<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2307940</hangar_id>
 <dok_id>GN0349</dok_id>
 <rm>1999/2000</rm>
 <beteckning>49</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1999/2000:49</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Kulturdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>49</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-01-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:05:39</systemdatum>
 <publicerad>2000-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Utökat skydd för kodade tjänster</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GN0349/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GN0349</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN0349</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1999/2000:49&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Utökat skydd för kodade tjänster&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0349/prop_19992000__49-1.png" style="width:37pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 20 januari 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marita Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Kulturdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs det fram förslag till en ny lag om förbud beträffande&lt;br&gt;viss avkodningsutrustning bl.a. för att i svensk rätt genomföra Europa-&lt;br&gt;parlamentets och rådets direktiv 98/84/EG av den 20 november 1998 om&lt;br&gt;det rättsliga skyddet för tjänster som bygger på eller utgörs av villkorad&lt;br&gt;tillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att reglerna om avkodningsutrustning som ger obehö-&lt;br&gt;rig tillgång till radio- och TV-sändningar skärps. Även informationssam-&lt;br&gt;hällets tjänster föreslås omfattas av den nya lagen. Med avkodningsut-&lt;br&gt;rustning avses all utrustning eller programvara som utformats eller anpas-&lt;br&gt;sats för att göra en tjänst som omfattas av lagen tillgänglig i tolkningsbar&lt;br&gt;form. Förslaget innebär att i stort sett all kommersiell hantering av sådan&lt;br&gt;utrustning utan tjänsteleverantörens godkännande kriminaliseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att den som begår brott mot lagen skall betala skälig&lt;br&gt;ersättning för att den tjänst som gjorts tillgänglig genom brottet har&lt;br&gt;utnyttjats samt ersättning för den ytterligare ekonomiska skada som brottet&lt;br&gt;har medfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maximistraffet för brott mot lagen föreslås höjt från nuvarande fängelse&lt;br&gt;i sex månader till fängelse i högst två år. Åtal skall enligt förslaget fa&lt;br&gt;väckas när målsäganden anger brottet till åtal eller åtal är motiverat från&lt;br&gt;allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 maj 2000 och ersätta den&lt;br&gt;nuvarande lagen (1993:1367) om förbud beträffande viss avkodningsut-&lt;br&gt;rustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 49&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut..................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om förbud beträffande viss avkodningsutrustning.....4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning...............................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande rätt......................................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Europarlamentets och rådets&amp;nbsp;direktiv om det rättsliga skyddet för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänster som bygger på eller utgörs av villkorad tillgång...................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Närmare om direktivets innehåll.........................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter..................................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skyddade tjänster.............................................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förbjudna förfaranden.....................................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sanktioner m.m................................................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Skadestånd.......................................................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Ikraftträdande m.m..........................................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser...............................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;Författningskommentar....................................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om förbud beträffande viss avkodningsutrustning.....24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1998 års direktiv....................................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;Sammanfattning av promemorian..........................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;Promemorians författningsförslag.........................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;Förteckning över remissinstanserna.......................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag..................................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 &amp;nbsp;Lagrådets yttrande..................................................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 januari 2000.......39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad............................................................................................40&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till lag om förbud beträffande viss avkod-&lt;br&gt;ningsutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:49&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till lag om förbud beträffande viss&lt;br&gt;avkodningsutrustning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag finns bestämmelser som avser att förhindra obehörig till-&lt;br&gt;gång till vissa tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med tjänst avses i denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en ljudradio- eller TV-sändning som är riktad till allmänheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. varje annan tjänst som utförs elektroniskt, på distans och på begäran&lt;br&gt;av mottagaren, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tillhandahållandet av villkorad tillgång till en tjänst som avses i 1 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2, betraktat som en tjänst i sig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om tjänsten är föremål för villkorad tillgång och tillhandahålls mot&lt;br&gt;betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Med villkorad tillgång till en tjänst avses att en användare eller en&lt;br&gt;mottagare av tjänsten till följd av tekniska åtgärder eller arrangemang kan&lt;br&gt;fa tillgång till tjänsten i tolkningsbar form först sedan de har blivit per-&lt;br&gt;sonligt godkända som behöriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Med avkodningsutrustning avses utrustning eller programvara som&lt;br&gt;utformats eller anpassats för att göra en tjänst som omfattas av lagen till-&lt;br&gt;gänglig i tolkningsbar form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Avkodningsutrustning far inte yrkesmässigt eller annars i förvärvs-&lt;br&gt;syfte tillverkas, importeras, distribueras, säljas, hyras ut, innehas, installe-&lt;br&gt;ras, underhållas eller bytas ut i syfte att göra en tjänst som omfattas av&lt;br&gt;lagen tillgänglig i tolkningsbar form utan tjänsteleverantörens godkän-&lt;br&gt;nande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med import avses införsel av en vara till Sverige från en plats utanför&lt;br&gt;Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som på annat sätt än genom import uppsåtligen bryter mot 5 §&lt;br&gt;skall dömas till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om straff för olovlig införsel finns bestämmelser i lagen (1960:418) om&lt;br&gt;straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § För försök till brott enligt denna lag skall dömas till ansvar enligt 23&lt;br&gt;kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Egendom som har varit föremål för brott enligt denna lag skall förkla-&lt;br&gt;ras förverkad, om det inte är uppenbart oskäligt. I stället för egendomen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 98/84/EG av den 20 november 1998 om det&lt;br&gt;rättsliga skyddet för tjänster som bygger på eller utgörs av villkorad tillgång (EGT nr L&lt;br&gt;320, 28.11.1998, s. 54, Celex 398L0084).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan dess värde förklaras förverkat. Även utbytet av ett sådant brott skall&lt;br&gt;förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föremål som har använts som hjälpmedel vid brott enligt denna lag&lt;br&gt;eller dess värde far förklaras förverkat, om det är nödvändigt för att före-&lt;br&gt;bygga brott eller det finns andra särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Den som uppsåtligen bryter mot 5 § skall betala skälig ersättning för&lt;br&gt;att den tjänst som gjorts tillgänglig genom gärningen har utnyttjats samt&lt;br&gt;ersättning för den ytterligare ekonomiska skada som gärningen har med-&lt;br&gt;fört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Åklagaren far väcka åtal för brott mot denna lag endast om målsä-&lt;br&gt;ganden anger brottet till åtal eller åtal är motiverat från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom lagen upphävs lagen (1993:1367) om förbud beträffande viss&lt;br&gt;avkodningsutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 49&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 98/84/EG av den 20 november&lt;br&gt;1998 om det rättsliga skyddet för tjänster som bygger på eller utgörs av&lt;br&gt;villkorad tillgång ingår i den s.k. handlingsplanen för den inre marknaden&lt;br&gt;och syftar till att säkerställa att tjänsteleverantörer skyddas mot olaglig&lt;br&gt;utrustning, bilaga 1. Samråd med riksdagens EU-nämnd har skett innan&lt;br&gt;direktivet antogs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Kulturdepartementet har promemorian Utökat skydd för kodade&lt;br&gt;tjänster (Ds 1999:29) upprättats. I promemorian läggs förslag fram till en&lt;br&gt;ny lag om förbud mot viss avkodningsutrustning bl.a. för att i svensk rätt&lt;br&gt;genomföra direktivet. En sammanfattning av promemorians förslag finns i&lt;br&gt;bilaga 2. Promemorians lagförslag finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. En förteckning av remissinstan-&lt;br&gt;serna finns i bilaga 4. En sammanställning av remissvaren finns tillgäng-&lt;br&gt;lig i Regeringskansliet (dnr Kul999/1977).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 2 december 1999 att inhämta Lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande över det lagförslag som finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i huvudsak följt Lagrådets förslag. I propositionens lag-&lt;br&gt;förslag har också vissa redaktionella ändringar gjorts. Lagrådets syn-&lt;br&gt;punkter berörs i avsnitt 10 och i författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Gällande rätt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I dag gällande bestämmelser om avkodningsutrustning finns i lagen&lt;br&gt;(1993:1367) om förbud beträffande viss avkodningsutrustning&lt;br&gt;(avkodningslagen). Lagen skall förhindra att någon yrkesmässigt eller&lt;br&gt;annars i förvärvssyfte olovligen tillverkar, överlåter, hyr ut, installerar&lt;br&gt;eller underhåller avkodningsutrustning i avsikt att bereda någon utanför&lt;br&gt;abonnentkretsen tillgång till innehållet i en kodad sändning som erbjuds&lt;br&gt;mot betalning. Innehav av utrustning för olovlig avkodning liksom import&lt;br&gt;av sådan utrustning omfattas inte av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkodningsutrustning definieras i lagens inledande paragraf som en&lt;br&gt;anordning som är konstruerad för att ensam eller tillsammans med någon&lt;br&gt;annan anordning kunna bereda någon tillgång till innehållet i en kodad&lt;br&gt;sändning eller är särskilt anpassad för detta ändamål. Typexempel på så-&lt;br&gt;dan utrustning är s.k. smart-cards, dvs. datakort som innehåller kunskapen&lt;br&gt;om hur avkodningen skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ibland svårt att avgöra vad som egentligen är avkodningsutrust-&lt;br&gt;ning. Att avkodningsutrustningen har andra funktioner, av vilka avkod-&lt;br&gt;ningsförmågan bara är en, hindrar inte att utrustningen omfattas av av-&lt;br&gt;kodningslagen (prop. 1993/94:53 s. 24 f.). Utrustningegen kan således ha&lt;br&gt;förmåga att avkoda en sändning eller flera sändningar, och kan utgöras av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en byggsats eller en del av en sådan. Någon gräns för hur väl avkodaren Prop. 1999/2000:49&lt;br&gt;måste fungera i praktiken har inte ställts upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kodad sändning som erbjuds mot betalning definieras i lagen som en&lt;br&gt;sändning av ljudradio- eller televisionsprogram som är riktad till all-&lt;br&gt;mänheten och där den programbärande signalen har ändrats i avsikt att&lt;br&gt;programmen skall bli tillgängliga endast för dem som betalar för pro-&lt;br&gt;grammen (abonnentkretsen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ljudradio- och TV-sändningar avses enligt förarbetena alla kända&lt;br&gt;metoder för sändningar av ljudradio och TV genom radiosignal eller tråd,&lt;br&gt;via satellit eller från marksändning, ursprunglig sändning eller vidare-&lt;br&gt;sändning. För att det skall vara fråga om en kodad sändning som erbjuds&lt;br&gt;mot betalning och därmed omfattas av avkodningslagen krävs att sänd-&lt;br&gt;ningen är riktad till allmänheten. Det innebär att s.k. programtransport&lt;br&gt;inte omfattas av begreppet (prop. 1993/94:53 s. 24). Med programtrans-&lt;br&gt;port avses t.ex. sändningar mellan olika företag som inte är riktade till&lt;br&gt;allmänheten. Något skydd för informationssamhällets tjänster finns inte i&lt;br&gt;avkodningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffet för att uppsåtligen bryta mot nyss nämnda bestämmelser är&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst sex månader. Åklagare far dock väcka åtal&lt;br&gt;endast om detta av särskilda skäl är påkallat från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Europarlamentets och rådets direktiv om det&lt;br&gt;rättsliga skyddet för tjänster som bygger på&lt;br&gt;eller utgörs av villkorad tillgång&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utbudet av sändningar i radio och television som bygger på villkorad till-&lt;br&gt;gång, dvs. tekniska system som reglerar att endast de som är behöriga att&lt;br&gt;ta del av ett visst program eller en viss tjänst far tillgång till dessa, har&lt;br&gt;utvecklats för att tillgodose en alltmer specialiserad efterfrågan. Detta är&lt;br&gt;huvudorsaken till att en stor del av de berörda tjänsterna betalas av slut-&lt;br&gt;användaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsutvecklingen pekar mot att tekniken med villkorad tillgång i&lt;br&gt;allt högre grad kommer att tillämpas också