<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2286942</hangar_id>
 <dok_id>GN036</dok_id>
 <rm>1999/2000</rm>
 <beteckning>6</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1999/2000:6</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>6</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1999-09-09 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:05:29</systemdatum>
 <publicerad>2000-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Förmånsbeskattning av miljöbilar, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GN036/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GN036</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN036</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1999/2000:6&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Förmånsbeskattning av miljöbilar, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN036/prop_19992000__6-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 9 september 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bosse Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(F inansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att det i kommunalskattelagen (1928:370) införs&lt;br&gt;en möjlighet att justera förmånsvärdet för miljöbilar ned till en nivå som&lt;br&gt;motsvarar förmånsvärdet för närmast jämförbara bilar som drivs med&lt;br&gt;endast bensin eller dieselolja. En bil som drivs med exempelvis gas eller&lt;br&gt;dubblerade bränslesystem har i regel ett väsentligt högre nybilspris än&lt;br&gt;närmast jämförbara bil av samma märke och årsmodell som drivs med&lt;br&gt;endast bensin eller dieselolja. Med nuvarande bilförmånsregler medför&lt;br&gt;detta att elbilar, elhybridbilar och bilar som drivs med milj ovänligare&lt;br&gt;drivmedel än endast bensin eller dieselolja (miljöbilar) får ett högre&lt;br&gt;förmånsvärde än deras traditionella motsvarigheter, vilket försvårar&lt;br&gt;introduktionen av miljöbilar på marknaden. De föreslagna ändringarna&lt;br&gt;syftar till att utifrån miljömässiga aspekter förbättra de nuvarande&lt;br&gt;reglerna för förmånsbeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ersättningar för arbete mellan privatpersoner föreslås att&lt;br&gt;en möjlighet införs för parterna att träffa en överenskommelse om att&lt;br&gt;utbetalaren skall göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter redan&lt;br&gt;då ersättningen uppgår till minst 1 000 kr under inkomståret. Dessutom&lt;br&gt;föreslås en särskild regel för skatteavdrag och arbetsgivaravgifter på&lt;br&gt;ersättningar till gode män och förvaltare. Förslagen avser att lösa de&lt;br&gt;problem som i dag finns kring skyldigheten att göra skatteavdrag och&lt;br&gt;betala arbetsgivaravgifter om ersättningen överstiger 7 600 kr men inte&lt;br&gt;uppgår till 10 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller också ett förslag om ändring i beslutförhets-&lt;br&gt;reglema för skattenämnder. Skattenämnderna förelås vara beslutföra när&lt;br&gt;ordförande eller vice ordförande och tre övriga ledamöter är närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattenämnden föreslås vidare vara beslutför med tre ledamöter, bland&lt;br&gt;dem ordföranden eller vice ordföranden, om de är ense om utgången i&lt;br&gt;ärendet. Förslaget syftar till att begränsa de problem som uppkommer när&lt;br&gt;sammanträden med skattenämnd måste ställas in på grund av att&lt;br&gt;skattenämnden inte är beslutför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås dessutom att statligt grundavdrag vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen också medges registrerade trossamfund, däribland&lt;br&gt;Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar, med 15 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att Svenska kyrkan även efter relationsändringen med&lt;br&gt;staten skall vara fri från arvs- och gåvoskatt och att sådan skattefrihet -&lt;br&gt;på samma sätt som hittills - också skall gälla andra trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås de ändringar som föranleds av att personer&lt;br&gt;som inte är eller har varit folkbokförda här i landet från och med den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 januari 2000 skall tilldelas ett särskilt samordningsnummer i stället för&lt;br&gt;personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna föreslås tillämpas första gången i fråga om&lt;br&gt;förmånsbeskattning av miljöbilar redan för beskattningsåret 1999 (2000&lt;br&gt;års taxering). I fråga om grundavdrag för registrerade trossamfund&lt;br&gt;föreslås de nya bestämmelserna tillämpas första gången vid 2001 års&lt;br&gt;taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås slutligen ett förtydligande i lagen (1992.1643)&lt;br&gt;om särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa&lt;br&gt;fall. Den nya bestämmelsen, som med stöd av undantagsbestämmelsen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen föreslås tillämpas med&lt;br&gt;omedelbar verkan, innebär att den som överlåter en handelsbolagsandel&lt;br&gt;alltid beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet om köpeskillingen&lt;br&gt;beräknats på grundval av handelsbolagets vinst eller dylikt för avytt-&lt;br&gt;ringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370)...........................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arvsskatt och gåvoskatt.....................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statlig inkomstskatt...........................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän försäkring..............................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1979:1152).......................................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:343).........................................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialavgifter.....................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i utsökningsregisterlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1986:617).........................................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) ..20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter..............................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1643) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda regler för beskattning av inkomst från&lt;br&gt;handelsbolag i vissa fall....................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1997:483).........................................................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i personuppgiftslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1998:204).........................................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstgrundad ålderspension.........................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:938) om&lt;br&gt;behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga.. 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1999:353) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättspsykiatriskt forskningsregister...................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förmånsbeskattning av s.k. miljöbilar............................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna bestämmelser om bilförmån.............................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hur förmånsvärdet beräknas...........................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nedsättning av förmånsvärdet........................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Jämkning av förmånsvärdet............................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(drivmedelsförmån)........................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överväganden och förslag................................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter..........48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kontrolluppgiftsskyldigheten...........................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Privatpersoners redovisning av skatteavdrag och arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter ............................................................................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning...........................................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skyldighet att göra skatteavdrag och betala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivaravgifter..........................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Redovisning av skatteavdrag och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivaravgifter..........................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skyldighet att lämna kontrolluppgift..............49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kritik mot nuvarande ordning...........................................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överväganden och förslag................................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fortsatt arbete med förenklingar för privatpersoner vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter.......53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslutförhet i skattenämnd..............................................................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärenden i skattenämnd.....................................................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattenämndens sammansättning.....................................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ersättning till ledamöter i skattenämnd............................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Deltagande i skattenämndssammanträden........................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överväganden och förslag................................................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Följ dändringar med anledning av stat-kyrkareformen....................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund...........................................................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen om statlig inkomstskatt..........................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen om arvsskatt och gåvoskatt....................................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Samordningsnummer......................................................................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kontrolluppgiftsskyldighet vid&amp;nbsp;options- och terminsaffärer...........62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Avyttring av andelar i svenska&amp;nbsp;handelsbolag i vissa fall................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser..............................................................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Författningskommentar...................................................................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370).........................................................................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arvsskatt och gåvoskatt.....................................................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statlig inkomstskatt...........................................................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän försäkring..............................................................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1979:1152).......................................................................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:343).........................................................................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialavgifter.....................................................................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i utsökningsregisterlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1986:617).........................................................................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:324).........................................................................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter..............................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1643) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda regler för beskattning av inkomst från&lt;br&gt;handelsbolag i vissa fall....................................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1997:483).........................................................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i personuppgiftslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1998:204).........................................................................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:674) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstgrundad ålderspension.........................................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:938) om&lt;br&gt;behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga.. 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:353) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättspsykiatriskt forskningsregister...................................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av Förmånsbeskattning av miljöbilar&lt;br&gt;(Ds 1999:34)..........................................................................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagförslag i promemorian Förmånsbeskattning av miljöbilar&lt;br&gt;(Ds 1999:34)..........................................................................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser till promemorian&lt;br&gt;Förmånsbeskattning av miljöbilar (Ds 1999:34)...................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Sammanfattning av Tjänstebeskattningsutredningens förslag-&lt;br&gt;till förenklad betalning av skatter och avgifter när en&lt;br&gt;uppdragstagare anlitas (SOU 1997:17).................................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Utdrag ur Tjänstebeskattningsutredningens lagförslag&lt;br&gt;(SOU 1997:17)......................................................................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Förteckning över remissinstanser beträffande&lt;br&gt;Tjänstebeskattningsutredningens betänkande Skatter, tjänster&lt;br&gt;och sysselsättning (SOU 1997:17) såvitt avser förslaget till&lt;br&gt;förenklad betalning av skatter och avgifter när en&lt;br&gt;uppdragstagare anlitas...........................................................87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 Sammanfattning av promemorian Översyn av reglerna om&lt;br&gt;beslutförhet i skattenämnd....................................................88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 Förteckning över remissinstanser till promemorian Översyn&lt;br&gt;av reglerna om beslutförhet i skattenämnd...........................89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9 Lagrådsremissens förslag till lagtext.....................................90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10 Lagrådets yttrande...............................................................101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 9 september 1999............................................................................104&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1992:1643) om särskilda regler för beskatt-&lt;br&gt;ning av inkomst från handelsbolag i vissa fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i personuppgiftslagen (1998:204),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1998:938) om behandling av personuppgifter&lt;br&gt;om totalförsvarspliktiga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1999:353) om rättspsykiatriskt forsknings-&lt;br&gt;register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 20 d av anvisningarna till 23 § och&lt;br&gt;punkt 4 av anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen (1928:370) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anvisningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 d.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Avdrag, för kostnader som avses i punkt 20 b första stycket och&lt;br&gt;som föranleds av ändring i pensionsavtal eller av nytt pensionsavtal vid&lt;br&gt;förtida avgång från anställning eller av att pensionsutfästelserna är&lt;br&gt;otillräckligt tryggade, far, i annat fall än som avses i punkt 20 f tredje&lt;br&gt;stycket, medges med ett belopp som svarar mot kostnaden för avtalad&lt;br&gt;pension, dock i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ålderspension, som skall betalas för tid före 65 års ålder, högst med&lt;br&gt;ett belopp som svarar mot kostnaden för ålderspension under den&lt;br&gt;avtalade tiden med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 80 procent av lönen till den del denna inte överstiger 7,5 basbelopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 70 procent av lönen till den del denna överstiger 7,5 men inte 20&lt;br&gt;basbelopp, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 40 procent av lönen till den del denna överstiger 20 men inte 30&lt;br&gt;basbelopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ålderspension, som skall betalas från tidigast 65 års ålder, högst&lt;br&gt;med ett belopp som svarar mot kostnaden för livsvarig ålderspension från&lt;br&gt;den avtalade pensionstidpunkten med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 20 procent av lönen till den del denna inte överstiger 7,5&lt;br&gt;basbelopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 70 procent av lönen till den del denna överstiger 7,5 men inte 20&lt;br&gt;basbelopp, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 40 procent av lönen till den del denna överstiger 20 men inte 30&lt;br&gt;basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ger pensionsavtalet rätt till&lt;br&gt;ålderspension enligt första stycket&lt;br&gt;2 utöver 20 procent av den lön&lt;br&gt;som inte överstiger 7,5 basbelopp,&lt;br&gt;far avdrag göras högst med ett&lt;br&gt;belopp som svarar mot kostnaden&lt;br&gt;för att uppnå avtalad pensionsnivå,&lt;br&gt;om den överskjutande pensionen&lt;br&gt;är avsedd att ersätta tilläggs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ger pensionsavtalet rätt till&lt;br&gt;ålderspension enligt första stycket&lt;br&gt;2 utöver 20 procent av den lön&lt;br&gt;som inte överstiger 7,5 basbelopp,&lt;br&gt;far avdrag göras högst med ett&lt;br&gt;belopp som svarar mot kostnaden&lt;br&gt;för att uppnå avtalad pensionsnivå,&lt;br&gt;om den överskjutande pensionen&lt;br&gt;är avsedd att ersätta tilläggs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:1666.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pension enligt lagen (1962:381) pension enligt lagen (1962:381) &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1999/2000:6&lt;br&gt;om allmän försäkring. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om allmän försäkring eller enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1998:674) om inkomst-&lt;br&gt;grundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om försäkring, som avses i lagen (1989:1079) om livför-&lt;br&gt;säkringar med anknytning till värdepappersfonder och andra avgifts-&lt;br&gt;baserade utfästelser, får avdrag enligt första stycket avseende ålders-&lt;br&gt;pension göras högst med ett belopp som svarar mot kostnaden för att&lt;br&gt;genom annan pensionsförsäkring än sådan som avses i nämnda lag uppnå&lt;br&gt;i första stycket 1 och 2 angivna förmånsnivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsrätt enligt första stycket 1 och 2 förutsätter full intjänandetid.&lt;br&gt;Med full intjänandetid avses föll intjänandetid enligt pensionsavtalet,&lt;br&gt;dock lägst 30 år, förutsatt att avtalet för full pension kräver fortsatt&lt;br&gt;intjänande under anställningen fram till den avtalade pensionstidpunkten.&lt;br&gt;Om pensionsavtalet anger annan intjänandetid för full pension eller om&lt;br&gt;pensionsavtalet saknar bestämmelse om intjänandetid, avses med full&lt;br&gt;intjänandetid en tid av sammanlagt lägst 30 år fram till den avtalade&lt;br&gt;pensionstidpunkten. Vid beräkning av intjänandetiden skall såväl arbets-&lt;br&gt;tagarens sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren som anställ-&lt;br&gt;ningstid hos annan arbetsgivare medräknas. Om pensionsrätten inte är&lt;br&gt;fullt intjänad minskas avdragsrätten i den utsträckning som motsvarar&lt;br&gt;bristen i intjänande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När avdraget för kostnad för avtalad ålderspension beräknas, skall&lt;br&gt;värdet av sådan ålderspension för arbetstagaren räknas av som har&lt;br&gt;tryggats av arbetsgivare under beskattningsåret eller tidigare i de&lt;br&gt;tryggandeformer som anges i punkt 20 b första stycket. Värdet av ålders-&lt;br&gt;pension för tid före 65 års ålder skall räknas av från avdrag enligt första&lt;br&gt;stycket 1. Värdet av ålderspension från tidigast 65 års ålder skall räknas&lt;br&gt;av från avdrag enligt första stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnad för premie för sådan pensionsförsäkring som avses i punkt 1&lt;br&gt;andra stycket sista meningen av anvisningarna till 31 § dras av enligt&lt;br&gt;första stycket, dock högst med belopp som motsvarar de i 1 och 2&lt;br&gt;angivna förmånsnivåerna beräknade med hänsyn till den anställdes&lt;br&gt;senaste lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med lön och basbelopp avses i denna anvisningspunkt detsamma som i&lt;br&gt;punkt 20 c andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Om den skattskyldige utger ersättning för en förmån skall förmåns-&lt;br&gt;värdet, beräknat enligt punkterna 2 och 3, sättas ned med ersättningens&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bilförmån och förmån av fri kost, beräknat enligt punkt 2&lt;br&gt;första-femte styckena eller punkt 3, får jämkas uppåt eller nedåt, om det&lt;br&gt;finns synnerliga skäl. Som synnerliga skäl för jämkning nedåt av värdet&lt;br&gt;av bilförmån anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att bilen används som arbetsredskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1208.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att bilen används i taxinäring och har körts minst 60 000 kilometer i&lt;br&gt;tjänsten under kalenderåret och dispositionen för privat köming i mer än&lt;br&gt;ringa utsträckning varit begränsad eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att andra sådana omständigheter föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning nedåt av bilförmånsvärdet far också ske när bilen ingår i en&lt;br&gt;större grupp av bilar som deltar i ett test eller liknade för utprovning av&lt;br&gt;ny eller förbättrande miljö- eller säkerhetsteknik eller dylikt och bilen i&lt;br&gt;det utförandet inte finns att köpa på den allmänna marknaden inom Eu-&lt;br&gt;ropeiska unionens medlemsländer eller EES-ländema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bilen är utrustad med teknik&lt;br&gt;för drift helt eller delvis med&lt;br&gt;milj ovänligare drivmedel än&lt;br&gt;bensin och dieselolja eller med&lt;br&gt;elektricitet och bilens nybilspris&lt;br&gt;därför är högre än nybilspriset för&lt;br&gt;närmast jämförbara bil utan sådan&lt;br&gt;teknik, får förmånsvärdet jämkas&lt;br&gt;ned till en nivå som motsvarar&lt;br&gt;förmånsvärdet för den jämförbara&lt;br&gt;bilen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 31 december 1999 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 2000 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om&lt;br&gt;arvsskatt och gåvoskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1941:416) om arvsskatt och&lt;br&gt;gåvoskatt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från skattskyldighet enligt&lt;br&gt;denna lag äro befriade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;staten;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trossamfund som avses i 2 §&lt;br&gt;lagen (1998:1593) om trossam-&lt;br&gt;fund, kyrka, samarbetsorgan för&lt;br&gt;sådana juridiska personer samt&lt;br&gt;stiftelse eller sammanslutning som&lt;br&gt;är anknuten till trossamfund och&lt;br&gt;vars verksamhet kan anses utgöra&lt;br&gt;ett led i samfundets verksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftelse eller sammanslutning&lt;br&gt;med huvudsakligt ändamål att&lt;br&gt;under samverkan med militär eller&lt;br&gt;annan myndighet stärka rikets&lt;br&gt;försvar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftelse eller sammanslutning,&lt;br&gt;som har till huvudsakligt ändamål&lt;br&gt;att främja barns eller ungdoms&lt;br&gt;vård och fostran eller utbildning&lt;br&gt;eller att främja vård av behövande&lt;br&gt;ålderstigna, sjuka eller lytta, dock&lt;br&gt;icke där ändamålet är att sålunda&lt;br&gt;tillgodose medlemmar av viss eller&lt;br&gt;vissa släkter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;akademi och sådan stiftelse eller&lt;br&gt;sammanslutning, som har till&lt;br&gt;huvudsakligt ändamål att främja&lt;br&gt;vetenskaplig undervisning eller&lt;br&gt;forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från skattskyldighet&lt;br&gt;denna lag äro befriade&lt;br&gt;staten;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trossamfund som avses&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket religionsfrihetslagen&lt;br&gt;(1951:680), församling och kyrka,&lt;br&gt;samarbetsorgan för sådana juri-&lt;br&gt;diska personer samt stiftelse eller&lt;br&gt;sammanslutning som är anknuten&lt;br&gt;till trossamfund eller församling&lt;br&gt;och vars verksamhet kan anses&lt;br&gt;utgöra ett led i samfundets eller&lt;br&gt;församlingens verksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftelse eller sammanslutning&lt;br&gt;med huvudsakligt ändamål att&lt;br&gt;under samverkan med militär eller&lt;br&gt;annan myndighet stärka rikets&lt;br&gt;försvar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftelse eller sammanslutning,&lt;br&gt;som har till huvudsakligt ändamål&lt;br&gt;att främja barns eller ungdoms&lt;br&gt;vård och fostran eller utbildning&lt;br&gt;eller att främja vård av behövande&lt;br&gt;ålderstigna, sjuka eller lytta, dock&lt;br&gt;icke där ändamålet är att sålunda&lt;br&gt;tillgodose medlemmar av viss eller&lt;br&gt;vissa släkter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;akademi och sådan stiftelse eller&lt;br&gt;sammanslutning, som har till&lt;br&gt;huvudsakligt ändamål att främja&lt;br&gt;vetenskaplig undervisning eller&lt;br&gt;forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebefrielse enligt denna paragraf tillkommer icke sammanslutning,&lt;br&gt;som har till syfte att i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas&lt;br&gt;ekonomiska intressen, och ej heller utländsk akademi, stiftelse eller&lt;br&gt;sammanslutning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1980:75.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig fysisk person, som har varit bosatt här i riket under&lt;br&gt;beskattningsåret, har rätt till statligt grundavdrag från den taxerade&lt;br&gt;förvärvsinkomsten, varvid bestämmelserna i 48 § 2-4 mom. kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ideell förening, som avses i 7 §&lt;br&gt;5 mom. första stycket, äger att från&lt;br&gt;den taxerade inkomsten åtnjuta&lt;br&gt;statligt grundavdrag med 15 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ideell förening och registrerat&lt;br&gt;trossamfund, som avses i 7 § 5&lt;br&gt;mom. första stycket, äger att från&lt;br&gt;den taxerade inkomsten åtnjuta&lt;br&gt;statligt grundavdrag med 15 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 31 december 1999 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 2001 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 a § och 20 kap. 2 § lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2a§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall ersättning från&lt;br&gt;en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk&lt;br&gt;person anses som inkomst av annat förvärvsarbete, om ersättningen avser&lt;br&gt;arbete som utförts inom riket samt arbetsgivaren och arbetstagaren träffat&lt;br&gt;överenskommelse om att ersättningen skall hänföras till sådan inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas dessutom ersättning för&lt;br&gt;arbete under förutsättning att ersättningen betalats ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till mottagare som har en F-skattsedel antingen när ersättningen&lt;br&gt;bestäms eller när den betalas ut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till mottagare som har en A-&lt;br&gt;skattsedel eller en F-skattsedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till mottagare som har en A-&lt;br&gt;skattsedel eller en F-skattsedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med villkor enligt 4 kap. 9 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483)&lt;br&gt;eller som saknar skattsedel på&lt;br&gt;preliminär skatt, om ersättningen&lt;br&gt;tillsammans med annan ersättning&lt;br&gt;för arbete från samma utbetalare&lt;br&gt;under inkomståret kan antas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med villkor enligt 4 kap. 9 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483)&lt;br&gt;eller som saknar skattsedel på&lt;br&gt;preliminär skatt, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) ersättningen tillsammans med&lt;br&gt;annan ersättning för arbete från&lt;br&gt;samma utbetalare under inkomst-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komma att understiga 10 000 kro-&lt;br&gt;nor och utbetalaren är en fysisk&lt;br&gt;person eller ett dödsbo samt vad&lt;br&gt;som utbetalats inte utgör utgift i en&lt;br&gt;av utbetalaren bedriven närings-&lt;br&gt;verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;året kan antas komma att under-&lt;br&gt;stiga 10 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;utbetalaren är en fysisk&lt;br&gt;person eller ett dödsbo,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) ersättningen inte utgör utgift&lt;br&gt;i en av utbetalaren bedriven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) utbetalaren och mottagaren&lt;br&gt;inte har träffat en överenskom-&lt;br&gt;melse om att ersättningen skall&lt;br&gt;hänföras till inkomst av anställ-&lt;br&gt;ning, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) det inte är fråga om sådan&lt;br&gt;ersättning för arbete som avses i&lt;br&gt;12 kap. 16 § föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. till delägare i handelsbolag av bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;till medlem i europeisk ekonomisk intressegruppering av&lt;br&gt;grupperingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:547.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om i fall som avses i andra stycket 1 mottagaren har en F-skattsedel&lt;br&gt;med villkor enligt 4 kap. 9 § skattebetalningslagen, räknas ersättningen&lt;br&gt;som inkomst av annat förvärvsarbete bara om F-skattsedeln skriftligen&lt;br&gt;åberopas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av denna lag skall, om inte annat sägs i lagen,&lt;br&gt;vårdår som tillgodoräknats enligt 11 kap. 6 a §, i detta lagrums lydelse&lt;br&gt;före den 1 januari 1999, eller 4 kap. 12 § lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension likställas med år för vilka pensionspoäng&lt;br&gt;tillgodoräknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 kap. 4 §&lt;br&gt;likställas den, med vilken förälder är eller varit gift eller har eller har haft&lt;br&gt;barn, om de stadigvarande sammanbor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 kap. 4 §&lt;br&gt;också likställas den som med socialnämndens tillstånd har tagit emot ett&lt;br&gt;utländskt barn för vård och fostran i syfte att adoptera det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon med socialnämndens medgivande tagit emot ett utländskt&lt;br&gt;barn i sitt hem här i landet för vård och fostran i adoptionssyfte, skall vid&lt;br&gt;tillämpning av bestämmelserna i 8 och 14 kap. om rätt till barnpension&lt;br&gt;barnet anses som barn till denne. I sådana fall anses barnet bosatt i&lt;br&gt;Sverige, om den blivande adoptivföräldern var bosatt här i landet vid den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidpunkt då han eller hon avled.