<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2336197</hangar_id>
 <dok_id>GN0371</dok_id>
 <rm>1999/2000</rm>
 <beteckning>71</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1999/2000:71</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Näringsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>71</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-03-21 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:05:49</systemdatum>
 <publicerad>2000-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GN0371/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GN0371</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN0371</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1999/2000:71&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 21 mars 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mona Sahlin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Näringsdepartementet)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0371/prop_19992000__71-1.png" style="width:39pt;height:31pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0371/prop_19992000__71-2.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisas krav på och möjligheter till utveckling av&lt;br&gt;statens organisation på central nivå för att främja företagsutveckling och&lt;br&gt;tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationen på central nivå för att främja företagsutveckling skall&lt;br&gt;förenklas och förtydligas. En ny nationell myndighet för företagsutveck-&lt;br&gt;ling inrättas därför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapsunderlaget för innovations-, närings- och regionalpolitiken&lt;br&gt;skall förstärkas. I detta syfte inrättas en ny myndighet för analyser, om-&lt;br&gt;världsbevakning och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny myndighet för forskning och utveckling redovisas i&lt;br&gt;propositionen 1999/2000:81 Forskning för framtiden - en ny organisa-&lt;br&gt;tion för forskningsfinansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär förändringarna en tydligare och effektivare&lt;br&gt;central myndighetsstruktur som bl.a. underlättar för de regionala aktö-&lt;br&gt;rerna att vidareutveckla processen med och föra dialogen om de&lt;br&gt;regionala tillväxtavtalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse: S. 1 rad 7 Står: Göran Persson Ändrat till: Laila Freivalds.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Ärendet och dess beredning....................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Principiella utgångspunkter....................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Internationella, nationella och regionala ramvillkor...................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Sverige behöver ett väl fungerande innovationssystem..............5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Samordning av företagsutvecklingsfrågor..................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Förstärkt samordning på regional nivå......................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 Bättre kunskapsunderlag till närings-, innovations- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regionalpolitiken...............................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 Sammanfattning........................................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 En ny FoU-myndighet..........................................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 En ny myndighet för företagsutveckling..............................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Kunskapsunderlaget till närings-, innovations- och regionalpolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förstärks...........................................................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Ekonomiska konsekvenser...................................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1. Sammanfattning av Anders Flodströms rapport ”Utredning om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa myndigheter”................................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2. Sammanfattning av Elisabet Annells och Peter Nygårds&lt;br&gt;rapporter................................................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 2000.........37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen godkänner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. riktlinjerna för en ny myndighet för företagsutveckling och bemyn-&lt;br&gt;digar regeringen att vidta de åtgärder som behövs vad gäller nuvarande&lt;br&gt;myndighetsorganisation och ALMI Företagspartner AB (avsnitt 5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. riktlinjerna för en ny myndighet för analyser, omvärldsbevakning&lt;br&gt;och utvärdering (avsnitt 6),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att Statens institut för regionalforskning avvecklas från och med den&lt;br&gt;1 januari 2001 (avsnitt 6).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i en översyn av tillväxt- och företagsutvecklande åtgärder&lt;br&gt;och av de myndigheter och organ som hanterar dem, beslutade Närings-&lt;br&gt;departementet den 23 april 1999 att utreda hur verksamheten vid de&lt;br&gt;forskningsfinansierande myndigheterna inom departementets ansvars-&lt;br&gt;område kan effektiviseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 19 november 1999 lämnade utredaren, professor Anders&lt;br&gt;Flodström, sin rapport Utredning om vissa myndigheter. En sammanfatt-&lt;br&gt;ning av rapporten finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 29 april 1999 beslutade Näringsdepartementet vidare om en ut-&lt;br&gt;redning med uppgift att se över de mindre foretagens behov av statliga&lt;br&gt;insatser för att växa och utvecklas, att utvärdera viktiga näringspolitiska&lt;br&gt;småföretagsåtgärder samt att ge forslag till framtida statliga insatser för&lt;br&gt;att främja tillväxt bland främst småföretag och hur dessa insatser kan&lt;br&gt;samordnas för att förenkla för företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarna, direktörerna Peter Nygårds och Elisabet Anneli, avlämnade&lt;br&gt;den 6 december 1999 rapporten Statens åtgärder för fler och växande&lt;br&gt;företag del I och den 4 februari 2000 del II rapporten Organisation och&lt;br&gt;struktur. En sammanfattning av båda rapporterna finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i beredningen av ärendet har Näringsdepartementet bl.a.&lt;br&gt;anordnat två remissammanträden, ett med centrala aktörer och intressen-&lt;br&gt;ter och ett med regionala företrädare som länsstyrelser, regionala själv-&lt;br&gt;styrelseorgan, landsting och regionala Almibolag. Referat från dessa&lt;br&gt;sammanträden finns tillgängliga i Näringsdepartementet (dnr&lt;br&gt;N1999/13161/ITFoU).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal skrivelser som rör frågor som behandlas i propositionen har&lt;br&gt;kommit in från myndigheter, organisationer m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Principiella utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Internationella, nationella och regionala ramvillkor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sveriges välfärd bygger på god utvecklingskraft som kan bidra till att&lt;br&gt;skapa hållbar tillväxt. Handel och annan kontakt med omvärlden har på-&lt;br&gt;verkat det svenska samhället i århundraden och präglar fortfarande ut-&lt;br&gt;formningen av miljöer, kunskapsutveckling och verksamhet i landet. Ett&lt;br&gt;befolkningsmässigt litet land som Sverige är särskilt beroende av om-&lt;br&gt;världen, vilken i dag kännetecknas av globalisering, snabb teknisk ut-&lt;br&gt;veckling, ökande konkurrens och nya kommunikationsformer. Det är&lt;br&gt;därför viktigt att Sverige aktivt arbetar för att påverka de ramvillkor som&lt;br&gt;bestäms internationellt, t.ex. genom handelsregleringar. Vidare är det&lt;br&gt;viktigt att Sverige aktivt arbetar med de möjligheter och restriktioner som&lt;br&gt;utformas gemensamt inom ramen för den Europeiska unionen.&lt;br&gt;Omvärldsbevakning och analys är i detta avseende väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en fortsatt god utveckling och stark konkurrenskraft är det avgö-&lt;br&gt;rande att Sverige förmår generera och tillgodogöra sig kunskap och att&lt;br&gt;den kan omsättas i strukturer, produkter, tjänster och processer som&lt;br&gt;nyttiggörs av näringsliv och övriga delar av samhället. Sverige måste ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en stark forskningsbas och en produktions- och tjänstestruktur som bidrar&lt;br&gt;till att stärka näringslivets konkurrenskraft inom flera områden och sam-&lt;br&gt;tidigt ha beredskap for att kunna ta emot kunskap från omvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att dra nytta av det försprång Sverige har när det gäller&lt;br&gt;utveckling och användning av modem informationsteknik (IT) i produk-&lt;br&gt;tionsprocesser och tjänsteutformning. Sverige är ett föregångsland inom&lt;br&gt;IT-området och detta skall vi bygga vidare på för att skapa konkurrens-&lt;br&gt;fördelar och ökad tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkra långsiktig tillväxt skall närings- och innovationspolitiken&lt;br&gt;präglas både av insatser som stöder produktivitetsutvecklingen och som&lt;br&gt;leder till att så stor del av arbetskraften som möjligt vill och kan bidra till&lt;br&gt;produktionen. Det är också viktigt att vara varsam med resurserna. Till-&lt;br&gt;växten måste ske med hänsyn till människors arbets- och livsvillkor,&lt;br&gt;miljön och den långsiktiga tillgången på naturresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Politiken måste verka sektorsövergripande. Det är bl.a. samspelet&lt;br&gt;mellan en god infrastruktur, väl fungerande institutioner och människors&lt;br&gt;kunskap och drivkrafter som skapar tillväxt. Politikens uppgift är att&lt;br&gt;främja en positiv utveckling och att se till att spelregler och andra ram-&lt;br&gt;villkor är ändamålsenliga och anpassade till dagens och framtidens verk-&lt;br&gt;samheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närings- och innovationspolitiken innebär detta att många politik-&lt;br&gt;områden måste samverka. Det gäller exempelvis arbetsmarknads-,&lt;br&gt;arbetslivs-, regional-, energi-, transport-, miljö-, skatte- samt utbildnings-&lt;br&gt;och forskningspolitiken. Ett bättre utvecklat samspel möjliggör samord-&lt;br&gt;ningsfördelar, förhindrar att insatser inom olika politikområden motver-&lt;br&gt;kar varandra och underlättar förståelsen för och lösningen av eventuella&lt;br&gt;konflikter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom internationella och nationella rambetingelser som påverkar&lt;br&gt;företagandets villkor finns stora regionala och ibland lokala skillnader.&lt;br&gt;En del orter domineras av ett fatal storföretag, i andra finns det många&lt;br&gt;småföretag medan återigen andra kan vara präglade av en omfattande&lt;br&gt;offentlig sektor. Arbetskraftens utbildning, tillgången till infrastruktur,&lt;br&gt;närhet till marknader samt regionens förmåga att attrahera kapital och&lt;br&gt;arbetskraft är exempel på faktorer som väsentligt kan skilja sig åt, liksom&lt;br&gt;den grundläggande sociala kulturen och traditionen avseende före-&lt;br&gt;tagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är det regeringens bedömning att det svenska&lt;br&gt;närings- och innovationspolitiska systemet behöver förnyas för att bättre&lt;br&gt;svara mot näringslivets behov och för att tydligare bidra till att skapa&lt;br&gt;utvecklingskraft och hållbar tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Sverige behöver ett väl fungerande&lt;br&gt;innovationssystem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En stor utmaning för Sverige är att skapa ett näringsklimat som är så&lt;br&gt;dynamiskt att innovationskraften och produktivitetsutvecklingen blir&lt;br&gt;fortsatt god. Mycket pekar på att det är avgörande hur vi utvecklar, tar till&lt;br&gt;oss och överför kunskap och kompetens mellan individer och företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt vilka attityder och värderingar som råder i samhället. Kunskap,&lt;br&gt;samverkan och entreprenörsanda är tre faktorer som är avgörande för den&lt;br&gt;fortsatta utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innovationssystemet innefattar de förhållanden och aktörer som till-&lt;br&gt;sammans bidrar till att generera, använda och sprida kunskap för att ut-&lt;br&gt;veckla och nyttiggöra produkter, tjänster och processer. Det samlade&lt;br&gt;systemet består av många lokala, regionala och sektoriella innovations-&lt;br&gt;system, som kan fungera på olika sätt och ha olika drivkrafter som grund&lt;br&gt;till sin utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och utbildning är viktiga delar i innovationssystemet,&lt;br&gt;liksom entreprenörskap, innovativa miljöer, tillgång till riskkapital, väl&lt;br&gt;fungerande spelregler såsom skatter, regelverk, standarder m.m. Känne-&lt;br&gt;tecknande for hur väl ett innovationssystem fungerar är emellertid hur&lt;br&gt;dess aktörer samverkar och stöder varandra och i vilken utsträckning&lt;br&gt;kunskap kommer till användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Människors utbildning och kompetens är avgörande för förmågan att&lt;br&gt;tillgodogöra sig forskning och annan kunskap samt för att utnyttja ny&lt;br&gt;teknik. Både när det gäller att generera kunskap och ta den till sig krävs&lt;br&gt;det en ömsesidig utveckling av förmågan till förståelse. Kunskapen måste&lt;br&gt;sättas in i ett sammanhang och vara relevant för användaren för att bli&lt;br&gt;begriplig. Detta är motivet för att bedriva den behovsinriktade forsk-&lt;br&gt;ningen i nära samverkan med utvecklings- och genomförandeverksamhet&lt;br&gt;där individer med olika kompetens och bakgrund samverkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiv för samladfinansiering av forskning och utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formerna för finansiering av behovsstyrd forskning och utveckling har&lt;br&gt;byggts upp under en lång tid med successiva tillskott och förändringar.