2284061GN03631999/200063propproppropProposition 1999/2000:63PropositionPropositionNäringsdepartementet6302000-02-17 00:00:002025-12-19 14:05:492000-01-01 00:00:00Godkännande av avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket, m.m.digitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GN0363/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GN0363https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN0363
<h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition</h1>
<h1>1999/2000:63</h1>
<h2>Godkännande av avtal om ersättning i samband med<br>stängning av Barsebäcks verket, m.m.</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0363/prop_19992000__63-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/>
<p>Prop.</p>
<p>1999/2000:63</p>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 17 februari 2000</p>
<p>Göran Persson</p>
<p>Björn Rosengren</p>
<p>(Näringsdepartementet)</p>
<h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2>
<p>Enligt lagen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling har tillståndshavare<br>och fastighetsägare rätt till ersättning från staten om rätten till reaktordrift<br>upphör enligt den lagen. Ersättningen bestäms av domstol enligt expro-<br>priationsrättsliga principer såvida parterna inte själva kommer överens<br>om ersättning. I denna proposition föreslås att riksdagen godkänner de<br>åtaganden för staten som följer av det avtal om ersättning i samband med<br>stängning av Barsebäcksverket som den 30 november 1999 träffats<br>mellan staten, Sydkraft AB och Vattenfall AB.</p>
<p>I propositionen behandlas även vissa skattefrågor som kan uppkomma<br>vid en kämkraftsavveckling enligt lagen om kärnkraftens avveckling.<br>Förslag lämnas till en lag om särskilda bestämmelser vid kärnkrafts-<br>avveckling. Förslaget innebär att ersättning som staten betalar ut för<br>framtida inkomstbortfall skall vara skattefri om ersättningen beräknats<br>netto efter inkomstskatt. De omstruktureringar av berörda företag som<br>görs på grund av ett avtal om avveckling skall inte föranleda några<br>inkomstskattekonsekvenser. Om en fastighet överlåts skall förvärvet inte<br>utlösa stämpelskatt. Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2000 och till-<br>lämpas på händelser som inträffat den 1 januari 1999 eller senare.</p>
<p>1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 63</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut..................................................................3</p>
<p>2 Författningsförslag............................................................................4</p>
<p>2.1 Förslag till lag om särskilda skattebestämmelser vid</p>
<p>kämkraftsav veckling...........................................................4</p>
<p>3 Ärendet och dess beredning..............................................................8</p>
<p>4 Allmän bakgrund till regeringens förslag........................................10</p>
<p>4.1 1997 års energipolitiska beslut..........................................10</p>
<p>4.2 Stängningen av Barsebäcksverket.....................................10</p>
<p>4.3 Stängningens påverkan på elmarknaden...........................12</p>
<p>4.4 Det energipolitiska omställningsprogrammet...................13</p>
<p>4.5 Statens kostnader för ersättningen, m.m...........................13</p>
<p>5 Avtal om ersättning till reaktorns ägare..........................................15</p>
<p>5.1 Förhandlingarna om avtalet..............................................15</p>
<p>5.2 Innehållet i avtalet mellan Staten, Sydkraft AB och</p>
<p>Vattenfall AB i sammandrag.............................................16</p>
<p>5.3 Bedömning av avtalet.......................................................23</p>
<p>5.4 Statens ersättningskostnader för avställningen av reaktor</p>
<p>B1 till följd av avtalet.......................................................24</p>
<p>6 Skattefrågor vid kämkraftsavveckling............................................27</p>
<p>6.1 Ersättning för framtida inkomstbortfall, m.m...................27</p>
<p>6.2 Försäljning av elkraft........................................................30</p>
<p>6.3 Omstrukturering på grund av beslut om avveckling av en</p>
<p>kämkraftsreaktor...............................................................32</p>
<p>6.4 Stämpelskatt......................................................................35</p>
<p>6.5 En särskild lag med skattebestämmelser vid</p>
<p>kämkraftsavveckling.........................................................35</p>
<p>6.6 Övriga frågor.....................................................................36</p>
<p>6.6.1 Koncembidragsdispens...................................36</p>
<p>6.6.2 Mervärdesskattekonsekvenser........................37</p>
<p>7 Offentlig-finansiella konsekvenser..................................................38</p>
<p>7.1 Effekter som påverkar statens framtida skatteintäkter......38</p>
<p>7.2 Effekter som inte påverkar statens framtida skatteintäkter39</p>
<p>8 Författningskommentar...................................................................41</p>
<p>8.1 Förslaget till lag om särskilda skattebestämmelser vid</p>
<p>kämkraftsavveckling.........................................................41</p>
<p>Bilaga 1 Avtal om ersättning i samband med stängning av</p>
<p>Barsebäcksverket...................................................................47</p>
<p>Bilaga 2 Promemorians lagförslag.......................................................89</p>
<p>Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag.................................................92</p>
<p>Bilaga 4 Lagrådets yttrande.................................................................96</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 februari 2000 ....99</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen</p>
<p>dels godkänner de åtaganden för staten som följer av det avtal om<br>ersättning i samband med stängningen av Barsebäcksverket som fogats<br>till propositionen som bilaga 1, samt bemyndigar regeringen att vidta de<br>åtgärder som behövs för att tillvarata statens intressen vid avtalets<br>genomförande och tillämpning,</p>
<p>dels antar regeringens förslag till lag om särskilda skattebestämmelser<br>vid kämkraftsavveckling.</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<h2>2 Författningsförslag</h2>
<h3>2.1 Förslag till lag om särskilda skattebestämmelser vid<br>kämkraftsavveckling</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § I denna lag finns särskilda bestämmelser om beskattningen vid av-<br>veckling av kärnkraft vid tillämpning av</p>
<p>- inkomstskattelagen (1999:1229), och</p>
<p>- lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.</p>
<h4>Definitioner</h4>
<p>2 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse<br>och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229) och lagen<br>(1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.</p>
<h4>Skattefria ersättningar</h4>
<p>Ersättning för framtida inkomstbortfall</p>
<p>3 § Ersättning för framtida inkomstbortfall som ett företag får enligt la-<br>gen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling eller på grund av avtal med<br>staten om avveckling av kärnkraft skall inte tas upp som intäkt.</p>
<p>Första stycket gäller bara om ersättningen beräknats netto efter in-<br>komstskatt.</p>
<p>4 § Ersättning för ökade utgifter för skatt eller för tidigarelagda skatte-<br>kostnader som ett företag får på grund av ett sådant avtal som avses i 3 §<br>skall, i sådana fall som avses i 3 § andra stycket, inte tas upp som intäkt.</p>
<p>Beskattningen av tillgångar som omfattas av ersättningen</p>
<p>5 § En utgift som får anses ha beaktats vid beräkning av ersättning enligt<br>3 § får inte dras av vare sig omedelbart eller genom värdeminsknings-<br>avdrag. I fråga om inventarier, byggnader och markanläggningar skall det<br>skattemässiga värdet i sådana fall anses vara noll.</p>
<p>6 § I fråga om kapitaltillgångar vars värde får anses ha beaktats vid<br>beräkning av ersättning enligt 3 § skall omkostnadsbeloppet anses vara<br>noll.</p>
<p>7 § Lagertillgångar vars värde får anses ha beaktats vid beräkning av<br>ersättning enligt 3 § skall anses nedskrivna med ett belopp som motsvarar<br>det skattemässiga värdet på dessa tillgångar.</p>
<h4>Ersättning för framtida utgifter</h4>
<p>8 § Ersättning för framtida utgifter som ett företag får på grund av ett så-<br>dant avtal som avses i 3 § första stycket får tas upp som intäkt det be-<br>skattningsår då ersättningen betalas ut.</p>
<h4>Överlåtelse av elkraft</h4>
<p>9 § Om ett företag på grund av ett sådant avtal som avses i 3 § första<br>stycket överlåter elkraft till ett pris som understiger marknadsvärdet, skall<br>inte bestämmelserna om uttagsbeskattning i 22 kap. inkomstskattelagen<br>(1999:1229) eller bestämmelserna om underprisöverlåtelser i 23 kap.<br>samma lag tillämpas.</p>
<h4>Överlåtelser m.m. av andra tillgångar</h4>
<p>En tillgång som inte hänför sig till den avvecklade reaktorn</p>
<p>10 § Om ett företag på grund av ett sådant avtal som avses i 3 § första<br>stycket överlåter en tillgång, som inte hänför sig till den avvecklade reak-<br>torn och som inte är elkraft, eller upplåter nyttj anderätten till en sådan<br>tillgång, gäller bestämmelserna i 11-18 §§.</p>
<p>Om det är fråga om ett andelsbyte eller en koncemintem andels-<br>avyttring, skall det omkostnadsbelopp som skulle ha använts för de över-<br>låtna andelarna anses som anskaffningsutgift för de mottagna andelarna.</p>
<p>Första och andra styckena tillämpas bara om det överlåtande och det<br>förvärvande företaget - eller i fråga om upplåtelse av en nyttjanderätt,<br>upplåtaren och nyttjanderättshavaren - begär det.</p>
<p>Beskattningen hos det överlåtande företaget</p>
<p>11 § För andra tillgångar än kapitaltillgångar skall det överlåtande före-<br>taget i stället för ersättningen ta upp de skattemässiga värdena som intäkt.</p>
<p>Om inventarier som överlåts bara är en del av överlåtarens samtliga<br>inventarier, skall en skälig del av hela det skattemässiga värdet tas upp.</p>
<p>12 § Kapitalvinster eller kapitalförluster som uppkommer hos det över-<br>låtande företaget skall inte tas upp respektive får inte dras av.</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>13 § Om en fastighet som är kapitaltillgång överlåts, skall värdeminsk-<br>ningsavdrag m.m. som avses i 26 kap. inkomstskattelagen (1999:1229)<br>inte återföras.</p>
<p>Beskattningen hos det förvärvande företaget</p>
<p>14 § Det förvärvande företaget skall anses ha anskaffat andra tillgångar<br>än kapitaltillgångar för ett belopp som motsvarar det som det överlåtande<br>företaget skall ta upp enligt 11 §.</p>
<p>I fråga om kapitaltillgångar inträder det förvärvande företaget i det<br>överlåtande företagets skattemässiga situation.</p>
<p>Beskattningen hos det upplåtande företaget</p>
<p>15 § Det upplåtande företaget skall i stället för ersättningen ta upp de<br>skattemässiga värdena på de tillgångar som omfattas av upplåtelsen som<br>intäkt och omedelbart göra avdrag för de skattemässiga värdena.</p>
<p>Beskattningen hos nyttjanderättshavaren</p>
<p>16 § Om ett företag får en nyttjanderätt skall företaget anses ha anskaffat<br>tillgångarna för motsvarande belopp som upplåtaren skall ta upp enligt<br>15 §. Företaget får dra av utgiften för nyttjanderätten i form av värde-<br>minskningsavdrag enligt inkomstskattelagen (1999:1229) för de tillgång-<br>ar nyttjanderätten avser.</p>
<p>Avdrag för värdeminskning</p>
<p>17 § Om en tillgång överlåts, får värdeminskningsavdragen enligt be-<br>stämmelserna om inventarier i 18 kap. 13-22 §§, om byggnader i 19 kap.<br>4-7 §§ och om markanläggningar i 20 kap. 4-8 §§ inkomstskattelagen<br>(1999:1229) göras av det överlåtande företaget i stället för det förvär-<br>vande företaget för hela det beskattningsår då överlåtelsen sker.</p>
<p>Avsättningar</p>
<p>18 § Om det överlåtande företaget har gjort avdrag för framtida utgifter<br>som hänför sig till det som överlåtits, skall avdragen inte återföras hos det<br>överlåtande företaget utan hos det förvärvande företaget.</p>
<p>En tillgång som hänför sig till den avvecklade reaktorn</p>
<p>19 § Om ett företag på grund av ett sådant avtal som avses i 3 § första<br>stycket överlåter en tillgång som hänför sig till den avvecklade reaktorn<br>skall överlåtaren inte ta upp någon intäkt. Förvärvaren inträder i den<br>tidigare ägarens skattemässiga situation.</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<h4>Räkenskapsenlig avskrivning</h4>
<p>20 § Om det skattemässiga värdet är högre än värdet enligt balans-<br>räkningen, skall vid tillämpning av bestämmelserna i 18 kap. 13-22 §§<br>inkomstskattelagen (1999:1229), skillnadsbeloppet dras av enligt bestäm-<br>melserna i andra stycket.</p>
<p>Avdrag får göras med högst 30 procent av skillnadsbeloppet under det<br>första beskattningsåret och därefter med högst 30 procent per år beräknat<br>på det oavskrivna beloppet. Avdrag får dock alltid göras med så stort<br>belopp att det oavskrivna beloppet inte överstiger skillnadsbeloppet<br>minskat med en årlig avskrivning med 20 procent.</p>
<h4>Stämpelskatt</h4>
<p>21 § Om fast egendom eller tomträtt förvärvas på grund av ett sådant av-<br>tal som avses i 3 §, är förvärvet inte skattepliktigt enligt lagen (1984:404)<br>om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000 och tillämpas på händelser<br>som inträffat den 1 januari 1999 eller senare.</p>
<p>2. Skall till följd av bestämmelserna i lagen (1999:1230) om ikraft-<br>trädande av inkomstskattelagen (1999:1229) inkomstskattelagen inte til-<br>lämpas gäller lagen vid tillämpning av</p>
<p>- den upphävda kommunalskattelagen (1928:370),</p>
<p>- den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,</p>
<p>- den upphävda lagen (1998:1600) om beskattningen vid överlåtelser<br>till underpris,</p>
<p>- den upphävda lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid<br>andelsbyten, och</p>
<p>- den upphävda lagen (1998:1602) om uppskov med beskattningen vid<br>andelsöverlåtelser inom koncerner.</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<h2>3 Ärendet och dess beredning</h2>
<p>Med stöd av lagen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling beslutade re-<br>geringen den 5 februari 1998 (N98/108) att rätten att driva kämkrafts-<br>reaktom Barsebäck 1 för att utvinna kärnenergi skulle upphöra vid ut-<br>gången av juni 1998. Sedan reaktorns ägare, bolaget Barsebäck Kraft<br>AB, hos regeringsrätten ansökt om rättsprövning av regeringens beslut<br>och yrkat att beslutet skulle upphävas, förordnade regeringsrätten den 14<br>maj 1998 att regeringens beslut tills vidare inte skulle gälla. I sin dom<br>den 16 juni 1999 förklarade regeringsrätten att regeringens beslut skulle<br>stå fast, dock att rätten att driva kämkraftsreaktom Barsebäck 1 inte<br>skulle upphöra förrän vid utgången av november 1999. Efter<br>regeringsrättens dom fortsatte redan tidigare inledda förhandlingar<br>mellan staten, Sydkraft AB och Vattenfall AB om ett avtal om ersättning<br>i samband med en stängning av Barsebäcksverket. Ett sådant avtal<br>träffades, med förbehåll för parternas slutliga godkännande, den 30<br>november 1999. Den 1 december 1999 hade reaktorn Barsebäck 1<br>upphört att leverera el till kraftnätet.</p>
<p>Riksdagen har i den ekonomiska vårpropositionen 1998<br>(prop.1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27, rskr. 1997/98:317) tidigare be-<br>myndigat regeringen med anledning av avvecklingen av Barsebäck 1 att,<br>som underlag för slutlig fastställelse i domstol, träffa och genomföra för<br>staten bindande avtal med Sydkraft AB och med eventuella andra parter<br>som kan erfordras i samband med en överenskommelse om ersättning i<br>form av pengar eller egendom som staten direkt eller indirekt förfogar<br>över. Under förhandlingarna med ägaren till Barsebäcksverket framkom<br>dock redan i inledningsskedet att de två reaktorerna i Barsebäcksverket är<br>så starkt tekniskt sammanflätade i anläggningen att det inte är görligt att<br>ta fram helt separata kalkyler för respektive reaktor i olika situationer.<br>Det avtal som nu förhandlats fram har därför utformats så att dess<br>regelverk kan tillämpas även på Barsebäck 2, om och när den reaktorn<br>ställs av med stöd av lagen om kärnkraftens avveckling. På grund därav<br>anser regeringen att den direkta tillämpligheten av det nu träffade avtalets<br>regelverk även på Barsebäck 2 innebär att det nämnda bemyndigandet<br>från riksdagen inte kan anses omfatta detta avtal.</p>
<p>Avtalet fogas till propositionen som bilaga 1. Regeringen föreslår att<br>riksdagen godkänner statens åtaganden enligt avtalet.</p>
<p>Ett beslut att avveckla ett kärnkraftverk med stöd av lagen om kärn-<br>kraftens avveckling kan aktualisera vissa skattefrågor. Det gäller dels<br>skattefrågor som rör ersättningar som staten betalar för avvecklingen,<br>dels den skattemässiga behandlingen av sådana omstruktureringar av be-<br>rörda företag som föranleds av avvecklingsbeslutet. En överlåtelse av en<br>fastighet kan t.ex. aktualisera inkomstskatt, stämpelskatt och mervärdes-<br>skatt. Inom Finansdepartementet har upprättats promemorian Särskilda<br>bestämmelser vid förtida kämkraftsavveckling. I promemorian behandlas<br>skattefrågorna som kan uppkomma på grund av en avveckling av käm-<br></p>
<p>kraft med stöd av lagen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling. Prop. 1999/2000:63<br>I bilaga 2 finns promemorians lagförslag. Promemorian har remitterats<br>till Riksskatteverket, Industriförbundet, Sydkraft AB och Vattenfall AB.<br>Promemorian och remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsären-<br>det (dnr Fi2000/16). I propositionen tas de frågor upp som behandlas i<br>promemorian.</p>
<p>Lagrådet</p>
<p>Regeringen beslutade den 27 januari 2000 att inhämta Lagrådets yttrande<br>över lagförslaget som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.</p>
<p>Lagrådet tar upp frågan om lagförslagets förenlighet med grundlagen<br>och anför att ett grundläggande krav på en författningsbestämmelse är att<br>den är generell. Lagrådet redogör för motiven till regeringsformen (prop.<br>1973:90 s. 203 f.) och rättsfallet RÅ80 1:92 som gällde vissa ändringar i<br>lagen om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst och kommu-<br>nalskattelagen, Lex Kockum. Mot denna bakgrund konstaterar Lagrådet<br>att det inte strider mot förbudet mot lagstiftning för enskilda fall om en<br>lag tillkommit i syfte att reglera ett visst enstaka fall och i praktiken<br>endast kommer att tillämpas på detta fall, förutsatt att lagen har en gene-<br>rell utformning. Lagrådet finner mot bakgrund av att det i den föreslagna<br>lagen inte finns någon bestämmelse som berör det ifrågavarande, kon-<br>kreta avtalet, avser ett visst föremål (t.ex. en viss kämkraftsreaktor) eller<br>riktar sig till en viss fysisk eller juridisk person, att den föreslagna lagen<br>uppfyller de krav på generell utformning som vid tillkomsten av rege-<br>ringsformen ansågs skola gälla.</p>
<p>Lagrådets synpunkter i övrigt behandlas i författningskommentarerna<br>till de berörda paragraferna. Regeringen har i propositionen följt Lag-<br>rådets förslag. Vidare har redaktionella justeringar gjorts jämfört med det<br>remitterade förslaget.</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<h2>4 Allmän bakgrund till regeringens förslag</h2>
<h3>4.1 1997 års energipolitiska beslut</h3>
<p>Regeringen inbjöd våren 1996 riksdagspartierna till överläggningar i<br>syfte att skapa ett underlag för långsiktigt hållbara beslut om energipoliti-<br>ken. Överläggningarna slutfördes den 4 februari 1997 med en överens-<br>kommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet<br>om riktlinjer för energipolitiken. Våren 1997 godkände riksdagen (prop.<br>1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) regeringens förslag<br>till en energipolitisk inriktning som beträffande kärnkraften bl.a. angav<br>följande.</p>
<p>"Den svenska energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga<br>tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga<br>villkor. Energipolitiken skall skapa villkoren för en effektiv energi-<br>användning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg<br>negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställ-<br>ningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Härigenom främjas en god<br>ekonomisk och social utveckling i Sverige. Omställningen av energi-<br>systemet är ett led i Sveriges strävan att vara ett föregångsland när det<br>gäller att skapa en ekologiskt hållbar utveckling. Energiöverenskom-<br>melsen innebär att de två kämkraftsreaktorema i Barsebäck skall ställas<br>av. Förslag till lagstiftning om kärnkraftens avveckling kommer att före-<br>läggas riksdagen under år 1997. Bortfallet av el skall kompenseras genom<br>effektivare energianvändning, konvertering samt hushållning med och<br>tillförsel av el från andra energikällor. Stängningen av den första reaktorn<br>skall i huvudsak kompenseras genom en minskad användning av el i<br>fjärrvärmesystemet. Ett villkor för avställningen av den andra reaktorn är<br>att bortfallet av elproduktion kan kompenseras. Något årtal då den sista<br>kämkraftsreaktom tas ur drift bör inte fastställas. Härigenom ges tillräck-<br>ligt lång tid för omställningen av energisystemet."</p>
<p>Vidare föreslogs och beslutades ett omställningsprogram omfattande<br>ett antal åtgärder för minskad energiförbrukning, utveckling av ny elpro-<br>duktionsteknik, m.m. En ny myndighet, Statens energimyndighet, inrätta-<br>des den 1 januari 1998. Till energimyndigheten fördes merparten av myn-<br>dighetsfunktionerna på energiområdet och myndigheten fick vidare<br>ansvaret att verkställa huvuddelen av omställningsåtgärdema och att sam-<br>ordna omställningsarbetet.</p>
<h3>4.2 Stängningen av Barsebäcksverket</h3>
<p>I enlighet med den energiöverenskommelse som låg till grund för riks-<br>dagens beslut våren 1997 om energipolitikens inriktning, som bl.a. inne-<br>bar att de två kämkraftsreaktorema i Barsebäck skulle ställas av, den<br>första reaktorn senast den 1 juli 1998 och den andra senast den</p>
<p>10<br></p>
<p>1 juli 2001, påbörjade regeringen åtgärder för genomförandet av riks- Prop. 1999/2000:63<br>dagsbeslutet.</p>
<p>Kort efter riksdagens beslut våren 1997 om energipolitikens inriktning<br>utsåg staten en förhandlingsman med uppgift att söka en förhandlings-<br>lösning för avställningen av Barsebäcksverkets reaktorer. Av de inledan-<br>de förhandlingskontakter som statens förhandlare hade med Barsebäcks<br>ägare framgick dock att förhandlingar om själva stängningen av reak-<br>torerna då inte var möjliga och att förhandlingskontaktema kunde be-<br>gränsas till frågan om ersättning vid en stängning. Genom lagen<br>(1997:1320) om kärnkraftens avveckling, som trädde i kraft den 1 januari<br>1998, gavs regeringen möjlighet att besluta att rätten att med stöd av<br>tillstånd enligt kämtekniklagen driva en kämkraftsreaktor för att utvinna<br>kärnenergi skulle upphöra vid en viss tidpunkt.</p>
<p>Den 5 februari 1998 beslutade regeringen med stöd av den nya lagen<br>att rätten att driva reaktorn Barsebäck 1 för att utvinna kärnenergi skulle<br>upphöra vid utgången av juni 1998. Med anledning av regeringsrättens<br>rättsprövning av regeringens beslut uppsköts reaktorns stängning. Sedan<br>regeringsrätten i dom den 16 juni 1999 förklarat att regeringens beslut<br>skulle stå fast och verkställas före utgången av november 1999, stängdes<br>Barsebäck 1 den 30 november 1999.</p>
<p>Bortfallet av el vid avställning av kämreaktorer skall enligt riksdags-<br>beslutet våren 1997 om energipolitikens inriktning kompenseras genom<br>effektivare energianvändning, konvertering samt hushållning med och<br>tillförsel av el från andra energikällor. Avställningen av den första<br>reaktorn i Barsebäck skulle i huvudsak kompenseras genom en minskad<br>användning av el i fjärrvärmesystemet. För en avställning av den andra<br>reaktorn ställdes dock villkoret att bortfallet av elproduktion kan kom-<br>penseras genom tillförsel av ny elproduktion och minskad användning av<br>el. Vid sin behandling av regeringens förslag avseende avställningen av<br>reaktorerna betonade näringsutskottet (prop. 1996/97:84, bet.<br>1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) att riksdagen, innan en stängning av<br>den andra reaktorn kan genomföras, bör ges möjlighet att pröva att förut-<br>sättningen för stängningen av kämkraftsreaktom är uppfylld. För när-<br>varande pågår en process för framtagning av erforderligt beslutsunderlag<br>inför regeringens bedömning av förutsättningarna för att som avsett<br>stänga Barsebäck 2 senast den 1 juli 2001. Regeringens avsikt är att<br>underställa riksdagen detta ärende i budgetpropositionen för 2001.</p>
<p>Personalförsörjningen</p>
<p>En fråga som tidigt aktualiserades efter riksdagens beslut våren 1997 om<br>energipolitikens inriktning var behovet att upprätthålla Barsebäcks-<br>verkets tillgång till kompetent personal, trots den osäkerhet som under en<br>tid oundvikligen skulle råda kring verksamheten.</p>
<p>Redan i februari 1997 gavs tillsvidareanställda arbetstagare i Barse-<br>bäcksverket av Barsebäck Kraft AB en skriftlig anställningsgaranti som<br>oavsett förändringar i verksamheten skulle gälla till utgången av år 2001.<br>I regeringens proposition (1996/97:84) En uthållig energiförsörjning<br>angavs att berörda myndigheter tillsammans med arbetsgivaren och<br>personalorganisationerna i god tid före verkets slutliga nedläggning</p>
<p>11</p>
<p>borde överväga de särskilda åtgärder som kunde behöva vidtas för perso-<br>nalen. Den nämnda anställningsgarantin utökades senare till att gälla för<br>en rullande femårsperiod som löper t.o.m. år 2004.</p>
<p>Denna femåriga anställningsgaranti innebär att personalfrågorna på<br>kort sikt bedöms ha fått en tillfredsställande lösning. Personalens utveck-<br>lingsmöjligheter samt Barsebäcksverkets kompetensbehov i ett längre<br>tidsperspektiv motiverar dock fortsatt uppmärksamhet. Näringsdeparte-<br>mentet och berörda myndigheter kommer att i samråd med företaget och<br>personalorganisationerna nära följa utvecklingen vad gäller verkets till-<br>gång till kompetent personal. Den kostnad som nämnda anställnings-<br>garanti medför inräknas i de merkostnader för driften för vilka staten<br>förutsätts ge ersättning i enlighet med det avtal som närmare beskrivs i<br>avsnittet 5 Avtal rörande ersättning till reaktorns ägare.</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<h3>4.3 Stängningens påverkan på elmarknaden</h3>
