<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2285157</hangar_id>
 <dok_id>GN038</dok_id>
 <rm>1999/2000</rm>
 <beteckning>8</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1999/2000:8</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>8</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1999-09-30 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:05:29</systemdatum>
 <publicerad>2000-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Yrkesregister m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GN038/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GN038</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN038</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1999/2000:8&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Yrkesregister m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 30 september 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm- Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Britta Lejon&lt;br&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN038/prop_19992000__8-1.png" style="width:40pt;height:31pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN038/prop_19992000__8-2.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:8&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås lagstiftning som gör det möjligt att fortsätta&lt;br&gt;förberedelserna inför en registerbaserad folk- och bostadsräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1995:1536) om provverksamhet avseende hushålls- och&lt;br&gt;bostadsuppgifter upphör att gälla den dag regeringen bestämmer, dock&lt;br&gt;senast vid utgången av år 1999. Enligt 5 § skall uppgifter i de&lt;br&gt;personregister som inrättats med stöd av lagen gallras senast när lagen&lt;br&gt;upphör att gälla. Uppgifterna i registren behövs emellertid för att bygga&lt;br&gt;upp ett lägenhetsregister på riksnivå. Uppgifterna måste därför bevaras&lt;br&gt;även efter år 1999. Detta bör åstadkommas genom att den tidpunkt då&lt;br&gt;provverksamhetslagen senast upphör att gälla flyttas fram. Med hänsyn&lt;br&gt;till det pågående lagstiftningsarbetet bör förlängning ske till utgången av&lt;br&gt;september 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare förutsättning för en registerbaserad folk- och&lt;br&gt;bostadsräkning är att det finns ett yrkesregister. Därför föreslås&lt;br&gt;lagstiftning som gör det möjligt att inrätta ett sådant register.&lt;br&gt;Uppgiftsskyldigheten i 4 och 5 §§ lagen (1992:889) om den officiella&lt;br&gt;statistiken, som avser näringsidkare samt stiftelser och sammanslutningar&lt;br&gt;som inte bedriver näringsverksamhet, ändras därigenom så att&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten kommer att gälla antalet anställda samt deras löner,&lt;br&gt;sysselsättning och yrken. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 8&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1536) om&lt;br&gt;provverksamhet avseende hushålls- och bostadsuppgifter. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:889) om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;officiella statistiken.............................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..............................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statistikens roll i samhället...............................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Registerbaserad folk- och bostadsräkning........................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande regler om den officiella statistiken...................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Provverksamheten med registerbaserad folk- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsräkning och det fortsatta arbetet.............................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande regler för provverksamheten..........................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förlängd giltighetstid för provverksamhetslagen.............10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Yrkesregister...................................................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av SCB:s rapport Förutsättningar och&lt;br&gt;kostnader för uppbyggnad av ett yrkesregister i Sverige......15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser..........................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statistikregelgruppens författningsförslag............................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;Lagrådets yttrande.................................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 september 1999 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:8&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1995:1536) om provverksamhet avseende&lt;br&gt;hushålls- och bostadsuppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1992:889) om den officiella statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1536) om&lt;br&gt;provverksamhet avseende hushålls- och&lt;br&gt;bostadsuppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelsen till lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1995:1536) om provverksamhet&lt;br&gt;uppgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1996 och upphör att gälla&lt;br&gt;den dag regeringen bestämmer,&lt;br&gt;dock senast vid utgången av år&lt;br&gt;1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avseende hushålls- och bostads-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1996 och upphör att gälla&lt;br&gt;den dag regeringen bestämmer,&lt;br&gt;dock senast vid utgången av&lt;br&gt;september 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:889) om den Prop. 1999/2000:8&lt;br&gt;officiella statistiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 och 5 §§ lagen (1992:889) om den&lt;br&gt;officiella statistiken skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkare är skyldiga att för den officiella statistiken lämna&lt;br&gt;uppgifter om sin näringsverksamhet i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. produktion av varor och tillhandahållande av tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förbrukning av varor och anlitande av tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. antalet anställda, löner och 3. antalet anställda samt deras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sysselsättning, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;löner, sysselsättning och yrken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lager- och förrådshållning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. investeringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. beställningar, köp, försäljningar och leveranser av varor och tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. priser för varor och tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. intäkter, kostnader och vinster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. omsättning, tillgångar och skulder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. sparande samt kapital-, kredit- och valutaförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. omfattning av upplåtelse av nyttjanderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att särskild uppgiftsskyldighet föreligger för vissa näringsidkare&lt;br&gt;framgår av lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser och sammanslutningar&lt;br&gt;som inte bedriver näringsverk-&lt;br&gt;samhet är skyldiga att för den&lt;br&gt;officiella statistiken lämna&lt;br&gt;uppgifter om antalet anställda,&lt;br&gt;löner och sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser och sammanslutningar&lt;br&gt;som inte bedriver näringsverk-&lt;br&gt;samhet är skyldiga att för den&lt;br&gt;officiella statistiken lämna&lt;br&gt;uppgifter om antalet anställda samt&lt;br&gt;deras löner, sysselsättning och&lt;br&gt;yrken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 8&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade år 1995 att det skall genomföras registerbaserade&lt;br&gt;folk- och bostadsräkningar, (prop. 1995/96:90, bet. 1995/96:FiU6, rskr.