<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2225205</hangar_id>
 <dok_id>GN0387</dok_id>
 <rm>1999/2000</rm>
 <beteckning>87</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1999/2000:87</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Näringsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>87</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-03-09 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:05:59</systemdatum>
 <publicerad>2000-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Obligatorisk mammaledighet Prop. 1999/2000:87</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GN0387/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GN0387</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN0387</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1999/2000:87&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Obligatorisk mammaledighet&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0387/prop_19992000__87-1.png" style="width:36pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 9 mars 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Björn Rosengren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(N äringsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en ändring i föräldraledighetslagen (1995:584).&lt;br&gt;Lagändringen genomför bestämmelsen i artikel 8.2 i Europeiska gemen-&lt;br&gt;skapernas råds direktiv 92/85/EEG om åtgärder för att förbättra säkerhet&lt;br&gt;och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har&lt;br&gt;fött barn eller ammar. Ändringen innebär att två veckor skall vara obli-&lt;br&gt;gatoriska av den i föräldraledighetslagen föreskrivna mammaledigheten&lt;br&gt;om minst sju veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen och&lt;br&gt;sju veckor efter förlossningen, förutsatt att arbetstagaren inte är ledig på&lt;br&gt;annan grund under den ifrågavarande tvåveckorsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 87&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)......4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..............................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande rätt......................................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Direktivet............................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föräldraledighetslagen........................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Genomförande av bestämmelsen&amp;nbsp;om obligatorisk&amp;nbsp;mammaledighet.. 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande....................................................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar.....................................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om&lt;br&gt;åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen&lt;br&gt;för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller&lt;br&gt;ammar....................................................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;Sammanfattning av promemorian.........................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;Promemorians lagförslag.......................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B i 1 aga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;L agrådets yttrande.................................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 mars 20000.........22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;person upp lånet som intäkt av näringsverksamhet och delägare som är fysisk&lt;br&gt;person som intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda regeln i punkt 14 sjätte stycket av anvisningarna till 32 § KL&lt;br&gt;om beskattning av räntefria eller ränteförmånliga lån som lämnats till före-&lt;br&gt;tagsledare eller företagsledare närstående person avskaffas liksom den&lt;br&gt;korresponderande uttagsbeskattningsregeln i 2 § 13 mom. SEL. Förekom-&lt;br&gt;mande ränteförmåner beskattas enligt de allmänna reglerna i punkt 10 av&lt;br&gt;anvisningarna till 32 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda regeln i punkt 14 sjunde stycket av anvisningarna till 32 §&lt;br&gt;KL om beskattning av nedskrivning av lån som lämnats till företagsledare&lt;br&gt;eller företagsledare närstående person avskaffas liksom avdragsförbudet i 2 §&lt;br&gt;13 mom. SEL. Liksom hittills föranleder nedskrivning av ett lån, som deläga-&lt;br&gt;ren beskattats för vid lånets beviljande, inte någon ytterligare beskattning.&lt;br&gt;Nedskrivning av ett sådant lån från ett fåmansföretag till en delägare som&lt;br&gt;inte föranlett beskattning skall behandlas enligt allmänna regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda regeln i 2 § 13 mom. tredje stycket SEL om tidpunkten för&lt;br&gt;fåmansföretags avdrag för tantiem avskaffas. Allmänna regler skall gälla,&lt;br&gt;vilket innebär att avdrag medges det år då utgiften enligt god redovisnings-&lt;br&gt;sed tas upp i räkenskaperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda regeln i punkt 2 av anvisningarna till 21 § KL om beskatt-&lt;br&gt;ning i inkomstslaget näringsverksamhet när en delägare i ett fåmansföretag&lt;br&gt;avyttrar hyresrätt, patenträtt eller liknande rättighet avskaffas. De allmänna&lt;br&gt;reglema skall tillämpas. I de fall då avyttringen inte enligt de allmänna reg-&lt;br&gt;lerna skall beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet innebär det att&lt;br&gt;eventuell vinst beskattas som inkomst av tjänst (hobbyverksamhet) eller&lt;br&gt;inkomst av kapital (reavinst).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda begränsningen för fåmansföretags respektive fåmansägt&lt;br&gt;handelsbolags rätt till avdrag för medel som avsatts till personalstiftelse i&lt;br&gt;punkt 20 a andra stycket av anvisningarna till 23 § KL slopas. Det kommer&lt;br&gt;således inte längre att krävas att sådana företag sysselsätter minst 30 års-&lt;br&gt;arbetskrafter för att rätt till avdrag skall föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen finns i bilaga till betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Motioner väckta med anledning av propositionen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:Skl2 av Per Rosengren m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin&lt;br&gt;mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beredskap att&lt;br&gt;återinföra stoppregler för att förhindra sammanblandning av privatekonomi&lt;br&gt;och näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:Skl3 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari yrkas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att riksdagen beslutar att de särskilda reglema i punkt 13 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 32 § KL om lön till make och barn i fåmansföretag och fåmans-&lt;br&gt;ägt handelsbolag slopas i enlighet med vad som anförts i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att riksdagen beslutar att de särskilda reglema i punkt 15 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 32 § KL om förbjudna lån i fåmansföretag slopas i enlighet med&lt;br&gt;vad som anförts i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:SkU5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om ändrade&lt;br&gt;regler i SIL 12 och 12 a-e § i enlighet med vad som anförts i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att riksdagen beslutar att undantaget avseende fåmansföretagare och&lt;br&gt;dennes närstående i 32 § 3 h mom. första stycket KL slopas i enlighet med&lt;br&gt;vad som anförts i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. att riksdagen beslutar att ikraftträdandet av förändringarna i lagstift-&lt;br&gt;ningen rörande stoppreglema skall vara den 1 januari 1999 i enlighet med&lt;br&gt;vad som anförts i motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:Skl4 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br&gt;anförts om avskaffande av stoppreglema vad gäller inkomstfördelning&lt;br&gt;mellan makar i fåmansbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br&gt;anförts om särskild skattebehandling av förbjudna lån enligt aktiebolags-&lt;br&gt;lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br&gt;anförts om avskaffande av särbehandlingen av dem som är verksamma i&lt;br&gt;fåmansbolag såvitt avser skattefrihet för utbildning m.m. vid personalav-&lt;br&gt;veckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:Skl5 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att riksdagen beslutar avskaffa stoppregeln gällande inkomstfördelning&lt;br&gt;inom familjen i enlighet med vad som anförts i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att riksdagen beslutar avskaffa stoppregeln gällande förbjudna lån i&lt;br&gt;enlighet med vad som anförts i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att riksdagen beslutar avskaffa stoppregeln gällande beskattning av för-&lt;br&gt;måner i samband med personalavveckling i enlighet med vad som anförts i&lt;br&gt;motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändringar av fåmans-&lt;br&gt;bolagens skattesituation i enlighet med vad som anförts i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förenklingar av fåmans-&lt;br&gt;bolagsreglema i enlighet med vad som anförts i motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000: Sk 16 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att riksdagen beslutar att slopa den särskilda regeln om lön till make i&lt;br&gt;fåmansföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att riksdagen beslutar slopa de särskilda reglema om lön till barn i&lt;br&gt;fåmansföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att riksdagen beslutar om bättre skattevillkor för fåmansbolag i enlighet&lt;br&gt;med vad som anförts i motionen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Motioner väckta under allmänna motionstiden 1999&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:Sk326 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari yrkas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till regler för beskattning av&lt;br&gt;utdelning och realisationsvinst i fåmansbolag i enlighet med vad som anförts&lt;br&gt;i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:SkU5&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Skatteutskottets betänkande&lt;br&gt;1999/2000:SkU5&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Slopade stoppregler&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0387/prop_19992000__87-2.png" style="width:41pt;height:35pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0387/prop_19992000__87-3.png" style="width:38pt;height:23pt;"/&gt;
