2289332GN03821999/200082propproppropProposition 1999/2000:82PropositionPropositionFinansdepartementet8202000-03-23 00:00:002025-12-19 14:05:592000-01-01 00:00:00Mervärdesskatt vid överlåtelse och nyttjande av fastigheterdigitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GN0382/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GN0382https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN0382
<h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition</h1>
<h1>1999/2000:82</h1>
<h2>Mervärdesskatt vid överlåtelse och nyttjande av<br>fastigheter</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0382/prop_19992000__82-1.png" style="width:38pt;height:48pt;"/>
<p>Prop.</p>
<p>1999/2000:82</p>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 23 mars 2000</p>
<p>Lena Hjelm-Wallén</p>
<p>Lars-Erik Lövdén</p>
<p>(F inansdepartem entet)</p>
<h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2>
<p>I propositionenen föreslås ändringar i regelsystemet för frivillig skatt-<br>skyldighet vid uthyrning av verksamhetslokaler. Ändringarna syftar till<br>att minska administrativa och rättsliga problem. Frivillig skattskyldighet<br>får liksom hittills endast medges om uthyrningen görs till hyresgäster<br>som bedriver verksamhet som medför skattskyldighet eller återbetal-<br>ningsrätt enligt mervärdesskattelagen. Den enda skillnaden i det avseen-<br>det mot nuvarande regler är att rätten till frivillig skattskyldighet även<br>omfattar uthyrning till hyresgäster som bedriver skattepliktig verksamhet<br>i annat land.</p>
<p>Utöver fastighetsägare, förstahandshyresgäst och bostadsrättshavare,<br>som redan idag omfattas av reglerna om frivillig skattskyldighet, föreslås<br>att även andrahandshyresgäst, konkursbo och mervärdesskattegrupp skall<br>kunna medges sådan skattskyldighet. Skattskyldigheten inträder när<br>skattemyndigheten har fattat beslut om och far medges från dagen för<br>ansökan dock tidigast från den dag då en skattskyldig hyresgäst tillträder<br>lokalen. Skattskyldighet skall dock utan att uthyrning påbörjats kunna<br>medges under den tid då en byggnad uppförs eller genomgår mera om-<br>fattande till- eller ombyggnadsarbeten. När en fastighet som omfattas av<br>frivillig skattskyldighet överlåts, föreslås att skattskyldigheten för uthyr-<br>ningen övergår på den nye ägaren. Denne blir då skattskyldig i samma<br>utsträckning som den tidigare ägaren utan särskilt beslut. Detta kan dock<br>överlåtare och förvärvare förhindra genom en ansökan hos skattemyndig-<br>heten.</p>
<p>Vidare föreslås att metoden för att korrigera ingående skatt för kostna-<br>der på ny-, till- eller ombyggnad av en fastighet skall förändras. Nu finns<br>två system för att göra sådana korrigeringar; ett system som enbart gäller<br>fastigheter som omfattats av frivillig skattskyldighet (”återföringsregler”)</p>
<p>1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 82</p>
<p>och ett system som gäller alla fastigheter inklusive dem som omfattats av<br>frivillig skattskyldighet (”jämkningsregler”). Återföringsreglema föreslås<br>försvinna för att fullt ut ersättas av jämkningsregler. Förändringarna av<br>jämkningsreglema kommer i stor utsträckning att påverka även fastig-<br>hetsägare som inte bedriver uthyrningsverksamhet. En överlåtare av en<br>fastighet kommer att kunna överföra sin skyldighet och rättighet att<br>jämka på den nye fastighetsägaren. Om inte några förändringar sker av<br>verksamheten i fastigheten vid överlåtelsen kommer därför i normalfallet<br>överlåtelsen inte att medföra vare sig några krav på särskilda beslut eller<br>jämkning av ingående skatt. Förutom ändringar av reglerna för jämkning<br>vid ändrad användning och överlåtelse, föreslås också nya bestämmelser<br>om jämkning i samband med konkurs.</p>
<p>I propositionen föreslås dessutom att upplåtelse av terminalanläggning<br>till trafikutövare görs skattepliktigt. Skatteplikten kommer bl.a. att om-<br>fatta de av SJ förvaltade terminalanläggningarna för persontrafik med tåg<br>och buss.</p>
<p>Slutligen föreslås en rättelse i bestämmelserna om underprisöverlåtel-<br>ser i 23 kap. 16 § inkomstsskattelagen (1999:1229).</p>
<p>Den sistnämnda lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2000<br>(med tillämpning från den 30 mars 2000) och lagändringarna i övrigt den<br>1 januari 2001. Bestämmelsen om skatteplikt för upplåtelse av terminal-<br>anläggningar föreslås bli tillämplig redan den 1 juli 2000.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut..................................................................5</p>
<p>2 Lagtext...............................................................................................6</p>
<p>2.1 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen</p>
<p>(1994:200)...........................................................................6</p>
<p>2.2 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen</p>
<p>(1997:483).........................................................................32</p>
<p>2.3 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen</p>
<p>(1999:1229).......................................................................35</p>
<p>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:761) om</p>
<p>inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade<br>bestämmelser om aktiekapitalets storlek..........................37</p>
<p>2.5 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672).... 38</p>
<p>3 Ärendet och dess beredning............................................................39</p>
<p>4 Bakgrund och gällande rätt.............................................................41</p>
<p>4.1 Bakgrund...........................................................................41</p>
<p>4.2 Tidigare överväganden.....................................................42</p>
<p>4.3 Nuvarande reglering.........................................................44</p>
<p>4.3.1 Skattskyldigheten............................................44</p>
<p>4.3.2 Avdragsrätt.....................................................46</p>
<p>4.3.3 Återföring av avdrag för ingående skatt.........47</p>
<p>4.3.4 Jämkning av avdrag för ingående skatt..........48</p>
<p>4.4 EG-rätten..........................................................................50</p>
<p>4.4.1 Allmänt om sjätte mervärdesskatte-</p>
<p>direktivet.........................................................50</p>
<p>4.4.2 Fastighetsbegreppet........................................51</p>
<p>4.4.3 Överlåtelse av fastighet...................................51</p>
<p>4.4.4 Undantag från skatteplikt vid uthyrning av</p>
<p>fastighet..........................................................53</p>
<p>4.4.5 Frivillig skattskyldighet vid uthyrning av</p>
<p>fastighet..........................................................54</p>
<p>4.4.6 Avdragsrätt under uppbyggnadsskede............54</p>
<p>4.4.7 Jämkning av avdrag........................................5 5</p>
<p>5 Reformbehov...................................................................................57</p>
<p>6 Utgångspunkter för regeringens förslag..........................................58</p>
<p>6.1 Obligatorisk eller frivillig skattskyldighet........................59</p>
<p>6.2 Omfattningen av den frivilliga skattskyldigheten.............60</p>
<p>7 Regeringens förslag.........................................................................67</p>
<p>7.1 Frivillig skattskyldighet....................................................68</p>
<p>7.1.1 Skattesubjekten...............................................68</p>
<p>7.1.2 Skattskyldighet under uppbyggnadsskede......70</p>
<p>7.1.3 Tidpunkt för skattskyldighetens inträde.........74</p>
<p>7.1.4 Omständigheter som medför att skatt-</p>
<p>skyldighet upphör utan särskilt beslut............77</p>
<p>7.1.5 Outhyrda lokaler.............................................79</p>
<p>7.1.6 Frivilligt utträde vid överlåtelse.....................81</p>
<p>7.1.7 Skattskyldighet för uthyrning till</p>
<p>utländskt företag.............................................82</p>
<p>7.2 Avdragsrätt........................................................................83</p>
<p>7.2.1 Retroaktiv avdragsrätt.....................................84</p>
<p>7.2.2 Avdragsrätt då en fastighet som ingått i</p>
<p>byggnadsrörelse övergår till att användas i<br>annan verksamhet...........................................87</p>
<p>7.2.3 Avdragsrätt för ny ägare till fastighet.............89</p>
<p>7.3 Jämkning av ingående skatt..............................................90</p>
<p>7.3.1 Ett eller två system för att i efterhand</p>
<p>korrigera medgivet avdrag för ingående skatt 90</p>
<p>7.3.2 Investeringsvaror............................................92</p>
<p>7.3.3 När jämkning skall ske...................................95</p>
<p>7.3.4 Hur jämkning skall ske...................................98</p>
<p>7.3.5 Jämkning vid överlåtelse av en fastighet</p>
<p>m.m...............................................................103</p>
<p>7.3.6 Korrigeringstidens längd..............................108</p>
<p>7.3.7 Jämkning vid konkurs...................................110</p>
<p>7.4 Redovisningsfrågor.........................................................113</p>
<p>7.5 F örfarandet......................................................................116</p>
<p>7.6 Upplåtelse av terminalanläggning..................................119</p>
<p>7.7 Övergångsbestämmelser.................................................120</p>
<p>7.8 Ikraftträdande..................................................................121</p>
<p>7.9 Följdändringar.................................................................122</p>
<p>8 Ekonomiska konsekvenser............................................................122</p>
<p>9 F örfattningskommentarer..............................................................124</p>
<p>9.1 Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen</p>
<p>(1994:200).......................................................................124</p>
<p>9.2 Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen</p>
<p>(1997:483).......................................................................150</p>
<p>9.3 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen</p>
<p>(1999:1229).....................................................................151</p>
<p>9.4 Förslaget till ändring i lagen (1996:761) om</p>
<p>inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade<br>bestämmelser om aktiekapitalets storlek........................152</p>
<p>9.5 Förslaget till ändring i konkurslagen (1987:627)...........152</p>
<p>Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser som avgivit yttrande</p>
<p>över betänkandet (SOU 1999:47) Mervärdesskatt -</p>
<p>Frivillig skattskyldighet.......................................................153</p>
<p>Bilaga 2 Betänkandets sammanfattning............... 154</p>
<p>Bilaga 3 Betänkandets lagförslag......................................................160</p>
<p>Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag...............................................187</p>
<p>Bilaga 5 Lagrådets yttrande...............................................................218</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 mars 2000.......224</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till</p>
<p>1. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)</p>
<p>2. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)</p>
<p>3. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)</p>
<p>4. lag om ändring i lagen (1996:761) om inkomstskatteregler m.m. med<br>anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek</p>
<p>5. lag om ändring i konkurslagen (1987:672)</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<h2>Lagtext</h2>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<h3>2.1 Förslag till lag om ändring i mervärdesskatts lagen<br>(1994:200)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen (1994:200)'</p>
<p>dels att 6 kap. 5 §, 8 kap. 16 a-16 f §§ och 13 kap. 28 § skall upphöra<br>att gälla,</p>
<p>dels att rubrikerna närmast före 8 kap. 16 a § och 9 kap. 2 § skall utgå,<br>dels att 2 kap. 7 §, 3 kap. 3 §, 8 kap. 1, 2, 4, 5 och 19 §§, 9 kap. 1-8 §§,<br>11 kap. 1, 2 a, 3 och 5 §§, 13 kap. 28 a § skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att rubrikerna till 9 kap. och 11 kap. samt rubrikerna närmast före<br>9 kap. 3 §, 9 kap. 4 §, 9 kap. 5 § och 13 kap. 28 a § skall ha följande<br>lydelse,</p>
<p>dels att rubriken närmast före 11 kap. 2 § skall lyda<br>”Faktureringsskyldighet”,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas elva nya paragrafer, 8 kap. 20 §, 9 kap.<br>9-13 §§, 11 kap. 5 d och 9-11 §§ samt 13 kap. 28 b § av följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen närmast före 9 kap. 1 §, 9 kap. 6 §, 9 kap. 7 §, 9 kap.<br>8 §, 9 kap. 9 §, 11 kap. 9 § och 13 kap. 28 b § skall införas nya rubriker<br>av följande lydelse</p>
<p>dels att det i lagen skall införas ett nytt kapitel, 8 a kap., av följande ly-<br>delse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<h4>2 kap.</h4>
<p>7§<sup>2</sup></p>
<p>Med uttag av tjänst förstås även att den skattskyldige utför eller förvär-<br>var sådana tjänster som anges i andra stycket och tillför dem en egen fas-<br>tighet som enligt inkomstskattelagen (1999:1229) utgör lagertillgång i<br>byggnadsrörelse, om han i byggnadsrörelsen både tillhandahåller tjänster<br>åt andra (byggnadsentreprenader) och utför tjänster på sådana egna fas-<br>tigheter.</p>
<p>Första stycket gäller</p>
<p>1. byggnads- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och under-<br>håll, och</p>
<p>2. ritning, projektering, konstruktion eller andra jämförliga tjänster.</p>
<p>Första stycket gäller också om Första stycket gäller också om</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse av</p>
<p>8 kap. 16 a § 1994:1798</p>
<p>8 kap. 16 b § 1994:1798</p>
<p>8 kap. 16 c § 1994:1798</p>
<p>8 kap. 16 d§ 1994:1798</p>
<p>8 kap. 16 e§ 1995:700</p>
<p>8 kap. 16 f§ 1994:1798</p>
<p>13 kap. 28 § 1994:498</p>
<p>rubriken närmast före 8 kap. 16 a §</p>
<p>1994:1798</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1999:1283.</p>
<p>tjänsterna utförs av den skattskyl-<br>dige på en egen fastighet som ut-<br>gör tillgång i rörelsen men inte är<br>en sådan lagertillgång som avses i<br>första stycket.</p>
<p>tjänsterna utförs av den skattskyl-<br>dige på en egen fastighet som ut-<br>gör tillgång i rörelsen men inte är<br>en sådan lagertillgång som avses i<br>första stycket. Vad nu sagts gäller<br>dock inte om tjänsterna hänför sig<br>till en del av fastigheten som an-<br>vänds i en verksamhet som medför<br>skattskyldighet eller rätt till åter-<br>betalning av ingående skatt enligt<br>10 kap. 9, 11 eller 12 §.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<h4>3 kap.</h4>
<p>3 §*</p>
<p>Undantaget enligt 2 § omfattar inte</p>
<p>1. upplåtelse eller överlåtelse av verksamhetstillbehör,</p>
<p>2. omsättning av växande skog, odling och annan växtlighet utan sam-<br>band med överlåtelse av marken,</p>
<p>3. upplåtelse eller överlåtelse av rätt till jordbruksarrende, avverknings-<br>rätt och annan jämförlig rättighet, rätt att ta jord, sten eller andra natur-<br>produkter samt rätt till jakt, fiske eller bete,</p>
<p>4. rumsuthyming i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplå-<br>telse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet,</p>
<p>5. upplåtelse av parkeringsplatser i parkeringsverksamhet,</p>
<p>6. upplåtelse för fartyg av hamnar eller för luftfartyg av flygplatser,</p>
<p>7. upplåtelse av förvaringsboxar,</p>
<p>8. upplåtelse av utrymmen för reklam eller annonsering på fastigheter,</p>
<p>9. upplåtelse för djur av byggnader eller mark,</p>
<p>10. upplåtelse för trafik av väg,<br>bro eller tunnel samt upplåtelse av<br>spåranläggning för järnvägstrafik,<br>och</p>
<p>10. upplåtelse för trafik av väg,<br>bro eller tunnel samt upplåtelse av<br>spåranläggning för järnvägstrafik,</p>
<p>11. korttidsupplåtelse av lokaler<br>och anläggningar för idrottsutöv-<br>ning.</p>
<p>Undantaget enligt 2 § gäller inte<br>heller när en fastighetsägare för<br>stadigvarande användning i en<br>verksamhet som medför skattskyl-<br>dighet eller som medför rätt till<br>återbetalning enligt 10 kap. 9, 11<br>eller 12 § helt eller delvis hyr ut en<br>sådan byggnad eller annan anlägg-<br>ning, som utgör fastighet. Uthyr-<br>ning till staten eller en kommun är</p>
<p>11. korttidsupplåtelse av lokaler<br>och anläggningar för idrottsutöv-<br>ning, och</p>
<p>12. upplåtelse av terminalan-<br>läggning för buss- och tågtrafik till<br>trafikoperatörer.</p>
<p>Undantaget enligt 2 § gäller inte<br>heller när en fastighetsägare, ett<br>konkursbo eller en sådan mervär-<br>desskattegrupp som avses i<br>6 a kap. för stadigvarande använd-<br>ning i en verksamhet som medför<br>skattskyldighet eller som medför<br>rätt till återbetalning enligt 10 kap.<br>1, 6, 9, 11 eller 12 § helt eller del-<br>vis hyr ut en sådan byggnad eller</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1997:331.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>skattepliktig även om uthyrningen<br>sker för en verksamhet som inte<br>medför sådan skyldighet eller rätt.<br>Skatteplikt föreligger dock inte för<br>uthyrning till en kommun, om fas-<br>tigheten vidareuthyrs av kommu-<br>nen för användning i en verksam-<br>het som inte medför skattskyldig-<br>het eller rätt till återbetalning en-<br>ligt 10 kap. 9, 11 eller 12 § eller<br>om uthyrningen avser stadigva-<br>rande bostad. Vad som har sagts<br>om uthyrning gäller även for upp-<br>låtelse av bostadsrätt.</p></td><td>
<p>annan anläggning som utgör fas- Prop. 1999/2000:82<br>tighet. Uthyrning till staten eller en<br>kommun är skattepliktig även om<br>uthyrningen sker for en verksam-<br>het som inte medför sådan skyl-<br>dighet eller rätt. Skatteplikt före-<br>ligger dock inte for uthyrning till<br>en kommun, om fastigheten vida-<br>reuthyrs av kommunen för an-<br>vändning i en verksamhet som inte<br>medför skattskyldighet eller rätt<br>till återbetalning enligt 10 kap. 1,<br>6, 9, 11 eller 12 § eller om uthyr-<br>ningen avser stadigvarande bostad.</p>
<p>Vad som har sagts om uthyrning<br>gäller även för upplåtelse av bo-<br>stadsrätt.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Andra stycket tillämpas också<br>vid uthyrning i andra hand och vid<br>bostadsrättszMMehavares upplåtelse<br>av nyttjanderätt till fastighet som<br>innehas med bostadsrätt.</p></td><td>
<p>Andra stycket tillämpas också</p>
<p>1. vid uthyrning i andra och<br>tredje hand,</p>
<p>2. vid bostadsrättshavares upp-<br>låtelse av nyttjanderätt till fastighet<br>som innehas med bostadsrätt, och</p>
<p>3. när en byggnad eller annan<br>anläggning som utgör fastighet<br>uppförs eller genomgår omfat-<br>tande till- eller ombyggnad i syfte<br>att anläggningen helt eller delvis<br>skall kunna hyras ut för sådan<br>verksamhet som avses i andra<br>stycket.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Undantaget enligt 2 § gäller inte<br>heller när en fastighetsägare helt<br>eller delvis hyr ut en sådan bygg-<br>nad eller annan anläggning som<br>utgör fastighet, till någon som har<br>rätt till återbetalning av ingående<br>skatt enligt 10 kap. 6 §.</p>
<p>I 9 kap. finns särskilda bestäm-<br>melser om skattskyldighet för så-<br>dan uthyrning, bostadsrättsupplå-<br>telse och upplåtelse av nyttjande-<br>rätt som anges i andr a-fjärde<br>styckena.</p></td><td>
<p>I 9 kap. finns särskilda bestäm-<br>melser om skattskyldighet for så-<br>dan uthyrning, bostadsrättsupplå-<br>telse och upplåtelse av nyttjande-<br>rätt som anges i andra och tredje<br>styckena.</p></td></tr>
</table>
<h4>8 kap.</h4>
<p>1§</p>
<p>Avdrag for ingående skatt får göras enligt bestämmelserna i detta<br>kapitel.</p>
<p>I 9 kap. 3 § finns särskilda be-<br>stämmelser om avdrag för ingå-<br>ende skatt som hänför sig till för-<br>värv i verksamheter som avser<br>vissa fastighetsupplåtelser.</p>
<p>I 9 kap. finns särskilda bestäm-<br>melser om avdrag och jämkning av<br>avdrag för ingående skatt som<br>hänför sig till förvärv i verksam-<br>heter som avser vissa fastighets-<br>upplåtelser.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>2§<sup>4</sup></p>
<p>Ingående skatt utgörs av beloppet av den skatt enligt denna lag som<br>hänför sig till ersättning för förvärv av varor eller tjänster, om omsätt-<br>ningen medfört skattskyldighet för den från vilken varorna eller tjäns-<br>terna förvärvats.</p>
<p>Vid förvärv som medför skattskyldighet enligt 1 kap. 2 § första stycket<br>2-5 eller om skattskyldighet föreligger för förvärvaren enligt 9 c kap. 5 §<br>utgörs ingående skatt av beloppet av den utgående skatt som den skatt-</p>
<p>skyldige skall redovisa till staten.</p>
<p>Ingående skatt utgörs också av<br>skatt enligt denna lag som hänför<br>sig till</p>
<p>1. förvärv enligt 4 § första<br>stycket 4 eller 9 kap. 3 § första<br>stycket 2 och andra stycket, eller</p>
<p>2. import till landet.</p>
<p>I det fall en förvärvare enligt<br>8 a kap. 11—14 §§ övertar överlå-<br>tarens rättigheter och skyldigheter<br>när det gäller jämkning utgörs<br>förvärvarens ingående skatt för de<br>övertagna investeringsvarorna av<br>överlåtarens ingående skatt för<br>varorna.</p>
<p>Ingående skatt utgörs också av<br>skatt enligt denna lag som hänför<br>sig till</p>
<p>1. förvärv enligt 4 § första<br>stycket 4 eller 9 kap. 8 § andra<br>stycket 2,</p>
<p>2. import till landet, eller</p>
<p>3. skattepliktiga uttag som avses<br>i 4 § första stycket 6.</p>
<p>4§<sup>5</sup></p>
<p>Den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet får också<br>göra avdrag</p>
<p>1. om den skattskyldige från någon annan skattskyldig eller någon som<br>har rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9-13 §§ har övertagit verksam-<br>heten eller en del av den: för den ingående skatt som hänför sig till den<br>tidigare ägarens förvärv för verksamheten, om den tidigare ägaren inte<br>har gjort avdrag för eller fatt återbetalning av den ingående skatten men<br>skulle ha varit berättigad till sådant avdrag eller sådan återbetalning om<br>han hade fortsatt att driva verksamheten,</p>
<p>2. om den skattskyldige är delägare i en samfallighet för vattenregle-<br>ring, väghållning eller liknande ändamål och den fastighet som ingår i<br>samfälligheten används i den verksamhet som medför skattskyldighet: för</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1995:1286.</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1999:422.</p>
<p>den ingående skatt som hänför sig till samfallighetens förvärv, dock en-<br>dast till den del som svarar mot hans andel i samfålligheten,</p>
<p>3. om den skattskyldige vid leverans av en vara till honom har betalat<br>skatt vid importen av varan utan att han varit skattskyldig för importen<br>eller han har betalat ersättning för denna skatt till den som haft sådan<br>skattskyldighet: för den skatt som Tullverket tagit ut, dock endast under<br>förutsättning att leverantören inte är skattskyldig enligt denna lag för an-<br>nat än importen och den skattskyldige skulle ha haft avdragsrätt om han<br>själv hade varit skattskyldig för importen,</p>
<p>4. om den skattskyldige köper<br>en fastighet och fastigheten i sälja-<br>rens byggnadsrörelse har tillförts<br>tjänster, vilkas tillförande utgör<br>skattepliktiga uttag enligt 2 kap.<br>7 §, utan att fastigheten därefter<br>har tagits i bruk av säljaren: för<br>den utgående skatt som säljaren<br>har redovisat eller skall redovisa<br>för uttagen, eller</p>
<p>5. om den skattskyldige är ett fö-<br>retag som ingår i en koncern och<br>tillhandahålls en tjänst av ett före-<br>tag som ingår i samma koncern<br>utan att det senare företaget är<br>skattskyldigt eller har rätt till åter-<br>betalning enligt 10 kap. 9-13 §§:<br>för den ingående skatt som hänför<br>sig till det sistnämnda företagets<br>förvärv eller import för tillhanda-<br>hållande av tjänsten, dock endast<br>om det skattskyldiga företaget<br>hade haft avdragsrätt vid ett sådant<br>förvärv eller en sådan import.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>4. om den skattskyldige köper<br>en fastighet och fastigheten i sälja-<br>rens byggnadsrörelse har tillförts<br>tjänster, vilkas tillförande utgör<br>skattepliktiga uttag enligt 2 kap.<br>7 §, utan att fastigheten därefter<br>har tagits i bruk av säljaren: för<br>den utgående skatt som säljaren<br>har redovisat eller skall redovisa<br>för uttagen,</p>
<p>5. om den skattskyldige är ett fö-<br>retag som ingår i en koncern och<br>tillhandahålls en tjänst av ett före-<br>tag som ingår i samma koncern<br>utan att det senare företaget är<br>skattskyldigt eller har rätt till åter-<br>betalning enligt 10 kap. 9-13 §§:<br>för den ingående skatt som hänför<br>sig till det sistnämnda företagets<br>förvärv eller import för tillhanda-<br>hållande av tjänsten, dock endast<br>om det skattskyldiga företaget<br>hade haft avdragsrätt vid ett sådant<br>förvärv eller en sådan import, eller</p>
<p>6. om den skattskyldige är en<br>fastighetsägare som i sin bygg-<br>nadsrörelse tillfört en fastighet<br>tjänster som utgör skattepliktiga<br>uttag enligt 2 kap. 7 £ och fastig-<br>heten därefter tas i bruk av fastig-<br>hetsägaren i en verksamhet som<br>medför skattskyldighet eller rätt<br>till återbetalning av ingående skatt<br>enligt 10 kap. 9, 11 eller 12 §: för<br>den utgående skatt som fastighets-<br>ägaren har redovisat eller skall<br>redovisa för uttagen.</p>
<p>Vid tillämpningen av första stycket 5 skall endast moderföretag och<br>helägda dotterbolag anses ingå i samma koncern. Moderföretaget kan<br>vara ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller en svensk<br>ömsesidig skadeförsäkringsanstalt. Som helägt dotterbolag räknas</p>
<p>10</p>
<p>svenskt aktiebolag i vilket moderföretaget äger mer än nio tiondelar av<br>aktierna. Då ett eller flera helägda dotterbolag i sin tur äger mer än nio<br>tiondelar av aktierna i ett annat svenskt bolag, räknas även det bolaget<br>som helägt dotterbolag.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Rätt till avdrag för ingående<br>skatt föreligger endast om den kan<br>styrkas enligt vad som föreskrivs i<br>17 och 19 §§.</p>
<p>Vid förvärv av en fastighet skall<br>den ingående skatten enligt 4 §<br>första stycket 4 styrkas genom en<br>av säljaren utfärdad faktura eller<br>jämförlig handling som visar<br>skattens storlek.</p>
<p>Jämkning av avdrag för ingående<br>skatt i vissa fall</p>
<p>(8 kap. 16 a § första och fjärde<br>styckena)</p>
<p>Avdrag som gjorts för ingående<br>skatt hänförlig till förvärv eller<br>import av investeringsvaror skall<br>jämkas enligt 16b-16f§§ om<br>användningen av varan ändras ef-<br>ter förvärvet eller om varan avytt-<br>ras.</p>
<p>Med avdrag för ingående skatt<br>jämställs återbetalning av skatt<br>enligt 10 kap. 9-13 §§.</p>
<p>5§<sup>6</sup></p>
<p>Rätt till avdrag för ingående<br>skatt föreligger endast om den kan<br>styrkas enligt vad som föreskrivs i<br>17, 19 och 20 §§.</p>
<p>19 §</p>
<p>Vid förvärv av en fastighet skall<br>den ingående skatten enligt 4 §<br>första stycket 4 eller 9 kap. 8 §<br>andra stycket 2 styrkas genom en<br>av överlåtaren utfärdad handling<br>som avses ill kap.</p>
<p>20 §</p>
<p>Den som enligt 8 a kap. 11-</p>
<p>14 §§ skall överta överlåtarens<br>rättighet och skyldighet när det<br>gäller jämkning av avdrag för in-<br>gående skatt skall som grund för<br>jämkningen i sina räkenskaper ha<br>en av överlåtaren utfärdad hand-<br>ling som avses ill kap.</p>
<p>8 a kap. Jämkning av avdrag för<br>ingående skatt hänförlig till in-<br>vesteringsvaror</p>
<p>1§</p>
<p>Avdrag för ingående skatt hän-<br>förlig till förvärv eller import av<br>investeringsvaror skall jämkas en-<br>ligt bestämmelserna i detta kapitel<br>om användningen av varan ändras<br>efter förvärvet eller om varan<br>överlåts.</p>
<p>Med avdrag för ingående skatt<br>jämställs återbetalning av skatt<br>enligt 10 kap. 9-13 §§.</p>
<p><sup>6</sup> Senaste lydelse 1995:700.</p>
<p>11</p>
<p>Vad som är en investeringsvara<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>(8 kap. 16 a § andra och tredje<br>styckena)</p>
<p>Med investeringsvaror avses:</p>
<p>1. maskiner, inventarier och lik-<br>nande anläggningstillgångar vars<br>värde minskar, och vars anskaff-<br>ningskostnad överstiger 200 000<br>kronor exklusive kompensation för<br>skatt enligt denna lag,</p>
<p>2. fastigheter vars anskaffnings-<br>kostnad överstiger 200 000 kro-<br>nor.</p>
<p>Med förvärv av fastighet jäm-<br>ställs förvärv av tjänster som avser<br>ny-, till- eller ombyggnad av fas-<br>tighet. Därvid skall den i andra<br>stycket 2 angivna belopps gräns en<br>avse den sammanlagda anskaff-<br>ningskostnaden för sådana tjänster<br>som förvärvats under ett beskatt-<br>ningsår.</p>
<p>2§</p>
<p>Med investeringsvaror avses:</p>
<p>1. maskiner, inventarier och lik-<br>nande anläggningstillgångar vars<br>värde minskar, om den ingående<br>skatten på anskaffningskostnaden<br>för tillgången uppgår till minst<br>50 000 kronor,</p>
<p>2. fastigheter som varit föremål<br>för ny-, till- eller ombyggnad, om<br>den ingående skatten på kostnaden<br>för denna åtgärd uppgår till minst<br>100 000 kronor,</p>
<p>3. fastigheter som tillförts varor<br>och tjänster genom skattepliktiga<br>uttag enligt 2 kap. 7 £ om avdrag<br>för ingående skatt medgetts enligt<br>8 kap. 4 § 4 eller 6 med minst<br>100 000 kronor, och</p>
<p>4. bostadsrätt eller hyresrätt till<br>en lokal, om bostadsrättshavaren<br>eller hyresgästen utfört eller låtit<br>utföra ny-, till- eller ombyggnad<br>av lokalen och om skatten på kost-<br>naden för denna åtgärd uppgår till<br>minst 100 000 kronor.</p>
<p>Har under ett beskattningsår<br>både en åtgärd som avses i första<br>stycket 2 företagits och ett avdrag<br>enligt första stycket 3 gjorts eller<br>mer än en åtgärd företagits eller<br>ett avdrag gjorts skall vid tillämp-<br>ning av beloppsgränsen åtgär-<br>derna och avdragen läggas sam-<br>man. Åtgärder som avses i första<br>stycket 4 skall på motsvarande sätt<br>läggas samman med andra åtgär-<br>der som avses i samma punkt.</p>
<p>Verksamhetstillbehör skall vid<br>tillämpning av bestämmelserna i<br>detta kapitel anses som tillgångar<br>som avses i första stycket 1.</p>
<p>12</p>
<p>Särskilt om hyresrätter och<br>bostadsrätter</p>
<p>3§</p>
<p>Vad som i 4 § första stycket 3<br>och 4, 6 § fjärde stycket, 7 § tredje<br>stycket samt 12 och 13 §§ sägs om<br>fastigheter gäller även hyresrätter<br>och bostadsrätter. Rättighet och<br>skyldighet att jämka vid överlå-<br>telse och ändrad användning samt<br>övertagande av sådan rätt och<br>skyldighet gäller i dessa fall hy-<br>resgäst eller bostadsrättshavare.<br>Detsamma gäller när en hyresgäst<br>eller en bostadsrättshavare erhål-<br>lit avdragsrätt på grund av be-<br>stämmelserna i 8 kap. 4 § 5.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>När jämknins skall ske</p>
<p>(8 kap. 16 b §) 4 §</p>
<p>Jämkning skall ske i följande Om inte annat följer av 5 § eller<br>fall: 11-14 §§, skall jämkning ske i</p>
<p>följande fall:</p>
<p>1. om användningen av en investeringsvara vars förvärvande helt eller<br>delvis medfört avdragsrätt för ingående skatt ändras på så sätt att av-<br>dragsrätten minskar,</p>
<p>2. om användningen av en investeringsvara vars förvärvande inte<br>medfört rätt till avdrag för ingående skatt eller endast delvis medfört så-<br>dan rätt ändras på så sätt att avdragsrätten ökar,</p>
<p>3. om en annan investeringsvara<br>än en fastighet avyttras och om-<br>sättningen är skattepliktig, under<br>förutsättning att förvärvet av varan<br>endast delvis medfört avdragsrätt,<br>eller</p>
<p>4. om en fastighet avyttras, un-<br>der förutsättning att avdrag för<br>ingående skatt medgivits vid för-<br>värvet av fastigheten.</p>
<p>3. om en annan investeringsvara<br>än en fastighet avyttras och om-<br>sättningen är skattepliktig, under<br>förutsättning att förvärvet av varan<br>endast delvis medfört avdragsrätt,</p>
<p>4. om en fastighet överlåts under<br>förutsättning att avdrag gjorts för<br>ingående skatt på kostnader for<br>ny-, till- eller ombyggnad som av-<br>ses i 2 § första stycket 2 eller 4,</p>
<p>5. om en fastighet som avses i<br>2 § första stycket 3 överlåts eller,</p>
<p>6. om en fastighetsägare, bo-<br>stadsrättshavare eller hyresgäst<br>försätts i konkurs, under förutsätt-<br>ning att han haft rätt till avdrag</p>
<p>13</p>
<p>för ingående skatt som hänför sig Prop. 1999/2000:82<br>till kostnader för investeringsvaror<br>som avses i 2 § första stycket 2, 3<br>eller 4.</p>
<p>Statens fordran på grund av<br>jämkning enligt första stycket 6 får<br>göras gällande i en konkurs, om<br>fordran uppkommer på grund av<br>att gäldenären försätts i konkurs.</p>
<p>(8 kap. 16 e § första och andra<br>styckena)</p>
<p>Avdrag som gjorts för ingående<br>skatt skall inte jämkas om en för-<br>ändring i användandet av en in-<br>vesteringsvara föranleder uttagsbe-<br>skattning enligt 2 kap. eller återfö-<br>ring av skatt enligt 9 kap. 5 eller<br>6§.</p>
<p>Avdrag som gjorts för ingående<br>skatt skall inte jämkas om den<br>procentuella förändringen av av-<br>dragsrätten i förhållande till av-<br>dragsrätten vid anskaffandet är<br>mindre än 10.</p>
<p>(8 kap. 16 c §)</p>
<p>Avdrag som gjorts för ingående<br>skatt skall jämkas endast när an-<br>vändningen av en investeringsvara<br>har förändrats eller avyttring gjorts<br>inom viss tid (korrigeringstiden).<br>Denna tid är för fastigheter sex år<br>från tidpunkten för förvärvet och<br>för andra investeringsvaror fem år<br>från tidpunkten från förvärvet. I<br>korrigeringstiden skall räknas in<br>det räkenskapsår under vilket va-<br>ran förvärvades.</p>
<p>5§</p>
<p>Avdrag för ingående skatt skall<br>inte jämkas</p>
<p>1. om en förändring i användan-<br>det av en investeringsvara föranle-<br>der uttagsbeskattning enligt 2 kap.,<br>eller</p>
<p>2. om förändringen av avdrags-<br>rätten i förhållande till avdrags-<br>rätten vid anskaffandet är mindre<br>än fem procentenheter.</p>
<p>Korrigeringstid</p>
<p>6§</p>
<p>Avdrag för ingående skatt skall<br>jämkas endast när användningen<br>av en investeringsvara har föränd-<br>rats eller överlåtelse skett inom<br>viss tid (korrigeringstiden).</p>
<p>Denna tid är</p>
<p>1. i fall som avses i 2 § första<br>stycket 2 eller 4 tio år, räknat på<br>det sätt som anges i andra och<br>tredje styckena,</p>
<p>2. i fall som avses i 2 § första<br>stycket 3 tio år från det att avdrag<br>gjorts enligt 8 kap. 4 § 4 eller 6,<br>och</p>
<p>3. för andra investeringsvaror<br>fem år från tidpunkten för förvär-<br>vet.</p>
<p>I korrigeringstiden skall räknas<br>in det räkenskapsår under vilket<br>ny-, till- eller ombyggnaden eller<br>avdraget gjorts eller förvärvet<br></p>
<p>14</p>
<p>(8 kap. 16 d § första stycket första<br>meningen och andra stycket)</p>
<p>Vid ändrad användning av en<br>investeringsvara skall avdrag som<br>gjorts för ingående skatt jämkas<br>vaije räkenskapsår under återsto-<br>den av korrigeringstiden.</p>
<p>Vid avyttring av investeringsva-<br>ror skall avdrag som gjorts for in-<br>gående skatt jämkas vid ett enda<br>tillfälle och jämkningen skall avse<br>återstoden av korrigeringstiden.</p>
<p>(8 kap. 16 d § första stycket andra<br>och tredje meningen)</p>
<p>Den årliga jämkningen skall gö-<br>ras endast beträffande en femtedel<br>- för fastigheter en sjättedel - av<br>den ingående skatten vid förvärvet<br>av investeringsvaran</p>
<p>(ursprungsbeloppet). Det belopp<br>med vilket jämkning årligen skall<br>göras (jämkningsbeloppet) skall<br>beräknas som en femtedel eller en<br></p>
<p>skett.</p>
<p>Ny-, till- eller ombyggnad i fall<br>som avses i andra stycket 1 skall<br>anses ha skett det beskattningsår<br>under vilket fastigheten kunnat tas<br>i bruk efter åtgärderna eller, vid<br>byggnads- eller anläggnings-<br>entreprenader, det beskattningsår<br>under vilket slutbesiktning eller<br>någon annan jämförlig åtgärd<br>vidtagits. Om fastigheten överlåts<br>eller dess användning ändras<br>dessförinnan och avdrag för ingå-<br>ende skatt har medgetts, anses<br>dock ny-, till- eller ombyggnaden<br>ha skett det år avdrag medgetts.</p>
<p>Hur iämknine skall ske</p>
<p>7§</p>
<p>Vid ändrad användning av en<br>investeringsvara skall avdrag för<br>ingående skatt jämkas varje räken-<br>skapsår under återstoden av korri-<br>geringstiden.</p>
<p>Vid överlåtelse av investerings-<br>varor samt i fall som avses i<br>4 § första stycket 6 skall avdrag<br>som gjorts för ingående skatt jäm-<br>kas vid ett enda tillfälle och jämk-<br>ningen skall avse återstoden av<br>korrigeringstiden.</p>
<p>Avser en ändrad användning<br>eller en överlåtelse endast en del<br>av en fastighet skall endast den<br>ingående skatt som hänför sig till<br>denna del jämkas.</p>
<p>8§</p>
<p>Den ingående skatt som skall<br>jämkas (ursprungsbeloppet) är</p>
<p>1. i fall som avses i 2 § första<br>stycket 2 eller 4 den ingående skatt<br>som hänför sig till ny-, till- eller<br>ombyggnaden,</p>
<p>2. i fall som avses i 2 § första<br>stycket 3 den ingående skatt som<br>dragits av,</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>15</p>
<p>sjättedel av skillnaden mellan av-<br>dragsrätten för ingående skatt vid<br>förvärvet och avdragsrätten be-<br>räknad efter förhållandena under<br>det aktuella året.</p>
<p>8 kap. 16 d § tredje stycket</p>
<p>Jämkningsbeloppet far i de fall<br>som avses i 16 b § 3 uppgå till<br>högst motsvarande 25 procent av<br>priset med anledning av avytt-<br>ringen av varan. I priset skall inte<br>inräknas kompensation för skatt<br>enligt denna lag.</p>
<p>8 kap. 16 e § tredje stycket</p>
<p>Om avdrag som gjorts för ingå-<br>ende skatt skall jämkas till följd av<br>ändrad användning skall avdrags-<br>rätten under jämkningsåret be-<br>stämmas med ledning av förhål-<br>landena under hela året.</p>
<p>3. för övriga investeringsvaror<br>den ingående skatten vid förvärvet<br>av varan.</p>
<p>Det belopp med vilket jämkning<br>årligen skall göras</p>
<p>Qämkningsbeloppet) skall beräk-<br>nas utifrån korrigeringstiden som<br>en tiondel respektive en femtedel<br>av den del av ursprungsbeloppet<br>som motsvarar skillnaden i pro-<br>centenheter mellan avdragsrätten<br>för ingående skatt vid korrige-<br>ringstidens början och avdrags-<br>rätten efter förändringen. Om en<br>förvärvare övertagit rättighet och<br>skyldighet att jämka enligt 12 §<br>skall jämkningsbeloppet för för-<br>värvaren beräknas som en tiondel<br>av den del av ursprungsbeloppet<br>som motsvarar skillnaden i pro-<br>centenheter mellan överlåtarens<br>avdragsrätt vid överlåtelsen och<br>förvärvarens avdragsrätt efter för-<br>ändringen.</p>
<p>9§</p>
<p>Jämkningsbeloppet far i de fall<br>som avses i 4 § första stycket 3<br>uppgå till högst motsvarande 25<br>procent av priset med anledning av<br>avyttringen av varan. I priset skall<br>inte inräknas kompensation för<br>skatt enligt denna lag.</p>
<p>10 §</p>
<p>Om avdrag för ingående skatt<br>skall jämkas till följd av ändrad<br>användning skall avdragsrätten<br>under jämkningsåret bestämmas<br>med ledning av förhållandena vid<br>utgången av året. Om det finns<br>särskilda skäl får avdragsrätten i<br>stället bestämmas efter vad som är<br>skäligt.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>16</p>
<p>8 kap. 16 f§</p>
<p>Vid avyttring av investeringsva-<br>ror i samband med att hela verk-<br>samheten överlåts, skall förvärva-<br>ren överta säljarens rättigheter<br>och skyldigheter när det gäller<br>jämkning av avdrag för ingående<br>skatt. Detta gäller dock endast un-<br>der förutsättning att överlåtelsen<br>undantas från skatteplikt enligt<br>3 kap. 25 §.</p>
<p>Övertagande av rättighet och skyl-<br>dighet att jämka</p>
<p>11 §</p>
<p>Vid överlåtelse av investerings-<br>varor, utom sådana som omfattas<br>av frivillig skattskyldighet, i sam-<br>band med att verksamhet överlåts<br>eller vid fusion eller liknande för-<br>farande, skall förvärvaren överta<br>överlåtarens rättighet och skyldig-<br>het att jämka avdrag för ingående<br>skatt. Detta gäller dock endast un-<br>der förutsättning att förvärvaren är<br>skattskyldig enligt denna lag eller<br>har rätt till återbetalning enligt 10<br>kap. 9, 11 eller 12 §.</p>
<p>När en näringsidkare inträder i<br>en mervärdesskattegrupp som av-<br>ses i 6a kap., övertar gruppen<br>dennes rättighet och skyldighet att<br>jämka. När en näringsidkare ut-<br>träder ur en sådan grupp övertar<br>näringsidkaren gruppens rättighet<br>och skyldighet att jämka ingående<br>skatt hänförlig till näringsidkarens<br>investeringsvaror.</p>
<p>12 §</p>
<p>Vid överlåtelse av fastighet i<br>annat fall än som avses i 11 § skall<br>förvärvaren överta överlåtarens<br>rättighet och skyldighet att jämka<br>avdrag för ingående skatt, under<br>förutsättning att förvärvaren är<br>skattskyldig enligt denna lag eller<br>har rätt till återbetalning enligt<br>10 kap. 9, 11 eller 12 §. Vad nu<br>sagts gäller dock inte om överlåta-<br>ren och förvärvaren har träffat<br>avtal om att överlåtaren skall<br>jämka.</p>
<p>Om förvärvaren övertar rättig-<br>het och skyldighet att jämka skall<br>överlåtaren inte till följd av över-<br>låtelsen jämka avdrag för ingå-<br>ende skatt. Vad nu sagts gäller<br>dock inte jämkning på grund av<br>ändringar som inträffat under</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>17</p>
<p>överlåtarens innehavstid. Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Överlåtaren skall fullgöra skyl-<br>dighet att jämka som uppstått på<br>grund av att förvärvaren ändrat<br>användningen av fastigheten eller<br>överlåtit den</p>
<p>1. om överlåtaren dragit av in-<br>gående skatt och inte tagit upp den<br>i sådan handling som avses i<br>11 kap. 9 §, eller</p>
<p>2. om överlåtaren inte lämnat<br>uppgift om handling som avses i</p>
<p>11 kap. 10 §.</p>
<p>13 §</p>
<p>Om en fastighetsägare försätts i<br>konkurs kan konkursboet överta<br>konkursgäldenärens rättighet och<br>skyldighet att jämka avdrag for<br>ingående skatt under jörutsättning<br>att konkursboet är skattskyldigt<br>enligt 6 kap. 3 §. Övertagandet<br>skall ske innan konkursboet över-<br>låter fastigheten, men gäller från<br>det att konkursboet blivit skatt-<br>skyldigt för verksamheten i fastig-<br>heten.</p>
<p>Konkursgäldenären skall dock<br>alltid jämka avdrag för ingående<br>skatt på grund av ändringar som<br>inträffat under tiden fram till dess<br>att han försatts i konkurs.</p>
<p>Om en fastighet överlåts av kon-<br>kursboet skall bestämmelserna i</p>
<p>12 § gälla för konkursboet och<br>förvärvaren.</p>
<p>14 §</p>
<p>Om en hyresgäst eller bostads-<br>rättshavare lämnar en hyresrätt<br>eller bostadsrätt, utan att överlåta<br>den till någon annan, skall fastig-<br>hetsägaren överta rättighet och<br>skyldighet att jämka ingående<br>skatt på kostnaden för ny-, till-<br>eller ombyggnad som tillförts av<br>hyresgästen eller bostadsrätts-<br>havaren.</p>
<p>18</p>
<h4>9 kap. Särskilt om vissa<br>fastighetsupplåtelser</h4>
<p>Skyldigheten att betala skatt en-<br>ligt 1 kap. 1 § första stycket 1 för<br>sådan skattepliktig fastighetsut-<br>hyming eller bostadsrättsupplå-<br>telse som anges i 3 kap. 3 § andra-<br>fjärde styckena gäller endast om<br>skattemyndigheten på fastighets-<br>ägarens, hyresgästens eller bo-<br>stadsrättsinnehavarens begäran<br>har beslutat om detta.</p>
<p>Skattskyldigheten för sådan<br>upplåtelse som avses i 3 kap. 3 §<br>fjärde stycket gäller dessutom en-<br>dast om fastighetsägaren företer ett<br>intyg om att hyresgästen är någon<br>som har rätt till återbetalning av<br>ingående skatt enligt 10 kap. 6 §.<br>Intyget skall vara utfärdat av Utri-<br>kesdepartementet.</p>
<p>I detta kapitel finns särskilda be-<br>stämmelser om denna skattskyl-<br>dighet och om avdragsrätt för en<br>ny ägare till fastigheten.</p>
<p>I detta kapitel förstås med</p>
<p>- skattskyldig fastighetsägare,<br>hyresgäst eller bostadsrättsinne-<br>havare: den som är skattskyldig</p>
<h4>9 kap. Frivillig skattskyldighet för<br>vissa fastighetsupplåtelser</h4>
<p>Förutsättningar for frivillig skatt-<br>skyldighet</p>
<p>§’</p>
<p>Skyldigheten att betala skatt en-<br>ligt 1 kap. 1 § första stycket 1 för<br>sådan skattepliktig fastighetsut-<br>hyming eller bostadsrättsupplå-<br>telse som anges i 3 kap. 3 § andra<br>stycket och tredje stycket 1 och 2<br>gäller endast om skattemyndighe-<br>ten har beslutat om detta efter an-<br>sökan (frivillig skattskyldighet). En<br>sådan ansökan får göras av en<br>fastighetsägare, en hyresgäst, en<br>bostadsrättshavare, ett konkursbo<br>eller av en sådan grupphuvudman<br>som avses i 6 a kap. 4 §.</p>
<p>Ansökan av en grupphuvudman<br>skall göras med samtycke av den<br>näringsidkare i mervärdesskatte-<br>gruppen som äger fastigheten el-<br>ler, i fråga om hyresrätt eller bo-<br>stadsrätt, av den näringsidkare<br>som innehar hyresrätten eller bo-<br>stadsrätten.</p>
<p>Frivillig skattskyldighet för ut-<br>hyrning eller annan upplåtelse till<br>någon som har rätt till återbetal-<br>ning av ingående skatt enligt</p>
<p>10 kap. 6 § gäller endast om upp-<br>låtaren visar ett intyg om att upp-<br>låtelsen sker till någon som har<br>rätt till sådan återbetalning. Inty-<br>get skall vara utfärdat av Utrikes-<br>departementet.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>'Senaste lydelse 1996:1320.</p>
<p>19</p>
<p>till följd av beslut enligt första<br>stycket, och</p>
<p>-fastighet: sådan fastighet eller<br>del därav som är föremål för ut-<br>hyrning eller annan upplåtelse, för<br>vilken fastighetsägaren, hyresgäs-<br>ten eller bostadsrättsinnehavaren<br>är skattskyldig till följd av beslut<br>enligt första stycket.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>En skattskyldig fastighetsägare<br>som överlåter en fastighet skall,<br>om han fortsätter uthyrningen eller<br>upplåtelsen av fastigheten efter<br>försäljningen, vara skattskyldig för<br>denna verksamhet till dess den nye<br>ägaren tillträder fastigheten.</p>
<p>Avdrag for ingående skatt</p>
<p>En skattskyldig fastighetsägare,<br>hyresgäst eller bostadsrättsinne-<br>havare har rätt att göra avdrag för<br>ingående skatt enligt bestämmel-<br>serna i 8 kap. Fastighetsägaren får</p>
<p>2§</p>
<p>Skyldigheten att betala skatt en-<br>ligt 1 kap. 1 § första stycket 1 för<br>sådan skattepliktig fastighetsut-<br>hyrning eller bostadsrättsupplå-<br>telse som anges i 3 kap. 3 § tredje<br>stycket 3 gäller endast om skatte-<br>myndigheten har beslutat om fri-<br>villig skattskyldighet efter ansö-<br>kan. En sådan ansökan får göras<br>av en fastighetsägare, ett kon-<br>kursbo eller av en sådan grupphu-<br>vudman som avses i 6 a kap. 4 §.</p>
<p>Ansökan av en grupphuvudman<br>skall göras med samtycke av den<br>näringsidkare i mervärdesskatte-<br>gruppen som äger fastigheten.</p>
<p>Vad som i första stycket sägs<br>gäller endast om</p>
<p>- det finns särskilda skäl,</p>
<p>- den sökande har för avsikt att<br>använda fastigheten för sådan ut-<br>hyrning eller upplåtelse som avses<br>i 3 kap. 3 § andra stycket, och</p>
<p>- det är lämpligt med hänsyn till<br>den sökandes personliga eller eko-<br>nomiska förhållanden och omstän-<br>digheterna i övrigt.</p>
<p>Innebörden av vissa uttryck i detta<br>kapitel</p>
<p>3§<sup>2</sup></p>
<p>Vad som härefter i detta kapitel<br>sägs om fastighetsägare gäller<br>även annan som är skattskyldig till<br>följd av beslut enligt 1 eller 2 §.</p>
<p>Vad som härefter i detta kapitel</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1997:502.</p>
<p>20</p>
<p>dessutom göra avdrag</p>
<p>1. om skattemyndigheten har be-<br>slutat om skattskyldighet för ho-<br>nom inom tre år från utgången av<br>det kalenderår under vilket han<br>har utfört eller låtit utföra ny-, till-<br>eller ombyggnad av fastigheten:<br>för den ingående skatt som hänför<br>sig till byggnadsarbetena till den<br>del dessa avser lokaler som om-<br>fattas av beslutet, och</p>
<p>2. om skattemyndigheten har be-<br>slutat om skattskyldighet för ho-<br>nom inom tre år från det han köpt<br>fastigheten: för den ingående skatt<br>som den tidigare ägaren har gjort<br>avdrag för men som återförts en-<br>ligt 5 § på grund av fastighetsför-<br>säljningen under förutsättning att<br>den tidigare ägaren i samband<br>med sin redovisning av den åter-<br>förda ingående skatten, dock se-<br>nast före ingången av andra må-<br>naden efter den då redovisningen<br>gjordes, har betalat in skatt enligt<br>skattebetalningslagen (1997:483)<br>med ett belopp som motsvarar den<br>återförda ingående skatten och att<br>det inbetalda beloppet inte skall<br>räknas av enligt 16 kap. 10 §<br>skattebetalningslagen.</p>
<p>Avdragsrätt enligt första stycket<br>2 har även den som bedriver verk-<br>samhet som medför skattskyldighet<br>på annan grund än beslut enligt<br>1 §. Motsvarande gäller i fråga om<br>rätt till återbetalning enligt<br>10 kap. 9-13</p>
<p>Hur rätten till avdrag skall styrkas</p>
<p>sägs om fastighet gäller fastighet<br>eller del av fastighet som är eller<br>som kan vara föremål för sådan<br>uthyrning eller annan upplåtelse<br>som är skattepliktig till följd av<br>beslut enligt 1 eller 2 §.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>18 kap. 17 § finns bestämmelser<br>om hur en skattskyldig fastighets-<br>ägare skall styrka sin avdragsrätt<br>vid förvärv enligt 3 f första stycket</p>
<p>Tidpunkten för den frivilliga skatt-<br>skyldighetens inträde</p>
<p>4§<sup>3</sup></p>
<p>Skattskyldighet till följd av be-<br>slut enligt 1 § inträder den dag då<br>ansökan inkommer till skattemyn-<br>digheten eller den senare dag som</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1997:502.</p>
<p>21</p>
<p>1. Rätt till avdrag enligt 3 § första<br>stycket 2 och andra stycket har den<br>som yrkar avdrag endast om han<br>kan styrka sin rätt genom ett av<br>den tidigare ägaren utfärdat intyg<br>om storleken av den ingående skatt<br>som denne återfört på grund av<br>fastighetsförsäljningen och betalat<br>in till staten i enlighet med de be-<br>stämmelserna. Den tidigare äga-<br>ren är skyldig att utfärda ett så-<br>dant intyg, om köparen begär det.</p>
<p>Återforinsz av skatt<br></p>
<p>sökanden angett, dock tidigast den<br>dag då hyresgästen eller bostads-<br>rättshavaren enligt avtal tillträder<br>den del av fastigheten som ansö-<br>kan avser.</p>
<p>Skattskyldighet till följd av be-<br>slut enligt 2 § inträder den dag då<br>ansökan inkommer till skattemyn-<br>digheten eller den senare dag som<br>sökanden angett.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Frivillig skattskyldighet vid över-<br>låtelse</p>
<p>En skattskyldig fastighetsägare<br>skall återföra sådan ingående skatt<br>som han gjort avdrag för, om han<br>inom tre år från utgången av det<br>kalenderår under vilket skattskyl-<br>digheten inträtt för honom enligt<br>skattemyndighetens beslut</p>
<p>1. överlåter fastigheten genom<br>köp, byte eller därmed jämförlig<br>rättshandling,</p>
<p>2. hyr ut eller upplåter fastig-<br>heten under omständigheter som<br>medför att skattepliktig fastighets-<br>uthyrning eller bostadsrättsupplå-<br>telse som anges i 3 kap. 3 § andra<br>stycket inte längre föreligger, eller</p>
<p>3. tar i anspråk fastigheten för<br>egen användning i en verksamhet<br>som inte medför skattskyldighet<br>eller rätt till återbetalning enligt<br>10 kap. 9, 11 eller 12 §.</p>
<p>Avser en åtgärd enligt första<br>stycket endast en del av fastigheten<br>skall återföringen göras med en<br>däremot svarande del av det av-</p>
<p>5§<sup>4</sup></p>
<p>En fastighetsägare som överlå-<br>ter en fastighet skall, om han fort-<br>sätter uthyrningen eller upplåtel-<br>sen av fastigheten efter försälj-<br>ningen, vara skattskyldig för<br>denna verksamhet till dess den nye<br>ägaren tillträder fastigheten.</p>
<p>Från och med tillträdesdagen<br>övergår den frivilliga skattskyldig-<br>heten på den nye ägaren som då<br>inträder i den tidigare ägarens<br>ställe när det gäller rättigheter<br>och skyldigheter enligt denna lag.</p>
<p>dragna beloppet.</p>
<p>Den omständigheten att till följd<br>av lagändring skattskyldighet eller<br>rätt till återbetalning inte längre<br>föreligger skall inte medföra åter-<br>föring enligt första stycket 2.</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1994:498.</p>
<p>22</p>
<p>Återföringsskyldighet för fastig-<br>hetsägaren enligt första stycket 2<br>gäller även om de där angivna<br>åtgärderna företagits av en skatt-<br>skyldig hyresgäst eller bostads-<br>rättsinnehavare.</p>
<p>Om en återföringsgrundande<br>händelse enligt första stycket in-<br>träffar efter det att en fastighets-<br>ägare har försatts i konkurs, skall<br>den ingående skatt som fastighets-<br>ägaren gjort avdrag för, och som<br>hänför sig till tid före konkursbe-<br>slutet, återföras i fastighetsäga-<br>rens redovisning. Ingående skatt<br>som konkursboet gjort avdrag för<br>skall återföras i konkursboets re-<br>dovisning.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>En skattskyldig fastighetsägare<br>skall återföra hälften av vad som<br>skulle ha återförts enligt 5 §, om<br>vad som där sägs har inträffat se-<br>dan tre men inte sex år har förflu-<br>tit från utgången av det kalenderår<br>under vilket skattskyldigheten in-<br>trätt enligt skattemyndighetens<br>beslut.</p>
<p>Den frivilliga skattskyldighetens<br>upphörande</p>
<p>§<sup>5</sup></p>
<p>Den frivilliga skattskyldigheten<br>upphör</p>
<p>1. när fastighetsägaren övergår<br>till att använda fastigheten för<br>annat ändamål än för skattepliktig<br>uthyrning eller annan upplåtelse,<br>eller</p>
<p>2. när fastigheten inte längre<br>kan hyras ut eller på annat sätt<br>upplåtas på grund av brand eller<br>av annan orsak som fastighetsäga-<br>ren inte råder över eller på grund<br>av rivning.</p>
<p>Skattemyndigheten får, innan<br>uthyrning eller annan upplåtelse<br>påbörjats, besluta att frivillig<br>skattskyldighet till följd av beslut<br>enligt 2 § skall upphöra, om förut-<br>sättningar för sådan skattskyldig-<br>het inte längre föreligger.</p>
<p>Skattemyndigheten skall, om en<br>fastighet överlåts, besluta att fri-<br>villig skattskyldighet för uthyrning<br>eller annan upplåtelse skall upp-<br>höra vid tillträdet om den tidigare</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1994:498.</p>
<p>23</p>
<p>Om en fastighet övergår från en<br>skattskyldig fastighetsägare till<br>någon annan på annat sätt än som<br>anges i 5 § första stycket 1 inträ-<br>der förvärvaren på tillträdesdagen<br>i den tidigare ägarens ställe vad<br>gäller rättigheter och skyldigheter<br>enligt denna lag.</p>
<p>Om återföring enligt 5 eller 6 §<br>finns ytterligare bestämmelser i<br>13 kap. 28 §.</p>
<p>och den nye ägaren gemensamt<br>ansöker om detta före tillträdesda-<br>gen.</p>
<p>Anmälningsskyldighet</p>
<p>7§</p>
<p>En överlåtelse av fastighet skall<br>anmälas till skattemyndigheten av<br>både den tidigare och den nye<br>ägaren.</p>
<p>En fastighetsägare är skyldig att<br>till skattemyndigheten anmäla så-<br>dant förhållande som enligt 6§<br>första stycket medför att skattskyl-<br>digheten upphör.</p>
<p>Avdrag för insående skatt</p>
<p>8§</p>
<p>En fastighetsägare har rätt att<br>göra avdrag för ingående skatt<br>enligt bestämmelserna i 8 kap.</p>
<p>I stället för att korrigera den in-<br>gående skatten genom jämkning<br>får fastighetsägaren göra avdrag<br>om skattskyldighet till följd av<br>skattemyndighetens beslut enligt<br>1 § har börjat gälla för honom<br>inom tre år från utgången av det<br>kalenderår under vilket</p>
<p>1. han har utfört eller låtit ut-<br>föra ny-, till- eller ombyggnad av<br>fastighet, under förutsättning att<br>den del av fastigheten som omfat-<br>tas av ny-, till- eller ombyggnaden<br>inte tagits i bruk efter åtgärderna,<br>eller</p>
<p>2. en tidigare ägare har utfört<br>eller låtit utföra ny-, till- eller om-<br>byggnad av fastighet.</p>
<p>Avdragsrätt enligt andra<br>stycket 2 gäller endast under förut-<br>sättning</p>
<p>- att den nye ägaren inte har<br>avdragsrätt enligt 8 kap. 4 § första<br>stycket 4,</p>
<p>— att den tidigare ägaren inte<br>medgetts frivillig skattskyldighet,<br>och</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>24</p>
<p>- att varken den tidigare eller Prop. 1999/2000:82<br>den nye ägaren tagit den del av<br>fastigheten som omfattas av ny-,<br>till- eller ombyggnaden i bruk efter<br>åtgärderna.</p>
<p>Avdrag enligt andra stycket 1<br>eller 2 får göras för den ingående<br>skatt som hänför sig till byggnads-<br>arbetena och som motsvarar den<br>skattepliktiga uthyrning som anges<br>i beslutet om frivillig skattskyldig-<br>het.</p>
<p>Jämkning av avdrag for ingående<br>skatt</p>
<p>9§</p>
<p>Jämkning av avdrag för ingå-<br>ende skatt som hänför sig till fas-<br>tighet som är eller har varit före-<br>mål for skattepliktig uthyrning<br>eller annan upplåtelse skall ske<br>enligt vad som föreskrivs i 8 a kap.<br>samt bestämmelserna i 10-13 §§.</p>
<p>10 §</p>
<p>Jämkning skall ske när frivillig<br>skattskyldighet upphör enligt 6 §.<br>Jämkning skall dock inte ske om</p>
<p>1. den frivilliga skattskyldighe-<br>ten upphör enligt 6 § första stycket<br>2, eller</p>
<p>2. fastighetsägaren övergår till<br>att använda fastigheten i en annan<br>verksamhet som medför skattskyl-<br>dighet enligt denna lag eller rätt<br>till återbetalning enligt 10 kap. 9,<br>11 eller 12 §.</p>
<p>H§</p>
<p>Om frivillig skattskyldighet som<br>beslutats enligt 2 § upphör skall<br>jämkning ske vid ett enda tillfälle<br>och avse återstoden av korrige-<br>ringstiden. Dessutom skall ingå-<br>ende skatt, som hänför sig till tiden<br>mellan beslutet om frivillig skatt-<br>skyldighet och dennas upphö-<br>rande, betalas in till staten. På<br>jämknings- och skattebelopp skall</p>
<p>25</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>kostnadsränta betalas. Räntan Prop. 1999/2000:82<br>skall motsvara den av regeringen<br>fastställda basräntan enligt</p>
<p>19 kap. 3 § skattebetalningslagen<br>(1997:483) och löpa från och med<br>dagen för återbetalning av den<br>ingående skatten till fastighetsäga-<br>ren.</p>
<p>När avdragsrätt föreligger en-<br>ligt 8 § andra stycket beräknas<br>korrigeringstiden från ingången av<br>det räkenskapsår under vilket av-<br>dragsrätten inträtt.</p>
<p>12 §</p>
<p>Bestämmelserna i 8 a kap. 12 §<br>gäller även vid överlåtelse av fas-<br>tighet som omfattas av frivillig<br>skattskyldighet, även om den nye<br>ägaren blir skattskyldig först vid<br>tillträdet enligt 5 § andra stycket.</p>
<p>Om skattskyldighet upphör till<br>följd av beslut enligt 6§ tredje<br>stycket är den tidigare ägaren<br>skyldig att jämka, om inte den nye<br>ägaren övertar rättighet och skyl-<br>dighet att jämka enligt 8 a kap.<br>12 §.</p>
<p>13 §</p>
<p>Om frivillig skattskyldighet upp-<br>hör på grund av åtgärder som<br>vidtagits av en hyresgäst eller en<br>bostadsrättshavare är såväl denne<br>som fastighetsägaren skyldig att<br>jämka. Skyldigheten omfattar den<br>ingående skatt som var och en av<br>dem dragit av och som hänför sig<br>till den del av fastigheten som<br>omfattas av hyres- eller bostads-<br>rätten.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11 kap. Faktureringsskyldighet</p></td><td>
<p>11 kap. Fakturering</p></td></tr>
</table>
<p>1 §</p>
<p>I detta kapitel föreskrivs om skyldigheten att vid omsättning av varor<br>eller tjänster utfärda och lämna uppgifter i faktura eller jämförlig hand-<br>ling.</p>
<p>I 9 kap. 4 § finns särskilda be- I detta kapitel föreskrivs även<br>stämmelser om att den som över- om skyldighet att utfärda en med</p>
<p>26</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>låter en fastighet i vissa fall är<br>skyldig att utfärda intyg om sin<br>återförda och inbetalda ingående<br>skatt.</p></td><td>
<p>faktura jämförlig handling vid Prop. 1999/2000:82<br>jämkning av avdrag för ingående<br>skatt hänförlig till investeringsva-</p>
<p>ror enligt 8 a kap. och vid överlå-<br>telse av fastighet när avdragsrätt<br>för ingående skatt föreligger enligt</p>
<p>8 kap. 4 § första stycket 4 eller</p>
<p>9 kap. 8 § andra stycket 2.</p></td></tr>
</table>
<p>2a§<sup>6</sup></p>
<p>Utöver vad som framgår av 2 § och av 3 kap. 30 b § föreligger skyl-<br>dighet för säljaren att utfärda en faktura eller jämförlig handling för</p>
<p>1. sådan omsättning som anges i 1 kap. 2 § första stycket 2 och 3,</p>
<p>2. sådan omsättning som anges i 3 kap. 30 a §, och</p>
<p>3. sådan omsättning som anges i 5 kap. 2a§ oavsett omsättningens</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>storlek.</p></td><td>
<p>Vid överlåtelse av en fastighet<br>som medför avdragsrätt för för-<br>värvaren enligt 9 kap. 8 § andra<br>stycket 2 föreligger skyldighet för<br>överlåtaren att utfärda en med<br>faktura jämförlig handling.</p></td></tr>
</table>
<p>3§</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>För att den skattskyldige skall<br>vara skyldig att utfärda faktura<br>eller jämförlig handling enligt 2 §<br>vid sådan omsättning av en fastig-<br>het som anges z 2 § 3 krävs att den<br>som förvärvar fastigheten begär<br>det.</p></td><td>
<p>För att skyldighet att utfärda en<br>handling enligt 2 § 3 eller 2 a §<br>andra stycket skall uppkomma<br>krävs att den som förvärvar fastig-<br>heten begär det.</p></td></tr>
</table>
<p>5 §<sup>7</sup></p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>En faktura eller jämförlig handling<br>skall i de fall som anges i 2 § 1<br>eller 2 och 2 a § innehålla uppgift<br>om</p>
<p>1. ersättningen,</p></td><td>
<p>En faktura eller jämförlig handling<br>skall i de fall som anges i 2 § 1<br>eller 2 och 2 a § första stycket<br>innehålla uppgift om</p></td></tr>
</table>
<p>2. skattens belopp för varje skattesats,</p>
<p>3. utställarens och mottagarens namn och adress eller någon annan<br>uppgift genom vilken de kan identifieras,</p>
<p>4. transaktionens art,</p>
<p>5. platsen för varans mottagande,</p>
<p>6. den skattskyldiges registreringsnummer till mervärdesskatt eller, då<br>den skattskyldige inte är registrerad, hans person- eller organisations-<br>nummer om det finns ett sådant och annars en likvärdig uppgift, och</p>
<p>Senaste lydelse 1994:1798.</p>
<p>Lydelse enligt prop. 1999/2000:58.</p>
<p>27</p>
<p>7. övrigt som kan ha betydelse for bedömningen av skattskyldigheten<br>och mottagarens avdragsrätt eller rätt till återbetalning.</p>
<p>En faktura eller jämförlig hand-<br>ling som utfärdas enligt 2 § 3 skall<br>innehålla uppgift om den utgående<br>skatt som säljaren har redovisat<br>eller skall redovisa för gjorda<br>skattepliktiga uttag av tjänster på<br>fastigheten. Handlingen skall<br>dessutom innehålla de uppgifter<br>som anges i första stycket 3, 4, 6<br>och 7.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket 3-5 far frångås då fråga är om en fak-<br>tura eller jämförlig handling som upptar endast ett mindre belopp.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Om tredje stycket inte är till-<br>lämpligt och det med hänsyn till en<br>skattskyldigs verksamhet finns<br>särskilda skäl för det, far skatte-<br>myndigheten på ansökan av den<br>skattskyldige besluta att denne inte<br>behöver lämna uppgift om motta-<br>garen enligt första stycket 3.</p>
<p>Om andra stycket inte är till-<br>lämpligt och det med hänsyn till en<br>skattskyldigs verksamhet finns<br>särskilda skäl för det, far skatte-<br>myndigheten på ansökan av den<br>skattskyldige besluta att denne inte<br>behöver lämna uppgift om motta-<br>garen enligt första stycket 3.</p>
<p>5d§</p>
<p>En handling som utfärdas enligt<br>2 § 3 skall innehålla uppgift om<br>den utgående skatt som säljaren<br>har redovisat eller skall redovisa<br>för gjorda skattepliktiga uttag av<br>tjänster på fastigheten.</p>
<p>En handling som utfärdas enligt<br>2 a § andra stycket skall innehålla<br>uppgift om den ingående skatt som<br>hänför sig till ny-, till- eller om-<br>byggnad och som överlåtaren har<br>dragit av.</p>
<p>Handlingar som avses i första<br>och andra styckena skall dessutom<br>innehålla de uppgifter som anges i<br>5 § första stycket 3, 4, 6 och 7.</p>
<p>Särskilt om faktureringsskyldighet<br>vid jämkning</p>
<p>9§</p>
<p>Vid överlåtelse av en investe-<br>ringsvara som medför att förvär-<br>varen skall överta överlåtarens<br>rättighet och skyldighet att jämka<br>avdrag för ingående skatt skall</p>
<p>28</p>
<p>överlåtaren utfärda en med faktura Prop. 1999/2000:82<br>jämförlig handling.</p>
<p>Om överlåtaren efter utfärdan-<br>det av denna handling fått föränd-<br>rad ingående skatt eller avdrags-<br>rätt för denna, skall överlåtaren<br>utfärda en kompletterande hand-<br>ling avseende denna ändring.</p>
<p>10 §</p>
<p>Innehar överlåtaren en handling<br>som utfärdats enligt 9 § av en tidi-<br>gare ägare till en investeringsvara<br>och som innehåller uppgifter av<br>betydelse för förvärvarens rätt och<br>skyldighet att jämka, skall en ko-<br>pia av handlingen överlämnas till<br>förvärvaren.</p>
<p>11 §</p>
<p>En handling som utfärdas enligt</p>
<p>9 § skall innehålla uppgifter om</p>
<p>1. den ingående skatt som hän-<br>för sig till överlåtarens förvärv av<br>investeringsvaran eller ny-, till-<br>eller ombyggnad av fastighet, hy-<br>resrätt eller bostadsrätt,</p>
<p>2. den del av denna skatt som<br>överlåtaren efter eventuell jämk-<br>ning gjort avdrag för,</p>
<p>3. vid vilka tidpunkter förvärven<br>och avdragen har skett, och</p>
<p>4. uppgift om handling som av-<br>ses i 10 §.</p>
<p>Avser handlingen överlåtelse av<br>en fastighet skall även uppgift<br>lämnas om hur den ingående<br>skatten fördelar sig mellan olika<br>delar av fastigheten.</p>
<p>Handlingen skall dessutom in-<br>nehålla de uppgifter som anges i<br>5 § första stycket 3, 4, 6 och 7.</p>
<p>29</p>
<h4>13 kap.</h4>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Redovisning av sådan iämknins<br>som avses i 8 kap. 16 a-16 fff.</p>
<p>28<br>Avdrag som gjorts for ingående<br>skatt i de fall som avses i 8 kap.<br>16a-16f§§ skall jämkas första<br>redovisningsperioden efter det rä-<br>kenskapsår då användning ändrats<br>eller avyttring inträffat. När ett<br>tidigare verkställt avdrag skall<br>minskas jämkas det genom att<br>skatt återförs i enlighet med be-<br>stämmelserna i 13 kap. 26 §. När<br>den skattskyldige är berättigad till<br>ytterligare avdrag för ingående<br>skatt jämkas avdraget genom att<br>redovisad ingående skatt för<br>nämnda redovisningsperiod ökas.</p>
<p>Redovisning av sådan jämkning<br>som avses i 8 a kap.</p>
<p>a§<sup>8</sup></p>
<p>Avdrag för ingående skatt i de<br>fall som avses i 8 a kap. 1-12 och<br>14 §§ samt 9 kap. 10-13 §§ skall<br>jämkas för den första redovis-<br>ningsperioden efter det räken-<br>skapsår då användning ändrats<br>eller överlåtelse skett. Vid överlå-<br>telse av en fastighet skall dock<br>överlåtaren jämka avdraget för<br>den andra redovisningsperioden<br>efter den då överlåtelsen skett, om<br>inte redovisningsperioden för mer-<br>värdesskatt är beskattningsår.</p>
<p>När ett tidigare verkställt avdrag<br>skall minskas jämkas det genom<br>att skatt återförs i enlighet med<br>bestämmelserna i 13 kap. 26 §.<br>När den skattskyldige är berättigad<br>till ytterligare avdrag för ingående<br>skatt jämkas avdraget genom att<br>redovisad ingående skatt för redo-<br>visningsperioden ökas.</p>
<p>Om den skattskyldige försätts i<br>konkurs skall avdrag jämkas för<br>den redovisningsperiod under vil-<br>ken konkursbeslutet meddelats.<br>Om konkursboet senare skall<br>överta rättighet och skyldighet<br>enligt 8 a kap. 13 §, skall även<br>ändringen av jämkningsbeloppet<br>göras i konkursgäldenärens redo-<br>visning för den redovisningsperiod<br>under vilken konkursbeslutet med-<br>delades. De ändringar på grund av<br>jämkning som konkursboet skall<br>göra genom övertagandet, skall<br>göras i konkursboets redovisning<br>för de redovisningsperioder som<br>anges i första och andra styckena.</p>
<p><sup>8</sup> Senaste lydelse 1994:1798.</p>
<p>30</p>
<p>Redovisning av utsående och in-<br>gående skatt vid beslut om frivillig<br>skattskyldighet</p>
<p>28 b §</p>
<p>Om beslut om frivillig skattskyl-<br>dighet enligt 9 kap. 1 § innebär att<br>skattskyldighet skall medges en<br>fastighetsägare före beslutet, skall<br>fastighetsägarens utgående och<br>ingående skatt för uthyrning eller<br>upplåtelse under den tid som löpt<br>från skattskyldighetens inträde till<br>beslutsdagen redovisas för den<br>första redovisningsperioden efter<br>beslutet.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Den nya bestämmelsen i<br>3 kap. 3 § första stycket 12 skall dock tillämpas for tid från och med den<br>1 juli 2000.</p>
<p>2. Äldre bestämmelserna gäller fortfarande i fråga om förhållanden<br>som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.</p>
<p>3. De äldre bestämmelserna i 8 kap. 16 a § andra och tredje styckena<br>samt 16 c och 16 d §§ gäller dessutom, om en ny-, till- eller ombyggnad<br>skett eller en annan investeringsvara än fastighet förvärvats före ikraft-<br>trädandet, men ändrad användning eller överlåtelse av investeringsvaran<br>sker efter ikraftträdandet.</p>
<p>4. I fråga om överlåtelse av fastighet som skett före ikraftträdandet<br>skall de äldre bestämmelserna i 8 kap. 16 b § 4 och 8 kap. 16 f § fortfa-<br>rande gälla.</p>
<p>5. De nya bestämmelserna i 8 a kap. 4 första stycket 6 och andra<br>stycket samt 13 § skall inte tillämpas i fall då konkursbeslut meddelats<br>före ikraftträdandet.</p>
<p>6. Den som vid ikraftträdandet är skattskyldig enligt 9 kap. 1 § i dess<br>äldre lydelse anses som skattskyldig enligt de nya bestämmelserna i<br>9 kap.</p>
<p>7. Avdrag för ingående skatt som gjorts enligt 9 kap. 3 § första<br>stycket 2 i paragrafens tidigare lydelse skall jämkas om användningen av<br>fastigheten ändras eller fastigheten överlåts efter ikraftträdandet men<br>inom sex år från det att fastighetsägaren blev skattskyldig enligt 9 kap.<br>1 §•</p>
<p>8.1 fråga om ny-, till- eller ombyggnad och förvärv av annan investe-<br>ringsvara än fastighet som gjorts före ikraftträdandet av någon som vid<br>ikraftträdandet är frivilligt skattskyldig, skall de bestämmelser som anges<br>i punkten 3 tillämpas. Från korrigeringstiden skall dock avräknas tid som<br>förflutit mellan skattskyldighetens inträde och ikraftträdandet.</p>
<p>31</p>
<h3>2.2 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen<br>(1997:483)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 10 kap. 29 §, 11 kap. 1 §, 14 kap. 2 §, 16 kap.<br>9 och 11 §§ samt 19 kap. 7 § skattebetalningslagen (1997:483) skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>10 kap.</p>
<p>I 13 kap. 6-28 n§§ mervärdes-<br>skattelagen (1994:200) finns sär-<br>skilda bestämmelser om redovis-<br>ning av utgående och ingående<br>mervärdesskatt.</p>
<p>29 §</p>
<p>I 13 kap. 6-28 b §§ mervärdes-<br>skattelagen (1994:200) finns sär-<br>skilda bestämmelser om redovis-<br>ning av utgående och ingående<br>mervärdesskatt.</p>
<h4>11 kap.</h4>
<p>1§</p>
<p>Genom beskattningsbeslut bestäms om den som är skattskyldig skall<br>betala skatt eller fa tillbaka skatt och skattens storlek.</p>
<p>Som beskattningsbeslut anses också</p>
<p>1. beslut om betalningsskyldighet enligt 12 kap.,</p>
<p>2. omprövningsbeslut enligt<br>21 kap.,</p>
<p>3. beslut i fråga om återföring<br>enligt 9 kap. 5 eller 6 § mervär-<br>desskattelagen (1994:200), och</p>
<p>4. beslut i fråga om återbetal-<br>ning av ingående skatt enligt<br>10 kap. 9-13 §§ mervärdesskatte-<br>lagen.</p>
<p>2. omprövningsbeslut enligt</p>
<p>21 kap., och</p>
<p>3. beslut i fråga om återbetal-<br>ning av ingående skatt enligt<br>10 kap. 9-13 §§ mervärdesskatte-<br>lagen (1994:200).</p>
<h4>14 kap.</h4>
<p>2§</p>
<p>En deklarationsskyldig skall i skälig omfattning genom räkenskaper,<br>anteckningar eller på annat lämpligt sätt se till att det finns underlag för<br>fullgörandet av deklarations- och annan uppgiftsskyldighet samt för kon-<br>troll av uppgiffsskyldigheten och beskattningen.</p>
<p>Underlaget skall bevaras under Underlaget skall bevaras under<br>sju år efter utgången av det kalen- sju år efter utgången av det kalen-<br>derår underlaget avser. derår underlaget avser. Underlag</p>
<p>för att kunna fullgöra skyldigheten<br>att jämka enligt 8 a kap. mervär-<br>desskattelagen (1994:200) skall<br>dock bevaras under sju år efter<br>utgången av det kalenderår då<br>korrigeringstiden löpte ut.</p>
<p>32</p>
<h4>16 kap.</h4>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Ett inbetalt belopp skall, om inte<br>annat följer av andra stycket eller<br>10 §, räknas av från den skattskyl-<br>diges sammanlagda skatteskuld<br>enligt denna lag oberoende av vad<br>den skattskyldige har begärt.</p>
<p>I 9 kap. 3 § mervärdesskattela-<br>gen (1994:200) finns en särskild<br>bestämmelse om avräkning i sam-<br>band med fastighetsupplåtelse.</p>
<p>Om den skattskyldige har en<br>skatteskuld enligt denna lag och<br>det behöver anges vilken skatt som<br>är betald eller obetald, skall skul-<br>den fördelas proportionellt mellan<br>de skatter som påförts under den<br>aktuella perioden, om inte annat<br>följer av 10 § eller 9 kap. 3 § mer-<br>värdesskattelagen (1994:200) eller<br>någon annan lag.</p>
<p>9§</p>
<p>Ett inbetalt belopp skall, om inte<br>annat följer av 10 §, räknas av från<br>den skattskyldiges sammanlagda<br>skatteskuld enligt denna lag obe-<br>roende av vad den skattskyldige<br>har begärt.</p>
<p>H §</p>
<p>Om den skattskyldige har en<br>skatteskuld enligt denna lag och<br>det behöver anges vilken skatt som<br>är betald eller obetald, skall skul-<br>den fördelas proportionellt mellan<br>de skatter som påförts under den<br>aktuella perioden, om inte annat<br>följer av 10 § eller bestämmelser i<br>annan lag.</p>
<h4>19 kap.</h4>
<p>7 §‘</p>
<p>När det är fråga om skatt som skall betalas till följd av ett ompröv-<br>ningsbeslut eller ett beslut av domstol beräknas kostnadsränta från och<br>med dagen efter skattens ursprungliga förfallodag eller den tidigare dag<br>som skatten enligt 16 kap. 7 § anses vara betald, eller, när det är fråga om<br>slutlig skatt, från och med den 13 februari taxeringsåret till och med den<br>dag betalning senast skall ske med anledning av skattemyndighetens eller<br>domstolens beslut.</p>
<p>När det är fråga om ingående<br>mervärdesskatt som skall betalas<br>tillbaka till följd av ett beslut en-<br>ligt 9 kap. 5 § femte stycket första<br>meningen mervärdesskattelagen<br>(1994:200) skall kostnadsräntan<br>inte beräknas for tid fram till och<br>med den dag betalning senast skall<br>ske.</p>
<p>Kostnadsränta enligt första stycket beräknas efter en räntesats som<br>motsvarar basräntan. Om skatten skall betalas till följd av ett beslut om<br>skönsbeskattning i avsaknad av redovisning enligt 11 kap. 19 § andra<br>stycket beräknas dock kostnadsräntan efter en räntesats som motsvarar<br>basräntan plus 15 procentenheter.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1998:232.</p>
<p>33</p>
<p>2 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 82</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser gäller<br>fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraft-<br>trädandet.</p>
<p>34</p>
<h3>2.3 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen<br>(1999:1229)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 15 kap. 6 § och 16 kap. 16 § inkomstskatte-<br>lagen (1999:1229) skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<h4>15 kap.</h4>
<p>Vad som motsvarar utgående<br>skatt enligt mervärdesskattelagen<br>(1994:200) skall inte tas upp. I<br>16 kap. 16 § finns bestämmelser<br>om avdrag för det fall att skatten<br>ändå har tagits upp och om återfö-<br>ring av avdrag för mervärdesskatt.</p>
<p>6§</p>
<p>Vad som motsvarar utgående<br>skatt enligt mervärdesskattelagen<br>(1994:200) skall inte tas upp. I<br>16 kap. 16 § finns bestämmelser<br>om avdrag för det fall att skatten<br>ändå har tagits upp.</p>
<p>16 kap.</p>
<p>Sådan ingående skatt enligt<br>mervärdesskattelagen (1994:200)<br>som medför rätt till avdrag enligt</p>
<p>8 kap. eller återbetalning enligt<br>10 kap. nämnda lag får inte dras<br>av.</p>
<p>Mervärdesskatt skall dras av om<br>skatten avser</p>
<p>- utgående skatt som i strid med<br>15 kap. 6 § har tagits upp som<br>intäkt och som har betalats in till<br>staten, eller</p>
<p>- skatt som återförts enligt</p>
<p>9 kap. 5 eller 6 § mervärdesskat-<br>telagen och som betalats in till<br>staten på det sätt som anges i<br>9 kap. 3 § första stycket 2 nämnda<br>lag.</p>
