<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2315093</hangar_id>
 <dok_id>GN0376</dok_id>
 <rm>1999/2000</rm>
 <beteckning>76</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1999/2000:76</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Jordbruksdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>76</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-03-16 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:05:59</systemdatum>
 <publicerad>2000-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Lag om märkning och registrering av hundar</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GN0376/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GN0376</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN0376</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1999/2000:76&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Lag om märkning och registrering av hundar&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0376/prop_19992000__76-1.png" style="width:39pt;height:32pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0376/prop_19992000__76-2.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 16 mars 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Margareta Winberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jordbruksdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en ny lag om märkning och registrering av&lt;br&gt;hundar. Enligt lagen skall alla hundar märkas så att hunden kan&lt;br&gt;identifieras och ägarskapet skall registreras i ett för landet centralt&lt;br&gt;register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall en hund, som påträffas utan märkning eller som&lt;br&gt;inte har någon ägare registrerad, kunna omhändertas av polis-&lt;br&gt;myndigheten om hunden utgör eller kan komma att utgöra en fara för&lt;br&gt;människor eller andra djur eller om det annars finns särskilda skäl. Om&lt;br&gt;ägaren till en omhändertagen hund inte inom viss tid låter märka hunden&lt;br&gt;och anmäler sitt ägarskap till det centrala registret får polismyndigheten&lt;br&gt;besluta att hunden skall säljas, skänkas bort eller avlivas. Ägaren till en&lt;br&gt;omhändertagen hund skall stå för kostnaderna för omhändertagandet.&lt;br&gt;Polismyndigheten far även meddela nödvändiga förelägganden, vilka får&lt;br&gt;förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2001. Bestämmelserna om&lt;br&gt;omhändertagande skall dock gälla först från och med den 1 april 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 76&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut..................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om märkning och registrering av hundar....4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning...............................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen om märkning och registrering av hundar................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagens tillämpningsområde................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hundar skall märkas och registreras.................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hundar som inte är märkta far tas&amp;nbsp;om hand......................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Straffbestämmelser............................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentarer................................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;Förteckning över remissinstanserna......................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;Lagrådsremissens förslag.......................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;Lagrådets yttrande.................................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 2000..........31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad............................................................................................32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om&lt;br&gt;märkning och registrering av hundar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:76&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om märkning och registrering av&lt;br&gt;hundar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Märkning och registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En hundägare skall låta märka sin hund så att den kan identifieras.&lt;br&gt;Märkningen skall vara bestående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ägaren av en hund skall låta registrera sitt ägarskap i ett för landet&lt;br&gt;centralt register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hundägaren skall betala en avgift för registreringen och för utrustning&lt;br&gt;för att läsa av märkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Bestämmelserna i 1 och 2 §§ gäller hundar som stadigvarande finns i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Registret får användas för att fastställa vem som är ägare av en hund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverket, Statens jordbruksverk, länsstyrelser, polismyndigheter och&lt;br&gt;de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och&lt;br&gt;hälsoskyddsområdet skall ha direkt åtkomst till registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgiftsansvarig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Jordbruksverket är personuppgiftsansvarigt för registret. Regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndigande, Jordbruksverket far besluta att&lt;br&gt;överlåta driften av registret till en annan myndighet eller till en organisa-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgiftslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § För behandling av personuppgifter gäller, utöver vad som sägs i 4 och&lt;br&gt;5 §§, personuppgiftslagen (1998:204).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omhändertagande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Påträffas en omärkt hund eller en hund utan någon ägare antecknad i&lt;br&gt;det centrala registret, far polismyndigheten omhänderta hunden om den&lt;br&gt;utgör eller kan komma att utgöra en fara för människor eller andra djur&lt;br&gt;eller om det annars finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom sju dagar från omhändertagandet skall hundens ägare låta märka&lt;br&gt;hunden och anmäla ägarskapet till det centrala registret. I annat fall får&lt;br&gt;polismyndigheten besluta att hunden skall säljas, skänkas bort eller&lt;br&gt;avlivas. Innan ett beslut om avlivning fattas skall yttrande inhämtas från&lt;br&gt;en veterinär, om det inte finns särskilda skäl att avliva hunden omedel-&lt;br&gt;bart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om polismyndigheten har beslutat att hunden skall säljas, får&lt;br&gt;polismyndigheten ta ut ersättning ur köpeskillingen för kostnaderna för&lt;br&gt;omhändertagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, skall polismyndigheten avvakta med en&lt;br&gt;åtgärd enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Ägaren av en omhändertagen hund skall betala de kostnader som&lt;br&gt;omhändertagandet medfört. Kostnaderna far förskotteras av allmänna&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får polismyndigheten i enskilda fall medge&lt;br&gt;undantag från skyldigheten att betala kostnaderna. I sådana fall skall&lt;br&gt;kostnaderna slutligt betalas av polismyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Polismyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för att&lt;br&gt;denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen skall&lt;br&gt;efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslut om föreläggande får polismyndigheten sätta ut vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Föreskrifter om den avgift som avses i 2 § andra stycket meddelas&lt;br&gt;av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Polismyndighetens beslut enligt 7, 8 eller 9 § eller beslut om&lt;br&gt;registrering som meddelas av Jordbruksverket eller av den som ansvarar&lt;br&gt;för driften av registret får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket för det allmännas talan hos förvaltningsdomstol, om&lt;br&gt;det överklagade beslutet har meddelats av en organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något annat beslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Bestämmelserna i 22-28 och 30 §§ förvaltningslagen (1986:223) Prop. 1999/2000:76&lt;br&gt;skall tillämpas, om beslutet har meddelats av en organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Bestämmelserna i 7-9 §§&lt;br&gt;skall dock gälla först från och med den 1 april 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lagen skall inte tillämpas på hundar som vid lagens ikraftträdande&lt;br&gt;är äldre än åtta år.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om hundar finns i lagen (1943:459) om tillsyn över hundar&lt;br&gt;och katter samt i djurskyddslagen (1988:534) och djurskyddsförord-&lt;br&gt;ningen (1988:539). I regelverken finns bestämmelser om tillsyn,&lt;br&gt;skadeståndsansvar, omhändertagande, förbud m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en departementspromemoria (Ds 1996:32) om förslag till lag om&lt;br&gt;tillsyn över hundar och katter och i en lagrådsremiss om djurskyddet och&lt;br&gt;tillsynen över hundar och katter av den 9 oktober 1997 föreslogs bl.a. en&lt;br&gt;ny lag om tillsyn över hundar och katter. I lagförslaget ingick att det&lt;br&gt;skulle införas bestämmelser om märkning och registrering av hundar och&lt;br&gt;katter. Någon proposition lämnades aldrig till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet, Sveriges Veterinär-&lt;br&gt;förbund och Svenska Kennelklubben har påtalat att det ofta föreligger&lt;br&gt;stora problem med att fastställa vem som är ägare till en viss hund och att&lt;br&gt;detta leder till att det blir svårt att ställa någon till ansvar för de skador&lt;br&gt;som en hund kan ha orsakat. Särskilt har framhållits att det snabbt ökande&lt;br&gt;antalet aggressiva och farliga hundar har gjort att problemet blivit ytterst&lt;br&gt;påtagligt och akut. De nämnda myndigheterna och organisationerna har&lt;br&gt;därför hemställt om att det skyndsamt införs krav på märkning och&lt;br&gt;registrering av alla hundar i landet så att en ägare kan identifieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den framställning som gjorts och då frågan om&lt;br&gt;märkning och registrering tidigare har varit aktuell har det inom&lt;br&gt;Jordbruksdepartementet gjorts en förnyad översyn av frågan i&lt;br&gt;departementspromemorian (Ds 1999:74) Förslag till lag om märkning&lt;br&gt;och registrering av hundar. I de tidigare förslagen om märkning och&lt;br&gt;registrering har även katter omfattats. Att det nu lämnas ett förslag enbart&lt;br&gt;beträffande hundar skall inte förstås som att märkning av katter inte&lt;br&gt;längre är angeläget. Förslaget har främst sin grund i att de tilltagande&lt;br&gt;problemen med hundar som attackerar människor och andra hundar&lt;br&gt;kräver att märkning av hund införs snarast möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i departementspromemorian har remissbehandlats. En för-&lt;br&gt;teckning över remissinstanserna finns i bilaga 1. En sammanställning av&lt;br&gt;remissyttrandena finns i Jordbruksdepartementet (dnr Jo 1999/2666).