för att kontrollera tillgången&lt;br&gt;till andra digitala tjänster i informationssamhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grönboken om Rättsskydd för krypterade radio- och TV-tjänster på den&lt;br&gt;inre marknaden, KOM(96) 76 slutlig som presenterades av EG-kommis-&lt;br&gt;sionen i mars 1996, och den efterföljande konsultationsprocessen ledde&lt;br&gt;fram till konstaterandet att avsaknaden av en likvärdig rättsskyddsnivå i&lt;br&gt;alla medlemsstater stör den inre marknadens funktion. Nuvarande be-&lt;br&gt;stämmelser i EU:s medlemsstater på det aktuella området uppvisar avse-&lt;br&gt;värda skillnader, bl.a. vad gäller tillämpningsområde, grad av skydd och&lt;br&gt;påfölj dsnivåer. Härigenom uppstår ett antal hinder för den fria rörligheten&lt;br&gt;för krypterade radio- och TV-tjänster och avkodningsutrustning och kon-&lt;br&gt;kurrensen snedvrids avsevärt mellan aktörer i olika medlemsstater. Dess-&lt;br&gt;utom anges i grönboken att skillnaderna i nationell lagstiftning kan&lt;br&gt;bromsa utvecklingen av en europeisk marknad för nya krypterade radio-&lt;br&gt;och TV-tjänster. Förutom att ett splittrat regelverk kan hindra den fria&lt;br&gt;7&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rörligheten för varor och tjänster kan det även vara ett hot mot en väl fön- Prop. 1999/2000:49&lt;br&gt;gerande inre marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Digital teknik kan öka konsumenternas valmöjligheter och bidra till&lt;br&gt;kulturell mångfald genom att allt flera tjänster enligt artiklarna 49 och 50 i&lt;br&gt;EG-fördraget utvecklas. Lönsamheten för dessa tjänster kommer dock&lt;br&gt;ofta att vara beroende av att tjänsteleverantörens betalning garanteras&lt;br&gt;genom villkorad tillgång. I ett sådant perspektiv förefaller ett rättsligt&lt;br&gt;skydd för tjänsteleverantörer mot olaglig utrustning som möjliggör kost-&lt;br&gt;nadsfri tillgång till dessa tjänster nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund har Europaparlamentet och rådet antagit direktiv&lt;br&gt;98/84/EG om det rättsliga skyddet för tjänster som bygger på eller utgörs&lt;br&gt;av villkorad tillgång. Direktivets tillämpningsområde täcker alla radio-&lt;br&gt;och TV-program samt informationssamhällets tjänster där den villkorade&lt;br&gt;tillgången används för att säkerställa betalning av tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet ställer krav på medlemsstaterna att förbjuda och tillgripa&lt;br&gt;lämpliga sanktioner mot ett brett spektrum av kommersiella verksamheter&lt;br&gt;som gäller illegala avkodare (dekodrar), s.k. smarta kort och programvara&lt;br&gt;som gör det möjligt att kringgå system med villkorad tillgång och erhålla&lt;br&gt;tjänsten kostnadsfritt. Skyddet är begränsat till tjänster som utnyttjar tek-&lt;br&gt;niker med villkorad tillgång för att säkerställa ersättning. Det är vidare&lt;br&gt;begränsat till kommersiell hantering av olaglig utrustning. Av främst pro-&lt;br&gt;portionalitets- och subsidiaritetsskäl ges medlemsstaterna ansvaret för att&lt;br&gt;vidta åtgärder mot privat innehav eller användning av olaglig utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Närmare om direktivets innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med direktivet är att tillnärma medlemsstaternas bestämmelser om&lt;br&gt;åtgärder mot olaglig utrustning som ger obehörig tillgång till skyddade&lt;br&gt;tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tjänster som skyddas av direktivet är TV-sändningar enligt defini-&lt;br&gt;tionen i artikel 1 a i det s.k. TV-direktivet (direktiv 89/552/EEG), radio-&lt;br&gt;sändningar i betydelsen all överföring av radioprogram till allmänheten,&lt;br&gt;via tråd eller via etern, vilket även omfattar satellitsändningar, samt in-&lt;br&gt;formationssamhällets tjänster i den betydelse som avses i artikel 1.2 i&lt;br&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om&lt;br&gt;ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter&lt;br&gt;och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;. En förut-&lt;br&gt;sättning för att berörda tjänster skall omfattas av direktivet är att de till-&lt;br&gt;handahålls mot ersättning och är föremål för villkorad tillgång. Även&lt;br&gt;själva tillhandahållandet av villkorad tillgång för ovannämnda tjänster&lt;br&gt;betraktas enligt direktivet som en skyddad tjänst i sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 2 definieras även begreppen villkorad tillgång, utrustning för&lt;br&gt;villkorad tillgång, anknuten tjänst, olaglig utrustning och området som&lt;br&gt;samordnas av direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av artikel 3 framgår att vaije medlemsstat skall vidta de åtgärder som&lt;br&gt;är nödvändiga för att förbjuda de enligt direktivet otillåtna åtgärderna och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; EGT L 204, 21.7.1998, s. 37. Direktivet senast ändrat genom direktiv 98/48/EG (EGT L&lt;br&gt;217, 5.8.1998, s. 18).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införa de sanktioner och de möjligheter till rättelse som anges i direktivet.&lt;br&gt;Utöver vad som följer av direktivet far medlemsstaterna, inom det av&lt;br&gt;direktivet koordinerade området, inte begränsa tillhandahållandet av&lt;br&gt;skyddade tjänster eller anknutna tjänster vilka har sitt ursprung i en annan&lt;br&gt;medlemsstat eller begränsa den fria rörligheten för utrustning för villkorad&lt;br&gt;tillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 4 är de verksamheter som medlemsstaterna skall förbjuda upp-&lt;br&gt;räknade. Det skall enligt direktivet vara förbjudet att tillverka, importera,&lt;br&gt;distribuera, försälja, hyra ut, inneha, installera, underhålla eller byta ut&lt;br&gt;olaglig utrustning i kommersiellt syfte liksom att marknadsföra olaglig&lt;br&gt;utrustning genom kommersiella meddelanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 5 skall sanktionerna vara verkningsfulla, avskräckande&lt;br&gt;och proportionerliga i förhållande till de följder den otillåtna verksamhe-&lt;br&gt;ten eventuellt kan fa. Medlemsstaterna skall även vidta nödvändiga åtgär-&lt;br&gt;der för att leverantörer av skyddade tjänster har tillgång till lämpliga möj-&lt;br&gt;ligheter till rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:49&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Allmänna utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Huvudsyftet bakom EG-direktivet om rättsligt skydd för tjänster som byg-&lt;br&gt;ger på eller utgörs av villkorad tillgång är att förbättra skyddet för leve-&lt;br&gt;rantörer av sådana tjänster. Det syftar inte till en fullständig harmonisering&lt;br&gt;av medlemsstaternas regler på området. Medlemsstaterna far t.ex. besluta&lt;br&gt;om ett starkare skydd än det som direktivet ger. Det har ansetts tillräckligt&lt;br&gt;att begränsa direktivets räckvidd till sådana nationella bestämmelser som&lt;br&gt;kan utgöra hinder mot en väl fungerande inre marknad. Medlemsstaterna&lt;br&gt;skall senast den 28 maj 2000 sätta i kraft de lagar och andra författningar&lt;br&gt;som är nödvändiga för att följa direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1993:1367) om förbud beträffande viss avkodningsutrustning&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 januari 1994. Lagens bestämmelser stämmer i stora&lt;br&gt;delar väl överens med direktivet och lagens terminologi och systematik&lt;br&gt;kan delvis användas vid genomförandet av direktivet. Vissa ändringar&lt;br&gt;måste dock göras för att genomföra direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att det skall bli lättare att komma till rätta med brottsliga förfaran-&lt;br&gt;den är det lämpligt att nu också överväga förändringar av avkodningsla-&lt;br&gt;gen som inte föranleds av förpliktelserna enligt direktivet. I det följande&lt;br&gt;kommer därför att föreslås ändringar som inte föranleds av direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt EG:s rättsordning är det EG-domstolen som är exklusivt behörig&lt;br&gt;att göra auktoritativa uttalanden om innebörden av EG:s rättsregler.&lt;br&gt;Sverige har genom anslutningen till Europeiska unionen också förbundit&lt;br&gt;sig att verka för en enhetlig tolkning och tillämpning av regler i EG-rät-&lt;br&gt;ten. Detta medför att det i princip inte blir aktuellt att i samband med det&lt;br&gt;nu aktuella lagstiftningsarbetet uttala sig om hur direktivet i olika delar&lt;br&gt;skall tolkas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Skyddade tjänster&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen görs tillämplig på alla de skyddade tjänster&lt;br&gt;som omfattas av direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas synpunkter: Merparten av remissinstanserna till-&lt;br&gt;styrker eller har ingen invändning mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för förslaget: Skyddade tjänster definieras i direktivets artikel 2&lt;br&gt;a) som TV- eller radiosändningar eller informationssamhällets tjänster&lt;br&gt;samt tillhandahållandet av villkorad tillgång som en tjänst i sig. Med in-&lt;br&gt;formationssamhällets tjänster avses här alla tjänster som utförs mot ersätt-&lt;br&gt;ning på distans, elektroniskt och på individuell begäran av mottagaren.&lt;br&gt;Detta innebär att direktivet omfattar inte bara tjänster som traditionell&lt;br&gt;betal-TV eller betalradio utan också tjänster som beställvideo (video on&lt;br&gt;demand), &amp;quot;music on demand&amp;quot;, elektronisk utgivning och ett stort urval&lt;br&gt;andra online-tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att de berörda tjänsterna skall omfattas av direktivet måste två vill-&lt;br&gt;kor vara uppfyllda. För det första måste tjänsterna vara föremål för villko-&lt;br&gt;rad tillgång, vilket enligt definitionen i artikel 2 b) är alla tekniska åtgär-&lt;br&gt;der och/eller arrangemang som gör att man kan få tillgång till en skyddad&lt;br&gt;tjänst i tolkningsbar form först sedan man blivit personligt godkänd som&lt;br&gt;behörig. För det andra skall tjänsten tillhandahållas mot ersättning. Där-&lt;br&gt;med omfattas inte tjänster som är föremål för villkorad tillgång av någon&lt;br&gt;annan anledning, t.ex. sådana tjänster som är krypterade för att säkerställa&lt;br&gt;integritet och insynsskydd såsom är fallet beträffande finansiella tjänster&lt;br&gt;eller vissa telekommunikationstjänster. Tjänster som kodats enbart av&lt;br&gt;upphovsrättsliga skäl omfattas inte heller av direktivets tillämpningsom-&lt;br&gt;råde. Inte heller behandlar direktivet tekniska aspekter såsom krypte-&lt;br&gt;ringsmetoder o. dyl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 § avkodningslagen framgår att denna skyddar kodade sändningar&lt;br&gt;som erbjuds mot betalning när dessa utgör sändningar av ljudradio- eller&lt;br&gt;televisionsprogram som riktas till allmänheten. Med ljudradio- och televi-&lt;br&gt;sionssändning avses här alla kända metoder för sändningar av ljudradio&lt;br&gt;och television, genom radiosignal eller tråd, via satellit eller från mark-&lt;br&gt;sändare, ursprunglig sändning eller vidaresändning (prop. 1993/94:53 s.&lt;br&gt;24). I fråga om tillämpningsområdet för radio- och TV-sändningar mot-&lt;br&gt;svarar svensk rätt direktivets bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omfattar dock inte informationssamhällets tjänster och tjänster&lt;br&gt;som innefattar själva tillhandahållandet av villkorad tillgång. Skälet till att&lt;br&gt;tillhandahållandet av villkorad tillgång omfattas av direktivet är att det har&lt;br&gt;ansetts nödvändigt för att ge ett motsvarande skydd för de tjänsteleveran-&lt;br&gt;törer som tillhandahåller villkorad tillgång men som samtidigt inte till-&lt;br&gt;handahåller själva innehållet i tjänsten. Bestämmelserna i avkodningsla-&lt;br&gt;gen bör utformas så att också dessa tjänster skyddas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av villkorad tillgång bör utformas enligt motsvarande de-&lt;br&gt;finition i direktivet, vilken i stor utsträckning överensstämmer med vad&lt;br&gt;som redan i dag gäller i fråga om skyddet för radio- och TV-sändningar.&lt;br&gt;De bestämmelser som nu föreslås skiljer sig från nuvarande lagstiftning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom att de även tillgodoser skyddet för tjänster som inte skyddas Prop. 1999/2000:49&lt;br&gt;genom kodning utan där den villkorade tillgången är utformad på annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sätt, t.ex. genom användande av lösenord.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Förbjudna förfaranden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det skall vara straffbart att yrkesmässigt eller&lt;br&gt;annars i förvärvssyfte tillverka, importera, distribuera, sälja, hyra ut,&lt;br&gt;inneha, installera, underhålla eller byta ut avkodningsutrustning i syfte att&lt;br&gt;göra en skyddad tjänst tillgänglig i tolkningsbar form utan tjänsteleve-&lt;br&gt;rantörens godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas synpunkter: Merparten av remissinstanserna till-&lt;br&gt;styrker eller har ingen invändning mot förslaget. Riksåklagaren anför att&lt;br&gt;bevisproblem uppstår när olika komponenter tillhandahålls separat på&lt;br&gt;Internet, vilket innebär att det är svårt att bevisa att dataprogrammen -&lt;br&gt;som utgör avkodningsutrustning men är gratis - tillhandahålls&lt;br&gt;&amp;quot;yrkesmässigt eller annars i förvärvssyfte&amp;quot;. Det innebär enligt Riksåklaga-&lt;br&gt;ren att både den nuvarande lagstiftningen och den föreslagna relativt lätt&lt;br&gt;kan kringgås. Göta hovrätt menar att begreppet distribution inte har&lt;br&gt;någon vedertagen betydelse, vilket bl. a. medför osäkerhet om export av&lt;br&gt;avkodningsutrustning träffas av förbudet. Tullverket anser att det inte blir&lt;br&gt;lätt att avgöra om importen sker i förvärvssyfte eller inte och att det därför&lt;br&gt;skulle underlätta för tullen om även import för privat bruk omfattades av&lt;br&gt;importrestriktionen. STOP Scandinavian TV Organisations against&lt;br&gt;Piracy-Sweden (Föreningen STOP) föreslår en ny lydelse av 4 § för att&lt;br&gt;klarlägga och säkerställa att piratverksamhet med s.k. tomma eller delade&lt;br&gt;kort omfattas av regleringen. Föreningen anser även att ett förbud mot&lt;br&gt;enskilt innehav och enskild användning av olovlig avkodningsutrustning&lt;br&gt;samt ett förbud mot marknadsföring av olovlig utrustning bör införas i&lt;br&gt;den nya lagen. Vidare anför föreningen att datorprogram och krypterade&lt;br&gt;tjänster uppvisar sådana likheter att det inte går att motivera varför&lt;br&gt;datorprogram skulle ha ett bättre skydd. Canal Digital, SENDA, Svenska&lt;br&gt;Kabel-TV-Föreningen och Centrala Antennföreningen delar föreningen&lt;br&gt;STOP:s uppfattning. Även Copyswede, KLYS, STIM, Sveriges Television&lt;br&gt;AB, Teracom AB, Viasat AB och Tele2 AB menar att förbud mot privat&lt;br&gt;innehav och användning av avkodningsutrustning bör införas. Sveriges&lt;br&gt;Television AB anser att varken direktivet eller lagförslaget är tillräckligt&lt;br&gt;omfattande för att tillgodose behovet av skydd för kodad verksamhet och&lt;br&gt;att det är ohållbart att TV-tjänster som kodats av upphovsrättsliga skäl inte&lt;br&gt;omfattas av lagen. Teracom AB anför att lagen inte synes omfatta s.k.