<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2288548</hangar_id>
 <dok_id>GN0381</dok_id>
 <rm>1999/2000</rm>
 <beteckning>81</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1999/2000:81</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Utbildningsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>81</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-03-21 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:05:59</systemdatum>
 <publicerad>2000-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GN0381/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GN0381</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN0381</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1999/2000:81&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Forskning för framtiden - en ny organisation för&lt;br&gt;forskningsfinansiering&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0381/prop_19992000__81-1.png" style="width:44pt;height:53pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 21 mars 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Utb i 1 dn i ngsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lämnar i propositionen förslag till en ny myndighetsstruktur&lt;br&gt;för forskningsfinansiering. Enligt förslaget skall tre nya forskningsråd och&lt;br&gt;en ny myndighet för finansiering av forskning och utvecklingsarbete&lt;br&gt;inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av de nya forskningsråden är Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådet&lt;br&gt;föreslås inrättas med stöd av lag. Vetenskapsrådets främsta uppgift skall&lt;br&gt;enligt förslaget vara att ge stöd till grundläggande forskning av högsta&lt;br&gt;vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. Till&lt;br&gt;Vetenskapsrådet förs de ansvarsområden som idag handhas av&lt;br&gt;Forskningsrådsnämnden, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Humanistisk-samhällsvetenskapliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet, Naturvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet och Teknikvetenskapliga forskningsrådet. Dessa&lt;br&gt;myndigheter avvecklas. Fler än hälften av ledamöterna i Vetenskapsrådets&lt;br&gt;styrelse skall utses av forskarsamhället genom ett elektorsförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör i propositionen bedömningen att det inom&lt;br&gt;Vetenskapsrådet bör finnas ämnesråd för forskningsfinansiering inom&lt;br&gt;vissa ämnesområden. Tre sådana ämnesråd inom - humaniora-&lt;br&gt;samhällsvetenskap, medicin respektive natur- och teknikvetenskap - bör&lt;br&gt;inrättas med ansvar för beslut om medelsfördelning. Fler än hälften av&lt;br&gt;ledamöterna i ämnesråden skall utses av representanter för&lt;br&gt;forskarsamhället genom ett elektorsförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör ett områdesinriktat forskningsråd för sociala frågor och&lt;br&gt;arbetsliv inrättas. Rådet bör överta de ansvarsområden som idag handhas&lt;br&gt;av Socialvetenskapliga forskningsrådet samt delar av ansvarsområdet för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 81&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet för arbetslivsforskning. Till följd härav skall Socialvetenskapliga Prop. 1999/2000:81&lt;br&gt;forskningsrådet avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett områdesinriktat forskningsråd för miljö, lantbruk och&lt;br&gt;samhällsplanering bör också inrättas med ansvar för de områden som idag&lt;br&gt;handhas av Skogs- och jordbrukets forskningsråd och&lt;br&gt;Byggforskningsrådet samt för delar av Naturvårdsverkets uppgifter och&lt;br&gt;anslag inom forskningsområdet. Skogs- och jordbrukets forskningsråd&lt;br&gt;och Byggforskningsrådet skall därmed avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fler än hälften av ledamöterna i de ovan nämnda forskningsråden bör&lt;br&gt;utses av representanter för forskarsamhället genom ett elektorsförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom bör en FoU-myndighet inrättas för behovsstyrd forskning och&lt;br&gt;utvecklingsarbete till stöd för innovationssystemet och en hållbar&lt;br&gt;utveckling och tillväxt. FoU-myndigheten bör överta de ansvarsområden&lt;br&gt;som idag handhas av Kommunikationsforskningsberedningen, de FoU-&lt;br&gt;finansierande delarna av Närings- och teknikutvecklingsverkets&lt;br&gt;verksamhet och även delar av ansvarsområdet som handhas av Rådet för&lt;br&gt;arbetslivsforskning. Kommunikationsforskningsberedningen och Rådet&lt;br&gt;för arbetslivsforskning skall avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen bör ett Forskningsforum inrättas med uppgift att verka för&lt;br&gt;dialog och samverkan mellan forskare, forskningsfinansiärer, allmänheten&lt;br&gt;och andra som direkt eller indirekt berörs av forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en organisationskommitté bör inrättas med uppgift&lt;br&gt;att förbereda och genomföra bildandet av de nya myndigheterna.&lt;br&gt;Myndigheterna bör kunna påbörja sin verksamhet den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut..................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om Vetenskapsrådet...................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning...............................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning............................................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ny myndighetsstruktur.....................................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det forskningsfinansierande systemet...............................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;V etenskapsrådet................................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett forskningsråd för sociala frågor och arbetsliv.............22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett forskningsråd för miljö, lantbruk och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhällsplanering..............................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En myndighet för forskning och utveckling......................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Myndighetsövergripande&amp;nbsp;frågor.......................................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskningsforum...............................................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Genomförande...................................................................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser..............................................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar....................................................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Förteckning över instanser som inbjudits att yttra sig i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ärendet...................................................................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 2000..........47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad............................................................................................48&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om Vetenskapsrådet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels godkänner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. riktlinjer för en ny myndighetsorganisation för&lt;br&gt;forskningsfinansiering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels godkänner vad regeringen föreslår om avveckling av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Forskningsrådsnämnden, Humanistisk-samhällsvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet, Naturvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet, och Teknikvetenskapliga forskningsrådet (avsnitt 5.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Socialvetenskapliga forskningsrådet (avsnitt 5.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Byggforskningsrådet, Skogs- och jordbrukets forskningsråd (avsnitt&lt;br&gt;5.4), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Kommunikationsforskningsberedningen och Rådet för&lt;br&gt;arbetslivsforskning (avsnitt 5.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:81&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till lag om Vetenskapsrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § För att ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga&lt;br&gt;kvalitet inom samtliga vetenskapsområden skall det finnas ett&lt;br&gt;forskningsråd, Vetenskapsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Fler än hälften av ledamöterna i Vetenskapsrådets styrelse skall utses&lt;br&gt;av elektorer som väljs av vetenskapligt kompetenta lärare vid de&lt;br&gt;universitet och högskolor som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen får meddela närmare föreskrifter om Vetenskapsrådets&lt;br&gt;uppgifter och interna organisation samt om hur ledamöterna i&lt;br&gt;Vetenskapsrådets styrelse skall utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade chefen för&lt;br&gt;Utbildningsdepartementet år 1997 en kommitté med uppdrag att göra en&lt;br&gt;översyn av den svenska forskningspolitiken (dir. 1997:67). Kommittén&lt;br&gt;antog namnet Forskning 2000. I kommitténs uppdrag ingick bl.a. att&lt;br&gt;lämna förslag rörande utformningen av den svenska&lt;br&gt;forskningsorganisationen och ansvarsfördelningen mellan berörda organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén lade i oktober 1998 fram betänkandet Forskningspolitik&lt;br&gt;(SOU 1998:128). I betänkandet föreslog kommittén bl.a. att en&lt;br&gt;forskningsrådsorganisation bestående av fyra nya forskningsråd med&lt;br&gt;ansvar för både grundforskning och tillämpad forskning (Forskningsrådet&lt;br&gt;för humaniora och samhällsvetenskap, Forskningsrådet för medicin,&lt;br&gt;Forskningsrådet för naturvetenskap och Forskningsrådet för teknik) skulle&lt;br&gt;ersätta dagens forskningsråd och sektorsforskningsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. Vid remissbehandlingen framfördes&lt;br&gt;kritik mot framförallt förslagets befarade negativa konsekvenser för&lt;br&gt;sektorsinriktad och behovsstyrd forskning och utveckling (FoU). Mot&lt;br&gt;denna bakgrund beslutade regeringen den 12 maj 1999 att tillsätta en&lt;br&gt;arbetsgrupp med uppgift att föreslå vilka myndigheter med&lt;br&gt;forskningsfinansierande uppgifter som skall finnas samt precisera&lt;br&gt;ansvarsområdet för var och en av dessa. Arbetsgruppen lade i november&lt;br&gt;1999 fram rapporten Att finansiera forskning och utveckling (Ds&lt;br&gt;1999:68).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 23 april 1999 beslutade Näringsdepartementet att tillsätta en&lt;br&gt;utredning med uppgift att undersöka hur verksamheten vid de forsknings-&lt;br&gt;finansierande myndigheterna inom departementets område kunde&lt;br&gt;effektiviseras och samordnas. Utredningen lämnade i november 1999&lt;br&gt;rapporten Utredning om vissa myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissbehandlingen av Forskning 2000 gav ett omfattande underlag&lt;br&gt;för den fortsatta beredningen av frågan om den framtida organisationen&lt;br&gt;för forskningsfinansiering. Remissbehandlingen av arbetsgruppens och&lt;br&gt;utredningens rapporter skedde därför genom att Regeringskansliet&lt;br&gt;anordnade remissmöten den 11 och 12 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal skriftliga synpunkter har kommit in från medverkande vid&lt;br&gt;dessa remissmöten samt från andra intressenter. Sammanställningar av&lt;br&gt;synpunkterna finns tillgängliga hos Utbildningsdepartementet och&lt;br&gt;Näringsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:81&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Forskning är en förnyande kraft i samhället genom att den bidrar till&lt;br&gt;ökade insikter om den värld vi lever i, ger nya kunskaper att använda&lt;br&gt;inom olika samhällsområden och utgör grunden för en utbildning av hög&lt;br&gt;kvalitet. Forskningens betydelse ökar dessutom till följd av såväl&lt;br&gt;samhällets som vetenskapens egen snabba utveckling och globalisering.&lt;br&gt;Det moderna kunskaps- och informationssamhället kännetecknas av ett&lt;br&gt;ökat beroende av kunskap och kunskapsutveckling, en allt snabbare&lt;br&gt;kunskaps- och informationsöverföring samt en kraftig ökning av&lt;br&gt;informationens mängd och komplexitet. Praktisk kunskap och erfarenhet i&lt;br&gt;arbetsliv och samhälle ger viktiga bidrag till forskningen. Samspelet&lt;br&gt;mellan forskningen och det omgivande samhället är en drivkraft för&lt;br&gt;samhällsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen utgör själva grunden för kunskapsutvecklingen i samhället&lt;br&gt;och spelar därmed en central roll på en lång rad områden. Forskning av&lt;br&gt;hög kvalitet är av avgörande betydelse för att öka välfärden genom&lt;br&gt;teknisk, ekonomisk, medicinsk, kulturell och social utveckling.&lt;br&gt;Forskningen främjar demokratin genom att befordra ett kritiskt&lt;br&gt;förhållningssätt, samtidigt som den kan bidra med de beslutsunderlag som&lt;br&gt;behövs för att möta förändringar i samhället. Forskningen kan medverka&lt;br&gt;till ökad internationell förståelse och bidra med verktyg för att uppnå&lt;br&gt;viktiga politiska mål som ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt uthålligt&lt;br&gt;samhälle, jämställdhet mellan kvinnor och män, goda uppväxtvillkor för&lt;br&gt;barn och ungdomar, samt ett samhälle präglat av tolerans och social,&lt;br&gt;kulturell och etnisk mångfald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning utgör idag, tillsammans med utbildning, en av de viktigaste&lt;br&gt;tillväxtfaktorerna. Näringslivet, som verkar i ett utpräglat internationellt&lt;br&gt;sammanhang, behöver ofta tillgång till hög kompetens, goda&lt;br&gt;forskningsmiljöer och nya resultat från forskningsfronten för att kunna&lt;br&gt;öka sin konkurrenskraft och utveckla nya produkter. Det innebär att&lt;br&gt;företag inom de expansiva och kunskapsintensiva framtidsbranschema&lt;br&gt;ofta söker sig till länder med högkvalitativ forskning och välutbildad&lt;br&gt;arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige görs idag betydande insatser inom forskning och utveckling&lt;br&gt;(FoU). Huvuddelen av dessa insatser finansieras av näringslivet. Genom&lt;br&gt;att ny kunskap är en förutsättning för en god och hållbar&lt;br&gt;samhällsutveckling och en av Sveriges främsta konkurrensfördelar, måste&lt;br&gt;strävan vara att upprätthålla och förstärka Sveriges ställning som ledande&lt;br&gt;kunskapsnation. Genom att grundforskning och forskarutbildning är&lt;br&gt;grunden för annan kunskapsbildning är de av största betydelse för&lt;br&gt;samhällets, inklusive näringslivets, behov av kunskap och kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande principerna för den svenska forskningspolitiken&lt;br&gt;slogs fast av riksdagen i oktober 1999 i samband med behandlingen av&lt;br&gt;propositionen Vissa forskningsfrågor (prop. 1998/99:94). Regeringen&lt;br&gt;avser att återkomma till svensk forsknings framtida inriktning och&lt;br&gt;resursfördelning i den forskningspolitiska propositionen hösten 2000 samt&lt;br&gt;i budgetpropositionen för 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för en internationellt konkurrenskraftig forskning är att Prop. 1999/2000:81&lt;br&gt;fmansieringsstrukturen är förändringsbenägen och framsynt.&lt;br&gt;Finansieringssystemet måste förmå att finna de kvalitativt bästa&lt;br&gt;forskningsinsatserna samt ge möjligheter att främja forskning som är&lt;br&gt;relevant ur olika samhällssektorers perspektiv. För att åstadkomma detta&lt;br&gt;behövs forskningsfinansiärer som satsar på grundforskning och&lt;br&gt;forskarutbildning, som har en förbättrad förmåga till kraftsamling och&lt;br&gt;profilering och som kan stödja utveckling av kreativa och dynamiska&lt;br&gt;forskningsmiljöer. Finansieringssystemet måste också beakta behovet av&lt;br&gt;att stödja forskning för att främja utvecklingen såväl inom näringslivet&lt;br&gt;som inom den offentliga sektom och andra delar av samhället och därmed&lt;br&gt;bidra till att lösa aktuella samhällsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den snabba utvecklingen inom näringslivet och andra delar av&lt;br&gt;samhället, i kombination med forskningens ökande betydelse inom dessa&lt;br&gt;områden, ökar också behovet av samverkan mellan forskningen och det&lt;br&gt;omgivande samhället. Företag, organisationer och andra utomstående&lt;br&gt;aktörer måste tidigt få del av forskningens rön, samtidigt som&lt;br&gt;forskarsamhället i ett tidigt skede måste få kontakt med de många&lt;br&gt;frågeställningar som reses i ett samhälle i snabb förändring. Forskningen&lt;br&gt;är till stora delar intemationaliserad. Det är därför angeläget att samtliga&lt;br&gt;forskningsfinansiärer främjar såväl samverkan mellan forskningen och det&lt;br&gt;omgivande samhället som internationellt samarbete. Ett väl utvecklat&lt;br&gt;internationellt samarbete ger möjligheter att ta tillvara kunskap från den&lt;br&gt;internationella forskningsfronten och är även en förutsättning för att&lt;br&gt;utländska forskare och företag ska söka sig till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapsutvecklingen sker snabbt och ofta språngvis. Det gör att det är&lt;br&gt;viktigt att Sverige, för att upprätthålla och utveckla sin ställning som&lt;br&gt;framstående forskningsnation, kan satsa inom de nya angelägna&lt;br&gt;forskningsområden som den vetenskapliga utvecklingen frambringar.&lt;br&gt;Eftersom den banbrytande forskningen ofta sker i gränslandet mellan&lt;br&gt;olika vetenskapliga discipliner behöver den mång- och tvärvetenskapliga&lt;br&gt;forskningen goda villkor. Ett förstärkt genusperspektiv berikar&lt;br&gt;forskningen och höjer dess kvalitet. Inom samliga forskningsområden bör&lt;br&gt;därför en utveckling eftersträvas som innebär att genusperspektivet i ökad&lt;br&gt;utsträckning får ett genomslag i forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakterna anger på ett övergripande sätt forskningens inriktning.