<p>Om mervärdesskatt som har<br>dragits av enligt andra stycket<br>sätts ned, skall motsvarande del av<br>avdraget återföras.</p>
<p>16 §</p>
<p>Sådan ingående skatt enligt<br>mervärdesskattelagen (1994:200)<br>som medför rätt till avdrag enligt<br>8 kap. eller återbetalning enligt<br>10 kap. nämnda lag får inte dras<br>av.</p>
<p>Mervärdesskatt skall dras av om<br>skatten avser utgående skatt som i<br>strid med 15 kap. 6 § har tagits<br>upp som intäkt och som har beta-<br>lats in till staten. Om denna mer-<br>värdesskatt sätts ned skall motsva-<br>rande del av avdraget återföras.</p>
<h4>23 kap.</h4>
<p>16 S</p>
<p>Förvärvaren skall omedelbart<br>efter förvärvet vara skattskyldig<br>för inkomst av en näringsverksam-<br>het i vilken tillgången ingår. In-<br>komsten av näringsverksamheten</p>
<p>Förvärvaren skall omedelbart<br>efter förvärvet vara skattskyldig<br>för inkomst av en näringsverksam-<br>het i vilken tillgången ingår. En<br>tillgång anses ingå i en närings-</p>
<p>35</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>eller en del av näringsverksamhe-<br>ten där tillgången ingår far inte<br>vara undantagen från beskattning<br>på grund av ett skatteavtal.</p></td><td>
<p>verksamhet bara om ersättningen Prop. 1999/2000:82<br>eller kapitalvinsten vid en avytt-<br>ring skall tas upp som intäkt i in-<br>komstslaget näringsverksamhet.</p>
<p>Inkomsten av näringsverksam-<br>heten eller en del av näringsverk-<br>samheten där tillgången ingår får<br>inte vara undantagen från beskatt-<br>ning på grund av ett skatteavtal.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Om förvärvaren är ett svenskt<br>handelsbolag, gäller det som sägs i<br>första stycket samtliga delägare i<br>bolaget.</p></td><td>
<p>Om förvärvaren är ett svenskt<br>handelsbolag, gäller det som sägs i<br>första stycket samtliga delägare i<br>bolaget.</p></td></tr>
</table>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000 i fråga om 23 kap. 16 § och i<br>övrigt den 1 januari 2001.</p>
<p>1. De äldre bestämmelserna i 15 kap. 6 § och 16 kap. 16 § gäller fortfa-<br>rande i fråga om mervärdesskatt som återförts eller borde ha återförts före<br>ikraftträdandet.</p>
<p>2. Den nya bestämmelserna i 23 kap. 16 § tillämpas på överlåtelser den<br>30 mars 2000 eller senare.</p>
<p>36</p>
<h3>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:761) om Prop. 1999/2000:82<br>inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade<br>bestämmelser om aktiekapitalets storlek</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1996:761) om inkomstskatteregler</p>
<p>m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek<br>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Återföringsskyldighet enligt<br>9 kap. 5-6 §§ mervärdesskattela-<br>gen (1994:200) uppkommer inte<br>när fastighet överlåts i samband<br>med sådan överföring av verksam-<br>het som anges i 2 §.</p>
<p>Övertagaren inträder i aktiebo-<br>lagets ställe vad gäller rättigheter<br>och skyldigheter enligt mervärdes-<br>skattelagen.</p>
<p>Första och andra styckena gäl-<br>ler endast om övertagaren blir<br>skattskyldig dels vid samma tid-<br>punkt som aktiebolagets skattskyl-<br>dighet upphör, dels i samma om-<br>fattning som aktiebolaget.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>6§</p>
<p>Övertagaren inträder i aktiebo-<br>lagets ställe vad gäller rättigheter<br>och skyldigheter enligt mervärdes-<br>skattelagen om övertagaren blir<br>skattskyldig dels vid samma tid-<br>punkt som aktiebolagets skattskyl-<br>dighet upphör, dels i samma om-<br>fattning som aktiebolaget.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser om<br>återföringsskyldighet gäller fortfarande då överlåtelse skett före ikraftträ-<br>dandet.</p>
<p>37</p>
<h3>2.5 Förslag till lag om ändring i konkurslagen<br>(1987:672)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 § konkurslagen (1987:672) skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>5 kap.</p>
<p>1 §</p>
<p>I konkurs far endast en fordran</p>
<p>I konkurs får endast en fordran</p>
<p>som har uppkommit innan kon-<br>kursbeslutet meddelades göras<br>gällande, om inte något annat föl-<br>jer av 3 kap. 2 §.</p>
<p>En fordran far göras gällande i konkurs även om den är beroende av</p>
<p>som har uppkommit innan kon-<br>kursbeslutet meddelades göras<br>gällande, om inte något annat föl-<br>jer av 3 kap. 2 § eller bestämmel-<br>ser i annan lag.</p>
<p>villkor eller inte är förfallen till betalning.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p>38</p>
<h2>3 Ärendet och dess beredning</h2>
<p>Före 1 juli 1979 medförde uthyrning av fastighet inte någon skyldighet<br>att erlägga mervärdesskatt. Detta innebar att skatt som fastighetsägaren<br>betalade för varor och tjänster vid uppförande, reparation, underhåll m.m.<br>av hyresfastigheter inte var avdragsgill. Skatten blev härigenom en fak-<br>tisk kostnad för fastighetsägaren som han debiterade hyresgästerna dolt i<br>hyran. Rörelseidkare som bedrev mervärdesskattepliktig verksamhet i<br>förhyrda fastigheter eller lokaler hade därmed inte någon möjlighet att<br>dra av sådan skatt. Den i hyran dolda mervärdesskatten ingick i hyres-<br>gästens kostnader och därmed i underlaget för beräkning av hans egen<br>utgående skatt. Skatt kom således att beräknas på skatten och en kumula-<br>tiv skatteeffekt uppkom. Motsvarande situation förelåg däremot inte för<br>en skattskyldig rörelseidkare som bedrev verksamheten i egna lokaler.<br>Den mervärdesskatt som denne påfördes, t.ex. för uppförande av lokaler<br>för verksamheten, utgjorde avdragsgill ingående skatt.</p>
<p>Bl.a. för att undanröja denna bristande neutralitet i beskattningen mel-<br>lan skattskyldiga som bedriver verksamhet i egna respektive förhyrda<br>lokaler infördes den 1 juli 1979 en möjlighet för fastighetsägare att bli<br>skattskyldiga för uthyrning av rörelsefastigheter och rörelselokaler till<br>företagare som var skattskyldiga enligt lagen (1968:430) om mervärde-<br>skatt. Den frivilliga skattskyldigheten förenades med en skyldighet att<br>under vissa omständigheter återföra åtnjutna avdrag.</p>
<p>Reglerna är i grundläggande avseenden oförändrade än idag. Under<br>årens lopp har dock ett flertal justeringar gjorts. Ändringarna har i vissa<br>fall syftat till att klargöra eller förenkla tillämpningen av reglerna. I andra<br>fall har reglernas tillämpningsområde förändrats. Som exempel på det<br>senare kan nämnas förändringar av reglerna vid uthyrning till kommuner<br>och möjligheten att medge frivillig skattskyldighet även vid andrahands-<br>uthyming när detta sker för skattepliktig verksamhet. Av väsentlig bety-<br>delse var även den breddning av mervärdesskattebasen som gjordes ge-<br>nom 1991 års skattereform. Denna innebar att antalet skattskyldiga hy-<br>resgäster kraftigt utökades och därigenom ökade även antalet fastighets-<br>ägare som omfattas av regelsystemet för frivillig skattskyldighet. Reg-<br>lerna om uthyrning av verksamhetslokaler återfinns numera i huvudsak i<br>9 kap. mervärdesskattelagen (1994:200, ML).</p>
<p>Som ett led i anpassningen till EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv<sup>1</sup> in-<br>fördes vid Sveriges inträde i EU den 1 januari 1995 regler om jämkning<br>av ingående skatt, 8 kap. 16 a—16 f §§ (prop. 1994/95:57, bet.<br>1994/95:SkU7, rskr. 1994/95:151, SFS 1994:1798). Bakgrunden till de<br>nya bestämmelserna var att artikel 20 i direktivet innehåller särskilda<br>regler om korrigering av avdragen ingående skatt avseende kapital- och<br>investeringsvaror (”capital goods”). Från denna tidpunkt har för fastig-</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p><sup>1</sup> Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av<br>medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för<br>mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund" (EGT L 145, 13.6.1977, s 1, Celex 377L0388),<br>ändrat senast genom rådets direktiv av den 12 oktober 1998 om komplettering av det<br>gemensamma systemet för mervärdesskatt och om ändring av direktiv 77/388/EEG -<br>särskilda regler för investeringsguld (EGT L 281, 17.10.1998, s. 31 Celex 398L0080).<br></p>
<p>39</p>
<p>heter gällt två system för att korrigera ingående skatt, dels enligt reglerna<br>om jämkning, dels det tidigare införda återföringssystemet.</p>
<p>En särskild utredare fick den 30 oktober 1997 i uppdrag att göra en ge-<br>nerell översyn av reglerna om skattskyldighet för mervärdesskatt vid<br>uthyrning av verksamhetslokaler (dir. Fil997:127). Skälet till uppdraget<br>var att någon generell översyn inte gjorts av reglerna sedan de infördes<br>och, särskilt, att både skattskyldiga och skattemyndigheter upplevt regel-<br>systemet som i vissa avseenden administrativt resurskrävande och rätts-<br>ligt svårtillämpat.</p>
<p>Utredningen skulle enligt direktiven lämna förslag till regler som<br>minskar dessa komplikationer och därvid särskilt ta hänsyn till de mindre<br>och medelstora fastighetsägarnas möjligheter att hantera regelsystemet.<br>Utredningen skulle vidare analysera om frivillig skattskyldighet även<br>fortsättningsvis bör tillämpas eller om någon form av obligatorisk skatt-<br>skyldighet kan och bör införas. Slutligen skulle utredningen beakta jämk-<br>ningsreglema och vid behov föreslå ändringar i dessa.</p>
<p>I april 1999 avlämnade utredaren betänkandet Mervärdesskatt - Frivil-<br>lig skattskyldighet (SOU 1999:47). Utredningens sammanfattning av be-<br>tänkandet finns i bilaga 1 och författningsförslag i bilaga 2. Betänkandet<br>har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bi-<br>laga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i<br>Finansdepartementet (dnr Fi 1999/1691).</p>
<p>Regeringen tar nu upp de förslag som lagts fram av utredningen och<br>lämnar förslag till ändrad lagstiftning inom vissa av de områden som be-<br>handlas i betänkandet. I de delar remissförfarandet föranleder avvikelser<br>från förslagen i betänkandet har förslagen beretts genom kontakter med<br>Riksskatteverket och Sveriges Fastighetsägarförbund. Delar av förslagen<br>har även diskuterats med Byggentreprenörerna, Föreningen Auktorise-<br>rade Revisorer, Industriförbundet, Konkursförvaltarkollegiemas förening<br>och Lantbrukarnas riksförbund. Dessutom har sammanträde hållits i<br>Finansdepartementet med företrädare för Folkbildningsförbundet och<br>Riksidrottsförbundet.</p>
<p>Regeringen tar i detta sammanhang även upp en skrivelse från Statens<br>Järnvägar (SJ) med en hemställan om ändring i mervärdesskattelagen<br>(dnr Fil999/1536). SJ har i skrivelsen begärt att upplåtelse av termi-<br>nalanläggningar skall göras skattepliktigt. Riksskatteverket har tillstyrkt<br>lagändringen.</p>
<p>Regeringen föreslår slutligen en ändring i 23 kap. 16 § inkomstskatte-<br>lagen (1999:1229). Inkomstskattelagen, IL, trädde i kraft den 1 januari<br>2000 och ersatte då 35 skattelagar bl.a. lagen (1998:1600) om beskatt-<br>ningen vid överlåtelser till underpris, UPL. När reglerna fördes från UPL<br>till inkomstskattelagen (1999:1229) föll bestämmelsen i 8 § om att en<br>tillgång skall anses höra till en näringsverksamhet bara om ersättning<br>eller realisationsvinst vid en avyttring av tillgången skall tas upp som<br>intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet, av misstag bort. I propositio-<br>nen föreslås att felet rättas och att bestämmelsen tas in i 23 kap. 16 § IL.<br>Den nya bestämmelsen som endast behandlas i författningskommentaren<br>föreslås tillämpas på överlåtelser som sker den 30 mars 2000 eller senare.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>40</p>
<p>Lagrådet</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Regeringen beslutade den 24 februari 2000 att inhämta Lagrådets ytt-<br>rande över lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200), lag om<br>ändring i skattebetalningslagen (1997:483), lag om ändring i inkomst-<br>skattelagen (1999:1229) samt lag om ändring i lagen (1996:761) om in-<br>komstskatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om ak-<br>tiekapitalets storlek. Lagrådsremissens lagförslag finns i bilaga 4. Lagrå-<br>det har inte i sak haft något att erinra mot förslagen. Lagrådet har dock<br>förordat redaktionella förändringar. Den föreslagna lagtexten avseende<br>ändringarna i mervärdesskattelagen har bifogats yttrandet. Vidare har<br>lagrådet föreslagit en ändring i konkurslagen (1976:672). Lagrådets ytt-<br>rande finns i bilaga 5. Regeringen har följt Lagrådets förslag till änd-<br>ringar frånsett vissa justeringar av teknisk natur.</p>
<p>Förslaget till ändring i bestämmelserna om underprisöverlåtelser i<br>23 kap. 16 § IL har inte granskats av Lagrådet. Ändringen är en rättelse<br>av en felaktighet som uppstod när bestämmelserna i UPL fördes över till<br>IL. Den är därför av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande<br>skulle sakna betydelse.</p>
<h2>4 Bakgrund och gällande rätt</h2>
<h3>4.1 Bakgrund</h3>
<p>Mervärdesskatten är en skatt på konsumtionen av varor och tjänster. Den<br>omfattar skattskyldiga näringsidkares skattepliktiga omsättningar av va-<br>ror och tjänster. Skatten betalas till staten av näringsidkarna.</p>
<p>Skatten skall tas ut vid omsättning såväl till slutliga konsumenter som<br>till skattskyldiga näringsidkare och till dem som inte är skattskyldiga men<br>har rätt till återbetalning av mervärdesskatt enligt 10 kap. ML. Som<br>skattens namn anger skall den beräknas på ett mervärde, nämligen det<br>mervärde som skapas hos varje skattskyldig. Tekniskt uppnås detta i hu-<br>vudsak genom att de skattskyldiga vid redovisning av skatten på den egna<br>omsättningen (utgående skatt) far göra avdrag för den mervärdesskatt<br>som deras leverantörer debiterat dem (ingående skatt). Om den ingående<br>skatten överstiger den utgående så återbetalas mellanskillnaden.</p>
<p>Genom att den ingående skatten är avdragsgill är den inte någon kost-<br>nad för de skattskyldiga. Avdragsrätten innebär också att en skattskyldig<br>näringsidkare och den som har rätt till återbetalning av ingående mervär-<br>desskatt kan välja att köpa varor och tjänster från andra näringsidkare<br>eller att tillverka varorna respektive utföra tjänsterna själv utan att valet<br>behöver påverkas av mervärdesskatten.</p>
<p>Mervärdesskatten omfattar dock inte all omsättning av varor och<br>tjänster. Till de områden som är undantagna från skatteplikt hör, med<br>vissa undantag, uthyrning av fast egendom. Den som tillhandahåller en<br>sådan tjänst (uthyraren) har regelmässigt en ingående skatt som inte är<br>avdragsgill och som därför är en kostnad för honom. Kostnaden ingår<br>typiskt sett i hyran. Om hyresgästen är en konsument eller någon som<br>inte har rätt till avdrag för eller återbetalning av ingående skatt</p>
<p>41</p>
<p>uppkommer inga snedvridande skatteeffekter; uthyrarens ingående skatt,<br>som ingår i hyran, motsvarar i stort sett den ingående skatt som hyres-<br>gästen skulle bära direkt om han själv ägde lokalen. Om hyresgästen<br>däremot är skattskyldig till mervärdesskatt och därför i princip har rätt till<br>avdrag för ingående skatt utgör det faktum att uthyraren inte kan föra<br>över sin egen ingående icke avdragsgilla skatt till hyresgästen att hyran<br>kommer därför att innehålla en dold mervärdesskatt, bestående av uthyra-<br>rens ingående skatt. Den i hyran dolda mervärdesskatten kommer att ingå<br>i hyresgästens kostnader och därmed i underlaget för beräkning av hans<br>egen utgående skatt. Skatt kommer att beräknas på skatten och en kumu-<br>lativ skatteeffekt uppkommer. Denna effekt kan undvikas genom att den<br>skattskyldige hyresgästen övergår från att hyra sina lokaler till att äga<br>dem, skatten har alltså en konkurrenspåverkande effekt genom att den<br>missgynnar uthyrning av verksamhetslokaler till skattskyldiga hyresgäs-<br>ter. De kumulativa effekterna kan emellertid också undvikas genom att<br>uthyrningen av fast egendom görs skattepliktig.</p>
<p>Om uthyrning av fast egendom görs till ett skattepliktigt tillhandahål-<br>lande har uthyraren rätt till avdrag för hela den ingående skatt som belö-<br>per på de uthyrda lokalerna och skall debitera skatt på hyran. Om hyres-<br>gästen i sin tur har rätt till avdrag för hela skatten på hyran uppstår inga<br>oönskade skatteeffekter av det slag som redogjorts för ovan.</p>
<p>Om emellertid hyresgästen inte har rätt till avdrag för ingående skatt<br>kan en beskattning av uthyrningen komma att innebära en kostnad för<br>hyresgästen. Uthyrarens utgående skatt beräknas på hela hyran, inklusive<br>exempelvis hans vinstpåslag. Skatten på denna del av hyran blir en kost-<br>nad för hyresgästen som han kan undvika genom att övergå från att hyra<br>sina lokaler till att äga dem. Mervärdesskatten har även i detta fall en<br>konkurrenspåverkande effekt. Beroende på marknadsläget kan uthyraren<br>vara förhindrad att vältra över mervärdesskatten på hyresgästen; beskatt-<br>ningen minskar då hans vinst.</p>
<p>Utvidgningen av det mervärdesskattepliktiga området under senare år,<br>senast vid Sveriges inträde i EU, har inneburit att kumulativa och kon-<br>kurrenspåverkande effekter av mervärdesskatten har minskat. Fortfarande<br>gäller dock att betydelsefulla delar av konsumtionen står utanför det be-<br>skattade området. Bland dessa delar kan nämnas bank- och försäkrings-<br>området samt hälso- och sjukvården. Här kan dock påpekas att kommu-<br>ner och landsting har rätt till viss ersättning för ingående mervärdesskatt<br>enligt lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och<br>landsting och att de statliga myndigheter som Ekonomistymingsverket<br>bestämmer far rekvirera belopp motsvarande ingående mervärdesskatt<br>från Skattemyndigheten i Gävle enligt förordningen (1993:529) om myn-<br>digheters hantering av ingående mervärdesskatt.</p>
<h3>4.2 Tidigare överväganden</h3>
<p>Frivillig skattskyldighet infördes den 1 juli 1979. Tanken att införa någon<br>form av beskattning för att undanröja de i föregående avsnitt nämnda<br>kumulativa och konkurrenspåverkande effekterna hade emellertid funnits<br>under en lång dessförinnan.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>42</p>
<p>Redan Allmänna skatteberedningen diskuterade i betänkandet Nytt<br>skattesystem (SOU 1964:25, s. 429) möjligheterna till generell skatteplikt<br>vid uthyrning av fastigheter, bostäder och andra lokaler. Utredningen<br>fann att en generell beskattning omfattande även uthyrning av bostäder<br>skulle leda till svårigheter, bl.a. krävde neutralitetshänsyn att även boen-<br>det i egnahem måste beskattas. Eftersom skatten på årshyran är betydligt<br>mindre än skattebelastningen vid ex. uppförandet av en byggnad skulle<br>denna belastning inte kunna avlyftas förrän efter en lång tid, ansåg utred-<br>ningen. Förutom dessa tekniska svårigheter såg man också problem för-<br>knippade med att antalet skattskyldiga skulle utökas. Dessa olägenheter<br>skulle kvarstå även om beskattningen begränsades till uthyrning av fas-<br>tigheter och lokaler för skattskyldiga. Med hänsyn bl.a. till rörligheten på<br>hyresmarknaden och de ständiga förändringarna i fastighetsbeståndet<br>skulle en sådan begränsning tvärtom leda till ytterligare komplikationer,<br>ansåg utredningen. Skatteberedningen ställde därför uthyrning av fastig-<br>heter utanför skatteplikten. Översynsutredningen betonade i betänkandet<br>Mervärdeskatt (Stencil Fi 1967:10 s. 95) att allmänna skatteberedningen<br>klart visat att en hyresbeskattning inom mervärdesskattens ram skulle<br>medföra väsentliga praktiska problem och olägenheter, både om den<br>gjordes generell och om den skulle begränsas till uthyrning av rörel-<br>selokaler.</p>
<p>I delbetänkandet Översyn av mervärdeskatten, Del I, Materiella regler<br>(Stencil Ds Fi 1973:3) konstaterade mervärdeskatteutredningen inled-<br>ningsvis att de tekniska skäl som tidigare anförts mot generell hyresbe-<br>skattning fortfarande ägde giltighet. Utredningen övervägde om en be-<br>skattning begränsad till uthyrning av fast egendom för yrkesmässig verk-<br>samhet borde införas, men man fann därvid att en sådan beskattning<br>skulle beröra en mängd fastighetsägare som skulle tvingas att skilja mel-<br>lan skattefri uthyrning av bostäder och skattepliktig uthyrning av rörel-<br>selokaler. Det saknades också bärande skäl för att låta skattskyldigheten<br>omfatta även lokaler som användes i verksamhet som inte alls eller en-<br>dast delvis medförde skattskyldighet enligt ML. Det ansågs mindre<br>lämpligt att låta beskattningen bero på uthyrarens bedömning av arten<br>och omfattningen av hans hyresgästers verksamhet. Utredningen avvi-<br>sade därför tanken på en generell beskattning av upplåtelse av fastighet<br>för verksamhet som helt eller delvis medför skattskyldighet enligt ML.</p>
<p>Flera remissinstanser påtalade i sina yttranden över mervärdeskatteut-<br>redningens betänkande att de kumulativa skatteeffekterna vid fastighets-<br>uthyming borde undanröjas. Föredragande statsrådet ansåg i prop.<br>1974:169 s. 38 att starka skäl talade för att så skulle ske och föreslog att<br>utredningen skulle göra ytterligare undersökningar. Utredningen fann<br>senare i ett delbetänkande (Ds B 1977:6) att en möjlighet till avlyftning av<br>skatt på förvärv för uthyrda rörelsefastigheter skulle tillskapas (s. 90 fi).<br>Den lösning som föreslogs var att skattskyldighet för uthyrning av rörel-<br>sefastigheter och rörelselokaler skulle införas. Det kunde dock ifrågasät-<br>tas, menade utredningen, om det fanns något intresse hos fastighetsägare<br>och hyresgäster för en sådan beskattning i redan färdigställda och ian-<br>språktagna fastigheter. Den framtida mervärdesskattebelastningen på så-<br>dana fastigheter torde i normalfallet vara försumbar. Hyrorna i äldre<br>fastigheter var dessutom knappast relaterade till den ursprungliga bygg-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>43</p>
<p>kostnaden. Det var först när en fastighet genomgick en mer<br>genomgripande ombyggnad som skattskyldighet för uthyrningen kunde<br>vara av betydelse för den skattskyldige hyresgästen. Mot den bakgrunden<br>ansåg utredningen att skattskyldighet för uthyrning av rörelsefastigheter<br>och rörelselokaler borde vara frivillig och gälla först efter ansökan av<br>fastighetsägaren.</p>
<h3>4.3 Nuvarande reglering</h3>
<p>Nuvarande regler om frivillig skattskyldighet återfinns i mervärdesskat-<br>telagen (1994:200, ML) Reglerna infördes genom prop. 1978/79:141<br>(bet. 1978/79:SkU52, rskr 1978/79:393, SFS 1979:304). En närmare re-<br>dogörelse för bestämmelserna, som i sina huvuddrag fortfarande gäller,<br>lämnas i närmast följande avsnitt.</p>
<h4>4.3.1 Skattskyldigheten</h4>
<p>Omsättning av varor och tjänster är enligt 3 kap. 1 § första stycket ML<br>generellt skattepliktig. Ett flertal undantag från denna generella skatte-<br>plikt har dock gjorts, bl.a. på fastighetsområdet. Enligt 3 kap. 2 § ML<br>undantas från skatteplikt omsättning av fastigheter samt överlåtelse och<br>upplåtelse av arrenden, hyresrätter, bostadsrätter, tomträtter, servitutsrät-<br>ter och andra rättigheter till fastigheter. I 3 kap. 3 § ML föreskrivs att<br>undantaget från skatteplikt inte omfattar viss omsättning på fastighetsom-<br>rådet, däribland upplåtelse eller överlåtelse av verksamhetstillbehör,<br>upplåtelse eller överlåtelse av rätt till jordbruksarrende m.m., rumsuthyr-<br>ning i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse av cam-<br>pingplatser och motsvarande i campingverksamhet, upplåtelse av parke-<br>ringsplatser i parkeringsverksamhet, upplåtelse för fartyg av hamnar eller<br>för luftfartyg av flygplatser samt upplåtelse av förvaringsboxar.</p>
<p>Vidare föreskrivs i 3 kap. 3 § andra och tredje styckena ML att undan-<br>taget från skatteplikt inte omfattar en fastighetsägares uthyrning av bygg-<br>nader eller andra anläggningar som utgör fastighet och inte heller hans<br>upplåtelse av bostadsrätt. Förutsättning för att sådan uthyrning eller upp-<br>låtelse skall vara skattepliktig är att uthyrningen eller upplåtelsen sker för<br>stadigvarande användning i en verksamhet som medför skattskyldighet<br>eller rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9, 11 eller 12 § ML (bl.a. i ny-<br>startade verksamheter och i exportföretag). Uthyrning eller upplåtelse till<br>staten eller en kommun är, med vissa undantag, skattepliktig även om den<br>sker för en verksamhet som inte medför skattskyldighet eller rätt till åter-<br>betalning av mervärdesskatt.</p>
<p>Under de förutsättningar som nu sagts föreligger skatteplikt även vid<br>uthyrning i andra hand och vid bostadsrättsinnehavares upplåtelse av<br>nyttjanderätt till fastighet som innehas med bostadsrätt.</p>
<p>Slutligen gäller inte undantaget från skatteplikt när en fastighetsägare<br>helt eller delvis hyr ut en sådan byggnad eller annan anläggning som ut-<br>gör fastighet till utländska beskickningar m.fl.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>44</p>
<p>För att omsättning som enligt vad nu sagts är skattepliktig också skall<br>medföra skyldighet for fastighetsägaren, hyresgästen eller bostadsrätts-<br>innehavaren att betala mervärdesskatt krävs att skattemyndigheten på<br>dennes begäran har beslutat om detta. Bestämmelser om denna s.k. frivil-<br>liga skattskyldighet finns i 9 kap. ML.</p>
<p>Vid uthyrning till en kommun omfattar inte skatteplikten uthyrning av<br>en fastighet som vidareuthyrs av kommunen för användning i en verk-<br>samhet som inte medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning enligt<br>10 kap. 9, 11 eller 12 § ML eller om uthyrningen avser stadigvarande<br>bostad (prop. 1994/95:57, bet. 1994/95:SkU7, rskr. 1994/95:151, SFS<br>1994:1798). Motsvarande gäller vid upplåtelse av bostadsrätt.</p>
<p>Möjligheten till frivillig skattskyldighet för förstahandshyresgäst vid<br>andrahandsuthyming infördes den 1 juli 1994 (prop. 1993/94:225, bet.<br>1993/94:SkU30, rskr. 1993/94:345, SFS 1994:498). Dessförinnan hade<br>gällt att endast ägaren av en fastighet eller anläggning kunde förklaras<br>skattskyldig. Detta fick till följd att förutsättningarna för frivillig skatt-<br>skyldighet för en fastighetsägare inte var uppfyllda i de fall en hyresgäst<br>vidareuthyrde fastigheten eller lokalerna. För att en förstahandshyresgäst<br>skall kunna förklaras skattskyldig fordras att dennes uthyrning av lokalen<br>sker för stadigvarande användning i verksamhet som medför skattskyl-<br>dighet. En förstahandshyresgäst kan bli frivilligt skattskyldig även om<br>inte fastighetsägaren är det. Motsvarande bestämmelser gäller för en bo-<br>stadsrättshavares upplåtelse av nyttjanderätt till lokaler som han innehar<br>med bostadsrätt. Uthyrning i tredje hand eller i senare led berättigar<br>däremot inte till frivillig skattskyldighet.</p>
<p>Försätts den som är frivilligt skattskyldig i konkurs är konkursboet<br>skattskyldigt för omsättning i verksamheten efter konkursbeslutet. Över-<br>låter en skattskyldig en fastighet genom benefikt fång inträder förvärva-<br>ren i överlåtarens ställe som frivilligt skattskyldig och förvärvaren kan<br>således inte själv välja om han skall vara skattskyldig eller inte. Vid one-<br>rös överlåtelse krävs däremot att skattemyndigheten på förvärvarens be-<br>gäran prövar om förutsättningarna för skattskyldighet föreligger. Rege-<br>ringsrätten har prövat frågan om den frivilliga skattskyldigheten kan ut-<br>nyttjas av ett konkursbo. Domstolen fann att de då gällande bestämmel-<br>serna i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, inte utgjorde hinder mot att<br>ett konkursbo som fortsätter konkursgäldenärens verksamhet på ansökan<br>av boet medges skattskyldighet (RÅ 1998 ref 31).</p>
<p>Riksskatteverket har i Handledning för mervärdesskatt 1999, s. 213,<br>uttalat bl.a. att frivillig skattskyldighet i normalfallet enligt verkets upp-<br>fattning bör medges tidigast från och med den dag begäran om sådan<br>skattskyldighet har kommit in till skattemyndigheten. Regeringsrätten har<br>dock i en dom den 26 februari 1999 (RÅ 1999 ref 2) funnit att det inte<br>kan anses föreligga något formellt hinder mot att ge ett beslut om frivillig<br>skattskyldighet retroaktiv verkan. I vad mån det borde ske i ett enskilt fall<br>fick bedömas med utgångspunkt i de syften som ligger bakom lagstift-<br>ningen och med beaktande av de skatteadministrativa olägenheter som<br>kan vara förenade med en retroaktiv tillämpning.</p>
<p>Sedan frivillig skattskyldighet beviljats kvarstår denna till dess förut-<br>sättningarna för skattskyldigheten inte längre föreligger. Det finns således</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>45</p>
<p>inte någon möjlighet för den skattskyldige att på egen begäran träda ur<br>systemet, om förutsättningarna för skattskyldighet kvarstår.</p>
<p>Som framgått av det anförda kräver ett beslut om frivillig skattskyldig-<br>het att uthyrning eller upplåtelse sker till någon som driver en verksamhet<br>som medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning av skatt. Något<br>krav på att denna senare verksamhet skall medföra skattskyldighet i viss<br>minsta omfattning har inte ställts upp. Något medgivande från hyresgäs-<br>ten eller nyttjanderättshavaren krävs inte heller. Det är alltså fastighets-<br>ägaren, förstahandshyresgästen eller bostadsrättshavaren som ensam av-<br>gör om han vill begära frivillig skattskyldighet.</p>
<p>Den som begär att få bli frivilligt skattskyldig far begränsa sin begäran<br>till vissa fastigheter eller vissa lokaler.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<h4>4.3.2 Avdragsrätt</h4>
<p>En skattskyldig fastighetsägare, hyresgäst eller bostadsrättshavare har rätt<br>att göra avdrag för ingående skatt enligt de allmänna bestämmelserna i<br>8 kap. ML.</p>
<p>Även viss möjlighet till s.k. retroaktivt avdrag finns. En fastighetsägare<br>far nämligen, om skattemyndigheten beslutat om skattskyldighet för ho-<br>nom inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket han utfört<br>eller låtit utföra ny-, till- eller ombyggnad av fastigheten, göra avdrag för<br>den ingående skatt som hänför sig till byggnadsarbetena till den del dessa<br>avser lokaler som omfattas av skattskyldigheten (9 kap. 3 § första stycket<br>1 ML). En fastighetsägare som efter exempelvis uppförandet av en bygg-<br>nad inte har några hyresgäster eller hyr ut lokaler till ej skattskyldiga, kan<br>alltså medges rätt till avdrag för ingående skatt, om förändringar i hyres-<br>förhållandena sker inom den angivna tidsperioden.</p>
<p>Den som förvärvar en fastighet har under vissa förutsättningar rätt till<br>avdrag för den ingående skatt som den tidigare ägaren gjort avdrag för,<br>men som återförts av denne och som tagits upp i ett av säljaren utfärdat<br>intyg med anledning av återförd och inbetald skatt, s.k. intygsmoms,<br>(9 kap. 3 § första stycket 2 och 9 kap. 4 § ML). För avdragsrätt krävs<br>dessutom att den tidigare ägaren i samband med sin redovisning av den<br>återförda skatten, senast före ingången av den andra månaden efter den<br>då redovisningen gjordes, har betalat in skatt enligt skattebetalningslagen<br>(1997:483) med ett belopp som motsvarar den återförda ingående skatten<br>och att det inbetalda beloppet inte skall räknas av enligt 16 kap. 10 §<br>nämnda lag. Även i detta fall föreligger s.k. retroaktiv avdragsrätt, efter-<br>som fastighetsägare som inom tre år från förvärvet av fastighet medges<br>frivillig skattskyldighet har rätt till avdrag för den ingående skatt som den<br>tidigare ägaren har gjort avdrag för och som återförts och betalats av ho-<br>nom på grund av hans fastighetsförsäljning.</p>
<p>Hur det belopp som säljaren skall återföra och förvärvaren sedermera<br>kan få avdrag för skall behandlas när det gäller stämpelskatt har varit<br>uppe till bedömning i flera mål. Högsta domstolen har i en dom den 4<br>mars 1999 (NJA 1999 s. 65) funnit att ersättning som förvärvaren utger<br>för säljarens mervärdesskatteskuld inte skall ingå i underlaget för beräk-<br>ning av stämpelskatt.</p>
<p>46</p>
<h4>4.3.3 Återföring av avdrag för ingående skatt</h4>
<p>För att motverka missbruk av avdragsrätten genom omotiverade avdrag<br>och skentransaktioner har särskilda regler införts om fastighetsägares<br>skyldighet att återföra avdragen ingående skatt (9 kap. 5-8 §§ ML). I<br>vissa fall skall återföring ske när förutsättningar för skattskyldighet inte<br>längre föreligger. Återföring skall således ske vid fastighetsägarens<br>överlåtelse av fastigheten genom köp, byte eller därmed jämförlig rätts-<br>handling. Vidare skall återföring ske vid uthyrning eller upplåtelse av<br>fastigheten under omständigheter som medför att skattepliktig fastighets-<br>uthyming eller bostadsrättsupplåtelse som anges i 3 kap. 3 § ML inte<br>längre föreligger eller om fastighetsägaren tar fastigheten i anspråk för<br>egen användning i en verksamhet som inte medför skattskyldighet eller<br>rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9, 11 eller 12 § ML.</p>
<p>Återföringsskyldigheten har begränsats tidsmässigt på så sätt att hela<br>skatten skall återföras då den ändrade användningen etc. inträffat inom<br>tre år från utgången av det kalenderår under vilket skattskyldigheten in-<br>trätt för fastighetsägaren (9 kap. 5 § första stycket ML), medan halva<br>skatten skall återföras om en sådan händelse inträffar sedan tre men inte<br>sex år förflutit (9 kap. 6 § ML). Efter denna tid föreligger inte längre<br>någon skyldighet att återföra avdragen ingående skatt.</p>
<p>Någon återföring skall inte ske vid en benefik överlåtelse. Enligt 9 kap.<br>7 § inträder nämligen i detta fall förvärvaren i den tidigare ägarens ställe.<br>Detta innebär bl.a. att någon ny tidsfrist för återföring inte börjar löpa för<br>den nye ägaren.</p>
<p>Vid andrahandsuthyming har inte förstahandshyresgästen någon återfö-<br>ringsskyldighet om dennes uthymingsförhållanden ändras. Skälet härför<br>är att dennes avdragna ingående skatt ansetts vara successivt konsumerad<br>i hans skattepliktiga verksamhet under den tid skattskyldigheten varat<br>(prop. 1993/94:225 s. 17). Däremot är fastighetsägaren återföringsskyldig<br>om den uthyrda lokalen tas i bruk av förstahandshyresgästen eller andra-<br>handshyresgästen för verksamhet som inte medför skattskyldighet. Detta<br>gäller också då förhyrda lokaler hyrs ut i tredje hand. Om den förändrade<br>användningen avser endast en del av fastigheten skall återföringen göras<br>med en däremot svarande del av det avdragna beloppet.</p>
<p>Den omständigheten att skattskyldighet eller rätt till återbetalning till<br>följd av en lagändring inte längre föreligger medför inte återföringsskyl-<br>dighet (9 kap. 5 § tredje stycket ML).</p>
<p>För att undanröja den oklarhet som uppstått i den praktiska tillämpningen<br>om det är dagen för försäljningen eller dagen för tillträdet som skall vara<br>utgångspunkt för beräkningen av återföringstiden har i 9 kap. 2 § ML<br>föreskrivits att säljaren, om han fortsätter uthyrningen eller upplåtelsen<br>efter försäljningen, skall vara skattskyldig för denna verksamhet till dess<br>den nye ägaren tillträder fastigheten.</p>
<p>Den skatt som fastighetsägaren skall återföra vid en försäljning av fas-<br>tigheten kan, som påpekats i föregående avsnitt, under vissa förutsätt-<br>ningar utgöra avdragsgill ingående skatt för förvärvaren. På förvärvarens<br>begäran skall säljaren därför utfärda ett intyg om storleken av den skatt<br>som han återfört på grund av fastighetsförsäljningen. Intyg far dock inte<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>47</p>
<p>utfärdas innan säljaren betalat det återförda beloppet till staten (9 kap. 4 §<br>ML).</p>
<p>I det fall en återföringsgrundande händelse inträffar efter det att en fri-<br>villigt skattskyldig fastighetsägare har försatts i konkurs gäller enligt<br>9 kap. 5 § femte stycket ML följande. Den ingående skatt som fastighets-<br>ägaren gjort avdrag för och som hänför sig till tid före konkursbeslutet<br>skall återföras i fastighetsägarens redovisning. Ingående skatt som kon-<br>kursboet gjort avdrag för skall återföras i konkursboets redovisning.</p>
<p>I rättsfallet NJA 1997 s. 787 har Högsta domstolen prövat frågan hur<br>statens fordran på återförd mervärdesskatt skall betraktas när avdrag<br>härför medgetts den frivilligt skattskyldige fastighetsägaren före konkur-<br>sen. Frågan var om den var en massafordran, en konkursfordran eller en<br>fordran på gäldenären i konkurs. Konkursförvaltaren hade efter det att<br>fastighetsägaren försatts i konkurs sålt fastigheterna. Högsta domstolen<br>fann att statens fordran på grund av återföringen måste anses ha upp-<br>kommit efter konkursbeslutet, eftersom skyldigheten att återföra gjorda<br>avdrag uppkom först genom fastighetsförsäljningen. Statens fordran på<br>återföring av sådan mervärdesskatt för vilken avdrag gjorts före konkurs<br>är, konstaterade Högsta domstolen, en fordran mot gäldenären som upp-<br>kommit efter konkursen och som därför varken kan göras gällande mot<br>konkursboet som massafordran eller medföra utdelning i konkursen som<br>konkursfordran.</p>
<p>Återföring skall göras i deklarationen för den redovisningsperiod under<br>vilken de återföringsgrundande händelserna inträffat (13 kap. 28 § ML).</p>
<h4>4.3.4 Jämkning av avdrag för ingående skatt</h4>
<p>Som ett led i anpassningen till EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv inför-<br>des vid Sveriges inträde i EU den 1 januari 1995 regler om jämkning av<br>ingående skatt, 8 kap. 16 a—16f§§ (prop. 1994/95:57, bet.<br>1994/95:SkU7, rskr. 1994/95:151, SFS 1994:1798). Bakgrunden till de<br>nya bestämmelserna var att nämnda direktiv (art. 20) innehåller särskilda<br>regler om korrigering av avdragen ingående skatt avseende kapital- och<br>investeringsvaror (capital goods).</p>
<p>Eftersom kapitalvaror vanligen används under en förhållandevis lång<br>tid, inte sällan under flera år, kan det inträffa att användningen av till-<br>gångarna förändras. Om användningen av en tillgång ändras kan avdraget<br>framstå som felaktigt.</p>
<p>Bestämmelserna om jämkning i ML innebär följande. Jämkning kan<br>ske av avdragen ingående skatt hänförlig till förvärv eller import av in-<br>vesteringsvaror, varmed avses maskiner, inventarier och liknande an-<br>läggningstillgångar vars värde minskar och vars anskaffningskostnad<br>överstiger 200 000 kr, exklusive kompensation för skatt enligt ML, samt<br>fastigheter vars anskaffningskostnad överstiger 200 000 kr (8 kap 16 a §<br>första stycket ML). Med förvärv av fastighet jämställs förvärv av tjänster<br>som avser ny-, till- eller ombyggnad av fastighet (8 kap. 16 a§ andra<br>stycket ML).</p>
<p>Jämkning skall enligt 8 kap. 16 b § ML ske i följande fall:</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>48</p>
<p>1. om användningen av en investeringsvara vars förvärvande helt eller<br>delvis medfört avdragsrätt för ingående skatt ändras på så sätt att av-<br>dragsrätten minskar,</p>
<p>2. om användningen av en investeringsvara vars förvärvande inte<br>medfört rätt till avdrag för ingående skatt eller endast delvis medfört så-<br>dan rätt ändras på så sätt att avdragsrätten ökar,</p>
<p>3. om annan investeringsvara än en fastighet avyttras och omsättningen<br>är skattepliktig, under förutsättning att förvärvet av varan endast delvis<br>medfört avdragsrätt, eller</p>
<p>4. om en fastighet avyttras, under förutsättning att avdrag för ingående<br>skatt medgivits vid förvärvet av fastigheten.</p>
<p>Jämkning kan således ske såväl om avdragsrätten ökar som om den<br>minskar. Vid införandet i ML av bestämmelserna om jämkning ansågs<br>just den omständigheten att det enligt de dåvarande svenska bestämmel-<br>serna saknades möjlighet till jämkning när en skattskyldig var berättigad<br>till ytterligare avdrag vara skäl för att införa särskilda jämkningsregler<br>(prop. 1994/95:57 s. 134). Den tid varunder ändrad användning skall leda<br>till jämkning, korrigeringstiden, är för fastigheter sex år från tidpunkten<br>för förvärvet och för andra investeringsvaror fem år (8 kap. 16 c § ML).<br>Vid ändrad användning av en investeringsvara skall avdrag som gjorts för<br>ingående skatt jämkas varje räkenskapsår under återstoden av korrige-<br>ringstiden. Den årliga jämkningen skall därför omfatta endast en femte-<br>del, för fastigheter en sjättedel, av den ingående skatten vid förvärvet av<br>investeringsvaran (8 kap. 16 d§ första stycket ML). Vid avyttring av<br>investeringsvaror skall jämkning ske vid ett enda tillfälle och avse åter-<br>stoden av korrigeringstiden (8 kap. 16 d § andra stycket ML).</p>
<p>Avdrag som gjorts för ingående skatt skall inte jämkas om en för-<br>ändring i användandet av en investeringsvara föranleder uttagsbeskatt-<br>ning enligt 2 kap. ML eller återföring av skatt enligt bestämmelserna i 9<br>kap. ML om frivillig skattskyldighet för uthyrning av fastigheter (8 kap.<br>16 e § första stycket ML). Till skillnad från vad som gäller enligt reglerna<br>om återföring av tidigare medgivna avdrag, har förvärvaren av fastighet<br>inte någon möjlighet att fa avdrag för den skatt som säljaren jämkat på<br>grund av försäljningen. Vid avyttring av investeringsvaror i samband<br>med att hela verksamheten överlåts, skall förvärvaren däremot överta<br>säljarens skyldigheter när det gäller jämkning av avdrag för ingående<br>skatt, under förutsättning att överlåtelsen undantas från skatteplikt enligt<br>3 kap. 25 § ML.</p>
<p>Den 1 juli 1998 infördes i 6 a kap. ML bestämmelser om gruppregistre-<br>ring som syftar till att göra det möjligt för ett företag som ingår i en<br>grupp företag inom bank- och försäkringsområdet att tillhandahålla varor<br>och tjänster utan mervärdesskatt åt företag inom gruppen (prop.<br>1997/98:148, bet. 1997/98:SkU29, rskr. 1997/98 254, SFS 1998:346). I<br>propositionen uttalades (s. 43) att en gruppregistrering måste anses utgöra<br>en sådan ”ändrad användning” av en investeringsvara som avses i 8 kap.<br>16 a § ML. Jämkning skall göras av tidigare avdragen ingående skatt på<br>förvärv av bl.a. fastigheter som förvärvats sex år resp, fem år före grupp-<br>registreringen till den del tillgången skall användas i en skattefri verk-<br>samhet.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>49</p>
<h3>4.4</h3>
<h3>EG-rätten</h3>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>I avsnitt 4.3.1 ges en allmänt hållen beskrivning av EG:s reglering på<br>mervärdesskattens område. I de därpå följande avsnitten beskrivs de delar<br>av sjätte mervärdesskattedirektivets regelsystem som ligger till grund for<br>de bestämmelser i ML som regeringen föreslår skall ändras. Dessutom<br>berörs skatteplikten vid överlåtelse av fastigheter. Denna beskattning får,<br>som kommer att framgå i avsnitten med regeringens förslag, betydelse för<br>hur regler om jämkning och avdragsrätt bör utformas vid överlåtelser av<br>fastigheter.</p>
<h4>4.4.1 Allmänt om sjätte mervärdesskattedirektivet</h4>
<p>Arbetet med att skapa vissa gemensamma regler på skatteområdet har<br>pågått länge inom EU. Inriktningen har hittills varit att i första hand har-<br>monisera de indirekta skatterna, dvs. mervärdesskatt och olika punkt-<br>skatter. Det främsta skälet till att harmoniseringen inriktats på de indi-<br>rekta skatterna är den betydelse dessa skatter har för den fria rörligheten<br>för varor och tjänster inom den gemensamma marknaden. När det gäller<br>mervärdesskatten har det också varit betydelsefullt att denna skatt bildar<br>underlag för en väsentlig del av gemenskapens finansiering. Bl.a. mot<br>denna bakgrund beslöts redan år 1967 att göra mervärdesskattesystemet<br>obligatoriskt i medlemsstaterna i det dåvarande EG. En successiv sam-<br>ordning har därefter genomförts genom en rad direktiv. De mest väsent-<br>liga reglerna finns i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj<br>1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande om-<br>sättningsskatter - Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräk-<br>ningsgrund (EGT L 145, 13.6.1977, s 1), i fortsättningen sjätte direkti-<br>vet. Direktivet har utökats och ändrats på en rad punkter sedan det an-<br>togs. Det innehåller detaljerade bestämmelser för hur skattebasen för<br>mervärdesskatten, dvs. skattepliktens omfattning, skall vara utformad<br>inom EG. Bestämmelserna ger dock ofta medlemsländerna tämligen vida<br>ramar vid införandet av undantag i ländernas lagstiftning.</p>
<p>Enligt artikel 2.1 i direktivet skall mervärdesskatt betalas för leverans av<br>varor eller tillhandahållande av tjänster som sker mot vederlag inom lan-<br>dets territorium av en skattskyldig person i denna egenskap. Med skatt-<br>skyldig person avses enligt artikel 4.1 varje person som självständigt be-<br>driver någon form av ekonomisk verksamhet som anges i artikel 4.2. En-<br>ligt sistnämnda bestämmelse är alla verksamheter av producenter, åter-<br>försäljare och personer som tillhandahåller tjänster att betrakta som sådan<br>ekonomisk verksamhet. Vidare avses med ekonomisk verksamhet ut-<br>nyttjande av materiella och immateriella tillgångar i syfte att fortlöpande<br>vinna intäkter av tillgångarna. I artikel 4.3 stadgas dessutom att med-<br>lemsstaterna har möjlighet att föreskriva att den är skattskyldig som en-<br>dast tillfälligtvis utför vissa transaktioner (särskilt nämns försäljning av<br>nyuppförda fastigheter och mark för bebyggelse) om dessa avser sådana<br>verksamheter som räknas upp i artikel 4.2.</p>
<p>50</p>
<h4>4.4.2 Fastighetsbegreppet</h4>
<p>Någon direkt definition av vad som skall anses utgöra fastighet finns inte<br>i sjätte direktivet. Skatteplikt för överlåtelse och upplåtelse av mark,<br>byggnader och delar av byggnader regleras i olika artiklar i direktivet.</p>
<p>Med tillhandahållande av vara förstås enligt huvudregeln i artikel 5.1<br>överlåtelse av äganderätt till ett materiellt ting. Härmed åsyftas såväl fast<br>som lös egendom. Även fastigheter betraktas således som varor enligt<br>direktivet. Beskattningen av fast egendom är dock inte enhetlig. Som<br>kommer att framgå nedan skall vissa former av fast egendom undantas<br>från beskattning vid överlåtelse medan andra skall beskattas. Undantagna<br>är enligt artikel 13.B g i flertalet fall byggnader, del av byggnader och<br>den mark som byggnaden står på. Någon definition av vad som skall an-<br>ses vara byggnad finns dock inte i denna bestämmelse.</p>
<p>Den möjlighet som ges medlemsstaterna i artikel 4.3 att föreskriva att<br>den skall vara skattskyldig som endast tillfälligtvis vidtar en viss transak-<br>tion gäller när någon överlåter en nyuppförd byggnad. I denna artikel<br>finns en definition av begreppet byggnad. Med byggnad avses enligt<br>tredje stycket i artikeln varje anordning som är fast vid eller i marken.</p>
<p>Även tillhandahållande av mark för bebyggelse kan enligt artikeln be-<br>skattas av medlemsländerna. I artikeln föreskrivs att ”med mark för be-<br>byggelse avses råmark eller iordningställd mark som definieras som så-<br>dan av medlemsstaterna.” Kommissionen gjorde i mål 468/93 Belast-<br>ningdienst Grote Ondememingen (REG 1996 s. 1-1721) gällande att ge-<br>menskapslagstiftaren genom att ange orden ”råmark eller iordningställd<br>mark” avsett att lägga fast vissa gränser för medlemsstaternas definitioner<br>för mark för bebyggelse. Begreppet skulle obligatoriskt omfatta sådan<br>mark som inte iordningställts på något sätt. Detta ansåg dock inte dom-<br>stolen som framhöll att uttrycket avser mark som av medlemsstaterna<br>definierats som byggnadsmark oavsett om den är iordningställd eller ej.</p>
<p>Viss vägledning i fråga om vad som skall anses innefattas i begreppet<br>fast egendom enligt direktivet ges genom reglerna om undantag från<br>skatteplikt vid uthyrning och upplåtelse av fastighet. Enligt artikel 13.B b<br>skall sådan uthyrning och upplåtelse vara undantagen från skatteplikt<br>utom i vissa uppräknade fall. Av punkt 3 i artikeln framgår att även ut-<br>rustning och maskiner som är permanent installerade på den plats där de<br>används samt olika typer av förvaringsboxar är att betrakta som fast<br>egendom; uthyrning eller upplåtelse av dem är inte undantagen från<br>skatteplikt.</p>
<h4>4.4.3 Överlåtelse av fastighet</h4>
<p>Enligt artikel 13.B g skall medlemsstaterna undanta överlåtelse av bygg-<br>nader och delar av byggnader samt den mark på vilken de står från<br>skatteplikt. Undantaget omfattar dock inte överlåtelser av nyuppförda<br>byggnader som anges i artikel 4.3 a första stycket, närmare bestämt<br>överlåtelser av byggnader före första inflyttningen (”occupation”). Med-<br>lemsstaterna får bestämma villkoren för tillämpningen av bestämmelsen.<br>De får enligt andra stycket under vissa förutsättningar även ange annan<br>tidpunkt för när byggnad skall anses nyuppförd.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>51</p>
<p>Medlemsländerna skall enligt artikel 13.B h vidare undanta överlåtelser<br>av annan obebyggd mark än sådan mark för bebyggelse som anges i arti-<br>kel 4.3 b. För definitionen av mark för bebyggelse, se avsnitt 4.3.2.</p>
<p>I korthet innebär ovanstående att överlåtelser av andra byggnader än<br>nybyggnationer och överlåtelser av obebyggd mark som inte är avsedd<br>för bebyggelse skall vara undantagna från skatteplikt. Medlemsländerna<br>kan dock enligt artikel 13.C b medge fastighetsägarna en rätt till frivillig<br>skattskyldighet för dessa överlåtelser. Länderna far själva närmare be-<br>stämma förutsättningarna för ett frivilligt inträde och då även begränsa<br>möjligheterna till ett sådant inträde. EG-domstolen har dock i mål 291/92<br>Armbrecht, REG 1995 s. 1-2775 slagit fast att denna rätt att bestämma<br>förutsättningarna för den frivilliga skattskyldigheten inte far innebära att<br>länderna låter skatteplikten omfatta transaktioner som faller utanför<br>tillämpningsområdet för mervärdesskatt. Om en fastighet som till viss del<br>använts i fastighetsägarens skattepliktiga verksamhet och till viss del pri-<br>vat säljs, följer av domen, att det endast är omsättningen av den först-<br>nämnda delen som kan omfattas av frivillig skattskyldighet vid en för-<br>säljning. En uppdelning får således göras som skall grunda sig på fastig-<br>hetens faktiska användning under det år då fastigheten förvärvades.</p>
<p>Sjätte direktivet stadgar i artiklarna 28.3 och 28.4 att medlemsländerna<br>under en övergångsperiod far fortsätta att undanta eller beskatta vissa<br>verksamheter trots att direktivet föreskriver annat. Övergångsperioden<br>gäller för vart och ett av undantagen till dess att rådet upphäver det. När<br>det gäller överlåtelse av fastighet har rådet ännu inte upphävt något un-<br>dantag.</p>
<p>Artikel 28.3 a och bilaga E punkt 11 ger medlemsländerna rätt att un-<br>der övergångsperioden fortsätta att beskatta överlåtelse av byggnader,<br>trots att dessa inte är nybyggda, om överlåtelsen sker till någon som är<br>berättigad till avdrag för ingående skatt för den berörda byggnaden.<br>Medlemsländerna ges också rätt att, för det fall de undantar dessa över-<br>låtelser men ger fastighetsägarna en möjlighet att bli frivilligt skattskyl-<br>diga, fortsätta att ge fastighetsägarna denna valfrihet (artikel 28.3 c och<br>bilaga G punkt la). Det är oklart hur denna bestämmelse förhåller sig till<br>den allmänna rätt för medlemsländerna att medge frivillig skattskyldighet<br>som föreskrivs i artikel 13.C b. Båda artiklarna torde ge medlemslän-<br>derna rätt att medge frivillig skattskyldighet i dessa fall. En skillnad<br>mellan dessa artiklar är dock att medan 28.3 c tillåter medlemsländerna<br>att fortsätta att efter ikraftträdandet av sjätte direktivet undanta dessa<br>transaktioner från beskattning ger artikel 13.C b dem rätt att införa så-<br>dana undantag efter ikraftträdandet (se nedan i avsnitt 4.3.5 om Belgoco-<br>dexmålet).</p>
<p>Vidare har medlemsländerna rätt att under övergångsperioden fortsätta<br>att undanta överlåtelse av nyuppförda byggnader och mark för bebyg-<br>gelse från skatteplikt enligt artikel 28.3 b och bilaga F (punkt 16). Även i<br>detta fall får medlemsländer, som föreskriver ett sådant undantag men ger<br>rätt till frivillig skattskyldighet, fortsätta att ge sådan valfrihet (artikel</p>
<p>28.3 c och bilaga G punkt lb).</p>
<p>Sverige ges genom anslutningsfördraget rätt att vid tillämpningen av<br>artikel 28.3 behålla skattebefrielse för överlåtelse av nyuppförda byggna-<br>der och mark för bebyggelse så länge någon av de länder som var med-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>52</p>
<p>lemmar vid Sveriges inträde har sådan befrielse (prop. 1994/95:19, Del 3,<br>om Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, s. 557, SFS 1994:1501,<br>Del 3)</p>
<p>I artikel 5.8 stadgas slutligen att då samtliga tillgångar eller någon del<br>därav överlåts, vare sig det sker mot vederlag eller ej eller som tillskott<br>till ett bolag, kan medlemsstaterna anse att någon överlåtelse inte har ägt<br>rum och att mottagaren träder i överlåtarens ställe. Vid behov far med-<br>lemsstaterna vidta de åtgärder som är nödvändiga för att hindra konkur-<br>renssnedvridning i fall då mottagaren inte är skattskyldig fullt ut.</p>
<h4>4.4.4 Undantag från skatteplikt vid uthyrning av fastighet</h4>
<p>Enligt artikel 13.B b sjätte direktivet skall medlemsstaterna undanta ut-<br>arrendering och uthyrning av fast egendom från skatteplikt och fastställa<br>de villkor som krävs för att säkerställa en riktig och enkel tillämpning<br>och förhindra eventuell skatteflykt, skatteundandragande eller missbruk.<br>Genom rättsfallet Lubbock Fine & Co har EG-domstolen fastslagit att<br>undantaget gäller även då hyresgästen häver hyresavtalet och utger er-<br>sättning till hyresvärden om uthyrningen till hyresgästen varit skattefri<br>(mål 63/92 Lubbock Fine & Co, REG 1993 s. 1-6665).</p>
<p>Undantaget i 13.B b första stycket gäller enligt andra stycket i samma<br>artikel inte för</p>
<p>1. tillhandahållandet av logi inom hotellsektom eller i liknande<br>branscher inbegripet logi i semesterbyar och på campingplatser,</p>
<p>2. uthyrning av lokaler eller platser för parkering av fordon,</p>
<p>3. uthyrning av varaktigt installerad utrustning och maskiner,</p>
<p>4. uthyrning av boxar (”safes”).</p>
<p>Beträffande skatteplikt för ”uthyrning av lokaler eller platser för parke-<br>ring av fordon” har EG-domstolen funnit att begreppet täcker all uthyr-<br>ning av platser som är avsedda för parkering av fordon, men att uthyr-<br>ningen är undantagen från skatteplikt i de fall då denna är nära kopplad<br>till annan skattefri uthyrning av fastigheter (mål 173/88 Morten<br>Henriksen, REG 1989 s. 2763).</p>
<p>I förslaget till sjätte direktivet föreskrevs att undantaget från skatteplikt<br>inte skulle omfatta uthyrning av fast egendom för industriellt och kom-<br>mersiellt bruk, såsom fabriker, affärer etc. Detta togs emellertid bort och<br>istället infördes en rätt för medlemsländerna att besluta om ytterligare<br>begränsningar av undantaget från skatteplikt (artikel 13.B b tredje<br>stycket) och att medge de skattskyldiga en rätt till frivillig skattskyldig-<br>het. Frågan hur bred omfattning medlemsländerna får ge skatteplikten har<br>prövats av EG-domstolen. En spansk domstol har frågat om artikeln ger<br>utrymme för medlemsländerna att föreskriva att all uthyrning av fast<br>egendom där ekonomisk verksamhet bedrivs skall vara skattepliktig<br>(domstolens dom den 3 februari 2000 i mål nr C-12/98, Amengual).<br>Domstolen fann att direktivet tillåter medlemsstaterna att införa en all-<br>män regel om obligatorisk skattskyldighet för uthyrning av fast egendom<br>med undantag endast för uthyrning av bostäder.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>53</p>
<h4>4.4.5 Frivillig skattskyldighet vid uthyrning av fastighet</h4>
<p>Medlemsländerna har enligt artikel 13.C a i direktivet möjlighet att<br>medge skattskyldiga en rätt till valfrihet för beskattning vid utarrendering<br>och uthyrning av fast egendom. Medlemsländerna får inskränka denna<br>rätt och skall närmare bestämma om dess användning.</p>
<p>I målet 381/97 Belgocodex SA, REG 1998 s. 1-8153, ställde en belgisk<br>domstol frågan om det föreligger något hinder för en medlemsstat som<br>tidigare medgett skattskyldiga en rätt till valfrihet för beskattning att ge-<br>nom ny lagstiftning upphäva rätten och återinföra undantaget i hela dess<br>räckvidd. EG-domstolen slog inledningsvis fast att medlemsstaterna med<br>stöd av artikel 13.C kan tillåta de personer som omfattas av undantagen<br>från skatteplikt att avstå från undantagen i samtliga fall, inom vissa grän-<br>ser eller enligt vissa närmare föreskrifter. Av detta följer, konstaterar<br>domstolen, ”att medlemsstaterna har stort utrymme för eget skön inom<br>ramen för bestämmelserna i artikel 13.B och 13.C. De kan nämligen be-<br>döma om det skall införas en rätt till valfrihet eller inte, enligt vad de fin-<br>ner lämpligt mot bakgrund av de förhållanden som råder i det egna landet<br>vid en viss tidpunkt. Rätten att bestämma om valfrihet skall gälla eller<br>inte är varken begränsad i tiden eller av det faktum att ett motsatt beslut<br>har fattats under en tidigare period. Medlemsstaterna kan därmed, inom<br>ramen för sina befogenheter, också återkalla rätten till valfrihet, efter att<br>ha infört den, och återgå till den grundregel enligt vilken utarrendering<br>och uthyrning av fast egendom skall vara undantagna från beskattning”<br>(punkt 16 och 17 i domen).</p>
<h4>4.4.6 Avdragsrätt under uppbyggnadsskede</h4>
<p>Enligt artikel 17.2 i direktivet skall den skattskyldige ha rätt att från den<br>skatt som han är skyldig att betala dra av mervärdesskatt som förfaller till<br>betalning eller betalats inom landets territorium avseende varor eller<br>tjänster som tillhandahållits, eller kommer att tillhandahållas, honom av<br>en annan skattskyldig i den mån varorna och tjänsterna används för den<br>skattepliktiga verksamheten. Detsamma gäller vid gemenskapsintema<br>förvärv och import.</p>
<p>I artikel 18.4 stadgas att för det fall avdrag som medgetts för en viss<br>period överstiger skatt att betala kan medlemsstaterna antingen göra en<br>återbetalning eller föra över det överskjutande beloppet till nästa period<br>enligt villkor som de skall bestämma.</p>
<p>Slutligen anges i artikel 22.1 att varje skattskyldig person skall uppge<br>när hans verksamhet som medför skattskyldighet inleds, förändras eller<br>upphör.</p>
<p>I punkt 22 i domen i målet 268/83, Rompelman, REG 1985 s. 655,<br>fann EG-domstolen att sådan ekonomisk verksamhet som avses i artikel<br>4.1 (jfr avsnitt 4.3.1) kan bestå av flera på varandra följande handlingar<br>och att förberedande verksamhet, såsom anskaffning av för driften erfor-<br>derliga medel och därmed sammanhängande fastighetsförvärv, är att be-<br>trakta som ekonomisk verksamhet. Principen att beskattningen av mer-<br>värdet skall påverka ett företags avgiftsbörda på ett neutralt sätt medför<br>enligt punkt 23 i samma dom att redan de första investeringsutgiftema för<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>54</p>
<p>en planerad näringsverksamhet måste anses som ekonomisk verksamhet.<br>Att anse att den ekonomiska verksamheten tar sin början först då en fas-<br>tighet faktiskt nyttjas, dvs. då den skattepliktiga inkomsten uppkommer,<br>skulle strida mot denna princip. Skatteförvaltningen skall i detta sam-<br>manhang beakta den avsikt som bolaget haft. Avdragsrätt skall således<br>ges om den skattskyldige med tillräcklig styrka kan visa att han har för<br>avsikt att bedriva ekonomisk verksamhet.</p>
<p>Rätten till avdrag för investeringskostnader i fall då den planerade<br>verksamheten inte ger upphov till några skattepliktiga transaktioner har<br>prövats av EG-domstolen i mål 110/94 INZO, REG 1996 s. 1-857.</p>
<p>Domstolen fann i denna dom att avdragsrätt skulle ges även för en be-<br>ställning av en lönsamhetsstudie avseende den planerade verksamheten.<br>Domstolen fann vidare att denna avdragsrätt kvarstår även om det med<br>hänsyn till utfallet av studien senare beslutas att den egentliga verksam-<br>heten inte skall påbörjas och att bolaget skall försättas i likvidation, vilket<br>medför att den planerade verksamheten aldrig ger upphov till transaktio-<br>ner som är föremål för beskattning. I punkt 21 uttalade domstolen att<br>”rättsäkerhetsprincipen medför att de skattskyldigas rättigheter och skyl-<br>digheter inte kan vara beroende av faktiska omständigheter, förhållanden<br>eller händelser som har inträtt efter skatteförvaltningens fastställelse.<br>Elärav följer att när skatteförvaltningen på grundval av lämnade uppgifter<br>har fastställt att ett visst företag är skattskyldigt till mervärdesskatt är en<br>retroaktivt verkande omprövning av detta ställningstagande, som har sin<br>grund i senare inträffade eller uteblivna omständigheter, i princip ute-<br>sluten.”</p>
<p>Principen har utvecklats i mål 37/95 Ghent Coal Terminal NV, REG<br>1998 s. 1-1.1 detta mål poängterar domstolen att för det fall det inte finns<br>någon bestämmelse som gör det möjligt för medlemsstaterna att begränsa<br>de skattskyldigas avdragsrätt, inträder avdragsrätten omedelbart för hela<br>den ingående skatten. Härav följer enligt domstolen att rätten till avdrag<br>för ingående skatt består om den skattskyldige, på grund av orsaker som<br>han inte kunde råda över, inte har kunnat använda sig av den anläggning<br>som han har uppfört och som var avsedd att användas i samband med<br>skattepliktiga transaktioner. Varornas eller tjänsternas användning är av-<br>görande endast för omfattningen av det ursprungliga avdrag som den<br>skattskyldige har rätt till enligt artikel 17 och för omfattningen av de<br>jämkningar som är möjliga under följande perioder (se nedan).</p>
<h4>4.4.7 Jämkning av avdrag</h4>
<p>Jämkning av avdrag regleras i artikel 20. Enligt punkt 1 skall det ur-<br>sprungliga avdraget jämkas enligt de förfaranden som fastställs av med-<br>lemsstaterna bl.a. särskilt då det ursprungliga avdraget var högre eller<br>lägre än vad den skattskyldiga personen hade rätt till. I punkt 2 och 3<br>regleras jämkning av investeringsvaror (”capital goods”; benämnt<br>”anläggningstillgångar” i den svenska översättningen av direktivet). EG-<br>domstolen har i målet 51/76 Verbond van Nederlandse Ondememingen,<br>REG 1977 s. 113, definierat begreppet ”capital goods” som varor som<br>används i en affärsverksamhet och som utmärks av sin varaktighet och<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>55</p>
<p>sitt värde och för vilka kostnaderna normalt inte är direkt avdragsgilla<br>utan kostnadsförs genom avskrivning under flera år.</p>
<p>Enligt punkt 2 skall när det gäller investeringsvaror jämkningen för-<br>delas över fem år inklusive det år då varorna förvärvades eller tillverka-<br>des. Den årliga jämkningen skall ske med avseende på endast en femtedel<br>av den skatt som belastar varorna. Jämkningen skall göras på grundval av<br>variationerna i avdragsrätt under de följande åren jämfört med den som<br>gällde det år då varorna förvärvades eller tillverkades. Medlemsländerna<br>kan dock grunda jämkningen på en period av fem hela år med böljan från<br>den tidpunkt då varorna först användes. När det gäller fast egendom för-<br>värvad som en anläggningstillgång kan jämkningsperioden förlängas till<br>högst 20 år.</p>
<p>Enligt punkt 3 i artikeln skall anläggningstillgångar vid tillhandahål-<br>lande under jämkningsperioden betraktas som om de fortfarande används<br>i den skattskyldiga personens rörelse till utgången av jämkningsperioden.<br>Sådan verksamhet skall antas vara helt skattepliktig om leveransen av<br>varorna är skattepliktig och helt undantagen om leveransen är undanta-<br>gen. Jämkningen skall ske endast en gång för hela den jämkningsperiod<br>som återstår. I det senare fallet kan emellertid medlemsstaterna avstå från<br>kravet på jämkning i den mån förvärvaren är en skattskyldig person som<br>använder anläggningstillgångarna i fråga uteslutande för transaktioner för<br>vilka mervärdesskatten är avdragsgill. Bestämmelsen torde innebära att<br>jämkning av hela den ingående skatten skall ske vid överlåtelse av fastig-<br>heter som inte är skattepliktig eftersom fastighetsägarens presumerade<br>framtida verksamhet då skall antas vara skattefri. Emellertid ges, som<br>nämnts, länderna i andra stycket rätt att avstå från kravet på jämkning i<br>dessa fall om förvärvaren är en skattskyldig person. Detta i kombination<br>med den frihet som ges länderna i punkt 4 (se nedan) att föreskriva om<br>lämpliga åtgärder i syfte att säkerställa att jämkningen inte innebär omo-<br>tiverade fördelar bör innebära att länderna också ges rätt att överföra<br>jämkningsskyldigheten på den nye fastighetsägaren, om denne åtar sig<br>denna, och därigenom undvika jämkning på grund av överlåtelsen.</p>
<p>Vid tillämpningen av punkterna 2 och 3 far medlemsstaterna definiera<br>begreppet anläggningstillgångar, ange det belopp av skatten som skall<br>beaktas vid jämkningen, införa lämpliga åtgärder i syfte att säkerställa att<br>jämkningen inte innebär några omotiverade fördelar och tillåta administ-<br>rativa förenklingar (punkt 4).</p>
<p>Om verkan i praktiken av att tillämpa punkterna 2 och 3 i någon med-<br>lemsstat skulle vara ringa, far den medlemsstaten efter samråd med mer-<br>värdesskattekommittén avstå från att tillämpa dessa punkter med beak-<br>tande av behovet att undvika snedvridning av konkurrensen, skatteeffek-<br>ten i stort i medlemsstaten och behovet av en effektiv administration.</p>
<p>Slutligen stadgas i punkt 6 att, för det fall den skattskyldige personen<br>övergår från att beskattas på normalt sätt till särskilda regler och omvänt,<br>medlemsstaterna far vidta alla nödvändiga åtgärder för att den skattskyl-<br>dige inte skall gynnas eller missgynnas.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>56</p>
<h2>Reformbehov</h2>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Utredningen har i sitt betänkande, SOU 1999:47 Mervärdesskatt - Fri-<br>villig skattskyldighet, funnit att komplikationer, både av materiell och<br>formell art, kvarstår på flera områden inom regelsystemet för frivillig<br>skattskyldighet. Av de kontakter utredningen haft med skattemyndighe-<br>terna framgår att många felaktigheter har påträffats vid kontroller hos de<br>skattskyldiga men de flesta felen anses inte bero på ett medvetet kringgå-<br>ende av bestämmelserna, utan på missuppfattningar av bestämmelsernas<br>innebörd. Det har i vissa fall inte heller kunnat konstateras om något fel<br>begåtts, eftersom bestämmelserna delvis är oklara.</p>
<p>Bland de svårigheter som regleringen leder till har från både skatteför-<br>valtningens och de skattskyldigas sida särskilt framhållits det omfattande<br>arbete som krävs vid fastighetsförsäljningar, ansökningar om skattskyl-<br>dighet och anmälningar om ändringar av skattskyldighetens omfattning.<br>Sedan bestämmelserna om frivillig skattskyldighet infördes år 1979 har<br>basen för mervärdesskatten utvidgats betydligt. Detta har skett genom<br>lagstiftning i samband med 1989/90 års skattereform och i samband med<br>Sveriges inträde i EU. Basbreddningen har lett till en kraftig ökning av<br>antalet hyresgäster som bedriver verksamhet som medför skattskyldighet<br>och som en följd av detta att antalet frivilligt skattskyldiga ökat. De fri-<br>villigt skattskyldiga beräknas f.n. uppgå till ca 30 000.</p>
<p>Riksskatteverket har i sitt förslag till förenklingar i skattelagstiftningen<br>(RSV Rapport 1995:10 s. 201-203) anfört bl.a. följande. Handläggningen<br>av ärenden om frivillig skattskyldighet för fastighetsupplåtelser är en av<br>skatteförvaltningens mest betungande arbetsuppgifter beträffande mer-<br>värdesskatten. Det arbete som skatteförvaltningen utför med sådana frå-<br>gor ger sällan några ökade skatteintäkter utan åstadkommer främst en<br>kameralt riktig redovisning. De administrativa besvären med regelsyste-<br>met är mycket omfattande och kan exemplifieras med att fastighetsägarna<br>skall underrätta skattemyndigheten om förändringar i hyresförhållandena.<br>Om förändringarna innebär att den skattepliktiga uthyrningen utvidgas<br>eller inskränks måste skattemyndigheten fatta nya beslut. En enstaka<br>fråga kan ta mycket lång tid att handlägga hos skattemyndigheten och<br>resulterar sällan i några skatteintäkter för staten. Riksskatteverket beräk-<br>nar att en besparing av 50 årsarbetskrafter torde vara möjlig om bestäm-<br>melserna förenklades. Vidare borde besparingar uppkomma även för<br>näringslivet.</p>
<p>Utredningen fann att särskilt den omständigheten att hyresgästens sta-<br>tus styr rätten för frivillig skattskyldighet skapar flera problem och stor<br>arbetsbörda för myndigheter och skattskyldiga. En fastighetsägares möj-<br>ligheter att bli skattskyldig är helt beroende av om hyresgästen bedriver<br>skattepliktig verksamhet eller ej, en omständighet som hyresvärden var-<br>ken har något inflytande över eller har möjlighet att med säkerhet<br>kontrollera. Hyrs lokalerna dessutom ut i andra hand är även andrahands-<br>hyresgästens skattestatus en omständighet som styr hyresvärdens möjlig-<br>heter till registrering. Likafullt måste hyresvärden ha kännedom om detta<br>för att fullgöra anmälnings- och återföringsskyldighet vid byten av hyres-<br>gäster. Även kravet på anmälan vid ändrad uthymingsyta är arbetskrä-<br>vande.</p>
<p>57</p>
<p>Kravet på skattskyldighet hos hyresgästen har även medfört materiella<br>problem. Bl.a. kan nämnas att uthyrning med skattskyldighet inte kan ske<br>till utländska näringsidkare och inte heller till vissa statliga myndigheter.</p>
<p>Bland andra materiella problem som utredningen funnit rörande själva<br>skattskyldigheten kan nämnas det förhållandet att fastighetsägarna inte<br>kan bli skattskyldiga innan uthyrning påbörjas. Förutom att det kan skapa<br>likviditetsproblem för fastighetsägarna har även ifrågasatts om det är för-<br>enligt med EG-rätten. Vidare har från fastighetsägarhåll framförts att det<br>borde införas en rätt till utträde ur skattskyldigheten. Detta är inte möjlig<br>enligt nuvarande reglering, vilket i vissa fall fatt oönskade effekter. Slut-<br>ligen kan nämnas att viss oklarhet råder om vad som gäller i fråga om<br>skattskyldigheten när lokaler står outhyrda och vid fastighetsägarens<br>konkurs samt beträffande tidpunkten för skattskyldighetens inträde.</p>
<p>Ett annat område inom regelsystemet där problem uppstått är korrige-<br>ringen av avdragen skatt. Idag finns, som tidigare nämnts, två system för<br>att göra denna korrigering, dels återföringsreglema, dels jämkningsreg-<br>lema. Utredningen har funnit att kombinationen av dessa system ibland<br>ger oönskade effekter.</p>
<p>Utredningen har vidare funnit vissa problem förknippade med det intyg<br>för förvärvarens avdragsrätt som krävs enligt återföringsreglema. Förvär-<br>varen är för sin avdragsrätt beroende av att överlåtaren i rätt tid inbetalar<br>det återförda beloppet till staten. Det är en omständighet som ligger helt<br>utanför förvärvarens kontroll. Det är vidare i vissa fall oklart hur förvär-<br>varens kompensation till överlåtaren för återföringen skall betraktas,<br>exempelvis vid realisationsvinstbeskattningen.</p>
<p>Ett annat område som gett upphov till svårigheter är den frivilliga<br>skattskyldigheten i samband med konkurs. De problem som finns inom<br>detta område beskrivs närmare i avsnitt 7.3.7.</p>
<p>En stor del av remissinstanserna har i sina yttanden anfört att det är<br>mycket angeläget med en reformering av regelsystemet. Vissa har, som<br>kommer att framgå under regeringens förslag, ansett att endast en obli-<br>gatorisk skattskyldighet kan ge reella förenklingar av systemet. Dessa<br>instanser har dock ansett att det nuvarande systemet har sådana brister att<br>en reformering inom ramen för en frivillig skattskyldighet är nödvändig<br>för det fall en obligatorisk skattskyldighet inte genomförs.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<h2>6 Utgångspunkter för regeringens förslag</h2>
<p>I de följande två avsnitten diskuteras, dels övergripande alternativa lös-<br>ningar till nuvarande reglering, dels de ändringar i regelverket som rege-<br>ringen föreslår.</p>
<p>58</p>
<h3>6.1</h3>
<h3>Obligatorisk eller frivillig skattskyldighet</h3>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Regeringens bedömning: Skattskyldigheten bör även fortsättningsvis<br>bygga på frivillighet men reglerna bör reformeras.</p>
<p>Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-<br>ning.</p>
<p>Remissinstanserna: Bedömningen att den frivilliga skattskyldigheten<br>bör reformeras delas av alla de remissinstanser som uttalat sig i frågan.<br>Således anser Konkurrensverket, Länsrätterna i Skåne och Stockholms<br>län, Riksskatteverket, Byggentreprenörerna, Föreningen Auktoriserade<br>Revisorer, Grossistförbundet Svensk Handel, HSB Riksförbund, Närings-<br>livets Skattedelegation, Stockholms Handelskammare, Svenska Bankföre-<br>ningen, Svenska kommunförbundet, Svenska Revisorssamfundet, Sveriges<br>Allmännyttiga bostadsföretag, Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges<br>Industriförbund och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund alla att<br>förslagen i betänkandet sammantaget leder till minskade administrativa<br>och rättsliga problem, men har synpunkter på vissa delar i betänkandet.<br>HSB Riksförbund tillstyrker att skattskyldigheten för uthyrning fortfa-<br>rande skall bygga på frivillighet. Föreningen Auktoriserade Revisorer<br>delar utredningens bedömning att det kan vara olämpligt att införa en<br>obligatorisk skattskyldighet. Grossistförbundet Svensk Handel föredrar<br>en frivillig skattskyldighet trots att en obligatorisk skulle vara förenk-<br>lande. Förbundet befarar att en obligatorisk skattskyldighet sannolikt<br>skulle medföra högre hyresnivåer.</p>
<p>Länsrätterna i Skåne och Stockholms län, Riksskatteverket och Svenska<br>kommunförbundet ser klara fördelar med en obligatorisk skattskyldighet.<br>Riksskatteverket anser att reglerna kring den frivilliga skattskyldigheten,<br>trots de förbättringar som utredningen uppnår med sitt förslag, är synner-<br>ligen komplexa och administrativt betungande för både skattemyndighe-<br>ter och skattskyldiga. Verket anser att en obligatorisk skattskyldighet har<br>skatteadministrativa och kontrollmässiga fördelar och bör utredas vidare.<br>I avvaktan härpå förordar verket att utredningens förslag med en reforme-<br>rad frivillig skattskyldighet genomförs snarast, eftersom stora problem<br>föreligger med nuvarande system. Även Kammarrätten i Göteborg anser<br>att frågan om en obligatorisk skattskyldighet bör utredas ytterligare.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Ett alternativ till den frivilliga<br>skattskyldigheten skulle kunna vara att skattskyldigheten för uthyrning av<br>verksamhetslokaler görs obligatorisk. Detta har som framgått tidigare<br>diskuterats som ett alternativ alltsedan den frivilliga skattskyldigheten<br>infördes. Klart är att många av de praktiska och administrativa problem<br>som är förenade med regleringen av den frivilliga skattskyldigheten inte<br>skulle finnas i en ordning med en generell obligatorisk skattskyldighet för<br>uthyrning av verksamhetslokaler. En sådan skattskyldighet skulle också<br>stå i god överensstämmelse med ML:s bestämmelser i övrigt. Det finns<br>därför mycket som talar för att en obligatorisk skattskyldighet borde infö-<br>ras.</p>
<p>59</p>
<p>Det kan emellertid inte bortses från att en obligatorisk skattskyldighet<br>kan antas fa negativa effekter på hyresnivåerna i den del av fastighetsbe-<br>ståndet som hyrs ut till hyresgäster som inte är skattskyldiga. Hur stor<br>denna effekt skulle bli går inte att exakt beräkna. Med största sannolikhet<br>ger själva övergången från en frivillig skattskyldighet till en obligatorisk<br>störst utslag på hyresnivåerna. En lagändring som innebär att mervärdes-<br>skatt skall läggas på hyran i ett redan befintligt hyresförhållande kan<br>komma att medföra hyreshöjningar med i vissa fall upp mot 25 %. Skälen<br>till detta är flera. Fastighetsägaren kommer inte att retroaktivt kunna dra<br>av den mervärdesskatt som redan ligger i hyran exempelvis på grund av<br>en tidigare nybyggnation (i vart fall om inte särskilda regler härom införs<br>i samband med övergången). Denna dolda skatt måste således även efter<br>införandet av en obligatorisk skattskyldighet tas ut genom hyran. Mer-<br>värdesskatten på uthyrningen kommer härigenom att läggas ovanpå den i<br>hyran dolda ingående skatten och kumulativa effekter uppstår. Det finns<br>dessutom alltid en risk att fastighetsägaren använder lagändringen som ett<br>skäl för att höja hyran trots att fastighetsägaren erhållit större eller mindre<br>avdrag för ingående skatt.</p>