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 kap. 2 a § andra stycket&lt;br&gt;skall den som lämnat uppgift om&lt;br&gt;innehav av en F-skattsedel i en&lt;br&gt;anbudshandling, en faktura eller&lt;br&gt;någon därmed jämförlig handling,&lt;br&gt;som även innehåller uppgifter om&lt;br&gt;utbetalarens och betalningsmotta-&lt;br&gt;garens namn och adress eller andra&lt;br&gt;för identifiering godtagbara&lt;br&gt;uppgifter samt uppgift om betal-&lt;br&gt;ningsmottagarens personnummer&lt;br&gt;eller organisationsnummer anses&lt;br&gt;ha en sådan skattsedel. Uppgiften&lt;br&gt;om innehav av en F-skattsedel&lt;br&gt;gäller även som sådant skriftligt&lt;br&gt;åberopande av F-skattsedeln som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 2 a § tredje stycket.&lt;br&gt;Det som nu sagts gäller dock inte&lt;br&gt;om den som betalar ut ersättningen&lt;br&gt;känner till att uppgiften om&lt;br&gt;innehav av en F-skattsedel är&lt;br&gt;oriktig. Bestämmelser om påföljd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 kap. 2 a § andra stycket&lt;br&gt;skall den som lämnat uppgift om&lt;br&gt;innehav av en F-skattsedel i en&lt;br&gt;anbudshandling, en faktura eller&lt;br&gt;någon därmed jämförlig handling,&lt;br&gt;som även innehåller uppgifter om&lt;br&gt;utbetalarens och betalningsmotta-&lt;br&gt;garens namn och adress eller andra&lt;br&gt;för identifiering godtagbara&lt;br&gt;uppgifter samt uppgift om betal-&lt;br&gt;ningsmottagarens personnummer,&lt;br&gt;samordningsnummer eller organi-&lt;br&gt;sationsnummer anses ha en sådan&lt;br&gt;skattsedel. Uppgiften om innehav&lt;br&gt;av en F-skattsedel gäller även som&lt;br&gt;sådant skriftligt åberopande av F-&lt;br&gt;skattsedeln som avses i 3 kap.&lt;br&gt;2 a § tredje stycket. Det som nu&lt;br&gt;sagts gäller dock inte om den som&lt;br&gt;betalar ut ersättningen känner till&lt;br&gt;att uppgiften om innehav av en F-&lt;br&gt;skattsedel är oriktig. Bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:677.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för den som lämnar oriktig uppgift &amp;nbsp;&amp;nbsp;om påföljd för den som lämnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns i skattebrottslagen (1971:69). &amp;nbsp;&amp;nbsp;oriktig uppgift finns i skatte-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brottslagen (1971:69).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser i 3 kap 2 a § gäller fortfarande i fråga om&lt;br&gt;ersättningar som har betalats ut före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 18 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän fastighetsdeklaration&lt;br&gt;skall, om annat inte sägs i 5 §,&lt;br&gt;innehålla uppgifter om namn,&lt;br&gt;postadress och personnummer&lt;br&gt;eller, för juridisk person, organi-&lt;br&gt;sationsnummer för fastighetens&lt;br&gt;ägare, kommun och församling där&lt;br&gt;fastigheten ligger, fastighetens&lt;br&gt;gatuadress eller på orten bruklig&lt;br&gt;benämning samt fastighetens&lt;br&gt;officiella beteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighetsdeklaration&lt;br&gt;annat inte sägs i 5 §,&lt;br&gt;uppgifter om namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän&lt;br&gt;skall, om&lt;br&gt;innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;postadress och personnummer&lt;br&gt;eller samordningsnummer, eller,&lt;br&gt;för juridisk person, organisations-&lt;br&gt;nummer för fastighetens ägare,&lt;br&gt;kommun och församling där&lt;br&gt;fastigheten ligger, fastighetens&lt;br&gt;gatuadress eller på orten bruklig&lt;br&gt;benämning samt fastighetens&lt;br&gt;officiella beteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna fastighetsdeklarationen skall vidare lämnas uppgifter&lt;br&gt;om fastighetens areal av olika ägoslag, användning och byggnader, hyror&lt;br&gt;och därmed jämförlig avkastning av fastigheten samt särskilda förmåner&lt;br&gt;och förpliktelser som hör till fastigheten. I deklarationen skall även i&lt;br&gt;övrigt lämnas uppgifter om sådana förhållanden som behövs för att&lt;br&gt;bestämma de värdefaktorer som taxeringen enligt bl.a. 8-15 kap. skall&lt;br&gt;grunda sig på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna fastighetsdeklarationen skall också innehålla uppgifter&lt;br&gt;om sådana förhållanden beträffande fastigheten som om fastigheten har&lt;br&gt;olika ägare till skilda delar av marken och om fastigheten innehas med&lt;br&gt;tomträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till fastighetstaxering skall grundas på av skattemyndigheten&lt;br&gt;kända uppgifter. Förslaget skall innehålla uppgifter som är nödvändiga&lt;br&gt;för fastighetstaxeringen. Förslaget till skogsbruksvärde skall grundas på&lt;br&gt;det virkesförråd, som bestämts vid närmast föregående allmänna&lt;br&gt;fastighetstaxering eller därefter vidtagen nytaxering samt på områdesvis&lt;br&gt;fastlagda volymtillväxtprocenter och kända uppgifter om avverkningar&lt;br&gt;efter den senast verkställda taxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:451.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen&lt;br&gt;(1980:343)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § skatteregisterlagen (1980:343) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fysisk person som är folkbokförd i riket skall i det centrala skatte-&lt;br&gt;registret anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personnummer, namn, adress, civilstånd, datum för civilstånds-&lt;br&gt;ändring och folkbokföringsförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;registrering enligt skattebetalningslagen (1997:483), särskilt&lt;br&gt;registrerings- och redovisningsnummer, organisationsnummer och firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. registrering i sjömansregistret, tillhörighet till svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. nationalitet, personnummer för hos personen folkbokförda barn&lt;br&gt;under 18 år, antal hemmavarande barn som inte har uppnått 16 eller 18&lt;br&gt;års ålder, personnummer för make och person som likställs med make&lt;br&gt;vid beskattningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. slag av pensionsförmån som personen är berättigad till enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring, i den mån det behövs för att debitera&lt;br&gt;socialförsäkringsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. på vilket sätt den preliminära skatten skall betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För person som inte har uppnått 18 års ålder skall också anges person-&lt;br&gt;nummer för den hos vilken personen är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För person som inte har uppnått 15 års ålder skall införas endast&lt;br&gt;uppgift om personnummer, namn och adress samt personnummer för den&lt;br&gt;hos vilken personen är folkbokförd, om inte ytterligare uppgift som avses&lt;br&gt;i första stycket behövs för beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För person som ej är folkbok-&lt;br&gt;förd här i riket skall uppgifter&lt;br&gt;enligt första, andra eller tredje&lt;br&gt;stycket införas i den mån det&lt;br&gt;behövs för beskattning här i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För person som ej är folkbok-&lt;br&gt;förd här i riket skall uppgifter&lt;br&gt;enligt första, andra eller tredje&lt;br&gt;stycket införas i den mån det&lt;br&gt;behövs för beskattning här i riket.&lt;br&gt;Vad som sägs om personnummer&lt;br&gt;skall dock i stället gälla samord-&lt;br&gt;ningsnummer enligt 18 a § folk-&lt;br&gt;bokföringslagen (1991:481).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1999:302.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. ersättning till en och samme arbetstagare om den under året inte&lt;br&gt;uppgått till 1 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för vård av&lt;br&gt;barn eller med anledning av barns födelse, till den del ersättningen&lt;br&gt;motsvarar sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning som&lt;br&gt;arbetsgivare får uppbära enligt 3 kap. 16 §, 4 kap. 18 § eller 22 kap. 12 §&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ersättning för vilken skall betalas särskild inkomstskatt enligt lagen&lt;br&gt;(1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättning som en arbetsgivare utgett till barn för arbete som utförts i&lt;br&gt;hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersättningen inte får göras&lt;br&gt;vid inkomsttaxeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som&lt;br&gt;arbetstagare haft att täcka med ersättningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. ersättning för arbete som har utförts utomlands till den del denna&lt;br&gt;inte räknas som pensions grundande inkomst enligt 2 kap. 16 § andra&lt;br&gt;stycket lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. ersättning för skiljemannauppdrag i fall där parterna i skiljeför-&lt;br&gt;farandet är av utländsk nationalitet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. ersättning som på grund av bestämmelserna i 5 § lagen (1984:947)&lt;br&gt;om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige inte&lt;br&gt;utgör skattepliktig intäkt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. ersättning som avses i 3 kap. 11. ersättning som enligt 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a § lagen om allmän försäkring, 2 a § lagen om allmän försäkring&lt;br&gt;skall anses som inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. sådan ersättning som enligt 1 § första stycket 1-5 lagen (1990:659)&lt;br&gt;om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör underlag för&lt;br&gt;nämnda skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. ersättning till en och samme idrottsutövare från en sådan ideell&lt;br&gt;förening som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet,&lt;br&gt;om ersättningen från föreningen under året inte uppgått till ett halvt&lt;br&gt;prisbasbelopp enligt lagen om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1999:597.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;nbsp;före utgången av år 1992 utbetalade ersättningar från en Prop. 1999/2000:6&lt;br&gt;vinstandelsstiftelse, som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkring, till den del de inte utgör ersättning för arbete för stiftelsens&lt;br&gt;räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. sådan ersättning från en vinstandelsstiftelse eller en annan juridisk&lt;br&gt;person med motsvarande ändamål från vilken enligt de fyra sista&lt;br&gt;meningarna i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän försäkring skall&lt;br&gt;bortses vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993&lt;br&gt;om ersättningen avser tid därefter och utgår på grund av ansvarighetsför-&lt;br&gt;säkring vilken åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal&lt;br&gt;mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av år 1992&lt;br&gt;om skadan anmälts till allmän försäkringskassa efter utgången av juni&lt;br&gt;1993 och ersättningen utgår på grund av sådan ansvarighetsförsäkring&lt;br&gt;som anges i 17,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. ersättning enligt 2 kap. 5 § lagen om inkomstgrundad ålders-&lt;br&gt;pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket 6 är tillämplig endast om kostnaderna&lt;br&gt;kan beräknas uppgå till minst 10 procent av arbetstagarens ersättning från&lt;br&gt;arbetsgivaren under utgiftsåret. Regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer far fastställa schablon för beräkning av&lt;br&gt;arbetstagares kostnader i viss verksamhet. Schablonen skall avse&lt;br&gt;bestämda yrkesgrupper och grundas på de genomsnittliga kostnaderna&lt;br&gt;inom respektive grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket 17 och 18 gäller endast ersättning som&lt;br&gt;inte avser de första 180 dagarna efter skadetillfället och som för en och&lt;br&gt;samme arbetstagare beräknas på lönedelar som inte överstiger sju och en&lt;br&gt;halv gånger prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om inkomst från fåmansföretag och famansägt handelsbolag&lt;br&gt;skall föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 &amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas vid bestämmande av&lt;br&gt;avgiftsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i utsökningsregisterlagen&lt;br&gt;(1986:617)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § utsökningsregisterlagen (1986:617) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en fysisk person skall i det centrala utsöknmgsregistret anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. namn, adress och person-&lt;br&gt;nummer eller, när uppgift om&lt;br&gt;personnummer saknas, särskilt&lt;br&gt;registreringsnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. namn, adress och person-&lt;br&gt;nummer eller samordnings-&lt;br&gt;nummer, eller, när uppgift om&lt;br&gt;sådant nummer saknas, särskilt&lt;br&gt;registreringsnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. civilstånd och dag för civilståndsändring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om han har avlidit dagen för dödsfallet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om han har flyttat till utlandet dagen för utflyttningen och den&lt;br&gt;församling från vilken utflyttningen skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:441.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattenämnden är beslutför när&lt;br&gt;ordföranden eller vice ordföranden&lt;br&gt;och fyra övriga ledamöter är&lt;br&gt;närvarande. Fler än ordföranden&lt;br&gt;eller vice ordföranden och fem&lt;br&gt;övriga ledamöter får inte delta i&lt;br&gt;behandlingen av ett ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattenämnden är beslutför när&lt;br&gt;ordföranden eller vice ordföranden&lt;br&gt;och tre övriga ledamöter är&lt;br&gt;närvarande. Nämnden är dock&lt;br&gt;beslutför med tre ledamöter, bland&lt;br&gt;dem ordföranden eller vice ord-&lt;br&gt;föranden, om de är ense om&lt;br&gt;utgången i ärendet. Fler än&lt;br&gt;ordföranden eller vice ordföranden&lt;br&gt;och fem övriga ledamöter får inte&lt;br&gt;delta i behandlingen av ett ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 13, 16, 18, 21 och 24 §§, 3 kap. 7 och 57 §§ samt 4 kap.&lt;br&gt;1 och 4 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 1 kap. 2 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1998:234) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i denna lag sägs om&lt;br&gt;personnummer skall i före-&lt;br&gt;kommande fall i stället gälla&lt;br&gt;samordningsnummer enligt 18 a §&lt;br&gt;folkbokföringslagen (1991:481).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild självdeklaration skall lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den skattskyldige är annan juridisk person än dödsbo,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den skattskyldige är skyldig att i självdeklaration lämna uppgift om&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;den skattskyldige är&lt;br&gt;företagsledare eller delägare i&lt;br&gt;fåmansföretag, fåmansägt handels-&lt;br&gt;bolag, företag som enligt 3 § 12 a&lt;br&gt;mom. tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;skall behandlas som fåmansföretag&lt;br&gt;eller, om uppgifter skall lämnas&lt;br&gt;enligt 24 §, i företag som upphört&lt;br&gt;att vara sådant företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den skattskyldige enligt 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1997:483) skall redovisa utgående och ingående mervärdesskatt i sin&lt;br&gt;självdeklaration,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den skattskyldige inte varit bosatt i Sverige under hela beskatt-&lt;br&gt;ningsåret, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. den skattskyldige inte mottagit förtryckt blankett för förenklad&lt;br&gt;självdeklaration senast den 15 april taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den skattskyldige är&lt;br&gt;företagsledare eller delägare i&lt;br&gt;fåmansföretag, fåmansägt handels-&lt;br&gt;bolag, företag som enligt 3 § 12 a&lt;br&gt;mom. fjärde stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;skall behandlas som fåmansföretag&lt;br&gt;eller, om uppgifter skall lämnas&lt;br&gt;enligt 24 §, i företag som upphört&lt;br&gt;att vara sådant företag,&lt;br&gt;kap. 31 § skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:495.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fåmansföretag och foretag, som&lt;br&gt;enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt skall behandlas som&lt;br&gt;fåmansföretag skall i självdeklara-&lt;br&gt;tionen lämna uppgifter om deläga-&lt;br&gt;res eller honom närstående persons&lt;br&gt;namn, personnummer och adress&lt;br&gt;och i förekommande fall aktie-&lt;br&gt;eller andelsinnehav varvid, om det&lt;br&gt;förekommer olika röstvärden för&lt;br&gt;innehavet, dessa skall anges; dock&lt;br&gt;behöver uppgifter inte lämnas för&lt;br&gt;närstående person, som inte&lt;br&gt;uppburit ersättning från, träffat&lt;br&gt;avtal med eller haft liknande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fåmansföretag och företag, som&lt;br&gt;enligt 3 § 12 a mom. jj är de stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt skall behandlas som&lt;br&gt;fåmansföretag skall i självdeklara-&lt;br&gt;tionen lämna uppgifter om deläga-&lt;br&gt;res eller honom närstående persons&lt;br&gt;namn, personnummer och adress&lt;br&gt;och i förekommande fall aktie-&lt;br&gt;eller andelsinnehav varvid, om det&lt;br&gt;förekommer olika röstvärden för&lt;br&gt;innehavet, dessa skall anges; dock&lt;br&gt;behöver uppgifter inte lämnas för&lt;br&gt;närstående person, som inte&lt;br&gt;uppburit ersättning från, träffat&lt;br&gt;avtal med eller haft liknande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhallande med företaget. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;förhallande med företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delägare i ett handelsbolag skall lämna de uppgifter som behövs för att&lt;br&gt;beräkna det justerade ingångsvärdet för andelen i bolaget såsom andelens&lt;br&gt;ursprungliga ingångsvärde, tillskott och uttag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall den skattskyldige enligt 10 kap. 31 § skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483) redovisa mervärdesskatt i sin självdeklaration, skall han&lt;br&gt;lämna de uppgifter som behövs för att besluta om mervärdesskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dotterföretag enligt 1 kap. 5 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;br&gt;1 kap. 4 § lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar, 1 kap. 6 §&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;br&gt;1 kap. 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ sparbankslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:619), 1 kap. 5 § lagen&lt;br&gt;(1995:1570) om medlemsbanker,&lt;br&gt;1 kap. 9 § försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713) eller 1 kap. 1 och&lt;br&gt;1 a §§ lagen (1980:1103) om&lt;br&gt;årsredovisning m.m. i vissa&lt;br&gt;företag, skall i självdeklarationen&lt;br&gt;lämna uppgift om namn och&lt;br&gt;organisationsnummer för moder-&lt;br&gt;företag jämte aktie eller andels-&lt;br&gt;innehav med angivande av&lt;br&gt;röstvärde samt, i förekommande&lt;br&gt;fall, uppgifter om namn och&lt;br&gt;organisationsnummer för dettas&lt;br&gt;moderföretag. Ägaruppgiftema&lt;br&gt;skall avse förhållandena vid senast&lt;br&gt;avslutade beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dotterföretag enligt 1 kap. 5 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;br&gt;1 kap. 4 § lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar, 1 kap. 2 §&lt;br&gt;sparbankslagen (1987:619), 1 kap.&lt;br&gt;5 &amp;nbsp;§ lagen (1995:1570) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medlemsbanker, 1 kap. 9 § för-&lt;br&gt;säkringsrörelselagen (1982:713)&lt;br&gt;eller 1 kap. 1 och 1 a §§ lagen&lt;br&gt;(1980:1103) om årsredovisning&lt;br&gt;m.m. i vissa företag, skall i själv-&lt;br&gt;deklarationen lämna uppgift om&lt;br&gt;namn och organisationsnummer&lt;br&gt;för moderföretag jämte aktie eller&lt;br&gt;andelsinnehav med angivande av&lt;br&gt;röstvärde samt, i förekommande&lt;br&gt;fall, uppgifter om namn och orga-&lt;br&gt;nisationsnummer för dettas moder-&lt;br&gt;företag. Ägaruppgiftema skall&lt;br&gt;avse förhållandena vid senast&lt;br&gt;avslutade beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:495.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en överenskommelse enligt&lt;br&gt;3 kap. 2 a § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring träffats om att&lt;br&gt;en viss ersättning från arbetsgivare&lt;br&gt;som är bosatt utomlands eller är&lt;br&gt;utländsk juridisk person skall&lt;br&gt;hänföras till inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete, skall den som&lt;br&gt;uppbär ersättningen ange detta i&lt;br&gt;sin självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en överenskommelse enligt&lt;br&gt;3 kap. 2 a § första stycket lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;träffats om att en viss ersättning&lt;br&gt;från arbetsgivare som är bosatt&lt;br&gt;utomlands eller är utländsk&lt;br&gt;juridisk person skall hänföras till&lt;br&gt;inkomst av annat förvärvsarbete,&lt;br&gt;skall den som uppbär ersättningen&lt;br&gt;ange detta i sin självdeklaration.&lt;br&gt;Detsamma gäller om en sådan&lt;br&gt;överenskommelse träffats som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 2 a § andra stycket&lt;br&gt;2 d samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett fåmansföretag, ett&lt;br&gt;företag, som enligt 3 § 12 a mom.&lt;br&gt;tredje stycket lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt skall behand-&lt;br&gt;las som fåmansföretag, en del-&lt;br&gt;ägare i ett fåmansägt handelsbolag&lt;br&gt;eller en näringsidkare som är&lt;br&gt;fysisk person gjort avdrag vid&lt;br&gt;inkomstbeskattningen för något av&lt;br&gt;följande slag av ersättningar vilka&lt;br&gt;har tillgodoförts mottagare i utlan-&lt;br&gt;det, skall i självdeklarationen&lt;br&gt;lämnas uppgift om ersättningarnas&lt;br&gt;sammanlagda belopp för varje&lt;br&gt;land. Skyldigheten gäller ersätt-&lt;br&gt;ningar som avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ränta, utom sådan som utgår&lt;br&gt;därför att betalning inte erlagts i&lt;br&gt;rätt tid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. royalty eller annan ersättning&lt;br&gt;för upphovsrätt eller någon annan&lt;br&gt;liknande rättighet såsom rätt till&lt;br&gt;patent, varumärke, mönster samt&lt;br&gt;litterärt och konstnärligt verk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett fåmansföretag, ett före-&lt;br&gt;tag, som enligt 3 § 12 a mom.&lt;br&gt;fjärde stycket lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt skall&lt;br&gt;behandlas som fåmansföretag, en&lt;br&gt;delägare i ett fåmansägt handels-&lt;br&gt;bolag eller en näringsidkare som&lt;br&gt;är fysisk person gjort avdrag vid&lt;br&gt;inkomstbeskattningen för något av&lt;br&gt;följande slag av ersättningar vilka&lt;br&gt;har tillgodoförts mottagare i utlan-&lt;br&gt;det, skall i självdeklarationen läm-&lt;br&gt;nas uppgift om ersättningarnas&lt;br&gt;sammanlagda belopp för varje&lt;br&gt;land. Skyldigheten gäller ersätt-&lt;br&gt;ningar som avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ränta, utom sådan som utgår&lt;br&gt;därför att betalning inte erlagts i&lt;br&gt;rätt tid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. royalty eller annan ersättning&lt;br&gt;för upphovsrätt eller någon annan&lt;br&gt;liknande rättighet såsom rätt till&lt;br&gt;patent, varumärke, mönster samt&lt;br&gt;litterärt och konstnärligt verk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1563.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1629.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsledare i fåmansföretag,&lt;br&gt;foretag, som enligt 3 § 12 a mom.&lt;br&gt;tredje stycket lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt skall&lt;br&gt;behandlas som fåmansföretag,&lt;br&gt;eller fåmansägt handelsbolag och&lt;br&gt;närstående till sådan person samt&lt;br&gt;delägare i företaget skall i&lt;br&gt;självdeklarationen lämna de&lt;br&gt;uppgifter som behövs för att&lt;br&gt;tillämpa gällande bestämmelser&lt;br&gt;rörande beräkningen av hans&lt;br&gt;inkomst från företaget och&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 § 12 mom.&lt;br&gt;lagen om statlig inkomstskatt.&lt;br&gt;Därvid skall uppgifter lämnas&lt;br&gt;bland annat om hans arbetsupp-&lt;br&gt;gifter i företaget, om vad han&lt;br&gt;tillskjutit till eller uppburit från&lt;br&gt;företaget i form av pengar, varor&lt;br&gt;eller annat, om utgifter för hans&lt;br&gt;privata kostnader som företaget&lt;br&gt;betalat samt om avtal eller andra&lt;br&gt;förhållanden mellan honom och&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet för person som avses&lt;br&gt;i första stycket att lämna de upp-&lt;br&gt;gifter som behövs för att tillämpa&lt;br&gt;reglerna i 3 § 12 mom. lagen om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt gäller även&lt;br&gt;efter det att företaget upphört att&lt;br&gt;vara fåmansföretag eller företag,&lt;br&gt;som enligt 3 § 12 a mom. tredje&lt;br&gt;stycket lagen om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt skall behandlas som fåmans-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmåner som utgått i&lt;br&gt;annat än pengar skall beräknas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;Vid beräkning av värdet av bil-&lt;br&gt;förmån och kostförmån skall dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsledare i fåmansföretag,&lt;br&gt;företag, som enligt 3 § 12 a mom.&lt;br&gt;jjärde stycket lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt skall&lt;br&gt;behandlas som fåmansföretag,&lt;br&gt;eller fåmansägt handelsbolag och&lt;br&gt;närstående till sådan person samt&lt;br&gt;delägare i företaget skall i&lt;br&gt;självdeklarationen lämna de&lt;br&gt;uppgifter som behövs för att&lt;br&gt;tillämpa gällande bestämmelser&lt;br&gt;rörande beräkningen av hans&lt;br&gt;inkomst från företaget och&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 § 12 mom.&lt;br&gt;lagen om statlig inkomstskatt.&lt;br&gt;Därvid skall uppgifter lämnas&lt;br&gt;bland annat om hans arbetsupp-&lt;br&gt;gifter i företaget, om vad han&lt;br&gt;tillskjutit till eller uppburit från&lt;br&gt;företaget i form av pengar, varor&lt;br&gt;eller annat, om utgifter för hans&lt;br&gt;privata kostnader som företaget&lt;br&gt;betalat samt om avtal eller andra&lt;br&gt;förhållanden mellan honom och&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet för person som avses&lt;br&gt;i första stycket att lämna de upp-&lt;br&gt;gifter som behövs för att tillämpa&lt;br&gt;reglerna i 3 § 12 mom. lagen om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt gäller även&lt;br&gt;efter det att företaget upphört att&lt;br&gt;vara fåmansföretag eller företag,&lt;br&gt;som enligt 3 § 12 a mom. jjärde&lt;br&gt;stycket lagen om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt skall behandlas som fåmans-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN036/prop_19992000__6-2.png" style="width:21pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmåner som utgått i&lt;br&gt;annat än pengar skall beräknas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;Vid beräkning av värdet av bil-&lt;br&gt;förmån och kostförmån skall dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1629.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:774.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna i punkt 4 andra&lt;br&gt;eller tredje stycket av anvisning-&lt;br&gt;arna till 42 § nämnda lag tillämpas&lt;br&gt;endast i enlighet med beslut av&lt;br&gt;skattemyndigheten med stöd av&lt;br&gt;9 kap. 2 § andra stycket skattebe-&lt;br&gt;talningslagen (1997:483). Värdet&lt;br&gt;av annan bostadsformån här i&lt;br&gt;landet än förmån av semester-&lt;br&gt;bostad skall beräknas i enlighet&lt;br&gt;med bestämmelserna i 8 kap. 15&lt;br&gt;och 16 §§ skattebetalningslagen.&lt;br&gt;Dessutom skall i fråga om sådan&lt;br&gt;förmån anges om bostaden är&lt;br&gt;belägen på taxeringsenhet som i&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152) benämns småhusen-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna i punkt 4 andra-&lt;br&gt;jjärde styckena av anvisningarna&lt;br&gt;till 42 § nämnda lag tillämpas&lt;br&gt;endast i enlighet med beslut av&lt;br&gt;skattemyndigheten med stöd av&lt;br&gt;9 kap. 2 § andra stycket skattebe-&lt;br&gt;talningslagen (1997:483). Värdet&lt;br&gt;av annan bostadsförmån här i&lt;br&gt;landet än förmån av semester-&lt;br&gt;bostad skall beräknas i enlighet&lt;br&gt;med bestämmelserna i 8 kap. 15&lt;br&gt;och 16 §§ skattebetalningslagen.&lt;br&gt;Dessutom skall i fråga om sådan&lt;br&gt;förmån anges om bostaden är&lt;br&gt;belägen på taxeringsenhet som i&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152) benämns småhusen-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om värdet av en förmån justerats enligt 9 kap. 2 § andra stycket&lt;br&gt;skattebetalningslagen skall anges att justering skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda värdet av andra förmåner än bilförmån skall anges&lt;br&gt;särskilt for sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om bilförmån skall uppgift lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bilens modellbeteckning och årsmodell,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. nedsättning av värdet av bilförmånen, exklusive drivmedel, på grund&lt;br&gt;av att den skattskyldige utgett ersättning för förmånen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. värdet av bilförmånen, exklusive drivmedel, efter nedsättning&lt;br&gt;enligt 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. värdet av förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel enligt punkt 2&lt;br&gt;sjunde stycket av anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. antalet kilometer tjänsteköming som ersättning for kostnader for&lt;br&gt;drivmedel for resa i tjänsten med förmånsbil avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I varje kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt&lt;br&gt;personnummer eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige&lt;br&gt;som den uppgiften avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dödsbo far i stället för organisationsnummer den avlidnes&lt;br&gt;personnummer anges. Om personnummer eller organisationsnummer inte&lt;br&gt;kan anges för den som uppgiften avser, skall i stället dennes födelsetid&lt;br&gt;redovisas eller, i fråga om kontrolluppgifter enligt 22 § i de fall&lt;br&gt;borgenären är en juridisk person, namn, postadress och personnummer&lt;br&gt;för den som far förfoga över räntan eller fordran. Om ett konto innehas&lt;br&gt;av flera än fem personer, far uppgifter lämnas om en person som förfogar&lt;br&gt;över kontot i stället for om samtliga innehavare (forfogarkonto) samt i&lt;br&gt;förekommande fall om den beteckning på innehavarkretsen som används&lt;br&gt;for kontot. I så fall skall anges att det är fråga om ett forfogarkonto. I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:495.