&lt;br&gt;Det sker genom medelsanvisningar dels direkt till universitet och&lt;br&gt;högskolor, dels till nationella forskningsfinansierande forskningsråd och&lt;br&gt;andra myndigheter med ansvar för forskning inom olika områden. Dessa&lt;br&gt;myndigheter svarar för den närmare inriktningen av forskningen genom&lt;br&gt;de beslut som de fattar om fördelningen av de medel som statsmakterna&lt;br&gt;anvisat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär att utformningen av organisationen för fördelning av de&lt;br&gt;statliga forskningsmedlen är en central forskningspolitisk fråga. Den&lt;br&gt;nuvarande myndighetsorganisationen har vuxit fram under lång tid. Den&lt;br&gt;har utformats efter behov och förutsättningar som inte alltid är lika&lt;br&gt;aktuella nu som när de olika myndigheterna inrättades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den organisatoriska strukturen måste på ett flexibelt sätt ge utrymme&lt;br&gt;för nya frågeställningar, kunskapsbehov och förutsättningar. Samtidigt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som strukturen snabbt ska kunna fånga upp och ge kraftfullt stöd till Prop. 1999/2000:81&lt;br&gt;angelägna forskningsområden, ska den också förmå avveckla stöd till&lt;br&gt;områden som inte längre är lika angelägna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationen med nationella forskningsfinansiärer skall ge garantier&lt;br&gt;för att den fördelning av forskningsmedel som dessa finansiärer gör sker&lt;br&gt;utifrån kvalificerade bedömningar. Detta är en förutsättning för att&lt;br&gt;forskningen ska bedrivas på högsta internationella nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med föreliggande proposition är att skapa en ny organisation för&lt;br&gt;forskningsfinansiering som gör det möjligt att kraftsamla på viktiga&lt;br&gt;vetenskapliga områden, främja samarbete mellan forskning och&lt;br&gt;utvecklingsarbete samt förbättra spridningen av information om&lt;br&gt;forskningen och dess resultat. Den nya organisationen skapar vidare bättre&lt;br&gt;förutsättningar för att stimulera tvär- och mångvetenskaplig forskning och&lt;br&gt;att ge framstående forskarbegåvningar tillräckligt stöd för att kunna&lt;br&gt;utveckla en självständig och nyskapande forskning. För att uppnå detta,&lt;br&gt;men även sätta tydligare fokus på grundforskningens roll och öka&lt;br&gt;kvalitetskraven genom förstärkt forskarstyming, inrättas ett&lt;br&gt;Vetenskapsråd samt två områdesinriktade forskningsråd inom de&lt;br&gt;angelägna områdena sociala frågor och arbetsliv respektive miljö,&lt;br&gt;lantbruk och samhällsplanering. Samtidigt skapas en mer effektiv och&lt;br&gt;slagkraftig organisation för den behovsstyrda forskningen till stöd för det&lt;br&gt;svenska innovationssystemet samt en hållbar utveckling och tillväxt&lt;br&gt;genom att en FoU-myndighet inrättas. Organisationen syftar till att&lt;br&gt;forskningen ska kunna ge viktiga bidrag till näringslivets och samhällets&lt;br&gt;utveckling och att Sverige även i fortsättningen skall vara attraktivt för&lt;br&gt;internationellt samarbete. Om Sverige kan attrahera framstående forskare&lt;br&gt;från andra länder, kan detta bidra till att ytterligare höja kvaliteten inom&lt;br&gt;svensk forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag som regeringen nu lägger fram och de bedömningar som&lt;br&gt;regeringen gör avser endast organisationen av myndigheter som har som&lt;br&gt;huvuduppgift att på nationell nivå fördela statliga medel för forskning och&lt;br&gt;utveckling. Däremot behandlas inte organisationen vid universitet,&lt;br&gt;högskolor och forskningsinstitut eller myndigheter med ett visst, men inte&lt;br&gt;dominerande inslag av forskning eller forskningsfinansiering i sin&lt;br&gt;verksamhet. Inte heller behandlas de krav som bör ställas på det interna&lt;br&gt;arbetet inom dessa institutioner. Dessa frågor och andra som rör&lt;br&gt;verksamheten vid landets lärosäten och forskningsinstitut har&lt;br&gt;statsmakterna behandlat i andra sammanhang, bl. a. i propositionen Vissa&lt;br&gt;forskningsfrågor (prop. 1998/99:94). Regeringen avser även att&lt;br&gt;återkomma till riksdagen i dessa frågor i den forskningspolitiska&lt;br&gt;propositionen hösten 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 * Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 81&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ny myndighetsstruktur&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;5.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det forskningsfinansierande systemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga FoU-finansieringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska forskningssystemet har sin bas i universitet och högskolor i&lt;br&gt;hela landet där större delen av den statligt finansierade forskningen utförs.&lt;br&gt;Vid universitet och högskolor bedrivs därmed både forskning på initiativ&lt;br&gt;av forskare och på initiativ av företrädare för andra delar av samhället.&lt;br&gt;Dessutom finns industriforskningsinstitut och ett fatal andra&lt;br&gt;forskningsinstitut. Den utförande delen av forskningssystemet behandlas&lt;br&gt;ej i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga FoU-finansieringen sker via ett stort antal organ. Regering&lt;br&gt;och riksdag anslår medel för forskning och utveckling inom samtliga&lt;br&gt;sektorer. Inom många områden finns forskningsråd eller andra&lt;br&gt;myndigheter som har som huvuduppgift att finansiera forskning och&lt;br&gt;utveckling vid universitet och högskolor, forskningsinstitut eller företag.&lt;br&gt;Dessa forskningsfinansierande myndigheter stödjer ofta forskning där&lt;br&gt;forskarna deltar i såväl problemidentifiering och kvalitetsbedömning som&lt;br&gt;utvärdering. Regeringen presenterar i denna proposition förslag till en ny&lt;br&gt;organisation för sådan forskningsfinansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver nämnda forskningsfinansiärer finns även en lång rad&lt;br&gt;myndigheter som finansierar forskning som en mindre del av sin&lt;br&gt;verksamhet. Ofta är syftet att stimulera kunskapsutveckling som kan ge&lt;br&gt;stöd i myndighetsutövningen. Inom denna uppdragsforskning formuleras&lt;br&gt;uppdragen av den finansierande myndigheten, som inte sällan har&lt;br&gt;bestämda krav på hur uppdragen skall genomföras och när och hur dessa&lt;br&gt;skall avrapporteras. Sådana myndigheter finns inom de flesta&lt;br&gt;samhällsområden t. ex. det sociala området, samhällsplanering,&lt;br&gt;kommunikationer, energi, näringsliv, kultur, försvar och internationellt&lt;br&gt;bistånd. Forskningen är här en nödvändig del av kunskapsutvecklingen&lt;br&gt;inom olika samhällsområden. Kunskapsfrågorna bör, enligt regeringens&lt;br&gt;mening, sättas i fokus i allt fler sammanhang och regeringen har i&lt;br&gt;propositionen Vissa forskningsfrågor (prop. 1998/99:94) uttalat att det är&lt;br&gt;angeläget att statliga myndigheter inom ramen för sina resurser ökar sin&lt;br&gt;kompetens att beställa och nyttja forskning. Forskningsrön bör kunna tas&lt;br&gt;till vara i hela den offentliga sektom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning bör myndigheternas uppgifter i&lt;br&gt;huvudsak renodlas till att antingen finansiera eller utföra forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begrepp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och utveckling är mångtydiga begrepp som ofta sammanförs&lt;br&gt;under samlingsbegreppet FoU. Det finns därför anledning att beröra&lt;br&gt;användningen av dessa begrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En klar indelning i grundläggande, riktad och tillämpad forskning låter&lt;br&gt;sig inte göras, och vore inte heller meningsfull på grund av vetenskapens&lt;br&gt;snabba utveckling där problemställningar och metoder med olika&lt;br&gt;utgångspunkt ofta korsbefruktar och berikar varandra. Likaså saknas i&lt;br&gt;praktiken tydliga gränser mellan forskning och utvecklingsarbete. Olika&lt;br&gt;forskningsområden skiljer sig också åt i dessa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktigare är distinktionen mellan forskning för olika syften, där en&lt;br&gt;skillnad ligger i vem som tagit initiativ till och formulerat&lt;br&gt;forskningsprojektet. I den fria, grundläggande eller nyfikenhetsbaserade&lt;br&gt;forskningen är det forskarnas drivkraft att utöka det samlade vetandet som&lt;br&gt;är den huvudsakliga grunden för forskningen, medan det inom den&lt;br&gt;områdesinriktade forskningen är kunskapsbehoven inom berörda sektorer&lt;br&gt;som utgör drivkraften för forskningen. I båda fallen kan det finnas&lt;br&gt;forskning av mer eller mindre grundläggande eller tillämpad karaktär.&lt;br&gt;Nyttoaspekten är starkare i det senare fallet men ej heller avseende nytta&lt;br&gt;går det att dra tydliga skiljelinjer mellan olika typer av forskning - den&lt;br&gt;fria nyfikenhetsbaserade forskningens kunskapsuppbyggande har varit en&lt;br&gt;förutsättning för framstegen inom forskning som syftar till att lösa&lt;br&gt;specifika problemställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid ej heller knivskarpa gränser mellan forskning som&lt;br&gt;initierats av forskarna och forskning som syftar till att lösa specifika&lt;br&gt;frågor i samhället. Det finns ofta komplexa motiv för forskarnas val av&lt;br&gt;forskningsprojekt, där ett intrikat och svårfangat samspel mellan olika&lt;br&gt;faktorer är av betydelse. Den inomvetenskapliga utvecklingen är den&lt;br&gt;faktor som oftast nämns som avgörande, men även möjligheten till &amp;quot;nytta&amp;quot;&lt;br&gt;kan vara en viktig faktor - vilket är uppenbart inom t.ex. miljöforskning&lt;br&gt;samt medicinsk och teknikvetenskaplig forskning - liksom möjligheten att&lt;br&gt;erhålla finansiering av projektet. Möjligheten till finansiering beror ytterst&lt;br&gt;av de kvalitativa förutsättningarna och statsmakternas värdering av&lt;br&gt;resursbehovet inom olika områden. De olika beskrivningar av forskning&lt;br&gt;och utveckling som används i det följande görs alltså mot bakgrund av&lt;br&gt;dessa förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på forskningssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På forskningssystemet måste ställas krav på vetenskaplig kvalitet,&lt;br&gt;relevans, flexibilitet, kraftsamling, internationalisering, samverkan och&lt;br&gt;effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening måste högt ställda krav på vetenskaplig&lt;br&gt;kvalitet vara utmärkande för all forskning. Forskningens kvalitet skall&lt;br&gt;granskas på ett opartiskt och sakkunnigt sätt. Kvalitet är en förutsättning&lt;br&gt;för tillförlitliga resultat och måste därför genomsyra hela&lt;br&gt;forskningssystemet. Kvalitetsbegreppet har givits delvis olika innebörd i&lt;br&gt;olika delar av forskningssystemet, men grundläggande är krav på&lt;br&gt;användning av vetenskaplig metod, möjlighet att upprepa resultaten, ett&lt;br&gt;kritiskt analyserande och ifrågasättande samt användning av den samlade&lt;br&gt;kunskapen inom området. När det gäller utvecklingsarbete är krav på ett&lt;br&gt;praktiskt användbart, ofta ekonomiskt bärkraftigt, resultat en väl så viktig&lt;br&gt;faktor. Det ökade kunskapsinnehållet inom snart sagt alla branscher&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medför emellertid att de vetenskapliga kraven även på utvecklingsarbetet&lt;br&gt;med nödvändighet blir allt högre ställda. Enligt regeringens mening bör&lt;br&gt;med kvalitet inom forskningen avses vetenskaplig kvalitet. Detta skall&lt;br&gt;givetvis inte ställas i motsats till att även andra krav måste tillgodoses,&lt;br&gt;särskilt vad gäller olika former av behovsstyrd forskning och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett fundamentalt krav på forskningssystemet är dess förmåga&lt;br&gt;att bedöma och premiera forskningens relevans. Grundläggande för&lt;br&gt;relevansen är att forskningen håller hög kvalitet - att den är tillförlitlig&lt;br&gt;och tillför ny kunskap. Vanligtvis avses med relevans att forskningen&lt;br&gt;ägnas åt frågeställningar som kan bidra till lösningen av utpekade&lt;br&gt;problem i näringslivet eller samhället i övrigt. Detta gäller i hög grad&lt;br&gt;också för utvecklingsarbete. De forskningsråd och myndigheter som bl.a.&lt;br&gt;skall ge stöd till områdesinriktad forskning måste kunna fungera som&lt;br&gt;kompetenta beställare av forskning och utvecklingsarbete. Dessa råd och&lt;br&gt;myndigheter måste, i dialog med sektorns företrädare, kunna identifiera&lt;br&gt;forskningsbehov och initiera och stödja forskning som i mer direkt&lt;br&gt;mening är till nytta för sina respektive samhällssektorer. I detta ligger&lt;br&gt;även att göra forskningsresultat tillgängliga för användarna. Vad som är&lt;br&gt;relevant - eller mer kortsiktigt samhäll snyttig - forskning förändras över&lt;br&gt;tiden varför goda möjligheter till omprioriteringar mellan olika&lt;br&gt;forskningsområden är viktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Relevansbegreppet kan även ges en vidare betydelse som innebär&lt;br&gt;någon form av samhällsnytta. Med denna vida tolkning är all god&lt;br&gt;forskning på lång sikt mer eller mindre relevant därför att den bidrar till&lt;br&gt;att utvidga mänsklighetens samlade kunskap och just kunskap är ett av&lt;br&gt;människans och samhällets grundläggande behov. Vidare ger forskningen&lt;br&gt;värdefulla bidrag till samhället genom utveckling av vetenskapliga&lt;br&gt;metoder. Forskningen främjar ett demokratiskt samhälle genom ett kritiskt&lt;br&gt;och analyserande ifrågasättande. I det långa perspektivet har&lt;br&gt;grundläggande, nyfikenhetsdriven forskning givit upphov till avgörande&lt;br&gt;framsteg i samhällsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhället och vetenskapen befinner sig i ständig förändring och&lt;br&gt;utveckling. Detta ställer krav på flexibilitet inom forskningssystemet och&lt;br&gt;möjlighet till omprioritering. Kravet kommer bland annat från&lt;br&gt;vetenskapens egen utveckling där nya forskningsområden uppkommer&lt;br&gt;och traditionella gränser luckras upp. Den nyskapande forskningen&lt;br&gt;bedrivs ofta just i mötet mellan olika vetenskapliga discipliner och&lt;br&gt;traditioner. Metoder, begrepp och resultat från ett visst område kan ofta&lt;br&gt;ge upphov till språngvisa framsteg när de tillämpas i ett nytt sammanhang.&lt;br&gt;Det är därför angeläget att forskningssystemet effektivt kan främja&lt;br&gt;framväxten av nya forskningsområden och även stödja unga, lovande&lt;br&gt;forskare som använder nya angreppssätt och metoder på delvis nya&lt;br&gt;områden. Flexibilitet är även nödvändig för att samhällets&lt;br&gt;mångfacetterade och över tiden skiftande kunskapsbehov skall kunna&lt;br&gt;tillgodoses. Nya frågeställningar och problem måste kunna bearbetas och&lt;br&gt;snabbt ges ett adekvat stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningssystemet måste medge kraftsamling kring stora, angelägna&lt;br&gt;uppgifter. Som exempel kan nämnas forskning för en socialt och&lt;br&gt;ekologiskt hållbar samhällsutveckling, vilket ur olika perspektiv är en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angelägenhet för alla forskningsfinansiärer. Kraftsamling är nödvändigt Prop. 1999/2000:81&lt;br&gt;för att åstadkomma verklig spetskompetens inom områden där det finns&lt;br&gt;särskilt goda förutsättningar att åstadkomma betydande vetenskapliga&lt;br&gt;framsteg. Genom vissa koncentrerade satsningar på högkvalitativa miljöer&lt;br&gt;kan Sverige också bli attraktivt för framstående utländska forskare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens forskningssystem är fragmenterat med ett stort antal&lt;br&gt;forskningsfinansierande myndigheter. Detta medför en uppsplittring av&lt;br&gt;resurserna och ett i vissa fall svagt utvecklat samarbete mellan olika&lt;br&gt;finansiärer. Ett nytt forskningsfinansieringssystem måste underlätta ett&lt;br&gt;effektivare samarbete. Detta kan uppnås genom att antalet myndigheter&lt;br&gt;och därmed samarbetshämmande gränser minskas. Samarbetet måste&lt;br&gt;överhuvudtaget öka över olika gränser - över disciplingränser och över&lt;br&gt;sektorsgränser - mellan forskningsfinansierande organ och universitet&lt;br&gt;och högskolor samt även med forskningens avnämare. I detta ligger också&lt;br&gt;att forskningssystemet måste främja samverkan mellan mer&lt;br&gt;grundforskningsinriktade myndigheter och andra myndigheter med ansvar&lt;br&gt;för områdesinriktad forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora delar av forskningen är idag intemationaliserad vilket i sig bidrar&lt;br&gt;till en hög kvalitet. Till kraven på forskningssystemet hör därför att det på&lt;br&gt;ett effektivt sätt skall främja internationalisering av svensk forskning.&lt;br&gt;Detta kan avse både forskningsstöd till internationella projekt och&lt;br&gt;främjande av en internationellt konkurrenskraftig kvalitet inom svensk&lt;br&gt;forskning. En god samverkan inom landet, där bl.a. kompetensen vid&lt;br&gt;olika lärosäten tas tillvara, måste åstadkommas för att ge ökad tyngd åt&lt;br&gt;Sveriges agerande i olika internationella sammanhang. I många fall är&lt;br&gt;frågeställningarna inom forskningen så komplexa att inget land ensamt&lt;br&gt;kan klara forskningsuppgifterna, varför såväl resurser som kunskap måste&lt;br&gt;samlas till gemensamma insatser. Exempel på detta är verksamheten vid&lt;br&gt;de storskaliga forskningsanläggningar inom främst naturvetenskap som&lt;br&gt;sedan länge bedrivits inom ramen för internationellt samarbete. Dessutom&lt;br&gt;uppstår nu alltmer olika former av nätverk och program där forskningen&lt;br&gt;bedrivs i globalt samarbete. Inom samhällsvetenskapen finns t.ex. behov&lt;br&gt;av databaser som möjliggör att jämföra förhållanden och företeelser i&lt;br&gt;olika länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett krav på det forskningsfinansierande systemet är att det&lt;br&gt;skall kunna svara för rådgivning åt statsmakterna i forskningsfrågor. En&lt;br&gt;förutsättning för forskningspolitiken är tillgången på tillförlitlig och&lt;br&gt;relevant statistik, kvalificerade översikter och analyser samt utredningar&lt;br&gt;om olika förhållanden på forskningsområdet. Sådant underlag måste&lt;br&gt;finnas tillgängligt inom forskningssystemet för att säkra en god&lt;br&gt;kunskapsbas för det egna arbetet och för de övergripande prioriteringar&lt;br&gt;som vilar på riksdag och regering. Utöver detta långsiktiga analysarbete&lt;br&gt;har regeringen i sitt löpande nationella och internationella arbete behov av&lt;br&gt;underlag och sakkunniga råd i olika frågeställningar på&lt;br&gt;forskningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett givet krav på forskningssystemet är hög effektivitet. Det är därför&lt;br&gt;angeläget att forskningssystemet, såväl som den forskning som finansieras&lt;br&gt;med offentliga medel, kan följas upp och utvärderas. En förutsättning för&lt;br&gt;att forskningssystemet skall fungera effektivt är tydliga mål och en klar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansvarsfördelning mellan statsmakterna, myndigheter och andra organ. I&lt;br&gt;propositionen Vissa forskningsfrågor (prop. 1998/99:94) angav&lt;br&gt;regeringen att det är statsmakternas ansvar att göra de övergripande&lt;br&gt;avvägningarna beträffande forskningens inriktning, fördelning mellan&lt;br&gt;fasta och rörliga resurser samt beträffande forskningens lokalisering.&lt;br&gt;Övriga avvägningar bör i huvudsak göras av ansvariga myndigheter m.fl.&lt;br&gt;inom systemet. Detta innebär att dessa måste kunna göra strategiska&lt;br&gt;prioriteringar mellan olika forskningsområden och mellan olika former av&lt;br&gt;forskningsstöd. En tydlig ansvarsfördelning mellan olika&lt;br&gt;forskningsfinansiärer är en förutsättning för god överblick och för&lt;br&gt;statsmakternas möjlighet till styrning av forskningssystemet genom&lt;br&gt;övergripande prioriteringar och uppföljning av insatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella utvärderingar har visat sig vara en verkningsfull metod&lt;br&gt;för att mäta forskningens kvalitet. Relevansen i det områdesinriktade&lt;br&gt;stödet bör granskas kontinuerligt. Forskningssystemet måste också ha en&lt;br&gt;hög administrativ effektivitet, vilket bl.a. förutsätter en god samverkan&lt;br&gt;mellan olika aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av en ny struktur för forskningsfinansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vetenskapens och samhällets snabba förändring och ökade komplexitet&lt;br&gt;ställer allt högre krav på samarbete över ämnes- och sektorsgränser samt&lt;br&gt;förmåga till omprioritering. Angelägna frågeställningar måste kunna ges&lt;br&gt;en bred belysning ur olika perspektiv. Nya forskningsområden och&lt;br&gt;framstående forskningsbegåvningar måste snabbt kunna ges ett kraftfullt&lt;br&gt;stöd. Den nuvarande organisationen, som består av ett stort antal&lt;br&gt;myndigheter, förmår inte svara mot dessa nya krav på ett optimalt sätt.