&lt;br&gt;tomma smartcards, vilket urholkar det rättsliga skyddet för kodade tjänster&lt;br&gt;avsevärt. Viasat AB och Tele2 AB anför att lagen bör utformas så att det&lt;br&gt;klargörs att den omfattar hanteringen av s.k. tomma kort. Telia AB in-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmer i bedömningen att någon straffrättslig sanktion för privat bruk&lt;br&gt;eller innehav av olovlig avkodningsutrustning inte bör införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för förslaget: I september 1991 antog Europarådet en rekom-&lt;br&gt;mendation om rättsligt skydd för krypterade TV-tjänster riktad till med-&lt;br&gt;lemsstaterna, rekommendation nr R (91) 14, kompletterad i januari 1995&lt;br&gt;genom rekommendationen om åtgärder mot piratverksamhet på ljudom-&lt;br&gt;rådet och det audiovisuella området (nr R (95) 1). Listan över förbjuden&lt;br&gt;verksamhet i direktivet bygger huvudsakligen på principerna i Europarå-&lt;br&gt;dets rekommendation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet skall (artikel 4) en rad åtgärder förbjudas av medlems-&lt;br&gt;staterna. Medlemsstaterna är enligt direktivet skyldiga att förbjuda till-&lt;br&gt;verkning, import, distribution, försäljning, uthyrning och innehav av&lt;br&gt;olaglig utrustning i kommersiellt syfte. Härtill kommer att också installa-&lt;br&gt;tion, underhåll och utbyte i kommersiellt syfte skall förbjudas liksom&lt;br&gt;marknadsföring av olaglig utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet behandlar enbart verksamheter som sker för kommersiella&lt;br&gt;ändamål. Det är således kommersiell verksamhet som ger möjlighet till&lt;br&gt;obehörig mottagning som skall förbjudas och beläggas med påföljd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet kräver däremot inte att olovlig mottagning förbjuds. Inte&lt;br&gt;heller påverkar det tillämpningen av nationella regler som förbjuder inne-&lt;br&gt;hav av illegal utrustning för privat bruk (preambeln p. 21).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt avkodningslagen är det endast straffbart att tillverka, överlåta,&lt;br&gt;hyra ut, installera eller underhålla olovlig avkodningsutrustning. Det är&lt;br&gt;således nödvändigt att utvidga det nuvarande förbudet med ytterligare&lt;br&gt;verksamheter. Det föreslås därför att även import, distribution, innehav&lt;br&gt;och utbyte av olaglig utrustning skall förbjudas i de fall dessa verksam-&lt;br&gt;heter har kommersiellt syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med distribution avses enligt direktivet (preambeln p. 20) all överföring&lt;br&gt;och saluföring av olaglig utrustning för omsättning inom eller utom&lt;br&gt;gemenskapen. Kravet på förbud mot distribution av olaglig utrustning har&lt;br&gt;tillkommit för att tillgodose de medlemsstater som önskat ett uttryckligt&lt;br&gt;förbud mot export av olaglig utrustning. Medlemsstaterna är dock enligt&lt;br&gt;direktivet inte uttryckligen skyldiga att förbjuda export av avkodningsut-&lt;br&gt;rustning i kommersiellt syfte. Den hantering av utrustning som avses med&lt;br&gt;begreppet distribution bör normalt kunna hänföras till någon annan form&lt;br&gt;av hantering i &amp;quot;förbudskatalogen&amp;quot;. Mot bakgrund av direktivets ordaly-&lt;br&gt;delse utgör detta dock inte ett tillräckligt starkt skäl att här utesluta be-&lt;br&gt;greppet distribution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att det fortsättningsvis blir förbjudet med i stort sett&lt;br&gt;all kommersiell hantering av utrustning för olovlig avkodning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad särskilt gäller import av avkodningsutrustning kan följande note-&lt;br&gt;ras. Lagen (1960:418) om straff för varusmuggling&lt;br&gt;(varusmugglingslagen) bygger bl.a. på principen att föreskrifter om im-&lt;br&gt;port- och exportförbud ges i annan lag och att överträdelser av sådana&lt;br&gt;förbud straffbeläggs i varusmugglingslagen. Det finns inga skäl att i detta&lt;br&gt;fall frångå denna huvudprincip. Import av avkodningsutrustning skall&lt;br&gt;således straffbeläggas enligt varusmugglingslagen. I enlighet med direkti-&lt;br&gt;vets innebörd avser begreppet import införsel från andra länder än EU:s&lt;br&gt;medlemsstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till avkodningslagen gjordes antagandet att något särskilt&lt;br&gt;förbud mot marknadsföring av utrustning för olovlig avkodning inte be-&lt;br&gt;hövdes, eftersom marknadsföring av en produkt som inte far säljas enligt&lt;br&gt;Marknadsdomstolens praxis betraktades som otillbörlig enligt 2 § mark-&lt;br&gt;nadsföringslagen (prop. 1993/94:53 s. 21). 1995 års marknadsföringslag&lt;br&gt;har ersatt den vid avkodningslagens tillkomst gällande marknadsförings-&lt;br&gt;lagen från år 1975.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krav som nu uppställs i marknadsföringslagen (1995:450) om att&lt;br&gt;marknadsföringen skall stämma överens med god marknadsföringssed&lt;br&gt;och även i övrigt vara tillbörlig mot konsumenter och näringsidkare, mot-&lt;br&gt;svarar i sak vad som gällde enligt den äldre marknadsföringslagen. Be-&lt;br&gt;greppet god marknadsföringssed omfattar förutom god affärssed såväl&lt;br&gt;föreskrifter som andra vedertagna normer för marknadsföring av produk-&lt;br&gt;ter. Det kan t.ex. vara fråga om Konsumentverkets riktlinjer, normer som&lt;br&gt;Marknadsdomstolen har skapat genom sin praxis eller internationellt&lt;br&gt;vedertagna normer. I sammanhanget bör särskilt observeras den s.k.&lt;br&gt;lagstridighetsprincipen, som innebär att marknadsföringen skall vara lag-&lt;br&gt;lig dvs. inte strida mot lag eller kunna leda till lagbrott. Med stöd av&lt;br&gt;denna princip har Marknadsdomstolen förbjudit marknadsföringen av s.k.&lt;br&gt;piratdekodrar (MD 1996:22).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför inte nödvändigt att införa ett särskilt förbud mot mark-&lt;br&gt;nadsföring av olaglig avkodningsutrustning för att uppfylla direktivets&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så gott som all annonsering om olaglig avkodningsutrustning i dags-&lt;br&gt;pressen har numera upphört, inte minst till följd av den nyss nämnda&lt;br&gt;domen från Marknadsdomstolen och branschens egen uppspårande verk-&lt;br&gt;samhet. Annonseringen har i stället flyttats till Internet och det är svårare&lt;br&gt;att ingripa mot olika marknadsföringsåtgärder som sker där. Ett särskilt&lt;br&gt;marknadsföringsförbud underlättar dock inte möjligheterna till ingripan-&lt;br&gt;den mot otillåten marknadsföring på Internet. Det finns därför inte heller&lt;br&gt;av skäl som grundar sig på annat än direktivets bestämmelser anledning&lt;br&gt;att i lagen införa ett särskilt förbud mot marknadsföring av olaglig utrust-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud också för privat innehav av utrustning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare anförts avser direktivet verksamheter för kommersiella&lt;br&gt;ändamål. Det har, i första hand av proportionalitets- och subsidiari-&lt;br&gt;tetsskäl, inte ansetts befogat att föreskriva gemensamma regler i fråga om&lt;br&gt;privat innehav eller användning av olovlig utrustning. Ansvaret för sådana&lt;br&gt;eventuella åtgärder vilar därför på medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser hävdar att ett förbud mot privat innehav av olaglig&lt;br&gt;avkodningsutrustning är nödvändigt för att effektivt sätta stopp för pirat-&lt;br&gt;verksamheten på området. Det påpekas att sådana förbud finns på flera&lt;br&gt;håll i Europa och då också i två av våra nordiska grannländer (Finland&lt;br&gt;och Norge). Några remissinstanser har även anfört att datorprogram och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krypterade tjänster uppvisar sådana likheter att det inte går att motivera&lt;br&gt;varför datorprogram skulle ha ett bättre skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att ha förståelse för dessa remissinstansers uppfatt-&lt;br&gt;ning. Det bör emellertid poängteras att frågan om ett förbud mot privata&lt;br&gt;innehav av olaglig utrustning togs upp redan i samband med tillkomsten&lt;br&gt;av den nuvarande avkodningslagen. Då gjordes bedömningen att rättsvä-&lt;br&gt;sendets resurser borde koncentreras på sådan verksamhet som genom om-&lt;br&gt;fattning, regelbundenhet m.m. kan leda till mer allvarliga skadeverkningar&lt;br&gt;(prop. 1993/94:53 s. 21). Detta ställningstagande har naturligtvis alltjämt&lt;br&gt;bärighet. Härtill kommer att efterlevnaden av ett sådant förbud i praktiken&lt;br&gt;skulle bli omöjligt att kontrollera. Det finns även risk att ett sådant förbud&lt;br&gt;inte skulle få något genomslag utan tvärtom bidra till att minska respekten&lt;br&gt;för lagstiftningen i allmänhet. För att en kriminalisering av privat innehav&lt;br&gt;skall komma i fråga bör det även finnas ett starkt samhälleligt intresse av&lt;br&gt;ett förbud av sådant slag. Härtill kommer att uppgifter från de nordiska&lt;br&gt;länder som har infört förbud mot privata innehav inte på ett tillförlitligt&lt;br&gt;sätt visar att just denna reglering har haft en påtaglig effekt på tillgången&lt;br&gt;till olaglig utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder mot &amp;quot;piratverksamhet&amp;quot; som nu vidtagits inom EU bör leda&lt;br&gt;till en minskning av tillgången till utrustning i användarledet. Även den&lt;br&gt;skärpning av lagstiftningen som nu föreslås bör få en sådan effekt. Vidare&lt;br&gt;bör beaktas att den utvidgade skadeståndsskyldighet som föreslås (se av-&lt;br&gt;snitt 10) innebär att de ekonomiska skadeverkningarna kan begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller datorprogram så omfattas de bl.a. av bestämmelserna i upp-&lt;br&gt;hovsrättslagen (1960:729). Bestämmelserna ger den som t.ex. skapat ett&lt;br&gt;datorprogram vissa rättigheter att förfoga över det, dels ekonomiska&lt;br&gt;rättigheter, dels ideella rättigheter. Den nu aktuella lagen skiljer sig häri-&lt;br&gt;från genom att syftet med den är att säkerställa att en leverantör får ersätt-&lt;br&gt;ning för en tjänst han utför. Det är därför inte motiverat att utifrån ut-&lt;br&gt;formningen av det upphovsrättsliga skyddet för datorprogram kriminali-&lt;br&gt;sera privat innehav av avkodningsutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon särskild straffrättslig sanktion för privat bruk eller innehav av&lt;br&gt;olovlig avkodningsutrustning bör därför inte införas. Straffbarheten bör&lt;br&gt;alltjämt vara förbehållen sådant innehav och sådana handlingar som utförs&lt;br&gt;yrkesmässigt eller annars i förvärvssyfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrustning för olovlig avkodning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 2 i direktivet definieras olaglig utrustning som all utrustning eller&lt;br&gt;programvara som utformats eller anpassats för att göra en skyddad tjänst&lt;br&gt;tillgänglig i tolkningsbar form utan tjänsteleverantörens godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av direktivet har i detta avseende därmed inte inriktats på&lt;br&gt;vissa tydligt avgränsade former av utrustning eller att peka ut vissa tek-&lt;br&gt;niska lösningar. En sådan teknik baserad på en eller flera konkreta till-&lt;br&gt;lämpningar har undvikits för att minska riskerna för att t.ex. modifieringar&lt;br&gt;av programvara leder till att bestämmelsen lätt kan kringgås. En så tek-&lt;br&gt;nikoberoende reglering som möjligt har således eftersträvats. Av dessa&lt;br&gt;skäl föreslås inte någon närmare definition av vilken utrustning det kan bli&lt;br&gt;fråga om. Detta hänger också samman med att det är EG-domstolen som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har ensam befogenhet att slutligt tolka gemenskapsrättens innebörd. Det&lt;br&gt;bör i sammanhanget noteras att EG-kommissionen har framhållit att nivån&lt;br&gt;på det tekniska skyddet inte är avgörande för skyddsvärdet eftersom även&lt;br&gt;de leverantörer som inte har ekonomiska möjligheter att t.ex. utnyttja de&lt;br&gt;absolut säkraste och effektivaste krypteringsmetodema förtjänar ett rätts-&lt;br&gt;ligt skydd. Detta torde överensstämma med vad som redan gäller i Sverige&lt;br&gt;i dag (jfr prop. 1993/94:53 s. 24 och 25).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här måste också uppmärksammas att det otillåtna ligger i det sätt på&lt;br&gt;vilket avkodningsutrustningen är avsedd att användas, nämligen att möj-&lt;br&gt;liggöra otillåten tillgång till en skyddad tjänst. Det är således inte avkod-&lt;br&gt;ningsutrustningen i sig som är otillåten utan olika slag av kommersiell&lt;br&gt;verksamhet med sådan utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av remissinstanserna har framställt önskemål om ett klarläggande&lt;br&gt;av att s.k. tomma eller delade kort omfattas av lagstiftningen. Härtill har&lt;br&gt;Riksåklagaren anfört att bevissvårigheter kan uppkomma t.ex. på grund&lt;br&gt;av att olika delar säljs separat. Som sagts ovan har en så teknikoberoende&lt;br&gt;reglering som möjligt eftersträvats vid utformningen av direktivet. För att&lt;br&gt;undvika riskerna för att modifiering av t.ex. programvara leder till att be-&lt;br&gt;stämmelserna kan kringås har utformningen av direktivet inte inriktats på&lt;br&gt;att peka ut vissa tekniska lösningar. Detta bör även gälla den nu aktuella&lt;br&gt;lagen. Vad som anförts av remissinstanserna utgör därför inte tillräckligt&lt;br&gt;starka skäl för att avvika från direktivets definition av avkodningsutrust-&lt;br&gt;ning. Det bör dock framhållas att det i varje enskilt fall måste avgöras vad&lt;br&gt;för slags utrustning som utgör avkodningsutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet medger att det bl.a. beträffande sanktioner far föreskrivas att&lt;br&gt;den som utför verksamheten måste känna till att utrustningen i fråga var&lt;br&gt;olaglig. För straffbarhet bör det, liksom enligt nuvarande regler, krävas&lt;br&gt;uppsåt som skall täcka samtliga objektiva omständigheter (se prop.&lt;br&gt;1993/94:53 s. 26).