&lt;br&gt;Verksamheten har i huvudsak fungerat väl och bidragit till välstånds-&lt;br&gt;utvecklingen i samhället. Förändringar i vår omvärld, den allt snabbare&lt;br&gt;tekniska utvecklingen, omställningen till hållbar utveckling samt ökad&lt;br&gt;kunskap om innovationssystemets betydelse innebär dock nya&lt;br&gt;utmaningar och möjligheter. Bland annat behövs ett fördjupat samarbete&lt;br&gt;över ämnes- och sektorsgränser, liksom möjlighet till kraftsamling, flexi-&lt;br&gt;bilitet och omprioriteringar. Det är viktigt att strukturen för finansiering&lt;br&gt;av behovsstyrd forskning och utveckling bidrar till att synergieffekter nås&lt;br&gt;genom att kunskap mellan olika arbetsfält och kompetensområden&lt;br&gt;kombineras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Näringsdepartementets ansvarsområde finansieras bl.a. kommu-&lt;br&gt;nikations-, arbetslivs-, arbetsmarknads- och teknisk forskning inom&lt;br&gt;ramen för verksamheterna vid Kommunikationsforskningsberedningen&lt;br&gt;(KFB), Rådet för arbetslivsforskning (RALF) och Närings- och&lt;br&gt;teknikutvecklingsverket (NUTEK). Verksamheterna stöder delvis olika&lt;br&gt;politikområden, men det blir allt tydligare att de olika områdena har&lt;br&gt;många beröringspunkter och gemensamma intressentgrupper. Redan idag&lt;br&gt;samfmansierar och samarbetar dessa myndigheter inom ramen för&lt;br&gt;gemensamma projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniska innovationer kan inte utnyttjas till fullo om de inte kombine-&lt;br&gt;ras med en funktionell arbetsorganisation och nya arbetssätt. En&lt;br&gt;organisations innovationsförmåga beror också på ledarskapet, hur&lt;br&gt;kompetenser kombineras och ges möjlighet att utvecklas samt stimulan-&lt;br&gt;sen i arbetssituationen. Likaså är kunskap om dessa faktorer en drivkraft&lt;br&gt;för den tekniska utvecklingen eftersom framgången för en upptäckt beror&lt;br&gt;på att det finns kunskap om vilket behov som skall tillfredställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsforskningens fokus har vidgats och förändrats från att&lt;br&gt;tidigare främst ha gällt undanröjandet av de arbetsmiljöproblem som&lt;br&gt;uppstod i den industriella produktionen. Idag avser den även etableringen&lt;br&gt;av ett arbetsliv där tillväxt och dynamik i olika verksamheter sker i sam-&lt;br&gt;klang med goda och utvecklande arbetsförhållanden. Perspektiv-&lt;br&gt;förskjutningen blir tydlig i och med övergången till ett kunskapssamhälle&lt;br&gt;där centrala framgångsfaktorer för ett företag är förmågan att tillvarata&lt;br&gt;personalens kompetens samt ge personalen möjlighet till utveckling och&lt;br&gt;stimulans i arbetet. Allt fler företag blir således beroende av individernas&lt;br&gt;prestationer, kunskaper och välbefinnande i verksamheten. På samma sätt&lt;br&gt;är det avgörande för individen att kunskap om arbetsmiljö och arbets-&lt;br&gt;organisation finns hos företagen. Frågor om ledarskap, arbets-&lt;br&gt;organisation, kompetensutveckling och delaktighet är därmed centrala för&lt;br&gt;såväl individen som företaget, liksom för tillväxt och innovationskraft.&lt;br&gt;Traditionella arbetsmiljöproblem som förslitningsskador kvarstår dock&lt;br&gt;som ett angeläget forskningsområde men kombineras i större utsträck-&lt;br&gt;ning med andra forskningsområden. Ett exempel är att den&lt;br&gt;arbetsorganisatoriska frågan har fått en central betydelse när det gäller&lt;br&gt;hur man skall komma tillrätta med belastnings- eller stresskador. Ett&lt;br&gt;annat exempel är när det gäller utformningen av säkerhetsinsatser inom&lt;br&gt;transportsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsforskningen karaktäriseras även den av ett tvärveten-&lt;br&gt;skapligt och behovsinriktat arbetssätt. Kopplingen mellan transporter och&lt;br&gt;arbetslivsfrågor är självklar när det gäller säkerhetsfrågor, men det finns&lt;br&gt;många exempel på hur två eller fler forskningsområden måste kombine-&lt;br&gt;ras för att skapa kunskap om områden med stort intresse för samhälle och&lt;br&gt;näringsliv. Några exempel är IT-arbetsorganisation-arbetssituation, IT-&lt;br&gt;transport-logistik och transport-teknik-miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att stora samordningsvinster skulle uppnås om delar&lt;br&gt;av de idag separata forskningsfinansierande myndigheterna fördes&lt;br&gt;samman till en gemensam myndighet. Det skulle bl.a innebära&lt;br&gt;möjligheter till nya och angelägna forskningsprogram,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samlad forsknings- och utvecklingsmyndighet skulle dessutom&lt;br&gt;innebära effektiviseringar genom att kontakter gentemot forskare och&lt;br&gt;avnämare förenklas på så sätt att kontakter endast behöver ske via en&lt;br&gt;myndighet. En sammanslagen myndighet blir en kraftfull aktör som är&lt;br&gt;mer intressant för omvärlden att samverka med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor aktör bidrar även till att förbättra Sveriges förutsättningar att&lt;br&gt;påverka EU-arbetets inriktning inom för Sverige viktiga forsknings-&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:71&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Samordning av företagsutvecklingsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under det senaste decenniet har det skett väsentliga förändringar i förut-&lt;br&gt;sättningarna för att driva foretag i Sverige. Dessa förändringar består&lt;br&gt;bl.a. av den accelererande utvecklingen av produktionstekniker, främst&lt;br&gt;inom IT-sektom, tjänstesektorns ökande betydelse, de alltmer&lt;br&gt;intemationaliserade marknaderna och avregleringama av många tidigare&lt;br&gt;statliga monopol. Utvecklingen innebär även krav på miljöhänsyn i&lt;br&gt;företagandet, dels för att nå en hållbar utveckling, dels för att det i ökad&lt;br&gt;utsträckning medför affärsmöjligheter. Samtidigt har produktiviteten i&lt;br&gt;landet ökat, framför allt inom kunskapsintensiv industri. En alltmer&lt;br&gt;avgörande produktionsfaktor idag är kunskap och förmågan att omsätta&lt;br&gt;denna kunskap i praktisk affärsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även de finansiella marknaderna har genomgått en kraftig struktur-&lt;br&gt;omvandling, bl.a. på grund av ökad konkurrens och internationalisering.&lt;br&gt;Vidare har allmänhetens sparande i hög grad förskjutits från passiv&lt;br&gt;bankinlåning till mer riskfyllda investeringar i arbetande kapital, t.ex. via&lt;br&gt;aktiefonder. Utbudet av riskvilligt kapital för investeringar i unga företag&lt;br&gt;har förbättrats avsevärt. Från en riskkapitalmarknad som i början av&lt;br&gt;1990-talet dominerades av mestadels statligt ägda riskkapitalbolag har vi&lt;br&gt;idag en starkt växande riskkapitalmarknad dominerad av privata aktörer.&lt;br&gt;Utbudet av riskkapital förväntas även öka ytterligare, bl.a. på grund av&lt;br&gt;ändrade placeringsregler för försäkringsbolag och pensionsfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den offentliga sektorn finns och produceras mycket företags-&lt;br&gt;relevant information och kunskap. Statens roll som kunskapsförsörjare&lt;br&gt;till företagen kan delas upp i tre delar: Staten skall tillhandahålla&lt;br&gt;myndighetsrelaterad information vad gäller lagar, regler och statens&lt;br&gt;serviceutbud. Staten skall vidare sprida kunskap om företagande och&lt;br&gt;forskningsresultat m.m. Staten kan också ha en roll att tillhandahålla&lt;br&gt;specifik rådgivning, t.ex. till personer som vill starta företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna i näringslivet och de finansiella marknaderna motiverar&lt;br&gt;att de befintliga statliga systemen för företagsstöd och finansiering&lt;br&gt;anpassas och utvecklas för att bättre möta det framtida näringslivets&lt;br&gt;behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Politiken bör utformas så att den stimulerar entreprenörskap och före-&lt;br&gt;tagande genom att skapa goda ramvillkor. Fungerande marknader, en god&lt;br&gt;infrastruktur samt effektiva regelsystem är grunden för ett väl fungerande&lt;br&gt;näringsliv. Ett ökat mått av entreprenörskap behövs i hela samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsfinansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att tillgången på riskvilligt kapital generellt är mycket god för&lt;br&gt;närvarande, finns det idag i många regioner utanför de största städerna&lt;br&gt;livskraftiga företag som har svårt att erhålla nödvändigt kapital. Vidare är&lt;br&gt;utbudet av privat riskkapital relativt sparsamt i de allra tidigaste faserna,&lt;br&gt;såsom sådd- och uppstartsfaser samt för företag utanför starka tillväxt-&lt;br&gt;branscher. Ekonomins globalisering har dessutom inneburit att det&lt;br&gt;privata riskkapitalet blivit betydligt mer lättrörligt, vilket kan innebära att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de positiva trenderna kan brytas om konjunkturen försämras och Prop. 1999/2000:71&lt;br&gt;placerarnas riskvillighet minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är därför att staten även fortsättningsvis har en&lt;br&gt;betydelsefull funktion i att stödja företagens kapitalförsörjning, speciellt&lt;br&gt;när det gäller små företag i tidiga skeden (såddkapital), för att stimulera&lt;br&gt;nyföretagande och för företag i vissa regioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande system med direkta statliga lån (tillväxtlån, projektlån,&lt;br&gt;kvinnolån etc.) bör tillsvidare kvarstå. I takt med att privata marknader&lt;br&gt;utvecklas, bör dock utformningen kontinuerligt omprövas för att bättre&lt;br&gt;passa in i morgondagens förändrade näringslivsstruktur och regionala&lt;br&gt;behov. Med en ökad samordning av de statliga insatserna kan ett nytt,&lt;br&gt;mer flexibelt och effektivt system för statlig finansiell hjälp till&lt;br&gt;småföretagen växa fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga lånegarantier är ett alternativ till direkta statliga lån och har&lt;br&gt;ibland lyfts fram som ett mer effektivt sätt att förbättra kredittillförseln&lt;br&gt;till småföretag. En fördel med ett sådant system kan t.ex. vara att utbudet&lt;br&gt;av privata aktörer som erbjuder lånefinansiering till företag i tidiga&lt;br&gt;skeden ökar genom banksektorns engagemang. Flera statliga aktörer kan&lt;br&gt;redan idag teckna garantier för företagens banklån eller för andra för-&lt;br&gt;pliktelser och de har även möjlighet att utöka garantiverksamheten inom&lt;br&gt;befintliga ramar. Regeringen har tidigare uttalat att användningen av&lt;br&gt;lånegarantier bör intensifieras (se prop. 1997/98:62). Trots detta används&lt;br&gt;garantier i mycket ringa omfattning. Det låga utnyttjandet av garantier&lt;br&gt;indikerar möjligen att ett garantisystem inte är ett enkelt system som med&lt;br&gt;säkerhet är effektivare än det befintliga. Regeringen anser dock att det&lt;br&gt;finns skäl att göra en mer genomgripande översyn av om och hur ett&lt;br&gt;bättre system för statliga lånegarantier skulle kunna utvecklas för att för-&lt;br&gt;bättra småföretagens kapitalförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller investeringar i ägarkapital i små och medelstora företag är&lt;br&gt;regeringens målsättning i första hand att underlätta de institutionella för-&lt;br&gt;utsättningarna för att denna verksamhet skall fortsätta att växa och i än&lt;br&gt;större utsträckning kunna bedrivas av privata aktörer. Med institutionella&lt;br&gt;förutsättningar menas bl.a. de regelverk och faktorer som direkt eller&lt;br&gt;indirekt påverkar både näringslivets tillväxt och den privata riskkapital-&lt;br&gt;marknadens utveckling, t.ex. juridiska hinder, skatteregler, konkurrens-&lt;br&gt;villkor, innovationsklimat, kompetensförsörjning etc. I detta avseende&lt;br&gt;arbetar även regeringen aktivt tillsammans med övriga länder inom EU&lt;br&gt;för att skapa bättre förutsättningar för en alleuropeisk marknad för&lt;br&gt;riskkapital (SEK(1998) 552 slutlig, COM(1999) 493). Stöd till sådan&lt;br&gt;verksamhet bör vidare i ökad utsträckning samordnas med de EU-&lt;br&gt;initiativ som finns på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapsöverföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I takt med den allt snabbare tekniska utvecklingen och att kunskaps-&lt;br&gt;innehållet ökar i de produkter och tjänster som produceras, ökar även&lt;br&gt;betydelsen av tillgängligheten till information och kunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskap i olika former är avgörande för det lilla företaget eller den&lt;br&gt;potentiella företagsbildaren, men ofta dyr och tidskrävande att inhämta.