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fråga om skuld som är gemensam för flera än fem personer får på&lt;br&gt;motsvarande sätt uppgifter lämnas om en person som ansvarar för lånet i&lt;br&gt;stället för om samtliga gäldenärer (gemensamt lån) samt i förekommande&lt;br&gt;fall om den beteckning på låntagarkretsen som används för lånet. I så fall&lt;br&gt;skall anges att det är fråga om ett gemensamt lån. Om ett finansiellt&lt;br&gt;instrument ägs gemensamt av flera får uppgift enligt 32 c § lämnas för&lt;br&gt;den som anges på avräkningsnotan i stället för samtliga ägare. Om&lt;br&gt;skattemyndigheten har tilldelat den uppgiftsskyldige ett särskilt&lt;br&gt;redovisningsnummer, skall detta, i annan kontrolluppgift än sådan som&lt;br&gt;avser ränta, utdelning eller betalning till eller från utlandet, anges i stället&lt;br&gt;för den uppgiftsskyldiges personnummer eller organisationsnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för egen räkning öppnar ett inlåningskonto, anskaffar ett&lt;br&gt;räntebärande värdepapper eller på annat sätt placerar pengar för&lt;br&gt;förräntning skall ange sitt personnummer, om mottagaren är skyldig att&lt;br&gt;utan föreläggande lämna kontrolluppgift beträffande räntan. Detta gäller&lt;br&gt;inte den som inte har tilldelats personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en kontrolluppgift som lämnas&lt;br&gt;av fåmansföretag, fåmansägt&lt;br&gt;handelsbolag eller företag, som&lt;br&gt;enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt skall behandlas som&lt;br&gt;fåmansföretag, skall det anges om&lt;br&gt;personen är företagsledare eller&lt;br&gt;honom närstående person eller&lt;br&gt;delägare i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en kontrolluppgift som lämnas&lt;br&gt;av fåmansföretag, fåmansägt&lt;br&gt;handelsbolag eller foretag, som&lt;br&gt;enligt 3 § 12 a mom. jjärde stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt skall behandlas som&lt;br&gt;fåmansföretag, skall det anges om&lt;br&gt;personen är företagsledare eller&lt;br&gt;honom närstående person eller&lt;br&gt;delägare i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt denna lag är skyldig att lämna självdeklaration,&lt;br&gt;kontrolluppgift eller andra uppgifter till ledning för taxering är också&lt;br&gt;skyldig att i skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar eller på&lt;br&gt;annat lämpligt sätt sörja för att underlag finns för att fullgöra&lt;br&gt;deklarations- eller uppgiftsskyldigheten och för kontroll av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fåmansföretag, fåmansägt&lt;br&gt;handelsbolag och företag, som&lt;br&gt;enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt skall behandlas som&lt;br&gt;fåmansföretag, är skyldigt att sörja&lt;br&gt;för att underlag finns för kontroll&lt;br&gt;av vad företagsledaren eller&lt;br&gt;honom närstående person eller&lt;br&gt;delägare tillskjutit till och tagit ut&lt;br&gt;ur företaget av pengar, varor eller&lt;br&gt;annat. Företaget skall vidare som&lt;br&gt;underlag för kontroll av trakta-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fåmansföretag, fåmansägt&lt;br&gt;handelsbolag och företag, som&lt;br&gt;enligt 3 § 12 a mom. jjärde stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt skall behandlas som&lt;br&gt;fåmansföretag, är skyldigt att sörja&lt;br&gt;för att underlag finns för kontroll&lt;br&gt;av vad företagsledaren eller&lt;br&gt;honom närstående person eller&lt;br&gt;delägare tillskjutit till och tagit ut&lt;br&gt;ur företaget av pengar, varor eller&lt;br&gt;annat. Företaget skall vidare som&lt;br&gt;underlag för kontroll av trakta-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1629.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mentsersättning, som betalats ut&lt;br&gt;till företagsledaren eller honom&lt;br&gt;närstående person eller delägare,&lt;br&gt;bevara verifikation av övematt-&lt;br&gt;ningskostnader, om ersättningen&lt;br&gt;varit avsedd att täcka sådan&lt;br&gt;kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mentsersättning, som betalats ut&lt;br&gt;till företagsledaren eller honom&lt;br&gt;närstående person eller delägare,&lt;br&gt;bevara verifikation av övematt-&lt;br&gt;ningskostnader, om ersättningen&lt;br&gt;varit avsedd att täcka sådan&lt;br&gt;kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlag skall bevaras under sex år efter utgången av det kalenderår&lt;br&gt;underlaget avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns särskilda föreskrifter om skyldigheten att föra räkenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får medge&lt;br&gt;undantag från bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag om uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;för fåmansföretag, fåmansägt&lt;br&gt;handelsbolag och företag, som&lt;br&gt;enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt skall behandlas som&lt;br&gt;fåmansföretag, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl med hänsyn till&lt;br&gt;verksamhetens art och omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får medge&lt;br&gt;undantag från bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag om uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;för fåmansföretag, fåmansägt&lt;br&gt;handelsbolag och företag, som&lt;br&gt;enligt 3 § 12 a mom. jjärde stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt skall behandlas som&lt;br&gt;fåmansföretag, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl med hänsyn till&lt;br&gt;verksamhetens art och omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft såvitt&lt;br&gt;gäller ändringarna i 2 kap. 32 och&lt;br&gt;33 §§ samt 3 kap. 33, 34, 47 och&lt;br&gt;58 §§ den 1 januari 1999. I övrigt&lt;br&gt;träder lagen i kraft den 1 juli 1998&lt;br&gt;och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;2000 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft såvitt&lt;br&gt;gäller ändringarna i 2 kap. 32 och&lt;br&gt;33 §§ samt 3 kap. 33, 34, 47 och&lt;br&gt;58 §§ den 1 januari 1999. I övrigt&lt;br&gt;träder lagen i kraft den 1 juli 1998&lt;br&gt;och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;2002 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den nya bestämmelsen i 3 kap. 7 § tillämpas första gången vid 2000&lt;br&gt;års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1629.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1643) om &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- &lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt;99/2000:6&lt;br&gt;särskilda regler för beskattning av inkomst från&lt;br&gt;handelsbolag i vissa fall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1992:1643) om särskilda regler för&lt;br&gt;beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtaren skall ta upp ett&lt;br&gt;belopp motsvarande realisations-&lt;br&gt;vinst på grund av överlåtelsen som&lt;br&gt;inkomst av aktiv näringsverk-&lt;br&gt;samhet från handelsbolaget. Har&lt;br&gt;överlåtelsen under samma&lt;br&gt;räkenskapsår för handelsbolaget&lt;br&gt;föregåtts av en eller flera över-&lt;br&gt;låtelser från fysisk person bosatt i&lt;br&gt;Sverige eller svenskt dödsbo skall&lt;br&gt;beloppet enligt första meningen&lt;br&gt;ökas med ett belopp motsvarande&lt;br&gt;summan av realisationsvinsterna&lt;br&gt;från nu nämnda överlåtelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i första&lt;br&gt;stycket första meningen gäller&lt;br&gt;även för realisationsvinst på grund&lt;br&gt;av att tilläggsköpeskilling erhållits&lt;br&gt;efter det räkenskapsår för handels-&lt;br&gt;bolaget då överlåtelsen skedde om&lt;br&gt;överlåtaren eller någon närstående&lt;br&gt;till honom - direkt eller indirekt -&lt;br&gt;varit verksam i handelsbolaget&lt;br&gt;efter överlåtelsen och det inte är&lt;br&gt;uppenbart att verksamheten saknat&lt;br&gt;betydelse för storleken av tilläggs-&lt;br&gt;köpeskillingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av realisations-&lt;br&gt;vinst med tillämpning av första&lt;br&gt;och andra styckena skall andelens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§ ..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtaren skall ta upp ett&lt;br&gt;belopp motsvarande realisations-&lt;br&gt;vinst på grund av överlåtelsen som&lt;br&gt;inkomst av aktiv näringsverk-&lt;br&gt;samhet från handelsbolaget. Har&lt;br&gt;överlåtelsen under samma&lt;br&gt;räkenskapsår för handelsbolaget&lt;br&gt;föregåtts av en eller flera över-&lt;br&gt;låtelser från fysisk person bosatt i&lt;br&gt;Sverige eller svenskt dödsbo skall&lt;br&gt;beloppet enligt första meningen&lt;br&gt;ökas med ett belopp motsvarande&lt;br&gt;summan av realisationsvinsterna&lt;br&gt;från nu nämnda överlåtelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i första&lt;br&gt;stycket första meningen gäller&lt;br&gt;även för realisationsvinst på grund&lt;br&gt;av att tilläggsköpeskilling erhållits&lt;br&gt;efter det räkenskapsår för handels-&lt;br&gt;bolaget då överlåtelsen skedde. I&lt;br&gt;annat fall än då tilläggsköpe-&lt;br&gt;skillingen beräknas på grundval&lt;br&gt;av handelsbolagets vinst eller&lt;br&gt;omsättning eller liknande för det&lt;br&gt;nämnda räkenskapsåret gäller&lt;br&gt;detta dock endast om överlåtaren&lt;br&gt;eller någon närstående till honom&lt;br&gt;- direkt eller indirekt - varit&lt;br&gt;verksam i handelsbolaget efter&lt;br&gt;överlåtelsen och det inte är uppen-&lt;br&gt;bart att verksamheten saknat&lt;br&gt;betydelse för storleken av tilläggs-&lt;br&gt;köpeskillingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av realisations-&lt;br&gt;vinst med tillämpning av första&lt;br&gt;och andra styckena skall andelens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;justerade ingångsvärde inte ökas&lt;br&gt;med belopp motsvarande realisa-&lt;br&gt;tionsvinsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;justerade ingångsvärde inte ökas&lt;br&gt;med belopp motsvarande realisa-&lt;br&gt;tionsvinsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas på&lt;br&gt;överlåtelser efter den 20 september 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.12 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 kap. 3 och 5 §§ samt 9 kap. 2 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteavdrag skall inte göras, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättningen är mindre än 100 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det kan antas att det som utbetalaren kommer att betala ut till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mottagaren under inkomståret inte uppgår till 1 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utbetalarens sammanlagda&lt;br&gt;ersättning för arbete till mot-&lt;br&gt;tagaren understiger 10 000 kronor&lt;br&gt;under inkomståret och utbetalaren&lt;br&gt;är en fysisk person eller ett dödsbo&lt;br&gt;samt vad som betalas ut inte utgör&lt;br&gt;utgift i en av utbetalaren bedriven&lt;br&gt;näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ersättningen betalas ut till en&lt;br&gt;idrottsutövare av en sådan ideell&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förening som avses i 7 § 5 mom.&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt och som har till&lt;br&gt;huvudsakligt syfte att främja&lt;br&gt;idrottslig verksamhet och ersätt-&lt;br&gt;ningen under inkomståret under-&lt;br&gt;stiger ett halvt basbelopp enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försvaret, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättningen betalas ut av ett handelsbolag till en delägare i bolaget,&lt;br&gt;ersättningen är familjebidrag till någon som tjänstgör inom total-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utbetalarens sammanlagda&lt;br&gt;ersättning för arbete till mot-&lt;br&gt;tagaren understiger 10 000 kronor&lt;br&gt;under inkomståret och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;utbetalaren är en fysisk&lt;br&gt;person eller ett dödsbo,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ersättningen inte utgör utgift i&lt;br&gt;en av utbetalaren bedriven&lt;br&gt;näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) utbetalaren och mottagaren&lt;br&gt;inte har träffat en sådan överens-&lt;br&gt;kommelse som avses i 3 kap. 2 a §&lt;br&gt;andra stycket 2 d lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) det inte är fråga om sådan&lt;br&gt;ersättning för arbete som avses i&lt;br&gt;12 kap. 16 § föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ersättningen betalas ut till en&lt;br&gt;idrottsutövare av en sådan ideell&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förening som avses i 7 § 5 mom.&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt och som har till&lt;br&gt;huvudsakligt syfte att främja&lt;br&gt;idrottslig verksamhet och ersätt-&lt;br&gt;ningen under inkomståret under-&lt;br&gt;stiger ett halvt basbelopp enligt&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ersättningen är sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) till&lt;br&gt;mottagare som debiterats preliminär skatt för inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteavdrag skall inte heller&lt;br&gt;göras, om den som tar emot&lt;br&gt;ersättningen har en F-skattsedel&lt;br&gt;antingen när ersättningen för&lt;br&gt;arbetet bestäms eller när den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteavdrag skall inte heller&lt;br&gt;göras, om den som tar emot&lt;br&gt;ersättningen har en F-skattsedel&lt;br&gt;antingen när ersättningen för&lt;br&gt;arbetet bestäms eller när den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalas ut. En uppgift om innehav&lt;br&gt;av F-skattsedel får godtas, om den&lt;br&gt;lämnas i en anbudshandling, en&lt;br&gt;faktura eller någon jämförlig&lt;br&gt;handling som även innehåller&lt;br&gt;utbetalarens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mottagarens namn och adress samt&lt;br&gt;betalningsmottagarens person-&lt;br&gt;nummer eller organisations-&lt;br&gt;nummer. Uppgiften om innehav av&lt;br&gt;F-skattsedel får dock inte godtas,&lt;br&gt;om den som betalar ut ersättningen&lt;br&gt;känner till att uppgiften är oriktig.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalas ut. En uppgift om innehav&lt;br&gt;av F-skattsedel får godtas, om den&lt;br&gt;lämnas i en anbudshandling, en&lt;br&gt;faktura eller någon jämförlig&lt;br&gt;handling som även innehåller&lt;br&gt;utbetalarens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mottagarens namn och adress samt&lt;br&gt;betalningsmottagarens person-&lt;br&gt;nummer, samordningsnummer&lt;br&gt;eller organisationsnummer. Upp-&lt;br&gt;giften om innehav av F-skattsedel&lt;br&gt;får dock inte godtas, om den som&lt;br&gt;betalar ut ersättningen känner till&lt;br&gt;att uppgiften är oriktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om betalningsmottagaren har F-skattsedel med sådant villkor som&lt;br&gt;avses i 4 kap. 9 §, får skatteavdrag underlåtas endast om F-skattsedeln&lt;br&gt;åberopas skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktiga förmåner skall tas upp till ett värde som bestäms i enlig-&lt;br&gt;het med 8 kap. 14, 15 och 17 §§. Sådan drivmedelsförmån som avses i&lt;br&gt;punkt 2 sjunde stycket av anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) skall dock värderas till marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av arbetsgivaren får skattemyndigheten bestämma värdet&lt;br&gt;av förmånen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det finns grund för jämkning&lt;br&gt;av värdet av bilförmån eller kost-&lt;br&gt;förmån enligt punkt 4 anfaa-jjärde&lt;br&gt;styckena av anvisningarna till 42 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det finns grund för jämkning&lt;br&gt;av värdet av bilförmån eller kost-&lt;br&gt;förmån enligt punkt 4 andra eller&lt;br&gt;tredje stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;42 § kommunalskattelagen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bostadsförmånsvärde som bestäms enligt 8 kap. 15 § avviker med&lt;br&gt;mer än 10 % från det värde som följer av 42 § första stycket kommunal-&lt;br&gt;skattelagen och punkt 1 andra stycket av anvisningarna till den paragra-&lt;br&gt;fen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall underrätta arbetstagaren om skattemyndighetens&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den nya bestämmelsen i 9 kap. 2 § tillämpas första gången på&lt;br&gt;förmån som getts ut från och med den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:773.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.13 Förslag till lag om ändring i personuppgiftslagen&lt;br&gt;(1998:204)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 22 § personuppgiftslagen (1998:204) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om personnummer får&lt;br&gt;utan samtycke behandlas bara när&lt;br&gt;det är klart motiverat med hänsyn&lt;br&gt;till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) ändamålet med behandlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) vikten av en säker identifiering, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) något annat beaktansvärt skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om personnummer&lt;br&gt;eller samordningsnummer får utan&lt;br&gt;samtycke behandlas bara när det är&lt;br&gt;klart motiverat med hänsyn till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 7 och 8 §§ lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för utfört arbete som avses i 3 § räknas, i annat fall än om&lt;br&gt;den har betalats ut från semesterkassa, som pensionsgrundande inkomst&lt;br&gt;av annat förvärvsarbete om den har betalats ut till en mottagare som hade&lt;br&gt;en F-skattsedel antingen när ersättningen bestämdes eller när den&lt;br&gt;betalades ut. Om mottagaren hade en F-skattsedel med villkor enligt&lt;br&gt;4 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483) räknas ersättningen som&lt;br&gt;inkomst av annat förvärvsarbete bara om F-skattsedeln har åberopats&lt;br&gt;skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har lämnat uppgift om&lt;br&gt;innehav av en F-skattsedel i en&lt;br&gt;anbudshandling, en faktura eller&lt;br&gt;någon därmed jämförlig handling,&lt;br&gt;som även innehåller uppgifter om&lt;br&gt;utbetalarens och betalnings-&lt;br&gt;mottagarens namn och adress eller&lt;br&gt;andra för identifiering godtagbara&lt;br&gt;uppgifter samt uppgift om&lt;br&gt;betalningsmottagarens person-&lt;br&gt;nummer eller organisations-&lt;br&gt;nummer skall anses ha haft en&lt;br&gt;sådan skattsedel. Uppgiften om&lt;br&gt;innehav av en F-skattsedel gäller&lt;br&gt;även som sådant skriftligt åbero-&lt;br&gt;pande av F-skattsedel som avses i&lt;br&gt;första stycket. Det som nu sagts&lt;br&gt;gäller dock inte om den som har&lt;br&gt;betalat ut ersättningen känt till att&lt;br&gt;uppgiften om innehav av F-skatt-&lt;br&gt;sedel var oriktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har lämnat uppgift om&lt;br&gt;innehav av en F-skattsedel i en&lt;br&gt;anbudshandling, en faktura eller&lt;br&gt;någon därmed jämförlig handling,&lt;br&gt;som även innehåller uppgifter om&lt;br&gt;utbetalarens och betalnings-&lt;br&gt;mottagarens namn och adress eller&lt;br&gt;andra för identifiering godtagbara&lt;br&gt;uppgifter samt uppgift om&lt;br&gt;betalningsmottagarens person-&lt;br&gt;nummer, samordningsnummer&lt;br&gt;eller organisationsnummer skall&lt;br&gt;anses ha haft en sådan skattsedel.&lt;br&gt;Uppgiften om innehav av en F-&lt;br&gt;skattsedel gäller även som sådant&lt;br&gt;skriftligt åberopande av F-skatt-&lt;br&gt;sedel som avses i första stycket.&lt;br&gt;Det som nu sagts gäller dock inte&lt;br&gt;om den som har betalat ut ersätt-&lt;br&gt;ningen känt till att uppgiften om&lt;br&gt;innehav av F-skattsedel var&lt;br&gt;oriktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som pensions grundande inkomst av annat förvärvsarbete räknas också&lt;br&gt;ersättning för arbete som avses i 3 § om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utbetalaren var en fysisk person eller ett dödsbo,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den ersättning som har&lt;br&gt;betalats ut inte har utgjort utgift i&lt;br&gt;en näringsverksamhet som utbe-&lt;br&gt;talaren har bedrivit, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den ersättning som har&lt;br&gt;betalats ut inte har utgjort utgift i&lt;br&gt;en näringsverksamhet som utbe-&lt;br&gt;talaren har bedrivit,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättningen tillsammans med&lt;br&gt;annan ersättning för arbete från&lt;br&gt;samma utbetalare under&lt;br&gt;inkomståret har understigit 10 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättningen tillsammans med&lt;br&gt;annan ersättning för arbete från&lt;br&gt;samma utbetalare under&lt;br&gt;inkomståret har understigit 10 000&lt;br&gt;kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utbetalaren och mottagaren&lt;br&gt;inte har träffat en sådan överens-&lt;br&gt;kommelse som avses i 3 kap. 2 a §&lt;br&gt;andra stycket 2 d lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. det inte är fråga om sådan&lt;br&gt;ersättning för arbete som avses i&lt;br&gt;12 kap. 16 § föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:938) om&lt;br&gt;behandling av personuppgifter om&lt;br&gt;totalförsvarspliktiga&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1998:938) om behandling av&lt;br&gt;personuppgifter om totalförsvarspliktiga skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I automatiserat register över totalförsvarspliktiga far endast följande&lt;br&gt;personuppgifter föras in:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personnummer, namn, adress,&lt;br&gt;telefonnummer och folkbok-&lt;br&gt;föringsort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personnummer eller sam-&lt;br&gt;ordningsnummer, namn, adress,&lt;br&gt;telefonnummer och folkbok-&lt;br&gt;föringsort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hinder för genomförande av utredning som avses i 3 § första stycket,&lt;br&gt;för utbildning eller för krigsplacering eller annat ianspråktagande av den&lt;br&gt;registrerade för totalförsvarets räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. boende- och familjeförhållanden samt försörjning, om uppgiften&lt;br&gt;behövs för att Totalförsvarets pliktverk skall kunna fullgöra sina&lt;br&gt;åligganden i fråga om förmåner till totalförsvarspliktiga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utbildning, anställning, kunskaper, färdigheter, anlag och intressen&lt;br&gt;som har betydelse för bedömningen av den registrerades användbarhet&lt;br&gt;inom totalförsvaret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fysisk och psykisk hälsa och förmåga jämte de uppgifter som ligger&lt;br&gt;till grund för bedömningen härav,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om den registrerade är svensk medborgare eller inte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. utgången i mål om ansvar för brott mot totalförsvarsplikten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. att den registrerade har dömts till påföljd för brott som framgår av&lt;br&gt;uppgift ur belastningsregistret som Totalförsvarets pliktverk fått del av,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. att den registrerade genomgått säkerhetsprövning enligt säkerhets-&lt;br&gt;skyddslagen (1996:627), vilken säkerhetsklass prövningen avsett och&lt;br&gt;resultatet av denna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. vad som bestämts vid inskrivningen enligt lagen (1994:1809) om&lt;br&gt;totalförsvarsplikt eller lagen (1994:1810) om möjlighet för kvinnor att&lt;br&gt;fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. krigsplacering, annat ianspråktagande av den registrerade för&lt;br&gt;totalförsvaret eller särskild uppgift som han eller hon skall utföra vid&lt;br&gt;höjd beredskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. tjänstgöring inom totalförsvaret samt betyg, vitsord, förordnanden&lt;br&gt;och utmärkelser som är att hänföra till denna, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. personliga förhållanden i övrigt som åberopas av den registrerade,&lt;br&gt;om de rör hans eller hennes tjänstgöring inom totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra känsliga personuppgifter än sådana uppgifter som rör hälsa eller&lt;br&gt;religiös övertygelse får inte föras in i ett automatiserat register över&lt;br&gt;totalförsvarspliktiga. Uppgifter om religiös övertygelse får endast&lt;br&gt;registreras om den registrerade har lämnat sitt uttryckliga samtycke till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att uppgifterna behandlas i registret och de rör hans eller hennes&lt;br&gt;tjänstgöring inom totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:353) om&lt;br&gt;rättspsykiatriskt forskningsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1999:353) om rättspsykiatriskt&lt;br&gt;forskningsregister skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije person far uppgifter&lt;br&gt;om namn, personnummer, kön,&lt;br&gt;medborgarskap, födelseland, hem-&lt;br&gt;kommun och sysselsättning&lt;br&gt;registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje person far uppgifter&lt;br&gt;om namn, personnummer eller&lt;br&gt;samordningsnummer, kön, med-&lt;br&gt;borgarskap, födelseland, hem-&lt;br&gt;kommun och sysselsättning&lt;br&gt;registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1998:/99:100 s. 167f.) utta-&lt;br&gt;lade regeringen att ekonomiska styrmedel har visat sig effektiva för att&lt;br&gt;hejda eller minska miljöhot samt att en successivt ökad miljörelatering av&lt;br&gt;skattesystemet bidrar till att viktiga miljömål kan uppnås. Regeringen&lt;br&gt;aviserade att ett förslag bereddes inom Regeringskansliet om en möjlig-&lt;br&gt;het att sätta ned förmånsvärdet för s.k. miljöbilar. Detta arbete resulte-&lt;br&gt;rade i promemorian Förmånsbeskattning av miljöbilar (Ds 1999:34). En&lt;br&gt;sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 1 och promemo-&lt;br&gt;rians lagförslag i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En för-&lt;br&gt;teckning över de remissinstanser som har yttrat sig finns i bilaga 3. En&lt;br&gt;sammanställning över remissyttrandena har upprättats och finns&lt;br&gt;tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi 1999/2243).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tar nu upp förslaget om ändrad förmånsbeskattning för&lt;br&gt;miljöbilar till behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tar också upp frågan om skyldighet för privatpersoner att&lt;br&gt;göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på ersättning för arbete.&lt;br&gt;I prop. 1995/96:222 Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år&lt;br&gt;2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, finansiering m.m. avisera-&lt;br&gt;des att regeringen avsåg att låta se över reglerna för anlitande av tjänster&lt;br&gt;och analysera vilken roll privatpersoners köp av tjänster har för&lt;br&gt;privatekonomin. Vidare uttalade regeringen att i anslutning till denna&lt;br&gt;översyn borde Riksskatteverket analysera möjligheterna till administra-&lt;br&gt;tiva förenklingar när det gäller den privata tjänstesektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 5 september 1996 uppdrog regeringen åt Riks-&lt;br&gt;skatteverket att analysera möjligheterna att förenkla redovisning och&lt;br&gt;betalning av preliminär skatt och arbetsgivaravgifter samt kontrollupp-&lt;br&gt;giftslämnande när en privatperson har anställt eller anlitat en annan&lt;br&gt;privatperson för att utföra ett arbete. Uppdraget redovisades i Riksskatte-&lt;br&gt;verkets Rapport 1996:5 Redovisning av privata tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 5 september 1996 bemyndigade regeringen också det statsråd som&lt;br&gt;har till uppgift att föredra ärenden om skatter att tillkalla en särskild utre-&lt;br&gt;dare med uppdrag att analysera förutsättningarna för tjänstesektorns&lt;br&gt;utveckling. Utredaren hade också att beakta resultatet av Riksskatte-&lt;br&gt;verkets arbete. Som särskild utredare förordnades ekonomen Dan&lt;br&gt;Andersson. Utredningen antog namnet Tjänstebeskattnings-utredningen&lt;br&gt;och avlämnade i mars 1997 betänkandet Skatter, tjänster och syssel-&lt;br&gt;sättning (SOU 1997:17). En sammanfattning av utredningens förslag till&lt;br&gt;förenklad betalning av skatter och avgifter när en uppdragstagare anlitas&lt;br&gt;finns i bilaga 4 och utredningens lagförslag i bilaga 5. Betänkandet har&lt;br&gt;remissbehandlats. En förteckning över de remissinstanser som har yttrat&lt;br&gt;sig finns i bilaga 6. En sammanställning över remissyttrandena har upp-&lt;br&gt;rättats och finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi97/999).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen behandlar vidare en skrivelse från Riksskatteverket till&lt;br&gt;Finansdepartementet den 20 mars 1998 med hemställan om att beslutför-&lt;br&gt;hetsreglerna i 2 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) ändras så att en&lt;br&gt;skattenämnd skall vara beslutför med ett lägre antal övriga ledamöter än&lt;br&gt;vad som gäller för närvarande, om en ledamot får förhinder sedan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kallelse till sammanträdet sänts ut. Finansdepartementet har den Prop- 1999/2000:6&lt;br&gt;12 januari 1999 i en promemoria angående översyn av reglerna om&lt;br&gt;beslutförhet i skattenämnd lämnat förslag till ändring av dessa regler. En&lt;br&gt;sammanfattning av promemorians förslag till beslutförhetsregler finns i&lt;br&gt;bilaga 7. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över&lt;br&gt;remissinstanserna finns i bilaga 8. Remissyttrandena finns tillgängliga i&lt;br&gt;Finansdepartementet (dnr Fi98/972).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås också en komplettering till reglerna om att&lt;br&gt;registrerade trossamfund, däribland Svenska kyrkan och dess organisa-&lt;br&gt;toriska delar, i skattehänseende skall likställas med ideella föreningar.&lt;br&gt;Det är fråga om en ändring i bestämmelserna om grundavdrag i lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har med anledning av de nya relationerna mellan staten och&lt;br&gt;Svenska kyrkan en följdändring utarbetats i lagen (1941:416) om arvs-&lt;br&gt;skatt och gåvoskatt. Synpunkter på detta förslag har under hand inhäm-&lt;br&gt;tats från Kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 29 juni 1995 att en särskild utredare skulle&lt;br&gt;tillkallas med uppgift att se över lagen (1991:483) om fingerade person-&lt;br&gt;uppgifter. Utredaren fick också i uppdrag att se över vissa frågor med&lt;br&gt;anknytning till folkbokföringslagen (1991:481). Utredningen överläm-&lt;br&gt;nade i april 1996 betänkandet Några folkbokföringsfrågor (SOU&lt;br&gt;1996:68). Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av&lt;br&gt;remissyttrandena finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi96/2700).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslog i en proposition om skydd för förföljda personer,&lt;br&gt;samordningsnummer, m.m. (prop. 1997/98:9) att personer som inte är&lt;br&gt;folkbokförda här i landet skall tilldelas ett särskilt samordningsnummer i&lt;br&gt;stället för personnummer. Regeringens förslag byggde i allt väsentligt på&lt;br&gt;den ovan nämnda utredningens förslag. Förslaget har antagits av riksda-&lt;br&gt;gen (bet. 1997/98:SkU5, rskr. 1997/98:76). Bestämmelserna om samord-&lt;br&gt;ningsnummer träder i kraft den 1 januari 2000. I propositionen föreslogs&lt;br&gt;de ändringar i folkbokföringslagen (1991:481) som behövdes för genom-&lt;br&gt;förandet av reformen. Regeringen föreslår nu de ändringar i andra lagar&lt;br&gt;som föranleds av att samordningsnummer skall tilldelas personer som&lt;br&gt;inte är folkbokförda här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skyldighet för värdepappersinstitut att lämna kontrolluppgift om&lt;br&gt;utfärdande av optioner och slutförande av options- och terminsaffärer&lt;br&gt;även i de fall avräkningsnota inte skall upprättas infördes den 1 juli 1998&lt;br&gt;efter förslag i prop. 1997/98:134. Kontrolluppgifterna skall lämnas första&lt;br&gt;gången inför 2000 års taxering. I en skrivelse som inkom den 7 april&lt;br&gt;1999 har Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreningen&lt;br&gt;hemställt om att den utökade kontrolluppgiftsskyldigheten för options-&lt;br&gt;och terminsaffärer skall tillämpas första gången vid 2002 års taxering.