<p>Vid upprepade tillfällen, senast vid det energipolitiska beslutet våren<br>1997 (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272), har<br>statsmakterna slagit fast uppfattningen att en säker tillgång till el till ett<br>rimligt pris är en viktig förutsättning för den svenska industrins interna-<br>tionella konkurrenskraft och att energipolitiken skall utformas så att den-<br>na förutsättning bevaras. Det finns, utom i fall av tvingande säkerhets-<br>skäl, inom de energipolitiska målsättningarna inte utrymme för beslut om<br>reaktoravställningar som skulle leda till stora negativa effekter på vare<br>sig miljön, industrins internationella konkurrenskraft eller ytterst syssel-<br>sättning och välfärd i landet.</p>
<p>Den väsentligaste frågan när det gäller påverkan på andra samhällsom-<br>råden vid en avställning av kämkraftsreaktorer är således vilken inverkan<br>avställningen kan antas få på miljön och på elpriserna. Den energipolitis-<br>ka inriktningen anger klart att på sikt skall bortfallet av el från kämreak-<br>torer ersättas med effektivisering av elanvändningen, konvertering till<br>fömybara energislag samt miljömässigt acceptabel elproduktionsteknik.<br>Ett omfattande omställningsprogram skall bidra till att dessa förutsätt-<br>ningar föreligger efterhand som kämkraftsavvecklingen fortskrider.</p>
<p>Vad gäller Barsebäck 1 gjordes, i samband med regeringens beslut den<br>5 februari 1998 om avställning, bedömningen att åtgärden kunde vidtas<br>utan att mera långsiktiga resultat från omställningsprogrammen behövde<br>avvaktas, detta med hänsyn till dels den begränsade andel av elproduk-<br>tionen som kommit från Barsebäck 1 sett till den svenska och nordiska<br>elmarknadens totala produktionskapacitet, dels att åtminstone vissa av<br>energisparåtgärdema kunde antas få ett relativt snabbt genomslag.</p>
<p>Regeringens avsikt är att i budgetpropositionen för 2001 underställa<br>riksdagen frågan om avställning av reaktorn Barsebäck 2. Frågan om en<br>sådan avställnings inverkan på elpriserna blir då av stor vikt för rege-<br>ringens bedömning av frågan.</p>
<p>12</p>
<h3>4.4 Det energipolitiska omställningsprogrammet</h3>
<p>Det energipolitiska beslutet våren 1997 (prop. 1996/97:84, bet.<br>1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) innebar att ett omfattande omställ-<br>ningsprogram för energisektorn fastställdes, med Statens energimyndig-<br>het som huvudansvarig för genomförandet.</p>
<p>År 1999 genomfördes en utvärdering av det första verksamhetsåret<br>inom programmet. Denna utvärdering bidrog till att regeringen föreslog<br>att insatserna för minskad elanvändning skulle ges en ny inriktning. Bi-<br>draget till eleffektminskande åtgärder avskaffades och regeringen avser<br>att presentera sitt förslag till ny inriktning för verksamheten i budgetpro-<br>positionen för 2001.</p>
<p>Under våren 2000 kommer en ny utvärdering av det energipolitiska<br>programmet att genomföras. Resultaten från denna utvärdering kommer<br>att ingå i beslutsunderlaget inför det ställningstagande till frågan om<br>stängning av den andra reaktorn i Barsebäcksverket som regeringen kom-<br>mer att förelägga riksdagen i höstens budgetproposition.</p>
<h3>4.5 Statens kostnader för ersättningen, m.m.</h3>
<p>Enligt lagen om kärnkraftens avveckling har reaktorägaren rätt till ersätt-<br>ning för den förlust stängningen medför. I det energipolitiska beslutet<br>våren 1997 angavs att förhandlingar skulle upptas med Sydkraft AB om<br>stängningen av reaktorerna i Barsebäck. Förhandlingarna inleddes strax<br>därefter och avslutades med att ett avtal kunde träffas mellan parterna<br>Staten, Sydkraft AB och Vattenfall AB den 30 november 1999.</p>
<p>Detta avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcks-<br>verket reglerar hur ersättningen skall bestämmas. Om inget avtal träffats<br>skulle i stället ersättningen ha bestämts genom ett domstolsförfarande<br>enligt lagen om kärnkraftens avveckling med tillämpning av principer för<br>ersättning i huvudsak enligt expropriationslagen (1972:719).</p>
<p>Genom att träffa en frivillig överenskommelse om ersättningen har re-<br>geringen uppnått en för både staten och reaktorägaren förmånlig lösning<br>där ersättningen i huvudsak ges i form av tillgång till elproduktionskapa-<br>citet i Ringhalsverkets kämreaktorer. Härigenom har ägaren till Barse-<br>bäcksverket erhållit ersättande elkraft motsvarande den marknadsandel<br>som han i egenskap av elproducent sedan tidigare haft på elmarknaden<br>och därmed möjlighet att fortsätta leverera som förut. Vidare har denna<br>lösning bl.a. fördelen att tidigare rådande konkurrensförhållanden på<br>elmarknaden för Sydkraft AB såsom elproducent i praktiken inte ändras<br>väsentligt genom avställningen av Barsebäck 1. Eftersom avtalet utfor-<br>mats så att ersättningsreglerna skall tillämpas även vid en stängning av<br>Barsebäck 2 så innebär avtalet att dessa fördelar gäller för stängning av<br>hela Barsebäcksverket. Enligt regeringens uppfattning bör den stabilitet<br>och förutsebarhet som avtalet innebär för elmarknadens aktörer väga<br>tungt vid en bedömning av avtalets för- och eventuella nackdelar jämfört<br>med en tvångsvis bestämd ersättning.</p>
<p>Statens kostnader för ersättningen kan indelas i dels direkta utbetal-<br>ningar föranledda av avtalet, dels i avtalet fastställda uteblivna framtida<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>13</p>
<p>inbetalningar från Vattenfall AB samt dels de direkta och indirekta effek-<br>ter som avställningen av reaktorerna får för bl.a. statens skatteintäkter.<br>De av avtalet föranledda ekonomiska effekterna redovisas närmare under<br>avsnittet 5.4 Statens utgifter till följd av avtalet och beräknade skatte-<br>effekter under avsnittet 7 Offentlig-finansiella konsekvenser.</p>
<p>Skatteeffekter och andra indirekta effekter, som uppstår oavsett om<br>ersättningsavtal träffas eller inte, är dock svårbedömbara i den meningen<br>att den slutliga nettoeffekten bl.a. beror på hur stor ersättningsproduktion<br>som kommer att ske i Sverige, samt hur elpriserna m.m. påverkas av<br>omställningen av energisystemet.</p>
<p>Som framgår av avsnittet 5.4 så innebär avtalet att utbetalningar av<br>statsmedel skall ske för de belopp som avser främst fördyringar av driften<br>i hela Barsebäcksverket. Regeringen har sedan tidigare riksdagens be-<br>myndigande (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27, rskr. 1997/98:317)<br>att överskrida ramanslaget Bli Ersättning för avveckling av en reaktor i<br>Barsebäcksverket om det behövs därför att ett riksdagsbeslut om ökning<br>av anslagsbeloppet (1 miljon kronor) inte hinner inväntas. Förutsatt riks-<br>dagens godkännande skulle en tillämpning av avtalet medföra stora utbe-<br>talningar redan till sommaren år 2000. Regeringen avser därför att<br>återkomma till riksdagen i sitt förslag till tilläggsbudget för år 2000 i den<br>ekonomiska vårpropositionen angående lämplig anslagskonstruktion och<br>finansieringen av dessa utgifter.</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>14</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<h2>5 Avtal om ersättning till reaktorns ägare</h2>
<p>Regeringens förslag: De åtaganden för staten som följer av avtalet<br>om ersättning i samband med stängningen av Barsebäcksverket god-<br>känns. Regeringen bemyndigas att vidta de åtgärder som behövs för<br>att tillvarata statens intressen vid avtalets genomförande och tillämp-<br>ning.</p>
<h3>5.1 Förhandlingarna om avtalet</h3>
<p>I enlighet med riksdagens ställningstagande till den energipolitiska pro-<br>positionen En uthållig energiförsörjning (prop. 1996/97:84, bet.<br>1996/97:NU12, rskr. 272) inleddes år 1997 förhandlingar med ägaren till<br>Barsebäcksverket om stängning av de båda reaktorerna samt om ersätt-<br>ningsfrågan i samband därmed.</p>
<p>Regeringen förordnade i maj 1997 en statlig förhandlare för detta upp-<br>drag, f.d. generaldirektören Kaj Janérus. Till sitt förfogande fick han juri-<br>disk, ekonomisk och kärnteknisk expertis som rådgivare i arbetet. För-<br>handlarens första kontakter med företrädare för Sydkraft AB (Sydkraft)<br>ägde rum under juni 1997. Det visade sig ganska snart att Sydkraft vid<br>denna tidpunkt inte var villigt att förhandla om stängning av någon<br>reaktor. Förhandlarens kontakter med bolaget koncentrerades därför till<br>frågan om ersättning till reaktorägaren vid en stängning.</p>
<p>Lagen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling (avvecklingslagen) ger<br>regeringen rätt att återkalla driftstillståndet för kämkraftsreaktorer. Om så<br>sker har tillståndshavaren och ägaren till den fastighet som har använts<br>för reaktordrift enligt 5 § avvecklingslagen rätt till ersättning av staten för<br>förlusten, enligt vad som anges i lagens 6 och 7 §§. Vid bestämmande av<br>ersättningen skall enligt 6 § avvecklingslagen 4 kap. expropriationslagen<br>(1972:719) tillämpas, i den mån avvikande bestämmelser inte finns i av-<br>vecklingslagen. För ersättningens bestämmande gäller enligt avveck-<br>lingslagen två särskilda förutsättningar. Det skall antas att priset på hög-<br>spänd el i Sverige inte ändras mer än vad som skulle ha skett om kärn-<br>kraftsreaktom inte hade tagits ur drift. Vidare skall det antas att reaktorns<br>drifttid inte är längre än 40 år.</p>
<p>Att förhandlingar skall föras mellan staten och tillståndshavaren om er-<br>sättningen har varit lagstiftarens utgångspunkt. Lagen ger parterna möj-<br>lighet överenskomma att ersättningen kan utgå även i annan form än<br>pengar. Om parterna inte kan enas om ersättningsfrågan kan den slutligen<br>avgöras genom ett domstolsförfarande liknande expropriationsmål.</p>
<p>Under förhandlarens inledande kontakter år 1997 framkom att Sydkraft<br>ställde följande förutsättningar för en överenskommelse om ersättning.<br>Barsebäcksverket med de båda reaktorerna Barsebäck 1 och 2 (Bl re-<br>spektive B2) skulle betraktas som en enhet och en överenskommelse</p>
<p>15<br></p>
<p>skulle därför reglera förhållandena avseende båda reaktorerna, såväl vid<br>avveckling av Bl som vid avveckling av B2. Vidare skulle Sydkraftskon-<br>cemen kompenseras fullt ut i form av äganderätt till samma elproduk-<br>tionskapacitet som avvecklas i Barsebäcksverket och till samma produk-<br>tionskostnad och miljöpåverkan jämte full ersättning för uppkomna mer-<br>kostnader.</p>
<p>De av Sydkraft framförda förutsättningarna bedömdes inte direkt strida<br>mot den inriktning av förhandlingar som regeringen framfört i proposi-<br>tionen En uthållig energiförsörjning eller mot riktlinjerna för ersättning<br>enligt avvecklingslagen. Eftersom statens förhandlare inte disponerade<br>över anläggningar för elproduktion, vände han sig i början av år 1998,<br>efter samråd med näringsministern, till Vattenfall AB (Vattenfall) med en<br>förfrågan huruvida företaget var berett diskutera att mot ersättning<br>överlåta egen produktionskapacitet motsvarande Barsebäcksverkets kapa-<br>citet till Sydkraft. Efter viss betänketid svarade Vattenfall förhandlaren<br>att man var beredd diskutera att på affärsmässiga villkor överlåta ägande-<br>rätten till sådan produktionskapacitet.</p>
<p>Efter detta besked inleddes under år 1998 ett intensivt förhandlingsar-<br>bete. Sålunda har staten och Sydkraft förhandlat om bl.a. villkoren för en<br>uppgörelse om ersättning avseende reaktorerna Bl och B2. Vattenfall har<br>förhandlat med staten om att på marknadsmässiga villkor överlåta andelar<br>av Ringhals kärnkraftverk till Sydkraft för att kompensera Sydkraft för<br>stängningen av reaktor Bl och B 2. Slutligen har Vattenfall och Sydkraft<br>förhandlat om bildandet, ledningen och skötseln av en gemensamt ägd<br>koncern för produktion av kraft vid Barsebäcks- och Ringhalsverken.<br>Förhandlingsarbetet ledde fram till ett principförslag under senhösten<br>1998. Därefter avbröts förhandlingarna i december 1998 i avvaktan på<br>Regeringsrättens ställningstagande till Sydkrafts talan. Förhandlingarna<br>mellan parterna återupptogs i oktober 1999. Principförslaget från år 1998<br>bearbetades då vidare och en särskild översyn och uppdatering gjordes av<br>ingående ekonomiska förutsättningar. Arbetet ledde fram till ett ramavtal<br>med åtföljande bilagor och underavtal mellan parternas förhandlare av<br>den 30 november 1999, fortsättningsvis benämnt Avtalet. Produktionen<br>vid reaktor Bl upphörde den 1 december 1999.</p>
<h3>5.2 Innehållet i avtalet mellan Staten, Sydkraft AB och<br>Vattenfall AB i sammandrag</h3>
<p>Syftet med Avtalet är att reglera på vilket sätt Sydkraft AB skall kom-<br>penseras av staten för stängning av de båda kämkraftsreaktorema i Barse-<br>bäcks kärnkraftverk, B1 och B2, med stöd av avvecklingslagen.</p>
<p>Vattenfall har förklarat sig berett att på affärsmässiga villkor medverka<br>genom att lämna Sydkraft ersättning i form av kraftproduktion som mot-<br>svarar bortfallet vid stängning av såväl reaktor Bl som B2. Staten och<br>Vattenfall har kommit överens om att Sydkraft skall erhålla ersättning i<br>form av en andel i Ringhals kärnkraftverk vid stängning av Bl respektive<br>B2 samt om ersättning till Vattenfall för den andel i Ringhals som bola-<br>get överlåter till Sydkraft.</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>16</p>
<p>Överenskommelsen i Avtalet mellan Staten, Sydkraft och Vattenfall<br>kan beskrivas på följande sätt. Barsebäck Kraft AB (BKAB) äger Barse-<br>bäcks kärnkraftverk och dess två reaktorer B1 och B2 samt de fastigheter<br>på vilka dessa är belägna. Dessa fastigheter överlåts på tillträdesdagen till<br>Sydsvenska Värmekraftaktiebolaget (SVKAB), som är ensam ägare till<br>BKAB och ett helägt dotterbolag till Sydkraft. SVKAB överlåter samma<br>dag i sin tur nyttjanderätten till reaktor B2 till BKAB för ett vederlag som<br>motsvarar köpeskillingen för de fastigheter på vilka reaktorerna B1-B2<br>är belägna. På uppdrag av SVKAB ombesörjer BKAB avställnings- och<br>servicedrift av reaktor B1.</p>
<p>Vattenfall har tidigare under år 1999 överlåtit de fyra reaktorerna i<br>Ringhals kärnkraftverk R1-R4 med tillhörande fastigheter till ett helägt<br>dotterbolag, Ringhals AB (RAB). SVKAB överlåter på tillträdesdagen<br>aktierna i BKAB till RAB såsom apportegendom. Sydkraft och Vattenfall<br>sammanför därmed produktionen i Barsebäcksverket och Ringshalsverket<br>i en gemensamt ägd koncern. Sydkrafts tillskott till den gemensamma<br>koncernen består dels av kraft producerad i reaktor B2, dels av de belopp<br>som staten betalar som ersättning till BKAB för att kraftproduktionen vid<br>Bl upphör. Vattenfalls tillskott till den gemensamma koncernen består av<br>reaktorerna R1-R4 jämte den kraft som produceras där. Enligt avtal mel-<br>lan bolagen skall de erhålla kraftleveranser från den gemensamma kon-<br>cernen i proportion till aktieinnehavet. Sydkrafts ägarandel i den gemen-<br>samma koncernen uppgår till 25,8 %. Genom denna ägarandel får Syd-<br>kraft över tiden lika stora kraftleveranser från den gemensamma koncer-<br>nen som man hade fått från Barsebäcksverket om Bl inte hade stängts.<br>Vattenfalls ägarandel i den gemensamma koncernen uppgår till 74,2 %,<br>vilket innebär att Vattenfall får mindre framtida kraftleveranser från den<br>gemensamma koncernen än man hade fått från Ringshalsverket om detta<br>drivits vidare som ett av Vattenfall helägt kraftverk. De minskade leve-<br>ranserna till Vattenfall motsvarar i princip den leveranskapacitet som<br>bortfallit i samband med Bl:s stängning. Vid en senare stängning av re-<br>aktor B2 med stöd av avvecklingslagen ökar Sydkrafts andel av den ge-<br>mensamma koncernen enligt samma princip.</p>
<p>De berörda företagen står härefter i följande inbördes relation till var-<br>andra.</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0363/prop_19992000__63-2.png" style="width:294pt;height:155pt;"/>
<p>17</p>
<p>Ersättning för den stängda reaktorn Bl</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>Sydkraftkoncemen erhåller som ersättning för minskad produktionskapa-<br>citet av kraft till följd av stängningen av Bl en ägarandel i RAB-<br>koncemen om 25,8 %. Ägarandelen ger Sydkraftkoncemen tillgång till<br>motsvarande kraftvolym över tiden som BKAB bedöms ha producerat<br>om Bl hade kunnat drivas under sammanlagt 40 år. Sydkraftkoncemens<br>kostnader för den kraft man erhåller från RAB-koncemen beräknas mot-<br>svara kostnaderna för motsvarande produktion i BKAB om Bl drivits<br>vidare t.o.m. 40 års drifttid, med beaktande av en årlig kompensationser-<br>sättning för produktionskostnadsskillnader som Sydkraftkoncemen skall<br>erlägga till Vattenfall enligt nedan. Sammantaget får Sydkraftkoncemen<br>således genom ägarandelen i RAB-koncemen tillgång till samma kraft-<br>volym till samma kostnad som man skulle ha erhållit från BKAB om re-<br>aktor B1 hade drivits vidare t.o.m. 40 års drifttid.</p>
<p>Storleken på Vattenfalls ersättning för den ägarandel som bolaget av-<br>står i RAB är resultatet av de förhandlingar som förts mellan partema<br>dels om värdet på reaktorerna i RAB-koncemen, dels avseende produk-<br>tionskostnadsskillnader mellan Ringhals- och Barsebäcksverken. Den<br>sammanlagda ersättningen består av ett av staten utfärdat skuldebrev,<br>SVKAB :s betalningar till RAB av produktionskostnadsskillnaden samt<br>en ägarandel om 74,2 % i reaktor B2. Staten utfärdar skuldebrevet som<br>överlämnas till BKAB, men Vattenfall kan enligt Avtalet tillgodogöra sig<br>hela värdet av skuldebrevet.</p>
<p>Utgångspunkt för förhandlingarna om värdet på reaktorerna har varit<br>en real kassaflödesvärdering efter inkomstskatt om 28 % för de reaktorer<br>som ingår i RAB-koncemen, d.v.s. reaktorerna R1-R4 i Ringhalsverket<br>och reaktor B2 i Barsebäcksverket. Kassaflödet har beräknats utifrån an-<br>tagandet att reaktorerna har 40 års drifttid med beaktande av följande<br>huvudfaktorer.</p>
<p>Som kalkylränta efter beräknad inkomstskatt har använts en långfristig<br>riskfri realränta (svenska statens realränteobligation, lån 3001) med ett<br>tillägg om 2,5 procentenheter.</p>
<p>De antaganden om elprisutvecklingen som har legat till grund för be-<br>räkningen utgår från att elpriset ökar från 17 öre/kWh år 2000 till<br>26 öre/kWh år 2015. Ökningen är 0,5 öre/kWh per år t.o.m. 2003. Under<br>perioden 2003 till 2007 antas prisökningen vara 1-2,5 öre per år, följt av<br>konstanta priser under åren 2007-2011 samt 26 Öre/kWh åren 2012-15.</p>
<p>Bedömningar av reaktorernas sannolika framtida lastfaktor, d.v.s. fak-<br>tiska produktionsförmåga, produktionskostnader samt investeringsbehov<br>har skett på grundval av tekniska och ekonomiska analyser och utvärde-<br>ringar av reaktorerna B1-B2 och R1-R4 som genomförts av oberoende<br>expertis som stått till förhandlarens förfogande tillsammans med företa-<br>gens specialister.</p>
<p>Analyserna av lastfaktor, produktionskostnader och investeringsbehov<br>har även legat till grund för tidigare nämnda förhandlingar om ersättning<br>för produktionskostnadsskillnader.</p>
<p>Statens skuldebrev om 2 639 miljoner kronor löper med ränta och skall<br>amorteras genom fyra delbetalningar under åren 2000-2003. Skulde-<br>brevsbeloppet är bestämt netto efter inkomstskatt om 28 %. Parterna har</p>
<p>18</p>
<p>beaktat såväl avskrivningar som den inkomstskatt som skulle ha utgått på<br>de inkomster som hade uppkommit om reaktorerna hade drivits t.o.m.<br>40 års drifttid.</p>
<p>Ersättning för merkostnader för singeldrift respektive avvecklings- och<br>servicedrift</p>
<p>BKAB kompenseras av staten med årliga på förhand bestämda kontant-<br>belopp för merkostnader för singeldrift av reaktor B2 respektive avställ-<br>nings- och servicedrift av reaktor Bl, enligt underbilagor 2 och 3 till bi-<br>laga 1 i avtalet.</p>
<p>Ersättningen till BKAB för singeldrift av reaktor B2 motsvarar i hu-<br>vudsak uppskattade merkostnader för uteblivna samordningsmöjligheter<br>av drift, underhåll och administration samt vissa gemensamma anlägg-<br>ningar, som kommer att uppstå på grund av stängningen av Bl. Singel-<br>driftsersättningen utgår med årliga på förhand bestämda belopp, längst<br>fram till och med den 30 juni år 2017, eller tills dess att verksamheten vid<br>B2 stängs om så sker tidigare. Nuvärdet av de årliga kontantbeloppen har<br>beräknats till 2 200 miljoner kronor, förutsatt att driften vid B2 inte<br>stängs före angivet datum.</p>
<p>BKAB får vidare via SVKAB ersättning från staten för merkostnader<br>avseende avställnings- och servicedrift av reaktor Bl ff.o.m. avräknings-<br>dagen t.o.m. den 30 juni 2015 enligt punkt 9.1 i Avtalet med underbilaga<br>3 till Bilaga 1. Med avställningsdrift avses den del av avvecklings-<br>perioden då kärnbränsle finns kvar i kraftverket och med servicedrift den<br>period då kärnbränslet avlägsnats. På grund av att Bl stängts nu i stället<br>för efter 40 års drift bedöms avvecklingsperioden fram tills dess att<br>reaktorn är riven av flera skäl komma att bli avsevärt förlängd. Ersätt-<br>ningen för avställnings- och servicedrift motsvarar i huvudsak upp-<br>skattade merkostnader som följd av den förlängda och tidigarelagda<br>avvecklingsperioden. Nuvärdet av de årliga kontantbeloppen har<br>beräknats till 1 100 miljoner kronor. Vid beräkningarna av ersättningen<br>för merkostnaderna har antagits att ersättning från Kämavfallsfonden inte<br>kommer att utgå för att täcka nämnda kostnader.</p>
<p>Om och när reaktor B2 stängs till följd av ett politiskt beslut upphör<br>ersättningen för singeldrift av denna reaktor. Rätt till ersättning för<br>avställnings- och servicedrift av B2 tillkommer i stället och bestäms<br>enligt samma beräkningsmetodik som tillämpats för reaktor Bl. Härvid<br>skall dock särskilt beaktas att kostnaderna blir lägre på grund av sam-<br>ordning med avställnings- och servicedriften av reaktor B1.</p>
<p>Samtliga ersättningar för merkostnader avseende singeldrift samt av-<br>ställnings- och servicedrift skall omräknas med nettoprisindex från och<br>med avräkningsdagen i Avtalet.</p>
<p>Skillnader i produktionskostnader</p>
<p>Genom sitt aktieinnehav respektive drift- och uttagsavtal äger Vattenfall<br>AB och SVKAB rätt att till självkostnadspris erhålla kraftleveranser från<br>RAB. Med hänsyn till att normalproduktionskostnadema per kWh är</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>19</p>
<p>högre för reaktorerna B1-B2 än för reaktorerna R1-R4 skall SVKAB till Prop. 1999/2000:63<br>RAB betala 113 miljoner kronor per år utöver självkostnad för den kraft<br>som levereras. Vattenfall skall betala motsvarande belopp mindre än<br>självkostnad för den kraft som RAB levererar till Vattenfall. Därmed<br>kompenseras Vattenfall med ett årligt belopp motsvarande den högre<br>självkostnaden för produktionen i Barsebäcksverket jämfört med Ring-<br>halsverket.</p>
<p>Företagens rättigheter och skyldigheter</p>
<p>Företagen har reglerat rättigheter och skyldigheter sig emellan dels i Av-<br>talet, dels i konsortialavtal och därmed sammanhängande avtal mellan<br>SVKAB och Vattenfall avseende RAB-koncemen.</p>
<p>SVKAB skall enligt Avtalets punkt 6 ensamt svara för och bekosta av-<br>gifter och fondering enligt lagen (1992:1537) om finansiering av framtida<br>utgifter för använt kärnbränsle m.m. samt avveckling och rivning av re-<br>aktorerna B1-B2. Vattenfall skall ha motsvarande ansvar för reaktorerna<br>R1-R4.</p>
<p>Skattefrågor i Avtalet</p>
<p>I Avtalets punkt 7.1 anges att partema är överens om att Vattenfall, Syd-<br>kraft, SVKAB, RAB och BKAB inte skall åsamkas större utgifter för<br>skatt än vad bolagen skulle ha haft om transaktionerna enligt avtalen inte<br>hade genomförts. Partema är också överens om att angivna bolag inte<br>skall åtnjuta en lägre skatt för utgifter på grund av transaktionerna enligt<br>avtalen. Staten skall enligt dessa riktlinjer kompensera angivna bolag för<br>ökade utgifter och tidigarelagda kostnader för skatt.</p>
<p>I punkt 7.2 anges att ett genomförande av de transaktioner som om-<br>nämns i eller är en följd av avtalen kan medföra att angivna bolag åsam-<br>kas ökade utgifter eller tidigarelagda kostnader för skatt. Partema har i en<br>bilaga till ramavtalet gemensamt identifierat möjliga skatteutgifter<br>(bilaga 3). I denna bilaga anges följande tänkbara skatteutgifter.</p>
<p>1) Inkomstskatt för ersättning till BKAB för inkomstbortfall,</p>
<p>2) kapitalvinstbeskattning hos Vattenfall om aktier i RAB löses in för<br>ett högre belopp än anskaffningsvärdet (blir aktuellt vid eventuell ned-<br>läggning av B2),</p>
<p>3) stämpelskatt för SVKAB:s förvärv av reaktorfastighetema,</p>
<p>4) inkomstskatt om värdet på SVKAB:s ersättning för nyttjanderätten<br>anses överstiga bolagets anskaffningsvärde (det skattemässiga värdet),</p>
<p>5) kapitalvinstbeskattning hos BKAB om överlåtelsen av reaktorfastig-<br>hetema kan anses ha skett i utbyte mot nyttjanderätten och fastigheterna<br>därvid anses avyttrade för ett pris som motsvarar marknadsvärdet av nytt-<br>janderätten,</p>
<p>6) tidigareläggning av skattekostnader om den nyttjanderätt BKAB<br>förvärvar från SVKAB inte berättigar till fullt värdeminskningsavdrag,</p>
<p>7) eventuell kapitalvinstbeskattning hos SVKAB när uppskovsbeloppet<br>avseende aktiebytet skall tas upp som intäkt,</p>
<p>20</p>
<p>8) skatteutgifter för SVKAB, Vattenfall, BKAB och RAB om dispens<br>från koncembidagsvillkoren inte medges fr.o.m. år 2000,</p>
<p>9) eventuell utgående mervärdesskatt på ersättningarna och på försälj-<br>ningspriset på inventarier samt en skyldighet att återbetala avdragen in-<br>gående skatt på om-, till- och nybyggnation,</p>
<p>10) vissa transaktioner enligt avtalen, t.ex. försäljning av kraft till un-<br>derpris, kan föranleda uttagsbeskattning samt</p>
<p>11) tidigareläggning av kostnader för inkomstskatt hos Vattenfall om<br>de belopp som Sydkraft betalar utöver självkostnaden för el från RAB<br>skulle diskonteras till nuvärde.</p>
<p>I punkt 7.3 i ramavtalet anges att om angivna bolag åsamkas ökade ut-<br>gifter eller tidigarelagda kostnader för skatt enligt bilaga 3 skall staten<br>kompensera respektive bolag härför. Om angivna bolag åsamkas andra<br>ökade eller tidigarelagda kostnader för skatt än de som anges i bilagan<br>skall staten kompensera respektive bolag härför endast om det inte är<br>möjligt och rimligt för bolaget att undvika, minska eller senarelägga<br>dessa utgifter eller kostnader och om dessa inte heller rimligtvis kunnat<br>förutses av någon av parterna.</p>
<p>I punkt 7.4 sägs vidare att krav på ersättning får, om staten inte medger<br>kravet, framställas inom tre månader efter det att alla möjligheter till dis-<br>penser uttömts och sedan skatt fastställts i högsta instans.</p>
