<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2287192</hangar_id>
 <dok_id>GN039</dok_id>
 <rm>1999/2000</rm>
 <beteckning>9</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1999/2000:9</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>9</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1999-10-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:05:29</systemdatum>
 <publicerad>2000-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa punktskatte- och tullfrågor, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GN039/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GN039</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN039</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1999/2000:9&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Vissa punktskatte- och tullfrågor, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN039/prop_19992000__9-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 7 oktober 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bosse Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(F inansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att regeringen i fråga om viss fartygslinje skall få&lt;br&gt;medge undantag från de begränsningar som enligt lagen om proviante-&lt;br&gt;ring av fartyg och luftfartyg gäller för den skattefria försäljningen om-&lt;br&gt;bord på färjor i trafik mellan Sverige och Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa ändringar i bestämmelserna om förenklat ledsagardokument fö-&lt;br&gt;reslås i lagarna om alkohol- och tobaksskatt. Syftet med ändringarna är&lt;br&gt;att kunna tillämpa ett förenklat förfarande för näringsidkare som regel-&lt;br&gt;mässigt transporterar beskattade varor via Sverige eller något annat EU-&lt;br&gt;land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att straffbestämmelsen i fordonsskattelagen ändras så&lt;br&gt;att det vid utdömande av ansvar för brukande av oskattat fordon skall&lt;br&gt;krävas att det föreligger uppsåt eller oaktsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett EU-direktiv om kvalitetskrav på bensin och dieselolja genomförs i&lt;br&gt;svensk lagstiftning fr.o.m. den 1 januari 2000. Detta föranleder vissa&lt;br&gt;justeringar av det befintliga miljöklassystemet. I samband därmed införs&lt;br&gt;en ny miljöklass på bensin som oljebolagen har åtagit sig att introducera&lt;br&gt;på marknaden så att den finns tillgänglig till kommande årsskifte. De&lt;br&gt;differentierade skattesatser som har samband med dessa miljöklasser&lt;br&gt;justeras. Lagen om skatt på energi ändras så att omärkt, tjock eld-&lt;br&gt;ningsolja beskattas på samma sätt som dieselolja när den används för&lt;br&gt;drift av motordrivna fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås också att enhetliga energiskattesatser för gasol, metan och&lt;br&gt;naturgas införs i lagen om skatt på energi. Syftet är att dessa bränslen&lt;br&gt;skall beskattas på samma sätt oberoende av användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse: S. 11-30 Text flyttad. Till 6 kap. Tillkommit: övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den övergångsvis gällande begränsningsregeln avseende koldioxid-&lt;br&gt;skatteuttaget för den energiintensiva tillverkningsindustrin, den s.k. 1,2-&lt;br&gt;procentsregeln, föreslås gälla ytterligare ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att i lagen (1999:673) om skatt på avfall införs&lt;br&gt;en avdragsrätt för biobränsleaskor med viss halt av radioaktivt cesium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att den dröjsmålsränta som tas ut vid för sen betalning&lt;br&gt;av tull och annan skatt och avgift som tas ut för varor vid import skall&lt;br&gt;beräknas enligt bestämmelserna i 19 kap. 8 § skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483) i stället för enligt bestämmelserna i lagen (1997:484) om&lt;br&gt;dröjsmålsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förtydligande föreslås vad gäller möjligheten att utan skatte-&lt;br&gt;konsekvenser överföra en pensionsförsäkrings värde till en annan pen-&lt;br&gt;sionsförsäkring. En justering föreslås också i lagen (1998:1600) om be-&lt;br&gt;skattningen vid överlåtelser till underpris när det gäller ombildning av&lt;br&gt;sparbanker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter..............................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tobaksskatt..........................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alkoholskatt.........................................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och&lt;br&gt;tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska&lt;br&gt;unionen..............................................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett&lt;br&gt;annat land inom Europeiska unionen................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punktskattekontroll av transporter m.m. av&lt;br&gt;alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter.......13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1999:446) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;proviantering av fartyg och luftfartyg...............................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1999:673) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt på avfall....................................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1988:327).........................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i&amp;nbsp;miljöbalken.........................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i&amp;nbsp;lagen (1994:1776) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt på energi...................................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i&amp;nbsp;tullagen (1994:1550)...........31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i&amp;nbsp;lagen (1997:484) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dröjsmålsavgift.................................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1999:604) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i kommunalskattelagen (1928:370).....................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1600) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattningen vid överlåtelser till underpris.....................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1999:000).........................................................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förenklat förfarande för näringsidkare som transporterar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattade varor via Sverige...........................................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Privatinförsellagen anpassas till att taxfreeförsäljningen&amp;nbsp;inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU har upphört................................................................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattefri försäljning ombord på färjor i trafik mellan Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och Norge........................................................................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändringar i fordonsskattelagen.......................................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Straffbestämmelsen i fordonsskattelagen.........................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Provkörning av fordon vid tillsyn enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;produktsäkerhetslagen och haveriundersökning...............50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nya kvalitetskrav och justerade miljöklasser på bensin och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dieselbränslen..................................................................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund...........................................................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Europaparlamentets och rådets direktiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98/70/EG om kvaliteten på bensin och&lt;br&gt;dieselbränslen och om ändring av rådets&lt;br&gt;direktiv 93/12/EEG.........................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande svensk bränslelagstiftning...............53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anpassning av miljöklassystemet for bensin och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dieselolja till nya EU-regler..............................................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattesatsjusteringar for de olika miljöklasserna på bensin och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dieselolja..........................................................................................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Beskattning av eldningsolja som används for fordonsdrift.............57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Enhetlig energiskatt för gasol, metan och naturgas oavsett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;användningsområde.........................................................................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende foretag i kalk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och cementbranschema m.m...........................................................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;Befrielse från avfallsskatt for cesiumhaltiga askor.........................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;Dröjsmålsränta vid för sen betalning av tull...................................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund...........................................................................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkningen av dröjsmålsräntan.......................................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Eftergift av dröjsmålsränta...............................................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 &amp;nbsp;Övriga frågor...................................................................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överföring av en pensionsförsäkrings värde till en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan pensionsförsäkring.................................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Undantag från uttagsbeskattning vid ombildning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sparbank till bankaktiebolag.............................................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 &amp;nbsp;Finansiella effekter..........................................................................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 &amp;nbsp;F örfattningskommentar...................................................................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:151) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter............................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tobaksskatt........................................................................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alkoholskatt.......................................................................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1565) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och&lt;br&gt;tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska&lt;br&gt;unionen..............................................................................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:701) om&lt;br&gt;Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett&lt;br&gt;annat land inom Europeiska unionen................................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:506) om&lt;br&gt;punktskattekontroll av transporter m.m. av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alkohol varor, tobaksvaror och mineraloljeprodukter.......76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:446) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;proviantering av fartyg och luftfartyg...............................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:673) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt på avfall....................................................................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i fordonsskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1988:327).........................................................................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om&amp;nbsp;ändring i miljöbalken.......................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt på energi...................................................................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om&amp;nbsp;ändring i tullagen (1994:1550)........79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:484) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dröjsmålsavgift.................................................................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:604) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i kommunalskattelagen (1928:370).....................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1600) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattningen vid överlåtelser till underpris.....................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1999:000).........................................................................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser beträffande&lt;br&gt;promemorian om beskattningen av gasol, metan och&lt;br&gt;naturgas.................................................................................82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser beträffande&lt;br&gt;promemorian om befrielse från avfallsskatt för&lt;br&gt;cesiumhaltiga askor...............................................................83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag.................................................84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådets yttrande...............................................................105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 oktober 1999.....110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad.........................................................................................111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregle-&lt;br&gt;ringsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av privatinforsel&lt;br&gt;av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska&lt;br&gt;unionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid&lt;br&gt;Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av trans-&lt;br&gt;porter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och&lt;br&gt;luftfartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på avfall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i miljöbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 lag om ändring i tullagen (1994:1550),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 lag om ändring i lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1999:604) om ändring i kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1998:1600) om beskattningen vid överlå-&lt;br&gt;telser till underpris,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap 2 § lagen (1984:151) om punktskatter&lt;br&gt;och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vissa bestämmelser i denna lag&lt;br&gt;gäller också för överlastavgift,&lt;br&gt;fordonsskatt, växtförädlingsavgift,&lt;br&gt;tillfällig förmögenhetsskatt, miljö-&lt;br&gt;avgift och skatt på alkoholdrycker&lt;br&gt;och tobaksvaror enligt vad som&lt;br&gt;föreskrivs i lagen (1972:435) om&lt;br&gt;överlastavgift, vägtrafikskattela-&lt;br&gt;gen (1973:601), utsädeslagen&lt;br&gt;(1976:298) och lagen (1986:1225)&lt;br&gt;om tillfällig förmögenhetsskatt för&lt;br&gt;livförsäkringsbolag, understödsfö-&lt;br&gt;reningar och pensionsstiftelser,&lt;br&gt;fordonsskattelagen (1988:327),&lt;br&gt;lagen (1990:613) om miljöavgift&lt;br&gt;på utsläpp av kväveoxider vid&lt;br&gt;energiproduktion samt lagen&lt;br&gt;(1994:1565) om beskattning av&lt;br&gt;privatinförsel av alkoholdrycker&lt;br&gt;och tobaksvaror från land som är&lt;br&gt;medlem i Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa bestämmelser i denna lag&lt;br&gt;gäller också för överlastavgift,&lt;br&gt;fordonsskatt, växtförädlingsavgift,&lt;br&gt;tillfällig förmögenhetsskatt, miljö-&lt;br&gt;avgift och skatt på alkoholdrycker&lt;br&gt;och tobaksvaror enligt vad som&lt;br&gt;föreskrivs i lagen (1972:435) om&lt;br&gt;överlastavgift, vägtrafikskattela-&lt;br&gt;gen (1973:601), utsädeslagen&lt;br&gt;(1976:298) och lagen (1986:1225)&lt;br&gt;om tillfällig förmögenhetsskatt för&lt;br&gt;livförsäkringsbolag, understödsfö-&lt;br&gt;reningar och pensionsstiftelser,&lt;br&gt;fordonsskattelagen (1988:327),&lt;br&gt;lagen (1990:613) om miljöavgift&lt;br&gt;på utsläpp av kväveoxider vid&lt;br&gt;energiproduktion samt lagen&lt;br&gt;(1994:1565) om beskattning av&lt;br&gt;viss privatinförsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om&lt;br&gt;tobaksskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1563) om tobaksskatt&lt;br&gt;dels att 26 a § skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 26 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skattepliktiga varor för vil-&lt;br&gt;ka skatt enligt denna lag har tagits&lt;br&gt;ut skall levereras till ett annat EG-&lt;br&gt;land, skall den som ansvarar för&lt;br&gt;transporten upprätta ett förenklat&lt;br&gt;ledsagardokument. Ledsagardo-&lt;br&gt;kumentet skall åtfölja varorna un-&lt;br&gt;der transporten i enlighet med vad&lt;br&gt;regeringen föreskriver. Sådant&lt;br&gt;ledsagardokument krävs dock inte&lt;br&gt;vid försäljning som avses i 28 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ansvarar för en trans-&lt;br&gt;port av beskattade varor skall&lt;br&gt;upprätta ett förenklat ledsagardo-&lt;br&gt;kument&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid transport till en närings-&lt;br&gt;idkare i ett annat EG-land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid transport till en svensk ort&lt;br&gt;via ett annat EG-land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenklat ledsagardokument&lt;br&gt;som avses i första stycket skall&lt;br&gt;åtfölja varorna under transporten i&lt;br&gt;enlighet med vad regeringen före-&lt;br&gt;skriver. Sådant ledsagardokument&lt;br&gt;krävs dock inte vid försäljning&lt;br&gt;som avses i 28 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet med ett förenklat&lt;br&gt;ledsagardokument enligt första&lt;br&gt;stycket 2 får ersättas av andra&lt;br&gt;förenklade förfaranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om&lt;br&gt;alkoholskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1564) om alkoholskatt&lt;br&gt;dels att 25 a § skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 25 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skattepliktiga varor för vil-&lt;br&gt;ka skatt enligt denna lag har tagits&lt;br&gt;ut skall levereras till ett annat EG-&lt;br&gt;land, skall den som ansvarar för&lt;br&gt;transporten upprätta ett förenklat&lt;br&gt;ledsagardokument. Ledsagardo-&lt;br&gt;kumentet skall åtfölja varorna un-&lt;br&gt;der transporten i enlighet med vad&lt;br&gt;regeringen föreskriver. Sådant&lt;br&gt;ledsagardokument krävs dock inte&lt;br&gt;vid försäljning som avses i 27 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ansvarar för en trans-&lt;br&gt;port av beskattade varor skall&lt;br&gt;upprätta ett förenklat ledsagardo-&lt;br&gt;kument&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid transport till en närings-&lt;br&gt;idkare i ett annat EG-land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid transport till en svensk ort&lt;br&gt;via ett annat EG-land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenklat ledsagardokument&lt;br&gt;som avses i första stycket skall&lt;br&gt;åtfölja varorna under transporten i&lt;br&gt;enlighet med vad regeringen före-&lt;br&gt;skriver. Sådant ledsagardokument&lt;br&gt;krävs dock inte vid försäljning&lt;br&gt;som avses i 27 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet med ett förenklat&lt;br&gt;ledsagardokument enligt första&lt;br&gt;stycket 2 för ersättas av andra&lt;br&gt;förenklade förfaranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om&lt;br&gt;beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och&lt;br&gt;tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska&lt;br&gt;unionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1994:1565) om beskattning av privatinförsel&lt;br&gt;av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska unionen&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt enligt 1 § skall inte tas ut till&lt;br&gt;den del införseln uppgår till högst föl-&lt;br&gt;jande kvantiteter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 1 liter spritdryck eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 liter starkvin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 5 liter vin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.15 liter starköl,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 300 cigaretter eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150 cigariller eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 cigarrer eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;400 gram röktobak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För resande som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är bosatt i annat land än Sverige,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är bosatt i Sverige och där inresan&lt;br&gt;sker med luftfartyg i yrkesmässig trafik&lt;br&gt;eller utlandsvistelsen har varat längre&lt;br&gt;än 20 timmar eller där varorna be-&lt;br&gt;skattats i annat land som är medlem i&lt;br&gt;Europeiska unionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall skatt enligt 1 § inte tas ut till&lt;br&gt;den del införseln uppgår till högst föl-&lt;br&gt;jande kvantiteter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 1 liter spritdryck eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 liter starkvin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 5 liter vin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 15 liter starköl,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 300 cigaretter eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150 cigariller eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 cigarrer eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;400 gram röktobak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tobaksvara skall skatt, oavsett&lt;br&gt;vad som anges i första stycket, inte tas&lt;br&gt;ut till den del införseln uppgår till&lt;br&gt;högst 40 cigaretter eller 20 cigarrer&lt;br&gt;eller cigariller eller 100 gram rökto-&lt;br&gt;bak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om hinder för den som inte fyllt 20 år att föra in spritdrycker, vin&lt;br&gt;och starköl i landet finns i 4 kap. 2 § alkohollagen (1994:1738). En bestämmelse&lt;br&gt;om förbud för den som inte fyllt 18 år att föra in tobaksvaror i landet finns i 13 §&lt;br&gt;tobakslagen (1993:581).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som enligt denna paragraf gäl-&lt;br&gt;ler för resande som är bosatt i Sverige&lt;br&gt;skall även gälla den som utför arbete&lt;br&gt;på det fartyg eller luftfartyg som inre-&lt;br&gt;san sker med, även om denne är bosatt&lt;br&gt;i annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen föreslås också ändrad i prop. 1998/99:127.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om&lt;br&gt;Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett&lt;br&gt;annat land inom Europeiska unionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 och 7 §§ lagen (1996:701) om Tullverkets&lt;br&gt;befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska&lt;br&gt;unionen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är tillämplig endast beträffande följande varor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. krigsmateriel som avses i lagen (1992:1300) om krigsmateriel, och&lt;br&gt;produkter som avses i lagen (1998:397) om strategiska produkter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. varor som skall beskattas en-&lt;br&gt;ligt lagen (1994:1565) om beskatt-&lt;br&gt;ning av privatinförsel av alko-&lt;br&gt;holdrycker och tobaksvaror från&lt;br&gt;land som är medlem i Europeiska&lt;br&gt;unionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. varor som skall beskattas en-&lt;br&gt;ligt lagen (1994:1565) om beskatt-&lt;br&gt;ning av viss privatinförsel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. narkotika som avses i narkotikastrafflagen (1968:64),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vapen och ammunition som avses i vapenlagen (1996:67),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. injektionssprutor och kanyler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. dopningsmedel som avses i lagen (1991:1969) om förbud mot vissa&lt;br&gt;dopningsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. springstiletter, springknivar, knogjäm, kaststjämor, riv-eller nit-&lt;br&gt;handskar, batonger, karatepinnar, blydaggar, spikklubbor och liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. kulturföremål som avses i 5 kap. 4-6 §§ lagen (1988:950) om kul-&lt;br&gt;turminnen m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. hundar och katter för annat ändamål än handel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. spritdrycker, vin och starköl enligt alkohollagen (1994:1738), tek-&lt;br&gt;nisk sprit och alkoholhaltiga preparat enligt lagen (1961:181) om försälj-&lt;br&gt;ning av teknisk sprit m.m. samt tobaksvaror vid kontroll av åldersgränsen&lt;br&gt;i 13 § tobakslagen (1993:581),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. nötkreatur, svin, far, getter, fjäderfän, fisk och reptiler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. andra djur än sådana som anges ovan och produkter av djur, om det&lt;br&gt;finns särskild anledning att misstänka att smittsam sjukdom förekommer,&lt;br&gt;att djuret eller djurprodukten på annat sätt utgör en allvarlig hälsorisk för&lt;br&gt;människor eller djur, att medföljande dokument är ofullständiga eller&lt;br&gt;felaktiga, att erforderliga dokument saknas eller att de villkor som i öv-&lt;br&gt;rigt gäller för införseln inte är uppfyllda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. barnpornografi enligt lagen (1998:1443) om förbud mot införsel&lt;br&gt;och utförsel av barnpornografi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. varor som avses i lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att anmälnings- För kontroll av att anmälnings-&lt;br&gt;skyldigheten enligt denna lag, eller skyldigheten enligt denna lag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att deklarationsskyldigheten enligt&lt;br&gt;lagen (1994:1565) om beskattning&lt;br&gt;av viss privatinförsel, fullgjorts&lt;br&gt;riktigt och fullständigt, samt för&lt;br&gt;kontroll av att gällande villkor för&lt;br&gt;in- eller utförsel av sådana varor&lt;br&gt;som anges i 3 § 1 och 3-14 upp-&lt;br&gt;fyllts, får en tulltjänsteman under-&lt;br&gt;söka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att deklarationsskyldigheten enligt&lt;br&gt;lagen (1994:1565) om beskattning&lt;br&gt;av privatinförsel av alkoholdryck-&lt;br&gt;er och tobaksvaror från ett land&lt;br&gt;som är medlem i Europeiska unio-&lt;br&gt;nen, fullgjorts riktigt och fullstän-&lt;br&gt;digt, samt för kontroll av att gäl-&lt;br&gt;lande villkor för in- eller utförsel&lt;br&gt;av sådana varor som anges i 3 § 1&lt;br&gt;och 3-14 uppfyllts, far en&lt;br&gt;tulltjänsteman undersöka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. transportmedel, containrar, lådor och andra utrymmen där varor kan&lt;br&gt;förvaras vid införsel från eller utförsel till ett annat EU-land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. handresgods, såsom resväskor och portföljer, samt handväskor och&lt;br&gt;liknande som medförs av en resande vid inresa från eller utresa till ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat EU-land, eller av den som kan anmanas att stanna enligt 5 § första&lt;br&gt;stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare bestämmelser om befogenheter bl.a. avseende kroppsvisi-&lt;br&gt;tation och kroppsbesiktning finns i lagen (1960:418) om straff för va-&lt;br&gt;rusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om&lt;br&gt;punktskattekontroll av transporter m.m. av alkohol-&lt;br&gt;varor, tobaksvaror och mineraloljeprodukter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § lagen (1998:506) om punktskatte-&lt;br&gt;kontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineral-&lt;br&gt;oljeprodukter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skattskyldighet har inträtt enligt lagen (1994:1564) om alkoholskatt&lt;br&gt;eller lagen (1994:1563) om tobaksskatt för en enligt 4 § omhändertagen&lt;br&gt;alkohol- eller tobaksvara, skall Tullverket besluta om skatten på varan.&lt;br&gt;Skatt skall tas ut enligt de skattesatser som anges i nämnda lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknas tillräckliga uppgifter för&lt;br&gt;att fastställa skatten far denna tas&lt;br&gt;ut med ett belopp som framgår av&lt;br&gt;1 § lagen (1994:1565) om beskatt-&lt;br&gt;ning av privatinförsel tzv alkohol-&lt;br&gt;drycker och tobaksvaror från land&lt;br&gt;som är medlem i Europeiska unio-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknas tillräckliga uppgifter för&lt;br&gt;att fastställa skatten far denna tas&lt;br&gt;ut med ett belopp som framgår av&lt;br&gt;1 § lagen (1994:1565) om beskatt-&lt;br&gt;ning av viss privatinförsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt första stycket far inte fattas om varorna i fråga omfattas&lt;br&gt;av ett beskattningsbeslut enligt lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter som fattades innan varorna omhändertogs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den skattskyldige inte känd, eller har han inte betalat skatten trots&lt;br&gt;anmaning därom, skall mottagaren ges tillfälle att lösa ut en vara som&lt;br&gt;omhändertagits enligt 4 § genom att betala ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:446) om&lt;br&gt;proviantering av fartyg och luftfartyg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1999:446) om proviantering av&lt;br&gt;fartyg och luftfartyg att 6 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proviantering med obeskattade&lt;br&gt;gemenskapsvaror och med icke-&lt;br&gt;gemenskapsvaror far inte avse&lt;br&gt;spritdrycker, vin eller starköl på&lt;br&gt;fartygslinje mellan svensk hamn&lt;br&gt;från norska gränsen i norr till och&lt;br&gt;med Lysekil i söder och norsk&lt;br&gt;hamn från och med Risör i väster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proviantering med obeskattade&lt;br&gt;gemenskapsvaror och med icke-&lt;br&gt;gemenskapsvaror för försäljning&lt;br&gt;ombord far inte avse spritdrycker,&lt;br&gt;vin eller starköl på fartygslinje&lt;br&gt;mellan svensk hamn från norska&lt;br&gt;gränsen i norr till och med Lysekil&lt;br&gt;i söder och norsk hamn från och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till svenska gränsen i öster. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;med Risör i väster till svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gränsen i öster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en sådan fartygslinje far obeskattad försäljning inte överstiga 20 ci-&lt;br&gt;garetter eller 10 cigariller eller cigarrer eller 50 gram andra tobaksvaror&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;per passagerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far medge undantag&lt;br&gt;från bestämmelserna i första och&lt;br&gt;andra styckena i fråga om viss&lt;br&gt;fartygslinje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den nya lydelsen av 6 § första stycket skall dock tillämpas för tid&lt;br&gt;från och med den 1 juli 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Undantag som regeringen medger enligt 6 § tredje stycket far om-&lt;br&gt;fatta tid från och med den 1 juli 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:673) om&lt;br&gt;skatt på avfall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1999:673) om skatt på avfall&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en deklaration som avser avfallsskatt far avdrag göras for skatt på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avfall som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) förts ut från anläggningen, dock inte lak- och reningsvatten och inte&lt;br&gt;heller gas som har bildats vid nedbrytning av organiskt avfall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) använts för driften av anläggningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) använts for konstruktionsarbeten inom anläggningen eller for att där&lt;br&gt;åstadkomma en milj osäker deponering eller förvaring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förorenad jord från marksanering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. muddermassor från sanering och fördjupning av vattenområden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avfall från sanering av upplag for farligt avfall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. slam från behandling av lakvatten från anläggning där gips depone-&lt;br&gt;ras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. avfall från rening av kommunalt avloppsslam som förorenats på&lt;br&gt;grund av verksamhet vid Falu koppargruva,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. asbesthaltigt avfall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. fluor- och svavelhaltigt avfall från rökgasrening vid tillverkning av&lt;br&gt;jämmalmspellets,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. grönlutslam från kausticeringsprocesser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. returfiberavfall och avsvärtningsslam från upparbetning av retur-&lt;br&gt;papper samt askor från eldning av avsvärtningsslam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. slam från framställning av dikalciumfosfat, kalciumklorid och nat-&lt;br&gt;riumfosfat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. kalciumfluoridslam från framställning av aluminiumfluorid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. gipsslam från framställning av uppkolningsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. elfilterstoft från framställning av kalciumkarbid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. slagger från metallurgiska processer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. stoft och slam från rening av gaser från framställning av råstål och&lt;br&gt;råjärn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. oljehaltigt glödskalsslam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. metallhydroxidslam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. stoft och slam från rening av rökgaser och processvatten vid fram-&lt;br&gt;ställning av koppar, zink och bly,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. katodrester, elektrofilterstoft, blästerstoft och kolavfall från fram-&lt;br&gt;ställning av aluminium,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. stoft och slam från rening av rökgaser från framställning av ferro-&lt;br&gt;legeringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. gjuterisand,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. avfall från rensprocessen vid 23. avfall från rensprocessen vid&lt;br&gt;upparbetning av återvunnet glas. upparbetning av återvunnet glas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. biobränsleaska, vars halt av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cesium-137 uppgår till minst fem&lt;br&gt;kilobecquerel per kilogram och&lt;br&gt;som förts in till en avfallsanlägg-&lt;br&gt;ning som uppfyller de krav som&lt;br&gt;Statens strålskyddsinstitut fastlagt&lt;br&gt;för deponering av sådan aska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt första stycket 1 c får dock inte göras för skatt på avfall&lt;br&gt;som använts för mellantäckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fastställandet av halten ce-&lt;br&gt;sium-137 enligt första stycket 24&lt;br&gt;skall askans torrvikt användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen&lt;br&gt;(1988:327)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5, 79 och 81&lt;br&gt;(1988:327) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§§ fordonsskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skattevikt avses den vikt efter&lt;br&gt;Skattevikten utgör för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personbil, motorcykel, traktor&lt;br&gt;eller motorredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;buss, lastbil, tung terrängvagn&lt;br&gt;eller annan släpvagn än påhängs-&lt;br&gt;vagn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påhängsvagn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilken fordonsskatten beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänstevikten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;totalvikten, dock högst den&lt;br&gt;bruttovikt med vilken fordonet får&lt;br&gt;föras på väg som hänförs till bä-&lt;br&gt;righetsklass 1 enligt 106 § vägtra-&lt;br&gt;fikkungörelsen (1972:603)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den del av fordonets totalvikt&lt;br&gt;som vilar på dess fasta axel eller&lt;br&gt;fasta axlar, dock högst den brutto-&lt;br&gt;vikt med vilken fordonet far föras&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på väg som hänförs till bärighets-&lt;br&gt;klass 1 enligt 106 § vägtrafikkun-&lt;br&gt;görelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan en buss, lastbil, tung terrängvagn eller släpvagn förses med två&lt;br&gt;eller flera olika karosserier, beräknas skattevikten efter det karosseri som&lt;br&gt;ger högst totalvikt för fordonet. I fråga om lastbil som kan förses med&lt;br&gt;anordning för påhängsvagn beräknas dock skattevikten efter fordonets&lt;br&gt;totalvikt med sådan anordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skattevikt avses den vikt efter vilken fordonsskatten beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattevikten utgör för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personbil, motorcykel, traktor&lt;br&gt;eller motorredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;buss, lastbil, tung terrängvagn&lt;br&gt;eller annan släpvagn än påhängs-&lt;br&gt;vagn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påhängsvagn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänstevikten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;totalvikten, dock högst den&lt;br&gt;bruttovikt med vilken fordonet får&lt;br&gt;föras på väg som hänförs till bä-&lt;br&gt;righetsklass 1 enligt 4 kap. 11 §&lt;br&gt;trafikförordningen (1998:1276)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den del av fordonets totalvikt&lt;br&gt;som vilar på dess fasta axel eller&lt;br&gt;fasta axlar, dock högst den brutto-&lt;br&gt;vikt med vilken fordonet får föras&lt;br&gt;på väg som hänförs till bärighets-&lt;br&gt;klass 1 enligt 4 kap. 11 § trafikför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan en buss, lastbil, tung terrängvagn eller släpvagn förses med två&lt;br&gt;eller flera olika karosserier, beräknas skattevikten efter det karosseri som&lt;br&gt;ger högst totalvikt för fordonet. I fråga om lastbil som kan förses med&lt;br&gt;anordning för påhängsvagn beräknas dock skattevikten efter fordonets&lt;br&gt;totalvikt med sådan anordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brukas ett fordon i strid mot&lt;br&gt;64 § sedan fordonets registrerings-&lt;br&gt;skyltar har tagits om hand enligt&lt;br&gt;78 §, döms ägaren till böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till samma straff döms ägaren&lt;br&gt;till ett avställt fordon som brukas,&lt;br&gt;om fordonets registreringsskyltar&lt;br&gt;har tagits om hand enligt 78 § och&lt;br&gt;brukandeförbud skulle ha gällt för&lt;br&gt;fordonet enligt 64 § om fordonet&lt;br&gt;hade varit skattepliktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brukas ett fordon på annat sätt i&lt;br&gt;strid mot 64 §, döms ägaren till&lt;br&gt;penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägaren visar att han iaktta-&lt;br&gt;git vad som ankommit på honom&lt;br&gt;för att hindra att fordonet bruka-&lt;br&gt;des, är han fri från ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ägare av ett fordon som upp-&lt;br&gt;såt ligen eller av o akt samhet bru-&lt;br&gt;kar fordonet eller låter det brukas&lt;br&gt;i strid mot 64 § sedan fordonets&lt;br&gt;registreringsskyltar har tagits om&lt;br&gt;hand enligt 78 §, döms till böter&lt;br&gt;eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även när&lt;br&gt;ett avställt fordon brukas, om for-&lt;br&gt;donets registreringsskyltar har&lt;br&gt;tagits om hand enligt 78 § och&lt;br&gt;brukandeförbud skulle ha gällt för&lt;br&gt;fordonet enligt 64 § om fordonet&lt;br&gt;hade varit skattepliktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ägare av ett fordon som upp-&lt;br&gt;såt ligen eller av oakt samhet bru-&lt;br&gt;kar fordonet eller låter det brukas&lt;br&gt;på annat sätt i strid mot 64 §, döms&lt;br&gt;till penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 79 § första-&lt;br&gt;tredje styckena gäller även föraren,&lt;br&gt;om han kände till att fordonet inte&lt;br&gt;fick brukas. Detta gäller dock inte&lt;br&gt;när fordonet provkörs vid besikt-&lt;br&gt;ning eller inspektion enligt 35 §&lt;br&gt;fordonskungörelsen (1972:595).