&lt;p&gt;1999/2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SkU5&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utskottet tillstyrker regeringens förslag om slopade stoppregler för fåmans-&lt;br&gt;ägda företag och föreslår en följdändring i underprislagen. Motionerna&lt;br&gt;avstyrks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid betänkandet fogas sex reservationer (m, v, kd, c, fp).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1999/2000:15 att&lt;br&gt;riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumule-&lt;br&gt;rad inkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid&lt;br&gt;andelsbyten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att de allra flesta av de särskilda regler som tar sikte&lt;br&gt;på transaktioner mellan fåmansägda företag och deras ägare (de s.k. stopp-&lt;br&gt;reglerna) skall upphävas. Vidare föreslås ändringar och förtydliganden av de&lt;br&gt;definitioner av fåmansföretag, fåmansägda handelsbolag, företagsledare och&lt;br&gt;ägare som finns i punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370), KL. Dessutom föreslås en kompletterande bestämmelse om att&lt;br&gt;förbjudna lån skall tas upp som intäkt av näringsverksamhet hos juridiska&lt;br&gt;personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av fåmansföretag och fåmansägda handelsbolag ändras så att&lt;br&gt;det av lagtexten framgår hur många delägare/personer som konstituerar ett&lt;br&gt;sådant företag/handelsbolag samt att en person och hans närstående anses&lt;br&gt;utgöra en person vid bedömningen av antalet ägare. Vidare föreslås att ut-&lt;br&gt;ländska juridiska personer som är jämförliga med svenska aktiebolag och&lt;br&gt;ekonomiska föreningar respektive handelsbolag skall kunna utgöra fåmans-&lt;br&gt;företag respektive fåmansägda handelsbolag, om övriga förutsättningar för&lt;br&gt;detta är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av företagsledare ändras så att det av lagtexten framgår att det&lt;br&gt;väsentliga inflytandet i företaget eller handelsbolaget inte enbart kan utövas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1999/2000. 6 samt. SkU5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom aktie- och andelsinnehav utan även måste utövas genom ställningen i&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av ägare ändras till att avse delägare och justeras så att in-&lt;br&gt;skränkningen av den till att avse vissa särskilt angivna stycken i punkt 14 av&lt;br&gt;anvisningarna till 32 § KL tas bort. Definitionen skall i stället gälla generellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stoppregeln avseende anskaffning av egendom för företagsledarens eller&lt;br&gt;dennes närstående privata bruk i punkt 14 första stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;32 § KL upphävs liksom avdragsförbudet i 2 § 13 mom. lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt, SIL. Beskattning skall ske enligt de allmänna reg-&lt;br&gt;lema om förmånsbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stoppreglema avseende försäljning av egendom till överpris till ett få-&lt;br&gt;mansföretag respektive utköp till underpris från ett fåmansföretag (de s.k.&lt;br&gt;felprisreglema) i punkt 14 andra respektive fjärde styckena av anvisningarna&lt;br&gt;till 32 § KL avskaffas. Det innebär att avdragsförbudet respektive uttagsbe-&lt;br&gt;skattningen i 2 § 13 mom. SIL, upphävs. Beskattning skall ske enligt de&lt;br&gt;allmänna reglema. Förmånen av överpriset beskattas som inkomst av tjänst&lt;br&gt;eller inkomst av kapital. Förvärv till underpris beskattas som inkomst av&lt;br&gt;tjänst eller utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även stoppregeln avseende handelsbolagsdelägares utköp av fastigheter i&lt;br&gt;punkt 14 fjärde stycket av anvisningarna till 32 § KL upphävs liksom av-&lt;br&gt;dragsförbudet i 2 § 13 mom. SIL. Om handelsbolag överlåter privatbostad till&lt;br&gt;underpris till en delägare skall beskattning ske som om överlåtelsen skett till&lt;br&gt;marknadsvärde. Förslaget tas in som ett nytt 10 a mom. i 25 § SIL (privat-&lt;br&gt;bostadsfastighet) respektive ett nytt 9 a mom. i 26 § SIL (bostadsrätt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stoppregeln avseende införsäljning av onyttig egendom till ett fåmans-&lt;br&gt;företag i punkt 14 tredje stycket av anvisningarna till 32 § KL upphävs lik-&lt;br&gt;som avdragsförbudet i 2 § 13 mom. SIL. En sådan införsäljning kommer att&lt;br&gt;behandlas enligt de allmänna bestämmelserna om reavinstberäkning. Om&lt;br&gt;överlåtelsen skett till överpris utlöses löne- eller utdelningsbeskattning. Om&lt;br&gt;den onyttiga egendomen fortfarande nyttjas privat av säljaren gäller de all-&lt;br&gt;männa reglema om förmånsbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stoppregeln avseende företagsledares uthyrning av privatbostad till företa-&lt;br&gt;get i punkt 14 femte stycket av anvisningarna till 32 § KL avskaffas. Det&lt;br&gt;korresponderande avdragsförbudet i 2 § 13 mom. SIL slopas också. Beskatt-&lt;br&gt;ning skall ske enligt de allmänna reglema om upplåtelse av privatbostad i 3 §&lt;br&gt;3 mom. tredje och fjärde styckena SIL. Avdragsbegränsningen i fjärde&lt;br&gt;stycket som gäller vid upplåtelse till den skattskyldiges eller honom när-&lt;br&gt;stående arbetsgivare (skäligt avdrag) utvidgas till att gälla vid upplåtelse till&lt;br&gt;ett företag som ingår i samma intressegemenskap som sådan arbetsgivare.&lt;br&gt;Detsamma skall gälla vid upplåtelse till handelsbolag av delägare i bolaget.&lt;br&gt;Vid uthyrning till överpris utgör skillnaden mellan erlagt belopp och mark-&lt;br&gt;nadsmässig ersättning lön eller kontantuttag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny bestämmelse om att lån som lämnats i strid med 12 kap. 7 § aktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1975:1385) eller 11 § lagen (1967:531) om tryggande av pen-&lt;br&gt;sionsutfästelse m.m. till en annan juridisk person än dödsbo skall tas upp&lt;br&gt;som intäkt av näringsverksamhet förs in som ett nytt moment i 2 § SIL.&lt;br&gt;Beträffande lån som lämnats till handelsbolag tar delägare som är juridisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:SkU5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:87&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i föräldraledighetslagen (1995:584).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:87&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i föräldraledig-&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;hetslagen (1995:584)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; att 4 § föräldraledighetslagen (1995:584) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvinnlig arbetstagare har rätt&lt;br&gt;till hel ledighet i samband med sitt&lt;br&gt;barns födelse under en samman-&lt;br&gt;hängande tid av minst sju veckor&lt;br&gt;före den beräknade tidpunkten för&lt;br&gt;förlossningen och sju veckor efter&lt;br&gt;förlossningen. Hon har också rätt&lt;br&gt;att vara ledig för att amma barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvinnlig arbetstagare har rätt&lt;br&gt;till hel ledighet i samband med sitt&lt;br&gt;barns födelse under en samman-&lt;br&gt;hängande tid av minst sju veckor&lt;br&gt;före den beräknade tidpunkten för&lt;br&gt;förlossningen och sju veckor efter&lt;br&gt;förlossningen. Om hon inte är le-&lt;br&gt;dig på annan grund skall två veck-&lt;br&gt;or av denna mammaledighet vara&lt;br&gt;obligatoriska under tiden före eller&lt;br&gt;efter förlossningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagaren har också rätt att&lt;br&gt;vara ledig för att amma barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mammaledighet behöver inte vara förenad med att föräldrapenning&lt;br&gt;betalas ut. Vid ledighet för att amma barnet gäller inte 10-15 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Jfr rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder for att förbättra säker-&lt;br&gt;het och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller&lt;br&gt;ammar (EGT L 348, 28.11.1992, s. 1, Celex 392L0085).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:87&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Rådet antog den 19 oktober 1992 direktiv 92/85/EEG om åtgärder för att&lt;br&gt;förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gra-&lt;br&gt;vida, nyligen har fött barn eller ammar. Direktivet finns i bilaga 1. I arti-&lt;br&gt;kel 8.2 i direktivet föreskrivs en obligatorisk mammaledighet om minst&lt;br&gt;två veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska kommissionen överlämnade först den 30 december 1998 en&lt;br&gt;formell underrättelse och sedan den 6 augusti 1999 ett motiverat yttrande&lt;br&gt;till Sverige i fråga om genomförandet av artikel 8.2 i direktivet. Kommis-&lt;br&gt;sionen anförde att den obligatoriska mammaledighet som föreskrivs i&lt;br&gt;artikel 8.2 inte har genomförts i svensk rätt, vilket innebär att svensk lag&lt;br&gt;strider mot direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen svarade kommissionen, i anledning av det motiverade ytt-&lt;br&gt;randet, den 30 september 1999 då regeringen sammanfattningsvis förkla-&lt;br&gt;rade sig beredd att ta initiativ till att införa två veckors obligatorisk&lt;br&gt;mammaledighet i svensk lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en departementspromemoria som upprättats inom Näringsdeparte-&lt;br&gt;mentet, Obligatorisk mammaledighet, Ds 1999:76, föreslås att det i för-&lt;br&gt;äldraledighetslagen (1995:584) införs två veckors obligatorisk mamma-&lt;br&gt;ledighet. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 2 och pro-&lt;br&gt;memorians lagförslag finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian sändes den 17 december 1999 tillsammans med en in-&lt;br&gt;bjudan till ett remissammanträde till Stockholms tingsrätt, Statskontoret,&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket, Riksskatteverket, Arbetsgivarverket, Juridiska&lt;br&gt;fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Arbetsmarknadsstyrelsen,&lt;br&gt;Arbetslivsinstitutet, Arbetarskyddsstyrelsen, Rådet för arbetslivsforsk-&lt;br&gt;ning, Arbetsdomstolen, ILO-kommittén, Jämställdhetsombudsmannen,&lt;br&gt;Svenska arbetsgivareföreningen, Företagarnas Riksorganisation, Lands-&lt;br&gt;tingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Landsorganisationen i Sve-&lt;br&gt;rige, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Cent-&lt;br&gt;ralorganisation, Sveriges Advokatsamfund och Försäkringskasseförbun-&lt;br&gt;det. Remissammanträdet hölls den 17 januari 2000. Vid remissamman-&lt;br&gt;trädet var närvarande Stockholms tingsrätt, Riksförsäkringsverket, Ar-&lt;br&gt;betsgivarverket, Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetslivsinstitutet, Arbe-&lt;br&gt;tarskyddsstyrelsen, Arbetsdomstolen, ILO-kommittén, Svenska arbetsgi-&lt;br&gt;vareföreningen, Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;Tjänstemännens Centralorganisation, Försäkringskasseförbundet och Lä-&lt;br&gt;rarnas Riksförbund. Skriftliga remissyttranden samt protokoll från re-&lt;br&gt;misssammanträdet finns att tillgå i Näringsdepartementet (dnr&lt;br&gt;EUN1999/13260/ARM).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 10 februari 2000 att inhämta Lagrådets yttran-&lt;br&gt;de över det lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i&lt;br&gt;bilaga 5. Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 87&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Gällande rätt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Direktivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ingressen till direktivet framgår att gravida arbetstagare och arbetsta-&lt;br&gt;gare som nyligen fött barn eller ammar i flera avseenden utgör en särskilt&lt;br&gt;utsatt riskgrupp. Direktivet innehåller bestämmelser som förpliktar med-&lt;br&gt;lemsstaterna att vidta åtgärder till skydd för dessa arbetstagares säkerhet&lt;br&gt;och hälsa. Direktivet, som är ett minimidirektiv, föreskriver huvudsakli-&lt;br&gt;gen följande. Vissa slag av arbetsuppgifter kan medföra en särskild risk&lt;br&gt;för att gravida arbetstagare och arbetstagare som nyligen fött barn eller&lt;br&gt;ammar kan komma att exponeras för farliga agenser, arbetsprocesser eller&lt;br&gt;arbetsförhållanden. Dessa risker måste följaktligen bedömas, och resul-&lt;br&gt;tatet meddelas till de kvinnliga arbetstagarna eller deras representanter.&lt;br&gt;Gravida arbetstagare och arbetstagare som nyligen fött barn eller ammar&lt;br&gt;far inte utföra arbetsuppgifter som kan äventyra deras säkerhet och hälsa.&lt;br&gt;Sådana arbetstagare skall inte kunna åläggas nattarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder ett förbud mot uppsägning av skäl som hänger samman med&lt;br&gt;dessa arbetstagares tillstånd. De åtgärder som medlemsstaterna vidtar&lt;br&gt;måste vidare vara förbundna med bibehållna rättigheter enligt anställ-&lt;br&gt;ningsavtalet, inklusive bibehållen lön eller skälig ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8.1 föreskriver att medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åt-&lt;br&gt;gärder för att säkerställa att arbetstagarna i fråga är berättigade till sam-&lt;br&gt;manhängande barnledighet under minst 14 veckor under tiden före eller&lt;br&gt;efter förlossningen enligt nationell lagstiftning eller praxis. Av artikel 8.2&lt;br&gt;framgår att av denna ledighet skall minst två veckor vara obligatoriska&lt;br&gt;under tiden före eller efter förlossningen enligt nationell lagstiftning eller&lt;br&gt;praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt slutbestämmelserna skulle direktivet vara genomfört i medlems-&lt;br&gt;staterna senast den 19 oktober 1994. Enligt kommissionens mening har&lt;br&gt;Sverige inte genomfört artikel 8.2 i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föräldraledighetslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldraledighetslagen (1995:584) tillkom som ett resultat av dels en&lt;br&gt;modernisering av den gamla lagen (1978:410) om rätt till ledighet för&lt;br&gt;vård av barn m.m., dels en anpassning av de svenska reglema till direktiv&lt;br&gt;92/85/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnliga arbetstagare hade enligt den gamla lagen rätt till hel ledighet&lt;br&gt;i samband med barns födelse under minst sex veckor före den beräknade&lt;br&gt;tidpunkten för förlossningen och sex veckor efter förlossningen. För att&lt;br&gt;uttryckligen uppfylla direktivets krav i artikel 8.1 på sammanhängande&lt;br&gt;ledighet under minst 14 veckor under tiden före den beräknade tidpunk-&lt;br&gt;ten för förlossningen eller efter förlossningen, förlängdes rätten till ledig-&lt;br&gt;het till minst sju veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen&lt;br&gt;och sju veckor efter förlossningen. Bestämmelsen trädde i kraft den 1 juli&lt;br&gt;1995 och finns i 4 § första stycket föräldraledighetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gällde direktivets krav i artikel 8.2 på obligatorisk mammale- Prop. 1999/2000:87&lt;br&gt;dighet i samband med förlossning ansågs i förarbetena till föräldraledig-&lt;br&gt;hetslagen (prop. 1994/95:207 sid. 24 f), att det inte fanns skäl att införa&lt;br&gt;en regel om obligatorisk mammaledighet. Ställningstagandet motiverades&lt;br&gt;på följande sätt. Utredningen om ledighetslagstiftningen (SOU 1994:41)&lt;br&gt;hade under sitt arbete inte funnit något som tydde på att problem förelåg&lt;br&gt;för gravida arbetstagare eller arbetstagare som nyligen fött bam eller som&lt;br&gt;ammade att fa ledighet. Det hade inte heller tidigare i lagstiftningsarbetet&lt;br&gt;framförts något allmänt krav på obligatorisk ledighet i samband med&lt;br&gt;barns födelse. Föräldraledighetslagen tillerkände arbetstagarna rätt till&lt;br&gt;ledighet enligt där närmare angivna regler och det hade inte framkommit&lt;br&gt;något som tydde på att detta regelverk inte fungerade på avsett sätt. Där-&lt;br&gt;för var det för svenska förhållanden främmande och omotiverat med en&lt;br&gt;regel om obligatorisk ledighet. Ungefär 98 procent av alla kvinnliga ar-&lt;br&gt;betstagare som fött bam var lediga i anslutning till förlossningen och öv-&lt;br&gt;riga antogs vara sjukskrivna. Det fanns sålunda en svensk praxis som&lt;br&gt;innebar att kvinnliga arbetstagare som nyligen fött bam verkligen utnytt-&lt;br&gt;jade den rätt till ledighet som lagstiftaren tillerkände dem, varför svensk&lt;br&gt;nationell lagstiftning i förening med praxis redan uppfyllde direktivets&lt;br&gt;krav i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon bestämmelse om obligatorisk mammaledighet motsvarande ar-&lt;br&gt;tikel 8.2 i direktivet finns således inte i föräldraledighetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Genomförande av bestämmelsen om obliga-&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;torisk mammaledighet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om en kvinnlig arbetstagare inte är ledig på&lt;br&gt;annan grund skall två veckor av den mammaledighet som anges i för-&lt;br&gt;äldraledighetslagen vara obligatoriska under tiden före eller efter för-&lt;br&gt;lossningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. Promemorian har dock inte beaktat att den kvinnliga arbetstaga-&lt;br&gt;ren kan vara ledig i samband med förlossningen på annan grund än för-&lt;br&gt;äldraledighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som har yttrat sig till-&lt;br&gt;styrker eller har inget att erinra mot promemorians förslag. Flera av re-&lt;br&gt;missinstanserna anser att Sverige i praktiken lever upp till direktivets&lt;br&gt;regel eftersom de flesta mammor är lediga minst två veckor i samband&lt;br&gt;med förlossningen, varför någon obligatorisk mammaledighet enligt di-&lt;br&gt;rektivet inte är nödvändig i Sverige. Svenska arbetsgivareföreningen&lt;br&gt;motsätter sig att förslaget genomförs eftersom den anser att direktivet är&lt;br&gt;genomfört i praxis och att Sverige ytterst bör låta EG-domstolen pröva&lt;br&gt;frågan om Sverige har genomfört direktivet eller ej. Såvitt avser regelns&lt;br&gt;utformning påpekar flera remissinstanser att en kvinnlig arbetstagare kan&lt;br&gt;vara ledig i samband med förlossningen på annan grund än föräldraledig-&lt;br&gt;het och menar att om kvinnan t.ex. är sjukskriven eller tar ut semester i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stället för föräldraledighet uppfyller hon direktivets krav på ledighet i&lt;br&gt;sak, varför hon inte skall tvingas ta ut föräldraledighet. Stockholms tings-&lt;br&gt;rätt anser att med hänsyn till att direktivet är ett arbetsmiljödirektiv med&lt;br&gt;bestämmelser om skydd för kvinnliga arbetstagare borde den obligatoris-&lt;br&gt;ka ledigheten regleras i arbetsmiljölagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 8.2 i direktivet skall&lt;br&gt;medlemsstaterna föreskriva en obligatorisk mammaledighet i minst två&lt;br&gt;veckor under tiden före eller efter förlossningen. Kommissionen har i det&lt;br&gt;motiverade yttrandet anfört att två veckors obligatorisk barnledighet är&lt;br&gt;nödvändig för modems och barnets hälsa och säkerhet, och för att säker-&lt;br&gt;ställa att kvinnor inte tvingas att arbeta in i det sista, eller återvända till&lt;br&gt;arbetet alltför tidigt. Kommissionen har vidare anfört att genom bestäm-&lt;br&gt;melsen garanteras också att kvinnor som själva vill arbeta tills gravidite-&lt;br&gt;ten är mycket framskriden, eller vill återvända till arbetet mycket snart,&lt;br&gt;av hälsoskäl måste ta en ledighet på minst två veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska föräldraledighetslagstiftningen är rättighetsbaserad och är&lt;br&gt;ingen tvångslagstiftning. Sverige har en generös föräldraledighetslag-&lt;br&gt;stiffning. I princip varje kvinnlig arbetstagare i Sverige är mammaledig i&lt;br&gt;samband med sitt barns födelse under en längre period än två veckor.