<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2228065</hangar_id>
 <dok_id>GN0346</dok_id>
 <rm>1999/2000</rm>
 <beteckning>46</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1999/2000:46</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>46</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-01-13 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:05:39</systemdatum>
 <publicerad>2000-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>AP-fonden i det reformerade pensionssystemet</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GN0346/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GN0346</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN0346</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1999/2000:46&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;AP-fonden i det reformerade pensionssystemet&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0346/prop_19992000__46-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 13 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bosse Ringholm&lt;br&gt;(F inansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en omorganisation av Allmänna pensionsfonden.&lt;br&gt;Förslagen utgör en del av uppgörelsen mellan Socialdemokraterna,&lt;br&gt;Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folk-&lt;br&gt;partiet liberalerna om ett reformerat pensionssystem. Sjätte fondstyrelsen&lt;br&gt;berörs inte av fempartiuppgörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fonden innehar en buffertfunktion i det nya ålderspensionssyste-&lt;br&gt;met. Fondens behållning bedöms i dag vara större än vad som kan moti-&lt;br&gt;veras av denna funktion. Uppgörelsen innebar att statsbudgeten delvis&lt;br&gt;skall kompenseras för den försvagning som pensionsreformen ger upp-&lt;br&gt;hov till genom en överföring av medel från AP-fonden till statskassan. I&lt;br&gt;enlighet med uppgörelsen föreslås därför en överföring på 155 miljarder&lt;br&gt;kronor per den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återstående medel i första-femte fondstyrelserna föreslås delas upp i&lt;br&gt;fyra lika stora buffertfonder med identiska placeringsregler. Varje buf-&lt;br&gt;fertfond förutses inledningsvis förvalta omkring 140 miljarder kronor.&lt;br&gt;Buffertfonderna skall självständigt förvalta sina medel. Varje fond skall&lt;br&gt;årligen tillföras lika mycket av de medel som förs till AP-fondssystemet&lt;br&gt;och bidra med lika mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje fond skall ledas av en styrelse bestående av nio ledamöter som&lt;br&gt;utses av regeringen (varav två efter förslag från arbetstagarorganisationer&lt;br&gt;och två från arbetsgivarorganisationer). Ledamöterna och den person&lt;br&gt;som av styrelsen utses att leda verksamheten skall ha kompetens att&lt;br&gt;främja fondförvaltningen. Regeringen utser ordförande bland de leda-&lt;br&gt;möter som utses utan förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningen skall ta sin utgångspunkt i fondens åtagandesida. Målet&lt;br&gt;skall vara att långsiktigt maximera avkastningen. Riskspridningen skall&lt;br&gt;vara god och den totala risknivån låg. Näringspolitiska eller andra eko-&lt;br&gt;nomisk-politiska uppgifter skall inte finnas. Hänsyn till miljö och etik&lt;br&gt;skall tas i placeringsverksamheten utan att avkall görs på det övergri-&lt;br&gt;pande målet om hög avkastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje fond skall årligen fastställa en verksamhetsplan som skall inklu-&lt;br&gt;dera en placeringspolicy, en ägarpolicy och en riskhanteringsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De placeringsregler som föreslås för buffertfonderna är följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Placeringar skall få ske i alla förekommande instrument på kapital-&lt;br&gt;marknaden som är marknadsnoterade och omsättningsbara. Det inne-&lt;br&gt;bär att nuvarande direktlåneverksamhet skall avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• En mindre del, eller 5 % av varje fonds tillgångar, far placeras i onote-&lt;br&gt;rade värdepapper. Placering i onoterade aktier far endast ske på indi-&lt;br&gt;rekt väg via andelar i värdepappersfonder eller riskkapitalföretag, dvs.&lt;br&gt;fondema får inte direktäga aktier i onoterade bolag (andra än nyss&lt;br&gt;nämnda riskkapitalföretag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Minst 30 % av varje fonds tillgångar skall placeras i räntebärande vär-&lt;br&gt;depapper med låg kredit- och likviditetsrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Varje fonds innehav av aktier i noterade svenska bolag får högst mot-&lt;br&gt;svara 2 % av det totala värdet av svenska aktier på auktoriserad svensk&lt;br&gt;börs- eller marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Varje fond får äga högst 10 % av rösterna i ett enskilt börsnoterat bo-&lt;br&gt;lag. I onoterade riskkapitalbolag sätts gränsen till högst 30 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Högst 40 % av en fonds tillgångar får exponeras mot valutarisk. En&lt;br&gt;stegvis ökning från nuvarande valutariskgräns på 10 % får ske med&lt;br&gt;högst 5 procentenheter per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Högst 10 % av en fonds tillgångar får exponeras mot en emittent eller&lt;br&gt;grupp av emittenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Varje buffertfond ges rätt att ta upp lån om den tömts på tillgångarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Minst 10 % av varje fonds tillgångar skall förvaltas av utomstående&lt;br&gt;förvaltare (genom köp av fondandelar eller skräddarsydda förvalt-&lt;br&gt;ningsuppdrag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansvarar för en årlig utvärdering av verksamheten vilken&lt;br&gt;överlämnas till riksdagen i form av en regeringsskrivelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergången till den nya organisationen föreslås ske genom att nuva-&lt;br&gt;rande tredje fondstyrelsen läggs ner och verksamheten förs över till&lt;br&gt;första fondstyrelsen. Nuvarande första, andra och fjärde fondstyrelserna&lt;br&gt;föreslås byta namn till Första, Andra respektive Fjärde AP-fonden medan&lt;br&gt;nuvarande femte fondstyrelsen bildar Tredje AP-fonden. Nuvarande&lt;br&gt;sjätte och sjunde fondstyrelserna föreslås byta namn till Sjätte respektive&lt;br&gt;Sjunde AP-fonden. Ombildningen samt bestämmelser om styrelsemas&lt;br&gt;storlek och sammansättning skall börja gälla den 1 maj 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placeringsreglema skall träda i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om Sjätte AP-fonden................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om införande av ny lagstiftning för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna pensionsfonder..................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialavgifter.....................................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän pensionsavgift.......................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstgrundad ålderspension.........................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ålderspensionsavgift.........................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten...............32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1385).......................................................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lagom ändringi sekretesslagen (1980:100)... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1982:713).........................................................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.......................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges riksbank..............................................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet&amp;nbsp;och dess beredning............................................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund.........................................................................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;AP-fondens historik..........................................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande förhållanden....................................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Första-sjätte fondstyrelserna..........................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sjunde fondstyrelsen......................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;AP-fonden och ålderspensionsreformen.........................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det reformerade ålderspensionssystemet.........................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;AP-fondemas roll i det reformerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ålderspensionssystemet.....................................................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;AP-fondens utveckling.....................................................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till överföring av medel från AP-fonden till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret.............................................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De närmare formerna för överföringen.............................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgångspunkter...............................................................................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Brister i nuvarande fondsystem........................................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förutsättningar för effektiv förvaltning............................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagförslag.........................................................................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Mål för förvaltningen......................................................................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övergripande mål.............................................................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Verksamhetsplan...............................................................82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Placeringsbestämmelser..................................................................85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regler för buffertfonderna................................................85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Placeringstillgångar........................................85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En minsta andel &amp;quot;säkra&amp;quot; räntebärande papper 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Begränsning av stora exponeringar................93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Begränsning av ägandet av svenska aktier.....96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Röstandelsbegränsning...................................98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Exponering för valutarisk.............................100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lånerätt.................  106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regler för nuvarande sjunde fondstyrelsen....................109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Andra förvaltningsfrågor...............................................................111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Organisationsfrågor.......................................................................116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fondernas antal...............................................................116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medelstilldelning och pensionsutbetalningar m.m.........121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;AP-fondemas ledning....................................................122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övergripande frågor.....................................122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Styrelsen.......................................................125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Styrelsens uppgifter......................................131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Redovisning och revision...............................................132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fondernas rättsliga ställning...........................................133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Övergångsfrågor och ikraftträdande..............................................137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Samhällsekonomiska effekter.......................................................146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Effekter för pensionssystemet........................................146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Effekter på de finansiella marknaderna..........................149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Effekter på de offentliga finanserna...............................156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;F örfattningskommentar.................................................................158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om allmänna pensionsfonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(AP-fonder).....................................................................158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om Sjätte AP-fonden...........................177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om införande av ny lagstiftning för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna pensionsfonder................................................182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:710) med&lt;br&gt;vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten.... 185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslagen till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialavgifter, lag om ändring i lagen (1994:1744) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän pensionsavgift och lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1998:676) om statlig ålderspensionsavgift....................186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:674) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstgrundad ålderspension.......................................187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslagen till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1385), lag om ändring i försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713), lag om ändring i lagen (1984:404) om&lt;br&gt;stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter och lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank........188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.8 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100).......................................................................189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser som lämnat svar på&lt;br&gt;DS 1999:38 AP-fondemas organisation och placerings-&lt;br&gt;regler i det reformerade pensionssystemet.................. 190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser som lämnat svar på&lt;br&gt;DS 1999:43 Automatisk balansering av ålderspensions-&lt;br&gt;systemet - regler for avsteg från inkomstindexering.. 191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser som lämnat svar på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DS 1998:7 AP-fonden och det reformerade ålders-&lt;br&gt;pensionssystemet ...................................................... 192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag................................... 193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande................................................... 208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll från regeringssammanträdet den 13 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000 ............................................................................................ 214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om allmänna pensionsfonder (AP-fonder),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om Sjätte AP-fonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om införande av ny lagstiftning för allmänna pensionsfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspen-&lt;br&gt;sion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Pre-&lt;br&gt;miepensionsmyndigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels godkänner de riktlinjer regeringen föreslår om en ny analys av&lt;br&gt;pensionssystemets ekonomiska ställning år 2004 och att det i samband&lt;br&gt;därmed skall göras en prövning av om ytterligare medel skall överföras&lt;br&gt;från AP-fondema till Riksgäldskontoret den 1 januari 2005 (avsnitt 5.4).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om allmänna pensionsfonder&lt;br&gt;(AP-fonder)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Första avdelningen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänna pensionsfonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag finns bestämmelser om fem från varandra oberoende stat-&lt;br&gt;liga myndigheter som förvaltar medel inom försäkringen för inkomst-&lt;br&gt;grundad ålderspension. Dessa är Första AP-fonden, Andra AP-fonden,&lt;br&gt;Tredje AP-fonden, Fjärde AP-fonden och Sjunde AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom finns Sjätte AP-fonden som förvaltar medel inom försäk-&lt;br&gt;ringen för inkomstgrundad ålderspension. Den fondens verksamhet reg-&lt;br&gt;leras i lagen (2000:000) om Sjätte AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Första-Fjärde AP-fondema förvaltar de medel som enligt 4 kap. 3 §&lt;br&gt;lagen (1981:691) om socialavgifter, 8 § lagen (1998:676) om statlig&lt;br&gt;ålderspensionsavgift och 6 § lagen (1994:1744) om allmän pensionsav-&lt;br&gt;gift skall föras till Första-Fjärde AP-fondema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjunde AP-fonden förvaltar de medel som enligt 8 kap. 2 § första&lt;br&gt;stycket 2 lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall föras&lt;br&gt;till Premiesparfonden eller Premievalsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar för AP-fondernas förbindelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Avtal och andra rättshandlingar som en AP-fond ingår är bindande&lt;br&gt;för staten. Detta gäller dock inte om motparten insåg eller borde ha insett&lt;br&gt;att avtalet eller rättshandlingen inte föll inom fondens verksamhetsom-&lt;br&gt;råde eller att den som handlat för fonden överskred sin befogenhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Andra avdelningen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bestämmelser om Första-Fjärde AP-fondema&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Medelstilldelning och pensionsutbetalningar m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Medelstilldelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Riksförsäkringsverket skall omgående till var och en av Första-&lt;br&gt;Fjärde AP-fondema överföra en fjärdedel av de medel som avses i 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsutbetalningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Riksförsäkringsverket skall, i den mån andra medel inte står till för-&lt;br&gt;fogande, från Första-Fjärde AP-fondema rekvirera de medel som behövs&lt;br&gt;för att finansiera försäkringen för inkomstpension och tilläggspension&lt;br&gt;enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och tilläggs-&lt;br&gt;pension i form av ålderspension enligt lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring. Var och en av fondema skall tillskjuta en fjärdedel av medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Var och en av Första-Fjärde AP-fondema skall med de medel fonden&lt;br&gt;förvaltar svara för kostnaderna för sin verksamhet och för revision av&lt;br&gt;fondförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lånerätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om de medel som någon av Första-Fjärde AP-fondema förvaltar inte&lt;br&gt;räcker till för att fonden skall kunna fullgöra sina skyldigheter enligt&lt;br&gt;denna lag, får fonden låna medel i Riksgäldskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Fondernas ledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § För var och en av Första-Fjärde AP-fondema skall det finnas en sty-&lt;br&gt;relse. Varje styrelse skall bestå av nio ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen ansvarar för fondens organisation och förvaltningen av fon-&lt;br&gt;dens medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen företräder fonden. Detta gäller också inför domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur ledamöter utses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Styrelsens ledamöter utses av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna skall utses på grundval av sin kompetens att främja fond-&lt;br&gt;förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna skall vara svenska medborgare. Den som är underårig&lt;br&gt;eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara&lt;br&gt;ledamot. Detsamma gäller den som är i konkurs eller har näringsförbud&lt;br&gt;enligt lagen (1986:436) om näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Av styrelseledamöterna föreslås två av organisationer som företräder&lt;br&gt;arbetstagarintressen och två av organisationer som företräder arbetsgi-&lt;br&gt;varintressen. Om sådant förslag inte lämnas, får regeringen ändå utse&lt;br&gt;ledamot. Dessförinnan skall organisationen ha getts tillfälle att lämna ett&lt;br&gt;förslag. Motsvarande gäller om en organisation föreslår någon som inte&lt;br&gt;uppfyller kraven i 2 § andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utser bland de ledamöter som inte har föreslagits av orga-&lt;br&gt;nisationer en till ordförande och en till vice ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mandattid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En styrelseledamot utses längst för tiden till dess resultaträkning och&lt;br&gt;balansräkning fastställts under tredje kalenderåret efter det år då leda-&lt;br&gt;moten utsågs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur ledamöter entledigas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Regeringen får entlediga en ledamot i förtid. En ledamot skall entle-&lt;br&gt;digas i förtid, om ledamoten eller den som enligt 3 § första stycket före-&lt;br&gt;slagit ledamoten, begär det. Om en ledamot entledigas eller hans uppdrag&lt;br&gt;annars upphör i förtid, skall en ny ledamot utses enligt 2 och 3 §§ för den&lt;br&gt;återstående tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanträden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ordföranden skall se till att styrelsen sammanträder i den omfattning&lt;br&gt;som behövs. Om en styrelseledamot begär det, skall ordföranden sam-&lt;br&gt;mankalla styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kallelse till sammanträde utfärdas av ordföranden. I kallelsen skall de&lt;br&gt;ärenden anges som skall förekomma vid sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En styrelse är beslutför om fler än hälften av antalet ledamöter är&lt;br&gt;närvarande. Vid bedömningen av om styrelsen är beslutför skall styrel-&lt;br&gt;seledamöter som är jäviga enligt 8 § anses som inte närvarande. Beslut&lt;br&gt;får inte fattas i ett ärende, om inte såvitt möjligt samtliga ledamöter dels&lt;br&gt;har fått tillfälle att delta i ärendets behandling, dels har fått ett tillfreds-&lt;br&gt;ställande underlag för att avgöra ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som styrelsens beslut gäller den mening som fler än hälften av de när-&lt;br&gt;varande röstar för vid sammanträdet eller, vid lika röstetal, den mening&lt;br&gt;som ordföranden ansluter sig till. Är styrelsen inte fulltalig, skall de som&lt;br&gt;röstar för beslutet dock utgöra fler än en tredjedel av hela antalet styrel-&lt;br&gt;seledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid styrelsens sammanträden skall protokoll föras. Protokollet under-&lt;br&gt;tecknas av ordföranden och den ledamot som styrelsen utser. Om någon&lt;br&gt;ledamot i samband med beslut anmäler skiljaktig mening, skall denna&lt;br&gt;antecknas i protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jäv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En styrelseledamot får inte handlägga en fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avtal mellan styrelseledamoten och fonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avtal mellan fonden och tredje man, om styrelseledamoten i frågan&lt;br&gt;har ett väsentligt intresse som kan strida mot fondens, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avtal mellan fonden och en juridisk person som styrelseledamoten&lt;br&gt;ensam eller tillsammans med någon annan far företräda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket 3 gäller inte om fondens motpart är ett&lt;br&gt;foretag i vilket fonden innehar fler än hälften av rösterna för samtliga&lt;br&gt;aktier eller andelar i den juridiska personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med avtal som avses i första och andra styckena jämställs rättegång&lt;br&gt;eller annan talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att handla på styrelsens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Styrelsen skall utse en person som skall ha hand om den löpande för-&lt;br&gt;valtningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Denne skall utses&lt;br&gt;på grundval av sin kompetens att främja fondförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Styrelsen får uppdra åt en enskild ledamot, åt den som enligt 9 §&lt;br&gt;skall ha hand om den löpande förvaltningen eller åt någon annan att av-&lt;br&gt;göra ärenden. Styrelsen skall ange vilken behörighet som ett sådant upp-&lt;br&gt;drag medför. Beträffande den som inte är styrelseledamot gäller vad som&lt;br&gt;sägs i 2 § tredje stycket andra och tredje meningarna samt 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Regeringen bestämmer arvoden och andra ersättningar till ledamö-&lt;br&gt;terna i styrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Medelsförvaltningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mål för placeringsverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Första-Fjärde AP-fondema skall förvalta fondmedlen på sådant sätt&lt;br&gt;att de blir till största möjliga nytta för försäkringen för inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala risknivån i fondernas placeringar skall vara låg. Fondmed-&lt;br&gt;len skall, vid vald risknivå, placeras så att långsiktigt hög avkastning&lt;br&gt;uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondema skall i sin placeringsverksamhet ha nödvändig beredskap för&lt;br&gt;att kunna överföra medel till Riksförsäkringsverket enligt 2 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetsplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Var och en av Första-Fjärde AP-fondema skall årligen fastställa en&lt;br&gt;verksamhetsplan. Denna skall innehålla riktlinjer för placeringsverksam-&lt;br&gt;heten och för utövande av rösträtt i enskilda företag samt en riskhante-&lt;br&gt;ringsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskhanteringsplanen skall beskriva de huvudsakliga risker som är för-&lt;br&gt;enade med placeringsverksamheten och hur dessa risker skall hanteras.&lt;br&gt;Det skall vidare finnas interna instruktioner för hantering av dessa risker.&lt;br&gt;Riskhanteringsplanen och instruktionerna skall följas upp löpande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna placeringsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Första-Fjärde AP-fondema skall förvalta fondmedlen genom att göra&lt;br&gt;placeringar och ingå andra avtal på kapitalmarknaden, om inte annat fö-&lt;br&gt;reskrivs i detta kapitel. Första-Fjärde AP-fondema får också ta på sig&lt;br&gt;förpliktelser som är förenade med sådana avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Minst trettio procent av marknadsvärdet av de tillgångar som var och&lt;br&gt;en av Första-Fjärde AP-fondema innehar skall vara placerade i ford-&lt;br&gt;ringsrätter med låg kredit- och likviditetsrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärv och innehav av aktier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Första-Fjärde AP-fondema får endast förvärva sådana aktier eller&lt;br&gt;andra andelar i företag som är, eller inom ett år från emissionen av dem&lt;br&gt;avses bli, noterade vid en börs eller någon annan reglerad marknad.&lt;br&gt;Denna begränsning gäller inte aktier och andra andelar i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företag som har till huvudsakligt ändamål att äga eller förvalta fast&lt;br&gt;egendom eller tomträtt (fastighetsbolag), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företag som har till huvudsakligt ändamål att äga och förvalta så-&lt;br&gt;dana aktier eller andra andelar i företag som inte är noterade vid en börs&lt;br&gt;eller någon annan reglerad marknad (riskkapitalföretag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Var och en av Första-Fjärde AP-fondema far inneha sådana aktier i&lt;br&gt;svenska aktiebolag som är noterade vid en svensk börs eller en auktorise-&lt;br&gt;rad marknadsplats till ett marknadsvärde som uppgår till högst två pro-&lt;br&gt;cent av det totala marknadsvärdet av sådana aktier i bolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket skall inte beaktas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana aktier i bolagen som ingår i svenska eller utländska fonder i&lt;br&gt;vilka AP-fonden innehar andelar som inte medför rätt att rösta för ak-&lt;br&gt;tierna, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. aktier i fastighetsbolag i vilka fonden innehar så många aktier att&lt;br&gt;röstetalet för dem överstiger tio procent av röstetalet för samtliga aktier i&lt;br&gt;bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärv av obligationer och andra fordringsrätter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Första-Fjärde AP-fondema far endast förvärva obligationer och&lt;br&gt;andra fordringsrätter som är utgivna för allmän omsättning. Denna be-&lt;br&gt;gränsning gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. placeringar som syftar till att tillgodose en fonds behov av likviditet,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. krediter till ett fastighetsbolag, om fonden ensam eller tillsammans&lt;br&gt;med någon eller några av de andra tre AP-fondema innehar mer än hälf-&lt;br&gt;ten av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsning av innehav av onoterade instrument&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Av var och en av Första-Fjärde AP-fondemas tillgångar, värderade&lt;br&gt;till marknadsvärdet, får högst fem procent bestå av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana aktier eller andra andelar i riskkapitalföretag som inte är no-&lt;br&gt;terade vid en börs eller någon annan reglerad marknad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fordringsrätter som inte är noterade vid en börs eller någon annan&lt;br&gt;reglerad marknad, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. andelar i svenska och utländska fonder som huvudsakligen placerar i&lt;br&gt;sådana aktier eller andra andelar i företag som inte är noterade vid en&lt;br&gt;börs eller någon annan reglerad marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen av Första-Fjärde AP-fondema får vara komplementär i ett&lt;br&gt;svenskt eller utländskt kommanditbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstandelsbegränsning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ingen av Första-Fjärde AP-fondema far inneha så många aktier eller&lt;br&gt;andra andelar i ett foretag att röstetalet för dem överstiger tio procent&lt;br&gt;eller, beträffande sådana riskkapitalföretag som avses i 8 § första stycket&lt;br&gt;1, trettio procent av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningen i första stycket gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana aktier eller andra andelar i fastighetsbolag som inte är note-&lt;br&gt;rade vid en börs eller någon annan reglerad marknad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana aktier eller andra andelar i fastighetsbolag som är noterade&lt;br&gt;vid en börs eller någon annan reglerad marknad och i vilka bolag fonden&lt;br&gt;ensam eller tillsammans med någon eller några av de andra tre AP-fon-&lt;br&gt;dema innehade minst hälften av röstetalet för samtliga aktier eller andra&lt;br&gt;andelar i bolaget när noteringen skedde, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. andelar i svenska och utländska fonder som inte medför rätt att ut-&lt;br&gt;öva rösträtt för de aktier eller andra andelar i företag som ingår i dessa&lt;br&gt;fonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valutakursrisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Av var och en av Första-Fjärde AP-fondemas tillgångar, värderade&lt;br&gt;till marknadsvärdet, får högst fyrtio procent vara utsatt för valutakursrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exponeringsbegränsning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Av var och en av Första-Fjärde AP-fondemas tillgångar, värderade&lt;br&gt;till marknadsvärdet, får högst tio procent utgöras av fondpapper eller&lt;br&gt;andra finansiella instrument utfärdade av en emittent eller av en grupp av&lt;br&gt;emittenter med inbördes anknytning. Denna begränsning gäller inte&lt;br&gt;emittenter som anges i 4 kap. 6 § andra stycket A lagen (1994:2004) om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepap-&lt;br&gt;persbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med grupp av emittenter med inbördes anknytning avses två eller flera&lt;br&gt;fysiska eller juridiska personer som utgör en helhet från risksynpunkt&lt;br&gt;därför att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. någon av dem har direkt eller indirekt ägarinflytande över en eller&lt;br&gt;flera av de övriga i gruppen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de utan att stå i sådant förhållande som avses i 1 har sådan inbördes&lt;br&gt;anknytning att någon eller samtliga av de övriga kan befaras råka i betal-&lt;br&gt;ningssvårigheter om en av dem drabbas av finansiella problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Råvaruderivat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Första-Fjärde AP-fondema får inte placera fondmedlen i optioner,&lt;br&gt;terminer eller andra likartade finansiella instrument med råvaror som&lt;br&gt;underliggande tillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddande av fordran&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § För att skydda en fordran får Första-Fjärde AP-fondema&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. köpa egendom som är utmätt eller utgör säkerhet för fordran, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. som betalning för fordran överta egendom, som utgör säkerhet för&lt;br&gt;fordran, eller annan egendom, om det finns anledning att anta att fonden&lt;br&gt;annars skulle lida avsevärd förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utbyte mot egendom som har köpts eller övertagits enligt första&lt;br&gt;stycket far en fond förvärva aktier i ett bolag, som bildats för att förvalta&lt;br&gt;egendomen eller för att fortsätta en verksamhet som drivs med den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har aktier förvärvats enligt första eller andra stycket får fonden, om&lt;br&gt;det finns uppenbar risk för att fonden annars lider förlust, förvärva ytter-&lt;br&gt;ligare aktier i samma bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Har aktier i ett bolag förvärvats enligt 13 § får fonden, om bolaget&lt;br&gt;överlåter sina tillgångar till ett annat bolag, byta ut dessa aktier mot ak-&lt;br&gt;tier i det andra bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avveckling av vissa innehav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om någon av de begränsningar som anges i 6 eller 8-11 §§ över-&lt;br&gt;skrids, skall fonden avveckla den överskjutande delen av innehavet så&lt;br&gt;snart det med hänsyn till marknadsförhållandena är lämpligt. Den delen&lt;br&gt;skall dock avvecklas senast när det kan göras utan förlust för fonden.&lt;br&gt;Motsvarande gäller egendom som en fond förvärvat enligt 13 eller 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fast egendom m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Var och en av Första-Fjärde AP-fondema får förvärva fast egen-&lt;br&gt;dom, tomträtt eller bostadsrätt för att skaffa lokaler som behövs för verk-&lt;br&gt;samheten eller tillgodose därmed sammanhängande behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krediter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Första-Fjärde AP-fondema får låna medel för att tillgodose ett till-&lt;br&gt;fälligt penningbehov och åta sig förpliktelser som är förenade med ett&lt;br&gt;sådant lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsuppdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Första-Fjärde AP-fondema får uppdra åt ett värdepappersinstitut&lt;br&gt;eller någon annan kapitalförvaltare, som i sitt hemland står under betryg-&lt;br&gt;gande tillsyn av en myndighet eller något annat behörigt organ, att för-&lt;br&gt;valta fondens tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en av Första-Fjärde AP-fondema skall överlämna en andel av&lt;br&gt;tillgångarna om minst tio procent av marknadsvärdet till förvaltning en-&lt;br&gt;ligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Tredje avdelningen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bestämmelser om Sjunde AP-fonden&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Förvaltningen av premiepensionsmedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Sjunde AP-fonden förvaltar Premiesparfonden och Premievalsfonden&lt;br&gt;för de ändamål som framgår av bestämmelserna om premiepension i la-&lt;br&gt;gen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Förvaltningen skall&lt;br&gt;ske uteslutande i pensionssparamas intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjunde AP-fonden får ur vardera av Premiesparfonden och Premievals-&lt;br&gt;fonden ta ut medel för de förvaltningskostnader som uppkommit för&lt;br&gt;respektive fond. Om kostnaderna avser både Premiesparfonden och Pre-&lt;br&gt;mievalsfonden, skall de fördelas mellan fondema på ett skäligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjunde AP-fonden skall ta emot medel till och betala ut medel från&lt;br&gt;Premiesparfonden och Premievalsfonden enligt de anvisningar som Pre-&lt;br&gt;miepensionsmyndigheten lämnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetsavtal med Premiepensionsmyndigheten m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Sjunde AP-fonden skall ingå samarbetsavtal enligt 8 kap. 3 § första&lt;br&gt;stycket 2 lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension med Pre-&lt;br&gt;miepensionsmyndigheten samt göra de åtaganden som anges i samma&lt;br&gt;stycke 3-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbestämmelsema för Premiesparfonden och Premievalsfonden får&lt;br&gt;inte medge att medel delas ut till någon annan än Premiepensionsmyn-&lt;br&gt;digheten. Sjunde AP-fonden får inte heller genom Premiesparfonden&lt;br&gt;eller Premievalsfonden utöva sådan näringsverksamhet som avses i 3 §&lt;br&gt;lagen (1990:1114) om värdepappersfonder. Premiepensionsmyndigheten&lt;br&gt;får dock, efter att ha inhämtat yttrande från Finansinspektionen, medge&lt;br&gt;att värdeutvecklingen för Premiesparfonden och Premievalsfonden eller&lt;br&gt;en av dem far vara beroende av index. Ett sådant medgivande får lämnas&lt;br&gt;om god riskspridning uppnås i fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstandelsbegränsning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Sjunde AP-fonden får inte till Premiesparfonden och Premievalsfon-&lt;br&gt;den förvärva så många aktier i ett svenskt eller utländskt aktiebolag att&lt;br&gt;röstetalet för dem tillsammans med dessa fonders övriga aktier i samma&lt;br&gt;bolag överstiger fem procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utövande av rösträtt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Sjunde AP-fonden far rösta för sådana aktier i ett svenskt aktiebolag&lt;br&gt;som den förvärvat till Premiesparfonden eller Premievalsfonden endast&lt;br&gt;när kravet på långsiktigt hög avkastning eller behovet att trygga place-&lt;br&gt;ringarnas säkerhet inte kan tillgodoses på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondandelar och inlösen av fondandelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Premiesparfonden och Premievalsfonden skall vara indelade i&lt;br&gt;fondandelar. Alla fondandelar i en fond skall vara lika stora.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av en fondandel i Premiesparfonden eller Premievalsfonden är&lt;br&gt;fondens värde delat med antalet fondandelar. Fondernas tillgångar skall&lt;br&gt;värderas med ledning av gällande marknadsvärde. Sjunde AP-fonden&lt;br&gt;skall dagligen beräkna fondandelsvärdet och underrätta Premiepen-&lt;br&gt;sionsmyndigheten om värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När medel tillförs Premiesparfonden eller Premievalsfonden, skall&lt;br&gt;Sjunde AP-fonden utfärda fondandelar till Premiepensionsmyndigheten.&lt;br&gt;När medel betalas ur en av fondema, skall det ske genom inlösen av&lt;br&gt;fondandelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpliga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Följande bestämmelser i denna lag för Första-Fjärde AP-fondema&lt;br&gt;skall gälla också i fråga om Sjunde AP-fonden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 3 kap. om fondernas ledning utom 3 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 4 kap. 1 § andra stycket om mål för placeringsverksamheten med den&lt;br&gt;avvikelsen att det för förvaltningen av Premievalsfonden inte krävs att&lt;br&gt;den totala risknivån skall vara låg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 4 kap. 2 § om verksamhetsplan utom vad gäller riktlinjer för ut-&lt;br&gt;övande av rösträtt i enskilda företag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 4 kap. 18 § första stycket om förvaltningsuppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Följande bestämmelser i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder&lt;br&gt;skall gälla för förvaltningen av Premiesparfonden och Premievalsfonden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 6 a § om skyldighet för revisor att anmäla vissa förhållanden till&lt;br&gt;F inansinspektionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 7 § om förbud för vissa personer med insynsställning att handla med&lt;br&gt;en värdepappersfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 9 och 10 §§ om upprättande och godkännande av fondbestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 12 § om företrädare för andelsägarna i en värdepappersfond m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 13 § första stycket 2^4- och andra stycket om förbud mot att ta upp&lt;br&gt;lån m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 17-22 §§, 23 § första stycket 2 och 3 samt 24 och 25 §§ om place-&lt;br&gt;ring av medel i en värdepappersfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 26-29 §§ om information om en värdepappersfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 32 § första stycket om inlösen av fondandelar, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 47 § om skadestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av de bestämmelser som anges i första stycket skall&lt;br&gt;Premiesparfonden och Premievalsfonden anses som värdepappersfonder&lt;br&gt;och Premiepensionsmyndigheten som fondandelsägare. Vad som sägs&lt;br&gt;om fondbolag skall avse Sjunde AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far, utom&lt;br&gt;såvitt avser 7 § om förbud för vissa personer med insynsställning att&lt;br&gt;handla med en värdepappersfond och 47 § om skadestånd, föreskriva&lt;br&gt;avvikelser och medge undantag i det enskilda fallet från de bestämmelser&lt;br&gt;som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionens tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Sjunde AP-fonden skall stå under tillsyn av Finansinspektionen. För&lt;br&gt;tillsynen gäller bestämmelserna i 39-42 och 46 §§ lagen (1990:1114) om&lt;br&gt;värdepappersfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av de bestämmelser som anges i första stycket skall&lt;br&gt;vad som sägs om fondbolag avse Sjunde AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Fjärde avdelningen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Redovisning och revision m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § AP-fondemas räkenskapsår är kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande bokföring, verifikationer och arkivering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En AP-fond skall, i överensstämmelse med god redovisningssed,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. löpande bokföra alla affärshändelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. se till att det finns verifikationer för alla bokföringsposter samt sys-&lt;br&gt;temdokumentation och behandlingshistorik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bevara all räkenskapsinformation och sådan utrustning och sådana&lt;br&gt;system som behövs för att presentera räkenskapsinformationen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. för varje räkenskapsår avsluta den löpande bokföringen med en års-&lt;br&gt;redovisning enligt bestämmelserna i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En årsredovisning skall bestå av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en balansräkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en resultaträkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. noter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en förvaltningsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningen, resultaträkningen och noterna skall upprättas som en&lt;br&gt;helhet och ge en rättvisande bild av AP-fondens ställning och resultat.&lt;br&gt;Förvaltningsberättelsen skall innehålla en rättvisande översikt över ut-&lt;br&gt;vecklingen av fondens verksamhet, ställning och resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tillgångar i vilka fondmedel placerats skall i årsredovisningen upp-&lt;br&gt;tas till marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Fondens samtliga styrelseledamöter skall skriva under årsredovis-&lt;br&gt;ningen. Har en avvikande mening om årsredovisningen antecknats till&lt;br&gt;styrelsens protokoll, skall yttrandet fogas till redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen skall senast den 15 februari året efter räkenskapsåret&lt;br&gt;överlämnas till revisorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan revisionsberättelse enligt 8 § kommit fonden till handa, skall&lt;br&gt;den och årsredovisningen genast överlämnas till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Regeringen utser for varje AP-fond två revisorer som granskar för-&lt;br&gt;valtningen av fondmedlen. En revisor skall vara gemensam för fondema.&lt;br&gt;Revisorerna skall vara auktoriserade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den revisor som är gemensam för fondema skall samordna revisionen&lt;br&gt;av fondernas förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna far anlita biträde när de fullgör sitt uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En revisor skall utses längst for tiden till dess resultaträkning och&lt;br&gt;balansräkning fastställts under tredje kalenderåret efter det år då revisorn&lt;br&gt;fick förordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far entlediga en revisor i förtid. En revisor skall entledigas&lt;br&gt;i förtid om revisorn begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en revisors uppdrag upphör i förtid, skall en ny revisor utses for&lt;br&gt;den återstående tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Regeringen bestämmer arvoden och andra ersättningar till reviso-&lt;br&gt;rerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § För varje räkenskapsår skall revisorerna lämna en revisionsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla en redogörelse for omfattningen&lt;br&gt;och resultatet av revisorernas granskning och inventering av de tillgångar&lt;br&gt;som AP-fondema förvaltar samt uppgift om huruvida det finns någon&lt;br&gt;anmärkning mot årsredovisningen, bokföringen eller i övrigt mot förvalt-&lt;br&gt;ningen. Revisorerna får också framställa de erinringar som de anser nöd-&lt;br&gt;vändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor som är av skiljaktig mening eller i övrigt anser det nödvän-&lt;br&gt;digt med ett särskilt uttalande får ange detta i revisionsberättelsen, om&lt;br&gt;han inte lämnar en egen revisionsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall överlämna revisionsberättelsen till styrelsen senast&lt;br&gt;fjorton dagar efter det att de fick årsredovisningen enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastställelse av resultaträkning och balansräkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Regeringen skall senast den 1 juni året efter räkenskapsåret fastställa&lt;br&gt;resultaträkning och balansräkning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. Övriga bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens sammanställning och utvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Regeringen skall årligen göra en sammanställning av AP-fondemas&lt;br&gt;årsredovisningar och göra en utvärdering av förvaltningen av fondmed-&lt;br&gt;len.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall senast den 1 juni året efter räkenskapsåret överlämna&lt;br&gt;fondernas årsredovisningar samt regeringens sammanställning och utvär-&lt;br&gt;dering till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringen vid utvärderingen anlitat någon med särskild fack-&lt;br&gt;kunskap, skall kostnaden för detta betalas av den eller de fonder som är&lt;br&gt;berörda. Kostnaden skall fördelas mellan fondema efter vad regeringen&lt;br&gt;bedömer skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A nmälningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Styrelseledamöter och revisorer i AP-fondema samt de arbetstagare&lt;br&gt;och uppdragstagare hos en fond som styrelsen i fonden bestämmer skall&lt;br&gt;skriftligen anmäla sitt innehav av finansiella instrument som anges i 1&lt;br&gt;kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument och för-&lt;br&gt;ändringar i innehavet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen bestämmer hur anmälan enligt första stycket skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen&lt;br&gt;(2000:000) om införande av ny lagstiftning för allmänna pensionsfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om Sjätte AP-fonden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förvaltade medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag finns bestämmelser om den statliga myndigheten Sjätte&lt;br&gt;AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjätte AP-fonden förvaltar de medel som den mottagit enligt punk-&lt;br&gt;terna 2 och 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1996:697) om änd-&lt;br&gt;ring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjätte AP-fonden förvaltar också avkastningen av de medel som fon-&lt;br&gt;den förvaltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Sjätte AP-fonden skall med de medel som den förvaltar betala kost-&lt;br&gt;naderna för sin verksamhet och för revision av sin förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Fondens ledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § För Sjätte AP-fonden skall det finnas en styrelse. Styrelsen skall&lt;br&gt;bestå av fem ledamöter, som förordnas av regeringen. Av ledamöterna&lt;br&gt;utses en till ordförande och en till vice ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna skall vara bosatta i Sverige och får inte vara underåriga, i&lt;br&gt;konkurs, ha näringsförbud eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldra-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mandattid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En styrelseledamot utses för tiden till dess balansräkning har fast-&lt;br&gt;ställts under tredje året efter det då ledamoten utsågs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far entlediga en ledamot i förtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot entledigas eller om hans uppdrag av annat skäl upphör&lt;br&gt;i förtid, skall en ny ledamot utses enligt 1 § för den återstående tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanträden och beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Fondens styrelse sammanträder på kallelse av ordföranden. Styrelsen&lt;br&gt;skall också kallas samman om en ledamot begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen är beslutför om fler än hälften av antalet ledamöter är närva-&lt;br&gt;rande. Ett ärende får dock inte tas upp till behandling om inte såvitt möj-&lt;br&gt;ligt samtliga ledamöter har fått tillfälle att delta i ärendets behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som styrelsens beslut gäller den mening som de flesta förenar sig om.&lt;br&gt;Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid styrelsesammanträden skall protokoll föras. Om någon ledamot i&lt;br&gt;samband med beslutet anmäler skiljaktig mening, skall denna antecknas i&lt;br&gt;protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jäv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En styrelseledamot får inte handlägga en fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avtal mellan styrelseledamoten och fonden, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avtal mellan fonden och tredje man, om styrelseledamoten i frågan har&lt;br&gt;ett väsentligt intresse som kan strida mot fondens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med avtal jämställs rättegång och annan talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att handla på styrelsens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Fondens styrelse får uppdra åt enskilda ledamöter eller tjänstemän&lt;br&gt;hos fonden att var för sig eller två eller flera i förening avgöra ärenden&lt;br&gt;som annars ankommer på styrelsens egen prövning. Styrelsen skall med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om den befogenhet som ett sådant uppdrag medför. Om&lt;br&gt;uppdraget avser beviljande av lån, skall grunderna för långivningen fast-&lt;br&gt;ställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag enligt första stycket får när som helst återkallas eller inskrän-&lt;br&gt;kas. Utan hinder av sådant uppdrag far styrelsen själv avgöra ärenden av&lt;br&gt;varje slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Fonden får anställa den personal som behövs samt bestämma deras&lt;br&gt;löner och övriga anställningsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Regeringen bestämmer arvoden och andra ersättningar till ledamö-&lt;br&gt;terna i fondens styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Medelsförvaltningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mål för placeringsverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Sjätte AP-fonden skall, inom ramen för vad som är till nytta för för-&lt;br&gt;säkringen för inkomstgrundad ålderspension, förvalta anförtrodda medel&lt;br&gt;genom placeringar på riskkapitalmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondmedlen skall placeras så att kraven på långsiktigt hög avkastning&lt;br&gt;och tillfredsställande riskspridning tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fonden skall fastställa närmare mål för sin placeringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placering av fondmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Sjätte AP-fonden får placera de medel som styrelsen förvaltar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i aktier i svenska aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med op-&lt;br&gt;tionsrätt till nyteckning som har utfärdats av svenska aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som riskkapital i svenska ekonomiska föreningar samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i andelar i svenska kommanditbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fonden far inte förvärva så många vid en svensk börs inregistrerade&lt;br&gt;aktier i ett aktiebolag att dessa uppgår till 30 procent eller mer av samt-&lt;br&gt;liga aktier i bolaget eller, om aktierna har olika röstvärde, att röstetalet&lt;br&gt;för aktierna uppgår till 30 procent eller mer av röstetalet för samtliga ak-&lt;br&gt;tier i bolaget. Detta gäller inte förvärv av aktier i ett svenskt riskkapital-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fonden får inte vara komplementär i ett kommanditbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vid tillämpning av 2 § anses ett aktiebolag inte som utländskt, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolaget har förvärvat ett svenskt aktiebolag genom ett offentligt er-&lt;br&gt;bjudande där ersättningen till aktieägarna i det svenska bolaget utgjordes&lt;br&gt;av aktier i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bolaget har betydande verksamhet i Sverige, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolagets aktier är noterade vid svensk börs eller auktoriserad mark-&lt;br&gt;nadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Fonden får handla med optioner och terminer eller andra likartade&lt;br&gt;finansiella instrument för att effektivisera förvaltningen av fondens till-&lt;br&gt;gångar eller för att skydda fondens tillgångar mot valutakursförluster el-&lt;br&gt;ler andra risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om det behövs för en tillfredsställande betalningsberedskap eller för&lt;br&gt;att tillgodose kravet på ändamålsenlig förvaltning, får fondmedel place-&lt;br&gt;ras hos Riksbanken, annan bank eller postgirot. I samma syfte far fond-&lt;br&gt;medel placeras i statsskuldväxlar, skattkammarväxlar, bankcertifikat,&lt;br&gt;företagscertifikat samt andra värdepapper med hög likviditet, avsedda för&lt;br&gt;den allmänna marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om det är uppenbart att Sjätte AP-fonden annars skulle lida en av-&lt;br&gt;sevärd förlust far fonden, i avsikt att skydda en fordran, på offentlig auk-&lt;br&gt;tion eller på en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats&lt;br&gt;eller någon annan reglerad marknad köpa in egendom som är utmätt eller&lt;br&gt;pantsatt för fordran eller överta egendom som betalning för fordran.&lt;br&gt;Egendom som förvärvats på detta sätt skall avyttras så snart det är lämp-&lt;br&gt;ligt och senast då det kan ske utan förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fast egendom m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Fonden får förvärva fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt för att&lt;br&gt;skaffa lokaler som behövs för verksamheten eller för att bereda bostad åt&lt;br&gt;någon som är anställd hos fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krediter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § För att tillgodose ett tillfälligt penningbehov får Sjätte AP-fonden ta&lt;br&gt;upp kredit hos en kreditinrättning eller hos Första-Fjärde AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsuppdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Sjätte AP-fonden får uppdra åt värdepappersinstitut eller annan kapi-&lt;br&gt;talförvaltare att förvalta vissa fondmedel.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Redovisning och revision m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Fondens räkenskapsår är kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Fonden skall före den 15 februari varje år lämna årsredovisning.&lt;br&gt;Denna består av resultaträkning och balansräkning samt förvaltnings-&lt;br&gt;berättelse. Årsredovisningen skall upprättas i enlighet med god redovis-&lt;br&gt;ningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årsredovisningen skall placeringstillgångarna marknadsvärderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatuppföljning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Fonden skall samtidigt med att årsredovisning och revisionsberättelse&lt;br&gt;överlämnas till regeringen enligt 8 § också överlämna en egen utvärde-&lt;br&gt;ring av styrelsens förvaltning av fondmedlen (resultatuppföljning) med&lt;br&gt;utgångspunkt i de närmare mål för placeringsverksamheten som fast-&lt;br&gt;ställts enligt 3 kap. 1 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Regeringen skall utse två revisorer att granska Sjätte AP-fondens för-&lt;br&gt;valtning. Minst en av revisorerna skall vara auktoriserad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de auktoriserade revisorer som utses enligt första stycket eller en&lt;br&gt;av de revisorer som regeringen enligt 6 kap. 5 § första stycket lagen&lt;br&gt;(2000:000) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) skall utse för&lt;br&gt;Första-Fjärde och Sjunde AP-fondema skall vara gemensam för Första-&lt;br&gt;Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fondema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den revisor som är gemensam skall samordna revisionen av förvalt-&lt;br&gt;ningen hos Första-Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fondema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna får vid fullgörandet av sitt uppdrag anlita biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Revisorerna förordnas för tiden till dess balansräkning har fastställts&lt;br&gt;nästa gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får entlediga en revisor i förtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en revisor entledigas eller om hans uppdrag av annat skäl upphör i&lt;br&gt;förtid, skall för den återstående tiden en ny revisor förordnas i hans&lt;br&gt;ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Regeringen bestämmer arvoden och andra ersättningar till reviso-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § För varje kalenderår skall revisorerna lämna en revisionsberättelse,&lt;br&gt;som skall överlämnas till fonden inom ljorton dagar efter det att årsredo-&lt;br&gt;visningen har kommit revisorerna till handa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla en redogörelse för omfattningen&lt;br&gt;och resultatet av revisorernas granskning och inventering av de under&lt;br&gt;fondens förvaltning stående tillgångarna samt uppgift om huruvida det&lt;br&gt;finns någon anmärkning mot årsredovisningen, fondens bokföring eller i&lt;br&gt;övrigt mot fondens förvaltning. Om det finns anledning till anmärkning&lt;br&gt;skall den anges i revisionsberättelsen. Revisorerna far också framställa&lt;br&gt;de erinringar i berättelsen som de anser påkallade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor som är av skiljaktig mening eller i övrigt finner ett särskilt&lt;br&gt;uttalande påkallat far ange detta i revisionsberättelsen, om han inte läm-&lt;br&gt;nar en särskild sådan berättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastställelse av resultaträkning och balansräkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Sedan revisionsberättelsen har kommit fonden till handa, skall sty-&lt;br&gt;relsen genast överlämna årsredovisningen och revisionsberättelsen till&lt;br&gt;regeringen, som senast den 1 juni samma år skall fastställa resultaträk-&lt;br&gt;ningen och balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Övriga bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens sammanställning och utvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Bestämmelserna i 7 kap. 1 § lagen (2000:000) om allmänna pensions-&lt;br&gt;fonder (AP-fonder) om sammanställning av årsredovisningar och utvär-&lt;br&gt;dering av förvaltningen av fondmedlen skall tillämpas även på Sjätte AP-&lt;br&gt;fondens årsredovisning och förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A nmälningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ledamöter i Sjätte AP-fondens styrelse, revisorerna för fonden samt&lt;br&gt;de arbetstagare och uppdragstagare hos fonden som styrelsen i fonden&lt;br&gt;bestämmer skall skriftligen anmäla sitt innehav och ändring i innehavet&lt;br&gt;av finansiella instrument som anges i 1 kap. 1 § lagen (1991:980) om&lt;br&gt;handel med finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen bestämmer hur anmälan enligt första stycket skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen&lt;br&gt;(2000:000) om införande av ny lagstiftning för allmänna pensionsfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om införande av ny lagstiftning för Prop. 1999/2000:46&lt;br&gt;allmänna pensionsfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Lagen (2000:000) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) träder i&lt;br&gt;kraft den 1 maj 2000 såvitt avser 3 kap. och 5 kap. 6 §, i den del paragra-&lt;br&gt;fen hänvisar till 3 kap. Bestämmelsen i 4 kap. 10 § träder också i kraft&lt;br&gt;den 1 maj 2000 såvitt avser Första och Andra AP-fondema. Till utgången&lt;br&gt;av år 2000 får dock den högsta andel av var och en av Första och Andra&lt;br&gt;AP-fondemas tillgångar som far vara utsatta för valutakursrisk inte över-&lt;br&gt;stiga 10 procent. Lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) i öv-&lt;br&gt;rigt träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (2000:000) om Sjätte AP-fonden träder i kraft den 1 maj 2000&lt;br&gt;såvitt avser 2 kap. och i övrigt den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 30 april 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Genom denna lag upphävs lagen (1983:1092) med reglemente för&lt;br&gt;Allmänna pensionsfonden, såvitt gäller 4-10, 12 § andra stycket och SO-&lt;br&gt;SS §§ den 1 maj 2000 och i övrigt den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;AP-fondernas namn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Första, andra, fjärde, femte, sjätte och sjunde fondstyrelserna enligt&lt;br&gt;lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden skall&lt;br&gt;från och med den 1 maj 2000 byta namn enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- första fondstyrelsen benämns Första AP-fonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- andra fondstyrelsen benämns Andra AP-fonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fjärde fondstyrelsen benämns Fjärde AP-fonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- femte fondstyrelsen benämns Tredje AP-fonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sjätte fondstyrelsen benämns Sjätte AP-fonden, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sjunde fondstyrelsen benämns Sjunde AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i fråga om första, andra, fjärde, femte, sjätte och&lt;br&gt;sjunde fondstyrelserna i nämnda lag skall därefter gälla Första, Andra,&lt;br&gt;Tredje, Fjärde, Sjätte respektive Sjunde AP-fondema.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Upphörande av tredje fondstyrelsens verksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Tredje fondstyrelsen enligt lagen (1983:1092) med reglemente för&lt;br&gt;Allmänna pensionsfonden skall upphöra med sin verksamhet vid ut-&lt;br&gt;gången av april 2000. Tillgångar och förpliktelser i verksamheten skall&lt;br&gt;då överföras till Första AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i fråga om tredje fondstyrelsen i nämnda lag skall&lt;br&gt;därefter gälla Första AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överföring av tillgångar till Riksgäldskontoret m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Första och Andra AP-fondema skall till Riksgäldskontoret den 1&lt;br&gt;januari 2001 överfora tillgångar med ett sammanlagt marknadsvärde av&lt;br&gt;155 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgångarna skall utgöras av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. svensk eller utländsk valuta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skuldförbindelser utfärdade av staten genom Riksgäldskontoret eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skuldförbindelser i svenska kronor med en återstående löptid av&lt;br&gt;högst fem år utfärdade av svenska kreditmarknadsföretag, vars huvud-&lt;br&gt;sakliga verksamhet består i att lämna kredit mot säkerhet i fast egendom&lt;br&gt;(bostadsobligationer).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar efter samråd med Riksgäldskontoret samt Första-&lt;br&gt;Fjärde AP-fondema om den närmare sammansättningen av de tillgångar&lt;br&gt;som skall överforas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna i samband med överföringen till Riksgäldskontoret skall&lt;br&gt;betalas med fondmedel, enligt vad regeringen beslutar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Riksgäldskontoret får, utan hinder av lagen (1988:1387) om statens&lt;br&gt;upplåning, i syfte att upprätthålla pågående upplåningsprogram till ut-&lt;br&gt;gången av år 2005 placera svensk och utländsk valuta som kontoret er-&lt;br&gt;håller vid av överföringen av tillgångar enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om Riksgäldskontoret erhåller bostadsobligationer enligt 5 §, skall&lt;br&gt;dessa behållas till de förfaller. Riksgäldskontoret får dock göra omplace-&lt;br&gt;ringar i kontorets innehav av bostadsobligationer i syfte att bidra till en&lt;br&gt;väl fungerande marknad för bostadsobligationer. Omplaceringar far dock&lt;br&gt;endast göras om den genomsnittliga återstående löptiden for samtliga&lt;br&gt;bostadsobligationer som kontoret innehar inte ökar till följd av omplace-&lt;br&gt;ringarna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Fördelning av tillgångar mellan AP-fonderna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § De tillgångar som vid utgången av år 2000 förvaltas av Första-Fjärde&lt;br&gt;AP-fondema enligt lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden skall fördelas mellan Första-Fjärde AP-fondema, med&lt;br&gt;undantag för de tillgångar som enligt 10 § skall överföras till Sjätte AP-&lt;br&gt;fonden. Beträffande fordringsrätter som inte är utgivna för allmän om-&lt;br&gt;sättning gäller dock att de skall förvaltas av Första AP-fonden avskilt&lt;br&gt;från övriga tillgångar. För dessa fordringsrätter gäller inte 4 kap. 18 §&lt;br&gt;lagen (2000:000) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgångarna skall fördelas så att fonderna tillförs lika stora värden.&lt;br&gt;Regeringen beslutar närmare hur tillgångarna skall fördelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Kapital, ränta och andra medel som Första AP-fonden erhåller för de&lt;br&gt;fordringsrätter som avses i 8 § första stycket andra meningen skall, efter&lt;br&gt;avdrag för kostnaderna för förvaltningen, varje kvartal fördelas mellan&lt;br&gt;Första-Fjärde AP-fonderna med en fjärdedel vardera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Till Sjätte AP-fonden skall den 1 januari 2001 föras Tredje och&lt;br&gt;Fjärde AP-fondemas innehav av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktier som inte är noterade vid en börs eller någon annan reglerad&lt;br&gt;marknad och som inte omfattas av undantagen i 4 kap. 5 § lagen&lt;br&gt;(2000:000) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till&lt;br&gt;nyteckning, som inte är utgivna för allmän omsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjätte AP-fonden skall utge ersättning till Tredje och Fjärde AP-fon-&lt;br&gt;dema för de tillgångar som erhålls vid överföringen, enligt vad rege-&lt;br&gt;ringen beslutar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kostnader&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Kostnaderna för upphörandet av tredje fondstyrelsens verksamhet&lt;br&gt;och omorganisationen av första, andra, fjärde och femte fondstyrelserna&lt;br&gt;enligt lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden&lt;br&gt;till Första-Fjärde AP-fondema skall betalas med fondmedel, enligt vad&lt;br&gt;regeringen beslutar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Utan hinder av kravet i 1 kap. 1 § lagen (2000:000) om allmänna&lt;br&gt;pensionsfonder (AP-fonder) att AP-fondema skall vara från varandra&lt;br&gt;oberoende får var och en av Första-Fjärde AP-fondema under år 2001&lt;br&gt;förvalta fondmedlen gemensamt med någon eller några av de nämnda&lt;br&gt;AP-fondema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Till utgången av år 2005 far den högsta andel av var och en av&lt;br&gt;Första-Fjärde AP-fondemas tillgångar som enligt 4 kap. 10 § lagen&lt;br&gt;(2000:000) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) får vara utsatta för&lt;br&gt;valutarisk inte överstiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 15 procent före utgången av år 2001,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 20 procent före utgången av år 2002,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 25 procent före utgången av år 2003,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 30 procent före utgången av år 2004, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 35 procent före utgången av år 2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Bestämmelsen i 4 kap. 18 § andra stycket lagen (2000:000) om all-&lt;br&gt;männa pensionsfonder (AP-fonder) om krav på förvaltningsuppdrag skall&lt;br&gt;inte tillämpas under år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Första-Fjärde och Sjunde AP-fondema skall tillämpa de nya&lt;br&gt;bestämmelserna om redovisning och revision i 6 kap. lagen (2000:000)&lt;br&gt;om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) för räkenskapsår som inleds&lt;br&gt;efter den 31 december 2000. Bestämmelser om årsredovisning och revi-&lt;br&gt;sion i 16, 21-25 och 45 §§ i lagen (1983:1092) med reglemente för All-&lt;br&gt;männa pensionsfonden skall tillämpas för räkenskapsår som har inletts&lt;br&gt;dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialav-&lt;br&gt;gifter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av influtna ål-&lt;br&gt;derspensionsavgifter skall göras&lt;br&gt;enligt följande. Den andel som&lt;br&gt;beräknas utgöra avgifter för in-&lt;br&gt;komster som överstiger 8,07 för-&lt;br&gt;höjda prisbasbelopp enligt 1 kap.&lt;br&gt;6 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring förs till staten. Den an-&lt;br&gt;del som beräknas motsvara pen-&lt;br&gt;sionsrätt för premiepension för&lt;br&gt;samma år förs till Riksgäldskonto-&lt;br&gt;ret för tillfällig förvaltning. Åter-&lt;br&gt;stoden förs till Allmänna pen-&lt;br&gt;sionsfonden med vars tillgångar&lt;br&gt;kostnaderna för försäkringen för&lt;br&gt;inkomstpension och tilläggspen-&lt;br&gt;sion enligt lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension och&lt;br&gt;tilläggspension i form av ålders-&lt;br&gt;pension enligt lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring skall täckas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av influtna ål-&lt;br&gt;derspensionsavgifter skall göras&lt;br&gt;enligt följande. Den andel som&lt;br&gt;beräknas utgöra avgifter för in-&lt;br&gt;komster som överstiger 8,07 för-&lt;br&gt;höjda prisbasbelopp enligt 1 kap.&lt;br&gt;6 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring förs till staten. Den an-&lt;br&gt;del som beräknas motsvara pen-&lt;br&gt;sionsrätt för premiepension för&lt;br&gt;samma år förs till Riksgäldskonto-&lt;br&gt;ret för tillfällig förvaltning. Åter-&lt;br&gt;stoden förs till Första-Fjärde AP-&lt;br&gt;fonderna för förvaltning enligt&lt;br&gt;lagen (2000:000) om allmänna&lt;br&gt;pensionsfonder (AP-fonder). Fon-&lt;br&gt;dernas tillgångar skall täcka kost-&lt;br&gt;naderna för försäkringen för in-&lt;br&gt;komstpension och tilläggspension&lt;br&gt;enligt lagen (1998:674) om in-&lt;br&gt;komstgrundad ålderspension och&lt;br&gt;tilläggspension i form av&lt;br&gt;ålderspension enligt lagen om all-&lt;br&gt;män försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall för varje år fastställa de andelar som anges i första&lt;br&gt;stycket efter förslag från Riksförsäkringsverket. Skillnaden mellan be-&lt;br&gt;räknade belopp och de belopp som slutligt framräknas för det aktuella&lt;br&gt;året skall regleras vid en kommande överföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel som regleras gentemot staten skall beräknas med sådan ränta&lt;br&gt;som anges i 19 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483) och medel som&lt;br&gt;regleras gentemot Riksgäldskontoret med sådan avkastning som anges i&lt;br&gt;8 kap. 1 § första stycket lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspen-&lt;br&gt;sion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1989:633.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:964.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om&lt;br&gt;allmän pensionsavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1994:1744) om allmän pensionsav-&lt;br&gt;gift&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften används till finansiering av forsäkringen for inkomstpension&lt;br&gt;och tilläggspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension och tilläggspension i form av ålderspension enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften förs till Allmänna pen- Avgiften fors till Första-Fjärde&lt;br&gt;sionsfonden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;AP-fonderna för förvaltning enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (2000:000) om allmänna&lt;br&gt;pensionsfonder (AP-fonder).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1997:936.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:680.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 och 4 §§ lagen (1998:674) om in-&lt;br&gt;komstgrundad ålderspension skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När pensionsrätt för premiepension för en pensionssparare har fast-&lt;br&gt;ställts, skall Premiepensionsmyndigheten föra över medel som motsvarar&lt;br&gt;pensionsrätten samt avkastningen enligt 1 § andra stycket från Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret till förvaltning i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. värdepappersfonder eller utländska fondföretag som avses i 3 §,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Premiesparfonden eller Pre- 2. Premiesparfonden eller Pre-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mievalsfonden inom Allmänna mievalsfonden som förvaltas av&lt;br&gt;pensionsfonden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sjunde AP-fonden enligt lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2000:000) om allmänna pen-&lt;br&gt;sionsfonder (AP-fonder).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om pensionsspararen har tagit ut premiepension i form av livränta en-&lt;br&gt;ligt 9 kap. 2 § skall medlen i stället föras över till Premiepensionsmyn-&lt;br&gt;dighetens livränteverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsspararen har rätt att bestämma var de medel som för spara-&lt;br&gt;rens räkning skall föras över enligt 2 § första stycket skall placeras. Pre-&lt;br&gt;miepensionsmyndigheten får dock bestämma ett högsta antal fonder som&lt;br&gt;samtidigt får antecknas på ett premiepensionskonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När pensionsrätt för premiepen-&lt;br&gt;sion första gången har fastställts&lt;br&gt;för pensionsspararen, skall spara-&lt;br&gt;ren upplysas om rätten att välja&lt;br&gt;placering. Om spararen inte an-&lt;br&gt;mäler något annat val inom den tid&lt;br&gt;som Premiepensionsmyndigheten&lt;br&gt;bestämmer, skall medlen föras&lt;br&gt;över till Premiesparfonden inom&lt;br&gt;Allmänna pensionsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När pensionsrätt för premiepen-&lt;br&gt;sion för ett senare år har fastställts&lt;br&gt;för pensionsspararen, skall Pre-&lt;br&gt;miepensionsmyndigheten föra&lt;br&gt;över medlen till en eller flera fon-&lt;br&gt;der med en fördelning som svarar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När pensionsrätt för premiepen-&lt;br&gt;sion första gången har fastställts&lt;br&gt;för pensionsspararen, skall spara-&lt;br&gt;ren upplysas om rätten att välja&lt;br&gt;placering. Om spararen inte an-&lt;br&gt;mäler något annat val inom den tid&lt;br&gt;som Premiepensionsmyndigheten&lt;br&gt;bestämmer, skall medlen föras&lt;br&gt;över till Premiesparfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När pensionsrätt för premiepen-&lt;br&gt;sion för ett senare år har fastställts&lt;br&gt;för pensionsspararen, skall Pre-&lt;br&gt;miepensionsmyndigheten föra&lt;br&gt;över medlen till en eller flera fon-&lt;br&gt;der med en fördelning som svarar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1999:1307.