<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2285353</hangar_id>
 <dok_id>GN0359</dok_id>
 <rm>1999/2000</rm>
 <beteckning>59</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1999/2000:59</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>59</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-02-10 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:05:49</systemdatum>
 <publicerad>2000-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Avgiftssystemet i rättshjälpslagen</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GN0359/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GN0359</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN0359</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1999/2000:59&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Avgiftssystemet i rättshjälpslagen&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0359/prop_19992000__59-1.png" style="width:38pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 10 februari 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den som far rättshjälp skall som regel betala en rättshjälpsavgift.&lt;br&gt;Avgiften består av en viss andel av kostnaderna for rättshjälpsbiträdet.&lt;br&gt;Hur stor andelen är beror på rättshjälpstagarens ekonomiska situation.&lt;br&gt;Det finns sex olika avgiftsintervaller, från två procent av kostnaderna för&lt;br&gt;rättshjälpsbiträdet upp till fyrtio procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att systemet för beräkning av rättshjälpsavgift skall&lt;br&gt;bli förmånligare för dem som beviljas rättshjälp. Detta skall åstadkommas&lt;br&gt;genom en justering av de gränsvärden som gäller för beräkning av&lt;br&gt;rättshjälpsavgiften. Förslaget innebär att fler personer kommer att hamna&lt;br&gt;i ett lägre intervall och därmed fa en lägre rättshjälpsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås en mindre justering som innebär att den som har&lt;br&gt;lämnat rådgivning har rätt till ersättning från staten i samtliga fall där&lt;br&gt;nedsättning av rådgivningsavgiften har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 59&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut..................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619)...............4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..............................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund...........................................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Domstolsverkets redovisning............................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändringar avseende det ekonomiska underlaget..........................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Rätt till ersättning av allmänna medel för lämnad rådgivning........13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser..............................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar...................................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Promemorians lagförslag..............................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;promemorian................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 februari 2000.... 18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i rättshjälpslagen (1996:1619).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 * Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 59&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen&lt;br&gt;(1996:1619)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 och 23 §§ rättshjälpslagen (1996:1619)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har lämnat rådgivning&lt;br&gt;har rätt till skälig ersättning av&lt;br&gt;allmänna medel för de kostnader&lt;br&gt;för tolk och översättning som&lt;br&gt;rådgivningen kan ha krävt. Om&lt;br&gt;rådgivning har skett mot nedsatt&lt;br&gt;avgift enligt 4 § andra stycket, kan&lt;br&gt;den som har lämnat rådgivning få&lt;br&gt;ersättning av allmänna medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har lämnat rådgivning&lt;br&gt;har rätt till skälig ersättning av&lt;br&gt;allmänna medel för de kostnader&lt;br&gt;för tolk och översättning som&lt;br&gt;rådgivningen kan ha krävt. Om&lt;br&gt;rådgivning har skett mot nedsatt&lt;br&gt;avgift enligt 4 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena, kan den som har lämnat&lt;br&gt;rådgivning få ersättning av&lt;br&gt;allmänna medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;närmare bestämmelser om ersättning enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har beviljats rättshjälp skall betala en rättshjälpsavgift som&lt;br&gt;bestäms med hänsyn till kostnaderna för rättshjälpsbiträdet och den&lt;br&gt;rättssökandes ekonomiska underlag enligt 3 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälpsavgiften, som aldrig&lt;br&gt;rättshjälpsbiträdet, utgör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. två procent av kostnaderna&lt;br&gt;om det ekonomiska underlaget inte&lt;br&gt;överstiger 20 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fem procent av kostnaderna,&lt;br&gt;dock minst 500 kr, om det&lt;br&gt;ekonomiska underlaget överstiger&lt;br&gt;20 000 men inte 