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 79 § gäller&lt;br&gt;även föraren, om han kände till att&lt;br&gt;fordonet inte fick brukas. Detta&lt;br&gt;gäller dock inte när fordonet prov-&lt;br&gt;körs vid besiktning, inspektion,&lt;br&gt;tillsyn eller haveriundersökning&lt;br&gt;enligt 35 § fordonskungörelsen&lt;br&gt;(1972:595).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; i fråga om miljöbalken&lt;br&gt;dels att bilagan till balken skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 14 kap. 22 § och 29 kap. 8 § skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i balken skall införas två nya bilagor, bilaga 1 och 2, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bensin som är avsedd för motor-&lt;br&gt;drift eller uppvärmning och som&lt;br&gt;innehåller högst 0,013 gram bly&lt;br&gt;per liter vid 15°C skall av den som&lt;br&gt;tillverkar eller yrkesmässigt till&lt;br&gt;Sverige för in sådan bensin delas in&lt;br&gt;i och tillhandahållas i de miljöklas-&lt;br&gt;ser som anges i bilaga till denna&lt;br&gt;balk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bensin som är avsedd för motor-&lt;br&gt;drift eller uppvärmning skall av&lt;br&gt;den som tillverkar eller yrkesmäs-&lt;br&gt;sigt till Sverige för in sådan bensin&lt;br&gt;delas in i och tillhandahållas i de&lt;br&gt;miljöklasser som anges i bilaga 1&lt;br&gt;till denna balk. Bensin som är av-&lt;br&gt;sedd för motordrift och som om-&lt;br&gt;fattas av nr 2710 00 27, 2710 00&lt;br&gt;29, 2710 00 32, 2710 00 34 eller&lt;br&gt;2710 00 36 i Kombinerade nomen-&lt;br&gt;klaturen (KN-nr) enligt förord-&lt;br&gt;ningen (EEG) 2658/87, men som&lt;br&gt;inte uppfyller miljöspecifikationer-&lt;br&gt;na i miljöklass 2, får inte saluföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dieselbrännolja och fotogen,&lt;br&gt;med undantag för flygfotogen, som&lt;br&gt;är avsedd för motordrifi skall av&lt;br&gt;den som tillverkar eller yrkesmäs-&lt;br&gt;sigt till Sverige för in sådana mo-&lt;br&gt;torbränslen delas in i och tillhan-&lt;br&gt;dahållas i de miljöklasser som an-&lt;br&gt;ges i bilaga 2 till denna balk. Die-&lt;br&gt;selbrännolja som omfattas av nr&lt;br&gt;2710 00 66 i Kombinerade nomen-&lt;br&gt;klaturen (KN-nr) enligt förord-&lt;br&gt;ningen (EEG) 2658/87 och som är&lt;br&gt;avsedd att användas i sådana mo-&lt;br&gt;torfordon som avses i direktiv&lt;br&gt;70/220/EEG och 88/77/EEG, men&lt;br&gt;som inte uppfyller miljöspecifika-&lt;br&gt;tionerna för miljöklass 3, får inte&lt;br&gt;saluföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och diesel-&lt;br&gt;bränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG (EGT L 350, 28.12.1998, s.58,&lt;br&gt;Celex 398L0070).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst två år döms den som med uppsåt eller&lt;br&gt;av oaktsamhet bryter mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föreskrift för totalförsvaret meddelad med stöd av 1 kap. 5 §, om&lt;br&gt;överträdelse av den lagbestämmelse från vilken avvikelse har föreskrivits&lt;br&gt;är straffbelagd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i beslut om naturreservat eller kulturreservat angivna inskränkningar&lt;br&gt;i rätten att använda mark enligt 7 kap. 5 § andra eller tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förbud att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder inom biotop-&lt;br&gt;skyddsområde enligt 7 kap. 11 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. föreskrifter som behövs för särskilt skydd för diur eller växter enligt&lt;br&gt;7 kap. 12 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. förbud att inom strandskyddsområde uppföra ny byggnad eller vidta&lt;br&gt;annan åtgärd i strid mot 7 kap. 16 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. föreskrifter om försiktighetsmått inom miljöskyddsområde medde-&lt;br&gt;lade med stöd av 7 kap. 20 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. föreskrifter om inskränkning inom vattenskyddsområde meddelade&lt;br&gt;med stöd av 7 kap. 22 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. interimistiskt förbud enligt 7 kap. 24 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. föreskrifter om förbud till skydd för djur- och växtarter meddelade&lt;br&gt;med stöd av 8 kap. 1 eller 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. föreskrifter om förbud eller föreskrifter om särskilda villkor för att&lt;br&gt;sätta ut djur- eller växtarter meddelade med stöd av 8 kap. 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. föreskrifter meddelade med stöd av 8 kap. 4 § genom att ta sådan&lt;br&gt;befattning med djur, växter, ägg, rom, bon eller produkter av djur eller&lt;br&gt;växter som strider mot en sådan föreskrift eller mot ett villkor i beslut i&lt;br&gt;enskilt fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. föreskrifter eller beslut om förbud mot utsläpp av avloppsvatten&lt;br&gt;m.m. meddelade med stöd av 9 kap. 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. föreskrifter om försiktighetsmått vid miljöfarlig verksamhet med-&lt;br&gt;delade med stöd av 9 kap. 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. inskränkningar, villkor eller anmälningsskyldighet föreskrivna be-&lt;br&gt;träffande miljöriskområde enligt 10 kap. 12 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. skyldighet att underhålla en vattenanläggning enligt 11 kap. 17 §&lt;br&gt;första stycket eller 20 § första stycket eller 21 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. förbud att påbörja en verksamhet enligt 12 kap. 6 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. förbud till skydd för naturmiljön enligt 12 kap. 6 § fjärde stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. särskilda föreskrifter om utredning och försiktighetsmått vid gen-&lt;br&gt;teknisk verksamhet meddelade med stöd av 13 kap. 8 eller 11 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. förbud att sprida bekämpningsmedel från luftfartyg enligt 14 kap.&lt;br&gt;18 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. förbud att sprida bekämpningsmedel mot lövsly enligt 14 kap. 19 §&lt;br&gt;första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. föreskrifter som avser förbränning, handel, överlåtelse eller inför-&lt;br&gt;sel av bränslen meddelade med stöd av 14 kap. 21 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 a. förbud att saluföra bensin Prop. 1999/2000:9&lt;br&gt;eller dieselbrännolja enligt 14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. föreskrifter i fråga om hantering, införsel eller utförsel av kemiska&lt;br&gt;produkter eller biotekniska organismer meddelade med stöd av 14 kap.&lt;br&gt;24 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. förbud att hantera, föra in eller föra ut kemisk produkt eller biotek-&lt;br&gt;nisk organism enligt 14 kap. 25 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. förbud mot dumpning eller förbränning av avfall enligt 15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. skyldighet att göra anmälan eller lämna uppgifter enligt rådets för-&lt;br&gt;ordning (EEG) nr 2455/92 av den 23 juli 1992 om export och import av&lt;br&gt;vissa farliga kemikalier, senast ändrat genom kommissionens förordning&lt;br&gt;(EG) nr 237/97 av den 27 juni 1997 eller att lämna uppgifter enligt rådets&lt;br&gt;förordning (EEG) nr 793/93 av den 23 mars 1993 om bedömning och&lt;br&gt;kontroll av risker med existerande ämnen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. förbud eller skyldighet att lämna uppgifter enligt rådets förordning&lt;br&gt;(EG) nr 3093/94 av den 15 december 1994 om ämnen som bryter ned&lt;br&gt;ozonskiktet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. bestämmelser om transport och därigenom transporterar avfall i&lt;br&gt;strid mot rådets förordning (EEG) nr 259/93 av den 1 februari 1993 om&lt;br&gt;övervakning och kontroll av avfallstransporter inom, till och från Euro-&lt;br&gt;peiska gemenskapen, senast ändrat genom rådets förordning (EG) nr&lt;br&gt;120/97 av den 20 januari 1997,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. en bestämmelse eller mot villkor i beslut i enskilt fall som medde-&lt;br&gt;lats med stöd av rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december&lt;br&gt;1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av&lt;br&gt;handeln med dem, senast ändrat genom rådets förordning (EG) nr 938/97&lt;br&gt;av den 26 maj 1997 såvitt avser import till Sverige, export och reexport&lt;br&gt;från Sverige, handel med artificiellt förökade växter, transport och tran-&lt;br&gt;sitering eller köp, försäljning och annan kommersiell åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försök till brott mot första stycket 24 döms till ansvar enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansvar enligt första eller andra stycket döms inte, om ansvar kan&lt;br&gt;ådömas enligt 1 eller 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 1 till miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Miljöklasser för bensin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Krav&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöklass 1&lt;br&gt;Motorbensin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöklass 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkylatbensin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöklass 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Researchoktantal, lägst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Motoroktantal, lägst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ångtryck enligt Reid, högst&lt;br&gt;kilopascal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;sup&gt;a&lt;/sup&gt;/95&lt;sup&gt;b&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;sup&gt;a&lt;/sup&gt;/95&lt;sup&gt;b&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ängtryck enligt Reid, lägst&lt;br&gt;kilopascal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Destillation:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;sup&gt;a&lt;/sup&gt;/65&lt;sup&gt;b&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Förångat vid 70°C, volymhalt&lt;br&gt;procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15-42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Förångat vid 100°C, lägst&lt;br&gt;volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;sup&gt;a&lt;/sup&gt;/50&lt;sup&gt;b&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;sup&gt;c&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Förångat vid 100°C, högst&lt;br&gt;volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72c&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Förångat vid 150°C, lägst&lt;br&gt;volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-Förångatvid 180°C, lägst&lt;br&gt;volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slutkokpunkt, högst °C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Olefiner, högst volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,0d&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aromater, högst volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bensen, högst volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cykloalkaner, högst volymhalt&lt;br&gt;procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;n-Hexan, högst volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Syre, högst masshalt procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oxygenater:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Metanol, högst volymhalt&lt;br&gt;procent, stabiliseringsmedel måste&lt;br&gt;tillsättas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Etanol, högst volymhalt procent,&lt;br&gt;stabiliseringsmedel kan vara&lt;br&gt;nödvändigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Isopropylalkohol, högst&lt;br&gt;volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Tertiär-butylalkohol, högst&lt;br&gt;volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Isobutylalkolhol, högst&lt;br&gt;volymhalt procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Etrar som innehåller fem eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;flera kolatomer per molekyl, högst&lt;br&gt;volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andra oxygenater&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;, högst&lt;br&gt;volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svavel, högst&lt;br&gt;milligram per kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bly, högst gram per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fosfor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inte mätbar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Densitet vid 15°C,&lt;br&gt;kilogram per kubikmeter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;680-720&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bensin i miljöklass 1 skall uppfylla skäliga funktionskrav vad avser renhet för&lt;br&gt;insugnings- respektive insprutningsventiler. Bensin i miljöklass 1 avsedd för for-&lt;br&gt;don med katalytisk avgasrening far ej innehålla askbildande ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Avser tiden fr.o.m. den 16 maj to.m. den 31 augusti i X-,Y-, Z-, AC- och BD-län samt&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 15 september för övriga län. För övrig tid än den som anges&lt;br&gt;här eller under b är följande gränsvärden tillåtna: Ångtryck vid 37,8°C högst 95 och lägst&lt;br&gt;45 kilopascal samt Förångat vid 100°C, lägst 47 procents volymhalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Avser tiden fr.o.m. den 16 oktober t.o.m. den 31 mars i X-, Y-, Z-, AC- och BD-län samt&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 november t.o.m. den 15 mars för övriga län. För övrig tid än den som anges&lt;br&gt;här eller under a är följande gränsvärden tillåtna: Ångtryck vid 37,8°C högst 95 och lägst&lt;br&gt;45 kilopascal samt Förångat vid 100°C, lägst 47 procents volymhalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;c&lt;/sup&gt;Om temperaturökningen i intervallet 45-72 procent förångat understiger tio grader C gäl-&lt;br&gt;ler i stället att T50-värdet (temperaturen vid volymhalten 50 procent förångat) skall ligga&lt;br&gt;mellan 90°C och 105°C.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;d&lt;/sup&gt;Med undantag för blyfri bensin regular (ett minsta motoroktantal [MON] på 81 och ett&lt;br&gt;minsta researchoktantal [RON] på 91) för vilken olefmhalten skall vara en volymhalt på&lt;br&gt;högst 21 procent. Dessa gränsvärden hindrar inte att blyfri bensin med lägre oktantal än&lt;br&gt;vad som anges i denna bilaga får saluföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Andra primära alkoholer och etrar, vilkas destillationsslutkokpunkt inte överstiger den&lt;br&gt;destillationsslutkokpunkt som angetts i nationella standarder, eller, där sådana saknas, i&lt;br&gt;industriella specifikationer för motorbränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 2 till miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Miljöklasser för dieselolja &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Krav&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöklass 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöklass 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöklass 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cetanindex, lägst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cetantal, lägst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;sup&gt;a&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;sup&gt;a&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Densitet vid 15°C, lägst kilogram&lt;br&gt;per kubikmeter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Densitet vid 15°C, högst kilogram&lt;br&gt;per kubikmeter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Destillation:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;820&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;820&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;845&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- begynnelsekokpunkt, lägst °C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- vid 95 procent destillat, högst °C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;295&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aromatiska kolväten, högst&lt;br&gt;volymhalt procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polycykliska aromatiska kolväten,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;högst volymhalt procent&lt;br&gt;Polycykliska aromatiska kolväten,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inte mätbarb&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1b&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;högst masshalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11c&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svavel, högst&lt;br&gt;milligram per kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;a&lt;/sup&gt; Gäller dieselbrännoljor som omfattas av nr 2710 00 66 i Kombinerade nomenklaturen&lt;br&gt;(KN-nr) enligt förordningen (EEG) 2658/87.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;b&lt;/sup&gt; Enligt Svensk Standard 15 51 16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Enligt IP 391.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om Prop. 1999/2000:9&lt;br&gt;skatt på energi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi&lt;br&gt;dels att 2 kap. 6 § och 6 kap 8 a § skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 2 kap. 1 och 5 §§, 4 kap. 1 § och 6 kap. 8 § skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1997:479) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra&lt;br&gt;stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;KN-nr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Slag av bränsle&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Skattebelopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energiskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. 2710 00 26,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bensin som&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2710 00 27,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2710 00 29&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;uppfyller krav för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2710 00 32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;a) miljöklass 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kr 61 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kr 47 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;b) miljöklass 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kr 68 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kr 54 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. 2710 00 26,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Annan bensin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kr 27 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kr 13 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2710 00 34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;än som avses&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2710 00 36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;under 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. 2710 00 51,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Eldningsolja,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2710 00 55,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;dieselbrännolja,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2710 00 69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fotogen, m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2710 00 74-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;som&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2710 00 78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;a) har försetts med&lt;br&gt;märkämnen eller ger&lt;br&gt;mindre än 85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;743 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 058 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 801 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;volymprocent destillat&lt;br&gt;vid 350°C,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) inte har försetts med&lt;br&gt;märkämnen och ger&lt;br&gt;minst 85 volymprocent&lt;br&gt;destillat vid 350°C,&lt;br&gt;tillhörig&lt;br&gt;miljöklass 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 614 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 058 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 672 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;miljöklass 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 840 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 058 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 898 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;miljöklass 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 138 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 058 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 196 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4. ur 2711 12 11-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gasol som används för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2711 19 00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;a) drift av motordrivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kr 01 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kr 57 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fordon, fartyg eller luft-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf föreslås också ändrad i proposition 1999/2000:1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yörfyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) annat ändamål än som&lt;br&gt;avses under a&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 2711 29 00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Metan som används för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) drift av motordrivet&lt;br&gt;fordon, fartyg eller luft-&lt;br&gt;fartyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) annat ändamål än som&lt;br&gt;avses under a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2711 11 00,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2711 21 00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturgas som används&lt;br&gt;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) drift av motordrivet&lt;br&gt;fordon, fartyg eller luft-&lt;br&gt;fartyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) annat ändamål än som&lt;br&gt;avses under a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2701,2702&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller 2704&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kolbränslen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2713 11 00-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Petroleumkoks&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;2713 12 00&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 112 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 257 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 678 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;792 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 470 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 ml&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 ml&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000 ml&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;241 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;792 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 033 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 ml&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 nd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I 000 ml&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 678 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;792 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 470 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 ml&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 ml&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 ml&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;241 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;792 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 033 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 ml&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 ml&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 ml&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;316 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;920 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 236 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;316 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;920 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 236 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KN-nr &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Slag av bränsle&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattebelopp_____________________________________&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;______________________________________________Energiskatt_______Koldioxidskatt Summa skatt&lt;br&gt;1. 2710 00 26,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bensinsom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2710 00 27, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;uppfyller krav för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2710 00 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2710 00 32&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;a) miljöklass 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kr 61 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kr 47 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;b) miljöklass 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kr 64 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kr 50 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. 2710 00 26,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Annan bensin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kr 27 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kr 13 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2710 00 34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;än som avses&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2710 00 36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;under 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. 2710 00 51,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Eldningsolja,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2710 00 55,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;dieselbrännolja,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2710 00 69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fotogen, m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2710 00 74 —&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;som&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2710 00 78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;a) har försetts med&lt;br&gt;märkämnen eller ger&lt;br&gt;mindre än 85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;743 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 058 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 801 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;volymprocent destillat&lt;br&gt;vid 350°C,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) inte har försetts med&lt;br&gt;märkämnen och ger&lt;br&gt;minst 85 volymprocent&lt;br&gt;destillat vid 350°C,&lt;br&gt;tillhörig&lt;br&gt;miljöklass 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 624 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 058 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 682 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;miljöklass 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 750 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 058 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 808 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;miljöklass 3 eller inte&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 048 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 058 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 106 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;tillhör någon miljöklass&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;KN-nr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Slag av bränsle&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Skattebelopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energiskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 2711 12 11-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gasol&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 112 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 257 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2711 19 00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 2711 29 00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Metan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;241 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;792 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 033 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 nd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 nd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 nd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2711 11 00,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturgas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;241 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;792 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 033 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2711 21 00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 nd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lOOOnd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 nd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2701, 2702&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kolbränslen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;316 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;920 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 236 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;eller 2704&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2713 11 00-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Petroleumkoks&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;316 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;920 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 236 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2713 12 00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 4 kap. 1 § första stycket 7 och andra stycket samt&lt;br&gt;12 § första stycket 4 och andra stycket tas skatt ut med ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets oli-&lt;br&gt;ka användningssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kalenderåret 1999 och efter- För kalenderåret 2001 och efter-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande kalenderår skall de i&lt;br&gt;första stycket angivna skattebe-&lt;br&gt;loppen räknas om enligt 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till miljöklass 1 hör oljor som&lt;br&gt;beskattas enligt 1 § första stycket 3&lt;br&gt;b och som har ett kokintervall&lt;br&gt;(destillationsintervall) av olika&lt;br&gt;bredd mellan 180 och 285°C vid&lt;br&gt;95 procent destillat, en densitet&lt;br&gt;mellan 800 och 820 kilogram per&lt;br&gt;kubikmeter vid 15°C och innehål-&lt;br&gt;ler högst 0,001 viktprocent svavel&lt;br&gt;och högst 5 volymprocent aroma-&lt;br&gt;tiska kolväten. Sådana oljor för&lt;br&gt;inte innehålla klart mätbara poly-&lt;br&gt;cykliska aromatiska kolväten och&lt;br&gt;måttet på den naturliga tändvillig-&lt;br&gt;heten (cetanindex) för inte under-&lt;br&gt;stiga 50.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till miljöklass 2 hör andra oljor&lt;br&gt;än sådana som avses i första&lt;br&gt;stycket och som beskattas enligt&lt;br&gt;1 § första stycket 3 b, om de har&lt;br&gt;ett destillationsintervall av olika&lt;br&gt;bredd mellan 180 och 295°C vid&lt;br&gt;95 procent destillat, en densitet&lt;br&gt;mellan 800 och 820 kilogram per&lt;br&gt;kubikmeter vid 15°C och innehål-&lt;br&gt;ler högst 0,005 viktprocent svavel&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande kalenderår skall de i&lt;br&gt;första stycket angivna skattebe-&lt;br&gt;loppen räknas om enligt 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven för miljöklass 1 och 2&lt;br&gt;för bränslen som beskattas enligt&lt;br&gt;1 § första stycket 1 anges i bilaga&lt;br&gt;1 till miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven för miljöklass 1, 2 och 3&lt;br&gt;för dieselolja som beskattas enligt&lt;br&gt;1 § första stycket 3 b anges i bila-&lt;br&gt;ga 2 till miljöbalken. Dessa krav&lt;br&gt;tillämpas även för andra bränslen&lt;br&gt;som beskattas enligt nämnda lag-&lt;br&gt;rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och högst 20 volymprocent aro-&lt;br&gt;matiska kolväten. Halten polycyk-&lt;br&gt;liska aromatiska kolväten får inte&lt;br&gt;överstiga 0,1 volymprocent och&lt;br&gt;cetanindex far inte understiga 47.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till miljöklass 3 hör övriga oljor&lt;br&gt;som beskattas enligt 1 § första&lt;br&gt;stycket 3 b.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldig att betala energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt&lt;br&gt;(skattskyldig) för bränslen som avses i 1 kap. 3 a § är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som i Sverige tillverkar eller bearbetar bränsle eller annan som&lt;br&gt;godkänts som upplagshavare enligt 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. varumottagare som avses i 6 eller 7 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skatterepresentant enligt vad som anges i 8 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som i annat fall än som avses i 1-3 från ett annat EG-land till&lt;br&gt;Sverige för in eller tar emot leverans av bränsle, om bränslet skall använ-&lt;br&gt;das för annat än privat ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den som från ett annat EG-land säljer och levererar bränsle till en&lt;br&gt;köpare i Sverige genom distansförsäljning enligt 9 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. annan än upplagshavare som importerar bränsle från tredje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. den som förvärvat bränsle för vilket ingen skatt eller lägre skatt skall&lt;br&gt;betalas när bränslet används för ett visst ändamål men som säljer eller&lt;br&gt;förbrukar bränslet för ett annat ändamål som medför att skatt skall beta-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;las med högre belopp, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. den som för privat ändamål för in bränsle till Sverige enligt vad som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anges i 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket 7&lt;br&gt;tillämpas även i fråga om bränsle&lt;br&gt;för vilket antingen ingen skatt har&lt;br&gt;betalats eller skatt har betalats en-&lt;br&gt;ligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a,&lt;br&gt;och som förbrukas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) i skepp, när skeppet används&lt;br&gt;för privat ändamål, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) i båt för vilken fartygstill-&lt;br&gt;stånd meddelats enligt fiskelagen&lt;br&gt;(1993:787), när båten används för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;privat ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket 7&lt;br&gt;tillämpas även i fråga om bränsle&lt;br&gt;för vilket antingen ingen skatt har&lt;br&gt;betalats eller skatt har betalats en-&lt;br&gt;ligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a,&lt;br&gt;och som förbrukas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) i skepp, när skeppet används&lt;br&gt;för privat ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) i båt för vilken fartygstill-&lt;br&gt;stånd meddelats enligt fiskelagen&lt;br&gt;(1993:787), när båten används för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;privat ändamål, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) i motordrivet fordon i de fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bränslet ger mindre än 85 vo-&lt;br&gt;lymprocent destillat vid 350°C.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet föreligger inte för bränsle som förs in till Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Denna paragraf föreslås också ändrad i proposition 1998/99:127.