&lt;br&gt;Hemställan har skickats på remiss till Datainspektionen, Ekobrotts-&lt;br&gt;myndigheten, Finansinspektionen och Riksskatteverket. Deras remiss-&lt;br&gt;yttranden finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr F11999/1349).&lt;br&gt;Regeringen tar nu upp frågan till behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslöt hösten 1998 efter förslag i prop. 1998/99:15 om&lt;br&gt;skatteregler vid omstrukturering av företag. Vidare upphörde bankaktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1987:618) att gälla den 1 januari 1999. Regeringen lägger&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nu fram förslag till nödvändiga följdändringar i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av Lagrådets yttrande över regeringens förslag till ny&lt;br&gt;inkomstskattelag föreslås slutligen ett förtydligande i lagen (1992:1643)&lt;br&gt;om särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa&lt;br&gt;fall. Ärendet har beretts i Finansdepartementet. Synpunkter har&lt;br&gt;underhand inhämtats från Riksskatteverket. De synpunkter som framförts&lt;br&gt;har i allt väsentligt beaktats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 26 augusti 1999 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 9. Lagrådets yttrande finns i&lt;br&gt;bilaga 10. Lagrådets synpunkter har i huvudsak följts. Synpunkterna&lt;br&gt;kommenteras i avsnitt 4.2 och författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag är av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande&lt;br&gt;saknar betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förmånsbeskattning av s.k. miljöbilar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna bestämmelser om bilförmån&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hur förmånsvärdet beräknas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt 32 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) skall till intäkt av&lt;br&gt;tjänst hänföras avlöning, arvode och kostnadsersättning samt annan för-&lt;br&gt;mån i pengar, bostad eller annat som utgått för tjänsten. Som skatteplik-&lt;br&gt;tig förmån räknas därför bl.a. bilförmån. Skatteplikt för bilförmån upp-&lt;br&gt;kommer när skattskyldig för privat bruk i mer än ringa omfattning nyttjar&lt;br&gt;bil som tillkommer honom på grund av anställning, uppdragsförhållande&lt;br&gt;eller annan liknande grund. Med ringa omfattning avses enligt förarbe-&lt;br&gt;tena ett fåtal tillfällen per år och en sammanlagd körsträcka på högst 100&lt;br&gt;mil (prop. 1993/94:90 s. 93). Enligt punkt 1 a av anvisningarna till 22 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen kan privat bruk av bil som ingår i egen närings-&lt;br&gt;verksamhet bli föremål för uttagsbeskattning. För värdering tillämpas då&lt;br&gt;samma regler som gäller i ett anställningsförhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för värdering av förmån av fri eller delvis fri bil återfinns i&lt;br&gt;punkterna 2 och 4 av anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen och&lt;br&gt;tillämpas såväl vid inkomsttaxeringen som vid beräkning av skatteavdrag&lt;br&gt;och arbetsgivaravgifter. Reglerna fick i huvudsak sin nuvarande utform-&lt;br&gt;ning 1996 och justerades 1997 (prop. 1996/97:19, bet. 1996/97:FiUl,&lt;br&gt;SFS 1996:1208 samt prop. 1996/97:173, bet. 1997/98:SkU4, SFS&lt;br&gt;1997:770).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln innebär att värdet av bilförmån exklusive drivmedel för helt&lt;br&gt;kalenderår skall bestämmas till ett fast belopp med tillägg av ett räntere-&lt;br&gt;laterat och ett prisrelaterat belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fasta beloppet motsvarar 0,3 prisbasbelopp. Vid beräkningen&lt;br&gt;används det för beskattningsåret gällande prisbasbeloppet. Det ränterela-&lt;br&gt;terade beloppet skall beräknas till 75 procent av statslåneräntan vid&lt;br&gt;utgången av november månad andra året före taxeringsåret multiplicerat&lt;br&gt;med nybilspriset för årsmodellen. Det prisrelaterade beloppet skall för en&lt;br&gt;bil med ett nybilspris för årsmodellen som uppgår till högst 7,5 prisbas-&lt;br&gt;belopp beräknas till 9 procent av nybilspriset. Överstiger nybilspriset 7,5&lt;br&gt;prisbasbelopp skall det prisrelaterade beloppet bestämmas till 9 procent&lt;br&gt;av 7,5 prisbasbelopp med tillägg av ett belopp motsvarande 20 procent av&lt;br&gt;den del av nybilspriset som överstiger 7,5 prisbasbelopp. Till nybilspriset&lt;br&gt;för årsmodellen skall i förekommande fall läggas anskaffningskostnaden&lt;br&gt;för all extrautrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sexårsbilar och äldre bilar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För äldre bilar gäller en spärregel som innebär att om bilen är sex år eller&lt;br&gt;äldre skall nybilspriset för årsmodellen anses motsvara fyra prisbas-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp, om inte det verkliga nybilspriset med tillägg av Prop- 1999/2000:6&lt;br&gt;anskaffningskostnad för extrautrustning är högre.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nedsättning av förmånsvärdet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bilförmån skall schablonmässigt sättas ned om den&lt;br&gt;skattskyldige använt bilen för omfattande köming i tjänsten. För den som&lt;br&gt;kört minst 3 000 mil i tjänsten under ett kalenderår skall förmånsvärdet&lt;br&gt;bestämmas till 75 procent av det värde som skulle följa vid beräkning av&lt;br&gt;förmånsvärdet enligt huvudregeln eller spärregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delvis fri bil&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedsättning av förmånsvärdet skall ske, om förmånshavaren betalar&lt;br&gt;ersättning för annat än drivmedel till arbetsgivaren eller själv betalar&lt;br&gt;vissa kostnader för bilen. Förmånsvärdet skall då sättas ned med ersätt-&lt;br&gt;ningens belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del av år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige har bilförmån endast under en del av året skall&lt;br&gt;förmånsvärdet sättas ned med en tolftedel för varje hel kalendermånad&lt;br&gt;som han inte åtnjutit förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Jämkning av förmånsvärdet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bilförmån får enligt punkt 4 av anvisningarna till 42 § kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen jämkas nedåt eller uppåt, om det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som synnerliga skäl för jämkning nedåt av värdet av bilförmån anses&lt;br&gt;att bilen använts som arbetsredskap, att bilen använts i taxinäring och har&lt;br&gt;körts minst 6 000 mil i tjänsten under ett kalenderår och dispositionen för&lt;br&gt;privat köming i mer än ringa utsträckning varit begränsad eller att andra&lt;br&gt;sådana omständigheter föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall den skattskyldige har haft förmånen av fri eller delvis fri bil&lt;br&gt;endast under en kortare tidsperiod - exempelvis under semestern - bör&lt;br&gt;förmånsvärdet jämkas uppåt. Förmånsvärdet bör då beräknas till det&lt;br&gt;belopp som motsvarar den inbesparing som gjorts jämfört med om bilen i&lt;br&gt;stället hyrts under denna tidsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilar som deltar i test&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning nedåt av bilförmånsvärdet får också ske när bilen ingår i en&lt;br&gt;större grupp av bilar som deltar i ett test eller liknade för utprovning av&lt;br&gt;en ny eller förbättrad miljö- eller säkerhetsteknik eller dylikt och bilen i&lt;br&gt;det utförandet inte finns att köpa på den allmänna marknaden inom&lt;br&gt;Europeiska unionens medlemsländer eller EES-ländema. I prop.&lt;br&gt;1996/97:19 s. 63 anges att sådana bilar många gånger har ett lika högt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och ibland högre nybilspris än sina traditionella motsvarigheter på bil-&lt;br&gt;marknaden. Det är då rimligt att den som deltar i ett sådant försök eller&lt;br&gt;test skall kunna fa värdet jämkat nedåt. Försöket eller testet innebär ju att&lt;br&gt;tekniken inte är fullt utprovad eller att man t.ex. inte vet hur bilen klarar&lt;br&gt;ett kallt klimat. Även andra inskränkningar kan förekomma, som t.ex. är&lt;br&gt;fallet för de bilar som körs på andra drivmedel än bensin eller dieselolja&lt;br&gt;för vilka det endast finns få tankställen. På s. 91 i nämnda proposition&lt;br&gt;anges att jämkning bör ske ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet&lt;br&gt;för motsvarande bil utan den särskilda utrustningen eller tekniken som&lt;br&gt;testas eller är under utprovning eller med beaktande av de särskilda&lt;br&gt;inskränkningar som deltagandet i testet får antas medföra.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.4 Förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel&lt;br&gt;(drivmedelsförmån)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivaren betalar drivmedel för den skattskyldiges privata kör-&lt;br&gt;ning skall den skattskyldige påföras förmån av fritt drivmedel med ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar förmånens marknadsvärde multiplicerat med 1,2.&lt;br&gt;Marknadsvärdet skall antas motsvara värdet av den mängd drivmedel&lt;br&gt;som kan antas ha förbrukats för den sträcka som bilen totalt körts under&lt;br&gt;förmånstiden, om inte den skattskyldige kan göra sannolikt att värdet är&lt;br&gt;något annat. Om arbetstagaren ersätter arbetsgivaren för drivmedel skall&lt;br&gt;förmånsvärdet sättas ned med ersättningens belopp.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Överväganden och förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om en bil är utrustad med teknik för drift helt&lt;br&gt;eller delvis med miljovänligare drivmedel än bensin och dieselolja&lt;br&gt;eller med elektricitet och bilens nybilspris därför är högre än ny-&lt;br&gt;bilspriset för närmast jämförbara bil utan sådan teknik, skall förmåns-&lt;br&gt;värdet fa jämkas ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den&lt;br&gt;jämförbara bilen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Promemorians förslag har överlag fatt ett positivt&lt;br&gt;mottagande. Riksskatteverket ställer sig positiv till att nybilspriset för s.k.&lt;br&gt;miljöbilar får justeras ned till en nivå som motsvarar nybilspriset för en&lt;br&gt;jämförbar bil som drivs med endast bensin eller dieselolja.&lt;br&gt;Riksskatteverket förordar emellertid en bestämmelse om detta som är&lt;br&gt;utformad som en värderingsregel och som kompletterar den nuvarande&lt;br&gt;huvudregeln. Några remissinstanser anser att det bör övervägas om det&lt;br&gt;inte är möjligt att ytterligare sänka förmånsvärdet i de fall där miljöbilen&lt;br&gt;på grund av den särskilda tekniken är mindre brukbar än en jämförbar&lt;br&gt;traditionell bil. Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund avstyrker förslaget med motiveringen att de anförda&lt;br&gt;miljöskälen till stöd för förslaget om ändrad förmånsbeskattning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljöbilar inte är tillräckligt starka för att frångå principen om likformig&lt;br&gt;och neutral beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Arbetet med att introducera bilar som&lt;br&gt;körs med miljövänligare drivmedel än dieselolja och bensin eller med&lt;br&gt;elektricitet (s.k. miljöbilar) pågår hos många biltillverkare. Högt ställda&lt;br&gt;miljökrav medför vanligen att kostnaden för biltillverkaren ökar, varför&lt;br&gt;försäljningspriset för dessa bilar blir högre. En bil som drivs med&lt;br&gt;exempelvis gas eller har dubblerade bränslesystem har i regel ett väsent-&lt;br&gt;ligt högre nybilspris än närmast jämförbara bil av samma märke och&lt;br&gt;årsmodell som drivs med endast bensin eller dieselolja. En annan för-&lt;br&gt;dyrande faktor är att produktionsserierna är korta. Med nuvarande bil-&lt;br&gt;förmånsregler får därför miljöbilen ett högre förmånsvärde än dess tradi-&lt;br&gt;tionella motsvarighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nybilspriset för en traditionell Volvo V 70 2,5 av 1999 års modell uppgår&lt;br&gt;till 227 000 kr, vilket för inkomståret 1999 ger ett förmånsvärde på&lt;br&gt;38 800 kr. En Volvo V 70 2,5 Bi-Fuel (som kan köras på både biogas och&lt;br&gt;bensin) har ett nybilspris på 267 000 kr. Förmånsvärdet blir då 43 700 kr,&lt;br&gt;vilket är 4 900 kr högre än det som gäller för originalmodellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De högre miljökraven leder däremot i regel inte till att komforten, till-&lt;br&gt;gängligheten eller körbarheten hos bilama ökar. Många av miljöbilama&lt;br&gt;har en begränsad räckvidd (särskilt elbilarna) och vad gäller gasbilar tar&lt;br&gt;gastanken upp en stor del av bilens bagageutrymme. Vidare är tillgången&lt;br&gt;på tankställen för andra drivmedel än bensin och dieselolja begränsad.&lt;br&gt;Detta försvårar introduktionen av miljöbilar på bilmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag en mängd olika lösningar som alla syftar till att minska&lt;br&gt;bilamas negativa miljöpåverkan. I promemorian (avsnitt 4.2) nämns&lt;br&gt;exempel på bränslen som kan komma att ersätta de traditionella driv-&lt;br&gt;medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de grundläggande principerna i det nuvarande skattesystemet är&lt;br&gt;principen om likformig och neutral beskattning. Denna innebär att&lt;br&gt;skatteuttaget skall vara detsamma oavsett om en ersättning för arbete&lt;br&gt;utgår i form av kontant lön eller annan förmån, som exempelvis förmån&lt;br&gt;av fri bil. En utgångspunkt vid beskattning av bilförmån är således att&lt;br&gt;förmånen skall motsvara kostnaden för en motsvarande privat bil (prop.&lt;br&gt;1996/97:19 s. 55). Detta kommer också till uttryck i 42 § andra stycket&lt;br&gt;kommunalskattelagen där det anges som huvudregel att förmåner skall&lt;br&gt;värderas till marknadsvärdet. För att skattesystemet skall behålla sin sta-&lt;br&gt;bilitet och för att undvika ekonomiska snedvridningar av inte önskvärt&lt;br&gt;slag bör avsteg från neutralitetsprincipen göras endast om starka skäl&lt;br&gt;talar för det. En differentierad förmånsbeskattning av bilar med hänsyn&lt;br&gt;till deras effekt på miljön innebär ett avsteg från principen om likformig&lt;br&gt;och neutral beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i 1999 års vårproposition (prop. 1998/99:100 s. 167f)&lt;br&gt;sagt sig dela Skatteväxlingskommitténs bedömning att ekonomiska styr-&lt;br&gt;medel har visat sig effektiva för att hejda och minska miljöhot samt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den successivt ökade miljörelateringen av skattesystemet bidrar till att&lt;br&gt;viktiga miljömål kan uppnås. Värderingsreglerna för bilförmån har under&lt;br&gt;de senaste åren genomgått förändringar som delvis har varit påverkade av&lt;br&gt;miljömässiga aspekter. Det senaste exemplet på detta är att värdet av bil-&lt;br&gt;förmån skall beräknas exklusive drivmedel. Inriktningen är att inneha-&lt;br&gt;varen av en förmånsbil själv betalar allt drivmedel och därmed får ett&lt;br&gt;incitament att köra mindre privat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian sägs att det från flera håll framförts kritik mot den nu-&lt;br&gt;varande utformningen av bilförmånsreglema som uppfattas som ett hin-&lt;br&gt;der mot det miljömässiga arbetet och utvecklingen av nya drivmedel.&lt;br&gt;Man efterlyser flera incitament i skattesystemet i syfte att nå positiva&lt;br&gt;miljöeffekter. Genom gynnsammare bilförmånsregler skulle introduk-&lt;br&gt;tionen av miljöbilar på bilmarknaden kunna underlättas. Därigenom&lt;br&gt;skulle bättre förutsättningar skapas för att göra beståndet av förmånsbilar&lt;br&gt;miljövänligare än i dag. Förmånsbilarnas egenskaper ger dessutom kvar-&lt;br&gt;dröjande effekter i bilparken genom att bilarna säljs vidare som andra-&lt;br&gt;handsbilar. Sammantaget anses de anförda positiva miljöeffekterna av en&lt;br&gt;ändrad förmånsbeskattning av miljöbilar motivera ett avsteg från princi-&lt;br&gt;pen om likformig och neutral beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i promemorian anförda omständigheterna till stöd för en positiv&lt;br&gt;särbehandling av miljöbilama vid förmånsbeskattningen godtas eller&lt;br&gt;lämnas utan erinran av de flesta remissinstanserna. Även regeringen an-&lt;br&gt;sluter sig till den gjorda bedömningen. Det är således regeringens upp-&lt;br&gt;fattning att förmånsreglema för miljöbilar bör förbättras. Det återstår&lt;br&gt;härefter att ta ställning till det sätt på vilket detta bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian redovisas tre olika lösningar, nämligen en ändring av&lt;br&gt;huvudregeln, en ny möjlighet att sätta ned förmånsvärdet respektive en&lt;br&gt;ny j ämkningsregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i det nuvarande skattesystemet finns en möjlighet att få bilför-&lt;br&gt;månsvärdet jämkat nedåt med hänsyn till bilens miljöegenskaper. I punkt&lt;br&gt;4 tredje stycket av anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen före-&lt;br&gt;skrivs att jämkning av förmånsvärdet får ske när bilen ingår i en större&lt;br&gt;grupp bilar som deltar i ett test eller liknade för utprovning av en förbätt-&lt;br&gt;rad miljö- eller säkerhetsteknik eller dylikt och bilen i det utförandet inte&lt;br&gt;finns att köpa på den allmänna marknaden inom Europeiska unionens&lt;br&gt;medlemsländer eller EES-ländema. Jämkning på denna grund bör enligt&lt;br&gt;motiven (prop. 1996/97:19 s. 63) endast vara möjlig när det är fråga om&lt;br&gt;utveckling av teknik eller drivmedel som kan förbättra bilarnas miljö-&lt;br&gt;eller trafiksäkerhetsegenskaper. I motiven (s. 91) uttalas även att jämk-&lt;br&gt;ning i ett sådant fall bör ske ned till en nivå som motsvarar förmåns-&lt;br&gt;värdet för motsvarande bil utan den särskilda utrustning eller teknik som&lt;br&gt;testas eller är under utprovning eller med beaktande av de särskilda&lt;br&gt;inskränkningar som deltagandet i testet far antas medföra. För det fall&lt;br&gt;bilen sedermera efter avslutat test eller liknande finns att köpa på den&lt;br&gt;allmänna marknaden upphör möjligheten till jämkning av förmånsvärdet&lt;br&gt;på den grunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkningsgrundema vid beräkning av värdet på bilförmån är även i&lt;br&gt;övrigt i allt väsentligt knutna till bilens fysiska skick och tillstånd.&lt;br&gt;Jämkning nedåt av förmånsvärdet får bl.a. ske när bilen har karaktär av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsredskap eller använts i taxinäring. Möjligheten att jämställa&lt;br&gt;förmånsvärdet för miljöbilar med förmånsvärdet för närmast jämförbara&lt;br&gt;konventionella bil är också knuten till bilens fysiska skick. En&lt;br&gt;jämkningsregel kan också sägas innebära en fortsatt jämkningsmöjlighet&lt;br&gt;för s.k. testbilar. När de introduceras på marknaden bortfaller den&lt;br&gt;nuvarande jämkningsmöjligheten, trots att dessa bilar då normalt torde ha&lt;br&gt;ett högre nybilspris än de konventionella bilmodellerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedsättning av förmånsvärdet skall ske dels när den skattskyldige be-&lt;br&gt;talar ersättning till arbetsgivaren för att nyttja bilen, dels när den skatt-&lt;br&gt;skyldige har haft förmånen endast en del av året. Dessutom skall nedsätt-&lt;br&gt;ning av förmånsvärdet ske vid omfattande tjänsteköming. Dessa omstän-&lt;br&gt;digheter är i regel knutna till den skattskyldiges användning av förmåns-&lt;br&gt;bilen. Förhållandena är emellertid i princip desamma för konventionella&lt;br&gt;bilar och miljöbilar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tredje möjlighet är som nämnts att komplettera huvudregeln. Detta&lt;br&gt;skulle kunna ske genom att nybilspriset för miljöbilama beräknas och&lt;br&gt;anges på det sätt som nu sker med övriga bilar. Riksskatteverket förordar&lt;br&gt;denna lösning och framhåller främst dess administrativa fördelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör följande bedömning. En ändring av nedsättningsreg-&lt;br&gt;lema torde vara den minst ändamålsenliga lösningen eftersom dessa&lt;br&gt;regler är knutna till förmånstagarens användning av bilen. En nedsätt-&lt;br&gt;ningsregel för miljöbilar skulle således bryta systematiken i reglernas&lt;br&gt;uppbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny jämkningsregel blir aktuell att tillämpa vid den skattskyldiges&lt;br&gt;inkomsttaxering och när arbetsgivare hos skattemyndigheten ansökt om&lt;br&gt;justering av underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter och skatte-&lt;br&gt;avdrag enligt skattebetalningslagen. En ny jämkningsregel skulle enligt&lt;br&gt;Riksskatteverket medföra merarbete och merkostnader för skattemyndig-&lt;br&gt;heterna till följd av ett ökat antal jämkningsärenden. För närvarande är&lt;br&gt;emellertid antalet förmånsbilar för vilka jämkning enligt den föreslagna&lt;br&gt;regeln skulle ske starkt begränsat. Någon märkbar förändring för skatte-&lt;br&gt;myndigheterna bör det därför till en början inte bli. De av Riksskatte-&lt;br&gt;verket framförda farhågorna om en ökad administrativ börda torde därför&lt;br&gt;för närvarande vara överdrivna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av Riksskatteverket föreslagna ändringen av huvudregeln skulle&lt;br&gt;medföra att fiktiva nybilspriser måste fastställas för miljöbilama och an-&lt;br&gt;ges i verkets föreskrifter. Detta skulle innebära en principiellt mer ingri-&lt;br&gt;pande ändring av regelsystemet än ett införande av en jämkningsregel.&lt;br&gt;Med hänsyn bl.a. till att någon etablerad metod att fastställa fiktiva ny-&lt;br&gt;bilspriser på miljöbilar ännu inte finns är en sådan lösning mindre lämp-&lt;br&gt;lig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda är det regeringens uppfattning att en&lt;br&gt;jämkningsregel leder till den mest ändamålsenliga lösningen. Den nya&lt;br&gt;bestämmelsen bör införas i ett nytt fjärde stycke i punkt 4 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 42 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilförmånsvärdet för miljöbilar bör i likhet med förmånsvärdet för&lt;br&gt;bilar som deltar i test eller liknande jämkas ned till en nivå som motsva-&lt;br&gt;rar förmånsvärdet för motsvarande bil utan den särskilda utrustningen&lt;br&gt;eller tekniken. I första hand bör jämförelsen göras med bilar av samma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;märke och årsmodell. Detta bör vara tämligen enkelt eftersom de flesta&lt;br&gt;bilar som drivs med andra drivmedel än bensin och dieselolja bygger på&lt;br&gt;modifikationer av redan framtagna originalmodeller. I andra hand kan&lt;br&gt;jämförelsen göras med nybilspriset för närmast jämförbara konventio-&lt;br&gt;nella bil i samma storleksklass eller med ett genomsnittligt nybilspris för&lt;br&gt;storleksklassen. Vid jämförelsen skall, i de fall förmånsvärdet för miljö-&lt;br&gt;bilen innefattar kostnader för extrautrustning, motsvarande värde läggas&lt;br&gt;till nybilspriset för den jämförbara bilen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svårighet föreligger beträffande miljöbilar som inte har någon kon-&lt;br&gt;ventionell motsvarighet på bilmarknaden. Klart är att även dessa unika&lt;br&gt;bilmodeller skall omfattas av förslaget. Lagrådet påpekar i sitt yttrande&lt;br&gt;att det inte kan uteslutas att det kan uppstå situationer där det framstår&lt;br&gt;som oklart vilken bilmodell som skall anses som ”närmast jämförbar”&lt;br&gt;och att det är viktigt att en enhetlig rättstillämpning upprätthålls i detta&lt;br&gt;avseende. Enligt Lagrådets mening torde det främsta medlet att åstad-&lt;br&gt;komma ett sådant resultat vara genom verkställighetsföreskrifter på mot-&lt;br&gt;svarande sätt som redan finns vad gäller värdering av bilförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Lagrådets uppfattning att det är betydelsefullt att&lt;br&gt;upprätthålla en enhetlig rättstillämpning på området. Som tidigare&lt;br&gt;framhållits finns det emellertid inte ännu någon etablerad metod att&lt;br&gt;beräkna det nybilspris som skulle ha gällt för en miljöbil om den inte&lt;br&gt;varit försedd med den särskilda miljövänliga utrustningen. En sådan&lt;br&gt;bestämning av nybilspriset eller av ett belopp med vilket nybilspriset&lt;br&gt;skall sättas ned torde i praktiken utgöra en nödvändig del av en av Riks-&lt;br&gt;skatteverket utfärdad föreskrift om jämkning. För närvarande skulle det&lt;br&gt;därför knappast medföra någon ökad enhetlighet vid tillämpningen av&lt;br&gt;jämkningsregeln att ge Riksskatteverket i uppdrag att utfärda föreskrifter&lt;br&gt;på området. Regeringen vill därför inte förorda en sådan lösning. Det är&lt;br&gt;emellertid angeläget att följa utvecklingen på området för att därigenom&lt;br&gt;fa ett underlag för en bedömning av jämkningsregelns praktiska funktion&lt;br&gt;och administrativa konsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall det saknas en konventionell motsvarighet på bilmarknaden&lt;br&gt;torde förmånsvärdet för den aktuella miljöbilen kunna jämföras med&lt;br&gt;förmånsvärdet för andra liknande miljöbilar som i sin tur jämförs med&lt;br&gt;motsvarande konventionella bil. En elbil som inte har någon konventio-&lt;br&gt;nell motsvarighet på marknaden skulle exempelvis kunna jämföras med&lt;br&gt;andra elbilar, som i sin tur jämförs med motsvarande konventionella bil.&lt;br&gt;Av särskild betydelse vid jämförelsen är den merkostnad som den&lt;br&gt;utvecklade utrustningen eller tekniken innebär i förhållande till den jäm-&lt;br&gt;förbara bilen. Hur stor jämkning som bör ske i ett sådant fall får bedömas&lt;br&gt;med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitt 4.1 där de nuvarande reglerna om beskattning&lt;br&gt;av bilförmån beskrivs kan värdet av bilförmån komma att bestämmas&lt;br&gt;med hänsyn såväl till jämknings- som nedsättningsregler. Det kan alltså&lt;br&gt;förekomma situationer då flera regler är tillämpliga samtidigt när det&lt;br&gt;gäller att bestämma förmånsvärdet för den aktuella bilen. Likaså kan det&lt;br&gt;förekomma situationer där jämkning kan anses motiverad enligt flera&lt;br&gt;jämkningsgrunder i punkt 4 av anvisningarna till 42 § kommunal skatte-&lt;br&gt;lagen. För tydlighetens skull bör i detta sammanhang framhållas att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämkning enligt en grund inte utesluter jämkning enligt en annan. I en&lt;br&gt;sådan situation bör storleken av jämkningen grunda sig på en samlad&lt;br&gt;bedömning av de hinder som begränsar det privata nyttjandet av för-&lt;br&gt;månsbilen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Reglerna for värdering av förmån av fri eller delvis fri bil tillämpas också&lt;br&gt;vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter. Vid beräkning av&lt;br&gt;underlag för skatteavdrag och arbetsgivaravgifter skall skattepliktiga&lt;br&gt;förmåner tas upp till ett värde som bestäms enligt 8 kap. 14-17 §§ samt&lt;br&gt;9 kap. 2 § skattebetalningslagen (1997:483). Om arbetstagaren betalat&lt;br&gt;ersättning för en förmån skall ersättningen beaktas vid beräkningen av&lt;br&gt;förmånsvärdet. Förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel skall värderas&lt;br&gt;till marknadsvärdet. Av 9 kap. 2 § skattebetalningslagen framgår vidare&lt;br&gt;att skattemyndigheten på begäran av arbetsgivaren far justera värdet av&lt;br&gt;förmånen om det finns grund för jämkning enligt punkt 4 andra eller&lt;br&gt;tredje stycket av anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen. Enligt&lt;br&gt;8 kap. 16 § skattebetalningslagen skall, om arbetsgivarens ansökan bevil-&lt;br&gt;jas, det justerade förmånsvärdet användas även vid beräkning av skatte-&lt;br&gt;avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om införandet av ytterligare en jämkningsgrund med inrikt-&lt;br&gt;ning på miljöbilar föranleder en följdändring i 9 kap. 2 § andra stycket&lt;br&gt;skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kontrolluppgifitsskyldigheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den närmare regleringen av kontrolluppgiftsskyldigheten för bl.a. bil-&lt;br&gt;förmån finns i 3 kap. 4-7 §§ lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter. På kontrolluppgiften skall alltid anges värdet av bil-&lt;br&gt;förmån exklusive drivmedel enligt punkt 2 första-fjärde styckena av an-&lt;br&gt;visningarna till 42 § kommunalskattelagen. Vid beräkning av värdet av&lt;br&gt;bilförmån skall bestämmelserna om jämkning i punkt 4 andra eller tredje&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 42 § i nämnda lag tillämpas endast om&lt;br&gt;skattemyndigheten på ansökan av arbetsgivaren beslutat om jämkning av&lt;br&gt;förmånsvärdet vid beräkning av underlaget för arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om införandet av ytterligare en jämkningsgrund med inrikt-&lt;br&gt;ning på miljöbilar föranleder en följdändring i 3 kap. 7 § lagen om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Privatpersoners redovisning av skatteavdrag&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;och arbetsgivaravgifter&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skyldighet att göra skatteavdrag och betala arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på&lt;br&gt;ersättning for arbete beror i huvudsak på om mottagaren har A-skattsedel&lt;br&gt;eller F-skattsedel. Den som betalar ut ersättning för utfört arbete till en&lt;br&gt;person som har A-skattsedel är enligt huvudregeln skyldig att göra&lt;br&gt;skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter. Detsamma gäller om motta-&lt;br&gt;garen saknar skattsedel på preliminär skatt. Utbetalaren behöver dock&lt;br&gt;inte göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter om ersättningen&lt;br&gt;understiger 1 000 kr under inkomståret. Är utbetalaren en fysisk person&lt;br&gt;eller ett dödsbo behöver utbetalaren inte heller göra skatteavdrag eller&lt;br&gt;betala arbetsgivaravgifter om den sammanlagda ersättningen understiger&lt;br&gt;10 000 kr under inkomståret, under forutsättning att utgiften inte är en&lt;br&gt;kostnad i utbetalarens näringsverksamhet. Denna beloppsgräns kom till i&lt;br&gt;samband med lagstiftningen om F-skattsedel (se prop. 1991/92:112).&lt;br&gt;Syftet var att från reglerna om skyldighet att göra skatteavdrag och betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter undanta vanliga transaktioner mellan enskilda perso-&lt;br&gt;ner samt mellan enskilda och näringsidkare som inte hade F-skattsedel,&lt;br&gt;eller enklare uttryckt transaktioner mellan privatpersoner. På ersättningar&lt;br&gt;understigande 10 000 kr skall i stället mottagaren själv betala skatt och&lt;br&gt;socialavgifter i form av egenavgifter. I regel sker detta först i samband&lt;br&gt;med debiteringen av den slutliga skatten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Redovisning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som har varit skyldig att göra skatteavdrag och betala arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter är skyldig att lämna en skattedeklaration. Förutom avdragen&lt;br&gt;skatt och arbetsgivaravgifter skall ingående och utgående mervärdesskatt&lt;br&gt;redovisas i deklarationen. Deklaration skall lämnas för varje redo-&lt;br&gt;visningsperiod. Normalt omfattar en redovisningsperiod en kalender-&lt;br&gt;månad. Skattemyndigheten registrerar den som är skyldig att göra skatte-&lt;br&gt;avdrag och betala arbetsgivaravgifter. Om skatteavdrag eller arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter inte skall redovisas för en eller flera perioder, måste detta skrift-&lt;br&gt;ligen anmälas till skattemyndigheten. I annat fall kan skönsbeskattning&lt;br&gt;komma att ske på grund av utebliven deklaration.