<p>Mot bakgrund av de effekter som en obligatorisk skattskyldighet kan<br>antas få på hyresnivåerna anser regeringen att det inte är lämpligt att in-<br>föra en obligatorisk skattskyldighet.</p>
<p>Ett steg på vägen mot en obligatorisk skattskyldighet är en ordning där<br>skattskyldigheten alltid måste omfatta hela lokalbeståndet i en fastighet.<br>Regeringen anser dock, i likhet med utredningen, att det inte heller är<br>lämpligt att införa regler om att den frivilliga skattskyldigheten endast<br>skall gälla hela fastigheter eller hela fastighetsbestånd. En sådan reglering<br>kan leda till samma effekter som en obligatorisk skattskyldighet.</p>
<p>Utredningen och flertalet av remissinstanserna har emellertid funnit att<br>nuvarande reglering av den frivilliga skattskyldigheten är behäftad med<br>flera problem och att en reformering av regelsystemet bör ske. Utred-<br>ningen har lagt fram flera förslag till ändringar av regelsystemet. Rege-<br>ringens förslag i den delen behandlas i avsnitt 7.</p>
<h3>6.2 Omfattningen av den frivilliga skattskyldigheten.</h3>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Regeringens bedömning: Frivillig skattskyldighet bör inte heller i<br>fortsättningen kunna medges vid uthyrning eller upplåtelse av verk-<br>samhetslokaler, om den verksamhet som bedrivs där inte medför<br>skattskyldighet enligt ML.</p>
<p>Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit förändringar i regel-<br>systemet som skulle tillåta fastighetsägare att frivilligt bli skattskyldiga<br>för uthyrning av fastighet även till hyresgäster som inte bedriver verk-<br>samhet som medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning av ingå-<br>ende mervärdesskatt. Utredningens förslag innebär att all uthyrning av<br>verksamhetslokaler skulle komma att kunna omfattas av den frivilliga<br>systemet. Det skulle inte behövas någon kontroll av hyresgästens</p>
<p>60</p>
<p>skattestatus, vilket i sin tur gör att nuvarande gränsdragningsproblem<br>exempelvis med krav på ”stadigvarande användning” automatiskt skulle<br>få sin lösning.</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna är positiva till att<br>den frivilliga skattskyldigheten utvidgas till att omfatta samtliga verk-<br>samhetslokaler. Centerpartiet i Jönköpings kommun,<br>Folkbildningsförbundet, Riksidrottsförbundet, DP Nova AB och SISU<br>Idrottsutbildarna avstyrker dock utredningens förslag om att fastighets-<br>ägaren skall kunna bli frivilligt skattskyldig även för uthyrning till en<br>hyresgäst som inte bedriver verksamhet som medför skattskyldighet för<br>mervärdesskatt. De anser att förslaget leder till ökade hyreskostnader för<br>dessa hyresgäster.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Den nuvarande ordningen innebär att<br>fastighetsägare kan välja om de frivilligt vill bli skattskyldiga för uthyr-<br>ning av verksamhetslokaler, men skattskyldigheten kan omfatta endast<br>uthyrning till andra skattskyldiga. Utredningen har redogjort för de svå-<br>righeter som är förknippade med denna reglering. Fastighetsägaren<br>tvingas att kontrollera om hyresgästen bedriver skattepliktig verksamhet<br>och måste återföra avdragen ingående skatt om en icke skattskyldig hy-<br>resgäst hyr lokaler som tidigare varit uthyrda med skattskyldighet. Regel-<br>systemet blir genom en sådan ordning betungande för fastighetsägaren att<br>efterleva. Dessutom finns risk för felbedömningar från såväl fastighets-<br>ägarens som hyresgästens sida, med sanktioner för fastighetsägaren som<br>följd.</p>
<p>Skattemyndigheten har uppgett att den frivilliga skattskyldigheten är<br>en av de delar inom mervärdesskatteområdet som kräver tyngst administ-<br>ration från deras sida.</p>
<p>Det föreligger således flera anledningar till att söka finna någon annan<br>grundläggande nyordning för den frivilliga skattskyldigheten. En sådan<br>ordning vore att utvidga den frivilliga skattskyldigheten till att omfatta<br>alla lokaler i vilka hyresgäster driver en verksamhet som är yrkesmässig<br>enligt 4 kap. ML. Härigenom skulle såväl lokaler som hyrs ut till hyres-<br>gäster som är skattskyldiga till mervärdesskatt som lokaler som hyrs ut<br>till andra näringsidkare, t.ex. banker, försäkringsbolag, läkare och tand-<br>läkare, anses som verksamhetslokaler. Enligt bestämmelserna i 4 kap. 6-<br>7 §§ ML är verksamhet som staten, ett statligt affärsverk eller en kom-<br>mun bedriver normalt yrkesmässig, om tillhandahållandet sker mot er-<br>sättning. I övrigt är verksamhet som bedrivs av sådana inrättningar re-<br>gelmässigt inte yrkesmässig, vilket också gäller viss verksamhet som be-<br>drivs av ideella föreningar.</p>
<p>Det kan enligt regeringens mening dock riktas starka invändningar mot<br>att en fastighetsägare skulle behöva undersöka och hålla reda på om den<br>verksamhet som bedrivs i de lokaler som han hyr ut är yrkesmässig enligt<br>ML eller inte. Någon förenkling i förhållande till vad som nu gäller kan<br>inte förutses. Regeringen föreslår därför inte en sådan lösning.</p>
<p>En annan tänkbar ordning är den som utredningen föreslagit, nämligen<br>att skilja endast mellan verksamhetslokaler och bostäder och låta den fri-<br>villiga skattskyldigheten omfatta alla lokaler som upplåts för annat<br>ändamål än bostadsändamål. Särskilda hyresrättsliga regler gäller för bo-<br>städer och en byggnads användning regleras normalt i beslut enligt plan-</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>61</p>
<p>och bygglagen (1987:10). Det förefaller klart att det är lättare för en fas-<br>tighetsägare att avgöra om en viss lokal som han hyr ut används för<br>bostadsändamål eller som verksamhetslokal än att avgöra om hyresgästen<br>driver en sådan verksamhet i lokalen som medför skattskyldighet till<br>mervärdesskatt eller är yrkesmässig. En inledd skattepliktig uthyrning<br>kan fortsätta att vara skattepliktig, oavsett senare inträffade förändringar,<br>bortsett från det fall att en verksamhetslokal görs om till bostad.</p>
<p>En sådan ordning leder naturligtvis till betydande lättnader för fastig-<br>hetsägarna. Fastighetsägaren tvingas i nuvarande system att ha kontroll<br>över hur ytan i dennes fastigheter fördelar sig mellan skattepliktig och<br>skattefri uthyrning. Detta påverkas inte endast av att t. ex. en hyresgäst<br>som bedriver skattepliktig verksamhet ersätts av någon som inte bedriver<br>sådan verksamhet, utan också av till- och ombyggnader av befintliga<br>lokaler. Varje förändring måste anmälas till skattemyndigheten och kan<br>leda till att återföring eller jämkning av ingående skatt måste ske. För att<br>enkelt och effektivt kunna hantera regelsystemet ställs höga krav på<br>företagets redovisningssystem och rutiner. Företaget måste t.ex. på ett<br>tillförlitligt och effektivt sätt kunna gå tillbaka och justera avdragen ingå-<br>ende mervärdesskatt vid en förändring enligt ovan. Fastighetsägaren, som<br>i många fall är en småföretagare, drabbas härigenom av ökade hante-<br>rings- och administrationskostnader.</p>
<p>På grund av svårigheten att hantera ett system där skattskyldigheten<br>hos hyresgästen är avgörande för fastighetsägarens skattskyldighet finns<br>det en risk att fastighetsägaren begår oavsiktliga felaktigheter som kan<br>leda till påföljder för denne. Detta är ett problem särskilt när fastighets-<br>ägaren är en småföretagare. Dessa har vare sig tillräckligt med ekono-<br>miska eller personella resurser för att kunna uppfylla de krav som ett<br>komplicerat system kräver. En ordning som utredningen har föreslagit<br>skulle påtagligt minska risken för fastighetsägaren att begå misstag.</p>
<p>Slutligen kan nämnas att ett system med frivillig skattskyldighet, utan<br>hänsynstagande till hyresgästens skatterättsliga status, ibland även kan<br>vara direkt gynnande för dessa i förhållande till dagens system. Det har<br>inträffat att de har nekats att hyra lokaler på grund av att uthyrningen inte<br>kunnat bli skattepliktig. Detta har särskilt gällt fall där en inflyttning<br>skulle ha krävt en större ombyggnation. Fastighetsägaren har i dessa fall<br>inte varit beredd att avstå från rätten att få avdrag för ingående skatt på<br>kostnaderna för ombyggnationen.</p>
<p>Enligt regeringens mening skulle en utvidgning av möjligheten till fri-<br>villig skattskyldighet till att omfatta uthyrning av alla verksamhets-<br>lokaler, oavsett hyresgästens skatterättsliga status, således medföra klara<br>fördelar.</p>
<p>De remissinstanser som företräder hyresgäster som inte bedriver<br>skattepliktig verksamhet har emellertid ansett att en sådan möjlighet<br>kommer att medföra att hyreskostnaderna ökar för deras medlemmar.</p>
<p>Det förhållandet att en möjlighet öppnas för frivillig skattskyldighet<br>vid uthyrning av alla verksamhetslokaler innebär givetvis inte att möjlig-<br>heten alltid kommer att utnyttjas. Så kan antas komma att ske endast när<br>det framstår som fördelaktigt för fastighetsägaren. De faktorer som kan<br>tänkas inverka på ställningstagandet är bl.a. storleken av fastighets-<br>ägarens ingående mervärdesskatt som skulle bli avdragsgill, rådande<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>62</p>
<p>marknadssituation och gällande avtal med hyresgästen. Om inte fastig-<br>hetsägaren väljer att bli skattskyldig uppstår naturligtvis inte några<br>effekter alls av den regeländring som utredningen förslagit.</p>
<p>Vilken effekt på hyresnivåerna, för hyresgäster som inte är skattskyl-<br>diga, som en mervärdesskattebeläggning av hyran kan förväntas fa kan<br>inte helt förutses. Effekten är beroende av flera samverkande faktorer<br>såsom fastighetsägarnas ekonomiska överväganden och parternas för-<br>handlingsstyrka, vilken i sin tur ytterst beror på efterfrågan och utbudet<br>av lokaler.</p>
<p>De ekonomiska konsekvenserna av en beskattning skiljer sig mycket åt<br>mellan olika fastighetsägare, framför allt beroende på hur stora investe-<br>ringar som läggs ned i fastigheterna och när detta sker. Om hyran beläggs<br>med mervärdesskatt far fastighetsägaren avdragsrätt för den ingående<br>skatten vid ny-, till- och ombyggnad av en fastighet, vilket innebär att<br>fastighetsägarens upplåning kan minskas med ett belopp motsvarande<br>skatten. Härigenom minskar också framtida räntebetalningar på upp-<br>låningskostnaden.</p>
<p>Hur en mervärdesskattebeläggning av hyran påverkar fastighetsägarnas<br>budget och därmed hyresnivåerna (med bortseende av andra hyres-<br>påverkande krafter) varierar som sagt mellan olika kategorier av fastig-<br>hetsägare. Hyran kommer att öka mer hos fastighetsägare som har stora<br>räntekostnader på lån till följd av redan genomförda investeringar, än hos<br>fastighetsägare som är i stort sett skuldfria eller fastighetsägare som pla-<br>nerar nyproduktion. Exakt hur fastighetsägarnas budgetmässiga förhål-<br>landen före och efter en mervärdesskattebeläggning påverkar hyres-<br>nivåerna går inte att redovisa. Orsakerna till detta är dels att det är många<br>andra faktorer som t.ex. utbud och efterfrågan som styr hyresnivåerna<br>och dels att fastighetsägarna inte är någon homogen grupp med likartad<br>ekonomi. Trots dessa faktum redovisas nedan av pedagogiska skäl tre<br>mycket förenklade exempel för att tydliggöra effekterna för olika kate-<br>gorier av fastighetsägare. Alla siffror är fiktiva, förutom vinstmarginalen<br>i exempel 1 och 2 som är hämtad från SCB.</p>
<p>Vad exemplen visar är att i de fall då fastighetsägaren vid regel-<br>ändringen inte redan har en låneskuld, är det i princip den mervärdesskatt<br>som vid en mervärdesskattebeläggning läggs på fastighetsägarens vinst,<br>som leder till en högre hyresnivå. Om fastighetsägaren redan har en<br>låneskuld och därmed räntebetalningar på skulden kommer hyran i stället<br>approximativt öka med summan av den mervärdesskatt som läggs på<br>vinsten och räntebetalningarna.</p>
<p>Avskrivningsunderlaget för fastighetens värdeminskning kan komma<br>att påverkas vid en mervärdesskattebeläggning av uthyrning. Eftersom<br>effekten på fastighetsägarnas ekonomiska förhållanden är försumbar i<br>sammanhanget bortses dock från denna aspekt i exemplen nedan.</p>
<p>Som redan har nämnts är siffrorna i exemplen fiktiva men exemplen<br>ger ändå en god bild av hur fastighetsägarnas rent budgetmässiga<br>situation borde påverka hyresnivåerna"</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>63</p>
<p>Exempel 1: Fastighetsägare utan lån på fastigheten</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>____________stetfepMi_____________</p>
<p>(Driftskostnader (momspliktiga): [Driftskostnader (momspliktiga):</p>
<p>l 50 000 kr per år inkl moms 10 000 kr. l Driftskostnaderna minskar motsvarande l</p>
<p>* den ingående momsen 50 000 - 10 000 = |<br>i 40 000 kr.</p>
<p>i Effekt på hyran 50 000 kr I Effekt på hyran 50 000 kr</p>
<p>!_____________________^_(40_000_driftsko£tnad_-+_25%_m2msj____’ __0kr_</p>
<p>I Ej momspliktiga kostnader <sub>(</sub> Ej momspliktiga kostnader</p>
<p>l (i stort sett bara försäkringar vilket är en i (i stort sett bara försäkringar vilket är en i</p>
<p><sup>1</sup> försumbar kostnad i sammanhanget) * försumbar kostnad i sammanhanget)</p>
<p>] 500 kr | 500 kr</p>
<p>i Effekt på hyran 500 kr l Effekt på hyran 625 kr</p>
<p><sup>1</sup>_____________________kr± 25%moms)__________j__125_kr</p>
<p>[Vinsten [vinsten</p>
<p>l (medianfastighetsägarens vinstmarginal = i Presumtion: Fastighetsägaren vill få i</p>
<p><sup>1</sup> 26%)</p>
<p>i Presumerad vinst blir 17 740 kr.</p>
<p>I (0,26 * (50 000 + 500) / (1 - 0,26))</p>
<p>i Effekt på hyran 17 740 kr</p>
<p>l------------------</p>
<p>i Total hyra: 68 240 kr</p>
<p>i</p>
<p>• samma vinst, dvs. 17 740 kr.</p>
<p>I I</p>
<p>l i</p>
<p>| Effekt på hyran 22 175 ] 4 435 kr</p>
<p>___l_( 17_740_vinst + 2_5%moms)________j_____</p>
<p>TTotal hyra: 72 800 kr , Total hyreshöjning 7 %</p>
<p>__l£4 560/_6§240)____</p>
<p>64</p>
<p>Exempel 2: Fastighetsägare med lån på tidigare genomförda investeringar</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>_________</p>
<p>i<br>lång tid innan i<br>innebär att [<br>avdragsrätt för <sub>(<br></sub>Räntekostnaden l<br>i fallet utan</p>
<p>i<br>i<br>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i<br>i</p>
<p>skatteplikt____________~T~A/ed skatteplikt_____</p>
<p>[investeringen: jlnvester ingen:</p>
<p>l Upplåningen inkluderar moms (ex. 1 milj i Investeringen har skett</p>
<p><sup>1</sup> inkl moms 200 000). [ regeländringen vilket</p>
<p>i Fastighetsägaren betalar ränta på den | fastighetsägaren inte får<br>i upplånade momsen (ex. 200 000 * 10 % = i den ingående momsen.</p>
<p>[ 20 000 per år). [ blir densamma som</p>
<p>i Total räntekostnad som skall täckas av i skatteplikt, dvs 100 000 kr.</p>
<p>i hyra = 1 miljon ♦ 10 % = 100 000 kr.</p>
<p>[ Effekt på hyran 100 000 kr [ Effekt på hyran 125 000 kr</p>
<p>i____________________ijlOO^OOO räntdco_staad_+_25%_moms)</p>
<p>[”Driftskostnader (momspliktiga): [Driftskostnader (momspliktiga):</p>
<p>l 50 000 kr per år inkl moms 10 000 kr. i Driftskostnaderna minskar motsvarande i</p>
<p>[ den ingående momsen 50 000 - 10 000 = [<br>[ 40 000 kr.</p>
<p>i Effekt på hyran 50 000 kr I Effekt på hyran 50 000 kr</p>
<p>!_____________________!_(40_p00_driftskostnad_ j_25%_nwms}____!_ _ _O_kr___</p>
<p>[Ej momspliktiga kostnader [Ej momspliktiga kostnader</p>
<p>i (i stort sett bara försäkringar vilket är en i (i stort sett bara försäkringar vilket är en i</p>
<p>[ försumbar kostnad i sammanhanget) [ försumbar kostnad i sammanhanget)</p>
<p>' 500 kr [ 500 kr</p>
<p>l<br>_[__125_ltf__</p>
<p>Fastighetsägaren vill få i</p>
<p><sup>1</sup> samma vinst, dvs. 52 880 kr. <sup>1</sup></p>
<p>l <sup>H</sup> l</p>
<p>l l</p>
<p>l i</p>
<p>l i</p>
<p>[ Effekt på hyran 66 100<br>j_(52J?8O_+25%mo_ms)_________l_l3 220kr__</p>
<p>pTotal hyreshöjning 19 %<br>jj= 38.<sup>!</sup>J t<sup>5</sup>_Z1Q3 380.</p>
<p><sup>1</sup> försumbar kostnad i sammanhanget)</p>
<p>| 500 kr</p>
<p>l Effekt på hyran 625 kr</p>
<p>. (500kr + 25%moms)_______</p>
<p>Vinsten [ Vinsten</p>
<p>(medianfastighetsägarens vinstmarginal = i Presumtion:<br>26%)<br>Presumerad vinst blir 52 880 kr.</p>
<p>(0,26 * (100 000 + 50 000 + 500) /</p>
<p>(1 - 0,26)).</p>
<p>Effekt på hyran 52 880 kr</p>
<p>i</p>
<p>l</p>
<p>i Effekt på hyran 500 kr</p>
<p>I</p>
<p>["\7i ncfon</p>
<p>I</p>
<p>I</p>
<p>I</p>
<p>I</p>
<p>I</p>
<p>[^Total hyra: 203 380 kr</p>
<p>l</p>
<p>"[Total hyra: 241 725 kr</p>
<p>I</p>
<p>3 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 82</p>
<p>65</p>
<p>Exempel 3: Fastighetsägare - Nyproduktion</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>-TJ</p>
<p>F~Med skatteplikt____________~^Skillnad</p>
<p>I investeringen; I Investeringen:</p>
<p>i Upplåningen inkluderar moms (ex. 3,750 i Upplåningen kan minskas med den i</p>
<p>[ mkr inkl moms 750 000 kr). [ ingående momsen (3 750 000 - 750 000 = <sup>1</sup></p>
<p>i Fastighetsägaren betalar ränta på den <sub>(</sub> 3 000 000).</p>
<p>i upplånade momsen (ex. 750 000 ♦ 10 % = i Total räntekostnad som måste täckas av i</p>
<p>] 75 000 per år). | hyra = 3 000 000 * 10 % = 300 000 kr.</p>
<p>i Total räntekostnad som skall täckas av i</p>
<p>i hyra = 3 750 000 * 10% = 375 000 kr. ' l</p>
<p>j Effekt på hyran 375 000 kr [ Effekt på hyran 375 000 kr</p>
<p>i____________________i(300 000 + 25%_moms^ _</p>
<p>["Driftskostnader (momspliktiga): [Driftskostnader (momspliktiga):</p>
<p>i 50 000 kr per år inkl moms 10 000 kr. i Driftskostnaderna minskar motsvarande i<br>[ den ingående momsen 50 000 - 10 000 = <sup>1<br></sup>i 40 000 kr.</p>
<p>l Effekt på hyran 50 000 kr i Effekt på hyran 50 000 kr</p>
<p>!_____________________!^-W_000_driftskostnad_+_25%_moms)____!_ _ _0_kr_</p>
<p>[Ej momspliktiga kostnader [Ej momspliktiga kostnader</p>
<p>i (i stort sett bara försäkringar vilket är en i (i stort sett bara försäkringar vilket är en i</p>
<p><sup>1</sup> försumbar kostnad i sammanhanget) <sup>1</sup> försumbar kostnad i sammanhanget)</p>
<p>] 500 kr ] 500 kr</p>
<p>l Effekt på hyran 500 kr l Effekt på hyran 625 kr</p>
<p>!_____________________1(500 kr + 25_%moms)__________<sup>1</sup>__125kr</p>
<p>pVinsten [ Vinsten</p>
<p>i (medianfastighetsägarens vinstmarginal i Presumtion: Fastighetsägaren vill få i</p>
<p><sup>1</sup> vid nyproduktion = 7%)</p>
<p>[ Presumerad vinst blir 32 030 kr.</p>
<p>i (0,07 ♦ (375 000 + 50 000 + 500) /</p>
<p>; (1-0,07»</p>
<p>i Effekt på hyran 32 030 kr</p>
<p>i</p>
<p>^Total hyra: 457 530 kr</p>
<p>l</p>
<p>skatteplikt</p>
<p>Okr</p>
<p>[ samma vinst, dvs. 32 030 kr.</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>| Effekt på hyran 40 040<br>__i(32010_+_25% moms)_<br>{Total hyra: 465 665 kr</p>
<p>l</p>
<p>j Total hyreshöjning 2 %</p>
<p>j_(= 8_13 5_/__457_530J__</p>
<p>Som indikeras i exempel 1 hamnar den förväntade hyreshöjningen hos en<br>fastighetsägare utan lån på fastigheten runt 7%.</p>
<p>Den totala hyreshöjningen i exempel 2 är mycket beroende av hur stora<br>lån fastighetsägaren redan har och av räntenivån på lånen. Med de belopp<br>som används i exemplet blir höjningen 19%. En bättre bild av förväntad<br>hyreshöjning vore ett spann mellan drygt 7 och knappt 25 procent, där<br>7% är en undre gräns som blir aktuell om fastighetsägaren inte har någon<br>låneränta att betala, och 25% är en övre gräns som dock aldrig nås efter-<br>som fastighetsägaren vid en mervärdesskattebeläggning alltid kommer att<br>kunna dra av mervärdesskatten på driftskostnaderna.</p>
<p>Vid nybyggnation (exempel 3) förväntas hyreshöjningen endast bli ett par<br>procent till följd av en lägre vinstmarginal än vad som gäller för fastig-<br>heter generellt samt att fastighetsägaren får avdragsrätt för den ingående<br>mervärdesskatten på investeringen.</p>
<p>En frivillig skattskyldighet vid uthyrning av verksamhetslokaler inne-<br>bär naturligtvis att endast de fastighetsägare som på något sätt kan tjäna<br>på att bli skattskyldiga kommer att välja att bli det. Det betyder att san-<br>nolikheten för att fastighetsägaren begär frivillig skattskyldighet, och<br>därmed att risken för hyreshöjningar överhuvudtaget uppkommer, är<br>större vid ny-, till- och ombyggnationer när fastighetsägaren får avdrags-<br>rätt för den ingående mervärdesskatten på investeringen.</p>
<p>66</p>
<p>Exemplen visar att det inte kan uteslutas att en mervärdesskattebelägg-<br>ning av hyrorna kan komma att leda till hyreshöjningar. Det innebär att<br>de hyresgäster som idag inte har avdragsrätt för den ingående mervärdes-<br>skatten (t.ex. ideella föreningar) drabbas av hyreshöjningarna. De hyres-<br>gäster som har avdragsrätt för den ingående mervärdesskatten (de flesta<br>företag) kan dock fa hyressänkningar eftersom hyrorna vid en mervärdes-<br>skattebeläggning på 25% kan förmodas öka betydligt mindre än 25%<br>samtidigt som dessa hyresgäster far avdragsrätt för 25% av hyreskostna-<br>den.</p>
<p>I de allra flesta fall kommer således hyreshöjningarna ligga långt under<br>den nivå som ett påslag med 25% skulle ge. I många fall skulle också<br>effekten helt utebli därför att hyresvärden inte har möjlighet att lyfta<br>någon vinst på sin uthyrning. Detta är ofta fallet på mindre orter. Det kan<br>dock inte uteslutas att vissa hyresgäster skulle få kännbara hyreshöjningar<br>ställt i relation till deras verksamhet. Särskilt gäller det i de fall då verk-<br>samheten har stort ideellt inslag eller då småföretagare bedriver undan-<br>tagen verksamhet. Dessa hyresgäster torde i många fall ha en svag för-<br>handlingsposition och kan därför komma att få svårt att hävda sig i<br>hyresförhandlingarna.</p>
<p>Det finns som ovan framgått motstridiga intressen i frågan om uthyr-<br>ningen bör göras oberoende av hyresgästens skattestatus. Mot vissa<br>hyresgästers berättigade krav på att inte deras verksamhet drabbas av<br>ökade skattekostnader står bl.a. småföretagarnas berättigade krav på för-<br>enklingar i regelsystemen för deras verksamhet. När det gäller förenk-<br>lingar för småföretagarna föreslår utredningen i betänkandet andra<br>förenklingsåtgärder än de som diskuteras i detta avsnitt. 1 avsnitt 7 före-<br>slår regeringen att dessa åtgärder genomförs. Dessutom tar regeringen i<br>avsnitt 7 även upp förslag till ytterligare förenklingar i regelverket för<br>den frivilliga skattskyldigheten. Regeringen ser däremot för närvarande<br>inte några lämpliga lösningar på de problem som hyresgästerna framför.<br>Vid en sammanvägning av de olika faktorer som talar för respektive emot<br>att den frivilliga skattskyldigheten görs oberoende av hyresgästens<br>skattemässiga status finner regeringen därför att de senare överväger. På<br>grund härav avstår regeringen från att lägga fram utredningens förslag i<br>denna del. Konsekvenserna för fastighetsägarna av regeringens förslag<br>beskrivs i avsnitt 8.</p>
<p>Eftersom regeringen inte lägger fram något förslag i denna del faller de<br>frågor som har ett direkt samband härmed. En förutsättning för utred-<br>ningens förslag om exempelvis slopat krav på stadigvarande användning<br>vid frivillig skattskyldighet var just att hyresgästens skattestatus inte hade<br>någon betydelse. En sådan lösning låter sig svårligen förenas med ett<br>bibehållande av nuvarande system.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<h2>7 Regeringens förslag</h2>
<p>I detta kapitel redovisas de överväganden som gjorts vid utformningen av<br>ändringarna i regelsystemet för den frivilliga skattskyldigheten. Inled-<br>ningsvis behandlas de regler som specifikt gäller den frivilliga skattskyl-</p>
<p>67</p>
<p>digheten (avsnitt 7.1). Därefter följer regler om avdragsrätt for ingående<br>skatt och jämkning av sådan skatt vid nyttjande och överlåtelse av fastig-<br>het (avsnitt 7.2 och 7.3). Därpå diskuteras redovisnings- och förfarande-<br>frågor (avsnitt 7.4 och 7.5). Övergångsbestämmelser och ikraftträdande<br>behandlas i avsnitt 7.7 och 7.8.1 kapitel 7.6 tas en särskild fråga upp om<br>skatteplikt vid upplåtelse av terminalanläggningar.</p>
<h3>7.1 Frivillig skattskyldighet</h3>
<p>I avsnitt 7.1.1-7.1.7 behandlas regeringens förslag till ändringar rörande<br>de grundläggande förutsättningarna för den frivilliga skattskyldigheten.<br>Reglerna som föreslås ändrade återfinns huvudsakligen i 9 kap. ML.</p>
<h4>7.1.1 Skattesubjekten</h4>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Regeringens förslag: Rätten till frivillig skattskyldighet skall även<br>omfatta andrahandshyresgäster, konkursbon och mervärdesskatte-<br>grupper.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer huvudsakligen med rege-<br>ringens förslag. Utredningen har dock inte föreslagit utvidgning av skatt-<br>skyldigheten till andrahandshyresgäster. Utredningen har föreslagit att<br>skattskyldigheten vid uthyrning till mervärdesskattegrupp bör avse<br>grupphuvudmannen och inte gruppen som sådan.</p>
<p>Remissinstanserna: Riksskatteverket anser att en hantering av skatt-<br>skyldigheten på gruppnivå kan skapa problem, t. ex. då fastigheter är<br>delägda och vid akthantering och kontroll av jämkningsskyldighet. Ver-<br>ket anför att i vart fall bör beslutet om skattskyldighet avse gruppen och<br>inte grupphuvudmannen som utredningen föreslagit. Länsrätten i<br>Stockholms län, Föreningens Auktoriserade revisorer och Sveriges All-<br>männyttiga bostadsföretag förordar att även en andrahandshyresgäst<br>borde ges möjlighet att bli frivilligt skattskyldig. Skattemyndigheten i<br>Stockholm ser både för- och nackdelar med att utsträcka möjligheten till<br>skattskyldighet även till andrahandshyresgäster.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Rätten till frivillig skattskyldighet av-<br>ser idag fastighetsägare, förstahandshyresgäst och bostadsrättshavare.<br>Flera remissinstanser har ansett att det av konkurrensneutralitetsskäl och<br>för motverkande av kumulativa effekter vore värdefullt att utsträcka möj-<br>ligheten att bli skattskyldig till andrahandshyresgäster. Även skattemyn-<br>digheten i Stockholm framhåller dessa fördelar, men kan också se skäl<br>emot ett införande, främst kontroll och ordningsaspekter. Varken Riks-<br>skatteverket eller fastighetsägarna har dock haft något att invända mot att<br>skattskyldigheten utsträcks till andrahandshyresgäster. Det skäl som rege-<br>ringen anförde för att införa en möjlighet till frivilligt skattskyldighet för<br>förstahandshyresgästen gäller även vid uthyrning som görs av andra-<br>handshyresgäster (prop. 1993/94:225 s. 16). På samma sätt som gäller för<br>en förstahandshyresgäst kan en andrahandshyresgäst som inte längre be-</p>
<p>68</p>
<p>höver sina lokaler fa svårigheter att frånträda ett löpande hyresavtal,<br>framförallt i vikande konjunktur. Med förstahandshyresgästens tillstånd<br>kan han däremot vidareuthyra lokalerna till annan hyresgäst. Denna<br>hyresgäst kan vara en skattskyldig person som gynnas av att<br>andrahandshyresgästen far bli frivilligt skattskyldig. Regeringen finner<br>att övervägande skäl talar för att en möjlighet införs även för andra-<br>handshyresgäster att bli frivilligt skattskyldiga. Kraven på denna uthyr-<br>ning i tredje hand bör vara desamma som för andrahandsuthyming.</p>
<p>Utredningen har föreslagit att även ett konkursbo bör kunna ges möj-<br>lighet att bli frivilligt skattskyldigt. Om ett konkursbo t.ex. slutför upp-<br>förandet av en byggnad eller anläggning avsedd för uthyrning och kon-<br>kursgäldenären inte varit skattskyldig till mervärdesskatt kommer bygg-<br>nationen att belastas med ingående mervärdesskatt. Om fastigheten säljs<br>av konkursboet utgår ingen skatt på omsättningen och något avdrag för<br>ingående skatt kan inte medges konkursboet. Någon avdragsgill ingående<br>skatt uppkommer inte heller för den nye ägaren. Detta gäller oavsett om<br>denne avser att använda fastigheten i egen verksamhet som medför skatt-<br>skyldighet eller för skattepliktig uthyrning. Om förutsättningar finns för<br>att medge konkursboet frivillig skattskyldighet kommer konkursboet att<br>ha rätt till avdrag för den ingående skatten med möjlighet att vid försälj-<br>ning av fastigheten föra över eventuell jämkningsskyldighet på den nye<br>ägaren. Resultatet blir att varken konkursboet eller den nye ägaren be-<br>lastas med någon mervärdesskatt (om inte den nye ägaren vidtar sådana<br>åtgärder som medför att den avdragna ingående skatten skall jämkas).<br>Regeringsrätten har, som tidigare påpekats, slagit fast att ett konkursbo i<br>visst fall kunde medges registrering (RÅ 1998 ref. 31). Regeringen finner<br>att nuvarande praxis bör lagfästas. Ett förtydligande härom bör därför<br>införas i 3 kap. 3 § och i 9 kap. 1 §.</p>
<p>Ett dödsbos rätt till frivillig skattskyldighet har, i motsats till sådan rätt<br>för konkursbo, inte ifrågasatts av skattemyndigheterna. Förklaringen till<br>detta torde vara att ett dödsbo i vissa avseenden betraktas som ägare till<br>en fastighet som ingår i boet. Äganderätten till en fastighet som ingår i en<br>konkurs ligger däremot i rättslig mening kvar på konkursgäldenären. Vid<br>tillämpningen av reglerna om frivillig skattskyldighet, bör ett dödsbo<br>även fortsättningsvis betraktas som ägare till en fastighet som ingår i<br>boet. Ett förtydligande motsvarande det som föreslås för konkursbon<br>föranleds därför inte i fråga om dödsbon.</p>
<p>Utredningen har vidare föreslagit att frivillig skattskyldighet för fastig-<br>hetsupplåtelse bör kunna medges också för företag som ingår i en grupp<br>av företag som registrerats enligt 6 a kap. ML (mervärdesskattegrupper)<br>och att ansökan bör göras av grupphuvudmannen och beslutet om skatt-<br>skyldighet avse denne. Riksskatteverket har emellertid ifrågasatt lämp-<br>ligheten av en sådan ordning och pekat på en del problem som kan upp-<br>stå. Verket befarar att det företag i gruppen som är fastighetsägare vid ett<br>utträde ur gruppen inte vill kännas vid att han skall överta skyldigheten<br>att jämka ingående skatt som gruppen dragit av under den tid han ingått i<br>gruppen. Utredningen har som skäl till den föreslagna regleringen anfört<br>att den medför att eventuella förändringar inom gruppen av t.ex. ägande-<br>rätten till fastigheten inte behöver föranleda några administrativa eller<br>andra åtgärder. Det har också kommit till regeringens kännedom att vissa</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>69</p>
<p>skattemyndigheter redan tillämpar registrering på gruppnivå även vid<br>frivillig skattskyldighet. I likhet med utredningen finner regeringen att<br>mervärdesskattegrupper skall kunna bli registrerade som frivilligt skatt-<br>skyldiga. Ett förtydligande härom bör göras i 3 kap. 3 § och i föreslagna<br>9 kap. 1 § ML. I enlighet med de normala reglerna för gruppregistrering<br>skall registrering ske i grupphuvudmannens namn, se 3 kap. 1 § 3 skatte-<br>betalningslagen (1997:483, SBL) och skattskyldigheten avse mervärdes-<br>skattegruppen som skattesubjekt. Det bör noteras att ansvaret för betal-<br>ning av mervärdesskatten åligger grupphuvudmannen solidariskt med<br>varje annan näringsidkare som ingår i gruppen (se 12 kap. 8 b § SBL).<br>Med hänsyn till de särskilda jämkningsreglema vid gruppregistrering<br>som föreslås i 8 a kap. 11 § ML är det dock lämpligt att ansökan om<br>frivillig skattskyldighet sker med samtycke av fastighetsägaren. Även<br>detta bör framgå av 9 kap. 1 §.</p>
<h4>7.1.2 Skattskyldighet under uppbyggnadsskede</h4>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Regeringens förslag: Även om någon uthyrning ännu inte har påbör-<br>jats då ansökan görs skall skattemyndigheten kunna medge frivillig<br>skattskyldighet. Detta skall gälla under tiden en byggnad helt eller del-<br>vis avsedd för uthyrning uppförs eller genomgår mer omfattande till-<br>eller ombyggnadsarbeten. Möjligheten till frivillig skattskyldighet i<br>dessa fall skall dock endast kunna ges fastighetsägaren om det finns<br>särskilda skäl och det med hänsyn till dennes vandel m.m. befinns<br>lämpligt. Om någon skattepliktig uthyrning inte kommer till stånd ef-<br>ter det att en sådan skattskyldighet medgetts skall fastighetsägaren<br>återbetala den ingående skatten jämte kostnadsränta.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer huvudsakligen med rege-<br>ringens förslag. Till skillnad mot regeringen har dock utredningen före-<br>slagit att den frivilliga skattskyldigheten under ett uppbyggnadsskede<br>måste omfatta all uthyrning av verksamhetslokaler i den byggnad som<br>uppförs och att fastighetsägaren efter det att hyresgästerna flyttat in måste<br>låta skattskyldigheten omfatta all uthyrning i minst fem år till, dvs. även<br>uthyrningen till hyresgäster som inte bedriver skattepliktig uthyrning.<br>Kravet på återbetalning av ingående skatt med ränta har tillkommit som<br>en konsekvens av att regeringen inte genomför denna del av utredningens<br>förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Byggentreprenörerna, Föreningen Auktoriserade<br>Revisorer, Näringslivets Skattedelegation, Sveriges Allmännyttiga bo-<br>stadsföretag och Sveriges Fastighetsägareförbund anser att skattskyldig-<br>heten under uppförandeskedet även borde kunna omfatta del av fastighet.<br>Även Skattemyndigheten i Göteborg och Skattemyndigheten i Växjö är av<br>uppfattningen att det inte är önskvärt att begränsa möjligheten till skatt-<br>skyldighet till att endast avse dem som vill hyra ut alla verksamhets-<br>lokaler i en fastighet med skattskyldighet. Sveriges Fastighetsägare-<br>förbund anser att det bör preciseras vad som krävs av sökandes vandel.<br>Dessutom anser förbundet liksom Byggentreprenörerna att för det fall det</p>
<p>70</p>
<p>överhuvudtaget bör anges att det krävs särskilda skäl så bör dessa be-<br>gränsas till att avse storleken av den frivilliga skattskyldigheten och pro-<br>jekttiden. Även Näringslivets skattedelegation och Föreningen Auktori-<br>serade Revisorer anser att de särskilda skälen kräver precisering. Kam-<br>marrätten i Göteborg påtalar att denna precisering bör framgå av lag-<br>texten. Byggentreprenörerna jämte Näringslivets skattedelegation<br>föreslår att det i förenklande syfte bör föreskrivas att frivillig<br>skattskyldighet alltid kan medges om projekttiden är minst sex månader<br>och att en prövning skall ske om det gäller tid under sex månader.</p>
<p>Skälen for regeringens förslag: I vissa fall har den som inte är skatt-<br>skyldig rätt till återbetalning av ingående skatt. Bestämmelserna härom<br>finns i 10 kap. ML. Där föreskrivs i 9 § att den som har påbörjat en verk-<br>samhet skall, när det finns särskilda skäl, ha rätt till återbetalning av in-<br>gående skatt i verksamheten innan skattepliktig omsättning förekommit.<br>Bestämmelsen minskar de påfrestningar på exempelvis fastighetsägarnas<br>likviditet som det innebär att inte fa avdrag för ingående skatt förrän<br>skattepliktig omsättning förekommit. Riksskatteverket har i sin handled-<br>ning för mervärdesskatt för år 1999 ansett att särskilda skäl enligt 10 kap.<br>9 § inte kan anses föreligga i fall av frivillig skattskyldighet. Skälet till<br>detta är, enligt verket, att det under ett uppbyggnadsskede inte med<br>säkerhet går att fastställa om förutsättningarna för frivillig skattskyldighet<br>kommer att föreligga efter det att byggnaden färdigställts.</p>
<p>Det förhållandet att frivillig skattskyldighet inte kan meddelas under ett<br>uppbyggnadsskede har kritiserats. Bl.a. har hänvisats till en dom från<br>EG-domstolen, den s.k. Rompelmandomen (268/83, jfr. avsnitt 4.3.6). I<br>det målet tolkade domstolen artikel 4.1 i sjätte direktivet i fråga om skatt-<br>skyldighetens och därmed avdragsrättens inträde. Domstolen fann att<br>ekonomisk verksamhet kan bestå av flera på varandra följande åtgärder<br>och även av förberedande verksamhet, såsom införskaffande av för den<br>kommande verksamheten nödvändiga tillgångar, såsom det i målet<br>aktuella förvärvet av lokaler i en fastighet som skulle uppföras. Dom-<br>stolen ansåg dock att den skattskyldige skulle visa att förutsättningar för<br>avdragsrätten var uppfyllda. Skattemyndigheten var inte heller förhindrad<br>att kräva att en anmälan om inledande av ekonomisk verksamhet också<br>måste kunna styrkas på objektiva grunder.</p>
<p>Enligt regeringens mening föreligger det ingen EG-rättslig skyldighet<br>att i nationell rätt förena en möjlighet till frivillig skattskyldighet med en<br>rätt till avdrag för ingående skatt under t.ex. ett nybyggnadsskede. Det<br>finns dock anledning att överväga om en sådan rätt ändock bör finnas.<br>Uppförandet av en ny byggnad för uthyrning av verksamhetslokaler<br>medför vanligen höga investeringskostnader och tar lång tid i anspråk. Så<br>kan vara fallet också då det gäller mer omfattande till- eller ombygg-<br>nadsåtgärder på en fastighet som skall hyras ut när arbetena har avslutats.<br>Det kan också påpekas att en skattskyldig, som uppför eller låter uppföra<br>en byggnad för användning i egen verksamhet som redan medför obliga-<br>torisk skattskyldighet enligt ML har eller skall ha rätt till omedelbart av-<br>drag för den ingående skatten med stöd av 10 kap. 9 §.</p>
<p>Vad som nu anförts leder enligt regeringens mening till att det är be-<br>fogat att införa en möjlighet att i vissa fall medge frivillig skattskyldig-<br>het, utan att någon skattepliktig uthyrning har påbörjats. I enlighet med</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>71</p>
<p>vad som enligt 10 kap. 9 § gäller i fråga om nystartade verksamheter i<br>allmänhet, bör en ansökan kunna bifallas endast om det finns särskilda<br>skäl. Karaktären av den frivilliga skattskyldigheten gör att särskilda hän-<br>syn måste tas.</p>
<p>Frivilligt inträde under uppförandetiden m.m. har som nyss nämnts<br>huvudsakligen den effekten att påfrestningarna på fastighetsägarens lik-<br>viditet minskar. Med särskilda skäl bör därför främst avses att fastighets-<br>ägaren får finansiera en avsevärd ingående skatt under en längre tid.<br>Detta är i första hand fallet då den frivilliga skattskyldigheten är avsedd<br>att omfatta alla lokaler eller en stor del av lokalerna i en byggnad under<br>uppförande. Även i fall av mer omfattande till- och ombyggnadsarbeten,<br>som berör en stor del av fastigheten, kan emellertid särskilda skäl anses<br>föreligga. Detta gäller dock endast under förutsättning att en stor del av<br>den till- eller ombyggda delen är avsedd att efter åtgärderna komma att<br>omfattas av frivillig skattskyldighet. En uppräkning av i vilka fall sär-<br>skilda skäl skall anses föreligga kan inte ges och bör inte heller ges.<br>Visserligen torde i vart fall något av de ovan nämnda skälen föreligga i<br>de flesta fall då skattskyldighet bör kunna meddelas innan uthyrningen<br>påbörjas. Det kan dock uppkomma situationer som idag är svåra att<br>förutse där fastighetsägaren bör få bli frivilligt skattskyldig under upp-<br>förandeskedet trots att inget av dessa skäl föreligger.</p>
<p>I överensstämmelse med vad EG-domstolen uttalade i den nyss<br>nämnda domen bör frivillig skattskyldighet innan uthyrning kommit till<br>stånd vidare kräva att sökandens avsikter att hyra ut verksamhetslokaler<br>stöds av objektiva omständigheter. Sådana omständigheter kan vara t.ex.<br>uppgifter i beviljat bygglov, finansiering, marknadsföring, kontakter med<br>presumtiva hyresgäster och ingångna hyresavtal.</p>
<p>Slutligen måste en kontroll av sökanden göras. Finns det uppgifter om<br>tidigare näringsförbud, ekonomisk brottslighet, annan misskötsamhet av<br>allvarligt slag, konkurser, skatteskulder eller andra större skulder skall<br>skattskyldighet i detta skede inte medges. Vid denna kontroll bör även<br>tidsaspekten vägas in. Anmärkningar som ligger närmare i tiden bör där-<br>vid, naturligt nog, tillmätas större betydelse än äldre anmärkningar.</p>
<p>Utredningen har föreslagit att en ytterligare förutsättning för att fri-<br>villig skattskyldighet skall kunna medges innan uthyrning kommit till<br>stånd är att den omfattar samtliga för uthyrning avsedda lokaler i en fas-<br>tighet. Flera av remissinstanserna har emellertid invänt mot denna ord-<br>ning. Det är också en ordning som svårligen låter sig förenas med regeln<br>om att skattskyldigheten inte far omfatta uthyrning till hyresgäster som<br>inte bedriver skattepliktig verksamhet. Det skulle leda till att så snart nå-<br>gon enstaka sådan hyresgäst vill hyra lokaler i en nyuppförd fastighet så<br>kommer denna fastighet inte att kunna omfattas av skattskyldighet under<br>uppförandet. Det är naturligtvis i många fall också omöjligt för fastig-<br>hetsägaren att vid byggnationens början exakt kunna ange vilka hyres-<br>gäster som kommer att finnas i lokalerna. Skattskyldigheten bör därför<br>även fa omfatta delar av fastigheter.</p>
<p>Om de ordinära jämkningsreglema skulle tillämpas när fråga är om fri-<br>villig skattskyldighet under uppbyggnadsskede, skulle det inte finnas nå-<br>got skäl för fastighetsägarna att avstå från att låta hela fastigheten omfat-<br>tas av skattskyldigheten, oavsett hur uthyrningen efter uppbyggnadstiden<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>72</p>
<p>kan förväntas fördela sig. Fastighetsägaren skulle nämligen enligt de or-<br>dinära jämkningsreglema inte behöva jämka for de år som passerat<br>mellan beslut om skattskyldighet fram till att hyresgäster med skattefri<br>verksamhet flyttat in. Jämkning skulle endast behöva ske genom årlig<br>återbetalning for de återstående åren av korrigeringstiden. I en sådan<br>situation är det naturligt att fastighetsägaren väljer att låta alla lokaler<br>omfattas av skattskyldigheten utan beaktande av framtida uthyrning. För<br>att förhindra att fastighetsägaren på detta sätt erhåller ett ”räntefritt” lån<br>av staten i form av återbetald ingående skatt under uppförandetiden, bör<br>regler om återbetalning av ett belopp motsvarande den av staten åter-<br>betalda skatten införas. Den som väljer att ansöka om skattskyldighet<br>under uppförandetiden bör åläggas att återbetala all ingående skatt som<br>hänför sig till en senare användning av fastigheten i en skattefri verksam-<br>het. Återbetalningen från fastighetsägaren bör även förenas med krav på<br>ränta under den tid som förflutit mellan återbetalningen från staten fram<br>till dess att den skattefria användningen av lokalerna påbörjas.</p>
<p>Eftersom den frivilliga skattskyldigheten under uppförandetiden i<br>huvudsak leder till att fastighetsägaren far återbetalning för ingående<br>skatt innan han blir skyldig att betala utgående skatt är det angeläget att<br>skattemyndigheten sedan skattskyldighet medgetts kontrollerar att förut-<br>sättningarna for skattskyldigheten fortfarande föreligger.</p>
<p>Av de upplysningar som utredningen inhämtat om bestämmelserna om<br>uthyrning av fastigheter i andra länder fann utredningen bl.a. att bestäm-<br>melserna i Nederländerna utnyttjats på ett sätt som inte varit avsett. Det<br>har förekommit fall där företag som uppfört eller låtit uppföra en bygg-<br>nad, medgetts frivillig skattskyldighet for uthyrning av byggnaden och<br>hyrt ut den till en hyresgäst med vilken uthyraren varit i intresse-<br>gemenskap. Det uthyrande företaget har gjort avdrag för ingående skatt<br>som hänfört sig till uppförandet av byggnaden men tagit ut en mycket låg<br>hyra för byggnaden. Den utgående skatten på uthyrningen har därför varit<br>låg i förhållande till den ingående skatten.</p>
<p>Ett sådant förfarande kan motverkas på olika sätt. Det kan föreskrivas<br>att uthyraren alltid skall redovisa skatt på en hyra som motsvarar kostna-<br>derna för att utföra tjänsten, även om den verkliga hyran är lägre. Ett<br>annat alternativ är att göra hyressättning som motsvarar kostnaderna för<br>att utföra tjänsten till en förutsättning for frivillig skattskyldighet.</p>
<p>Regeringen anser för sin del att den lämpligaste lösningen i detta av-<br>seende är att alltid beskatta en hyra som motsvarar kostnaderna for att<br>utföra tjänsten, vilket innebär att en för låg hyra leder till att uttag anses<br>föreligga och att underpriset skall beskattas hos uthyraren. Enligt rege-<br>ringens mening är detta en situation som täcks av bestämmelsen i 2 kap.<br>5 § första stycket 1 ML. I prop. 1994/95:57 anförs att med ”rörelse-<br>främmande ändamål” i denna bestämmelse skall även avses det fall då en<br>tjänst tillhandahålls i rörelsen, men mot en ersättning som understiger<br>kostnaden för att utföra tjänsten. Uthyrning till underpris torde därför<br>omfattas av uttagsbeskattning även om det sker i en uthyr-<br>ningsverksamhet om övriga rekvisit i bestämmelsen är uppfyllda. Någon<br>särskild reglering for att åstadkomma en sådan uttagsbeskattning behöver<br>därför inte införas.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>73</p>
<p>Vad nu sagts leder visserligen till att uthyrning till underpris till en när-<br>stående hyresgäst kommer att uttagsbeskattas och att hyresgästen, om han<br>själv är skattskyldig, inte kommer att kunna få avdrag för den skatt som<br>belöper på värdet av uttaget. Är det fråga om företag som omfattas av<br>bestämmelserna om gruppregistrering kan effekten undvikas inom ramen<br>för gruppregistreringen. I andra fall får skatteeffekten godtas eller und-<br>vikas genom en hyressättning som motsvarar kostnaderna.</p>
<h4>7.1.3 Tidpunkt lör skattskyldighetens inträde</h4>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Regeringens förslag: Skattskyldighet kan medges från dagen för<br>ansökan om frivillig skattskyldighet, dock tidigast från den dag då<br>hyresgästen tillträder lokalen. Då en byggnad avsedd för uthyrning<br>uppförs eller genomgår mer omfattande till- eller ombyggnadsarbeten<br>skall skattskyldighet kunna medges från ansökningsdagen, även om<br>någon uthyrning då inte påbörjats. En ny ägare till en fastighet som är<br>föremål för skattepliktig uthyrning blir skattskyldig från tillträdes-<br>dagen utan särskild ansökan.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer i stora delar med regeringens<br>förslag. Utredningen har dock föreslagit att en ny ägare till en fastighet<br>vid oneröst fång för att kunna bli frivilligt skattskyldig från tillträdes-<br>dagen skall vara tvungen att ansöka om detta före tillträdesdagen eller<br>senast inom 14 dagar därefter. Om fastighetsägaren inte är skattskyldig<br>eller har återbetalningsrätt enligt 10 kap. 9, 11 eller 12 § krävs att skatte-<br>myndigheten måste fatta beslut innan tillträdet för att den nye fastighets-<br>ägaren skall kunna bli skattskyldig redan från tillträdet. Vid benefika<br>fång föreslås förvärven bli skattskyldig vid tillträdet utan särskilt beslut.</p>
<p>Remissinstanserna: Byggentreprenörerna, Sveriges Allmännyttiga<br>bostadsföretag och Sveriges Fastighetsägareförbund anser i motsats till<br>utredningen att det borde vara tillräckligt att en ansökan kommit in till<br>skattemyndigheten innan tillträdet för att en ny ägare till fastighet som<br>inte är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen skall kunna bli frivilligt<br>skattskyldig från tillträdet. De påpekar att det finns risk att beslut inte<br>hinner fattas före tillträdet och att den nye fastighetsägaren därför blir<br>jämkningsskyldig. Även Föreningen Auktoriserade Revisorer anser att<br>det inte borde vara någon skillnad vid ansökningsförfarandet för skatt-<br>skyldiga respektive icke skattskyldiga förvärvare av fastigheter. Det<br>borde i båda fallen räcka med att ansökan görs inom tre månader från<br>tillträdet. Riksskatteverket instämmer i att det finns stort behov av en fast<br>reglering beträffande skattskyldighetens inträde, men finner utredningens<br>föreslagna beslutsförfarande alltför tungrott. Verket föreslår att fastig-<br>hetsägarens redovisning, liksom vid den obligatoriska skattskyldigheten,<br>bör utgöra grunden för den frivilliga skattskyldigheten. Verket föreslår<br>dessutom en alternativ ordning med ett dispensförfarande för större fas-<br>tighetsägare, där det inte skall krävas några beslut vid förändringar i<br>skattskyldigheten, förutom vid uppbyggnadsskede och vid frivilligt ut-<br></p>
<p>74</p>
<p>träde. De foretag som omfattas av dispensen föreslås vid överlåtelse få<br>överta rättigheter och skyldigheter avseende fastigheten.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Det är för närvarande oreglerat från<br>vilken tidpunkt den frivilliga skattskyldigheten skall gälla. I praktiken<br>medges skattskyldigheten från olika alternativa tidpunkter. De tidpunkter<br>som förekommer är då hyresavtal tecknas, då hyresgästen tillträder<br>lokalen, då ansökningen ges in till skattemyndigheten och då<br>skattemyndigheten fattar beslut i frågan. Regeringsrätten har genom dom<br>den 26 februari 1999 i mål nr 3258-1997 prövat frågan om skattskyldig-<br>het kan inträda redan då en ny ägare tillträder en fastighet, trots att ansö-<br>kan om frivillig skattskyldighet kommer in till skattemyndigheten först<br>därefter. Målet avsåg fastigheter som en tidigare ägare registrerat sig som<br>frivilligt skattskyldig till. Regeringsrätten konstaterar att det inte kan an-<br>ses föreligga något formellt hinder mot att ge ett beslut om frivillig skatt-<br>skyldighet retroaktiv verkan. I vad mån det bör ske i ett enskilt fall får,<br>enligt domstolen, bedömas med utgångspunkt i de syften som ligger<br>bakom lagstiftningen och med beaktande av de skatteadministrativa olä-<br>genheter som kan vara förenade med en retroaktiv tillämpning. Dom-<br>stolen finner att skattskyldigheten i det aktuella målet far anses ha inträtt<br>redan när bolaget tillträdde fastigheten.</p>
<p>Regeringen finner liksom utredningen att särskilda bestämmelser om<br>från vilken tidpunkt skattskyldighet skall kunna gälla bör införas. Det är<br>inte lämpligt att skattemyndigheternas tillämpning varierar från fall till<br>fall. Vid regleringen bör skiljas mellan det fall då en fastighetsägare som<br>tidigare inte använt fastigheten för skattepliktig uthyrning vill börja göra<br>det och det fall då en fastighet överlåts till någon som vill böija använda<br>den för sådan uthyrning.</p>
<p>Regeringen behandlar först det fallet att en fastighetsägare skall övergå<br>till att använda fastigheten för skattepliktig uthyrning efter att ha använt<br>den i en annan verksamhet. Eftersom skattskyldigheten är frivillig kan det<br>inte i lag föreskrivas någon tidpunkt för när skattskyldighet alltid inträ-<br>der. Tidpunkten måste därför, enligt regeringens mening, framgå av sär-<br>skilda beslut av skattemyndigheten och det kan inte överlämnas till fas-<br>tighetsägaren att självständigt bestämma tidpunkten. Däremot bör det av<br>lag framgå från vilken tidpunkt fastighetsägaren kan begära att skatt-<br>skyldighet skall inträda.</p>
<p>Det framstår som naturligt att skattskyldighet i detta fall inte bör med-<br>ges för tid innan en ansökan om frivillig skattskyldighet har gjorts. Från<br>fiskal synpunkt finns det dock anledning att medge avdrag först då<br>skattepliktig uthyrning påbörjas. Som en huvudregel bör därför gälla att<br>frivillig skattskyldighet kan medges från dagen för ansökan, dock tidigast<br>från den dag då hyresgästen tillträder lokalen. Om fastighetsägaren begär<br>det bör skattskyldighet kunna medges från en senare tidpunkt än nu sagts.</p>
<p>Om uthyrning av verksamhetslokaler har inletts innan ansökan om fri-<br>villig skattskyldighet görs finns det anledning att medge skattskyldighet<br>enligt huvudregeln, dvs. från tidpunkten för ansökan. Om skattskyldighet<br>skulle medges retroaktivt måste också utgående skatt redovisas på de<br>hyror som uppburits tidigare vilket, beroende på omständigheterna, kan<br>orsaka svårigheter. Den ingående skatt som belöper på anskaffandet av<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>75</p>
<p>den uthyrda lokalen skall enligt vad regeringen föreslår i avsnitt 7.3.3<br>kunna jämkas till fastighetsägarens fördel.</p>
<p>Även om någon uthyrning av verksamhetslokaler inte påbörjats innan<br>ansökan om frivillig skattskyldighet görs bör övergången från outhyrda<br>till uthyrda lokaler ses som en ändrad användning och leda till jämkning<br>av ingående skatt till fastighetsägarens fördel.</p>
<p>I avsnitt 7.1.2 har regeringen föreslagit att det skall vara möjligt att<br>medge frivillig skattskyldighet och därmed återbetalningsrätt i de fall en<br>byggnad avsedd för uthyrning uppförs eller genomgår mer omfattande<br>till- eller ombyggnadsarbeten, trots att någon uthyrning ännu inte har in-<br>letts. Om emellertid frivillig skattskyldighet inte medgetts redan under<br>tiden då byggnadsarbetena pågår är det i princip inte möjligt för fastig-<br>hetsägaren att få återbetalning av ingående skatt som belöper på tiden<br>före ansökningen. Enligt regeringens uppfattning kan dock inte några<br>invändningar riktas mot att den nuvarande bestämmelsen om retroaktiv<br>avdragsrätt i 9 kap. 3 § i dess tidigare lydelse kommer till användning<br>även fortsättningsvis i denna situation (se vidare avsnitt 7.2.1).</p>
<p>Regeringen övergår härefter till att behandla fallet att fastigheten<br>överlåts till någon som vill börja använda den för skattepliktig uthyrning.<br>Utredningen har föreslagit att det även vid överlåtelser av fastigheter<br>måste krävas beslut för att skattskyldighet skall kunna gälla från tillträdet<br>vid onerösa fång. Flera av remissinstanserna har dock reagerat mot den<br>lösning som utredningen förordat. Särskilt har framförts att tidsramarna<br>för när ansökan måste vara inne hos skattemyndigheten och när beslut<br>måste fattas är för snäva. Det finns här en risk för att den nye fastighets-<br>ägaren måste jämka den ingående skatten enbart av det skälet att denne<br>inte ansökt i rätt tid eller att skattemyndigheten av något skäl inte kunnat<br>fatta beslut. Det finns också en risk att den nye fastighetsägaren fortsätter<br>att debitera mervärdesskatt på hyrorna trots att denne ännu inte blivit<br>skattskyldig för uthyrningen. Detta är ett problem som inte får någon lös-<br>ning med utredningens förslag. Fastighetsägaren tvingas i dessa fall att<br>rätta sin bokföring och sina avlämnade redovisningar av mervärdesskatt<br>samt kreditera hyresgästerna. Riksskatteverket har som ovan påtalats för-<br>ordat att beslutsfattandet måste dras ned till ett absolut minimum. Både<br>skattemyndigheterna och fastighetsägarna skulle således ha fördelar av<br>att beslut om frivillig skattskyldighet inte skall behöva fattas vid fastig-<br>hetsöverlåtelser.</p>
<p>I överlåtelsefallen kan konstateras en avgörande skillnad i förhållande<br>till de fall då en fastighetsägare ansöker om att fa bli frivilligt skattskyl-<br>dig för en fastighet som denne redan äger, nämligen att det i överlåtelse-<br>fallet går att bestämma en viss tidpunkt när skattskyldigheten bör inträda.<br>Det krävs således inte något beslut av skattemyndigheten för att det skall<br>gå att fastställa om skattskyldighet föreligger. Utredningen har föreslagit<br>att den nye fastighetsägaren vid benefika fång alltid skall bli skattskyldig<br>vid tillträdet utan särskilt beslut om att fastigheten omfattas av frivillig<br>skattskyldighet. Detsamma bör kunna gälla även vid onerösa fång. Rege-<br>ringen föreslår därför att den frivilliga skattskyldigheten skall övergå på<br>den nye ägaren från och med tillträdesdagen utan särskilda beslut av<br>skattemyndigheten.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>76</p>
<p>Eftersom skattskyldigheten skall vara frivillig bör det dock alltjämt vara<br>möjligt för den nye fastighetsägaren att inte bli skattskyldig efter till-<br>trädet. Ett förslag härom lämnas i avsnitt 7.1.6. Om den nye ägaren<br>ansöker om att få slippa skattskyldigheten blir emellertid den förre ägaren<br>jämkningsskyldig. Det är därför lämpligt att de gemensamt ansöker om<br>att skattskyldigheten skall upphöra. Med denna reglering löses problemet<br>med det fall då en fastighetsägare debiterar hyresgästerna mervärdesskatt<br>på hyran trots att han inte fått något beslut om skattskyldighet. Om fas-<br>tighetsägaren aktivt måste ansöka om att slippa bli skattskyldig vet denne<br>också att han inte skall debitera moms på hyrorna. Det torde dock inte bli<br>särskilt vanligt att omfattningen av den skattepliktiga uthyrningen ändras<br>vid en överlåtelse. I de allra flesta fåll kommer sannolikt hyresförhållan-<br>dena i fastigheten efter överlåtelsen att vara desamma som före. Mängden<br>beslut som skattemyndigheterna måste fatta kommer därför att minska i<br>stor utsträckning.</p>
<h4>7.1.4 Omständigheter som medför att skattskyldighet upphör<br>utan särskilt beslut</h4>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Regeringens förslag: Den frivilliga skattskyldigheten för uthyrning<br>av en fastighet upphör utan särskilt beslut om fastigheten börjar an-<br>vändas i fastighetsägarens egen verksamhet, för bostadsändamål eller<br>hyrs ut till en hyresgäst som inte bedriver skattepliktig verksamhet.<br>Skattskyldigheten upphör även när en byggnad helt eller delvis för-<br>störs på grund av rivning eller av orsak som den skattskyldige inte<br>råder över, t.ex. eldsvåda.</p>
<p>Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att den frivilliga<br>skattskyldigheten skall upphöra även då en fastighet överlåts. Däremot<br>upphör inte skattskyldigheten enligt utredningens förslag enbart av det<br>skälet att fastigheten hyrs ut till någon som inte bedriver skattepliktig<br>verksamhet. I övrigt överensstämmer utredningens förslag med rege-<br>ringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Har lämnat förslaget utan erinran.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Obligatorisk skattskyldighet enligt<br>ML föreligger då skattepliktig omsättning sker i en yrkesmässig verk-<br>samhet. Den som är skattskyldig skall redovisa utgående skatt på sin<br>skattepliktiga omsättning och har rätt till avdrag för ingående skatt i<br>verksamheten. Skattskyldigheten upphör om verksamheten läggs ner eller<br>överlåts. Om verksamheten endast delvis läggs ner eller överlåts upphör<br>inte skattskyldigheten, men dess omfattning begränsas naturligtvis till<br>den del av verksamheten som fortfarande bedrivs och som innefattar<br>skattepliktig omsättning.</p>
<p>Regelsystemet för den frivilliga skattskyldigheten bör så långt som<br>möjligt utformas med den obligatoriska skattskyldigheten som förebild.<br>Det som skiljer den frivilliga från den obligatoriska skattskyldigheten är i<br>huvudsak endast att det krävs en ansökan av fastighetsägaren för att<br>denne skall kunna bli frivilligt skattskyldig. Så länge fastighetsägaren<br></p>
<p>77</p>
<p>därefter hyr ut till hyresgäster som bedriver en skattepliktig verksamhet<br>bör fastighetsägaren omfattas av skattskyldigheten.</p>
<p>Bland de förändringar som kan inträffa sedan frivillig skattskyldighet<br>medgetts kan här särskilt noteras det fall att den skattepliktiga uthyr-<br>ningen av någon lokal upphör antingen genom att lokalen istället hyrs ut<br>till en hyresgäst som inte bedriver en skattepliktig verksamhet eller att<br>fastighetsägaren själv börjar använda lokalen i en skattefri verksamhet.<br>Dessa förändringar bör, enligt regeringens mening, vara att jämställa med<br>att en verksamhet som medför att obligatorisk skattskyldighet läggs ner.<br>Något särskilt beslut om den frivilliga skattskyldighetens upphörande bör<br>därför inte krävas i dessa fall. Avdrag för ingående skatt får i fortsätt-<br>ningen inte göras inom ramen för den frivilliga skattskyldigheten och den<br>ändrade användningen skall i princip medföra korrigering av ingående<br>skatt.</p>
<p>I det fall en frivilligt skattskyldig första- eller andrahandshyresgäst el-<br>ler bostadsrättshavare för bostadsändamål eller för annan verksamhet<br>som inte medför skattskyldighet hyr ut den lokal han disponerar bör hans<br>frivilliga skattskyldighet upphöra. Detsamma bör gälla om han övergår<br>till att använda lokalen i egen verksamhet. Även fastighetsägaren påver-<br>kas om hyresgästen eller bostadsrättshavaren börjar hyra ut lokalen för<br>verksamhet som inte medför skattskyldighet. Lokalen kan då inte längre<br>ingå i fastighetsägarens skattepliktiga uthyrning. Däremot påverkas inte<br>fastighetsägaren om hyresgästen eller bostadsrättshavaren övergår till att<br>använda lokalen i egen skattepliktig verksamhet. Fastighetsägaren kan i<br>detta fall fortsätta den skattepliktiga uthyrningen om han finner det<br>lämpligt.</p>
<p>När en byggnad helt eller delvis förstörs på grund av rivning eller av<br>orsak som den skattskyldige inte råder över, t.ex. eldsvåda, bör den skat-<br>tepliktiga uthyrning som berörs av händelsen upphöra omedelbart. Inte<br>heller i dessa fall bör krävas något särskilt beslut om den frivilliga skatt-<br>skyldighetens upphörande. Det finns, som också konstateras i avsnitt<br>7.3.3, normalt inte anledning att föreskriva att jämkning av skatt skall ske<br>i dessa fall. Om byggnaden endast delvis förstörs får de åtgärder som<br>vidtas för att sätta den i stånd igen bedömas på samma sätt som andra<br>ombyggnads- eller reparationsarbeten.</p>
<p>Regeringen har i avsnitt 7.1.3. föreslagit att skattskyldigheten skall<br>övergå på ny ägare vid överlåtelse av en fastighet som omfattas av frivil-<br>lig skattskyldighet. I normalfallet upphör således inte skattskyldigheten<br>vid en sådan överlåtelse. Skattskyldigheten upphör aldrig enbart på grund<br>av överlåtelsen, men kan naturligtvis upphöra på grund av att den nye<br>fastighetsägaren börjar använda fastigheten i en verksamhet som inte<br>medför skattskyldighet. .1 avsnitt 7.1.4. föreslår regeringen att det även<br>skall vara möjligt för fastighetsägarna att utträda ur skattskyldigheten i<br>samband med överlåtelser.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>78</p>
<h4>7.1.5</h4>
<h4>Outhyrda lokaler</h4>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Regeringens förslag: När skattskyldighet for uthyrning medgetts och<br>en lokal därefter blir outhyrd och inte används medför detta förhål-<br>lande inte att skattskyldigheten upphör.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Länsrätten i Skåne län påtalar att det inte är klar-<br>lagt vad som gäller då en fastighet överlåts vari lokaler, som omfattas av<br>den tidigare ägarens skattskyldighet, är outhyrda. Kan den nye fastighets-<br>ägaren i detta fall ansöka om skattskyldighet för uthyrning av dessa<br>lokaler?</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: En fråga som har särskild betydelse<br>när det gäller frivillig skattskyldighet är vilka effekter det bör ha att det i<br>en fastighet finns outhyrda verksamhetslokaler.</p>
<p>I ML har inte särskilt reglerats vad som skall gälla om en fastighet eller<br>lokal som omfattas av frivillig skattskyldighet inte längre hyrs ut och<br>därför står oanvänd. Viss oklarhet synes råda beträffande såväl avdrags-<br>rätt som återföring av skatt. Kammarrätten i Göteborg har i en numera<br>lagakraftvunnen dom avgjort ett mål som gällde en lokal som tidigare<br>varit uthyrd med frivillig skattskyldighet och därefter stått outhyrd (dom<br>den 26 juni 1997, mål nr 557-1995). Målet gällde tillämpning av 1968 års<br>mervärdeskattelag. Under den tid lokalen i fråga stod tom hade fastig-<br>hetsägaren utfört renoveringsarbeten. Enligt fastighetsägaren gjordes<br>även en del nyanskaffningar i syfte att lokalen även fortsättningsvis<br>skulle hyras ut för användning i verksamhet som medförde skattskyldig-<br>het. När renoveringen slutförts och perioden för återföring löpt ut, hyrdes<br>lokalen emellertid ut för användning i annan verksamhet. Kammarrätten<br>anförde bl.a. att vad som framkommit om fastighetsägarens avsikt ifråga<br>om den framtida verksamhetsinriktningen för den aktuella lokalen inte<br>medförde att ägarens handhavande när lokalen var tom inneburit att den<br>tagits i anspråk för användning i icke mervärdesskattepliktig verksamhet.<br>Någon återföringsskyldighet av avdragen ingående skatt förelåg därför<br>inte.</p>
<p>För en skattskyldig som bedriver verksamhet som obligatoriskt medför<br>skattskyldighet till mervärdesskatt inträder inga särskilda skatteeffekter<br>om en tillgång finns kvar i verksamheten men inte används. Den omstän-<br>digheten att t.ex. en industribyggnad som ingår i en verksamhet som<br>medför obligatorisk skattskyldighet inte längre används i verksamheten<br>och inte heller används på annat sätt medför alltså inte någon begräns-<br>ning av rätten till avdrag för den ingående skatt som hänför sig till upp-<br>värmning, reparation, underhåll m.m. av byggnaden och medför inte hel-<br>ler någon jämkningsskyldighet. Om den däremot börjar användas för icke<br>skattepliktig uthyrning eller i en annan verksamhet som inte medför<br>skattskyldighet faller avdragsrätten bort och jämkning skall ske.</p>
<p>Frågan är om det finns anledning att anlägga ett annat synsätt be-<br>träffande fastigheter eller lokaler som varit föremål för skattepliktig ut-<br>hyrning som upphört.</p>
<p>79</p>
<p>Det problem som förelåg i det ovan beskrivna målet var att lokalen ef-<br>ter renoveringsarbeten övergick till att användas i en verksamhet som inte<br>medförde skattskyldighet enligt ML. Vad som kan hända vid en tillämp-<br>ning i enlighet med kammarrättens dom är att en fastighetsägare utför till-<br>eller ombyggnadsarbeten eller reparationer på en lokal, som tidigare varit<br>föremål för skattepliktig uthyrning, i uppgivet syfte att på nytt hyra ut den<br>som verksamhetslokal. Sedan arbetena avslutats och den ingående skatten<br>dragits av kan fastighetsägaren välja att hyra ut till en hyresgäst som inte<br>bedriver skattepliktig verksamhet. Eftersom användningen ändras skulle i<br>princip en återföring eller jämkning av avdragen ingående skatt ske för<br>kostnader hänförliga till till- eller ombyggnadsarbetena. Fastighetsägaren<br>skulle i en jämkningssystem fa en fördel genom att han har fatt en ome-<br>delbar avdragsrätt som han efter ändringen far betala tillbaka i tio år.</p>
<p>Några bestämmelser om återföring eller jämkning av avdragen in-<br>gående skatt som hänför sig till reparations- och underhållsarbeten före-<br>slås inte (jfr avsnitt 7.3.4). I den beskrivna situationen kommer det därför<br>inte att föreligga någon skyldighet att betala tillbaka avdragen ingående<br>skatt som belöper på sådana arbeten. Detta kan försvaras med att åtgär-<br>derna kan anses bero på det slitage som lokalerna varit utsatta för under<br>den tid de varit föremål för skattepliktig uthyrning och behöver inte reg-<br>leras särskilt.</p>
<p>Den situation som ovan beskrivits gäller det fall då det inte från början<br>går att konstatera vilka uthymingsförhållandena som kommer att råda när<br>till- eller ombyggnadsåtgärdema är klara. Om emellertid fråga är om till-<br>eller ombyggnadsarbeten och det redan från böljan står klart att syftet<br>med till- eller ombyggnaden är att lokalen skall börja användas i en verk-<br>samhet som inte medför skattskyldighet, exempelvis uthyrning till icke<br>skattskyldig hyresgäst eller för fastighetsägarens egen skattefria verk-<br>samhet, bör det inte föreligga någon avdragsrätt för ingående moms<br>under ombyggnadstiden.</p>
<p>Fråga är vidare om de kontrollsvårigheter som kan uppstå i dessa fall<br>motiverar en lagstiftning som förhindrar att avdragsrätt skall kunna ges<br>då lokaler står outhyrda. Om kontrakt tecknats eller om ombyggnaden<br>tydligt är avsedd för viss verksamhet är det inte något problem att vid<br>kontroll i efterhand fa klarhet i om avdragsrätt borde ha förlegat.<br>Kontrollen kompliceras naturligtvis i de fall då det sker en ”allmän” om-<br>byggnation efter en skattepliktig uthyrning. Enbart detta förhållande<br>motiverar dock inte - med hänsyn till att jämkning trots allt skall ske då<br>en skattefri uthyrning påbörjas - att avdragsrätten för outhyrda lokaler<br>bör göras oberoende av den användning som föregått tiden då lokalen<br>står outhyrd. Regeringen finner därför att en fortsatt tillämpning i enlig-<br>het med kammarrättens dom inte kan anses medföra några större olägen-<br>heter.</p>
<p>De hittills behandlade fallen har avsett den situationen att skattepliktig<br>uthyrning har förekommit men upphört. Liknande problem föreligger då<br>någon skattepliktig uthyrning inte alls kommit till stånd. Det kan vara<br>fråga om en nyuppförd byggnad, en nyförvärvad fastighet eller en fastig-<br>het som under innehavstiden byggts om men sedan inte kan hyras ut. I<br>dessa fall kan fastighetsägaren ha medgetts frivillig skattskyldighet innan<br>skattepliktig uthyrning förekommit, under förutsättning att avsikten varit<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>80</p>
<p>att sådan uthyrning skulle ske. Det finns enligt regeringens uppfattning<br>inte anledning att behandla avdragsrätten i dessa fall på annat sätt än de<br>fall där skattepliktig uthyrning har förekommit men upphört. Det förhål-<br>landet att lokalen förblir outhyrd skall således inte medföra att den fri-<br>villiga skattskyldigheten upphör.</p>
<p>Vad beträffar den av Länsrätten i Skåne län väckta frågan om outhyrda<br>lokaler i en överlåten fastighet kan konstateras att den bortfaller med den<br>av regeringen föreslagna ordningen enligt vilken den nye fastighets-<br>ägaren skall bli skattskyldig i samma utsträckning som den tidigare fas-<br>tighetsägaren, om de inte ansöker om annat (se avsnitt 7.1.3). Om de out-<br>hyrda lokalerna har omfattats av frivillig skattskyldighet hos den tidigare<br>fastighetsägaren kommer de alltså att omfattas av sådan skattskyldighet<br>även efter överlåtelsen. Allt under förutsättning naturligtvis att det inte<br>framkommer att den nye fastighetsägaren inte avser att längre hyra ut<br>lokalerna skattepliktigt efter den tid då de stått outhyrda.</p>
<p>Någon särskild lagreglering, för att uppnå den tillämpning vid outhyrda<br>lokaler som angetts i detta avsnitt, kan inte anses nödvändig. Regeringen<br>föreslår att en ny bestämmelse skall införas i 9 kap. som reglerar i vilka<br>fall skattskyldigheten upphör (jfr. avsnitt 7.1.4 och 7.1.6). Av denna be-<br>stämmelse framgår motsatsvis att skattskyldigheten inte upphör i de fall<br>som behandlats i detta avsnitt.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<h4>7.1.6 Frivilligt utträde vid överlåtelse</h4>
<p>Regeringens förslag: I samband med att en fastighet överlåts kan den<br>tidigare och den nye ägaren gemensamt begära att den frivilliga<br>skattskyldigheten skall upphöra.</p>
<p>Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att den frivilliga<br>skattskyldigheten skall kunna upphöra på den skattskyldiges begäran<br>sedan fem år förflutit från utgången av det beskattningsår under vilket<br>skattepliktig uthyrning påbörjades.</p>
<p>Remissinstanserna: Byggentreprenörerna, Näringslivets Skatte-<br>delegation och Sveriges Fastighetsägare välkomnar möjligheten till ut-<br>träde ur systemet. HSB Riksförbund tillstyrker förslaget Länsrätten i<br>Skåne län ifrågasätter om de belastningar som ett frivilligt utträde medför<br>överväger de positiva effekterna. Remissinstansernas svar bör ses mot<br>bakgrund av att utredningen föreslog att den frivilliga skattskyldigheten<br>skulle utvidgas till att omfatta även uthyrning till hyresgäster som inte<br>bedriver skattepliktig verksamhet.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I ML finns inga regler om möjlig-<br>heten för en skattskyldig att begära utträde ur systemet som skattskyldig.<br>Om en fastighet helt eller delvis övergår till en hyresgäst som inte be-<br>driver någon verksamhet som medför skattskyldighet eller återbetalnings-<br>rätt upphör dock skattskyldigheten i motsvarande mån. Om så sker inom<br>tre eller sex år från utgången av det kalenderår under vilket skattskyldig-</p>
<p>81</p>
<p>heten inträtt för fastighetsägaren enligt skattemyndighetens beslut skall<br>han återföra den avdragna skatten respektive hälften av den.</p>
<p>Utredningen har föreslagit att en möjlighet för fastighetsägaren att hyra<br>ut med frivillig skattskyldighet även till hyresgäster som inte bedriver<br>skattepliktig verksamhet införs. Denna omständighet motiverade, ansåg<br>utredningen, att en möjlighet till frivilligt utträde skapades. Några ytter-<br>ligare skäl till varför ett frivilligt utträde skulle införas har vare sig utred-<br>ningen eller remissinstanserna anfört. Eftersom regeringen nu inte utvid-<br>gar möjligheten att hyra ut till hyresgäster som inte bedriver skattepliktig<br>verksamhet finns det inte heller, enligt regeringens uppfattning, några<br>bärande skäl att tillåta frivilligt utträde. En sådan möjlighet skulle endast<br>öka skattemyndighetens börda, utan att skapa några synbara fördelar för<br>fastighetsägarna.</p>
<p>Förslaget i avsnitt 7.1.3 om att skattskyldigheten skall övergå vid<br>överlåtelser av fastigheter, motiverar emellertid, i enlighet med vad rege-<br>ringen redan föreslagit i det avsnittet, att parterna skall kunna begära att<br>skattskyldigheten upphör vid överlåtelser. Eftersom skattskyldigheten hos<br>den nye fastighetsägaren bl.a. påverkar vem som blir jämkningsskyldig<br>bör dock båda parter vara medvetna och överens om hur skattskyldig-<br>heten skall se ut efter överlåtelsen. De bör därför båda skriva under en<br>ansökan om att skattskyldigheten skall upphöra.</p>
<p>Om parterna inte ansöker om upphörande kommer den nye fastighets-<br>ägaren att bli skattskyldig utan möjlighet att träda ut ur systemet. Den nye<br>ägaren övertar den tidigare ägarens rättighet och skyldighet att jämka om<br>de inte avtalar annat (se avsnitt 7.3.5). Den tidigare ägaren skall då endast<br>jämka på grund av den ändrade användning som skett under hans inne-<br>havstid.</p>
<p>I det fall parterna ansöker om upphörande blir den tidigare fastighets-<br>ägaren jämkningsskyldig för all ingående skatt (se avsnitt 7.3.5). Skatten<br>på grund av avyttringen skall jämkas vid ett tillfälle och avse återstoden<br>av korrigeringstiden. Parterna bör dock även i detta fall (som vid jämk-<br>ning vid annan överlåtelse av fastighet) ges rätt att låta den nye fastig-<br>hetsägaren överta rättigheten och skyldigheten att jämka om denne be-<br>driver annan skattepliktig uthyrning eller annan skattepliktig verksamhet.<br>Även här gäller dock att den nye fastighetsägaren skall jämka på grund<br>av ändringar i skattskyldigheten under hans innehavstid.</p>
<h4>7.1.7 Skattskyldighet för uthyrning till utländskt företag</h4>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Regeringens förslag: Även uthyrning till utländskt företag skall<br>kunna omfattas av frivillig skattskyldighet.</p>
<p>Utredningens förslag: Eftersom utredningen har föreslagit att fastig-<br>hetsägaren skulle kunna bli frivilligt skattskyldig för uthyrning även till<br>hyresgäster som inte bedriver verksamhet som omfattas av skattskyldig-<br>het enligt ML eller återbetalningsrätt enligt 10 kap. 9, 11 eller 12 § ML<br>kom även uthyrning till utländskt företag att omfattas av den frivilliga<br>skattskyldigheten utan särskild reglering.</p>
<p>82</p>
<p>Remissinstanserna: Har inte kommenterat förslaget.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Den frivilliga skattskyldigheten om-<br>fattar idag endast uthyrning till en fastighetsägare för stadigvarande an-<br>vändning i en verksamhet som medför skattskyldighet eller rätt till åter-<br>betalning enligt 10 kap. 9, 11 eller 12 §. Regleringen innebär bl.a. att en<br>fastighetsägare som hyr ut lokaler till utländska företagare, som bedriver<br>verksamhet som inte omfattas av skattskyldighet i Sverige men som ändå<br>har rätt till återbetalning enligt 10 kap. 1 §, inte kan låta denna uthyrning<br>omfattas av skattskyldigheten. Detta medför i sin tur att en företagare<br>som är skattskyldig i ett annat land, tvingas betala den ingående moms<br>som fastighetsägaren inte fatt avdrag för och därför debiterar dolt i hyran.<br>Om fastighetsägaren blir frivilligt skattskyldig får den utländske före-<br>tagaren istället en öppen ingående moms som han kan fa återbetald. Ett<br>exempel på detta förhållande anges i en av de framställningar som över-<br>lämnades till utredningen med yrkanden om förändringar av lagstift-<br>ningen. Det var i det fallet fråga om utländska företag som provar bilar<br>eller bilutrustning i Sverige och som för detta ändamål hyr lokaler.</p>