&lt;br&gt;1995/96:117). Samtidigt beslutades att en provverksamhet skulle&lt;br&gt;genomföras i Gävle kommun och Högalids församling i Stockholms&lt;br&gt;kommun för att närmare pröva möjligheterna att bygga upp ett&lt;br&gt;landsomfattande lägenhetsregister, införa folkbokföring på lägenheter,&lt;br&gt;testa statistikkvaliteten och precisera kostnaderna för detta. Riksdagen&lt;br&gt;antog i detta sammanhang lagen (1995:1537) om lägenhetsregister&lt;br&gt;(lägenhetsregisterlagen) och lagen (1995:1536) om provverksamhet&lt;br&gt;avseende hushålls- och bostadsuppgifter (provverksamhetslagen).&lt;br&gt;Riksdagen beslutade också om vissa ändringar i folkbokföringslagen&lt;br&gt;(1991:481) och i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid registerbaserade folk- och bostadsräkningar (FoB) används&lt;br&gt;uppgifter i befintliga register. Det krävs ett lägenhetsregister med vissa&lt;br&gt;uppgifter om varje lägenhet. Vidare krävs att enskilda personer i&lt;br&gt;flerbostadshus folkbokförs på lägenhet. Då kan man knyta uppgifter om&lt;br&gt;ett enskilt hushåll till en lägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan förutsättning för en registerbaserad FoB är att det finns ett&lt;br&gt;yrkesregister. Inrättandet av ett sådant register för statistiska ändamål har&lt;br&gt;utretts vid flera tillfällen. Statistiska centralbyrån (SCB) har haft&lt;br&gt;regeringens uppdrag att utreda förutsättningarna för och bedriva&lt;br&gt;försöksverksamhet inför upprättandet av ett individbaserat yrkesregister&lt;br&gt;för statistikändamål. SCB redovisade uppdraget i en rapport den 29&lt;br&gt;januari 1998. En sammanfattning av rapporten finns i bilaga 1.&lt;br&gt;Rapporten har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna&lt;br&gt;finns i bilaga 2. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i&lt;br&gt;Justitiedepartementet (dnr Jul999/6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp inom Finansdepartementet med uppgift att ta fram&lt;br&gt;förslag till den författningsreglering som behövs för att möjliggöra&lt;br&gt;registerbaserade folk- och bostadsräkningar redovisade den 20 november&lt;br&gt;1997 rapporten Lägenhetsregistret - författningsförslag (Ds 1997:77).&lt;br&gt;Rapporten har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna&lt;br&gt;finns i bilaga 2. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i&lt;br&gt;Justitiedepartementet (dnr Ju 1999/6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp inom Finansdepartementet med uppgift att lämna&lt;br&gt;förslag till ändringar i författningarna på statistikens område&lt;br&gt;(Statistikregelgruppen) lämnade i en delrapport den 20 april 1998 förslag&lt;br&gt;till författningsändringar för att genomföra SCB:s förslag om&lt;br&gt;yrkesregister. Dessa innebar att uppgiftsskyldigheten för näringsidkare&lt;br&gt;skulle utvidgas med de anställdas yrken. Den fortsatta beredningen i&lt;br&gt;Regeringskansliet av registerbaserade FoB:ar kom till viss del att ändra&lt;br&gt;förutsättningarna för ett yrkesregister. Regeringen uppdrog därför åt&lt;br&gt;Statistikregelgruppen, numera inom Justitiedepartementet, att inkomma&lt;br&gt;med ett nytt förslag till de författningar som krävs för att bygga upp ett&lt;br&gt;yrkesregister. Statistikregelgruppen lämnade sitt förslag i en delrapport&lt;br&gt;den 3 juni 1999. Rapporten har remissbehandlats. En förteckning över&lt;br&gt;remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning av remissvaren&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Jul999/6). Prop. 1999/2000:8&lt;br&gt;Statistikregelgruppens författningsförslag finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistikregelgruppen har regeringens uppdrag att senast den 1&lt;br&gt;december 1999 redovisa förslag till ändringar i författningarna på&lt;br&gt;statistikens område, och skall senast den 1 mars 2000 redovisa författ-&lt;br&gt;ningsförslag om uppbyggnad av lägenhetsregister, folkbokföring på&lt;br&gt;lägenheter och registerbaserade folk- och bostadsräkningar. Regeringen&lt;br&gt;avser att återkomma till riksdagen i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 9 september 1999 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionens lagförslag beaktat Lagrådets syn-&lt;br&gt;punkter. Därtill har en mindre ändring av språklig art gjorts i förslaget till&lt;br&gt;ändring i provverksamhetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Statistikens roll i samhället&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Statistik över allmänna samhällsförhållanden är en nödvändig kun-&lt;br&gt;skapskälla for att kunna utveckla demokrati och ekonomi i ett samhälle.&lt;br&gt;Den statliga statistiken ligger till grund för planering och beslut på&lt;br&gt;internationell, nationell, regional och kommunal nivå liksom inom&lt;br&gt;specifika samhällssektorer. Det pågående fördjupade samarbetet inom&lt;br&gt;EU och den förestående utvidgningen av antalet medlemsländer&lt;br&gt;förutsätter god tillgång till jämförbar statistik, främst ekonomisk statistik.&lt;br&gt;Statistik är en självklar utgångspunkt när förändringar i valdeltagandet&lt;br&gt;och befolkningens attityder till demokratin i stort undersöks och&lt;br&gt;debatteras. Konsekvenserna av de senaste årens stora ekonomiska&lt;br&gt;besparingar på statsbudgeten kan inte utvärderas utan stöd av statistiskt&lt;br&gt;material. Förutsättningarna för jämställdhetsarbetet underlättas om den&lt;br&gt;individbaserade statistiken är könsuppdelad. Utbildningsväsendet&lt;br&gt;använder sig också i hög grad av statistik. Forskningen har behov av&lt;br&gt;omfattande, detaljerade statistiska underlag, ofta i form av individdata.&lt;br&gt;Statistik är dessutom en viktig förutsättning för massmedias kritiska&lt;br&gt;granskning av samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska officiella statistiken bygger sedan länge på en omfattande&lt;br&gt;användning av administrativa uppgifter med vars hjälp man byggt upp&lt;br&gt;olika statistiska register. Registren används både som bas för&lt;br&gt;urvalsundersökningar och för att ta fram totalräknad registerstatistik av&lt;br&gt;olika slag. Fördelen med registerbaserad statistik framför statistik&lt;br&gt;baserad på urvalsundersökningar är stora kostnadsbesparingar för&lt;br&gt;datainsamling och minskad börda för uppgiftslämnama. Sverige har&lt;br&gt;tillsammans med övriga nordiska länder kommit längst när det gäller att&lt;br&gt;utnyttja administrativa register för statistiska ändamål. Inom EU har&lt;br&gt;Kommissionen och vissa medlemsländer tidigare varit kritiska till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;användning av adminstrativa register för detta ändamål. Sverige har varit&lt;br&gt;pådrivande i denna fråga inom EU och också fått gehör för detta, vilket&lt;br&gt;fatt till följd att Kommissionen numera accepterar och även&lt;br&gt;rekommenderar denna metodik. Ett viktigt skäl är önskemål om att&lt;br&gt;begränsa uppgiftslämnandet. Flera medlemsländer har övergått till att ta&lt;br&gt;fram statistik på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerbaserade folk- och bostadsräkningar är ett led i strävan att&lt;br&gt;genom ökad användning av administrativa register för statistikändamål&lt;br&gt;förenkla statistikproduktionen och minska uppgiftslämnandet. Redan&lt;br&gt;tidigare har folk- och bostadsräkningarna i stor utsträckning byggt på&lt;br&gt;registeruppgifter. Det som saknats för att möjliggöra en övergång till helt&lt;br&gt;registerbaserade undersökningar är register över lägenheter och yrken.