40 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tio procent av kostnaderna,&lt;br&gt;dock minst 1 000 kr, om det&lt;br&gt;ekonomiska underlaget överstiger&lt;br&gt;40 000 men inte 80 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tjugo procent av kostnaderna,&lt;br&gt;dock minst 1 500 kr, om det&lt;br&gt;ekonomiska underlaget överstiger&lt;br&gt;80 000 men inte 120 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. trettio procent av kostnaderna,&lt;br&gt;dock minst 2 000 kr, om det&lt;br&gt;ekonomiska underlaget överstiger&lt;br&gt;120 000 men inte 160 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;far överstiga kostnaderna för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. två procent av kostnaderna&lt;br&gt;om det ekonomiska underlaget inte&lt;br&gt;överstiger 50 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fem procent av kostnaderna,&lt;br&gt;dock minst 500 kr, om det&lt;br&gt;ekonomiska underlaget överstiger&lt;br&gt;50 000 men inte 100 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tio procent av kostnaderna,&lt;br&gt;dock minst 1 000 kr, om det&lt;br&gt;ekonomiska underlaget överstiger&lt;br&gt;100 000 men inte 120 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tjugo procent av kostnaderna,&lt;br&gt;dock minst 1 500 kr, om det&lt;br&gt;ekonomiska underlaget överstiger&lt;br&gt;120 000 men inte 150 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. trettio procent av kostnaderna,&lt;br&gt;dock minst 2 000 kr, om det&lt;br&gt;ekonomiska underlaget överstiger&lt;br&gt;150 000 men inte 200 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1999:63.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fyrtio procent av kostnaderna,&lt;br&gt;dock minst 5 000 kr, om det&lt;br&gt;ekonomiska underlaget överstiger&lt;br&gt;160 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fyrtio procent av kostnaderna,&lt;br&gt;dock minst 5 000 kr, om det&lt;br&gt;ekonomiska underlaget överstiger&lt;br&gt;200 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift for rådgivning utöver en timme skall avräknas från den lägsta&lt;br&gt;avgift som anges i andra stycket 2-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den rättssökande underårig far det beslutas att någon rättshjälps-&lt;br&gt;avgift inte skall betalas, om sökandens ekonomiska forhållanden ger&lt;br&gt;anledning till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften for dödsbo som beviljas rättshjälp bestäms efter vad som är&lt;br&gt;skäligt med hänsyn till dödsboets och dödsbodelägarnas ekonomiska&lt;br&gt;forhållanden. Om rättshjälp övergår till ett dödsbo beräknas&lt;br&gt;rättshjälpsavgiften med ledning av den avlidnes ekonomiska underlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. Den nya bestämmelsen i 5 §&lt;br&gt;första stycket tillämpas på beslut om nedsättning av rådgivningsavgift&lt;br&gt;som meddelats från och med den 1 april 1999.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mars 1998 gav regeringen Domstolsverket i uppdrag att ta fram&lt;br&gt;beräkningar för fastställande av gränsen för det ekonomiska underlag&lt;br&gt;som enligt 6 § rättshjälpslagen (1996:1619) gäller för beviljande av&lt;br&gt;rättshjälp. I uppdraget ingick också att undersöka behovet av justeringar i&lt;br&gt;avgiftssystemet. Under uppdragets genomförande skulle samråd ske med&lt;br&gt;Rättshjälpsmyndigheten, Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen och&lt;br&gt;Sveriges advokatsamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket presenterade i juni 1998 promemorian Gräns för&lt;br&gt;ekonomiskt underlag enligt 6 § rättshjälpslagen (1996:1619) m.m., i&lt;br&gt;vilken en del av uppdraget redovisades. Promemorian låg till grund för&lt;br&gt;ändringar i 4, 6, 23, 24 och 38 §§ rättshjälpslagen (1996:1619) som&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 april 1999 (prop. 1998/99:10, bet. 1998/99:JuU6,&lt;br&gt;rskr. 1998/99:132, SFS 1999:63). Ändringarna innebar bl.a. att&lt;br&gt;inkomstgränsen för rätt till rättshjälp höjdes från 210 000 kr till 260 000&lt;br&gt;kr och att reglerna avseende underåriga rättssökande ändrades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket redovisade den resterande delen av uppdraget i&lt;br&gt;november 1998 och maj 1999 och lämnade förslag till ändringar&lt;br&gt;avseende avgiftssystemet. Dessa två redovisningar har arbetats samman i&lt;br&gt;en promemoria, vars lagförslag finns intaget i bilaga 1. Förslaget innebär&lt;br&gt;att de gränsvärden som gäller för beräkning av rättshjälpsavgift justeras.&lt;br&gt;Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remiss-&lt;br&gt;instanserna finns i bilaga 2. Domstolsverkets redovisningar, pro-&lt;br&gt;memorian och remissyttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet&lt;br&gt;(dnr 98/3876).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remisstidens utgång har det tillkommit ytterligare ett lagförslag,&lt;br&gt;se avsnitt 7. Förslaget innebär en mindre justering av en bestämmelse och&lt;br&gt;är närmast av rättelsekaraktär avseende de ändringar som trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 april 1999. Det kräver därför ingen ytterligare beredning.