<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2305897</hangar_id>
 <dok_id>GN0342</dok_id>
 <rm>1999/2000</rm>
 <beteckning>42</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1999/2000:42</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Utrikesdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>42</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-01-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:05:39</systemdatum>
 <publicerad>2000-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Utlänningar i en massflyktsituation, sociala förmåner m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GN0342/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GN0342</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN0342</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1999/2000:42&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Utlänningar i en massflyktsituation, sociala förmåner&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 20 januari 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maj-Inger Klingvall&lt;br&gt;(Utrikesdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får i fråga om en viss grupp av utlänningar, med stöd av&lt;br&gt;2 kap. 4 a § utlänningslagen (1989:529, UtlL), meddela föreskrifter om&lt;br&gt;att den som söker uppehållstillstånd med stöd av 3 kap. utlänningslagen&lt;br&gt;och som bedöms ha ett tillfälligt behov av skydd här i landet far ges ett&lt;br&gt;tidsbegränsat uppehållstillstånd. Dessa bestämmelser är avsedda att&lt;br&gt;tillämpas i en massflyktsituation, dvs. när en stor mängd människor&lt;br&gt;hastigt lämnar hemlandet på grund av en yttre omständighet som en&lt;br&gt;krigssituation eller en miljökatastrof. Bestämmelserna har hittills&lt;br&gt;tillämpats vid ett tillfälle, i samband med orolighetema i Kosovo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att prövningen av en asylansökan från en utlänning&lt;br&gt;som beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 2 kap. 4 a § UtlL skall&lt;br&gt;kunna skjutas upp så länge som det tidsbegränsade uppehållstillståndet&lt;br&gt;gäller, dock högst två år eller till den tidigare tidpunkt&lt;br&gt;uppehållstillståndet upphör att gälla. Därefter är utlänningen oförhindrad&lt;br&gt;att söka asyl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utlänningar som beviljas sådana tidsbegränsade uppehållstillstånd&lt;br&gt;skall erhålla de sociala förmåner som följer av lagen (1994:137) om&lt;br&gt;mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Under den tid som LMA gäller&lt;br&gt;för dem skall denna grupp utlänningar inte vara folkbokförda i landet.&lt;br&gt;Folkbokföring skall inte heller ske om det tidsbegränsade&lt;br&gt;uppehållstillståndet därefter förlängs för en kortare tid än ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 2001 träder ett nytt system för socialförsäkringen i kraft.&lt;br&gt;Socialförsäkringsförmåner delas in i bosättningsbaserade förmåner&lt;br&gt;respektive arbetsbaserade förmåner. Den aktuella gruppen av utlänningar&lt;br&gt;- som fortsatt skall omfattas av LMA - undantas från de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bosättningsbaserade förmånerna enligt den nya socialförsäkringslagen&lt;br&gt;(1999:799).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens invandrarverks förmåga att klara mottagandet av utlänningar i&lt;br&gt;en massflyktsituation kan under vissa omständigheter vara otillräcklig.&lt;br&gt;En kommun bör därför inledningsvis kunna svara för att den enskilde får&lt;br&gt;det stöd som bedöms rimligt till dess att Invandrarverket så snart som&lt;br&gt;möjligt tar över ansvaret för mottagandet. Statens invandrarverk skall&lt;br&gt;ersätta en kommun som lämnat bistånd enligt lagen om mottagande av&lt;br&gt;asylsökande samt andra kostnader som kommunen haft och som&lt;br&gt;Invandrarverket normalt skall stå för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:4:&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext....................................................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529)...........5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;asylsökande m.fl..................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481) ....8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799) .9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ärendet och dess beredning..................................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Asylprövning.........................................................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Tidigare överväganden..............................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 EU ...........................................................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Förslag.......................................................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Sociala rättigheter m.m.........................................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Gällande ordning.......................................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Tidigare överväganden..............................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Förslag.......................................................