<p>Skattefrågorna behandlas närmare i kapitel 6 nedan.</p>
<p>Konsekvenser vid stängning av reaktor B2</p>
<p>Om och när reaktor B2 stängs till följd av ett politiskt beslut har SVKAB<br>rätt, och fram t.o.m. år 2010 skyldighet att öka sin ägarandel i och där-<br>med sina kraftleveranser från RAB, enligt Avtalets punkt 8 samt bilagor<br>4-7. Storleken på SVKAB:s ökade ägarandel är beroende av vid vilken<br>tidpunkt en stängning av B2 sker, och faller över tiden fram till år 2017.<br>Om stängningen t.ex. sker under de närmaste åren ökar ägarandelen cirka<br>fyra procentenheter. Om SVKAB utövar sin optionsrätt kommer en<br>stängning av reaktor B2 att ekonomiskt och leveransmässigt drabba<br>Vattenfall, i likhet med vad som gällde vid stängningen av Bl. Vattenfall<br>har enligt Avtalet rätt till ersättning för sin minskade ägarandel i RAB<br>samt för sin indirekt förlorade andel av produktionskapaciteten i reaktor<br>B2. Om SVKAB inte utövar sin optionsrätt till ökad ägarandel i RAB,<br>skall BKAB via SVKAB erhålla ersättning motsvarande värdet av den<br>minskade produktionskapaciteten i reaktor B2. Storleken av ersättningen<br>till Vattenfall och i förekommande fall till BKAB skall fastställas med<br>utgångspunkt från samma grundläggande värderingsprinciper som tilläm-<br>pats i samband med stängningen av reaktor B1.</p>
<p>Om reaktor B2 direkt eller indirekt stängs genom beslut eller föreskrift<br>av tillsynsmyndigheterna SKI eller SSI kan detta under vissa speciella<br>omständigheter enligt avtalets punkt 8.6 samt bilaga 7 anses ha orsakats<br>av beslutet att stänga reaktor Bl enligt avvecklingslagen. Under sådana<br>omständigheter skall ersättning lämnas på motsvarande sätt som om re-<br>aktor B2 stängts till följd av ett politiskt beslut.</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>21</p>
<p>Återkallelse av rättsprocesser Prop. 1999/2000:63</p>
<p>Sydkraft och dess dotterbolag har åtagit sig att återkalla samtliga rätts-<br>processer avseende besluten om stängning av reaktor Bl samt att inte<br>heller inleda några rättsprocesser avseende stängning av reaktorerna Bl-<br>B2. Sydkraft skall vidare verka för att dess aktieägare inte inleder några<br>motsvarande rättsprocesser. Sydkrafts aktieägare PreussenElektra AG<br>och Statkraft har i brev bekräftat att man inte avser att inleda några såda-<br>na rättsprocesser om Avtalet träder i kraft.</p>
<p>Villkor för Avtalet</p>
<p>Avtalet förutsätter för sin giltighet bl.a. att det har godkänts av Sydkrafts<br>styrelse och bolagsstämma samt av Vattenfalls styrelse, vilket har skett.<br>Vidare förutsätts att ansökan om samtliga tillstånd enligt kämtekniklagen<br>har lämnats till berörda myndigheter samt att godkännande i berörda<br>delar har erhållits av bl.a. Malmö tingsrätt enligt avvecklingslagen,<br>Konkurrensverket enligt konkurrenslagen (1993:20), och att regeringen<br>för statens del slutgiltigt har godkänt de avtal i vilka staten är part.</p>
<p>Senast fem dagar efter det att samtliga villkor är uppfyllda skall parter-<br>na bekräfta detta förhållande (Bekräftelsedagen). Inom 30 dagar efter<br>denna dag skall parternas mellanhavanden på Tillträdesdagen regleras i<br>enlighet med Avtalet, som om dessa varit i kraft sedan Avräkningsdagen,<br>som är den 1 december år 1999.</p>
<p>Interimsavtalet</p>
<p>Mellan staten, Vattenfall och Sydkraft träffades den 12 november 1999<br>ett annat avtal (Interimsavtalet), som syftade till att tillförsäkra Sydkraft<br>kraftleveranser från Vattenfall, som kompensation för bortfallet från re-<br>aktor Bl från och med dess stängning till dess att Avtalet trätt i kraft.<br>Parterna avsåg därigenom undvika att Sydkraft skulle tvingas att vid<br>Malmö tingsrätt ansöka om förskott av ersättning från staten i enlighet<br>med avvecklingslagen.</p>
<p>Regeringen godkände för statens del Interimsavtalet genom beslut den</p>
<p>3 december 1999, med stöd av det tidigare erhållna bemyndigandet från<br>riksdagen (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27, rskr. 1997/98:317) om<br>att få träffa och genomföra för staten bindande avtal om ersättning.</p>
<p>Ersättningen till Vattenfall för dessa elleveranser skall enligt Interims-<br>avtalet regleras på följande sätt. Om Avtalet träder i kraft skall ersätt-<br>ningen regleras som om Avtalet hade trätt i kraft på Tillträdesdagen.<br>Sydkraft svarar då för kostnaderna för elleveransema i enlighet med till-<br>lämpliga bestämmelser i Avtalet.</p>
<p>Skulle Avtalet inte träda i kraft skall staten ersätta Vattenfall för leve-<br>ranserna enligt Interimsavtalets föreskrifter. Denna ersättning behandlas<br>då som ett förskott på ersättningen till Sydkraft enligt avvecklingslagen.<br>Om Avtalet inte trätt i kraft senast den 30 juni år 2000 äger endera parten<br>säga upp det med 30 dagars uppsägningstid.</p>
<p>22</p>
<h3>5.3</h3>
<h3>Bedömning av avtalet</h3>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>När driftstillståndet för en kämkraftsreaktor återkallas enligt avveck-<br>lingslagen har tillståndshavaren och fastighetsägaren rätt till ersättning av<br>staten för förlusten. Lagen ger parterna möjlighet överenskomma om<br>ersättningen. Om parterna inte kan enas i ersättningsfrågan kan den slut-<br>ligen avgöras genom ett domstolsförfarande liknande expropriationsmål.</p>
<p>I trepartiöverenskommelsen liksom propositionen En uthållig energi-<br>försörjning förordades att staten skulle förhandla med ägaren till Barse-<br>bäcksverket om stängning av verkets båda reaktorer samt om ersätt-<br>ningsfrågan i samband därmed. Förhandlingsvägen förordades främst<br>därför att den bedömdes snabbare kunna leda till resultat som låg i de be-<br>rörda parternas gemensamma intresse än en formell tillämpning av av-<br>vecklingslagen med åtföljande domstolsförfarande.</p>
<p>I efterhand kan konstateras att förhandlingarna inte har medfört att<br>stängningen av reaktor Bl har kunnat genomföras snabbare. Däremot<br>innebär det mellan parterna träffade Avtalet rörande ersättningsfrågorna<br>att dessa kan regleras snabbare i anslutning till stängningen, med minskad<br>osäkerhet som följd för de berörda. Om parterna inte hade varit överens<br>om ersättningsfrågorna i samband med stängningen av reaktor Bl, hade<br>en domstolsprocess rörande ersättningen följt därefter, vilken kunde ha<br>blivit långvarig. Den osäkerhet rörande ersättningen som hade blivit följ-<br>den därav kunde ha skadat partema.</p>
<p>En avgörande fråga vid bedömningen av förhandlingsresultatet i ersätt-<br>ningsfrågan är givetvis om detta är skäligt såväl för staten som för övriga<br>parter. Som riktmärke för en sådan bedömning skulle ett hypotetiskt re-<br>sultat av en domstolsprocess i ersättningsfrågan kunna tjäna, med beak-<br>tande även av det tillkommande värde som ligger i att en domstolsprocess<br>med åtföljande osäkerhet och kostnader för de inblandade partema har<br>kunnat undvikas. Det kan dock konstateras att resultatet av en tänkt dom-<br>stolsprocess inte direkt kan uppskattas och konkretiseras i ekonomiska<br>termer, utan att man främst har att utgå från bedömningar av de principer<br>för värdering som finns i tillämpliga lagar.</p>
<p>Till förhandlarens riktlinjer har hört att söka nå en överenskommelse i<br>ersättningsfrågan som ligger inom ramen för de totala kostnader för sta-<br>ten som kunde ha blivit resultatet av en domstolsprocess. Enligt regering-<br>ens bedömning uppfyller Avtalet detta krav.</p>
<p>Ett alternativt sätt att värdera statens ersättning enligt avtalet är att re-<br>latera det och dess ingående komponenter till riktmärken på marknaden<br>och marknadsmässiga bedömningar. Några sådana exempel kan här<br>nämnas.</p>
<p>Genom avtalet erhåller inte Sydkraft direkt ekonomisk ersättning för<br>förlusten av reaktorn Bl, utan en motsvarande produktionsresurs från<br>Vattenfall i form av 25,8 procents ägarandel i RAB. Som ersättning för<br>den överlåtna ägarandelen erhåller Vattenfall dels 2 639 miljoner kronor<br>av staten, dels årliga kompensationsbelopp om 113 miljoner kronor av<br>Sydkraft för produktionskostnadsskillnader samt slutligen 74,2 procents<br>ägarandel i reaktorn B2. Den sammanlagda ersättningen som tillfaller<br>Vattenfall uppgår till ca 5,7 miljarder kronor, vilket kan uppskattas<br>motsvara ett värde av 0,80-0,85 kr/kWh för Ringhalsverket. Den bakom-</p>
<p>23</p>
<p>liggande, implicita värderingen av Barsebäcksverket torde vara icke<br>obetydligt lägre, vilket återspeglas i överenskommelsen om årlig ersätt-<br>ning från Sydkraft till Vattenfall för produktionskostnadsskillnader.<br>Dessa värdeuppskattningar kan jämföras med bedömningar av de senast<br>kända överlåtelserna av andelar i käm-kraftverk som skedde 1997 i<br>Forsmark, vid vilka köpeskillingarna har uppskattats till 0,93 kr/kWh. De<br>lägre värderingarna som Avtalet baserats på kan bl.a. ses som en följd av<br>lägre elpriser och elprisförväntningar.</p>
<p>Avtalet är baserat på bedömningar av bl.a. elpriser samt produktions-<br>kostnader, produktionsförmåga och investeringsbehov i sex kämkrafts-<br>reaktorer under perioden fram till år 2017. Det ligger i sakens natur att<br>sådana bedömningar är komplexa, förenade med osäkerhet och därmed<br>kan ifrågasättas. Vid alla värderingar av produktionstillgångar måste<br>dock sådana överväganden göras av berörda parter.</p>
<p>Bedömningar om ökade elpriser på längre sikt är i dagsläget vanliga.<br>Statens energimyndighet (STEM) har bland andra nyligen givit uttryck<br>för sådana bedömningar i samband med en rapport till klimatkommittén<br>(dir. 1998:40).</p>
<p>Bedömningarna av produktionskostnader, produktionsförmåga och in-<br>vesteringsbehov har skett efter gemensamma analyser av en expertgrupp,<br>i vilken förhandlaren och företagen varit företrädda. Därmed torde dessa<br>frågor ha genomlysts och behandlats på ett sakligt och balanserat sätt.</p>
<p>För staten har det varit en viktig principfråga att förhandlingen om<br>Vattenfalls medverkan i uppgörelsen om ersättning till Sydkraft har förts<br>på affärsmässiga grunder. Om så inte hade varit fallet, hade Vattenfalls<br>ställning och därmed statens intressen som ägare till Vattenfall allvarligt<br>kunnat skadas.</p>
<p>Det har även varit viktigt för staten att Sydkraft har behandlats skäligt,<br>så att företaget och dess konkurrenssituation inte påverkas. Enligt uppgift<br>har Sydkraft anlitat en utomstående part för att göra en oberoende be-<br>dömning av Avtalets inverkan på företaget. Resultatet av denna bedöm-<br>ning är enligt uppgift att Avtalet inte negativt påverkar företaget.</p>
<h3>5.4 Statens ersättningskostnader för avställningen av<br>reaktor Bl till följd av avtalet</h3>
<p>De ekonomiska ersättningar som staten enligt Avtalet skall lämna till det<br>av Sydkraft och Vattenfall gemensamt ägda BKAB till följd av stäng-<br>ningen av reaktor Bl leder till de kostnader för staten under perioden<br>2000-2017 som framgår av nedanstående tabell.</p>
<p>Med Skuldebrev Bl avses i tabellen det skuldebrev avseende ersättning<br>för reaktor Bl som Vattenfall förutsätts erhålla som dellikvid för avstådd<br>ägarandel i RAB och som avräknas från utdelningen till ägaren staten<br>under åren 2000-2003. Kostnaden för staten består således i att<br>motsvarande utdelningsbelopp inte inlevereras till staten. Med Singeldrift<br>B2 avses ersättning för de merkostnader som belastar driften av B2 när<br>Bl genom avställningen upphör att bidra till täckandet av vissa<br>gemensamma kostnader. Med Servicedrift Bl avses ersättning för mer-<br>kostnader för att hålla Bl i ett vänteläge inför slutlig avveckling och<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>24</p>
<p>rivning under betydligt längre tid än som skulle varit fallet om reaktorn Prop. 1999/2000:63<br>ställts av först efter 40 års drift. De olika kostnadskomponentema i</p>
<p>tabellen redovisas närmare under avsnittet 5.2 Innehållet i avtalet mellan<br>Staten, Sydkraft AB och Vattenfall AB.</p>
<p>Statens ersättningskostnader för avställningen av reaktor Bl till följd<br>av avtalet (mkr, prisläge december 1999)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>År</p></td><td>
<p>Skuldebrev Bl</p></td><td>
<p>Singeldrift B2</p></td><td>
<p>Servicedrift Bl</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>660</p></td><td>
<p>182</p></td><td>
<p>248</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>660</p></td><td>
<p>208</p></td><td>
<p>129</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>660</p></td><td>
<p>208</p></td><td>
<p>128</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>659</p></td><td>
<p>208</p></td><td>
<p>117</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2004</p></td><td></td><td>
<p>207</p></td><td>
<p>82</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2005</p></td><td></td><td>
<p>216</p></td><td>
<p>81</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2006</p></td><td></td><td>
<p>214</p></td><td>
<p>81</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2007</p></td><td></td><td>
<p>180</p></td><td>
<p>80</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2008</p></td><td></td><td>
<p>178</p></td><td>
<p>79</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2009</p></td><td></td><td>
<p>178</p></td><td>
<p>79</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2010</p></td><td></td><td>
<p>178</p></td><td>
<p>78</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2011</p></td><td></td><td>
<p>179</p></td><td>
<p>77</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2012</p></td><td></td><td>
<p>180</p></td><td>
<p>77</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2013</p></td><td></td><td>
<p>181</p></td><td>
<p>73</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2014</p></td><td></td><td>
<p>182</p></td><td>
<p>73</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2015</p></td><td></td><td>
<p>174</p></td><td>
<p>36</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2016</p></td><td></td><td>
<p>166</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2017</p></td><td></td><td>
<p>83</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Det bör observeras att de kostnader som redovisas i tabellen enbart avser<br>ersättningskostnadema för avställningen av reaktor Bl. I det energipoli-<br>tiska beslutet våren 1997 (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr.<br>1996/97:272) angavs att reaktor B2 skulle ställas av senast den 1 juli<br>2001, under förutsättning bl.a. att bortfallet av elproduktion kan kom-<br>penseras. Regeringen avser att redovisa denna fråga för riksdagen i<br>budgetpropositionen för 2001. Vad gäller statens kostnader enligt Avtalet<br>skulle ett beslut om avställning av reaktor B2 innebära ytterligare ersätt-<br>ningskostnader för staten i form av avtalad ersättning, som fastställs efter<br>en förhandling baserad på de utgångspunkter som anges i Avtalet.</p>
<p>Principiellt kommer statens kostnader vid avställning av B2 att omfatta<br>dels ersättning till Vattenfall för att bolaget avstår ytterligare en ägar-<br>andel i RAB till Sydkraft samt för värdet av Vattenfalls egen andel i<br>produktionen från B2, dels en ersättning till SVKAB avseende mer-<br>kostnader för avställnings- och servicedrift av B2. Samtidigt minskar<br>dock statens kostnader genom att ersättning för singeldrift av B 2 upphör.</p>
<p>Som redovisas i avsnittet 7 Offentlig-finansiella konsekvenser uppstår<br>vid en avställning av en reaktor även ett antal skatteeffekter, av vilka<br>vissa innebär en kostnad för staten i form av bortfallna skatteintäkter som<br>skulle ha inbetalats vid fortsatt drift. Som framgår av avsnitt 7 beräknas<br>ett skattebortfall för år 2000 om sammanlagt 210 miljoner kronor, som<br>följd av stängningen av Bl. Under de antagna förutsättningarna beräknas<br>det årliga skattebortfallet till ungefär samma belopp under perioden.</p>
<p>25</p>
<p>Skatteeffekter och andra indirekta effekter, som uppstår oavsett om<br>ersättningsavtal träffas eller inte, är dock svårbedömbara i den meningen<br>att den slutliga nettoeffekten bl.a. beror på hur stor ersättningsproduktion<br>som kommer att ske i Sverige, samt hur elpriserna m.m. påverkas av<br>omställningen av energisystemet.</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>26</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<h2>6 Skattefrågor vid kämkraftsavveckling</h2>
<h3>6.1 Ersättning för framtida inkomstbortfall, m.m.</h3>
<p>Regeringens forslag: Ersättning från staten för inkomstbortfall i sam-<br>band med kämkraftsavveckling med stöd av lagen (1997:1320) om<br>kärnkraftens avveckling skall vara skattefri. Avdrag medges inte vare<br>sig direkt eller i form av värdeminskningsavdrag för utgifter som hän-<br>för sig till en nedlagd reaktor om utgifterna får anses ha beaktats vid<br>beräkningen av ersättningen.</p>
<p>Ersättning som betalas för framtida utgifter får tas upp till beskattning<br>allt eftersom beloppen betalas ut i stället för att det nuvärdesberäknade<br>beloppet tas upp som intäkt.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer huvudsakligen med rege-<br>ringens förslag, bortsett från att det inte finns någon bestämmelse om<br>ersättning för framtida utgifter.</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna har i princip inget att invända<br>mot förslaget. Industriförbundet anser att de skäl som åberopas i prome-<br>morian inte har en sådan tyngd att vanliga skatteregler skall överges.<br>Enligt förbundet kan det likväl finnas skäl att låta ersättningen vara<br>skattefri om de normala principerna skulle kunna leda till ytterligare kost-<br>nader för parterna bl.a. på grund av komplexiteten i ärendet. Vattenfall<br>AB anför att det bör tas in en paragraf efter den föreslagna 2 § varav skall<br>framgå att partema enligt lagstiftning eller avtal inte skall åsamkas större<br>utgifter för skatt än vad bolagen skulle ha haft om transaktionerna enligt<br>lag eller avtal inte hade genomförts. Vattenfall AB anser att det kopplade<br>området kan medföra att ersättning för framtida utgifter - enligt avtalet<br>ersättning för singeldrift respektive avvecklings- och servicedrift - skall<br>tas upp till kapitaliserat belopp den dag ersättningen kan anses känd och<br>att någon avsättning inte får göras. Riksskatteverket anför att det för<br>tydlighets skull borde framgå av lagtexten att räntan på ersättningen inte<br>omfattas av skattefriheten. Vidare förutsätter verket att det av avtalet går<br>att utläsa vilka utgifter som kan anses omfattas av ersättningen.</p>
<p>Bakgrunden till regeringens förslag: Ett beslut om avveckling av en<br>kämkraftsreaktor innebär ett stort ingrepp i verksamheten för de företag<br>som är tillståndshavare och ägare av den avvecklade reaktorn. En stäng-<br>ning av en reaktor med stöd av lagen (1997:1320) om kärnkraftens av-<br>veckling (avvecklingslagen) är ett intrång som i princip jämställs med<br>expropriation. Såsom nämnts i avsnitt 5.1. har ett företag som drabbas av<br>intrånget rätt till ersättning som beräknas enligt expropriationsrättsliga<br>principer. I avvecklingslagen anges hur ersättningen skall beräknas och<br>en hänvisning görs till 4 kap. expropriationslagen (1972:719) varav fram-<br>går att för en fastighet som exproprieras i sin helhet, skall löseskilling,<br>enligt huvudregeln, betalas med belopp som motsvarar fastighetens mark-<br></p>
<p>27</p>
<p>nadsvärde. Marknadsvärdet för en reaktorfastighet kan anses utgöras av<br>nuvärdet av de sammanlagda kassaflödena som hade kommit företaget<br>till godo om kämkraftsreaktom producerat kärnenergi under den tid som<br>motsvarar dess kvarstående ekonomiska livslängd. På de inkomster som<br>företaget hade haft på grund av reaktordriften hade företaget betalat<br>inkomstskatt. Företaget hade vid beräkningen av resultatet i inkomst-<br>slaget näringsverksamhet haft rätt att göra avdrag för de utgifter som hän-<br>fört sig till driften.</p>
<p>Expropriation är en sådan överlåtelse som omfattas av avyttringsbe-<br>greppet i 44 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229, IL) och 24 § 2<br>mom. första stycket den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomst-<br>skatt, (SIL). Ersättning som utgår vid en expropriation är skattepliktig om<br>den ersätter en skattepliktig inkomst.</p>
<p>Av 31 kap. 5 § IL (2 § andra stycket den upphävda lagen (1990:663)<br>om ersättningsfonder) framgår att avdrag får göras för belopp som sätts<br>av till ersättningsfond om skattepliktig ersättning erhållits för inventarier,<br>byggnader och markanläggningar eller för mark i samband med att en<br>fastighet har tagits i anspråk genom expropriation eller ett liknande<br>förfarande. En avsättning till en ersättningsfond innebär inte en definitiv<br>skattelättnad. När fonden tas i anspråk utgör inte det ianspråktagna<br>beloppet skattepliktig intäkt. Å andra sidan får den skattskyldige inte<br>avdrag för den utgift för vilken fonden tagits i anspråk. Vid ianspråk-<br>tagande för avskrivning gäller i stället att avskrivningsunderlaget minskas<br>med det ianspråktagna beloppet. En ersättningsfond skall återföras till<br>beskattning om den inte tagits i anspråk för investeringar och dylikt<br>senast under det beskattningsår för vilket taxering sker under det tredje<br>taxeringsåret efter det taxeringsår som avdraget hänför sig till. Skatte-<br>myndigheten får medge att fonden behålls till och med det beskattningsår<br>för vilket taxering sker under det sjätte taxeringsåret efter det taxeringsår<br>som avdraget hänför till. Om avdraget skall återföras skall ett särskilt<br>tillägg om 30 procent av det återförda beloppet tas upp som intäkt.</p>
<p>Skälen for regeringens förslag: När ersättning bestäms för stängning<br>av en reaktor på grund av ett avvecklingsbeslut, tas hänsyn till i vilken ut-<br>sträckning ersättningen kommer att beskattas i ägarens näringsverk-<br>samhet.</p>
<p>I vår inkomstskattelagstiftning finns inga särskilda regler om skatte-<br>frihet för expropriations- och liknande ersättningar. Det finns normalt<br>inte heller skäl att behandla ersättningar av detta slag annorlunda än<br>andra ersättningar vid skador och liknande oförutsedda händelser. Detta<br>talar för att en ersättning som betalas ut på grund av att en kämkraftsan-<br>läggning, eller del av den, stängs på grund av ett avvecklingsbeslut inte<br>bör behandlas på annorlunda sätt vid beskattningen.</p>
<p>Ett beslut att stänga en kämkraftsreaktor är i flera avseenden en unik<br>företeelse. En sådan stängning av en kämkraftsreaktor beslutas av rege-<br>ringen. En stängning innebär ett stort ingrepp för de företag som drabbas.<br>Att investera i en ny reaktor är för företaget inte möjligt. Företaget har<br>förvisso möjligheter att sätta av belopp till ersättningsfond. Huruvida en<br>fond kan tas i anspråk under den angivna tre- eller sexårsperioden är<br>emellertid ovisst.</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>28</p>
<p>Om ersättningen för stängningen beräknats brutto finns det naturligtvis<br>inte skäl att behandla den förmånligare skattemässigt än andra expropri-<br>ationsersättningar. Har ersättningen däremot beräknats netto efter in-<br>komstskatt förhåller det sig annorlunda. Om ersättningen för framtida in-<br>komstbortfall i sådana fall är skattepliktig för mottagaren blir ersätt-<br>ningen som staten skall betala i motsvarande utsträckning högre (jfr<br>punkt 7.2 i avtalet) medan företaget får återbetala skillnadsbeloppet till<br>staten i form av skatt. Om ersättningen skall tas upp till beskattning inne-<br>bär det att det kommer att dröja flera år innan det slutliga ersättnings-<br>beloppet och den slutliga kostnaden för staten kan fastställas. Storleken<br>på skatten är som nämnts bl.a. beroende av i vilken utsträckning er-<br>sättningsfonder har kunnat tas i anspråk. Vidare måste staten bevaka att<br>skatten som inräknats i den utgivna ersättningen faktiskt betalats.</p>
<p>Vid en sammantagen bedömning talar därför det mesta för att en er-<br>sättning som betalas för att kompensera inkomstbortfallet för att en re-<br>aktor stängs och som beräknats netto bör vara skattefri och i möjligaste<br>mån motsvara den slutliga ersättningen från staten. Skattefriheten bör<br>dock inte omfatta ränta som utgår på den fastställda ersättningen. Riks-<br>skatteverket anser att det för tydlighets skull bör framgå av lagtexten att<br>räntan inte är skattefri. Lagtexten i den föreslagna 3 § omfattar bara<br>ersättning för framtida inkomstbortfall. Enligt regeringens bedömning<br>kan bestämmelsen inte tolkas så att ränta på ersättningen omfattas av<br>paragrafen. En sådan bestämmelse som Riksskatteverket föreslår behövs<br>alltså inte.</p>
<p>Om staten på grund av avtalet är skyldig att kompensera för en<br>skatteutgift i företaget bör däremot den ersättningen vara skattefri. Som<br>skatteutgift skall också räknas kostnadsränta vid anstånd enligt 19 kap.<br>6 § skattebetalningslagen (1997:483). Vattenfall AB har anfört att<br>bestämmelsen i 4 § om att ersättning för skatt inte skall tas upp som<br>intäkt kan missförstås. Om ersättningen för stängningen räknats brutto<br>kan bestämmelsen tolkas så att ersättningen skall vara skattefri till den<br>del den avser kompensation för skatt. Förslaget i 4 § har förtydligats så<br>att det klart framgår att skattekompensationen bara är skattefri om er-<br>sättningen för framtida inkomstbortfall beräknats netto efter skatt.</p>
<p>Om ersättningen beräknas netto efter skatt är det sannolikt att det vid<br>beräkningen tas hänsyn, förutom till förlorade framtida inkomster, också<br>till att företaget skulle ha haft rätt till avdrag för utgifter som hänför sig<br>till den avvecklade reaktorn. Så har också skett i avtalet om stängningen<br>av Barsebäck. Vid inkomstbeskattningen bör företaget som får ersätt-<br>ningen i sådana fall inte få göra avdrag för utgifter som hänför sig till den<br>avvecklade reaktorn om de har beaktats vid beräkningen av ersättningen.<br>Det gäller såväl direkt avdragsgilla utgifter som sådana som skall dras av<br>genom värdeminskningsavdrag. Det skattemässiga värdet för inventarier<br>vilkas värde har beaktats vid beräkningen är sålunda noll. Motsvarande<br>gäller byggnader och markanläggningar. För kapitaltillgångar vars värde<br>beaktats vid beräkningen skall omkostnadsbeloppet anses vara noll. Före-<br>taget som får ersättningen skall varken ta upp eller dra av en kapitalvinst<br>respektive kapitalförlust. Om lagertillgångar beaktats vid beräkningen av<br>ersättningen skall lagret anses vara nedskrivet med ett belopp som mot-<br>svarar det skattemässiga värdet på dessa tillgångar.</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>29</p>
