Kammarrätten i<br>Jönköping, Länsrätten i Stockholms län, Domstolsverket, Riksförsäk-<br>ringsverket, Försäkringskasseförbundet, Stockholms läns allmänna för-<br>säkringskassa, Statskontoret, Statistiska Centralbyrån, Riksrevisions-<br>verket, Riksskatteverket , Statens löne- och pensionsverk, ILO-kom-<br>mittén, Jämställdhetsombudsmannen, Ungdomsstyrelsen, Handikappför-<br>bundens samarbetsorgan, Pensionärernas riksorganisation, Sveriges Pen-<br>sionärsförbund, Landstingsförbundet, Sveriges försäkringsförbund.<br>Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers centralorga-<br>nisation, Landsorganisationen i Sverige, Sveriges Pensionärers Riksför-<br>bund och Riksförbundet PensionärsGemenskap.</p>
<p>Yttrande över betänkandet har dessutom kommit in från Ensamståendes<br>intresseorganisation, Riksförbundet för änkor, änkemän och föräldralösa<br>bam, Husmodersförbundet Hem och Samhälle, Sveriges Socialdemokra-<br>tiska Kvinnoförbund, Moderatkvinnoma, Centerkvinnoma, SPI Vellinge,<br>Privattjänstemannakartellen (PTK) och Integrationsverket.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>349</p>
<h2>Lagförslag i Lagrådsremissen</h2>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<h3>2.1 Förslag till lag om efterlevandepension och<br>efterlevandestöd till barn</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<h4>1 kap. Allmänna bestämmelser</h4>
<p>1 § I denna lag finns bestämmelser om efterlevandepension i form av<br>barnpension, omställningspension och änkepension samt garantipension<br>till omställningspension och änkepension. Dessutom finns bestämmelser<br>om efterlevandestöd till bam.</p>
<p>2 § I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som<br>är försäkrad enligt denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också<br>bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och om handläggning av<br>ärenden m.m.</p>
<p>3 § Barnpension utges enligt bestämmelser i 2 kap. till bam vars ena eller<br>båda föräldrar har avlidit.</p>
<p>Omställningspension utges enligt bestämmelser i 4 kap. till en man eller<br>kvinna vars make har avlidit. En efterlevande kvinna kan ha rätt till<br>änkepension enligt bestämmelserna i 6 kap., i stället för eller utöver om-<br>ställningspension.</p>
<p>4 § Barnpension och omställningspension enligt denna lag utges som in-<br>komstgrundad efterlevandepension. Denna beräknas på gmndval av ett<br>efterlevandepensionsunderlag enligt bestämmelser i 5 kap.</p>
<p>Som tillägg till eller ersättning för barnpension och omställningspen-<br>sion kan det under vissa förutsättningar utges efterlevandestöd till bam<br>och garantipension enligt bestämmelser i 3 och 4 kap.</p>
<p>5 § Änkepension enligt denna lag utges i form av tilläggspension och<br>beräknas på grundval av det underlag som anges i 6 kap.</p>
<p>Som tillägg till eller ersättning för änkepension kan det under vissa<br>förutsättningar utges garantipension enligt bestämmelser i samma kapitel.</p>
<p>6 § En änka, som är född år 1944 eller tidigare och som uppfyller förut-<br>sättningarna för rätt till änkepension och garantipension till sådan pension<br>enligt 6 kap. 1-3 och 14-16 §§, har inte rätt till efterlevandepension enligt<br>4 kap. En änka som avses i 6 kap. 15 § har dock, om förutsättningarna för<br>det är uppfyllda, rätt till omställningspension enligt 4 kap.</p>
<p>I fråga om rätt till efterlevandepension för en änka som är född år 1945<br>eller senare gäller, förutom bestämmelserna om omställningspension och<br>garantipension till sådan pension i 4 kap., även bestämmelserna i 6 kap.<br>enligt vad som där särskilt anges.</p>
<p>350</p>
<p>Är en änka som avses i andra stycket för samma månad berättigad till<br>änkepension och omställningspension, utges endast omställningspensio-<br>nen och garantipension till sådan pension. Om änkepensionen är större<br>utges den dock i den utsträckning den överstiger omställningspensionen<br>och garantipensionen till sådan pension. Minskning skall i första hand<br>göras på garantipension till änkepension och därefter på sådan tilläggs-<br>pension som avses i 6 kap. 5 § första stycket 2.</p>
<p>7 § Garantipension till omställningspension eller änkepension är beroende<br>av den avlidnes försäkringstid.</p>
<p>Den efterlevande maken har rätt till garantipension endast om en för-<br>säkringstid om minst tre år kan tillgodoräknas för den avlidne.</p>
<p>8 § Inkomstgrundad efterlevandepension och tilläggspension i form av<br>änkepension enligt denna lag samt kostnaderna för administrationen av<br>sådana pensioner skall finansieras genom efterlevandepensionsavgifter<br>enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. Garantipension till omställ-<br>ningspension och änkepension samt efterlevandestöd till bam skall finan-<br>sieras med allmänna skattemedel. Även kostnader för administrationen av<br>garantipension och efterlevandestöd till bam skall finansieras med all-<br>männa skattemedel.</p>
<p>9 § I denna lag avses med prisbasbelopp det enligt 1 kap. 6 § lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring årligen fastställda prisbasbeloppet och<br>med inkomstbasbelopp det enligt 1 kap. 6 § lagen (1998:674) om in-<br>komstgrundad ålderspension årligen fastställda inkomstbasbeloppet.</p>
<p>10 § Inkomstgrundad efterlevandepension och tilläggspension i form av<br>änkepension skall vid ingången av varje kalenderår räknas om i enlighet<br>med bestämmelserna i 5 kap. 14 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad<br>ålderspension.</p>
<h4>2 kap. Barnpension</h4>
<p>1 § Efterlevandepension i form av barnpension utges till bam vars ena<br>eller båda föräldrar har avlidit.</p>
<p>Har någon med socialnämndens medgivande tagit emot ett utländskt<br>bam i sitt hem här i landet för vård och fostran i adoptionssyfte, skall vid<br>tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel bamet anses som bam till<br>denne.</p>
<p>2 § Ett bam som inte har fyllt 18 år har rätt till barnpension.</p>
<p>Om ett bam som har fyllt 18 år bedriver studier som ger rätt till förlängt<br>barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller<br>studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395), har bamet rätt till<br>barnpension även för studietiden, dock längst till och med juni månad det<br>år då bamet fyller 20 år. En förutsättning för rätt till barnpension enligt<br>detta stycke är att bamet bedriver studierna när det fyller 18 år eller åter-<br>upptar dem innan det fyller 19 år.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>351</p>
<p>Med tid för studier enligt andra stycket skall likställas tid för ferier samt<br>tid då bamet på gmnd av sjukdom inte kan bedriva sina studier.</p>
<p>Ett bam som deltar i undervisning som omfattar kortare tid än åtta<br>veckor är inte på gmnd av bestämmelserna i andra stycket berättigat till<br>barnpension.</p>
<p>3 § Barnpension för ett bam som inte har fyllt tolv år utgör för år räknat<br>35 procent av det efterlevandepensionsunderlag som anges i 5 kap. Är<br>flera bam berättigade till barnpension efter föräldern, skall det nämnda<br>procenttalet ökas med 25 procent för varje bam utöver det första. Det<br>sammanlagda bampensionsbeloppet skall därefter fördelas lika mellan<br>bamen. Från och med månaden efter den då det yngsta bamet fyller tolv<br>år skall de nämnda procenttalen bytas ut mot talen 30 respektive 20.</p>
<p>Om barnets båda föräldrar har avlidit utgör barnpensionen alltid 35<br>procent av det i första stycket nämnda underlaget. Är i sådant fall flera<br>barn berättigade till barnpension efter en förälder skall det nämnda pro-<br>centtalet ökas med 25 procent för varje bam utöver det första. Det sam-<br>manlagda bampensionsbeloppet skall därefter fördelas lika mellan<br>bamen.</p>
<p>4 § Om flera barnpensioner skall utges efter en avliden och dessa pensio-<br>ner beräknade enligt 3 § sammantagna skulle överstiga det efterlevande-<br>pensionsunderlag som anges i 5 kap., skall pensionerna sättas ned pro-<br>portionellt så att de tillsammans motsvarar detta underlag.</p>
<p>Om det efter en avliden skall utges, förutom barnpensioner, även om-<br>ställningspension eller tilläggspension i form av änkepension skall de<br>sammanlagda barnpensionerna utges med högst 80 procent av efterlevan-<br>depensionsunderlaget. Om barnpensionerna överstiger denna nivå skall de<br>sättas ned proportionellt så att de tillsammans motsvarar 80 procent av<br>efterlevandepensionsunderlaget.</p>
<h4>3 kap. Efterlevandestöd till barn</h4>
<p>1 § Ett bam som är bosatt i Sverige och som uppfyller villkoren för rätt till<br>barnpension enligt 2 kap. 1 och 2 §§, har rätt till efterlevandestöd till bam<br>enligt vad som föreskrivs i 2-^4 §§.</p>
<p>2 § Efterlevandestöd till bam skall för år räknat motsvarar 40 procent av<br>prisbasbeloppet.</p>
<p>Om barnets båda föräldrar har avlidit, utges efterlevandestöd till bam<br>enligt första stycket efter vardera föräldern.</p>
<p>3 § Ett efterlevande bam som har barnpension enligt 2 kap. efter den av-<br>lidne föräldern har rätt till efterlevandestöd till bam endast i den ut-<br>sträckning barnpensionen inte uppgår till det belopp som följer av 2 §<br>första stycket.</p>
<p>Till bam vars båda föräldrar har avlidit utges efterlevandestöd endast i<br>den utsträckning bamet har barnpension enligt 2 kap. efter föräldrarna</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>352</p>
<p>som sammanlagt inte uppgår till det belopp som följer av 2 § andra<br>stycket.</p>
<p>Med barnpension enligt 2 kap. likställs livränta enligt lagen (1976:380)<br>om arbetsskadeförsäkring, efter samordning enligt 6 kap. 1 § samma lag,<br>och sådan efterlevandepension och efterlevandelivränta som bamet har<br>rätt till enligt utländsk lagstiftning. Det gäller dock inte utländsk efter-<br>levandepension som är att likställa med efterlevandestöd till bam enligt<br>denna lag.</p>
<p>4 § Om ett bam för samma månad har rätt till såväl efterlevandestöd till<br>bam som folkpension i form av förtidspension enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring, utges endast den till beloppet största av förmånerna.</p>
<h4>4 kap. Omställningspension och garantipension</h4>
<p>Omställningspension</p>
<p>1 § En efterlevande make, som inte har uppnått 65 års ålder och som sta-<br>digvarande sammanbodde med sin make vid dennes död, har rätt till<br>tilläggspension om den efterlevande</p>
<p>1. vid dödsfallet stadigvarande sammanbodde med bam under 18 år,<br>som stod under vårdnad av makarna eller en av dem, eller</p>
<p>2. oavbrutet hade sammanbott med maken under en tid av minst fem år<br>fram till dödsfallet.</p>
<p>Med efterlevande make likställs den som, utan att vara gift, stadig-<br>varande sammanbor med en icke gift man eller kvinna vid dennes död<br>och som tidigare varit gift med eller har eller har haft eller då väntar bam<br>med denne.</p>
<p>2 § Rätt till omställningspension enligt 1 § avser en tid av tio månader<br>från tidpunkten för dödsfallet.</p>
<p>3 § Rätt till omställningspension har vidare en efterlevande som haft rätt<br>till omställningspension enligt 2 §, för tid efter det att denna rätt upphört,<br>om den efterlevande har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor<br>med bam under 18 år, som vid dödsfallet stadigvarande vistades i makar-<br>nas hem (förlängd omställningspension).</p>
<p>Rätten till förlängd omställningspension enligt första stycket avser en<br>tid av tolv månader. En sådan efterlevande har dock alltid rätt till förlängd<br>omställningspension till dess det yngsta bamet fyller tolv år.</p>
<p>4 § Rätten till förlängd omställningspension upphör om den efterlevande<br>ingår äktenskap. Detsamma gäller om den efterlevande stadigvarande<br>sammanbor med någon som han eller hon har varit gift med eller har eller<br>har haft bam med.</p>
<p>5 § Omställningspension utgör för år räknat 55 procent av det efter-<br>levandepensionsunderlag som anges i 5 kap.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>353</p>
<p>12 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 91</p>
<p>Garantipension till omställningspension</p>
<p>6 § En efterlevande make som är bosatt i Sverige och som uppfyller vill-<br>koren för rätt till omställningspension och villkoret i 1 kap. 7 § andra<br>stycket har rätt till garantipension till omställningspension.</p>
<p>7 § Beräkningen av garantipension till omställningspension skall grunda<br>sig på den omställningspension som den efterlevande har rätt till. Med<br>omställningspension avses även sådan efterlevandepension enligt utländsk<br>lagstiftning som inte är att likställa med garantipension enligt denna lag.</p>
<p>8 § Garantipension till omställningspension skall, om inte annat anges i<br>12 §, för år räknat motsvara 2,13 gånger prisbasbeloppet (basnivån). Om<br>den efterlevande har rätt till omställningspension skall basnivån minskas<br>med beloppet för den pensionen.</p>
<p>9 § Garantipension till omställningspension skall beräknas med hänsyn till<br>den försäkringstid som kan tillgodoräknas för den avlidne till och med<br>året före dödsfallet. Som försäkringstid skall sådan tid räknas som utgör<br>försäkringstid för garantipension enligt 2 kap. 1-4 §§ och 5 § första<br>stycket lagen (1998:702) om garantipension.</p>
<p>Vid beräkning av sådan försäkringstid som avses i 2 kap. 3 § lagen om<br>garantipension skall som försäkringstid för garantipension till omställ-<br>ningspension även bosättningstid i hemlandet tillgodoräknas för den av-<br>lidne från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med det år<br>då han eller hon fyllde 24 år.</p>
<p>10 § Som försäkringstid för garantipension till omställningspension skall<br>även tillgodoräknas tid från och med det år då dödsfallet inträffade till och<br>med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år (framtida försäkringstid).</p>
<p>Om det för den avlidne inte kan tillgodoräknas försäkringstid med<br>minst fyra femtedelar av tiden från och med det år då han eller hon fyllde<br>16 år till och med året före dödsfallet, skall som framtida försäkringstid<br>tillgodoräknas så stor andel av tiden från och med året för dödsfallet till<br>och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år som motsvarar för-<br>hållandet mellan den försäkringstid som kan tillgodoräknas från och med<br>det år då den avlidne fyllde 16 år till och med året före dödsfallet och fyra<br>femtedelar av hela sistnämnda tidsperiod.</p>
<p>Vid beräkningen skall försäkringstiden sättas ned till närmaste antal<br>hela månader.</p>
<p>11 § Den sammanlagda försäkringstiden för garantipension skall sättas<br>ned till närmaste hela antal år.</p>
<p>12 § Om det för den avlidne inte kan tillgodoräknas 40 års försäkringstid<br>för garantipension skall garantipensionens basnivå avkortas till så stor<br>andel av 2,13 gånger prisbasbeloppet som svarar mot förhållandet mellan<br>det antal år för vilka försäkringstid kan tillgodoräknas och talet 40.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>354</p>
<p>Omställningspension efter flera avlidna</p>
<p>13 § Är någon för samma månad berättigad till omställningspension efter<br>flera avlidna, utges endast pensionen jämte garantipension efter den sist<br>avlidne eller, om pensionsbeloppen är olika höga, det högsta beloppet.</p>
<h4>5 kap. Underlag för beräkning av inkomstgrundad<br>efterlevandepension</h4>
<p>Efterlevandepensionsunderlag efter avlidna födda år 1938 eller senare</p>
<p>1 § Till grund för beräkning av efterlevandepension efter avlidna födda år<br>1938 eller senare skall läggas den avlidnes pensionsbehållning för in-<br>komstpension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension<br>beräknad enligt 2 och 3 §§ (faktisk pensionsbehållning) samt, under de<br>förutsättningar som anges i 4 §, även ett belopp som motsvarar summan<br>av de årliga pensionsrätter som enligt bestämmelserna i 5 § kan tillgodo-<br>räknas för den avlidne för tiden från och med det år då dödsfallet inträf-<br>fade till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år (antagen pen-<br>sionsbehållning ).</p>
<p>2 § Faktisk pensionsbehållning är summan av de pensionsrätter för in-<br>komstpension, beräknade enligt 4 kap. 2-4 §§ lagen (1998:674) om in-<br>komstgrundad ålderspension, som kan tillgodoräknas för den avlidne till<br>och med den 31 december året före det år då dödsfallet inträffade sedan<br>dessa pensionsrätter räknats om enligt 5 kap. 4, 6, 7 och 9 §§ samma lag.<br>Pensionsrättema skall beräknas som om det för den avlidne tillgodoräk-<br>nats endast pensionsrätt för inkomstpension och som om denna pensions-<br>rätt hade utgjort 18,5 procent av pensionsunderlaget.</p>
<p>3 § Vid beräkning av den faktiska pensionsbehållningen skall hänsyn tas<br>till pensionsbehållning som avser pensionsgrundande belopp för<br>plikttjänstgöring enligt 3 kap. 8 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad<br>ålderspension, pensionsgrundande belopp för föräldrar till små bam enligt<br>3 kap. 10 § och pensionsgmndande belopp för studier enligt 3 kap. 24 §<br>samma lag endast om den avlidne till och med den 31 december året före<br>det år då dödsfallet inträffade, eller på grund av beräkning enligt andra<br>stycket, kan tillgodoräknas pensionsgrundande inkomst som för vart och<br>ett av minst fem år uppgått till lägst två gånger det för respektive<br>intjänandeår gällande inkomstbasbeloppet. Med pensionsgmndande in-<br>komst skall likställas pensionsgrundande belopp för förtidspension enligt</p>
<p>3 kap. 4 § lagen om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>Vid bedömningen av om villkoret i första stycket är uppfyllt skall hän-<br>syn även tas till sådana år efter dödsfallet för vilka antagen pensionsbe-<br>hållning enligt 4 § skall beräknas.</p>
<p>4 § Om dödsfallet har inträffat före det år då den avlidne skulle ha fyllt 65<br>år och pensionsrätt för inkomstpension enligt lagen (1998:674) om<br>inkomstgrundad ålderspension har fastställts för den avlidne för minst tre<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>355</p>
<p>av de fem kalenderåren närmast före året för dödsfallet, skall en antagen<br>pensionsbehållning beräknas enligt 5 och 6 §§.</p>
<p>Hänsyn skall tas till pensionsrätt som avser pensionsgrundande belopp<br>för plikttjänstgöring enligt 3 kap. 8 § lagen om inkomstgrundad ålders-<br>pension, pensionsgrundande belopp för föräldrar till små bam enligt<br>3 kap. 10 § och pensionsgrundande belopp för studier enligt 3 kap. 24 §<br>samma lag endast om det för den avlidne till och med den 31 december<br>året före det år då dödsfallet inträffade kan tillgodoräknas pensionsgrun-<br>dande inkomst eller pensionsgrundande belopp för förtidspension som för<br>vart och ett av minst fem år uppgått till lägst två gånger det för respektive<br>intjänandeår gällande inkomstbasbeloppet.</p>
<p>5 § Antagen pensionsbehållning utgör ett belopp som svarar mot summan<br>av de årliga pensionsrätter som kan tillgodoräknas den avlidne för tiden<br>från och med det år då dödsfallet inträffade till och med det år då den<br>avlidne skulle ha fyllt 64 år. Pensionsrätten för vart och ett av dessa år<br>skall beräknas på ett pensionsunderlag som svarar mot medeltalet av de<br>pensionsunderlag enligt 4 kap. 2 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad<br>ålderspension som kan tillgodoräknas den avlidne för vart och ett av de<br>fem åren närmast före det år då dödsfallet inträffade. När medeltalet be-<br>räknas skall det bortses från de två år för vilka pensionsunderlaget är<br>högst respektive lägst.</p>
<p>6 § Vid beräkning av den antagna pensionsbehållningen skall pensions-<br>rätter enligt 5 § beräknas som om all pensionsrätt vore pensionsrätt för<br>inkomstpension och som om denna pensionsrätt hade utgjort 18,5 procent<br>av pensionsunderlaget.</p>
<p>Om inkomstindexet enligt 1 kap. 5 § lagen (1998:674) om inkomst-<br>grundad ålderspension för något eller några av de fem år närmast före<br>dödsfallet som avses i 5 § avviker från inkomstindexet för dödsfallsåret,<br>skall pensionsunderlaget för det eller de åren räknas om med hänsyn till<br>förändringen av inkomstindexet för dödsfallsåret före beräkningen av det<br>i 5 § nämnda medeltalet.</p>
<p>7 § Om dödsfallet inträffat efter det år då den avlidne fyllde 65 år skall till<br>grund för beräkning av efterlevandepension läggas den avlidnes pen-<br>sionsbehållning, beräknad enligt 2 och 3 §§, som tjänats in till och med<br>det år då den avlidne fyllde 64 år. Denna pensionsbehållning skall räknas<br>om med förändringar av inkomstindexet fram till ingången av det år då<br>den avlidne fyllde 65 år och skall från och med årsskiftet därefter räknas<br>om i enlighet med 5 kap. 14 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad<br>ålderspension till ingången av det år då dödsfallet inträffade.</p>
<p>8 § Om den avlidne har tagit ut inkomstpension före den månad då han<br>eller hon fyllt eller skulle ha fyllt 65 år, skall den avlidnes pensionsbe-<br>hållning, beräknad som om något uttag av inkomstpension inte hade<br>gjorts, läggas till grund för beräkningen av faktisk pensionsbehållning.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>356</p>
<p>9 § Underlaget för beräkning av årlig efterlevandepension (efterlevande-<br>pensionsunderlaget) skall beräknas genom att summan av faktisk pen-<br>sionsbehållning och antagen pensionsbehållning divideras med ett del-<br>ningstal.</p>
<p>Som delningstal skall det delningstal tillämpas som enligt 5 kap. 12 §<br>lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension gäller för beräkning<br>av inkomstpension för försäkrade som i januari det år dödsfallet inträffade<br>fyllde 65 år.</p>
<p>Efterlevandepensionsunderlag efter avlidna födda år 1937 eller tidigare</p>
<p>10 § Efterlevandepensionsunderlag efter avlidna födda år 1937 eller tidi-<br>gare skall utgöra 60 procent av produkten av det prisbasbelopp som gällde<br>det år som den avlidne fyllde 65 år och medeltalet av de pensionspoäng<br>för tilläggspension som enligt 15 § lagen (1998:675) om införande av<br>lagen om inkomstgrundad ålderspension tillgodoräknats för den avlidne<br>efter det att denna medelpoäng ökats med talet ett. Om pensionspoäng<br>tillgodoräknats för mer än 15 år, beaktas vid beräkningen av medeltalet<br>enbart de 15 år för vilka de högsta poängtalen tillgodoräknats. Härvid<br>tillämpas 22 § lagen om införande av lagen om inkomstgrundad ålders-<br>pension. Från och med årsskiftet efter det att den avlidne fyllde 65 år skall<br>efterlevandepensionsunderlaget räknas om enligt 5 kap. 14 § lagen<br>(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension till ingången av det år<br>dödsfallet inträffade.</p>
<p>För den som är född år 1935 eller tidigare skall vad som i första stycket<br>sägs om det år då den avlidne fyllde 65 år i stället avse år 2001.</p>
<p>11 § Om den avlidne har tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggspen-<br>sion för färre än 30 år, skall vid beräkningen enligt 10 § hänsyn tas endast<br>till så stor del av den där angivna produkten som svarar mot förhållandet<br>mellan det antal år för vilka pensionspoäng har tillgodoräknats och talet<br>30.</p>
<p>Om den avlidne var född år 1927 eller tidigare skall vid beräkning en-<br>ligt första stycket även 6 kap. 14-16 §§ lagen (1998:674) om inkomst-<br>grundad ålderspension och 19-21 §§ lagen (1998:675) om införande av<br>lagen om inkomstgrundad ålderspension tillämpas.</p>
<h4>6 kap. Änkepension och garantipension</h4>
<p>/?äti till tilläggspension i form av änkepension</p>
<p>1 § Om en avliden vid sin död hade rätt till tilläggspension i form av för-<br>tidspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller till in-<br>komstgrundad ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad<br>ålderspension eller om han, om det fall som avses i 13 kap. 1 § först-<br>nämnda lag varit för handen vid tidpunkten för dödsfallet, hade varit be-<br>rättigad till förtidspension, har hans efterlevande maka rätt till tilläggs-<br>pension i form av änkepension enligt vad som sägs i 2—4 §§.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>357</p>