&lt;br&gt;Genom att öka överskådligheten i de statliga systemen och erbjuda&lt;br&gt;mötesplatser kan tiden och därmed kostnaderna för framför allt de små&lt;br&gt;och nya företagen minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framtida dynamik och utvecklingskraft i näringslivet kommer att vara&lt;br&gt;beroende av hur väl vi lyckas med att utveckla, ta till oss och överföra&lt;br&gt;kunskap mellan individer och företag. Utan väl fungerande kontaktytor&lt;br&gt;mellan forskning och näringsliv, såväl nationellt som internationellt, är&lt;br&gt;risken att forskningsresultat inte kommer till praktisk användning eller att&lt;br&gt;upptäckter och idéer i stället kommersialiseras utomlands. De olika&lt;br&gt;insatser som görs för att underlätta kunskapsöverföring mellan&lt;br&gt;högskolor, industriforskningsinstitut, regionala myndigheter och företag&lt;br&gt;är därför synnerligen betydelsefulla, liksom att skapa internationella&lt;br&gt;mötesplatser och nätverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har här en viktig uppgift och bör utveckla sin aktiva roll som&lt;br&gt;informations- och kunskapsförmedlare till företagare genom att förbättra&lt;br&gt;myndigheternas information och service. Staten skall även arbeta aktivt&lt;br&gt;med att initiera och koordinera nätverk och mötesplatser där kunskaps-&lt;br&gt;bärande och kunskapssökande företagare kan mötas. Som komplement&lt;br&gt;till generell information och service samt främjande av olika nätverk, kan&lt;br&gt;det finnas behov av viss rådgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordning och fokusering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under årens lopp har olika aktiviteter och aktörer tillkommit för att&lt;br&gt;främja näringslivets utveckling genom t.ex. finansiering och affarsråd-&lt;br&gt;givning. Statens operativa åtgärder för företagsutveckling bör vara så&lt;br&gt;generella, enkla och effektiva som möjligt och fokuseras mot områden&lt;br&gt;där privata marknader inte fungerar. Staten bör också sträva efter att&lt;br&gt;minska antalet stödformer riktade till enskilda företag. Inom vissa&lt;br&gt;områden kan staten genom tidsbegränsade åtgärder fungera som&lt;br&gt;katalysator för att främja framväxten av en privat marknad för att sedan&lt;br&gt;träda tillbaka när marknaden fungerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver insatser inom näringspolitiken vidtas åtgärder för företags-&lt;br&gt;utveckling inom bl.a. regional- och arbetsmarknadspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På central nivå har ALMI Företagspartner AB (moderbolaget) och&lt;br&gt;delar av NUTEK delvis näraliggande och kompletterande verksamheter&lt;br&gt;såsom olika former av finansiella stöd och andra åtgärder för att främja&lt;br&gt;utveckling i småföretag. Enligt regeringens bedömning skulle en&lt;br&gt;gemensam organisation för dessa verksamheter skapa en tydligare och&lt;br&gt;mer kraftfull nationell aktör i företagsutvecklingsfrågor. En samman-&lt;br&gt;slagning skulle också innebära att det näringsfrämjande systemet blir mer&lt;br&gt;flexibelt och överskådligt. Verksamheten inom den nya myndigheten&lt;br&gt;skall vidare samordnas med övriga aktörer på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förstärkt samordning på regional nivå &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1999/2000:71&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Staten centralt har ett övergripande ansvar för utvecklingen i alla&lt;br&gt;Sveriges regioner men kan självfallet inte ersätta de insatser som&lt;br&gt;regionerna själva gör genom statliga, kommunala och privata aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tog för två år sedan initiativ till den regionala närings-&lt;br&gt;politiken och de regionala tillväxtavtalen. Processen har bl.a. inneburit att&lt;br&gt;privat och offentlig sektor i större utsträckning än tidigare möts och&lt;br&gt;gemensamt diskuterar hur man tillsammans kan skapa bättre&lt;br&gt;förutsättningar för tillväxt. Det finns ett tydligt behov av att olika&lt;br&gt;offentliga aktörer når en ökad förståelse och samsyn kring företagens&lt;br&gt;villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regional nivå har staten olika roller. När det gäller att hålla ihop&lt;br&gt;arbetet med tillväxtavtalen har länsstyrelsen detta ansvar i flertalet län. I&lt;br&gt;de fyra försökslänen med utökat regionalt självstyre har en kommunal&lt;br&gt;organisation ansvaret för denna koordinering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller konkreta åtgärder har länsstyrelserna, och i försökslänen&lt;br&gt;självstyrelseorganen, tillgång till statliga medel som bl.a. kan användas&lt;br&gt;till olika former av företagsstöd. Vidare disponerar de regionala Almi-&lt;br&gt;bolagen, som ägs av staten (51 %) och respektive landsting (49 %),&lt;br&gt;statliga finansieringsinstrument i olika former av lån och garantier och&lt;br&gt;svarar också för rådgivning till företag. En tredje viktig aktör är&lt;br&gt;länsarbetsnämnderna som bl.a. disponerar resurser för utbildning i&lt;br&gt;företag och åtgärden ”start av näringsverksamhet” (även kallad starta&lt;br&gt;eget-bidrag). Konkreta åtgärder för att främja små och medelstora&lt;br&gt;företags export sker vidare inom ramen för s.k. Exportcentra, som är en&lt;br&gt;organiserad samarbetsform mellan, i de flesta fall, Exportrådet, ALMI&lt;br&gt;och lokala handelskamrar m.fl. Även Invest in Sweden Agency (ISA)&lt;br&gt;bedriver ett arbete i samarbete med bl.a. ALMI, Kommunförbundet samt&lt;br&gt;lokala och regionala organ för att stärka den regionala och lokala nivån&lt;br&gt;inom det investeringsfrämjande området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra viktiga statliga aktörer i partnerskapen kring tillväxtavtalen är&lt;br&gt;universitet och högskolor, teknikbrostiftelser m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har således flera olika roller vad gäller konkreta åtgärder som&lt;br&gt;riktar sig till företagare eller företag och dessa skiljer sig även åt mellan&lt;br&gt;försökslänen och övriga län. Regeringen avser därför att i samråd med&lt;br&gt;berörda aktörer pröva olika vägar att precisera statens roll vad gäller&lt;br&gt;konkreta åtgärder som riktar sig till företagare eller företag, och hur&lt;br&gt;statens sätt att organisera verksamheterna skulle kunna förenklas och&lt;br&gt;samordnas bättre. Slutligen bör övervägas hur kopplingen till den&lt;br&gt;beskrivna myndigheten för företagsutveckling bör utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill understryka att syftet med en sådan process är att&lt;br&gt;precisera, tydliggöra och förenkla en del av statens agerande på regional&lt;br&gt;nivå. Inriktningen av den regionala näringspolitiken med ett så långt som&lt;br&gt;möjligt decentraliserat beslutsfattande ligger fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Bättre kunskapsunderlag till närings-, innovations-&lt;br&gt;och regionalpolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För utformningen av politiken behövs i ökad grad ett omfattande&lt;br&gt;kunskapsunderlag av god kvalitet. Detta kräver utvärderingar, analyser&lt;br&gt;och omvärldsbevakning, men också förstärkt kompetens och kapacitet att&lt;br&gt;beställa och ta emot dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxtpolitiken präglas av ett samspel och ömsesidigt beroende&lt;br&gt;mellan insatser inom många olika politikområden, vilket innebär att&lt;br&gt;faktorer från många olika sektorer och politikområden måste övervägas&lt;br&gt;samtidigt inför olika beslut. Det är vidare angeläget att förhållanden i&lt;br&gt;samhället och politiska insatser analyseras utifrån ett tillväxt- och&lt;br&gt;utvecklingsperspektiv samt i ökad utsträckning utifrån ett internationellt&lt;br&gt;såväl som ett regionalt perspektiv. Detta för att ge bästa möjliga&lt;br&gt;kunskapsunderlag till beslutsfattare såväl inom den statliga förvaltningen&lt;br&gt;som övriga avnämare. Exempelvis finns det skäl att analysera samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska konsekvenser av infrastruktursatsningar, att beakta tillväxt-,&lt;br&gt;arbetsmarknads-, arbetslivs-, miljö- och konkurrensaspekter vid&lt;br&gt;näringspolitiska beslut, att kontinuerligt pröva regionala effekter av&lt;br&gt;förslag och insatser m.m. Sektorsöverskridande analyser behövs också&lt;br&gt;för att förstå näringslivets dynamik i så kallade industriella system eller&lt;br&gt;kluster. Den regionalpolitiska forskningen är till sin karaktär&lt;br&gt;tvärvetenskaplig varför lärdomar kan dras från den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska systemet med förhållandevis små departement och själv-&lt;br&gt;ständiga myndigheter innebär att departementen har svårt att ansvara för&lt;br&gt;någon större del av de analyser som krävs som underlag för politik-&lt;br&gt;utformningen. Analysverksamheten vid myndigheterna har, tillsammans&lt;br&gt;med utredningsväsendet, därför mycket stor betydelse för regeringens&lt;br&gt;beslutsunderlag. Detta ställer höga krav på kommunikation mellan&lt;br&gt;departement och myndigheter samt kompetens och kapacitet hos båda&lt;br&gt;parter att agera beställare, producent och mottagare av information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som komplement till myndigheternas analysarbete ser regeringen ett&lt;br&gt;behov av en samlad analysresurs för tvärsektoriella frågor. Det finns&lt;br&gt;också behov av att utveckla analysarbetet gällande innovationsrelaterade&lt;br&gt;frågor över sektorsgränser. Även när det gäller företagsstatistik och data-&lt;br&gt;baser som relaterar till näringslivets utveckling finns det vissa brister,&lt;br&gt;vilket försvårar arbetet för departement, myndigheter och forskare.&lt;br&gt;Ytterligare en länk som behöver förstärkas är kontakten med och&lt;br&gt;engagemanget i internationella fora som OECD:s och EU:s analysarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige blir allt mer integrerat i och samtidigt beroende av utveck-&lt;br&gt;lingen och förhållanden utanför landets gränser. Regeringen anser därför&lt;br&gt;att det är mycket viktigt att identifiera nya trender i den globala ekono-&lt;br&gt;min samt att följa utvecklingen såväl inom övergripande politik- och&lt;br&gt;strategiutformning som inom särskilda politikområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att utvärdera arbetet och resultatuppfyllelsen inom hela eller delar av&lt;br&gt;politikområden är viktigt för att kunna basera politikutformningen på&lt;br&gt;tidigare erfarenheter. Regeringen avser därför att tydligare fokusera på&lt;br&gt;utvärderingar av enskilda åtgärder och insatser såväl som att förstärka&lt;br&gt;den mer övergripande utvärderingsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ser av dessa anledningar ett behov av att inrätta en ny&lt;br&gt;myndighet, ett institut för analyser, omvärldsbevakning och ut-&lt;br&gt;värderingar inom närings-, innovations- och regionalpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.6 Sammanfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I de bedömningar och förslag som presenteras i denna proposition har&lt;br&gt;regeringen strävat efter att på olika sätt väga samman flera politik-&lt;br&gt;områden som är viktiga for närings-, innovations-, och regionalpolitiken&lt;br&gt;for att inom dessa områden säkra en modem och tillväxtinriktad politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya arbetssätt och en ny myndighetsstruktur bör skapas för att ge för-&lt;br&gt;utsättningar för en övergripande innovationspolitik, som syftar till att&lt;br&gt;nyttiggöra forskning och kunskap för uthållig tillväxt och samhälls-&lt;br&gt;utveckling där människans bästa står i fokus. Särskilt viktigt är att&lt;br&gt;utveckla goda förutsättningar och processer för lärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitiken bör också ges en förenklad struktur med renodling av&lt;br&gt;verksamhetsområden och bättre samordning. Motivation, attityder och&lt;br&gt;kunskapsfrågor är centrala i detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapsunderlaget till närings-, innovations- och regionalpolitiken&lt;br&gt;bör förstärkas, bl.a. genom ökad förekomst och användande av analyser,&lt;br&gt;omvärldsbevakning och utvärderingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I följande avsnitt redovisar regeringen en ny, mer kraftfull och&lt;br&gt;förenklad myndighetsstruktur.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 En ny FoU-myndighet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har denna dag beslutat om proposition 1999/2000:81 Forsk-&lt;br&gt;ning för framtiden - en organisation för forskningsfinansiering, i vilken&lt;br&gt;det bl.a. redovisas ett förslag om en ny myndighet för forskning och&lt;br&gt;utveckling. Regeringen vill här ge en sammanfattning för att sätta in&lt;br&gt;myndigheten i ett närings- och innovationsperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formerna för finansiering av behovsstyrt forsknings- och utvecklings-&lt;br&gt;arbete i Sverige har utvecklats under lång tid genom successiva tillskott&lt;br&gt;och förändringar. I huvudsak har systemet fungerat väl och bidragit till&lt;br&gt;näringslivets utveckling och välståndsutvecklingen i samhället. En effek-&lt;br&gt;tiv framåtinriktad närings- och innovationpolitik ställer dock nya krav på&lt;br&gt;kraftsamling kring viktiga områden och på flexibilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillgodose dessa krav aviserar regeringen en ny myndighet för&lt;br&gt;behovsstyrd forskning och utveckling till stöd för innovationssystemet&lt;br&gt;och en hållbar ekonomisk tillväxt. Den nya FoU-myndigheten kommer&lt;br&gt;att medföra att antalet aktörer för finansiering minskar, vilket ger ökade&lt;br&gt;möjligheter till kraftsamling, flexiblitet och arbete över disciplin- och&lt;br&gt;sektorsgränser. En stor aktör bidrar även till att förbättra Sveriges&lt;br&gt;förutsättningar att påverka EU-arbetets inriktning inom för Sverige&lt;br&gt;viktiga forskningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten skall överta de ansvarsområden som handhas av KFB&lt;br&gt;samt de FoU-finansierande delarna av NUTEK. Till följd härav av-&lt;br&gt;vecklas KFB. Även delar av RALF förs till den nya FoU-myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga delar av RALFrs verksamhet kommer att föras över till det&lt;br&gt;nybildade forskningsrådet for sociala frågor och arbetsliv.