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skyldighet att lämna kontrolluppgift&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift om lön, arvode och andra ersättningar eller förmåner&lt;br&gt;som utgör skattepliktig intäkt av tjänst skall lämnas av den som betalat ut&lt;br&gt;beloppet eller gett ut formånen om de sammantagna uppgår till minst&lt;br&gt;100 kr for hela året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ersättningar som uppgår till mindre än 1 000 kr för hela året och&lt;br&gt;som betalas ut av fysiska personer med anledning av tillfälliga arbeten är&lt;br&gt;utbetalaren skyldig att lämna kontrolluppgift först efter föreläggande av&lt;br&gt;skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna skall lämnas till skattemyndigheten på blankett enligt fast-&lt;br&gt;ställt formulär senast den 31 januari året efter det år ersättningen betala-&lt;br&gt;des ut.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Kritik mot nuvarande ordning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den beloppsgräns som finns i dag när det gäller skyldigheten att göra&lt;br&gt;skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter vid ersättningar för utfört&lt;br&gt;arbete mellan privatpersoner kan i sig skapa vissa tillämpningssvårig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antag att en uppdragstagare begär ersättning med 9 000 kr för utfört&lt;br&gt;arbete under ett år. Antag vidare att uppdragstagaren vill ha kompen-&lt;br&gt;sation för att han själv måste betala de på ersättningen belöpande&lt;br&gt;socialavgifterna. Genom kompensationen kommer den totala ersätt-&lt;br&gt;ningen att överstiga 10 000 kr vilket medför att skyldigheten att betala&lt;br&gt;socialavgifter övergår på den som betalar ut ersättningen. I den upp-&lt;br&gt;komna situationen vill uppdragsgivaren naturligtvis inte kompensera&lt;br&gt;uppdragstagaren för socialavgifterna. Om ersättningen då minskas med&lt;br&gt;kompensationen är man tillbaka vid utgångspunkten. Detta problem gör&lt;br&gt;sig för närvarande gällande vid ersättningar mellan ungefar 7 600 kr och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 999 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För gode män och förvaltare är det problem som beloppsgränsen med-&lt;br&gt;för särskilt uttalat. Enligt 12 kap. 16 § föräldrabalken har gode män och&lt;br&gt;förvaltare rätt till skälig ersättning för sitt arbete och sina omkostnader.&lt;br&gt;Beslut om sådan ersättning fattas av överförmyndaren som också&lt;br&gt;bestämmer om ersättningen, i stället för med kommunens medel, skall&lt;br&gt;betalas med medel som tillhör huvudmannen. I de fall ersättningen för&lt;br&gt;arbete skall betalas med huvudmannens medel är gode mannen eller för-&lt;br&gt;valtaren skyldig att betala socialavgifter på belopp understigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 000 kr. Han far därigenom ut en lägre ersättning än den som får&lt;br&gt;ersättningen utbetald från kommunen eftersom en kommun alltid är&lt;br&gt;skyldig att betala arbetsgivaravgifter om ersättningen uppgår till minst&lt;br&gt;1 000 kr under inkomståret. Problemet skulle kunna lösas genom&lt;br&gt;tillämpning av två ersättningsnivåer med särskild kompensation till den&lt;br&gt;som själv skall betala socialavgifterna. Ersättningsnivån ligger emellertid&lt;br&gt;ofta i det intervall där sådan kompensation enligt vad som ovan sagts&lt;br&gt;leder till praktiska problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare uppfattas de regler som gäller när en privatperson anlitar någon&lt;br&gt;annan person för ett uppdrag eller ett tillfälligt arbete i många fall som så&lt;br&gt;svårtillämpade att de direkt motverkar en korrekt redovisning av skatt&lt;br&gt;och arbetsgivaravgifter. Ett problem är bristande kunskap om gällande&lt;br&gt;regler. Den skriftliga information som skatteförvaltningen tillhandahåller&lt;br&gt;riktar sig i första hand till företagare med anställd personal. Informatio-&lt;br&gt;nen är i regel också mycket omfattande. Riksskatteverket har inlett ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försök med att ge riktad information i förenklad form till privatpersoner&lt;br&gt;som har tillfälligt anställda. Avsikten är att detta försök skall utökas. Ett&lt;br&gt;annat problem är att själva förfarandet anses betungande. Vidare har&lt;br&gt;anförts att det är svårt att komma ihåg att kontrolluppgift skall lämnas&lt;br&gt;eftersom detta i regel skall ske lång tid efter det ersättningen har betalats&lt;br&gt;ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överväganden och förs lag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: När det gäller ersättningar mellan privat-&lt;br&gt;personer skall utbetalare och mottagare ha möjlighet att träffa en&lt;br&gt;överenskommelse om att utbetalaren skall göra skatteavdrag och&lt;br&gt;betala arbetsgivaravgifter redan då ersättningen uppgår till minst&lt;br&gt;1 000 kr under inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan överenskommelse har träffats skall den som uppbär&lt;br&gt;ersättningen ange detta i sin självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ersättning för arbete till god man eller förvaltare skall utbetala-&lt;br&gt;ren alltid göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter om ersätt-&lt;br&gt;ningen uppgår till minst 1 000 kr under inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstebeskattningsutredningens förslag: Utredningen föreslår att&lt;br&gt;en fysisk person som har A-skattsedel och tar emot ersättning för utfört&lt;br&gt;arbete från en annan fysisk person skall vara skyldig att betala preliminär&lt;br&gt;skatt och socialavgifter även på ersättningar som uppgår till 10 000 kr&lt;br&gt;eller mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrker eller&lt;br&gt;har inget att erinra mot utredningens förslag. Juridiska fakultetsnämnden&lt;br&gt;vid Stockholms universitet anser dock att förslaget strider mot den upp-&lt;br&gt;bördsrättsliga principen att endast den som har en F-skattsedel skall vara&lt;br&gt;skyldig att själv betala sin preliminära skatt och svara för sina social-&lt;br&gt;avgifter. Branschsaneringsutredningen avstyrker förslaget och menar att&lt;br&gt;sannolikheten för att skatter och avgifter betalas in minskar om upp-&lt;br&gt;dragstagaren görs betalningsansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Frågan om skyldighet att betala skatt&lt;br&gt;och socialavgifter vid ersättningar för arbete mellan privatpersoner har&lt;br&gt;tidigare varit föremål för flera utredningar. Riksskatteverket har i sin&lt;br&gt;rapport Redovisning av privata tjänster (RSV Rapport 1996:5) redovisat&lt;br&gt;två alternativa förslag när det gäller betalningsskyldigheten för skatt och&lt;br&gt;avgifter. De innebär i korthet följande. Det första förslaget utgår ifrån att&lt;br&gt;göra det så enkelt som möjligt för den som är uppdragsgivare. Förslaget&lt;br&gt;innebär att uppdragstagaren själv skall betala skatt och socialavgifter&lt;br&gt;oavsett ersättningens storlek. Den nuvarande skyldigheten för privatper-&lt;br&gt;soner att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på ersättningar&lt;br&gt;till uppdragstagare som betalar A-skatt eller som saknar skattsedel på&lt;br&gt;preliminär skatt och som uppgår till minst 10 000 kr tas således bort. Det&lt;br&gt;andra förslaget innebär i likhet med vad som gäller i dag att uppdragsgi-&lt;br&gt;varen har betalningsskyldighet för skatter och avgifter om ersättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgår till minst 10 000 kr men en möjlighet införs att ingå avtal om att&lt;br&gt;uppdragsgivaren skall göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;redan då ersättningen uppgår till 1 000 kr. Tjänstebeskattningsutred-&lt;br&gt;ningens förslag överensstämmer med Riksskatteverkets första förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstebeskattningsutredningens förslag leder visserligen till att de&lt;br&gt;med beloppsgränsen förknippade problemen far en lösning, men försla-&lt;br&gt;get strider enligt regeringens mening mot den grundläggande principen i&lt;br&gt;uppbördssystemet att skattsedelsinnehavet skall vara avgörande för vem&lt;br&gt;som skall betala preliminär skatt och socialavgifter. Denna lösning är&lt;br&gt;därför mindre lämplig. Den motsatta lösningen, dvs. att ta bort belopps-&lt;br&gt;gränsen och i stället ålägga uppdragsgivaren skyldighet att göra skatte-&lt;br&gt;avdrag och betala socialavgifter på ersättning för utfört arbete oavsett&lt;br&gt;ersättningens belopp, medför å andra sidan att många fler uppdragsgivare&lt;br&gt;skulle bli redovisningsskyldiga. En sådan regel skulle vidare med nöd-&lt;br&gt;vändighet behöva förses med undantag för att undvika oönskade effekter&lt;br&gt;som t.ex. att en fysisk person vid ett tandläkarbesök skulle vara tvungen&lt;br&gt;att efterfråga huruvida tandläkaren har F-skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att beloppsgränsen behålls, men att denna&lt;br&gt;kompletteras med en möjlighet för uppdragsgivaren och uppdragstagaren&lt;br&gt;att träffa en överenskommelse om att uppdragsgivaren skall göra skatte-&lt;br&gt;avdrag och betala arbetsgivaravgifter redan då ersättningen uppgår till&lt;br&gt;1 000 kronor eller mer. Har en överenskommelse träffats skall den som&lt;br&gt;uppbär ersättningen ange detta i sin självdeklaration. Med en sådan lös-&lt;br&gt;ning undanröjs det redovisade problemet på ett enkelt och administrativt&lt;br&gt;lätthanterligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalsmöjligheten kan dock inte alltid tillämpas när det gäller ersätt-&lt;br&gt;ning för utfört arbete till gode män och förvaltare eftersom huvudmannen&lt;br&gt;i många fall inte själv kan ingå avtal. Gode mannen eller förvaltaren kan&lt;br&gt;visserligen ofta ingå bindande avtal för huvudmannens räkning, men inte&lt;br&gt;med sig själv som motpart. Eftersom problemet med beloppsgränsen är&lt;br&gt;så uttalat för gode männen och förvaltarna föreslår regeringen att det in-&lt;br&gt;förs en särbestämmelse för denna kategori innebärande att huvudmannen&lt;br&gt;alltid är skyldig att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på&lt;br&gt;ersättningar på 1 000 kr eller mer för hela året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna förslås träda i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder ändringar i 3 kap. 2 a § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring, 2 kap. 4 § lagen (1981:691) om socialavgifter, 2 kap.&lt;br&gt;18 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, 5 kap.&lt;br&gt;3 § skattebetalningslagen (1997:483) samt 2 kap. 8 § lagen (1998:674)&lt;br&gt;om inkomstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Fortsatt arbete med förenklingar för privatpersoner &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1999/2000:6&lt;br&gt;vid redovisning av skatteavdrag och arbetsgivar-&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;avgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Redovisningen av skatteavdrag och arbets-&lt;br&gt;givaravgifter samt lämnande av kontrolluppgifter, när en privatperson&lt;br&gt;har anställt eller anlitat en annan privatperson för att utföra ett arbete&lt;br&gt;eller ett uppdrag, bör förenklas ytterligare. Riksskatteverket bör ges i&lt;br&gt;uppdrag att se över vilka möjligheter som finns att förenkla förfaran-&lt;br&gt;det samt att utforma förslag till de författningsändringar som kan&lt;br&gt;behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En privatperson har normalt inte&lt;br&gt;tillräckliga kunskaper om hur redovisning av skatter och avgifter i&lt;br&gt;anställnings- och uppdragsförhållanden skall gå till. Reglerna är relativt&lt;br&gt;omfattande och riktar sig i första hand till näringsidkare. Det är enligt&lt;br&gt;regeringens mening angeläget att förenkla förfarandet när det gäller&lt;br&gt;redovisning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter samt att underlätta&lt;br&gt;kontrolluppgiftslämnandet när ersättning för arbete betalas ut av privat-&lt;br&gt;personer. Utgångspunkten bör vara att inom ramen för gällande system&lt;br&gt;utforma regler om uppgiftslämnande m.m. som är anpassade till en&lt;br&gt;situation där arbets- eller uppdragsgivaren är en privatperson. Det bör&lt;br&gt;undersökas om de uppgifter som nu skall lämnas i skattedeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgift kan lämnas vid ett enda tillfälle på en blankett, samt om&lt;br&gt;denna redovisningsskyldighet kan fullgöras i anslutning till avslutat upp-&lt;br&gt;drag. Vidare bör eftersträvas att nödvändiga redovisningshandlingar är&lt;br&gt;enkelt utformade och att informationen är lättillgänglig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att ge Riksskatteverket i uppdrag att se över möjlig-&lt;br&gt;heterna att administrativt förenkla redovisningen och kontrollupp-&lt;br&gt;giftslämnandet för privata arbets- och uppdragsgivare enligt de riktlinjer&lt;br&gt;som angetts ovan. Uppdraget bör kunna redovisas före utgången av 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller övriga frågor i syfte att underlätta för en privatperson att&lt;br&gt;anlita en annan person för ett tillfälligt arbete eller uppdrag kommer&lt;br&gt;regeringen att driva arbetet vidare inom Regeringskansliet. Regeringen&lt;br&gt;avser att återkomma till riksdagen i frågan under nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslutförhet i skattenämnd&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärenden i skattenämnd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En skattemyndighet fattar enligt bestämmelser i taxeringslagen beslut om&lt;br&gt;taxering. I varje region finns en skattemyndighet som ansvarar för taxe-&lt;br&gt;ringsarbetet i regionen. Varje skattemyndighet har ett eller flera skatte-&lt;br&gt;kontor och vid varje skattekontor finns enligt bestämmelser i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket TL en skattenämnd. Skattenämndema fattar beslut för&lt;br&gt;skattemyndigheternas räkning i de ärenden där ett behov av insyn och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inflytande av lekmän gör sig gällande. Dessa ärenden räknas upp i 2 kap. Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § TL. Skattenämndema avgör ärenden som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avser omprövning av en tvistig fråga och nämnden inte tidigare prö-&lt;br&gt;vat de omständigheter och bevis som den skattskyldige åberopar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avser en skälighets- eller bedömningsfråga av väsentlig ekonomisk&lt;br&gt;betydelse för den skattskyldige eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. av någon annan särskild anledning bör prövas i skattenämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beskattningsärende som avses i skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483) har ett nära samband med ett taxeringsärende som enligt 2&lt;br&gt;kap. 4 § TL skall avgöras i skattenämnd, får enligt 2 kap. 8 § skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen även beskattningsärendet avgöras i skattenämnden, om det är&lt;br&gt;lämpligt att ärendena prövas i ett sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattenämnd är enligt 2 kap. 7 § TL beslutför när ordföranden eller&lt;br&gt;vice ordföranden och fyra övriga ledamöter är närvarande. Fler än ord-&lt;br&gt;föranden eller vice ordföranden och fem övriga ledamöter får inte delta i&lt;br&gt;behandlingen av ett ärende. Vid omröstning har en ledamot som anmäler&lt;br&gt;skiljaktig mening rätt att få denna antecknad enligt 3 kap. 21 § förord-&lt;br&gt;ningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Skattenämndens sammansättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Skattenämnden består av ordförande, vice ordförande och övriga leda-&lt;br&gt;möter enligt 2 kap. 5 § TL. Skattenämndens ordförande och vice ordfö-&lt;br&gt;rande skall vara tjänstemän vid skattemyndigheten och förordnas av&lt;br&gt;Riksskatteverket för högst fyra år i taget enligt 2 kap. 6 § TL. De övriga&lt;br&gt;ledamöterna väljs genom val som förrättas av landstingsfullmäktige. I&lt;br&gt;Gotlands län förrättas valet av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.&lt;br&gt;Vid val av ledamöter skall eftersträvas att lekmannakåren får en allsidig&lt;br&gt;sammansättning med hänsyn till ledamöternas ålder, kön och yrke enligt&lt;br&gt;bestämmelser i 7 kap. 5 § TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar till ledamot i skattenämnd är den som har rösträtt vid val av&lt;br&gt;kommunfullmäktige och som är folkbokförd i en kommun som ingår i&lt;br&gt;skattemyndighetens verksamhetsområde. Personen får vidare inte ha för-&lt;br&gt;valtare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. En tjänsteman inom skatteför-&lt;br&gt;valtningen eller vid allmän förvaltningsdomstol eller en nämndeman vid&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol far inte väljas till ledamot i skattenämnd. En&lt;br&gt;person som har fyllt sextio år eller uppger giltigt hinder är inte skyldig att&lt;br&gt;ta emot uppdrag som ledamot. Skattemyndigheten prövar självmant den&lt;br&gt;valdes behörighet enligt 7 kap. 6 § TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket skall, enligt 3 kap. 18 § förordningen med instruktion&lt;br&gt;för skatteförvaltningen, efter förslag av skattemyndigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fastställa det antal valda ledamöter som skall finnas vid varje skatte-&lt;br&gt;kontor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fastställa det antal vice ordförande som skall finnas vid varje skatte-&lt;br&gt;kontor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. besluta om en skattenämnd skall bestå av flera avdelningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besluten i dessa frågor skall avse en period på fyra år, räknat från och&lt;br&gt;med året efter det år då val i hela landet till landstings- och kommun-&lt;br&gt;fullmäktige har ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skattenämnd består av flera avdelningar fördelar skattemyndig-&lt;br&gt;heten ärendena mellan avdelningarna. Skattemyndigheten bestämmer&lt;br&gt;vidare ordförandens, vice ordförandens och de övriga ledamöternas&lt;br&gt;tjänstgöring i skattenämnden. Fördelningen av de övriga ledamöternas&lt;br&gt;tjänstgöring skall ske efter samråd med dem. Till sammanträde med&lt;br&gt;skattenämnden skall enligt 3 kap. 20 § förordningen med instruktion för&lt;br&gt;skatteförvaltningen fem övriga ledamöter kallas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ersättning till ledamöter i skattenämnd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter far viss ersättning för sitt deltagande i sammanträde med en&lt;br&gt;skattenämnd. Arvode och annan ersättning till ledamöter i skattenämnden&lt;br&gt;för deltagande i sammanträden betalas av skattemyndigheten. Ersätt-&lt;br&gt;ningen beräknas enligt bestämmelserna i forordningen (1982:814) om&lt;br&gt;ersättning till nämndemän och vissa andra uppdragstagare inom dom-&lt;br&gt;stolsväsendet m.m. I fråga om arvode tillämpas de regler som gäller for&lt;br&gt;nämndemän i länsrätterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver den ersättning som betalas ut från skattemyndigheterna finns&lt;br&gt;enligt 7 kap. 8 § TL möjlighet för landstingsfullmäktige att besluta att det&lt;br&gt;av landstingets medel skall utgå arvoden, reseersättningar, traktamenten&lt;br&gt;och andra ekonomiska förmåner till de ledamöter som valts av&lt;br&gt;landstingsfullmäktige. Ersättningen skall bestämmas utifrån de grunder&lt;br&gt;som gäller for förtroendevalda som avses i 4 kap. 14 § kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900). Kommunfullmäktige har motsvarande rätt i fråga om de&lt;br&gt;kommunvalda ledamöterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beskattningshänseende utgör ledamotens bostad tjänstestället.&lt;br&gt;Bestämmelsen infördes för att ledamöter i skattenämnd skall kunna full-&lt;br&gt;göra sitt uppdrag på samma ekonomiska villkor som en nämndeman i&lt;br&gt;länsrätt. Till följd härav är resor mellan bostadsorten och sammanträ-&lt;br&gt;desorten att betrakta som tjänsteresor vilket innebär rätt till avdrag for&lt;br&gt;reskostnaden enligt punkt 4 av anvisningarna till 33 § kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Deltagande i skattenämndssammanträden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för Riksskatteverkets skrivelse om ändring i beslutfor-&lt;br&gt;hetsreglema är att det finns problem som hänger samman med att skatte-&lt;br&gt;nämnden inte blir beslutför. Det förekommer inte sällan att sammanträ-&lt;br&gt;den i skattenämnd måste ställas in på grund av att inte tillräckligt många&lt;br&gt;ledamöter inställer sig till sammanträdet. Riksskatteverket har uppgett att&lt;br&gt;problem uppkommer dels då ledamöter visserligen lämnar återbud men&lt;br&gt;med mycket kort varsel, dels då ledamöter uteblir utan att meddela för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hinder och någon ersättare inte går att finna. Det förekommer även att&lt;br&gt;ledamöter lämnar sammanträdet innan samtliga ärenden är avgjorda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemen med inställda sammanträden varierar från region till region&lt;br&gt;men är störst i storstadsområdena och framförallt i Stockholm. I&lt;br&gt;Göteborg uppges att cirka 20 procent av ledamöterna lämnar återbud. I&lt;br&gt;Skåne uppgår motsvarande siffra till 25-35 procent av ledamöterna och&lt;br&gt;den är ännu högre i Stockholm. I övriga landet är antalen återbud cirka&lt;br&gt;10 procent. Det förekommer att ledamöter reser långt för att delta i&lt;br&gt;sammanträden. Det har t.ex. inträffat att ledamöter har rest med flyg från&lt;br&gt;Gotland till Stockholm, för att finna att sammanträdet måste ställas in på&lt;br&gt;grund av bristande beslutförhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inställda sammanträden medför ökade kostnader men problemen är&lt;br&gt;inte enbart ekonomiska. Sammanträden som ställs in med kort varsel&lt;br&gt;innebär merarbete t.ex. vad avser förberedelser inför föredragningar av&lt;br&gt;komplicerade eller omfattande ärenden. Att sammanträden inte kan&lt;br&gt;genomföras som planerat ökar också risken för att skattenämnden inte&lt;br&gt;kan fatta beslut i samtliga ärenden eftersom skattemyndigheten inte alltid&lt;br&gt;hinner sätta ut ett nytt sammanträde inom de tidsfrister som gäller för&lt;br&gt;beslut om taxering. Inställda sammanträden innebär därutöver ett ökat&lt;br&gt;administrativt arbete eftersom mycket tid måste ägnas åt att försöka hitta&lt;br&gt;ledamöter som åtar sig att komma.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Överväganden och förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skattenämnden skall vara beslutför när ord-&lt;br&gt;föranden eller vice ordföranden samt tre övriga ledamöter är närva-&lt;br&gt;rande. Nämnden skall vidare vara beslutför med tre ledamöter, bland&lt;br&gt;dem ordföranden eller vice ordföranden, om de är ense om utgången i&lt;br&gt;ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av Föreningen Auktoriserade&lt;br&gt;Revisorer, Sveriges Advokatsamfund och Sveriges Industriförbund.&lt;br&gt;Förslaget lämnas utan erinran av Justitiekanslern, Riksdagens Ombuds-&lt;br&gt;män och Landstingsförbundet. Domstolsverket anför att man inte har&lt;br&gt;något att erinra mot de föreslagna ändringarna men att syftet att minska&lt;br&gt;risken för inställda sammanträden i och för sig bör kunna tillgodoses&lt;br&gt;genom en översyn av rutiner för kallelser till ett sådant sammanträde.&lt;br&gt;Verket erinrar om att nämndemannainstitutet har mycket gamla traditio-&lt;br&gt;ner i Sverige och att lekmannamedverkan vid taxeringsbeslut vilar på&lt;br&gt;historisk grund. Att sänka antalet övriga ledamöter från fyra till tre leder&lt;br&gt;till minskade kostnader och effektivisering av förfarandet. Riksskatte-&lt;br&gt;verket och Kammarrätten i Sundsvall anför att man är positiv till försla-&lt;br&gt;get men föreslår också att det maximala antalet ledamöter bör begränsas&lt;br&gt;till fyra. Riksskatteverket föreslår vidare att det till sammanträde i skatte-&lt;br&gt;nämnd alltid skall kallas tre övriga ledamöter och att fyra sådana leda-&lt;br&gt;möter far kallas. Länsrätten i Stockholms län anför att om man regel-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mässigt kallar in fler än vad som behövs för beslutförhet kan detta&lt;br&gt;inverka på moralen - det är inte lika nödvändigt att dyka upp. Länsrätten&lt;br&gt;i Norrbottens län avstyrker förslaget och anför att lekmannainflytandet&lt;br&gt;bör vara större ju längre ner man kommer i instansordningen. Genom&lt;br&gt;förslaget skulle valmöjlighet finnas mellan att kalla tre, fyra eller fem&lt;br&gt;ledamöter eftersom det endast behövs tre ledamöter för att bestämma&lt;br&gt;utgången vid en omröstning. Länsrätten anser vidare att förslaget saknar&lt;br&gt;den grundläggande förutsättningen för lekmännens deltagande i&lt;br&gt;beslutsprocessen som utgörs av att ledamöterna diskuterar och debatterar&lt;br&gt;och har möjlighet att avge skiljaktig mening när man inte är ense om&lt;br&gt;utgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som tidigare konstaterats upp-&lt;br&gt;kommer olägenheter när sammanträden med skattenämnden måste ställas&lt;br&gt;in på grund av att inte tillräckligt antal ledamöter infinner sig till&lt;br&gt;sammanträdet. Riksskatteverket har i en skrivelse till regeringen föresla-&lt;br&gt;git ett tillägg till beslutförhetsregeln i 2 kap. 7 § TL som innebär att&lt;br&gt;skattenämnden är beslutför med ordföranden eller vice ordföranden och&lt;br&gt;två övriga ledamöter om en nämndeman far förhinder sedan kallelse till&lt;br&gt;sammanträdet sänts ut. I skrivelsen hänvisas bl.a. till bestämmelsen i&lt;br&gt;17 § lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. Den bestämmelsen är&lt;br&gt;dock tillämplig endast om en ledamot får förfall sedan handläggningen&lt;br&gt;har påbörjats genom förhandling eller föredragning. Med detta menas att&lt;br&gt;ett eller flera sammanträden har ägt rum men att handläggningen ännu&lt;br&gt;inte avslutats. Att ett sammanträde måste ställas in på grund av att&lt;br&gt;ledamöter som kallats till sammanträdet inte infinner sig skiljer sig från&lt;br&gt;den situation som åsyftas med bestämmelsen i lagen om allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar. Här är det fråga om förfall som uppkommer innan&lt;br&gt;handläggningen av ärendet påbörjats. Problemet med inställda&lt;br&gt;sammanträden när förhinder uppkommit sedan kallelse sänts ut till&lt;br&gt;ledamoten men innan handläggningen påbörjas kan därför inte avhjälpas&lt;br&gt;med en motsvarande regel beträffande skattenämndema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande är skattenämnden beslutför när ordföranden eller vice&lt;br&gt;ordföranden och fyra övriga ledamöter är närvarande. Som nämnts tidi-&lt;br&gt;gare skall fem övriga ledamöter kallas till sammanträdet. Lekmannamed-&lt;br&gt;verkan vid beslutsfattandet är av stort värde från flera synpunkter. De&lt;br&gt;mest betydelsefulla skälen för lekmannamedverkan i beslutsprocessen är&lt;br&gt;allmänhetens intresse av insyn i skattemyndighetens verksamhet och att&lt;br&gt;denna ligger i linje med de allmänna värderingar som präglar samhället.&lt;br&gt;För att ärenden skall avgöras effektivt och rationellt saknas dock skäl att&lt;br&gt;ha större sammansättning i nämnden än vad som krävs för att behovet av&lt;br&gt;medborgerlig insyn och inflytande i beslutsprocessen skall tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian om översyn av beslutförhetsreglema i skattenämnd&lt;br&gt;föreslås att minimiantalet övriga ledamöter i skattenämnden sänks från&lt;br&gt;fyra till tre. Vidare föreslås i promemorian en kompletterande regel som&lt;br&gt;innebär att skattenämnden är beslutför med tre ledamöter, däribland ord-&lt;br&gt;föranden eller vice ordföranden, om man är ense om utgången i ärendet.&lt;br&gt;Vid oenighet kan ärendet inte avgöras med färre antal övriga ledamöter&lt;br&gt;än tre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanträden som måste ställas in på grund av att skattenämnden inte&lt;br&gt;är beslutför innebär ökade kostnader för ersättning till de lekmannaleda-&lt;br&gt;möter som inställt sig men också kostnadsökningar för handläggning och&lt;br&gt;administration hos skattekontoret. Det har även framkommit att proble-&lt;br&gt;men medför andra inte önskvärda effekter. När ledamöter efter återbud&lt;br&gt;kallas in med kort varsel ökar t.ex. risken för att nämnden inte får den&lt;br&gt;allsidiga sammansättning som lekmannaledamötema skall representera&lt;br&gt;Det är enligt regeringens uppfattning angeläget att minska dessa olägen-&lt;br&gt;heter utan att kraven på rättssäkerhet och kvalitet i beslutsprocessen&lt;br&gt;åsidosätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till huvudregel i promemorian innebär att antalet lekmän vid&lt;br&gt;handläggningen i skattenämnd kommer att överensstämma med det antal&lt;br&gt;nämndemän som deltar vid handläggning av bl.a. skattemål vid länsrätt.&lt;br&gt;Vad gäller frågan om den kompletterande beslutförhetsregeln genom vil-&lt;br&gt;ken ordföranden eller vice ordföranden och två ledamöter kan fatta beslut&lt;br&gt;i vissa fall, kan konstateras att även om fem övriga ledamöter deltagit i&lt;br&gt;handläggningen hade utgången blivit densamma eftersom ordföranden&lt;br&gt;har utslagsröst vid lika röstetal enligt 3 kap. 21 § förordningen med&lt;br&gt;instruktion för skatteförvaltningen och 18 &amp;nbsp;§ förvaltningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1986:223). Det bör dock påpekas att om oenighet råder bland de närva-&lt;br&gt;rande ledamöterna, skall ärendet alltid avgöras med minst tre övriga&lt;br&gt;ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det nu redovisade förslaget kommer det enligt regeringens&lt;br&gt;mening även fortsättningsvis att delta så många lekmannaledamöter i&lt;br&gt;beslutsfattandet i skattenämnden, att de krav som kan uppställas på insyn&lt;br&gt;i beslutsprocessen tillgodoses. Lekmannainflytandet är enligt förslaget&lt;br&gt;också så stort att allmänna värderingar kommer till uttryck och kan&lt;br&gt;beaktas i skattenämndens beslut. Förslagen kan inte anses innebära att&lt;br&gt;kraven på kvalitet i verksamheten sänks, utan bidrar i stället till att ären-&lt;br&gt;den avgörs på ett rationellt och effektivt sätt och att redovisade problem&lt;br&gt;minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga i sammanhanget är hur många ledamöter som skall&lt;br&gt;kallas till ett sammanträde. Riksskatteverket och Kammarrätten i&lt;br&gt;Sundsvall har i remissyttranden anfört att det högsta tillåtna antalet&lt;br&gt;övriga ledamöter som far närvara vid sammanträde med skattenämnden&lt;br&gt;bör bestämmas till fyra. Som tidigare anförts är det huvudsakliga skälet&lt;br&gt;till den föreslagna ändringen att minska de olägenheter som uppkommer&lt;br&gt;när inte tillräckligt antal ledamöter inställer sig till sammanträde med&lt;br&gt;nämnden. Om antalet ledamöter som skall kallas till sammanträdet sänks&lt;br&gt;från fem till fyra, ökar risken att de problem förslagen avser lösa i viss&lt;br&gt;utsträckning kommer att kvarstå. Regeringen anser därför att antalet&lt;br&gt;ledamöter, utöver ordföranden eller vice ordföranden, som skall kallas&lt;br&gt;till sammanträde i skattenämnden och som också utgör det maximala&lt;br&gt;antalet ledamöter som far delta i dess avgöranden fortfarande skall vara&lt;br&gt;fem. Någon möjlighet för skattemyndigheten att välja hur många leda-&lt;br&gt;möter som skall kallas till sammanträdet föreligger därmed inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Norrbottens län har i sitt remissyttrande framfört att&lt;br&gt;förslaget saknar den grundläggande förutsättningen för lekmännens del-&lt;br&gt;tagande i beslutsprocessen som utgörs av att ledamöterna sammanträffar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;diskuterar, debatterar och sedan beslutar en utgång och att de som inte är&lt;br&gt;ense om utgången har möjlighet att avge skiljaktig mening. Rätten att fa&lt;br&gt;avvikande mening antecknad regleras i 3 kap. 21 § förordningen med&lt;br&gt;instruktion för skatteförvaltningen och 19 § förvaltningslagen. Denna rätt&lt;br&gt;inskränks inte genom den föreslagna ändringen i beslutförhetsreglema.