&lt;br&gt;Lagförslagen, som alltså endast innebär ändringar av de gränsvärden som&lt;br&gt;gäller för beräkning av rättshjälpsavgift samt en ändring av närmast&lt;br&gt;rättelsekaraktär, är inte heller av sådan beskaffenhet att de kräver&lt;br&gt;Lagrådets granskning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den 1 december 1997 trädde en ny rättshjälpslag i kraft. Den nya lagen&lt;br&gt;innebar en hel del nyheter i förhållande till tidigare rättshjälpssystem.&lt;br&gt;Rättshjälpen har bl.a. gjorts subsidiär i förhållande till rättsskyddet i&lt;br&gt;privata försäkringar, vilket innebär att rättshjälp inte beviljas den som har&lt;br&gt;en rättsskyddsförsäkring som täcker den angelägenhet för vilken&lt;br&gt;rättshjälp sökts. Som regel kan inte heller den som borde haft en sådan&lt;br&gt;försäkring fa rättshjälp om det inte finns särskilda skäl. Vidare har ett nytt&lt;br&gt;avgiftssystem införts som bygger på att rättshjälpstagama fortlöpande bör&lt;br&gt;bidra till kostnaderna för rättshjälpen. Vissa ändringar har som nämnts i&lt;br&gt;föregående avsnitt gjorts sedan den nya lagen trädde i kraft, bl.a. av&lt;br&gt;inkomstgränsen för rätt till rättshjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälpsavgiften beräknas som en viss procentuell andel av&lt;br&gt;ersättningen till rättshjälpsbiträdet. Systemet innehåller sex avgiftsnivåer.&lt;br&gt;Den rättssökandes ekonomiska situation är avgörande for vilken&lt;br&gt;procentuell andel av kostnaderna som denne skall betala. Avgiften skall&lt;br&gt;betalas till biträdet allt eftersom kostnaderna uppstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I forarbetena till rättshjälpslagen (prop. 1996/97:9 s. 159 f.) sägs att det&lt;br&gt;finns flera skäl till att den rättssökande bör betala en avgift for&lt;br&gt;rättshjälpen. Framfor allt medverkar avgiften till att hålla rättshjälps-&lt;br&gt;kostnadema på en rimlig nivå och att ge parterna en likvärdig&lt;br&gt;processekonomisk situation. Ett avgiftssystem bör vidare vara utformat så&lt;br&gt;att rättshjälpstagaren blir medveten om vilka kostnader som uppstår i&lt;br&gt;ärendet och göra denne intresserad av att hålla dessa kostnader nere på&lt;br&gt;samma sätt som den som själv betalar sina kostnader. Om&lt;br&gt;rättshjälpstagaren betalar samma avgift oavsett vilka kostnader som&lt;br&gt;uppstår far han eller hon inte något sådant intresse. Avgifterna far dock&lt;br&gt;inte sättas så högt att de innebär ett hinder för människor att ta till vara&lt;br&gt;sin rätt. Ett av syftena med det nya avgiftssystemet är alltså att den&lt;br&gt;rättssökande skall bli kostnadsmedveten. Avgiftssystemet konstruerades&lt;br&gt;därför på det sättet att den rättssökande alltid skall bidra med åtminstone&lt;br&gt;någon del av kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan rättshjälpslagens tillkomst har den genomsnittliga löneökningen&lt;br&gt;i Sverige varit cirka nio procent. Många rättssökande har därigenom&lt;br&gt;passerat den tidigare gränsen för rätt till rättshjälp vilket var en av&lt;br&gt;orsakerna till att gränsen nyligen justerades uppåt (prop. 1998/99:10, bet.&lt;br&gt;1998/99:JuU6, rskr 1998/99:132). Många rättssökande har också passerat&lt;br&gt;en gräns till ett högre avgiftsintervall och far därmed en högre avgift än&lt;br&gt;tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den senaste tidens löneökningar var alltså ett av skälen till den tidigare&lt;br&gt;ändringen i rättshjälpslagen. Den ändringen samt skälen för denna&lt;br&gt;medför att det finns anledning att överväga om även de olika&lt;br&gt;intervallerna för rättshjälpsavgift bör justeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:59&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Domstolsverkets redovisning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts har Domstolsverket haft i uppdrag att undersöka&lt;br&gt;behovet av justeringar i avgiftssystemet. För att fa ett underlag för denna&lt;br&gt;undersökning har Domstolsverket tagit fram statistik för att belysa det&lt;br&gt;typiska rättshjälpsärendet. Den statistik som Domstolsverket har&lt;br&gt;undersökt omfattar samtliga av Rättshjälpsmyndigheten beviljade&lt;br&gt;ärenden enligt den nya rättshjälpslagen under perioden den 1 december&lt;br&gt;1997-31 januari 1999 och samtliga under perioden slutreglerade ärenden,&lt;br&gt;i vilka rättshjälp antingen har beviljats av Rättshjälpsmyndigheten eller&lt;br&gt;av domstol. Statistik från domstolarna om det antal beslut där rättshjälp&lt;br&gt;har beviljats finns inte att tillgå. En första utgångspunkt för&lt;br&gt;Domstolsverket har varit att det inte finns några skillnader vad beträffar&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden mellan en rättssökande som ansöker om&lt;br&gt;rättshjälp vid Rättshjälpsmyndigheten eller vid domstol. Vidare har&lt;br&gt;Domstolsverket haft som utgångspunkt att ärenden enligt den nya&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättshjälpslagen som redan har slutreglerats, s.k. korta ärenden, med&lt;br&gt;hänsyn till sin korta omloppstid har kostat förhållandevis lite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt statistiken från Rättshjälpsmyndigheten fördelar sig antalet&lt;br&gt;beviljade ärenden i olika