&lt;br&gt;Danmark och Finland tillämpar sedan flera år helt registerbaserade folk-&lt;br&gt;och bostadsräkningar med stor framgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;God tillgänglighet är en förutsättning för att sprida den kunskap som&lt;br&gt;finns i allt insamlat statistiskt material. Statistikdatabasema vid SCB&lt;br&gt;innehåller en stor mängd statistisk samhällsinformation som kan&lt;br&gt;vidarebearbetas av användaren. Databaserna är i dag tillgängliga på&lt;br&gt;Internet och avgiftsbelagda. För att öka tillgängligheten till denna stora&lt;br&gt;kunskapsmängd är det angeläget att tillgången till databaserna görs&lt;br&gt;avgiftsfri. Regeringen kommer därför att uppdra åt SCB att påböija ett&lt;br&gt;arbete som syftar till fri tillgång till de statistiska databaserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:8&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Registerbaserad folk- och bostadsräkning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Nuvarande regler om den officiella statistiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande regleringen av den officiella statistiken finns i lagen&lt;br&gt;(1992:889) om den officiella statistiken (statistiklagen). I 1 § andra&lt;br&gt;stycket föreskrivs att officiell statistik är sådan statistik för&lt;br&gt;samhällsplanering, forskning, allmän information och internationell&lt;br&gt;rapportering som en myndighet framställer enligt föreskrifter som&lt;br&gt;regeringen meddelar. Föreskrifter om uppgiftsskyldighet för enskilda&lt;br&gt;finns i 3-8 §§. Uppgiftsskyldigheten är förenad med vissa tvångsmedel&lt;br&gt;som regleras i 11-13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare bestämmelser om den officiella statistiken finns i förord-&lt;br&gt;ningen (1992:1668) om den officiella statistiken (statistikförordningen). I&lt;br&gt;2 § föreskrivs att officiell statistik är sådan statistik som förtecknas i&lt;br&gt;bilagan. I förordningen finns också bestämmelser om vad som gäller vid&lt;br&gt;insamling av uppgifter, om samråd och information samt om statistikens&lt;br&gt;tillgänglighet. I bilagan till statistikförordningen förtecknas statistiken på&lt;br&gt;respektive område under ett 20-tal rubriker. Vidare anges vilken&lt;br&gt;myndighet som är ansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter införandet av statistiklagen genomfördes en författningsreglering&lt;br&gt;av de personregister som används för att ta fram officiell statistik och&lt;br&gt;som innehåller särskilt känsliga uppgifter. De övergripande&lt;br&gt;bestämmelserna om dessa infördes i lagen (1995:606) om vissa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personregister för officiell statistik (statistikregisterlagen). I lagen Prop. 1999/2000:8&lt;br&gt;föreskrivs att registren får föras endast för framställning av statistik och&lt;br&gt;endast av den myndighet som ansvarar för den officiella statistik som&lt;br&gt;uppgifterna i registret är avsedda för. Personregister far inrättas och föras&lt;br&gt;endast enligt föreskrifter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompletterande föreskrifter om de olika registren finns i förordningen&lt;br&gt;(1995:1060) om vissa personregister för officiell statistik (statistik-&lt;br&gt;registerförordningen). Förordningen innehåller detaljerade bestämmelser&lt;br&gt;om de register som omfattas av statistikregisterlagen med föreskrifter om&lt;br&gt;ändamål, innehåll och om tillåtna sambearbetningar. Förordningen&lt;br&gt;omfattar 13 personregister hos SCB och 18 personregister hos andra&lt;br&gt;statistik- och registeransvariga myndigheter. Den innehåller också en&lt;br&gt;reglering av användningen av uppgifter för SCB:s databasservice.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Provverksamheten med registerbaserad folk- och&lt;br&gt;bostadsräkning och det fortsatta arbetet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 1 februari 1996 att ge Lantmäteriverket,&lt;br&gt;Riksskatteverket och Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att&lt;br&gt;genomföra en provverksamhet med uppbyggnad av lägenhetsregister och&lt;br&gt;folkbokföring på lägenheter i Gävle kommun och i Högalids församling i&lt;br&gt;Stockholms kommun. Regeringen beslutade vidare den 23 maj 1996 och&lt;br&gt;den 24 april 1997 att ge Riksrevisionsverket i uppdrag att granska&lt;br&gt;provverksamheten och lämna förslag till kostnadsbegränsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheterna redovisade under 1997 uppdragen i ett antal rapporter&lt;br&gt;och slutredovisade provverksamheten i en rapport den 15 april 1998.&lt;br&gt;Enligt myndigheterna fungerade uppläggningen av lägenhetsregistret i&lt;br&gt;försöksområdena tillfredsställande medan folkbokföringen på lägenheter&lt;br&gt;innebar vissa problem genom att en mindre del av befolkningen inte&lt;br&gt;kunde folkbokföras på lägenhet. Mot denna bakgrund beslutade&lt;br&gt;regeringen att ge SCB i uppdrag att utreda en alternativ metod för att&lt;br&gt;genomföra nästa folk- och bostadsräkning år 2000. Enligt denna metod&lt;br&gt;skulle SCB utnyttja registret över 1990 års folk- och bostadsräkning och&lt;br&gt;göra en kompletterande uppgiftsinsamling. En sådan engångslösning&lt;br&gt;bedömdes dock bli mycket kostsam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund bedömde regeringen i 1999 års ekonomiska&lt;br&gt;vårproposition (prop. 1998/99:100) fortsatta investeringar för att&lt;br&gt;möjliggöra registerbaserade folk- och bostadsräkningar vara det bästa&lt;br&gt;alternativet. Detta är en långsiktig investering som lägger grund för&lt;br&gt;framtida folk- och bostadsräkningar och möjliggör besparingar för staten&lt;br&gt;och kommunerna. Problemen i folkbokföringen bedöms vara av&lt;br&gt;övergående karaktär och kunna lösas bl.a. genom stabila&lt;br&gt;lägenhetsbeteckningar. På grund av förseningarna kan en registerbaserad&lt;br&gt;folk- och bostadsräkning genomföras först år 2004 eller 2005. En&lt;br&gt;förutsättning är ett landsomfattande lägenhetsregister, ett yrkesregister&lt;br&gt;och folkbokföring på lägenheter. Vidare krävs lagreglering av&lt;br&gt;genomförandet av folk- och bostadsräkningen med den behandling av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personuppgifter som skall ske. Riksdagen delade regeringens bedömning&lt;br&gt;(bet. 1998/99FiU:27, rskr. 1998/99:249).