<p>En änka har rätt till tilläggspension i form av änkepension endast om<br>det för den avlidne kan tillgodoräknas pensionspoäng för tilläggspension<br>för minst tre år.</p>
<p>2 § En änka som vid utgången av år 1989 samt även vid tidpunkten för<br>dödsfallet var gift med den avlidne har rätt till tilläggspension i form av<br>änkepension, om inte annat sägs i andra stycket, om</p>
<p>1. äktenskapet vid tidpunkten för dödsfallet hade varat minst fem år och<br>ingåtts senast den dag då den avlidne fyllde 60 år, eller</p>
<p>2. den avlidne efterlämnar bam som också är bam till änkan.</p>
<p>En änka som är född år 1945 eller senare har rätt till tilläggspension i<br>form av änkepension endast om villkoren enligt första stycket var upp-<br>fyllda vid utgången av år 1989 och detta förhållande inte ändrats fram till<br>tidpunkten för dödsfallet.</p>
<p>3 § För rätt till tilläggspension i form av änkepension enligt 5 § första<br>stycket 2 krävs, utöver vad som anges i 1 och 2 §§, att fömtsättningama i<br>14 § är uppfyllda. För en änka som är född år 1945 eller senare krävs<br>dessutom att villkoren enligt 14 § första stycket var uppfyllda vid ut-<br>gången av år 1989 och att detta förhållande inte ändrats fram till tid-<br>punkten för dödsfallet.</p>
<p>4 § Tilläggspension i form av änkepension skall dras in om änkan ingår<br>äktenskap. Upplöses äktenskapet inom fem år, skall pensionen bötja be-<br>talas ut på nytt.</p>
<p>Beräkning av tilläggspension i form av änkepension till kvinnor som inte<br>har fyllt 65 år</p>
<p>5 § Tilläggspension i form av änkepension till en änka som är född år<br>1944 eller tidigare utgör, för tid före den månad änkan fyller 65 år, om<br>inte annat följer av 7-13 §§, för år räknat summan av</p>
<p>1.40 procent eller, om det efter den avlidne finns bam som har rätt till<br>barnpension efter honom enligt 2 kap., 35 procent</p>
<p>- av hel förtidspension beräknad enligt 13 kap. 2 § första stycket första<br>och andra meningarna och andra stycket samt 3 § lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring som den avlidne var berättigad till eller skulle ha varit<br>berättigad till om rätt till sådan pension hade inträtt vid tidpunkten för<br>dödsfallet eller,</p>
<p>- av inkomstgrundad ålderspension beräknad enligt 6 kap. 2 § 1, 3, 4,<br>12 och 14—16 §§ lagen (1998:674) om inkomstgmndad ålderspension och<br>19-22 §§ lagen (1998:675) om införande av lagen om inkomstgmndad<br>ålderspension, om den avlidne uppbar sådan pension eller hade fyllt 65 år<br>och var berättigad till sådan pension, och</p>
<p>2. 90 procent av det för dödsfallsåret gällande prisbasbeloppet.</p>
<p>Om den avlidne mannen var född år 1954 eller senare beräknas<br>tilläggspensionen enligt första stycket 1 som om mannen fått hel förtids-<br>pension vid ingången av år 2003. Därvid skall 13 kap. 2 § första stycket</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>358</p>
<p>första och andra meningarna och andra stycket samt 3 § lagen om allmän<br>försäkring tillämpas.</p>
<p>6 § Tilläggspension i form av änkepension till en änka som är född år<br>1945 eller senare utgör, för tid före den månad änkan fyller 65 år, ett be-<br>lopp som motsvarar vad som skulle ha utgetts till kvinnan om mannen<br>hade avlidit vid utgången av år 1989. Vid beräkningen av sådan änkepen-<br>sion tillämpas, om mannen vid den angivna tidpunkten inte var berättigad<br>till ålderspension enligt 12 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring i<br>det kapitlets dåvarande lydelse, 5 § första stycket. Beloppet enligt 5 §<br>första stycket 1 skall dock alltid beräknas på grundval av den förtidspen-<br>sion som skulle ha utgetts till mannen om denne blivit berättigad till hel<br>sådan pension vid utgången av år 1989 och pensionen då hade beräknats<br>med tillämpning av 13 kap. 3 § lagen om allmän försäkring. Om mannen<br>vid utgången av år 1989 var berättigad till tilläggspension i form av<br>ålderspension, skall beloppet enligt 5 § första stycket 1 beräknas med<br>tillämpning av 12 kap. 2 § första och andra styckena lagen om allmän<br>försäkring i deras lydelse vid utgången av år 1989.</p>
<p>Vid beräkningen enligt 8 § skall inte första stycket andra meningen i<br>nämnda paragraf tillämpas och skall hänsyn endast tas till det antal år med<br>pensionspoäng som tillgodoräknats för den avlidne mannen till och med<br>år 1989.</p>
<p>7 § Om en änka har rätt till tilläggspension i form av änkepension enligt<br>5 § första stycket 2 med tillämpning av 14 § första stycket 2 och hon inte<br>hade fyllt 50 år vid mannens död eller vid den tidpunkt som avses i 14 §<br>andra stycket, skall beloppet enligt 5 § första stycket 2 minskas. Minsk-<br>ningen skall ske med en femtondel för varje år som det antal år som den<br>pensionsberättigade fyllt vid mannens död eller vid den tidpunkt som<br>avses i 14 § andra stycket understiger 50.</p>
<p>8 § Om det för den avlidne inte kan tillgodoräknas pensionspoäng för<br>tilläggspension för minst 30 år, skall vid beräkningen enligt 5 § första<br>stycket 2 hänsyn tas endast till så stor del av beloppet där som svarar mot<br>förhållandet mellan det antal år för vilka pensionspoäng tillgodräknas<br>honom och talet 30. Vid denna beräkning skall 13 kap. 2 § första stycket<br>första och andra meningarna och andra stycket samt 3 § lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring tillämpas.</p>
<p>Vid tillämpning av första stycket skall 6 kap. 14-16 §§ lagen<br>(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och 19-21 §§ lagen<br>(1998:675) om införande av lagen om inkomstgrundad ålderspension<br>gälla.</p>
<p>Avkortning enligt denna paragraf skall ske efter sådan minskning som<br>avses i 7 §.</p>
<p>9 § För en änka som har böijat uppbära ålderspension enligt lagen<br>(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension före det att hon fyllt 65 år<br>skall även 11-13 §§ gälla. Vad som där sägs om tilläggspension skall<br>dock endast gälla sådan tilläggspension som avses i 5 § första stycket 1.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>359</p>
<p>Beräkning av tilläggspension i form av änkepension till kvinnor som har<br>fyllt 65 år</p>
<p>10 § Tilläggspension i form av änkepension skall från och med den<br>månad en änka fyller 65 år beräknas med tillämpning av</p>
<p>1. 5 § första stycket 1, om änkan är född år 1929 eller tidigare,</p>
<p>2. 5 § första stycket 1,11 och 12 §§, om änkan är född under något av<br>åren 1930-1944, eller</p>
<p>3. 6 $ första stycket och 11-13 §§, dock utan sådant belopp som avses i<br>5 § första stycket 2, om änkan är född år 1945 eller senare.</p>
<p>11 § Om en änka, som är född under något av åren 1930-1953, har rätt<br>till tilläggspension i form av änkepension och för samma månad får in-<br>komstgrundad ålderspension enligt 6 kap. lagen (1998:674) om inkomst-<br>grundad ålderspension, skall tilläggspension i form av änkepension utan<br>sådant belopp som avses i 5 § första stycket 2 och efter samordning enligt<br>1 kap. 6 § tredje stycket utges endast i den mån den överstiger ålderspen-<br>sionen. Vid beräkning av änkans inkomstgrundade ålderspension skall 6<br>kap. 2 § 1, 3 och 4 §§, 5 § första stycket, 12 § och 14-16 §§ nämnda lag<br>tillämpas.</p>
<p>En änka som avses i första stycket och som är född under något av åren<br>1930-1944 har dock, oavsett vad som anges i första stycket, rätt till<br>tilläggspension i form av änkepension med sådant belopp att denna, till-<br>sammans med änkans inkomstgrundade ålderspension, motsvarar en viss<br>andel av summan av kvinnans inkomstgrundade ålderspension beräknad<br>enligt första stycket och den tilläggspension för den avlidne mannen som<br>avses i 5 § första stycket 1. Denna andel utgör 60 procent om kvinnan är<br>född år 1930, 58 procent om kvinnan är född år 1931, 56 procent om<br>kvinnan är född år 1932, 54 procent om kvinnan är född år 1933, 52 pro-<br>cent om kvinnan är född år 1934 och 50 procent om kvinnan är född<br>under något av åren 1935-1944. Tilläggspension i form av änkepension<br>får emellertid inte med stöd av denna regel betalas ut med högre belopp<br>än vad som följer av 5 § första stycket 1.</p>
<p>12 § Vid tillämpning av 11 § skall, om änkan tar ut inkomstgrundad<br>ålderspension som avses i nämnda paragraf vid en senare tidpunkt än från<br>och med den månad då hon fyllt 65 år, hänsyn tas till den inkomstgrun-<br>dade ålderspension, beräknad enligt 11 § första stycket, som skulle ha<br>betalats ut om hon haft rätt till pensionen från och med den månaden.<br>Vidare skall, om änkan gjort undantagande från försäkringen för tilläggs-<br>pension, hänsyn tas till den tilläggspension i form av ålderspension som<br>skulle ha betalats ut om undantagande inte skett. Motsvarande skall gälla<br>om pensionspoäng på grund av underlåten avgiftsbetalning inte har till-<br>godoräknats eller har minskats.</p>
<p>13 § Om en änka som är född år 1954 eller senare har rätt till tilläggspen-<br>sion i form av änkepension och för samma månad får inkomstgrundad<br>ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,<br>utges änkepensionen endast i den mån den överstiger ålderspensionen.<br>Härvid tillämpas 12 §.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>360</p>
<p>Vid beräkning enligt första stycket skall ett tillägg om en pensions-<br>poäng enligt 4 kap. 8 § lagen om inkomstgrundad ålderspension göras till<br>det underlag som beräkningen av tilläggspensionen i form av änkepension<br>skall grunda sig på innan samordning sker med kvinnans inkomst-<br>grundade ålderspension. På detta tillägg tillämpas 6 och 8 §§.</p>
<p>Rätt till garantipension till änkepension</p>
<p>14 § En änka som är född år 1944 eller tidigare har rätt till garantipension<br>enligt 17-23 §§ för tid före den månad då hon fyller 65 år, om hon vid<br>utgången av år 1989 och även vid tidpunkten för dödsfallet var gift med<br>den avlidne samt vid sistnämnda tidpunkt</p>
<p>1. hade vårdnaden om och stadigvarande sammanbodde med bam<br>under 16 år, som vid makens död stadigvarande vistades i makamas hem<br>eller hos änkan, eller</p>
<p>2. hade fyllt 36 år och varit gift med med den avlidne i minst fem år.</p>
<p>Upphör rätten till änkepension på grund av att villkoren i första stycket<br>1 inte längre är uppfyllda, skall det vid bedömningen av rätten till pension<br>enligt 2 anses dels som om mannen avlidit då rätten till pension enligt 1<br>upphörde, dels att äktenskapet varat till nämnda tidpunkt.</p>
<p>15 § Med en änka likställs i fråga om rätt till garantipension en kvinna<br>som, utan att vara gift, stadigvarande sammanbor med en icke gift man<br>vid dennes död och som tidigare varit gift med honom eller har eller har<br>haft bam med honom.</p>
<p>Den tid under vilken kvinnan oavbrutet sammanbott med mannen fram<br>till dennes död skall vid tillämpningen av 14 § första stycket 2 likställas<br>med tid i ett äktenskap.</p>
<p>16 § En änka har inte rätt till garantipension efter en man som hon inte<br>lever tillsammans med vid dennes död, om kvinnan efter det sammanlev-<br>naden med mannen upphörde, stadigvarande sammanbor med en annan<br>man med vilken hon varit gift eller har eller har haft bam.</p>
<p>Rätten till garantipension upphör om den pensionsberättigade gifter sig<br>eller stadigvarande sammanbor med en man som hon varit gift eller har<br>eller har haft bam med. Upplöses äktenskapet innan det bestått i fem år<br>eller upphör samboendet inom samma tid, skall garantipensionen bötja<br>betalas ut på nytt, om förutsättningarna i övrigt för rätt till sådan pension<br>fortfarande är uppfyllda.</p>
<p>Beräkning av garantipension till änkepension</p>
<p>17 § Beräkningen av garantipensionen skall grunda sig på den tilläggs-<br>pension i form av änkepension som änkan har rätt till. Med tilläggspen-<br>sion i form av änkepension avses även sådan efterlevandepension enligt<br>utländsk lagstiftning som inte är att likställa med garantipension enligt<br>denna lag.</p>
<p>Har en änka som är berättigad till garantipension till änkepension rätt<br>till omställningspension men däremot inte till tilläggspension i form av<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>361</p>
<p>änkepension, skall omställningspensionen ligga till grund för beräkning<br>av garantipensionen till änkepension.</p>
<p>Om en änka för tid före den månad då hon fyller 65 år uppbär ålders-<br>pension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension som<br>skall samordnas med tilläggspension i form av änkepension enligt 11 och<br>12 §§, skall garantipensionen beräknas med hänsyn till änkepensionen<br>före samordning av pensionerna.</p>
<p>18 § Garantipension till änkepension skall, om inte annat anges i 22 och<br>23 §§, för år räknat motsvara 2,13 gånger prisbasbeloppet (basnivån). Om<br>en änka har rätt till tilläggspension i form av änkepension eller om-<br>ställningspension skall basnivån minskas med beloppet för den pensionen.</p>
<p>19 § Garantipension till änkepension skall beräknas med hänsyn till den<br>försäkringstid som kan tillgodoräknas för den avlidne till och med året<br>före dödsfallet. Som försäkringstid skall sådan tid räknas som utgör för-<br>säkringstid för garantipension enligt 2 kap. 1^4 §§, 5 § första stycket<br>lagen (1998:702) om garantipension.</p>
<p>Vid beräkning av sådan försäkringstid som avses i 2 kap. 3 § lagen om<br>garantipension skall som försäkringstid för garantipension till änkepen-<br>sion även bosättningstid i hemlandet tillgodoräknas för den avlidne från<br>och med det år då han fyllde 16 år till och med det år då han fyllde 24 år.</p>
<p>20 § Som försäkringstid för garantipension till änkepension skall även<br>tillgodoräknas tid från och med det år då dödsfallet inträffade till och med<br>det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år (framtida försäkringstid).</p>
<p>Om det för den avlidne inte kan tillgodoräknas försäkringstid med<br>minst fyra femtedelar av tiden från och med det år då han fyllde 16 år till<br>och med året före dödsfallet, skall som framtida försäkringstid tillgodo-<br>räknas så stor andel av tiden från och med året för dödsfallet till och med<br>det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år som motsvarar förhållandet<br>mellan den försäkringstid som kan tillgodoräknas från och med det år då<br>den avlidne fyllde 16 år till och med året före dödsfallet och fyra femte-<br>delar av hela sistnämnda tidsperiod.</p>
<p>Vid beräkningen skall försäkringstiden sättas ned till närmaste antal<br>hela månader.</p>
<p>21 § Den sammanlagda försäkringstiden för garantipension skall sättas<br>ned till närmaste hela antal år.</p>
<p>22 § Utges garantipension med tillämpning av 14 § första stycket 2 och<br>hade den pensionsberättigade inte fyllt 50 år vid mannens död eller vid<br>den tidpunkt som avses i 14 § andra stycket, skall garantipensionens bas-<br>nivå minskas. Minskningen skall ske med en femtondel för vaije år som<br>det antal år som den pensionsberättigade fyllt vid mannens död eller vid<br>nämnda tidpunkt understiger 50.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>23 § Om det för den avlidne inte kan tillgodoräknas 40 års försäkringstid<br>för garantipension skall garantipensionens basnivå avkortas till så stor<br></p>
<p>362</p>
<p>andel av 2,13 gånger prisbasbeloppet som svarar mot förhållandet mellan<br>det antal år för vilka försäkringstid kan tillgodoräknas och talet 40.</p>
<p>Avkortning enligt denna paragraf skall ske efter sådan minskning som<br>avses i 22 §.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<h4>7 kap. Utbetalning av efterlevandepension och efterlevandestöd till<br>barn. m.m.</h4>
<p>Ansökan om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam, m.m.</p>
<p>1 § Efterlevandepension och efterlevandestöd till bam enligt denna lag<br>betalas ut efter ansökan. Sådan ansökan skall göras skriftligen hos den<br>allmänna försäkringskassan.</p>
<p>2 § Efterlevandepension och efterlevandestöd till bam utges från och med<br>den månad då dödsfallet inträffat eller, om den avlidne vid sin död uppbar<br>ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgmndad ålderspension<br>eller förtidspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, från<br>och med månaden efter den då dödsfallet inträffade.</p>
<p>Inträder rätten till efterlevandepension eller efterlevandestöd till bam<br>vid annan tidpunkt än som avses i första stycket, skall förmånen betalas ut<br>från och med den månad då rätten har inträtt.</p>
<p>Efterlevandepension får inte betalas ut för längre tid tillbaka än tre<br>månader eller, i fråga om barnpension eller efterlevandestöd till bam, två<br>år före ansökningsmånaden.</p>
<p>3 § Vid utbetalning av efterlevandepension för tid före ansökningsmåna-<br>den skall det belopp minskas som först förfaller till betalning om det för<br>samma tid tidigare har betalats ut efterlevandepension till annan eller<br>andra efterlevande. Minskningen skall ske med det belopp som överstiger<br>vad som skulle ha utgetts om beslutet om den förstnämnda efterlevande-<br>pensionen förelegat vid utbetalningen av den eller de andra efterlevande-<br>pensionerna.</p>
<p>4 § Uttag av efterlevandepension enligt denna lag får återkallas genom<br>skriftlig anmälan till den allmänna försäkringskassan. Sådan anmälan<br>skall ha kommit in till den allmänna försäkringskassan senast månaden<br>före den månad som ändringen avser.</p>
<p>5 § Efterlevandepension och efterlevandestöd till bam utges till och med<br>den månad då rätten till förmånen upphör. Omställningspension, tilläggs-<br>pension i form av änkepension enligt 6 kap. 5 § första stycket 2 samt ga-<br>rantipension till omställningspension och änkepension utges dock längst<br>till och med månaden före den då den efterlevande fyller 65 år.</p>
<p>Ändring av efterlevandepension och efterlevandestöd till bam skall<br>gälla från och med månaden efter den månad när anledningen till änd-<br>ringen uppkommit.</p>
<p>363</p>
<p>6 § Har någon försvunnit under resa eller under andra omständigheter och<br>kan det antas att han eller hon har avlidit, har efterlevande till honom eller<br>henne rätt till efterlevandepension eller efterlevandestöd till bam enligt<br>denna lag. Som villkor för utbetalning av pension eller efterlevandestöd<br>får det dock krävas en förklaring på heder och samvete av den<br>efterlevande att denne inte vet om den försvunna personen är i livet. I<br>fråga om en omyndig får sådan förklaring krävas från hans eller hennes<br>förmyndare. Förklaring kan också krävas av en god man eller förvaltare<br>som har förordnats enligt föräldrabalken. Visar det sig senare att den för-<br>svunna personen lever, skall pension och efterlevandestöd inte fortsätta att<br>utges.</p>
<p>7 § Den som genom brottslig gärning uppsåtligen har berövat någon an-<br>nan livet eller medverkat till brottet enligt 23 kap. 4 eller 5 § brottsbalken<br>har inte rätt till efterlevandepension eller efterlevandestöd till bam efter<br>den avlidne.</p>
<p>Efterlevandepension och efterlevandestöd får dras in eller skäligen<br>sättas ned, om den efterlevande på annat sätt än vad som sägs i första<br>stycket har vållat dödsfallet genom en handling för vilken ansvar ådömts<br>honom eller henne genom dom som vunnit laga kraft.</p>
<p>Utbetalning av pension ocht efterlevandestöd till bam</p>
<p>8 § Pension och efterlevandestöd till bam enligt denna lag skall betalas ut<br>månadsvis. Årspension och efterlevandestöd som beräknas komma att<br>uppgå till högst 2 400 kr skall dock, om det inte finns särskilda skäl, be-<br>talas ut i efterskott en eller två gånger per år. Efter överenskommelse med<br>den efterlevande får utbetalning även i annat fall ske en eller två gånger<br>per år.</p>
<p>Vid beräkning av efterlevandepension och efterlevandestöd skall den<br>totala årliga ersättningen avrundas till närmaste hela krontal som är del-<br>bart med tolv.</p>
<p>Vid samtidig utbetalning av garantipension eller efterlevandestöd och<br>inkomstgrundad efterlevandepension eller tilläggspension i form av<br>änkepension skall avrundning enligt andra stycket ske på garantipensio-<br>nen eller efterlevandestödet.</p>
<p>9 § Om en person som är berättigad till efterlevandepension eller efter-<br>levandestöd till bam enligt denna lag i väsentlig omfattning har fått sin<br>försörjning genom ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (1980:620)<br>utan villkor om återbetalning, får retroaktivt beviljad sådan pension eller<br>efterlevandestöd betalas ut till socialnämnden till den del ersättningen<br>motsvarar vad socialnämnden sammanlagt har betalat ut till den<br>pensionsberättigades och dennes familjs försöijning för den tid som den<br>retroaktiva ersättningen avser.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>364</p>
<p>Samordning med livränta m.m.</p>
<p>10 § Efterlevandepensionen och efterlevandestödet till bam skall minskas<br>enligt vad som sägs i 11-13 §§ för en efterlevande som har rätt till liv-<br>ränta på grund av obligatorisk försäkring enligt lagen (1916:235) om för-<br>säkring för olycksfall i arbete, lagen (1929:131) om försäkring för vissa<br>yrkessjukdomar eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller som<br>enligt annan lag eller särskild författning eller enligt regeringens<br>förordnande har rätt till annan livränta, som bestäms av eller betalas ut av<br>Riksförsäkringsverket. Motsvarande skall gälla i fall då livränta utges<br>enligt utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring. Minskning skall<br>däremot inte ske på grund av livränta som utges enligt lagen (1976:380)<br>om arbetsskadeförsäkring eller annan livränta som bestäms med<br>tillämpning av nämnda lag. Har livränta eller del av livränta eller livränta<br>för viss tid bytts ut mot ett engångsbelopp, skall det vid beräkning enligt<br>12-14 §§ anses som om livränta utges eller som om den livränta som<br>utges har höjts med ett belopp som svarar mot engångsbeloppet enligt de<br>försäkringstekniska grunder som tillämpas vid utbytet.</p>
<p>11 § Vid beräkning enligt 10 § skall summan av barnpension och efter-<br>levandestöd till bam minskas med tre fjärdedelar av vaije livränta som<br>överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet och som bamet för samma tid<br>har rätt till såsom efterlevande. Minskningen skall i första hand göras på<br>efterlevandestödet. Avdrag på barnpension får dock göras endast om den<br>avlidne kunnat tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst ett år när<br>skadan inträffade.</p>
<p>Barnpension skall dock aldrig, på grand av bestämmelserna i denna<br>paragraf, tillsammans med efterlevandestöd understiga en fjärdedel av det<br>belopp som anges i 3 kap. 2 §.</p>
<p>12 § Vid beräkning enligt 10 § skall summan av omställningspension och<br>garantipension till sådan pension minskas med tre fjärdedelar av varje<br>livränta som överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet och som den pen-<br>sionsberättigade för samma tid har rätt till såsom efterlevande. Minsk-<br>ningen skall i första hand göras på garantipensionen. Avdrag på omställ-<br>ningspension får dock göras endast om den avlidne kunnat tillgodoräkna<br>sig pensionspoäng för minst ett år när skadan inträffade.</p>
<p>13 § Vid beräkning enligt 10 § skall summan av tilläggspension i form av<br>änkepension och garantipension till sådan pension minskas med tre fjär-<br>dedelar av vaije livränta som överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet<br>och som den pensionsberättigade för samma tid har rätt till såsom efter-<br>levande. Minskningen skall i första hand göras på garantipensionen och<br>därefter på tilläggspension i form av änkepension enligt 6 kap. 5 § första<br>stycket 2. Avdrag på tilläggspension i form av änkepension enligt 6 kap.<br>5 § första stycket 1 får dock göras endast om den avlidne kunnat tillgodo-<br>räkna sig pensionspoäng för minst ett år när skadan inträffade.</p>