&lt;br&gt;Jordbruksministern har även hållit en hearing i frågan den 21 januari&lt;br&gt;2000. En sammanfattning av de synpunkter som framkom vid hearingen&lt;br&gt;redovisas i den nyss nämnda remissammanställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 24 februari 2000 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över det lagförslag som finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har med hänvisning till rättsstatliga principer om likhet inför&lt;br&gt;lagen och om proportionalitet allvarligt ifrågasatt om lagförslaget bör&lt;br&gt;genomföras i föreliggande skick. Lagrådet har också, för det fall&lt;br&gt;lagförslaget genomförs, anfört synpunkter på enskilda bestämmelser i&lt;br&gt;förslaget. Lagrådets yttrande har föranlett regeringen att göra vissa&lt;br&gt;ändringar och tillägg i förslagets påfölj dsbestämmelser. Även i vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra bestämmelser har justeringar gjorts i enlighet med vad Lagrådet&lt;br&gt;förordat. På ett par punkter har regeringen avstått från att följa Lagrådets&lt;br&gt;förslag. Regeringen återkommer till Lagrådets synpunkter i avsnitt 4.1,&lt;br&gt;4.2 och 4.3 samt i författningskommentarerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:76&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagen om märkning och registrering av&lt;br&gt;hundar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:76&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Lagens tillämpningsområde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En ny lag om märkning och registrering av&lt;br&gt;hundar infors. Syftet med lagen är att det skall bli enklare och gå&lt;br&gt;fortare att fastställa vem som är en hunds ägare. Lagen skall gälla&lt;br&gt;hundar som stadigvarande finns i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians förslag: Förslaget överensstämmer i&lt;br&gt;huvudsak med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller&lt;br&gt;lämnar förslaget utan erinran. Ett antal remissinstanser ifrågasätter dock&lt;br&gt;om målet att komma till rätta med farliga och aggressiva hundar kommer&lt;br&gt;att uppnås. Några remissinstanser, däribland Statens jordbruksverk,&lt;br&gt;anser att förslaget om märkning och registrering av hundar bör inarbetas i&lt;br&gt;lagen (1943:459) om tillsyn över hundar och katter samtidigt som den&lt;br&gt;lagen ses över. De instanser som tillstyrker eller lämnar förslaget utan&lt;br&gt;erinran är bl.a. Hovrätten för Nedre Norrland, Kammarrätten i Jönköping,&lt;br&gt;Riksåklagaren, Statskontoret, Datainspektionen, Försvarsmakten, Statens&lt;br&gt;räddningsverk, Sametinget, Statens veterinärmedicinska anstalt, Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet och frivilligorganisationer som representerar hund-&lt;br&gt;ägare och djurskyddsintresset. Flera remissinstanser påpekar att en&lt;br&gt;registrering är en positiv åtgärd även av andra skäl än att komma åt de&lt;br&gt;farliga hundarna; bl.a. kommer tillsynsmyndigheternas djurskyddstillsyn&lt;br&gt;att underlättas väsentligt. Rikspolisstyrelsen har inget att erinra mot&lt;br&gt;förslaget om märkning och registrering men anser att omhändertagande&lt;br&gt;av hundar enbart på den grunden att de inte är märkta och att i anledning&lt;br&gt;därav vidta åtgärder inte kan anses vara en polisiär uppgift. Jordbruks-&lt;br&gt;verket delar uppfattningen att åtgärder måste vidtas för att komma till&lt;br&gt;rätta med de ökande problemen med aggressiva och farliga hundar men&lt;br&gt;avstyrker förslaget med hänvisning till proportionalitetsprincipen.&lt;br&gt;Svenska Jägareförbundet avstyrker förslaget och föreslår att polisen i&lt;br&gt;stället skall ges lagligt utrymme att avliva eller försälja omhändertagna&lt;br&gt;hundar. Jägarnas riksförbund och Svenska Hundklubben ifrågasätter&lt;br&gt;behovet av lagen och avstyrker förslaget. Även Stockholms stad och&lt;br&gt;Linköpings kommun samt Djurombudsmannens Stödorganisation&lt;br&gt;avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Lagen om märkning och registrering&lt;br&gt;av hundar föreslås omfatta alla hundar, oavsett ras eller farlighet.&lt;br&gt;Lagförslaget har dock sin grund främst i det tilltagande problemet med&lt;br&gt;farliga och aggressiva hundar. Som exempel på problemet har polis-&lt;br&gt;myndigheten i Stockholms län i en rapport redovisat att det under de&lt;br&gt;första nio månaderna 1999 till myndigheten kom in 40 anmälningar där&lt;br&gt;s.k. kamphundar varit inblandade. Det har handlat om angrepp mot&lt;br&gt;person, annan hund eller annat djur eller situationer där kamp hundens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;närvaro upplevts som ett hot. Polismyndigheten anmärker i rapporten att&lt;br&gt;det är sannolikt att många brott eller incidenter med hundar inte anmäls&lt;br&gt;på grund av rädsla för repressalier. Antalet s.k. kamphundar i landet kan&lt;br&gt;uppskattas till omkring 2 000 eller kanske så många som omkring 3 000.&lt;br&gt;Lagen bör därför omfatta alla i landet befintliga hundar och inte enbart&lt;br&gt;hundar som föds efter lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte möjligt att hänföra de farliga hundarna till någon särskild&lt;br&gt;hundras. Alla hundar oavsett ras kan utveckla aggressiva eller på annat&lt;br&gt;sätt farliga egenskaper genom bl.a. felaktig avel eller felaktigt&lt;br&gt;handhavande. Det är inte heller möjligt att på annat sätt effektivt&lt;br&gt;fastställa vilka hundar som är potentiellt farliga hundar. Ett märknings-&lt;br&gt;krav kan därför inte begränsas till vissa bestämda raser eller till s.k.&lt;br&gt;farliga hundar. Det är därför inte heller lämpligt att, såsom Lagrådet&lt;br&gt;förordat, i lagen om tillsyn över hundar och katter föra in kriterier för när&lt;br&gt;hundar kan presumeras vara farliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med många remissinstanser anser regeringen att det också finns&lt;br&gt;andra viktiga skäl för införandet av ett hund- och ägarregister. Bland&lt;br&gt;annat kommer myndigheternas djurskyddstillsyn att underlättas av att en&lt;br&gt;ägare till en vanvårdad hund snabbt kan identifieras. En märkning och&lt;br&gt;registrering är följaktligen en viktig åtgärd också från djurskydds-&lt;br&gt;synpunkt. En registrerad ägare far säkrare och snabbare tillbaka en&lt;br&gt;bortsprungen hund. Det blir lättare att avgöra vem som har ansvaret för&lt;br&gt;skador som en hund orsakat. Behov av att kunna identifiera hundar finns&lt;br&gt;även av smittskyddsskäl. Sannolikt kommer även möjligheterna att åter-&lt;br&gt;få en stulen hund att öka om alla hundar är identitetsmärkta. Lagförslaget&lt;br&gt;innebär en klar förstärkning av hundägarens ansvar och bör enligt&lt;br&gt;regeringens mening även uppfattas som en ökad säkerhet för hunden och&lt;br&gt;dess ägare. Regeringens bedömning är att förslaget även är ett viktigt steg&lt;br&gt;på vägen till ett förbättrat djurskydd för landets hundar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om den föreslagna lagen följaktligen tjänar många syften finns&lt;br&gt;det anledning att understryka den betydelse lagen kan fa som hjälpmedel&lt;br&gt;för polisen i dess arbete med att förebygga och bekämpa brott. När det&lt;br&gt;gäller att komma till rätta med det förhållandet att hundar används på ett&lt;br&gt;kriminellt eller gravt ordningsstörande sätt kan polisen i dag i vissa fall&lt;br&gt;stödja ett ingripande på bestämmelserna i lagen om tillsyn över hundar&lt;br&gt;och katter. För ett omhändertagande enligt den lagen krävs emellertid att&lt;br&gt;det först klarläggs att det är fråga om en bitsk hund. Enligt den föreslagna&lt;br&gt;lagen bör en omärkt eller oregistrerad hund kunna omhändertas redan på&lt;br&gt;den grunden att den utgör eller kan komma att utgöra en fara för&lt;br&gt;människor eller andra djur eller om det annars finns särskilda skäl. Lagen&lt;br&gt;ger därmed polisen utökade möjligheter att arbeta förebyggande genom&lt;br&gt;att ingripa i de fall där det finns tillräckliga skäl att misstänka att ägarna&lt;br&gt;kan använda sina hundar på ett farligt sätt. Detta kan i förlängningen&lt;br&gt;förutsättas leda till kännedom om och kontroll över förekomst och inne-&lt;br&gt;hav av farliga och aggressiva hundar. Också i andra sammanhang kan&lt;br&gt;den föreslagna lagen i väsentlig grad underlätta polisens arbete. Det&lt;br&gt;gäller i första hand hundar som tas om hand enligt lagen (1938:121) om&lt;br&gt;hittegods men också när polisen omhändertar en hund eller lämnar&lt;br&gt;biträdeshjälp enligt djurskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar således inte den åsikt som några remissinstanser&lt;br&gt;framfört att lagförslaget är för ingripande för att komma åt ett begränsat&lt;br&gt;problem. Regeringen anser tvärtom att den föreslagna lagstiftningen&lt;br&gt;tjänar många goda och efterfrågade syften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har allvarligt ifrågasatt om lagförslaget bör genomföras i&lt;br&gt;föreliggande skick. Enligt Lagrådet föranleder förslaget erinringar med&lt;br&gt;hänsyn till rättsstatliga principer om likhet inför lagen och om&lt;br&gt;proportionalitet. Som grunder för sin kritik pekar Lagrådet på att det i&lt;br&gt;motiven förutsätts att främst hundar som utgör eller kan komma att&lt;br&gt;utgöra en fara för människor eller andra djur kommer att omhändertas&lt;br&gt;och att försäljning eller avlivning av omhändertagna hundar inte är en&lt;br&gt;åtgärd som står i proportion till syftet att åstadkomma märkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anförts ovan motiveras införandet av en märknings- och&lt;br&gt;registreringsskyldighet av ett flertal skäl. Alla dessa skäl motiverar inte&lt;br&gt;ett ingripande i form av ett omhändertagande. Många gånger kan det vara&lt;br&gt;tillräckligt med ett föreläggande. Detta följer av proportionalitets-&lt;br&gt;principen. Bedömningen av i vilka fall ett omhändertagande skall ske&lt;br&gt;kom tidigare till uttryck i motivtexten. Denna bedömning bör dock även&lt;br&gt;komma till uttryck i lagtexten. Lagtexten bör därför kompletteras så att&lt;br&gt;det framgår att omhändertagande får ske om en hund utgör eller kan&lt;br&gt;komma att utgöra en fara för människor eller andra djur eller om det&lt;br&gt;annars finns särskilda skäl. Lagrådet har anfört att de åtgärder som&lt;br&gt;föreslås enligt 7 §, dvs. främst försäljning eller avlivning, knappast kan&lt;br&gt;anses stå i proportion med lagens syfte att åstadkomma märkning av&lt;br&gt;hundarna. Som anförts ovan