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:390.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot vad spararen senast bestämt&lt;br&gt;om placeringen i fond av medlen&lt;br&gt;på premiepensionskontot. Om spa-&lt;br&gt;raren inte har bestämt en sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot vad spararen senast bestämt&lt;br&gt;om placeringen i fond av medlen&lt;br&gt;på premiepensionskontot. Om spa-&lt;br&gt;raren inte har bestämt en sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;placering, skall medlen föras över&lt;br&gt;till Premiesparfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;placering, skall medlen föras över&lt;br&gt;till Premiesparfonden inom All-&lt;br&gt;männa pensionsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsspararen skall årligen upplysas om de åtgärder som Premie-&lt;br&gt;pensionsmyndigheten enligt tredje stycket skall vidta när pensionsrätt för&lt;br&gt;premiepension har fastställts. Spararen skall också upplysas om rätten att&lt;br&gt;placera om fondmedlen enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:676) om&lt;br&gt;statlig ålderspensionsavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 och 9 §§ lagen (1998:676) om statlig&lt;br&gt;ålderspensionsavgift skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av avgiften skall&lt;br&gt;göras enligt följande. Den andel&lt;br&gt;som beräknas motsvara pensions-&lt;br&gt;rätt för premiepension för samma&lt;br&gt;år förs till Riksgäldskontoret för&lt;br&gt;tillfällig förvaltning enligt 8 kap.&lt;br&gt;1 § första stycket lagen (1998:674)&lt;br&gt;om inkomstgrundad ålderspension.&lt;br&gt;Återstoden förs till Allmänna pen-&lt;br&gt;sionsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall för varje år f&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av avgiften skall&lt;br&gt;göras enligt följande. Den andel&lt;br&gt;som beräknas motsvara pensions-&lt;br&gt;rätt för premiepension för samma&lt;br&gt;år förs till Riksgäldskontoret för&lt;br&gt;tillfällig förvaltning enligt 8 kap.&lt;br&gt;1 § första stycket lagen (1998:674)&lt;br&gt;om inkomstgrundad ålderspension.&lt;br&gt;Återstoden förs till Första-Fjärde&lt;br&gt;AP-fonderna för förvaltning enligt&lt;br&gt;lagen (2000:000) om allmänna&lt;br&gt;pensionsfonder (AP-fonder).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stställa andelarna efter förslag från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutlig avstämning av avgifterna Slutlig avstämning av avgifterna&lt;br&gt;skall göras året efter fastställelse- skall göras året efter fastställelse-&lt;br&gt;året. Den skillnad som framkom- året. Den skillnad som framkom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer mellan beräknade belopp och&lt;br&gt;de belopp som slutligt framräknas&lt;br&gt;för det aktuella året skall regleras i&lt;br&gt;samband med att storleken på de&lt;br&gt;preliminära avgifterna bestäms.&lt;br&gt;Det belopp som skall regleras&lt;br&gt;gentemot Riksgäldskontoret beräk-&lt;br&gt;nas med sådan avkastning som an-&lt;br&gt;ges i 8 kap. 1 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension och det belopp som&lt;br&gt;skall regleras gentemot Allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden med sådan ränta&lt;br&gt;som anges i 19 kap. 3 § skattebe-&lt;br&gt;talningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fastställelseår avses detsamma som enligt 1 kap. 8 § första stycket&lt;br&gt;lagen om inkomstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer mellan beräknade belopp och&lt;br&gt;de belopp som slutligt framräknas&lt;br&gt;för det aktuella året skall regleras i&lt;br&gt;samband med att storleken på de&lt;br&gt;preliminära avgifterna bestäms.&lt;br&gt;Det belopp som skall regleras&lt;br&gt;gentemot Riksgäldskontoret beräk-&lt;br&gt;nas med sådan avkastning som an-&lt;br&gt;ges i 8 kap. 1 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension och det belopp som&lt;br&gt;skall regleras gentemot Första-&lt;br&gt;Fjärde AP-fonderna med sådan&lt;br&gt;ränta som anges i 19 kap. 3 § skat-&lt;br&gt;tebetalningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:710) med&lt;br&gt;vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2, 5 och 10 §§ lagen (1998:710) med vissa&lt;br&gt;bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser i 7 kap.&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713) skall gälla för Premie-&lt;br&gt;pensionsmyndighetens försäk-&lt;br&gt;ringsverksamhet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser i 7 kap.&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713), och föreskrifter som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av dessa&lt;br&gt;bestämmelser, skall gälla för Pre-&lt;br&gt;miepensionsmyndighetens försäk-&lt;br&gt;ringsverksamhet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 1 § om försäkringstekniska avsättningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 2 § om beräkning av livförsäkringsavsättningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 3-8 a §§ om försäkringstekniska riktlinjer och beräkningsunderlag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 9-11 §§ om placering av tillgångar som motsvarar försäkringstek-&lt;br&gt;niska avsättningar, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 17 b § om användning av optioner och liknande finansiella instru-&lt;br&gt;ment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 7 kap. 10 b, 10 c och 10 e §§ försäkringsrörelsela-&lt;br&gt;gen gäller dock bara för den del av verksamheten som avser tillhanda-&lt;br&gt;hållande av livräntor enligt 9 kap. 2 § lagen (1998:674) om inkomstgrun-&lt;br&gt;dad ålderspension eller efterlevandeskydd enligt 10 kap. 1 § samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av de be-&lt;br&gt;stämmelser och föreskrifter som&lt;br&gt;anges i första stycket skall myn-&lt;br&gt;digheten anses som ett livförsäk-&lt;br&gt;ringsbolag. Vad som sägs om dot-&lt;br&gt;terföretag i 7 kap. 10 a § försäk-&lt;br&gt;ringsrörelselagen skall avse före-&lt;br&gt;tag i vilka staten har ett sådant&lt;br&gt;inflytande som anges i 1 kap. 9 §&lt;br&gt;första, andra eller tredje stycket&lt;br&gt;samma lag, om myndigheten före-&lt;br&gt;träder staten som ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av de be-&lt;br&gt;stämmelser som anges i första&lt;br&gt;stycket skall myndigheten anses&lt;br&gt;som ett livförsäkringsbolag. Vad&lt;br&gt;som sägs om dotterföretag i 7 kap.&lt;br&gt;10 a § försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;skall avse företag i vilka staten har&lt;br&gt;ett sådant inflytande som anges i&lt;br&gt;1 kap. 9 § första, andra eller tredje&lt;br&gt;stycket samma lag, om myndig-&lt;br&gt;heten företräder staten som ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premiepensionsmyndigheten&lt;br&gt;skall för varje kalenderår upprätta&lt;br&gt;en årsredovisning enligt lagen&lt;br&gt;(1995:1560) om årsredovisning i&lt;br&gt;försäkringsföretag. För denna re-&lt;br&gt;dovisning skall följande bestäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premiepensionsmyndigheten&lt;br&gt;skall för varje kalenderår upprätta&lt;br&gt;en årsredovisning enligt lagen&lt;br&gt;(1995:1560) om årsredovisning i&lt;br&gt;försäkringsföretag. För denna re-&lt;br&gt;dovisning skall följande bestäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1999:393.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melser i den lagen, och föreskrifter &amp;nbsp;&amp;nbsp;melser i den lagen tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;dessa bestämmelser, tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 1 kap. 2 § om hänvisningar till årsredovisningslagen (1995:1554),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 1 kap. 3 § om vissa definitioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 2 kap. 1 § andra stycket om skyldighet att ta in en resultatanalys i&lt;br&gt;årsredovisningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 2 kap. 2 § om årsredovisningens delar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 3 kap. om balans- och resultaträkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 4 kap. om värderingsregler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 5 kap. om tilläggsupplysningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 6 kap. om förvaltningsberättelse och resultatanalys, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 9 kap. 2 § om överklagande av Finansinspektionens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om myndigheten företräder sta-&lt;br&gt;ten som ägare för ett eller flera&lt;br&gt;företag, i vilka staten har ett sådant&lt;br&gt;inflytande som anges i 1 kap. 9 §&lt;br&gt;första, andra eller tredje stycket&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713), skall myndigheten&lt;br&gt;även upprätta en koncernredovis-&lt;br&gt;ning med tillämpning av bestäm-&lt;br&gt;melserna om sådan redovisning i&lt;br&gt;7 kap. 2-4 §§ lagen om årsredo-&lt;br&gt;visning i försäkringsföretag samt&lt;br&gt;av föreskrifter som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av dessa bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av de bestäm-&lt;br&gt;melser och föreskrifter som anges&lt;br&gt;i första och andra styckena skall&lt;br&gt;myndigheten anses som ett livför-&lt;br&gt;säkringsföretag. Vad som sägs om&lt;br&gt;intresseföretag skall avse företag i&lt;br&gt;vilka staten har ett sådant infly-&lt;br&gt;tande som anges i 1 kap. 5 § årsre-&lt;br&gt;dovisningslagen, om myndigheten&lt;br&gt;företräder staten som ägare. Vad&lt;br&gt;som sägs om företagets verkstäl-&lt;br&gt;lande direktör skall avse myndig-&lt;br&gt;hetens chef.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om myndigheten företräder sta-&lt;br&gt;ten som ägare för ett eller flera&lt;br&gt;företag, i vilka staten har ett sådant&lt;br&gt;inflytande som anges i 1 kap. 9 §&lt;br&gt;första, andra eller tredje stycket&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713), skall myndigheten&lt;br&gt;även upprätta en koncernredovis-&lt;br&gt;ning med tillämpning av bestäm-&lt;br&gt;melserna om sådan redovisning i&lt;br&gt;7 kap. 2—4 §§ lagen om årsredo-&lt;br&gt;visning i försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av de bestäm-&lt;br&gt;melser som anges i första och&lt;br&gt;andra styckena skall myndigheten&lt;br&gt;anses som ett livförsäkringsföre-&lt;br&gt;tag. Vad som sägs om intresse-&lt;br&gt;företag skall avse företag i vilka&lt;br&gt;staten har ett sådant inflytande&lt;br&gt;som anges i 1 kap. 5 § årsredo-&lt;br&gt;visningslagen, om myndigheten&lt;br&gt;företräder staten som ägare. Vad&lt;br&gt;som sägs om företagets verkstäl-&lt;br&gt;lande direktör skall avse myndig-&lt;br&gt;hetens chef.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser i försäk-&lt;br&gt;ringsrörelselagen (1982:713), och&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av dessa bestämmelser,&lt;br&gt;skall gälla för Finansinspektionens&lt;br&gt;tillsyn över Premiepensionsmyn-&lt;br&gt;digheten enligt 15 kap. 2 § lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser i försäk-&lt;br&gt;ringsrörelselagen (1982:713) skall&lt;br&gt;gälla för Finansinspektionens till-&lt;br&gt;syn över Premiepensionsmyndig-&lt;br&gt;heten enligt 15 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;(1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 19 kap. 3 § om skyldighet för styrelsen och vissa befattningshavare&lt;br&gt;att lämna upplysningar till inspektionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 19 kap. 8 § om rätt för inspektionen att sammankalla ett försäkrings-&lt;br&gt;bolags styrelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 19 kap. 9 § om skyldighet för styrelsen och verkställande direktören&lt;br&gt;att hålla försäkringsbolagets räkenskapsmaterial m.m. tillgängligt för&lt;br&gt;granskning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 19 kap. 10 § om skyldighet för vissa andra personer att lämna upp-&lt;br&gt;lysningar m.m. till inspektionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 19 kap. 11 § första, andra och femte styckena om rätt för inspektio-&lt;br&gt;nen att meddela erinringar och förelägganden att vidta rättelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 19 kap. 13 § om överklagande av inspektionens beslut, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 19 kap. 15 § om avgifter för att bekosta inspektionens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av de be-&lt;br&gt;stämmelser och föreskrifter som&lt;br&gt;anges i första stycket skall myn-&lt;br&gt;digheten anses som ett försäk-&lt;br&gt;ringsbolag. Vad som sägs om för-&lt;br&gt;säkringsbolagets verkställande&lt;br&gt;direktör skall avse myndighetens&lt;br&gt;chef.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av de be-&lt;br&gt;stämmelser som anges i första&lt;br&gt;stycket skall myndigheten anses&lt;br&gt;som ett försäkringsbolag. Vad som&lt;br&gt;sägs om försäkringsbolagets verk-&lt;br&gt;ställande direktör skall avse myn-&lt;br&gt;dighetens chef.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 6 § aktiebolagslagen (1975:1385)’&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om två eller flera styrelser i all- Om två eller flera allmänna pen-&lt;br&gt;männa pensionsfonden förvaltar sionsfonder enligt lagen&lt;br&gt;aktier i bolaget, far varje styrelse (2000:000) om allmänna pensions-&lt;br&gt;för sig utöva rösträtt för de aktier fonder (AP-fonder) och lagen&lt;br&gt;styrelsen förvaltar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(2000:000) om Sjätte AP-fonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltar aktier i bolaget, far varje&lt;br&gt;fond för sig utöva rösträtt för de&lt;br&gt;aktier fonden förvaltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1993:150.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:760.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 23 § sekretesslagen (1980:100)’ skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller för sådan upp-&lt;br&gt;gift hos myndighet om innehav av&lt;br&gt;finansiella instrument som har&lt;br&gt;lämnats till myndigheten till följd&lt;br&gt;av särskilt beslut enligt 11 § insi-&lt;br&gt;derlagen (1990:1342) eller till&lt;br&gt;följd av 9 kap. 5 &amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1988:1385) om Sveriges riksbank&lt;br&gt;eller 44 § lagen (1983:1092) med&lt;br&gt;reglemente för Allmänna pen-&lt;br&gt;sionsfonden, om det inte står klart&lt;br&gt;att uppgiften kan röjas utan att den&lt;br&gt;som uppgiften rör lider skada eller&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller för sådan upp-&lt;br&gt;gift hos myndighet om innehav av&lt;br&gt;finansiella instrument som har&lt;br&gt;lämnats till myndigheten till följd&lt;br&gt;av särskilt beslut enligt 11 § insi-&lt;br&gt;derlagen (1990:1342) eller till&lt;br&gt;följd av 9 kap. 5 &amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1988:1385) om Sveriges riks-&lt;br&gt;bank, 7 kap. 2 § lagen (2000:000)&lt;br&gt;om allmänna pensionsfonder (AP-&lt;br&gt;fonder) eller 5 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;(2000:000) om Sjätte AP-fonden,&lt;br&gt;om det inte står klart att uppgiften&lt;br&gt;kan röjas utan att den som uppgif-&lt;br&gt;ten rör lider skada eller men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande för uppgift om innehav av finansiella instrument som lämnats&lt;br&gt;före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1417.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 2 och 3 §§ lagen (1982:713) om försäk-&lt;br&gt;ringsrörelse&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktieägarnas, delägarnas och garanternas rätt vid bolagsstämman far&lt;br&gt;utövas genom ombud med skriftlig, dagtecknad fullmakt. Sådan fullmakt&lt;br&gt;gäller högst ett år från utfärdandet. Om bolagsordningen innehåller be-&lt;br&gt;stämmelser att delägarnas rätt att besluta om försäkringsbolagets angelä-&lt;br&gt;genheter skall tillkomma särskilt utsedda delegerade, far delägarna inte&lt;br&gt;utöva någon beslutanderätt vid bolagsstämman. Delegerade får inte rösta&lt;br&gt;genom ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje aktieägare, delägare, delegerad eller garant kan vid bolagsstäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;man medföra högst ett biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om två eller flera styrelser i&lt;br&gt;allmänna pensionsfonden förvaltar&lt;br&gt;aktier i ett visst försäkringsaktie-&lt;br&gt;bolag får varje styrelse för sig ut-&lt;br&gt;öva rösträtt för de aktier styrelsen&lt;br&gt;förvaltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om två eller flera allmänna pen-&lt;br&gt;sionsfonder enligt lagen&lt;br&gt;(2000:000) om allmänna pen-&lt;br&gt;sionsfonder (AP-fonder) och lagen&lt;br&gt;(2000:000) om Sjätte AP-fonden&lt;br&gt;förvaltar aktier i ett visst försäk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsaktiebolag far varje fond för&lt;br&gt;sig utöva rösträtt för de aktier fon-&lt;br&gt;den förvaltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett försäkringsaktiebolag kan ingen rösta för egna och andras aktier&lt;br&gt;för sammanlagt mer än en femtedel av de aktier som företräds på stäm-&lt;br&gt;man, om inte något annat följer av bolagsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktieägaren eller den röstberättigade i ett ömsesidigt försäkringsbolag&lt;br&gt;far inte själv eller genom ombud rösta i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. talan mot honom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hans befrielse från skadeståndsansvar eller andra förpliktelser&lt;br&gt;gentemot bolaget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådan talan eller befrielse som avses i 1 och 2 beträffande någon an-&lt;br&gt;nan, om aktieägaren eller den röstberättigade i frågan har ett väsentligt&lt;br&gt;intresse som kan strida mot bolagets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena om aktieägare och andra&lt;br&gt;röstberättigade gäller även deras ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om två eller flera styrelser i Om två eller flera allmänna&lt;br&gt;allmänna pensionsfonden förvaltar pensionsfonder enligt lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1995:1567.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aktier i ett visst försäkringsaktie-&lt;br&gt;bolag, anses varje styrelse för sig&lt;br&gt;som aktieägare vid tillämpning av&lt;br&gt;första och tredje styckena.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(2000:000) om allmänna pen- Prop. 1999/2000:46&lt;br&gt;sionsfonder (AP-fonder) och lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2000:000) om Sjätte AP-fonden&lt;br&gt;förvaltar aktier i ett visst försäk-&lt;br&gt;ringsaktiebolag, anses varje fond&lt;br&gt;för sig som aktieägare vid tillämp-&lt;br&gt;ning av första och tredje styckena.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om&lt;br&gt;stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid in-&lt;br&gt;skrivningsmyndigheter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten är inte skattskyldig enligt Staten är inte skattskyldig enligt&lt;br&gt;denna lag. Detta gäller dock inte denna lag. Detta gäller dock inte&lt;br&gt;Allmänna pensionsfonden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;allmänna pensionsfonderna enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (2000:000) om allmänna&lt;br&gt;pensionsfonder (AP-fonder) och&lt;br&gt;lagen (2000:000) om Sjätte AP-&lt;br&gt;fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:838.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om&lt;br&gt;Sveriges riksbank&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 § lagen (1988:1385) om Sveriges riks-&lt;br&gt;bank&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bankinstitut förstås i denna lag bankaktiebolag, sparbanker, med-&lt;br&gt;lemsbanker och utländska bankföretag som med stöd av 1 kap. 4 eller 5 §&lt;br&gt;bankrörelselagen (1987:617) driver bankrörelse från filial här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med finansinstitut förstås bank-&lt;br&gt;institut, kreditmarknadsföretag,&lt;br&gt;värdepappersinstitut, allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden, försäkringsföretag&lt;br&gt;med svensk koncession, landshy-&lt;br&gt;poteks- och stadshypoteksinsti-&lt;br&gt;tutionema, Svenska skeppshypo-&lt;br&gt;tekskassan samt utländska företag&lt;br&gt;som med stöd av 2 kap. 8, 9 eller&lt;br&gt;10 § lagen (1992:1610) om finan-&lt;br&gt;sieringsverksamhet driver verk-&lt;br&gt;samhet från filial i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med finansinstitut förstås bank-&lt;br&gt;institut, kreditmarknadsföretag,&lt;br&gt;värdepappersinstitut, Första-&lt;br&gt;Fjärde AP-fonderna enligt lagen&lt;br&gt;(2000:000) om allmänna pen-&lt;br&gt;sionsfonder (AP-fonder), Sjätte&lt;br&gt;AP-fonden enligt lagen (2000:000)&lt;br&gt;om Sjätte AP-fonden, försäkrings-&lt;br&gt;företag med svensk koncession,&lt;br&gt;landshypoteks- och stadshypo-&lt;br&gt;teksinstitutionema, Svenska&lt;br&gt;skeppshypotekskassan samt ut-&lt;br&gt;ländska företag som med stöd av&lt;br&gt;2 kap. 8,9 eller 10 § lagen&lt;br&gt;(1992:1610) om finansieringsverk-&lt;br&gt;samhet driver verksamhet från&lt;br&gt;filial i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1999:19.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i denna proposition utgör ett led i reformeringen av det all-&lt;br&gt;männa ålderspensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större delen av det nya pensionssystemet är ett fördelningssystem, där&lt;br&gt;de förvärvsarbetandes pensionsavgifter löpande finansierar pensions-&lt;br&gt;utbetalningama. Därutöver skall en mindre del byggas upp som ett fon-&lt;br&gt;derat premiereservsystem, där den enskilde själv far välja förvaltare för&lt;br&gt;sina pensionsmedel. Allmänna pensionsfonder skall i ålderspensions-&lt;br&gt;systemet utgöra en buffert i fördelningssystemet för att utjämna skillna-&lt;br&gt;der mellan avgiftsinbetalningar och pensionsutbetalningar. AP-fondssys-&lt;br&gt;temet utnyttjas dessutom inom premiepensionssystemet på så sätt att en&lt;br&gt;ny sjunde fondstyrelse inom fonden skall förvalta medlen för dem som&lt;br&gt;inte anger något annat val av fond för sitt sparande och de medel för dem&lt;br&gt;som aktivt väljer förvaltning inom sjunde fondstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av reglerna för det reformerade ålderspensionssystemet&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 januari 1999. Vissa delar av regelsystemet, bl.a. reg-&lt;br&gt;lerna för uttag av pension, träder emellertid i kraft först den 1 januari&lt;br&gt;2001. Dessutom finns det ett flertal mer detaljerade ikraftträdande- och&lt;br&gt;övergångsbestämmelser till den nya lagstiftningen (prop. 1997/98:151&lt;br&gt;och 152, bet. 1997/98 :SfU 13 och SfU14, rskr. 1997/98:315 och 320).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I juli 1999 färdigställdes inom Finansdepartementet en promemoria om&lt;br&gt;AP-fondemas organisation och placeringsregler i det reformerade pen-&lt;br&gt;sionssystemet (Ds 1999:38), nedan benämnd AP-fondspromemorian.&lt;br&gt;Förslagen i promemorian bygger på en överenskommelse mellan repre-&lt;br&gt;sentanter för de fem riksdagspartier (m, c, fp, kd och s) som står bakom&lt;br&gt;pensionsöverenskommelsen. Dessa representanter bildar den s.k. Genom-&lt;br&gt;förandegruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta ärende behandlas frågorna om ny organisation och nya förvalt-&lt;br&gt;ningsregler för AP-fonden med utgångspunkt i den nyss nämnda prome-&lt;br&gt;morian. Till grund för övervägandena ligger också det nya inkomstgrun-&lt;br&gt;dade ålderspensionssystemet och de nedan beskrivna överföringarna från&lt;br&gt;AP-fonden till statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärendet föreslås inte några materiella ändringar i reglerna för sjätte&lt;br&gt;fondstyrelsens verksamhet eftersom fondstyrelsen har lämnats utanför&lt;br&gt;nämnda fempartiuppgörelse. Med anledning av att reglerna för buffert-&lt;br&gt;fonderna och sjunde fondstyrelsen föreslås ingå i en ny lag, lämnar rege-&lt;br&gt;ringen emellertid också förslag till en ny lag om sjätte fondstyrelsen, där&lt;br&gt;nu gällande regler för fondstyrelsen tas in i princip oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjliggöra val till den statliga förvaltaren av premiepensions-&lt;br&gt;medel föreslogs i promemorian bl.a. att reglerna som rör aktivt val till&lt;br&gt;sjunde fondstyrelsen frågor skulle träda i kraft redan den 1 januari 2000.&lt;br&gt;Beredningen av lagstiftningsärendet i den delen har därför skett separat&lt;br&gt;före promemorians övriga delar. Riksdagen har nyligen antagit regering-&lt;br&gt;ens förslag som bl.a. syftar till att göra det möjligt att inom premiepen-&lt;br&gt;sionssystemet aktivt välja förvaltning inom sjunde fondstyrelsen (prop.&lt;br&gt;1999/2000:12 Statlig förvaltning av premiepensionsmedel, m.m., bet.&lt;br&gt;1999/2000:SfU6, rskr. 1999/2000:99). I detta ärende föreslås inte några&lt;br&gt;mer påtagliga förändringar av bestämmelserna för sjunde fondstyrelsen i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållande till de regler som riksdagen nyligen antagit. Reglerna rörande&lt;br&gt;sjunde fondstyrelsens verksamhet, således inkluderande nu nämnda av&lt;br&gt;riksdagen nyligen antagna förslag, har därför i princip utan ändringar i&lt;br&gt;sak överförts till den nya lagen om AP-fondema. Viss marginell lagtek-&lt;br&gt;nisk anpassning har dock skett till förslagen i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I februari 1998 färdigställdes inom Finansdepartementet en promemo-&lt;br&gt;ria om AP-fonden och det reformerade ålderspensionssystemet (Ds&lt;br&gt;1998:7), nedan benämnd Överföringspromemorian. Älderspensionsre-&lt;br&gt;formen medför en betydande omfördelning av inkomster och utgifter&lt;br&gt;mellan statsbudgeten och AP-fonden. Riksdagen beslutade med anled-&lt;br&gt;ning härav, i samband med att den fattade beslut om huvuddelen av det&lt;br&gt;nya ålderspensionssystemet (se ovan), att det, som en kompensation för&lt;br&gt;ålderspensionsreformens finansiella effekter, skall ske en överföring av&lt;br&gt;finansiella tillgångar från AP-fonden till statsbudgeten. Det beslutades&lt;br&gt;vidare att AP-fonden övergångsvis under vart och ett åren 1999 och 2000&lt;br&gt;skall överföra 45 miljarder kronor till statsbudgeten. Slutligt beslut om&lt;br&gt;överföringens storlek avsågs enligt riksdagsbeslutet ske under hösten&lt;br&gt;1999. För denna överföring borde inriktningen vara att den genomförs&lt;br&gt;som en engångsöverföring. I propositionen behandlas formerna för och&lt;br&gt;storleken på engångsöverföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas också Socialdepartementets promemoria&lt;br&gt;Automatisk balansering av ålderspensionssystemet (Ds 1999:43), nedan&lt;br&gt;kallad Balanseringspromemorian, i den del som rör AP-fondemas låne-&lt;br&gt;rätt om fondema skulle tömmas på sina tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fondspromemorian, Överföringspromemorian och Balanserings-&lt;br&gt;promemorian har remitterats. I bilaga 1-3 finns förteckningar över de&lt;br&gt;remissinstanser som beretts tillfälle att yttra sig. Sammanställningar av&lt;br&gt;remissvar på promemoriorna finns tillgängliga i lagstiftningsärendena&lt;br&gt;dnr Fi 1999/2450 avseende AP-fondspromemorian, i dnr Fi 1999/330 av-&lt;br&gt;seende Överföringspromemorian och i dnr S1999/6478/SF avseende&lt;br&gt;Balanseringspromemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När uttrycket promemorian används i propositionen avses AP-&lt;br&gt;fondspromemorian, om det inte av sammanhanget direkt framgår att&lt;br&gt;Överföringspromemorian eller Balanseringspromemorian avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas också följande skrivelser: två från Allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden, första-tredje fondstyrelserna, rörande dels omständig-&lt;br&gt;heter som bör beaktas vid en reformering av AP-fonden (dnr&lt;br&gt;Fil999:363), dels utökade möjligheter till utlandsplaceringar under år&lt;br&gt;2000 (dnr Fil999/4864), en från Läkare mot Tobak m.fl. avseende AP-&lt;br&gt;fondens aktieinnehav i Swedish Match (dnr Fil997:1927), en från CON-&lt;br&gt;NECT Sverige rörande riskkapitalförsörjningen i tillväxtföretag (dnr&lt;br&gt;Fil999/3381), en från Kooperativa förbundet (KF) rörande placeringar i&lt;br&gt;ekonomiska föreningar (dnr Fil999/3901) samt en från Arbetsgivarver-&lt;br&gt;ket rörande rätten att föreslå ledamöter till fondstyrelserna (dnr&lt;br&gt;Fil999/3101).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i denna proposition har utarbetats i samråd med Genom-&lt;br&gt;förandegruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 18 november 1999 att inhämta Lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande över de lagförslag som finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om Sjätte AP-fonden (avsnitt 2.2), förslaget till lag&lt;br&gt;om införande av ny lagstiftning för allmänna pensionsfonder (avsnitt 2.3)&lt;br&gt;samt förslagen med följdändringar till de nya lagarna (avsnitten 2.3-&lt;br&gt;2.13) har inte granskats av Lagrådet. Förslagen till följdändringar är av så&lt;br&gt;enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse, medan&lt;br&gt;förslaget till lag om Sjätte AP-fonden behandlar ämnen som inte omfattas&lt;br&gt;av skyldighet att inhämta Lagrådets yttrande. Förslaget till lag om infö-&lt;br&gt;rande av ny lagstiftning för allmänna pensionsfonder har tillkommit på&lt;br&gt;förslag av Lagrådet. De bestämmelser i förslaget till införandelag som i&lt;br&gt;lagrådsremissens lagförslag utgjorde övergångsbestämmelser till försla-&lt;br&gt;get till lag om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) har granskats av&lt;br&gt;Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har lämnat ett antal synpunkter på utformningen av lagtexten&lt;br&gt;och förslagen i övrigt. Synpunkterna avser såväl sakfrågor som frågor av&lt;br&gt;mer redaktionell art. Lagrådets synpunkter behandlas under de avsnitt i&lt;br&gt;propositionen som de hänför sig till eller i författningskommentaren.&lt;br&gt;Regeringen har i propositionen i huvudsak följt Lagrådets synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;AP-fondens historik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;AP-fonden bildades i samband med att lagstiftningen om allmän tilläggs-&lt;br&gt;pension trädde i kraft år 1960 (prop. 1959:100, Särsk. U 1, rskr. 269, SFS&lt;br&gt;1959:293). Fonden byggdes upp genom att nivån på tilläggspensions-&lt;br&gt;avgiften inledningsvis sattes högre än vad som svarade mot utbetalda&lt;br&gt;pensioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet från 1957 års pensionskommitté anfördes två olika motiv&lt;br&gt;för att inrätta en fond vid sidan av fördelningssystemet. För det första&lt;br&gt;skulle fondbildningen bidra till att kompensera det bortfall i långsiktigt&lt;br&gt;sparande som förutsågs bli följden av införandet av ATP-systemet.&lt;br&gt;Fondsparandet skulle möjliggöra de investeringar som skulle säkerställa&lt;br&gt;pensionärernas standard. För det andra framstod det som nödvändigt att&lt;br&gt;fondera medel för att täcka de långsiktiga pensionsutfästelserna. Genom&lt;br&gt;att redan från början anpassa avgiftsuttaget till de långsiktiga utgiftskra-&lt;br&gt;ven skulle större förändringar i framtida avgiftsuttag kunna undvikas.&lt;br&gt;Sett i ett längre tidsperspektiv skulle fonden kunna användas för att tids-&lt;br&gt;mässigt jämna ut finansieringen av de snabbt växande ATP-pensionema.&lt;br&gt;Samtidigt kunde fondmedlen täcka tillfälliga underskott i ATP-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från början uppdrogs förvaltningen av AP-fondens medel till tre&lt;br&gt;fondstyrelser. Inledningsvis fick AP-fonden endast placera i räntebärande&lt;br&gt;papper, huvudsakligen obligationer. En fjärde fondstyrelse inrättades i&lt;br&gt;samband med att AP-fonden fick rätt att placera i aktier år 1974 (prop.&lt;br&gt;1973:97, NU 58, rskr. 237, SFS 1973:503). År 1984 inrättades fem nya&lt;br&gt;fondstyrelser, de s.k. löntagarfondstyrelsema, inom ramen för AP-fonden&lt;br&gt;(prop. 1983/84:50, FiU 20, rskr. 122, SFS 1983:1092). Dessa fondstyrel-&lt;br&gt;ser skulle, liksom den fjärde fondstyrelsen, i första hand placera tillgång-&lt;br&gt;arna i aktier. AP-fondens placeringsmöjligheter utökades ytterligare år&lt;br&gt;1988 genom att första-tredje fondstyrelserna fick rätt att placera i fastig-&lt;br&gt;heter (prop. 1987/88:11, NU 1987/88:10, rskr. 1987/88:111, SFS&lt;br&gt;1987:1326). Samma år inrättades också en femte fondstyrelse med&lt;br&gt;samma inriktning och uppgifter som den fjärde fondstyrelsen (prop.&lt;br&gt;1987/88:167, NU 42, rskr. 406, SFS 1988:747).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter riksdagsbeslut avvecklades löntagarfondstyrelsema år 1992&lt;br&gt;(prop. 1991/92:36, bet. 1991/92:FiU9, rskr. 1991/92:91, SFS 1991:1857).&lt;br&gt;De tillgångar och skulder som då förvaltades av dessa styrelser fördes&lt;br&gt;över till gemensam förvaltning av en nyinrättad avvecklingsstyrelse&lt;br&gt;(Fond 92-94) i avvaktan på en total utskiftning under år 1994. Under&lt;br&gt;åren 1992-1994 skiftades sammanlagt 28 miljarder kronor ut. Avveck-&lt;br&gt;lingsstyrelsen ombildades år 1996 till sjätte fondstyrelsen (prop.&lt;br&gt;1995/96:171, bet. 1995/96:NU24, rskr. 1995/96:284, SFS 1996:697).&lt;br&gt;Även sjätte fondstyrelsen skall placera anförtrodda medel i aktier och&lt;br&gt;andra värdepapper på riskkapitalmarknaden. Sjätte fondstyrelsens place-&lt;br&gt;ringsregler är utformade så att de ger utökade möjligheter att göra inves-&lt;br&gt;teringar som tar sikte på små och medelstora företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen fattade i juni 1998 beslut om en genomgripande reforme-&lt;br&gt;ring av det allmänna pensionssystemet. En kortfattad beskrivning av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ålderspensionsreformen återfinns i avsnitt 5. I flera avseenden berör Prop. 1999/2000:46&lt;br&gt;ålderspensionsreformen AP-fonden. Reformen har bl.a. inneburit inrät-&lt;br&gt;tandet av en sjunde fondstyrelse (prop. 1997/98:151, bet. 1997/98:SfU13,&lt;br&gt;rskr. 1997/98:315 och 316, SFS 1998:711) vars placeringsregler överens-&lt;br&gt;stämmer med de som gäller för värdepappersfonder. En beskrivning av&lt;br&gt;sjunde fondstyrelsen finns i avsnitt 4.2.2.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande förhållanden&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Första-sjätte fondstyrelserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mål och placeringsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olika fondstyrelsernas placeringsinriktningar är som ovan konstaterats&lt;br&gt;uppdelade så att placeringar på penning- och obligationsmarknaden och i&lt;br&gt;fastigheter i princip är förbehållet första-tredje fondstyrelserna medan&lt;br&gt;placeringar på riskkapitalmarknaden är förbehållet fjärde-sjätte fondsty-&lt;br&gt;relserna. Placeringsbestämmelsema för första-tredje fondstyrelserna&lt;br&gt;respektive fjärde-sjätte fondstyrelserna skiljer sig därför åt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1993 genomfördes vissa begränsade förändringar i förutsättning-&lt;br&gt;arna för fondernas verksamhet, bl.a. renodlades målet för förvaltningen&lt;br&gt;med koncentrering på ett krav på långsiktigt hög avkastning. Fondstyrel-&lt;br&gt;serna ålades också att fastställa närmare mål för sin placeringsverksam-&lt;br&gt;het. Första-tredje fondstyrelsernas tidigare mycket detaljerade place-&lt;br&gt;ringsbestämmelser förenklades också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 4.1 finns en schematisk beskrivning av nu gällande placerings-&lt;br&gt;regler för första-sjätte fondstyrelserna. Därefter följer en mer utförlig&lt;br&gt;beskrivning av gällande placeringsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu gällande placeringsbestämmelser inleds med en rambestämmelse&lt;br&gt;som kan sägas ange målen för fondstyrelsernas förvaltning. Därefter föl-&lt;br&gt;jer ett antal bestämmelser som i detalj anger i vilka tillgångar styrelserna&lt;br&gt;får placera och hur stor andel av de förvaltade medlen som styrelserna får&lt;br&gt;placera i de olika tillgångsslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt rambestämmelserna skall första-sjätte fondstyrelserna förvalta&lt;br&gt;anförtrodda medel på sådant sätt att de blir till största möjliga nytta för&lt;br&gt;försäkringen för tilläggspension. Fondmedlen skall vidare placeras så att&lt;br&gt;kraven på långsiktigt hög avkastning och tillfredsställande riskspridning&lt;br&gt;tillgodoses. För första-tredje fondstyrelserna gäller även krav på till-&lt;br&gt;fredsställande betalningsberedskap och betryggande säkerhet. Det åligger&lt;br&gt;fondstyrelserna att fastställa närmare mål för sin placeringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.1 Schematisk beskrivning av AP-fondernas nuvarande placeringsregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l-3:e &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4-5:e&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6:e fondstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fondstyrelserna fondstyrelserna&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skuldförbindel-&lt;br&gt;ser med låg kre-&lt;br&gt;ditrisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;ja, i likviditets- ja, i likviditets-&lt;br&gt;förvaltningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;förvaltningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utlandsandel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ja, högst 10 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andra skuld-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ja, högst 5 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;ja, dock endast ja, dock endast&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förbindelser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;värdepapper med värdepapper med&lt;br&gt;hög likviditet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;hög likviditet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nej, dock aktier i&lt;br&gt;fastighetsbolag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utlandsandel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nej, dock aktier i&lt;br&gt;utländska fastig-&lt;br&gt;hetsbolag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ja, högst 10 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ägarbegränsning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;högst 10 % i ett högst 30 % i&lt;br&gt;enskilt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bolag, noterade bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen begräns- Ingen begräns-&lt;br&gt;ning i onoterade ning i onoterade&lt;br&gt;bolag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bolag och risk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalbolag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fastigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ja, högst 5 % i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;nej, dock aktier i nej, dock aktier i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aktier i fastig-&lt;br&gt;hetsbolag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fastighetsbolag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fastighetsbolag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utlandsandel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ja, ej någon be-&lt;br&gt;gränsning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Enligt de mer detaljerade bestämmelserna skall första-tredje fondsty-&lt;br&gt;relserna placera fondmedlen huvudsakligen i skuldförbindelser med låg&lt;br&gt;kreditrisk. Ett belopp motsvarande högst fem procent av fondmedlen far&lt;br&gt;placeras i andra skuldförbindelser utfärdade av svenska aktiebolag eller&lt;br&gt;ekonomiska föreningar. Första-tredje fondstyrelserna far dock inte pla-&lt;br&gt;cera fondmedel i konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med&lt;br&gt;optionsrätt, eftersom dessa instrument kan sägas utgöra förstadier till&lt;br&gt;aktier. Första-tredje fondstyrelserna får i princip inte förvärva aktier. Ett&lt;br&gt;belopp motsvarande högst tio procent av portföljen far bestå av skuldför-&lt;br&gt;bindelser med låg kreditrisk utställda i utländsk valuta. Är emittenten inte&lt;br&gt;svensk juridisk person krävs dessutom att skuldförbindelserna är föremål&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för handel på en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknads-&lt;br&gt;plats eller någon annan reglerad marknad. Vidare får första-tredje&lt;br&gt;fondstyrelserna placera högst fem procent av fondmedlen i fastigheter.&lt;br&gt;För fastighetsplaceringama gäller ett undantag från principen att första-&lt;br&gt;tredje fondstyrelserna inte far placera på riskkapitalmarknaden. Detta&lt;br&gt;innebär att fondstyrelserna får placera i aktier i fastighetsbolag, dvs. bo-&lt;br&gt;lag som har till ändamål att äga eller förvalta sådan egendom. Fondsty-&lt;br&gt;relserna får dessutom förvärva andelar i utländska fonder som äger fas-&lt;br&gt;tigheter eller fastighetsbolag. För tillgångsslaget fastigheter finns det inte&lt;br&gt;någon begränsning i storleken på det utländska innehavet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs för att upprätthålla en tillfredsställande betalningsbe-&lt;br&gt;redskap eller för att tillgodose kravet på en ändamålsenlig förvaltning får&lt;br&gt;fondmedel också placeras hos Riksbanken, annan bank eller postgirot.&lt;br&gt;För att effektivisera förvaltningen av tillgångarna eller för att skydda till-&lt;br&gt;gångarna far första-tredje fondstyrelserna handla med optioner och ter-&lt;br&gt;miner eller andra likartade finansiella instrument. För att tillgodose ett&lt;br&gt;tillfälligt penningbehov får första-tredje fondstyrelserna ta upp kredit hos&lt;br&gt;kreditinrättning eller hos annan fondstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde-sjätte fondstyrelserna skall, som framgått, placera de förvaltade&lt;br&gt;medlen på riskkapitalmarknaden. De får placera i aktier i svenska aktie-&lt;br&gt;bolag, i konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt&lt;br&gt;till nyteckning som har utfärdats av svenska aktiebolag, som riskkapital i&lt;br&gt;ekonomiska föreningar samt i andelar i svenska kommanditbolag. AP-&lt;br&gt;fonden far dock inte vara komplementär i ett kommanditbolag. Fjärde&lt;br&gt;och femte fondstyrelserna får dessutom placera i standardiserade köp och&lt;br&gt;sälj optioner avseende aktier i svenska aktiebolag, aktier i utländska&lt;br&gt;aktiebolag, i andelar i utländska aktiefonder samt i konvertibla skulde-&lt;br&gt;brev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som har&lt;br&gt;utfärdats av utländska aktiebolag. Värdet av de utländska innehaven får&lt;br&gt;inte överstiga 10 % av värdet av de medel fondstyrelsen förvaltar. Enligt&lt;br&gt;en ny undantagsregel inräknas inte i utlandsramen aktietillgångar i ut-&lt;br&gt;ländska bolag om bolaget förvärvat ett svenskt aktiebolag genom offent-&lt;br&gt;ligt erbjudande, bolaget har betydande verksamhet i Sverige samt är no-&lt;br&gt;terat vid svensk börs (prop. 1998/99:93, bet. 1998/99:FiU21, rskr.&lt;br&gt;1998/99:195).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare far fjärde-sjätte fondstyrelserna, om det behövs för att hålla en&lt;br&gt;tillfredsställande betalningsberedskap eller för att tillgodose kravet på&lt;br&gt;ändamålsenlig förvaltning, placera medel hos Riksbanken, annan bank&lt;br&gt;eller postgirot. I samma syfte får medel placeras i värdepapper med hög&lt;br&gt;likviditet, avsedda för den allmänna marknaden. Under samma förutsätt-&lt;br&gt;ningar som för första-tredje fondstyrelserna får även fjärde-sjätte&lt;br&gt;fondstyrelserna handla med optioner och terminer eller andra likartade&lt;br&gt;finansiella instrument samt ta upp kredit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placeringsbestämmelsema innehåller också begränsningar för hur stor&lt;br&gt;ägarandel fjärde-sjätte fondstyrelserna får ha i ett enskilt aktiebolag.&lt;br&gt;Fjärde och femte fondstyrelserna får vardera inte förvärva så många vid&lt;br&gt;en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon&lt;br&gt;annan reglerad marknad noterade aktier i ett svenskt aktiebolag att dessa&lt;br&gt;uppgår till mer än 10 % av samtliga aktier i bolaget eller, om aktierna har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;olika röstvärde, att röstetalet för aktierna uppgår till mer än 10 % av rös-&lt;br&gt;tetalet för samtliga aktier i bolaget. För onoterade bolag finns inga&lt;br&gt;begränsningar. För sjätte fondstyrelsen gäller begränsningar i ägandet&lt;br&gt;endast för vid svensk börs inregistrerade aktier och gränsen är satt till&lt;br&gt;30 % av aktiekapitalet eller röstetalet. Från begränsningsregeln är aktier i&lt;br&gt;svenska riskkapitalbolag undantagna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nedanstående tabell beskrivs hur första-sjätte fondstyrelsernas medel&lt;br&gt;var fördelade på olika tillgångsslag i slutet av november 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.2 AP-fondernas tillgångar i miljarder kronor och procent per den 30&lt;br&gt;december 1999, marknadsvärden (preliminära, avrundade siffror)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1-3 :e&lt;br&gt;fond-&lt;br&gt;styel-&lt;br&gt;sema&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4:e&lt;br&gt;fond-&lt;br&gt;styrel-&lt;br&gt;sen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5:e&lt;br&gt;fond-&lt;br&gt;styre 1&lt;br&gt;-sen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6:e&lt;br&gt;fond-&lt;br&gt;styrel-&lt;br&gt;sen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel&lt;br&gt;(pro-&lt;br&gt;cent)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsobligationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Realränteobligationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsobligationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga obligationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Penningmarknads-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;instrument&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringslivslån,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förl. Lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utländska obligationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa räntebärande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;523&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;526&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska onoterade aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utländska aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Likvida medel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fastigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;555&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;744&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Redovisning, revision och resultatutvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fondens räkenskapsår är kalenderår. Varje fondstyrelse skall före den&lt;br&gt;15 februari varje år lämna årsredovisning, vilken består av resultaträk-&lt;br&gt;ning, balansräkning och förvaltningsberättelse. Årsredovisningen skall&lt;br&gt;upprättas i enlighet med god redovisningssed. Revisorerna skall därefter&lt;br&gt;för varje kalenderår avge en revisionsberättelse som skall överlämnas till&lt;br&gt;fondstyrelserna inom fjorton dagar efter det att årsredovisningen har&lt;br&gt;kommit revisorerna till handa. Sedan revisionsberättelsen har kommit&lt;br&gt;fondstyrelsen till handa, skall styrelsen genast överlämna årsredovis-&lt;br&gt;ningen och revisionsberättelsen till regeringen, som senast den 1 juni&lt;br&gt;samma år skall avgöra frågan om fastställelse av balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje fondstyrelse skall samtidigt med att årsredovisningen och revi-&lt;br&gt;sionsberättelsen överlämnas till regeringen också överlämna en egen ut-&lt;br&gt;värdering av styrelsens förvaltning av fondmedlen (resultatuppföljning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall varje år göra en sammanställning av fondstyrelsernas&lt;br&gt;årsredovisningar och göra en utvärdering av fondstyrelsernas förvaltning&lt;br&gt;av fondkapitalet. Denna sammanställning, fondstyrelsernas årsredovis-&lt;br&gt;ningar och regeringens utvärdering skall överlämnas till riksdagen senast&lt;br&gt;den 1 juni året efter aktuellt räkenskapsår. Den utvärdering som sker med&lt;br&gt;hjälp av extern kompetens betalas av AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje fondstyrelse utser regeringen två revisorer att granska styrel-&lt;br&gt;sens förvaltning. Minst en revisor skall vara auktoriserad. En av de auk-&lt;br&gt;toriserade revisorerna utses av regeringen att samordna revisionen av&lt;br&gt;fondstyrelsernas förvaltning. Revisorerna förordnas för tiden intill dess&lt;br&gt;balansräkningen har fastställts nästa gång. Mandattiden är således ett år.&lt;br&gt;Regeringen får entlediga en revisor, även om den tid för vilken han blivit&lt;br&gt;utsedd inte har gått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje fondstyrelserna har var och en nio ledamöter. Fjärde och&lt;br&gt;femte fondstyrelserna består vardera av ljorton ledamöter. För varje&lt;br&gt;ledamot i fondstyrelserna finns en suppleant. Ledamöterna och supp-&lt;br&gt;leanterna förordnas av regeringen. Flertalet av dem utses efter förslag av&lt;br&gt;arbetsgivare- och arbetstagareorganisationer. Tanken med förslagssyste-&lt;br&gt;met är att det i fondstyrelserna skall finnas representanter för de försäk-&lt;br&gt;rade (arbetstagarna) och avgiftsbetalama (arbetsgivarna), vilka kan sägas&lt;br&gt;vara intressenter i förhållande till de av styrelserna förvaltade tillgång-&lt;br&gt;arna (se prop. 1959:100 s. 176). En annan princip är att de försäkrade och&lt;br&gt;avgiftsbetalama vardera skall ha lika många företrädare bland de leda-&lt;br&gt;möter som utses efter förslag. I förordningen (1984:287) om förslag på&lt;br&gt;ledamöter i styrelserna för Allmänna pensionsfonden m.m. anges vilka&lt;br&gt;arbetstagare- och arbetsgivareorganisationer som har rätt att lämna för-&lt;br&gt;slag till ledamöter och suppleanter i första-femte fondstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjätte fondstyrelsen består av fem ledamöter utan suppleanter. För&lt;br&gt;sjätte fondstyrelsen gäller inte förslagssystemet. Ledamöterna utses i&lt;br&gt;stället av regeringen utan föregående förslag från intresseorganisationer&lt;br&gt;på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelseledamöternas mandattid är tre år. Regeringen far dock entle-&lt;br&gt;diga en ledamot eller en suppleant även om den tid för vilken hon/han är&lt;br&gt;förordnad inte har gått ut. Ordförande i fondstyrelserna förordnas av re-&lt;br&gt;geringen bland de ledamöter som inte utses efter förslag från arbetstagar-&lt;br&gt;och arbetsgivarorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelserna far anställa de tjänstemän som behövs samt bestämma&lt;br&gt;deras löner och övriga anställningsvillkor. Första-tredje fondstyrelserna&lt;br&gt;har alltsedan AP-fondens tillkomst ett gemensamt kansli, medan fjärde-&lt;br&gt;sjätte fondstyrelserna har var sitt kansli. Första-femte samt sjunde&lt;br&gt;fondstyrelsernas kanslier är belägna i Stockholm, medan sjätte fondsty-&lt;br&gt;relsen är lokaliserad till Göteborg. Varje kansli leds av en verkställande&lt;br&gt;direktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelstilldelning och pensionsutbetalningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialavgifter och 8 § lagen (1998:676)&lt;br&gt;om statlig ålderspensionsavgift samt i 6 § lagen (1994:1744) om allmän&lt;br&gt;pensionsavgift föreskrivs vilka medel, tilläggspensionsavgifter respektive&lt;br&gt;pensionsavgifter, som skall föras till AP-fonden. I APR anges sedan hur&lt;br&gt;dessa medel fördelas mellan fondstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggspensionsavgiftema fordelas mellan första, andra och tredje&lt;br&gt;fondstyrelserna på grundval av vilka subjekt som har erlagt avgifterna.&lt;br&gt;Till första fondstyrelsens förvaltning överfors tilläggspensionsavgifter&lt;br&gt;som erlagts av staten, kommuner och därmed jämförliga samfalligheter&lt;br&gt;samt av bolag m.fl., i vilka dessa subjekt har ett bestämmande inflytande.&lt;br&gt;Andra fondstyrelsen förvaltar avgifter som har erlagts av andra större&lt;br&gt;arbetsgivare. Övriga tilläggspensionsavgifter förvaltas av tredje fondsty-&lt;br&gt;relsen. Första-tredje fondstyrelserna bidrar med medel till pensionsutbe-&lt;br&gt;talningar och andra kostnader för ATP-systemet i förhållande till de av-&lt;br&gt;gifter som överförts till respektive fondstyrelse närmast föregående år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde och femte fondstyrelserna förvaltar medel som rekvireras från&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket. Fondstyrelserna har rätt att rekvirera medel som&lt;br&gt;första-tredje fondstyrelserna förvaltar enligt särskilda regler. Fjärde och&lt;br&gt;femte fondstyrelserna skall årligen till första-tredje fondstyrelserna över-&lt;br&gt;föra en avkastning beräknad till tre procent av nuvärdet av förvaltade&lt;br&gt;medel, varvid nuvärdesberäkningen skall ske med utgångspunkt i föränd-&lt;br&gt;ringen av konsumentprisindex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjätte fondstyrelsen förvaltar dels 10 miljarder kronor som omfördelats&lt;br&gt;inom AP-fonden från första-tredje fondstyrelserna till placeringar på&lt;br&gt;riskkapitalmarknaden, dels de medel, ca 370 miljoner kronor, som kvar-&lt;br&gt;stod outskiftade inom avvecklingsstyrelsen, när den vid halvårsskiftet&lt;br&gt;1996 ombildades till sjätte fondstyrelsen. Sjätte fondstyrelsen är till&lt;br&gt;skillnad från övriga fondstyrelser inte skyldig att fortlöpande bidra med&lt;br&gt;medel till finansieringen av ATP-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de medel som fondstyrelserna förvaltar ingår också avkastningen av&lt;br&gt;förvaltade medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte andra medel står till förfogande, skall första-tredje fondstyrel-&lt;br&gt;serna tillskjuta medel för betalning av pensioner, förvaltningskostnader&lt;br&gt;och andra utgifter avseende ATP-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fondens rättsliga karaktär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-sjätte fondstyrelsernas tillgångar utgör statliga medel som i lag&lt;br&gt;avsatts till sådan särskild förvaltning som anges i 9 kap. 8 § regerings-&lt;br&gt;formen. Fondens organisation och verksamhet är exklusivt reglerad i lag&lt;br&gt;(APR). Innebörden av lagen är att fondens medel inte får tas i anspråk av&lt;br&gt;staten för något annat ändamål än som är föreskrivet, om inte riksdagen&lt;br&gt;beslutar om annat. Fonden företräds utåt av respektive fondstyrelse såvitt&lt;br&gt;avser de medel fonden förvaltar. Varje styrelse är en myndighet. Styrel-&lt;br&gt;serna kan i viss ordning delegera beslutanderätten till enskilda ledamöter&lt;br&gt;eller till hos styrelsen anställda tjänstemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 Sjunde fondstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det reformerade ålderspensionssystemet skall huvuddelen av inbetalda&lt;br&gt;ålderspensionsavgifter användas för att finansiera utgående inkomstrela-&lt;br&gt;terade pensioner inom ramen för ett fördelningssystem. Därutöver skall&lt;br&gt;en mindre del byggas upp som ett fullt ut fonderat premiereservsystem. I&lt;br&gt;det systemet skall den enskilde själv få välja förvaltare för sina pen-&lt;br&gt;sionsmedel och det skall finnas ett individuellt konto för varje enskild&lt;br&gt;pensionssparare som visar dennes pensionstillgodohavande. Sistnämnda&lt;br&gt;del av det nya pensionssystemet kallas premiepensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premiepensionssystemet är utformat som ett fondförsäkringssystem,&lt;br&gt;där kapitalförvaltningen skall ske i värdepappersfonder som sköts av fri-&lt;br&gt;stående fondförvaltare. Systemets försäkringsfunktion handhas av den&lt;br&gt;nyinrättade Premiepensionsmyndigheten (PPM).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När premiepensionsrätt har fastställts första gången har den enskilde&lt;br&gt;möjlighet att välja fond för medel som motsvarar pensionsrätten. Senare&lt;br&gt;års pensionsrätt skall PPM placera med den fördelning mellan fonder&lt;br&gt;som pensionsspararen senast bestämt för sitt sparande. Pensionsspararen&lt;br&gt;far när som helst omplacera sitt sparande. För dem som inte anmäler nå-&lt;br&gt;got val av fond till PPM har det inrättats en sjunde fondstyrelse inom AP-&lt;br&gt;fonden. Sjunde fondstyrelsen skall enligt nu gällande regler i en särskild&lt;br&gt;fond, Premiesparfonden, förvalta dessa pensionssparares premiepen-&lt;br&gt;sionsmedel. Sjunde fondstyrelsen utgör, liksom övriga fondstyrelser, en&lt;br&gt;egen myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de riktlinjer som riksdagen godkänt för en reform av det all-&lt;br&gt;männa pensionssystemet skall det finnas en eller flera statliga kapitalför-&lt;br&gt;valtare som förvaltar premiepensionsmedlen för de personer som vill&lt;br&gt;välja en sådan lösning. För att uppfylla detta bildade regeringen, efter&lt;br&gt;riksdagens bemyndigande, ett statligt fondbolag. Detta bolag fann emel-&lt;br&gt;lertid efter en genomgång av sina ekonomiska utsikter att dess ekono-&lt;br&gt;miska prognos är dålig och att verksamheten därför inte bör drivas vi-&lt;br&gt;dare. I en nyligen avlämnad proposition instämde regeringen, efter sam-&lt;br&gt;råd med Genomförandegruppen, i detta konstaterande och föreslog att det&lt;br&gt;statliga bolaget skall avvecklas (prop. 1999/2000:12 Statlig förvaltning&lt;br&gt;av premiepensionsmedel, m.m.). Riksdagen har, med bifall till proposi-&lt;br&gt;tionens förslag, bemyndigat regeringen att avveckla bolaget (bet.&lt;br&gt;1999/2000:SfU6, rskr. 1999/2000:99).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samma proposition föreslog regeringen att det statliga fondbolagets&lt;br&gt;uppgift att förvalta medlen för dem som aktivt vill välja en statlig lösning&lt;br&gt;skall övertas av sjunde fondstyrelsen. Det föreslogs att fondstyrelsen&lt;br&gt;skall förvalta dessa medel i en ny, särskild fond benämnd Premievalsfon-&lt;br&gt;den. På samma sätt som i privat fondverksamhet skall samtliga kostnader&lt;br&gt;för förvaltningen av de båda fondema, såväl Premiesparfonden som Pre-&lt;br&gt;mievalsfonden, tas ur de förvaltade medlen. I propositionen poängterades&lt;br&gt;att det därvid inte får förekomma någon korssubventionering mellan&lt;br&gt;dessa båda fonder. Detta innebär att ur vardera av Premiesparfonden och&lt;br&gt;Premievalsfonden får bara tas medel för förvaltningskostnader som upp-&lt;br&gt;kommit för just den fonden. Gemensamma kostnader skall fördelas på ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skäligt sätt mellan fondema. Riksdagen har nyligen antagit regeringens&lt;br&gt;förslag i nu nämnda proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i detta sammanhang skäl att erinra om att regeringen i samma&lt;br&gt;proposition konstaterade att det i sig finns goda skäl att göra det möjligt&lt;br&gt;för nuvarande sjunde AP-fondstyrelsen att erbjuda såväl de pensions-&lt;br&gt;sparare som inte gör något val av fond som dem som aktivt valt statlig&lt;br&gt;förvaltning av premiepensionsmedlen placering i s.k. generationsfonder.&lt;br&gt;Med detta uttryck avses fonder som vänder sig till särskilda åldersgrup-&lt;br&gt;per. Syftet med sådana fonder är att bättre kunna beakta att pensionsspa-&lt;br&gt;rare av olika ålder generellt har olika lång placeringshorisont.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det redovisades dock inte något lagförslag på denna punkt. Till stöd&lt;br&gt;för detta anfördes det angelägna i att de första fondvalen för de enskilda&lt;br&gt;kan ske före utgången av år 2000. Inrättandet av generationsfonder skulle&lt;br&gt;kräva ytterligare bearbetning av de datasystem hos PPM som skall han-&lt;br&gt;tera bl.a. dessa fondval och som är under leverans till myndigheten. Ett&lt;br&gt;sådant merarbete bedömdes som en olämplig belastning för PPM under&lt;br&gt;det nuvarande intensiva uppbyggnadsarbetet. I propositionen slogs dock&lt;br&gt;fast att frågan om generationsfonder bör övervägas ytterligare och att&lt;br&gt;regeringen hade för avsikt att, efter samråd med Genomförandegruppen,&lt;br&gt;återkomma till riksdagen i den delen (a. prop. s. 18).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under riksdagsbehandlingen av den aktuella propositionen har social-&lt;br&gt;försäkringsutskottet konstaterat att Premiesparfonden inte kan väljas och&lt;br&gt;att den som aktivt gjort ett val av fond eller fonder därför inte senare kan&lt;br&gt;få sina medel placerade i just Premiesparfonden. Enligt utskottets mening&lt;br&gt;bör pensionssparama aktivt kunna välja att få sina medel placerade i en&lt;br&gt;fond med samma låga risk och med samma avkastningskrav som gäller&lt;br&gt;för Premiesparfonden. Utskottet anförde att regeringen därför, när till-&lt;br&gt;räckliga erfarenheter vunnits av effekterna beträffande val och byte av&lt;br&gt;fond, bör återkomma i ärendet till riksdagen (a. bet. s. 6ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bärande tanke i lagstiftningen om premiepensionen är att den stat-&lt;br&gt;liga förvaltningen hos sjunde fondstyrelsen skall vara jämförbar och lik-&lt;br&gt;värdig med de privata placeringsaltemativen för premiepensionen. Av&lt;br&gt;den anledningen har det eftersträvats att det så långt möjligt skall gälla&lt;br&gt;samma regler för dessa olika alternativ. För att uppnå likvärdiga förut-&lt;br&gt;sättningar för förvaltningen hos sjunde fondsstyrelsen jämfört med öv-&lt;br&gt;riga premiepensionsaltemativ har bestämmelserna i lagen (1990:1114)&lt;br&gt;om värdepappersfonder i allt väsentligt gjorts tillämpliga för sjunde&lt;br&gt;fondstyrelsen och dess verksamhet. Bestämmelserna i lagen om värde-&lt;br&gt;pappersfonder skall gälla för förvaltningen av såväl Premiesparfonden&lt;br&gt;som, enligt förslag i den nyss nämnda propositionen om statlig förvalt-&lt;br&gt;ning av premiepensionsmedel, Premievalsfonden. Detta innebär bl.a. att&lt;br&gt;samma placeringsbestämmelser som gäller för de privata fondbolagen&lt;br&gt;gäller också för sjunde fondstyrelsens placeringar. Fondstyrelsen är vi-&lt;br&gt;dare skyldig att upprätta fondbestämmelser - som skall godkännas av&lt;br&gt;Finansinspektionen — och vidta de informationsåtgärder som gäller för&lt;br&gt;värdepappersfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sjunde fondstyrelsen gäller vissa särskilda regler som begränsar&lt;br&gt;dess inflytande. Fondstyrelsen far inte till Premiesparfonden och Premie-&lt;br&gt;valsfonden förvärva så många aktier i svenska eller utländska aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att fondernas totala innehav i ett och samma bolag överstiger fem procent&lt;br&gt;av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Fondstyrelsen far vidare endast&lt;br&gt;rösta för aktier som den förvärvat i situationer när avkastningskravet eller&lt;br&gt;behovet att trygga placeringarnas säkerhet inte kan tillgodoses på annat&lt;br&gt;sätt. Situationer när fondstyrelsen får utöva rösträtten kan t.ex. vara när&lt;br&gt;en akties verkliga värde bara kan tryggas genom ett likvidationsyrkande&lt;br&gt;eller begäran om särskild granskning av bolagets förvaltning och räken-&lt;br&gt;skaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjunde fondstyrelsen står under tillsyn av Finansinspektionen. Fond-&lt;br&gt;styrelsen är också underkastad reglerna i lagen om värdepappersfonder&lt;br&gt;om skadeståndsansvar vid utövande av fondverksamhet. På motsvarande&lt;br&gt;sätt som för fondbolag gäller i förhållande till andelsägarna skall fondsty-&lt;br&gt;relsen i sin förvaltning handla uteslutande i pensionssparamas intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller för de övriga fondstyrelserna inom AP-&lt;br&gt;fonden finns det även för sjunde fondstyrelsen en rambestämmelse som&lt;br&gt;anger målet för fondstyrelsens förvaltning. Den anger att sjunde fondsty-&lt;br&gt;relsen skall förvalta fondmedlen så att de ger så god avkastning som&lt;br&gt;möjligt. Det målet gäller för såväl Premiesparfonden som Premievals-&lt;br&gt;fonden. För förvaltningen av icke-välj amas medel i Premiesparfonden&lt;br&gt;gäller dessutom att den totala risknivån skall vara låg. Fondstyrelsen&lt;br&gt;skall i likhet med övriga fondstyrelser fastställa närmare mål för sin pla-&lt;br&gt;ceringsverksamhet. Även sjunde fondstyrelsen får uppdra åt andra kapi-&lt;br&gt;talförvaltare att förvalta viss del av fondmedlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär det nu sagda att de förutsättningar som gäller för&lt;br&gt;sjunde fondstyrelsens medelsförvaltning i viktiga avseenden avviker från&lt;br&gt;vad som gäller för övriga fondstyrelser inom AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av lagen om värdepappersfonder gäller för sjunde fondsty-&lt;br&gt;relsen vissa av de för fondstyrelserna gemensamma bestämmelserna i&lt;br&gt;APR. Bestämmelserna i APR om styrelsearbete, delegation m.m. samt&lt;br&gt;redovisning och revision gäller således även för sjunde fondstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för uppföljning och utvärdering av sjunde fondstyrelsens&lt;br&gt;verksamhet är också utformade i överensstämmelse med vad som gäller&lt;br&gt;för övriga fondstyrelser. Risken för kompetenskollision mellan Finans-&lt;br&gt;inspektionens tillsynsverksamhet och regeringens utvärdering minimeras&lt;br&gt;genom att regeringen i sin utvärdering skall granska om sjunde fondsty-&lt;br&gt;relsen uppfyller de riktlinjer som ställts upp för verksamheten och om&lt;br&gt;verksamheten bedrivs effektivt. Finansinspektionens tillsyn skall i prin-&lt;br&gt;cip endast avse förhållanden som rör tillämpning av reglerna i lagen om&lt;br&gt;värdepappersfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beskrivning som gjorts i avsnitt 4.2.1 av redovisning, revision,&lt;br&gt;resultatutvärdering och organisation för första-sjätte fondstyrelserna är&lt;br&gt;således tillämplig också för sjunde fondstyrelsen. I fråga om utseende av&lt;br&gt;styrelse gäller däremot, i likhet med vad som gäller för sjätte fondstyrel-&lt;br&gt;sen, inte förslagssystemet. Ledamöterna utses i stället av regeringen utan&lt;br&gt;föregående förslag från organisationer på arbetsmarknaden. Anledningen&lt;br&gt;till denna olikhet i förhållande till vad som gäller för buffertfonderna är&lt;br&gt;att sjunde fondstyrelsen endast förvaltar premiepensionsmedel och att det&lt;br&gt;tillgodohavande som uppkommer för den enskilde i premiepensionssys-&lt;br&gt;temet bedöms ha karaktären av egendom i regeringsformens mening och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därmed omfattas av grundlagens egendomsskydd. Fastställd premiepen-&lt;br&gt;sionsrätt har därmed en mycket stark knytning till den enskilda indivi-&lt;br&gt;den. En annan särregel för sjunde fondstyrelsen innebär att den fondsty-&lt;br&gt;relsen består av färre ledamöter, sju stycken, än de övriga fondstyrel-&lt;br&gt;serna. Dessa ledamöter har inte heller några suppleanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom sjunde fondstyrelsen ingår i premiepensionssystemet styrs&lt;br&gt;medelstilldelning och utbetalningar av särskilda regler. Dessa flöden&lt;br&gt;regleras i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, LIP, och&lt;br&gt;av de anvisningar som PPM ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;AP-fonden och ålderspensionsreformen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Det reformerade ålderspensionssystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Dagens allmänna pensionssystem består dels av folkpensionen och pen-&lt;br&gt;sionstillskott, som ger en grundpension baserad på bosättning i riket, dels&lt;br&gt;av den allmänna tilläggspensionen (ATP), där förmånerna baseras på de&lt;br&gt;inkomster som de försäkrade har haft under sin yrkesverksamma tid. Så-&lt;br&gt;väl folkpensionen som ATP-systemet omfattar tre typer av pensionsför-&lt;br&gt;måner; ålderspension, förtidspension och efterlevandepension. Inom&lt;br&gt;ATP-systemet står ålderspensioner för ca 70 % av utgifterna och förtids-&lt;br&gt;pensioner för ca 20 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har fattat beslut om en genomgripande reformering av det&lt;br&gt;allmänna ålderspensionssystemet. Denna innebär en gradvis övergång till&lt;br&gt;nya regler för beräkning av ålderspensionsförmåner, som omvandlar&lt;br&gt;systemet från ett förmånsbestämt till ett avgiftsbestämt system. Under en&lt;br&gt;övergångsperiod kommer pensionsförmånen, i varierande proportioner&lt;br&gt;beroende på födelseår, att beräknas både enligt nuvarande och reforme-&lt;br&gt;rade regler. Först när de som är födda år 1953 pensionerats upphör helt&lt;br&gt;beräkning av nybeviljade pensioner enligt de äldre reglerna. De reforme-&lt;br&gt;rade reglerna trädde i kraft den 1 januari 1999, men tillämpas även för&lt;br&gt;vissa inkomster intjänade fr.o.m. år 1960.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det reformerade systemet fastställs årligen en pensionsrätt motsva-&lt;br&gt;rande 18,5 % av pensionsgrundande inkomster jämte vissa tillkommande&lt;br&gt;belopp, bl.a. s.k. bamårsrätt till småbarnsföräldrar. Ålderspensionssyste-&lt;br&gt;met kommer att vara uppdelat i två delar - ett fördelningssystem där ut-&lt;br&gt;gående pensioner i princip finansieras löpande med avgiftsintäkter och&lt;br&gt;ett premiepensionssystem, där utgående pensioner finansieras med medel&lt;br&gt;som fonderats under intjänandetiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av pensionsrätten, ett belopp motsvarande 16,0 % av den&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomsten, tillgodoräknas fr.o.m. år 1999 den en-&lt;br&gt;skilde inom ramen för fördelningssystemet. Den årliga pensionsrätten&lt;br&gt;läggs till tidigare intjänad pensionsrätt och därmed ackumuleras en sam-&lt;br&gt;lad fordran på pensionssystemet, pensionsbehållningen. Vid pensione-&lt;br&gt;ringen räknas denna om till ett årligt belopp, där hänsyn tas till bl.a. för-&lt;br&gt;väntad återstående livslängd efter pensionering. Värdeuppräkningen av&lt;br&gt;såväl intjänad pensionsrätt som utgående pensioner knyts till ett index&lt;br&gt;som mäter den genomsnittliga inkomstutvecklingen i samhället. Denna&lt;br&gt;följsamhet till samhällsekonomin omfattar även utgående pensioner be-&lt;br&gt;räknade enligt nuvarande ATP-regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett belopp, som fr.o.m. år 1999 uppgår till motsvarande 2,5 % av den&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomsten förs till premiepensionssystemet, där&lt;br&gt;medlen förvaltas i värdepappersfonder enligt den enskildes eget val. I&lt;br&gt;premiepensionssystemet bestäms pensionsrättens värdeutveckling av av-&lt;br&gt;kastningen på fonderade medel. Premiepensionsrätt kommer att med va-&lt;br&gt;rierande andelar omfatta dem som är födda år 1938 eller senare och be-&lt;br&gt;räknas på inkomster intjänade fr.o.m år 1995 och därefter. Sedan år 1995&lt;br&gt;avsätts medel till det framtida premiereservsystemet på ett konto hos&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret. För pensionsgrundande inkomster intjänade fore år&lt;br&gt;1995 tillgodoräknas hela pensionsrätten i det nya pensionssystemet inom&lt;br&gt;fördelningsdelen. För dem som är födda före år 1954 är andelen av pen-&lt;br&gt;sionsrätten som tillgodoräknas inom premiepensionssystemet lägre än&lt;br&gt;2,5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundtryggheten i ålderspensionssystemet omvandlas från dagens&lt;br&gt;folkpension och pensionstillskott, som ger ett belopp lika för alla, till en&lt;br&gt;garanterad pensionsnivå, som till viss del är beroende av tidigare&lt;br&gt;inkomster. Till dem vars inkomstrelaterade ålderspension inte når upp till&lt;br&gt;den garanterade nivån utgår en särskild inkomstutfyllnad, garantipension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsreformen medför en organisatorisk förändring av det allmänna&lt;br&gt;pensionssystemet. Inkomstrelaterad ålderspension särskiljs från övriga&lt;br&gt;pensionsförmåner och bildar en egen försäkringsgren. Denna delas i sin&lt;br&gt;tur upp i en fördelningsdel och en premiereservdel. Till fördelningsdelen&lt;br&gt;förs även inkomstrelaterade ålderspensioner inom nuvarande regelsys-&lt;br&gt;tem. Den inkomstrelaterade ålderspensionen finansieras med en&lt;br&gt;ålderspensionsavgift på 18,5% av pensionsgrundande inkomster.&lt;br&gt;Avgiftsinbetalningama sammanfaller därmed med värdet av intjänad&lt;br&gt;pensionsrätt i det reformerade systemet. Förtids- och efterlevandepensio-&lt;br&gt;nen inom ATP-systemet överförs till statsbudgeten. Även garantipensio-&lt;br&gt;nen finansieras över statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 AP-fondemas roll i det reformerade ålderspensions-&lt;br&gt;systemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;AP-fondemas huvuduppgift i det reformerade ålderspensionssystemet är&lt;br&gt;att utgöra den buffert för den inkomstrelaterade ålderspensionens fördel-&lt;br&gt;ningsdel som skall utjämna under- och överskott i nettot mellan av-&lt;br&gt;giftsintäkter och pensionsutgifter. Av de totala avgifterna förs ett belopp&lt;br&gt;motsvarande pensionsrätten i fördelningssystemet, dvs. för personer som&lt;br&gt;helt omfattas av nya regler 16,0 % av avgiftsunderlaget, till AP-fondema.&lt;br&gt;AP-fondema finansierar inkomstrelaterad ålderspension oavsett om den&lt;br&gt;är beräknad enligt ATP-systemet eller det reformerade systemets regler.&lt;br&gt;Vidare täcks kostnaderna för ålderspensionssystemets administration av&lt;br&gt;AP-fondema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ATP kommer att stå för en betydande del av det reformerade pensions-&lt;br&gt;systemets finansiella belastning under lång tid. Ända fram till 2050-talet&lt;br&gt;kommer ATP-systemet att stå för en inte försumbar del av den totala&lt;br&gt;pensionsskulden och pensionsutgiftema. När ATP-systemet väl är utfasat&lt;br&gt;kommer AP-fondema enbart att ha betydelse för inkomstpensionen och&lt;br&gt;fungera som en generationsbuffert för att hantera förändringar i den sam-&lt;br&gt;hällsekonomiska utvecklingen och vissa demografiska svängningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I AP-fondssystemet förvaltas dämtöver hos en särskild fondstyrelse,&lt;br&gt;sjunde fondstyrelsen, det sparande som härrör från dem som inte aktivt&lt;br&gt;valt en förvaltare av sina premiepensionsmedel. Dessa medel skall för-&lt;br&gt;valtas i den s.k. Premiesparfonden. Riksdagen har nyligen beslutat att det&lt;br&gt;även skall vara möjligt att aktivt välja en förvaltning hos sjunde fondsty-&lt;br&gt;relsen för sina premiepensionsmedel. Dessa medel skall förvaltas i en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild fond den s.k. Premievalsfonden. En närmare beskrivning av&lt;br&gt;premiepensionssystemet finns i avsnitt 4.2.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även utan det föreslagna systemet för s.k. automatisk balansering&lt;br&gt;skulle ålderspensionssystemet uppvisa en högre grad av finansiell stabi-&lt;br&gt;litet än vad som gäller i dag. Det skulle dock kvarstå risker för att&lt;br&gt;betydande underskott kan uppkomma under förhållandevis långa perio-&lt;br&gt;der, bl.a. vid en ur pensionssystemets synvinkel oförmånlig demografisk&lt;br&gt;utveckling. De kvarstående finansiella riskerna hänger bl.a. samman med&lt;br&gt;att pensionsförmånernas värdeuppräkning knyts till utvecklingen av den&lt;br&gt;genomsnittliga inkomsten i stället för inkomstsumman, som bestämmer&lt;br&gt;avgiftsinkomsternas utveckling. Vidare sker anpassningen till föränd-&lt;br&gt;ringar i medellivslängd med lång tidseftersläpning - förändringar i&lt;br&gt;medellivslängd påverkar inte pensionen för personer äldre än 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kompensera för de finansiella riskerna kommer det nya pen-&lt;br&gt;sionssystemet att innehålla en mekanism, en s.k. automatisk balansering,&lt;br&gt;som innebär att utgående pensioner reduceras i situationer då det annars&lt;br&gt;föreligger risk för varaktiga underskott. Denna automatiska balansering&lt;br&gt;träder i kraft om systemets totala pensionsskuld, definierad som summan&lt;br&gt;av intjänad pensionsrätt, överstiger systemets tillgångar i form av det&lt;br&gt;sammanlagda värdet av avgiftsförmögenheten (dvs. värdet av framtida&lt;br&gt;avgiftsinbetalningar) och buffertfondernas behållning (behållningen utan-&lt;br&gt;för sjunde fondstyrelsen). Om balanseringen aktiveras och vid en senare&lt;br&gt;tidpunkt avgiftsförmögenheten tillsammans med kapitalet i buffertfon-&lt;br&gt;derna överstiger pensionsskulden sker en kompenserande extra index-&lt;br&gt;uppräkning av pensionsförmånerna, dock högst till dess att indexeringen&lt;br&gt;återfår det värde den skulle haft om den automatiska balanseringen inte&lt;br&gt;hade aktiverats. Genom denna konstruktion kan storleken på buffertfon-&lt;br&gt;dernas behållning i vissa fall komma att få betydelse för uppräkningen av&lt;br&gt;pensionsförmånerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel skall också, enligt den uppgörelse som gjorts mellan de fem&lt;br&gt;partier som står bakom pensionsuppgörelsen, tillgodogöras de försäkrade&lt;br&gt;om pensionssystemets tillgångar varaktigt och med betryggande marginal&lt;br&gt;bedöms överstiga skulderna. En sådan situation kan t.ex. uppkomma om&lt;br&gt;avgiftsunderlaget skulle växa väsentligt snabbare än genomsnittsin-&lt;br&gt;komsten till följd av att befolkningen växer. En annan möjlighet är att&lt;br&gt;buffertfondens avkastning utvecklas starkt i förhållande till&lt;br&gt;inkomstsummans tillväxt. I dag finns ingen färdigutvecklad metod för att&lt;br&gt;bestämma vid vilken ekonomisk styrka i pensionssystemet en återföring&lt;br&gt;till de försäkrade kan bli aktuell. På vilket sätt fördelningen till de försäk-&lt;br&gt;rade av ett uppkommet överskott skall ske bedömdes i samband med&lt;br&gt;fempartiuppgörelsen bäst kunna beslutas i samband med att en sådan&lt;br&gt;situation uppkommer. Ds 1999:43 Automatisk balansering av ålderspen-&lt;br&gt;sionssystemet har remitterats och en proposition avses lämnas under vå-&lt;br&gt;ren år 2000. Frågor rörande såväl den automatiska balanseringens slutliga&lt;br&gt;konstruktion som hur eventuellt överskott skall fördelas kommer att be-&lt;br&gt;handlas i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sparandefunktion som AP-fonden svarat för inom dagens pen-&lt;br&gt;sionssystem (se avsnitt 4) minskar i betydelse av demografiska orsaker.