<p>Tilläggspension i form av änkepension skall dock aldrig, på grand av<br>bestämmelserna i denna paragraf, tillsammans med utgiven garantipen-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>365</p>
<p>sion till sådan pension för månad räknat understiga nio procent av pris-<br>basbeloppet.</p>
<p>14 § Om en pensionsberättigad som avses i 4 eller 6 kap. sedan minst<br>trettio dagar i följd är intagen i kriminalvårdsanstalt eller är häktad skall,<br>från och med den trettioförsta dagen, garantipension enligt denna lag ut-<br>ges med högst ett belopp som innebär att garantipensionen tillsammans<br>med inkomstgrundad efterlevandepension eller änkepension enligt denna<br>lag uppgår till för månad räknat 4,5 procent av prisbasbeloppet. Såsom<br>intagen räknas även den som olovligen avvikit från anstalt eller vistas<br>utom anstalt med anledning av permission. Skall garantipensionen dras in<br>för del av en kalendermånad, beräknas garantipensionen för vaije dag till<br>en trettiondel av månadsbeloppet och avrundas till närmaste krontal.</p>
<p>Om ett bam sedan minst trettio dagar i följd vårdats på anstalt på<br>statens bekostnad eller annars fått kost och bostad, får efterlevandestöd till<br>bam enligt 3 kap. inte utges. Sådan förmån får dock utges för tid då<br>bamet är inackorderat vid sameskola. Skall efterlevandestödet dras in för<br>del av en kalendermånad, beräknas efterlevandestödet för vaije dag till en<br>trettiondel av månadsbeloppet och avrundas till närmaste krontal.</p>
<p>I fråga om en elev i specialskola får efterlevandestöd utges utan hinder<br>av bestämmelserna i andra stycket för tid då eleven vistas utom skolan.<br>För sådan tid skall 16 § andra stycket lagen (1998:703) om handikapper-<br>sättning och vårdbidrag tillämpas på motsvarande sätt.</p>
<h4>8 kap. Övriga bestämmelser</h4>
<p>Beslut om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam</p>
<p>1 § Ett beslut i ett ärende enligt denna lag skall fattas av den allmänna<br>försäkringskassa som enligt 5 kap. socialförsäkringslagen (1999:799)<br>skall avgöra ett ärende som gäller den efterlevande.</p>
<p>2 § För ett beslut om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam<br>gäller i tillämpliga delar 13 kap. 5 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad<br>ålderspension om beslut genom automatiserad behandling samt ändring<br>och omprövning av sådana beslut.</p>
<p>Ändring, omprövning och överklagande av beslut</p>
<p>3 § Ett beslut om efterlevandepension skall ändras om det föranleds av en<br>ändring som gjorts beträffande den pensionsbehållning eller den pen-<br>sionspoäng enligt lagen (1998:674) om inkomstgmndad ålderspension<br>som legat till gmnd för beräkningen av efterlevandepensionen.</p>
<p>Ett beslut om garantipension eller efterlevandestöd till bam enligt<br>denna lag skall ändras om storleken av garantipensionen eller efterlevan-<br>destödet påverkas av en ändring som gjorts beträffande den inkomstgrun-<br>dade efterlevandepension eller tilläggspension i form av änkepension som<br>legat till gmnd för beräkning av garantipensionen eller efterlevandestödet.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>366</p>
<p>4 § För omprövning och överklagande av ett beslut om efterlevandepen-<br>sion eller efterlevandestöd till bam gäller i tillämpliga delar följande be-<br>stämmelser om pension i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålders-<br>pension:</p>
<p>- 13 kap. 9 § första stycket samt 11-13, 15 och 16 §§ om omprövning,<br>och</p>
<p>- 13 kap. 17 och 18 §§, 19 § andra och tredje styckena, 20 och 21 §§,<br>22 § andra och tredje styckena samt 23 § om överklagande.</p>
<p>Bestämmelsen i 13 kap. 13 § andra stycket lagen om inkomstgrundad<br>ålderspension skall gälla även i fall då den avlidne har lämnat oriktiga<br>uppgifter eller underlåtit att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyl-<br>dighet.</p>
<p>Åtgärder på grund av felaktig utbetalning av efterlevandepension och<br>efterlevandestöd till bam</p>
<p>5 § Den allmänna försäkringskassan skall besluta om återbetalning av<br>efterlevandepension och efterlevandestöd till bam, om den efterlevande<br>eller den avlidne genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att un-<br>derlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet har orsakat att<br>pensionen eller efterlevandestödet har lämnats felaktigt eller med ett för<br>högt belopp. Detsamma gäller om efterlevandepension eller efterlevande-<br>stöd i annat fall har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och den<br>som uppburit förmånen har insett eller skäligen borde ha insett detta.</p>
<p>Har efterlevandepension betalats ut enligt denna lag och minskas där-<br>efter pensionsrätt eller pensionspoäng enligt lagen (1998:674) om in-<br>komstgmndad ålderspension på grund av bristande eller underlåten av-<br>giftsbetalning, skall försäkringskassan besluta om återbetalning av för<br>mycket utbetald pension.</p>
<p>Den som uppburit för mycket efterlevandepension eller efterlevande-<br>stöd till bam enligt denna lag är skyldig att betala tillbaka sådan pension<br>eller sådant efterlevandestöd endast om beslut om återbetalning meddelats<br>enligt första eller andra stycket. Om det finns särskilda skäl, får för-<br>säkringskassan helt eller delvis efterge kravet på återbetalning.</p>
<p>6 § Har allmän försäkringskassa enligt 5 § beslutat om återbetalning av<br>inkomstgmndad efterlevandepension eller tilläggspension i form av<br>änkepension och beviljas till följd av beslutet om sänkt sådan pension<br>garantipension enligt 4 kap. 6 § eller 6 kap. 14 § eller efterlevandestöd till<br>bam enligt 3 kap. 1 § retroaktivt för samma tid, skall avdrag för den åter-<br>krävda pensionen göras på den retroaktivt beviljade förmånen.</p>
<p>Om allmän försäkringskassa enligt 5 § beslutat om återbetalning av ga-<br>rantipension till omställningspension eller till änkepension eller efter-<br>levandestöd till barn skall avdrag för den återkrävda garantipensionen<br>eller det återkrävda efterlevandestödet göras på retroaktivt beviljad in-<br>komstgrundad efterlevandepension eller tilläggspension i form av änke-<br>pension som avser samma tid som garantipensionen eller efterlevande-<br>stödet.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>367</p>
<p>7 § Avdrag på pension och efterlevandestöd till bam enligt denna lag får<br>göras med skäligt belopp om den efterlevande enligt beslut av en allmän<br>försäkringskassa är återbetalningsskyldig för en ersättning som har utgetts<br>på grund av denna lag eller annan författning.</p>
<p>8 § Om en ersättning enligt denna lag eller en annan författning har be-<br>talats ut efter beslut av en allmän försäkringskassa och beviljas senare<br>pension eller efterlevandestöd retroaktivt enligt denna lag för samma tid<br>som för den tidigare utbetalade ersättningen, skall avdrag göras på den<br>retroaktiva ersättningen. Detta belopp skall motsvara det belopp som<br>överstiger vad som skulle ha betalats ut för perioden om beslut om båda<br>ersättningarna hade fattats samtidigt.</p>
<p>Uppgiftsskyldighet m.m.</p>
<p>9 § Den som har rätt till ersättning enligt denna lag är skyldig att lämna de<br>uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av lagen.</p>
<p>Om den efterlevande är omyndig eller har en god man eller förvaltare<br>enligt föräldrabalken, har förmyndaren eller, om det kan anses ingå i<br>uppdraget, gode mannen eller förvaltaren motsvarande skyldighet enligt<br>första stycket att lämna uppgifterna.</p>
<p>10 § För efterlevandepension och efterlevandestöd till bam skall följande<br>bestämmelser i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension<br>tillämpas:</p>
<p>- 15 kap 1 § om Riksförsäkringsverkets skyldigheter,</p>
<p>- 15 kap. 3 § första stycket första meningen och andra stycket om un-<br>derrättelse till en enskild,</p>
<p>- 15 kap. 11 och 13 §§ samt 14 § andra stycket om anmälan och upp-<br>giftsskyldighet,</p>
<p>- 15 kap. 15 § om undantag från sekretess,</p>
<p>- 15 kap. 16 § om utmätning, pantsättning och överlåtelse,</p>
<p>- 15 kap. 17 § om preskription.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen<br>(2000:000) om införande av lagen (2000:000) om efterlevandepension<br>och efterlevandestöd till bam.</p>
<p>368</p>
<p>2.2</p>
<h3>Förslag till lag om införande av lagen (2000:000) om Prop. 1999/2000:91<br>efterlevandepension och efterlevandestöd till barn Bilaga 2</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>1 § Denna lag innehåller bestämmelser om ikraftträdande av lagen<br>(2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn och<br>övergångsbestämmelser med anledning därav.</p>
<p>2 § Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Detsamma gäller lagen<br>(2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam. Be-<br>stämmelserna i lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till<br>bam gäller också, om inte annat följer av 3-20 §§, i fall då rätten till<br>efterlevandepension grundas på dödsfall som inträffat före ikraftträdandet.</p>
<p>3 § Efterlevandepension och efterlevandestöd till bam enligt lagen<br>(2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn skall<br>betalas ut utan ansökan fr.o.m. januari 2003 till den som vid utgången av<br>år 2002 uppbär efterlevandepension enligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring eller underhållsstöd enligt lagen (1996:1030) om underhålls-<br>stöd, under förutsättning att rätt till förmånen föreligger enligt först-<br>nämnda lag eller denna lag.</p>
<p>4 § Med försäkringstid för garantipension enligt lagen (2000:000) om<br>efterlevandepension och efterlevandestöd till bam skall för tid före den<br>1 januari 2003 avses bosättningstid enligt 5 kap. lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring i kapitlets lydelse före den 1 januari 2003.</p>
<p>5 § I fråga om barnpension på gmnd av dödsfall som inträffat före ikraft-<br>trädandet skall, i stället för vad som föreskrivs i 2 kap. 3 och 4 §§ lagen<br>(2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam, gälla<br>följande.</p>
<p>Barnpension skall utges i form av tilläggspension som beräknas som<br>summan av</p>
<p>1. 30 procent av hel förtidspension, beräknad enligt 13 kap. 2 och 3 §§<br>lagen om allmän försäkring i paragrafernas lydelse före den 1 januari<br>2003, som den avlidne var berättigad till när han eller hon avled eller<br>skulle ha varit berättigad till om rätt till sådan pension hade inträtt vid<br>tidpunkten för dödsfallet eller, 30 procent av inkomstgmndad ålderspen-<br>sion, beräknad enligt 6 kap. 2 § 1 samt 3 och 14-16 §§ lagen om in-<br>komstgmndad ålderspension och 19-22 §§ lagen (1998:675) om införan-<br>de av lagen om inkomstgmndad ålderspension, om den avlidne vid<br>dödsfallet var berättigad till sådan pension, och</p>
<p>2. 25 procent av det för år 2003 gällande prisbasbeloppet.</p>
<p>Är flera bam berättigade till barnpension efter den försäkrade, skall det<br>i andra stycket 1 nämnda procenttalet ökas med 20 för vaije bam utöver<br>det första. Detta belopp skall därefter delas lika mellan bamen. Vid be-<br>räkning av beloppet enligt andra stycket 1 skall bestämmelserna i 14 kap.</p>
<p>369<br></p>
<p>8 § lagen om allmän försäkring i dessa bestämmelsers lydelse före den 1<br>januari 2003 ha fortsatt tillämpning.</p>
<p>Vid beräkning av beloppet enligt andra stycket 2 skall bestämmelserna i</p>
<p>5 kap. 1, 3-7 och 11 §§ lagen om allmän försäkring och punkt 3 i över-<br>gångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om ändring i lagen om all-<br>män försäkring, i dessa bestämmelsers lydelse före den 1 januari 2003,<br>tillämpas.</p>
<p>6 § I fråga om efterlevande barn som vid utgången av år 2002 uppbär<br>tilläggspension i form av barnpension enligt punkten 2 i övergångsbe-<br>stämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i lagen om allmän försäk-<br>ring på grund av dödsfall som inträffat före den 1 januari 1990 skall be-<br>stämmelserna i 5 § gälla med det undantaget att talet 30 i 5 § andra<br>stycket 1 skall bytas ut mot talet 40 om barnpension i form av tilläggs-<br>pension vid ikraftträdandet utges med denna andel till ett barn.</p>
<p>7 § I fråga om omställningspension på grund av dödsfall som inträffat<br>före ikraftträdandet skall, i stället för vad som föreskrivs i 4 kap. 1-3 och<br>5 §§ lagen (2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till<br>bam, gälla följande.</p>
<p>I fråga om rätten till omställningspension skall 14 kap. 4 § första<br>stycket lagen om allmän försäkring i dess lydelse före den 1 januari 2003<br>ha fortsatt tillämpning.</p>
<p>Omställningspension skall utges i form av tilläggspension och beräknas<br>som summan av</p>
<p>1. 40 procent eller, om det efter den avlidne finns bam som har rätt till<br>barnpension enligt 5 § efter honom eller henne, 20 procent av den för-<br>tidspension eller ålderspension som anges i 5 § andra stycket 1, och</p>
<p>2. 90 procent av det för år 2003 gällande prisbasbeloppet.</p>
<p>Vid beräkning av beloppet enligt tredje stycket 2 skall bestämmelserna i<br>5 kap. 1, 3-7 och 11 §§ lagen om allmän försäkring samt punkt 3 i<br>övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om ändring i lagen om<br>allmän försäkring, i dessa bestämmelsers lydelse före den 1 januari 2003,<br>tillämpas.</p>
<p>Vid beräkning av beloppet enligt tredje stycket 1 skall bestämmelserna i<br>14 kap. 8 § lagen om allmän försäkring, i dessa bestämmelsers lydelse<br>före den 1 januari 2003 ha fortsatt tillämpning.</p>
<p>8 § I fråga om garantipension till omställningspension på gmnd av döds-<br>fall som inträffat före ikraftträdandet skall, i stället för vad som sägs i<br>4 kap. 6-12 §§ lagen (2000:000) om efterlevandepension och<br>efterlevandestöd till bam, gälla följande.</p>
<p>Den efterlevande skall, om villkoren i 8 kap. 4 och 5 §§ lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring i dessa bestämmelsers lydelse före den 1<br>januari 2003 är uppfyllda, ha rätt till garantipension beräknad enligt<br>tredje-sjunde styckena.</p>
<p>Till gmnd för beräkning av garantipension skall ligga den tilläggspen-<br>sion i form av omställningspension som den efterlevande har rätt till. Med<br>tilläggspension i form av omställningspension avses även efter-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>370</p>
<p>levandepension enligt utländsk lagstiftning som inte är att likställa med<br>garantipension enligt lagen (2000:000) om efterlevandepension och<br>efterlevandestöd till bam.</p>
<p>För en efterlevande som helt saknar rätt till tilläggspension i form av<br>omställningspension eller vars tilläggspension i form av omställningspen-<br>sion inte överstiger 1,49 gånger prisbasbeloppet skall den årliga garanti-<br>pensionen motsvara 2,15 gånger prisbasbeloppet (basnivån) minskat med<br>ett belopp som motsvarar den nämnda tilläggspensionen.</p>
<p>För en efterlevande, som har rätt till tilläggspension i form av omställ-<br>ningspension som överstiger 1,49 gånger prisbasbeloppet, skall den årliga<br>garantipensionen motsvara skillnaden mellan 0,66 gånger prisbasbeloppet<br>och 44 procent av den del av tilläggspensionen som överstiger 1,49<br>gånger prisbasbeloppet.</p>
<p>Vid beräkning av garantipension enligt tredje-femte styckena skall, om<br>inte annat följer av sjunde stycket, bestämmelserna i 5 kap. 1, 3-7 och<br>11 §§ lagen om allmän försäkring och punkt 3 i övergångsbestäm-<br>melserna till lagen (1992:1277) om ändring i lagen om allmän försäkring,<br>i dessa bestämmelsers lydelse före den 1 januari 2003, tillämpas.</p>
<p>För en avliden för vilken det inte kan tillgodoräknas 40 års försäk-<br>ringstid för garantipension skall, garantipensionens basnivå, 2,15 gånger<br>prisbasbeloppet, minskas med en procent för vaije år som, det antal år för<br>vilka försäkringstid kan tillgodoräknas den avlidne understiger talet 40.<br>Motsvarande avkortning skall göras av beloppen 1,49 respektive 0,66<br>gånger prisbasbeloppet Motsvarande skall gälla även fall då garantipen-<br>sionen beräknas enligt 5 kap. 1 § första stycket a lagen om allmän försäk-<br>ring med den ändringen att minskningen i stället skall göras med 1,8 pro-<br>cent för vaije år som det antal år för vilka pensionspoäng kan tillgodo-<br>räknas den avlidne understiger talet 30.</p>
<p>9 § En efterlevande som vid utgången av år 2002 uppbär eller hade rätt till<br>folkpension eller tilläggspension i form av särskild efterlevandepension<br>enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och som alltjämt uppfyller<br>förutsättningarna i 8 kap. 6-10 §§ och 14 kap. 5 § samma lag i<br>paragrafernas lydelse före den 1 januari 2003 har rätt till särskild efter-<br>levandepension och garantipension till sådan pension enligt bestämmel-<br>serna i denna paragraf.</p>
<p>I fråga om efterlevande som avses i denna paragraf och som i december<br>2002 uppbär partiell särskild efterlevandepension skall pensionen<br>beräknas och utges enligt följande:</p>
<p>med 85 procent av hel särskild efterlevandepension och garantipension<br>till den som haft tre fjärdedelar av hel särskild efterlevandepension,</p>
<p>med 65 procent av hel särskild efterlevandepension och garantipension<br>till den som haft halv särskild efterlevandepension,</p>
<p>med 28 procent av hel särskild efterlevandepension och garantipension<br>till den som haft en fjärdedel av hel särskild efterlevandepension.</p>
<p>Vid beräkningen av särskild efterlevandepension skall gälla vad som<br>föreskrivs i 7 § tredje-femte styckena. Den efterlevande skall vidare ha<br>rätt till garantipension som beräknas enligt bestämmelserna i 8 § tredje-<br>sjunde styckena. Därvid skall vad som där sägs om tilläggspension i form</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>371</p>
<p>av omställningspension avse tilläggspension i form av särskild efter-<br>levandepension.</p>
<p>Bestämmelserna i 8 kap. 12 § lagen om allmän försäkring i deras lydel-<br>se före den 1 januari 2003 skall gälla även efter utgången av år 2002.<br>Därvid skall med särskild efterlevandepension likställas tilläggspension i<br>form av särskild efterlevandepension och garantipension till sådan pen-<br>sion beräknad enligt andra och tredje styckena. Minskning skall göras i<br>första hand på garantipension och därefter på beloppet enligt 7 § tredje<br>stycket 2 före minskning av annan tilläggspension.</p>
<p>Om den efterlevande har ålderspension enligt lagen (1998:674) om in-<br>komstgrundad ålderspension utges inte särskild efterlevandepension.</p>
<p>För efterlevande som avses i denna paragraf skall gälla vad som före-<br>skrivs om särskild efterlevandepension i 16 kap. 1 § tredje och femte<br>styckena samt 2, 3, 7 a, 8 och 9 §§, 18 kap. 17 § och 20 kap. 3 § lagen om<br>allmän försäkring i paragrafernas lydelse före den 1 januari 2003.</p>
<p>10 § En efterlevande som vid utgången av år 2002 har rätt till folkpension<br>eller tilläggspension i form av änkepension enligt övergångsbestäm-<br>melserna till lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring har rätt till änkepension och garantipension till sådan pension<br>enligt bestämmelserna i lagen (2000:000) om efterlevandepension och<br>efterlevandestöd till bam och enligt vad som föreskrivs i 11-19 §§.<br>Detsamma skall gälla om rätten till sådan änkepension uppkommer först<br>efter ikraftträdandet men grundar sig på dödsfall som inträffat<br>dessförinnan.</p>
<p>11 § Har rätt till tilläggspension i form av änkepension uppkommit på<br>grund av ett dödsfall som inträffat före år 1990 skall, oavsett när änkan är<br>född, änkepensionen för tid efter år 2002, om annat inte sägs i andra<br>stycket, utges med tillämpning av bestämmelserna i 6 kap. 3 och 4 §§<br>lagen (2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam<br>samt beräknas enligt 6 kap. 5 § första stycket samt 7 § nämnda lag. Det-<br>samma skall gälla för änkor som är födda år 1929 eller tidigare och vars<br>rätt till tilläggspension i form av änkepension uppkommit på gmnd av<br>dödsfall som inträffat under något av åren 1990-2002.</p>
<p>För en änka som avses i första stycket och som har fyllt 65 år beräknas<br>tilläggspension i form av änkepension med tillämpning av endast 6 kap.<br>5 § första stycket 1 lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till<br>bam.</p>
<p>12 § Har rätt till tilläggspension i form av änkepension uppkommit för en<br>änka som är född under något av åren 1930-1944 på gmnd av ett dödsfall<br>som inträffat under något av åren 1990-2002 skall änkepensionen för tid<br>efter år 2002 utges med tillämpning av bestämmelserna i 6 kap. 3 och<br>4 §§ lagen (2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till<br>bam samt beräknas enligt 6 kap. 5 § första stycket samt 7 och 9-12 §§<br>nämnda lag.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>372</p>
<p>13 § Har rätt till tilläggspension i form av änkepension uppkommit för en<br>änka som är född år 1945 eller senare på grund av ett dödsfall som in-<br>träffat under något av åren 1990-2002 skall änkepensionen för tid efter år<br>2002 utges med tillämpning av bestämmelserna i 1 kap. 6 § tredje stycket<br>och 6 kap. 3 och 4 §§ lagen (2000:000) om efterlevandepension och<br>efterlevandestöd till bam samt beräknas enligt 6 kap. 6-13 §§ nämnda<br>lag.</p>
<p>14 § För änkor som avses i 11 och 12 §§ skall tilläggspension i form av<br>änkepension enligt 6 kap. 5 § första stycket 1 lagen (2000:000) om efter-<br>levandepension och efterlevandestöd till bam beräknas med tillämpning<br>även av 13 kap. 2 § första stycket tredje meningen lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring.</p>
<p>15 § I fall som avses i 11-13 §§ skall beräkningen ske på gmndval av<br>prisbasbeloppet för år 2003 i stället för prisbasbeloppet för dödsfallsåret.</p>
<p>16 § Har rätt till folkpension i form av änkepension uppkommit på gmnd<br>av ett dödsfall som inträffat före år 1990 eller, såvitt gäller en änka som är<br>född år 1944 eller tidigare, på gmnd av ett dödsfall som inträffat under<br>något av åren 1990-2002, skall änkan för tid efter år 2002 ha rätt till<br>garantipension till änkepension under de förutsättningar och i den ut-<br>sträckning som följer av bestämmelserna i 6 kap. 14—17 och 22 §§ lagen<br>(2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam samt<br>8 § fjärde och femte styckena denna lag.</p>
<p>17 § Har rätt till folkpension i form av änkepension uppkommit för en<br>änka som är född år 1945 eller senare på grund av ett dödsfall som in-<br>träffat under något av åren 1990-2002, skall änkan för tid efter år 2002 ha<br>rätt till garantipension till änkepension under de förutsättningar och i den<br>utsträckning som följer av bestämmelserna i 1 kap. 6 § tredje stycket, 6<br>kap. 14—17 och 22 §§ lagen (2000:000) om efterlevandepension och<br>efterlevandestöd till bam samt 8 § fjärde och femte styckena denna lag.<br>För en änka som avses i denna paragraf utges garantipensionen i för-<br>hållande till det antal år för vilka den avlidne maken vid utgången av år<br>1989 tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggspension. För en avliden<br>som inte kan tillgodoräknas 30 år med intjänade pensionspoäng, skall<br>garantipensionens basnivå, 2,15 gånger prisbasbeloppet, minskas med 1,8<br>procent för varje år som, det antal år för vilka pensionspoäng kan tillgo-<br>doräknas den avlidne understiger talet 30. Motsvarande avkortning skall<br>göras av beloppen 1,49 respektive 0,66 gånger prisbasbeloppet. Avkort-<br>ning enligt denna punkt skall ske efter sådan minskning som avses i<br>6 kap. 22 § lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam.</p>
<p>18 § Vid beräkning av tilläggspension i form av änkepension enligt 6 kap.<br>5 § första stycket 2 lagen (2000:000) om efterlevandepension och<br>efterlevandestöd till bam samt av garantipension enligt 8 § denna lag till<br>en änka som avses i någon av paragraferna 11, 12 och 16 skall, om inte<br>annat följer av andra stycket, bestämmelserna i 5 kap. 1, 3-7 och 11 §§<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>373</p>