är ett av syftena med märknings- och&lt;br&gt;registreringsskyldigheten att komma åt problemet med farliga och&lt;br&gt;aggressiva hundar. Det är främst denna grupp som kan bli föremål för&lt;br&gt;omhändertagande. Mot bakgrund härav anser regeringen inte att de&lt;br&gt;åtgärder polisen ges befogenheter att vidta är oproportionerliga. Med&lt;br&gt;hänsyn till att Lagrådet har anmärkt på den korta tid som står ägaren till&lt;br&gt;buds för att vidta nödvändiga åtgärder för att uppfylla lagens krav har&lt;br&gt;dock regeringen funnit att polisen i vissa fall skall vara skyldig att&lt;br&gt;avvakta med vidare åtgärder och ge en hundägare en längre frist än sju&lt;br&gt;dagar. En sådan dispens kan exempelvis bli aktuell om en hundägare,&lt;br&gt;trots allvarliga försök att åstadkomma en märkning och registrering, inte&lt;br&gt;hinner detta inom föreskriven tid. Med dessa ändringar finner regeringen&lt;br&gt;att lagförslaget är förenligt såväl med principen om likhet inför lagen som&lt;br&gt;med proportionalitetsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen föreslås omfatta alla hundar som mer stadigvarande finns i&lt;br&gt;Sverige. Från lagens tillämpningsområde bör således göras undantag bara&lt;br&gt;för hundar som tillfälligt vistas här, t.ex. för utställnings- eller&lt;br&gt;tävlingsändamål. Det bör som utgångspunkt åligga hundägaren eller den&lt;br&gt;som handhar hunden att vid tveksamhet i detta avseende visa att hunden&lt;br&gt;endast tillfälligtvis vistas i landet. I detta sammanhang kan nämnas att ett&lt;br&gt;av flera införselkrav för utländska hundar - Norge undantaget - är att de&lt;br&gt;är identitetsmärkta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan hur tillsynen enligt djurskyddslagstiftningen skall vara ordnad&lt;br&gt;är för närvarande föremål för beredning i Regeringskansliet. Ett av de&lt;br&gt;förslag som diskuteras är en tillsynsorganisation som skall kunna ta över&lt;br&gt;en del av de uppgifter som nu ligger hos polisen. Skulle översynen leda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till en betydande förändring av hur tillsynen är organiserad kan det finnas&lt;br&gt;skäl för att se över polismyndighetens roll också enligt den nu föreslagna&lt;br&gt;lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är främst den olösta tillsynsfrågan som hindrar regeringen från att,&lt;br&gt;såsom några remissinstanser och Lagrådet föreslår, lösa problemet med&lt;br&gt;farliga hundar inom ramen för lagen om tillsyn över hundar och katter.&lt;br&gt;Det är dock regeringens avsikt att så snart tillsynsfrågan fått sin lösning&lt;br&gt;göra en översyn av lagen om tillsyn över hundar och katter och övrig&lt;br&gt;lagstiftning på området. Avsikten är att skapa ett samlat regelverk med&lt;br&gt;skärpta bestämmelser och vidgade möjligheter för samhället att ingripa&lt;br&gt;mot oönskade beteenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:76&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Hundar skall märkas och registreras&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Hundar skall märkas så att de kan identifieras.&lt;br&gt;Ägaren skall låta registrera sitt ägarskap i ett centralt register för&lt;br&gt;vilket Jordbruksverket är registeransvarigt. Regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, Jordbruksverket får dock överlåta driften&lt;br&gt;av registret till annan myndighet eller organisation. Registreringen och&lt;br&gt;utrustningen för att läsa av märkningen skall finansieras med avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret far användas för att fastställa vem som är ägare till en&lt;br&gt;hund. Tullverket, Jordbruksverket, länsstyrelser, polismyndigheter och&lt;br&gt;de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och&lt;br&gt;hälsoskyddsområdet skall ha direkt åtkomst till registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De synpunkter som särskilt lämnats om märkning&lt;br&gt;och registrering rör bl.a. vilka märkningsmetoder som bör godtas, vid&lt;br&gt;vilken ålder en hund skall märkas, vilka uppgifter som skall finnas i&lt;br&gt;registret och vem som skall utses till registerförare. Frågan om vilken&lt;br&gt;myndighet eller organisation som bör föra registret kommenteras av flera&lt;br&gt;instanser. Några instanser anser att denna fråga bör prövas förutsättnings-&lt;br&gt;löst och att ingen registerförare bör pekas ut. Vissa instanser anser att&lt;br&gt;registret med nödvändighet skall föras av en ansvarig och neutral&lt;br&gt;myndighet medan andra anser att det viktigaste är att registret är&lt;br&gt;tillförlitligt och att kostnaden för hundägaren hålls så låg som möjligt.&lt;br&gt;Datainspektionen och Riksrevisionsverket redovisar en rad synpunkter på&lt;br&gt;registret, bl.a. att det i lagen bör fastställas vilket organ som skall vara&lt;br&gt;personuppgiffsansvarigt, vilka som skall ha tillgång till registret och om&lt;br&gt;uppgifterna skall fa säljas för marknadsföringsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vid märkningen skall en metod väljas&lt;br&gt;som ger hunden en bestående märkning. Ett halsband med uppgifter om&lt;br&gt;ägaren är inte att anse som bestående märkning. Ett halsband kan enkelt&lt;br&gt;avlägsnas eller förvanskas och det kan även förloras genom en olycks-&lt;br&gt;händelse. Exempel på metoder som innebär en bestående märkning är&lt;br&gt;tatuering eller mikrochips. Det är således fråga om en märkning som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hundägaren själv normalt inte kan utföra, utan något som skall utföras av&lt;br&gt;veterinär eller annan för ändamålet utbildad person. Bland remiss-&lt;br&gt;instanserna råder det olika meningar om vilken av dessa märknings-&lt;br&gt;metoder som är den mest lämpliga. Både tatuering och chipsmärkning&lt;br&gt;förekommer i dag och båda metoderna har för- och nackdelar.&lt;br&gt;Regeringen förutsätter att den märkningsmetod väljs som för den aktuella&lt;br&gt;hunden innebär minsta möjliga smärta. För att avläsa identitetsnumret&lt;br&gt;från ett mikrochips krävs det en särskild avläsningsutrustning, en s.k.&lt;br&gt;scanner. Regeringens bedömning är att båda metoderna i dagsläget kan&lt;br&gt;betraktas som lämpliga för en bestående märkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör finnas en åldersgräns vid vilken märkningen skall ha utförts.&lt;br&gt;Valpar överlåts vanligen vid cirka åtta veckors ålder. I allmänhet har&lt;br&gt;uppfödaren då redan märkt valpen. I de fall detta inte har skett bör den&lt;br&gt;nye ägaren fa skälig tid på sig att göra detta. Vid ett ägarbyte bör den nye&lt;br&gt;ägaren också få viss tid på sig att ordna med registreringen. Detsamma&lt;br&gt;bör gälla för en ägare till en utländsk hund som förs in landet för att&lt;br&gt;stadigvarande hållas här. Föreskrifter om detta bör meddelas av rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt förslag har regeringen valt att från lagens tillämpningsområde&lt;br&gt;undanta hundar som vid lagens ikraftträdande är äldre än åtta år. Äldre&lt;br&gt;hundar bör slippa att utsättas för den påfrestning som en märkning kan&lt;br&gt;innebära. Regeringen är medveten om att det kan innebära svårigheter att&lt;br&gt;fastställa en hunds ålder. I de allra flesta fall bör det dock inte vara några&lt;br&gt;svårigheter för en hundägare att genom olika dokument rörande hunden&lt;br&gt;få kunskap om hundens ålder. Frågan om en hund på grund av sin ålder&lt;br&gt;skall omfattas av lagen kommer att utgöra ett problem bara under de&lt;br&gt;första åren efter lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ledning av den märkning hunden har skall det på ett enkelt sätt&lt;br&gt;kunna fastställas vem som är hundens ägare. För detta krävs att ett&lt;br&gt;register förs över hundar och ägare. Detta register skall föras centralt och&lt;br&gt;omfatta alla hundar och ägare. Registret skall vid alla tidpunkter vara&lt;br&gt;tillgängligt för berörda myndigheter. Regeringen föreslår att Jordbruks-&lt;br&gt;verket ges ansvaret för registret. Regeringen, eller efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Jordbruksverket bör få överlåta driften av registret till en&lt;br&gt;annan myndighet eller en organisation. Att driva registret innebär att&lt;br&gt;utföra uppgifter för att behandla och registrera inkomna anmälningar om&lt;br&gt;ägarskapsregistrering samt att hålla registret tillgängligt och aktuellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att om det blir aktuellt att utse en organisation som&lt;br&gt;driftsansvarig för registret så bör den organisation väljas där förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för ett effektivt och administrativt smidigt system är störst. Det&lt;br&gt;är särskilt viktigt att övergången för de redan registrerade hundägarna&lt;br&gt;blir så okomplicerad som möjligt. I dag finns ett ägarregister hos Svenska&lt;br&gt;Kennelklubben som lämpligen bör kunna utnyttjas. Kennelklubbens&lt;br&gt;register är öppet för alla hundar, såväl renrasiga som blandraser och&lt;br&gt;registrering kan ske även om man inte är medlem. Kennelklubben har&lt;br&gt;dessutom sedan den 1 januari 1997 som krav att en hund som lämnar en&lt;br&gt;uppfödare som är medlem i Kennelklubben skall vara identitetsmärkt.&lt;br&gt;Vid överlåtelse av en sådan hund skall registreringsbevis eller intyg om&lt;br&gt;pågående registrering bifogas överlåtelsehandlingen. Detta innebär att de&lt;br&gt;hundar som efter den 1 januari 1997 registrerats i Kennelklubben är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;märkta. Om Kennelklubben utses som ansvarig för driften av registret&lt;br&gt;kommer de drygt 500 000 hundar som i dag finns i klubbens register att&lt;br&gt;överföras till det centrala registret. Ägarna till hundar som är märkta och&lt;br&gt;registrerade i en annan förening eller klubb kommer i så fall att behöva&lt;br&gt;ansöka om registrering i det centrala registret, men någon ny märkning&lt;br&gt;kommer sannolikt inte att bli nödvändig. Ett ägarregister motsvarande&lt;br&gt;Kennelklubbens finns även hos Biandis Hundregister och Svenska&lt;br&gt;Hundklubben. Enligt regeringen bör den föreslagna märkningen och&lt;br&gt;registreringen ses som en påbyggnad av det i dag befintliga frivilliga&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har påpekat att registret bör vara offentligt enligt&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens regler om allmänna handlingar även om det&lt;br&gt;skulle komma att föras av ett privaträttsligt organ. Om driften av registret&lt;br&gt;överlåts till ett privaträttsligt organ har regeringen för avsikt att föreslå&lt;br&gt;riksdagen att organet och dess registerverksamhet skall anges i den bilaga&lt;br&gt;som avses i 1 kap. 8 § andra stycket sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgiftslagen (1998:204) skall tillämpas på registret.