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.1 Utlänningar i en massflyktsituation som beviljas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidsbegränsat uppehållstillstånd......................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.2 Statens invandrarverks kapacitet vid en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;massflyktsituation...........................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Ikraftträdande och ekonomiska konsekvenser m.m..............................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Författningskommentar.........................................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529).......28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av asylsökande m.fl...........................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Förslaget till lag om ändring i folkbokföringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:481).........................................................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1999:799).........................................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Remissinstanser.........................................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Flyktingpolitiska kommitténs förslag till lag om ändring av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 a § utlänningslagen (1989:529)................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Remissinstanser.........................................................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Promemorians Ds 1997:42 förslag till lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl...................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Lagrådsremissens lagförslag......................................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Lagrådets yttrande.....................................................................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 januari 2000......45&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i utlänningslagen (1989:529),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande&lt;br&gt;m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i folkbokföringslagen (1994:481),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels godkänner de riktlinjer om hemutrustningslån som regeringen&lt;br&gt;föreslår (avsnitt 5.3.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen&lt;br&gt;(1989:529)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 a § samt 3 kap. 6 och 7 §§&lt;br&gt;utlänningslagen (1989:529)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4a§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far i fråga om en viss grupp av utlänningar meddela&lt;br&gt;föreskrifter om att den som söker uppehållstillstånd med stöd av 3 kap.&lt;br&gt;och som bedöms ha ett tillfälligt behov av skydd här i landet far ges ett&lt;br&gt;tidsbegränsat uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd far beviljas för en sammanlagd tid&lt;br&gt;av högst två år. Om ett program för att förbereda återvändandet har&lt;br&gt;inletts innan dess, får uppehållstillståndet förlängas med högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning som meddelats ett&lt;br&gt;tidsbegränsat uppehållstillstånd&lt;br&gt;med stöd av första stycket får inte&lt;br&gt;beviljas flyktingförklaring eller&lt;br&gt;resedokument så länge det&lt;br&gt;tidsbegränsade uppehållstillståndet&lt;br&gt;gäller. Vad som sagts nu gäller&lt;br&gt;dock längst under två år från det&lt;br&gt;att ett sådant uppehållstillstånd&lt;br&gt;först beviljades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har getts någon med stöd av&lt;br&gt;första stycket får ett tidsbegränsat tillstånd ges också till en utlänning som&lt;br&gt;är make eller maka eller barn under 18 år till den person som först&lt;br&gt;beviljats tillstånd. Detsamma gäller förälder till barn under 18 år som&lt;br&gt;meddelats tillstånd enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av en flykting skall Statens invandrarverk antingen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1994:515.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1379.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samband med att uppehållstillstånd beviljas eller därefter ange att han är Prop. 1999/2000:4&lt;br&gt;flykting (flyktingförklaring).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En flyktingforklaring skall återkallas av Invandrarverket, om det&lt;br&gt;framkommer att utlänningen inte längre är att anse som flykting enligt&lt;br&gt;2§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 4 a § föreskrivs att&lt;br&gt;flyktingforklaring i vissa fall inte&lt;br&gt;skall utfärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För flyktingar och statslösa utfärdar Statens invandrarverk en särskild&lt;br&gt;legitimationshandling för resor utanför Sverige (resedokument) enligt de&lt;br&gt;föreskrifter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 4 a § föreskrivs att&lt;br&gt;resedokument i vissa fall inte skall&lt;br&gt;utfärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 maj 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:137) om&lt;br&gt;mottagande av asylsökande m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:137) om mottagande av&lt;br&gt;asylsökande