<p>lagen (1962:381) om allmän försäkring samt punkterna 3 och 5 i över-<br>gångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om ändring i lagen om all-<br>män försäkring, i dessa bestämmelsers lydelse före den 1 januari 2003,<br>tillämpas.</p>
<p>För en avliden för vilken det inte kan tillgodoräknas 40 års försäk-<br>ringstid för garantipension skall garantipensionens basnivå, 2,15 gånger<br>prisbasbeloppet minskas med en procent för vaije år som, det antal år för<br>vilka försäkringstid kan tillgodoräknas den avlidne understiger talet 40.<br>Motsvarande avkortning skall göras av beloppen 1,49 respektive 0,66<br>gånger prisbasbeloppet. Motsvarande skall gälla även fall då garantipen-<br>sionen beräknas enligt 5 kap. 1 § första stycket a lagen om allmän försäk-<br>ring, i detta lagrums lydelse före den 1 januari 2003, med den ändringen<br>att minskningen i stället skall göras med 1,8 procent för vaije år som det<br>antal år för vilka pensionspoäng kan tillgodoräknas för den avlidne<br>understiger talet 30.</p>
<p>Avkortning enligt denna paragraf skall ske efter sådan minskning som<br>avses i 6 kap. 7 och 22 §§ lagen om efterlevandepension och efterlevan-<br>destöd till bam.</p>
<p>19 § Om en änka som avses i 11 § har beviljats tilläggspension i form av<br>änkepension före den 1 januari 1990 och denna dragits in före denna tid-<br>punkt till följd av att hon ingått äktenskap, skall vid tillämpningen av<br>6 kap. 4 § lagen (2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd<br>till bam gälla att änkepensionen skall börja betalas ut på nytt även i fall då<br>det nya äktenskapet upplöses efter att ha bestått i fem år eller mer, dock<br>under förutsättning att detta äktenskap ingåtts efter den dag då mannen<br>fyllde 60 år.</p>
<p>20 § Vid tillämpning av 7 kap. 11 eller 12 § lagen (2000:000) om efter-<br>levandepension och efterlevandestöd till bam skall den begränsning för<br>när avdrag får ske, i fall som avses i 5, 7 och 9 §§ denna lag, endast gälla<br>pension beräknad enligt 5 § andra stycket 1 och 7 § tredje stycket 1. För<br>efterlevandepension och efterlevandestöd till bam som beviljats på grand<br>av dödsfall som inträffat före ikraftträdandet skall minskning enligt 7 kap.<br>11-13 §§ lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam, i<br>stället för med som där sägs, göras med 45 procent av varje livränta som<br>överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet. Minskningen skall göras på det<br>belopp som anges i 5 § andra stycket 2 respektive 7 § tredje stycket 2 före<br>minskning av annan tilläggspension.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>374</p>
<h3>2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring</h3>
<p>Härigenom föreskrivs fråga om lagen (1962:381) om allmän försäk-<br>ring'</p>
<p>dels att 5 kap. 11 §, 8 kap., 10 kap. 4 §, 14 kap., 16 kap. 3, 7 a, 10 och<br>11 §§, punkterna 2-10, 13-14 och 18-20 i övergångsbestämmelserna till<br>lagen (1988:881) om ändring i nämnda lag samt punkten 5 i övergångs-<br>bestämmelserna till lagen (1992:1277) om ändring i nämnda lag skall<br>upphöra att gälla,</p>
<p>dels att 3 kap. 3, 5 och 7 §§, 5 kap. 1, 3-5 och 7 §§, 10 kap. 2 §,<br>16 kap. 1, 2, 4, 5, 8 och 9 §§, 17 kap. 2 §, 18 kap. 17 §, 19 kap. 1 § och<br>20 kap. 2 och 3 §§ skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att punkt 1 i övergångsbestämmelserna till lagen (1979:127) om<br>ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om<br>ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<h4>3 kap.</h4>
<p>En försäkrad, som uppbär hel<br>förtidspension eller hel särskild<br>efterlevandepension enligt denna<br>lag eller uppburit sådan pension<br>under månaden närmast före den<br>då han börjat uppbära hel ålders-<br>pension, har inte rätt till sjukpen-<br>ning. För tid efter ingången av den<br>månad då den försäkrade fyllt 70 år<br>eller dessförinnan börjat uppbära</p>
<h4>3§</h4>
<p>En försäkrad, som uppbär hel<br>förtidspension enligt denna lag<br>eller har uppburit sådan pension<br>under månaden närmast före den<br>då han eller hon har börjat uppbära<br>hel ålderspension, har inte rätt till<br>sjukpenning. För tid efter ingången<br>av den månad då den försäkrade<br>fyllt 70 år eller dessförinnan har<br>böijat uppbära hel ålderspension</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1982:120.<br>Senaste lydelse av</p>
<p>5 kap. 11 § 1992:1277</p>
<p>8 kap. 1 § 1988:881</p>
<p>8 kap. 2 § 1999:1397</p>
<p>8 kap. 3 § 1988:881</p>
<p>8 kap. 4 § 1996:1587</p>
<p>8 kap. 5 § 1988:881</p>
<p>8 kap. 6 § 1992:1702</p>
<p>8 kap. 7 § 1992:1702</p>
<p>8 kap. 8 § 1988:881</p>
<p>8 kap. 9 § 1992:1277</p>
<p>8 kap. 10 § 1988:881</p>
<p>8 kap. 11 § 1996:1587</p>
<p>8 kap. 12 § 1999:1397</p>
<p>10 kap. 4 § 1988:881</p>
<p>14 kap. 1 § 1988:881</p>
<p>14 kap. 2 § 1988:881</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1988:881.</p>
<p>14 kap. 3 § 1997:1040</p>
<p>14 kap. 4 § 1988:881</p>
<p>14 kap. 5 § 1988:881<br>14 kap. 6 § 1988:881<br>14 kap. 7 § 1992:1277<br>14 kap. 8 § 1988:881<br>16 kap. 3 § 1988:881<br>16kap. 7a§ 1988:881<br>16 kap. 10 § 1988:1327<br>16 kap. 11 § 1988:881<br>punkt 2 1996:1587<br>punkt 5 1996:1587<br>punkt 6 1996:1587<br>punkt 8 1998:677<br>punkt 18 1997:1312<br>punkt 19 1996:1587<br>punkt 20 1996:1587.</p>
<p>375</p>
<p>hel ålderspension enligt denna lag enligt denna lag får sjukpenning Prop. 1999/2000:91</p>
<p>får sjukpenning utgå för högst 180 utges för högst 180 dagar. Bilaga 2</p>
<p>dagar.</p>
<h4>5§<sup>3</sup></h4>
<p>Den allmänna försäkringskassan skall besluta om en försäkrads till-<br>hörighet till sjukpenningförsäkringen och fastställa sjukpenninggrundande<br>inkomst. För en försäkrad som inte är bosatt i Sverige gäller detta så snart<br>anmälan om hans inkomstförhållanden gjorts hos kassan. Av beslutet<br>skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att<br>hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete. Sjukpenningförsäk-<br>ringen skall omprövas</p>
<p>a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållan-<br>den eller andra omständigheter har undergått ändring av betydelse för<br>rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,</p>
<p>b) när förtidspension eller sär-<br>skild efterlevandepension enligt<br>denna lag beviljas den försäkrade<br>eller redan utgående sådan pension<br>ändras med hänsyn till ändring i<br>den försäkrades arbetsförmåga<br>eller, vid särskild efterlevandepen-<br>sion, förmåga eller möjlighet att<br>bereda sig inkomst genom arbete,</p>
<p>b) när förtidspension enligt<br>denna lag beviljas den försäkrade<br>eller redan utgående sådan pension<br>ändras med hänsyn till ändring i<br>den försäkrades arbetsförmåga.</p>
<p>c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan<br>utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades<br>arbets- eller inkomstförhållanden,</p>
<p>d) när tjänstepension beviljas den försäkrade, samt</p>
<p>e) när ett beslut om vilandeförklaring av förtidspension enligt 16 kap.<br>16 eller 17 § upphör.</p>
<p>Ändring som avses i första stycket skall gälla från och med den dag då<br>anledningen till ändringen uppkommit. Den sjukpenninggrundande in-<br>komst som ändrats enligt första stycket a får dock läggas till grund för<br>ersättning tidigast från och med första dagen i den ersättningsperiod som<br>inträffar i anslutning till att försäkringskassan fått kännedom om in-<br>komständringen.</p>
<p>Under tid som anges under 1-6 får, om inte första stycket b, c eller d är<br>tillämpligt, den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten sänkas lägst<br>till vad den skulle ha varit närmast dessförinnan om försäkringskassan då<br>känt till samtliga förhållanden. Detta gäller tid då den försäkrade</p>
<p>1. bedriver studier, för vilka hon eller han uppbär studiestöd enligt<br>studiestödslagen (1999:1395), bidrag enligt förordningen (1995:938) om<br>utbildningsbidrag för doktorander eller särskilt utbildningsbidrag,</p>
<p>3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller genomgår arbetmark-<br>nadsutbildning som beslutats av en arbetsmarknadsmyndighet,</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1999:1397.</p>
<p>376</p>
<p>4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex<br>månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,</p>
<p>5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av bam, om den<br>försäkrade är förälder till bamet eller likställs med förälder enligt 1 §<br>föräldraledighetslagen (1995:584) och bamet inte har fyllt ett år. Mot-<br>svarande gäller vid adoption av bam som ej fyllt tio år eller vid mot-<br>tagande av sådant bam i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har<br>förflutit sedan den försäkrade fick bamet i sin vård,</p>
<p>6. fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.</p>
<p>För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 eller 3 skall försäkrings-<br>kassan, vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på en<br>sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på gmndval av enbart<br>den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna<br>tid. Om därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är<br>att hänföra till anställning, skall årsarbetstiden beräknas på gmndval av<br>enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i ifråga-<br>varande förvärvsarbete under utbildningstiden.</p>
<p>För en försäkrad som får sådan behandling eller rehabilitering som av-<br>ses i 7 b § eller 22 kap. 7 § och som under denna tid får livränta enligt<br>lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning<br>enligt en annan författning skall försäkringskassan, vid sjukdom under<br>den tid då livränta betalas ut, beräkna sjukpenningen på en sjukpenning-<br>grundande inkomst som har fastställts på gmndval av enbart den inkomst<br>av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid.</p>
<p>För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket 1 eller 2 skall dock<br>under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte<br>uppbär studiesocial förmån som anges i tredje stycket 1, sjukpenningen<br>beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första-<br>tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad på<br>den sjukpenninggmndande inkomsten enligt fjärde stycket.</p>
<p>Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som avses i tredje stycket 6<br>när den försäkrade genomgår gmndutbildning som är längre än 60 dagar.</p>
<p>Omprövning av sjukpenningförsäkringen enligt första stycket a skall ej<br>omfatta ändring av den försäkrades inkomstförhållanden på gmnd av så-<br>dant förvärvsarbete som avses i 16 kap. 15 §.</p>
<h4>7§<sup>4</sup></h4>
<p>Sjukpenning utges vid sjukdom som sätter ned den försäkrades ar-<br>betsförmåga med minst en fjärdedel. Vid bedömningen av om sjukdom<br>föreligger skall bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala<br>och liknande förhållanden. Med sjukdom jämställs ett tillstånd av nedsatt<br>arbetsförmåga, som orsakats av sjukdom för vilken sjukpenning utgetts<br>och som fortfarande kvarstår efter det att sjukdomen upphört.</p>
<p>Saknar den försäkrade arbetsförmåga utges hel sjukpenning. Om ar-<br>betsförmågan inte saknas helt men är nedsatt med minst tre fjärdedelar<br>utges tre fjärdedels sjukpenning. Är arbetsförmågan nedsatt i mindre grad</p>
<p>Senaste lydelse 1996:1542.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>377</p>
<p>men med minst hälften utges halv sjukpenning. I annat fall utges en fjär-<br>dedels sjukpenning.</p>
<p>Vid bedömningen av om arbetsförmågan är fullständigt nedsatt skall,<br>om den försäkrade kan antas kunna återgå till sitt vanliga arbete, särskilt<br>beaktas om den försäkrade på grund av sjukdomen är ur stånd att utföra<br>sitt vanliga eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt er-<br>bjuder den anställde. Om den försäkrade på grund av sjukdomen behöver<br>avstå från förvärvsarbete under minst en fjärdedel av sin normala arbetstid<br>en viss dag, skall hans arbetsförmåga anses nedsatt i minst motsvarande<br>mån den dagen.</p>
<p>Om den försäkrade inte kan antas kunna återgå till sitt vanliga arbete<br>eller till annat arbete hos arbetsgivaren, skall vid bedömningen av ar-<br>betsförmågans nedsättning särskilt beaktas om den försäkrade kan för-<br>sörja sig genom sådant arbete efter åtgärd som avses i 7 b § eller 22 kap.</p>
<p>Om det efter prövning enligt fjärde stycket bedöms att den försäkrade<br>inte kan återgå till arbete hos arbetsgivaren eller försörja sig själv genom<br>annat förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden,<br>skall vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning särskilt beaktas<br>om den försäkrade efter åtgärd som avses i 7 b § eller 22 kap. kan försörja<br>sig själv genom sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på<br>arbetsmarknaden, eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för<br>den försäkrade.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl för det får vid bedömningen av arbetsför-<br>mågans nedsättning beaktas den försäkrades ålder samt den försäkrades<br>bosättningsförhållanden, utbildning, tidigare verksamhet och andra lik-<br>nande omständigheter. Bedömningen av arbetsförmågans nedsättning<br>enligt fjärde och femte styckena skall göras i förhållande till högst ett<br>heltidsarbete.</p>
<p>Vid prövning av den försäkrades rätt till sjukpenning för tid under<br>vilken han annars skulle ha uppburit föräldrapenning, skall arbetsför-<br>mågan anses nedsatt endast i den utsträckning som den försäkrades för-<br>måga att vårda bamet är nedsatt på grund av sjukdomen.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Om den försäkrade uppbär för-<br>tidspension eller särskild efter-<br>levandepension enligt denna lag,<br>skall vid prövning av den försäk-<br>rades rätt till sjukpenning bedöm-<br>ningen av hans arbetsförmåga ske<br>med bortseende från den nedsätt-<br>ning av förmågan eller möjligheten<br>att bereda sig inkomst genom<br>arbete som ligger till grund för<br>utgående pension.</p>
<p>Om den försäkrade uppbär för-<br>tidspension enligt denna lag, skall<br>vid prövning av den försäkrades<br>rätt till sjukpenning bedömningen<br>av hans arbetsförmåga ske med<br>bortseende från den nedsättning av<br>arbetsförmågan som ligger till<br>grund för utgående pension.</p>
<p>5 kap.</p>
<h4>1§<sup>5</sup></h4>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1999:800.</p>
<p>378</p>
<p>En försäkrad har rätt till folk-<br>pension i form av förtidspension,<br>efterlevandepension och handi-<br>kappersättning som utgör tillägg<br>till pension</p>
<p>En försäkrad har rätt till folk-<br>pension i form av förtidspension<br>och handikappersättning som utgör<br>tillägg till pension</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>a) enligt 3 och 4 §§ i förhållande till det antal år för vilka tillgodoräk-<br>nats pensionspoäng för tilläggspension, eller</p>
<p>b) enligt 5-7 och 9—77 §§ i för-<br>hållande till det antal år som till-<br>godoräknats som bosättningstid i<br>Sverige.</p>
<p>b) enligt 5-7 och 9-10 §§ i för-<br>hållande till det antal år som till-<br>godoräknats som bosättningstid i<br>Sverige.</p>
<p>En försäkrad har rätt till folkpension i form av ålderspension enligt 3 § i<br>förhållande till det antal år för vilka tillgodoräknats pensionspoäng för<br>tilläggspension.</p>
<p>Folkpension enligt 1 § första<br>stycket a eller andra stycket beräk-<br>nas i förhållande till det antal år för<br>vilka den pensionsberättigade eller,<br>när fråga är om efterlevande-<br>pension, den avlidne vid tilläggs-<br>pensionens beräkning tillgodoräk-<br>nats pensionspoäng.</p>
<p>§<sup>6</sup></p>
<p>Folkpension enligt 1 § första<br>stycket a eller andra stycket beräk-<br>nas i förhållande till det antal år för<br>vilka den pensionsberättigade vid<br>tilläggspensionens beräkning till-<br>godoräknats pensionspoäng.</p>
<p>Har pensionspoäng tillgodoräknats för minst 30 år, utges folkpension<br>med oavkortat belopp. I annat fall utges folkpension med så stor andel<br>därav som svarar mot förhållandet mellan det antal år för vilka pensions-<br>poäng tillgodoräknats och talet 30.</p>
<p>Om rätt till tilläggspension inte föreligger krävs att antalet år för vilka<br>pensionspoäng tillgodoräknats uppgår till minst tre.</p>
<p>Med år för vilket har tillgodo-<br>räknats pensionspoäng likställs vid<br>beräkning av förtidspension och<br>efterlevandepension</p>
<h4>4§<sup>7</sup></h4>
<p>Med år för vilket har tillgodo-<br>räknats pensionspoäng likställs vid<br>beräkning av förtidspension</p>
<p>1. år, för vilket pensionspoäng inte har tillgodoräknats till följd av be-<br>stämmelserna i 11 kap. 6 § första stycket, i detta lagrums lydelse före den<br>1 januari 1999, eller 4 kap. 8 § andra stycket lagen (1998:674) om in-<br>komstgrundad ålderspension om tillgodoräknande av pensionspoäng vid</p>
<p><sup>6</sup> Senaste lydelse 1998:704.</p>
<p><sup>7</sup> Senaste lydelse 1998:704.</p>
<p>379</p>
<p>bristande eller underlåten avgiftsbetalning eller bestämmelserna i 11 kap.<br>7 § denna lag, i detta lagrums lydelse före den 1 januari 1982,</p>
<p>2. år före år 1960, för vilket beräknats till statlig inkomstskatt taxerad<br>inkomst,</p>
<p>3. såvitt gäller svensk medborgare, år före år 1960 eller, såvitt gäller<br>utländsk medborgare, år före år 1974, för vilket erlagts sjömansskatt, samt</p>
<p>4. såvitt gäller person som uppburit ersättning som avses i 2 kap. 12 §<br>lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, år före år 1963, för<br>vilket skulle ha beräknats till statlig inkomstskatt taxerad inkomst om<br>skattskyldighet hade förelegat för ersättningen.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Folkpension enligt 1 § första<br>stycket b beräknas på grundval av<br>den sammanlagda tid varunder den<br>pensionsberättigade eller, såvitt<br>gäller efterlevandepension, den<br>avlidne kan tillgodoräknas bosätt-<br>ningstid i Sverige.</p>
<h4>5§</h4>
<p>Folkpension enligt 1 § första<br>stycket b beräknas på grundval av<br>den sammanlagda tid varunder den<br>pensionsberättigade kan tillgodo-<br>räknas bosättningstid i Sverige.</p>
<p>För rätt till folkpension krävs att bosättningstid i Sverige kan tillgodo-<br>räknas för minst tre år.</p>
<p>Vid beräkning av bosättningstid<br>bortses från tid före det år då den<br>pensionsberättigade eller, såvitt<br>gäller efterlevandepension, den<br>avlidne uppnått 16 års ålder och tid<br>efter det år då han fyllt eller skulle<br>ha fyllt 64 år.</p>
<p>Vid beräkning av bosättningstid<br>bortses från tid före det år då den<br>pensionsberättigade uppnått 16 års<br>ålder och tid efter det år då han<br>eller hon fyllt eller skulle fylla 64<br>år.</p>
<p>Om bosättningstid kan tillgodoräknas för minst 40 ar, utges folkpension<br>med oavkortat belopp. I annat fall utges folkpension med så stor andel<br>därav som svarar mot förhållandet mellan det antal år för vilka bo-<br>sättningstid kan tillgodoräknas och talet 40.</p>
<p>Bosättningstiden sätts ned till närmaste hela antal år.</p>
<h4>7 §’</h4>
<p>Om den försäkrade har beviljats<br>uppehållstillstånd i Sverige med<br>stöd av 3 kap. 2 eller 3 § utlän-<br>ningslagen (1989:529) skall som<br>bosättningstid även tillgodoräknas<br>tid då han eller hon har varit bosatt<br>i sitt tidigare hemland från och<br>med det år då den försäkrade fyllde</p>
<p>Om den försäkrade har beviljats<br>uppehållstillstånd i Sverige med<br>stöd av 3 kap. 2 eller 3 § utlän-<br>ningslagen (1989:529) skall som<br>bosättningstid även tillgodoräknas<br>tid då han eller hon har varit bosatt<br>i sitt tidigare hemland från och<br>med det år då den försäkrade fyllde</p>
<p><sup>8</sup> Senaste lydelse 1992:1277.</p>
<p><sup>9</sup> Senaste lydelse 1998:704.</p>
<p>380</p>
<p>16 år till tidpunkten då han eller<br>hon först ankom till Sverige.<br>Därvid skall en så stor andel av<br>tiden i hemlandet tillgodoräknas<br>som svarar mot förhållandet mellan<br>den tid under vilken den försäkrade<br>har varit bosatt i Sverige från den<br>första ankomsten till landet till och<br>med det år då han eller hon fyllde<br>64 år och hela tidsrymden från det<br>att den försäkrade första gången<br>kom till landet till och med det år<br>då han eller hon fyllde 64 år. I<br>fråga om förtidspension eller<br>efterlevandepension skall i stället<br>för året då den försäkrade skulle<br>fylla 64 år som utgångspunkt tas<br>året före pensionsfallet. Vid<br>beräkningen enligt detta stycke<br>bortses från tid för vilken den<br>försäkrade, vid bosättning i<br>Sverige, har rätt till pension från<br>hemlandet.</p>
<p>16 år till tidpunkten då han eller Prop. 1999/2000:91<br>hon först ankom till Sverige. Bilaga 2<br>Därvid skall en så stor andel av<br>tiden i hemlandet tillgodoräknas<br>som svarar mot förhållandet mellan<br>den tid under vilken den försäkrade<br>har varit bosatt i Sverige från den<br>första ankomsten till landet till och<br>med det år då han eller hon fyllde<br>64 år och hela tidsrymden från det<br>att den försäkrade första gången<br>kom till landet till och med det år<br>då han eller hon fyllde 64 år. I<br>fråga om förtidspension skall i<br>stället för året då den försäkrade<br>skulle fylla 64 år som<br>utgångspunkt tas året före pen-<br>sionsfallet. Vid beräkningen enligt<br>detta stycke bortses från tid för<br>vilken den försäkrade, vid bosätt-<br>ning i Sverige, har rätt till pension<br>från hemlandet.</p>
<p>Med tid för bosättning i hemlandet likställs tid då den försäkrade före<br>den första ankomsten till Sverige befunnit sig i annat land där han eller<br>hon beretts en tillfällig fristad.</p>
<p>Vad som i första stycket sägs om den som beviljats uppehållstillstånd<br>med stöd av 3 kap. 2 eller 3 § utlänningslagen (1989:529) skall gälla även<br>en försäkrad som</p>
<p>a) annars beviljats uppehållstillstånd på grund av att han eller hon an-<br>setts som flykting enligt konventionen d. 28 juli 1951 angående flyk-<br>tingars rättsliga ställning, eller</p>
<p>b) beviljats uppehållstillstånd med stöd av 3 kap. 1 § 2 eller 3 utlän-<br>ningslagen i paragrafens lydelse före den 1 januari 1997 eller enligt mot-<br>svarande äldre bestämmelser.</p>
<p>10 kap.</p>
<h4>2 §‘°</h4>
<p>Därest pensionsberättigad under hel månad är intagen i kriminalvårds-<br>anstalt eller är häktad eller eljest är på statens bekostnad intagen i anstalt<br>eller ock tillfälligt vistas utom anstalten, må av hans å månaden belöpande<br>folkpension ej utgå högre belopp än regeringen bestämmer.</p>
<p>Allmän försäkringskassa må medgiva nära anhörig, vilken för sitt<br>uppehälle är beroende av den pensionsberättigade, rätt att helt eller delvis<br>uppbära sådan del av folkpension, som enligt vad i första stycket sägs icke<br>skall utgivas.</p>
<p><sup>10</sup> Senaste lydelse 1988:881. Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket upphävs.</p>
<p>381</p>
<p>Om ett bam under en hel månad<br>på statens bekostnad erhåller vård<br>på anstalt eller annars kost och<br>bostad, får barnpension inte utges<br>för den månaden. Sådan förmån<br>får dock utges för tid då bamet är<br>inackorderat vid sameskola.</p>
<p>I fråga om elev i specialskola må<br>pensionsförmån utgå utan hinder<br>av bestämmelserna i första och<br>tredje styckena för tid då eleven<br>vistas utom skolan. För sådan tid<br>äga bestämmelserna om<br>vårdbidrag i 9 kap. 5 § tredje<br>stycket motsvarande tillämpning</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>I fråga om elev i specialskola får<br>pensionsförmån utges utan hinder<br>av bestämmelserna i första stycket<br>för tid då eleven vistas utom<br>skolan. För sådan tid har bestäm-<br>melserna om vårdbidrag i 16 §<br>andra stycket lagen (1998:703) om<br>handikappersättning och vård-<br>bidrag motsvarande tillämpning.</p>
<p>16 kap.</p>
<h4>1 §“</h4>
<p>Den som önskar pension skall göra ansökan hos allmän försäkrings-<br>kassa i enlighet med vad regeringen förordnar. I fall som närmare anges<br>av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksförsäkrings-<br>verket, skall försäkringskassan dock utan ansökan besluta om hel ålders-<br>pension till en pensionsberättigad från och med den månad han fyller 65<br>år, om han inte skriftligen begärt annat.</p>