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om regleringens förhållande till yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet skall bl.a. programvara förbjudas som utformats eller&lt;br&gt;anpassats för att göra en skyddad tjänst åtkomlig utan tjänsteleverantörens&lt;br&gt;godkännande. Sådan programvara lär vanligtvis tillhandahållas på cd-&lt;br&gt;romskiva, diskett eller online via t.ex. Internet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Termen &amp;quot;tekniska upptagningar&amp;quot; fördes in i yttrandefrihetsgrundlagen&lt;br&gt;(YGL) den 1 januari 1999 efter förslag i propositionen Tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningens och yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområden - bam-&lt;br&gt;pomografifrågan m.m. (prop. 1997/98:43, bet. 1997/98:KU19 och&lt;br&gt;1998/99:KU4). Denna nyhet har stor betydelse för YGL:s tillämplighet på&lt;br&gt;nya former av upptagningar av information (nya fysiska databärare). Tek-&lt;br&gt;niska upptagningar utgör i detta sammanhang en samlingsterm för upp-&lt;br&gt;tagningar som innehåller text, stillbilder, rörliga bilder eller ljud och som&lt;br&gt;kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniska&lt;br&gt;hjälpmedel. Ändringen medför att även t.ex. cd-romskivor och datordis-&lt;br&gt;ketter med endast text eller stillbilder omfattas av YGL. Frågan är då om&lt;br&gt;YGL, som bl.a. skyddar produktion, spridning och innehav av informa-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionsbärare, utgör ett hinder mot lagbestämmelser som förbjuder de nu Prop. 1999/2000:49&lt;br&gt;aktuella förfarandena med avkodningsutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrandefriheten enligt YGL har till ändamål att säkra ett fritt menings-&lt;br&gt;utbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. I&lt;br&gt;den far inga andra begränsningar göras än de som följer av den grundla-&lt;br&gt;gen (1 kap. 1 § andra stycket YGL). Huvudsyftet med YGL är således att&lt;br&gt;säkerställa friheten att yttra sig i massmedier som ett medel för den fria&lt;br&gt;åsiktsbildningen i samhället. Det är alltså massmediai användning av de&lt;br&gt;angivna teknikerna som omfattas av YGL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunden i programvaran är programkoden. Den kan knappast anses ut-&lt;br&gt;göra ett meddelande eller en uppgift som är avsedd för spridning till andra&lt;br&gt;i den bemärkelse som avses i YGL. En teknisk upptagning som innehåller&lt;br&gt;programvara avsedd för olaglig avkodning kan därför inte anses vara en&lt;br&gt;sådan teknisk upptagning som omfattas av yttrandefrihetsgrundlagen. I&lt;br&gt;den mån en sådan teknisk upptagning innehåller också uppgifter som kan&lt;br&gt;omfattas av grundlagskydd torde det vara möjligt att göra en åtskillnad i&lt;br&gt;straffrättsligt hänseende som leder till att olika straff- och processrättsliga&lt;br&gt;regler kan komma att gälla för olika &amp;quot;sekvenser&amp;quot; i tekniska upptagningar&lt;br&gt;av nu aktuellt slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör slutligen noteras att frågan om huruvida åtgärder mot olovlig&lt;br&gt;avkodning är förenliga med skyddet för yttrande- och informationsfrihet&lt;br&gt;aktualiserades även i samband med avkodningslagens tillkomst (prop.&lt;br&gt;1993/94:53 s. 12 ff). Då konstaterades bl.a. att yttrandefrihetsgrundlagen&lt;br&gt;medgav att restriktioner infördes mot s.k. piratdekodrar eftersom grundla-&lt;br&gt;gen inte skyddar den som kringgår ett villkor om betalning för att få till-&lt;br&gt;gång till ett radioprogram.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Sanktioner m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Maximistraffet för brott mot avkodningslagen skall&lt;br&gt;vara fängelse i högst två år. Åtal för brott mot avkodningslagen får väckas&lt;br&gt;om målsäganden anger brottet till åtal eller åtal är motiverat från allmän&lt;br&gt;synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas synpunkter: Merparten av remissinstanserna till-&lt;br&gt;styrker eller har ingen invändning mot förslaget. Riksåklagaren föreslår&lt;br&gt;att åtalsprövningsregeln ges samma lydelse som i nuvarande lagstiftning&lt;br&gt;men att kravet på särskilda skäl skall tas bort. Vidare menar Riksåklaga-&lt;br&gt;ren att det bör övervägas om dekoderutrustning i vissa fall skall kunna&lt;br&gt;förverkas även om den inte varit föremål för brott. Rikspolisstyrelsen an-&lt;br&gt;ser att det finna goda skäl att behålla den åtalsbegränsningsregel som&lt;br&gt;finns i den nuvarande lagen. Copyswede och KLYS föreslår att 6 § komp-&lt;br&gt;letteras med en särskild bestämmelse om grova förseelser. Föreningen&lt;br&gt;STOP anför att en rätt att få skadestånd betalt av förverkade medel bör&lt;br&gt;införas. Canal Digital, SENDA, Svenska Kabel-TV-Föreningen, Teracom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AB, Viasat AB, Tele2 AB och Centrala Antennföreningen delar före- Prop. 1999/2000:49&lt;br&gt;ningen STOP:s uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för förslaget: Medlemsstaterna skall föreskriva verkningsfulla&lt;br&gt;sanktioner mot de förbjudna verksamheter som avses i direktivet (artikel&lt;br&gt;5.1). I detta ligger att sanktionerna skall vara avskräckande men också att&lt;br&gt;de skall stå i proportion till de följder som den förbjudna verksamheten&lt;br&gt;eventuellt kan ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medlemsstat skall dessutom vidta de åtgärder som är nödvändiga&lt;br&gt;för att se till att tjänsteleverantörer, vars intressen påverkas av de i direkti-&lt;br&gt;vet otillåtna verksamheterna har tillgång till lämpliga möjligheter till rät-&lt;br&gt;telse, däribland möjlighet att väcka skadeståndstalan och att utverka ett&lt;br&gt;föreläggande eller annan förebyggande åtgärd och, där det anses lämpligt,&lt;br&gt;få anhålla om att olaglig utrustning avlägsnas från kommersiella kanaler&lt;br&gt;(artikel 5.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffskärpning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffet för att yrkesmässigt eller annars i förvärvssyfte på otillåtet sätt&lt;br&gt;hantera utrustning för olovlig avkodning är i dag böter eller fängelse i sex&lt;br&gt;månader. För medverkan och försök till brott skall dömas till ansvar enligt&lt;br&gt;brottsbalkens regler. Åklagare får dock väcka åtal endast om detta av sär-&lt;br&gt;skilda skäl är påkallat från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Kommissionens grönbok har det uppskattats att enbart de otillåtna av-&lt;br&gt;kodarna på marknaden utgör mellan 5 och 20 procent av alla de avkodare&lt;br&gt;som omsätts, vilket vaije år motsvarar miljontals ecu (grönboken s. 5).&lt;br&gt;Piratmarknaden har dessutom gett upphov till ett marknadsföringsnät,&lt;br&gt;bl.a. på Internet, som säkrar underhållet av avkodarna t.ex. genom att till-&lt;br&gt;handahålla de senaste uppdateringarna av koder. Omfattningen av pirat-&lt;br&gt;verksamheten är självfallet svår att ange. Enligt branschens egna upp-&lt;br&gt;skattningar torde antalet försålda piratkort i Sverige vara omkring 500 000&lt;br&gt;från branschens början till dagsläget. Enligt uppgift från föreningen STOP&lt;br&gt;beträffande antalet piratkort på den nordiska marknaden beräknas att det i&lt;br&gt;Danmark för närvarande finns omkring 250 000 fungerande piratkort, i&lt;br&gt;Sverige 200 000, i Norge 60 000 och i Finland 30 000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i sakens natur att olovlig hantering av avkodningsutrustning&lt;br&gt;kan orsaka betydande skadeverkningar och bl.a. leda till avsevärda kost-&lt;br&gt;nader för tjänsteleverantörer samt i övrigt medföra negativa konsekvenser&lt;br&gt;för såväl näringslivet som för konsumenterna. Det finns alltså anledning&lt;br&gt;att se allvarligt på förfaranden som innebär brott mot avkodningslagen.&lt;br&gt;Maximistraffet för sådana gärningar bör därför höjas väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avgörandet av hur högt straffmaximum skall sättas bör följande be-&lt;br&gt;aktas. Brott mot avkodningslagen kommer att rymma gärningar av varie-&lt;br&gt;rande straffvärde. Genom en höjning av straffsatsen kan bättre jämställd-&lt;br&gt;het med situationen vad gäller brott mot upphovsrätten uppnås. Eftersom&lt;br&gt;båda dessa typer av brott har i stort sett samma straffvärde framstår det&lt;br&gt;som naturligt att de har i huvudsak samma straffskala. Genom att också&lt;br&gt;import av olovlig avkodningsutrustning nu kriminaliseras innebär en höj-&lt;br&gt;ning av straffsatsen även bättre överensstämmelse med normalfallet av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brott mot varusmugglingslagen. Därför föreslås att maximistraffet för&lt;br&gt;brott mot avkodningslagen skall vara fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skärpning av straffet som nu föreslås utesluter i och för sig inte att&lt;br&gt;vissa gärningar kan tänkas vara av så allvarlig beskaffenhet att det före-&lt;br&gt;slagna straffmaximum ter sig otillräckligt. Man kan t.ex. tänka sig fall där&lt;br&gt;en viss befattning avsett en stor mängd olovlig utrustning som spritts i stor&lt;br&gt;omfattning och som representerat betydande värden. Samtidigt finns det&lt;br&gt;anledning att erinra om att strafflatitudema för brott mot avkodningslagen&lt;br&gt;legat förhållandevis lågt och att det bl.a. av kriminalpolitiska skäl därför&lt;br&gt;finns anledning att iaktta viss försiktighet. Det finns därför i dagsläget inte&lt;br&gt;tillräckligt underlag för att gå längre än vad som nu föreslås. Inte heller&lt;br&gt;finns det anledning att införa en kategoriindelning av brotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som uttalades när maximistraffet t.ex. för intrång i&lt;br&gt;industriella rättigheter enligt den upphovsrättsliga lagstiftningen höjdes&lt;br&gt;från fängelse i högst sex månader till fängelse i högst två år är inte av-&lt;br&gt;sikten att de straff som döms ut på området generellt skall höjas. Vad det&lt;br&gt;handlar om är i stället att ge domstolarna ett större spelrum så att de&lt;br&gt;mycket klandervärda överträdelserna kan bestraffas på en lämplig nivå,&lt;br&gt;(jfr prop. 1993/94:122 s. 55). Däremot är det inte meningen att driva upp&lt;br&gt;straffen för mindre allvarliga förseelser mot avkodningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höjningen av straffmaximum far även till effekt att den nuvarande tiden&lt;br&gt;för åtalspreskription förlängs från två år till fem år (35 kap. 1 §&lt;br&gt;brottsbalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för åtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisats i det föregående förutsätter åtal för brott mot nu gällande&lt;br&gt;avkodningslag att åtal av särskilda skäl är påkallat från allmän synpunkt.&lt;br&gt;Regeln syftar bl.a. till att endast straffvärda fall skall komma till åtal och&lt;br&gt;att smärre, ursäktliga fall skall lämnas utan påföljd. Av vad som tidigare&lt;br&gt;anförts följer att det inte på grund av direktivet krävs ändringar av åtals-&lt;br&gt;reglema. Det står varje land fritt att utforma sanktionssystemet på lämpligt&lt;br&gt;sätt. Utgångspunkten bör här vara att åtalsreglema inte skall ändras mer&lt;br&gt;än vad som är nödvändigt till följd av den utvidgning av det straffbara&lt;br&gt;området som nu föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regelverk har utformats med tanke på att det i första hand&lt;br&gt;bör vara programföretagen/tjänsteleverantörema som skall bära kostna-&lt;br&gt;derna för att skydda sig mot att obehöriga tar del av deras program. Detta&lt;br&gt;bör i princip alltjämt vara utgångspunkten vid utformningen av den före-&lt;br&gt;slagna lagen. Den snabba tekniska utvecklingen har emellertid lett till att&lt;br&gt;det blivit allt svårare att skapa ett effektivt och beständigt tekniskt skydd&lt;br&gt;till rimliga kostnader. Särskilda bestämmelser om export och användning&lt;br&gt;av krypteringsteknik påverkar också möjligheterna att skapa optimala&lt;br&gt;säkerhetssystem. Ett omfattande obehörigt utnyttjande av de av lagen&lt;br&gt;skyddade tjänsterna medför samtidigt konsekvenser som påverkar inte&lt;br&gt;minst lönsamheten och utvecklingen av näringslivet inom de aktuella&lt;br&gt;sektorerna. Såväl audiovisuella tjänster som informationssamhällets&lt;br&gt;tjänster utgör faktorer av ökande betydelse för samhället i stort. Samhället&lt;br&gt;har därmed ett intresse av att se till att regelsystemet efterlevs. Inte minst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot denna bakgrund är det nödvändigt att tillhandahålla ett system som&lt;br&gt;medger snabba och effektiva ingripanden. En förändring av nuvarande&lt;br&gt;regler vad gäller förutsättningarna för åtal bör därför göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med regleringen är i hög grad att skydda de ekonomiska&lt;br&gt;intressena hos olika tjänsteleverantörer. Liksom vid brott mot upphovs-&lt;br&gt;rätten bör åtal i princip därför endast väckas om den drabbade begär det.&lt;br&gt;Som en förutsättning för åtal föreslås därför att målsäganden anger brottet&lt;br&gt;till åtal. Riksåklagaren har anfört att målsägandekollektivets intresse av att&lt;br&gt;ytterligare åtal väcks för brott av aktuellt slag får anses tillgodosett genom&lt;br&gt;en sänkning av tröskeln för åtal genom att kravet på särskilda skäl tas&lt;br&gt;bort. Ett omfattande obehörigt utnyttjande av de av lagen skyddade&lt;br&gt;tjänsterna har dock sådana konsekvenser för de enskilda tjänsteleverantö-&lt;br&gt;rema att den föreslagna ändringen är motiverad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen har, som berörts ovan, blivit sådan att åtal i de fall som är&lt;br&gt;aktuella numera oftast även kan anses motiverat från allmän synpunkt,&lt;br&gt;inte minst med beaktande av de samhälleliga intressen som står på spel.&lt;br&gt;Åtal för brott bör därför ske inte bara om målsäganden anger brottet till&lt;br&gt;åtal utan dessutom i sådana fall när åtal ändå är motiverat från allmän&lt;br&gt;synpunkt. Den särskilda återhållsamhet vid prövning av åtalsfrågan som&lt;br&gt;det innebär att det skall föreligga särskilda skäl för åtal bör däremot inte&lt;br&gt;längre gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra sanktioner och rättelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts i inledningen till detta avsnitt åligger det enligt direktivet&lt;br&gt;vaije medlemsstat att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att&lt;br&gt;de tjänsteleverantörer vars intressen påverkas av de i direktivet otillåtna&lt;br&gt;verksamheterna har tillgång till lämpliga möjligheter till rättelser, däri-&lt;br&gt;bland att väcka skadeståndstalan och att utverka ett föreläggande eller&lt;br&gt;annan förebyggande åtgärd och, där det anses lämpligt, få anhålla om att&lt;br&gt;olaglig utrustning avlägsnas från kommersiella kanaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyngdpunkten i det svenska sanktionssystemet mot olagliga förfaranden&lt;br&gt;med avkodningsutrustning ligger på straffrättssidan. I det straffrättsliga&lt;br&gt;förfarandet kan rättegångsbalkens regler om tvångsmedel i brottmål&lt;br&gt;komma till användning. Av särskilt intresse i detta sammanhang är reg-&lt;br&gt;lerna om husrannsakan och beslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om husrannsakan i brottsutredande syfte finns i 28 kap.&lt;br&gt;rättegångsbalken. Husrannsakan kan vara antingen reell eller personell,&lt;br&gt;dvs. avse antingen föremål eller personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reell husrannsakan företas för att söka efter föremål som är under-&lt;br&gt;kastade beslag eller för att utröna omständigheter som kan få betydelse för&lt;br&gt;utredning om ett brott. För sådan husrannsakan fordras enligt 28 kap. 1 §&lt;br&gt;att det finns anledning att anta att det har förövats ett brott på vilket&lt;br&gt;fängelse kan följa, vilket är fallet vid misstanke om brott mot avkod-&lt;br&gt;ningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förordnande om husrannsakan meddelas enligt 28 kap. 4 § av&lt;br&gt;undersökningsledaren, åklagaren eller rätten. Om en husrannsakan kan&lt;br&gt;antas bli av stor omfattning eller medföra synnerlig olägenhet för den hos&lt;br&gt;vilken åtgärden vidtas, bör åtgärden inte vidtas utan rättens förordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befogenheterna för polisen att vid en husrannsakan söka efter uppgifter&lt;br&gt;som finns lagrade i datorer eller på smarta kort är inte närmare reglerad.