<p>I likhet med utredningen finner regeringen att det är väsentligt att den<br>frivilliga skattskyldigheten även kan komma att omfatta denna form av<br>uthyrning. En möjlighet till frivillig skattskyldighet även till utländska<br>företagare som har återbetalningsrätt för ingående moms bör således in-<br>föras i 3 kap. 3 § ML.</p>
<p>En utländsk företagare som vill att hans hyresvärd skall omfattas av<br>frivillig skattskyldighet för lokaluthyming till honom måste ange sitt<br>registreringsnummer till hyresvärden för att denne skall kunna kontrol-<br>lera om den utländske företagaren bedriver skattepliktig verksamhet i<br>något annat land. En förfrågan i VIES-systemet om någon är skattskyldig<br>kan endast göras genom frågan vem som har visst registreringsnummer,<br>inte vilket nummer en viss person har. Eftersom det även ligger i hyres-<br>gästens intresse att uthyrningen görs skattepliktig bör dock detta kunna<br>göras upp av parterna utan någon särskild reglering.</p>
<h3>7.2 Avdragsrätt</h3>
<p>Den som medgetts frivillig skattskyldighet för uthyrning av verksam-<br>hetslokaler har enligt 9 kap. 3 § första stycket ML samma rätt som andra<br>skattskyldiga till avdrag för den ingående skatt som hänför sig till förvärv<br>eller import i verksamheten.</p>
<p>En frivilligt skattskyldig har dessutom rätt till avdrag för viss annan in-<br>gående skatt. Enligt 9 kap. 3 § första stycket 1 ML har han, om skatte-<br>myndigheten har beslutat om skattskyldighet för honom inom tre år från<br>utgången av det kalenderår under vilket han har utfört eller låtit utföra<br>ny-, till- eller ombyggnad av fastigheten, rätt till avdrag för den ingående<br>skatt som hänför sig till byggnadsarbetena till den del dessa avser lokaler<br>som omfattas av skattemyndighetens beslut. Enligt 9 kap. 3 § första<br>stycket 2 ML har en frivilligt skattskyldig fastighetsägare, som köpt en<br>fastighet, rätt till avdrag för den ingående skatt som den tidigare ägaren<br>av fastigheten gjort avdrag för och återfört på grund av fastighetsförsälj-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>83</p>
<p>ningen. Motsvarande rätt tillkommer enligt 9 kap. 3 § andra stycket ML<br>den som bedriver verksamhet som obligatoriskt medför skattskyldighet.</p>
<p>I de följande avsnitten föreslår regeringen ändring i vissa regler<br>angående avdragsrätt för ingående skatt hänförlig till fastigheter. För en<br>närmare beskrivning av det nuvarande regelsystemet hänvisas till respek-<br>tive avsnitt.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<h4>7.2.1 Retroaktiv avdragsrätt</h4>
<p>Regeringens förslag: Rätt till retroaktivt avdrag för ingående skatt<br>skall även i fortsättningen föreligga för en fastighetsägare som utfört<br>ny-, till- eller ombyggnad av fastighet, om fastighetsägaren först då<br>uthyrning påbörjas efter avslutade byggnadsåtgärder medges frivillig<br>skattskyldighet. Detta gäller endast under förutsättning att fastighets-<br>ägaren efter det att byggnadsarbetena avslutats inte tagit den del av<br>fastigheten i bruk som omfattas av åtgärderna. Avdrag skall medges i<br>förhållande till den skattepliktiga uthyrning som anges i beslutet om<br>frivillig skattskyldighet och omfatta ingående skatt på ny-, till- eller<br>ombyggnad som utförts inom de tre år som närmast föregått den dag<br>då skattskyldigheten enligt skattemyndighetens beslut om frivillig<br>skattskyldighet börjat gälla.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Föreningen Auktoriserade Revisorer anser att det<br>leder till olyckliga inlåsningseffekter om den retroaktiva avdragsrätten<br>begränsas till de fall då fastigheten inte tagits i bruk för annan verksam-<br>het. Föreningen påpekar att gränsdragningen mellan jämkningsreglema<br>och reglerna om retroaktiv avdragsrätt måste klargöras och anser att ut-<br>redningens förslag till reglering kan leda till att avdrag yrkas med stöd av<br>båda regelsystemet och att skatten därför dras av två gånger. Sveriges<br>Allmännyttiga bostadsföretag anser att det inte är konkurrensneutralt att<br>en fastighetsägare som ansöker om retroaktiv avdragsrätt när uthyrningen<br>påbörjas ges rätt att dra av all ingående skatt från första utgiften, medan<br>däremot en fastighetsägare som ansöker om skattskyldighet under upp-<br>förandeskedet inte retroaktivt kan dra av den skatt som han betalat före<br>ansökan om skattskyldighet.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Som nyss nämnts har fastighetsägare<br>enligt nu gällande bestämmelser i vissa fall rätt till retroaktivt avdrag för<br>ingående skatt hänförlig till ny-, till- eller ombyggnader.</p>
<p>Regeringen har i avsnitt 7.1.2 föreslagit att en fastighetsägare skall ges<br>möjlighet att ansöka om att frivilligt bli skattskyldig redan under upp-<br>förandet av en byggnad eller i samband med till- eller ombyggnad av en<br>fastighet. Utredningen ansåg att denna rätt skulle kunna förenas med en<br>rätt till retroaktivt avdrag för den som istället väljer att bli frivilligt skatt-<br>skyldig efter färdigställandet av byggnaderna. Som främsta skäl till detta<br>angav utredningen att det i dess förslag endast tillåts att hela fastigheten<br>omfattas av frivillig skattskyldighet för att det skall kunna ges under ett</p>
<p>84</p>
<p>uppförande- eller ombyggnadsskede. Regeringen föreslår dock att det<br>skall vara möjligt att bli skattskyldig för viss del av en fastighet även<br>under uppförande- och ombyggnadstid (avsnitt 7.1.2). Det skulle därför<br>kunna övervägas att låta möjligheten till retroaktivt avdrag upphöra. Det<br>kan emellertid alltjämt finnas fall då det är befogat att medge en sådan<br>rätt. Exempelvis kan det inträffa att en fastighetsägare under den tid som<br>fastigheten uppförs tror att den skall användas i hans egna skattefria verk-<br>samhet eller för skattefri uthyrning, men att senare inträffade omständig-<br>heter visar att det är lämpligare att hyra ut fastigheten med skattskyldig-<br>het. Framförallt kräver bestämmelserna om att skattskyldigheten inte får<br>omfatta uthyrning till hyresgäster som inte bedriver skattepliktig verk-<br>samhet att en möjlighet finns kvar att med bibehållen avdragsrätt få av-<br>vakta med att ansöka om skattskyldighet tills uthymingsförhållandena är<br>klarlagda. Det torde i många fall vara svårt att i inledningsskedet av en<br>nybyggnation bedöma vilka hyresgäster som kommer att hyra lokalerna.<br>Regeringen finner därför att dagens regler om retroaktiv avdragsrätt för<br>den som blir frivilligt skattskyldig inom tre är efter utgången av det år<br>byggnationen färdigställdes alltjämt skall finnas kvar. Liksom nu skall<br>avdrag inte medges i större omfattning än vad som motsvarar den skatte-<br>pliktiga uthyrning som anges i beslutet om frivillig skattskyldighet.</p>
<p>Utredningen har föreslagit att det till skillnad mot vad som nu gäller<br>bör krävas att fastighetsägaren inte tagit fastigheten i bruk för annan<br>verksamhet innan uthyrningen påbörjats. Utredningen fann att för det fall<br>detta skett fick avdragsrätten korrigeras genom jämkningsreglema. Rege-<br>ringen delar utredningens uppfattning att den retroaktiva avdragsrätten<br>skall ses som ett undantag mot vad som normalt gäller, dvs. det är jämk-<br>ningsreglema som skall användas när förändringar i avdragsrätten inträ-<br>der. Det bör därför krävas att fastighetsägaren inte tagit fastigheten i bruk<br>för någon annan verksamhet innan han ansöker om skattskyldighet och<br>erhåller retroaktiv avdragsrätt.</p>
<p>Såsom Sveriges Allmännyttiga bostadsföretag har påtalat ger reglerna<br>om retroaktiv avdragsrätt rätt att dra av all mervärdesskatt hänförlig till<br>investeringar under uppförandetiden för den som blivit skattskyldig inom<br>tre år därefter. Sveriges Allmännyttiga bostadsföretag anser att detta ger<br>en viss fördel, som inte kan anses konkurrensneutral, i förhållande till<br>den som först efter ett tag under uppförandetiden ansöker om frivillig<br>skattskyldighet.</p>
<p>När det gäller korrigering av ingående skatt genom jämkning är grund-<br>regeln att skatt som hänför sig till tid då skattskyldighet inte gäller skall<br>räknas av från det belopp som skall återbetalas till den skattskyldige.<br>Jämkningsreglema medger årlig korrigering av den ingående skatten först<br>när verksamheten ändras från skattefri till skattepliktig verksamhet. Av<br>det skälet bör som huvudregel vid fastighetsuthyming aldrig kostnader<br>som hänför sig till tid innan beslut om frivillig skattskyldighet medföra<br>rätt till återbetalning av mervärdesskatt. På motsvarande sätt bör in-<br>gående skatt hänförlig till tiden innan ett beslut om skattskyldighet under<br>uppförande, enligt regeringens uppfattning, räknas av från det belopp<br>som fastighetsägaren genom årlig jämkning kan få återbetalat. När det<br>gäller den retroaktiva avdragsrätten kan av naturliga skäl inte fastställas<br>när fastighetsägaren skulle kunnat bli frivilligt skattskyldig om han hade<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>85</p>
<p>ansökt om detta under uppförandetiden. Frivillig skattskyldighet skall<br>under ett uppförandeskede, i enlighet med vad regeringen föreslagit i<br>avsnitt 7.1.2, kunna beviljas först då fastighetsägaren kan visa att han<br>avser att bedriva skattepliktig uthyrning. När han skulle kunnat visa detta<br>går inte att fastställa i efterhand. Det far därför i dessa speciella fall god-<br>tas att en avvikelse från huvudregeln görs.</p>
<p>Regeringen kan dock inte instämma i uppfattningen att regleringen inte<br>är konkurrensneutral. Varje fastighetsägare har en möjlighet att avvakta<br>med att ansöka om frivillig skattskyldighet till dess att uthyrningen på-<br>börjas och därmed erhålla avdragsrätt för all ingående skatt under upp-<br>byggnadsperioden. Detta är inte förbehållet någon viss kategori av fastig-<br>hetsägare.</p>
<p>Då en fastighetsägare uppfört eller låtit uppföra en byggnad, under en<br>tid då han inte bedrivit skattepliktig verksamhet, och börjar använda<br>byggnaden i en verksamhet som obligatoriskt medför skattskyldighet<br>finns det inte möjlighet för honom att göra motsvarande retroaktiva av-<br>drag. Det kan diskuteras hur stort behovet av en sådan möjlighet är.<br>Regeringen behandlar i avsnitt 7.2.2 det särskilda fallet att fastighets-<br>ägaren driver byggnadsrörelse. Om fastighetsägaren däremot inte driver<br>byggnadsrörelse och inte heller driver annan verksamhet som medför<br>skattskyldighet eller rätt till återbetalning av skatt skall han under vissa<br>förutsättningar enligt 2 kap. 8 § ML redovisa skatt på uttag av bl.a. bygg-<br>nads- och anläggningsarbeten. Även om han senare böljar använda bygg-<br>naden i en verksamhet som medför skattskyldighet kommer han inte att<br>kunna göra avdrag för ingående skatt som hänför sig till byggnads-<br>arbetena eller uttagen av tjänster. Den nu angivna situationen kan för-<br>väntas vara mycket ovanlig.</p>
<p>En annan situation föreligger då fastighetsägaren redan vid upp-<br>förandet kan visa att han skall använda byggnaden i en annan verksamhet<br>som medför skattskyldighet än skattepliktig uthyrning av verksamhets-<br>lokaler. Det bör då vara möjligt för honom att med stöd av 10 kap. 9 §<br>ML få återbetalning av ingående skatt redan innan skattepliktig omsätt-<br>ning förekommit.</p>
<p>Mot bakgrund av vad nu sagts finner regeringen att det inte finns till-<br>räckliga skäl för att låta den retroaktiva avdragsrätten enligt 9 kap. 8 §<br>andra stycket 1 ML gälla annan än den som medgetts frivillig skattskyl-<br>dighet.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>86</p>
<p>7.2.2</p>
<h4>Avdragsrätt då en fastighet som ingått i byggnadsrörelse<br>övergår till att användas i annan verksamhet</h4>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Regeringens förslag: Uttag av tjänster som tillförts en fastighet som<br>utgör anläggningstillgång i en byggnadsrörelse skall ske endast till<br>den del fastigheten används i en verksamhet som inte medför skatt-<br>skyldighet. Om fastighetsägaren övergår till att använda en fastighet<br>som utgjort lagertillgång i en byggnadsrörelse i en annan verksamhet<br>som medför skattskyldighet skall den skatt som fastighetsägaren redo-<br>visat för uttag av tjänster anses som ingående skatt i den senare verk-<br>samheten.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Har lämnat förslaget utan erinran.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt 8 kap. 4 § 4 ML får en skatt-<br>skyldig som köper en fastighet, vilken i överlåtarens byggnadsrörelse<br>tillförts tjänster som enligt 2 kap. 7 § uttagsbeskattats hos överlåtaren,<br>göra avdrag för den utgående skatt som överlåtaren har redovisat för ut-<br>tagen. En förutsättning för avdragsrätten är att fastigheten inte tagits i<br>bruk av den tidigare ägaren. Någon motsvarande avdragsrätt finns inte<br>om fastighetsägaren istället för att sälja fastigheten börjar använda den i<br>en annan verksamhet som medför skattskyldighet än byggnadsrörelsen.</p>
<p>Den som bedriver byggnadsrörelse har i princip rätt till avdrag för all<br>ingående skatt som hänför sig till verksamheten. Om näringsidkaren själv<br>utför eller förvärvar bl.a. byggnads- och anläggningsarbeten och tillför<br>dem en egen fastighet som utgör lagertillgång i byggnadsrörelsen före-<br>ligger enligt 2 kap. 7 § första och andra styckena ML uttag av tjänster.<br>Uttagen skall beskattas hos den som driver byggnadsrörelsen. Uttags-<br>beskattningen omfattar förutom de varor och tjänster som förvärvats för<br>byggnadsrörelsen och för vilka avdragsrätt föreligger även t. ex. löne-<br>kostnader för egen personal och kapitalkostnader.</p>
<p>Enligt tredje stycket i samma paragraf skall även tjänster på en egen<br>fastighet som utgör tillgång i rörelsen men som inte är lagertillgång ut-<br>tagsbeskattas, om fastighetsägaren utför tjänsterna. Fastighetsägaren skall<br>således i dessa fall uttagsbeskattas endast för egna tjänster och inte för<br>köpta tjänster. Med denna bestämmelse avses framförallt fastigheter som<br>utgör anläggningstillgångar i byggnadsrörelsen. I bestämmelsen görs<br>ingen skillnad på om fastigheten också används i annan skattepliktig<br>verksamhet eller ej.</p>
<p>Något skäl till varför anläggningstillgångar som ingår i en skattepliktig<br>byggnadsrörelse särbehandlas (genom uttagsbeskattning) i förhållande till<br>anläggningstillgångar i annan skattepliktig verksamhet framgår inte av<br>förarbetena till bestämmelsen. Såvitt regeringen kunnat finna har inte<br>heller i praktiken någon uttagsbeskattning skett i dessa fall. RSV har i<br>Handledning för mervärdesskatt 1998 (s. 578) uttalat att det endast är<br>tjänster som utförs på den del av fastigheten som används i en verksam-<br>het som inte medför skattskyldighet som skall uttagsbeskattas. Detta kan<br></p>
<p>87</p>
<p>vara fallet t.ex. om en viss del av fastigheten hyrs ut utan att fastighets-<br>ägaren är frivilligt skattskyldig.</p>
<p>Regeringen föreslår att 2 kap. 7 § tredje stycket ML förtydligas så att<br>det klart framgår att uttagsbeskattning i det fall en fastighetsägare utför<br>tjänster på en fastighet som utgör anläggningstillgång skall ske endast till<br>den del fastigheten används i en verksamhet som inte medför skattskyl-<br>dighet.</p>
<p>Som ovan nämnts finns idag ingen möjlighet för en fastighetsägare<br>som uttagsbeskattats för tjänster på en fastighet att få tillbaka denna skatt<br>om fastighetsägaren övergår till att använda fastigheten för skattepliktig<br>uthyrning. Fastigheten kommer därför, trots att den används i en verk-<br>samhet som medför skattskyldighet, att vara belastad med mervärdes-<br>skatt.</p>
<p>Eftersom en ny skattskyldig ägare till en fastighet får avdragsrätt för<br>den utgående skatt som den tidigare ägaren redovisat för uttag av tjänster<br>på en omsättningsfastighet är denna inte belastad med någon mervärdes-<br>skatt. Detsamma bör enligt regeringens mening gälla även om fastigheten<br>behålls av den som utfört eller låtit utföra tjänsterna. Detta kan åstad-<br>kommas genom att i ett tillägg till 8 kap. 4 § låta den skatt som redovisats<br>eller skall redovisas för uttagen utgöra ingående skatt hos byggnadsföre-<br>taget när detta övergår till att bedriva annan verksamhet som medför<br>skattskyldighet. Om byggnadsföretaget senare övergår till att använda<br>fastigheten i en verksamhet som inte medför skattskyldighet eller avyttrar<br>fastigheten och därigenom blir jämkningsskyldig, bör ursprungsbeloppet<br>enligt den föreslagna bestämmelsen i 8 a kap. 7 § utgöras av hela den<br>skatt som han redovisat på grund av uttagen. För att ett materiellt riktigt<br>resultat skall åstadkommas krävs därför att samtliga uttag som gjorts<br>beskattas.</p>
<p>Om en fastighetsägare övergår till att använda en fastighet som utgjort<br>anläggningstillgång i byggnadsrörelsen i en verksamhet som inte medför<br>skattskyldighet, följer av den bestämmelse som förelås införas i 8 a kap.<br>4 § att fastighetsägaren skall jämka den i byggnadsrörelsen avdragna<br>ingående skatten.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>88</p>
<h4>7.2.3</h4>
<h4>Avdragsrätt for ny ägare till fastighet</h4>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Regeringens förslag: Förvärvaren av en fastighet skall i fortsätt-<br>ningen kunna få avdrag för den ingående skatt som hänför sig till ny-,<br>till- eller ombyggnad som överlåtaren utfört på fastigheten inom de tre<br>år som närmast föregått den dag då förvärvarens skattskyldighet enligt<br>skattemyndighetens beslut börjat gälla. Avdrag skall dock medges en-<br>dast om överlåtaren inte medgetts frivillig skattskyldighet under upp-<br>förandet av byggnaden och inte heller tagit den del av fastigheten som<br>berörs av åtgärderna i bruk före överlåtelsen. Avdraget skall medges i<br>förhållande till den skattepliktiga uthyrning som anges i beslutet om<br>frivillig skattskyldighet.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Har lämnat förslaget utan erinran.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt 9 kap. 3 § första stycket 2 ML<br>kan som redan nämnts den som köper en fastighet få avdrag för den ingå-<br>ende skatt som den tidigare ägaren har gjort avdrag för men som av<br>denne återförts på grund av fastighetsförsäljningen, s.k. intygsmoms.</p>
<p>Regeringen föreslår i avsnitt 7.3.5 att den som avyttrar en fastighet<br>skall slippa den jämkningsskyldighet som annars föreligger vid avyttring<br>av investeringsvaror, om annat inte följer av avtal med den nye fastig-<br>hetsägaren. Är den nye fastighetsägaren skattskyldig i samma utsträck-<br>ning innebär överlåtelsen i sådant fall att vare sig den tidigare eller den<br>nye ägaren behöver jämka någon ingående skatt. Resultatet av den före-<br>slagna regleringen blir i detta fall identiskt med nuvarande reglering om<br>s.k. intygsmoms, med den skillnaden att överlåtaren inte behöver åter-<br>betala någon skatt och att förvärvaren inte har något avdrag att göra för<br>ingående skatt. Om förvärvarens skattepliktiga uthyrning är mindre om-<br>fattande än överlåtarens, men senare utökas så att den överstiger över-<br>låtarens, har han genom jämkningsåtagandet en rätt att inom korrige-<br>ringstiden återfå viss del av den ingående skatt som den tidigare ägaren<br>inte kunnat dra av för ny-, till- eller ombyggnad. Han ges också rätt att<br>återfå viss del av vad han själv varit tvungen att jämka under den tid fas-<br>tigheten användes i mindre omfattning för skattepliktig uthyrning.</p>
<p>Om emellertid en ny ägare till fastigheten förvärvar en fastighet efter<br>eller under den tid då den tidigare ägaren uppfört en fastighet utan att ha<br>begärt frivillig skattskyldighet ger nuvarande regler inte den nye ägaren<br>någon avdragsrätt. Genom de föreslagna reglerna om jämkning kan<br>visserligen den nye fastighetsägaren återfå viss del av den skatt som den<br>tidigare ägaren betalat, men det kan endast ske genom årlig jämkning,<br>dvs. genom att han gradvis återfår beloppet.</p>
<p>Regeringen har i avsnitt 7.2.1 föreslagit att den tidigare ägaren skall få<br>retroaktiv avdragsrätt i det fall då denne inte ansökt om frivillig skatt-<br>skyldighet under uppförandet av en byggnad. En avdragsrätt som ger<br>samma resultat för den nye ägaren bör enligt regeringens mening införas i<br>föreslagna 9 kap. 8 §.. Om en sådan möjlighet inte införs föreligger risk<br>att den tidigare ägaren tvingas till att söka frivillig skattskyldighet under</p>
<p>89</p>
<p>ett uppförandeskede trots att fastigheten till övervägande del inte är an-<br>passad för uthyrning till hyresgäster som bedriver verksamhet som med-<br>för skattskyldighet. Som ovan påtalats ges en ny fastighetsägare rätt att<br>göra avdrag för den utgående skatt som den som driver byggnadsrörelse<br>har redovisat eller skall redovisa för uttagen. Avdragsrätten bör enligt<br>regeringens mening inte vara beroende av från vem en fastighet för-<br>värvas. Om avdrag medges vid förvärv från någon som bedriver bygg-<br>nadsrörelse bör avdrag medges även vid förvärv från någon som utan att<br>bedriva byggrörelse uppför en fastighet.</p>
<p>Den nye fastighetsägaren bör medges avdrag under i princip samma<br>villkor som enligt vad som sagts i avsnitt 7.2.1 skall gälla för retroaktivt<br>avdrag. Avdrag bör således medges endast för ingående skatt som hänför<br>sig till ny-, till- eller ombyggnad inom de tre år som närmast föregått den<br>dag då skattskyldigheten enligt skattemyndighetens beslut börjat gälla.<br>Avdrag bör inte medges i större omfattning än vad som motsvarar den<br>skattepliktiga uthyrning som anges i beslutet om frivillig skattskyldighet.<br>Retroaktiv avdragsrätt bör dessutom gälla endast för det fall att den tidi-<br>gare och den nye ägaren inte tagit fastigheten i bruk. Om någon av dessa,<br>innan ansökan om frivillig skattskyldighet, har börjat använda fastigheten<br>för en verksamhet som är undantagen från beskattning bör huvudregeln<br>gälla, dvs. jämkningsreglema far tillämpas då den frivilliga skattskyldig-<br>heten inträder. En del av den ingående skatten hänför sig i detta fall till<br>kostnader som har förbrukats under den tid då den skattefria verksam-<br>heten pågått</p>
<h3>7.3 Jämkning av ingående skatt</h3>
<p>I avsnittet nedan diskuteras frågan om det skall finnas ett eller två system<br>för att i efterhand korrigera avdrag för ingående skatt, dvs. både regler<br>om återföring och jämkning. I de därpå följande avsnitten föreslås<br>ändringar i de nuvarande jämkningsreglema.</p>
<h4>7.3.1 Ett eller två system för att i efterhand korrigera medgivet<br>avdrag för ingående skatt</h4>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Regeringens förslag: Bestämmelserna om återföring av skatt då<br>skattepliktig fastighetsuthyming upphör slopas. De särskilda regler<br>som behövs för att i efterhand korrigera avdrag för ingående skatt ut-<br>formas inom ramen för jämkningsreglema.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Har lämnat förslaget utan erinran.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande bestämmelser finns<br>i ML två system för att i efterhand justera tidigare medgivna avdrag för<br>ingående skatt rörande fastigheter. I 9 kap. 5 och 6 §§ ML regleras åter-<br>föring av skatt när en fastighet som omfattats av frivillig skattskyldighet<br>överlåts och då skattepliktig fastighetsuthyming eller bostadsrättsupp-<br></p>
<p>90</p>
<p>låtelse inte längre föreligger. Allmänna bestämmelser om jämkning av<br>avdrag för ingående skatt i vissa fall finns i 8 kap. 16 a-16 f §§ ML. De<br>senare bestämmelserna rör förvärv eller import av investeringsvaror,<br>varmed avses bl.a. fastigheter vilkas anskaffningsvärde överstiger<br>200 000 kr och tjänster som avser ny-, till- eller ombyggnad av fastighet,<br>då den sammanlagda anskaffningskostnaden för sådana tjänster över-<br>stiger 200 000 kr per beskattningsår. Avdrag som gjorts för ingående<br>skatt skall inte jämkas om förutsättningar för återföring av skatt enligt<br>9 kap. 5 och 6 §§ ML föreligger. Vid frivillig skattskyldighet kan jämk-<br>ning därför komma i fråga först sedan tiden löpt ut för återföring av skatt.</p>
<p>Bestämmelserna i 8 kap. 16 a-16 f §§ ML om jämkning av avdragen<br>skatt grundar sig på motsvarande bestämmelser i artikel 20 i det sjätte<br>mervärdesskattedirektivet och infördes i ML i samband med att Sverige<br>blev medlem i EU. I förarbetena till lagändringen anfördes att det i prin-<br>cip fick anses obligatoriskt för medlemsländerna att införa sådana regler<br>(SOU 1994:88, s. 271, prop. 1994/95:57 s. 134).</p>
<p>De två olika regelverken för att i efterhand rätta felaktiga avdrag har-<br>monierar inte med varandra och kan leda till mindre lämpliga resultat. Ett<br>exempel är följande. En fastighetsägare registreras som skattskyldig år 1.<br>År 3 sker en ombyggnad. Om försäljningen av fastigheten sker år 6 skall<br>överlåtaren fullgöra sin återföringsskyldighet. Förvärvaren kan dock med<br>stöd av överlåtarens intyg medges avdrag med det belopp som över-<br>låtaren återfört och betalat till staten. Varken överlåtarens eller för-<br>värvarens resultat påverkas således av återföringsbeloppet som sådant.<br>Sker försäljningen i stället år 7 skall någon återföring inte göras. Däremot<br>skall jämkning ske av skatt avseende tillbyggnaden. Den skatt som över-<br>låtaren jämkar kan förvärvaren inte få avdrag för, varför jämkningen får<br>en resultatpåverkan.</p>
<p>Det får anses i hög grad önskvärt att ML skall innehålla endast ett sys-<br>tem för att korrigera tidigare avdragen ingående skatt. Jämkningsregler<br>av i huvudsak det innehåll som 8 kap. 16 a-16 f §§ ML har måste på<br>grund av tvingande EG-rätt finnas kvar. De särskilda återföringsreglema<br>i 9 kap. 5 och 6 §§ ML bör därför slopas och ersättas med de komplette-<br>rande regler som kan behövas när det gäller uthyrning av fast egendom.</p>
<p>I de närmast följande avsnitten redovisas regeringens överväganden<br>beträffande dessa kompletterande regler och behovet av andra ändringar<br>av gällande regler. I enlighet med vad Lagrådet föreslagit tas jämknings-<br>reglema in i ett nytt kapitel, 8 a kap. ML.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>91</p>
<h4>7.3.2 Investeringsvaror</h4>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Regeringens förslag: Rättighet och skyldighet att jämka avdrag för<br>ingående skatt knyts till förvärvet av investeringsvaror. Skatten på<br>löpande reparationer och underhåll, administration och drift av ut-<br>hyrda fastigheter kommer därför inte att behöva jämkas. Med investe-<br>ringsvaror skall i detta sammanhang avses fastigheter som belastats<br>med kostnader för ny-, till- eller ombyggnad, fastigheter som tillförts<br>varor och tjänster genom skattepliktiga uttag som senare gett rätt till<br>avdrag samt hyresrätter och bostadsrätter som belastats med ingående<br>skatt på grund av att innehavaren utfört ny-, till- eller ombyggnad av<br>lokalen. Detta skall gälla endast om den ingående skatten på ny-, till-<br>eller ombyggnaden eller uttagen överstiger 100 000 kr. Vidare skall<br>med investeringsvaror avses maskiner, inventarier och liknande<br>anläggningstillgångar om den ingående skatten på anskaffningskost-<br>naden för tillgången uppgår till minst 50 000 kr. Verksamhetstillbehör<br>anses vid tillämpningen av jämkningsreglema inte tillhöra fastighet.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Näringslivets Skattedelegation anser att åtgärder<br>som faller in under det utvidgade reparationsbegreppet bör vid tillämp-<br>ningen av jämkningsreglema hanteras på samma sätt som kostnader för<br>reparation och underhåll.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Jämkningsreglema i 8 kap. 16 a-<br>16 f §§ ML tillämpas på investeringsvaror. Med investeringsvaror avses<br>maskiner, inventarier och liknande anläggningstillgångar vars värde<br>minskar samt fastigheter. Med förvärv av fastighet likställs förvärv av<br>tjänster som avser ny-, till- eller ombyggnad av fastighet. Anskaffnings-<br>kostnaden för vad som utgör eller jämställs med investeringsvaror skall<br>överstiga 200 000 kr för att jämkningsreglema skall vara tillämpliga.</p>
<p>Omsättning av fastigheter är enligt 3 kap. 2 § ML undantagen från<br>skatteplikt. Någon utgående skatt skall därför normalt inte redovisas av<br>överlåtaren för försäljningen av en fastighet. Detta gäller i princip även<br>om överlåtaren t.ex. låtit uppföra en byggnad på fastigheten. Om det har<br>skett i överlåtarens byggnadsrörelse och om överlåtaren varit skyldig att<br>redovisa skatt för uttag av tjänster som han tillfört fastigheten gäller dock<br>att en skattskyldig förvärvare enligt 8 kap. 4 § första stycket 4 ML har<br>rätt att göra avdrag för skatten på överlåtarens uttag.</p>
<p>Industritillbehör anses enligt 1 kap. 11 § ML inte tillhöra fastighet.<br>Annan maskin, utrustning eller särskild inredning än industritillbehör,<br>s.k. verksamhetstillbehör, anses visserligen som fast egendom, men om-<br>fattas enligt 3 kap. 3 § första stycket 1 ML inte av undantaget från skatte-<br>plikt. Vid avyttring av fastighet med industritillbehör beskattas de senare<br>men inte fastigheten som sådan. Detsamma gäller verksamhetstillbe-<br>hören. Omsättningen av industri- och verksamhetstillbehör kan dock vara<br>undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 25 § ML, nämligen om den in-<br>går i överlåtelse av en verksamhet. Enligt regeringens uppfattning saknas<br>därför skäl att vid jämkningen betrakta maskiner m.m. som utgör verk-</p>
<p>92</p>
<p>samhetstillbehör på annat sätt än andra maskiner. Även verksamhets-<br>tillbehör som utgör anläggningstillgångar bör således jämkas enligt reg-<br>lerna för maskiner, inventarier och liknande anläggningstillgångar i<br>8 kap. 16 a § andra stycket 1 och inte vid reglernas tillämpning ingå i fas-<br>tigheten. Andra byggnadstillbehör kommer dock att omfattas av jämk-<br>ningsreglema för fastighet.</p>
<p>Syftet med införandet av en beloppsgräns var att undvika att jämkning<br>skulle behöva göras med små belopp (prop. 1994/95:57 s. 189). De<br>belopp som avsetts har uppenbarligen varit skattebeloppen, dvs. beloppen<br>av den ingående skatt som skall jämkas. Med hänsyn härtill framstår det<br>för närvarande använda uttrycket ”fastigheter vars anskaffningskostnad<br>överstiger 200 000 kronor” i 8 kap. 16 a § andra stycket 2 som mindre<br>lämpligt enligt regeringens uppfattning. I det fallet att en fastighet för-<br>värvas från en överlåtare som varit skyldig att redovisa mervärdesskatt på<br>uttag av tjänster står anskaffningskostnaden för fastigheten inte i någon<br>given relation till skattens storlek.</p>
<p>Om syftet med beloppsgränsen skall uppnås bör den i stället avse stor-<br>leken av den ingående skatt som skall jämkas. Vid bestämmandet av<br>skattebeloppet bör hänsyn tas till att jämkningstiden när det gäller ingå-<br>ende skatt som hänför sig till fastigheter enligt vad som föreslås i avsnitt</p>
<p>7.3.6 skall vara tio år. Regeringen föreslår därför att fastigheter skall an-<br>ses som investeringsvaror, om den skatt som på grund av förvärvet utgör<br>ingående skatt hos förvärvaren överstiger 100 000 kr.</p>
<p>Med förvärv av fastighet jämställs enligt nuvarande bestämmelser för-<br>värv av tjänster som avser ny-, till- eller ombyggnad av fastighet. Enligt<br>regeringens mening är det klart att den ingående skatt som belöper på<br>sådana åtgärder bör kunna bli föremål för jämkning. Bestämmelsen kan<br>dock med fördel utformas så att det är de fastigheter som har varit före-<br>mål för ny-, till- eller ombyggnad som utgör investeringsvaror. Även<br>hyresrätter och bostadsrätter bör anses som investeringsvaror, om inne-<br>havaren har utfört ny-, till- eller ombyggnad på fastigheten. Belopps-<br>gränsen bör relateras till den ny-, till- eller ombyggnad som företagits<br>respektive det uttag som gjorts. I förekommande fall bör vid tillämpning<br>av beloppsgränsen åtgärder som företagits eller uttag som gjorts under ett<br>beskattningsår läggas samman. Beloppsgränsen bör på samma sätt som i<br>fråga om förvärv av fastigheter avse den skatt som belöper på förvärven<br>och bestämmas till 100 000 kr. Ett förvärv av tjänster som avser ny-, till-<br>eller ombyggnad av fastighet bör i detta sammanhang anses ha skett det<br>beskattningsår under vilket fastigheten kunnat tas i bruk eller, vid bygg-<br>nads- eller anläggningsentreprenader, slutbesiktning eller någon annan<br>jämförlig åtgärd vidtagits.</p>
<p>Den ingående skatt som avses i 8 kap. 4 § första stycket 4 ML hänför<br>sig till uttag av tjänster, för vilka den tidigare ägaren av fastighet varit<br>skyldig att redovisa utgående skatt. Tjänsterna innefattar enligt 2 kap. 7 §<br>andra stycket ML även reparation och underhåll. Detta innebär att den<br>jämkningsskyldighet som kan komma att åvila den nye ägaren omfattar<br>skatten även på sådana tjänster, trots att jämkning i övrigt skall ske en-<br>dast beträffande skatt som hänför sig till ny-, till- eller ombyggnad.<br>Denna skillnad får dock av praktiska skäl godtas.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>93</p>
<p>Med den utformning av begreppet investeringsvaror som nu förordats<br>bör även den i 8 kap. 16 a § andra stycket 1 ML intagna beloppsgränsen<br>anges som ett skattebelopp, förslagsvis 50 000 kr.</p>
<p>I detta sammanhang aktualiseras ytterligare några frågor om begreppet<br>ny-, till- eller ombyggnad.</p>
<p>Enligt de nuvarande bestämmelserna om återföring skall, om grund för<br>återföring föreligger, ingående skatt som hänför sig till de uthyrda loka-<br>lerna återföras, oavsett om de hänför sig till kostnader som skall aktiveras<br>eller till kostnader som är direkt avdragsgilla, t.ex. kostnader för repara-<br>tioner, drift och underhåll. Regeringsrätten har i ett rättsfall (RÅ 1997<br>ref. 15) funnit att en åtgärd kunde anses som ny-, till- och ombyggnad<br>och att retroaktivt avdrag därför kunde medges, trots att omedelbart av-<br>drag medgetts vid inkomstbeskattningen. I RSV:s Handledning för mer-<br>värdesskatt 1999 anges att till ombyggnad räknas även sådana åtgärder<br>som enligt punkt 3 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen<br>(1928:370) är hänförliga till det utvidgade reparationsbegreppet (s. 484).</p>
<p>I Danmark gäller att skatt hänförlig till underhåll och reparation av fast<br>egendom till ett sammanlagt belopp om 75 000 dkr exklusive mervärdes-<br>skatt liksom drift- och administrationskostnader inte skall jämkas. I<br>Finland gäller den s.k. rättelseskyldigheten endast byggtjänster i samband<br>med nybyggen och grundliga förbättringar. Avdrag för anskaffningar i<br>samband med reparation, underhåll och skötsel av fastigheten skall inte<br>korrigeras. Med grundliga förbättringar avses sådana utgifter som i in-<br>komstbeskattningen har aktiverats som anskaffningskostnad för fastig-<br>heten.</p>
<p>Bestämmelserna om återföring av avdrag för ingående skatt har till-<br>kommit framför allt för att motverka missbruk av avdragsrätten. Utan en<br>sådan återföringsskyldighet skulle det vara möjligt att göra avdrag för<br>ingående skatt som belöper på uppförandet av en byggnad och efter en<br>kortare tid ta byggnaden i bruk för en verksamhet som inte medför skatt-<br>skyldighet. Bestämmelserna om jämkning, som införts i överensstäm-<br>melse med artikel 20 i sjätte direktivet, innebär att det är möjligt att kor-<br>rigera ett avdrag för ingående skatt i såväl sänkande som höjande riktning<br>och därmed åstadkomma att avdraget materiellt sett anpassas till<br>ändringar av den verksamhet som bedrivs.</p>
<p>Kostnader för administration och drift får anses belöpa på den period<br>under vilken de uppkommit. Någon anledning att jämka skatten på så-<br>dana kostnader kan därför inte anses föreligga.</p>
<p>Det kan sättas i fråga hur sådana kostnader för löpande reparationer<br>och underhåll som vid inkomsttaxeringen är direkt avdragsgilla skall be-<br>traktas. Åtgärderna kan vara värdehöj ande, men normalt under en be-<br>gränsad tid. De kan i många fall betraktas som kostnader för att åtgärda<br>det slitage som en byggnad varit utsatt för under den tid den använts för<br>den verksamhet som bedrivits i den. Regeringen anser för sin del att<br>något behov för närvarande inte föreligger av att jämka den skatt som<br>hänför sig till åtgärder som nu avses. Därvid har också beaktats att ett<br>sådant ställningstagande bidrar till en förenkling av systemet.</p>
<p>När det gäller sådana byggnadsåtgärder som enligt punkt 3 av anvis-<br>ningarna till 23 § kommunal skattelagen är hänförliga till det s.k. utvid-<br>gade reparationsbegreppet, anser regeringen i likhet med utredningen att<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>94</p>
<p>bedömningen bör bli en annan. De åtgärder som det här är fråga om, Prop. 1999/2000:82<br>exempelvis upptagande av fönster- och dörröppningar samt flyttning av<br>innerväggar och inredning i samband med omdisponering av lokaler är<br>värdehöj ande i större utsträckning än rena reparationsåtgärder. Det är<br>också åtgärder som typiskt sett sker under en begränsad tid. Åtgärderna<br>är av sådan karaktär att det framstår som lämpligt att jämställa dem med<br>ombyggnad. Den ingående skatt som hänför sig till sådana åtgärder bör<br>därför i princip bli föremål för jämkning. Vid bedömning av en åtgärds<br>karaktär bör den omfattande rättspraxis som utvecklats i denna fråga<br>avseende inkomstbeskattningen tjäna till vägledning.</p>
<p>Genom att i de föreslagna bestämmelserna knyta jämkningsskyldig-<br>heten till skatten på ny-, till- eller ombyggnad kommer skatten på kostna-<br>der för bl.a. drift, underhåll och vanliga reparationer inte att bli föremål<br>för jämkning. Skulle det visa sig att bestämmelserna om jämkning när det<br>gäller reparationer och underhåll ger upphov till tillämpningsproblem<br>eller skatteundandragande åtgärder bör övervägas t.ex. att som i Danmark<br>införa en beloppsgräns.</p>
<h4>7.3.3 När jämkning skall ske</h4>
<p>Regeringens förslag: Jämkning skall ske när en lokal som använts för<br>skattepliktig uthyrning börjar användas för ändamål som inte medför<br>avdragsrätt och när en ändring sker i motsatt riktning. När skattskyl-<br>dighet medgetts redan innan uthyrning påbörjats skall den ingående<br>skatten jämkas så att den avdragna skatten motsvarar den skatteplik-<br>tiga uthyrning som faktiskt kommer till stånd. Jämkning skall ske<br>även då skattskyldigheten upphör på begäran av den skattskyldige och<br>då den som frivilligt är skattskyldig försätts i konkurs. Den avdragna<br>ingående skatten skall i vissa fall jämkas då en fastighet som ingår i en<br>verksamhet som medför frivillig skattskyldighet övergår till en ny<br>ägare.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Har lämnat förslagen utan erinran.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen har i avsnitt 7.3.1 funnit<br>att bestämmelserna om återföring av skatt i 9 kap. 5 och 6 §§ ML bör<br>slopas och att jämkningsreglema i 8 kap. 16 a-16 f §§ ML bör komplette-<br>ras med de bestämmelser som föranleds av regeringens förslag. Utöver<br>att jämkningsbestämmelsema i 8 kap. bör föras över till ett nytt 8 a kap.<br>bör vissa ändringar göras i dem. Reglerna som berör endast jämkning i<br>samband med frivillig skattskyldighet för uthyrning av verksamhets-<br>lokaler bör tas in i 9 kap.</p>
<p>Grunderna för jämkning anges för närvarande i fyra punkter i 8 kap.<br>16 b § ML. Jämkning föranleds av att användningen av en investerings-<br>vara ändras eller att en sådan vara avyttras. Jämkningen kan göras så att<br>högre eller lägre avdrag medges.</p>
<p>95</p>
<p>Av punkterna 1 och 2 framgår att jämkning av avdrag for ingående skatt<br>skall ske om användningen av en investeringsvara ändras på så sätt att<br>avdragsrätten minskar eller ökar. När det gäller en fastighet i vilken det<br>finns lokaler som är föremål för skattepliktig uthyrning skall jämkning<br>till fastighetsägarens nackdel ske om han övergår till att använda en så-<br>dan lokal i egen verksamhet som inte medför skattskyldighet, vare sig<br>denna består i uthyrning för bostadsändamål eller i omsättning av från<br>skatteplikt undantagna varor eller tjänster. En frivilligt skattskyldig fas-<br>tighetsägare som använder en fastighet i en egen verksamhet som inte<br>medför skattskyldighet eller för bostadsändamål men som övergår till att<br>hyra ut den som verksamhetslokal bör vara berättigad till jämkning så att<br>hans avdragsrätt ökar.</p>
<p>Om en fastighet övergår till att vara outhyrd och inte heller används<br>bör den anses komma till annan användning då den faktiskt börjar använ-<br>das på nytt. Det är först vid denna tidpunkt som jämkning blir aktuellt.</p>
<p>Vad som nu sagts gäller i princip även första- och andrahandshyresgäst<br>och bostadsrättshavare beträffande den eller de lokaler som han<br>disponerar. Även fastighetsägaren blir skyldig att jämka sin ingående<br>skatt, om en första- eller andrahandshyresgäst eller en bostadsrättshavare<br>övergår till att använda lokalen eller lokalerna för bostadsändamål.</p>
<p>En fastighetsägare kan enligt regeringens förslag bli frivilligt skatt-<br>skyldig för uthyrning av fastighet redan innan någon uthyrning har på-<br>börjats eller har påbörjats beträffande endast någon enstaka lokal i fastig-<br>heten. Det krävs alltså inte att alla verksamhetslokaler i fastigheten skall<br>vara uthyrda för att frivillig skattskyldighet skall kunna medges. Skatt-<br>skyldigheten kan därför komma att omfatta även lokaler som är avsedda<br>som verksamhetslokaler men som från början är outhyrda. Skulle det<br>senare visa sig att lokalerna tas i bruk i en av fastighetsägaren bedriven<br>egen verksamhet som inte medför skattskyldighet eller för bostads-<br>ändamål, finns det skäl att föreskriva att den avdragna ingående skatten<br>skall jämkas till fastighetsägarens nackdel. Om ändringen i stället sker så<br>att en större del av fastigheten används för uthyrning som verksamhets-<br>lokaler än som planerats bör jämkning kunna ske till fastighetsägarens<br>fördel. Vad som nu sagts föranleder inte någon ändring av bestämmel-<br>serna punkterna 1 och 2 utan följer redan av den utformning punkterna<br>har idag.</p>
<p>I 8 kap. 16 b § 3 ML anges att jämkning skall ske om en annan investe-<br>ringsvara än en fastighet avyttras och omsättningen är skattepliktig, under<br>förutsättning att förvärvet av varan endast delvis medfört avdragsrätt.<br>Bestämmelsen är motiverad av att avyttringen av varan är en skattepliktig<br>transaktion för vilken mervärdesskatt skall redovisas och den syftar till<br>att ge den skattskyldige avdrag för den ingående skatt som inte tidigare<br>varit avdragsgill. I 8 kap. 16 d § tredje stycket ML finns en begränsning<br>av jämkningsbeloppet. Bestämmelserna omfattar uttryckligen inte fastig-<br>heter. På grund av förutsättningen att omsättningen skall vara skatteplik-<br>tig omfattar den inte heller avyttring av hyresrätter eller bostadsrätter.</p>
<p>I avsnitt 7.3.5 behandlas frågan om jämkning vid överlåtelse av fastig-<br>het närmare. Det föreslås där bl.a. att skyldighet att jämka ingående skatt<br>på grund av själva överlåtelsen skall föreligga för den förre ägaren endast<br>om detta följer av avtalet mellan partema.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>96</p>
<p>Enligt nuvarande regler om återföring uppkommer inte någon återfö-<br>ringsskyldighet för hyresgäster eller bostadsrättshavare om<br>skattskyldigheten för deras uthyrning upphör. Däremot gäller reglerna för<br>fastighetsägaren, som kan bli återföringsskyldig för den skatt han gjort<br>avdrag för när t.ex. hyresgästen vidtagit sådana åtgärder att förutsätt-<br>ningar för frivillig skattskyldighet inte längre föreligger. De nya bestäm-<br>melserna om jämkningsskyldighet bör utformas så att en frivilligt skatt-<br>skyldig första- eller andrahandshyresgäst eller bostadsrättshavare som<br>exempelvis övergår till att hyra ut skattefritt eller börjar bedriva annan<br>skattefri verksamhet bör vara skyldig att jämka avdrag för ingående skatt<br>som denne dragit av tidigare. I annat fall skulle reglerna kunna medföra<br>t.ex. att en första- eller andrahandshyresgäst inte blir jämkningsskyldig<br>för det fall han först utför en ny-, till- eller ombyggnad som medför rätt<br>till avdrag för ingående skatt som belöper på kostnaderna och därefter<br>övergår till skattefri verksamhet. Fastighetsägaren bör dock jämka den<br>skatt som han själv dragit av. Vid frivillig skattskyldighet bör därför en<br>regel införas som innebär att i fall då skattskyldigheten upphör både fas-<br>tighetsägaren och innehavaren av rättigheten skall jämka, var och en av<br>dem för den ingående skatt som hänför sig till ny-, till- eller ombyggnad<br>som denne tillfört den lokal som omfattas av den frivilliga skattskyldig-<br>heten.</p>
<p>Även då en hyresgäst eller bostadsrättshavare överlåter en hyresrätt<br>eller bostadsrätt bör jämkningen fullgöras av dessa med möjlighet att låta<br>den nye hyresgästen eller bostadsrättshavaren överta överlåtarens rättig-<br>het och skyldighet att jämka. Se vidare avsnitt 7.3.5.</p>
<p>Det förhåller sig emellertid annorlunda när hyresgästen eller den som<br>hyr en bostadsrätt lämnar rätten utan att den överlåts till någon annan.<br>Om en lokal står tom efter en uthyrning om omfattats av frivillig skatt-<br>skyldighet innebär detta inte att någon ändrad användning sker. Detta<br>utflyttning är således vare sig någon avyttring eller ändrad användning,<br>varför någon jämkningssituation inte bör föreligga i denna situation. I<br>detta fall bör rättigheten och skyldigheten att jämka av hyresgäst avdra-<br>gen ingående skatt övergå på fastighetsägaren.</p>
<p>Även i de fall då ingående skatt ”slussats” till hyresgästen från<br>hyresvärden med stöd av regeln i 8 kap. 4 § 5 bör hyresgästen jämka om<br>användningen av lokalen ändras eller den överlåts. Skyldigheten och<br>rättigheten att jämka avdrag för ingående skatt bör, liksom i övriga fall,<br>tillfalla fastighetsägaren endast i de fall hyresgästen lämnar lokalen.</p>
<p>När en fastighetsägare eller annan som frivilligt är skattskyldig försätts<br>i konkurs bör jämkning ske. I avsnitt 7.3.7 behandlas denna fråga<br>närmare.</p>
<p>Jämkning bör inte ske när en fastighet i sin helhet rivs eller förstörs av<br>orsak som fastighetsägaren inte råder över. Inte heller bör jämkning ske<br>när fastighetsägaren övergår till att använda fastigheten i en annan verk-<br>samhet som medför skattskyldighet.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>97</p>
<p>4 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 82</p>
<h4>7.3.4</h4>
<h4>Hur jämkning skall ske</h4>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Regeringens förslag: I de fall skyldighet att jämka ingående skatt<br>föreligger på grund av att tidigare medgiven skattskyldighet under<br>uppförande upphört eller på grund av överlåtelse av fastighet eller<br>konkurs skall jämkning ske vid ett enda tillfälle och avse återstoden av<br>korrigeringstiden. I övriga fall skall jämkning ske årligen. Vid jämk-<br>ning på grund av ändrad användning skall avdragsrätten under jämk-<br>ningsåret bestämmas med ledning av förhållandena vid utgången av<br>året. Föreligger särskilda skäl far avdragsrätten i stället bestämmas<br>efter vad som är skäligt. Jämkning skall inte ske om förändringen av<br>avdragsrätten i förhållande till avdragsrätten vid anskaffningen är<br>mindre än 5 procentenheter.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens<br>förslag. Utredningen föreslår dock att jämkning på grund av att<br>skattskyldigheten upphör alltid skall ske vid ett enda tillfälle och avse<br>återstoden av korrigeringstiden. Bestämmelsen om att jämkning inte skall<br>ske om förändringen av avdragsrätten är mindre än 5 procentenheter har<br>tillkommit på förslag av Sveriges Allmännyttiga bostadsföretag. Även<br>Föreningen Auktoriserade Revisorer och Riksskatteverket anser att<br>förändringen av avdragsrätten bör uttryckas i procentenheter.</p>
<p>Remissinstanserna: Byggentreprenörerna, Föreningen Auktoriserade<br>Revisorer, Näringslivets Skattedelegation, Sveriges Allmännyttiga<br>bostadsföretag och Sveriges Fastighetsägareförbund anser att det är<br>omotiverat att ha olika reglering i de fall då skattskyldigheten for viss<br>lokal upphör och i de fall då skattskyldigheten utvidgas till att omfatta<br>ytterligare lokaler. I det förra fallet skall jämkningen ske omedelbart,<br>men i det senare årligen. Föreningen Auktoriserade Revisorer välkomnar<br>försök att underlätta tillämpningen genom föreskrift om att avdragsrätten<br>skall bestämmas med ledning av förhållandena vid utgången av året, men<br>anser att kravet på särskilda skäl gör att den nuvarande regleringen är att<br>föredra.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande bestämmelse i<br>8 kap. 16 d § andra stycket ML skall vid överlåtelse av investeringsvaror<br>avdraget jämkas vid ett enda tillfälle och avse återstoden av korrigerings-<br>tiden. Detta bör i princip gälla också när en fastighet som varit föremål<br>för skattepliktig uthyrning överlåts. I avsnitt 7.3.5 behandlas frågan om<br>jämkning vid överlåtelse av fastighet närmare. Det föreslås där bl.a. att<br>skyldighet att jämka ingående skatt på grund av själva överlåtelsen skall<br>föreligga för den förre ägaren endast om detta följer av avtalet mellan<br>parterna. Överlåtaren skall dock alltid jämka på grund av ändrad använd-<br>ning som inträffat under hans innehavstid.</p>
<p>Vad nu sagts om överlåtelse av fastighet bör gälla också då en frivilligt<br>skattskyldig första- eller andrahandshyresgäst eller bostadsrättshavare<br>överlåter nyttjanderätten till en disponerad lokal. Särskilda bestämmelser<br>om detta bör införas i lagen.</p>
<p>98</p>
<p>Om användningen av en investeringsvara ändras skall, enligt nuva-<br>rande regler i 8 kap. 16 d § första stycket, ingående skatt jämkas varje<br>räkenskapsår under återstoden av korrigeringstiden. Tillämpat på fastig-<br>heter som omfattas av frivillig skattskyldighet innebär detta att för det fall<br>uthyrningen av en lokal övergår från att vara skattepliktig till att bli<br>skattefri eller tvärtom skall den ingående skatten för investeringar i denna<br>lokal jämkas årligen. Utredningen har dock funnit att särskilda över-<br>väganden måste göras när det gäller den frivilliga skattskyldigheten. Om<br>den frivilliga skattskyldigheten upphör kan detta innebära att fastighets-<br>ägaren inte längre bedriver någon verksamhet som omfattas av skattskyl-<br>dighet. Det är olämpligt att någon skall vara kvar i systemet för frivillig<br>skattskyldighet enbart på den grunden att jämkningsskyldighet kvarstår<br>ansåg utredningen. Jämkning borde därför även i detta fall ske vid ett<br>enda tillfälle och avse återstoden av korrigeringstiden. För att inte olika<br>förutsättningar skulle råda för den som inte har kvar någon lokal som är<br>föremål för skattepliktig uthyrning efter upphörandet och den som fort-<br>sätter att hyra ut lokaler fann utredningen att dessa fall borde regleras på<br>samma sätt.</p>
<p>Remissinstanserna har dock pekat på flera olägenheter med en ordning<br>där jämkning skall ske vid ett tillfälle om det är fråga om att skattskyl-<br>digheten upphör men årligen om skattskyldigheten utvidgas till att om-<br>fatta ytterligare lokaler. Om fastighetsägaren tvingas att jämka hela den<br>ingående skatten omedelbart när han övergår till att exempelvis hyra ut<br>till en icke skattskyldig hyresgäst kan detta leda till betydande likvidi-<br>tetsnackdelar för fastighetsägaren och påverka hyressättningen i höjande<br>riktning. Regeringen delar utredningens uppfattning att det i och för sig<br>är olämpligt att någon skall vara kvar i systemet med frivillig skattskyl-<br>dighet enbart av det skälet att jämkningsskyldighet föreligger. Den om-<br>ständigheten att jämkningsskyldighet kan förekomma trots att inte fastig-<br>hetsägaren bedriver någon skattepliktig verksamhet är dock ingen främ-<br>mande företeelse. Det är fallet då fastighetsägaren från att bedrivit en<br>skattepliktig verksamhet i sin fastighet övergår till att bedriva en undan-<br>tagen verksamhet. Så länge fastighetsägaren har kvar fastigheten är han<br>jämkningsskyldig inom korrigeringstiden. Regeringen anser därför att en<br>fastighetsägare som inte längre är frivilligt skattskyldig skall jämka<br>årligen på grund av den ändrade användningen (dvs. upphörandet av den<br>skattepliktiga uthyrningen) som utlöst jämkningsskyldigheten. De enda<br>fall då jämkning skall ske vid ett enda tillfälle är då fastigheten överlåts,<br>vid konkurssituationema samt då fastigheten omfattats av skattskyldighet<br>under uppförandeskede men skattskyldigheten upphört.</p>
<p>Liksom utredningen anser regeringen att jämkning inte bör ske i de fall<br>då en fastighetsägaren övergår till att använda lokalen i en annan verk-<br>samhet som medför skattskyldighet.</p>
<p>Enligt 8 kap. 16 d § första stycket ML skall en årlig jämkning göras<br>beträffande en viss andel av den ingående skatten vid förvärvet av inves-<br>teringsvaran (ursprungsbeloppet). Det belopp med vilket jämkning<br>årligen skall göras (jämkningsbeloppet) skall beräknas till samma andel<br>av skillnaden mellan avdragsrätten för ingående skatt vid förvärvet och<br>avdragsrätten beräknad efter förhållandena under det aktuella året. I det<br>fall avdrag gjorts för ingående skatt och användningen därefter ändrats</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>99</p>
<p>skall enligt 8 kap. 16 e § tredje stycket ML avdragsrätten under jämk-<br>ningsåret bestämmas med ledning av förhållandena under hela året. Hur<br>begreppen ”förhållandena under det aktuella året” och ”förhållandena<br>under hela året” skall tolkas är inte helt klarlagt. I prop. 1994/95:57 Mer-<br>värdesskatten och EG anförs (s. 190 f) att avsikten med regeln är att klar-<br>göra att det för jämkning krävs att en ändrad användning av en investe-<br>ringsvara har en viss omfattning i tid och att det inte är tillräckligt att<br>användningen ändras endast under en mycket kort tid under det aktuella<br>året. Vidare sägs att det är omständigheterna i det enskilda fallet som<br>skall vara avgörande för huruvida jämkning skall ske eller inte. Det<br>anförs också att det vore olämpligt att bestämma några fasta tidsgränser<br>eftersom de relevanta omständigheterna i stor utsträckning kan variera<br>från fall till fall. Omständigheter som kan beaktas i ett enskilt fall kan<br>t. ex. vara verksamhetens art och graden av användningen av en vara i en<br>skattepliktig verksamhet.</p>
<p>Om förhållandena förändras flera gånger under ett år eller om föränd-<br>ringen sker vid annan tidpunkt än årsskiftet skulle kunna hävdas att be-<br>räkningen borde ske månadsvis istället för årsvis. Regeringen anser dock<br>i likhet med utredningen att en sådan beräkning blir svår att tillämpa.<br>Även den nuvarande regleringen kan emellertid orsaka problem vid<br>tillämpningen. Det är de skattskyldiga som har att bedöma jämknings-<br>skyldigheten. Det är därför viktigt att de regler som styr denna görs så<br>klara som möjligt. Jämkningsskyldigheten bör, enligt regeringens me-<br>ning, inte göras beroende av omständigheter som kan bedömas olika från<br>fall till fall. Reglerna bör därför ändras så att det framgår att det i princip<br>är förhållandena vid jämkningsårets utgång som blir avgörande för jämk-<br>ningsskyldigheten. En sådan regel bör införas i föreslagna 8 a kap. 10 §.<br>Under det år då jämkningen skall ske på grund av ändrad användning<br>skall investeringsvaran antas helt ha använts i den verksamhet som börjar<br>bedrivas efter förändringen. Detta synes också överensstämma med det<br>sätt på vilket reglerna tillämpats i praktiken.</p>
<p>En sådan bestämmelse skulle i något fall kunna utnyttjas på ett icke av-<br>sett sätt genom att en tillgång regelmässigt används i en verksamhet som<br>inte medför skattskyldighet under beskattningsåret men förs över till en<br>verksamhet eller verksamhetsgren som medför skattskyldighet mot slutet<br>av året. För att undvika att så sker finner regeringen liksom utredningen<br>att det i 8 a kap. 10 § bör läggas till en föreskrift om att avdragsrätten, då<br>särskilda skäl föreligger, får bestämmas efter vad som är skäligt.<br>Föreningen Auktoriserade Revisorer har ansett att regeln istället för att<br>föreskriva särskilda skäl borde formuleras så att avdragsrätten vid uppen-<br>bart missbruk bör bestämmas efter vad som är skäligt. Regeringen finner<br>dock att det inte bör krävas uppenbart missbruk för att regeln skall vara<br>tillämplig. Visserligen borde regeln komma att tillämpas näst intill ute-<br>slutande för att förhindra ett skatteundandragande, men det bör inte krä-<br>vas att det skall gå att fastställa att ett uppenbart missbruk föreligger.</p>
<p>Tillämpat på ett fall med en fastighet som används för skattepliktig ut-<br>hyrning innebär jämkningsreglema följande.</p>
<p>Exempel 1. Antag att en nybyggnad utförs på en fastighet och att den<br>tas i bruk år 1 (räkenskapsår = kalenderår). Fastighetsägarens ingående<br>skatt uppgår till 6 miljoner kr. I byggnaden finns två verksamhetslokaler<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>100</p>
<p>som är föremål för skattepliktig uthyrning och dessutom bostäder. Av den<br>ingående skatten belöper 600 000 kr på verksamhetslokal 1, 2,4 miljoner<br>kr på verksamhetslokal 2 och 3 miljoner kr på bostäderna. Verksamheten<br>antas till hälften medföra skattskyldighet enligt ML. Om fastighetsägaren<br>under år 5 övergår till att använda verksamhetslokal 1 för bostadsända-<br>mål skall jämkning ske. Ursprungligen har 50 % eller 3 miljoner kr av<br>skatten varit avdragsgill. Efter ändringen av användningen år 5 omfattar<br>avdragsrätten 40 % av verksamheten. I den första redovisningen år 6<br>skall jämkning ske. Av ursprungsbeloppet 600 000 kr kan 60 000 anses<br>belöpa på varje år under jämkningsperioden. Under år 5 skall lokalen<br>anses ha använts för ändamål som inte medför rätt till avdrag för ingå-<br>ende skatt oavsett när under året användningen ändras. Jämkning under<br>år 6 skall därför ske med 60 000 kr. Under de återstående 5 åren av<br>jämkningstiden skall jämkning ske med 60 000 kr årligen.</p>
<p>Exempel 2. Exempel 1 kan ändras så att fastighetsägaren har byggt om<br>verksamhetslokal 1 och att ombyggnaden blivit klar år 4. Den ingående<br>skatten på ombyggnaden uppgår till 125 000 kr. Eftersom lokalen då<br>fortfarande används för skattepliktig uthyrning skall denna skatt i sin hel-<br>het vara avdragsgill för fastighetsägaren. Då lokalen år 5 övergår till att<br>användas för bostadsändamål är det materiellt befogat att den jämkning<br>som då skall göras beräknas på dels den ursprungliga skatt som belöpte<br>på lokalen, 600 000 kr, dels skatten på ombyggnaden, 125 000 kr. En<br>särskild jämkningstid bör beräknas för skatten på ombyggnaden med<br>början då ombyggnaden färdigställdes. Jämkningen av den ursprungliga<br>skatten skall göras på samma sätt som i det förra exemplet. Jämkningen<br>av skatten på ombyggnaden skall göras med 12 500. En förutsättning för<br>att jämkning skall ske enligt exemplet är att ombyggnaden år 4 inte görs<br>på grund av att fastigheten senare skall hyras ut för bostadsändamål. Om<br>så är fallet har fastighetsägaren inte någon avdragsrätt för den ingående<br>skatten på ombyggnaden och någon jämkning av den skatten blir därför<br>inte aktuell.</p>
<p>Exempel 3. Om exempel 2 ändras så att ombyggnaden år 4 gjorts av<br>verksamhetslokal 2, vars användning inte ändras år 5, skall skatten på<br>ombyggnaden i sin helhet vara avdragsgill för fastighetsägaren och det är<br>materiellt befogat att jämkningen på grund av ändrad användning av<br>verksamhetslokal 1 beräknas endast på den ursprungliga skatten, 600 000<br>kr. Även i detta fall bör en särskild jämkningstid beräknas för ombygg-<br>naden.</p>
<p>Även när det gäller avyttring av en fastighet skall jämkningen räknas<br>på i princip samma sätt som ovan beskrivits. Avyttringsåret skall räknas<br>in i den korrigeringstid som återstår oavsett om avyttringen skett i början<br>eller i slutet av året. Jämkningen skall dock i detta fall ske vid ett tillfälle<br>varför de årliga beloppen i detta fall far läggas samman. Som framgår av<br>avsnitt 7.4 skall dock redovisningen i detta fall, om fastighetsägaren skall<br>redovisa skatt i skattedeklaration, göras i den andra redovisningsperioden<br>efter den då överlåtelsen skett.</p>
<p>Korrigeringstiden skall, som föreslås i avsnitt 7.3.6, vara tio år. Den<br>börjar i princip löpa när förvärvet av investeringsvaran sker och löper ut<br>10 år därefter.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>101</p>
<p>I den nuvarande bestämmelsen i 8 kap. 16 e § andra stycket anges att<br>avdrag för ingående skatt inte skall jämkas om den procentuella föränd-<br>ringen av avdragsrätten är mindre än 10. Föreningen Auktoriserade Revi-<br>sorer har påpekat att regleringen ger intryck av att det är den procentuella<br>förändringen som avses man i praktiken sannolikt i de allra flesta fall<br>tillämpat förändringen i procentenheter. En förändrad användning från<br>1,0 till 1,5 procent är en procentuell förändring på 50 procent medan en<br>förändring från 90,0 till 90,5 är en procentuell förändring på drygt en<br>halv procent. Föreningen, i likhet med Riksskatteverket och Sveriges<br>Allmännyttiga bostadsföretag, anser att en regel som istället ser till<br>förändringen i procentenheter framstår som mer logisk och ändamåls-<br>enlig. Eftersom en sådan ändring i vissa fall far stora konsekvenser för<br>när jämkning skall ske bör dock, som Sveriges Allmännyttiga bostads-<br>företag föreslagit, övervägas om inte gränsen skall sänkas till 5 pro-<br>centenheter istället för 10. Av prop. 1994/95:57 framgår att förändringen<br>skall bedömas i förhållande till vad som gällde vid tidpunkten för för-<br>värvet. Detta får till följd att för det fall gränsen sätts vid 10 procenten-<br>heter jämkning aldrig skulle kunna ske i de fall då avdraget vid förvärvet<br>är större än 90 procent eller mindre än 10 procent. Det är därför lämpligt<br>att sänka gränsen till 5 procentenheter. En regel härom bör införas i före-<br>slagna 8 a kap. 5 §. Om förändringen ett år är mindre än 5 procentenheter<br>skall inte jämkning ske detta år, men om ändringen ett efterföljande år<br>medför att den totala ändringen uppgår till minst 5 procentenheter skall<br>jämkning ske med hänsyn taget även till de tidigare årens ändringar.</p>
<p>1 det fall fastighetsägaren börjar hyra ut en bostad som verksamhets-<br>lokal skall på det sätt som framgår av exemplen jämkning ske men till<br>fastighetsägarens fördel.</p>
<p>För att en jämkning enligt vad som nu sagts skall vara möjlig måste<br>fastighetsägaren ordna sin redovisning på ett sådant sätt att den ingående<br>skatt som belöper på kostnaderna för sådana jämkningsgrundande åtgär-<br>der kan hänföras till olika lokaler eller grupper av lokaler.</p>
<p>Genom att knyta jämkningsskyldigheten till förvärvet av investerings-<br>varor uppnås, som redan nämnts i avsnitt 7.3.2, att skatten på löpande<br>reparationer och underhåll, administration och drift av uthyrda fastigheter<br>inte kommer att behöva jämkas.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>102</p>
<h4>7.3.5</h4>
<h4>Jämkning vid överlåtelse av en fastighet m.m.</h4>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Regeringens förslag: Skyldighet att jämka ingående skatt på grund av<br>överlåtelse skall föreligga endast om detta följer av avtalet mellan<br>parterna eller förvärvaren inte bedriver skattepliktig verksamhet.<br>Dessa bestämmelser gäller både vid överlåtelse av en fastighet som<br>använts av överlåtaren i en verksamhet som obligatoriskt medför<br>skattskyldighet och vid frivillig skattskyldighet. Bestämmelserna om<br>jämkning skall tillämpas både på onerösa och på benefika fång.<br>Överlåtaren skall dock vara skyldig att på en gång fullgöra den jämk-<br>ningsskyldighet som åvilar honom till följd av ändrad användning som<br>inträffat före hans tillträde av fastigheten. Han skall också fullgöra<br>jämkningsskyldighet som inträder på grund av förvärvarens ändrade<br>användning eller överlåtelse om överlåtaren dragit av ingående skatt<br>men inte upptagit denna i den särskilda handling som han skall utfärda<br>vid överlåtelsen. Regleringen ersätter fullt ut den s.k. intygsmomsen.<br>Även då en fastighet ingår i en verksamhetsöverlåtelse eller övergår<br>genom fusion eller liknande förfarande skall förvärvaren överta över-<br>låtarens skyldigheter och rättigheter när det gäller jämkning, om för-<br>värvaren är skattskyldig enligt ML eller har rätt till återbetalning en-<br>ligt 10 kap. 9, 11 eller 12 §. Vad som sägs om fastigheter skall även<br>gälla hyresrätter och bostadsrätter.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer huvudsakligen med regering-<br>ens. Till följd av att utredningen föreslagit att skattskyldigheten skall<br>upphöra vid överlåtelse av fastighet uppkommer dock enligt utredningens<br>förslag jämkningsskyldighet vid överlåtelse av fastighet som omfattas av<br>frivillig skattskyldighet om inte ansökan om skattskyldighet ges in i<br>lagstadgad tid. Utredningens reglering medför att de benefika fastig-<br>hetsöverlåtelserna måste behandlas olika jämfört med de onerösa. Regle-<br>ringen att överlåtaren skall jämka på grund av förvärvarens ändrade an-<br>vändning eller överlåtelse om överlåtaren dragit av ingående skatt, men<br>inte upptagit denna i den särskilda handling som överlåtaren skall utfärda<br>vid överlåtelsen har tillkommit på initiativ av Riksskatteverket, Före-<br>ningen Auktoriserade Revisorer och Sveriges Allmännyttiga bostads-<br>företag.</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna är uttalat positiva till att en<br>möjlighet öppnas för en ny fastighetsägare att överta den tidigare fastig-<br>hetsägarens rättighet och skyldighet att jämka. Riksskatteverket påtalar att<br>kumulativa effekter uppstår vid överlåtelse av fastighet om jämknings-<br>skyldighet uppkommer för den tidigare ägaren på grund av att den nye<br>ägaren inte är skattskyldig. Verket anser att förvärvaren skall överta<br>jämkningsskyldigheten från överlåtaren eftersom överlåtelsen i de flesta<br>fall inte torde medföra någon förändring i uthymingsförhållandena.<br>Verket anser också att ordet ”hela” i 8 kap. 16 f § bör utgå eftersom det<br>innebär en inskränkning i förhållande till de fall då skattebefrielse enligt<br>3 kap. 25 § tillåts. Slutligen anser verket att ett ansvar bör läggas på<br>överlåtaren att lämna nödvändiga uppgifter till förvärvaren. Om</p>
<p>103</p>
<p>överlåtaren brister i detta bör det få till följd att jämkningsskyldigheten<br>stannar hos överlåtaren. Länsrätten i Skåne län och Föreningen Auktori-<br>serade Revisorer anser att bestämmelserna om ansökan om skattskyldig-<br>het bör förändras så att den skyldighet att jämka som kan uppstå vid<br>överlåtelser där ansökan eller beslut inte hinner ske inom utsatta tids-<br>ramar undanröjs. Föreningen Auktoriserade Revisorer och Sveriges All-<br>männyttiga bostadsföretag anför även att det bör regleras vad som in-<br>träffar om överlåtaren inte utfärdar någon faktura eller därmed jämförlig<br>handling som underlag för jämkningsskyldigheten.</p>
<p>Skälen for regeringens förslag: Det finns i ML några bestämmelser<br>som har direkt betydelse vid överlåtelse av fastighet. I 8 kap. 16 b § 4<br>anges att jämkning skall ske om en fastighet avyttras, under förutsättning<br>att avdrag för ingående skatt medgetts vid förvärvet av fastigheten.<br>Någon möjlighet för en ny skattskyldig ägare att göra avdrag för någon<br>del av den skatt som omfattas av den förre ägarens jämkningsskyldighet<br>föreligger inte.</p>
<p>När det gäller fastigheter som ingår i en verksamhet som medför fri-<br>villig skattskyldighet föreskrivs i 9 kap. 5 § första stycket 1 att fastighets-<br>ägaren skall återföra sådan ingående skatt som han gjort avdrag för, om<br>han inom en återföringstid om tre år från utgången av det kalenderår un-<br>der vilket skattskyldigheten inträtt för honom enligt skattemyndighetens<br>beslut överlåter fastigheten genom köp, byte eller därmed jämförlig rätts-<br>handling. Överlåts fastigheten senare men inom sex år skall enligt 9 kap.<br>6 § hälften av den avdragna skatten återföras. För den nye ägaren börjar<br>en ny återföringstid löpa. Enligt 9 kap. 3 § första stycket 2 har förvärva-<br>ren, om skattemyndigheten har beslutat om skattskyldighet för honom<br>inom tre år från förvärvet, under vissa förutsättningar rätt till avdrag för<br>den skatt som överlåtaren återfört. Om en fastighet övergår från en skatt-<br>skyldig fastighetsägare till någon annan på annat sätt än genom köp, byte<br>eller därmed jämförlig rättshandling inträder förvärvaren på tillträdes-<br>dagen i den tidigare ägarens rättigheter och skyldigheter enligt denna lag.<br>Någon återföring av skatt skall inte göras i detta fall.</p>
<p>Avyttring av en vara som utgör inventarium i en verksamhet som<br>medför skattskyldighet utgör en skattepliktig omsättning. Mot skyldig-<br>heten att redovisa utgående skatt på hela försäljningspriset svarar en rätt<br>att göra avdrag för den ingående skatt som hänför sig till förvärvet av<br>varan, antingen direkt vid förvärvet enligt 8 kap. 3 § första stycket ML<br>eller senare på grund av bestämmelsen om jämkning i 8 kap. 16 b § 2<br>ML. För den nye ägaren är skatten på försäljningspriset ingående skatt<br>som är avdragsgill, i den mån denne bedriver verksamhet som medför<br>skattskyldighet. Maskiner och andra inventarier kan alltså användas av<br>flera skattskyldiga i följd utan att mervärdesskatten blir en kostnad för<br>någon av dem.</p>
<p>När det gäller fastigheter är förhållandena annorlunda. Omsättning av<br>fastighet är undantagen från skatteplikt. Det går därför inte att eliminera<br>mervärdesskattens kostnadseffekt på det sätt som gäller för inventarier.<br>Behovet av en sådan möjlighet är dock många gånger lika stort för fas-<br>tigheter som för inventarier.</p>
<p>Regeringen har i avsnitt 7.3.2 föreslagit att med investeringsvaror skall<br>avses bl.a. fastighet, hyresrätt och bostadsrätt, under förutsättning att</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>104</p>
<p>tjänster avseende ny-, till- eller ombyggnad utförts på fastigheten. Dess-<br>utom skall som investeringsvaror anses fastigheter som överlåts och för<br>vilka den tidigare ägaren har redovisat skatt för uttag. Verksamhetstillbe-<br>hör anses dock vid tillämpningen av jämkningsreglema inte tillhöra fas-<br>tighet.</p>
<p>När i det följande talas om investeringsvaror avses därmed sådana fas-<br>tigheter, hyresrätter och bostadsrätter som enligt regeringens förslag ut-<br>gör investeringsvaror. Med fastighetsägare avses i dessa fall hyresgäst<br>och bostadsrättshavare.</p>
<p>Den brist i utformningen av bestämmelserna om jämkning som nyss<br>berörts kan avhjälpas - förutom genom en beskattning av omsättning av<br>investeringsvaror - antingen genom ett förfarande med återföring och<br>intyg enligt 9 kap. 4-6 §§ ML eller genom att avstå från att kräva jämk-<br>ning hos överlåtaren.</p>
<p>Det nuvarande intygsförfarandet bygger på att överlåtaren skall ha<br>både återfört skatt och betalat beloppet till skattemyndigheten. Det är inte<br>givet att ett krav på betalning måste ställas upp; det är i andra fall inte en<br>förutsättning för en förvärvares avdragsrätt för ingående skatt att över-<br>låtaren har betalat motsvarande belopp som utgående skatt. Med hänsyn<br>till att det uppställda kravet har förutsättningar att förhindra skattebortfall<br>borde det dock lämpligen gälla även i fortsättningen, om systemet med<br>återföring och avdrag för ”intygsmoms” behålls.</p>
<p>Enligt regeringens uppfattning är det emellertid just kravet på inbetal-<br>ning av skatt åtföljd av ett avdrag hos förvärvaren, som kan framkalla en<br>återbetalning av skatt till honom, som är den avgörande nackdelen med<br>det nuvarande systemet. Kravet framstår i många fall som onödigt,<br>framför allt då förvärvaren har full rätt till avdrag för ingående mervär-<br>desskatt i verksamheten.</p>
<p>Regeringen har därför i avsnitt 7.3.1 förordat att särordningen om<br>återföring av skatt för fastigheter som omfattas av frivillig skattskyldighet<br>slopas och att likartade bestämmelser för jämkning vid överlåtelse införs<br>för alla fastigheter.</p>
<p>Rättighet och skyldighet att jämka avdrag för ingående skatt vid avytt-<br>ring av en fastighet bör utlösas endast om förvärvaren inte är skattskyldig<br>eller har rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9, 11 eller 12 § ML och i de<br>fall överlåtaren och förvärvaren har träffat avtal om att överlåtaren skall<br>jämka. En ny bestämmelse om detta bör införas (8 a kap. 12 §). Om<br>överlåtaren fullgör jämkningsskyldigheten återstår ingen avdragen in-<br>gående skatt som skall jämkas av förvärvaren på grund av senare inträf-<br>fade händelser.</p>
<p>Om något avtal inte träffas bör överlåtaren alltså i princip inte vara<br>skyldig att fullgöra den jämkningsskyldighet som följer av överlåtelsen<br>utan jämkningsskyldigheten skall istället övergå på förvärvaren. En för-<br>utsättning för att förvärvaren skall kunna överta jämkningsskyldigheten<br>är att denne är skattskyldig. Övertagandet innebär nämligen att det är<br>förvärvaren som ansvarar för de händelser som föranleder jämkning och<br>som inträffar under den tid förvärvaren innehar fastigheten. Utredningen<br>har föreslagit att för det fall förvärvaren inte är obligatoriskt skattskyldig<br>det skulle krävas att förvärvaren har ansökt om och medgetts frivillig<br>skattskyldighet eller, om han redan är frivilligt skattskyldig för annan</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>105</p>
<p>verksamhet, har ansökt om att den frivilliga skattskyldigheten skall om-<br>fatta även den nyförvärvade fastigheten. Av skäl som framgår av avsnitt</p>
<p>7.1.3 föreslår dock regeringen att förvärvaren som huvudregel skall bli<br>skattskyldig från tillträdesdagen för den uthyrningsverksamhet som<br>överlåtaren bedrivit i fastigheten. I dessa fall kan förvärvaren överta<br>jämkningsskyldigheten om inte parterna avtalar annat.</p>
<p>Om den tidigare och den nye ägaren gemensamt ansöker om att den<br>frivilliga skattskyldigheten skall upphöra är förvärvaren inte skattskyldig<br>enligt mervärdesskattelagen vid tillträdet av fastigheten och någon jämk-<br>ningsskyldighet kan då inte åläggas honom. I dessa fall skall överlåtaren<br>alltid jämka på grund av överlåtelsen.</p>
<p>För att förvärvaren skall kunna fullgöra den jämkningsskyldighet som<br>han övertagit från överlåtaren måste förvärvaren fa tillgång till uppgifter<br>om storleken av den ingående skatten, förvärvstidpunkten, inträffade<br>förändringar av verksamheten m.m. som har betydelse för jämknings-<br>skyldigheten.</p>
<p>Regeringen instämmer i vad Föreningen Auktoriserade Revisorer<br>framfört om att det bör regleras vad som inträffar i ett fall då överlåtaren<br>underlåter att lämna något intyg eller utelämnar viss avdragen ingående<br>skatt. Förvärvaren kan svårligen kontrollera vilken ingående skatt som<br>överlåtaren gjort avdrag för. Förvärvaren kan därför hamna i en situation<br>där han blir jämkningsskyldig för att han exempelvis övergår från fri-<br>villig skattskyldighet vid uthyrning till en skattefri uthyrning, utan att han<br>haft vetskap om att ingående skatt dragits av under överlåtarens inne-<br>havstid. Det bör därför vara överlåtaren som är ansvarig för att en med<br>faktura jämförlig handling (se närmare under avsnitt 7.4) upptar all av-<br>dragen skatt.</p>