&lt;br&gt;Även fortsättningsvis gäller att en ledamot kan anmäla avvikande mening&lt;br&gt;och få denna mening antecknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Följdändringar med anledning av stat-&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;kyrkareformen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 2000 ändras relationerna mellan staten och Svenska kyr-&lt;br&gt;kan. I propositionen Staten och trossamfunden - begravningsverksam-&lt;br&gt;heten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m. (prop.&lt;br&gt;1998/99:38 ) har lämnats förslag på vissa ändringar av bl.a. inkomst-&lt;br&gt;beskattningsreglerna och fastighetstaxeringsreglema som är nödvändiga&lt;br&gt;mot bakgrund av kyrkans nya ställning. Riksdagen har under våren 1999&lt;br&gt;(bet. 1998/99:KU18, rskr. 1998/99:176) beslutat i de frågor som&lt;br&gt;behandlas i propositionen. Ändringarna i lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt finns i SFS 1999:296 och ändringarna i fastighetstaxe-&lt;br&gt;ringslagen (1979:1152) finns i SFS 1999:300. Det är nu fråga om vissa&lt;br&gt;ändringar i lagen om statlig inkomstskatt och lagen (1941:416) om arvs-&lt;br&gt;skatt och gåvoskatt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Lagen om statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Registrerade trossamfund, däribland Svenska&lt;br&gt;kyrkan och dess organisatoriska delar, skall ha rätt till statligt&lt;br&gt;grundavdrag med 15 000 kronor vid inkomsttaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I propositionen Staten och&lt;br&gt;trossamfunden - begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen,&lt;br&gt;avgiftsbetalningen, m.m. (prop. 1998/99:38) lade regeringen fram vissa&lt;br&gt;förslag som hade sin grund i ändringen av relationerna mellan staten och&lt;br&gt;Svenska kyrkan. Ett av förslagen innebar att registrerade trossamfund,&lt;br&gt;däribland Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar, skall i&lt;br&gt;skattehänseende likställas med ideella föreningar vilket innebär att de&lt;br&gt;under vissa förutsättningar blir begränsat skattskyldiga. Förslaget&lt;br&gt;föranledde en ändring i 7 § 5 mom. lagen om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att registrerade trossamfund fullt ut skall likställas med ideella&lt;br&gt;föreningar i skattehänseende fordras att sådana trossamfund också&lt;br&gt;medges ett statligt grundavdrag på 15 000 kronor vid inkomsttaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något sådant förslag lades inte fram i den nyss nämnda propositionen.&lt;br&gt;Det görs i stället nu.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Lagen om arvsskatt och gåvoskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Svenska kyrkan och andra trossamfund skall&lt;br&gt;även fortsättningsvis vara fria från arvs- och gåvoskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En utgångspunkt för de förändringar&lt;br&gt;som skall göras i fråga om arvs- och gåvobeskattningen bör vara att det i&lt;br&gt;enlighet med principbeslutet om relationsändringen mellan staten och&lt;br&gt;Svenska kyrkan bör eftersträvas ökad likställighet mellan de olika&lt;br&gt;trossamfunden (prop. 1995/96:80 s. 15). En annan utgångspunkt är att&lt;br&gt;reformen inte syftar till att förändra beskattningssituationen för&lt;br&gt;samfunden utöver vad som med nödvändighet följer av själva&lt;br&gt;principbeslutet om relationsändringen (jfr. prop. 1998/99:38 s. 214).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan bör även fortsättningsvis vara fri från arvs- och&lt;br&gt;gåvoskatt. Sådan skattefrihet bör också - på samma sätt som hittills -&lt;br&gt;gälla andra trossamfund. En hänvisning till 2 § i den nya lagen&lt;br&gt;(1998:1593) om trossamfund är nödvändig. Det finns ingen anledning att&lt;br&gt;i detta sammanhang kräva att trossamfundet skall vara registrerat. Något&lt;br&gt;sådant krav finns inte enligt gällande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frikyrkoförsamlingarna och Svenska kyrkans församlingar utgör&lt;br&gt;definitionsmässigt trossamfund, dvs. gemenskaper för religiös&lt;br&gt;verksamhet i vilka det ingår att anordna gudstjänst. Begreppet församling&lt;br&gt;kan därför utgå ur bestämmelsen. Till kategorin kyrka hör - efter&lt;br&gt;relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan - i princip endast&lt;br&gt;Lunds domkyrka. För att beskattningssituationen skall vara oförändrad&lt;br&gt;bör begreppet kyrka därför finnas kvar i bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Samordningsnummer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Uppgift om samordningsnummer skall fa&lt;br&gt;registreras i register som förs av myndigheter inom vars&lt;br&gt;verksamhetsområde samordningsnummer far tilldelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordningsnummer skall anges i deklarationer och andra&lt;br&gt;handlingar som lämnas till ledning för taxering, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För varje folkbokförd person&lt;br&gt;fastställs enligt 18 § folkbokföringslagen (1991:481) ett personnummer&lt;br&gt;som identitetsbeteckning. Vidare fastställs i dag personnummer för&lt;br&gt;personer som inte är folkbokförda i de fall som anges i lag eller annan&lt;br&gt;författning. Uttryckligt författningsstöd för tilldelning av personnummer&lt;br&gt;för personer som inte är folkbokförda föreligger endast i fråga om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personer som förekommer i rättsväsendets register och Prop. 1999/2000:6&lt;br&gt;totalförsvarspliktiga. Enligt praxis sker emellertid också tilldelning av&lt;br&gt;personnummer för registrering i skaderegister, körkortsregister,&lt;br&gt;sjömansregister, register hos allmän försäkringskassa samt för utfärdande&lt;br&gt;av pass och registrering i passregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personnummer skall från och med den 1 januari 2000 tilldelas endast&lt;br&gt;personer som folkbokförs här i landet. Den nuvarande tilldelningen av&lt;br&gt;personnummer till personer som inte är folkbokförda skall ersättas med&lt;br&gt;tilldelning av ett särskilt samordningsnummer. Den som enligt nuvarande&lt;br&gt;regler erhållit personnummer utan att vara folkbokförd kommer dock att&lt;br&gt;ha kvar sitt personnummer och inte tilldelas samordningsnummer.&lt;br&gt;Bestämmelser om samordningsnummer finns i 18 a § folkbokförings-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordningsnumret är konstruerat som ett personnummer, dvs. anges&lt;br&gt;med två siffror för vardera år, månad och dag i nu nämnd ordning. Det&lt;br&gt;skall dock ha sifferkombinationer som inte kan förekomma i person-&lt;br&gt;numret varför födelsedagen adderas med talet 60. Därefter anges ett&lt;br&gt;tresiffrigt individnummer, som är udda för män och jämnt för kvinnor,&lt;br&gt;samt en kontrollsiffra. Detta innebär att för en person som är född den&lt;br&gt;3 januari 1961 kommer samordningsnumret att inledas med siffrorna&lt;br&gt;610163.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilldelning av samordningsnummer skall i första hand ske för de&lt;br&gt;ändamål för vilka personnummer nu tilldelas utan att folkbokföring sker.&lt;br&gt;Något hinder mot att låta även andra myndigheter och verksamhets-&lt;br&gt;områden använda samordningsnummer finns dock inte. Det ankommer&lt;br&gt;på regeringen att pröva vilka samhällsområden som skall fa rekvirera&lt;br&gt;samordningsnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordningsnummer far enligt 5 § folkbokföringsförordningen&lt;br&gt;(1991:749) tilldelas med anledning av registrering i skatteregister,&lt;br&gt;registrering i polisregister eller i övrigt inom rättsväsendets&lt;br&gt;informationssystem, utfärdande av pass och registrering i passregister,&lt;br&gt;registrering hos allmän försäkringskassa, sjömansregistrering,&lt;br&gt;registrering i körkortsregister och totalförsvarsplikt. Bestämmelsen träder&lt;br&gt;i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På flertalet av de områden där samordningsnummer far tilldelas finns&lt;br&gt;särskilda författningar som reglerar vilka uppgifter myndigheten får&lt;br&gt;registrera. Särskilda bestämmelser har därvid tagits in om att&lt;br&gt;personnummer får registreras. Dessa bestämmelser behöver därför ändras&lt;br&gt;så att berörda register också far innehålla uppgifter om&lt;br&gt;samordningsnummer. Regeringen föreslår därför ändringar i&lt;br&gt;skatteregisterlagen (1980:343), utsökningsregisterlagen (1986:617),&lt;br&gt;lagen (1998:938) om behandling av personuppgifter om&lt;br&gt;totalförsvarspliktiga och lagen (1999:353) om rättspsykiatriskt&lt;br&gt;forskningsregister. I fråga om övriga områden som berörs regleras&lt;br&gt;myndighetens registrering av uppgift om personnummer i förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På beskattningsområdet finns också bestämmelser om att&lt;br&gt;personnummer skall anges i deklarationer och kontrolluppgifter, m.m. I&lt;br&gt;de fall en skattskyldig tilldelats samordningsnummer skall detta i stället&lt;br&gt;för personnummer anges i deklarationer och andra handlingar som ges in&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till skattemyndigheten. Detta föranleder ändringar i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter, skattebetalningslagen (1997:483),&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen (1979:1152), lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring och lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finns bestämmelser om användning av personnummer i&lt;br&gt;personuppgiftslagen (1998:204). Enligt 22 § personuppgiftslagen far&lt;br&gt;uppgifter om personnummer behandlas utan samtycke bara när det är&lt;br&gt;klart motiverat med hänsyn till ändamålet med behandlingen, vikten av&lt;br&gt;en säker identifiering, eller något annat beaktansvärt skäl. Vad som gäller&lt;br&gt;personnummer bör enligt regeringens mening även gälla användningen&lt;br&gt;av samordningsnummer.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Kontrolluppgifitsskyldighet vid options- och&lt;br&gt;terminsaffärer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skyldigheten för värdepappersinstitut enligt 3&lt;br&gt;kap. 32 c § andra stycket lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter, att lämna kontrolluppgifter om utfärdande av&lt;br&gt;optioner och slutförande av options- och terminsaffärer även om&lt;br&gt;avräkningsnota inte skall upprättas skall tillämpas första gången vid&lt;br&gt;2002 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Svenska Bankföreningens och Svenska Fondhandlareföreningens&lt;br&gt;förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: &amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansinspektionen tillstyrker hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket motsätter sig inte att kontrolluppgiftsskyldigheten skjuts&lt;br&gt;upp till 2002 års taxering. Datainspektionen anser att&lt;br&gt;kontrolluppgiftsskyldigheten bör skjutas upp om det finns risk för att&lt;br&gt;uppgifter om enskildas förhållanden blir missvisande eller felaktiga om&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten införs. Ekobrottsmyndigheten avstår från att lämna&lt;br&gt;synpunkter på förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Kontrolluppgifterna är en viktig&lt;br&gt;grundsten för en effektiv och likformig beskattning. För de personer som&lt;br&gt;lämnar förenklad självdeklaration bygger taxeringarna huvudsakligen på&lt;br&gt;uppgifter från kontrolluppgifter. Det är därför viktigt att&lt;br&gt;kontrolluppgifterna är tillförlitliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgifter om options- och terminsaffärer skall sedan 1997 års&lt;br&gt;taxering lämnas av värdepappersinstituten i de fall en avräkningsnota&lt;br&gt;skall upprättas. En skyldighet för värdepappersinstituten att lämna&lt;br&gt;kontrolluppgifter om utfärdande av optioner och slutförande av options-&lt;br&gt;och terminsaffärer även i de fall avräkningsnota inte skall upprättas&lt;br&gt;infördes den 1 juli 1998 efter förslag i prop. 1997/98:134.&lt;br&gt;Kontrolluppgifterna skall lämnas första gången inför 2000 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Options- och terminsaffärer är komplicerade i det avseendet att det&lt;br&gt;finns flera sätt att avsluta affärerna på. Det finns också olika&lt;br&gt;beskattningssätt. Svenska Bankföreningen och Svenska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondhandlareföreningen har redogjort för de svårigheter som föreligger&lt;br&gt;med att fullgöra den utvidgade kontrolluppgiftsskyldigheten. En&lt;br&gt;anledning är att de redan är hårt belastade med att förbereda sina&lt;br&gt;datasystem för eurotransaktioner och inför millenniumskiftet. En annan&lt;br&gt;är att den utvidgade skyldigheten är mer komplicerad än vad de har&lt;br&gt;förutsett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kontrolluppgifterna skall vara tillförlitliga är det viktigt att de är&lt;br&gt;korrekta och lämnade på ett enhetligt sätt. Svenska Bankföreningens och&lt;br&gt;Svenska Fondhandlareföreningens uppfattning att det är omöjligt för&lt;br&gt;värdepappersinstituten att på ett tillfredsställande sätt fullgöra den&lt;br&gt;utvidgade kontrolluppgiftsskyldigheten redan inför 2000 års taxering&lt;br&gt;stöds av Finansinspektionens yttrande. Inspektionen har tillstyrkt att&lt;br&gt;tillämpningen skjuts fram. Riksskatteverket motsätter sig inte att en&lt;br&gt;senareläggning sker. Mot bakgrund härav gör regeringen den&lt;br&gt;bedömningen att det inte är meningsfullt att försöka framtvinga en&lt;br&gt;verkställighet av kontrolluppgiftsskyldigheten nu, utan en sådan&lt;br&gt;skyldighet bör införas först inför 2002 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna ifrågasätter också om den utvidgade&lt;br&gt;kontrolluppgiftsskyldigheten är utformad så att den tillhandahåller rätt&lt;br&gt;information för skattemyndigheterna och för de skattskyldiga.&lt;br&gt;Föreningarna föreslår att reglerna om kontrolluppgiftsskyldighet&lt;br&gt;avseende transaktioner med optioner och terminer ses över i samråd med&lt;br&gt;de finansiella instituten. Riksskatteverket har i sitt remissyttrande sagt sig&lt;br&gt;vara villigt att medverka i sådan översyn. Det har framkommit att&lt;br&gt;Riksskatteverket och värdepappersinstituten regelbundet träffas i syfte att&lt;br&gt;diskutera och informera om frågor kring uppgiftslämnandet. Det är&lt;br&gt;lämpligt att även denna fråga tas upp i det sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Avyttring av andelar i svenska handelsbolag i&lt;br&gt;vissa fall&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen föreslår att lagen (1992:1643) om&lt;br&gt;särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa&lt;br&gt;fall förtydligas på så sätt att det klart framgår att en överlåtare av&lt;br&gt;andelar i ett handelsbolag alltid beskattas i inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet för köpeskillingen om den beräknats på grundval&lt;br&gt;av handelsbolagets vinst eller omsättning eller dylikt avseende&lt;br&gt;avyttringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Efter att 1990 års skattereform hade genomförts blev det&lt;br&gt;vanligt att andelar i handelsbolag med tillhörande årsvinst överläts. På&lt;br&gt;det sättet kunde inkomst av näringsverksamhet omvandlas till&lt;br&gt;kapitalvinst och tas upp i det lägre beskattade inkomstslaget kapital. För&lt;br&gt;att förhindra skattelindring genom sådana transaktioner infördes nya&lt;br&gt;bestämmelser genom lagen (1992:1643) om särskilda regler för&lt;br&gt;beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall, SHBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudregeln i 2 § SHBL skall en reavinst vid försäljning av&lt;br&gt;andelar i handelsbolag under vissa i lagen närmare angivna&lt;br&gt;förutsättningar beskattas som inkomst av näringsverksamhet.&lt;br&gt;Tilläggsköpeskilling som erhålls efter utgången av överlåtelseåret&lt;br&gt;beskattas på motsvarande sätt bl.a. under förutsättning att överlåtaren&lt;br&gt;eller någon närstående till honom (direkt eller indirekt) varit verksam i&lt;br&gt;handelsbolaget efter överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen med förslag till ny inkomstskattelag har dessa&lt;br&gt;bestämmelser placerats i lagförslagets 51 kapitel (3-4 §§). Lagrådet&lt;br&gt;anser (yttrande den 5 juli 1999) att bestämmelsernas innebörd inte är helt&lt;br&gt;klar. En svårighet hänför sig till att begreppet ”tillkommande ersättning”&lt;br&gt;(motsvarar tilläggsköpeskilling i SHBL) inte definieras. Lagrådet yttrar&lt;br&gt;bl.a. följande. ”Osäkerhet kan exempelvis råda om en tillkommande&lt;br&gt;köpeskilling, vars storlek är kopplad till handelsbolagets vinst enligt&lt;br&gt;bokslutet för avyttringsåret, skall anses utgöra ”tillkommande&lt;br&gt;ersättning”. Bedöms så vara fallet kommer överlåtaren att beskattas för&lt;br&gt;kapitalvinsten som inkomst av aktiv näringsverksamhet endast om&lt;br&gt;överlåtaren eller någon närstående varit verksam i bolaget efter&lt;br&gt;avyttringen. Med tanke på att hela kapitalvinsten kan vara hänförlig till&lt;br&gt;överlåtarens arbetsinsats även om denne inte varit verksam i bolaget efter&lt;br&gt;nämnda tidpunkt, skulle dock en beskattning i inkomstslaget kapital&lt;br&gt;strida mot regelsystemets uppbyggnad i övrigt.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen delar Lagrådets slutsats.&lt;br&gt;En ändring måste göras om det finns risk för att de förfaranden som&lt;br&gt;lagstiftningen syftar till att ingripa mot inte förhindras. Vi delar därför&lt;br&gt;Lagrådets uppfattning att förslaget till ny inkomstskattelag bör&lt;br&gt;förtydligas för att komma till rätta med frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att en motsvarande justering görs av gällande regler.&lt;br&gt;Det innebär ett ingrepp i 2 § andra stycket SHBL. En sådan ändring bör&lt;br&gt;genomföras så snart som möjligt. Regeringen föreslår med stöd av&lt;br&gt;undantagsbestämmelsen i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen att&lt;br&gt;de föreslagna bestämmelserna tillämpas på överlåtelser fr.o.m dagen efter&lt;br&gt;överlämnandet av denna proposition. Regeringen avser att överlämna&lt;br&gt;propositionen till riksdagen den 20 september 1999. De nya reglerna bör&lt;br&gt;således tillämpas fr.o.m. den 21 september 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om justering av förmånsvärdet för s.k. miljöbilar innebär en&lt;br&gt;försvagning av de offentliga finanserna dels genom att den beräknade&lt;br&gt;inkomstskatten på förmånsvärdet sjunker, dels genom att underlaget for&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter sjunker i motsvarande mån. Storleksordningen på&lt;br&gt;denna effekt på individnivå kan illustreras med hjälp av det tidigare&lt;br&gt;redovisade räkneexemplet (s. 46), där skillnaden i förmånsvärde uppgår&lt;br&gt;till ca 5 000 kr. En individ som betalar statlig inkomstskatt - dvs. har en&lt;br&gt;taxerad inkomst överstigande 245 000 kr (1999 års förhållanden) - och&lt;br&gt;som samtidigt betalar allmän pensionsavgift, har vid genomsnittlig&lt;br&gt;kommunalskatt (31,48 %) en marginalskatt på ca 55 %. Det reducerade&lt;br&gt;förmånsvärdet innebär för denne individ en skattelättnad på 2 750 kr. Till&lt;br&gt;detta kommer sänkta arbetsgivaravgifter - där avgiftsuttaget är 33,06 % -&lt;br&gt;med 1 650 kr. Detta ger ett totalt skatte- och avgiftsbortfall på 4 400 kr&lt;br&gt;för den aktuella bilen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det totala antalet förmånsbilar beräknas för 1999 uppgå till ca&lt;br&gt;180 000. För närvarande är antalet förmånsbilar för vilka justering enligt&lt;br&gt;de föreslagna reglerna skulle ske starkt begränsat, bl.a. som en följd av&lt;br&gt;det högre förmånsvärdet. Varje bedömning av antalet berörda bilar och&lt;br&gt;därmed av skatte- och avgiftsbortfallet blir därför osäker. För närvarande&lt;br&gt;kan inkomstbortfallet för den offentliga sektorn beräknas till 10 miljoner&lt;br&gt;kronor per år. Vid en utveckling där andelen bilar med justerat&lt;br&gt;förmånsvärde ökar genom att det blir skattemässigt lönsamt att disponera&lt;br&gt;de berörda bilmodellerna som tjänstebil i förhållande till att inneha dem&lt;br&gt;privat kan det alltså uppkomma ett större budgetbortfall som kan behöva&lt;br&gt;finansieras. Mot denna bakgrund finns anledning att följa upp de&lt;br&gt;föreslagna regeländringarna så att eventuella justeringar i skatteuttaget&lt;br&gt;kan göras. Finansiering skall i så fall ske inom ramen för den samlade&lt;br&gt;bilförmånsbeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen i lagen om statlig inkomstskatt kommer att&lt;br&gt;innebära ett visst inkomstbortfall för staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om beslutförhet i skattenämnd beräknas ge en marginell&lt;br&gt;minskning av administrationskostnaderna hos skattemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga förslag bedöms inte innebära några ekonomiska konsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;F örfattningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.1 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Anvisningarna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;ftZZ 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 20 d&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i anvisningspunkten är en följdändring med anledning av&lt;br&gt;den nya lagstiftningen om allmän pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ftZZ 42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt fjärde stycke föreslås att jämkning skall kunna ske för s.k.&lt;br&gt;miljöbilar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en bil är utrustad med teknik för drift helt eller delvis med&lt;br&gt;miljövänligare drivmedel än bensin och dieselolja eller med elektricitet&lt;br&gt;och bilens nybilspris därför är högre än nybilspriset för närmast&lt;br&gt;jämförbara bil utan sådan teknik, skall förmånsvärdet få jämkas ned till&lt;br&gt;en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådet bör det av lagtexten framgå att förmånsvärdet skall&lt;br&gt;jämkas om bilen är utrustad med teknik för drift bl.a. med miljövänligare&lt;br&gt;drivmedel än bensin och dieselolja. Lagtexten har utformats i enlighet&lt;br&gt;med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln har närmare kommenterats i avsnitt 4.2.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om&lt;br&gt;arvsskatt och gåvoskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3#&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 7.3.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har gjorts ett tillägg som innebär att också registrerade&lt;br&gt;trossamfund skall ha rätt att från den taxerade inkomsten göra ett statligt&lt;br&gt;grundavdrag med 15 000 kronor på samma sätt som sådana ideella&lt;br&gt;föreningar som avses i 7 § 5 mom. första stycket lagen om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt. Tillägget innebär att bl.a. Svenska kyrkan och dess&lt;br&gt;organisatoriska delar ges rätt att göra ett sådant grundavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anledningen till ändringen förklaras i den allmänna motiveringen, se&lt;br&gt;avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns för närvarande bestämmelser som anger att&lt;br&gt;ersättning för arbete under vissa förutsättningar skall anses som inkomst&lt;br&gt;av annat förvärvsarbete vid beräkning av den sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten. Bestämmelserna kan sägas vara undantag från vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas enligt andra stycket 2&lt;br&gt;ersättning för arbete som betalas ut till mottagare som har A-skattsedel&lt;br&gt;eller en F-skattsedel med villkor enligt 4 kap. 9 § skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483) eller som saknar skattsedel på preliminär skatt, om&lt;br&gt;ersättningen tillsammans med annan ersättning för arbete från samma&lt;br&gt;utbetalare under inkomståret kan antas komma att understiga 10 000 kr&lt;br&gt;och utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo samt vad som&lt;br&gt;utbetalas inte utgör utgift i utbetalarens näringsverksamhet. Genom det&lt;br&gt;nu gjorda tillägget införs en möjlighet för utbetalare och mottagare att&lt;br&gt;träffa en överenskommelse om att ersättningen i stället skall hänföras till&lt;br&gt;inkomst av anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1981:691) om socialavgifter är lagtekniskt sammankopplad&lt;br&gt;med lagen om allmän försäkring vilket medför att den som betalar ut&lt;br&gt;sådan ersättning som enligt lagen om allmän försäkring skall anses som&lt;br&gt;inkomst av anställning anses vara arbetsgivare (se 1 kap. 2 § lagen om&lt;br&gt;socialavgifter). Ersättningen skall därför ingå i underlag för beräkning av&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter. Genom en hänvisning från lagen om socialavgifter&lt;br&gt;till 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän försäkring är den som utger&lt;br&gt;ersättning för utfört arbete i annan form än pension skyldig att betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter om ersättningen under ett år uppgår till minst 1 000 kr&lt;br&gt;även om något anställningsförhållande inte föreligger. Detta gäller dock&lt;br&gt;inte uppdragsersättning som enligt 2 a § samma kapitel skall anses som&lt;br&gt;inkomst av annat förvärvsarbete. Genom att parterna, i enlighet med&lt;br&gt;3 kap. 2 a § andra stycket 2 d, träffar en överenskommelse om att&lt;br&gt;ersättningen skall hänföras till inkomst av anställning blir den som utger&lt;br&gt;ersättningen skyldig att betala arbetsgivaravgifter på ersättningen redan&lt;br&gt;då ersättningen uppgår till 1 000 kr eller mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För gode män och förvaltare har intagits en särskild bestämmelse som&lt;br&gt;leder till att huvudmannen alltid blir skyldig att betala arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;på ersättningar på 1 000 kr eller mer. Denna bestämmelse föranleds av att&lt;br&gt;avtalsmöjligheten inte alltid kan tillämpas när det gäller ersättning i dessa&lt;br&gt;situationer eftersom huvudmannen i många fall inte själv kan ingå avtal&lt;br&gt;och den gode mannen eller förvaltaren inte kan ingå avtal för&lt;br&gt;huvudmannens räkning med sig själv som motpart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med Lagrådets förslag har bestämmelsen som gäller&lt;br&gt;ersättning till god man och förvaltare förts över till ett nytt led.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;J&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att personer som inte är eller har varit&lt;br&gt;folkbokförda här i landet från och med den 1 januari 2000 skall tilldelas&lt;br&gt;ett särskilt samordningsnummer i stället för personnummer (prop.&lt;br&gt;1997/97:9). Samordningsnummer skall bl.a. fa tilldelas för&lt;br&gt;beskattningsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen (1979:1152)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;18 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att personer som inte är eller har varit&lt;br&gt;folkbokförda här i landet från och med den 1 januari 2000 skall tilldelas&lt;br&gt;ett särskilt samordningsnummer i stället för personnummer (prop.&lt;br&gt;1997/97:9). Samordningsnummer skall bl.a. få tilldelas för&lt;br&gt;beskattningsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen&lt;br&gt;(1980:343)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att personer som inte är eller har varit&lt;br&gt;folkbokförda här i landet från och med den 1 januari 2000 skall tilldelas&lt;br&gt;ett särskilt samordningsnummer i stället för personnummer (prop.&lt;br&gt;1997/97:9). Samordningsnummer skall bl.a. få tilldelas för&lt;br&gt;beskattningsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2 kap&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf regleras vilka ersättningar som det skall bortses från vid&lt;br&gt;bestämmande av underlaget för beräkningen av arbetsgivaravgifter.&lt;br&gt;Ändringen i första stycket 11 föranleds av att utbetalare och mottagare&lt;br&gt;enligt 3 kap. 2 a § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;har möjlighet att träffa en överenskommelse om att ersättning, som enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i nämnda lagrum skall räknas som inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete i stället skall hänföras till inkomst av anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i utsökningsregister-&lt;br&gt;lagen (1986:617)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;J&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att personer som inte är eller har varit&lt;br&gt;folkbokförda här i landet från och med den 1 januari 2000 skall tilldelas&lt;br&gt;ett särskilt samordningsnummer i stället för personnummer (prop.&lt;br&gt;1997/97:9).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen föreslås att skattenämnden skall vara beslutför när&lt;br&gt;ordföranden eller vice ordföranden och tre övriga ledamöter är&lt;br&gt;närvarande vid sammanträdet. Vidare föreslås att en regel införs som&lt;br&gt;innebär att skattenämnden är beslutför med tre ledamöter, bland dem&lt;br&gt;ordföranden eller vice ordföranden, om de är ense om utgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln har närmare kommenterats i avsnitt 6.5.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen föranleds av att personer som inte är eller har varit&lt;br&gt;folkbokförda här i landet från och med den 1 januari 2000 skall tilldelas&lt;br&gt;ett särskilt samordningsnummer i stället för personnummer (prop.&lt;br&gt;1997/97:9). Samordningsnummer skall bl.a. fa tilldelas för&lt;br&gt;beskattningsändamål. I de fall en skattskyldig tilldelats&lt;br&gt;samordningsnummer skall detta i stället för personnummer anges i&lt;br&gt;deklarationer, kontrolluppgifter och andra handlingar som ges in till&lt;br&gt;skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankaktiebolagslagen (1987:618) upphörde att gälla den 1 januari 1999.&lt;br&gt;Till följd härav har hänvisningen till nämnda lag i Jjärde stycket tagits&lt;br&gt;bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 2 a § andra stycket 2 d lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring finns en möjlighet att träffa en överenskommelse om att sådan&lt;br&gt;ersättning som enligt nämnda lagrum skall räknas som inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete i stället skall anses som inkomst av anställning. Ett sådant&lt;br&gt;avtal medför att arbetsgivaravgifter i stället för egenavgifter skall betalas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för ersättningen för arbetet. För att överenskommelsen skall kunna&lt;br&gt;beaktas vid avgifitsdebiteringen måste skatteförvaltningen få vetskap om&lt;br&gt;denna. Genom bestämmelsen blir den som uppbär ersättningen skyldig&lt;br&gt;att i sin självdeklaration ange att en sådan överenskommelse träffats.