&lt;br&gt;Överblick, övergripande prioritering och uppföljning från statsmakternas&lt;br&gt;sida försvåras av den fragmenterade strukturen. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening finns därför skäl att införa en ny struktur som bättre kan hantera&lt;br&gt;de nya utmaningarna. En ny myndighetsorganisation med färre&lt;br&gt;myndigheter än idag bör av den anledningen inrättas. Regeringen gör&lt;br&gt;därför bedömningen att fyra nya myndigheter för forskningsfinansiering&lt;br&gt;skall inrättas. I avsnitt 5.2 - 5.5 presenteras skälen för inrättandet av dessa&lt;br&gt;myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet för forskningsfinansiering måste svara mot de ovan uppställda&lt;br&gt;kraven beträffande kvalitet, relevans, flexibilitet, kraftsamling,&lt;br&gt;internationalisering, samverkan och effektivitet. Organisationen skall avse&lt;br&gt;såväl grundläggande, nyfikenhetsbaserad forskning för den långsiktiga&lt;br&gt;kunskapsuppbyggnaden som forskning till stöd för kunskapsbehov inom&lt;br&gt;näringsliv och olika samhällssektorer. De som är anställda inom dagens&lt;br&gt;forskningsfinansierande myndigheter besitter den centrala kompetens som&lt;br&gt;också är av största vikt i den framtida organisation som nu föreslås.&lt;br&gt;Denna kompetens bör självfallet tas tillvara. I samband med nyrekrytering&lt;br&gt;bör den nya organisationen eftersträva en hög andel personal med&lt;br&gt;forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om forskningsfinansiering med statliga medel måste fattas av&lt;br&gt;organ och personer som har kompetens att göra erforderliga vetenskapliga&lt;br&gt;och andra bedömningar. För att säkra högsta möjliga kvalitet och ge en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1999/2000:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;god legitimitet i forskningssystemet bör forskningsfinansierande Prop. 1999/2000:81&lt;br&gt;myndigheter som har forskningsstöd till huvuduppgift ledas av styrelser&lt;br&gt;där forskarna utgör en majoritet och där dessa är utsedda av&lt;br&gt;representanter för forskarsamhället. Dessa myndigheter skall benämnas&lt;br&gt;forskningsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver forskningsråd finns skäl att inrätta en myndighet med en annan&lt;br&gt;ledningsform. Här avses verksamhet där behovsstyrningen är av särskilt&lt;br&gt;stor betydelse. Motivet är att myndighetens verksamhet skall svara mot&lt;br&gt;direkta behov som identifieras inom näringslivet, den offentliga sektorn&lt;br&gt;och övriga berörda. Ledningsformen bör därför avspegla såväl behovet av&lt;br&gt;vetenskaplig kvalitet som behovet av att forskningens avnämare ges ett&lt;br&gt;starkt inflytande över myndighetens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa generella krav på arbetsformer bör uppställas för samtliga&lt;br&gt;myndigheter som föreslås inrättas. De nuvarande forskningsrådens&lt;br&gt;arbetssätt med s.k. peer review-granskning av forskningsprojektens&lt;br&gt;kvalitet bör användas eftersom det har visat sig vara den bästa metoden&lt;br&gt;för kvalitetsgranskning av projekt. Dessutom bör internationella&lt;br&gt;utvärderingar av forskningens kvalitet genomgående användas inom det&lt;br&gt;forskningsfinansierande systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den områdesinriktade forskningen tillkommer höga krav på&lt;br&gt;relevans, vilket kräver att avnämarna kan bidra till problemformuleringen&lt;br&gt;och delta i utvärdering och uppföljning samt att forskningsresultaten&lt;br&gt;snabbt förs ut till potentiella användare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Vetenskapsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett nytt forskningsråd, Vetenskapsrådet, skall&lt;br&gt;inrättas med stöd av lag. Vetenskapsrådets främsta uppgift skall vara att&lt;br&gt;ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom&lt;br&gt;samtliga vetenskapsområden. Vetenskapsrådet skall överta de&lt;br&gt;ansvarsområden som idag handhas av Forskningsrådsnämnden,&lt;br&gt;Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska&lt;br&gt;forskningsrådet, Naturvetenskapliga forskningsrådet och&lt;br&gt;Teknikvetenskapliga forskningsrådet, och de nämnda myndigheterna skall&lt;br&gt;avvecklas. Fler än hälften av ledamöterna i Vetenskapsrådets styrelse skall&lt;br&gt;utses av representanter för forskarsamhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Inom Vetenskapsrådet bör det finnas ämnesråd&lt;br&gt;för forskningsfinansiering inom vissa ämnesområden. Tre ämnesråd bör&lt;br&gt;inrättas inom Vetenskapsrådet: ett för humaniora-samhällsvetenskap, ett&lt;br&gt;för medicin och ett för natur- och teknikvetenskap. Ämnesråden bör inom&lt;br&gt;givna ramar besluta om medelsfordelning inom sina verksamhetsområden.&lt;br&gt;Om Vetenskapsrådet har utfärdat riktlinjer för ämnesrådens&lt;br&gt;medelsfördelning eller for satsningar på forskningsområden av särskild&lt;br&gt;betydelse, bör dessa riktlinjer följas av ämnesråden. Fler än hälften av&lt;br&gt;ledamöterna i ämnesråden bör utses av representanter för&lt;br&gt;forskarsamhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett sammanhållet forskningsråd, Prop. 1999/2000:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vetenskapsrådet, inrättas under Utbildningsdepartementet med&lt;br&gt;huvuduppgiften att stödja grundläggande forskning vid universitet och&lt;br&gt;högskolor. Vetenskapsrådet övertar uppgifter och ansvarsområden från&lt;br&gt;Forskningsrådsnämnden (FRN), Humanistisk-samhällsvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet (HSFR), Medicinska forskningsrådet (MFR),&lt;br&gt;Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR), Teknikvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet (TFR) och Polarforskningssekretariatet. Dessa&lt;br&gt;myndigheter avvecklas. Vetenskapsrådet övertar också en del av Skogs-&lt;br&gt;och jordbrukets forskningsråds (SJFR) uppgifter samt del av den&lt;br&gt;rymdforskning som idag finansieras av Rymdstyrelsen. Inom&lt;br&gt;Vetenskapsrådet inrättas tre ämnesråd med ansvar för områdena&lt;br&gt;humaniora - samhällsvetenskap, medicin respektive teknik -&lt;br&gt;naturvetenskap. Vetenskapsrådets styrelse utses av regeringen och består&lt;br&gt;av högst elva ledamöter inklusive ordföranden. Tre styrelseledamöter&lt;br&gt;nomineras av ämnesråden, tre ledamöter nomineras av Kungl.&lt;br&gt;Vetenskapsakademien, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien respektive&lt;br&gt;Vitterhetsakademien. Vetenskapsrådets chef utses av regeringen och är&lt;br&gt;ledamot i styrelsen. Ämnesrådens styrelse utses av Vetenskapsrådet efter&lt;br&gt;förslag som framkommit genom val med elektorsförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Nästan alla instanser är i huvudsak positiva till&lt;br&gt;förslaget om ett vetenskapsråd. HSFR, MFR, NFR och TFR påtalar dock&lt;br&gt;bl.a. att ansvarsfördelningen mellan vetenskapsrådet och de däri ingående&lt;br&gt;ämnesråden är oklar. Forskningsråden betonar också vikten av&lt;br&gt;forskarmajoritet i vetenskapsrådet och i ämnesråden. Socialvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet (SFRj betonar att företrädare för alla vetenskapsområden&lt;br&gt;måste fa plats i vetenskapsrådets styrelse. Industriförbundet vill betona&lt;br&gt;vikten av att rådets styrelse måste bestå även av ledamöter med kunskap&lt;br&gt;om näringslivets och övriga samhällets forskningsbehov.&lt;br&gt;Industrikommittén anser att det är viktigt att vetenskapsrådet också&lt;br&gt;samverkar med industrin och andra delar av det omgivande samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleverket och Sveriges universitetslärarförbund (SULFj är&lt;br&gt;kritiska till att inrätta ett gemensamt ämnesråd för naturvetenskap-teknik&lt;br&gt;inom Vetenskapsrådet eftersom detta avviker från den modell för&lt;br&gt;resursfördelning som tillämpas för forskningsanslagen till universitet och&lt;br&gt;högskolor. Nationella sekretariatet för genusforskning menar att&lt;br&gt;genusforskningen bör hanteras även av ämnesråden för medicin samt&lt;br&gt;naturvetenskap-teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Negativa till förslaget om ett vetenskapsråd är främst SULF och FRN.&lt;br&gt;SULF vill värna mångfalden i forskningssystemet och FRN ifrågasätter&lt;br&gt;arbetsgruppens problemanalys och är tveksamma till om lösningen på&lt;br&gt;problemen verkligen ligger i en omorganisation av de&lt;br&gt;forskningsfinansierande myndigheterna. FRN menar att om den nya&lt;br&gt;organisationen ändå genomfors så är det rimligt att tidigare FRN-områden&lt;br&gt;hålls ihop på en övergripande nivå i rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Dagens forskningsrådsorganisation under Utbildningsde-&lt;br&gt;partementet har funnits sedan 1977 men vissa delar av organisationen har&lt;br&gt;i olika former funnits under flera decennier. Den år 1972 tillsatta&lt;br&gt;Forskningsrådsutredningen lade 1975 fram ett förslag som utgjorde&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grunden för den nuvarande organisationen och HSFR, MFR, NFR och Prop. 1999/2000:81&lt;br&gt;FRN skapades. TFR inrättades år 1990 under dåvarande&lt;br&gt;Industridepartementet och överfördes år 1993 till&lt;br&gt;Utbildningsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsråden under Utbildningsdepartementet skall enligt&lt;br&gt;förordningen (1996.648) med instruktion för forskningsråden inom&lt;br&gt;Utbildningsdepartementets verksamhetsområde vart och ett inom sitt&lt;br&gt;verksamhetsområde främja och stödja vetenskapligt betydelsefull&lt;br&gt;forskning (2§). I instruktionen finns också angivet att råden skall&lt;br&gt;undersöka vilka forskningsbehov som är angelägna inom olika&lt;br&gt;forsknings- och samhällsområden och ta initiativ till och främja forskning&lt;br&gt;som behövs för att tillgodose sådana behov (3 §). I förordningen&lt;br&gt;(1996:650) med instruktion för Forskningsrådsnämnden anges att&lt;br&gt;nämnden skall ta initiativ till och stödja forskning främst inom områden&lt;br&gt;som är angelägna från samhällets synpunkt (1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framtidens forskning ställer ökade krav på mångvetenskapligt&lt;br&gt;samarbete över ämnesgränser, kraftsamling och förmåga till&lt;br&gt;omprioritering, vilket den nuvarande forskningsrådsorganisationen har&lt;br&gt;svårigheter att uppfylla på ett tillfredsställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bristen på ett djupgående samarbete inom den nuvarande&lt;br&gt;organisationen har medfört svårigheter att åstadkomma goda villkor för&lt;br&gt;tvär- och mångvetenskaplig forskning, såväl rådsövergripande som inom&lt;br&gt;enskilda forskningsråd. Den samverkansgrupp mellan forskningsråden&lt;br&gt;som har till uppgift att verka för jämställdhet, tvärvetenskap och&lt;br&gt;genusforskning har gjort värdefulla insatser, men har visat sig sakna&lt;br&gt;verktyg för att uppnå mer genomgripande resultat. Då dagens forskning&lt;br&gt;utvecklas mot allt mer komplexa strukturer, som i allt större omfattning&lt;br&gt;kräver samarbete över traditionella ämnesgränser, är det nödvändigt att&lt;br&gt;skapa en ny, verkligt effektiv, organisation som kan främja såväl mång-&lt;br&gt;som tvärvetenskaplig forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening har de nuvarande forskningsråden och FRN&lt;br&gt;lyckats väl med avseende på kvalitetsaspekten inom forskningen. En lång&lt;br&gt;rad utvärderingar visar att svensk forskning håller en generellt god&lt;br&gt;kvalitet och är världsledande inom vissa områden. Emellertid finns det&lt;br&gt;också vissa tecken på strukturella svagheter i systemet: föryngring och&lt;br&gt;förnyelse ges inte alltid tillräckligt utrymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyskapande forskning kan sakna möjlighet till finansiering p.g.a. en&lt;br&gt;alltför låg benägenhet till risktagande hos forskningsfinansiärerna. Ett&lt;br&gt;anslag från forskningsråden täcker dessutom ofta endast en liten del av ett&lt;br&gt;forskningsprojekt och förutsätter medfinansiering, ofta från ett flertal&lt;br&gt;olika finansieringskällor. Detta kan delvis ha sin bakgrund i en ökning av&lt;br&gt;forskarnas antal samtidigt som besparingar genomförts på anslagen till&lt;br&gt;både forskningsråd och universitet och högskolor, men det pekar även på&lt;br&gt;ett behov av förändrade arbetssätt hos forskningsråden. Det finns behov&lt;br&gt;av förbättrade möjligheter till kraftsamling kring stora uppgifter och nya&lt;br&gt;forskningsområden. Det är önskvärt att skapa möjlighet till satsningar på&lt;br&gt;forskningsprojekt inom icke etablerade områden med potential att ge&lt;br&gt;banbrytande resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsråden har allt mer anlitats av regeringen som rådgivande i Prop. 1999/2000:81&lt;br&gt;olika forskningsfrågor. Detta har varit av stor betydelse men har hämmats&lt;br&gt;av den splittrade organisationen och avsaknaden av tydliga mål för analys-&lt;br&gt;och rådgivningsverksamhet. Även detta är ett skäl för en förändrad&lt;br&gt;organisation. Administrativt innebär dessutom en sammanslagning av fem&lt;br&gt;myndigheter att effektiviseringsvinster kan uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vetenskapsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår mot ovan angivna bakgrund att ett nytt forskningsråd,&lt;br&gt;benämnt Vetenskapsrådet, inrättas. Vetenskapsrådets främsta uppgift skall&lt;br&gt;vara att stödja grundläggande, nyfikenhetsbaserad forskning av högsta&lt;br&gt;vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden.&lt;br&gt;Vetenskapsrådet skall ges denna renodlat kvalitetsfrämjande uppgift&lt;br&gt;eftersom den fria, nyfikenhetsbaserade forskningen har en central roll som&lt;br&gt;grund för annan forskning. Det är svårt att förutse vilken forskning som&lt;br&gt;på lång sikt kommer att vara till stor nytta för samhället - oavsett om med&lt;br&gt;nytta avses direkta problemlösningar eller en allmän&lt;br&gt;kunskapsuppbyggnad. Det är därför nödvändigt att främja en stark och&lt;br&gt;högkvalitativ nyfikenhetsbaserad forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som huvudprincip gäller att myndigheter under regeringen inte bör&lt;br&gt;inrättas med stöd av lag. Ett undantag bör dock göras beträffande&lt;br&gt;Vetenskapsrådet. Enligt regeringens uppfattning är det av yttersta vikt att&lt;br&gt;den nya forskningsfinansierande myndigheten, som är inriktad mot den&lt;br&gt;fria, nyfikenhetsbaserade grundforskningen inom främst universitet och&lt;br&gt;högskolor, ges en fast grundstruktur. För denna forskning och&lt;br&gt;forskningsfinansiering, som är av unik och nationell betydelse, är det&lt;br&gt;likaså av yttersta vikt att arbetets integritet skall kunna värnas i ett&lt;br&gt;långsiktigt perspektiv. Av dessa skäl anser regeringen att riksdagen bör&lt;br&gt;besluta om att inrätta Vetenskapsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vetenskapsrådet skall överta de ansvarsområden som idag handhas av&lt;br&gt;FRN, HSFR, MFR, NFR och TFR. Till följd härav skall dessa&lt;br&gt;myndigheter avvecklas. Fler än hälften av ledamöterna i Vetenskapsrådets&lt;br&gt;styrelse skall utses av forskarsamhället och övriga ledamöter skall utses av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vetenskapsrådet bör enligt regeringens bedömning härutöver ha bl.a.&lt;br&gt;följande uppgifter och ansvarsområden. Rådet bör ansvara för forskning&lt;br&gt;inom humaniora inklusive konst, samhällsvetenskap, religionsvetenskap,&lt;br&gt;rättsvetenskap, medicin inklusive vårdvetenskap, odontologi och farmaci,&lt;br&gt;naturvetenskap, matematik och teknikvetenskap. Inom Vetenskapsrådet&lt;br&gt;bör därför inrättas ämnesavgränsade ämnesråd med ansvar för&lt;br&gt;medelsfördelningen till projekt, anställningar för forskningsverksamhet&lt;br&gt;m.m. (se nedan). Om statsmakterna bedömer att det finns behov av att&lt;br&gt;säkerställa att forskning bedrivs inom områden som är av nationellt&lt;br&gt;intresse kan Vetenskapsrådet ges särskilda uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra uppgifter är finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning,&lt;br&gt;nationella och internationella forskningsanläggningar, högpresterande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;datorsystem och longitudinella databaser inom det samhällsvetenskapliga&lt;br&gt;området. Vissa av dessa uppgifter kan omfatta forskning som stöds av&lt;br&gt;andra forskningsfinansiärer. Ytterligare en uppgift for Vetenskapsrådet är&lt;br&gt;vetenskaplig planering av polarforskningsexpeditioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nära samarbete bör utvecklas med Styrelsen for internationellt&lt;br&gt;utvecklingssamarbete (Sida) bl.a. angående Sida:s forskningsstöd till&lt;br&gt;svenska institutioner for allmän kompetensuppbyggnad. Även med&lt;br&gt;Rymdstyrelsen bör ett närmare samarbete utvecklas beträffande de&lt;br&gt;grundläggande delarna av rymdforskningen. Vidare bör samarbete ske på&lt;br&gt;lämpliga områden mellan Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) och&lt;br&gt;Vetenskapsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att Vetenskapsrådet härutöver bör åläggas&lt;br&gt;följande uppgifter av mer övergripande karaktär. Vetenskapsrådet bör ha&lt;br&gt;ett särskilt ansvar för att i ett internationellt perspektiv upprätthålla&lt;br&gt;kvaliteten på den svenska forskningen och främja förnyelse och rörlighet&lt;br&gt;inom forskningen. Av detta följer att Vetenskapsrådet, på eget initiativ&lt;br&gt;eller tillsammans med ämnesråden, kontinuerligt genom internationella&lt;br&gt;utvärderingar bör undersöka kvaliteten inom forskningen och vidta&lt;br&gt;adekvata åtgärder till följd av utvärderingarnas resultat. Rådet bör även ha&lt;br&gt;ett nationellt ansvar för att i samverkan med universitet och högskolor&lt;br&gt;åstadkomma en effektiv profilering av forskningen samt för att skapa&lt;br&gt;goda forskningsmiljöer for den svenska forskningen. Genom den&lt;br&gt;grundläggande fria forskningens betydelse som bas för annan&lt;br&gt;kunskapsutveckling kommer Vetenskapsrådet att utgöra kärnan i den nya&lt;br&gt;forskningsfinansieringsorganisationen och vara av stor betydelse for&lt;br&gt;utvecklingen inom alla samhällssektorer och politikområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En angelägen uppgift för Vetenskapsrådet är att ansvara för&lt;br&gt;övergripande policyfrågor rörande hela dess verksamhetsområde. Rådet&lt;br&gt;bör kraftfullt verka för förnyelse inom den svenska forskningen. I detta&lt;br&gt;ligger att med olika medel verka för flexibilitet i systemet, bl.a. genom&lt;br&gt;omprioriteringar inom och mellan ämnesråden så att nya&lt;br&gt;forskningsinriktningar och unga forskare kan ges stöd. Det är emellertid&lt;br&gt;angeläget att sådana prioriteringar har sin grund i diskussioner inom de&lt;br&gt;ämnesråd som skall finnas inom Vetenskapsrådet och sker i en nära&lt;br&gt;dialog med ämnesråden. Rådet bör även kunna stödja sådan icke&lt;br&gt;etablerad forskning som har en stor potential att vara nyskapande - d.v.s.