<p>Om en tillgång som omfattas av ersättningen däremot avyttras efter Prop. 1999/2000:63<br>avstängningen blir hela ersättningen på grund av avyttringen skatte-<br>pliktig. Detta bör dock inte gälla om tillgången som får anses ersatts<br>överlåts på grund av avtalet. I sådana fall bör överlåtelsen kunna ske utan<br>skattekonsekvenser.</p>
<p>Riksskatteverket anför att det måste framgå av avtalet vilka utgifter<br>som omfattas av ersättningen. Det är knappast möjligt att i ett ramavtal ta<br>in detaljerade uppgifter om bokförda och kvarvarande skattemässiga<br>värden på olika tillgångar. Regeringen utgår ifrån att det utifrån upp-<br>rättade avtal inkl, underavtal och räkenskaper går att avgöra vilka till-<br>gångar som kan anses ha beaktats vid fastställandet av ersättningen.</p>
<p>När det gäller de årliga på förhand bestämda ersättningar som staten<br>betalar för singeldrift av B2 respektive avvecklingsdrift av B1 gör rege-<br>ringen följande bedömning. De årligt på förhand bestämda ersättningarna<br>som staten betalar för singeldrift av B2 respektive avvecklingsdrift av B1<br>motsvarar vissa konkreta merutgifter. Merutgiftema är avdragsgilla enligt<br>allmänna regler det år de uppkommer men det kan diskuteras hur ersätt-<br>ningarna skall behandlas skattemässigt.</p>
<p>Överskott eller underskott i inkomstslaget näringsverksamhet beräknas<br>enligt bokföringsmässiga grunder. En inkomst skall tas upp som intäkt<br>och en utgift dras av som kostnad det beskattningsår som de hänför sig<br>till enligt god redovisningssed om inte annat följer av IL eller av en<br>annan lag.</p>
<p>I 29 kap. IL finns bestämmelser om näringsbidrag som lämnas från<br>staten till en näringsidkare. Enligt dessa regler har den skattskyldige en<br>möjlighet att ta upp intäkten till beskattning samma år som de kostnader<br>som ersättningen avser att täcka uppkommer. Om man ser på en upp-<br>görelse av det slag som nu är i fråga ur ett helhetsperspektiv kan det te<br>sig främmande att betrakta ersättningar för framtida merutgifter i form av<br>avvecklingskostnader och singeldrift som näringsbidrag. Skilda synsätt är<br>möjliga och dessa kan sträcka sig från att ersättningarna utgör aktie-<br>ägartillskott och därför inte är skattepliktiga till att det nuvärdesbe-<br>räknade beloppet av samtliga framtida ersättningar skall intäktsföras<br>omedelbart. För att undanröja varje osäkerhet bör en uttrycklig regel<br>införas där det framgår att ersättningarna får tas upp som intäkt det år de<br>betalas ut.</p>
<h3>6.2 Försäljning av elkraft</h3>
<p>Regeringens förslag: Om ett företag på grund av ett avtal om<br>avveckling av kärnkraftverk skall sälja elkraft till ett pris som under-<br>stiger marknadsvärdet eller produktionskostnaden, skall uttagsbe-<br>skattning inte ske.</p>
<p>Promemorians förslag: Några särskilda regler vid överlåtelse av<br>elkraft till underpris finns inte i promemorians förslag.</p>
<p>30</p>
<p>Remissinstanserna: Vattenfall AB föreslår att en särskild regel tas in Prop. 1999/2000:63<br>av vilken det framgår att uttagsbeskattning inte skall ske även om elkraft<br>säljs till ett pris som understiger produktionskostnaden.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt praxis drivs kämkraftsverken i<br>Sverige i produktionsbolag utan egentligt vinstsyfte. I stället får ägarna<br>förvärva elkraften till självkostnadspris i förhållande till sina ägarandelar.<br>Överlåtelse av elkraft till självkostnadspris kan bara ske om företagen<br>kan lämna koncernbidrag med skatterättslig verkan. En förutsättning för<br>koncernbidrag är att moderbolaget äger minst 90 procent av andelarna i<br>dotterföretaget. Vidare krävs bl.a. att andelarna ägts under hela beskatt-<br>ningsåret. Ett flertal kärnkraftverk ägs av flera delägare vilket innebär att<br>koncembidragsreglema inte är tillämpliga. För att underlätta en samver-<br>kan inom näringslivet infördes år 1972 en dispensregel i 2 § 3 mom. SIL<br>(35 kap. 8 § IL) som ger möjlighet att lämna koncernbidrag även om<br>förutsättningarna inte är uppfyllda. Dispensregeln är i första hand avsedd<br>att göra det möjligt att medge undantag från 90-procents ägande men kan<br>också tillämpas om koncembidragsförhållandet inte bestått under hela be-<br>skattningsåret.</p>
<p>I det nu aktuella avtalet kommer ägarna av Ringhals AB att betala<br>olika pris för kraften. SVKAB betalar RAB-koncemens självkostnadspris<br>plus 113 miljoner kronor per år medan Vattenfall betalar 113 miljoner<br>kronor mindre än självkostnadspriset per år. Prisskillnaden beror bl.a. på<br>att det är billigare att producera kraft i Ringhalsreaktorema än i Barse-<br>bäcksreaktorema. Avtalet förutsätter att regeringen medger företagen<br>koncembidragsdispens.</p>
<p>Vattenfall AB har uppmärksammat att en dispens inte helt neutraliserar<br>skatteeffekterna i de aktuella fallet. I RAB uppkommer en vinst på<br>113 miljoner kronor per år på grund av att Sydkraft betalar självkostnads-<br>priset plus 113 miljoner kronor. Koncernbidrag utgör en förmögen-<br>hetsöverföring och en koncembidragsdispens är därför inte ett lämpligt<br>medel att eliminera vinsten. Vattenfall AB har vidare anfört att<br>lagförslaget inte behandlar frågan om den riktade ersättningen kan<br>komma att bedömas som en skattepliktig intäkt för Vattenfall AB såsom<br>för ersättning för aktier i RAB eller på annan grund.</p>
<p>Skillnaden i pris skulle kunna ses som en anskaffningsutgift för ande-<br>larna som SVKAB erhåller i RAB genom andelsbytet och inte som en<br>driftskostnad. Avdrag skulle i sådant fall först komma i fråga när ande-<br>lama avyttras. Vattenfall skulle å andra sidan beskattas för det kapitalise-<br>rade värdet vid avyttringstillfället. Några beskattningskonsekvenser<br>skulle dock inte uppkomma om regeringens förslag i nästa avsnitt ge-<br>nomförs enligt vilket överlåtelser som sker på grund av ett avtal om av-<br>veckling i princip inte skall medföra några inkomstskattekonsekvenser.</p>
<p>Enligt regeringens mening finns det inte skäl att vid beskattningen<br>vägra SVKAB avdrag för det avtalade priset för kraften såsom för<br>driftskostnad. Regeringen anser att det är rimligt att om ett företag på<br>grand av ett avtal om avveckling av kärnkraftverk säljer eller köper kraft<br>till ett pris som avviker från marknadsvärdet skall beskattning ske med<br>utgångspunkt i det avtalade priset. En dispens skulle visserligen medföra<br>att RAB inte skall uttagsbeskattas för försäljningen av kraft till underpris<br>till vattenfall AB. Såsom konstaterats utgör en koncembidragsdispens<br></p>
<p>31</p>
<p>inte någon lösning för att motverka att vissa skatteeffekter uppkommer i Prop. 1999/2000:63<br>RAB. Regeringen föreslår därför att det i lag införs en bestämmelse om<br>att försäljning av kraft till ett pris som understiger marknadsvärdet i<br>enlighet med ett avtal om avveckling av kärnkraftverk inte skall för-<br>anleda uttagsbeskattning. Det innebär för de nu aktuella företagen att det<br>inte uppstår några skattekonsekvenser på grund av prissättningen. Rege-<br>ringen anser däremot inte att det behövs någon regel som anger att en<br>sådan prissättning inte skall anses utgöra ersättning för avyttring av<br>aktier.</p>
<h3>6.3 Omstrukturering på grund av beslut om avveckling<br>av en kämkraftsreaktor</h3>
<p>Regeringens förslag: Överlåtelser av tillgångar eller upplåtelse av<br>nyttjanderätt som betingas av ett beslut om avveckling av en reaktor<br>skall inte föranleda några inkomstskattekonsekvenser.</p>
<p>Promemorians förslag: Överenstämmer i huvudsak med regeringens<br>förslag, bortsett från att bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning<br>inte finns med.</p>
<p>Remissinstanserna: Industriförbundet ifrågasätter behovet av sär-<br>skilda regler, jfr vad förbundet anfört under avsnitt 6.1. Riksskatteverket<br>ifrågasätter om det inte, såväl materiellt som hanteringsmässigt, skulle<br>vara lämpligare att avdrag för framtida utgifter återförs hos det företag<br>som gjort avsättningen i stället för hos det köpande företaget. Sydkraft AB<br>och Vattenfall AB anser att det är korrekt att det upplåtande företaget<br>skall ta upp det skattemässiga värdet som intäkt men anför att företaget<br>samtidigt måste ha rätt att dra av samma belopp. I annat fall uppkommer<br>en betydande skattepliktig vinst hos upplåtaren. Vattenfall AB föreslår att<br>de i ramavtalet ingående parterna tillförsäkras rätt att använda sig av<br>räkenskapsenlig avskrivning trots att det skattemässiga värdet på inventa-<br>rierna i vissa fall kommer att avvika ifrån det bokförda värdet. Bolaget<br>anför att frågan om differens mellan tillgångarnas bokförda värde och<br>skattemässiga värde togs upp av Lagrådet i dess yttrande över förslagen i<br>prop. 1998/99:15 utan att något svar lämnades. Enligt Vattenfall AB är<br>det vidare oklart om de föreslagna reglerna får tillämpas av annan skatt-<br>skyldig än den vars reaktor avvecklas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Såsom tidigare konstaterats får ett av-<br>vecklingsbeslut av en reaktor stora konsekvenser för verksamheten i det<br>företag och den koncern som bedrivit den avvecklade reaktorn. Det är<br>därför sannolikt att avvecklingsbeslutet påkallar omfattande omstrukture-<br>ringar inte bara i den koncern som innehar reaktorn utan även i andra<br>koncerner som omfattas av ett avtal om avveckling. Av avtalet mellan<br>Staten, Sydkraft AB och Vattenfall AB framgår att vissa omstrukture-<br>ringar måste göras för att verksamheten skall kunna bedrivas vidare på<br>det sätt parterna kommit överens om. Enligt avtalet skall vissa över-<br>låtelser av tillgångar ske mellan olika företag, en nyttjanderätt skall</p>
<p>32</p>
<p>upplåtas, ett andelsbyte skall äga rum och inlösen av andelar kan komma<br>att ske. Sannolikt torde omstruktureringar aktualiseras även vid andra<br>eventuella överenskommelser om avveckling av kärnkraft.</p>
<p>År 1998 infördes nya regler för omstrukturering och beskattning.<br>Utgångspunkten var att skattereglerna inte skall motverka omstrukture-<br>ringar inom näringslivet. Bestämmelserna togs in i de sedermera i sam-<br>band med antagandet av den nya inkomstskattelagen upphävda lagarna<br>(1998:1600) om beskattningen vid överlåtelser till underpris respektive<br>(1998:1603) om beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhets-<br>överlåtelser. Bestämmelserna finns nu i 23, 37 och 38 kap. IL.</p>
<p>Vid utformningen av bestämmelserna gjordes en avvägning så att<br>obehöriga skatteförmåner inte skall möjliggöras. För att undvika obehö-<br>riga skatteförmåner ställs i lagstiftningen vid överlåtelser av tillgångar<br>dels vissa krav på överlåtare och förvärvare, dels förutsätts det att vissa i<br>lagstiftningen angivna villkor är uppfyllda. Om dessa är uppfyllda kan<br>omstruktureringar i näringslivet i regel ske utan omedelbara inkomst-<br>skattekonsekvenser. Såsom reglerna är utformade är det möjligt att<br>överlåtelser och andra åtgärder som föranleds av ett beslut om avveckling<br>av en kämkraftsreaktor, och som är nödvändiga för den fortsatta verk-<br>samheten i koncernen, inte kommer att omfattas av de nya reglerna om<br>omstruktureringar och beskattning. Det finns dock inga skäl till att en<br>omstrukturering i samband med en kämkraftsavveckling inte skall om-<br>fattas av de förmånliga reglerna. Om en skatteförmån skulle te sig alltför<br>förmånlig kan staten ta hänsyn till detta när ersättningen för inkomst-<br>bortfallet fastställs. Tillgångar skall sålunda kunna överlåtas till skatte-<br>mässiga värden även om förutsättningarna i dagens lagstiftning inte är<br>uppfyllda. I fråga om kapitaltillgångar skall förvärvaren kunna inträda i<br>den tidigare ägarens skattemässiga situation. Säljaren bör i sådana fall<br>inte ta upp en kapitalvinst eller dra av en kapitalförlust.</p>
<p>Om det säljande företaget gjort en avsättning för framtida utgifter som<br>hänför sig till den överlåtna tillgången bör avdraget återföras i det<br>köpande företaget. I annat fall uppkommer en intäkt hos säljaren som<br>denne inte kan kvitta mot en ny avsättning.</p>
<p>I den upphävda lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid<br>andelsbyten (UBA) och i den upphävda lagen (1998:1602) om uppskov<br>med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom koncerner (KÖL) reglera-<br>des beskattningen vid överlåtelser av andelar. Reglerna finns nu i 25 kap.<br>6-27 §§ och 49 kap. IL. Vid ett andelsbyte och vid överlåtelse av<br>näringsbetingade andelar inom koncernen beräknas kapitalvinsten enligt<br>allmänna regler. Om förutsättningarna är uppfyllda medges uppskov med<br>beskattningen hos säljaren. Uppskovsbeloppet tas upp till beskattning när<br>de mottagna andelarna avyttras respektive andelarna lämnar koncernen.<br>Bestämmelserna om uppskov i UBA och KÖL tillämpas bara om säljaren<br>begär det. I annat fall beräknas och beskattas kapitalvinsten enligt vanliga<br>regler.</p>
<p>Enligt avtalet mellan Staten, Sydkraft AB och Vattenfall AB kommer<br>ett andelsbyte att ske. BKAB skall först överlåta Barsebäcksverket till<br>SVKAB för en köpeskilling motsvarande de överlåtna tillgångarnas<br>skattemässiga värden i BKAB. Därefter skall SVKAB upplåta nyttjande-<br>rätten till reaktor B2 till BKAB för en ersättning motsvarande ersätt-</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>33</p>
<p>2 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 63<br></p>
<p>ningen för hela Barsebäcksverket. Slutligen skall SVKAB genom en Prop. 1999/2000:63<br>apportemission överlåta aktierna i BKAB till Ringhals AB.</p>
<p>Såsom nämnts är det angeläget att ersättningen för avvecklingen av en<br>reaktor kan slutligt fastställas så snart som möjligt. Görs ett andelsbyte på<br>grund av avstängningsbeslutet kommer ersättningen inte att kunna fast-<br>ställas slutligt innan uppskovsbeloppet skall tas upp till beskattning.<br>Motsvarande gäller vid överlåtelse av näringsbetingade andelar inom<br>koncernen. Det är därför rimligt att överlåtelser av andelar inom kon-<br>cernen eller ett andelsbyte som är en följd av avvecklingsbeslutet inte<br>omfattas av reglerna i UBA och KÖL (25 kap. 6-27 §§ och 49 kap. IL). I<br>stället bör gälla att de mottagna andelarna anses anskaffade för ett belopp<br>som motsvarar de överlåtna andelarnas omkostnadsbelopp.</p>
<p>Upplåtelse av en nyttjanderätt som enbart beror på avtalet bör inte<br>heller föranleda några inkomstskattekonsekvenser. Innan omstrukture-<br>ringen i det nu aktuella fallet, var BKAB ägare till reaktorerna och hade<br>avskrivningsrätten till B2. Avtalet innebär att BKAB alltjämt har nytt-<br>janderätten till B2 och kommer att svara för produktionen av kraft i B2.1<br>avskrivningshänseende bör BKAB betraktas som ägare till den. Bolaget<br>bör därför ha rätt att skriva av tillgångarna enligt vanliga regler i skatte-<br>lagstiftningen. När SVKAB upplåter nyttjanderätten bör SVKAB<br>behandlas som om bolaget hade överlåtit tillgångarna som hänför sig till<br>B2 till underpris och därför ta upp ett belopp som motsvarar de skatte-<br>mässiga värdena som intäkt. Bolaget bör samtidigt få dra av de kvar-<br>varande skattemässiga värdena.</p>
<p>Regeringen föreslår att det införs särskilda regler för omstruktureringar<br>på grund av avtal om avveckling av kärnkraftverk som möjliggör över-<br>låtelser, upplåtelser och andelsbyten utan att några skattekonsekvenser<br>uppkommer. De särskilda reglerna bör inte bara gälla för det företag som<br>innehar reaktorn som skall avvecklas utan alla företag som omfattas av<br>avtalet.</p>
<p>Vattenfall AB föreslår att det klargörs i lagtexten att företagen har rätt<br>att tillämpa räkenskapsenlig avskrivning trots att de bokförda och skatte-<br>mässiga värdena inte överensstämmer. För att räkenskapsenlig avskriv-<br>ning skall få tillämpas krävs att avskrivningen motsvarar avskrivningen i<br>årsredovisningen eller årsbokslutet. Normalt brukar företagen justera<br>avskrivningarna genom en bokslutsdisposition i bokslutet. Högre krav på<br>överensstämmelse krävs inte. För de fall diskrepansen beror på att de<br>bokförda värdena är lägre än de skattemässiga, föreslår regeringen att det<br>införs en bestämmelse enligt vilken företagen har rätt att tillämpa<br>räkenskapsenlig avskrivning om avskrivningarna i deklarationen och i<br>bokföringen inte överensstämmer därför att företaget tillämpat be-<br>stämmelserna i den föreslagna lagen. Skillnaden mellan det bokförda-<br>och det skattemässiga värdet skall få dras av enligt samma principer som<br>gäller för räkenskapsenlig avskrivning.</p>
<p>34</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<h3>6.4 Stämpelskatt</h3>
<p>Regeringens forslag: Förvärvas fast egendom eller tomträtt som ett<br>led i en kämkraftsavveckling är förvärvet fritt från stämpelskatt.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens<br>förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Sydkraft AB anför att lagtexten inte omfattar för-<br>värv av den reaktorfastighet som skall avvecklas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Förvärv av fast egendom och tomträtt<br>är skattepliktiga enligt 4 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid in-<br>skrivningsmyndigheter. Om förvärvaren är en juridisk person utgår skatt<br>med tre procent av köpeskillingen eller - om det är högre - taxerings-<br>värdet. Förvärvas fast egendom från ett koncernföretag medges uppskov<br>med beskattningen och stämpelskatt betalas först om koncemförhållandet<br>mellan överlåtaren och förvärvaren upphör.</p>
<p>Ett undantag från stämpelskatt bör införas vid förvärv av en fastighet i<br>samband med kämkraftsavveckling. Undantaget bör tas in i den före-<br>slagna lagen med särskilda skattebestämmelser vid kämkraftsavveckling.<br>Lagtexten har justerats så att den även omfattar den avvecklade reaktor-<br>fastigheten.</p>
<h3>6.5 En särskild lag med skattebestämmelser vid<br>kämkraftsavveckling</h3>
<p>Regeringens förslag: De särskilda skattebestämmelsema vid avveck-<br>ling av kärnkraftverk skall tas in i en särskild lag.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Har inte yttrat sig i frågan.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: IL trädde i kraft den 1 januari 2000.1<br>IL har de flesta inkomstskattelagar arbetats in, förutom KL och SIL,<br>ytterligare 33 andra inkomstskattelagar. De inarbetade lagarna har upp-<br>hävts vid årsskiftet. Avsikten är att inkomstskattereglema i fortsättningen<br>i princip skall vara samlade i IL. I IL har dock inte alla lagar arbetats in<br>som behandlar kommunal och statlig inkomstskatt. Av prop. 1999/2000:2<br>del 1 s. 482 framgår att det har gjorts vissa undantag. Bland undantagen<br>nämns ”lagar av speciell karaktär”. De särskilda reglerna för beskatt-<br>ningen vid avveckling av kärnkraftverk är också av sådan speciell karak-<br>tär att de bör tas in i en särskild lag, lagen om särskilda skattebestämmel-<br>ser vid kämkraftsavveckling.</p>
<p>Inkomstskattelagen tillämpas första gången vid 2002 års taxering. En-<br>ligt lagen (1999:1230) om ikraftträdandelagen av inkomstskattelagen<br>(1999:1229) skall de upphävda lagarna tillämpas vid 2001 och tidigare</p>
<p>35<br></p>
<p>års taxeringar. Det innebär att vid dessa taxeringar gäller bestämmelserna Prop. 1999/2000:63<br>i den nu föreslagna lagen vid tillämpning av</p>
<p>- den upphävda kommunalskattelagen (1928:370),</p>
<p>- den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,</p>
<p>- den upphävda lagen (1998:1600) om beskattningen vid överlåtelser<br>till underpris,</p>
<p>- den upphävda lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid<br>andelsbyten, och</p>
<p>- den upphävda lagen (1998:1602) om uppskov med beskattningen vid<br>andelsöverlåtelser inom koncerner.</p>
<h3>6.6 Övriga frågor</h3>
<h4>6.6.1 Koncembidragsdispens</h4>
<p>Som framgått förutsätter avtalet att regeringen lämnar koncembidrags-<br>dispens för bidrag mellan SVKAB och RAB samt mellan Vattenfall och<br>RAB. Bestämmelser om koncernbidrag finns i 35 kap. IL (tidigare 2 § 3<br>mom. SIL). Enligt dessa bestämmelser kan ett koncernbidrag - såvitt nu<br>är aktuellt - lämnas från ett moderföretag till ett helägt dotterföretag eller<br>från ett sådant företag till moderföretaget eller till annat helägt dotter-<br>företag hos moderföretaget. Med helägt avses att moderföretaget äger<br>mer än nio tiondelar av aktierna eller andelama i dotterbolaget. Koncern-<br>bidraget anses som avdragsgill kostnad för givaren och skattepliktig<br>intäkt för mottagaren. Som fömtsättning för avdragsrätt gäller bl.a. att så-<br>väl givare som mottagare redovisar bidraget öppet i självdeklarationen<br>till samma års taxering och att dotterföretaget varit helägt under hela<br>beskattningsåret.</p>
<p>Genom lagstiftning 1972 infördes en dispensregel. Enligt denna kan<br>regeringen medge dispens från bl.a. kravet på att dotterföretaget skall<br>vara helägt. En dispens förutsätter att företagen är i intressegemenskap<br>och att verksamheten är av väsentlig betydelse från samhällsekonomisk<br>synpunkt. Enligt förarbetena är dispensmöjligheten avsedd för stora sam-<br>verkansprojekt mellan två eller flera privata intressenter eller mellan<br>staten och privata intressenter. Som exempel på verksamheter av väsent-<br>lig samhällsekonomisk betydelse nämns kraftförsörjningen, bränsleför-<br>sörjningen, kommunikationer och försvar (prop. 1972:13). 1972 års<br>lagstiftning tillkom främst för att möjliggöra en svensk kämkrafts-<br>utbyggnad.</p>
<p>Verksamheten i RAB är av väsentlig betydelse för energiförsörjningen.<br>Kärnkraftverken Forsmark och Oskarshamn, vilka ägs av Forsmarks<br>Kraftgrupp AB respektive OKG AB, har båda en vid ägarkrets som har<br>haft dispens alltsedan kraftverken uppfördes. Dispensen möjliggör att de<br>delägande företagen kan tillgodogöra sig elkraften till självkostnadspris. I<br>avsnitt 6.2 har regeringen föreslagit att ett företag som på grund av ett<br>avtal om avveckling av kärnkraftverk säljer elkraft till underpris, inte<br>skall uttagsbeskattas. Förslaget innebär visserligen att behovet av dispens<br>minskar för de nu aktuella företagen. Vattenfall AB har i sitt remiss-<br>yttrande föreslagit att det lagstiftas om att det i dessa fall finns förutsätt-<br>ningar för regeringen att medge dispens. Regeringen anser inte att en</p>
<p>36</p>
<p>sådan lagstiftning behövs eftersom gällande regler gör det möjligt för<br>regeringen att ge dispens för bidrag mellan SVKAB och RAB respektive<br>mellan Vattenfall AB och RAB. Regeringen avser också att utnyttja<br>denna möjlighet.</p>
<h4>6.6.2 Mervärdesskattekonsekvenser</h4>
<p>I promemorian föreslogs inga särskilda mervärdesskatteregler. Vattenfall<br>AB och Sydkraft AB har i sina remissyttranden ansett att det vore önsk-<br>värt med en lagreglering som i enlighet med avtalet undanröjer mer-<br>värdesskattekonsekvensema, men har vid senare kontakter med Finans-<br>departementet uppgett att en förtida dispens skulle vara tillräckligt för att<br>uppnå samma syfte. Riksskatteverket delar uppfattningen att mervärdes-<br>skattekonsekvensema bör undanröjas genom ett dispensförfarande. Ver-<br>ket anser att beslutet om dispens, på grund av frågans principiella bety-<br>delse och sakens natur, bör fattas av regeringen.</p>
<p>Mervärdesskattekonsekvensema är svårbedömbara och går inte helt att<br>förutsäga. Fastighetsöverlåtelserna kan dock komma att föranleda skyl-<br>dighet för BKAB att betala utgående skatt på de inventarier som ingår i<br>överlåtelsen. Överlåtelse av inventarier är endast undantagen från skatte-<br>plikt om tillgångarna överlåts i samband med att verksamhet överlåts och<br>förvärvaren bedriver skattepliktig verksamhet. Vidare kan fastighetsöver-<br>låtelsen komma att leda till skyldighet att jämka ingående skatt på om-,<br>till- och nybyggnation som företagits av BKAB. Frågan om sådan<br>jämkning skall ske i de fall då fastigheten kan anses ingå i en verksam-<br>hetsöverlåtelse är för närvarande föremål för rättslig prövning. Även i<br>dessa fall kan det få betydelse för bedömningen om förvärvaren bedriver<br>skattepliktig verksamhet eller ej. Vidare måste skattemyndigheterna be-<br>döma huruvida de aktuella ersättningarna är att anse som ersättning för<br>tillhandahållande av varor eller tjänster och därmed omfattas av mer-<br>värdesskatt. Mervärdesskattekonsekvensema bör undanröjas genom til-<br>lämpning av bestämmelsen i 13 kap. 1 § skattebetalningslagen<br>(1997:483) som ger regeringen en möjlighet att befria en skattskyldig<br>från skyldigheten att betala mervärdesskatt. Regeringen avser att meddela<br>bolagen denna dispens innan de transaktioner företas varigenom avtalet<br>fullföljs.</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>37</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<h2>7 Offentlig-finansiella konsekvenser</h2>
<p>Utöver statens direkta kostnader för ersättning enligt Avtalet, som redo-<br>visas under avsnitt 5.4, uppstår bl.a. skattemässiga effekter till följd av<br>avställningen av reaktor Bi.</p>
<p>Sett ur ett skatteperspektiv får avvecklingen av ett kärnkraftverk två<br>typer av konsekvenser. För det första reduceras de framtida skattein-<br>täkterna. Det beror på att elproduktionen reduceras och därför minskar<br>underlaget för bolagsskatt och produktionsskatt. För det andra nödvän-<br>diggör avvecklingen vissa transaktioner som annars inte skulle ägt rum.<br>De transaktionerna föreslås bli skattefria men det påverkar inte budgetens<br>saldo eftersom staten normalt sett inte skulle haft skatteintäkterna.</p>
<p>Nedan beskrivs de effekter som påverkar statens skatteintäkter och<br>därefter kommenteras översiktligt de transaktioner som blir skattefria<br>enligt förslag i propositionen. Beskrivningen visar bl.a. de skatteintäkts-<br>minskningar som uppstår när produktionen i reaktor Bl bortfaller men<br>omfattar inte vilka skatteintäktsökningar som kan komma att uppstå,<br>exempelvis om en elproduktionsökning sker i andra kraftanläggningar i<br>landet.</p>
<h3>7.1 Effekter som påverkar statens framtida skatteintäkter</h3>
<p>Det är omöjligt att göra en fullständig bedömning av de statsfmansiella<br>effekterna, dvs. ändringar i statens skatteintäkter som uppkommer som en<br>följd av stängningen av Bl. Det är till exempel möjligt att elpriset på den<br>svenska marknaden, och därmed elförbrukningen, påverkas på lång sikt.<br>Det skulle i så fall påverka intäkterna både på punktskatte- och mer-<br>värdesskatteområdet. Någon bedömning av ett sådant scenario har dock<br>inte gjorts och några andra effekter på mervärdesskatteområdet bedöms<br>inte uppkomma. Bedömningarna nedan begränsas till konsekvenserna på<br>bolagsskatte- och punktskatteområdet.</p>