&lt;br&gt;Personuppgifter far sålunda samlas in endast för särskilda, uttryckligt&lt;br&gt;angivna och berättigade ändamål och far sedan inte behandlas för något&lt;br&gt;ändamål som inte är förenligt med det ursprungliga. Behandling av&lt;br&gt;personuppgifter för historiska, vetenskapliga eller statistiska ändamål&lt;br&gt;skall dock aldrig anses som oförenliga med de ursprungliga ändamålen.&lt;br&gt;De personuppgifter som behandlas skall vara adekvata och relevanta i&lt;br&gt;förhållande till ändamålet. Fler uppgifter än som är nödvändiga med&lt;br&gt;hänsyn till ändamålet far inte behandlas. Känsliga personuppgifter far&lt;br&gt;bara behandlas under vissa angivna förutsättningar. De personuppgifter&lt;br&gt;som behandlas skall vara riktiga och aktuella. Alla rimliga åtgärder skall&lt;br&gt;vidtas för att rätta, blockera eller utplåna felaktiga eller ofullständiga&lt;br&gt;uppgifter. Personuppgifter skall inte heller bevaras under längre tid än&lt;br&gt;som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen. För&lt;br&gt;historiska, vetenskapliga eller statistiska ändamål far dock person-&lt;br&gt;uppgifter bevaras under en längre tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall vara varje ägares skyldighet att vid förvärv av en hund&lt;br&gt;anmäla sitt ägarskap till registret. Det bör även vara möjligt för en ägare&lt;br&gt;som sålt sin hund att få sitt ägarskap avregistrerat. Ägaren bör även&lt;br&gt;anmäla om hunden dött.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hundägarna skall betala en avgift för registreringen. Det är fråga om&lt;br&gt;en engångsavgift som skall gå till täckande av kostnaderna för registre-&lt;br&gt;ringen och för den utrustning som krävs för att avläsa märkta hundars&lt;br&gt;identitetsnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om märkningen, registreringen, registret och&lt;br&gt;avgifterna bör meddelas av regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Hundar som inte är märkta far tas om hand&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Hundar som påträffas utan märkning eller som&lt;br&gt;inte har en ägare registrerad far omhändertas av polismyndigheten om&lt;br&gt;hunden utgör eller kan komma att utgöra en fara för människor eller&lt;br&gt;andra djur eller om det annars finns särskilda skäl. Om ägaren inte&lt;br&gt;låter märka hunden och anmäler sitt ägarskap till det centrala registret&lt;br&gt;inom sju dagar far polismyndigheten besluta att hunden skall säljas,&lt;br&gt;skänkas bort eller avlivas. Om det finns särskilda skäl skall&lt;br&gt;polismyndigheten avvakta med en sådan åtgärd. Ägaren skall betala&lt;br&gt;kostnaderna for omhändertagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians förslag: Polismyndigheten får om-&lt;br&gt;händerta omärkta eller oregistrerade hundar. Polismyndigheten skall&lt;br&gt;försöka fastställa vem som är ägare av hunden och underrätta denne om&lt;br&gt;omhändertagandet. Inom sju dagar efter omhändertagandet eller inom sju&lt;br&gt;dagar efter det att en ägare underrättats om omhändertagandet skall&lt;br&gt;hundens ägare låta märka hunden och anmäla sitt ägarskap till det&lt;br&gt;centrala registret. I annat fall skall hunden anses sakna ägare och&lt;br&gt;polismyndigheten får besluta vad som skall ske med hunden. Enligt en&lt;br&gt;särskild regel skall ägaren inte få förfoga över en omhändertagen hund.&lt;br&gt;En ägare som inte betalat kostnaderna inom sju dagar har inte rätt att få&lt;br&gt;tillbaka hunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De synpunkter som framförts angående polis-&lt;br&gt;myndighetens rätt att omhänderta omärkta hundar eller hundar som inte&lt;br&gt;har en ägare registrerad gäller bl.a. hur lång tid en hund skall vara&lt;br&gt;omhändertagen. Några remissinstanser efterlyser ett förtydligande om hur&lt;br&gt;en omhändertagen hund skall märkas om ägaren inte förfogar över den.&lt;br&gt;Hovrätten för Nedre Norrland och Kammarrätten i Jönköping anser att&lt;br&gt;det av lagtexten bör framgå vilka valmöjligheter polismyndigheten har&lt;br&gt;när beslut skall fattas om vad som skall ske med en hund. Några&lt;br&gt;remissinstanser anser att tidsfristen om sju dagar är för kort.&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen anser att omhändertagande av hundar på den grunden&lt;br&gt;att de inte är märkta på föreskrivet sätt och därav föranledda åtgärder mot&lt;br&gt;hundägare inte kan anses vara en polisiär uppgift. Enligt Jordbruksverket&lt;br&gt;är bestämmelsen om att en ägare förlorar rätten till sin hund vid bristande&lt;br&gt;betalning alltför långtgående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det kan vara förenat med stora&lt;br&gt;svårigheter att fastställa vem som är ägare till en hund som kan miss-&lt;br&gt;tänkas vara farlig för människor eller andra djur. Vidare finns det skäl att&lt;br&gt;anta att vissa hundägare inte vill låta märka och registrera sin hund. Det&lt;br&gt;förekommer i vissa hundägarkretsar önskemål om att förvärva eller&lt;br&gt;inneha hundar som inte är kända för myndigheter eller organisationer. I&lt;br&gt;regel är det då fråga om hundar som används i kriminell verksamhet eller&lt;br&gt;på annat otillbörligt sätt. Behovet av att få kännedom om och kontroll&lt;br&gt;över dessa hundar är så stort att det bör finnas ett verksamt instrument&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som gör det möjligt för staten att ingripa och tvinga fram en märkning&lt;br&gt;och registrering. I dessa fall torde ett vitesföreläggande inte vara&lt;br&gt;tillräckligt. Polismyndigheten bör därför ges en möjlighet att ingripa och&lt;br&gt;omhänderta en omärkt eller en oregistrerad hund. Denna möjlighet bör i&lt;br&gt;första hand få utnyttjas i de fall polismyndigheten bedömer att hunden&lt;br&gt;utgör eller kan komma att utgöra en fara för människor eller andra djur.&lt;br&gt;Det är i dessa fall särskilt angeläget med märkning och registrering för att&lt;br&gt;en viss hund skall kunna knytas till en bestämd ägare. Det kan dock&lt;br&gt;finnas också andra skäl för polisen att vilja få vissa hundar märkta och&lt;br&gt;registrerade och där det därför bör finnas möjligheter att omhänderta&lt;br&gt;hunden. Det kan vara fråga om hundar som ännu inte visat sig vara&lt;br&gt;farliga trots att de är av en härstamning som typiskt sett kan leda till&lt;br&gt;farlighet eller hundar som polisen annars bedömer att de måste få kontroll&lt;br&gt;över. Det bör i detta sammanhang betonas att den föreslagna lagen inte&lt;br&gt;ålägger polismyndigheten någon skyldighet att omhänderta en hund.&lt;br&gt;Polismyndighetens möjlighet att omhänderta en omärkt hund bör ut-&lt;br&gt;nyttjas när polisen bedömer detta vara nödvändigt för att förebygga brott&lt;br&gt;eller det finns andra polisiära skäl för ett ingripande. Polisen kan på detta&lt;br&gt;sätt tvinga fram en märkning och registrering som kan förutsättas&lt;br&gt;underlätta polisens arbete med att upprätthålla ordning och säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägaren har ensam ansvaret för sin hund. Mot den bakgrunden får det&lt;br&gt;förutsättas att varje ansvarstagande hundägare vid förlust av sin hund&lt;br&gt;anmäler detta till närmaste polismyndighet. Någon allmän skyldighet att&lt;br&gt;efterforska ägaren till en omhändertagen hund såsom föreslagits i&lt;br&gt;departementspromemorian bör därför inte åläggas polismyndigheten.&lt;br&gt;Med beaktande sålunda av ägarens ansvar och intresset av att hunden&lt;br&gt;inte blir kvar i polisens vård under alltför lång tid bör tidsfristen för&lt;br&gt;ägaren att ombesörja märkning och registrering sättas relativt snävt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den tid en hund är omhändertagen har ägaren inte rätt att&lt;br&gt;faktiskt förfoga över hunden. Någon särskild regel som inskränker&lt;br&gt;ägarens förfoganderätt kan inte anses nödvändig. När hunden är&lt;br&gt;omhändertagen kan följaktligen praktiska svårigheter uppstå när&lt;br&gt;hundägaren vill låta märka sin hund. Polisen kan dock ge ägaren tillstånd&lt;br&gt;att ta med hunden till veterinär eller annan behörig person för att märka&lt;br&gt;den. Om polisen inte medger en sådan ordning får ägaren ombesörja att&lt;br&gt;märkningen sker vid det hundstall där hunden är placerad under&lt;br&gt;omhändertagandetiden. Polisen kan även på ägarens begäran ge tillstånd&lt;br&gt;till personalen vid hundstallet att ombesörja märkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägaren inte inom sju dagar efter omhändertagandet låter märka sin&lt;br&gt;hund och anmäler ägarskapet till det centrala registret far polis-&lt;br&gt;myndigheten besluta att hunden skall säljas, skänkas bort eller avlivas.&lt;br&gt;Innan ett beslut om avlivning fattas skall en veterinär undersöka hunden&lt;br&gt;och yttra sig i frågan. Detta krav kan dock efterges om hunden bedöms&lt;br&gt;vara i så dåligt skick att den bör avlivas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att omhändertagandet skall fylla sitt syfte bör hunden märkas och&lt;br&gt;ägaren ansöka om registrering innan polismyndigheten kan lämna ut&lt;br&gt;hunden. Som nämnts i avsnitt 4.1 bör det i anledning av Lagrådets&lt;br&gt;yttrande införas en möjlighet för polismyndigheten att, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl, dispensera från regeln att märkning och registrering skall&lt;br&gt;ske inom sju dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör föreskrivas att hundägaren skall betala de kostnader som ett Prop. 1999/2000:76&lt;br&gt;omhändertagande medför. Med hänsyn till Lagrådets allmänna syn-&lt;br&gt;punkter om proportionalitet avstår regeringen dock från att föreslå att&lt;br&gt;ägaren inte skall ha rätt att fa tillbaka sin hund om inte kostnaderna&lt;br&gt;betalas inom sju dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har påpekat att polismyndighetens irreparabla beslut om&lt;br&gt;försäljning, bortskänkande eller avlivning inte bör fa verkställas så länge&lt;br&gt;tiden för överklagande av beslutet löper och något överklagande inte&lt;br&gt;skett. Regeringen anser emellertid att en sådan ordning - där det i många&lt;br&gt;fall inte kommer att finnas en ägare att delge beslutet med - kan innebära&lt;br&gt;att hundar under lång tid kommer att vara omhändertagna och placerade i&lt;br&gt;hundstall. Detta kan komma att bli mycket kostsamt och är inte heller&lt;br&gt;tillfredsställande från djurskyddssynpunkt. Det far därtill förutsättas att&lt;br&gt;polismyndigheten avvaktar vidare åtgärder för det fall det finns fog för&lt;br&gt;att anta att myndighetens beslut kommer att överklagas. Regeringen&lt;br&gt;finner sammantaget att övervägande skäl talar emot Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen har hävdat att åtgärder i anledning av ett&lt;br&gt;omhändertagande inte kan anses vara en polisiär uppgift. Polisen har&lt;br&gt;emellertid redan i dag uppgifter enligt annan lagstiftning som innebär att&lt;br&gt;polisen omhändertar hundar. Det finns inte någon annan myndighet som&lt;br&gt;har