m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag ges bestämmelser om sysselsättning för och bistånd till&lt;br&gt;utlänningar som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige enligt 3 kap. 2 eller 3 §&lt;br&gt;utlänningslagen (1989:529) (asylsökande),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;har beviljats tidsbegränsat 2. har beviljats tidsbegränsat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppehållstillstånd med stöd av uppehållstillstånd med stöd av 2&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 kap. 4 a § kap. 4 a § utlänningslagen och som&lt;br&gt;utlänningslagen, eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inte är folkbokförda här i landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och av särskilda skäl&lt;br&gt;medgetts rätt att vistas här medan ansökan prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som omfattas av denna lag har inte rätt till bistånd enligt 6 §&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620) för förmåner av motsvarande karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn under 18 år som saknar uppehållstillstånd och som inte vistas på&lt;br&gt;en förläggning omfattas inte av denna lag, om de bor hos en&lt;br&gt;vårdnadshavare som har uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun skall lämna bistånd&lt;br&gt;enligt denna lag till utlänningar&lt;br&gt;som avses i 1 § första stycket 2, om&lt;br&gt;de vistas i kommunen och om&lt;br&gt;biståndet behövs till dess att&lt;br&gt;Statens invandrarverk tar över&lt;br&gt;ansvaret for mottagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 maj 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1384.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:42&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen&lt;br&gt;(1991:481)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § folkbokföringslagen (1991:481) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning som är skyldig att ha uppehållstillstånd skall inte&lt;br&gt;folkbokföras om han saknar sådant tillstånd och det inte finns synnerliga&lt;br&gt;skäl för att han ändå folkbokförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning som har beviljats ett&lt;br&gt;tidsbegränsat uppehållstillstånd&lt;br&gt;med stöd av 2 kap. 4 a §&lt;br&gt;utlänningslagen (1989:529) skall&lt;br&gt;inte folkbokföras, om utlänningen&lt;br&gt;kan antas komma att vistas i landet&lt;br&gt;med stöd av tillståndet under högst&lt;br&gt;tre år. Detta gäller dock inte, om&lt;br&gt;utlänningen erhållit en flykting-&lt;br&gt;förklaring eller ett resedokument&lt;br&gt;enligt utlänningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 maj 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:42&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen&lt;br&gt;(1999:799)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § socialförsäkringslagen (1999:799)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna lag skall en person anses vara bosatt i&lt;br&gt;Sverige, om han eller hon har sitt egentliga hemvist här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som kommer till Sverige Den som kommer till Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och kan antas komma att vistas här&lt;br&gt;under längre tid än ett år skall&lt;br&gt;anses vara bosatt här. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte om synnerliga skäl talar&lt;br&gt;emot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En i Sverige bosatt person som&lt;br&gt;vara bosatt här om utlandsvistelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och kan antas komma att vistas här&lt;br&gt;under längre tid än ett år skall&lt;br&gt;anses vara bosatt här, om inte&lt;br&gt;synnerliga skäl talar emot det. En&lt;br&gt;utlänning som enligt 4 § andra&lt;br&gt;stycket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;folkbokföringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:481) inte skall folkbokföras&lt;br&gt;skall dock inte anses vara bosatt&lt;br&gt;här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnar landet skall fortfarande anses&lt;br&gt;kan antas vara längst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter beslut av regeringen förordnade dåvarande statsrådet Leif Blomberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 november 1994 ekonomen Britt Olausson som ordförande i en&lt;br&gt;parlamentarisk kommitté med uppdrag att se över invandrings- och&lt;br&gt;flyktingpolitiken. Kommittén antog namnet Flyktingpolitiska kommittén&lt;br&gt;(Ku 1994:10). Flyktingpolitiska kommittén lade i juni 1995 fram&lt;br&gt;betänkandet Svensk flyktingpolitik i globalt perspektiv (SOU 1995:75).&lt;br&gt;Regeringen överlämnade i september 1996 propositionen Svensk&lt;br&gt;migrationspolitik i ett globalt perspektiv (prop. 1996/97:25) till&lt;br&gt;riksdagen. I propositionen behandlade regeringen bl.a. förslag om&lt;br&gt;ändringar i utlänningslagen (1989:529) grundade på Flyktingpolitiska&lt;br&gt;kommitténs arbete. Regeringen uttalade bl.a. (a.a.s. 131) att frågan om&lt;br&gt;folkbokföring bör ske eller inte och i vilken utsträckning de som far ett&lt;br&gt;tidsbegränsat uppehållstillstånd skall omfattas av socialförsäkrings-&lt;br&gt;förmåner skulle beredas vidare. Riksdagen godtog regeringens förslag&lt;br&gt;(bet. 1996/97:SfU5, rskr. 1996/97:80). Beslutade ändringar i&lt;br&gt;utlänningslagen trädde i kraft den 1 januari 1997 (SFS 1996:1379).