&lt;br&gt;Frågan kan ha särskild betydelse vid misstänkt brott mot avkodnings-&lt;br&gt;lagen. Den kan också ha betydelse for inhämtande av affarsuppgifter som&lt;br&gt;kan visa omfattningen av ett misstänkt brott mot avkodningslagen. Det är&lt;br&gt;inte ovanligt att polisen bereder sig tillträde till datorer for att inhämta&lt;br&gt;uppgifter i brottsutredande syfte. Polisen anses berättigad att under en&lt;br&gt;husrannsakan söka efter information i en dator lika väl som polisen kan&lt;br&gt;läsa de handlingar eller studera andra föremål som påträffas under en hus-&lt;br&gt;rannsakan (se prop. 1998/99:11 s. 40 med där gjord hänvisning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om beslag finns i 27 kap. rättegångsbalken. Enligt&lt;br&gt;huvudregeln i 1 § far föremål tas i beslag om de skäligen kan antas äga&lt;br&gt;betydelse for utredning om brott eller vara någon avhänt genom brott eller&lt;br&gt;på grund av brott förverkat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan också nämnas att med den föreslagna höjningen av straff-&lt;br&gt;maximum för brott mot avkodningslagen kan anhållande och häktning&lt;br&gt;komma i fråga i större omfattning än nu. Dessa möjligheter kan ha bety-&lt;br&gt;delse i utredningar om brott mot avkodningslagen, eftersom det ibland&lt;br&gt;gäller att kunna handla snabbt så att den misstänkte exempelvis inte far&lt;br&gt;möjligheter att röja undan bevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härtill kommer att också bestämmelserna om skriftligt bevis och syn i&lt;br&gt;38 respektive 39 kap. rättegångsbalken har betydelse för tillgång till rele-&lt;br&gt;vant bevisning i såväl tvistemål som brottmål. I tvistemål kan också reg-&lt;br&gt;lerna i 41 kap. om bevisning till framtida säkerhet göra det möjligt att&lt;br&gt;säkra bevisning som annars riskerar att gå förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyligen har införts bestämmelser om skyddsåtgärder vid immaterial-&lt;br&gt;rättsintrång som innebär att en rättighetshavare skall kunna begära att det&lt;br&gt;görs en s.k. intrångsundersökning för att säkra bevis hos någon som&lt;br&gt;misstänks ha gjort intrång i en immateriell rättighet (prop. 1998/99:11 Ny&lt;br&gt;skyddsåtgärd vid immaterialrättsintrång). Allmän domstol skall besluta&lt;br&gt;om en sådan undersökning, om det skäligen kan antas att någon har begått&lt;br&gt;intrång i den immateriella rättigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya skyddsåtgärden vid immaterialrättsintrång skall ses mot bak-&lt;br&gt;grund av den diskussion som förts om bl.a. omfattningen av intrång i im-&lt;br&gt;materiella rättigheter, att det svenska systemet för att skydda sådana rät-&lt;br&gt;tigheter inte ansetts ge ett ändamålsenligt skydd och Sveriges förpliktelser&lt;br&gt;enligt det internationella avtalet om handelsrelaterade aspekter av imma-&lt;br&gt;terialrätter (det s.k. TRIP:s-avtalet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för en motsvarande reglering som tar sikte på överträdelser av&lt;br&gt;avkodningslagen är inte riktigt lika starka. Förhållandena på den aktuella&lt;br&gt;marknaden är heller inte sådana att det i normalfallet finns något intresse&lt;br&gt;hos den &amp;quot;drabbade&amp;quot; leverantören att nå en uppgörelse i godo. Som tidigare&lt;br&gt;påpekats ligger tyngdpunkten här på straffrättssidan och ingripanden mot&lt;br&gt;olagliga förfarande enligt avkodningslagen sker efter bl.a. polisanmälan&lt;br&gt;och åtalsprövning. De möjligheter till skadestånd som finns bygger på att&lt;br&gt;ett brott har begåtts. Möjligheterna att införskaffa utredning och säkra&lt;br&gt;bevisning för en eventuell tvistemålsprocess torde i tillräckligt hög grad&lt;br&gt;tillgodoses inom ramen för det straffrättsliga förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller Sveriges åtaganden enligt TRIP:s-avtalet, som innehåller Prop. 1999/2000:49&lt;br&gt;materiella regler om immaterialrättsligt skydd och särskilda regler om&lt;br&gt;säkerställande av skyddet för immaterialrättigheterna, föranleder någon&lt;br&gt;annan bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avkodningslagen finns bestämmelserna om förverkande. Flera re-&lt;br&gt;missinstanser har anfört att en rätt att få ersättning betald av förverkade&lt;br&gt;medel bör införas i lagen på samma sätt som följer av brottsbalkens be-&lt;br&gt;stämmelser i 36 kap. 17 § andra stycket. Denna fråga rör inte bara avkod-&lt;br&gt;ningslagen utan även andra fall där brott skett mot någon bestämmelse i&lt;br&gt;en specialförfattning. Frågan behandlas för närvarande av Förverkandeut-&lt;br&gt;redningen (Ju 1997:02). Det föreligger därför inte nu skäl att ändra be-&lt;br&gt;stämmelsen om förverkande. I detta sammanhang kan även nämnas att&lt;br&gt;bestämmelserna om förverkande i 36 kap. 3 § brottsbalken är tillämpliga&lt;br&gt;även för brott enligt specialstraffrätten (jfr Kommentar till brottsbalken&lt;br&gt;del III, 4:e uppl., s. 473).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget bör den slutsatsen kunna dras att det redovisade systemet&lt;br&gt;uppfyller direktivets bestämmelser om rättelse m.m. Inte heller i övrigt&lt;br&gt;finns skäl att ändra nuvarande system på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Skadestånd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som begått ett brott mot lagen skall betala&lt;br&gt;skälig ersättning för att den tjänst som gjorts tillgänglig genom brottet har&lt;br&gt;utnyttjats samt ersättning för den ytterligare ekonomiska skada som brottet&lt;br&gt;har medfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas synpunkter: Merparten av remissinstanserna till-&lt;br&gt;styrker eller har ingen invändning mot förslaget. Göta hovrätt anför att&lt;br&gt;skillnaderna vad gäller skadeståndskyldigheten mellan förslaget och vid&lt;br&gt;t.ex. ett upphovsrättsintrång bör övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för förslaget: Som tidigare framhållits kräver direktivet att&lt;br&gt;medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att&lt;br&gt;leverantörer av skyddade tjänster, vars intressen påverkas av otillåten&lt;br&gt;verksamhet och som bedrivs på medlemsstaternas territorium, har tillgång&lt;br&gt;till lämpliga möjligheter till rättelse, däribland möjlighet att väcka skade-&lt;br&gt;ståndstalan (artikel 5.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De möjligheter till skadeståndstalan som finns i det nuvarande svenska&lt;br&gt;regelsystemet uppfyller i sig direktivets krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln i svensk rätt är att ren förmögenhetsskada leder till skade-&lt;br&gt;ståndsskyldighet om den vållats genom brott (2 kap. 4 § skadeståndsla-&lt;br&gt;gen). Vid brott mot avkodningslagen skall därför huvudregeln tillämpas,&lt;br&gt;dvs. ersättning utgår för ren förmögenhetsskada. Exempel på sådan skada&lt;br&gt;är försämrat rörelseresultat för företag och andra rörelseidkare, försäm-&lt;br&gt;rade inkomster av arbete, uppdrag, royalties etc. för enskilda personer,&lt;br&gt;ökade utgifter utan motsvarande nytta, om förlusten uppstår utan att ha&lt;br&gt;förmedlats av person- eller sakskada. Skadeståndsskyldighet drabbar i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första hand den som gjort sig skyldig till den brottsliga handlingen. Kan&lt;br&gt;medverkan straffas leder också den till skadeståndsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med avkodningslagens tillkomst diskuterades att infora en&lt;br&gt;särskild regel om skadestånd. Några remissinstanser hävdade t.ex. att&lt;br&gt;skadeståndet skulle omfatta såväl ersättning för utebliven intäkt som ide-&lt;br&gt;ellt skadestånd. Regeringen ansåg emellertid att lagens syfte torde kunna&lt;br&gt;uppnås utan att det skedde några ändringar i gällande regler för skade-&lt;br&gt;stånd (prop. 1993/94:53 s. 23). Någon särskild skadeståndsregel infördes&lt;br&gt;därför inte. Från branschens sida hävdas att det skadestånd som döms ut&lt;br&gt;på grund av brott mot avkodningslagen sällan ger tjänsteleverantörema&lt;br&gt;föll ersättning för den skada som brottet har medfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts kan hanteringen av olovlig utrustning orsaka bety-&lt;br&gt;dande skadeverkningar och bl.a. leda till avsevärda kostnader för tjänste-&lt;br&gt;leverantörer samt i övrigt medföra negativa konsekvenser för såväl&lt;br&gt;näringslivet som för konsumenterna. Det är därför angeläget att tjänstele-&lt;br&gt;verantörema ersätts för de skador som orsakas genom denna brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål av nu aktuellt slag är det ofta svårt att styrka en skadas omfatt-&lt;br&gt;ning. Detta hänger samman bl.a. med den osäkerhet som är förenad med&lt;br&gt;att göra antaganden om den förlust som ett intrång av detta slag medför. I&lt;br&gt;ett fall där avkodningsutrustning har spritts på ett straffbart sätt kan den&lt;br&gt;skadeståndsskyldige t.ex. invända att kunderna, om de inte hade skaffat&lt;br&gt;sig avkodningsutrustning, ändå inte skulle ha tecknat avtal med tjänstele-&lt;br&gt;verantören. Det ter sig i stort sett omöjligt för tjänsteleverantören att be-&lt;br&gt;visa vilka kunder som hade varit beredda att betala det ordinarie priset för&lt;br&gt;tjänsten, samtidigt som det vore orimligt att inte anta att en del kunder&lt;br&gt;skulle ha gjort det. I ett fall som detta kan domstolen med stöd av 35 kap.&lt;br&gt;5 § rättegångsbalken uppskatta skadan till ett skäligt belopp. En sådan&lt;br&gt;skälighetsbedömning leder till särskilt otillfredsställande osäkerhet när&lt;br&gt;domstolen skall bedöma hur många kunder som skulle vara beredda att&lt;br&gt;betala det ordinarie priset. Denna ordning kan leda till att tjänsteleveran-&lt;br&gt;törema inte far någon ersättning trots ah den olovliga hanteringen lett till&lt;br&gt;att deras tjänster har utnyttjats utan betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liknande svårigheter vid beräkningen av den förlust som ett intrång&lt;br&gt;medför finns på det immaterialrättsliga området. På det området har man&lt;br&gt;försökt lösa problemet genom regler som innebär att den som begår in-&lt;br&gt;trång uppsåtligen eller av oaktsamhet alltid skall betala, förutom ersätt-&lt;br&gt;ning för den skada som intrånget har medfört, skälig ersättning för ut-&lt;br&gt;nyttjandet av rättigheten (jfr 54 § 1 stycket upphovsrättslagen [1960:729]&lt;br&gt;och 38 § varumärkeslagen [1960:644]). Sådan ersättning skall betalas&lt;br&gt;även om rättighetshavaren faktiskt inte har lidit någon förlust till följd av&lt;br&gt;det brottsliga förfarandet (se bl.a. prop. 1993/94:122 s. 50 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En liknande minimiregel för skadeståndets beräkning vid brott mot av-&lt;br&gt;kodningslagen torde till stora delar kunna avhjälpa de beskrivna proble-&lt;br&gt;men. Det föreslås därför att den som begår brott mot avkodningslagen&lt;br&gt;skall betala skälig ersättning för att den tjänst som gjorts tillgänglig&lt;br&gt;genom brottet har utnyttjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen avser inte att ändra de grundläggande reglerna om ska-&lt;br&gt;destånd enligt nuvarande rätt, nämligen att tjänsteleverantören skall fa full&lt;br&gt;ersättning för den skada som uppkommit på grund av brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har anfört att det synes lämpligt att, med anledning av svårig-&lt;br&gt;heten att bevisa att en tjänst faktiskt har utnyttjats, i stället kräva att tjäns-&lt;br&gt;ten ”har kunnat” utnyttjas. Avgörande för att ersättning skall kunna utgå&lt;br&gt;bör dock, enligt regeringens uppfattning, vara att utrustningen har tagits i&lt;br&gt;bruk dvs. har utnyttjats. Härvid kan noteras att, om det inte föreligger&lt;br&gt;några omständigheter som talar i motsatt riktning, man normalt torde&lt;br&gt;kunna utgå från att den utrustning som spritts också utnyttjats. Lagrådets&lt;br&gt;påpekande föranleder därför inte någon ändring av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller överträdelser av varusmugglingslagen synes som Lagrådet&lt;br&gt;konstaterat sådana överträdelser på grund av principen om skyddat in-&lt;br&gt;tresse inte kunna föranleda ersättningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:49&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Ikraftträdande m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den nuvarande lagen ersätts med en ny lag. Den&lt;br&gt;nya lagen skall träda i kraft den 1 maj 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslås att den nya lagen skall&lt;br&gt;träda i kraft den 1 april 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för förslaget: Med hänsyn till de ändringar som föreslås i för-&lt;br&gt;hållande till den nu gällande lagen bör denna ersättas med en ny lag. Den&lt;br&gt;nya lagen bör därvid i största möjliga mån följa direktivets text. Vissa&lt;br&gt;omskrivningar behöver dock göras, bl.a. för att anpassa texten till svensk&lt;br&gt;lagstil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet om det rättsliga skyddet för tjänster som bygger på eller ut-&lt;br&gt;görs av villkorad tillgång skall vara genomfört den 28 maj 2000. Det före-&lt;br&gt;slås därför att den nya lagen skall träda i kraft den 1 maj 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya straffbestämmelserna skall självfallet inte tillämpas för brott&lt;br&gt;som begåtts innan de nya bestämmelserna trätt i kraft. Av 5 § lagen&lt;br&gt;(1964:163) om införandet av brottsbalken (BrP) följer att den nya&lt;br&gt;strängare straffskalan inte blir tillämplig på brott som har begåtts innan de&lt;br&gt;nya bestämmelserna träder i kraft. I fråga om den nya åtalsbestämmelsen i&lt;br&gt;9 § kommer principen i 7 § andra meningen BrP att bli tillämplig. Enligt&lt;br&gt;denna skall åklagares befogenhet att väcka åtal bedömas enligt äldre lag&lt;br&gt;bl.a. om när handlingen företogs särskilt villkor var föreskrivet för sådant&lt;br&gt;åtal. För brott mot avkodningslagen som begåtts före ikraftträdandet av&lt;br&gt;den nya bestämmelsen gäller alltså fortfarande kravet att åtal skall vara av&lt;br&gt;särskilda skäl påkallat från allmän synpunkt. Några särskilda övergångs-&lt;br&gt;bestämmelser är inte nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i propositionen innebär dels ett genomförande av EG-direktivet&lt;br&gt;om rättsligt skydd för tjänster som bygger på eller utgörs av villkorad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillgång, dels ytterligare anpassningar som bedömts nödvändiga i avkod- Prop. 1999/2000:49&lt;br&gt;ningslagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreligger vissa svårigheter att närmare beräkna de sammantagna&lt;br&gt;kostnadseffekterna av den föreslagna lagstiftningen. Förslaget innebär&lt;br&gt;bl.a. att ytterligare befattningar med olaglig avkodningsutrustning än vad&lt;br&gt;som för närvarande är fallet blir kriminaliserade. Att det straffbara områ-&lt;br&gt;det således utökas skulle kunna antas leda till ett ökat antal brottsutred-&lt;br&gt;ningar och mål vid domstolar. Någon avsevärd utökning av det straffbara&lt;br&gt;området är det emellertid inte fråga om. Merparten av de åtgärder i form&lt;br&gt;av brottsutredningar m.m. som nu kan bli aktuella hade sannolikt vidtagits&lt;br&gt;redan med nuvarande regelverk. Eftersom inte heller privat hantering av&lt;br&gt;olaglig avkodningsutrustning omfattas bör förändringarna i detta avse-&lt;br&gt;ende inte medföra någon märkbart ökad arbetsbelastning for rättsväsen-&lt;br&gt;det. Att nu också import av olaglig utrustning kriminaliseras påverkar inte&lt;br&gt;denna bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borttagandet av den särskilda åtalsregeln bör medföra att det för rätts-&lt;br&gt;väsendet blir möjligt att ingripa oftare än i dag. Den ökade arbetsbelast-&lt;br&gt;ningen till följd av denna förändring bör dock, med hänsyn till att regle-&lt;br&gt;ringen endast inriktas på kommersiella förfaranden, bli marginell och där-&lt;br&gt;för inte fordra ökade resurser för rättsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget finns det inte nu grund för att anta att de föreslagna änd-&lt;br&gt;ringarna kommer att leda till ökade utgifter av sådan omfattning att de&lt;br&gt;inte kan finansieras inom ramen för befintliga medel.