intervaller under perioden den 1 december&lt;br&gt;1997-31 januari 1999 enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:59&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiskt&lt;br&gt;underlag i kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antalet beviljade&lt;br&gt;ärenden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-20 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000-40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 000-80 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 000-120 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;313&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120 000-160 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160 000-210 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Med hjälp av uppgifterna i tabellen har Domstolsverket räknat ut&lt;br&gt;medianrättshjälpstagarens ekonomiska underlag och konstaterat att&lt;br&gt;medianunderlaget ligger i intervallet 40 000-80 000 kr. Av detta följer att&lt;br&gt;medianrättshjälpstagaren betalar en avgift om tio procent för sin&lt;br&gt;rättshjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket har också undersökt frekvensen av olika rättsliga&lt;br&gt;angelägenheter i olika inkomstintervaller. Av statistiken framgår att&lt;br&gt;familjeärenden är den klart dominerande ärendetypen. Även när det&lt;br&gt;gäller rättsliga angelägenheter som inte hänförs till familjeärenden är det&lt;br&gt;framförallt schismer inom en familj som ligger till grund för behovet av&lt;br&gt;rättsligt bistånd, då verkställighet av domar som rör vårdnads- och&lt;br&gt;umgängesfrågor dominerar i övrigt. Angelägenheter som rör arbetsrätt&lt;br&gt;förekommer också tämligen ffekvent. Dessa tvister förekommer dock&lt;br&gt;endast i försumbar utsträckning i de lägsta inkomstskikten, medan de blir&lt;br&gt;mer vanliga i de högre inkomstklasserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittskostnaden för ett rättshjälpsärende enligt 1972 års&lt;br&gt;rättshjälpslag har av Domstolsverket beräknats uppgå till cirka 30 000 kr.&lt;br&gt;Domstolsverket har funnit att det inte finns någon anledning att anta att&lt;br&gt;denna kostnad skulle bli en annan vid en beräkning enligt den nya&lt;br&gt;rättshjälpslagen. Vad gäller kostnaderna visar inte statistiken att det är&lt;br&gt;någon större skillnad mellan olika avgiftsintervaller eller mellan olika&lt;br&gt;måltyper. Den tidsperiod som är möjlig att studera är emellertid kort och&lt;br&gt;Domstolsverket kommer därför att fortlöpande följa kostnadsutveck-&lt;br&gt;lingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket har under uppdragets genomförande samrått med&lt;br&gt;Rättshjälpsmyndigheten, Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen och&lt;br&gt;Sveriges advokatsamfund. De synpunkter som Sveriges advokatsamfund&lt;br&gt;och Socialstyrelsen har framfört i detta sammanhang behandlas i avsnitt&lt;br&gt;6.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förändringar avseende det ekonomiska&lt;br&gt;underlaget&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag:Rättshjälpsavgiftema sänks genom att gränsvärdena&lt;br&gt;höjs i samtliga sex intervaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissutfallet är överlag positivt. Samtliga&lt;br&gt;remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran.&lt;br&gt;Sveriges advokatsamfund anser dock att avgifterna är för höga även om&lt;br&gt;förslaget genomförs, att det bör finnas möjlighet att helt befria en&lt;br&gt;rättssökande från att betala avgift samt att i de fall rättshjälpsavgift skall&lt;br&gt;betalas avgiften för rådgivning även för den första timmen bör avräknas&lt;br&gt;från rättshjälpsavgiften. Några tingsrätter ifrågasätter motiveringen av&lt;br&gt;förslaget. Riksrevisionsverket menar att de ekonomiska konsekvenserna&lt;br&gt;inte är fullständigt utredda och att någon rimlighetsbedömning av&lt;br&gt;eventuella ekonomiska konsekvenser därför inte kan göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den som beviljas rättshjälp skall&lt;br&gt;betala en rättshjälpsavgift vilken utgör en viss procentuell andel av&lt;br&gt;ersättningen till rättshjälpsbiträdet. Avgörande för vilken procentuell&lt;br&gt;andel som skall betalas är den rättssökandes ekonomiska situation - det&lt;br&gt;ekonomiska underlaget. Beräkningen av detta underlag görs med&lt;br&gt;utgångspunkt i den rättssökandes årsinkomst och med beaktande av&lt;br&gt;underhållsskyldighet, förmögenhet och skuldsättning. Den procentsats&lt;br&gt;som skall betalas i rättshjälpsavgift och den för varje intervall lägsta&lt;br&gt;avgiften redovisas i nedanstående tabell.