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i normal bränsletank på motordrivet fordon eller till fordonet kopp-&lt;br&gt;lad släpvagn, fartyg eller luftfartyg som används yrkesmässigt om&lt;br&gt;bränslet är avsett att användas i motor på fordonet, släpvagnen, fartyget&lt;br&gt;eller luftfartyget under transporten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. under sådana omständigheter att förutsättningar skulle finnas att&lt;br&gt;medge återbetalning av skatten enligt 9 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skattskyldig enligt första stycket 4 skall, innan transporten&lt;br&gt;av bränslet från det andra EG-landet påbörjas, lämna en redovisning över&lt;br&gt;bränslet till beskattningsmyndigheten samt hos beskattningsmyndigheten&lt;br&gt;ställa säkerhet for betalning av skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som ansvarar for transpor-&lt;br&gt;ten av beskattat bränsle enligt 1&lt;br&gt;kap. 3 a § till en mottagare i ett&lt;br&gt;annat EG-land skall upprätta ett&lt;br&gt;förenklat ledsagardokument. Led-&lt;br&gt;sagardokumentet skall följa&lt;br&gt;bränslet under transporten i enlig-&lt;br&gt;het med vad regeringen föreskri-&lt;br&gt;ver. Sådant ledsagardokument&lt;br&gt;krävs dock inte vid distansförsälj-&lt;br&gt;ning enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ansvarar för en trans-&lt;br&gt;port av beskattat bränsle som avses&lt;br&gt;i 1 kap. 3 a § skall upprätta ett för-&lt;br&gt;enklat ledsagardokument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid transport till en närings-&lt;br&gt;idkare i ett annat EG-land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid transport till en svensk ort&lt;br&gt;via ett annat EG-land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenklat ledsagardokument&lt;br&gt;som avses i första stycket skall&lt;br&gt;följa bränslet under transporten i&lt;br&gt;enlighet med vad regeringen före-&lt;br&gt;skriver. Sådant ledsagardokument&lt;br&gt;krävs dock inte vid distansförsälj-&lt;br&gt;ning enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tid fram till den 1 januari&lt;br&gt;2000 medger beskattningsmyndig-&lt;br&gt;heten efter ansökan, utöver vad&lt;br&gt;som framgår av den nya lydelsen&lt;br&gt;av 9 kap. 9 §, att vid industriell&lt;br&gt;framställning av produkter av and-&lt;br&gt;ra mineraliska ämnen än metaller&lt;br&gt;koldioxidskatten på annat bränsle&lt;br&gt;än sådant som beskattas som mi-&lt;br&gt;neraloljeprodukt och som förbru-&lt;br&gt;kats för annat ändamål än drift av&lt;br&gt;motordrivna fordon tas ut med&lt;br&gt;sådant belopp att skatten för den&lt;br&gt;som bedriver framställningen inte&lt;br&gt;överstiger 1,2 procent av de fram-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tid fram till den 1 januari&lt;br&gt;2001 medger beskattningsmyndig-&lt;br&gt;heten efter ansökan, utöver vad&lt;br&gt;som framgår av den nya lydelsen&lt;br&gt;av 9 kap. 9 §, att vid industriell&lt;br&gt;framställning av produkter av and-&lt;br&gt;ra mineraliska ämnen än metaller&lt;br&gt;koldioxidskatten på annat bränsle&lt;br&gt;än sådant som beskattas som mi-&lt;br&gt;neraloljeprodukt och som förbru-&lt;br&gt;kats för annat ändamål än drift av&lt;br&gt;motordrivna fordon tas ut med&lt;br&gt;sådant belopp att skatten för den&lt;br&gt;som bedriver framställningen inte&lt;br&gt;överstiger 1,2 procent av de fram-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställda produkternas försäljnings- ställda produkternas försäljnings- Prop. 1999/2000:9&lt;br&gt;värde. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om nedsättning enligt första stycket skall omfatta en period&lt;br&gt;om ett kalenderår och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten senast&lt;br&gt;inom ett år efter kalenderårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 9 kap. 9 a och b §§ lagen (1994:1776) om skatt på&lt;br&gt;energi tillämpas även på sådan nedsättning som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraft-&lt;br&gt;trädandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.12 Förslag till lag om ändring i tullagen (1994:1550)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om tullagen (1994:1550)&lt;br&gt;dels att ordet ”dröjsmålsavgift” i 33, 39 och 106 §§ skall bytas ut mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”dröjsmålsränta”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 30 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tull inte betalas inom före-&lt;br&gt;skriven tid, skall dröjsmålsavgift&lt;br&gt;tas ut enligt lagen (1997:484) om&lt;br&gt;dröjsmålsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i tullag-&lt;br&gt;stiftningen om tull tillämpas även&lt;br&gt;beträffande dröjsmålsavgift enligt&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om dröjsmåls-&lt;br&gt;ränta och befrielse från dröjsmåls-&lt;br&gt;ränta i artikel 232 i förordningen&lt;br&gt;(EEG) nr 2913/92 tillämpas även&lt;br&gt;på annan skatt än tull och avgift&lt;br&gt;som skall tas ut för varor vid im-&lt;br&gt;port.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmålsräntan skall beräknas&lt;br&gt;på det sätt som anges i 19 kap. 8 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmålsräntan är minst&lt;br&gt;100 kronor. Om det ursprungligen&lt;br&gt;obetalda beloppet är mindre än&lt;br&gt;100 kronor, får dröjsmålsränta&lt;br&gt;dock endast tas ut med motsva-&lt;br&gt;rande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i tullag-&lt;br&gt;stiftningen om tull tillämpas även&lt;br&gt;beträffande dröjsmålsränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre bestämmelser skall&lt;br&gt;dock gälla beträffande dröjsmålsavgift som beslutats av Tullverket före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.13 Förslag till lag om är&lt;br&gt;dröjsmålsavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och '&lt;br&gt;avgift skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är betalningsskyldig&lt;br&gt;för skatt, tull, avgift eller ränta och&lt;br&gt;som inte i rätt tid och på rätt sätt&lt;br&gt;fullgör betalningsskyldigheten&lt;br&gt;skall, i de fall det särskilt före-&lt;br&gt;skrivs, betala en avgift (dröjsmåls-&lt;br&gt;avgift) enligt de grunder som an-&lt;br&gt;ges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om dröjsmålsavgift&lt;br&gt;får överklagas på det sätt som&lt;br&gt;gäller för överklagande av beslut&lt;br&gt;om den skatt, tull, avgift eller ränta&lt;br&gt;som föranlett dröj smålsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;i lagen (1997:484) om&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;§§ lagen (1997:484) om dröjsmåls-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är betalningsskyldig&lt;br&gt;för skatt, avgift eller ränta och som&lt;br&gt;inte i rätt tid och på rätt sätt fullgör&lt;br&gt;betalningsskyldigheten skall, i de&lt;br&gt;fall det särskilt föreskrivs, betala&lt;br&gt;en avgift (dröjsmålsavgift) enligt&lt;br&gt;de grunder som anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om dröjsmålsavgift&lt;br&gt;far överklagas på det sätt som&lt;br&gt;gäller för överklagande av beslut&lt;br&gt;om den skatt, avgift eller ränta&lt;br&gt;som föranlett dröjsmålsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre bestämmelser skall&lt;br&gt;dock gälla beträffande dröjsmålsavgift som beslutats av Tullverket före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab, Stockholm 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:604) om&lt;br&gt;ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 31 § kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370) i dess lydelse enligt lagen (1999:604) om änd-&lt;br&gt;ring i nämnda lag och ikraftträdandebestämmelsema till lagen (1999:604)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Med pension förstås dels belopp, som annorledes än i följd av för-&lt;br&gt;säkring utgår på grund av föregående tjänsteförhållande, dels belopp,&lt;br&gt;som på grund av lagen (1962:381) om allmän försäkring utgår i form av&lt;br&gt;folkpension eller tilläggspension, dels belopp som utgår på grund av pen-&lt;br&gt;sionsförsäkring, dels belopp som utbetalas från pensionssparkonto till&lt;br&gt;pensionsspararen, till förmånstagare på grund av förmånstagarför-&lt;br&gt;ordnande, till den som erhållit rätten till pension genom bodelning, till&lt;br&gt;make eller bröstarvinge på grund av jämkning av förmånstagarför-&lt;br&gt;ordnande samt vid återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken, dels&lt;br&gt;kapital hänförligt till pensionsförsäkring vilken antingen överlåts till för-&lt;br&gt;säkringsgivare som inte meddelar pensionsförsäkring enligt denna lag&lt;br&gt;eller överförs till sådan del av försäkringsgivarens verksamhet som inte&lt;br&gt;avser pensionsförsäkring enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med pensionsförsäkring förstås försäkring, som inte medför rätt till&lt;br&gt;andra försäkringsbelopp än ålderspension, sjukpension eller efterlevande-&lt;br&gt;pension. För att en försäkring skall anses som pensionsförsäkring fordras&lt;br&gt;vidare, om inte annat följer av sjuttonde stycket, att försäkringen med-&lt;br&gt;delats i en här i landet bedriven försäkringsrörelse för vilken skatt-&lt;br&gt;skyldighet föreligger enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på&lt;br&gt;pensionsmedel respektive lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Med&lt;br&gt;försäkrad avses den på vars liv försäkringen tagits eller, i fråga om sjuk-&lt;br&gt;pension, den vars arbetsoförmåga försäkringen avser. Med tjänste-&lt;br&gt;pensionsförsäkring förstås pensionsförsäkring, som har samband med&lt;br&gt;tjänst och för vilken den försäkrades arbetsgivare åtagit sig att ansvara&lt;br&gt;för betalning av hela avgiften. Med tjänstepensionsförsäkring förstås&lt;br&gt;också pensionsförsäkring, som - om en anställd avlidit - tagits av den&lt;br&gt;anställdes arbetsgivare till förmån för den anställdes efterlevande och för&lt;br&gt;vilken försäkring arbetsgivaren åtagit sig att ansvara för betalning av hela&lt;br&gt;avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring skall&lt;br&gt;försäkringstagaren vara den försäkrade. Har försäkringstagaren eller hans&lt;br&gt;make eller person med vilken han sammanbor under äktenskapsliknande&lt;br&gt;förhållanden barn under 20 år, får han ta försäkring avseende efter-&lt;br&gt;levandepension på sin makes eller den sammanboendes liv, om barnet&lt;br&gt;insätts som förmånstagare. Om särskilda skäl föreligger kan skatte-&lt;br&gt;myndigheten medge att dödsboet efter skattskyldig som bedrivit närings-&lt;br&gt;verksamhet i Sverige får ta försäkring avseende efterlevandepension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 9&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förutsättning för att medgivande skall lämnas gäller att den efterle-&lt;br&gt;vande saknar betryggande pensionsskydd och att försäkringen tas i sam-&lt;br&gt;band med att boet upphör med driften i förvärvskällan. Motsvarande&lt;br&gt;gäller om den avlidne drivit verksamheten genom formedling av juridisk&lt;br&gt;person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspension far inte börja utgå vid lägre ålder än 55 år. Utbetalning&lt;br&gt;får dock ske dessförinnan till den som fått rätt till förtidspension enligt&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring. Om det i annat fall finns särskilda skäl, far&lt;br&gt;skattemyndigheten besluta att pension får börja utgå vid lägre ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspension får utgå högst så länge den försäkrade lever, men under&lt;br&gt;den försäkrades livstid lägst fem år eller, om försäkringen skall upphöra&lt;br&gt;när den försäkrade fyller 65 år, lägst tre år. Pensionen får under den&lt;br&gt;första femårsperiod under vilken den utbetalas inte utgå med annat än&lt;br&gt;samma belopp vid varje utbetalningstillfalle eller med stigande pensions-&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ålderspension som utgår enligt allmän pensionsplan gäller, om den&lt;br&gt;skall upphöra innan den försäkrade avlider, vad därom utfasts enligt pla-&lt;br&gt;nen. Vad som avses med allmän pensionsplan framgår av 4 § lagen&lt;br&gt;(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Med allmän pen-&lt;br&gt;sionsplan avses emellertid även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- pensionsutfästelser som ryms inom vad som enligt en allmän pen-&lt;br&gt;sionsplan är sedvanligt inom branschen för arbetstagare med mot-&lt;br&gt;svarande uppgifter, dock i fråga om avsättning i balansräkning endast i&lt;br&gt;förening med kreditförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- pensionsutfästelser för vilka kommunal eller statlig borgen eller lik-&lt;br&gt;nande garanti tecknats, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- pensionsutfästelser i enlighet med pensionsavtal som på arbets-&lt;br&gt;tagarsidan godkänts av sådan organisation som enligt lagen (1976:580)&lt;br&gt;om medbestämmande i arbetslivet anses som central arbetstagar-&lt;br&gt;organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånstagare får inte insättas till annan ålderspensionsförsäkring än&lt;br&gt;tjänstepensionsförsäkring. Till tjänstepensionsförsäkring avseende ålder-&lt;br&gt;spension skall anställd, som då försäkringsavtalet ingicks var den försäk-&lt;br&gt;rade, vara förmånstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sjukpension förstås pension som utgår till den försäkrade högst så&lt;br&gt;länge denne är arbetsoförmögen eller har nedsatt arbetsförmåga. Sjuk-&lt;br&gt;pension får upphöra tidigast fem år efter det försäkringsavtalet träffades.&lt;br&gt;I fråga om förmånstagare gäller föreskrifterna i föregående stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med efterlevandepension förstås pension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. som efter den försäkrades död utgår till den försäkrades make, var-&lt;br&gt;med i detta sammanhang förstås person med vilken den försäkrade varit&lt;br&gt;gift eller sammanbott under äktenskapsliknande förhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. som efter den försäkrades död utgår till barn till den försäkrade eller&lt;br&gt;barn till person som angivits under 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som utgår till efterlevande på grund av försäkring som tagits av&lt;br&gt;dödsbo efter medgivande enligt tredje stycket, varvid pension far utgå&lt;br&gt;som om den avlidne varit försäkrad, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. som utgår på grund av försäkring som tagits av arbetsgivare till för-&lt;br&gt;mån för anställds efterlevande med stöd av andra stycket sista meningen,&lt;br&gt;varvid pension far utgå som om den avlidne varit försäkrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterlevandepension far utgå högst så länge den efterlevande lever och&lt;br&gt;far under den första femårsperiod under vilken den utbetalas inte utgå&lt;br&gt;med annat än samma belopp vid varje utbetalningstillfalle eller med sti-&lt;br&gt;gande pensionsbelopp. Efterlevandepension far under den efterlevandes&lt;br&gt;livstid inte upphöra förrän fem år förflutit efter den försäkrades död med&lt;br&gt;följande undantag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Efterlevandepension till person som avses i föregående stycke 1, far&lt;br&gt;upphöra när denne ingår nytt äktenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har den försäkrade avlidit mindre än fem år före den tidpunkt då&lt;br&gt;försäkringen annars skulle ha upphört, får efterlevandepension upphöra&lt;br&gt;vid sistnämnda tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om utbetalning av efterlevandepension till barn under 20 år påbör-&lt;br&gt;jats, far pensionen upphöra när barnet fyller 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Har försäkring avseende efterlevandepension till barn tagits på så-&lt;br&gt;dan persons liv som avses i föregående stycke 1, skall pensionen upphöra&lt;br&gt;senast när barnet fyller 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förmånstagare till försäkring avseende efterlevandepension far&lt;br&gt;endast insättas person till vilken efterlevandepension kan utgå enligt ni-&lt;br&gt;onde och tionde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsvillkor, som med hänsyn till bestämmelserna i denna lag är&lt;br&gt;avgörande för frågan huruvida försäkringen är att anse som pensions-&lt;br&gt;försäkring, skall tas in i försäkringsavtalet. Detta skall dessutom inne-&lt;br&gt;hålla villkor att försäkringen inte far pantsättas eller belånas och inte&lt;br&gt;heller ändras på sådant sätt att den inte längre uppfyller de föreskrifter,&lt;br&gt;som anges för pensionsförsäkring i denna lag, eller i andra fall än nedan&lt;br&gt;föreskrivs överlåtas eller återköpas. Avtalet får inte innehålla villkor som&lt;br&gt;är oförenligt med bestämmelserna om pensionsförsäkring i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den försäkrades livstid far pensionsförsäkring endast överlåtas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till följd av anställningsförhållande, därvid försäkringen före eller&lt;br&gt;efter överlåtelsen skall ha karaktär av tjänstepensionsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på grund av utmätning liksom vid ackord eller konkurs eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. genom bodelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny ägare till pensionsförsäkring skall omedelbart underrätta försäk-&lt;br&gt;ringsgivaren om förvärvet av försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återköp av pensionsförsäkring får utan hinder av bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst ett basbelopp enligt&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring och försäkringen inte är förenad med ett&lt;br&gt;oåterkalleligt förmånstagarförordnande samt premier för försäkringen&lt;br&gt;inte har betalats senare än 10 år före återköpet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst 30 procent av ett&lt;br&gt;basbelopp enligt lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i annat fall än som avses i föregående stycke finns synnerliga&lt;br&gt;skäl för återköp och sådant får ske enligt försäkringsavtalet och försäk-&lt;br&gt;ringstekniska riktlinjer, får återköp medges av skattemyndigheten. Be-&lt;br&gt;stämmelserna i förevarande lag hindrar inte heller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken av försäkrings-&lt;br&gt;tagarens tillgodohavande, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en överföring av hela för-&lt;br&gt;säkringens värde direkt till en pen-&lt;br&gt;sionsförsäkring som försäkrings-&lt;br&gt;tagaren tecknar hos samma eller&lt;br&gt;annan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma person som försäkrad.&lt;br&gt;Överföringen skall i så fall inte&lt;br&gt;anses som ett belopp som enligt&lt;br&gt;första stycket utgår på grund av&lt;br&gt;pensionsförsäkring och inte heller&lt;br&gt;som en betalning av avgift för&lt;br&gt;pensionsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsgivare med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en överföring av hela pen-&lt;br&gt;sionsförsäkringens värde direkt till&lt;br&gt;en pensionsförsäkring som med-&lt;br&gt;delats i en här i landet bedriven&lt;br&gt;försäkringsrörelse för vilken skatt-&lt;br&gt;skyldighet föreligger enligt lagen&lt;br&gt;(1990:661) om avkastningsskatt&lt;br&gt;på pensionsmedel respektive lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;och som försäkringstagaren teck-&lt;br&gt;nar i samband med överföringen&lt;br&gt;hos samma eller annan för-&lt;br&gt;säkringsgivare med samma person&lt;br&gt;som försäkrad. Överföringen skall&lt;br&gt;i så fall inte anses som ett belopp&lt;br&gt;som enligt första stycket utgår på&lt;br&gt;grund av pensionsförsäkring och&lt;br&gt;inte heller som en betalning av&lt;br&gt;avgift för pensionsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkring som huvudsakligen avser ålders-, sjuk- eller efterlevande-&lt;br&gt;pension och som har meddelats i försäkringsrörelse vilken inte bedrivs&lt;br&gt;från fast driftställe i Sverige skall anses som pensionsförsäkring, om den&lt;br&gt;försäkrade var bosatt utomlands när avtalet ingicks och där medgavs av-&lt;br&gt;drag, skattereduktion eller liknande skattelättnad for inbetalda premier.&lt;br&gt;Detsamma gäller försäkring av nämnda slag som arbetsgivare betalt pre-&lt;br&gt;mier för under den försäkrades bosättning eller förvärvsarbete i utlandet&lt;br&gt;utan att betalningen räknats som inkomst för den försäkrade vid beskatt-&lt;br&gt;ningen i detta land. Ett sådant förvärvsarbete skall vara den försäkrades&lt;br&gt;huvudsakliga förvärvsverksamhet. Skattemyndigheten far, om särskilda&lt;br&gt;skäl finns i annat fall än som avses i detta stycke, medge att försäkring&lt;br&gt;meddelad i försäkringsrörelse vilken inte bedrivs från fast driftställe i&lt;br&gt;Sverige skall anses som pensionsförsäkring. Om en försäkring beskattats&lt;br&gt;som pensionsförsäkring med stöd av detta stycke, kan försäkringen inte&lt;br&gt;övergå till kapitalförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kapitalförsäkring förstås annan livförsäkring än pensions-&lt;br&gt;försäkring. Till kapitalförsäkring hänförs mot statens grupplivförsäkring&lt;br&gt;svarande förmån från kommun, även om förmånen inte utgår på grund av&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkring som enligt denna lag är att hänföra till pensionsförsäkring&lt;br&gt;får anses såsom kapitalförsäkring, om förbehåll härom intagits i avtalet&lt;br&gt;vid dess ingående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premiebefrielseförsäkring skall anses tillhöra samma slag av försäk-&lt;br&gt;ring som huvudförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att sjuk- eller olycksfallsförsäkring skall anses ha tagits i samband&lt;br&gt;med tjänst fordras, att premier for försäkringen skall betalas av arbetsgi-&lt;br&gt;varen. Vidare fordras att anmälan görs till forsäkringsanstalten om att&lt;br&gt;försäkringen har tagits i samband med tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till livränta räknas även höjning av livräntan och sådant tillägg till&lt;br&gt;denna som skall utgå under livräntans fortsatta bestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller kraven enligt denna anvisningspunkt, att en ålders- eller&lt;br&gt;efterlevandepension under den första femårsperioden inte utgår med an-&lt;br&gt;nat än samma belopp vid varje utbetalningstillfalle eller med stigande&lt;br&gt;belopp, bortses i fråga om forsäkring enligt 2 kap. 3 b § första stycket&lt;br&gt;klass 3 försäkringsrörelselagen (1982:713) från sådana förändringar av&lt;br&gt;beloppen som föranleds av kursutvecklingen på fondandelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som skattemyndighet meddelat avseende medgivande enligt&lt;br&gt;tredje, fjärde, sextonde eller sjuttonde stycket av denna anvisningspunkt&lt;br&gt;får överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut far inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari 2000 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 2001 års taxering. Vad&lt;br&gt;som sägs i de nya föreskrifterna&lt;br&gt;om försäkringsavtalet och försäk-&lt;br&gt;ringstekniska riktlinjer gäller un-&lt;br&gt;der åren 2000 och 2001 i stället&lt;br&gt;försäkringstekniska grunder när&lt;br&gt;försäkringsgivaren tillämpar punk-&lt;br&gt;ten 2 av övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till lagen (1999:600) om ändring i&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 31&lt;br&gt;december 1999 och tillämpas för-&lt;br&gt;sta gången vid 2001 års taxering.&lt;br&gt;Vad som sägs i de nya före-&lt;br&gt;skrifterna om försäkringsavtalet&lt;br&gt;och försäkringstekniska riktlinjer&lt;br&gt;gäller under åren 2000 och 2001 i&lt;br&gt;stället försäkringstekniska grunder&lt;br&gt;när försäkringsgivaren tillämpar&lt;br&gt;punkten 2 av övergångsbestäm-&lt;br&gt;melserna till lagen (1999:600) om&lt;br&gt;ändring i försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1600) om&lt;br&gt;beskattningen vid överlåtelser till underpris&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1998:1600) om beskattningen vid&lt;br&gt;överlåtelser till underpris skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtaren och förvärvaren skall&lt;br&gt;delsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svensk stiftelse eller en&lt;br&gt;svensk ideell förening får inte vara&lt;br&gt;förvärvare. En ideell förening som&lt;br&gt;är skattskyldig för all sin verk-&lt;br&gt;samhet får dock förvärva en till-&lt;br&gt;gång från en annan ideell förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara en fysisk person, eller ett han-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svensk stiftelse eller en&lt;br&gt;svensk ideell förening får inte vara&lt;br&gt;förvärvare. En stiftelse får dock&lt;br&gt;vid ombildning av sparbank till&lt;br&gt;bankaktiebolag enligt 8 kap.&lt;br&gt;sparbankslagen (1987:619) för-&lt;br&gt;värva aktier i bankaktiebolaget.&lt;br&gt;Vidare får en ideell förening som&lt;br&gt;är skattskyldig för all sin verk-&lt;br&gt;samhet förvärva en tillgång från en&lt;br&gt;annan ideell förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.16 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen&lt;br&gt;(1999:000)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 23 kap. 14 § och 58 kap. 18 § inkomstskat-&lt;br&gt;telagen (1999:000) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1999/2000:2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;23 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;U §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtaren och förvärvaren skall vara en fysisk person, eller ett&lt;br&gt;svenskt handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svensk stiftelse eller en&lt;br&gt;svensk ideell förening far inte vara&lt;br&gt;förvärvare. En förening som inte&lt;br&gt;omfattas av undantag från skatt-&lt;br&gt;skyldighet i 7 kap. får dock för-&lt;br&gt;värva en tillgång från en annan&lt;br&gt;ideell förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svensk stiftelse eller en&lt;br&gt;svensk ideell förening far inte vara&lt;br&gt;förvärvare. En stiftelse far dock&lt;br&gt;vid ombildning av sparbank till&lt;br&gt;bankaktiebolag enligt 8 kap.&lt;br&gt;sparbankslagen (1987:619) för-&lt;br&gt;värva aktier i bankaktiebolaget.&lt;br&gt;Vidare far en förening som inte&lt;br&gt;omfattas av undantag från skatt-&lt;br&gt;skyldighet i 7 kap. förvärva en&lt;br&gt;tillgång från en annan ideell före-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;58 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En pensionsförsäkring far återköpas trots bestämmelserna i detta kapi-&lt;br&gt;tel, om det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst 30 procent av pris-&lt;br&gt;basbeloppet. Återköp far också ske om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst ett prisbasbelopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. försäkringen inte är förenad med ett oåterkalleligt förmånstagar-&lt;br&gt;förordnande, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. premier för försäkringen inte har betalats under de senaste tio åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i andra fall finns synnerliga skäl för återköp och sådant får ske&lt;br&gt;enligt försäkringsavtalet och försäkringstekniska riktlinjer, får återköp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medges av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;hindrar inte återbetalning enligt 13&lt;br&gt;kap. 4 § äktenskapsbalken av för-&lt;br&gt;säkringstagarens tillgodohavande.&lt;br&gt;De hindrar inte heller en över-&lt;br&gt;föring av hela försäkringens värde&lt;br&gt;direkt till en pensionsförsäkring&lt;br&gt;som försäkringstagaren tecknar&lt;br&gt;hos samma eller annan försäk-&lt;br&gt;ringsgivare med samma person&lt;br&gt;som försäkrad. Överföringen skall&lt;br&gt;i så fall inte anses som pension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;hindrar inte återbetalning enligt 13&lt;br&gt;kap. 4 § äktenskapsbalken av för-&lt;br&gt;säkringstagarens tillgodohavande.&lt;br&gt;De hindrar inte heller en över-&lt;br&gt;föring av hela pensionsförsäk-&lt;br&gt;ringens värde direkt till en annan&lt;br&gt;pensionsförsäkring än som avses i&lt;br&gt;5 § om försäkringstagaren tecknar&lt;br&gt;den i samband med överföringen&lt;br&gt;hos samma eller annan för-&lt;br&gt;säkringsgivare med samma person&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 10 kap. 5 § första stycket 4&lt;br&gt;och inte heller som en betalning av&lt;br&gt;premier för pensionsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som försäkrad. Överföringen skall Prop. 1999/2000:9&lt;br&gt;i så fall inte anses som pension&lt;br&gt;enligt 10 kap. 5 § första stycket 4&lt;br&gt;och inte heller som en betalning av&lt;br&gt;premier för pensionsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Frågor med anledning av att taxfreeförsäljningen inom EU har upphört&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1999 upphörde den skattefria försäljningen vid resor inom EU.&lt;br&gt;I samband därmed trädde en rad lagändringar i kraft vars syfte var att&lt;br&gt;anpassa lagen (1994:1563) om tobaksskatt (tobaksskattelagen), lagen&lt;br&gt;(1994:1564) om alkoholskatt (alkoholskattelagen) och mervärdesskatte-&lt;br&gt;lagen (1994:200) till den nya situationen. Utöver dessa ändringar inför-&lt;br&gt;des en ny lag (1999:445) om exportbutiker och en ny lag (1999:446) om&lt;br&gt;proviantering av fartyg och luftfartyg (provianteringslagen). Förslagen&lt;br&gt;lades fram i prop. 1998/99:86 Ändrade skatteregler med anledning av att&lt;br&gt;taxfreeförsäljningen inom EU upphör. I propositionen uttalade regering-&lt;br&gt;en att den avsåg att överväga möjligheten att ingå bilaterala överens-&lt;br&gt;kommelser med andra EU-länder om förenklade förfaranden för nä-&lt;br&gt;ringsidkare som regelbundet och ofta transporterar varor mellan två orter&lt;br&gt;i ett EU-land via ett annat EU-land (s. 65). Därefter har Danmark och&lt;br&gt;Storbritannien kontaktat Finansdepartementet och uttryckt önskemål om&lt;br&gt;att träffa sådana överenskommelser. Mot den bakgrunden föreslås vissa&lt;br&gt;ändringar i tobaksskattelagen och alkoholskattelagen i syfte att möjliggö-&lt;br&gt;ra överenskommelser om förenklade förfaranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av att Tullverket har påpekat att regeringen enligt pro-&lt;br&gt;vianteringslagen, till skillnad från tidigare lagstiftning, saknar möjlighet&lt;br&gt;att medge dispens från de begränsningar som gäller för den skattefria&lt;br&gt;försäljningen ombord på färjor i trafik mellan Sverige och Norge tar re-&lt;br&gt;geringen upp även denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom föreslås vissa justeringar i lagen (1994:1565) om beskatt-&lt;br&gt;ning av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som&lt;br&gt;är medlem i Europeiska unionen (privatinförsellagen) med anledning av&lt;br&gt;att den skattefria försäljningen vid resor inom EU har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har utformats i samråd med Riksskatteverket och Tullverket,&lt;br&gt;som inte har haft något att invända i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1994 ändrades 1 kap. 2 § brottsbalken på så sätt att stadgandet&lt;br&gt;om att i balken beskriven gärning skall, om inte annat sägs, anses som&lt;br&gt;brott endast om den begås uppsåtligen görs generellt tillämpligt, dvs.&lt;br&gt;även specialstraffrätten omfattas av detta stadgande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en övergångsbestämmelse anges att lagändringen skall tillämpas på&lt;br&gt;samtliga straffbestämmelser i annan lag eller författning än brottsbalken&lt;br&gt;först från och med den 1 juli 1999. Eftersom giltighetstiden för den&lt;br&gt;nämnda övergångsbestämmelsen numera löpt ut tar regeringen upp frå-&lt;br&gt;gan om det vid utdömande av ansvar för brukande av obeskattat fordon&lt;br&gt;enligt 79 § fordonsskattelagen (1988:327) skall krävas uppsåt eller om&lt;br&gt;det även bör utdömas ansvar vid oaktsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket har i en skrivelse till Kommunikationsdepartementet påtalat&lt;br&gt;att verket inte har rätt att provköra fordon vid haveristudier eller mark-&lt;br&gt;nadskontroller enligt EU:s produktdirektiv om fordonet inte far brukas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt fordonsskattelagen på grund av obetald skatt. Vägverket har före-&lt;br&gt;slagit att fordonsskattelagen skall ändras så att det blir tillåtet att bruka&lt;br&gt;ett fordon, trots att brukandeförbud gäller, vid tillsyn enligt produktsä-&lt;br&gt;kerhetslagen och haveriundersökning. I propositionen föreslår regeringen&lt;br&gt;en sådan ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om ändring i fordonsskattelagen har utarbetats i samråd med&lt;br&gt;Riksskatteverket och Vägverket samt vad gäller ändringen i straffbe-&lt;br&gt;stämmelsen även Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG (EGT L 350&lt;br&gt;28.12.1998 s. 58, Celex 398 L 0070) om kvaliteten på bensin och diesel-&lt;br&gt;bränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG skall genomföras&lt;br&gt;i svensk lagstiftning genom ändringar i miljöbalken. Direktivet har före-&lt;br&gt;gåtts av ett omfattande arbete inom det s.k. Auto/oil-programmet som&lt;br&gt;syftar till skärpningar av avgasutsläppen från motorfordon och kvaliteten&lt;br&gt;på bensin och dieselbränslen. Direktivet medför vidare att det befintliga&lt;br&gt;miljöklassystemet för bensin och dieselolja behöver justeras. Dessutom&lt;br&gt;införs en ny miljöklass på bensin som är ett resultat av överläggningar&lt;br&gt;mellan Naturvårdsverket och Svenska Petroleum Institutet (SPI) som&lt;br&gt;initierades av ett uppdrag till Naturvårdsverket i regeringens reglerings-&lt;br&gt;brev i december 1996. Verket rapporterade uppdraget i januari 1998 (dnr&lt;br&gt;M98/56/7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om att beskatta tjock eldningsolja som används för fordons-&lt;br&gt;drift har föranletts av en skrivelse från Riksskatteverket den 22 februari&lt;br&gt;1999. Skrivelsen har remitterats till Tullverket och SPI. Tullverket hade&lt;br&gt;inte någon erinran mot förslaget att utvidga tillämpningsområdet för la-&lt;br&gt;gen om skatt på energi. SPI ansåg att en märkning av eldningsoljan inte&lt;br&gt;var motiverad och hade ett förslag till teknisk lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattelättnader för naturgas som drivmedel tillämpas i dag genom s.k.&lt;br&gt;pilotprojektsdispenser, som efter ansökan meddelats de skattskyldiga i&lt;br&gt;särskilda regeringsbeslut med stöd av 2 kap. 12 § lagen (1994:1776) om&lt;br&gt;skatt på energi, LSE. Tre företag, som svarar för i princip all distribution&lt;br&gt;av naturgas som drivmedel i Sverige, har för perioden 1995 - 1999 på&lt;br&gt;detta sätt beviljats nedsättning av energiskatten till en nivå som 1995&lt;br&gt;motsvarade den energiskatt som gällde för naturgas som användes för&lt;br&gt;uppvärmningsändamål. För de efterföljande åren har skattesatsen juste-&lt;br&gt;rats i förhållande till konsumentprisindex. Vid beredning av bolagens&lt;br&gt;förnyade ansökningar om pilotprojektsdispenser för kommande perioder&lt;br&gt;har behovet av en mer långsiktig och permanent skattelösning för natur-&lt;br&gt;gasens del uppmärksammats. Dessa synpunkter gör sig gällande även för&lt;br&gt;gasol och metan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de förhållanden som redogjorts för ovan har inom&lt;br&gt;Finansdepartementet utarbetats en promemoria om införandet av enhet-&lt;br&gt;liga energiskattesatser för gasol, metan och naturgas. Promemorians lag-&lt;br&gt;förslag är detsamma som regeringens. Promemorian har remissbehand-&lt;br&gt;lats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1. En samman-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställning över remissyttrandena finns tillgänglig i Finansdepartementet&lt;br&gt;(dnr Fil999/1215).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cementa AB och Svenska Kalkföreningen har i separata framställ-&lt;br&gt;ningar till regeringen den 16 resp. 23 februari 1999 hemställt att giltig-&lt;br&gt;heten av den i dag övergångsvis gällande begränsningsregeln för koldi-&lt;br&gt;oxidskatteuttaget inom den energiintensiva tillverkningsindustrin, den&lt;br&gt;s.k. 1,2-procentsregeln, förlängs med åtminstone tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen om ändringar i miljöbalken och lagen om skatt på energi&lt;br&gt;har under hand beretts med Riksskatteverket, SPI och Naturvårdsverket.&lt;br&gt;Hänsyn till deras synpunkter har tagits i det slutliga förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avfallsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat att en ny lag om skatt på avfall skall träda i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 2000 (prop. 1998/99:84, bet. 1998/99:SkU20, rskr.&lt;br&gt;1998/99:258, SFS 1999:673). Regeringen hade i propositionen bedömt&lt;br&gt;att skatt borde tas ut även på biobränsleaska med hög halt av radioaktivt&lt;br&gt;cesium. Skatteutskottet ansåg dock vid sin behandling att det borde fin-&lt;br&gt;nas en möjlighet att göra avdrag för cesiumhaltig aska och föreslog att&lt;br&gt;regeringen skulle återkomma till riksdagen med förslag som tillgodoser&lt;br&gt;detta syfte. Riksdagen gav genom sitt beslut i den delen regeringen detta&lt;br&gt;till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En promemoria om befrielse från avfallsskatt för cesiumhaltiga askor&lt;br&gt;har utarbetats inom Finansdepartementet. Promemorians lagförslag är i&lt;br&gt;allt väsentligt detsamma som regeringens. I promemorian föreslås att&lt;br&gt;avfallsskatt inte skall tas ut på biobränsleaska, som innehåller minst 5&lt;br&gt;kilobecquerel cesium-137 per kilogram aska och som förts in till en av-&lt;br&gt;fallsanläggning som uppfyller de krav som Statens strålskyddsinstitut&lt;br&gt;beslutat för att deponering av sådan aska skall fa ske där. Promemorian&lt;br&gt;har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bila-&lt;br&gt;ga 2. En sammanställning över remissyttrandena finns tillgänglig i Fi-&lt;br&gt;nansdepartementet (dnr Fil 999/2332).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmålsränta vidför sen betalning av tull&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av regeringens bemyndigande den 19 december 1996 tillkalla-&lt;br&gt;de det statsråd som har ansvar för tullväsendet en särskild utredare med&lt;br&gt;uppdrag att göra en översyn av den tullagstiftning som faller inom Fi-&lt;br&gt;nansdepartementets ansvarsområde (dir. 1996:103). Utredningen, som&lt;br&gt;antog namnet Tullagsutredningen (Fi 1997:03), har avlämnat delbetän-&lt;br&gt;kandet SOU 1998:127 Tullagens överklaganderegler m.m. vid en omor-&lt;br&gt;ganisation av Tullverket i oktober 1998 samt slut- betänkandet SOU&lt;br&gt;1999:54 En ny tullag i maj 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 232 i rådets förordning (EEG) 2913/92 av den 12 oktober&lt;br&gt;1992 om inrättande av en tullkodex för gemenskapen (tullkodexen),&lt;br&gt;skall dröjsmålsränta debiteras när tullbeloppet inte har betalats inom fö-&lt;br&gt;reskriven tid. I 30 § tullagen (1994:1550) anges, att om tull inte betalas&lt;br&gt;inom föreskriven tid, skall dröjsmålsavgift tas ut enligt lagen (1997:484)&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om dröjsmålsavgift. Generaltullstyrelsen föreslog i en framställning till&lt;br&gt;regeringen den 3 juli 1997 bl.a. att 30 § tullagen skulle ändras på så sätt&lt;br&gt;att en kostnadsränta som beräknas enligt 19 kap. 8 § första meningen&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483) skall tas ut i stället för dröjsmålsavgift&lt;br&gt;enligt lagen om dröjsmålsavgift vid för sen betalning av tull och annan&lt;br&gt;skatt eller avgift som tas ut enligt tullagstiftningen. Styrelsen anförde&lt;br&gt;bl.a. att tillämpningen av räntesatserna i 2 § lagen om dröjsmålsavgift&lt;br&gt;ibland leder till oskäligt höga dröjsmålsavgifter, särskilt vid korta dröjs-&lt;br&gt;mål. Styrelsen föreslog också att bestämmelser skulle införas som ger&lt;br&gt;styrelsen möjlighet att medge befrielse från kostnadsränta beträffande&lt;br&gt;annan skatt än tull och avgift som tas ut på varor vid införsel om det&lt;br&gt;finns synnerliga skäl. Regeringen överlämnade genom beslut den 16 ok-&lt;br&gt;tober 1997 (Dnr Fi98/1418) ärendet till Tullagsutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullagsutredning har behandlat Generaltullstyrelsens framställning i&lt;br&gt;sitt slutbetänkande. Utredningen föreslår att det i den nya tullagen tas in&lt;br&gt;en bestämmelse av vilken det framgår dels att betämmelsema om dröjs-&lt;br&gt;målsränta i artikel 232 gäller även beträffande annan skatt som tas ut vid&lt;br&gt;import, dels att dröjsmålsränta skall beräknas enligt 19 kap. 8 § skatte-&lt;br&gt;betalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullagsutredningens slutbetänkande har under sommaren remitterats&lt;br&gt;till ett stort antal remissinstanser. Med hänsyn till omfattningen av lag-&lt;br&gt;stiftningsärendet kommer proposition kunna lämnas tidigast under våren&lt;br&gt;2000. Frågorna om dröjsmålsränta har ansetts vara av sådan natur att de&lt;br&gt;bör behandlas redan nu i höst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förtydligande föreslås i kommunalskattelagen (1928:370) och i den&lt;br&gt;av regeringen i prop. 1999/2000:2 föreslagna inkomstskattelagen vad&lt;br&gt;gäller möjligheten att göra överföringar mellan pensionsförsäkringar.