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;13.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om förbud beträffande viss avkodningsutrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger kortfattat vad lagen handlar om. De närmare bestäm-&lt;br&gt;melserna om lagens tillämpningsområde framgår av de följande paragra-&lt;br&gt;ferna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 7. Paragrafen har utformats i enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets förslag. Avsikten är att den skall ha samma innebörd som arti-&lt;br&gt;kel 2 a i direktivet. I paragrafens andra led anges vilka krav som ställs för&lt;br&gt;att en tjänst skall omfattas av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. I paragrafen&lt;br&gt;definieras vad som avses med villkorad tillgång till en tjänst. Definitionen&lt;br&gt;överensstämmer med artikel 2 b i direktivet. I syfte att förtydliga och för&lt;br&gt;att anpassa direktivets text till svensk lagstil har uttrycket &amp;quot;man har blivit&lt;br&gt;personligt godkänd som behörig&amp;quot; ersatts av &amp;quot;användare eller mottagare ...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har blivit personligt godkända som behöriga&amp;quot;. Detta uttryckssätt avser att&lt;br&gt;klargöra att tillgången till en tjänst kan vara villkorad i lagens mening&lt;br&gt;även i de situationer då den som skall använda en tjänst som omfattas av&lt;br&gt;lagen (användaren) inte nödvändigtvis är den som rent faktiskt skall anses&lt;br&gt;ta emot tjänsten (mottagaren). Denna distinktion har endast betydelse för&lt;br&gt;bedömningen av om en tjänst omfattas av lagen. Denna åtskillnad saknar&lt;br&gt;däremot betydelse vid t.ex. prövning enligt 5 och 6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrustning för avkodning har behandlats i avsnitt 8. Definitionen i para-&lt;br&gt;grafen anknyter till direktivet vad gäller &amp;quot;utrustning för villkorad tillgång&amp;quot;&lt;br&gt;och &amp;quot;olaglig utrustning&amp;quot;, artikel 2 c och 2 e.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i väsentliga delar 2 § i den nuvarande lagen. Den&lt;br&gt;innebär att import, tillverkning, distribution, försäljning, uthyrning, inne-&lt;br&gt;hav, installation, underhåll eller utbyte av avkodningsutrustning som sker&lt;br&gt;yrkesmässigt eller annars i förvärvssyfte blir otillåten om avsikten är att&lt;br&gt;göra en av lagen omfattad tjänst åtkomlig i tolkningsbar form där tjänste-&lt;br&gt;leverantören inte har lämnat sitt godkännande. Bestämmelsen tillgodoser&lt;br&gt;artikel 4 i direktivet. Ändringen har behandlats i avsnitt 8. Med import&lt;br&gt;avses införsel från andra länder än EU:s medlemsstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den begränsning som följer av begreppet &amp;quot;tolkningsbar form&amp;quot; avser de&lt;br&gt;situationer då utrustningen i och för sig ger viss faktisk &amp;quot;tillgång&amp;quot; till en&lt;br&gt;tjänst som omfattas av lagen, men där det inte är praktiskt möjligt att på&lt;br&gt;sedvanligt sätt tillgodogöra sig tjänstens innehåll. Ett exempel på när en&lt;br&gt;tjänst inte är tillgänglig i tolkningsbar form kan vara när ett s.k. videokort&lt;br&gt;i en dator gör det möjligt att på bildskärmen uppfatta enbart en kodad bild&lt;br&gt;av t.ex. en betal-TV-kanal. En annan sak är självfallet bedömningen av&lt;br&gt;uppsåtet hos den som bereder sig tillgång till tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående innebörden av bestämmelsen se även prop. 1993/94:53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s. 25 f.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen kommenteras närmare i avsnitt 9. I andra stycket hänvisas till&lt;br&gt;varusmugglingslagens bestämmelser vad gäller straff för olovlig införsel&lt;br&gt;och andra förfaranden med smuggelgods. Så som angetts tidigare inne-&lt;br&gt;fattar import inte införsel av varor från andra EU-länder. Tullagen&lt;br&gt;(1994:1550) gäller därmed för Tullverkets övervakning och kontroll av&lt;br&gt;import av avkodningsutrustning, medan lagen (1996:701) om Tullverkets&lt;br&gt;befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska&lt;br&gt;unionen inte kan bli tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 4 § i den nuvarande lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 5 § i den nuvarande lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som behandlas i avsnitt 10 innehåller bestämmelser om ska-&lt;br&gt;deståndsskyldighet vid brott mot avkodningslagen. Som Lagrådet före-&lt;br&gt;slagit framgår det av bestämmelsen att skadestånd kan utbetalas när någon&lt;br&gt;uppsåtligen bryter mot 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första led föreskrivs att den som gör sig skyldig till brott&lt;br&gt;mot lagen skall betala skälig ersättning för att den tjänst som gjorts till-&lt;br&gt;gänglig genom brottet har utnyttjats. Detta är en minimiregel för skade-&lt;br&gt;ståndets beräkning. Skadeståndet avser ersättning för att tjänsteleverantö-&lt;br&gt;remas tjänster utnyttjats till följd av den olagliga hanteringen. En ut-&lt;br&gt;gångspunkt vid bedömningen av vad som utgör skälig ersättning bör - på&lt;br&gt;motsvarande sätt som inom det immaterialrättsliga området - vara den&lt;br&gt;avgift som skulle ha betalats om avtal tecknats med tjänsteleverantören.&lt;br&gt;Hur mycket tjänsten utnyttjats - t.ex. hur många TV-program som de per-&lt;br&gt;soner som använt tjänsten faktiskt tittat på - har däremot ingen betydelse.&lt;br&gt;Avgörande är i stället att tjänsten utnyttjats, dvs. att den tagits i bruk. Som&lt;br&gt;anförts i avsnitt 10 torde man normalt - om det inte föreligger några sär-&lt;br&gt;skilda omständigheter som talar i motsatt riktning - kunna utgå från att&lt;br&gt;den utrustning som spritts utnyttjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom den nu föreslagna minimiersättningen har den drabbade&lt;br&gt;tjänsteleverantören rätt till ersättning för deri ytterligare ekonomiska skada&lt;br&gt;som brottet har medfört, vilket framgår av det andra ledet av paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har närmare kommenterats i avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L 320/54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r~sv~i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. 11.98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPAPARLAMENTETS OCH RÄDETS DIREKTIV 98/84/EG&lt;br&gt;av den 20 november 1998&lt;br&gt;om det rättsliga skyddet för tjänster som bygger på eller utgörs av villkorad&lt;br&gt;tillgång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS&lt;br&gt;RÄD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om upprättandet av Euro-&lt;br&gt;peiska gemenskapen, särskilt artiklarna 57.2, 66 och 100 a&lt;br&gt;i detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens förslag ('),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs&lt;br&gt;yttrande (*),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;måste grundas på vederbörlig hänsyn till andra&lt;br&gt;legitima intressen som förtjänar rättsligt skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4) Kommissionen genomförde ett omfattande samråd&lt;br&gt;med utgångspunkt i grönboken om ”Rättsskydd för&lt;br&gt;krypterade radio- och TV-tjänster på den inre&lt;br&gt;marknaden”. Resultaten från samrådet bekräftade&lt;br&gt;behovet av en gemenskapsrättsakt som säkerställer&lt;br&gt;det rättsliga skyddet för alla de tjänster som&lt;br&gt;utnyttjar villkorad tillgång som ett sätt att garantera&lt;br&gt;betalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt förfarandet i artikel 189 b i fördraget Q och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av följande skäl:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) &amp;nbsp;I målen för gemenskapen ingår enligt fördraget att&lt;br&gt;skapa en allt fastare sammanslutning mellan de&lt;br&gt;europeiska folken och att säkerställa ekonomiska&lt;br&gt;och sociala framsteg genom att undanröja de&lt;br&gt;barriärer som skiljer dem åt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) &amp;nbsp;Tillhandahållandet av radio- och TV-tjänster och av&lt;br&gt;informationssamhällets tjänster över gränserna kan,&lt;br&gt;ur den enskildes synvinkel, bidra till att yttrandefri-&lt;br&gt;heten som grundläggande rättighet får full verkan&lt;br&gt;och, ur kollektiv synvinkel, bidra till att målen i&lt;br&gt;fördraget uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3) &amp;nbsp;&amp;nbsp;I fördraget fastställs rätten till fri rörlighet för alla&lt;br&gt;tjänster som normalt utförs mot ersättning. Denna&lt;br&gt;rättighet, tillämpad på radio- och TV-tjänster och&lt;br&gt;på informationssamhällets tjänster, är också&lt;br&gt;gemenskapslagstiftningens särskilda uttryck för en&lt;br&gt;mer allmän princip, nämligen yttrandefriheten så&lt;br&gt;som den läggs fast i artikel 10 i Europakonven-&lt;br&gt;tionen om skydd för de mänskliga rättigheterna&lt;br&gt;och de grundläggande friheterna. I den artikeln&lt;br&gt;fastslås uttryckligen medborgarnas rättighet att&lt;br&gt;mottaga och sprida uppgifter oberoende av territo-&lt;br&gt;riella gränser, varje inskränkning i denna rättighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(5) I sin resolution av den 13 maj 1997 om grön-&lt;br&gt;boken (&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;) anmodade Europaparlamentet kommis-&lt;br&gt;sionen att lägga fram ett förslag till ett direktiv som&lt;br&gt;omfattar alla de kodade tjänster som kodas för att&lt;br&gt;garantera betalningen av en avgift, vilket skulle&lt;br&gt;omfatta såväl informationssamhällets tjänster som&lt;br&gt;tillhandahålls på distans på elektronisk väg och på&lt;br&gt;särskild begäran av en tjänstemottagare, som radio-&lt;br&gt;och TV-tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(6) Digital teknik kan öka konsumenternas valmöjlig-&lt;br&gt;heter och bidra till kulturell mångfald genom att&lt;br&gt;allt fler tjänster enligt artiklarna 59 och 60 i&lt;br&gt;fördraget utvecklas. Lönsamheten för dessa tjänster&lt;br&gt;kommer ofta att vara beroende av att tjänsteleveran-&lt;br&gt;törens betalning garanteras genom villkorad till-&lt;br&gt;gång. Ett rättsligt skydd för tjänsteleverantörer mot&lt;br&gt;olaglig utrustning som möjliggör kostnadsfri till-&lt;br&gt;gång till dessa tjänster förefaller därför nödvändigt&lt;br&gt;för att säkerställa tjänsternas ekonomiska livskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(7) Kommissionen erkände dessa frågors betydelse i&lt;br&gt;sitt meddelande om ett europeiskt initiativ inom&lt;br&gt;elektronisk handel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(•) EGT C 314, 16.10.1997, s. 7 samt EGT C 203, 30.6.1998,&lt;br&gt;s. 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(*) EGT C 129, 27.4.1998, s. 16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;) Europaparlamentets yttrande av den 30 april 1998 (EGT C&lt;br&gt;152, 18-5.1998, s. 59), rådets gemensamma ståndpunkt av den&lt;br&gt;29 juni 1998 (EGT C 262, 19.8.1998, s. 34) och Europaparla-&lt;br&gt;mentets beslut av den 8 oktober 1998 (EGT C 328,&lt;br&gt;26.10.1988). Rådets beslut av den 9 november 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(8) Enligt artikel 7 a i fördraget skall den inre mark-&lt;br&gt;naden omfatta ett område utan inre gränser, där fri&lt;br&gt;rörlighet för varor och tjänster säkerställs. Enligt&lt;br&gt;artikel 128.4 i fördraget skall gemenskapen beakta&lt;br&gt;de kulturella aspekterna då den handlar enligt&lt;br&gt;andra bestämmelser i fördraget. Enligt artikel 130.3&lt;br&gt;i fördraget skall gemenskapen genom sin politik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(*) EGT C 167, 2.6.1997, s. 31.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28.11.98 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I SV I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L 320/55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och verksamhet bidra till att skapa de nödvändiga&lt;br&gt;förutsättningarna för gemenskapsindustrins&lt;br&gt;konkurrensförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(9) Detta direktiv påverkar inte eventuella framtida&lt;br&gt;gemenskapsföreskrifter eller nationella föreskrifter&lt;br&gt;avsedda att säkerställa att ett antal radio- och TV-&lt;br&gt;tjänster som anses vara av allmänt intresse inte&lt;br&gt;bygger på villkorad tillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(10) Detta direktiv påverkar inte de kulturella aspek-&lt;br&gt;terna av andra eventuella gemenskapsåtgärder avse-&lt;br&gt;ende nya tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(11) Skillnaden i de nationella reglerna om rättsligt&lt;br&gt;skydd för tjänster som bygger på eller utgörs av&lt;br&gt;villkorad tillgång kan skapa hinder för den fria&lt;br&gt;rörligheten för varor och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(12) Det räcker inte med att tillämpa fördraget för att&lt;br&gt;undanröja dessa hinder för den inre marknaden.