den upparbetade organisation som behövs för att föreslagen lagstift-&lt;br&gt;ning skall kunna fungera i praktiken. Regeringen anser därför att&lt;br&gt;omhändertagande enligt denna lag och därav föranledda uppgifter bör&lt;br&gt;utföras av polismyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan uppstå situationer när polismyndigheten finner det lämpligare&lt;br&gt;att förelägga hundägaren att inom viss tid ombesörja märkning och&lt;br&gt;registrering. Detta kan antas förekomma när polisen gör den be-&lt;br&gt;dömningen att föreläggandet kommer att efterföljas. Lagrådet har&lt;br&gt;påpekat att det bör undvikas att ett föreläggande med viteshot gäller mot&lt;br&gt;hundägaren samtidigt som hunden är omhändertagen. Enligt lagtexten får&lt;br&gt;polismyndigheten meddela de förelägganden som behövs för att denna&lt;br&gt;lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen skall efter-&lt;br&gt;levas. Om hunden är omhändertagen i syfte att åstadkomma märkning&lt;br&gt;finns inget behov av att också förelägga ägaren vid viteshot att fullgöra&lt;br&gt;vad som krävs enligt lagen. Omhändertagandet far anses utgöra ett&lt;br&gt;tillräckligt påtryckningsmedel i sig. Regeringen anser att detta redan&lt;br&gt;framgår av lagtexten och avstår därför från att i detta avseende följa&lt;br&gt;Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Straffbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Överträdelser av lagen bör inte vara&lt;br&gt;straffs anktionerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians bedömning: Överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som särskilt yttrat sig i denna&lt;br&gt;del har inte haft någon erinran mot bedömningen. Kammarrätten i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jönköping saknar dock ett straffsanktionerat förbud mot att nyttja en&lt;br&gt;annan hunds identitet och Miljö- och hälsoskyddsmannaförbundet anser&lt;br&gt;att någon form av avgift bör införas för de hundägare som inte följer&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det är självfallet viktigt att&lt;br&gt;lagens bestämmelser följs. Det kan emellertid ifrågasättas om över-&lt;br&gt;trädelser av lagen skall beläggas med straff. Riksdagen har anslutit sig till&lt;br&gt;regeringens bedömning att kriminalisering som en metod för att söka&lt;br&gt;hindra överträdelse av olika normer i samhället bör användas med&lt;br&gt;försiktighet (prop. 1994/95:23, bet. 1994/95:JuU2, rskr. 1994/95:40).&lt;br&gt;Överträdelser av den föreslagna lagens bestämmelser kan mot den&lt;br&gt;bakgrunden inte anses vara av den arten som motiverar en kriminali-&lt;br&gt;sering, särskilt med beaktande av polismyndighetens möjligheter att&lt;br&gt;omhänderta och i samband därmed sälja eller avliva en omärkt eller&lt;br&gt;oregistrerad hund. Polismyndigheten har därtill möjlighet att utfärda de&lt;br&gt;förelägganden som behövs för att förmå en hundägare att fullgöra sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt lagen. Föreläggandena far förenas med vite.&lt;br&gt;Regeringen anser inte heller att någon straffavgift bör införas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En ordning med krav på obligatorisk märkning och registrering kommer&lt;br&gt;att innebära vissa merkostnader för hundägarna. Ett mikrochips kostar i&lt;br&gt;dag omkring 100 kronor. Till detta kommer kostnaden för injicering av&lt;br&gt;chipset. Injiceringen kan utföras av såväl veterinär som annan för&lt;br&gt;ändamålet utbildad person. Tatuering är ett ingrepp som ibland måste&lt;br&gt;utföras av en veterinär eftersom vissa, framför allt äldre, hundar behöver&lt;br&gt;behandlas med lugnande medel eller sövas inför ingreppet. Den totala&lt;br&gt;kostnaden för att märka en hund med någon av dessa metoder kan&lt;br&gt;beräknas komma att uppgå till mellan 100 och 600 kronor beroende på&lt;br&gt;hundens ålder och storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att registrera sin hund hos Kennelklubben kostar i dag 75 kronor. Det&lt;br&gt;kan bli fråga om ungefär samma kostnad vid en registrering enligt&lt;br&gt;förslaget om ansvaret för driften överlåts på Kennelklubben. Emellertid&lt;br&gt;bör även utrustningen för avläsning av märkningen finansieras med&lt;br&gt;avgifter, varför avgiften kan komma att öka något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheternas kostnader för omhändertaganden är svårare att&lt;br&gt;förutse eftersom förslaget innebär att polismyndigheten ensidigt avgör&lt;br&gt;om ett omhändertagande skall ske. Förekomsten av farliga hundar är&lt;br&gt;visserligen utbredd, i hela landet kan antalet s.k. kamphundar uppskattas&lt;br&gt;till minst 2 000. Mörkertalet är dock stort. Det är självfallet svårt att&lt;br&gt;bedöma hur många av dessa hundar som det kan bli aktuellt för polisen&lt;br&gt;att ta om hand. Det kan emellertid förutsättas att det bara är ett mindre&lt;br&gt;antal hundar som mer akut kan misstänkas utgöra en fara för samhället.&lt;br&gt;Det är naturligt att polisens insatser i första hand kommer att inriktas mot&lt;br&gt;dessa hundar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt beräkningar av Rikspolisstyrelsen uppgår kostnaden för sju&lt;br&gt;dagars uppställning i hundstall, transport och veterinärbesiktning till i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genomsnitt 2 720 kronor. Vid en förlängning av uppstallningstiden&lt;br&gt;tillkommer en kostnad om 770 kronor för ytterligare sju dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sannolikt finns i dag inte utrustning för avläsning av mikrochips&lt;br&gt;tillgänglig på alla polisstationer. Sådan utrustning kommer därför att&lt;br&gt;behöva införskaffas. En scanner kostar ungefär 4 000 kronor och enligt&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsens beräkningar kommer det att finnas behov av 250&lt;br&gt;scannrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget kommer, främst initialt, sannolikt att medföra vissa&lt;br&gt;merkostnader för polismyndigheten. Undantagsvis kommer det inte att&lt;br&gt;vara möjligt för polismyndigheten att fa betalt av en hundägare för&lt;br&gt;omhändertagandekostnadema. Så kan bli fallet om det inte ens via&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten går att driva in en fordran på sådana kostnader.&lt;br&gt;Å andra sidan kan kostnaderna för omhändertaganden enligt annan&lt;br&gt;lagstiftning komma att minska när en ägare snabbare och enklare kan&lt;br&gt;hittas och hållandetidema därmed förkortas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer i årets budgetproposition att återkomma till frågan&lt;br&gt;om den anslagstekniska lösningen för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte anledning att anta annat än att lagens krav på märkning&lt;br&gt;och registrering kommer att uppfyllas av ansvarstagande hundägare.&lt;br&gt;Därtill kommer att den påföljd som föreslås, att en hund skall kunna&lt;br&gt;omhändertas av polisen, kan förutsättas fa effekt utan att rättsväsendet i&lt;br&gt;övrigt behöver belastas. Antalet fall av överklaganden måste förväntas bli&lt;br&gt;litet. Regeringen bedömer därför att lagen inte i någon nämnvärd&lt;br&gt;omfattning kommer att leda till en ökning av antalet mål i allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Författningskommentarer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Märkning och registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att det infors ett krav på att alla hundar i landet&lt;br&gt;skall vara märkta så att de kan identifieras. Genom märkningen ges varje&lt;br&gt;hund ett unikt identitetsnummer som gör att den kan härledas till en&lt;br&gt;ägare. Märkningen skall vara bestående, dvs. den skall inte gå att&lt;br&gt;avlägsna på ett enkelt sätt. En bricka på ett halsband är således inte att&lt;br&gt;anse som en bestående märkning. Märkningsmetoder som kan godtas är&lt;br&gt;t.ex. mikrochips eller tatuering. För att kunna läsa av ett mikrochips krävs&lt;br&gt;en särskild avläsningsutrustning, en s.k. scanner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att alla hundägare skall låta registrera sig som&lt;br&gt;ägare i ett för landet centralt register. I registret skall sålunda varje&lt;br&gt;identitetsmärkt hund antecknas tillsammans med uppgift om bl.a. vem&lt;br&gt;som är dess ägare. Inledningsvis gäller bestämmelsen alla hundägare.&lt;br&gt;Överlåts driften av registret till en myndighet eller en organisation som&lt;br&gt;redan har ett upparbetat register behöver emellertid de hundägare som&lt;br&gt;redan är registrerade i det registret inte registrera sig på nytt. Efter den&lt;br&gt;inledande registreringen gäller registreringsskyldigheten vid varje för-&lt;br&gt;värv av en hund. För att registret så långt möjligt vid varje tidpunkt skall&lt;br&gt;innehålla aktuella uppgifter bör ägaren även anmäla om hunden dött.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket föreskriver att hundägaren skall betala en avgift för&lt;br&gt;registreringen och nödvändig avläsningsutrustning för kontroll av märk-&lt;br&gt;ning. Registeråtkomsten är beroende av det identitetsnummer som&lt;br&gt;mikrochipset innehåller och det krävs en särskild utrustning, en s.k.&lt;br&gt;scanner, för att läsa av ett mikrochips. Eftersom avläsningsutrustning är&lt;br&gt;ett nödvändigt redskap för åtkomst av den information som registret&lt;br&gt;innehåller bör även denna utrustning finansieras med registrerings-&lt;br&gt;avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen kommenteras i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke anger att registrets ändamål är att fastställa&lt;br&gt;ägarskapet till en hund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket tillförsäkrar myndigheterna direkt åtkomst till registret&lt;br&gt;för det fall registret kommer att föras av annan än statlig myndighet.&lt;br&gt;Tullverket kan ha behov av att kontrollera vem som är ägare till en hund&lt;br&gt;som någon har för avsikt att föra ut ur eller in i landet. Jordbruksverket,&lt;br&gt;länsstyrelsen och de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom&lt;br&gt;miljö- och hälsoskyddsområdet behöver åtkomst till registret främst för&lt;br&gt;att kunna fullgöra sin tillsynsskyldighet enligt djurskyddslagstiftningen.