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk underlag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procentsats&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lägsta avgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-20 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000-40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 000-80 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 000-120 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120 000-160 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160 000-260 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av tabellen är gränsvärdena för det ekonomiska underlaget&lt;br&gt;uttryckta i fasta krontalsintervaller. I förarbetena till rättshjälpslagen&lt;br&gt;(prop. 1996/97:9 s. 110 f.) anförde regeringen att bestämmelserna skulle&lt;br&gt;bli mer lättillgängliga om de gränsvärden som anges i lagen uttrycktes i&lt;br&gt;siffror i stället för att, såsom tidigare, uttryckas i förhållande till&lt;br&gt;basbeloppet. Vidare angavs att det självfallet måste bevakas att beloppen&lt;br&gt;justeras om penningvärdets förändringar eller andra faktorer skulle ge&lt;br&gt;skäl för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en lagändring den 1 april 1999 höjdes inkomstgränsen för rätt&lt;br&gt;till rättshjälp från 210 000 kr till 260 000 kr. Som skäl för denna höjning&lt;br&gt;angav regeringen (prop. 1998/99:10 s. 9 f.) dels att den s.k. skiktgränsen i&lt;br&gt;skatterättsliga sammanhang kommit att överstiga inkomstgränsen, dels att&lt;br&gt;den genomsnittliga inkomstökningen de senaste två åren uppgått till 2,5-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 procent per år, vilket innebar att farre människor kunde komma ifråga&lt;br&gt;för rättshjälp än då rättshjälpslagen beslutades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom de tidigare avgiftsgränsema fastställdes med utgångspunkt&lt;br&gt;från det tidigare gällande gränsvärdet för rätt till rättshjälp finns det&lt;br&gt;anledning att se över om även avgiftsgränsema bör justeras. Något&lt;br&gt;underlag för en sådan justering fanns dock inte vid tidpunkten för&lt;br&gt;ändringen av gränsvärdet. Domstolsverket har nu (se avsnitt 5) tagit fram&lt;br&gt;ett underlag som bl.a. innehåller förslag till justeringar och en&lt;br&gt;redovisning av konsekvenserna av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan rättshjälpslagens tillkomst har den genomsnittliga löneökningen&lt;br&gt;i Sverige varit cirka nio procent. Som några tingsrätter påpekar är det inte&lt;br&gt;självklart att en genomsnittlig inkomstökning alltid bör medföra att&lt;br&gt;avgiftsgränsema justeras. Det är å andra sidan inte heller rimligt att&lt;br&gt;generella löneökningar innebär att alla far högre rättshjälpsavgift, dvs. att&lt;br&gt;rättshjälpstagama som kollektiv bidrar med en allt större del av&lt;br&gt;kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste årens löneökningar har inneburit att många rättssökande&lt;br&gt;passerat den tidigare gränsen för rätt till rättshjälp vilket var en av&lt;br&gt;orsakerna till att den gränsen justerades förra året. Många rättssökande&lt;br&gt;har också passerat en gräns till ett högre avgiftsintervall och far därmed&lt;br&gt;en högre avgift än tidigare. Höjningen av inkomstgränsen för rätt till&lt;br&gt;rättshjälp har medfört att de olika avgiftsintervallema inte längre är så väl&lt;br&gt;avpassade i förhållande till den gränsen. För att skapa bättre&lt;br&gt;överrensstämmelse mellan intervallerna och inkomstgränsen bör enligt&lt;br&gt;regeringens mening en höjning av avgiftsgränsema ske. Vidare är det&lt;br&gt;viktigt att de personer som har de sämsta ekonomiska förutsättningarna&lt;br&gt;inte far för höga avgifter. För att åstadkomma lättnader för dessa personer&lt;br&gt;bör, såsom Domstolsverket föreslagit, intervallernas omfång justeras så&lt;br&gt;att fler personer kommer i de lägre intervallerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning bör intervallerna höjas med ungefar den&lt;br&gt;procentsats, cirka nio procent, som låg till grund för höjningen våren&lt;br&gt;1999 av inkomstgränsen för rätt till rättshjälp från 210 000 till 260 000&lt;br&gt;kr. Ändringarna bör gälla samtliga intervaller på sätt som framgår av&lt;br&gt;nedanstående tabell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:59&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiskt underlag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procentsats&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lägsta avgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000-100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 000-120 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120 000-150 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 000-200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000-260 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär alltså att rättshjälpsavgiftema blir lägre än&lt;br&gt;tidigare. Följande tabell ger exempel på vilken rättshjälpsavgift som skall&lt;br&gt;betalas vid olika rättshjälpskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiskt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rättshjälpsavgift vid olika rättshjälps-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underlag i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000-100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 000-120 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120 000-150 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150000-200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000-260 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;För medianrättshjälpstagaren (40 000-80 000 kr) innebär regeringens&lt;br&gt;förslag en halvering av rättshjälpskostnadema. Det innebär att&lt;br&gt;medianrättshjälpstagaren får betala 3 000 kr plus rådgivningsavgift om&lt;br&gt;kostnaderna för rättshjälpsbiträdet blir 60 000 kr eller 5 000 kr plus&lt;br&gt;rådgivningsavgift om kostnaderna för rättshjälpsbiträdet blir 100 000 kr.