<p>Bortfall av bolagsskatt</p>
<p>Om reaktorn Bl inte avvecklats skulle den enligt parternas beräkningar<br>löpande ha genererat vinster under de återstående 17 åren. Dessa vinster<br>skulle ha beskattats löpande och den nuvärdeberäknade skatteintäkten<br>skulle ha blivit cirka 1 miljard kronor. Det är summan av dessa vinster<br>efter skatt som utgör ett av ersättningsbeloppen från staten till BKAB.<br>Ersättningen uppgår till 2,64 miljarder kronor. De fem första årens effek-<br>ter och den varaktiga kostnaden, mätt som räntan på det nuvärdebe-<br>räknade beloppet, redovisas i tabellen nedan.</p>
<p>38</p>
<p>Bortfall av den särskilda skatten på elektrisk kraft från kärnkraftverk</p>
<p>Skatten utgår med 2,7 öre per kWh på den el som produceras i de svenska<br>kärnkraftverken. Denna skattebas minskar i och med att Bl avvecklas.<br>Produktionsminskningen beräknas resultera i ett skattebortfall på cirka<br>117 miljoner kronor per år, vilket med en återstående livslängd på 17 år<br>motsvarar ett nuvärde på 1,39 miljarder kronor. Varaktigt beräknas den<br>årliga effekten på statsbudgeten till 70 miljoner kronor. Denna effekt<br>påverkar enbart de offentliga finanserna och ingår ej i beräkningen av<br>ersättningen till Sydkraft. Vid inkomstberäkningen i budgetpropositionen<br>för år 2000 har denna effekt beaktats.</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>Statsfinansiella kostnader på grund av avvecklingen av Barsebäck 1<br>(i mkr)</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td><td>
<p>Varaktig effekt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bolagsskatt</p></td><td>
<p>93</p></td><td>
<p>93</p></td><td>
<p>93</p></td><td>
<p>93</p></td><td>
<p>93</p></td><td>
<p>51</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Punktskatt<sup>1</sup></p></td><td>
<p>117</p></td><td>
<p>117</p></td><td>
<p>117</p></td><td>
<p>117</p></td><td>
<p>117</p></td><td>
<p>70</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>210</p></td><td>
<p>210</p></td><td>
<p>210</p></td><td>
<p>210</p></td><td>
<p>210</p></td><td>
<p>121</p></td></tr>
</table>
<p>I tabellen redovisas de periodiserade effekterna för åren 2000-2004. På<br>grund av uppbördsförfarandet blir den kassamässiga effekten på punkt-<br>skatten en tolftedel mindre år 2000. Kassamässigt blir effekterna på<br>bolagsskatteintäktema desamma som ovan fast med ett års fördröjning.</p>
<h3>7.2 Effekter som inte påverkar statens framtida<br>skatteintäkter</h3>
<p>Enligt redovisningen ovan uppkommer flera situationer där skatteintäk-<br>terna skulle ha påverkats i frånvaro av den lagstiftning som föreslås i<br>denna proposition. Det rör främst bolagsskatten men i ett fall även stäm-<br>pelskatten. Det uppstår dock, som konstaterats ovan, ingen statsfinansiell<br>effekt i dessa fall.</p>
<p>Vid försäljningen av registerfastigheter, som i det här fallet från BKAB<br>till SVKAB, skall i vanliga fall stämpelskatt utgå. Enligt förslaget skall<br>dock transaktionen inte vara skattepliktig.</p>
<p>Vid försäljningen av registerfastighetema från BKAB till SVKAB upp-<br>kommer frågan om vilket företag som skall ha rätt till avskrivning på det<br>skattemässiga värdet. Ur statsfinansiell synpunkt spelar det endast roll<br>om affären påverkar bolagens möjligheter att reducera de beskattnings-<br>bara vinsterna. Det är rimligt att anta att avskrivningarna kommer att<br>kunna utnyttjas oberoende av vilket av bolagen som får tillgång till dem.<br>Därmed påverkas inte skatteintäkterna.</p>
<p>Avtalet förutsätter att man får koncembidragsdispens. Att exakt upp-<br>skatta hur en dispens kommer att påverka bolagsskatteintäktema är omöj-<br>ligt. Det är dock troligt att företagen i fråga kommer att gå med vinst<br>framöver och att dispenserna därför inte påverkar skatteintäkterna.</p>
<p>Hänsyn har redan tagits till detta skattebortfall i prognosen för statens skatteintäkter.</p>
<p>39</p>
<p>Ersättningen för singel- och servicedrift skall möta verkliga kostnader<br>de år då de uppstår och kommer därför att betalas ut löpande under 17 år.<br>Någon skattemässig vinst beräknas inte uppkomma. Även om BKAB<br>redovisningsmässigt skulle ta upp hela intäkten första året skulle man i<br>gengäld få göra avsättningar för framtida kostnader och på så vis elimi-<br>nera den möjliga tidsförskjutningen och den skatteeffekt detta skulle få.</p>
<p>På grund av avvecklingen betalar staten ut 2 640 miljoner kronor under<br>fyra år. Med hänsyn till att det skattemässiga värdet uppgår till<br>240 miljoner kronor skulle i frånvaro av förslagen i propositionen en<br>skattepliktig vinst på 2 400 miljoner kronor uppkomma.</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>40</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<h2>8 Författningskommentar</h2>
<h3>8.1 Förslaget till lag om särskilda skattebestämmelser</h3>
<h3>vid kämkraftsavveckling</h3>
<h4>Innehåll</h4>
<p>Paragrafen anger att lagen innehåller kompletterande regler till inkomst-<br>skattelagen (1999:1229, IL) och lagen (1984:404) om stämpelskatt vid<br>inskrivningsmyndigheter.</p>
<h4>Definitioner</h4>
<p>2§</p>
<p>I denna lag har termer och uttryck i fråga om inkomstbeskattningen<br>samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen<br>(1999:1229) även om den upphävda kommunalskattelagen (1928:370)<br>eller den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall tilläm-<br>pas, se avsnitt 6.5. Det innebär att om en term i IL inte förekommer i de<br>upphävda lagarna får man använda den bestämmelsen i de upphävda<br>lagarna som motsvarar den företeelse som termen i IL står för. Vad som<br>avses med t.ex. kapitaltillgångar framgår av 25 kap. 3 § IL.</p>
<p>I fråga om stämpelskatt har termer och uttryck samma betydelse som i<br>lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.</p>
<h4>Skattefria ersättningar</h4>
<p>Ersättning för framtida inkomstbortfall</p>
<p>3 och 4 §§</p>
<p>Ersättning som staten lämnar i kompensation för framtida inkomstbortfall<br>är skattefri om ersättningen betalas ut enligt lagen (1997:1320) om kärn-<br>kraftens avveckling eller ett avtal med staten om avveckling av kärnkraft.<br>Ränta på ersättningen omfattas däremot inte av skattefriheten. Bestäm-<br>melserna gäller bara om ersättningen beräknats netto efter skatt. Hur er-<br>sättningen beräknats när det gäller avvecklingen av Barsebäck 1 har<br>närmare redovisats i avsnitt 5.2.</p>
<p>Om staten betalar ut ersättning för ökade utgifter för skatt eller<br>tidigarelagda skattekostnader skall den ersättningen vara skattefri. Detta<br>gäller bara om ersättningen för stängningen av en kämkraftsreaktor<br>beräknats netto, dvs. med avdrag för beräknad inkomstskatt. Med utgift<br>för skatt skall även förstås kostnadsränta vid anstånd.</p>
<p>41</p>
<p>Beskattningen av tillgångar som omfattas av ersättningen</p>
<p>5~7 §§</p>
<p>Ersättningen för avvecklingen av Barsebäck 1 har beräknats utifrån den<br>förlust av framtida kassaflöden som Barsebäck Kraft AB åsamkas till<br>följd av att reaktor Barsebäck 1 stängdes den 30 november 1999. Det<br>belopp som framräknats är skillnaden mellan beräknade intäkter och<br>produktionskostnader efter inkomstskatt.</p>
<p>Vid fastställandet av ersättningen har sålunda hänsyn tagits till att<br>utgifter för inventarier m.m. är avdragsgilla vid beskattningen. Ett bolag<br>skall därför inte ha rätt att dra av dessa utgifter mot andra inkomster.<br>Detta gäller bara utgifter som hänför sig till tiden efter den faktiska<br>avräkningsdagen. Det är bara sådana utgifter som får anses ha beaktats<br>vid beräkningen av ersättningen. Fram till avräkningstidpunkten har<br>företaget naturligtvis rätt att dra av utgifter enligt vanliga regler.</p>
<p>Av 5 § framgår att utgifter som hänför sig till en avvecklad reaktor<br>inte får dras av omedelbart eller genom värdeminskningsavdrag. Det<br>innebär att det skattemässiga värdet för inventarier, markanläggningar<br>och byggnader skall anses vara noll.</p>
<p>För kapitaltillgångar såsom marken som tas i anspråk för den avveck-<br>lade reaktorn är omkostnadsbeloppet enligt förslaget till 6 § noll.</p>
<p>Om det är fråga om lagertillgångar som har beaktats vid beräkningen<br>av ersättningen, skall lagret enligt förslaget i 7 § anses vara nedskrivet<br>med ett belopp som motsvarar de skattemässiga värdena på de tillgångar<br>som omfattats av ersättningen.</p>
<p>Lagrådet anser att lagtexten i paragraferna bör förtydligas. I den före-<br>slagna lagtexten anges som förutsättning att en utgift, en kapitaltillgång<br>eller en lagertillgång skall ha ersatts genom avtalet om ersättning enligt<br>3 §. Lagrådet anför att den nämnda ersättningen avser emellertid ersätt-<br>ning för framtida inkomstbortfall vid vars beräkning de nämnda för-<br>hållandena beaktats. Enligt Lagrådet bör detta komma till uttryck i lag-<br>texten. Regeringen har med anledning av vad Lagrådet anfört formulerat<br>om bestämmelserna.</p>
<h4>Ersättning for framtida utgifter</h4>
<p>8§</p>
<p>Om ersättning utgår för att täcka utgifter, skall ersättningen beskattas.<br>Detta gäller i det nu aktuella fallet bl.a. ersättning för singeldrift och er-<br>sättning för service på den avvecklade reaktorn.</p>
<p>Det kan i vissa fall vara oklart vid vilken tidpunkt en ersättning för<br>framtida utgifter skall tas upp till beskattning. Några särskilda beskatt-<br>ningstidpunktsbestämmelser finns inte för sådana ersättningar. Det inne-<br>bär att ersättningen skall tas upp som intäkt det beskattningsår som de<br>hänför sig till enligt god redovisningssed. Oavsett hur en sådan ersättning<br>skall behandlas i bokföringen bör ersättningen vid beskattningen få tas<br>upp som intäkt löpande allteftersom beloppen betalas ut.</p>
<p>Av allmänna regler följer att företaget skall dra av kostnaderna allt<br>eftersom de uppkommer.</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>42</p>
<h4>Överlåtelse av elkraft</h4>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>9§</p>
<p>Bestämmelsen innebär att om elkraft i enlighet med ett sådant avtal som<br>nu är i fråga säljs till ett pris som över- eller understiger produktions-<br>kostnaden skall, oavsett uttagsbeskattningsreglema, den överenskomna<br>prissättningen godtas vid beskattningen.</p>
<h4>Överlåtelser m.m. av andra tillgångar</h4>
<p>En tillgång som inte hänför sig till den avvecklade reaktorn</p>
<p>10 §</p>
<p>När en reaktor stängs på grund av att rätten att ha en reaktor i drift upp-<br>hör kan det innebära att koncernen måste struktureras om för den fort-<br>satta verksamheten. I det nu aktuella fallet kommer äganderätten till<br>registerfastighetema och reaktorerna att flyttas från Barsebäck Kraft AB<br>till dess moderföretag som därefter upplåter nyttjanderätten till till-<br>gångarna till Barsebäck Kraft AB. Moderföretaget kommer därefter att<br>tillskjuta aktierna i Barsebäck Kraft AB som apportegendom till Ringhals<br>AB, som ägs av Vattenfall AB, mot betalning i nyemitterade aktier i<br>Ringhals AB. Omstruktureringen är en följd av avtalet och nödvändig för<br>att avtalet mellan parterna skall kunna fullföljas. En sådan omstrukture-<br>ring skall inte medföra några inkomstskattekonsekvenser om de skatt-<br>skyldiga begär det.</p>
<p>Om det är andelar som överlåts och ersättningen består av nyemitterade<br>andelar i det köpande företaget anses de mottagna andelarna vara an-<br>skaffade för det omkostnadsbelopp som gällde för de överlåtna ande-<br>larna. Regeln har utformats på samma sätt som strukturregeln i 27 § 4<br>mom. den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i dess<br>lydelse intill utgången av år 1998, se SFS 1997:439.</p>
<p>Beskattningen hos det säljande företaget</p>
<p>11-13 §§</p>
<p>Bestämmelserna om hur överlåtelsen skall behandlas hos det säljande<br>företaget har formulerats med reglerna om verksamhetsöverlåtelser i<br>38 kap. 9-12 §§ IL som förebild. Paragraferna har placerats i den ordning<br>som Lagrådet föreslagit. Bestämmelserna innebär att för andra tillgångar<br>än kapitaltillgångar skall det säljande företaget ta upp de skattemässiga<br>värdena som intäkt i stället för ersättningen. Kapitalvinster och kapital-<br>förluster som uppkommer hos det säljande företaget skall inte tas upp.<br>Om det är en fastighet som är kapitaltillgång som överlåts skall värde-<br>minskningsavdrag m.m. inte återföras.</p>
<p>43</p>
<p>Beskattningen hos det förvärvande företaget</p>
<p>14 §</p>
<p>Bestämmelserna om det förvärvande företaget har formulerats med<br>38 kap. 14 § IL som förebild. Paragrafen har placerats här i enlighet med<br>Lagrådets förslag. I fråga om inventarier och lagergångar skall det<br>köpande företaget anses ha anskaffat tillgångarna till samma värde som<br>säljaren skall ta upp som intäkt. När det gäller kapitaltillgångar skall det<br>förvärvade företaget inträda i det överlåtande företagets skattemässiga<br>situation.</p>
<p>Beskattningen hos det upplåtande företaget</p>
<p>15 §</p>
<p>Om det är en nyttjanderätt till en tillgång som upplåts skall i stället för<br>ersättningen ett belopp som motsvarar de skattemässiga värdena på de<br>tillgångar som nyttjanderätten avser tas upp som intäkt. Företaget får<br>göra avdrag med motsvarande belopp.</p>
<p>Beskattningen hos nyttjanderättshavaren</p>
<p>16§</p>
<p>Får företaget en nyttjanderätt till inventarier m.m. skall företaget behand-<br>las som ägare till tillgångarna. Företaget skall anses ha förvärvat dem för<br>ett belopp som motsvarar deras skattemässiga värde. Företaget får göra<br>avdrag för värdeminskning enligt vanliga skatteregler.</p>
<p>Paragrafen har placerats här i enlighet med Lagrådets förslag.</p>
<p>Avdrag för värdeminskning</p>
<p>17 §</p>
<p>Av bestämmelserna framgår att det överlåtande företaget får göra avdrag<br>för värdeminskning på inventarier, byggnader och markanläggningar för<br>hela överlåtelseåret i stället för det förvärvande företaget. Det skatte-<br>mässiga värdet blir i motsvarande utsträckning lägre. Paragrafen som var<br>placerad som 14 § i lagrådsremissen har flyttats på förslag av Lagrådet.</p>
<p>Avsättningar</p>
<p>18 §</p>
<p>I paragrafen anges att det förvärvande företaget skall återföra avdrag för<br>framtida utgifter som överlåtaren gjort avseende överlåtna tillgångar. Om<br>flera överlåtelser sker på grund av avtalet skall den senaste förvärvaren<br>återföra avdragen. Paragrafen som var placerad som 19 § i lagråds-<br>remissen har flyttats på förslag av Lagrådet.</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>44</p>
<p>En tillgång som hänför sig till den avvecklade reaktorn</p>
<p>19 §</p>
<p>Om företaget på grund av avtalet om avveckling överlåter en tillgång<br>som hänför sig till den avvecklade raktom och tillgångens skattemässiga<br>värde eller omkostnadsbelopp därför är noll, skall ersättningen inte tas<br>upp som intäkt hos överlåtaren. I stället inträder förvärvaren i över-<br>låtarens skattemässiga situation. Det skattemässiga värdet eller omkost-<br>nadsbeloppet skall därför vara noll även hos förvärvaren.</p>
<p>Paragrafen som var placerad som 18 § i lagrådsremissen har flyttats på<br>förslag av Lagrådet. Lagrådet anför att bestämmelserna i denna paragraf<br>hänför sig till skillnad fån de övriga paragraferna till den avvecklade re-<br>aktorn. Paragrafen har därför placeras sist i avsnittet om överlåtelse av<br>andra tillgångar.</p>
<h4>Räkenskapsenlig avskrivning</h4>
<p>20</p>
<p>Av paragrafen framgår att ett företag inte förlorar rätten till räkenskaps-<br>enlig avskrivning om avskrivningarna på inventarierna i bokslutet och<br>deklarationen inte överensstämmer på grund av att företaget har tillämpat<br>bestämmelserna i denna lag. Mellanskillnaden skall dras av enligt samma<br>metod som gäller för räkenskapsenlig avskrivning.</p>
<p>Bestämmelserna har förtydligats i förhållande till förslaget i lagråds-<br>remissen. Paragrafen tar bara sikte på det fallet att skillnaden mellan av-<br>skrivningarna i bokföringen och deklarationen beror på att det skatte-<br>mässiga värdet på inventarierna är högre än värdet enligt balansräk-<br>ningen. Bestämmelserna har också kommenterats i avsnitt 6.3.</p>
<h4>Stämpelskatt</h4>
<p>21 §</p>
<p>Om en reaktorfastighet förvärvas som ett led i en kämkraftsavveckling är<br>förvärvet fritt från stämpelskatt.</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>45</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<h4>Ikraftträdande och övergångsfrågor</h4>
<p>Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2000 tillämpas på händelser som in-<br>träffat redan den 1 januari 1999 eller senare. I övergångsbestämmelserna<br>anges att avseende tiden innan IL börjar tillämpas gäller lagen vid til-<br>lämpning av de upphävda skattelagarna. Det är fråga om</p>
<p>- den upphävda kommunalskattelagen (1928:370),</p>
<p>- den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,</p>
<p>- den upphävda lagen (1998:1600) om beskattningen vid överlåtelser<br>till underpris,</p>
<p>- den upphävda lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid<br>andelsbyten, och</p>
<p>- den upphävda lagen (1998:1602) om uppskov med beskattningen vid<br>andelsöverlåtelser inom koncerner.</p>
<p>Den föreslagna lagstiftningen skall tillämpas på händelser som inträffat<br>innan lagstiftningen har trätt i kraft. De föreslagna reglerna leder till att<br>skattebelastningen för företagen i fråga blir lägre än enligt generella<br>regler. En retroaktiv tillämpning kommer därför inte i konflikt med för-<br>budet mot retroaktiv skattelagstiftning i 2 kap. 10 § regeringsformen.</p>
<p>46</p>
<p>Avtal om ersättning i samband med stängning av<br>B arsebäcksverket</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>R A M A VT A T Regeringskansliet<br>-■-VxaTV A^a ▼ A xaA- Näringsdepartementet</p>
<p>Registratom</p>
<p>Ink. 1999 -11- 3 0</p>
<p>om en förtida stängning av reaktor</p>
<p>Barsebäck 1</p>
<p>mellan</p>
<p>Staten,<br>Sydkraft AB<br>och<br>Vattenfall AB</p>
<p>30 november 1999</p>
<p>47</p>
<p>Prop. 1999/2000:63<br>Bilaga 1</p>
<p>Mellan staten, Sydkraft AB ("Sydkraft") och Vattenfall AB ("Vattenfall") har denna dag<br>träffats följande</p>
<p>RAMAVTAL</p>
<p>om en förtida stängning av reaktor Barsebäck 1</p>
<h4>1. Definitioner</h4>
<p>Vid tillämpning av Ramavtalet skall följande termer (eller böjningar av<br>samma termer) ha den innebörd som anges i anslutning till respektive term.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Avtalen</p></td><td>
<p>detta Ramavtal, de avtal och andra handlingar som<br>omnämns i Ramavtalet och de avtal och andra<br>handlingar till vilka Ramavtalet hänvisar</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtalsdagen</p></td><td>
<p>den dag Ramavtalet undertecknas</p></td></tr>
</table>
<p>Avräknings-</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>dagen</p></td><td>
<p>den 1 december 1999</p></td></tr>
</table>
<p>Barsebäck-</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>fastigheterna</p></td><td>
<p>de fastigheter på vilka reaktorerna Bl-B2 är uppförda</p></td></tr>
</table>
<p>Bekräftelsedagen den dag då samtliga parter skriftligt bekräftat att det<br>sista av de i punkt 14 angivna villkoren uppfyllts</p>
<p>BKAB Barsebäck Kraft AB</p>
<p>Bl</p>
<p>kämkraftsreaktom Barsebäck 1</p>
<h4>B2</h4>
<p>kämkraftsreaktom Barsebäck 2</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0363/prop_19992000__63-3.png" style="width:73pt;height:53pt;"/>
<p>48</p>
<p>Ramavtalet</p>
<p>detta avtal (inklusive bilagor)</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>Bilaga 1</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>RAB</p></td><td>
<p>Ringhals AB</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Ringhals-<br>fastigheten</p></td><td>
<p>den fastighet på vilken reaktorerna R1-R4 är uppförda</p></td></tr>
<tr><td>
<p>R1-R4</p></td><td>
<p>kämkraftsreaktorema Ringhals 1-4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stängning</p></td><td>
<p>åtgärd varigenom utvinning av kärnenergi i en<br>kämkraftsreaktor upphör</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stängningsdagen</p></td><td>
<p>den 30 november 1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SVKAB</p></td><td>
<p>Sydsvenska Värmekraftaktiebolaget</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tillträdesdagen</p></td><td>
<p>30 dagar efter Bekräftelsedagen vid vilken tidpunkt</p>
<p>Avtalen träder i kraft</p></td></tr>
</table>
<h4>2. Bakgrund, motiv och syfte</h4>
<p>2.1 Regeringen beslutade den 5 februari 1998 (N98/108) med stöd av lagen<br>(1997:1320) om kärnkraftens avveckling att rätten att driva reaktor Bl vid<br>Barsebäcks kärnkraftverk for att utvinna kärnenergi skulle upphöra vid<br>utgången av juni månad 1998. Sedan Sydkraft överklagat regeringens beslut<br>till Regeringsrätten enligt rättsprövningslagen har Regeringsrätten beslutat att<br>regeringens beslut skall stå fast, dock att rätten att driva reaktor Bl inte skall<br>upphöra förrän vid utgången av november månad 1999.</p>
<p>2.2 Syftet med detta avtal är att reglera på vilket sätt Sydkraft skall kompenseras</p>
<p>av staten för en förtida stängning av de två kämkrafitreaktorema i Barsebäcks</p>
<p>kärnkraftverk, reaktor Bl och reaktor B2. Vattenfall har förklarat sig berett<br>att på affärsmässiga villkor medverka i en uppgörelse som ger Sydkraft</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0363/prop_19992000__63-4.png" style="width:55pt;height:50pt;"/>
<p>49</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>Bilaga 1<br>ersättning i form av kraftproduktion vid stängningen av såväl reaktor Bl som<br>reaktor B2. Staten och Sydkraft har kommit överens om att Sydkraft skall<br>erhålla ersättning i form av en andel i Ringhals kärnkraftverk i enlighet med<br>vad som framgår av Avtalen. Staten och Vattenfall har kommit överens om<br>ersättning till Vattenfall för att detta skall kunna genomföras.</p>
<p>2.3 BKAB är ägare till Barsebäcks kärnkraftverk och dess två reaktorer B1-B2<br>samt Barsebäckfastighetema. BKAB är vidare innehavare av samtliga<br>tillstånd enligt kämtekniklagen för reaktorerna B1-B2. BKAB är ett helägt<br>dotterbolag till SVKAB, som i sin tur är ett helägt dotterbolag till Sydkraft.</p>
<p>2.4 Vattenfalls helägda dotterbolag RAB är ägare till Ringhals kärnkraftverk och<br>dess fyra reaktorer R1-R4 samt Ringhalsfastigheten. Ansökningar av<br>innebörd att tillstånden enligt kämtekniklagen för Ringhalsverket skall<br>övergå från Vattenfall till RAB har inlämnats till regeringen. Överföringen av<br>tillstånden har inte slutförts varför Vattenfall, i avvaktan på att tillstånden<br>överförs till RAB, tillsvidare är innehavare av samtliga tillstånd enligt<br>kämtekniklagen för Ringhalsverket.</p>
<p>2.5</p>
<p>Den överenskommelse som omfattas av Avtalen kan kortfattat och förenklat</p>
<p>beskrivas enligt följande. Sydkraft tillser att reaktor Bl Stängs samt</p>
<p>ombesöijer att samtliga rättsprocesser i anledning av regeringens beslut den</p>
<p>5 februari 1998 (N98/108) återkallas (punkt 13). Reaktorerna B1-B2 och<br>Barsebäckfastighetema överlåts till SVKAB, som i sin tur upplåter en<br>nyttjanderätt till BKAB avseende produktion av elkraft i reaktor B2 inklusive<br>rätten till den kraft som produceras där. Sydkraft och Vattenfall sammanför</p>
<p>produktionen i Barsebäcksverket och Ringhalsverket i en gemensam koncern.<br>Sydkrafts tillskott till den gemensamma koncernen består dels av kraft<br>producerad i reaktor B2, dels av de belopp som staten betalar som ersättning</p>
<p>till BKAB för att kraftproduktion vid reaktor Bl upphör. Vattenfalls tillskott<br>till den gemensamma koncernen består av reaktorerna R1-R4 jämte den kraft<br>som produceras där. Sydkrafts ägarandel i den gemensamma koncernen<br>uppgår till 25,8 %. Genom denna ägarandel får Sydkraft över tiden lika storajjkz~</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0363/prop_19992000__63-5.png" style="width:26pt;height:54pt;"/>
<p>50</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>kraftleveranser från den gemensamma koncernen som Sydkraft hade fått från<br>Barsebäcksverket om detta drivits vidare, utan påverkan av politiska beslut,<br>som ett av Sydkraft helägt kraftverk. Vattenfall får genom sin ägarandel i den<br>gemensamma koncernen mindre framtida kraftleveranser från den<br>gemensamma koncernen än vad Vattenfall hade fått från Ringhalsverket om<br>detta drivits vidare som ett av Vattenfall helägt kraftverk. Den minskade<br>ägarandelen och därmed de minskade kraftleveransema kompenseras dels<br>genom att Vattenfall tillförs värdet av det belopp som staten betalar till<br>BKAB som ersättning för att reaktor Bl Stängs, dels genom att Sydkraft<br>kompenserar Vattenfall med ett årligt belopp motsvarande den högre<br>självkostnaden för produktion i Barsebäcksverket jämfört med Ringhalsverket<br>så länge som kraft levereras från den gemensamma koncernen.<br>Överenskommelsen innefattar vidare att Sydkraft, indirekt genom dess<br>helägda dotterbolag SVKAB, får en ökad ägarandel i den gemensamma<br>koncernen om reaktor B2 Stängs på grund av politiskt beslut. Vattenfall<br>kompenseras i så fall för den minskade ägarandelen genom att Vattenfall<br>tillförs det belopp som staten betalar som ersättning för att reaktor B2 Stängs.<br>Awecklingsansvaret för Barsebäcksverket åvilar även fortsättningsvis<br>Sydkraftkoncemen. Awecklingsansvaret för Ringhalsverket åvilar<br>Vattenfallkoncemen.</p>
<p>2.6</p>
<p>Som förutsättning för en överenskommelse har för Sydkraft gällt dels att</p>
<p>reaktorerna B1-B2 betraktas som en enhet och att en överenskommelse därför<br>reglerar förhållandena avseende båda reaktorerna, såväl vid aweckling av<br>reaktor Bl som vid aweckling av reaktor B2, dels att Sydkraftkoncemen<br>kompenseras fullt ut i form av äganderätt till samma elproduktionskapacitet<br>som i Barsebäcksverket och till samma produktionskostnad och<br>miljöpåverkan jämte full ersättning för uppkomna merkostnader. Som<br>förutsättning för en överenskommelse har för Vattenfall gällt dels att<br>Vattenfall får full och marknadsmässig ersättning för den kraftproduktion<br>Vattenfall avhänder sig, dels att Vattenfall inte får något ansvar enligt<br>finansieringslagen för awecklingen av reaktorerna Bl-B2. Avtalen uppfyller</p>
<p>dessa förutsättningar.</p>
<p>51</p>
<p>Prop. 1999/2000:63<br>Bilaga 1</p>
<p>2.7 Avtalen är resultatet av ett antal förhandlingar som genomförts sedan mitten<br>av 1997. Sålunda har staten och Sydkraft förhandlat om bl a villkoren för en<br>uppgörelse om reaktorerna B1-B2. Vattenfall har förhandlat med staten om<br>bl a att på marknadsmässiga villkor överlåta en andel av Ringhals<br>kärnkraftverk till Sydkraft för att kompensera Sydkraft för Stängningen av<br>reaktor Bl. Slutligen har Vattenfall och Sydkraft förhandlat om bildandet,<br>ledningen och skötseln av en gemensamt ägd koncern för produktion av kraft<br>vid Barsebäcks- och Ringhalsverken samt därmed sammanhängande frågor,<br>såsom uttagande av kraft.</p>