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;J&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket är en konsekvens av den nya jämkningsregeln&lt;br&gt;i punkt 4 fjärde stycket av anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1998:234)&lt;br&gt;om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att kontrolluppgiftsskyldigheten avseende options-&lt;br&gt;och terminsaffärer som infördes den 1 juli 1998 (se SFS 1998:234) skall&lt;br&gt;tillämpas första gången inför 2002 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga ändringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I samband med att skatteregler avseende omstrukturering av företag&lt;br&gt;infördes (se prop. 1998/99:15) tillkom ett nytt stycke, andra stycket, i 3 §&lt;br&gt;12 a mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Det tidigare tredje&lt;br&gt;stycket utgör numera fjärde stycket. Till följd härav har alla hänvisningar&lt;br&gt;till förutvarande tredje stycket ändrats till fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1643) om&lt;br&gt;särskilda regler för beskattning av inkomst från&lt;br&gt;handelsbolag i vissa fall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket innebär att en överlåtare av andelar i ett&lt;br&gt;handelsbolag alltid beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet för&lt;br&gt;köpeskillingen om den beräknats på grundval av handelsbolagets vinst&lt;br&gt;eller omsättning eller dylikt avseende avyttringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns vissa undantag från huvudregeln i 2 § att skatteavdrag&lt;br&gt;skall göras från kontant ersättning för arbete. Skatteavdrag skall enligt&lt;br&gt;nuvarande bestämmelser i punkten 3 inte göras om utbetalarens&lt;br&gt;sammanlagda ersättning för arbete till mottagaren understiger 10 000 kr&lt;br&gt;under inkomståret och utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo&lt;br&gt;under förutsättning att vad som betalas ut inte utgör en utgift i&lt;br&gt;utbetalarens näringsverksamhet. Ändringen innebär att om utbetalaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och mottagaren träffat en sådan överenskommelse som avses i 3 kap.&lt;br&gt;2a§ andra stycket 2 d lagen (1962:381) om allmän försäkring skall&lt;br&gt;utbetalaren göra skatteavdrag redan då ersättningen uppgår till 1 000 kr&lt;br&gt;eller mer. Detsamma gäller om det är fråga om ersättning för arbete till&lt;br&gt;god man eller förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom uppnås samstämmighet mellan skyldigheten att göra&lt;br&gt;skatteavdrag och att betala arbetsgivaravgifter (se författningskommenta-&lt;br&gt;ren till 3 kap. 2 a § lagen om allmän försäkring när det gäller skyldighet&lt;br&gt;att betala arbetsgivaravgifter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med Lagrådets förslag har bestämmelsen om ersättning till&lt;br&gt;god man och förvaltare förts över till ett nytt led.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att personer som inte är eller har varit folkbok-&lt;br&gt;förda här i landet från och med den 1 januari 2000 skall tilldelas ett sär-&lt;br&gt;skilt samordningsnummer i stället för personnummer (prop. 1997/97:9).&lt;br&gt;Samordningsnummer skall bl.a. fa tilldelas för beskattningsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2/&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket 1 är en konsekvens av den nya jämknings-&lt;br&gt;regeln i punkt 4 fjärde stycket av anvisningarna till 42 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i personuppgiftslagen&lt;br&gt;(1998:204)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;22 f&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att personer som inte är eller har varit folkbok-&lt;br&gt;förda här i landet från och med den 1 januari 2000 skall tilldelas ett sär-&lt;br&gt;skilt samordningsnummer i stället för personnummer (prop. 1997/97:9).&lt;br&gt;Samordningsnumret är i likhet med personnumret ett unikt identifika-&lt;br&gt;tionsnummer och samma regler bör därför gälla för användningen av&lt;br&gt;samordningsnummer som för personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen skall ersättning för utfört arbete under vissa förut-&lt;br&gt;sättningar räknas som pensionsgrundande inkomst av annat förvärvs-&lt;br&gt;arbete. Enligt punkt 4, som är ny, gäller detta inte om sådan överens-&lt;br&gt;kommelse som avses i 3 kap. 2 a § andra stycket 2 d lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring träffats. Inkomsten skall då enligt huvudregeln i&lt;br&gt;2 kap. 3 § lagen om inkomstgrundad ålderspension räknas som pensions-&lt;br&gt;grundande inkomst av anställning. Detsamma gäller om det är fråga om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning för arbete till god man eller förvaltare. I enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets förslag har bestämmelsen som gäller ersättning till god man&lt;br&gt;och förvaltare tagits in i en särskild punkt 5.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:938) om&lt;br&gt;behandling av personuppgifter om totalforsvars-&lt;br&gt;pliktiga&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att personer som inte är eller har varit folkbok-&lt;br&gt;förda här i landet från och med den 1 januari 2000 skall tilldelas ett sär-&lt;br&gt;skilt samordningsnummer i stället för personnummer (prop. 1997/97:9).&lt;br&gt;Samordningsnummer skall bl.a. få tilldelas för registrering av total-&lt;br&gt;försvarspliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:353) om&lt;br&gt;rättspsykiatriskt forskningsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att personer som inte är eller har varit folkbok-&lt;br&gt;förda här i landet från och med den 1 januari 2000 skall tilldelas ett sär-&lt;br&gt;skilt samordningsnummer i stället för personnummer (prop. 1997/97:9).&lt;br&gt;Samordningsnummer skall bl.a. fa tilldelas för registrering i polisregister&lt;br&gt;och i övrigt inom rättsväsendets informationssystem. Till ett&lt;br&gt;rättspsykiatriskt forskningsregister hämtas en stor del av informationen&lt;br&gt;från dessa register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av Förmånsbeskattning av miljöbilar&lt;br&gt;(Ds 1999:34)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i 1999 års ekonomiska vårproposition (prop. 1998/99:100&lt;br&gt;s. 168) redovisat att det inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att&lt;br&gt;se över förmånsbeskattningen av s.k. miljöbilar. I promemorian föreslås&lt;br&gt;att det i kommunalskattelagen (1928:370) införs en möjlighet att jämka&lt;br&gt;förmånsvärdet för miljöbilar ned till en nivå som motsvarar&lt;br&gt;förmånsvärdet för närmast jämförbara bilar som drivs med endast bensin&lt;br&gt;eller dieselolja. En bil som drivs med exempelvis gas eller dubblerade&lt;br&gt;bränslesystem har i regel ett väsentligt högre nybilspris än närmast jäm-&lt;br&gt;förbara bil av samma märke och årsmodell som drivs med endast bensin&lt;br&gt;eller dieselolja. Med nuvarande bilförmånsregler medför detta att miljö-&lt;br&gt;bilen far ett högre förmånsvärde än dess traditionella motsvarighet, vilket&lt;br&gt;försvårar introduktionen av bilar som drivs med andra drivmedel än ben-&lt;br&gt;sin och dieselolja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna syftar till att utifrån miljömässiga aspekter&lt;br&gt;förbättra de nuvarande reglerna för förmånsbeskattningen. Vidare före-&lt;br&gt;slås följdändringar i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter och skattebetalningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas&lt;br&gt;första gången för beskattningsåret 1999 (2000 års taxering).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 6&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslag i promemorian Förmånsbeskattning av&lt;br&gt;miljöbilar (Ds 1999:34)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1. Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 4 av anvisningarna till 42 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Om den skattskyldige utger ersättning för en förmån skall förmåns-&lt;br&gt;värdet, beräknat enligt punkterna 2 och 3, sättas ned med ersättningens&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bilförmån och förmån av fri kost, beräknat enligt punkt 2&lt;br&gt;första-femte styckena eller punkt 3, får jämkas uppåt eller nedåt, om det&lt;br&gt;finns synnerliga skäl. Som synnerliga skäl för jämkning nedåt av värdet&lt;br&gt;av bilförmån anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att bilen används som arbetsredskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att bilen används i taxinäring och har körts minst 60 000 kilometer i&lt;br&gt;tjänsten under kalenderåret och dispositionen för privat köming i mer än&lt;br&gt;ringa utsträckning varit begränsad eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att andra sådana omständigheter föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning nedåt av bilförmånsvärdet får också ske när bilen ingår i en&lt;br&gt;större grupp av bilar som deltar i ett test eller liknade för utprovning av&lt;br&gt;en ny eller förbättrad miljö- eller säkerhetsteknik eller dylikt och bilen i&lt;br&gt;det utförandet inte finns att köpa på den allmänna marknaden inom Eu-&lt;br&gt;ropeiska unionens medlemsländer eller EES-ländema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bilen är utrustad med teknik&lt;br&gt;för drift med andra drivmedel än&lt;br&gt;bensin och dieselolja eller om den&lt;br&gt;helt eller delvis är inrättad för&lt;br&gt;drift med elektricitet och bilens&lt;br&gt;nybilspris därför är högre än&lt;br&gt;nybilspriset for närmast&lt;br&gt;jämförbara bil utan sådan särskild&lt;br&gt;utrustning eller teknik, får&lt;br&gt;förmånsvärdet jämkas ned till en&lt;br&gt;nivå som motsvarar förmånsvärdet&lt;br&gt;för den jämförbara bilen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2000 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1208.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 2 § skattebetalningslagen (1997:483)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktiga förmåner skall tas upp till ett värde som bestäms i enlig-&lt;br&gt;het med 8 kap. 14, 15 och 17 §§. Sådan drivmedelsförmån som avses i&lt;br&gt;punkt 2 sjunde stycket av anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) skall dock värderas till marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av arbetsgivaren far skattemyndigheten bestämma värdet&lt;br&gt;av förmånen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det finns grund för jämkning&lt;br&gt;av värdet av bilförmån eller kost-&lt;br&gt;förmån enligt punkt 4 andra-^ärc/e&lt;br&gt;styckena av anvisningarna till 42 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det finns grund för jämkning&lt;br&gt;av värdet av bilförmån eller kost-&lt;br&gt;förmån enligt punkt 4 andra eller&lt;br&gt;tredje stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;42 § kommunalskattelagen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bostadsförmånsvärde som bestäms enligt 8 kap. 15 § avviker med&lt;br&gt;mer än 10 % från det värde som följer av 42 § första stycket kommunal-&lt;br&gt;skattelagen och punkt 1 andra stycket av anvisningarna till den paragra-&lt;br&gt;fen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall underrätta arbetstagaren om skattemyndighetens&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;på förmån som getts ut från och med den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:773.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3. Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 7 § lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmåner som utgått i&lt;br&gt;annat än pengar skall beräknas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;Vid beräkning av värdet av bil-&lt;br&gt;förmån och kostförmån skall dock&lt;br&gt;bestämmelserna i punkt 4 andra&lt;br&gt;eller tredje stycket av anvisning-&lt;br&gt;arna till 42 § nämnda lag tillämpas&lt;br&gt;endast i enlighet med beslut av&lt;br&gt;skattemyndigheten med stöd av 9&lt;br&gt;kap. 2 § andra stycket skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen (1997:483). Värdet av&lt;br&gt;annan bostadsförmån här i landet&lt;br&gt;än förmån av semesterbostad skall&lt;br&gt;beräknas i enlighet med bestäm-&lt;br&gt;melserna i 8 kap. 15 och 16 §§&lt;br&gt;skattebetalningslagen. Dessutom&lt;br&gt;skall i fråga om sådan förmån an-&lt;br&gt;ges om bostaden är belägen på&lt;br&gt;taxeringsenhet som i fastighetstax-&lt;br&gt;eringslagen (1979:1152) benämns&lt;br&gt;småhusenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmåner som utgått i&lt;br&gt;annat än pengar skall beräknas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;Vid beräkning av värdet av bil-&lt;br&gt;förmån och kostförmån skall dock&lt;br&gt;bestämmelserna i punkt 4 andra-&lt;br&gt;jjärde styckena av anvisningarna&lt;br&gt;till 42 § nämnda lag tillämpas en-&lt;br&gt;dast i enlighet med beslut av&lt;br&gt;skattemyndigheten med stöd av 9&lt;br&gt;kap. 2 § andra stycket skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen (1997:483). Värdet av&lt;br&gt;annan bostadsförmån här i landet&lt;br&gt;än förmån av semesterbostad skall&lt;br&gt;beräknas i enlighet med bestäm-&lt;br&gt;melserna i 8 kap. 15 och 16 §§&lt;br&gt;skattebetalningslagen. Dessutom&lt;br&gt;skall i fråga om sådan förmån an-&lt;br&gt;ges om bostaden är belägen på&lt;br&gt;taxeringsenhet som i fastighetstax-&lt;br&gt;eringslagen (1979:1152) benämns&lt;br&gt;småhusenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om värdet av en förmån justerats enligt 9 kap. 2 § andra stycket&lt;br&gt;skattebetalningslagen skall anges att justering skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda värdet av andra förmåner än bilförmån skall anges&lt;br&gt;särskilt för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om bilförmån skall uppgift lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bilens modellbeteckning och årsmodell,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. nedsättning av värdet av bilförmånen, exklusive drivmedel, på grund&lt;br&gt;av att den skattskyldige utgett ersättning för förmånen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. värdet av bilförmånen, exklusive drivmedel, efter nedsättning&lt;br&gt;enligt 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. värdet av förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel enligt punkt 2&lt;br&gt;sjunde stycket av anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:774.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. antalet kilometer tjänsteköming som ersättning for kostnader för&lt;br&gt;drivmedel för resa i tjänsten med förmånsbil avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2000 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser till promemorian&lt;br&gt;Förmånsbeskattning av miljöbilar (Ds 1999:34)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har avgett yttrande över departementsprome-&lt;br&gt;morian Förmånsbeskattning av miljöbilar (Ds 1999:34): Hovrätten för&lt;br&gt;Nedre Norrland, Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Stockholms län,&lt;br&gt;Kommunikationsforskningsberedningen (KFB), Konsumentverket,&lt;br&gt;Naturvårdsverket, Riksförsäkringsverket, Riksrevisionsverket, Riks-&lt;br&gt;skatteverket, Vägverket, Statens energimyndighet, Statens Institut för&lt;br&gt;Kommunikationsanalys, Statens väg- och transportinstitut, Bilindustri-&lt;br&gt;föreningen, Företagarnas Riksorganisation, Landsorganisationen i&lt;br&gt;Sverige, Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;Svenska Taxi förbundet, Svenska Petroleum Institutet, Sveriges Industri-&lt;br&gt;förbund och Volvo Personvagnar AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av Tjänstebeskattningsutredningens Bilaga^&amp;quot; &lt;sup&gt;2000 6&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;förslag till förenklad betalning av skatter och avgifter&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;när en uppdragstagare anlitas (SOU 1997:17)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Tjänstebeskattningsutredningen föreslår att den nuvarande skyldigheten&lt;br&gt;för privatpersoner att göra avdrag för preliminär skatt och betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter på ersättningar som uppgår till minst 10 000 kr tas&lt;br&gt;bort. I stället bör den som betalar A-skatt och mottar ersättning för&lt;br&gt;arbete från en privatperson åläggas en skyldighet att betala preliminär&lt;br&gt;skatt och egenavgifter för sådana ersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår vidare att skyldigheten att lämna kontrolluppgift&lt;br&gt;senast den 31 januari under taxeringsåret tas bort för privatpersoner.&lt;br&gt;Kontrolluppgiftsskyldigheten skall i stället fullgöras i samband med att&lt;br&gt;ersättningen betalas ut. Uppgift om utbetald ersättning skall lämnas&lt;br&gt;senast 30 dagar efter det att utbetalningen gjordes. Denna uppgift utgör&lt;br&gt;kontrolluppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslår utredningen att skattemyndigheten skall fatta ett&lt;br&gt;beskattningsbeslut med ledning av den uppgift om utbetald ersättning&lt;br&gt;som uppdragsgivaren lämnat. Beslutet skall avse preliminär skatt och&lt;br&gt;egenavgifter. Innan skattemyndigheten fattar sitt beslut skall&lt;br&gt;uppdragstagaren ges tillfälle att yttra sig. Den skatt som skall betalas&lt;br&gt;skall registreras på uppdragstagarens skattekonto. Skatten skall betalas&lt;br&gt;senast inom 30 dagar från beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utdrag ur Tjänstebeskattningsutredningens lagförslag&lt;br&gt;(SOU 1997:17)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1. Förslag till lag om ändring i lagen (1997:xxx) om&lt;br&gt;betalning av skatter och avgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:xxx) om betalning av&lt;br&gt;skatter och avgifter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 kap. 2 §, 5 kap. 3 §, 6 kap. 8 §, 10 kap. 17 § och 11 kap. 16 §&lt;br&gt;skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det skall införas en ny bestämmelse, 11 kap. 6 a §, och närmast&lt;br&gt;före den nya bestämmelsen en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den preliminära skatten skall betalas genom skatteavdrag (A-skatt)&lt;br&gt;eller enligt särskild debitering (F-skatt eller särskild A-skatt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär skatt för&lt;br&gt;ersättningar som avses i 5 kap.&lt;br&gt;3 § 3 och skall betalas enligt&lt;br&gt;särskilda beskattningsbeslut av&lt;br&gt;den som har mottagit ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;br&gt;Skatteavdrag skall inte göras om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättningen uppgår till mindre än 100 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det kan antas att det som utbetalaren kommer att betala ut till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mottagaren under inkomståret mte uppgår till 1 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utbetalarens sammanlagda&lt;br&gt;ersättning för arbete till mot-&lt;br&gt;tagaren understiger 10 000&lt;br&gt;kronor under inkomståret och&lt;br&gt;utbetalaren är en fysisk person&lt;br&gt;eller ett dödsbo samt vad som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utbetalaren är en fysisk&lt;br&gt;person eller ett dödsbo samt vad&lt;br&gt;som betalas ut inte utgör utgift i&lt;br&gt;utbetalarens näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalas ut inte utgör utgift i&lt;br&gt;utbetalarens näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ersättningen betalas ut till en idrottsutövare av en sådan ideell&lt;br&gt;förening som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig&lt;br&gt;verksamhet och ersättningen under inkomståret understiger ett halvt&lt;br&gt;basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Nuvarande lydelse enligt lagrädsremiss Ett nytt system för betalning av skatter och&lt;br&gt;avgifter, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättningen betalas ut av ett handelsbolag till en delägare i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättningen är familjebidrag till mottagare som tjänstgör inom&lt;br&gt;totalförsvaret, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ersättningen är sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt&lt;br&gt;11 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) till&lt;br&gt;mottagare som debiterats preliminär skatt för inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av F-skatt skall om möjligt hänsyn tas till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den A-skatt som kan komma att betalas för den skattskyldige genom&lt;br&gt;skatteavdrag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana belopp som enligt 11 kap. 16 § 1 kan komma att&lt;br&gt;tillgodoräknas den skattskyldige utöver preliminär skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den befrielse från att betala&lt;br&gt;socialavgifter som kan komma att&lt;br&gt;medges enligt lagen (199x:xxx) om&lt;br&gt;befrielse från socialavgifter m.m.&lt;br&gt;inom vissa verksamhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattedeklaration skall ta upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. nödvändiga identifikationsuppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgift om den redovisningsperiod för vilken redovisning lämnas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. följande uppgifter om skatteavdrag :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) den lön från vilken utbetalaren ä&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) avdraget belopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. följande uppgifter om&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) den lön för vilken utbeta-&lt;br&gt;laren är skyldig att betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) avdrag enligt 9 kap. 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) periodens avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldig att göra skatteavdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. följande uppgifter om&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) den lön för vilken utbeta-&lt;br&gt;laren är skyldig att betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) avdrag enligt 9 kap. 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) periodens avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) den lön för vilken social-&lt;br&gt;avgiftsbefrielse begärs enligt&lt;br&gt;lagen (199x:xxx) om befrielse från&lt;br&gt;socialavgifter m.m. inom vissa&lt;br&gt;verksamhetsområden samt omsätt-&lt;br&gt;ningen i den socialavgiftsbefriade&lt;br&gt;verksamheten och dess andel av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omsättningen i hela verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. följande uppgifter om mervärdesskatt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) utgående skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ingående skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) omsättning, förvärv och överföringar av varor som transporteras&lt;br&gt;mellan EG-länder, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. de ytterligare uppgifter som behövs for beräkning och kontroll av&lt;br&gt;skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om vad en skattedeklaration skall ta upp.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skatt enligt särskilt beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminärskatt för sådana&lt;br&gt;ersättningar som avses 5 kap. 3 §&lt;br&gt;3 skall debiteras mottagaren av&lt;br&gt;ersättningen så snart som möjligt&lt;br&gt;och beräknas på sätt som gäller&lt;br&gt;för skatteavdrag med tillägg för&lt;br&gt;egencrvgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter som&lt;br&gt;kan beräknas bli påförda på&lt;br&gt;ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall tillämpas&lt;br&gt;endast om det kan antas att vad&lt;br&gt;utbetalaren kommer att betala ut&lt;br&gt;till mottagaren under inkomståret&lt;br&gt;kommer att överstiga 10 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att avgöra om den skattskyldige skall betala in skatt eller fa&lt;br&gt;tillbaka skatt skall skattemyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. från den slutliga skatten göra avdrag for&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) debiterad F-skatt och särskild a) debiterad F-skatt och särskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A-skatt, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;A-skatt, samt preliminär skatt som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;debiterats enligt särskilt&lt;br&gt;beskattningsbeslut enligt 6 a §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) A-skatt som den skattskyldige skall betala på grund av beslut enligt&lt;br&gt;12 kap. 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) preliminär skatt som den skattskyldiges arbetsgivare dragit av,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) skatt som överförts från stat med vilken Sverige har ingått&lt;br&gt;överenskommelse om uppbörd och överföring av skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) skatt som betalats enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt&lt;br&gt;för utomlands bosatta och enligt lagen (1991:591) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. för den tid under&lt;br&gt;beskattningsåret då den skattskyldige varit bosatt i Sverige eller&lt;br&gt;stadigvarande vistats här,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till den slutliga skatten lägga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) skatt som betalats tillbaka enligt 18 kap. 2 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) skatt som överförts till en annan stat enligt 18 kap. 5 § första&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324),&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. göra den årliga avstämningen av skattekontot enligt 3 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän Prop. 1999/2000:6&lt;br&gt;försäkring &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 a § lagen (1962:381) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2a§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall ersättning från&lt;br&gt;en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk&lt;br&gt;person anses som inkomst av annat förvärvsarbete, om ersättningen avser&lt;br&gt;arbete som utförts inom riket samt arbetsgivaren och arbetstagaren träffat&lt;br&gt;överenskommelse om att ersättningen skall hänföras till sådan inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall som inkomst av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete också anses ersättning som utgör skattepliktig&lt;br&gt;inkomst av tjänst enligt kommunalskattelagen (1928:370) och som, utan&lt;br&gt;att anställningsförhållande förelegat, utbetalas av fysisk person bosatt&lt;br&gt;utomlands eller utländsk juridisk person. Detta gäller dock inte i fråga&lt;br&gt;om sådan skattepliktig intäkt som avses i 11 kap. 2 § första stycket tredje&lt;br&gt;meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas dessutom ersättning for&lt;br&gt;arbete under förutsättning att ersättningen betalas ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till mottagare som har en F-skattesedel antingen när ersättningen&lt;br&gt;bestäms eller när den betalas ut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mottagare som har en A-&lt;br&gt;skattesedel eller som saknar&lt;br&gt;skattsedel på preliminär skatt om&lt;br&gt;ersättningen tillsammans med&lt;br&gt;annan ersättning för arbete från&lt;br&gt;samma utbetalare under&lt;br&gt;inkomståret kan antas komma att&lt;br&gt;understiga 10 000 kronor och&lt;br&gt;utbetalaren är en fysisk person&lt;br&gt;eller ett dödsbo samt vad som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mottagare som har en A-&lt;br&gt;skattsedel eller som saknar&lt;br&gt;skattsedel på preliminär skatt om&lt;br&gt;utbetalaren av ersättningen är en&lt;br&gt;fysisk person eller ett dödsbo samt&lt;br&gt;vad som utbetalats inte utgör utgift&lt;br&gt;i en av utbetalaren bedriven&lt;br&gt;näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbetalats inte utgör utgift i en av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbetalaren bedriven näringsverk-&lt;br&gt;samhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. till delägare i handelsbolag av bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. till medlem i europeisk ekonomisk intressegruppering av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grupperingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om i fall som avses i tredje&lt;br&gt;stycket 1 mottagaren har både en&lt;br&gt;F-skattesedel och en A-&lt;br&gt;skattesedel, räknas ersättningen&lt;br&gt;som inkomst av annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om i fall som avses i tredje&lt;br&gt;stycket 1 mottagaren har både en&lt;br&gt;F-skattsedel och en A-skattsedel,&lt;br&gt;räknas ersättningen som inkomst&lt;br&gt;av annat förvärvsarbete bara om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelsel996:1213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärvsarbete bara om F- F-skattsedeln skriftligen åberopas. Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattesedeln skriftligen åberopas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3. Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 59 § lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgifterna skall läm-&lt;br&gt;nas senast den 31 januari under&lt;br&gt;taxeringsåret till den skattemyn-&lt;br&gt;dighet hos vilken den uppgifts-&lt;br&gt;skyldige är registrerad som&lt;br&gt;arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;59 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgifterna skall,&lt;br&gt;inte annat följer av andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnas senast den 31 januari under&lt;br&gt;taxeringsåret &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattemyndighet hos vilken den&lt;br&gt;uppgiftsskyldige är registrerad&lt;br&gt;som arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift för ersättning&lt;br&gt;och förmån med anledning av&lt;br&gt;tillfälligt arbete, som getts ut av&lt;br&gt;fysisk person eller dödsbo och inte&lt;br&gt;utgör omkostnad i närings-&lt;br&gt;verksamhet skall, om avdrag för&lt;br&gt;preliminär A-skatt inte har gjorts,&lt;br&gt;lämnas senast 30 dagar efter det&lt;br&gt;att ersättningen har utbetalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som skattemyndigheten har tilldelat särskilda redovisnings-&lt;br&gt;nummer och på grund av detta registrerats hos flera skattemyndigheter&lt;br&gt;skall lämna kontrolluppgifterna till myndigheterna i enlighet med denna&lt;br&gt;registrering. Om den uppgiftsskyldige inte är registrerad eller inte vet&lt;br&gt;vilken skattemyndighet kontrolluppgifterna skall lämnas till, får han&lt;br&gt;lämna uppgifterna till skattemyndigheten i det län där han är bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra kontrolluppgifter än de som anges i 60 § skall vid avlämnandet&lt;br&gt;vara ordnade kommunvis. Vilken kommun kontrolluppgifterna avser&lt;br&gt;skall vara tydligt utmärkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Nuvarande lydelse enligt lagrådsremiss Ett nytt system for betalning av skatter och&lt;br&gt;avgifter, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser beträffande&lt;br&gt;Tjänstebeskattningsutredningens betänkande Skatter,&lt;br&gt;tjänster och sysselsättning (SOU 1997:17) såvitt avser&lt;br&gt;förslaget till förenklad betalning av skatter och&lt;br&gt;avgifter när en uppdragstagare anlitas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har avgett yttrande över betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms&lt;br&gt;universitet, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet,&lt;br&gt;Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet,&lt;br&gt;Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Lunds universitet,&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige, Landstingsförbundet, Lantbrukarnas&lt;br&gt;Riksförbund, Pensionärernas Riksorganisation, Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen, Svenska kommunförbundet, Sveriges&lt;br&gt;Köpmannaförbund, Villaägarnas Riksförbund, Sveriges Industriförbund,&lt;br&gt;Tjänstemännens Centralorganisation och Branschsaneringsutredningen.