&lt;br&gt;AP-fonden kommer dock inledningsvis att uppvisa ett finansiellt över-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skott, varför fonden även i det reformerade ålderspensionssystemet&lt;br&gt;kommer att ge ett positivt bidrag till sparandet i samhället. Samtidigt&lt;br&gt;kommer ett betydande finansiellt sparande att ske inom ramen för pre-&lt;br&gt;miepensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 AP-fondens utveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;AP-fondens marknadsvärderade behållning uppgick den 31 december&lt;br&gt;1999 till 744 miljarder kronor. Det motsvarar 38 % av BNP. Fondens&lt;br&gt;behållning motsvarar därmed ca 5,5 års utbetalningar av ATP-pensioner.&lt;br&gt;AP-fondens storlek bestäms av avgiftsintäkter från ATP-avgiften, fon-&lt;br&gt;dens avkastning (dvs. direktavkastning och förändring i tillgångarnas&lt;br&gt;marknadsvärde) och pensionsutbetalningar. Fonden bär även kostnaden&lt;br&gt;för administrationen av ATP-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ATP-systemets avgiftsintäkter översteg utbetalda pensioner fram t.o.m.&lt;br&gt;år 1982. Därefter har systemet haft ett löpande av giftsunderskott, för-&lt;br&gt;utom under år 1990 då tilläggspensionsavgiften höjdes. Eftersom&lt;br&gt;direktavkastningen överstigit avgiftsunderskottet har fonden haft ett&lt;br&gt;positivt finansiellt sparande och fondens behållning har därmed vuxit.&lt;br&gt;Därtill har fondens behållning påverkats av värdeförändringar på fondens&lt;br&gt;tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5:1: AP-fondens utveckling, miljarder kronor, löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgiftinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;överföring till&lt;br&gt;Riksgäldskontoret&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fondbehållning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1960&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;146,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;407,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;562,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;618,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;686,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;713,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;745,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;* 1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;744,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksförsäkringsverket och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Prognos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1999 beräknas avgiftsunderskottet i ATP-systemet uppgå till&lt;br&gt;26 miljarder kronor och AP-fondens direktavkastning till 38 miljarder&lt;br&gt;kronor. Det innebär att det finansiella sparandet, dvs. fondens transak-&lt;br&gt;tionsförändring, inklusive överföringen till staten på 45 miljarder kronor,&lt;br&gt;beräknas uppgå till -33 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med undantag för de närmaste 10 åren blir sannolikt AP-fondens av-&lt;br&gt;giftsnetto negativt. Det är främst demografiska faktorer som leder till att&lt;br&gt;belastningen på systemet blir som störst under perioden 2010-2050.&lt;br&gt;Detta är en följd av att andelen förvärvsaktiva i förhållande till antalet&lt;br&gt;pensionärer blir mindre. I AP-fondstermer betyder det att de prognostise-&lt;br&gt;rade avgiftsinbetalningama minskar samtidigt som de prognostiserade&lt;br&gt;pensionsutbetalningama ökar i takt med att antalet pensionärer ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till överföring av medel från AP-fonden till Prop. 1999/2000:46&lt;br&gt;Riksgäldskontoret&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Tillgångar till ett marknadsvärde av 155 miljarder&lt;br&gt;kronor skall överföras från AP-fonden till Riksgäldskontoret den&lt;br&gt;1 januari 2001. En ny analys av pensionssystemets ekonomiska ställning&lt;br&gt;skall göras 2004 och en prövning ske om ytterligare medel skall överfö-&lt;br&gt;ras den 1 januari 2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överforingspromemorians förslag: I promemorian presenterades två&lt;br&gt;alternativa förslag till överföring av medel från AP-fonden till Riksgälds-&lt;br&gt;kontoren; dels en löpande överföring på i storleksordningen 20 miljarder&lt;br&gt;kronor årligen, dels en engångsöverföring på 300-350 miljarder kronor&lt;br&gt;den 1 januari år 1999. Den här föreslagna överföringen på 155 miljarder&lt;br&gt;kronor beräknas tillsammans med de redan beslutade överföringarna på&lt;br&gt;45 miljarder kronor år 1999 och 45 miljarder kronor år 2000 och med&lt;br&gt;hänsyn tagen till ränteeffekter och senareläggningen av det fulla avgifts-&lt;br&gt;uttaget, ha en effekt på AP-fondens behållning motsvarande en engångs-&lt;br&gt;överföring på 258 miljarder kronor den 1 januari år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna (Överföringspromemorian): Flertalet av remiss-&lt;br&gt;instanserna förordade en engångsvis överföring. Första-tredje fondsty-&lt;br&gt;relserna efterlyste mer utförliga känslighetsanalyser i syfte att säkerställa&lt;br&gt;buffertfondernas fondstyrka. Finansinspektionen förordade en engångs-&lt;br&gt;överföring, och efterlyste en analys av konsekvenserna för bostadsobli-&lt;br&gt;gationsmarknaden. Landsorganisationen i Sverige (LO) förordade en&lt;br&gt;löpande överföring och att ett mindre totalt belopp överförs. Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret tillstyrkte att ett engångsbelopp överförs, men förordade ett be-&lt;br&gt;lopp i den övre delen av det föreslagna intervallet (300-350 miljarder&lt;br&gt;kronor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna (AP-fonds- och Balanseringspromemorian):&lt;br&gt;Vare sig AP-fonds- eller Balanseringspromemorian presenterar något&lt;br&gt;förslag vad avser överföringens storlek. Däremot refereras till femparti-&lt;br&gt;uppgörelsen om en överföring på 155 miljarder kronor den 1 januari&lt;br&gt;2001. Några remissinstanser har valt att kommentera frågan om över-&lt;br&gt;föringen av medel från AP-fonden i sina remissvar på dessa promemo-&lt;br&gt;rior. Första-tredje AP-fondstyrelserna och Landsorganisationen i Sve-&lt;br&gt;rige anser att risken för en aktivering av den automatiska balanseringen&lt;br&gt;skulle bli för stor vid den föreslagna överföringen och drar slutsatsen att&lt;br&gt;överföringsbeloppet bör reduceras ytterligare. Fondstyrelserna pekar på&lt;br&gt;möjligheten att göra en extra överföring vid den föreslagna kontrollsta-&lt;br&gt;tionen år 2004. Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF) avstyrker i&lt;br&gt;sitt remissvar att AP-fondsmedel överförs till statsbudgeten då medlen&lt;br&gt;enligt förbundets mening är särskilt avsatta för pensioner till ATP-pen-&lt;br&gt;sionärer och därmed enligt grundlagen inte skall användas för andra&lt;br&gt;ändamål än de avsedda. Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)&lt;br&gt;anser att det kan läggas principiella aspekter på motiven till varför över-&lt;br&gt;föringar från AP-fonden skall göras. Organisationen finner bl.a. att det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte är självklart att det skall följa med pengar från AP-fonden bara för&lt;br&gt;att förtidspensionerna flyttas in i statsbudgeten. TCO motsätter sig vidare&lt;br&gt;en kontrollstation som innebär att medel endast kan tillfalla statskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket (RFV) förordar i sitt remissvar på Balanserings-&lt;br&gt;promemorian att inga ytterligare medel överförs från AP-fondema till&lt;br&gt;statsbudgeten år 2001. Ställningstagandet grundar sig på att ålderspen-&lt;br&gt;sionssystemets finansiella ställning har försvagats under senare tid, att en&lt;br&gt;sannolik felkonstruktion av den automatiska balanseringen medfört att&lt;br&gt;av giftsförmögenhetens storlek överskattats, samt att de gjorda kalkylerna&lt;br&gt;är behäftade med stor osäkerhet. RFV menar att en eventuell överföring&lt;br&gt;först bör ske efter den föreslagna översynen av systemets finansiella&lt;br&gt;ställning år 2004.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformeringen av det allmänna ålderspensionssystemet medför en bety-&lt;br&gt;dande omfördelning av inkomster och utgifter inom den offentliga sek-&lt;br&gt;torn. Den del av socialavgifterna som förs till ålderspensionssystemet&lt;br&gt;ökar, medan den del som förs till statsbudgeten reduceras i motsvarande&lt;br&gt;grad. Därtill skall ålderspensionsavgift betalas för samtliga inkomster&lt;br&gt;som ger pensionsrätt, vilket innebär att statsbudgeten belastas med av-&lt;br&gt;giftsbetalningar för en rad statliga transfereringar till hushållen. Vidare&lt;br&gt;överförs betalningsansvaret för förtids- och efterlevandepensioner inom&lt;br&gt;ATP-systemet från AP-fonden till statsbudgeten. Totalt sett medför pen-&lt;br&gt;sionsreformen en finansiell försvagning av statsbudgeten. I Överförings-&lt;br&gt;promemorian uppskattades denna försvagning till i storleksordningen 50&lt;br&gt;miljarder kronor årligen. Sett över en längre tidsperiod kommer dessa&lt;br&gt;effekter av pensionsreformen att minska i reala termer, men en viss be-&lt;br&gt;lastning kvarstår även på lång sikt. Samtidigt förstärks AP-fondens&lt;br&gt;finansiella netto. Det årliga avgiftsunderskott som råder för närvarande&lt;br&gt;förbyts i ett överskott mellan avgiftsintäkter och pensionsutbetalningar.&lt;br&gt;Tillsammans med fondens avkastning innebär detta att AP-fonden far ett&lt;br&gt;betydande finansiellt överskott och fondens behållning skulle, med rim-&lt;br&gt;liga antaganden om inkomsttillväxt och avkastning, växa förhållandevis&lt;br&gt;snabbt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsreformens omfördelande effekter mellan staten och AP-fon-&lt;br&gt;den skall ses mot bakgrund av att bibehållande av nuvarande ordning inte&lt;br&gt;hade varit hållbart. Vid frånvaro av en reform hade AP-fondens avgifts-&lt;br&gt;underskott fortsatt att växa för att så småningom överstiga fondens av-&lt;br&gt;kastning och fonden skulle tömmas även vid en god ekonomisk tillväxt.&lt;br&gt;Finansieringen av ATP-systemet skulle således behövt stärkas förr eller&lt;br&gt;senare även utan reform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att kompensera statsbudgeten för effekterna av pensionsrefor-&lt;br&gt;men har riksdagen beslutat att en överföring av medel skall ske från AP-&lt;br&gt;fonden till staten. Vid beslutet gjordes en avvägning mellan intresset av&lt;br&gt;att upprätthålla avsedd uppräkning av pensionerna och behovet av att&lt;br&gt;kompensera statsbudgeten för tillkommande utgifter. AP-fondemas be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållning bedömdes visserligen inledningsvis behöva vara relativt stor för&lt;br&gt;att kunna överbrygga det underskott som kan förutses under perioden&lt;br&gt;2010-2050. Samtidigt bedömdes att AP-fondens storlek var större än vad&lt;br&gt;som var motiverat för att fonden skall uppfylla sin buffertfunktion i det&lt;br&gt;reformerade ålderspensionssystemet. Detta skapade ett utrymme för att&lt;br&gt;kompensera statskassan för den försvagning som uppkommer till följd av&lt;br&gt;pensionsreformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Överföringspromemorian, som låg till grund för beslutet att föra över&lt;br&gt;medel från AP-fonden, gjordes bedömningen att överföringen från AP-&lt;br&gt;fonden till statsbudgeten skulle kunna uppgå till 300-350 miljarder kro-&lt;br&gt;nor utan att det skulle föreligga risk för ålderspensionssystemets finan-&lt;br&gt;siella hållbarhet. I den remissbehandling som följde anförde emellertid&lt;br&gt;flertalet remissinstanser att det reformerade pensionssystemets känslighet&lt;br&gt;för demografisk utveckling borde analyseras djupare innan beslut fatta-&lt;br&gt;des om storleken på överföringen från AP-fonden. Regeringen föreslog&lt;br&gt;därför i propositionen Inkomstgrundad ålderspension m.m. att det i av-&lt;br&gt;vaktan på vidare beredning skulle ske en överföring på 45 miljarder kro-&lt;br&gt;nor år 1999 och ett lika stort belopp år 2000 (prop. 1997/98:151 s. 605&lt;br&gt;ff.). Överföringarna föreslogs ske kvartalsvis. Vidare föreslog regeringen&lt;br&gt;att den resterande delen av överföringen skall ske i form av ett engångs-&lt;br&gt;belopp. Beloppets slutliga storlek ansågs emellertid inte kunna fastställas&lt;br&gt;vid denna tidpunkt. Det slutliga beslutet föreslogs få anstå i avvaktan&lt;br&gt;bl.a. på vidare analys av pensionssystemets känslighet för demografiska&lt;br&gt;förändringar. Riksdagen anslöt sig till regeringens förslag och bedöm-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföringens storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den uppgörelse som slöts sommaren 1999 mellan de fem partier som&lt;br&gt;står bakom pensionsreformen togs ställning till engångsbeloppets storlek.&lt;br&gt;Överenskommelsen gjordes utifrån en avvägning mellan å ena sidan be-&lt;br&gt;hovet att kompensera statsbudgeten för den finansiella belastningen som&lt;br&gt;ålderspensionsreformen medför och å andra sidan en strävan efter att&lt;br&gt;reducera risken att den automatiska balanseringen i pensionssystemet&lt;br&gt;skall aktiveras. Utgångspunkten för överenskommelsen var att statsbud-&lt;br&gt;geten skall kompenseras i så stor utsträckning som möjligt med den&lt;br&gt;restriktionen att den automatiska balanseringen inte skall aktiveras under&lt;br&gt;ett basscenario som bygger på:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• SCB:s befolkningsprognos 1997,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• ett tillväxtantagande om 2 % i pensionsgrundande inkomst per person&lt;br&gt;med sådan inkomst och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• ett antagande att den reala avkastningen på AP-fonden uppgår till&lt;br&gt;3,25 % per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund kom partierna överens om att 155 miljarder kro-&lt;br&gt;nor skall föras från AP-fonden till Riksgäldskontoret den 1 januari 2001.&lt;br&gt;Överenskommelsen innebär att en utveckling, som sammantaget är mer&lt;br&gt;positiv för pensionssystemets ekonomiska ställning än den i basscenariot&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ovan, kommer resultera i att systemets finansiella styrka och i princip&lt;br&gt;även AP-fondema växer, vilket kan aktualisera en återföring av medel till&lt;br&gt;de försäkrade. Vid en utveckling som sammantaget är mer negativ än den&lt;br&gt;i basscenariot förutsattes att underskott skulle uppstå i systemet och&lt;br&gt;utgifterna minskas genom den automatiska balanseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget skulle en överföring på 155 miljarder kronor, tillsam-&lt;br&gt;mans med de redan beslutade överföringarna och med hänsyn tagen till&lt;br&gt;ränteeffekter och senareläggningen av det fulla avgiftsuttaget ge en effekt&lt;br&gt;på AP-fonden som motsvarar en engångsvis överföring om 258 miljarder&lt;br&gt;kronor den 1 januari 1999. Det överenskomna beloppet är således mindre&lt;br&gt;än vad som bedömdes vara lämpligt i Överföringspromemorian (dvs.&lt;br&gt;300-350 miljarder kronor). En av orsakerna bakom nedjusteringen av&lt;br&gt;överföringsbeloppet är en mer pessimistisk bild vad avser den demogra-&lt;br&gt;fiska utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något nytt förslag till överföringsbelopp har inte remitterats. Som&lt;br&gt;konstaterats ovan har dock flera remissinstanser valt att kommentera&lt;br&gt;fempartiuppgörelsen i denna del. Riksförsäkringsverket förordar i sitt&lt;br&gt;remissvar på Balanseringspromemorian att inga ytterligare medel över-&lt;br&gt;förs från AP-fondema till statsbudgeten år 2001. RFV hänvisar till att&lt;br&gt;ålderspensionssystemets finansiella ställning försvagats genom att pre-&lt;br&gt;miepensionen utökats från 2 till 2,5 % av den pensionsgrundande in-&lt;br&gt;komsten och att avgiftsinkomsterna till ålderspensionssystemets fördel-&lt;br&gt;ningsdel reducerats i motsvarande mån. Vidare hänvisas till att basbelop-&lt;br&gt;pet återställts från den neddragning till 98 % som genomfördes under&lt;br&gt;saneringen av statsfinanserna, vilket också leder till en finansiell för-&lt;br&gt;svagning av pensionssystemet. Dessa förändringar var emellertid redan&lt;br&gt;kända då det överenskomna beloppet fastställdes till 155 miljarder kronor&lt;br&gt;och utgör härvidlag ingen ny information. RFV pekar vidare på att den&lt;br&gt;automatiska balanseringen sannolikt utformats på ett felaktigt sätt, vilket&lt;br&gt;överskattat den s.k. avgiftsförmögenheten med i storleksordningen 3 %.&lt;br&gt;Den felaktiga utformningen skulle om det inte åtgärdades innebära att&lt;br&gt;den automatiska balanseringen vid en för pensionssystemet negativ ut-&lt;br&gt;veckling aktiveras senare än vad som skulle vara fallet med en korrekt&lt;br&gt;utformning. RFV drar slutsatsen att överföringsbeloppet bestämts under&lt;br&gt;felaktiga premisser och bör justeras ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp med representanter för Finansdepartementet, Socialde-&lt;br&gt;partementet och Riksförsäkringsverket har under hösten granskat de be-&lt;br&gt;räkningar som låg till grund för överenskommelsen. Gruppen konstaterar&lt;br&gt;att Riksförsäkringsverkets påpekande om balanseringens felaktiga ut-&lt;br&gt;formning är korrekt och att balanseringen bör justeras i enlighet med på-&lt;br&gt;pekandet. Gruppen har emellertid konstaterat att det finns andra, motver-&lt;br&gt;kande faktorer vilka inneburit att pensionssystemets tillgångar under-&lt;br&gt;skattats vid de beräkningar som låg till grund för överenskommelsen.&lt;br&gt;Reviderade beräkningar har påvisat att avgiftsförmögenheten underskat-&lt;br&gt;tats i tidigare beräkningar. Dessutom har ett programmeringsfel upp-&lt;br&gt;täckts i Riksförsäkringsverkets simuleringar som låg till grund för upp-&lt;br&gt;görelsen. Sammantaget uppväger dessa faktorer de negativa effekterna av&lt;br&gt;den felaktiga utformningen av den automatiska balanseringen. Risken för&lt;br&gt;att balanseringen aktiveras bedöms ungefar bli densamma som framkom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid de beräkningar som låg till grund for överenskommelsen. Den plane-&lt;br&gt;rade överföringen från AP-fonden till statsbudgeten har därför bedömts&lt;br&gt;kunna genomföras utan att den automatiska balanseringen aktiveras&lt;br&gt;under basscenariot ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder givetvis alltid osäkerhet om bedömningen av den samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska och demografiska utvecklingen. Sedan överenskommelsen&lt;br&gt;har tillkommit ytterligare faktorer som medför att sannolikheten för att&lt;br&gt;den automatiska balanseringen aktiveras påverkas i såväl för pensions-&lt;br&gt;systemet positiv riktning (bl.a. högre avkastning i AP-fonden) som nega-&lt;br&gt;tiv riktning (bl.a. ny befolkningsprognos). Som ovan konstaterats kan en&lt;br&gt;utveckling för pensionssystemet som är sämre än basscenariot aktualisera&lt;br&gt;en balansering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt remissvar redovisar första-tredje fondstyrelserna egna beräk-&lt;br&gt;ningar byggda på samma principer och i stort sett samma sifferunderlag&lt;br&gt;som använts vid bestämningen av överföringsbeloppets storlek. Till&lt;br&gt;skillnad från regeringens beräkningar har buffertfondernas avkastning i&lt;br&gt;fondstyrelsernas modell dock antagits vara slumpmässig (stokastisk). För&lt;br&gt;perioden 2001 till 2045 har 250 olika simulerade avkastningsserier&lt;br&gt;konstruerats genom att slumpmässigt dra från en statistisk fördelning&lt;br&gt;med en medelavkastning och en varians för avkastningen. Olika medel-&lt;br&gt;värden och varianser har valts för fördelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall medelvärdet i fördelningen satts till 3 %, dvs. något under den&lt;br&gt;genomsnittliga avkastningsnivå som motsvarar basscenariot ovan, aktive-&lt;br&gt;ras den automatiska balanseringen i knappt 10 % av simuleringarna. AP-&lt;br&gt;fondema har också gjort simuleringar under antagandet att den före-&lt;br&gt;slagna inleveransen på 155 miljarder kronor skulle reduceras med 50&lt;br&gt;miljarder kronor. Då skulle sannolikheten för att den automatiska balan-&lt;br&gt;seringen aktiveras halveras. Fondstyrelserna drar slutsatsen att över-&lt;br&gt;föringen från AP-fondema bör reduceras. Fondstyrelserna har i remissva-&lt;br&gt;ret också presenterat simuleringar med alternativa tillgångsportföljer där&lt;br&gt;den automatiska balanseringen aktiverats i väsentligt mindre utsträck-&lt;br&gt;ning. I dessa simuleringar har man använt avkastningsserier dragna ur en&lt;br&gt;fördelning som har ett medelvärde på 4 procent. Vid en sådan nivå på&lt;br&gt;avkastningen reduceras sannolikheten för automatisk balansering till&lt;br&gt;hälften, trots att variationen i avkastningen antagits vara större vid 4 än&lt;br&gt;vid 3 procentsaltemativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelsernas simuleringar ger värdefulla insikter om dynamiken i&lt;br&gt;pensionssystemet som kompletterar de beräkningar som låg till grund för&lt;br&gt;överenskommelsen om överföringens storlek. Den nya informationen är&lt;br&gt;emellertid inte av den arten att den förändrar grunden för ställningsta-&lt;br&gt;gandet. Vad fondstyrelserna diskuterar i sitt remissvar är vilken säker-&lt;br&gt;hetsmarginal i form av en buffertfond, som skall finnas innan den auto-&lt;br&gt;matiska balanseringen aktiveras. Den säkerhetsmarginal som förslaget&lt;br&gt;bygger på är definierad av de antaganden som ställts upp ovan (1997 års&lt;br&gt;befolkningsprognos, 2 procents årlig tillväxt, 3,25 procents årlig avkast-&lt;br&gt;ning). Att den automatiska balanseringen aktiveras i vissa av fondstyrel-&lt;br&gt;sens simuleringar är ett uttryck för att utvecklingen i dessa scenarier är&lt;br&gt;sämre än i basscenariot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser regeringen att förslaget till engångsöverfö-&lt;br&gt;ring om 155 miljarder kronor är en väl balanserad avvägning mellan å&lt;br&gt;ena sidan pensionssystemets finansiella styrka och å andra sidan den&lt;br&gt;kompensation som statsbudgeten bör erhålla. Överföringen föreslås ske&lt;br&gt;den 1 januari 2001. I avsnitt 12 redovisas buffertfondernas utveckling&lt;br&gt;efter överföringen vid olika avkastningsantaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SPRF har i sitt remissvar avstyrkt att AP-fondsmedel överförs till&lt;br&gt;statsbudgeten då medlen enligt förbundets mening är särskilt avsatta för&lt;br&gt;pensioner till ATP-pensionärer och därmed enligt grundlagen inte skall&lt;br&gt;användas för andra ändamål än de avsedda. Första-sjätte fondstyrelser-&lt;br&gt;nas tillgångar utgör statliga medel som i lag avsatts till sådan särskild&lt;br&gt;förvaltning som anges i 9 kap. 8 § regeringsformen. Innebörden härav är&lt;br&gt;att medlen inte får tas i anspråk av staten för något annat ändamål än vad&lt;br&gt;riksdagen beslutat om. Det finns däremot inte något som hindrar att riks-&lt;br&gt;dagen beslutar att medlen skall användas för något nytt ändamål, jfr av-&lt;br&gt;snitt 4.2.1 och 10.5 i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollstation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna överföringen innebär en relativt måttlig kompensation för&lt;br&gt;statsbudgeten. Med en nominell räntenivå på 6 % innebär överföringen&lt;br&gt;att statsbudgeten kompenseras för omkring 15 miljarder kronor av de ca&lt;br&gt;50 miljarder kronor som statsbudgeten initialt försvagas med till följd av&lt;br&gt;pensionsreformen (se ovan för en diskussion om mer långsiktiga stats-&lt;br&gt;finansiella effekter av reformen). Samtidigt råder en betydande osäkerhet&lt;br&gt;om pensionssystemets framtida utveckling. Det gäller både beräknings-&lt;br&gt;metoderna och befolkningsprognosen. Med hänsyn till dessa faktorer&lt;br&gt;anser regeringen, till skillnad från vad. TCO anför i sitt remissvar, att en&lt;br&gt;ny analys av huruvida ytterligare medel kan föras över till statskassan bör&lt;br&gt;göras år 2004. Därefter skall det slutliga överföringsbeloppet fastställs.&lt;br&gt;Om pensionssystemets ställning medger en ytterligare överföring av&lt;br&gt;medel till statsbudgeten, utan att den automatiska balanseringen aktiveras&lt;br&gt;före år 2050, skall en sådan överföring ske den 1 januari 2005. Denna&lt;br&gt;prövning skall göras med utgångspunkt från huvudscenariot i SCB:s vid&lt;br&gt;prövningstillfället senaste befolkningsprognos och med antagande om 2&lt;br&gt;% tillväxt i pensionsgrundande inkomst per person och 3,25 % real&lt;br&gt;avkastning på buffertfondens medel. Den totala slutliga överföringen&lt;br&gt;skall dock maximalt utgöras av ett belopp som för AP-fondens behåll-&lt;br&gt;ning motsvarar en engångsöverföring den 1 januari 1999 med 350 mil-&lt;br&gt;jarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;De närmare formerna för överföringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Överföringen skall ske genom att nuvarande första&lt;br&gt;och andra fondstyrelserna åläggs inleverera statspapper, svensk eller ut-&lt;br&gt;ländsk valuta eller bostadspapper till Riksgäldskontoret. Medlen skall&lt;br&gt;användas till amortering av statsskulden. Regeringen beslutar om de&lt;br&gt;överförda tillgångarnas närmare sammansättning. Riksgäldskontoret&lt;br&gt;skall förvalta överförda bostadspapper passivt till förfall, dock tillåts&lt;br&gt;vissa marknadsvårdande operationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överforingspromemorians förslag: Förslaget överensstämmer i hu-&lt;br&gt;vudsak med regeringens. I promemorian föreslogs att första-tredje&lt;br&gt;fondstyrelserna själva skulle avgöra vilka tillgångar som skall levereras&lt;br&gt;in till Riksgäldskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna (Överföringspromemorian): Riksgäldskontoret&lt;br&gt;ansåg att fondstyrelserna skulle samråda med kontoret om överföringens&lt;br&gt;sammansättning. Kontoret ansåg det borde klarläggas att endast&lt;br&gt;bostadspapper denominerade i svenska kronor far överföras. Första-&lt;br&gt;tredje fondstyrelserna menade att fondstyrelserna själva skall ha möjlig-&lt;br&gt;het att besluta om överföringens sammansättning. Svenska Bankföre-&lt;br&gt;ningen, Fondbolagens förening och Svenska Fondhandlareföreningen&lt;br&gt;framhöll vikten av att Riksgäldskontoret förvaltade bostadsobligationema&lt;br&gt;till förfall. Föreningarna pekade också på vikten av att Rikgäldskontoret&lt;br&gt;får rätt att göra marknadsvårdande operationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna (AP-fondspromemorian): Riksgäldskontoret&lt;br&gt;upprepar sin tidigare uppfattning att AP-fonden inte ensam skall besluta&lt;br&gt;om tillgångssammansättningen. Enligt kontorets bedömning bör rege-&lt;br&gt;ringen och riksdagen ange riktlinjer för överföringens sammansättning.&lt;br&gt;Kontoret anser vidare att det finns anledning att ompröva om&lt;br&gt;bostadspapper bör få ingå i överföringen till staten eller att man i vart fall&lt;br&gt;bör sätta en tydlig och låg gräns för hur stor del av överföringen som får&lt;br&gt;bestå av bostadspapper och hur lång löptid de far ha. Om bostadsobliga-&lt;br&gt;tioner ändå inkluderas i inleveransen efterlyser kontoret en tydlig defini-&lt;br&gt;tion av vad passiv förvaltning innebär och hur kreditrisker i bostadsobli-&lt;br&gt;gationer skall behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje fondstyrelserna upprepar att en förutsättning för att de&lt;br&gt;samhällsekonomiska effekterna av en överföring skall bli små är att&lt;br&gt;fondstyrelserna ges möjlighet att välja vilka värdepapper som skall leve-&lt;br&gt;reras till Riksgäldskontoret. Enligt styrelsernas uppfattning måste inleve-&lt;br&gt;ransen kunna utgöras av såväl nominella som reala statspapper samt&lt;br&gt;bostadspapper. Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföre-&lt;br&gt;ningen och Fondbolagens förening pekar på att AP-fondemas innehav av&lt;br&gt;bostadspapper kommer att minska markant. Föreningarna menar att det&lt;br&gt;är av största vikt att anpassningen sker över lång tid för att undvika&lt;br&gt;effekter på bostadskreditmarknaden i form av högre räntor på bostadslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 46&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Överföringens sammansättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Överföringspromemorian föreslogs att den engångsvisa överföringen&lt;br&gt;skulle ske genom att första-tredje fondstyrelserna ålades att inleverera&lt;br&gt;statspapper, likvida medel och bostadspapper till Riksgäldskontoret.&lt;br&gt;Överförda bostadsobligationer föreslogs Riksgäldskontoret förvalta pas-&lt;br&gt;sivt till förfall. Nedan föreslås att tredje fondstyrelsen skall läggas ned.&lt;br&gt;Verksamheten föreslås överföras till första fondstyrelsen. Regeringen&lt;br&gt;föreslår därför att överföringen skall ske genom en inleverans från första&lt;br&gt;och andra fondstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret pekar på att beloppet som skall överföras nu är&lt;br&gt;mindre än vad som tidigare föreslagits och att av statsskuldspolitiska skäl&lt;br&gt;en tydlig och låg gräns bör sättas för hur stor andel bostadspapper som&lt;br&gt;överföringen får bestå av. Enligt kontoret bör därför utrymme finnas för&lt;br&gt;att utesluta möjligheten att inleverera bostadspapper. Enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning är det av stor vikt att de nya AP-fondemas portfölj anpass-&lt;br&gt;ningsbehov blir så litet som möjligt för att undvika kraftiga effekter på de&lt;br&gt;finansiella marknaderna som kan uppstå vid stora försäljningar på andra-&lt;br&gt;handsmarknaden. För att i största möjliga mån undvika sådana störningar&lt;br&gt;bör AP-fondema ges ett stort inflytande över vilka tillgångar som skall&lt;br&gt;ingå i överföringen. Om bostadsobligationer ej tillåts vara en del av över-&lt;br&gt;föringen skulle, enligt regeringens uppfattning, behovet av omallokering&lt;br&gt;bli så stort att man inte kan bortse från oönskade marknadseffekter. Det&lt;br&gt;förslag som skisseras här innebär - även efter nedjusteringen av överfö-&lt;br&gt;ringsbeloppet - en betydande neddragning av AP-fondens innehav av&lt;br&gt;bostadsobligationer som motsvarar närmare 10 procent av bostadspap-&lt;br&gt;persmarknaden (se vidare i avsnitt 12). Enligt regeringens uppfattning är&lt;br&gt;det av stor vikt att en mjuk övergång sker för att undvika risken för höjda&lt;br&gt;bostadsräntor. Fondstyrelserna föreslås därför ges möjlighet att till Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret överföra; likvida medel i svensk eller utländsk valuta; rän-&lt;br&gt;tebärande värdepapper utgivna av svenska staten genom Riksgäldskonto-&lt;br&gt;ret denominerade i såväl svenska kronor som utländsk valuta&lt;br&gt;(statspapper); räntebärande värdepapper utgivna för allmän omsättning&lt;br&gt;av kreditmarknadsbolag vars huvudsakliga verksamhet är att ge kredit&lt;br&gt;mot säkerhet i fast egendom (bostadspapper). Bostadspapperen skall&lt;br&gt;dock vara denominerade i svenska kronor och ha en återstående löptid på&lt;br&gt;högst fem år. Samtliga värdepapper skall vid överföringen värderas till&lt;br&gt;marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen skall användas till amortering av statsskulden. Överförda&lt;br&gt;statspapper skall omedelbart lösas in av Riksgäldskontoret. Inleveransen&lt;br&gt;innebär endast att en intem statlig fordran kan avskrivas. Överförda lik-&lt;br&gt;vida medel skall även de användas för att amortera på statsskulden. Det&lt;br&gt;kan ske genom att Riksgäldskontoret köper tillbaka utestående obliga-&lt;br&gt;tionsstock (hela eller delar av utestående lån), tillfälligt drar ned på nuva-&lt;br&gt;rande statsskuldväxelprogram eller drar ned planerade emissionsvolymer&lt;br&gt;i obligationer. Kontoret kan också välja att dra ned på skulden i utländsk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valuta förutsatt att man t.ex. genom s.k. swapkontrakt tillser att kontoret&lt;br&gt;håller sig inom regeringens riktlinjer för utlandsupplåningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av möjligheten att inleverera likvida medel kan Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret komma att tillföras likvida medel som överstiger dess be-&lt;br&gt;hov på kort sikt. Riksgäldskontoret kan därför, främst av marknadsvår-&lt;br&gt;dande skäl, önska placera likviditeten under någon tid bl.a. för att pågå-&lt;br&gt;ende emissionsprogram inte skall rubbas på ett olyckligt sätt. Ett sådant&lt;br&gt;förfarande kräver lagändring vilket föreslås här. På vilket sätt och i vil-&lt;br&gt;ken takt som Riksgäldskontoret skall amortera statsskulden är beslut som&lt;br&gt;långsiktigt kan påverka kostnaderna för kontorets upplåning. Kontoret&lt;br&gt;bör därför själv bestämma hur och i vilken takt en amortering skall ske.&lt;br&gt;Enligt det lagfästa målet för statsskuldspolitiken skall Riksgäldskontoret&lt;br&gt;minimera kostnaderna för statsskuldförvaltningen. Denna reglering torde&lt;br&gt;vara tillräcklig för att uppnå uppsatta kostnadsminimeringsmål för skuld-&lt;br&gt;förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret föreslås förvalta bostadspapperen passivt till förfall.&lt;br&gt;Kontoret skall således inte göra aktiva omplaceringar i syfte att öka av-&lt;br&gt;kastningen på portföljen. Detta för att öka förutsägbarheten för bostads-&lt;br&gt;institutens finansiering. Riksgäldskontoret skall ej heller göra omstruktu-&lt;br&gt;reringar i portföljen till följd av kreditrisköverväganden. Som påpekas i&lt;br&gt;Riksgäldskontorets remissvar skulle omplaceringar i detta syfte kunna&lt;br&gt;uppfattas som statliga signaler om bristande kreditvärdighet i de enskilda&lt;br&gt;instituten, vilket i sin tur skulle kunna skapa oönskade marknadseffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En betydande del av den utestående stocken bostadsobligationer kom-&lt;br&gt;mer att förvaltas passivt av kontoret, vilket kan försämra bostadsobliga-&lt;br&gt;tionsmarknadens funktionssätt. Riksgäldskontoret bör därför tillåtas att&lt;br&gt;delta i vissa marknadsvårdande transaktioner, t.ex. medverka vid uppköp&lt;br&gt;eller bytestransaktioner initierade av emittenter liksom vid efterfrågan&lt;br&gt;delta i repotransaktioner med innehavda värdepapper. En förutsättning är&lt;br&gt;emellertid att den genomsnittliga löptiden för kontorets innehav av&lt;br&gt;sådana obligationer inte förlängs. Influtna medel skall användas för&lt;br&gt;amortering av statsskulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inlevererade bostadsobligationsportföljen skall förvaltas separat&lt;br&gt;från statsskuldsportföljen. De riktlinjer som regeringen ger för stats-&lt;br&gt;skuldspolitiken, t.ex. avseende genomsnittlig löptid, skall inte inkludera&lt;br&gt;bostadspappersportföljen. Den kreditrisk som kontoret kommer att bära&lt;br&gt;till följd av inleveransen gentemot de emitterande bostadsinstituten skall&lt;br&gt;inte inkluderas i de kreditlimiter som kontoret har mot de svenska bank-&lt;br&gt;koncemema. De kreditförluster som skulle kunna uppstå i portföljen&lt;br&gt;skall inte belasta Riksgäldskontorets anslag för förvaltningskostnader&lt;br&gt;eller anslaget för kostnader för upplåning och låneförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem skall besluta?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ovan konstaterats är det av stor vikt att de nya AP-fondemas port-&lt;br&gt;följanpassningsbehov blir så litet som möjligt. Fondema bör därför ges&lt;br&gt;stort inflytande över inleveransens tillgångssammansättning. Samtidigt&lt;br&gt;får överföringens sammansättning betydelse för vilken tidsmässig profil&lt;br&gt;amorteringen av statsskulden får och kan i viss mån påverka statsskul-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dens sammansättning och löptid. Viss statsskuldspolitisk hänsyn bör där-&lt;br&gt;för också tas vid bestämmandet av tillgångssammansättningen. En av-&lt;br&gt;vägning mellan dessa delvis motstående intressen görs lämpligen av&lt;br&gt;regeringen. I avsnitt 11 föreslås att regeringen skall fatta beslut om för-&lt;br&gt;delningen av kvarvarande tillgångar mellan fondema. Detta beslut måste&lt;br&gt;tidsmässigt fattas efter beslutet om överföringens sammansättning. Även&lt;br&gt;detta faktum talar för att regeringen bör vara beslutsfattare också i frågan&lt;br&gt;om överföringens sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av detta avser regeringen att tillsätta en särskild utredare&lt;br&gt;som far i uppdrag att, efter samråd med AP-fondemas styrelser och Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret, utforma ett förslag till inleveransens sammansättning. På&lt;br&gt;grandval av det inkomna förslaget föreslås regeringen besluta om över-&lt;br&gt;föringens sammansättning. Den särskilda utredaren bör också ges i upp-&lt;br&gt;drag att ta hand om och föreslå lösningar på de värderingsfrågor som kan&lt;br&gt;uppkomma i samband med överföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Brister i nuvarande fondsystem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;AP-fondens förvaltningsregler har kommit att framstå som alltmer&lt;br&gt;begränsande och otidsenliga. Tidigare avregleringar på kapital- och&lt;br&gt;valutamarknaderna har medfört en snabb utveckling av nya finansiella&lt;br&gt;produkter och tjänster. Parallellt härmed har teknikerna for effektiv&lt;br&gt;kapitalförvaltning förbättrats. Regelverket för AP-fonden har inte anpas-&lt;br&gt;sats till den utvecklingen. Visserligen har placeringsmöjlighetema efter-&lt;br&gt;hand breddats, men det har i hög grad skett genom att nya fondstyrelser&lt;br&gt;inrättats och inte genom en reformering av befintliga fondstyrelsers pla-&lt;br&gt;ceringsregler. Detta har medfört en låst portfölj struktur med stora svårig-&lt;br&gt;heter för fondema att möta förändrade ekonomiska förhållanden genom&lt;br&gt;omplaceringar. Nuvarande ordning har negativa effekter såväl för AP-&lt;br&gt;fondens förvaltning som för de finansiella marknadernas funktion. Port-&lt;br&gt;följens sammansättning är svår att anpassa till ändringar i förväntnings-&lt;br&gt;bilden. En aktiv kapitalförvaltning blir därför inte möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemen kan illustreras genom att studera den portfölj sammansätt-&lt;br&gt;ning som är möjlig för AP-fonden i dess helhet (exklusive sjunde&lt;br&gt;fondstyrelsen), med beaktande av storleken på de medel som förvaltas av&lt;br&gt;de olika fondstyrelserna och de skilda placeringsregler som gäller för&lt;br&gt;dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6.1 Möjligt innehav av olika tillgångsslag för AP-fonden (exklusiva sjunde&lt;br&gt;fondstyrelsen) uttryckt som andel (%) av den totala portföljen (991231)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Min&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Max&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntebärande instrument&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fastigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utländska tillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Tabellen visar, med utgångspunkt i förhållandena vid utgången av&lt;br&gt;december 1999, att AP-fonden totalt sett inte kunde ha mindre än 71 %&lt;br&gt;av sina placeringar i räntebärande instrument och maximalt 25 % i aktier&lt;br&gt;(det förutsätts att några likvida medel inte finns hos fjärde-sjätte fondsty-&lt;br&gt;relserna). Dessa siffror ger emellertid, som följd av stigande räntor i&lt;br&gt;kombination med den osedvanligt starka börsuppgången, ingen bra bild&lt;br&gt;av AP-fondens möjliga tillgångsfördelning historiskt sett. Tidigare har&lt;br&gt;aktieandelen maximalt kunnat vara omkring 15 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje fondstyrelsernas gemensamt förvaltade tillgångar om-&lt;br&gt;fattar omkring en fjärdedel av såväl den totala stocken statspapper ut-&lt;br&gt;givna i svenska kronor som av bostadspappersstocken. Storleken innebär&lt;br&gt;starka restriktioner för den löpande förvaltningen vilket torde innebära&lt;br&gt;sämre förutsättningar för ett gott förvaltningsresultat. En konsekvens av&lt;br&gt;AP-fondens dominerande ställning på penning- och obligationsmarkna-&lt;br&gt;den och begränsade möjligheter att bedriva en aktiv förvaltning är sämre&lt;br&gt;prisbildning och sämre likviditet, vilket gör marknaden mindre attraktiv.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allokeringen av sparandet i samhällsekonomin blir också sämre då en&lt;br&gt;stor aktör i praktiken är förhindrad att placera i enlighet med sina prefe-&lt;br&gt;renser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placeringsreglema har också medfört att avkastningen blivit lägre än&lt;br&gt;för andra långsiktiga kapitalförvaltare som kunnat placera en större del&lt;br&gt;av kapitalet i aktier. Enligt t.ex. William M. Mercer, den konsultfirma&lt;br&gt;som på Finansdepartementets uppdrag genomfört utvärderingar av AP-&lt;br&gt;fondens förvaltningsresultat, bör ett flexiblare placeringsmandat med&lt;br&gt;större möjlighet att placera i aktier och utländska tillgångar kunna leda&lt;br&gt;till stora ökningar i portföljens förväntade avkastning till samma risk som&lt;br&gt;i dag (se regeringens skrivelse 1998/99: 132, bilaga 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett grundläggande problem med AP-fondens nuvarande placerings-&lt;br&gt;regler är den bristande överensstämmelsen mellan långsiktigheten i fon-&lt;br&gt;dens åtaganden och placeringsutrymmet för långsiktiga, reala till-&lt;br&gt;gångsslag, i första hand aktier. Kapitalförvaltningen måste ta hänsyn till&lt;br&gt;framtida åtaganden, dvs. fondens skuldsida, när portföljens tillgångs-&lt;br&gt;sammansättning skall bestämmas. En sådan analys skulle sannolikt ge en&lt;br&gt;optimal portfölj med en väsentligt större aktieandel än vad dagens place-&lt;br&gt;ringsregler medger. Att som i dag huvudsakligen i lag närmare fastställa&lt;br&gt;portfölj allokeringen framstår dessutom som alltför stelt och tungrott. Den&lt;br&gt;begränsade möjlighet till omallokering mellan tillgångsslagen framgår av&lt;br&gt;tabell 6.1.1 stället bör placeringsreglema vara flexibla och medge en an-&lt;br&gt;passning av tillgångsallokeringen efter skuldsidans utveckling men också&lt;br&gt;efter förväntningar om framtida ekonomisk utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en nackdel med dagens placeringsregler i kombination med&lt;br&gt;AP-fondens dominanta ställning på penning- och obligationsmarknaden&lt;br&gt;är att de försvårar en utvärdering av förvaltningen. Inga enkla jämförelser&lt;br&gt;kan göras med andra aktörer. Bristande möjligheter till relevant&lt;br&gt;utvärdering innebär att förvaltningens effektivitet sannolikt blir sämre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fondens organisation är inte heller anpassad för en effektiv förvalt-&lt;br&gt;ning. Styrelserna är mycket stora och kompetens i kapitalförvaltning sak-&lt;br&gt;nas delvis. Första-tredje fondstyrelserna har tre styrelser för en förvalt-&lt;br&gt;ning som sker gemensamt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Förutsättningar för effektiv förvaltning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett antal sinsemellan självständiga buffertfonder&lt;br&gt;med entydiga förvaltningsmål bör skapas. Buffertfondernas placerings-&lt;br&gt;regler skall vara identiska och präglas av ett brett spektrum av till-&lt;br&gt;gångsslag och stor flexibilitet. Särskilt skall ökade möjligheter till place-&lt;br&gt;ring i aktier och i utländska värdepapper öppnas. Ägandet i svenskt&lt;br&gt;näringsliv skall fortsatt begränsas. Styrelsemas storlek och sammansätt-&lt;br&gt;ning skall utgå från kompetens och effektiv förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att erinra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utgångspunkten för förslagen om&lt;br&gt;AP-fondemas framtida förvaltningsregler och organisation är de uppgif-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter som fondema har i det reformerade ålderspensionssystemet. I före-&lt;br&gt;gående avsnitt har beskrivits att fondema primärt kommer att fylla en&lt;br&gt;buffertfunktion i syfte att utjämna obalanser mellan avgiftsinkomster och&lt;br&gt;pensionsutbetalningar. Av intresse är också att utvecklingen av AP-fon-&lt;br&gt;demas kapital kan få betydelse för nivån på utgående pensioner och för&lt;br&gt;uppräkningen av intjänade pensionsrätter (se avsnitt 5.2). Beträffande&lt;br&gt;nuvarande sjunde fondstyrelsen skall den, som framgått, inte utgöra en&lt;br&gt;buffert i pensionssystemet utan ingår i stället i premiepensionssystemet&lt;br&gt;som ett statligt förvaltningsaltemativ (se avsnitt 4.2.2). Mot bakgrund av&lt;br&gt;vad som sagts kan vissa förutsättningar ställas upp för att uppnå en&lt;br&gt;effektivare förvaltning inom Allmänna pensionsfonden. Dessa förutsätt-&lt;br&gt;ningar kan i princip sägas gälla för den del av AP-fondssystemet som&lt;br&gt;ligger utanför nuvarande sjunde fondstyrelsen och som kommer att stå&lt;br&gt;för buffertfunktionen inom pensionssystemet. Dessa fonder benämns&lt;br&gt;nedan buffertfonderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även fortsättningsvis är det viktigt att ett så entydigt och väl definierat&lt;br&gt;mål som möjligt sätts upp för förvaltningen. Särskilda uppgifter som på-&lt;br&gt;förs fondema kan innebära målkonflikter, förhindra en effektiv förvalt-&lt;br&gt;ning och försvåra utvärderingen. Till exempel bör inte fondema ges&lt;br&gt;näringspolitiska uppgifter. Inte heller arbetsmarknadspolitiska-, regional-&lt;br&gt;politiska eller andra ekonomisk-politiska uppgifter bör finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör en organisation skapas som står i samklang med och kan&lt;br&gt;främja det uppsatta förvaltningsmålet. Att rätt slag av kompetens finns&lt;br&gt;hos styrelser och kanslier är därvid nödvändigt. Samtidigt är det en rim-&lt;br&gt;lig utgångspunkt att avgiftsbetalama och de försäkrade även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis ges ett visst inflytande. Goda förutsättningar för en effektiv för-&lt;br&gt;valtning måste vara vägledande vid bestämning av t.ex. styrelsens stor-&lt;br&gt;lek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fondssystemet kommer även efter en inleverans av medel till staten&lt;br&gt;att vara den största inhemska aktören på den svenska kapitalmarknaden.&lt;br&gt;Även med en minskad total fondstorlek framstår det därför som ända-&lt;br&gt;målsenligt att organisera förvaltningen i ett antal fonder med eget för-&lt;br&gt;valtaransvar (buffertfonder). Storleken bör anpassas till vad som är önsk-&lt;br&gt;värt för att uppnå en effektiv kapitalförvaltning, låga förvaltningskostna-&lt;br&gt;der och för att bidra till väl fungerande marknader. Vidare bör buffertfon-&lt;br&gt;derna (vid sidan av sjunde AP-fonden som har en särskild uppgift) ha&lt;br&gt;identiska placeringsregler och i övrigt likvärdiga förutsättningar t.ex.&lt;br&gt;storleksmässigt. Varje fond bör ges s.k. biandmandat, dvs. möjlighet att&lt;br&gt;på ett flexibelt sätt allokera kapitalet mellan olika tillgångsslag. Ett alter-&lt;br&gt;nativ vore att även fortsättningsvis ha en specialiserad organisation där&lt;br&gt;varje fond förvaltar något eller några tillgångsslag. Även om en lämplig&lt;br&gt;tillgångsstruktur inledningsvis skulle kunna uppnås är problemet med en&lt;br&gt;sådan struktur att strategiska allokeringar mellan tillgångsslag skulle&lt;br&gt;låsas fast med den brist på flexibilitet som det för med sig. (AP-fonden är&lt;br&gt;att betrakta som statliga medel avsatta för särskild förvaltning. En om-&lt;br&gt;allokering kan endast ske genom lagstiftning.) En specialistfunktion&lt;br&gt;inom AP-fondssystemet bör emellertid även fortsättningsvis innehas av&lt;br&gt;nuvarande sjätte fondstyrelsen som har ett särskilt mandat att investera i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;små, onoterade bolag. Sjätte fondstyrelsen är, som tidigare nämnts, inte&lt;br&gt;föremål för översyn i detta sammanhang&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den skildrade grundmodellen skapas bättre förutsättningar för&lt;br&gt;konkurrens och en rättvisande utvärdering möjliggörs. Samtidigt kan&lt;br&gt;också olika slag av marknadsstömingar som uppstår till följd av det för-&lt;br&gt;valtade kapitalets storlek på en marknad minskas. Fler fonder innebär&lt;br&gt;också minskad administrativ risk i AP-fondssystemet som helhet. Vad&lt;br&gt;avser förvaltningskostnaderna blir de rimligen större med fler fonder men&lt;br&gt;en avvägning måste här ske mot möjligheterna till en effektivare förvalt-&lt;br&gt;ning och högre avkastning. Även den synpunkten att flera, oberoende&lt;br&gt;fonder reducerar eventuella problem med ett statligt inflytande i närings-&lt;br&gt;livet bör vägas in i bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placeringsreglema bör som ovan konstaterats tillåta ett brett spektrum&lt;br&gt;av tillgångsslag samt vara så flexibla som möjligt, dvs. innehålla få&lt;br&gt;kvantitativa begränsningar. I stället skall generella krav på matchning&lt;br&gt;mot åtagandesidan, riskspridning och lågt risktagande gälla. En sådan&lt;br&gt;inriktning underlättar omplaceringar i portföljen, medger att risker di ver-&lt;br&gt;sifieras bort, innebär att placeringarna anpassas till AP-fondens uppgift i&lt;br&gt;pensionssystemet och att förväntad långsiktig avkastning kan bli så hög&lt;br&gt;som möjligt för den valda risknivån. En förvaltning som bättre kan ta&lt;br&gt;hänsyn till både tillgångs- och skuldsidan möjliggörs därmed. Det avgö-&lt;br&gt;rande motivet för kvantitativa restriktioner bör vara behovet att sätta yttre&lt;br&gt;gränser för statens finansiella risktagande i pensionssystemet. AP-fon-&lt;br&gt;dens buffertfunktion ställer dessutom krav på att tillgångarna i huvudsak&lt;br&gt;skall vara likvida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konsekvens av de riktlinjer som nu skisserats kan förutses bli en&lt;br&gt;större andel riskkapitalplaceringar i fondema. Detta blir en följd av kra-&lt;br&gt;vet på matchning och hög långsiktig avkastning. Aktier, vilka generellt är&lt;br&gt;mer riskfyllda på kort sikt än räntebärande värdepapper, har historiskt&lt;br&gt;visat sig ge högre avkastning sett över längre perioder. Risken i aktiepla-&lt;br&gt;ceringar i relation till risken i obligationsplaceringar avtar med place-&lt;br&gt;ringshorisonten. En ökad andel aktier skall emellertid inte styras av&lt;br&gt;ägarambitioner. Regler som begränsar AP-fondens samlade ägande av&lt;br&gt;det svenska näringslivet liksom röstandelen i ett enskilt företag bör fin-&lt;br&gt;nas även i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andelen utländska tillgångar kan förutses öka. Detta bidrar till&lt;br&gt;riskspridning i portföljen. Vidare bidrar en högre utlandsandel till att&lt;br&gt;pensionskapitalet kan innehålla en större andel reala tillgångar dvs. ut-&lt;br&gt;ländska aktier, samtidigt som eventuella problem med AP-fonden som&lt;br&gt;stor ägare av svenska företag undviks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De nya reglerna för nuvarande första, andra, fjärde&lt;br&gt;och femte fondstyrelserna och nuvarande sjunde fondstyrelsen tas in i en&lt;br&gt;ny lag benämnd lag om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Som&lt;br&gt;framgår av avsnitt 11 skall nuvarande tredje fondstyrelsens verksamhet&lt;br&gt;läggas ned under år 2000 och dess tillgångar och förpliktelser överföras&lt;br&gt;till första fondstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sjunde fondstyrelsen förs nu gällande regler i lagen (1983:1092)&lt;br&gt;med reglemente för Allmänna pensionsfonden över sakligt sett i princip&lt;br&gt;oförändrade till den nya lagen. Vissa nya bestämmelser skall dock gälla i&lt;br&gt;fråga om fondstyrelsens organisation. Även regleringen av målet för&lt;br&gt;sjunde fondstyrelsens förvaltning justeras något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De för sjätte fondstyrelsen nu gällande reglerna i lagen (1983:1092)&lt;br&gt;med reglemente för Allmänna pensionsfonden förs sakligt sett i princip&lt;br&gt;oförändrade över till en ny lag som enbart reglerar sjätte fondstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga övergångsbestämmelser samlas i en särskild införandelag,&lt;br&gt;gemensam för lagen om allmänna pensionsfonder och den nya lagen om&lt;br&gt;sjätte fondstyrelsen. Införandelagen innehåller också bestämmelser&lt;br&gt;rörande överföringen av tillgångar från AP-fondema till Riksgäldskonto-&lt;br&gt;ret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en konsekvens av de nya reglerna, som även innebär nya namn på&lt;br&gt;de olika AP-fondema, sker följdändringar i ett flertal andra lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med&lt;br&gt;regeringens förslag. I promemorian föreslogs dock inte någon införan-&lt;br&gt;delag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna yttrar sig inte i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ny lag om nuvarande första, andra, fjärde, femte och sjunde fondstyrel-&lt;br&gt;sen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu gällande regler för AP-fonden finns samlade i en särskild lag, lagen&lt;br&gt;(1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden (APR). De&lt;br&gt;förändringar som nu föreslås för buffertfondernas organisation och place-&lt;br&gt;ringsverksamhet är förhållandevis omfattande. Det finns bl.a. därför skäl&lt;br&gt;att nu placera dessa regler i en helt ny lag för de allmänna pensionsfon-&lt;br&gt;derna. I likhet med vad som gäller i dag bör reglerna för samtliga fond-&lt;br&gt;styrelser samlas i en och samma lag. Som framgår av avsnitt 11 skall&lt;br&gt;nuvarande tredje fondstyrelsens verksamhet läggas ned under år 2000&lt;br&gt;och dess tillgångar och förpliktelser överföras till första fondstyrelsen.&lt;br&gt;Den nya lagen kommer därför endast att omfatta nuvarande första, andra,&lt;br&gt;fjärde och femte fondstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även bestämmelserna om sjunde fondstyrelsen bör tas in i den nya&lt;br&gt;lagen. Sjunde fondstyrelsens förvaltningsregler berörs inte av denna&lt;br&gt;översyn utan föreslås föras över till den nya lagen om allmänna pensions-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fonder i ett i princip oförändrat skick. För sjunde fondstyrelsen gäller&lt;br&gt;emellertid också ett antal regler som är identiska med dem som nu gäller&lt;br&gt;för övriga fondstyrelser. Hit räknas bestämmelser om styrelsearbete,&lt;br&gt;delegation m.m. samt redovisning och revision, men även ansvar för upp-&lt;br&gt;följning och utvärdering. Dessa bestämmelser skall alltjämt gälla. Där-&lt;br&gt;emot bör vissa marginella lagtekniska förändringar ske för sjunde&lt;br&gt;fondstyrelsen. I avsnitt 7 och 10 föreslås således dels vissa marginella&lt;br&gt;justeringar av bestämmelserna som anger målet för sjunde fondstyrelsens&lt;br&gt;förvaltning, dels vissa ändringar i fråga om fondstyrelsens organisation.&lt;br&gt;Dessa förslag följer i stort sett vad som föreslås för buffertfonderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny lag om nuvarande sjätte fondstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjätte fondstyrelsen ligger, som nämnts tidigare, utanför den femparti-&lt;br&gt;uppgörelse på vilken förslagen i denna proposition vilar. Reglerna för&lt;br&gt;sjätte fondstyrelsen berörs därför inte i sak i detta lagstiftningsarbete.&lt;br&gt;Med anledning av att bestämmelserna för buffertfonderna och sjunde&lt;br&gt;fondstyrelsen föreslås ingå i en ny lag, lämnar emellertid regeringen&lt;br&gt;förslag till en lagteknisk översyn av reglerna för sjätte fondstyrelsen. De&lt;br&gt;nya reglerna, som således i materiellt hänseende är i princip oförändrade,&lt;br&gt;föreslås bli intagna i en ny särskild lag för sjätte fondstyrelsen. Lagrådet&lt;br&gt;har framhållit att det är önskvärt att alla fonder i AP-fondsystemet be-&lt;br&gt;handlas i den nya lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Rege-&lt;br&gt;ringen delar rent principiellt Lagrådets synpunkter i denna del. Den&lt;br&gt;fempartiöverenskommelse som ligger till grund för förslagen i denna&lt;br&gt;proposition omfattar inte reglerna för sjätte fondstyrelsen och medger&lt;br&gt;därför inte en sådan lagteknisk lösning som Lagrådet förordat. Rege-&lt;br&gt;ringen avser dock att så snart som möjligt återkomma till riksdagen med&lt;br&gt;förslag som innebär att även reglerna rörande sjätte fondstyrelsen förs in&lt;br&gt;i den föreslagna lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam införandelag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har, mot bakgrund av att övergångsbestämmelserna för de olika&lt;br&gt;lagförslagen delvis sammanfaller, förordat att samtliga övergångs-&lt;br&gt;bestämmelser samlas i en särskild införandelag, gemensam för lagen om&lt;br&gt;allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och den nya lagen om sjätte AP-&lt;br&gt;fondstyrelsen. Regeringen delar Lagrådets bedömning att en gemensam&lt;br&gt;införandelag gör övergångsreglerna mer lättillgängliga. Enligt regering-&lt;br&gt;ens mening bör en införandelag också innehålla bestämmelserna rörande&lt;br&gt;överföringen av tillgångar från AP-fondema till Riksgäldskontoret (se&lt;br&gt;avsnitt 5). Sistnämnda bestämmelser har inte varit föremål för Lagrådets&lt;br&gt;prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följdändringar i andra lagar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 11 föreslås att nuvarande första, andra och fjärde fondstyrelserna&lt;br&gt;skall byta namn till Första, Andra respektive Fjärde AP-fonden medan&lt;br&gt;nuvarande femte fondstyrelsen byter namn till Tredje AP-fonden. Nuva-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rande tredje fondstyrelsens verksamhet upphör och dess verksamhet&lt;br&gt;överfors till Första AP-fonden. Nuvarande sjätte och sjunde fondstyrel-&lt;br&gt;serna föreslås byta namn till Sjätte respektive Sjunde AP-fonden. Dessa&lt;br&gt;namnbyten liksom införandet av två nya lagar med en ny term, ”allmänna&lt;br&gt;pensionsfonder”, medför att ett antal lagar som idag hänvisar till APR&lt;br&gt;eller i övrigt innehåller begreppet ”Allmänna pensionsfonden” bör juste-&lt;br&gt;ras. Dessa ändringar, som med något undantag inte redovisats för Lagrå-&lt;br&gt;det, berörs närmare i författningskommentaren (avsnitt 13.4-8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar&lt;br&gt;för kreditinstitut och värdepappersbolag innehåller vissa sådana hänvis-&lt;br&gt;ningar som avses i föregående stycke. Nyligen har emellertid inom&lt;br&gt;Finansdepartementet utarbetats en promemoria om moderniserade kapi-&lt;br&gt;taltäckningsregler (Fil999/4768). Promemorian har remitterats. Lagför-&lt;br&gt;slagen i promemorian omfattar i huvudsak ändrade kapitaltäckningskrav&lt;br&gt;för marknadsrisker och berör även vad som idag benämns Allmänna pen-&lt;br&gt;sionsfonden. De nya kapitaltäckningsreglema föreslås träda i kraft den 1&lt;br&gt;juli 2000. Ett sådant ikraftträdande ligger i tiden före det ikraftträdande&lt;br&gt;som i denna proposition föreslås för följdändringar i andra lagar. Rege-&lt;br&gt;ringen lämnar därför inte här något förslag till justering av lagen om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepap-&lt;br&gt;persbolag i de delar den rör Allmänna pensionsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Mål för förvaltningen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Övergripande mål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: AP-fondema skall förvaltas till största möjliga&lt;br&gt;nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension. Allokeringen&lt;br&gt;av tillgångar skall ske efter en analys av pensionssystemets åtagande.&lt;br&gt;Målet skall vara att långsiktigt maximera avkastningen i förhållande till&lt;br&gt;risken i placeringarna. Medelsförvaltningen skall ske med god risksprid-&lt;br&gt;ning. Den totala risknivån i förvaltningen skall vara låg. Risk och avkast-&lt;br&gt;ning skall tolkas i termer av utgående pensioner. Kravet på låg risk skall&lt;br&gt;emellertid inte gälla för nuvarande sjunde fondstyrelsens förvaltning av&lt;br&gt;Premievalsfonden, dit premiepensionsmedlen förs för dem som aktivt&lt;br&gt;valt just den lösningen. Nödvändig betalningsberedskap skall upprätt-&lt;br&gt;hållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitiska eller andra ekonomisk-politiska uppgifter skall inte&lt;br&gt;finnas. Hänsyn till miljö och etik skall tas i placeringsverksamheten utan&lt;br&gt;att avkall göra på det övergripande målet om hög avkastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser kommenterar inte för-&lt;br&gt;slagen eller lämnar dem utan erinran. Första-tredje fondstyrelserna&lt;br&gt;efterlyser ett förtydligande av uppdraget, särskilt vad avser placerings-&lt;br&gt;horisontens längd samt hur avvägningen skall ske mellan olika pensio-&lt;br&gt;närsgenerationer. Fjärde och femte fondstyrelserna anser att risknivån&lt;br&gt;bör anges vara rimlig snarare än låg. Sveriges Pensionärers Riksförbund&lt;br&gt;anser att mellanrisk kan vara en mer ändamålsenlig risknivå. Även Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket anser att kravet på låg risk bör utgå. Femte fondstyrel-&lt;br&gt;sen understryker vikten av att relatera risken till åtagandesidan snarare än&lt;br&gt;till att endast beakta fluktuationer i förmögenhetsmassan. Landsorgani-&lt;br&gt;sationen i Sverige (LO) efterlyser ett klarläggande av placeringshorison-&lt;br&gt;tens längd samt om det är den nominella eller reala avkastningen som&lt;br&gt;skall stå i centrum för risk- och avkastningsanalysen. Statskontoret anser&lt;br&gt;att ansvaret för vilka etisk och miljömässig hänsyn som skall tas lämpli-&lt;br&gt;gen bör läggas på de enskilda fondstyrelserna medan femte fondstyrelsen&lt;br&gt;anser att förslaget bör preciseras och konkretiseras när det gäller hur&lt;br&gt;miljö- och etikhänsyn skall tas i förvaltningen och hur tungt dessa hänsyn&lt;br&gt;skall väga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Målet för AP-fonden har efterhand&lt;br&gt;renodlats och i dag gäller ett övergripande mål om långsiktigt hög av-&lt;br&gt;kastning. Det är, som ovan konstaterats, viktigt att målet för de nya buf-&lt;br&gt;fertfonderna kan formuleras så entydigt som möjligt. Målet bör vara tyd-&lt;br&gt;ligt kopplat till AP-fondssystemets huvudsakliga roll i pensionssystemet.&lt;br&gt;Fondema bör sålunda, med utgångspunkt i åtagandena, allokera det för-&lt;br&gt;valtade kapitalet så att pensionsvillkoren för de försäkrade blir så för-&lt;br&gt;månliga som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fonden skall inte ha näringspolitiska eller ekonomisk-politiska mål.&lt;br&gt;Rollen som förvaltare av statliga pensionsmedel ställer krav på att fon-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;derna uppbär allmänhetens förtroende. Hänsyn till miljö och etik skall tas Prop. 1999/2000:46&lt;br&gt;i placeringsverksamheten utan att avkall görs på det övergripande målet&lt;br&gt;om hög avkastning. Femte fondstyrelsen har i sitt remissvar efterlyst en&lt;br&gt;precisering och konkretisering när det gäller hur miljö- och etikhänsyn&lt;br&gt;skall tas i förvaltningen och hur tungt dessa hänsyn skall väga. LO har&lt;br&gt;särskilt pekat på ILO:s och OECD:s riktlinjer på området. Regeringen&lt;br&gt;anser emellertid i likhet med Statskontoret att ansvaret att mejsla ut fon-&lt;br&gt;dernas profil på detta område bör åvila de enskilda fondstyrelserna.&lt;br&gt;Regeringen har möjlighet att i samband med de årliga utvärderingarna&lt;br&gt;precisera sin syn om det skulle vara påkallat. Det som nu sagts bör avse&lt;br&gt;även nuvarande sjunde fondstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Buffertfonderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fondssystemets roll i det reformerade ålderspensionssystemet är, för-&lt;br&gt;utom när det gäller sjunde fondstyrelsen, främst att fungera som en buf-&lt;br&gt;fert för pensionssystemet. Vid de tillfallen som pensionsutgiftema är&lt;br&gt;större än pensionsavgifterna kommer medel att tas ur buffertfonderna.&lt;br&gt;Omvänt tillförs buffertfonderna medel om avgifterna överstiger utgif-&lt;br&gt;terna. AP-fondssystemet utjämnar därmed såväl kortsiktiga betalnings-&lt;br&gt;flöden som mer långsiktiga obalanser i nettoutbetalningama som bl.a.&lt;br&gt;uppkommer till följd av demografiska faktorer. Buffertfunktionen bidrar&lt;br&gt;till att avgifterna till pensionssystemet kan hållas konstanta över tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ogynnsam förmögenhetsutveckling i buffertfonderna kan samtidigt&lt;br&gt;leda till lägre pensioner genom den automatiska balanseringen (se avsnitt&lt;br&gt;5.2). Omvänt skall varaktiga överskott i systemet komma de försäkrade&lt;br&gt;tillgodo. På vilket sätt återstår emellertid att närmare definiera. Det finns&lt;br&gt;således en form av symmetri genom att såväl bra som dåliga utfall i för-&lt;br&gt;valtningen kan komma att påverka pensionernas storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna bidra till så goda pensionsvillkor som möjligt för de för-&lt;br&gt;säkrade måste förvaltningen ta sin utgångspunkt i fondernas åtagandesida&lt;br&gt;i form av förväntade framtida pensionsutbetalningar. Nedan föreslås att&lt;br&gt;fyra oberoende buffertfonder tillskapas. Varje buffertfonds åtagande&lt;br&gt;skall definieras såsom en fjärdedel av hela systemets åtagande. Hänsyn&lt;br&gt;måste härvidlag tas till såväl det nya pensionssystemet som de utbetal-&lt;br&gt;ningar som även fortsättningsvis kommer att ske inom ramen för ATP-&lt;br&gt;systemet. För att tydligt markera förvaltningens samband med pensions-&lt;br&gt;systemet bör den nuvarande portalparagrafen om att AP-fondema skall&lt;br&gt;förvalta fondmedlen på ett sådant sätt att de blir till största möjliga nytta&lt;br&gt;för försäkringen, bibehållas. Tillgångsallokeringen bör således bestäm-&lt;br&gt;mas efter en analys av pensionssystemets skuldsida, t.ex. genom en s.k.&lt;br&gt;ALM-analys (Asset Liability Management). Nödvändigt underlag för&lt;br&gt;analysen av åtagandesidan ges av Riksförsäkringsverket efter beslut av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan konstateras att hög avkastning (allt annat lika) minskar risken&lt;br&gt;för att en reducering av pensionerna i förhållande till den genomsnittliga&lt;br&gt;inkomstutvecklingen uppkommer (genom den automatiska balanse-&lt;br&gt;ringen) och ökar sannolikheten för att en uppräkning av pensionsrättig-&lt;br&gt;heterna sker. Ett mål om hög avkastning i fondernas förvaltning bör där-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för också bibehållas i lagstiftningen. LO efterlyser ett klarläggande om&lt;br&gt;det är den nominella eller reala avkastningen som avses. Det är i detta&lt;br&gt;sammanhang inte nödvändigt att närmare definiera detta - att sträva efter&lt;br&gt;en hög nominell avkastning är liktydigt med att sträva efter en hög real&lt;br&gt;avkastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placeringshorisonten bör också avspeglas i fondernas förvaltningsmål.&lt;br&gt;Med placeringshorisont avses här vilken tidshorisont som skall användas&lt;br&gt;vid analysen av åtagandesidan. Den skall inte forväxlas med utvärde-&lt;br&gt;ringshorisonten som diskuteras närmare i avsnitt 9. Pensionsskulden är&lt;br&gt;långsiktig - dess s.k. duration är i dag ca 33 år, dvs. som ett vägt genom-&lt;br&gt;snitt forfaller pensionsskulden om 33 år. Det talar for en lång placerings-&lt;br&gt;horisont. AP-fondssystemets främsta uppgift som buffert är dessutom att&lt;br&gt;utjämna långa demografiskt styrda svängningar i nettot mellan avgifter&lt;br&gt;och utgifter. Dessa cykler spänner över decennier. Även detta talar for en&lt;br&gt;lång placeringshorisont. Ovanstående skäl talar for att det i lag bör fast-&lt;br&gt;ställas att förvaltningen skall inriktas mot att uppnå en långsiktigt hög&lt;br&gt;avkastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl LO som första-tredje fondstyrelserna har önskat att placerings-&lt;br&gt;horisontens längd skall preciseras ytterligare. Regeringen vill därför an-&lt;br&gt;föra följande. Belastningen på pensionssystemet och därmed på fondka-&lt;br&gt;pitalet är till följd av demografiska faktorer störst under perioden 2010-&lt;br&gt;2050. Enligt regeringens uppfattning är det därför nödvändigt for buffert-&lt;br&gt;fonderna att ha en horisont som minst sträcker sig 40-50 år fram i tiden&lt;br&gt;när tillgångsallokeringen bestäms. Horisonten kan vara längre än så. Så-&lt;br&gt;väl prognos- som analysteknikerna förfinas över tiden på ett sätt som i&lt;br&gt;dag inte går att förutse. Någon enhetlig prognoshorisont är inte heller lätt&lt;br&gt;att bestämma. Det kan t.ex. finnas skäl att ta hänsyn till utvecklingen&lt;br&gt;också på längre sikt, men ge dessa prognoser en lägre vikt vid bestäm-&lt;br&gt;mandet av tillgångsfordelningen. Det skulle därför enligt regeringens&lt;br&gt;mening fora alltför långt att i lag eller motivtext i detalj precisera vilken&lt;br&gt;placeringshorisont som skall användas. Regeringen kan, om det finns&lt;br&gt;anledning, närmare precisera sin syn i samband med de årliga utvärde-&lt;br&gt;ringarna (se avsnitt 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hög förväntad avkastning kan oftast nås till priset av en högre risk.&lt;br&gt;Avkastningen måste därför ställas i relation till risken i förvaltningen.&lt;br&gt;Detta bör framgå av lagbestämmelse. I normal tillgångsförvaltning bru-&lt;br&gt;kar risken definieras i termer av variationer i tillgångarnas värden. En&lt;br&gt;sådan definition är emellertid inte tillräcklig när det gäller buffertfon-&lt;br&gt;derna. Stora variationer i tillgångsvärdena kan vara förenlig med låga&lt;br&gt;variationer i utgående pensioner om tillgångsvärdena uppvisar en hög&lt;br&gt;grad av samvaration med åtagandesidan, t.ex. genom att såväl åtagande-&lt;br&gt;sidan som tillgångssidan påverkas av tillväxten i ekonomin. Risken i buf-&lt;br&gt;fertfondernas förvaltning bör i stället definieras med utgångspunkt i va-&lt;br&gt;riationer i de utbetalda pensionerna. Det finns emellertid skäl att ytter-&lt;br&gt;ligare precisera regeringens syn på risk i buffertfondernas förvaltning:&lt;br&gt;Det reformerade pensionssystemet innebär att pensionsrättema definieras&lt;br&gt;utifrån inbetalda avgifter som räknats upp med den genomsnittliga in-&lt;br&gt;komstutvecklingen. Avvikelser kan, som ovan konstateras, ske såväl&lt;br&gt;uppåt som nedåt till följd av en aktiverad automatisk balansering eller en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;extra uppräkning av pensionsrättema. En möjlighet är att ta utgångspunkt Prop. 1999/2000:46&lt;br&gt;i den pensionsnivå som uppkommer vid en uppräkning med inkomst-&lt;br&gt;index och definiera risken som avvikelser från denna pensionsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemets buffertfunktion bör normalt hålla en låg riskprofil vilket kan&lt;br&gt;motiveras av dess mer grundläggande sociala uppgift. Stor vikt bör läg-&lt;br&gt;gas vid att undvika att den automatiska balanseringen aktiveras. Det är&lt;br&gt;emellertid viktigt att konstatera att det fastlagda målet for förvaltningen&lt;br&gt;inte är ett riskminimeringsmål. I stället är det pensionernas utveckling&lt;br&gt;som bör stå i fokus. En portfölj strategi som endast har som syfte att mi-&lt;br&gt;nimera risken för ett i tiden näraliggande avsteg från den indexering som&lt;br&gt;följer genomsnittsinkomsternas utveckling skulle innebära ett alltför lågt&lt;br&gt;risktagande i portföljen. Minskas risken i portföljen kommer&lt;br&gt;sannolikheten för en snar inbromsning att reduceras till gagn för dagens&lt;br&gt;pensionärsgeneration. Samtidigt minskar den förväntade avkastningen&lt;br&gt;vilket kan öka risken för framtida inbromsningar och minska sannolik-&lt;br&gt;heten för framtida uppräkningar av pensionen, något som drabbar fram-&lt;br&gt;tida pensionärsgenerationer. Detta illustrerar en komplicerad avvägning&lt;br&gt;av olika intressen mellan generationerna. Buffertfonderna bör i sin place-&lt;br&gt;ringspolitik sträva efter att vara neutrala mellan olika pensionärsgenera-&lt;br&gt;tioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje fondstyrelserna har i sitt remissvar önskat en närmare&lt;br&gt;vägledning när det gäller hur neutralitet mellan olika generationer skall&lt;br&gt;uppnås. Ovanstående riskdefinition med fokusering på avvikelser från&lt;br&gt;snittinkomstindexeringen innebär att förvaltningen inriktas mot att hålla&lt;br&gt;pensionsnivån relativt den aktiva befolkningens inkomster konstant över&lt;br&gt;tiden, snarare än att försöka bibehålla en realt oförändrad pension över&lt;br&gt;tiden. Det följer av att pensionssystemet genom snittinkomstindexeringen&lt;br&gt;är konstruerad utifrån principen att pensionsnivån skall följa den aktiva&lt;br&gt;befolkningens inkomstnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, bland dem fjärde och femte fondstyrelserna har&lt;br&gt;ansett att kravet på låg risk bör ersättas med ett krav på rimlig risk. Femte&lt;br&gt;fondstyrelsen framhåller särskilt att risken i portföljen bör kunna varieras&lt;br&gt;beroende på hur stor sannolikheten är för att den automatiska balanse-&lt;br&gt;ringen skall slå till. Fondstyrelsernas utgångspunkt torde ha varit att ris-&lt;br&gt;ken i förvaltningen skall definieras utifrån variansen i förmögenhetsmas-&lt;br&gt;sans värde, en syn det fanns visst stöd för i den remitterade promemo-&lt;br&gt;rians skrivningar. Med ovanstående definition av riskbegreppet är det&lt;br&gt;möjligt att acceptera större svängningar i tillgångsmassans värde om san-&lt;br&gt;nolikheten för en automatisk balansering är liten. De synpunkter som&lt;br&gt;fondstyrelserna lämnat torde därmed vara beaktade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kravet på låg risk innefattas också att samtliga AP-fonder (inklusive&lt;br&gt;nuvarande sjunde fondstyrelsen) bör, om inte analysen av åtagandesidan&lt;br&gt;ger starka indikationer i en annan riktning, ha en god riskspridning mel-&lt;br&gt;lan olika tillåtna tillgångsslag och en lämplig spridning mellan inhemska&lt;br&gt;och utländska marknader. Under alla förhållanden bör en god risksprid-&lt;br&gt;ning finnas inom varje tillgångsslag. Koncentration till enskilda företag,&lt;br&gt;branscher, länder eller valutor skall undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fondssystemets huvudsakliga funktion att utgöra en buffert i&lt;br&gt;ålderspensionssystemet, dvs. att ha beredskap att svara för utbetalningar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till ålderspensionssystemet, gör det vidare motiverat att i målbestämmel-&lt;br&gt;sema ange att buffertfonderna skall ha den nödvändiga beredskapen att&lt;br&gt;kunna överföra medel till Riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande sjunde fondstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Buffertfondernas uppgift är att stödja fördelningsdelen i pensionssyste-&lt;br&gt;met, där pensionsnivån i huvudsak bestäms av andra faktorer än kapita-&lt;br&gt;lets avkastning. De försäkrade bär endast indirekt, via den automatiska&lt;br&gt;balanseringen, den finansiella risken i buffertfondernas placeringar. Nu-&lt;br&gt;varande sjunde fondstyrelsen, som är en del av det fonderade premie-&lt;br&gt;pensionssystemet, skiljer sig i det avseendet från buffertfonderna. Inom&lt;br&gt;premiepensionssystemet definieras pensionsnivån av inbetalda avgifter&lt;br&gt;och kapitalets avkastning. Den enskilde bär direkt den finansiella risken.&lt;br&gt;Förvaltningsuppdraget bör därför definieras något annorlunda än för buf-&lt;br&gt;fertfonderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande lagfasta målbestämmelsen anger att sjunde fondstyrel-&lt;br&gt;sen skall förvalta fondmedlen så att de ger så god avkastning som möjligt&lt;br&gt;och att risken i förvaltningen av Premiesparfonden, där medlen för dem&lt;br&gt;som inte gjort något val av fond skall förvaltas, skall vara låg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har nyligen antagit regeringens förslag om att sjunde&lt;br&gt;fondstyrelsen skall förvalta också en särskild fond, benämnd Premievals-&lt;br&gt;fonden, för dem som aktivt vill välja en statlig placering för premiepen-&lt;br&gt;sionsmedlen. Den nu angivna målsättningen för förvaltningen, dock med&lt;br&gt;undantag för kravet på låg risk, skall gälla också för den fonden (prop.&lt;br&gt;1999/2000:12, bet. 1999/2000:SfU6, rskr. 1999/2000:99).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för sjunde fondstyrelsen är det viktigt att kravet på långsiktigt&lt;br&gt;hög avkastning kommer i förgrunden för placeringsverksamheten. Hög&lt;br&gt;avkastning ger, allt annat lika, goda pensionsvillkor för såväl de pen-&lt;br&gt;sionssparare som inte gjort något val av fond och vars premiepensions-&lt;br&gt;medel därmed förvaltas i Premiesparfonden som för dem som aktivt valt&lt;br&gt;förvaltning hos sjunde fondstyrelsen. Avkastningen måste dock ställas i&lt;br&gt;relation till risken i förvaltningen. Det gäller såväl för Premiesparfonden&lt;br&gt;som för Premievalsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med risk i sjunde fondstyrelsens förvaltning avses förväntade genom-&lt;br&gt;snittliga avvikelser - såväl uppåt som nedåt - från långsiktigt förväntad&lt;br&gt;pensionsnivå. Större förväntade avvikelser innebär högre risk. För sjunde&lt;br&gt;fondstyrelsen finns det emellertid en direkt koppling mellan å ena sidan&lt;br&gt;kapitalets avkastning och variationer i densamma och å andra sidan pen-&lt;br&gt;sionens storlek och variationer i denna. Risken i portföljen kan därmed&lt;br&gt;för sjunde fondstyrelsen, till skillnad mot buffertfonderna, beskrivas i&lt;br&gt;termer av variationer i tillgångsvärdena. Placeringshorisonten spelar dock&lt;br&gt;en stor roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningen i Premiesparfonden skall även fortsättningsvis hålla en&lt;br&gt;låg riskprofil. Vikten av detta understryks av det faktum att de sparare&lt;br&gt;vars premiepensionsmedel förvaltas i just den fonden inte själva valt pla-&lt;br&gt;cering för medlen och att det därför finns särskilda skyddsbehov för den&lt;br&gt;gruppen. Underlåtenhet att välja bör inte resultera i en förvaltning med&lt;br&gt;hög risk för negativa avvikelser från förväntad pension. Förvaltningen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall emellertid inte vara så försiktig att den förväntade premiepensionen&lt;br&gt;för dessa sparare kraftigt avviker negativt från den förväntade pensions-&lt;br&gt;nivån för hela kollektivet av premiepensionssparare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på låg risk innebär att sjunde fondstyrelsen skall inrikta sin för-&lt;br&gt;valtning av Premiesparfonden så att eventuella upp- och nedgångar i&lt;br&gt;storleken hos den framtida premiepensionen kan förväntas blir små. Här-&lt;br&gt;vidlag spelar placeringshorisonten för den enskilda pensionsspararen en&lt;br&gt;betydande roll. En lång placeringshorisont innebär att kortsiktiga sväng-&lt;br&gt;ningar i portföljens marknadsvärde kan accepteras. Sådana svängningar&lt;br&gt;påverkar inte den slutliga pensionen. En kortare placeringshorisont krä-&lt;br&gt;ver däremot en försiktigare placeringsstrategi. De enskilda spararnas&lt;br&gt;kvarvarande tid till pensionen spelar således en avgörande roll för place-&lt;br&gt;ringsinriktningen i Premiesparfonden. Placeringshorisonten för en&lt;br&gt;genomsnittlig pensionssparare hos sjunde fondstyrelsen kommer sanno-&lt;br&gt;likt att vara relativt lång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att risken skall vara låg innebär också att Premiesparfondens risknivå&lt;br&gt;normalt skall vara lägre än för den genomsnittliga privata förvaltaren av&lt;br&gt;pensionskapital med samma placeringshorisont. Pension från premiepen-&lt;br&gt;sionssystemet fyller en mer grundläggande social funktion än olika pri-&lt;br&gt;vata pensionslösningar, vilka i de flesta fall utgör komplement till pen-&lt;br&gt;sionen från det offentliga pensionssystemet. Sjunde fondstyrelsen bör&lt;br&gt;därför i Premiesparfonden t.ex. normalt inte ha en större andel av kapi-&lt;br&gt;talet placerat i aktier än vad jämförbara privata förvaltare har om inte en&lt;br&gt;sådan större andel kan motiveras av ett lägre risktagande i fondens andra&lt;br&gt;placeringar eller av en längre placeringshorisont. Generellt gäller att en&lt;br&gt;måttlig risknivå uppnås genom en väl avvägd sammansättning av hela&lt;br&gt;portföljen och fördelning av tillgångar inom varje tillgångsslag och inte&lt;br&gt;genom att placera i enskilda tillgångar med låg risk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låg risk kan uppnås genom en hög andel obligationer i värdepap-&lt;br&gt;persportföljen. I den proposition som låg till grund för bildandet av&lt;br&gt;sjunde fondstyrelsen nämndes, med hänvisning till vad som pekats på av&lt;br&gt;den utredning som regeringens förslag om premiepensionen byggde på&lt;br&gt;(Lag om premiepension, SOU 1997:131), som ett exempel att 70 % obli-&lt;br&gt;gationer kan vara en sådan andel (prop. 1997/98:151 s. 423). Den nu&lt;br&gt;nämnda andelen skall ses just som ett exempel. Som ovan konstaterats&lt;br&gt;måste risken i portföljen kunna anpassas till den genomsnittlige placera-&lt;br&gt;rens placeringshorisont. Det bör därför inte anges någon fast andel obli-&lt;br&gt;gationer som ett riktmärke för alla situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan angetts undantas den nya Premievalsfonden från kravet på&lt;br&gt;att den totala risknivån skall vara låg. Detta bör alltjämt gälla. Skälen är&lt;br&gt;att det i riksdagens riktlinjer för pensionsreformen poängterats att en&lt;br&gt;statlig kapitalförvaltare, för dem som vill välja en sådan lösning för sina&lt;br&gt;premiepensionsmedel, måste verka på strikt marknadsmässiga villkor&lt;br&gt;och i konkurrens med övriga aktörer inom premiepensionssystemet&lt;br&gt;(prop. 1993/94:250 s. 119 f.). Någon skillnad i förhållande till vad som&lt;br&gt;gäller för de privata kapitalförvaltare som verkar i systemet får enligt&lt;br&gt;riktlinjerna inte förekomma. Syftet är att uppnå neutralitet mellan detta&lt;br&gt;statliga valalternativ och de privata aktörerna. Något krav på låg risk bör&lt;br&gt;därför inte ställas upp för den nya Premievalsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Verksamhetsplan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Styrelsen i varje buffertfond, liksom nuvarande&lt;br&gt;sjunde fondstyrelsen, skall årligen fastlägga en plan för verksamheten.