&lt;br&gt;Vidare föreslås en justering i lagen (1998:1600) om beskattningen vid&lt;br&gt;överlåtelser till underpris respektive i 23 kap. om underprisöverlåtelser i&lt;br&gt;den föreslagna inkomstskattelagen. Justeringen innebär att reglerna också&lt;br&gt;skall tillämpas i fråga om stiftelser vid ombildning av sparbanker till&lt;br&gt;bankaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har upprättats inom Finansdepartementet och synpunkter på&lt;br&gt;dessa förslag har under hand inhämtats från Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 23 september 1999 att inhämta Lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i&lt;br&gt;bilaga 4. Regeringens lagförslag har utformats i enlighet med vad Lagrå-&lt;br&gt;det förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att betala dröjsmålsränta vid för sen betalning av tull och&lt;br&gt;möjligheterna till eftergift av räntan framgår av artikel 232 i tullkodexen.&lt;br&gt;De föreslagna ändringarna av de svenska bestämmelserna om dröjsmåls-&lt;br&gt;ränta innebär i sak endast att grunden för beräkning av räntan ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bestämmelse som enligt föreslaget skall ligga till grund för beräk-&lt;br&gt;ningen av dröjsmålsräntan, 19 kap. 8 § skattebetalningslagen, har redan&lt;br&gt;granskats av Lagrådet under arbetet med utformningen av skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen. Regeringen finner därför att den aktuella frågan om dröjs-&lt;br&gt;målsränta är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande i denna fråga&lt;br&gt;skulle sakna betydelse. Övriga föreslagna lagändringar är av sådan lag-&lt;br&gt;teknisk enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;br&gt;Något yttrande har därför inte inhämtats beträffande nyss nämnda lagför-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Förenklat förfarande för näringsidkare som&lt;br&gt;transporterar beskattade varor via Sverige&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förfarandet med ett förenklat ledsagardoku-&lt;br&gt;ment för nationella transporter via andra EU-länder far ersättas av&lt;br&gt;andra förenklade förfaranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I prop. 1998/99:86 Ändrade skatte-&lt;br&gt;regler med anledning av att taxfreeförsäljningen inom EU upphör redo-&lt;br&gt;gjorde regeringen för hur gällande skatteregler bör tolkas om alkohol-&lt;br&gt;och tobaksvaror säljs ombord på fartyg och luftfartyg. I korthet innebär&lt;br&gt;tolkningen att för varor som tas ombord i Sverige utgår svensk skatt. För&lt;br&gt;varor som tas ombord i ett annat medlemsland gäller det landets skatt.&lt;br&gt;Om varorna i det senare fallet säljs på svenskt territorium skall svensk&lt;br&gt;skatt tas ut men om sådan försäljning inte sker utlöses ingen beskattning i&lt;br&gt;Sverige. Sistnämnda slutsats bygger på en tolkning av artikel 7 i rådets&lt;br&gt;direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för&lt;br&gt;punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av&lt;br&gt;sådana varor (EGT nr L 076, 23.3.1992 s. 1, Celex 392L0012), det s.k.&lt;br&gt;cirkulationsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Färjerederier och flygbolag som vill undvika att betala svensk punkt-&lt;br&gt;skatt för varor som tagits ombord i ett annat EU-land måste alltså upphö-&lt;br&gt;ra med försäljningen innan fartyget når svenskt territorium. Även om&lt;br&gt;försäljning inte sker i destinationslandet innebär förflyttningen av varor-&lt;br&gt;na ett krav på att ledsagardokument skall upprättas. Av punkten 7 i arti-&lt;br&gt;kel 7 i cirkulationsdirektivet framgår nämligen att när punktskattepliktiga&lt;br&gt;varor som redan frisläppts för konsumtion i en medlemsstat skall flyttas&lt;br&gt;till en bestämmelseort i samma medlemsstat via en annan medlemsstats&lt;br&gt;territorium skall de åtföljas av ett förenklat ledsagardokument. I punkten&lt;br&gt;8 finns ytterligare krav för sådana leveranser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid finns i punkten 9 en möjlighet att underlätta hanteringen i&lt;br&gt;nu angivna fall. Där föreskrivs att om punktskattepliktiga varor ofta och&lt;br&gt;regelbundet flyttas på det sätt som anges i punkten 7 kan medlemsstater-&lt;br&gt;na, genom bilaterala avtal, tillåta förenklingar som avviker från punkter-&lt;br&gt;na 7 och 8.1 prop. 1998/99:86 Ändrade skatteregler med anledning av att&lt;br&gt;taxfreeförsäljningen inom EU upphör uttalade regeringen att den avsåg&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att överväga denna möjlighet och ta kontakt med i vart fall de medlems-&lt;br&gt;länder dit en mer omfattande trafik förekommer för att diskutera sådana&lt;br&gt;avtal. Hittills har kontakter tagits med Danmark och Storbritannien. Båda&lt;br&gt;dessa länder har uttryckt önskemål om att ingå bilaterala avtal om för-&lt;br&gt;enklingar som avviker från kravet på förenklat ledsagardokument vid&lt;br&gt;nationella transporter via ett annat EU-land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 26 a § lagen om tobaksskatt och 25 a § lagen om alkoholskatt&lt;br&gt;skall transporter av beskattade varor till en svensk ort via ett annat EU-&lt;br&gt;land åtföljas av ett förenklat ledsagardokument. Bestämmelserna är en-&lt;br&gt;dast tillämpliga i fall varorna har beskattats i Sverige. Lagarna om alko-&lt;br&gt;hol- och tobaksskatt uppställer alltså inga krav på att varor som t.ex. be-&lt;br&gt;skattats i Danmark och som därefter transporteras mellan två danska or-&lt;br&gt;ter via Sverige skall åtföljas av ett förenklat ledsagardokument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att Sverige skall kunna ingå bilaterala överenskommelser om för-&lt;br&gt;enklingar i enlighet med punkten 9 i artikel 7 cirkulationsdirektivet måste&lt;br&gt;det finnas regler som gör det möjligt för berörda näringsidkare att använ-&lt;br&gt;da andra förfaranden än förfarandet med förenklat ledsagardokument.&lt;br&gt;Lagrådet har anfört att det inte behövs något uttryckligt bemyndigande&lt;br&gt;från riksdagen för att regeringen skall kunna meddela föreskrifter om&lt;br&gt;förenklade ledsagardokument. Regeringen delar denna bedömning. I la-&lt;br&gt;garna om tobaksskatt och alkoholskatt finns dock uttryckliga regler om&lt;br&gt;förenklat ledsagardokument. Eftersom lag endast far ändras genom lag&lt;br&gt;måste i lagarna finnas uttryckliga regler om möjligheten att använda and-&lt;br&gt;ra förfaranden än det i lagarna föreskrivna. I enlighet med vad Lagrådet&lt;br&gt;anfört föreslår därför regeringen att det i aktuella lagar tas in bestämmel-&lt;br&gt;ser om att vid nationella transporter via andra EU-länder far förfarandet&lt;br&gt;med förenklat ledsagardokument ersättas av andra förenklade förfaran-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 10 kap. 1 § regeringsformen (RF) är behörigheten att ingå inter-&lt;br&gt;nationella överenskommelser förbehållen regeringen. Som framgår av&lt;br&gt;10 kap. 2 § RF krävs i vissa fall att riksdagen godkänner en överens-&lt;br&gt;kommelse. Fordras exempelvis en lagändring eller anslagsbeslut för att&lt;br&gt;Sverige skall kunna fullgöra sina åtaganden enligt överenskommelsen,&lt;br&gt;måste regeringen inhämta riksdagens godkännande. Dessutom krävs att&lt;br&gt;riksdagen godkänner överenskommelser av större vikt, även om de inte&lt;br&gt;förutsätter någon åtgärd inom riksdagens behörighetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att förfarandet med förenklat ledsagardokument föreslås få er-&lt;br&gt;sättas med andra förenklade förfaranden vad gäller nationella transporter&lt;br&gt;via andra EU-länder krävs ingen lagändring för att Sverige skall kunna&lt;br&gt;fullgöra sina åtaganden enligt en sådan överenskommelse som avses i&lt;br&gt;artikel 7.9 i cirkulationsdirektivet. Något anslagsbeslut krävs inte heller&lt;br&gt;för att Sverige skall kunna fullgöra sina åtaganden enligt en sådan över-&lt;br&gt;enskommelse. Med hänsyn till det nu sagda och till att fråga inte är om&lt;br&gt;överenskommelser av större vikt krävs inte riksdagens godkännande. När&lt;br&gt;så är fallet kan regeringen enligt 10 kap. 3 § RF uppdra åt en förvaltning-&lt;br&gt;smyndighet att ingå internationella överenskommelser. Regeringen har&lt;br&gt;för avsikt att uppdra åt Riksskatteverket att ingå nu aktuella överens-&lt;br&gt;kommelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts uppställer lagarna om alkohol- och tobaksskatt&lt;br&gt;inga krav på förenklat ledsagardokument när varor, som beskattats i ett&lt;br&gt;annat EU-land, transporteras till en ort i detta land via Sverige. Det kan&lt;br&gt;t.ex. röra sig om ett färjerederi som provianterar varor i Tyskland och&lt;br&gt;säljer dessa på en färjelinje mellan Sverige och Tyskland. I sådana fall&lt;br&gt;tas inte svensk punktskatt ut om rederierna väljer att stoppa försäljningen&lt;br&gt;innan farjan når svenskt territorium, vilket rederierna förmodligen gör&lt;br&gt;eftersom de tyska punktskatterna är betydligt lägre än de svenska. När&lt;br&gt;varor regelbundet transporteras via Sverige på nu angivet sätt skulle&lt;br&gt;kontrollen av att inga varor säljs på svenskt territorium underlättas om&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten hade uppgift om vilka aktörer som transporte-&lt;br&gt;rar varor via Sverige. I lagrådsremissen föreslogs därför att regeringen&lt;br&gt;skulle bemyndigas att meddela föreskrifter om anmälningsskyldighet för&lt;br&gt;den som transporterar varor, som beskattats i ett annat EU-land, till en ort&lt;br&gt;i detta land via Sverige. Lagrådet har dock anfört att eftersom anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldigheten inte är sanktionerad kan regeringen besluta om dylika&lt;br&gt;föreskrifter utan bemyndigande från riksdagen. Regeringen delar denna&lt;br&gt;bedömning. Regeringen kommer alltså att meddela föreskrifter om an-&lt;br&gt;mälningsskyldighet i nu aktuella fall eller överlåta åt Riksskatteverket att&lt;br&gt;meddela föreskrifter i ämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder ändringar i 26 § lagen om tobaksskatt och i 25 §&lt;br&gt;lagen om alkoholskatt. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den&lt;br&gt;1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Privatinförsellagen anpassas till att&lt;br&gt;taxfreeförsäljningen inom EU har upphört&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen om beskattning av privatinförsel av al-&lt;br&gt;koholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska&lt;br&gt;unionen anpassas till att taxfreeförsäljningen inom EU upphörde den 1&lt;br&gt;juli 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den 1 juli 1999 upphörde taxfreeför-&lt;br&gt;säljningen inom EU. Det innebär att det inte längre är möjligt att köpa&lt;br&gt;alkoholdrycker och tobaksvaror utan skatt vid resor till andra EU-länder.&lt;br&gt;I 2 § lagen om beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och to-&lt;br&gt;baksvaror från land som är medlem i Europeiska unionen&lt;br&gt;(privatinförsellagen) görs skillnad mellan personer som är bosatta i Sve-&lt;br&gt;rige och personer som inte är det. För att personer som är bosatta i Sveri-&lt;br&gt;ge skall få föra in varor som köpts skattefritt krävs antingen att inresan&lt;br&gt;sker med luftfartyg i yrkesmässig trafik eller att utlandsvistelsen har var-&lt;br&gt;at längre än 20 timmar. Några sådana begränsningar finns inte för perso-&lt;br&gt;ner som är bosatta utanför Sverige. Syfte med nuvarande ordning är att&lt;br&gt;begränsa svenskars möjlighet att handla taxfree vid kortare utlandsresor&lt;br&gt;med fartyg. Sedan den 1 juli 1999 kan dock den som reser till Sverige&lt;br&gt;från ett annat EU-land inte förvärva obeskattade varor. Den skillnad som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;görs i privatinförsellagen mellan personer som är bosatta i Sverige och&lt;br&gt;personer som inte är det har alltså spelat ut sin roll och bör därför tas&lt;br&gt;bort. Detta uppnås genom en ändring i 2 § andra stycket privatinförsella-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt privatinförsellagen skall vad som gäller för person som är bosatt&lt;br&gt;i Sverige även gälla den som utför arbete på det fartyg eller luftfartyg&lt;br&gt;som inresan sker med, även om denne är bosatt i ett annat land. Eftersom&lt;br&gt;skillnaden tas bort mellan personer som är bosatta i Sverige och personer&lt;br&gt;som inte är det bör även denna bestämmelse utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tydlighetens skull bör nämnas att eftersom Åland inte tillhör EG:s&lt;br&gt;skatteområde kan skattefri försäljning fortfarande ske ombord på resor&lt;br&gt;mellan Sverige och Åland (se prop. 1998/99:86 s. 36). För den som varit&lt;br&gt;på Åland gäller dock lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import&lt;br&gt;(se 1 kap. 3 §). När det gäller alkoholdrycker och tobaksvaror framgår av&lt;br&gt;3 kap. 8 § nämnda lag att frihet från skatt kan medges en resande som är&lt;br&gt;bosatt i Sverige endast om inresan sker med luftfartyg i yrkesmässig tra-&lt;br&gt;fik eller om utlandsvistelsen varit längre än 20 timmar eller om varorna&lt;br&gt;beskattats i Åland. Dessa begränsningar kommer alltså även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen att gälla för personer som kommer till Sverige från Åland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu föreslagna ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Skattefri försäljning ombord på färjor i trafik&lt;br&gt;mellan Sverige och Norge&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen ges befogenhet att i fråga om viss&lt;br&gt;fartygslinje medge undantag från de begränsningar som gäller för den&lt;br&gt;skattefria försäljningen ombord på färjor i trafik mellan Sverige och&lt;br&gt;Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I prop. 1998/99:86 Ändrade skatte-&lt;br&gt;regler med anledning av att taxfreeförsäljningen inom EU upphör be-&lt;br&gt;dömde regeringen att den nordiska provianteringsöverenskommelsen har&lt;br&gt;spelat ut sin roll när det gäller att begränsa den skattefria försäljningen på&lt;br&gt;resor mellan å ena sidan Sverige och Danmark och å andra sidan Sverige&lt;br&gt;och Finland och att överenskommelsen därför på sikt bör sägas upp. Där-&lt;br&gt;emot ansåg regeringen att överenskommelsen fortfarande har aktualitet&lt;br&gt;när det gäller fartygstrafiken till Norge. De begränsningar i förhållande&lt;br&gt;till Norge som följer av överenskommelsen fördes därför över från för-&lt;br&gt;ordningen (1994:1694) om viss proviantering m.m. till den nya lagen om&lt;br&gt;proviantering av fartyg och luftfartyg (se prop. 1998/99:86, s. 76-77)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nordiska provianteringsöverenskommelsen (NPÖ) mellan Dan-&lt;br&gt;mark, Finland, Norge och Sverige har gällt sedan år 1969. Vilka obe-&lt;br&gt;skattade varor som far provianteras i syfte att försäljas från kiosker eller&lt;br&gt;liknande försäljningsställen ombord regleras i artikel 3 och beror på om&lt;br&gt;det är fråga om en kort eller lång rutt. Till korta rutter räknas rutter i Öre-&lt;br&gt;sund och vissa rutter mellan Sverige och Norge. På korta rutter får provi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antering endast ske med tobaksvaror, choklad och konfektyrer. På andra Prop. 1999/2000:9&lt;br&gt;rutter kan spritdrycker med en alkoholhalt av högst 60 volymprocent,&lt;br&gt;vin, öl, tobaksvaror, cigarrettpapper, choklad- och konfektyrvaror och&lt;br&gt;parfymer, kosmetiska preparat och toalettmedel provianteras. Dessa be-&lt;br&gt;gränsningar finns sedan den 1 juli 1999 i 6 § lagen om proviantering av&lt;br&gt;fartyg och luftfartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen om viss proviantering m.m. fick regeringen medge&lt;br&gt;dispens från de begränsningar som gäller for korta rutter mellan Sverige&lt;br&gt;och Norge. Det finns ingen färjelinje mellan Sverige och Norge som&lt;br&gt;meddelats dispens enligt provianteringsforordningen. Däremot finns det&lt;br&gt;ett beslut från 1987 i vilket regeringen medger att färjelinjen Sandefjord-&lt;br&gt;Strömstad behandlas som en lång rutt enligt artikel 3 i NPÖ. Övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till provianteringsforordningen kan tolkas på så sätt att&lt;br&gt;beslutet skall fortsätta att gälla som ett medgivande om undantag från&lt;br&gt;begränsningarna i provianteringsforordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen om proviantering av fartyg och luftfartyg innehåller&lt;br&gt;emellertid ingen befogenhet for regeringen att medge undantag från de&lt;br&gt;begränsningar som enligt 6 § nämnda lag gäller for korta rutter mellan&lt;br&gt;Sverige och Norge. Beslutet från 1987 förhandlades fram tillsammans&lt;br&gt;med Norge, dvs. även den norska regeringen har i ett beslut från samma&lt;br&gt;år medgett undantag från de begränsningar som följer av NPÖ. Mot den&lt;br&gt;bakgrunden är det inte lämpligt att Sverige ensidigt väljer att avskaffa&lt;br&gt;möjligheten att få dispens från begränsningarna för korta rutter. Det kan i&lt;br&gt;och för sig finnas skäl att ta kontakt med Norge för att diskutera den&lt;br&gt;framtida utformningen av provianteringsbestämmelsema för trafiken&lt;br&gt;mellan länderna. I avvaktan på resultatet av sådana diskussioner bör dock&lt;br&gt;regeringen i likhet med vad som tidigare gällt fa befogenhet att medge&lt;br&gt;dispens från begränsningarna för korta rutter. En bestämmelse härom bör&lt;br&gt;därför införas i 6 § lagen om proviantering av fartyg och luftfartyg. Ef-&lt;br&gt;tersom dispens bör kunna medges från och med den 1 juli 1999 bör det i&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna föreskrivas att dispenser som regeringen med-&lt;br&gt;delar far omfatta tid från och med nämnda datum.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändringar i fordonsskattelagen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Straffbestämmelsen i fordonsskattelagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För att ansvar skall kunna utdömas om ett for-&lt;br&gt;don brukats utan att fordonsskatten betalats skall krävas att det före-&lt;br&gt;ligger uppsåt eller oaktsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För att ansvar skall kunna utdömas&lt;br&gt;för en straffbar gärning krävs en beskrivning av gärningsmannens för-&lt;br&gt;hållande till gärningen. En gärning kan utföras med vetskap om att detta&lt;br&gt;är straffbart. I sådana fall föreligger uppsåt. Vid åtskilliga brott krävs det&lt;br&gt;emellertid inte uppsåt utan det räcker med att gärningsmannen har varit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oaktsam. Vid strikt ansvar kan ansvar utdömas även om varken uppsåt&lt;br&gt;eller oaktsamhet skulle föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 3 ovan anförs att det i 1 kap. 2 § brottsbalken numera presu-&lt;br&gt;meras att det krävs uppsåt för att kunna utdöma ansvar även i special-&lt;br&gt;straffrätten. För det fall lagstiftaren vill att oaktsamhet skall vara tillräck-&lt;br&gt;ligt för att ansvar skall kunna utdömas i en specialstraffrättslig bestäm-&lt;br&gt;melse måste således detta särskilt anges i straffbestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 79 § fordonsskattelagen anges att för det fall ett fordon brukas utan&lt;br&gt;att skatten betalats kan ansvar utdömas och en påföljd ges i form av böter&lt;br&gt;eller fängelse. Det anges emellertid inte om det krävs uppsåt eller oakt-&lt;br&gt;samhet för att kunna utdöma ansvar. Bestämmelsen har närmast tilläm-&lt;br&gt;pats som om strikt ansvar förelegat. Straffbestämmelsen i 79 § fordons-&lt;br&gt;skattelagen bör utformas i enlighet med de nya principerna som framgår&lt;br&gt;av 1 kap. 2 § brottsbalken. Det finns dock inte skäl att avvika i någon&lt;br&gt;större utsträckning från den tidigare tillämpningen av straffbestämmel-&lt;br&gt;sen. Ett krav på uppsåt för att ansvar skall kunna utdömas far således&lt;br&gt;anses vara för högt ställt. Regeringen anser att ansvar vid brukande av&lt;br&gt;obeskattat fordon skall kunna utdömas även vid oaktsamhet. För att an-&lt;br&gt;svar skall kunna utdömas om ett fordon brukats utan att fordonsskatten&lt;br&gt;betalats skall därför krävas att det föreligger uppsåt eller oaktsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket i 79 § fordonsskattelagen anges att om ägaren visar att&lt;br&gt;han iakttagit vad som ankommer på honom för att hindra att fordonet&lt;br&gt;brukas, är han fri från ansvar. Detta stycke skall ses i ljuset av att ansvar,&lt;br&gt;innan detta stycke tillkom, utdömdes oavsett förhållandena i det enskilda&lt;br&gt;fallet. Fjärde stycket infördes för att undvika oskäliga resultat med ett&lt;br&gt;strikt ansvar. Eftersom ansvaret inte längre skall vara strikt, kan stycket&lt;br&gt;således utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon särskild övergångsbestämmelse föreslås inte. Enligt allmänna&lt;br&gt;straffrättsliga principer gäller i huvudsak att straff skall bestämmas efter&lt;br&gt;den lag som gällde när gärningen företogs. Om en annan lag gäller när&lt;br&gt;dom meddelas skall den nya lagen tillämpas, om den leder till lindrigare&lt;br&gt;straff.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Provkörning av fordon vid tillsyn enligt produktsä-&lt;br&gt;kerhetslagen och haveriundersökning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I fordonsskattelagen införs en bestämmelse&lt;br&gt;som tillåter att ett fordon provkörs vid tillsyn enligt produktsäker-&lt;br&gt;hetslagen (1988:1604) och haveriundersökning trots att brukandeför-&lt;br&gt;bud gäller för fordonet på grund av obetald skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 35 § fordonskungörelsen&lt;br&gt;(1972:595) föreskrivs att fordon i vissa fall far provköras trots att hinder&lt;br&gt;mot fordonets brukande föreligger enligt den kungörelsen, bilregister-&lt;br&gt;kungörelsen (1972:599) eller bilavgasförordningen (1991:1481).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 81 § fordonsskattelagen skall under vissa omständigheter föra-&lt;br&gt;ren av ett fordon, som brukas trots att brukandeförbud gäller för fordonet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på grund av obetald skatt, dömas till ansvar. I lagrummet finns dock ett&lt;br&gt;undantag från ansvar när fordonet provkörs vid besiktning eller inspek-&lt;br&gt;tion enligt 35 § fordonskungörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Vägverket utförs sedan en tid tillbaka haveristudier efter svårare&lt;br&gt;trafikolyckor. I dessa studier ingår bl.a. att utföra tekniska undersökning-&lt;br&gt;ar av fordon som har varit inblandade i olyckorna. I vissa fall kan det&lt;br&gt;därvid vara nödvändigt att provköra fordonet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket utövar även tillsyn enligt produktsäkerhetslagen, s.k. mark-&lt;br&gt;nadskontroll, såvitt avser fordon och utrustning till dessa. För att kunna&lt;br&gt;utföra dessa kontroller på bästa sätt kan ett fordon behöva provköras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande medger inte fordonskungörelsen och fordonsskattela-&lt;br&gt;gen att provkörning i nu nämnda syften sker av fordon beträffande vilka&lt;br&gt;brukandeförbud föreligger. Enligt regeringens mening är detta inte en&lt;br&gt;tillfredsställande ordning. Regeringen föreslår därför att 81 § fordons-&lt;br&gt;skattelagen ändras så att provkörning av ett fordon för vilket brukande-&lt;br&gt;förbud på grund av obetald skatt föreligger, medges i samband med have-&lt;br&gt;riundersökningar och tillsynsverksamhet enligt produktsäkerhetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har för avsikt att samtidigt som en eventuell ändring i en-&lt;br&gt;lighet med det nu redovisade förslaget utfärdas göra erforderliga änd-&lt;br&gt;ringar i 35 § fordonskungörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nya kvalitetskrav&amp;nbsp;och justerade&amp;nbsp;miljöklasser&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;på bensin och dieselbränslen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;8.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Europaparlamentets&amp;nbsp;och&amp;nbsp;rådets direktiv&amp;nbsp;98/70/EG&amp;nbsp;om&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av&lt;br&gt;rådets direktiv 93/12/EEG&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I juni 1996 presenterade EG-kommissionen för Europaparlamentet och&lt;br&gt;rådet ett förslag till direktiv som reglerar kvaliteten på bensin och diesel-&lt;br&gt;olja (KOM(96)248 slutlig). Förslaget ingick i det s.k. Auto/oil-&lt;br&gt;programmet som avser sammanlagt fem direktiv. Auto/oil-programmet&lt;br&gt;syftar till att dels genom skärpningar av avgasutsläppen i motorfordon,&lt;br&gt;dels genom att ställa kvalitetskrav på fordonsbränslen, uppnå de av EU&lt;br&gt;uppställda målen för luftkvalitet i storstäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I juni 1997 fattade rådet beslut om innehållet i kommissionens förslag&lt;br&gt;avseende kvalitetskrav på fordonsbränslen. Europaparlamentets uppfatt-&lt;br&gt;ning avvek från rådets beslut, varvid förlikningsdiskussioner inleddes.&lt;br&gt;Dessa avslutades den 29 juni 1998 och direktivförslaget antogs slutligen&lt;br&gt;av rådet den 17 september 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige var under hela förhandlingsprocessen drivande för att kvali-&lt;br&gt;tetskraven i direktivet skulle skärpas, särskilt avseende svavelhalten.&lt;br&gt;Detta arbete resulterade i skärpta krav på svavelhalten i bensin från och&lt;br&gt;med år 2000 och ytterligare skärpta krav på svavelhaltema från och med&lt;br&gt;år 2005. De bränslen som redan i dag används i Sverige för motorfordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppfyller dock mer långtgående kvalitetskrav än vad direktivet föreskri-&lt;br&gt;ver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivets definition av bensin omfattar detta begrepp alla flyk-&lt;br&gt;tiga mineraloljor som är avsedda för användning i förbränningsmotorer&lt;br&gt;med styrd tändning för framdrivning av fordon och som omfattas av&lt;br&gt;nummer 2710 00 27, 2710 00 29, 2710 00 32, 2710 00 34 och 2710 00 36&lt;br&gt;i Kombinerade nomenklaturen (KN-nr) enligt förordningen (EEG)&lt;br&gt;2658/87. Direktivet avser med dieselbränslen gasoljor som omfattas av&lt;br&gt;KN-nr 2710 00 66 och som används för sådana motorfordon som avses i&lt;br&gt;direktiv 70/220/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning&lt;br&gt;om åtgärder mot luftförorening genom avgaser från motorfordon samt&lt;br&gt;direktiv 88/77/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om&lt;br&gt;åtgärder mot utsläpp av gasformiga föroreningar från dieselmotorer som&lt;br&gt;används i fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i direktiv 98/70/EG skall tillämpas i samtliga med-&lt;br&gt;lemsländer från och med den 1 januari år 2000. Från och med nämnda&lt;br&gt;dag måste den bensin och dieselbrännolja som används i motorfordon&lt;br&gt;och som saluförs åtminstone uppfylla direktivets bindande kravnivåer i&lt;br&gt;enlighet med bilaga I respektive II i direktivet. En ytterligare skärpning&lt;br&gt;införs från och med den 1 januari 2005 i enlighet med bilaga III och IV.&lt;br&gt;Direktivet medger dock medlemsstaterna att redan från och med den 1&lt;br&gt;januari år 2000 tillåta försäljning av bensin och diesel som uppfyller de&lt;br&gt;strängare miljökraven enligt specifikationerna i bilaga III respektive IV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiv 98/70/EG tillåter medlemsstaterna att för dieselbrännoljor&lt;br&gt;som används i mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg&lt;br&gt;(s.k. arbetsmaskiner) och i jordbrukstraktorer kräva samma högsta tillåt-&lt;br&gt;na svavelhalt som fastställts i direktiv 98/70/EG eller den svavelhalt som&lt;br&gt;fastställts för dieselbränslen i direktiv 93/12/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet innehåller ett förbud mot försäljning av blyad motorbensin&lt;br&gt;från den 1 januari 2000. För användning i äldre fordon av karakteristiskt&lt;br&gt;slag finns möjlighet för medlemsstaterna att tillåta försäljning av blyad&lt;br&gt;bensin i mindre mängd och för distribution via särskilda intressegrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna har under vissa förutsättningar möjlighet att ansöka&lt;br&gt;hos kommissionen om undantag från förbudet mot försäljning av blyad&lt;br&gt;bensin och införande av kraven på svavelhalter i bensin och dieselbränn-&lt;br&gt;olja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna far kräva användning av bränslen med striktare mil-&lt;br&gt;jöspecifikationer än direktivet anger inom bestämda områden för delar av&lt;br&gt;eller hela fordonsparken. Ansökan sker hos kommissionen enligt den&lt;br&gt;ordning direktivet föreskriver och skall vara motiverad av miljö- eller&lt;br&gt;hälsoskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De obligatoriska kraven i bilaga III och IV kommer att kompletteras&lt;br&gt;med andra miljöspecifikationer som utarbetas av kommissionen och som&lt;br&gt;skall överlämnas till rådet och Europaparlamentet senast den 31 decem-&lt;br&gt;ber 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.1.2&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Gällande svensk bränslelagstiftning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande bestämmelser om bränslen finns för närvarande i miljö-&lt;br&gt;balken (1998:808). I 14 kap. 22 § miljöbalken stadgas att bensin som&lt;br&gt;används som motorbränsle skall delas in i miljöklasser enligt en bilaga&lt;br&gt;till balken. Före den 1 januari 1999 återfanns motsvarande bestämmelse i&lt;br&gt;6 a § lagen (1985:426) om kemiska produkter. Miljöbalken omfattar även&lt;br&gt;den reglering som tidigare återfanns i lagen (1976:1054) om svavelhaltigt&lt;br&gt;bränsle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 14 kap. 21 § miljöbalken har regeringen rätt att meddela före-&lt;br&gt;skrifter om bränslen beträffande kvalitet och egenskaper, förbränning,&lt;br&gt;handel, överlåtelse eller införsel om det behövs för att motverka utsläpp i&lt;br&gt;luften av ämnen som kan vara farliga för människors hälsa eller miljön.&lt;br&gt;Bestämmelsen är straffsanktionerad genom 29 kap. 8 § 21 miljöbalken,&lt;br&gt;vari stadgas att den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot före-&lt;br&gt;skrifter som avser förbränning, handel, överlåtelse eller införsel av&lt;br&gt;bränslen meddelade med stöd av 14 kap. 21 § döms till böter eller fängel-&lt;br&gt;se i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bensin delas in i miljöklass 2 och 3 enligt bilagan till miljöbalken. För&lt;br&gt;miljöklass 2 finns två kategorier av bensin för fordon med eller utan ka-&lt;br&gt;talytisk avgasrening. Dieselolja delas in i tre miljöklasser vilket framgår&lt;br&gt;av lagen (1994:1776) om skatt på energi. Miljöklasserna för bensin och&lt;br&gt;dieselolja är kopplade till differentierade skatter enligt lagen om skatt på&lt;br&gt;energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljerade bestämmelser om svavelhalt i olika bränslen finns i för-&lt;br&gt;ordningen (1998:946) om svavelhaltigt bränsle. I 6 § den förordningen&lt;br&gt;finns bl.a. en bestämmelse om högsta tillåtna svavelhalt i dieselbrännolja&lt;br&gt;som används till motorfordon. Beträffande tillsyn gäller från den 1 janua-&lt;br&gt;ri 1999 förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken. Natur-&lt;br&gt;vårdsverket har det centrala tillsynsansvaret och meddelar ytterligare&lt;br&gt;föreskrifter om verkställigheten enligt förordningen om svavelhaltigt&lt;br&gt;bränsle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förordningen (1985:838) om motorbensin finns bestämmelser om&lt;br&gt;högsta tillåtna halt av blyföreningar i bensin, vilket innebär att det i&lt;br&gt;praktiken råder förbud mot blyad bensin i Sverige. Naturvårdsverket har&lt;br&gt;enligt förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken det centrala&lt;br&gt;tillsynsansvaret och meddelar ytterligare föreskrifter för verkställigheten&lt;br&gt;enligt förordningen om motorbensin.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Anpassning av miljöklassystemet för bensin och&lt;br&gt;dieselolja till nya EU-regler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Miljöbalkens regler om bensin och dess indel-&lt;br&gt;ning i miljöklasser anpassas till kraven i rådets direktiv 98/70 EG om&lt;br&gt;kvaliteten på bensin och dieselbränslen. Direktivets förbud mot för-&lt;br&gt;säljning av blyad bensin införs och sanktioneras genom en straffbe-&lt;br&gt;stämmelse. Vidare införs en miljöklass 1 bensin med högre kvalitets-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krav än vad direktivet föreskriver. De obligatoriska kraven for diesel-&lt;br&gt;brännoljor införs i en ny bilaga 2 till miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Miljöbalken innehåller i dag regler&lt;br&gt;om bensin och dess indelning i miljöklasser. Genom Auto/oildirektivet&lt;br&gt;införs obligatoriska kravnivåer som kommer att utgöra en del av det&lt;br&gt;svenska miljöklassystemet. Det är därför naturligt att införa direktivets&lt;br&gt;krav för bensin i miljöbalkens nuvarande bilaga. Vad gäller dieselbränn-&lt;br&gt;olja finns bestämmelserna om miljöklassindelning för närvarande i lagen&lt;br&gt;om skatt på energi där dessa enbart kopplats till skattesatser. För att upp-&lt;br&gt;nå ett enhetligt och samlat miljöklassystem för såväl bensin som diesel-&lt;br&gt;brännolja bör de obligatoriska kraven för dieselbrännolja i stället framgå&lt;br&gt;av miljöbalkens regelsystem. Av dessa skäl samt för att uppnå en hel-&lt;br&gt;täckande överensstämmelse med det skattepliktiga området i lagen om&lt;br&gt;skatt på energi föreslås därför vissa ändringar i 14 kap. 22 § miljöbalken.&lt;br&gt;Vidare föreslås en uppdatering av nuvarande bilaga och införande av en&lt;br&gt;ny bilaga 2, innehållande miljöklasserna för dieselbrännolja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bilaga 1 till miljöbalken anger det nya miljöklassyste-&lt;br&gt;met för bensin. Direktivets krav införs i miljöklass 2 som lägsta tillåtna&lt;br&gt;kravnivå vid försäljning av bensin. Dessa krav innebär förbättringar jäm-&lt;br&gt;fört med nuvarande krav för miljöklass 2-bensin. En helt ny miljöklass&lt;br&gt;införs, miljöklass 1, som innehåller högre kvalitetskrav än vad direktivet&lt;br&gt;föreskriver. Miljöklass 1 utgörs av ett frivilligt åtagande från svensk ol-&lt;br&gt;jeindustri om att införa bensin med en betydligt lägre svavelhalt och en&lt;br&gt;lägre olefinhalt än vad direktivet kräver. Svavelhalten i miljöklass 1 mot-&lt;br&gt;svarar direktivets krav för år 2005. Regeringen gav i Naturvårdsverkets&lt;br&gt;regleringsbrev i december 1996 verket i uppdrag att i överläggningar&lt;br&gt;med oljebranschen komma överens om ett frivilligt åtagande avseende&lt;br&gt;introduktion av en bättre bensinkvalitet än miljöklass 2. Rapportering av&lt;br&gt;uppdraget skedde den 7 januari 1998 (dnr. M98/56/7). Överläggningarna&lt;br&gt;resulterade i att Svenska Petroleum Institutets (SPI:s) medlemsföretag&lt;br&gt;åtog sig att ersätta nuvarande miljöklass 2-bensin i hela landet under&lt;br&gt;hösten 1998 med miljöklass 1 bensin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom proposition 1998/99:22 Sekretess för vissa uppgifter hos upp-&lt;br&gt;dragsmyndigheter m.m. infördes nya övergångsperioder för växlingar i&lt;br&gt;ångtrycket mellan vinter- och sommarbensin. Övergångsperioderna för&lt;br&gt;Svealand och Götaland ändras nu därför att det visat sig kunna uppkom-&lt;br&gt;ma vissa tekniska problem med nuvarande tidsperioder. Samma över-&lt;br&gt;gångsperioder bör gälla även för miljöklass 2-bensin. Det saknas anled-&lt;br&gt;ning att för miljöklass 2 tillämpa annan reglering av ångtrycket för vin-&lt;br&gt;ter- och sommarbensin. Vad gäller alkylatbensin kommer den även i fort-&lt;br&gt;sättningen att regleras i en särskild tabell som tillhör miljöklass 1. En&lt;br&gt;mindre justering av värdet på volymhalten förångat bränsle vid 100°C&lt;br&gt;införs för att nå överensstämmelse med det värde direktivet föreskriver.&lt;br&gt;Vidare införs ett gränsvärde för högsta tillåtna volymhalt för cykloalka-&lt;br&gt;ner som överensstämmer med Svensk Standard för alkylat (SS 15 54 61&lt;br&gt;Motorbränslen - Specialbensin för motordrivna arbetsredskap).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den föreslagna ändringen i 14 kap. 22 § första stycket miljöbalken&lt;br&gt;följer att miljömässigt sämre bensin än sådan som uppfyller kraven enligt&lt;br&gt;miljöklass 2 i bilaga 1 inte far saluföras. Detta innebär samtidigt att di-&lt;br&gt;rektivets förbud mot försäljning av blyad bensin införs, vilket inte inne-&lt;br&gt;bär någon praktisk skillnad från gällande svensk reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det till Lagrådet remitterade lagförslaget saknades en bestämmelse&lt;br&gt;om sanktion för det fall förbudet mot saluförande av bensin som inte&lt;br&gt;uppfyller direktivets krav överträds. I sitt yttrande har Lagrådet föreslagit&lt;br&gt;att en straffbestämmelse tas in i lagen. Lagrådet har motiverat detta med&lt;br&gt;att bestämmelsen i 14 kap. 21 § miljöbalken som ger regeringen rätt att&lt;br&gt;meddela föreskrifter i fråga om bränslen avseende bl.a. bränslets kvalitet&lt;br&gt;och överlåtelse är straffsanktionerad genom 29 kap. 8 § 21. miljöbalken&lt;br&gt;och att det skulle vara egendomligt om regeringens föreskrifter om&lt;br&gt;bränslen skulle vara straffsanktionerade men inte det direkt i lagen intag-&lt;br&gt;na saluförbudet. Regeringen ansluter sig till lagrådets bedömning. En&lt;br&gt;straffbestämmelse vid överträdelse av saluförbudet i 14 kap 22 § bör där-&lt;br&gt;för införas i 29 kap. 8 § miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 anger det nya miljöklassystemet för dieselbrännolja. Miljö-&lt;br&gt;klass 1 och 2 kvarstår oförändrade. De enda ändringar som införs är di-&lt;br&gt;rektivets måttenhet för svavel i syfte att uppnå enhetlighet med miljö-&lt;br&gt;klass 3. Måttenheten för polycykliska aromatiska kolväten (PAH) ändras&lt;br&gt;inte i miljöklass 1 och 2 till den som används i direktivet och som införs i&lt;br&gt;miljöklass 3. Mätmetoderna och definitionen är olika och en omräkning&lt;br&gt;kan inte göras. Direktivets obligatoriska kravnivå motsvarar miljöklass 3.