<p>2.8 Såvida inte annat anges undertecknas Avtalen på Avtalsdagen och genomförs<br>samtliga transaktioner som framgår av Avtalen på Tillträdesdagen. På<br>Tillträdesdagen skall även ekonomisk avräkning ske parterna emellan på ett<br>sådant sätt att den ekonomiska ställningen blir densamma som om samtliga<br>transaktioner som framgår av Avtalen hade genomförts på Avräkningsdagen.<br>Priset 17 öre per kWh skall tillämpas vid den ekonomiska avräkningen för<br>avvikelser som må föreligga mellan 25,8 % av verklig sammantagen<br>produktion fr.o.m. Avräkningsdagen i reaktorerna B2 och R1-R4 och den<br>verkliga produktionen i reaktor B2 med tillägg för fr.o.m. 1 december 1999<br>levererad kraft enligt mellan parterna träffat interimsavtal.</p>
<h4>3. Anpassning av BKAB</h4>
<p>3.1 Sydkraft svarar för att reaktor B1 Stängs senast på Stängningsdagen.</p>
<p>3.2 Sydkraft skall tillse att "rullningen" i den 5-åriga anställningsgarantin för<br>personal i BKAB upphör den 1 januari 2000.</p>
<p>3.3 Reaktorerna B1-B2 samt Barsebäckfastighetema överlåts enligt<br>överlåtelseavtal mellan BKAB och SVKAB på Tillträdesdagen från BK<br>till SVKAB för en köpeskilling motsvarande de överlåtna tillgångarnas<br>planenliga restvärden i BKAB med avdrag för överavskrivningar.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0363/prop_19992000__63-6.png" style="width:57pt;height:43pt;"/>
<p>52</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>3.5</p>
<p>3.5</p>
<p>3.6</p>
<p>3.6</p>
<p>BKAB förvärvar på Tillträdesdagen nyttjanderätten till reaktor B2 från<br>SVKAB för ett vederlag motsvarande köpeskillingen för reaktorerna B1-B2<br>(punkt 3.3). BKAB ombesörjer, på uppdrag av SVKAB, avställnings- och<br>servicedrift av reaktor Bl. Avtal om BKAB:s förvärv av nyttjanderätten till<br>reaktor B2 samt ansvar för och drift och underhåll av reaktorerna B1-B2 har<br>träffats mellan BKAB och SVKAB. Av nyttjanderättsavtalet följer att<br>SVKAB erhåller betalning från BKAB svarande mot SVKAB:s kostnader för<br>fastighetsskatt, försäkringar, produktionsskatt eller annan liknande skatt och<br>dylikt till den del försäkring, skatt och dylikt omfattar reaktor B2 och avser<br>tid innan denna reaktor Stängs. För tid därefter utgår för reaktor B2 ersättning<br>enligt punkt 9.1.</p>
<p>SVKAB ansöker om tillstånd enligt kämtekniklagen att inneha och driva<br>reaktorerna B1-B2 och om därmed sammanhängande tillstånd. SVKAB<br>övertar BKAB:s ansvar enligt 10 § kämtekniklagen (punkt 6.3). Vidare<br>ansöker SVKAB om tillstånd att anlita BKAB som entreprenör för att driva<br>reaktor B2 för att utvinna kärnenergi och för att utföra avställnings- och<br>servicedrift av reaktor Bl och, i förekommande fall, av reaktor B2.</p>
<p>BKAB kompenseras, Bilaga 1, per Stängningsdagen för att reaktor Bl Stängs.<br>Kompensationen utgår genom att staten på Tillträdesdagen utfärdar och till<br>BKAB överlämnar ett enkelt skuldebrev, Underbilaga 1 till Bilaga 1, som i<br>sin tur överlåter skuldebrevet till RAB (punkt 4.1). Skuldebrevsbeloppet är<br>bestämt netto efter schablonskatt om 28 %.</p>
<p>BKAB kompenseras av staten med årliga på förhand bestämda belopp som<br>motsvarar de merkostnader, i huvudsak bestående av kostnader för utebliven<br>samordning av drift, underhåll och administration samt av kostnader för<br>gemensamma anläggningar och service såsom FILTRA, verkstäder, hantering<br>av lågaktivt avfall, hamn, totalavsaltningsanläggning etc., som uppstår på <sub>z</sub></p>
<p>grund av den singeldrift av reaktor B2 som blir resultatet av Stängningen av<br>reaktor Bl. Underbilaga 2 till Bilaga 1. //</p>
<p>53</p>
<p>4. Anpassning av RAB Pr<sub>op</sub>. 1999/2000:63</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>4.1 Verksamheten vid Ringhals kärnkraftverk (inklusive Ringhalsfastigheten och<br>reaktorerna R1-R4) överläts per den 1 januari 1999 till RAB for en<br>köpeskilling motsvarande de överlåtna tillgångarnas planenliga restvärden i<br>Vattenfall. I köpeskillingen ingick ett belopp svarande mot<br>skuldebrevsbeloppet (punkt 3.6).</p>
<p>4.2 På Tillträdesdagen tillser Vattenfall och Sydkraft att RAB:s och BKAB:s<br>externa räntebärande skulder per 1999-12-31 förhåller sig till varandra som</p>
<p>74,2 förhåller sig till 25,8. Såväl RAB:s som BKAB:s räntebärande skulder<br>skall vara marknadsmässiga så att bolagen har jämförbara kapitalkostnader.<br>BKAB.s räntebärande skulder per 1999-12-31 är bestämmande innebärande<br>att RAB anpassar storleken på sina skulder till storleken på BKAB:s skulder.<br>Om anpassningen av RAB innebär att dess skulder skall minska skall RAB:s<br>egna kapital öka i motsvarande mån. Det angivna förhållandet mellan<br>räntebärande skulder skall föreligga efter det att RAB:s räntebärande skulder<br>reducerats med skuldebrevsbeloppet (punkt 3.6). RAB:s skuld till BKAB för<br>förvärv av det enkla skuldebrevet skall inte beaktas vid jämförelsen eftersom<br>den är koncemintem. Genom anpassningen uppnås den situationen att<br>BKAB:s räntebärande skulder per 1999-12-31 motsvarar 25,8% av RAB-<br>koncemens sammantagna räntebärande skulder och att RAB:s räntebärande<br>skulder motsvarar 74,2 % av RAB-koncemens sammantagna räntebärande<br>skulder.</p>
<p>4.3 Avtal träffas mellan staten och Vattenfall, Bilaga 2, om formerna och<br>tidpunkterna för betalning av de föreskrivna räntebärande förpliktelserna till<br>Vattenfall (punkt 4.1) som skall motsvara skuldebrevsbeloppet (punkt 3.6).<br>Avtalet innebär i praktiken att Vattenfall - efter det att skuldebrevet (punkt<br>3.6) överlåtits från BKAB till RAB - ensamt kan tillgodogöra sig hela värdet<br>av skuldebrevet som vederlag för den ägarandel i RAB som Vattenfall<br>avhänder sig till SVKAB.</p>
<p>54</p>
<p>5. Samgående BKAB/RAB Prop. 1999/2000:63</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>5.1 Sedan Sydkraft respektive Vattenfall genomfort anpassningar enligt<br>punkterna 3 och 4 överlåter SVKAB på Tillträdesdagen aktierna i BKAB till<br>RAB såsom apportegendom enligt ett mellan Sydkraft/SVKAB och<br>Vattenfall/RAB träffat apportavtal. BKAB blir därmed ett helägt dotterbolag<br>till RAB.</p>
<p>5.2 Efter genomförd apportemission äger Vattenfall och SVKAB aktier i RAB<br>motsvarande 74,2 respektive 25,8 procent av kapitalet och rösterna.</p>
<p>5.3 Staten, Sydkraft och Vattenfall har genomfort en teknisk utvärdering av<br>reaktorerna B1-B2 och R1-R4, som redovisats i en rapport daterad juni 1998.<br>Uppgifterna i teknikrapporten om reaktorerna B1-B2 och R1-R4 är i första<br>hand lämnade av Sydkraft respektive Vattenfall. Om det skulle framkomma<br>att de verkliga förhållandena avviker från teknikrapporten skall detta inte<br>påverka genomförandet av Ramavtalet och skall inte berättiga part till någon<br>form av kompensation eller justering i aktiefördelningen annat än om part av<br>vårdslöshet eller uppsåtligen lämnat felaktiga uppgifter eller undanhållit<br>uppgifter i teknikrapporten.</p>
<p>5.4 Skillnader i normalproduktionskostnader (inklusive kapitalkostnader) per<br>kWh mellan reaktorerna B1-B2 å ena sidan och reaktorerna R1-R4 å andra<br>sidan elimineras genom att SVKAB till RAB, utan tidsbegränsning, betalar<br>113 Mkr per år utöver självkostnad (exklusive avgifter enligt<br>finansieringslagen enligt punkt 6.2) för den kraft som levereras (punkt 6.1)<br>och genom att Vattenfall betalar motsvarande belopp mindre än självkostnad.<br>Vid Stängning av någon eller några av reaktorerna R1 - R4 av något annat<br>skäl än ett politiskt beslut om förtida Stängning minskar beloppen med den<br>andel som den eller de stängda reaktorerna R1-R4 representerar av den totala<br>nettoeffekten i Ringhals kärnkraftverk vid tidpunkten för Stängningen. 6 J</p>
<h4>K</h4>
<p>55</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>5.5 Sydkraft/SVKAB och Vattenfall/RAB skall anmäla RAB:s förvärv av BKAB</p>
<p>till Konkurrensverket enligt 37 § konkurrenslagen.</p>
<h4>6. Rättigheter och skyldigheter</h4>
<p>6.1 Genom sina aktieinnehav i RAB äger Vattenfall och SVKAB enligt driftavtal</p>
<p>och uttagsavtal rätt att till självkostnadspris, justerat enligt punkterna 5.4 och</p>
<p>6.2, erhålla kraftleveranser under reaktorernas faktiska driftstid pro rata till<br>aktieinnehavet.</p>
<p>6.2 SVKAB skall ensamt ansvara för och bekosta avgifter och fondering enligt<br>fmansieringslagen för reaktorerna B1-B2. RAB skall i sin egenskap av<br>innehavare av reaktorerna R1-R4 tillse att avgifter och fondering enligt<br>finansieringslagen sker för reaktorerna R1-R4. Vattenfall skall dock ensamt<br>bära samtliga kostnader avseende reaktorerna R1-R4 som följer av<br>finansieringslagen. Även övriga skyldigheter och rättigheter, som enligt<br>finansieringslagen belastar respektive tillkommer reaktorinnehavare skall<br>hänföras till SVKAB vad gäller reaktorerna Bl - B2 och till Vattenfall vad<br>gäller reaktorerna R1-R4.</p>
<p>6.3</p>
<p>Vattenfall skall vara ekonomiskt ansvarigt för avveckling och rivning av<br>reaktorerna R1-R4 och SVKAB skall ansvara för avveckling och rivning av<br>reaktorerna B1-B2.1 Vattenfalls respektive SVKAB:s ansvar ingår att under<br>avveckling och rivning hålla reaktorerna försäkrade enligt<br>atomansvarighetslagen. Vattenfall skall i ekonomiskt hänseende - parterna<br>emellan - vara att anse som innehavare enligt kämtekniklagen och<br>atomansvarighetslagen avseende reaktorerna R1-R4 vid avveckling och<br>rivning av desamma. Ansvar enligt atomansvarighetslagen skall vad gäller<br>reaktorerna R1-R4 åvila RAB och vad gäller reaktor B2 - partema emellan -</p>
<p>åvila BKAB så länge reaktor B2 inte är Stängd.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0363/prop_19992000__63-7.png" style="width:67pt;height:59pt;"/>
<p>Konsortialavtal och därmed sammanhängande avtal mellan SVKAB och<br>Vattenfall avseende RAB-koncemen har träffats.</p>
<p>56</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>6.5</p>
<p>7.</p>
<p>7.1</p>
<p>6.5</p>
<p>7.</p>
<p>7.1</p>
<p>7.2</p>
<p>7.3</p>
<p>7.2</p>
<p>7.3</p>
<p>Genom sina aktieinnehav i RAB är Vattenfall och SVKAB skyldiga att, betala<br>RAB:s kostnader pro rata till aktieinnehavet, justerat enligt punkterna 5.4 och<br>6.2.</p>
<h4>Skatter och avgifter</h4>
<p>Parterna är överens om att Vattenfall, Sydkraft, SVKAB, RAB och BKAB<br>inte skall åsamkas större skattekostnader än vad bolagen skulle ha haft om<br>transaktionerna enligt Avtalen inte hade genomforts. Parterna är också<br>överens om att angivna bolag inte skall åtnjuta en lägre skattekostnad på<br>grund av transaktionerna enligt Avtalen. Staten skall enligt dessa riktlinjer, i<br>enlighet med bestämmelserna nedan, kompensera angivna bolag för ökade<br>och tidigarelagda skattekostnader.</p>
<p>Ett genomforande av de transaktioner som omnämns i eller är en följd av<br>Avtalen, inklusive transaktioner enligt punkt 8, kan medföra att Vattenfall,<br>Sydkraft, SVKAB, RAB eller BKAB åsamkas ökade eller tidigarelagda<br>skattekostnader. Parterna har gemensamt identifierat de potentiella<br>skattekostnader som framgår av Bilaga 3.</p>
<p>Om Vattenfall, Sydkraft, SVKAB, RAB eller BKAB åsamkas ökade eller<br>tidigarelagda skattekostnader enligt Bilaga 3 skall staten kompensera<br>respektive bolag därför. Om Vattenfall, Sydkraft, SVKAB, RAB eller BKAB<br>åsamkas andra ökade eller tidigarelagda skattekostnader, om det inte är<br>möjligt och rimligt for bolag att undvika, minska eller senarelägga dessa<br>kostnader och om de ökade eller tidigarelagda kostnaderna inte rimligtvis<br>kunnat förutses av någon av parterna i Ramavtalet skall staten kompensera<br>respektive bolag därför.</p>
<p>Såvida inte staten meddelar annorledes far krav på ersättning enligt punkt 7.3</p>
<p>framställas sedan alla möjligheter till dispenser uttömts och sedan skatt</p>
<p>57</p>
<p>Prop. 1999/2000:63<br>Bilaga 1</p>
<p>fastställts i högsta instans. Krav skall framställas skriftligen och inom tre<br>månader räknat från den första tidpunkten då krav får framställas.</p>
<h4>8. Förtida Stängning av reaktor B2 eller reaktorerna R1-R4</h4>
<p>8.1 Om och när reaktor B2 Stängs till följd av ett politiskt beslut har SVKAB rätt<br>enligt särskilt optionsavtal, Bilaga 4, att erhålla en ökad ägarandel i RAB.</p>
<p>8.2 SVKAB har förbundit sig, Bilaga 5, att till och med utgången av 2010 utan<br>dröjsmål utöva den rätt som SVKAB erhållit enligt punkt 8.1.</p>
<p>8.3 Om SVKAB utövar sin optionsrätt enligt punkt 8.1 kommer en Stängning av<br>reaktor B2 att ekonomiskt helt och hållet drabba Vattenfall. Vattenfall skall<br>som ersättning för inlösta aktier i RAB erhålla ett belopp som motsvarar<br>värdet dels av Vattenfalls minskade ägarandel i RAB (varvid BKAB skall<br>anses sakna värde), dels av Vattenfalls indirekt minskade andel (74,2 %) av<br>produktionskapaciteten i reaktor B2. BKAB skall i detta fall inte erhålla<br>någon ersättning via SVKAB.</p>
<p>8.4 Om SVKAB inte utövar sin optionsrätt enligt punkt 8.1 skall BKAB via<br>SVKAB erhålla ersättning med ett belopp som motsvarar värdet av den<br>minskade produktionskapaciteten i reaktor B2.</p>
<p>8.5 Ersättningen till Vattenfall enligt punkt 8.3 och ersättningen till BKAB via<br>SVKAB enligt punkt 8.4 skall bestämmas enligt vissa grundläggande<br>värderingsprinciper, Bilaga 6.</p>
<p>8.6 Partema har träffat avtal, Bilaga 7. om att en sådan framtida Stängning av<br>reaktor B2, som sker som en konsekvens av Stängningen av reaktor Bl, skall<br>jämställas med en Stängning av reaktor B2 till följd av ett politiskt beslut.<br>Vid en sådan Stängning av reaktor B2 skall bestämmelserna i punkterna 8.1-</p>
<p>8.5 och 9.1 äga motsvarande tillämpning.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0363/prop_19992000__63-8.png" style="width:47pt;height:24pt;"/>
<p>Prop. 1999/2000:63<br>Bilaga 1</p>
<p>8.7 Parterna har inte i något av Avtalen tagit ställning till vad som skall gälla om<br>någon eller några av reaktorerna R1-R4 stängs på grund av politiskt beslut.</p>
<h4>9. Avställnings- och servicedrift</h4>
<p>9.1 BKAB har via SVKAB rätt till ersättning från staten för avställnings- och<br>servicedrift av reaktor Bl fr.o.m. Avräkningsdagen t.o.m. 2015-07-01 i<br>enlighet med Underbilaga 3 till Bilaga 1. Om och när reaktor B2 Stängs till<br>följd av ett politiskt beslut skall SVKAB ha rätt till ersättning från staten för<br>avställnings- och servicedrift av reaktor B2 t.o.m. 2017-07-01 med belopp<br>som bestäms enligt samma beräkningsmetodik som den som legat till grund<br>för nyssnämnd bilaga. Härvid skall särskilt beaktas att kostnaderna blir lägre<br>p g a samordning med avställnings- och servicedriften av reaktor Bl.</p>
<p>9.2 Om staten, efter det att reaktor B2 Stängts, kan visa att det är praktiskt<br>möjligt och även i övrigt rimligt att påbörja avveckling och rivning av<br>reaktorerna B1-B2 kan staten fullgöra sina kvarstående förpliktelser enligt<br>punkt 9.1 genom att till SVKAB utge det belopp som kompenserar SVKAB<br>för utebliven värdetillväxt på fonderade medel fram till och med 2015-07-01<br>respektive fram till och med 2017-07-01. Staten kan inte fullgöra sina<br>kvarstående förpliktelser på angivet sätt om SVKAB kan visa att kostnaderna<br>för att omedelbart påböija avveckling och rivning blir högre än om<br>awecklingen/rivningen påbörjas först efter 2015-07-01 respektive 2017-07-<br>01 såvida inte staten ersätter SVKAB för kostnadsökningarna.</p>
<p>9.3 Kan staten och SVKAB inte komma överens om storleken på den uteblivna<br>värdetillväxten skall denna fråga slutligt och i skiljedoms form avgöras av<br>styrelsen för Kämavfallsfonden.</p>
<p>10.</p>
<h4>Betalningsvillkor och indexering</h4>
<p>Av staten till BKAB utgiven ersättning för merkostnader på grund av<br>singeldrift av reaktor B2 (punkt 3.7) och till BKAB via SVKAB utgiven</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0363/prop_19992000__63-9.png" style="width:49pt;height:55pt;"/>
<p>59</p>
<p>Prop. 1999/2000:63<br>Bilaga 1</p>
<p>ersättning på grund av avställnings- och servicedrift av reaktor Bl (punkt 9)<br>samt SVKAB:s kompensation for skillnader i normalproduktionskostnader<br>(punkt 5.4) skall betalas månadsvis i efterskott. Beloppen skall omräknas med<br>hänsyn till det vid betalningstillfallet senaste offentliggjorda nettoprisindex i<br>förhållande till nettoprisindex per Avräkningsdagen eller, om sådant saknas,<br>per den dag som ligger närmast Avräkningsdagen.</p>
<p>11. Sekretess</p>
<p>11.1 Var och en av parterna förbinder sig att inte avslöja konfidentiell information<br>som part erhållit från annan part i samband med förhandling om och ingående<br>av Avtalen. Part skall tillse att dess anställda, styrelseledamöter och<br>uppdragstagare iakttar detta sekretessåtagande.</p>
<p>11.2 Med konfidentiell information förstås alla uppgifter av ekonomisk, juridisk,<br>teknisk, kommersiell eller annan art, med undantag för (i) information som är<br>eller blir allmänt känd, (ii) information som part kände till före det detta<br>åtagande gjordes, (iii) information som part mottagit från tredje man under<br>förutsättning att information erhållits utan samband med brott mot detta<br>åtagande, (iv) information som part är skyldig att lämna ut enligt lag,<br>inregistreringskontrakt eller noteringsavtal samt (v) information till parts<br>finansiärer och ratinginstitut.</p>
<p>11.3 Parterna är införstådda med att innehållet i Ramavtalet måste offentliggöras<br>efter det att Ramavtalet undertecknats och att det därför inte är möjligt att<br>sekretessbelägga någon del av Ramavtalet.</p>
<p>11.4</p>
<p>Vad ovan angivits i punkterna 11.1-11.2 gäller för Sydkraft och Vattenfall</p>
<p>från Avtalsdagen även om Tillträdesdagen inte inträffar. Av regeringen<br>förordnad förhandlare och dennes medarbetare skall iaktta samma<br>sekretessåtagande.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0363/prop_19992000__63-10.png" style="width:46pt;height:55pt;"/>
<p>60</p>
<p>12. Meddelanden</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>12.1 Meddelanden mellan parterna avseende Avtalen skall överlämnas genom bud,<br>rekommenderat brev eller telefax till följande adresser eller telefaxnummer:</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Staten:</p></td><td>
<p>N äringsdepartementet<br>Attn: Hans Christer Olson<br>Jakobsgatan 26</p>
<p>103 33 STOCKHOLM</p>
<p>Fax: 08-21 57 99</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sydkraft:</p></td><td>
<p>Sydkraft AB</p>
<p>Attn: Khennet Tallinger</p>
<p>Carl Gustafs väg 1</p>
<p>205 09 MALMÖ</p>
<p>Fax: 040-25 52 12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vattenfall:</p></td><td>
<p>Vattenfall AB</p>
<p>Attn: Mats Fagerlund</p>
<p>Jämtlandsgatan 99</p>
<p>162 87 STOCKHOLM</p>
<p>Fax: 08-17 85 06</p></td></tr>
</table>
<p>12.2 Meddelande skall anses ha kommit mottagaren tillhanda:</p>
<p>(i) Om avlämnat med bud: vid överlämnandet.</p>
<p>(ii) Om avsänt med rekommenderat brev: tre dagar efter avlämnande för<br>postbefordran.</p>
<p>(iii) Om avsänt med telefax: vid registrerat mottagande enligt erhållet kvitto.</p>
<p>12.3</p>
<p>Var och en av parterna äger rätt att anvisa annan mottagare, adress eller</p>
<p>telefaxnummer genom meddelande enligt punkt 12.1.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0363/prop_19992000__63-11.png" style="width:54pt;height:58pt;"/>
<p>61</p>
<p>13.</p>
<p>Återkallelse av rättsprocesser</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>13.1 Sydkraft och Sydkrafts dotterbolag skall återkalla sin talan i samtliga</p>
<p>rättsprocesser avseende en förtida Stängning av reaktor Bl (såsom talan i<br>Högsta Domstolen och klagomålet till EG-kommissionen) senast då samtliga<br>de i punkt 14 (i) - (vii) angivna villkoren uppfyllts. Sydkraft skall inom<br>samma tid underrätta EG-kommissionen om att en uppgörelse enligt Avtalen<br>träffats och att Sydkraft inte har något intresse av att EG-kommissionen<br>fortsätter sin utredning. Det åligger Sydkraft att så snart Avtalen, exklusive<br>det enkla skuldebrevet enligt punkt 3.6, undertecknats ansöka om och verka<br>for att nämnda processer vilandeforklaras i avvaktan på att angivna villkor är<br>uppfyllda.</p>
<p>13.2 Sydkraft skall inte självt inleda och Sydkraft skall tillse att dess helägda</p>
<p>dotterbolag inte inleder några rättsprocesser avseende en förtida Stängning av<br>reaktorerna B1-B2. Sydkraft skall vidare verka for att dess aktieägare inte<br>inleder några rättsprocesser avseende förtida Stängning av reaktorerna Bl-B2.</p>
<h4>14. Villkor</h4>
<p>14.1 Avtalen förutsätter for sin giltighet</p>
<p>(i) att Sydkrafts styrelse och bolagsstämma godkänner de Avtal i vilka<br>Sydkraft, BKAB och/eller SVKAB är part;</p>
<p>(ii) att Vattenfalls styrelse godkänner de Avtal i vilka Vattenfall och/eller<br>RAB är part;</p>
<p>(iii) att dispens från koncembidragsvillkoren med stöd av 2 § 3 mom femte<br>stycket lagen om statlig inkomstskatt meddelas;</p>
<p>(iv)</p>
<p>att regeringen, efter det att villkoren enligt (i) och (ii) uppfyllts,<br>godkänner de Avtal i vilka staten är part;</p>
<p>62</p>
<p>Prop. 1999/2000:63<br>Bilaga 1</p>
<p>(vi) att Malmö tingsrätt godkänner de Avtal som tingsrätten skall pröva<br>enligt avvecklingslagen;</p>
<p>(v) (a) att mer än 30 dagar förflutit efter det att en fullständig</p>
<p>anmälan skett av RAB:s förvärv av BKAB enligt 37 §<br>konkurrenslagen utan att Konkurrensverket beslutat om en<br>särskild undersökning eller</p>
<p>(b) att Konkurrensverket före utgången av nämnda 30-<br>dagarsperiod beslutat att inte vidta en särskild undersökning<br>eller</p>
<p>(c) att det förflutit tre månader sedan Konkurrensverket beslutat<br>att vidta en särskild undersökning utan att ha väckt talan<br>enligt 39 § konkurrenslagen;</p>
<p>(vii) att ansökan om samtliga de tillstånd enligt kämtekniklagen som Avtalen<br>kräver har lämnats in till berörda myndigheter;</p>
<p>(viii) att Sydkrafts talan i Högsta Domstolen och klagomål i EG-<br>kommissionen i anledning av en förtida Stängning av reaktor Bl<br>återkallats samt att Högsta Domstolen avskrivit det mål som är<br>anhängiggjort där.</p>
<p>14.2 Omgående och senast inom 5 dagar efter det att samtliga villkor enligt ovan är<br>uppfyllda skall partema skriftligen bekräfta detta förhållande. Omgående och<br>senast inom 5 dagar efter kännedom därom skall partema skriftligen<br>informera varandra om att något villkor inte kommer att uppfyllas.</p>
<p>14.3</p>
<p>Inom 30 dagar efter Bekräftelsedagen skall parternas mellanhavanden<br>regleras i enlighet med Avtalen som om dessa varit i kraft sedan<br>Avräkningsdagen.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0363/prop_19992000__63-12.png" style="width:54pt;height:63pt;"/>
<p>63</p>
<p>Prop. 1999/2000:63<br>Bilaga 1</p>
<p>14.4 Om något av nämnda villkor inte uppfyllts senast den 30 juni 2000 har var<br>och en av parterna rätt att utan påföljd frånträda Ramavtalet, till följd varav<br>Avtalen skall sakna verkan utom såvitt avser punkterna 11 och 15.</p>
<p>14.5 Parterna är överens om att det ligger ett stort värde i att Avtalen kan träda<br>ikraft så snart som möjligt efter det att Avtalen undertecknats. Parterna skall<br>därför anstränga sig särskilt för att inhämtandet av erforderliga<br>godkännanden, tillstånd m.m. enligt punkt 14.1 inte onödigtvis försenas.</p>
<p>14.6 Parterna skall medverka till och acceptera de rimliga justeringar av Avtalens<br>innehåll som krävs för att villkoren enligt ovan skall uppfyllas. Vad här<br>angivits gäller inte sådana krav som uppställs av part.</p>
<h4>15. Tvister</h4>
<p>15.1 Tvist i anledning av detta Ramavtal eller övriga Avtal, med undantag för de<br>Avtal som innehåller särskild bestämmelse om tvistlösning, eller tvist i<br>anledning av något rättsförhållande härrörande ur samma avtal skall slutligt<br>avgöras genom skiljedom enligt reglerna för Stockholms Handelskammares<br>Skiljedomsinstitut. Skiljenämnden skall bestå av tre ledamöter, vilka samtliga<br>skall utses av skiljedomsinstitutet. Ordföranden skall äga domarkompetens.<br>Förfarandet skall äga rum i Stockholm.</p>
<p>15.2 Om det vid tidpunkten för ett skiljeförfarandes påkallande redan är<br>anhängiggjort ett förfarande enligt denna bestämmelse, skall den skiljenämnd<br>som utsetts i det först påkallade förfarandet även pröva den andra tvisten,<br>under förutsättning att partema är desamma i de bägge tvisterna. I annat fall<br>skall en ny skiljenämnd utses för den andra tvisten.</p>
<p>15.3</p>
<p>Fordran som eljest inte hade omfattats av denna skiljeklausul skall, om den<br>åberopas till kvittning, prövas i den utsträckning kvittningspåståendet så \</p>
<p>64</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>föranleder. Svaranden skall dessutom äga rätt att väcka genkäromål angående<br>fråga som eljest inte hade omfattats av denna skiljeklausul.</p>
<p>15.4 Vad ovan angivits i punkterna 15.1 -15.3 gäller även om Tillträdesdag inte</p>
<p>inträffar.</p>
<p>Detta avtal har upprättats i tre likalydande exemplar, varav parterna tagit varsitt.</p>
<p>Stockholm den 30 november 1999</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0363/prop_19992000__63-13.png" style="width:168pt;height:3pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0363/prop_19992000__63-14.png" style="width:362pt;height:109pt;"/>
<p>förhandlare</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0363/prop_19992000__63-15.png" style="width:4pt;height:88pt;"/>
<p>65</p>
<p>3 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 63</p>
<p>Bilaga 1 Prop. 1999/2000:63</p>
<p>till Ramavtalet, punkterna bilaga 1</p>
<p>3.6 (2 nedan), 3.7 (3 nedan)<br>och 9 (4 nedan)</p>
<p>Mellan staten, SVKAB och BKAB har denna dag träffats följande</p>
<p>AVTAL</p>
<h4>1 Bakgrund m.m.</h4>
<p>1.1 Mellan staten, Sydkraft och Vattenfall har denna dag träffats ett Ramavtal med<br>anledning av stängningen av Barsebäcks kärnkraftverks reaktor Bl den 30<br>november 1999. Av Ramavtalets punkterna 3.6, 3.7 respektive 9 följer att BKAB<br>skall kompenseras för (i) uteblivna framtida kassaflöden (3.6), (ii) merkostnader<br>vid singeldrift av reaktor B2 på grund av en förtida stängning av reaktor Bl (3.7)<br>och (iii) avställnings- och servicedrift av reaktor Bl (9).</p>
<p>1.2 Termer som definierats i Ramavtalet skall ha samma innebörd i detta avtal.</p>
<h4>2 Uteblivna framtida kassaflöden</h4>
<p>Staten skall enligt avtal mellan staten och Vattenfall till BKAB betala<br>tvåmiljardersexhundratrettioniomiljoner (2.639.000.000) kronor på de villkor som<br>anges i skuldebrev, Underbilaga 1. som kompensation för förlusten av framtida<br>kassaflöden till följd av att reaktor Bl Stängs den 30 november 1999.</p>