&lt;br&gt;Verksamhetsplanen skall innehålla en placeringspolicy, en ägarpolicy&lt;br&gt;och en riskhanteringsplan. Sjunde AP-fonden undantas dock från kravet&lt;br&gt;på ägarpolicy.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I placeringspolicyn skall anges närmare mål för förvaltningen. Dessa&lt;br&gt;skall vara mätbara och tidsbestämda. Vidare skall anges hur hänsyn till&lt;br&gt;miljö och etik skall tas i placeringsverksamheten utan att avkall görs på&lt;br&gt;det övergripande målet om hög avkastning. I ägarpolicyn skall fastslås&lt;br&gt;mål, medel, regler för beslutsfattande samt allmänna riktlinjer i ägarstyr-&lt;br&gt;ningsfrågor. Buffertfonderna skall vara restriktiva med egen styrelse-&lt;br&gt;representation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser avstår från att kom-&lt;br&gt;mentera förslaget eller har ingen erinran mot det. Fjärde fondstyrelsen&lt;br&gt;pekar på behovet av att sekretessbelägga strategiska och taktiska övervä-&lt;br&gt;ganden också på medellång sikt. Svenska Bankföreningen, Svenska&lt;br&gt;Fondhandlareföreningen och Fondbolagens förening betonar i ett ge-&lt;br&gt;mensamt remissvar vikten av att buffertfondernas ägarpolicy följer de&lt;br&gt;riktlinjer som ställs upp i promemorian, dvs. att ägarrollen entydigt skall&lt;br&gt;utövas i syfte att uppnå en hög avkastning på de förvaltade medlen och&lt;br&gt;inte vara ett närings- eller ekonomisk-politiskt instrument. Sveriges För-&lt;br&gt;säkringsförbund understryker vikten av att uppställa mätbara mål som&lt;br&gt;kan utvärderas efter viss tidsperiod. Landsorganisationen i Sverige (LO)&lt;br&gt;anser det viktigt att fondema utarbetar ambitiösa etiska riktlinjer och att&lt;br&gt;man därvid bör vara angelägen att följa - förutom vad svensk lag före-&lt;br&gt;skriver - även ILO:s och OECD:s uppföranderegler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De övergripande målen - som före-&lt;br&gt;slås bli intagna i lag - måste operationaliseras så att varje buffertfond på&lt;br&gt;egen hand lägger fast närmare mål för verksamheten. Ansvaret härför bör&lt;br&gt;åvila fondens styrelse. En verksamhetsplan bör antas i god tid före verk-&lt;br&gt;samhetsårets början. Att styrelserna formulerar verksamhetsplaner tjänar&lt;br&gt;flera syften. Dels fungerar de som styrinstrument för verksamheten, dels&lt;br&gt;ges regeringen möjlighet att utvärdera och vid behov bedöma relevansen&lt;br&gt;av de närmare målen mot bakgrund av de övergripande mål och krav på&lt;br&gt;verksamheten som gäller. Verksamhetsplanen bör innehålla en place-&lt;br&gt;ringspolicy, en ägarpolicy och en riskhanteringsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placeringspolicy&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I placeringspolicyn skall det övergripande målet om långsiktig hög av-&lt;br&gt;kastning vid vald risknivå operationaliseras. En strategisk portfölj för&lt;br&gt;buffertfonderna bör definieras på grundval av en analys av AP-fonds-&lt;br&gt;systemets åtagandesida. Mål kan t.ex. sättas för avvägningen mellan no-&lt;br&gt;minella räntebärande och reala tillgångar, för obligationsportföljens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genomsnittliga löptid, för utlandsplaceringar och för aktieportföljens&lt;br&gt;sammansättning. De närmare målen kan innehålla förvaltningsmål för de&lt;br&gt;olika tillgångsslagen. Avvägning mellan avkastning och risk är en central&lt;br&gt;del av den placeringspolicy som styrelsen fastlägger. I en fastlagd policy&lt;br&gt;kan också ingå element som krävs för den interna styrningen. Exempel-&lt;br&gt;vis kan fondens investeringsprocess närmare definieras i en sådan policy.&lt;br&gt;Placeringspolicyn bör i så stor utsträckning som möjligt vara offentlig&lt;br&gt;men hänsyn måste här också tas till att en framgångsrik placeringspolitik&lt;br&gt;kan kräva att viss information, t.ex. om förestående omplaceringar, inte&lt;br&gt;offentliggörs i förväg. Som fjärde fondstyrelsen påpekar i sitt remissvar&lt;br&gt;kan även vissa strategiska och taktiska överväganden på medellång sikt&lt;br&gt;behöva sekretessbeläggas. I första hand kan bestämmelsen i 6 kap. 1 §&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100) komma i fråga i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat syfte med att uppställa närmare mål är att möjliggöra upp-&lt;br&gt;följning och utvärdering av verksamheten. För en meningsfull utvärde-&lt;br&gt;ring krävs att uppsatta mål är mätbara och tidsbestämda så att det i efter-&lt;br&gt;hand kan konstateras huruvida målen uppnåtts. En utvärdering måste i&lt;br&gt;första hand ske över långa perioder med tanke på den placeringshorisont&lt;br&gt;som gäller (se avsnitt 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare mål som är direkt förknippade med den ekonomiska utveck-&lt;br&gt;lingen och som t.ex. lägger fast en strategi för portfölj sammansättningen&lt;br&gt;och eventuella förskjutningar i densamma, måste kunna bli föremål för&lt;br&gt;en omprövning även under det löpande verksamhetsåret. Det kan t.ex.&lt;br&gt;ske väsentliga förändringar i den analys av de samhällsekonomiska förut-&lt;br&gt;sättningarna eller i andra variabler som legat till grund för målsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I verksamhetsplanen skall beskrivas hur miljö- och etikhänsyn skall tas&lt;br&gt;i placeringsverksamheten, utan att göra avkall på de grundläggande för-&lt;br&gt;valtningsmålen. Fondema bör i årsredovisningen redovisa på vilket sätt&lt;br&gt;sådan hänsyn tagits i medelsförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarpolicy&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller inflytandefrågor tillhör AP-fonden gruppen institutionella pla-&lt;br&gt;cerare tillsammans med bl.a. försäkringsbolag och värdepappersfonder.&lt;br&gt;För sådana institutioner har ägarrollen utvecklats från en uttalat passiv&lt;br&gt;till en tydligare och mer aktiv hållning. Med erfarenheter från ameri-&lt;br&gt;kanska pensionsfonders ökande ägarengagemang har försäkringsbolagen&lt;br&gt;och till viss del även värdepappersfonderna under senare tid valt att&lt;br&gt;konkretisera sin ägarroll i offentliggjorda policyprogram. Även nuva-&lt;br&gt;rande fondstyrelser har i ökad utsträckning valt att precisera en ägarpo-&lt;br&gt;licy.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tendensen under senare tid är att stora institutionella placerare ökar&lt;br&gt;sitt inflytande, bl.a. över bolagsstyrelsernas till- och sammansättning&lt;br&gt;samt över stämmoförfarandena. För de nya buffertfonderna, som skall&lt;br&gt;vara finansiella placerare, kan det emellertid aldrig bli fråga om någon&lt;br&gt;utpräglad aktiv ägarroll. En sådan riskerar att bli överordnad avkast-&lt;br&gt;ningsmålet. Å andra sidan är det inte rimligt att så stora institutioner som&lt;br&gt;buffertfonderna enbart &amp;quot;röstar med föttema&amp;quot;. Genom sin storlek på&lt;br&gt;aktiemarknaden kan ett sådant beteende negativt påverka fondens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdeutveckling och stå i motsatsställning till avkastningsmålet, vilket&lt;br&gt;erfarenheterna från t.ex. de stora försäkringsbolagen har visat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den nuvarande sjätte fondstyrelsen (vars regler inte berörs i det här&lt;br&gt;lagstiftningsärendet) är situationen en annan. Med engagemang i mindre&lt;br&gt;och medelstora företag under viktiga utvecklingsfaser är möjligheten att&lt;br&gt;rösta med föttema givetvis mycket begränsad. För denna fond är det&lt;br&gt;nödvändigt att ta ett mer aktivt ägaransvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För buffertfondernas del är det som framhållits angeläget att ägarrollen&lt;br&gt;utövas med särskilt beaktande av den starka statliga prägeln samt med&lt;br&gt;hänsyn till fondernas mål att vara till nytta för de försäkrade. Det är vik-&lt;br&gt;tigt att ägarrollen entydigt utövas i syfte att bättre tillvarata möjligheterna&lt;br&gt;till högre avkastning på förvaltade medel. Buffertfondernas ägande skall&lt;br&gt;inte vara ett närings- eller ekonomisk-politiskt instrument. Utan att åsi-&lt;br&gt;dosätta avkastningsmålet bör emellertid fondema genom sin ägarroll&lt;br&gt;kunna bidra till samhällsintresset genom att verka för de krav på miljö-&lt;br&gt;hänsyn och etik som fastslagits i placeringspolicyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på AP-fondens storlek som aktieägare bör varje fond fastlägga&lt;br&gt;en ägarpolicy vars syfte skall vara att bidra till det övergripande avkast-&lt;br&gt;ningsmålet. Ägarpolicyn bör ingå i fondens verksamhetsplan. Sjunde AP-&lt;br&gt;fonden har i sitt reglemente starka restriktioner på utövandet av rösträt-&lt;br&gt;ten. Lagkravet att ha en ägarpolicy bör därför inte gälla för placerings-&lt;br&gt;verksamheten hos den fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I buffertfondernas ägarpolicy bör fastslås mål för fondernas agerande,&lt;br&gt;vilka medel som skall användas för att uppnå målen, regler för fondens&lt;br&gt;beslutsfattande i ägarfrågor samt allmänna riktlinjer för fondernas age-&lt;br&gt;rande i ägarfrågor, t.ex. när det gäller styrelseval. När det gäller egen sty-&lt;br&gt;relserepresentation finns skäl för fondema (exklusive den nuvarande&lt;br&gt;sjätte fondstyrelsen) att vara restriktiva. Styrelserepresentation far inte bli&lt;br&gt;en begränsning av fondernas möjlighet att avveckla ett engagemang. Buf-&lt;br&gt;fertfonderna bör i sin årsredovisning redovisa hur ägandet utövats under&lt;br&gt;året och de resultat som uppnåtts i den utsträckning detta är görligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskhanteringsplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje fonds styrelse skall vidare upprätta en s.k. riskhanteringsplan i&lt;br&gt;enlighet med god sed på finansmarknaden. Planen skall säkerställa en väl&lt;br&gt;fungerande intem kontroll av risker, att ansvaret för riskhanteringen är&lt;br&gt;klart fastställt och att det med ansvaret följer erforderliga befogenheter&lt;br&gt;och en självständig ställning samt att ledningen är medveten om olika&lt;br&gt;risker och hur de hanteras. Tydliga riskmandat bör ges för de olika place-&lt;br&gt;ringarna. I planen bör ingå regler för hur olika slag av finansiella risker&lt;br&gt;såsom ränterisk, kreditrisk, länderrisk, branschrisk, valutarisk och likvi-&lt;br&gt;ditetsrisk skall hanteras liksom operationella risker. Regler för använd-&lt;br&gt;ning av derivat är ett annat område som bör ingå i riskhanteringsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Placeringsbestämmelser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Regler för buffertfonderna&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;8.1.1&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Placeringstillgångar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Buffertfondernas tillgångar skall placeras i finan-&lt;br&gt;siella tillgångar på kapitalmarknaden såsom värdepapper, fondandelar&lt;br&gt;eller andra finansiella kontrakt. Aktier och fordringsrätter som fondema&lt;br&gt;placerar i skall som huvudregel vara föremål för omsättning och mark-&lt;br&gt;nadsnotering. Undantag från kravet på marknadsnotering ges för 5 % av&lt;br&gt;de totala fondmedlen. Placering i onoterade aktier skall ske på indirekt&lt;br&gt;väg via fond eller riskkapitalföretag. Kraven på omsättningsbarhet och&lt;br&gt;marknadsnotering omfattar inte fastighetsaktier. Dessa krav gäller inte&lt;br&gt;heller derivatinstrument, repor och värdepapperslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. I promemorian föreslås emellertid ingen ram för onoterade vär-&lt;br&gt;depapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inget att erinra mot&lt;br&gt;huvuddragen i förslaget. Första-femte fondstyrelserna, Riksgäldskonto-&lt;br&gt;ret, Sveriges Finansanalytikers förening, Företagarnas Riksorganisation,&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO) och Kooperativa förbundet (KF)&lt;br&gt;anser att även onoterade värdepapper skall tillåtas som placering. Sveri-&lt;br&gt;ges Finansanalytikers Förening föreslår att 5 % av fondernas tillgångar&lt;br&gt;skall få placeras i onoterade aktier. Svenska Arbetsgivareföreningen och&lt;br&gt;Sveriges Industriförbund anser att frågan om möjligheten att placera i&lt;br&gt;onoterade aktier bör ses över för att på bästa sätt även fortsättningsvis&lt;br&gt;skapa mångfald i riskkapitalutbudet. Behovet av att upprätthålla en&lt;br&gt;mångfald kapitalkällor för riskkapitalmarknaden har även framhållits av&lt;br&gt;företaget CONNECT Sverige i ett brev ställt till Näringsdepartementet&lt;br&gt;(Dnr Fi 1999/3381). Femte fondstyrelsen vill att också konvertibler,&lt;br&gt;teckningsoptioner och liknande instrument på onoterade aktier skall&lt;br&gt;tillåtas. Sjätte fondstyrelsen vill att en mindre del av buffertfondernas&lt;br&gt;kapital skall kunna placeras i s.k. private equity- fonder. Första-tredje&lt;br&gt;fondstyrelserna anser också att fondema skall tillåtas att ge direktlån och&lt;br&gt;placera i råvaror. LO vill tillåta placering i direktägda fastigheter. KF&lt;br&gt;anser att fondema även framgent bör tillåtas att placera andelar som risk-&lt;br&gt;kapital i ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Krav på omsättningsbarhet och marknadsnotering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam nämnare för de placeringsmöjligheter som bör gälla för&lt;br&gt;buffertfonderna är att medlen placeras i finansiella tillgångar såsom vär-&lt;br&gt;depapper, fondandelar eller andra finansiella kontrakt som utges på&lt;br&gt;kapitalmarknaden. Därmed utesluts placeringar i råvaror, ädla metaller&lt;br&gt;och liknande som, utöver att de ofta kräver särskild kompetens, i princip&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte ingår i traditionell förvaltning av pensionskapital. Visserligen skulle&lt;br&gt;sådana placeringar under vissa omständigheter kunna motiveras t.ex.&lt;br&gt;genom att de kan bidra till en lägre risknivå i fondernas portföljer. Buf-&lt;br&gt;fertfonderna bör emellertid, som en del i det grundläggande sociala&lt;br&gt;trygghetssystemet, ha relativt konservativa placeringsregler. Råvaror&lt;br&gt;förekommer i dag knappast i andra pensionsförvaltares portföljer. Buf-&lt;br&gt;fertfonderna bör därför inte i dag ges möjlighet att gå in på denna mark-&lt;br&gt;nad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande placeringsregel for fondema bör vara att de aktier&lt;br&gt;och fordringsrätter fonden placerar i, är omsättningsbara och marknads-&lt;br&gt;noterade. Ett krav på omsättningsbarhet är motiverat av att en buffertfond&lt;br&gt;skall hålla nödvändig betalningsberedskap. Att tillgångarna är omsätt-&lt;br&gt;ningsbara innebär att önskade förändringar i portföljen faktiskt kan&lt;br&gt;genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör placeringar i största möjliga mån göras på en börs eller&lt;br&gt;annan reglerad marknad. Med ett krav på marknadsnotering ökar utvär-&lt;br&gt;deringsmöjlighetema. Den löpande förvaltningen underlättas också&lt;br&gt;genom att bättre underlag för portföljbeslut kan erhållas. Sammantaget&lt;br&gt;borde detta medföra en effektivare förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från kravet på marknadsnotering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stort antal remissinstanser har anfört att buffertfonderna inte bör&lt;br&gt;stängas ute från de marknader som utgörs av onoterade värdepapper och&lt;br&gt;då särskilt aktier. Första-tredje fondstyrelserna har även framhållit vär-&lt;br&gt;det av att kunna placera i onoterade räntebärande värdepapper t.ex.&lt;br&gt;svenska statsobligationer som inte är s.k. benchmarkslån samt i&lt;br&gt;bostadscertifikat. De skäl som framförts är av olika slag: avkastnings-&lt;br&gt;möjlighetema skulle höjas bl.a. genom att en likviditetspremie kan till-&lt;br&gt;godogöras om fondema gavs möjlighet att placera i onoterade räntebä-&lt;br&gt;rande värdepapper; kunskapen om de reguljära aktiemarknaderna skulle&lt;br&gt;öka genom placeringar i onoterade företag i framtida tillväxtbranscher;&lt;br&gt;mångfalden av riskkapitalkällor skulle vidmakthållas och även stärkas&lt;br&gt;om också buffertfonderna gavs möjlighet att investera i onoterade aktier;&lt;br&gt;den svenska riskkapitalmarknadens funktion skulle förbättras; flexibili-&lt;br&gt;teten i fondernas räntepappersförvaltning skulle öka. Vidare anförs att&lt;br&gt;behovet av god betalningsberedskap väl kan upprätthållas även med en&lt;br&gt;mindre del placeringar i onoterade värdepapper, eftersom placeringshori-&lt;br&gt;sonten är lång och endast en mindre del av portföljen kommer att place-&lt;br&gt;ras i onoterade värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning bör en möjlighet att placera medel även&lt;br&gt;i onoterade värdepapper övervägas. Det finns som framhållits fördelar&lt;br&gt;med en sådan möjlighet från såväl buffertfondernas perspektiv som från&lt;br&gt;ett bredare kapitalmarknadsperspektiv. Att upprätthålla och stärka mång-&lt;br&gt;falden av riskkapitalkällor bör eftersträvas även om särskilda hänsyn här-&lt;br&gt;vidlag måste iakttas vad gäller de samlade förvaltningskostnaderna i AP-&lt;br&gt;fondssystemet, likviditeten i buffertfondernas placeringar och möjlighe-&lt;br&gt;ten att utvärdera fondema. Då motivet för placeringar i onoterade värde-&lt;br&gt;papper skall vara att tillägna sig kunskap och i viss utsträckning tillgodo-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;göra sig högre avkastning men vid högre risk är det en självklar utgångs-&lt;br&gt;punkt att placeringarna bör utgöra en liten del av fondernas totala medel.&lt;br&gt;Det faktum att fondema skall fylla en buffertfunktion och därför bör vara&lt;br&gt;likvida utgör ett bärande argument för att en maximigräns bör sättas för&lt;br&gt;sådana placeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En placeringsverksamhet i onoterade aktier i buffertfondernas regi bör&lt;br&gt;emellertid ha en annan karaktär än den verksamhet som bedrivs i den&lt;br&gt;nuvarande sjätte fondstyrelsen. Riskkapitalverksamhet kräver stora resur-&lt;br&gt;ser i jämförelse med förvaltning av börsnoterade aktier. Sjätte fondstyrel-&lt;br&gt;sen har i dag byggt upp en betydande organisation för riskkapitalinveste-&lt;br&gt;ringar inom den onoterade sektom som inkluderar ett djupare engage-&lt;br&gt;mang och i många fall ett mycket starkt ägarinflytande i de enskilda&lt;br&gt;företagen. För AP-fondssystemet som helhet synes det från kostnadssyn-&lt;br&gt;punkt vara omotiverat att bygga upp fem sådana parallella organisationer.&lt;br&gt;Buffertfondernas uppgift skall vara att göra finansiella placeringar som&lt;br&gt;inte skall medföra ett aktivt ägarengagemang för bolagen. En sådan in-&lt;br&gt;riktning innebär också att buffertfondernas förvaltningskanslier kan&lt;br&gt;begränsas storleks- och kostnadsmässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som fjärde-sjätte fondstyrelserna påpekat i sina remissvar finns det&lt;br&gt;möjligheter att investera indirekt i onoterade bolag där det aktiva ägandet&lt;br&gt;överlåts på någon annan part. Fondstyrelserna pekar på olika vägar som&lt;br&gt;dessa redan i dag utnyttjar. Till stor del sker riskkapitalengagemangen&lt;br&gt;indirekt via riskkapitalföretag (t.ex. aktie- och kommanditbolag) och&lt;br&gt;fonder. I praktiken brukar då inget aktivt direktägande utövas i målbola-&lt;br&gt;gen utan ägarinflytandet utövas i konsortiet tillsammans med övriga del-&lt;br&gt;ägare. Strikt juridiskt innebär vissa av dessa olika indirekta placeringsvä-&lt;br&gt;gar emellertid även ett direktägande i målbolagen. Skall placeringar i&lt;br&gt;onoterade bolag utgöra en finansiell placering och skall en tydlig skilje-&lt;br&gt;linje upprätthållas gentemot sjätte fondstyrelsens verksamhet bör buffert-&lt;br&gt;fondernas placeringar i onoterade bolag därför endast ske i indirekt form.&lt;br&gt;Direkta aktieinvesteringar i målbolagen - med eller utan mellanliggande&lt;br&gt;företag och med i förekommande fall företagaransvar - skall förbehållas&lt;br&gt;sjätte fondstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje fondstyrelserna har påtalat att placering i vissa räntebä-&lt;br&gt;rande värdepapper såsom statsobligationer som inte är s.k.&lt;br&gt;benchmarkslån och även bostadscertifikat enligt promemorian inte skulle&lt;br&gt;tillåtas då dessa enligt fondstyrelserna inte är noterade. Kravet på note-&lt;br&gt;ring borde därför enligt fondstyrelsernas uppfattning mjukas upp. De&lt;br&gt;värdepapper som fondstyrelserna hänvisar till uppfyller emellertid kravet&lt;br&gt;på marknadsnotering och utgör därför inte något skäl för att mjuka upp&lt;br&gt;denna regel. Som flera remissinstanser påpekar kan emellertid en lång-&lt;br&gt;siktig placerare som AP-fondema tillgodogöra sig en högre avkastning&lt;br&gt;genom att köpa illikvida räntebärande värdepapper utan att kravet på&lt;br&gt;betalningsberedskap behöver åsidosättas. Regeringen delar denna syn. En&lt;br&gt;begränsad del av portföljen bör därför också kunna investeras i räntebä-&lt;br&gt;rande värdepapper som inte är noterade. Ett krav är emellertid att de är&lt;br&gt;omsättningsbara, vilket i detta sammanhang skall tolkas som att de är&lt;br&gt;utgivna för allmän omsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den hittillsvarande fondförvaltningen inom första-tredje fondstyrel-&lt;br&gt;serna har sedan år 1988 rymt även s.k. direktlån till kommuner och&lt;br&gt;näringsliv, t.ex. reverslån. En annan typ av lån är s.k. partnerfmansie-&lt;br&gt;ringslån riktade till kraftindustrin. Sådana låneplaceringar är inte omsätt-&lt;br&gt;ningsbara eller marknadsnoterade. Första-tredje fondstyrelserna har i&lt;br&gt;sitt remissvar uttryckt önskemål att även fortsättningsvis fa placera i&lt;br&gt;direktlån. Lånen uppgår sammantaget till några procent av tillgångarna&lt;br&gt;och får sägas vara en speciell placeringsverksamhet som kräver särskild&lt;br&gt;administration och handläggning i samband med bedömning av låntagare&lt;br&gt;och/eller låneprojekt. Motiven för att medge direktlångivning till&lt;br&gt;näringslivet var bl.a. att AP-fonden under 1980-talet minskat andelen&lt;br&gt;placeringar i näringslivet. Fonden såg också ett ökat behov att stärka den&lt;br&gt;reala avkastningen. Med de placeringsregler som nu föreslås för buffert-&lt;br&gt;fonderna är de tidigare anförda motiven inte längre giltiga eftersom ett&lt;br&gt;större utrymme för riskkapitalplaceringar i näringslivet kommer att före-&lt;br&gt;slås. I och med detta ökar också möjligheterna att höja den reala avkast-&lt;br&gt;ningen. Placering i form av direktlån kan inte heller sägas utgöra en&lt;br&gt;naturlig del i en kapitalförvaltande statlig organisation utan näringspoli-&lt;br&gt;tiska uppdrag. Med hänsyn härtill föreslås att långivning i form av&lt;br&gt;reverslån och partnerfinansieringslån och andra lån som inte är utgivna&lt;br&gt;för allmän omsättning inte bör ingå i buffertfondernas verksamhet (med&lt;br&gt;undantag för direktlån till egna fastighetsbolag enligt nedan). Nuvarande&lt;br&gt;lånestock får avvecklas i takt med att den förfaller eller genom försälj-&lt;br&gt;ning av stocken (se avsnitt 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till ovanstående bedömer regeringen det som lämpligt att&lt;br&gt;buffertfonderna inom en ram på högst 5 % av varje fonds totala kapital&lt;br&gt;tillåts placera i onoterade räntebärande värdepapper utgivna för allmän&lt;br&gt;omsättning samt i onoterade aktier på indirekt väg via fonder och riskka-&lt;br&gt;pitalföretag. Innehav av andelar i sådana företag behöver ej uppfylla kra-&lt;br&gt;vet på marknadsnotering. Även kapitalinsatser i ekonomiska föreningar&lt;br&gt;med sådan inriktning bör tillåtas. Inga krav bör ställas på att de indirekta&lt;br&gt;placeringarna enbart sker i svenska bolag. Fjärde- och femte fondstyrel-&lt;br&gt;sernas befintliga direktinvesteringar i onoterade bolag (dvs. sådana som&lt;br&gt;inte kan sägas ingå i ovan beskrivna indirekta placeringar) skall överföras&lt;br&gt;till sjätte fondstyrelsen (se avsnitt 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller placering i fastigheter bör sådana kunna utgöra en kompo-&lt;br&gt;nent i en långsiktig kapitalförvaltning. Som ovan framgått (se avsnitt&lt;br&gt;4.2.1) far fastigheter enligt nuvarande bestämmelser inte i placeringssyfte&lt;br&gt;direktägas av AP-fondema utan endast ägas genom bolags- eller fastig-&lt;br&gt;hetsfonder. Inte minst det faktum att AP-fondema redan i dag äger ett&lt;br&gt;stort fastighetsbolag talar för att även framöver tillåta placering i fastig-&lt;br&gt;hetsaktier som ej är noterade på börs eller annan marknad. Ett indirekt&lt;br&gt;ägande av fastigheter innebär, som framhölls i samband med att möjlig-&lt;br&gt;heten till direktägande av fastigheter i placeringssyfte togs bort, fördelar&lt;br&gt;såsom lägre transaktionskostnader, bättre likviditet och bättre risksprid-&lt;br&gt;ning jämfört med ett direkt ägande. Det blir enklare och billigare att an-&lt;br&gt;passa fastighetsportföljens storlek och sammansättning. Dessa fördelar är&lt;br&gt;alltjämt för handen varför det inte, som LO anför, är lämpligt att återin-&lt;br&gt;föra möjligheter till direktägande. Fastighetsbolagen skall drivas enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagsekonomiska principer, vilket bl.a. innebär att fondema även skall&lt;br&gt;kunna ge direktlån till de egna fastighetsbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondema bör emellertid i enlighet med vad som nu gäller tillåtas att&lt;br&gt;direkt förvärva fastigheter för att bereda lokaler för den egna verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från kravet på marknadsnotering och omsättningsbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att buffertfonderna är hänvisade till kapitalmarknaden innebär också att&lt;br&gt;fondema far placera i fondandelar samt handla med derivat såsom optio-&lt;br&gt;ner, terminer och likartade finansiella instrument. Även derivat med vissa&lt;br&gt;index som underliggande tillgång bör kunna handlas, t.ex aktieindex,&lt;br&gt;fastighetsindex eller konsumentprisindex. Handel med derivatinstrument&lt;br&gt;bör främst ske i syfte att effektivisera förvaltningen, skydda tillgångarna&lt;br&gt;mot olika risker och kunna förändra sin position i riskhänseende. De far&lt;br&gt;inte användas för att kringgå de placeringsregler som här föreslås. Deri-&lt;br&gt;vaten far t.ex. inte vara kopplade till råvaror. Derivat föreslås inte for-&lt;br&gt;mellt omfattas av kravet på notering och omsättningsbarhet. Det förefal-&lt;br&gt;ler emellertid lämpligt att i största möjliga mån utnyttja likvida instru-&lt;br&gt;ment handlade såväl över börs som OTC eller instrument där de under-&lt;br&gt;liggande tillgångarna är likvida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placeringar på kapitalmarknaden omfattar även inlåning i bankinstitut&lt;br&gt;och annan kortfristig utlåning (dagslånemarknaden). Sådana placeringar&lt;br&gt;skall endast göras i den mån det behövs för att tillgodose fondernas be-&lt;br&gt;hov av likviditet. Kravet på marknadsnotering och omsättningsbarhet&lt;br&gt;gäller inte heller dessa placeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Buffertfonderna får göra repor och ge värdepapperslån förutsatt att&lt;br&gt;detta, på samma sätt som föreslås beträffande derivatinstrument, främst&lt;br&gt;görs i syfte att effektivisera förvaltningen eller skydda tillgångarna mot&lt;br&gt;olika risker eller förändra sin position i riskhänseende. Liksom beträf-&lt;br&gt;fande derivat omfattas repor och värdepapperslån inte av kravet på note-&lt;br&gt;ring och omsättningsbarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upptagande av lån och ställande av säkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbyte av säkerheter i samband med olika slag av exponeringar har blivit&lt;br&gt;en allt vanligare metod att hantera motpartsrisker främst i samband med&lt;br&gt;derivattransaktioner. Fondema bör ges möjlighet att ta del i sådan verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillgodose tillfälliga penningbehov får kortfristiga medel lånas&lt;br&gt;på marknaden. Även här bör fondema ges möjlighet att ställa säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.1.2 En minsta andel &amp;quot;säkra&amp;quot; räntebärande papper&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Minst 30 % av en buffertfonds tillgångar skall&lt;br&gt;vara placerade i räntebärande värdepapper med låg kredit- och likvidi-&lt;br&gt;tetsrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser tillstyrker för-&lt;br&gt;slaget eller lämnat det utan erinran. Riksgäldskontoret anser att gränsen&lt;br&gt;skall vara minst 40 %. Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF) anser&lt;br&gt;att även ett tak skall sättas på 60 %. Tjänstemännens Centralorganisation&lt;br&gt;(TCO) och Riksförsäkringsverket vill inte ha någon gräns i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är som ovan konstaterats väsent-&lt;br&gt;ligt för pensionssystemet att avkastningen i AP-fondssystemet är hög och&lt;br&gt;stabil. En central fråga i samband med reformeringen av AP-fondens pla-&lt;br&gt;ceringsregler är avvägningen mellan tillgångar med låg kredit- och likvi-&lt;br&gt;ditetsrisk, i första hand räntebärande värdepapper, och mer renodlade&lt;br&gt;riskplaceringar såsom aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktieplaceringar innebär högre risktagande och måste därför kompen-&lt;br&gt;seras med en högre förväntad avkastning for att placerare skall lockas att&lt;br&gt;investera. Mer flexibla placeringsregler för AP-fonden medför möjlighe-&lt;br&gt;ter att placera en väsentligt högre andel i aktier än vad som är fallet i dag.&lt;br&gt;Detta innebär att AP-fondens tillgångsportfölj, sett isolerad från åtagan-&lt;br&gt;desidan, i det korta perspektivet blir mer riskfylld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämförelse mellan obligationer och aktier visar entydigt att aktier&lt;br&gt;under 1900-talet gett högre avkastning för placerare med längre place-&lt;br&gt;ringshorisont såväl under mycket långa tidsperioder som kortare på 5-10&lt;br&gt;år. Detta framgår av tabell 8.1 och diagram 8.1. Av tabellen framgår&lt;br&gt;också att skillnaden mellan aktie- och obligationsavkastningamas varia-&lt;br&gt;tionsbredd avtar kraftigt med placeringsperiodens längd. Skillnaden i risk&lt;br&gt;mellan dessa tillgångsslag minskar således ju längre placeringshorisonten&lt;br&gt;är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8.1 Högsta, genomsnittliga och lägsta nominella respektive reala årsavkastning&lt;br&gt;för aktier (inkl, utdelning) och statsobligationer med 1, 5, 10 och 20 års placerings-&lt;br&gt;horisont, åren 1919-1998 (procent)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Avkastning Aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Obliga-&lt;br&gt;tioner&lt;br&gt;lårs&lt;br&gt;plac. hor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Aktier&lt;br&gt;5års&lt;br&gt;plac.&lt;br&gt;hor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Obliga-&lt;br&gt;tioner&lt;br&gt;5års&lt;br&gt;plac.&lt;br&gt;hor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Aktier&lt;br&gt;lOårs&lt;br&gt;plac.&lt;br&gt;hor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Obliga- Aktier Obliga-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lårs&lt;br&gt;plac.&lt;br&gt;Hor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tioner&lt;br&gt;lOårs&lt;br&gt;plac.&lt;br&gt;hor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20års&lt;br&gt;plac.&lt;br&gt;hor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tioner&lt;br&gt;20års&lt;br&gt;plac.&lt;br&gt;hor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nominell&lt;br&gt;avkastning&lt;br&gt;Högsta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Genom-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;snittliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägsta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-34,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-32,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Real av-&lt;br&gt;kastning&lt;br&gt;Högsta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Genom-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;snittliga&lt;br&gt;Lägsta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-36,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-37,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 8.1 Årlig real avkastning på rullande 20-årsinvesteringar i olika till- Prop. 1999/2000:46&lt;br&gt;gångsslag, åren 1919-1998&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0346/prop_19992000__46-2.png" style="width:299pt;height:172pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Frennberg &amp;amp; Hansson (1992), ”Computation of a Monthly Index for Swedish Stock&lt;br&gt;Retums 1919-1989”, Scandinavian Economic History Review, s. 3-27,egna beräkningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att risken i en aktieportfölj historiskt sett minskat väsentligt med en&lt;br&gt;längre placeringshorisont är en avgörande faktor för en långsiktig&lt;br&gt;medelsförvaltning, eftersom en långsiktig placerare har kunnat tillgodo-&lt;br&gt;göra sig en riskpremie trots att motsvarande risk inte tagits. Om place-&lt;br&gt;ringsreglema endast skulle baseras på dessa historiska erfarenheter och&lt;br&gt;utan hänsyn till åtagandesidan vore en portfölj med 100 % aktier sanno-&lt;br&gt;likt att föredra. Den skulle vid en långsiktig placeringshorisont ge högre&lt;br&gt;avkastning till en risk som inte väsentligt överstiger obligationsportföl-&lt;br&gt;jens. Det finns dock skäl att ta dessa historiska avkastningsserier med en&lt;br&gt;nypa salt. Under halva den aktuella perioden har ränteregleringar varit i&lt;br&gt;kraft på den svenska marknaden, vilket gett artificiellt låg avkastning på&lt;br&gt;obligationer. Det kan vidare konstateras att det historiska materialet byg-&lt;br&gt;ger på knappt fyra oberoende 20-årsperioder vilket även det manar till&lt;br&gt;försiktighet vid tolkning av resultatet. Slutsatsen av dessa historiska av-&lt;br&gt;kastningstal är dock dels att avkastningen i AP-fonden skulle kunna ökas&lt;br&gt;väsentligt vid en ökad andel av portföljen i aktier utan att risken i port-&lt;br&gt;följen höjs väsentligt (här bortses från åtagandesidan), dels att det finns&lt;br&gt;skäl att ha en minsta del av portföljen i räntebärande instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en slutgiltig nivå på en minsta andel räntebärande placeringar&lt;br&gt;skall fastställas finns det skäl att belysa utvecklingen i privat pensions-&lt;br&gt;förvaltning. I privat pensionsförvaltning har andelen aktier getts en&lt;br&gt;väsentligt större tyngd än i den nuvarande AP-fondens förvaltning. Så&lt;br&gt;sent som vid årsskiftet 1998/99 uppgick aktieandelen till endast ca 12 %&lt;br&gt;av AP-fondens tillgångar men vid slutet av år 1999 till ca 20 % (detta&lt;br&gt;som följd av den mycket kraftiga börsuppgången, ränteuppgången som&lt;br&gt;reducerat värdet på den räntebärande portföljen samt reduceringen av den&lt;br&gt;totala fondstorleken genom en inleverans till staten). Fördelningen mel-&lt;br&gt;lan säkra räntebärande värdepapper och aktier i svenska livförsäkrings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolag var vid utgången av september 1999 den att i genomsnitt 42 % av&lt;br&gt;kapitalet var placerat i räntepapper. Andelen aktier var 49 % från att ett&lt;br&gt;par år tidigare legat på drygt 30 %. Uppskattningsvis omfattas dock när-&lt;br&gt;mare två tredjedelar av försäkringsbolagens totala placeringar av begrän-&lt;br&gt;sande placeringsregler varför den nuvarande portfölj sammansättningen&lt;br&gt;inte kan sägas vara ett utfall av ett helt fritt val (den maximalt tillåtna&lt;br&gt;andelen aktier uppgår till drygt 50 %). Försäkringsbolagens placerings-&lt;br&gt;restriktioner kommer i olika delar att ändras i samband med de föränd-&lt;br&gt;ringar i försäkringsrörelselagen som genomfördes vid årsskiftet&lt;br&gt;1999/2000. Sammantaget kan de nya reglerna sägas innebära en ökad&lt;br&gt;frihet att lägga över finansiell risk på försäkringstagarna. Reglerna inne-&lt;br&gt;bär större möjlighet att välja en större andel aktier än vad som annars&lt;br&gt;skulle vara fallet. Regeringen har också beslutat om en översyn av de&lt;br&gt;nuvarande placeringsreglema i syfte att se om dessa inte skulle kunna&lt;br&gt;ersättas eller kompletteras med regler som på ett starkare sätt kopplar&lt;br&gt;ihop tillgångs- och skuldsidan i försäkringsbolagens förvaltning. Det&lt;br&gt;finns således goda skäl att förutse en fortsatt ökning av andelen aktier i&lt;br&gt;försäkringsbolagens portföljer totalt sett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen internationellt går entydigt mot friare placeringsregler&lt;br&gt;även om pensionssystem med fondering är mycket olika långt utveck-&lt;br&gt;lade. I Storbritannien, som traditionellt har ett väl utvecklat pensions-&lt;br&gt;fondssystem i privat regi, ligger andelen aktier på närmare 70 % och an-&lt;br&gt;delen obligationer på 10%. EG-kommissionen förbereder ett direktiv-&lt;br&gt;förslag om reglering av pensionsfonder såväl för statliga pensioner som&lt;br&gt;avtalsmässiga och andra privata pensionstillgångar. Målet enligt kom-&lt;br&gt;missionen bör bl.a. vara så fria placeringsregler som möjligt men under&lt;br&gt;iakttagande av nödvändiga försiktighetsprinciper och god kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovanstående olika faktorer och utvecklingstendenser måste vägas&lt;br&gt;samman med avseende på en lämplig reglering av buffertfonderna, men&lt;br&gt;far ändå bedömas tala för att en absolut gräns bör sättas för en minsta&lt;br&gt;andel placeringar i räntebärande skuldförbindelser med låg kredit- och&lt;br&gt;likviditetsrisk. En minsta andel på 30 % framstår som en rimligt avvägd,&lt;br&gt;lagfäst riskbegränsningsregel. Gränsen skall gälla för varje fond och bör&lt;br&gt;avse marknadsvärden samt upprätthållas kontinuerligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen räntebärande placeringar i portföljen måste som ovan påpe-&lt;br&gt;kats bestämmas utifrån en analys av buffertfondernas åtagandesida. Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret konstaterar i sitt remissvar att gränsen för andelen säkra&lt;br&gt;räntebärande värdepapper borde sättas högre, t.ex. vid 40 %. Kontoret&lt;br&gt;konstaterar att en hög aktieandel kan leda till en risknivå som inte står i&lt;br&gt;överensstämmelse med den försiktiga placeringspolicy som promemo-&lt;br&gt;rian i övrigt förordar. Enligt regeringens mening har kontoret här bortsett&lt;br&gt;från fondens åtagandesida och endast beaktat risken för fluktuationer i&lt;br&gt;tillgångsvärdena. Som påpekats ovan kan höga fluktuationer i tillgångs-&lt;br&gt;värdena vara väl i överensstämmelse med kravet på låg risk om till-&lt;br&gt;gångsvärdena uppvisar en hög samvariation med skuldsidans utveckling,&lt;br&gt;dvs. om en nedgång i tillgångsvärdena motsvaras av en motsvarande re-&lt;br&gt;duktion av fondernas åtagande. En hög andel aktier kan därför mycket&lt;br&gt;väl visa sig innebära en lägre risk än en portfölj med en låg andel, något&lt;br&gt;som de analyser som redovisas i första-tredje fondstyrelsernas remissvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;indikerar. Enligt regeringens uppfattning är det därför viktigt att en hög&lt;br&gt;flexibilitet finns när det gäller buffertfondernas placeringar. Den före-&lt;br&gt;slagna gränsen på 30 % synes sålunda väl avvägd. SPRF föreslår att&lt;br&gt;också ett tak skall införas för &amp;quot;säkra&amp;quot; räntebärande värdepapper på 60 %.&lt;br&gt;Syftet skulle vara att tillse att placeringarna inte skulle bli alltför försik-&lt;br&gt;tiga och därmed ge en alltför låg avkastning. Målet för placeringsverk-&lt;br&gt;samheten är emellertid att maximera avkastningen på placeringarna.&lt;br&gt;Något tak är därför inte nödvändigt. De föreslagna placeringsreglema&lt;br&gt;syftar alla till att begränsa risken i tillgångsportföljen och utgör därför&lt;br&gt;restriktioner i förhållande till avkastningsmålet. Några regler som&lt;br&gt;begränsar risktagandet nedåt är enligt regeringens uppfattning obehöv-&lt;br&gt;liga. En sådan takregel skulle dessutom kunna innebära ett alltför stort&lt;br&gt;risktagande i det fall fonden är liten och beräknas tas i anspråk under en&lt;br&gt;relativt kort period. I detta fall torde en lämplig allokering vara att&lt;br&gt;huvuddelen av portföljen placeras i korta räntebärande papper vars för-&lt;br&gt;fallostruktur matchar prognostiserade utbetalningar. En påtvingat hög&lt;br&gt;andel aktier skulle med en kort placeringshorisont kunna innebära en allt-&lt;br&gt;för hög risk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det centrala i begreppet låg kreditrisk bör vara att emittenten eller de&lt;br&gt;emitterade skuldförbindelserna har en officiell, hög rating. Exempel på&lt;br&gt;skuldförbindelser med låg risk är i princip sådana som getts ut eller&lt;br&gt;garanterats av svensk eller utländsk stat, kommun eller jämförbara sam-&lt;br&gt;falligheter. Även skuldförbindelser emitterade av företag och organisa-&lt;br&gt;tioner hör hit förutsatt en hög officiell rating. Det är inte önskvärt att här&lt;br&gt;närmare lägga fast vilka tillgångar som bör inkluderas. Dessa avväg-&lt;br&gt;ningar bör göras i den placeringspolicy som varje buffertfond skall upp-&lt;br&gt;rätta (se avsnitt 7.2). Konkret är en möjlighet att utgå från den grupp som&lt;br&gt;betecknas &amp;quot;investment grade&amp;quot;. Inom denna grupp ryms emellertid såväl&lt;br&gt;s.k. A-ratade (A, AA, AAA eller motsvarande) som trippel B-ratade lån-&lt;br&gt;tagare (BBB eller motsvarande). Det kan ifrågasättas om den senare&lt;br&gt;kategorin bör ingå inom den &amp;quot;säkra&amp;quot; ramen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.1.3 Begränsning av stora exponeringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Högst 10 % av en buffertfonds tillgångar far vara&lt;br&gt;exponerade mot en enskild emittent eller grupp av emittenter med inbör-&lt;br&gt;des anknytning. Undantag görs för placeringar exponerade mot staten&lt;br&gt;och emittenter med motsvarande kreditvärdighet i enlighet med lagen om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepap-&lt;br&gt;persbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser lämnar försla-&lt;br&gt;get utan erinran. Fjärde och femte fondstyrelserna anser att gruppregeln&lt;br&gt;inte behövs eller i vart fall bör bli snävare och exaktare. Statskontoret&lt;br&gt;ifrågasätter att undantag skall göras för kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Placeringsregler för institutionella&lt;br&gt;placerarkategorier som värdepappersfonder och försäkringsbolag omfat-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tar särskilda begränsningar för stora exponeringar, dvs. den andel av de&lt;br&gt;totalt placerade tillgångarna som far vara placerade i ett enskilt bolag&lt;br&gt;eller en enskild emittent eller i samma företagsgrupp. Syftet är att&lt;br&gt;begränsa riskerna för spararna. För försäkringsbolag och värdepappers-&lt;br&gt;fonder gäller en huvudregel på 5 % men med möjlighet till engagemang&lt;br&gt;upp till 10 % beroende på emittentens kreditvärdighet. Svenska staten&lt;br&gt;och andra emittenter med likvärdig kreditsäkerhet är undantagna från&lt;br&gt;bestämmelserna. För försäkringsbolagen gäller regeln för de belopp som&lt;br&gt;skall skuldtäckas, vilka uppgår till mellan hälften och två tredjedelar av&lt;br&gt;de totala placeringarna. För övriga tillgångar finns inga särskilda place-&lt;br&gt;ringsregler. I relation till bolagens totala placeringar tillåts således större&lt;br&gt;enhandsengagemang för sådana tillgångar. För AP-fonden finns i dag&lt;br&gt;inga regler som konkret begränsar stora exponeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den reformering av AP-fondens organisation och placeringsregler som&lt;br&gt;här föreslås aktualiserar frågan om det i placeringsreglema bör införas en&lt;br&gt;begränsning av enhandsengagemang. Det faktum att försäkringsbolag&lt;br&gt;och värdepappersfonder har sådana regler talar för att det kan finnas skäl&lt;br&gt;för detta. Behovet av en sådan begränsning i lag skall också bedömas&lt;br&gt;mot bakgrund av här föreslagna förvaltningsmål som anger att risken&lt;br&gt;skall vara låg i portföljen. Krav på god riskspridning inom samma och&lt;br&gt;mellan olika tillgångsslag finns likaså. Frågan är således om dessa kvali-&lt;br&gt;tativa regler bör kompletteras med absoluta gränser för andelen place-&lt;br&gt;ringar hos en enskild emittent. Sådana gränser kan vara relevanta även&lt;br&gt;för emittenter inom den grupp placeringar med låg risk som minst bör&lt;br&gt;utgöra 30 % av fondernas tillgångar. Hit kan räknas t.ex. bostadsinstitu-&lt;br&gt;ten. För den kategorin gäller också att risken för koncentration på en-&lt;br&gt;skilda emittenter är relativt stor med hänsyn till den koncentrerade&lt;br&gt;bolagsstruktur som finns på den svenska marknaden. Till bilden hör att&lt;br&gt;fondema även kan placera i aktier i de bolagsgrupper bostadsinstituten&lt;br&gt;som regel ingår i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsbolagens exponeringsregler gäller som nämnts för belopp&lt;br&gt;som skall skuldtäckas och går inte att direkt översätta för AP-fonden.&lt;br&gt;Som en grundregel för buffertfondernas placeringar i aktier, obligationer&lt;br&gt;eller andra skuldförbindelser från samma emittent eller grupp av emit-&lt;br&gt;tenter skulle en andel på högst 10 % kunna vara en rimlig nivå. En sådan&lt;br&gt;regel är i och för sig ingen god indikator på vad kraven på riskspridning&lt;br&gt;bör innebära vad avser faktiska exponeringar mot samma emittentgrupp.&lt;br&gt;En bokstavlig tolkning av regeln innebär t.ex. att om volymen statspap-&lt;br&gt;per utgjorde 30 % av tillgångarna skulle de övriga tillgångarna kunna&lt;br&gt;vara spridda på endast sju olika emittenter. En sådan portfölj är emeller-&lt;br&gt;tid alltför koncentrerad för att uppfylla förvaltningsmålen. Utöver att&lt;br&gt;begränsa kreditrisken kan regeln också ses om en kompletterande&lt;br&gt;begränsning av likviditetsrisken. Ett stort innehav kan vara svårt att av-&lt;br&gt;yttra. Inte minst för aktier kan storleken på enskilda placeringar ha stor&lt;br&gt;betydelse för likviditeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försäkringsbolag gäller begränsningen även mot fler emittenter om&lt;br&gt;de har inbördes anknytning. Promemorians förslag innehåller också en&lt;br&gt;motsvarande s.k. sambandsregel av samma lydelse som försäkringsbola-&lt;br&gt;gens. Sambandsregeln har av fjärde och femte fondstyrelserna bedömts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna bli svår att tillämpa och enligt deras uppfattning egentligen inte&lt;br&gt;nödvändig för buffertfonderna. Som exempel nämns att samtliga företag&lt;br&gt;ingående i en sfar, t.ex. Wallenbergsfaren, riskerar att vara en enda&lt;br&gt;emittent i lagens mening, vilket från risksynpunkt inte är motiverat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör det även för samhällets grundläggande&lt;br&gt;pensionsfondskapital finnas en exponeringsbegränsning mot enskilda&lt;br&gt;emittenter. En sådan regel bör innebära en reell begränsning av riskerna&lt;br&gt;med alltför stor koncentration också på en enskild företagsgrupp. Någon&lt;br&gt;form av gruppregel bör därför finnas. Det är därvid naturligt att använda&lt;br&gt;en liknande regel som gäller för försäkringsbolagen. Härvidlag bör&lt;br&gt;samma tillämpning ske av lagregeln som Finansinspektionen i dag&lt;br&gt;tillämpar. En väl utvecklad praxis finns således redan i dag. Vad som i&lt;br&gt;realiteten är av vikt i inspektionens tillämpning av regeln är att tydliga&lt;br&gt;inbördes risker mellan företag i samma grupp kan anses föreligga, t.ex.&lt;br&gt;genom ett koncemförhållande. Enligt Finansinspektionen kan inte enbart&lt;br&gt;det förhållandet att företag ingår i samma s.k. sfär vara tillräckligt för att&lt;br&gt;inbördes anknytning i lagens mening kan anses föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningsregeln avser den sammanlagda kreditrisken för såväl&lt;br&gt;räntebärande värdepapper som aktier, inlåning och derivatkontrakt.&lt;br&gt;Undantag bör göras för staten och emittenter med motsvarande kreditsä-&lt;br&gt;kerhet i enlighet med nuvarande regler om begränsning av stora expone-&lt;br&gt;ringar för kreditinstitut och värdepappersbolag. Statskontoret har i det&lt;br&gt;sammanhanget ifrågasatt att kommuner med automatik skall anses höra&lt;br&gt;till denna grupp. Frågan om kommunernas ställning i detta avseende är&lt;br&gt;en av de frågor som diskuterats i samband med utvecklingen av de regler&lt;br&gt;som gäller för kreditinstitutens kapitaltäckning. Det finns inte anledning&lt;br&gt;att behandla AP-fondemas exponering mot kommunrisk annorlunda än&lt;br&gt;vad som gäller för andra finansiella företag. Frågan bör behandlas i ett&lt;br&gt;bredare sammanhang. Detta görs lämpligen i samband med den fort-&lt;br&gt;gående diskussionen om kapitaltäckningsregler för kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av exponerings graden bör en nettning mellan skulder&lt;br&gt;och tillgångar gentemot samma motpart fa utnyttjas. Skulder kan t.ex.&lt;br&gt;uppkomma i samband med placering i s. k. OTC-derivat. För att nettning&lt;br&gt;skall tillåtas förutsätts att ett nettningsavtal upprättats mellan partema&lt;br&gt;som är legalt hållbart och som inte kan brytas upp vid en konkurssitua-&lt;br&gt;tion. I övrigt skall bruttopositioner användas vid tillämpningen av regeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För obligationer emitterade av svenska bostadsinstitut är situationen&lt;br&gt;speciell. Visserligen klassas de som säkra i bemärkelsen att de i dag till-&lt;br&gt;hör den kategori placeringar som ingår i ramen 30 % av tillgångarna. Det&lt;br&gt;föreligger likväl en kreditrisk som rimligen innebär att mycket stora&lt;br&gt;exponeringar inte bör medges. Samtidigt är som nämnts koncentrations-&lt;br&gt;graden hög på den svenska bostadsinstitutmarknaden. De två största&lt;br&gt;emittentema svarar för närmare två tredjedelar av marknaden. Place-&lt;br&gt;ringar i bostadspapper, som naturligen utgör en betydande tillgångspost&lt;br&gt;för långsiktiga stora kapitalförvaltare, innebär därmed också ofta relativt&lt;br&gt;stora enhandsengagemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försäkringsbolagen gällde t.o.m. år 1999 en övergångsregel för att&lt;br&gt;säkerställa att enskilda engagemang i svenska bostadsinstitut begränsas&lt;br&gt;till den för bolagen gällande högsta nivån, i detta fall 10 %. Behovet att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utnyttja övergångsregeln har dock varit litet för försäkringsbolagen. För&lt;br&gt;de nya buffertfonderna görs här bedömningen att de, efter det att de slut-&lt;br&gt;liga inleveranserna skett, inte kommer att ha så stora exponeringar att&lt;br&gt;någon motsvarande övergångsregel skulle behövas för att undvika even-&lt;br&gt;tuella negativa effekter på marknaden eller för fondema på grund av en&lt;br&gt;anpassning till exponeringsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan tilläggas att, som femte fondstyrelsen framhåller, buffertfon-&lt;br&gt;dernas placeringspolicy skall innehålla riktlinjer för fondernas motparts-&lt;br&gt;risker. Dessa riktlinjer torde vara väsentligt mer sofistikerade än de som&lt;br&gt;är möjliga att uppställa i lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.1.4 Begränsning av ägandet av svenska aktier&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Marknadsvärdet av innehavet av svenska noterade&lt;br&gt;aktier i var och en av buffertfonderna får uppgå till högst 2 % av värdet&lt;br&gt;av de aktier i svenska bolag som är noterade vid svensk börs eller aukto-&lt;br&gt;riserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag&lt;br&gt;men i promemorian föreslås att värdet beräknas på aktier i bolag noterade&lt;br&gt;på OM Stockholmsbörsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Första-femte fondstyrelserna vill att samtliga&lt;br&gt;svenska marknadsplatser skall ligga till grund för beräkningen. Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen, Svenska Fondhandlareforeningen och Fondbolagens&lt;br&gt;Förening vill att sjunde fondstyrelsens innehav skall räknas in i det med-&lt;br&gt;givna utrymmet. Det totala taket på 8 % skall således gälla för samtliga&lt;br&gt;AP-fonder. LO vill ha en gräns på 3 % per fond och TCO vill ha en högre&lt;br&gt;gräns än 2 %. Riksgäldskontoret avstyrker helt den föreslagna regeln.&lt;br&gt;Femte fondstyrelsen anser att innehav i svenska aktierelaterade instru-&lt;br&gt;ment som inte innebär rösträtt inte skall omfattas av begränsningen. Sve-&lt;br&gt;riges Finansanalytikers förening anser att begränsningen bör tas bort&lt;br&gt;eller gälla för alla aktiemarknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En följd av den föreslagna minimi-&lt;br&gt;gränsen för säkra räntebärande värdepapper är att buffertfonderna teore-&lt;br&gt;tiskt kan ha upp till 70 % av fondkapitalet placerat i aktier. Med en total&lt;br&gt;buffertfondstorlek (exklusive sjätte fondstyrelsen) på omkring 560 mil-&lt;br&gt;jarder kronor efter överföringen till staten (se avsnitt 10.1) skulle om-&lt;br&gt;kring 390 miljarder kronor kunna placeras på OM Stockholmsbörsen.&lt;br&gt;Det beloppet motsvarade efter det senaste årets extrema börsuppgång&lt;br&gt;drygt 10 % av det samlade svenska börsvärdet den sista december 1999.&lt;br&gt;(I departementspromemorian redovisades motsvarande tal som byggde&lt;br&gt;på uppgifter från förra årsskiftet. Andelen var då väsentligt högre - ca&lt;br&gt;15 %). Dessa tal kan jämföras med fondernas (exklusive sjätte fondsty-&lt;br&gt;relsen) totala placeringar på OM Stockholmsbörsen på 150 miljarder&lt;br&gt;kronor eller omkring 4 % av börsvärdet vid samma tid. Med hänsyn till&lt;br&gt;de lagstadgade kraven på låg risk samt på god riskspridning och&lt;br&gt;betalningsberedskap kommer buffertfonderna emellertid inte att kunna&lt;br&gt;placera belopp i den storleksordningen på den inhemska aktiemarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ändå markera att fondema inte bör bli for stora ägare och aktörer&lt;br&gt;på den svenska aktiemarknaden finns det skäl att direkt begränsa fonder-&lt;br&gt;nas totala ägande av svenska aktier. Vid tillämpningen av en sådan&lt;br&gt;begränsning bör dock fondernas innehav av andelar i svenska aktiefonder&lt;br&gt;inte omfattas. Eftersom rösträtten inte utövas av andelsinnehavama utan&lt;br&gt;av fondbolagen medför inte sådana innehav ett ökat statligt ägarinfly-&lt;br&gt;tande. Inte heller innehav i andra rösträttslösa aktieinstrument som t.ex.&lt;br&gt;aktiederivat, konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med&lt;br&gt;optionsrätt till nyteckning av aktier bör omfattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat skäl att begränsa storleken är att effektiviteten på marknaden&lt;br&gt;och effektiviteten i den egna förvaltningen försämras om någon aktör blir&lt;br&gt;för stor på en marknad. Extra marknadskostnader i förvaltningen, i form&lt;br&gt;av kurspåverkan vid köp och försäljning, tenderar att bli för stora i det&lt;br&gt;fall enskilda förvaltare blir så stora att deras andel av den lokala markna-&lt;br&gt;den stiger mot nivån 3-4 % och däröver. Den slutsatsen drar William M.&lt;br&gt;Mercer AB, den internationella konsultfirma regeringen utnyttjat vid ut-&lt;br&gt;värdering av AP-fondens förvaltning, i en studie om storlekens betydelse&lt;br&gt;i kapitalförvaltning (se bilaga 3 i AP-fondspromemorian).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns flera tänkbara metoder att begränsa AP-fondens samlade&lt;br&gt;ägande av svenska aktier och inflytande över svenskt näringsliv. Ett sätt&lt;br&gt;är att minska det teoretiskt möjliga aktieinnehavet genom att höja mini-&lt;br&gt;miregeln för räntebärande tillgångar med låg kreditrisk. En sådan regel&lt;br&gt;skulle dock även minska möjligheten till placeringar i utländska aktier&lt;br&gt;och i onödan begränsa buffertfondernas innehav av reala tillgångar. En&lt;br&gt;arman möjlighet vore att införa en kvantifierad diversifieringsregel för&lt;br&gt;aktieportföljen så att denna måste innehålla en viss minsta del utländska&lt;br&gt;aktier. Liksom det förra alternativet är denna metod trubbig eftersom den&lt;br&gt;begränsar innehavet av en tillgångsklass genom att tvinga fram ett visst&lt;br&gt;innehav av en annan. Skillnader i tillväxttakt mellan börserna i Sverige&lt;br&gt;och utlandet skulle också kunna tvinga fram opåkallade omfördelningar i&lt;br&gt;aktieportföljen. Det är lämpligare att införa en direkt begränsning av det&lt;br&gt;totala innehavet av svenska aktier och komplettera denna begränsning&lt;br&gt;med en restriktion av ägandet i enskilda företag (se avsnitt 8.1.5). Inne-&lt;br&gt;havet kan då begränsas antingen i förhållande till det totala fondkapitalet&lt;br&gt;eller i förhållande till det totala börsvärdet. En fördel med en regel som&lt;br&gt;relaterar till det senare alternativet är att den direkt tar hänsyn till börs-&lt;br&gt;värdets utveckling. Detta medför att regeln i sig inte behöver föranleda&lt;br&gt;omallokeringar i portföljen i det fall aktiemarknaden utvecklas bättre än&lt;br&gt;den övriga portföljen. Regeln innebär att den svenska aktieportföljen kan&lt;br&gt;komma att variera som andel av buffertfondernas portfölj om aktiemark-&lt;br&gt;nadens tillväxt avviker från fondkapitalets. Det är dock en önskad effekt&lt;br&gt;då regelns huvudsakliga syfte är att begränsa inflytandet i de svenska&lt;br&gt;börsbolagen, inte att utgöra en riskspridningsregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom motivet för en begränsningsregel är att begränsa inflytandet i&lt;br&gt;svenska bolag bör något mått på den &amp;quot;svenska börsen&amp;quot; ligga till grund.&lt;br&gt;Det växande inslaget av utländska bolag, bl.a. genom att svenska bolag&lt;br&gt;omvandlats till utländska liksom OM Stockholmsbörsens planer på att&lt;br&gt;skapa en s.k. virtuell marknadsplats som innebär ökade möjligheter för&lt;br&gt;utländska bolag att notera sig där, gör att en ägarbegränsning rimligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 46&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte bör ställas i relation till det totala börsvärdet. Några remissinstanser&lt;br&gt;har även påpekat att regeln bör omfatta alla svenska marknadsplatser och&lt;br&gt;inte bara OM Stockholmsbörsen. Det finns enligt regeringen goda skäl&lt;br&gt;att behandla alla auktoriserade marknadsplatser i Sverige lika även om&lt;br&gt;OM Stockholmsbörsen är totalt dominerande i dag. Utvecklingen av&lt;br&gt;marknadsplatsernas funktioner och lokalisering framöver är samtidigt&lt;br&gt;svår att förutsäga mot bakgrund av de nya möjligheter inte minst den&lt;br&gt;snabba teknikutvecklingen kan skapa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här föreslås sålunda en lösning som innebär att begränsningen tilläm-&lt;br&gt;pas på svenska aktiebolag som är noterade vid en svensk börs eller aukto-&lt;br&gt;riserad marknadsplats. Värdet av buffertfondernas innehav av sådana&lt;br&gt;aktier skall således divideras med det samlade värdet för dessa bolag på&lt;br&gt;alla dessa marknadsplatser. Regeln är enkel men fångar ändå väl in vad&lt;br&gt;som kan sägas utgöra ägande och inflytande i svenskt näringsliv.&lt;br&gt;Svenska aktier noterade utanför svenska marknadsplatser hamnar utanför&lt;br&gt;liksom utländska bolag noterade på svenska marknadsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utgången av december 1999 uppgick marknadsvärdet av AP-fon-&lt;br&gt;dens (exklusive sjätte fondstyrelsen) innehav av marknadsnoterade&lt;br&gt;svenska aktier till knappt 4 % av det totala börsvärdet for svenska bolag&lt;br&gt;vid OM Stockholmsbörsen. I avsnitt 10 föreslås att fyra självständiga&lt;br&gt;buffertfonder inrättas motsvarande omkring 140 miljarder kronor per&lt;br&gt;fond. Med en andel svenska aktier på åtminstone 25 % men med god&lt;br&gt;marginal uppåt kan en övre gräns för de enskilda fondernas ägande grovt&lt;br&gt;sättas vid 2 % av här aktuellt börsvärde. Som femte fondstyrelsen påpekat&lt;br&gt;skall aktierelaterade instrument som inte innebär rösträtt inte inkluderas i&lt;br&gt;beräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För buffertfonderna totalt sett skulle således ägarandelen maximalt&lt;br&gt;kunna uppgå till 8 %. Några remissinstanser har föreslagit en något högre&lt;br&gt;gräns och några en något lägre, medan flertalet tillstyrkt eller inte kom-&lt;br&gt;menterat förslaget. Regeringen anser i sammanfattning att den föreslagna&lt;br&gt;nivån är väl avvägd. Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlare-&lt;br&gt;föreningen och Fondbolagens förening anser att även sjunde fondstyrel-&lt;br&gt;sen skall inräknas i 8 %-taket. Regeringen finner emellertid inte detta&lt;br&gt;nödvändigt då sjunde fondstyrelsens möjlighet att utöva rösträtt är starkt&lt;br&gt;beskuren. Fondstyrelsen har endast rätt att använda den när andra möj-&lt;br&gt;ligheter att tillgodose spararnas intressen inte står till buds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från här föreslagen begränsningsregel undantas egna fastighetsbolag i&lt;br&gt;samband med börsnotering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.1.5 Röstandelsbegränsning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Var och en av buffertfonderna far inneha aktier&lt;br&gt;eller andelar motsvarande högst 10 % av röstetalet i ett svenskt eller ut-&lt;br&gt;ländskt börsnoterat företag. För innehav i onoterade riskkapitalföretag är&lt;br&gt;motsvarande gräns högst 30 %. Begränsningen gäller inte för fondernas&lt;br&gt;egna onoterade företag med huvudsakligt ändamål att förvalta fast egen-&lt;br&gt;dom eller om sådana företag börsnoteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. I&lt;br&gt;promemorian föreslås dock inte att placeringar skulle få göras i onoterade&lt;br&gt;bolag och därmed inga rösträttsregler för sådana placeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett stort antal remissinstanser tillstyrker eller&lt;br&gt;lämnar förslaget utan erinran. Svenska Arbetsgivareföreningen och Sve-&lt;br&gt;riges Industriförbund vill ha en rösträttsbegränsning per fond på 2,5 %&lt;br&gt;och Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen och&lt;br&gt;Fondbolagens Förening en gräns på 5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den regel som föreslås i avsnitt 8.1.4&lt;br&gt;syftar till att begränsa buffertfondernas totala innehav av aktier i svenska&lt;br&gt;företag. Det finns därutöver anledning att begränsa varje fonds möjlig-&lt;br&gt;heter till ägarinflytande i enskilda företag. Även om det övergripande&lt;br&gt;målet för fondernas förvaltning entydigt tar sikte på en effektiv kapital-&lt;br&gt;förvaltning är det nödvändigt att detta också markeras genom att ägandet&lt;br&gt;på lämpligt sätt begränsas i lag. Motstridiga intressen måste undvikas&lt;br&gt;samtidigt som det inte är motiverat att staten genom fondema påtar sig ett&lt;br&gt;ökat ansvar i företagsledarfrågor. För närvarande kan ijärde och femte&lt;br&gt;fondstyrelserna vardera förvärva noterade aktier motsvarande högst 10 %&lt;br&gt;av röstetalet i bolag noterade vid svensk börs. För onoterade aktier gäller&lt;br&gt;ingen sådan begränsning. Övervägande skäl talar för att fondernas&lt;br&gt;ägande i ett och samma företag på den svenska börsen även fortsatt bör&lt;br&gt;begränsas varigenom också riskspridningen indirekt stärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försäkringsbolag och värdepappersfonder har sedan länge gällt en&lt;br&gt;begränsning av ägandet till 5 % av rösterna i ett enskilt företag. För vär-&lt;br&gt;depappersfonder gäller detta alltjämt. I syfte att anpassa den svenska&lt;br&gt;regleringen till vad som gäller i EU har riksdagen beslutat att avskaffa&lt;br&gt;den begränsningsregeln för försäkringsbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dock trots detta skäl att behålla restriktioner för det statliga&lt;br&gt;pensionskapitalets ägande. I dag får som nämnts Ijärde och femte fond-&lt;br&gt;styrelserna inte inneha aktier motsvarande mer än 10 % av rösterna i ett&lt;br&gt;noterat enskilt bolag. Några starka skäl att ändra på denna gräns har inte&lt;br&gt;framkommit. Här föreslås därför att buffertfonderna vardera får äga&lt;br&gt;aktier i ett börsnoterat bolag som svarar mot högst 10 % av röstetalet för&lt;br&gt;samtliga aktier i bolaget. Begränsningen gäller även för utlandsplace-&lt;br&gt;ringar. Fondernas möjligheter att uppnå ett motsvarande ägande i större&lt;br&gt;svenska börsbolag är emellertid begränsade bl.a. med hänsyn till kravet&lt;br&gt;på riskspridning. Framhållas bör också att fondema sinsemellan skall ha&lt;br&gt;en självständig förvaltning med en egen placeringspolicy. Fondernas&lt;br&gt;ägaransvar skall utövas självständigt av deras styrelser och enligt före-&lt;br&gt;slagna lagregler ske fritt från styrning av regeringen eller enskilda stats-&lt;br&gt;råd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett alternativ till rösträttsbegränsningen skulle kunna vara att i lag&lt;br&gt;föreskriva att fondernas svenska aktieportföljer skall förvaltas passivt i&lt;br&gt;enlighet med viktema i ett förutbestämt aktieindex. Om ett index&lt;br&gt;konstruerades av de svenska bolagen som är noterade på OM Stock-&lt;br&gt;holmsbörsen viktade med deras relativa marknadsvärde skulle AP-fon-&lt;br&gt;dernas röststyrka i princip begränsas till 2 % av rösterna i varje enskilt&lt;br&gt;bolag, givet att ovanstående föreslagen begränsningsregel för fondernas&lt;br&gt;svenska aktieinnehav införs (här bortses från rösträttsdifferentiering). Att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i lag föreskriva indexförvaltning vore emellertid att inskränka fondernas&lt;br&gt;placeringsverksamhet i alltför hög grad och i högre grad än vad som gäl-&lt;br&gt;ler andra pensionskapitalförvaltare, något som skulle kunna reducera av-&lt;br&gt;kastningen på buffertfondernas kapital. Ingenting hindrar naturligtvis&lt;br&gt;fondema från att själva välja en indexförvaltning. En indexförvaltning är&lt;br&gt;tvärtom ett bra alternativ framför allt inom områden där fondema saknar&lt;br&gt;eller väljer att inte skaffa kompetens för aktiv förvaltning. En passiv&lt;br&gt;strategi vore därför mer naturlig på utländska marknader där fondema ej&lt;br&gt;har egen närvaro. Fondema kan dock av olika skäl välja en passiv för-&lt;br&gt;valtning också på den svenska marknaden. Det kan också framföras prin-&lt;br&gt;cipiella betänkligheter mot att i lag föreskriva passiv förvaltning. Mark-&lt;br&gt;nadens funktionssätt kan påverkas i negativ riktning om så stora aktörer&lt;br&gt;inte genom sin analys och aktiva förvaltning bidrar till att marknadspri-&lt;br&gt;serna reflekterar tillgänglig information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår också enligt ovan att buffertfonderna skall få pla-&lt;br&gt;cera i onoterade företag. Detta skall enaast ske i indirekta former via t.ex.&lt;br&gt;investeringsfonder eller riskkapitalföretag. I kommanditbolag skall buf-&lt;br&gt;fertfonderna i överensstämmelse med vad som i dag gäller för Ijärde och&lt;br&gt;femte fondstyrelserna inte få vara komplementär och ta företagaransvar.&lt;br&gt;Komplementärens roll i kommanditbolaget innebär också en risk att för-&lt;br&gt;lora mer än det insatta kapitalet. Frågan är hur stora kapital/ägarandelar&lt;br&gt;buffertfonderna bör få ha i sådana bolag där fondema kan förutses gå in&lt;br&gt;med en kapitalandel vid sidan av ett fåtal andra finansiärer. En begräns-&lt;br&gt;ning till 10 % motsvarande den som föreslås gälla för direkta placeringar&lt;br&gt;i börsbolag kan ses som onödigt restriktiv för buffertfondernas möjlig-&lt;br&gt;heter att på ett effektivt sätt gå in som riskkapitalfinansiärer. I många fall&lt;br&gt;skulle investeringsvolymerna bli alltför små för att vara intressanta för så&lt;br&gt;stora placerare som AP-fondema. En högre andel kan också motiveras&lt;br&gt;med att det gäller indirekt ägande i målbolagen och att det väsentliga för&lt;br&gt;spararna är att buffertfonderna inte påtar sig företagaransvar med de extra&lt;br&gt;förvaltningskostnader det för med sig. Däremot skall ett aktivt&lt;br&gt;ägaransvar kunna utövas i riskkapitalföretaget i linje med fondernas&lt;br&gt;ägarpolicy. En högsta gräns som här föreslås är 30 %. Generellt bör buf-&lt;br&gt;fertfonderna inte vara den största finansiären med det särskilda ansvar&lt;br&gt;som följer med det. Den föreslagna gränsen är densamma som gäller för&lt;br&gt;sjätte fondstyrelsens innehav i börsnoterade bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om restriktiva gränser föreslås gälla för ägandet i enskilda bolag&lt;br&gt;generellt (inklusive börsnoterade fastighetsbolag) bör inga restriktioner&lt;br&gt;finnas för fondernas ägande av fastigheter i onoterade fastighetsbolag. I&lt;br&gt;det fall sådana egna bolag börsintroduceras bör inte heller någon ägarbe-&lt;br&gt;gränsning gälla. Likaså skall begränsningen inte inkludera aktier som ägs&lt;br&gt;indirekt via andelar i värdepappersfonder i den mån fonden inte har rätt&lt;br&gt;att utöva rösträtt för de i värdepappersfonden ingående aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.1.6 Exponering för valutarisk&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Högst 40 % av tillgångarna i var och en av buffert-&lt;br&gt;fonderna får vara exponerade för valutarisk. En övergångsregel skall&lt;br&gt;gälla i syfte att begränsa eventuella effekter på valutakursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Femte och sjätte fondstyrelserna, Svenska Bank-&lt;br&gt;föreningen, Svenska Fondhandlareföreningen samt Fondbolagens Före-&lt;br&gt;ning vill inte ha någon begränsning i lag. Detsamma anser Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen, Sveriges Industriförbund och Företagarnas&lt;br&gt;Riksförbund men dessa tillstyrker samtidigt en övergångsregel. Sveriges&lt;br&gt;Finansanalytikers Förening anser att regeln inte är lämplig men att en&lt;br&gt;alternativ regel att valutasäkra nominella placeringar kan övervägas.&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO) avvisar en explicit begränsningsre-&lt;br&gt;gel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För en väl utvecklad fondförvaltning&lt;br&gt;har utländska tillgångar kommit att bli av allt större betydelse. Kapital-&lt;br&gt;marknadernas avreglering och utveckling medger på ett helt annat sätt än&lt;br&gt;tidigare en internationell bredd i portfölj sammansättningen. Tekniker för&lt;br&gt;riskspridning och insikter om de riskreducerande effekterna av utlands-&lt;br&gt;placeringar har vidare inneburit en ny syn på utländska tillgångar. För&lt;br&gt;institutionella placerare har andelen utlandsplaceringar ökat. I dag anses&lt;br&gt;det vara ett nödvändigt inslag i en effektiv portfölj förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För svenska försäkringsbolag gäller en allmän valutamatchningsregel&lt;br&gt;som anger att tillgångar som används för skuldtäckning skall vara place-&lt;br&gt;rade så att valutakursrisken begränsas. EG-reglema för försäkringsbolag&lt;br&gt;uppställer krav på att tillgångar för skuldtäckning till högst 20 % far&lt;br&gt;redovisas i annan valuta än den vari förpliktelsen skall fullgöras. Försäk-&lt;br&gt;ringsbolagen i Sverige hade vid utgången av september 1999 sammanta-&lt;br&gt;get 28 % av de totala tillgångarna (inklusive tillgångar för skuldtäckning)&lt;br&gt;placerade hos utländska låntagare. Utlandsandelen för aktier uppgick till&lt;br&gt;ca 40 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande placeringsregler medger att ca 13 % av AP-fondens sam-&lt;br&gt;lade tillgångar kan placeras utomlands. Reglerna är detaljerade så till&lt;br&gt;vida att en andel av 10 % av de totala tillgångarna får placeras i ut-&lt;br&gt;ländska, säkra räntebärande tillgångar (första-tredje fondstyrelserna). För&lt;br&gt;aktier gäller 10 % som högsta tillåtna utlandsandel, medan ingen&lt;br&gt;begränsning finns för fastighetsplaceringar (utöver den generella 5 %-&lt;br&gt;gränsen för sådana investeringar). Vid utgången av december 1999 var&lt;br&gt;endast 8 % av de totala tillgångarna placerade i utlandet, vilket dock är&lt;br&gt;en betydande ökning jämfört med tidigare år. Eftersom utländska obli-&lt;br&gt;gationsplaceringar valutasäkrats uppgick valutaexponeringen endast till&lt;br&gt;knappt ett par procent. Att utrymmet inte utnyttjats i större utsträckning&lt;br&gt;får delvis förklaras av en mer konventionell, inhemskt orienterad place-&lt;br&gt;ringsstrategi. Regeringen har vid de senaste årens utvärderingar av AP-&lt;br&gt;fonden pekat på att utrymmet för diversifiering med utländska tillgångar&lt;br&gt;inte utnyttjats i önskvärd utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skäl för större utrymme&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För AP-fonden har utlandsplaceringar i princip samma relevans som för&lt;br&gt;andra förvaltare av pensionskapital. Den större möjligheten till risksprid-&lt;br&gt;ning och därmed minskad total risk är av stor betydelse i samband med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utlandsplaceringar främst på aktiesidan. Den svenska börsens Prop. 1999/2000:46&lt;br&gt;branschsammansättning är snäv i ett internationellt perspektiv. De natio-&lt;br&gt;nella aktiemarknaderna följer konjunkturcyklerna, vilka ofta är förskjutna&lt;br&gt;mellan länder eller grupper av länder. En betydande andel utländska&lt;br&gt;aktier medför därför att risken i portföljen kan minskas utan att avkall&lt;br&gt;behöver göras på den förväntade avkastningen. Även AP-fondens totala&lt;br&gt;storlek på den svenska kapitalmarknaden gör det från marknadssynpunkt&lt;br&gt;extra motiverat att medge ett inte obetydligt placeringsutrymme utom-&lt;br&gt;lands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i AP-fondens uppgift att stödja pensionsåtagandena&lt;br&gt;bör hänsyn också tas till att den privata konsumtionen till knappt en&lt;br&gt;tredjedel utgörs av utländska varor. Vid en försvagning av kronan upp-&lt;br&gt;kommer åtminstone på kortare sikt och under normala omständigheter en&lt;br&gt;inflationseffekt via importprisema som minskar kapitalets köpkraft. Vär-&lt;br&gt;det på utlandstillgångar kan emellertid förväntas stiga i motsvarande&lt;br&gt;mån. På så sätt bidrar utlandsplaceringar till att säkra pensionskapitalets&lt;br&gt;köpkraft. På längre sikt torde valutakurserna avspegla skillnaden i infla-&lt;br&gt;tionstakt mellan olika länder. Det har emellertid varit svårt att empiriskt&lt;br&gt;påvisa detta ens för mycket långa perioder. Som LO påpekar i sitt&lt;br&gt;remissvar finns också andra sätt att inflationsskydda placeringarna, t.ex.&lt;br&gt;genom realränteobligationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte fondstyrelsen pekar i sitt remissvar på att buffertfondernas till-&lt;br&gt;gångsmassa kan antas påverkas i negativ riktning i samband med en svag&lt;br&gt;inhemsk ekonomisk utveckling. En sådan kan förutses sammanfalla med&lt;br&gt;minskande sysselsättning och därmed en svag utveckling av in-&lt;br&gt;komstsumman relativt genomsnittsinkomsten. Det indikerar samtidigt att&lt;br&gt;buffertfonderna kan behöva tas i anspråk varför det i ett sådant scenario&lt;br&gt;vore fördelaktigt med en stor andel tillgångar i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av viss betydelse är också den enhetliga valutan inom EMU. Den kan&lt;br&gt;väntas påverka t.ex. de svenska bostadsinstitutens obligationsemissioner&lt;br&gt;även om Sverige inte deltar i valutaunionen. En viss andel emissioner i&lt;br&gt;euro kan förutses. Det innebär att en normal del av buffertfondernas in-&lt;br&gt;hemska marknad i stället kommer att utgöra skuldförbindelser i utländsk&lt;br&gt;valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ovanstående exempel står det klart att placeringar i&lt;br&gt;utländska tillgångar utgör ett välmotiverat inslag i AP-fondemas värde-&lt;br&gt;pappersportfölj. Någon minimigräns för utländska investeringar föreslås&lt;br&gt;dock inte trots att en sådan skulle kunna motiveras av riskbegräns-&lt;br&gt;ningsskäl. Behovet av valutaexponering i riskdiversifieringssyfte kom-&lt;br&gt;mer i stället till uttryck i målparagrafens allmänna krav på diversifiering.&lt;br&gt;Frågan är huruvida någon övre gräns bör sättas i lag för sådana place-&lt;br&gt;ringar. Det centrala skyddsmotivet bör i detta sammanhang vara att&lt;br&gt;skydda pensionssystemets buffertfunktion mot allt för stor valutarisk,&lt;br&gt;inte att tillse att fonden placerar i inhemska instrument. Skiljelinjen bör&lt;br&gt;således inte dras mellan svenska och utländska tillgångar, utan huruvida&lt;br&gt;valutarisk föreligger eller inte. Flera remissinstanser har tagit upp frågan&lt;br&gt;om valutarisk. I första hand har pekats på problemen att finna en lämplig&lt;br&gt;regel för en eventuell begränsning i lag (se nedan). Behovet av en abso-&lt;br&gt;lut gräns har kommenterats i mindre utsträckning, men några remiss-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;instanser anser att fondstyrelserna själva bör fa avgöra hur stora valuta-&lt;br&gt;risker som bör tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte fondstyrelsen framhåller att en ALM-studie bör ligga till grund&lt;br&gt;för valet av valutaexponering och att buffertfonderna kan komma till&lt;br&gt;olika slutsatser vad gäller den lämpligaste nivån. Regeringen delar&lt;br&gt;fondstyrelsernas uppfattning att en optimal nivå för graden av valuta-&lt;br&gt;exponering endast kan bestämmas genom en analys av åtagandesidan.