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Nuvarande regler för provverksamheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lägenhetsregisterlagen innehåller bestämmelser om ändamål och&lt;br&gt;innehåll för lägenhetsregistret samt skyldighet för fastighetsägare att&lt;br&gt;lämna uppgift om adress och lägenhetsbeteckning. Lagen trädde i kraft&lt;br&gt;för Gävle kommun och Högalids församling i Stockholms kommun den 1&lt;br&gt;januari 1996 och i övrigt den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägenhetsregisterförordningen innehåller en rad kompletterande&lt;br&gt;föreskrifter om främst registerinnehållet, som specificeras på&lt;br&gt;variabelnivå. Förordningen trädde i kraft den 15 juni 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Provverksamhetslagen reglerar rätten att föra vissa personregister för&lt;br&gt;provverksamheten. Lagen upphör att gälla den dag regeringen&lt;br&gt;bestämmer, dock senast vid utgången av år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prowerksamhetsförordningen innehåller en rad kompletterande&lt;br&gt;föreskrifter om innehållet i de register som far föras för&lt;br&gt;provverksamheten samt om rätten att sambearbeta personuppgifter.&lt;br&gt;Förordningen trädde i kraft den 15 juni 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 § folkbokföringslagen föreskrivs att en person som är bosatt på en&lt;br&gt;fastighet som innehåller flera bostadslägenheter skall folkbokföras också&lt;br&gt;på lägenhet. Lagen innehåller några ytterligare bestämmelser om&lt;br&gt;folkbokföring på lägenhet och om lägenhetsbeteckningar. För Gävle&lt;br&gt;kommun och och Högalids församling i Stockholms kommun trädde&lt;br&gt;bestämmelserna i kraft den 1 januari 1996 och i övrigt den dag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 § lagen om folkbokföringsregister föreskrivs att ett lokalt&lt;br&gt;folkbokföringsregister får innehålla uppgifter om bl.a.&lt;br&gt;lägenhetsbeteckning. För Gävle kommun och Högalids församling i&lt;br&gt;Stockholms kommun trädde bestämmelserna i kraft den 1 januari 1996&lt;br&gt;och i övrigt den dag som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Förlängd giltighetstid för provverksamhetslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den tidpunkt då provverksamhetslagen senast&lt;br&gt;upphör att gälla flyttas fram till utgången av september 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistikregelgruppens förslag: Den tidpunkt då provverk-&lt;br&gt;samhetslagen senast upphör att gälla flyttas fram till utgången av år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna godtar statistik-&lt;br&gt;regelgruppens förslag. Datainspektionen påtalar de problem som kan&lt;br&gt;uppkomma om giltighetstiden för provverksamhetslagen förlängs så att&lt;br&gt;lagen skall gälla efter den 30 september år 2001, då personuppgiftslagens&lt;br&gt;bestämmelser blir tillämpliga på behandlingen av personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Provverksamhetslagen upphör att&lt;br&gt;gälla den dag regeringen bestämmer, dock senast vid utgången av år&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999. Enligt 5 § skall uppgifter i de personregister som inrättats med stöd&lt;br&gt;av lagen gallras senast när lagen upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter som ingår i registren behövs för att bygga upp ett&lt;br&gt;lägenhetsregister på riksnivå. Eftersom detta arbete inte kan avslutas före&lt;br&gt;utgången av 1999 måste uppgifterna därför bevaras även efter år 1999.&lt;br&gt;Detta åstadkoms genom att den tidpunkt då provverksamhetslagen senast&lt;br&gt;upphör att gälla flyttas fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgiftslagen (1998:204) trädde i kraft den 24 oktober 1998.&lt;br&gt;Samtidigt upphävdes datalagen (1973:289). Enligt punkt 2 av&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till personuppgiftslagen gäller dock datalagen&lt;br&gt;t. o. m. den 30 september 2001 för sådan behandling av personuppgifter&lt;br&gt;som påbörjats före den 24 oktober 1998. Med hänsyn härtill och till det&lt;br&gt;pågående lagstiftningsarbetet beträffande den registerbaserade folk- och&lt;br&gt;bostadsräkningen, som kommer att innebära en anpassning till&lt;br&gt;personuppgiftslagen, skall förlängning ske till utgången av september&lt;br&gt;2001.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Yrkesregister&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Uppgiftsskyldigheten i 4 och 5 §§ statistiklagen&lt;br&gt;för näringsidkare samt för stiftelser och sammanslutningar som inte&lt;br&gt;bedriver näringsverksamhet ändras så att uppgiftsskyldigheten kommer&lt;br&gt;att gälla antalet anställda samt deras löner, sysselsättning och yrken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistikregelgruppens förslag: Uppgiftsskyldigheten i 4 och 5 §§&lt;br&gt;statistiklagen för näringsidkare samt för stiftelser och sammanslutningar&lt;br&gt;som inte bedriver näringsverksamhet ändras så att uppgiftsskyldigheten&lt;br&gt;kommer att gälla sysselsättning, löner och yrken i fråga om anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB:s förslag överensstämmer i stort med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av de remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;över SCB:s förslag förordar ett yrkesregister. Socialstyrelsen anser att&lt;br&gt;alla uppgifter till yrkesregistret skall inhämtas i ett sammanhang från&lt;br&gt;medborgarna själva. Arbetarskyddsstyrelsen ser en risk för&lt;br&gt;underskattning av antalet anställda i de fall då sysselsättning, lön eller&lt;br&gt;yrke inte rapporteras för samtliga. Antalet anställda bör därför i&lt;br&gt;fortsättningen begäras in som en separat uppgift. Svenska&lt;br&gt;arbetsgivareföreningen och Näringslivets nämnd för regelgranskning&lt;br&gt;tillstyrker att befintliga yrkesuppgifter i lönestatistiken används som&lt;br&gt;underlag för yrkesregistret men avstyrker att registreringsarbetet&lt;br&gt;kompliceras genom övergång till en mer detaljerad kodningsnivå efter&lt;br&gt;uppbyggnadsskedet. De båda organisationerna föreslår att en&lt;br&gt;undersökning görs av möjligheterna att helt eller till stor del undvika den&lt;br&gt;av SCB föreslagna direktinsamlingen av yrkesuppgifter hos företag som&lt;br&gt;inte ingår i lönestatistiken. Datainspektionen anser att de uppgifter om&lt;br&gt;yrke som behövs för statistikändamål och som bl.a. följer av EU-krav väl&lt;br&gt;tillgodoses genom att den enskilde själv lämnar uppgiften på sätt som&lt;br&gt;skett genom traditionella folk- och bostadsräkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser godtar statistikregelgruppens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Syftet med ett yrkesregister är att&lt;br&gt;ersätta den insamling av yrkesuppgifter som tidigare skett från enskilda i&lt;br&gt;samband med folk- och bostadsräkningarna. Dessa uppgifter finns inte i&lt;br&gt;något befintligt register. Insamlingen måste därför ske på något annat&lt;br&gt;sätt. Som nämnts i det föregående har SCB på regeringens uppdrag utrett&lt;br&gt;förutsättningarna för ett individbaserat yrkesregister och bedrivit försöks-&lt;br&gt;verksamhet inför införandet av ett sådant register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett yrkesregister skall tillgodose myndigheters, organisationers,&lt;br&gt;forskningens m.fl. krav på relevanta data. Yrkesuppgifter används för&lt;br&gt;bl.a. planering inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och&lt;br&gt;socialförsäkringarna, utbildningsplanering, samhällsplanering samt&lt;br&gt;yrkesmedicinsk och samhällsvetenskaplig forskning. Uppgift om yrke är&lt;br&gt;också en viktig variabel i arbetet för ökad jämställdhet mellan könen. Det&lt;br&gt;övergripande målet med uppgifterna i ett yrkesregister är att bilda&lt;br&gt;underlag för framställning av officiell statistik. Uppgifter i registret kan&lt;br&gt;användas tillsammans med andra uppgifter för officiell statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i 1999 års ekonomiska vårproposition (prop.