<p>Uppbär en försäkrad sjukpenning eller ersättning för sjukhusvård eller<br>rehabiliteringspenning enligt denna lag, får försäkringskassan tillerkänna<br>honom förtidspension utan hinder av att han inte gjort ansökan därom.<br>Detsamma skall gälla då en försäkrad uppbär sjukpenning, ersättning för<br>sjukhusvård eller livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäk-<br>ring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller<br>på grund av regeringens förordnande.</p>
<p>Uppbär en försäkrad sjukbidrag<br>eller har handikappersättning eller<br>vårdbidrag tillerkänts honom för<br>begränsad tid, får den tid för vilken<br>förmånen skall utgå förlängas utan<br>att ansökan har gjorts.<br>Motsvarande gäller i fråga om<br>särskild efterlevandepension som<br>tillerkänts en efterlevande för be-<br>gränsad tid.</p>
<p>Uppbär en försäkrad sjukbidrag<br>eller har handikappersättning eller<br>vårdbidrag tillerkänts honom för<br>begränsad tid, får den tid för vilken<br>förmånen skall utges förlängas<br>utan att ansökan har gjorts.</p>
<p><sup>11</sup> Senaste lydelse 1999:800.</p>
<p>382</p>
<p>I den mån regeringen så förordnar må allmän försäkringskassa tiller- Prop. 1999/2000:91<br>känna den pensionsberättigade pension enligt denna lag utan hinder av att Bilaga 2<br>han icke gjort ansökan därom.</p>
<p>För kostnader för läkarunder-<br>sökning och läkarutlåtande vid an-<br>sökan om förtidspension, handi-<br>kappersättning, vårdbidrag eller<br>särskild efterlevandepension skall<br>ersättning lämnas i enlighet med<br>vad regeringen eller, efter rege-<br>ringens bemyndigande, Riksför-<br>säkringsverket föreskriver.</p>
<p>För kostnader för läkarunder-<br>sökning och läkarutlåtande vid an-<br>sökan om förtidspension, handi-<br>kappersättning eller vårdbidrag<br>skall ersättning lämnas i enlighet<br>med vad regeringen eller, efter<br>regeringens bemyndigande. Riks-<br>försäkringsverket föreskriver.</p>
<p>Som villkor för rätt till förtids-<br>pension eller handikappersättning<br>får föreskrivas att den försäkrade<br>skall under högst 30 dagar vara<br>intagen på visst sjukhus, vistas på<br>vårdinrättning för försäkrings-<br>medicinsk utredning eller under-<br>kasta sig undersökning av viss<br>läkare. Motsvarande gäller i fråga<br>om rätt till vårdbidrag och, såvitt<br>gäller efterlevande, särskild efter-<br>levandepension. För kostnader som<br>uppstår med anledning av en sådan<br>föreskrift skall ersättning lämnas i<br>enlighet med vad regeringen<br>förordnar.</p>
<h4>2§<sup>u</sup></h4>
<p>Som villkor för rätt till förtids-<br>pension eller handikappersättning<br>får föreskrivas att den försäkrade<br>skall under högst 30 dagar vara<br>intagen på visst sjukhus, vistas på<br>vårdinrättning för försäkrings-<br>medicinsk utredning eller under-<br>kasta sig undersökning av viss<br>läkare. Motsvarande gäller i fråga<br>om rätt till vårdbidrag. För kostna-<br>der som uppstår med anledning av<br>en sådan föreskrift skall ersättning<br>lämnas i enlighet med vad rege-<br>ringen förordnar.</p>
<p>I fråga om rätt till förtidspension gäller även vissa bestämmelser om ut-<br>redning i 7 kap. 3 b §.</p>
<h4>4§<sup>13</sup></h4>
<p>Pension skall betalas ut månadsvis. Om årspensionen uppgår till högst<br>2 400 kronor skall dock, om det inte finns särskilda skäl, utbetalning ske i<br>efterskott en eller två gånger per år. Efter överenskommelse med den<br>pensionsberättigade får utbetalning även i annat fall ske en eller två<br>gånger per år.</p>
<p>Vid beräkning av pensionsbe-<br>lopp för månad skall den årspen-<br>sion, från vilken beräkningen ut-<br>går, avrundas till närmaste hela</p>
<p>Vid beräkning av pensionsbe-<br>lopp för månad skall den årspen-<br>sion, från vilken beräkningen ut-<br>går, avrundas till närmaste hela</p>
<p><sup>12</sup> Senaste lydelse 1999:377.</p>
<p><sup>13</sup> Senaste lydelse 1997:1312.</p>
<p>383</p>
<p>krontal, som är jämnt delbart med<br>tolv. Är årspensionsbeloppet lägre<br>än tolv kronor, bortfaller pensionen<br>för den månad som beräkningen<br>avser. Vid tillämpning av vad nu<br>sagts skola samtliga den pensions-<br>berättigade tillkommande pen-<br>sionsförmåner anses som en pen-<br>sion. Avrundning skall i första<br>hand göras å folkpension enligt 6,<br>7 eller 8 kap.</p>
<p>krontal, som är jämnt delbart med Prop. 1999/2000:91<br>tolv. Är årspensionsbeloppet lägre Bilaga 2<br>än tolv kronor, bortfaller pensionen<br>för den månad som beräkningen<br>avser. Vid tillämpning av vad nu<br>sagts skall samtliga den pensions-<br>berättigade tillkommande pen-<br>sionsförmåner enligt denna lag<br>anses som en pension. Avrundning<br>skall i första hand göras på folk-<br>pension enligt 6 eller 7 kap.</p>
<h4>5§'<sup>4</sup></h4>
<p>Ålderspension utges från och med den månad varunder den försäkrade<br>fyller 65 år eller, om han eller hon önskar att pensionen skall börja utges<br>tidigare eller senare, från och med den månad som anges i pensionsan-<br>sökningen.</p>
<p>Förtidspension, handikappersättning och vårdbidrag utgår från och med<br>den månad då rätt till förmånen inträtt. I fall som avses i 1 § andra stycket<br>utgår dock förtidspension från och med månaden näst efter den då<br>beslutet om pension meddelats.</p>
<p>Efterlevandepension utges från<br>och med den månad då den försäk-<br>rade avlidit eller, om han eller hon<br>vid sin död uppbar ålderspension<br>eller förtidspension, från och med<br>månaden näst efter den då döds-<br>fallet inträffat.</p>
<p>Inträder rätt till ålderspension<br>eller efterlevandepension vid<br>annan tidpunkt än som åsyftas i<br>första och tredje styckena, skall<br>pensionen betalas ut för tid från<br>och med den månad då rätten in-<br>trätt.</p>
<p>Annan pension än ålderspension<br>får inte betalas ut för längre tid<br>tillbaka än tre månader eller, i<br>fråga om barnpension eller handi-<br>kappersättning, två år före ansök-<br>ningsmånaden. Ålderspension får<br>betalas ut tidigast för månaden<br>närmast efter ansökningsmånaden.<br>Har den försäkrade uppburit<br>förtidspension eller särskild efter-</p>
<p>Inträder rätt till ålderspension<br>vid annan tidpunkt än som åsyftas i<br>första stycket, skall pensionen<br>betalas ut för tid från och med den<br>månad då rätten inträtt.</p>
<p>Annan pension än ålderspension<br>får inte betalas ut för längre tid<br>tillbaka än tre månader eller, i<br>fråga om handikappersättning två<br>år före ansökningsmånaden.<br>Ålderspension får betalas ut<br>tidigast för månaden närmast efter<br>ansökningsmånaden. Har den för-<br>säkrade uppburit förtidspension<br>enligt denna lag omedelbart före</p>
<p><sup>14</sup> Senaste lydelse 1998:677. Ändringen innebär bl.a. att tredje och sjätte styckena<br>upphävs.</p>
<p>384</p>
<p>levandepension omedelbart före 65<br>års ålder får dock ålderspension<br>betalas ut för högst tre månader<br>före ansökningsmånaden.</p>
<p>Det belopp som först förfaller till<br>betalning efter beslut om barn-<br>pension enligt 14 kap. 2 skall<br>minskas med vad som utbetalats i<br>omställningspension enligt 14 kap.<br>4 § eller särskild efterlevandepen-<br>sion enligt 14 kap. 5 § för den tid<br>som bampensionsbeloppet avser<br>utöver vad som skulle ha utgetts<br>om beslutet om barnpension före-<br>legat vid utbetalningen av omställ-<br>ningspensionen eller den särskilda<br>efterlevandepensionen.</p>
<p>65 års ålder får dock ålderspension Prop. 1999/2000:91<br>betalas ut för högst tre månader Bilaga 2<br>före ansökningsmånaden.</p>
<p>Den som uppbär förtidspension<br>enligt 7 kap. 1 § eller 13 kap. 1 §<br>är skyldig att utan oskäligt dröjs-<br>mål anmäla till allmän försäk-<br>ringskassa om han eller hon börjar<br>förvärvsarbeta, börjar förvärvs-<br>arbeta i större omfattning än<br>tidigare, fortsätter att förvärvs-<br>arbeta efter tid som avses i 15-<br>17 §§ eller om hans eller hennes<br>arbetsförmåga väsentligt förbättras<br>utan att han eller hon börjar för-<br>värvsarbeta, börjar förvärvsarbeta i<br>större utsträckning än tidigare eller<br>fortsätter att förvärvsarbeta efter tid<br>som avses i 15-17 §§. Mot-<br>svarande skall gälla den som upp-<br>bär efterlevandepension eller för-<br>mån enligt 9 kap., om förhållan-<br>dena ändras så att rätten till pen-<br>sionen eller förmånen påverkas. Är<br>den försäkrade omyndig, åvilar<br>anmälningsskyldigheten förmyn-<br>daren. Om den försäkrade har en<br>god man eller förvaltare enligt för-<br>äldrabalken, har denne motsvaran-<br>de skyldighet att göra anmälan, om<br>det kan anses ingå i uppdraget.</p>
<h4>8§<sup>15</sup></h4>
<p>Den som uppbär förtidspension<br>enligt 7 kap. 1 § eller 13 kap. 1 §<br>är skyldig att utan oskäligt dröjs-<br>mål anmäla till allmän försäk-<br>ringskassa om han eller hon börjar<br>förvärvsarbeta, börjar förvärvs-<br>arbeta i större omfattning än<br>tidigare, fortsätter att förvärvs-<br>arbeta efter tid som avses i 15-<br>17 §§ eller om hans eller hennes<br>arbetsförmåga väsentligt förbättras<br>utan att han eller hon börjar för-<br>värvsarbeta, börjar förvärvsarbeta i<br>större utsträckning än tidigare eller<br>fortsätter att förvärvsarbeta efter tid<br>som avses i 15-17 §§. Mot-<br>svarande skall gälla den som upp-<br>bär förmån enligt 9 kap. om för-<br>hållandena ändras så att rätten till<br>förmånen påverkas. Är den försäk-<br>rade omyndig, åvilar anmälnings-<br>skyldigheten förmyndaren. Om den<br>försäkrade har en god man eller<br>förvaltare enligt föräldrabalken.<br>har denne motsvarande skyldighet<br>att göra anmälan, om det kan anses<br>ingå i uppdraget.</p>
<p><sup>15</sup> Senaste lydelse 1999:1363.</p>
<p>385</p>
<p>13 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 91</p>
<p>Underlåts anmälan som avses i första stycket utan giltigt skäl, får pen- Prop. 1999/2000:91<br>sionen eller förmånen dras in för viss tid eller tills vidare. Bilaga 2</p>
<p>9§“</p>
<p>Pensionsförmån utges, om inte<br>något annat är särskilt föreskrivet,<br>till och med den månad då den<br>pensionsberättigade avlidit eller<br>rätten till förmånen annars har<br>upphört. Vårdbidrag utges till och<br>med månaden före den då bamet<br>fyller 16 år.</p>
<p>Pensionsförmån utgår, om inte<br>något annat är särskilt föreskrivet,<br>till och med den månad då den<br>pensionsberättigade avlidit eller<br>rätten till förmånen annars upphört.<br>Vårdbidrag utgår till och med<br>månaden före den då bamet fyller<br>16 år. Omställningspension och<br>särskild efterlevandepension utgår<br>längst till och med månaden före<br>den då den efterlevande fyller 65<br>år.</p>
<p>17 kap.</p>
<h4>2§<sup>17</sup></h4>
<p>Äger pensionsberättigad rätt till livränta på gmnd av obligatorisk för-<br>säkring jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i arbete, lagen om för-<br>säkring för vissa yrkessjukdomar eller lagen om yrkesskadeförsäkring<br>eller äger han jämlikt annan lag eller särskild författning eller enligt rege-<br>ringens förordnande rätt till livränta, som bestämmes av eller utbetalas<br>från Riksförsäkringsverket, minskas honom eljest tillkommande pension<br>enligt vad nedan stadgas. Motsvarande skall äga tillämpning i fall då liv-<br>ränta utgår enligt utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring. Medför<br>skada, för vilken livränta börjat utgivas, återigen sjukdom som berättigar<br>till sjukpenning, skall det anses som om livränta utginge under sjuk-<br>domstiden. Har livränta eller del därav eller livränta för viss tid utbytts<br>mot ett engångsbelopp, skall anses som om livränta utginge eller den ut-<br>gående livräntan vore förhöjd med belopp som enligt de vid utbytet<br>tillämpade försäkringstekniska grunderna svarar mot engångsbeloppet.</p>
<p>Folkpension och tilläggspension i form av förtidspension eller ålders-<br>pension minskas med tre fjärdedelar av den pensionsberättigade för<br>samma tid tillkommande livränta såsom skadad; dock må avdrag å annan<br>förtidspension än hel sådan ske endast om skadan inträffat före den tid-<br>punkt från vilken pensionen utgår och avdrag å tilläggspension göras en-<br>dast om den pensionsberättigade ägt tillgodoräkna sig pensionspoäng för<br>minst ett år vid den tidpunkt då skadan inträffat.</p>
<p>Folkpension i form av ålders-<br>pension eller efterlevandepension<br>samt tilläggspension i form av<br>efterlevandepension minskas med<br>tre fjärdedelar av den livränta som</p>
<p>Folkpension i form av ålders-<br>pension minskas med tre fjärde-<br>delar av den livränta som den pen-<br>sionsberättigade för samma tid har<br>rätt till såsom efterlevande. Avdrag</p>
<p><sup>16</sup> Senaste lydelse 1988:881.</p>
<p><sup>17</sup> Senaste lydelse 1988:881.</p>
<p>386</p>
<p>den pensionsberättigade för samma<br>tid har rätt till såsom efterlevande.<br>Avdrag på tilläggspension får dock<br>göras endast om den avlidne<br>kunnat tillgodoräkna sig pensions-<br>poäng för minst ett år vid den<br>tidpunkt då skadan inträffat.</p>
<p>Minskning enligt denna paragraf<br>skall i första hand göras på<br>tilläggspension. Utan hinder av vad<br>som föreskrivs i paragrafen skall<br>folkpension alltid utgå, i form av<br>förtidspension eller barnpension<br>med minst en fjärdedel och i form<br>av ålderspension med minst tre<br>fjärdedelar av det belopp som<br>annars skulle ha utgått.</p>
<p>på tilläggspension får dock göras Prop. 1999/2000:91<br>endast om den avlidne kunnat Bilaga 2<br>tillgodoräkna sig pensionspoäng<br>för minst ett år vid den tidpunkt då<br>skadan inträffat.</p>
<p>Minskning enligt denna paragraf<br>skall i första hand göras på<br>tilläggspension. Utan hinder av vad<br>som föreskrivs i paragrafen skall<br>folkpension alltid utgå, i form av<br>förtidspension med minst en<br>fjärdedel och i form av ålders-<br>pension med minst tre fjärdedelar<br>av det belopp som annars skulle ha<br>utgått.</p>
<p>I fråga om samordning av pension med livränta som utgår enligt eller<br>eljest bestämmes med tillämpning av lagen (1976:380) om arbetsskade-<br>försäkring föreskrives i 4 kap. 4 § och 6 kap. 1 § sagda lag.</p>
<p>18 kap.</p>
<h4>17 §<sup>18</sup></h4>
<p>En socialförsäkringsnämnd skall avgöra ärenden om rätt till</p>
<p>1. förtidspension,</p>
<p>2. särskild efterlevandepension,</p>
<p>3. handikappersättning,</p>
<p>4. vårdbidrag,</p>
<p>1. förtidspension,</p>
<p>2. handikappersättning,</p>
<p>3. vårdbidrag,</p>
<p>dock inte såvitt avser förutsättningarna för rätt till pension enligt 5 kap.</p>
<p>Socialförsäkringsnämnden skall även avgöra ärenden om vilandeför-<br>klaring av förtidspension enligt 16 kap. när det samtidigt med pensionen<br>utgetts sådan livränta som samordnats med pensionen enligt 6 kap. 1 §<br>lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. Socialförsäkringsnämnden<br>skall dessutom avgöra ärenden om rätt till förmåner enligt vad som före-<br>skrivs i andra författningar.</p>
<p>Om ett ärende som avgjorts av en socialförsäkringsnämnd överklagas,<br>skall nämnden företräda den allmänna försäkringskassan om försäkrings-<br>kassan skall föra det allmännas talan i målet. Nämnden får bemyndiga en<br>tjänsteman vid försäkringskassan att företräda nämnden vid domstol.</p>
<p>Senaste lydelse 1999:1363.</p>
<p>387</p>
<h4>19 kap.</h4>
<p>Om avgifter för finansiering av<br>sjukförsäkringen m.m., föräldra-<br>försäkringen och efterlevandepen-<br>sioner föreskrivs i lagen<br>(1981:691) om socialavgifter.</p>
<p>Om avgifter för finansiering av<br>sjukförsäkringen m.m. och föräld-<br>raförsäkringen föreskrivs i lagen<br>(1981:691) om socialavgifter.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>20 kap.</p>
<h4>2§“</h4>
<p>Vid tillämpningen av denna lag skall, om inte annat sägs i lagen, vårdår<br>som tillgodoräknats enligt 11 kap. 6 a §, i detta lagrums lydelse före den<br>1 januari 1999, eller 4 kap. 12 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad<br>ålderspension likställas med år för vilka pensionspoäng tillgodoräknats.</p>
<p>Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 kap. 4 §<br>likställas den, med vilken förälder är eller varit gift eller har eller har haft<br>bam, om de stadigvarande sammanbor.</p>
<p>Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 kap. 4 §<br>också likställas den som med socialnämndens tillstånd har tagit emot ett<br>utländskt bam för vård och fostran i syfte att adoptera det.</p>
<p>Har någon med socialnämndens<br>medgivande tagit emot ett ut-<br>ländskt bam i sitt hem här i landet<br>för vård och fostran i adoptions-<br>syfte, skall vid tillämpning av be-<br>stämmelserna i 8 och 14 kap. om<br>rätt till barnpension bamet anses<br>som bam till denne. 1 sådana fall<br>anses bamet bosatt i Sverige, om<br>den blivande adoptivföräldern var<br>bosatt här i landet vid den tidpunkt<br>då han eller hon avled.</p>
<p>Vid tillämpning av bestämmelserna i 3 kap. 2 a § andra stycket skall<br>den som lämnat uppgift om innehav av en F-skattsedel i en anbudshand-<br>ling, en faktura eller någon därmed jämförlig handling, som även inne-<br>håller uppgifter om utbetalarens och betalningsmottagarens namn och<br>adress eller andra för identifiering godtagbara uppgifter samt uppgift om<br>betalningsmottagarens personnummer, samordningsnummer eller organi-<br>sationsnummer anses ha en sådan skattsedel. Uppgiften om innehav av en<br>F-skattsedel gäller även som sådant skriftligt åberopande av F-skattsedeln<br>som avses i 3 kap. 2 a § tredje stycket. Det som nu sagts gäller dock inte<br>om den som betalar ut ersättningen känner till att uppgiften om innehav<br>av en F-skattsedel är oriktig. Bestämmelser om påföljd för den som läm-<br>nar oriktig uppgift finns i skattebrottslagen (1971:69).</p>
<p><sup>19</sup> Senaste lydelse 1998:677.</p>
<p><sup>20</sup> Senaste lydelse 1999:1051. Ändringen innebär att fjärde stycket upphävs.</p>
<p>388</p>
<h4>3§<sup>2</sup>'</h4>
<p>Ersättning enligt denna lag får dras in eller sättas ned, om den som är<br>berättigad till ersättningen</p>
<p>a) ådragit sig sjukdomen eller skadan vid uppsåtligt brott som han har<br>dömts för genom dom som har vunnit laga kraft;</p>
<p>b) vägrar att genomgå undersökning av läkare eller att följa läkares<br>föreskrifter;</p>
<p>c) underlåter att ge in sådant läkarintyg, läkarutlåtande, försäkran eller<br>särskild försäkran som skall ges in till försäkringskassan enligt 3 kap. 8 §;</p>
<p>d) medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande<br>uppgift angående förhållande, som är av betydelse för rätten till ersätt-<br>ning.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Vägrar en försäkrad utan giltig<br>anledning att genomgå sådan be-<br>handling, utredning eller rehabili-<br>tering som avses i 3 kap. 7 b och<br>8 a §§, 7 kap. 3 b § eller 22 kap. 4,<br>5 och 7 §§ får sjukpenning eller<br>förtidspension helt eller delvis tills<br>vidare förvägras honom, under<br>förutsättning att han erinrats om<br>denna påföljd. Motsvarande skall<br>gälla i fråga om särskild efter-<br>levandepension, om den efter-<br>levande utan giltig anledning väg-<br>rar att följa ett villkor som upp-<br>ställts med stöd av 16 kap. 3 §.</p>
<p>Vägrar en försäkrad utan giltig<br>anledning att genomgå sådan be-<br>handling, utredning eller rehabili-<br>tering som avses i 3 kap. 7 b och<br>8 a §§, 7 kap. 3 b § eller 22 kap. 4,<br>5 och 7 §§ får sjukpenning eller<br>förtidspension helt eller delvis tills<br>vidare förvägras honom, under<br>förutsättning att han erinrats om<br>denna påföljd.</p>
<p>Om någon som är berättigad till ersättning enligt denna lag i annat fall<br>underlåter att lämna uppgifter i enlighet med vad som anges i 8 § eller<br>vägrar att ta emot besök som anges där, får ersättningen dras in eller sättas<br>ned om omständigheterna motiverar det.</p>
<p>I.<sup>22</sup> Svensk medborgare som är<br>född år 1929 eller tidigare eller<br>som är född senare men den 1 juli<br>1979 uppbar folkpension i form av<br>ålderspension, förtidspension eller<br>änkepension samt uppbar sådan<br>pension också vid utgången av år<br>1992, har, om han varit mantals-<br>skriven i Sverige för det år var-<br>under han fyllt sextiotvå år och för<br>de fem åren närmast dessförinnan,</p>
<p>1. Svensk medborgare som är<br>född år 1929 eller tidigare eller<br>som är född senare men den 1 juli<br>1979 uppbar folkpension i form av<br>ålderspension eller förtidspension<br>samt uppbar sådan pension också<br>vid utgången av år 1992, har, om<br>han eller hon varit mantalsskriven i<br>Sverige för det år varunder han<br>eller hon fyllt 62 år och för de fem<br>åren närmast dessförinnan, rätt att</p>
<p><sup>21</sup> Senaste lydelse 1997:275.</p>
<p><sup>22</sup> Senaste lydelse 1994:746.</p>
<p>389</p>
<p>rätt att vid bosättning utomlands<br>uppbära folkpension med samma<br>belopp som skulle ha utgått vid<br>bosättning i Sverige.</p>
<p>vid bosättning utomlands uppbära<br>folkpension med samma belopp<br>som skulle ha utgått vid bosättning<br>i Sverige.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Vid tillämpningen av mantalsskrivningskravet i föregående stycke<br>likställs år efter år 1991 då den försäkrade varit folkbokförd i Sverige den<br>1 november året innan med år då han varit mantalsskriven här.</p>
<p>3.<sup>23</sup> Folkpension i form av ål-<br>derspension, förtidspension eller<br>efterlevandepension som utges för<br>december 1992 och vartill rätt<br>föreligger vid ikraftträdandet skall<br>utan hinder av 5 kap. 5 § i dess nya<br>lydelse anses grundad på en bo-<br>sättningstid om 40 år. Detsamma<br>skall gälla folkpension i form av<br>ålderspension som utges till den<br>som senast i december 1992 fyllde<br>65 år och som då var berättigad till<br>ålderspension och i fråga om<br>efterlevandepension för det fall att<br>dödsfallet har inträffat i december<br>1992 men efterlevandepension<br>utges först för januari 1993 på<br>grund av att den avlidne vid<br>dödsfallet uppbar ålderspension<br>eller förtidspension. Vad nu sagts<br>gäller dock inte i fråga om sådan<br>folkpension som utges med redu-<br>cerat belopp till följd av 5 kap. 2 §<br>i dess äldre lydelse eller på grund<br>av motsvarande bestämmelse i en<br>sådan överenskommelse som avses<br>i 20 kap. 15 § första stycket.</p>
<p>Vad som sägs i första stycket om<br>efterlevandepension gäller också<br>folkpension i form av änkepension,<br>som utges med stöd av övergångs-<br>bestämmelserna till lagen<br>(1988:881) om ändring i lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring.</p>
<p>3. Folkpension i form av ål-<br>derspension eller förtidspension<br>som utges för december 1992 och<br>vartill rätt föreligger vid ikraft-<br>trädandet skall utan hinder av<br>5 kap. 5 § i dess nya lydelse anses<br>grundad på en bosättningstid om<br>40 år. Detsamma skall gälla folk-<br>pension i form av ålderspension<br>som utges till den som senast i<br>december 1992 fyllde 65 år och<br>som då var berättigad till ålders-<br>pension. Vad nu sagts gäller dock<br>inte i fråga om sådan folkpension<br>som utges med reducerat belopp<br>till följd av 5 kap. 2 § i dess äldre<br>lydelse eller på grund av motsva-<br>rande bestämmelse i en sådan<br>överenskommelse som avses i<br>20 kap. 15 §.</p>
<p>I fall då folkpension i form av förtidspension utges för december 1992<br>och det efter ikraftträdandet sker en ändring av den andel enligt 7 kap. 2 §</p>
<p><sup>23</sup> Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.<br></p>
<p>390</p>
<p>varmed förtidspension utges, skall bestämmelserna i första stycket gälla Prop. 1999/2000:91</p>
<p>också i fråga om den förtidspension som utges efter ändringen. Bilaga 2</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser om<br>efterlevandepension skall fortfarande tillämpas såvitt gäller sådan pension<br>som avser tid före ikraftträdandet.</p>
<p>391</p>
<h3>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:382)<br>angående införande av lagen om allmän försäkring</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 16, 17 och 32 §§ lagen (1962:382) angående<br>införande av lagen om allmän försäkring<sup>1</sup> skall upphöra att gälla.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser skall<br>fortsätta att gälla i fråga om änkepension som avser tid före ikraftträdan-<br>det.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse av</p>