&lt;br&gt;Med hänsyn till de mer långtgående svenska miljökrav som även fort-&lt;br&gt;sättningsvis kommer att ställas på dieselbrännolja i miljöklass 1 och 2&lt;br&gt;möter Sverige redan genom miljöklass 2 direktivets krav på svavelhalt&lt;br&gt;för år 2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten i 14 kap 22 § miljöbalken att indela bensin i miljöklasser&lt;br&gt;bör utvidgas även till dieselbränslen och fotogen avsedd för motordrift&lt;br&gt;med undantag för flygfotogen. I paragrafen bör införas ett förbud mot att&lt;br&gt;saluföra sådan dieselbrännolja avsedd för motordrift som omfattas av&lt;br&gt;direktivet och som inte uppfyller kraven i miljöklass 3. På motsvarande&lt;br&gt;sätt som beträffande bensin uppfylls härmed direktivets krav på förbud&lt;br&gt;mot försäljning av dieselbränslen som inte uppfyller de fastställda mil-&lt;br&gt;jöspecifikationema. Genom den föreslagna ändringen av 29 kap. 8 §&lt;br&gt;miljöbalken kommer detta förbud att straffsanktioneras på samma sätt&lt;br&gt;som beträffande bensin. Förslagen kommer också att innebära förord-&lt;br&gt;ningsändringar i förordningen (1985:838) om motorbensin och förord-&lt;br&gt;ningen (1998:946) om svavelhaltigt bränsle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har inte bedömts nödvändigt för Sveriges del att utnyttja de un-&lt;br&gt;dantag från förbudet mot blyad bensin som tillhandahålls i direktivet.&lt;br&gt;Redan enligt dagens regler råder i praktiken ett förbud mot blyad bensin i&lt;br&gt;Sverige och något behov av sådana undantag har inte framkommit. Inte&lt;br&gt;heller möjligheten att kräva användning av bränslen med striktare mil-&lt;br&gt;jöspecifikationer inom bestämda geografiska områden bedöms bli aktuell&lt;br&gt;för Sveriges del eftersom lika stränga miljöklasser bör gälla både i stor-&lt;br&gt;städer och på landsbygden. Med hänsyn till oljeindustrins frivilliga åta-&lt;br&gt;gande att redan i dag införa bensin som uppfyller kraven i miljöklass 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer i praktiken bensinen i Sverige att uppfylla striktare miljöspecifi-&lt;br&gt;kationer än inom den övriga gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder ändringar i 14 kap. 22 § och 29 kap. 8 § miljöbal-&lt;br&gt;ken. Vidare upphävs bilagan till balken samtidigt som det införs två nya&lt;br&gt;bilagor, bilaga 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Skattesatsjusteringar för de olika&lt;br&gt;miljöklasserna på bensin och dieselolja&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skattesatsskillnaden mellan de två miljöklas-&lt;br&gt;serna på bensin minskas från sju till tre öre per liter för att uppnå en&lt;br&gt;närmare överensstämmelse med skillnaden i tillverkningskostnader.&lt;br&gt;För dieselolja av miljöklass 2 och 3 sänks skattesatserna av samma&lt;br&gt;skäl med nio öre per liter. För att skattesänkningen för dessa miljö-&lt;br&gt;klasser inte skall påverka skatteinkomsterna höjs skatten på dieselolja&lt;br&gt;av miljöklass 1 med ett öre per liter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För närvarande finns det endast ben-&lt;br&gt;sin av miljöklass 2 på den svenska marknaden. Oljebolagen har åtagit sig&lt;br&gt;att introducera en ny bensinkvalitet som uppfyller de nya miljöklass 1-&lt;br&gt;kraven så att den har ersatt miljöklass 2 redan vid kommande årsskifte.&lt;br&gt;Det finns då ingen anledning att ändra den nuvarande skattesatsen för&lt;br&gt;den bensin som finns på marknaden när den nya miljöklassen ersätter den&lt;br&gt;gamla. Det finns därför skäl att anta att denna förändring inte kommer att&lt;br&gt;fa några budgeteffekter av betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Merkostnaderna för tillverkning av den förbättrade bensinkvaliteten&lt;br&gt;varierar mellan 0 och 5 öre per liter enligt oljebolagens beräkningar.&lt;br&gt;Denna variation beror på att ombyggnadskostnadema påverkas av olik-&lt;br&gt;heter i raffinaderiernas befintliga tekniska utrustning. För att behålla&lt;br&gt;styrningen mot den bättre miljöklassen bör skattesatsen för den nya mil-&lt;br&gt;jöklass 2 vara några ören högre per liter och om möjligt i nivå med mer-&lt;br&gt;kostnaderna. Regeringen föreslår därför att skattesatsen för miljöklass 2-&lt;br&gt;bensin sätts tre öre högre per liter än miljöklass 1. Dagens skatteskillnad&lt;br&gt;mellan miljöklasserna är sju öre per liter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dieselolja svarar miljöklass 1, som är den bästa kvaliteten, för&lt;br&gt;90 % av försäljningen, miljöklass 2 säljs inte alls och således svarar mil-&lt;br&gt;jöklass 3 för 10 %. Försäljningsuppgiftema avser år 1998. Oljebolagen&lt;br&gt;har påpekat att dagens skatteskillnad mellan miljöklass 1 och 3 är större&lt;br&gt;än skillnaden i tillverkningskostnader och att det är motiverat att närma&lt;br&gt;dessa skillnader till varandra. Merkostnaden för att tillverka miljöklass 1&lt;br&gt;jämfört med miljöklass 3 varierar enligt uppgift mellan 30 och 40 öre per&lt;br&gt;liter. Skatteskillnaden är i dag 52 öre per liter. Det kan därför finnas skäl&lt;br&gt;att minska denna skillnad. Om skillnaden blir för liten finns det dock en&lt;br&gt;risk för att försäljningen av miljöklass 3 ökar vilket inte är önskvärt. En&lt;br&gt;minskning av skillnaden med 10 öre per liter bör inte öka försäljningen&lt;br&gt;av dieselolja av miljöklass 3. Regeringen anser att den nuvarande skat-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teskillnaden mellan miljöklass 1 och 3 bör minska och bli av samma&lt;br&gt;storleksordning som skillnaden i tillverkningskostnad. En lämplig av-&lt;br&gt;vägning bör kunna vara en sänkning med tio öre per liter. En motsvaran-&lt;br&gt;de sänkning för miljöklass 2 görs samtidigt, men torde sakna betydelse&lt;br&gt;därför att det är osannolikt att denna kvalitet på nytt uppträder på mark-&lt;br&gt;naden. Regeringen föreslår därför att skattesatserna för dieselolja av&lt;br&gt;miljöklass 2 och 3 sänks med nio öre per liter. För att kompensera det&lt;br&gt;skattebortfall som därigenom kan beräknas uppstå föreslår regeringen att&lt;br&gt;skattesatsen för dieselolja av miljöklass 1 höjs med ett öre per liter. Däri-&lt;br&gt;genom minskar skillnaden med tio öre per liter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 1 och 5 §§ lagen om skatt på&lt;br&gt;energi. Dessutom medför det att 2 kap 6 § kan upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rättsliga grunden för differentiering av skattesatserna för bensin&lt;br&gt;och dieselolja utgörs av ett rådsbeslut (rådets beslut 97/425/EG, EGT nr&lt;br&gt;L 182, 10.7.1997, s22) om tillåtelse för medlemsstaterna att avvika från&lt;br&gt;mineraloljedirektivet (direktiv 92/81 och 82/EEG). Såvitt avser bensin&lt;br&gt;löper undantaget ut vid 1999 års utgång om inte rådet på förslag från&lt;br&gt;kommissionen innan dess fattar enhälligt beslut om förlängning. För die-&lt;br&gt;selolja gäller istället att undantaget automatiskt förlängs för påföljande&lt;br&gt;tvåårsperiod om inte rådet fattar enhälligt beslut om ändring innan dess.&lt;br&gt;En översyn av de s.k. 8.4-undantagen pågår inom kommissionen. Rege-&lt;br&gt;ringen återkommer med förslag för det fall grunden för de svenska skat-&lt;br&gt;tedifferentieringarna ändras genom EU-beslut.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Beskattning av eldningsolja som används för&lt;br&gt;fordonsdrift&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen om skatt på energi ändras så att omärkt,&lt;br&gt;tjock eldningsolja beskattas på samma sätt som dieselolja när den an-&lt;br&gt;vänds för drift av motordrivna fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Riksskatteverket har i en skri-&lt;br&gt;velse till Finansdepartementet den 22 februari 1999 hemställt att lagen&lt;br&gt;om skatt på energi ändras så att lågbeskattad, omärkt tjock eldningsolja&lt;br&gt;inte kan användas för fordonsdrift utan att den högbeskattas. Bakgrunden&lt;br&gt;är att det vid skattekontroll har uppmärksammats att ett företag i södra&lt;br&gt;Sverige säljer en speciellt anpassad tjock eldningsolja för fordonsdrift&lt;br&gt;och att de nuvarande bestämmelserna inte medger att skatt tas ut efter&lt;br&gt;den högre skattesats som annars gäller för sådan användning. Den aktu-&lt;br&gt;ella oljan har varit föremål för klassificering av Tullverket och bedömts&lt;br&gt;vara hänförlig till KN-nr 2710 00 74. Oljan uppges innehålla tillsats av&lt;br&gt;rapsmetylester, RME.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets skrivelse har remitterats till Tullverket och Svenska&lt;br&gt;Petroleum Institutet. Tullverket har inte något att erinra mot Riksskatte-&lt;br&gt;verkets förslag till utökning av lagens tillämpningsområde. Svenska Pet-&lt;br&gt;roleum Institutet anser att det är kostsamt och inte särskilt meningsfullt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att färga produkter som rimligtvis inte kan användas i dieselmotorer för&lt;br&gt;fordonsdrift. Såvitt institutet kan finna är den enklaste åtgärden att i lagen&lt;br&gt;ändra destillationsgränsen från 85 % vid 350°C till 85 % vid 400°C. Detta&lt;br&gt;leder dock till en avvikelse i förhållande till tulltaxans destillationsgräns&lt;br&gt;för tjockoljor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: När lagen om skatt på energi infördes&lt;br&gt;behandlades frågan om behovet av att märka tjocka eldningsoljor för att&lt;br&gt;kunna kontrollera att de inte användes för motorfordonsdrift. (prop.&lt;br&gt;1994/95:54 s. 87). Det ansågs då att dessa ofta mörka, tjocka oljor inte&lt;br&gt;lämpade sig för fordonsdrift och de undantogs därför från märkningskra-&lt;br&gt;vet. De förbuds- och avgiftsbestämmelser som infördes för lågbeskatta-&lt;br&gt;de, märkta oljor blev då inte tillämpliga för de omärkta, tjocka oljorna.&lt;br&gt;Inte heller infördes några regler som gjorde det möjligt att vid fordons-&lt;br&gt;drift ta ut skattesatsskillnaden mellan låg- och högbeskattad olja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undanröja möjligheten till skatteplanering bör den som säljer&lt;br&gt;eller förbrukar tjock eldningsolja för fordonsdrift blir skattskyldig och&lt;br&gt;därmed skyldig att betala den skatteskillnad som finns mellan hög- och&lt;br&gt;lågbeskattad olja. Regeringen anser att dessa ändringar bör kunna få av-&lt;br&gt;sedd effekt och att det, som Svenska Petroleum Institutet framhåller, inte&lt;br&gt;är särskilt meningsfullt att märka tjockoljor som normalt inte kan an-&lt;br&gt;vänds i fordonsmotorer. Regeringen anser vidare att de föreslagna åtgär-&lt;br&gt;derna är att föredra framför att ändra destillationsgränsen 85 % destillat&lt;br&gt;från 350°C till 400°C därför att det då skulle uppkomma en ny gräns-&lt;br&gt;dragning inom KN-nr 2710 00 74 vilket bör undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändringar i 4 kap. 1 § lagen om skatt på energi.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Enhetlig energiskatt för gasol, metan och&lt;br&gt;naturgas oavsett användningsområde&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Dagens reglering med differentierade energi-&lt;br&gt;skattesatser för gasol, metan och naturgas slopas. I stället införs enhet-&lt;br&gt;liga energiskattesatser som motsvarar den nivå som i dag tas ut för re-&lt;br&gt;spektive bränsle när det används för uppvärmning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket, Statens energimyndighet, Väg-&lt;br&gt;verket, Svenska Gasföreningen och Sydgas AB tillstyrker förslaget. AB&lt;br&gt;Volvo och SAAB lämnar promemorians förslag om enhetliga energi-&lt;br&gt;skattesatser utan erinran, men anser den skattehöjning förslaget innebär&lt;br&gt;vara olycklig. Svenska Petroleum Institutet är av uppfattningen att de&lt;br&gt;föreslagna skattesatserna borde tidsbegränsas samt anmärker att förslaget&lt;br&gt;inte synes ligga i linje med Skatteväxlingskommitténs modell. Natur-&lt;br&gt;vårdsverket anför att skattesatserna långsiktigt inte torde kunna ligga på&lt;br&gt;de föreslagna nivåerna, men att större skatteskillnader än vad som mot-&lt;br&gt;svarar miljöfördelarna kan vara rimliga under ett övergångsskede. Kom-&lt;br&gt;munikationsforskningsberedningen anför att en grundläggande princip i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svensk transportpolitik är att kostnaderna för de externa effekter trafiken&lt;br&gt;orsakar skall intemaliseras i transportkostnaderna samt att, innan beslut&lt;br&gt;fattas om energiskatten, en bedömning bör göras av vad en implemente-&lt;br&gt;ring av denna princip skulle innebära. Svenska Bioenergiföreningen av-&lt;br&gt;styrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Lagen (1994:1776) om skatt på&lt;br&gt;energi, LSE, trädde i kraft i samband med Sveriges medlemskap i Euro-&lt;br&gt;peiska unionen den 1 januari 1995. Genom lagen genomfördes rådets&lt;br&gt;direktiv 92/81/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av struk-&lt;br&gt;turerna för punktskatter på mineraloljor (EGT nr L 316, 31.10.1992, s.&lt;br&gt;12, Celex 392L0081), det s.k. mineraloljedirektivet, ändrat genom rådets&lt;br&gt;direktiv 94/74/EG (EGT nr L 365, 31.12.1994, s. 46, Celex 394L0074),&lt;br&gt;samt rådets direktiv 92/82/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning&lt;br&gt;av punktskattesatser för mineraloljor (EGT nr L 316, 31.10.1992, s. 19,&lt;br&gt;Celex 392L0082), det s.k. skattesatsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skattesatsdirektivet föreskrivs minimiskattenivåer för punktskatt på&lt;br&gt;mineraloljor. För gasol och metan anges minimiskatten vid drivmedels-&lt;br&gt;användning till 100 ecu per 1 000 kg. För uppvärmning är minimi-&lt;br&gt;skattesatsen 0. Gasol och metan är definitionsmässigt mineralolje-&lt;br&gt;produkter, medan någon direkt reglering för naturgas inte finns i direkti-&lt;br&gt;vet. Av artikel 1.3 i mineraloljedirektivet följer dock att alla produkter&lt;br&gt;som är avsedda att användas som motorbränsle skall beskattas. Den&lt;br&gt;skattesats som uttas skall då vara den som gäller för motsvarande motor-&lt;br&gt;bränsle. Naturgas består till övervägande del av metan, varför det faller&lt;br&gt;sig naturligt att skattemässigt behandla naturgas på samma sätt som me-&lt;br&gt;tan. Den svenska beskattningen är också i dag utformad på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gemenskapsrätten skall således Sverige ta ut punktskatt på ga-&lt;br&gt;sol, metan och naturgas med minst 100 ecu per 1 000 kg då bränslena&lt;br&gt;används som drivmedel och med minst 0 ecu per 1 000 kg då de används&lt;br&gt;för uppvärmning. Minimiskattesatsen för gasol som drivmedel är således&lt;br&gt;928 kr per 1 000 kg (1 ecu = 1 euro = 9,28 kr&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;). För naturgas och metan&lt;br&gt;motsvarar minimiskattesatsen för drivmedelsanvändning 656 kr per&lt;br&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;, vilket är den mängdenhet som i LSE används för dessa bräns-&lt;br&gt;len.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i LSE angivna energiskattesatsen för gasol är 1 kr 01 öre per liter -&lt;br&gt;vilket motsvarar 2 020 kr per 1 000 kg - för drivmedelsanvändning och&lt;br&gt;145 kr per 1 000 kg för annan användning. Med annan användning avses&lt;br&gt;drift av stationära motorer och uppvärmning. Den koldioxidskatt som tas&lt;br&gt;ut är 56 öre per liter för drivmedelsanvändning och 1 112 kr per 1 000 kg&lt;br&gt;för annan användning. Dessa båda skattesatser är i princip likvärdiga.&lt;br&gt;Koldioxidskatten skall vara lika hög vare sig bränslet används som driv-&lt;br&gt;medel eller för uppvärmning. De i LSE angivna energiskattesatsema för&lt;br&gt;naturgas och metan är 1 678 kr per 1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; för drivmedelsanvändning&lt;br&gt;respektive 241 kr per 1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; för annan användning. Den koldioxidskatt&lt;br&gt;som tas ut är i båda fallen 792 kr per 1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av 2 kap. 1 § tredje stycket och 10 § LSE har regeringen i&lt;br&gt;förordningen (1998:1626) om fastställande av omräknade belopp för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Kurs per den 1 oktober 1998 (EGT nr C 303, 2.10.1998, s. 1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;energiskatt och koldioxidskatt för år 1999 justerat skattesatserna. De för&lt;br&gt;år 1999 i praktiken gällande energiskattesatsema för naturgas och metan&lt;br&gt;är 1 663 kr per 1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; för drivmedelsanvändning respektive 239 kr per&lt;br&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; för annan användning. Koldioxidskattesatsen är i bägge fallen&lt;br&gt;785 kr per 1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. Den sammanlagda punktskatt som tas ut för gasol,&lt;br&gt;metan och naturgas, såväl för drivmedelsanvändning som för annan an-&lt;br&gt;vändning, överstiger således med god marginal gällande minimiskatte-&lt;br&gt;nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 8.2 d i mineraloljedirektivet stadgas att medlemsstaterna i frå-&lt;br&gt;ga om pilotprojekt för teknisk utveckling av mer miljövänliga produkter,&lt;br&gt;särskilt när det gäller bränslen från fömybara källor, kan tillämpa skatte-&lt;br&gt;befrielse eller skattereduktion för punktskatten på mineraloljor eller and-&lt;br&gt;ra produkter som är underkastade skattemyndigheternas kontroll. Denna&lt;br&gt;regel har införlivats med svensk rätt genom 2 kap. 12 § LSE. Redan i&lt;br&gt;förarbetena till lagen (se prop. 1994/95:54 s. 59) angavs, med syftning på&lt;br&gt;pilotprojektsbestämmelsen, att introduktionen av naturgas som drivmedel&lt;br&gt;inte skulle komma att störas eftersom möjligheten att ge skattelättnader&lt;br&gt;skulle komma att omfatta hela den verksamhet som bedrevs inom områ-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har med stöd av den s.k. pilotprojektsbestämmelsen för pe-&lt;br&gt;rioden 1995 - 1999 beviljat nedsättning av energiskatten på naturgas för&lt;br&gt;drivmedelsanvändning till en nivå som 1995 motsvarade energiskatten&lt;br&gt;för uppvärmning. Skattesatsen har för de aktuella åren justerats med hän-&lt;br&gt;syn till utvecklingen av konsumentprisindex. Denna justering har utgått&lt;br&gt;från 1995 års energiskattesats, vilket fatt till följd att höjningar av skatte-&lt;br&gt;beloppen i LSE för naturgas inte fatt genomslag i den energiskattesats&lt;br&gt;som i praktiken tillämpas för all fordonsanvändning av naturgas med&lt;br&gt;stöd av pilotprojektsbestämmelsen. Den energiskattesats som för pilot-&lt;br&gt;projektens del gäller för 1999 uppgår till 191 kr per 1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. Den ener-&lt;br&gt;giskattesats som för uppvärmningsändamål tillämpas för 1999 uppgår till&lt;br&gt;239 kr per 1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. Regeringen har inte haft att ta ställning till någon&lt;br&gt;ansökan om pilotprojektsdispens avseende metan eller gasol, varför de i&lt;br&gt;författningstexten angivna skattesatserna också är de i praktiken gällan-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhandskontakter mellan Finansdepartementet och de företag som&lt;br&gt;innehar pilotprojektsdispens avseende naturgas har utvisat att den sam-&lt;br&gt;manlagda mängd naturgas som förbrukats som drivmedel i dessa projekt&lt;br&gt;år 1997 uppgick till ca 7 000 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. Enligt uppgift från bilbranschen&lt;br&gt;finns i Sverige i dag omkring 1 100 fordon som drivs med naturgas.&lt;br&gt;Branschen räknar med att siffran skall stiga till omkring 15 000 fordon år&lt;br&gt;2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt uppgift från Svenska Gasföreningen finns det i dag i stort sett&lt;br&gt;ingen marknad för gasol som drivmedel. Den marknad, som distributö-&lt;br&gt;rerna av propån i dag är intresserade av, är företrädesvis marknaden för&lt;br&gt;bilflottor i tätortstrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Gasol, metan och naturgas är visser-&lt;br&gt;ligen fossila bränslen, men har i förhållande till andra fossila bränslen&lt;br&gt;vissa miljöfördelar - såsom lägre koldioxidemissioner - som gör bränsle-&lt;br&gt;na intressanta som ett alternativ till konventionella drivmedel. Framför&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allt naturgas som drivmedel röner ett allt större intresse. Den svenska&lt;br&gt;naturgasanvändningen på fordonssidan är visserligen i dag alltjämt blyg-&lt;br&gt;sam, sett i forhållande till den totala drivmedelsförbrukningen. Det är&lt;br&gt;dock av vikt att energibeskattningen för naturgasens del utformas på ett&lt;br&gt;sådant sätt att den fortsatta introduktionen av detta bränsle inte försvåras,&lt;br&gt;utan att förutsättningar ges för fortsatt utveckling på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot den angivna bakgrunden att det är angeläget att&lt;br&gt;skapa goda förutsättningar i form av långsiktiga och stabila skatteregler&lt;br&gt;för naturgasens del. I stället för att ge skattelättnader med tillämpning av&lt;br&gt;pilotprojektsbestämmelsen, bör därför den särskilda energiskattesatsen&lt;br&gt;for drivmedelsanvändning i LSE slopas. Energiskattesatsen för naturgas&lt;br&gt;föreslås således sättas till en och samma nivå, oavsett användnings-&lt;br&gt;område. Denna nivå bör utgöras av den som i dag tas ut när naturgas an-&lt;br&gt;vänds for uppvärmning. Motsvarande bör gälla for metan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu gällande energiskattesatsen for naturgas och metan uppgår till&lt;br&gt;239 kr per 1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. Sammantaget med koldioxidskatten överstiger den&lt;br&gt;nivån gällande minimiskattenivå enligt skattesatsdirektivet. Som bl.a.&lt;br&gt;framkommit vid underhandskontakter mellan Finansdepartementet och&lt;br&gt;tjänstemän vid kommissionen innehåller inte heller i övrigt gemenskaps-&lt;br&gt;rätten bestämmelser som skulle lägga hinder i vägen för att tillämpa en&lt;br&gt;och samma skattesats for naturgas för uppvärmning respektive drivme-&lt;br&gt;delsanvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna åtgärden innebär, för dagens innehavare av pilot-&lt;br&gt;projektsdispens avseende naturgas, en höjning av den sammanlagda&lt;br&gt;energi- och koldioxidskatten med knappt fem procent. Denna höjning&lt;br&gt;bedöms inte nämnvärt påverka förutsättningarna för den fortsatta intro-&lt;br&gt;duktionen i Sverige av naturgas som drivmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det resonemang som ovan förts beträffande naturgas och metan gör sig&lt;br&gt;i stort också gällande för gasol. De miljömässiga skillnaderna mellan&lt;br&gt;naturgas och gasol är minimala. Det finns således skäl att även för gasol&lt;br&gt;införa en enhetlig energiskattesats och därvid låta skattenivån motsvara&lt;br&gt;den som i dag gäller för uppvärmning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2000.&lt;br&gt;Eftersom gällande pilotprojektsdispenser for naturgas upphör vid utgång-&lt;br&gt;en av år 1999, kan därför en naturlig övergång till det nya systemet ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 1 § LSE.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Begränsning av koldioxidskatteuttaget&lt;br&gt;avseende företag i kalk- och cement-&lt;br&gt;branscherna m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den i dag övergångsvis gällande begränsnings-&lt;br&gt;regeln avseende kalk- och cementbranschema m.m., den s.k. 1,2-pro-&lt;br&gt;centsregeln, förlängs ytterligare ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Möjlighet till skattenedsättning&lt;br&gt;för den energiintensiva tillverkningsindustrin har i olika former funnits&lt;br&gt;sedan 1950-talet. Från 1974 och fram till den 1 juli 1997 utformades ned-&lt;br&gt;sättningsreglema som en takregel, där ett företags kostnader för energi&lt;br&gt;skatter begränsades till en bestämd procent av saluvärdet. Från och med&lt;br&gt;1993 har procentsatsen varit 1,2 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992 års energiskattereform innebar att för tillverkningsindustrin slo-&lt;br&gt;pades den allmänna energiskatten på bränslen och el samtidigt som kol-&lt;br&gt;dioxidskatten, vid bränsleförbrukning inom dessa sektorer, reducerades&lt;br&gt;till 25 % av den generella nivån. Härigenom minskade betydelsen av&lt;br&gt;nedsättningssystemet. Övergångsvis behölls dock en möjlighet till ytter-&lt;br&gt;ligare nedsättning av koldioxidskatten (1,2-procentsregeln). Avsikten var&lt;br&gt;att nedsättningssystemet skulle avskaffas helt och hållet år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att lagen (1994:1776) om skatt på energi trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1995 förlängdes 1,2-procentsregeln tills vidare. Den be-&lt;br&gt;gränsades till att endast gälla företag som tillverkar andra mineraliska&lt;br&gt;ämnen än metaller, dvs. cement, glas och kalk. Fr.o.m. den 1 juli 1995&lt;br&gt;skedde en ytterligare begränsning, genom att mineraloljeprodukter ute-&lt;br&gt;slöts från tillämpningen. Detta var en följd av att de tidigare reglerna var&lt;br&gt;oförenliga med mineraloljedirektivet. Efter lagändringen kom 1,2-&lt;br&gt;procentsregeln främst att avse kolbränslen och naturgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1997 höjdes skatteuttaget för tillverkningsindustrin till 50 %&lt;br&gt;av koldioxidskattenivån. En särskild nedsättningsregel infördes för att&lt;br&gt;begränsa effekterna för den energiintensiva industrin, den s.k. 0,8-&lt;br&gt;procentsregeln. I prop. 1996/97:29 uttalades emellertid att det trots den&lt;br&gt;föreslagna lägre nivån, som åstadkoms genom den nya 0,8-procents-&lt;br&gt;regeln, fanns vissa företag inom framför allt cement- och kalkbranscher-&lt;br&gt;na som skulle fa en skattebelastning som allvarligt hotade den bedrivna&lt;br&gt;verksamheten. I syfte att lindra övergången till en högre skattenivå samt&lt;br&gt;att ge dessa företag en möjlighet att anpassa sig efter de nya reglerna,&lt;br&gt;föreslogs därför att bestämmelsen om nedsättning av koldioxidskatten för&lt;br&gt;den del av skattebelastningen som översteg 1,2 % av försäljningsvärdet&lt;br&gt;skulle behållas fram till den 1 januari 2000. Riksdagen beslutade i enlig-&lt;br&gt;het härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är viktigt att energi- och koldi-&lt;br&gt;oxidbeskattningen har en utformning som ger goda förutsättningar för&lt;br&gt;den svenska industrin att konkurrera internationellt. I avvaktan på den&lt;br&gt;pågående energiskatteöversynen bör 1,2-procentsregeln förlängas ytterli-&lt;br&gt;gare ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Befrielse från avfallsskatt för cesiumhaltiga&lt;br&gt;askor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Avfallsskatt skall inte tas ut på biobränsleaska,&lt;br&gt;som innehåller minst fem kilobecquerel cesium-137 per kilogram aska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(torrvikt) och som förts in till en avfallsanläggning som uppfyller de&lt;br&gt;krav som Statens strålskyddsinstitut fastlagt för deponering av sådan&lt;br&gt;aska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Stämmer i allt väsentligt överens med rege-&lt;br&gt;ringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Närings- och teknikutvecklingsverket, Länsstyrel-&lt;br&gt;sen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Västernorrlands län, Gävle kommun, Sundsvalls kommun, Skogsindustri-&lt;br&gt;erna, Svenska Fjärrvärmeföreningen, Sveriges Industriförbund, Skogs-&lt;br&gt;styrelsen och Ragn-Sells AB tillstyrker promemorians förslag. Sundsvalls&lt;br&gt;kommun påpekar dock att det föreligger problem med mätmetoder.&lt;br&gt;Statens energimyndighet konstaterar att kunskapen om vad som händer&lt;br&gt;med cesium-137 i marken efter återföring av biobränsleaskor med hög&lt;br&gt;koncentration av cesium för närvarande är bristfällig och motsätter sig&lt;br&gt;därför inte att biobränsleaskor med hög koncentration av cesium-137&lt;br&gt;undantas från avfallsskatt till dess kunskapsbristema undanröjts. Svenska&lt;br&gt;Kraftverksföreningen anser att principerna för mätning av cesium-&lt;br&gt;innehållet i den aska som skall deponeras skall ha klarlagts innan lagen&lt;br&gt;träder i kraft samt att gränsen för skattebefrielse bör sättas med sådan&lt;br&gt;marginal i förhållande till 5 kBq per kg att Statens strålskyddsinstituts&lt;br&gt;princip om säker strålmiljö kan säkerställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket och Naturvårdsverket avstyrker förslaget. Som skäl&lt;br&gt;framför dessa båda myndigheter bl.a. att förslaget endast berör en mycket&lt;br&gt;liten del av den totala mängden biobränsleaska och att en skattebefrielse&lt;br&gt;skulle kunna leda till betydande kontrollsvårigheter. Naturvårdsverket&lt;br&gt;anför vidare att om samma synsätt applicerades även på andra avfallsslag&lt;br&gt;och andra miljöfarliga ämnen, skulle avfallsskatten kunna bli ett mycket&lt;br&gt;komplicerat och kostsamt administrativt system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Den totala bruttoenergitill-&lt;br&gt;förseln i Sverige uppgick år 1996 till 485 TWh. Härav svarade träd-&lt;br&gt;bränslen för 74 TWh, eller ca 15 %. Trädbränslen används huvudsakligen&lt;br&gt;för värmeproduktion dels inom industrin, dels i fjärrvärmeverk. Ärligen&lt;br&gt;uppkommer ca 300 000 ton biobränsleaska, varav enligt uppskattning&lt;br&gt;från Statens strålskyddsinstitut (SSI) 110 000 ton finns tillgänglig för att&lt;br&gt;lägga på deponi eller för askåterföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid biobränsleeldning är träddelar det vanligaste bränslet. Det består&lt;br&gt;av en blandning av bark, kvistar, barr eller löv och ved. En vanlig form&lt;br&gt;av träddelar som används som bränsle är GROT (grenar och toppar), som&lt;br&gt;lämnas kvar på avverkningsplatsema efter att träden fällts och stamveden&lt;br&gt;förts bort till skogsindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av radioaktivt nedfall kan växtmaterial, som används som&lt;br&gt;biobränsle vid energiutvinning, innehålla ökade koncentrationer av radio-&lt;br&gt;aktivt cesium, dvs. cesium-137. För Sveriges del gäller detta särskilt i de&lt;br&gt;delar av landet som fick mest nedfall efter Tjemobylolyckan, men i nå-&lt;br&gt;gon grad också i andra delar av landet till följd av kärnvapenproven på&lt;br&gt;1960-talet. Cesium-137 koncentreras i restprodukterna efter förbränning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spridning av dessa restprodukter i omgivningen kan skapa ansamlingar&lt;br&gt;av koncentrerad aktivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mängden cesium-137 i biobränslet är beroende av bl.a. geografisk för-&lt;br&gt;delning av det ursprungliga nedfallet, jordarts- och markförhållanden,&lt;br&gt;vegetationstyp, ålder och stamtäthet. Ungefar 80 % av mängden cesium-&lt;br&gt;137 i naturen finns i de översta jordlagren samt i buskar och sly. Genom&lt;br&gt;avverkning av skog kommer därför endast mellan 5 och 20 % av det ce-&lt;br&gt;sium som finns på det avverkade skogsområdet att föras bort. Skogs-&lt;br&gt;avverkning ger alltså enbart en mycket marginell effekt på cesiuminne-&lt;br&gt;hållet i skogsekosystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cesiet som har tagits upp i bl.a. träd koncentreras efter förbränning i&lt;br&gt;t.ex. värmeverk i restprodukterna i form av kondensvatten och aska. As-&lt;br&gt;kan kan deponeras eller återföras till skogen som vitaliseringsgödning.&lt;br&gt;Eftersom askan innehåller höga koncentrationer av cesium är det dock&lt;br&gt;olämpligt att den återförs till skogen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i juni 1999 att en ny lag om skatt på avfall skall&lt;br&gt;träda i kraft den 1 januari 2000 (prop. 1998/99:84, bet. 1998/99:SkU20,&lt;br&gt;rskr. 1998/99:258, SFS 1999:673). Avfallsskatt skall tas ut med 250 kr&lt;br&gt;per ton på avfall som deponeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen hade i propositionen bedömt att biobränsleaskor med hög&lt;br&gt;cesiumhalt inte borde befrias från skatt (se prop. 1998/99:84 s. 67 f.).&lt;br&gt;Regeringen hade härvid anfört följande: ”Eftersom det inte finns något&lt;br&gt;alternativt omhändertagande som kan främjas genom avfallsskatten,&lt;br&gt;skulle det vara önskvärt att de askor, vars egenskaper inte ryms inom&lt;br&gt;SSI:s policy, undantas från beskattning. Ett sådant undantag kommer&lt;br&gt;dock att medföra betydande kontrollproblem. Dessutom rör det sig om&lt;br&gt;mycket små volymer i förhållande till den totala mängden biobränsle-&lt;br&gt;askor, enligt uppgifter från SSI 750 - 3000 ton per år. Mot den bak-&lt;br&gt;grunden är det inte rimligt att undanta dessa askor.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid riksdagsbehandlingen beredde skatteutskottet miljö- och jord-&lt;br&gt;bruksutskottet tillfälle att avge yttrande över propositionen jämte&lt;br&gt;följ dmotioner. Miljö- och jordbruksutskottet yttrade, så vitt nu är av in-&lt;br&gt;tresse, följande (bet. 1998/99:MJU2y s. 18): ”Som anförs i motion Sk26&lt;br&gt;(s) kan växtmaterial som används som biobränsle innehålla radioaktivt&lt;br&gt;cesium, främst till följd av Tjemobylolyckan. Därvid ger eldning med&lt;br&gt;biobränsle från den förorenade skogsmarken en möjlighet att föra bort&lt;br&gt;cesium från skogen. Det innebär att marken renas på ett snabbare sätt än&lt;br&gt;som följer av den naturliga avklingningen som sker i naturen i samband&lt;br&gt;med sönderfallet av de radioaktiva atomkärnorna. Om askan från sådan&lt;br&gt;förbränning beläggs med deponiskatt finns en risk att skog som påverkats&lt;br&gt;av cesiumnedfall inte avverkas eller kommer till användning för ener-&lt;br&gt;giändamål. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det bör finnas&lt;br&gt;en möjlighet att göra avdrag för cesiumhaltig aska. Frågan om hur detta&lt;br&gt;lagtekniskt skall lösas är bl.a. beroende av det arbete som pågår inom&lt;br&gt;Strålskyddsinstitutet såvitt avser förutsättningarna för återföring av cesi-&lt;br&gt;umhaltiga askor till skogen. Utskottet föreslår därför att regeringen åter-&lt;br&gt;kommer till riksdagen med förslag i enlighet med synpunkterna i motion&lt;br&gt;Sk26. Detta bör med anledningen av motionen ges regeringen till känna”.&lt;br&gt;Skatteutskottet anslöt sig till miljö- och jordbruksutskottets uppfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(bet. 1998/99:SkU20 s. 12). Riksdagen beslutade i enlighet med vad ut-&lt;br&gt;skottet anfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Biobränsleaskor, som innehåller en&lt;br&gt;halt av 5 kBq eller mer cesium-137 per kg aska (torrvikt), härefter be-&lt;br&gt;nämnda cesiumaskor, skall enligt punkt 3 i SSI:s policy&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; av den 22 febru-&lt;br&gt;ari 1999 deponeras på deponier som är särskilt iordningställda för detta&lt;br&gt;ändamål. Sådan aska skall således inte komma i fråga för askåterföring&lt;br&gt;på skogsmark, förrän Cs-137 avklingat och halten sjunkit till mindre än 5&lt;br&gt;kBq per kg (torrvikt). Som regeringen tidigare uttalat (se prop.&lt;br&gt;1998/99:84 s. 68) finns det inte något alternativ till deponering för dessa&lt;br&gt;askor, vilket talar för skattebefrielse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att skattebefrielse skall kunna införas bör dock va-&lt;br&gt;ra att skattefriheten åstadkoms på ett sådant sätt att missbruk i möjligaste&lt;br&gt;mån stävjas och att beskattningsmyndigheten ges rimliga möjligheter att&lt;br&gt;bedriva kontrollverksamhet. Mängderna cesiumaska är i dag tämligen&lt;br&gt;begränsade. Enligt SSI:s beräkningar uppgår de till mellan 750 och 3 000&lt;br&gt;ton per år. Det motsvarar avfallsskatteintäkter på mellan 187 500 och&lt;br&gt;750 000 kr per år. Den totala mängden biobränsleaska i landet beräknas&lt;br&gt;dock uppgå till en mångdubbelt större volym, nämligen runt 300 000 ton.&lt;br&gt;Risk finns att även annan biobränsleaska än cesiumaska kan komma att&lt;br&gt;redovisas under en skattefri post. Det är mot den bakgrunden viktigt att&lt;br&gt;en skattefrihet för cesiumaska omgärdas av sådana regler att riskerna för&lt;br&gt;sådant skattefusk begränsas. Dessa synpunkter delas, som framgått ovan,&lt;br&gt;av Riksskatteverket och Naturvårdsverket och dessa remissinstanser har&lt;br&gt;mot den bakgrunden avstyrkt promemorians förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samråd med Naturvårdsverket arbetar för närvarande SSI med att ta&lt;br&gt;fram krav på de deponier där omhändertagande skall ske av den aska som&lt;br&gt;enligt institutets policy skall deponeras. Enligt uppgift beräknas detta&lt;br&gt;arbete vara klart under hösten 1999. Vad som är av särskilt intresse är att&lt;br&gt;lakvattenhanteringen på deponiema sköts på ett ändamålsenligt sätt, ef-&lt;br&gt;tersom cesium-137 är mycket vattenlösligt. Deponering av cesiumaska&lt;br&gt;beräknas huvudsakligen ske på ett mindre antal avfallsanläggningar i&lt;br&gt;Gävle- och Sundsvallsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skattebefrielse skall införas bör, som skatteutskottet funnit, denna&lt;br&gt;åstadkommas genom avdrag i skattedeklarationen och inte genom att den&lt;br&gt;aktuella askan undantas från skatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver verksamheten på en avfallsanläggning är skyldig att&lt;br&gt;för beskattningsmyndigheten visa att han har rätt att göra avdrag för&lt;br&gt;skatt. Detta innebär att det skulle åligga den skattskyldige att visa att ce-&lt;br&gt;siumhalten i den mängd avfall som omfattas av avdragsyrkandet uppgår&lt;br&gt;till minst 5 kBq per kg. Det är av detta skäl betydelsefullt att det är möj-&lt;br&gt;lig att mäta cesiumhalten på ett såväl tillförlitligt som inte alltför kost-&lt;br&gt;samt sätt. Sådan mätning kan i dag endast ske vid laboratorieanalys och&lt;br&gt;till en kostnad av ca 1 000 kr per prov. SSI arbetar dock med att ta fram&lt;br&gt;en metod som gör det möjligt att på plats kunna mäta cesiumhalten på ett&lt;br&gt;enkelt och betydligt billigare sätt. Denna metod beräknas vara färdigut-&lt;br&gt;vecklad under hösten 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Statens strålskyddsinstitut Dnr 822/504/99&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mängden cesiumaska är förhållandevis liten. Med hänsyn härtill samt&lt;br&gt;till vad som framkommit om möjliga kontrollåtgärder gör regeringen&lt;br&gt;numera den bedömningen att det bör finnas möjligheter att minska ris-&lt;br&gt;kerna för skattefusk i det aktuella fallet. Regeringen finner därför skäl att&lt;br&gt;föreslå en ändring i lagen om skatt på avfall som innebär skattefrihet för&lt;br&gt;cesiumaskor. Mängden avfall som kommer att omfattas av det aktuella&lt;br&gt;avdraget bör dock noga följas upp och om mer omfattande missbruk sker&lt;br&gt;bör förutsättningarna för skattebefrielse analyseras på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket bör i samråd med SSI utfärda närmare anvisningar i&lt;br&gt;form av föreskrifter eller rekommendationer om förfarandet vid mätning&lt;br&gt;av cesiumhalten i askan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder att en ny punkt 24 införs i 10 § första stycket la-&lt;br&gt;gen om skatt på avfall. Vidare införs ett nytt tredje stycke i nämnda para-&lt;br&gt;graf. Ändringen bör träda i kraft vid samma tidpunkt som lagen börjar&lt;br&gt;tillämpas, dvs. den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Dröjsmålsränta vid för sen betalning av tull&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;14.