&lt;br&gt;1998/99:100) föreslagit att ett yrkesregister byggs upp på det sätt som&lt;br&gt;SCB har förordat. Det innebär att man utnyttjar befintliga uppgifter och&lt;br&gt;gör kompletterande insamlingar. Uppgiftslämnama belastas då inte&lt;br&gt;ytterligare. Den grupp som skall registreras är alla förvärvsarbetande i&lt;br&gt;åldern 16-64 år. Registret skall omfatta både anställda och egna&lt;br&gt;företagare och innehålla en yrkesuppgift per person. På sikt kan&lt;br&gt;yrkesregistret utvidgas till att omfatta fler anställningsförhållanden per&lt;br&gt;person och personer som saknar förvärvsarbete. Sysselsättningsregistrets&lt;br&gt;population kan därvid utgöra grunden. Yrkesuppgifter för anställda kan i&lt;br&gt;första hand hämtas från underlaget till den officiella lönestatistiken.&lt;br&gt;Kompletterande uppgifter om anställda och företagare kan hämtas från&lt;br&gt;olika SCB-register. Resterande uppgifter för anställda kan i huvudsak&lt;br&gt;hänföras till små företag utanför lönestatistiken. För var och en av dessa&lt;br&gt;kan insamlingen göras antingen för hela populationen på en gång eller&lt;br&gt;enligt ett rullande schema. Uppgifterna förutsätts samlas in med&lt;br&gt;uppgiftsplikt. Av kostnadsskäl förordas en enkätundersökning enligt ett&lt;br&gt;rullande schema där en femtedel av företagen kontaktas per år.&lt;br&gt;Uppbyggnadstiden för registret beräknas bli fyra år. Avsikten är att&lt;br&gt;registret skall vara färdigt när den registerbaserade folk- och&lt;br&gt;bostadsräkningen skall genomföras. Riksdagen godkände regeringens&lt;br&gt;förslag (bet. 1998/99FiU:27, rskr. 1998/99:249).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen förordar att uppgifterna till yrkesregistret samlas in&lt;br&gt;direkt från medborgarna. Från kvalitetssynpunkt är troligtvis en&lt;br&gt;personenkät med frågor om yrke och huvudsakliga arbetsuppgifter den&lt;br&gt;bästa metoden. Det är dock inte rimligt att genomföra en sådan enkät&lt;br&gt;med tanke på uppgiftslämnarbördan och de stora kostnader som en sådan&lt;br&gt;undersökning innebär. Kvaliteten i yrkesregistret bör successivt kunna&lt;br&gt;öka genom de förslag till förbättringar som SCB har presenterat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska arbetsgivareföreningen och Näringslivets nämnd för&lt;br&gt;regelgranskning har föreslagit att det undersöks om det är möjligt att helt&lt;br&gt;eller delvis undvika en direktinsamling av yrkesuppgifter hos företag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som inte ingår i lönestatistiken. SCB redovisade den 17 mars 1999 en&lt;br&gt;särskild konsekvensanalys enligt förordningen om särskild&lt;br&gt;konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor (Fm&lt;br&gt;1998:2). SCB konstaterar i sin analys att användbarheten av ett&lt;br&gt;yrkesregister minskar väsentligt om man helt avstår från att samla in&lt;br&gt;uppgifter från de små företag som inte ingår i lönestatistiken. En allmän&lt;br&gt;bedömning är att nya arbetstillfällen i första hand kommer att skapas i&lt;br&gt;mindre och medelstora företag. Den yrkesmässiga exponeringen kan&lt;br&gt;också vara annorlunda i små företag än i stora, vilket skulle försvåra&lt;br&gt;analysen av hälsorisker. Enligt SCB är det emellertid möjligt att utesluta&lt;br&gt;en insamling av yrkesuppgifter från företag med en anställd. Detta skulle&lt;br&gt;innebära att ca 110 000 företag far en enkät vart femte år, dvs. drygt&lt;br&gt;20 000 företag per år, vilket är en minskning med ca 70 000 företag&lt;br&gt;jämfört med SCB:s ursprungliga förslag. SCB kommer under&lt;br&gt;uppbyggnadsperioden av yrkesregistret att ha fortsatt kontakt med&lt;br&gt;företagamas organisationer i fråga om åtgärder för att underlätta&lt;br&gt;uppgiftslämnandet för företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgiftslagen (1998:204) innehåller allmänna bestämmelser om&lt;br&gt;behandling av personuppgifter. Syftet med lagen är att skydda människor&lt;br&gt;mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av&lt;br&gt;personuppgifter. Det finns inte några bestämmelser om när behandling av&lt;br&gt;personregister bör regleras i en särförfattning. Saken far avgöras från fall&lt;br&gt;till fall. Allmänt kan sägas att en särreglering kan vara motiverad t.ex.&lt;br&gt;när behandlingen omfattar personuppgifter om hela befolkningen eller en&lt;br&gt;stor del av denna eller när det rör sig om känsliga personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistikregelgruppen kommer senare att lämna förslag till en samlad&lt;br&gt;författningsreglering av den officiella statistiken. En fråga som&lt;br&gt;arbetsgruppen har att ta ställning till är om registret bör författnings-&lt;br&gt;regleras i det sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det nu nämnda arbetet och med beaktande av&lt;br&gt;karaktären av de personuppgifter som behandlingen kommer att avse&lt;br&gt;finns inte skäl att nu föreslå särregler för behandlingen utöver&lt;br&gt;personuppgiftslagens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvaliteten på materialet i yrkesregistret förutsätter en skyldighet för&lt;br&gt;arbetsgivare att lämna uppgifter om de anställdas yrken. Den&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet som för närvarande gäller för näringsidkare föreskrivs&lt;br&gt;i 4 § statistiklagen. I första stycket 3 föreskrivs att uppgifter om&lt;br&gt;näringsverksamhet skall lämnas i fråga om antalet anställda, löner och&lt;br&gt;sysselsättning. En motsvarande bestämmelse för stiftelser och&lt;br&gt;sammanslutningar som inte bedriver näringsverksamhet finns i 5 § och&lt;br&gt;för kommuner m.fl. görs i 6 § en hänvisning till 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i statistiklagen om uppgiftsskyldighet för närings-&lt;br&gt;idkare, stiftelser m.fl. beträffande den officiella statistiken skall&lt;br&gt;kompletteras och ändras så att uppgiftsskyldigheten kommer att omfatta&lt;br&gt;även uppgift om yrke. Den uppgiftsskyldighet för näringsidkare, som&lt;br&gt;redogjorts för i det föregående, omfattar nu bl.a. antalet anställda.&lt;br&gt;Avsikten är inte att den skyldigheten skall upphöra. Som Lagrådet&lt;br&gt;påpekat bör uppgiftsskyldighetens omfattning uttryckligen framgå av&lt;br&gt;bestämmelserna. Bestämmelsen skall mot bakgrund härav utformas så att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgiftsskyldigheten kommer att gälla antalet anställda samt deras löner,&lt;br&gt;sysselsättning och yrken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen skall gälla från den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för yrkesregistret beräknas till 8 miljoner kronor per år.&lt;br&gt;Som regeringen tidigare har redovisat i 1999 års ekonomiska&lt;br&gt;vårproposition (sid 88) och budgetpropositionen för 1999 (volym 2, sid&lt;br&gt;25) skall kostnaderna finansieras genom att anslaget Al 3&lt;br&gt;Utvecklingsarbete under utgiftsområde 2 minskas med 2 miljoner kronor,&lt;br&gt;anslaget Bl Riksförsäkringsverket under utgiftsområde 10 minskas med&lt;br&gt;2 miljoner kronor, anslaget B3 Forskning, utveckling och utbildning m.m.