&lt;br&gt;Arbetslivsinstitutet, som är en FoU-utforande myndighet, berörs inte av&lt;br&gt;regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens energimyndighet lämnas utanför FoU-myndigheten och förblir&lt;br&gt;även fortsättningsvis en separat myndighet. Regeringen anser att det är&lt;br&gt;angeläget att organisatoriskt hålla samman energiforskningen med övriga&lt;br&gt;delar av energimyndighetens verksamhet eftersom dess forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsarbete utgör ett viktigt underlag för och stöd i myndighetens&lt;br&gt;arbete. Även Rymdstyrelsen lämnas utanför den nya myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverkets och Banverkets uppdrag att finansiera forskning till gagn&lt;br&gt;också för andra delar av transportsystemet än det egna direkta&lt;br&gt;verksamhetsområdet föreslås tills vidare ligga kvar på dessa&lt;br&gt;myndigheter. I samband med översynen av Luftfartsverkets respektive&lt;br&gt;Sjöfartverkets organisation skall dessa myndigheters ansvar för FoU-&lt;br&gt;frågor analyseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetens ansvarsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten skall omfatta stöd till FoU inom teknik, kommunikation,&lt;br&gt;arbetsliv och arbetsmarknad, liksom uppgiften att verka för att ny&lt;br&gt;kunskap tas till vara och omsätts i produkter, processer, tjänster, ett ut-&lt;br&gt;vecklande arbetsliv, regelverk etc. En annan del i arbetet bör vara att&lt;br&gt;beakta och aktivt ta vara på erfarenheterna från och vidareutveckla den&lt;br&gt;tekniska framsynsprocess som nyligen genomförts. Initialt kommer&lt;br&gt;myndighetens resurser till betydande del vara uppbundna av åtaganden&lt;br&gt;som gjorts av KFB, NUTEK och RALF. Verksamhet inom områdena&lt;br&gt;informationsteknologi och IT-tillämpning kommer under de närmaste&lt;br&gt;åren att vara särskilt betydelsefulla och myndigheten far därför som en&lt;br&gt;högst angelägen uppgift att kraftsamla, utveckla och fokusera på insatser&lt;br&gt;inom IT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten skall nära samverka med företag, myndigheter och andra&lt;br&gt;relevanta aktörer för att långsiktigt bygga upp kompetens för avnämarnas&lt;br&gt;behov. För att samla resurser till slagkraftiga insatser och hantera gräns-&lt;br&gt;problematiken är det viktigt att myndigheten samverkar med övriga&lt;br&gt;forskningsfinansierande myndigheter och organ. När det gäller&lt;br&gt;utveckling av industriforskningsinstitutens roll i innovationssystemet&lt;br&gt;skall myndigheten samverka med Ireco Holding AB, som bl.a. har till&lt;br&gt;uppgift att främja en ändamålsenlig struktur för industriforsknings-&lt;br&gt;instituten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den forskning och utveckling inom arbetsliv- och arbetsmarknads-&lt;br&gt;området som idag bedrivs med stöd av RALF innefattar&lt;br&gt;kunskapsområden av betydelse ur ett innovationsperspektiv. Det gäller&lt;br&gt;bl.a. forskning och utveckling kring ledarskap, lärande, delar av&lt;br&gt;arbetsmiljö och arbetsorganisation som analyserar växelspelet mellan&lt;br&gt;människa, organisation och teknik samt arbetsmarknad. Denna forskning&lt;br&gt;genererar kunskaper av betydelse för utvecklingen mot ett arbetsliv&lt;br&gt;präglat av dynamik och innovationsförmåga. Det är mot denna bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som regeringen föreslår att delar av forskningen inom RALF:s&lt;br&gt;ansvarsområde förs till den nya FoU-myndigheten, som bör inrättas&lt;br&gt;under Näringsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga gäller hur ansvaret för livsmedelsforskningen&lt;br&gt;respektive den skogliga och skogsindustriella forskningen bör fördelas&lt;br&gt;mellan forskningsrådet för miljö, lantbruk och samhällsplanering och&lt;br&gt;FoU-myndigheten. Denna forskning har en mycket komplex karaktär och&lt;br&gt;omfattar frågeställningar över hela kedjan från råvaruproduktion till&lt;br&gt;konsument eller slutanvändare. Principen för ansvarsfördelningen bör i&lt;br&gt;huvudsak vara att forskningsrådet för Lantbruk, miljö och&lt;br&gt;samhällsplanering skall ha ansvaret för forskning inom kedjan från&lt;br&gt;råvara till initial förädling medan FoU-myndighetens ansvarsområde&lt;br&gt;fokuseras kring vidareförädling av råvaran. För att säkerställa ett&lt;br&gt;helhetsperspektiv blir samordning av forskningsrådets och FoU-&lt;br&gt;myndighetens aktiviteter och satsningar av central betydelse och dessa&lt;br&gt;båda myndigheter bör ha ett ansvar för att forskningsinsatserna inom&lt;br&gt;skogs- och livsmedelssektoma, och som finansieras av de dessa båda&lt;br&gt;myndigheter, samordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter och arbetssätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten skall utveckla ett arbetssätt som kan hantera de skilda&lt;br&gt;behov som olika FoU-områden har. För att förverkliga denna ambition&lt;br&gt;krävs att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den forskning och utveckling som myndigheten stödjer uppfyller&lt;br&gt;kvalitets- såväl som relevanskrav,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- rutiner utvecklas för att förkorta ledtiderna från idé och ny kunskap&lt;br&gt;till att kunskapen kan tillvaratas i arbetsorganisationer och integre-&lt;br&gt;ras i nya produkter, processer och arbetssätt eller tas till vara i regel-&lt;br&gt;system eller liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- myndigheten arbetar med breda, långsiktiga forskningsprogram,&lt;br&gt;men också är redo att stödja smalare projekt som bedöms vara av&lt;br&gt;strategisk karaktär,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- myndigheten är flexibel och fortlöpande utvärderar, omprövar, och&lt;br&gt;om det är motiverat, förändrar inriktning av verksamhet och arbets-&lt;br&gt;sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- myndigheten stödjer program och projekt som skär över&lt;br&gt;traditionella sektors- och disciplingränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att den nya myndigheten skall bli framgångsrik är&lt;br&gt;både att forskningen är av hög kvalitet och att goda kontakter etableras&lt;br&gt;med berörda sektorer, inklusive arbetsmarknadens parter. Ledtiderna&lt;br&gt;mellan upptäckt och spridning måste förkortas. Höga krav på&lt;br&gt;kunskapsöverföring bör därför ställas på myndigheten, som skall ha en&lt;br&gt;direkt och aktiv roll i arbetet med att överföra ny kunskap från i första&lt;br&gt;hand universitet, högskolor och institut till potentiella avnämare.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten kompletterar därmed den nya myndigheten för företags-&lt;br&gt;utveckling, som beskrivs i avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 En ny myndighet för företagsutveckling&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En ny myndighet för företagsutveckling, med&lt;br&gt;uppgifter som för närvarande handhas av Närings- och teknikutveck-&lt;br&gt;lingsverket och ALMI Företagspartner AB, bör inrättas från och med&lt;br&gt;1 januari 2001. Syftet är att skapa en myndighet med stark&lt;br&gt;näringslivsförankring som utgör ett kompetenscentrum för företags-&lt;br&gt;utveckling, entreprenörskap och finansiering med fokus på företagens&lt;br&gt;och företagarens behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att vidta de åtgärder som&lt;br&gt;behövs vad gäller nuvarande myndighetsorganisation och ALMI&lt;br&gt;Företagspartner AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning och förslag: Statens åtgärder för att&lt;br&gt;främja fler och växande företag är svåra att överblicka på grund av&lt;br&gt;mångfalden av aktörer och aktiviteter, samt den otydliga ansvars-&lt;br&gt;fördelningen med delvis överlappande uppgifter. Det är angeläget att&lt;br&gt;underlätta för blivande och befintliga företagare genom ökad samordning&lt;br&gt;och renodling av de företagsfrämjande aktiviteterna. Regeringen inleder&lt;br&gt;därför ett förändringsarbete på central nivå för att förbättra styrning av&lt;br&gt;statliga insatser och allokering av medel. Det fortsatta arbetet får visa&lt;br&gt;behovet av ytterligare organisatoriska förändringar. Regeringen avser&lt;br&gt;vidare att återkomma till riksdagen angående den regionala nivån, som&lt;br&gt;huvudsakligen skall vara den direkta kontakten för företagen och&lt;br&gt;företagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny myndighet för företagsutveckling med frågor av betydelse för&lt;br&gt;såväl nationell som regional nivå, med tydlig näringslivsförankring och&lt;br&gt;med företagens behov i centrum bör skapas, baserad på uppgifter som&lt;br&gt;idag handhas av NUTEK och ALMI Företagspartner AB (ALMI). Syftet&lt;br&gt;är att skapa en förstärkt myndighet med hög profil inom&lt;br&gt;företagsutvecklingsfrågor och entreprenörskap som kan utgöra ett&lt;br&gt;kompetenscentrum med god kännedom om företagens och företagarnas&lt;br&gt;behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att öka tydligheten i statens åtaganden är tidsbegränsning och ren-&lt;br&gt;odling av åtgärder en viktig fråga. Statens insatser bör sålunda&lt;br&gt;koncentreras till ett fatal prioriterade områden. Myndigheten skall konti-&lt;br&gt;nuerligt pröva vilka insatser som är relevanta för näringslivets&lt;br&gt;utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisar regeringen sin bedömning av några av de verk-&lt;br&gt;samheter som myndigheten bör ansvara för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten för företagsutveckling bör ha följande huvudsakliga verk-&lt;br&gt;samhetsområden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• förvaltning av medel och uppföljning av regionala låneramar för&lt;br&gt;näringspolitiska finansieringsformer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• NUTEK:s nuvarande uppgifter inom regionalpolitiken och EG:s&lt;br&gt;strukturfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• samordning av information om företagande, bl.a. genom ett utbyggt&lt;br&gt;informationssystem som samlar företagsrelevant myndighets-&lt;br&gt;information på en plats på Internet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• kunskapsöverföring genom att initiera och samordna nätverk och&lt;br&gt;mötesplatser, bl.a. genom att vara en stödfunktion till den regionala&lt;br&gt;nivån i arbetet med regionala tillväxtavtal, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• samordning med andra aktörer med anknytning till företagsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitisk finansiering och regionalpolitiska åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idag tillhandahåller ALMI ett flertal olika låneformer där lån till växande&lt;br&gt;företag, s.k. tillväxtfinansiering, utgör den största delen. Därutöver har&lt;br&gt;ALMI även möjlighet att bevilja mindre lån med begränsade eller&lt;br&gt;obefintliga säkerheter, s.k. mikrolån, till personer, bl.a. kvinnor och&lt;br&gt;ungdomar, som startar helt nya företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nationella myndigheten bör, inom ramen för nuvarande statliga&lt;br&gt;näringspolitiska finansieringsformer, ansvara för förvaltning av medlen&lt;br&gt;och uppföljning av regionala låneramar. Operativa beslut om finansiering&lt;br&gt;till enskilda företag skall fattas på regional nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK arbetar idag bl.a. med såddfinansiering genom att via lån och&lt;br&gt;bidrag stödja utveckling av tekniska produktidéer och teknikbaserad&lt;br&gt;affärsutveckling. Inom regionalpolitiken ingår uppgifter såsom&lt;br&gt;regionalpolitiskt företagsstöd och projektverksamhet. NUTEK har även&lt;br&gt;vissa uppgifter inom ramen för EG:s strukturfondsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa verksamheter bör i huvudsak vara uppgifter också för den nya&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de många privata aktörer som arbetar med olika former av före-&lt;br&gt;tagsinformation har Sverige redan idag ett omfattande system för&lt;br&gt;informationsspridning via Internet från myndigheterna. Det kan dock&lt;br&gt;vara svårt för användaren att få överblick över utbudet. Tillgång till&lt;br&gt;överskådlig och relevant information förenklar företagarens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att samla företagsrelevant myndighetsinformation på en plats&lt;br&gt;på Internet (en s.k. portal) och presentera den på ett överskådligt sätt&lt;br&gt;underlättas informationsinhämtningen för blivande och befintliga&lt;br&gt;företagare. Regeringen har därför gett NUTEK i uppdrag att i samråd&lt;br&gt;med vissa andra aktörer utforma en portal, där berörda kan hitta relevant,&lt;br&gt;aktuell och situationsanpassad myndighetsinformation. Portalen kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innehålla information om start av foretag och finansieringsfrågor m.m.&lt;br&gt;Systemet bör kunna användas av såväl befintliga och blivande företagare&lt;br&gt;som av olika näringslivsfrämjare. På sikt bör fler tjänster utvecklas och&lt;br&gt;det nationella systemet knytas samman med offentliga informationssys-&lt;br&gt;tem på regional nivå. Den nationella myndigheten för företagsutveckling&lt;br&gt;bör få ansvar för att samordna ett utbyggt informationssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen Statlig förvaltning i medborgarnas&lt;br&gt;tjänst (prop. 1997/98:136, bet. 1997/98:KU31, rskr. 1997/98:29) angivit&lt;br&gt;riktlinjer för informationsteknikens användning i statsförvaltningens&lt;br&gt;kommunikation med medborgare och företag. Riktlinjerna innebär bl.a.&lt;br&gt;att myndigheterna inom ramen för Internet bör utveckla tjänster som&lt;br&gt;förenklar kontakterna med och samspelet mellan medborgare, företag&lt;br&gt;och myndigheter. En styrka med Intemetbaserad information är att den&lt;br&gt;kan nås när det passar användaren, oberoende av myndigheters öppet-&lt;br&gt;tider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådgivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som komplement till generell information och service bör också viss&lt;br&gt;affarsrådgivning kunna erbjudas. Rådgivningen bör utföras av regionala&lt;br&gt;aktörer med geografisk närhet till företagen. Regeringen avser att&lt;br&gt;återkomma till riksdagen med bedömning av behoven av och förslag om&lt;br&gt;formerna för rådgivning samt myndighetens roll i detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapsöverföring genom nätverk och mötesplatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten bör vara initiativtagare och samordnare av nätverk och mötes-&lt;br&gt;platser där kunskapsutbyte mellan aktörer kan ske. Ett sådant&lt;br&gt;engagemang kan vara mer eller mindre långsiktigt, ske på nationell eller&lt;br&gt;regional nivå, i egen regi eller via privata aktörer. I första hand har staten&lt;br&gt;en roll som initiativtagare till och katalysator i olika nätverk. Det är&lt;br&gt;viktigt att man redan vid införandet av en sådan åtgärd gör en&lt;br&gt;begränsning i tiden. Myndigheten för företagsutveckling skall ansvara för&lt;br&gt;kunskapsöverföring till blivande och befintliga företagare utifrån deras&lt;br&gt;behov. Myndighetens verksamhet kompletterar därmed den&lt;br&gt;kunskapsöverföring som kommer att bedrivas i den nya FoU-&lt;br&gt;myndigheten (jämför avsnitt 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom samarbete kring de regionala tillväxtavtalen sker en&lt;br&gt;kunskapsuppbyggnad som förstärker möjligheterna att utveckla de olika&lt;br&gt;regionernas förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationella åtgärder för företagsutveckling skall samverka med&lt;br&gt;regionala initiativ, i vilka bland andra ALMI kan bidra med värdefulla&lt;br&gt;erfarenheter av lokal företagsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskap och erfarenheter behöver också överföras mellan de olika&lt;br&gt;regionerna. För att detta skall ske behövs en systematiserad&lt;br&gt;erfarenhetsuppbyggnad. Den nationella myndigheten för företags-&lt;br&gt;utveckling bör i detta avseende utgöra en naturlig stödfunktion till den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regionala nivån, inte minst i arbetet med de regionala tillväxtavtalen, där&lt;br&gt;myndigheten också blir en resurs för regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten uppmuntrar samarbete i nätverk genom en rad olika initiativ för&lt;br&gt;att öka kontaktytor inom olika områden och därigenom främja&lt;br&gt;kunskapsöverföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel kan nämnas Europartenariaten, som är en mötesplats för&lt;br&gt;att knyta affärskontakter för små och medelstora företag som anordnas&lt;br&gt;två gånger om året på olika ställen i Europa. CapTec arrangerar&lt;br&gt;mötesplatser där unga, teknikintensiva och tillväxtinriktade företag far&lt;br&gt;träffa investerare som är beredda att investera kapital och kompetens i&lt;br&gt;företag och projekt med tillväxtpotential.