<p>16 § 1996:1588</p>
<p>32 § 1999:801.</p>
<p>392</p>
<p>2.5</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1969:205) om<br>pensionstillskott</h3>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1969:205) om pensionstillskott<br>dels att 2 b och 5 §§' skall upphöra att gälla,</p>
<p>dels att 1, 2 c, 3 och 4 §§ skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Till folkpension i form av för-<br>tidspension, omställningspension<br>eller särskild efterlevandepension<br>utges pensionstillskott enligt denna<br>lag. Sådant tillskott utges också till<br>folkpension i form av änkepension,<br>som uppbärs med stöd av över-<br>gångsbestämmelserna till lagen<br>(1988:881) om ändring i lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring.</p>
<h4>1§<sup>2</sup></h4>
<p>Till folkpension i form av för-<br>tidspension utges pensionstillskott<br>enligt denna lag.</p>
<p>I socialförsäknngslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som<br>omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestäm-<br>melser om förmåner vid utlandsvistelse och handläggning av ärenden.</p>
<p>m.m.</p>
<p>Pensionstillskottet till ålderspen-<br>sion, omställningspension, särskild<br>efterlevandepension, änkepension<br>eller förtidspension som enligt<br>bestämmelserna i 5 kap. lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring<br>utges med viss andel av oavkortad<br>sådan pension utgör motsvarande<br>andel av det pensionstillskott som<br>anges i 2, 2 a eller 2 b §.</p>
<p>Den som utöver folkpension har<br>tilläggspension i form av ålders-<br>pension, änkepension, omställ-<br>ningspension, särskild efterlevan-<br>depension eller förtidspension har</p>
<h4>c§<sup>3</sup></h4>
<p>Pensionstillskottet till ålderspen-<br>sion eller förtidspension som enligt<br>bestämmelserna i 5 kap. lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring<br>utges med viss andel av oavkortad<br>sådan pension utgör motsvarande<br>andel av det pensionstillskott som<br>anges i 2 eller 2 a §.</p>
<p>§<sup>4</sup></p>
<p>Den som utöver folkpension har<br>tilläggspension i form av ålders-<br>pension eller förtidspension eller<br>har omställningspension eller<br>tilläggspension i form av änkepen-</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse av</p>
<p>2b § 1998:548</p>
<p>5 § 1996:1589.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1999:807.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1996:1589.</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1997:795.</p>
<p>393</p>
<p>14 Riksdagen 1999/2000. I samt. Nr 91</p>
<p>rätt till pensionstillskott endast i<br>den män tilläggspensionen inte<br>uppgår till det belopp som följer av<br>2,2 a, 2 b eller 2 c §.</p>
<p>Om pensionstillskott till ålders-<br>pension, omställningspension, sär-<br>skild efterlevandepension, änke-<br>pension eller förtidspension utges<br>med viss andel av oavkortat sådant<br>tillskott till följd av 2 c §, skall<br>avräkning enligt första stycket<br>göras på ett oavkortat pensionstill-<br>skott och andelsberäkning enligt<br>2 c § göras på det belopp som<br>framkommer efter denna avräk-<br>ning.</p>
<p>sion enligt lagen (2000:000) om Prop. 1999/2000:91<br>efterlevandepension och efter- Bilaga 2<br>levandestöd till barn har rätt till<br>pensionstillskott endast i den mån<br>tilläggspensionen och omställ-<br>ningspensionen inte uppgår till det<br>belopp som följer av 2, 2 a eller<br>2c§.</p>
<p>Om pensionstillskott till ålders-<br>pension eller förtidspension utges<br>med viss andel av oavkortat sådant<br>tillskott till följd av 2 c §, skall<br>avräkning enligt första stycket<br>göras på ett oavkortat pensionstill-<br>skott och andelsberäkning enligt<br>2 c § göras på det belopp som<br>framkommer efter denna avräk-<br>ning.</p>
<p>Vid tillämpning av 3 § skall, då<br>pensionspoäng enligt 4 kap. 8 §<br>lagen (1998:674) om inkomst-<br>grundad ålderspension på grund av<br>underlåten eller bristande avgifts-<br>betalning inte tillgodoräknats den<br>försäkrade till fullo, hänsyn tas till<br>den tilläggspension, som skulle ha<br>utgetts om full avgift betalats.<br>Därvid skall inte beaktas sådan<br>tilläggspension i form av änkepen-<br>sion, omställningspension eller<br>särskild efterlevandepension som<br>skulle ha utgetts om full avgift<br>betalats.</p>
<h4>4§<sup>s</sup></h4>
<p>Vid tillämpning av 3 § skall, då<br>pensionspoäng enligt 4 kap. 8 §<br>lagen (1998:674) om inkomst-<br>grundad ålderspension på grund av<br>underlåten eller bristande avgifts-<br>betalning inte tillgodoräknats den<br>försäkrade till fullo, hänsyn tas till<br>den tilläggspension, som skulle ha<br>utgetts om full avgift betalats.<br>Därvid skall inte beaktas sådan<br>tilläggspension i form av änkepen-<br>sion eller omställningspension<br>enligt lagen (2000:000) om efter-<br>levandepension och efterlevande-<br>stöd till bam som skulle ha utgetts<br>om full avgift betalats.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.</p>
<p>2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande såvitt avser pensionstill-<br>skott för tid före ikraftträdandet.</p>
<p>3. Bestämmelserna i 3 och 4 §§ skall gälla också i fråga om tilläggs-<br>pension i form av omställningspension eller särskild efterlevandepension<br>som med stöd av 7 eller 9 § lagen (2000:000) om införande av lagen</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1998:690.</p>
<p>394</p>
<p>(2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam utges Prop. 1999/2000:91<br>för tid efter ikraftträdandet. Bilaga 2</p>
<p>395</p>
<h3>2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om<br>arbetsskadeförsäkring</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:380) om arbetsskadeför-<br>säkring<sup>1</sup></p>
<p>dels att 5 kap. 7 och 9 §§ skall upphöra att gälla,</p>
<p>dels att 5 kap. 2, 4, 6, 8 och 11 §§, 6 kap. 1 och 7 §§ samt 8 kap. 4 §<br>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>5 kap.</p>
<h4>2§</h4>
<p>Om en försäkrad har avlidit till följd av arbetsskada, har hans efter-<br>levande rätt till livränta enligt detta kapitel.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Livränta utges i form av bamliv-<br>ränta till den försäkrades efter-<br>levande bam och i form av om-<br>ställningslivränta och särskild<br>efterlevandelivränta till den för-<br>säkrades efterlevande make.</p>
<p>Med efterlevande make likställs i<br>fråga om rätt till omställningsliv-<br>ränta och särskild efterlevandeliv-<br>ränta den som, utan att vara gift,<br>stadigvarande sammanbodde med<br>en icke gift försäkrad vid dennes<br>död och som tidigare har varit gift<br>med eller har eller har haft eller då<br>väntade bam med den försäkrade.</p>
<p>Bam till en avliden försäkrad har<br>rätt till livränta för tid till och med<br>den månad då bamet fyller 18 år<br>eller, under de förutsättningar som<br>anges i 8 kap. 2 § andra och tredje<br>styckena lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring, längst till och<br>med juni månad det år då bamet<br>fyller 20 år.</p>
<p>Livränta utges i form av bamliv-<br>ränta till den försäkrades efter-<br>levande bam och i form av om-<br>ställningslivränta till den försäkra-<br>des efterlevande make.</p>
<p>Med efterlevande make likställs i<br>fråga om rätt till omställningsliv-<br>ränta den som, utan att vara gift,<br>stadigvarande sammanbodde med<br>en icke gift försäkrad vid dennes<br>död och som tidigare har varit gift<br>med eller har eller har haft eller då<br>väntade bam med den försäkrade.</p>
<h4>4§</h4>
<p>Bam till en avliden försäkrad har<br>rätt till livränta för tid till och med<br>den månad då bamet fyller 18 år<br>eller, under de förutsättningar som<br>anges i 2 kap. 2 § andra-fjärde<br>styckena lagen (2000:000) om<br>efterlevandepension och efter-<br>levandestöd till bam, längst till och<br>med juni månad det år då bamet<br>fyller 20 år.</p>
<p>Lagen omtryckt 1993:357.</p>
<p>396</p>
<p>Bestämmelserna i 20 kap. 2 §<br>fjärde stycket lagen om allmän<br>försäkring tillämpas även i fråga<br>om rätt till livränta enligt denna<br>paragraf.</p>
<p>Rätt till omställningslivränta har<br>efterlevande make under de när-<br>mare förutsättningar och för den<br>tid som anges i fråga om omställ-<br>ningspension i 8 kap. 4 och 5 §§<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring.</p>
<p>Omställningslivränta liksom hel<br>särskild efterlevandelivränta utges<br>med belopp, som när den försäk-<br>rade även efterlämnar barn som har<br>rätt till livränta efter honom enligt<br>denna lag, för år räknat motsvarar<br>20 och i annant fall 45 procent av<br>det ersättningsunderlag som anges<br>i 3 §.</p>
<p>Bestämmelserna i 2 kap. 1 §<br>andra stycket lagen om efterlevan-<br>depension och efterlevandestöd till<br>bam tillämpas även i fråga om rätt<br>till livränta enligt denna paragraf.</p>
<h4>6§</h4>
<p>Rätt till omställningslivränta har<br>efterlevande make under de när-<br>mare förutsättningar och för den<br>tid som anges i fråga om omställ-<br>ningspension i 4 kap. 1-4 §§ lagen<br>(2000:000) om efterlevandepen-<br>sion och efterlevandestöd till bam.</p>
<h4>8§</h4>
<p>Omställningslivränta utges med<br>belopp, som när den försäkrade<br>även efterlämnar barn som har rätt<br>till livränta efter honom enligt<br>denna lag, för år räknat motsvarar<br>20 och i annan fall 45 procent av<br>det ersättningsunderlag som anges<br>13 §.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<h4>11§</h4>
<p>Överstiger livräntorna till de efterlevande efter en försäkrad samman-<br>tagna det ersättningsunderlag som anges i 3 §, sätts livräntorna ned pro-<br>portionellt så att de tillsammans motsvarar detta underlag.</p>
<p>Bestämmelserna i 16 kap. 1 §<br>första, tredje och femte styckena,<br>5 § femte och sjunde styckena samt<br>8 och 9 §§ lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring tillämpas även i<br>fråga om livränta enligt detta<br>kapitel.</p>
<p>Bestämmelserna i 7 kap. 1 §, 2 §<br>tredje stycket, 3 och 5 §§ lagen<br>(2000:000) om efterlevandepen-<br>sion och efterlevandestöd till barn<br>tillämpas även i fråga om livränta<br>enligt detta kapitel.</p>
<h4>6 kap.</h4>
<p>Är någon som har rätt till liv-<br>ränta enligt 4 eller 5 kap. samtidigt<br>berättigad till folkpension eller<br>tilläggspension i form av förtids-<br>pension eller efterlevandepension<br>enligt lagen (1962:381) om allmän</p>
<p><sup>1§</sup></p>
<p>Är någon som har rätt till liv-<br>ränta enligt 4 eller 5 kap. samtidigt<br>berättigad till folkpension eller<br>tilläggspension i form av förtids-<br>pension enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring eller efter-</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1998:678.</p>
<p>397</p>
<p>försäkring med anledning av den<br>inkomstförlust som har föranlett<br>livräntan, utgår livräntan endast i<br>den mån den överstiger pensionen.</p>
<p>levandepension enligt lagen<br>(2000:000) om efterlevandepen-<br>sion och efterlevandestöd till bam<br>med anledning av den inkomst-<br>förlust som har föranlett livräntan,<br>utges livräntan endast i den mån<br>den överstiger pensionen.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Har delpension utgått till någon som tillerkänns livränta enligt 4 kap.<br>och avser livräntan samma inkomstförlust som delpensionen, får livränta<br>för förfluten tid utges endast i den mån den överstiger den delpension som<br>utgått för samma tid.</p>
<p>Första stycket gäller även i fråga om pension som enligt utländskt sys-<br>tem för social trygghet utgår med anledning av arbetsskadan.</p>
<p>Om bestämmelserna om beräkning av pensionspoäng vid underlåten<br>eller bristande avgiftsbetalning i 11 kap. 6 § första stycket lagen om all-<br>män försäkring, i detta lagrums lydelse före den 1 januari 1999, eller<br>4 kap. 8 § andra stycket lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspen-<br>sion har tillämpats för år efter det då arbetsskadan har inträffat, skall vid<br>tillämpning av denna paragraf hänsyn tas till den tilläggspension som<br>skulle ha utgivits om full avgift hade erlagts.</p>
<p>Bestämmelserna i 3 kap. 17 §,</p>
<p>10 kap. 4 § första stycket, 16 kap.</p>
<p>11 § och 20 kap. 3-7 §§ lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring<br>om förmåner som sammanträffar,<br>indragning och nedsättning av er-<br>sättning i vissa fall, återbetalnings-<br>skyldighet, preskription, utmät-<br>ningsförbud och rätt till skadestånd<br>har motsvarande tillämpning i<br>fråga om ersättning från arbets-<br>skadeförsäkringen .</p>
<h4>7§</h4>
<p>Bestämmelserna i 3 kap. 17 §<br>och 20 kap. 3-7 §§ lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring<br>samt 4 kap. 13 §, 7 kap. 7 § och<br>8 kap. 5 och 10 §§ lagen<br>(2000:000) om efterlevandepen-<br>sion och efterlevandestöd till barn<br>om förmåner som sammanträffar,<br>indragning och nedsättning av<br>ersättning i vissa fall, återbetal-<br>ningsskyldighet, preskription och<br>utmätningsförbud har motsvarande<br>tillämpning i fråga om ersättning<br>från arbetsskadeförsäkringen.</p>
<p>Vad som sägs i 17 kap. 1 § lagen om allmän försäkring tillämpas även i<br>fråga om ersättning från arbetsskadeförsäkringen</p>
<h4>8 kap.</h4>
<p>Ärende angående livränta till<br>den försäkrade, i annat ärende<br>uppkommen fråga huruvida den<br>försäkrade har ådragit sig arbets-</p>
<h4>4 §'</h4>
<p>Ärende angående livränta till<br>den försäkrade och i annat ärende<br>uppkommen fråga huruvida den<br>försäkrade har ådragit sig arbets-</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1998:90.</p>
<p>398</p>
<p>skada till följd av annat än<br>olycksfall och ärende angående<br>särskild efterlevandelivränta skall i<br>försäkringskassa avgöras av social-<br>försäkringsnämnd. Regeringen får<br>dock meddela föreskrifter om<br>behörighet för tjänsteman hos<br>försäkringskassan att avgöra ären-<br>den som är av enkel beskaffenhet<br>och inte angår livränta till den<br>försäkrade eller särskild efter-<br>levandelivränta.</p>
<p>skada till följd av annat än<br>olycksfall skall i försäkringskassa<br>avgöras av socialförsäkrings-<br>nämnd. Regeringen får dock med-<br>dela föreskrifter om behörighet för<br>tjänsteman hos försäkringskassan<br>att avgöra ärenden som är av enkel<br>beskaffenhet och inte angår liv-<br>ränta till den försäkrade.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser<br>gäller fortfarande för livränta som grundas på dödsfall före den 1 januari<br>2003.</p>
<p>2.1 fall då rätt till livränta grundas på en arbetsskada som har inträffat<br>före ikraftträdandet gäller också, om annat inte sägs i punkterna 3 och 4,<br>fortfarande äldre bestämmelser om sådan livränta.</p>
<p>3. De nya bestämmelserna om omställningslivränta i 5 kap. 6 § gäller<br>även om arbetsskadan har inträffat under något av åren 1990-2002 under<br>förutsättning att den efterlevande till följd av dödsfallet inte samtidigt har<br>rätt till änkepension enligt 6 kap. lagen (2000:000) om efterlevandepen-<br>sion och efterlevandestöd till bam.</p>
<p>4. Vid tillämpning av de nya bestämmelserna i 6 kap. 1 § skall efter-<br>levandelivränta till en efterlevande make, som vid utgången av år 2002<br>hade rätt till sådan livränta, betalas ut med lägst det belopp som den<br>efterlevande vid tillämpning av de äldre bestämmelserna i samma para-<br>graf hade rätt till i december 2002. Detta belopp skall anknytas till pris-<br>basbeloppet och räknas om vid förändring av detta. Skall livräntan om-<br>prövas av annan anledning skall dock de nya reglerna tillämpas.</p>
<p>399</p>
<h3>2.7 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen<br>(1980:100)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 7 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100)’ skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<h4>1 kap.</h4>
<p>Sekretess gäller hos allmän<br>försäkringskassa, Premiepensions-<br>myndigheten, Riksförsäkrings-<br>verket och domstol i ärende enligt<br>lagstiftningen om allmän försäk-<br>ring, allmän ålderspension, arbets-<br>skadeförsäkring eller handikapp-<br>ersättning och vårdbidrag eller om<br>annan jämförbar ekonomisk för-<br>mån för enskild, eller om läkar-<br>vårdsersättning eller ersättning för<br>sjukgymnastik, för uppgift om<br>någons hälsotillstånd eller andra<br>personliga förhållanden, om det<br>kan antas att den som uppgiften rör<br>eller någon honom närstående lider<br>men om uppgiften röjs. Samma<br>sekretess gäller hos annan myn-<br>dighet på vilken det ankommer att<br>handlägga ärende enligt lagstift-<br>ning som nu har nämnts. I fråga<br>om myndighet som anges i 8 §<br>gäller dock bestämmelserna där.</p>
<h4>7§<sup>2</sup></h4>
<p>Sekretess gäller hos allmän<br>försäkringskassa, Premiepensions-<br>myndigheten, Riksförsäkrings-<br>verket och domstol i ärende enligt<br>lagstiftningen om allmän försäk-<br>ring, allmän pension, arbets-<br>skadeförsäkring eller handikapper-<br>sättning och vårdbidrag eller om<br>annan jämförbar ekonomisk för-<br>mån för enskild, eller om läkar-<br>vårdsersättning eller ersättning för<br>sjukgymnastik, för uppgift om<br>någons hälsotillstånd eller andra<br>personliga förhållanden, om det<br>kan antas att den som uppgiften rör<br>eller någon honom närstående lider<br>men om uppgiften röjs. Samma<br>sekretess gäller hos annan myn-<br>dighet på vilken det ankommer att<br>handlägga ärende enligt lagstift-<br>ning som nu har nämnts. I fråga<br>om myndighet som anges i 8 §<br>gäller dock bestämmelserna där.</p>
<p>Sekretess enligt första stycket gäller också i förhållande till en vård-<br>eller behandlingsbehövande själv i fråga om uppgift om hans hälsotill-<br>stånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är<br>av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom.</p>
<p>Sekretess gäller hos myndighet som avses i första stycket för anmälan<br>eller annan utsaga av enskild om någons hälsotillstånd eller andra per-<br>sonliga förhållanden, om det kan antas att fara uppkommer för att den<br>som har gjort anmälan eller avgivit utsagan eller någon honom närstående<br>utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.</p>
<p>Utan hinder av sekretessen får Utan hinder av sekretessen får<br>uppgift lämnas till enskild enligt uppgift lämnas till enskild enligt</p>
<p>Lagen omtryckt 1992:1474.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1998:709.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>400</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>vad som föreskrivs i lagstiftningen<br>om allmän försäkring, lagstift-<br>ningen om allmän ålderspension,<br>lagstiftningen om handikappersätt-<br>ning och vårdbidrag och lagstift-<br>ningen om sjuklön.</p></td><td>
<p>vad som föreskrivs i lagstiftningen Prop. 1999/2000:91<br>om allmän försäkring, lagstift- Bilaga 2<br>ningen om allmän pension, lag-<br>stiftningen om handikappersättning<br>och vårdbidrag och lagstiftningen<br>om sjuklön.</p></td></tr>
</table>
<p>I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år<br>eller, i fall som avses i tredje stycket, i högst femtio år.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.</p>
<p>401</p>
<h3>2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om<br>socialavgifter</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2 § lagen (1981:691 om socialavgifter<sup>1<br></sup>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<h4>4 kap.</h4>
<p>Efterlevandepensionsavgifter förs<br>till staten för finansiering av folk-<br>pension i form av efterlevande-<br>pension enligt 8 kap. lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring<br>och tilläggspension i form av<br>efterlevandepension enligt 14 kap.<br>samma lag, änkepension enligt<br>övergångsbestämmelserna till<br>lagen (1988:881) om ändring i<br>lagen om allmän försäkring samt<br>kostnader för förvaltning av efter-<br>levandepension och änkepension.</p>
<h4>2§<sup>2</sup></h4>
<p>Efterlevandepensionsavgifter förs<br>till staten för finansiering av<br>inkomstgrundad efterlevandepen-<br>sion och tilläggspension i form av<br>änkepension enligt lagen<br>(2000:000) om efterlevandepen-<br>sion och efterlevandestöd till bam<br>samt kostnader för administration<br>av sådana pensioner.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.</p>
<p>Lagen omtryckt 1989:633.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1998:679.</p>
<p>402</p>
<h3>2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om<br>underhållsstöd</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 och 4 §§ lagen (1996:1030) om underhålls-<br>stöd skall ha följande lydelse</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Ett bam har rätt till underhålls-<br>stöd, om föräldrarna inte bor till-<br>sammans eller den ena föräldern<br>är avliden. Det krävs dessutom att<br>bamet varaktigt bor och är folk-<br>bokfört hos en av föräldrarna<br>(boföräldem) samt att boföräldem<br>bor här i landet och, om bamet är<br>underårigt, är vårdnadshavare för<br>bamet.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<h4>3 §'</h4>
<p>Ett bam har rätt till underhålls-<br>stöd om föräldrarna inte bor till-<br>sammans. Det krävs dessutom att<br>bamet varaktigt bor och är folk-<br>bokfört hos en av föräldrarna<br>(boföräldem) samt att boföräldem<br>bor här i landet och, om bamet är<br>underårigt, är vårdnadshavare för<br>bamet.</p>
<p>Ett bam har också rätt till underhållsstöd, om det varaktigt bor och är<br>folkbokfört hos en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare som bor<br>här i landet eller hos någon eller några som bor här i landet och som var<br>särskilt förordnade vårdnadshavare för bamet, när det fyllde 18 år. Vad<br>som i lagen sägs om boförälder gäller då den eller de särskilt förordnade<br>vårdnadshavama. Bestämmelserna i 4 § 1 och 5 § tillämpas inte i dessa<br>fall.</p>
<h4>4§</h4>
<p>Ett bam har inte rätt till underhållsstöd, om</p>
<p>1. barnets mor är boförälder och hon uppenbarligen utan giltigt skäl<br>låter bli att vidta eller medverka till åtgärder för att få faderskapet till<br>bamet fastställt,</p>
<p>2. det finns anledning anta att, om det finns en bidragsskyldig förälder,<br>denne i rätt ordning betalar underhåll som inte är lägre än det belopp som<br>enligt denna lag skulle betalas ut i underhållsstöd till bamet,</p>
<p>3. det är uppenbart att den bidragsskyldige föräldern på något annat sätt<br>ser till att bamet får motsvarande underhåll,</p>
<p>4. boföräldem trots föreläggande enligt 31 § första stycket utan giltigt<br>skäl låter bli att vidta eller medverka till de åtgärder som begärs, eller</p>
<p>5. bamet har rätt till barnpension<br>efter en bidragsskyldig förälder på<br>grund av 8 kap. 2 § eller 14 kap.<br>2§ lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring.</p>
<p>5. bamet har rätt till barnpension<br>eller efterlevandestöd till bam<br>efter en bidragsskyldig förälder på<br>grund av bestämmelserna i 2 eller<br>3 kap. lagen (2000:000) om efter-<br>levandepension och efterlevande-<br>stöd till bam.</p>
<p>Senaste lydelse 1999:822.</p>
<p>403</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2002 och tillämpas första<br>gången i fråga om underhållsstöd som avser tid efter den 31 december<br>2002.</p>
<p>2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om underhållsstöd<br>för tid före den 1 januari 2003.</p>
<p>3. Vad som föreskrivs i 5 § 5 skall också gälla barnpension som utges<br>med stöd av 5 § lagen (2000:000) om införande av lagen (2000:000) om<br>efterlevandepension och efterlevandestöd till bam.</p>
<p>404</p>
<p>2.10</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om<br>inkomstgrundad ålderspension</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 12 kap. 2 § lagen (1998:674) om inkomst-<br>grundad ålderspension skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>12 kap.</p>
<h4>2§</h4>
<p>Ålderspension skall utges från och med den månad som anges i an-<br>sökan, dock tidigast från och med månaden efter det att ansökan kom in</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>till den allmänna försäkringskassan.</p>