&lt;br&gt;Därtill kommer att även fader har rätt till ledighet med ersättning under&lt;br&gt;tio dagar i samband med barns födelse för att närvara vid förlossningen,&lt;br&gt;biträda i hemmet eller vårda bam. Eftersom fader i Sverige utnyttjar den-&lt;br&gt;na ledighet i stor omfattning, gynnas både barnets och modems hälsa.&lt;br&gt;Kvinnor och män i Sverige tar ansvar för sin och sitt barns hälsa och rät-&lt;br&gt;ten till ledighet i samband med förlossning har full acceptans i svenskt&lt;br&gt;samhällsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uttryckligen genomföra direktivets regel om obligatorisk ledig-&lt;br&gt;het anser dock regeringen att en sådan regel bör införas i svensk rätt. Med&lt;br&gt;hänsyn till att direktivets bestämmelse i artikel 8.1 om barnledighet är&lt;br&gt;genomförd i föräldraledighetslagen anser regeringen att genomförandet&lt;br&gt;av obligatoriet i artikel 8.2 också skall ske i denna lag. Artikeln genom-&lt;br&gt;förs enklast genom ett tillägg i bestämmelsen om mammaledighet i 4 §&lt;br&gt;första stycket. Som flera av remissinstanserna påpekat måste det avgö-&lt;br&gt;rande vara att den kvinnliga arbetstagaren är ledig i samband med för-&lt;br&gt;lossningen och det kan knappast spela någon roll vad för slags ledighet&lt;br&gt;det är fråga om. Hon kan exempelvis ta ut semester, nyttja havande-&lt;br&gt;skapspenning, vara sjukskriven eller om hon är lärare ha ferier. Den&lt;br&gt;kvinna som är ledig i två veckor under den tid om sammanlagt 14 veckor&lt;br&gt;som 4 § första stycket föreskriver bör anses uppfylla direktivets krav på&lt;br&gt;ledighet i sak. Det är alltså bara för det fall den kvinnliga arbetstagaren&lt;br&gt;inte är ledig på annan grund som det bör föreskrivas att av den stadgade&lt;br&gt;mammaledigheten i 4 § första stycket skall två veckor vara obligatoriska.&lt;br&gt;När det gäller förläggningen av de två obligatoriska veckorna går det inte&lt;br&gt;att entydigt utläsa av artikeln om den kvinnliga arbetstagaren är skyidig&lt;br&gt;att vara mammaledig i direkt anslutning till tidpunkten för förlossningen.&lt;br&gt;Därför har artikelns formulering ”under tiden före eller efter förlossnin-&lt;br&gt;gen” valts i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:87&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2000.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i föregående avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har tillförts en regel om två veckors obligatorisk mam-&lt;br&gt;maledighet. Av rätten till 14 veckors mammaledighet skall kvinnan ta ut&lt;br&gt;två veckors ledighet före eller efter förlossningen. Denna skyldighet gäl-&lt;br&gt;ler dock inte om den kvinnliga arbetstagaren är ledig på annan grund,&lt;br&gt;t.ex. semester eller sjukskrivning, under den ifrågavarande perioden. Vis-&lt;br&gt;sa redaktionella ändringar har därutöver gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅDETS DIREKTIV 92/85/EEG&lt;br&gt;av den 19 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare&lt;br&gt;som är gravida, nyligen har fött bam eller ammar (tionde särdirektivet&lt;br&gt;enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR&lt;br&gt;ANTAGIT DETTA DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om upprättandet av&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel&lt;br&gt;118a i detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens förslag, som lämnats&lt;br&gt;efter samråd med Rådgivande kommittén för&lt;br&gt;arbetarskyddsfrågor&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i samarbete med Europaparlamentet&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs&lt;br&gt;yttrande&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 118a i fördraget skall rådet genom direktiv&lt;br&gt;anta minimikrav, främst i fråga om arbetsmiljön, i syfte att&lt;br&gt;förbättra arbetstagarnas säkerhet och hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv skall inte kunna åberopas som stöd för&lt;br&gt;någon försämring av den skyddsnivå som redan uppnåtts&lt;br&gt;i vissa medlemsstater, eftersom medlemsstaterna enligt&lt;br&gt;fördraget är förpliktigade att främja förbättringar av&lt;br&gt;villkoren inom detta område och att harmonisera dessa&lt;br&gt;villkor med bibehållen skyddsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 118a i fördraget får dessa direktiv inte&lt;br&gt;medföra sådana administrativa, finansiella och rättsliga&lt;br&gt;hinder som försvårar etablering och utveckling av små&lt;br&gt;och medelstora företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGT nr C 25,1.2.1991, s. 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; EGT nr C19,28.1.1991, s. 177, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGT nr C150,15.6.1992, s. 99.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; EGT nr C 41,18.2.1991, s. 29.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i EGT nr C 281,9.11.1990, s. 3, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392L0085/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L348/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28.11.92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1-------------&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt beslut 74/325/EEG&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;, senast ändrat genom&lt;br&gt;Anslutningsakten för Spanien och Portugal, skall&lt;br&gt;kommissionen samråda med Rådgivande kommittén för&lt;br&gt;arbetarskyddsfrågor, då den utarbetar förslag inom detta&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den sociala stadga som stats- och regeringscheferna i&lt;br&gt;elva medlemsstater antog vid Europeiska rådets&lt;br&gt;sammanträde i Strasbourg den 9 december 1989 fastställs&lt;br&gt;följande, i synnerhet i artikel 19:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Varje arbetstagare skall ha tillfredsställande hälso-&lt;br&gt;och säkerhetsförhållanden på sin arbetsplats.&lt;br&gt;Lämpliga åtgärder skall vidtas för att med&lt;br&gt;bibehållen skyddsnivå uppnå ytterligare&lt;br&gt;harmonisering inom detta område.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionens åtgärdsprogram för att genomföra den&lt;br&gt;sociala stadgan syftar bland annat till att rådet skall anta&lt;br&gt;ett direktiv om skydd för gravida kvinnliga arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 15 i rådets direktiv 89/391/EEG av den 12&lt;br&gt;juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av&lt;br&gt;arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; skall särskilt&lt;br&gt;utsatta riskgrupper skyddas mot de faror som speciellt&lt;br&gt;berör dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gravida arbetstagare och arbetstagare som nyligen har&lt;br&gt;fött bam eller som ammar måste i flera avseenden anses&lt;br&gt;vara en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; EGT nr L185,9.7.1974, s. 15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; EGT nr L183,29.6.1989, s. 1.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt utsatt riskgrupp, och åtgärder måste vidtas till&lt;br&gt;skydd för deras säkerhet och hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta skydd av säkerhet och hälsa för gravida&lt;br&gt;arbetstagare och arbetstagare som nyligen har fött bam&lt;br&gt;eller som ammar får inte leda till någon ogynnsam&lt;br&gt;behandling av kvinnor på arbetsmarknaden eller stå i&lt;br&gt;strid med direktiven om lika behandling för kvinnor och&lt;br&gt;män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa slag av arbetsuppgifter kan medföra en särskild risk&lt;br&gt;för att gravida arbetstagare och arbetstagare som nyligen&lt;br&gt;har fött bam eller som ammar kan komma att exponeras&lt;br&gt;för farliga agenser, arbetsprocesser eller&lt;br&gt;arbetsförhållanden. Dessa risker måste följaktligen&lt;br&gt;bedömas, och resultatet av denna bedömning måste&lt;br&gt;meddelas till de kvinnliga arbetstagarna eller deras&lt;br&gt;representanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör åtgärder vidtas till skydd för dessa&lt;br&gt;arbetstagare, om resultatet av denna bedömning är att&lt;br&gt;risker föreligger för kvinnliga arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gravida arbetstagare och arbetstagare som ammar får inte&lt;br&gt;utföra arbetsuppgifter som har visats medföra risk för&lt;br&gt;exponering för vissa särskilt farliga agens eller som&lt;br&gt;medför arbetsförhållanden, som kan äventyra deras&lt;br&gt;säkerhet och hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser bör införas om att gravida arbetstagare och&lt;br&gt;arbetstagare som nyligen har fött bam eller som ammar&lt;br&gt;inte skall kunna åläggas nattarbete, då hänsynen till deras&lt;br&gt;säkerhet och hälsa kräver detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För gravida arbetstagare och arbetstagare som nyligen har&lt;br&gt;fött bam eller som ammar krävs med hänsyn till deras&lt;br&gt;särskilda känslighet en rättighet till minst 14&lt;br&gt;sammanhängande veckors barnledighet, före eller efter&lt;br&gt;förlossningen, samt en obligatorisk barnledighet på minst&lt;br&gt;två veckor före eller efter förlossningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Risken för att gravida arbetstagare och arbetstagare som&lt;br&gt;nyligen har fött bam eller som ammar kan sägas upp av&lt;br&gt;skäl som sammanhänger med deras tillstånd kan ha&lt;br&gt;skadliga effekter på dessa arbetstagares fysiska och&lt;br&gt;psykiska hälsa. Det bör därför föreskrivas om förbud mot&lt;br&gt;uppsägning på sådana grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att organisera arbetet med hänsyn till&lt;br&gt;hälsoskydd för gravida arbetstagare och arbetstagare som&lt;br&gt;nyligen har fött bam eller som ammar skulle vara&lt;br&gt;verkningslösa, om de inte vore förbundna med bibehållna&lt;br&gt;rättigheter enligt anställningsavtalet, inklusive bibehållen&lt;br&gt;lön eller skälig ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392L0085/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28.11.92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nr L 348/&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1999/2000:87&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Även