&lt;br&gt;att stödja riskprojekt i större utsträckning än vad som sker i dagens&lt;br&gt;forskningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en viktig uppgift för Vetenskapsrådet är att ta initiativ till&lt;br&gt;och åstadkomma kraftsamling kring vissa breda forskningssatsningar.&lt;br&gt;Rådet bör härvid kunna ge ett kraftfullt stöd till forskargrupper med&lt;br&gt;särskild kompetens. Detta kan avse satsningar inom det egna&lt;br&gt;verksamhetsområdet men lika angeläget är att rådet i samverkan med&lt;br&gt;andra forskningsfinansiärer, såväl statliga som privata, verkar för breda&lt;br&gt;forskningsprogram som spänner över gränserna mellan olika&lt;br&gt;forskningsfinansiärer och belyser helheten i angelägna frågeställningar.&lt;br&gt;Vetenskapsrådet bör disponera egna medel för dessa insatser, men bör&lt;br&gt;även kunna åstadkomma övergripande satsningar genom ämnesråden. I&lt;br&gt;de fall det ordinarie myndighetssamarbetet behöver förstärkas bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vetenskapsrådet, främst genom Forskningsforum, ta initiativ till Prop. 1999/2000:81&lt;br&gt;samverkan inom hela forskningssystemet (se avsnitt 6.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En angelägen uppgift for rådet är att ta initiativ till mång- eller&lt;br&gt;tvärvetenskapliga satsningar över ämnesgränserna. Detta kan avse såväl&lt;br&gt;större programinsatser som stöds direkt av Vetenskapsrådet som genom&lt;br&gt;samverkan mellan ämnesråden. Rådet bör verka för att genusperspektivet&lt;br&gt;får ett stort genomslag i forskningen. Genusperspektivet berikar&lt;br&gt;forskningen och höjer dess kvalitet. Rådet bör också aktivt arbeta med&lt;br&gt;forskningsetiska frågor samt verka för jämställdhet inom samtliga sina&lt;br&gt;forskningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig del i rådets policyarbete är forskningspolitiska analyser och&lt;br&gt;rådgivning till regeringen i forskningsfrågor. Rådet bör lägga stor vikt vid&lt;br&gt;sådant utredningsarbete, som även ger stöd till den egna verksamheten.&lt;br&gt;Rådet bör ha förmåga till analyser och överblick samt medverka i&lt;br&gt;beställning av forskningsstatistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vetenskapsrådet skall vidare svara för forskningsinformation. Rådet&lt;br&gt;skall ges ett nationellt ansvar för systematisk, strukturerad och översiktlig&lt;br&gt;forskningsinformation. Detta kompletterar universitetens och&lt;br&gt;högskolornas, de centrala museernas, övriga myndigheters och de&lt;br&gt;enskilda forskarnas ansvar för informationsspridning. Det är angeläget att&lt;br&gt;en bredare publik far kunskap om den forskning som bedrivs utifrån&lt;br&gt;forskarnas egna prioriteringar. I detta ingår bl.a. metodutveckling for&lt;br&gt;forskningsinformation, debatt om och popularisering av forskning och&lt;br&gt;forskningsinsatser till ungdomar och skolor, vetenskapsteater m.m.&lt;br&gt;Vetenskapsrådet övertar både det arbete som bedrivits av FRN samt vissa&lt;br&gt;uppgifter från Högskoleverket (SAFARI-projektet). Vetenskapsrådet bör&lt;br&gt;även nyttja ämnesrådens kompetens i arbetet med forskningsinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allt starkare internationaliseringen ställer höga krav på diskussion&lt;br&gt;om internationella frågeställningar i ett ämnesövergripande sammanhang.&lt;br&gt;Många viktiga frågeställningar måste givetvis diskuteras och behandlas&lt;br&gt;inom det enskilda ämnesrådet - t.ex. den vetenskapliga prioriteringen av&lt;br&gt;olika internationella insatser - men vissa strategiska frågor bör med fördel&lt;br&gt;kunna diskuteras i ett ämnesövergripande sammanhang. Likaså kan&lt;br&gt;Sveriges medverkan i EU och andra internationella organ, t. ex. European&lt;br&gt;Science Foundation, stärkas av en för ämnesråden samlad representation&lt;br&gt;från Vetenskapsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ämnesråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Vetenskapsrådet avser regeringen att inrätta ämnesråd med ansvar&lt;br&gt;for att främja och stödja forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom&lt;br&gt;sina verksamhetsområden. Ämnesråden kommer att ha en central roll i det&lt;br&gt;forskningsfinansierande systemet genom den breda kompetens inom&lt;br&gt;respektive ämnesområde som där kommer att finnas samlad. Ämnesråden&lt;br&gt;bör, inom de ekonomiska ramar som statsmakterna kommer att ange,&lt;br&gt;besluta om medelsfördelning till forskningsprojekt och finansiering av&lt;br&gt;anställningar för forskningsverksamhet inom sina respektive&lt;br&gt;verksamhetsområden. Om Vetenskapsrådet har utfärdat riktlinjer för&lt;br&gt;denna medelsfördelning eller för satsningar på forskningsområden som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedöms vara av särskild betydelse, skall dessa riktlinjer följas av Prop. 1999/2000:81&lt;br&gt;ämnesråden. Vetenskapsrådet kan delegera uppgifter till ämnesråden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När Vetenskapsrådet anser att det finns behov av samverkan mellan&lt;br&gt;ämnesråden eller mellan ämnesråd och andra organ på&lt;br&gt;forskningsområdet, bör Vetenskapsrådet kunna initiera sådan samverkan.&lt;br&gt;Regeringen förutsätter att initiativ till samverkan även tas av ämnesråden.&lt;br&gt;Enligt regeringens mening bör sådan samverkan åstadkommas för att på&lt;br&gt;bästa sätt ge stöd till breda forskningssatsningar och gränsöverskridande&lt;br&gt;forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ämnesrådens arbetsuppgifter bör även ligga att tillsammans med&lt;br&gt;universitet och högskolor bevaka den svenska och internationella&lt;br&gt;forskningens utveckling och bygga upp svensk forskning inom områden&lt;br&gt;av särskild betydelse. Strategiska avvägningar inom ansvarsområdet är en&lt;br&gt;angelägen uppgift för ämnesråden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ämnesråden bör lämna förslag till Vetenskapsrådet avseende sina&lt;br&gt;verksamhetsområden inför Vetenskapsrådets framställningar till&lt;br&gt;regeringen i form av budgetunderlag, forskningsstrategier m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att inrätta tre ämnesråd med ansvar för humaniora -&lt;br&gt;samhällsvetenskap, medicin respektive natur- och teknikvetenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det finns skäl att föra samman naturvetenskap och&lt;br&gt;teknikvetenskap i ett gemensamt ämnesråd. Det finns tydliga&lt;br&gt;beröringspunkter mellan forskningen inom dessa två områden och&lt;br&gt;möjligheterna till korsbefruktning och samarbete bör öka väsentligt&lt;br&gt;genom en sammanslagning, samtidigt som riskerna för dubbelarbete&lt;br&gt;minskar. Motsvarande indelning finns även vid vissa universitet där&lt;br&gt;naturvetenskap och teknikvetenskap sammanförts organisatoriskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ämnesrådet för humaniora-samhällsvetenskap bör ansvara för&lt;br&gt;forskning inom humaniora inklusive konst och samhällsvetenskap,&lt;br&gt;religionsvetenskap och rättsvetenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ämnesrådet för medicin bör ansvara för medicinsk forskning inklusive&lt;br&gt;vårdvetenskap, odontologi och farmaci.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ämnesrådet för natur- och teknikvetenskap bör ansvara för forskning&lt;br&gt;inom naturvetenskap, matematik och teknikvetenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkommer till forskningsfrågor inom det utbildnings-&lt;br&gt;vetenskapliga området i en kommande proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vetenskapsrådets styrelse bör bestå av tretton ledamöter, inklusive&lt;br&gt;ordförande och rådets chef. Åtta av ledamöterna bör ha hög vetenskaplig&lt;br&gt;kompetens inom rådets ansvarsområde och utses av forskarsamhället&lt;br&gt;genom ett förfarande med elektorsval. Styrelsens sammansättning bör&lt;br&gt;avspegla bredden i verksamheten. Övriga ledamöter utses av regeringen&lt;br&gt;och bör vara väl förtrogna med samhällets och näringslivets&lt;br&gt;kunskapsbehov. Ledamöterna utses för en period om tre år med möjlighet&lt;br&gt;till förlängning under högst tre år. Vetenskapsrådets chef bör ha hög&lt;br&gt;vetenskaplig kompetens och utses av regeringen. Ämnesråden bör bestå&lt;br&gt;av elva ledamöter inklusive ordföranden. Fyra ledamöter inklusive&lt;br&gt;ordföranden bör utses av regeringen och sju ledamöter utses av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskarsamhället genom ett förfarande med elektorsval. Ledamöterna Prop. 1999/2000:81&lt;br&gt;utses för en period om tre år med möjlighet till förlängning under högst&lt;br&gt;tre år. Regeringen anser att det är angeläget att uppnå en jämn&lt;br&gt;könsfördelning i samtliga styrelser. Vid respektive ämnesråd bör finnas en&lt;br&gt;av styrelsen utsedd huvudsekreterare med hög vetenskaplig kompetens.&lt;br&gt;Huvudsekreteraren utses för en tid av maximalt sex år, är föredragande i&lt;br&gt;styrelsen och vetenskapligt ansvarig för forskningsrådets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisatoriska frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen anvisar efter förslag av regeringen anslag till Vetenskapsrådet.&lt;br&gt;Inom denna ram anges minsta anslagsbelopp till vart och ett av&lt;br&gt;ämnesråden. Statsmakternas fördelning mellan ämnesråden bör baseras på&lt;br&gt;förslag av Vetenskapsrådet. Inom ramen för de totala resurserna bör&lt;br&gt;Vetenskapsrådet även disponera egna resurser av betydande storlek. Av&lt;br&gt;de totala resurserna bör dock ämnesrådens andel utgöra den väsentligt&lt;br&gt;större delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vetenskapsrådet har det samlade ansvaret för myndighetens&lt;br&gt;verksamhet, ekonomi, personal och administration. Vetenskapsrådets, och&lt;br&gt;därmed ämnesrådens, verksamhet bör organiseras i en sammanhållen,&lt;br&gt;gemensam kansliorganisation i syfte att erhålla en slagkraftig och&lt;br&gt;kostnadseffektiv organisation. Vetenskapsrådet bör besluta om den&lt;br&gt;närmare organisationen av sina uppgifter, vilka ibland är gemensamma&lt;br&gt;för de olika ämnesråden. Rådet bör i samband med nyrekrytering&lt;br&gt;eftersträva en hög andel personal med forskarutbildning. Vetenskapsrådet&lt;br&gt;inrättas under Utbildningsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Ett forskningsråd för sociala frågor och arbetsliv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Socialvetenskapliga forskningsrådet skall&lt;br&gt;avvecklas. Även Rådet för arbetslivsforskning skall avvecklas (jfr avsnitt&lt;br&gt;5.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Ett områdesinriktat forskningsråd för sociala&lt;br&gt;frågor och arbetsliv bör inrättas. Rådet bör överta de ansvarsområden som&lt;br&gt;handhas av Socialvetenskapliga forskningsrådet och delar av de&lt;br&gt;ansvarsområden som handhas av Rådet för arbetslivsforskning. Fler än&lt;br&gt;hälften av ledamöterna i forskningsrådets styrelse bör utses av&lt;br&gt;representanter för forskarsamhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Ett områdesorienterat forskningsråd för&lt;br&gt;sociala frågor och arbetsliv inrättas. Forskningsrådets huvuduppgift skall&lt;br&gt;vara att stödja forskning vid universitet, högskolor och forskningsinstitut.&lt;br&gt;Forskningen skall bidra till sektoriella utvecklingsmål, skapa samband&lt;br&gt;och samarbete mellan forskningsutförare och användare av&lt;br&gt;forskningsresultat samt utveckla forskningskompetensen och främja&lt;br&gt;internationellt samarbete inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådet skall svara för forskningsstöd vad gäller sociala frågor,&lt;br&gt;social utveckling, hälsa, vård, handikapp, social omsorg, åldrande,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rehabilitering, missbruk, etniska frågor, arbetsliv och arbetsmiljö. Prop. 1999/2000:81&lt;br&gt;Forskningsrådet övertar uppgifter från Socialvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet (SFR) och från Rådet for arbetslivsforskning (RALF)&lt;br&gt;utom de uppgifter som avser inre arbetsorganisation i företag som föreslås&lt;br&gt;övertas av en myndighet for teknisk utveckling, kommunikation och&lt;br&gt;bebyggelse. Arbetslivsinstitutets (ALI) forskningsstödjande uppgifter&lt;br&gt;överförs till forskningsrådet för sociala frågor och arbetsliv. Rådets&lt;br&gt;styrelse tillsätts av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Industriförbundet,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;SFR,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket (RFV) är tydligt positiva till arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag. SFR anser att det är rimligt att föra samman den sociala&lt;br&gt;forskningen, delar av arbetslivsforskningen och forskning om folkhälsa i&lt;br&gt;samma forskningsråd. RFV ser positivt på det nya rådets vidgade uppdrag&lt;br&gt;och anser att det väl svarar mot de kunskapsbehov som verket identifierat&lt;br&gt;tillsammans med Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALI, RALF, Landsorganisationen (LO), Tjänstemännens&lt;br&gt;centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers centralorganisation&lt;br&gt;(SACO), Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Industrikommittén och&lt;br&gt;Industrial Research Institutes in Sweden/Institutet för Livsmedel och&lt;br&gt;Bioteknik (IRIS/SIK) varnar för de negativa effekterna av att dela upp&lt;br&gt;arbetslivsforskningen och förordar att denna hålls samman inom den&lt;br&gt;föreslagna FoU-myndigheten. SAF betonar att åtminstone de&lt;br&gt;arbetsorganisatoriska frågorna måste föras till FoU-myndigheten. SACO&lt;br&gt;tar emellertid inte definitiv ställning i organisationsfrågan och ser&lt;br&gt;kopplingar mellan delar av arbetslivsforskningen och folkhälsoområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Det offentliga stödet&lt;br&gt;till forskning och utveckling som rör arbetslivet är förhållandevis stort i&lt;br&gt;Sverige, vilket avspeglar samhällets ambitioner för sektorn och behov av&lt;br&gt;kunskapsunderlag. RALF fördelar en stor del av detta offentliga stöd. Den&lt;br&gt;forskning och utveckling med anslutande kunskapsförmedling som rådet&lt;br&gt;finansierar skall främja en långsiktig kunskapsuppbyggnad och&lt;br&gt;kompetensutveckling för arbetslivssektom. Den skall också bidra till&lt;br&gt;utvecklingen av en god arbetsmiljö, en effektiv arbetsorganisation och en&lt;br&gt;arbetsmarknad tillgänglig för alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFR stödjer forskning på det sociala området som syftar till att öka&lt;br&gt;kunskapen om och förståelsen för sociala förhållanden och processer.&lt;br&gt;Forskningens resultat skall skapa en grund för det offentliga samtalet och&lt;br&gt;ge underlag för problemlösning och vägval som hänger samman med en&lt;br&gt;socialt hållbar utveckling. Detta innebär att forskningsansatserna behöver&lt;br&gt;vara breda och långsiktigt inriktade, ofta med en longitudinell&lt;br&gt;uppläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns flera beröringspunkter mellan ansvarsområdena för SFR och&lt;br&gt;RALF. Ett antal angelägna kunskapsområden som rör arbetsmiljö,&lt;br&gt;arbetsliv och arbetsmarknad innefattar frågor som hör nära samman med&lt;br&gt;den socialvetenskapliga forskning som idag bedrivs med stöd av SFR.&lt;br&gt;Beröringspunkterna mellan rådens ansvarsområden kan illustreras av att&lt;br&gt;forskare ibland söker medel för samma projekt hos båda råden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att både den socialvetenskapliga forskningen och&lt;br&gt;kunskapsuppbyggnaden i vissa frågor som rör arbetsliv och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsmarknad skulle kunna berikas genom att hanteras av samma Prop. 1999/2000:81&lt;br&gt;forskningsråd. Regeringens bedömning innebär därför att ett nytt&lt;br&gt;gemensamt forskningsråd för sociala frågor och arbetsliv bör inrättas.&lt;br&gt;Rådet övertar SFR:s ansvarsområde och delar av RALF:s ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFR avvecklas därmed. Ett sådant sammanhållet råd har bättre&lt;br&gt;förutsättningar att kraftsamla och prioritera sina insatser till olika områden&lt;br&gt;som idag och i framtiden formar människors sociala och ekonomiska&lt;br&gt;villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RALF:s nuvarande ansvarsområde innefattar också kunskapsområden&lt;br&gt;av betydelse ur ett innovationsperspektiv och for en hållbar tillväxt.&lt;br&gt;Regeringens bedömning i avsnitt 5.5 innebär därför att delar av ansvaret&lt;br&gt;för FoU om arbetsliv och arbetsmarknad skall föras till den FoU-&lt;br&gt;myndighet som inrättas under Näringsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att rådet för sociala frågor och arbetsliv bör inrättas&lt;br&gt;under &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Socialdepartementet.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Socialdepartementet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet bör dock ha nära samråd vad gäller styrning och&lt;br&gt;uppföljning av verksamheten vid rådet. Rådet bör också disponera anslag&lt;br&gt;under både utgiftsområde 9 och 14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets ansvarsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hela ansvarsområdet för SFR och delar av de ansvarsområden som&lt;br&gt;handhas av RALF skall övertas av det nya forskningsrådet för sociala&lt;br&gt;frågor och arbetsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet skall främja betydelsefull grundforskning och tillämpad&lt;br&gt;forskning inom socialvetenskap, socialpolitik, familjepolitik och&lt;br&gt;folkhälsovetenskap. Rådet övertar även det särskilda samordningsansvar&lt;br&gt;som ålagts SFR vad gäller forskning om äldre, handikapp,&lt;br&gt;socialvetenskaplig alkoholforskning samt internationell migration och&lt;br&gt;etniska relationer. Rådet skall främja forskning om barns situation och&lt;br&gt;uppväxtvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet för sociala frågor och arbetsliv ges ett brett och framtidsinriktat&lt;br&gt;uppdrag att bidra till kunskapsuppbyggnaden i frågor som rör arbetsliv&lt;br&gt;och arbetsmarknad. Rådet bör bl.a. främja samhällsvetenskaplig forskning&lt;br&gt;om arbetsmarknaden och dess funktionssätt samt forskning om&lt;br&gt;arbetsmiljö och arbetsorganisation som bidrar till ett arbetsliv som är&lt;br&gt;öppet för alla och präglas av jämställdhet, mångfald och möjligheter till&lt;br&gt;inflytande och delaktighet. Regeringen vill betona vikten av att Sverige&lt;br&gt;behåller och förstärker sin ledande position inom arbetslivsforskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt bör även FoU-myndigheten ges ett uppdrag i frågor som rör&lt;br&gt;de kunskapsområden inom arbetsliv och arbetsmarknad som är av särskild&lt;br&gt;betydelse ur ett innovationsperspektiv, se avsnitt 5.5. Den närmare&lt;br&gt;ansvarsfördelningen mellan rådet för sociala frågor och arbetsliv och&lt;br&gt;FoU-myndigheten bör preciseras av den organisationskommitté som&lt;br&gt;regeringen avser att tillsätta i samband med bildandet av de nya&lt;br&gt;myndigheterna. Regeringen förutsätter att uppdelningen mellan&lt;br&gt;myndigheter inte utgör hinder för ett tvärvetenskapligt synsätt på de&lt;br&gt;forskningsuppgifter som hänförs till respektive myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig fråga inom den socialvetenskapliga forskningen är tillgången Prop. 1999/2000:81&lt;br&gt;till databaser för longitudinell forskning. Ansvaret för dessa bör kunna&lt;br&gt;ligga på det nya Vetenskapsrådet, vilket förutsätter att ett gott samarbete&lt;br&gt;kan ske i dessa frågor med forskningsrådet för sociala frågor och&lt;br&gt;arbetsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den forskning som rådet stöder är jämförande internationella&lt;br&gt;perspektiv i ökad utsträckning önskvärda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets arbetsformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådet för sociala frågor och arbetsliv skall stödja forskning vid&lt;br&gt;universitet och högskolor samt vid forskningsinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet måste samverka med andra forskningsfinansiärer. Det är särskilt&lt;br&gt;viktigt att rådet utvecklar en nära samverkan med den nya FoU-&lt;br&gt;myndigheten. Myndigheterna måste gemensamt överblicka&lt;br&gt;kunskapsutvecklingen i frågor som rör arbetslivets utveckling och&lt;br&gt;fortlöpande fånga upp nya kunskapsbehov och nya forskningsfält.