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I artikel 232.1 b i tullkodexen stadgas att dröjsmålsränta skall debiteras&lt;br&gt;utöver tullbeloppet om detta inte har betalats inom föreskriven tid. Rän-&lt;br&gt;tesatsen för dröjsmålsräntan får vara högre än räntesatsen för kreditränta.&lt;br&gt;Den far däremot inte vara lägre än denna räntesats. I artikel 232.2 i sam-&lt;br&gt;ma förordning stadgas att tullmyndigheterna får avstå från att kräva&lt;br&gt;dröjsmålsränta om det på grund av gäldenärens situation är sannolikt att&lt;br&gt;det skulle medföra allvarliga ekonomiska eller sociala svårigheter, om&lt;br&gt;beloppet inte överstiger en nivå som fastställs enligt kommittéförfarandet&lt;br&gt;eller om tullen betalas inom fem dagar efter utgången av den föreskrivna&lt;br&gt;tidsfristen för betalning. Enligt 30 § första stycket i den svenska tullagen&lt;br&gt;skall, om tull inte betalas inom föreskriven tid, dröjsmålsavgift tas ut&lt;br&gt;enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift. Enligt 30 § andra stycket&lt;br&gt;tullagen skall vad som föreskrivs i tullagstiftningen om tull tillämpas&lt;br&gt;även beträffande dröjsmålsavgift enligt första stycket. Av 1 och 10 §§&lt;br&gt;tullagen framgår att bestämmelsen om dröjsmålsavgift gäller också då&lt;br&gt;annan skatt än tull eller avgift som tas ut för varor vid import inte betalas&lt;br&gt;inom föreskriven tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § lagen om dröjsmålsavgift skall, i de fall det särskilt före-&lt;br&gt;skrivs, den som är betalningsskyldig för skatt, tull, avgift eller ränta och&lt;br&gt;som inte i rätt tid och på rätt sätt fullgör betalningsskyldigheten, betala en&lt;br&gt;avgift (dröjsmålsavgift) enligt de grunder som anges i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 § samma lag framgår att dröjsmålsavgift normalt tas ut med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. två procent på belopp som betalas före utgången av den månad då&lt;br&gt;beloppet skall betalas (förfallomånaden),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fyra procent på belopp som betalas under första månaden efter för-&lt;br&gt;fallomånaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sex procent på belopp som betalas under andra månaden efter för-&lt;br&gt;fallomånaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sex procent, med tillägg av en procentenhet för varje påbörjad ytter-&lt;br&gt;ligare månad, på belopp som betalas efter andra månaden efter för-&lt;br&gt;fallomånaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmålsavgift tas dock ut med två procent på belopp som betalas in-&lt;br&gt;om tio dagar från den dag då beloppet skulle ha betalats. Dröjsmålsav-&lt;br&gt;giften är minst 100 kr. Om det ursprungligen obetalade beloppet är mind-&lt;br&gt;re än 100 kr, får dröjsmålsavgift dock endast tas ut med motsvarande&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 § lagen om dröjsmålsavgift finns en bestämmelse om befrielse från&lt;br&gt;avgift. Om det finns särskilda skäl, får den myndighet som har beslutat&lt;br&gt;om avgiften befria den betalningsskyldige helt eller delvis från skyldig-&lt;br&gt;heten att betala dröjsmålsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I författningskommentaren till 30 § tullagen anfördes bl.a. att de gäl-&lt;br&gt;lande reglerna om dröjsmålsavgift uppfyllde de krav som ställs i artikel&lt;br&gt;232 på en dröjsmålsränta, varför de borde behållas. Vidare angavs att det&lt;br&gt;inte i förslaget fanns med någon bestämmelse om att tullmyndigheten&lt;br&gt;skulle få medge befrielse helt eller delvis från skyldigheten att betala&lt;br&gt;dröjsmålsavgift om det fanns särskilda skäl, eftersom möjligheterna till&lt;br&gt;och villkoren för befrielse från dröjsmålsränta anges i artikel 232.2 i&lt;br&gt;tullkodexen och det inte syntes finnas utrymme för några särskilda skäl&lt;br&gt;utöver dem som anges där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generaltullstyrelsen har i den framställning som överlämnades till&lt;br&gt;Tullagsutredningen föreslagit att 30 § tullagen skall ändras på så sätt att&lt;br&gt;en kostnadsränta som beräknas enligt 19 kap. 8 § första meningen skatte-&lt;br&gt;betalningslagen skall tas ut i stället för dröjsmålsavgift enligt lagen om&lt;br&gt;dröjsmålsavgift vid för sen betalning av tull och annan skatt eller avgift&lt;br&gt;som tas ut enligt tullagstiftningen. Generaltullstyrelsen anför i huvudsak&lt;br&gt;följande. Tillämpningen av räntesatserna i 2 § lagen om dröjsmålsavgift&lt;br&gt;leder ibland till att oskäligt höga dröjsmålsavgifter tas ut. Särskilt vid&lt;br&gt;korta dröjsmål upplevs avgiften som betungande av företagen. Vidare&lt;br&gt;kommer i och med att skattebetalningslagen träder i kraft den avgift, eller&lt;br&gt;ränta, som tas ut vid för sen betalning av mervärdesskatt vid omsättning&lt;br&gt;inom landet att beräknas på ett annat sätt än den avgift som tas ut vid för&lt;br&gt;sen betalning av mervärdesskatt vid import, vilken betalas i samma ord-&lt;br&gt;ning som tull. För den tull och annan skatt eller avgift som tas ut för va-&lt;br&gt;ror vid införsel och som betalas till tullmyndighet bör gälla samma ränte-&lt;br&gt;eller avgiftssystem vid för sen betalning som för den mervärdesskatt som&lt;br&gt;skall erläggas vid omsättning inom landet. Detta gäller även bestämmel-&lt;br&gt;serna om befrielse från dröjsmålsavgift. Generaltullstyrelsen kan enligt&lt;br&gt;den nuvarande svenska lagstiftningen inte fatta beslut om befrielse be-&lt;br&gt;träffande annan skatt eller avgift. Generaltullstyrelsen bör kunna medge&lt;br&gt;befrielse från dröjsmålsavgift vid för sen betalning till tullmyndighet av&lt;br&gt;andra skatter än tull samt avgifter, exempelvis mervärdesskatt, på samma&lt;br&gt;grunder som gäller för sent erlagd mervärdesskatt på omsättning inom&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.2&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Beräkningen av dröjsmålsräntan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Dröjsmålsräntan beräknas enligt 19 kap. 8 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen. Bestämmelsen i 30 § tullagen utformas så att&lt;br&gt;det tydligt framgår att den grundläggande bestämmelsen om dröjs-&lt;br&gt;målsränta i artikel 232 i tullkodexen skall tillämpas även beträffande&lt;br&gt;annan skatt än tull och avgift som tas ut för varor vid import. Räntan&lt;br&gt;tas ut med minst 100 kr, utom i fall då det ursprungligen obetalda be-&lt;br&gt;loppet inte uppgår till 100 kr; då tas räntan ut med motsvarande be-&lt;br&gt;lopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Länsrätten i Stockholms län anser att förslaget är&lt;br&gt;lovvärt och synes, förutom fördelen att dröjsmålsränta kommer att be-&lt;br&gt;räknas lika inom tull- och skattelagstiftningen, ge rimligare konse- kven-&lt;br&gt;ser för de tullskyldiga än det nuvarande systemet. Länsrätten drar också&lt;br&gt;slutsatsen att den föreslagna ordningen också kan leda till att antalet mål&lt;br&gt;om dröjsmålsränta minskar vid länsrätterna. Kommerskollegium tillstyr-&lt;br&gt;ker förslaget då påföljderna vid försenad betalning därigenom blir mer&lt;br&gt;rimliga än som kan bli fallet enligt de hittillsvarande reglerna. Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund välkomnar förslaget, även om förbundet anser att ränte-&lt;br&gt;satsen, basränta plus 15 procentenheter, är onödigt hög. Förbundet menar&lt;br&gt;att förändringen är angelägen och därför bör genomföras skyndsamt.&lt;br&gt;Svenska Handelskammarförbundet välkomnar förslaget, då förbundet&lt;br&gt;anser att dröjsmålsavgiften som den beräknas i nuvarande tullag måste&lt;br&gt;beskrivas som oskäligt hög och betungande för företagen. Även Kam-&lt;br&gt;marrätten i Stockholm, Inspektionen för strategiska produkter, Svensk&lt;br&gt;Handel, Sveriges Redareförening, Sveriges Transportindustriförbund och&lt;br&gt;TULL-KUST tillstyrker förslaget. Statskontoret har inget att erinra mot&lt;br&gt;förslaget i sig, men efterlyser ett förslag till finansiering. Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket motsätter sig i och för sig inte förslaget, men påpekar att det&lt;br&gt;inte framgår av betänkandet hur en förändring eventuellt skulle påverka&lt;br&gt;incitamenten att betala i tid och anför bl.a. följande. Dessa [incitament]&lt;br&gt;kan i förlängningen också påverka både förutsättningarna för Tullverkets&lt;br&gt;administration och tidpunkten för uppbördens leverans till statskassan&lt;br&gt;och EU. Därför efterlyses ett resonemang om hur konstruktionen av sys-&lt;br&gt;temet och hur dröjsmälsräntans föreslagna nivå inverkar på betalningsin-&lt;br&gt;citamenten och de kostnader dessa medför. Övriga remissinstanser har&lt;br&gt;inget att invända mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De nu gällande bestämmelserna om&lt;br&gt;dröjsmålsavgift kan som Generaltullstyrelsen framfört leda till oskäligt&lt;br&gt;höga avgifter, särskilt vid korta dröjsmål. Som exempel kan nämnas att&lt;br&gt;två dagars försening av betalningen av ett tullbelopp på 50 000 kr kan&lt;br&gt;leda till 1 000 kr i dröjsmålsavgift. Dessa höga avgifter vid korta dröjs-&lt;br&gt;mål upplevs som mycket betungande av de berörda företagen, särskilt&lt;br&gt;småföretagen. En ränta som beräknas enligt 19 kap. 8 § skattebetalning-&lt;br&gt;slagen framstår som betydligt mer rimlig; enligt det lagrummet beräknas&lt;br&gt;räntan efter en räntesats som motsvarar basräntan plus 15 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Basräntan motsvarar, enligt 19 kap. 3 § skattebetalningslagen, den ränte-&lt;br&gt;sats som gäller för sexmånaders statsskuldväxlar. I dag är basräntan tre&lt;br&gt;procent. I det nyss nämnda exemplet skulle med en sådan beräkning -&lt;br&gt;och ett gränsbelopp på 100 kr - dröjsmålsräntan i stället uppgå till 100&lt;br&gt;kr. Till detta kommer, som utredningen anför, fördelen med att dröjs-&lt;br&gt;målsräntan vid för sen betalning av tull och annan skatt och avgift vid&lt;br&gt;import skulle komma att beräknas enligt samma bestämmelser som kost-&lt;br&gt;nadsräntan vid för sen betalning av exempelvis mervärdesskatt vid om-&lt;br&gt;sättning inom landet. En ytterligare fördel är att det är både enklare och&lt;br&gt;tydligare att ha en enhetligt beräknad, löpande ränta än den nuvarande&lt;br&gt;dröjsmålsavgiften. Vidare innebär, som påpekas i förarbetena till skatte-&lt;br&gt;betalningslagen (prop. 1996/97:100, del 1, s. 346), den omständigheten&lt;br&gt;att kostnaden inte ökar trappstegsvis utan är direkt knuten till antalet da-&lt;br&gt;gar som betalningen är försenad ett incitament för den betalningsskyldige&lt;br&gt;att göra sina inbetalningar så snart som möjligt; påtryckningen på den&lt;br&gt;betalningsskyldige att betala är densamma över tiden. Det bör påpekas att&lt;br&gt;dröjsmålsräntan även om beräkningsgrunden ändras på föreslaget sätt&lt;br&gt;kommer att vara en kännbar sanktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom den grundläggande bestämmelsen om dröjsmålsränta finns i&lt;br&gt;artikel 232 i tullkodexen, bör bestämmelsen i tullagen såvitt avser tull&lt;br&gt;endast reglera det sätt på vilket dröjsmålsräntan skall beräknas. När det&lt;br&gt;gäller de andra skatterna och avgifterna bör i paragrafen anges att be-&lt;br&gt;stämmelserna i artikel 232 skall tillämpas även beträffande dem.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.3 Eftergift av dröjsmålsränta&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Någon särskild eftergiftsbestämmelse införs&lt;br&gt;inte i tullagen. I stället utformas bestämmelsen om dröjsmålsränta i&lt;br&gt;30 § tullagen så, att det framgår att eftergiftsbestämmelsen i artikel&lt;br&gt;232.2 i tullkodexen också gäller beträffande annan skatt än tull och&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Sveriges advokatsamfund anser att det vore önsk-&lt;br&gt;värt att lagen på ett bättre sätt tydliggör den enskildes rätt. Förbundet&lt;br&gt;anför i huvudsak följande. Det är lovvärt att det på ett tydligt sätt anges i&lt;br&gt;lagen att den svenska tullagstiftningen i första hand består av bestämmel-&lt;br&gt;serna i tullkodexen och tillämpningskodexen. Genom den parallella till-&lt;br&gt;lämpningen av EG-normema och den interna svenska lagstiftningen i&lt;br&gt;form av lagar, förordningar och tullförfattningar uppstår emellertid ett&lt;br&gt;synnerligen komplicerat regelverk. Det borde därför tydligt markeras att&lt;br&gt;det i EG-regelverket också finns ett antal regler som syftar till att ta till&lt;br&gt;vara den enskildes rätt. I övrigt har ingen remissinstans något att invända&lt;br&gt;mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Artikel 232.2 i tullkodexen innehåller&lt;br&gt;en eftergiftsbestämmelse som är direkt tillämplig såvitt avser tull. Något&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utrymme for ytterligare, nationella efitergiftsbestämmelser finns inte vad&lt;br&gt;gäller tull. Det framstår som mest praktiskt att eftergiftsbestämmelsen i&lt;br&gt;tullkodexen också görs tillämplig beträffande de andra skatterna och av-&lt;br&gt;gifterna som tas ut för varor vid import. Genom den av utredningen före-&lt;br&gt;slagna lydelsen av 30 § tullagen blir visserligen hela artikel 232, och så-&lt;br&gt;ledes också eftergiftsbestämmelsen i andra punkten, tillämplig på annan&lt;br&gt;skatt och avgift. Som advokatsamfundet påpekat kan det dock finnas ett&lt;br&gt;värde i att det tydligt framgår av 30 § tullagen att det även finns bestäm-&lt;br&gt;melser om eftergift i den bakomliggande EG-rättsliga bestämmelsen.&lt;br&gt;Paragrafen bör därför innehålla en hänvisning till bestämmelserna om&lt;br&gt;dröjsmålsränta och befrielse från dröjsmålsränta i artikel 232. — Det kan&lt;br&gt;tilläggas att de krav som denna eftergiftsbestämmelse uppställer för att&lt;br&gt;eftergift skall medges torde ligga på samma nivå som de ”synnerliga&lt;br&gt;skäl” som krävs för att befrielse från kostnadsränta skall medges enligt&lt;br&gt;19 kap. 11 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Övriga frågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;15.1 Överföring av en pensionsförsäkrings värde till en&lt;br&gt;annan pensionsförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Möjligheten att utan skattekonsekvenser över-&lt;br&gt;föra en pensionsförsäkrings värde till en annan pensionsförsäkring&lt;br&gt;skall uttryckligen endast gälla om överföringen görs till en pensions-&lt;br&gt;försäkring som har meddelats i en svensk försäkringsrörelse eller en&lt;br&gt;utländsk försäkringsrörelse som bedrivs från fast driftställe i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Livförsäkringar delas upp i två grupper&lt;br&gt;vid inkomstbeskattningen. För kapitalförsäkringar medges inte avdrag&lt;br&gt;för de inbetalda premiema och utfallande belopp beskattas inte. För pen-&lt;br&gt;sionsförsäkringar däremot är premiema avdragsgilla och utfallande be-&lt;br&gt;lopp beskattas. De regler som karaktäriserar och avgränsar de olika för-&lt;br&gt;säkringsslagen finns i punkt 1 av anvisningarna till 31 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370), KL. Livförsäkringar som inte uppfyller villkoren&lt;br&gt;för det långsiktiga pensionssparandet hänförs till gruppen kapitalför-&lt;br&gt;säkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett grundläggande villkor för att en försäkring skall vara pensions-&lt;br&gt;försäkring är att den meddelats i en svensk försäkringsrörelse eller en&lt;br&gt;utländsk försäkringsrörelse med fast driftställe i Sverige. Därmed avses&lt;br&gt;både en verksamhet som drivs av en inhemsk försäkringsgivare och i en&lt;br&gt;utländsk försäkringsgivares filial i Sverige. Det innebär att försäkringar&lt;br&gt;som meddelats i en försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast drift-&lt;br&gt;ställe i Sverige som huvudregel är kapitalförsäkringar. Under vissa förut-&lt;br&gt;sättningar kan dock utländska försäkringar anses som pensionsförsäk-&lt;br&gt;ringar. De krav som uppställs framgår av sjuttonde stycket av anvis-&lt;br&gt;ningspunkten. I syfte att underlätta arbetskraftens rörlighet över gränser-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;na har i detta stycke, vid sidan av den befintliga dispensmöjligheten, in-&lt;br&gt;förts bestämmelser (prop. 1995/96:231, bet. 1996/97:SkU4, SFS&lt;br&gt;1996:1240) som innebär att vissa utländska försäkringar med pensions-&lt;br&gt;ändamål skall anses som pensionsförsäkringar om de har tecknats under&lt;br&gt;bosättning eller förvärvsarbete utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat krav på pensionsförsäkringar är att de inte får återköpas annat&lt;br&gt;än i vissa undantagsfall. Denna återköpsbegränsning avser att säkerställa&lt;br&gt;pensionsförsäkringens karaktär av långsiktigt pensionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillgodose konkurrensen och valfriheten på livförsäkrings-&lt;br&gt;området har riksdagen dock beslutat att det i inkomstskattereglema skall&lt;br&gt;godtas att värdet av en pensionsförsäkring far föras över direkt till en&lt;br&gt;annan pensionsförsäkring med samma person som försäkrad utan hinder&lt;br&gt;av inskränkningarna för återköp av pensionsförsäkringar (prop.&lt;br&gt;1998/99:87, bet.l998/99:FiU28, SFS 1999:604). Ändringen innebär att&lt;br&gt;överföringen inte skall utgöra en skattepliktig intäkt och inte heller med-&lt;br&gt;föra avdragsrätt för pensionsspararen. De nya bestämmelserna träder i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången vid 2001 års taxe-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga har uppkommit om en överföring som här avses också skulle&lt;br&gt;kunna ske till en sådan utländsk försäkring som enligt sjuttonde stycket&lt;br&gt;av punkt 1 av anvisningarna till 31 § KL anses som en pensionsför-&lt;br&gt;säkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sistnämnda proposition uppställs en rad krav på försäkringen för att&lt;br&gt;överföring skall få ske. En förutsättning är att det nya avtalet kan ses som&lt;br&gt;en direkt fortsättning av det gamla livförsäkringsavtalet. Den nya för-&lt;br&gt;säkringen skall vara av motsvarande slag som den tidigare försäkringen&lt;br&gt;och försäkringens behållning skall överföras direkt från den gamla för-&lt;br&gt;säkringsgivaren till den nya. Det anges att det åligger den försäkrings-&lt;br&gt;givare med vilken avtal ursprungligen har träffats att kontrollera att det&lt;br&gt;föreligger ett avtal som uppfyller de krav som gäller för att försäkringen&lt;br&gt;skall anses som en pensionsförsäkring innan försäkringens värde över-&lt;br&gt;förs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att utländska försäkringar skall anses som pensionsförsäkringar&lt;br&gt;förutsätts i sjuttonde stycket av punkt 1 av anvisningarna till 31 § KL att&lt;br&gt;en rad omständigheter som är knutna till den försäkrade individen före-&lt;br&gt;ligger. Utgångspunkten har varit att denna bedömning skall göras av&lt;br&gt;skattemyndigheten. Som framgår av det tidigare sagda överlämnas ge-&lt;br&gt;nom det av riksdagen nyligen antagna förslaget i prop. 1998/99:87 be-&lt;br&gt;dömningen av om det nya försäkringsavtalet uppfyller kraven för att an-&lt;br&gt;ses som pensionsförsäkring till den ursprungliga försäkringsgivaren. Nå-&lt;br&gt;gon möjlighet till rättelse om denna försäkringsgivare gör en felaktig&lt;br&gt;bedömning finns inte. En felaktig bedömning kan få mycket långtgående&lt;br&gt;negativa konsekvenser för försäkringstagaren. En sådan ordning förut-&lt;br&gt;sätter därför att det nya avtalet i sig uppfyller kraven för att vara en pen-&lt;br&gt;sionsförsäkring. Av nämnda proposition framgår vidare att syftet med att&lt;br&gt;tillåta en överföring mellan försäkringar har varit att uppnå samma möj-&lt;br&gt;lighet till överföring som redan gäller för det individuella pensionsspa-&lt;br&gt;randet i banker och andra värdepappersinstitut. Sådana pensionssparavtal&lt;br&gt;kan flyttas mellan pensionssparinstitut utan att erhållna skatteförmåner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förloras. I sådana fall förutsätts dock att kontot förs av ett svenskt pen-&lt;br&gt;sionssparinstitut eller av ett utländskt instituts filial i Sverige. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund anser regeringen att den nya bestämmelsen bör förtydligas så&lt;br&gt;att det klart framgår att en överföring endast kan ske till en försäkring&lt;br&gt;som har meddelats i en svensk försäkringsrörelse eller en utländsk för-&lt;br&gt;säkringsrörelse som bedrivs från fast driftställe i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändringar i punkt 1 av anvisningarna till 31 § KL&lt;br&gt;och i 58 kap. 18 § i den av regeringen i prop. 1999/2000:2 föreslagna&lt;br&gt;inkomstskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.2 Undantag från uttagsbeskattning vid ombildning av&lt;br&gt;sparbank till bankaktiebolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619) av en sparbank till ett bankaktiebolag skall inte föranleda&lt;br&gt;uttagsbeskattning. Reglerna i lagen (1998:1600) om beskattningen vid&lt;br&gt;överlåtelser till underpris skall vara tillämpliga på ett sådant förfaran-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den nu gällande sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619) infördes 1987. När lagen infördes fanns inga möjligheter för&lt;br&gt;en sparbank att byta associationsform. Det hade bl.a. sin grund i att spar-&lt;br&gt;bankerna inte har någon ägare och att det därför var svårt att hitta en&lt;br&gt;lämplig ordning för ombildning. Problemet löstes år 1991 och nya regler&lt;br&gt;för ombildning infördes (prop. 1990/91:136, bet. 1990/9LNU34, SFS&lt;br&gt;1991:371). Enligt 8 kap. 1 § sparbankslagen skall en ombildning från&lt;br&gt;sparbank till bankaktiebolag ske enligt följande. Sedan sparbanksstäm-&lt;br&gt;man fattat beslut om att sparbanken skall ombildas till aktiebolag skall&lt;br&gt;sparbankernas tillgångar och skulder föras över till ett särskilt bildat eller&lt;br&gt;redan etablerat bankaktiebolag. Sparbanken får som ersättning aktier i&lt;br&gt;bankaktiebolaget. Sparbanken skall sedan, utan ersättning, föra över akti-&lt;br&gt;erna till en av sparbanken instiftad eller befintlig stiftelse vars huvudsak-&lt;br&gt;liga ändamål skall vara att främja sparsamhet i Sverige. Sparbanken är&lt;br&gt;upplöst när åtgärderna registrerats. Stiftelsen kan i sin tur överlåta aktier-&lt;br&gt;na i bankaktiebolaget till ett holdingbolag mot betalning i nyemitterade&lt;br&gt;aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1990/91:136 s. 24 f. diskuteras bl.a. skattekonsekvenserna av en&lt;br&gt;sådan ombildning. Föredragande statsrådet konstaterade att enligt då&lt;br&gt;gällande regler för uttagsbeskattning i punkt 1 av anvisningarna till 22 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370, KL) skall uttagsbeskattning ske om&lt;br&gt;tillgångar som ingår i en näringsverksamhet överlåts till ett pris som un-&lt;br&gt;derstiger marknadsvärdet. Om särskilda skäl förelåg kunde dock uttags-&lt;br&gt;beskattning underlåtas. Särskilda skäl kunde enligt praxis finnas vid vissa&lt;br&gt;företagsombildningar. Föredragande statsrådet ansåg därför att särskilda&lt;br&gt;skäl mot uttagsbeskattning förelåg i den nu aktuella ombildningssituatio-&lt;br&gt;nen. Han konstaterade vidare, såvitt fortfarande är av intresse, att skatt-&lt;br&gt;skyldighet för gåvoskatt inte torde föranledas av ifrågavarande transak-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tioner men att stämpelskatt kommer i fråga för fastigheter som förs över&lt;br&gt;från sparbanken till sparbanksaktiebolaget enligt lagen (1984:404) om&lt;br&gt;stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992 års företagsskatteutredning har sett över skattereglerna vid om-&lt;br&gt;struktureringar. I sitt slutbetänkande Omstruktureringar och beskattning&lt;br&gt;(SOU 1998:1) föreslog utredningen att den praxis som utbildats om när&lt;br&gt;uttagsbeskattning inte skulle ske skulle ersättas av en konkret lagregle-&lt;br&gt;ring i en ny lag om underprisöverlåtelser. Omarbetade uttagsbeskatt-&lt;br&gt;ningsregler skulle tas in i punkterna 1 a och 1 b av anvisningarna till 22 §&lt;br&gt;KL. Utredningens förslag har lagts till grund för lagstiftning (prop.&lt;br&gt;1998/99:15, bet. 1998/99SkU5, SFS 1600-1606). Bestämmelserna gäller&lt;br&gt;för överlåtelser som skett efter ikraftträdandet den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1998:1600) om beskattningen vid överlåtelser till underpris,&lt;br&gt;UPL, finns regler om undantag från uttagsbeskattning. Om UPL är till-&lt;br&gt;lämplig utlöser en överlåtelse av en tillgång mot en ersättning som mot-&lt;br&gt;svarar högst det skattemässiga värdet inte några beskattningskonsekven-&lt;br&gt;ser. Överlåtaren anses i sådana fall ha avyttrat tillgången till det skatte-&lt;br&gt;mässiga värdet vilket också motsvarar förvärvarens anskaffningsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att UPL skall vara tillämplig krävs att ett antal villkor är uppfyllda,&lt;br&gt;t.ex. när det gäller underskott hos förvärvaren, kvalificerade andelar osv.&lt;br&gt;Om ett villkor inte är uppfyllt skall i stället för UPL reglerna om uttags-&lt;br&gt;beskattning i punkterna 1 a och 1 b av anvisningarna till 22 § KL tilläm-&lt;br&gt;pas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 18 § andra stycket framgår att ett villkor för att UPL skall vara till-&lt;br&gt;lämplig är att förvärvaren inte är en svensk stiftelse. Ombildningar som&lt;br&gt;sker enligt 8 kap. sparbankslagen omfattas sålunda inte av reglerna i UPL&lt;br&gt;såvitt avser överlåtelser av aktierna i bankaktiebolaget till en stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttagsbeskattning kommer sannolikt att avsevärt försvåra eller omöj-&lt;br&gt;liggöra en ombildning av en sparbank. Detta har aldrig varit lagstiftarens&lt;br&gt;avsikt när UPL infördes. Bestämmelserna i 18 § UPL bör därför komp-&lt;br&gt;letteras så att ombildningar enligt 8 kap. sparbankslagen omfattas av la-&lt;br&gt;gen. Den nu föreslagna justeringen som uteslutande kan vara till fördel&lt;br&gt;för de skattskyldiga bör gälla med retroaktiv verkan från ingången av år&lt;br&gt;1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UPL föreslås upphävas den i januari 2000 och ersättas av 23 kap. i den&lt;br&gt;föreslagna inkomstskattelagen (1999:000, IL) i propositionen om ny in-&lt;br&gt;komstskattelag (prop. 1999/2000:2). IL föreslås träda i kraft den 1 janua-&lt;br&gt;ri 2000 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering. Motsvarande&lt;br&gt;justering bör därför också göras i 23 kap. 14 § andra stycket IL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 Finansiella effekter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i avsnitt 4 om att ge regeringen befogenhet att meddela före-&lt;br&gt;skrifter om förenklade förfaranden för den som regelbundet och ofta&lt;br&gt;transporterar beskattade varor via något annat EU-land kommer förmod-&lt;br&gt;ligen på sikt att leda till minskade administrationskostnader för de aktö-&lt;br&gt;rer som väljer att använda sig av förfarandet. Även beskattningsmyndig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetens administrationskostnader kan komma att minska något till följd av&lt;br&gt;förslaget. Däremot påverkar inte förslaget intäkterna från alkohol- eller&lt;br&gt;tobaksskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lagtekniska justering i privatinförsellagen som föreslås i avsnitt 5&lt;br&gt;förväntas inte leda till minskade skatteintäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 6 föreslås dels att ett förtydligande görs beträffande de be-&lt;br&gt;gränsningar som gäller för den skattefria försäljningen ombord på färjor i&lt;br&gt;trafik mellan Sverige och Norge, dels att regeringen skall fa medge un-&lt;br&gt;dantag från nämnda begränsningar. Regeringen kommer alltså i fråga om&lt;br&gt;viss fartygslinje att kunna besluta att skattefri försäljning får ske ombord.&lt;br&gt;Ett sådant beslut skulle i och för sig kunna leda till minskade intäkter&lt;br&gt;från alkohol- och tobaksskatten. Det är dock inte möjligt att nu bedöma&lt;br&gt;hur ett sådant beslut skulle påverka skatteintäkternas storlek. Det är&lt;br&gt;emellertid sannolikt att intäkterna endast kommer att påverkas högst&lt;br&gt;marginellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skattesatsjusteringar som föreslås i avsnitt 9 för bensin och diesel-&lt;br&gt;olja är utformade för att vara neutrala med avseende på budgeteffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i avsnitt 11 om enhetliga energiskatter för gasol, metan och&lt;br&gt;naturgas bedöms inte ha några nämnvärda statsfinansiella effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förlängning av den s.k. 1,2-procentsregeln på ett år som föreslås i&lt;br&gt;avsnitt 12 innebär att den relativt obetydliga ökning av skatteintäkterna,&lt;br&gt;som regelns upphörande skulle ha medfört, uteblir under år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i kapitel 13 om avdragsrätt för cesiumaskor kommer att in-&lt;br&gt;nebära försumbara skatteintäktsbortfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmålsavgifterna vid för sen betalning av tull och annan skatt eller&lt;br&gt;avgift som tas ut för varor vid import uppgick under år 1997 till ca 30,2&lt;br&gt;miljoner kronor och under år 1998 till ca 40,9 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att dröjsmålsräntan skall beräknas på samma sätt som kost-&lt;br&gt;nadsräntan vid för sen betalning enligt 19 kap. 8 § skattebetalningslagen i&lt;br&gt;stället för enligt lagen om dröjsmålsavgift innebär att dröjsmålsränta&lt;br&gt;kommer att tas ut med lägre belopp än i dag, särskilt vad gäller kortare&lt;br&gt;dröjsmål. Förslaget innebär således en inkomstminskning. Tullagsutred-&lt;br&gt;ningen har, för att ge ett begrepp om relationen mellan dröjsmålsavgiften&lt;br&gt;och den föreslagna dröjsmålsräntan, gjort en beräkning på grundval av de&lt;br&gt;fall där dröjsmålsavgift utgick under det första halvåret 1997. Enligt ut-&lt;br&gt;redningens beräkningar skulle inkomsten av dröjsmåls- ränta bli ca 20&lt;br&gt;miljoner kronor lägre per år om räntan beräknats enligt skattebetalning-&lt;br&gt;slagens regler. Detta avspeglar dock, som nyss sagts, förhållandena under&lt;br&gt;1997. Det är svårt att förutsäga effekterna av förslaget, särskilt i ljuset av&lt;br&gt;de pågående arbetena inom Tullverket med förenkling av procedurer och&lt;br&gt;förbättrad information som i det långa loppet torde kunna förväntas med-&lt;br&gt;föra bl.a. farre betalningsdröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ekonomiska konsekvenser som förslaget i avsnitt 14.2 om ombild-&lt;br&gt;ning av sparbanker innebär har tagits i beaktande när regeländringarna&lt;br&gt;för omstruktureringar infördes år 1998 (prop. 1998/99:15 s. 268 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några finansiella effekter av övriga förslag kan inte förutses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser regeringen att förslagen inte medför några&lt;br&gt;statsfinansiella konsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;17&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;F örfattningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är föranledd av att det i prop. 1998/99:127 föreslås att lagen&lt;br&gt;om beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från&lt;br&gt;land som är medlem i Europeiska unionen skall byta namn till lag om&lt;br&gt;beskattning av viss privatinförsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om&lt;br&gt;tobaksskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket 2 har flyttats över till förevarande paragraf&lt;br&gt;från 26 a §. Övriga bestämmelser i 26 a § flyttas över till förordningen&lt;br&gt;(1994:1613) om tobaksskatt. I ett nytt andra stycke föreskrivs i fråga om&lt;br&gt;nationella transporter via andra EU-länder att förfarandet med förenklat&lt;br&gt;ledsagardokument far ersättas med andra förenklade förfaranden. Skälen&lt;br&gt;härför redovisas i avsnitt 4. Övriga ändringar i förevarande paragraf är av&lt;br&gt;redaktionell karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564) om&lt;br&gt;alkoholskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket 2 har flyttats över till förevarande paragraf&lt;br&gt;från 25 a §. Övriga bestämmelser i 25 a § flyttas över till förordningen&lt;br&gt;(1994:1614) om alkoholskatt. I ett nytt andra stycke föreskrivs i fråga om&lt;br&gt;nationella transporter via andra EU-länder att förfarandet med förenklat&lt;br&gt;ledsagardokument får ersättas med andra förenklade förfaranden. Skälen&lt;br&gt;härför redovisas i avsnitt 4. Övriga ändringar i förevarande paragraf är av&lt;br&gt;redaktionell karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1565) om&lt;br&gt;beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och&lt;br&gt;tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska&lt;br&gt;unionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2_§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket innebär att den skillnad som görs i lagen mel-&lt;br&gt;lan personer som är bosatta i Sverige och personer som inte är det tas&lt;br&gt;bort. Eftersom taxfreeförsäljningen inom EU har upphört finns det inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;längre skäl att ha olika regler för dessa två personkategorier (se vidare&lt;br&gt;avsnitt 5). Den som reser till Sverige från ett annat EU-land kan numera&lt;br&gt;endast köpa beskattade varor. I sådana fall skall skatt tas ut i fall inför-&lt;br&gt;seln överstiger i paragrafen angivna kvantiteter. Detta gäller oavsett var&lt;br&gt;personen i fråga har sitt hemvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i nuvarande andra stycket utgör ett undantag från den&lt;br&gt;s.k. 20-timmarsregeln i första stycket. Undantaget gäller endast för to-&lt;br&gt;baksvaror och kan endast tillämpas i fråga om varor som köpts utan skatt.&lt;br&gt;Den s.k. 20-timmarsregeln gäller endast för personer bosatta i Sverige.&lt;br&gt;Eftersom olika regler inte längre skall gälla för personer som är bosatta i&lt;br&gt;Sverige och personer som inte är det tas andra stycket bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande fjärde stycket jämställs ombordanställda utan hemvist&lt;br&gt;i Sverige med personer som är bosatta här. Eftersom olika regler inte&lt;br&gt;längre skall gälla för personer som är bosatta i Sverige och personer som&lt;br&gt;inte är det kommer bestämmelsen att förlora sin betydelse. Fjärde stycket&lt;br&gt;föreslås därför utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:701) om&lt;br&gt;Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett&lt;br&gt;annat land inom Europeiska unionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 och 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är föranledda av att det i prop. 1998/99:127 föreslås att la-&lt;br&gt;gen om beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror&lt;br&gt;från land som är medlem i Europeiska unionen skall byta namn till lag&lt;br&gt;om beskattning av viss privatinförsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:506) om&lt;br&gt;punktskattekontroll av transporter m.m. av alkohol-&lt;br&gt;varor, tobaksvaror och mineraloljeprodukter&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är föranledd av att det i prop. 1998/99:127 föreslås att lagen&lt;br&gt;om beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från&lt;br&gt;land som är medlem i Europeiska unionen skall byta namn till lag om&lt;br&gt;beskattning av viss privatinförsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:446) om&lt;br&gt;proviantering av fartyg och luftfartyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket görs för att förtydliga att begränsningarna i&lt;br&gt;stycket endast gäller proviantering för försäljning ombord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom det nya andra stycket ges regeringen befogenhet att medge un-&lt;br&gt;dantag från begränsningarna i första och andra styckena i fråga om viss&lt;br&gt;fartygslinje. Skälen härför redovisas i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:673) om&lt;br&gt;skatt på avfall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket införs en ny punkt 24. Enligt denna far, i en deklaration&lt;br&gt;som avser avfallsskatt, avdrag göras för biobränsleaska, vars halt av ce-&lt;br&gt;sium-137 uppgår till minst fem kilobecquerel per kilogram och som förts&lt;br&gt;in till en avfallsanläggning som uppfyller de krav som Statens strål-&lt;br&gt;skyddsinstitut fastlagt för deponering av sådan aska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya tredje stycket anges att, vid fastställandet av en biobränsleas-&lt;br&gt;kas nivå av radioaktivitet, askans torrvikt skall användas. Detta beror på&lt;br&gt;att gränsvärdet fem kilobecquerel per kilogram, som tagits fram av Sta-&lt;br&gt;tens strålskyddsinstitut, utgår från torrvikten. För att avdrag enligt första&lt;br&gt;stycket 24 skall medges skall således halten av cesium-137 i askan vara&lt;br&gt;minst fem kilobecquerel per kilogram torrsubstans. Sedan det fastställts&lt;br&gt;att en askas nivå av radioaktivitet uppnår gränsvärdet, omfattar dock av-&lt;br&gt;dragsrätten även askans vatteninnehåll.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i fordonsskattelagen&lt;br&gt;(1988:327)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är föranledd av att vägtrafikkungörelsen (1972:603) upphört&lt;br&gt;att gälla och ersatts av trafikförordningen (1998:1276).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att det vid utdömande av ansvar för brukande av obe-&lt;br&gt;skattat fordon skall krävas att det föreligger uppsåt eller oaktsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen görs dels en ändring som innebär att det blir tillåtet att ett&lt;br&gt;fordon provkörs vid tillsyn enligt produktsäkerhetslagen, dels en ändring&lt;br&gt;som är föranledd av att fjärde stycket i 79 § föreslås utgå.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;14 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke reglerar, i likhet med dess nuvarande lydelse,&lt;br&gt;skyldigheten att indela bensin avsedd för motordrifit eller uppvärmning i&lt;br&gt;miljöklasser. På samma sätt som tidigare hänvisas till en bilaga för kva-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;litetskraven for de olika miljöklasserna. Den andra meningen i paragra-&lt;br&gt;fens första stycke är ny och innebär att bensin av det slag som omfattas&lt;br&gt;av direktivet men som inte uppfyller miljöspecifikationema i miljöklass 2&lt;br&gt;inte far saluföras. Detta medför att blyhaltig bensin i enlighet med direk-&lt;br&gt;tivets krav inte far saluföras, vilket för Sveriges del inte innebär någon&lt;br&gt;ändring jämfört med vad som är förhållandet i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra stycke är nytt och innebär en skyldighet att indela&lt;br&gt;dieselbrännolja och fotogen som är avsedd för motordrift i miljöklasser.