<p>Benefika överlåtelser av investeringsvaror utlöser enligt nuvarande be-<br>stämmelser inte jämkningsskyldighet. Inte heller utlöses återföringsskyl-<br>dighet vid benefika överlåtelser av fastigheter som omfattas av frivillig<br>skattskyldighet. De överlåtelser det är fråga om är främst överlåtelser<br>genom arv, testamente, bodelning och gåva. Detta innebär att förvärvaren<br>träder i överlåtarens ställe vad gäller rättigheter och skyldigheter enligt<br>ML och det avser således även jämkningsskyldigheten. Denna reglering<br>liknar i stort den reglering som nu skapas för de onerösa förvärven och<br>som huvudregel innebär att en förvärvare som är frivilligt skattskyldig<br>skall träda in i överlåtarens ställe och bli skattskyldig i samma omfatt-<br>ning. Om inte parterna avtalar annat medför överlåtelsen inte heller<br>någon skyldighet att jämka på grund av själva överlåtelsen. Starttid-<br>punkten för korrigeringstidens början ändras inte heller. Den avgörande<br>skillnaden mellan de båda fangen är att det inte föreligger någon valfrihet<br>för de benefika förvärvama att träda ur systemet för frivillig skattskyl-<br>dighet vid överlåtelsen. Några skäl till att inte även dessa förvärvare skall<br>ges en sådan möjlighet kan inte anses finnas. Samma regler för jämkning<br>bör därför gälla för de benefika som för de onerösa förvärven.</p>
<p>Överlåtelse av en fastighet i vilken det finns lokaler som varit föremål<br>för skattepliktig uthyrning kan ingå i eller utgöra överlåtelse av verksam-<br>het.</p>
<p>Enligt 8 kap. 16 f § ML skall förvärvaren, om det är fråga om en sådan<br>överlåtelse av verksamhet som är undantagen från skatteplikt enligt</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>106</p>
<p>3 kap. 25 § ML, överta överlåtarens rättigheter och skyldigheter när det<br>gäller jämkning av avdrag för ingående skatt. Bestämmelsen far förstås så<br>att någon jämkning i så fall inte skall ske på grund av överlåtelsen som<br>sådan.</p>
<p>Bestämmelsen om förvärvarens övertagande av överlåtarens jämk-<br>ningsskyldighet vid avyttring av investeringsvaror i samband med att hela<br>verksamheten överlåts infördes genom SFS 1994:1798 efter förslag i<br>prop. 1994/95:57 Mervärdesskatten och EG. I propositionen anfördes att<br>det vid sådan överlåtelse av tillgångar som är skattefri enligt 3 kap. 25 §<br>inte fanns anledning att jämka avdragen ingående skatt. Vidare anfördes<br>att detta torde förutsätta att förvärvaren skulle överta överlåtarens ställ-<br>ning vad gäller eventuell rätt och skyldighet att jämka den ingående skatt<br>som dragits av vid det ursprungliga förvärvet. Något skäl till att inte<br>anlägga samma betraktelsesätt på övriga fall av skattfrihet i 3 kap. 25 §<br>har inte framkommit. Regeringen föreslår därför att förvärvaren även vid<br>fusion eller liknande förfarande skall överta överlåtaren skyldigheter och<br>rättigheter när det gäller jämkning, om överlåtelsen är sådan att den<br>skulle undantas från skatteplikt enligt 3 kap. 25 §.</p>
<p>Det har inte klarlagts hur en fastighet som ingår i en verksamhetsöver-<br>låtelse skall behandlas. Frågan blir aktuell oavsett om verksamheten<br>medför obligatorisk eller frivillig skattskyldighet. Att omsättning av fas-<br>tigheter är undantagen från skatteplikt framgår av 3 kap. 2 § första<br>stycket ML. Tveksamhet synes emellertid råda om huruvida undantaget i<br>3 kap. 25 § ML också omfattar fastigheter, vilket har lett till osäkerhet<br>om hur 8 kap. 16 §§ skall tolkas. Om fastigheter inte omfattas skall i<br>princip jämkning ske, om inte sådan är utesluten enligt 8 kap. 16 e §<br>första stycket ML därför att skatt enligt nu gällande bestämmelser skall<br>återföras enligt 9 kap. 5 eller 6 § ML.</p>
<p>Det finns enligt regeringens uppfattning ingen anledning att vid över-<br>låtelse av en verksamhet som medför obligatorisk skattskyldighet före-<br>skriva att fastigheter som ingår i överlåtelsen skall behandlas på annat<br>sätt än tillgångarna i övrigt. Detta innebär att någon jämkning inte bör<br>ske om överlåtelsen är undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 25 § ML.<br>För att undanröja tveksamhet om innebörden av bestämmelsen i 8 kap.<br>16 f § ML bör lagtexten förtydligas så att det klart framgår att bestäm-<br>melsen även omfattar fastigheter som ingår i överlåtelsen. Förtydligandet<br>krävs inte för att klarlägga att omsättningen av fastigheter skall vara un-<br>dantagen från skatteplikt. Förtydligandet avser endast att klargöra att<br>överlåtelsen inte utlöser någon jämkningsskyldighet.</p>
<p>Liksom Riksskatteverket anser regeringen att kravet i 8 kap. 16 f § att<br>överlåtelsen skall avse ”hela” verksamheten bör utgå eftersom det inne-<br>bär en inskränkning i förhållande till de fall då skattebefrielse enligt 3<br>kap. 25 § tillåts. Av prop. 1994/95:57 framgår att avsikten varit att jämk-<br>ning inte skall ske vid sådan överlåtelse av tillgångar som är skattefri en-<br>ligt 3 kap. 25 §. Något skäl att inte låta även del av verksamhet omfattas<br>av tillämpningsområdet för 8 kap. 16 f§ har inte heller i övrigt fram-<br>kommit.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>107</p>
<h4>7.3.6</h4>
<h4>Korrigeringstidens längd</h4>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Regeringens förslag: Korrigeringstiden förlängs till tio år för fas-<br>tigheter och därmed jämställd egendom. Särskild korrigeringstid skall<br>beräknas för ny-, till- eller ombyggnad av en fastighet, om den in-<br>gående skatt som hänför sig till sådana åtgärder överstiger 100 000 kr.<br>Vid överlåtelse av fastighet gäller för den nye fastighetsägaren en kor-<br>rigeringstid som böljar löpa vid den tidigare ägarens förvärv av in-<br>vesteringsvaror. Då en fastighetsägare medgetts avdrag för skatt på<br>uttag och då ny ägare till fastighet fått avdrag för denna skatt räknas<br>korrigeringstiden från den tidpunkt då avdragsrätten inträdde. Det-<br>samma gäller då fastighetsägare efter beslut om frivillig skattskyldig-<br>het har medgetts retroaktivt avdrag och då fastighetsägare efter för-<br>värv av fastighet erhållit avdrag för den tidigare ägarens ingående<br>skatt.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Riksskatteverket, Byggentreprenörerna, Närings-<br>livets Skattedelegation och Sveriges Fastighetsägareförbund pekar på de<br>problem som kan uppstå vid tillämpningen av den tioåriga korrigerings-<br>tiden på grund av att kravet att bevara underlag för deklarations- och<br>uppgiftsskyldighet enligt skattebetalningslagen endast gäller sju år efter<br>utgången av det kalenderår som underlaget avser.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande regler om återföring<br>i 9 kap. 5-6 §§ ML skall återföring av skatten ske om det inom tre år från<br>skattskyldighetens inträde inträffar en händelse som medför att skattskyl-<br>digheten upphör. Om detta sker när tre men inte sex år har förflutit skall<br>hälften av skatten återföras. Enligt reglerna om jämkning i 8 kap. 16 a-<br>16 f §§ ML gäller fem års korrigeringstid för investeringsvaror och sex år<br>för fast egendom. I artikel 20 sjätte direktivet föreskrivs numera en<br>längsta korrigeringstid avseende fast egendom på tjugo år mot tidigare tio<br>år (efter en ändring genom direktiv 95/7/EG om införande av nya för-<br>enklingsåtgärder avseende mervärdesskatt - tillämpningsområdet för<br>vissa undantag från beskattning och praktiska åtgärder för genomföran-<br>det).</p>
<p>Det som talar för en lång korrigeringstid är att fast egendom typiskt sett<br>har mycket lång livslängd. Vid en nybyggnation kan avdrag för ingående<br>skatt komma att medges med betydande belopp och den utgående skatt<br>som betalas på hyrorna under exempelvis en tioårsperiod kan vara för-<br>hållandevis liten. Detta argument synes ha legat bakom den förlängning<br>från tio till tjugo års jämkningsperiod som gjorts i det sjätte direktivet. Å<br>andra sidan talar praktiska skäl för en begränsning av denna period. Ut-<br>redningen har funnit att vid en sammanvägning av nämnda omständig-<br>heter en korrigeringstid om tio år får anses lämplig. Detta överensstäm-<br>mer även med vad som fortfarande gäller i flertalet EU-länder som har<br>regler om jämkning av avdrag för ingående skatt. Såvitt framkommit är<br>det endast några enstaka länder som har en korrigeringstid som sträcker<br>sig längre. De problem som bl.a. Riksskatteverket påpekat med bristande<br>underlag för uppgiftsskyldigheten i samband med fullgörandet av jämk-<br></p>
<p>108</p>
<p>ningsskyldigheten avhjälps om underlaget i dessa fall bevaras under hela Prop. 1999/2000:82<br>korrigeringstiden och under sju år därefter. I 14 kap. 2 § skattebetalnings-<br>lagen (1997:483) föreskrivs att underlag for fullgörande av deklarations-<br>och annan uppgiftsskyldighet samt for kontroll av uppgiftsskyldigheten<br>och beskattningen skall bevaras under sju år efter utgången av det kalen-<br>derår underlaget avser. Regeln har bl.a. tillkommit for att skattemyndig-<br>heten skall få tillgång till underlag vid efterbeskattning. Även vid en kor-<br>rigeringstid på nuvarande sex år uppstår dock dessa problem eftersom<br>efterbeskattning kan komma att ske ända upp till 12 år efter förvärvet av<br>investeringsvaran (sex års korrigeringstid och sex år fram till efter-<br>beskattning). För att skattemyndigheten skall fa ett relevant underlag vid<br>efterbeskattning i situationer där det kan bli aktuellt med jämkning krävs<br>att underlaget bevaras under sju år efter det att det inte längre kan bli<br>aktuellt med någon jämkning, dvs. sju år efter det att korrigeringstiden<br>löpt ut. Om en bestämmelse med en sådan innebörd tas in i skattebetal-<br>ningslagen löses problemen med relevant räkenskapsmaterial i samband<br>med jämkning. Mot denna bakgrund delar regeringen utredningens upp-<br>fattning att korrigeringstiden för jämkning avseende fastigheter bör för-<br>längas till tio år.</p>
<p>När det gäller övriga investeringsvaror har det inte framkommit några<br>skäl som motiverar en ändring av den nuvarande korrigeringstiden fem<br>år, vilken föreslås kvarstå.</p>
<p>I enlighet med vad som gäller enligt 8 kap. 16 d § ML, och vad som är<br>föreskrivet i det sjätte direktivet (artikel 20.2), bör, om inte annat följer<br>av vad regeringen föreslagit för vissa särskilda fall, korrigering ske<br>löpande för varje räkenskapsår under jämkningstiden med en tiondel för<br>fast egendom och en femtedel för övrig egendom, se avsnitt 7.3.4. Några<br>tröskeleffekter uppkommer därför inte som regel.</p>
<p>Enligt de nuvarande bestämmelserna i 9 kap. 5 och 6 §§ ML om åter-<br>föring räknas återföringsperioden från utgången av det kalenderår under<br>vilket skattskyldigheten enligt skattemyndighetens beslut inträtt för den<br>skattskyldige. Detta skiljer sig från vad som gäller enligt nuvarande be-<br>stämmelser i 8 kap. 16 c § ML, enligt vilka korrigeringstiden räknas från<br>tidpunkten för förvärvet av investeringsvaran i fråga. I korrigeringstiden<br>skall därvid räknas in det räkenskapsår under vilket varan förvärvades.<br>Detta överensstämmer med vad som föreskrivs i artikel 20.2 i det sjätte<br>direktivet, där det dock också föreskrivs att medlemsstaterna kan grunda<br>jämkningen på en period av fem hela år med början från den tidpunkt då<br>varorna först användes.</p>
<p>Enligt regeringens mening bör utgångspunkten för beräkningen av<br>korrigeringstiden vara förvärvet av investeringsvaran. När det gäller ny-,<br>till- eller ombyggnadsarbeten bör förvärvet anses ha skett det beskatt-<br>ningsår under vilket fastigheten kunnat tas i bruk eller, vid byggnads-<br>eller anläggningsentreprenader, då slutbesiktning eller någon annan<br>jämförlig åtgärd vidtagits.</p>
<p>I det fall till- eller ombyggnad har utförts på en fastighet skall särskild<br>korrigeringstid beräknas för den skatt som hänför sig till sådana åtgärder<br>om skatten uppgår till minst 100 000 kr.</p>
<p>109</p>
<p>När en fastighet har överlåtits utan att jämkning skett på grund av Prop. 1999/2000:82<br>överlåtelsen bör den nye fastighetsägarens korrigeringstid börja löpa när<br>den tidigare ägaren har förvärvat investeringsvaran.</p>
<p>I fall då en fastighetsägare medgetts avdrag för skatt på uttag och i fall<br>då ny ägare till fastighet fått avdrag för sådan skatt, se avsnitt 7.2.2, bör<br>korrigeringstiden räknas från den tidpunkt då avdragsrätten inträdde.<br>Detsamma bör gälla då fastighetsägare efter beslut om frivillig skattskyl-<br>dighet har medgetts retroaktivt avdrag och då fastighetsägare efter för-<br>värv av fastighet erhållit avdrag för den tidigare ägarens ingående skatt,<br>se avsnitt 7.2.1 och 7.2.3. Bestämmelser om detta bör införas i de före-<br>slagna 8 a kap. 6 § och 9 kap. 11 §.</p>
<h4>7.3.7 Jämkning vid konkurs</h4>
<p>Regeringens förslag: Konkursgäldenären skall vid konkursutbrottet<br>vara skyldig att jämka sådan ingående skatt som är hänförlig till fas-<br>tigheter. Konkursboet kan senast vid konkursboets överlåtelse av fas-<br>tigheten åta sig jämkningsskyldigheten. Om konkursboet inte gör detta<br>skall jämkningsskyldigheten utlösas av konkursbeslutet och statens<br>fordran på jämkad ingående skatt skall kunna bevakas som en fordran<br>i konkursen. Om konkursboet åtar sig jämkningsskyldigheten skall det<br>jämkade beloppet ändras i konkursgäldenärens redovisning. Konkurs-<br>gäldenären skall dock alltid jämka belopp som hänför sig till en<br>ändrad användning som skett under tiden fram till konkursutbrottet.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer huvudsakligen med rege-<br>ringens förslag. Utredningen har dock inte föreslagit någon senaste tid-<br>punkt för när konkursboet skall åta sig jämkningsskyldigheten. Utred-<br>ningen synes dock ha ansett att detta måste ske vid konkursutbrottet. För-<br>slaget att konkursboet skall kunna avvakta tills det överlåter fastigheten<br>har tillkommit på iniativ av Konkursförvaltarkollegiernas förening.</p>
<p>Remissinstanserna: Konkursförvaltarkollegiernas förening har påtalat<br>att den ordning som utredningen föreslår, dvs. att konkursboet vid kon-<br>kursutbrottet måste besluta om det skall överta jämkningsskyldighet eller<br>ej är olycklig. Beslutet är vid denna tidpunkt beroende av den framtida<br>förvärvarens skattskyldighet och det vet konkursboet ingenting om vid<br>konkursutbrottet. Dessutom kan det under pågående konkurs tillkomma<br>fastigheter som konkursboet vid konkursutbrottet inte kände till.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I ML finns vissa bestämmelser som<br>reglerar förhållandena då en skattskyldig försätts i konkurs. Om en skatt-<br>skyldig har försatts i konkurs gäller enligt 6 kap. 3 § ML att konkursboet<br>är skattskyldigt för omsättning i verksamheten efter konkursbeslutet. I<br>13 kap. 10 och 21 §§ ML anges att en skattskyldig, som har försatts i<br>konkurs skall redovisa respektive göra avdrag för viss skatt för den redo-<br>visningsperiod under vilken konkursbeslutet meddelades. Enligt 13 kap.<br>28 a § ML gäller beträffande jämkning att avdrag som gjorts för ingående<br>skatt i de fall som avses 8 kap. 16 a-16 f §§ skall jämkas första redovis-<br></p>
<p>110<br></p>
<p>ningsperioden efter det räkenskapsår då användningen ändrats eller avytt-<br>ring inträffat.</p>
<p>Det finns också vissa särskilda bestämmelser som gäller då frivillig<br>skattskyldighet föreligger. I 9 kap. 5 § femte stycket första meningen ML<br>regleras det fallet att en återföringsgrundande händelse inträffar efter det<br>att en fastighetsägare försatts i konkurs. Den ingående skatt som fastig-<br>hetsägaren gjort avdrag för, och som hänför sig till tid före konkurs-<br>beslutet, skall då återföras i fastighetsägarens redovisning. Återföringen<br>skall enligt 13 kap. 28 § andra stycket göras för den redovisningsperiod<br>under vilken konkursbeslutet meddelats.</p>
<p>Frågan om hur statens fordran på återförd mervärdesskatt skall betrak-<br>tas när fastighetsägaren försatts i konkurs har varit föremål för bedöm-<br>ning såväl i lagstiftningsarbetet som i domstolar. Den nuvarande regle-<br>ringen i 9 kap. 5 § femte stycket och 13 kap. 28 § ML infördes efter en<br>dom från Regeringsrätten (RÅ 1993 ref. 78). I domen konstaterade Rege-<br>ringsrätten att redovisningsskyldigheten enligt de då gällande reglerna<br>inträdde när fastighetsförsälj ningen ägde rum och att vid den tidpunkten<br>konkursboet var skattskyldigt. Statens skattefordran blev därigenom en<br>massafordran. Detta skulle emellertid bl.a. kunna leda till att konkursboet<br>måste försättas i konkurs. För att förhindra ett sådant resultat genom-<br>fördes en lagändring i 9 kap. 5 § femte stycket och i 13 kap. 28 § andra<br>stycket ML vars syfte var att statens fordran på återföring av skatt skulle<br>klassificeras som en konkursfordran. Högsta domstolen fann därefter i<br>rättsfallet NJA 1997 s. 787 att skyldighet att återföra gjorda avdrag upp-<br>kom först genom fastighetsförsäljningen, att det inte förelåg skäl att anse<br>att en villkorad fordran skulle föreligga före återföringsskyldighetens<br>inträde och att statens fordran måste anses ha uppkommit först efter kon-<br>kursbeslutet. Även om avsikten med ändringarna i 9 kap. 5 § ML varit att<br>klassificera statens fordran på återförd mervärdesskatt som en konkurs-<br>fordran, ansåg domstolen att detta inte kommit till uttryck i lagstift-<br>ningen. Ändringarna fick i stället den konsekvensen att statens fordran<br>var en fordran mot gäldenären som uppkommit först efter konkursen och<br>som därför varken kunde göras gällande mot konkursboet som massa-<br>fordran eller medföra utdelning i konkursen som konkursfordran.</p>
<p>Regeringen har föreslagit att återföringsreglema skall slopas och er-<br>sättas av bestämmelser om jämkning (se avsnitt 7.3.1). Om inte konkurs-<br>boet automatiskt på grund av bestämmelsen i 6 kap. 3 § blir skattskyldigt<br>den verksamheten som konkursgäldenären bedrivit skall det även i fort-<br>sättningen vara möjligt för ett konkursbo att med stöd av föreslagna<br>9 kap. 1 § ansöka om att få bli frivilligt bli skattskyldigt. Konkursgälde-<br>nären bör vara skyldig att jämka ingående skatt vid konkursutbrottet. Det<br>bör dock vara möjligt för konkursboet att undvika denna effekt genom att<br>boet förklarar att det åtar sig jämkningsskyldighet.</p>
<p>Ett konkursbo kan å andra sidan undvika jämkningsskyldigheten<br>genom att inte överta den från konkursgäldenären. Om konkursboet dock<br>åtar sig jämkningsskyldigheten har boet i sin tur möjlighet att vid en för-<br>säljning som genomförs av konkursförvaltaren föra över skyldigheten till<br>förvärvaren. I en situation där en sådan överföring inte kan göras får<br>konkursboet som en följd av överlåtelsen jämka hela den återstående<br>skatten vid ett enda tillfälle (se avsnitt 7.3.4).</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>111</p>
<p>Om konkursförvaltaren inte är beredd att åta sig jämkningsskyldig-<br>heten blir konkursgäldenären i och med konkursbeslutet skyldig att<br>jämka hela den återstående skatten vid ett enda tillfälle (se avsnitt 7.3.4).<br>Regeringen anser inte att det finns skäl att i det fallet inta en annan stånd-<br>punkt än den som låg bakom införandet av de nuvarande bestämmelserna<br>i 13 kap 28 § andra stycket, dvs. att statens fordran på skatt på grund av<br>jämkningen bör få göras gällande i konkursen som en konkursfordran.<br>Enligt 5 kap. 1 § konkurslagen (1987:672) får en fordran som regel göras<br>gällande i konkurs endast om den uppkommit innan konkursbeslutet<br>meddelades. Eftersom en fordran på grund av jämkning i det aktuella<br>fallet uppkommer på grund av konkursbeslutet kan inte hävdas att den<br>uppkommit dessförinnan. För att uppnå resultatet att fordringen får göras<br>gällande i konkursen som en konkursfordran krävs en särskild föreskrift<br>härom. Den kan lämpligen utformas så att statens fordran på återföring av<br>mervärdesskatt på grund av jämkning får, om den uppkommer då gälde-<br>nären försätts i konkurs, göras gällande i konkursen utan hinder av 5 kap.<br>1 § konkurslagen. Bestämmelsen bör tas in i mervärdesskattelagen i an-<br>slutning till bestämmelsen om jämkning, se föreslagna 8 a kap. 4 § andra<br>stycket. I enlighet med vad Lagrådet anfört bör en följdändring göras i<br>5 kap. 1 § konkurslagen.</p>
<p>Som Konkursförvaltarkollegiernasförening har påtalat är det inte möj-<br>ligt for konkursboet att vid konkursutbrottet veta om det bör åta sig<br>jämkningsskyldigheten eller ej. Om konkursboet inte åtar sig skyldig-<br>heten kan det inträffa att det senare säljer fastigheten till en skattskyldig<br>förvärvare som i sin tur skulle kunnat åta sig jämkningsskyldigheten.<br>Detta leder till att staten i konkursen får bevaka en fordran på skatt som<br>inte borde ha uppstått eftersom fastigheten hela tiden används av skatt-<br>skyldiga subjekt. Om istället konkursboet åtar sig skattskyldigheten men<br>säljer till en skattefri förvärvare, måste konkursboet jämka skatten vid ett<br>tillfälle på grund av överlåtelsen. Då uppstår en sådan massafordran som<br>av skäl som redogjorts for ovan inte är önskvärd. Konkursboet bör därför<br>få avvakta med att åta sig jämkningsskyldigheten tills skattskyldigheten<br>hos förvärvaren kan fastställas. En bestämmelse med denna innebörd bör<br>tas in i förslagna 8 a kap. 13 §. Den jämkning som gjorts av konkursgäl-<br>denären far därefter ändras i efterhand. Likaså får eventuell jämkning<br>som konkursboet gjort eller borde ha gjort justeras i efterhand. Detta bör<br>reglernas genom ett tillägg i 13 kap. 28 a §.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>112</p>
<h3>7.4</h3>
<h3>Redovisningsfrågor</h3>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Regeringens förslag: Fastighetsägare som har en redovisningsperiod<br>som inte är helt beskattningsår skall jämka på grund av överlåtelse av<br>fastighet i den andra redovisningsperioden efter den då ändringen<br>skett. Fastighetsägare skall vid ansökan om frivillig skattskyldighet<br>som beviljats honom från ansökan, redovisa den utgående och in-<br>gående skatt som uppkommer mellan ansökningsdagen och besluts-<br>dagen i den första redovisningsperioden efter beslutet. Vid förvärv av<br>fastighet skall fastighetsägaren styrka sin rätt till avdrag för den<br>tidigare ägarens ingående skatt avseende ny-, till- eller ombyggnad<br>med en av överlåtaren utfärdad handling. Även vid övertagande av<br>jämkningsskyldighet skall överlåtaren utfärda en med faktura<br>jämförlig handling som förvärvaren skall bevara i sina räkenskaper<br>och som skall ligga till grund för framtida jämkning. Om den ingående<br>skatten förändras efter utfärdandet av handlingen skall överlåtaren<br>utfärda en kompletterande handling. Underlaget för att kunna fullgöra<br>jämkningsskyldighet skall bevaras under minst sju år efter utgången<br>av det kalenderår under vilket korrigeringstiden löpt ut.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.<br>Förslaget om den kompletterande handlingen har tillkommit på initiativ<br>av Riksskatteverket.</p>
<p>Remissinstanserna: Riksskatteverket påtalar problem som kan uppstå<br>vid överlåtelse av fastighet på grund av att överlåtarens ingående skatt<br>ändras efter överlåtelsen, exempelvis genom att faktura inkommer efter<br>överlåtelsen eller att den ingående skatten ändras genom omprövning.<br>Verket anser att överlåtaren i dessa fall bör vara skyldig att utfärda en<br>kompletterande handling.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Sveriges Fastighetsägareförbund har<br>till utredningen påtalat att fastighetsägare med en omsättning under-<br>stigande en miljon kr bör kunna fa redovisa mervärdesskatten årsvis.</p>
<p>Enligt 10 kap. 31 § skattebetalningslagen (1997:483, SBL) skall den<br>som bedriver verksamhet där beskattningsunderlagen exklusive gemen-<br>skapsintema förvärv och import för beskattningsåret beräknas samman-<br>lagt uppgå till högst en miljon kronor och som är skyldig att lämna själv-<br>deklaration och kontrolluppgifter och som inte är handelsbolag eller<br>grupphuvudman redovisa mervärdesskatten en gång per år i självdeklara-<br>tionen, om inte skattemyndigheten beslutat annat enligt 11 § i samma<br>kapitel. Sistnämnda bestämmelse stadgar att skattemyndigheten skall be-<br>sluta om redovisning i skattedeklaration om den skattskyldige begär det<br>eller om det finns särskilda skäl. Beslutet gäller hela beskattningsår. En-<br>ligt 13 § skall en skattedeklaration lämnas för varje redovisningsperiod.<br>En redovisningsperiod omfattar enligt 14 § en kalendermånad. Bestäm-<br>melsen i 11 § SBL överflyttades från 14 kap. 3 § andra stycket andra och<br>tredje meningarna ML i samband med skattebetalningslagens tillkomst. I<br>propositionen till skattebetalningslagen (prop. 1996/97:100 s. 568)</p>
<p>113</p>
<p>angavs att särskilda skäl kan anses finnas då skattemyndigheten fattat<br>beslut om frivillig skattskyldighet for uthyrning av verksamhetslokaler.<br>Det främsta skälet till att regeringen gjorde detta uttalande i proposi-<br>tionen torde vara den tillämpning av bestämmelsen som rekommenderats<br>av Riksskatteverket (RSV) och som kommit till uttryck i RSV:s handled-<br>ningar sedan lång tid tillbaka. I Handledning for mervärdesskatt 1999 s.<br>212 uttalas beträffande 10 kap. 11 § SBL att RSV, främst med hänsyn till<br>återföringsbestämmelsema, anser att sådana särskilda skäl föreligger be-<br>träffande den frivilliga skattskyldigheten.</p>
<p>Det främsta skälet till att redovisning i skattedeklaration har ansetts<br>nödvändig vid frivillig skattskyldighet synes således vara de speciella<br>reglerna om återföring av tidigare avdragen ingående skatt. Regeringen<br>har som framgår av avsnitt 7.3.1 föreslagit att dessa bestämmelser skall<br>slopas för att fullt ut ersättas med jämkningsreglema. Regeringen har<br>även föreslagit att den nye ägaren skall överta överlåtarens jämknings-<br>skyldighet om inte partema avtalat annat. Det torde med det föreslagna<br>systemet därför sällan bli aktuellt att mervärdesskatt skall återbetalas till<br>staten i någon större omfattning vid överlåtelser av fastigheter. Det<br>kontrollbehov som tidigare förelegat torde genom den föreslagna regle-<br>ringen ha minskat. Regeringen förutsätter att RSV vid utfärdande av rikt-<br>linjer för skatteförvaltningen tar frågan om redovisning vid frivillig skatt-<br>skyldighet under förnyat övervägande. Någon lagstiftningsåtgärd för att<br>åstadkomma en förändring i detta hänseende kan emellertid inte anses<br>behövlig.</p>
<p>Enligt 13 kap. 28 a § ML skall avdrag som gjorts för ingående skatt<br>jämkas första redovisningsperioden efter det räkenskapsår då användning<br>ändrats eller avyttring inträffat. Det finns enligt regeringens mening inte<br>anledning att, i de fall jämkning kommer i fråga vid överlåtelse av fastig-<br>het och då redovisningen trots vad som ovan sagts skall redovisas i<br>skattedeklaration, låta jämkningen anstå till nästkommande räkenskapsår,<br>särskilt inte i de fall då överlåtaren inte alls är skattskyldig efter överlå-<br>telsen. I stället bör föreskrivas att jämkningen skall göras i den andra<br>redovisningsperioden efter den då ändringen skett.</p>
<p>I avsnitt 7.1.3 har föreslagits att frivillig skattskyldighet skall kunna<br>börja gälla när ansökan inkommer till skattemyndigheten. Skattemyndig-<br>hetens hantering av en sådan ansökan kan komma att kräva viss tid, sär-<br>skilt om ansökningen inte utan kompletteringar kan läggas till grund för<br>ett beslut. Den fråga som då uppkommer är vad som skall gälla i fråga<br>om utgående och ingående skatt under tiden mellan ansökningsdagen och<br>beslutsdagen. I fråga om fastighetsägarens ingående skatt torde det vara<br>möjligt att i den första redovisningen efter beslutet dra av den skatt som<br>belöper på tiden från ansökningsdagen och den ytterligare skatt som kan<br>vara avdragsgill enligt bestämmelserna om retroaktiv avdragsrätt. När det<br>gäller den utgående skatten, dvs. skatten på hyresbeloppen, bör i princip<br>gälla att rätten att debitera sådan skatt uppkommer först när beslutet om<br>skattskyldighet har meddelats. Det far därför, utan några konsekvenser i<br>form av skattetillägg eller andra avgifter, godtas att en fastighetsägare i<br>den första redovisningen efter beslutet redovisar den utgående skatten på<br>sådana hyror som uppburits efter ansökningsdagen men innan beslutet<br>meddelades. En bestämmelse som detta bör införas i 13 kap. (28 b §).</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>114</p>
<p>Vid förvärv från någon som är skattskyldig skall avdragsrätten enligt<br>8 kap. 17 § ML styrkas genom faktura eller jämförlig handling som avses<br>i 11 kap. Om avdragsrätten inte uppkommit direkt på grund av förvärvet<br>eller överlåtaren inte är skattskyldig krävs specialbestämmelser. En sådan<br>specialbestämmelse finns redan i 8 kap. 19 § ML beträffande avdrag för<br>skatt på tidigare ägares uttag enligt 8 kap. 4 § 4 ML. På grund av förslag<br>som regeringen givit i tidigare avsnitt föreligger behov av ytterligare<br>specialbestämmelser. Även i de fall då en fastighetsägare förvärvar en<br>fastighet och i samband med beslut om frivillig skattskyldighet därefter<br>erhåller avdrag for av överlåtaren betald ingående skatt bör krävas att<br>fastighetsägaren styrker avdraget med en med faktura jämförlig handling.<br>I 11 kap. ML bör föreskrivas vad denna handling skall innehålla och att<br>överlåtaren är skyldig att utfärda handlingen om förvärvaren begär det.<br>Detsamma bör gälla då en ny fastighetsägare övertar överlåtarens rättig-<br>heter och skyldigheter avseende jämkning. I detta fall bör dock över-<br>låtaren vara skyldig att utfärda handlingen oavsett om förvärvaren begär<br>det eller inte. Den sistnämnda handlingen måste förvärvaren ha tillgång<br>till under hela den tid som återstår av korrigeringstiden for att ha ett<br>underlag vid jämkning. Beträffande skyldigheten att bevara underlaget<br>for att kunna fullgöra jämkningen under minst sju år efter utgången av<br>det kalenderår under vilken korrigeringstiden löpt ut, se avsnitt 7.3.6.</p>
<p>Regeringen instämmer i Riksskatteverkets uppfattning att det bör in-<br>föras regler om en kompletterande handling i det fall då förhållandena<br>har ändrats efter överlåtelsen. I handlingen skall noteras all den ingående<br>skatt som den tidigare ägaren betalat oavsett om denne dragit av den eller<br>inte. Om omprövning av skattskyldigheten sker efter överlåtelsen så<br>förändras också rätten till avdrag for ingående skatt. I detta fall måste det<br>komma till förvärvarens kännedom. Även i det fall då en faktura in-<br>kommer efter överlåtelsen och den inte skall hänföras till den tid då for-<br>värvaren innehaft fastigheten måste uppgifterna i den ursprungliga hand-<br>lingen ändras genom en kompletterande handling.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>115</p>
<h3>7.5</h3>
<h3>Förfarandet</h3>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Regeringens forslag: En särskild anmälan för registrering skall göras<br>av den som begär att frivilligt bli skattskyldig. Ansökan om frivillig<br>skattskyldighet skall, förutom då fastighetsägaren, bostadsrättshavaren<br>eller hyresgästen för första gången ansöker om frivillig skattskyldig-<br>het, göras när den frivilliga skattskyldigheten skall omfatta fler lokaler<br>än vad som avsågs i det ursprungliga beslutet. Skattemyndigheten<br>skall efter varje sådan ansökan fatta beslut som skall tillställas<br>sökanden. Om sådant beslut inte är fattat får skattepliktig uthyrning<br>inte förekomma.</p>
<p>Vid överlåtelse av en fastighet krävs en ansökan av den tidigare och<br>den nye fastighetsägaren för att skattskyldigheten skall upphöra vid<br>överlåtelsen. Om någon förändring av skattskyldigheten inte sker vid<br>överlåtelsen skall överlåtelsen anmälas till skattemyndigheten. Om<br>skattskyldigheten upphör på grund av att fastighetsägaren övergår till<br>att använda fastigheten i egen verksamhet eller för bostadsändamål<br>samt då byggnaden brinner ned eller förstörs av annan orsak skall<br>även detta anmälas till skattemyndigheten. Om frivillig skattskyldig-<br>het har meddelats fastighetsägare redan under uppförandet av en<br>byggnad kan skattemyndigheten fram till dess att skattepliktig uthyr-<br>ning föreligger besluta att medgiven skattskyldighet skall upphöra.</p>
<p>Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att ett särskilt beslut<br>om frivillig skattskyldighet för den nye ägaren alltid skall fattas vid one-<br>rös överlåtelse av fastighet. En ny ägare till en fastighet som är föremål<br>för skattepliktig uthyrning föreslås kunna bli skattskyldig från tillträdes-<br>dagen om ansökan om skattskyldighet görs före denna dag eller senast<br>inom 14 dagar därefter, under förutsättning att förvärvaren är skattskyl-<br>dig. Om förvärvaren inte är skattskyldig krävs att beslut fattas före tillträ-<br>det för att skattskyldigheten skall kunna inträda vid tillträdet. I övrigt<br>överensstämmer utredningens förslag med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Riksskatteverket förordar att registrering enbart<br>bör ske på fastighetsägamivå eller i andra hand på fastighetsnivå, inte på<br>lokalnivå. Verket anser att det bör ankomma på fastighetsägaren själv att<br>ordna sin bokföring på ett sätt så att den kan tjäna som underlag för redo-<br>visning av skattskyldighetens omfattning, jämkning och avdragsrätt.<br>Alternativt föreslår verket en dispensordning för fastighetsägare med ett<br>omfattande fastighetsbestånd som ger dessa en rätt att avvika från ansök-<br>ningsförfarandet. Verket föreslår vidare att fastighetsägarens anmälnings-<br>skyldighet bör sanktioneras. Länsrätten i Skåne län påtalar att utred-<br>ningens förslag till ansökningsförfarande vid överlåtelser ställer alltför<br>höga krav på den tilltänkte förvärvaren. Domstolen anser att förvärvaren<br>bör fa längre tid att ansöka om skattskyldighet i de fall då skattskyldig-<br>heten skall börja gälla från tillträdet. Domstolen anser vidare att en för-<br>värvare som inte är frivilligt skattskyldig innan överlåtelsen borde om-<br>fattas av samma förfarande som den som redan är frivilligt skattskyldig</p>
<p>116</p>
<p>för annan uthyrning vid överlåtelsen. Länsrätten i Stockholms län föreslår<br>att det borde räcka att den nye fastighetsägaren ansöker före tillträdet för<br>att skattskyldighet skall kunna börja gälla från denna tidpunkt, dvs. skat-<br>temyndighetens beslut bör ej vara avgörande. Föreningen Auktoriserade<br>Revisorer anser att utredningens förslag kan leda till att de ekonomiska<br>effekterna blir avsevärda om ansökan om skattskyldighet kommer in till<br>skattemyndigheten för sent. Föreningen föreslår att tidsfristen skall ut-<br>vidgas och att ansökningsdatum - inte beslutsdatum - alltid skall vara<br>avgörande för när jämkningsskyldighet kan uppkomma.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande bestämmelser gäller<br>skyldigheten att betala skatt för skattepliktig fastighetsuthyming endast<br>om skattemyndigheten beslutat om detta (3 kap. 3 § andra stycket och<br>9 kap. 1 § ML). Någon närmare reglering av beslutsförfarandet och<br>registrering finns inte längre i ML utan har överförts till skattebetal-<br>ningslagen.</p>
<p>I 3 kap. 1 § 2 och 3 SBL stadgas bl.a. att skattemyndigheten skall<br>registrera den som är skattskyldig enligt ML och den som är grupp-<br>huvudman. När det gäller den frivilliga skattskyldigheten uppstår skatt-<br>skyldigheten genom skattemyndighetens beslut. Av 3 kap. 2 § första<br>stycket SBL framgår vidare att den som skall registreras enligt 1 § skall<br>anmäla sig för registrering hos skattemyndigheten. Om någon driver flera<br>verksamheter som medför skattskyldighet för mervärdesskatt, skall denne<br>enligt andra stycket göra en anmälan för varje verksamhet. Frivillig skatt-<br>skyldighet för uthyrning har ansetts vara en särskild verksamhet för vil-<br>ken en separat registreringsanmälan skall göras. Registreringsanmälan<br>bifogas ansökan om frivillig skattskyldighet. Något skäl att ändra på detta<br>förhållande har inte framkommit. Även i fortsättningen skall en registre-<br>ringsanmälan bifogas ansökan om frivillig skattskyldighet. Så länge den<br>som frivilligt har blivit skattskyldig driver en verksamhet som omfattas<br>av ett beslut om skattskyldighet skall registreringen kvarstå.</p>
<p>Enligt den praxis som utvecklats kring den frivilliga skattskyldigheten<br>behöver en fastighetsägare endast lämna en registreringsanmälan, men<br>måste på särskild blankett lämna uppgift för vaije taxeringsenhet som<br>skall omfattas av skattskyldigheten. På den särskilda blanketten skall<br>upplysningar ges om bl. a. hyresgästens status. Om den skattskyldige vill<br>utvidga skattskyldigheten till att omfatta ytterligare lokaler skall ny be-<br>gäran lämnas till skattemyndigheten. Skattemyndigheten fattar särskilt<br>beslut om skattskyldighet för vaije begäran.</p>
<p>Det kan framstå som naturligt att behandla dem som frivilligt är skatt-<br>skyldiga på samma sätt som dem som bedriver verksamhet som obliga-<br>toriskt medför skattskyldighet och jämföra ansökan om frivillig skatt-<br>skyldighet med en anmälan för registrering. Det skulle i så fall innebära<br>att den som frivilligt vill bli skattskyldig för uthyrning av en viss lokal<br>eller av vissa lokaler skulle ansöka om detta hos skattemyndigheten.<br>Sedan en sådan ansökan beviljats skulle ingen ytterligare ansökan eller<br>anmälan från den skattskyldige behöva göras om han vill utsträcka sin<br>skattepliktiga uthyrning till andra fastigheter.</p>
<p>Det finns dock vissa särskilda omständigheter som bör beaktas. Den<br>frivilliga skattskyldigheten ligger som beteckningen antyder främst i fas-<br>tighetsägarnas intresse. Det kan därför tänkas vara lockande för en del</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>117</p>
<p>fastighetsägare att dra nytta av de fördelar skattskyldigheten erbjuder,<br>främst rätten till avdrag för ingående skatt, men slippa den mindre attrak-<br>tiva skyldigheten att betala utgående skatt eller att jämka ingående skatt.<br>Även om detta kan sägas gälla även då obligatorisk skattskyldighet före-<br>ligger är det enligt regeringens mening befogat att ställa särskilda krav<br>när det är fråga om frivillig skattskyldighet.</p>
<p>Därtill kommer vissa andra kontrollaspekter. Tidsbegränsade jämk-<br>ningsregler skall finnas för korrigering av avdrag för ingående skatt. Det<br>skall också vara möjligt att vid överlåtelse av fastighet föra över över-<br>låtarens latenta jämkningsskyldighet till förvärvaren.</p>
<p>Det är av vikt för skattemyndigheten att den far vetskap om sådana<br>omständigheter som är av betydelse i nu nämnda hänseenden. Den som<br>frivilligt är skattskyldig bör därför vara skyldig att underrätta skattemyn-<br>digheten om att hans skattskyldighet skall utvidgas till att omfatta nya<br>lokaler.</p>
<p>Det kan övervägas om det behövs en ny ansökan och ett nytt beslut<br>eller om det räcker med en anmälan. En anmälan fyller i huvudsak ett<br>informationsbehov. Det är inte lämpligt att knyta någon särskild rätts-<br>verkan till anmälan. I ett system med anmälan skulle den utvidgade<br>skattepliktiga uthyrningen därför fa påbörjas utan hinder av att anmälan<br>föranlett någon åtgärd från skattemyndighetens sida. Med hänsyn till<br>vikten av kontroll och ordning framstår det dock som lämpligare att så-<br>dana ändringar av den skattepliktiga uthyrningens omfattning som har<br>betydelse för jämkningsskyldigheten och avdragsrätt bör göras beroende<br>av att en ansökan om ändringen beviljas. Avdragsrätt kan inte ges förrän<br>skattskyldighet inträtt och jämkning skall i vissa fall beräknas utifrån den<br>tidpunkt då denna skyldighet uppstår.</p>
<p>De nyss nämnda tidsgränserna är av stor betydelse för funktionen av<br>systemet med frivillig skattskyldighet. Någon avgörande skillnad i<br>skattemyndighetens hantering av en ansökan jämfört med en anmälan<br>behöver det inte bli.</p>
<p>Regeringen föreslår mot bakgrund av ovanstående att det alltid skall<br>krävas en ansökan när fastighetsägaren vill låta ytterligare uthyrning av<br>lokaler omfattas av skattskyldighet. Ansökan om frivillig skattskyldighet<br>skall liksom hittills göras till den skattemyndighet som enligt 3 kap. 1 §<br>SBL skall registrera den som är skattskyldig enligt ML.</p>
<p>När en byggnad brinner ner eller förstörs av annan orsak och då fastig-<br>hetsägaren övergår till att använda fastigheten i egen verksamhet eller för<br>bostadsändamål bör fastighetsägaren åläggas att göra en anmälan till<br>skattemyndigheten. I detta fall upphör skattskyldigheten direkt på grund<br>av lag varför en ansökan skulle vara verkningslös.</p>
<p>Regeringen har i motsats till utredningen föreslagit att den nye ägaren<br>skall inträda i den tidigare ägarens ställe vad gäller rättigheter och skyl-<br>digheter enligt mervärdesskattelagen. Något särskilt beslut om skattskyl-<br>dighet för den nye fastighetsägaren kommer i normalfallet inte att fattas.<br>Med denna reglering bortfaller de problem som de båda länsrätterna och<br>Föreningen Auktoriserade Revisorer påpekat. Regleringen motsvarar i<br>denna del den av Riksskatteverket föreslagna dispensordningen. Mot<br>bakgrund av den särskilda regleringen om jämkningsskyldigheten (se<br>avsnitt 7.3.5) vid överlåtelser anser dock regeringen att det är viktigt att<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>118</p>
<p>även detta förhållande kommer till skattemyndighetens kännedom. Båda<br>fastighetsägarna bör därför åläggas att till skattemyndigheten anmäla att<br>överlåtelse har ägt rum. Det är emellertid inte nödvändigt att detta sker<br>omedelbart vid överlåtelsen och inte heller separat vid varje fastig-<br>hetsöverlåtelse. Regeringen avser att genom ett bemyndigande i<br>mervärdesskatteförordningen (1994:223) uppdra åt Riksskatteverket att<br>utforma de närmare föreskrifter som behövs för anmälningsskyldigheten.</p>
<p>Regeringen har i avsnitt 7.1.2 föreslagit att skattskyldighet skall kunna<br>medges redan under uppförandet av en byggnad om sökanden kan visa att<br>han har för avsikt att hyra ut lokalerna när byggnaden färdigställts. Om<br>det under tiden byggnadsarbetena pågår framkommer att fastighetsägaren<br>har ändrat planerna och inte längre har för avsikt att hyra ut lokalerna<br>eller något annat inträffar som visar att det inte längre är aktuellt med en<br>framtida uthyrning bör skattemyndigheten kunna besluta att skattskyldig-<br>heten skall upphöra. Detta bör skattemyndigheten kunna göra även om<br>tiden för omprövning till den skattskyldiges nackdel har gått ut enligt<br>21 kap. 8 § skattebetalningslagen. Beslutet bör dock inte ha retroaktiv<br>verkan. Jämkning bör ske på grund av att skattskyldigheten upphör. Be-<br>stämmelser om detta bör föras in i föreslagna 9 kap. 6, 10, och 11 §§.</p>
<h3>7.6 Upplåtelse av terminalanläggning</h3>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Regeringens förslag: Undantaget för skatteplikt för upplåtelse av<br>fastighet skall inte omfatta upplåtelse av terminalanläggning till<br>trafikoperatörer för tåg- och busstrafik.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Statens järnvägar (SJ) har yrkat att det i<br>ML införs en bestämmelse om att upplåtelse av terminalanläggning för<br>tåg- och busstrafik är skattepliktig. Bakgrunden till denna begäran är att<br>de av SJ förvaltade terminalanläggningarna för persontrafik med tåg och<br>buss (järnvägsstationer, resecentrum) alltmer kommer att upplåtas till<br>andra trafikoperatörer. Dessa operatörer utnyttjar samma utrymmen för<br>sin verksamhet och SJ debiterar stationsavgifter i proportion till respek-<br>tive operatörs nyttjande av terminalanläggningarna. Om upplåtelserna<br>inte anses vara skattepliktiga kommer de investerings- och driftskostna-<br>der som föranleds av upplåtelserna att belasta trafikoperatörema som en<br>del av stationsavgiften. Riksskatteverket har tillstyrkt den begärda<br>ändringen.</p>
<p>Som tidigare framgått undantar sjätte direktivet uthyrning av fast egen-<br>dom från skatteplikt. I artikel 13 B b) i direktivet ges emellertid med-<br>lemsstaterna en rätt att begränsa detta undantag och låta viss uthyrning<br>omfattas av skatteplikt. I 3 kap. 2 § ML finns bestämmelser om undantag<br>från skatteplikt vid upplåtelse av fastighet. Den tjänst som SJ skall till-<br>handahålla trafikoperatörema består av att trafikoperatörema själva och<br>även deras resenärer får tillgång till terminalanläggningarna. Enligt rege-<br>ringen måste detta tillhandahållande anses innefatta sådan upplåtelse av<br>fastighet som avses i 3 kap 2 § ML. Eftersom denna upplåtelse sker mel-</p>
<p>119</p>
<p>lan två skattepliktiga subjekt bör den vara skattepliktig för att inte inlås- Prop. 1999/2000:82<br>ningseffekter skall uppstå. Om trafikoperatörer inte ges rätt att dra av<br>ingående skatt på ersättning för upplåtelsen kan detta komma att belasta<br>trafikanterna.</p>
<h3>7.7 Övergångsbestämmelser</h3>
<p>Regeringens förslag: Frivillig skattskyldighet som vid ikraftträdandet<br>gäller enligt de äldre bestämmelserna fortsätter att gälla enligt de nya<br>bestämmelserna utan krav på ansökan eller beslut. Återförings-<br>bestämmelsema slopas vid ikraftträdandet för de fastigheter som om-<br>fattas av återföringsskyldighet enligt de äldre bestämmelserna och er-<br>sätts i vissa fall av en jämkningsskyldighet.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Har lämnat förslaget utan erinran.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Det är enligt regeringens mening an-<br>geläget att övergången till de nya bestämmelserna sker så smidigt som<br>möjligt. Äldre och nya bestämmelser bör så litet som möjligt tillämpas<br>parallellt i samband med övergången. Om den ingående skatt som hänför<br>sig till olika fastigheter med samma ägare eller olika delar av en viss fas-<br>tighet skall korrigeras enligt olika ordningar leder detta till en ökad ad-<br>ministrativ belastning för både fastighetsägare och skattemyndigheter.<br>Utredningen förordar därför att vad som inträffar efter ikraftträdandet<br>inte skall medföra krav på återföring av skatt. För att inte omotiverade<br>skattelättnader skall uppstå i dessa fall bör under vissa förutsättningar<br>jämkningsskyldighet istället för återföringsskyldighet inträda.</p>
<p>I det fall fastighetsägaren förvärvat fastigheten för mer än sex år sedan<br>och inte utfört någon ny-, till- eller ombyggnad under de senaste sex åren<br>föreligger enligt de nuvarande bestämmelserna ingen jämkningsskyldig-<br>het. Detta gäller oavsett om fastigheten omfattas av frivillig skattskyldig-<br>het eller ej. De nya bestämmelserna skall inte medföra någon ändring på<br>denna punkt. Om fastigheten eller ny-, till- eller ombyggnad förvärvats<br>inom sex år före ikraftträdandet föreligger däremot jämkningsskyldighet<br>enligt de nuvarande bestämmelserna. Denna skyldighet bör gälla även<br>enligt de nya bestämmelserna.</p>
<p>Om fastighetsägaren har blivit frivilligt skattskyldig för uthyrning av<br>fastigheten för mer än sex år sedan föreligger inte någon återföringsskyl-<br>dighet enligt de nuvarande bestämmelserna. Jämkningsskyldighet enligt<br>de nya bestämmelserna bör inte heller föreligga. I det fall däremot då<br>fastighetsägaren har blivit frivilligt skattskyldig för uthyrning av fastig-<br>heten för mindre än sex år sedan föreligger idag återföringsskyldighet<br>och efter ikraftträdandet bör jämkningsskyldighet föreligga.</p>
<p>I det fall en fastighetsägare erhållit avdragsrätt med stöd av intyg enligt<br>nuvarande bestämmelsen i 9 kap. 3 § första stycket 2 ML bör även denna<br>mervärdesskatt jämkas om användningen av fastigheten ändras eller fas-</p>
<p>120</p>
<p>tigheten avyttras efter ikraftträdandet men inom sex år från det att han<br>blev skattskyldig.</p>
<p>Beträffande övergångsbestämmelser i övrigt kan följande framhållas.</p>
<p>Frivillig skattskyldighet som gäller enligt de äldre bestämmelserna vid<br>ikraftträdandet bör fortsätta att gälla enligt de nya bestämmelserna utan<br>några krav på ansökan eller beslut.</p>
<p>Vad som utgör investeringsvaror bör avgöras enligt de bestämmelser<br>som gäller då forvärvet sker.</p>
<p>Slopandet av återföringsbestämmelsema i 9 kap. 5 och 6 §§ kräver att<br>jämkningsregler i stället görs tillämpliga. Återföringstiden ersätts av<br>korrigeringstid. För närvarande gäller en korrigeringstid om sex år för<br>investeringsvaror som utgör fastighet. Detta bör även i fortsättningen<br>gälla för investeringsvaror som förvärvats före ikraftträdandet.</p>
<p>Vidare bör de äldre bestämmelserna om jämkning och återföring gälla<br>då en fastighet överlåtits före ikraftträdandet och de nya jämknings-<br>bestämmelsema tillämpas då överlåtelse sker efter ikraftträdandet. Sker<br>t.ex. en överlåtelse av en fastighet före ikraftträdandet, som innebär att en<br>återföring skall ske enligt nuvarande 9 kap. 5 §, bör äldre bestämmelser i<br>t.ex. 9 kap. 3 och 4 § om avdragsrätt för ny ägare gälla även om avdrags-<br>rätten inte inträder förrän efter ikraftträdandet.</p>
<p>De nya bestämmelserna om konkurs bör tillämpas i det fall konkurs-<br>beslut meddelas efter ikraftträdandet.</p>
<h3>7.8 Ikraftträdande</h3>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Regeringens förslag: Lagändringarna i mervärdesskattelagen och<br>följdändringarna till dessa skall träda i kraft den 1 januari 2001.<br>Skatteplikt för upplåtelse av terminalanläggning skall dock börja<br>tillämpas redan den 1 juli 2000. Ändringen i bestämmelserna om<br>underprisöverlåtelser i 23 kap. 16 § IL skall träda i kraft den 1 juli<br>2000, men tillämpas på överlåtelser från och med den 30 mars 2000.</p>
<p>Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att lagarna skall<br>träda i kraft den 1 juli 2000.</p>
<p>Remissinstanserna: Lantbrukarnas Riksförbund har hemställt om att<br>förslaget om övertagande av jämkningsskyldighet bör träda i kraft snarast<br>möjligt. Statens Järnvägar har begärt att förslaget om skatteplikt för<br>upplåtelse av terminalanläggning skall bölja gälla redan den 1 juli 2000.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Det förslag till ändringar av jämk-<br>ningssystemet som nu föreslås av regeringen är mycket komplext.<br>Bestämmelserna har samband med varandra på ett sätt som gör det<br>mycket svårt att bryta ut någon del av systemet att börja gälla före övriga<br>bestämmelser. Det nya regelsystemet är också i stora delar olikt det som<br>nu gäller. Det är därför nödvändigt att skattemyndigheterna och<br>fastighetsägarna far tillräckligt med tid att mellan riksdagsbeslut och<br>ikraftträdande anpassa sig till den nya regleringen. Riksdagen kan tidigast<br>under senvåren 2000 anta de nya bestämmelserna. Ett ikraftträdande den</p>
<p>121</p>
<p>2000 är därför inte lämpligt. Reglerna bör istället träda i kraft vid en se-<br>nare tidpunkt, förslagsvis den 1 januari 2001. För ett ikraftträdande vid<br>den tidpunkten talar den omständigheten att den nya inkomstskattelagen,<br>som trätt i kraft den 1 januari 2000, skall börja tillämpas vid 2002 års<br>taxering. De justeringar som bör göras inkomstskatterättsligt med anled-<br>ning av förslagen kan då göras direkt i inkomstskattelagen utan mellan-<br>period med ändringar i kommunalskattelagen.</p>
<p>SJ har begärt att förslaget till införande av skatteplikt vid upplåtelse av<br>terminalanläggning bör träda i kraft redan den 1 juli 2000. Skälet till<br>detta är att de omstruktureringar som krävs för att SJ skall kunna upplåta<br>anläggningarna till andra trafikoperatörer redan har påbörjats. Praktiska<br>skäl talar för att ikraftträdandet av denna bestämmelse i 3 kap. 3 § första<br>stycket sker vid samma tidpunkt som ändringarna i andra stycket i samma<br>paragraf. Regeringen föreslår istället att den föreslagna regeln i 3 kap. 3 §<br>första stycket 12 skall ges tillämplighet redan från 1 juli 2000.</p>
<h3>7.9 Följdändringar</h3>
<p>Regeringens förslag till ändringar i ML medför behov av följdändringar i<br>bl.a. skattebetalningslagen, inkomstskattelagen och konkurslagen. Dessa<br>ändringar behandlas i författningskommentaren.</p>
<p>Regeringen avser att återkomma med förslag om korrigeringar av in-<br>komstbeskattningen med anledning av de ändrade jämkningsreglema och<br>reglerna om retroaktivt avdrag för ingående skatt med sikte på ett ikraft-<br>trädande vid samma tidpunkt som dessa regler träder i kraft.</p>
<h2>8 Ekonomiska konsekvenser</h2>
<p>Enligt regeringens mening innebär förslagen förenklingar vid den prak-<br>tiska och administrativa hanteringen av den frivilliga skattskyldigheten.<br>Även om förenklingarna inte når den nivå som utredningen föreslagit bör<br>vissa besparingar kunna ske i form av frigjorda resurser, i vart fall sedan<br>skattemyndigheterna tillämpat de nya rutinerna under en tid. Dessa resur-<br>ser kan användas för förbättrad kontroll av verksamheten.</p>
<p>Ett av regeringens förslag innebär att det, om särskilda skäl föreligger,<br>skall vara möjligt för en fastighetsägare att bli frivilligt skattskyldig redan<br>medan en byggnad avsedd för uthyrning uppförs eller genomgår omfat-<br>tande till- eller ombyggnad. Detta förslag innebär att den ingående skat-<br>ten på byggnaden blir avdragsgill vid en tidigare tidpunkt än som gäller<br>idag. I vilken mån detta också leder till någon förskjutning av inbetal-<br>ningarna av mervärdesskatt är dock osäkert. Nuvarande regler innebär<br>nämligen att fakturering av en byggnads- eller anläggningsentreprenad<br>får anstå till dess slutfaktura ställs ut, vilket enligt 13 kap. 14 § ML gäller<br>som en huvudregel också då betalning sker i förskott eller a conto. De<br>periodiseringseffekter som kan uppstå på grund av förslaget i denna del<br>är svåra att beräkna, men förväntas endast ge upphov till försumbara<br>budgetmässiga konsekvenser för staten och den offentliga sektorn.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>122</p>
<p>Ett annat av regeringens forslag, som också innebär den största Prop. 1999/2000:82<br>förändringen av systemet kring den frivilliga skattskyldigheten, är att<br>återbetalningsreglema slopas och ersätts av jämkningsregler. Detta för-<br>slag väntas inte ge upphov till några budgetmässiga konsekvenser för<br>staten eller den offentliga sektorn. Inte heller ger övriga förslag några<br>sådana konsekvenser.</p>
<p>Konsekvenserna för fastighetsägarnas del av den föreslagna regle-<br>ringen består främst av minskade hanterings- och administrationskostna-<br>der. I detta ligger även förenklingar av systemet som underlättar för fas-<br>tighetsägarna att kunna följa reglerna. Sistnämnda är av särskilt betydelse<br>för de mindre fastighetsägarnas möjligheter att hantera systemet.</p>
<p>En första förenkling som föreslås är att även en mervärdesskattegrupp<br>skall ges möjlighet registrera sig för fastighetsuthyming. Förändringar<br>inom gruppen kommer härigenom inte att påverka skattskyldigheten vil-<br>ket innebär förenklingar för de företag som ingår i gruppen.</p>
<p>Vidare slopas krav på ansökan i samband med överlåtelser av fastig-<br>heter som omfattas av frivillig skattskyldighet, om den nye fastighets-<br>ägaren tänker fortsätta att bedriva uthyrningsverksamheten i samma om-<br>fattning som den tidigare. Eftersom skattskyldigheten övergår automa-<br>tiskt i och med tillträdesdagen riskerar den nye fastighetsägaren inte att<br>försitta någon ansökningstid. De problem som nu kan uppkomma på<br>grund av att den nye fastighetsägaren debiterar mervärdesskatt på<br>hyrorna, utan att känna till att han är tvungen att ansöka om skattskyldig-<br>het, försvinner härigenom.</p>
<p>Den största förenklingen ger dock slopandet av ett av de båda systemen<br>för att korrigera ingående skatt. Idag tvingas en fastighetsägare som om-<br>fattas av frivillig skattskyldighet att hantera två system för korrigering av<br>ingående skatt. Nu föreslås att det s.k. återföringssystemet slopas för att<br>fullt ut ersättas av jämkningsregler. I återföringssystemet krävs att den<br>tidigare fastighetsägaren återför och betalar in till staten all ingående<br>skatt som denne dragit av. Om den tidigare ägaren betalar in skatten i rätt<br>tid kan förvärvaren återfå skatten med stöd av ett av den tidigare ägaren<br>utfärdat intyg. Denna hantering upphör helt i det föreslagna systemet.<br>Inom jämkningsreglema föreslås istället att en möjlighet till överföring<br>av jämkningsskyldighet införs. Detta innebär att det i normalfallen av<br>fastighetsöverlåtelser inte kommer att krävas någon särskild åtgärd av<br>fastighetsägarna som beror på mervärdesbeskattningen.</p>
<p>Förutom besparingar i hanteringskostnader innehåller förslaget också<br>vissa delar som kan ge fastighetsägarna ekonomiska fördelar genom ökad<br>möjlighet till skattskyldighet och ökad avdragsrätt. Således föreslås en<br>utvidgad rätt till skattskyldighet under ny-, till- eller ombyggnad av en<br>fastighet, vilket minskar fastighetsägarnas likviditetsförluster under en tid<br>då fastigheten ännu inte ger några intäkter. Dessutom föreslås att även<br>uthyrning till utländska företagare och till tredjehandshyresgäster skall<br>kunna omfattas av frivillig skattskyldighet. Slutligen utökas rätten att<br>retroaktivt återfå ingående skatt som inte kunnat dras av under tiden en<br>fastighet uppförts.</p>
<p>123</p>
<h2>9 Författningskommentarer</h2>
<h3>9.1 Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen</h3>
<h3>(1994:200)</h3>
<h4>2 kap. 7 §</h4>
<p>I tredje stycket har tillagts att uttagsbeskattning av andra fastigheter som<br>utgör tillgång i byggnadsrörelse, än sådana som utgör lagertillgångar,<br>skall ske endast till den del fastigheten inte används i en verksamhet som<br>medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning av ingående skatt.<br>Tjänsterna skall således inte betraktas som uttag av tjänst till den del de<br>hänför sig till lokaler som fastighetsägaren använder t. ex. som drifts-<br>byggnader for sin byggnadsrörelse. Som framgått av avsnitt 7.2.2 tilläm-<br>pas bestämmelsen i praktiken redan på detta sätt.</p>
<h4>3 kap. 3 §</h4>
<p>I paragrafens första stycke införs en ny punkt 12 med den innebörden att<br>upplåtelse av terminalanläggning för buss- och tågtrafik skall vara<br>skattepliktig. Undantaget behandlas i avsnitt 7.6. För att det inte skall<br>råda någon tveksamhet om att det endast är upplåtelse till trafikoperatörer<br>som skall omfattas anges detta uttryckligen. Bestämmelsen är således inte<br>avsedd att träffa de delar av terminalanläggningar som hyrs av närings-<br>idkare som bedriver annan skattepliktig verksamhet, exempelvis uthyr-<br>ning till innehavare av pressbyråkiosker, restauranger, boklådor etc. För<br>denna uthyrning gäller, liksom hittills, reglerna om frivillig skattskyldig-<br>het. Naturligtvis är inte heller regeln avsedd att träffa trafikanternas er-<br>sättning till trafikoperatören. Dessa tjänster är som helhet att betrakta<br>som resetjänster.</p>
<p>Förändringen i andra stycket är främst föranledd av att fastighetsägaren<br>nu skall ges rätt att låta den frivilliga skattskyldigheten omfatta uthyrning<br>även till utländska företagare som har rätt till återbetalning mervärdes-<br>skatt i Sverige, dvs. uthyrning till dem som omfattas av 10 kap. 1 § ML<br>(se vidare avsnitt 7.1.7). Tillägget ”ett konkursbo eller en sådan mervär-<br>desskattegrupp som avses i 6 a kap” är en följd av att regeringen nu vill<br>förtydliga att även dessa subjekt skall ges möjlighet att hyra ut skatte-<br>pliktigt (se vidare kommentaren till 9 kap. 1 § samt avsnitt 7.1.1. och<br>7.3.7)</p>
<p>I andra stycket har också förts in en hänvisning till bestämmelsen i</p>
<p>10 kap. 6 § i fråga om vilken uthyrning den frivilliga skattskyldigheten<br>kan omfatta. Hänvisningen som tidigare fanns införd i fjärde stycket<br>medför rätt för fastighetsägaren att låta den frivilliga skattskyldigheten<br>även omfatta uthyrning till utländska beskickningar, karriärkonsulat i<br>Sverige och vissa internationella organisationer. Ändringen är endast en<br>redigering och medför ingen ändring i materiellt hänseende.</p>
<p>Ändringen i tredje stycket 1 innebär att den frivilliga skattskyldigheten<br>utökas till att omfatta även uthyrning till tredjehandshyresgäster. Andra-<br>handshyresgäster kommer således att i fortsättningen kunna ansöka enligt<br>9 kap. 1 § om att bli frivilligt skattskyldiga för sin uthyrning (se vidare<br>avsnitt 7.1.1). Den nya bestämmelsen i tredje stycket 3 ger en fastighets-</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>124</p>
<p>ägare, ett konkursbo och en mervärdesskattegrupp möjlighet att vara fri-<br>villig skattskyldig redan under en tid då en byggnad uppfors eller ge-<br>nomgår omfattande byggnadsåtgärder. Det krävs dock att den uthyr-<br>ningsverksamhet som skall bedrivas i fastigheten är avsedd att ske till<br>hyresgäster som bedriver verksamhet som medför skattskyldighet eller<br>rätt till återbetalning enligt 10 kap. 1, 6, 9, 11 eller 12 §. Dessutom upp-<br>ställs i föreslagna 9 kap. 2 § särskilda krav som skall vara uppfyllda för<br>att skattskyldighet skall kunna beviljas (se vidare kommentaren till 9 kap.<br>2 §). I förhållande till Lagrådets förslag till lagtext har av systematiska<br>skäl införts orden ”helt eller delvis” för att det klart skall framgå att även<br>en del av en fastighet kan omfattas av frivillig skattskyldighet under tiden<br>en byggnad uppförs eller genomgår till- eller ombyggnad. Se vidare<br>kommentaren till avsnitt 7.1.2.</p>
<p>Ändringen i fjärde stycket är en följd av att det nuvarande fjärde<br>stycket utgått och bestämmelsen istället förts in i andra stycket.</p>
<h4>6 kap. 5 §</h4>
<p>Paragrafen har upphävts. Den kan anses överflödig eftersom en hän-<br>visning till 9 kap. redan finns intagen i 1 kap. 2 § andra stycket.</p>
<h4>8 kap. 1 §</h4>
<p>Ändringarna är föranledda av att 9 kap. 3 § har fatt ändrad lydelse. De<br>särskilda bestämmelserna om avdrag vid frivillig skattskyldighet har in-<br>förts i föreslagna 9 kap. 8 §. I upplysande syfte har tillagts att även sär-<br>skilda jämkningsregler som avser den frivilliga skattskyldigheten finns i</p>
<p>9 kap.</p>
<h4>8 kap. 2 §</h4>
<p>I paragrafen reglernas vad som utgör ingående skatt. Ett nytt tredje stycke<br>har införts i paragrafen. Detta föranleds av de nya bestämmelserna om<br>möjlighet för vissa förvärvare av fastigheter, bostadsrätter eller hyresrät-<br>ter att överta överlåtarens rättighet och skyldighet att jämka avdrag för<br>ingående skatt. I dessa fall skall den skatt, som en förvärvare vid t.ex.<br>ändrad användning måste jämka, anses som ingående skatt och motsvara<br>överlåtarens ingående skatt på utgifter för ny-, till- eller ombyggnad på<br>fastigheten, bostadsrätten eller hyresrätten.</p>
<p>I jjärde stycket har hänvisningen i första punkten till 9 kap. 3 § tagits<br>bort på grund av att reglerna om avdrag för tidigare återförd skatt upphör<br>att gälla. Den nya hänvisningen till 9 kap. 8 § andra stycket 2 avser det<br>fallet då en skattskyldig förvärvar en nyuppförd fastighet som är belastad<br>med mervärdesskatt på grund av att den tidigare ägaren inte varit<br>skattskyldig under uppförandet. Den nye ägaren ges i dessa fall en av-<br>dragsrätt för den mervärdesskatt som belastar fastigheten. Den skatt som<br>den nye ägaren får avdrag för blir genom bestämmelsen att anse som en<br>ingående skatt som den nye ägaren kan bli tvungen att jämka vid en<br>senare ändrad användning eller avyttring.</p>
<p>Enligt en ny punkt 3 i fjärde stycket skall skatt på skattepliktiga uttag<br>som avses i en ny bestämmelse i 4 § första stycket 6 utgöra ingående<br>skatt. Det är här fråga om fastighetsägare som i sin byggnadsrörelse till-<br>fört en fastighet tjänster genom uttag som är skattepliktiga enligt 2 kap.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>125</p>
<p>7 § och som övergår till att använda fastigheten i en annan verksamhet<br>som medför skattskyldighet. Genom att behandla skatten på uttagen som<br>ingående skatt läggs grunden för den avdragsrätt som föreskrivs i 4 §<br>första stycket 6 och för jämkning. Se vidare kommentarerna till de sist<br>nämnda bestämmelserna och avsnitten 7.2.2. och 7.2.3.</p>
<h4>8 kap. 4 §</h4>
<p>I paragrafen har införts en ny punkt 6. Bestämmelsen ger en fastighets-<br>ägare en lagstadgad möjlighet att få avdrag för eller återbetalning av skatt<br>som han tidigare redovisat på grund av uttag, om han börjar använda fas-<br>tigheten i en verksamhet som ger rätt till avdrag eller återbetalning. Be-<br>stämmelsen kommenteras närmare i avsnitt 7.2.2. Jfr. även föreslagna<br>8 kap. 2 § fjärde stycket 3.</p>
<h4>8 kap. 5 §</h4>
<p>Ändringen är föranledd av bestämmelsen i den nya 20 §. Se vidare kom-<br>mentaren till den bestämmelsen.</p>
<h4>8 kap. 19 §</h4>
<p>I tillägget föreskrivs att en med faktura jämförlig handling även krävs i<br>det fall då en ny ägare medges skattskyldighet för uthyrning av fastighet<br>och därigenom har rätt att dra av den skatt som den tidigare ägaren be-<br>talat men inte dragit av. Den nye ägaren måste styrka sin avdragsrätt med<br>en sådan handling. De uppgifter som skall framgå av handlingen framgår<br>av 11 kap. 5 d §.</p>
<h4>8 kap. 20 §</h4>
<p>Förvärvaren skall enligt 8 a kap.11-14 §§ i vissa fall överta överlåtarens<br>rättigheter och skyldigheter att jämka dennes ingående skatt. Eftersom<br>förvärvaren enligt dessa bestämmelser har rätt att jämka även skatt som<br>överlåtaren inte kunnat göra avdrag för skall förvärvaren styrka sitt av-<br>drag med en av överlåtaren utfärdad handling som avses i 11 kap. 9 §.<br>Trots att förvärvaren inte avser att göra något avdrag omedelbart vid för-<br>värvet krävs att denne innehar handlingen i sin redovisning för att kunna<br>fullgöra jämkning vid en eventuell framtida ändring av skattskyldigheten<br>eller en överlåtelse av fastigheten.</p>
<h4>8 a kap.</h4>
<p>Kapitlet är nytt och innehåller regler om jämkning av avdrag för in-<br>gående skatt, bl.a. motsvarande de bestämmelser som nu finns intagna i<br>8 kap. 16 a -16 f §§. Lydelsen av dessa bestämmelser med hänvisning till<br>paragrafer finns i vänsterspalten i lagtextförslaget.</p>
<h4>8 a kap. 1 §</h4>
<p>Avser bestämmelser som förts över från 8 kap. 16 a § första och fjärde<br>styckena.</p>
<p>I bestämmelsen som nu finns intagen i första stycket har orden ”som<br>gjorts” tagits bort för att markera att bestämmelsen även gäller i det fall<br>då något avdrag tidigare inte gjorts men får göras på grund av att an-<br>vändningen ändras. Vidare har ordet ”avyttras” bytts ut mot ”överlåts”</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>126</p>
<p>därför att bestämmelserna även gäller vid benefika överlåtelser. Se vidare<br>avsnitt 7.3.5.</p>
<p>De övriga bestämmelserna i den upphävda 8 kap. 16 a § har tagits in i<br>2§.</p>
<h4>8 a kap. 2 §</h4>
<p>Avser bestämmelser som förts över från 8 kap. 16 a § andra och tredje<br>styckena.</p>
<p>Som närmare redogjorts för i avsnitt 7.3.2 föreslås ändringar i bestäm-<br>melserna om vad som skall anses som investeringsvaror. De viktigaste<br>förändringarna är att bestämningen av vilka fastigheter som utgör inves-<br>teringsvaror ändras och att beloppsgränsema uttrycks på annat sätt än<br>tidigare.</p>
<p>Eftersom omsättning av fastigheter är undantagen från skatteplikt är<br>det endast då ny-, till- eller ombyggnad gjorts som jämkning kan komma<br>i fråga. Fastighetens anskaffningskostnad saknar däremot betydelse för<br>jämkningsreglemas tillämpning. Bestämmelsen som nu finns intagen i<br>första stycket 2 har ändrats för att bättre avspegla detta förhållande. Det<br>är visserligen själva fastigheten som utgör en investeringsvara och vars<br>avyttring eller ändrade användning medför att jämkningsreglema blir<br>tillämpliga, men det är endast då ny-, till- eller ombyggnad av fastigheten<br>har skett och en förändring i användning eller ägande sker inom tio år<br>från åtgärdernas färdigställande som eventuella avdrag för ingående skatt<br>skall jämkas. Av prop. 1994/95:57 Mervärdesskatten och EG framgår<br>(sid. 188) att skälet till den nuvarande regleringen är att en fastighet vid<br>avyttring kan vara belastad med mervärdesskatt vid exempelvis upp-<br>förande av byggnad. Även sådan skatt är emellertid att betrakta som mer-<br>värdesskatt på nybyggnadskostnader varför en särskild reglering inte är<br>nödvändig.</p>
<p>Förvärv av byggnadsmaterial m.m. likställs i detta hänseende med<br>upphandling av en tjänst som utförs av byggnadsföretag.</p>
<p>Genom att bestämmelserna om återföring slopas och helt ersätts av<br>jämkningsregler, kommer avdrag som gjorts för driftkostnader och andra<br>löpande kostnader som inte är att betrakta som ny-, till- eller ombygg-<br>nadskostnader inte att ge upphov till krav på återbetalning eller jämkning.<br>En fastighet upphör att vara en investeringsvara då tio år förflutit från det<br>att ny-, till- eller ombyggnad utförts.</p>
<p>Även beloppsgränsema har ändrats. Det är inte längre anskaffnings-<br>kostnadens storlek som avgör om en vara är en investeringsvara utan<br>storleken av den ingående skatt som hänför sig till varan. För att skapa<br>enhetlighet har beloppsgränsema ändrats i samtliga fall. Någon höjning<br>av beloppsgränsen såvitt avser maskiner, inventarier och liknande an-<br>läggningstillgångar i bestämmelsen som nu återfinns i första stycket 1 är<br>inte avsedd. (Bortsett från att ändringen av ordet ”överstiger” till ”uppgår<br>till minst” ger en kronas högre belopp.) Skatten har beräknats utifrån en<br>normalskattesats om 25 %.</p>
<p>För fastigheter under första stycket 2 höjs dock beloppet som sådant.<br>Mervärdesskatt om 100 000 kr motsvarar vid en normalskattesats ett<br>anskaffningsvärde om 400 000 kronor. Skälet till detta är att korrige-<br>ringstiden för fastigheter ändras från 6 till 10 år. Om inte en ändring av</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>127</p>
<p>beloppet görs medför den ändrade korrigeringstiden att jämkning skall<br>ske även i fall då den årliga jämkningen består av endast mindre belopp.</p>
<p>I den nya bestämmelsen i första stycket 3 föreskrivs att även fastigheter<br>som i byggnadsrörelse har tillförts tjänster som utgör skattepliktiga uttag<br>skall anses som investeringsvaror. Detta gäller emellertid endast i två fall<br>dels då en fastighet har överlåtits till någon som har rätt till avdrag för<br>skatt som överlåtaren varit skyldig att redovisa på grund av uttag, dels då<br>en fastighetsägare övergår från att använda en fastighet i byggnadsrörelse<br>till att använda den i en annan verksamhet och ges rätt att dra av tidigare<br>erlagd skatt för uttag. När fastighetens användning ändras (4 § första<br>stycket 1) eller överlåtelse sker (4 § första stycket 5) skall den ingående<br>skatt som fastighetsägaren dragit av enligt 8 kap. 4 § 4 och 6 jämkas.<br>Beloppsgränsen är i detta fall kopplad till den avdragna skatten som mot-<br>svarar den skatt på uttag som redovisats av fastighetsägaren i<br>byggnadsrörelsen. I detta belopp ingår också, i motsats till vad som gäller<br>för övriga fastigheter, mervärdesskatt som belöper på kostnader för repa-<br>ration och underhåll.</p>
<p>Liksom tidigare gäller dock enligt 5 § första stycket 1 att en ändring av<br>användandet av en investeringsvara inte skall medföra jämkning av av-<br>dragen ingående skatt om ändringen föranleder uttagsbeskattning. Denna<br>bestämmelse har enligt prop. 1994/95:57 tillkommit för att dubbel-<br>beskattning skall undvikas i det fall då t. ex en maskin förs över från en<br>skattepliktig till en skattefri verksamhet. Detta medför såvitt gäller fas-<br>tigheter att någon jämkning inte skall ske t.ex. i de fall då uttagsbeskatt-<br>ning enligt 2 kap. 2 § 3 kan komma ifråga på grund av att en fastighet<br>överförs från en användning i byggnadsrörelsen till en användning i<br>skattefri verksamhet.</p>
<p>I den nya bestämmelsen i första stycket 4 föreskrivs att även bostads-<br>rätter och hyresrätter är att betrakta som investeringsvaror om bostads-<br>rättshavaren eller hyresgästen har tillfört en disponerad lokal varor och<br>tjänster som hänför sig till ny-, till- eller ombyggnad. Liksom överlåtelse<br>av fastigheter är överlåtelse av bostadsrätter och hyresrätter undantagen<br>från skatteplikt. Överlåtelsen i sig medför således att jämkningsreglema<br>blir tillämpliga endast om ny-, till- eller ombyggnad har gjorts som är att<br>hänföra till bostadsrätten eller hyresrätten. Jämkningsskyldig i dessa fall<br>är hyresgästen eller bostadsrättshavaren. Se vidare kommentaren till 3 §.</p>
<p>När det gäller frivillig skattskyldighet som upphör finns i 9 kap. 13 §<br>en särskild bestämmelse om fördelning av jämkningsskyldigheten i de<br>fall då både fastighetsägaren och hyresgästen tillfört lokalen ny-, till-<br>eller ombyggnad.</p>
<p>I en ny bestämmelse i andra stycket regleras det fallet att flera åtgärder<br>på en fastighet har färdigställts under ett beskattningsår. Om skatten på<br>varje åtgärd eller på någon eller några av dem understiger 100 000 kr<br>krävs att åtgärderna läggs samman för att inte vissa investeringar skall<br>falla utanför jämkningsbestämmelsema. Även i det fall då flera åtgärder<br>skett på en bostadsrätt eller en hyresrätt skall dessa åtgärder läggas sam-<br>man, dock inte med de åtgärder som fastighetsägaren har tillfört enligt<br>första stycket 2 och 3. En bostadsrättshavare eller en hyresgäst kan dock<br>komma att bli jämkningsskyldig även för mindre belopp som denne till-<br>fört en fastighet, nämligen på grund av regleringen i 9 kap. 13 §. Se</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>128</p>
<p>vidare kommentaren till den bestämmelsen och kommentaren till 8 a kap.<br>3§.</p>
<p>Av den nya bestämmelsen i tredje stycket följer att verksamhets-<br>tillbehör vid tillämpningen av jämkningsreglema inte skall anses utgöra<br>fastighet. Skatten på dessa tillbehör skall istället jämkas enligt reglerna<br>för maskiner, inventarier och liknande anläggningstillgångar. Detta inne-<br>bär bl.a. att jämkning kan komma ifråga vid en fastighetsforsäljning, trots<br>att fastigheten inte tillförts några sådana varor eller tjänster som avses i<br>första stycket 2, nämligen om verksamhetstillbehör ingår i fastigheten<br>och den ingående skatten på anskaffningskostnaden for någon av dessa<br>överstiger 50 000 kr. Se vidare avsnitt 7.3.2.</p>
<h4>8 a kap. 3 §</h4>
<p>I paragrafen anges de bestämmelser i jämkningsreglema som gäller fas-<br>tigheter och som även skall gälla hyresrätter och bostadsrätter. De anger<br>när och hur jämkning skall ske. Bestämmelserna gäller dock endast under<br>förutsättning att hyresrätten eller bostadsrätten är att anse som en investe-<br>ringsvara enligt 2 § 4, dvs. att hyresgästen eller bostadsrättshavaren till-<br>fört lokalen ny-, till- eller ombyggnad och skatten på dessa uppgår till<br>minst 100 000 kr. Det är hyresgästen eller bostadsrättshavaren som skall<br>jämka i dessa fall.</p>
<p>Även i de fall då fastighetsägaren genom regeln i 8 kap. 4 § 5 ”slussar”<br>ingående skatt till en skattepliktig hyresgäst som ingår i samma koncern<br>som hyresvärden skall hyresgästen jämka om denne överlåter bostads-<br>rätten eller hyresrätten eller ändrar användning av lokalen så att skatte-<br>plikten ökar eller minskar.</p>
<p>Det är att märka att en hyresgäst eller bostadsrättshavare kan bli jämk-<br>ningsskyldig trots att inte hyresrätten eller bostadsrätten är att betrakta<br>som en investeringsvara, nämligen genom regeln i 9 kap. 13 §. I den<br>paragrafen stadgas att i de fall en hyresgäst eller en bostadsrättshavare<br>tillför en fastighet ny-, till- eller ombyggnad och därefter orsakar att den<br>frivilliga skattskyldigheten upphör skall både denne och fastighetsägaren<br>jämka. Hyresgästen eller bostadsrättshavaren skall i dessa fall inte jämka<br>på grund av att hyres- eller bostadsrätten är att betrakta som en investe-<br>ringsvara, utan på grund av att fastigheten har tillförts ny-, till- eller om-<br>byggnad på vilken mervärdesskatten uppgår till minst 100 000 kr. Detta<br>kan exempelvis vara aktuellt när en hyresgäst hyr ut sin lokal i andra<br>hand med frivillig skattskyldighet och uthyrningen därefter upphör for att<br>ersättas med en skattefri andrahandsuthyming. I dessa fall upphör både<br>fastighetsägarens och hyresgästens skattskyldighet och en jämknings-<br>situation uppstår på grund av ändrad användning.</p>