åtgärder beträffande barnledighet skulle vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkningslösa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om de inte vore förbundna med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättigheter enligt anställningsavtalet, inklusive bibehållen&lt;br&gt;lön eller skälig ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bibehållna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket &amp;quot;skälig ersättning&amp;quot; i samband med barnledighet&lt;br&gt;skall betraktas som en teknisk utgångspunkt för att&lt;br&gt;fastställa en lägsta skyddsnivå och får under inga&lt;br&gt;omständigheter ges innebörden att graviditet skulle&lt;br&gt;kunna jämställas med sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVSNITT I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SYFTE OCH DEFINITIONER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syfte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Detta direktiv, som är det tionde särdirektivet enligt&lt;br&gt;artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG, har till syfte att&lt;br&gt;åtgärder skall införas som främjar säkerhet och hälsa på&lt;br&gt;arbetsplatsen för gravida arbetstagare och arbetstagare&lt;br&gt;som nyligen har fött bam eller som ammar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bestämmelserna i direktiv 89/391/EEG skall, med&lt;br&gt;undantag av artikel 2.2 i detta, tillämpas fullt ut inom hela&lt;br&gt;det område som avses i punkt 1 utan att det påverkar&lt;br&gt;tillämpningen av de strängare eller mer detaljerade&lt;br&gt;bestämmelserna i detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Detta direktiv får inte leda till en sänkning av&lt;br&gt;skyddsnivån för gravida arbetstagare och arbetstagare&lt;br&gt;som nyligen har fött bam eller som ammar i förhållande&lt;br&gt;till den skyddsnivå som råder i den enskilda&lt;br&gt;medlemsstaten den dag detta direktiv antas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta direktiv avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;gravid arbetstagare: gravid arbetstagare, som&lt;br&gt;underrättar arbetsgivaren om sitt tillstånd enligt&lt;br&gt;nationell lagstiftning eller praxis,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;arbetstagare som nyligen har fött bam: arbetstagare&lt;br&gt;som nyligen har fött bam enligt definitionen i&lt;br&gt;nationell lagstiftning eller praxis och som&lt;br&gt;underrättar arbetsgivaren om sitt tillstånd enligt&lt;br&gt;nationell lagstiftning eller praxis,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;arbetstagare som ammar: arbetstagare som ammar&lt;br&gt;enligt definitionen i nationell lagstiftning eller praxis&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;392L0085/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 348/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28.11.92&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 1------------&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1999/2000:87&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;och som underrättar arbetsgivaren om sitt tillstånd&lt;br&gt;enligt nationell lagstiftning eller praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVSNITT n&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALLMÄNNA BESTÄMMELSER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommissionen skall, i samråd med&lt;br&gt;medlemsstaterna och med biträde av Rådgivande&lt;br&gt;kommittén för arbetarskyddsfrågor, utarbeta riktlinjer för&lt;br&gt;bedömning av kemiska, fysikaliska och biologiska&lt;br&gt;agenser samt industriprocesser som anses medföra risker&lt;br&gt;för säkerhet och hälsa för de arbetstagare som avses i&lt;br&gt;artikel 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa riktlinjer skall även omfatta arbetsröreiser och&lt;br&gt;arbetsställningar, psykisk och fysisk uttröttning och andra&lt;br&gt;former av psykiska och fysiska påfrestningar i samband&lt;br&gt;med de arbetsuppgifter som utförs av de arbetstagare som&lt;br&gt;avses i artikel 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De riktlinjer som avses i punkt 1 skall vara&lt;br&gt;vägledande vid den bedömning som avses i artikel 4.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall därför informera samtliga&lt;br&gt;arbetsgivare och samtliga kvinnliga arbetstagare eller&lt;br&gt;deras representanter inom respektive medlemsstat om&lt;br&gt;dessa riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömning och information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Arbetsgivaren skall bedöma arten, graden och&lt;br&gt;varaktigheten av den exponering som arbetstagare enligt&lt;br&gt;definitionen i artikel 2 utsätts för inom företaget eller&lt;br&gt;verksamheten i fråga om samtliga arbetsuppgifter som&lt;br&gt;kan medföra särskild risk för exponering för agenser,&lt;br&gt;processer eller arbetsförhållanden enligt den icke-&lt;br&gt;uttömmande förteckningen i bilaga 1. Bedömningen får&lt;br&gt;göras självständigt eller med hjälp av utomstående&lt;br&gt;sakkunniga inom området skyddsåtgärder och&lt;br&gt;förebyggande åtgärder enligt artikel 7 i direktiv&lt;br&gt;89/391/EEG och skall ske i syfte att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;bedöma vaije risk för säkerhet och hälsa och varje&lt;br&gt;möjlig inverkan på graviditet eller amning för&lt;br&gt;arbetstagare enligt definitionen i artikel 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;avgöra vilka åtgärder som bör vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 10 i&lt;br&gt;direktiv 89/391/EEG, skall information om resultaten av&lt;br&gt;den bedömning, som avses i punkt 1, och om samtliga&lt;br&gt;åtgärder, som skall vidtas med avseende på säkerhet och&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;28.11.92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392L0085/S&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0387/prop_19992000__87-4.png" style="width:147pt;height:14pt;"/&gt;
&lt;h3&gt;-Bilaga 1------&lt;sup&gt;L348/&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1999/2000:87&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;hälsa i arbetet, lämnas till arbetstagare enligt definitionen&lt;br&gt;i artikel 2 och till arbetstagare som kan antas befinna sig i&lt;br&gt;något av de tillstånd som avses i artikel 2 inom företaget&lt;br&gt;eller verksamheten i fråga eller dessas representanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder med anledning av resultatet av bedömningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 6 i&lt;br&gt;direktiv 89/391/EEG, skall arbetsgivaren, om resultatet&lt;br&gt;av den bedömning som avses i artikel 4.1 visar på risk för&lt;br&gt;säkerhet och hälsa eller inverkan på graviditet eller&lt;br&gt;amning för någon arbetstagare enligt definitionen i artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2, vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att denna&lt;br&gt;risk undanröjs genom en tillfällig ändring av&lt;br&gt;arbetsförhållandena eller arbetstiden för arbetstagaren i&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Om det av tekniska eller andra objektiva skäl inte är&lt;br&gt;möjligt att ändra arbetstagarens arbetsförhållanden eller&lt;br&gt;arbetstid, eller om detta inte rimligen kan krävas av klart&lt;br&gt;redovisade skäl, skall arbetsgivaren vidta nödvändiga&lt;br&gt;åtgärder för att ge arbetstagaren i fråga andra&lt;br&gt;arbetsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Om det av tekniska eller andra objektiva skäl inte är&lt;br&gt;möjligt att ge arbetstagaren andra arbetsuppgifter, eller&lt;br&gt;om detta inte rimligen kan krävas av klart redovisade&lt;br&gt;skäl, skall arbetstagaren i fråga beviljas ledighet enligt&lt;br&gt;nationell lagstiftning eller praxis under så lång tid som&lt;br&gt;detta är nödvändigt för att skydda hennes säkerhet och&lt;br&gt;hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bestämmelserna i denna artikel skall med&lt;br&gt;vederbörliga ändringar tillämpas även i det fall då en&lt;br&gt;arbetstagare som utför en arbetsuppgift som är förbjuden&lt;br&gt;enligt artikel 6 blir gravid eller börjar amma och&lt;br&gt;underrättar sin arbetsgivare om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fall då exponering är förbjuden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av allmänna bestämmelser om&lt;br&gt;arbetarskydd, särskilt sådana som avser gränsvärden för&lt;br&gt;exponering i arbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;får gravida arbetstagare enligt definitionen i artikel&lt;br&gt;2 a inte under några omständigheter åläggas att&lt;br&gt;utföra arbetsuppgifter som enligt bedömningen&lt;br&gt;medför risk för exponering för agenser eller&lt;br&gt;arbetsförhållanden som kan äventyra säkerhet och&lt;br&gt;hälsa enligt förteckningen i avsnitt A i bilaga 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;får arbetstagare som ammar enligt definitionen i&lt;br&gt;artikel 2 c inte under några omständigheter åläggas&lt;br&gt;att utföra arbetsuppgifter som enligt bedömningen&lt;br&gt;medför risk för exponering för agenser eller&lt;br&gt;arbetsförhållanden som kan äventyra säkerhet och&lt;br&gt;hälsa enligt förteckningen i avsnitt B i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;392L0085/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 348/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;28.11.92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nattarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder&lt;br&gt;för att säkerställa att de arbetstagare som avses i artikel 2&lt;br&gt;inte åläggs nattarbete under graviditetstiden och en&lt;br&gt;period efter förlossningen som skall fastställas av den&lt;br&gt;nationella arbetarskyddsmyndigheten, under&lt;br&gt;förutsättning att arbetstagaren i fråga kan uppvisa ett&lt;br&gt;läkarintyg enligt det förfarande som respektive&lt;br&gt;medlemsstat har fastställt som styrker att detta är&lt;br&gt;nödvändigt med hänsyn till hennes säkerhet och hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;De åtgärder som avses i punkt 1 skall ge möjlighet,&lt;br&gt;enligt nationell