&lt;br&gt;under utgiftsområde 14 minskas med 2 miljoner kronor och anslaget E2&lt;br&gt;Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område minskas med&lt;br&gt;2 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av SCB:s rapport Förutsättningar&lt;br&gt;och kostnader för uppbyggnad av ett yrkesregister i&lt;br&gt;Sverige (dnr Jul999/6/F)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Användning och behov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB bedömer att behovet av ett yrkesregister, uppbyggt som ett&lt;br&gt;personregister med minst en yrkesuppgift per förvärvsarbetande person,&lt;br&gt;är väl styrkt. En yrkesredovisning behövs i en mängd olika&lt;br&gt;statistikgrenar. Det är rationellt att täcka dessa behov med hjälp av ett&lt;br&gt;yrkesregister. EU-kraven understryker detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativa datainsamlingsmetoder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB har funnit att det finns alternativa huvudvägar vad gäller&lt;br&gt;datainsamlingsmetoder: antingen samla in data via individer eller via&lt;br&gt;företag och myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett alternativ är att arbetsgivarnas kontrolluppgift till&lt;br&gt;skattemyndigheten i januari vaije år utökas med en yrkesuppgift som&lt;br&gt;efter registrering vidarebefordras till SCB. Metoden har inte kunnat&lt;br&gt;provas. Riksskatteverket anser att det finns risk för sammanblandning av&lt;br&gt;uppgifter, vilket kan försena taxeringsprocessen. Ett stort antal&lt;br&gt;dataprogram måste dessutom göras om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat alternativ är att samla in yrkesuppgiftema genom en enkät till&lt;br&gt;arbetsgivarna. Metoden har provats på 200 slumpmässigt utvalda mindre&lt;br&gt;företag. Hälften av företagen fick koda sina anställda enligt den nya&lt;br&gt;yrkesstandarden (SSYK) på tresiffemivå, medan den andra hälften fick&lt;br&gt;lämna yrkesuppgifter i klartext om sina anställda. Som underlag för&lt;br&gt;reconcilieringen inhämtades uppgift om yrke och huvudsakliga&lt;br&gt;arbetsuppgifter från vaije anställd. Andelen felklassificerade av dem som&lt;br&gt;kodats centralt av SCB på fyrsiffemivå utifrån klartexter var betydligt&lt;br&gt;högre än för dem som företagen kodat på tresiffemivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tredje alternativ är att samla in yrkesuppgiftema från&lt;br&gt;lönestatistiken. Nuvarande lönestatistik omfattar inom offentlig sektor&lt;br&gt;1,2 miljoner anställda och inom privat sektor drygt 1,1 miljoner&lt;br&gt;anställda. Inom offentlig sektor genomförs i princip separata&lt;br&gt;totalundersökningar av varje delsektor. Urvalsundersökning tillämpas för&lt;br&gt;både arbetare och tjänstemän inom privat sektor. Utredningen om ett&lt;br&gt;förstärkt förlikningsmannainstitut har föreslagit vissa förbättringar av&lt;br&gt;lönestatistiken inom privat sektor, bl. a. att alla företag med fler än 20&lt;br&gt;anställda skall totalundersökas. När det gäller klassificering av yrke i&lt;br&gt;lönestatistiken används flera olika system. Inom den privata sektom&lt;br&gt;tillämpas den nya yrkesstandarden SSYK, medan vaije delsektor inom&lt;br&gt;den offentliga sektom har sina egna befattningsnomenklaturer som man&lt;br&gt;försöker översätta till SSYK. Ett prov för att utröna lönestatistikens&lt;br&gt;kvalitet har genomförts. I undersökningen ingick 4 000 slumpmässigt&lt;br&gt;utvalda personer. Resultaten visar att yrkesuppgiftema i lönestatistiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för närvarande har brisfallig kvalitet. Felorsakerna varierar beroende på&lt;br&gt;uppgiftslämnare. Det totalt sett viktigaste är fel i översättningsnyckel&lt;br&gt;vilket, oftast beror på att den interna befattningskoden är svår att&lt;br&gt;översätta till SSYK, och en felaktig kodning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB har också undersökt möjligheterna att hämta in yrkesuppgifter&lt;br&gt;från andra källor, exempelvis försäkringskassorna, arbetslöshetskassorna,&lt;br&gt;Arbetsmarknadsverkets databaser, allmänhetens självdeklarationer och&lt;br&gt;Pliktverkets databaser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överväganden och förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB har i inventeringen av olika datainsamlingsmetoder haft svårt att&lt;br&gt;hitta befintliga, heltäckande och tillräckligt detaljerade yrkesuppgifter.&lt;br&gt;Trots detta anser SCB att det inte är rimligt att skapa någon ny&lt;br&gt;primärkälla. Skälen är främst ekonomiska. Ur kvalitetssynpunkt är&lt;br&gt;säkerligen en personenkät med frågor om yrke och huvudsakliga&lt;br&gt;arbetsuppgifter den överlägset bästa metoden. SCB avvisar dock tanken&lt;br&gt;på en direktenkät till samtliga individer eller hushåll som både en&lt;br&gt;ekonomisk och praktisk omöjlighet. Med tanke på uppgiftslämnarbördan&lt;br&gt;ser SCB det inte som möjligt att införa en ny direktinsamling från&lt;br&gt;samtliga företag eftersom många företag redan lämnar yrkesuppgifter i&lt;br&gt;andra sammanhang. Däremot bör företag som inte lämnar yrkesuppgifter&lt;br&gt;kunna bidra med uppgifter. SCB:s förslag innebär i stället att man&lt;br&gt;utnyttjar befintliga uppgifter och gör kompletterande insamlingar.&lt;br&gt;Därmed belastar man inte uppgiftslämnama med dubbla insamlingar.&lt;br&gt;Målpopulationen skall utgöras av alla förvärvsarbetande i åldern 16-64&lt;br&gt;år. Registret bör vara årligt och så heltäckande som möjligt och inte&lt;br&gt;baseras på urval. Det skall omfatta både anställda och egna företagare,&lt;br&gt;med en yrkesuppgift per person. Strävan bör vara att yrkesregistret på&lt;br&gt;sikt kan utvidgas till att omfatta fler personer och&lt;br&gt;anställningsförhållanden. Vid avgränsningen av målpopulationen skall&lt;br&gt;sysselsättningsregistrets (ÅRSYS) population utgöra grunden. Dessutom&lt;br&gt;inkluderas personer utanför ÅRSYS som har haft en kontrolluppgift med&lt;br&gt;en löneinkomst om minst 50 000 kr per år. Den totala målpopulationen&lt;br&gt;uppgick 1996 till ca 4 miljoner personer, varav drygt 100 000 kan&lt;br&gt;hänföras till det sistnämnda kriteriet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesuppgifter för anställda hämtas i första hand från den officiella&lt;br&gt;lönestatistiken. Kompletterande uppgifter om anställda och företagare&lt;br&gt;hämtas från olika SCB-register. Ytterligare uppgifter skulle kunna&lt;br&gt;hämtas från bl.a. parternas lönestatistik. Om arbetsförmedlingarna på sikt&lt;br&gt;kan knyta en tillsatt ledig plats till person, skapas en ny viktig källa.&lt;br&gt;Resterande yrkesuppgifter för anställda kan i huvudsak hänföras till de&lt;br&gt;180 000 små företag (1-20 anställda) utanför lönestatistiken. För&lt;br&gt;anställda i dessa företag kan yrkesuppgifter samlas in antingen genom en&lt;br&gt;enkätundersökning eller genom yrkesuppgiften på kontrolluppgiften.