<p>Vid en ändrad användning som regleras i 3 § behöver dock inte fastig-<br>hetsägarens skattskyldighet påverkas. Hyresgästen kan t. ex. överlåta<br>hyresrätten till en annan skattskyldig hyresgäst eller endast partiellt<br>övergå till egen skattefri verksamhet utan att det påverkar fastighets-<br>ägarens möjlighet att hyra ut skattepliktigt. Någon jämkningsskyldighet<br>for fastighetsägaren uppstår inte i dessa fall.</p>
<p>I 14 § finns en bestämmelse som ger en ny hyresgäst eller bostadsrätts-<br>havare en rätt att överta rättigheten och skyldigheten att jämka, se kom-<br>mentaren till sistnämnda bestämmelse.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>129</p>
<p>5 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 82</p>
<h4>8 a kap. 4 §</h4>
<p>Avser bestämmelser som förts över från 8 kap. 16 b §.</p>
<p>I förtydligande syfte har i första stycket tillagts att det finns bestämmel-<br>ser i 5 eller 11-14 § som medför att jämkning inte skall ske trots regle-<br>ringen i 4 §. Detta gäller vid uttagsbeskattning, då det rör sig om små<br>belopp och i de fall förvärvaren skall överta överlåtarens rättigheter och<br>skyldigheter att jämka. Se vidare kommentarerna till 5 och 11-14 §§.</p>
<p>Bestämmelsen i första stycket 4 har ändrats. Jämkning skall inte längre<br>vara beroende av om avdrag medgetts vid förvärvet av en fastighet. Det<br>avgörande skall i stället vara om avdrag medgetts vid ny-, till- eller om-<br>byggnad. Det är dock inte en förutsättning för jämkning att avdraget skett<br>vid förvärvet av ny-, till- eller ombyggnaden. Fastighetsägaren kan ha fått<br>en avdragsrätt genom jämkning på grund av ökad skattepliktig använd-<br>ning av fastigheten. Detta avdrag kan denne senare vara tvungen att<br>återigen jämka vid en senare överlåtelse. Se vidare kommentaren till 2 §.<br>Ordet ”avyttras” har ändrats till ”överlåts” för att markera att jämkning<br>skall ske även vid benefika överlåtelser (se vidare avsnitt 7.3.5).</p>
<p>Även överlåtelse av bostadsrätt och hyresrätt skall under samma förut-<br>sättningar medföra jämkning.</p>
<p>De nya bestämmelserna som införs om skattskyldig förvärvares möj-<br>lighet att överta jämkningsskyldigheten vid fastighetsöverlåtelser enligt<br>11-14 §§ medför att överlåtarens skyldighet att jämka på grund av själva<br>överlåtelsen sällan kommer att aktualiseras. För det fall förvärvaren inte<br>är skattskyldig i samma omfattning som överlåtaren gäller för för-<br>värvarens jämkningsskyldighet bestämmelserna om ändrad användning i<br>punkterna 1 och 2. Den förre ägarens avdrag vid ny-, till- eller ombygg-<br>nad skall då jämkas av den nye ägaren i enlighet med sistnämnda be-<br>stämmelser.</p>
<p>Den nya bestämmelsen i första stycket 5 gäller det fall då en fastighet i<br>en byggnadsrörelse har tillförts tjänster som utgör skattepliktiga uttag<br>enligt 2 kap. 7 § och fastighetsägaren redovisat skatt på grund av uttagen.<br>Om fastigheten därefter överlåts har förvärvaren rätt till avdrag för<br>skatten. Om denne i sin tur avyttrar fastigheten skall jämkning ske.</p>
<p>Jämkning skall även ske om den fastighetsägare som uppfört fastig-<br>heten i byggnadsrörelsen börjar använda den i annan skattepliktig verk-<br>samhet, erhåller avdrag för tidigare redovisade uttag och därefter avyttrar<br>fastigheten. Se vidare kommentaren till 2 §.</p>
<p>I första stycket 6 föreskrivs att jämkning skall ske om en fastighets-<br>ägare, en bostadsrättshavare eller en hyresgäst försätts i konkurs. Jämk-<br>ningen skall ske under samma förutsättningar som vid överlåtelse. Se<br>vidare kommentaren till 13 §. Första stycket 6 och det nya andra stycket<br>har kommenterats i avsnitt 7.3.7. I övrigt har bestämmelserna i para-<br>grafen kommenterats i avsnitt 7.3.3.</p>
<h4>8 a kap. 5 §</h4>
<p>Avser bestämmelser som förts över från 8 kap. 16 e § första och andra<br>styckena.</p>
<p>Skälet till varför orden ”som gjorts” i nuvarande 8 kap. 16 e § första<br>och andra styckena inte har förts över till föreslagna 5 § har kommente-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>130</p>
<p>rats under 1 §. Ändringen i övrigt har gjorts på grund av att återförings-<br>reglema i 9 kap. har upphört att gälla.</p>
<p>Ändringen i bestämmelsen som intagits i punkten 2 har kommenterats i<br>avsnitt 7.3.4.</p>
<h4>8 a kap. 6 §</h4>
<p>Avser bestämmelser som förts över från 8 kap. 16 c §.</p>
<p>Den nuvarande bestämmelsen har delats upp i fyra stycken. Detta beror<br>delvis på att den nya definitionen av investeringsvaror kräver att korrige-<br>ringstiden regleras på olika sätt beroende på vilken investeringsvara det<br>är fråga om.</p>
<p>Inledningsvis har i bestämmelsen som intagits i första stycket orden<br>”som gjorts ” tagits bort för att markera att bestämmelsen även gäller i<br>det fall då något avdrag tidigare inte gjorts men far göras på grund av att<br>användningen ändras. Dessutom har orden ”avyttring gjorts” mot<br>”överlåtelse skett” på grund av att bestämmelsen även gäller vid benefika<br>överlåtelser.</p>
<p>I bestämmelsen i andra stycket 1 regleras utgångspunkten för korrige-<br>ringstiden och dess längd för fastigheter, hyresrätter och bostadsrätter<br>som tillförts ny-, till- eller ombyggnad. Av skäl som framgår av avsnitt</p>
<p>7.3.6 har korrigeringstiden för fastigheter förlängts till tio år. Eftersom<br>definitionen på investeringsvara, såvitt avser fastigheter, har ändrats i 2 §<br>är det ny-, till- eller ombyggnaden som utgör utgångspunkt för beräk-<br>ningen. Detta överensstämmer i normalfallet med vad som gäller idag<br>eftersom förvärv av varor och tjänster för ny-, till- eller ombyggnad har<br>jämställts med förvärv av fastighet enligt den tidigare bestämmelsen i<br>16 a §. Den nya bestämmelsen i fjärde stycket anger när ny-, till- eller<br>ombyggnad skall anses ha skett. I normalfallet skall åtgärden anses ha<br>skett det beskattningsår då fastigheten kunnat tas i bruk efter åtgärderna.<br>Om det är fråga om en anläggnings- eller byggnadsentreprenad räknas<br>korrigeringstiden istället från det att slutbesiktning eller någon annan<br>jämförlig åtgärd vidtagits. Denna reglering syftar till att göra jämkningen<br>oberoende av hur mervärdesskatten redovisas under uppförandet av en<br>byggnad. Det som är viktigt är att all ingående skatt som kan anses hän-<br>förlig till samma åtgärd kommer att omfattas av jämkningsreglema. Med<br>enbart denna reglering skulle dock överlåtelser och ändringar som skett<br>innan ”slutåtgärdema” inte leda till jämkning. En kompletterande regel<br>krävs därför för dessa fall. Denna regel skall dock inte utnyttjas i andra<br>fall än de där avdrag för ingående skatt faktiskt har skett. I förhållande till<br>Lagrådets förslag till lagtext har i bestämmelsen gjorts en justering av<br>redaktionell karaktär.</p>
<p>När det gäller fastigheter som uttagsbeskattats anges i andra stycket 2<br>att korrigeringstiden skall beräknas med utgångspunkt i den tidpunkt då<br>antingen fastighetsägaren själv enligt 8 kap. 4 § 6 eller ny ägare till fas-<br>tigheten enligt 8 kap. 4 § 4 har gjort avdrag för den utgående skatt som<br>redovisats på grund av uttagen. Tillägget i den bestämmelse som nu före-<br>slås utgöra tredje stycket är främst en konsekvens av ändringen i andra<br>stycket 2.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>131</p>
<p>8 a kap. 7 §</p>
<p>Avser bestämmelser som förts över från 8 kap. 16 d § första stycket första<br>meningen och andra stycket.</p>
<p>I bestämmelsen som nu utgör paragrafens första stycke har orden ”som<br>gjorts” tagits bort. Skälet till detta har kommenterats under 1 §. I<br>bestämmelsen som införts i andra stycket har ordet ”avyttring” bytts ut<br>mot ”överlåtelse” på grund av att bestämmelsen även omfattar benefika<br>överlåtelser. Till de fall då jämkning skall ske vid ett tillfälle och avse<br>återstoden av korrigeringstiden har lagts det fallet att en fastighetsägare,<br>bostadsrättshavare eller hyresgäst försätts i konkurs. Detta har<br>kommenterats närmare i avsnitt 7.3.4.</p>
<p>Genom den nya bestämmelsen i tredje stycket klargörs det förhållandet<br>att jämkning såvitt gäller ny-, till- eller ombyggnad endast skall ske av<br>den ingående skatt som hänför sig till de lokaler som berörs av åtgärden.<br>En liknande bestämmelse finns idag införd i reglerna om frivillig<br>skattskyldighet i 9 kap. 5 § andra stycket. Bestämmelsen föreslås nu bli<br>tillämplig generellt vid jämkning av avdrag för ingående skatt. Se vidare<br>avsnitt 7.3.4.</p>
<p>8 a kap. 8 §</p>
<p>Avser bestämmelser som forts över från 8 kap. 16 d § första stycket andra<br>och tredje meningarna.</p>
<p>Ändringarna av den bestämmelse som nu intagits i första stycket är en<br>konsekvens av att definitionen av investeringsvaror har ändrats (se 2 §).<br>Ändringarna i andra stycket av materiell karaktär, som beror på förläng-<br>ningen av korrigeringstidens längd, har kommenterats i avsnitt 7.3.4. Där<br>finns också exempel på hur korrigeringstiden skall beräknas i dessa fall.<br>Ändringarna i övrigt avser tillvägagångssättet för beräkningarna av<br>korrigeringstiden. Ändringarna har gjorts endast i förtydligande syfte och<br>är inte avsett att innebära någon förändring i materiellt hänseende.</p>
<p>Genom bestämmelsen i andra meningen i andra stycket klargörs hur<br>jämkningsbeloppet skall beräknas for en ny ägare efter överlåtelse av<br>fastighet där förvärvaren övertagit överlåtarens rättighet och skyldighet<br>att jämka enligt 12 §. I dessa fall skall inte den nye fastighetsägarens<br>ändrade användning jämföras med den tidigare fastighetsägarens skatt-<br>skyldighet vid den tidpunkt då ny-, till- eller ombyggnad skett, utan med<br>den tidigare fastighetsägarens skattskyldighet vid överlåtelsen. Detta be-<br>ror på det förhållandet att den tidigare ägaren vid en sådan överlåtelse<br>alltid skall jämka på grund av förändringar som inträtt under dennes<br>innehavstid, enligt 12 § andra stycket, men inte for övrig ingående mer-<br>värdeskatt som denne dragit av. Det som kan överlåtas är rättigheten och<br>skyldigheten att jämka på grund av själva överlåtelsen.</p>
<p>Om förvärvaren inte övertar rättighet och skyldighet att jämka skall<br>överlåtaren således jämka all den ingående skatt som överlåtaren dragit<br>av och som inte hänför sig till de år som han innehaft fastigheten. Denna<br>jämkning är oberoende av överlåtarens skattskyldighet vid överlåtelsen. I<br>dessa fall presumeras överlåtaren vid överlåtelsen inte bedriva någon<br>skattepliktig verksamhet och verksamheten antas också vara skattefri un-<br>der resten av korrigeringstiden. Beräkningen skall i dessa fall göras enligt</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>132</p>
<p>första meningen i andra stycket, men de årliga jämkningsbeloppen som<br>avser återstoden av korrigeringstiden skall läggas samman.</p>
<p>Om förvärvaren däremot övertar rättigheten och skyldigheten att jämka<br>skall överlåtaren endast jämka den skatt som hänför sig till ändringar i<br>skattskyldigheten under hans innehavstid. Överlåtaren skall i dessa fall<br>endast jämka den skatt som inte motsvarar hans skattskyldighet vid<br>överlåtelsen. Den avdragna ingående skatten kommer efter överlåtarens<br>jämkning att exakt motsvara den skattepliktiga uthyrning som överlåtaren<br>bedriver vid överlåtelsen. I detta fall görs beräkningen enligt andra<br>meningen i andra stycket och utgår från att verksamheten i fastigheten<br>under resten av korrigeringstiden motsvarar den som överlåtaren bedriver<br>vid överlåtelsen.</p>
<p>Följande exempel illustrerar hur beräkningen skall ske i de fall då rät-<br>tighet och skyldighet att jämka övergår på den nye fastighetsägaren. Ut-<br>gångspunkten är att fastighetsägaren under år 1 har gjort en ny-, till- eller<br>ombyggnad. Han äger sedan fastigheten under två år till för att därefter<br>under tredje året avyttra fastigheten. Det heldragna strecket markerar när<br>skattskyldighet övergår på ny ägare av fastigheterna.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Exempel 1:</p></td></tr>
<tr><td>
<p>\År 1, 100 % sksk, avdrag 100 000<br>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>■</p>
<p>i</p></td><td>
<p>|Ny-, till- eller ombyggnad av fastighet |<br>j sker. Fastighetsägaren är skattskyldig till |<br>i 100 %. Hela den ingående momsen på i<br>i 100 000 dras av omedelbart</p></td></tr>
<tr><td>
<p>i År 2, 100 % sksk, ingen jämkning</p></td><td>
<p>] Ingen ändring eller avyttring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>\Ar 3, 100 % sksk, ingen jämkning</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>■</p>
<p>i</p>
<p>i</p></td><td>
<p>i Överlåtelse sker. Förvärvaren övertar |<br>[ jämkningsskyldigheten enligt 8 kap. [<br>i 16g§. Eftersom ingen ändring skett i<br>i under överlåtarens innehavstid skall i<br>j ingen jämkning ske vid överlåtelsen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>\Ar 4, 80 % sksk, jämkning 2 000 åter-<br>’ betalning</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p></td><td>
<p>■ i Förvärvaren minskar skattskyldigheten i<br>[ till endast 80 % skatteplikt. Han skall då j<br>i jämka överlåtarens tidigare avdragna'<br>i ingående skatt.</p>
<p>[ Ursprungsbeloppet: 100 000</p>
<p>j Jämkningsbelopp: 100 %-80 %=20 % <sup>1<br></sup>i (ändring av skattskyldighet jämfört med i<br>j den tidigare fastighetsägarens skattskyl- [<br>| dighet vid överlåtelsen) * 10 % (10-årig<sup>1<br></sup>i korrigeringstid)* 100 000 kr = 2 000 kr. !</p></td></tr>
<tr><td>
<p>'i År 5, 80 % sksk, jämkning 2 000 åter-<br>] betalning</p></td><td>
<p>■ j Ingen förändring av förvärvarens skatt-!<br>| skyldighet. Jämkning 2 000 detta år och [<br>i i 5 år framåt. i</p></td></tr>
</table>
<p>133</p>
<p>Exemj>el_2:_</p>
<p>7, 50 % sksk, avdrag 50 000 kr (av i Ny-, till- eller ombyggnad av fastighet"]<br>' 100 000 kr) [ sker. Fastighetsägaren är skattskyldig till</p>
<p>• 50 %. Halva den ingående momsen på<sup>1<br></sup>] ! 100 000 dras av omedelbart, dvs. 50 000 !</p>
<p><sup>1 1</sup> kr</p>
<p>I-------------------------j--’- . ___________________________!</p>
<p>\Ar 2, 100 % sksk, rätt till ökat avdrag <sub>t</sub> Fastighetsägaren ökar sin avdragsrätt |<br>| med 5 000 kr j med 50 %.</p>
<p>i i Ursprungsbeloppet: 100 000</p>
<p>i Jämkningsbelopp:</p>
<p>’ (ändring av skattskyldighet jämfört med</p>
<p>i i skattskyldighet vid ny-,</p>
<p>| | ombyggnaden)* 10 %(10-årig</p>
<p>j_________________________pkorrigermgstid)*4 00_000_kr_ =5000 kr. </p>
<p>[Ar 3, 100 % sksk, rätt till ökat avdrag i Överlåtelse sker. Förvärvaren övertar i<br>| vid överlåtelsen 40 000 kronor.</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>■</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>lo ......■:-----</p>
<p>I -</p>
<p>’ återbetalning</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>:</p>
<p>i</p>
<p>I</p>
<p>l_______________________ _______________________</p>
<p>[Ar 5, 40 % sksk, jämkning, 6 000 kr}Förvärvaren minskar skattskyldigheten"<sup>1</sup>!<br>[ återbetalning</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i<br>i</p>
<p>i<br>i</p>
<p>i<br>i</p>
<p>i<br>i</p>
<p>i<br>i</p>
<p>50 %-100 %=50 % !</p>
<p>I</p>
<p>till- eller i</p>
<p>i<br>i<br>i</p>
<p>H<br>“ i<br>8 kap. [<br>under<sup>1<br></sup>skall!<br>vid]</p>
<p>i</p>
<p>_ <sup>1</sup></p>
<p>[jämkningsskyldigheten enligt</p>
<p><sup>1</sup> 16 g §. Eftersom ändring skett</p>
<p>i överlåtarens</p>
<p>[ överlåtaren</p>
<p><sup>1</sup> överlåtelsen.</p>
<p>I Jämkningsbelopp: 50 %-l 00 %=50 % i<br>] (ändring av skattskyldighet jämfört med [<br>| skattskyldighet vid ny-, till- eller [<br>i ombyggnaden)* 10 %(10-årig</p>
<p>[ korrigeringstid)*</p>
<p>j 100 000 kr =5 000 kr. Jämkning skall då [<br>i ske på en gång och avse återstoden av i<br>| korrigeringstiden, dvs. 5 000*8 =40 000 |<br><sup>1</sup> kr <sup>1</sup></p>
<p>innehavstid<br>ändock jämka</p>
<p>,Ar 4, 80 % sksk, jämkning, 2 000 kr <sub>t</sub> Förvärvaren minskar skattskyldigheten i<br>| till 80 %. Han skall då jämka överlåta-'<br>i rens tidigare avdragna ingående skatt. i<br>| Ursprungsbeloppet: 100 000</p>
<p>’ Jämkningsbelopp: 100 %-80 %=20 % ]<br>i (ändring av skattskyldighet jämfört med'<br>i den tidigare fastighetsägarens skattskyl-1<br>[dighet vid överlåtelsen)* 10 % [<br><sup>1</sup> (korrigeringstid)*</p>
<p>1100 000 kr =2 000 kr.</p>
<p>’ ytterligare till endast 40% skatteplikt, •<br>i Han skall då jämka överlåtarens tidigare i<br>' avdragna ingående skatt.</p>
<p>[ Ursprungsbeloppet: 100 000</p>
<p>i Jämkningsbelopp: 100 %-40 %=60 % i<br>i (ändring av skattskyldighet jämfört med i<br>’ den tidigare fastighetsägarens skattskyl- [<br><sup>1</sup> dighet vid överlåtelsen)* 10 %<sup>1<br></sup>[ (korrigeringstid)* 100 000 kr =6 000 kr. I<br>[ Jämkning 6 000 detta år och i 5 år [<br><sup>1</sup> framåt.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>134</p>
<p>Exempel 3:</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>iÅr 1, 100 % sksk, avdrag 100 000 kr ]Ny-, till- eller ombyggnad av fastighet]<br>[ (av 100 000 kr) • sker. Fastighetsägaren är skattskyldig till [</p>
<p>i 100%. Hela den ingående momsen på i<br>. 1 C\C\ (\C\C\ lz*»* z4*-or» zxr z> z» A z. 1U z.</p>
<p>i_______________________i 100 00_0_kr dra^av_qmede]bart__</p>
<p>i År 2, 50 % sksk, jämkning, 5 000 krTFastighetsägaren minskar sin avdragsrätt]</p>
<p>innehavstid<br>ändock jämka</p>
<p>! 4 000 kr</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i_____________</p>
<p>[~År 5, 40 % sksk, jämkning, 4 000 krjFörvärvaren minskar skattskyldigheten</p>
<p>[återbetalning <sup>1</sup> i< .....~ ’ .........</p>
<p>i<br>i<br>i</p>
<p>[ återbetalning</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>\~År 3, 40 % sksk, jämkning 48 GOO^Överlåtelse sker. Förvärvaren övertar</p>
<p>| kronor återbetalning.</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>I</p>
<p>i</p>
<p>I</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>i</p>
<p>l, — -_______________________________________________________</p>
<p>iÅr 4, 80 % sksk, jämkning, ökat avdrag i Förvärvaren ökar skattskyldigheten till</p>
<p>’ 80 %. Han skall då jämka överlåtarens [<br>i tidigare avdragna ingående skatt.</p>
<p>i Ursprungsbeloppet: 100 000</p>
<p>| Jämkningsbelopp: 80 %^l0 %= 40 % ‘</p>
<p>• (ändring av skattskyldighet jämfört med <sup>1</sup></p>
<p>i den tidigare fastighetsägarens skattskyl-1<br>] dighet vid överlåtelsen) * 10 % [</p>
<p>| (korrigeringstid)*</p>
<p>i 100 000 kr = 4 000 kr.</p>
<p>j igen till 40 %. Ingen jämkning skall ske |<br>i eftersom hans skattskyldighet motsvarar i<br>-LÖverlåtarens vid överlåtelsen^_</p>
<p>[ med 50 %. (</p>
<p>i Ursprungsbeloppet: 100 000 kr</p>
<p>I Jämkningsbelopp: 100 %-50 %=50 % I<br>| (ändring av skattskyldighet jämfört med '<br>| skattskyldighet vid ny-, till- eller<sup>1<br></sup>i ombyggnaden) * 10 %i</p>
<p>] (korrigeringstid)*</p>
<p>'100 000kr =_5 000 kr„______</p>
<p>____lii.l.. _1--- TJSS__K______ ____."1<br>| jämkningsskyldigheten enligt 8 kap. [<br>i 16 g §. Eftersom ändring skett under i<br>i överlåtarens<br>[ överlåtaren<br>i överlåtelsen.</p>
<p>i Fastighetsägaren minskar sin avdragsrätt i<br>| till ytterligare 40 %.</p>
<p>i Ursprungsbeloppet: 100 000 kr</p>
<p>I Jämkningsbelopp: 100 %~40 %=60 % I<br>| (ändring av skattskyldighet jämfört med [<br>[ skattskyldighet vid ny-, till- eller '<br>i ombyggnaden)* 10 % (korrigeringstid)* i<br>| 100 000 kr =6 000 kr. Jämkning skall |<br>, ske på en gång och avse återstoden av ]<br>i korrigeringstiden, dvs. 6 000*8 =48 000 i<br>i kr.j</p>
<p>135</p>
<p>Om exemplen på föregående sidor istället avsett ett fall då förvärvaren<br>övertar rättighet och skyldighet att jämka enligt 11 § skulle förvärvarens<br>skattskyldighet jämföras med överlåtarens skattskyldighet det år då ny-,<br>till- eller ombyggnad skett.</p>
<h4>8 a kap. 9 §</h4>
<p>Avser bestämmelser som förts över från 8 kap. 16 d § tredje stycket.</p>
<p>Ändringen i bestämmelsen som intagits i denna paragraf är endast en<br>konsekvens av att de nuvarande jämkningsbestämmelsema förts över till<br>ett nytt kapitel.</p>
<h4>8 a kap. 10 §</h4>
<p>Avser bestämmelser som förts över från 8 kap. 16 e § tredje stycket.</p>
<p>Ändringarna har kommenterats i avsnitt 7.3.4.</p>
<h4>8 a kap. 11 §</h4>
<p>Avser bestämmelser som förts över från 8 kap. 16 f §.</p>
<p>Det förhållandet att enligt första stycket jämkning skall underlåtas inte<br>endast vid verksamhetsöverlåtelser utan också vid fusion eller liknande<br>förfaranden, har kommenterats i avsnitt 7.3.5. I det avsnittet har även<br>kommenterats förtydligandet om att förvärvaren vid överlåtelse i sam-<br>band med att verksamheten överlåts skall överta överlåtarens rättigheter<br>och skyldigheter när det gäller jämkning av avdrag för ingående skatt<br>under förutsättning att förvärvaren är skattskyldig enligt ML. Som fram-<br>går av ordalydelsen skall inte fastigheter vari överlåtaren bedrivit uthyr-<br>ning med frivillig skattskyldighet omfattas av denna bestämmelse. Även<br>när det gäller dessa fastigheter skall dock förvärvaren överta jämknings-<br>skyldigheten i vissa fall. Detta sker med stöd av 12 §. Slutligen har i av-<br>snitt 7.3.5 även kommenterats varför det inte finns behov av att upprätt-<br>hålla kravet på att överlåtelsen måste avse ”hela” verksamheten.</p>
<p>Andra stycket rör de fall då en fastighet ägs av ett företag som inträder i<br>respektive utträder ur en mervärdesskattegrupp. Bestämmelsen reglerar<br>vem som skall fullgöra jämkningsskyldigheten i dessa fall. En ny, ändrad<br>eller upplöst gruppregistrering kan innebära en ändrad användning av<br>investeringsvaror som medför jämkningsskyldighet enligt 4 § första<br>stycket 1 eller 2. Detta gäller exempelvis då företaget - före grupp-<br>registreringen - i en verksamhet som medfört skattskyldighet använt in-<br>vesteringsvaror som efter gruppregistreringen används i den skattefria<br>interna verksamheten (jfr prop. 1997/98:148 s. 43). När ett företag träder<br>in i en mervärdesskattegrupp skall jämkningen under dessa omständig-<br>heter fullgöras av gruppen enligt den nya bestämmelsen. Om utträdet ur<br>gruppen medför att användningen ändras skall denna jämkning fullgöras<br>av företaget.</p>
<h4>8 a kap. 12 §</h4>
<p>Denna nya bestämmelse medför att förvärvaren vid fastighetsöverlåtelser<br>som huvudregel skall överta överlåtarens rättigheter och skyldigheter att<br>jämka avdrag för ingående skatt. En förutsättning för att ett övertagande<br>skall vara möjligt är att förvärvaren är skattskyldig enligt ML eller att han</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>136</p>
<p>har rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9, 11 eller 12 §. Det saknar bety-<br>delse om förvärvaren bedriver sådan verksamhet i lokalerna som obliga-<br>toriskt medför skattskyldighet eller om han är frivilligt skattskyldig för<br>fastighetsuthyming. Om förvärvaren inte är skattskyldig och inte heller<br>har rätt till återbetalning åligger det överlåtaren att jämka enligt 4 § första<br>stycket 4 eller 5. Partema har också möjlighet att överenskomma att<br>överlåtaren skall fullgöra jämkningsskyldigheten. Jämkningen skall i<br>sistnämnda fall ske vid ett tillfälle och överlåtaren skall återbetala all in-<br>gående skatt som han har gjort avdrag för och som inte hänför sig till den<br>tid som överlåtaren innehaft fastigheten.</p>
<p>Om överlåtaren skall befrias från jämkningsskyldigheten krävs att<br>denne förvissar sig om att förvärvaren är skattskyldig vid tillträdet. Efter-<br>som det inte föreligger något krav på att förvärvaren skall vara fullt ut<br>skattskyldig kan skattskyldigheten kontrolleras genom en förfrågan hos<br>skattemyndigheten.</p>
<p>Det är dock bara jämkning på grund av själva överlåtelsen och jämk-<br>ning som beror på ändring som inträffar sedan köparen har tillträtt fastig-<br>heten som kan överföras. Om överlåtaren före köparens tillträde ändrat<br>användningen av fastigheten och därigenom blivit jämkningsskyldig<br>måste överlåtaren enligt andra stycket fullgöra denna skyldighet. Även<br>denna jämkning skall enligt 7 § andra stycket ske vid ett enda tillfälle och<br>avse återstoden av korrigeringstiden. Se vidare exempel under kommen-<br>taren till 7 § och avsnitt 7.3.5.</p>
<p>Om förvärvaren endast har partiell avdragsrätt kan han ändå överta<br>jämkningsskyldigheten och jämka överlåtarens ingående skatt för ny-,<br>till- eller ombyggnad i enlighet med reglerna i 4 § första stycket 1 och 2.<br>Förvärvarens ingående skatt utgörs då av överlåtarens ingående skatt för<br>ny-, till- eller ombyggnad enligt 8 kap. 2 § tredje stycket. När förvärvaren<br>är skattskyldig i samma utsträckning som överlåtaren sker ingen jämk-<br>ning i samband med överlåtelsen om förvärvaren övertar rättigheten och<br>skyldigheten att jämka. Jämkning kan emellertid bli aktuell vid en senare<br>ändrad användning eller överlåtelse inom korrigeringstiden.</p>
<p>Överlåtaren är också enligt tredje stycket skyldig att jämka om denne<br>lämnat felaktiga upplysningar i den med faktura jämförliga handling som<br>överlåtaren skall utfärda vid överlåtelsen enligt 11 kap. ML. Detta kan<br>inträffa i ett fall då förvärvaren minskar den skattepliktiga användningen<br>eller då förvärvaren i sin tur överlåter fastigheten och därför rätteligen<br>borde jämka den ingående skatt som överlåtaren dragit av. Om överlåta-<br>ren inte lämnat uppgift om den ingående skatten i den särskilda hand-<br>lingen skall överlåtaren jämka skatten. Denna reglering har tillkommit för<br>att skydda förvärvare av fastigheter från jämkningsskyldighet som de inte<br>vet att de är skyldiga att uppfylla.</p>
<h4>8 a kap. 13 §</h4>
<p>De nya bestämmelserna föreskriver att rättighet och skyldighet att jämka<br>kan övergå även vid konkurs. Enligt 4 § första stycket 6 skall jämkning<br>ske om en fastighetsägare försätts i konkurs. Om konkursboet är skatt-<br>skyldigt för verksamheten efter konkursbeslutet kan konkursboet enligt<br>första stycket överta konkursgäldenärens skyldighet att jämka tidigare<br>avdragen skatt. Detta måste ske innan konkursboet överlåter fastigheten.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>137</p>
<p>Om konkursboet väljer att överta rättigheten och skyldigheten att jämka<br>skall statens fordran på grund av redovisningen av mervärdesskatt juste-<br>ras. Det är i dessa fall endast den jämkning som beror på ändringar under<br>gäldenärens innehavstid som skall kvarstå som konkursfordran (jämför<br>andra stycket). Jämkningen på grund av konkursen övertas av boet. I<br>normalfallet skall dock inte heller konkursboet jämka avdragen ingående<br>skatt, om boet fortsätter att bedriva verksamheten i samma omfattning<br>som konkursgäldenären har gjort. Om konkursboet utvidgar eller in-<br>skränker skattskyldigheten kan dock jämkning enligt reglerna i 4 § första<br>stycket 1 och 2 bli aktuell. När konkursboet säljer fastigheten kan liksom<br>vid annan överlåtelse förvärvaren enligt tredje stycket åta sig att fullgöra<br>jämkningsskyldigheten under förutsättning att förvärvaren är skattskyldig<br>eller har rätt till återbetalning. Se vidare avsnitt 7.3.7.</p>
<h4>8 a kap. 14 §</h4>
<p>Om en hyresgäst eller en bostadsrättshavare lämnar en lokal, utan att<br>överlåta den till någon annan, föreligger ingen omedelbar jämknings-<br>situation. Hyresgästen eller bostadsrättshavaren kan emellertid ha tillfört<br>fastigheten ny-, till- eller ombyggnad och i samband därmed haft rätt till<br>avdrag för ingående skatt. Rättigheten och skyldigheten att jämka denna<br>ingående skatt övergår då på fastighetsägaren. Fastighetsägaren skall<br>dock jämka endast om denne senare övergår till att använda lokalen i en<br>skattefri verksamhet eller överlåter fastigheten.</p>
<h4>9 kap.</h4>
<p>Sedan möjligheten för fastighetsägare att bli skattskyldiga för uthyrning<br>och annan upplåtelse av fastigheter infördes har denna skattskyldighet<br>kallats frivillig. Det allmänt använda uttrycket ”frivillig skattskyldighet”<br>har därför tagits in i rubriken till kapitlet.</p>
<h4>9 kap. 1 §</h4>
<p>Paragrafen har i stora delar formulerats om. I första stycket anges att<br>även konkursbon och mervärdesskattegrupper kan bli frivilligt skattskyl-<br>diga. Detta är för konkursbon (och troligen även för mervärdesskatte-<br>grupper) möjligt redan enligt nuvarande praxis (jfr. RÅ 1998 ref. 31),<br>men har för tydlighets skull förts in i lagen.</p>
<p>Även i en mervärdesskattegrupp torde finnas näringsidkare som hyr ut<br>eller på annat sätt upplåter fastigheter till utomstående för annat ändamål<br>än bostadsändamål. Om en sådan näringsidkare vill utnyttja möjligheten<br>till frivillig skattskyldighet skall ansökan härom göras av gruppens<br>huvudman. Detta medför bl.a. att eventuella ändringar inom gruppen av<br>t. ex. äganderätten till fastigheter inte behöver föranleda några<br>administrativa eller andra åtgärder. Om något av gruppens företag, vars<br>fastigheter eller lokaler omfattats av den skattepliktiga uthyrningen, ut-<br>träder ur gruppen skall skattskyldigheten och övriga skyldigheter enligt<br>ML fullgöras av det företaget såvitt gäller företagets fastigheter. Det-<br>samma bör gälla vid en upplösning av gruppen. Det bör i detta samman-<br>hang noteras att en ny, ändrad eller upplöst gruppregistrering kan leda till<br>att jämkningsreglema blir tillämpliga. Detta är fallet t. ex. då en skatt-<br>skyldig före en gruppregistrering fatt avdrag för ingående skatt på förvärv</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>138</p>
<p>av anläggningstillgångar som efter gruppregistreringen helt eller delvis<br>skall användas i den skattefria interna verksamheten (se vidare prop.<br>1997/98:148 s. 43). Om ett företag som ingår i en grupp har förvärvat en<br>investeringsvara utan rätt till avdrag för ingående skatt far företaget<br>jämka den ingående skatten till sin fördel om företaget träder ur gruppen<br>och till följd därav blir skattskyldigt enligt ML för sin verksamhet. I<br>första stycket har dessutom tillagts att även andrahandshyresgäster skall<br>ges rätt att bli frivilligt skattskyldiga. Se vidare avsnitt 7.1.1.</p>
<p>Den nya bestämmelsen i andra stycket föreskriver samtycke av den<br>näringsidkare i en mervärdesskattegrupp som äger den fastighet som skall<br>omfattas av den frivilliga skattskyldigheten. Även en hyresgäst och en<br>bostadsrättshavare till en lokal skall lämna sitt samtycke om en grupp-<br>huvudman ansöker om skattskyldighet för andrahandsupplåtelse av loka-<br>len. Bestämmelsen har kommenterats närmare i sista stycket i avsnitt<br>7.1.1.</p>
<p>I den bestämmelse som införts i tredje stycket har en ändring av orda-<br>lydelsen skett vilket endast föranleds av en redigering i 3 kap. 3 § andra<br>stycket. Se vidare kommentaren till den bestämmelsen.</p>
<p>Bestämmelsen i sista stycket i paragrafens nuvarande lydelse har flyttas<br>till 3 §, se kommentaren till sistnämnda paragraf.</p>
<h4>9 kap. 2 §</h4>
<p>Bestämmelserna i paragrafens föreslagna lydelse reglerar vad som krävs<br>av någon som vill bli frivilligt skattskyldig redan under det att en bygg-<br>nad eller annan anläggning som utgör fastighet uppförs eller under den<br>tid då den genomgår omfattande till- eller ombyggnadsarbeten. En första<br>förutsättning är att en ansökan görs av någon av dem vars uthyrning en-<br>ligt 3 kap. 3 § tredje stycket 3 kan omfattas av sådan skattskyldighet. För<br>mervärdesskattegruppen görs ansökan av grupphuvudmannen i enlighet<br>med de regler som gäller för gruppregistrering.</p>
<p>För att ansökan skall beviljas krävs att det finns särskilda skäl och att<br>den som ansöker kan göra sannolikt att byggnaden eller anläggningen är<br>avsedd att användas för uthyrning eller upplåtelse som är skattepliktig.<br>Det skall således finnas en avsikt att anläggningen efter färdigställandet<br>skall hyras ut till hyresgäster som bedriver skattepliktig verksamhet eller<br>har återbetalningsrätt enligt 10 kap. 1, 6, 9, 11 eller 12 §. Vidare krävs att<br>det med hänsyn till fastighetsägarens vandel är lämpligt. Kraven som<br>måste vara uppfyllda för att frivillig skattskyldighet skall kunna meddelas<br>har kommenterats under avsnitt 7.1.2.</p>
<p>En särskild fråga är när det kan anses att en byggnad eller annan an-<br>läggning är under uppförande. Begreppet är inte avsett att hindra att<br>någon blir frivilligt skattskyldig redan innan det faktiska byggnadsarbetet<br>har påbörjats. Det som är avgörande är om det har uppkommit kostnader<br>som i en skattepliktig verksamhet skulle ha medfört en avdragsrätt för<br>ingående mervärdesskatt. Som redogjorts för i avsnitt 7.1.2 ansåg EG-<br>domstolen i den s.k. Rompelmandomen (268/83) att redan en för-<br>beredande verksamhet kunde ge avdragsrätt. Domstolen fastslog att redan<br>de första investeringsutgiftema för en planerad näringsverksamhet måste<br>anses som ekonomisk verksamhet (jfr. avsnitt 4.3.6). När det gäller fri-<br>villig skattskyldighet måste dock särskilda hänsyn skall tas. Den sökande</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>139</p>
<p>måste visa att han har för avsikt att bedriva en skattepliktig verksamhet.<br>Det är naturligtvis betydligt svårare att i ett tidigt stadium av upp-<br>förandeskedet visa en sådan avsikt när det är fråga om uthyrning, än när<br>fastighetsägaren skall bedriva egen verksamhet i lokalerna. I det sist-<br>nämnda fallet bedriver ofta fastighetsägaren redan den verksamhet som<br>han skall fortsätta att bedriva i fastigheten. I uthymingsfallet däremot<br>kommer fastighetsägarens skattskyldighet att vara beroende av framtida<br>hyresgästers skattskyldighet. I dessa fall framstår det som omöjligt att<br>med någon grad av säkerhet fastställa fastighetsägarens skattskyldighet<br>efter det att byggnaden färdigställts. Detta är också skälet till varför rätten<br>till retroaktivt avdrag i 9 kap.8 § finns vid frivillig skattskyldighet. Se<br>vidare kommentaren till denna paragraf.</p>
<p>Bestämmelsen i paragrafens nuvarande lydelse har flyttats till 5 §<br>första stycket. Även skattskyldigheten för ny ägare till fastigheten reg-<br>leras i 5 §.</p>
<h4>9 kap. 3 §</h4>
<p>Bestämmelsen har flyttats från sista stycket i nuvarande 1 §.</p>
<p>Ändringen i den bestämmelse som nu utgör första stycket är främst<br>föranledd av att personkretsen som kan ansöka om frivillig skatt-<br>skyldighet har utvidgats. Med fastighetsägare förstås i de följande<br>paragraferna i kap. 9 samtliga de i 1 eller 2 § uppräknade personerna.</p>
<p>Av bestämmelsen som intagits i andra stycket följer att det som sägs<br>om fastighet i de följande bestämmelserna i kap. 9 även omfattar bostads-<br>rätter och hyresrätter. Bestämmelserna tillämpas således i de fall då en<br>fastighet eller del av fastighet (lokal) hyrs ut av en hyresgäst i andra eller<br>tredje hand eller upplåts med nyttjanderätt av en bostadsrättshavare. Med<br>fastighetsägare avses i dessa fall hyresgäst eller bostadsrättshavare.</p>
<p>Bestämmelsen i paragrafens nuvarande lydelse har omarbetats och med<br>delvis ändrat innehåll överförts till föreslagna 8 §. Den avdragsrätt som<br>getts fastighetsägaren i första stycket punkt 2 ges inte längre, vilket beror<br>på att bestämmelserna om återföring har slopats. Se vidare avsnitt 7.3.1.</p>
<h4>9 kap. 4 §</h4>
<p>Den nya bestämmelsen som intagits i paragrafens första stycke anger från<br>vilken tidpunkt skattskyldigheten gäller i normalfallen av frivillig<br>skattskyldighet, dvs. de fall då fastigheten är klar för inflyttning. I dessa<br>fall gäller skattskyldigheten från den dag ansökan kommer in till skatte-<br>myndigheten eller den senare dag som sökanden angett, dock tidigast från<br>och med den dag då hyresgäst eller bostadsrättshavare tillträder lokalen.<br>Andra stycket behandlar det fall då fastighetsägaren ansöker om skatt-<br>skyldighet under ny-, till- eller ombyggnad av en fastighet.<br>Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 7.1.3.</p>
<p>I 4 § i dess nuvarande lydelse regleras hur en ny ägare skall styrka sin<br>avdragsrätt. I första meningen finns en hänvisning till den generella<br>bestämmelsen i 8 kap. 17 § om hur avdrag skall styrkas. Någon särskild<br>erinran om detta förhållande synes inte vara nödvändig. Bestämmelsen i<br>andra meningen avser det fallet att en ny ägare skall göra avdrag för skatt<br>som den förre ägaren återfört. Återföringsreglema föreslås slopade.<br>Bestämmelsen har därför utgått i sin helhet.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>140</p>
<h4>9 kap. 5 §</h4>
<p>Den bestämmelse som nu föreslås utgöra paragrafens första stycke åter-<br>finns idag i 2 §. Den reglerar skattskyldigheten för en tidigare ägare vid<br>en överlåtelse av en fastighet. När det sker en överlåtelse skall<br>överlåtarens frivilliga skattskyldighet gälla till dess att förvärvaren<br>tillträder fastigheten, oavsett vad parterna avtalar.</p>
<p>Den nya bestämmelsen i paragrafens andra stycke utgör huvudregeln<br>när det gäller frivillig skattskyldighet för ny ägare vid överlåtelse av<br>fastighet. När en fastighet övergår till en ny ägare inträder denne från och<br>med tillträdesdagen i den tidigare ägarens ställe vad gäller rättigheter och<br>skyldigheter enligt ML. Bestämmelsen gäller, i motsats till vad som<br>gäller idag, samtliga förvärv såväl onerösa som benefika. Idag gäller vid<br>frivillig skattskyldighet denna regel endast de benefika förvärven, se 7 § i<br>dess nuvarande lydelse. I avsnitt 7.3.5 föreslås att, förutom de ordinära<br>onerösa och benefika fangen, även fusioner och verksamhetsöverlåtelser<br>skall omfattas.</p>
<p>Det krävs således inget särskilt beslut av skattemyndigheten för att den<br>nye fastighetsägaren skall bli frivilligt skattskyldig. Den nye fastig-<br>hetsägaren kan fortsätta uthyrningen på exakt samma sätt som den<br>tidigare fastighetsägaren och skall debitera mervärdesskatt på de hyror<br>som omfattas av skattskyldigheten. Om emellertid den nye ägaren skulle<br>vilja låta skattskyldigheten upphöra för denna uthyrning efter tillträdet är<br>detta möjligt genom en sådan ansökan som avses i 6 § tredje stycket. Se<br>vidare kommentaren till den bestämmelsen.</p>
<p>Bestämmelserna i 5 § i dess nuvarande lydelse reglerar återföring av<br>skatt. Återföringsreglema föreslås att bli ersatta av jämkningsreglema<br>och har i ändrad form överförts till olika paragrafer i 9 kap. Det som i det<br>föreslagna systemet närmast motsvarar dessa återföringsregler är dock<br>reglerna i 8 a kap. 7 § andra stycket, om att jämkning vid överlåtelse skall<br>ske vid ett tillfälle och avse återstoden av korrigeringstiden.</p>
<p>Bestämmelsen 8 a kap. 4 § första stycket 4 att jämkning skall ske vid<br>överlåtelse av fastighet har i återföringssystemet sin motsvarighet i första<br>stycket 1 i 5 § nuvarande lydelse. De omständigheter som enligt punk-<br>terna 2 och 3 i den nuvarande lydelsen medför återföringsskyldighet kan,<br>enligt de föreslagna bestämmelserna, leda till att den frivilliga skatt-<br>skyldigheten upphör att gälla enligt 6 § och att jämkning skall ske<br>årligen.</p>
<p>Det andra stycket i den nuvarande lydelsen har med ändrad lydelse in-<br>förts i 8 a kap. 7 § tredje stycket. Bestämmelsens omfattning begränsas<br>således inte längre till fastigheter som omfattas av frivillig skattskyl-<br>dighet utan gäller generellt. Jämkningsregler som motsvarar bestäm-<br>melsen i fjärde stycket i paragrafens nuvarande lydelse återfinns i 13 §.<br>Innebörden har dock ändrats. Idag skall fastighetsägaren alltid återföra<br>ingående skatt oavsett om han eller hyresgästen dragit av den. Enligt den<br>föreslagna bestämmelsen skall istället var och en av dem jämka den skatt<br>som denne dragit av. Bestämmelser om jämkning vid konkurs som idag<br>finns intagna i paragrafens femte stycke motsvaras av bestämmelser som<br>föreslås i 8 a kap. 4 § första stycket 6 och andra stycket samt 8 a kap.<br>13 §. Se vidare kommentarerna till de bestämmelserna.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>141</p>
<h4>9 kap. 6 §</h4>
<p>I paragrafens första stycket återfinns de situationer som gör att skatt-<br>skyldigheten skall upphöra utan särskilt beslut. Punkt 1 reglerar de fall då<br>den skattskyldige börjar hyra ut lokalerna för bostadsändamål eller till<br>hyresgäster som inte bedriver skattepliktig verksamhet eller övergår till<br>att bedriva annan verksamhet än uthyrningsverksamhet i lokalerna.<br>Jämkning skall, enligt 10 §, ske i dessa fall om inte fastighetsägaren<br>övergår till att bedriva annan verksamhet i lokalen som medför skatt-<br>skyldighet eller rätt till återbetalning av ingående skatt. Skattskyldigheten<br>skall dock inte upphöra om lokalen efter den skattepliktiga uthyrningen<br>står outhyrd, om fastighetsägarens avsikt är att fa till stånd skattepliktig<br>uthyrning av den. Den frivilliga skattskyldigheten upphör enligt punkt 2<br>även då fastigheten förstörs genom t.ex. brand eller rivs. I dessa fall skall<br>fastighetsägaren inte jämka den avdragna ingående skatten.</p>
<p>I andra stycket finns en bestämmelse som ger skattemyndigheten<br>möjlighet att stoppa fortsatt avdragsrätt för en fastighetsägare som med-<br>getts skattskyldighet under uppförandet av en byggnad eller annan an-<br>läggning. Skattemyndigheten kan efter kontroll finna att förutsättningarna<br>för skattskyldighet inte längre föreligger. Det kan visa sig att fastig-<br>hetsägaren inte längre kan anses ha för avsikt att efter färdigställandet av<br>byggnaden bedriva skattepliktig uthyrning. Omständigheterna skall vara<br>av sådan art att om de förelegat eller varit kända vid skattemyndighetens<br>beslut något medgivande inte skulle ha getts. Enbart det faktum att en<br>skattepliktig uthyrning inte kommer till stånd omedelbart vid färdig-<br>ställandet utgör inte en sådan omständighet. För bestämmelsens tillämp-<br>ning krävs emellertid inte att fastighetsägaren vid medgivandet har<br>lämnat felaktiga uppgifter. Den omfattar även fall då omständigheterna<br>ändrats efter det att medgivandet gavs.</p>
<p>I tredje stycket finns den bestämmelse som vid överlåtelser gör att en<br>fastighetsägare kan gå ur systemet för frivillig skattskyldighet. Den fri-<br>villiga skattskyldigheten för uthyrning eller annan upplåtelse skall enligt<br>5 § andra stycket som huvudregel övergå på ny fastighetsägare på samma<br>sätt som vid överlåtelse av annan skattepliktig verksamhet. Om emeller-<br>tid den förre och den nye fastighetsägarna är överens om detta kan<br>skattskyldigheten efter beslut av skattemyndigheten upphöra vid över-<br>låtelsen, även om den nye fastighetsägaren avser att fortsättningsvis hyra<br>ut lokalerna som omfattas av ansökan till skattskyldiga hyresgäster. Den<br>tidigare ägaren skall då jämka omedelbart och jämkningen skall avse<br>återstoden av korrigeringstiden enligt 8 a kap. 7 § andra stycket.</p>
<p>Skattskyldigheten kan emellertid upphöra vid överlåtelsen även på<br>annan grund, t. ex. om den nye fastighetsägaren övergår till att använda<br>fastigheten i egen verksamhet som inte är uthyrningsverksamhet eller om<br>han vill hyra ut till hyresgäster som inte är skattskyldiga. I dessa fall<br>upphör dock skattskyldigheten automatiskt på grund av att förutsätt-<br>ningarna för frivillig skattskyldighet då inte längre föreligger (jämför<br>första stycket). En sådan ändring som innebär att skattskyldigheten<br>förändras i fastigheten innebär att förvärvaren skall jämka. Detta betrak-<br>tas då som en jämkning på grund av ändrad användning och skall ske<br>årligen.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>142</p>
<p>Genom regleringen i tredje stycket ges fastighetsägarna följaktligen en<br>valfrihet i de fall då den nye fastighetsägaren vill börja använda<br>fastigheten i en skattefri verksamhet. Om de ansöker stannar jämk-<br>ningsskyldigheten på den förre ägaren, medan den nye ägaren skall jämka<br>om de underlåter att ansöka.</p>
<p>Det som krävs för att skattskyldigheten skall upphöra efter en ansökan<br>är endast att ansökan är undertecknad av båda parter och att den inkom-<br>mer till skattemyndigheten innan tillträdet samt att skattemyndigheten<br>fattar beslut om det. Det beslut som skattemyndigheten måste fatta i ett<br>sådant fall är av mycket enkelt slag och skall ske utan någon materiell<br>prövning. Skattskyldigheten skall upphöra vid tillträdet även om beslutet<br>om detta fattas senare.</p>
<p>Bestämmelsen i 6 § i dess nuvarande lydelse har utgått på grund av att<br>återföringsreglema föreslås slopade.</p>
<h4>9 kap. 7 §</h4>
<p>I paragrafen har införts bestämmelser om anmälningsskyldighet. Se även<br>avsnitt 7.5.1 paragrafens första stycke regleras anmälningsskyldighet i de<br>fall då fastighetsägarens skattepliktiga uthyrning upphör på grund av<br>överlåtelse av fastigheten. Den frivilliga skattskyldigheten kan på an-<br>sökan av tidigare och ny fastighetsägare upphöra enligt 6 § tredje stycket.<br>Om ansökan inte görs förs skattskyldigheten över på den nye fastig-<br>hetsägaren. Om inte partema avtalar annat övertar den nye fastighets-<br>ägaren också jämkningsskyldigheten. Ingenting särskilt behöver i dessa<br>fall göras vid själva överlåtelsen. Det är emellertid viktigt att det kommer<br>till skattemyndighetens kännedom att en överlåtelse av en fastighet har<br>skett. Det ligger också i överlåtarens intresse att skattemyndigheten far<br>vetskap om att jämkningsskyldighet har övergått på någon annan och att<br>överlåtaren därigenom är befriad från denna skyldighet. Både den<br>tidigare och den nye ägaren skall därför enligt första stycket anmäla en<br>överlåtelse till skattemyndigheten.</p>
<p>Även då skattskyldighet upphör enligt 6 § första stycket skall anmälan<br>göras till skattemyndigheten enligt den bestämmelse som tagits in i andra<br>stycket. Detta är fallet om fastighetsägaren övergår till att använda fastig-<br>heten i egen verksamhet eller hyr ut den för bostadsändamål eller till<br>hyresgäster som inte bedriver skattepliktig verksamhet. Om en byggnad<br>inte längre kan användas för uthyrning därför att den förstörts t.ex.<br>genom brand eller rivits är detta naturligtvis också en omständighet som<br>leder till att skattskyldigheten upphör och att anmälan härom skall göras.<br>Riksskatteverket far ge närmare upplysningar om hur anmälningsskyldig-<br>heten skall uppfyllas.</p>
<p>Bestämmelsen i 7 § i dess nuvarande lydelse har kommenterats under<br>5 § andra stycket.</p>
<h4>9 kap. 8 §</h4>
<p>Bestämmelserna som intagits i denna paragraf motsvarar delvis dem som<br>idag finns intagna i 3 §. Bestämmelsen i andra stycket 1 motsvarar<br>nuvarande i 3 § första stycket 1. Bestämmelsen i andra stycket 2 saknar<br>motsvarighet i de nuvarande bestämmelserna.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>143</p>
<p>I andra stycket 1 ges retroaktiv avdragsrätt för ingående skatt på Prop. 1999/2000:82<br>kostnader för ny-, till- eller ombyggnader som utförts innan beslut om<br>skattskyldighet enligt 1 § fattats. Bestämmelsen har kommenterats i<br>avsnitt 7.2.1. Bestämmelsen i andra stycket 2 retroaktiv avdragsrätt för<br>ny ägare till fastighet har kommenterats i avsnitt 7.2.3.</p>
<p>Reglerna har karaktär av komplement till jämkningsreglema. Om inte<br>fastighetsägaren har blivit skattskyldig redan under uppförandet av en<br>byggnad ges fastighetsägaren en rätt att, när fastigheten tas i bruk efter<br>ombyggnadsåtgärdema, retroaktivt få tillbaka den ingående skatten.<br>Skälet till särregleringen är att det kan vara mycket svårt för fastighets-<br>ägaren att bedöma omfattningen av den skattepliktiga uthyrningen av<br>fastigheten under tiden byggnaden uppförs. Om fastighetsägaren skall<br>kunna bli frivilligt skattskyldig under uppförandet måste han visa<br>omfattningen av framtida hyresgästers skattskyldighet, vilket ibland<br>framstår som omöjligt. De retroaktiva avdragsreglema är dock endast<br>tillämpliga i de fall då fastighetsägaren inte tagit den del av fastigheten<br>som berörs av åtgärderna i bruk för någon annan verksamhet. Bötjar<br>fastighetsägaren exempelvis hyra ut någon del av fastigheten till<br>hyresgäster utan skattskyldighet, gäller jämkningsreglema om han där-<br>efter övergår till att hyra ut skattepliktigt. Motsvarande gäller vid<br>tillämpning av regeln om retroaktiv avdragsrätt för ny fastighetsägare<br>enligt punkt 2.</p>
<h4>9 kap. 9 §</h4>
<p>Bestämmelsen hänvisar till jämkningsreglema i föreslagna 8 a kap. Det är<br>sistnämnda regler som utgör grunden för jämkningsskyldigheten även när<br>det gäller jämkning vid frivillig skattskyldighet. Det är således alltid<br>dessa bestämmelser som utgör utgångspunkten för jämkningen. I följande<br>paragrafer finns de specialregler som endast gäller vid frivillig skatt-<br>skyldighet. De sistnämnda reglerna har karaktär av komplement till de<br>allmänna reglerna i 8 a kap.</p>
<h4>9 kap. 10 §</h4>
<p>I denna paragraf finns de specialbestämmelser som gäller när jämkning<br>skall ske vid frivillig skattskyldighet. Som en huvudregel gäller enligt<br>första stycket att jämkning skall ske när frivillig skattskyldighet upphör.<br>De omständigheter som gör att den frivilliga skattskyldigheten upphör<br>framgår av 6 §. De vanligaste skälen till att skattskyldigheten upphör är<br>att fastigheten överlåts eller att användningen ändras därför att fastighets-<br>ägaren börjar nyttja fastigheten i en skattefri verksamhet. I dessa fall skall<br>jämkning ske. Om skattskyldigheten upphör på grund av att fastigheten<br>överlåts föranleder överlåtelsen inte jämkning på grund av själva<br>överlåtelsen i de fall förvärvaren övertar jämkningsskyldigheten. Detta<br>följer av 9 § och 8 a kap. 12 §. Detsamma gäller enligt 12 § första stycket<br>om någon som inte tidigare är skattskyldig övertar en fastighet som<br>omfattas av frivillig skattskyldighet. Om förvärvaren inte är skattskyldig<br>enligt ML och inte heller har rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9, 11<br>eller 12 § kan denne dock inte överta rättigheten och skyldigheten att<br>jämka.</p>
<p>144</p>
<p>Jämkning skall inte i något fall ske om fastighetsägaren övergår till att<br>använda fastigheten i en annan verksamhet som medför skattskyldighet<br>eller återbetalningsrätt, vilket framgår av första stycket 2. Vidare skall<br>jämkning underlåtas i de fall fastigheten förstörs genom brand eller av<br>någon annan orsak som fastighetsägaren inte råder över. Detsamma gäller<br>om fastigheten rivs. Detta framgår av första stycket 1.</p>
<p>De nu angivna bestämmelserna kommenteras närmare i främst<br>avsnitten 7.3.4. och 7.3.5.</p>
<p>I paragrafen har inte tagits in någon motsvarighet till den bestämmelse<br>som idag finns intagen i 5 § tredje stycket. Enligt den bestämmelsen skall<br>någon återföring av skatt inte göras om genom lagändring en hyresgäst<br>inte längre är skattskyldig eller har rätt till återbetalning av skatt, vilket<br>medför att uthyrningen inte kan medföra skattskyldighet för fastig-<br>hetsägaren. I den mån lagändringar kommer att göras som bör påverka<br>jämkningsskyldigheten far detta beaktas i särskilda övergångsbestäm-<br>melser.</p>
<h4>9 kap. 11 §</h4>
<p>Om frivillig skattskyldighet upphör på grund av att fastigheten överlåts<br>eller om fastighetsägaren försätts i konkurs skall jämkningen ske vid ett<br>enda tillfälle och avse återstoden av korrigeringstiden i enlighet med vad<br>som gäller for fastigheter som används i annan verksamhet. Detta följer<br>av 8 a kap. 7 § andra stycket. Enligt första stycket i föregående paragraf<br>gäller detsamma om skattskyldighet upphör på grund av att fastighets-<br>ägaren meddelats beslut om frivillig skattskyldighet under uppförandet av<br>en byggnad och skattskyldigheten därefter upphör. Det saknar betydelse<br>om skattskyldigheten upphör på grund av att fastighetsägaren hyr ut<br>lokalen till en skattefri hyresgäst, om fastighetsägaren övergår till att<br>använda lokalen i en annan skattefri verksamhet eller om skatte-<br>myndigheten fattat beslut om att skattskyldigheten skall upphöra.</p>
<p>Fastighetsägaren skall i dessa fall även betala tillbaka ingående skatt<br>som hänför sig till tiden innan den skattefria verksamheten inleds. Detta<br>är ett undantag från vad som normalt gäller då en lokal först hyrs ut<br>skattepliktigt för att därefter hyras ut till en skattefri hyresgäst. Det<br>hänger samman med de särskilda överväganden som måste göras då<br>skattskyldighet meddelas under uppförandet av en byggnad. På hela<br>beloppet som fastighetsägaren skall återbetala skall han dessutom i dessa<br>fall betala ränta. Se vidare avsnitt 7.1.2.</p>
<p>Paragrafen innehåller i andra stycket en specialbestämmelse till</p>
<p>8 a kap. 6 § och reglerar när korrigeringstiden skall anses börja löpa om<br>avdrag gjorts enligt 9 kap. 8 §. Med avvikelse från huvudregeln som stad-<br>gar att korrigeringstid för fastigheter skall räknas från ny-, till- eller<br>ombyggnad börjar korrigeringstiden i dessa fall inte löpa förrän<br>avdragsrätten inträtt. I korrigeringstiden skall räknas in det år då detta<br>inträffat.</p>
<h4>9 kap. 12 §</h4>
<p>Enligt 8 a kap. 12 § skall den som förvärvar en fastighet under vissa<br>omständigheter överta överlåtarens rättigheter och skyldigheter att jämka<br>avdrag för ingående skatt. Om förvärvaren övertar jämknings-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>145</p>
<p>skyldigheten utlöser själva överlåtelsen inte någon jämkning. För att ett<br>sådant övertagande skall vara möjligt krävs dock att förvärvaren vid<br>förvärvet är skattskyldig enligt ML eller har rätt till återbetalning enligt<br>10 kap. 9, 11 eller 12 §. Bestämmelsen i första stycket innebär dock att<br>förvärvaren till en fastighet som omfattas av frivillig skattskyldighet kan<br>åta sig jämkningsskyldigheten, trots att denne inte är skattskyldig för<br>någon annan verksamhet vid förvärvet. Eftersom 5 § andra stycket<br>föreskriver att skattskyldigheten övergår på förvärvaren, innebär regeln i<br>första stycket i kombination med 8 a kap. 12 § att även rätten och<br>skyldigheten att jämka övergår på förvärvaren. Liksom för övriga<br>fastigheter gäller dock att den förre fastighetsägaren alltid skall jämka på<br>grund av förändringar som inträffat under dennes innehavstid.</p>
<p>Även i dessa fall kan emellertid parterna i enlighet med 8 a kap. 12 §<br>första stycket avtala om att den tidigare fastighetsägaren skall jämka all<br>ingående skatt som han dragit av och som inte hänför sig till hans<br>innehavstid. Om parterna avtalar om att jämkningsskyldigheten inte skall<br>övergå skall den tidigare fastighetsägaren jämka skatten enligt 8 a kap.</p>
<p>7 § andra stycket.</p>
<p>I de fall då parterna ansöker om att skattskyldigheten skall upphöra<br>skall överlåtaren jämka enligt andra stycket. Detta är också det<br>huvudsakliga skälet till varför det krävs att båda parter måste underteckna<br>en sådan ansökan. Båda påverkas av om en sådan ansökan görs.<br>Överlåtaren skall jämka skatten vid ett tillfälle och den skall avse<br>återstoden av korrigeringstiden. Även i dessa fall gäller emellertid</p>
<p>8 a kap. 12 §, dvs. att jämkningsskyldigheten övergår om den som<br>förvärvar fastigheten bedriver någon verksamhet som medför<br>skattskyldighet eller återbetalningsrätt. Det krävs emellertid inte för en<br>övergång att fastighetsägaren är skattskyldig för uthyrning i den fastighet<br>som ansökan avser, det räcker med att fastighetsägaren bedriver någon<br>skattepliktig verksamhet, uthyrning eller annan verksamhet, som medför<br>att fastighetsägaren är registrerad för mervärdesskatt. Ett avtal mellan<br>parterna krävs för att jämkningsskyldigheten inte skall övergå i denna<br>situation.</p>
<p>Om emellertid skälet till varför skattskyldigheten upphör inte är en<br>ansökan från parterna, utan att det t. ex. beror på att den nye<br>fastighetsägaren börjar hyra ut till hyresgäster som inte bedriver skatte-<br>pliktig verksamhet, upphör skattskyldigheten automatiskt och jämkning<br>skall enligt 10 § ske av den nye fastighetsägaren såsom för ändrad<br>användning.</p>
<h4>9 kap. 13 §</h4>
<p>Bestämmelsen reglerar förhållandet mellan fastighetsägaren resp,<br>hyresgäst och bostadsrättshavare i en situation då den frivilliga skatt-<br>skyldigheten upphör. Om någon av de sistnämnda har vidtagit någon<br>åtgärd som medför att den frivilliga skattskyldigheten upphör enligt 6 §<br>åvilar jämkningsskyldigheten både denne och fastighetsägaren.<br>Skyldigheten omfattar för var och en av dem den ingående skatt som<br>hänför sig till den lokal som bostadsrätten eller hyresrätten omfattar. De<br>situationer det kan vara fråga om här är dels det fall då hyresgästen eller<br>bostadsrättshavaren själv böljar bedriva en skattefri verksamhet, dels då<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>146</p>
<p>en andrahandshyresgäst byts ut mot någon som bedriver skattefri verk-<br>samhet. I båda dessa fall påverkas även fastighetsägarens skattskyldighet.<br>En förutsättning för att jämkning skall bli aktuell i dessa fall är att<br>fastigheten har tillförts ny-, till- eller ombyggnad och att skatten på denna<br>uppgått till minst 100 000 kr. Det saknar betydelse hur kostnaden har för-<br>delats mellan fastighetsägare och hyresgäst. Det är åtgärderna<br>sammantagna som är avgörande (jfr. 8 a kap. 2 § första stycket 2 och<br>andra stycket). Jämför även kommentarerna till 8 a kap. 2 § andra stycket<br>och 3 §.</p>
<h4>11 kap.</h4>
<p>Rubriken har ändrats av redaktionella skäl för att den nuvarande lydelsen<br>”Faktureringsskyldighet” skall kunna användas som en samlande<br>underrubrik till paragraferna 2 och 2 a §§. Den nuvarande underrubriken<br>”Faktureringsskyldighet för vissa skattskyldiga” var missvisande i för-<br>hållande till 2 a § eftersom den paragrafen inte föreskriver fakture-<br>ringsskyldighet för skattskyldiga utan för säljare vid gemenskapsintema<br>förvärv där köparen är skattskyldig.</p>
<h4>11 kap. 1 §</h4>
<p>I andra stycket har angetts att kapitlet även innehåller bestämmelser om<br>faktureringsskyldighet vid jämkning och avdragsrätt i fall då en fastighet<br>överlåts. I förhållande till Lagrådets förslag till lagtext har ordalydelsen<br>ändrats för att det klart skall framgå att det i de fall som avses här inte är<br>fråga om fakturor utan om handlingar som är jämförliga med fakturor.<br>Även bestämmelserna i 2 a § och i 8 kap. 19 och 20 §§ har ändrats för att<br>bättre avspegla detta förhållande.</p>
<p>Skälet till varför bestämmelsen i den nuvarande lydelsen av 1 §<br>borttagits är att reglerna om återföringsskyldighet och intygsförfarande<br>föreslås slopade.</p>
<h4>II kap. 2 a §</h4>
<p>Ett nytt andra stycke har införts i paragrafen. I den nya bestämmelsen<br>föreskrivs om faktureringsskyldighet i det fall då förvärvaren av en<br>fastighet enligt 9 kap. 8 § andra stycket 2 har rätt till avdrag för ingående<br>skatt som den tidigare fastighetsägaren betalat men inte dragit av.<br>Avdragsrätt föreligger endast under förutsättning att den tidigare fastig-<br>hetsägaren inte varit frivilligt skattskyldig och inte heller tagit fastigheten</p>
<p>1 bruk för annan användning.</p>
<h4>11 kap. 3 §</h4>
<p>Ändringen innebär att överlåtaren i ett fall som avses i 2 a § andra stycket<br>är skyldig att utfärda en sådan handling som avses där, endast om för-<br>värvaren begär det. I övrigt är ändringarna endast av redaktionell art.</p>
<h4>11 kap. 5 §</h4>
<p>Ändringen i första stycket är föranledd av att ett nytt stycke tillagts i</p>
<p>2 a §. Av redaktionella skäl har andra stycket brutits ut ur paragrafen och<br>lagts i en ny paragraf 5 d §. Det är således sistnämnda paragraf som<br>reglerar vad en handling i 2 a § andra stycket skall innehålla.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>147</p>
<h4>11 kap. 5 d §</h4>
<p>Det första och tredje stycket i paragrafen har av redaktionella skäl förts<br>över från 5 § andra stycket till denna nya paragraf. I andra stycket finns<br>en bestämmelse som anger vad en med faktura jämförlig handling skall<br>innehålla som utfärdats enligt 2 a § andra stycket. De kompletterande<br>uppgifterna i tredje stycket gäller även för en handling enligt andra<br>stycket. Se vidare kommentaren till 2 a §.</p>
<h4>11 kap. 9§</h4>
<p>I paragrafens första stycke föreskrivs att den som överlåter en<br>investeringsvara till en förvärvare som skall överta rätt och skyldighet att<br>jämka enligt 8 a kap. 11-14 §§, är skyldig att utfärda en med faktura<br>jämförlig handling. Handlingen skall ha det innehåll som framgår av</p>
<p>II §. I 8 kap. 20 § föreskrivs att den som övertar jämkningsskyldighet<br>skall som grund för jämkningen i sina räkenskaper inneha en av<br>överlåtaren utfärdad faktura eller jämförlig handling som avses i 11 kap.<br>Det spelar alltså inte någon roll om förvärvaren faktiskt kommer att<br>behöva jämka. Förvärvaren måste alltid ha ett underlag om en<br>jämkningssituation skulle uppstå. Överlåtarens faktureringsskyldighet är<br>oberoende av om förvärvaren begär handlingen eller inte.</p>
<p>I andra stycket föreskrivs att för det fall överlåtaren efter det att han<br>utfärdat en faktura enligt första stycket skall utfärda en kompletterade<br>handling om någon förändring sker som gör att uppgifterna i den första<br>handlingen inte längre är korrekta. Det kan exempelvis vara fallet då en<br>faktura inkommer till överlåtaren efter överlåtelsen som hänför sig till<br>tiden innan överlåtelsen eller då den ingående skatten ändras i<br>omprövningsbeslut eller domar. Bestämmelsen kommenteras även i<br>avsnitt 7.5.</p>
<h4>11 kap. 10 §</h4>
<p>Bestämmelsen avser det fall då någon förvärvat en investeringsvara och i<br>samband därmed erhållit en handling enligt 9 § och därefter i sin tur<br>överlåter fastigheten innan korrigeringstiden för jämkning avseende de<br>investeringsvaror som finns upptagna i handlingen gått ut. En kopia av<br>den tidigare handlingen skall i detta fall bifogas den handling som den<br>siste av överlåtarna skall utfärda. Förvärvaren kan komma att ändra<br>investeringsvarans användning eller i sin tur överlåta den och därigenom<br>bli tvungen att jämka den skatt som finns upptagen i handlingen. Av det<br>skälet måste förvärvaren fa tillgång även till tidigare överlåtares<br>utfärdade handlingar. Uppgift om handlingar som bifogas handling som<br>utfärdats enligt 9 § skall enligt 11 § första stycket 4 anges i den sist-<br>nämnda handlingen.</p>
<h4>11 kap. 11 §</h4>
<p>I paragrafens första och tredje stycke anges vad en handling skall<br>innehålla när den utfärdas på grund av att en förvärvare av en fastighet<br>övertar rättighet och skyldighet att jämka avdrag för ingående skatt. Se<br>vidare kommentarerna till 9 och 10 §§.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>148</p>
<p>I andra stycket föreskrivs att uppgift även måste lämnas om vilka<br>lokaler som omfattas av en eventuell rättighet och skyldighet att jämka.</p>
<h4>13 kap. 28 §</h4>
<p>Paragrafen har upphävts eftersom bestämmelserna om återförings-<br>skyldighet föreslås inte längre finnas kvar (se avsnitt 7.3.1).</p>
<h4>13 kap. 28 a §</h4>
<p>Skälet till att orden ”som gjorts” tagits bort i första stycket har<br>kommenterats under 8 a kap. 4§ och i avsnitt 7.3.5. I övrigt beror<br>ändringarna på att jämkningsbestämmelsema har förts till ett nytt kapitel<br>och att nya paragrafer har tillkommit.</p>
<p>I första stycket andra meningen föreskrivs en avvikelse från huvud-<br>regeln i första stycket. Bestämmelsen har kommenterats under avsnitt 7.4.</p>
<p>Tredje stycket anger för vilken redovisningsperiod avdrag skall jämkas<br>vid konkurs. Om konkursboet senare, när en fastighet överlåts, åtar sig<br>jämkningsskyldigheten skall det redovisade beloppet ändras. Även<br>konkursboets redovisning fram till övertagandet av jämknings-<br>skyldigheten skall justeras. Övertagandet gäller från det att konkursboet<br>blir skattskyldigt för verksamheten.</p>
<h4>13 kap. 28 b §</h4>
<p>Bestämmelsen har kommenterats under avsnitt 7.4.</p>
<h4>Övergångsbestämmelserna</h4>
<p>Som framgår av övervägandena i avsnitt 7.7. skall frivillig<br>skattskyldighet som gäller enligt de äldre bestämmelserna vid ikraft-<br>trädandet fortsätta att gälla enligt de nya bestämmelserna. Återföringen<br>slopas vid ikraftträdandet även för de fastigheter som omfattas av<br>återföringsskyldighet enligt de äldre bestämmelserna och ersätts i vissa<br>fall av en jämkningsskyldighet. De fastighetsägare som är skyldiga att<br>återföra ingående skatt kan under vissa förutsättningar bli skyldiga att<br>jämka istället. Den möjlighet som införs att överföra överlåtarens<br>skyldigheter och rättigheter att jämka till ny fastighetsägare gäller även i<br>dessa fall.</p>
<p>Äldre bestämmelser skall enligt punkt 2 tillämpas på förhållanden som<br>hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Detta innebär t.ex. att i det fall<br>den återföringsgrundande händelsen, exempelvis överlåtelser av fastig-<br>heter som omfattas av frivillig skattskyldighet sker innan ikraftträdandet,<br>skall de äldre bestämmelserna om återföring gälla för dessa. De äldre<br>bestämmelserna om intyg och avdragsrätt etc. i 9 kap. 3 och 4 §§ för ny<br>ägare skall således tillämpas på dessa överlåtelser trots att återföringen<br>sker eller avdragsrätten inträder efter ikraftträdandet.</p>
<p>Bestämmelsen i punkt 3 stadgar att ett förvärv av en investeringsvara<br>som inte avser en fastighet eller en ny-, till- eller ombyggnad som skett<br>före ikraftträdandet skall jämkas enligt de äldre bestämmelserna även om<br>överlåtelse eller ändrad användning sker efter ikraftträdandet. Investe-<br>ringsvaran skall definieras enligt de tidigare bestämmelserna i 8 kap.<br>16 a § andra och tredje stycket och korrigeringstiden skall beräknas enligt<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>149</p>
<p>16 c och 16 d §§. Korrigeringstiden är alltså i dessa fall endast sex år från<br>forvärvet eller ny-, till- eller ombyggnaden.</p>
<p>Om överlåtelse av fastighet har skett före ikraftträdandet följer av<br>bestämmelsen i punkt 4 att jämkning for ny-, till- eller ombyggnad skall<br>ske under de förutsättningar som anges i 8 kap. 16 b § första stycket 4<br>och 8 kap. 16 f § i dess äldre lydelse.</p>
<p>Bestämmelsen i punkt 5 föreskriver att de nya bestämmelserna om<br>jämkning vid konkurs skall tillämpas i de fall då konkursbeslut meddelas<br>efter ikraftträdandet.</p>
<p>Av bestämmelsen i punkt 6 följer att det inte krävs något särskilt beslut<br>i de fall då en fastighetsägare vid ikraftträdandet redan är skattskyldig för<br>uthyrning av fastigheter genom beslut enligt 9 kap. 1 § i dess äldre<br>lydelse.</p>
<p>Enligt bestämmelsen i punkt 7 skall s.k. intygsmoms, som en fastig-<br>hetsägare fatt avdrag för på grund av förvärv av en fastighet, jämkas om<br>fastigheten överlåts eller dess användning ändras efter ikraftträdandet.<br>Jämkningen skall dock endast göras beträffande den del av det avdragna<br>beloppet som återstår av korrigeringstiden. Korrigeringstiden skall anses<br>börja löpa från det att fastighetsägaren blev skattskyldig.</p>
<p>Slutligen gäller enligt bestämmelsen i punkt 8 att den återförings-<br>skyldighet som åligger en fastighetsägare som är frivilligt skattskyldig<br>vid ikraftträdandet, vid denna tidpunkt övergår till en skyldighet att<br>jämka enligt de bestämmelser som anges i punkten 3. Korrigeringstiden<br>börjar dock i dessa fall att löpa vid skattskyldighetens inträde istället for<br>vid förvärvet, varför den tid som löper däremellan skall avräknas.</p>
<h3>9.2 Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen<br>(1997:483)</h3>
<h4>10 kap. 29 §</h4>
<p>Ändringen är en följd av att en ny paragraf, 28 b §, har införts i 13 kap.<br>mervärdesskattelagen. Även i denna nya paragraf finns särskilda<br>bestämmelser om redovisning av utgående och ingående mervärdesskatt.</p>
<h4>11 kap. 1 §</h4>
<p>Ändringen i andra stycket är föranledd av att bestämmelserna i<br>mervärdesskattelagen om återföring av skatt föreslås slopade.</p>
<h4>14 kap. 2 §</h4>
<p>Ändringen har kommenterats i avsnitt 7.3.6 och 7.4.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>150</p>
<h4>16 kap. 9 §</h4>
<p>Ändringarna är föranledda av att bestämmelserna i mervärdesskattelagen<br>om det särskilda intygsförfarandet vid återföring av skatt föreslås<br>slopade.</p>
<h4>16 kap. 11 §</h4>
<p>Skälet till varför hänvisningen till mervärdesskattelagen tagits bort är att<br>bestämmelserna i den lagen om det särskilda intygsförfarandet vid<br>återföring av skatt föreslås slopade.</p>
<h4>19 kap. 7 §</h4>
<p>Ändringen är föranledd av att bestämmelserna i mervärdesskattelagen om<br>återföring av skatt under pågående konkurs föreslås slopade.</p>
<h3>9.3 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen<br>(1999:1229)</h3>
<h4>15 kap. 6 §</h4>
<p>Sista ledet i andra meningen i första stycket har tagits bort i konsekvens<br>med att återföringsbestämmelsen i 16 kap. 6 § föreslås slopade.</p>
<h4>16 kap. 16 §</h4>
<p>I 16 kap. 16 § andra stycket första strecksatsen och tredje stycket finns<br>bestämmelser om hur den situationen skall behandlas då ersättningen för<br>en omsättning inte redovisats som skattepliktig, men senare visat sig vara<br>skattepliktig. Det belopp som tidigare felaktigt redovisats som intäkt och<br>inte utgående skatt far dras av om det betalas in som utgående skatt till<br>staten. Dessa bestämmelser har förts ihop i andra stycket och den<br>bestämmelse i andra stycket andra strecksatsen som rör återföring enligt<br>mervärdesskattelagen har tagits bort i konsekvens med att reglerna om<br>återföring föreslås slopade.</p>
<h4>23 kap. 16 §</h4>
<p>I paragrafen anges att förvärvaren omedelbart efter förvärvet skall vara<br>skattskyldig för inkomst av en näringsverksamhet i vilken tillgången<br>ingår. Av 8 § den upphävda lagen (1998:1600) om beskattningen vid<br>överlåtelser till underpris, UPL, framgick att vid tillämpning av<br>bestämmelserna i den lagen ingick en tillgång i en näringsverksamhet<br>bara om ersättning eller kapitalvinst vid avyttring av tillgången utgjorde<br>intäkt av näringsverksamhet. Bestämmelsen i UPL innebar att en<br>underprisöverlåtelse av en näringsfastighet inte kunde göras mellan en<br>fysisk person och ett aktiebolag.</p>
<p>När bestämmelserna i UPL fördes över till 23 kap. IL föll kravet i 8 §<br>UPL av misstag bort. Ändringen innebär en rättelse av detta fel.</p>
<p>Eftersom den nuvarande lydelsen innebär att icke avsedda skatte-<br>förmåner kan erhållas genom att ett bolag som avser att avyttra en<br>näringsfastighet först gör en underprisöverlåtelse till en fysisk person bör<br>ändringen gälla på överlåtelser som sker dagen efter det att propositionen<br>överlämnats till Riksdagen.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>151</p>
<h3>9.4 Förslaget till ändring i lagen (1996:761) om<br>inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade<br>bestämmelser om aktiekapitalets storlek</h3>
<h3><sup>6</sup>.§</h3>
<p>Ändringen är föranledd av att bestämmelserna i mervärdesskattelagen om<br>återföring av skatt föreslås slopade.</p>
<h3>9.5 Förslaget till ändring i konkurslagen (1987:627)</h3>
<h4>5 kap. 1 §</h4>
<p>Ändringen är föranledd av att det i 8 a kap. 4 § första stycket 6 och andra<br>styckena i mervärdesskattelagen införs en bestämmelse om jämkning i<br>samband med konkurs. Av bestämmelsen i 8 a kap. första stycket 6 fram-<br>går att jämkning av avdrag för ingående mervärdesskatt skall ske om en<br>fastighetsägare, bostadsrättshavare eller hyresgäst försätts i konkurs. Av<br>andra stycket i samma paragraf framgår att statens fordran på grund av<br>sådan jämkning får göras gällande konkursen, trots att fordran inte<br>uppkommit innan konkursbeslutet. För att inte en lagkonflikt skall uppstå<br>krävs ett tillägg i 5 kap. 1 §, som innebär att bestämmelsen i den<br>paragrafen inte är tillämplig om något annat följer av bestämmelser i<br>annan lag.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>152</p>
<h2>Förteckning över remissinstanser som avgivit<br>yttrande över betänkandet (SOU 1999:47)<br>Mervärdesskatt - Frivillig skattskyldighet.</h2>
<p>Efter remiss har yttranden över betänkandet lämnats av Kammarrätten i<br>Göteborg, Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i Skåne län, Kom-<br>merskollegium, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Konkurrens-<br>verket, Byggentreprenörerna, Föreningen Auktoriserade Revisorer,<br>Företagarnas Riksorganisation, Grossistförbundet Svensk Handel, HSB<br>Riksförbund, Näringslivets Skattedelegation, Svenska Bankföreningen,<br>Svenska Kommunförbundet, Svenska Revisorssamfundet, Sveriges<br>Allmännyttiga bostadsföretag, Sveriges Bostadsrättsföreningars<br>Centralorganisation, Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges<br>Industriförbund och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund.</p>
<p>Statens fastighetsverk, Bokföringsnämnden och Näringslivets Nämnd<br>för Regelgranskning har beretts tillfälle att avge yttrande men förklarat<br>sig avstå från att avge yttranden.</p>
<p>Yttranden har också inkommit från Centerpartiet i Jönköpings<br>kommun, DP Nova AB, Folkbildningsförbundet, Lantbrukarnas<br>Riksförbund, SISU Idrottsutbildama, Stockholms Handelskammare och<br>Sveriges RiksidrottsfÖrbund.</p>
<p>Svenska Bankföreningen, Stockholms Handelskammare och Sveriges<br>Industriförbund har åberopat yttrandet från Näringslivets Skatte-<br>delegation. Företagarnas Riksorganisation har åberopat Näringslivets<br>Skattedelegations yttrande i den del det berör betänkandets<br>författningsfÖrslag. SISU Idrottsutbildama har åberopat yttrandena från<br>Folkbildningsförbundet och Sveriges RiksidrottsfÖrbund.</p>
<p>Riksskatteverket har bifogat yttanden från Skattemyndigheten i<br>Stockholms län, Skattemyndigheten i Gävleborgs län, Skattemyndigheten<br>i Västa Götalands län, och Skattemyndigheten i Växjö.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>153</p>
<h2>Betänkandets sammanfattning</h2>
<h4>Allmänt om uppdraget och innehållet i betänkandet</h4>
<p>Utredningens uppgift är att göra en generell översyn av reglerna om<br>skattskyldighet för mervärdesskatt vid uthyrning av verksamhetslokaler.<br>Syftet med översynen är att utredningen skall lämna förslag till regler<br>som minskar de administrativa och rättsliga problemen och förenklar<br>tillämpningen för skattskyldiga och skattemyndigheter.</p>
<p>Uthyrning av fastigheter är undantagen från skatteplikt avseende mer-<br>värdesskatt. Den ingående skatt som fastighetsägaren betalar för varor<br>och tjänster till fastigheten kan under sådana omständigheter inte över-<br>vältras på hyresgästen genom att mervärdesskatt läggs på hyran.<br>Fastighetsägarens ingående skatt ingår istället som en del av hyran. Detta<br>innebär att mervärdesskatten stannar som en kostnad hos hyresgästen,<br>även om denne bedriver en skattepliktig verksamhet och har avdragsrätt<br>för ingående mervärdesskatt för övriga tjänster och varor som förvärvas<br>till verksamheten. Detta medför i sin tur att det för hyresgästen vore mera<br>lönsamt att äga fastigheten än att hyra den. För att motverka denna<br>konkurrenspåverkande effekt finns idag ett system med frivillig skatt-<br>skyldighet vid upplåtelse och uthyrning av fastigheter. Regleringen<br>tillkom 1979 och har i grundläggande avseenden varit oförändrad sedan<br>dess. Ändringar har dock genomförts både för att tillgodose kritik mot<br>systemet och för att anpassa det till tvingande EG-rätt. Någon generell<br>översyn har emellertid inte genomförts sedan de grundläggande reglerna<br>tillkom.</p>
<p>Reglerna kring den frivilliga skattskyldigheten har kritiserats i flera av-<br>seenden. Det har framförallt gällt den betungande administration som<br>varit nödvändig hos både fastighetsägare och skattemyndigheter för att<br>kunna tillämpa systemet. På grund av detta har Riksskatteverket<br>föreslagit att det bör utredas om en obligatorisk skattskyldighet kan<br>införas.</p>
<p>Enligt nuvarande regler kan den frivilliga skattskyldigheten inte om-<br>fatta uthyrning till hyresgäster som inte bedriver verksamhet som medför<br>skattskyldighet eller rätt till återbetalning av skatt. Detta leder till att<br>varje hyresgästbyte kräver anmälan till skattemyndigheten och över-<br>väganden angående hyresgästens skattskyldighet. Denna regel ger även<br>ett materiellt oönskat resultat. Det har framförts att utländska<br>näringsidkare, som inte är skattskyldiga i Sverige, missgynnas av bestäm-<br>melsen. Vidare har kritiserats att det saknats möjligheter för fastighets-<br>ägare att bli skattskyldig redan under uppförandet av en byggnad och att<br>det råder oklarhet om hur tomma lokaler skall behandlas.</p>