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att öka effektiviteten på riskkapitalmarknaden har staten även&lt;br&gt;stöttat utvecklingen av olika marknadsplatser för handel med aktier i&lt;br&gt;onoterade bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att initiera och samordna nätverk av detta slag bör vara en uppgift för&lt;br&gt;myndigheten för företagsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten bör få en viktig roll för att öka samordningen med andra&lt;br&gt;aktörer såsom Industrifonden, Norrlandsfonden, Innovationscentrum,&lt;br&gt;teknikbrostiftelser, industriella utvecklingscentra, Svensk Industridesign&lt;br&gt;med flera. Dessutom bör myndigheten utveckla ett nära samarbete med&lt;br&gt;den nya FoU-myndigheten, Exportrådet, Invest in Sweden Agency och&lt;br&gt;arbetsmarknadsmyndigheterna i fråga om bl.a. ny företagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts har staten på regional nivå flera olika roller vad&lt;br&gt;gäller konkreta åtgärder som riktar sig till företag eller företagare. I det&lt;br&gt;arbete som regeringen avser inleda med att precisera statens roll på den&lt;br&gt;regionala nivån och hur statens sätt att organisera verksamheterna skulle&lt;br&gt;kunna förenklas och samordnas bättre, skall också övervägas en lämplig&lt;br&gt;koppling till den nationella myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationskommitté&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att tillsätta en organisationskommitté med uppgift att&lt;br&gt;vidta de åtgärder som behövs för att myndigheten skall kunna fungera&lt;br&gt;från och med den 1 januari 2001. Häri ingår bl.a. att organisera och&lt;br&gt;bemanna myndigheten. Kommittén skall också lämna förslag beträffande&lt;br&gt;ansvar och omfattning, samt resurstilldelning till den nya myndigheten.&lt;br&gt;Vidare skall kommittén särskilt analysera och ge förslag på hur&lt;br&gt;myndigheten kan fa en stark näringslivsförankring, samt hur relevant&lt;br&gt;kompetens inom nuvarande organisationsstruktur kan bibehållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kunskapsunderlaget till närings-, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P-1999/2000:71&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;innovations- och regionalpolitiken förstärks&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Arbetet med utvärderingar av närings-, inno-&lt;br&gt;vations- och regionalpolitiska insatser och program bör förstärkas. En&lt;br&gt;myndighet för analyser, omvärldsbevakning och utvärderingar bör&lt;br&gt;inrättas den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag:. Statens institut för regionalforskning avvecklas&lt;br&gt;frän och med den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning och förslag: För en framsynt och&lt;br&gt;framgångsrik närings-, innovations- och regionalpolitik behövs ett gott&lt;br&gt;och heltäckande kunskapsunderlag. Utvärderings- och analysarbete samt&lt;br&gt;omvärldsbevakning är viktiga redskap för detta. För att säkerställa att&lt;br&gt;gjorda erfarenheter inom politiken återspeglas i framtida åtgärder krävs&lt;br&gt;även ett kontinuerligt arbete för att förbättra användarnas beställar- och&lt;br&gt;mottagarkompetens samt ett utvecklat arbete med målstyrning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad fokus på utvärderingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av flera skäl angeläget att regelbundet utvärdera insatser och&lt;br&gt;program inom närings-, innovations- och regionalpolitiken. Utvärde-&lt;br&gt;ringar behövs för att säkerställa kunskaps- och lärandeprocessen inför&lt;br&gt;den framtida politikutformningen. De behövs också för ett effektivt&lt;br&gt;användande av statliga resurser samt för att uppnå förväntade effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regelbunden utvärdering bör, genom förstärkta rutiner, ske av den&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs eller beställs av myndigheter och regering.&lt;br&gt;Utöver uppföljning och kontinuerlig utvärdering bör även övergripande&lt;br&gt;utvärderingar, som spänner över ett eller flera olika politikområden,&lt;br&gt;genomföras med lämpliga intervaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är viktigt att utförama av utvärderingar är fri-&lt;br&gt;stående från det politiska systemet. Utvärderingar kan beställas från&lt;br&gt;universitet, högskolor eller andra oberoende aktörer endera av regeringen&lt;br&gt;och dess myndigheter eller, när det gäller mer övergripande&lt;br&gt;utvärderingar, av den nya myndighet för analyser, omvärldsbevakning&lt;br&gt;och utvärderingar som föreslås nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingar i sig innebär emellertid inte att kunskapsutbyte kommer&lt;br&gt;till stånd. Det är därför viktigt att förbättra regeringens och myndig-&lt;br&gt;heternas beställar- och mottagarkapacitet. Det är också angeläget att de&lt;br&gt;resultat som framkommer i utvärderingarna följs upp och tas tillvara.&lt;br&gt;Åtaganden eller insatser som bedöms vara ineffektiva eller kontra-&lt;br&gt;produktiva i förhållande till målen bör avslutas eller förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att förbättra mål- och resultatstyrning av statliga aktörer&lt;br&gt;bör samtidigt fortsätta och utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;20&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ny myndighet för analyser, omvärldsbevakning och utvärderingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns for närvarande brister i tillgången till tvärsektoriella och över-&lt;br&gt;gripande analyser med relevans för närings-, innovations-, och regional-&lt;br&gt;politiken. Det finns även vissa brister när det gäller statistik och analyser&lt;br&gt;kring näringslivets dynamik, innovationssystemet samt regionala effekter&lt;br&gt;och övriga samhällsekonomiska konsekvenser av politiska initiativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser vidare att det är angeläget att noga följa utvecklingen&lt;br&gt;i omvärlden avseende näringslivets utveckling och de politiska initiativ&lt;br&gt;som tas i syfte att stödja innovationssystem, entreprenörskap och andra&lt;br&gt;faktorer av betydelse för tillväxt och utveckling. Det är önskvärt att&lt;br&gt;Sverige spelar en mer aktiv roll i internationellt analysarbete och&lt;br&gt;kunskapsutbyte, exempelvis inom ramen för EU och OECD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens ambition är även, som konstaterats ovan, att i ökad ut-&lt;br&gt;sträckning säkerställa att politikutformningen baseras på lärdomar från&lt;br&gt;gjorda erfarenheter, varför insatserna för utvärdering bör stärkas. Särskilt&lt;br&gt;betydelsefullt är det att utvärdera samhällsekonomiska och andra effekter&lt;br&gt;av övergripande politiska insatser i syfte att öka kunskapen om hur&lt;br&gt;åtgärder inom olika politikområden relaterar till och påverkar varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som komplement till myndigheternas analysverksamhet, som framför&lt;br&gt;allt syftar till att stödja den egna verksamhetsutformningen samt enskilda&lt;br&gt;politikområden, ser regeringen behov av en samlad analysfunktion, ett&lt;br&gt;institut med mer övergripande ansvarsområden. Den nya myndigheten&lt;br&gt;föreslås få till uppgift att svara för analyser med tillväxtinriktning, om-&lt;br&gt;världsbevakning och övergripande utvärderingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutets ansvarsområden och verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet skall framför allt fokusera på näringslivets konkurrenskraft och&lt;br&gt;tillväxtfrågor i ett internationellt, nationellt samt regionalt perspektiv. De&lt;br&gt;bevakningsområden som institutet bör ansvara för är framför allt de&lt;br&gt;nationella och regionala innovationssystemens förutsättningar och ut-&lt;br&gt;veckling, samspelet människa - miljö - organisation - teknik, kommuni-&lt;br&gt;kation, förutsättningarna för regional utveckling och tillväxt samt&lt;br&gt;internationalisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet skall ansvara för bevakning och rapportering om utveck-&lt;br&gt;lingen i omvärlden, särskilt vad gäller faktorer med relevans för innova-&lt;br&gt;tions-, närings- och regionalpolitiken, men också om utvecklingen inom&lt;br&gt;olika branscher och sektorer. Att urskilja nya trender i den globala&lt;br&gt;ekonomin är centralt i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att utvärdera arbetet och resultatuppfyllelsen inom hela eller delar av&lt;br&gt;politikområden är ytterligare en angelägen uppgift. Regeringen anser&lt;br&gt;därför att institutet bör få i uppdrag att initiera och beställa vissa övergri-&lt;br&gt;pande utvärderingar, som spänner över hela eller stora delar av politik-&lt;br&gt;områden. Institutets utvärderingsverksamhet utgör endast en del av den&lt;br&gt;mer omfattande fokusering på uppföljningar och utvärderingar som&lt;br&gt;beskrivs inledningsvis i detta avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutets verksamhet bör omfatta följande funktioner;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- analysverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- omvärldsbevakning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- informations- och publikationsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- beställning av övergripande utvärderingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- medverkan i internationellt arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- främjande av internationellt kunskapsutbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet skall vidare ha en viktig roll i styrning av statistik avseende&lt;br&gt;näringsliv, innovationssystem och regional utveckling. I det kommande&lt;br&gt;beredningsarbetet skall regeringen ta ställning till hur rollfördelningen&lt;br&gt;avseende statistikansvar mellan institutet och andra berörda myndigheter&lt;br&gt;skall utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att institutet skall bedriva sin verksamhet i nära sam-&lt;br&gt;verkan med universitet och högskolor i en organisation med en liten&lt;br&gt;kärna av fast personal, ett omfattande nätverk av inhemska och utländska&lt;br&gt;forskare samt breda nationella och internationella kontaktytor. Möjlig-&lt;br&gt;heter att i begränsad omfattning bedriva egen forskning skall finnas för&lt;br&gt;institutets personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Tekniska Attachéer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att dra nytta av kompetensen och erfarenheterna från&lt;br&gt;Sveriges Tekniska Attachéer (STATT) vid uppbyggnaden av en ny&lt;br&gt;funktion för omvärldsbevakning. Det är vidare angeläget att institutet&lt;br&gt;bygger vidare på värden som skapats inom STATT, däribland det starka&lt;br&gt;varumärke STATT utgör i Sverige och internationellt. De relevanta&lt;br&gt;uppgifter som hittills handhafts av STATT kommer att ingå i det nya&lt;br&gt;institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STATT är en fristående stiftelse, finansierad med statliga medel. Verk-&lt;br&gt;samheten består dels av ett antal fältkontor i regioner som utmärks av&lt;br&gt;dynamik, snabb teknisk utveckling och framstående forskning, dels av en&lt;br&gt;samordnande funktion i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokal närvaro och kontinuerlig bevakning har bidragit till att bygga&lt;br&gt;upp det förtroende och de kontakter som krävs för att fa tillgång till stra-&lt;br&gt;tegisk kunskap. Detta har också varit centralt för att i ett tidigt skede ur-&lt;br&gt;skilja trender och tendenser i den globala ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STATT har kontaktytor med forskningssystem, förvaltning och&lt;br&gt;myndigheter, företag och andra organisationer i utlandet. Organisationen&lt;br&gt;har lagt stor vikt vid att utveckla arbetsformer för att nå ut till olika&lt;br&gt;målgrupper i det svenska innovationssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens institut för regionalforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Institut för Regionalforskning (SIR), tidigare Expertgruppen för&lt;br&gt;forskning om regional utveckling, har varit ett självständigt institut sedan&lt;br&gt;1993, då verksamheten även lokaliserades till Östersund. SIR har till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgift att initiera, bedriva och samordna forskning om regional utveck-&lt;br&gt;ling samt att sprida kunskap om denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regional forskning är till sin karaktär tvärvetenskaplig och utgör&lt;br&gt;därför en god grund för verksamheten vid den nya myndigheten.