<p>Har den pensionsberättigade<br>uppburit förtidspension eller sär-<br>skild efterlevandepension enligt<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring omedelbart före 65 års<br>ålder får inkomst- och tilläggspen-<br>sion beviljas för högst tre månader<br>före ansökningsmånaden, dock<br>tidigast från och med den månad<br>då den pensionsberättigade fyllde<br>65 år.</p>
<p>Har den pensionsberättigade<br>uppburit förtidspension enligt<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring eller särskild efterlevande-<br>pension enligt 9 § lagen<br>(2000:000) om införande av lagen<br>(2000:000) om efterlevandepen-<br>sion och efterlevandestöd till bam<br>omedelbart före 65 års ålder får<br>inkomst- och tilläggspension be-<br>viljas för högst tre månader före<br>ansökningsmånaden, dock tidigast<br>från och med den månad då den<br>pensionsberättigade fyllde 65 år.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.</p>
<p>405</p>
<h3>2.11 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen<br>(1999:799)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att det i övergångsbestämmelserna till socialför-<br>säkringslagen (1999:799) skall införas en ny punkt, 6, av följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>6. En änka som vid utgången av<br>år 2000 uppbär folkpension i form<br>av änkepension vid bosättning<br>utomlands med stöd av bestämmel-<br>sen i punkt 1 i övergångsbestäm-<br>melserna till lagen (1979:127) om<br>ändring i lagen om allmän försäk-<br>ring skall ha rätt till utbetalning av<br>sådan pension även efter<br>ikraftträdandet.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>406</p>
<h3>2.12 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen<br>(1999:799)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1, 2, 4, 5 och 8 §§, 4 kap. 2 och 7 §§<br>och punkten 6 i övergångsbestämmelserna till socialförsäkringslagen<br>(1999:799) skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>3 kap.</p>
<h4>1§</h4>
<p>Den som är bosatt i Sverige är försäkrad för följande förmåner som an-<br>ges i lagen (1962:381) om allmän försäkring:</p>
<p>1. ersättning för sjukvård m.m. enligt 2 kap. i fråga om förmåner som<br>beslutas av de allmänna försäkringskassorna,</p>
<p>2. föräldrapenning på garantinivå,</p>
<p>3. folkpension i form av förtids-<br>pension och efterlevandepension<br>beräknad i förhållande till det antal<br>år som har tillgodoräknats som<br>bosättningstid i Sverige, samt</p>
<p>3. folkpension i form av förtids-<br>pension beräknad i förhållande till<br>det antal år som har tillgodoräknats<br>som bosättningstid i Sverige, samt</p>
<p>4. rehabilitering och särskilt bidrag enligt 22 kap. i fråga om förmåner<br>som beslutas av de allmänna försäkringskassorna.</p>
<h4>2§</h4>
<p>Den som är bosatt i Sverige omfattas även av</p>
<p>1. lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,</p>
<p>2. lagen (1969:205) om pensionstillskott,</p>
<p>3. lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,</p>
<p>4. lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till handi-<br>kappade,</p>
<p>5. lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska bam,</p>
<p>6. lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till ålderspension för<br>långvarig vård av sjukt eller handikappat bam,</p>
<p>7. lagen (1993:389) om assistansersättning,</p>
<p>8. lagen (1993:737) om bostadsbidrag,</p>
<p>9. lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer,</p>
<p>10. lagen (1996:1030) om underhållsstöd,</p>
<p>11. lagen (1998:702) om garan-<br>tipension, och</p>
<p>12. lagen (1998:703) om handi-<br>kappersättning och vårdbidrag.</p>
<p>11. lagen (1998:702) om garan-<br>tipension,</p>
<p>12. lagen (1998:703) om handi-<br>kappersättning och vårdbidrag, och</p>
<p>13. lagen (2000:000) om efter-<br>levandepension och efterlevande-<br>stöd till bam i fråga om</p>
<p>— garantipension till omställ-</p>
<p>407</p>
<p>ningspension och änkepension,</p>
<p>— efterlevandestöd till bam, och</p>
<p>- tilläggspension enligt 6 kap.</p>
<p>5 § första stycket 2 samma lag,<br>tilläggspension enligt 5 § andra<br>stycket 2 och 7 § tredje stycket 2<br>lagen (2000:000) om införande av<br>lagen om efterlevandepension</p>
<p>och efterlevandestöd till bam<br>beräknad i förhållande till det an-<br>tal år som har tillgodoräknats som<br>bosättningstid i Sverige.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<h4>4§</h4>
<p>Den som arbetar i Sverige är försäkrad för följande förmåner enligt<br>lagen (1962:381) om allmän försäkring:</p>
<p>1. sjukpenning och havandeskapspenning,</p>
<p>2. föräldrapenning över garantinivå och tillfällig föräldrapenning,</p>
<p>3. tilläggspension i form av för-<br>tidspension och efterlevandepen-<br>sion,</p>
<p>4. folkpension i form av förtids-<br>pension och efterlevandepension<br>beräknad i förhållande till det antal<br>år för vilka tillgodoräknats pen-<br>sionspoäng för tilläggspension,<br>samt</p>
<p>3. tilläggspension i form av för-<br>tidspension,</p>
<p>4. folkpension i form av förtids-<br>pension beräknad i förhållande till<br>det antal år för vilka tillgodoräk-<br>nats pensionspoäng för tilläggs-<br>pension, samt</p>
<p>5. rehabilitering och rehabiliteringsersättning enligt 22 kap. i fråga om<br>förmåner som beslutas av de allmänna försäkringskassorna.</p>
<h4>5§</h4>
<p>Den som arbetar i Sverige omfattas även av</p>
<p>1. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,</p>
<p>2. lagen (1988:1465) om ersätt-<br>ning och ledighet för närstående-<br>vård, och</p>
<p>3. lagen (1998:674) om in-<br>komstgrundad ålderspension.</p>
<p>2. lagen (1988:1465) om ersätt-<br>ning och ledighet för närstående-<br>vård,</p>
<p>3. lagen (1998:674) om in-<br>komstgrundad ålderspension, samt</p>
<p>4. lagen (2000:000) om efter-<br>levandepension och efterlevande-<br>stöd till bam i fråga om inkomst-<br>grundad efterlevandepension och<br>tilläggspension i form av änkepen-<br>sion med undantag av sådan<br>tilläggspension som avses i 2 § 13.</p>
<p>408</p>
<p>Försäkringen för pensioner eller<br>skadeersättningar som avses i 4 § 3<br>och 4 samt 5 § 1 och 3 skall gälla<br>när rätten till en förmån enligt de<br>lagar som anges där kan härledas<br>från ett arbete i Sverige. Detsamma<br>gäller försäkringen för för-<br>äldrapenning över garantinivå en-<br>ligt 4 §2.</p>
<h4>8§</h4>
<p>Försäkringen för pensioner eller<br>skadeersättningar som avses i 4 § 3<br>och 4 samt 5 § 1, 3 och 4 skall<br>gälla när rätten till en förmån enligt<br>de lagar som anges där kan<br>härledas från ett arbete i Sverige.<br>Detsamma gäller försäkringen för<br>föräldrapenning över garantinivå<br>enligt 4 § 2.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Försäkringen för pensioner enligt första stycket skall också gälla i det<br>fall rätten till förmånen kan härledas från sådan ersättning som anges i 12<br>och 13 §§.</p>
<p>4 kap.</p>
<h4>2§</h4>
<p>Förmåner får utges om utlandsvistelsen kan antas vara längst sex<br>månader.</p>
<p>När det gäller ersättning för sjukvård m.m. enligt 3 kap. 1 § 1 tillämpas<br>särskilda bestämmelser om vård som ges utomlands.</p>
<p>Pensionsförmåner enligt 3 kap.<br>1 § 3 samt 2 § 2, 6 och 11 utges så<br>länge den försäkrades bosättning i<br>Sverige består enligt 2 kap.</p>
<p>Pensionsförmåner enligt 3 kap.</p>
<p>1 § 3 samt 2 § 2, 6, 11 och 13<br>utges så länge den försäkrades<br>bosättning i Sverige består enligt</p>
<p>2 kap.</p>
<h4>7§</h4>
<p>För utbetalning av en förmån utomlands får krävas bevis om att rätten<br>till förmånen består.</p>
<p>Beträffande efterlevandeför-<br>måner skall vad som sägs i detta<br>kapitel om försäkrad gälla den<br>försäkrades efterlevande.</p>
<p>6.<sup>1</sup> En änka som vid utgången av år 2000 uppbär folkpension i form av<br>änkepension vid bosättning utomlands med stöd av bestämmelsen i punkt<br>1 i övergångsbestämmelserna till lagen (1979:127) om ändring i lagen om<br>allmän försäkring skall ha rätt till utbetalning av sådan pension även efter<br>ikraftträdandet.</p>
<p>Sådan folkpension som avses i<br>första stycket skall från och med<br>den 1 januari 2003 i stället avse</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 2000:000.</p>
<p>409</p>
<p>tilläggspension i form av änkepen-<br>sion enligt 6 kap. 5 § första stycket<br>2 lagen (2000:000) om efterlevan-<br>depension och efterlevandestöd till<br>bam samt garantipension till<br>änkepension enligt samma lag.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.</p>
<p>410</p>
<h3>2.13 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen<br>(1999:1229)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 11 kap. 40 § inkomstskattelagen (1999:1229)<br>skall ha följande lydelse</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>11 kap.</p>
<p>40 §</p>
<p>lagen</p>
<p>Barnpension enligt<br>(1962:381) om allmän försäkring<br>skall bara tas upp till den del pen-<br>sionen för varje månad överstiger<br>en tolftedel av 40 procent av pris-<br>basbeloppet eller, vid pension efter<br>båda föräldrarna, 80 procent av<br>prisbasbeloppet. Detta gäller också<br>efterlevandelivränta enligt annan<br>författning till den del livräntan<br>enligt 17 kap. 2 § lagen om allmän<br>försäkring medfört minskning av<br>en sådan del av barnpensionen som<br>inte skall tas upp.</p>
<p>Barnpension och efterlevande-<br>stöd till bam enligt lagen<br>(2000:000) om efterlevandepen-<br>sion och efterlevandestöd till bam<br>skall bara tas upp till den del pen-<br>sionen och efterlevandestödet för<br>vaije månad tillsammans överstiger<br>en tolftedel av 40 procent av<br>prisbasbeloppet eller, vid pension<br>och efterlevandestöd efter båda<br>föräldrarna, 80 procent av prisbas-<br>beloppet. Detta gäller också efter-<br>levandelivränta enligt annan för-<br>fattning till den del livräntan enligt<br>3 kap. 3 § eller 7 kap. 10 och 11 §§<br>lagen om efterlevandepension och<br>efterlevandestöd till bam medfört<br>minskning av en sådan del av<br>barnpensionen eller efterlevan-<br>destödet som inte skall tas upp.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003 och tillämpas första gången<br>vid 2004 års taxering.</p>
<h2>Lagrådets yttrande</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-02-24</p>
<p>Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet</p>
<p>Leif Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.</p>
<p>Enligt en lagrådsremiss den 3 februari 2000 (Socialdepartementet) har<br>regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till</p>
<p>1. lag (2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam,</p>
<p>2. lag om införande av lagen (2000:000) om efterlevandepension och<br>efterlevandestöd till bam,</p>
<p>3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,</p>
<p>4. lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av lagen om<br>allmän försäkring,</p>
<p>5. lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,</p>
<p>6. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,</p>
<p>7. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),</p>
<p>8. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,</p>
<p>9. lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,</p>
<p>10. lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,</p>
<p>11. lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799),</p>
<p>12. lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799) och</p>
<p>13. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).</p>
<p>Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren<br>Elisabeth Lane och kanslirådet Marianne Jenryd.</p>
<p>Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:</p>
<p>Lagrådet har i tidigare yttranden i anledning av reformeringen av den<br>allmänna pensioneringen påtalat att förslag lagts fram som i betydande<br>delar haft karaktär av temporära lösningar i avvaktan på resultaten av<br>fortsatt utredningsarbete. I sakernas nuvarande tillstånd är det nödvändigt<br>att fortsätta på den inslagna vägen med partiella reformer. Lagrådet kan<br>därvid inte finna annat än att det är väl motiverat att behandla efterlevan-<br>depensioneringen för sig och att de föreliggande delförslagen har fått en<br>lämplig avgränsning i förhållande till reformarbetet i övrigt.</p>
<p>Lagrådet har vidare i sina tidigare yttranden påpekat att lagen om all-<br>män försäkring blivit alltmer urholkad - och därmed också oöverskådlig -<br>genom att väsentliga delar av lagen brutits ut till annan lagstiftning.<br>Denna utveckling accentueras genom föreliggande lagförslag som bl.a.<br>innebär att två hela kapitel i lagen föreslås bli upphävda. Samtidigt före-<br>kommer i de föreliggande lagförslagen ett stort antal hänvisningar till<br>olika lagrum i lagen om allmän försäkring, dessvärre dessutom till lydel-<br>ser av dessa som gällt vid olika tidpunkter. Lagrådet har tidigare erinrat<br>om behovet av en genomgripande översyn och omarbetning av bestäm-<br>melserna i lagen om allmän försäkring, kanske inom ramen för en ut-</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>412</p>
<p>byggd socialförsäkringslag. De föreliggande förslagen gör sådana tanke-<br>gångar än mer aktuella.</p>
<p>Åtskilliga bestämmelser i förslagen till lag om efterlevandepension och<br>efterlevandestöd till bam och till lagen om införande av nämnda lag -<br>särskilt de som rör änkepensionerna, vilka i gällande och här överförd<br>lydelse i huvudsak inte är lagrådsgranskade - hör till de mest komplice-<br>rade föreskrifterna i lagstiftningen om allmän pensionering för att inte<br>säga i svensk lagstiftning över huvud taget. Om det för den med systemet<br>något så när förtrogne är möjligt att med utgångspunkt i en given situation<br>reda ut vilken pensionsrätt en enskild pensionär har - för den enskilde<br>torde i allmänhet detta vara omöjligt - kan starkt betvivlas att mer än ett<br>fåtal personer kan ha en fullständig överblick av systemet. Med de<br>erfarenheter som vunnits av den hittillsvarande utbyggnaden av dator-<br>systemen inom den allmänna pensioneringen kan också befaras att an-<br>passningen av Riksförsäkringsverkets datorer till de nya reglerna inte<br>hinns med till den föreslagna ikraftträdandetidpunkten, som det dock av<br>andra skäl är angeläget att hålla. Som exempel på nyheter som kan med-<br>föra övergångsproblem må nämnas att underhållsstöd som utgår vid<br>ikraftträdandet skall omvandlas till efterlevandestöd till bam, utan att det<br>behövs någon ansökan av den berättigade.</p>
<p>Den komplexitet som vidlåder systemet synes emellertid främst vara att<br>tillskriva regeringens strävan - förutom att trygga stabiliteten i systemet<br>genom att uppnå bredast möjliga politiska enighet - att dels undvika så-<br>dana ändringar som skulle medföra försämringar för de pensionsberät-<br>tigade jämfört med vad som nu gäller, dels så långt det låter sig göra an-<br>passa reglerna till det nya pensionssystemet. Från de synpunkter Lagrådet<br>har att beakta - särskilt rättssäkerhetens krav och kravet på konsekvens i<br>rättsordningen - finns intet att erinra mot de båda sålunda uppställda<br>målen. De brister i fråga om överskådlighet med vilka förslagen är be-<br>häftade får därför accepteras.</p>
<p>Mot bakgrund av den antydda komplexiteten är det inte möjligt att inom<br>den tidrymd som står till buds för en lagrådsgranskning säkerställa att<br>rådande rättsläge - när så skolat ske - till alla delar på ett korrekt sätt getts<br>motsvarighet i de föreliggande förslagen. Något sådant skulle ha krävt ett<br>dubblerat utredningsarbete från Lagrådets sida. Såvitt Lagrådet kunnat<br>överblicka, har emellertid transformeringen av rättsreglerna skett på ett<br>noggrant och insiktsfullt sätt och Lagrådet kan inte finna annat än att<br>förslagen är så utformade att lagarna kan antas tillgodose angivna syften.</p>
<p>På grund av det anförda kommer Lagrådets fortsatta yttrande att i<br>huvudsak avse mer detaljbetonade frågor.</p>
<p>1 kap. 5 §</p>
<p>1 första stycket föreskrivs att änkepension enligt lagen utges i form av<br>tilläggspension och beräknas på grundval av det underlag som anges i<br>6 kap. Trots detta klargörande används i lagen mera sällan enbart termen<br>änkepension. I stället förekommer på ett stort antal ställen uttrycket<br>"tilläggspension i form av änkepension", se t.ex. 1 kap. 8 och 10 §§,</p>
<p>2 kap. 4 §, 6 kap. 1-7, 10, 11, 17 och 18 §§, 7 kap. 5 § och 8 kap. 6 §. I<br>det äldre pensionssystemet enligt lagen om allmän försäkring gjordes en</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>413</p>
<p>grundläggande uppdelning i folkpension och tilläggspension, vilka regle-<br>rades i olika avdelningar i lagen. Det fanns då oftast anledning att i en-<br>skilda paragrafer poängtera enligt vilken huvudform en pensionsförmån<br>utgavs. I den nya lagen finns knappast skäl att betona detta, allra helst inte<br>mot bakgrund av den förklaring som finns i paragrafens första stycke.<br>Lagrådet föreslår därför att uttrycket "tilläggspension i form av änke-<br>pension" byts ut mot termen änkepension i de paragrafer där uttrycket<br>förekommer.</p>
<p>1 kap. 6 §</p>
<p>Tredje stycket sista meningen bör på grund av det förut anförda ges<br>följande lydelse: "Minskning skall i första hand göras på garantipension<br>till änkepension och därefter på sådan del av änkepensionen som avses i<br>6 kap. 5 § första stycket 2."</p>
<p>1 kap. 7 §</p>
<p>Regeln i andra stycket är inte en sådan allmän bestämmelse som hör<br>hemma i det inledande kapitlet. I regeln uppställs en väsentlig förutsätt-<br>ning för rätt till garantipension, nämligen att en försäkringstid om minst<br>tre år kan tillgodoräknas för den avlidne. Övriga förutsättningar har<br>samlats i de kapitel där respektive förmån behandlas, dvs. omställnings-<br>pensionen i 4 kap. och änkepensionen i 6 kap. I 4 kap. 6 § finns en erin-<br>ran om regeln i 1 kap. 7 § andra stycket, medan någon motsvarande hän-<br>visning inte finns i 6 kap. Regeln bör flyttas till de kapitel där övriga för-<br>utsättningar finns, se nedan under 4 kap. 6 § och 6 kap. 14 §. Andra<br>stycket bör således utgå.</p>
<p>3 kap. 1 §</p>
<p>Efterlevandestöd till bam har i princip samma konstruktion som under-<br>hållsstödet enligt lagen om underhållsstöd. Båda stödformerna är avsedda<br>att garantera att bamet får ett ekonomiskt stöd upp till ett visst belopp.<br>Förslaget om införandet av ett efterlevandestöd innefattar också den<br>följdändringen att ett bam inte längre skall ha rätt till underhållsstöd<br>därför att den ena föräldern är avliden (3 § lagen om underhållsstöd).</p>
<p>Regeringen har intagit den hållningen att underhållsstödet, liksom dess<br>föregångare bidragsförskottet, inte faller inom tillämpningsområdet för<br>förordningen (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social<br>trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar<br>flyttar inom gemenskapen. Åsikten torde ha sitt ursprung i uttalanden i<br>betänkandet "Social trygghet och EES", SOU 1993:115 s. 200 f. Denna<br>uppfattning är dock inte odiskutabel. Den omständigheten att underhålls-<br>stödet, liksom tidigare bidragsförskottet, är en garantiförmån av ett<br>socialrättsligt slag kan göra stödet till en familjeförmån enligt artikel<br>1 u) i) förordningen (EEG) nr 1408/71.1 andra länder är underhållsstödet<br>(bidragsförskottet) oftast ett verkligt förskott på det underhåll som en<br>underhållsskyldig egentligen skulle ha utgett. Någon familjeförmån där-<br>utöver brukar då inte ingå i stödet.</p>
<p>Av lagrådsremissen framgår att regeringen betraktar det föreslagna<br>efterlevandestödet till bam såsom en förmån som faller inom tillämp-</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>414</p>
<p>ningsområdet för förordningen (EEG) nr 1408/71. Detta skulle medföra<br>att detta slags stöd genom överflyttningen från en lag till en annan skulle<br>komma att omfattas av den nämnda förordningen. Huruvida stödet genom<br>denna åtgärd blir en pensionsförmån enligt artikel 1 t) förordningen<br>förefaller dock inte självklart. Oavsett hur det förhåller sig härmed har<br>Lagrådet inte något att invända emot att efterlevandestödet till bam räknas<br>som en förmån enligt förordningen, vilket torde ligga väl i linje med dess<br>egenskap av en garantiförmån.</p>
<p>Fastän efterlevandestödet till bam, enligt lagrådsremissen, faller inom<br>tillämpningsområdet för förordningen (EEG) nr 1408/71, är avsikten att<br>förordningen inte skall bli tillämplig på stödet. Som ett slags beredskap<br>härför innehåller den föreslagna paragrafen förutsättningen att bamet skall<br>vara bosatt i Sverige. Regeringen avser att i förhandlingar inom EU<br>begära att stödet med tillämpning av artikel 10a skall upptagas i bilaga<br>II a med den följd att det skulle bli undantaget från exportskyldighet.</p>
<p>Lagrådet vill påpeka att fömtsättningen för att stödet skall förtecknas i<br>bilagan bland annat är att det skall utges i stället för eller som tillägg till<br>annan förmån. Frågan är om efterlevandestödet kan anses vara ett tillägg<br>till annan förmån, främst då barnpensionen. Efterlevandestödet är i så<br>måtto en självständig förmån att det i lagen skall föreskrivas att stödet för<br>år räknat skall motsvara 40 procent av prisbeloppet. Vad i övrigt gäller<br>stödets storlek skall inte bara barnpension utan också vissa andra ersätt-<br>ningar enligt 3 § tredje stycket minska det belopp som skall utges i efter-<br>levandestöd. Vidare finns i 4 § en regel om samordning mellan sådant<br>stöd och förtidspension. Det är också att märka att om bamet över huvud<br>taget inte uppbär någon barnpension "hela" förmånen i princip kommer<br>att bestå av efterlevandestöd.</p>
<p>Med det anförda har Lagrådet velat framhålla att det kan föreligga viss<br>tveksamhet om huruvida stödet uppfyller kraven för att förtecknas på den<br>ifrågavarande bilagan till förordningen.</p>
<p>4 kap. 6 §</p>
<p>Som ovan framhållits, bör det villkor som finns i regeln i 1 kap. 7 § andra<br>stycket ingå som en uttrycklig förutsättning i denna paragraf. Lagrådet<br>föreslår därför att paragrafen ges följande lydelse: "En efterlevande make<br>som är bosatt i Sverige och som uppfyller villkoren för rätt till omställ-<br>ningspension har rätt till garantipension till omställningspension, om en<br>försäkringstid om minst tre år kan tillgodoräknas för den avlidne."</p>
<p>4 kap. 7 och 8 §§</p>
<p>I 7 § första stycket anges att beräkningen av garantipension till omställ-<br>ningspension skall grunda sig på den omställningspension som den<br>efterlevande har rätt till. Denna föreskrift synes visserligen inte tillföra<br>regleringen något, eftersom beräkningen sker på gmnd av olika, av om-<br>ställningspensionen oberoende faktorer som anges i det följande. Endast i<br>fråga om avräkningen mot omställningspensionen har bestämmelsen<br>någon innebörd men även denna fråga regleras i det följande. Egentligen<br>borde första meningen i 7 § få utgå och andra meningen sammanföras<br>med 8 § som en ny tredje mening i denna. Emellertid används samma</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>415</p>
<p>konstruktion i 6 kap. 17 och 18 §§, där den motsvarar konstruktionen i<br>3 kap. 3 § lagen om garantipension. Skäl kan därför finnas att avstå från<br>ändring i den föreslagna konstruktionen.</p>
<p>Lagrådet förordar att i 8 § klart anges att minskningen enligt 8 § skall<br>göras på det med tillämpning av 12 § avkortade beloppet. I 8 § bör därför<br>införas en ny tredje mening av förslagsvis följande lydelse: "Sådan<br>minskning görs efter det att basnivån avkortats med tillämpning av 12 §."</p>
<p>6 kap. 2 §</p>