&lt;br&gt;Undantag har skett för flygfotogen därför att det inte finns förutsättningar&lt;br&gt;att föra in sådan fotogen i miljöklassystemet. På motsvarande sätt som&lt;br&gt;för bensin hänvisas till en bilaga för kvalitetskraven för de olika miljö-&lt;br&gt;klasserna. I det andra styckets andra mening anges att dieselbrännoljor av&lt;br&gt;det slag som omfattas av direktivet men som inte uppfyller miljöspecifi-&lt;br&gt;kationema för miljöklass 3 inte far saluföras. För avgränsningen av de&lt;br&gt;dieselbrännoljor som omfattas av saluförbudet har direktivets definition&lt;br&gt;valts, eftersom direktivet inte definierar berörda motorfordon på samma&lt;br&gt;sätt som begreppet motorfordon i den svenska fordonskungörelsen och&lt;br&gt;en uppräkning direkt i lagtexten av alla berörda fordonsslag har bedömts&lt;br&gt;som alltför utrymmeskrävande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;29 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller straffbestämmelser för överträdelse av en rad be-&lt;br&gt;stämmelser i miljöbalken. Straffet är i samtliga fall böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst två år. Den nya punkt 21 a i första stycket innebär att denna straff-&lt;br&gt;sanktion blir tillämplig vid överträdelse av förbudet att saluföra bensin&lt;br&gt;eller dieselbrännolja enligt 14 kap. 22 §. Paragrafen är utformad på inrå-&lt;br&gt;dan av lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om&lt;br&gt;skatt på energi&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket införs i punkten 1 a den nya miljöklass 1-bensinen samti-&lt;br&gt;digt som miljöklass 2-bensinen flyttas till punkten 1 b och miljöklass 3&lt;br&gt;slopas. I punkten 2 återfinns bensin som inte uppfyller miljöklasskraven.&lt;br&gt;I punkterna 4-6 införs de nya enhetliga energiskattesatsema för gasol,&lt;br&gt;metan respektive naturgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket ändras startåret för indexomräkningen av skattesatser-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke hänvisas till den nya bilaga 1 till miljöbalken&lt;br&gt;som innehåller miljöklasskraven för bensin. Det är självfallet så att mil-&lt;br&gt;jöklass 1-bränsle som också uppfyller kraven i miljöklass 2 skall beskat-&lt;br&gt;tas enligt den lägsta skattesatsen. I lagens äldre lydelse återfanns be-&lt;br&gt;stämmelserna om bensin i 6 § som nu upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen andra stycke hänvisas till den nya bilaga 2 till miljöbalken&lt;br&gt;som innehåller miljöklasskraven för dieselolja. Krav har nu också inforts&lt;br&gt;i miljöklass 3 som tidigare saknade sådana krav. Eftersom miljöklass 3-&lt;br&gt;kraven inte är obligatoriska för dieseloljor generellt utan endast för an-&lt;br&gt;vändning i vissa fordonsslag fordras det att också bränslen som inte upp-&lt;br&gt;fyller miljöklasskraven blir beskattade i miljöklass 3. Av styckets andra&lt;br&gt;mening följer att miljöklasskraven även skall tillämpas vid bestämmandet&lt;br&gt;av energiskattesats för andra bränslen än dieselolja som i skattehänseen-&lt;br&gt;de behandlas som högbeskattad olja. Avsikten är att härigenom uppnå en&lt;br&gt;heltäckande överensstämmelse mellan miljöklasskraven och det skatte-&lt;br&gt;pliktiga området enligt lagen om skatt på energi. I likhet med bensin skall&lt;br&gt;dieselolja som uppfyller kraven i flera miljöklasser beskattas enligt den&lt;br&gt;lägsta skattesatsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke kompletteras uppräkningen av de som blir&lt;br&gt;skattskyldiga därför att de har använt obeskattat eller lågbeskattat bräns-&lt;br&gt;le. Skälet till att motordrivna fordon också skall ingå i uppräkningen&lt;br&gt;framgår av motiveringarna i kapitel 10. Bestämmelsen har endast gjorts&lt;br&gt;tillämplig på tjock olja. Om bestämmelsen också omfattade märkt olja&lt;br&gt;skulle alla fordonsägare som ertappas med att olovligt köra på sådan olja&lt;br&gt;bli skattskyldiga. För dessa bör det liksom för närvarande vara tillräckligt&lt;br&gt;med det befintliga sanktionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att upprätthålla en enhetlig lagstiftning för de harmoniserade&lt;br&gt;punktskatterna görs motsvarande redaktionella ändringar i förevarande&lt;br&gt;paragraf som i 26 § lagen om tobaksskatt respektive 25 § lagen om alko-&lt;br&gt;holskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket 2 har med vissa redaktionella ändringar&lt;br&gt;flyttats över från 6 kap. 8 a §. Övriga bestämmelser i nämnda paragraf&lt;br&gt;flyttas över till förordningen (1994:1784) om skatt på energi.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17.12 Förslaget till lag om ändring i tullagen (1994:1550)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tull finns den grundläggande bestämmelsen om dröjsmåls-&lt;br&gt;ränta i artikel 232 i tullkodexen. Den enda komplettering som behövs i&lt;br&gt;nationell rätt är en bestämmelse om beräkningen av dröjsmålsräntan. Be-&lt;br&gt;stämmelsen om dröjsmålsränta är emellertid avsedd att omfatta även de&lt;br&gt;andra skatter och avgifter som tas ut för varor vid import. Därför anges i&lt;br&gt;första stycket att bestämmelserna om dröjsmålsränta och befrielse från&lt;br&gt;dröjsmålsränta i artikel 232 i tullkodexen även tillämpas på sådan annan&lt;br&gt;skatt och avgift. I andra stycket följer så bestämmelsen om beräkningen&lt;br&gt;av dröjsmålsräntan; beräkningen skall ske på det sätt som anges i 19 kap.&lt;br&gt;8 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller inte någon särskild eftergiftsbestämmelse, efter-&lt;br&gt;som artikel 232.2 innehåller en sådan som är direkt tillämplig beträffande&lt;br&gt;tull och som även blir tillämplig beträffande de andra skatterna och av-&lt;br&gt;gifterna genom bestämmelsen i paragrafens första stycke.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:484) om&lt;br&gt;dröjsmålsavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7 och 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordet ”tull” har med anledning av de föreslagna ändringarna i bestäm-&lt;br&gt;melserna om dröjsmålsränta i tullagen tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:604) om&lt;br&gt;ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Anvisningarna till 31 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är ett förtydligande som innebär att det uttryckligen framgår&lt;br&gt;att överföringen endast kan ske till en försäkring som meddelats i en&lt;br&gt;svensk försäkringsrörelse eller en utländsk försäkringsrörelse som be-&lt;br&gt;drivs från fast driftställe i Sverige och att den nya försäkringen skall&lt;br&gt;tecknas i samband med överföringen. Ikraftträdandebestämmelsema änd-&lt;br&gt;ras med anledning av att den nya inkomstskattelagen föreslås träda i kraft&lt;br&gt;och kommunalskattelagen bli upphävd den 1 januari 2000 (prop.&lt;br&gt;1999/2000:2).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1600) om&lt;br&gt;beskattningen vid överlåtelser till underpris&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1998:1600) om beskattningen vid överlåtelser till underpris skall&lt;br&gt;gälla vid ombildning av sparbank till bankaktiebolag, om förvärvaren är&lt;br&gt;en sådan stiftelse som avses i 8 kap. sparbankslagen (1987:619). En and-&lt;br&gt;ra mening med denna innebörd har därför lagts till i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen&lt;br&gt;(1999:000)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;23 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 23 kap. om underprisöverlåtelser skall gälla vid om-&lt;br&gt;bildning av sparbank till bankaktiebolag om förvärvaren är en sådan&lt;br&gt;stiftelse som avses i 8 kap. sparbankslagen (1987:619). En andra mening&lt;br&gt;med denna innebörd har därför lagts till i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;58 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är ett förtydligande som innebär att det uttryckligen framgår&lt;br&gt;att överföringen endast kan ske till en försäkring som meddelats i en&lt;br&gt;svensk försäkringsrörelse eller en utländsk försäkringsrörelse som be-&lt;br&gt;drivs från fast driftställe i Sverige och att den nya försäkringen skall&lt;br&gt;tecknas i samband med överföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser beträffande&lt;br&gt;promemorian om beskattningen av gasol, metan och&lt;br&gt;naturgas&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har följande lämnat yttrande över promemorians förslag:&lt;br&gt;Riksskatteverket, Statens energimyndighet, Kommunikationsforsknings-&lt;br&gt;beredningen, Naturvårdsverket, Vägverket, Svenska Gasföreningen,&lt;br&gt;Svenska Petroleum Institutet, Göteborg Energi AB, Lunds Energi AB,&lt;br&gt;Sydgas AB, Helsingborgs Energi AB, Vattenfall Naturgas AB, AB Vol-&lt;br&gt;vo, SAAB och Svenska Bioenergiföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser beträffande&lt;br&gt;promemorian om befrielse från avfallsskatt för&lt;br&gt;cesiumhaltiga askor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har följande lämnat yttrande över promemorians förslag:&lt;br&gt;Riksskatteverket, Närings- och teknikutvecklingsverket, Statens energi-&lt;br&gt;myndighet, Statens strålskyddsinstitut, Skogsstyrelsen, Naturvårds-&lt;br&gt;verket, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Västemorr-&lt;br&gt;lands län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Gävle kommun, Sundsvalls&lt;br&gt;kommun, Sandvikens kommun, Härnösands kommun, Sveriges lant-&lt;br&gt;bruksuniversitet, Svenska Renhållningsverksföreningen, Ragn-Sells AB,&lt;br&gt;WMI Sellbergs AB, Skogsindustrierna, Svenska Fjärrvärmeföreningen,&lt;br&gt;Svenska Kraftverksföreningen, Naturskyddsföreningen, Svenska Bio-&lt;br&gt;energiföreningen, Sveriges Industriförbund, Sågverkens Riksförbund,&lt;br&gt;Återvinnings industrierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om&lt;br&gt;tobaksskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1563) om tobaksskatt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 och 26 a §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skattepliktiga varor för vil-&lt;br&gt;ka skatt enligt denna lag har tagits&lt;br&gt;ut skall levereras till ett annat EG-&lt;br&gt;land, skall den som ansvarar för&lt;br&gt;transporten upprätta ett förenklat&lt;br&gt;ledsagardokument. Ledsagardo-&lt;br&gt;kumentet skall åtfölja varorna un-&lt;br&gt;der transporten i enlighet med vad&lt;br&gt;regeringen föreskriver. Sådant&lt;br&gt;ledsagardokument krävs dock inte&lt;br&gt;vid försäljning som avses i 28 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ansvarar för en trans-&lt;br&gt;port av beskattade varor skall&lt;br&gt;upprätta ett förenklat ledsagardo-&lt;br&gt;kument&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid transport till en närings-&lt;br&gt;idkare i ett annat EG-land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid transport till en svensk ort&lt;br&gt;via ett annat EG-land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenklat ledsagardokumentet&lt;br&gt;som avses i första stycket skall&lt;br&gt;åtfölja varorna under transporten i&lt;br&gt;enlighet med vad regeringen före-&lt;br&gt;skriver. Sådant ledsagardokument&lt;br&gt;krävs dock inte vid försäljning&lt;br&gt;som avses i 28 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande Riksskattever-&lt;br&gt;ket far föreskriva att förfarandet&lt;br&gt;med ett förenklat ledsagardoku-&lt;br&gt;ment enligt första stycket 2 far&lt;br&gt;ersättas av andra förenklade för-&lt;br&gt;faranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande Riksskattever-&lt;br&gt;ket får föreskriva om anmälnings-&lt;br&gt;skyldighet för den som transporte-&lt;br&gt;rar varor, som beskattats i ett an-&lt;br&gt;nat EG-land, till en ort i detta EG-&lt;br&gt;land via Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 26 § om för-&lt;br&gt;enklat ledsagardokument tillämpas&lt;br&gt;även vid transport av beskattade&lt;br&gt;varor mellan två svenska orter, om&lt;br&gt;transporten sker via ett annat EG-&lt;br&gt;land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ansvarar för transport&lt;br&gt;enligt första stycket skall, innan&lt;br&gt;transporten påbörjas, anmäla va-&lt;br&gt;rorna till beskattningsmyndighe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tar emot varor som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;transporterats enligt första stycket&lt;br&gt;skall senast 15 dagar efter ut-&lt;br&gt;gången av den kalendermånad&lt;br&gt;under vilken han tagit emot varor-&lt;br&gt;na till beskattningsmyndigheten&lt;br&gt;lämna en bekräftelse på detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om&lt;br&gt;alkoholskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1564) om alkoholskatt&lt;br&gt;att 25 och 25 a §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skattepliktiga varor for vil-&lt;br&gt;ka skatt enligt denna lag har tagits&lt;br&gt;ut skall levereras till ett annat EG-&lt;br&gt;land, skall den som ansvarar för&lt;br&gt;transporten upprätta ett förenklat&lt;br&gt;ledsagardokument. Ledsagardo-&lt;br&gt;kumentet skall åtfölja varorna un-&lt;br&gt;der transporten i enlighet med vad&lt;br&gt;regeringen föreskriver. Sådant&lt;br&gt;ledsagardokument krävs dock inte&lt;br&gt;vid försäljning som avses i 27 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ansvarar för en trans-&lt;br&gt;port av beskattade varor skall&lt;br&gt;upprätta ett förenklat ledsagardo-&lt;br&gt;kument&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid transport till en närings-&lt;br&gt;idkare i ett annat EG-land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid transport till en svensk ort&lt;br&gt;via ett annat EG-land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenklat ledsagardokumentet&lt;br&gt;som avses i första stycket skall&lt;br&gt;åtfölja varorna under transporten i&lt;br&gt;enlighet med vad regeringen före-&lt;br&gt;skriver. Sådant ledsagardokument&lt;br&gt;krävs dock inte vid försäljning&lt;br&gt;som avses i 27 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande Riksskattever-&lt;br&gt;ket får föreskriva att förfarandet&lt;br&gt;med ett förenklat ledsagardoku-&lt;br&gt;ment enligt första stycket 2 får&lt;br&gt;ersättas av andra förenklade för-&lt;br&gt;faranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande Riksskattever-&lt;br&gt;ket får föreskriva om anmälnings-&lt;br&gt;skyldighet för den som transporte-&lt;br&gt;rar varor, som beskattats i ett an-&lt;br&gt;nat EG-land, till en ort i detta EG-&lt;br&gt;land via Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 25 § om för-&lt;br&gt;enklat ledsagardokument tillämpas&lt;br&gt;även vid transport av beskattade&lt;br&gt;varor mellan två svenska orter, om&lt;br&gt;transporten sker via ett annat EG-&lt;br&gt;land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ansvarar för transport&lt;br&gt;enligt första stycket skall, innan&lt;br&gt;transporten påbörjas, anmäla va-&lt;br&gt;rorna till beskattningsmyndighe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tar emot varor som&lt;br&gt;transporterats enligt första stycket&lt;br&gt;skall senast 15 dagar efter ut-&lt;br&gt;gången av den kalendermånad&lt;br&gt;under vilken han tagit emot varor-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;na till beskattningsmyndigheten&lt;br&gt;lämna en bekräftelse på detta.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt enligt 1 § skall inte tas ut&lt;br&gt;till den del införseln uppgår till&lt;br&gt;högst följande kvantiteter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 1 liter spritdryck eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 liter starkvin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 5 liter vin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 15 liter starköl,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 300 cigaretter eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150 cigariller eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 cigarrer eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;400 gram röktobak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om&lt;br&gt;beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och&lt;br&gt;tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska&lt;br&gt;unionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1994:1565) om beskattning av pri-&lt;br&gt;vatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i&lt;br&gt;Europeiska unionen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För resande som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är bosatt i annat land än Sveri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ge, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är bosatt i Sverige och där inre-&lt;br&gt;san sker med luftfartyg i yrkes-&lt;br&gt;mässig trafik eller utlandsvistelsen&lt;br&gt;har varat längre än 20 timmar&lt;br&gt;eller där varorna beskattats i an-&lt;br&gt;nat land som är medlem i Europe-&lt;br&gt;iska unionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall skatt enligt 1 § inte tas ut&lt;br&gt;till den del införseln uppgår till&lt;br&gt;högst följande kvantiteter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 1 liter spritdryck eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 liter starkvin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 5 liter vin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.15 liter starköl,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 300 cigaretter eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150 cigariller eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 cigarrer eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;400 gram röktobak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tobaksvara skall skatt, oav-&lt;br&gt;sett vad som anges i första stycket,&lt;br&gt;inte tas ut till den del införseln&lt;br&gt;uppgår till högst 40 cigaretter el-&lt;br&gt;ler 20 cigarrer eller cigariller el-&lt;br&gt;ler 100 gram röktobak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om hinder för den som inte fyllt 20 år att föra in sprit-&lt;br&gt;drycker, vin och starköl i landet finns i 4 kap. 2 § alkohollagen&lt;br&gt;(1994:1738). En bestämmelse om förbud för den som inte fyllt 18 år att&lt;br&gt;föra in tobaksvaror i landet finns i 13 § tobakslagen (1993:581).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som enligt denna paragraf&lt;br&gt;gäller för resande som är bosatt i&lt;br&gt;Sverige skall även gälla den som&lt;br&gt;utför arbete på det fartyg eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen föreslås också ändrad i prop. 1998/99:127.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;luftfartyg som inresan sker med,&lt;br&gt;även om denne är bosatt i annat&lt;br&gt;land.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:446) om&lt;br&gt;proviantering av fartyg och luftfartyg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1999:446) om proviantering av&lt;br&gt;fartyg och luftfartyg att 6 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proviantering med obeskattade&lt;br&gt;gemenskapsvaror och med icke-&lt;br&gt;gemenskapsvaror får inte avse&lt;br&gt;spritdrycker, vin eller starköl på&lt;br&gt;fartygslinje mellan svensk hamn&lt;br&gt;från norska gränsen i norr till och&lt;br&gt;med Lysekil i söder och norsk&lt;br&gt;hamn från och med Risör i väster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proviantering med obeskattade&lt;br&gt;gemenskapsvaror och med icke-&lt;br&gt;gemenskapsvaror för försäljning&lt;br&gt;ombord får inte avse spritdrycker,&lt;br&gt;vin eller starköl på fartygslinje&lt;br&gt;mellan svensk hamn från norska&lt;br&gt;gränsen i norr till och med Lysekil&lt;br&gt;i söder och norsk hamn från och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till svenska gränsen i öster. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;med Risör i väster till svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gränsen i öster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en sådan fartygslinje får obeskattad försäljning inte överstiga 20 ci-&lt;br&gt;garetter eller 10 cigariller eller cigarrer eller 50 gram andra tobaksvaror&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;per passagerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får medge undantag&lt;br&gt;från bestämmelserna i första och&lt;br&gt;andra styckena i fråga om viss&lt;br&gt;fartygslinje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. De nya bestämmelserna&lt;br&gt;skall dock tillämpas för tid från och med den 1 juli 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen&lt;br&gt;(1988:327)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 79 § fordonsskattelagen (1988:327) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brukas ett fordon i strid mot&lt;br&gt;64 § sedan fordonets registrerings-&lt;br&gt;skyltar har tagits om hand enligt&lt;br&gt;78 §, döms ägaren till böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till samma straff döms ägaren&lt;br&gt;till ett avställt fordon som brukas,&lt;br&gt;om fordonets registreringsskyltar&lt;br&gt;har tagits om hand enligt 78 § och&lt;br&gt;brukandeförbud skulle ha gällt för&lt;br&gt;fordonet enligt 64 § om fordonet&lt;br&gt;hade varit skattepliktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brukas ett fordon på annat sätt i&lt;br&gt;strid mot 64 §, döms ägaren till&lt;br&gt;penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägaren visar att han iaktta-&lt;br&gt;git vad som ankommit på honom&lt;br&gt;för att hindra att fordonet bruka-&lt;br&gt;des, är han fri från ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ägare av ett fordon som upp-&lt;br&gt;såtligen eller av oaktsamhet bru-&lt;br&gt;kar fordonet eller låter det brukas&lt;br&gt;i strid mot 64 § sedan fordonets&lt;br&gt;registreringsskyltar har tagits om&lt;br&gt;hand enligt 78 §, döms till böter&lt;br&gt;eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även när&lt;br&gt;ett avställt fordon brukas, om for-&lt;br&gt;donets registreringsskyltar har&lt;br&gt;tagits om hand enligt 78 § och&lt;br&gt;brukandeförbud skulle ha gällt för&lt;br&gt;fordonet enligt 64 § om fordonet&lt;br&gt;hade varit skattepliktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ägare av ett fordon som upp-&lt;br&gt;såtligen eller av oaktsamhet bru-&lt;br&gt;kar fordonet eller låter det brukas&lt;br&gt;på annat sätt i strid mot 64 §, döms&lt;br&gt;till penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till lag om ändring i miljöbalken (1998:808)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om miljöbalken (1998:808)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att bilagan till balken skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 14 kap. 22 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i balken skall införas två nya bilagor, bilaga 1 och 2, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bensin som är avsedd för motor-&lt;br&gt;drift eller uppvärmning och som&lt;br&gt;innehåller högst 0,013 gram bly&lt;br&gt;per liter vid 15°C skall av den som&lt;br&gt;tillverkar eller yrkesmässigt till&lt;br&gt;Sverige för in sådan bensin delas in&lt;br&gt;i och tillhandahållas i de miljöklas-&lt;br&gt;ser som anges i bilaga till denna&lt;br&gt;balk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bensin som är avsedd för motor-&lt;br&gt;drift eller uppvärmning skall av&lt;br&gt;den som tillverkar eller yrkesmäs-&lt;br&gt;sigt till Sverige för in sådan bensin&lt;br&gt;delas in i och tillhandahållas i de&lt;br&gt;miljöklasser som anges i bilaga 1&lt;br&gt;till denna balk. Bensin som är av-&lt;br&gt;sedd för motordrift och som om-&lt;br&gt;fattas av nr 2710 00 27, 2710 00&lt;br&gt;29, 2710 00 32, 2710 00 34 eller&lt;br&gt;2710 00 36 i Kombinerade nomen-&lt;br&gt;klaturen (KN-nr) enligt förord-&lt;br&gt;ningen (EEG) 2658/87, men som&lt;br&gt;inte uppfyller miljöspecifikationer-&lt;br&gt;na i miljöklass 2, får inte saluföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dieselbrännolja och fotogen,&lt;br&gt;med undantag för flygfotogen, som&lt;br&gt;är avsedd för motordrift skall av&lt;br&gt;den som tillverkar eller yrkesmäs-&lt;br&gt;sigt till Sverige for in sådana mo-&lt;br&gt;torbränslen delas in i och tillhan-&lt;br&gt;dahållas i de miljöklasser som an-&lt;br&gt;ges i bilaga 2 till denna balk. Die-&lt;br&gt;selbrännolja som omfattas av nr&lt;br&gt;2710 00 66 i kombinerade nomen-&lt;br&gt;klaturen (KN-nr) enligt forord-&lt;br&gt;ningen (EEG) 2658/87 och som är&lt;br&gt;avsedd att användas i sådana mo-&lt;br&gt;torfordon som avses i direktiv&lt;br&gt;70/220/EEG och 88/77/EEG, men&lt;br&gt;som inte uppfyller miljöspecifika-&lt;br&gt;tionerna för miljöklass 3, får inte&lt;br&gt;saluföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre bestämmelser gäller Prop. 1999/2000:9&lt;br&gt;fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraft- Bilaga 3&lt;br&gt;trädandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 1 till miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Miljöklasser för bensin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Krav&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöklass 1&lt;br&gt;Motorbensin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöklass 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkylatbensin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöklass 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Researchoktantal, lägst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Motoroktantal, lägst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ångtryck enligt Reid, högst&lt;br&gt;kilopascal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;sup&gt;a&lt;/sup&gt;/95&lt;sup&gt;b&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;sup&gt;a&lt;/sup&gt;/95&lt;sup&gt;b&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ångtryck enligt Reid, lägst&lt;br&gt;kilopascal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Destillation:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;sup&gt;a&lt;/sup&gt;/65&lt;sup&gt;b&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Förångat vid 70°C, volymhalt&lt;br&gt;procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15-42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Förångat vid 100°C, lägst&lt;br&gt;volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;sup&gt;a&lt;/sup&gt;/50t&amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46®&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Förångat vid 100°C, högst&lt;br&gt;volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72c&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Förångat vid 150°C, lägst&lt;br&gt;volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Förångat vid 180°C, lägst&lt;br&gt;volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slutkokpunkt, högst °C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Olefiner, högst volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,0d&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aromater, högst volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bensen, högst volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cykloalkaner, högst volymhalt&lt;br&gt;procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;n-Hexan, högst volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Syre, högst masshalt procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oxygenater:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Metanol, högst volymhalt&lt;br&gt;procent, stabiliseringsmedel måste&lt;br&gt;tillsättas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Etanol, högst volymhalt procent,&lt;br&gt;stabiliseringsmedel kan vara&lt;br&gt;nödvändigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Isopropylalkohol, högst&lt;br&gt;volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Tertiär-butylalkohol, högst&lt;br&gt;volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Isobutylalkolhol, högst&lt;br&gt;volymhalt procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Etrar som innehåller fem eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;flera kolatomer per molekyl, högst&lt;br&gt;volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andra oxygenater®, högst&lt;br&gt;volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svavel, högst&lt;br&gt;milligram per kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bly, högst gram per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fosfor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inte mätbar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Densitet vid 15°C,&lt;br&gt;kilogram per kubikmeter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;680-720&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bensin i miljöklass 1 skall uppfylla skäliga funktionskrav vad avser renhet för&lt;br&gt;insugnings- respektive insprutningsventiler. Bensin i miljöklass 1 avsedd för for-&lt;br&gt;don med katalytisk avgasrening får ej innehålla askbildande ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;“Avser tiden fr.o.m. den 16 maj t.o.m. den 31 augusti i X-,Y-, Z-, AC- och BD-län samt&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 15 september för övriga län. För övrig tid än den som anges&lt;br&gt;här eller under b är följande gränsvärden tillåtna: Ångtryck vid 37,8°C högst 95 och lägst&lt;br&gt;45 kilopascal samt Förångat vid 100°C, lägst 47 procents volymhalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;b&lt;/sup&gt;Avser tiden fr.o.m. den 16 oktober t.o.m. den 31 mars i X-, Y-, Z-, AC- och BD-län samt&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 november t.o.m. den 15 mars för övriga län. För övrig tid än den som anges&lt;br&gt;här eller under a är följande gränsvärden tillåtna: Ångtryck vid 37,8°C högst 95 och lägst&lt;br&gt;45 kilopascal samt Förångat vid 100°C, lägst 47 procents volymhalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Om temperaturökningen i intervallet 45-72 procent förångat understiger tio grader C gäl-&lt;br&gt;ler i stället att T50-värdet (temperaturen vid volymhalten 50 procent förångat) skall ligga&lt;br&gt;mellan 90°C och 105°C.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;d&lt;/sup&gt;Med undantag för blyfri bensin regular (ett minsta motoroktantal [MON] på 81 och ett&lt;br&gt;minsta researchoktantal [RON] på 91) för vilken olefinhalten skall vara en volymhalt på&lt;br&gt;högst 21 procent. Dessa gränsvärden hindrar inte att blyfri bensin med lägre oktantal än&lt;br&gt;vad som anges i denna bilaga får saluföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Andra primära alkoholer och etrar, vilkas destillationsslutkokpunkt inte överstiger den&lt;br&gt;destillationsslutkokpunkt som angetts i nationella standarder, eller, där sådana saknas, i&lt;br&gt;industriella specifikationer för motorbränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 2 till miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Miljöklasser för dieselolja &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Krav&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöklass 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöklass 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöklass 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cetanindex, lägst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cetantal, lägst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51»&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51»&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Densitet vid 15°C, lägst kilogram&lt;br&gt;per kubikmeter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Densitet vid 15°C, högst kilogram&lt;br&gt;per kubikmeter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Destillation:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;820&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;820&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;845&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- begynnelsekokpunkt, lägst °C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- vid 95 procent destillat, högst °C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;295&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aromatiska kolväten, högst&lt;br&gt;volymhalt procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polycykliska aromatiska kolväten,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;högst volymhalt procent&lt;br&gt;Polycykliska aromatiska kolväten,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inte mätbar*’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1b&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;högst masshalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11c&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svavel, högst&lt;br&gt;milligram per kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;* Gäller dieselbrännoljor som omfattas av nr 2710 00 66 i Kombinerade nomenklaturen&lt;br&gt;(KN-nr) enligt förordningen (EEG) 2658/87.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;b&lt;/sup&gt; Enligt Svensk Standard 15 5116.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Enligt IP 391.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt Prop. 1999/2000:9&lt;br&gt;på energi &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi&lt;br&gt;dels att 2 kap. 1, 5 och 6 §§ och 4 kap. 1 § skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas två bilagor, bilaga 1 och 2, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra&lt;br&gt;stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;KN-nr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Slag av bränsle&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Skattebelopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energiskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2710 00 26,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bensin som&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2710 00 27,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2710 00 29&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;uppfyller krav för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2710 00 32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;a) miljöklass 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kr 61 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 År 47 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;b) miljöklass 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kr 68 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kr 54 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2710 00 26,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Annan bensin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kr 27 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kr 13 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2710 00 34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;än som avses&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2710 00 36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;under 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2710 00 51,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Eldningsolja,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2710 00 55,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;dieselbrännolja,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2710 00 69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fotogen, m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2710 00 74-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;som&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2710 00 78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;a) har försetts med&lt;br&gt;märkämnen eller ger&lt;br&gt;mindre än 85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;743 kr per m&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 058 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 801 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;volymprocent destillat&lt;br&gt;vid 350°C,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) inte har försetts med&lt;br&gt;märkämnen och ger&lt;br&gt;minst 85 volymprocent&lt;br&gt;destillat vid 350° C,&lt;br&gt;tillhörig&lt;br&gt;miljöklass 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 614 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 058 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 672 kr per m&lt;sup&gt;!&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;miljöklass 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 840 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 058 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 898 kr per m&lt;sup&gt;!&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;miljöklass 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 138 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 058 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 196 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 2711 12 11-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gasol som används för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2711 19 00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;a) drift av motordrivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kr 01 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kr 57 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fordon, fartyg eller luft-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fartyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) annat ändamål än som&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 112 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 257 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Denna paragraf föreslås också ändrad i proposition 1999/2000:1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 9&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;avses under a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 m’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 m’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 m’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5. ur 2711 29 00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Metan som används för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;a) drift av motordrivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 678 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;792 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 470 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fordon, fartyg eller luft-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 m’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 m’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 m’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fartyg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;b) annat ändamål än som&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;241 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;792 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 033 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;avses under a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 m’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 m’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 m’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6. 2711 11 00,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturgas som används&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2711 21 00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;a) drift av motordrivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 678 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;792 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 470 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fordon, fartyg eller luft-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 m’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 m’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 m’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fartyg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;b) annat ändamål än som&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;241 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;792 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 033 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;avses under a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 m’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 m’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 m’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7. 