lagstiftning eller praxis, till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;övergång till arbete på dagtid, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;arbetsledighet eller förlängd barnledighet, om en&lt;br&gt;sådan arbetstidsändring inte är möjlig av tekniska&lt;br&gt;eller andra objektiva skäl eller inte rimligen kan&lt;br&gt;krävas av klart redovisade skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud mot uppsägning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att garantera att de arbetstagare som avses i artikel 2&lt;br&gt;skall kunna åtnjuta de rättigheter till skydd av säkerhet&lt;br&gt;och hälsa som erkänns i denna artikel fastställs följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnledighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder&lt;br&gt;för att säkerställa att de arbetstagare som avses i artikel 2&lt;br&gt;är berättigade till sammanhängande barnledighet under&lt;br&gt;minst 14 veckor under tiden före eller efter förlossningen&lt;br&gt;enligt nationell lagstiftning eller praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Av den barnledighet som föreskrivs i punkt 1 skall&lt;br&gt;minst två veckor vara obligatoriska under tiden före eller&lt;br&gt;efter förlossningen enligt nationell lagstiftning eller&lt;br&gt;praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledighet för mödravårdsundersökningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att&lt;br&gt;säkerställa att gravida arbetstagare enligt definitionen i&lt;br&gt;artikel 2 a enligt nationell lagstiftning eller praxis är&lt;br&gt;berättigade till ledighet utan förlust av lön för att&lt;br&gt;genomgå mödravårdsundersökningar, om dessa&lt;br&gt;undersökningar måste ske på arbetstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28.11.92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392L0085/S&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0387/prop_19992000__87-5.png" style="width:144pt;height:8pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0387/prop_19992000__87-6.png" style="width:26pt;height:9pt;"/&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1999/2000:87&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder&lt;br&gt;för att förhindra att sådana arbetstagare som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;artikel 2 sägs upp under tiden från böljan av&lt;br&gt;graviditeten och till utgången av den barnledighet&lt;br&gt;som avses i artikel 8.1, om detta inte sker i&lt;br&gt;undantagsfall av skäl som inte sammanhänger med&lt;br&gt;deras tillstånd och som enligt nationell lagstiftning&lt;br&gt;eller praxis utgör tillräcklig grund för uppsägning,&lt;br&gt;samt i tillämpliga fall, den behöriga myndigheten&lt;br&gt;har lämnat sitt medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om en arbetstagare enligt definitionen i artikel 2,&lt;br&gt;sägs upp under den tid som avses i punkt 1, skall&lt;br&gt;arbetsgivaren lämna en uttömmande skriftlig&lt;br&gt;motivering till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder&lt;br&gt;för att skydda sådana arbetstagare som avses i&lt;br&gt;punkt 2 från följderna av uppsägningar som är&lt;br&gt;otillåtna enligt punkt 1.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;villkor för rätt till sådana förmåner som fastställs i&lt;br&gt;nationell lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikelll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagarnas rättigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att garantera att de arbetstagare som avses i artikel 2&lt;br&gt;skall kunna åtnjuta de rättigheter till skydd av säkerhet&lt;br&gt;och hälsa som erkänns i denna artikel fastställs följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I de fall som avses i artikel 5-7 skall de rättigheter&lt;br&gt;som följer av anställningsavtalet, även i fråga om&lt;br&gt;bibehållen lön eller rätt till skälig ersättning,&lt;br&gt;säkerställas i nationell lagstiftning eller praxis för&lt;br&gt;sådana arbetstagare som avses i artikel 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I det fall som avses i artikel 8 skall följande&lt;br&gt;säkerställas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Rättigheter enligt anställningsavtal, utöver dem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avses i punkt b, för arbetstagare enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;definitionen i artikel 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Bibehållen lön eller rätt till skälig ersättning för&lt;br&gt;arbetstagare enligt definitionen i artikel 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den ersättning som avses i punkt 2 b skall anses&lt;br&gt;skälig om den garanterar minst samma inkomst&lt;br&gt;som arbetstagaren i fråga skulle ha uppburit vid&lt;br&gt;arbetsuppehåll av hälsoskäl, med förbehåll för&lt;br&gt;eventuellt tak för ersättningen som fastställts i&lt;br&gt;nationell lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna får ställa som villkor för den rätt&lt;br&gt;till lön eller ersättning som avses i punkterna 1 och 2&lt;br&gt;b ställa att arbetstagaren i fråga skall uppfylla de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392L0085/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 348/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bilagn 1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;28.11.92&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1999/2000:87&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det får under inga omständigheter ställas som&lt;br&gt;villkor att arbetstagaren skall ha varit anställd viss&lt;br&gt;tid som överstiger tolv månader omedelbart före&lt;br&gt;den förväntade förlossningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvar av rättigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall i sina nationella rättssystem införa&lt;br&gt;de bestämmelser som är nödvändiga för att ge samtliga&lt;br&gt;arbetstagare, som anser att deras rättigheter åsidosatts&lt;br&gt;genom att de skyldigheter som följer av detta direktiv inte&lt;br&gt;har iakttagits, möjlighet att få sina krav prövade i domstol&lt;br&gt;eller genom hänvändelse till andra behöriga myndigheter&lt;br&gt;enligt nationell lagstiftning eller praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringar av bilagorna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rent tekniska ändringar av bilaga 1 till följd av&lt;br&gt;teknisk utveckling, förändringar av internationella regler&lt;br&gt;eller specifikationer och av nya rön inom det område som&lt;br&gt;omfattas av detta direktiv skall antas enligt det förfarande&lt;br&gt;som fastställs i artikel 17 i direktiv 89/391/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2 får endast ändras enligt det förfarande som&lt;br&gt;fastställs i artikel 118a i fördraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och&lt;br&gt;andra författningar som är nödvändiga för att följa detta&lt;br&gt;direktiv senast två år efter det att det har antagits eller,&lt;br&gt;senast två år efter antagandet av detta direktiv, säkerställa&lt;br&gt;att arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal har&lt;br&gt;infört sådana bestämmelser som erfordras, varvid&lt;br&gt;medlemsstaterna skall införa de bestämmelser som krävs&lt;br&gt;för att vid varje tidpunkt kunna garantera de resultat som&lt;br&gt;föreskrivs i detta direktiv. De skall genast underrätta&lt;br&gt;kommissionen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;När en medlemsstat antar bestämmelser till följd av&lt;br&gt;punkt 1 skall dessa innehålla en hänvisning till detta&lt;br&gt;direktiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs.&lt;br&gt;Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras&lt;br&gt;skall varje medlemsstat själv utfärda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna&lt;br&gt;texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning&lt;br&gt;som de antar, eller redan har antagit, inom det område&lt;br&gt;som omfattas av detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall vart femte år lämna till&lt;br&gt;kommissionen en rapport om tillämpningen av&lt;br&gt;bestämmelserna i detta direktiv, i vilken även de&lt;br&gt;synpunkter som framförts av arbetsmarknadens parter&lt;br&gt;skall ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall dock lämna den första rapporten&lt;br&gt;till kommissionen om tillämpningen av bestämmelserna i&lt;br&gt;detta direktiv tillsammans med de synpunkter som&lt;br&gt;framförts av arbetsmarknadens parter fyra år efter det att&lt;br&gt;detta direktiv har antagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen skall underrätta Europaparlamentet,&lt;br&gt;rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och&lt;br&gt;Rådgivande kommittén för arbetarskyddsfrågor om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommissionen skall regelbundet till&lt;br&gt;Europaparlamentet, rådet och Ekonomiska och sociala&lt;br&gt;kommittén lämna en rapport om tillämpningen av detta&lt;br&gt;direktiv med beaktande av punkt 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rådet skall ta upp detta direktiv till förnyad&lt;br&gt;prövning på grundval av en utvärdering som bygger på&lt;br&gt;de rapporter som avses i punkt 4 andra stycket och, om&lt;br&gt;behov skulle föreligga, på grundval av ett förslag som&lt;br&gt;kommissionen skall lämna senast fem år efter det att detta&lt;br&gt;direktiv antagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Luxemburg den 19 oktober 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På rådets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D. CURRY&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17&lt;/h3&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av promemorian&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den 19 oktober 1992 antog Europeiska gemenskapernas råd direktiv&lt;br&gt;92/85/EEG om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplat-&lt;br&gt;sen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött bam eller ammar. I&lt;br&gt;artikel 8.1 i direktivet föreskrivs att medlemsstaterna skall vidta nödvän-&lt;br&gt;diga åtgärder för att säkerställa att gravida arbetstagare samt arbetstagare&lt;br&gt;som