<p>Tekniken vid överföringen av nuvarande regelsystem om änkepension till<br>den föreslagna lagen bygger främst på att de föreskrifter som före år 1990<br>gällde om änkepensioneringen har arbetats samman med de övergångsbe-<br>stämmelser som reglerade den fortsatta tillämpningen av dessa föreskrif-<br>ter. Detta har lett till att förutsättningarna för änkepension knyts till två<br>olika tidpunkter, dels tidpunkten för dödsfallet, dels utgången av år 1989,<br>då den reformerade familjepensioneringen trädde i kraft. Resultatet av<br>denna sammanställning av olika bestämmelser är visserligen komplicerat.<br>Tekniken framstår emellertid som nödvändig, om inte lagtexten skall bli<br>alltför vidlyftig, och resultatet har i allmänhet blivit acceptabelt. På vissa<br>punkter har lagtexten emellertid blivit alltför komprimerad och är svår att<br>tillgodogöra sig.</p>
<p>Så är fallet med förevarande paragraf. I andra stycket, som gäller för<br>änkor födda år 1945 eller senare, anges att de i första stycket föreskrivna<br>villkoren skall vara uppfyllda vid utgången av år 1989 och att detta för-<br>hållande inte får ha ändrats fram till tidpunkten för dödsfallet. Den av-<br>lidne kan emellertid "efterlämna" bam endast vid dödsfallet. Det kan inte<br>heller krävas att båda de angivna villkoren skall vara "uppfyllda" vid båda<br>tidpunkterna, eftersom villkoren är alternativa och kan kombineras på<br>olika sätt. För bättre förståelse krävs att paragrafen löses upp. Lagrådet<br>förordar följande lydelse:</p>
<p>"En änka som är född år 1944 eller tidigare och som vid utgången av år<br>1989 samt även vid tidpunkten för dödsfallet var gift med den avlidne har<br>rätt till änkepension om antingen äktenskapet vid tidpunkten för döds-<br>fallet hade varat minst fem år och ingåtts senast den dag då den avlidne<br>fyllde 60 år eller den avlidne efterlämnar bam som också är bam till<br>änkan.</p>
<p>En änka som är född år 1945 eller senare har rätt till änkepension om<br>hon har varit gift med den avlidne från utgången av år 1989 till dödsfallet<br>samt dessutom</p>
<p>1. vid utgången av år 1989 antingen äktenskapet hade varat minst fem<br>år och ingåtts senast den dag då mannen fyllde 60 år eller manen hade<br>bam som också var barn till kvinnan, och</p>
<p>2. något av de i 1 angivna villkoren var uppfyllt även vid dödsfallet och<br>vid vaije tidpunkt mellan utgången av år 1989 och dödsfallet."</p>
<p>Detta innebär i fråga om de yngre änkorna bl.a. att om makarna vid ut-<br>gången av år 1989 var nygifta men makarna hade ett gemensamt bam som<br>senare dör så har änkan rätt till pension, ifall äktenskapet vid barnets död<br>varat fem år (och ingåtts senast då mannen fyllde 60) samt därefter bestått<br>fram till dödsfallet.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>416</p>
<p>6 kap. 3 §</p>
<p>I bestämmelsen hänvisas i fråga om vissa villkor för den del av änkepen-<br>sionen enligt 6 kap. 5 § första stycket som ersätter änkepensionen inom<br>folkpensioneringen (90-procentsdelen) till förutsättningarna för garanti-<br>pension till änkepension enligt 6 kap. 14 §. Hänvisningen till en betydligt<br>senare paragraf än den som reglerar den pensionsform som nu är i fråga<br>framstår som förvirrande. Dessutom behandlar 14 § över huvud taget inte<br>änkor födda 1945 och senare, vilka däremot omfattas av förevarande<br>paragraf. Lagrådet förordar att villkoren för 90-procentsdelen regleras<br>redan här. Lagrådet föreslår därför att förevarande paragraf ges följande<br>lydelse:</p>
<p>"För rätt till sådan del av änkepension som avses i 5 § första stycket 2<br>krävs, utöver vad som anges i 1 och 2 §§, att förutsättningarna enligt<br>andra och tredje styckena eller enligt fjärde stycket är uppfyllda.</p>
<p>En änka som är född år 1944 eller tidigare har rätt till änkepension en-<br>ligt första stycket om hon dessutom vid tidpunkten för dödsfallet</p>
<p>1. har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med bam under 16<br>år, som stadigvarande vistas i makamas hem eller hos änkan, eller</p>
<p>2. har fyllt 36 år och varit gift med den avlidne i minst fem år.</p>
<p>Om villkoret enligt andra stycket 1 inte längre är uppfyllt, upphör rätten<br>till änkepension enligt denna punkt. Vid bedömningen av rätten till<br>änkepension enligt andra stycket 2 skall i så fall anses som om mannen<br>avlidit då rätten till änkepension enligt andra stycket 1 upphörde och äk-<br>tenskapet varat till nämnda tidpunkt.</p>
<p>En änka som är född år 1945 eller senare har rätt till änkepension enligt<br>första stycket, om hon dessutom uppfyllde något av de i andra stycket 1<br>eller 2 angivna villkoren såväl vid utgången av år 1989 som vid dödsfallet<br>och vid vaije tidpunkt mellan utgången av år 1989 och dödsfallet. Därvid<br>tillämpas bestämmelserna i tredje stycket."</p>
<p>6 kap. 4 §</p>
<p>I första stycket skall enligt lagförslaget föreskrivas att tilläggspension i<br>form av änkepension skall dras in om änkan ingår äktenskap. Paragrafen<br>motsvarar en äldre bestämmelse i 14 kap. 2 § tredje stycket lagen om<br>allmän försäkring (i dess lydelse före den 1 januari 1990).</p>
<p>Paragrafen har placerats i ett avsnitt i 6 kap. som enligt rubriken gäller<br>rätt till tilläggspension i form av änkepension. Orden "dras in" i bestäm-<br>melsen ger knappast uttryck för tanken att det skulle vara fråga om en<br>rättighetsbestämmelse. De hänvisningar till bestämmelsen som finns i 11-<br>13 §§ förslaget till lag om införande av lagen om efterlevandepension och<br>efterlevandestöd till bam och som innebär att ersättning skall utges med<br>tillämpning av bl.a. bestämmelsen stämmer inte heller med dess karaktär<br>av indragningsregel.</p>
<p>Termen "indragning" i socialförsäkringsrätten används ofta i sådana<br>sammanhang, där en försäkrad, som i och för sig är berättigad till en er-<br>sättning, på gmnd av en förseelse eller en underlåtenhet får ersättningen<br>indragen av en försäkringskassa. Om den försäkrade däremot inte längre<br>skulle uppfylla förutsättningarna för rätt till ersättning, kommer rätten att<br>upphöra. I lagen om allmän försäkring används, när det är fråga om ett</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>417</p>
<p>slags sanktion, just termen "indragning", se 3 kap. 17 § och 20 kap. 3 §<br>lagen om allmän försäkring. I det nu aktuella förslaget får indragning ske<br>enligt 7 kap. 7 § andra stycket, om den ersättningsberättigade vållat den<br>försäkrades död.</p>
<p>Enligt Lagrådets mening bör inte orden "dras in" användas i paragra-<br>fens första stycke. Lagrådet föreslår i första hand följande formulering:<br>"Rätten till änkepension upphör om änkan ingår äktenskap." Denna kon-<br>struktion används för övrigt i lagförslaget i både 4 kap. 4 § och 6 kap.<br>16 § andra stycket. I den sistnämnda bestämmelsen gäller det också det<br>fall att rätten till ersättning kan återvinnas sedan hindret inte längre före-<br>ligger. Andra formuleringar är naturligtvis också tänkbara, såsom "en<br>änka har inte rätt till ..." (jfr 6 kap. 16 § första stycket) eller "änkepension<br>får inte utges ..." (jfr 7 kap. 14 § andra stycket).</p>
<p>6 kap. 6 §</p>
<p>Lydelsen av första stycket är något oklar. Lagrådet förordar följande<br>lydelse: "Änkepension till en änka som är född år 1945 eller senare<br>hade avlidit vid utgången av år 1989. Vid beräkningen av sådan änkepen-<br>sion tillämpas 5 § första stycket. Beloppet enligt 5 § första stycket 1 be-<br>räknas på grundval av den förtidspension lagen om allmän försäk-<br>ring. Om mannen vid utgången av år 1989 var berättigad till tilläggspen-<br>sion i form av ålderspension, skall dock beloppet enligt 5 § första stycket<br>1 beräknas vid utgången av år 1989."</p>
<p>6 kap. 14 §</p>
<p>Enligt vad som anförts under 1 kap. 7 § bör innehållet i andra stycket i<br>nämnda paragraf flyttas hit. Lagrådet föreslår att ett nytt tredje stycke<br>införs i paragrafen och ges följande lydelse: "Änkan har dock rätt till<br>garantipension endast om en försäkringstid om minst tre år kan tillgodo-<br>räknas för den avlidne."</p>
<p>6 kap. 17 och 18 §§</p>
<p>Jämför vad som sägs under 4 kap. 7 och 8 §§.</p>
<p>I lagtexten bör klart anges att minskningen enligt 18 § skall göras på<br>det med tillämpning av 22 och 23 §§ minskade respektive avkortade be-<br>loppet. Lagrådet förordar att i 18 § införs en ny tredje mening av för-<br>slagsvis följande lydelse: "Sådan minskning görs efter det att basnivån<br>minskats eller avkortats med tillämpning av 22 och 23 §§."</p>
<p>7 kap. 3 §</p>
<p>Bestämmelsen avses för en situation som för närvarande regleras i 16 kap.<br>5 § sjätte stycket AFL, där det föreskrivs om viss avräkning på det belopp<br>som först förfaller till betalning efter det att beslut om barnpension<br>meddelats. Förevarande paragraf tar sikte på vissa fall av retroaktivt<br>utbetalad efterlevandepension, nämligen bl.a. när det vid utbetalningen av<br>omställningspension efter den avlidne inte är känt att en rätt till efter-<br>levandepension till bam samtidigt föreligger. Den avräkning som föreslås<br>skola ske skall göras på den retroaktiva utbetalningen, vilken får förut-<br>sättas ske som en engångsbetalning. Det finns inte anledning att behandla<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>418</p>
<p>avräkningen olika för det fall att det retroaktiva beloppet betalas med ett<br>engångsbelopp respektive det fall att det betalas i flera rater. Orden "som<br>först förfaller till betalning" bör därför utgå och orden "det belopp" bytas<br>mot "beloppet".</p>
<p>7 kap. 4 §</p>
<p>I första meningen sägs att uttag av efterlevandepension får återkallas<br>genom skriftlig anmälan till den allmänna försäkringskassan. Den språk-<br>liga utformningen är inte korrekt och kan faktiskt ge upphov till feltolk-<br>ning av bestämmelsen. Den omständigheten att uttag återkallas för näm-<br>ligen tankarna närmast till att det skulle vara fråga om gjorda uttag. Om<br>verbet återkallas skall behållas, bör klargöras att begäran (ansökningen)<br>om uttag återkallas. I annat fall måste ordet återkallas bytas ut, t.ex. mot<br>ordet avbrytas.</p>
<p>7 kap. 14 §</p>
<p>I andra stycket skall enligt förslaget föreskrivas att, om ett bam sedan<br>minst trettio dagar i följd vårdats på anstalt på statens bekostnad eller<br>annars fått kost och bostad, efterlevandestöd till bam inte får utges. I spe-<br>cialmotiveringen sägs att andra och tredje styckena i princip motsvarar<br>nuvarande regler i 10 kap. 2 § tredje och fjärde styckena lagen om allmän<br>försäkring. De angivna bestämmelserna i lagen om allmän försäkring<br>avser barnpension (tredje stycket) och pensionsförmån (fjärde stycket).</p>
<p>Den föreslagna bidragsformen efterlevandestöd till barn motsvarar det<br>nuvarande underhållsstödet i det fall att den ena föräldern är avliden. I</p>
<p>II § lagen om underhållsstöd finns en bestämmelse om att underhållsstöd<br>inte lämnas för sådan kalendermånad då bamet under hela månaden på<br>statens bekostnad får vård på institution eller annars kost och logi. Be-<br>stämmelsen omfattar emellertid också boende i familjehem eller bostad<br>med särskild service för bam och ungdomar enligt lagen om stöd och<br>service till vissa funktionshindrade (2) eller vård i familjehem eller hem<br>för vård eller boende inom socialtjänsten (3). Dessa två punkter faller bort<br>när underhållsstödet förvandlas till ett efterlevandestöd och därmed flyttas<br>över till den nya lagen.</p>
<p>Förslaget är till fördel för de barn som blir berättigade till efterlevande-<br>stöd. Lagrådet har självfallet inte något att erinra mot detta resultat i sak.</p>
<p>8 kap. 10 §</p>
<p>De bestämmelser i lagen om inkomstgmndad ålderspension vartill hän-<br>visas avser oftast uttryckligen den i den lagen reglerade försäkrings-<br>formen. Av paragrafen borde tydligare framgå att avsikten är att dessa<br>bestämmelser också skall omfatta efterlevandepension och efterlevande-<br>stöd till bam. Lagrådet föreslår därför att de inledande orden omformule-<br>ras på följande sätt: "Följande bestämmelser i lagen (1998:674) om in-<br>komstgrundad ålderspension skall också tillämpas på efterlevandepension<br>och efterlevandestöd till bam:".</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>419</p>
<h4>Förslaget till lag om införande av lagen om efterlevandepension<br>och efterlevandestöd till barn</h4>
<p>1 §</p>
<p>En bestämmelse av här föreslaget innehåll framstår med hänsyn till lagens<br>rubrik som överflödig. Jämför lagen om ikraftträdande av in-<br>komstskattelagen, vars inledning har fått en korrekt utformning. Det har<br>blivit upplyst att de lagförslag som nu föreligger remitterade kan komma<br>att delas upp på olika propositioner och att i så fall en bestämmelse om<br>upphävande av olika föreskrifter kan behöva införas i förevarande lagför-<br>slag. Därvid kan 1 § utgå, 2 § ges beteckningen 1 § och upphävandeföre-<br>skriftema införas i en ny 2 §. En fördel med detta förfarande är att den<br>efterföljande paragrafnumreringen inte behöver ändras.</p>
<p>I motsats till den föreslagna portalparagrafen skulle en uppdelning av<br>lagen i olika avsnitt med särskilda underrubriker väsentligt bidra till läs-<br>barheten. Därvid kan rubriken före 1 § ges beteckningen "Allmänna be-<br>stämmelser". Före 5 § sätts rubriken "Barnpension och efterlevandestöd<br>till bam". Därefter sätts följande rubriker: före 7 § "Omställningspension<br>och garantipension", före 9 § "Särskild efterlevandepension och garanti-<br>pension", före 10 § "Änkepension och garantipension" samt före 20 §,<br>slutligen, "Samordning med livränta".</p>
<p>10- 13 §§</p>
<p>Enligt 10 § har en änka som vid utgången av år 2002 har rätt till änke-<br>pension inom folkpensioneringen och tilläggspensioneringen rätt till<br>änkepension och garantipension till änkepension enligt lagen om efter-<br>levandepension och efterlevandestöd till bam (EPL). Paragrafen ger in-<br>trycket av att utgöra en materiell bestämmelse av vilken framgår att den<br>nya lagen rent allmänt anger förutsättningarna för änkepensionen i över-<br>gångsfallen. Från denna utgångspunkt synes svårförståeligt att det i</p>
<p>11- 13 §§ anges att änkepension "utges" med tillämpning av<br>bestämmelserna i 6 kap. 3 och 4 §§ EPL, som om förutsättningarna för<br>änkepension skulle fullständigt regleras genom hänvisningen till angivna<br>paragrafer, trots att detta, med hänsyn till innehållet i 10 §, uppenbarligen<br>inte kan vara meningen. Avsikten med 10 § lärer emellertid vara att denna<br>endast skall utgöra en inledning till följande paragrafer och att de närmare<br>förutsättningarna för - liksom även metoderna för beräkningen av -<br>änkepension i olika situationer skall framgå av dessa. Innebörden av 10 §<br>skulle klarare framgå om den gavs följande lydelse:</p>
<p>"En efterlevande som vid utgången av år 2002 har rätt till folkpension<br>enligt övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring har rätt till änkepension och garanti-<br>pension till sådan pension enligt vad som föreskrivs i 11-19 §§. Det-<br>samma skall gälla om rätt till sådan änkepension uppkommer först efter<br>ikraftträdandet men grundar sig på dödsfall som inträffat dessförinnan.<br>För änkepension och garantipension till sådan pension enligt denna para-<br>graf skall dessutom gälla vad som föreskrivs i 1, 7 och 8 kap. lagen<br>(2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam."</p>
<p>Vad sedan angår bestämmelserna i 11-13 §§ blir hänvisningen till<br>6 kap. 3 och 4 §§ EPL alltför kortfattad för att ange förutsättningarna för</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>420</p>
<p>rätten till änkepension. 6 kap. 3 § avser rätten till 90-procentsdelen av<br>änkepensionen enligt 6 kap. 5 § första stycket 2 EPL. Det måste - om</p>
<p>10 § omformuleras i enlighet med vad som föreslås i det föregående -<br>finnas en bestämmelse som anger förutsättningarna också för rätten till<br>änkepension enligt 6 kap. 5 § första stycket 1 EPL. Ehuru 11 § anger att<br>den skall tillämpas oavsett änkans ålder utgör hänvisningen till 6 kap. 3 §<br>en hänvisning till bestämmelser som är olika för skilda ålderskategorier.<br>Vidare innefattar hänvisningen via 6 kap. 3 § till 6 kap. 14 § EPL att<br>änkan skall ha varit gift med den avlidne vid utgången av år 1989, vilket i<br>fråga om 11 § inte är möjligt i betraktande av att paragrafen avser pen-<br>sioner i anledning av dödsfall före år 1990 (frånsett den särskilda be-<br>stämmelsen om änkor födda år 1929 och tidigare).</p>
<p>Lagrådet förordar att förutsättningarna för änkepension till dem som<br>blivit änkor före utgången av år 1989 anges fullständigt i 11 §. Det är<br>möjligt att förutsättningarna för änkepension i de i 12 och 13 §§ behand-<br>lade situationerna kan åtminstone delvis anges genom hänvisningar till</p>
<p>11 §. För Lagrådet framstår det emellertid som sannolikt att även dessa<br>situationer bör ges en självständig reglering.</p>
<p>Lagrådet saknar tillräcklig överblick över de äldre bestämmelserna för<br>att med anspråk på fullständighet kunna lägga fram förslag till ny lydelse<br>av 11-13 §§. Lagrådet förordar därför att angivna paragrafer omarbetas<br>under det fortsatta beredningsarbetet i Regeringskansliet, med beaktande<br>av de synpunkter Lagrådet nu anfört.</p>
<p>20 §</p>
<p>Bestämmelserna i denna paragraf rör olika frågor och skulle kunna vinna i<br>tillgänglighet på att delas upp på två paragrafer. Lagtexten skulle för-<br>slagsvis kunna lyda så:</p>
<p>"20 § Om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam har be-<br>viljats på grund av dödsfall som inträffat före ikraftträdandet skall<br>minskning enligt 7 kap. 11-13 §§ lagen (2000:000) om efterlevandepen-<br>sion och efterlevandestöd göras med 45 procent av varje livränta som<br>överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet. Minskningen skall göras på det<br>belopp som anges i 5 § andra stycket 2 respektive 7 § tredje stycket 2 före<br>minskning av annan tilläggspension.</p>
<p>21 § I fall som avses i 5, 7 och 9 §§ denna lag skall bestämmelserna i<br>7 kap. 11 § första stycket sista meningen och 12 § sista meningen lagen<br>(2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam<br>tillämpas endast på pension som beräknats enligt 5 § andra stycket 1 och<br>7 § tredje stycket 1."</p>
<h4>Förslaget till lag om ändring i lagen om arbetsskadeförsäkring</h4>
<p>6 kap. 7 §</p>
<p>Enligt förslaget skall bl.a. 8 kap. 5 och 10 §§ lagen om efterlevandepen-<br>sion och efterlevandestöd till bam ha motsvarande tillämpning i fråga om<br>ersättning från arbetsskadeförsäkringen. 1 paragrafen finns emellertid<br>redan en hänvisning till återbetalningsregeln i 20 kap. 4 § lagen om all-<br>män försäkring, vilken också skall behållas för framtiden. Förslaget skulle<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>421</p>
<p>med andra ord innebära att från och med den 1 januari 2003 två<br>återbetalningsbestämmelser skulle vara tillämpliga på för mycket upp-<br>burna ersättningar från arbetsskadeförsäkringen. Till yttermera visso är de<br>två reglerna inte likalydande. I 20 kap. 4 § lagen om allmän försäkring<br>finns således kvittningsregler som saknar motsvarigheter i 8 kap. 5 §<br>lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam (jfr 8 kap.<br>7§).</p>
<p>Om avsikten är att två olika återbetalningsregler skall vara tillämpliga<br>på arbetsskadeersättningar måste klargöras hur reglerna skall förhålla sig<br>till varandra i den praktiska rättstillämpningen.</p>
<p>Det förhållandet att bestämmelserna i 8 kap. 10 § lagen om efterlevan-<br>depension och efterlevandestöd till bam skall ha motsvarande tillämpning<br>i fråga om ersättning från arbetsskadeförsäkringen medför att en mängd<br>hänvisningar i nämnda 10 § till 15 kap. lagen om inkomstgmndad ålders-<br>pension också skulle komma att omfatta arbetsskadeförsäkringen. Detta<br>skulle bl.a. innebära att bestämmelsen i 15 kap. 1 § sistnämnda lag om att<br>Riksförsäkringsverket skall verka för en likformig och rättvis lagtillämp-<br>ning kom att avse också arbetsskadeförsäkringen. Den grundläggande<br>regeln härom i 20 kap. 12 § lagen om allmän försäkring får väl antagas<br>sedan länge ha varit tillämplig på arbetsskadeförsäkringen (jfr 8 kap. 12 §<br>lagen om arbetsskadeförsäkring).</p>
<p>I övrigt är att märka att preskriptionsregeln i 20 kap. 5 § lagen om all-<br>män försäkring och reglerna i samma kapitels 6 § om utmätning och<br>överlåtelse redan gäller för arbetsskadeersättningar.</p>
<p>Naturligast är att arbetsskadeförsäkringen även i fortsättningen är<br>knuten till de ifrågavarande reglerna i 20 kap. lagen om allmän försäk-<br>ring. Som framgått, torde inte det tillägg som innefattar en hänvisning till<br>8 kap. 5 och 10 §§ lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till<br>barn fylla någon praktisk funktion och kan till och med vara ägnat att<br>skapa lagkollisioner på området. Lagrådet rekommenderar att hänvis-<br>ningen utgår.</p>
<h4>Övriga lagförslag</h4>
<p>Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>422</p>
<h2>S oc i al departementet</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 2000</p>
<p>Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden<br>Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, Klingvall, Östros,<br>Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén,<br>Ringholm</p>
<p>Föredragande: statsrådet Thalén</p>
<p>Prop. 1999/2000:91</p>
<p>Regeringen beslutar proposition 1999/2000:91 Efterlevandepensioner och<br>efterlevandestöd till bam</p>
<p>423</p>
11att riksdagen antar regeringens förslag till?11att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall=utskottet1999/2000:SfU13?BBordläggning2000-03-22 00:00:00inträffat2hanvisningINLInlämning2000-03-22 00:00:00inträffat60hanteringHÄNHänvisning2000-03-23 00:00:00inträffat3hanvisningMOTMotionstid slutar2000-04-06 00:00:00inträffat4hanvisninginlamnatavInlämnat avSocialdepartementet2014-11-24 06:58:44statustextstatustextÄrendet är avslutatGN03912019-05-22 17:20:18tilldelatTilldelatSocialförsäkringsutskottet2014-11-24 06:58:44behandlas_i1999/2000:SfU13GN01SfU13bet1999/2000SfU13Efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barnBetänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:91<br/>
Efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barnGN02Sf19mot1999/2000Sf19med anledning av prop. 1999/2000:91 Efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barnMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:91<br/>
Efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barnGN02Sf20mot1999/2000Sf20med anledning av prop. 1999/2000:91 Efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barnMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:91<br/>
Efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barnGN02Sf21mot1999/2000Sf21med anledning av prop. 1999/2000:91 Efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barnMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:91<br/>
Efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barnGN02Sf22mot1999/2000Sf22med anledning av prop. 1999/2000:91 Efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barnMotionföljdmotionav Birgitta Carlsson m.fl. (C)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:91<br/>
Efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barnGN02Sf20mot1999/2000Sf20med anledning av prop. 1999/2000:91 Efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barnav Birgitta Carlsson m.fl. (C)Motionföljdmotionav Gudrun Schyman m.fl. (V)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:91<br/>
Efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barnGN02Sf22mot1999/2000Sf22med anledning av prop. 1999/2000:91 Efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barnav Gudrun Schyman m.fl. (V)Motionföljdmotionav Kerstin-Maria Stalin (MP)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:91<br/>
Efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barnGN02Sf19mot1999/2000Sf19med anledning av prop. 1999/2000:91 Efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barnav Kerstin-Maria Stalin (MP)Motionföljdmotionav Margit Gennser m.fl. (M, FP, KD)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:91<br/>
Efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barnGN02Sf21mot1999/2000Sf21med anledning av prop. 1999/2000:91 Efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barnav Margit Gennser m.fl. (M, FP, KD)Motion