&lt;br&gt;Riksskatteverket har bifogat yttranden från skattemyndigheterna i&lt;br&gt;Stockholms, Södermanlands och Kalmar län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av promemorian Översyn av&lt;br&gt;reglerna om beslutförhet i skattenämnd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har i en skrivelse till Finansdepartementet den 20 mars&lt;br&gt;1998 hemställt att bestämmelsen om skattenämndens beslutförhet i 2 kap.&lt;br&gt;7 § taxeringslagen (1990:324) skall ändras på det sättet att nämnden skall&lt;br&gt;vara beslutför med ordföranden eller vice ordföranden och två övriga&lt;br&gt;ledamöter om en ledamot far förhinder sedan en kallelse till&lt;br&gt;sammanträdet sänts ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet har i anledning av skrivelsen upprättat&lt;br&gt;promemorian Översyn av reglerna om beslutförhet i skattenämnd. I&lt;br&gt;promemorian lämnas förslag om att antalet övriga ledamöter i&lt;br&gt;skattenämnden ändras från fyra till tre. Vidare föreslås i promemorian att&lt;br&gt;kraven för beslutförhet mildras i de fall de närvarande är eniga. En&lt;br&gt;förebild för en sådan reglering finns i lagen (1998:189) om&lt;br&gt;förhandsbesked i skattefrågor. I lagen föreskrivs i 3 &amp;nbsp;§ att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatterättsnämnden är beslutför när ordföranden vid sammanträdet samt&lt;br&gt;fem andra ledamöter är närvarande. Skatterättsnämnden är dock beslutför&lt;br&gt;med färre ledamöter, om tre av dem, bland dem ordföranden, är ense om&lt;br&gt;utgången i ärendet. I promemorian föreslås att en liknande regel införs&lt;br&gt;för skattenämnder. Bestämmelsen bör enligt promemorian kunna bidra&lt;br&gt;till att minska problemen med inställda sammanträden och medverka till&lt;br&gt;en snabbare och billigare handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser till promemorian&lt;br&gt;Översyn av reglerna om beslutförhet i skattenämnd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har av gett yttrande över Finansdepartementets&lt;br&gt;promemoria Översyn av reglerna om beslutförhet i skattenämnd:&lt;br&gt;Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslem, Domstolsverket,&lt;br&gt;Riksskatteverket, Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Stockholms&lt;br&gt;län, Länsrätten i Norrbottens län, Landstingsförbundet, Sveriges&lt;br&gt;Advokatsamfund, Sveriges Industriförbund och Föreningen&lt;br&gt;Auktoriserade Revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens förslag till lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1. Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 4 av anvisningarna till 42 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Om den skattskyldige utger ersättning för en förmån skall förmåns-&lt;br&gt;värdet, beräknat enligt punkterna 2 och 3, sättas ned med ersättningens&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bilförmån och förmån av fri kost, beräknat enligt punkt 2&lt;br&gt;första-femte styckena eller punkt 3, får jämkas uppåt eller nedåt, om det&lt;br&gt;finns synnerliga skäl. Som synnerliga skäl för jämkning nedåt av värdet&lt;br&gt;av bilförmån anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att bilen används som arbetsredskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att bilen används i taxinäring och har körts minst 60 000 kilometer i&lt;br&gt;tjänsten under kalenderåret och dispositionen för privat köming i mer än&lt;br&gt;ringa utsträckning varit begränsad eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att andra sådana omständigheter föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning nedåt av bilförmånsvärdet far också ske när bilen ingår i en&lt;br&gt;större grupp av bilar som deltar i ett test eller liknade för utprovning av&lt;br&gt;en ny eller förbättrad miljö- eller säkerhetsteknik eller dylikt och bilen i&lt;br&gt;det utförandet inte finns att köpa på den allmänna marknaden inom Eu-&lt;br&gt;ropeiska unionens medlemsländer eller EES-ländema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bilen är utrustad med teknik&lt;br&gt;för drift helt eller delvis med&lt;br&gt;andra drivmedel än bensin och&lt;br&gt;dieselolja eller med elektricitet&lt;br&gt;och bilens nybilspris därför är&lt;br&gt;högre än nybilspriset för närmast&lt;br&gt;jämförbara bil utan sådan teknik,&lt;br&gt;får förmånsvärdet jämkas ned till&lt;br&gt;en nivå som motsvarar förmåns-&lt;br&gt;värdet för den jämförbara bilen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2000 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1996:1208.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 a § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall ersättning från&lt;br&gt;en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk&lt;br&gt;person anses som inkomst av annat förvärvsarbete, om ersättningen avser&lt;br&gt;arbete som utförts inom riket samt arbetsgivaren och arbetstagaren träffat&lt;br&gt;överenskommelse om att ersättningen skall hänföras till sådan inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas dessutom ersättning för&lt;br&gt;arbete under förutsättning att ersättningen betalats ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till mottagare som har en F-skattsedel antingen när ersättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestäms eller när den betalas ut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till mottagare som har en A-&lt;br&gt;skattsedel eller en F-skattsedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till mottagare som har en A-&lt;br&gt;skattsedel eller en F-skattsedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med villkor enligt 4 kap. 9 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483)&lt;br&gt;eller som saknar skattsedel på&lt;br&gt;preliminär skatt, om ersättningen&lt;br&gt;tillsammans med annan ersättning&lt;br&gt;för arbete från samma utbetalare&lt;br&gt;under inkomståret kan antas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med villkor enligt 4 kap. 9 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483)&lt;br&gt;eller som saknar skattsedel på&lt;br&gt;preliminär skatt, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) ersättningen tillsammans med&lt;br&gt;annan ersättning för arbete från&lt;br&gt;samma utbetalare under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komma att understiga 10 000&lt;br&gt;kronor och utbetalaren är en fysisk&lt;br&gt;person eller ett dödsbo samt vad&lt;br&gt;som utbetalats inte utgör utgift i en&lt;br&gt;av utbetalaren bedriven närings-&lt;br&gt;verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomståret kan antas komma att&lt;br&gt;understiga 10 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;utbetalaren är en fysisk&lt;br&gt;person eller ett dödsbo,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) ersättningen inte utgör utgift i&lt;br&gt;en av utbetalaren bedriven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsverksamhet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) utbetalaren och mottagaren&lt;br&gt;inte träffat en överenskommelse&lt;br&gt;om att ersättningen skall hänföras&lt;br&gt;till inkomst av anställning eller det&lt;br&gt;är fråga om sådan ersättning för&lt;br&gt;arbete som avses i 12 kap. 16 §&lt;br&gt;föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. till delägare i handelsbolag av bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;till medlem i europeisk ekonomisk intressegruppering av&lt;br&gt;grupperingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:547.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om i fall som avses i andra stycket 1 mottagaren har en F-skattsedel&lt;br&gt;med villkor enligt 4 kap. 9 § skattebetalningslagen, räknas ersättningen&lt;br&gt;som inkomst av annat förvärvsarbete bara om F-skattsedeln skriftligen&lt;br&gt;åberopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om ersättningar som har betalats ut före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3. Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. ersättning till en och samme arbetstagare om den under året inte&lt;br&gt;uppgått till 1 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet for vård av&lt;br&gt;barn eller med anledning av barns födelse, till den del ersättningen&lt;br&gt;motsvarar sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning som&lt;br&gt;arbetsgivare får uppbära enligt 3 kap. 16 §, 4 kap. 18 § eller 22 kap. 12 §&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ersättning för vilken skall betalas särskild inkomstskatt enligt lagen&lt;br&gt;(1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättning som en arbetsgivare utgett till barn for arbete som utförts i&lt;br&gt;hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersättningen inte far göras&lt;br&gt;vid inkomsttaxeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som&lt;br&gt;arbetstagare haft att täcka med ersättningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. ersättning för arbete som har utförts utomlands till den del denna&lt;br&gt;inte räknas som pensionsgrundande inkomst enligt 2 kap. 16 § andra&lt;br&gt;stycket lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;ersättning for skilj emanna-uppdrag i fall där parterna i&lt;br&gt;skiljeförfarandet är av utländsk nationalitet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. ersättning som på grund av bestämmelserna i 5 § lagen (1984:947)&lt;br&gt;om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige inte&lt;br&gt;utgör skattepliktig intäkt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. ersättning som avses i 3 kap. 11. ersättning som enligt 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a § lagen om allmän försäkring, 2 a § lagen om allmän försäkring&lt;br&gt;skall anses som inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. sådan ersättning som enligt 1 § första stycket 1-5 lagen (1990:659)&lt;br&gt;om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör underlag for&lt;br&gt;nämnda skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. ersättning till en och samme idrottsutövare från en sådan ideell&lt;br&gt;förening som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:597.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet, om ersättningen från föreningen under året inte uppgått till&lt;br&gt;ett halvt prisbasbelopp enligt lagen om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. före utgången av år 1992 utbetalade ersättningar från en&lt;br&gt;vinstandelsstiftelse, som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring, till den del de inte utgör ersättning för arbete för stiftelsens&lt;br&gt;räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. sådan ersättning från en vinstandelsstiftelse eller en annan juridisk&lt;br&gt;person med motsvarande ändamål från vilken enligt de fyra sista&lt;br&gt;meningarna i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän försäkring skall&lt;br&gt;bortses vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993&lt;br&gt;om ersättningen avser tid därefter och utgår på grund av&lt;br&gt;ansvarighetsförsäkring vilken åtnjuts enligt grunder som fastställts i&lt;br&gt;kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av år 1992&lt;br&gt;om skadan anmälts till allmän försäkringskassa efter utgången av juni&lt;br&gt;1993 och ersättningen utgår på grund av sådan ansvarighetsförsäkring&lt;br&gt;som anges i 17,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. &amp;nbsp;ersättning enligt 2 kap. 5 § lagen om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket 6 är tillämplig endast om kostnaderna&lt;br&gt;kan beräknas uppgå till minst 10 procent av arbetstagarens ersättning från&lt;br&gt;arbetsgivaren under utgiftsåret. Regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får fastställa schablon för beräkning av&lt;br&gt;arbetstagares kostnader i viss verksamhet. Schablonen skall avse&lt;br&gt;bestämda yrkesgrupper och grundas på de genomsnittliga kostnaderna&lt;br&gt;inom respektive grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket 17 och 18 gäller endast ersättning som&lt;br&gt;inte avser de första 180 dagarna efter skadetillfallet och som för en och&lt;br&gt;samme arbetstagare beräknas på lönedelar som inte överstiger sju och en&lt;br&gt;halv gånger prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om inkomst från fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag skall&lt;br&gt;föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) tillämpas vid bestämmande av avgiftsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4. Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattenämnden är beslutför när&lt;br&gt;ordföranden eller vice ordföranden&lt;br&gt;och fyra övriga ledamöter är&lt;br&gt;närvarande. Fler än ordföranden&lt;br&gt;eller vice ordföranden och fem&lt;br&gt;övriga ledamöter får inte delta i&lt;br&gt;behandlingen av ett ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattenämnden är beslutför när&lt;br&gt;ordföranden eller vice ordföranden&lt;br&gt;och tre övriga ledamöter är&lt;br&gt;närvarande. Nämnden är dock&lt;br&gt;beslutför med tre ledamöter, bland&lt;br&gt;dem ordföranden eller vice&lt;br&gt;ordföranden, om de är ense om&lt;br&gt;utgången i ärendet. Fler än&lt;br&gt;ordföranden eller vice ordföranden&lt;br&gt;och fem övriga ledamöter får inte&lt;br&gt;delta i behandlingen av ett ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5. Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 18 § och 3 kap. 7 § lagen (1990:325)&lt;br&gt;om självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Har en överenskommelse enligt&lt;br&gt;3 kap. 2 a § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring träffats om att&lt;br&gt;en viss ersättning från arbetsgivare&lt;br&gt;som är bosatt utomlands eller är&lt;br&gt;utländsk juridisk person skall&lt;br&gt;hänföras till inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete, skall den som&lt;br&gt;uppbär ersättningen ange detta i&lt;br&gt;sin självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en överenskommelse enligt&lt;br&gt;3 kap. 2 a § första stycket lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;träffats om att en viss ersättning&lt;br&gt;från arbetsgivaren som är bosatt&lt;br&gt;utomlands eller är utländsk&lt;br&gt;juridisk person skall hänföras till&lt;br&gt;inkomst av annat förvärvsarbete,&lt;br&gt;skall den som uppbär ersättningen&lt;br&gt;ange detta i sin självdeklaration.&lt;br&gt;Detsamma gäller om en sådan&lt;br&gt;överenskommelse träffats som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 2 a § andra stycket&lt;br&gt;2 d samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN036/prop_19992000__6-3.png" style="width:18pt;height:11pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmåner som utgått i&lt;br&gt;annat än pengar skall beräknas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;Vid beräkning av värdet av bil-&lt;br&gt;förmån och kostförmån skall dock&lt;br&gt;bestämmelserna i punkt 4 andra&lt;br&gt;eller tredje stycket av anvisning-&lt;br&gt;arna till 42 § nämnda lag tillämpas&lt;br&gt;endast i enlighet med beslut av&lt;br&gt;skattemyndigheten med stöd av 9&lt;br&gt;kap. 2 § andra stycket skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen (1997:483). Värdet av&lt;br&gt;annan bostadsförmån här i landet&lt;br&gt;än förmån av semesterbostad skall&lt;br&gt;beräknas i enlighet med bestäm-&lt;br&gt;melserna i 8 kap. 15 och 16 §§&lt;br&gt;skattebetalningslagen. Dessutom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmåner som utgått i&lt;br&gt;annat än pengar skall beräknas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;Vid beräkning av värdet av bil-&lt;br&gt;förmån och kostförmån skall dock&lt;br&gt;bestämmelserna i punkt 4 andra-&lt;br&gt;fjärde styckena av anvisningarna&lt;br&gt;till 42 § nämnda lag tillämpas en-&lt;br&gt;dast i enlighet med beslut av&lt;br&gt;skattemyndigheten med stöd av 9&lt;br&gt;kap. 2 § andra stycket skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen (1997:483). Värdet av&lt;br&gt;annan bostadsförmån här i landet&lt;br&gt;än förmån av semesterbostad skall&lt;br&gt;beräknas i enlighet med bestäm-&lt;br&gt;melserna i 8 kap. 15 och 16 §§&lt;br&gt;skattebetalningslagen. Dessutom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1563.&lt;br&gt;&amp;quot; Senaste lydelse 1997:774.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall i fråga om sådan förmån an-&lt;br&gt;ges om bostaden är belägen på&lt;br&gt;taxeringsenhet som i fastighetstax-&lt;br&gt;eringslagen (1979:1152) benämns&lt;br&gt;småhusenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall i fråga om sådan förmån an-&lt;br&gt;ges om bostaden är belägen på&lt;br&gt;taxeringsenhet som i fastighetstax-&lt;br&gt;eringslagen (1979:1152) benämns&lt;br&gt;småhusenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om värdet av en förmån justerats enligt 9 kap. 2 § andra stycket&lt;br&gt;skattebetalningslagen skall anges att justering skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda värdet av andra förmåner än bilförmån skall anges&lt;br&gt;särskilt för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om bilförmån skall uppgift lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bilens modellbeteckning och årsmodell,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. nedsättning av värdet av bilförmånen, exklusive drivmedel, på grund&lt;br&gt;av att den skattskyldige utgett ersättning för förmånen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. värdet av bilförmånen, exklusive drivmedel, efter nedsättning&lt;br&gt;enligt 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. värdet av förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel enligt punkt 2&lt;br&gt;sjunde stycket av anvisningarna till 42 § kommunal skattelagen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. antalet kilometer tjänsteköming som ersättning för kostnader för&lt;br&gt;drivmedel för resa i tjänsten med förmånsbil avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 kap. 7 § tillämpas första gången vid 2000 års&lt;br&gt;taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6. Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 kap. 3 § och 9 kap. 2 § skattebetalnings-&lt;br&gt;lagen (1997:483) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteavdrag skall inte göras, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättningen är mindre än 100 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det kan antas att det som utbetalaren kommer att betala ut till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mottagaren under inkomståret inte uppgår till 1 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utbetalarens sammanlagda&lt;br&gt;ersättning för arbete till&lt;br&gt;mottagaren understiger 10 000 kr&lt;br&gt;under inkomståret och utbetalaren&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är en fysisk person eller ett dödsbo&lt;br&gt;samt vad som betalas ut inte utgör&lt;br&gt;utgift i en av utbetalaren bedriven&lt;br&gt;näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ersättningen betalas ut till en&lt;br&gt;idrottsutövare av en sådan ideell&lt;br&gt;förening som avses i 7 § 5 mom.&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt och som har till&lt;br&gt;huvudsakligt syfte att främja&lt;br&gt;idrottslig verksamhet och&lt;br&gt;ersättningen under inkomståret&lt;br&gt;understiger ett halvt basbelopp&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utbetalarens sammanlagda&lt;br&gt;ersättning för arbete till&lt;br&gt;mottagaren understiger 10 000&lt;br&gt;kronor under inkomståret och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;utbetalaren är en fysisk&lt;br&gt;person eller ett dödsbo,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ersättningen inte utgör utgift i&lt;br&gt;en av utbetalaren bedriven&lt;br&gt;näringsverksamhet, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) utbetalaren och mottagaren&lt;br&gt;inte träffat en sådan överens-&lt;br&gt;kommelse som avses i 3 kap. 2 a §&lt;br&gt;andra stycket 2 d lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;eller det är fråga om sådan&lt;br&gt;ersättning för arbete som avses i&lt;br&gt;12 kap. 16 § föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ersättningen betalas ut till en&lt;br&gt;idrottsutövare av en sådan ideell&lt;br&gt;förening som avses i 7 § 5 mom.&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt och som har till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudsakligt syfte att främja&lt;br&gt;idrottslig verksamhet och&lt;br&gt;ersättningen under inkomståret&lt;br&gt;understiger ett halvt basbelopp&lt;br&gt;enligt lagen om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättningen betalas ut av ett handelsbolag till en delägare i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättningen är familjebidrag till någon som tjänstgör inom&lt;br&gt;totalförsvaret, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ersättningen är sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt&lt;br&gt;11 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) till&lt;br&gt;mottagare som debiterats preliminär skatt för inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktiga förmåner skall tas upp till ett värde som bestäms i enlighet&lt;br&gt;med 8 kap. 14, 15 och 17 §§. Sådan drivmedelsförmån som avses i punkt&lt;br&gt;2 sjunde stycket av anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) skall dock värderas till marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av arbetsgivaren får skattemyndigheten bestämma värdet&lt;br&gt;av förmånen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det finns grund för jämkning&lt;br&gt;av värdet av bilförmån eller kost-&lt;br&gt;förmån enligt punkt 4 andra-jjärde&lt;br&gt;styckena av anvisningarna till 42 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det finns grund för jämkning&lt;br&gt;av värdet av bilförmån eller kost-&lt;br&gt;förmån enligt punkt 4 andra eller&lt;br&gt;tredje stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;42 § kommunalskattelagen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bostadsförmånsvärde som bestäms enligt 8 kap. 15 § avviker med&lt;br&gt;mer än 10 % från det värde som följer av 42 § första stycket kommunal-&lt;br&gt;skattelagen och punkt 1 andra stycket av anvisningarna till den paragra-&lt;br&gt;fen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall underrätta arbetstagaren om skattemyndighetens&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 9 kap. 2 § tillämpas första gången på förmån som&lt;br&gt;getts ut från och med den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:773.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 8 § lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete räknas också&lt;br&gt;ersättning för arbete som avses i 3 § om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utbetalaren var en fysisk person eller ett dödsbo,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;den ersättning som har&lt;br&gt;betalats ut inte har utgjort utgift i&lt;br&gt;en näringsverksamhet som&lt;br&gt;utbetalaren har bedrivit, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättningen tillsammans med&lt;br&gt;annan ersättning från samma&lt;br&gt;utbetalare under inkomståret har&lt;br&gt;understigit 10 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;den ersättning som har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalats ut inte har utgjort utgift i&lt;br&gt;en näringsverksamhet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbetalaren har bedrivit,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättningen tillsammans med&lt;br&gt;annan ersättning från samma&lt;br&gt;utbetalare under inkomståret har&lt;br&gt;understigit 10 000 kr, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utbetalaren och mottagaren&lt;br&gt;inte träffat en sådan överens-&lt;br&gt;kommelse som avses i 3 kap. 2 a §&lt;br&gt;andra stycket 2 d lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;eller det är fråga om sådan&lt;br&gt;ersättning för arbete som avses i&lt;br&gt;12 kap. 16 § föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-09-03&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leif Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 26 augusti 1999 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn&lt;br&gt;Michael Erliksson, kammarrättsassessorn Catharina Abrahamsson och&lt;br&gt;kammarrättsassessorn Victoria Sjögren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar till 42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att förmånsvärdet för en bil skall kunna jämkas om&lt;br&gt;bilen är utrustad med teknik för drift bl.a. med miljövänligare drivmedel&lt;br&gt;än bensin och dieselolja. Detta bör komma till uttryck i lagtexten, lämp-&lt;br&gt;ligen genom att ordet ”andra” före ”drivmedel” byts mot&lt;br&gt;”miljövänligare”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagtexten ger inte någon definition av begreppet ”närmast jämförbara&lt;br&gt;bil”, och det torde ha antagits att frågan inte i praktiken skall komma att&lt;br&gt;vålla några bekymmer bl.a. därför att det ofta kan vara fråga om&lt;br&gt;modifikationer av en redan marknadsförd modell. Det kan emellertid inte&lt;br&gt;uteslutas att det kan uppstå situationer där det framstår som oklart vilken&lt;br&gt;bilmodell som skall anses ”närmast jämförbar”. Det är naturligtvis viktigt&lt;br&gt;att en enhetlig rättstillämpning upprätthålls i detta avseende. Det främsta&lt;br&gt;medlet att åstadkomma ett sådant resultat torde vara genom verkställig-&lt;br&gt;hetsföreskrifter på motsvarande sätt som redan finns vad gäller värdering&lt;br&gt;av bilförmån. Det kan härvid framhållas att en justering av förordningen&lt;br&gt;(1986:1348) med bemyndigande för Riksskatteverket att meddela vissa&lt;br&gt;föreskrifter till kommunalskattelagen (1928:370) blir nödvändig så att&lt;br&gt;det klart framgår att Riksskatteverkets rätt att meddela verkställighets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifter också omfattar angivandet av närmast jämförbar bil när det&lt;br&gt;gäller tillämpningen av punkten 4 av anvisningarna till 42 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen till lag om ändring i lagen om allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.2 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket 2 d) föreslås ytterligare förutsättningar för att enligt&lt;br&gt;punkten 2 ersättning för arbete skall räknas som inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete. De nya förutsättningarna avser två fall, nämligen dels när&lt;br&gt;viss överenskommelse träffats mellan utbetalaren och mottagaren, dels&lt;br&gt;när fråga är om ersättning till förordnade förmyndare, gode män och för-&lt;br&gt;valtare. I det senare fallet skall ersättningen alltid behandlas som inkomst&lt;br&gt;av anställning, om den inte utgår till innehavare av F-skattesedel. Enligt&lt;br&gt;ordalydelsen anges som förutsättning i det förra fallet - helt korrekt - att&lt;br&gt;överenskommelse inte träffats, i det senare fallet att det är fråga om så-&lt;br&gt;dan ersättning som nyss nämnts. Det senare ledet blir därmed miss-&lt;br&gt;visande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avsedda innebörden kan uttryckas, antingen så att i stället för orden&lt;br&gt;”eller det är fråga om” förs in ”samt det inte heller är fråga om”, eller så&lt;br&gt;att vad som står i ledet d) om ersättning enligt föräldrabalken förs över&lt;br&gt;till ett nytt led e) av följande lydelse: ”e) det inte är fråga om sådan er-&lt;br&gt;sättning för arbete som avses i 12 kap. 16 § föräldrabalken.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det senare fallet flyttas ordet ”och” från slutet av ledet c) till det nya&lt;br&gt;slutet av ledet d). Detta alternativ är möjligen att föredraga eftersom det&lt;br&gt;är fråga om två väsensskilda undantag från huvudregeln i punkten 2 att&lt;br&gt;ersättning för arbete under övriga där angivna förutsättningar skall räknas&lt;br&gt;som inkomst av annat förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 3 bör göras motsvarande ändring som förordas beträffande&lt;br&gt;3 kap. 2 a § förslaget till lag om ändring i lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om inkomstgrundad ålderspension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen bör göras motsvarande ändring som förordas beträffande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 2 a § förslaget till lag om ändring i lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F inansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 september 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Freivalds,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schori, Winberg, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon,&lt;br&gt;Lövdén, Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1999/2000:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 59033, Stockholm 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:SkU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1999-09-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-09-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1999-09-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1999-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 13:06:46</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GN036</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:14</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 13:06:46</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1999/2000:SkU2</uppgift>
<ref_dok_id>GN01SkU2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Inkomstskattelagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1999/2000:SkU7</uppgift>
<ref_dok_id>GN01SkU7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Förmånsbeskattning av miljöbilar m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:6&lt;br/&gt;
Förmånsbeskattning av miljöbilar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Sk1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:6 Förmånsbeskattning av  miljöbilar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:6&lt;br/&gt;
Förmånsbeskattning av miljöbilar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Sk2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:6 Förmånsbeskattning av  miljöbilar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl Fredrik Graf  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:6&lt;br/&gt;
Förmånsbeskattning av miljöbilar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Sk1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:6 Förmånsbeskattning av  miljöbilar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl Fredrik Graf  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Holger Gustafsson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:6&lt;br/&gt;
Förmånsbeskattning av miljöbilar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Sk2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:6 Förmånsbeskattning av  miljöbilar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Holger Gustafsson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>