&lt;br&gt;Det faktum att åtagandet i det nya pensionssystemet är i svenska kronor&lt;br&gt;samtidigt som huvuddelen av konsumtionskorgen består av inhemska&lt;br&gt;varor och tjänster motiverar dock enligt regeringens uppfattning en&lt;br&gt;restriktion för valutaexponeringen i syfte att begränsa denna s.k. match-&lt;br&gt;ningsrisk. Därutöver finns, som flera remissinstanser påpekat, makro-&lt;br&gt;ekonomiska skäl att övergångsvis begränsa valutautflödet som kan orsa-&lt;br&gt;kas av buffertfondernas omplaceringar. Av det sistnämnda skälet finns&lt;br&gt;anledning att i alla händelser införa en begränsningsregel under de när-&lt;br&gt;maste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovanstående faktorer visar sammantaget att utrymmet för valutaexpo-&lt;br&gt;nering bör vara generöst och åtminstone omkring en tredjedel av det för-&lt;br&gt;valtade kapitalet. För att bedriva en aktiv kapitalförvaltning krävs ett&lt;br&gt;visst utrymme för avvikelser uppåt och nedåt. När gränsen bestäms bör&lt;br&gt;hänsyn också tas till att investeringar i svenska aktier i många fall är&lt;br&gt;behäftade med valutarisk till följd av deras internationella verksamhet (se&lt;br&gt;diskussion nedan). Omvänt bör beaktas att tidigare svenska bolag under&lt;br&gt;senare år omvandlats till utländska men fortsatt att noteras på den&lt;br&gt;svenska börsen. Inslaget av utländska företag har därigenom blivit rela-&lt;br&gt;tivt stort vid årsskiftet 1999/2000 ca 15 %. Vaije avgränsning måste med&lt;br&gt;nödvändighet få karaktär av tumregel. Här görs den avvägningen att&lt;br&gt;högst 40 % av var och en av buffertfondernas totala tillgångar bör vara&lt;br&gt;utsatta för valutaexponering. Den föreslagna gränsen ligger därvid över&lt;br&gt;den andel som livförsäkringsbolagen i dag har. Såsom påpekats av några&lt;br&gt;remissinstanser innebär det faktum att begränsningen avser valutarisken&lt;br&gt;obegränsad frihet för buffertfonderna att placera i utländska värdepapper&lt;br&gt;om placeringarna kurssäkras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknisk utformning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av en kvantitativ begränsning av fondernas valutarisk är&lt;br&gt;det, beroende på tillgångsslag, inte entydigt huruvida valutarisk kan an-&lt;br&gt;ses föreligga eller inte. För räntebärande värdepapper är förekomsten av&lt;br&gt;valutarisk generellt relativt oproblematisk att fastställa. Avgörande är om&lt;br&gt;instrumentet är denominerat i utländsk valuta. För obligationer med olika&lt;br&gt;valutor på kupong och kapitaldel utgörs valutarisken i förekommande fall&lt;br&gt;av den del som är denominerad i utländsk valuta. För aktier är det där-&lt;br&gt;emot svårare att bestämma vilken valutarisk som faktiskt föreligger.&lt;br&gt;Flera remissinstanser har också pekat på dessa svårigheter. Expone-&lt;br&gt;ringen är olika stor i olika aktier. I princip beror förekomst och storlek av&lt;br&gt;valutarisk i ekonomisk mening på i vilken utsträckning bolagets värde&lt;br&gt;förändras på grund av förändringar i valutakursen. Värdet av ett företag&lt;br&gt;bestäms utifrån det diskonterade framtida kassaflödet. Ett multinationellt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;foretag har sitt kassaflöde i flera olika valutor. Värdet av företaget påver-&lt;br&gt;kas således i hög utsträckning av förändringar i valutakursen och därmed&lt;br&gt;är en placering i ett sådant företag utsatt för valutarisk, även om det är&lt;br&gt;noterat i den inhemska valutan. Härvidlag finns ingen entydig skiljelinje&lt;br&gt;mellan svenska internationellt verksamma bolag och utländska bolag&lt;br&gt;verksamma i Sverige. Varje regel blir som remissinstanserna påpekat&lt;br&gt;trubbig. I och med att det ändå bedömts vara motiverat att i placerings-&lt;br&gt;bestämmelsema införa en övre absolut gräns för valutarisk och att över-&lt;br&gt;gångsvis begränsa valutautflödet, är det viktigt att buffertfonderna på ett&lt;br&gt;relativt enkelt sätt kan tillämpa en begränsningsregel och att den kan&lt;br&gt;kontrolleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För svenska företag, dvs. företag med juridisk hemvist i Sverige, talar&lt;br&gt;övervägande skäl för att deras aktier, trots svårigheten att bedöma graden&lt;br&gt;av valutaexponering, i princip inte bör ingå i en utlandsram. Ett undantag&lt;br&gt;från den regeln bör dock enligt femte fondstyrelsen göras för de svenska&lt;br&gt;företag som, när de legala förutsättningarna finns, väljer att redovisa och&lt;br&gt;denominera sitt aktiekapital i utländsk valuta. Med en antagen starkt&lt;br&gt;internationell verksamhet i dessa företag kan en inte obetydlig valuta-&lt;br&gt;riskexponering enligt fondstyrelsen förutsättas. Regeringen har nyligen&lt;br&gt;lämnat en proposition (prop. 1999/2000:23) till riksdagen med förslag att&lt;br&gt;tillåta redovisning och denominering av aktiekapitalet i euro. I proposi-&lt;br&gt;tionen aviseras också en översyn av möjligheten att använda också andra&lt;br&gt;valutor. Femte fondstyrelsen har i denna fråga anfört att vald redovis-&lt;br&gt;ningsvaluta är ett bättre kriterium än juridisk hemvist för att avgöra om&lt;br&gt;ett bolag ur valutaexponeringsperspektiv är ett utländskt bolag eller ej.&lt;br&gt;Det motiveras med att det är redovisningsvalutans exponering mot andra&lt;br&gt;valutor som bolaget självt försöker kontrollera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det till viss del finns fog för dessa synpunkter anser rege-&lt;br&gt;ringen att, med hänsyn till kraven på tydlighet och enkelhet vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av regeln, det avgörande kriteriet för att inte ingå i ramen bör vara&lt;br&gt;svensk juridisk hemvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utländska företag noterade i utländsk valuta bör dessa anses vara&lt;br&gt;behäftade med valutarisk. Förekomsten av utländska företag som noterar&lt;br&gt;sig i svenska kronor har hittills varit begränsad. Även placeringar i&lt;br&gt;sådana aktier bör i detta sammanhang innebära en valutarisk. En annan&lt;br&gt;kategori utländska företag utgör de sammanslagningar av svenska och&lt;br&gt;utländska företag som ovan påtalats och där aktierna är noterade både på&lt;br&gt;svensk och utländsk börs. Här kan valutarisken på goda grunder antas&lt;br&gt;vara mindre, men det bedöms ändå vara svårt att i lag söka skilja dessa&lt;br&gt;grupper åt. Dessa företag bör således i detta sammanhang anses vara fullt&lt;br&gt;ut utsatta för valutarisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller olika valutaderivatinstrument skall hänsyn till dessa tas vid&lt;br&gt;beräkning av värdet av den totala valutarisken för de förvaltade tillgång-&lt;br&gt;arna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valutaflöden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fondens kapital är av sådan storleksordning att massiva investeringar&lt;br&gt;i utländska tillgångar på kort tid kan orsaka valutaflöden som oönskat&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan påverka kronkursen. Effekten skall inte överdrivas. AP-fonden har&lt;br&gt;incitament att anpassa investeringstakten till den svenska kronans styrka&lt;br&gt;då denna påverkar investeringarnas långsiktiga lönsamhet (se avsnitt 12&lt;br&gt;för en diskussion). I promemorian föreslogs därför en övergångsregel&lt;br&gt;som begränsar det årliga valutautflödet till följd av buffertfondernas om-&lt;br&gt;placeringar. Några remissinstanser som i och för sig är tveksamma eller&lt;br&gt;avstyrker en absolut gräns för valutarisk har ändå sett behov av en över-&lt;br&gt;gångsregel för att undvika makroekonomiska effekter. En sådan regel&lt;br&gt;skulle begränsa det potentiella årliga valutautflödet. Andelen tillgångar&lt;br&gt;med valutarisk vid starttidpunkten för de nya placeringsreglemas&lt;br&gt;tillämpning kan inte nu exakt förutses. Här förutsätts en fortsatt ökning&lt;br&gt;av dessa (bl.a. genom ett mindre utnyttjande av valutasäkring i linje med&lt;br&gt;de av regeringen gjorda utvärderingarna). I promemorian föreslogs en&lt;br&gt;årlig upptrappning med högst 5 procentenheter per år och fond, vilket&lt;br&gt;formellt skulle innebära en övergångsperiod på fem kalenderår räknat&lt;br&gt;fr.o.m. det år de nya placeringsbestämmelsema införs. Några remiss-&lt;br&gt;instanser har ansett att en sådan lång formell övergångsperiod inte kan&lt;br&gt;anses behövlig. Hänsyn måste dock tas till den pågående amorteringen av&lt;br&gt;statens valutaskuld samt att möjligheten att ha aktiekapital och redovis-&lt;br&gt;ning i euro samtidigt införs. Även dessa statliga åtgärder innebär valu-&lt;br&gt;tautflöden och kan tänkas påverka kronans kurs negativt. Det finns där-&lt;br&gt;för enligt regeringens uppfattning inte tillräckliga skäl att ändra den före-&lt;br&gt;slagna övergångsregeln. Här föreslås sålunda en konstruktion som inne-&lt;br&gt;bär att andelen placeringar med valutarisk räknat i procent av de totala&lt;br&gt;placeringarna får öka med högst 5 procentenheter per år och fond. Den&lt;br&gt;föreslagna övergångsregeln föreslås tillämpas så att valutariskandelen&lt;br&gt;högst far uppgå till 15 % under det kalenderår de nya reglerna införs och&lt;br&gt;därefter successivt trappas upp. Enligt förslaget skulle fem år krävas för&lt;br&gt;att nå maximal gräns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som närmare utvecklas i avsnitt 12 kommer AP-fondsreformen inne-&lt;br&gt;bära ett omplaceringsbehov från räntebärande fordringar till framför allt&lt;br&gt;utländska aktier. För att underlätta denna anpassning har första-tredje&lt;br&gt;fondstyrelserna i en skrivelse (dnr. Fil999/4865) föreslagit att de ifråga-&lt;br&gt;varande fondema, som förvaltar i huvudsak inhemska räntebärande till-&lt;br&gt;gångar, redan under år 2000 ges möjlighet att påbörja en viss&lt;br&gt;omfördelning mot ökad andel utländska räntepapper för att i ett senare&lt;br&gt;skede kunna ersätta dessa med främst utländska aktier. Regeringen anser&lt;br&gt;att en sådan anpassnings-möjlighet bör öppnas varför det föreslås att den&lt;br&gt;nya valutariskregeln fr.o.m. maj 2000 skall tillämpas för Första och&lt;br&gt;Andra AP-fondema, vilka är de fonder som från denna tidpunkt förvaltar&lt;br&gt;ränteportföljen (se avsnitt 11 Övergångsfrågor). Dock får högst 10 % av&lt;br&gt;tillgångarna vara utsatta för valutarisk fram till utgången av december&lt;br&gt;samma år. Samtidigt upphävs den nuvarande regeln som begränsar&lt;br&gt;innehaven av utländska räntepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde fondstyrelsen har bedömt att upptrappningsregeln fr.o.m. 2001&lt;br&gt;sannolikt innebär en kortsiktigt relativt hög andel svenska aktier som&lt;br&gt;senare far säljas ut till förmån för utländska aktier. Inget hindrar emeller-&lt;br&gt;tid en buffertfond från att med hjälp av valutasäkring gå snabbare fram i&lt;br&gt;sin omstrukturering till utländska tillgångar än vad regeln skulle tillåta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framtida överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beroende på utvecklingen framöver kan en översyn av regeln bli nöd-&lt;br&gt;vändig. Vid ett eventuellt införande av den gemensamma valutan euron i&lt;br&gt;Sverige kommer placeringar inom euroområdet inte längre att utgöra&lt;br&gt;någon valutarisk. I ett sådant läge minskar också den andel av den&lt;br&gt;svenska konsumtionen som importeras och samtidigt är noterad i främ-&lt;br&gt;mande valuta. Det talar för att en mindre del av buffertfondernas till-&lt;br&gt;gångar i en sådan framtida situation skulle medges vara utsatt for valuta-&lt;br&gt;risk. Då skulle den nu föreslagna andelen på 40 % behöva begränsas.&lt;br&gt;Även principen om juridisk hemvist bör i en sådan situation ändras och&lt;br&gt;gälla för hela euroområdet. En lagändring bör därför göras i det fall Sve-&lt;br&gt;rige skall inträda i valutaunionen. Med tanke på den valda regelns trub-&lt;br&gt;bighet finns det allmänt sett skäl att inom en inte alltför avlägsen framtid&lt;br&gt;utvärdera valutaregelns lämplighet och utformning. Som framgått skall&lt;br&gt;andelen tillgångar som är utsatta för valutarisk kunna öka stegvis under&lt;br&gt;en femårig övergångsperiod. En översyn kan vara lämplig att göra när&lt;br&gt;övergångsperioden är slut.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.1.7 Lånerätt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Buffertfonderna ges var och en för sig möjlig-&lt;br&gt;het att låna upp medel vid tömning av respektive fond. Upplåningen&lt;br&gt;skall ske genom lån hos Riksgäldskontoret på de löptider som fon-&lt;br&gt;dema bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fondspromemorians förslag: Promemorian innehåller inte något&lt;br&gt;förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balanseringspromemorian: I Socialdepartementets promemoria om&lt;br&gt;automatisk balansering (Ds 1999:43) diskuteras möjligheten att fondema&lt;br&gt;vid en fondtömning ges rätt till att låna till pensionsutbetalningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna (Balanseringspromemorian): Första-tredje&lt;br&gt;fondstyrelserna pekar på möjligheten att fonden töms. Fondstyrelserna&lt;br&gt;menar att principen om ett autonomt pensionssystem bryts om fonden&lt;br&gt;ges möjlighet att låna för att finansiera utgående pensioner. Fondstyrel-&lt;br&gt;serna anser vidare att den automatiska balanseringen i stället bör ta hän-&lt;br&gt;syn till fondernas likviditetsnivå. På detta sätt skulle risken för en töm-&lt;br&gt;ning av fondema minska. Riksgäldskontoret stöder förslaget att AP-fon-&lt;br&gt;dema skall ha rätt att låna för att överbrygga underskott. Kontoret anser&lt;br&gt;det naturligt att fondema lånar via Rikgäldskontoret. Riksrevisionsverket&lt;br&gt;efterlyser en djupare av analys av vilka långivare buffertfonderna skall&lt;br&gt;använda sig av; staten eller upptagande av lån på marknaden. Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket menar att en lånerätt för AP-fonden skulle förutsätta en stat-&lt;br&gt;lig garanti för pensionssystemet, vilket enligt verkets mening skulle&lt;br&gt;innebära ett avsteg från grundtanken med ett autonomt pensionssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som har konstaterats kommer det nya&lt;br&gt;pensionssystemet att innehålla en mekanism, en s.k. automatisk balan-&lt;br&gt;sering, som innebär att utgående pensioner reduceras i situationer då det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annars föreligger risk för varaktiga underskott i systemet. Sannolikheten&lt;br&gt;för en tömning av fondema skulle minska om hänsyn togs till fondernas&lt;br&gt;likviditetsnivå vid balanseringens konstruktion (s.k. likviditetsmarginal&lt;br&gt;eller balansering med särskilt beaktande av likviditetssituationen, se&lt;br&gt;Balanseringspromemorian). Även om den automatiska balanseringen&lt;br&gt;skulle kompletteras på något av dessa sätt skulle detta inte helt ta bort&lt;br&gt;risken för att buffertfonderna under en period kan tömmas vid oavbrutet&lt;br&gt;negativ utveckling för ålderspensionssystemets ekonomiska ställning.&lt;br&gt;Frågan om den automatiska balanseringens konstruktion bereds för när-&lt;br&gt;varande i regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionssystemet skall ses som ett autonomt system. Grundtanken är&lt;br&gt;också att hålla fondema strikt åtskilda från statsbudgeten. Det måste fin-&lt;br&gt;nas en tydlig gräns mellan pensionssystemet och statsbudgeten för att&lt;br&gt;systemet skall kunna behålla sin autonoma ställning. Eftersom balanse-&lt;br&gt;ringen inte eliminerar risken för att buffertfonderna tillfälligt kan tömmas&lt;br&gt;(det gäller också om en s.k. likviditetsmarginal införs), måste systemet&lt;br&gt;kunna tillföras medel. Detta kan antingen ske genom att statsbudgeten&lt;br&gt;tillskjuter medel eller genom att fondema ges en lånerätt. Riksgäldskon-&lt;br&gt;toret menar i sitt remissvar på Balanseringspromemorian att det rimligen&lt;br&gt;är bättre att ange hur en sådan situation där pensionssystemet behöver&lt;br&gt;låna skall hanteras samtidigt som reglerna utformas så att risken för att&lt;br&gt;en sådan situation skall uppstå i görligaste mån begränsas. Regeringen&lt;br&gt;delar denna uppfattning. Tillskott av statliga medel till buffertfonderna&lt;br&gt;skulle medföra att pensionssystemets autonoma ställning åsidosattes. En&lt;br&gt;lånerätt för fondema är därför enligt regeringens uppfattning att föredra.&lt;br&gt;Första-tredje fondstyrelserna och Riksförsäkringsverket har invänt mot&lt;br&gt;detta och hävdar att fonder med underskott skulle äventyra pensionssys-&lt;br&gt;temets autonomi. Autonomin är emellertid enligt regeringens mening&lt;br&gt;avhängig av att systemet totalt sett är långsiktigt finansiellt stabilt och&lt;br&gt;inte en funktion av huruvida buffertfonderna tillfälligt uppvisar ett över-&lt;br&gt;eller underskott. Det avgörande är således att systemets sammanlagda&lt;br&gt;tillgångar, dvs. avgiftsförmögenheten tillsammans med buffertfondernas&lt;br&gt;behållning, inte långsiktigt understiger den samlade pensionsskulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket anser att en statlig garanti för pensionssystemet&lt;br&gt;är en förutsättning för en lånerätt och att detta innebär ett avsteg från&lt;br&gt;grundtanken på ett autonomt system. AP-fondema är emellertid att&lt;br&gt;betrakta som statliga myndigheter och därmed inte självständiga juridiska&lt;br&gt;personer utan varje myndighet är en del av staten som juridisk person (se&lt;br&gt;avsnitt 10.5). En statlig garanti är därmed obehövlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Buffertfonderna skall utgöra självständiga enheter. Med beaktande av&lt;br&gt;den åtagandesida som buffertfonderna har gemensamt är de inom vissa&lt;br&gt;givna ramar fria att efter analyser och bedömningar placera fondmedlen&lt;br&gt;så att målet för förvaltningen uppnås. Avkastningen för respektive fond&lt;br&gt;kommer därför över tiden att vara olika stor. Därmed kommer respektive&lt;br&gt;fonds tillgångsförmögenhet att variera. Samtidigt kommer fondema att&lt;br&gt;tillföras medel och bidra till systemet med en fjärdedel var utan att hän-&lt;br&gt;syn tas till fondernas respektive storlek. Vid en ogynnsam utveckling&lt;br&gt;kommer fondema till följd av skilda tillgångsförmögenheter att tömmas&lt;br&gt;olika snabbt. En möjlighet vore att låta samtliga fonder tömmas innan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon av fondema tillåts låna. En sådan ordning skulle dock innebära att&lt;br&gt;oberoendet och konkurrenselementet mellan fondema bröts. Det förefal-&lt;br&gt;ler därför naturligast att respektive fond ansvarar för den eventuella upp-&lt;br&gt;låning som vid någon tidpunkt kan vara nödvändig for att täcka de åta-&lt;br&gt;ganden fonden har. Detta skulle dock innebära att AP-fondssystemet som&lt;br&gt;helhet vid en viss tidpunkt skulle kunna betraktas som en belånad värde-&lt;br&gt;pappersportfolj i det fall någon av fondema har en negativ behållning och&lt;br&gt;de övriga samtidigt har en positiv behållning. Det innebär att portföljen&lt;br&gt;som helhet skulle ha en högre förväntad avkastning och en högre risk än&lt;br&gt;vad som annars skulle vara fallet. En sådan ordning skulle emellertid&lt;br&gt;troligen gälla under en begränsad tid och inte innebära någon väsentlig&lt;br&gt;olägenhet. Övervägande skäl talar därför för att respektive fond svarar&lt;br&gt;för sin egen upplåning utan hänsyn till om övriga fonder har en positiv&lt;br&gt;behållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt dagens bestämmelser tillåts fondema att låna kortfristigt på&lt;br&gt;marknaden för att täcka vissa likviditetsbehov. I syfte att täcka mer lång-&lt;br&gt;siktiga finansieringsbehov skulle upplåning på de finansiella markna-&lt;br&gt;derna vara ett mindre fördelaktigt alternativ. Kostnaden för AP-fondema&lt;br&gt;att låna direkt på marknaden är givetvis svår att uppskatta. Sannolikt&lt;br&gt;skulle kostnaden i dag vara ca 50-100 räntepunkter högre än upplåningen&lt;br&gt;via Riksgäldskontoret. AP-fondema bör därför ej ges möjlighet att själv-&lt;br&gt;ständigt låna i eget namn utan bör hänvisas till Riksgäldskontoret. I det&lt;br&gt;fall fondema behöver täcka långsiktiga finansieringsbehov föreslås där-&lt;br&gt;för att fondema i likhet med affärsverk och andra myndigheter ges möj-&lt;br&gt;lighet till lån i Riksgäldskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nedanstående tabell sammanfattas förslaget till placeringsregler för&lt;br&gt;de nya buffertfonderna. I de regler som innebär att olika procentsatser&lt;br&gt;skall tillämpas på en fonds tillgångar skall tillgångarna beräknas exklu-&lt;br&gt;sive de särskilda fondmedel som utgörs av direktlån och som skall av-&lt;br&gt;vecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_____________________________________________________________________Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8.2 Förslag till placeringsregler för de nya buffertfonderna&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Placeringsinstrument&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla instrument på kapitalmarknaden. Aktier och&lt;br&gt;fordringsrätter skall vara marknadsnoterade och&lt;br&gt;omsättningsbara (undantag fastighetsaktier).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Onoterade värdepapper&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högst 5 % av en fonds tillgångar får vara place-&lt;br&gt;rade i onoterade men omsättningsbara värde-&lt;br&gt;papper. Onoterade aktier får endast ägas indirekt&lt;br&gt;via fond eller riskkapitalföretag (undantag för&lt;br&gt;egna fastighetsaktier).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Räntebärande värdepapper med Minst 30 % av en fonds tillgångar,&lt;br&gt;låg risk&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Derivat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Främst i syfte att effektivisera förvaltning eller&lt;br&gt;minska risker. Ej derivat med råvaror som un-&lt;br&gt;derliggande instrument.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Krediter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Repor, direktlån till egna fastighetsbolag, korta&lt;br&gt;lån och inlåning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utländsk valuta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högst 40 % av en fonds tillgångar far exponeras&lt;br&gt;mot valutarisk. Upptrappning med 5 procenten-&lt;br&gt;heter per år.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Upplåning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kort upplåning för tillfälliga behov. Möjlighet&lt;br&gt;till lån i Riksgäldskontoret vid fondtömning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stora exponeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högst 10 % av en fonds tillgångar får exponeras&lt;br&gt;mot en emittent eller grupp av emittenter.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Marknadsvärdet av varje fonds innehav av aktier&lt;br&gt;i svenska bolag far högst motsvara 2 % av det&lt;br&gt;totala värdet av svenska aktier på svenska börser&lt;br&gt;och marknadsplatser.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Röstandel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högst 10% i ett börsnoterat enskilt företag&lt;br&gt;(undantag för egna fastighetsbolag). Högst 30 %&lt;br&gt;i onoterade företag (riskkapitalföretag).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Regler för nuvarande sjunde fondstyrelsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av avsnitt 4 gäller för sjunde fondstyrelsens förvaltning att&lt;br&gt;den så långt möjligt skall vara konkurrensneutral i förhållande till de pri-&lt;br&gt;vata fondförvaltare som agerar inom ramen för premiepensionssystemet.&lt;br&gt;I fråga om regler för placeringsverksamheten åstadkoms detta enligt nu&lt;br&gt;gällande ordning genom att flertalet av placeringsbestämmelsema i lagen&lt;br&gt;(1990:1114) om värdepappersfonder gjorts tillämpliga också för sjunde&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fondstyrelsen. I avsnitt 6.3 föreslås att de nu gällande placeringsbestäm- Prop. 1999/2000:46&lt;br&gt;melserna för fondstyrelsen skall föras över materiellt oförändrade till den&lt;br&gt;föreslagna lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Andra förvaltningsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: All förvaltning av fondernas medel skall, om sty-&lt;br&gt;relsen så beslutar, kunna skötas av utomstående förvaltare. Det kan ske&lt;br&gt;genom köp av fondandelar eller genom skräddarsydda förvaltningsupp-&lt;br&gt;drag. Minst 10 % av kapitalet i varje buffertfond skall förvaltas på detta&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansvarar för att en årlig utvärdering av fondernas förvalt-&lt;br&gt;ning sker. I utvärderingen ges regeringen möjlighet att precisera sin syn&lt;br&gt;på pensionssystemets åtagandesida och uppdraget i övrigt. Regeringen&lt;br&gt;skall liksom i dag överlämna sin utvärdering till riksdagen i form av en&lt;br&gt;regeringsskrivelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inget att erinra mot&lt;br&gt;förslaget. Första-tredje fondstyrelserna, Landsorganisationen och&lt;br&gt;Finansanalytikernas Förening anser inte att någon gräns för extern för-&lt;br&gt;valtning skall finnas i lag. Svenska Bankföreningen, Fondhandlareföre-&lt;br&gt;ningen, Fondbolagens Förening, Svenska Arbetsgivareföreningen,&lt;br&gt;Industriförbundet och Företagarnas Riksförbund vill ha en betydligt&lt;br&gt;högre gräns. Det föreslås bl.a. att en av buffertfonderna åläggs ett 100&lt;br&gt;procentigt krav på extern förvaltning. En övergångsregel för kravet på&lt;br&gt;extern upphandling av förvaltningen har önskats av första-tredje fondsty-&lt;br&gt;relserna. Riksrevisionsverket anser att utvärderingen skall granska&lt;br&gt;ägarinflytandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Extern förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av att de nya buffertfonderna föreslås fa friare placeringsregler&lt;br&gt;krävs det en bred förvaltningskompetens. Det kommer sannolikt inte att&lt;br&gt;vara kostnadseffektivt för varje fond att ha egen kompetens inom alla de&lt;br&gt;områden där placeringar förutsätts ske. Det gäller inte minst behovet av&lt;br&gt;kunskap om utländska aktie- och obligationsmarknader. Inslaget av&lt;br&gt;extern förvaltning kommer således att öka i takt med att de utländska&lt;br&gt;inslagen i portföljen ökar. En möjlighet för fondema att erhålla extern&lt;br&gt;kompetens är att köpa fondandelar i fonder avsedda för institutionella&lt;br&gt;placerare. Att investera i utländska aktieindexfonder är t.ex. ett sätt att&lt;br&gt;åstadkomma en väldiversifierad utlandsportfölj utan att behöva bygga&lt;br&gt;upp kompetens på samtliga utländska marknader. Ett annat sätt att an-&lt;br&gt;vända extern kompetens är att upphandla skräddarsydda förvaltnings-&lt;br&gt;uppdrag hos utomstående förvaltare. Den externa förvaltaren kan förvalta&lt;br&gt;en särskild del av portföljen där kompetens saknas inom fonden. En&lt;br&gt;extern förvaltare kan också förvalta en del av portföljen med exakt&lt;br&gt;samma placeringsriktlinjer som den egna organisationen i syfte att er-&lt;br&gt;hålla ett riktmärke mot vilket den egna organisationens resultat kan mä-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tas. Den norska oljefonden på ca 170 miljarder norska kronor (utgången&lt;br&gt;av år 1998) är ett exempel på ett stort och snabbt växande placerings-&lt;br&gt;kapital (prognos ca 600 miljarder norska kronor år 2002) vars aktietill-&lt;br&gt;gångar - 30—50 % av fondens kapital enligt placeringsregler -&lt;br&gt;inledningsvis helt förvaltas externt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Extern förvaltning genom diskretionära (skräddarsydda) förvaltnings-&lt;br&gt;uppdrag hindrar inte att fondema utövar rösträtt för aktier som förvaltas&lt;br&gt;på detta sätt. Om den externa förvaltningen sker genom förvärv av ande-&lt;br&gt;lar i värdepappersfonder, enligt lagen (1990:1114) om värdepappersfon-&lt;br&gt;der, gäller i stället att fondbolaget företräder andelsägarna i alla frågor&lt;br&gt;som rör värdepappersfonden och således även röstar för de aktier som&lt;br&gt;ingår i fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktigt är att AP-fonderna försäkrar sig om att den externa förvalt-&lt;br&gt;ningen utförs i linje med de övergripande målen för förvaltningen och&lt;br&gt;följer gällande regler i lagstiftningen samt de mål som i övrigt satts upp i&lt;br&gt;verksamhetsplanen, bl.a. avseende placeringspolicy samt etiska och mil-&lt;br&gt;jömässiga hänsyn. Fondema måste ha kompetens att följa upp den&lt;br&gt;externa förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag inte något hinder för fondstyrelserna att anlita externa&lt;br&gt;förvaltare. Ett antal remissinstanser som kommenterat frågan, t.ex.&lt;br&gt;första-tredje fondstyrelserna, har förordat att det borde vara upp till fon-&lt;br&gt;dema själva att bestämma hur förvaltningen skall skötas och att lagstifta-&lt;br&gt;ren inte bör inskränka deras möjlighet att välja den mest effektiva for-&lt;br&gt;men. Andra remissinstanser såsom Svenska Arbetsgivareföreningen och&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen anser att den externa förvaltningen generellt för&lt;br&gt;fondema skall utgöra en väsentligt större del än den lägsta gräns som&lt;br&gt;föreslagits. Remissinstanserna har bl.a. ansett det inte vara möjligt eller&lt;br&gt;rimligt att buffertfonderna själva bygger upp tillräcklig kompetens på alla&lt;br&gt;de områden som skulle krävas. Vidare har framhållits att eventuella&lt;br&gt;problem med stort statligt ägande kan elimineras genom höga krav på&lt;br&gt;extern förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att understryka vikten av en kostnadseffektiv förvaltning, där&lt;br&gt;alla investeringsmöjligheter utnyttjas på ett optimalt sätt och en bas ska-&lt;br&gt;pas för jämförelser mellan internt och externt förvaltade medel, finns det&lt;br&gt;skäl att föreskriva att en viss del av förvaltningen skall skötas externt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i promemorian föreslagna miniminivån torde härvidlag knappast&lt;br&gt;utgöra en bindande restriktion för fondernas förvaltning utan skall&lt;br&gt;betraktas som en markering av vikten av kostnadseffektiv förvaltning.&lt;br&gt;Sålunda föreslås att minst 10 % av varje buffertfonds marknadsvärde-&lt;br&gt;rade tillgångar skall förvaltas externt genom diskretionära förvaltnings-&lt;br&gt;uppdrag eller i fonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje fondstyrelserna har önskat att ett sådant krav bör tilläm-&lt;br&gt;pas flexibelt och inte vara bindande förrän vid utgången av det första år&lt;br&gt;som de nya placeringsreglema är avsedda att gälla. År 2001 kommer med&lt;br&gt;stor sannolikhet att präglas av tämligen omfattande portfölj omstrukture-&lt;br&gt;ringar och kan betraktas som något av ett övergångsår i sammanhanget.&lt;br&gt;Vidare kommer fondema inte förrän vid ett relativt sent stadium att veta&lt;br&gt;hur tillgångssidan ser ut i samband med uppdelningen. Det kan därvidlag&lt;br&gt;vara olämpligt att föreskriva att regeln skall vara uppfylld redan den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 januari 2001. Regeln bör därför vara bindande först efter det första för-&lt;br&gt;valtningsåret, dvs. fr.o.m. den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den externt förvaltade verksamheten skall i alla delar behandlas lika&lt;br&gt;med den internt förvaltade vad gäller krav att följa de övergripande må-&lt;br&gt;len och föreskrivna reglerna. Det är också av stor vikt att de externa för-&lt;br&gt;valtarna fyller de krav på sundhet och pålitlighet som måste ställas samt&lt;br&gt;att de står under offentlig tillsyn. Möjligheten att på indirekt väg placera i&lt;br&gt;onoterade bolag via t.ex. kommanditbolag eller riskkapitalbolag som fö-&lt;br&gt;reslås kan också sägas utgöra en form av extern förvaltning, liksom även&lt;br&gt;placeringar i investmentbolag kan sägas göra. Detta slag av extern för-&lt;br&gt;valtning omfattas inte av det lagstadgade kravet på offentlig tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sjunde fondstyrelsens förvaltning av premiepensionsmedel skall&lt;br&gt;det så långt möjligt gälla konkurrensneutralitet i förhållande till de pri-&lt;br&gt;vata fondförvaltare som kan väljas för förvaltning av sådana medel. För&lt;br&gt;sådana privata förvaltare finns det inte några lagregler om extern medels-&lt;br&gt;förvaltning. Det saknas därför skäl att införa regler som innebär ett krav&lt;br&gt;på att viss del av sjunde fondstyrelsens placeringsverksamhet skall skötas&lt;br&gt;av utomstående förvaltare. Däremot bör möjligheten till sådan extern&lt;br&gt;förvaltning finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Goda incitament till effektiv förvaltning får allmänt anses finnas med en&lt;br&gt;organisation som inrymmer ett antal likvärdiga och självständiga fonder.&lt;br&gt;Till detta skall läggas den genomlysning, utvärdering och informations-&lt;br&gt;givning om fondernas utveckling som även fortsättningsvis kommer att&lt;br&gt;ske. En väl fungerande medelsförvaltning förutsätter vidare god intern&lt;br&gt;kontroll. Buffertfondernas styrelser har ansvar för att det finns erforder-&lt;br&gt;liga system och rutiner för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En central beståndsdel i den fondorganisation som här föreslås är in-&lt;br&gt;tern uppföljning och extern utvärdering av förvaltningen. En intem&lt;br&gt;resultatuppföljning syftar till att ge underlag för att bedöma förvaltnings-&lt;br&gt;resultatet och för korrigerande åtgärder. Det är sålunda en oumbärlig&lt;br&gt;funktion. Betydelsen av en extern utvärdering skall ses mot bakgrund av&lt;br&gt;att de föreslagna placeringsreglema ger buffertfonderna stor frihet att&lt;br&gt;välja inriktning och risknivå. Med den friheten följer ett stort ansvar och&lt;br&gt;därmed krav på ett balanserande uppföljnings- och utvärderingssystem.&lt;br&gt;En extern utvärdering av förvaltningen skall ge en opartisk bedömning av&lt;br&gt;fondernas förvaltningsresultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utvärdering bör ske av såväl den &amp;quot;externa effektiviteten&amp;quot; som den&lt;br&gt;&amp;quot;interna effektiviteten&amp;quot; i förvaltningen. Utvärderingen av den &amp;quot;externa&lt;br&gt;effektiviteten&amp;quot; bör innehålla en bedömning av hur väl de övergripande&lt;br&gt;målen operationaliserats i konkretare förvaltningsmål, inkluderande i&lt;br&gt;förekommande fall en utvärdering av den ALM-analys som legat till&lt;br&gt;grund för bestämmandet av tillgångsportföljens sammansättning. Rege-&lt;br&gt;ringen bör här ges utrymme att vid behov förtydliga sin syn på pensions-&lt;br&gt;systemets åtagandesida och förvaltningsuppdraget i övrigt. (Om obe-&lt;br&gt;roende mellan regering och buffertfonderna, se vidare i avsnitt 10.3.)&lt;br&gt;Utvärderingen av den &amp;quot;interna effektiviteten&amp;quot; bör ta fasta på i vilken grad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppsatta mål har uppnåtts. Som femte fondstyrelsen påpekar bör denna&lt;br&gt;utvärdering i normalfallet ta sin utgångspunkt i de av fondema uppsatta&lt;br&gt;målen. Regeringen vill emellertid förbehålla sig rätten att göra en utvär-&lt;br&gt;dering mot riktmärken som regeringen själv valt om de riktmärken fon-&lt;br&gt;den fastställt för sin portfölj förvaltning bedöms uppenbart olämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket anser att buffertfondernas ägarinflytande i enskilda&lt;br&gt;företag skall utgöra en av de punkter som bör granskas i utvärderingen av&lt;br&gt;fondernas förvaltning. En sådan granskning kan förutsättas utgöra en&lt;br&gt;naturlig del av den utvärdering som föreslås. I utvärderingen bör också&lt;br&gt;ingå att bedöma buffertfondernas oberoende sinsemellan. Avgörande i&lt;br&gt;det sammanhanget är en bedömning av de olika placeringsstrategierna.&lt;br&gt;Ett krav på oberoende hindrar inte fondema från ett visst administrativt&lt;br&gt;samarbete (se avsnitt 10.3). Utvärderingen bör också kunna omfatta de&lt;br&gt;gemensamma redovisningsprinciper som tillämpas (se avsnitt 10.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även med nu aktuella regler kan en utvärdering sägas ske både internt&lt;br&gt;och externt. De nuvarande fondstyrelserna är ålagda att utföra en egen&lt;br&gt;utvärdering av sin förvaltning vilket kan ses som en resultatuppföljning.&lt;br&gt;Dessa utvärderingar tillsammans med årsredovisning och revisions-&lt;br&gt;berättelse ligger sedan till grund för en extern utvärdering av förvalt-&lt;br&gt;ningen som görs av regeringen. Denna tillsammans med en sammanställ-&lt;br&gt;ning av fondstyrelsernas årsredovisningar överlämnas årligen till riksda-&lt;br&gt;gen i form av en regeringsskrivelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya organisation och förvaltning som nu föreslås minskar som&lt;br&gt;ovan framgått inte behovet av en effektiv utvärdering. Ansvaret för ut-&lt;br&gt;värderingen skall liksom tidigare ligga på regeringen. I det avseendet&lt;br&gt;föreslås därmed att rådande ordning behålls. Nuvarande förhållande&lt;br&gt;innebär emellertid att fondstyrelsernas egen utvärdering skall utgöra&lt;br&gt;underlag för regeringens utvärdering. Under de två senaste åren har rege-&lt;br&gt;ringen därutöver anlitat extern kompetens för sin utvärdering. Den nuva-&lt;br&gt;rande ordningen att AP-fondemas egna utvärderingar av sin egen verk-&lt;br&gt;samhet utgör underlag för regeringens bedömning kan ifrågasättas.&lt;br&gt;Underlaget för regeringens utvärdering bör framöver i stället tas fram av&lt;br&gt;en lämplig extern utvärderare med hög kompetens inom området kapital-&lt;br&gt;förvaltning eller på annat sätt som regeringen själv bestämmer. Buffert-&lt;br&gt;fonderna bör naturligtvis bistå med det material regeringen behöver för&lt;br&gt;sin utvärdering. Fondema bör tillsammans med regeringen utarbeta&lt;br&gt;gemensamma metoder för avkastningsmätning i syfte att underlätta jäm-&lt;br&gt;förelser av fondernas resultat. En lämplig lösning är att använda tillämp-&lt;br&gt;liga delar av den s.k. GIPS-standarden som används på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhållits i avsnitt 7 måste en utvärdering i första hand ske över&lt;br&gt;långa perioder med tanke på den långa placeringshorisonten. En avväg-&lt;br&gt;ning måste härvidlag göras mellan behovet av att utvärdera den nuva-&lt;br&gt;rande förvaltningsorganisationen, vilket talar för en relativt kort utvärde-&lt;br&gt;ringsperiod å ena sidan, och behovet av att understryka långsiktigheten i&lt;br&gt;förvaltningen samt att så långt möjligt undvika slumpmässighet i utvär-&lt;br&gt;deringen, vilket talar för en lång utvärderingsperiod å den andra. Den&lt;br&gt;utvärderingshorisont på 5 år som hittills använts bedöms här vara en&lt;br&gt;lämplig avvägning även fortsättningsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Extern utvärdering skall liksom i dag bekostas med fondmedel. Rege- Prop. 1999/2000:46&lt;br&gt;ringen skall även fortsättningsvis överlämna sin utvärdering till riksda-&lt;br&gt;gen i form av en regeringsskrivelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1&lt;/h3&gt;
&lt;h2&gt;Organisationsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Fondernas antal&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De nuvarande första-femte fondstyrelserna redu-&lt;br&gt;ceras till fyra från varandra fristående AP-fonder som skall utöva buf-&lt;br&gt;fertfunktionen i pensionssystemets fördelningsdel. I AP-fondssystemet&lt;br&gt;kvarstår nuvarande sjätte och sjunde fondstyrelserna i princip oföränd-&lt;br&gt;rade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya buffertfonderna skall, med undantag av att direktlånestocken&lt;br&gt;förvaltas av första fonden fram till avveckling, initialt vara lika stora med&lt;br&gt;identiska regler för placeringar och organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. I promemorian föreslogs dock att de nuvarande första-femte&lt;br&gt;fondstyrelserna skulle avvecklas och ersättas med fyra nya AP-fonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran. Första-fjärde fondstyrelserna, Sveriges Försäk-&lt;br&gt;ringsförbund och Sveriges Pensionärers Riksförbund förespråkar tre&lt;br&gt;buffertfonder. Sjätte fondstyrelsen anser att den kan bygga upp den fjärde&lt;br&gt;fonden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Storleken på fondkapitalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fondens förmögenhet förvaltas i dag av sex fondstyrelser. Fjärde-&lt;br&gt;sjätte fondstyrelserna har egna kanslier, medan första-tredje fondstyrel-&lt;br&gt;serna har ett gemensamt kansli. Det totala fondkapitalet beräknas komma&lt;br&gt;att uppgå till ca 580 miljarder kronor den 1 januari år 2001 efter beslu-&lt;br&gt;tade och förutsedda inleveranser. Medlen är i utgångsläget till en övervä-&lt;br&gt;gande del förvaltade i första-tredje fondstyrelsernas gemensamma&lt;br&gt;kansli. Härutöver finns sjunde fondstyrelsen. I det följande diskuteras&lt;br&gt;emellertid enbart storleken på buffertfonderna exklusive sjätte&lt;br&gt;fondstyrelsen, vilken beräknas uppgå till ca 560 miljarder kronor vid&lt;br&gt;samma datum. Jämfört med AP-fondspromemorian och den senare&lt;br&gt;lagrådsremissen är den beräknade fondstorleken ca 45 miljarder kronor&lt;br&gt;större, beroende på ett högre finansiellt sparande samt delvis på&lt;br&gt;värdetillväxten i aktieportföljen vilken emellertid har motverkats av en&lt;br&gt;försämring på räntesidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämplig fondstorlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att ge de enskilda fondema förutsättningar att bedriva en effektiv&lt;br&gt;kapitalförvaltning och förbättra möjligheterna till rättvisande utvärde-&lt;br&gt;ringar av förvaltningen bör, som tidigare redogjorts för, de medel som&lt;br&gt;efter den antagna inleveransen skall ingå i AP-fondssystemet fördelas på&lt;br&gt;ett antal från varandra fristående fonder med identiska förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att fondema ges identiska förutsättningar bör kunna ha en positiv inver-&lt;br&gt;kan på fondförvaltningens effektivitet. En uppdelning av fondkapitalet på&lt;br&gt;ett antal lika stora fonder bör också kunna ha en gynnsam effekt på den&lt;br&gt;svenska kapitalmarknadens funktionssätt. För att förutsättningarna skall&lt;br&gt;bli identiska bör fondema inledningsvis i princip tillföras lika mycket&lt;br&gt;kapital. Denna likabehandlingsprincip bör även gälla kapital som i fram-&lt;br&gt;tiden tillförs fondema liksom fondernas skyldighet att bidra med medel&lt;br&gt;till kostnaderna för ålderspensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ställningstagande till hur många AP-fonder (buffertfonder) som bör&lt;br&gt;finnas i framtiden bör baseras på en analys av vilken fondstorlek som kan&lt;br&gt;vara lämplig. Goda förutsättningar för en effektiv kapitalförvaltning ökar&lt;br&gt;utsikterna att uppfylla avkastningsmålet. Vidare måste förvaltningskost-&lt;br&gt;nader beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att bedriva en aktiv förvaltning ökar ju mindre portföl-&lt;br&gt;jerna är, eftersom det är enklare att omstrukturera en liten portfölj. Be-&lt;br&gt;loppen som måste omsättas på marknaden blir lägre vilket underlättar&lt;br&gt;transaktionerna både med avseende på priseffektema och den tid det tar&lt;br&gt;att genomföra justeringen. Vid en uppdelning av kapitalet på flera mindre&lt;br&gt;fonder minskar dessutom risken för att en enskild fond dominerar en viss&lt;br&gt;marknad och försämrar marknadens funktionssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondförvaltning innebär vidare alltid en risk för felaktiga investerings-&lt;br&gt;beslut. Genom att dela upp fondkapitalet på ett flertal förvaltare kan en&lt;br&gt;spridning av förvaltningsriskema uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å andra sidan finns kostnadsfördelar med att koncentrera fondkapitalet&lt;br&gt;till ett fatal större fonder. Kapitalförvaltning är förknippad med klara&lt;br&gt;stordriftsfördelar. Till stor del består förvaltningskostnaderna av fasta&lt;br&gt;kostnader. Fler fonder medför fler kanslier och högre totala förvaltnings-&lt;br&gt;kostnader. Ett flertal AP-fonder innebär också att en fond oftare agerar&lt;br&gt;med en annan AP-fond som motpart. Ett mer koncentrerat fondkapital&lt;br&gt;undviker i större utsträckning sådana situationer och de totala transak-&lt;br&gt;tionskostnaderna blir därigenom lägre. En stor förvaltare kan också få en&lt;br&gt;bättre tillgång till analytiker m.m. på de internationella marknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att finna en lämplig fondstorlek måste ovanstående faktorer vägas&lt;br&gt;mot varandra. Viktigast för att erhålla en effektiv förvaltningsorganisa-&lt;br&gt;tion som genererar en hög långsiktig avkastning måste vara att fondema&lt;br&gt;har en sådan storlek att det skapas goda förutsättningar för att bedriva&lt;br&gt;förvaltningen effektivt. Härvidlag är nuvarande första-tredje fondstyrel-&lt;br&gt;serna alltför stor på den svenska penning- och obligationsmarknaden och&lt;br&gt;fjärde fonden alltför stor aktör på aktiemarknaden för att en effektiv, ak-&lt;br&gt;tiv förvaltning skall kunna bedrivas. De eventuellt ökade totala administ-&lt;br&gt;rationskostnader som kan följa av en uppdelning på flera fonder torde&lt;br&gt;mer än väl uppvägas av möjliga förvaltningsvinster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av en lämplig portfölj storlek bör vidare grundas på en&lt;br&gt;bedömning av AP-fondskapitalets storlek på olika marknader. Storleken&lt;br&gt;måste därvid bedömas utifrån de placeringsregler som föreslås. På de&lt;br&gt;internationella marknaderna utgör inte fondernas storlek någon begräns-&lt;br&gt;ning. Däremot utgör storleken en begränsande faktor på den svenska&lt;br&gt;kapitalmarknaden och dess huvudsakliga delmarknader, penning- och&lt;br&gt;obligationsmarknaden samt aktiemarknaden. I den följande framställ-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen bortses från ett eventuellt framtida svenskt medlemskap i valu- Prop. 1999/2000:46&lt;br&gt;taunionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penning- och obligationsmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de placeringsregler som nu föreslås måste minst 30 % av fondka-&lt;br&gt;pitalet vara placerat i räntebärande värdepapper, i första hand obligatio-&lt;br&gt;ner med låg kredit- och likviditetsrisk. Obligationsmarknaden domineras&lt;br&gt;av staten och bostadslåneinstituten med viss övervikt för volymen&lt;br&gt;statspapper, vilket framgår av tabell 10.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10.1 Penning- och obligationsmarknaden, 30 november 1999,&lt;br&gt;miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Penningmarknaden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;456&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldväxlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Certifikat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Obligationsmarknaden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1563&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsobligationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;793&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsobligationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;595&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga emittenter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2019&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Sveriges Riksbank,&lt;br&gt;•Siffror från 990630&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknaderna för stats- och bostadsobligationer är så stora och likvida&lt;br&gt;att de möjliggör även för relativt stora fonder att agera aktivt. Omsätt-&lt;br&gt;ningen på stats- och bostadspappersmarknaden totalt sett (avista, termin,&lt;br&gt;repor) låg under år 1999 på i genomsnitt drygt 180 miljarder kronor per&lt;br&gt;dag (med stor dominans för statsobligationsmarknaden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av nedanstående tabell framgår storleken på de största försäkringsbo-&lt;br&gt;lagens obligationsportföljer vid utgången av år 1998 jämfört med första-&lt;br&gt;tredje fondstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10.2 Försäkringsbolagens räntebärande värdepappersportföljer, den 31&lt;br&gt;december 1998, miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Penningmarkn. Bostadsobl.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsobl.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skandia Liv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Trygg Hansa-Liv AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AMF Pension&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1-3 fondstyrelserna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;417&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Sveriges Försäkringsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En riktlinje vid uppdelningen av fondkapitalet bör vara att försöka&lt;br&gt;åstadkomma en fondstorlek som medför att var och en av de nya fon-&lt;br&gt;dema kommer att innehålla stats- och bostadspapper på en nivå som&lt;br&gt;storleksmässigt motsvarar de större försäkringsbolagens innehav med&lt;br&gt;undantag för de allra största. Det skulle innebära en obligationsportfölj&lt;br&gt;på mellan 40 och 80 miljarder kronor. En sådan storlek torde inte orsaka&lt;br&gt;några särskilda problem, vare sig för marknadens funktionssätt eller för&lt;br&gt;fondernas förutsättning att bedriva aktiv förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man antar att fondema kommer att välja att placera ca 40 % av&lt;br&gt;fondkapitalet i inhemska stats- och bostadsobligationer (se avsnitt 12),&lt;br&gt;skulle det motsvara fonder i storleksordningen 100-200 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiemarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska aktiemarknaden är idag väsentligt större än den svenska&lt;br&gt;obligationsmarknaden, men omsättningen på aktiemarknaden är betydligt&lt;br&gt;lägre. Vid den sista december 1999 var det sammanlagda marknadsvärdet&lt;br&gt;for bolagen noterade på OM Stockholmsbörsens A-, O- och OTC-listor&lt;br&gt;ca 3 717 miljarder kronor. Den genomsnittliga omsättningen var under de&lt;br&gt;första kvartalen omkring 9 miljarder kronor per dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella studier av värdepappersmarknader, som bl.a. aktualise-&lt;br&gt;rats i samband med utvärderingen av nuvarande Ijärde fondstyrelsen,&lt;br&gt;visar att fondstorlekar som motsvarar 3—4 % eller mer av den lokala&lt;br&gt;marknaden innebär olika slag av kostnader som inte obetydligt försämrar&lt;br&gt;förvaltningsresultatet (se promemorian bilaga 3). Vilken storlek som är&lt;br&gt;lämplig för en fond på den svenska aktiemarknaden beror också på vilka&lt;br&gt;önskemål som finns vad gäller flexibiliteten att strukturera om portföljen.&lt;br&gt;Omsättningen på den svenska aktiemarknaden är som nämnts låg jämfört&lt;br&gt;med den svenska obligationsmarknaden. Till följd av de begränsade om-&lt;br&gt;sättningsmöjlighetema bör inte de nya fondema vara alltför stora. Det&lt;br&gt;kan av effektivitetsskäl antas vara eftersträvansvärt att var och en av AP-&lt;br&gt;fondemas svenska aktieportföljer ligger på en lägre nivå än de största&lt;br&gt;privata förvaltarnas portföljer (se tabell 10.3). Värdena i tabellen far ge-&lt;br&gt;nerellt förutses ha stigit med den kraftiga börsuppgången (för AP-fon-&lt;br&gt;dema över 60 %).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10.3 De institutionella största aktieägarna på OM Stockholmsbörsen (exkl. AP-&lt;br&gt;fonden, februari 1999)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;miljarder kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Roburs aktiefonder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SPP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nordbankens aktiefonder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-6 AP-fondema&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Agama och makten 1999 (Sundm, Sundqvist)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av dessa olika faktorer bör fondernas svenska aktieport-&lt;br&gt;följ lämpligen ligga i storleksordningen 30-50 miljarder kronor per fond.&lt;br&gt;Vid ett antagande att AP-fondemas innehav av svenska aktier kommer att&lt;br&gt;utgöra omkring 25 % av tillgångarna (se avsnitt 12) motsvarar det en&lt;br&gt;fondstorlek i intervallet 120-200 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämning av antalet fonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De storlekstal som ovan redovisats avseende de största aktörerna på den&lt;br&gt;svenska kapitalmarknadens olika delmarknader indikerar att de nya AP-&lt;br&gt;fondema skulle kunna ha en storlek på maximalt omkring 200 miljarder&lt;br&gt;kronor. Avgörande härvidlag är hänsynen till att en god marknadsfunk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tion samt goda möjligheter till en effektiv förvaltning skall kunna upp-&lt;br&gt;rätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleken skall också ses mot bakgrund av AP-fondemas framtida till-&lt;br&gt;växt. Denna är utöver avkastningen beroende av demografiska faktorer&lt;br&gt;och den ekonomiska tillväxten som i sin tur bestämmer avgiftsnettots&lt;br&gt;utveckling. Gjorda framskrivningar (se diagram 12.1 och 12.2) visar på&lt;br&gt;en ökad fondstyrka den närmaste perioden. Den beräknade fondtillväxten&lt;br&gt;kan inte entydigt sägas förändra de framtida storleksrelationerna mellan&lt;br&gt;fondema och övriga stora enskilda kapitalförvaltare i sådan utsträckning&lt;br&gt;att det i sig bör påverka valet av antalet fonder under de närmaste 15-20&lt;br&gt;åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att fyra buffertfonder inrättas. Några remissin-&lt;br&gt;stanser har föreslagit tre fonder. Det skulle innebära en fondstorlek på&lt;br&gt;ca 185 miljarder kronor, dvs. i övre delen av de angivna intervallen. De&lt;br&gt;anför bl.a. att större fonder har fördelar när man agerar på den internatio-&lt;br&gt;nella marknaden, att fondförvaltning har stordriftsfördelar samt att fyra&lt;br&gt;buffertfonder skulle innebära krav på att ytterligare ett kansli byggs upp.&lt;br&gt;Enligt regeringens uppfattning är entydigt starka skäl för endera tre eller&lt;br&gt;fyra fonder svårt att finna. Det rör sig om grad- och inte artskillnader. Av&lt;br&gt;avgörande betydelse för regeringens ställningstagande är funktionen på&lt;br&gt;den inhemska marknaden. Regeringen föreslår därför att fyra buffertfon-&lt;br&gt;der inrättas varvid varje fond skulle uppgå till omkring 140 miljarder&lt;br&gt;kronor vid en beräknad sammanlagd fondstorlek (exklusive värdet av&lt;br&gt;Sjätte och Sjunde AP-fondens medel) på ca 560 miljarder kronor efter&lt;br&gt;den antagna överföringen år 2001. I sammanfattning skulle respektive&lt;br&gt;AP-fond tillhöra greppen större aktörer på såväl den inhemska aktie- som&lt;br&gt;obligationsmarknaden men enskilt inte få någon tätposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fyra buffertfonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya placeringsregler och den nya organisation som här föreslås med-&lt;br&gt;för att genomgripande förändringar måste göras i AP-fondens nuvarande&lt;br&gt;struktur. De medel som här föreslås bli uppdelade på fyra fonder förval-&lt;br&gt;tas i dag av fem fondstyrelser, men däremot bara av tre kanslier, eftersom&lt;br&gt;första-tredje fondstyrelserna har en gemensam förvaltningsorganisation.&lt;br&gt;Även vad avser det kapital som förvaltas av AP-fonden medför förslaget&lt;br&gt;stora förändringar både beträffande den värdemässiga fördelningen och&lt;br&gt;fördelningen av enskilda tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som närmare utvecklas nedan bör varje ny AP-fond utgöra en myn-&lt;br&gt;dighet. Det är dock naturligt att tre av de fyra nya AP-fondema byggs&lt;br&gt;upp kring de kanslier som i dag finns. En redogörelse för principerna för&lt;br&gt;omorganisationen av AP-fonden, bl.a. vad avser fördelning av fondkapi-&lt;br&gt;talet och personalfrågor finns i avsnitt 11 Övergångsfrågor och ikraftträ-&lt;br&gt;dande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjätte fondstyrelsen har anfört att den kan bygga upp den nya fjärde&lt;br&gt;buffertfonden inom ramen för sin organisation. Buffertfonderna är emel-&lt;br&gt;lertid konstruerade som biandfonder och den specialistfunktion inriktad&lt;br&gt;emot onoterade aktieinnehav som sjätte fondstyrelsen innehar bör kvar-&lt;br&gt;stå. En sammanvävning av de två olika mandat som sjätte fondstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;respektive buffertfonderna representerar bedöms därför inte som lämplig.&lt;br&gt;Dels skulle den nuvarande verksamhetens fokus riskera att tappas, dels&lt;br&gt;skulle utvärderingen gentemot övriga buffertfonder försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjätte fondstyrelsen omfattas inte av förslagen i denna proposition&lt;br&gt;Beträffande sjunde fondstyrelsen motiverar den genomgripande omorga-&lt;br&gt;nisation som här föreslås beträffande första-femte fondstyrelserna inte&lt;br&gt;några förändringar. Nuvarande sjunde fondstyrelsen föreslås därför orga-&lt;br&gt;nisatoriskt endast överföras till den föreslagna nya lagen, men byta namn&lt;br&gt;till Sjunde AP-fonden (se nedan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis innebär förslaget att nuvarande första-femte&lt;br&gt;fondstyrelserna reduceras till fyra från varandra fristående AP-fonder&lt;br&gt;som skall utöva buffertfunktionen i det reformerade pensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Medelstilldelning och pensionsutbetalningar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Varje buffertfond skall tillföras lika mycket av de&lt;br&gt;medel som skall föras till allmänna pensionsfonderna och om så behövs&lt;br&gt;bidra med lika mycket medel till pensioner och andra kostnader för&lt;br&gt;ålderspensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med rege-&lt;br&gt;ringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller läm-&lt;br&gt;nar det utan erinran. Riksförsäkringsverket anser att det av lagtexten bör&lt;br&gt;framgå att överföringen av medel till fondema skall ske brutto varje må-&lt;br&gt;nad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De medel som förvaltas av AP-&lt;br&gt;fondssystemet utanför de nuvarande sjätte och sjunde fondstyrelserna&lt;br&gt;skall, enligt vad som föreslås i föregående avsnitt, i framtiden förvaltas&lt;br&gt;av fyra fristående buffertfonder (AP-fonder) med identiska förutsätt-&lt;br&gt;ningar. För att lika förutsättningar skall gälla måste placeringsregler och&lt;br&gt;organisation vara identiska för dessa fonder. Vidare måste medelstilldel-&lt;br&gt;ning till och utbetalningar från fondema följa samma regler. Fondema&lt;br&gt;skall därför inledningsvis tilldelas lika mycket medel. Vidare skall de&lt;br&gt;även i framtiden tillföras lika mycket medel och bidra med lika mycket&lt;br&gt;medel till pensioner och andra kostnader för ålderspensionssystemet.&lt;br&gt;Som Riksförsäkringsverket påpekat är det ur principiell synvinkel viktigt&lt;br&gt;att influtna pensionsavgifter och pensionsutbetalningar hålls åtskilda från&lt;br&gt;statsbudgeten. Detta kan lämpligen ske genom att influtna pensionsav-&lt;br&gt;gifter omgående överförs till fondema och att Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;sedan får rekvirera medel från fondema för månadens pensionsutbetal-&lt;br&gt;ningar. Det skall således inte vara tillåtet för Riksförsäkringsverket att&lt;br&gt;behålla influtna pensionsavgifter för att avräkna dessa mot månadens&lt;br&gt;pensionsutbetalningar. Detta sker redan i dag på så sätt att första-tredje&lt;br&gt;fondstyrelserna varje månad tillförs pensionsavgifter från Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket när avgifterna har influtit, vanligen den 13:e i månaden. Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket rekvirerar sedan medel för månadens pensionsutbetal-&lt;br&gt;ningar den 18:e och den 19:e i månaden. För att klargöra att en brutto-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överföring skall ske bör det i lagtexten anges att influtna pensionsavgifter&lt;br&gt;omgående skall överföras till fondema. Riksförsäkringsverket anser&lt;br&gt;vidare att de medel som rekvireras för månadens pensionsutbetalningar i&lt;br&gt;första hand bör tas från de under månaden influtna pensionsavgifterna.&lt;br&gt;Enligt regeringens mening bör det i stället ankomma på fondema att av-&lt;br&gt;göra med vilka tillgångar de fullgör sin skyldighet gentemot Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiften att till buffertfonderna fördela, överföra och från dem rekvi-&lt;br&gt;rera penningmedel bör som framgått oförändrat skötas av Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I varje fonds förvaltning bör, liksom enligt gällande regler, ingå&lt;br&gt;avkastningen på fondens medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje fond bör såsom tidigare betala kostnaderna för sin verksamhet&lt;br&gt;och for revision av sin förvaltning med de medel som fonden förvaltar.&lt;br&gt;Dessutom bör fondema betala sådan kostnad som regeringen har haft for&lt;br&gt;att anlita särskild, extern fackkunskap för utvärdering av fondens verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;AP-fondemas ledning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;10.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övergripande frågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De nya AP-fondema skall vara fristående från&lt;br&gt;varandra och oberoende i sin löpande förvaltning gentemot regering och&lt;br&gt;riksdag. Samverkan mellan fondema får dock ske vad avser rent admi-&lt;br&gt;nistrativa tjänster och vid analys av fondernas åtagandesida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje fond skall finnas en styrelse som ensam skall ansvara för&lt;br&gt;verksamheten. Styrelsen skall utse en person att ansvara för den löpande&lt;br&gt;förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. Promemorian innehöll emellertid inte något krav på att styrel-&lt;br&gt;serna skall utse en person att leda den löpande förvaltningen. I promemo-&lt;br&gt;rian föreslås också att regeringen ges möjlighet att i förväg ange en rikt-&lt;br&gt;märkesportfölj for sin utvärdering och på detta sätt styra förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker förslaget&lt;br&gt;eller lämnar det utan erinran. Riksgäldskontoret ifrågasätter AP-fonder-&lt;br&gt;nas självständighet och föreslår att regeringen tar ett mer uttalat ansvar&lt;br&gt;för fondernas övergripande förvaltningsstrategi inspirerad av styrsyste-&lt;br&gt;met för statsskuldsförvaltningen. Tillämpad på AP-fondema skulle den&lt;br&gt;innebära att fondema ges i uppdrag att lägga fram förslag till placerings-&lt;br&gt;policy till regeringen for godkännande. Första-femte fondstyrelserna&lt;br&gt;anser det däremot inte lämpligt att regering eller riksdag lägger fast pla-&lt;br&gt;cerings inriktningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ovan har, med undantag för nuva-&lt;br&gt;rande sjätte och sjunde fondstyrelserna, föreslagits att placeringsreglema&lt;br&gt;inom AP-fondssystemet skall göras enhetliga och att fondkapitalet skall&lt;br&gt;uppdelas på fyra identiska fonder. Som framgått i avsnitt 4 är de nuva-&lt;br&gt;rande bestämmelserna om AP-fondens organisation mycket heterogena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet ledamöter och sättet för utseende av ledamöter skiljer sig åt mel-&lt;br&gt;lan fondstyrelserna. Fondstyrelserna är ensamma ansvariga för förvalt-&lt;br&gt;ningen av de medel som styrelsen förvaltar, vilka uppgår till mycket stora&lt;br&gt;belopp, men några krav på styrelseledamöternas erfarenhet och kunnande&lt;br&gt;uppställs inte i nuvarande lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten bör vara att de nya AP-fondemas organisation skall&lt;br&gt;utformas så att den på bästa möjliga sätt är ägnad att främja målet för&lt;br&gt;förvaltningen. Organisationen skall således ge förutsättningar för en&lt;br&gt;effektiv förvaltning av fondmedlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondernas oberoende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning bör de enskilda fondema även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis ha en fri och oberoende ställning i sin löpande förvaltning gen-&lt;br&gt;temot regering och riksdag. I promemorian föreslogs att regeringen&lt;br&gt;skulle ges möjlighet att ange ett gemensamt riktmärke för fondema som&lt;br&gt;ett instrument att använda vid behov av samordning av placeringarna och&lt;br&gt;matchningen mot åtagandesidan. Riksgäldskontoret har i sitt remissvar&lt;br&gt;anfört att den föreslagna ordningen skapar ett oklart ansvarsförhållande&lt;br&gt;och att regeringen borde ta ett mer uttalat ansvar för placeringsverksam-&lt;br&gt;heten. Mer konkret anser man att AP-fondema framöver bör lägga för-&lt;br&gt;slag till placeringspolicy för godkännande av regeringen. Fördelen med&lt;br&gt;denna modell vore enligt kontoret att en tydligare ansvarsfördelning&lt;br&gt;mellan regering och AP-fondema skapades. Första-tredje fondstyrel-&lt;br&gt;serna konstaterar i sitt remissvar att ett av regeringen fastställt gemen-&lt;br&gt;samt riktmärke för fondema riskerar att medföra en likriktning av fond-&lt;br&gt;förvaltningen. Därmed riskerar också det förväntade mervärdet i fon-&lt;br&gt;dema jämfört med riktmärket ligga nära noll medan den administrativa&lt;br&gt;kostnaden för fyra parallella förvaltningsorganisationer blir hög. Fjärde&lt;br&gt;fondstyrelsen anser att regeringen endast bör ges befogenhet att precisera&lt;br&gt;förutsättningarna för skuldanalysen. Femte fondstyrelsen pekar på faran&lt;br&gt;att regeringen styr buffertfonderna mot en &amp;quot;suboptimal&amp;quot; förvaltning om&lt;br&gt;ett gemensamt riktmärke fastställs. Om fondema relativt fritt tillåts att&lt;br&gt;utforma sitt uppdrag erhålls en värdefull riskspridning, enligt fondstyrel-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det viktigt att även fortsättningsvis&lt;br&gt;markera att pensionssystemet är autonomt och skall ha en hög grad av&lt;br&gt;självständighet gentemot regeringen. Fondstyrelserna skall ha det fulla&lt;br&gt;ansvaret för placeringsverksamheten. Verksamheten bör endast regleras i&lt;br&gt;lag. Regeringen bör inte ges möjlighet att genom instruktioner, regle-&lt;br&gt;ringsbrev eller tilldelning av anslagsmedel styra över fondema utöver&lt;br&gt;vad som följer av rätten att utse styrelse. På detta sätt kan ett förtroende&lt;br&gt;upprätthållas för att AP-fondemas medel endast används till nytta för&lt;br&gt;pensionssystemet och de försäkrade och inte utnyttjas i andra syften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också viktigt att stor försiktighet iakttas så att inte fördelarna&lt;br&gt;med uppdelningen av organisationen på fyra parallella förvaltnings-&lt;br&gt;organisationer försvinner genom en alltför stor likriktning av&lt;br&gt;tillgångsförvaltningen. Regeringen delar därför fondstyrelsernas åsikt att&lt;br&gt;fondema själva bör utforma den närmare placeringsinriktning som man&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avser att arbeta efter. Regeringen bör därför inte ges utrymme att&lt;br&gt;fastställs riktmärke för fondema. Regeringen bör emellertid som ovan&lt;br&gt;föreslås ha möjlighet att vid utvärderingstillfallena förtydliga sin syn på&lt;br&gt;pensionssystemets åtagandesida och förvaltningsuppdraget i övrigt (se&lt;br&gt;avsnitt 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fonderna skall vara inbördes oberoende och konkurrera med varandra&lt;br&gt;när det gäller placeringsverksamheten, dvs. strategisk och taktisk till-&lt;br&gt;gångsallokering. Det bör emellertid inte utgöra ett hinder för samarbete&lt;br&gt;på andra områden om detta upplevs som kostnadseffektivt. Exempelvis&lt;br&gt;bör fondema kunna samarbeta när det gäller administrativa tjänster, t.ex.&lt;br&gt;back-officetjänster, IT-system, ekonomi- och personaltjänster. Det bör&lt;br&gt;också vara möjligt för fondema att samarbeta när det gäller analys av&lt;br&gt;pensionssystemets åtagandesida så länge den inte inkräktar på konkur-&lt;br&gt;rensen när det gäller placeringsverksamheten. Varje fond skall dock ut-&lt;br&gt;ifrån en sådan analys självständigt göra en tillgångsallokering som&lt;br&gt;matchar åtagandesidan. Som konstaterats i avsnitt 9 bör fondernas obe-&lt;br&gt;roende agerande vara förmål för regeringens årliga utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningsfunktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens förslag överlämnas åt respektive fonder att utifrån&lt;br&gt;generella mål och placeringsregler närmare bestämma inriktningen på&lt;br&gt;medelsförvaltning. Placeringsbestämmelsernas utformning lägger således&lt;br&gt;ett stort ansvar på de enskilda fondema att själva utforma den närmare&lt;br&gt;inriktningen på medelsförvaltningen. Storleken på det förvaltade kapita-&lt;br&gt;let och verksamhetens art medför vidare ett mycket stort finansiellt&lt;br&gt;ansvar för fondernas styrelser. Dessa omständigheter tillsammans med&lt;br&gt;behovet av en klar och tydlig ledningsfunktion talar för att den nuvarande&lt;br&gt;ordningen med en styrelse med fullt och odelat ansvar for verksamheten&lt;br&gt;bör behållas i de nya fondema (jfr bet. 1995/96:KU1 s. 5 f. samt prop.&lt;br&gt;1993/94:185 s. 9, bet. 1995/96:KU1 s 11 f. och SOU 1997:57 s. 118).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en organisation av AP-fondemas slag är det självklart att det måste&lt;br&gt;finnas en person som ansvarar for skötseln av den löpande verksamheten.&lt;br&gt;Samtliga nuvarande fondstyrelser har också utsett en verkställande&lt;br&gt;direktör som ansvarar för den löpande verksamheten. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening bör denna ordning komma till uttryck lagen. Det bör därför före-&lt;br&gt;skrivas att varje styrelse skall utse en person att sköta den löpande för-&lt;br&gt;valtningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag erhåller verkställande direktören sina befogenheter genom dele-&lt;br&gt;gation från fondstyrelsen. Det föreslås här att styrelsen även i framtiden&lt;br&gt;skall ha ett fullt och odelat ansvar för verksamheten. Den person som&lt;br&gt;utses att sköta den löpande förvaltningen bör därför även framdeles er-&lt;br&gt;hålla sina befogenheter från styrelsen. Några förvaltningsbefogenheter&lt;br&gt;skall därför inte fastslås i lag. För den person styrelsen utser bör gälla&lt;br&gt;samma formella kompetens- och jävsregler, se nedan, som for styrelse-&lt;br&gt;ledamöterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.3.2 Styrelsen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Varje AP-fonds styrelse skall bestå av nio leda-&lt;br&gt;möter utan suppleanter. Ledamöterna utses av regeringen för en tid av&lt;br&gt;längst tre år. Samtliga ledamöter skall utses på grundval av sin personliga&lt;br&gt;kompetens att främja fondförvaltningen. Kompetenskravet skall också&lt;br&gt;omfatta den person (verkställande direktör) som styrelsen utser att sköta&lt;br&gt;den löpande förvaltningen. Av ledamöterna i styrelserna för buffertfon-&lt;br&gt;derna skall två utses efter förslag från arbetstagarorganisationer och två&lt;br&gt;från arbetsgivarorganisationer. Regeringen utser ordförande bland de&lt;br&gt;ledamöter som utses utan förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) an-&lt;br&gt;ser att antalet styrelseledamöter bör utökas till 15 och att arbetsmarkna-&lt;br&gt;dens parter ges rätt att föreslå majoriteten av dessa. Landsorganisationen&lt;br&gt;i Sverige (LO) anser att andelen ledamöter som företräder arbetsta-&lt;br&gt;garintressen är för liten, varför antalet styrelseledamöter bör utökas så att&lt;br&gt;arbetstagarorganisationer utser tre ledamöter i respektive styrelse. LO&lt;br&gt;anser vidare att styrelsen bör ha suppleanter och att regeringen vid ut-&lt;br&gt;seende av ledamöter bör tillse att könsfördelningen blir jämn. Flera&lt;br&gt;remissinstanser, däribland Riksbanken, Svenska Bankföreningen, Svenska&lt;br&gt;Fondhandlareföreningen, Fondbolagens Förening, Sveriges Pensionä-&lt;br&gt;rers Riksförbund (SPRF), Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) och&lt;br&gt;Sveriges Industriförbund, framhåller vikten av att ledamöterna i fonder-&lt;br&gt;nas styrelser utses på grundval av sin personliga kompetens att främja&lt;br&gt;fondförvaltningen. SAF, Sveriges Industriförbund, Företagarnas Riksor-&lt;br&gt;ganisation, Svensk handel, Svenska Bankföreningen, Svenska Fond-&lt;br&gt;handlareföreningen och Fondbolagens Förening anser vidare att leda-&lt;br&gt;möterna i fondernas styrelser bör utses utan föregående förslag från&lt;br&gt;organisationer som företräder arbetstagar- respektive arbetsgivarintres-&lt;br&gt;sen. Några remissinstanser, SAF, Sveriges Industriförbund och Företa-&lt;br&gt;garnas Riksorganisation, anser att ledamöterna bör utses av riksdagen.&lt;br&gt;Sveriges Pensionärers Riksförbund anser att pensionärsorganisationerna&lt;br&gt;bör få rätt att föreslå styrelseledamöter och ifrågasätter om arbetsgi-&lt;br&gt;varintressen skall fa påverka utseendet av styrelseledamöter. Arbets-&lt;br&gt;givarverket anser att de statliga arbetsgivarna genom Arbetsgivarverket&lt;br&gt;bör ges rätt att lämna förslag till ledamöter i fondstyrelserna enligt&lt;br&gt;samma grunder som gäller för andra arbetsmarknadsorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande frågan om entledigande av ledamöter anser Riksbanken att&lt;br&gt;sådant bör få ske endast om ledamoten brister i kompetens eller engage-&lt;br&gt;mang och att ett beslut om entledigande från regeringen bör motiveras. I&lt;br&gt;övrigt tillstyrker remissinstanserna promemorians förslag eller lämnar&lt;br&gt;det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsernas sammansättning och utseende av ledamöter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nu gällande bestämmelser utses ledamöterna och suppleanterna i&lt;br&gt;samtliga fondstyrelser av regeringen. Flertalet ledamöter i första-femte&lt;br&gt;fondstyrelserna utses emellertid efter förslag av arbetsgivar- och arbets-&lt;br&gt;tagarorganisationer och andra intressenter på arbetsmarknaden. Tanken&lt;br&gt;med förslagssystemet är att fondstyrelserna skall innehålla representanter&lt;br&gt;för de försäkrade och avgiftsbetalama, vilka kan sägas vara intressenter i&lt;br&gt;förhållande till de av styrelserna förvaltade tillgångarna (se prop.&lt;br&gt;1959:100 s.176). En annan princip är att försäkringstagarna och avgifts-&lt;br&gt;betalama vardera skall ha lika många företrädare bland de ledamöter som&lt;br&gt;utses efter förslag. I förordningen (1984:287) om förslag på ledamöter i&lt;br&gt;styrelserna för Allmänna pensionsfonden m.m. anges närmare bl.a. vilka&lt;br&gt;organisationer som har rätt att lämna förslag till ledamöter och supp-&lt;br&gt;leanter i första-femte fondstyrelserna. För sjätte och sjunde fondstyrel-&lt;br&gt;serna gäller inte förslagssystemet. Där utser regeringen samtliga leda-&lt;br&gt;möter utan föregående nominering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framhållits är innebörden av de föreslagna placerings-&lt;br&gt;bestämmelsema att det liksom i dag i allt väsentligt har överlåtits på fon-&lt;br&gt;dernas styrelser att besluta om sådant som placeringsinriktning, portfölj-&lt;br&gt;sammansättning, riskprofil, risklimiter m.m. Ansvaret för dessa frågor&lt;br&gt;och fondens verksamhet i övrigt ställer stora krav på styrelsernas kom-&lt;br&gt;petens, särskilt i fråga om samhällsekonomi och kapitalförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns mot bakgrund härav skäl att försäkra sig om att fondstyrel-&lt;br&gt;serna innehar erforderlig kompetens rörande samhällsekonomi, kapital-&lt;br&gt;förvaltning och andra frågor som är av betydelse för medelsförvaltningen&lt;br&gt;och verksamheten i övrigt. Flera remissinstanser, däribland Riksbanken,&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Fondbola-&lt;br&gt;gens Förening, Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF), Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen (SAF) och Sveriges Industriförbund, framhåller&lt;br&gt;också vikten av att ledamöterna i fondernas styrelser utses på grundval av&lt;br&gt;sin personliga kompetens i fråga om fondförvaltning. Ledamöterna bör&lt;br&gt;därför utses på grundval av sin kunskap inom områden som är av bety-&lt;br&gt;delse för fondernas uppgifter. Detta innebär inte att en person måste vara&lt;br&gt;yrkesverksam på kapitalmarknaden för att komma ifråga som styrelse-&lt;br&gt;ledamot. Det innebär endast att en tilltänkt ledamot bör besitta kunskaper&lt;br&gt;som är till nytta för fondförvaltningen i stort. Som nämnts skall samma&lt;br&gt;kompetenskrav gälla för den person som styrelsen utser att sköta den&lt;br&gt;löpande förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsavgifterna och pensionsutbetalningama kan till stor del ses&lt;br&gt;som lönekostnader respektive uppskjuten ersättning för arbete. Arbets-&lt;br&gt;marknadens parter måste därför anses ha ett starkt intresse i fondens för-&lt;br&gt;valtning. AP-fondens organisation har historiskt utformats så att fonden&lt;br&gt;haft en stark anknytning till arbetsmarknaden. Detta har skett genom att&lt;br&gt;organisationerna på arbetsmarknaden har rätt att föreslå ledamöter till&lt;br&gt;fondstyrelserna. Denna ordning får anses ha en stark förankring i sam-&lt;br&gt;hället och bidrar till att stärka allmänhetens förtroende för AP-fonden. I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;promemorian föreslås därför att arbetsmarknadens parter även i framti-&lt;br&gt;den bör ha ett inte oväsentligt inflytande i AP-fondema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har från olika utgångspunkter synpunkter på&lt;br&gt;promemorians förslag. LO och TCO anser å ena sidan att arbetstagarnas&lt;br&gt;intressen i fondstyrelserna bör stärkas jämfört med promemorians för-&lt;br&gt;slag. SAF, Sveriges Industriförbund, Företagarnas Riksorganisation,&lt;br&gt;Svensk handel, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföre-&lt;br&gt;ningen och Fondbolagens Förening anser å andra sidan att ledamöterna&lt;br&gt;bör utses utan föregående förslag från organisationer som företräder&lt;br&gt;arbetstagar- respektive arbetsgivarintressen. Enligt regeringens mening&lt;br&gt;utgör vad som framförs av remissinstanserna i denna del inte skäl att&lt;br&gt;frångå den bedömning som görs i promemorian. Det nuvarande förslags-&lt;br&gt;systemet bör därför i princip behållas. Organisationer som företräder&lt;br&gt;arbetstagar- respektive arbetsgivarintressen bör således också fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis ha rätt att föreslå ledamöter till AP-fondemas styrelser. Detta&lt;br&gt;innebär inte att de som föreslås behöver ha direkt koppling till organisa-&lt;br&gt;tionen i fråga, utan denna kan mycket väl föreslå en extern person som&lt;br&gt;organisationen har förtroende för. Det saknas däremot, såsom Sveriges&lt;br&gt;Pensionärers Riksförbund föreslår, skäl att vidga kretsen av organisatio-&lt;br&gt;ner som har rätt att föreslå ledamöter till fondstyrelserna till andra än&lt;br&gt;arbetsmarknadens parter. Principen att arbetsgivar- respektive arbetsta-&lt;br&gt;garsidan skall ha rätt att föreslå lika många ledamöter var bör således inte&lt;br&gt;ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De organisationer som bör komma i fråga vad gäller rätten att föreslå&lt;br&gt;ledamöter är sammanslutningar för arbetsgivare, kommuner, arbetsta-&lt;br&gt;gare, respektive personer som erlägger egenavgifter samt sammanslut-&lt;br&gt;ningar inom konsumentkooperationen. Arbetstagar- och arbetsgivar-&lt;br&gt;sidans styrelseplatser bör fördelas efter organisationernas relativa styrka&lt;br&gt;på arbetsmarknaden. Den närmare utformningen av fördelningen av för-&lt;br&gt;slagsrätten mellan organisationerna på arbetsmarknaden bör på samma&lt;br&gt;sätt som gäller i dag anges i en särskild förordning. För de ledamöter som&lt;br&gt;föreslås av arbetsmarknadens parter skall gälla samma kompetenskrav&lt;br&gt;som för övriga ledamöter. Arbetsgivarverket saknar i dag rätt att föreslå&lt;br&gt;ledamöter till fondstyrelserna. Arbetsgivarverket anser att verket som&lt;br&gt;representant för de statliga arbetsgivarna bör ges en sådan rätt. Genom&lt;br&gt;reformen angående det delegerade arbetsgivaransvaret den 1 juli 1994&lt;br&gt;erhöll visserligen Arbetsgivarverket ställning som fullt självständig&lt;br&gt;arbetsgivarorganisation för myndigheterna, jämförbar med andra arbets-&lt;br&gt;givarorganisationer på den svenska arbetsmarknaden. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening får emellertid statens behov av representation i fondernas styrel-&lt;br&gt;ser som helhet anses tillgodosett genom de ledamöter som regeringen&lt;br&gt;utser utan föregående förslag från arbetsmarknadens parter, vilka såsom&lt;br&gt;framgår nedan föreslås bli fem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande regler utses ledamöter och suppleanter i fondstyrel-&lt;br&gt;serna av regeringen. AP-fondstyrelsema anses vara statliga myndigheter&lt;br&gt;(se närmare avsnitt 10.3.4) och fondförmögenhetema utgör statliga me-&lt;br&gt;del. I promemorian görs därför bedömningen att det därför är naturligt&lt;br&gt;att styrelseledamöterna utses av regeringen (jfr 11 kap. 9 § regerings-&lt;br&gt;formen). Några remissinstanser, SAF, Sveriges Industriförbund och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksorganisation anser att ett principiellt tilltalande alter-&lt;br&gt;nativ är att ledamöterna utses - i stället för av regeringen - av riksdagen.&lt;br&gt;Utnämningsmakten ligger emellertid med några fa undantag på rege-&lt;br&gt;ringen. Enligt regeringen saknas tillräckliga skäl att frångå denna princip&lt;br&gt;när det gäller AP-fondema. Enbart den omständigheten att pensionssys-&lt;br&gt;temet skall vara autonomt utgör inte skäl att göra avsteg från regeringens&lt;br&gt;utnämningsmakt vad avser AP-fondema. Något undantag från utnäm-&lt;br&gt;ningsmakten har inte heller gjorts såvitt avser ledningen av Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket eller Premiepensionsmyndigheten, vilka också har viktiga&lt;br&gt;funktioner i pensionssystemet. Regeringen bör därför även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen utse ledamöterna i fondernas styrelser. Det bör också ankomma&lt;br&gt;på regeringen att bland de ledamöter som utses utan förslag utse ordfö-&lt;br&gt;rande och vice ordförande i styrelserna. Genom att regeringen utser&lt;br&gt;ledamöterna kan också garantier skapas för att ledamöterna innehar er-&lt;br&gt;forderlig kompetens. Regeringen bör därför ges rätt att vägra att utse en&lt;br&gt;av en organisation föreslagen person till styrelseledamot, om regeringen&lt;br&gt;bedömer att denne saknar erforderliga kvalifikationer. I denna situation&lt;br&gt;bör regeringen ha rätt att utse ledamot i organisationens ställe. Rege-&lt;br&gt;ringen skall dock innan den själv utser en ledamot bereda organisationen&lt;br&gt;tillfälle att lämna ett nytt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO anser att regeringen vid utseende av ledamöter bör tillse att köns-&lt;br&gt;fördelningen blir jämn. Regeringen strävar givetvis efter att könsfördel-&lt;br&gt;ningen i AP-fondemas styrelser, liksom i andra statliga myndigheter,&lt;br&gt;skall vara så jämn som möjligt. Förslagssystemet medför dock vissa&lt;br&gt;begränsningar i regeringens inflytande över styrelsemas sammansättning&lt;br&gt;i detta avseende. En följd av att fondema skall vara från varandra obe-&lt;br&gt;roende är att en och samma person inte bör utses till ledamot i flera AP-&lt;br&gt;fondstyrelser, liksom att en styrelseledamot inte bör vara anställd hos&lt;br&gt;eller inneha annat uppdrag för en annan AP-fond. Däremot är det inte&lt;br&gt;något som hindrar att den person som styrelsen utsett att handha den&lt;br&gt;löpande förvaltningen också är ledamot av fondens styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ytterligare förutsättningar för att komma i fråga som styrelsele-&lt;br&gt;damot bör krävas att vederbörande inte är underårig eller har förvaltare&lt;br&gt;enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Vidare bör inte den som är försatt i&lt;br&gt;konkurs eller den som är underkastad näringsförbud enligt lagen&lt;br&gt;(1986:436) om näringsförbud få vara ledamot i en fondstyrelse. Som&lt;br&gt;framgår av avsnitt 10.5 föreslås att de nya AP-fondema skall vara statliga&lt;br&gt;myndigheter. Enligt 11 kap. 9 § tredje stycket regeringsformen far endast&lt;br&gt;den som är svensk medborgare vara styrelseledamot i myndighet som&lt;br&gt;lyder omedelbart under riksdagen eller regeringen. Ett sådant formkrav&lt;br&gt;måste därför införas, även om det hade varit önskvärt att tillåta även&lt;br&gt;andra än svenska medborgare att vara styrelseledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet styrelseledamöter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje fondstyrelserna har var och en nio ledamöter. Fjärde och&lt;br&gt;femte fondstyrelserna har vardera fjorton ledamöter. För varje ledamot i&lt;br&gt;nu nämnda fondstyrelser utses en suppleant. Antalet personer i första-&lt;br&gt;femte fondstyrelserna uppgår således till inte mindre än 110, inklusive&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;suppleanter. Sjätte fondstyrelsen består däremot av endast fem ledamöter&lt;br&gt;och sjunde fondstyrelsen av sju ledamöter, i båda fallen utan suppleanter.&lt;br&gt;Detta talar i sig för att det finns skäl att överväga om inte en reducering&lt;br&gt;av antalet ledamöter kan bidra till att förbättra effektiviteten i fondstyrel-&lt;br&gt;sernas arbete. Det nuvarande systemet har, om man bortser från sjätte&lt;br&gt;och sjunde fondstyrelserna, även visat sig vara tungrott. Förutom leda-&lt;br&gt;möterna är i stor utsträckning också suppleanterna närvarande vid styrel-&lt;br&gt;sesammanträdena. Förklaringen härtill står att finna i den beslutförhets-&lt;br&gt;regel som säger att ett ärende inte får tas upp till behandling om inte så-&lt;br&gt;vitt möjligt samtliga ledamöter, eller vid förfall för någon av dem, en&lt;br&gt;suppleant för denne har fatt tillfälle att delta i ärendets behandling. För&lt;br&gt;Ijärde och femte fondstyrelserna har detta kommit att innebära att så&lt;br&gt;många som 28 ledamöter och suppleanter kan vara närvarande vid sty-&lt;br&gt;relsesammanträdena. Härtill kommer verkställande direktören och even-&lt;br&gt;tuellt ytterligare någon eller några personer från fondstyrelsens kansli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En styrelse bör för att utgöra ett effektivt ledningsorgan inte bestå av&lt;br&gt;alltför många ledamöter. Detta gäller också styrelser inom den statliga&lt;br&gt;förvaltningen, särskilt om det är styrelsen som ensam är ansvarig för&lt;br&gt;verksamheten (se prop. 1993/94:185 s. 14). En vanlig åsikt är att en från&lt;br&gt;effektivitetssynpunkt optimal styrelse bör bestå av 5-9 personer inklu-&lt;br&gt;sive eventuella suppleanter. Mot denna bakgrund framstår de befintliga&lt;br&gt;reglerna om fondstyrelsernas storlek som mindre ändamålsenliga. Anta-&lt;br&gt;let ledamöter och suppleanter i varje fondstyrelse bör därför begränsas. I&lt;br&gt;promemorian görs bedömningen att en lämplig storlek får anses vara att&lt;br&gt;varje styrelse i fortsättningen består av nio ledamöter. Med nio ledamöter&lt;br&gt;möjliggörs en bred förankring hos arbetsmarknadens parter, samtidigt&lt;br&gt;som det ges möjlighet att tillföra styrelserna en bred kompetens inom&lt;br&gt;områden som är av betydelse för verksamheten utan att antalet kan anses&lt;br&gt;vara så stort att det hämmar effektiviteten. TCO anser i sitt remissvar att&lt;br&gt;antalet ledamöter bör uppgå till 15. Regeringen delar den bedömning som&lt;br&gt;görs i promemorian om behovet av att begränsa antalet ledamöter i sty-&lt;br&gt;relserna. Varje styrelse bör således i fortsättningen består av nio leda-&lt;br&gt;möter. I promemorian görs också bedömningen att det inte föreligger&lt;br&gt;något behov av att utse suppleanter för ledamöterna. LO anser i sitt&lt;br&gt;remissvar att det bör finns suppleanter för ledamöterna för att organisa-&lt;br&gt;tionsintressena skall vara företrädda även vid förfall för en ledamot som&lt;br&gt;föreslagits av en organisation. Enligt regeringens mening är det väl för-&lt;br&gt;enligt med de skäl som ligger bakom förslagssystemet att en ledamot&lt;br&gt;som har utsetts efter förslag från arbetsmarknadens parter är frånvarande&lt;br&gt;från enstaka sammanträden utan att någon träder i hans ställe. Det kan&lt;br&gt;anmärkas att styrelseledamöterna vid utförandet av sitt uppdrag enbart&lt;br&gt;skall verka för fondens bästa i enlighet med vad som är föreskrivet om&lt;br&gt;målet för fondens verksamhet. Regeringen ansluter sig därför till den&lt;br&gt;bedömning som görs i promemorian att det inte finns något behov av&lt;br&gt;suppleanter för ledamöterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ledamöterna bör två utses efter förslag från organisationer som&lt;br&gt;företräder arbetstagarintressen och två från organisationer som företräder&lt;br&gt;arbetsgivarintressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mandattid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna i fondstyrelserna förordnas för närvarande för en tid av tre&lt;br&gt;år. Det skulle i och för sig kunna övervägas att förkorta mandattiden till&lt;br&gt;ett år. Fördelen skulle vara att det blir en tydligare koppling mellan fon-&lt;br&gt;dens verksamhetsår och styrelsens förvaltningsansvar. Som följd av att&lt;br&gt;det inrättas ett antal från varandra oberoende fonder med identiska förut-&lt;br&gt;sättningar uppkommer en konkurrenssituation mellan fondema, något&lt;br&gt;som är tänkt att påverka avkastningen positivt. Om mandattiden samti-&lt;br&gt;digt förkortas till ett år kan det ge incitament för styrelserna att söka&lt;br&gt;uppnå goda resultat på kort sikt. Målet för fondstyrelsernas förvaltning är&lt;br&gt;emellertid att långsiktigt maximera avkastningen. En förkortning av&lt;br&gt;mandattiden skulle således kunna motverka det övergripande målet för&lt;br&gt;placeringsverksamheten. Av den anledningen bör styrelseledamöternas&lt;br&gt;mandattider inte begränsas. Mot bakgrund av den långsiktighet som bör&lt;br&gt;prägla fondförvaltningen skulle en förlängning av mandattiderna kunna&lt;br&gt;övervägas, exempelvis till fem år vilket används som utvärderingsperiod&lt;br&gt;i regeringens utvärderingar av de nuvarande fondstyrelsernas förvaltning&lt;br&gt;(se t.ex. skr. 1996/97:152 s.7). Allt för långa mandattider kan dock med-&lt;br&gt;föra andra problem. Den nuvarande mandattiden om längst tre år får där-&lt;br&gt;för anses vara väl avvägd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om mandattiden är högst tre år bör regeringen ha rätt att entle-&lt;br&gt;diga en ledamot trots att den tid för vilken han är utsedd inte har gått ut.&lt;br&gt;Vidare bör en ledamot alltid ha rätt att på egen begäran bli entledigad i&lt;br&gt;förtid. I de nu nämnda fallen skall för den återstående mandattiden en ny&lt;br&gt;ledamot utses i den avgående ledamotens ställe. Riksbanken anser att det&lt;br&gt;i lagtext eller i motiven bör fastställas kriterier för när en styrelseledamot&lt;br&gt;får entledigas, samt att det bör ställas upp krav på att ett sådant beslut&lt;br&gt;skall motiveras. AP-fondema skall visserligen vara oberoende mot rege-&lt;br&gt;ringen i den löpande förvaltningen vilket skulle kunna motivera en sådan&lt;br&gt;ordning. Det skulle emellertid strida mot vad som får anses utgöra praxis&lt;br&gt;vad avser regeringens utnämningsmakt. Även andra myndigheter med&lt;br&gt;starkt oberoende mot regeringen, t.ex. JK omfattas av denna praxis. Ett&lt;br&gt;avsteg kan näppeligen göras för AP-fondema utan en bredare översyn,&lt;br&gt;något som för närvarande inte är aktuellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte önskvärt att hela styrelsen byts ut vid ett tillfälle. Därför bör&lt;br&gt;mandattiderna för ledamöterna i största möjliga mån anpassas så de inte&lt;br&gt;löper ut samma år. Mandattiden förslås bli högst tre år. En successiv in-&lt;br&gt;fasning av ledamöternas mandattider är därför möjlig inom ramen för de&lt;br&gt;föreslagna bestämmelserna. Det bör lämpligen ankomma på regeringen&lt;br&gt;att i samband med att ledamöter första gången utses till fondstyrelserna&lt;br&gt;tillse att mandattiderna inledningsvis bestäms så att successiva utbyten av&lt;br&gt;ledamöter kommer till stånd i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.3.3 Styrelsens uppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Styrelsen ansvarar för fondens förvaltning, organi-&lt;br&gt;sation och verksamhet i övrigt. Styrelsen skall fastställa verksamhetsplan&lt;br&gt;och därvid utarbeta placeringspolicy, ägarpolicy och riskhanteringsplan&lt;br&gt;för fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Promemorians förslag överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller läm-&lt;br&gt;nar det utan erinran. Naturvårdsverket anser att en person i styrelsen bör&lt;br&gt;utses med speciellt ansvar för fondens miljöarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Styrelsen skall, som framgår av av-&lt;br&gt;snitt 10.3.1, ensam ansvara för fondens verksamhet. Den centrala upp-&lt;br&gt;giften är därvid förvaltningen av fondmedlen. Som tidigare påpekats&lt;br&gt;ställer de föreslagna placeringsbestämmelsema särskilt stora krav på sty-&lt;br&gt;relsen i detta avseende. Av placeringsbestämmelsema framgår att fonden&lt;br&gt;årligen skall fastställa verksamhetsplan. I denna skall närmare mål för&lt;br&gt;placeringsverksamheten preciseras. Vidare skall för fonden fastställas en&lt;br&gt;ägarpolicy och en riskhanteringsplan. Ansvaret för dessa frågor vilar&lt;br&gt;ytterst på styrelsen. Även andra frågor som rör medelsförvaltningen om-&lt;br&gt;fattas av styrelsens ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I styrelsens ansvar ingår att organisera verksamheten. Det är således&lt;br&gt;styrelsen som fattar de grundläggande beslut som behövs för inrättande&lt;br&gt;av fondens kansli. I det ligger bl.a. att utse den person (verkställande&lt;br&gt;direktör) som skall leda fondens löpande verksamhet. Naturvårdsverket&lt;br&gt;anser i sitt remissvar att en person i styrelsen bör utses med speciellt&lt;br&gt;ansvar för fondens miljöarbete. Enligt regeringens mening bör det an-&lt;br&gt;komma på styrelserna att själva organisera sitt eget arbete, vilket bl.a.&lt;br&gt;omfattar den interna ansvarsfördelningen i styrelsen för etik- och miljö-&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I styrelsens uppgifter ligger också, så som närmare utvecklas nedan, att&lt;br&gt;företräda fonden mot tredje man. Eftersom fondema är statliga myndig-&lt;br&gt;heter ansvarar dock staten, vilket också utvecklas närmare nedan, för de&lt;br&gt;förbindelser som fondema ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid inte möjligt och inte heller lämpligt att styrelserna&lt;br&gt;fattar beslut i alla frågor som rör fondens verksamhet. Styrelserna skall&lt;br&gt;därför ha möjlighet att delegera beslutanderätten i viss fråga eller vissa&lt;br&gt;frågor till en eller flera styrelsemedlemmar eller till den person styrelsen&lt;br&gt;utser att sköta den löpande förvaltningen (verkställande direktör) eller till&lt;br&gt;andra anställda hos fonden. Rätten att delegera omfattar också rätten att&lt;br&gt;företräda fonden mot tredje man. Besluten om delegation bör dokumente-&lt;br&gt;ras på ett tydligt sätt. Styrelsens rätt att delegera rätten att besluta i vissa&lt;br&gt;frågor bör uttryckligen framgå av lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat viktigt område för styrelsens ansvar är redovisningen i fon-&lt;br&gt;den. Styrelsen har det yttersta ansvaret för fondens redovisnings- och&lt;br&gt;bokföringsskyldighet. Ett närliggande ansvarsområde är intemrevisionen.&lt;br&gt;Enligt vedertagna principer bör den eller de funktioner som styrelsen&lt;br&gt;inrättar för detta ändamål organisatoriskt svara direkt under styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.4 Redovisning och revision&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelserna i AP-fondsreglementet om redo-&lt;br&gt;visning och revision överfors i huvudsak oförändrade till den nya lagen.&lt;br&gt;Det införs allmänna regler om löpande bokföring och arkivering. Reg-&lt;br&gt;lerna om årsredovisningen anpassas närmare till systematiken för&lt;br&gt;svenska företag. Ett krav på att samtliga revisorer skall vara auktorise-&lt;br&gt;rade införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Promemorians förslag överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens. I promemorian föreslogs dock att antalet revisorer skulle&lt;br&gt;utökas till tre för varje fond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller läm-&lt;br&gt;nar dem utan erinran. Första-fjärde fondstyrelserna anser att en gemen-&lt;br&gt;sam standard för redovisning bör etableras för fondema. Första-tredje&lt;br&gt;fondstyrelserna anser vidare att antalet revisorer bör, så som gäller i dag,&lt;br&gt;begränsas till två.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna om redovisning och&lt;br&gt;revision i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfon-&lt;br&gt;den (APR) har varit föremål för genomgripande reformeringar under&lt;br&gt;1990-talet. Bestämmelsernas materiella innehåll är i allt väsentligt väl&lt;br&gt;förenliga med de krav som de nya placeringsregler m.m. som här föreslås&lt;br&gt;medför. Regeringen föreslår därför att reglerna i huvudsak oförändrade&lt;br&gt;bör överföras till den nya lagen om allmänna pensionsfonderna. Viss&lt;br&gt;lagteknisk och systematisk anpassning till det nya regelverket bör därvid&lt;br&gt;göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några kompletteringar av gällande regler föreslås emellertid. APR&lt;br&gt;innehåller inte någon bestämmelse om bokföringsskyldighet. En&lt;br&gt;bestämmelse därom bör därför införas efter mönster från den nyligen&lt;br&gt;antagna bokföringslagen. Med hänsyn främst till AP-fondemas speciella&lt;br&gt;karaktär som myndighet bör bestämmelsen endast ange vissa allmänna&lt;br&gt;krav på löpande bokföring, verifikationer och arkivering av räken-&lt;br&gt;skapsinformation. Även bestämmelsen rörande årsredovisning bör i för-&lt;br&gt;tydligande syfte utvecklas något. Bestämmelserna bör närmare ansluta&lt;br&gt;till den systematik som används för årsredovisningar på företagsområdet.&lt;br&gt;Enligt det remitterade förslaget till automatisk balansering skall rege-&lt;br&gt;ringen årligen fastställa ett s.k. balanstal. Vid beräkningen av detta skall&lt;br&gt;hänsyn tas till det sammanlagda redovisade marknadsvärdet vid utgången&lt;br&gt;av varje kalenderår för Första-Fjärde AP-fondema och Sjätte AP-fonden.&lt;br&gt;En bestämmelse om årlig marknadsvärdering bör därför införas i kraven&lt;br&gt;på fondernas årsredovisningar i såväl lagen om allmänna pensionsfonder&lt;br&gt;som lagen om sjätte AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om redovisning avses på samma sätt som gäller i dag&lt;br&gt;vara uttömmande i den meningen att andra regler om statlig redovisning&lt;br&gt;så som förordningen (1996:882) om myndigheters årsredovisning och&lt;br&gt;bokföringsförordningen (1979:1212) inte skall tillämpas beträffande AP-&lt;br&gt;fondema. Reglerna om revision och utvärdering skall också så som i dag&lt;br&gt;vara uttömmande. AP-fondema skall därför inte vara föremål för Riksre-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visionsverkets externa revision. Den externa revisionen och granskningen&lt;br&gt;skall således ske genom revisorernas och regeringens utvärdering. Vad&lt;br&gt;nu sagts avser inte sådan extern granskning som företas av Riksdagens&lt;br&gt;revisorer samt JO och JK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att antalet revisorer utökas till tre. Första-&lt;br&gt;tredje fondstyrelserna anser den nuvarande ordningen med två revisorer&lt;br&gt;har visat sig vara rationell och effektiv varför den bör bestå. Första-&lt;br&gt;tredje fondstyrelsernas synpunkt har fog för sig. Regeringen anser därför&lt;br&gt;att antalet revisorer så som gäller i dag kan begränsas till två. I jämfö-&lt;br&gt;rande syfte kan nämnas att från årsskiftet 1998/99 finns det i försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagen (1982:713) inte längre något krav på att det, inklusive den&lt;br&gt;revisor som utses av Finansinspektionen, skall finnas tre revisorer i ett&lt;br&gt;livförsäkringsbolag. Det bör föreskrivas att båda revisorerna skall vara&lt;br&gt;auktoriserade. En av revisorerna skall vara gemensam för Första-fjärde&lt;br&gt;AP-fondema och Sjätte AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-fjärde fondstyrelserna har i sina remissvar tagit upp frågan om&lt;br&gt;en gemensam standard för redovisning bör etableras för fondema. Så&lt;br&gt;som fondstyrelserna framhåller är det bl.a. av utvärderingsskäl av vikt att&lt;br&gt;AP-fondema redovisar på ett enhetligt sätt. God redovisningssed bör&lt;br&gt;även framdeles vara styrande för kraven på AP-fondemas redovisning.&lt;br&gt;Enligt regeringens mening skulle det dock vara olyckligt att i lag eller&lt;br&gt;motiv närmare slå fast vilka redovisningsprinciper som bör gälla. Vilka&lt;br&gt;redovisningsprinciper som bör tillämpas kan behöva anpassas över tiden.&lt;br&gt;Det bör därför t.ex. inte anges huruvida redovisningen skall följa de prin-&lt;br&gt;ciper som gäller för värdepappersfonder eller de som gäller för livförsäk-&lt;br&gt;ringsbolag eller en kombination av dessa. I stället bör det enligt regering-&lt;br&gt;ens mening ankomma i första hand på fondema att med hänsyn till lämp-&lt;br&gt;liga redovisningsregler för jämförbara finansiella företag utveckla och&lt;br&gt;etablera en gemensam praxis inom ramen för god redovisningssed och&lt;br&gt;rättvisande bild, så att AP-fondemas årsredovisning ger en god genom-&lt;br&gt;lysning av verksamheten. Vidare bör regeringen i den årliga utvärde-&lt;br&gt;ringen kunna ge sin syn på de redovisningsprinciper som tillämpas. De&lt;br&gt;nya reglerna om redovisning och revision föreslås bli tillämpade från och&lt;br&gt;med räkenskapsåret 2001.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.5 Fondernas rättsliga ställning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Varje fond utgör en statlig myndighet. Fondernas&lt;br&gt;organisation och verksamhet är reglerad i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal och andra rättshandlingar som fondema ingår är gällande mot&lt;br&gt;staten. Detta gäller dock inte om motparten insåg eller bort inse att avta-&lt;br&gt;let eller rättshandlingen inte faller inom fondens verksamhetsområde&lt;br&gt;eller att den som handlat för fonden överskridit sin befogenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen företräder fonden mot tredje man. Styrelsen företräder också&lt;br&gt;fonden inför domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran. Första-tredje fondstyrelserna menar, med hän-&lt;br&gt;syn till ålderspensionssystemets autonoma ställning och frikoppling från&lt;br&gt;statsbudgeten, att principiella invändningar kan göras mot att fondema&lt;br&gt;skall vara statliga myndigheter, men anser ändå - i avsaknad av andra&lt;br&gt;bättre alternativ - att myndighetsformen är att föredra. Fondstyrelserna&lt;br&gt;anser vidare att det bör undersökas om EG-rätten medger att fondema&lt;br&gt;undantas från lagen (1992:1528) om offentlig upphandling. Hovrätten för&lt;br&gt;Västra Sverige förordar att undantaget beträffande statens bundenhet vad&lt;br&gt;gäller avtal och andra rättshandlingar som fondema ingår utanför deras&lt;br&gt;verksamhetsområde skall gälla utan krav på ond tro hos motparten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: AP-fondens tillgångar utgör statliga&lt;br&gt;medel som i lag avsatts till sådan särskild förvaltning som anges i 9 kap.&lt;br&gt;8 § regeringsformen. Fondens organisation och verksamhet är reglerad i&lt;br&gt;lag. Innebörden är att fondens medel inte får tas i anspråk av staten för&lt;br&gt;något annat ändamål än som är föreskrivet där, om inte riksdagen beslu-&lt;br&gt;tar om annat. Det har tidigare rått viss osäkerhet om fondstyrelserna är att&lt;br&gt;betrakta som statliga myndigheter, eftersom detta inte framgår av lagtext&lt;br&gt;eller äldre lagmotiv. Det är emellertid numera klarlagt att varje fondsty-&lt;br&gt;relse utgör en myndighet. I motiven till inrättandet av sjunde fondstyrel-&lt;br&gt;sen uttalades således att sjunde fondstyrelsen i likhet med övriga fondsty-&lt;br&gt;relser skulle vara en egen myndighet (prop. 1997/98:151 s. 421 jfr. Lag-&lt;br&gt;rådets yttrande i prop. 1999/2000:12 s. 44). Tidigare har bl.a. regerings-&lt;br&gt;rätten (RÅ 1984 2:101 s. 570) och Högsta domstolen (NJA 1992 s. 581)&lt;br&gt;gjort motsvarande bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att det inte råder någon tvekan om de nya fondernas&lt;br&gt;rättsliga status. Fondema skall i det reformerade pensionssystemet utgöra&lt;br&gt;buffert för den offentliga ålderspensionens fördelningsdel. Vidare kom-&lt;br&gt;mer förvaltningen av fondmedlen även framdeles att vara offentligrätts-&lt;br&gt;ligt reglerad. Med hänsyn härtill måste fondmedlen även fortsättningsvis&lt;br&gt;anses utgöra statliga tillgångar. För att säkerställa att fondmedlen även&lt;br&gt;fortsättningsvis inte tas i anspråk för annat ändamål än som buffert i&lt;br&gt;ålderspensionssystemet skall fondmedlen vara avsatta till särskild för-&lt;br&gt;valtning enligt 9 kap. 8 § regeringsformen. Av fempartiuppgörelsen föl-&lt;br&gt;jer vidare att eventuella överskott i buffertfonderna skall, med undantag&lt;br&gt;för vad som ytterligare kan komma att överföras till statsbudgeten vid&lt;br&gt;kontrollstationen år 2004 (se avsnitt 5), tillfalla de försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondernas funktion i det offentliga ålderspensionssystemet och de för-&lt;br&gt;valtade medlens karaktär av statliga tillgångar medför att fondema även&lt;br&gt;fortsättningsvis bör betraktas som statliga myndigheter för förvaltning av&lt;br&gt;statliga medel. Den föreslagna lagen ger de enskilda AP-fondema i den&lt;br&gt;löpande verksamheten en självständig ställning i förhållande till rege-&lt;br&gt;ringen. Regleringen avviker således från vad som i allmänhet gäller för&lt;br&gt;statliga myndigheter (se 11 kap. 6 § regeringsformen). Det är dock inte&lt;br&gt;unikt att regeringens möjlighet att styra enskilda myndigheter inskränks i&lt;br&gt;lag. Förhållandet bör förstås så att regeringen, genom att föreslå riksda-&lt;br&gt;gen ifrågavarande lagstiftning rörande allmänna pensionsfondernas för-&lt;br&gt;valtning, frivilligt avstår från sin beslutanderätt över fondema i den om-&lt;br&gt;fattning som följer av den föreslagna lagen. Förfarandet har stöd i 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § regeringsformen. Genom lagformen kommer bestämmelserna enligt&lt;br&gt;18 kap. 17 § regeringsformen att även omfattas av den s.k. formella&lt;br&gt;lagkraftens princip. Det innebär att beslutanderätten inte kan tas tillbaka&lt;br&gt;utan beslut av riksdagen i lag. Fondmedlen föreslås i framtiden förvaltas&lt;br&gt;av sex från varandra fristående fonder, inklusive Sjätte och Sjunde AP-&lt;br&gt;fondema. Med hänsyn till respektive fonds självständiga karaktär bör&lt;br&gt;varje fond utgöra en myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga myndigheter utgör inte några självständiga rättssubjekt, utan&lt;br&gt;ingår endast som en del av rättssubjektet staten. En följd härav är att sta-&lt;br&gt;ten är ansvarig för avtal och andra rättshandlingar som myndigheterna&lt;br&gt;ingår. Det saknas emellertid för närvarande en allmän reglering om sta-&lt;br&gt;tens ansvar för avtal m.m. som dess myndigheter ingår och vad som&lt;br&gt;krävs för att staten skall bli bunden av ett sådant avtal. AP-fondemas sär-&lt;br&gt;skilda ställning jämfört med andra statliga myndigheter medför i sig att&lt;br&gt;det är särskilt angeläget att klargöra statens ansvar i aktuellt avseende. De&lt;br&gt;avtal och andra rättshandlingar som AP-fondema ingår avser regelmäs-&lt;br&gt;sigt mycket stora värden. Transaktionerna görs ofta i en internationell&lt;br&gt;miljö där motparterna i allmänhet inte är närmare bekanta med svenska&lt;br&gt;förhållanden. En oklarhet om ansvaret för fondernas förbindelser kan&lt;br&gt;således medföra problem för fondema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje fondstyrelserna har också under hand förklarat att avsak-&lt;br&gt;naden om regler rörande ansvaret för AP-fondens förbindelser och vad&lt;br&gt;som skall krävas för att ingångna avtal skall vara rättsligt bindande, med-&lt;br&gt;för problem för fondstyrelserna i kontakter med utländska motparter. Ett&lt;br&gt;klarläggande av att staten är ansvarig för avtal och andra rättshandlingar&lt;br&gt;som fondema ingår bör således kunna underlätta för fondema att bedriva&lt;br&gt;en effektiv förvaltning. Det bör också underlätta den överföring av ömse-&lt;br&gt;sidiga kontrakt som måste ske som en följd av den föreslagna omorgani-&lt;br&gt;sationen av AP-fonden. I promemorian föreslås därför att det uttryck-&lt;br&gt;ligen skall anges att staten är ansvarig för avtal och andra rättshandlingar&lt;br&gt;som fondema ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle enligt den bedömning som görs i promemorian leda för&lt;br&gt;långt att föreskriva att staten generellt är ansvarig för rättshandlingar som&lt;br&gt;fondema ingår. Avgränsningen bör lämpligen utformas så att staten är&lt;br&gt;ansvarig för rättshandlingar som fondema ingår under förutsättning att&lt;br&gt;rättshandlingen ligger inom deras verksamhetsområden. För att skydda&lt;br&gt;godtroende motparter till fondema bör, som ytterligare förutsättning för&lt;br&gt;att staten inte skall vara ansvarig, gälla att motparten varken insåg eller&lt;br&gt;borde ha insett att avtalet eller rättshandlingen inte föll inom fondens&lt;br&gt;verksamhetsområde eller att den som handlat för fonden har överskridit&lt;br&gt;sin befogenhet. Hovrätten för Västra Sverige förordar i sitt remissvar att&lt;br&gt;undantaget beträffande statens bundenhet vid rättshandlingar som faller&lt;br&gt;utanför en fonds verksamhetsområde bör gälla utan något krav på ond tro&lt;br&gt;hos motparten. Med tanke på svårigheterna att uttömmande ange vilka&lt;br&gt;rättshandlingar som faller inom AP-fondemas verksamhetsområde torde&lt;br&gt;det enligt hovrätten möta avsevärda problem att bevisa ond tro hos en&lt;br&gt;avtalspart till en fond, såvitt gäller gränserna för fondens behörighet.&lt;br&gt;Detta skulle enligt hovrätten kunna resultera i en längre gående bunden-&lt;br&gt;het för staten vid behörighetsöverträdelser än som följer av vanliga av-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talsregler. Något ondtrosrekvisit gäller inte om ett ombud överskrider sin&lt;br&gt;behörighet. Enligt regeringen bör regelverket utformas så att tredje mans&lt;br&gt;skyddsintresse tillgodoses. Det är därför rimligt att risken för att AP-fon-&lt;br&gt;dema handlar illojalt, dvs. utanför sitt verksamhetsområde, i första hand&lt;br&gt;bärs av staten. Det är också i omsättningens intresse att tredje man kan&lt;br&gt;företa rättshandlingar med AP-fondema utan att närmare behöva över-&lt;br&gt;väga om handlingen ligger inom ramen för fondens verksamhetsområde&lt;br&gt;eller inte. Regeringen delar därför den bedömning som görs i promemo-&lt;br&gt;rian. Som förutsättning för att staten inte skall vara ansvarig för ett avtal&lt;br&gt;som en AP-fond har ingått bör således gälla att motparten varken insåg&lt;br&gt;eller borde ha insett att avtalet inte föll inom fondens verksamhetsom-&lt;br&gt;råde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det saknas i allmänhet också uttryckliga bestämmelser om vem som&lt;br&gt;har rätt att företräda statliga myndigheter i förhållande till tredje man. Av&lt;br&gt;samma skäl som anförts för att reglera statens ansvar för fondernas för-&lt;br&gt;bindelser bör även frågan om rätten att företräda fondema mot tredje man&lt;br&gt;uttryckligen regleras. Styrelsen ansvarar ensam för fondens verksamhet.&lt;br&gt;Detta innefattar en rätt för styrelsen att företräda fonden mot tredje man.&lt;br&gt;Styrelsens allmänna rätt att delegera beslutanderätten i viss eller vissa&lt;br&gt;frågor medför också rätt att delegera rätten att företräda fonden mot&lt;br&gt;tredje man, t.ex. till den person styrelserna utsett att sköta den löpande&lt;br&gt;verksamheten. För att en statlig myndighet skall fa föra statens talan vid&lt;br&gt;domstol krävs att den uttryckligen tillagts sådan rätt. I annat fall till-&lt;br&gt;kommer rätten att företräda staten Justitiekanslem. En allmän bestäm-&lt;br&gt;melse om rätt för myndigheter att företräda staten inom sitt verksamhets-&lt;br&gt;område finns i 2 § verksförordningen (1995:1322). Eftersom verksför-&lt;br&gt;ordningen inte avses bli tillämplig på de nya AP-fondema, bör i stället en&lt;br&gt;bestämmelse av motsvarande innehåll tas in i lagen om allmänna pen-&lt;br&gt;sionsfonderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje fondstyrelserna anser att det bör undersökas om det är&lt;br&gt;möjligt att undanta fondema från lagen (1992:1528) om offentlig upp-&lt;br&gt;handling. De regler som gäller för offentlig upphandling innebär enligt&lt;br&gt;fondstyrelserna att fondernas flexibilitet begränsas, vilket är en konkur-&lt;br&gt;rensnackdel i förhållande till privata kapitalförvaltare. Den EG-rättsliga&lt;br&gt;reglering på vilken lagen om offentlig upphandling bygger medger&lt;br&gt;emellertid, enligt regeringens mening, inte att fondema undantas från&lt;br&gt;lagen om offentlig upphandling. EG-rätten och lagen om offentlig upp-&lt;br&gt;handling innehåller dock undantag för finansiell verksamhet. Kommis-&lt;br&gt;sionen avser att under december 1999 ge ut ett tolkningsmeddelande&lt;br&gt;rörande undantaget för finansiell verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om statlig arbetsrätt m.m. behandlas i avsnitt 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Övergångsfrågor och ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tillgängliga fondmedel skall beloppsmässigt för-&lt;br&gt;delas så lika som möjligt mellan de fyra buffertfonderna, utan att kravet&lt;br&gt;på effektivitet i förvaltningen efterges. Regeringen beslutar hur tillgång-&lt;br&gt;arna närmare skall fördelas mellan buffertfonderna efter samråd med sty-&lt;br&gt;relserna i fondema. De nuvarande första-femte fondstyrelsernas innehav&lt;br&gt;av fordringsrätter som inte är utgivna för allmän omsättning skall dock&lt;br&gt;förvaltas av första buffertfonden avskilt från övriga tillgångar. I takt med&lt;br&gt;att fordringsrättema avvecklas skall influtna medel fördelas lika mellan&lt;br&gt;samtliga buffertfonder. Vidare skall nuvarande fjärde-femte fondstyrel-&lt;br&gt;sernas innehav av aktier, konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade&lt;br&gt;med optionsrätt till nyteckning som inte är utgivna för allmän omsättning&lt;br&gt;eller marknadsnoterade och som inte utgör ett indirekt innehav av onote-&lt;br&gt;rade aktier, mot ersättning överföras till sjätte fondstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fyra buffertfonderna byggs upp runt de existerande myndigheterna.&lt;br&gt;Tredje fondstyrelsen läggs ned och dess tillgångar förs över till första&lt;br&gt;fondstyrelsen. De nuvarande första, andra, fjärde och femte fondstyrel-&lt;br&gt;serna skall utgöra de nya buffertfonderna i det allmänna pensionssyste-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande första, andra och Ijärde fondstyrelserna byter namn till&lt;br&gt;Första, Andra respektive Fjärde AP-fonden, medan nuvarande femte&lt;br&gt;fondstyrelsen bildar Tredje AP-fonden. Nuvarande sjätte och sjunde&lt;br&gt;fondstyrelserna föreslås byta namn till Sjätte respektive Sjunde AP-fon-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De organisatoriska förändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj&lt;br&gt;2000, med undantag för omfördelningen av tillgångarna. Förslagen i öv-&lt;br&gt;rigt föreslås träda i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens. I promemorian föreslås dock att de nuvarande fondstyrelserna skall&lt;br&gt;läggas ned och fyra nya myndigheter bildas. Dessutom föreslås att ersätt-&lt;br&gt;ning för de tillgångar som skall föras till Sjätte AP-fonden skall bestäm-&lt;br&gt;mas efter bokfört värde. Till skillnad mot promemorian föreslås att samt-&lt;br&gt;liga övergångsbestämmelser skall samlas i en särskild införandelag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Första-tredje fondstyrelserna anser att första-&lt;br&gt;femte fondstyrelsernas innehav av fordringsrätter som inte är utgivna för&lt;br&gt;allmän omsättning skall förvaltas i en särskild avvecklingsfond. Flera&lt;br&gt;remissinstanser, däribland första-femte fondstyrelserna, framhåller vik-&lt;br&gt;ten av att arbetet med att förbereda de organisatoriska förändringarna,&lt;br&gt;den antagna inleveransen till staten och fördelningen av tillgångarna på-&lt;br&gt;börjas skyndsamt. Sjätte fondstyrelsen anser att fjärde och femte fondsty-&lt;br&gt;relsernas innehav av aktier, konvertibla skuldebrev och skuldebrev för-&lt;br&gt;enade med optionsrätt till nyteckning som inte är utgivna för allmän om-&lt;br&gt;sättning eller marknadsnoterade, skall överföras till sjätte fondstyrelsen&lt;br&gt;utan ersättning. Fjärde och femte fondstyrelserna anser att överföringen&lt;br&gt;skall göras till marknadsvärde. Första-tredje fondstyrelserna anser att&lt;br&gt;fondema inte skall betraktas som statliga myndigheter i sin roll som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivare. Kammarkollegiet har ifrågasatt om det är språkligt lämpligt&lt;br&gt;att använda beteckningen ”fond” i namnet på en myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av tillgångarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det totala marknadsvärdet av AP-fondens tillgångar kan, exklusive den&lt;br&gt;del som förvaltas av den nuvarande sjätte fondstyrelsen antas uppgå till&lt;br&gt;ca 560 miljarder kronor per den 1 januari 2001 efter inleveransen på 155&lt;br&gt;miljarder kronor. Detta belopp skall fördelas på de fyra buffertfonderna.&lt;br&gt;Det beloppsmässiga värdet av tillgångarna bör vara så lika som möjligt&lt;br&gt;från början för att få lika förutsättningar för framtida utvärderingar av&lt;br&gt;förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Buffertfonderna skall som framgått ovan inte fa investera i fordrings-&lt;br&gt;rätter som inte är utgivna för allmän omsättning t.ex. reverslån och s.k.&lt;br&gt;partnerfinansieringslån. De nuvarande första-femte fondstyrelsernas in-&lt;br&gt;nehav av sådana fordringsrätter bör därför avvecklas. Förfallotiden varie-&lt;br&gt;rar men de längsta löptiderna sträcker sig upp mot 15 år. Avvecklingen&lt;br&gt;bör ske så snabbt som möjligt men i en takt som inte medför att värdet&lt;br&gt;försämras. Avvecklingen kan ske genom försäljning av fordringsstocken&lt;br&gt;eller genom att avvakta lånens förfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att lånestocken av administrativa och kost-&lt;br&gt;nadsmässiga skäl inte bör delas upp på samtliga buffertfonder utan i&lt;br&gt;stället förvaltas av en fond. Första-tredje fondstyrelserna anser emeller-&lt;br&gt;tid att lånestocken bör förvaltas av en särskild avvecklingsfond eftersom&lt;br&gt;samtliga nya fonder har intresse av hur lånestocken avvecklas. Att bygga&lt;br&gt;upp en temporär myndighetsorganisation endast för detta ändamål skulle&lt;br&gt;enligt regeringens mening vara svårt att motivera. Lånestocken föreslås&lt;br&gt;därför förvaltas av Första AP-fonden. Förvaltningen bör ske i en separat&lt;br&gt;portfölj vid sidan av den egentliga fondförvaltningen. Principen om lika-&lt;br&gt;fördelning av medel mellan buffertfonderna bör gälla även de belopp&lt;br&gt;som inflyter från dessa fordringsrätter. Första AP-fonden skall därför,&lt;br&gt;sedan kostnaderna för förvaltningen har dragits av, fördela influtna medel&lt;br&gt;i lika delar mellan samtliga buffertfonder. Utbetalning av influtna medel&lt;br&gt;bör ske kvartalsvis. Även den avkastning som erhålls på förfallna belopp&lt;br&gt;skall på samma sätt fördelas lika mellan fondema. Ifrågavarande lån för-&lt;br&gt;utses den 1 januari 2001 uppgå till storleksordningen 30 miljarder kronor&lt;br&gt;vilket innebär att buffertfonderna inledningsvis blir något mindre eller&lt;br&gt;drygt 130 miljarder kronor per fond (i stället för ovan angivna 140&lt;br&gt;miljarder kronor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppdelningen av de befintliga tillgångarna skall bli värdemäs-&lt;br&gt;sigt rättvis måste tillgångarna värderas till marknadsvärde. Vidare bör&lt;br&gt;uppdelningen göras med syfte att varje fond skall erhålla en, med av-&lt;br&gt;seende på sammansättningen av tillgångarna, väldiversifierad portfölj av&lt;br&gt;värdepapper. Detta gäller egenskaper som tillgångsslag, risk, löptid,&lt;br&gt;emittent m.m. Det överordnade målet för fondförvaltningen är att erhålla&lt;br&gt;hög avkastning. Hänsyn måste tas till detta vid fördelningen av tillgång-&lt;br&gt;arna. Fördelningen får därför inte göras på ett sådant sätt att möjli ghe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tema att bedriva en effektiv kapitalförvaltning försvåras. Vid fördel-&lt;br&gt;ningen måste beaktas om och hur riskerna har hanterats, t.ex. med deri-&lt;br&gt;vatinstrument, i de befintliga portföljerna. Vidare måste beaktas att de&lt;br&gt;poster som fördelas inte blir svåra att omsätta, t.ex. om de avviker från&lt;br&gt;marknadsstandarden för s.k. handelsposter, eller att mervärden som kan&lt;br&gt;vara förenade med, t.ex. större aktieposter i enskilda företag, går förlo-&lt;br&gt;rade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte möjligt att lagstiftningsvägen lösa alla frågor som uppdel-&lt;br&gt;ningen av tillgångarna ger upphov till. Regeringen bör därför få i upp-&lt;br&gt;drag att besluta hur den faktiska uppdelningen av tillgångarna skall gå&lt;br&gt;till. Detta bör ske efter samråd med fondernas styrelser. Regeringen avser&lt;br&gt;därför tillsätta en särskild utredare som ges i uppdrag att utarbeta ett för-&lt;br&gt;slag till fördelning av tillgångarna som underställs regeringen för beslut.&lt;br&gt;En möjlighet är att fördela tillgångsslagen lika mellan fondema och att&lt;br&gt;inom respektive tillgångsslag en motsvarande uppdelning sker med av-&lt;br&gt;seende på sådant som emittent, löptid m.m. En alternativ fördelningsme-&lt;br&gt;tod skulle kunna vara att den särskilde utredaren organiserar ett auk-&lt;br&gt;tionsliknande förfarande genom vilket fondema fördelar hela eller delar&lt;br&gt;av de befintliga tillgångarna mellan sig. På detta sätt skulle de enskilda&lt;br&gt;fondema redan i utgångsläget kunna påverka sin portfölj sammansättning&lt;br&gt;i enlighet med de mål de nya fondema fastställer. Utredaren kan också&lt;br&gt;välja att föreslå andra sätt att fördela tillgångarna mellan fondema i en-&lt;br&gt;lighet med fondernas preferenser. Fördelen med en sådan metod är att&lt;br&gt;fonderna besparas transaktionskostnader förbundna med en motsvarande&lt;br&gt;omstrukturering på marknaden. En förutsättning för en sådan lösning är&lt;br&gt;bl.a. att styrelserna för de nya fondema har utsetts i god tid och hunnit&lt;br&gt;fastställa mål för sin placeringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom buffertfonderna inte annat än på indirekt väg skall få placera&lt;br&gt;i aktier, konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt&lt;br&gt;till nyteckning som inte är utgivna för allmän omsättning eller marknads-&lt;br&gt;noterade, måste nuvarande Ijärde och femte fondstyrelsernas innehav av&lt;br&gt;sådana tillgångar avvecklas. På samma sätt som föreslås i promemorian&lt;br&gt;anser regeringen att en lämplig ordning är att dessa tillgångar överförs till&lt;br&gt;nuvarande sjätte fondstyrelsen och att sjätte fondstyrelsen utger ersätt-&lt;br&gt;ning för dem. Regeringen delar således inte sjätte fondstyrelsens bedöm-&lt;br&gt;ning att överföringen bör ske utan ersättningsskyldighet för sjätte fond-&lt;br&gt;styrelsen. Ersättningen skall ingå i de medel som skall fördelas mellan de&lt;br&gt;nya fondema. I promemorian föreslogs att ersättningen skulle uppgå till&lt;br&gt;tillgångarnas bokförda värde. Fjärde och femte fondstyrelserna har i sina&lt;br&gt;remissvar förespråkat en ersättning motsvarande marknadsvärdet grundat&lt;br&gt;på oberoende värderingar. Mot en överföring av tillgångarna till bokförda&lt;br&gt;värden har anförts att det innebär ett visst mått av godtycke i överförda&lt;br&gt;förmögenhetsbelopp samt att utvärderingen av fondernas förvaltning blir&lt;br&gt;missvisande om det bokförda värdet skiljer sig från marknadsvärdet.&lt;br&gt;Dessa faktorer har också diskuterats i promemorian där det emellertid&lt;br&gt;också framhålls att marknadsvärderingar är behäftade med kostnader för&lt;br&gt;pensionssystemet som kan synas svårmotiverade. Regeringen föreslår att&lt;br&gt;den särskilda utredare som skall hantera olika övergångsfrågor också tar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställning till olika värderingsfrågor som uppkommer i samband med för-&lt;br&gt;delningen av tillgångarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna överföringen av medel från AP-fonden till statskassan&lt;br&gt;och uppdelningen av tillgångsmassan har så betydande beröringspunkter&lt;br&gt;att genomförandet bör samordnas. En slutlig fördelning av tillgångarna&lt;br&gt;mellan buffertfonderna kan göras först när det står klart vilka tillgångar&lt;br&gt;som kommer att ingå i överföringen. Samma utredare som ger förslag om&lt;br&gt;tillgångarnas fördelning bör därför ge förslag till den antagna överföring-&lt;br&gt;ens sammansättning. Utredaren bör också, som ovan nämnts, ta ställning&lt;br&gt;till de värderingsfrågor som kan tänkas uppkomma. Utgångspunkten bör&lt;br&gt;vara att fördelningen av tillgångarna skall göras per den 1 januari 2001.&lt;br&gt;Det är rimligt att kostnaden för utredaren inklusive eventuell konsulthjälp&lt;br&gt;bärs av AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförandet av den nya organisationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tiden från det att beslut föreligger till dess att de nya buffertfonderna&lt;br&gt;skall ta över förvaltningen av fondmedlen kommer att bli knapp för de&lt;br&gt;organisationsförändringar som skall göras. Innan de nya fondema tar&lt;br&gt;över förvaltningen av fondmedlen bör de i princip vara fullt funktions-&lt;br&gt;dugliga. Styrelser liksom de verkställande ledningarna måste utses i god&lt;br&gt;tid dessförinnan. Dessutom torde fordras att en betydande del av perso-&lt;br&gt;nalen finns på plats. Varje fond skall förvalta en avsevärd förmögen-&lt;br&gt;hetsmassa. Det är därför av synnerlig vikt att förvaltningen redan från&lt;br&gt;början fungerar tillfredsställande inte bara vad avser kapitalförvaltningen&lt;br&gt;utan även beträffande administrativa rutiner, riskhantering och intern-&lt;br&gt;kontroll. Vidare måste fondema ha tillgång till lokaler och teknisk utrust-&lt;br&gt;ning m.m. Arbetet med att bygga upp fondernas organisation måste där-&lt;br&gt;för bedrivas med hög intensitet. Flera remissinstanser, däribland första-&lt;br&gt;femte fondstyrelserna, framhåller vikten av att arbetet med att förbereda&lt;br&gt;de organisatoriska förändringarna, den antagna inleveransen till staten&lt;br&gt;och fördelningen av tillgångarna påbörjas skyndsamt. Ovan har aviserats&lt;br&gt;att en utredare ges i uppdrag att ta hand om de senare frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian görs bedömningen att förslagen till ny organisation och&lt;br&gt;nya placeringsregler medför så genomgripande förändringar i AP-fon-&lt;br&gt;dens nuvarande struktur att de nuvarande fondstyrelserna och deras för-&lt;br&gt;valtningsorganisationer (kanslier) bör avvecklas och fyra nya AP-fonder&lt;br&gt;med tillhörande organisationer bör byggas upp. Det anges dock att det är&lt;br&gt;naturligt att tre av de fyra nya AP-fondema byggs upp kring de kanslier&lt;br&gt;som finns i dag, inte minst med tanke på tidsaspekten. I promemorian&lt;br&gt;aviserades också att en arbetsgrupp skulle ta hand om de organisatoriska&lt;br&gt;frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening talar emellertid övervägande skäl för att den&lt;br&gt;nya organisationen i stället skall utgå från den organisatoriska struktur&lt;br&gt;som finns i dag utan nedläggning av befintliga myndigheter och tillska-&lt;br&gt;pande av nya. Ovan föreslås att antalet buffertfonder skall reduceras till&lt;br&gt;fyra. I dag finns fem befintliga myndigheter. Tre av myndigheterna, dvs.&lt;br&gt;första-tredje fondstyrelserna, har dock en gemensam förvaltningsorgani-&lt;br&gt;sation. Det är därför lämpligt att en av dessa myndigheter läggs ned.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att tredje fondstyrelsen läggs ned och att de&lt;br&gt;förvaltade tillgångarna förs över till en av buffertfonderna (Första AP-&lt;br&gt;fonden, se nedan). Buffertfonderna bör således byggas upp av de fyra&lt;br&gt;kvarvarande fondstyrelserna. Nedan föreslås att denna organisatoriska&lt;br&gt;förändring sker redan under år 2000, innan de nya placeringsreglema&lt;br&gt;träder i kraft. Även för sjunde fondstyrelsen föreslås vissa nya organisa-&lt;br&gt;tionsregler. Det finns skäl att även låta de reglerna träda i kraft vid denna&lt;br&gt;tidigare tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att varje styrelse kommer fungera som en organisa-&lt;br&gt;tionskommitté med ansvar att bygga upp myndigheten. Någon särskild&lt;br&gt;arbetsgrupp för att ta hand om de organisatoriska frågor som kommer att&lt;br&gt;uppstå i samband med övergången blir därmed inte nödvändig att till-&lt;br&gt;sätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här föreslagna lösningen har flera fördelar jämfört med den som&lt;br&gt;föreslogs i promemorian. Dels torde uppbyggnadsarbetet gå snabbare.&lt;br&gt;Fyra styrelser och tre kanslier finns redan på plats som omedelbart kan&lt;br&gt;påbörja förberedelsearbetet. Det praktiska arbetet med att organisera&lt;br&gt;kanslier och fördela tillgångarna bör visserligen i första hand hanteras av&lt;br&gt;de nya styrelserna. Det får dock anses ingå i de avgående styrelsernas&lt;br&gt;uppdrag att inom ramen för nuvarande placeringsregler förbereda över-&lt;br&gt;gången till det nya regelverket. Detta far anses följa av styrelsemas all-&lt;br&gt;männa skyldighet att förvalta anförtrodda medel på sådant sätt att de blir&lt;br&gt;till största möjliga nytta för pensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare undviks med den här föreslagna lösningen vissa praktiska&lt;br&gt;problem som skulle ha uppstått om den i promemorian beskrivna lös-&lt;br&gt;ningen valts. Såsom konstateras i promemorian måste styrelser utses&lt;br&gt;innan det nya regelverket träder i kraft, för att övergången till den nya&lt;br&gt;organisationen skall kunna genomföras på ett rationellt och säkert sätt.&lt;br&gt;De nya myndigheterna skulle emellertid enligt förslaget byggas upp med&lt;br&gt;utgångspunkt i de befintliga kanslierna. Promemorians förslag skulle där-&lt;br&gt;för konkret innebära att det för tre av förvaltningsorganisationerna skulle&lt;br&gt;finnas två styrelser, dels styrelsen för den befintliga myndigheten som&lt;br&gt;kommer att ha ett kortsiktigt perspektiv, dels styrelsen för den nya myn-&lt;br&gt;digheten som kommer att ha ett långsiktigt perspektiv. Styrelserna skulle&lt;br&gt;då konkurrera om kansliets personal och kunna ha olika uppfattningar i&lt;br&gt;frågor med såväl kort som långsiktig betydelse. Den här föreslagna lös-&lt;br&gt;ningen är även ur denna synpunkt att föredra. Därutöver torde denna&lt;br&gt;modell begränsa eventuella arbetsrättsliga frågeställningar jämfört med&lt;br&gt;det förslag som presenterades i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje fondstyrelserna har alltsedan AP-fondens tillkomst haft&lt;br&gt;ett gemensamt kansli. En särskild fråga rör hanteringen av detta kansli.&lt;br&gt;Förslaget till ny lagstiftning innebär dock att fondema skall vara obe-&lt;br&gt;roende gentemot varandra, vilket omöjliggör en fortsatt samförvaltning.&lt;br&gt;Det nuvarande kansliet bör därför tillhöra en av buffertfonderna (Första&lt;br&gt;AP-fonden, se nedan) medan en av de övriga buffertfonderna (Andra AP-&lt;br&gt;fonden, se nedan) ges i uppdrag att bygga ett kansli från grunden. Första-&lt;br&gt;tredje fondstyrelsernas nuvarande kansli bör dock inledningsvis stötta&lt;br&gt;den sistnämnda fonden i uppbyggnaden av det nya kansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ovan konstaterats kommer uppbyggnaden av förvaltningsorgani-&lt;br&gt;sationerna att ske under stor tidspress. Det är viktigt att personal och ru-&lt;br&gt;tiner finns på plats som kan hantera förvaltningen på ett professionellt&lt;br&gt;sätt. I det fall någon av fondema inte färdigställt sin organisation per den&lt;br&gt;1 januari 2001 bör förvaltningen helt eller delvis kunna överlåtas på en&lt;br&gt;eller flera av de övriga fondema till dess uppbyggnaden av förvaltnings-&lt;br&gt;organisationen är färdigställd, dock längst till den 1 januari 2002. Skälig&lt;br&gt;ersättning skall utgå för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis skall första, andra, fjärde och femte fondstyrel-&lt;br&gt;serna bilda de nya buffertfonderna i det nya AP-fondssystemet medan&lt;br&gt;tredje fondstyrelsen läggs ned. En av buffertfonderna (Andra AP-fonden)&lt;br&gt;ges i uppdrag att bygga en ny förvaltningsorganisation från grunden, me-&lt;br&gt;dan övriga fonder tar sin utgångspunkt i befintliga kanslier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namnfrågan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande formella benämningen på fondema (exempelvis All-&lt;br&gt;männa pensionsfonden, första fondstyrelsen) är enligt regeringens me-&lt;br&gt;ning ålderdomlig och ger intrycket att fondernas förvaltning avser en&lt;br&gt;gemensam tillgångsmassa - Allmänna pensionsfonden. För att markera&lt;br&gt;att förvaltningsorganisationerna skall vara separata myndigheter som är&lt;br&gt;oberoende i sin löpande förvaltning och samtidigt anknyta till en benäm-&lt;br&gt;ning - AP-fond - som redan i dag är mer allmänt förekommande än de&lt;br&gt;formella namnen på myndigheterna föreslås en ändring av myndigheter-&lt;br&gt;nas namn. Nuvarande första, andra och fjärde fondstyrelserna föreslås&lt;br&gt;byta namn till Första, Andra respektive Fjärde AP-fonden, medan nuva-&lt;br&gt;rande femte fondstyrelsen byter namn till Tredje AP-fonden. Som fram-&lt;br&gt;gått skall nuvarande tredje fondstyrelsens verksamhet upphöra och dess&lt;br&gt;verksamhet överförs till Första AP-fonden. Nuvarande sjätte och sjunde&lt;br&gt;fondstyrelserna föreslås byta namn till Sjätte respektive Sjunde AP-fon-&lt;br&gt;den. Kammarkollegiet har ifrågasatt om det är språkligt lämpligt att an-&lt;br&gt;vända beteckningen fond i namnet på en myndighet. Enligt Kammarkol-&lt;br&gt;legiet kan det leda till oklarhet huruvida det är det förvaltade kapitalet&lt;br&gt;eller myndigheten som avses när ordet fond används. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening skall risken för missförstånd inte överdrivas. Beteckningen AP-&lt;br&gt;fond har, inte bara i vardagligt tal, använts under lång tid utan att det,&lt;br&gt;såvitt känt, medfört några praktiska problem. Beteckningen AP-fond har&lt;br&gt;dessutom ett inte obetydligt good-will-värde. Regeringen anser därför att&lt;br&gt;uttrycket AP-fond bör användas i myndighetsnamnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sitt yttrande anfört att det är anmärkningsvärt att inte&lt;br&gt;någon femte AP-fond föreslås och anser att detta medför en för allmän-&lt;br&gt;heten svårförklarlig lucka i lagen. Lagrådet föreslår att numreringen av&lt;br&gt;fondema görs fortlöpande. Regeringen delar Lagrådets uppfattning att&lt;br&gt;det vore önskvärt med en obruten, löpande numrering. Sjätte och Sjunde&lt;br&gt;AP-fonden är emellertid etablerade beteckningar för nuvarande sjätte&lt;br&gt;respektive sjunde fondstyrelsen. Det är förenat med kostnader som inte är&lt;br&gt;försumbara att byta namn (ny numrering), inte minst för sjunde fondsty-&lt;br&gt;relsen som vänder sig till allmänheten i sin roll som förvaltare inom pre-&lt;br&gt;miepensionssystemet. Ett namnbyte för sjunde fondstyrelsen skulle san-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nolikt upplevas som mer förvirrande för allmänheten, inte minst då ett&lt;br&gt;namnbyte i praktiken inte kan ske förrän efter det första fondvalet inom&lt;br&gt;premiepensionssystemet genomförts. Övervägande skäl talar därför för&lt;br&gt;att behålla nuvarande numreringar på sjätte och sjunde fondstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått ovan innebär förslaget om förändringar av AP-fondemas&lt;br&gt;organisation att tredje fondstyrelsen läggs ned medan första, andra, fjärde&lt;br&gt;och femte fondstyrelserna kvarstår som separata myndigheter. Första&lt;br&gt;fondstyrelsen övertar förvaltningen av de tillgångar som tredje fondsty-&lt;br&gt;relsen i dag ansvarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd finns bestämmelser om&lt;br&gt;övergång av verksamhet. Innebörden av dessa bestämmelser är att om en&lt;br&gt;verksamhet eller en del av en verksamhet går över från en arbetsgivare&lt;br&gt;till en annan, går också anställningsavtalen för de arbetstagare som hör&lt;br&gt;till den överlåtna verksamheten över på den nya arbetsgivaren. För att&lt;br&gt;6 b § skall vara tillämplig krävs alltså att det har skett ett arbetsgivarbyte.&lt;br&gt;På det statliga området anses anställningsmyndigheten som arbetsgivare&lt;br&gt;vid tillämpningen av 6 b § (se AD 1999 nr 21). Detta innebär att det sker&lt;br&gt;ett arbetsgivarbyte om verksamhet går över från en myndighet till en&lt;br&gt;annan. Överfört på den aktuella situationen innebär det anförda att tredje&lt;br&gt;fondstyrelsens verksamhet övergår till första fondstyrelsen. Räntebärande&lt;br&gt;instrument kommer dessutom att föras över från första och andra fond-&lt;br&gt;styrelserna till fjärde och femte fondstyrelserna. Omvänt kommer aktier&lt;br&gt;att föras över från Ijärde och femte fondstyrelserna till första och andra&lt;br&gt;fondstyrelserna. Syftet med verksamheten kommer dock att vara oför-&lt;br&gt;ändrat. Det kan mot denna bakgrund hävdas att verksamhet går över&lt;br&gt;mellan samtliga kvarvarande myndigheter. Även om första, andra, Ijärde&lt;br&gt;och femte fondstyrelserna inte läggs ned utan kvarstår som myndigheter,&lt;br&gt;skall därför bemanningen av hela den nya AP-fondsorganisationen ske&lt;br&gt;med beaktande av reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen om&lt;br&gt;anställningsskydd. Om dessa bestämmelser inte skulle anses vara&lt;br&gt;tillämpliga i det enskilda fallet skall, i de fall där personalförstärkningar&lt;br&gt;behöver göras, rekrytering i första hand ske från någon av de myndighe-&lt;br&gt;ter där övertalighet kan ha uppstått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig arbetsrätt m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare angetts är det numera fastlagt att varje fondstyrelse är en&lt;br&gt;statlig myndighet. Första-tredje fondstyrelserna anser emellertid att fon-&lt;br&gt;dema inte skall betraktas som statliga myndigheter i sin roll som arbets-&lt;br&gt;givare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten som arbetsgivare företräds av Arbetsgivarverket, som är en för-&lt;br&gt;valtningsmyndighet för statliga arbetsgivarfrågor. Verket företräder de&lt;br&gt;statliga myndigheterna i förhandlingar som rör kollektivavtal om löner&lt;br&gt;och övriga anställningsvillkor samt sluter kollektivavtal på statens väg-&lt;br&gt;nar. Vidare utvecklar och samordnar Arbetsgivarverket den statliga&lt;br&gt;arbetsgivarpolitiken. Verket är också ett serviceorgan för de statliga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheterna. Det är obligatoriskt för statliga myndigheter att tillhöra Prop. 1999/2000:46&lt;br&gt;Arbetsgivarverket. Verkets verksamhet finansieras genom avgifter från&lt;br&gt;myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande fondstyrelserna tillhör inte Arbetsgivarverket utan är&lt;br&gt;medlemmar (delägare) i Bankinstitutens arbetsgivareorganisation (BAO).&lt;br&gt;Genom medlemskapet i BAO är fondstyrelserna bundna av det s.k.&lt;br&gt;bankavtalet, som träffats mellan BAO och Finansförbundet. Fondstyrel-&lt;br&gt;serna har dessutom alltsedan starten tillämpat bankavtalet när det gäller&lt;br&gt;de anställdas löner och övriga anställningsvillkor. Grunden för fondsty-&lt;br&gt;relsernas agerande har varit en bestämmelse i den nu gällande lagen med&lt;br&gt;reglemente för Allmänna pensionsfonden att varje fondstyrelse får an-&lt;br&gt;ställa de tjänstemän som behövs samt bestämma deras löner och övriga&lt;br&gt;anställningsvillkor. Vidare har i förarbetena till lagen uttalats att anställ-&lt;br&gt;ningsvillkoren för de anställda hos fondstyrelserna fastställs utan med-&lt;br&gt;verkan av någon statlig myndighet (se prop. 1983/84:50 s. 153). Mot&lt;br&gt;denna bakgrund har det varit naturligt för fondstyrelserna att tillämpa det&lt;br&gt;avtal som tillämpas av de flesta andra aktörer inom samma bransch, dvs.&lt;br&gt;bankavtalet. Genom medlemskapet i BAO har fondstyrelserna också er-&lt;br&gt;hållit en värdefull service om branschförhållanden o.d.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskapet i BAO kom till under en tid då det fortfarande rådde&lt;br&gt;oklarhet hos fondstyrelserna om deras rättsliga ställning. Eftersom det&lt;br&gt;numera är klarlagt att fondstyrelserna är statliga myndigheter och då&lt;br&gt;statliga myndigheter inte är självständiga rättssubjekt utan bara en del av&lt;br&gt;den juridiska personen staten, kan fondstyrelserna inte längre vara med-&lt;br&gt;lemmar i BAO. Det är som nämnts obligatoriskt för statliga myndigheter&lt;br&gt;att tillhöra Arbetsgivarverket. Något skäl för att detta inte skall gälla för&lt;br&gt;AP-fondema föreligger inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det sedan gäller kollektivavtalsfrågan har regeringen genom för-&lt;br&gt;ordningen (1976:1021) om statliga kollektivavtal, m.m.&lt;br&gt;(kollektivavtalsförordningen) överlåtit åt Arbetsgivarverket att på statens&lt;br&gt;vägnar sluta kollektivavtal (2 §). De statliga myndigheterna är bundna av&lt;br&gt;de kollektivavtal som verket träffar. För att göra avsteg från denna ord-&lt;br&gt;ning krävs starka skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelserna har sedan tidigare såsom redovisats tillämpat samma&lt;br&gt;avtal som andra aktörer inom samma bransch. I detta fall finner rege-&lt;br&gt;ringen att det med hänsyn till fondernas historiska bakgrund och mycket&lt;br&gt;speciella verksamhet finns skäl att bibehålla denna särskilda ordning.&lt;br&gt;Därför bör fondema ges rätt att själva sluta kollektivavtal, vilket kan ske&lt;br&gt;genom att regeringen fattar ett särskilt beslut med denna innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i detta sammanhang framhållas att eftersom fonderna är stat-&lt;br&gt;liga myndigheter är lagen (1994:260) om offentlig anställning tillämplig&lt;br&gt;på dem. Detsamma gäller andra delar av den statliga arbetsrätten, exem-&lt;br&gt;pelvis anställningsförordningen (1994:373) och tjänstledighetsförord-&lt;br&gt;ningen (1984:111).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovan föreslås att en överföring av medel från AP-fonden till Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret skall genomföras den 1 januari 2001. Det är lämpligt att även de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nya bestämmelserna om AP-fondemas organisation och placeringsregler&lt;br&gt;träder i kraft i anslutning till inleveransen av medel till Riksgäldskonto-&lt;br&gt;ret. För att underlätta övergången till det nya regelverket bör de organi-&lt;br&gt;satoriska förändringarna, frånsett omfördelningen av tillgångar, genom-&lt;br&gt;föras redan under år 2000. Detta gäller t.ex nedläggningen av tredje&lt;br&gt;fondstyrelsen och namnändringama på de kvarvarande fondstyrelserna.&lt;br&gt;Även reglerna om utseende och sammansättning av styrelserna samt där-&lt;br&gt;till hörande bestämmelser, hör till det slag av organisationsregler som bör&lt;br&gt;träda i kraft redan under år 2000. Enligt regeringen bör bestämmelserna&lt;br&gt;lämpligen träda i kraft den 1 maj 2000. I syfte att så långt möjligt skapa&lt;br&gt;ett enhetligt regelverk for de olika AP-fondema bör detta tidigare ikraft-&lt;br&gt;trädande för styrelsereglema gälla även för Sjunde AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;12.1&lt;/h3&gt;
&lt;h2&gt;Samhällsekonomiska effekter&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Effekter för pensionssystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En reformering av AP-fondssystemet i linje&lt;br&gt;med förslagen ovan skulle innebära att möjligheten till hög avkastning&lt;br&gt;och riskspridning i fondförvaltningen ökar. Fondema skulle i sin verk-&lt;br&gt;samhet på ett bättre sätt kunna bidra till högre och stabilare pensioner.&lt;br&gt;AP-fondens kvarvarande behållning bedöms vara tillräcklig för att&lt;br&gt;undvika en reducering av pensionerna under normala ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna instämmer i regeringens be-&lt;br&gt;dömning eller avstår från att kommentera den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Den genomsnittliga reala av-&lt;br&gt;kastningen på AP-fondemas kapital har betydelse för framtida&lt;br&gt;pensionsnivåer. Om avkastningen skulle understiga tillväxten i avgifts-&lt;br&gt;underlaget är sannolikheten hög att den automatiska balanseringen akti-&lt;br&gt;veras och pensionsnivåema reduceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedanstående diagram visar AP-fondssystemets behållning (exklusive&lt;br&gt;sjunde AP-fonden) vid olika antaganden om tillväxt och avkastning på&lt;br&gt;kapitalet vid en överföring på 155 miljarder kronor. Diagrammen baseras&lt;br&gt;på basscenariot med SCB:s befolkningsprognos 1997, 2 % real tillväxt&lt;br&gt;och 3,25 % real avkastning (se avsnitt 5.4). I detta fall når AP-fondens&lt;br&gt;behållning en topp framåt år 2015 för att sedan minska successivt under&lt;br&gt;en längre period i och med de stora pensionsavgångarna. Fondstyrkan&lt;br&gt;(fondens storlek i termer av det antal år som den kan finansiera mätårets&lt;br&gt;pensionsutgifier) viker emellertid nedåt redan före år 2010.&lt;br&gt;Buffertfondernas kvarvarande behållning är tillräcklig för att undvika en&lt;br&gt;reducering av pensionerna under basscenariots antaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid samma tillväxt som i basscenariot, men i ett alternativ med klart&lt;br&gt;högre real avkastning, 5 %, växer fondbehållningen stadigt. Vid en sådan&lt;br&gt;utveckling ökar också fondstyrkan snabbare under den första perioden&lt;br&gt;för att sedan plana ut på en högre nivå under en längre period i samband&lt;br&gt;med de stora pensionsavgångarna, dvs. fondstyrkan viker inte heller&lt;br&gt;nedåt. Ett sådant gynnsammare avkastningsaltemativ och väsentligt&lt;br&gt;snabbare fondtillväxt får förutses aktualisera en återföring av medel till&lt;br&gt;de försäkrade och motsvarande begränsning av AP-fondens storlek. I ett&lt;br&gt;alternativ med en mycket hög avkastning i relation till tillväxten, 5 %&lt;br&gt;respektive 0,5 % tillväxt, utvecklas fondstyrkan allra starkast. En sådan&lt;br&gt;långsiktig, stor skillnad mellan avkastning och tillväxt måste emellertid&lt;br&gt;betraktas som osannolik. En sådan utveckling skulle emellertid komma&lt;br&gt;att balanseras genom återföring av medel till de försäkrade.&lt;br&gt;Beskrivningar av ytterligare scenarier återfinns i Balanseringsprome-&lt;br&gt;morian (Ds 1999:43).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. automatiska balanseringen kommer att utlösas i båda till-&lt;br&gt;växtaltemativen om avkastningen inte blir högre än tillväxten. I det svaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillväxtaltemativet, dvs. 0,5 %, kommer bromsen att utlösas även om av-&lt;br&gt;kastningen är högre men stannar vid 1,5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt kan sägas att sannolikheten för uppkomsten av en balansering&lt;br&gt;som beror på kortsiktiga svängningar i buffertfondens värde är förhållan-&lt;br&gt;devis liten. Detta beror på att AP-fonden kommer att vara liten i förhål-&lt;br&gt;lande till pensionsskulden (ca 10% år 2001 efter antagen överföring).&lt;br&gt;Däremot har den långsiktiga nivån på den reala avkastningen stor&lt;br&gt;betydelse för stabiliteten i pensionssystemet, vilket också framgår av&lt;br&gt;diagrammen. Vidare bör framhållas att den automatiska balanseringen&lt;br&gt;inte helt tar bort risken för att AP-fonden under en period kan tömmas&lt;br&gt;vid en oavbrutet negativ utveckling för ålderspensionssystemets&lt;br&gt;ekonomiska ställning. Detta beror bl a på att ingen särskild hänsyn tas till&lt;br&gt;fondens likviditet vid de beräkningar som ligger till grund för den&lt;br&gt;automatiska balanseringen. Vid en fondavkastning som långsiktigt inte&lt;br&gt;överstiger tillväxten kan en tömning inträffa inom en 30-40-årsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 12.1: AP-fondens behållning vid olika antaganden om BNP-tillväxt och&lt;br&gt;avkastning, fasta priser, miljarder kronor&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0346/prop_19992000__46-3.png" style="width:250pt;height:132pt;"/&gt;
&lt;p&gt;SCB 97, 2% tillv., 3% avk. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;SCB 97, 2% tillv., 5% avk. )&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.......SCB 97, 0,5% tillv., 3% avk. ___■___SCB 97, 0,5% tillv., 5% avk. |&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 12.2: AP-fondens behållning vid olika antaganden om BNP-tillväxt och&lt;br&gt;avkastning, fondstyrka&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0346/prop_19992000__46-4.png" style="width:231pt;height:125pt;"/&gt;