<h4>3 Merkostnader på grund av singeldrift av reaktor B2</h4>
<p>Staten skall till BKAB betala ersättning för de merkostnader som BKAB åsamkas<br>vid drift av reaktor B2 till följd av att produktionen av kraft vid reaktor Bl upphör<br>i förtid. Ersättningen utgår tom den 30 juni 2017 med på förhand bestämda<br>belopp per år i enlighet med Underbilaga 2, dock längst till den dag då reaktor B2</p>
<p>Stängs.</p>
<p>66</p>
<h4>4 Kostnader för avställnings- och servicedrift av reaktor Bl</h4>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>BKAB skall via SVKAB ha rätt till ersättning från staten för avställnings- och<br>servicedrift av reaktor Bl fr.o.m. Avräkningsdagen t.o.m. den 30 juni 2015 i<br>enlighet med Underbilaga 3. Om och när reaktor B2 Stängs till följd av ett<br>politiskt beslut skall SVKAB ha rätt till ersättning från staten för avställnings- och<br>servicedrift av reaktor B2 t.o.m.den 30 juni 2017 med belopp som bestäms enligt<br>samma beräkningsmetodik som den som legat till grund för nyssnämnd bilaga.<br>Härvid skall särskilt beaktas att kostnaderna blir lägre p g a samordning med<br>avställnings- och servicedriften av reaktor Bl.</p>
<p>Stockholm den 30 november 1999</p>
<p>STATEN</p>
<p>BARSEBÄCK KRAFT AB</p>
<p>SYDSVENSKA</p>
<p>VÄRMEKRAFT-</p>
<p>Kaj Jans rys<br>av regeringen förordnad<br>förhandlingsman</p>
<p>Godkännes:</p>
<p>Staffan Nordin/Mats Fagerlund<br>enligt fullmakt</p>
<p>67</p>
<p>Underbilaga 1 p<sub>rO</sub>p. 1999/2000:63</p>
<p>till Bilaga 1 till Ramavtalet, Bilaga 1</p>
<p>punkt 3.6</p>
<h4>SKULDEBREV</h4>
<p>Till Barsebäck Kraft AB ("BKAB") betalar staten ett belopp om<br>tvåmiljardersexhundratrettioniomiljoner (2.639.000.000) kronor. Beloppet löper med<br>ränta och skall amorteras enligt följande:</p>
<p>Kapitalbeloppet skall amorteras med 660.000.000 kronor under vart och ett av åren<br>2000-2002 och med 659.000.000 kronor under år 2003 ("Delbelopp"). Delbeloppet för<br>ett visst år (jämte upplupen ränta per betalningsdagen) förfaller till betalning samma dag<br>som utdelning från Vattenfall AB utbetalas. Om Vattenfall AB:s bolagsstämma ett visst<br>år skulle fatta beslut om att inte betala utdelning, förfaller det Delbelopp som skall<br>amorteras under det året 30 dagar efter ett sådant beslut.</p>
<p>Utestående kapitalbelopp löper med en årlig ränta fr.o.m. den 1 december 1999<br>motsvarande den genomsnittliga noterade räntan för svenska statens obligationslån 1033<br>den 1 december 1999.</p>
<p>Stockholm den</p>
<p>STATEN</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0363/prop_19992000__63-16.png" style="width:37pt;height:36pt;"/>
<p>68</p>
<p>Underbilaga 2 Prop. 1999/2000:63</p>
<p>till Bilaga 1 till Ramavtalet, Bil<sup>a</sup>g<sup>a</sup> 1</p>
<p>punkt 3.7</p>
<h4>MERKOSTNADER FÖR SINGELDRIFT AV REAKTOR B2</h4>
<table border="1">
<tr><td>
<p>År 1999</p></td><td>
<p>12 miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>År 2000</p></td><td>
<p>170 miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>År 2001</p></td><td>
<p>208 miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>År 2002</p></td><td>
<p>208 miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>År 2003</p></td><td>
<p>208 miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>År 2004</p></td><td>
<p>207 miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>År 2005</p></td><td>
<p>216 miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>År 2006</p></td><td>
<p>214 miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>År 2007</p></td><td>
<p>180 miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>År 2008</p></td><td>
<p>178 miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>År 2009</p></td><td>
<p>178 miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>År 2010</p></td><td>
<p>178 miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>År 2011</p></td><td>
<p>179 miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>År 2012</p></td><td>
<p>180 miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>År 2013</p></td><td>
<p>181 miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>År 2014</p></td><td>
<p>182 miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>År 2015</p></td><td>
<p>174 miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>År 2016</p></td><td>
<p>166 miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>År 2017</p></td><td>
<p>83 miljoner kronor</p></td></tr>
</table>
<p>Ovanstående belopp, med undantag för åren 1999 och 2017, avser kalenderår. Inga<br>belopp utgår för tid efter den 30 juni 2017.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0363/prop_19992000__63-17.png" style="width:40pt;height:36pt;"/>
<p>69</p>
<p>4 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 63</p>
<p>Underbilaga 3 Prop. 1999/2000:63</p>
<p>till Bilaga 1 till Ramavtalet, Bilaga 1</p>
<p>punkt 9.1</p>
<p>MERKOSTNADER FÖR AVSTÄLLNINGS- OCH SERVICEDRIFT AV</p>
<h4>REAKTOR Bl</h4>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>20 miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>228 miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>129 miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>128 miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>117 miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2004</p></td><td>
<p>82 miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2005</p></td><td>
<p>81 miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2006</p></td><td>
<p>81 miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2007</p></td><td>
<p>80 miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2008</p></td><td>
<p>79 miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2009</p></td><td>
<p>79 miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2010</p></td><td>
<p>78 miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2011</p></td><td>
<p>77 miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2012</p></td><td>
<p>77 miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2013</p></td><td>
<p>73 miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2014</p></td><td>
<p>73 miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2015</p></td><td>
<p>36 miljoner kronor</p></td></tr>
</table>
<p>I ovanstående belopp är fastighetsskatt avseende reaktor Bl om 7,5 Mkr årligen<br>inräknat. Om fastighetsskatten förändras skall motsvarande justering ske. Ovanstående<br>belopp, med undantag för åren 1999 och 2015, avser kalenderår. Inget belopp utgår för<br>tid efter den 30 juni 2015.</p>
<p>Bilaga 2<br>till Ramavtalet,<br>punkt 4.3</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Mellan staten och Vattenfall har denna dag träffats följande</p>
<p>AVTAL</p>
<h4>1 Bakgrund m.m.</h4>
<p>1.1 Mellan staten, Vattenfall och Sydkraft har denna dag träffats ett Ramavtal som<br>bl a innebär att det av Sydkraft helägda dotterbolaget SVKAB erhåller en<br>ägarandel i RAB. I Ramavtalet har parterna förutsatt att en del av det vederlag<br>som Vattenfall erhåller för den till SVKAB sålunda överlåtna ägarandelen skall<br>bestå i att Vattenfall förvärvar det skuldebrev som staten utfärdat till förmån för<br>BKAB i anledning av att produktionen av kraft vid Barsebäcks kärnkraftverks<br>reaktor Bl upphör i förtid. I detta avtal regleras formerna för statens betalningar<br>till Vattenfall enligt nyss nämnda skuldebrev.</p>
<p>1.2 Termer som definierats i Ramavtalet skall ha samma innebörd i detta avtal.</p>
<h4>2 Amorteringar och räntebetalningar</h4>
<p>Av villkoren i skuldebrevet framgår att beloppet 2.639.000.000 kronor skall<br>amorteras med 660.000.000 under vart och ett av åren 2000-2002 och med<br>659.000.000 kronor under år 2003 ("Delbelopp"). Delbelopp jämte upplupen ränta<br>per betalningsdagen skall i första hand avräknas mot den utdelning som Vattenfall<br>utbetalar till staten. Den del av utdelningen som beslutas vid ordinarie</p>
<p>r<br>bolagsstämman år 2000 och som svarar mot Delbelopp skall dock inte utbetalas<br>förrän tidigast 10 dagar efter Tillträdesdagen. I den mån utdelningen inte räcker<br>till för att täcka Delbelopp och upplupen ränta skall staten betala mellanskillnaden<br>till Vattenfall senast 30 dagar efter det att staten erhöll utdelningen från Vattenfall.<br>Av villkoren i skuldebrevet följer vidare att om Vattenfalls bolagsstämma ett visst</p>
<p>71</p>
<p>Prop. 1999/2000:63<br>Bilaga 1</p>
<p>år skulle fatta beslut om att inte betala utdelning, forfaller det Delbelopp som skall<br>amorteras under det året 30 dagar efter ett sådant beslut.</p>
<p>Stockholm den 30 november 1999</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0363/prop_19992000__63-18.png" style="width:74pt;height:3pt;"/>
<p>STATEN</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0363/prop_19992000__63-19.png" style="width:132pt;height:81pt;"/>
<p>forhandlingsman</p>
<p>VATTENFALL AB (publ)</p>
<p>Staffan Nordin/Mats Fagerlund<br>enligt fullmakt</p>
<p>72</p>
<p>Bilaga 3 Prop. 1999/2000:63</p>
<p>till Ramavtalet, punkt 7.2 Bilaga 1</p>
<h4>SKATTER OCH AVGIFTER</h4>
<p>• Ersättningar till BKAB enligt punkt 3.6 eller punkt 8 torde utgöra skattepliktig<br>intäkt hos BKAB till den del ersättningen överstiger skattemässigt restvärde.<br>Skattekostnader hos Vattenfall AB kan uppstå om aktier i RAB löses in för ett<br>högre belopp än det skattemässiga anskaffningsvärdet.</p>
<p>• SVKAB:s förvärv av Barsebäckfastighetema är stämpelskattepliktig. När<br>SVKAB upplåter nyttjanderätten till BKAB kan en skattepliktig inkomst<br>uppkomma, om värdet av ersättningen överstiger det skattemässiga restvärde för<br>fastigheterna som SVKAB får göra avdrag för.</p>
<p>• Överlåtelsen av reaktorfastighetema från BKAB till SVKAB kan anses ha skett i<br>utbyte mot en tidsobegränsad alternativt tidsbegränsad nyttjanderätt. Beskattning<br>skall då ske hos BKAB som om fastigheterna avyttrats för ett pris som motsvarar<br>marknadsvärdet av nyttjanderätten.</p>
<p>• Om den nyttjanderätt som BKAB förvärvar från SVKAB inte berättigar till fullt<br>värdeminskningsavdrag uppkommer en tidigareläggning av skattekostnader.</p>
<p>• SVKAB :s överlåtelse av aktierna i BKAB i utbyte mot nyemitterade aktier i<br>RAB torde resultera i en skattepliktig reavinst för SVKAB. Aktiebytet omfattas<br>av andelsbyteslagen, som ger möjlighet att uppskjuta reavinstskatt.</p>
<p>• SVKAB och Vattenfall skall ansöka om dispens från koncembidragsvillkoren<br>fr.o.m. år 2000 med stöd av 2 § 3 mom. femte stycket lagen om statlig<br>inkomstskatt. Dispensansökan omfattar även BKAB och RAB.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0363/prop_19992000__63-20.png" style="width:41pt;height:60pt;"/>
<p>73</p>
<p>Prop. 1999/2000:63<br>Bilaga 1</p>
<p>• Kompensation för skatt erläggs med belopp som gör att den<br>kompensationsberättigade erhåller samma påverkan på eget kapital som om<br>stängningsbeslut ej fattats.</p>
<p>• Mervärdesskattekonsekvensema är svårbedömbara och går inte helt att förutsätta.</p>
<p>En överlåtelse av Barsebäckfastighetema från BKAB till SVKAB kan dock<br>komma att föranleda utgående skatt på försäljningspriset på inventarier och en<br>skyldighet att återbetala avdragen ingående mervärdesskatt på om-, till- och<br>nybyggnation. Vidare kan de aktuella ersättningarna komma att beläggas med<br>mervärdesskatt. Om detta gäller för samtliga, någon eller ingen av dem kan inte<br>här fastställas.</p>
<p>• Vissa transaktioner enligt Avtalen kan föranleda uttagsbeskattning</p>
<p>• Om belopp som Sydkraft betalar mer än självkostnaden i RAB skulle diskonteras</p>
<p>till nuvärde vid inkomstberäkningen hos Vattenfall AB innebär detta en<br>tidigareläggning av skattekostnader.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0363/prop_19992000__63-21.png" style="width:37pt;height:63pt;"/>
<p>74</p>
<p>Bilaga 4<br>till Ramavtalet,<br>punkt 8.1</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Mellan staten och Vattenfall har träffats avtal i anledning av att den av Sydkraft genom<br>BKAB ägda reaktorn Bl Stängts. Vattenfall har tillhandahållit Sydkraft ersättningskraft<br>i form av att det av Sydkraft helägda bolaget SVKAB erhållit ägarandel i RAB, vilket<br>bolag äger reaktorerna R1-R4. Vattenfall har erhållit marknadsmässig ersättning for<br>ägarandelen i RAB. En ytterligare del av överenskommelsen mellan staten och Sydkraft<br>består i att Sydkraft genom SVKAB skall erhålla ersättningskraft i form av ökad<br>ägarandel i RAB om ett politiskt beslut fattas om att Stänga även reaktor B2 eller om<br>reaktor B2 Stängs till följd av Stängningen av reaktor Bl. Staten och Vattenfall har mot<br>denna bakgrund träffat följande</p>
<h4>OPTIONSAVTAL</h4>
<p>1. Vattenfall förbinder sig att vid anfordran, efter det att ett politiskt betingat beslut<br>fattats om att Stänga reaktor B2, acceptera att av Vattenfall ägda aktier i RAB<br>inlöses vid nedsättning av aktiekapitalet i RAB.</p>
<p>2. Anfordran om inlösen skall göras skriftligen senast trettio (30) dagar från den dag<br>då reaktor B2 Stängts och far ske fram till och med halvårsskiftet år 2017.<br>Anfordran får vid var tid ske med högst det antal aktier som följer av till detta<br>avtal fogad tabell, Underbilaga 1. Vid anfordran om inlösen mellan i tabellen<br>angivna tidpunkter skall antalet aktier som optionen avser bestämmas genom<br>intrapolering.</p>
<p>3. Vid inlösen av aktier i RAB med stöd av denna option skall det belopp som åter-<br>betalas till Vattenfall per inlöst aktie bestämmas med utgångspunkt i aktiens andel<br>av RABs värde bestämt enligt de principer som framgår av träffat avtal,<br>Underbilaga 2. Om denna option utnyttjas och om SVKAB därigenom erhåller en<br>ökad ägarandel i RAB skall ersättning utgå till Vattenfall enligt punkt 8.3 i<br>Ramavtalet.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0363/prop_19992000__63-22.png" style="width:43pt;height:58pt;"/>
<p>75</p>
<p>4. Denna option skall överlåtas till SVKAB.</p>
<p>5. Vattenfall förbinder sig att på bolagsstämma i RAB föreslå och biträda det beslut<br>om nedsättning av aktiekapitalet som krävs för att SVKAB :s ägarandel skall<br>kunna öka i enlighet med denna option.</p>
<p>6. Termer som definierats i Ramavtalet mellan staten, Sydkraft och Vattenfall av<br>denna dag skall ha samma innebörd i detta optionsavtal.</p>
<p>Stockholm den 30 november 1999</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>STATEN</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>(</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kaj Jan^Åi</p>
<p>av regerinj</p></td><td>
<p>’Jn förordnad</p></td></tr>
</table>
<p>förhandlingsman</p>
<p>VATTENFALL AB (publ)</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0363/prop_19992000__63-23.png" style="width:182pt;height:55pt;"/>
<p>enligt fullmakt</p>
<p>Optionsrätten överlåts till SVKAB:</p>
<p>STATEN</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0363/prop_19992000__63-24.png" style="width:136pt;height:85pt;"/>
<p>76</p>
<p>Underbilaga 1<br>till Bilaga 4 till<br>Ramavtalet</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>SVKABs totala ägarandel i RAB<br>efter utnyttjande enligt<br>Optionsavtal av den 30 november 1999</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Total ägarandel</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>29,8 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>29,7 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>29,7 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>29,7 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2004</p></td><td>
<p>29,6 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2005</p></td><td>
<p>29,6 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2006</p></td><td>
<p>29,5 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2007</p></td><td>
<p>29,5 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2008</p></td><td>
<p>29,4 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2009</p></td><td>
<p>29,4 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2010</p></td><td>
<p>29,3 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2011</p></td><td>
<p>29,2 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2012</p></td><td>
<p>29,1 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2013</p></td><td>
<p>28,9 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2014</p></td><td>
<p>28,6 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2015</p></td><td>
<p>28,3 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2016</p></td><td>
<p>27,7 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2017</p></td><td>
<p>26,5 %</p></td></tr>
</table>
<p>Samtliga år avser ägarandel per den 1 januari aktuellt år. Proportionering av andelen<br>skall ske med hänsyn till när under ett visst år optionen avropas.</p>
<p>Underbilaga 2 Prop. 1999/2000:63</p>
<p>till Bilaga 4 till Ramavtalet, Bilaga 1</p>
<p>punkt 8.5</p>
<p>Mellan staten, Vattenfall och Sydkraft har denna dag träffats följande</p>
<h4>AVTAL</h4>
<h4>om värdering av ägarandel i RAB och av reaktor B2</h4>
<p>1. Vid ett eventuellt politiskt beslut om förtida Stängning av reaktor B2 skall -<br>med beaktande av de bedömningar som gjordes vid värderingen år 1999 - vid<br>värderingen samma värderingsmetod användas, som den som använts för<br>fastställande av värdet av Ringhalsanläggningen och de därtill hörande<br>reaktorerna R1-R4 i samband med Stängningen av reaktor Bl. Detta innebär<br>att en real kassaflödesvärdering efter schablonskatt skall tillämpas med<br>beaktande av följande huvudfaktorer:</p>
<p>kalkylränta<br>elprisprognos<br>lastfaktor<br>produktionskostnader<br>investeringskostnader, samt därutöver<br>återstående livslängd.</p>
<p>2. Beträffande kalkylränta efter schablonskatt skall denna bestå av en långfristig<br>riskfri realränta (svenska statens realränteobligation, lån 3001, eller<br>motsvarande) samt därtill ett tillägg om 2,5 procentenheter.</p>
<p>3. a) Om Stängningen av reaktor B2 skulle ske genom politiskt beslut eller genom<br>överenskommelse före den 30 juni 2003 skall vid värderingen tillämpas<br>samma elprisprognos som överenskommits och tillämpats vid värderingen av</p>
<p>Ringhalsanläggningen i samband med Stängningen av reaktor Bl:</p>
<p>\\LLSTH\DATA\KLIENT\Näringsdepartementet-463246\FÖRHANDL.004\AVTAL\Ramavtal\Värderingsprinciper-<br>avt991126.doc</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0363/prop_19992000__63-25.png" style="width:37pt;height:36pt;"/>
<p>78</p>
<p>2000</p>
<p>2001</p>
<p>2002</p>
<p>2003</p>
<p>2004</p>
<p>2005</p>
<p>2006</p>
<p>2007</p>
<p>2008</p>
<p>2009</p>
<p>2010</p>
<p>2011</p>
<p>2012 och därefter</p>
<p>17,0 öre/kWh</p>
<p>17.5 öre/kWh</p>
<p>18,0 öre/kWh</p>
<p>18.5 öre/kWh</p>
<p>21,0 öre/kWh</p>
<p>23,0 öre/kWh</p>
<p>24,0 öre/kWh</p>
<p>25,0 öre/kWh</p>
<p>25,0 öre/kWh</p>
<p>25,0 öre/kWh</p>
<p>25,0 öre/kWh</p>
<p>25,0 öre/kWh</p>
<p>26,0 öre/kWh</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>b) Om Stängningen av reaktor B2 skulle ske genom politiskt beslut eller genom<br>överenskommelse efter den 30 juni 2003 skall elprisprognosen enligt punkten<br>3a) tillämpas, såvida inte någon av partema (staten eller Vattenfall fram till<br>och med utgången av 2010 och staten eller Vattenfall, om optionsrätten<br>utövas, eller staten, Vattenfall eller Sydkraft, om optionsrätten inte utövas,<br>från och med ingången av 2011) kan visa en bestående och väsentlig<br>forändring av elpriset. I så fall skall partema överenskomma om en rimlig<br>justering av elprisprognosen varvid också skall tas hänsyn till att en<br>Stängning av reaktor B2 kan ske vid en tidpunkt då Vattenfall eller,<br>eventuellt, Vattenfall och Sydkraft gemensamt, på grund av då gällande<br>elpriser, inte frivilligt skulle ha valt att försälja elproduktionskapacitet.</p>
<p>4. Övriga ovan under punkten 1 nämnda faktorer skall överenskommas mellan</p>
<p>partema efter en statusgenomgång som genomförs på motsvarande sätt som<br>skett beträffande Barsebäck och Ringhals i samband med Stängningen av<br>reaktor Bl.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0363/prop_19992000__63-26.png" style="width:46pt;height:55pt;"/>
<p>79</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>5. Vid värderingen skall också tas hänsyn till det långsiktiga värde som tillgång<br>till elproduktionskapacitet kan anses ha på marknaden.</p>
<p>6. Termer som definierats i Ramavtalet mellan staten, Sydkraft och Vattenfall av<br>denna dag skall ha samma innebörd i detta avtal.</p>
<p>Stockholm den 30 november 1999</p>
<p>STATEN</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0363/prop_19992000__63-27.png" style="width:88pt;height:79pt;"/>
<p>förhandlare</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0363/prop_19992000__63-28.png" style="width:265pt;height:68pt;"/>
<p>verkställande direktör</p>
<p>enligt fullmakt</p>
<p>80</p>
<p>Bilaga 5<br>till Ramavtalet,<br>punkt 8.2</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>Bilaga 1</p>
<h4>UTFÄSTELSE</h4>
<p>Sydkraft har denna dag träffat ett Ramavtal med staten och Vattenfall i anledning av<br>en förtida Stängning av reaktor Bl. I samband med det avtalet har även träffats ett<br>Optionsavtal enligt vilket vi skall äga rätt att öka vår andel i RAB i händelse av en<br>förtida Stängning av reaktor B2 antingen på grund av politiskt beslut eller på grund<br>av Stängningen av reaktor Bl. I händelse av en sådan förtida Stängning före<br>utgången av 2010 förbinder vi oss ovillkorligen och oåterkalleligen att utan dröjsmål<br>utöva den optionsrätt som följer av Optionsavtalet. Termer som definierats i<br>Ramavtalet skall ha samma innebörd i denna utfästelse.</p>
<p>Stockholm den 30 november 1999</p>
<p>SYDSVENSKA VÄRMEKRAFT-</p>
<p>81</p>
<p>Bilaga 6<br>till Ramavtalet,<br>punkt 8.5</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Mellan staten, Vattenfall och Sydkraft har denna dag träffats följande</p>
<h4>AVTAL</h4>
<h4>om värdering av ägarandel i RAB och av reaktor B2</h4>
<p>1. Vid ett eventuellt politiskt beslut om förtida Stängning av reaktor B2 skall -<br>med beaktande av de bedömningar som gjordes vid värderingen år 1999 - vid<br>värderingen samma värderingsmetod användas, som den som använts för<br>fastställande av värdet av Ringhalsanläggningen och de därtill hörande<br>reaktorerna R1-R4 i samband med Stängningen av reaktor Bl. Detta innebär<br>att en real kassaflödesvärdering efter schablonskatt skall tillämpas med<br>beaktande av följande huvudfaktorer:</p>
<p>kalkylränta<br>elprisprognos<br>lastfaktor<br>produktionskostnader<br>investeringskostnader, samt därutöver<br>återstående livslängd.</p>
<p>2. Beträffande kalkylränta efter schablonskatt skall denna bestå av en långfristig<br>riskfri realränta (svenska statens realränteobligation, lån 3001, eller<br>motsvarande) samt därtill ett tillägg om 2,5 procentenheter.</p>
<p>3. a) Om Stängningen av reaktor B2 skulle ske genom politiskt beslut eller genom</p>
<p>överenskommelse före den 30 juni 2003 skall vid värderingen tillämpas<br>samma elprisprognos som överenskommits och tillämpats vid värderingen av<br>Ringhalsanläggningen i samband med Stängningen av reaktor Bl:</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>2000</p>
<p>2001</p>
<p>2002</p>
<p>2003</p>
<p>2004</p>
<p>2005</p>
<p>2006</p>
<p>2007</p>
<p>2008</p>
<p>2009</p>
<p>2010</p>
<p>2011</p>
<p>2012 och därefter</p>
<p>17,0 öre/kWh</p>
<p>17.5 öre/kWh</p>
<p>18,0 öre/kWh</p>
<p>18.5 öre/kWh</p>
<p>21,0 öre/kWh</p>
<p>23,0 öre/kWh</p>
<p>24,0 öre/kWh</p>
<p>25,0 öre/kWh</p>
<p>25,0 öre/kWh</p>
<p>25,0 öre/kWh</p>
<p>25,0 öre/kWh</p>
<p>25,0 öre/kWh</p>
<p>26,0 öre/kWh</p>
<p>b) Om Stängningen av reaktor B2 skulle ske genom politiskt beslut eller genom<br>överenskommelse efter den 30 juni 2003 skall elprisprognosen enligt punkten<br>3a) tillämpas, såvida inte någon av parterna (staten eller Vattenfall fram till<br>och med utgången av 2010 och staten eller Vattenfall, om optionsrätten<br>utövas, eller staten, Vattenfall eller Sydkraft, om optionsrätten inte utövas,<br>från och med ingången av 2011) kan visa en bestående och väsentlig<br>forändring av elpriset. I så fall skall partema överenskomma om en rimlig<br>justering av elprisprognosen varvid också skall tas hänsyn till att en<br>Stängning av reaktor B2 kan ske vid en tidpunkt då Vattenfall eller,<br>eventuellt, Vattenfall och Sydkraft gemensamt, på grund av då gällande<br>elpriser, inte frivilligt skulle ha valt att försälja elproduktionskapacitet.</p>
<p>4.</p>
<p>Övriga ovan under punkten 1 nämnda faktorer skall överenskommas mellan<br>partema efter en statusgenomgång som genomförs på motsvarande sätt som<br>skett beträffande Barsebäck och Ringhals i samband med Stängningen av</p>
<p>reaktor Bl.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0363/prop_19992000__63-29.png" style="width:40pt;height:58pt;"/>
<p>83</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>5. Vid värderingen skall också tas hänsyn till det långsiktiga värde som tillgång<br>till elproduktionskapacitet kan anses ha på marknaden.</p>
<p>6. Termer som definierats i Ramavtalet mellan staten, Sydkraft och Vattenfall av<br>denna dag skall ha samma innebörd i detta avtal.</p>
<p>Stockholm den 30 november 1999</p>
<p>STATEN</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0363/prop_19992000__63-30.png" style="width:79pt;height:74pt;"/>
<p>förordnad<br>förhandlare</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0363/prop_19992000__63-31.png" style="width:269pt;height:68pt;"/>
<p>verkställande direktör</p>
<p>enligt fullmakt</p>
<p>84</p>
<p>Bilaga 7<br>till Ramavtalet,<br>punkt 8.6</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Mellan staten och BKAB har denna dag träffats följande</p>
<p>AVTAL</p>
<p>om Stängning av reaktor B2<br>orsakad av Stängning av reaktor Bl</p>
<p>1. Om reaktor B2 Stängs i förtid (tidigare efter idriftstagandet än vad som gäller för<br>andra motsvarande reaktorer) därför att SKI eller SSI beslutat därom eller ställt<br>sådana krav att fortsatt drift av reaktor B2 inte kan motiveras och om BKAB visar<br>att verksamheten bestående i att driva reaktor B2 organiserats i enlighet med<br>“prudent utility practice” skall Stängningen av reaktor B2 anses orsakad av att<br>reaktor Bl Stängdes i förtid såvida inte staten visar att Stängningen av reaktor B2<br>haft andra orsaker, exempelvis haveri eller slitage. Vid bedömningen av vad som<br>orsakat en eventuell förtida Stängning av reaktor B2 skall stor hänsyn tas till den<br>beskrivning och den analys som legat till grund för SKIs/SSIs beslut att Stänga<br>reaktor B2 respektive att ställa långtgående krav avseende fortsatt drift av reaktor<br>B2.</p>