&lt;br&gt;Regeringen anser att det finns stora synergieffekter och möjligheter till&lt;br&gt;djupare förståelse av regionala förutsättningar om verksamheten vid SIR&lt;br&gt;integreras med den vid det nya institutet. Samtidigt som de regionala&lt;br&gt;analyserna förstärks med ökad kunskap om andra områden, exempelvis&lt;br&gt;infrastruktur, kommunikationer och entreprenörskap, far den nationellt&lt;br&gt;baserade analysverksamheten större kompetens och möjligheter att&lt;br&gt;studera förhållanden utifrån ett regionalt perspektiv. Forskning om&lt;br&gt;regionala förhållanden utgör vidare en nödvändig kunskapsbas för&lt;br&gt;regionalpolitikens utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIR avvecklas som självständig myndighet för att i stället integreras i&lt;br&gt;det nya institutet. Det är viktigt att på bästa sätt ta tillvara SIR:s&lt;br&gt;arbetsformer och kompetens samt att säkerställa att institutets&lt;br&gt;verksamhet inte skadas av den föreslagna förändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att oavsett var det nya institutet skall ha sitt säte bör&lt;br&gt;utgångspunkten vara att verksamhet i minst den nuvarande omfattningen&lt;br&gt;finns kvar i Östersund. Det är dock viktigt att integrera regionala, liksom&lt;br&gt;nationella och internationella, aspekter i institutets hela verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontaktytor och erfarenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga myndigheters analysverksamhet påverkas inte organisatoriskt av&lt;br&gt;förslaget om ett nytt analysinstitut. Viss omfördelning av resurser inom&lt;br&gt;det innovations- och näringspolitiska systemet kan dock bli aktuell. Det&lt;br&gt;är viktigt att diskussioner och samverkan med andra myndigheters&lt;br&gt;analysfunktioner och det nya institutet äger rum och fungerar väl samt att&lt;br&gt;rollfördelningen dem emellan klargörs. Det är också både troligt och&lt;br&gt;önskvärt att det finns en viss personalrörlighet mellan myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktiga kontaktytor och samarbetspartner blir bland andra den nya&lt;br&gt;myndigheten för företagsutveckling, FoU-myndigheten, Institutet för&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska utvärderingar (IFAU), Statens institut för&lt;br&gt;kommunikationsanalys (SIKA), Forum för småföretagsforskning (FSF),&lt;br&gt;Nordregio, Invest in Sweden Agency (ISA) samt UD:s utlands-&lt;br&gt;organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationskomm itté&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att tillsätta en organisationskommitté med uppgift att&lt;br&gt;vidta de åtgärder som behövs för att myndigheten skall kunna fungera&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 2001. Häri ingår bl.a. att organisera och bemanna&lt;br&gt;myndigheten. Kommittén skall också lämna förslag beträffande ansvar&lt;br&gt;och omfattning samt resurstilldelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förändringar som redovisas i denna proposition förväntas leda till&lt;br&gt;positiva samhällsekonomiska effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna omspänner verksamheter som berör ett antal&lt;br&gt;myndigheter som finansieras över olika utgiftsområden på statsbudgeten.&lt;br&gt;De organisatoriska förändringarna för att utveckla och stärka det svenska&lt;br&gt;innovationssystemet och för en förnyad inriktning vad gäller statens&lt;br&gt;insatser för näringslivsutveckling leder till en koncentration och&lt;br&gt;kraftsamling av statliga resurser inom de berörda områdena. Det kommer&lt;br&gt;att innebära omfördelning av medel på statsbudgeten mellan ett antal&lt;br&gt;anslag och utgiftsområden. Regeringen avser att återkomma i&lt;br&gt;budgetpropositionen för 2001 med en närmare redovisning av&lt;br&gt;förändringarna på anslags- och utgiftsområdesnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga 1. Sammanfattning av Anders Flodströms&lt;br&gt;rapport ”Utredning om vissa myndigheter”&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Rapporten lyfter fram fem huvudsakliga utmaningar, som tillsammans&lt;br&gt;och var för sig innebär möjligheter att förstärka det svenska innovations-&lt;br&gt;systemet, som därmed får större kraft att bidra till en uthållig tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Från att under en längre period ha motiverats endast utifrån&lt;br&gt;förekomsten av marknadsimperfektioner så är det idag uppenbart att&lt;br&gt;närings- och innovationspolitik behövs för att stärka den svenska&lt;br&gt;utvecklingskraften. Varken marknadskrafter eller politik är i sig själva&lt;br&gt;tillräckligt starka för att skapa uthållig tillväxt som bygger på&lt;br&gt;kunskapsbaserad innovativitet och entreprenörskap. Det som krävs är ett&lt;br&gt;samspel mellan privat och offentligt, marknad och politik, samt ett aktivt&lt;br&gt;arbete med att förstärka kunskapsbasen liksom förmågan att utnyttja den&lt;br&gt;förebild på högsta nivå när det gäller samspelet mellan stat och&lt;br&gt;näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Forskning och forskare i sig självt inte skapar nya produkter,&lt;br&gt;processer och företag. Innovativ verksamhet och utveckling kräver&lt;br&gt;samverkan mellan individer med olika kompetensområden, där teknisk&lt;br&gt;kunskap, marknadskunskap och entreprenörskap är exempel på några.&lt;br&gt;Vidare är faktorer som tillgång till riskkapital och förekomsten av ett väl&lt;br&gt;fungerande regelverk, exempelvis patentlagstiftning, andra viktiga&lt;br&gt;förutsättningar för ett gott innovationsklimat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mitten av seklet var innovationssystemet inriktat på att utveckla sam-&lt;br&gt;hällets infrastruktur, vilket gynnade de stora företagen. Detta är&lt;br&gt;självfallet fortfarande viktigt, men for att skapa en långsiktig utveck-&lt;br&gt;lingskraft i innovationssystemet krävs en mångfald aktörer och ett dyna-&lt;br&gt;miskt samspel mellan små och stora företag, liksom mellan svenska och&lt;br&gt;utländska aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Strukturen för analysarbete som rör innovationssystemet måste för-&lt;br&gt;stärkas till nytta för såväl regering och myndigheter som företag och&lt;br&gt;forskare. Arbetet med långsiktigt och gediget analysarbete måste stärkas.&lt;br&gt;Om en sammanhållen innovationspolitik skall utvecklas måste denna&lt;br&gt;bygga på kunskap om innovationssystemets beskaffenhet och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Det behövs en ny organisation avseende närings- och innovations-&lt;br&gt;politiken, som innebär förenkling och större möjligheter att prioritera på&lt;br&gt;nationell nivå. Denna skall samtidigt innebära en tydlig decentralisering&lt;br&gt;vad gäller det konkreta arbetet med olika slag av åtgärder och utveck-&lt;br&gt;lingsprocesser och därmed ökad efterfrågestyming.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Det behövs en bättre samverkan mellan politikområden och&lt;br&gt;departement. Utbildnings- och forskningssystem, miljöarbete och social&lt;br&gt;infrastruktur bidrar gemensamt och tillsammans med andra faktorer till&lt;br&gt;att utveckla samhället. Innovationssystemet består av komponenter från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alla dessa områden. För att bygga en fungerande innovationspolitik måste&lt;br&gt;möjligheter inom flera politikområden samtidigt tas tillvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av redovisade motiv för systemtänkande och en samlad&lt;br&gt;innovationspolitik, föreslår utredningen följande organisatoriska föränd-&lt;br&gt;ringar och nya funktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bildande av ny forsknings- och innovationsberedning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att en ny forsknings- och innovationsberedning&lt;br&gt;bildas. Beredningens uppgift bör vara att diskutera med och vara&lt;br&gt;rådgivande till regeringen i övergripande frågor rörande den offentliga&lt;br&gt;forskningens inriktning och betydelse för innovationssystemet. Framtida&lt;br&gt;framsynsprocesser kopplas till beredningens arbete, men har andra&lt;br&gt;huvudmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredningen måste med nödvändighet ledas av statsministern eller&lt;br&gt;vice statsministern och ha en permanent kanslifunktion till sitt för-&lt;br&gt;fogande. Eventuellt kan en statssekreterarfunktion kopplas till&lt;br&gt;beredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredningen bör vara sammansatt av statsråd från berörda&lt;br&gt;departement, representanter från näringsliv, universitet och högskola,&lt;br&gt;andra FoU-utförare, FoU-finansiärer samt representanter från politik och&lt;br&gt;fackförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärdomar bör dras från motsvarande funktioner i andra länder,&lt;br&gt;exempelvis Finland (Statens råd för vetenskap och Teknologi).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bildande av ny FoU-myndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att en ny myndighet för forskningsfinansiering och&lt;br&gt;utvecklingsarbete bildas för att fa ökade möjligheter att arbeta över&lt;br&gt;disciplin- och sektorsgränser samt större utrymme att arbeta flexibelt&lt;br&gt;över tiden. I förslaget förs verksamheterna vid nuvarande KFB, RALF&lt;br&gt;samt NUTEK Teknik samman och bildar stommen till myndigheten, som&lt;br&gt;i denna rapport benämns ”FoU-myndigheten”. FoU-myndigheten&lt;br&gt;föreslås även ansvara för vissa projekt och program, som idag bedrivs&lt;br&gt;som samarbetsprojekt mellan flera myndigheter. FoU-myndighetens&lt;br&gt;huvudsakliga ansvarsområden bör vara;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att finansiera forsknings- och utvecklingsprojekt inom ramen för fast-&lt;br&gt;ställda programområden gällande näringslivets och övriga samhällets&lt;br&gt;behov,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att nära samverka med de företag, myndigheter eller andra aktörer som&lt;br&gt;är involverade i FoU-projekt som användare av forskningsresultat&lt;br&gt;eller som medverkande i utvecklingsprojekt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att utveckla och stärka samarbetet mellan högskolan, industriforsk-&lt;br&gt;ningsinstituten och näringslivet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att särskilt stödja små och medelstora företags försörjning av kunskap&lt;br&gt;samt att initiera och driva FUD-program som är av långsiktigt intresse&lt;br&gt;för näringslivets och för samhällets utveckling, t.ex. i form av de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kompetenscentra och företagskonsortier som NUTEK Teknik driver&lt;br&gt;idag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att vara ansvarig FoU-myndighet för vissa forskningsteman inom&lt;br&gt;EU:s femte ramprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FoU-myndigheten bör arbeta med ett antal övergripande mål, som&lt;br&gt;spänner över hela verksamheten. I förslaget finns målen/ledorden&lt;br&gt;”uthållig tillväxt, rörlighet och tillgänglighet samt säkerhet”. ”Uthållig&lt;br&gt;tillväxt” indikerar att myndigheten har att ta hänsyn till och verka för en&lt;br&gt;långsiktigt varaktig tillväxt, där teknisk utveckling och samhällsutveck-&lt;br&gt;ling sker i samklang med människans livsvillkor samt miljön. ”Rörlighet&lt;br&gt;och tillgänglighet” står för betydelsen av människans möjlighet att för-&lt;br&gt;flytta sig inom och över nationsgränserna, för vikten av effektiva&lt;br&gt;transportsystem samt av de möjligheter som ligger i en väl fungerande&lt;br&gt;infrastruktur i hela landet. ”Säkerhet” relaterar till målformuleringarna i&lt;br&gt;såväl kommunikations- och trafikpolitiken som till arbetslivspolitiken&lt;br&gt;och indikerar, liksom det första målet, att utvecklingen måste ske med&lt;br&gt;hänsyn både till människa och till miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av denna rapport finns många synergieffekter med att&lt;br&gt;sammanföra olika arbetsfält, eftersom alla har förutsättningar att bidra till&lt;br&gt;varandra. För att effektivt kunna ta tillvara resultaten av teknisk utveck-&lt;br&gt;ling måste processutveckling, arbetsorganisation och ledarskap utvecklas&lt;br&gt;parallellt. I samband med prioriteringar inom enskilda sektorer när det&lt;br&gt;gäller trafikfrågor t.ex., är det viktigt att se över sektorsgränser och ha en&lt;br&gt;väl fungerande övergripande kommunikationsforskning, där bl.a. trafik-&lt;br&gt;säkerhets- och arbetslivsfrågoma är nära förknippade med varandra.&lt;br&gt;Utifrån nuvarande verksamheter vid de tre myndigheterna och de behov&lt;br&gt;som den nya myndigheten har att arbeta med, kommer troligen minst ett,&lt;br&gt;men ofta fler, av följande ledord att återfinnas i myndighetens program;&lt;br&gt;Människa, Miljö, Energi, Kommunikation, Teknik, Verksamhetsutveck-&lt;br&gt;ling och Infrastruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bildande av nytt Nationellt Centrum för Verksamhetsutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att en ny myndighet, här under arbetsnamnet&lt;br&gt;”Nationellt Centrum för Verksamhetsutveckling”, bildas för utveckling&lt;br&gt;av närings- och innovationspolitiken. Myndigheten kan fungera som&lt;br&gt;central utvecklings- och programorganisation för ett fristående regionalt&lt;br&gt;system av servicecentra och bör bygga på centrala funktioner vid nuva-&lt;br&gt;rande NUTEK samt ALMI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuduppgifterna för den centrala myndigheten bör vara;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att upprätta en nationell informationsdatabas och hemsida som kan&lt;br&gt;utgöra en ”endörrsingång” till det svenska närings- och innovations-&lt;br&gt;politiska systemet med länkar till all den offentliga verksamhet som är&lt;br&gt;av intresse utifrån verksamhetsutvecklingsperspektiv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att utveckla och testa metoder och modeller som kan användas&lt;br&gt;operativt inom närings- och innovationsspolitiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att utveckla idéer och modeller som kan ligga till grund for den fort-&lt;br&gt;satta strategiska utvecklingen av närings- och innovationspolitiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att, i samarbete med FoU-myndigheten och med hjälp av ett gemen-&lt;br&gt;samt förlag, arbeta för att sprida information om forskningsresultat,&lt;br&gt;information från andra länder etc. till näringslivet och det omgivande&lt;br&gt;samhället,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att, i den mån det bedöms finnas ett behov, vara statens aktör vad&lt;br&gt;gäller såddfinansiering och eventuellt annan finansieringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att verka långsiktigt för att öka graden av entreprenörskap i det&lt;br&gt;svenska samhället, både genom att bevaka och analysera eventuella&lt;br&gt;hinder och möjligheter, men också genom att söka påverka attityder&lt;br&gt;genom samverkan med utbildningssystemet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att utforma program för samt bistå en regional struktur av aktörer som&lt;br&gt;arbetar operativt med verksamhetsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bildande av ny analysfunktion - Strukturinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att en ny analysfunktion bildas för att stödja det&lt;br&gt;svenska innovationssystemet. Byggstenar för Strukturinstitutet kan vara&lt;br&gt;verksamheten