&lt;br&gt;Insamlingen kan göras antingen för hela populationen på en gång eller&lt;br&gt;för en femtedel per år enligt ett rullande schema. Uppgifterna förutsätts&lt;br&gt;insamlas under uppgiftsplikt. SCB förordar att yrkesuppgiften samlas in&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom att skicka ut enkäter till en femtedel av företagen varje år enligt&lt;br&gt;ett rullande schema (36 000 företag per år). Målsättningen är att på sikt&lt;br&gt;skapa ett register på fyrsiffemivå enligt SSYK. Under ett&lt;br&gt;uppbyggnadsskede kommer registret att vara mindre detaljerat på&lt;br&gt;tresiffemivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalitetsförbättringar och kvalitetssäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB kommer redan inom ramen för lönestatistiken att ta upp&lt;br&gt;diskussioner med de inblandade uppgiftslämnama och&lt;br&gt;statistikproducenterna om att rätta till konstaterade brister i täckning och&lt;br&gt;kvalitet. Bättre instruktioner, utbildning och granskning bör kunna höja&lt;br&gt;kvaliteten avsevärt. För att kunna förbättra översättningsnycklama krävs&lt;br&gt;vissa förbättringar i de interna befattningsnomenklaturema. Ett mål bör&lt;br&gt;vara att kvaliteten motsvarar yrkesuppgiftema i en traditionell folk- och&lt;br&gt;bostadsräkning. Det innebär att det slutliga registret bör ha små&lt;br&gt;täckningsbrister (inte mer än 5-10%) och att andelen felklassificeringar&lt;br&gt;inte bör överstiga 10-15%. SCB vet dock av erfarenhet från uppbyggnad&lt;br&gt;av andra stora register, såsom utbildnings- och sysselsättningsregistret,&lt;br&gt;att det kan komma att ta några år innan olika åtgärder ger önskad effekt.&lt;br&gt;Yrkesuppgiftema i yrkesregistret kommer att kontrolleras fortlöpande,&lt;br&gt;dels via rutinerna i datainsamlingsfasen, dels via årliga processdata från&lt;br&gt;datainsamlingen. Dessutom kommer årliga jämförelser att göras med&lt;br&gt;arbetskraftsundersökningama (AKU). Mera resurskrävande evalveringar&lt;br&gt;förslås utföras vart femte år eller när processtatistiken och resultaten från&lt;br&gt;de årliga sambearbetningama med AKU tyder på att kvaliteten förändrats&lt;br&gt;sedan evalveringen. Målet bör vara att kunna göra en kvalitetsdeklaration&lt;br&gt;varje år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en samordning mellan lönestatistiken och ett kommande&lt;br&gt;yrkesregister begränsas kostnaderna för ett yrkesregister avsevärt. SCB&lt;br&gt;förutsätter att de yrkesuppgifter från lönestatistiken som behövs för&lt;br&gt;registret fritt ställs till SCB:s förfogande. Inga kostnadsberäkningar har&lt;br&gt;gjorts för förvärv av dessa uppgifter. Den stora kostnaden uppstår i stället&lt;br&gt;vid insamlingen av yrkesuppgifter från de ca 180 000 företag som står&lt;br&gt;utanför lönestatistiken. Under uppbyggnadsskedet beräknas den årliga&lt;br&gt;kostnaden bli ca 8 miljoner kronor, medan driftkostnaderna för&lt;br&gt;påföljande år kommer att bli något lägre, ca 6 miljoner kronor. SCB&lt;br&gt;föreslår att uppbyggnaden och driften av yrkesregistret skall vara&lt;br&gt;anslagsfinansierad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden över Rapporten Lägenhetsregistret&lt;br&gt;författningsförslag (Ds 1997:77) har lämnats av Datainspektionen,&lt;br&gt;Riksrevisionsverket, Post- och telestyrelsen, Posten AB, Statistiska&lt;br&gt;centralbyrån, Riksskatteverket, Riksarkivet, Lantmäteriverket, Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet, Företagamas uppgiftslämnardelegation, Stockholms&lt;br&gt;kommun, Gävle kommun, Västerås kommun, Orust kommun,&lt;br&gt;Häijedalens kommun, Norrköpings kommun, Gotlands kommun,&lt;br&gt;Norrtälje kommun, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, Riksbyggen,&lt;br&gt;HSB, Föreningen för kommunal statistik och planering, Sveriges&lt;br&gt;fastighetsägareförbund och Sveriges bostadsrättsföreningars&lt;br&gt;centralorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden över SCB:s rapport Förutsättningar och kostnader&lt;br&gt;för uppbyggnad av ett yrkesregister i Sverige (dnr Jul999/6/F) har&lt;br&gt;lämnats av Datainspektionen, Socialstyrelsen, Riksförsäkringsverket,&lt;br&gt;Statistiska centralbyrån, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket,&lt;br&gt;Riksarkivet, Närings- och teknikutvecklingsverket, Arbetarskydds-&lt;br&gt;styrelsen, Arbetsmarknadsstyrelsen, Länsstyrelsen i Skåne län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län, Arbetslivsinstitutet, Socialvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet, Forskningsrådsnämnden, Humanistiskt-samhälls-&lt;br&gt;vetenskapliga forskningsrådet, Epidemiologiskt centrum, Karolinska&lt;br&gt;institutet, Jämställdhetsombudsmannen, Socialforskningsinstitutet vid&lt;br&gt;Stockholms universitet, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering,&lt;br&gt;Rådet för arbetslivsforskning, Svenska kommunförbundet, Stockholms&lt;br&gt;kommun, Linköpings kommun, Umeå kommun, Landsorganisationen,&lt;br&gt;Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers central-&lt;br&gt;organisation, Svenska arbetsgivareföreningen, Näringslivets nämnd för&lt;br&gt;regelgranskning, Företagarnas riksorganisation, Folkhälsoinstitutet,&lt;br&gt;Statens skolverk och Högskoleverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden över Statistikregelgruppens delrapport&lt;br&gt;Yrkesregister m.m. (dnr Jul999/2598) har lämnats av&lt;br&gt;Datainspektionen, Socialstyrelsen, Riksförsäkringsverket, Statistiska&lt;br&gt;centralbyrån, Riksrevisionsverket, Statskontoret, Riksskatteverket,&lt;br&gt;Riksarkivet, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lantmäteriverket,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetarskyddsstyrelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetslivsinstitutet,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunförbundet, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskningsrådsnämnden,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivareföreningen, Företagamas riksorganisation, och Näringslivets&lt;br&gt;nämnd för regelgranskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Statistikregelgruppens författningsförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1536) om&lt;br&gt;provverksamhet avseende hushålls- och bostadsuppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelsen till lagen&lt;br&gt;(1995:1536) om provverksamhet avseende hushålls- och&lt;br&gt;bostadsuppgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari år 1996 och upphör att&lt;br&gt;gälla den dag regeringen&lt;br&gt;bestämmer, dock senast vid&lt;br&gt;utgången av år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari år 1996 och upphör att&lt;br&gt;gälla den dag regeringen&lt;br&gt;bestämmer, dock senast vid&lt;br&gt;utgången av år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:889) om den officiella&lt;br&gt;statistiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 och 5 §§ lagen (1992:889) om den&lt;br&gt;officiella statistiken skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkare är skyldiga att för den officiella statistiken lämna&lt;br&gt;uppgifter om sin näringsverksamhet i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. produktion av varor och tillhandahållande av tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förbrukning av varor och anlitande av tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. antalet anställda, löner och 3. sysselsättning, löner och yrke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sysselsättning, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i fråga om anställda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lager- och förrådshållning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. investeringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. beställningar, köp, försäljningar och leveranser av varor och tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. priser för varor och tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. intäkter, kostnader och vinster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. omsättning, tillgångar och skulder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. sparande samt kapital-, kredit- och valutaförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. omfattning