&lt;br&gt;Polismyndigheten har behov av tillgång till registret inte bara på grund av&lt;br&gt;uppgifter enligt denna lag utan även i andra sammanhang, bl.a. vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efterforskning av ägare enligt lagen om tillsyn över hundar och katter och Prop. 1999/2000:76&lt;br&gt;enligt hittegodslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgiftsansvarig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges att Jordbruksverket är personuppgifts-&lt;br&gt;ansvarigt för registret. Regeringen eller, efter bemyndigande av&lt;br&gt;regeringen, Jordbruksverket har dock möjlighet att överlåta driften av&lt;br&gt;registret till annan, dvs. utse ett personuppgiftsbiträde som skall behandla&lt;br&gt;personuppgifterna för verkets räkning. Om regeringen eller Jordbruks-&lt;br&gt;verket väljer att överlåta driften till ett privat organ utgör bestämmelsen&lt;br&gt;det lagstöd som krävs för att överlämna förvaltningsuppgift med&lt;br&gt;myndighetsutövning till ett privat organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgiftslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger att personuppgiftslagen (1998:204) gäller i den mån&lt;br&gt;inget annat reglerats i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omhändertagande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen ger polismyndigheten en möjlighet att omhänderta en&lt;br&gt;omärkt eller oregistrerad hund som utgör eller kan komma att utgöra en&lt;br&gt;fara för människor eller andra djur eller om det annars finns särskilda&lt;br&gt;skäl. Syftet med bestämmelsen är inte att polisen aktivt skall leta efter&lt;br&gt;omärkta eller oregistrerade hundar. Polisen ges ett redskap att ingripa när&lt;br&gt;det är fråga om hundar som på grund av sin farlighet eller annars bedöms&lt;br&gt;tillhöra den kategori av hundar som polisen har behov av att få kontroll&lt;br&gt;över. Det är dels fråga om hundar som enbart på grund av sitt beteende&lt;br&gt;kan sägas utgöra en direkt fara för människor eller andra djur, dels&lt;br&gt;hundar som genom att de förekommer i kriminella eller ordningsstörande&lt;br&gt;sammanhang eller används på visst sätt kan antas komma att utgöra en&lt;br&gt;fara. Polisen kan ha behov av att kartlägga även andra hundar. Det kan&lt;br&gt;t.ex. vara fråga om hundar som finns hos vissa mindre seriösa&lt;br&gt;hunduppfödare eller hundar vars ägare förekommer i utkanten av en mer&lt;br&gt;etablerad verksamhet med kamphundar. Det är angeläget att alla hundar&lt;br&gt;som förekommer i anslutning till sådan verksamhet, oavsett deras&lt;br&gt;farlighet, kan omhändertas i syfte att åstadkomma en märkning och&lt;br&gt;registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter ett omhändertagande åligger det hundägaren att själv efterforska&lt;br&gt;sin hund. Syftet med bestämmelsen är att betona ägaransvaret och&lt;br&gt;inskärpa vikten av att alla hundar märks och registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra stycke reglerar den tidsfrist inom vilken en&lt;br&gt;hundägare skall låta märka sin hund och ansöka om registrering i det&lt;br&gt;centrala registret. En ansvarsfull hundägare förutsätts vidta erforderliga&lt;br&gt;åtgärder inom tidsfristen om sju dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket anger vidare att om hunden inte märks eller någon ägare&lt;br&gt;inte gör anmälan om registrering inom tidsfristen får polisen besluta att&lt;br&gt;hunden skall säljas, skänkas bort eller avlivas. Avgörande vid polisens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;val mellan dessa alternativ bör vara sådana omständigheter som hundens&lt;br&gt;ras, ålder och fysiska respektive psykiska kondition. Om en hund är i så&lt;br&gt;dåligt skick att polisen bedömer det lämpligast att avliva hunden skall ett&lt;br&gt;yttrande av en veterinär först inhämtas, om det inte finns särskilda skäl att&lt;br&gt;avliva hunden omedelbart. Paragrafen ger även utrymme för polis-&lt;br&gt;myndighetens bedömning att en hund kan återlämnas till sin ägare om&lt;br&gt;omständigheterna talar för en sådan lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att hunden är omhändertagen innebär att hundägaren inte utan&lt;br&gt;polismyndighetens tillstånd far faktiskt förfoga över sin hund.&lt;br&gt;Polismyndigheten har dock möjlighet att bestämma att ägaren tillfälligt&lt;br&gt;far ta med sig hunden för att t.ex. låta märka den hos en veterinär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en hund inte kan återlämnas till sin ägare, utan säljs, får polis-&lt;br&gt;myndigheten ta ut ersättning för sina kostnader ur köpeskillingen. En&lt;br&gt;bestämmelse om detta finns i paragrafens tredje stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens fjärde stycke innebär att polismyndigheten, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl, skall avvakta med en åtgärd enligt andra stycket. Det kan&lt;br&gt;t.ex. röra sig om fall där en hundägare hör av sig inom tidsfristen men&lt;br&gt;inte har någon rimlig möjlighet att ordna med märkning och registrering&lt;br&gt;inom sju dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har fått sin slutliga utformning efter påpekande av&lt;br&gt;Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att hundägaren skall betala kostnaderna för&lt;br&gt;omhändertagandet. Att hundägaren åläggs detta betalningsansvar för-&lt;br&gt;väntas öka viljan att låta märka och registrera sin hund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens andra stycke får polismyndigheten i enskilda fall&lt;br&gt;medge undantag från bestämmelsen. Detta är avsett att ske endast&lt;br&gt;undantagsvis och efter noggrann prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen ger polismyndigheten möjlighet att meddela nödvändiga&lt;br&gt;förelägganden, vilka får förenas med vite. Syftet med bestämmelsen är att&lt;br&gt;polismyndigheten skall kunna ingripa i enskilda fall då hundägaren inte&lt;br&gt;fullgör sina skyldigheter enligt lagen. I lagen (1985:206) om viten finns&lt;br&gt;bestämmelser om vitesförelägganden, vitesbelopp m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen skall regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer utfärda närmare föreskrifter om den avgift som skall betalas&lt;br&gt;för registreringen och avläsningsutrustningen. Efter påpekande av&lt;br&gt;Lagrådet har bemyndigandets omfattning begränsats till att gälla&lt;br&gt;föreskrifter om avgiftsuttaget. Regeringen får beträffande märknings-&lt;br&gt;metoder, registerinnehåll m.m. besluta verkställighetsföreskrifter med&lt;br&gt;stöd av 8 kap. 13 § 1 regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innehåller regler om överklagande. Såväl polismyn-&lt;br&gt;dighetens beslut i anledning av ett omhändertagande som Jordbruks-&lt;br&gt;verkets eller den registerdriftsansvariges beslut om registrering bör kunna&lt;br&gt;överklagas. Detta bör lämpligen ske direkt till allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra stycke har tillkommit efter Lagrådets påpekande och&lt;br&gt;innebär att om ett beslut av en organisation överklagas så skall&lt;br&gt;Jordbruksverket föra det allmännas talan i domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På inrådan av Lagrådet har en bestämmelse införts som innebär att&lt;br&gt;förvaltningslagens (1986:223) bestämmelser om överklagande, rättelse&lt;br&gt;och omprövning skall tillämpas om beslutet har meddelats av ett&lt;br&gt;privaträttsligt subjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandebestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen träder i kraft den 1 januari 2001 men bestämmelserna om&lt;br&gt;omhändertagande m.m. i 7-9 §§ skall inte gälla förrän från och med den&lt;br&gt;1 april 2001. Detta innebär att ägare till omärkta eller oregistrerade&lt;br&gt;hundar har en tid om tre månader efter lagens ikraftträdande på sig att&lt;br&gt;ordna med märkning och registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att äldre hundar skall slippa utsättas för den påfrestning som en&lt;br&gt;märkning kan innebära skall lagen inte tillämpas på hundar som vid&lt;br&gt;tidpunkten för lagens ikraftträdande är äldre än åtta år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över Departementspromemorian Förslag till&lt;br&gt;lag om märkning och registrering av hundar (Ds 1999:74) avgetts av&lt;br&gt;Hovrätten för Nedre Norrland, Kammarrätten i Jönköping,&lt;br&gt;Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Datainspektionen, Statskontoret,&lt;br&gt;Försvarsmakten, Statens räddningsverk, Riksrevisionsverket, Statens&lt;br&gt;jordbruksverk, Sametinget, Statens veterinärmedicinska anstalt, Sveriges&lt;br&gt;lantbruksuniversitet, Länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och&lt;br&gt;Västerbottens län, Stockholms stad, Linköpings, Göteborgs och&lt;br&gt;Östersunds kommuner, Svenska Kommunförbundet, Svenska Jägare-&lt;br&gt;förbundet, Biandis Hundregister, Djurskyddsinspektörernas Riks-&lt;br&gt;förening, Förbundet djurens rätt, Föreningarna Djurens Vänners&lt;br&gt;Riksorganisation, Jägarnas Riksförbund, Miljö- och hälsoskydds-&lt;br&gt;tjänstemannaförbundet, Svenska Djurskyddsföreningen, Svenska&lt;br&gt;Hundskyddsföreningen, Svenska Hunduppfödareföreningen, Svenska&lt;br&gt;Kennelklubben, Sveriges Veterinärförbund och Synskadades&lt;br&gt;Riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har yttrande inkommit från Svenska Pitbullterrierföreningen,&lt;br&gt;Svenska Hundklubben och Djurombudsmannens Stödorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Helsingborgs och Kiruna kommuner, Lantbrukarnas Riksförbund,&lt;br&gt;Hundskolan i Sollefteå, Hundägarnas intresseorganisation och Sveriges&lt;br&gt;Djurskyddsföreningars Riksförbund har avstått från att avge yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Märkning och registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En ägare skall låta märka sin hund så att den kan identifieras.&lt;br&gt;Märkningen skall vara bestående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ägaren av en hund skall låta registrera sitt ägarskap i ett för landet&lt;br&gt;centralt register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hundägaren skall betala en avgift för registreringen och för utrustning&lt;br&gt;för att läsa av märkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Bestämmelserna i 1 och 2 §§ gäller hundar som stadigvarande finns i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Registret far användas för att fastställa vem som är ägare av en hund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverket, Statens jordbruksverk, länsstyrelsen, polismyndigheten och&lt;br&gt;de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och&lt;br&gt;hälsoskyddsområdet skall ha direkt åtkomst till registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgiftsansvarig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Jordbruksverket är personuppgiftsansvarigt för registret. Regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndigande, Jordbruksverket far besluta att&lt;br&gt;överlåta driften av registret till en annan myndighet eller till en&lt;br&gt;organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgiftslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § För behandling av personuppgifter gäller, utöver vad som sägs i 4 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §§, personuppgiftslagen (1998:204).