&lt;br&gt;Dessa hinder bör därför undanröjas genom att det&lt;br&gt;inrättas en enhetlig skyddsnivå i alla medlems-&lt;br&gt;stater. Detta innebär en tillnärmning av de natio-&lt;br&gt;nella reglerna om sådan kommersiell verksamhet&lt;br&gt;som rör olaglig utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(13) Det verkar nödvändigt att se till att medlemssta-&lt;br&gt;terna tillhandahåller lämpligt rättsligt skydd mot&lt;br&gt;saluförande, i direkt eller indirekt ekonomiskt&lt;br&gt;vinstsyfte, av olaglig utrustning som möjliggör eller&lt;br&gt;underlättar obehörigt kringgående av tekniska&lt;br&gt;åtgärder avsedda att garantera betalningen av legalt&lt;br&gt;tillhandahållna tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(14) Den kommersiella verksamhet som rör olaglig&lt;br&gt;utrustning omfattar alla kommersiella medde-&lt;br&gt;landen i form av annonsering, direkt marknads-&lt;br&gt;föring, sponsring, säljfrämjande åtgärder och&lt;br&gt;reklam för sådana produkter och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(15) Denna kommersiella verksamhet är till skada för&lt;br&gt;konsumenterna som vilseleds om den olagliga&lt;br&gt;utrustningens ursprung. Det behövs en hög konsu-&lt;br&gt;mentskyddsnivå för att bekämpa denna typ av&lt;br&gt;konsumentbedrägerier. I artikel 129 a.l i fördraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrivs att gemenskapen skall bidra till att en&lt;br&gt;hög konsumentskyddsnivå uppnås genom åtgärder&lt;br&gt;som beslutas enligt artikel 100 a i detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(16) &amp;nbsp;De rättsliga ramarna för skapandet av ett enda&lt;br&gt;audiovisuellt område enligt rådets direktiv 89/&lt;br&gt;552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av&lt;br&gt;vissa bestämmelser som fastställts i medlemssta-&lt;br&gt;ternas lagar och andra författningar om utförandet&lt;br&gt;av sändningsverksamhet för television ('), bör&lt;br&gt;kompletteras med en hänvisning till teknik för vill-&lt;br&gt;korad tillgång enligt det här direktivet, inte minst&lt;br&gt;för att garantera likabehandling av de tjänsteleve-&lt;br&gt;rantörer som tillhandahåller radio- och TV-tjänster&lt;br&gt;över gränserna, oavsett etableringsort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(17) &amp;nbsp;I enlighet med rådets resolution av den 29 juni&lt;br&gt;1995 om enhetlig och effektiv tillämpning av&lt;br&gt;gemenskapsrätten och om sanktioner som skall till-&lt;br&gt;lämpas vid överträdelser av gemenskapsrättsliga&lt;br&gt;bestämmelser om den inre marknaden (&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;), måste&lt;br&gt;medlemsstaterna vidta åtgärder för att säkerställa att&lt;br&gt;gemenskapsrätten tillämpas lika effektivt och rigo-&lt;br&gt;röst som den nationella lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(18) &amp;nbsp;I enlighet med artikel 5 i fördraget är medlemssta-&lt;br&gt;terna skyldiga att vidta alla lämpliga åtgärder för att&lt;br&gt;säkerställa gemenskapslagstiftningens tillämpning&lt;br&gt;och effektivitet, särskilt genom att se till att de&lt;br&gt;valda sanktionerna är verkningsfulla, avskräckande&lt;br&gt;och proportionerliga samt rättelsemöjlighetema&lt;br&gt;anpassade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(19) &amp;nbsp;Tillnärmningen av medlemsstaternas lagar och&lt;br&gt;andra författningar bör begränsas till vad som är&lt;br&gt;nödvändigt för att uppnå målen för den inre mark-&lt;br&gt;naden i enlighet med proportionalitetsprincipen, så&lt;br&gt;som anges i artikel 3 b tredje stycket i fördraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(20) &amp;nbsp;Distribution av olaglig utrustning omfattar all över-&lt;br&gt;föring och saluföring av sådan utrustning för&lt;br&gt;omsättning inom eller utom gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(21) &amp;nbsp;Detta direktiv påverkar inte tillämpningen av några&lt;br&gt;nationella regler som förbjuder innehav av olaglig&lt;br&gt;utrustning för privat bruk, tillämpningen av&lt;br&gt;gemenskapens konkurrensregler eller tillämp-&lt;br&gt;ningen av gemenskapens regler om immateriella&lt;br&gt;rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(22) &amp;nbsp;I nationell lagstiftning om sanktioner och möjlig-&lt;br&gt;heter till rättelse mot otillåten kommersiell verk-&lt;br&gt;samhet kan föreskrivas att den som utför verksam-&lt;br&gt;heten måste känna till, eller på goda grunder kan&lt;br&gt;antas känna till, att utrustningen i fråga var olaglig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(') EGT L 298, 17.10.1989, s. 23. Direktivet ändrat genom Euro-&lt;br&gt;paparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG (EGT L 202,&lt;br&gt;30.7.1997, s. 60).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) EGT C 188, 22.7.1995, s. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L 320/56 r~SV~l&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. 11.98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(23) &amp;nbsp;De sanktioner och möjligheter till rättelse som&lt;br&gt;föreskrivs i detta direktiv påverkar inte använd-&lt;br&gt;ningen av någon annan sanktion eller möjlighet till&lt;br&gt;rättelse enligt nationell lag, såsom förebyggande&lt;br&gt;åtgärder i allmänhet eller beslagtagande av olaglig&lt;br&gt;utrustning. Medlemsstaterna är inte förpliktade att&lt;br&gt;stadga straffrättsliga sanktioner mot otillåten verk-&lt;br&gt;samhet som omfattas av detta direktiv. Medlemssta-&lt;br&gt;ternas. bestämmelser för skadeståndstalan skall&lt;br&gt;överensstämma med deras nationella lagstiftning&lt;br&gt;och rättssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(24) &amp;nbsp;Detta direktiv påverkar inte tillämpningen av natio-&lt;br&gt;nella regler som inte hör till det område som&lt;br&gt;härmed samordnas, till exempel de regler som&lt;br&gt;antagits för skydd av minderåriga, inbegripet&lt;br&gt;reglerna i enlighet med direktiv 89/552/EEG eller&lt;br&gt;nationella bestämmelser om allmän ordning eller&lt;br&gt;allmän säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) villkorad tillgäng: alla tekniska åtgärder och/eller&lt;br&gt;arrangemang som gör att man kan få tillgång till en&lt;br&gt;skyddad tjänst i tolkningsbar form först sedan man har&lt;br&gt;blivit personligt godkänd som behörig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) utrustning för villkorad tillgäng: all utrustning, eller&lt;br&gt;programvara som utformats eller anpassats för att göra&lt;br&gt;en skyddad tjänst tillgänglig i tolkningsbar form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) anknuten tjänst: installation, underhåll och utbyte av&lt;br&gt;utrustning för villkorad tillgång samt tillhandahål-&lt;br&gt;landet av tjänster för kommersiella meddelanden som&lt;br&gt;har samband med dessa eller med skyddade tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) olaglig utrustning, all utrustning eller programvara&lt;br&gt;som utformats eller anpassats för att göra en skyddad&lt;br&gt;tjänst tillgänglig i tolkningsbar form utan tjänsteleve-&lt;br&gt;rantörens gödkännande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) omräde som samordnas genom detta direktiv, alla&lt;br&gt;bestämmelser som avser den otillåtna verksamhet som&lt;br&gt;anges i artikel 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med detta direktiv är att tillnärma bestämmelserna i&lt;br&gt;medlemsstaterna om åtgärder mot olaglig utrustning som&lt;br&gt;ger obehörig tillgång till skyddade tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta direktiv avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) skyddad tjänst: alla de tjänster som nämns nedan om&lt;br&gt;de tillhandahålls mot ersättning och är föremål för&lt;br&gt;villkorad tillgång, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— TV-sändning enligt definitionen i artikel 1 a i&lt;br&gt;direktiv 89/552/EEG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— radiosändning i betydelsen all överföring av radio-&lt;br&gt;program riktade till allmänheten, via tråd eller via&lt;br&gt;etern, vilket även omfattar satellitsändningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— informationssamhällets tjänster i den betydelse&lt;br&gt;som avses i artikel 1.2 i Europaparlamentets och&lt;br&gt;rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om&lt;br&gt;ett informationsförfarande beträffande tekniska&lt;br&gt;standarder och föreskrifter och beträffande före-&lt;br&gt;skrifter för informationssamhällets tjänster ('),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller tillhandahållandet av villkorad tillgång för ovan-&lt;br&gt;nämnda tjänster betraktat som en tjänst i sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principerna för den inre marknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Varje medlemsstat skall vidta de åtgärder som är&lt;br&gt;nödvändiga för att på sitt territorium förbjuda sådan verk-&lt;br&gt;samhet som förtecknas i artikel 4 och för att införa de&lt;br&gt;sanktioner och de möjligheter till rättelse som fastställs i&lt;br&gt;artikel 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 får&lt;br&gt;medlemsstaterna inte, av skäl som faller inom det område&lt;br&gt;som samordnas genom detta direktiv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) begränsa tillhandahållandet av skyddade tjänster eller&lt;br&gt;anknutna tjänster vilka har sitt ursprung i en annan&lt;br&gt;medlemsstat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) begränsa den fria rörligheten för utrustning för vill-&lt;br&gt;korad tillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(’) EGT L 204, 21.7.1998, s. 37. Direktivet senast ändrat genom&lt;br&gt;direktiv 98/48/EG (EGT L 217, 5.8.1998, s. 18).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Otillåten verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall inom sitt territorium förbjuda&lt;br&gt;följande verksamheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Tillverkning, import, distribution, försäljning, uthyr-&lt;br&gt;ning eller innehav av olaglig utrustning i kommersiellt&lt;br&gt;syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Installation, underhåll eller utbyte av olaglig utrustning&lt;br&gt;i kommersiellt syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Marknadsföring av olaglig utrustning genom kommer-&lt;br&gt;siella meddelanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28.11.98 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;| SV I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L 320/57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktioner och möjligheter till rättelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sanktionerna skall vara verkningsfulla, avskräckande&lt;br&gt;och proportionerliga i förhållande till de följder den otill-&lt;br&gt;låtna verksamheten eventuellt kan få.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för&lt;br&gt;att säkerställa att leverantörer av skyddade tjänster, vars&lt;br&gt;intressen påverkas av sådan otillåten verksamhet som&lt;br&gt;anges i artikel 4 och som bedrivs på medlemsstaternas&lt;br&gt;territorium, har tillgång till lämpliga möjligheter till&lt;br&gt;rättelse, däribland möjlighet att väcka skadeståndstalan&lt;br&gt;och att utverka ett föreläggande eller annan förebyggande&lt;br&gt;åtgärd och där det anses.lämpligt få anhålla om att olaglig&lt;br&gt;utrustning avlägsnas från kommersiella kanaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra&lt;br&gt;författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv&lt;br&gt;senast den 28 maj 2000. De skall genast underrätta&lt;br&gt;kommissionen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de&lt;br&gt;innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av&lt;br&gt;en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare före-&lt;br&gt;skrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje&lt;br&gt;medlemsstat själv utfärda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna&lt;br&gt;texterna till de bestämmelser i nationell lagstiftning som&lt;br&gt;de antar inom det område som samordnas genom detta&lt;br&gt;direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapportering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast tre år efter ikraftträdandet av detta direktiv, och&lt;br&gt;därefter vartannat år, skall kommissionen till Europaparla-&lt;br&gt;mentet, rådet och Ekonomiska och sociala kommittén&lt;br&gt;överlämna en rapport om genomförandet av detta&lt;br&gt;direktiv, vid behov åtföljd av förslag till anpassningar,&lt;br&gt;särskilt när det gäller definitionerna i artikel 2, mot&lt;br&gt;bakgrund av den tekniska och ekonomiska utvecklingen&lt;br&gt;samt av kommissionens samråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentlig-&lt;br&gt;görs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Adressater&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Bryssel den 20 november 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J.M. GIL-ROBLES &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;E. HOSTASCH&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av promemorian&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I denna departementspromemoria läggs det fram förslag till en ny lag om&lt;br&gt;förbud mot viss avkodningsutrustning för att bl.a. i svensk rätt genomföra&lt;br&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 98/84/EG av den 20 november&lt;br&gt;1998 om det rättsliga skyddet för tjänster som bygger på eller utgörs av&lt;br&gt;villkorad tillgång. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 april 2000&lt;br&gt;och ersätta den nuvarande lagen (1993:1367) om förbud beträffande viss&lt;br&gt;avkodningsutrustning. I lagens namn görs bara en redaktionell ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär i huvudsak följande. Reglerna mot olaglig utrustning&lt;br&gt;som ger obehörig tillgång till radio- och TV-sändningar skärps. Även&lt;br&gt;informationssamhällets tjänster skyddas genom den nya lagen. Med olag-&lt;br&gt;lig utrustning avses här all utrustning eller programvara som utformats&lt;br&gt;eller anpassats för att göra en tjänst som omfattas av lagen tillgänglig i&lt;br&gt;tolkningsbar form utan tjänsteleverantörens godkännande. I stort sett kri-&lt;br&gt;minaliseras all kommersiell hantering av sådan utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen införs en helt ny bestämmelse som innebär att den som begår brott&lt;br&gt;mot lagen skall betala skälig ersättning för att den tjänst som gjorts till-&lt;br&gt;gänglig genom brottet har utnyttjats samt ersättning för den ytterligare&lt;br&gt;ekonomiska skada som brottet har medfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maximistraffet för brott mot avkodningslagen höjs från nuvarande&lt;br&gt;fängelse i sex månader till fängelse i högst två år. Åtal för brott mot lagen&lt;br&gt;skall fa väckas när målsäganden anger brottet till åtal eller åtal är motive-&lt;br&gt;rat från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians författningsförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om förbud mot viss avkodningsutrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag finns bestämmelser mot obehörig tillgång till vissa tjäns-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med tjänster avses i denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ljudradio- eller TV-sändningar som är riktade till allmänheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andra tjänster som utförs elektroniskt, på distans och på begäran av&lt;br&gt;mottagaren, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tillhandahållandet av villkorad tillgång till de tjänster som avses i 1&lt;br&gt;och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För att en tjänst skall omfattas av lagen krävs det att tillgången till&lt;br&gt;den är villkorad och att den hålls till handa mot betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med villkorad tillgång till en tjänst avses att tekniska åtgärder eller&lt;br&gt;arrangemang gör att användare eller mottagare kan få tillgång till tjänsten&lt;br&gt;i tolkningsbar form först sedan de har blivit personligt godkända som be-&lt;br&gt;höriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Med avkodningsutrustning avses utrustning eller programvara som&lt;br&gt;utformats eller anpassats för att göra en tjänst som omfattas av lagen till-&lt;br&gt;gänglig i tolkningsbar form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Avkodningsutrustning får inte yrkesmässigt eller annars i förvärvs-&lt;br&gt;syfte importeras, tillverkas, distribueras, säljas, hyras ut, innehas, installe-&lt;br&gt;ras, underhållas eller bytas ut i syfte att göra en tjänst som omfattas av&lt;br&gt;lagen tillgänglig i tolkningsbar form utan tjänsteleverantörens godkän-&lt;br&gt;nande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som på annat sätt än genom import uppsåtligen bryter mot 5 §&lt;br&gt;skall dömas till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om straff för olovlig införsel m.m. finns bestämmelser i lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § För försök till brott enligt denna lag skall dömas till ansvar enligt 23&lt;br&gt;kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Egendom som varit föremål för brott enligt denna lag skall förklaras&lt;br&gt;förverkad, om det inte är uppenbart oskäligt. I stället för egendomen kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 98/84/EG av den 20 november 1998 om det&lt;br&gt;rättsliga skyddet för tjänster som bygger på eller utgörs av villkorad tillgång (EGT nr L&lt;br&gt;320, 28.11.1998, s. 54, Celex 398L0084).