av upplåtelse av nyttjanderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att särskild uppgiftsskyldighet föreligger för vissa näringsidkare framgår&lt;br&gt;av lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser och sammanslutningar&lt;br&gt;som inte bedriver närings-&lt;br&gt;verksamhet är skyldiga att är&lt;br&gt;skyldiga att för den officiella&lt;br&gt;statistiken lämna uppgifter om&lt;br&gt;antalet anställda, löner och&lt;br&gt;sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser och sammanslutningar&lt;br&gt;som inte bedriver närings-&lt;br&gt;verksamhet är skyldiga att för den&lt;br&gt;officiella &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;statistiken lämna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter om sysselsättning, löner&lt;br&gt;och yrken i fråga om anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagradsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1536) om&lt;br&gt;provverksamhet avseende hushålls- och bostadsuppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelsen till lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1995:1536) om provverksamhet&lt;br&gt;uppgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1996 och upphör att gälla&lt;br&gt;den dag regeringen bestämmer,&lt;br&gt;dock senast vid utgången av år&lt;br&gt;1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avseende hushålls- och bostads-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1996 och upphör att gälla&lt;br&gt;den dag regeringen bestämmer,&lt;br&gt;dock senast den 30 september&lt;br&gt;2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:889) om den officiella&lt;br&gt;statistiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 och 5 §§ lagen (1992:889) om den&lt;br&gt;officiella statistiken skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkare är skyldiga att för den officiella statistiken lämna&lt;br&gt;uppgifter om sin näringsverksamhet i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. produktion av varor och tillhandahållande av tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förbrukning av varor och anlitande av tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. antalet anställda, löner och 3. sysselsättning, löner och yrke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sysselsättning, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i fråga om anställda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lager- och förrådshållning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. investeringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. beställningar, köp, försäljningar och leveranser av varor och tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. priser för varor och tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. intäkter, kostnader och vinster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. omsättning, tillgångar och skulder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. sparande samt kapital-, kredit- och valutaförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. omfattning av upplåtelse av nyttjanderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att särskild uppgiftsskyldighet föreligger för vissa näringsidkare framgår&lt;br&gt;av lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser och sammanslutningar&lt;br&gt;som inte bedriver näringsverk-&lt;br&gt;samhet är skyldiga att för den&lt;br&gt;officiella statistiken lämna&lt;br&gt;uppgifter om antalet anställda,&lt;br&gt;löner och sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser och sammanslutningar&lt;br&gt;som inte bedriver näringsverk-&lt;br&gt;samhet är skyldiga att för den&lt;br&gt;officiella statistiken lämna&lt;br&gt;uppgifter om sysselsättning, löner&lt;br&gt;och yrken i fråga om anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-09-17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Leif&lt;br&gt;Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 9 september 1999 (Justitiedepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1995:1536) om provverksamhet avseende&lt;br&gt;hushålls- och bostadsuppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1992:889) om den officiella statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn&lt;br&gt;Rickard Sahlsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet'.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om den officiella statistiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nuvarande lydelsen av 4 § första stycket 3 lagen om den&lt;br&gt;officiella statistiken omfattar näringsidkarens uppgiftsskyldighet bl.a.&lt;br&gt;antalet anställda. Enligt 5 § gäller detsamma för de där omnämnda&lt;br&gt;stiftelserna och sammanslutningarna. Vid föredragningen i Lagrådet&lt;br&gt;framkom att det inte är avsikten att denna skyldighet skall upphöra.&lt;br&gt;Uppgiftsskyldighetens omfattning bör uttryckligen framgå av&lt;br&gt;bestämmelserna. I båda lagrummen kan förslagsvis orden lyda: ”antalet&lt;br&gt;anställda samt deras löner, sysselsättning och yrken”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om provverksamhet avseende&lt;br&gt;hushålls- och bostadsuppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 september 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande och statsråden&lt;br&gt;Freivalds, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky,&lt;br&gt;Östros, Engqvist, Rosengren, Larsson, Lejon, Lövdén, Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Britta Lejon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1999/2000:8 Yrkesregister m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 59088, Stockholm 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-09-29 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-10-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1999-10-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1999-10-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1999-10-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 13:24:48</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GN038</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:16</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 13:24:48</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1999/2000:FiU9</uppgift>
<ref_dok_id>GN01FiU9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Yrkesregister m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:8&lt;br/&gt;
Yrkesregister m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Fi1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:8 Yrkesregister m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:8&lt;br/&gt;
Yrkesregister m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Fi2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:8 Yrkesregister m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gunnar Hökmark  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:8&lt;br/&gt;
Yrkesregister m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Fi1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:8 Yrkesregister m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gunnar Hökmark  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Landgren  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:8&lt;br/&gt;
Yrkesregister m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Fi2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:8 Yrkesregister m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Landgren  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>