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omhändertagande av hundar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om en hund påträffas utan märkning eller om det inte finns någon&lt;br&gt;ägare av en hund antecknad i det centrala registret far hunden&lt;br&gt;omhändertas av polismyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom sju dagar från omhändertagandet skall hundens ägare låta märka&lt;br&gt;hunden och anmäla ägarskapet till det centrala registret. I annat fall skall&lt;br&gt;hunden anses sakna ägare och polismyndigheten får besluta vad som skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ske med hunden. Innan ett beslut om avlivning fattas skall yttrande&lt;br&gt;inhämtas från en veterinär, om det inte finns särskilda skäl att avliva&lt;br&gt;hunden omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Kostnader som uppkommit på grund av ett omhändertagande far&lt;br&gt;förskotteras av allmänna medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ägaren av en omhändertagen hund skall betala de kostnader som&lt;br&gt;omhändertagandet medfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ägare som inte betalat kostnaderna inom sju dagar från&lt;br&gt;omhändertagandet har inte rätt att fa tillbaka hunden. Polismyndigheten&lt;br&gt;får då besluta vad som skall ske med hunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om polismyndigheten har beslutat att hunden skall säljas, far&lt;br&gt;polismyndigheten ta ut ersättning ur köpeskillingen för kostnaderna för&lt;br&gt;omhändertagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får polismyndigheten i enskilda fall medge&lt;br&gt;undantag från första eller andra stycket. Om undantag görs från första&lt;br&gt;stycket, skall kostnaderna för omhändertagandet slutligt betalas av&lt;br&gt;polismyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Polismyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för att&lt;br&gt;denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen skall&lt;br&gt;efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslut om föreläggande får polismyndigheten sätta ut vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Närmare föreskrifter om märkningen, registreringen, registret och&lt;br&gt;avgifter för registreringen meddelas av regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Polismyndighetens beslut enligt 7, 9 eller 10 § eller beslut om&lt;br&gt;registrering som meddelas av Jordbruksverket eller av den som ansvarar&lt;br&gt;för driften av registret får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något annat beslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Bestämmelserna i 7-10 §§&lt;br&gt;skall dock gälla först från och med den 1 april 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lagen skall inte tillämpas på hundar som vid lagens ikraftträdande&lt;br&gt;är äldre än åtta år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-03-07&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leif Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 24 februari 2000 (Jordbruksdepartementet)&lt;br&gt;har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag&lt;br&gt;om märkning och registrering av hundar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ylva Myhrberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att lagförslaget har sin upprinnelse i ett behov av att&lt;br&gt;kunna oskadliggöra kamphundar skulle det kunna diskuteras om kravet&lt;br&gt;på registrering av Sveriges samtliga hundar och hundägare står i rimlig&lt;br&gt;proportion till behovet. Av lagrådsremissen far emellertid anses framgå&lt;br&gt;att även andra, inte obetydliga fördelar är förenade med en sådan&lt;br&gt;registrering. Från de synpunkter Lagrådet har att beakta finns inte något&lt;br&gt;att erinra mot förslaget i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man utgår från att syftet med förslaget är att åstadkomma en&lt;br&gt;registrering av alla hundar och hundägare, visar sig från de synpunkter&lt;br&gt;Lagrådet har att företräda att åtskilliga problem kan uppkomma i fråga&lt;br&gt;om tillämpningen sådan den med ledning av lagtext och motivering kan&lt;br&gt;förutsättas komma att gestalta sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lagtexten framgår att det inte är någon skyldighet för&lt;br&gt;polismyndigheten att omhänderta omärkta hundar. Tvärtom framhålls i&lt;br&gt;motiveringen att denna möjlighet förutsätts komma att utnyttjas bara i de&lt;br&gt;fall polismyndigheten bedömer att hunden utgör eller kan komma att&lt;br&gt;utgöra en fara för människor eller andra djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fall har polismyndigheten möjlighet att vid vite förelägga&lt;br&gt;hundägaren att märka sin hund. Men hänsyn till polismyndighetens&lt;br&gt;knappa resurser kan antagas - och torde också vara avsett - att denna&lt;br&gt;möjlighet praktiskt taget aldrig kommer att användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det anförda framgår att den förutsatta tillämpningen innebär att&lt;br&gt;vissa typer av hundar - eller snarare hundägare - kommer att behandlas&lt;br&gt;annorlunda än andra, trots att syftet med lagen är att samtliga hundar&lt;br&gt;skall registreras. En sådan tillämpning skulle komma att strida mot kravet&lt;br&gt;på likhet inför lagen sådant det framgår av bl.a. 1 kap. 9 §&lt;br&gt;regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare förutsätts i motiveringen att polismyndighetens möjlighet att&lt;br&gt;omhänderta en omärkt hund kan komma att utnyttjas bl.a. när polisen&lt;br&gt;bedömer att detta kan vara nödvändigt för att förebygga brott. Emellertid&lt;br&gt;anses det vara i princip olämpligt att lägga prognoser om brottsliga&lt;br&gt;gärningar till grund för tvångsåtgärder. Dessutom kan avsikten&lt;br&gt;omintetgöras genom att ägaren låter märka hunden. Ett korrekt sätt att&lt;br&gt;angripa problemet är att i lagen om tillsyn över hundar och katter föra in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kriterier för när hundar kan presumeras vara farliga och därför böra blir&lt;br&gt;föremål för omhändertagande samt avlivning eller annan åtgärd i vidare&lt;br&gt;omfattning än som följer av nu gällande föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen bör beaktas förutsättningarna enligt 7 § för att ägaren skall få&lt;br&gt;tillbaka en omhändertagen hund. Hundägaren har sju dagar på sig för att&lt;br&gt;lokalisera hunden, låta märka den - varvid han är beroende av polisens&lt;br&gt;goda vilja för att få tillgång till hunden - anmäla ägarskapet till registret&lt;br&gt;och betala de kostnader som omhändertagandet medfört. I samband med&lt;br&gt;helger kan den tid som i praktiken står till buds bli avsevärt kortare än en&lt;br&gt;vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningen kan komma att avse djur med betydande ekonomiskt&lt;br&gt;värde. Det kan naturligtvis ifrågasättas om inte det egentliga syftet med&lt;br&gt;lagstiftningen är att bli av med de farliga hundarna. Det syfte som&lt;br&gt;framgår av lagtexten är emellertid som förut framhållits att åstadkomma&lt;br&gt;märkning. De åtgärder som föreslås enligt 7 §, dvs. främst försäljning&lt;br&gt;eller avlivning, kan knappast anses stå i proportion till detta syfte. Ett&lt;br&gt;alternativ för att tillgodose det angivna syftet skulle kunna vara att&lt;br&gt;polismyndigheten låter märka hunden och tar ut kostnaderna härför av&lt;br&gt;hundägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet finner det vara ett angeläget allmänt intresse att åtgärder&lt;br&gt;vidtas mot farliga hundar. Av vad som blivit upplyst under&lt;br&gt;föredragningen inför Lagrådet framgår också att sådana åtgärder&lt;br&gt;brådskar. Lagen om tillsyn över hundar och katter har emellertid sedan&lt;br&gt;länge varit föremål för översyn och problemet borde enligt vad som förut&lt;br&gt;antytts kunna lösas inom dess ram. Den förutsatta tillämpningen av den&lt;br&gt;föreslagna lagen sedd i ljuset av dess syfte enligt lagtexten föranleder&lt;br&gt;erinringar med hänsyn till rättsstatliga principer om likhet inför lagen och&lt;br&gt;om proportionalitet. Lagrådet ifrågasätter därför allvarligt om&lt;br&gt;lagförslaget bör genomföras i föreliggande skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle lagförslaget genomföras har Lagrådet följande synpunkter i&lt;br&gt;fråga om de enskilda bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om driften av registret skulle överlåtas till en privaträttslig organisation,&lt;br&gt;kommer registret att bli allmän handling endast försåvitt organisationen&lt;br&gt;och dess registerverksamhet anges i den bilaga som avses i 1 kap. 8 §&lt;br&gt;andra stycket sekretesslagen. Lagrådet förutsätter att registret skall vara&lt;br&gt;offentligt enligt tryckfrihetsförordningens regler om allmänna handlingar&lt;br&gt;även om det skulle komma att föras av ett&lt;br&gt;privaträttsligt organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket i lagen skall hunden anses sakna ägare, om inte&lt;br&gt;hunden märks eller ägarskapet anmäls inom sju dagar från&lt;br&gt;omhändertagandet. En möjlighet är emellertid att man mycket väl vet&lt;br&gt;vem ägaren är, ehuru han inte vidtar de åtgärder som krävs av honom.&lt;br&gt;Det kan inte anses vara en tillåten lagstiftningsteknik att föreskriva att&lt;br&gt;något som bevisligen strider mot verkligheten skall anses vara för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handen. I stället bör direkt anges vad polisen i denna situation kan göra.&lt;br&gt;De alternativ som står till buds bör anges i lagtexten, särskilt som både&lt;br&gt;lagen om tillsyn över hundar och katter (3 §) och djurskyddslagen (34 §)&lt;br&gt;anger att hunden (djuret) skall säljas eller avlivas och det i förevarande&lt;br&gt;fall synes vara avsett att hunden också skall kunna ges bort. Lagrådet&lt;br&gt;förordar därför att andra meningen i andra stycket ges följande lydelse: &amp;quot;I&lt;br&gt;annat fall får polismyndigheten besluta att hunden skall säljas, skänkas&lt;br&gt;bort eller avlivas.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket andra meningen bör i överensstämmelse med vad som&lt;br&gt;sagts under 7 § ges följande lydelse: &amp;quot;Polismyndigheten får då besluta att&lt;br&gt;hunden far säljas, skänkas bort eller avlivas.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall i 10 § - vilken placerats under rubriken&lt;br&gt;&amp;quot;Omhändertagande av hundar&amp;quot; - föreskrivas att polismyndigheten får&lt;br&gt;meddela de förelägganden som behövs för att denna lag eller föreskrifter&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av lagen skall efterlevas. Förelägganden av&lt;br&gt;denna art är, vilket framkom under föredragningen inför Lagrådet, främst&lt;br&gt;avsedda att förmå hundägaren att låta märka och registrera sin hund&lt;br&gt;enligt 1 och 2 §§. Denna situation bör kunna förekomma utan att hunden&lt;br&gt;omhändertagits, varför till rubriken bör fogas &amp;quot;m.m.