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare är det viktigt att det nya rådet fortsätter att utveckla samverkan&lt;br&gt;med dels myndigheter under Socialdepartementet som inom ramen för&lt;br&gt;sina förvaltningsanslag finansierar forskning till stöd för den egna&lt;br&gt;verksamheten, dels andra angränsande aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya områdesinriktade rådet för sociala frågor och arbetsliv bör&lt;br&gt;stödja forskning som uppfyller höga krav på vetenskaplig kvalitet och&lt;br&gt;samtidigt har tydlig relevans för problem och utvecklingstendenser inom&lt;br&gt;de samhällssektorer som berörs av rådets verksamhet. Regeringen finner&lt;br&gt;det därför angeläget att det nya rådet utvecklar former for en fortsatt&lt;br&gt;dialog där rådets intressenter inklusive arbetsmarknadens parter kan bidra&lt;br&gt;till att formulera sektorsrelevanta forskningsproblem. För att forskningen&lt;br&gt;skall ha hög relevans är det nödvändigt att den har hög vetenskaplig&lt;br&gt;kvalitet och bedöms angelägen ur sektorns perspektiv. Rådet måste därför&lt;br&gt;ha interna arbetsformer som underlättar en samlad bedömning och&lt;br&gt;sammanvägning av vetenskaplig kvalitet och sektorsrelevans. En sådan&lt;br&gt;samlad bedömning förutsätter att forskare och intressenter inom sektom&lt;br&gt;gemensamt och i ett sammanhang kan värdera forskningsproblem och&lt;br&gt;forskningsprojekt. Det nya rådets styrelse liksom dess&lt;br&gt;prioriteringskommittéer bör därför, såsom varit fallet med SFR, innehålla&lt;br&gt;både forskare och intressenter inom sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya forskningsrådet för sociala frågor och arbetsliv skall ha en god&lt;br&gt;överblick över hur forskningen utvecklas, fortlöpande utvärdera kvalitet&lt;br&gt;och identifiera brister i olika avseenden samt på olika sätt initiera och&lt;br&gt;stödja angelägen forskning inom sitt ansvarsområde. Ett viktigt inslag är&lt;br&gt;därvid att i samråd med andra berörda forskningsfinansiärer ta fram&lt;br&gt;forskningsprogram som speglar angelägna forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsbehov och som möjliggör slagkraftiga insatser. Rådet bör&lt;br&gt;verka för att genusperspektivet, som har stor betydelse inom just dessa&lt;br&gt;sektorer, får ett stort genomslag i forskningen. Genusperspektivet berikar&lt;br&gt;forskningen och höjer dess kvalitet. Rådet skall även verka för&lt;br&gt;jämställdhet mellan kvinnor och män inom forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktigt är att stimulera ökat svenskt deltagande i olika internationella&lt;br&gt;sammanhang, bl.a. inom ramen för EU:s ramprogram för forskning.&lt;br&gt;Rådet bör också vara representerat i European Science Foundation. Det&lt;br&gt;nya forskningsrådet bör också kunna vara rådgivande till Sida när det&lt;br&gt;gäller Sida:s stöd till forskning kring folkhälsa och social utveckling av&lt;br&gt;särskild betydelse för utvecklingsländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora krav på kunskapskommunikation skall ställas på det nya&lt;br&gt;forskningsrådet för sociala frågor och arbetsliv. Det handlar inte bara om&lt;br&gt;att kunskaperna skall göras tillgängliga utan även om att resultat&lt;br&gt;skyndsamt sprids, prövas och diskuteras i olika sammanhang för att de&lt;br&gt;ska kunna påverka samhällsutvecklingen. Rådet skall därvid aktivt&lt;br&gt;sammanställa hållbara resultat från forskningen och föra ut kunskaper till&lt;br&gt;olika målgrupper i samhället. Det är angeläget att rådet hittar former för&lt;br&gt;samverkan med kommunsektorn. Rådet skall också vara rådgivande i&lt;br&gt;forskningsfrågor åt Regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya forskningsrådet skall ha en styrelse med tretton ledamöter. Sex av&lt;br&gt;ledamöterna, däribland ordföranden, skall utses av regeringen. Övriga sju&lt;br&gt;ledamöter utses av forskarsamhället genom ett förfarande med&lt;br&gt;elektorsval. Ledamöterna utses för en period om tre år med möjlighet till&lt;br&gt;förlängning under högst tre år. Regeringen anser att det är angeläget att&lt;br&gt;uppnå en jämn könsfördelning i styrelsen. Vid rådet skall finnas en av&lt;br&gt;styrelsen utsedd huvudsekreterare med hög vetenskaplig kompetens.&lt;br&gt;Huvudsekreteraren utses för en tid av maximalt sex år, är föredragande i&lt;br&gt;styrelsen och vetenskapligt ansvarig för forskningsrådets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Ett forskningsråd för miljö, lantbruk och&lt;br&gt;samhällsplanering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Byggforskningsrådet och Skogs- och jordbrukets&lt;br&gt;forskningsråd skall avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Ett områdesinriktat forskningsråd för miljö,&lt;br&gt;lantbruk och samhällsplanering bör inrättas. Rådet bör överta de&lt;br&gt;ansvarsområden som handhas av Byggforskningsrådet och Skogs- och&lt;br&gt;jordbrukets forskningsråd. Rådet bör även överta delar av&lt;br&gt;Naturvårdsverkets forskningsuppgifter och forskningsanslag. Fler än&lt;br&gt;hälften av ledamöterna i forskningsrådets styrelse skall utses av&lt;br&gt;representanter för forskarsamhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Ett områdesorienterat forskningsråd för&lt;br&gt;miljö, lantbruk och naturresurser inrättas. Forskningsrådets huvuduppgift&lt;br&gt;skall vara att stödja forskning vid universitet och högskolor och&lt;br&gt;forskningsinstitut. Forskningen skall bidra till sektoriella utvecklingsmål,&lt;br&gt;skapa samband och samarbete mellan forskningsutförare och användare&lt;br&gt;av forskningsresultat samt utveckla forskningskompetensen och främja&lt;br&gt;internationellt samarbete inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådet skall svara för forskning om jord- och skogsbruk,&lt;br&gt;fiske, rennäring och vilt, forskningsstöd till miljöeffektforskning,&lt;br&gt;samhällsvetenskaplig miljöforskning, studier av resursutnyttjande&lt;br&gt;samhällsplanering sett ur ett perspektiv av hållbar utveckling, forskning&lt;br&gt;om avfall, återvinning och kretslopp, strålskydd, riskhantering samt&lt;br&gt;meteorologisk forskning och klimatforskning. Myndigheten föreslås&lt;br&gt;överta Skogs- och jordbrukets forskningsråds (SJFR:s) verksamhet och&lt;br&gt;viss del av Naturvårdsverkets och Jordbruksverkets forskning. Uppgifter&lt;br&gt;inom SJFR som avser grundläggande forskning inom organismbiologi&lt;br&gt;samt cellbiologi och kemi överförs till Vetenskapsrådet. Rådets styrelse&lt;br&gt;tillsätts av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som uttalar sig i frågan stödjer&lt;br&gt;i huvudsak arbetsgruppens förslag. Några instanser, bl.a. SJFR, Sveriges&lt;br&gt;lantbruksuniversitet (SLUJ och Kungl. skogs- och lantbruksakademien&lt;br&gt;(KS LA) är kritiska till att föra över medel för grundforskning från SJFR&lt;br&gt;till Vetenskapsrådet. SJFR anser att delar av anslagen till FRN och&lt;br&gt;Energimyndigheten också bör föras till det nya rådet. Flera&lt;br&gt;remissinstanser bl.a. KSLA, Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR),&lt;br&gt;SJFR, SLU och Stiftelsen för vård- och allergiforskning (Vårdal) betonar&lt;br&gt;att styrelsen for forskningsrådet bör ha forskarmajoritet. Naturvårdsverket&lt;br&gt;efterlyser bl.a. ett synsätt där miljöfrågor integreras i&lt;br&gt;kunskapsgenereringen hos i princip alla forskningsfinansiärer och menar&lt;br&gt;att en sammanhållande finansiär för miljöforskningen bör pekas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggforskningsrådet (BFR) vill inte dela på den problemorienterade&lt;br&gt;forskning som rör plan-, bygg- och bostadssektorn och föredrar liksom&lt;br&gt;Statens institut for kommunikationsanalys (SIKAJ att bebyggelsefrågoma&lt;br&gt;i sin helhet förs till ett forskningsråd för bebyggelse och&lt;br&gt;kommunikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemikalieinspektionen och Institutet för miljömedicin vid Karolinska&lt;br&gt;institutet betonar behovet av tillämpad forskning inom sina respektive&lt;br&gt;områden och Kemikalieinspektionen menar att ansvariga&lt;br&gt;miljömyndigheter bör ha egna anslag för att finansiera tillämpad&lt;br&gt;forskning. Statens strålskyddsinstitut (SSIj påtalar att&lt;br&gt;strålskyddsforskningen är mycket mer än miljöforskning och saknar&lt;br&gt;nödvändig samordning och särskilda medel inom forskningsområdet.&lt;br&gt;Bakgrund: Den statligt finansierade lantbruksvetenskapliga forskningen&lt;br&gt;erhåller idag huvuddelen av sina bidrag från SJFR. Mindre delar kommer&lt;br&gt;från Statens jordbruksverk (SJV) och från forskningsråd och myndigheter&lt;br&gt;såsom Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK),&lt;br&gt;Energimyndigheten, Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR),&lt;br&gt;Medicinska forskningsrådet (MFR) och Teknikvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet (TFR).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöforskning finansieras idag av Stiftelsen for miljöstrategisk&lt;br&gt;forskning (Mistra), Naturvårdsverket samt i viss utsträckning även av&lt;br&gt;forskningsråden. Grundläggande miljöforskning som är relevant för de&lt;br&gt;areella näringarna finansieras av SJFR, medan SJV finansierar&lt;br&gt;åtgärdsinriktad miljöforskning och försöksverksamhet. Annan åtgärds-&lt;br&gt;inriktad miljöforskning finansieras av sektorsforskningsorgan som&lt;br&gt;NUTEK, Kommunikationsforskningsberedningen (KFB), BFR och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energimyndigheten som en del av sektorsansvaret. Forskning om&lt;br&gt;planering, bygg- och fastighetsfrågor för en bättre byggd miljö finansieras&lt;br&gt;idag av BFR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU:s forskningsprogram omfattar också lantbruksvetenskaplig&lt;br&gt;forskning, miljöforskning och forskning med sikte på en hållbar&lt;br&gt;utveckling, kulturarv och byggd miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har högt ställda mål för arbetet med en omställning till ett&lt;br&gt;hållbart samhälle. Med detta avses en utveckling som tillfredställer dagens&lt;br&gt;behov utan att riskera kommande generationers möjligheter till goda&lt;br&gt;framtidsutsikter och en god livskvalitet. Ett uthålligt samhälle innefattar&lt;br&gt;såväl ekologiska som sociala och ekonomiska dimensioner, varför många&lt;br&gt;politikområden berörs av strävan mot en hållbar utveckling och&lt;br&gt;forskningen kan här ge viktiga bidrag med kvalificerade beslutsunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En betydelsefull roll spelas av miljöforskningen, dvs forskning som&lt;br&gt;syftar till att minska, eliminera eller förebygga miljöstörningar. En annan&lt;br&gt;viktig roll har forskning kring hur de areella näringarna skall kunna bidra&lt;br&gt;till samhällets miljöanpassning och en ekologiskt hållbar utveckling.&lt;br&gt;Även utvecklingen inom planering, bygg- och förvaltningssektom har stor&lt;br&gt;betydelse for utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart samhälle. Eftersom&lt;br&gt;samhällets organisation och vår livsstil är de yttersta orsakerna till&lt;br&gt;miljöproblemen måste de underliggande ekonomiska, politiska och&lt;br&gt;sociala mekanismerna kunna forstås och påverkas om miljöproblemen ska&lt;br&gt;kunna lösas. Forskningen måste omfatta ett brett spektrum, från studier av&lt;br&gt;naturvetenskapliga processer och miljöanpassad teknik till forskning om&lt;br&gt;samhällsplanering, ekonomi och sociala frågor. Kraftfulla, ofta&lt;br&gt;tvärvetenskapliga insatser krävs på grund av frågornas komplexa natur.&lt;br&gt;En internationellt högklassig miljöforskning är nödvändig som underlag&lt;br&gt;för det internationella miljöarbetet och för att Sverige även i&lt;br&gt;fortsättningen ska kunna påverka miljöfrågorna i ett internationellt&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöforskning omfattar såväl insatser av grundforskningskaraktär som&lt;br&gt;forskning som direkt syftar till att lösa specifika problem. Den&lt;br&gt;grundläggande, nyfikenhetsstyrda forskningen ger en kunskapsbas som är&lt;br&gt;nödvändig för förmågan att förstå och lösa olika uppkommande problem.&lt;br&gt;Den del av miljöforskningen som är direkt problemorienterad är&lt;br&gt;avgörande för samhällets möjlighet att påverka utvecklingen i positiv&lt;br&gt;riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöforskningen har under senare tid till stor del ändrat karaktär och&lt;br&gt;inriktas alltmer på samhällets omställning till en hållbar utveckling. Detta&lt;br&gt;innebär att forskningen innefattar forutom naturvetenskapliga och&lt;br&gt;tekniska frågeställningar även sociala, kulturella och ekonomiska&lt;br&gt;aspekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den forskning som stöds av BFR syftar till att främja den byggda&lt;br&gt;miljöns långsiktiga hållbarhet och kvalitet och till att underlätta&lt;br&gt;omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. Inom alla&lt;br&gt;forskningsprogram som BFR finansierar finns forskning som rör de&lt;br&gt;tekniska, ekonomiska och sociala förutsättningarna för en ekologiskt&lt;br&gt;hållbar byggd miljö. Hållbarhetsaspekterna berör t.ex&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhällsplaneringen, infrastrukturfrågorna och energisystemen. Det är Prop. 1999/2000:81&lt;br&gt;enligt regeringens mening också viktigt att forskningen ger bidrag till den&lt;br&gt;bostadspolitiska utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lantbruksvetenskapliga forskningen, som idag främst stöds av&lt;br&gt;SJFR, omfattar hela skalan från långsiktig forskarinitierad grundforskning&lt;br&gt;- nyfikenhetsforskning - till mera kortsiktig åtgärdsinriktad forskning och&lt;br&gt;har stor betydelse för samhälle och näringsliv. Den är viktig för de areella&lt;br&gt;näringarnas utveckling och konkurrenskraft liksom för hela samhällets&lt;br&gt;omställning till ekologisk hållbarhet. Vidare behövs den som&lt;br&gt;kunskapsstöd för en rad politikområden, inte minst inom EU- arbetet.&lt;br&gt;Sverige har en drivande roll inom flera områden som t.ex. djurskydd,&lt;br&gt;djurhälsa, livsmedelskvalitet, säkra livsmedel, sektorsintegrering av&lt;br&gt;miljömål etc. Politiska mål för ekologiskt lantbruk och landsbygds-&lt;br&gt;utveckling kräver också forskningsinsatser. Som ett uttryck för&lt;br&gt;sektorsintegreringen av ansvaret för miljön har miljöforskningen under&lt;br&gt;lång tid varit en viktig del av den lantbruksvetenskapliga forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiskt bärkraftiga areella näringar har stor betydelse för samhälls-&lt;br&gt;ekonomi, sysselsättning och regional utveckling. Betydande forsknings-&lt;br&gt;och utvecklingsinsatser är nödvändiga för skogs- och&lt;br&gt;livsmedelssektorernas kompetensförsöijning, utveckling och konkurrens-&lt;br&gt;kraft. De genombrott som nu sker inom forskning om arvsmassan&lt;br&gt;förväntas medföra väsentligt ändrade förutsättningar för de areella&lt;br&gt;näringarna, som därmed kan få en allt större betydelse i den totala&lt;br&gt;samhällsekonomin. Detta förutsätter dock att exploateringen av&lt;br&gt;kunskaperna kan förenas med högt ställda hälso- och miljökrav, liksom&lt;br&gt;etiska krav. Det är viktigt att få till stånd forskning även inom områden&lt;br&gt;som av företagen inte bedöms som kommersiellt intressanta, t.ex.&lt;br&gt;ekologiskt hållbara produktionssystem och växtförädling för nordiska&lt;br&gt;behov och även för u-ländemas behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dagens samhälle svarar de gröna näringarna inte bara för människors&lt;br&gt;mest grundläggande behov. Jordbruket, skogsbruket och städernas&lt;br&gt;grönområden är idag i hög grad en förutsättning för vad människor&lt;br&gt;uppfattar som ett gott liv och därigenom även för deras psykiska hälsa.&lt;br&gt;Även områden som fritid och rekreation ställer krav på forskning och&lt;br&gt;kunskapsuppbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning om ett hållbart samhälle är ett högt prioriterat område där det&lt;br&gt;ställs höga krav på att kunna kraftsamla kring särskilt viktiga frågor och&lt;br&gt;därmed skapa möjlighet till omprioriteringar. Snabba förändringar i&lt;br&gt;omvärlden och nya uppkommande problemställningar skapar ett ökat&lt;br&gt;behov av flexibilitet. Den nuvarande myndighetsorganisationen saknar&lt;br&gt;emellertid en stark aktör som kan utgöra basen för långsiktig forskning&lt;br&gt;om ett hållbart samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör ett områdesinriktat forskningsråd för&lt;br&gt;miljö, lantbruk och samhällsplanering inrättas. Den forskning som idag&lt;br&gt;stöds av SJFR, BFR och Naturvårdsverket har många och viktiga&lt;br&gt;beröringspunkter genom inriktningen mot ett hållbart samhälle. Detta&lt;br&gt;förhållande motiverar att nämnda forskning förs samman i ett nytt&lt;br&gt;områdesinriktat forskningsråd. På detta sätt samlas stora delar av&lt;br&gt;forskningen till stöd för ett ekologiskt hållbart samhälle i en myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening skapas därmed bättre förutsättningar för&lt;br&gt;kraftfulla och allsidiga forskningsinsatser med ett helhetsperspektiv. SJFR&lt;br&gt;och BFR avvecklas därmed. Delar av BFR:s nuvarande ansvarsområde&lt;br&gt;har dock nära koppling till forskningsområden som den nya FoU-&lt;br&gt;myndigheten kommer att ansvara för, framförallt med avseende på delar&lt;br&gt;av KFB:s nuvarande forskning. Ett nära samarbete mellan forskningsrådet&lt;br&gt;och FoU-myndigheten i dessa frågor är därför av största vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådet bör också överta ansvaret för viss forskning från&lt;br&gt;Naturvårdsverket. Exakt vilka forskningsuppgifter forskningsrådet skall ta&lt;br&gt;över kräver vidare överväganden av den organisationskommitté som&lt;br&gt;kommer att tillsättas. Vägledande för kommitténs arbete bör vara att&lt;br&gt;forskningsrådet huvudsakligen skall ansvara för forskning som syftar till&lt;br&gt;långsiktig kunskapsuppbyggnad inom de aktuella områdena, medan&lt;br&gt;Naturvårdsverket svarar för forskning till stöd för sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet skall vid universitet, högskolor och forskningsinstitut stödja&lt;br&gt;högkvalitativ forskning av relevans för berörda samhällssektorer. Rådets&lt;br&gt;viktigaste ansvarsområde skall vara lantbruksvetenskaplig forskning,&lt;br&gt;miljöforskning och forskning för en ekologiskt hållbar utveckling.