&lt;br&gt;Det bör i det här sammanhanget påpekas att ett ärende där kostnaderna&lt;br&gt;uppgår till så stora belopp som regel har pågått en längre tid samt att de&lt;br&gt;är relativt sällsynta. Dessutom betalas avgiften löpande under den tid som&lt;br&gt;ärendet pågår, som regel en gång i kvartalet (se 25 § rättshjälpslagen&lt;br&gt;samt DVFS 1997:12). För de som har det sämst ställt innebär förslaget&lt;br&gt;således att de får betala 1 200 kr plus rådgivningsavgift om kostnaderna&lt;br&gt;för rättshjälpsbiträdet uppgår till 60 000 kr eller 2 000 kr plus&lt;br&gt;rådgivningsavgift om biträdeskostnadema uppgår till 100 000 kr. Om ett&lt;br&gt;ärende där biträdeskostnadema uppgår till 100 000 kr pågått under&lt;br&gt;exempelvis ett år medför detta att rättshjälpstagaren får betala rätts-&lt;br&gt;hjälpsavgift med ett belopp som stannar vid 500 kr i kvartalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges advokatsamfund anser att avgiftsystemet även efter de&lt;br&gt;justeringar som har föreslagits föranleder betydande tröskeleffekter&lt;br&gt;eftersom den procentuella avgiften höjs med tio procent i varje intervall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är medveten om att avgiftssystemet, som angetts ovan, i&lt;br&gt;vissa fall kan medföra tröskeleffekter. De effekter som kan inträffa om en&lt;br&gt;person hamnar strax över en gräns i stället för under kan i några fall bli&lt;br&gt;relativt stora, i vart fall i kostsamma ärenden för de som ligger inom de&lt;br&gt;högre inkomstintervallema. I de lägre intervallerna blir effekten betydligt&lt;br&gt;mindre, räknat i kronor. Det är dock ofrånkomligt att vissa tröskeleffekter&lt;br&gt;uppstår i ett system som bygger på fasta krontalsintervaller. Dessa&lt;br&gt;effekter är ingen nyhet utan behandlades redan i förarbetena till den nya&lt;br&gt;rättshjälpslagen (se prop. 1996/97:9 s. 162). Där anfördes att en lämplig&lt;br&gt;avvägning mellan risken för tröskeleffekter å ena sidan och systemets&lt;br&gt;begriplighet och effektivitet å andra sidan enligt regeringens mening var&lt;br&gt;ett avgiftssystem med sex nivåer. Något skäl att ändra den bedömning&lt;br&gt;som då gjordes finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges advokatsamfund och Socialstyrelsen har såväl till&lt;br&gt;Domstolsverket som i sina remissvar anfört att det bör finnas en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjlighet att sätta ned rättshjälps- och rådgivningsavgiften till noll kr&lt;br&gt;även för andra än underåriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av dessa synpunkter har Domstolsverket under upp-&lt;br&gt;dragets genomförande även sett på frågan om nedsättning av rådgivnings-&lt;br&gt;avgiften. Enligt 4 § andra stycket rättshjälpslagen far nedsättning av&lt;br&gt;rådgivningsavgiften ske till hälften om den rättssökandes ekonomi ger&lt;br&gt;anledning till det. Domstolsverket har enligt 4 och 5 §§ rättshjälps-&lt;br&gt;förordningen (1997:404) bemyndigats att lämna närmare föreskrifter om&lt;br&gt;rådgivning och har i DVFS 1997:11 föreskrivit att nedsättning far ske om&lt;br&gt;den som far rådgivning har ett ekonomiskt underlag som inte överstiger&lt;br&gt;50 000 kr. Bistånd enligt socialtjänstlagen (1980:620) kan som högst&lt;br&gt;antas motsvara en inkomst om 75 000 kr per år. De personer som erhåller&lt;br&gt;sådant bistånd tillhör således intervallet 50 000-75 000 kr och far därmed&lt;br&gt;betala hela rådgivningsavgiften. Domstolsverket överväger om gränsen&lt;br&gt;för nedsättning bör höjas till 75 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller frågan om total befrielse från skyldighet att betala&lt;br&gt;rättshjälps- och rådgivningsavgift ställer sig regeringen tveksam till en&lt;br&gt;sådan ordning. En viktig faktor i det nya rättshjälpssystemet är att låta&lt;br&gt;den rättssökande bidra till kostnaderna för att på så sätt göra denne mer&lt;br&gt;kostnadsmedveten. Självfallet far avgifterna inte hindra den enskilde från&lt;br&gt;att kunna ta tillvara sin rätt. Emellertid innebär, som redogjorts för ovan,&lt;br&gt;de nu föreslagna justeringarna av avgiftsintervallema att rättshjälps-&lt;br&gt;avgiftema sänks. Regeringen anser inte att det finns anledning till&lt;br&gt;ytterligare sänkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 23 § tredje stycket rättshjälpslagen kan den som har betalat för&lt;br&gt;mer än en timmes rådgivning fa avräkna kostnaderna för den andra&lt;br&gt;timmen från den lägsta avgift som anges i andra stycket 2-6. Sveriges&lt;br&gt;advokatsamfund anser att avräkning bör kunna ske av hela&lt;br&gt;rådgivningsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av bestämmelsen kan möjligheten till avdrag för&lt;br&gt;rådgivningsavgift endast komma i fråga när den rättssökande skall betala&lt;br&gt;rättshjälpsavgift enligt den s.k. minimiavgiftsregeln (se även prop.