&lt;p&gt;2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;~~~SCB 97, 2% tillv., 3%~ävk ___SCB 97,2% tillv., 5% avk. I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.......SCB 97, 0,5% tillv., 3% avk__SCB 97,0,5% tillv., 5% avk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För AP-fondssystemet innebär reformförslagen bättre förutsättningar att&lt;br&gt;uppnå högre avkastning på pensionskapitalet samtidigt som risken kan&lt;br&gt;begränsas genom ökade möjligheter till framförallt utländsk diversifie-&lt;br&gt;ring. Konsultfirman William M. Mercer har i en konsultrapport till rege-&lt;br&gt;ringen i samband med regeringens utvärdering av AP-fondemas verk-&lt;br&gt;samhetjämfört AP-fondens nuvarande portfölj med en optimal portfölj. I&lt;br&gt;rapporten konstateras att det går att konstruera en portfölj som i&lt;br&gt;varianstermer har samma risk som den nuvarande portföljen men som&lt;br&gt;har en förväntad avkastning som är 1,5 procentenhet högre än den&lt;br&gt;nuvarande (se regeringens skrivelse 1998/99:132). Det skulle motsvara&lt;br&gt;en ökad årlig avkastning på ca 8 miljarder kronor per år vid föreslagen&lt;br&gt;storlek på totalt förvaltat kapital i AP-fondssystemet efter beslutade och&lt;br&gt;föreslagna överföringar till statskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen ger också organisatoriska förutsättningar för en effektivare&lt;br&gt;kapitalförvaltning. De föreslagna organisations- och placeringsreglema&lt;br&gt;innebär att AP-fondssystemets uppgift att stödja pensionssystemet bättre&lt;br&gt;kan tillgodoses och att sannolikheten för att den s.k. automatiska balanse-&lt;br&gt;ringen aktiveras därmed blir lägre. Därutöver ökar också möjligheten att&lt;br&gt;pensionerna räknas upp utöver inkomstindex. En reform i enlighet med&lt;br&gt;vad som ovan föreslagits skulle därmed sammantaget innebära att AP-&lt;br&gt;fondema på ett bättre sätt skulle kunna bidra till högre och stabilare pen-&lt;br&gt;sioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Effekter på de finansiella marknaderna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Förslagen till nya placeringsregler innebär&lt;br&gt;behov av portföljomplaceringar i de nya AP-fondema. Med integrerade&lt;br&gt;internationella kapitalmarknader bör inte sådana förändringar i inhemsk&lt;br&gt;efterfrågan och utbud långsiktigt påverka räntor, aktiepriser och valuta-&lt;br&gt;kurs. På kort sikt kan de dock ge vissa effekter på prissättningen. AP-&lt;br&gt;fondema har incitament att genomföra portfölj anpassningen på ett sådant&lt;br&gt;sätt att marknaderna inte påverkas i alltför stor utsträckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fondens minskade efterfrågan på statspapper kompenseras med ett&lt;br&gt;reducerat utbud till följd av inleveransen till statskassan (statsskulden&lt;br&gt;amorteras). Effekten på statsobligationsräntoma bedöms bli liten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även AP-fondens efterfrågan på bostadspapper minskar till följd av de&lt;br&gt;nya placeringsreglema. Möjligheten för AP-fonden att som en del av en&lt;br&gt;överföring leverera bostadsobligationer till Riksgäldskontoret, innebär att&lt;br&gt;bostadsinstitutens anpassning till minskad efterfrågan kan slås ut över ett&lt;br&gt;antal år och att marknadseffektema i denna del kan begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till nya placeringsregler innebär också att de nya AP-fon-&lt;br&gt;dema kommer att genomföra omplaceringar till utländska tillgångar.&lt;br&gt;Detta kan innebära ett tillfälligt tryck nedåt på kronan. Förslaget till&lt;br&gt;övergångsregel begränsar risken för kraftiga effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fonden kan förväntas vilja ha en större andel svenska aktier i sin&lt;br&gt;portfölj. Denna anpassning förutses kunna ske i sin helhet genom ned-&lt;br&gt;dragningen av den räntebärande portföljen som sker vid överföringen till&lt;br&gt;Riksgäldskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen torde också bidra till en bättre fungerande kapitalmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lämnar bedömningen&lt;br&gt;utan kommentar. Första-tredje fondstyrelserna, Svenska Arbetsgivare-&lt;br&gt;föreningen och Sveriges Industriförbund instämmer i bedömningen att de&lt;br&gt;samhällsekonomiska effekterna av inleveransen till statskassan blir små&lt;br&gt;och temporära. Första-tredje fondstyrelserna pekar i sitt remissvar sär-&lt;br&gt;skilt på att temporära flöden av det slag som portfölj anpassning hos AP-&lt;br&gt;fonden utgör, i regel inte brukar ge någon påverkan på valutakursen och&lt;br&gt;hänvisar till studier på området. Svenska Bankföreningen, Svenska Fond-&lt;br&gt;handlareföreningen och Fondbolagens Förening instämmer i sitt gemen-&lt;br&gt;samma remissvar i att de portföljomplaceringar som blir följden av AP-&lt;br&gt;fondemas nya placeringsregler inte långsiktigt kommer att påverka rän-&lt;br&gt;tor, aktiepriser och valutakurs. Föreningarna stryker dock under vikten av&lt;br&gt;att det sker en gradvis anpassning för att de negativa effekterna skall bli&lt;br&gt;kortvariga och begränsade, särskilt när det gäller bostadspappersmarkna-&lt;br&gt;den. Föreningarna efterlyser åtgärder för att öka andra placerares efter-&lt;br&gt;frågan på svenska bostadsobligationer. Sveriges Försäkringsförbund&lt;br&gt;understryker vikten av att administrativa kontrollrutiner är i full funktion&lt;br&gt;när fondema börjar sin förvaltning för att störningar skall kunna undvi-&lt;br&gt;kas. Sveriges Finansanalytikers förening pekar på att AP-fondema i för-&lt;br&gt;slaget ges möjlighet att, om de så önskar, helt avstå från att investera i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska värdepapper vilket, om så skulle ske, skulle ha mycket stora&lt;br&gt;kortsiktiga konsekvenser for den svenska kapitalmarknaden och inte&lt;br&gt;minst på bolånemarknaden. Även Kooperativa Förbundet är av uppfatt-&lt;br&gt;ningen att de samhällsekonomiska effekterna bör bli små och temporära&lt;br&gt;till följd av de föreslagna förändringarna. Förbundet pekar på behovet av&lt;br&gt;ett alternativt tillvägagångssätt om oväntade effekter inträder på markna-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkter och antaganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På lång sikt bestäms jämviktsprisema på de finansiella marknaderna av&lt;br&gt;fundamentala faktorer. På marknaderna för räntebärande värdepapper är&lt;br&gt;det faktorer såsom realränta, inflationsförväntningar, kreditrisk, likvi-&lt;br&gt;ditetsrisk och riskpremier som bestämmer priserna. Valutakursen styrs på&lt;br&gt;lång sikt av faktiska och förväntade skillnader i inflationsnivå och&lt;br&gt;konkurrenskraft. Aktiepriser bestäms av faktiska och förväntade vinst-&lt;br&gt;och räntenivåer. Förslagen till överföring och förändrade placeringsregler&lt;br&gt;bör inte påverka sådana fundamentala faktorer. Därmed bör förslagen ej&lt;br&gt;heller ge några långsiktiga effekter på marknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller effekterna på kort sikt kommer utbud och efterfrågan på&lt;br&gt;de finansiella marknaderna att påverkas. Detta kan orsaka priseffekter på&lt;br&gt;dessa marknader på kort sikt. På lite längre sikt bör dock de integrerade&lt;br&gt;internationella kapitalmarknaderna bidra till att priserna åter når de lång-&lt;br&gt;siktiga jämviktsnivåema. Den analys som redovisas nedan avser således&lt;br&gt;(tillfälliga) effekter på utbud och efterfrågan som förslagen kan förväntas&lt;br&gt;ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förändringar i placeringsbestämmelsema som föreslås kommer att&lt;br&gt;innebära behov av betydande förändringar i AP-fondemas totala port-&lt;br&gt;följsammansättning. Omallokeringen kommer främst att ske från rän-&lt;br&gt;tebärande instrument till aktier och från inhemska till utländska&lt;br&gt;tillgångar. Kvarvarande överföringar från AP-fonden till staten kommer&lt;br&gt;att innebära en neddragning av andelen räntebärande tillgångar. Det inne-&lt;br&gt;bär en möjlighet för AP-fonden att genomföra huvuddelen av önskade&lt;br&gt;förändringar i portfölj sammansättningen utan köp och försäljning på&lt;br&gt;andrahandsmarknaden vilket bidrar till att reducera marknadseffektema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa portfölj anpassningar kan komma att behöva ske över en längre&lt;br&gt;period för att minska eventuella negativa marknadseffekter. Till följd av&lt;br&gt;fondernas långsiktiga mål om hög avkastning ligger det i fondernas&lt;br&gt;intresse att undvika stora marknadsstömingar. En alltför snabb utförsälj-&lt;br&gt;ning av vissa tillgångar skulle påverka priset negativt. På motsvarande&lt;br&gt;sätt skulle alltför snabba köp av värdepapper påverka priset i en ogynn-&lt;br&gt;sam riktning för de nya AP-fonden. Fondema har således själva incita-&lt;br&gt;ment att tillse att störningarna blir så små som möjligt. De effekter på&lt;br&gt;utbud och efterfrågan som diskuteras nedan kommer delvis uppstå redan&lt;br&gt;före tidpunkten för förslagens ikraftträdande till följd av fondernas förbe-&lt;br&gt;redelser inför det nya regelverket och planerade överföringar. Även&lt;br&gt;priseffekter kan till stor del väntas uppstå innan ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den flexibilitet AP-fondema föreslås fa avseende såväl placeringsreg-&lt;br&gt;ler som överföringens tillgångssammansättning medför att en rad anta-&lt;br&gt;ganden måste göras för att marknadseffektema av förslagen skall kunna&lt;br&gt;analyseras. För det första måste en utgångspunkt väljas som motsvarar&lt;br&gt;portfölj sammansättningen den 1 januari 2001 efter gjorda överföringar.&lt;br&gt;För det andra måste antaganden göras om den portfölj struktur de nya AP-&lt;br&gt;fondema kommer att eftersträva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utgångspunkt för analysen används AP-fondens procentuella port-&lt;br&gt;följsammansättning den 31 december 1999 som redovisats i tabell 4.2.&lt;br&gt;Justeringar har därefter skett för beslutade och tänkta överföringar till&lt;br&gt;Riksgäldskontoret, prognosticerat avgiftsnetto och antagen avkastning&lt;br&gt;under år 2000. Här görs det förenklade antagandet att AP-fonden väljer&lt;br&gt;att genomföra överföringarna till Riksgäldskontoret genom att reducera&lt;br&gt;innehavet av stats- och bostadspapper så att det återstående anpassnings-&lt;br&gt;behovet efter överföringen fördelas jämnt mellan dessa tillgångsslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 12.1 nedan görs ett antagande om önskad portfölj struktur, dvs.&lt;br&gt;hur de nya Första-Fjärde AP-fondemas styrelser sammantaget långsiktigt&lt;br&gt;kan förutsättas vilja fördela portfölj förmögenheten mellan olika till-&lt;br&gt;gångsslag. Portföljallokeringen skall som ovan konstaterats ske efter en&lt;br&gt;analys av fondernas åtagandesida. Första-tredje fondstyrelserna har i sitt&lt;br&gt;remissvar på AP-fondspromemorian redovisat resultatet av en rudimentär&lt;br&gt;ALM-analys. I studien gavs också exempel på tillgångsportföljer som&lt;br&gt;förutsägs kunna matcha skuldsidan. Denna studie har tillsammans med&lt;br&gt;de privata livförsäkringsbolagens portföljer tagits till utgångspunkt för&lt;br&gt;analysen. Av intresse för eventuella marknadseffekter är i första hand&lt;br&gt;AP-fondens behov av förändringar av innehaven av stats- och&lt;br&gt;bostadspapper, svenska aktier samt av utländska tillgångar. Övriga inne-&lt;br&gt;hav har i tabellen sammanförts i en övrigpost bestående av i huvudsak&lt;br&gt;onoterade aktier och räntebärande placeringar samt fastighetstillgångar&lt;br&gt;(fastighetsaktier). Det måste framhållas att de nya Första-Fjärde AP-fon-&lt;br&gt;dema på sikt kan förutses uppvisa inbördes mer eller mindre olika&lt;br&gt;sammansättningar och att även den genomsnittliga sammansättningen&lt;br&gt;kan skilja sig från det angivna exemplet. Vidare måste understrykas att&lt;br&gt;portföljomflyttningama kommer att genomföras under en tidsperiod vars&lt;br&gt;längd huvudsakligen bestäms av marknadsförutsättningarna. Den&lt;br&gt;långsiktigt önskade portfölj sammansättningen kan därför inte antas&lt;br&gt;uppnås redan under år 2001 utan kan förväntas att ta flera år i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12.1 AP-fondernas långsiktiga portföljsammansättning, andel av totala&lt;br&gt;tillgångar (%), ett exempel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statspapper&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadspapper&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utländska räntepapper&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utländska aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I exemplet i tabell 12.1 antas att fondema långsiktigt kommer att ha en&lt;br&gt;andel räntebärande tillgångar med låg kreditrisk (i tabellen statspapper,&lt;br&gt;bostadspapper och utländska räntepapper) på ca 50 %, vilket motsvarar&lt;br&gt;den fördelning som privata pensionsförvaltare har mellan räntebärande&lt;br&gt;papper och aktier och utgör ungefärligen den portfölj sammansättning&lt;br&gt;som första-tredje fondstyrelsen använt i sina simuleringar. Vad gäller&lt;br&gt;den långsiktigt önskade fördelningen mellan olika slag av räntebärande&lt;br&gt;värdepapper antas att de nya AP-fondema vill fördela sina inhemska&lt;br&gt;räntebärande tillgångar ungefar i den proportion som kommer att råda&lt;br&gt;mellan stats- och bostadspappersmarknadema totalt sett. De redan be-&lt;br&gt;slutade överföringarna till statsbudgeten innebär, tillsammans med den&lt;br&gt;här föreslagna inleveransen år 2001, att statspappersmarknadens andel av&lt;br&gt;den sammantagna stats- och bostadspappersmarknaden kommer att&lt;br&gt;minska något och utgöra ca 55 % av totalen. Dessutom har antagits att&lt;br&gt;fondema kommer att hålla en större andel utländska obligationstillgångar&lt;br&gt;i en strävan efter ökad internationell diversifiering. I exemplet antas&lt;br&gt;vidare att fondema på lång sikt kommer att vilja hålla en väsentligt större&lt;br&gt;andel utländska aktier än i utgångsläget. Posten övrigt antas komma att&lt;br&gt;utgöra en mindre andel än i dag. Detta beror bl.a. på att direktlåneverk-&lt;br&gt;samheten föreslås avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statspappersmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fondens nuvarande portfölj sammansättning har en stark övervikt i&lt;br&gt;placeringar på penning- och obligationsmarknaden. Under de antaganden&lt;br&gt;som redovisas i tabell 12.1 kommer fondema att vilja dra ned andelen&lt;br&gt;räntebärande tillgångar och öka innehavet av framför allt utländska&lt;br&gt;aktier. Det innebär att efterfrågan på räntebärande tillgångar kommer att&lt;br&gt;minska i de nya AP-fondema. Genom de beslutade och föreslagna över-&lt;br&gt;föringarna tillsammans med de nya placeringsreglema minskar AP-fon-&lt;br&gt;dens efterfrågan på statspapper med ca 120 miljarder kronor i det exem-&lt;br&gt;pel som skisseras ovan. Endast en begränsad del av denna anpassning&lt;br&gt;behöver emellertid ske genom försäljning på marknaden. Ca 105 miljar-&lt;br&gt;der kronor antas ovan inlevereras till Riksgäldskontoret antingen direkt&lt;br&gt;eller i form av likvida medel som uppkommit genom att statspapper för-&lt;br&gt;fallit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterfrågebortfallet från AP-fonden kompenseras genom att utbudet på&lt;br&gt;statspappersmarknaden kraftigt minskar. Återstående överföringar till&lt;br&gt;Riksgäldskontoret på sammanlagt 200 miljarder kronor innebär att sta-&lt;br&gt;tens bruttoskuld, efter tidpunkten för bostadsobligationemas förfall,&lt;br&gt;kommer att minska med omkring 185 miljarder kronor i nominellt&lt;br&gt;värde.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' AP-fondens tillgångar marknadsvärderas medan Riksgäldskontorets skuld redovisas till&lt;br&gt;nominellt värde. Till följd av fallande räntor bedöms marknadsvärdet vid&lt;br&gt;inleveranstidpunkten överstiga det nominella värdet med omkring 7 %. Den av&lt;br&gt;Riksgäldskontoret redovisade statsskulden minskar därför inte med hela det inlevererade&lt;br&gt;beloppet. Mellanskillnaden bokförs i nationalräkenskaperna som en förlust i&lt;br&gt;Riksgäldskontoret och en motsvarande vinst i AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det betyder dock inte att utbudet av statsobligationer denominerade i&lt;br&gt;svenska kronor minskar med samma summa. Som en följd av att den&lt;br&gt;totala låneportföljen minskar innebär inleveransen att Riksgäldskontorets&lt;br&gt;andel lån i utländsk valuta ökar. Det kan antas att staten på sikt vill&lt;br&gt;justera ned denna andel. Till följd av detta förväntas den inhemska&lt;br&gt;statspappersmarknaden komma att minska med ett mindre belopp. Om&lt;br&gt;valutalåneandelen skall hållas konstant krävs en amortering av&lt;br&gt;valutaskulden på ca 60 miljarder kronor till följd av återstående över-&lt;br&gt;föringar till Riksgäldskontoret. En amortering av denna storleksordning&lt;br&gt;skulle ta flera år i anspråk. Staten har påbörjat denna anpassning genom&lt;br&gt;amorteringen av valutaskulden under åren 1998 och 1999. Enligt&lt;br&gt;regeringens riktlinjer för statsskuldspolitiken skall amorteringen fortsätta&lt;br&gt;under innevarande år. Utbudet av statsobligationer utställda i svenska&lt;br&gt;kronor kommer vid detta hypotetiska antagande om amortering på&lt;br&gt;statsskulden således att minska med omkring 125 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget kommer stocken som skall placeras utanför AP-fonden&lt;br&gt;(nettot mellan utbuds- och efterfrågeförändringen) att vara i princip oför-&lt;br&gt;ändrad. De sammantagna effekterna på statspappersmarknaden bedöms&lt;br&gt;därför bli små.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadspappersmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen till förändring av AP-fondens placeringsregler medför att fon-&lt;br&gt;dens efterfrågan på bostadspapper minskar. De portfölj andelar som redo-&lt;br&gt;visas i tabellerna 4.2 och 12.1 ovan indikerar att fondema skulle behöva&lt;br&gt;minska innehavet av bostadspapper med ca 65 miljarder kronor jämfört&lt;br&gt;med dagens innehav. Detta motsvarar ett efterfrågebortfall på knappt 9 %&lt;br&gt;av bostadspappersmarknaden. Omkring 50 miljarder kronor antas lever-&lt;br&gt;eras in till Riksgäldskontoret, antingen direkt i form av bostadspapper&lt;br&gt;eller i form av likvida medel från sådana värdepapper som försålts eller&lt;br&gt;hållits till förfall. Efter överföringen återstår endast ett mindre neddrag-&lt;br&gt;ningsbehov. Någon omfattande försäljning av bostadspapper över mark-&lt;br&gt;naden behöver således inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av den antagna överföringen av bostadspapper till Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret uppkommer effekten på efterfrågan gradvis med slut omkring år&lt;br&gt;2005, när de sista bostadsobligationema i Riksgäldskontorets temporära&lt;br&gt;innehav förfaller. Under femårsperioden fram till år 2005 bedöms dock&lt;br&gt;AP-fondema växa med omkring 165 miljarder kronor under&lt;br&gt;basscenariots antaganden. Utav dessa medel kan med ovanstående&lt;br&gt;antagande knappt 20 % förväntas placeras i bostadspapper. Det totala&lt;br&gt;efterfrågebortfallet från AP-fonden på bostadsmarknaden blir således&lt;br&gt;med detta perspektiv mindre och det genomsnittliga årliga&lt;br&gt;efterfrågebortfallet under perioden begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en bedömning av effekterna bör hänsyn också tas till hur andra&lt;br&gt;aktörers efterfrågan kan komma att påverkas under samma period. En&lt;br&gt;viss ökad efterfrågan kan här förutses eftersom andra aktörer kan ha be-&lt;br&gt;hov av att vikta om sina räntebärande innehav till förmån för&lt;br&gt;bostadspapper i syfte att anpassa sig till den nya fördelning som kommer&lt;br&gt;att råda mellan stats- och bostadspappersmarknadema bl.a. i nationella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;obligationsindex. En efterfrågan på bostadspapper kan också förutses&lt;br&gt;från det nya premiereservsystemet. Vidare kan sparandet i fonder och&lt;br&gt;pensionsförsäkringar antas växa snabbare än bostadsobligationsstocken&lt;br&gt;under kommande år. Denna efterfrågetillväxt från försäkringsbolag och&lt;br&gt;andra institutionella placerare kan komma att uppväga den minskade&lt;br&gt;efterfrågan från AP-fonden. Svenska Bankföreningen, Svenska Fond-&lt;br&gt;handlareföreningen och Fondbolagens Förening pekar på behovet av att&lt;br&gt;vidta åtgärder i syfte att öka andra placerares efterfrågan på svenska&lt;br&gt;bostadsobligationer för att åstadkomma en &amp;quot;mjuk&amp;quot; övergång. Förening-&lt;br&gt;arna pekar på att anpassningen skulle underlättas om utredningsförslaget&lt;br&gt;i betänkandet Säkrare obligationer? (SOU 1997:110) genomfördes. Ut-&lt;br&gt;redningsförslaget bereds för närvarande inom Regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även utbudet av bostadsobligationer har betydelse för en bedömning&lt;br&gt;av förslagets effekter. Utbudet på den svenska marknaden kan påverkas&lt;br&gt;av att bostadsinstituten i ökad utsträckning vänder sig till utländska pla-&lt;br&gt;cerare i bostadspapper, med emissioner såväl i svenska kronor som i ut-&lt;br&gt;ländsk valuta, för att täcka upplåningsbehoven. Ökade möjligheter att&lt;br&gt;emittera i euro kan underlätta en sådan utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget bedöms förslagens förväntade effekter på efterfrågan av&lt;br&gt;bostadspapper vara av sådan storlek att de kommer att kunna absorberas&lt;br&gt;av andra aktörer på marknaden utan att bostadsfinansieringen i det längre&lt;br&gt;perspektivet påverkas i negativ riktning. Den minskade efterfrågan kan&lt;br&gt;dock få temporära effekter på bostadsräntoma som kan innebära att&lt;br&gt;spreaden mellan bostads- och statsobligationsräntor tillfälligt ökar. Varje&lt;br&gt;bedömning av effektens storlek är behäftad med osäkerhet. Regeringens&lt;br&gt;bedömning är att effekterna blir små.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valutamarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det ovan skisserade exemplet kommer AP-fondens portfölj framöver att&lt;br&gt;innehålla en större andel tillgångar som är exponerade för valutarisk än i&lt;br&gt;dag. Omstruktureringen av portföljen kommer därför att medföra valu-&lt;br&gt;tautflöden. Omställningen i enlighet med tabell 12.1 motsvarar ett valu-&lt;br&gt;tautflöde totalt sett i storleksordningen 100 miljarder kronor. Med de&lt;br&gt;övergångsregler som ovan föreslås begränsas dock det årliga utflödet till&lt;br&gt;drygt 25 miljarder kronor per år. (Här antas att nuvarande första-tredje&lt;br&gt;fondstyrelsernas valutasäkrade positioner i utländska räntebärande&lt;br&gt;papper löses upp fram till årsskiftet 2000/2001 i enlighet med vad rege-&lt;br&gt;ringens anfört i sin utvärdering av AP-fondema.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan kan ställas om de flöden som de nya AP-fondema förväntas&lt;br&gt;förorsaka i sig kan väntas påverka det svenska ränteläget eller valutakur-&lt;br&gt;sen. I det sammanhanget måste framhållas att utvecklingen av dessa fak-&lt;br&gt;torer i allt väsentligt styrs av marknadernas tilltro till den svenska eko-&lt;br&gt;nomin och Riksbankens förmåga att upprätthålla låg inflation. Sverige&lt;br&gt;har under senare år haft betydande utflöden över kapitalbalansen, i stor-&lt;br&gt;leksordningen 70 miljarder kronor per år och tidvis större. Detta har dock&lt;br&gt;inte hindrat den allmänna räntenivån i Sverige från att sjunka. Även rän-&lt;br&gt;tegapet mot utlandet har minskat. Utvecklingen speglar ett ökat för-&lt;br&gt;troende för den svenska ekonomin samt att den svenska bytesbalansen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varit stark under de senaste åren med överskott i storleksordningen 50-&lt;br&gt;60 miljarder kronor årligen. Regeringens prognoser för de närmaste åren&lt;br&gt;pekar på fortsatta överskott. I det perspektivet bedöms AP-fondemas&lt;br&gt;långsiktiga placeringsbehov utomlands inte ensamma vara av den stor-&lt;br&gt;leksordningen att de mer än tillfälligt och i begränsad omfattning kan&lt;br&gt;förutses påverka det inhemska ränteläget eller den svenska kronans kurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viss osäkerhet finns emellertid om vilka flöden som kan förväntas ad-&lt;br&gt;deras till de som uppstår till följd av reformeringen av AP-fonden. Till de&lt;br&gt;ovan nämnda effekterna skall läggas behovet av att amortera statens&lt;br&gt;valutaskuld som uppstår till följd av överföringen från AP-fonden och&lt;br&gt;budgetöverskotten åren framöver. Utöver detta kommer svenska företag&lt;br&gt;att ges möjlighet att övergå till euro vilket kan ge upphov till vissa&lt;br&gt;valutaflöden (se prop. 1999/2000:23 för en diskussion).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid viktigt att hålla i minnet att vare sig de nya AP-fon-&lt;br&gt;demas beslut om att köpa utländska tillgångar eller regeringens even-&lt;br&gt;tuella beslut om fortsatt amortering av skulden i utländsk valuta är obe-&lt;br&gt;roende av utvecklingen av kronans kurs. Om kronan upplevs som tillfäl-&lt;br&gt;ligt undervärderad kommer tidsutdräkten för AP-fondemas och Riks-&lt;br&gt;gäldskontorets respektive portfölj anpassningar att förlängas. Detta utgör&lt;br&gt;en korrigerande mekanism i förloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiemarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ovan konstaterats uppstår till följd av reformen ett behov av att&lt;br&gt;omallokera portföljen så att andelen räntebärande tillgångar minskar me-&lt;br&gt;dan andelen aktier ökar. I det ovan angivna exemplet skulle&lt;br&gt;aktietillgångama växa med 85 miljarder kronor. Exemplet innebär en viss&lt;br&gt;neddragning av svenska aktietillgångar medan de utländska tillgångarna&lt;br&gt;antas öka med i storleksordningen 100 miljarder kronor. Höstens svenska&lt;br&gt;börsuppgång har medfört att den önskade svenska aktieandelen redan&lt;br&gt;kommer att uppnås efter överföringen. Små effekter förutses på den&lt;br&gt;svenska aktiemarknaden. Effekten på de internationella aktiemarkna-&lt;br&gt;derna torde vara försumbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalallokeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformeringen av AP-fondssystemet bör som tidigare framhållits bidra&lt;br&gt;till en bättre fungerande kapitalmarknad med bättre prisbildning. Antalet&lt;br&gt;stora kapitalförvaltare i Sverige som får möjlighet att pröva i vilka for-&lt;br&gt;mer kapital skall förmedlas till användarna blir fler. Hittillsvarande regle-&lt;br&gt;ring av AP-fondens förvaltade medel har begränsat dessa möjligheter.&lt;br&gt;Reformen torde därför bidra till att sparandet i större utsträckning alloke-&lt;br&gt;ras till de samhällsekonomiskt mest lönsamma områdena vilket bör&lt;br&gt;stärka långsiktig tillväxt och sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pris och tillgång på kapital bestäms numera i hög grad på den interna-&lt;br&gt;tionella kapitalmarknaden. Med inte fullständigt integrerade marknader&lt;br&gt;får dock antas att utbudet av riskkapital på den svenska marknaden kan&lt;br&gt;öka till följd av reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.3&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Effekter på de offentliga finanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Överföringen från AP-fonden till statskassan&lt;br&gt;innebär att statsbudgeten kompenseras med ca 15 miljarder kronor av den&lt;br&gt;initiala försvagning på ca 50 miljarder kronor som pensionsreformen har&lt;br&gt;bedömts innebära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarvarande och föreslagna inleveranser till staten innebär att statens&lt;br&gt;samlade balansräkning krymper. Nettoförmögenheten blir dock oföränd-&lt;br&gt;rad. Statsskulden beräknas minska i storleksordningen 9 % av BNP under&lt;br&gt;en dryg femårsperiod. Samtidigt kommer AP-fondens innehav av&lt;br&gt;statspapper att minska, vilket medför att den offentliga sektorns konsoli-&lt;br&gt;derade bruttoskuld, den s.k. Maastrichtskulden, beräknas minska med ca&lt;br&gt;3,5 % av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Som konstaterades i avsnitt 5&lt;br&gt;innebär pensionsreformen initialt en årlig försvagning av statsbudgeten&lt;br&gt;med i storleksordningen ca 50 miljarder kronor enligt de uppskattningar&lt;br&gt;som gjordes i Överföringspromemorian. Sett över en lång tidsperiod&lt;br&gt;kommer denna effekt av pensionsreformen att minska mätt i reala termer.&lt;br&gt;(Se avsnitt 5 för en mer utförlig diskussion.) Som kompensation för detta&lt;br&gt;föreslås en överföring från AP-fonden till statskassan på 155 miljarder&lt;br&gt;kronor år 2001. Denna överföring motsvarar tillsammans med redan&lt;br&gt;beslutade inleveranser en överföring från AP-fonden på sammanlagt 258&lt;br&gt;miljarder kronor. Sammantaget innebär detta att statskassan kompenseras&lt;br&gt;med i storleksordningen 15 miljarder kronor i form av minskade&lt;br&gt;räntekostnader vid ett ränteantagande om 6 %. År 2004 skall en ny&lt;br&gt;prövning ske för att se om ytterligare medel kan överföras år 2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarvarande och föreslagna överföringar från AP-fonden till Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret innebär att såväl offentliga sektorns finansiella skulder&lt;br&gt;som finansiella tillgångar minskar i omfattning - den offentliga sektorns&lt;br&gt;samlade balansräkning krymper. Nettoförmögenheten förblir oförändrad.&lt;br&gt;De förslag till förändrad organisation av och placeringsregler för AP-&lt;br&gt;fonden som här lämnas kommer emellertid att ge bättre förutsättningar&lt;br&gt;för en mer effektiv kapitalförvaltning och innebära större möjlighet att&lt;br&gt;placera i högavkastande tillgångar, vilket på sikt bör medföra en högre&lt;br&gt;avkastning på fondens tillgångar. Effekten av dessa förslag på den&lt;br&gt;offentliga sektorns finansiella sparande är svåra att uppskatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföringarna från AP-fonden till statskassan utgör dock en omdis-&lt;br&gt;ponering av offentliga sektorns finansiella tillgångar som har påtagliga&lt;br&gt;effekter vad gäller sparandets fördelning inom den offentliga sektorn och&lt;br&gt;dess bruttoskuldsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, som är det mått&lt;br&gt;som bl.a. tillämpas i de s.k. Maastrichtkriteriema, beräknas genom att&lt;br&gt;från statens och kommunernas finansiella bruttoskuld dra interna ford-&lt;br&gt;ringar mellan olika delar av den offentliga sektorn. Det innebär bl.a. att&lt;br&gt;statens bruttoskuld reduceras med AP-fondens innehav av statspapper.&lt;br&gt;Följaktligen påverkas den konsoliderade bruttoskuldens storlek om&lt;br&gt;fondens statspappersinnehav förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår ovan förutses den föreslagna förändringen i placerings-&lt;br&gt;reglema i sig leda till att AP-fonden minskar innehavet i statspapper, dels&lt;br&gt;genom överföringen, dels genom att fonden omallokerar sin portfölj&lt;br&gt;räntepapper till främst aktier. Minskningen av statspappersinnehavet&lt;br&gt;bidrar sålunda i sig till att öka den konsoliderade bruttoskulden. Effekten&lt;br&gt;kan, utifrån den i tabell 12.1 redovisade antagna fördelningen av till-&lt;br&gt;gångarna, beräknas uppgå till en ökning av den konsoliderade brutto-&lt;br&gt;skulden med ca 5,5 % av BNP. Samtidigt minskar den offentliga sektorns&lt;br&gt;totala bruttoskuld med ca 9 % av BNP till följd av den antagna inleve-&lt;br&gt;ransen till staten. Tillsammans med inleveransen kommer således de änd-&lt;br&gt;rade placeringsreglema innebära att den offentliga sektorns konsolide-&lt;br&gt;rade bruttoskuld förutsätts minska med netto ca 3,5 % av BNP under ett&lt;br&gt;antal år. Minskningen kommer att avslutas först då den sista bostadsobli-&lt;br&gt;gationen som inlevererats till Riksgäldskontoret förfallit omkring år&lt;br&gt;2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;F örfattningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.1 Förslaget till lag om allmänna pensionsfonder&lt;br&gt;(AP-fonder)&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Första avdelningen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänna pensionsfonder&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Bestämmel-&lt;br&gt;sen anger lagens tillämpningsområde. AP-fondemas verksamhet regleras&lt;br&gt;- med undantag för den nuvarande sjätte fondstyrelsen - i denna lag.&lt;br&gt;Sjätte fondstyrelsen föreslås i detta lagstiftningsärende byta namn till&lt;br&gt;Sjätte AP-fonden. Sjätte fondstyrelsen föreslås i detta lagstiftningsärende&lt;br&gt;byta namn till Sjätte AP-fonden. I andra stycket har intagits en hänvis-&lt;br&gt;ning till att det utöver de AP-fonder som regleras i denna lag, finns en&lt;br&gt;Sjätte AP-fond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om AP-fondemas rättsliga ställning har behandlats i avsnitt&lt;br&gt;10.5. Eftersom en grundprincip är att pensionssystemet skall vara strikt&lt;br&gt;skilt från statsbudgeten skall lagen (1996:1059) om statsbudgeten och&lt;br&gt;andra författningar utfärdade i anslutning till den lagen på samma sätt&lt;br&gt;som i dag inte gälla AP-fondema (jfr prop. 1995/96:220 s. 82).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Bestämmel-&lt;br&gt;serna motsvarar 1 § första och andra styckena lagen (1983:1092) med&lt;br&gt;reglemente för Allmänna pensionsfonden (APR).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-Fjärde AP-fondemas roll i det reformerade ålderspensionssys-&lt;br&gt;temet är att utgöra buffert för den inkomstrelaterade ålderspensionens&lt;br&gt;fördelningsdel. Till Första-Fjärde AP-fonderna förs den del av ålders-&lt;br&gt;pensionsavgiftema m.m. som avser fördelningsdelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av 5 kap. 1 § skall Sjunde AP-fonden förvalta medel för&lt;br&gt;de sparare inom premiepensionssystemet som inte aktivt valt någon för-&lt;br&gt;valtare av sina premiepensionsmedel och de som aktivt valt förvaltning&lt;br&gt;inom Sjunde AP-fonden (se prop. 1999/2000:12). Förvaltningen för&lt;br&gt;dessa båda kategorier skall hållas åtskild, varför förvaltningen i Sjunde&lt;br&gt;AP-fonden sker i två separata fonder, Premiesparfonden för dem som&lt;br&gt;inte gjort något val av förvaltare och Premievalsfonden för väljarnas me-&lt;br&gt;del, se 5 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar för AP-fondernas förbindelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen saknar motsvarighet i APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En följd av att AP-fondema är statliga myndigheter (se avsnitt 10.5) är&lt;br&gt;att staten bär ansvaret för avtal och andra rättshandlingar som fondema&lt;br&gt;ingår. För att underlätta fondernas affärstransaktioner med bl.a. utländska&lt;br&gt;motparter - och därigenom bidra till en effektivare förvaltning av fond-&lt;br&gt;medlen - har det ansetts lämpligt att i lagen uttryckligen ange att staten&lt;br&gt;ansvarar för fondernas förbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att staten skall vara ansvarig för ett avtal eller an-&lt;br&gt;nan rättshandling som en AP-fond har ingått är att rättshandlingen faller&lt;br&gt;inom fondens verksamhetsområde. Det torde inte vara möjligt att uttöm-&lt;br&gt;mande ange vilka rättshandlingar som faller inom fondernas verksam-&lt;br&gt;hetsområde. Eftersom AP-fondemas verksamhet är reglerad i denna lag&lt;br&gt;intar emellertid lagen en särställning vid bedömningen av om ett avtal&lt;br&gt;faller inom fondernas verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skydda godtroende kontrahenter till AP-fondema gäller, som&lt;br&gt;ytterligare förutsättning för att staten inte skall bli bunden av en rätts-&lt;br&gt;handling som en fond ingår, att motparten insåg eller borde ha insett att&lt;br&gt;avtalet inte föll inom fondens verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Andra avdelningen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bestämmelser om Första-Fjärde AP-fondema&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Medelstilldelning och pensionsutbetalningar m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Medelstilldelning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som motsvarar 2 § APR, har behandlats i avsnitt 10.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande principen för såväl medelstilldelning som pen-&lt;br&gt;sionsutbetalningar är att var och en av Första-Fjärde AP-fondema skall&lt;br&gt;erhålla respektive bidra med lika mycket medel. Influtna pensionsavgif-&lt;br&gt;ter skall omgående överföras till fondema. Influtna pensionsmedel far&lt;br&gt;således inte behållas av Riksförsäkringsverket for att räknas av mot de&lt;br&gt;medel som verket enligt 2 § har rätt att rekvirera för samma månads pen-&lt;br&gt;sionsutbetalningar. Det har ansetts överflödigt att - såsom i den nuva-&lt;br&gt;rande bestämmelsen - särskilt ange att i respektive fonds förvaltning&lt;br&gt;också ingår avkastningen på de medel fonden förvaltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsutbetalningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som motsvarar 3 § första stycket APR, har behandlats i&lt;br&gt;avsnitt 10.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen ger Riksförsäkringsverket en rätt att från Första-Fjärde&lt;br&gt;AP-fondema rekvirera de medel som behövs för pensionsutbetalningar&lt;br&gt;m.m. Som framgått skall inte månadens pensionsutbetalningar avräknas&lt;br&gt;mot under månaden influtna pensionsavgifter, utan överföringarna skall&lt;br&gt;ske brutto, se avsnitt 10.2 och kommentaren till 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 10.2 och motsvarar 3 § andra&lt;br&gt;stycket APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av 7 kap. 1 § tredje stycket skall fondema även betala&lt;br&gt;den kostnad som regeringen haft för att anlita någon med särskild sak-&lt;br&gt;kunskap för att biträda regeringen vid utvärderingen av förvaltningen av&lt;br&gt;fondmedlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lånerätt&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 8.1.7. Den saknar motsvarighet i&lt;br&gt;APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de medel som någon av Första-Fjärde AP-fondema förvaltar inte&lt;br&gt;räcker till för att fonden skall kunna fullgöra sina åtaganden far fonden&lt;br&gt;låna medel i Riksgäldskontoret. Lånerätten syftar i första hand till att&lt;br&gt;säkerställa att fondema skall kunna fullgöra sina åtaganden enligt 2 §,&lt;br&gt;dvs. att bidra till kostnaderna för pensionsutbetalningar m.m. Härutöver&lt;br&gt;far lånerätten utnyttjas för att fondema skall kunna fullgöra sådana avtal&lt;br&gt;och andra rättshandlingar som staten svarar för enligt 1 kap. 3 §. Låne-&lt;br&gt;rätten får också användas för att, om andra medel saknas, betala kostna-&lt;br&gt;derna för den löpande verksamheten, jfr 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 kap. 17 § finns en bestämmelse om rätt att ta upp lån i kapitalför-&lt;br&gt;valtningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Fondernas ledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Första stycket&lt;br&gt;motsvarar delvis 1 och 4 §§ APR, jfr även 30 § APR. Bestämmelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anger Första-Fjärde AP-fondemas ledningsorganisation. Varje fond skall&lt;br&gt;ha en styrelse. Denna ansvarar ensam för fondens organisation och för&lt;br&gt;förvaltningen av fondens medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket följer att det är styrelsen som företräder fonden i&lt;br&gt;olika sammanhang bl.a. mot tredje man. Eftersom statliga myndigheter&lt;br&gt;inte utan särskilt bemyndigande har rätt att själva uppträda vid domstol,&lt;br&gt;har en särskild bestämmelse tagits in om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det följer av 9 § att styrelsen skall utse en person att handha den&lt;br&gt;löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Av&lt;br&gt;10 § framgår vidare att styrelsen har rätt att delegera sin beslutanderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens ansvar och uppgifter har behandlats i avsnitt 10.3.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur ledamöter utses&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som motsvarar 4 § första stycket APR, har behandlats i&lt;br&gt;avsnitt 10.3.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra och tredje styckena anges de kompetens- och behörighetskrav&lt;br&gt;som gäller för ledamöterna. Kraven gäller för samtliga ledamöter, dvs.&lt;br&gt;även för de som enligt 3 § utses efter förslag av organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma kompetenskrav som det som anges i andra stycket gäller också&lt;br&gt;för den person som styrelsen utser att sköta den löpande förvaltningen, se&lt;br&gt;9§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, har&lt;br&gt;behandlats i avsnitt 10.3.2. En liknande bestämmelse finns för närva-&lt;br&gt;rande i 4 § första och andra styckena APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom de kompetenskrav som anges i 2 § andra och tredje styckena&lt;br&gt;också gäller för ledamöter som utses efter förslag av organisationer, har&lt;br&gt;det införts en uttrycklig möjlighet för regeringen att vägra att utse någon&lt;br&gt;som har föreslagits av en organisation. Innan regeringen utser ledamot i&lt;br&gt;organisationens ställe, skall organisationen beredas tillfälle att lämna ett&lt;br&gt;nytt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mandattid&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har behandlats i avsnitt 10.3.2. Bestämmelsen motsvarar 5 §&lt;br&gt;första stycket APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den normala mandattiden för en ledamot i någon av styrelserna i&lt;br&gt;Första-Fjärde AP-fondema skall vara tre år. Regeringen har dock möj-&lt;br&gt;lighet att utse en ledamot för kortare tid än tre år. Som anförs i avsnitt&lt;br&gt;10.3.2 är avsikten att byten av ledamöter i fondstyrelserna skall ske suc-&lt;br&gt;cessivt, varför regeringen inledningsvis bör utse ledamöterna på olika&lt;br&gt;långa mandattider (ett, två respektive tre år) för att framdeles kunna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpa en ordning med successiva byten av ledamöterna. Det föreligger&lt;br&gt;inte något hinder mot att utse en ledamot vars förordnande löper ut för en&lt;br&gt;ny mandatperiod (omförordnande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur ledamöter entledigas&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En liknande bestämmelse finns för närvarande i 5 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ledamots uppdrag upphör i förtid inte bara om ledamoten själv eller&lt;br&gt;den som enligt 3 § första stycket föreslagit honom begär det, utan även&lt;br&gt;om det uppkommer brist i de formella kraven enligt 2 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena eller om ledamoten avlider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att utse ny ledamot för återstående mandattid bör inte ut-&lt;br&gt;göra hinder mot att avvakta med utseende av ny ledamot, om den tid som&lt;br&gt;återstår av mandatperioden är kort. Om den ledamot vars uppdrag upp-&lt;br&gt;hört i förtid utsetts efter förslag enligt 3 § första stycket, bör regeringen&lt;br&gt;innan den avvaktar med att utse ny ledamot bereda den organisation som&lt;br&gt;förslagsrätten tillkommer tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanträden&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 6 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 7 § första stycket APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten är att styrelsen avgör ärenden vid sammanträden. Det&lt;br&gt;kan dock uppkomma situationer, exempelvis i brådskande fall, då ett&lt;br&gt;ärende i stället för vid ett ordinärt sammanträde måste behandlas på annat&lt;br&gt;sätt. En sådant sätt är att avgöra ärenden per capsulam, dvs. att protokoll&lt;br&gt;med förslag till beslut skickas runt bland ledamöterna. Om beslut fattas&lt;br&gt;per capsulam bör samtliga ledamöter underteckna protokollet. Vid ett&lt;br&gt;ordinärt sammanträde förutsätts ledamöterna personligen vara på plats.&lt;br&gt;Detta utesluter inte att sammanträden hålls per telefon eller med hjälp av&lt;br&gt;annan teknisk utrustning eller att en eller flera ledamöter är närvarande&lt;br&gt;per telefon eller med hjälp av annan sådan utrustning. Om sammanträdet&lt;br&gt;hålls per telefon eller liknande kan det vara önskvärt att de ledamöter&lt;br&gt;som inte fysiskt har varit på plats undertecknar protokollet. Det ankom-&lt;br&gt;mer på styrelsens ordförande såsom sammankallande att i varje enskilt&lt;br&gt;fall ta ställning till formerna för styrelsens handläggning och beslutsfat-&lt;br&gt;tande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 7 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 7 § andra-fjärde styckena APR.&lt;br&gt;Viss justering har dock skett med ledning av de förändringar som nyligen&lt;br&gt;genomförts vad avser aktiebolag (prop. 1997/98:99, bet. 1997/98:LU26,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rskr. 1997/98:257). I bestämmelsen har också tillagts ett uttryckligt krav&lt;br&gt;på att styrelsens protokoll skall justeras av ordföranden och en av styrel-&lt;br&gt;sens därtill utsedd ledamot. Det har ansetts olämpligt att beslutförhet kan&lt;br&gt;uppnås genom att räkna in även jäviga ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 18 § förvaltningslagen (1986:223) följer att styrelsens beslutsfat-&lt;br&gt;tande, i den mån enighet inte kan nås, sker enligt den s.k. kollektiva om-&lt;br&gt;röstningsmetoden. Den innebär att ordföranden framställer ett eller flera&lt;br&gt;förslag som kan besvaras med antingen ja eller nej. Ledamöterna röstar&lt;br&gt;först enligt ett acklamationsförfarande, varefter ordföranden tillkännager&lt;br&gt;vilket förslag som enligt hans mening fått flest röster. Detta blir beslutet&lt;br&gt;om någon ledamot inte begär omröstning, vilken då måste ske. Omröst-&lt;br&gt;ning sker öppet. De olika förslagen ställs mot varandra i tur och ordning.&lt;br&gt;Som styrelsens beslut gäller den mening som fler än hälften av de närva-&lt;br&gt;rande röstar för. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jäv&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 8 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 7 a § APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är utformad med aktiebolagslagens bestämmelser om&lt;br&gt;jäv som förebild (se prop. 1992/93:206 s. 49). Genom hänvisningen i&lt;br&gt;10 § blir bestämmelsen även tillämplig på annan till vilken styrelsen de-&lt;br&gt;legerat beslutanderätt i en viss fråga, t.ex. till den person som styrelsen&lt;br&gt;har utsett att sköta den löpande förvaltningen eller annan anställd hos&lt;br&gt;fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att handla på styrelsens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 9 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats med beaktande av vad Lagrådet förslagit.&lt;br&gt;Bestämmelsen, som saknar motsvarighet i APR, har behandlats i avsnitt&lt;br&gt;10.3.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall utse en person att handha den löpande förvaltningen.&lt;br&gt;För denne gäller samma kompetenskrav som för styrelseledamöterna. Av&lt;br&gt;10 § följer att också behörighetskraven i 2 § tredje stycket gäller, utom&lt;br&gt;såvitt avser kravet på svenskt medborgarskap. Av förutnämnda bestäm-&lt;br&gt;melse framgår att även jävsbestämmelsen gäller för den person som sty-&lt;br&gt;relsen utser. Någon särskild rätt att företräda fonden finns inte föreskri-&lt;br&gt;ven, utan den person styrelsen utser att handha den löpande förvaltningen&lt;br&gt;härleder i stället sin rätt att företräda fonden från styrelsen, se 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, har be-&lt;br&gt;handlats i avsnitt 10.5. Bestämmelsen motsvarar 8 § APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om styrelsen uppdrar åt någon eller några att företräda fonden mot&lt;br&gt;tredje man, bör av delegationsbeslutet tydligt framgå omfattningen av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den rätt som delegerats och till vem eller vilka den riktar sig. Av delega-&lt;br&gt;tionsbeslutet bör även framgå eventuell rätt till vidaredelegation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 11 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen överensstämmer med vad som enligt 10 § APR gäller&lt;br&gt;beträffande de nuvarande fondstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Medelsförvaltningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit att rubrikerna till 3-12 §§ ersätts med en rubrik&lt;br&gt;”Placering av fondmedlen”. Enligt regeringen är det, bl.a. av pedagogiska&lt;br&gt;skäl, av värde med fler rubriker än vad Lagrådet förordar. Viss omarbet-&lt;br&gt;ning av rubrikerna har dock skett i syfte att bättre anpassa dem till pa-&lt;br&gt;ragrafernas materiella innehåll. Regeringen har följt Lagrådets synpunk-&lt;br&gt;ter beträffande det systematiska inordnandet av bestämmelsen om minsta&lt;br&gt;andel fordringsrätter med låg kredit- och likviditetsrisk (4 § i propositio-&lt;br&gt;nens lagtext).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål för placeringsverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har behandlats utförligt i avsnitt 7.1. Deras nuvarande&lt;br&gt;motsvarighet finns i 11 § första och andra styckena APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att den totala risknivån i fondernas placeringar skall vara låg innefattar&lt;br&gt;ett krav på god riskspridning. Varje fond bör således fördela medlen&lt;br&gt;mellan olika inhemska och utländska marknader, mellan olika till-&lt;br&gt;gångsslag samt inom tillgångsslagen så att god riskspridning uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetsplan&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som delvis motsvarar 11 § fjärde stycket APR, har be-&lt;br&gt;handlats utförligt i avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna placeringsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som saknar egentlig motsvarighet i APR, anger de&lt;br&gt;grundläggande principerna för fondernas placeringsverksamhet. Den har&lt;br&gt;behandlats närmare i avsnitt 8.1.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kapitalmarknaden avses bl.a. kreditmarknaden och aktiemarkna-&lt;br&gt;den. Kreditmarknaden brukar delas in i penning- och obligationsmarkna-&lt;br&gt;den. Till kreditmarknaden hör vidare ren avistatinlåning på konto i bank&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller liknande. Utöver vad som nämnts brukar till kapitalmarknaden räk-&lt;br&gt;nas även derivatmarknaden och handeln med valuta. Likaså ingår andelar&lt;br&gt;eller motsvarande i fastighetsfonder också i begreppet kapitalmarknaden&lt;br&gt;men däremot inte direktinvesteringar i fastigheter. Fastigheter far dock&lt;br&gt;enligt 16 § förvärvas för att skaffa lokaler för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till kapitalmarknaden räknas inte placeringar i råvaror, såsom metaller&lt;br&gt;och olja. Inte heller placeringar i allehanda samlarobjekt såsom antikvi-&lt;br&gt;teter m.m. hänförs till kapitalmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som har behandlats i avsnitt 8.1.2, syftar till att begränsa&lt;br&gt;fondernas totala risktagande. Bestämmelsen saknar motsvarighet i APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låg kreditrisk innebär normalt att emittenten eller skuldförbindelserna&lt;br&gt;har en officiell, hög rating. Hit hör normalt skuldförbindelser som har&lt;br&gt;getts ut eller garanteras av svensk eller utländsk stat, kommun eller jäm-&lt;br&gt;förbara samfalligheter. Även skuldförbindelser emitterade av företag och&lt;br&gt;organisationer hör hit förutsatt att de har en tillräckligt hög rating. En&lt;br&gt;möjlighet är att utgå från emittenter eller skuldförbindelser som i rating-&lt;br&gt;hänseende betecknas &amp;quot;investment grade&amp;quot;, dvs. s.k. A-ratade (A, AA,&lt;br&gt;AAA eller motsvarande) emittenter eller skuldförbindelser. Däremot bör&lt;br&gt;inte trippel B-ratade låntagare (BBB eller motsvarande), vilka också be-&lt;br&gt;tecknas &amp;quot;investment grade&amp;quot; accepteras. Det är heller inte lämpligt att hela&lt;br&gt;denna ram fylls av obligationer som ligger i det lägre intervallet av A-&lt;br&gt;ratade, dvs. A.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärv och innehav av aktier&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 8.1.1. Bestämmelser av liknande&lt;br&gt;slag finns i 15 a § andra stycket och 35 § APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen följer motsatsvis att Första-Fjärde AP-fondema inte&lt;br&gt;far placera fondmedlen i onoterade aktier. Från kravet på notering un-&lt;br&gt;dantas aktier och andelar i fastighetsbolag och riskkapitalföretag. Hur&lt;br&gt;stor del av fondmedlen som far placeras i onoterade företag framgår av&lt;br&gt;8 §. Av samma paragraf följer att Första-Fjärde AP-fondema inte får&lt;br&gt;vara komplementär i ett kommanditbolag. Beträffande begreppet reglerad&lt;br&gt;marknad se kommentaren till 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 6 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med bestämmelsen, som saknar motsvarighet i APR, är att&lt;br&gt;begränsa Första-Fjärde AP-fondemas ägande i svenskt näringsliv.&lt;br&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 8.1.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsvärdet enligt första stycket beräknas genom att fondens inne-&lt;br&gt;hav av sådana aktier i svenska aktiebolag som är noterade vid svensk&lt;br&gt;börs eller auktoriserad marknadsplats divideras med det samlade börs-&lt;br&gt;värdet för dessa bolag. Med det samlade börsvärdet avses inte enbart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdet av de aktier som är noterade vid en svensk börs eller auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats, utan även värdet av de aktier i bolagen som är föremål för&lt;br&gt;omsättning vid en utländsk börs eller annan reglerad marknad, i den mån&lt;br&gt;värdet av dessa aktier inte ingår i det börsvärde som finns angivet för den&lt;br&gt;svenska marknadsplatsen. Däremot far dubbelräkning inte ske, t.ex. om i&lt;br&gt;det värde som anges för bolaget vid OM Stockholmsbörsen ingår även&lt;br&gt;aktier som är föremål för handel utomlands får dessa inte på nytt inräk-&lt;br&gt;nas när börsvärde skall beräknas. I börsvärdet ingår av naturliga skäl inte&lt;br&gt;eventuella onoterade aktier i bolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från begränsningen i första stycket undantas dels andelar i fonder som&lt;br&gt;inte medför rätt att rösta för de aktier som ingår i fonden, dels fastighets-&lt;br&gt;bolag i vilka en fond innehar mer än 10 % av rösterna för samtliga aktier&lt;br&gt;i bolaget, se 9 § andra stycket 2. Av bestämmelsen följer att en fond kan&lt;br&gt;inneha mer än 10 % av rösterna i ett noterat fastighetsbolag om fonden&lt;br&gt;eller flera fonder gemensamt vid börsintroduktionen behåller minst hälf-&lt;br&gt;ten av rösterna i bolaget. Det är sådana bolag som undantas från bestäm-&lt;br&gt;melsen. Om en fond väljer att minska sitt innehav i ett sådant fastighets-&lt;br&gt;bolag till mindre än 10 % av rösterna, skall dock bolaget därefter be-&lt;br&gt;handlas enligt huvudregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärv av obligationer och andra fordringsrätter&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 7 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 8.1.1. Bestämmelser av liknande&lt;br&gt;slag finns i 12 och 39 §§ APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen reglerar Första-Fjärde AP-fondemas förvärv av obliga-&lt;br&gt;tioner och andra fordringsrätter. För att fondema skall få förvärva en&lt;br&gt;fordringsrätt skall den vara utgiven för allmän omsättning. Av 8 § följer&lt;br&gt;vidare att fordringsrättema som huvudregel också skall vara marknads-&lt;br&gt;noterade. Vad gäller innebörden av begreppet utgiven för allmän omsätt-&lt;br&gt;ning kan vägledning hämtas i de uttalanden härom som gjordes i motiven&lt;br&gt;till lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument (prop.&lt;br&gt;1990/91:142 s. 87). Begreppet fordringsrätt omfattar inte derivatinstru-&lt;br&gt;ment (jfr prop. 1990/91:142 s. 141-144), varför sådana instrument inte&lt;br&gt;omfattas av något krav på marknadsnotering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från kravet på att skuldförbindelser skall vara utgivna för allmän om-&lt;br&gt;sättning undantas enligt första punkten placeringar som ingår som ett led&lt;br&gt;i en fonds likviditetsförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-Fjärde AP-fondema far endast placera i fastigheter indirekt ge-&lt;br&gt;nom bolag eller andel i fastighetsfond. Fastighetsbolag som ägs av en&lt;br&gt;fond eller flera fonder gemensamt skall drivas enligt sedvanliga företags-&lt;br&gt;ekonomiska principer. Härav följer att fonden eller fondema bör ha möj-&lt;br&gt;lighet att fritt välja hur de finansierar ett fastighetsbolag som de äger.&lt;br&gt;Denna princip kan emellertid komma i konflikt med det principiella för-&lt;br&gt;budet mot att lämna direktlån. Syftet med undantaget i andra punkten är&lt;br&gt;att möjliggöra direktlån och andra liknande finansieringsformer till fas-&lt;br&gt;tighetsbolag som ägs av en eller flera fonder gemensamt. Gränsen för hur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stort ägandet i ett bolag måste vara för att undantaget skall bli tillämpligt Prop. 1999/2000:46&lt;br&gt;överensstämmer med gränsen i 9 § andra stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsning av innehav av onoterade instrument&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 8 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 8.1.1. Bestämmelser av liknande&lt;br&gt;slag finns i 12, 35 och 39 §§ APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttrycket börs eller någon annan reglerad marknad avses såväl&lt;br&gt;svenska som utländska marknadsplatser. Kravet på omsättningsbarhet&lt;br&gt;och marknadsnotering innebär bl.a. att fondema inte kan ge s.k. direktlån&lt;br&gt;eller delta i partnerfinansieringslån. Vad gäller innebörden av begreppet&lt;br&gt;reglerad marknad kan hänvisas till de uttalanden härom som gjordes i&lt;br&gt;motiven till den nuvarande börslagstiftningen (prop. 1991/92:113 s. 119-&lt;br&gt;121) och till de ändringar i lagstiftningen som genomfördes år 1996&lt;br&gt;(prop. 1994/95:50 s. 115-117). I förarbetena till börslagstiftningen gjor-&lt;br&gt;des bedömningen att den svenska penningmarknaden inte omfattades av&lt;br&gt;begreppet reglerad marknad (prop. 1991/92: 113 s. 120 f.). Efter det att&lt;br&gt;lagstiftningen infördes har OM Räntebörsen AB, som registrerar kurser&lt;br&gt;på penning- och obligationsmarknaden, erhållit börsauktorisation. Den&lt;br&gt;svenska penning- och obligationsmarknaden far därför numera anses ut-&lt;br&gt;göra en sådan reglerad marknad som avses med ifrågavarande bestäm-&lt;br&gt;melse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstandelsbegränsning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 9 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 8.1.5. En liknande bestämmelse&lt;br&gt;finns för närvarande i 37 § APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med bestämmelsen är att begränsa fondernas ägarinflytande i&lt;br&gt;ett enskilt företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fond överskrider någon av de röstandelsgränser som föreskrivs&lt;br&gt;i paragrafen skall fonden minska sitt innehav till det tillåtna så snart det&lt;br&gt;med hänsyn till marknadsförhållandena är lämpligt, se 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valutakursrisk&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som har behandlats i avsnitt 8.1.6, sätter en övre gräns för&lt;br&gt;hur stor del av Första-Fjärde AP-fondemas tillgångar som far vara ut-&lt;br&gt;satta för valutakursrisk. Bestämmelsen saknar direkt motsvarighet i APR.&lt;br&gt;Bestämmelser som begränsar de utländska innehaven finns dock i 12 §&lt;br&gt;andra stycket och 35 § andra stycket APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen följer att det inte finns några begränsningar i en&lt;br&gt;fonds möjligheter att placera i utländska tillgångar så länge fondens to-&lt;br&gt;tala valutakursrisk inte överstiger det angivna gränsvärdet. Skiljelinjen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dras således inte mellan svenska och utländska tillgångar, utan huruvida&lt;br&gt;valutakursrisk föreligger eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett finansiellt instrument i svenska kronor utgivet av en utländsk&lt;br&gt;emittent gäller således inte någon begränsning i nu aktuellt avseende.&lt;br&gt;Regeln träffar däremot finansiella instrument utgivna av svenska emit-&lt;br&gt;tenter som innehåller en valutakursrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För räntebärande värdepapper är avgörande for om valutakursrisk fö-&lt;br&gt;religger om instrumentet är utgivet i utländsk valuta. För obligationer&lt;br&gt;med olika valutor på kupong och kapitaldel utgörs sådan risk i förekom-&lt;br&gt;mande fall av den del som är utgiven i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För svenska företag, dvs. företag med juridisk hemvist i Sverige, anses&lt;br&gt;inte föreligga någon valutakursrisk med undantag för svenska företag&lt;br&gt;som, när de legala förutsättningarna finns, väljer att redovisa i utländsk&lt;br&gt;valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För aktier och andra andelar i utländska företag, dvs. företag med juri-&lt;br&gt;disk hemvist utomlands, gäller generellt att innehav av sådana andelar&lt;br&gt;anses vara exponerade för valutakursrisk. Detta gäller även sådana före-&lt;br&gt;tag som utgör sammanslagningar av svenska och utländska företag som&lt;br&gt;efter sammanslagningen även är noterade vid svensk börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn skall också tas till olika valutaderivatinstrument vid beräkning&lt;br&gt;av värdet av den totala valutakursrisken för de förvaltade tillgångarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärdet avser vidare fondens nettoexponering. Det är alltså möj-&lt;br&gt;ligt att begränsa valutaexponering genom t.ex. terminsavtal och andra&lt;br&gt;derivatinstrument och på detta sätt undvika att överskrida gränsvärdet.&lt;br&gt;Detta gäller oavsett tillgångsslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fond överskrider 40 %-gränsen, skall fonden anpassa sin port-&lt;br&gt;följsammansättning så snart det med hänsyn till marknadsförhållandena&lt;br&gt;är lämpligt, se 15 §. Det är också möjligt att anpassa valutakursrisken till&lt;br&gt;40 %-gränsen utan att portfölj sammansättningen behöver ändras, t.ex&lt;br&gt;med derivat eller terminer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av en övergångsregel i 13 § lagen (2000:000) om införande av ny lag-&lt;br&gt;stiftning för allmänna pensionsfonder framgår att fondema stegvis far&lt;br&gt;öka sin exponering för valutakursrisk och att 40 %-gränsen gäller fr.o.m.&lt;br&gt;år 2006.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exponeringsbegränsning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 11 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 8.1.3. Den saknar motsvarighet i&lt;br&gt;APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen begränsas fondernas stora exponeringar, dvs. hur stor del&lt;br&gt;av en fonds tillgångar som får vara utfärdade av en och samma emittent&lt;br&gt;eller av en grupp emittenter med inbördes anknytning. Begränsningsre-&lt;br&gt;geln avser den sammanlagda kreditrisken för såväl räntebärande värde-&lt;br&gt;papper som aktier, utlåning och derivatkontrakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av exponeringsgraden bör en nettning mellan skulder&lt;br&gt;och tillgångar gentemot samma motpart få utnyttjas. Skulder kan t.ex.&lt;br&gt;uppkomma i samband med placering i s.k. OTC-derivat. För att nettning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall tillåtas förutsätts att ett nettningsavtal upprättats mellan parterna&lt;br&gt;som är legalt hållbart och som inte kan brytas upp vid en konkurssitua-&lt;br&gt;tion. I övrigt skall bruttovärden användas vid tillämpningen av regeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har intagits en beskrivning av vad som avses med&lt;br&gt;begreppet &amp;quot;grupp av emittenter med inbördes anknytning&amp;quot;, som används i&lt;br&gt;första stycket. Förebilden for beskrivningen finns i 5 kap. 2 § första&lt;br&gt;stycket lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag. Avsikten är också att gruppregeln&lt;br&gt;skall tillämpas i linje med Finansinspektionens praxis i fråga om den be-&lt;br&gt;stämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Råvaruderivat&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 12 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, har&lt;br&gt;behandlats i avsnitt 8.1.1. Den saknar motsvarighet i APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondernas användning av derivatinstrument regleras inte särskilt utan&lt;br&gt;omfattas av de allmänna placeringsreglema. Derivat är finansiella&lt;br&gt;instrument och omfattas således av begreppet avtal på kapitalmarknaden&lt;br&gt;i 3 §. Förbudet i den förevarande paragrafen förhindrar att placeringar&lt;br&gt;sker i derivatinstrument som har råvaror som underliggande tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddande av fordran&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 13 och 14 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till bestämmelsen i 3 § finns det behov av en regel som ger&lt;br&gt;fondema rätt att förvärva pantsatt eller utmätt egendom som inte kan sä-&lt;br&gt;gas omfattas av begreppet placeringar på kapitalmarknaden. Paragraferna&lt;br&gt;har utformats med ledning av 2 kap. 8 § bankrörelselagen (1987:617) och&lt;br&gt;motsvarar i stort 14 § APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avveckling av vissa innehav&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 15 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser av motsvarande innebörd finns i 12,14 och 15 a §§ APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande hanteringen av överskridande av gränsen för valutakurs-&lt;br&gt;risk i 10 §, se även kommentaren till nämnda paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fast egendom m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 16 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som i huvudsak motsvarar 15 a § första stycket APR, har&lt;br&gt;behandlats i avsnitt 8.1.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande fastighetsplaceringar, se avsnitt 8.1.1 och kommentaren&lt;br&gt;till 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krediter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 17 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 15 § APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-Fjärde AP-fondema skall förvalta anförtrodda medel inom&lt;br&gt;ramen för vad som föreskrivs i denna lag. Härav följer att fondema i&lt;br&gt;princip inte får bedriva placeringsverksamhet med lånade medel. Detta&lt;br&gt;låneförbud bör dock inte vara helt undantagslöst. Fondema måste ha&lt;br&gt;möjlighet att hantera tillfälliga likviditetsbelastningar utan att avyttra&lt;br&gt;tillgångar om en kortfristig kredit framstår som mer ändamålsenlig. Det&lt;br&gt;är också klart att fondema måste ha tillgång till sedvanliga checkkrediter&lt;br&gt;och andra korta krediter för den löpande verksamheten. Vidare kan det i&lt;br&gt;vissa fall framstå som lämpligare att finansiera en placering med en kort-&lt;br&gt;fristig kredit än att realisera andra tillgångar. Det kan exempelvis - om&lt;br&gt;en fond avser att nyttja en teckningsrätt i utländsk valuta för att sedan&lt;br&gt;omgående avyttra aktien - vara risk- och kostnadseffektivt att låna i&lt;br&gt;valuta till transaktionen. Vad avser hanteringen av s.k. repor och värde-&lt;br&gt;papperslån, se avsnitt 8.1.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 4 § finns en bestämmelse om lånerätt i Riksgäldskontoret för&lt;br&gt;det fall en fond skulle behöva låna medel för att fullgöra sina åtaganden,&lt;br&gt;dvs. om den töms på tillgångarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsuppdrag&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 18 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 9. Första meningen motsvarar i&lt;br&gt;allt väsentligt 11 § tredje stycket APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innebär att var och en av Första-Fjärde AP-fondema&lt;br&gt;måste förvalta 10 % av marknadsvärdet av fondens samtliga tillgångar&lt;br&gt;externt. Denna förvaltning kan ske genom diskretionära förvaltningsupp-&lt;br&gt;drag eller i fonder. För den externt förvaltade delen av verksamheten&lt;br&gt;skall i alla delar gälla samma regler som för den internt förvaltade, se&lt;br&gt;närmare om detta i avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten i 8 § att indirekt placera i onoterade företag genom risk-&lt;br&gt;kapitalföretag, utgör inte sådana förvaltningsuppdrag som avses i denna&lt;br&gt;paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Tredje avdelningen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bestämmelser om Sjunde AP-fonden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5 kap. behandlar förvaltningen av premiepensionsmedel. Som angetts i&lt;br&gt;avsnitt 6.4 har de regler i APR som gäller för nuvarande sjunde fondsty-&lt;br&gt;relsens verksamhet förts över sakligt sett i princip oförändrade till den&lt;br&gt;förevarande lagen. De bestämmelser i APR som det hänvisas till i anslut-&lt;br&gt;ning till de olika paragraferna i 5 kap. har behandlats i dels prop.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:151 Inkomstgrundad ålderspension, m.m., dels prop. Prop. 1999/2000:46&lt;br&gt;1999/2000:12 Statlig förvaltning av premiepensionsmedel, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Förvaltningen av premiepensionsmedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändamål&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlar den löpande förvaltning av premiepensionsme-&lt;br&gt;del som skall ske hos Sjunde AP-fonden. Bestämmelsen svarar mot&lt;br&gt;43 a § APR och har endast justerats redaktionellt. Rubriken till paragra-&lt;br&gt;fen har ändrats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetsavtal medPremiepensionsmyndigheten m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar i första stycket det krav på ett avtal om det prak-&lt;br&gt;tiska samarbetet (samarbetsavtal) som Sjunde AP-fonden skall ingå med&lt;br&gt;PPM och de åtaganden i övrigt som fonden, i likhet med de privata fond-&lt;br&gt;förvaltarna i premiepensionssystemet, skall göra gentemot Premiepen-&lt;br&gt;sionsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innebär att Sjunde AP-fonden inte far utforma Premie-&lt;br&gt;sparfonden eller Premievalsfonden som s.k. ideella fonder. Bestämmel-&lt;br&gt;sen innehåller också ett förbud för Sjunde AP-fonden att inrätta fondema&lt;br&gt;eller någondera av dem som en sådan fond som avses i 3 § lagen om vär-&lt;br&gt;depappersfonder. Premiepensionsmyndigheten far dock medge att Pre-&lt;br&gt;miesparfonden och/eller Premievalsfonden utformas som en s.k. index-&lt;br&gt;fond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 43 g § APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstandelsbegränsning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. 3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar en begränsning av Sjunde AP-fondens rätt att för-&lt;br&gt;värva aktier i ett och samma bolag och motsvarar 43 c § andra stycket&lt;br&gt;APR. Den justering av bestämmelsen som gjorts innebär inte någon änd-&lt;br&gt;ring i sak. Sjunde AP-fonden far således inte till Premiesparfonden och&lt;br&gt;Premievalsfonden förvärva ytterligare aktier i ett bolag om röstetalet för&lt;br&gt;samtliga aktier som dessa fonder därmed skulle inneha i samma bolag&lt;br&gt;överstiger fem procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utövande av rösträtt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. 4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en väsentlig inskränkning av möjligheterna för&lt;br&gt;Sjunde AP-fonden att utöva det ägarinflytande som följer av innehav av&lt;br&gt;aktier i svenska aktiebolag. Bestämmelsen motsvarar 43 d § APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har pekat på att det kan uppkomma oklarhet om hur&lt;br&gt;bestämmelsen förhåller sig till aktiebolagslagens bestämmelser om röst-&lt;br&gt;rätt för aktier. Den begränsning av rösträtten som följer av paragrafen&lt;br&gt;riktar sig endast mot Sjunde AP-fonden och således inte mot emittenten&lt;br&gt;av den aktuella aktien. Bestämmelsen är således inte av bolagsrättsligt&lt;br&gt;slag. Av detta följer att om Sjunde AP-fonden ändå, i strid med bestäm-&lt;br&gt;melsen, gör bruk av sin rätt att rösta för en viss aktie, är rösten giltig i&lt;br&gt;förhållande till såväl emittenten som övriga aktieägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondandelar och inlösen av fondandelar&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. 5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 43 b § APR. Den innehåller regler kring fondan-&lt;br&gt;delar och inlösen av fondandelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpliga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. 6 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen anges genom en hänvisning de bestämmelser för Första-&lt;br&gt;Fjärde AP-fondema som skall gälla också för Sjunde AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har i den del som gäller fondens ledning behandlats i&lt;br&gt;avsnitt 10.3. Skillnaden i förhållande till Första-Fjärde AP-fondema in-&lt;br&gt;nebär att regeringen skall utse styrelseledamöterna i Sjunde AP-fonden&lt;br&gt;utan föregående förslag från organisationer som företräder arbetstagar-&lt;br&gt;respektive arbetsgivarintressen. Att 3 kap. 3 § andra stycket är tillämplig&lt;br&gt;för Sjunde AP-fonden innebär således att regeringen bland de styrelsele-&lt;br&gt;damöter som utses skall utse en till ordförande och en till vice ordfö-&lt;br&gt;rande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till bestämmelserna om mål för placeringsverksamheten&lt;br&gt;har behandlats i avsnitt 7.1. Den del som avser fastställande av verksam-&lt;br&gt;hetsplan har behandlats i avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till bestämmelsen om förvaltningsuppdrag i 4 kap. 18 §&lt;br&gt;avser endast den bestämmelsens första stycke. Av detta följer att för&lt;br&gt;Sjunde AP-fonden finns, i motsats till vad som gäller för Första-Fjärde&lt;br&gt;AP-fondema, inte något krav på att en viss del av tillgångarna skall för-&lt;br&gt;valtas externt utan endast en möjlighet att göra så.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. 7 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen redovisar genom hänvisningar de bestämmelser i lagen om&lt;br&gt;värdepappersfonder som skall gälla för Sjunde AP-fonden. Bestämmel-&lt;br&gt;sen motsvarar i huvudsak 43 e § APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har satt ifråga om inte ytterligare en bestämmelse i lagen om&lt;br&gt;värdepappersfonder, 7 § om förbud för vissa personer med insynsställ-&lt;br&gt;ning att handla med en värdepappersfond, innehåller sådana åligganden&lt;br&gt;för enskilda att det inte bör vara tillåtet för regeringen eller någon annan&lt;br&gt;myndighet att meddela avvikande föreskrifter i ämnet. Med anledning av&lt;br&gt;Lagrådets påpekande har den aktuella bestämmelsen tagits upp i tredje&lt;br&gt;stycket, vid sidan av 47 § om skadestånd, som ett undantag från bemyn-&lt;br&gt;digandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förevarande paragraf anger att verksamheten i fonden i princip skall&lt;br&gt;organiseras enligt samma ordning som gäller för värdepappersfonder. I&lt;br&gt;det sammanhanget hänvisas till såväl lagregler som myndighetsföre-&lt;br&gt;skrifter för värdepappersfonder. Lagrådet har pekat på att senare änd-&lt;br&gt;ringar i myndighetsföreskrifterna inte får ”automatiskt” genomslag i den&lt;br&gt;paragraf som nu är i fråga. Det kan med anledning av vad Lagrådet an-&lt;br&gt;fört konstateras att hänvisningen i paragrafen till myndighetsföreskrifter&lt;br&gt;är överflödig. Syftet, att utforma en ”syntetisk värdepappersfond”, upp-&lt;br&gt;nås fullt ut även utan en sådan hänvisning. Hänvisningen har därför slo-&lt;br&gt;pats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionens tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. 8 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vilka av tillsynsbestämmelsema i lagen om värdepap-&lt;br&gt;persfonder som - i tillämpliga delar - skall gälla för Finansinspektionens&lt;br&gt;tillsyn över Sjunde AP-fonden. Bestämmelsen motsvarar 43 h § APR&lt;br&gt;med den justeringen att hänvisningen till verkställighetsföreskrifter har&lt;br&gt;slopats (jfr kommentaren till 5 kap. 7 §).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Fjärde avdelningen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Redovisning och revision m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsår&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 16 § första stycket APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande bokföring, verifikationer och arkivering&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som är ny, har utformats för att nära ansluta till den nya&lt;br&gt;bokföringslagen (1999:1078) som trädde i kraft den 1 januari 2000 (prop.&lt;br&gt;1998/99:130).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande AP-fonden omfattas inte av gällande bestämmelser rö-&lt;br&gt;rande bokföringsskyldighet för statliga myndigheter (jfr kommentaren till&lt;br&gt;1 kap. 1 § och 1 § bokföringsforordningen [1979:1212]). Bokföring är en&lt;br&gt;förutsättning för att förvaltningen skall kunna följas. Bestämmelserna om&lt;br&gt;revisorernas granskning i 8 § förutsätter också att fondema är bokfo-&lt;br&gt;ringsskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom konstaterats i 10.4 måste det i första hand ankomma på fon-&lt;br&gt;dema själva att med beaktande av lämpliga redovisningsnormer för jäm-&lt;br&gt;förbara företag utveckla och etablera en gemensam praxis som uppfyller&lt;br&gt;kraven på god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisn ing&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar i huvudsak i 16 § andra stycket APR. I för-&lt;br&gt;hållande till i dag har reglerna kompletterats med ett krav att fondens&lt;br&gt;balansräkning, resultaträkning och noter skall ge en rättvisande bild över&lt;br&gt;ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen skall ge en rättvi-&lt;br&gt;sande översikt över fondens utveckling. Detta överensstämmer med vad&lt;br&gt;som gäller for en årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;och därtill anknutna redovisningslagar for finansiella företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemoria med förslag till automatisk balansering av&lt;br&gt;ålderspensionssystemet (Ds 1999:43) föreslås att regeringen årligen skall&lt;br&gt;fastställa ett s.k. balanstal. Vid beräkningen av detta skall hänsyn tas till&lt;br&gt;det sammanlagda redovisade marknadsvärdet vid utgången av varje ka-&lt;br&gt;lenderår for Första-Fjärde AP-fondema och Sjätte AP-fonden. Syftet&lt;br&gt;med bestämmelsen i tredje stycket är att säkerställa att det årligen sker en&lt;br&gt;sådan marknadsvärdering av fondmedlen i Första-Fjärde AP-fondema.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 16 § andra stycket och 25 § APR.&lt;br&gt;Första stycket torde motsvara vad som redan i dag tillämpas av fondsty-&lt;br&gt;relserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorer&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 21 § APR. Samtliga revisorer skall dock vara&lt;br&gt;auktoriserade. Av 4 kap. 4 § andra och tredje styckena lagen (2000:000)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om Sjätte AP-fonden följer att det skall finnas en revisor som är gemen-&lt;br&gt;sam för Första-Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fondema och att den revi-&lt;br&gt;sorn skall samordna revisionen av förvaltningen hos fondema.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 6 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket motsvarar i huvudsak 22 § första stycket&lt;br&gt;APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tid för vilken revisorerna utses har utsträckts till att avse längst tre&lt;br&gt;år. Avsikten är också att ett förordnande som revisor normalt skall om-&lt;br&gt;fatta tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra och tredje styckena motsvarar i princip 22 §&lt;br&gt;andra och tredje styckena APR, jfr 3 kap. 5 § angående vad som gäller&lt;br&gt;för entledigande av styrelseledamot.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 7 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 23 § APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 kap. 3 § framgår att kostnaderna för arvoden och andra ersätt-&lt;br&gt;ningar till revisorerna skall betalas med de medel som respektive fond&lt;br&gt;förvaltar. Den revisor som är gemensam för fondema far fördela kostna-&lt;br&gt;den för sitt arbete mellan fondema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 8 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 24 § APR. Vissa redaktionella och språkliga&lt;br&gt;justeringar har dock gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastställelse av resultaträkning och balansräkning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. 9 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 25 § APR. Målet för fondernas för-&lt;br&gt;valtning är samtidigt ett resultatkrav på de enskilda fondema. Regeringen&lt;br&gt;skall därför inte bara avgöra frågan om fastställande av fondernas balans-&lt;br&gt;räkningar utan även den om fastställande av resultaträkningarna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. Övriga bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens sammanställning och utvärdering&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 45 § APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om utvärderingen av fondernas förvaltning har behandlats i av-&lt;br&gt;snitt 9. Av skäl som där anges har skyldigheten för fondstyrelserna att&lt;br&gt;utvärdera sin egen förvaltning avskaffats. Utvärderingen av fondernas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltning har därför koncentrerats till den utvärdering som regeringen Prop. 1999/2000:46&lt;br&gt;skall göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 44 § APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.2 Förslaget till lag om Sjätte AP-fonden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förvaltade medel&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket anger vilka medel som Sjätte AP-fonden&lt;br&gt;förvaltar. Fonden erhåller inte några ytterligare medel utöver de som den&lt;br&gt;mottagit enligt de angivna övergångsbestämmelserna. De tillgångar som&lt;br&gt;förs över till Sjätte AP-fonden enligt 10 § ikraftträdandelagen utgör inte&lt;br&gt;ett faktiskt tillskott eftersom fonden skall lämna ersättning för dessa&lt;br&gt;medel. Det hänvisas därför inte till 10 § ikraftträdandelagen i förevarande&lt;br&gt;bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i tredje stycket svarar mot 26 § andra stycket andra&lt;br&gt;meningen APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som svarar mot 29 § APR, behandlar bl.a. kostnaderna&lt;br&gt;för Sjätte AP-fondens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Fondens ledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innehåller regler om antalet ledamöter i Sjätte AP-fondens&lt;br&gt;styrelse, hur dessa utses och de behörighetskrav som ställs på ledamö-&lt;br&gt;terna. Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 4 § fjärde stycket och 31 §&lt;br&gt;APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mandattid&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlar mandattiden for styrelseledamöterna och svarar&lt;br&gt;mot 31 och 32 §§ APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanträden och beslut&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 7 § APR och behandlar frågor om styrelsens&lt;br&gt;sammanträden och beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jäv&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 7 a § APR och behandlar jävsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att handla på styrelsens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som svarar mot 8 § APR, behandlar styrelsens möjlighet&lt;br&gt;att delegera rätten att företräda fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 6 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 9 § APR och reglerar rätten för fonden att an-&lt;br&gt;ställa och bestämma de närmare anställningsvillkoren för sina tjänste-&lt;br&gt;män.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 7 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 10 § APR och reglerar rätten för regeringen att&lt;br&gt;besluta om ersättningar till styrelsens ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Medelsförvaltningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mål för placeringsverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlar de övergripande målen för Sjätte AP-fondens&lt;br&gt;placeringsverksamhet och svarar i huvudsak mot 11 § ijärde stycket och&lt;br&gt;34 § APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placering av fondmedel&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 36 § APR och anger närmare hur de medel som&lt;br&gt;Sjätte AP-fonden förvaltar får placeras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen, som motsvarar 36 a § APR, görs vissa preciseringar till&lt;br&gt;reglerna i 3 kap. 2 § om i vilka fall ett aktiebolag inte anses som ut-&lt;br&gt;ländskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen svarar mot 12 a § APR och reglerar under vilka förutsätt-&lt;br&gt;ningar Sjätte AP-fonden får handla med derivatinstrument.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlar vissa särskilda placeringsmöjligheter för Sjätte&lt;br&gt;AP-fonden och motsvarar 39 § APR.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 6 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlar de situationer när Sjätte AP-fonden far förvärva&lt;br&gt;utmätt eller pantsatt egendom. Paragrafen motsvarar 14 § APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fast egendom m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 7 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 15 a § första stycket APR och behandlar de&lt;br&gt;situationer när Sjätte AP-fonden far förvärva fast egendom och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krediter&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 8 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 bestämmelsen, som i huvudsak motsvaras av 15 § APR, regleras de fall&lt;br&gt;när Sjätte AP-fonden far ta upp lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsuppdrag&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 9 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen slår fast Sjätte AP-fondens rätt att låta fondmedel förval-&lt;br&gt;tas externt. Paragrafen har sin motsvarighet i 11 § tredje stycket APR.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Redovisning och revision m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsår&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 16 § första stycket APR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke motsvarar 16 § andra stycket APR och inne-&lt;br&gt;håller bestämmelser om Sjätte AP-fondens årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra stycket, som saknar motsvarighet i gällande regler för fon-&lt;br&gt;den, syftar till att säkerställa att det varje år sker en marknadsvärdering&lt;br&gt;av de tillgångar som Sjätte AP-fonden förvaltar. För Första-Fjärde AP-&lt;br&gt;fondema har bestämmelsen sin motsvarighet i 6 kap. 3 § tredje stycket&lt;br&gt;lagen (2000:000) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) Bakgrunden&lt;br&gt;till kravet på marknadsvärdering har behandlats närmare i författnings-&lt;br&gt;kommentaren till sistnämnda bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatuppföljning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlar den resultatuppföljning som Sjätte AP-fonden&lt;br&gt;årligen skall överlämna till regeringen. Bestämmelsen motsvarar 16 a §&lt;br&gt;APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorer&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 21 § APR och behandlar de revisorer som rege-&lt;br&gt;ringen skall utse för fonden. Föreskriften om en gemensam revisor för&lt;br&gt;Sjätte AP-fonden och övriga AP-fonder är en nyhet i förhållande till gäl-&lt;br&gt;lande regler.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 22 § APR och behandlar tiden för revisorernas&lt;br&gt;förordnande och vissa frågor om entledigande av en revisor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 6 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 23 § APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 7 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen handlar om den revisionsberättelse som skall upprättas&lt;br&gt;och har sin motsvarighet i 24 § APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastställelse av resultaträkning och balansräkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 8 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 25 § APR och behandlar regeringens faststäl-&lt;br&gt;lande av balansräkningen. Tillägget om fastställelse av resultaträkningen&lt;br&gt;innebär inte någon materiell förändring i fråga om regeringens fastställel-&lt;br&gt;searbete.