<p>En stor del av kritiken har gällt reglerna om korrigering av ingående<br>skatt då fastighetsägare avyttrar en fastighet eller ändrar användningen av<br>den, t. ex. då fastighetsägaren övergår från skattepliktig uthyrning av<br>lokaler till att använda lokalerna i en skattefri verksamhet. Regler om<br>korrigering infördes redan vid den frivilliga skattskyldighetens tillkomst.<br>Bestämmelserna innebär att fastighetsägaren vid avyttring och ändrad<br>användning av fastighet skall återföra ingående skatt som han gjort</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>154</p>
<p>avdrag för. Ny ägare kan sedan få avdrag för den återförda skatten om<br>han styrker avdraget med ett av säljaren utfärdat intyg.</p>
<p>I samband med att Sverige blev medlem i EU infördes regler om<br>jämkning av ingående skatt. Dessa har sin grund i för medlemsstaterna<br>tvingande EG-rätt. Även jämkningsreglema innebär att en korrigering av<br>ingående skatt skall ske vid avyttring och ändrad användning, men har en<br>något annorlunda konstruktion än återbetalningsreglema. Det finns så-<br>ledes dubbla regelsystem för att korrigera ingående mervärdesskatt.<br>Dessa två system harmonierar inte med varandra, varför mindre lämpliga<br>effekter kan uppstå.</p>
<p>Utredningen överväger i betänkandet olika lösningar i ovanstående<br>frågor och föreslår i huvudsak följande.</p>
<h4>Obligatorisk eller frivillig skattskyldighet</h4>
<p>Utredningen har övervägt om någon form av obligatorisk skattskyldighet<br>bör införas. En obligatorisk skattskyldighet skulle medföra förenklingar,<br>men leder sannolikt också till att hyresnivåerna ökar. För hyresgäster som<br>huvudsakligen inte bedriver skattepliktig verksamhet (banker, för-<br>säkringsbolag, vårdinrättningar etc.) får detta till effekt att det vore mera<br>lönsamt att äga fastigheten och slippa skatt på fastighetsägarens mervärde<br>än att hyra den. Utredningen föreslår bl.a. av denna anledning att<br>skattskyldigheten för uthyrning av verksamhetslokaler även i fort-<br>sättningen skall bygga på frivillighet.</p>
<h4>Vad som kan vara föremål för frivillig skattskyldighet</h4>
<p>Frivillig skattskyldighet skall kunna medges vid uthyrning och upplåtelse<br>med bostadsrätt av verksamhetslokaler, oavsett om den verksamhet som<br>bedrivs där medför skattskyldighet enligt mervärdesskattelagen eller inte.<br>Det förhållandet att byte av hyresgäst sker i en lokal medför inte att den<br>frivilliga skattskyldigheten upphör om inte uthyrningen övergår till att<br>avse stadigvarande bostad. Inte heller påverkas skattskyldigheten av att<br>en lokal blir outhyrd efter att ha varit föremål för skattepliktig uthyrning.<br>Även anläggningar som utgör fastighet skall, som hittills gällt, kunna<br>omfattas av skattskyldighet.</p>
<h4>Förutsättningar för att frivillig skattskyldighet skall medges</h4>
<p>Fastighetsägare, förstahandshyresgäst, bostadsrättshavare och grupp-<br>huvudman samt konkursbo skall efter ansökan kunna medges skatt-<br>skyldighet. Fastighetsägarna skall även i fortsättningen kunna välja<br>vilken eller vilka fastigheter, byggnader, andra anläggningar och lokaler<br>som skall omfattas av den skattepliktiga uthyrningen. Även om någon<br>uthyrning inte har påbörjats då ansökan görs skall det, om särskilda skäl<br>föreligger, vara möjligt att medge frivillig skattskyldighet. Detta skall<br>gälla bl.a. under tiden en byggnad avsedd för uthyrning uppförs eller</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>155</p>
<p>genomgår mer omfattande till- eller ombyggnadsarbeten. Sökanden skall<br>i sådant fall visa att han har för avsikt att hyra ut verksamhetslokaler när<br>arbetena är slutförda. Det krävs i detta fall att all uthyrning av<br>fastighetens lokaler omfattas av skatteplikten.</p>
<h4>Från vilken tidpunkt skattskyldigheten gäller</h4>
<p>Skattskyldighet skall i huvudsak medges tidigast från dagen för ansökan<br>om frivillig skattskyldighet, dock tidigast från den dag då hyresgästen<br>tillträder lokalen. Då en byggnad avsedd för uthyrning uppförs eller<br>genomgår mer omfattande till- eller ombyggnadsarbeten skall skatt-<br>skyldighet kunna medges från ansökningsdagen, även om någon uthyr-<br>ning då inte påbörjats. En ny ägare till en fastighet som är föremål för<br>skattepliktig uthyrning skall kunna bli skattskyldig från tillträdesdagen<br>om ansökan om skattskyldighet görs före denna dag eller senast inom 14<br>dagar därefter under förutsättning att den nya ägaren är skattskyldig<br>enligt ML eller har rätt till återbetalning av skatt. Om den nye fastig-<br>hetsägaren inte är skattskyldig eller har rätt till återbetalning så måste<br>dock beslut om skattskyldighet föreligga före tillträdet för att han skall<br>bli skattskyldig från den tidpunkten.</p>
<h4>Ändrade förhållanden som påverkar skattskyldigheten</h4>
<p>Den frivilliga skattskyldigheten för uthyrning av en lokal upphör om<br>lokalen börjar användas i fastighetsägarens egen verksamhet eller för<br>bostadsändamål och om den fastighet i vilken lokalen finns överlåts. Den<br>frivilliga skattskyldigheten upphör även om den fastighet vari lokalen<br>finns brinner upp, rivs eller på annat sätt förstörs så att den inte längre går<br>att använda för skattepliktig uthyrning. Däremot upphör inte skatt-<br>skyldigheten, som ovan nämnts, enbart av den anledningen att den blir<br>outhyrd efter en skattepliktig uthyrning.</p>
<h4>Frivilligt utträde</h4>
<p>Sedan fem år förflutit från utgången av det beskattningsår under vilket<br>skattepliktig uthyrning påbörjades skall den frivilliga skattskyldigheten<br>kunna upphöra på den skattskyldiges begäran. En sådan begäran skall<br>göras skriftligen till skattemyndigheten. Först sedan skattemyndigheten<br>beslutat om det upphör skattskyldigheten. Möjligheten att begära utträde<br>gäller även förstahandshyresgäster och bostadsrättshavare.</p>
<h4>Avdrag för ingående skatt</h4>
<p>Rätt till retroaktivt avdrag för ingående skatt skall även i fortsättningen<br>föreligga för en fastighetsägare som utfört ny-, till- eller ombyggnad av<br>lokal eller fastighet, om fastighetsägaren först då uthyrning påbörjas efter</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>156</p>
<p>avslutade byggnadsåtgärder medges frivillig skattskyldighet. Detta gäller<br>endast under förutsättning att fastighetsägaren inte tagit fastigheten i bruk<br>för annan verksamhet än uthyrning efter det att byggnadsarbetena<br>avslutats. Avdrag skall medges i förhållande till den skattepliktiga<br>uthyrningen enligt beslutet om frivillig skattskyldighet och omfatta<br>ingående skatt på ny-, till- eller ombyggnad som utförts inom de tre år<br>som närmast föregått den dag då skattskyldigheten enligt skatte-<br>myndighetens beslut om frivillig skattskyldighet börjat gälla.</p>
<p>En köpare av en fastighet skall kunna få avdrag för den ingående skatt<br>som hänför sig till nybyggnad som säljaren utfört på fastigheten inom de<br>tre år som närmast föregått den dag då köparens skattskyldighet enligt<br>skattemyndighetens beslut börjat gälla. Avdrag skall dock medges endast<br>om säljaren inte medgetts frivillig skattskyldighet under uppförandet av<br>byggnaden och inte heller tagit fastigheten i bruk före överlåtelsen.<br>Avdraget skall medges i förhållande till köparens skattepliktiga uthyrning<br>enligt beslutet om frivillig skattskyldighet.</p>
<p>Om en fastighetsägare övergår till att använda en fastighet som utgjort<br>omsättningstillgång i en byggnadsrörelse i en annan verksamhet som<br>medför skattskyldighet skall den skatt som fastighetsägaren redo-visat för<br>uttag av tjänster anses som ingående skatt i den senare verk-samheten och<br>berättiga till avdrag.</p>
<h4>Korrigering av ingående skatt</h4>
<p>Bestämmelserna om återföring av skatt då skattepliktig fastighets-<br>uthyming upphör slopas. De särskilda regler som behövs för att i<br>efterhand korrigera avdrag för ingående skatt utformas inom ramen för<br>j ämkningsreglema.</p>
<p>Avyttring och ändrad användning av en fastighet medför att ingående<br>skatt skall jämkas. Detta gäller under förutsättning att fastigheten har<br>belastats med kostnader för ny-, till- eller ombyggnad eller tillförts varor<br>och tjänster genom skattepliktiga uttag som senare gett rätt till avdrag<br>under förutsättning att den ingående skatten överstiger 100 000 kr.<br>Detsamma gäller hyresrätter och bostadsrätter som belastats med<br>ingående skatt på grund av att innehavaren utfört ny-, till- eller om-<br>byggnad av lokalen. Jämkning skall dock ske endast om mindre än tio år<br>har förflutit från det att ny-, till- eller ombyggnaden förvärvats eller<br>avdrag för uttagen gjorts (korrigeringstiden). Verksamhetstillbehör skall<br>vid tillämpning av jämkningsreglema inte anses tillhöra fastighet. För<br>dessa gäller jämkningsreglema för maskiner, inventarier och liknande<br>anläggningstillgångar.</p>
<h4>Grunder för jämkning av avdrag för ingående skatt</h4>
<p>Jämkning skall ske såväl när en lokal som använts för skattepliktig<br>uthyrning börjar användas för ändamål som inte medför avdragsrätt som<br>när en ändring sker i motsatt riktning. När skattskyldighet medgetts redan<br>innan uthyrning påbörjats skall den ingående skatten jämkas så att den<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>157</p>
<p>avdragna skatten motsvarar den skattepliktiga uthyrning som faktiskt<br>kommer till stånd. Jämkning skall ske även då skattskyldigheten upphör<br>på begäran av den skattskyldige och då den som frivilligt är skattskyldig<br>försätts i konkurs. Den avdragna ingående skatten skall med vissa<br>undantag jämkas då en fastighet som ingår i en verksamhet som medför<br>frivillig skattskyldighet övergår till en ny ägare (se nedan under<br>"Jämkning vid överlåtelse av fastighet").</p>
<h4>Vad jämkningen skall omfatta</h4>
<p>Jämkningsskyldigheten knyts i princip till förvärvet av investeringsvaror.<br>Skatten på löpande reparationer och underhåll, administration och drift<br>av uthyrda fastigheter kommer därför inte att behöva jämkas. I det fall<br>skyldighet att jämka ingående skatt på grund av överlåtelse av fastighet<br>föreligger för den förre ägaren skall jämkning ske vid ett enda tillfälle<br>och avse återstoden av korrigeringstiden. Detsamma föreslås gälla då<br>skattskyldighet upphör av annan anledning.</p>
<h4>Jämkning vid överlåtelse av fastighet</h4>
<p>Vid avyttring av en fastighet som använts i en verksamhet som medfört<br>frivillig skattskyldighet skall säljaren vara skyldig att på en gång fullgöra<br>den jämkningsskyldighet som åvilar honom till följd av ändrad använd-<br>ning som inträffat före köparens tillträde av fastigheten. Skyldighet att<br>jämka ingående skatt på grund av själva överlåtelsen skall dock föreligga<br>endast om detta följer av avtalet mellan parterna och den nye ägaren inte<br>är skattskyldig eller återbetalningsberättigad enligt ML. Dessa bestäm-<br>melser gäller också vid försäljning av en fastighet som använts av säl-<br>jaren i en verksamhet som obligatoriskt medfört skattskyldighet. Den nye<br>ägaren skall räkna korrigeringstid och den femårstid som gäller för fri-<br>villigt utträde från samma tidpunkt som den förre ägaren. Då fastighet<br>övergår till annan genom benefikt fång skall övergången inte föranleda<br>skyldighet att jämka avdragen ingående skatt.</p>
<p>Den som genom fusion eller liknande förfarande förvärvar en fastighet<br>som inte omfattas av frivillig skattskyldighet skall överta överlåtarens<br>skyldigheter och rättigheter när det gäller jämkning, om överlåtelsen<br>undantas från skatteplikt enligt 3 kap. 25 § ML.</p>
<h4>Jämkning vid konkurs</h4>
<p>Konkursgäldenären skall i princip vara skyldig att jämka ingående skatt<br>vid konkursutbrottet. Konkursboet kan förklara att boet åtager sig fram-<br>tida jämkningsskyldighet. Om konkursboet inte gör detta skall jämk-<br>ningsskyldigheten utlösas av konkursbeslutet och statens fordran på<br>jämkad ingående skatt kunna bevakas som en fordran i konkursen.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>158</p>
<h4>Redovisning</h4>
<p>Jämkning på grund av avyttring av fastighet skall göras i den andra<br>redovisningsperioden efter den då ändringen skett. Fastighetsägare skall<br>vid ansökan om frivillig skattskyldighet, som beviljats honom från<br>ansökningsdagen, redovisa den utgående och ingående skatt som<br>uppkommer mellan ansökningsdagen och beslutsdagen i den första<br>redovisningsperioden efter beslutet. Vid förvärv av fastighet skall fastig-<br>hetsägaren styrka sin rätt till avdrag för den tidigare ägarens ingående<br>skatt för ny-, till- eller ombyggnad med en av säljaren utfärdad handling.<br>Även vid övertagande av jämkningsskyldighet skall säljaren utfärda en<br>faktura eller jämförlig handling som köparen skall bevara i sina<br>räkenskaper och som skall ligga till grund för framtida jämkning.</p>
<h4>Förfarandet</h4>
<p>En särskild anmälan för registrering skall göras av den som begär att<br>frivilligt bli skattskyldig. Ansökan skall, förutom då fastighetsägaren,<br>bostadsrättshavare eller hyresgästen för första gången ansöker om fri-<br>villig skattskyldighet, göras när den frivilliga skattskyldigheten skall<br>omfatta fler lokaler. Skattemyndigheten skall efter varje sådan ansökan<br>fatta beslut som skall tillställas sökanden. Om sådant beslut inte är fattat<br>far skattepliktig uthyrning inte förekomma. Om den frivilliga skattskyl-<br>digheten upphör på grund av att fastighetsägaren överlåter fastigheten<br>skall detta anmälas till skattemyndigheten. Detsamma gäller om<br>skattskyldigheten upphör på grund av att fastighetsägaren övergår till att<br>använda fastigheten i egen verksamhet eller för bostadsändamål samt då<br>byggnaden brinner ned eller förstörs av annan orsak. Om frivillig<br>skattskyldighet har meddelats fastighetsägare redan under uppförandet av<br>en byggnad kan skattemyndigheten fram till dess att skattepliktig<br>uthyrning föreligger besluta att medgiven skattskyldighet skall upphöra.</p>
<h4>Övrigt</h4>
<p>Uttag av tjänster som tillförts en fastighet som utgör anläggningstillgång i<br>en byggnadsrörelse skall beskattas endast till den del fastigheten används<br>i en verksamhet som inte medför skattskyldighet.</p>
<h4>Övergångsbestämmelser</h4>
<p>Frivillig skattskyldighet som vid ikraftträdandet gäller enligt de äldre<br>bestämmelserna fortsätter att gälla enligt de nya bestämmelserna utan<br>krav på ansökan eller beslut men kan upphöra på ansökan av fas-<br>tighetsägaren om skattskyldigheten varat i minst fem år. Åter-<br>föringsbestämmelsema slopas vid ikraftträdandet för de fastigheter som<br>omfattas av återföringsskyldighet enligt de äldre bestämmelserna och<br>ersätts i vissa fall av en jämkningsskyldighet.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>159</p>
<h2>Betänkandets lagförslag</h2>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 3</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen (1994:200)</p>
<p>dels att 13 kap. 28 § skall upphöra att gälla,</p>
<p>dels att 2 kap. 5 och 7 §§, 3 kap. 3 §, 8 kap. 1, 2, 4, 5, 16 a-16 f §§,<br>9 kap. 1-8 §§, 11 kap. 1, 2-3 och 5 §§, 13 kap. 28 a §, rubriken till 9 kap.<br>samt rubrikerna närmast före 9 kap. 2 §, 9 kap. 3 §, 9 kap. 4 §, 9 kap. 5 §<br>och 13 kap. 28 a § skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas nya paragrafer, 8 kap. 16 g och 16 h §§,<br>9 kap. 9-13 §§ samt 13 kap. 28 b §, och närmast före 9 kap. 6 §, 9 kap.<br>7 §, 9 kap. 8 §, 9 kap. 13 § och 13 kap. 28 b §, nya rubriker av följande<br>lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<h4>2 kap. Omsättning och import</h4>
<p>5 §*</p>
<p>Med uttag av tjänst förstås att den skattskyldige</p>
<p>1. utför, låter utföra eller på annat sätt tillhandahåller en tjänst åt sig<br>själv eller sin personal för privat ändamål eller för annat rörelsefräm-<br>mande ändamål, om tjänsten tillhandahålls utan ersättning eller mot er-<br>sättning som understiger ett värde beräknat enligt 7 kap. 3 § 2 b och<br>sådan nedsättning inte är marknadsmässigt betingad,</p>
<p>2. använder eller låter någon annan använda en tillgång som hör till<br>verksamheten för privat ändamål eller för annat rörelsefrämmande ända-<br>mål, om den skattskyldige haft rätt till avdrag för eller återbetalning en-<br>ligt 10 kap. 9-13 §§ av den ingående skatten vid förvärvet av varan, eller</p>
<p>3. för privat ändamål själv använder eller låter någon annan använda en<br>personbil eller motorcykel som utgör en tillgång i eller har förhyrts för<br>verksamheten och den skattskyldige har haft rätt till avdrag för eller åter-<br>betalning enligt 10 kap. 9-13 §§ av den ingående skatten vid förvärvet<br>eller, i fråga om förhyrning, av hela den ingående skatten som hänför sig<br>till hyran.</p>
<p>Första stycket 2 och 3 gäller endast om värdet av användandet är mer<br>än ringa.</p>
<p>Med rörelsefrämmande ändamål<br>i första stycket 1 och 2 avses även<br>att en tjänst tillhandahålls i verk-<br>samheten mot ersättning som un-<br>derstiger kostnaden för att utföra<br>tjänsten.</p>
<p>Senaste lydelse 1994:1798</p>
<p>160</p>
<p>7§</p>
<p>Med uttag av tjänst forstås även att den skattskyldige utför eller förvär-<br>var sådana tjänster som anges i andra stycket och tillför dem en egen fas-<br>tighet som enligt kommunalskattelagen (1928:370) utgör omsättningstill-<br>gång i byggnadsrörelse, om han i byggnadsrörelsen både tillhandahåller<br>tjänster åt andra (byggnadsentreprenader) och utför tjänster på sådana<br>egna fastigheter.</p>
<p>Första stycket gäller</p>
<p>1. byggnads- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och under-<br>håll, och</p>
<p>2. ritning, projektering, konstruktion eller andra jämförliga tjänster</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Första stycket gäller också om<br>tjänsterna utförs av den skattskyl-<br>dige på en egen fastighet som ut-<br>gör tillgång i rörelsen men inte är<br>en sådan omsättningstillgång som<br>avses i första stycket.</p>
<p>Första stycket gäller också om<br>tjänsterna utförs av den skattskyl-<br>dige på en egen fastighet som ut-<br>gör tillgång i rörelsen men inte är<br>en sådan omsättningstillgång som<br>avses i första stycket, dock endast i<br>den omfattning som tjänsterna<br>hänför sig till den del av fastighe-<br>ten som inte används i en verk-<br>samhet som medför skattskyldighet<br>eller rätt till återbetalning av in-<br>gående skatt enligt 10 kap. 9, 11<br>eller 12 §.</p>
<h4>3 kap. Skatteplikt för omsättning,<br>gemenskapsinternt förvärv och import</h4>
<p>3§<sup>2</sup></p>
<p>Undantaget enligt 2 § omfattar inte</p>
<p>1. upplåtelse eller överlåtelse av verksamhetstillbehör,</p>
<p>2. omsättning av växande skog, odling och annan växtlighet utan sam-<br>band med överlåtelse av marken,</p>
<p>3. upplåtelse eller överlåtelse av rätt till jordbruksarrende, avverknings-<br>rätt och annan jämförlig rättighet, rätt att ta jord, sten eller andra natur-<br>produkter samt rätt till jakt, fiske eller bete,</p>
<p>4. rumsuthyming i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplå-<br>telse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet,</p>
<p>5. upplåtelse av parkeringsplatser i parkeringsverksamhet,</p>
<p>6. upplåtelse för fartyg av hamnar eller för luftfartyg av flygplatser,</p>
<p>7. upplåtelse av förvaringsboxar,</p>
<p>8. upplåtelse av utrymmen för reklam eller annonsering på fastigheter,</p>
<p>9. upplåtelse för djur av byggnader eller mark,</p>
<p>10. upplåtelse för trafik av väg, bro eller tunnel samt upplåtelse av<br>spåranläggning för järnvägstrafik, och</p>
<p>11. korttidsupplåtelse av lokaler och anläggningar för idrottsutövning.</p>
<p>Undantaget enligt 2 § gäller inte Undantaget enligt 2 § gäller inte</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1997:331.</p>
<p>161</p>
<p>6 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 82</p>
<p>heller när en fastighetsägare för<br>stadigvarande användning i en<br>verksamhet som medför skattskyl-<br>dighet eller som medför rätt till<br>återbetalning enligt 10 kap. 9, 11<br>eller 12 § helt eller delvis hyr ut en<br>sådan byggnad eller annan an-<br>läggning, som utgör fastighet. Ut-<br>hyrning till staten eller en kommun<br>är skattepliktig även om uthyr-<br>ningen sker för en verksamhet som<br>inte medför sådan skyldighet eller<br>rätt. Skatteplikt föreligger dock<br>inte för uthyrning till en kommun,<br>om fastigheten vidareuthyrs av<br>kommunen för användning i en<br>verksamhet som inte medför skatt-<br>skyldighet eller rätt till återbetal-<br>ning enligt 10 kap. 9, 11 eller 12 §<br>eller om uthyrningen avser stadig-<br>varande bostad. Vad som har sagts<br>om uthyrning gäller även för upp-<br>låtelse av bostadsrätt.</p>
<p>Andra stycket tillämpas också<br>vid uthyrning i andra hand och vid<br>bostadsrättsinnehavares upplå-<br>telse av nyttjanderätt till fastighet<br>som innehas med bostadsrätt.</p>
<p>Undantaget enligt 2 § gäller inte<br>heller när en fastighetsägare helt<br>eller delvis hyr ut en sådan bygg-<br>nad eller annan anläggning som<br>utgör fastighet, till någon som har<br>rätt till återbetalning av ingående<br>skatt enligt 10 kap. 6 §.</p>
<p>I 9 kap. finns särskilda bestäm-<br>melser om skattskyldighet för så-<br>dan uthyrning, bostadsrättsupplå-<br>telse och upplåtelse av nyttjande-<br>rätt som anges i andra-fjärde<br>styckena.</p>
<p>heller i de fall och i den omfattning Prop. 1999/2000:82<br>som frivillig skattskyldighet före- Bilaga 3<br>ligger enligt 9 kap.</p>
<h4>8 kap. Avdrag för ingående skatt</h4>
<p>1§</p>
<p>Avdrag för ingående skatt får göras enligt bestämmelserna i detta</p>
<p>kapitel.</p>
<p>I 9 kap. 3 § finns särskilda be-<br>stämmelser om avdrag för ingå-<br>ende skatt som hänför sig till för-</p>
<p>I 9 kap. finns särskilda bestäm-<br>melser om avdrag och jämkning av<br>avdrag för ingående skatt som</p>
<p>162</p>
<p>värv i verksamheter som avser hänför sig till förvärv i verksam- Prop. 1999/2000:82<br>vissa fastighetsupplåtelser. heter som avser vissa fastighets- Bilaga 3</p>
<p>upplåtelser.</p>
<p>2§<sup>3</sup></p>
<p>Ingående skatt utgörs av beloppet av den skatt enligt denna lag som<br>hänför sig till ersättning för förvärv av varor eller tjänster, om omsätt-<br>ningen medfört skattskyldighet för den från vilken varorna eller tjäns-<br>terna förvärvats.</p>
<p>Vid förvärv som medför skattskyldighet enligt 1 kap. 2 § första stycket<br>2-5 eller om skattskyldighet föreligger för förvärvaren enligt 9 c kap. 5 §<br>utgörs ingående skatt av beloppet av den utgående skatt som den skatt-<br>skyldige skall redovisa till staten.</p>
<p>Ingående skatt utgörs också av<br>skatt enligt denna lag som hänför<br>sig till</p>
<p>1. förvärv enligt 4 § första<br>stycket 4 eller 9 kap. 3 § första<br>stycket 2 och andra stycket, eller</p>
<p>2. import till landet.</p>
<p>I det föll en förvärvare enligt<br>16 £-7(5 h §§ övertar överlåtarens<br>rättigheter och skyldigheter när<br>det gäller jämkning utgörs förvär-<br>varens ingående skatt för de<br>övertagna varorna av överlåtarens<br>ingående skatt för investerings-<br>varorna.</p>
<p>Ingående skatt utgörs också av<br>skatt enligt denna lag som hänför<br>sig till</p>
<p>1. förvärv enligt 4 § första<br>stycket 4 eller 9 kap. 7 § andra<br>stycket 2,</p>
<p>2. import till landet, eller</p>
<p>3. skattepliktiga uttag som avses<br>i 4 § första stycket 6.</p>
<p>4§<sup>4</sup></p>
<p>Den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet far också<br>göra avdrag</p>
<p>1. om den skattskyldige från någon annan skattskyldig eller någon som<br>har rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9-13 §§ har övertagit verksamhe-<br>ten eller en del av den: för den ingående skatt som hänför sig till den tidi-<br>gare ägarens förvärv för verksamheten, om den tidigare ägaren inte har<br>gjort avdrag för eller fått återbetalning av den ingående skatten men<br>skulle ha varit berättigad till sådant avdrag eller sådan återbetalning om<br>han hade fortsatt att driva verksamheten,</p>
<p>2. om den skattskyldige är delägare i en samfållighet för vattenregle-<br>ring, väghållning eller liknande ändamål och den fastighet som ingår i<br>samfälligheten används i den verksamhet som medför skattskyldighet: för<br>den ingående skatt som hänför sig till samfallighetens förvärv, dock en-<br>dast till den del som svarar mot hans andel i samfälligheten,</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1995:1286.</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1994:1798</p>
<p>163</p>
<p>3. om den skattskyldige vid leverans av en vara till honom har betalat<br>skatt vid importen av varan utan att han varit skattskyldig för importen<br>eller han har betalat ersättning för denna skatt till den som haft sådan<br>skattskyldighet: för den skatt som tullmyndigheten tagit ut, dock endast<br>under förutsättning att leverantören inte är skattskyldig enligt denna lag<br>för annat än importen och den skattskyldige skulle ha haft avdragsrätt om<br>han själv hade varit skattskyldig för importen,</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>4. om den skattskyldige köper<br>en fastighet och fastigheten i sälja-<br>rens byggnadsrörelse har tillförts<br>tjänster, vilkas tillförande utgör<br>skattepliktiga uttag enligt 2 kap.<br>7 §, utan att fastigheten därefter<br>har tagits i bruk av säljaren: för<br>den utgående skatt som säljaren<br>har redovisat eller skall redovisa</p>
<p>4. om den skattskyldige köper<br>en fastighet och fastigheten i sälja-<br>rens byggnadsrörelse har tillförts<br>tjänster, vilkas tillförande utgör<br>skattepliktiga uttag enligt 2 kap.<br>7 §, utan att fastigheten därefter<br>har tagits i bruk av säljaren: för<br>den utgående skatt som säljaren<br>har redovisat eller skall redovisa</p>
<p>för uttagen, eller</p>
<p>5. om den skattskyldige är ett fö-<br>retag som ingår i en koncern och<br>tillhandahålls en tjänst av ett före-<br>tag som ingår i samma koncern<br>utan att det senare företaget är<br>skattskyldigt eller har rätt till åter-<br>betalning enligt 10 kap. 9-13 §§:<br>för den ingående skatt som hänför<br>sig till det sistnämnda företagets<br>förvärv eller import för tillhanda-<br>hållande av tjänsten, dock endast<br>om det skattskyldiga företaget<br>hade haft avdragsrätt vid ett sådant<br>förvärv eller en sådan import,</p>
<p>för uttagen,</p>
<p>5. om den skattskyldige är ett fö-<br>retag som ingår i en koncern och<br>tillhandahålls en tjänst av ett före-<br>tag som ingår i samma koncern<br>utan att det senare företaget är<br>skattskyldigt eller har rätt till åter-<br>betalning enligt 10 kap. 9-13 §§:<br>för den ingående skatt som hänför<br>sig till det sistnämnda företagets<br>förvärv eller import för tillhanda-<br>hållande av tjänsten, dock endast<br>om det skattskyldiga företaget<br>hade haft avdragsrätt vid ett sådant<br>förvärv eller en sådan import, eller</p>
<p>6. om fastighetsägare i bygg-<br>nadsrörelse tillfört fastighet<br>tjänster som utgör skattepliktiga<br>uttag enligt 2 kap. 7 och fastig-<br>heten därefter tas i bruk av fastig-<br>hetsägaren i en verksamhet som<br>medför skattskyldighet eller rätt<br>till återbetalning av ingående skatt<br>enligt 10 kap. 9, 11 eller 12 §: för<br>den utgående skatt som fastighets-<br>ägaren har redovisat eller skall<br>redovisa för uttagen.</p>
<p>Vid tillämpningen av första stycket 5 skall endast moderföretag och<br>helägda dotterbolag anses ingå i samma koncern. Moderföretaget kan<br>vara ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller en svensk<br>ömsesidig skadeförsäkringsanstalt. Som helägt dotterbolag räknas<br>svenskt aktiebolag i vilket moderföretaget äger mer än nio tiondelar av<br>aktierna. Då ett eller flera helägda dotterbolag i sin tur äger mer än nio</p>
<p>164</p>
<p>tiondelar av aktierna i ett annat svenskt bolag, räknas även det bolaget Prop. 1999/2000:82<br>som helägt dotterbolag. Bilaga 3</p>
<p>Rätt till avdrag för ingående<br>skatt föreligger endast om den kan<br>styrkas enligt vad som föreskrivs i<br>17 och 19 §§.</p>
<p>16</p>
<p>Avdrag som gjorts för ingående<br>skatt hänförlig till förvärv eller<br>import av investeringsvaror skall<br>jämkas enligt 16 b-16/§§ om<br>användningen av varan ändras ef-<br>ter förvärvet eller om varan avytt-<br>ras.</p>
<p>Med investeringsvaror avses:</p>
<p>1. maskiner, inventarier och lik-<br>nande anläggningstillgångar vars<br>värde minskar, och vars anskaff-<br>ningskostnad överstiger 200 000<br>kronor exklusive kompensation for<br>skatt enligt denna lag,</p>
<p>2. fastigheter vars anskaffnings-<br>kostnad överstiger 200 000 kro-<br>nor.</p>
<p>Med förvärv av fastighet jäm-<br>ställs förvärv av tjänster som avser<br>ny-, till- eller ombyggnad av fas-<br>tighet. Därvid skall den i andra<br>stycket 2 angivna beloppsgränsen<br>avse den sammanlagda anskaff-<br>ningskostnaden för sådana tjänster<br>som förvärvats under ett beskatt-<br>ningsår.</p>
<p>§<sup>5</sup></p>
<p>Rätt till avdrag för ingående<br>skatt föreligger endast om den kan<br>styrkas enligt vad som föreskrivs i<br>17 och 19-20 §§.</p>
<p>a§<sup>6</sup></p>
<p>Avdrag som gjorts för ingående<br>skatt hänförlig till förvärv eller<br>import av investeringsvaror skall<br>jämkas enligt 16b-16h§§ om<br>användningen av varan ändras ef-<br>ter förvärvet eller om varan avytt-<br>ras.</p>
<p>Med investeringsvaror avses:</p>
<p>1. maskiner, inventarier och lik-<br>nande anläggningstillgångar vars<br>värde minskar, om den ingående<br>skatten på anskaffningskostnaden<br>för tillgången överstiger 50 000<br>kronor.</p>
<p>2. fastigheter som varit föremål<br>för ny-, till- eller ombyggnad, om<br>den ingående skatten på denna<br>åtgärd uppgår till minst 100 000<br>kronor,</p>
<p>3. fastigheter som tillförts varor<br>och tjänster genom skattepliktiga<br>uttag enligt 2 kap. 7 §, om skatten<br>på uttagen överstiger 100 000<br>kronor och om avdrag för skatten<br>medgivits enligt 8 kap. 4 § 4 eller<br>6,</p>
<p>4. bostadsrätt eller hyresrätt till<br>en lokal, om bostadsrättshavaren<br>eller hyresgästen utfört ny-, till-<br>eller ombyggnad av lokalen och<br>om skatten på denna åtgärd upp-<br>går till minst 100 000 kronor.</p>
<p>Har under ett beskattningsår<br>både en åtgärd som avses i andra<br>stycket 2 eller 4 företagits och ett<br>uttag enligt andra stycket 3 gjorts<br>eller mer än en åtgärd företagits</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1995:700</p>
<p><sup>6</sup> Senaste lydelse 1994:1798</p>
<p>165</p>
<p>eller ett uttag gjorts skall vid Prop. 1999/2000:82<br>tillämpning av beloppsgränsen Bilaga 3<br>åtgärderna och uttagen läggas</p>
<p>samman.</p>
<p>Verksamhetstillbehör skall vid</p>
<p>tillämpning av 16 a-16 h §§ anses<br>som tillgångar som avses i punkt</p>
<p>1.</p>
<p>Med avdrag för ingående skatt jämställs återbetalning av skatt enligt 10<br>kap. 9-13 §§.</p>
<p>16 b §<sup>7</sup></p>
<p>Jämkning skall ske i följande Om inte annat följer av 16 e-<br>fall: 16 h §§ skall jämkning ske i föl-</p>
<p>jande fall:</p>
<p>1. om användningen av en investeringsvara vars förvärvande helt eller<br>delvis medfört avdragsrätt för ingående skatt ändras på så sätt att av-<br>dragsrätten minskar,</p>
<p>2. om användningen av en investeringsvara vars förvärvande inte<br>medfört rätt till avdrag för ingående skatt eller endast delvis medfört så-<br>dan rätt ändras på så sätt att avdragsrätten ökar,</p>
<p>3. om en annan investeringsvara<br>än en fastighet avyttras och om-<br>sättningen är skattepliktig, under<br>förutsättning att förvärvet av varan<br>endast delvis medfört avdragsrätt,<br>eller</p>
<p>4. om en fastighet avyttras, un-<br>der förutsättning att avdrag för<br>ingående skatt medgivits vid för-<br>värvet av fastigheten.</p>
<p>3. om en annan investeringsvara<br>än en fastighet avyttras och om-<br>sättningen är skattepliktig, under<br>förutsättning att förvärvet av varan<br>endast delvis medfört avdragsrätt,</p>
<p>4. om en fastighet, bostadsrätt<br>eller hyresrätt överlåts, under för-<br>utsättning att avdrag för ingående<br>skatt medgivits vid ny-, till- eller<br>ombyggnad enligt 16 a § andra<br>stycket 2 eller 4,</p>
<p>5. om en fastighet som avses i<br>16 a § andra stycket 3 överlåts<br>eller,</p>
<p>6. om en fastighetsägare, bo-<br>stadsrättshavare eller hyresgäst<br>försätts i konkurs, under förutsätt-<br>ning att han haft rätt till avdrag<br>för ingående skatt som hänför sig<br>till kostnader för investeringsvaror<br>som avses i 16 a § andra stycket 2,<br>3 eller 4.</p>
<p>Statens fordran på grund av<br>jämkning enligt första stycket 6 för<br>utan hinder av 5 kap. 1 § kon-<br>kurslagen (1987:672) göras gäl-<br>lande i konkursen, om fordringen</p>
<p>Senaste lydelse 1994:1798</p>
<p>166</p>
<p>16</p>
<p>Avdrag som gjorts för ingående<br>skatt skall jämkas endast när an-<br>vändningen av en investeringsvara<br>har förändrats eller avyttring gjorts<br>inom viss tid (korrigeringstiden).<br>Denna tid är för fastigheter sex år<br>från tidpunkten från förvärvet och<br>för andra investeringsvaror fem år<br>från tidpunkten från förvärvet. I<br>korrigeringstiden skall räknas in<br>det räkenskapsår under vilket va-<br>ran förvärvades.</p>
<p>16</p>
<p>Vid ändrad användning av en<br>investeringsvara skall avdrag som<br>gjorts för ingående skatt jämkas<br>varje räkenskapsår under återsto-<br>den av korrigeringstiden. Den år-<br>liga jämkningen skall göras endast<br></p>
<p>uppkommer då gäldenären försätts<br>i konkurs.</p>
<p>Med överlåtelse avses i första<br>stycket 4 och 5 samt i 16 c-16 h §§<br>överlåtelse genom köp, byte eller<br>liknande rättshandling.</p>
<p>c§<sup>8</sup></p>
<p>Ingående skatt skall jämkas en-<br>dast när användningen av en in-<br>vesteringsvara har förändrats eller<br>överlåtelse gjorts inom viss tid<br>(korrigeringstiden).</p>
<p>Denna tid är</p>
<p>1. för fastigheter, hyresrätter<br>och bostadsrätter som avses i<br>16 a § andra stycket 2 eller 4 tio<br>år från förvärvet av ny-, till- eller<br>ombyggnaden,</p>
<p>2. för fastigheter som avses i<br>16 a § andra stycket 3 tio år från<br>det att avdrag gjorts enligt 8 kap.<br>4 § 4 eller 6, och,</p>
<p>3. för andra investeringsvaror<br>fem år från tidpunkten från förvär-<br>vet.</p>
<p>I korrigeringstiden skall räknas<br>in det räkenskapsår under vilket<br>varan förvärvades eller avdrag<br>enligt andra stycket 2 gjorts.</p>
<p>Förvärv av ny-, till- eller om-<br>byggnad enligt andra stycket 1<br>skall anses ha skett det beskatt-<br>ningsår under vilket fastigheten<br>kunnat tas i bruk efter åtgärderna<br>eller, vid byggnads- eller anlägg-<br>ningsentreprenader, slutbesiktning<br>eller någon annan jämförlig åt-<br>gärd vidtagits.</p>
<p><sup>d</sup>§<sup>9</sup></p>
<p>Vid ändrad användning av en<br>investeringsvara skall ingående<br>skatt jämkas varje räkenskapsår<br>under återstoden av korrigerings-<br>tiden.</p>
<p>Den årliga jämkningen skall gö-</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p><sup>8</sup> Senaste lydelse 1994:1798</p>
<p><sup>9</sup> Senaste lydelse 1994:1798.</p>
<p>167</p>
<p>beträffande en femtedel - för fas-<br>tigheter en sjättedel - av den ingå-<br>ende skatten vid förvärvet av in-<br>vesteringsvaran<br>(ursprungsbeloppet). Det belopp<br>med vilket jämkning årligen skall<br>göras (jämkningsbeloppet) skall<br>beräknas som en femtedel eller en<br>sjättedel av skillnaden mellan av-<br>dragsrätten för ingående skatt vid<br>förvärvet och avdragsrätten beräk-<br>nad efter forhållandena under det<br>aktuella året.</p>
<p>Vid avyttring av investerings-<br>varor skall avdrag som gjorts för<br>ingående skatt jämkas vid ett enda<br>tillfälle och jämkning skall avse<br>återstoden av korrigeringstiden.</p>
<p>ras</p>
<p>1. för fastigheter, hyresrätter<br>och bostadsrätter som avses i<br>16 a § andra stycket 2 eller 4 be-<br>träffande en tiondedel av den in-<br>gående skatt som hänför sig till<br>ny-, till- eller ombyggnaden,</p>
<p>2. för fastigheter enligt 16 a §<br>andra stycket 3 beträffande en<br>tiondedel av skatten på uttagen,</p>
<p>3. för övriga varor beträffande<br>en femtedel av den ingående skat-<br>ten vid förvärvet av investerings-<br>varan.</p>
<p>Den ingående skatt som avses i<br>andra stycket utgör ursprungsbe-<br>loppet. Det belopp med vilket<br>jämkning årligen skall göras<br>(jämkningsbeloppet) skall beräk-<br>nas som en femtedel respektive en<br>tiondedel a.v skillnaden mellan<br>avdragsrätten för ingående skatt<br>vid förvärvet och avdragsrätten<br>efter förändringen.</p>
<p>Vid överlåtelse av investerings-<br>varor samt i fall som avses i<br>16 b § 6 skall avdrag som gjorts<br>för ingående skatt jämkas vid ett<br>enda tillfälle och jämkning skall<br>avse återstoden av korrigeringsti-<br>den.</p>
<p>Avser en åtgärd endast en del av<br>en fastighet skall jämkningen gö-<br>ras med en däremot svarande del</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>av den ingående skatten.</p>
<p>Jämkningsbeloppet far i de fall som avses i 16 b § 3 uppgå till högst<br>motsvarande 25 procent av priset med anledning av avyttringen av varan.<br>I priset skall inte inräknas kompensation för skatt enligt denna lag.</p>
<p>16</p>
<p>Avdrag som gjorts för ingående<br>skatt skall inte jämkas om en för-<br>ändring i användandet av en in-<br>vesteringsvara föranleder uttagsbe-<br>skattning enligt 2 kap. eller återfö-<br>ring av skatt enligt 9 kap. 5 eller<br>6§-</p>
<p>~ »i»</p>
<p>e §</p>
<p>Avdrag som gjorts för ingående<br>skatt skall inte jämkas om en för-<br>ändring i användandet av en in-<br>vesteringsvara föranleder uttagsbe-<br>skattning enligt 2 kap.</p>
<p><sup>10</sup> Senaste lydelse 1995:700.</p>
<p>168</p>
<p>Avdrag som gjorts för ingående skatt skall inte jämkas om den pro-<br>centuella förändringen av avdragsrätten i förhållande till avdragsrätten</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>vid anskaffandet är mindre än 10.</p>
<p>Om avdrag som gjorts för ingå-<br>ende skatt skall jämkas till följd av<br>ändrad användning skall avdrags-<br>rätten under jämkningsåret be-<br>stämmas med ledning av förhål-<br>landena under hela året.</p>
<p>Om avdrag som gjorts för ingå-<br>ende skatt skall jämkas till följd av<br>ändrad användning skall avdrags-<br>rätten under jämkningsåret be-<br>stämmas med ledning av förhål-<br>landena vid utgången av året.<br>Föreligger särskilda skäl får av-<br>dragsrätten i stället bestämmas<br>efter vad som är skäligt.</p>
<p>Vid avyttring av investerings-<br>varor i samband med att hela verk-<br>samheten överlåts, skall förvärva-<br>ren överta säljarens rättigheter och<br>skyldigheter när det gäller jämk-<br>ning av avdrag för ingående skatt.<br>Detta gäller dock endast under<br>förutsättning att överlåtelsen un-<br>dantas från skatteplikt enligt 3 kap.<br>25 §.</p>
<p>16 f §<sup>J1</sup></p>
<p>Vid överlåtelse av investerings-<br>varor, inräknat andra fastigheter<br>än sådana som omfattas av frivil-<br>lig skattskyldighet, i samband med<br>att hela verksamheten överlåts el-<br>ler vid fusion eller liknande förfa-<br>rande, skall förvärvaren överta<br>säljarens rättigheter och skyldig-<br>heter när det gäller jämkning av<br>avdrag för ingående skatt. Detta<br>gäller dock endast under förutsätt-<br>ning att överlåtelsen undantas från<br>skatteplikt enligt 3 kap. 25 §.</p>
<p>Då ett foretag träder in i en<br>grupp som registreras enligt 6 a<br>kap. skall grupphuvudmannen<br>överta företagets rättigheter och<br>skyldigheter när det gäller jämk-<br>ning av avdrag för ingående skatt.<br>Då ett företag träder ut ur en<br>grupp som registrerats enligt 6 a<br>kap. övergår rättigheter och skyl-<br>digheter när det gäller jämkning<br>av avdrag for ingående skatt till<br>företaget.</p>
<p>16g§</p>
<p>Vid överlåtelse av fastighet i<br>annat fall än som avses i 16 f§<br>skall förvärvaren överta överlåta-<br>rens rättigheter och skyldigheter<br>när det gäller jämkning av ingå-<br>ende skatt, under förutsättning att<br>förvärvaren är skattskyldig enligt</p>
<p>11</p>
<p>Senaste lydelse 1994:1798.</p>
<p>169</p>
<p>denna lag eller har rätt till åter- Prop. 1999/2000:82<br>betalning enligt 10 kap. 9, 11 eller Bilaga 3<br>12 §. Vad nu sagts gäller inte om<br>överlåtaren och förvärvaren har<br>träffat avtal om att överlåtaren<br>skall fullgöra jämkningsskyldig-<br>heten.</p>
<p>Om förvärvaren övertar jämk-<br>ningsskyldigheten är överlåtaren<br>inte skyldig att till följd av överlå-<br>telsen jämka den ingående skatten.</p>
<p>Överlåtaren skall dock alltid<br>fullgöra jämkningsskyldighet som<br>uppstått för honom på grund av<br>ändringar som inträffat under<br>hans innehavstid.</p>
<p>Vad som föreskrivs i denna pa-<br>ragraf om fastigheter gäller även<br>bostadsrätter och hyresrätter.</p>
<p>16h§</p>
<p>Om fastighetsägare försätts i<br>konkurs kan konkursboet överta<br>konkursgäldenärens rättigheter<br>och skyldigheter att jämka ingå-<br>ende skatt under förutsättning att<br>konkursboet är skattskyldigt för<br>verksamheten efter konkursbeslu-<br>tet.</p>
<p>Om fastighet överlåts under på-<br>gående konkurs skall för förvärva-<br>ren gälla vad som föreskrivs i<br>16g§. Med överlåtare skall i<br>sådant fall avses konkursboet.</p>
<p>Vid förvärv av en fastighet skall<br>den ingående skatten enligt 4 §<br>första stycket 4 styrkas genom en<br>av säljaren utfärdad faktura eller<br>jämförlig handling som visar<br>skattens storlek.</p>
<p>19 §</p>
<p>Vid förvärv av en fastighet skall<br>den ingående skatten enligt 4 §<br>första stycket 4 och 9 kap. 7 £<br>andra stycket 2 styrkas genom en<br>av säljaren utfärdad faktura eller<br>jämförlig handling som avses i<br>11 kap.</p>
<p>20 §</p>
<p>Den som enligt 16 f-16 h §§<br>skall överta överlåtarens rättig-<br>heter och skyldigheter när det<br>gäller jämkning av ingående skatt<br>skall som grund för jämkningen i<br></p>
<p>170</p>
<p>sina räkenskaper ha en av säljaren Prop. 1999/2000:82<br>utfärdad faktura eller jämförlig Bilaga 3<br>handling som avses ill kap.</p>
<p>9 kap. Särskilt om vissa fastig-<br>hetsupplåtelser</p>
<p>Skyldigheten att betala skatt en-<br>ligt 1 kap. 1 § första stycket 1 för<br>sådan skattepliktig fastighetsut-<br>hyrning eller bostadsrättsupplå-<br>telse som anges i 3 kap. 3 § andra-<br>jjärde styckena gäller endast om<br>skattemyndigheten på fastighets-<br>ägarens, hyresgästens eller bo-<br>stadsrättsinnehavarens begäran<br>har beslutat om detta.</p>
<p>Skattskyldigheten för sådan<br>upplåtelse som avses i 3 kap. 3 §<br>jjärde stycket gäller dessutom en-<br>dast om fastighetsägaren företer<br>ett intyg om att hyresgästen är<br>någon som har rätt till återbetal-<br>ning av ingående skatt enligt<br>10 kap. 6 §. Intyget skall vara<br>utfärdat av Utrikesdepartementet.</p>
<p>I detta kapitel finns särskilda be-<br>stämmelser om denna skattskyl-<br>dighet och om avdragsrätt för en<br>ny ägare till fastigheten.</p>
<p>I detta kapitel förstås med</p>
<p>- skattskyldig fastighetsägare,<br>hyresgäst eller bostadsrättsinne-<br>havare: den som är skattskyldig<br>till följd av beslut enligt första</p>
<p>9 kap. Särskilt om frivillig skatt-<br>skyldighet för vissa fastighets-<br>upplåtelser m,m.</p>
<p>1 §<sup>12</sup></p>
<p>Skattemyndigheten kan på ansö-<br>kan av fastighetsägare, hyresgäst,<br>bostadsrättshavare, eller kon-<br>kursbo besluta att sökanden skall<br>vara skattskyldig för yrkesmässig<br>uthyrning eller upplåtelse av viss<br>fastighet, byggnad, annan anlägg-<br>ning som utgör fastighet eller lokal<br>och att uthyrningen eller upplåtel-<br>sen därvid skall vara skattepliktig.<br>Vad nu sagts gäller endast om ut-<br>hyrningen eller upplåtelsen sker<br>för annat ändamål än stadigva-<br>rande bostad. För företag som<br>ingår i en mervärdesskattegrupp<br>som avses i 6 a kap. skall ansökan<br>göras av gruppens huvudman och<br>beslutet om skattskyldighet skall<br>avse denne.</p>
<p>När särskilda skäl föreligger<br>kan skattemyndigheten på ansökan<br>av fastighetsägaren besluta att<br>skattskyldighet som avses i första<br>stycket skall föreligga för denne<br>redan innan en byggnad eller an-<br>nan anläggning som utgör fastig-<br>het har uppförts eller under tid då<br>en byggnad eller anläggning ge-<br>nomgår omfattande till- eller om-<br>byggnadsarbeten.</p>
<p>I detta kapitel finns särskilda be-<br>stämmelser om skattskyldighet<br>enligt denna paragraf om av-<br>dragsrätt för en ny ägare till fastig-<br>heten och om jämkning av avdrag<br>för ingående skatt.</p>
<p><sup>I2</sup>Senaste lydelse 1996:1320.</p>
<p>171</p>
<p>stycket, och</p>
<p>- fastighet: sådan fastighet eller<br>del därav som är föremål for ut-<br>hyrning eller annan upplåtelse, för<br>vilken fastighetsägaren, hyresgäs-<br>ten eller bostadsrättsinnehavaren<br>är skattskyldig till följd av beslut<br>enligt första stycket.</p>
<p>Skattskyldigheten vid överlåtelse Innebörden av vissa uttryck i detta<br>kapitel</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>En skattskyldig fastighetsägare<br>som överlåter en fastighet skall,<br>om han fortsätter uthyrningen eller<br>upplåtelsen av fastigheten efter<br>försäljningen, vara skattskyldig för<br>denna verksamhet till dess den nye<br>ägaren tillträder fastigheten.</p>
<p>Avdrag for ingående skatt</p>
<p>2§</p>
<p>Vad som sägs i detta kapitel om<br>skattskyldig fastighetsägare, gäller<br>om inte annat anges, fastighets-<br>ägare och annan som är skattskyl-<br>dig till följd av beslut enligt 1 §.</p>
<p>Vad som sägs i detta kapitel om<br>fastighet gäller fastighet som är<br>eller enligt 1 § andra stycket kan<br>vara föremål för sådan uthyrning<br>eller annan upplåtelse som är<br>skattepliktig till följd av beslut<br>enligt 1 §. Det gäller också bo-<br>stadsrätt och hyresrätt som hyrs ut<br>i andra hand, om inte annat anges.</p>
<p>Skattskyldighetens omfattning i<br>vissa fall</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0382/prop_19992000__82-2.png" style="width:20pt;height:12pt;"/>
<p>En skattskyldig fastighetsägare,<br>hyresgäst eller bostadsrättsinne-<br>havare har rätt att göra avdrag för<br>ingående skatt enligt bestämmel-<br>serna i 8 kap. Fastighetsägaren får<br>dessutom göra avdrag</p>
<p>1. om skattemyndigheten har be-<br>slutat om skattskyldighet för ho-<br>nom inom tre år från utgången av<br>det kalenderår under vilket han<br>har utfört eller låtit utföra ny-, till-<br>eller ombyggnad av fastigheten:<br>för den ingående skatt som hänför<br>sig till byggnadsarbetena till den<br>del dessa avser lokaler som om-<br>fattas av beslutet, och</p>
<p>Har beslut meddelats enligt 1 §<br>andra stycket omfattar skattskyl-<br>digheten all sådan uthyrning eller<br>upplåtelse av byggnaden eller an-<br>läggningen som enligt 1 § andra<br>stycket kan vara skattepliktig.</p>
<p>Vid överlåtelse av fastighet om-<br>fattar skattskyldigheten uthyrning<br>och upplåtelse efter försäljningen<br>fram till dess att den nye ägaren<br>tillträder fastigheten.</p>
<p><sup>13</sup> Senaste lydelse 1997:502.</p>
<p>172</p>
<p>2. om skattemyndigheten har be-<br>slutat om skattskyldighet för ho-<br>nom inom tre år från det han köpt<br>fastigheten: för den ingående skatt<br>som den tidigare ägaren har gjort<br>avdrag för men som återförts en-<br>ligt 5 § på grund av fastighetsför-<br>säljningen under förutsättning att<br>den tidigare ägaren i samband<br>med sin redovisning av den åter-<br>förda ingående skatten, dock se-<br>nast före ingången av andra må-<br>naden efter den då redovisningen<br>gjordes, har betalat in skatt enligt<br>skattebetalningslagen (1997:483)<br>med ett belopp som motsvarar den<br>återförda ingående skatten och att<br>det inbetalda beloppet inte skall<br>räknas av enligt 16 kap. 10 §<br>skattebetalningslagen.</p>
<p>Avdragsrätt enligt första stycket<br>2 har även den som bedriver verk-<br>samhet som medför skattskyldighet<br>på annan grund än beslut enligt 1<br>§. Motsvarande gäller i fråga om<br>rätt till återbetalning enligt<br>10 kap. 9-13 §§.</p>
<p>Hur rätten till avdrag skall styrkas</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Skattskyldigheten for ny ägare vid<br>överlåtelse</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0382/prop_19992000__82-3.png" style="width:12pt;height:12pt;"/>
<p>18 kap. 17 § finns bestämmelser<br>om hur en skattskyldig fastighets-<br>ägare skall styrka sin avdragsrätt<br>vid förvärv enligt 3 § första stycket</p>
<p>1. Rätt till avdrag enligt 3 § första<br>stycket 2 och andra stycket har den<br>som yrkar avdrag endast om han<br>kan styrka sin rätt genom ett av<br>den tidigare ägaren utfärdat intyg<br>om storleken av den ingående skatt<br>som denne återfört på grund av<br>fastighetsförsäljningen och betalat<br>in till staten i enlighet med de be-<br>stämmelserna. Den tidigare äga-<br>ren är skyldig att utfärda ett så-<br>dant intyg, om köparen begär det.</p>
<p>Vid överlåtelse av fastighet gäl-<br>ler 1 § för den nye ägaren.</p>
<p>Om en fastighet övergår till ny<br>ägare på annat sätt än genom köp,<br>byte eller liknande rättshandling<br>från någon som är frivilligt skatt-<br>skyldig inträder förvärvaren från<br>och med tillträdesdagen i den tidi-<br>gare ägarens ställe vad gäller rät-<br>tigheter och skyldigheter enligt<br>denna lag.</p>
<p><sup>14</sup> Senaste lydelse 1997:502.</p>
<p>173</p>
<p>Återföring av skatt</p>
<p>Den tidpunkt från vilken skattskyl-<br>digheten gäller m.m.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>En skattskyldig fastighetsägare<br>skall återföra sådan ingående skatt<br>som han gjort avdrag för, om han<br>inom tre år från utgången av det<br>kalenderår under vilket skattskyl-<br>digheten inträtt för honom enligt<br>skattemyndighetens beslut</p>
<p>1. överlåter fastigheten genom<br>köp, byte eller därmed jämförlig<br>rättshandling,</p>
<p>2. hyr ut eller upplåter fastig-<br>heten under omständigheter som<br>medför att skattepliktig fastighets-<br>uthyrning eller bostadsrättsupplå-<br>telse som anges i 3 kap. 3 § andra<br>stycket inte längre föreligger, eller</p>
<p>3. tar i anspråk fastigheten för<br>egen användning i en verksamhet<br>som inte medför skattskyldighet<br>eller rätt till återbetalning enligt<br>10 kap. 9, 11 eller 12 §.</p>
<p>Avser en åtgärd enligt första<br>stycket endast en del av fastigheten<br>skall återföringen göras med en<br>däremot svarande del av det av-<br>dragna beloppet.</p>
<p>Den omständigheten att till följd<br>av lagändring skattskyldighet eller<br>rätt till återbetalning inte längre<br>föreligger skall inte medföra åter-<br>föring enligt första stycket 2.</p>
<p>Återföringsskyldighet för fastig-<br>hetsägaren enligt första stycket 2<br>gäller även om de där angivna<br>åtgärderna företagits av en skatt-<br>skyldig hyresgäst eller bostads-<br>rättsinnehavare.</p>
<p>Om en återföringsgrundande<br>händelse enligt första stycket in-<br>träffar efter det att en fastighets-<br>ägare har försatts i konkurs, skall<br>den ingående skatt som fastighets-<br>ägaren gjort avdrag för, och som</p>
<p>15</p>
<p>Skattskyldighet gäller från och<br>med den dag då ansökan inkom-<br>mer till skattemyndigheten eller<br>den senare dag som sökanden<br>angett, dock tidigast från och med<br>den dag då hyresgäst eller bo-<br>stadsrättshavare enligt avtal till-<br>träder lokalen.</p>
<p>Om en fastighetsägare enligt 1 §<br>andra stycket ansöker om att få bli<br>skattskyldig redan under ny-, till-<br>eller ombyggnad av en fastighet<br>gäller medgiven skattskyldighet<br>tidigast från och med den dag då<br>ansökan inkommit till skattemyn-<br>digheten, oavsett om någon skatte-<br>pliktig uthyrning eller upplåtelse<br>föreligger vid det tillfället.</p>
<p>Vid överlåtelse av fastighet till<br>förvärvare som är skattskyldig<br>enligt denna lag eller har rätt till<br>återbetalning enligt 10 kap. 9, 11<br>eller 12 § gäller skattskyldighet för<br>den nye ägaren från och med den-<br>nes tillträdesdag, om ansökan ges<br>in till skattemyndigheten innan<br>tillträdet eller senast 14 dagar<br>därefter. Vid överlåtelse till annan<br>förvärvare gäller skattskyldighet<br>från tillträdet endast om skatte-<br>myndigheten fattat beslut om<br>skattskyldigheten före tillträdet.</p>
<p><sup>15</sup> Senaste lydelse 1994:498.</p>
<p>174</p>
<p>hänför sig till tid före konkursbe-<br>slutet, återföras i fastighetsäga-<br>rens redovisning. Ingående skatt<br>som konkursboet gjort avdrag för<br>skall återföras i konkursboets re-<br>dovisning.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>När den frivilliga skattskyldighe-<br>ten upphör</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0382/prop_19992000__82-4.png" style="width:12pt;height:12pt;"/>
<p>En skattskyldig fastighetsägare<br>skall återföra hälften av vad som<br>skulle ha återförts enligt 5 § , om<br>vad som där sägs har inträffat se-<br>dan tre men inte sex år har förflu-<br>tit från utgången av det kalenderår<br>under vilket skattskyldigheten in-<br>trätt enligt skattemyndighetens<br>beslut.</p>
<p>Skattemyndigheten kan, om för-<br>utsättningar för skattskyldighet<br>enligt 1 § andra stycket inte längre<br>föreligger, innan uthyrning eller<br>upplåtelse påbörjats besluta att<br>medgiven skattskyldighet skall<br>upphöra.</p>
<p>Den som är frivilligt skattskyldig<br>kan ansöka om att skattskyldighe-<br>ten för viss uthyrning skall upp-<br>höra. Skattskyldigheten upphör<br>genom beslut av skattemyndighe-<br>ten, dock tidigast fem år från den<br>tidpunkt då den skattepliktiga ut-<br>hyrningen påbörjades. Görs ansö-<br>kan av ny ägare till fastighet be-<br>räknas femårstiden från den tid-<br>punkt då tidigare ägare påbörjade<br>den skattepliktiga uthyrningen.</p>
<p>Den frivilliga skattskyldigheten<br>upphör även</p>
<p>1. då den skattskyldige överlåter<br>en fastighet som omfattas av fri-<br>villig skattskyldighet, dock inte<br>förrän den nye ägaren tillträder<br>fastigheten,</p>
<p>2. då en fastighet som omfattas<br>av frivillig skattskyldighet inte<br>längre kan bli föremål för uthyr-<br>ning eller upplåtelse på grund av<br>brand eller annan orsak som fas-<br>tighetsägaren inte råder över eller<br>rivning,</p>
<p>3. då den skattskyldige övergår<br>till att använda viss fastighet,<br>byggnad, annan anläggning som<br>utgör fastighet eller lokal för an-</p>
<p><sup>16</sup> Senaste lydelse 1994:498.</p>
<p>175</p>
<p>Om en fastighet övergår från en<br>skattskyldig fastighetsägare till<br>någon annan på annat sätt än som<br>anges i 5 § första stycket 1 inträ-<br>der förvärvaren på tillträdesdagen<br>i den tidigare ägarens ställe vad<br>gäller rättigheter och skyldigheter<br>enligt denna lag.</p>
<p>nat ändamål än skattepliktig ut-<br>hyrning, eller4. vid överlåtelser<br>som avses i 4 § andra stycket då<br>ansökan om frivillig skattskyldig-<br>het inte görs inom sex månader<br>från tillträdet.</p>
<p>Avdrag för ingående skatt</p>
<p>7§</p>
<p>Den som är frivilligt skattskyldig<br>enligt detta kapitel har rätt att<br>göra avdrag för ingående skatt<br>enligt bestämmelserna i 8 kap.</p>
<p>Fastighetsägare får dessutom<br>göra avdrag om skattskyldighet<br>enligt skattemyndighetens beslut<br>har börjat gälla for honom inom<br>tre år från utgången av det kalen-<br>derår under vilket</p>
<p>1. han har utfört eller låtit ut-<br>föra ny-, till- eller ombyggnad av<br>fastighet, under förutsättning att<br>fastigheten inte tagits i bruk för<br>annan verksamhet efter åtgär-<br>derna: for den ingående skatt som<br>hänför sig till byggnadsarbetena<br>och som motsvarar den skatteplik-<br>tiga uthyrning som anges i beslutet<br>om frivillig skattskyldighet, eller</p>
<p>2. en tidigare ägare har utfört<br>eller låtit utföra ny-, till- eller om-<br>byggnad av fastighet: för den in-<br>gående skatt som hänför sig till<br>byggnadsarbetena och som mot-<br>svarar den skattepliktiga uthyrning<br>som anges i beslutet om frivillig<br>skattskyldighet.</p>
<p>Avdragsrätt enligt första stycket<br>2 gäller endast under förutsättning<br>att den tidigare ägaren inte med-<br>getts frivillig skattskyldighet och<br>inte heller tagit fastigheten i bruk<br>före överlåtelsen.</p>
<p>Jämkning av avdrag för ingående<br>skatt</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>8§</p>
<p>Om återföring enligt 5 eller 6 § Jämkning av avdrag för ingående</p>
<p>176</p>
<p>finns ytterligare bestämmelser</p>
<p>13 kap. 28 §.</p>
<p>skatt som hänför sig till fastighet Prop. 1999/2000:82<br>som är föremål för skattepliktig Bilaga 3<br>uthyrning eller upplåtelse skall ske<br>enligt vad som föreskrivs i 8 kap.<br>16 a-16 h §§, om inte annat följer<br>av 9-12 §§.</p>
<p>9§</p>
<p>Jämkning skall ske när frivillig<br>skattskyldighet upphör, om inte<br>annat följer av andra stycket.<br>Jämkning skall i dessa fall ske vid<br>ett enda tillfälle och avse återsto-<br>den av korrigeringstiden. Om fri-<br>villig skattskyldighet gällt endast<br>viss del av fastigheten skall jämk-<br>ningen göras med en däremot sva-<br>rande del av den ingående skatten.</p>
<p>Jämkning på grund av att frivil-<br>lig skattskyldighet upphör skall<br>inte ske</p>
<p>1. om fastigheten inte längre kan<br>bli föremål for uthyrning eller<br>upplåtelse på grund av brand eller<br>annan orsak som fastighetsägaren<br>inte råder över eller rivning eller,</p>
<p>2. då ägaren övergår till att an-<br>vända fastigheten eller den del av<br>fastigheten som omfattas av för-<br>ändringen i en verksamhet som<br>medför skattskyldighet enligt<br>denna lag eller rätt till återbetal-<br>ning enligt 10 kap. 9, 11 eller 12 §.</p>
<p>10 §</p>
<p>Då avdragsrätt föreligger enligt<br>7 § andra stycket beräknas korri-<br>geringstiden från ingången av det<br>räkenskapsår under vilket av-<br>dragsrätten inträtt.</p>
<p>11 §</p>
<p>Vid överlåtelse av en fastighet<br>till någon som inte är skattskyldig<br>enligt denna lag och inte har rätt<br>till återbetalning enligt 10 kap. 9,<br>11 eller 12 § gäller vad som före-<br>skrivs i 8 kap. 16 g § endast om<br>beslut om skattskyldighet för för-<br>värvaren enligt 1 § meddelats före</p>
<p>177</p>
<p>tillträdet.</p>
<p>12 §</p>
<p>Om frivillig skattskyldighet vid<br>uthyrning eller upplåtelse i andra<br>hand upphör på grund av åtgärder<br>som vidtagits av jorstahands-<br>hyresgästen eller bostadsrätts-<br>havaren är såväl denne som fas-<br>tighetsägaren jämkningsskyldig.<br>Skyldigheten omfattar för var och<br>en av dem den ingående skatt som<br>enligt 8 kap. 16 a § andra stycket 4<br>hänför sig till bostadsrätten eller<br>hyresrätten.</p>
<p>Anmälningsskyldighet</p>
<p>13 §</p>
<p>Den som är skattskyldig enligt<br>1 § är skyldig att till skattemyn-<br>digheten anmäla sådant forhål-<br>lande som enligt 6 § medför att<br>skattskyldigheten upphör, om inte<br>ansökan krävs for att skattskyldig-<br>heten skall upphöra.</p>
<h4>11 kap.<br>1§</h4>
<p>I detta kapitel föreskrivs om skyldigheten att vid omsättning av varor<br>eller tjänster utfärda och lämna uppgifter i faktura eller jämförlig hand-<br>ling.</p>
<p>I 9 kap. 4 § finns särskilda be-<br>stämmelser om att den som över-<br>låter en fastighet i vissa fall är<br>skyldig att utfärda intyg om sin<br>återförda och inbetalda ingående<br>skatt.</p>
<p>2§<sup>17<br></sup>Den som är skattskyldig för annan omsättning av varor eller tjänster än<br>sådan som medför skattskyldighet enligt 1 kap. 2 § första stycket 2-4<br>skall, om inget annat följer av 3 eller 4 §, utfärda faktura eller jämförlig<br>handling för</p>
<p>1. varje omsättning som medför skattskyldighet och som görs mot er-<br>sättning,</p>
<p>2. förskotts- eller a conto- betal- 2. förskotts- eller a conto- betal-<br>ningar som avser sådana omsätt- ningar som avser sådana omsätt-</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p><sup>17</sup> Senaste lydelse 1994:1798.</p>
<p>178</p>
<p>ningar, och</p>
<p>3. sådan omsättning av en fas-<br>tighet som medför avdragsrätt för<br>köparen enligt 8 kap. 4 § första<br>stycket 4.</p>
<p>ningar,</p>
<p>3. sådan omsättning av en fas-<br>tighet som medför avdragsrätt för<br>köparen enligt 8 kap. 4 § första<br>stycket 4, och</p>
<p>4. sådan omsättning av en in-<br>vesteringsvara som medför att för-<br>värvaren enligt 8 kap. 16 f-<br>16 h §§ skall överta överlåtarens<br>rättigheter och skyldigheter när<br>det gäller jämkning.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>2a§<sup>18</sup></p>
<p>Utöver vad som framgår av 2 § och av 3 kap. 30 b § föreligger skyl-<br>dighet för säljaren att utfärda en faktura eller jämförlig handling för</p>
<p>1. sådan omsättning som anges i</p>
<p>2. sådan omsättning som anges i</p>
<p>3 kap. 30 a §, och</p>
<p>3. sådan omsättning som anges i</p>
<p>5 kap. 2 a § oavsett omsättningens<br>storlek.</p>
<p>För att den skattskyldige skall<br>vara skyldig att utfärda faktura<br>eller jämförlig handling enligt 2 §<br>vid sådan omsättning av en fastig-<br>het som anges i 2 § 3 krävs att den<br>som förvärvar fastigheten begär<br>det.</p>
<p>kap. 2 § första stycket 2 och 3,</p>
<p>2. sådan omsättning som anges i<br>3 kap. 30 a §,</p>
<p>3. sådan omsättning som anges i<br>5 kap. 2 a § oavsett omsättningens<br>storlek, och</p>
<p>4. sådan omsättning av en fas-<br>tighet som medför avdragsrätt för<br>köparen enligt 9 kap. 7 £ andra<br>stycket 2.</p>
<p>3§</p>
<p>För att säljaren skall vara skyl-<br>dig att utfärda faktura eller jäm-<br>förlig handling enligt 2 eller 2 a §<br>vid sådan omsättning av en fastig-<br>het som anges i 2 § 3 eller 2 a § 4<br>krävs att den som förvärvar fastig-<br>heten begär det.</p>
<p>5§<sup>19</sup></p>
<p>En faktura eller jämförlig handling skall i de fall som anges i 2 § 1 eller<br>2 och 2 a § innehålla uppgift om</p>
<p>1. ersättningen,</p>
<p>2. skattens belopp för varje skattesats,</p>
<p>3. utställarens och mottagarens namn och adress eller någon annan<br>uppgift genom vilken de kan identifieras,</p>
<p>4. transaktionens art,</p>
<p>5. platsen för varans mottagande,</p>
<p>6. den skattskyldiges registreringsnummer till mervärdesskatt eller, då<br>den skattskyldige inte är registrerad, hans person- eller organisations-<br>nummer om det finns ett sådant och annars en likvärdig uppgift, och</p>
<p><sup>18</sup> Senaste lydelse 1994:1798.</p>
<p><sup>19</sup> Senaste lydelse 1997:1036.</p>
<p>179</p>
<p>Handlingen skall dessutom<br>innehålla de uppgifter som anges i<br>första stycket 3, 4, 6 och 7</p>
<p>7. övrigt som kan ha betydelse för bedömningen av skattskyldigheten<br>och mottagarens avdragsrätt eller rätt till återbetalning.</p>
<p>En faktura eller jämförlig handling som utfärdas enligt 2 § 3 skall<br>innehålla uppgift om den utgående skatt som säljaren har redovisat eller<br>skall redovisa för gjorda skattepliktiga uttag av tjänster på fastigheten.</p>
<p>En handling som utfärdas enligt<br>2 § 4 eller 2 a § 4 skall innehålla<br>uppgift om den ingående skatt som<br>hänför sig till överlåtarens förvärv<br>av investeringsvarorna, den del av<br>denna skatt som överlåtaren efter<br>eventuell jämkning gjort avdrag<br>för och vid vilken tidpunkt investe-<br>ringen har skett.</p>
<p>Handlingarna i andra och tredje<br>styckena skall dessutom innehålla<br>de uppgifter som anges i första<br>stycket 3, 4, 6 och 7.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket 3-5 får frångås då fråga är om en fak-<br>tura eller jämförlig handling som upptar endast ett mindre belopp.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 3</p>
<h4>13 kap.</h4>
<p>28 §<sup>20<br></sup>Återföring av skatt i fall som av-<br>ses i 9 kap. 5 eller 6 § skall göras<br>för den redovisningsperiod under<br>vilken de återföringsgrundande<br>händelserna har inträffat.</p>
<p>I fall som avses i 9 kap. 5 §<br>femte stycket första meningen skall<br>återföring av skatt göras för den<br>redovisningsperiod under vilken<br>konkursbeslutet meddelats.</p>
<p>Redovisning av sådan jämkning<br>som avses i 8 kap. 16 a-16f</p>
<p>Redovisning av sådan jämkning<br>som avses i 8 kap. 16 a-16 h</p>
<p>28</p>
<p>Avdrag som gjorts för ingående<br>skatt i de fall som avses i 8 kap.<br>16a-16f§§ skall jämkas första<br>redovisningsperioden efter det rä-<br>kenskapsår då användning ändrats<br>eller avyttring inträffat. När ett<br>tidigare verkställt avdrag skall<br>minskas jämkas det genom att<br>skatt återförs i enlighet med be-</p>
<p>a§<sup>21</sup></p>
<p>Om inte annat följer av andra<br>stycket skall ingående skatt i de<br>fall som avses i 8 kap. 16 a-<br>16 g §§ och 9 kap. 9 och 11 §§,<br>jämkas för den första redovis-<br>ningsperioden efter det räken-<br>skapsår då användning ändrats<br>eller avyttring inträffat.</p>
<p>Vid överlåtelse av fastighet skall</p>
<p><sup>20</sup> Senaste lydelse 1994:498.</p>
<p><sup>21</sup> Senaste lydelse 1994:1798</p>
<p>180</p>
<p>stämmelsema i 13 kap. 26 §. När<br>den skattskyldige är berättigad till<br>ytterligare avdrag för ingående<br>skatt jämkas avdraget genom att<br>redovisad ingående skatt för<br>nämnda redovisningsperiod ökas..</p>
<p>skatten jämkas för den andra re-<br>dovisningsperioden efter den då<br>ändringen skett, om fastighetsäga-<br>ren lämnar skattedeklaration.</p>
<p>När ett tidigare verkställt avdrag<br>skall minskas jämkas det genom<br>att skatt återförs i enlighet med<br>bestämmelserna i 13 kap. 26 §.<br>När den skattskyldige är berättigad<br>till ytterligare avdrag för ingående<br>skatt jämkas avdraget genom att<br>redovisad ingående skatt för redo-<br>visningsperioden ökas.</p>
<p>Om skattskyldig försätts i kon-<br>kurs och konkursboet inte skall<br>överta rättigheter och skyldigheter<br>enligt 8 kap. 16 h §, skall avdrag<br>jämkas för den redovisningsperiod<br>under vilken konkursbeslutet med-<br>delats</p>
<p>Redovisning av utsående och in-<br>gående skatt vid beslut om frivillig<br>skattskyldighet</p>
<p>28 b §</p>
<p>Om beslut om frivillig skattskyl-<br>dighet enligt 9 kap. 1 § innebär att<br>skattskyldighet skall medges en ny<br>fastighetsägare vid tidpunkt som<br>inträtt före beslutet, skall fastig-<br>hetsägarens utgående och ingå-<br>ende skatt för uthyrning eller<br>upplåtelse under den tid som löpt<br>från skattskyldighetens inträde till<br>beslutsdagen redovisas för den<br>första redovisningsperioden efter<br>beslutet.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.</p>
<p>2. Äldre bestämmelserna gäller fortfarande i fråga om förhållanden<br>som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.</p>
<p>3. De äldre bestämmelserna i 8 kap. 16 a § andra och tredje styckena, i<br>8 kap. 16 c § om jämkning och korrigeringstid och i 8 kap. 16 d § gäller<br>fortfarande i fråga om förvärv som gjorts före ikraftträdandet.</p>
<p>4. De äldre bestämmelserna i 8 kap. 16 b § 4 och 8 kap. 16 f § gäller<br>fortfarande då överlåtelse skett före ikraftträdandet.</p>
<p>181</p>
<p>5. De nya bestämmelserna i 8 kap. 16 b § första stycket 6 och andra<br>stycket samt 8 kap. 16 h § första stycket tillämpas i fall då konkursbeslut<br>meddelas efter ikraftträdandet.</p>
<p>6. Den som vid ikraftträdandet är skattskyldig enligt 9 kap. 1 § i dess<br>äldre lydelse anses som skattskyldig enligt de nya bestämmelserna i<br>9 kap.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>182</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 11 kap. 1 §, 16 kap. 9 och 11 §§ och 19 kap.<br>7 § skattebetalningslagen (1997:483) skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 3</p>
<h4>11 kap.</h4>
<p>1 §</p>
<p>Genom beskattningsbeslut bestäms om den som är skattskyldig skall<br>betala skatt eller fa tillbaka skatt och skattens storlek.</p>
<p>Som beskattningsbeslut anses också</p>
<p>1. beslut om betalningsskyldighet enligt 12 kap.,</p>
<p>2. omprövningsbeslut enligt 21<br>kap.,</p>
<p>3. beslut i fråga om återjoring<br>enligt 9 kap. 5 eller 6 § mervär-<br>desskattelagen (1994:200), och</p>
<p>4. beslut i fråga om återbetal-<br>ning av ingående skatt enligt 10<br>kap. 9-13 §§ mervärdesskatte-<br>lagen.</p>
<p>2. omprövningsbeslut enligt<br>21 kap., och</p>
<p>3. beslut i fråga om återbetal-<br>ning av ingående skatt enligt 10<br>kap. 9-13 §§ mervärdesskattelagen<br>(1994:200).</p>
<h4>16 kap.</h4>
<p>Ett inbetalt belopp skall, om inte<br>annat följer av andra stycket eller<br>10 §, räknas av från den skattskyl-<br>diges sammanlagda skatteskuld<br>enligt denna lag oberoende av vad<br>den skattskyldige har begärt.</p>
<p>I 9 kap. 3 § mervärdesskatte-<br>lagen (1994:200) finns en särskild<br>bestämmelse om avräkning i sam-<br>band med fastighetsupplåtelse.</p>
<p>Om den skattskyldige har en<br>skatteskuld enligt denna lag och<br>det behöver anges vilken skatt som<br>är betald eller obetald, skall skul-<br>den fördelas proportionellt mellan<br>de skatter som påförts under den<br>aktuella perioden, om inte annat<br>följer av 10 § eller 9 kap. 3 § mer-<br>värdesskattelagen (1994:200) eller<br>någon annan lag.</p>
<p>9§</p>
<p>Ett inbetalt belopp skall, om inte<br>annat följer 10 §, räknas av från<br>den skattskyldiges sammanlagda<br>skatteskuld enligt denna lag obe-<br>roende av vad den skattskyldige<br>har begärt.</p>
<p>11 §</p>
<p>Om den skattskyldige har en<br>skatteskuld enligt denna lag och<br>det behöver anges vilken skatt som<br>är betald eller obetald, skall skul-<br>den fördelas proportionellt mellan<br>de skatter som påförts under den<br>aktuella perioden, om inte annat<br>följer av 10 § eller någon annan<br>lag.</p>
<p>183</p>
<h4>19 kap.<br>7f</h4>
<p>När det är fråga om skatt som skall betalas till följd av ett ompröv-<br>ningsbeslut eller ett beslut av domstol beräknas kostnadsränta från och<br>med dagen efter skattens ursprungliga förfallodag eller den tidigare dag<br>som skatten enligt 16 kap. 7 § anses vara betald, eller, när det är fråga om<br>slutlig skatt, från och med den 13 februari taxeringsåret till och med den<br>dag betalning senast skall ske med anledning av skattemyndighetens eller<br>domstolens beslut.</p>
<p>När det är fråga om ingående<br>mervärdesskatt som skall betalas<br>tillbaka till följd av ett beslut en-<br>ligt 9 kap. 5 § femte stycket första<br>meningen mervärdesskattelagen<br>(1994:200) skall kostnadsräntan<br>inte beräknas för tid fram till och<br>med den dag betalning senast skall<br>ske.</p>
<p>Kostnadsränta enligt första stycket beräknas efter en räntesats som<br>motsvarar basräntan. Om skatten skall betalas till följd av ett beslut om<br>skönsbeskattning i avsaknad av redovisning enligt 11 kap. 19 § andra<br>stycket beräknas dock kostnadsräntan efter en räntesats som motsvarar<br>basräntan plus 15 procentenheter.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. Äldre bestämmelser gäller<br>fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraft-<br>trädandet.</p>
<p>Senaste lydelse 1998:232.</p>
<p>184</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen(1928:370)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att punkt 23 av anvisningarna till 23 § kommu-<br>nalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>23. Avdrag far göras för fastig-<br>hetsskatt och särskild löneskatt på<br>pensionskostnader och speciella<br>för näringsverksamheten utgående<br>skatter och avgifter till det all-<br>männa. Däremot far svenska all-</p>
<p>Anvisningar<br>till 23 §<sup>23</sup></p>
<p>23. Avdrag far göras för fastig-<br>hetsskatt och särskild löneskatt på<br>pensionskostnader och speciella<br>för näringsverksamheten utgående<br>skatter och avgifter till det all-<br>männa. Däremot far svenska all-</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>männa skatter inte dras av (se<br>20 §).</p>
<p>männa skatter inte dras av (se<br>20 §). Avdrag far dock göras för<br>mervärdesskatt som har återförts<br>enligt 9 kap. 5 eller 6§ mervär-<br>desskattelagen (1994:200) och<br>inbetalats till staten på sätt som<br>anges i 9 kap. 3 § första stycket 2<br>mervärdesskattelagen.</p>
<p>Premie för grupplivförsäkring, som tecknats av fysisk person i hans<br>egenskap av utövare av viss näringsverksamhet, utgör avdragsgill om-<br>kostnad i näringsverksamheten. Om den ersättning, som kan komma att<br>utfalla på grund av försäkringen, utgår efter väsentligt förmånligare<br>grunder än vad som gäller enligt grupplivförsäkring för befattningshavare<br>i statens tjänst, skall dock endast den del av premien som kan anses mot-<br>svara förmåner enligt grupplivförsäkring för nämnda befattningshavare<br>räknas som omkostnad i näringsverksamheten. Premie för reseskyddsför-<br>säkring avseende resa i verksamheten utgör avdragsgill omkostnad i nä-<br>ringsverksamheten.</p>
<p>Bestämmelserna i punkt 6 första stycket av anvisningarna till 33 § om<br>avdrag för avgift till arbetslöshetskassa gäller också beträffande inkomst<br>av näringsverksamhet.</p>
<p>Bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 33 § om avdrag för<br>kostnader för resor till och från arbetsplatsen och i 33 § 2 mom. om be-<br>gränsning i rätten till avdrag för sådana kostnader gäller också beträf-<br>fande inkomst av näringsverksamhet. Om den skattskyldige har kostnader<br>för sådana resor både i inkomstslaget tjänst och i inkomstslaget närings-<br>verksamhet skall begränsningen avse de sammanlagda kostnaderna och i<br>första hand medföra en minskning av avdraget i inkomstslaget tjänst.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. Äldre bestämmelser gäller<br>dock fortfarande i fråga om mervärdesskatt som återförts eller borde ha<br>återförts före ikraftträdandet.</p>
<p>Senaste lydelse 1997:770.</p>
<p>185</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1996:761) om inkomst-<br>skatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om<br>aktiekapitalets storlek</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1996:761) om inkomstskatteregler<br>m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek<br>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>6§</p>
<p>Återföringsskyldighet enligt 9<br>kap. 5-6 §§ mervärdesskattelagen<br>(1994:200) uppkommer inte när en<br>fastighet överlåts i samband med<br>sådan överföring av verksamhet<br>som anges i 2</p>
<p>Övertagaren inträder i aktiebolagets ställe vad gäller rättigheter och<br>skyldigheter enligt mervärdesskattelagen.</p>
<p>Första och andra styckena gäller<br>endast om övertagaren blir skatt-<br>skyldig dels vid samma tidpunkt<br>som aktiebolagets skattskyldighet<br>upphör, dels i samma omfattning<br>som aktiebolaget.</p>
<p>Första stycket gäller endast om<br>övertagaren blir skattskyldig dels<br>vid samma tidpunkt som aktiebo-<br>lagets skattskyldighet upphör, dels<br>i samma omfattning som aktiebo-<br>laget.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. Äldre bestämmelser gäller<br>fortfarande då överlåtelse skett före ikraftträdandet.</p>
<p>186</p>
<h2>Lagrådsremissens lagförslag</h2>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 4</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen (1994:200)</p>
<p>dels att 6 kap. 5 § och 13 kap. 28 §' skall upphöra att gälla,</p>
<p>dels att rubriken närmast före 9 kap. 2 § skall utgå,</p>
<p>dels att 2 kap. 7 §, 3 kap. 3 §, 8 kap. 1, 2, 4, 5, 16 a-16 f och 19 §§,<br>9 kap. 1-8 §§, 11 kap. 1, 2 a, 3 och 5 §§, 13 kap. 28 a §, rubrikerna till<br>9 kap. och 11 kap. samt rubrikerna närmast före 8 kap. 16 a §, 9 kap. 3 §,<br>9 kap. 4 §, 9 kap. 5 § och 13 kap. 28 a § skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att rubriken närmast före 11 kap. 2 § skall lyda ”Fakturerings-<br>skyldighet”,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas nya paragrafer, 8 kap. 16 g, 16 h, 16 i<br>och 20 §§, 9 kap. 9-13 §§, 11 kap. 5 c , 9-11 §§ samt 13 kap. 28 b §, och<br>närmast före 8 kap. 16 b §, 8 kap. 16 c §, 8 kap. 16 d §, 8 kap. 16 f §,<br>8 kap. 16 i §, 9 kap. 1 §, 9 kap. 6 §, 9 kap. 7 §, 9 kap. 8 §, 9 kap. 13 §,<br>11 kap. 9 § och 13 kap. 28 b §, nya rubriker av följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<h4>2 kap.</h4>
<p>7§<sup>f</sup></p>
<p>Med uttag av tjänst förstås även att den skattskyldige utför eller förvär-<br>var sådana tjänster som anges i andra stycket och tillför dem en egen fas-<br>tighet som enligt inkomstskattelagen (1999:1229) utgör lagertillgång i<br>byggnadsrörelse, om han i byggnadsrörelsen både tillhandahåller tjänster<br>åt andra (byggnadsentreprenader) och utför tjänster på sådana egna fas-<br>tigheter.</p>
<p>Första stycket gäller</p>
<p>1. byggnads- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och under-<br>håll, och</p>
<p>2. ritning, projektering, konstruktion eller andra jämförliga tjänster.</p>
<p>Första stycket gäller också om<br>tjänsterna utförs av den skattskyl-<br>dige på en egen fastighet som ut-<br>gör tillgång i rörelsen men inte är<br>en sådan lagertillgång som avses i<br>första stycket.</p>