&lt;br&gt;Forskningen skall syfta till att öka kunskaperna om de biologiska&lt;br&gt;naturresurserna och mark- och vattenresurserna, samhällets hållbara&lt;br&gt;nyttjande av naturresurser, samhällsplanering, bygg- och&lt;br&gt;förvaltningsfrågor, boendefrågor samt miljöfrågor. Forskningen skall&lt;br&gt;bidra till sektoriella utvecklingsmål samt skapa samband och samarbete&lt;br&gt;mellan forskningsutövare och användare av forskningsresultat.&lt;br&gt;Forskningen kommer också att vara av stor betydelse för internationellt&lt;br&gt;samarbete inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för livsmedelsforskningen respektive skoglig och&lt;br&gt;skogsindustriell forskning bör fördelas mellan forskningsrådet för miljö,&lt;br&gt;lantbruk och samhällsplanering och FoU-myndigheten. Denna forskning&lt;br&gt;har en mycket komplex karaktär och omfattar frågeställningar över hela&lt;br&gt;kedjan från råvaruproduktion till konsument eller slutanvändare.&lt;br&gt;Principen för ansvarsfördelningen inom dessa områden bör i huvudsak&lt;br&gt;vara att forskningsrådet för miljö, lantbruk och samhällsplanering skall ha&lt;br&gt;ansvaret för forskning inom kedjan från råvara till initial förädling, medan&lt;br&gt;FoU-myndighetens ansvarsområde fokuseras kring vidareförädling av&lt;br&gt;råvaran. För att säkerställa ett helhetsperspektiv blir samordning av&lt;br&gt;forskningsrådets och FoU-myndighetens aktiviteter och satsningar av&lt;br&gt;central betydelse och dessa båda myndigheter bör ha ett ansvar för att&lt;br&gt;forskningsinsatserna inom skogs- och livsmedelssektorerna, och som&lt;br&gt;finansieras av dessa myndigheter, samordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den forskning som kommer att finansieras av det föreslagna rådet för&lt;br&gt;miljö, lantbruk och samhällsplanering blir av stor betydelse för&lt;br&gt;kunskapsutvecklingen inom både Jordbruksdepartementets och&lt;br&gt;Miljödepartementets verksamhetsområden, men även för&lt;br&gt;Näringsdepartementet främst vad avser skogsbruk, skogsindustri och&lt;br&gt;livsmedelsindustri samt för Kulturdepartementet vad avser arkitektur- och&lt;br&gt;kulturmiljövärden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Framförallt Miljödepartementet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdepartementet bör i samråd ansvara för styrning och uppföljning&lt;br&gt;av rådets verksamhet. Det kan vara lämpligt att forskningsrådet får&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;disponera anslag inom flera utgiftsområden. För att skapa en tydlig Prop. 1999/2000:81&lt;br&gt;ansvarsstruktur bör ett departement vara huvudansvarigt for det nya rådet&lt;br&gt;och regeringen anser att forskningsrådet skall inrättas under&lt;br&gt;Miljödepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets ansvarsområden och uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådet for miljö, lantbruk och samhällsplanering skall svara för&lt;br&gt;grundläggande forskning på initiativ av forskare och för program där&lt;br&gt;samhällsrelevansen står i centrum. Rådet skall främja forskning för en&lt;br&gt;ekologiskt hållbar utveckling och utveckla kunskaperna om de biologiska&lt;br&gt;naturresurserna och mark- och vattenresurserna samt samhällets hållbara&lt;br&gt;nyttjande av dessa resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådet för miljö, lantbruk och samhällsplanering skall svara&lt;br&gt;för stöd till forskning inom följande områden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- jordbruk, veterinärmedicin, livsmedelsvetenskap, skogsbruk och&lt;br&gt;skogsråvarans initiala förädling, hortikultur, landskapsplanering, fiske,&lt;br&gt;vattenbruk och rennäring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- samhällets omställning till en ekologiskt hållbar utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- naturresursutnyttjande, materialflöden och kretslopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- samhällsplanering, bygg- och förvaltningsforskning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- miljövård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- naturvård, biologisk mångfald, viltvård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- miljöeffektforskning (problemdimensionerande forskning),&lt;br&gt;ekotoxikologi och miljögifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- klimatforskning och atmosfarforskning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- samhällsvetenskaplig miljöforskning, styrmedel och livsstil samt viss&lt;br&gt;samhällsvetenskaplig forskning av betydelse för de areella näringarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- landsbygdsutveckling och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- arkitektur- och kulturmiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att fa ansvaret för lantbruksvetenskaplig forskning,&lt;br&gt;miljöforskning och samhällsplanering blir rådet väl ägnat att hantera den&lt;br&gt;mång- och tvärvetenskapliga forskning som behövs till stöd för en hållbar&lt;br&gt;utveckling. Forskningsrådet för miljö, lantbruk och samhällsplanering bör&lt;br&gt;således ha ett särskilt ansvar för att främja forskning för en hållbar&lt;br&gt;utveckling, tillsammans med andra forskningsfinansiärer. Rådet skall&lt;br&gt;också verka för ökad konkurrenskraft som är förenlig med högt ställda&lt;br&gt;miljökrav inom ovanstående områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen kommer att spänna över ett brett område, från molekyler&lt;br&gt;och celler till hela organismer, ekosystem och samhällssystem. Den&lt;br&gt;innefattar exempelvis genteknik, effekter av biologiska processer och&lt;br&gt;biologiska alternativ till kemikalieanvändning på åker och i skog,&lt;br&gt;toxikologisk forskning rörande effekter av kemikalier och miljö-&lt;br&gt;föroreningar i den yttre miljön och dessas inverkan på människors och&lt;br&gt;djurs hälsa samt planering, bygg- och förvaltningsfrågor. Forskningen&lt;br&gt;skall vidare behandla såväl hela produktionskedjor som specifika&lt;br&gt;processer samt alternativ som ger möjligheter till ökad effektivitet både i&lt;br&gt;processer och i användningen av naturresurserna. Forskning om resurs-&lt;br&gt;och energisparande åtgärder med ny teknik, t.ex. bioteknik, ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådet skall genom forskningsinsatser främja en hållbar&lt;br&gt;utveckling baserad på naturvetenskaplig, teknisk och&lt;br&gt;samhällsvetenskaplig forskning. Som exempel kan nämnas&lt;br&gt;samhällsplanering sedd ur ett perspektiv av hållbar utveckling.&lt;br&gt;Forskningen skall ge inblick i och förståelse för historiska och kulturella&lt;br&gt;aspekter på utvecklingen av produktionssystem och synsätt rörande&lt;br&gt;miljöutnyttjande och miljöproblem. Rådet skall verka för att&lt;br&gt;genusperspektivet far ett stort genomslag i forskningen.&lt;br&gt;Genusperspektivet berikar forskningen och höjer dess kvalitet. Rådet skall&lt;br&gt;även verka för jämställdhet mellan kvinnor och män inom forskningen.&lt;br&gt;En viktig uppgift för rådet blir att stimulera ökat svenskt deltagande i&lt;br&gt;olika internationella sammanhang, bl.a. inom ramen för EU:s ramprogram&lt;br&gt;för forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådet skall genom att stödja kritiskt granskande och&lt;br&gt;oberoende forskning ge vetenskaplig grund och handlingsalternativ for&lt;br&gt;Sveriges politik avseende jord- och skogsbruk, livsmedel, viltvård, fiske,&lt;br&gt;vattenbruk, rennäring samt miljö- och naturvård. Forskningsrådet skall&lt;br&gt;stödja forskning för att tillgodose samhällets behov av kunskap för att&lt;br&gt;främja den byggda miljöns kvalitet och långsiktiga hållbarhet.&lt;br&gt;Forskningen skall också erbjuda en vetenskaplig grund för internationella&lt;br&gt;forhandlingar och överenskommelser, bl.a. inom EU. En målsättning för&lt;br&gt;forskningsrådet bör vara att det svenska agerandet i internationella&lt;br&gt;sammanhang skall kunna stödja sig på forskningsresultat och&lt;br&gt;forskarkompetens hos inhemsk expertis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya forskningsrådet måste stödja forskning som uppfyller höga krav&lt;br&gt;på kvalitet och samtidigt har relevans för de berörda samhällssektorerna.&lt;br&gt;Rådet måste ha interna arbetsformer som underlättar en samlad&lt;br&gt;bedömning av vetenskaplig kvalitet och sektorsrelevans. Forskningsrådet&lt;br&gt;för miljö, lantbruk och samhällsplanering bör sträva efter dels ett nära&lt;br&gt;samarbete mellan olika discipliner med speciell uppmärksamhet riktad&lt;br&gt;mot möjligheterna att öka mång- och tvärvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsinsatser, dels mot ett intensivt internationellt samarbete. En&lt;br&gt;dialog måste föras med olika forskningsråd, forskningsfinansierande&lt;br&gt;myndigheter och andra forskningsfinansiärer för att möjliggöra kraftfulla&lt;br&gt;gemensamma satsningar och undvika att forskningsansatser hamnar i ett&lt;br&gt;vakuum mellan olika finansiärer. Vissa delar av den problemorienterade&lt;br&gt;forskningen kan med fördel organiseras i form av särskilda&lt;br&gt;programområden. Ett exempel på nära samverkan mellan statliga&lt;br&gt;forskningsfinansiärer och näringsliv samt andra aktörer är det samspel i&lt;br&gt;finansieringsfrågor som skett inom ramen för BFR:s arbete. Det är&lt;br&gt;angeläget att denna typ av samverkan kan fortsätta och utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall ställas höga krav på kunskapskommunikation på det nya&lt;br&gt;forskningsrådet för miljö, lantbruk och samhällsplanering. Det handlar&lt;br&gt;inte bara om att kunskaperna skall göras tillgängliga. Forskningsresultat&lt;br&gt;måste även skyndsamt spridas för att de ska kunna påverka&lt;br&gt;samhällsutvecklingen. Detta bör återspeglas i myndighetens arbetssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet skall även ha en direkt och aktiv roll att ställa samman resultat från Prop. 1999/2000:81&lt;br&gt;den av rådet finansierade forskningen och delta aktivt för att föra ut&lt;br&gt;kunskaperna till olika målgrupper i samhället. Rådet skall också vara&lt;br&gt;rådgivande i forskningsfrågor åt Regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets styrelse bör bestå av tretton ledamöter. Sex av ledamöterna,&lt;br&gt;däribland ordföranden, utses av regeringen. Ytterligare sju ledamöter&lt;br&gt;utses av forskarsamhället genom ett förfarande med elektorsval.&lt;br&gt;Ledamöterna utses för en period om tre år med möjlighet till förlängning&lt;br&gt;under högst tre år. Regeringen anser att det är angeläget att uppnå en jämn&lt;br&gt;könsfördelning i styrelsen. Vid rådet skall finnas en av styrelsen utsedd&lt;br&gt;huvudsekreterare med hög vetenskaplig kompetens. Huvudsekreteraren&lt;br&gt;utses för en tid av maximalt sex år, är föredragande i styrelsen och&lt;br&gt;vetenskapligt ansvarig för forskningsrådets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 En myndighet för forskning och utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kommunikationsforskningsberedningen och Rådet&lt;br&gt;för arbetslivsforskning skall avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En myndighet bör inrättas med uppgift att&lt;br&gt;initiera och finansiera behovsstyrd forskning och utveckling till stöd för&lt;br&gt;innovationssystemet och en hållbar utveckling och tillväxt. FoU-&lt;br&gt;myndigheten bör överta de ansvarsområden som handhas av&lt;br&gt;Kommunikationsforskningsberedningen och de FoU-finansierande&lt;br&gt;delarna av Närings- och teknikutvecklingsverkets verksamhet. FoU-&lt;br&gt;myndigheten bör även överta delar av de ansvarsområden som handhas av&lt;br&gt;Rådet för arbetslivsforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppernas förslag: Arbetsgruppen för fortsatt beredning av&lt;br&gt;myndighetsstruktur för forskningsfinansiering föreslår att en myndighet&lt;br&gt;för teknisk utveckling, kommunikation och bebyggelse inrättas.&lt;br&gt;Myndigheten skall svara för forskningsstöd som syftar till att ge en god&lt;br&gt;kunskapsbas för tillväxt i svenskt näringsliv och samhälle. Myndigheten&lt;br&gt;övertar uppgifter från Närings- och teknikutvecklingsverkets (NUTEK)&lt;br&gt;avdelning för teknik, Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) och&lt;br&gt;Byggforskningsrådet (BFR) samt Rådet för arbetslivsforskning (RALF)&lt;br&gt;vad gäller arbetsorganisatorisk forskning. Övriga delar av RALF:s&lt;br&gt;verksamhet föreslås övertas av ett forskningsråd för sociala frågor och&lt;br&gt;arbetsliv. Vissa forskningsstödjande uppgifter vid Vägverket och&lt;br&gt;Banverket, energiforskning som inte är kopplad till Enegimyndighetens&lt;br&gt;övriga uppgifter samt delar av den forskning som finansieras av&lt;br&gt;Rymdstyrelsen överförs till den nya myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om vissa myndigheter har lämnat ett snarlikt förslag. Den&lt;br&gt;huvudsakliga skillnaden mellan förslagen är att Utredningen om vissa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheter föreslår att hela ansvarsområdet för RALF skall föras till en Prop. 1999/2000:81&lt;br&gt;ny FoU-myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser, bl.a. Landsorganisatonen&lt;br&gt;(LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen (SAF), Industrikommittén och Industriförbundet,&lt;br&gt;är positiva till att inrätta en FoU-myndighet. Som nämnts under avsnitt 5.3&lt;br&gt;har dock bl.a. dessa instanser särskilda synpunkter på ansvarsfördelningen&lt;br&gt;vad gäller arbetslivsforskningen. KFB och BFR förordar en delning i en&lt;br&gt;FoU-myndighet och en myndighet för kommunikation och bebyggelse.&lt;br&gt;Även Industriförbundet anser att detta alternativ möjligen kan övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK vill inte skilja på teknisk utveckling och innovationspolitik,&lt;br&gt;men kan om mer medel tillförs tänka sig en separat FoU-myndighet för&lt;br&gt;mer långsiktig FoU. Bl.a. KFB och RALF uttrycker en oro för att den&lt;br&gt;föreslagna myndigheten skall avlägsna sig från behoven i respektive&lt;br&gt;sektor. Värdet av efterfrågestyming av FoU-verksamheten och en&lt;br&gt;utvecklad samverkan näringsliv - institut - högskola lyfts fram av främst&lt;br&gt;industriföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Formerna för&lt;br&gt;finansiering av behovsstyrt forsknings- och utvecklingsarbete (FoU),&lt;br&gt;främst för näringslivets utveckling, har utvecklats under lång tid genom&lt;br&gt;successiva tillskott och förändringar. Verksamheten, som har omfattat&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingsarbete inom främst NUTEK, FoU inom&lt;br&gt;kommunikationer och transporter inom ramen för KFB samt FoU inom&lt;br&gt;arbetslivs- och arbetsmarknadsområdet inom ramen för RALF, har i&lt;br&gt;huvudsak fungerat väl och bidragit till näringslivets utveckling och&lt;br&gt;välståndsutvecklingen i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framtidens samhälle ställer dock delvis nya och större krav. Förmågan&lt;br&gt;till innovationer är en viktig faktor bakom ekonomisk tillväxt, ekologiskt&lt;br&gt;hållbar utveckling och samhällelig förändring. Denna förmåga beror av en&lt;br&gt;rad omständigheter, t.ex. utbildning, forskning, teknisk utveckling,&lt;br&gt;arbetsorganisation, riskfinansiering av företag, regelverk, och inte minst&lt;br&gt;samhällets infrastruktur för transporter, kommunikationer m.m. Den&lt;br&gt;gemensamma europeiska marknaden ställer också krav på ett effektivt&lt;br&gt;transportsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett effektivt innovationssystem blir således av allt större betydelse för&lt;br&gt;ekonomisk tillväxt och välståndsutveckling - något som allt fler länder&lt;br&gt;uppmärksammar. Innovationsfrågoma, som berör många olika&lt;br&gt;politikområden, ställer krav på ett fördjupat samarbete också över ämnes-&lt;br&gt;och sektorsgränsema. En effektiv näringspolitik i ett land av Sveriges&lt;br&gt;storlek ställer också högre krav på möjligheterna att kraftsamla kring&lt;br&gt;särskilt viktiga områden och därmed på möjligheterna till&lt;br&gt;omprioriteringar. De snabba förändringarna i omvärlden skapar ett ökat&lt;br&gt;behov av flexibilitet. Det är viktigt att strukturen för finansiering av&lt;br&gt;forskning kan tillgodose dessa delvis nya krav och att den kan bidra till att&lt;br&gt;kunskap kan kombineras mellan olika arbetsfält och kompetensområden.&lt;br&gt;Ett exempel är samspelet mellan människa, teknik och arbetsorganisation.&lt;br&gt;Ett annat exempel är samspel mellan människa och fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya myndigheten kommer i stora drag att överta de&lt;br&gt;ansvarsområden som handhas av KFB samt de FoU-finansierande delarna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av NUTEKs verksamhet. Till följd härav avvecklas KFB. Det är viktigt Prop. 1999/2000:81&lt;br&gt;att dra nytta av det försprång Sverige har vad gäller utveckling och&lt;br&gt;användning av modern informationsteknik (IT) i produktionsprocesser&lt;br&gt;och tjänsteutformning. Den nya myndigheten får som en högst angelägen&lt;br&gt;uppgift att kraftsamla, utveckla och fokusera på insatser inom IT-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även delar av RALF förs till den nya FoU-myndigheten. RALF och&lt;br&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) stöder inom sina respektive&lt;br&gt;ansvarsområden forskning och utvecklingsarbete som berör viktiga&lt;br&gt;aspekter av människors livsvillkor. RALF ansvarar for FoU som rör&lt;br&gt;arbetslivet medan SFR ansvarar för forskning kring barn och familj,&lt;br&gt;handikapp, äldreforskning, folkhälsa, m.m. Inom de båda rådens&lt;br&gt;ansvarsområden finns forskningsområden och samhällsfrågor som har ett&lt;br&gt;starkt samband med varandra. Delar av RALF:s nuvarande verksamhet&lt;br&gt;överförs således till det föreslagna forskningsrådet för sociala frågor och&lt;br&gt;arbetsliv. RALF avvecklas därmed. Arbetslivsinstitutet (ALI), som är en&lt;br&gt;FoU-utförande myndighet, berörs inte av regeringens förslag. Regeringen&lt;br&gt;vill emellertid i detta sammanhang framhålla att ALI med sin regionala&lt;br&gt;organisation har en viktig roll att fylla avseende utvecklingen av&lt;br&gt;arbetslivsffågoma mot nya framtidsinriktade områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens energimyndighet lämnas utanför FoU-myndigheten och förblir&lt;br&gt;även fortsättningsvis en separat myndighet. Regeringen anser att det är&lt;br&gt;angeläget att organisatoriskt hålla samman energiforskningen med övriga&lt;br&gt;delar av energimyndighetens verksamhet eftersom forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsarbetet utgör ett viktigt underlag för och stöd i myndighetens&lt;br&gt;arbete. Även Rymdstyrelsen lämnas utanför den nya myndigheten och&lt;br&gt;förblir därmed en separat myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En FoU-myndighet med ett ansvarsområde som sträcker sig över flera&lt;br&gt;delsektorer innebär ökade möjligheter att arbeta över disciplin- och&lt;br&gt;sektorsgränser och att kraftsamla inom viktiga områden. Samtidigt ges&lt;br&gt;större utrymme att arbeta flexibelt över tiden och bättre förutsättningar att&lt;br&gt;utnyttja synergier mellan skilda verksamheter. Potentialen illustreras av att&lt;br&gt;det finns många och breda samarbetsytor mellan de myndigheter som idag&lt;br&gt;hanterar motsvarande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skapandet av en FoU-myndighet innebär vidare effektiviseringar&lt;br&gt;genom att kontakter gentemot forskare och avnämare förenklas. En del i&lt;br&gt;förenklingen är att antalet aktörer för samfinansiering minskar, vilket&lt;br&gt;underlättar för forskare vid universitet och högskolor och&lt;br&gt;forskningsinstitut i kontakterna med myndigheten. Samtidigt kan det&lt;br&gt;effektivisera administrationen av verksamheten. En sammanslagen&lt;br&gt;myndighet blir även en mer kraftfull aktör av större intresse för omvärlden&lt;br&gt;att samverka med. En förutsättning för att denna potential skall kunna tas&lt;br&gt;till vara är dock att samarbetet utvecklas med andra myndigheter, företag&lt;br&gt;och andra berörda inom respektive sektor. Detta gäller inte minst&lt;br&gt;arbetsmarknadens parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deltagande i internationellt forskningssamarbete blir allt viktigare för&lt;br&gt;sektorsforskningen. Bildandet av en stor aktör kan förbättra Sveriges&lt;br&gt;förutsättningar att påverka EU-arbetets inriktning inom för Sverige viktiga&lt;br&gt;forskningsområden såsom IT- och tillväxtprogrammen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetens ansvarsområde &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1999/2000:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya FoU-myndigheten, som inrättas under Näringsdepartementet, har&lt;br&gt;till uppgift att initiera och finansiera behovsstyrd FoU till stöd for det&lt;br&gt;svenska innovationssystemet och en hållbar utveckling och tillväxt.