&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten för polismyndigheten att meddela föreläggande och sätta&lt;br&gt;ut vite i detta tycks dock föreligga oavsett om hunden omhändertagits&lt;br&gt;eller inte. Om ett föreläggande med viteshot gäller mot hundägaren&lt;br&gt;samtidigt som hunden är omhändertagen, kommer hot om dubbla&lt;br&gt;påföljder att vara riktade mot ägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan kumulation av påföljder bör undvikas, och detta bör framgå&lt;br&gt;klart av lagtexten. Lagrådet föreslår därför att en andra mening förs in i&lt;br&gt;första stycket med följande lydelse: &amp;quot;Föreläggande om att hunden skall&lt;br&gt;märkas och registreras får meddelas endast om hunden inte omhänder-&lt;br&gt;tagits av polismyndighet.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att meddela föreskrifter kan, enligt 8 kap. 7 § regeringsformen,&lt;br&gt;delegeras till regeringen endast i vissa i lagrummet angivna ämnen. Den&lt;br&gt;föreslagna lagen avser emellertid inte djurskydd (fjärde punkten i första&lt;br&gt;stycket) eller något annat av de angivna ämnena. Av de i paragrafen&lt;br&gt;angivna ändamålen har bemyndigandet att meddela föreskrifter om&lt;br&gt;avgifter för registreringen stöd i 8 kap. 9 § andra stycket&lt;br&gt;regeringsformen. Möjligheten att meddela föreskrifter om märkningen,&lt;br&gt;registreringen och registret kan däremot inte inordnas i ett bemyndigande&lt;br&gt;som ger regeringen rätt att besluta i riksdagens ställe. Regeringen får i&lt;br&gt;dessa avseenden endast besluta s.k. verkställighetsföreskrifter.&lt;br&gt;Regeringens rätt att meddela föreskrifter om verkställighet av lag följer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redan av 8 kap. 13 § 1 regeringsformen och bör därför inte uttryckligen&lt;br&gt;omfattas av bemyndigandet i förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att paragrafen ges följande lydelse: &amp;quot;Föreskrifter om&lt;br&gt;avgifter för registreringen meddelas av regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beslut som enligt paragrafen är överklagbara gäller i princip&lt;br&gt;omedelbart. Ett beslut om vad som skall ske med hunden kan exempelvis&lt;br&gt;innefatta försäljning, bortskänkande eller avlivning av hunden och&lt;br&gt;således vara irreparabelt. Genom att överklaga detta beslut eller beslutet&lt;br&gt;om omhändertagande och därvid framkalla ett inhibitionsbeslut har&lt;br&gt;hundägaren möjlighet att stoppa verkställigheten av beslutet. Om&lt;br&gt;hundägaren skall ha en reell möjlighet att utnyttja dylika rättsmedel, far&lt;br&gt;beslutet om hundens försäljning, bortskänkande eller avlivning inte gå i&lt;br&gt;verkställighet innan tiden för beslutets överklagande gått ut. Lagrådet&lt;br&gt;föreslår därför att följande bestämmelse införs som en andra mening i&lt;br&gt;tredje stycket: &amp;quot;Polismyndighets beslut om försäljning, bortskänkande&lt;br&gt;eller avlivning av hund far inte verkställas så länge tiden för&lt;br&gt;överklagande av beslutet löper och något överklagande ännu inte skett.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall sådana beslut om registrering som kan komma att&lt;br&gt;meddelas av den som ansvarar för driften av registret vara överklagbara.&lt;br&gt;Detta skulle kunna medföra att om t.ex. detta ansvar kom att åvila&lt;br&gt;Svenska Kennelklubben dess registreringsbeslut finge överklagas hos&lt;br&gt;länsrätt. Eftersom Kennelklubben är en privaträttslig juridisk person,&lt;br&gt;kommer de ordinära regler som gäller för överklagande av förvaltnings-&lt;br&gt;beslut inte att bli automatiskt tillämpliga. Härför krävs uttryckliga regler&lt;br&gt;om att motsvarande bestämmelser i förvaltningslagen skall gälla för den&lt;br&gt;ifrågavarande organisationens beslutsfattande och omprövningsplikt i&lt;br&gt;registreringsärenden samt handhavande av överklagandeskrifter.&lt;br&gt;Lagrådet rekommenderar att en genomgång görs av vilka bestämmelser i&lt;br&gt;förvaltningslagen som skall vara tillämpliga hos &amp;quot;den som ansvarar för&lt;br&gt;driften&amp;quot; och att uttryckliga regler härom, eventuellt i form av hänvis-&lt;br&gt;ningar till förvaltningslagen, tas in i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare blir ett privaträttsligt subjekt, vars beslut överklagats, inte&lt;br&gt;omedelbart den enskildes motpart, eftersom bestämmelsen i 7 a § första&lt;br&gt;stycket förvaltningsprocesslagen endast omfattar förvaltningsmyndighet.&lt;br&gt;Mål av här avsedd typ bör inte vara undantagna från principen om&lt;br&gt;tvåpartsprocess i länsrätt. Enligt Lagrådets mening bör det allmännas&lt;br&gt;talan dock föras av Jordbruksverket. En regel härom kan förslagsvis ha&lt;br&gt;följande lydelse: &amp;quot;Jordbruksverket för det allmännas talan hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol, om det första beslutet meddelats av den som&lt;br&gt;ansvarar för driften av registret.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, Klingvall, Östros,&lt;br&gt;Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén,&lt;br&gt;Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Winberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1999/2000:76 Lag om märkning och&lt;br&gt;registrering av hundar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:76&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer for&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;infor, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om märkning och&lt;br&gt;registrering av hundar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4, 12 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;(2000:000)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 59899, Stockholm 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:MJU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-03-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2000-03-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2000-03-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2000-04-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Jordbruksdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 10:00:36</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GN0376</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:16</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Miljö- och jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 10:00:36</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1999/2000:MJU16</uppgift>
<ref_dok_id>GN01MJU16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJU16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Lag om märkning och registrering av hundar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:76&lt;br/&gt;
Lag om märkning och registrering av hundar</uppgift>
<ref_dok_id>GN02MJ16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:76 Lag om märkning och registrering av hundar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:76&lt;br/&gt;
Lag om märkning och registrering av hundar</uppgift>
<ref_dok_id>GN02MJ17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:76 Lag om märkning och registrering av hundar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:76&lt;br/&gt;
Lag om märkning och registrering av hundar</uppgift>
<ref_dok_id>GN02MJ18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:76 Lag om märkning och registrering av hundar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:76&lt;br/&gt;
Lag om märkning och registrering av hundar</uppgift>
<ref_dok_id>GN02MJ19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:76 Lag om märkning och registrering av hundar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:76&lt;br/&gt;
Lag om märkning och registrering av hundar</uppgift>
<ref_dok_id>GN02MJ20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:76 Lag om märkning och registrering av hundar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:76&lt;br/&gt;
Lag om märkning och registrering av hundar</uppgift>
<ref_dok_id>GN02MJ21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:76 Lag om märkning och registrering av hundar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:76&lt;br/&gt;
Lag om märkning och registrering av hundar</uppgift>
<ref_dok_id>GN02MJ22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:76 Lag om märkning och registrering av hundar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anders Sjölund  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:76&lt;br/&gt;
Lag om märkning och registrering av hundar</uppgift>
<ref_dok_id>GN02MJ18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:76 Lag om märkning och registrering av hundar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anders Sjölund  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Caroline Hagström  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:76&lt;br/&gt;
Lag om märkning och registrering av hundar</uppgift>
<ref_dok_id>GN02MJ19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:76 Lag om märkning och registrering av hundar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Caroline Hagström  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Eskil Erlandsson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:76&lt;br/&gt;
Lag om märkning och registrering av hundar</uppgift>
<ref_dok_id>GN02MJ21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:76 Lag om märkning och registrering av hundar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Eskil Erlandsson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Göte Jonsson  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:76&lt;br/&gt;
Lag om märkning och registrering av hundar</uppgift>
<ref_dok_id>GN02MJ22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:76 Lag om märkning och registrering av hundar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göte Jonsson  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Harald Nordlund  och Lennart Kollmats  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:76&lt;br/&gt;
Lag om märkning och registrering av hundar</uppgift>
<ref_dok_id>GN02MJ20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:76 Lag om märkning och registrering av hundar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Harald Nordlund  och Lennart Kollmats  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marietta de Pourbaix-Lundin  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:76&lt;br/&gt;
Lag om märkning och registrering av hundar</uppgift>
<ref_dok_id>GN02MJ17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:76 Lag om märkning och registrering av hundar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marietta de Pourbaix-Lundin  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Tom Heyman  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:76&lt;br/&gt;
Lag om märkning och registrering av hundar</uppgift>
<ref_dok_id>GN02MJ16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:76 Lag om märkning och registrering av hundar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Tom Heyman  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>