&lt;br&gt;1996/97:9 s. 107). Således finns det ingen möjlighet till avräkning i de&lt;br&gt;fall då rättshjälpsavgiften utgör en procentuell andel av biträdeskost-&lt;br&gt;nadema. Enligt regeringens mening skulle en sådan avräkningsmöjlighet&lt;br&gt;inom ett avgiftssystem som bygger på procentuella andelar fa oönskade&lt;br&gt;konsekvenser. De inledande rättshjälpskostnadema skulle i princip bli&lt;br&gt;gratis, vilket skulle motverka intentionerna med att skapa ett ökat&lt;br&gt;kostnadsmedvetande hos rättshjälpstagaren. Rådgivningsavgiften far&lt;br&gt;därför ses som en första grundavgift som är lika för alla utom för de som&lt;br&gt;har det sämst ekonomiskt ställt. I sammanhanget kan dessutom anmärkas&lt;br&gt;att rådgivningsavgiften uppgår till samma eller lägre belopp än den&lt;br&gt;grundavgift som den rättssökande betalade enligt den gamla rätts-&lt;br&gt;hjälpslagen (1972:429). För de sämst ställda grupperna finns, som ovan&lt;br&gt;nämnts, även möjlighet att få rådgivningsavgiften nedsatt. Sammantaget&lt;br&gt;är det regeringens uppfattning att den nuvarande ordningen där avräkning&lt;br&gt;endast kan ske i de s.k. minimiavgiftsfallen bör bibehållas. Då&lt;br&gt;minimiavgifterna är förhållandevis låga finns det inte heller tillräckliga&lt;br&gt;skäl att tillåta avräkning av rådgivningsavgiften i större utsträckning av&lt;br&gt;vad som nu medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under våren kommer en utvärdering av den nya rättshjälpslagen att&lt;br&gt;påbörjas. Inom ramen för denna utvärdering kommer bl.a. avgifts-&lt;br&gt;systemet och dess konsekvenser att närmare analyseras. När denna analys&lt;br&gt;är klar kommer regeringen att göra de ytterligare överväganden som en&lt;br&gt;sådan analys kan föranleda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:59&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Rätt till ersättning av allmänna medel för&lt;br&gt;lämnad rådgivning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som har lämnat rådgivning skall ha rätt till&lt;br&gt;ersättning såväl vid nedsättning av rådgivningsavgiften till hälften som&lt;br&gt;vid befrielse från sådan avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den 1 april 1999 fick 4 §&lt;br&gt;rättshjälpslagen ett nytt tredje stycke som innebär att en underårig&lt;br&gt;rättssökandes rådgivningsavgift far sättas ned till noll, om sökandens&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden ger anledning till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 5 § andra meningen rättshjälpslagen följer att om rådgivning har&lt;br&gt;skett mot nedsatt avgift enligt 4 § andra stycket kan den som har lämnat&lt;br&gt;rådgivning fa ersättning av allmänna medel. På grund av förbiseende kom&lt;br&gt;denna bestämmelse inte att utvidgas till att även omfatta sådana fall som&lt;br&gt;regleras i det nya tredje stycket i 4 §. Regeringen föreslår därför att&lt;br&gt;bestämmelsen nu ändras i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Höjningen av intervallgränsema torde leda till att rättshjälpskostnadema&lt;br&gt;ökar med någon eller ett par miljoner kronor. Då denna kostnadsökning&lt;br&gt;ryms inom rättshjälpsanslaget behöver några extra resurser inte tillföras.&lt;br&gt;Vid sådant förhållande krävs inte på detta stadium någon ytterligare&lt;br&gt;utredning om de ekonomiska konsekvenserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med lagändringen våren 1999, varigenom en underårig&lt;br&gt;rättssökande helt kan befrias från att betala rådgivningsavgift, konstate-&lt;br&gt;rade regeringen att det endast var fråga om mycket begränsade kostnads-&lt;br&gt;ökningar och att rättshjälpsanslaget därför inte behövde tillföras några&lt;br&gt;nya resurser (prop. 1998/99:10 s. 16). De extra kostnader som kan följa&lt;br&gt;på förslaget att låta rådgivare fa ersättning från staten även i dessa fall var&lt;br&gt;alltså förutsedda redan i det tidigare lagstiftningsarbetet och ryms således&lt;br&gt;inom rättshjälpsanslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F örfattningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har justerats så att den som har lämnat rådgivning har rätt till&lt;br&gt;ersättning från staten i samtliga fall där nedsättning av&lt;br&gt;rådgivningsavgiften har skett. Således omfattas nu även de fall då&lt;br&gt;rådgivningsavgiften enligt 4 § tredje stycket har satts ned till noll kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna innebär att gränsvärdena höjs i samtliga sex&lt;br&gt;intervaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 23 § rättshjälpslagen (1996:1619) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har beviljats rättshjälp skall betala en rättshjälpsavgift som&lt;br&gt;bestäms med hänsyn till kostnaderna för rättshjälpsbiträdet och den&lt;br&gt;rättssökandes ekonomiska underlag enligt 38 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälpsavgiften, som aldrig&lt;br&gt;rättshjälpsbiträdet, utgör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. två procent av kostnaderna&lt;br&gt;om det ekonomiska underlaget inte&lt;br&gt;överstiger 20 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fem procent av kostnaderna,&lt;br&gt;dock minst 500 kr, om det&lt;br&gt;ekonomiska underlaget överstiger&lt;br&gt;20 000 men inte 40 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tio