&lt;br&gt;Verksamheten skall omfatta stöd till FoU inom bl. a. teknik, transporter,&lt;br&gt;kommunikation, arbetsliv och arbetsmarknad liksom uppgiften att verka&lt;br&gt;för att ny kunskap tas till vara och omsätts i produkter, processer, tjänster,&lt;br&gt;ett utvecklande arbetsliv, regelverk etc. Verksamheten skall svara såväl&lt;br&gt;mot näringslivets som mot delar av det övriga samhällets behov.&lt;br&gt;Områdena informationsteknologi och IT-tillämpning kommer under de&lt;br&gt;närmaste åren att vara särskilt betydelsefulla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten skall enligt regeringens förslag ges ett brett ansvar som&lt;br&gt;sträcker sig över skilda vetenskapliga discipliner och som svarar mot&lt;br&gt;många olika avnämares behov. Det handlar om teknisk forskning och&lt;br&gt;utveckling, vars roll i innovationssystemet är helt uppenbar. Det handlar&lt;br&gt;också om viktiga forskningsområden som KFB tidigare har ansvarat för&lt;br&gt;vad gäller bl.a. trafiksäkerhet och de handikappades trafiksituation.&lt;br&gt;Områden nära länkade till en hållbar utveckling och tillväxt och områden&lt;br&gt;som utgör stödfunktioner i ett effektivt innovationssystem har även stor&lt;br&gt;betydelse i detta sammanhang. Exempel på sådana områden är&lt;br&gt;funktionella regelverk och ett effektivt och långsiktigt hållbart&lt;br&gt;transportsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den FoU inom arbetsliv- och arbetsmarknadsområdet som idag bedrivs&lt;br&gt;med stöd av RALF innefattar kunskapsområden av betydelse ur ett&lt;br&gt;innovationsperspektiv och for en hållbar utveckling och tillväxt. Exempel&lt;br&gt;på sådana områden är forskning och utveckling kring ledarskap och&lt;br&gt;lärande, delar av forskning om arbetsmiljö och arbetsmarknad samt FoU&lt;br&gt;kring arbetsorganisation som analyserar växelspelet mellan människa,&lt;br&gt;organisation och teknik. Denna forskning genererar kunskaper av&lt;br&gt;betydelse för utvecklingen mot ett arbetsliv präglat av dynamik och&lt;br&gt;innovationsförmåga. Det är mot denna bakgrund som regeringen föreslår&lt;br&gt;att delar av forskningen inom RALF:s ansvarsområde förs till den nya&lt;br&gt;FoU-myndigheten. Samtidigt bör FoU-myndigheten och forskningsrådet&lt;br&gt;för sociala frågor och arbetsliv utveckla former for informationsutbyte och&lt;br&gt;samverkan inom arbetslivsforskningen. Regeringen förutsätter att&lt;br&gt;uppdelningen mellan myndigheter inte utgör hinder för ett&lt;br&gt;tvärvetenskapligt synsätt på de forskningsuppgifter som hänförs till&lt;br&gt;respektive myndighet. Myndigheterna måste gemensamt överblicka&lt;br&gt;kunskapsutvecklingen i frågor som rör arbetslivets utveckling och&lt;br&gt;fortlöpande fånga upp nya kunskapsbehov och nya forskningsfält.&lt;br&gt;Kunskapsuppbyggnaden inom arbetslivsområdet bör gynnas av en&lt;br&gt;samverkan där olika perspektiv och utgångspunkter för forskningen kan&lt;br&gt;berika varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning bör både rådet för sociala frågor och&lt;br&gt;arbetsliv och FoU-myndigheten ges ett brett och framtidsinriktat uppdrag&lt;br&gt;att bidra till kunskapsuppbyggnaden i arbetslivsfrågor. Det bör dock vila&lt;br&gt;på den organisationskommitté som regeringen avser att tillsätta i samband&lt;br&gt;med bildandet av de nya myndigheterna att precisera ansvarsfördelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga gäller hur ansvaret för livsmedelsforskningen Prop. 1999/2000:81&lt;br&gt;respektive den skogliga och skogsindustriella forskningen bör fördelas&lt;br&gt;mellan forskningsrådet för miljö, lantbruk och samhällsplanering och&lt;br&gt;FoU-myndigheten. Denna forskning har en mycket komplex karaktär och&lt;br&gt;omfattar frågeställningar över hela kedjan från råvaruproduktion till&lt;br&gt;konsument eller slutanvändare. Principen för ansvarsfördelningen bör i&lt;br&gt;huvudsak vara att forskningsrådet för miljö, lantbruk och&lt;br&gt;samhällsplanering skall ha ansvaret för forskning inom kedjan från råvara&lt;br&gt;till initial förädling medan FoU-myndighetens ansvarsområde fokuseras&lt;br&gt;kring vidareförädling av råvaran. För att säkerställa ett helhetsperspektiv&lt;br&gt;blir samordning av forskningsrådets och FoU-myndighetens aktiviteter&lt;br&gt;och satsningar av central betydelse och dessa båda myndigheter bör ha ett&lt;br&gt;ansvar för att forskningsinsatserna inom skogs- och livsmedelssektorerna,&lt;br&gt;och som finansieras av dessa båda myndigheter, samordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FoU-myndighetens huvudsakliga ansvarsområden föreslås vara:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att finansiera forsknings-, utvecklings-, och demonstrationsverksamhet&lt;br&gt;som svarar mot behov inom såväl näringslivet som vissa andra delar av&lt;br&gt;samhället för att uppnå de mål som statsmakterna har fastställt för&lt;br&gt;berörda sektorer, bl.a. kommunikationssektorn. I detta arbete skall&lt;br&gt;myndigheten på egen hand, och i relevanta fall tillsammans med andra&lt;br&gt;forskningsfinansiärer, ta fram forskningsprogram som speglar&lt;br&gt;angelägna forsknings- och utvecklingsbehov inom myndighetens&lt;br&gt;ansvarsområde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att utveckla och stärka samarbetet mellan högskolan,&lt;br&gt;industriforskningsinstituten och näringslivet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att särskilt stödja små och medelstora företags kunskapsförsörjning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att stimulera ett ökat svenskt deltagande för vissa forskningsteman&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom EU:s ramprogram för forskning och utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att svara för utvärdering och vidareutveckling av processen Teknisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fram syn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att utveckla FoU-program inom IT-området,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att verka för att industriforskningsinstitutens roll i innovationssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvecklas, bl.a. genom med näringslivet samfinansierade FoU-projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta arbete skall myndigheten nära samverka med företag,&lt;br&gt;myndigheter och andra relevanta aktörer. Myndigheten skall kunna&lt;br&gt;finansiera såväl kortare projekt som mer långsiktig finansiering. Sådana&lt;br&gt;medel skall bl.a. syfta till att långsiktigt bygga upp och bibehålla&lt;br&gt;kompetens. När det gäller utveckling av industriforskningsinstitutens roll i&lt;br&gt;innovationssystemet skall myndigheten samverka med Ireco Holding AB,&lt;br&gt;som bl.a. har till uppgift att främja en ändamålsenlig struktur för&lt;br&gt;industriforskningsinstituten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den transport- och kommunikationsforskning som bedrivs av KFB&lt;br&gt;kommer fortsatt att vara av strategisk betydelse. I en allt mer&lt;br&gt;internationaliserad ekonomi är effektiva och långsiktigt hållbara&lt;br&gt;transporter avgörande för att Sverige fullt ut skall kunna dra nytta av den&lt;br&gt;potential som den gemensamma europeiska marknaden och som den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;globala handeln erbjuder. Vidare är det viktigt att bedriva FoU som också&lt;br&gt;analyserar IT-utvecklingen ur ett bredare samhällsperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsliv, myndigheter och organisationer förutsätts naturligtvis även&lt;br&gt;fortsättningsvis finansiera forsknings- och utvecklingsarbete direkt&lt;br&gt;kopplat till den egna verksamhetens utveckling. Det faktum att andra&lt;br&gt;myndigheter har ett ansvar för att en tillfredsställande&lt;br&gt;utvecklingsverksamhet kommer till stånd inom respektive område bör&lt;br&gt;dock inte hindra den nya FoU-myndigheten från att bidra till finansiering&lt;br&gt;av projekt även inom dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två myndigheter, Vägverket och Banverket, har ett sektorsansvar för&lt;br&gt;forskning inom sina respektive områden. De har givits uppdraget att&lt;br&gt;finansiera forskning till gagn också för andra delar av transportsystemet&lt;br&gt;än det egna direkta verksamhetsområdet. Detta ansvar föreslås ligga kvar&lt;br&gt;på dessa myndigheter. I samband med översynen av Luftfartsverkets&lt;br&gt;respektive Sjöfartsverkets organisationer skall dessa myndigheters ansvar&lt;br&gt;för FoU-frågor analyseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att samla resurser till slagkraftiga och gränsöverskridande insatser&lt;br&gt;är det viktigt att de olika forskningsfinansierande myndigheterna även&lt;br&gt;fortsättningsvis samverkar kring gemensamma forskningsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter och arbetssätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FoU-myndighetens verksamhet skall på bästa sätt bidra till att försörja&lt;br&gt;näringslivet och relevanta sektorer med kunskap samt till att bygga upp&lt;br&gt;och utveckla ett modernt och effektivt innovationssystem som främjar en&lt;br&gt;hållbar utveckling och tillväxt. Myndigheten ska utveckla ett arbetssätt&lt;br&gt;som kan hantera de skilda behov som olika FoU-områden har. För att&lt;br&gt;förverkliga denna ambition krävs att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den forskning och utveckling som myndigheten stödjer uppfyller&lt;br&gt;kvalitets- såväl som relevanskrav,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- rutiner utvecklas för att förkorta ledtiderna från idé och ny kunskap till&lt;br&gt;att kunskapen kan tillvaratas i arbetsorganisationer och integreras i nya&lt;br&gt;produkter, processer, tjänster och arbetssätt eller tas till vara i&lt;br&gt;regelsystem eller liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- myndigheten arbetar med breda, långsiktiga forskningsprogram, men&lt;br&gt;också smalare projekt som bedöms vara av strategisk karaktär,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- myndigheten är flexibel och fortlöpande utvärderar, omprövar, och om&lt;br&gt;det är motiverat, förändrar inriktning av verksamhet och arbetssätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- myndigheten stödjer program och projekt som skär över traditionella&lt;br&gt;sektors- och disciplingränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig uppgift för myndigheten blir att säkra såväl den&lt;br&gt;inomvetenskapliga kvaliteten som relevansen på den forskning och&lt;br&gt;utvecklingsverksamhet som finansieras. FoU-myndigheten bör verka för&lt;br&gt;att genusperspektivet far ett genomslag i verksamheten då&lt;br&gt;genusperspektivet berikar forskning och utvecklingsarbete och höjer dess&lt;br&gt;kvalitet. En förutsättning för att den nya myndigheten skall bli&lt;br&gt;framgångsrik är att forskningen är av hög kvalitet och att goda kontakter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;etableras med berörda sektorer. FoU-inriktningen måste svara mot Prop. 1999/2000:81&lt;br&gt;avnämarnas behov så att implementering av resultaten kan främjas. En&lt;br&gt;viktig uppgift för myndigheten blir sålunda att finna arbetsformer som&lt;br&gt;garanterar ett nära samarbete med dem som formulerar problemen,&lt;br&gt;inklusive arbetsmarknadens parter. Erfarenheterna från KFB:s arbetssätt,&lt;br&gt;där ett samspel med avnämarna varit ett viktigt inslag, bör tillvaratas. En&lt;br&gt;annan del i arbetet med att säkra relevansen bör vara att beakta och aktivt&lt;br&gt;ta vara på erfarenheterna från den &amp;quot;Tekniska framsynsprocess&amp;quot; som&lt;br&gt;nyligen genomförts. Myndigheten bör också för framtiden delta i&lt;br&gt;processer av liknande slag och andra former av omvärldsbevakning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höga krav på kunskapsöverföring bör ställas på myndigheten.&lt;br&gt;Kunskaper ska göras tillgängliga och ledtiderna mellan upptäckt och&lt;br&gt;spridning måste förkortas. Detta måste återspegla sig i myndighetens&lt;br&gt;arbetssätt. Nya former för att fortlöpande avrapportera intressanta resultat&lt;br&gt;från projekt och program bör prövas. Den FoU-finansierande&lt;br&gt;myndigheten skall ha en direkt och aktiv roll i arbetet med att överföra ny&lt;br&gt;kunskap från i första hand universitet, högskolor och institut till&lt;br&gt;potentiella avnämare. Myndigheten kompletterar därmed den nya&lt;br&gt;myndigheten för företagsutveckling som av regeringen föreslås inrättas&lt;br&gt;under Näringsdepartementet i prop. 1999/2000:71. Även näringslivets&lt;br&gt;och arbetsmarknadens parter bör, liksom företrädare för den offentliga&lt;br&gt;sektorn, ha en roll i att bättre kommunicera forskningens resultat till&lt;br&gt;användarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Initialt kommer myndighetens resurser till betydande del att vara&lt;br&gt;uppbundna av åtaganden som gjorts av KFB, NUTEK och RALF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetens FoU-verksamhet bör byggas upp kring ett antal&lt;br&gt;programområden. För att utnyttja synergier bör sådana områden med&lt;br&gt;fördel spänna över flera av de delsektorer som ingår i myndighetens&lt;br&gt;ansvarsområde. Programområdena ska utformas för tidsperioder på upp&lt;br&gt;till sex år. Därigenom underlättas återkommande omprövning av&lt;br&gt;prioriteringar i verksamheten och borgas för en mer flexibel organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens ledamöter utses av regeringen för en tidsbegränsad period. I&lt;br&gt;styrelsen skall ingå ledamöter med god kunskap om myndighetens&lt;br&gt;ansvarsområde och om de kunskapsbehov som finns inom området hos&lt;br&gt;bl.a. näringsliv, arbetsliv och offentlig förvaltning. I styrelsen skall också&lt;br&gt;ingå ledamöter med hög vetenskaplig kompetens inom områden av&lt;br&gt;betydelse för verksamhetsområdet. Regeringen anser att det är angeläget&lt;br&gt;att uppnå en jämn könsfördelning i styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Myndighetsövergripande frågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Ett forskningsforum bör inrättas med uppgift att&lt;br&gt;verka för en dialog och samverkan mellan forskare, forskningsfinansiärer,&lt;br&gt;allmänhet och andra som direkt eller indirekt berörs av forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Forskningsforum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Ett forskningsforum bildas med ansvar för att&lt;br&gt;stödja de statliga forskningsstödjande myndigheternas behov av inbördes&lt;br&gt;samverkan. Forskningsforum har rådgivande funktioner och bör främja&lt;br&gt;samverkan inom breda forskningsprogram. Forskningsforum inryms&lt;br&gt;administrativt i Vetenskapsrådet. Regeringen utser Forskningsforums&lt;br&gt;styrelse. Vetenskapsrådet samt de tre områdesorienterade&lt;br&gt;forskningsfinansierande myndigheterna nominerar var sin ledamot. Andra&lt;br&gt;finansiärer bör kunna adjungeras vid behov. Riksdagspartierna erbjuds att&lt;br&gt;nominera var sin ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet instanser som uttalar sig är i grunden&lt;br&gt;positiva till tankarna bakom förslaget om ett forskningsforum. Många&lt;br&gt;anser dock att förslaget i sin nuvarande utformning är tveksamt och&lt;br&gt;efterlyser preciseringar. Mest positiva till förslaget är&lt;br&gt;Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Byggforskningsrådet (BFR/ och&lt;br&gt;Industriförbundet. Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning&lt;br&gt;och forskning (STINT), Stiftelsen för vård- och allergiforskning (Vårdal),&lt;br&gt;Riksbankens Jubileumsfond (RBJ), och Högskoleverket är klart negativa&lt;br&gt;till förslaget och menar att samverkan istället bör ske direkt genom&lt;br&gt;berörda myndigheter. HSFR, MFR, NFR, TFR och SUHF menar att&lt;br&gt;företrädare för universitet och högskolor bör ingå i Forum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen anser att en god&lt;br&gt;samverkan mellan olika offentliga forskningsfinansiärer bör främjas.&lt;br&gt;Samverkan är en förutsättning för ett effektivt utnyttjande av de nationella&lt;br&gt;forskningsresurserna och för att kunna hantera forsknings- och&lt;br&gt;samhällsproblem som överskrider enskilda finansiärers ansvarsområden.&lt;br&gt;Samverkan med andra finansiärer i syfte att undvika överlapp och luckor i&lt;br&gt;forskningsfinansieringen och för att åstadkomma kraftsamling bör&lt;br&gt;självfallet vara en uppgift för alla statliga forskningsfinansiärer.