<p>Första stycket gäller också om<br>tjänsterna utförs av den skattskyl-<br>dige på en egen fastighet som ut-<br>gör tillgång i rörelsen men inte är<br>en sådan lagertillgång som avses i<br>första stycket. Detta gäller dock<br>endast i den omfattning som<br>tjänsterna hänför sig till den del<br>av fastigheten som inte används i<br>en verksamhet som medför skatt-<br>skyldighet eller rätt till återbetal-</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1994:498.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1999:1283.</p>
<p>187</p>
<p>ning av ingående skatt enligt 10 Prop. 1999/2000:82<br>kap. 9, 11 eller 12 §. Bilaga 4</p>
<p>3</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0382/prop_19992000__82-5.png" style="width:22pt;height:24pt;"/>
<p>Undantaget enligt 2 § omfattar inte</p>
<p>1. upplåtelse eller överlåtelse av verksamhetstillbehör,</p>
<p>2. omsättning av växande skog, odling och annan växtlighet utan sam-<br>band med överlåtelse av marken,</p>
<p>3. upplåtelse eller överlåtelse av rätt till jordbruksarrende, avverknings-<br>rätt och annan jämförlig rättighet, rätt att ta jord, sten eller andra natur-<br>produkter samt rätt till jakt, fiske eller bete,</p>
<p>4. rumsuthyming i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplå-<br>telse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet,</p>
<p>5. upplåtelse av parkeringsplatser i parkeringsverksamhet,</p>
<p>6. upplåtelse för fartyg av hamnar eller för luftfartyg av flygplatser,</p>
<p>7. upplåtelse av förvaringsboxar,</p>
<p>8. upplåtelse av utrymmen för reklam eller annonsering på fastigheter,</p>
<p>9. upplåtelse för djur av byggnader eller mark,</p>
<p>10. upplåtelse för trafik av väg,<br>bro eller tunnel samt upplåtelse av<br>spåranläggning för järnvägstrafik,<br>och</p>
<p>10. upplåtelse för trafik av väg,<br>bro eller tunnel samt upplåtelse av<br>spåranläggning för järnvägstrafik,</p>
<p>11. korttidsupplåtelse av lokaler<br>och anläggningar för idrottsutöv-<br>ning.</p>
<p>Undantaget enligt 2 § gäller inte<br>heller när en fastighetsägare för<br>stadigvarande användning i en<br>verksamhet som medför skattskyl-<br>dighet eller som medför rätt till<br>återbetalning enligt 10 kap. 9, 11<br>eller 12 § helt eller delvis hyr ut en<br>sådan byggnad eller annan anlägg-<br>ning, som utgör fastighet. Uthyr-<br>ning till staten eller en kommun är<br>skattepliktig även om uthyrningen<br>sker för en verksamhet som inte<br>medför sådan skyldighet eller rätt.<br>Skatteplikt föreligger dock inte för<br>uthyrning till en kommun, om fas-<br>tigheten vidareuthyrs av kommu-<br>nen för användning i en verksam-<br>het som inte medför skattskyldig-<br>het eller rätt till återbetalning en-</p>
<p>11. korttidsupplåtelse av lokaler<br>och anläggningar för idrottsutöv-<br>ning, och</p>
<p>12. upplåtelse av terminalan-<br>läggning för buss- och tågtrafik till<br>trafikoperatörer.</p>
<p>Undantaget enligt 2 § gäller inte<br>heller när en fastighetsägare, ett<br>konkursbo eller en sådan mervär-<br>desskattegrupp som avses i 6 a kap<br>för stadigvarande användning i en<br>verksamhet som medför skattskyl-<br>dighet eller som medför rätt till<br>återbetalning enligt 10 kap. 1, 6, 9,<br>11 eller 12 § helt eller delvis hyr ut<br>en sådan byggnad eller annan an-<br>läggning, som utgör fastighet. Ut-<br>hyrning till staten eller en kommun<br>är skattepliktig även om uthyr-<br>ningen sker för en verksamhet som<br>inte medför sådan skyldighet eller<br>rätt. Skatteplikt föreligger dock<br>inte för uthyrning till en kommun,<br>om fastigheten vidareuthyrs av<br>kommunen för användning i en</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1997:331.</p>
<p>188</p>
<p>ligt 10 kap. 9, 11 eller 12 § eller<br>om uthyrningen avser stadigva-<br>rande bostad. Vad som har sagts<br>om uthyrning gäller även för upp-<br>låtelse av bostadsrätt.</p>
<p>Andra stycket tillämpas också<br>vid uthyrning i andra hand och vid<br>bostadsrättsmnehavares upplåtelse<br>av nyttjanderätt till fastighet som<br>innehas med bostadsrätt.</p>
<p>Undantaget enligt 2 § gäller inte<br>heller när en fastighetsägare helt<br>eller delvis hyr ut en sådan bygg-<br>nad eller annan anläggning som<br>utgör fastighet, till någon som har<br>rätt till återbetalning av ingående<br>skatt enligt 10 kap. 6 §.</p>
<p>I 9 kap. finns särskilda bestäm-<br>melser om skattskyldighet för så-<br>dan uthyrning, bostadsrättsupplå-<br>telse och upplåtelse av nyttjande-<br>rätt som anges i andr a-fjärde<br>styckena.<br></p>
<p>verksamhet som inte medför skatt-<br>skyldighet eller rätt till återbetal-<br>ning enligt 10 kap. 1, 6, 9, 11 eller<br>12 § eller om uthyrningen avser<br>stadigvarande bostad. Vad som har<br>sagts om uthyrning gäller även för<br>upplåtelse av bostadsrätt.</p>
<p>Andra stycket tillämpas också<br>vid uthyrning i andra och tredje<br>hand samt vid bostadsrättshavares<br>upplåtelse av nyttjanderätt till fas-<br>tighet som innehas med bostads-<br>rätt.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>I 9 kap. finns särskilda bestäm-<br>melser om skattskyldighet för så-<br>dan uthyrning, bostadsrättsupplå-<br>telse och upplåtelse av nyttjande-<br>rätt som anges i andra och tredje<br>stycket.</p>
<h4>8 kap.</h4>
<p>1 §</p>
<p>Avdrag för ingående skatt får göras enligt bestämmelserna i detta ka-<br>pitel.</p>
<p>I 9 kap. 3 § finns särskilda be-<br>stämmelser om avdrag för ingå-<br>ende skatt som hänför sig till för-<br>värv i verksamheter som avser<br>vissa fastighetsupplåtelser.</p>
<p>I 9 kap. finns särskilda bestäm-<br>melser om avdrag och jämkning av<br>avdrag för ingående skatt som<br>hänför sig till förvärv i verksam-<br>heter som avser vissa fastighets-<br>upplåtelser.</p>
<p>2§<sup>4</sup></p>
<p>Ingående skatt utgörs av beloppet av den skatt enligt denna lag som<br>hänför sig till ersättning för förvärv av varor eller tjänster, om omsätt-<br>ningen medfört skattskyldighet för den från vilken varorna eller tjäns-<br>terna förvärvats.</p>
<p>Vid förvärv som medför skattskyldighet enligt 1 kap. 2 § första stycket<br>2-5 eller om skattskyldighet föreligger för förvärvaren enligt 9 c kap. 5 §<br>utgörs ingående skatt av beloppet av den utgående skatt som den skatt-<br>skyldige skall redovisa till staten.</p>
<p>I det fall en förvärvare enligt</p>
<p>Senaste lydelse 1995:1286.</p>
<p>189</p>
<p>Ingående skatt utgörs också av<br>skatt enligt denna lag som hänför<br>sig till</p>
<p>1. förvärv enligt 4 § första<br>stycket 4 eller 9 kap. 3 £ första<br>stycket 2 och andra stycket, eller</p>
<p>2. import till landet.</p>
<p>16 f-16 i §§ övertar överlåtarens<br>rättigheter och skyldigheter när<br>det gäller jämkning utgörs förvär-<br>varens ingående skatt för de<br>övertagna investeringsvarorna av<br>överlåtarens ingående skatt för<br>varorna.</p>
<p>Ingående skatt utgörs också av<br>skatt enligt denna lag som hänför<br>sig till</p>
<p>1. förvärv enligt 4 § första<br>stycket 4 eller 9 kap. 7 £ andra<br>stycket 2,</p>
<p>2. import till landet, eller</p>
<p>3. skattepliktiga uttag som avses<br>i 4 § första stycket 6.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>4§<sup>5</sup></p>
<p>Den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet far också<br>göra avdrag</p>
<p>1. om den skattskyldige från någon annan skattskyldig eller någon som<br>har rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9-13 §§ har övertagit verksam-<br>heten eller en del av den: för den ingående skatt som hänför sig till den<br>tidigare ägarens förvärv för verksamheten, om den tidigare ägaren inte<br>har gjort avdrag för eller fått återbetalning av den ingående skatten men<br>skulle ha varit berättigad till sådant avdrag eller sådan återbetalning om<br>han hade fortsatt att driva verksamheten,</p>
<p>2. om den skattskyldige är delägare i en samfällighet för vattenregle-<br>ring, väghållning eller liknande ändamål och den fastighet som ingår i<br>samfälligheten används i den verksamhet som medför skattskyldighet: för<br>den ingående skatt som hänför sig till samfallighetens förvärv, dock en-<br>dast till den del som svarar mot hans andel i samfälligheten,</p>
<p>3. om den skattskyldige vid leverans av en vara till honom har betalat<br>skatt vid importen av varan utan att han varit skattskyldig för importen<br>eller han har betalat ersättning för denna skatt till den som haft sådan<br>skattskyldighet: för den skatt som Tullverket tagit ut, dock endast under<br>förutsättning att leverantören inte är skattskyldig enligt denna lag för<br>annat än importen och den skattskyldige skulle ha haft avdragsrätt om<br>han själv hade varit skattskyldig för importen,</p>
<p>4. om den skattskyldige köper<br>en fastighet och fastigheten i sälja-<br>rens byggnadsrörelse har tillförts<br>tjänster, vilkas tillförande utgör<br>skattepliktiga uttag enligt 2 kap.<br>7 §, utan att fastigheten därefter<br>har tagits i bruk av säljaren: för<br>den utgående skatt som säljaren<br>har redovisat eller skall redovisa</p>
<p>4. om den skattskyldige köper<br>en fastighet och fastigheten i sälja-<br>rens byggnadsrörelse har tillförts<br>tjänster, vilkas tillförande utgör<br>skattepliktiga uttag enligt 2 kap.<br>7 §, utan att fastigheten därefter<br>har tagits i bruk av säljaren: för<br>den utgående skatt som säljaren<br>har redovisat eller skall redovisa</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1999:442.</p>
<p>190</p>
<p>för uttagen, eller</p>
<p>5. om den skattskyldige är ett<br>företag som ingår i en koncern och<br>tillhandahålls en tjänst av ett före-<br>tag som ingår i samma koncern<br>utan att det senare företaget är<br>skattskyldigt eller har rätt till åter-<br>betalning enligt 10 kap. 9—13 §§:<br>för den ingående skatt som hänför<br>sig till det sistnämnda företagets<br>förvärv eller import för tillhanda-<br>hållande av tjänsten, dock endast<br>om det skattskyldiga företaget<br>hade haft avdragsrätt vid ett sådant<br>förvärv eller en sådan import.</p>
<p>för uttagen,</p>
<p>5. om den skattskyldige är ett<br>företag som ingår i en koncern och<br>tillhandahålls en tjänst av ett före-<br>tag som ingår i samma koncern<br>utan att det senare företaget är<br>skattskyldigt eller har rätt till åter-<br>betalning enligt 10 kap. 9-13 §§:<br>för den ingående skatt som hänför<br>sig till det sistnämnda företagets<br>förvärv eller import för tillhanda-<br>hållande av tjänsten, dock endast<br>om det skattskyldiga företaget<br>hade haft avdragsrätt vid ett sådant<br>förvärv eller en sådan import, eller</p>
<p>6. om den skattskyldige är en<br>fastighetsägare som i sin bygg-<br>nadsrörelse tillfört en fastighet<br>tjänster som utgör skattepliktiga<br>uttag enligt 2 kap. 7 f och fastig-<br>heten därefter tas i bruk av fastig-<br>hetsägaren i en verksamhet som<br>medför skattskyldighet eller rätt<br>till återbetalning av ingående skatt<br>enligt 10 kap. 9, 11 eller 12 §: för<br>den utgående skatt som fastighets-<br>ägaren har redovisat eller skall<br>redovisa för uttagen.</p>
<p>Vid tillämpningen av första stycket 5 skall endast moderföretag och<br>helägda dotterbolag anses ingå i samma koncern. Moderföretaget kan<br>vara ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller en svensk<br>ömsesidig skadeförsäkringsanstalt. Som helägt dotterbolag räknas<br>svenskt aktiebolag i vilket moderföretaget äger mer än nio tiondelar av<br>aktierna. Då ett eller flera helägda dotterbolag i sin tur äger mer än nio<br>tiondelar av aktierna i ett annat svenskt bolag, räknas även det bolaget<br>som helägt dotterbolag.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Rätt till avdrag för ingående<br>skatt föreligger endast om den kan<br>styrkas enligt vad som föreskrivs i<br>17 och 19 §£</p>
<p>5§<sup>6</sup></p>
<p>Rätt till avdrag för ingående<br>skatt föreligger endast om den kan<br>styrkas enligt vad som föreskrivs i<br>17, 19 eller 20 §.</p>
<p>Senaste lydelse 1995:700.</p>
<p>191</p>
<p>Jämkning av avdrag for ingående<br>skatt i vissa fall</p>
<p>16</p>
<p>Avdrag som gjorts för ingående<br>skatt hänförlig till förvärv eller<br>import av investeringsvaror skall<br>jämkas enligt 16 b-16/§§ om<br>användningen av varan ändras ef-<br>ter förvärvet eller om varan av-<br>yttras.</p>
<p>Med investeringsvaror avses:</p>
<p>1. maskiner, inventarier och lik-<br>nande anläggningstillgångar vars<br>värde minskar, och vars anskaff-<br>ningskostnad överstiger 200 000<br>kronor exklusive kompensation for<br>skatt enligt denna lag,</p>
<p>2. fastigheter vars anskaffnings-<br>kostnad överstiger 200 000 kro-<br>nor.</p>
<p>Med förvärv av fastighet jäm-<br>ställs förvärv av tjänster som avser<br>ny-, till- eller ombyggnad av fas-<br>tighet. Därvid skall den i andra<br>stycket 2 angivna beloppsgränsen<br>avse den sammanlagda anskaff-<br>ningskostnaden for sådana tjänster<br>som förvärvats under ett beskatt-<br>ningsår.</p>
<p>Jämkning av avdrag för in-<br>gående skatt hänförlig till inves-<br>teringsvaror.</p>
<p>a§*</p>
<p>Avdrag för ingående skatt hän-<br>förlig till förvärv eller import av<br>investeringsvaror skall jämkas en-<br>ligt 16 b-16 i §§ om användningen<br>av varan ändras efter förvärvet<br>eller om varan överlåts.</p>
<p>Med investeringsvaror avses:</p>
<p>1. maskiner, inventarier och lik-<br>nande anläggningstillgångar vars<br>värde minskar, om den ingående<br>skatten på anskaffningskostnaden<br>for tillgången uppgår till minst<br>50 000 kronor.</p>
<p>2. fastigheter som varit föremål<br>för ny-, till- eller ombyggnad, om<br>den ingående skatten på denna<br>åtgärd uppgår till minst 100 000<br>kronor,</p>
<p>3. fastigheter som tillförts varor<br>och tjänster genom skattepliktiga<br>uttag enligt 2 kap. 7 £ om avdrag<br>för ingående skatt medgivits enligt<br>4 § 4 eller 6 med minst 100 000<br>och</p>
<p>4. bostadsrätt eller hyresrätt till<br>en lokal, om bostadsrättshavaren<br>eller hyresgästen utfört eller låtit<br>utföra ny-, till- eller ombyggnad<br>av lokalen och om skatten på<br>denna åtgärd uppgår till minst<br>100 000 kronor.</p>
<p>Har under ett beskattningsår<br>både en åtgärd som avses i andra<br>stycket 2 företagits och ett avdrag<br>enligt andra stycket 3 gjorts eller<br>mer än en åtgärd företagits eller<br>ett avdrag gjorts skall vid tillämp-<br>ning av beloppsgränsen åtgär-<br>derna och avdragen läggas sam-<br>man. Detsamma gäller åtgärder<br>som avses i andra stycket 4.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Senaste lydelse 1994:1798.</p>
<p>192</p>
<p>Verksamhetstillbehör skall vid<br>tillämpning av 16 a-16 i §§ anses<br>som tillgångar som avses i andra<br>stycket 1.</p>
<p>Med avdrag för ingående skatt jämställs återbetalning av skatt enligt 10<br>kap. 9-13 §§.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>När jämkning skall ske</p>
<p>16 b §<sup>2</sup></p>
<p>Jämkning skall ske i följande Om inte annat följer av 16 e-<br>fall: 16 i §§ skall jämkning ske i föl-</p>
<p>jande fall:</p>
<p>1. om användningen av en investeringsvara vars förvärvande helt eller<br>delvis medfört avdragsrätt för ingående skatt ändras på så sätt att av-<br>dragsrätten minskar,</p>
<p>2. om användningen av en investeringsvara vars förvärvande inte<br>medfört rätt till avdrag för ingående skatt eller endast delvis medfört så-<br>dan rätt ändras på så sätt att avdragsrätten ökar,</p>
<p>3. om en annan investeringsvara<br>än en fastighet avyttras och om-<br>sättningen är skattepliktig, under<br>förutsättning att förvärvet av varan<br>endast delvis medfört avdragsrätt,<br>eller</p>
<p>4. om en fastighet avyttras, un-<br>der förutsättning att avdrag för<br>ingående skatt medgivits vid för-<br>värvet av fastigheten.</p>
<p>3. om en annan investeringsvara<br>än en fastighet avyttras och om-<br>sättningen är skattepliktig, under<br>förutsättning att förvärvet av varan<br>endast delvis medfört avdragsrätt,</p>
<p>4. om en fastighet överlåts under<br>förutsättning att avdrag gjorts för<br>ingående skatt på kostnader för<br>ny-, till- eller ombyggnad som av-<br>ses i 16 a § andra stycket 2 eller 4,</p>
<p>5. om en fastighet som avses i<br>16 a § andra stycket 3 överlåts<br>eller,</p>
<p>6. om en fastighetsägare, bo-<br>stadsrättshavare eller hyresgäst<br>försätts i konkurs, under förutsätt-<br>ning att han haft rätt till avdrag<br>för ingående skatt som hänför sig<br>till kostnader för investeringsvaror<br>som avses i 16 a § andra stycket 2,<br>3 eller 4.</p>
<p>Statens fordran på grund av<br>jämkning enligt första stycket 6 får<br>trots bestämmelsen i 5 kap. 1 §<br>första stycket konkurslagen<br>(1987:672) göras gällande i kon-<br>kursen, om fordran uppkommer då<br>gäldenären försätts i konkurs.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1994:1798.</p>
<p>193</p>
<p>7 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 82</p>
<p>Korrigeringstid</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>16 c</p>
<p>Avdrag som gjorts för ingående<br>skatt skall jämkas endast när an-<br>vändningen av en investeringsvara<br>har förändrats eller avyttring gjorts<br>inom viss tid (korrigeringstiden).<br>Denna tid är för fastigheter sex år<br>från tidpunkten från förvärvet och<br>för andra investeringsvaror fem år<br>från tidpunkten från förvärvet. I<br>korrigeringstiden skall räknas in<br>det räkenskapsår under vilket va-<br>ran förvärvades.</p>
<p>Avdrag för ingående skatt skall<br>jämkas endast när användningen<br>av en investeringsvara har föränd-<br>rats eller överlåtelse gjorts inom<br>viss tid (korrigeringstiden).</p>
<p>Denna tid är</p>
<p>1. för fastigheter som avses i<br>16 a § andra stycket 2 eller 4 tio år<br>från förvärvet av ny-, till- eller<br>ombyggnaden,</p>
<p>2. för fastigheter som avses i<br>16 a § andra stycket 3 tio år från<br>det att avdrag gjorts enligt 8 kap.<br>4 § 4 eller 6, och,</p>
<p>3. för andra investeringsvaror<br>fem år från tidpunkten från förvär-<br>vet.</p>
<p>I korrigeringstiden skall räknas<br>in det räkenskapsår under vilket<br>varan förvärvats eller avdrag en-<br>ligt andra stycket 2 gjorts.</p>
<p>Förvärv av ny-, till- eller om-<br>byggnad enligt andra stycket 1<br>skall anses ha skett det beskatt-<br>ningsår under vilket fastigheten<br>kunnat tas i bruk efter åtgärderna<br>eller, vid byggnads- eller anlägg-<br>ningsentreprenader, slutbesiktning<br>eller någon annan jämförlig åt-<br>gärd vidtagits. Om fastigheten<br>överlåts eller dess användning<br>ändras dessförinnan och avdrag<br>för ingående skatt har medgivits,<br>anses dock förvärvet ha skett det<br>år avdrag medgivits.</p>
<p>Hur jämkning skall ske</p>
<p>16</p>
<p>Vid ändrad användning av en<br>investeringsvara skall avdrag som<br>gjorts för ingående skatt jämkas<br>varje räkenskapsår under åter-<br>stoden av korrigeringstiden. Den<br></p>
<p>d§<sup>4</sup></p>
<p>Vid ändrad användning av en<br>investeringsvara skall avdrag för<br>ingående skatt jämkas varje räken-<br>skapsår under återstoden av korri-<br>geringstiden.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1994:1798.</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1994:1798.</p>
<p>194</p>
<p>årliga jämkningen skall göras en-<br>dast beträffande en femtedel - för<br>fastigheter en sjättedel — av den<br>ingående skatten vid förvärvet av<br>investeringsvaran</p>
<p>(ursprungsbeloppet). Det belopp<br>med vilket jämkning årligen skall<br>göras (jämkningsbeloppet) skall<br>beräknas som en femtedel eller en<br>sjättedel av skillnaden mellan av-<br>dragsrätten för ingående skatt vid<br>förvärvet och avdragsrätten beräk-<br>nad efter förhållandena under det<br>aktuella året.</p>
<p>Vid avyttring av investerings-<br>varor skall avdrag som gjorts för<br>ingående skatt jämkas vid ett enda<br>tillfälle och jämkningen skall avse<br>återstoden av korrigeringstiden.</p>
<p>Den årliga jämkningen skall gö-<br>ras</p>
<p>1. för fastigheter som avses i<br>16 a § andra stycket 2 eller 4 be-<br>träffande en tiondel av den ingå-<br>ende skatt som hänför sig till ny-,<br>till- eller ombyggnaden,</p>
<p>2. för fastigheter enligt 16 a §<br>andra stycket 3 beträffande en<br>tiondel av den ingående skatten,</p>
<p>3. för övriga varor beträffande<br>en femtedel av den ingående skat-<br>ten vid förvärvet av investerings-<br>varan.</p>
<p>Den ingående skatt som avses i<br>andra stycket utgör ursprungs-<br>beloppet. Det belopp med vilket<br>jämkning årligen skall göras<br>(jämkningsbeloppet) skall beräk-<br>nas som en tiondel respektive en<br>femtedel av skillnaden mellan av-<br>dragsrätten för ingående skatt vid<br>förvärvet och avdragsrätten efter<br>förändringen. Om en förvärvare<br>övertagit rättigheten och skyldig-<br>heten att jämka enligt 16 g § skall<br>jämkningsbeloppet för förvärvaren<br>beräknas som en tiondel av skill-<br>naden mellan överlåtarens av-<br>dragsrätt vid överlåtelsen och för-<br>värvarens avdragsrätt efter för-<br>ändringen.</p>
<p>Vid överlåtelse av investerings-<br>varor samt i fall som avses i<br>16b§6 skall avdrag som gjorts<br>för ingående skatt jämkas vid ett<br>enda tillfälle och jämkningen skall<br>avse återstoden av korrigerings-<br>tiden.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Avser en åtgärd endast en del av<br>en fastighet skall endast den ingå-<br>ende skatt som hänför sig till<br>denna del jämkas.</p>
<p>Jämkningsbeloppet far i de fall som avses i 16 b § 3 uppgå till högst<br>motsvarande 25 procent av priset med anledning av avyttringen av varan.<br>I priset skall inte inräknas kompensation för skatt enligt denna lag.</p>
<p>195</p>
<p>16</p>
<p>Avdrag som gjorts för ingående<br>skatt skall inte jämkas om en för-<br>ändring i användandet av en in-<br>vesteringsvara föranleder uttags-<br>beskattning enligt 2 kap. eller<br>återföring av skatt enligt 9 kap. 5<br>eller 6 §.</p>
<p>Avdrag som gjorts för ingående<br>skatt skall inte jämkas om den<br>procentuella förändringen av av-<br>dragsrätten i förhållande till av-<br>dragsrätten vid anskaffandet är<br>mindre än 10.</p>
<p>Om avdrag som gjorts för ingå-<br>ende skatt skall jämkas till följd av<br>ändrad användning skall avdrags-<br>rätten under jämkningsåret be-<br>stämmas med ledning av förhål-<br>landena under hela året.</p>
<p>e§<sup>5</sup></p>
<p>Avdrag för ingående skatt skall<br>inte jämkas om en förändring i<br>användandet av en investerings-<br>vara föranleder uttagsbeskattning<br>enligt 2 kap.</p>
<p>Avdrag för ingående skatt skall<br>inte jämkas om förändringen av<br>avdragsrätten i förhållande till av-<br>dragsrätten vid anskaffandet är<br>mindre än 5 procentenheter.</p>
<p>Om avdrag för ingående skatt<br>skall jämkas till följd av ändrad<br>användning skall avdragsrätten<br>under jämkningsåret bestämmas<br>med ledning av förhållandena vid<br>utgången av året. Om det finns<br>särskilda skäl för avdragsrätten i<br>stället bestämmas efter vad som är<br>skäligt.</p>
<p>Övertagande av rättighet och skyl-<br>dighet att jämka</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 4</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0382/prop_19992000__82-6.png" style="width:15pt;height:12pt;"/>
<p>Vid avyttring av investerings-<br>varor i samband med att hela verk-<br>samheten överlåts, skall förvärva-<br>ren överta säljarens rättigheter<br>och skyldigheter när det gäller<br>jämkning av avdrag för ingående<br>skatt. Detta gäller dock endast un-<br>der förutsättning att överlåtelsen<br>undantas från skatteplikt enligt 3<br>kap. 25</p>
<p>Vid överlåtelse av investerings-<br>varor, utom sådana som omfattas<br>av frivillig skattskyldighet, i sam-<br>band med att verksamheten över-<br>låts eller vid fusion eller liknande<br>förfarande, skall förvärvaren<br>överta överlåtarens rättighet och<br>skyldighet att jämka avdrag för<br>ingående skatt. Detta gäller dock<br>endast under förutsättning att för-<br>värvaren är skattskyldig enligt<br>denna lag eller har rätt till åter-<br>betalning enligt 10 kap. 9, 11 eller<br>12 §.</p>
<p>När en näringsidkare inträder i<br>en mervärdesskattegrupp som av-<br>ses i 6 a kap., skall gruppen överta<br>dennes rättighet och skyldighet att<br>jämka. När en näringsidkare ut-</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1995:700.</p>
<p><sup>6</sup> Senaste lydelse 1994:1798.</p>
<p>196</p>
<p>träder ur gruppen övergår rättig- Prop. 1999/2000:82<br>heten och skyldigheten att jämka Bilaga 4<br>till näringsidkaren.</p>
<p>16g§</p>
<p>Vid överlåtelse av fastighet i<br>annat fall än som avses i 16 f§<br>skall förvärvaren överta överlåta-<br>rens rättighet och skyldighet att<br>jämka avdrag för ingående skatt,<br>under förutsättning att förvärvaren<br>är skattskyldig enligt denna lag<br>eller har rätt till återbetalning en-<br>ligt 10 kap. 9, 11 eller 12 §. Första<br>meningen gäller inte om överlåta-<br>ren och förvärvaren har träffat<br>avtal om att överlåtaren skall<br>jämka.</p>
<p>Om förvärvaren övertar rättig-<br>heten och skyldigheten att jämka<br>är överlåtaren inte skyldig att till<br>följd av överlåtelsen jämka den<br>ingående skatten.</p>
<p>Överlåtaren skall dock alltid<br>jämka belopp som hänför sig till<br>ändringar som inträffat under<br>hans innehavstid fram till dess att<br>förvärvaren tillträder fastigheten.</p>
<p>Överlåtaren skall också fullgöra<br>skyldighet att jämka som uppstått<br>på grund av att förvärvaren ändrat<br>användningen av fastigheten eller<br>överlåtit den</p>
<p>1. om överlåt ar en dragit av in-<br>gående skatt och inte upptagit den<br>i sådan handling som avses ill<br>kap. 9 §, eller</p>
<p>2. om överlåtaren inte lämnat<br>uppgift om handling som avses i<br>11 kap. 10 §.</p>
<p>16h§</p>
<p>Om en fastighetsägare försätts i<br>konkurs kan konkursboet överta<br>konkursgäldenärens rättighet och<br>skyldighet att jämka ingående<br>skatt under förutsättning att kon-<br>kursboet är skattskyldigt enligt<br>6 kap. 3 § efter konkursbeslutet.<br>Övertagandet skall ske innan kon-<br></p>
<p>197</p>
<p>kursboet överlåter fastigheten, Prop. 1999/2000:82<br>men gäller från det att konkurs- Bilaga 4<br>boet blivit skattskyldigt för verk-<br>samheten i fastigheten.</p>
<p>Konkursgäldenären skall dock<br>alltid jämka skatt som hänför sig<br>till ändringar som inträffat under<br>tiden fram till dess att han försätts<br>i konkurs.</p>
<p>Om en fastighet överlåts under<br>pågående konkurs skall bestäm-<br>melserna i 16 g § gälla för förvär-<br>varen. Med överlåtare skall i så-<br>dant fall avses konkursboet.</p>
<p>Särskilt om hyresrätt och bostads-<br>rätt</p>
<p>16 i §</p>
<p>Vad som i 16 b § första stycket 3<br>och 4, 16 c § andra stycket 1 och<br>tredje stycket, 16 d § andra stycket<br>1 och tredje stycket, 16 g § samt<br>16 h § sägs om fastigheter gäller<br>även hyresrätter och bostadsrätter.</p>
<p>Rättigheten och skyldigheten att<br>jämka vid överlåtelse och ändrad<br>användning samt övertagande av<br>sådan rätt och skyldighet gäller i<br>dessa fall hyresgäst eller bostads-<br>rättshavare. Detsamma gäller när<br>en hyresgäst eller en bostads-<br>rättshavare erhållit avdragsrätt på<br>grund av bestämmelserna i 4 § 5.</p>
<p>Om hyresgästen eller bostads-<br>rättshavaren lämnar hyresrätten<br>eller bostadsrätten, utan att över-<br>låta den till någon annan, skall<br>dock fastighetsägaren överta rät-<br>tigheten och skyldigheten att<br>jämka.</p>
<p>Vid förvärv av en fastighet skall<br>den ingående skatten enligt 4 §<br>första stycket 4 styrkas genom en<br>av säljaren utfärdad faktura eller<br>jämförlig handling som visar<br>skattens storlek.</p>
<p>19 §</p>
<p>Vid förvärv av en fastighet skall<br>den ingående skatten enligt 4 §<br>första stycket 4 eller 9 kap. 7 f<br>andra stycket 2 styrkas genom en<br>av överlåtaren utfärdad faktura<br>eller jämförlig handling som avses<br>ill kap.</p>
<p>198</p>
<h4>9 kap. Särskilt om vissa fastig-<br>hetsupplåtelser</h4>
<p>Skyldigheten att betala skatt en-<br>ligt 1 kap. 1 § första stycket 1 för<br>sådan skattepliktig fastighetsut-<br>hyming eller bostadsrättsupplå-<br>telse som anges i 3 kap. 3 § andra-<br>fjärde styckena gäller endast om<br>skattemyndigheten på fastighets-<br>ägarens, hyresgästens eller bo-<br>stadsrättsinnehavarens begäran<br>har beslutat om detta.</p>
<p>Skattskyldigheten för sådan<br>upplåtelse som avses i 3 kap. 3 §<br>fjärde stycket gäller dessutom en-<br>dast om fastighetsägaren foreter ett<br>intyg om att hyresgästen är någon<br>som har rätt till återbetalning av<br>ingående skatt enligt 10 kap. 6 §.<br>Intyget skall vara utfärdat av Ut-<br>rikesdepartementet.</p>
<p>Senaste lydelse 1996:1320.</p>
<p>20 §</p>
<p>Den som enligt 16/-16 i §§<br>skall överta överlåtarens rättig-<br>heter och skyldigheter när det<br>gäller jämkning av avdrag för in-<br>gående skatt skall som grund för<br>jämkningen i sina räkenskaper ha<br>en av överlåt ar en utfärdad faktura<br>eller jämförlig handling som avses<br>ill kap.</p>
<p>9 kap. Särskilt om frivillig skatt-<br>skyldighet för vissa fastighets-<br>upplåtelser m.m.</p>
<p>Förutsättningar for frivillig skatt-<br>skyldighet</p>
<p>1§<sup>7</sup></p>
<p>Skyldigheten att betala skatt en-<br>ligt 1 kap. 1 § första stycket 1 för<br>sådan skattepliktig fastighetsut-<br>hyming eller bostadsrättsupplå-<br>telse som anges i 3 kap. 3 § andra<br>och tredje stycket gäller endast om<br>skattemyndigheten har beslutat om<br>detta efter ansökan (frivillig skatt-<br>skyldighet). En sådan ansökan får<br>göras av en fastighetsägare, en<br>hyresgäst, en bostadsrättshavare,<br>ett konkursbo eller av en sådan<br>grupphuvudman som avses i<br>6 a kap 4 §.</p>
<p>Ansökan av en grupphuvudman<br>skall göras med samtycke av den<br>näringsidkare i gruppen som är<br>fastighetsägare, hyresgäst eller<br>bostadsrättshavare.</p>
<p>Frivillig skattskyldighet för ut-<br>hyrning eller annan upplåtelse till<br>någon som har rätt till återbetal-<br>ning av ingående skatt enligt</p>
<p>10 kap. 6 § gäller endast om upp-<br>låtaren visar ett intyg om att upp-<br>låtelsen sker till någon som har<br>rätt till sådan återbetalning. Inty-<br>get skall vara utfärdat av Utrikes-</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>199</p>
<p>I detta kapitel finns särskilda be-<br>stämmelser om denna skattskyl-<br>dighet och om avdragsrätt för en<br>ny ägare till fastigheten.</p>
<p>I detta kapitel förstås med</p>
<p>- skattskyldig fastighetsägare,<br>hyresgäst eller bostadsrättsinne-<br>havare: den som är skattskyldig<br>till följd av beslut enligt första<br>stycket, och</p>
<p>-fastighet: sådan fastighet eller<br>del därav som är föremål för ut-<br>hyrning eller annan upplåtelse, för<br>vilken fastighetsägaren, hyresgäs-<br>ten eller bostadsrättsinnehavaren<br>är skattskyldig till följd av beslut<br>enligt första stycket.</p>
<p>En skattskyldig fastighetsägare<br>som överlåter en fastighet skall,<br>om han fortsätter uthyrningen eller<br>upplåtelsen av fastigheten efter<br>försäljningen, vara skattskyldig för<br>denna verksamhet till dess den nye<br>ägaren tillträder fastigheten.</p>
<p>departementet</p>
<p>I detta kapitel finns särskilda be-<br>stämmelser om frivillig skattskyl-<br>dighet, om avdragsrätt för en ny<br>ägare till en fastighet och om<br>jämkning av avdrag för ingående<br>skatt.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>2§</p>
<p>Skattemyndigheten kan på ansö-<br>kan av en fastighetsägare, en<br>grupphuvudman eller ett kon-<br>kursbo besluta om frivillig skatt-<br>skyldighet redan innan en byggnad<br>eller annan anläggning som utgör<br>fastighet har uppförts eller under<br>den tid då en byggnad eller an-<br>läggning genomgår omfattande<br>till- eller ombyggnadsarbeten.</p>
<p>Detta gäller endast om</p>
<p>- det finns särskilda skäl,</p>
<p>- den sökande har för avsikt att<br>använda fastigheten för sådan ut-<br>hyrning eller upplåtelse som avses<br>i 3 kap. 3 § andra och tredje<br>stycket, och</p>
<p>- det är lämpligt med hänsyn till<br>den sökandes ekonomiska förhål-<br>landen och omständigheterna i<br>övrigt.</p>
<p>200</p>
<p>Avdrag for ingående skatt</p>
<p>En skattskyldig fastighetsägare,<br>hyresgäst eller bostadsrättsinne-<br>havare har rätt att göra avdrag för<br>ingående skatt enligt bestämmel-<br>serna i 8 kap. Fastighetsägaren får<br>dessutom göra avdrag</p>
<p>1. om skattemyndigheten har be-<br>slutat om skattskyldighet för ho-<br>nom inom tre år från utgången av<br>det kalenderår under vilket han<br>har utfört eller låtit utföra ny-, till-<br>eller ombyggnad av fastigheten:<br>for den ingående skatt som hänför<br>sig till byggnadsarbetena till den<br>del dessa avser lokaler som om-<br>fattas av beslutet, och</p>
<p>2. om skattemyndigheten har be-<br>slutat om skattskyldighet för ho-<br>nom inom tre år från det han köpt<br>fastigheten: för den ingående skatt<br>som den tidigare ägaren har gjort<br>avdrag för men som återförts en-<br>ligt 5 § på grund av fastighetsför-<br>säljningen under förutsättning att<br>den tidigare ägaren i samband<br>med sin redovisning av den åter-<br>förda ingående skatten, dock se-<br>nast före ingången av andra må-<br>naden efter den då redovisningen<br>gjordes, har betalat in skatt enligt<br>skattebetalningslagen (1997:483)<br>med ett belopp som motsvarar den<br>återförda ingående skatten och att<br>det inbetalda beloppet inte skall<br>räknas av enligt 16 kap. 10 §<br>skattebetalningslagen.</p>
<p>Avdragsrätt enligt första stycket<br>2 har även den som bedriver verk-<br>samhet som medför skattskyldighet<br>på annan grund än beslut enligt<br>1 §. Motsvarande gäller i fråga om<br>rätt till återbetalning enligt<br>10 kap. 9-13</p>
<p>Innebörden av vissa uttryck i detta<br>kapitel</p>
<p>§*</p>
<p>Vad som härefter sägs om fas-<br>tighetsägare i detta kapitel gäller<br>även annan som är skattskyldig till<br>följd av beslut enligt 1 eller 2 §.</p>
<p>Vad som härefter sägs om fas-<br>tighet i detta kapitel gäller</p>
<p>- fastighet eller del av fastighet<br>som är eller som enligt 2 § kan<br>vara föremål for sådan uthyrning<br>eller annan upplåtelse som är<br>skattepliktig till följd av beslut<br>enligt 1 eller 2 §, och</p>
<p>- hyresrätt eller bostadsrätt som<br>är föremål för sådan uthyrning<br>eller annan upplåtelse som är<br>skattepliktig till följd av beslut<br>enligt 1 §.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1997:502.</p>
<p>201</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Hur rätten till avdrag skall styrkas Frivillig skattskyldighet vid över- Bilaga 4<br>låtelse</p>
<p>18 kap. 17 § finns bestämmelser<br>om hur en skattskyldig fastighets-<br>ägare skall styrka sin avdragsrätt<br>vid förvärv enligt 3 § första stycket</p>
<p>1. Rätt till avdrag enligt 3 § första<br>stycket 2 och andra stycket har den<br>som yrkar avdrag endast om han<br>kan styrka sin rätt genom ett av<br>den tidigare ägaren utfärdat intyg<br>om storleken av den ingående skatt<br>som denne återfört på grund av<br>fastighetsforsäljningen och betalat<br>in till staten i enlighet med de be-<br>stämmelserna. Den tidigare äga-<br>ren är skyldig att utfärda ett så-<br>dant intyg, om förvärvaren begär<br>det.</p>
<p>Återföring av skatt</p>
<p>En skattskyldig fastighetsägare<br>skall återföra sådan ingående skatt<br>som han gjort avdrag för, om han<br>inom tre år från utgången av det<br>kalenderår under vilket skattskyl-<br>digheten inträtt för honom enligt<br>skattemyndighetens beslut</p>
<p>1. överlåter fastigheten genom<br>köp, byte eller därmed jämförlig<br>rättshandling,</p>
<p>2. hyr ut eller upplåter fastig-<br>heten under omständigheter som<br>medför att skattepliktig fastighets-<br>uthyrning eller bostadsrättsupplå-<br>telse som anges i 3 kap. 3 § andra<br>stycket inte längre föreligger, eller</p>
<p>3. tar i anspråk fastigheten för<br>egen användning i en verksamhet<br>som inte medför skattskyldighet<br>eller rätt till återbetalning enligt</p>
<p>§<sup>2</sup></p>
<p>Vid överlåtelse av en fastighet<br>omfattar den frivilliga skattskyl-<br>digheten uthyrning eller annan<br>upplåtelse fram till dess att den<br>nye ägaren tillträder fastigheten.</p>
<p>Från och med tillträdesdagen<br>inträder den nye ägaren i den tidi-<br>gare ägarens ställe när det gäller<br>rättigheter och skyldigheter enligt<br>denna lag.</p>
<p>Tidpunkten för den frivilliga skatt-<br>skyldighetens inträde</p>
<p>5§<sup>3</sup></p>
<p>Skattskyldighet till följd av be-<br>slut enligt 1 § inträder den dag då<br>ansökan inkommer till skattemyn-<br>digheten eller den senare dag som<br>sökanden angett, dock tidigast den<br>dag då hyresgästen eller bostads-<br>rättshavaren enligt avtal tillträder<br>den del av fastigheten som ansö-<br>kan avser.</p>
<p>Skattskyldighet till följd av be-<br>slut enligt 2 § inträder den dag då<br>ansökan inkommer till skattemyn-<br>digheten eller den senare dag som<br>sökanden angett, oavsett om någon<br>uthyrning eller annan upplåtelse<br>föreligger vid det tillfället.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1997:502.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1994:498.</p>
<p>202</p>
<p>10 kap. 9, 11 eller 12 §.</p>
<p>Avser en åtgärd enligt första<br>stycket endast en del av fastigheten<br>skall återföringen göras med en<br>däremot svarande del av det av-<br>dragna beloppet.</p>
<p>Den omständigheten att till följd<br>av lagändring skattskyldighet eller<br>rätt till återbetalning inte längre<br>föreligger skall inte medföra åter-<br>föring enligt första stycket 2.</p>
<p>Återföringsskyldighet för fastig-<br>hetsägaren enligt första stycket 2<br>gäller även om de där angivna<br>åtgärderna företagits av en skatt-<br>skyldig hyresgäst eller bostads-<br>rättsinnehavare.</p>
<p>Om en återföringsgrundande<br>händelse enligt första stycket in-<br>träffar efter det att en fastighets-<br>ägare har försatts i konkurs, skall<br>den ingående skatt som fastighets-<br>ägaren gjort avdrag för, och som<br>hänför sig till tid före konkursbe-<br>slutet, återföras i fastighetsäga-<br>rens redovisning. Ingående skatt<br>som konkursboet gjort avdrag för<br>skall återföras i konkursboets re-<br>dovisning.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>En skattskyldig fastighetsägare<br>skall återföra hälften av vad som<br>skulle ha återförts enligt 5 §, om<br>vad som där sägs har inträffat se-<br>dan tre men inte sex år har förflu-<br>tit från utgången av det kalenderår<br>under vilket skattskyldigheten in-<br>trätt enligt skattemyndighetens<br>beslut.</p>
<p>Den frivilliga skattskyldighetens<br>upphörande</p>
<p>6§<sup>4</sup></p>
<p>Den frivilliga skattskyldigheten<br>upphör</p>
<p>1. när fastighetsägaren övergår<br>till att använda fastigheten för<br>annat ändamål än för skattepliktig<br>uthyrning eller annan upplåtelse,<br>eller</p>
<p>2. när fastigheten inte längre<br>kan hyras ut eller på annat sätt<br>upplåtas på grund av brand eller<br>av annan orsak som fastighetsäga-<br>ren inte råder över eller på grund<br>av rivning.</p>
<p>Skattemyndigheten får, innan</p>
<p>Senaste lydelse 1994:498.</p>
<p>203</p>
<p>uthyrning eller annan upplåtelse Prop. 1999/2000:82<br>påbörjats, besluta att frivillig Bilaga 4<br>skattskyldighet till följd av beslut<br>enligt 2 § skall upphöra, om förut-<br>sättningar för sådan skattskyldig-<br>het inte längre föreligger.</p>
<p>Skattemyndigheten skall besluta<br>att frivillig skattskyldighet för ut-<br>hyrning eller annan upplåtelse<br>skall upphöra om</p>
<p>- en fastighet överlåts,</p>
<p>- den nye ägaren skall fortsätta<br>att bedriva uthyrning eller annan<br>upplåtelse som omfattats av den<br>tidigare ägarens skattskyldighet,<br>och</p>
<p>- den nye ägaren inte önskar<br>vara frivilligt skattskyldig för<br>denna upplåtelse.</p>
<p>Ett sådant beslut får endast fat-<br>tas om den tidigare och den nye<br>ägaren gemensamt ansöker om<br>detta före tillträdesdagen.</p>
<p>Avdrag for ingående skatt</p>
<p>Om en fastighet övergår från en<br>skattskyldig fastighetsägare till<br>någon annan på annat sätt än som<br>anges i 5 § första stycket 1 inträ-<br>der förvärvaren på tillträdesdagen<br>i den tidigare ägarens ställe vad<br>gäller rättigheter och skyldigheter<br>enligt denna lag.</p>
<p>7§</p>
<p>En fastighetsägare har rätt att<br>göra avdrag för ingående skatt<br>enligt bestämmelserna i 8 kap.</p>
<p>Fastighetsägaren får dessutom<br>göra avdrag, i stället för att korri-<br>gera den ingående skatten genom<br>jämkning, om skattskyldighet till<br>följd av skattemyndighetens beslut<br>enligt 1 § har börjat gälla för ho-<br>nom inom tre år från utgången av<br>det kalenderår under vilket</p>
<p>1. han har utfört eller låtit ut-<br>föra ny-, till- eller ombyggnad av<br>fastighet, under förutsättning att<br>den del av fastigheten som omfat-<br>tas av ny-, till- eller ombyggnaden<br>inte tagits i bruk efter åtgärderna:<br>för den ingående skatt som hänför<br>sig till byggnadsarbetena och som<br>motsvarar den skattepliktiga ut-<br>hyrning som anges i beslutet om<br>frivillig skattskyldighet, eller</p>
<p>2. en tidigare ägare har utfört</p>
<p>204</p>
<p>eller låtit utföra ny-, till- eller om-<br>byggnad av fastighet: för den in-<br>gående skatt som hänför sig till<br>byggnadsarbetena och som mot-<br>svarar den skattepliktiga uthyrning<br>som anges i beslutet om frivillig<br>skattskyldighet.</p>
<p>Avdragsrätt enligt andra<br>stycket 2 gäller endast under för-<br>utsättning att</p>
<p>- den nye ägaren inte har av-<br>dragsrätt enligt 8 kap. 4 § första<br>stycket 4,</p>
<p>- den tidigare ägaren inte med-<br>getts frivillig skattskyldighet, och</p>
<p>- varken den tidigare eller den<br>nye ägaren tagit den del av fastig-<br>heten som omfattas av ny-, till-<br>eller ombyggnaden i bruk efter<br>åtgärderna</p>
<p>Jämkning av avdrag for insående<br>skatt</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>8§</p>
<p>Om återföring enligt 5 eller 6 § Jämkning av avdrag för ingående</p>
<p>finns ytterligare bestämmelser i 13 skatt som hänför sig till fastighet</p>
<p>kap. 28 §. som är eller har varit föremål för</p>
<p>skattepliktig uthyrning eller annan<br>upplåtelse skall ske enligt vad som<br>föreskrivs i 8 kap. 16 a-16i§§,<br>om inte annat följer av 9-12 §§.</p>
<p>9§</p>
<p>Jämkning skall ske när frivillig<br>skattskyldighet upphör enligt 6 §,<br>om inte annat följer av andra<br>stycket.</p>
<p>Jämkning skall inte ske om</p>
<p>1. den frivilliga skattskyldighe-<br>ten upphör enligt 6 § första stycket<br>2, eller</p>
<p>2. fastighetsägaren övergår till<br>att använda fastigheten i en verk-<br>samhet som medför skattskyldighet<br>enligt denna lag eller rätt till åter-<br>betalning enligt 10 kap. 9, 11 eller<br>12 §.</p>
<p>205</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>10 § Bilaga 4</p>
<p>Om skattskyldighet till följd av<br>beslut enligt 2 § upphör skall<br>jämkning ske vid ett enda tillfälle<br>och avse återstoden av korrige-<br>ringstiden. Dessutom skall ingå-<br>ende skatt som hänför sig till tiden<br>mellan beslutet om skattskyldighet<br>och upphörandet återbetalas. På<br>denna skatt och på skatt som skall<br>jämkas skall kostnadsränta beta-<br>las. Räntan skall beräknas med<br>utgångspunkt från basränta enligt<br>19 kap. 3 § skattebetalningslagen<br>(1997:483) och löpa från och med<br>dagen för återbetalning av den<br>ingående skatten till fastighetsäga-<br>ren.</p>
<p>När avdragsrätt föreligger en-<br>ligt 7 £ andra stycket beräknas<br>korrigeringstiden från ingången av<br>det räkenskapsår under vilket av-<br>dragsrätten inträtt.</p>
<p>11 §</p>
<p>Bestämmelserna i 8 kap. 16 g §<br>gäller även vid överlåtelse av fas-<br>tighet som omfattas av frivillig<br>skattskyldighet, trots att den nye<br>ägaren blir skattskyldig först vid<br>tillträdet enligt 4 § andra stycket.</p>
<p>Om skattskyldighet upphör till<br>följd av beslut enligt 6 § tredje<br>stycket är den tidigare ägaren<br>skyldig att jämka, om inte den nye<br>ägaren övertar rättigheten och<br>skyldigheten att jämka enligt<br>8 kap. 16 g §.</p>
<p>12 §</p>
<p>Om frivillig skattskyldighet upp-<br>hör på grund av åtgärder som<br>vidtagits av en hyresgäst eller en<br>bostadsrättshavare är såväl denne<br>som fastighetsägaren skyldig att<br>jämka. Skyldigheten omfattar den<br>ingående skatt som var och en av<br>dem dragit av och som enligt<br>8 kap. 16 a § andra stycket 4</p>
<p>206</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>hänför sig till bostadsrätten eller Prop. 1999/2000:82<br>hyresrätten. Bilaga 4</p>
<p>Anmälningsskyldighet</p>
<p>13 §</p>
<p>En fastighetsägare är skyldig att<br>till skattemyndigheten anmäla så-<br>dant förhållande som enligt 6§<br>första stycket medför att skattskyl-<br>digheten upphör.</p>
<p>En överlåtelse av fastighet skall<br>anmälas till skattemyndigheten av<br>både den tidigare och den nye<br>ägaren.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11 kap. Faktureringsskyldighet</p></td><td>
<p>11 kap. Fakturering</p></td></tr>
</table>
<p>1§</p>
<p>I detta kapitel föreskrivs om skyldigheten att vid omsättning av varor<br>eller tjänster utfärda och lämna uppgifter i faktura eller jämförlig hand-</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>ling.</p>
<p>I 9 kap. 4 § finns särskilda be-<br>stämmelser om att den som över-<br>låter en fastighet i vissa fall är<br>skyldig att utfärda intyg om sin<br>återförda och inbetalda ingående<br>skatt.</p></td><td>
<p>I detta kapitel föreskrivs även<br>om faktureringsskyldighet vid<br>jämkning av avdrag för ingående<br>skatt hänförlig till investerings-<br>varor enligt 8 kap. och vid över-<br>låtelse av fastighet när avdragsrätt<br>för ingående skatt föreligger enligt<br>9 kap. 7 f andra stycket 2.</p></td></tr>
</table>
<p>2a§*</p>
<p>Utöver vad som framgår av 2 § och av 3 kap. 30 b § föreligger skyl-<br>dighet för säljaren att utfärda en faktura eller jämförlig handling för</p>
<p>1. sådan omsättning som anges i 1 kap. 2 § första stycket 2 och 3,</p>
<p>2. sådan omsättning som anges i 3 kap. 30 a §, och</p>
<p>3. sådan omsättning som anges i 5 kap. 2 a § oavsett omsättningens</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>storlek.</p></td><td>
<p>Skyldighet att utfärda en sådan<br>handling gäller även vid överlå-<br>telse av en fastighet som medför<br>avdragsrätt för förvärvaren enligt<br>9 kap. 7 £ andra stycket 2.</p></td></tr>
</table>
<p>3§</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>För att den skattskyldige skall<br>vara skyldig att utfärda faktura<br>eller jämförlig handling enligt 2 §</p></td><td>
<p>För att skyldighet att utfärda en<br>handling enligt 2 § 3 eller 2 a §<br>andra stycket skall uppkomma</p></td></tr>
</table>
<p>Senaste lydelse 1994:1798.</p>
<p>207</p>
<p>vid sådan omsättning av en fastig- krävs att den som förvärvar fastig-</p>
<p>het som anges z 2 § 3 krävs att den heten begär det.</p>
<p>som förvärvar fastigheten begär</p>
<p>det.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>5§<sup>2</sup></p>
<p>En faktura eller jämförlig handling<br>skall i de fall som anges i 2 § 1<br>eller 2 och 2 a § första stycket<br>innehålla uppgift om</p>
<p>En faktura eller jämförlig handling<br>skall i de fall som anges i 2 § 1<br>eller 2 och 2 a § innehålla uppgift<br>om</p>
<p>1. ersättningen,</p>
<p>2. skattens belopp för varje skattesats,</p>
<p>3. utställarens och mottagarens namn och adress eller någon annan<br>uppgift genom vilken de kan identifieras,</p>
<p>4. transaktionens art,</p>
<p>5. platsen för varans mottagande,</p>
<p>6. den skattskyldiges registreringsnummer till mervärdesskatt eller, då<br>den skattskyldige inte är registrerad, hans person- eller organisations-<br>nummer om det finns ett sådant och annars en likvärdig uppgift, och</p>
<p>7. övrigt som kan ha betydelse för bedömningen av skattskyldigheten<br>och mottagarens avdragsrätt eller rätt till återbetalning.</p>
<p>En faktura eller jämförlig hand-<br>ling som utfärdas enligt 2 § 3 skall<br>innehålla uppgift om den utgående<br>skatt som säljaren har redovisat<br>eller skall redovisa för gjorda<br>skattepliktiga uttag av tjänster på<br>fastigheten. Handlingen skall<br>dessutom innehålla de uppgifter<br>som anges i första stycket 3, 4, 6<br>och 7</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket 3-5 far frångås då fråga är om en fak-<br>tura eller jämförlig handling som upptar endast ett mindre belopp.</p>
<p>Om tredje stycket inte är till-<br>lämpligt och det med hänsyn till en<br>skattskyldigs verksamhet finns<br>särskilda skäl för det, får skatte-<br>myndigheten på ansökan av den<br>skattskyldige besluta att denne inte<br>behöver lämna uppgift om motta-<br>garen enligt första stycket 3.</p>
<p>Om andra stycket inte är till-<br>lämpligt och det med hänsyn till en<br>skattskyldigs verksamhet finns<br>särskilda skäl för det, får skatte-<br>myndigheten på ansökan av den<br>skattskyldige besluta att denne inte<br>behöver lämna uppgift om motta-<br>garen enligt första stycket 3.</p>
<p>5c$</p>
<p>En handling som utfärdas enligt<br>2 § 3 skall innehålla uppgift om<br>den utgående skatt som säljaren<br>har redovisat eller skall redovisa<br>för gjorda skattepliktiga uttag av</p>
<p>Lydelse enligt prop. 1999/2000:58.</p>
<p>208</p>
<p>tjänster på fastigheten. Prop. 1999/2000:82</p>
<p>En handling som utfärdas enligt Bilaga 4<br>2 a § andra stycket skall innehålla<br>uppgift om den ingående skatt som<br>hänför sig till ny-, till- eller om-<br>byggnad och som överlåtaren har<br>dragit av.</p>
<p>Handlingarna i första och andra<br>stycket skall dessutom innehålla de<br>uppgifter som anges i 5 § första<br>stycket 3, 4, 6 och 7.</p>
<p>Särskilt om faktureringsskyldighet<br>vid jämkning</p>
<p>9§</p>
<p>Vid överlåtelse av en investe-<br>ringsvara som medför att förvär-<br>varen skall överta överlåtarens<br>rättighet och skyldighet att jämka<br>skall överlåtaren utfärda en med<br>faktura jämförlig handling.</p>
<p>Om överlåtaren efter utfärdan-<br>det av denna handling fått föränd-<br>rad ingående skatt eller avdrags-<br>rätt for denna, skall överlåtaren<br>utfärda en kompletterande hand-<br>ling avseende dessa ändringar.</p>
<p>10 §</p>
<p>Innehar överlåtaren en handling<br>som utfärdats enligt 9 § av tidi-<br>gare ägare till investeringsvaror<br>och som har betydelse för förvär-<br>varens jämkningsskyldighet, skall<br>en kopia av denna handling över-<br>lämnas till förvärvaren.</p>
<p>11 §</p>
<p>En handling som utfärdas enligt<br>9 § skall innehålla uppgifter om</p>
<p>1. den ingående skatt som hän-<br>för sig till överlåtarens förvärv av<br>investeringsvarorna och ny-, till-<br>eller ombyggnad av fastighet, hy-<br>resrätt eller bostadsrätt</p>
<p>2. den del av denna skatt som<br>överlåtaren efter eventuell jämk-<br>ning gjort avdrag för,</p>
<p>3. vid vilka tidpunkter förvärven</p>
<p>209</p>
<p>och avdragen har skett, och</p>
<p>4. uppgift om handling som av-<br>ses i 10 §.</p>
<p>Avser handlingen överlåtelse av<br>en fastighet skall även uppgift<br>lämnas om hur den ingående<br>skatten fordelar sig mellan olika<br>delar av fastigheten.</p>
<p>Handlingen skall dessutom in-<br>nehålla de uppgifter som anges i<br>5 § första stycket 3, 4, 6 och 7.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 4</p>
<h4>13 kap.</h4>
<p>Redovisning av sådan jämkning<br>som avses i 8 kap. 16 a-16 f$$.</p>
<p>28</p>
<p>Avdrag som gjorts för ingående<br>skatt i de fall som avses i 8 kap.<br>16 a-16/§§ skall jämkas första<br>redovisningsperioden efter det rä-<br>kenskapsår då användning ändrats<br>eller avyttring inträffat. När ett<br>tidigare verkställt avdrag skall<br>minskas jämkas det genom att<br>skatt återförs i enlighet med be-<br>stämmelserna i 13 kap. 26 §. När<br>den skattskyldige är berättigad till<br>ytterligare avdrag för ingående<br>skatt jämkas avdraget genom att<br>redovisad ingående skatt för<br>nämnda redovisningsperiod ökas.</p>
<p>Redovisning av sådan jämkning<br>som avses i 8 kap. 16 a-16 i</p>
<p>a§<sup>3</sup></p>
<p>Om inte annat följer av andra<br>stycket skall avdrag för ingående<br>skatt i de fall som avses i 8 kap.<br>16 a-16 g och 16 i §§ och 9 kap.<br>9-11 §§, jämkas första redovis-<br>ningsperioden efter det räken-<br>skapsår då användning ändrats<br>eller överlåtelse inträffat.</p>
<p>Vid överlåtelse av en fastighet<br>skall överlåtaren jämka skatten<br>andra redovisningsperioden efter<br>den då överlåtelsen skett, om inte<br>redovisningsperioden för mervär-<br>desskatt är beskattningsår.</p>
<p>När ett tidigare verkställt avdrag<br>skall minskas jämkas det genom<br>att skatt återförs i enlighet med<br>bestämmelserna i 13 kap. 26 §.<br>När den skattskyldige är berättigad<br>till ytterligare avdrag för ingående<br>skatt jämkas avdraget genom att<br>redovisad ingående skatt för redo-<br>visningsperioden ökas.</p>
<p>Om den skattskyldige försätts i<br>konkurs skall avdrag jämkas för<br>den redovisningsperiod under vil-<br>ken konkursbeslutet meddelats.<br>Om konkursboet senare skall<br>överta rättigheter och skyldigheter</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1994:1798.</p>
<p>210</p>
<p>enligt 8 kap. 16 h §, skall även Prop. 1999/2000:82<br>ändringen av jämkningsbeloppet Bilaga 4<br>göras i konkursgäldenärens redo-<br>visning för den redovisningsperiod<br>under vilken konkursbeslutet med-<br>delades. De eventuella ändringar<br>på grund av jämkning som kon-<br>kursboet skall göra genom överta-<br>gandet, skall göras i konkursboets<br>redovisning för de redovisningspe-<br>rioder som anges i första - tredje<br>styckena.</p>
<p>Redovisning av utgående och in-<br>gående skatt vid beslut om frivillig<br>skattskyldighet</p>
<p>28b§</p>
<p>Om beslut om frivillig skattskyl-<br>dighet enligt 9 kap. 1 § innebär att<br>skattskyldighet skall medges en<br>fastighetsägare före beslutet, skall<br>fastighetsägarens utgående och<br>ingående skatt för uthyrning eller<br>upplåtelse under den tid som löpt<br>från skattskyldighetens inträde till<br>beslutsdagen redovisas den första<br>redovisningsperioden efter beslu-<br>tet.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000 i fråga om 3 kap. 3 § första<br>stycket 12 och i övrigt den 1 januari 2001.</p>
<p>2. Äldre bestämmelserna gäller fortfarande i fråga om förhållanden<br>som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.</p>
<p>3. De äldre bestämmelserna i 8 kap. 16 a § andra och tredje styckena, i</p>
<p>8 kap. 16 c § om jämkning och korrigeringstid och i 8 kap. 16 d § gäller<br>fortfarande i fråga om förvärv som gjorts före ikraftträdandet.</p>
<p>4. De äldre bestämmelserna i 8 kap. 16 b § 4 och 8 kap. 16 f § gäller<br>fortfarande då överlåtelse skett före ikraftträdandet.</p>
<p>5. De nya bestämmelserna i 8 kap. 16 b § första stycket 6 och andra<br>stycket samt 8 kap. 16 h § tillämpas i fall då konkursbeslut meddelas efter<br>ikraftträdandet.</p>
<p>6. Avdrag för ingående skatt som gjort enligt 9 kap. 3 § första stycket 2<br>i dess tidigare lydelse skall jämkas om användningen av fastigheten änd-<br>ras eller fastigheten överlåts efter ikraftträdandet men inom sex år från<br>det att fastighetsägaren blev skattskyldig enligt 9 kap. 1 §.</p>
<p>7. Den som vid ikraftträdandet är skattskyldig enligt 9 kap. 1 § i dess<br>äldre lydelse anses som skattskyldig enligt de nya bestämmelserna i</p>
<p>9 kap.</p>
<p>211</p>
<p>8.1 fråga om förvärv som gjorts före ikraftträdandet, av någon som vid<br>ikraftträdandet är frivilligt skattskyldig, skall punkten 3 tillämpas. Från<br>korrigeringstiden skall dock avräknas tid som förflutit mellan skattskyl-<br>dighetens inträde och ikraftträdandet.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>212</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 4</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1996:761) om inkomst-<br>skatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om<br>aktiekapitalets storlek</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1996:761) om inkomstskatteregler<br>m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek<br>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>6§</p>
<p>Återföringsskyldighet enligt 9<br>kap. 5-6 §§ mervärdesskattelagen<br>(1994:200) uppkommer inte när en<br>fastighet överlåts i samband med<br>sådan överföring av verksamhet<br>som anges i 2 §.</p>
<p>Övertagaren inträder i aktiebolagets ställe vad gäller rättigheter och<br>skyldigheter enligt mervärdesskattelagen.</p>
<p>Första och andra styckena gäller<br>endast om övertagaren blir skatt-<br>skyldig dels vid samma tidpunkt<br>som aktiebolagets skattskyldighet<br>upphör, dels i samma omfattning<br>som aktiebolaget.</p>
<p>Första stycket gäller endast om<br>övertagaren blir skattskyldig dels<br>vid samma tidpunkt som aktie-<br>bolagets skattskyldighet upphör,<br>dels i samma omfattning som<br>aktiebolaget.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser gäller<br>fortfarande då överlåtelse skett före ikraftträdandet.</p>
<p>213</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 10 kap. 29 §, 11 kap. 1 §, 14 kap. 2 §, 16 kap.<br>9 och 11 §§ samt 19 kap. 7 § skattebetalningslagen (1997:483) skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>I 13 kap. 6-28 a §§ mervärdes-<br>skattelagen (1994:200) finns sär-<br>skilda bestämmelser om redovis-<br>ning av utgående och ingående<br>mervärdesskatt.</p>
<p>10 kap.</p>
<p>29 §</p>
<p>I 13 kap. 6-28 b §§ mervärdes-<br>skattelagen (1994:200) finns sär-<br>skilda bestämmelser om redovis-<br>ning av utgående och ingående<br>mervärdesskatt.</p>
<h4>11 kap.</h4>
<p>1 §</p>
<p>Genom beskattningsbeslut bestäms om den som är skattskyldig skall<br>betala skatt eller få tillbaka skatt och skattens storlek.</p>
<p>Som beskattningsbeslut anses också</p>
<p>1. beslut om betalningsskyldighet enligt 12 kap.,</p>
<p>2. omprövningsbeslut enligt<br>21 kap.,</p>
<p>3. beslut i fråga om återföring<br>enligt 9 kap. 5 eller 6§ mervär-<br>desskattelagen (1994:200), och</p>
<p>4. beslut i fråga om återbetal-<br>ning av ingående skatt enligt<br>10 kap. 9-13 §§ mervärdesskatte-<br>lagen.</p>
<p>2. omprövningsbeslut enligt</p>
<p>21 kap., och</p>
<p>3. beslut i fråga om återbetal-<br>ning av ingående skatt enligt<br>10 kap. 9-13 §§ mervärdesskatte-<br>lagen (1994:200).</p>
<h4>14 kap.<br>2§</h4>
<p>En deklarationsskyldig skall i skälig omfattning genom räkenskaper,<br>anteckningar eller på annat lämpligt sätt se till att det finns underlag för<br>fullgörandet av deklarations- och annan uppgiftsskyldighet samt för kon-<br>troll av uppgiftsskyldigheten och beskattningen.</p>
<p>Underlaget skall bevaras under sju år efter utgången av det kalenderår<br>underlaget avser.</p>
<p>Underlag för att kunna fullgöra<br>skyldigheten att jämka enligt<br>8 kap. 16 a-16 i §§ mervärdes-<br>skattelagen (1994:200) skall dock<br>bevaras under sju år efter ut-<br>gången av det kalenderår då kor-<br>rigeringstiden löpt ut.</p>
<p>214</p>
<h4>16 kap.</h4>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Ett inbetalt belopp skall, om inte<br>annat följer av andra stycket eller<br>10 §, räknas av från den skattskyl-<br>diges sammanlagda skatteskuld<br>enligt denna lag oberoende av vad<br>den skattskyldige har begärt.</p>
<p>I 9 kap. 3 § mervärdesskattela-<br>gen (1994:200) finns en särskild<br>bestämmelse om avräkning i sam-<br>band medfastighetsupplåtelse.</p>
<p>Om den skattskyldige har en<br>skatteskuld enligt denna lag och<br>det behöver anges vilken skatt som<br>är betald eller obetald, skall skul-<br>den fördelas proportionellt mellan<br>de skatter som påförts under den<br>aktuella perioden, om inte annat<br>följer av 10 § eller 9 kap. 3 $ mer-<br>värdesskattelagen (1994:200) eller<br>någon annan lag.</p>
<p>9§</p>
<p>Ett inbetalt belopp skall, om inte<br>annat följer av 10 §, räknas av från<br>den skattskyldiges sammanlagda<br>skatteskuld enligt denna lag obe-<br>roende av vad den skattskyldige<br>har begärt.</p>
<p>H§</p>
<p>Om den skattskyldige har en<br>skatteskuld enligt denna lag och<br>det behöver anges vilken skatt som<br>är betald eller obetald, skall skul-<br>den fördelas proportionellt mellan<br>de skatter som påförts under den<br>aktuella perioden, om inte annat<br>följer av 10 § eller någon annan<br>lag.</p>
<h4>19 kap.</h4>
<p>7 §*</p>
<p>När det är fråga om skatt som skall betalas till följd av ett ompröv-<br>ningsbeslut eller ett beslut av domstol beräknas kostnadsränta från och<br>med dagen efter skattens ursprungliga förfallodag eller den tidigare dag<br>som skatten enligt 16 kap. 7 § anses vara betald, eller, när det är fråga om<br>slutlig skatt, från och med den 13 februari taxeringsåret till och med den<br>dag betalning senast skall ske med anledning av skattemyndighetens eller<br>domstolens beslut.</p>
<p>När det är fråga om ingående<br>mervärdesskatt som skall betalas<br>tillbaka till följd av ett beslut en-<br>ligt 9 kap. 5 § femte stycket första<br>meningen mervärdesskattelagen<br>(1994:200) skall kostnadsräntan<br>inte beräknas för tid fram till och<br>med den dag betalning senast skall<br>ske.</p>
<p>Kostnadsränta enligt första stycket beräknas efter en räntesats som<br>motsvarar basräntan. Om skatten skall betalas till följd av ett beslut om<br>skönsbeskattning i avsaknad av redovisning enligt 11 kap. 19 § andra</p>
<p>Senaste lydelse 1998:232.<br></p>
<p>215</p>
<p>stycket beräknas dock kostnadsräntan efter en räntesats som motsvarar Prop. 1999/2000:82</p>
<p>basräntan plus 15 procentenheter. Bilaga 4</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser gäller<br>fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraft-<br>trädandet.</p>
<p>216</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 15 kap. 6 § och 16 kap. 16 § inkomstskattelagen<br>(1999:1229) skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<h4>15 kap.</h4>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Vad som motsvarar utgående<br>skatt enligt mervärdesskattelagen<br>(1994:200) skall inte tas upp. I<br>16 kap. 16 § finns bestämmelser<br>om avdrag för det fall att skatten<br>ändå har tagits upp och om återfö-<br>ring av avdrag för mervärdesskatt.</p>
<p>Sådan ingående skatt enligt<br>mervärdesskattelagen (1994:200)<br>som medför rätt till avdrag enligt<br>8 kap. eller återbetalning enligt<br>10 kap. nämnda lag får inte dras<br>av.</p>
<p>Mervärdesskatt skall dras av om<br>skatten avser</p>
<p>- utgående skatt som i strid med<br>15 kap. 6 § har tagits upp som<br>intäkt och som betalats in till sta-<br>ten, eller</p>
<p>- skatt som återförts enligt 9<br>kap. 5 eller 6 § mervärdesskattela-<br>gen och som betalats in till staten<br>på det sätt som anges i 9 kap. 3 §<br>första stycket 2 nämnda lag.</p>
<p>Om mervärdesskatt som har<br>dragits av enligt andra stycket<br>sätts ned, skall motsvarande del av<br>avdraget återföras.</p>
<p>6§</p>
<p>Vad som motsvarar utgående<br>skatt enligt mervärdesskattelagen<br>(1994:200) skall inte tas upp. I<br>16 kap. 16 § finns bestämmelser<br>om avdrag för det fall att skatten<br>ändå har tagits upp.</p>
<p>16 kap.</p>
<p>16 §</p>
<p>Sådan ingående skatt enligt<br>mervärdesskattelagen (1994:200)<br>som medför rätt till avdrag enligt<br>8 kap. eller återbetalning enligt<br>10 kap. nämnda lag får inte dras<br>av.</p>
<p>Mervärdesskatt skall dras av om<br>skatten avser utgående skatt som i<br>strid med 15 kap. 6 § har tagits<br>upp som intäkt och som betalats in<br>till staten. Om denna mervärdes-<br>skatt sätts ned skall motsvarande<br>del av avdraget återföras.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser gäller<br>fortfarande i fråga om mervärdesskatt som återförts eller borde ha åter-<br>förts före ikraftträdandet.</p>
<p>217</p>
<h2>Lagrådets yttrande</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-03-16</p>
<p>Närvarande: f.d. justitierådet Lars Å. Beckman, regeringsrådet<br>Susanne Billum, justitierådet Göran Regner.</p>
<p>Enligt en lagrådsremiss den 24 februari 2000 (Finansdepartementet) har<br>regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till</p>
<p>1. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),</p>
<p>2. lag om ändring i lagen (1996:761) om inkomstskatteregler m.m. med<br>anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek,</p>
<p>3. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),</p>
<p>4. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).</p>
<p>Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn<br>Inga-Lill Askersjö.</p>
<p>Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:</p>
<p>Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen</p>
<p>1 sak har Lagrådet inte funnit något att erinra mot förslaget.</p>
<p>Mervärdesskattelagen är redan idag en mycket komplicerad lagstiftnings-<br>produkt både materiellt och redaktionellt. Inte minst i formellt hänseende<br>är lagen i starkt behov av en översyn. Behovet härav ökar för varje<br>ändring som är så pass omfattande som den nu aktuella. Bl.a. bör kapitel-<br>nummer med littera undvikas.</p>
<p>Under föredragningen i Lagrådet har det från Regeringskansliets sida<br>lämnats förslag till redaktionella justeringar av de föreslagna bestämmel-<br>serna. Även Lagrådet förordar att sådana ändringar görs i det remitterade<br>lagförslaget, bl.a. så till vida att de nya bestämmelserna om jämkning av<br>avdrag för ingående skatt hänförlig till investeringsvaror tas upp i ett nytt<br>kapitel i lagen.</p>
<p>Lagrådet föreslår att lagtexten ges den utformning som framgår av bi-<br>lagan.</p>
<p>Med anledning av förslaget till den nya regeln om statens fordran på<br>grund av jämkning vid konkurs (8 kap. 16 b § andra stycket i det remit-<br>terade förslaget, vilket motsvarar 8 a kap. 4 § andra stycket i Lagrådets<br>förslag till lagtext) förordar Lagrådet att det i 5 kap. 1 § konkurslagen<br>(1976:672) tas in en hänvisning till den nya regeln. Första stycket i<br>nämnda paragraf bör ges följande lydelse.</p>
<p>"I konkurs får endast en fordran som har uppkommit innan konkurs-<br>beslutet meddelades göras gällande, om inte något annat följer av 3 kap.</p>
<p>2 § eller bestämmelser i annan lag."</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>218</p>
<p>Övriga lagforslag</p>
<p>Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>219</p>
<p>Bilaga<sup>1</sup> Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 5</p>
<h4>3 kap.</h4>
<p>3 §*</p>
<p>Undantaget enligt 2 § omfattar inte</p>
<p>1. upplåtelse eller överlåtelse av verksamhetstillbehör,</p>
<p>2. omsättning av växande skog, odling och annan växtlighet utan sam-<br>band med överlåtelse av marken,</p>
<p>3. upplåtelse eller överlåtelse av rätt till jordbruksarrende, avverknings-<br>rätt och annan jämförlig rättighet, rätt att ta jord, sten eller andra natur-<br>produkter samt rätt till jakt, fiske eller bete,</p>
<p>4. rumsuthyming i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upp-<br>låtelse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet,</p>
<p>5. upplåtelse av parkeringsplatser i parkeringsverksamhet,</p>
<p>6. upplåtelse för fartyg av hamnar eller för luftfartyg av flygplatser,</p>
<p>7. upplåtelse av förvaringsboxar,</p>
<p>8. upplåtelse av utrymmen för reklam eller annonsering på fastigheter,</p>
<p>9. upplåtelse för djur av byggnader eller mark,</p>
<p>10. upplåtelse för trafik av väg,<br>bro eller tunnel samt upplåtelse av<br>spåranläggning för järnvägstrafik,<br>och</p>
<p>11. korttidsupplåtelse av lokaler<br>och anläggningar för idrottsutöv-<br>ning.</p>
<p>Undantaget enligt 2 § gäller inte<br>heller när en fastighetsägare för<br>stadigvarande användning i en<br>verksamhet som medför skattskyl-<br>dighet eller som medför rätt till<br>återbetalning enligt 10 kap. 9, 11<br>eller 12 § helt eller delvis hyr ut en<br>sådan byggnad eller annan anlägg-<br>ning, som utgör fastighet. Uthyr-<br>ning till staten eller en kommun är<br>skattepliktig även om uthyrningen<br>sker för en verksamhet som inte<br>medför sådan skyldighet eller rätt.<br>Skatteplikt föreligger dock inte för<br>uthyrning till en kommun, om fas-<br>tigheten vidareuthyrs av kom-<br>munen för användning i en verk-<br>samhet som inte medför skatt-</p>
<p>10. upplåtelse för trafik av väg,<br>bro eller tunnel samt upplåtelse av<br>spåranläggning för järnvägstrafik,</p>
<p>11. korttidsupplåtelse av lokaler<br>och anläggningar för idrottsutöv-<br>ning, och</p>
<p>12. upplåtelse av terminal-<br>anläggning for buss- och tågtrafik<br>till trafikoperatörer.</p>
<p>Undantaget enligt 2 § gäller inte<br>heller när en fastighetsägare, ett<br>konkursbo eller en sådan mervär-<br>desskattegrupp som avses i<br>6 a kap. för stadigvarande använd-<br>ning i en verksamhet som medför<br>skattskyldighet eller som medför<br>rätt till återbetalning enligt 10 kap.<br>1, 6, 9, 11 eller 12 § helt eller del-<br>vis hyr ut en sådan byggnad eller<br>annan anläggning som utgör fas-<br>tighet. Uthyrning till staten eller en<br>kommun är skattepliktig även om<br>uthyrningen sker för en verksam-<br>het som inte medför sådan skyl-<br>dighet eller rätt. Skatteplikt före-<br>ligger dock inte för uthyrning till<br>en kommun, om fastigheten</p>
<p><sup>1</sup> De här utelämnade delarna av Lagrådets lagförslag är likalydande med propositionens<br>lagförslag.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1997:331.</p>
<p>220</p>
<p>skyldighet eller rätt till återbetal-<br>ning enligt 10 kap. 9, 11 eller 12 §<br>eller om uthyrningen avser stadig-<br>varande bostad. Vad som har sagts<br>om uthyrning gäller även för upp-<br>låtelse av bostadsrätt.</p>
<p>Andra stycket tillämpas också<br>vid uthyrning i andra hand och vid<br>bostadsrättsmnehavares upplåtelse<br>av nyttjanderätt till fastighet som<br>innehas med bostadsrätt.</p>
<p>Undantaget enligt 2 § gäller inte<br>heller när en fastighetsägare helt<br>eller delvis hyr ut en sådan bygg-<br>nad eller annan anläggning som<br>utgör fastighet, till någon som har<br>rätt till återbetalning av ingående<br>skatt enligt 10 kap. 6 §.</p>
<p>I 9 kap. finns särskilda bestäm-<br>melser om skattskyldighet för så-<br>dan uthyrning, bostadsrättsupp-<br>låtelse och upplåtelse av nyttjande-<br>rätt som anges i andra-fjärde<br>styckena.<br></p>
<p>vidareuthyrs av kommunen för<br>användning i en verksamhet som<br>inte medför skattskyldighet eller<br>rätt till återbetalning enligt 10 kap.<br>1, 6, 9, 11 eller 12 § eller om ut-<br>hyrningen avser stadigvarande<br>bostad. Vad som har sagts om ut-<br>hyrning gäller även för upplåtelse<br>av bostadsrätt.</p>
<p>Andra stycket tillämpas också</p>
<p>1. vid uthyrning i andra och<br>tredje hand,</p>
<p>2. vid bostadsrättshavares upp-<br>låtelse av nyttjanderätt till fastighet<br>som innehas med bostadsrätt, och</p>
<p>3. när en byggnad eller annan<br>anläggning som utgör fastighet<br>uppfors eller genomgår omfat-<br>tande till- eller ombyggnad i syfte<br>att anläggningen skall kunna<br>hyras ut for sådan verksamhet som<br>avses i andra stycket.</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>I 9 kap. finns särskilda bestäm-<br>melser om skattskyldighet för så-<br>dan uthyrning, bostadsrättsupp-<br>låtelse och upplåtelse av nyttjande-<br>rätt som anges i andra och tredje<br>styckena.</p>
<h4>8 kap.</h4>
<p>19 6</p>
<p>Vid förvärv av en fastighet skall<br>den ingående skatten enligt 4 §<br>första stycket 4 styrkas genom en<br>av säljaren utfärdad faktura eller<br>jämförlig handling som visar<br>skattens storlek.</p>
<p>Vid förvärv av en fastighet skall<br>den ingående skatten enligt 4 §<br>första stycket 4 eller 9 kap. 8§<br>andra stycket 2 styrkas genom en<br>av överlåtaren utfardad faktura<br>eller jämförlig handling som avses<br>ill kap.</p>
<p>20 §</p>
<p>Den som enligt 8 a kap. 11—</p>
<p>221</p>
<p>14 §§ skall överta överlåtarens Prop. 1999/2000:82<br>rättighet och skyldighet när det Bilaga 5<br>gäller jämkning av avdrag för in-<br>gående skatt skall som grund för<br>jämkningen i sina räkenskaper ha</p>
<p>en av överlåtaren utfärdad faktura<br>eller jämförlig handling som avses<br>i 11 kap.</p>
<h4>8 a kap.</h4>
<p>(8 kap. 16 c §)</p>
<p>Avdrag som gjorts för ingående<br>skatt skall jämkas endast när an-<br>vändningen av en investeringsvara<br>har förändrats eller avyttring gjorts<br>inom viss tid (korrigeringstiden).<br>Denna tid är för fastigheter sex år<br>från tidpunkten från förvärvet och<br>för andra investeringsvaror fem år<br>från tidpunkten från förvärvet. I<br>korrigeringstiden skall räknas in<br>det räkenskapsår under vilket va-<br>ran förvärvades.</p>
<p>6§</p>
<p>Avdrag för ingående skatt skall<br>jämkas endast när användningen<br>av en investeringsvara har föränd-<br>rats eller överlåtelse skett inom<br>viss tid (korrigeringstiden).</p>
<p>Denna tid är</p>
<p>1. i fall som avses i 2 § första<br>stycket 2 eller 4 tio år, räknat på<br>det sätt som anges i andra och<br>tredje styckena,</p>
<p>2. i fall som avses i 2 § första<br>stycket 3 tio år från det att avdrag<br>gjorts enligt 8 kap. 4 § 4 eller 6,<br>och</p>
<p>3. för andra investeringsvaror<br>fem år från tidpunkten från förvär-<br>vet.</p>
<p>I korrigeringstiden skall räknas<br>in det räkenskapsår under vilket<br>ny-, till- eller ombyggnaden eller<br>avdraget gjorts eller förvärvet<br>skett.</p>
<p>Ny-, till- eller ombyggnad i fall<br>som avses i andra stycket 1 skall<br>anses ha skett det beskattningsår<br>under vilket fastigheten kunnat tas<br>i bruk efter åtgärderna eller, vid<br>byggnads- eller anläggnings-<br>entreprenader, slutbesiktning eller<br>någon annan jämförlig åtgärd<br>vidtagits. Om fastigheten överlåts<br>eller dess användning ändras<br>dessförinnan och avdrag för ingå-<br>ende skatt har medgetts, anses<br>dock ny-, till- eller ombyggnaden<br>ha skett det år avdrag medgetts.</p>
<p>222</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>11 kap., Bilaga 5</p>
<p>1 §</p></td></tr>
</table>
<p>I detta kapitel föreskrivs om skyldigheten att vid omsättning av varor<br>eller tjänster utfärda och lämna uppgifter i faktura eller jämförlig hand-<br>ling.</p>
<p>I 9 kap. 4 § finns särskilda be- I detta kapitel föreskrivs även<br>stämmelser om att den som över- om faktureringsskyldighet vid<br>låter en fastighet i vissa fall är jämkning av avdrag för ingående<br>skyldig att utfärda intyg om sin skatt hänförlig till investerings-<br>återförda och inbetalda ingående varor enligt 8 a kap. och vid</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>skatt.</p></td><td>
<p>överlåtelse av fastighet när av-<br>dragsrätt för ingående skatt före-<br>ligger enligt 9 kap. 8 § andra<br>stycket 2.</p></td></tr>
</table>
<p>2a§<sup>3</sup></p>
<p>Utöver vad som framgår av 2 § och av 3 kap. 30 b § föreligger skyl-<br>dighet för säljaren att utfärda en faktura eller jämförlig handling för</p>
<p>1. sådan omsättning som anges i 1 kap. 2 § första stycket 2 och 3,</p>
<p>2. sådan omsättning som anges i 3 kap. 30 a §, och</p>
<p>3. sådan omsättning som anges i 5 kap. 2 a § oavsett omsättningens</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>storlek.</p></td><td>
<p>Skyldighet att utfärda en sådan<br>handling gäller även vid över-<br>låtelse av en fastighet som medför<br>avdragsrätt för förvärvaren enligt<br>9 kap. 8 § andra stycket 2.</p></td></tr>
</table>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1994:1798.</p>
<p>223</p>
<h2>F inansdepartementet</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 mars 2000</p>
<p>Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden<br>Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall,<br>Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson,<br>Lejon, Lövdén,</p>
<p>Föredragande: statsrådet Lövdén</p>
<p>Prop. 1999/2000:82</p>
<p>Regeringen beslutar proposition 1999/2000:82 Mervärdesskatt vid över-<br>låtelse och nyttjande av fastigheter</p>
<p>Eländers Gotab 59917, Stockholm 2000</p>
<p>224</p>
11att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till?11att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen tilldelvis bifall=utskottet1999/2000:SkU21?INLInlämning2000-03-22 00:00:00planerat60hanteringBBordläggning2000-03-29 00:00:00inträffat2hanvisningINLInlämning2000-03-29 00:00:00inträffat60hanteringHÄNHänvisning2000-03-30 00:00:00inträffat3hanvisningMOTMotionstid slutar2000-04-13 00:00:00inträffat4hanvisninginlamnatavInlämnat avFinansdepartementet2014-11-23 07:40:43statustextstatustextÄrendet är avslutatGN03822019-05-22 17:20:17tilldelatTilldelatSkatteutskottet2014-11-23 07:40:43behandlas_i1999/2000:SkU21GN01SkU21bet1999/2000SkU21Mervärdesskatt vid överlåtelse och nyttjande av fastigheter, m.m.Betänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:82<br/>
Mervärdesskatt vid överlåtelse och nyttjande av fastigheterGN02Sk21mot1999/2000Sk21med anledning av prop. 1999/2000:82 Mervärdesskatt vid överlåtelse och nyttjande av fastigheterMotionföljdmotionav Per Rosengren m.fl. (V)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:82<br/>
Mervärdesskatt vid överlåtelse och nyttjande av fastigheterGN02Sk21mot1999/2000Sk21med anledning av prop. 1999/2000:82 Mervärdesskatt vid överlåtelse och nyttjande av fastigheterav Per Rosengren m.fl. (V)Motion