nyligen har fött bam eller ammar är berättigade till sammanhängan-&lt;br&gt;de barnledighet under minst 14 veckor under tiden före eller efter för-&lt;br&gt;lossningen enligt nationell lagstiftning eller praxis. Av artikel 8.2 framgår&lt;br&gt;vidare att av denna barnledighet skall minst två veckor vara obligatoriska&lt;br&gt;under tiden före eller efter förlossningen enligt nationell lagstiftning eller&lt;br&gt;praxis. Direktivet har i allt väsentligt genomförts i svensk rätt genom för-&lt;br&gt;äldraledighetslagen (1995:584). Någon sådan obligatorisk ledighet som&lt;br&gt;stadgas i artikel 8.2 i direktivet finns dock inte i svensk lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska kommissionen anser att Sverige inte uppfyllt sina skyldig-&lt;br&gt;heter enligt artikel 8.2 i direktivet, eftersom Sverige inte föreskrivit minst&lt;br&gt;två veckors obligatorisk mammaledighet i den nationella lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås en ändring i föräldraledighetslagen som ge-&lt;br&gt;nomför bestämmelsen i artikel 8.2 i direktivet. Lagändringen innebär att&lt;br&gt;två veckor skall vara obligatoriska av den i föräldraledighetslagen före-&lt;br&gt;skrivna mammaledigheten om minst sju veckor före den beräknade tid-&lt;br&gt;punkten för förlossningen och sju veckor efter förlossningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; att 4 § föräldraledighetslagen (1995:584) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvinnlig arbetstagare har rätt&lt;br&gt;till hel ledighet i samband med sitt&lt;br&gt;barns födelse under en samman-&lt;br&gt;hängande tid av minst sju veckor&lt;br&gt;före den beräknade tidpunkten för&lt;br&gt;förlossningen och sju veckor efter&lt;br&gt;förlossningen. Hon har också rätt&lt;br&gt;att vara ledig för att amma bar-&lt;br&gt;net.Mammaledighet behöver inte&lt;br&gt;vara förenad med att föräldrapen-&lt;br&gt;ning betalas ut.Vid ledighet för att&lt;br&gt;amma barnet gäller inte 10-15 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvinnlig arbetstagare har rätt&lt;br&gt;till hel ledighet i samband med sitt&lt;br&gt;barns födelse under en samman-&lt;br&gt;hängande tid av minst sju veckor&lt;br&gt;före den beräknade tidpunkten för&lt;br&gt;förlossningen och sju veckor efter&lt;br&gt;förlossningen. Av denna ledighet&lt;br&gt;skall två veckor vara obligatoriska&lt;br&gt;under tiden före eller efter förloss-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvinnlig arbetstagare har&lt;br&gt;också rätt att vara ledig för att&lt;br&gt;amma bamet.Mammaledighet be-&lt;br&gt;höver inte vara förenad med att&lt;br&gt;föräldrapenning betalas ut. Vid&lt;br&gt;ledighet för att amma barnet gäller&lt;br&gt;inte 10-15 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Jfr rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder for att förbättra säker-&lt;br&gt;het och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligan har fött bam eller&lt;br&gt;ammar (EGT L 348, 28.11.1992, s. 1, Celex 392L0085).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)&lt;br&gt;Härigenom föreskrivs&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; att 4 § föräldraledighetslagen (1995:584) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvinnlig arbetstagare har rätt&lt;br&gt;till hel ledighet i samband med sitt&lt;br&gt;barns födelse under en samman-&lt;br&gt;hängande tid av minst sju veckor&lt;br&gt;före den beräknade tidpunkten för&lt;br&gt;förlossningen och sju veckor efter&lt;br&gt;förlossningen. Hon har också rätt&lt;br&gt;att vara ledig för att amma barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvinnlig arbetstagare har rätt&lt;br&gt;till hel ledighet i samband med sitt&lt;br&gt;barns födelse under en samman-&lt;br&gt;hängande tid av minst sju veckor&lt;br&gt;före den beräknade tidpunkten för&lt;br&gt;förlossningen och sju veckor efter&lt;br&gt;förlossningen. Om hon inte är le-&lt;br&gt;dig på annan grund skall två veck-&lt;br&gt;or av denna mammaledighet vara&lt;br&gt;obligatoriska under tiden före eller&lt;br&gt;efter förlossningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagaren har också rätt att&lt;br&gt;vara ledig för att amma barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mammaledighet behöver inte vara förenad med att föräldrapenning&lt;br&gt;betalas ut. Vid ledighet för att amma barnet gäller inte 10-15 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Jfr rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder for att förbättra säker-&lt;br&gt;het och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött bam eller&lt;br&gt;ammar (EGT L 348, 28.11.1992, s. 1, Celex 392L0085).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-02-22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: &amp;nbsp;&amp;nbsp;f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leif Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 10 februari 2000 (Näringsdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i föräldraledighetslagen (1995:584).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn&lt;br&gt;Helga Hullmann.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Näringsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Prop&lt;/sup&gt;’&lt;sup&gt;1999/2000:87&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 mars 20000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Freivalds,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thalén, Winberg, Lindh, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Mes-&lt;br&gt;sing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lövdén, Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Rosengren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1999/2000:87 Obligatorisk mammale-&lt;br&gt;dighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:000)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 56 kap. 5 och 6 §§ inkomstskattelagen&lt;br&gt;(1999:000)&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:SkU5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om ett fö-&lt;br&gt;retag är ett fåmansföretag skall&lt;br&gt;sådana delägare som är fysiska&lt;br&gt;personer och ingår i samma krets&lt;br&gt;av närstående räknas som en per-&lt;br&gt;son. Detsamma gäller vid bedöm-&lt;br&gt;ningen av om ett handelsbolag är&lt;br&gt;ett fåmanshandelsbolag i fråga om&lt;br&gt;fysiska personer som genom inne-&lt;br&gt;hav av andelar eller på liknande&lt;br&gt;sätt har ett bestämmande inflytan-&lt;br&gt;de i handelsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med delägare i fåmansföretag&lt;br&gt;eller fåmanshandelsbolag avses&lt;br&gt;den som, direkt eller indirekt, äger&lt;br&gt;eller på liknande sätt innehar an-&lt;br&gt;delar i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med företagsledare i ett få-&lt;br&gt;mansföretag eller ett fåmanshan-&lt;br&gt;delsbolag avses den eller de fysis-&lt;br&gt;ka personer som genom eget eller&lt;br&gt;närståendes innehav av andelar&lt;br&gt;och sin ställning i företaget har ett&lt;br&gt;väsentligt inflytande i företaget.&lt;br&gt;När det gäller företag som avses i&lt;br&gt;2 § första stycket 2 och 4 § första&lt;br&gt;stycket 2 anses som företagsledare&lt;br&gt;den som har den faktiska bestäm-&lt;br&gt;manderätten över en viss verk-&lt;br&gt;samhet och självständigt kan för-&lt;br&gt;foga över dess resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om ett fö-&lt;br&gt;retag är ett fåmansföretag enligt&lt;br&gt;2 § 1 eller ett fåmanshandelsbolag&lt;br&gt;enligt 4 § 1 skall en person och&lt;br&gt;hans närstående (närståendekrets)&lt;br&gt;anses som en fysisk person. Pröv-&lt;br&gt;ningen skall göras med utgångs-&lt;br&gt;punkt från den äldste personen&lt;br&gt;och därefter i fallande åldersord-&lt;br&gt;ning. En person som inräknats i en&lt;br&gt;närståendekrets skall inte medräk-&lt;br&gt;nas i någon ytterligare krets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med delägare i fåmansföretag&lt;br&gt;eller fåmanshandelsbolag avses&lt;br&gt;den som, direkt eller indirekt, äger&lt;br&gt;eller på liknande sätt innehar an-&lt;br&gt;delar i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med företagsledare i ett få-&lt;br&gt;mansföretag eller ett fåmanshan-&lt;br&gt;delsbolag avses den eller de fysis-&lt;br&gt;ka personer som genom eget eller&lt;br&gt;närståendes innehav av andelar&lt;br&gt;och sin ställning i företaget har ett&lt;br&gt;väsentligt inflytande i företaget.&lt;br&gt;När det gäller företag som avses i&lt;br&gt;2 § 2 och 4 § 2 anses som före-&lt;br&gt;tagsledare den som har den faktis-&lt;br&gt;ka bestämmanderätten över en viss&lt;br&gt;verksamhet och självständigt kan&lt;br&gt;förfoga över dess resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Lydelse enligt regeringens proposition 1999/2000:2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:SkU5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning.........................................................................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen.............................................................................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motioner väckta med anledning av propositionen.....................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motioner väckta under allmänna motionstiden 1999.................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet....................................................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slopade stoppregler...............................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstfördelning i familjen................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbjudna lån........................................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalavveckling...............................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandet av slopade stoppregler..................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelning av inkomst mellan tjänst och kapital i fåmansföretag.......10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor.......................................................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan..........................................................