2701, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2702&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kolbränslen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;316 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;920 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 236 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;eller 2704&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8. 2713 11 00-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Petroleumkoks&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;316 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;920 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 236 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2713 12 00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra&lt;br&gt;stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;KN-nr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Slag av bränsle&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Skattebelopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energiskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2710 00 26,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bensin som&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2710 00 27,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;uppfyller krav för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2710 00 29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2710 00 32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;a) miljöklass 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kr 61 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kr 47 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;b) miljöklass 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kr 64 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kr 50 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;!. 2710 00 26,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Annan bensin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kr 27 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kr 13 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2710 00 34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;än som avses&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;under 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2710 00 36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. 2710 00 51,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Eldningsolja,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2710 00 55,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;dieselbrännolja,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2710 00 69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fotogen, m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;som&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2710 00 74-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2710 00 78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;a) har försetts med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;743 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 058 kr per m’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 801 kr per m’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;märkämnen eller ger&lt;br&gt;mindre än 85&lt;br&gt;volymprocent destillat&lt;br&gt;vid 350°C,&lt;br&gt;b) inte har försetts med&lt;br&gt;märkämnen och ger&lt;br&gt;minst 85 volymprocent&lt;br&gt;destillat vid 350° C,&lt;br&gt;tillhörig&lt;br&gt;miljöklass 1&lt;br&gt;miljöklass 2&lt;br&gt;miljöklass 3 eller inte&lt;br&gt;tillhör någon miljöklass&lt;br&gt;Gasol som används för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 624 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 750 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 048 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 058 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 058 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 058 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 682 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 808 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 106 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;KN-nr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Slag av bränsle&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Skattebelopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energiskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;a) drift av motordrivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kr 01 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kr 57 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fordon, fartyg eller luft-&lt;br&gt;fartyg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;b) annat ändamål än som&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 112 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 257 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;avses under a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ur 2711 29 00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Metan som används för&lt;br&gt;a) drift av motordrivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 678 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;792 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 470 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fordon, fartyg eller luft-&lt;br&gt;fartyg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;b) annat ändamål än som&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;241 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;792 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 033 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;avses under a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2711 11 00,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturgas som används&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2711 21 00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) drift av motordrivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 678 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;792 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 470 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fordon, fartyg eller luft-&lt;br&gt;fartyg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;b) annat ändamål än som&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;241 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;792 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 033 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;avses under a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2701, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2702&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kolbränslen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;316 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;920 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 236 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;eller 2704&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2713 11 00-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Petroleumkoks&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;316 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;920 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 236 kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2713 12 00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 4 kap. 1 § första stycket 7 och andra stycket samt&lt;br&gt;12 § första stycket 4 och andra stycket tas skatt ut med ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets oli-&lt;br&gt;ka användningssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kalenderåret 1999 och efter-&lt;br&gt;följande kalenderår skall de i&lt;br&gt;första stycket angivna skattebe-&lt;br&gt;loppen räknas om enligt 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till miljöklass 1 hör oljor som&lt;br&gt;beskattas enligt 1 § första stycket 3&lt;br&gt;b och som har ett kokintervall&lt;br&gt;(destillationsintervall) av olika&lt;br&gt;bredd mellan 180 och 285°C vid&lt;br&gt;95 procent destillat, en densitet&lt;br&gt;mellan 800 och 820 kilogram per&lt;br&gt;kubikmeter vid 15°C och innehål-&lt;br&gt;ler högst 0,001 viktprocent svavel&lt;br&gt;och högst 5 volymprocent aroma-&lt;br&gt;tiska kolväten. Sådana oljor får&lt;br&gt;inte innehålla klart mätbara poly-&lt;br&gt;cykliska aromatiska kolväten och&lt;br&gt;måttet på den naturliga tändvillig-&lt;br&gt;heten (cetanindex) får inte under-&lt;br&gt;stiga 50.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till miljöklass 2 hör andra oljor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kalenderåret 2001 och efter-&lt;br&gt;följande kalenderår skall de i&lt;br&gt;första stycket angivna skattebe-&lt;br&gt;loppen räknas om enligt 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven för miljöklass 1, 2 och 3&lt;br&gt;för dieselolja som beskattas enligt&lt;br&gt;1 § första stycket 3 b anges i bila-&lt;br&gt;ga 2. Dessa krav tillämpas även&lt;br&gt;för andra bränslen som beskattas&lt;br&gt;enligt nämnda lagrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än sådana som avses i första&lt;br&gt;stycket och som beskattas enligt&lt;br&gt;1 § första stycket 3 b, om de har&lt;br&gt;ett destillationsintervall av olika&lt;br&gt;bredd mellan 180 och 295°C vid&lt;br&gt;95 procent destillat, en densitet&lt;br&gt;mellan 800 och 820 kilogram per&lt;br&gt;kubikmeter vid 15°C och innehål-&lt;br&gt;ler högst 0,005 viktprocent svavel&lt;br&gt;och högst 20 volymprocent aro-&lt;br&gt;matiska kolväten. Halten polycyk-&lt;br&gt;liska aromatiska kolväten får inte&lt;br&gt;överstiga 0,1 volymprocent och&lt;br&gt;cetanindex får inte understiga 47.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till miljöklass 3 hör övriga oljor&lt;br&gt;som beskattas enligt 1 § första&lt;br&gt;stycket 3 b.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven för miljöklass 2 och 3&lt;br&gt;för bränslen som beskattas enligt&lt;br&gt;1 § första stycket 1 anges i bilagan&lt;br&gt;till miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven för miljöklass 1 och 2&lt;br&gt;för bränslen som beskattas enligt&lt;br&gt;1 § första stycket 1 anges i bilaga&lt;br&gt;1.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldig att betala energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt&lt;br&gt;(skattskyldig) för bränslen som avses i 1 kap. 3 a § är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som i Sverige tillverkar eller bearbetar bränsle eller annan som&lt;br&gt;godkänts som upplagshavare enligt 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. varumottagare som avses i 6 eller 7 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skatterepresentant enligt vad som anges i 8 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som i annat fall än som avses i 1-3 från ett annat EG-land till&lt;br&gt;Sverige för in eller tar emot leverans av bränsle, om bränslet skall använ-&lt;br&gt;das för annat än privat ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den som från ett annat EG-land säljer och levererar bränsle till en&lt;br&gt;köpare i Sverige genom distansförsäljning enligt 9 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. annan än upplagshavare som importerar bränsle från tredje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. den som förvärvat bränsle för vilket ingen skatt eller lägre skatt skall&lt;br&gt;betalas när bränslet används för ett visst ändamål men som säljer eller&lt;br&gt;förbrukar bränslet för ett annat ändamål som medför att skatt skall beta-&lt;br&gt;las med högre belopp, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. den som för privat ändamål för in bränsle till Sverige enligt vad som&lt;br&gt;anges i 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket 7 Vad som sägs i första stycket 7&lt;br&gt;tillämpas även i fråga om bränsle &amp;nbsp;&amp;nbsp;tillämpas även i fråga om bränsle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Denna paragraf föreslås också ändrad i proposition 1998/99:127.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for vilket antingen ingen skatt har&lt;br&gt;betalats eller skatt har betalats en-&lt;br&gt;ligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a,&lt;br&gt;och som förbrukas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för vilket antingen ingen skatt har&lt;br&gt;betalats eller skatt har betalats en-&lt;br&gt;ligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a,&lt;br&gt;och som förbrukas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) i skepp, när skeppet används&lt;br&gt;för privat ändamål, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) i båt för vilken fartygstill-&lt;br&gt;stånd meddelats enligt fiskelagen&lt;br&gt;(1993:787), när båten används för&lt;br&gt;privat ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) i skepp, när skeppet används&lt;br&gt;för privat ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) i båt för vilken fartygstill-&lt;br&gt;stånd meddelats enligt fiskelagen&lt;br&gt;(1993:787), när båten används för&lt;br&gt;privat ändamål, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) i motordrivet fordon i de fall&lt;br&gt;bränslet ger mindre än 85 vo-&lt;br&gt;lymprocent destillat vid 350°C.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet föreligger inte för bränsle som förs in till Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i normal bränsletank på motordrivet fordon eller till fordonet kopp-&lt;br&gt;lad släpvagn, fartyg eller luftfartyg som används yrkesmässigt om&lt;br&gt;bränslet är avsett att användas i motor på fordonet, släpvagnen, fartyget&lt;br&gt;eller luftfartyget under transporten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. under sådana omständigheter att förutsättningar skulle finnas att&lt;br&gt;medge återbetalning av skatten enligt 9 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skattskyldig enligt första stycket 4 skall, innan transporten&lt;br&gt;av bränslet från det andra EG-landet påbörjas, lämna en redovisning över&lt;br&gt;bränslet till beskattningsmyndigheten samt hos beskattningsmyndigheten&lt;br&gt;ställa säkerhet för betalning av skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraft-&lt;br&gt;trädandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 1 till lagen (1994:1776) om skatt på energi&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Miljöklasser för bensin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Krav&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöklass 1&lt;br&gt;Motorbensin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöklass 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkylatbensin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöklass 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Researchoktantal, lägst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Motoroktantal, lägst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ångtryck enligt Reid, högst&lt;br&gt;kilopascal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;sup&gt;a&lt;/sup&gt;/95&lt;sup&gt;b&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;sup&gt;a&lt;/sup&gt;/95&lt;sup&gt;b&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ångtryck enligt Reid, lägst&lt;br&gt;kilopascal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Destillation:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;sup&gt;a&lt;/sup&gt;/65&lt;sup&gt;b&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Förångat vid 70°C, volymhalt&lt;br&gt;procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15-42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-Förångat vid 100°C, lägst&lt;br&gt;volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;sup&gt;a&lt;/sup&gt;/50&lt;sup&gt;b&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;sup&gt;c&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Förångat vid 100°C, högst&lt;br&gt;volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72&lt;sup&gt;c&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Förångat vid 150oC, lägst&lt;br&gt;volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Förångat vid 180°C, lägst&lt;br&gt;volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slutkokpunkt, högst °C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Olefiner, högst volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,0d&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aromater, högst volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bensen, högst volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cykloalkaner, högst volymhalt&lt;br&gt;procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;n-Hexan, högst volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Syre, högst masshalt procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oxygenater:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Metanol, högst volymhalt pro-&lt;br&gt;cent, stabiliseringsmedel måste&lt;br&gt;tillsättas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Etanol, högst volymhalt procent,&lt;br&gt;stabiliseringsmedel kan vara&lt;br&gt;nödvändigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Isopropylalkohol, högst&lt;br&gt;volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Tertiär-butylalkohol, högst&lt;br&gt;volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Isobutylalkolhol, högst&lt;br&gt;volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Etrar som innehåller fem eller&lt;br&gt;flera kolatomer per molekyl, högst&lt;br&gt;volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andra oxygenater&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;, högst&lt;br&gt;volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svavel, högst&lt;br&gt;milligram per kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bly, högst gram per liter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fosfor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inte mätbar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Densitet vid 15°C,&lt;br&gt;kilogram per kubikmeter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;680-720&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bensin i miljöklass 1 skall uppfylla skäliga funktionskrav vad avser renhet för&lt;br&gt;insugnings- respektive insprutningsventiler. Bensin i miljöklass 1 avsedd för for-&lt;br&gt;don med katalytisk avgasrening får ej innehålla askbildande ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•Avser tiden fr.o.m. den 16 maj t.o.m. den 31 augusti i X-,Y-, Z-, AC- och BD-län samt&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 15 september för övriga län. För övrig tid än den som anges&lt;br&gt;här eller under b är följande gränsvärden tillåtna: Ångtryck vid 37,8°C högst 95 och lägst&lt;br&gt;45 kilopascal samt Förångat vid 100°C, lägst 47 procents volymhalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;b&lt;/sup&gt;Avser tiden fr.o.m. den 16 oktober t.o.m. den 31 mars i X-, Y-, Z-, AC- och BD-län samt&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 november t.o.m. den 15 mars för övriga län. För övrig tid än den som anges&lt;br&gt;här eller under a är följande gränsvärden tillåtna: Ångtryck vid 37,8°C högst 95 och lägst&lt;br&gt;45 kilopascal samt Förångat vid 100°C, lägst 47 procents volymhalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;c&lt;/sup&gt;Om temperaturökningen i intervallet 45-72 procent förångat understiger tio grader C gäl-&lt;br&gt;ler i stället att T&lt;sub&gt;50&lt;/sub&gt;-värdet (temperaturen vid volymhalten 50 procent förångat) skall ligga&lt;br&gt;mellan 90°C och 105°C.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;d&lt;/sup&gt;Med undantag för blyfri bensin regular (ett minsta motoroktantal [MON] på 81 och ett&lt;br&gt;minsta researchoktantal [RON] på 91) för vilken olefinhalten skall vara en volymhalt på&lt;br&gt;högst 21 procent. Dessa gränsvärden hindrar inte att blyfri bensin med lägre oktantal än&lt;br&gt;vad som anges i denna bilaga får saluföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;e&lt;/sup&gt;Andra primära alkoholer och etrar, vilkas destillationsslutkokpunkt inte överstiger den&lt;br&gt;destillationsslutkokpunkt som angetts i nationella standarder, eller, där sådana saknas, i&lt;br&gt;industriella specifikationer för motorbränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 2 till lagen (1994:1776) om skatt på energi&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Miljöklasser för dieselolja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Krav&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöklass 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöklass 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöklass 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cetanindex, lägst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cetantal, lägst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51»&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5ia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Densitet vid 15°C, lägst kilogram per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kubikmeter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Densitet vid 15°C, högst kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;820&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;820&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;845&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per kubikmeter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Destillation:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- begynnelsekokpunkt, lägst °C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- vid 95 procent destillat, högst °C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;295&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aromatiska kolväten, högst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polycykliska aromatiska kolväten,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;högst volymhalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inte mätbar®&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1b&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polycykliska aromatiska kolväten,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;högst masshalt procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svavel, högst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;milligram per kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•Gäller dieselbrännoljor som omfattas av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nr 2710 00 66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;i Kombinerade nomenklaturen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;(KN-nr) enligt förordningen (EEG) 2658/87.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;b&lt;/sup&gt; Enligt Svensk Standard 15 51 16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Enligt IP 391.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-10-05&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet&lt;br&gt;Leif Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 23 september 1999 (Finansdepartementet)&lt;br&gt;har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av privat-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är&lt;br&gt;medlem i Europeiska unionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1999:446) om proviantering av fartyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och luftfartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i miljöbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Petter&lt;br&gt;Classon, hovrättsassessorn Mikael Ekelund och sakkunnige Lars Lund-&lt;br&gt;holm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om tobaksskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av förslagen innebär att i 26 § förs in ett nytt tredje stycke av följande&lt;br&gt;lydelse: &amp;quot;Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Riksskatte-&lt;br&gt;verket far föreskriva att förfarandet med ett förenklat ledsagardokument&lt;br&gt;enligt första stycket 2 far ersättas av andra förenklade förfaranden.&amp;quot; Vid&lt;br&gt;föredragningen inför Lagrådet anfördes att den föreslagna delegationen&lt;br&gt;hade stöd i 8 kap. 7 § första stycket 3 regeringsformen (&amp;quot;in- eller utförsel&lt;br&gt;av varor&amp;quot;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användandet av ledsagardokument är ett EG-rättsligt krav och syftar&lt;br&gt;till att underlätta skattekontrollen (prop. 1994/95:56 s. 97). Återbetalning&lt;br&gt;av skatt sker sedan sökanden till beskattningsmyndigheten gett in bl.a. ett&lt;br&gt;av mottagaren undertecknat och återsänt exemplar av det förenklade led-&lt;br&gt;sagardokumentet (29 § tredje stycket lagen om tobaksskatt). Med hänsyn&lt;br&gt;till ledsagardokumentets funktion torde det naturligaste vara att hänföra&lt;br&gt;reglerna om sådant dokument till föreskrifterna om förfarandet vid utta-&lt;br&gt;gande av tobaksskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till föreskrifter om skatt räknas inte bara de materiella reglerna utan&lt;br&gt;också de regler som avser grunderna för taxerings- och uppbördsförfa-&lt;br&gt;randet (prop. 1973:90 s. 302). Kravet på upprättande av ledsagardoku-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ment är knappast av det slag att det kan anses tillhöra &amp;quot;grunderna&amp;quot; för&lt;br&gt;lagens uppbördsförfarande. Regeringsformens föreskrifter om skattelags&lt;br&gt;beslutande är därför inte tillämpliga i fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. regeringsformen finns inte någon regel som uttryckligen avser&lt;br&gt;föreskrifter om förfarandet hos myndighet. Reglerna i 8 kap. 13 § anses&lt;br&gt;dock utgöra ett stöd för att regeringen äger besluta dylika föreskrifter.&lt;br&gt;Regeringen kan göra detta som verkställighetsföreskrifter eller som ett&lt;br&gt;utflöde av den s.k. restkompetensen (jfr Strömberg, Normgivnings-&lt;br&gt;makten enligt 1974 års regeringsform, 2 u. 1989, s. 168 f.). Något ut-&lt;br&gt;tryckligt bemyndigande i lagen om tobaksskatt för att regeringen skall&lt;br&gt;kunna utnyttja dessa möjligheter är inte erforderligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen om tobaksskatt finns uttryckliga regler om förenklat ledsagar-&lt;br&gt;dokument. Av det föreslagna bemyndigandet i tredje stycket av 26 §&lt;br&gt;framgår att dessa regler kan komma att ändras genom föreskrifter av läg-&lt;br&gt;re valör. Eftersom lag endast får ändras genom lag (8 kap. 17 § rege-&lt;br&gt;ringsformen), måste i lagen finnas en uttrycklig regel om möjligheten att&lt;br&gt;använda andra förfaranden än det i lagen föreskrivna. På grund av det&lt;br&gt;anförda bör det föreslagna tredje stycket ersättas med en bestämmelse av&lt;br&gt;förslagsvis följande lydelse: &amp;quot;Förfarandet med ett förenklat led-&lt;br&gt;sagardokument enligt första stycket 2 får ersättas av andra förenklade&lt;br&gt;förfaranden.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna i paragrafen innefattar bl.a. att regeln om an-&lt;br&gt;mälningsskyldighet i andra stycket upphävs och ersätts av ett bemyndi-&lt;br&gt;gande. Anmälningsskyldigheten torde utgöra en del av förfarandet. Den&lt;br&gt;är inte sanktionerad och kan därför inte hänföras till något förhållande&lt;br&gt;som avses i 8 kap. 3 § regeringsformen. Som ovan utvecklats, äger rege-&lt;br&gt;ringen med stöd av 8 kap. 13 § regeringsformen antingen som verkstäl-&lt;br&gt;lighetsföreskrifter eller som ett utflöde av restkompetensen besluta för-&lt;br&gt;faranderegler på skatterättens område som inte avser grunderna för tax-&lt;br&gt;erings- och uppbördsförfarandet. Det föreslagna bemyndigandet är såle-&lt;br&gt;des inte erforderligt. Förevarande paragraf bör därför upphävas. Detta&lt;br&gt;föranleder en ändring även av ingressen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om alkoholskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet hänvisar till vad som anförts under 26 § lagen om tobaksskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet hänvisar till vad som anförts under 26 a § lagen om tobaks-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om proviantering av fartyg&lt;br&gt;och luftfartyg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt övergångsbestämmelsen skall de nya bestämmelserna tillämpas&lt;br&gt;för tid från och med den 1 juli 1999. Avsikten med övergångs-&lt;br&gt;bestämmelsen är att regeringens beslut om undantag enligt det före-&lt;br&gt;slagna tredje stycket i 6 § skall kunna avse tid från och med den angivna&lt;br&gt;tidpunkten. Detta kommer emellertid inte till klart uttryck i bestämmel-&lt;br&gt;sen. Lagrådet föreslår därför att övergångsbestämmelsen får följande&lt;br&gt;lydelse: &amp;quot;Undantag som regeringen medger enligt 6 § tredje stycket far&lt;br&gt;omfatta tid från och med den 1 juli 1999.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har genom hänvisningar till olika KN-nr och EG-direktiv bli-&lt;br&gt;vit svårbegriplig. Det kan synas beklagligt att föreskrifter i en av balkar-&lt;br&gt;na i Sveriges rikes lag inte kan uttryckas enkelt och klart. Bestämmelsen&lt;br&gt;skulle emellertid bli ohanterligt lång, om innebörden av de olika hänvis-&lt;br&gt;ningarna skulle anges i klartext. Förslaget har utformats för att EG-&lt;br&gt;direktivet om kvaliteten på bensin och dieselbränslen skall överföras till&lt;br&gt;svensk lag på ett tillräckligt klart och precist sätt. Detta får godtas. Lik-&lt;br&gt;nande hänvisningar finns för övrigt redan i de bestämmelser om ansvar&lt;br&gt;för överträdelse av EG-förordningar som finns intagna i 29 kap. 8 § 25-&lt;br&gt;28.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller förbud mot saluförande av bränslen som inte&lt;br&gt;uppfyller miljöspecifikationema för miljöklass 2 för bensin eller miljök-&lt;br&gt;lass 3 för dieselolja. Enligt EG-direktivet skall medlemsstaterna&lt;br&gt;&amp;quot;säkerställa&amp;quot; att sådant saluförande inte kan ske. I lagrådsremissen dis-&lt;br&gt;kuteras inte hur förbudet skall sanktioneras. Däremot upplyses att be-&lt;br&gt;stämmelsen i 14 kap. 21 §, som ger regeringen rätt att meddela före-&lt;br&gt;skrifter i fråga om bränslen avseende bl.a. bränslets kvalitet och överlå-&lt;br&gt;telse, är straffsanktionerad genom 29 kap. 8 § 21. Sistnämnda ansvarsbe-&lt;br&gt;stämmelse kan inte tillämpas vid överträdelse av det föreslagna saluför-&lt;br&gt;budet i förevarande paragraf och nuvarande lydelse av paragrafen, mot-&lt;br&gt;svarande första stycket första meningen, är inte straffsanktionerad. Det&lt;br&gt;skulle vara egendomligt om rege-ringens föreskrifter om bränslen skulle&lt;br&gt;vara straffsanktionerade men däremot inte det direkt i lagen intagna salu-&lt;br&gt;förbudet i fråga om vissa bränslen. Lagrådet föreslår att en straffbestäm-&lt;br&gt;melse tas in i 29 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad nyss anförts förordar Lagrådet att i första stycket i&lt;br&gt;paragrafen införs en ny punkt, 21 a, med följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;21 a. förbud att saluföra bensin eller dieselbrännolja enligt 14 kap. 22&lt;br&gt;§,&amp;quot;•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder en ändring även av ingressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna överensstämmer med motsvarande övergångsbestämmelse i för-&lt;br&gt;slaget till lag om ändring i lagen om skatt på energi. Där har den sin giv-&lt;br&gt;na innebörd enligt skatterätten och är dessutom nödvändig för att tillgo-&lt;br&gt;dose förbudet mot retroaktiv skattelagstiftning i 2 kap. 10 § andra stycket&lt;br&gt;regeringsformen. Det är däremot oklart vad en sådan bestämmelse bety-&lt;br&gt;der i förevarande sammanhang. Under föredragningen har angetts att den&lt;br&gt;exempelvis skulle kunna medge att bränsle som finns i lager före ikraft-&lt;br&gt;trädandet skulle kunna fa saluföras även därefter. Detta låter sig emeller-&lt;br&gt;tid inte utläsas av bestämmelsen och om så vore fallet skulle en sådan&lt;br&gt;reglering vara svår att kontrollera. Dessutom har upplysts att sådana&lt;br&gt;bränslen som enligt den föreslagna lydelsen inte far saluföras redan har&lt;br&gt;försvunnit från marknaden. Den föreslagna övergångsbestämmelsen sy-&lt;br&gt;nes alltså inte fylla någon praktisk funktion. Lagrådet föreslår att den får&lt;br&gt;utgå. Om, som Lagrådet nyss föreslagit, saluförbudet straffsanktioneras,&lt;br&gt;medför 5 § lagen om införande av brottsbalken att ett saluförande före&lt;br&gt;ikraftträdandet förblir osanktionerat.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om skatt på energi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 5 och 6 §§ samt bilagorna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen föreslås att likalydande bilagor beträffande miljö-&lt;br&gt;klasser för bensin respektive dieselolja skall tas in i miljöbalken och i&lt;br&gt;förevarande lag. Av hävd anses det i lagstiftningsarbetet att samma före-&lt;br&gt;skrift inte far tas in i två olika lagrum (s.k. dubblyr). Även bortsett från&lt;br&gt;att den som känner till detta måste tro att det finns några skillnader mel-&lt;br&gt;lan bilagorna medför en sådan lagstiftningsteknik dubbelarbete och fram-&lt;br&gt;för allt risken för att bestämmelserna skall fa skilda lydelser vid ändring-&lt;br&gt;ar i ettdera lagkomplexet. Det påstådda värdet av att miljöklassbilagoma&lt;br&gt;lätt finns tillgängliga i anslutning till respektive lagstiftning synes ringa,&lt;br&gt;eftersom det dels är normalt att mer än en lag måste beaktas i olika&lt;br&gt;tillämpningsfrågor, dels förevarande bestämmelser riktar sig till ett litet&lt;br&gt;antal specialister. Lagrådet avstyrker en sådan oprövad lagteknisk nyhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om bränslens indelning i miljöklasser synes ha sin naturli-&lt;br&gt;ga placering i miljöbalken. De föreslagna bilagorna bör därför utgå ur&lt;br&gt;förevarande lag. I stället bör här en hänvisning göras till bilagorna i mil-&lt;br&gt;jöbalken såsom nu sker i 6 §. Bestämmelserna i 5 och 6 §§, som redan&lt;br&gt;med förslagets utgångspunkter borde ha fatt byta plats, kan lämpligen&lt;br&gt;sammanföras till en paragraf, 5 §, av förslagsvis följande lydelse:&lt;br&gt;&amp;quot;Kraven för miljöklass 1 och 2 för bränslen som beskattas enligt 1 §&lt;br&gt;första stycket 1 anges i bilaga 1 till miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven för miljöklass 1, 2 och 3 för dieselolja som beskattas enligt 1 §&lt;br&gt;första stycket 3 b anges i bilaga 2 till miljöbalken. Dessa krav tillämpas&lt;br&gt;även för andra bränslen som beskattas enligt nämnda lagrum.&amp;quot;&lt;br&gt;6 § kan därmed upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets förslag föranleder ändringar även av ingressen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övriga lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F inansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 oktober 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Frei-&lt;br&gt;valds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall,&lt;br&gt;Pagrotsky, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon,&lt;br&gt;Lövdén, Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1999/2000:9 Vissa punktskatte- och tull-&lt;br&gt;frågor, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:9&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;miljöbalken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;398L0070&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 59099, Stockholm 1999&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>återförvisning</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:SkU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:SkU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-09-30 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1999-10-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-10-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1999-10-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1999-10-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 16:38:55</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GN039</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:17</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 16:38:55</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1999/2000:SkU2</uppgift>
<ref_dok_id>GN01SkU2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Inkomstskattelagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1999/2000:SkU8</uppgift>
<ref_dok_id>GN01SkU8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa punktskatte- och tullfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:9&lt;br/&gt;
Vissa punktskatte- och tullfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Sk7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:9 Vissa punktskatte- och tullfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:9&lt;br/&gt;
Vissa punktskatte- och tullfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Sk8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:9 Vissa punktskatte- och tullfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:9&lt;br/&gt;
Vissa punktskatte- och tullfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Sk9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:9 Vissa punktskatte- och tullfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:9&lt;br/&gt;
Vissa punktskatte- och tullfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Sk10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:9 Vissa punktskatte- och tullfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:9&lt;br/&gt;
Vissa punktskatte- och tullfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Sk11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:9 Vissa punktskatte- och tullfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Arne Kjörnsberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:9&lt;br/&gt;
Vissa punktskatte- och tullfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Sk11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:9 Vissa punktskatte- och tullfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Arne Kjörnsberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl Fredrik Graf  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:9&lt;br/&gt;
Vissa punktskatte- och tullfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Sk8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:9 Vissa punktskatte- och tullfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl Fredrik Graf  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Claes Stockhaus  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:9&lt;br/&gt;
Vissa punktskatte- och tullfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Sk7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:9 Vissa punktskatte- och tullfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Claes Stockhaus  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Mats Odell  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:9&lt;br/&gt;
Vissa punktskatte- och tullfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Sk10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:9 Vissa punktskatte- och tullfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Mats Odell  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Yvonne Ruwaida  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:9&lt;br/&gt;
Vissa punktskatte- och tullfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Sk9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:9 Vissa punktskatte- och tullfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Yvonne Ruwaida  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>