<p>2. Med “prudent utility practice” avses: “At any particular time, the standard of<br>practice attained by exercising that degree of skill, diligence, prudence, judgement<br>and foresight which could reasonably be expected from a skilled and experienced<br>operator engaged in the same type of undertaking under the same or similar<br>circumstances and location and in light of the facts known or which should<br>reasonably have been known at the time a decision was made to achieve a desired<br>result and applying those practices, designs, methods, means, techniques,<br>equipment and acts that are generally followed by intemational power and<br>electricity industries and that are commonly used in operations for electricity<br>generation facilities of a type similar to Barsebäck.”</p>
<p>85</p>
<p>Prop. 1999/2000:63<br>Bilaga 1</p>
<p>Innebörden av att en Stängning av reaktor B2 skall anses orsakad av att reaktor B1<br>Stängdes i förtid är bl a att staten eller den som trätt i statens ställe äger rätt att<br>begära inlösen av andel av Vattenfalls aktier i RAB enligt ett mellan Vattenfall<br>och staten denna dag träffat optionsavtal.</p>
<p>3. Termer som definierats i Ramavtalet mellan staten, Sydkraft och Vattenfall av<br>denna dag skall ha samma innebörd i detta avtal.</p>
<p>Stockholm den 30 november 1999</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0363/prop_19992000__63-32.png" style="width:107pt;height:78pt;"/>
<p>förordnad förhandlare</p>
<p>BARSEBÄCK KRAFT AB</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0363/prop_19992000__63-33.png" style="width:127pt;height:69pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0363/prop_19992000__63-34.png" style="width:36pt;height:38pt;"/>
<p>86</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Härmed bekräftar parterna att första punktsatsen i Bilaga 3 till Ramavtalet av den</p>
<p>30 november 1999 skall ha följande lydelse:</p>
<p>"Ersättningar enligt punkt 3.6 samt punkterna 8.3 och 8.4 torde utgöra skattepliktig<br>intäkt till den del ersättningen överstiger skattemässigt restvärde. Skattekostnader hos<br>Vattenfall AB kan uppstå om aktier i RAB löses in för ett högre belopp än det<br>skattemässiga anskaffningsvärdet."</p>
<p>Stockholm den 30 november 1999</p>
<p>STATEN</p>
<p>87</p>
<h2>Promemorians lagförslag</h2>
<h2>Förslag till lag om särskilda skatteregler vid<br>kämkraftsavveckling</h2>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<h4>Tillämpningsområde</h4>
<p>1 § I denna lag finns särskilda bestämmelser om beskattningen vid av-<br>veckling av kärnkraft vid tillämpning av</p>
<p>- den upphävda kommunalskattelagen (1928:370),</p>
<p>- den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,</p>
<p>- lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter,<br>och</p>
<p>- inkomstskattelagen (1999:1229).</p>
<h4>Definitioner m.m.</h4>
<p>2 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse<br>och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229) och lagen<br>(1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.</p>
<h4>Ersättning som betalas ut av staten</h4>
<p>3 § Ersättning för framtida inkomstbortfall som ett företag får enligt la-<br>gen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling eller på grund av avtal med<br>staten om avveckling av kärnkraft skall inte tas upp som intäkt.</p>
<p>Första stycket gäller bara om ersättningen beräknats netto efter in-<br>komstskatt.</p>
<p>4 § Ersättning som ett företag får för ökade utgifter för skatt eller för tidi-<br>garelagda skattekostnader på grund av ett sådant avtal som avses i 3 §<br>skall inte tas upp.</p>
<p>5 § En utgift vilken kan anses ha ersatts enligt 3 § får varken dras av<br>omedelbart eller genom värdeminskningsavdrag.</p>
<p>6 § I fråga om kapitaltillgångar vilka kan anses ha ersatts enligt 3 §, skall<br>omkostnadsbeloppet anses vara noll.</p>
<p>7 § Lagertillgångar vilka kan anses ha ersatts enligt 3 §, skall anses ned-<br>skrivna med ett belopp som motsvarar ersättningen.</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>88</p>
<h4>Överlåtelser m.m. av tillgångar</h4>
<p>Villkor m. m.</p>
<p>8 § Om den skattskyldige på grund av ett avtal som avses i 3 § överlåter<br>en tillgång som inte hänför sig till den avvecklade reaktorn eller upplåter<br>nyttjanderätten till en sådan tillgång, gäller bestämmelserna i 10-16 §§.</p>
<p>Om det är andelar som överlåts och utgörs ersättningen av nyemittera-<br>de andelar i det köpande företaget, skall som anskaffningsutgift för de<br>mottagna andelarna anses det omkostnadsbelopp som gällde för de över-<br>låtna andelarna.</p>
<p>Första och andra stycket gäller bara om den skattskyldige begär det.</p>
<p>9 § Om bestämmelserna i 8 § andra stycket skall tillämpas på ett andels-<br>byte eller en koncemintem andelsavyttring gäller inte bestämmelserna i<br>den upphävda lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid<br>andelsbyten eller den upphävda lagen (1998:1602) om uppskov med be-<br>skattningen vid andelsöverlåtelser inom koncerner.</p>
<p>Beskattningen hos det säljande företaget</p>
<p>10 § För andra tillgångar än kapitaltillgångar skall det säljande företaget i<br>stället för ersättningen ta upp de skattemässiga värdena som intäkt.</p>
<p>Om inventarier som avyttras är bara en del av säljarens samtliga in-<br>ventarier, skall en skälig del av hela det skattemässiga värdet tas upp.</p>
<p>11 § Kapitalvinster eller kapitalförluster som uppkommer hos det säljan-<br>de företaget skall inte tas upp respektive får inte dras av.</p>
<p>12 § Värdeminskningsavdrag m.m. som avses i 26 kap. inkomstskattela-<br>gen (1999:1229) för en avyttrad näringsfastighet som är kapitaltillgång<br>skall inte återföras.</p>
<p>Beskattningen hos det upplåtande företaget</p>
<p>13 § Det upplåtande företaget skall ta upp det skattemässiga värdet på<br>tillgångarna som omfattas av upplåtelsen som intäkt.</p>
<p>Beskattningen hos det köpande företaget</p>
<p>14 § Det köpande företaget skall anses ha anskaffat andra förvärvade till-<br>gångar än kapitaltillgångar för ett belopp som motsvarar det belopp som<br>det säljande företaget skall ta upp enligt 10 §.</p>
<p>I fråga om kapitaltillgångar inträder det köpande företaget i det säljan-<br>de företagets skattemässiga situation.</p>
<p>15 § Om ett företag erhållit en nyttjanderätt får företaget dra av utgiften<br>för nyttjanderätten i form av värdeminskningsavdrag enligt bestämmel-<br>serna i den upphävda kommunalskattelagen (1928:370) och inkomst-<br>skattelagen (1999:1229) för de tillgångar nyttjanderätten avser.<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>89</p>
<p>Tillgångarna anses ha anskaffats för motsvarande belopp som upplåtaren<br>skall ta upp enligt 11 §.</p>
<p>Avsättningar</p>
<p>16 § Om det säljande företaget har gjort avdrag för framtida utgifter som<br>hänför sig till det som avyttras, skall avdragen inte återföras hos det säl-<br>jande företaget utan hos det köpande företaget.</p>
<p>Stämpelskatt</p>
<p>17 § Om en sådan överlåtelse som avses i 8 § omfattar fast egendom eller<br>tomträtt är förvärvet inte skattepliktigt enligt 4 § lagen (1984:404) om<br>stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000 och tillämpas första gången vid<br>2000 års taxering. I fråga om stämpelskatt gäller bestämmelserna på för-<br>värv som skett den 1 januari 2000 eller senare.</p>
<p>90</p>
<h2>Lagrådsremissens lagförslag</h2>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>Bilaga 3</p>
<h3>Förslag till lag om särskilda skattebestämmelser vid<br>kämkraftsavveckling</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § I denna lag finns särskilda bestämmelser om beskattningen vid av-<br>veckling av kärnkraft vid tillämpning av</p>
<p>- inkomstskattelagen (1999:1229), och</p>
<p>- lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.</p>
<h4>Definitioner m.m.</h4>
<p>2 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse<br>och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229) och lagen<br>(1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.</p>
<h4>Skattefria ersättningar</h4>
<p>Ersättning för framtida inkomstbortfall</p>
<p>3 § Ersättning som ett företag får för framtida inkomstbortfall enligt la-<br>gen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling eller på grund av avtal med<br>staten om avveckling av kärnkraft skall inte tas upp som intäkt.</p>
<p>Första stycket gäller bara om ersättningen beräknats netto efter in-<br>komstskatt.</p>
<p>4 § Ersättning som ett företag får för ökade utgifter för skatt eller för<br>tidigarelagda skattekostnader på grund av ett sådant avtal som avses i 3 §<br>skall, i sådana fall som avses i 3 § andra stycket, inte tas upp som intäkt.</p>
<p>Beskattningen av tillgångar som omfattas av ersättningen</p>
<p>5 § En utgift som kan anses ha ersatts enligt 3 § får varken dras av ome-<br>delbart eller genom värdeminskningsavdrag. I fråga om inventarier,<br>byggnader och markanläggningar skall det skattemässiga värdet i sådana<br>fall anses vara noll.</p>
<p>6 § I fråga om kapitaltillgångar som kan anses ha ersatts enligt 3 §, skall<br>omkostnadsbeloppet anses vara noll.</p>
<p>7 § Lagertillgångar som kan anses ha ersatts enligt 3 §, skall anses ned-<br>skrivna med ett belopp som motsvarar det skattemässiga värdet på dessa<br>tillgångar.</p>
<p>91</p>
<h4>Ersättning för framtida utgifter</h4>
<p>8 § Ersättning som ett företag får för framtida utgifter på grund av ett<br>sådant avtal som avses i 3 § får tas upp som intäkt det beskattningsår då<br>ersättningen betalas ut.</p>
<h4>Överlåtelse av elkraft</h4>
<p>9 § Om ett företag på grund av ett sådant avtal som avses i 3 § överlåter<br>elkraft till ett pris som understiger marknadsvärdet, skall inte bestämmel-<br>serna om uttagsbeskattning i 22 kap. inkomstskattelagen (1999:1299)<br>eller bestämmelserna om underprisöverlåtelser i 23 kap. inkomstskatte-<br>lagen tillämpas.</p>
<h4>Överlåtelser m.m. av andra tillgångar</h4>
<p>En tillgång som inte hänför sig till den avvecklade reaktorn</p>
<p>10 § Om ett företag på grund av ett sådant avtal som avses i 3 § överlåter<br>en annan tillgång än elkraft och om tillgången inte hänför sig till den av-<br>vecklade reaktorn eller upplåter nyttjanderätten till en sådan tillgång,<br>gäller bestämmelserna i 11-18 §§.</p>
<p>Om det är andelar som överlåts, skall det omkostnadsbelopp som<br>skulle ha använts för de överlåtna andelarna anses som anskaffningsutgift<br>för de mottagna andelarna.</p>
<p>Första och andra styckena skall tillämpas bara om det överlåtande och<br>det förvärvande företaget begär det. Om det är fråga om upplåtelse av en<br>nyttjanderätt skall i stället upplåtaren och nyttjanderättshavaren begära<br>det.</p>
<p>Beskattningen hos det överlåtande företaget</p>
<p>11 § För andra tillgångar än kapitaltillgångar skall det överlåtande före-<br>taget i stället för ersättningen ta upp de skattemässiga värdena som intäkt.<br>Om inventarier som överlåts bara är en del av överlåtarens samtliga in-<br>ventarier, skall en skälig del av hela det skattemässiga värdet tas upp.</p>
<p>12 § Kapitalvinster eller kapitalförluster som uppkommer hos det över-<br>låtande företaget skall inte tas upp respektive får inte dras av.</p>
<p>13 § Om en fastighet som är kapitaltillgång överlåts, skall värdeminsk-<br>ningsavdrag m.m. som avses i 26 kap. inkomstskattelagen (1999:1229)<br>inte återföras.</p>
<p>14 § Om en tillgång överlåts, får värdeminskningsavdragen enligt be-<br>stämmelserna om inventarier i 18. kap 13-22 §§, om byggnader i 19 kap.<br>4-7 §§ och om markanläggningar i 20 kap. 11 § inkomstskattelagen<br>(1999:1229) göras av det överlåtande företaget i stället för det för-<br>värvande företaget för hela beskattningsåret då överlåtelsen sker.</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>92</p>
<p>Beskattningen hos det upplåtande företaget</p>
<p>15 § Det upplåtande företaget skall i stället för ersättningen ta upp de<br>skattemässiga värdena på tillgångarna som omfattas av upplåtelsen som<br>intäkt och omedelbart göra avdrag för de skattemässiga värdena.</p>
<p>Beskattningen hos det förvärvande företaget</p>
<p>16 § Det förvärvande företaget skall anses ha anskaffat andra tillgångar<br>än kapitaltillgångar för ett belopp som motsvarar det som det överlåtande<br>företaget skall ta upp enligt 11 §.</p>
<p>I fråga om kapitaltillgångar inträder det förvärvande företaget i det<br>överlåtande företagets skattemässiga situation.</p>
<p>Beskattningen hos nytt]änderättshavaren</p>
<p>17 § Om ett företag får en nyttjanderätt skall företaget anses ha anskaffat<br>tillgångarna för motsvarande belopp som upplåtaren skall ta upp enligt<br>15 §. Företaget får dra av utgiften för nyttjanderätten i form av värde-<br>minskningsavdrag enligt inkomstskattelagen (1999:1229) för de tillgång-<br>ar nyttjanderätten avser.</p>
<p>En tillgång som hänför sig till den avvecklade reaktorn</p>
<p>18 § Om ett företag på grund av ett sådant avtal som avses i 3 § överlåter<br>en tillgång som hänför sig till den avvecklade reaktorn skall överlåtaren<br>inte ta upp någon intäkt. Förvärvaren inträder i den tidigare ägarens<br>skattemässiga situation.</p>
<p>Avsättningar</p>
<p>19 § Om det överlåtande företaget har gjort avdrag för framtida utgifter<br>som hänför sig till det som överlåtits, skall avdragen inte återföras hos det<br>överlåtande företaget utan hos det förvärvande företaget.</p>
<p>Räkenskapsenlig avskrivning</p>
<p>20 § Ett företag förlorar inte rätten att tillämpa bestämmelserna om rä-<br>kenskapsenlig avskrivning om företaget tillämpat bestämmelserna i den-<br>na lag på inventarier och avskrivningarna i bokföringen och deklaratio-<br>nen därför inte överensstämmer. Skillnadsbeloppet skall dras av enligt<br>bestämmelserna i andra stycket.</p>
<p>Avdrag får göras med högst 30 procent av skillnadsbeloppet under det<br>första beskattningsåret och därefter med högst 30 procent per år beräknat<br>på det oavskrivna beloppet. Avdrag får dock alltid ske med så stort be-<br>lopp att det oavskrivna beloppet inte överstiger skillnadsbeloppet minskat<br>med en årlig avskrivning med 20 procent.</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>93</p>
<h4>Stämpelskatt</h4>
<p>21 § Om fast egendom eller tomträtt förvärvas på grund av ett sådant av-<br>tal som avses i 3 §, är förvärvet - med undantag för vad som annars gäl-<br>ler enligt 4 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndig-<br>heter - inte skattepliktigt.</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000 och tillämpas på händelser som<br>inträffat den 1 januari 1999 eller senare.</p>
<p>Skall till följd av bestämmelserna i lagen (1999:1230) om i ikraftträ-<br>dande av inkomstskattelagen (1999:1229) inkomstskattelagen inte tilläm-<br>pas gäller lagen vid tillämpning av</p>
<p>- den upphävda kommunalskattelagen (1928:370),</p>
<p>- den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,</p>
<p>- den upphävda lagen (1998:1600) om beskattningen vid överlåtelser<br>till underpris,</p>
<p>- den upphävda lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid<br>andelsbyten, och</p>
<p>- den upphävda lagen (1998:1602) om uppskov med beskattningen vid<br>andelsöverlåtelser inom koncerner.</p>
<p>94</p>
<h2>Lagrådets yttrande</h2>
<p>Lagrådet</p>
<p>Protokoll vid sammanträde 2000-02-04</p>
<p>Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Leif<br>Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.</p>
<p>Enligt en lagrådsremiss den 27 januari 2000 (Finansdepartementet) har<br>regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om<br>särskilda skattebestämmelser vid kämkraftsavveckling.</p>
<p>Förslaget har inför Lagrådet föredragits av sakkunniga Anita Saldén<br>Enérus.</p>
<p>Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:</p>
<p>Bakgrunden till den föreslagna lagen är ett avtal om på vilket sätt<br>Sydkraft AB skall kompenseras av staten för en stängning av de två<br>kämkraftsreaktorema i Barsebäcks kärnkraftverk. Överenskommelsen<br>har ingåtts mellan staten, Sydkraft AB och Vattenfall AB. Ett villkor i<br>ramavtalet är att de berörda bolagen och vissa av deras dotterbolag inte<br>skall åsamkas större utgifter för skatt än vad bolagen skulle ha haft om<br>transaktionerna enligt avtalen inte hade genomförts. Partema har i en<br>bilaga till ramavtalet gemensamt angett möjliga skatteutgifter. I ram-<br>avtalet anges att om bolagen åsamkas ökade utgifter eller tidigarelagda<br>kostnader för skatt enligt bilagan staten skall kompensera respektive<br>bolag härför. Om bolagen skulle åsamkas andra ökade eller tidigarelagda<br>kostnader för skatt än dem som anges i bilagan, skall staten kompensera<br>respektive bolag härför endast om det inte är möjligt och rimligt för<br>bolaget att undvika, minska eller senarelägga dessa utgifter eller kost-<br>nader och om dessa inte heller rimligtvis kunnat förutses av någon av<br>partema.</p>
<p>Den föreslagna lagen är avsedd att möjliggöra för staten att uppfylla<br>sina åtaganden enligt den ingångna överenskommelsen och kan på så sätt<br>sägas utgöra en del av avtalet. Flertalet bestämmelser har en bakgrund i<br>överenskommelsen och motiveras i lagrådsremissen också genom hän-<br>visningar till denna. Lagen kommer materiellt sett, såvitt nu kan be-<br>dömas, att vara tillämplig på en enda konkret affärsuppgörelse och<br>kommer kanske aldrig att passa in på andra framtida överenskommelser i<br>samband med stängningar av kämkraftsreaktorer.</p>
<p>Ett grundläggande krav på en författningsbestämmelse är att bestäm-<br>melsen skall vara generell. Av motiven till regeringsformen (prop.<br>1973:90 s. 203 f.) framgår att kravets närmare innebörd är att lagen skall<br>ha en generell utformning, vilket dock sägs inte hindra att föreskrifter i<br>praktiken blir tillämpliga endast i fråga om ett enstaka fall. Enligt<br>motiven får en lag anses uppfylla kravet på generell utformning om den<br>exempelvis avser situationer av ett visst slag eller vissa typer av hand-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>95</p>
<p>lingssätt eller om den riktar sig till eller på annat sätt berör en i allmänna<br>termer bestämd krets av personer.</p>
<p>Regeringsrätten har i rättsfallet RÅ80 1:92 funnit att vissa ändringar i<br>lagen om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst och kom-<br>munalskattelagen, "Lex Kockum", varit generella med hänsyn till regler-<br>nas ordalydelse och det i motiven klart uttalade syftet om en generellt<br>gällande lagstiftning.</p>
<p>Som framgår av motiven och det anmärkta rättsfallet, saknar det<br>betydelse om en lag tillkommit i syfte att reglera ett visst enstaka fall och<br>i praktiken kommer att tillämpas endast på detta fall, förutsatt att lagen<br>har en generell utformning. Förbudet mot lagstiftning för enskilda fall<br>kan med andra ord sägas ha en formell innebörd. Se härom Strömberg,<br>Normgivningsmakten enligt 1974 års regerinsgform, 2 u. 1989, s. 34 f.</p>
<p>Det förslag till lagtext som överlämnats till Lagrådet för yttrande har<br>genomgående en allmängiltig innebörd. Det finns således inte någon<br>bestämmelse som berör det ifrågavarande, konkreta avtalet, avser ett visst<br>föremål (t.ex. en viss kämkraftsreaktor) eller riktar sig till en viss fysisk<br>eller juridisk person. Om en överenskommelse med samma innebörd som<br>den nu aktuella skulle träffas i framtiden, kommer lagen antagligen att<br>kunna tillämpas även här. Sammanfattningsvis finner Lagrådet att den<br>föreslagna lagen uppfyller de krav på en generell utformning som vid<br>tillkomsten av regeringsformen avsågs skola gälla.</p>
<p>5-7 §§</p>
<p>I bestämmelserna anges som förutsättning att en utgift, en kapitaltillgång<br>eller en lagertillgång skall ha ersatts genom avtalet om ersättning enligt<br>3 §. Den nämnda ersättningen avser emellertid ersättning för inkomst-<br>bortfall vid vars beräkning de nämnda förhållandena beaktats, och detta<br>bör komma till uttryck i lagtexten.</p>
<p>11-19 §§</p>
<p>Paragraferna disponeras lämpligen så att bestämmelserna om överlåtelse<br>av tillgångar som inte än hänförliga till den avvecklade reaktorn (11 - 13<br>och 16 §§) förs samman som 11 - 14 §§ och följs av bestämmelserna om<br>upplåtelse av nyttjanderätt till sådana tillgångar (15 och 17 §§) som 15<br>och 16 §§. Därefter bör 14 § följa som 17 § med rubriken Avdrag för<br>värdeminskning. Slutligen bör 19 § placeras före 18 §; sistnämnda<br>bestämmelse hänför sig nämligen till skillnad från de övriga till den<br>avvecklade reaktorn. Hänvisningen i 10 § till 11 - 18 §§ skall därvid inte<br>ändras.</p>
<p>20 §</p>
<p>Bestämmelsen om att skillnaden mellan avskrivningarna i bokföringen<br>och i deklarationen skall dras av bör avse endast det fallet att det skatte-<br>mässiga värdet är högre än värdet enligt balansräkningen. Under före-<br>dragningen i Lagrådet har framkommit att paragrafens första stycke bör<br>få följande lydelse: "Om det skattemässiga värdet är högre än värdet<br>enligt balansräkningen skall, vid tillämpning av bestämmelserna i 18 kap.<br>13-22 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), skillnadsbeloppet dras av</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>96</p>
<p>enligt bestämmelserna i andra stycket". Lagrådet har ingen erinran mot<br>denna lydelse.</p>
<p>Övergångsbestämmelserna</p>
<p>Såvitt Lagrådet kan överblicka, följer inte av den föreslagna lagen någon<br>utvidgad skatt- och avgiftsskyldighet. Det förbud mot retroaktivt ut-<br>tagande av skatt eller statlig avgift som finns i 2 kap. 10 § andra stycket<br>regeringsformen torde därför inte vara tillämpligt på lagen. Således möter<br>det inte något grundlagsmässigt hinder att i övergångsbestämmelserna<br>föreskriva att lagen tillämpas på händelser som inträffat den 1 januari<br>1999 eller senare.</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>97</p>
<h2>N äringsdepartementet</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 februari 2000</p>
<p>Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-<br>Wallén, Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Sahlin, von Sydow,<br>Klingvall, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon,<br>Lövdén, Ringholm</p>
<p>Föredragande: statsrådet Rosengren</p>
<p>Prop. 1999/2000:63</p>
<p>Regeringen beslutar proposition 1999/2000:63 Godkännande av avtal om<br>ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket, m.m.</p>
<p>98</p>
<p>Eländers Gotab 59785, Stockholm 2000</p>
11att riksdagen dels godkänner de åtaganden för staten som följer av det avtal om ersättning i samband med stängningen av Barsebäcksverket som fogats till propositionen som bilaga 1, samt bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att tillvarata statens intressen vid avtalets genomförande och tillämpning?11att riksdagen dels godkänner de åtaganden för staten som följer av det avtal om ersättning i samband med stängningen av Barsebäcksverket som fogats till propositionen som bilaga 1, samt bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att tillvarata statens intressen vid avtalets genomförande och tillämpningbifall=utskottet1999/2000:NU11?22att riksdagen dels antar regeringens förslag tillbifall=utskottet1999/2000:NU11?22att riksdagen dels antar regeringens förslag till?INLInlämning2000-02-21 00:00:00planerat60hanteringBBordläggning2000-02-22 00:00:00inträffat2hanvisningINLInlämning2000-02-22 00:00:00inträffat60hanteringHÄNHänvisning2000-02-23 00:00:00inträffat3hanvisningMOTMotionstid slutar2000-03-08 00:00:00inträffat4hanvisninginlamnatavInlämnat avNäringsdepartementet2014-11-23 21:23:44statustextstatustextÄrendet är avslutatGN03632019-05-22 17:20:15tilldelatTilldelatNäringsutskottet2014-11-23 21:23:44behandlas_i1999/2000:NU11GN01NU11bet1999/2000NU11Godkännande av avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket, m.m.Betänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:63<br/>
Godkännande av avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket, m.m.GN02N22mot1999/2000N22med anledning av prop. 1999/2000:63 Godkännande av avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:63<br/>
Godkännande av avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket, m.m.GN02N23mot1999/2000N23med anledning av prop. 1999/2000:63 Godkännande av avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:63<br/>
Godkännande av avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket, m.m.GN02N24mot1999/2000N24med anledning av prop. 1999/2000:63 Godkännande av avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:63<br/>
Godkännande av avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket, m.m.GN02N25mot1999/2000N25med anledning av prop. 1999/2000:63 Godkännande av avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:63<br/>
Godkännande av avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket, m.m.GN02N26mot1999/2000N26med anledning av prop. 1999/2000:63 Godkännande av avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket, m.m.Motionföljdmotionav Birger Schlaug m.fl. (MP)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:63<br/>
Godkännande av avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket, m.m.GN02N24mot1999/2000N24med anledning av prop. 1999/2000:63 Godkännande av avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket, m.m.av Birger Schlaug m.fl. (MP)Motionföljdmotionav Bo Lundgren m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:63<br/>
Godkännande av avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket, m.m.GN02N23mot1999/2000N23med anledning av prop. 1999/2000:63 Godkännande av avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket, m.m.av Bo Lundgren m.fl. (M)Motionföljdmotionav Eva Flyborg m.fl. (FP)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:63<br/>
Godkännande av avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket, m.m.GN02N25mot1999/2000N25med anledning av prop. 1999/2000:63 Godkännande av avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket, m.m.av Eva Flyborg m.fl. (FP)Motionföljdmotionav Inger Strömbom m.fl. (KD)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:63<br/>
Godkännande av avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket, m.m.GN02N26mot1999/2000N26med anledning av prop. 1999/2000:63 Godkännande av avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket, m.m.av Inger Strömbom m.fl. (KD)Motionföljdmotionav Roy Hansson (M)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:63<br/>
Godkännande av avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket, m.m.GN02N22mot1999/2000N22med anledning av prop. 1999/2000:63 Godkännande av avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket, m.m.av Roy Hansson (M)Motion