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dess värde förklaras förverkat. Även utbytet av ett sådant brott skall för-&lt;br&gt;klaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föremål som har använts som hjälpmedel vid brott enligt denna lag&lt;br&gt;eller dess värde far förklaras förverkat, om det är nödvändigt för att före-&lt;br&gt;bygga brott eller det finns andra särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Den som gör sig skyldig till brott mot 5 § skall betala skälig ersätt-&lt;br&gt;ning för att den tjänst som gjorts tillgänglig genom brottet har utnyttjats&lt;br&gt;samt ersättning för den ytterligare ekonomiska skada som brottet har med-&lt;br&gt;fört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Åklagaren far väcka åtal för brott mot denna lag endast om måls-&lt;br&gt;äganden anger brottet till åtal eller åtal är motiverat från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Göta hovrätt, Kammarrätten i Sundsvall, Helsingborgs tingsrätt, Justitie-&lt;br&gt;kanslem, Domstolsverket, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Datain-&lt;br&gt;spektionen, Statskontoret, Kommerskollegium, Generaltullstyrelsen,&lt;br&gt;Ekonomistymingsverket, Riksrevisionsverket, Konsumentverket, Göte-&lt;br&gt;borgs universitet, Kungliga tekniska högskolan, Granskningsnämnden för&lt;br&gt;radio och TV, Radio- och TV-verket, Post- och telestyrelsen, Kommuni-&lt;br&gt;kationsforskningsberedningen, Närings- och teknikutvecklingsverket&lt;br&gt;(NUTEK), Konkurrensverket, IT-kommissionen, Canal Digital Sverige&lt;br&gt;AB, Copyswede, Dataföreningen i Sverige, Föreningen STOP, Grossist-&lt;br&gt;förbundet Svensk Handel, Hyresgästernas Riksförbund, IT-företagen,&lt;br&gt;Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS),&lt;br&gt;Netcom Systems AB, Radiotjänst i Kiruna AB, Senda i Sverige AB,&lt;br&gt;Stjäm-TV-nätet AB, Sweden on line AB, Svenska kabel-TV-föreningen,&lt;br&gt;Svenska tonsättares internationella musikbyrå (STIM), Sveriges advokat-&lt;br&gt;samfund, Sveriges industriförbund, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges&lt;br&gt;Television AB, Telenordia AB, Telia AB, Teracom AB, TV 4 AB, Viasat&lt;br&gt;AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om förbud mot viss avkodningsutrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag finns bestämmelser mot obehörig tillgång till vissa tjäns-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med tjänster avses i denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ljudradio- eller TV-sändningar som är riktade till allmänheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andra tjänster som utförs elektroniskt, på distans och på begäran av&lt;br&gt;mottagaren, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tillhandahållandet av villkorad tillgång till de tjänster som avses i 1&lt;br&gt;och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För att en tjänst skall omfattas av lagen krävs det att tillgången till&lt;br&gt;den är villkorad och att den hålls till handa mot betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med villkorad tillgång till en tjänst avses att tekniska åtgärder eller&lt;br&gt;arrangemang gör att användare eller mottagare kan fa tillgång till tjänsten&lt;br&gt;i tolkningsbar form först sedan de har blivit personligt godkända som be-&lt;br&gt;höriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Med avkodningsutrustning avses utrustning eller programvara som&lt;br&gt;utformats eller anpassats för att göra en tjänst som omfattas av lagen till-&lt;br&gt;gänglig i tolkningsbar form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Avkodningsutrustning far inte yrkesmässigt eller annars i förvärvs-&lt;br&gt;syfte importeras, tillverkas, distribueras, säljas, hyras ut, innehas, installe-&lt;br&gt;ras, underhållas eller bytas ut i syfte att göra en tjänst som omfattas av&lt;br&gt;lagen tillgänglig i tolkningsbar form utan tjänsteleverantörens godkän-&lt;br&gt;nande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som på annat sätt än genom import uppsåtligen bryter mot 5 §&lt;br&gt;skall dömas till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om straff för olovlig införsel m.m. finns bestämmelser i lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § För försök till brott enligt denna lag skall dömas till ansvar enligt 23&lt;br&gt;kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Egendom som varit föremål för brott enligt denna lag skall förklaras&lt;br&gt;förverkad, om det inte är uppenbart oskäligt. I stället för egendomen kan&lt;br&gt;dess värde förklaras förverkat. Även utbytet av ett sådant brott skall för-&lt;br&gt;klaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föremål som har använts som hjälpmedel vid brott enligt denna lag&lt;br&gt;eller dess värde far förklaras förverkat, om det är nödvändigt för att före-&lt;br&gt;bygga brott eller det finns andra särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Den som gör sig skyldig till brott mot 5 § skall betala skälig ersätt-&lt;br&gt;ning för att den tjänst som gjorts tillgänglig genom brottet har utnyttjats&lt;br&gt;samt ersättning för den ytterligare ekonomiska skada som brottet har med-&lt;br&gt;fört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Åklagaren far väcka åtal för brott mot denna lag endast om måls-&lt;br&gt;äganden anger brottet till åtal eller åtal är motiverat från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-12-10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leif Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 2 december 1999 (Kulturdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;br&gt;lag om förbud beträffande viss avkodningsutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn&lt;br&gt;Ann-Jeanette Eriksson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 och 3 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde skulle tydligare framgå av de inledande be-&lt;br&gt;stämmelserna, om förutsättningen att en skyddad tjänst skall vara föremål&lt;br&gt;för villkorad tillgång och tillhandahållas mot betalning flyttas från 3 §, där&lt;br&gt;begreppet villkorad tillgång definieras, till 2 §. Paragraferna skulle då&lt;br&gt;kunna få följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tjänst avses i denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en ljudradio- eller TV-sändning som är riktad till allmänheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. varje annan tjänst som utförs elektroniskt, på distans och på begäran av&lt;br&gt;mottagaren och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tillhandahållandet av villkorad tillgång till en tjänst som avses i 1 och 2,&lt;br&gt;betraktat som en tjänst i sig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om tjänsten är föremål för villkorad tillgång och tillhandahålls mot betal-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med villkorad tillgång till en tjänst avses att en användare eller en motta-&lt;br&gt;gare av tjänsten till följd av tekniska åtgärder eller arrangemang kan få&lt;br&gt;tillgång till tjänsten i tolkningsbar form först sedan de har blivit personligt&lt;br&gt;godkända som behöriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen skall &amp;quot;den som gör sig skyldig till brott mot 5 §&amp;quot; betala&lt;br&gt;ersättning. Avsikten är att ersättningsskyldighet enligt bestämmelsen skall&lt;br&gt;komplettera den skadeståndsskyldighet som annars följer på grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brottet. Av allmänna rättsgrundsatser följer att skadestånd kan ådömas, Prop. 1999/2000:49&lt;br&gt;även om brottet begåtts av underårig eller är preskriberat. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 1 § brottsbalken är brott en gärning som är beskriven i bal-&lt;br&gt;ken eller annan lag eller författning och för vilken föreskrivs straff som&lt;br&gt;sägs i balken. Det är först i 6 § i förevarande lag samt i lagen om straff för&lt;br&gt;varusmuggling som de subjektiva rekvisiten för ansvar anges och de gär-&lt;br&gt;ningar som avses i 5 § beläggs med straff. Det synes därför vara något&lt;br&gt;oegentligt att tala om brott &amp;quot;mot 5 §&amp;quot;; däremot skulle man kunna tala om&lt;br&gt;brott mot de intressen som skyddas av 5 § (jfr 1 kap. 3 § skadeståndsla-&lt;br&gt;gen). På grund av hänvisningen till lagen om straff för varusmuggling är&lt;br&gt;det heller inte lämpligt att skriva &amp;quot;brott enligt 6 §&amp;quot;. Bättre synes vara att&lt;br&gt;ange förutsättningarna för skadeståndsskyldighet genom att upprepa för-&lt;br&gt;utsättningarna för straffansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten synes vara att som huvudregel uppsåt skall krävas för skade-&lt;br&gt;ståndsskyldighet enligt förevarande paragraf. Ansvar enligt lagen om&lt;br&gt;straff för varusmuggling kan inträda även vid grovt oaktsamma gär-&lt;br&gt;ningar. Överträdelse av den lagen synes emellertid på grund av principen&lt;br&gt;om skyddat intresse inte kunna föranleda ersättningsskyldighet i sådana&lt;br&gt;fall som nu avses (se Hellner, Skadeståndsrätt, 1995 s. 81). Vid detta för-&lt;br&gt;hållande synes det inkonsekvent att som förutsättning för skadestånds-&lt;br&gt;skyldighet enligt förevarande bestämmelse ha olika subjektiva rekvisit&lt;br&gt;beroende på om det är fråga om import eller om någon annan straffbelagd&lt;br&gt;gärning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på den i författningskommentaren antydda svårigheten att&lt;br&gt;bevisa att en tjänst faktiskt har utnyttjats synes det lämpligt att i stället&lt;br&gt;kräva att tjänsten &amp;quot;har kunnat&amp;quot; utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det anförda förordar Lagrådet att paragrafen ges följande&lt;br&gt;lydelse: &amp;quot;Den som uppsåtligen bryter mot 5 § skall betala skälig ersättning&lt;br&gt;för att den tjänst som gjorts tillgänglig genom gärningen har kunnat ut-&lt;br&gt;nyttjas samt ersättning för den ytterligare ekonomiska skada som gär-&lt;br&gt;ningen har medfört.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kulturdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 januari 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow,&lt;br&gt;Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson,&lt;br&gt;Wämersson, Lejon, Lövdén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Marita Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1999/2000:49&lt;br&gt;Utökat skydd för kodade tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:49&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författnings rubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om förbud beträffan-&lt;br&gt;de viss avkodningsutrust-&lt;br&gt;ning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;398L0084&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 59712, Stockholm 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om förbud beträffande viss avkodningsutrustning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om förbud beträffande viss avkodningsutrustning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:KU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2000-01-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-01-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2000-01-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2000-02-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Kulturdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 18:10:17</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GN0349</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:13</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 18:10:17</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1999/2000:KU16</uppgift>
<ref_dok_id>GN01KU16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utökat skydd för kodade tjänster</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:49&lt;br/&gt;
Utökat skydd för kodade tjänster</uppgift>
<ref_dok_id>GN02K22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:49 Utökat skydd för kodade tjänster</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:49&lt;br/&gt;
Utökat skydd för kodade tjänster</uppgift>
<ref_dok_id>GN02K23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:49 Utökat skydd för kodade tjänster</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:49&lt;br/&gt;
Utökat skydd för kodade tjänster</uppgift>
<ref_dok_id>GN02K24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:49 Utökat skydd för kodade tjänster</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ewa Larsson  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:49&lt;br/&gt;
Utökat skydd för kodade tjänster</uppgift>
<ref_dok_id>GN02K23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:49 Utökat skydd för kodade tjänster</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ewa Larsson  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margareta Andersson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:49&lt;br/&gt;
Utökat skydd för kodade tjänster</uppgift>
<ref_dok_id>GN02K24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:49 Utökat skydd för kodade tjänster</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margareta Andersson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Unckel  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:49&lt;br/&gt;
Utökat skydd för kodade tjänster</uppgift>
<ref_dok_id>GN02K22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:49 Utökat skydd för kodade tjänster</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Unckel  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>