vid NUTEKs analysfunktioner och SIKA samt, för den del&lt;br&gt;som gäller internationell omvärldsbevakning, på den verksamhet som för&lt;br&gt;närvarande bedrivs vid STATT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Analysfunktionen bör ha följande verksamhets- och ansvarsområden;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att tillhandahålla långsiktiga analyser gällande den svenska samhälls-&lt;br&gt;och innovationssystemets beskaffenhet, utveckling och utmaningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att utgöra en kompetent beställare av och samarbetspartner vad gäller&lt;br&gt;statistik från SCB,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att upprätta, underhålla och tillgängliggöra avancerad information om&lt;br&gt;innovationssystemet och innovativitet på både mikro- och makronivå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att tillsammans med vetenskapsakademierna vara huvudman för fram-&lt;br&gt;tida framsynsprocesser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att bygga upp en struktur för omvärldsanalys, delvis med beskickning&lt;br&gt;i utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att bidra till Näringsdepartementets och övriga regeringens arbete i&lt;br&gt;samband med propositioner, utredningar och analyser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att vara samarbets- och diskussionspartner med analysfunktionerna&lt;br&gt;vid respektive myndighet inom den näringspolitiska sfären,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att utgöra en resurs i internationellt analys-, utrednings- och utveck-&lt;br&gt;lingsarbete när så är lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överväganden om trafikmyndigheterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att fördelningen av anslag för FoU-medel mellan de&lt;br&gt;fyra trafikmyndighetema övervägs av departementet. Inriktningen bör&lt;br&gt;vara att Sjöfartsverket och Luftfartsverket får något utökade möjligheter&lt;br&gt;att bedriva sektorsrelaterad forskning och att Vägverket och Banverket&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medverkar till att finansiera långsiktig och transportövergripande FoU&lt;br&gt;vid FoU-myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Renodling av Arbetslivsinstitutets verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att Arbetslivsinstitutet fortsättningsvis koncentrerar&lt;br&gt;sin verksamhet till att vara ett utförande forskningsinstitut. Av anslagen&lt;br&gt;till institutet bör framgå att dessa syftar till egen forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökat nyttiggörande av SGU. s verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att SGU, liksom tidigare, beviljas vissa egna medel&lt;br&gt;för FoU. I de projekt och program där det är lämpligt, bör SGU samverka&lt;br&gt;med övriga sektorsmyndigheter samt FoU-myndigheten. SGU bör vidare&lt;br&gt;fortsätta arbetet med att i större utsträckning tillhandahålla information,&lt;br&gt;underlag och kunskap till breda grupper i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa projekt vid Energimyndigheten förs till FoU-myndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att myndigheten måste få arbetsro i sin nuvarande och&lt;br&gt;nyligen ombildade funktion och föreslår därför inte att några större för-&lt;br&gt;ändringar görs vad gäller uppgifter och ansvarsområden. En kontinuerlig&lt;br&gt;dialog angående forskningsfinansierings- och utvecklingsfrågorna måste&lt;br&gt;dock bedrivas mellan STEM och regeringen samt andra parter och bered-&lt;br&gt;skap för flexibilitet och vissa förändringar bör finnas. Energi-&lt;br&gt;myndigheten har som sin främsta uppgift att arbeta med omställning av&lt;br&gt;energisystemet, men en långsiktig och strategisk forskning om&lt;br&gt;energiförsörjningen och tekniker för detta kommer alltid att behövas.&lt;br&gt;Utredningen föreslår därför att avvägningar gällande medelsfördelningen&lt;br&gt;för energifrågor till nuvarande NFR, TFR samt BFR och den här&lt;br&gt;föreslagna FoU-myndigheten skall göras med målsättning att ge FoU-&lt;br&gt;myndigheten ansvar för vissa strategiska forskningsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkansformema mellan energimyndigheten och FoU-myndig-&lt;br&gt;heten kan regleras genom överenskommelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår också att ansvarsfördelningen vad gäller energi-&lt;br&gt;forskningen utreds på nytt när arbetet med omställningen kommit längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rymdstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att Rymdstyrelsen även fortsättningsvis skall&lt;br&gt;existera som en separat myndighet men att myndigheten, liksom SGU,&lt;br&gt;bör sträva efter att se fler användningsområden för de resultat som fram-&lt;br&gt;kommer i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medel som via Rymdstyrelsen allokeras till forskning av&lt;br&gt;övergripande karaktär och med breda samarbetsytor med övriga&lt;br&gt;myndigheter, exempelvis satellitnavigering, bör föras till den föreslagna&lt;br&gt;FoU-myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggforskningsrådetpassar väl in i FoU-myndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BFR har inte formellt ingått i utredningens arbete, men kan och bör be-&lt;br&gt;traktas som en myndighet, vars verksamhet skulle passa väl in i den före-&lt;br&gt;slagna FoU-myndighetens struktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsinstituten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har inte haft möjlighet att djupare analysera den nuvarande&lt;br&gt;institutstrukturen eller verksamheten inom denna. Eftersom forsknings-&lt;br&gt;instituten har goda möjligheter att arbeta med tvärdiciplinära&lt;br&gt;frågeställningar och i specifika utvecklingsprojekt blir dock en allmän&lt;br&gt;rekommendation att institutstrukturen som helhet bör ses över så att den&lt;br&gt;motsvarar rådande näringslivsstruktur. Vidare bör institutstrukturen i&lt;br&gt;vissa delar förstärkas, särskilt vad avser nuvarande och framtida till-&lt;br&gt;växtområden, exempelvis tillämpad informations- och bioteknik. Även&lt;br&gt;tjänstesektorn bör uppmärksammas i planeringen av den framtida&lt;br&gt;institutstrukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en fråga som bör belysas är hur huvudmannaskapet för&lt;br&gt;forskningsinstituten skall se ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapsmäklande funktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de funktioner som idag arbetar med kunskapsmäkling,&lt;br&gt;framför allt tekniköverföring, ställer sig utredningen frågande inför huru-&lt;br&gt;vida den statligt finansierande verksamheten i detta fall måste präglas av&lt;br&gt;en sådan bred mångfald. Vi föreslår att departementet går vidare när det&lt;br&gt;gäller att se över de funktioner som arbetar med teknik- och&lt;br&gt;kunskapsöverföring och att även de privata aktörerna belyses i detta&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tentativ slutsats är att statens resurser bör koncentreras till ett färre&lt;br&gt;antal aktörer, men att dessa ges bredare mandat och större flexibilitet och&lt;br&gt;frihet på lokal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga 2. Sammanfattning av Elisabet Annells och&lt;br&gt;Peter Nygårds rapporter.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;”Statens åtgärder för fler och växande företag”, del I&lt;br&gt;och II.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Dell&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Utredningens uppdrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget var att göra en översyn av de mindre företagens behov av&lt;br&gt;statliga åtgärder för att stimulera utveckling och tillväxt. Utredningen&lt;br&gt;bedrevs med ett starkt ”kundperspektiv”. Företagaren, dennes drivkrafter&lt;br&gt;och person samt förhållningssätt till risk, såsom företaget och samhället&lt;br&gt;väljer att se den, var en röd tråd genom hela utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom utredningstiden var kort, diskuteras frågeställningarna mot&lt;br&gt;existerande utrednings- och forskningsmaterial på området. Bland annat&lt;br&gt;har utredningen velat ge läsaren en känsla för de många olika&lt;br&gt;drivkrafterna för företagandet och de olika för förhållningssätten till växt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de analyserande avsnitten koncentrerar sig utredningen på att fånga,&lt;br&gt;beskriva och analysera de små företagens drivkrafter, arbetssätt och&lt;br&gt;villkor för tillväxt. Utredningen har ansett det särskilt viktigt att lyfta&lt;br&gt;fram frågan om riskkapital. Dels har denna fråga spelat en stor roll inom&lt;br&gt;småföretagspolitiken, dels har utredningen successivt i sitt arbete kommit&lt;br&gt;fram till att här måste en av de största omprövningarna av små-&lt;br&gt;företagspolitiken ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur en teoretisk och principiell synvinkel diskuteras statens roll, när och&lt;br&gt;hur staten kan och bör involvera sig i de små företagens utveckling.&lt;br&gt;Utredningen uppehåller sig vid vad som är forskningens ståndpunkt idag&lt;br&gt;om vad som är underbyggd kunskap om ”problem” för de små företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En genomgång görs också av de gångna årens småföretagspolitik, dels&lt;br&gt;en överblick och en första analys av dagens småföretagspolitiska aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Slutsatser och förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det startas för få småföretag i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att fokus för statens småföretagspolitik bör förskjutas&lt;br&gt;från en mycket stark uppmärksamhet på växande, till en mer balanserad&lt;br&gt;bild, där också start av företag är viktigt. Utredningens analyser visar att&lt;br&gt;svenska tillväxtproblem i lika hög grad som växande i företag handlar&lt;br&gt;om att det startas för få företag,och att Sverige har ett för litet näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens småföretagspolitik står på en bräcklig grund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarna anser att argumenten är svaga för stora delar av dagens&lt;br&gt;småföretagspolitik. Man vet faktiskt mycket lite om vad trettio års&lt;br&gt;näringspolitik betytt. Genomarbetade utvärderingar av såväl enskilda&lt;br&gt;stödåtgärder som av aktörerna på området saknas på det hela taget.&lt;br&gt;Genomförda av företagsstöd, pekar nästan undantagslöst på&lt;br&gt;svårpåvisbara positiva effekter, men samtidigt också olika negativa&lt;br&gt;effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De direkta ekonomiska stöden kan i huvudsak läggas ned&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är utredningens bedömning att de direkta ekonomiska stöden riskerar&lt;br&gt;att skapa mer negativa effekter på det område de sätts in, än positiva för-&lt;br&gt;delar som kan uppnås i det enskilda fallet. Riskkapitalmarknaden har&lt;br&gt;under de senare åren vuxit och utvecklats dramatiskt, varför tillgången&lt;br&gt;till kapital på marknaden numera är bättre ordnad för det lilla företaget.&lt;br&gt;De direkta ekonomiska stöden bör därmed, med undantag för riktade stöd&lt;br&gt;mot speciella grupper, läggas ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten bör utveckla en beställarroll inom småföretagspolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den helt dominerande delen av insatserna för små företag har under åren&lt;br&gt;bedrivits med staten som utförare. Lärorika exempel från andra länder&lt;br&gt;visar på möjligheterna att staten övergår i rollen att vara beställare. Dessa&lt;br&gt;idéer har också lyfts fram i arbetet med s.k. regionala tillväxtavtal runt&lt;br&gt;om i landet. Utredningen föreslår att regeringen prövar detta arbetssätt&lt;br&gt;också inom småföretagspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information, kunskap och nätverk är den nya generationens&lt;br&gt;småföretagspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt utredarna starka argument för en ny inriktning mot att&lt;br&gt;skapa lättillgängliga kunskapsplattformar för små företag. Tillgång till&lt;br&gt;information, kunskap och nätverk blir allt mer kritiskt för det lilla&lt;br&gt;företagets växt och för företagsstartarens framgång. Sådana plattformar&lt;br&gt;är inte bara en viktig nationell fråga, utan bör också att spela en&lt;br&gt;nyckelroll i regional och lokal utveckling och statens engagemang i det&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tre regelsystem, där det lilla och växande företaget kommer i kläm, måste&lt;br&gt;förändras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns flera områden av stor betydelse för tillblivelse och växt av&lt;br&gt;företag, där endast staten kan göra en insats. Det gäller regelsystem, där&lt;br&gt;små och växande företag kommit i kläm i avvägningen mellan olika&lt;br&gt;samhällsintressen. System som byggts för ett stabilt och väl etablerat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företag passar inte för det lilla och det växande företaget. Av de regel-&lt;br&gt;system som utredningen speciellt tar upp är flertalet redan under&lt;br&gt;behandling på annat håll, de s.k. stoppreglema, fåmansbolagslags-&lt;br&gt;stiftningen och de administrativa regelkraven. Härtill vill utredningen&lt;br&gt;foga arbetsrättslagstiftningens utformning, som ger särskilda problem för&lt;br&gt;de små och framför allt de växande företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetsrollen inom småföretagspolitiken måste renodlas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generellt gäller att det inte finns anledning att ha dubblerade uppdrag och&lt;br&gt;administration. Snarlika uppgifter bör ligga på samma ställe. Utredarna&lt;br&gt;föreslår därför följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Central nivå: Det bör finnas en mer renodlad myndighetsfunktion för&lt;br&gt;småföretagspolitiken. Det betyder att den centrala myndigheten inte ska&lt;br&gt;arbeta med såväl ekonomisk stödgivning som rådgivning direkt till före-&lt;br&gt;tagare. En blandad verksamhet kan leda till en olämplig mellanställning&lt;br&gt;som både utförare och övervakare av system. Den hamnar också i en&lt;br&gt;svåröverblickbar situation av många och ofta motstridiga mål och roller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regional nivå: Det behövs en eller flera regionala aktörer för att över-&lt;br&gt;föra den centrala myndighetens analyser, plattforms- och informations-&lt;br&gt;byggande samt uppföljningssystem. Utredningen menar att aktörens in-&lt;br&gt;satser ska bedrivas på företagens villkor, vilket kräver närhet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Del II - Organisation och struktur&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredarna anser att statens centrala roll för att främja små och växande&lt;br&gt;företag skall vara regelsystem, infrastruktur och utformningen av vissa&lt;br&gt;kunskapsplattformar. Staten skall så lite som möjligt vara inblandad i&lt;br&gt;enskilda företagsprocesser. Staten skall också utforma ett enhetligt&lt;br&gt;system for rådgivning och finansiering genom statliga garantier.