&lt;br&gt;Uppgiftens betydelse bör betonas i de instruktioner och regleringsbrev&lt;br&gt;som styr myndigheternas verksamhet. Det är sedan en uppgift för&lt;br&gt;myndigheterna att utveckla de administrativa former som är bäst lämpade&lt;br&gt;för att lösa samverkansuppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid därutöver skäl att stärka samverkan genom att&lt;br&gt;inrätta ett särskilt samarbetsorgan dels för vissa övergripande frågor som&lt;br&gt;berör relationen mellan forskning och samhälle, dels för samverkan&lt;br&gt;mellan finansiärer på områden där det ordinarie myndighetssamarbetet&lt;br&gt;behöver förstärkas. Enligt regeringens mening bör därför ett&lt;br&gt;Forskningsforum inrättas med uppgift att svara för dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningens snabba framsteg bidrar till att öka välståndet, men väcker Prop. 1999/2000:81&lt;br&gt;ofta också oro och tvekan. Vetenskapens landvinningar kan medföra&lt;br&gt;många svåra etiska ställningstaganden eller medföra samhällsförändringar&lt;br&gt;som kräver debatt och politiska beslut. Den snabba förändringstakt som&lt;br&gt;forskningen bidrar till kan också i sig väcka tvekan och konflikter. Det är&lt;br&gt;därför angeläget att det finns en väl fungerande dialog mellan forskare,&lt;br&gt;forskningsfinansiärer, avnämare och en bredare allmänhet där&lt;br&gt;övergripande forskningspolitiska frågor och frågor som rör förhållandet&lt;br&gt;mellan forskning och samhälle kan behandlas. En sådan dialog lägger&lt;br&gt;grunden till ett ömsesidigt förtroende mellan forskare och allmänhet. Det&lt;br&gt;är också angeläget för ett samhälles kunskapsutveckling att&lt;br&gt;frågeställningar som frambringas inom forskningssystemet kan nötas mot&lt;br&gt;och befruktas av frågor och problemställningar som genereras i det övriga&lt;br&gt;samhällslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot denna bakgrund att Forskningsforum bör ha&lt;br&gt;uppgiften att främja kontakt och dialog mellan forskare,&lt;br&gt;forskningsfinansiärer, avnämare, den offentliga sektorn, föreningsliv,&lt;br&gt;fackliga organisationer och allmänhet. Inom ramen för Forskningsforums&lt;br&gt;verksamhet skall övergripande forskningspolitiska frågor som inte vilar på&lt;br&gt;någon enskild finansiär kunna lyftas fram till öppen diskussion, t.ex.&lt;br&gt;etiska aspekter på forskningen, genusforskning, jämställdhet, forskning&lt;br&gt;om hållbar samhällsutveckling, tvärvetenskapens villkor och möjligheter&lt;br&gt;eller vetenskapskritiska perspektiv. Frågor av stor betydelse för olika delar&lt;br&gt;av samhället kan vinna på att belysas i ett sammanhang, t.ex. forskning&lt;br&gt;om arbetslivfrågor där arbetsmarknadens parter, olika finansiärer och&lt;br&gt;Arbetslivinstitutet har en viktig roll. Regeringen förutsätter att&lt;br&gt;Forskningsforum utvecklar en modell för samverkan mellan arbetslivet&lt;br&gt;och arbetslivsforskningen. Forskningsforum bör t.ex. genom årliga större&lt;br&gt;forskningskonferenser främja engagemang och debatt i strategiska frågor&lt;br&gt;som rör förhållandet mellan forskning och samhälle. För att underlätta&lt;br&gt;förståelse och kontakter mellan forskare och lekmän bör Forskningsforum&lt;br&gt;verka för att forskningens resultat och villkor görs begripliga och&lt;br&gt;relevanta för en bredare krets än forskarna själva. Forskningsforums&lt;br&gt;verksamhet inom detta område skall inte ersätta utan fungera som ett&lt;br&gt;komplement till de insatser för forskningsinformation som görs av de&lt;br&gt;statliga forskningsfinansiärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsforum bör dessutom utgöra en arena för dialog och&lt;br&gt;samverkan mellan de statliga forskningsfinansiärerna i de fall det&lt;br&gt;ordinarie myndighetssamarbetet behöver förstärkas. De&lt;br&gt;forskningsstiftelser som inrättats med medel från löntagarfondsstiftelsema&lt;br&gt;spelar en strategisk roll i det svenska forskningssystemet, varför dessa bör&lt;br&gt;bjudas in att delta i detta samarbete. Enligt regeringens mening bör ett&lt;br&gt;sådant samarbete kunna ge goda möjligheter till överblick och&lt;br&gt;informationsutbyte och främja gemensamma insatser på angelägna&lt;br&gt;forskningsområden. Forskningsforum bör inte fördela egna&lt;br&gt;forskningsmedel men disponera egna medel för t.ex seminarier,&lt;br&gt;kunskapsinventering, information och andra projekt i egen regi. Vid&lt;br&gt;beslut om forskningsmedel i forskningsfinansierande myndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillgodoses allmänintresset av de allmänföreträdare som ingår Prop. 1999/2000:81&lt;br&gt;myndigheternas styrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsforum bör administrativt knytas till Vetenskapsrådet och&lt;br&gt;anvisas medel inom ramen för Vetenskapsrådets anslag. Forskningsforum&lt;br&gt;bör emellertid givetvis beakta annan forskning än den som finns inom&lt;br&gt;Vetenskapsrådets verksamhetsområde. Alla ledamöterna i&lt;br&gt;Forskningsforum bör utses av regeringen. I styrelsen bör finnas&lt;br&gt;företrädare för riksdagspartier samt for samtliga forskningsråd och övriga&lt;br&gt;viktigare forskningsfinansierande myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten vid Forskningsforum bör utvärderas efter fyra år innan&lt;br&gt;beslut fattas om fortsatt verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Genomförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En organisationskommitté bör tillsättas med uppgift att förbereda och&lt;br&gt;genomföra bildandet av de nya myndigheterna. I kommitténs uppgifter&lt;br&gt;bör bl.a. ingå att lämna förslag till verksamhetsmål, regleringsbrev,&lt;br&gt;myndigheternas organisation, myndighetsinstruktion m.m. Kommittén bör&lt;br&gt;även föreslå namn på de myndigheter som avses i avsnitt 5.3, 5.4 och 5.5.&lt;br&gt;En viktig uppgift är att bemanna de nya myndigheterna med tillämpning&lt;br&gt;av de arbetsrättsliga reglerna. Inom kommittén bör finnas en arbetsgrupp&lt;br&gt;för varje myndighet. Kommittén bör även sörja för att ansökningar om&lt;br&gt;forskningsstöd och tidigare gjorda åtaganden om forskningsstöd kan&lt;br&gt;hanteras på ett sätt som inte innebär några störningar för forskningen&lt;br&gt;under övergångsperioden när den nya organisationen bildas.&lt;br&gt;Myndigheterna bör påbörja sin verksamhet den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén bör även ges i uppdrag att föreslå modeller för samverkan&lt;br&gt;mellan olika forskningsfinansiärer inklusive samverkansformer inom&lt;br&gt;Forskningsforum. Arbetet skall i sin helhet genomföras med förbehåll för&lt;br&gt;riksdagens kommande beslut med anledning av denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att förslagen i propositionen leder till att&lt;br&gt;organisationen för finansiering av forskning och utveckling blir bättre&lt;br&gt;anpassad till de uppgifter och utmaningar som de statliga&lt;br&gt;forskningsfinansiärerna har att hantera. Detta skapar i sin tur bättre&lt;br&gt;förutsättningar att även i framtiden utnyttja de statliga medlen effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ny organisation innebär att antalet forskningsfinansierande&lt;br&gt;myndigheter minskar. Detta bör på sikt möjliggöra vissa administrativa&lt;br&gt;samordningsvinster. Under själva övergången till en ny organisation kan&lt;br&gt;framför allt avvecklingen av nuvarande myndigheter orsaka kostnader.&lt;br&gt;Kostnader förknippade med organisationsförändringen kommer dock att&lt;br&gt;finansieras inom ram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen kommer att innebära omfördelning av medel på&lt;br&gt;statsbudgeten mellan ett antal anslag och möjligen mellan utgiftsområden.&lt;br&gt;Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för 2001 med en&lt;br&gt;närmare redovisning av förändringarna på anslagsnivå och eventuella&lt;br&gt;förändringar på utgiftsområdesnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 5.2 motiveras varför Vetenskapsrådet skall inrättas med stöd av&lt;br&gt;lag. För att garantera att verksamheten i Vetenskapsrådets styrelse skall&lt;br&gt;vara forskarstyrd fastläggs i 2 § att fler än hälften av ledamöterna i&lt;br&gt;styrelsen skall utses av elektorer som väljs av vetenskapligt kompetenta&lt;br&gt;lärare vid de universitet och högskolor som regeringen bestämmer.&lt;br&gt;Regeringen far enligt förslaget meddela närmare föreskrifter om hur&lt;br&gt;ledamöterna i styrelsen skall utses. Beträffande myndighetens uppgifter&lt;br&gt;och interna organisation får regeringen enligt 3 § meddela närmare&lt;br&gt;föreskrifter. Härutöver bör det enligt förslaget överlämnas åt regeringen&lt;br&gt;att bestämma tidpunkten för lagens ikraftträdande, eftersom lagens&lt;br&gt;tillämpning är beroende av frågan vid vilken tidpunkt organisationen av&lt;br&gt;myndigheten är klar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över instanser som inbjudits att yttra sig i&lt;br&gt;ärendet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1. Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete (Sida)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Delegationen för utländska investeringar i Sverige (ISA)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Folkhälsoinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Socialvetenskapliga forskningsrådet(SFR)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Stiftelsen för vård- och allergiforskning (Vårdal)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Riksrevisionsverket,(RRV)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Skolverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Högskoleverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Forskningsrådsnämnden (FRN)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Medicinska forskningsrådet (MFR)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 . Teknikvetenskapliga forskningsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Polarforskningssekretariatet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och&lt;br&gt;EU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Nationellt sekretariat för genusforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Kulturrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Riksantikvarieämbetet (RAA)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Naturvårdsverket (NV)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. Kemikalieinspektionen (Kemi)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Strålskyddsinstitutet (SSI)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. Byggforskningsrådet (BFR)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. Banverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. Vägverket(VV)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. Statens väg- och transportforskningsinstitut, (VTI)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. Kommunikationsforskningsberedningen (KFB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. Sjöfartsverket( SjöV)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. Luftfartsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 . Arbetslivsinstitutet ( ALI )&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. Rådet för arbetslivsforskning (RALF)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. Närings-och teknikutvecklingsverket (NUTEK)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36. Sveriges geologiska undersökning, (SGU)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37. Rymdstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38. Energimyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39. Kungliga vetenskapsakademien (KVA)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. (KVHAA)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41. Kungl. Skogs- och lantbrukssakademien (KSLA)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43. Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond (RBJ)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44. Sveriges universitet- och högskoleförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45. Kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46. Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47. Sveriges industriförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49. Industrial Research Institutes in Sweden (IRIS)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50. Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning&lt;br&gt;(STINT)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51. Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling (KK-stiftelsen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52. Stiftelsen för strategisk forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:81&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Freivalds, ordförande, och statsråden Ulvskog, Sahlin, Östros,&lt;br&gt;Engqvist, Rosengren, Wämersson, Lövdén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Thomas Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1999/2000:81 Forskning för framtiden - en ny&lt;br&gt;organisation för forskningsfinansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:81&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som&lt;br&gt;inför, ändrar, upp-&lt;br&gt;häver eller upprepar&lt;br&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Celexnummer för&lt;br&gt;bakomliggande EG-&lt;br&gt;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om vetenskapsråd 2 och 3 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 59912, Stockholm 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner riktlinjer för en ny myndighetsorganisation för forskningsfinansiering</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner riktlinjer för en ny myndighetsorganisation för forskningsfinansiering</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om avveckling av Forskningsrådsnämnden, Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet, Naturvetenskapliga forskningsrådet, och Teknikvetenskapliga forskningsrådet (avsnitt 5.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om avveckling av Forskningsrådsnämnden, Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet, Naturvetenskapliga forskningsrådet, och Teknikvetenskapliga forskningsrådet (avsnitt 5.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om avveckling av Socialvetenskapliga forskningsrådet (avsnitt 5.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om avveckling av Socialvetenskapliga forskningsrådet (avsnitt 5.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om avveckling av Byggforskningsrådet, Skogs- och jordbrukets forskningsråd (avsnitt 5.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om avveckling av Byggforskningsrådet, Skogs- och jordbrukets forskningsråd (avsnitt 5.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om avveckling av Kommunikationsforskningsberedningen och Rådet för arbetslivsforskning (avsnitt 5.5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om avveckling av Kommunikationsforskningsberedningen och Rådet för arbetslivsforskning (avsnitt 5.5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2000-03-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-03-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2000-03-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2000-04-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Utbildningsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-18 08:21:09</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GN0381</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:16</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-18 08:21:09</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1999/2000:UbU17</uppgift>
<ref_dok_id>GN01UbU17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:81&lt;br/&gt;
Forskning för framtiden - en ny organisation för  forskningsfinansiering</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:81 Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:81&lt;br/&gt;
Forskning för framtiden - en ny organisation för  forskningsfinansiering</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:81 Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:81&lt;br/&gt;
Forskning för framtiden - en ny organisation för  forskningsfinansiering</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:81 Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:81&lt;br/&gt;
Forskning för framtiden - en ny organisation för  forskningsfinansiering</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:81 Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:81&lt;br/&gt;
Forskning för framtiden - en ny organisation för  forskningsfinansiering</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:81 Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:81&lt;br/&gt;
Forskning för framtiden - en ny organisation för  forskningsfinansiering</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:81 Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:81&lt;br/&gt;
Forskning för framtiden - en ny organisation för  forskningsfinansiering</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:81 Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:81&lt;br/&gt;
Forskning för framtiden - en ny organisation för  forskningsfinansiering</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:81 Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Lundgren  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:81&lt;br/&gt;
Forskning för framtiden - en ny organisation för  forskningsfinansiering</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:81 Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Lundgren  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elisabeth Fleetwood  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:81&lt;br/&gt;
Forskning för framtiden - en ny organisation för  forskningsfinansiering</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:81 Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elisabeth Fleetwood  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av elizabeth Nyström  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:81&lt;br/&gt;
Forskning för framtiden - en ny organisation för  forskningsfinansiering</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:81 Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av elizabeth Nyström  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Svensson Smith  och Stig Eriksson  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:81&lt;br/&gt;
Forskning för framtiden - en ny organisation för  forskningsfinansiering</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:81 Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Svensson Smith  och Stig Eriksson  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Erik Granström  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:81&lt;br/&gt;
Forskning för framtiden - en ny organisation för  forskningsfinansiering</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:81 Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Erik Granström  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sofia Jonsson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:81&lt;br/&gt;
Forskning för framtiden - en ny organisation för  forskningsfinansiering</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:81 Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sofia Jonsson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulf Nilsson  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:81&lt;br/&gt;
Forskning för framtiden - en ny organisation för  forskningsfinansiering</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:81 Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulf Nilsson  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Yvonne Andersson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:81&lt;br/&gt;
Forskning för framtiden - en ny organisation för  forskningsfinansiering</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:81 Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Yvonne Andersson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>