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservationer...........................................................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Slopade stoppregler (mom. 1) - v...................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Inkomstfördelning i familjen (mom. 2) - m, kd, c, fp.....................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Förbjudna lån (mom. 3 och mom. 8 i motsvarande del) - m, kd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fp.........................................................................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Personalavveckling (mom. 4) - m, kd, fp.......................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Fördelning av inkomst mellan tjänst och kapital i fåmansföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(mom. 6) - m, kd, fp...........................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Fördelning av inkomst mellan tjänst och kapital i fåmansföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(mom. 6) - c........................................................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga, propositionens lagtext..................................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 59580, Stockholm 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1601) om&lt;br&gt;uppskov med beskattningen vid andelsbyten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1998:1601) om uppskov med be-&lt;br&gt;skattningen vid andelsbyten skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2OOO:SkU5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som villkor för uppskov gäller följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Är säljaren en fysisk person, skall han ha sitt egentliga bo och hem-&lt;br&gt;vist i Sverige eller stadigvarande vistas här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Det köpande företaget skall vara en juridisk person av något av föl-&lt;br&gt;jande slag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. ett svenskt aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. ett sådant utländskt bolag som anges i 16 § 2 mom. lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. ett utländskt företag som är hemmahörande i en stat som är medlem&lt;br&gt;i Europeiska gemenskapen och som uppfyller villkoren i artikel 3 leden a&lt;br&gt;och c i det av Europeiska gemenskapernas råd den 23 juli 1990 antagna&lt;br&gt;direktivet om en gemensam ordning för beskattning avseende fusioner,&lt;br&gt;fissioner, överföringar av tillgångar och andelsbyten, som berör bolag&lt;br&gt;från olika medlemsstater, i direktivets lydelse den 1 januari 1995&lt;br&gt;(90/434/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avser avyttringen en sådan&lt;br&gt;kvalificerad andel som anges i 3 §&lt;br&gt;12 a mom. lagen om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt och äger säljaren ome-&lt;br&gt;delbart efter avyttringen - ensam&lt;br&gt;eller tillsammans med sådana när-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avser avyttringen en sådan&lt;br&gt;kvalificerad andel som anges i 3 §&lt;br&gt;12 a mom. lagen om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt och äger säljaren ome-&lt;br&gt;delbart efter avyttringen - ensam&lt;br&gt;eller tillsammans med sådana när-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stående som anges i punkt 14&lt;br&gt;trettonde stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 32 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) - direkt eller indirekt&lt;br&gt;andelar i det köpande företaget&lt;br&gt;med minst en fjärdedel av rösteta-&lt;br&gt;let för samtliga andelar i företaget,&lt;br&gt;gäller följande. Det köpande före-&lt;br&gt;tagets verksamhet skall till huvud-&lt;br&gt;saklig del bestå av rörelse eller&lt;br&gt;direkt eller indirekt innehav av&lt;br&gt;andelar i dotterföretag som till&lt;br&gt;huvudsaklig del bedriver rörelse.&lt;br&gt;Med rörelse avses annan verksam-&lt;br&gt;het än innehav av kontanta medel&lt;br&gt;eller värdepapper. Med dotterfö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stående som anges i punkt 14&lt;br&gt;sjunde stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 32 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) - direkt eller indirekt&lt;br&gt;andelar i det köpande företaget&lt;br&gt;med minst en fjärdedel av rösteta-&lt;br&gt;let för samtliga andelar i företaget,&lt;br&gt;gäller följande. Det köpande före-&lt;br&gt;tagets verksamhet skall till huvud-&lt;br&gt;saklig del bestå av rörelse eller&lt;br&gt;direkt eller indirekt innehav av&lt;br&gt;andelar i dotterföretag som till&lt;br&gt;huvudsaklig del bedriver rörelse.&lt;br&gt;Med rörelse avses annan verksam-&lt;br&gt;het än innehav av kontanta medel&lt;br&gt;eller värdepapper. Med dotterfö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;retag avses ett företag i vilket det&lt;br&gt;köpande företaget direkt eller indi-&lt;br&gt;rekt äger andelar med mer än&lt;br&gt;hälften av röstetalet för samtliga&lt;br&gt;andelar i företaget. En andel skall&lt;br&gt;inte anses som kvalificerad om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;retag avses ett företag i vilket det&lt;br&gt;köpande företaget direkt eller indi-&lt;br&gt;rekt äger andelar med mer än&lt;br&gt;hälften av röstetalet för samtliga&lt;br&gt;andelar i företaget. En andel skall&lt;br&gt;inte anses som kvalificerad om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000: SkU5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna i 3 § 12 b mom.&lt;br&gt;lagen om statlig inkomstskatt inte&lt;br&gt;skall tillämpas på grund av be-&lt;br&gt;stämmelserna i 3 § 12 e mom. den&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna i 3 § 12 b mom.&lt;br&gt;lagen om statlig inkomstskatt inte&lt;br&gt;skall tillämpas på grund av be-&lt;br&gt;stämmelserna i 3 § 12 e mom. den&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Det överlåtna företaget skall vara en sådan juridisk person som an-&lt;br&gt;ges i 2 eller en svensk ekonomisk förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Vid utgången av det kalenderår då avyttringen sker skall det köpan-&lt;br&gt;de företaget inneha andelar i det överlåtna företaget med ett sammanlagt&lt;br&gt;röstetal som överstiger hälften av röstetalet för samtliga andelar i det&lt;br&gt;överlåtna företaget. Har särskilda skäl medfört att det köpande företaget&lt;br&gt;avyttrat andelar i det överlåtna företaget efter andelsbytet, är det dock&lt;br&gt;tillräckligt att ett sådant innehav har förelegat vid någon tidpunkt efter&lt;br&gt;andelsbytet under det nämnda kalenderåret. Villkoret i denna punkt till-&lt;br&gt;lämpas inte vid fusion eller fission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. En skattepliktig realisationsvinst skall ha uppkommit. Har den avytt-&lt;br&gt;rade andelen utgjort lagertillgång hos säljaren, krävs i stället att ersätt-&lt;br&gt;ningen överstiger det värde på andelen som gäller vid beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Om ersättning i pengar har utgått, skall den skattepliktiga realisa-&lt;br&gt;tionsvinsten överstiga denna del av ersättningen. Har den avyttrade an-&lt;br&gt;delen utgjort lagertillgång hos säljaren, krävs i stället att skillnaden mel-&lt;br&gt;lan hela ersättningen och det skattemässiga värdet av andelen överstiger&lt;br&gt;ersättningen i pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 59856, Stockholm 2000&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:AU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-03-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2000-03-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2000-03-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-03-22 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2000-04-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Näringsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 23:42:01</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GN0387</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:17</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Arbetsmarknadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 23:42:01</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1999/2000:AU8</uppgift>
<ref_dok_id>GN01AU8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>AU8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Obligatorisk mammaledighet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:87&lt;br/&gt;
Obligatorisk mammaledighet</uppgift>
<ref_dok_id>GN02A11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:87 Obligatorisk mammaledighet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:87&lt;br/&gt;
Obligatorisk mammaledighet</uppgift>
<ref_dok_id>GN02A12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:87 Obligatorisk mammaledighet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:87&lt;br/&gt;
Obligatorisk mammaledighet</uppgift>
<ref_dok_id>GN02A13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:87 Obligatorisk mammaledighet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Leijonborg  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:87&lt;br/&gt;
Obligatorisk mammaledighet</uppgift>
<ref_dok_id>GN02A12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:87 Obligatorisk mammaledighet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Leijonborg  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margareta Andersson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:87&lt;br/&gt;
Obligatorisk mammaledighet</uppgift>
<ref_dok_id>GN02A11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:87 Obligatorisk mammaledighet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margareta Andersson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Maria Larsson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:87&lt;br/&gt;
Obligatorisk mammaledighet</uppgift>
<ref_dok_id>GN02A13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:87 Obligatorisk mammaledighet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Maria Larsson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>