&lt;br&gt;Utförandet av rådgivning och finansiering till företagare sker genom&lt;br&gt;privata konsulter och banker for att ligga så nära marknaden som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formerna för hur huvudmannen i samarbete med det regionala part-&lt;br&gt;nerskapet väljer att organisera detta kommer att variera. Den regionala&lt;br&gt;huvudmannen tar ansvar för att det inte saknas affarsrådgivare i regionen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ett enhetligt system för rådgivning och finansiering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Rådgivningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att ett system utformas där många företag eller&lt;br&gt;individer auktoriseras som affarsrådgivare. Dessa skall sedan utföra&lt;br&gt;rådgivningsverksamhet mot ny- och småföretagare (eller de grupper&lt;br&gt;staten bestämmer). Affarsrådgivamas verksamhet kan på vissa villkor&lt;br&gt;finansieras av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagen som auktoriseras skall klara noggranna prövningar och ha&lt;br&gt;erfarenhet av affärsbedömningar. De kan välja att vara allmänna eller&lt;br&gt;specialiserade inom t.ex. teknik eller marknad. Oftast blir denna verk-&lt;br&gt;samhet endast en del av den ordinarie affärsverksamheten för den som&lt;br&gt;auktoriseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För auktorisationen, för utbildning, övervakning, uppföljning och&lt;br&gt;gemensam informations- och kunskapsbas svarar den centrala närings-&lt;br&gt;politiska myndigheten. Ett informationssystem för såväl rapportering&lt;br&gt;som kunskaps- och informationsutbyte mellan affarsrådgivama byggs&lt;br&gt;upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affarsrådgivarsystemet berör rådgivarverksamheten vid Startlinjen,&lt;br&gt;ALMIs rådgivningsverksamhet, LKUrnas och IUC:nas rådgivningsverk-&lt;br&gt;samhet, Exportrådet och Teknikbrostiftelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att ett system för statliga garantier vid banklån&lt;br&gt;utformas. Systemet ska ge nystartade eller små, växande företag ökade&lt;br&gt;möjligheter att få banklån. Garantisystemet hanteras, övervakas och följs&lt;br&gt;upp av den centrala näringspolitiska myndigheten. Myndigheten&lt;br&gt;auktoriserar affärsrådgivare som skall få svara för bedömningarna och&lt;br&gt;råd till banken om garanti. Myndigheten beviljar slutligen garantin, efter&lt;br&gt;ansökan från banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantins omfattning begränsas, t.ex. genom en viss högsta andel av&lt;br&gt;lånebelopp och med vissa totala tak. Garantierna kan begränsas till före-&lt;br&gt;tag av viss storlek. I garantigivningen kan också väljas att prioritera sär-&lt;br&gt;skilda grupper. Det kan vara nystartade företag, kvinno- eller&lt;br&gt;invandrarägda företag eller företag i glesbygd. Företag betalar viss avgift&lt;br&gt;för garantin. Avgiften finansierar statens eventuella infrianden av sina&lt;br&gt;garantiåtaganden. Bankerna administrerar garantiarbetet gentemot före-&lt;br&gt;taget och affärsrådgivama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantisystemet berör det regionalpolitiska företagsstödet, ALMI:s&lt;br&gt;låne- och garantiverksamhet, AMSs Starta eget-bidrag, Exportrådets pro-&lt;br&gt;gram med finansiella stöd, Industrifondens låne- och garantiverksamhet,&lt;br&gt;Norrlandsfondens låne- och garantiverksamhet, NUTEKs såddfinansie-&lt;br&gt;ring, IUCrnas projektbidrag, m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Viktiga kompletterande, generella åtgärder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser vidare att ambitionen bör vara att öka nivån på det&lt;br&gt;svenska företagandet genom att öka den naturliga riskkapitaltillgången.&lt;br&gt;Detta förhållande bör inte angripas med finansiellt stöd utan med&lt;br&gt;skatteregler. Ett sätt som detta kan göras på är den engelska modellen för&lt;br&gt;att underlätta privatpersoners investeringar i onoterade företag. Modellen&lt;br&gt;innebär att staten tillåter uppskov med reavinstbeskattning vid&lt;br&gt;återinvestering av reavinsten i onoterade aktier. Ett annat tillväga-&lt;br&gt;gångssätt är att höja avdragsmöjligheten för privatpersoners investeringar&lt;br&gt;i onoterade företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapsplattformar på alla nivåer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapsplattformar har som syfte att förenkla informationssökning, öka&lt;br&gt;erfarenhetsutbyte och kunskapstillväxt, underlätta kontakter mellan&lt;br&gt;företag, knyta ihop affärer, göra vägen till myndigheterna kortare m.m.&lt;br&gt;De kan vara enkelriktade eller tvåvägs-, nationella, internationella,&lt;br&gt;regionala eller lokala och vara automatiserade, på Internet eller bestå av&lt;br&gt;personliga möten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dagens näringspolitiska system förekommer en rad aktiviteter för att&lt;br&gt;bygga kunskapsplattformar. Aktiviteterna på detta område bör systemati-&lt;br&gt;seras och förstärkas. Den centrala näringspolitiska myndigheten har här&lt;br&gt;en nyckelfunktion, men uppgifter finns också på regional och lokal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen ser tre typer av plattformsbyggande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Nationella, långsiktiga basplattformar som innebär att bygga och&lt;br&gt;löpande underhålla informations- och kunskapsdatabaser under lång tid.&lt;br&gt;De är ett stöd både for enskilda företag och personer, liksom för de&lt;br&gt;auktoriserade affärsrådgivama. Affarsrådgivarna övertar NUTEKs nuva-&lt;br&gt;rande uppgifter att svara på frågor och att eventuellt hjälpa vidare med&lt;br&gt;råd och anvisningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Nationellt initierade, tidsbegränsade plattformsprojekt skall initiera&lt;br&gt;nätverksbildningar mellan företag och olika kunskapskällor och syftar till&lt;br&gt;att få igång processer. Tjänsten kan utföras av staten, regionen eller be-&lt;br&gt;ställas i konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Som stöd för kommunala och regionala nätverk har den centrala&lt;br&gt;näringspolitiska myndigheten en uppgift att samordna kunskapsutveck-&lt;br&gt;lingen och föra en dialog. Häri ingår också att underlätta för företagare&lt;br&gt;och att få tillgång till de möjligheter som EU:s olika program ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skiss över rådgivnings- och finansieringssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Central&lt;br&gt;nivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regional&lt;br&gt;nivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokal&lt;br&gt;nivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idag&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0371/prop_19992000__71-3.png" style="width:112pt;height:150pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Företagarna och&lt;br&gt;företagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredn.förslag&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0371/prop_19992000__71-4.png" style="width:96pt;height:146pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Företagarna och&lt;br&gt;företagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prioriterade grupper&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;På grund av samhällets uppbyggnad, geografiska förhållanden, tradition&lt;br&gt;och kultur har vissa grupper sämre möjligheter än andra att starta och&lt;br&gt;driva företag. Utredningen bedömer att staten kan välja att inrikta sitt&lt;br&gt;småföretagsarbete speciellt mot sådana grupper eller att resursmässigt&lt;br&gt;prioritera sådana grupper inom en generellt verkande åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om särskilda grupper är viktig, eftersom utredningens analys&lt;br&gt;tidigare visat på behovet av att fa fler företagare och företag och ett större&lt;br&gt;näringsliv i Sverige. Att identifiera grupper med högre trösklar för att&lt;br&gt;starta företag är emellertid svårt och varierar över tiden. Det är också&lt;br&gt;mycket viktigt att utforma reglerna så att risken för konkurrenssnedvrid-&lt;br&gt;ning i möjligaste mån minimeras. Tänkbara prioriteringar är nyföreta-&lt;br&gt;gare, kvinnor och invandrare. Det går naturligtvis också att se företag i&lt;br&gt;glesbygd som en politiskt prioriterad grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Starta eget-bidraget, som riktar sig mot individer snarare än företag,&lt;br&gt;kan vara en viktig komponent i det affärsrådgivningssystem som utred-&lt;br&gt;ningen föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;N äringsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: ordförande Freivalds, och statsråden Ulvskog, Sahlin,&lt;br&gt;Östros, Engqvist, Rosengren, Wämersson, Lövdén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande:statsrådet Mona Sahlin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1999/2000:71 Vissa organisationsfrågor&lt;br&gt;inom näringspolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 59916, Stockholm 2000&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner riktlinjerna för en ny myndighet för företagsutveckling och bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som behövs vad gäller nuvarande myndighetsorganisation och ALMI Företagspartner AB (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner riktlinjerna för en ny myndighet för företagsutveckling och bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som behövs vad gäller nuvarande myndighetsorganisation och ALMI Företagspartner AB (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:NU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner riktlinjerna för en ny myndighet för analyser, omvärldsbevakning och utvärdering (avsnitt 6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:NU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner riktlinjerna för en ny myndighet för analyser, omvärldsbevakning och utvärdering (avsnitt 6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att Statens institut för regionalforskning avvecklas från och med den 1 januari 2001 (avsnitt 6).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att Statens institut för regionalforskning avvecklas från och med den 1 januari 2001 (avsnitt 6).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:NU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2000-03-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-03-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2000-03-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2000-04-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Näringsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:34:36</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GN0371</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:16</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:34:36</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1999/2000:NU17</uppgift>
<ref_dok_id>GN01NU17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:71&lt;br/&gt;
Vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GN02N27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:71 Vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:71&lt;br/&gt;
Vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GN02N28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:71 Vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:71&lt;br/&gt;
Vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GN02N29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:71 Vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:71&lt;br/&gt;
Vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GN02N30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:71 Vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:71&lt;br/&gt;
Vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GN02N31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:71 Vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Eva Flyborg  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:71&lt;br/&gt;
Vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GN02N27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:71 Vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Eva Flyborg  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger Strömbom  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:71&lt;br/&gt;
Vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GN02N29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:71 Vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Strömbom  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Westerberg  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:71&lt;br/&gt;
Vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GN02N28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:71 Vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Westerberg  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten Tolgfors  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:71&lt;br/&gt;
Vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GN02N30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:71 Vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten Tolgfors  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Åke Sandström  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:71&lt;br/&gt;
Vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GN02N31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:71 Vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Åke Sandström  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>