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Övriga bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens sammanställning och utvärdering&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlar - genom en hänvisning till motsvarande regel&lt;br&gt;för Första-Fjärde AP-fondema - regeringens utvärdering av förvalt-&lt;br&gt;ningen av fondmedel och motsvarar 45 § APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 44 § APR och handlar om anmälningsskyldighet&lt;br&gt;för innehav av finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.3 Förslaget till lag om införande av ny lagstiftning för&lt;br&gt;allmänna pensionsfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen reglerar tidpunkterna för ikraftträdandet av lagen om all-&lt;br&gt;männa pensionsfonder (AP-fonder), lagen om Sjätte AP-fonden och&lt;br&gt;denna lag. Principen för reformeringen av AP-fondssystemet är att de&lt;br&gt;organisatoriska förändringarna sker den 1 maj 2000, medan förändring-&lt;br&gt;arna vad avser tillgångsfördelning och placeringsbestämmelser sker den&lt;br&gt;1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandefrågoma har behandlats i avsnitt 11. Bestämmelsen i&lt;br&gt;första stycket andra och tredje meningarna rörande det särskilda ikraft-&lt;br&gt;trädandet för Första och Andra AP-fondema av regeln i 4 kap. 10 § lagen&lt;br&gt;om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) om valutakursrisk har dock&lt;br&gt;behandlats i avsnitt 8.1.6.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som reglerar tidpunkterna för upphävandet av lagen&lt;br&gt;(1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden, har behand-&lt;br&gt;lats i avsnitt 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fondernas namn&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 11. Som framgår av 4 § skall&lt;br&gt;tredje fondstyrelsen upphöra med sin verksamhet. För att hålla samman&lt;br&gt;numreringen av buffertfonderna i lagen om allmänna pensionsfonder&lt;br&gt;(AP-fonder) byter femte fondstyrelsen namn till Tredje AP-fonden. I&lt;br&gt;övrigt behålls den nuvarande numreringen i den nya lagen. En följd av&lt;br&gt;förändringarna är att det inte kommer att finnas någon Femte AP-fond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namnbytena på AP-fondema genomförs innan lagen (1983:1092) med&lt;br&gt;reglemente för Allmänna pensionsfonden helt upphävts. I andra stycket&lt;br&gt;anges därför att vad som föreskrivs i nämnda lag om första, andra, fjärde&lt;br&gt;femte, sjätte och sjunde fondstyrelserna efter namnbytena skall avse&lt;br&gt;Första, Andra, Tredje, Fjärde, Sjätte respektive Sjunde AP-fondema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphörande av tredje fondstyrelsens verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 11 och reglerar upphörandet av&lt;br&gt;tredje fondstyrelsens verksamhet. Tillgångar och förpliktelser i verksam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten överförs till Första AP-fonden. I andra stycket finns en motsvarig-&lt;br&gt;het till 3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföring av tillgångar till Riksgäldskontoret&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som reglerar överföringen av tillgångar från AP-fonds-&lt;br&gt;systemet till Riksgäldskontoret, har behandlats i avsnitt 5.4. Definitionen&lt;br&gt;av bostadsobligationer omfattar inte enbart sådana skuldförbindelser som&lt;br&gt;normalt benämns bostadsobligationer, utan också bostadscertifikat.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.5. Som en del av överföringen&lt;br&gt;enligt 5 § eller vid förfall av bostadsobligationer som erhållits vid över-&lt;br&gt;föringen, kan Riksgäldskontoret komma att erhålla likvida medel i sådan&lt;br&gt;omfattning att det likviditetsmässigt saknas behov av att under någon tid&lt;br&gt;fortsätta pågående emissionsprogram. Syftet med bestämmelsen är att&lt;br&gt;göra det möjligt för Riksgäldskontoret att trots det fortsätta med på-&lt;br&gt;gående emissionsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelning av tillgångar mellan AP-fonderna&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 och 9 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna, som har behandlats i avsnitt 11, har utformats med&lt;br&gt;beaktande av Lagrådets synpunkter på motsvarande bestämmelser i lag-&lt;br&gt;rådsremissens lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna reglerar fördelningen av tillgångar mellan Första-Fjärde&lt;br&gt;AP-fondema. Principen är att fondema skall tillföras lika stora värden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 8.1.1 och 11. Om det i över-&lt;br&gt;föringen skulle komma att ingå utländska instrument får Sjätte AP-fon-&lt;br&gt;den behålla dessa. Sjätte AP-fonden kan dock inte omplacera tillgångarna&lt;br&gt;på annat sätt än vad som följer av lagen (2000:000) om Sjätte AP-fonden.&lt;br&gt;Sjätte AP-fonden far dock utan hinder av nämnda lag fullgöra kont-&lt;br&gt;raktsåtaganden som är förenade med innehaven av de tillgångar fonden&lt;br&gt;erhåller vid överföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;H§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 11. Den har utformats med beak-&lt;br&gt;tande av Lagrådets synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 9. Den innebär att om någon eller&lt;br&gt;några av AP-fondema inte har hunnit att bygga upp erforderlig organisa-&lt;br&gt;tion för att förvalta hela eller del av fondmedlen får de under år 2001 för-&lt;br&gt;valta fondmedel tillsammans med någon eller några av de övriga AP-&lt;br&gt;fondema.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som har utformats i enlighet med Lagrådets synpunkter&lt;br&gt;på motsvarande paragraf i lagrådsremissens lagförslag, har behandlats i&lt;br&gt;avsnitt 8.1.6. För att begränsa de potentiella valutaflödena införs bestäm-&lt;br&gt;melsen i 4 kap. 10 § lagen (2000:000) om allmänna pensionsfonder (AP-&lt;br&gt;fonder) om maximal valutakursrisk stegvis.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har behandlats i avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen reglerar övergången till de nya redovisningsreglerna i 6&lt;br&gt;kap. lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och har berörts i av-&lt;br&gt;snitten 9 och 10.4. Den har sakligt utformats med beaktande av Lagrå-&lt;br&gt;dets synpunkter, dock har vissa redaktionella ändringar gjorts i förhål-&lt;br&gt;lande till den av Lagrådet föreslagna ordalydelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:710) med&lt;br&gt;vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2, 5 och 10 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har pekat på ett problem med tekniken att i bestämmelserna&lt;br&gt;hänvisa till myndighetsföreskrifter om försäkringsbolag. Samma slag av&lt;br&gt;påpekande har gjorts såvitt gäller 5 kap. 7 § forslaget till lag om allmänna&lt;br&gt;pensionsfonder (AP-fonder). I författningskommentaren till den bestäm-&lt;br&gt;melsen redogörs för problemställningen. På samma sätt som i nämnda&lt;br&gt;bestämmelse slopas därför hänvisningarna till myndighetsföreskrifter.&lt;br&gt;Slopandet innebär inte någon ändring i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.5 Förslagen till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter, lag om ändring i lagen (1994:1744)&lt;br&gt;om allmän pensionsavgift och lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1998:676) om statlig ålderspensionsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har justerats redaktionellt med anledning av att de av-&lt;br&gt;gifter som avses skall foras endast till de förvaltare som enligt reglerna i&lt;br&gt;lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) benämns Första-Fjärde&lt;br&gt;AP-fondema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. 2 och 4 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har justerats redaktionellt med anledning av att Premie-&lt;br&gt;sparfonden och Premievalsfonden förvaltas av den förvaltare som bytt&lt;br&gt;namn till Sjunde AP-fonden. Justeringarna är också en följd av att be-&lt;br&gt;greppet Allmänna pensionsfonden utgått och att premiepensionsmedlen i&lt;br&gt;Premiesparfonden och Premievalsfonden skall förvaltas enligt lagen om&lt;br&gt;allmänna pensionsfonder (AP-fonder).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.7 Förslagen till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385), lag om ändring i försäkringsrörelsela-&lt;br&gt;gen (1982:713), lag om ändring i lagen (1984:404)&lt;br&gt;om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter och lag&lt;br&gt;om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riks-&lt;br&gt;bank&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har justerats redaktionellt med anledning av omorgani-&lt;br&gt;sationen av Allmänna pensionsfonden och uppdelningen av regleringen&lt;br&gt;av förvaltningen av pensionsmedlen på två olika lagar: Första-Fjärde och&lt;br&gt;Sjunde AP-fondema enligt lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fon-&lt;br&gt;der) och Sjätte AP-fonden enligt lagen om Sjätte AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.8 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;9 kap. 23 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har justerats redaktionellt med anledning av att AP-fon-&lt;br&gt;dema förvaltas enligt två olika lagar, lagen om allmänna pensionsfonder&lt;br&gt;(AP-fonder) och lagen om Sjätte AP-fonden, och de uppgifter om inne-&lt;br&gt;hav av finansiella instrument som avses i bestämmelsen därmed lämnats&lt;br&gt;enligt antingen 7 kap. 2 § förstnämnda lag eller 5 kap. 2 § sistnämnda&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelsen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;APR upphävs samtidigt som lagen om allmänna pensionsfonder (AP-&lt;br&gt;fonder) och lagen om Sjätte AP-fonden träder i kraft. Vid en sekretess-&lt;br&gt;bedömning enligt 23 § av uppgifter om innehav av finansiella instrument&lt;br&gt;som lämnats till första-sjunde fondstyrelserna inom AP-fonden före&lt;br&gt;ikraftträdandet anses lämnade enligt motsvarande bestämmelser i APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanser som lämnat svar på Ds &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1999/2000:46&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1999:38 AP-fondemas organisation och placeringsregler i det Bilaga 1&lt;br&gt;reformerade pensionssystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sveriges riksbank, Hovrätten för Västra Sverige, Kammarrätten i Stock-&lt;br&gt;holm, Riksgäldskontoret, Finansinspektionen, Riksrevisionsverket, Justi-&lt;br&gt;tieombudsmannen, Justitiekanslem, Riksförsäkringsverket, Statskontoret,&lt;br&gt;Kammarkollegiet, Premiepensionsmyndigheten, Allmänna pensionsfon-&lt;br&gt;den, första-tredje fondstyrelserna, Allmänna pensionsfonden, Ijärde&lt;br&gt;fondstyrelsen, Allmänna pensionsfonden, femte fondstyrelsen, Allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden, sjätte fondstyrelsen, OM Stockholm AB/OM Stock-&lt;br&gt;holmsbörsen, Juridiska fakulteten vid Lunds Universitet, Svenska Bank-&lt;br&gt;föreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Fondbolagens förening,&lt;br&gt;Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Sveriges Försäkringsförbund, För-&lt;br&gt;säkringskasseförbundet, Pensionärernas Riksorganisation, Sveriges pen-&lt;br&gt;sionärers riksförbund, Riksförbundet för pensionärsgemenskap,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Tjänstemännens Centralorganisation, Landsorgani-&lt;br&gt;sationen i Sverige, Svenska Arbetsgivareföreningen, Sveriges Industri-&lt;br&gt;förbund, Sveriges Finansanalytikers förening, Företagarnas Riksorgani-&lt;br&gt;sation, Kooperativa Förbundet, Svensk Handel, Naturvårdsverket,&lt;br&gt;Socialdemokratiska småföretagareföreningen i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanser som lämnat svar på Ds &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1999/2000:46&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1999:43 Automatisk balansering av ålderspensionssystemet - Bilaga 2&lt;br&gt;regler för avsteg från inkomstindexering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Justitieombudsmannen, Svea hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Justitie-&lt;br&gt;kanslem, Riksförsäkringsverket, Riksgäldskontoret, Statskontoret, Eko-&lt;br&gt;nomistymingsverket, Statistiska centralbyrån, Finansinspektionen, Riks-&lt;br&gt;revisionsverket, Konjunkturinstitutet, Premiepensionsmyndigheten, All-&lt;br&gt;männa pensionsfonden, Första-tredje fondstyrelserna, Allmänna pen-&lt;br&gt;sionsfonden, Fjärde fondstyrelsen, Allmänna pensionsfonden, Sjunde&lt;br&gt;fondstyrelsen, Försäkringskasseförbundet, Pensionärernas Riksorganisa-&lt;br&gt;tion, Sveriges Pensionärsförbund, Sveriges Pensionärers Riksförbund,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Sveriges Industriför-&lt;br&gt;bund, Företagarnas Riksorganisation, Föreningen Auktoriserade Reviso-&lt;br&gt;rer, Svenska aktuarieföreningen, Sveriges Försäkringsförbund, Tjänste-&lt;br&gt;männens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisa-&lt;br&gt;tion, Landsorganisationen i Sverige, Svenska Arbetsgivareföreningen,&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanser som lämnat svar på Ds &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1999/2000:46&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1998:7 AP-fonden och det reformerade ålderspensionssystemet BHag&lt;sup&gt;a&lt;/sup&gt; 3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket, Allmänna pensionsfonden första-tredje fondsty-&lt;br&gt;relserna, Allmänna pensionsfonden fjärde fondstyrelsen, Allmänna pen-&lt;br&gt;sionsfonden sjätte fondstyrelsen, Finansinspektionen, Kammarkollegiet,&lt;br&gt;Riksrevisionsverket, Riksgäldskontoret, Konjunkturinstitutet, Statistiska&lt;br&gt;centralbyrån, Justitiekanslem, Riksbanksfullmäktige, Försäkringskasse-&lt;br&gt;förbundet, Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges Industriförbund,&lt;br&gt;Tjänstemännens centralorganisation, Landsorganisationen, Sveriges&lt;br&gt;Akademikers Centralorganisation, Pensionärernas Riksorganisation, Sve-&lt;br&gt;riges pensionärers riksförbund, Riksförbundet PensionärsGemenskap,&lt;br&gt;Sveriges Försäkringsförbund, Svenska Bankföreningen, Fondbolagens&lt;br&gt;förening, Finansbolagens förening, Förtidspensionsutredningen, Efterle-&lt;br&gt;vandepensionsutredningen, Ensamståendes intresseorganisation, EAP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till lag om allmänna pensionsfonder (AP-fonder)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Första avdelningen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänna pensionsfonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag finns bestämmelser om fem från varandra oberoende stat-&lt;br&gt;liga fonder som förvaltar medel inom försäkringen för inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension. Dessa är Första AP-fonden, Andra AP-fonden, Tredje AP-&lt;br&gt;fonden, Fjärde AP-fonden och Sjunde AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § De medel som enligt 4 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialavgifter, 8&lt;br&gt;§ lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift och 6 § lagen&lt;br&gt;(1994:1744) om allmän pensionsavgift skall foras till allmänna pensions-&lt;br&gt;fonderna, skall förvaltas av Första-Fjärde AP-fondema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medel som enligt 8 kap. 2 § första stycket 2 lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension skall föras till Premiesparfonden eller&lt;br&gt;Premievalsfonden skall förvaltas av Sjunde AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom finns en Sjätte AP-fond som förvaltar medel inom försäk-&lt;br&gt;ringen for inkomstgrundad ålderspension. Den fondens verksamhet reg-&lt;br&gt;leras i lagen (2000:000) om Sjätte AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar för AP-fondernas förbindelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Avtal och andra rättshandlingar som en AP-fond ingår är gällande&lt;br&gt;mot staten. Detta gäller dock inte om motparten insåg eller borde ha in-&lt;br&gt;sett att avtalet eller rättshandlingen inte faller inom fondens verksam-&lt;br&gt;hetsområde eller att den som handlat för fonden överskridit sin befogen-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 46&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Andra avdelningen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bestämmelser om Första-Fjärde AP-fondema&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Medelstilldelning och pensionsutbetalningar m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Medelstilldelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Riksförsäkringsverket skall omgående till var och en av Första-&lt;br&gt;Fjärde AP-fondema överföra en fjärdedel av de penningmedel som avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 1 kap. 2 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsutbetalningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Riksförsäkringsverket skall, i den mån andra medel inte står till för-&lt;br&gt;fogande, från Första-Fjärde AP-fondema rekvirera de medel som behövs&lt;br&gt;för att finansiera försäkringen för inkomstpension och tilläggspension&lt;br&gt;enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och tilläggs-&lt;br&gt;pension i form av ålderspension enligt lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring. De medel som överförs skall tillskjutas av fondema med en fjär-&lt;br&gt;dedel vardera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Var och en av Första-Fjärde AP-fondema skall betala kostnaderna&lt;br&gt;för sin verksamhet och för revision av fondförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lånerätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om de medel som någon av Första-Fjärde AP-fondema förvaltar inte&lt;br&gt;räcker till för att fonden skall kunna fullgöra sina åtaganden enligt denna&lt;br&gt;lag, får fonden låna medel i Riksgäldskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Fondernas ledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § För var och en av Första-Fjärde AP-fondema skall det finnas en sty-&lt;br&gt;relse. Varje styrelse skall bestå av nio ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen ansvarar för fondens organisation och förvaltningen av fon-&lt;br&gt;dens medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur ledamöter utses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Styrelsens ledamöter utses av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna skall utses på grundval av sin kompetens att främja fond-&lt;br&gt;förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna skall vara svenska medborgare. Den som är underårig&lt;br&gt;eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledamot. Detsamma gäller den som är i konkurs eller har näringsförbud&lt;br&gt;enligt lagen (1986:436) om näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Av ledamöterna utses två efter förslag av organisationer som företrä-&lt;br&gt;der arbetstagarintressen och två efter förslag av organisationer som före-&lt;br&gt;träder arbetsgivarintressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förslag inte lämnas eller om en organisation föreslår någon som&lt;br&gt;enligt regeringens bedömning inte har tillräcklig kompetens, skall orga-&lt;br&gt;nisationen fa tillfälle att lämna ett nytt förslag innan regeringen utser&lt;br&gt;ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utser bland de ledamöter som inte föreslagits av organisa-&lt;br&gt;tioner en till ordförande och en till vice ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mandattid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En styrelseledamot utses längst för tiden till dess resultaträkning och&lt;br&gt;balansräkning fastställts under tredje året efter det då ledamoten utsågs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur ledamöter entledigas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Regeringen far entlediga en ledamot i förtid. Uppdrag som ledamot&lt;br&gt;upphör i förtid, om ledamoten eller den som enligt 3 § första stycket&lt;br&gt;föreslagit ledamoten, begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamots uppdrag upphör i förtid, skall en ny ledamot utses för&lt;br&gt;den återstående tiden enligt 2 och 3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanträden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ordföranden skall se till att styrelsen sammanträder i den omfattning&lt;br&gt;som behövs. Om en styrelseledamot begär det, skall styrelsen samman-&lt;br&gt;kallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kallelse till sammanträde utfärdas av ordföranden. I kallelsen skall de&lt;br&gt;ärenden anges som skall förekomma vid sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En styrelse är beslutför om fler än hälften av antalet ledamöter är&lt;br&gt;närvarande. Vid bedömningen av om styrelsen är beslutför skall styrel-&lt;br&gt;seledamöter som är jäviga enligt 8 § anses som inte närvarande. Beslut&lt;br&gt;far inte fattas i ett ärende, om inte såvitt möjligt samtliga ledamöter dels&lt;br&gt;har fatt tillfälle att delta i ärendets behandling, dels har fatt ett tillfreds-&lt;br&gt;ställande underlag för att avgöra ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som styrelsens beslut gäller den mening som fler än hälften av de när-&lt;br&gt;varande röstar för vid sammanträdet eller, vid lika röstetal, den mening&lt;br&gt;som ordföranden ansluter sig till. Är styrelsen inte fulltalig, skall de som&lt;br&gt;röstar för beslutet dock utgöra fler än en tredjedel av hela antalet styrel-&lt;br&gt;seledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid styrelsens sammanträden skall protokoll föras. Protokollet under-&lt;br&gt;tecknas av ordföranden och den ledamot som styrelsen utser. Om någon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledamot i samband med beslut anmäler skiljaktig mening, skall denna&lt;br&gt;antecknas i protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jäv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En styrelseledamot far inte handlägga en fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avtal mellan styrelseledamoten och fonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avtal mellan fonden och tredje man, om styrelseledamoten i frågan&lt;br&gt;har ett väsentligt intresse som kan strida mot fondens, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avtal mellan fonden och en juridisk person som styrelseledamoten&lt;br&gt;ensam eller tillsammans med någon annan får företräda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket 3 gäller inte om fondens motpart är ett&lt;br&gt;företag i vilket fonden innehar fler än hälften av rösterna för samtliga&lt;br&gt;aktier eller andelar i den juridiska personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med avtal som avses i första och andra styckena jämställs rättegång&lt;br&gt;eller annan talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skötseln av den löpande förvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Styrelsen skall utse en person som skall sköta den löpande förvalt-&lt;br&gt;ningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Denne skall utses på&lt;br&gt;grundval av sin kompetens att främja fondförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Styrelsen företräder fonden. Styrelsen företräder också fonden inför&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen får uppdra åt en enskild ledamot eller någon annan att var för&lt;br&gt;sig eller två eller flera i förening avgöra ärenden som annars skall avgö-&lt;br&gt;ras av styrelsen. Styrelsen skall ange vilken behörighet som ett sådant&lt;br&gt;uppdrag medför. Beträffande den som inte är styrelseledamot gäller vad&lt;br&gt;som sägs i 2 § tredje stycket andra och tredje meningen och 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Regeringen bestämmer arvoden och andra ersättningar till ledamö-&lt;br&gt;terna i styrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Medelsförvaltningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mål för placeringsverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Första-Fjärde AP-fondema skall förvalta fondmedlen på sådant sätt&lt;br&gt;att de blir till största möjliga nytta för försäkringen för inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondmedlen skall placeras så att långsiktigt hög avkastning uppnås.&lt;br&gt;Den totala risknivån i fondernas placeringar skall vara låg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondema skall i sin placeringsverksamhet ha nödvändig beredskap för&lt;br&gt;att kunna överföra medel till Riksförsäkringsverket enligt 2 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetsplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Var och en av Första-Fjärde AP-fondema skall årligen fastställa en&lt;br&gt;verksamhetsplan. Denna skall innehålla riktlinjer för placeringsverksam-&lt;br&gt;heten och för utövande av rösträtt i enskilda företag samt en riskhante-&lt;br&gt;ringsplan enligt 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskhantering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Var och en av Första-Fjärde AP-fondema skall ha en riskhanterings-&lt;br&gt;plan som beskriver de huvudsakliga risker som är förenade med place-&lt;br&gt;ringsverksamheten och hur dessa risker skall hanteras. Det skall vidare&lt;br&gt;finnas interna instruktioner för hantering av dessa risker. Riskhanterings-&lt;br&gt;planen och instruktionerna skall följas upp löpande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur fondmedlen skall placeras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Första-Fjärde AP-fondema skall förvalta fondmedlen genom att göra&lt;br&gt;placeringar och ingå andra avtal på kapitalmarknaden, om inte annat&lt;br&gt;föreskrivs i detta kapitel. Första-Fjärde AP-fondema får också ta på sig&lt;br&gt;förpliktelser som är förenade med sådana avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärv av aktier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Första-Fjärde AP-fondema får endast förvärva sådana aktier eller&lt;br&gt;andra andelar i företag som är, eller inom ett år från emissionen avses bli,&lt;br&gt;noterade vid en börs eller någon annan reglerad marknad. Detta gäller&lt;br&gt;inte aktier och andra andelar i företag som har till huvudsakligt ändamål&lt;br&gt;att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. äga eller förvalta fast egendom eller tomträtt (fastighetsbolag), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. äga och förvalta sådana aktier eller andra andelar i företag som inte&lt;br&gt;är noterade vid en börs eller någon annan reglerad marknad&lt;br&gt;(riskkapitalföretag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktier i svenska aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Var och en av Första-Fjärde AP-fondema far inneha sådana aktier i&lt;br&gt;svenska aktiebolag som är noterade vid en svensk börs eller en auktorise-&lt;br&gt;rad marknadsplats till ett marknadsvärde som uppgår till högst två pro-&lt;br&gt;cent av det totala marknadsvärdet av sådana aktier i bolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket skall inte beaktas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana aktier i bolagen som ingår i svenska eller utländska fonder i&lt;br&gt;vilka AP-fonden innehar andelar som inte medför rätt att rösta för&lt;br&gt;aktierna, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. aktier i fastighetsbolag i vilka fonden innehar så många aktier att&lt;br&gt;röstetalet för dem överstiger tio procent av röstetalet för samtliga aktier i&lt;br&gt;bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärv av obligationer och andra fordringsrätter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Första-Fjärde AP-fondema får endast förvärva obligationer och&lt;br&gt;andra fordringsrätter som är utgivna för allmän omsättning. Detta gäller&lt;br&gt;inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. placeringar som syftar till att tillgodose en fonds behov av likviditet,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. krediter till ett fastighetsbolag, om fonden ensam eller tillsammans&lt;br&gt;med någon eller några av de andra tre AP-fondema innehar mer än hälf-&lt;br&gt;ten av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Minst trettio procent av marknadsvärdet av de tillgångar som var och&lt;br&gt;en av Första-Fjärde AP-fondema innehar skall vara placerade i ford-&lt;br&gt;ringsrätter med låg kredit- och likviditetsrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehav av onoterade instrument&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Högst fem procent av marknadsvärdet av de tillgångar som var och&lt;br&gt;en av Första-Fjärde AP-fondema innehar får bestå av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana aktier eller andra andelar i riskkapitalföretag som inte är&lt;br&gt;noterade vid en börs eller någon annan reglerad marknad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fordringsrätter som inte är noterade vid en börs eller någon annan&lt;br&gt;reglerad marknad, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. andelar i svenska och utländska fonder som huvudsakligen placerar i&lt;br&gt;sådana aktier eller andra andelar i företag som inte är noterade vid en&lt;br&gt;börs eller någon annan reglerad marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen av Första-Fjärde AP-fondema får vara komplementär i ett&lt;br&gt;svenskt eller utländskt kommanditbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstandelsbegränsning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Ingen av Första-Fjärde AP-fondema får inneha så många aktier&lt;br&gt;eller andra andelar i ett företag att röstetalet för dem överstiger tio pro-&lt;br&gt;cent eller, beträffande sådana riskkapitalföretag som avses i 9 §, trettio&lt;br&gt;procent, av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana aktier eller andra andelar i fastighetsbolag som inte är note-&lt;br&gt;rade vid en börs eller någon annan reglerad marknad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana aktier eller andra andelar i fastighetsbolag som är noterade&lt;br&gt;vid en börs eller någon annan reglerad marknad och i vilka bolag fonden&lt;br&gt;ensam eller tillsammans med någon eller några av de andra tre AP-fon-&lt;br&gt;dema innehade minst hälften av röstetalet för samtliga aktier eller andra&lt;br&gt;andelar i bolaget när noteringen skedde, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. andelar i svenska och utländska fonder som inte medför rätt att&lt;br&gt;utöva rösträtt för de aktier eller andra andelar i företag som ingår i dessa&lt;br&gt;fonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valutarisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Högst fyrtio procent av marknadsvärdet av de tillgångar som var&lt;br&gt;och en av Första-Fjärde AP-fondema innehar får vara utsatt for valuta-&lt;br&gt;kursrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exponeringsbegränsning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Högst tio procent av marknadsvärdet av var och en av Första-&lt;br&gt;Fjärde AP-fondemas tillgångar får utgöras av fondpapper eller andra&lt;br&gt;finansiella instrument utfärdade av en emittent eller av en grupp av&lt;br&gt;emittenter med inbördes anknytning. Denna begränsning gäller inte&lt;br&gt;emittenter som anges i 4 kap. 6 § andra stycket A lagen (1994:2004) om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepap-&lt;br&gt;persbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med grupp av emittenter med inbördes anknytning avses två eller flera&lt;br&gt;fysiska eller juridiska personer som utgör en helhet från risksynpunkt&lt;br&gt;därför att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. någon av dem har direkt eller indirekt ägarinflytande över en eller&lt;br&gt;flera av de övriga i gruppen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de utan att stå i sådant förhållande som avses i 1 har sådan inbördes&lt;br&gt;anknytning att någon eller samtliga av de övriga kan befaras råka i betal-&lt;br&gt;ningssvårigheter om en av dem drabbas av finansiella problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Råvaruderivat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Första-Fjärde AP-fondema får inte placera fondmedlen i finansiella&lt;br&gt;instrument med råvaror som underliggande tillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddande av fordran&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § För att skydda en fordran får var och en av Första-Fjärde AP-fon-&lt;br&gt;dema&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. köpa egendom som är utmätt eller utgör säkerhet för fordran, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. som betalning för fordran överta egendom som utgör säkerhet för&lt;br&gt;fordran eller annan egendom om det finns anledning att anta att fonden&lt;br&gt;annars skulle lida avsevärd förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utbyte mot egendom som har köpts eller övertagits enligt första&lt;br&gt;stycket får en fond förvärva aktier i ett bolag, som bildats för att förvalta&lt;br&gt;egendomen eller för att fortsätta en verksamhet som drivs med den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har aktier förvärvats enligt första eller andra stycket får fonden, om&lt;br&gt;det finns uppenbar risk för att fonden annars lider förlust, förvärva ytter-&lt;br&gt;ligare aktier i samma bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Har aktier förvärvats enligt 14 § får fonden, om bolaget överlåter&lt;br&gt;sina tillgångar till ett annat bolag, byta ut dessa aktier mot aktier i det&lt;br&gt;andra bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avveckling av vissa innehav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om någon av gränserna i detta kapitel efter förvärvet kommer att&lt;br&gt;överskridas, skall fonden avveckla innehavet i motsvarande mån så snart&lt;br&gt;det med hänsyn till marknadsförhållandena är lämpligt. Innehavet skall&lt;br&gt;dock avvecklas senast när det kan göras utan förlust för fonden.&lt;br&gt;Detsamma gäller egendom som en fond förvärvat enligt 14 och 15 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fast egendom m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Var och en av Första-Fjärde AP-fondema får förvärva fast egen-&lt;br&gt;dom, tomträtt och bostadsrätt för att skaffa lokaler for verksamheten eller&lt;br&gt;tillgodose därmed sammanhängande behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krediter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Första-Fjärde AP-fondema får låna medel for att tillgodose ett till-&lt;br&gt;fälligt penningbehov och ta på sig sådana förpliktelser som är förenade&lt;br&gt;med detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsuppdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Första-Fjärde AP-fondema far uppdra åt ett värdepappersinstitut&lt;br&gt;eller någon annan kapitalförvaltare som i sitt hemland står under betryg-&lt;br&gt;gande tillsyn av en myndighet eller något annat behörigt organ att för-&lt;br&gt;valta fondens tillgångar. En andel motsvarande minst tio procent av&lt;br&gt;marknadsvärdet av var och en av Första-Fjärde AP-fondemas tillgångar&lt;br&gt;skall överlämnas till sådan förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Tredje avdelningen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bestämmelser om Sjunde AP-fonden&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Förvaltningen av premiepensionsmedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Sjunde AP-fonden skall förvalta Premiesparfonden och Premievals-&lt;br&gt;fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premiesparfonden och Premievalsfonden skall förvaltas för de ändamål&lt;br&gt;som framgår av bestämmelserna om premiepension i lagen (1998:674)&lt;br&gt;om inkomstgrundad ålderspension. Förvaltningen skall ske uteslutande i&lt;br&gt;pensionssparamas intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjunde AP-fonden får ur vardera av Premiesparfonden och Premievals-&lt;br&gt;fonden ta ut medel för de förvaltningskostnader som uppkommit för&lt;br&gt;respektive fond. Om kostnaderna avser både Premiesparfonden och Pre-&lt;br&gt;mievalsfonden, skall de fördelas mellan fondema på ett skäligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjunde AP-fonden skall ta emot medel till och betala ut medel från&lt;br&gt;Premiesparfonden och Premievalsfonden enligt de anvisningar som Pre-&lt;br&gt;miepensionsmyndigheten lämnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetsavtal medPremiepensionsmyndigheten m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Sjunde AP-fonden skall ingå samarbetsavtal enligt 8 kap. 3 § första&lt;br&gt;stycket 2 lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension med Pre-&lt;br&gt;miepensionsmyndigheten samt göra de åtaganden som anges i samma&lt;br&gt;stycke 3-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbestämmelsema för Premiesparfonden och Premievalsfonden far&lt;br&gt;inte medge att medel delas ut till någon annan än Premiepensionsmyn-&lt;br&gt;digheten. Sjunde AP-fonden får inte heller genom Premiesparfonden&lt;br&gt;eller Premievalsfonden utöva sådan näringsverksamhet som avses i 3 §&lt;br&gt;lagen (1990:1114) om värdepappersfonder. Premiepensionsmyndigheten&lt;br&gt;far dock, efter att ha inhämtat yttrande från Finansinspektionen, medge&lt;br&gt;att värdeutvecklingen för Premiesparfonden och Premievalsfonden eller&lt;br&gt;en av dem får vara beroende av index. Ett sådant medgivande far lämnas&lt;br&gt;om god riskspridning uppnås i fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstandelsbegränsning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Sjunde AP-fonden far inte till Premiesparfonden och Premievalsfon-&lt;br&gt;den förvärva så många aktier i ett svenskt eller utländskt aktiebolag att&lt;br&gt;röstetalet för dem tillsammans med dessa fonders övriga aktier i samma&lt;br&gt;bolag överstiger fem procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utövande av rösträtt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Sjunde AP-fonden får rösta för sådana aktier i ett svenskt aktiebolag&lt;br&gt;som den förvärvat till Premiesparfonden eller Premievalsfonden endast&lt;br&gt;när kravet på långsiktigt hög avkastning eller behovet att trygga place-&lt;br&gt;ringarnas säkerhet inte kan tillgodoses på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondandelar och inlösen av fondandelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Premiesparfonden och Premievalsfonden skall vara indelade i&lt;br&gt;fondandelar. Alla fondandelar i en fond skall vara lika stora.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av en fondandel i Premiesparfonden eller Premievalsfonden är&lt;br&gt;fondens värde delat med antalet fondandelar. Fondernas tillgångar skall&lt;br&gt;värderas med ledning av gällande marknadsvärde. Sjunde AP-fonden&lt;br&gt;skall dagligen beräkna fondandelsvärdet och underrätta Premiepen-&lt;br&gt;sionsmyndigheten om värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När medel tillförs Premiesparfonden eller Premievalsfonden, skall&lt;br&gt;Sjunde AP-fonden utfärda fondandelar till Premiepensionsmyndigheten.&lt;br&gt;När medel betalas ur en av fondema, skall det ske genom inlösen av&lt;br&gt;fondandelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpliga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Följande bestämmelser i denna lag för Första-Fjärde AP-fondema&lt;br&gt;skall gälla också i fråga om Sjunde AP-fonden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 3 kap. om fondernas ledning utom 3 § första och andra styckena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 4 kap. 1 § andra stycket om mål för placeringsverksamheten med den&lt;br&gt;inskränkningen att det för förvaltningen av Premievalsfonden inte krävs&lt;br&gt;att den totala risknivån skall vara låg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 4 kap. 2 § om verksamhetsplan utom vad gäller riktlinjer för ut-&lt;br&gt;övande av rösträtt i enskilda företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 4 kap. 3 § om riskhantering, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 4 kap. 19 § första meningen om förvaltningsuppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Följande bestämmelser i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder,&lt;br&gt;och föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa bestämmelser,&lt;br&gt;skall gälla för förvaltningen av Premiesparfonden och Premievalsfonden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 6 a § om skyldighet för revisor att anmäla vissa förhållanden till&lt;br&gt;F inansinspektionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 7 § om förbud för vissa personer med insynsställning att handla med&lt;br&gt;en värdepappersfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 9 och 10 §§ om upprättande och godkännande av fondbestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 12 § om företrädare för andelsägarna i en värdepappersfond m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 13 § första stycket 2-4 och andra stycket om förbud mot att ta upp&lt;br&gt;lån m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 17-22 §§, 23 § första stycket 2 och 3 samt 24 och 25 §§ om place-&lt;br&gt;ring av medel i en värdepappersfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 26-29 §§ om information om en värdepappersfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 32 § första stycket om inlösen av fondandelar, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 47 § om skadestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av de bestämmelser och föreskrifter som anges i&lt;br&gt;första stycket skall Premiesparfonden och Premievalsfonden anses som&lt;br&gt;värdepappersfonder och Premiepensionsmyndigheten som fondandels-&lt;br&gt;ägare. Vad som sägs om fondbolag skall avse Sjunde AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, utom&lt;br&gt;såvitt avser 47 § om skadestånd, föreskriva avvikelser och medge&lt;br&gt;undantag i det enskilda fallet från de bestämmelser som anges i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Sjunde AP-fonden skall stå under tillsyn av Finansinspektionen. För&lt;br&gt;tillsynen gäller bestämmelserna i 39-42 och 46 §§ lagen (1990:1114) om&lt;br&gt;värdepappersfonder och de föreskrifter som har meddelats i anslutning&lt;br&gt;till dessa bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av de bestämmelser och föreskrifter som anges i&lt;br&gt;första stycket skall vad som sägs om fondbolag avse Sjunde AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Fjärde avdelningen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Redovisning och revision m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Redovisning och revision m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § AP-fondemas räkenskapsår är kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande bokföring, verifikationer och arkivering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En AP-fond skall i överensstämmelse med god redovisningssed&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. löpande bokföra alla affärshändelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. se till att det finns verifikationer för alla bokföringsposter samt&lt;br&gt;systemdokumentation och behandlingshistorik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bevara all räkenskapsinformation och sådan utrustning och sådana&lt;br&gt;system som behövs för att presentera räkenskapsinformationen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. för varje räkenskapsår avsluta den löpande bokföringen med en&lt;br&gt;årsredovisning enligt bestämmelserna i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En årsredovisning skall bestå av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en balansräkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en resultaträkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. noter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en förvaltningsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningen, resultaträkningen och notema skall upprättas som en&lt;br&gt;helhet och ge en rättvisande bild av AP-fondens ställning och resultat.&lt;br&gt;Förvaltningsberättelsen skall innehålla en rättvisande översikt över&lt;br&gt;utvecklingen av fondens verksamhet, ställning och resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årsredovisningen skall placeringstillgångarna marknadsvärderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Årsredovisningen skall skrivas under av fondens samtliga styrelse-&lt;br&gt;ledamöter. Har en avvikande mening om årsredovisningen antecknats till&lt;br&gt;styrelsens protokoll, skall yttrandet fogas till redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen skall senast den 15 februari året efter räkenskapsåret&lt;br&gt;överlämnas till revisorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan revisionsberättelse enligt 8 § kommit fonden till handa, skall&lt;br&gt;den och årsredovisningen genast överlämnas till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § För varje AP-fond skall det finnas två revisorer som granskar förvalt-&lt;br&gt;ningen av fondmedlen. De utses av regeringen. En revisor skall vara&lt;br&gt;gemensam för samtliga fonder. Revisorerna skall vara auktoriserade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den revisor som är gemensam för fondema skall samordna revisionen&lt;br&gt;av fondernas förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna får anlita hjälp när de fullgör sitt uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En revisor skall utses längst för tiden till dess resultaträkning och&lt;br&gt;balansräkning fastställts under tredje året efter det då revisorn fick för-&lt;br&gt;ordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får entlediga en revisor i förtid. Uppdrag som revisor upp-&lt;br&gt;hör i förtid, om revisorn begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en revisors uppdrag upphör i förtid, skall en ny revisor utses för&lt;br&gt;den återstående tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Regeringen bestämmer arvoden och andra ersättningar till reviso-&lt;br&gt;rerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § För varje räkenskapsår skall revisorerna lämna en revisionsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla en redogörelse för omfattningen&lt;br&gt;och resultatet av revisorernas granskning och inventering av de tillgångar&lt;br&gt;som AP-fondema förvaltar samt uppgift om huruvida det finns någon&lt;br&gt;anmärkning mot årsredovisningen, bokföringen eller i övrigt mot förvalt-&lt;br&gt;ningen. Revisorerna får också meddela de erinringar som de anser nöd-&lt;br&gt;vändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor som är av skiljaktig mening eller i övrigt anser det nödvän-&lt;br&gt;digt med ett särskilt uttalande får ange detta i revisionsberättelsen, om&lt;br&gt;han inte lämnar en egen revisionsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall överlämna revisionsberättelsen till styrelsen senast&lt;br&gt;ljorton dagar efter det att de fick årsredovisningen enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastställelse av resultaträkning och balansräkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Regeringen skall senast den 1 juni året efter räkenskapsåret fastställa&lt;br&gt;resultaträkning och balansräkning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. Övriga bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens sammanställning och utvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Regeringen skall årligen göra en sammanställning av AP-fondemas&lt;br&gt;årsredovisningar och göra en utvärdering av förvaltningen av fondmed-&lt;br&gt;len. Om regeringen vid utvärderingen anlitar någon med särskild fack-&lt;br&gt;kunskap, skall kostnaden för detta betalas av den eller de fonder som är&lt;br&gt;berörda. Kostnaden skall fördelas mellan fondema efter vad regeringen&lt;br&gt;bedömer skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall senast den 1 juni året efter räkenskapsåret överlämna&lt;br&gt;fondernas årsredovisningar samt regeringens sammanställning och utvär-&lt;br&gt;dering till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Styrelseledamöter och revisorer i AP-fondema samt de arbetstagare&lt;br&gt;och uppdragstagare hos en fond som styrelsen i fonden bestämmer skall&lt;br&gt;skriftligen anmäla sitt innehav av finansiella instrument som anges i 1&lt;br&gt;kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument och för-&lt;br&gt;ändringar i innehavet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen bestämmer hur anmälan enligt första stycket skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2000 såvitt avser 3 kap. och i&lt;br&gt;övrigt den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De tillgångar som vid utgången av år 2000 förvaltas av första-femte&lt;br&gt;fondstyrelserna enligt lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden skall fördelas mellan Första-Fjärde AP-fondema, med&lt;br&gt;undantag för de tillgångar som enligt punkten 3 av övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna till lagen (2000:000) om Sjätte AP-fonden skall överföras till Sjätte&lt;br&gt;AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordringsrätter som förvaltas av första-femte fondstyrelserna enligt&lt;br&gt;lagen med reglemente för Allmänna pensionsfonden och som inte är ut-&lt;br&gt;givna för allmän omsättning skall förvaltas av Första AP-fonden avskilt&lt;br&gt;från övriga tillgångar. För dessa fordringsrätter gäller inte 4 kap. 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar hur tillgångarna närmare skall fördelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Kapital, ränta och andra medel som Första AP-fonden erhåller för de&lt;br&gt;fordringsrätter som avses i punkt 2 andra stycket skall, efter avdrag för&lt;br&gt;kostnaderna för förvaltningen, varje kvartal fördelas mellan Första-&lt;br&gt;Fjärde AP-fondema med en fjärdedel vardera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Till utgången av år 2006 far den högsta andel av var och en av&lt;br&gt;Första-Fjärde AP-fondemas tillgångar som enligt 4 kap. 11 § far vara&lt;br&gt;utsatta för valutarisk inte överstiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 15 procent före utgången av år 2001,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 20 procent före utgången av år 2002,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 25 procent före utgången av år 2003,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 30 procent före utgången av år 2004,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 35 procent före utgången av år 2005 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 40 procent före utgången av år 2006.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Kostnaderna för omorganisationen av första-femte fondstyrelserna&lt;br&gt;enligt lagen med reglemente för Allmänna pensionsfonden till Första-&lt;br&gt;Fjärde AP-fondema skall betalas av fondmedel, enligt vad regeringen&lt;br&gt;beslutar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Bestämmelserna om årsredovisning och revision i 16, 21-25 och&lt;br&gt;45 §§ den upphävda lagen med reglemente för Allmänna pensionsfonden&lt;br&gt;skall gälla för Första-Fjärde AP-fondema och Sjunde AP-fonden till ut-&lt;br&gt;gången av juni 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Bestämmelsen i 4 kap. 19 § andra meningen om krav på förvalt-&lt;br&gt;ningsuppdrag skall inte tillämpas under år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Utan hinder av kravet i 1 kap. 1 § att AP-fondema skall vara från&lt;br&gt;varandra oberoende får var och en av Första-Fjärde AP-fondema under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år 2001 förvalta fondmedlen gemensamt med någon eller några av de tre Prop. 1999/2000:46&lt;br&gt;andra AP-fondema. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 § lagen (1998:674) om inkomstgrun-&lt;br&gt;dad ålderspension skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1999/2000:12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När pensionsrätt för premiepen-&lt;br&gt;sion för en pensionssparare har&lt;br&gt;fastställts, skall Premiepen-&lt;br&gt;sionsmyndigheten föra över medel&lt;br&gt;som motsvarar pensionsrätten&lt;br&gt;samt avkastningen enligt 1 § andra&lt;br&gt;stycket från Riksgäldskontoret till&lt;br&gt;förvaltning i&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När pensionsrätt för premiepen-&lt;br&gt;sion för en pensionssparare har&lt;br&gt;fastställts, skall Premiepen-&lt;br&gt;sionsmyndigheten föra över medel&lt;br&gt;som motsvarar pensionsrätten&lt;br&gt;samt avkastningen enligt 1 § andra&lt;br&gt;stycket från Riksgäldskontoret till&lt;br&gt;förvaltning i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. värdepappersfonder eller utländska fondföretag som avses i 3 §,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Premiesparfonden eller Pre- 2. Premiesparfonden eller Pre-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mievalsfonden inom Allmänna mievalsfonden som förvaltas av&lt;br&gt;pensionsfonden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sjunde AP-fonden enligt 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (2000:000) om allmänna&lt;br&gt;pensionsfonder (AP-fonder).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om pensionsspararen har tagit ut premiepension i form av livränta en-&lt;br&gt;ligt 9 kap. 2 § skall medlen i stället föras över till Premiepensionsmyn-&lt;br&gt;dighetens livränteverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådets yttrande över lagrådsremissen om AP-fondema i det&lt;br&gt;reformerade pensionssystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-12-06&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Lars Å. Beckman, regeringsrådet Susanne&lt;br&gt;Billum, justitierådet Göran Regner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 18 november 1999 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om allmänna pensionsfonder (AP-fonder),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mikael Sedolin och hovrättsassessorn Johan Lundström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om Allmänna pensionsfonder (AP-fonder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagen har samband med det reformerade ålderspensionssys-&lt;br&gt;tem vars huvuddelar trätt i kraft den 1 januari 1999. Den nya lagen skall&lt;br&gt;reglera organisation och förvaltningsregler i detta system. Den utgör därför&lt;br&gt;en viktig del i pensionsreformen och kan förväntas gälla under överskådlig&lt;br&gt;tid. Det är därför betydelsefullt att regleringen blir överskådlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot denna bakgrund anmärkningsvärt att lagen skall omfatta Första-&lt;br&gt;Fjärde AP-fondema och Sjunde AP-fonden medan Sjätte AP-fonden skall&lt;br&gt;regleras i en särskild lag och någon femte fond inte skall finnas enligt remis-&lt;br&gt;sen. Det önskvärda är naturligtvis att alla fonder i systemet behandlas i den&lt;br&gt;nya lagen och att numreringen av dem inte uppvisar någon för allmänheten&lt;br&gt;svårförklarlig lucka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar att alla fonder regleras i den nya lagen och att numre-&lt;br&gt;ringen av dem görs fortlöpande. Även om Sjätte AP-fonden skulle lämnas&lt;br&gt;utanför den nya lagen, bör hänvisningen i tredje stycket i remissförslagets 1_&lt;br&gt;kap. 2 § flyttas till 1 § så att denna paragraf anger vilka fonder som finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje AP-fond skall utgöra en statlig myndighet vars organisation och verk-&lt;br&gt;samhet regleras i den nya lagen. Det bör markeras att fondema har denna&lt;br&gt;rättsliga ställning. I lagförslagets 1 § kan detta komma till tydligt uttryck&lt;br&gt;genom att &amp;quot;statliga fonder&amp;quot; byts mot &amp;quot;statliga myndigheter&amp;quot;, en justering&lt;br&gt;som Lagrådet förordar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande första-sjunde fondstyrelsernas organisation och verksamhet är&lt;br&gt;på motsvarande sätt reglerad i lag, lagen (1983:1092) med reglemente för&lt;br&gt;Allmänna pensionsfonden (APR). Tidigare har det rått oklarhet om fondsty-&lt;br&gt;relsernas rättsliga ställning, t.ex. om de omfattas av offentlighetsprincipen&lt;br&gt;enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen (jfr Regeringsrättens årsbok RÅ84&lt;br&gt;2:101) och av Justitiekanslems tillsyn (se JK-beslut 1985 s. 96), bl.a. därför&lt;br&gt;att det vid tillkomsten av APR uttalades att AP-fonden är en särskild insti-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tution vars organisation och verksamhet är exklusivt reglerad i reglementet&lt;br&gt;(prop. 1983/84:50 del A s. 71). Att det nu görs helt klart att de omvandlade&lt;br&gt;fondstyrelserna är statliga myndigheter är en klar fördel och innebär att de&lt;br&gt;regelsystem som gäller för den statliga förvaltningen blir tillämpliga i den&lt;br&gt;mån den nya lagen inte innehåller någon specialreglering. Så t.ex. skall&lt;br&gt;lagen (1994:260) om offentlig anställning tillämpas (se avsnitt 10.5, in fine,&lt;br&gt;i remissen; jfr 9 § APR) och förvaltningslagen (1986:223) i princip vara&lt;br&gt;tillämplig i verksamheten (se författningskommentaren till 3 kap. 7 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alldeles tydligt är det emellertid inte i vilken utsträckning den nya lagens&lt;br&gt;bestämmelser skall ersätta regler som gäller generellt för statsförvaltningen.&lt;br&gt;Ett exempel på detta är att lagens 6 kap. innehåller regler om redovisning&lt;br&gt;och revision utan att det framgår huruvida den granskning som Riksdagens&lt;br&gt;revisorer och Riksrevisionsverket normalt gör av statlig verksamhet också&lt;br&gt;skall ske (se 12 kap. 7 § regeringsformen, RF, och 1 § lagen 1974:585 om&lt;br&gt;skyldighet att tillhandahålla riksdagens revisorer vissa handlingar m.m. samt&lt;br&gt;förordningen 1988:80 med instruktion för Riksrevisionsverket). Att riksda-&lt;br&gt;gens revisorers grundlagsfästa granskning kan avse också fondmyndighe-&lt;br&gt;tema torde vara oemotsägligt. Om också Riksrevisionsverket skall kunna&lt;br&gt;granska verksamheten ter sig mera oklart. Det är önskvärt att det i det fort-&lt;br&gt;satta lagstiftningsarbetet genomgås vilka generella regleringar för den stat-&lt;br&gt;liga förvaltningen som inte skall tillämpas på dessa myndigheter därför att&lt;br&gt;den nya lagen innehåller specialbestämmelser som bör ges företräde. Lik-&lt;br&gt;nande oklarheter kan gälla förhållandet till annan normgivning, exempelvis&lt;br&gt;relationen mellan 5 kap. 4 § om utövande av rösträtt och aktiebolagslagens&lt;br&gt;bestämmelser om rösträtt för aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitlets 1 § anges de grundläggande reglerna om Första - Fjärde AP-fon-&lt;br&gt;demas styrelser. En bestämmelse av liknande karaktär återfinns dock även i&lt;br&gt;10 § första stycket, vari anges att styrelsen företräder fonden och att styrel-&lt;br&gt;sen också företräder fonden inför domstol. Enligt Lagrådets mening passar&lt;br&gt;denna senare bestämmelse mindre väl i 10 §, som i övrigt innehåller regler&lt;br&gt;om delegation. Lagrådet föreslår därför att bestämmelsen flyttas till 1 §, där&lt;br&gt;den kan bilda ett tredje stycke av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Styrelsen företräder fonden. Detta gäller också inför domstol.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tydliggöra att också den person som enligt 9 § skall sköta den lö-&lt;br&gt;pande förvaltningen får sin behörighet genom delegation från styrelsen före-&lt;br&gt;slår lagrådet vidare att 10 § utformas enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Styrelsen får uppdra åt en enskild ledamot, åt den som enligt 9 § skall&lt;br&gt;handha den löpande förvaltningen eller åt någon annan att avgöra ärenden.&lt;br&gt;Styrelsen skall ange vilken behörighet som ett sådant uppdrag medför.&lt;br&gt;Beträffande den som inte är styrelseledamot gäller vad som sägs i 2 § tredje&lt;br&gt;stycket andra och tredje meningarna samt 8 §.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande 9 § ifrågasätter Lagrådet om inte uttrycket &amp;quot;sköta den löpande&lt;br&gt;förvaltningen&amp;quot; bör ersättas med uttrycket &amp;quot;handha den löpande förvalt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen&amp;quot;, vilket synes bättre återge vad som avses. Enligt Lagrådets mening&lt;br&gt;är vidare rubriken före 9 §, &amp;quot;Skötseln av den löpande förvaltningen&amp;quot;, något&lt;br&gt;missvisande, eftersom paragrafen endast handlar om att styrelsen skall utse&lt;br&gt;en person att handha den löpande förvaltningen. Lagrådet föreslår att såväl&lt;br&gt;denna rubrik som rubriken &amp;quot;Behörighet&amp;quot; närmast före 10 § utgår och ersätts&lt;br&gt;med en enda rubrik, placerad före 9 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Uppdrag att handla på styrelsens vägnar&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår vidare att 3 § ges följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Av styrelseledamöterna föreslås två av organisationer som företräder&lt;br&gt;arbetstagarintressen och två av organisationer som företräder arbetsgi-&lt;br&gt;varintressen. Om sådant förslag inte lämnas, får regeringen ändå utse leda-&lt;br&gt;mot. Dessförinnan skall organisationen ha getts tillfälle att lämna ett förslag.&lt;br&gt;Motsvarande gäller om en organisation föreslår någon som inte uppfyller&lt;br&gt;kraven i 2 § andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utser bland de ledamöter som inte har föreslagits av organisatio-&lt;br&gt;ner en till ordförande och en till vice ordförande.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde kapitlet behandlar frågor om medelsförvaltningen. I kapitlets 4-13 §§&lt;br&gt;har tagits in bestämmelser om placering av fondmedel. Varje paragraf har&lt;br&gt;försetts med en rubrik. Alla rubriker är dock inte helt adekvata med hänsyn&lt;br&gt;till paragrafernas innehåll. Enligt Lagrådets mening är det bättre att endast&lt;br&gt;ha en rubrik för hela detta avsnitt av kapitlet. Lagrådet förordar att rubriken&lt;br&gt;före 4 § ges lydelsen &amp;quot;Placering av fondmedlen&amp;quot; och att rubrikerna före 5 -&lt;br&gt;13 §§ slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § tar upp de grundläggande principerna för fondernas placeringsverksam-&lt;br&gt;het. De följande paragraferna med undantag för 8 § innehåller bestämmelser&lt;br&gt;om placering i olika finansiella instrument. 8 § däremot upptar en bestäm-&lt;br&gt;melse som syftar till att begränsa fondernas totala risktagande. Paragrafen&lt;br&gt;som således täcker alla former av tillgångar bör lämpligen placeras närmast&lt;br&gt;efter 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 13 § far Första - Fjärde AP-fondema inte placera fondmedlen i finan-&lt;br&gt;siella instrument med råvaror som underliggande tillgång. Av författnings-&lt;br&gt;kommentaren framgår att syftet med bestämmelsen är att förhindra att place-&lt;br&gt;ringar sker i derivatinstrument som har råvaror som underliggande till-&lt;br&gt;gångar. Paragrafen kan emellertid ges en betydligt vidare tolkning. För att&lt;br&gt;undvika missförstånd bör i lagtexten anges att bestämmelsen endast omfattar&lt;br&gt;optioner, terminer eller andra likartade finansiella instrument. Lagrådet före-&lt;br&gt;slår att paragrafen ges följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Första - Fjärde AP-fondema far inte placera fondmedlen i optioner, termi-&lt;br&gt;ner eller andra likartade finansiella instrument med råvaror som underlig-&lt;br&gt;gande tillgångar.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § föregås av en rubrik, &amp;quot;Inledande bestämmelser&amp;quot;. Denna rubrik ger knap-&lt;br&gt;past någon närmare upplysning om vad som regleras i paragrafen. Vidare&lt;br&gt;förekommer uttrycket Inledande bestämmelser också som beteckning på 1&lt;br&gt;kap. i lagförslaget. Lagrådet föreslår därför att rubriken före 1 § ändras till&lt;br&gt;&amp;quot;Ändamål&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller vidare en onödig upprepning i första och andra&lt;br&gt;styckena. Lagrådet föreslår att de båda styckena sammanförs till ett stycke&lt;br&gt;av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Sjunde AP-fonden förvaltar Premiesparfonden och Premievalsfonden för&lt;br&gt;de ändamål som framgår av bestämmelserna om premiepension i lagen&lt;br&gt;(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Förvaltningen skall ske ute-&lt;br&gt;slutande i pensionssparamas intresse.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 § första stycket anges att vissa bestämmelser i lagen (1990:1114) om&lt;br&gt;värdepappersfonder och föreskrifter som har meddelats med stöd av de an-&lt;br&gt;givna bestämmelserna skall gälla för förvaltningen av Premiesparfonden och&lt;br&gt;Premievalsfonden. I tredje stycket av paragrafen bemyndigas regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer att föreskriva avvikelser&lt;br&gt;från de bestämmelser som anges i första stycket, med undantag för där an-&lt;br&gt;givna 47 § om skadestånd. Paragrafen motsvarar nuvarande 43 e § APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget från delegeringsmöjligheten beträffande skadestånd torde grun-&lt;br&gt;das på att föreskrifter om skadestånd hör till kategorin civilrättsliga&lt;br&gt;bestämmelser enligt 8 kap. RF, för vilka utrymmet för normgivning i annan&lt;br&gt;form än lag är mycket begränsat (se Holmberg-Stjemquist, Grundlagarna s.&lt;br&gt;255). Flertalet övriga bestämmelser i 1990 års lag till vilka paragrafen hän-&lt;br&gt;visar synes avse sådana förhållanden som enligt 8 kap. 13 § RF i princip&lt;br&gt;faller inom regeringens s.k. restkompetens. Ett frågetecken måste dock sät-&lt;br&gt;tas för 7 § i 1990 års lag som avser förbud för vissa personer med insyns-&lt;br&gt;ställning att handla med en värdepappersfond. Denna föreskrift innehåller ett&lt;br&gt;åliggande för enskilda, vilket enligt 8 kap. 3 § RF skall regleras genom lag.&lt;br&gt;Eftersom möjligheterna till delegering av kompetens att besluta s.k. betung-&lt;br&gt;ande föreskrifter är mindre på socialförsäkringsområdet än i fråga om t.ex.&lt;br&gt;näringsverksamhet (se 8 kap. 7 § RF och Lagrådets yttrande i prop.&lt;br&gt;1997/98:151 del III s. 148), torde det knappast vara tillåtet för regeringen&lt;br&gt;eller någon annan myndighet att meddela avvikande föreskrifter i ämnet.&lt;br&gt;Förbudsregeln i 7 § bör därför nämnas vid sidan av 47 § när det i tredje&lt;br&gt;stycket anges vilka undantag som gäller från bemyndigandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat problem med den förevarande paragrafen är att den valda tekniken,&lt;br&gt;att i lag hänvisa till föreskrifter på lägre konstitutionell nivå som skall gälla&lt;br&gt;enligt lagen, torde innebära att en senare ändring i en sådan förordning eller&lt;br&gt;myndighetsföreskrift inte kan påverka innehållet i lagen (jfr 8 kap. 17 § RF).&lt;br&gt;Denna kommer alltjämt att lagfästa den föreskrift som gällde när lagen be-&lt;br&gt;slutades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt kan sägas att det är svårt att bilda sig en uppfattning om behovet av&lt;br&gt;olika övergångsbestämmelser, då förslagen i remissen på denna punkt är&lt;br&gt;ofullständiga. Vid lagrådsföredragningen har upplysts att arbete pågår med&lt;br&gt;att färdigställa ett förslag till lag om Sjätte AP-fonden och att avsikten är att&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till den lagen skall komplettera de nu föreslagna.&lt;br&gt;Det gäller bl.a. den fortsatta giltigheten av bestämmelser i APR. Bortsett&lt;br&gt;från de principiella invändningarna mot att alla övergångsbestämmelser som&lt;br&gt;rör ett lagförslag inte kan utläsas ur samma lagförslag, riskerar ett sådant&lt;br&gt;system att bli mycket svåröverskådligt. Enligt Lagrådets mening kan det,&lt;br&gt;mot bakgrund av att övergångsbestämmelserna för de olika lagförslagen&lt;br&gt;synes delvis sammanfalla, finnas skäl att samla samtliga&lt;br&gt;övergångsbestämmelser i en särskild införandelag, gemensam för lagen om&lt;br&gt;allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och en eventuell lag om Sjätte AP-&lt;br&gt;fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet, som endast kan ta ställning till de nu remitterade lagförslagen, kan&lt;br&gt;vidare inte underlåta att påpeka att de föreslagna övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till lagen om AP-fonder följaktligen lämnar viktiga frågor oreglerade. Det&lt;br&gt;gäller främst upphävandet av den ovannämnda APR, som inte gärna kan&lt;br&gt;fortsätta att gälla tillsvidare, parallellt med den nya lagen. Enligt Lagrådets&lt;br&gt;mening måste övergångsbestämmelserna till lagen om AP-fonder komplette-&lt;br&gt;ras i detta avseende. I den mån bestämmelserna i APR skall fortsätta att&lt;br&gt;tillämpas trots den nya lagen får detta anges för varje särskilt fall. Detta&lt;br&gt;gäller även om man i ett senare lagförslag rörande sjätte AP-fonden önskar&lt;br&gt;föreslå att vissa bestämmelser i APR skall tillämpas övergångsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt remissförslaget skall de nuvarande första - femte fondstyrelserna er-&lt;br&gt;sättas av fyra buffertfonder. Av uttalandena i motiven framgår att det är&lt;br&gt;tänkt att omvandlingen skall tillgå så att första och andra fondstyrelsen blir&lt;br&gt;Första och Andra AP-fondema, tredje fondstyrelsen avvecklas och femte&lt;br&gt;fondstyrelsen ges beteckningen Tredje AP-fonden. Vad nu sagts framgår&lt;br&gt;inte på något satt av lagtexten. Enligt Lagrådets mening måste de olika&lt;br&gt;fondstyrelsernas ersättande med AP-fonder samt upphörandet av den tredje&lt;br&gt;fondstyrelsen lagregleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utformningen av de föreslagna bestämmelserna vill lagrådet&lt;br&gt;vidare anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom tredje fondstyrelsen avses bli nedlagd redan under år 2000 bör i&lt;br&gt;andra punkten första stycket och femte punkten orden &amp;quot;första - femte&amp;quot;&lt;br&gt;fondstyrelserna bytas ut mot &amp;quot;första, andra, ijärde och femte&amp;quot; fondstyrel-&lt;br&gt;serna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra punkten andra stycket bör ges en tydligare utformning och samman-&lt;br&gt;läggas med första stycket till ett stycke. Lagrådet förordar att första stycket&lt;br&gt;får två nya meningar av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Beträffande fordringsrätter som inte är utgivna för allmän omsättning gäller&lt;br&gt;dock att de skall förvaltas av Första AP-fonden avskilt från övriga till-&lt;br&gt;gångar. För dessa fordringsrätter gäller inte 4 kap. 19 §.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra punkten första stycket skall de av fondstyrelserna förvaltade&lt;br&gt;medlen fördelas mellan Första - Fjärde AP-fondema. I ett tredje stycke före-&lt;br&gt;skrivs att regeringen beslutar hur tillgångarna närmast skall fördelas. Regle-&lt;br&gt;ringen ger ett intryck av att regeringen kan göra en fördelning efter eget&lt;br&gt;skön. Så är emellertid inte syftet med bestämmelsen. Av motiven (avsnitt&lt;br&gt;11) framgår att tillgångarna skall beloppsmässigt fördelas så lika som möj-&lt;br&gt;ligt mellan de fyra AP-fondema. Vad bemyndigandet för regeringen går ut&lt;br&gt;på är att regeringen skall mot bakgrund av likafördelningsprincipen besluta&lt;br&gt;om den närmare fördelningen av de olika tillgångarna. Vad nu sagts bör&lt;br&gt;komma till uttryck i lagtexten. Lagrådet föreslår att tredje stycket (som om&lt;br&gt;Lagrådets förslag ovan godtas blir andra stycket) ges följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Tillgångarna skall fördelas så att fondema tillförs lika stora värden. Rege-&lt;br&gt;ringen beslutar närmare hur tillgångarna skall fördelas.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godtas Lagrådets förslag till utformningen av andra punkten första stycket&lt;br&gt;bör i tredje punkten hänvisningen till &amp;quot;punkt 2 andra stycket&amp;quot; ändras till&lt;br&gt;&amp;quot;punkt 2 första stycket&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 kap. 11 § får högst fyrtio procent av de tillgångar som var och en av&lt;br&gt;de fyra AP-fondema innehar vara utsatta för valutarisk. Bestämmelserna kan&lt;br&gt;emellertid enligt vad som sägs i motiven inte tillåtas bli helt tillämpliga vid&lt;br&gt;ikraftträdandet. I punkten 4 föreslås därför en övergångsregel av innehåll att&lt;br&gt;valutariskandelen får högst uppgå till 15 % under det kalenderår då de nya&lt;br&gt;bestämmelserna införs och att därefter en upptrappning sker med fem pro-&lt;br&gt;cent per år till dess 40 % uppnås. Detta sker vid utgången av år 2005. I&lt;br&gt;bestämmelsens inledning har dock felaktigt angetts år 2006. Lagrådet före-&lt;br&gt;slår att årtalet &amp;quot;2006&amp;quot; där byts ut mot &amp;quot;2005&amp;quot; och att sista strecksatsen&lt;br&gt;stryks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sjätte punkten anges att vissa bestämmelser om årsredovisning och revi-&lt;br&gt;sion i APR skall gälla för Första - Fjärde AP-fondema och Sjunde AP-fon-&lt;br&gt;den till utgången av juni 2001. Av lagtexten framgår inte om motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser i den nya lagen skall gälla vid sidan av de bestämmelserna i&lt;br&gt;APR eller om de senare skall gälla exklusivt. Ett förtydligande bör därför&lt;br&gt;göras i punkten. Lagrådet föreslår att sjätte punkten ges följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;6. Bestämmelserna om årsredovisning och revision i 16, 21-25 och 45 §§&amp;quot;&lt;br&gt;lagen med reglemente för Allmänna Pensionsfonden skall tillämpas beträf-&lt;br&gt;fande räkenskapsåret 2000 till utgången av juni 2001 i fråga om Första -&lt;br&gt;Fjärde AP-fondema och Sjunde AP-fonden i stället för motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser i den nya lagen.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om inkomstgrundande ålderspension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F inansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 januari 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow,&lt;br&gt;Klingvall, Pagrotsky, Messing, Engqvist, Larsson, Wämersson, Lejon,&lt;br&gt;Lövdén, Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Finansminister Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1999/2000:46 AP-fonden i det&lt;br&gt;reformerade pensionssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 59707, Stockholm 2000&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer regeringen föreslår om en ny analys av pen-sionssystemets ekonomiska ställning år 2004 och att det i samband därmed skall göras en prövning av om ytterligare medel skall överföras från AP-fonderna till Riksgäldskontoret den 1 januari 2005 (avsnitt 5.4).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer regeringen föreslår om en ny analys av pen-sionssystemets ekonomiska ställning år 2004 och att det i samband därmed skall göras en prövning av om ytterligare medel skall överföras från AP-fonderna till Riksgäldskontoret den 1 januari 2005 (avsnitt 5.4).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-11-24 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-01-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2000-01-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2000-01-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2000-02-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 20:32:26</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GN0346</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:13</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 20:32:26</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1999/2000:FiU19</uppgift>
<ref_dok_id>GN01FiU19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Omorganisation av Allmänna pensionsfonden</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:46&lt;br/&gt;
AP-fonden i det reformerade pensionssystemet</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Fi7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:46 AP-fonden i det reformerade pensionssystemet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:46&lt;br/&gt;
AP-fonden i det reformerade pensionssystemet</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Fi6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:46 AP-fonden i det reformerade pensionssystemet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:46&lt;br/&gt;
AP-fonden i det reformerade pensionssystemet</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Fi5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:46 AP-fonden i det reformerade pensionssystemet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:46&lt;br/&gt;
AP-fonden i det reformerade pensionssystemet</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Fi8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:46 AP-fonden i det reformerade pensionssystemet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:46&lt;br/&gt;
AP-fonden i det reformerade pensionssystemet</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Fi9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:46 AP-fonden i det reformerade pensionssystemet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:46&lt;br/&gt;
AP-fonden i det reformerade pensionssystemet</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Fi4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:46 AP-fonden i det reformerade pensionssystemet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:46&lt;br/&gt;
AP-fonden i det reformerade pensionssystemet</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Fi3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:46 AP-fonden i det reformerade pensionssystemet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Britt Bohlin  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:46&lt;br/&gt;
AP-fonden i det reformerade pensionssystemet</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Fi4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:46 AP-fonden i det reformerade pensionssystemet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Britt Bohlin  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:46&lt;br/&gt;
AP-fonden i det reformerade pensionssystemet</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Fi5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:46 AP-fonden i det reformerade pensionssystemet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gunnar Hökmark  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:46&lt;br/&gt;
AP-fonden i det reformerade pensionssystemet</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Fi7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:46 AP-fonden i det reformerade pensionssystemet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gunnar Hökmark  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Pilsäter  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:46&lt;br/&gt;
AP-fonden i det reformerade pensionssystemet</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Fi8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:46 AP-fonden i det reformerade pensionssystemet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Pilsäter  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Mats Lindberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:46&lt;br/&gt;
AP-fonden i det reformerade pensionssystemet</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Fi3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:46 AP-fonden i det reformerade pensionssystemet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Mats Lindberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Matz Hammarström  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:46&lt;br/&gt;
AP-fonden i det reformerade pensionssystemet</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Fi9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:46 AP-fonden i det reformerade pensionssystemet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Matz Hammarström  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rolf Kenneryd  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:46&lt;br/&gt;
AP-fonden i det reformerade pensionssystemet</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Fi6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:46 AP-fonden i det reformerade pensionssystemet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf Kenneryd  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>