procent av kostnaderna,&lt;br&gt;dock minst 1 000 kr, om det&lt;br&gt;ekonomiska underlaget överstiger&lt;br&gt;40 000 men inte 80 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tjugo procent av kostnaderna,&lt;br&gt;dock minst 1 500 kr, om det&lt;br&gt;ekonomiska underlaget överstiger&lt;br&gt;80 000 men inte 120 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. trettio procent av kostnaderna,&lt;br&gt;dock minst 2 000 kr, om det&lt;br&gt;ekonomiska underlaget överstiger&lt;br&gt;120 000 men inte 160 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fyrtio procent av kostnaderna,&lt;br&gt;dock minst 5 000 kr, om det&lt;br&gt;ekonomiska underlaget överstiger&lt;br&gt;160 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;far överstiga kostnaderna för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. två procent av kostnaderna&lt;br&gt;om det ekonomiska underlaget inte&lt;br&gt;överstiger 50 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fem procent av kostnaderna,&lt;br&gt;dock minst 500 kr, om det&lt;br&gt;ekonomiska underlaget överstiger&lt;br&gt;50 000 men inte 100 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tio procent av kostnaderna,&lt;br&gt;dock minst 1 000 kr om det&lt;br&gt;ekonomiska underlaget överstiger&lt;br&gt;100 000 men inte 120 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tjugo procent av kostnaderna,&lt;br&gt;dock minst 1 500 kr om det&lt;br&gt;ekonomiska underlaget överstiger&lt;br&gt;120 000 men inte 150 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. trettio procent av kostnaderna,&lt;br&gt;dock minst 2 000 kr, om det&lt;br&gt;ekonomiska underlaget överstiger&lt;br&gt;150 000 men inte 200 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fyrtio procent av kostnaderna,&lt;br&gt;dock minst 5 000 kr, om det&lt;br&gt;ekonomiska underlaget överstiger&lt;br&gt;200 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift för rådgivning utöver en timme skall avräknas från den lägsta&lt;br&gt;avgift som anges i andra stycket 2-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den rättssökande underårig far det beslutas att någon&lt;br&gt;rättshjälpssavgift inte skall betalas, om sökandens ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden ger anledning till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften för dödsbo som beviljas rättshjälp bestäms efter vad som är&lt;br&gt;skäligt med hänsyn till dödsboets och dödsbodelägarnas ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1619.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållanden. Om rättshjälp övergår till ett dödsbo beräknas Prop. 1999/2000:59&lt;br&gt;rättshjälpsavgiften med ledning av den avlidnes ekonomiska underlag. Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;promemorian&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har avgetts av Riksdagens ombudsmän, Svea hovrätt,&lt;br&gt;Huddinge tingsrätt, Norrtälje tingsrätt, Malmö tingsrätt, Luleå tingsrätt,&lt;br&gt;Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Jönköpings län, Rättshjälps-&lt;br&gt;myndigheten, Rättshjälpsnämnden, Riksåklagaren, Socialstyrelsen,&lt;br&gt;Riksrevisionsverket, Riksförsäkringsverket (avstår), Kommunförbundet&lt;br&gt;(avstår), Sveriges domareförbund, Sveriges advokatsamfund, TCO&lt;br&gt;(avstår), LO, Sammanslutningen för Sveriges Juridiska Byråer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 februari 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow,&lt;br&gt;Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson,&lt;br&gt;Wämersson, Lejon, Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1999/2000:59 Avgiftssystemet i&lt;br&gt;rättshjälpslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 59758, Stockholm 2000&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:JuU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-02-09 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-02-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2000-02-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2000-02-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2000-03-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:12:48</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GN0359</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:14</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:12:48</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1999/2000:JuU14</uppgift>
<ref_dok_id>GN01JuU14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändringar i rättshjälpslagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:59&lt;br/&gt;
Avgiftssystemet i rättshjälpslagen</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Ju15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:41 Ändringar i brottsskadelagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ragnwi Marcelind  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:59&lt;br/&gt;
Avgiftssystemet i rättshjälpslagen</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Ju15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:41 Ändringar i brottsskadelagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ragnwi Marcelind  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>