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter bemyndigande av regeringen beslutade dåvarande statsrådet&lt;br&gt;Pierre Schori att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att belysa&lt;br&gt;konsekvenser av om personer med tidsbegränsade uppehållstillstånd&lt;br&gt;folkbokförs eller inte. Arbetsgruppen behandlade vidare frågan om&lt;br&gt;Statens invandrarverks kapacitet i en massflyktsituation. Arbetsgruppen&lt;br&gt;presenterade i maj 1997 departementspromemorian Utlänningar i en&lt;br&gt;massflyktsituation - sociala rättigheter m.m. (Ds 1997:42). I&lt;br&gt;arbetsgruppen ingick bl.a. företrädare för berörda myndigheter,&lt;br&gt;Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringskansliet har i juni 1999 uppdragit åt Statskontoret att biträda&lt;br&gt;en referensgrupp med att beräkna de ekonomiska konsekvenserna, om&lt;br&gt;personer som erhåller tidsbegränsade uppehållstillstånd med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 a § utlänningslagen (1989:529) blir folkbokförda eller inte. I&lt;br&gt;referensgruppen har ingått bl.a. företrädare för berörda departement och&lt;br&gt;myndigheter samt Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flyktingpolitiska kommitténs betänkande har remissbehandlats. En&lt;br&gt;förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1 och dess lagförslag i&lt;br&gt;relevant del finns i bilaga 2. En remissammanställning finns tillgänglig i&lt;br&gt;Utrikesdepartementet (dnr UD96/295/MP).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian Ds 1997:42 har remissbehandlats. En förteckning över&lt;br&gt;remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga i&lt;br&gt;Utrikesdepartementet (dnr UD96/1371/MAP). Promemorians förslag till&lt;br&gt;lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.&lt;br&gt;finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagrådet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 1 december 1999 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets synpunkter berörs i avsnitt 4.3 och 5.3.1 samt i författnings-&lt;br&gt;kommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Asylprövning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Tidigare överväganden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag inte möjlighet att i någon del skjuta upp prövningen i ett&lt;br&gt;asylärende. Utlänningslagens bestämmelser utgår från att alla&lt;br&gt;ansökningar om fastställande av flyktingstatus behandlas av de&lt;br&gt;tillståndsprövande myndigheterna så snart som det är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om uppskjutande av flyktingprövningen i samband med&lt;br&gt;massflyktsituationer har tidigare varit föremål för diskussion. Den&lt;br&gt;parlamentariskt sammansatta Flyktingpolitiska kommittén behandlade i&lt;br&gt;sitt betänkande Svensk flyktingpolitik i globalt perspektiv (SOU 1995:75&lt;br&gt;s. 182) frågan om en omedelbar prövning av om en asylsökande är att&lt;br&gt;betrakta som flykting enligt 1951 års konvention angående flyktingars&lt;br&gt;rättsliga ställning (Genévekonventionen eller flyktingkonventionen).&lt;br&gt;Kommittén utgick i sina resonemang från utlänningslagens krav på en&lt;br&gt;individualiserad handläggning; varje sökande skall utredas och bedömas&lt;br&gt;individuellt. Flyktingpolitiska kommittén ansåg detta i en situation av&lt;br&gt;massflykt vara en omständlig och dyrbar, om än rättssäker, procedur som&lt;br&gt;i en sådan situation inte framstod som vare sig lämplig eller nödvändig.&lt;br&gt;Kommittén bedömde att det av praktiska skäl inte var möjligt att i en&lt;br&gt;massflyktsituation omedelbart pröva frågan om en asylsökande är&lt;br&gt;flykting enligt flyktingkonventionen. Kommittén föreslog att för den tid&lt;br&gt;ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, meddelat med stöd av 2 kap. 4 a §&lt;br&gt;UtlL gällde, skulle en ansökan om flyktingforklaring eller resedokument&lt;br&gt;inte prövas. En prövning skulle dock alltid ske senast innan ett eventuellt&lt;br&gt;tvångsvist avlägsnande ur landet genomfördes. Kommittén bedömde två&lt;br&gt;år vara en rimlig längsta period för sådana tidsbegränsade tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flyktingpolitiska kommitténs förslag i denna del utsattes för kritik av&lt;br&gt;flera remissinstanser. Flertalet humanitära frivilligorganisationer men&lt;br&gt;även Utlänningsnämnden, Sveriges advokatsamfund och Juridiska&lt;br&gt;fakulteten vid Lunds universitet godtog inte kommitténs förslag att skjuta&lt;br&gt;upp den individuella prövningen av en asylsökandes asylskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uttalade i den följande propositionen Svensk&lt;br&gt;migrationspolitik i ett globalt perspektiv (prop. 1996/97:25 s. 129) att det&lt;br&gt;var tveksamt om det stod i överensstämmelse med Sveriges&lt;br&gt;konventionsåtaganden att inte pröva en ansökan om flyktingförklaring&lt;br&gt;och resedokument. En sådan ansökan skulle därför enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning alltid prövas. I sitt av Riksdagen godkända betänkande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uttalade Socialförsäkringsutskottet (bet. 1996/97:SfU5 s. 61, rskr. Prop. 1999/2000:4&lt;br&gt;1996/97:80) att det biträdde regeringens bedömning, men tilläde&lt;br&gt;samtidigt att utskottet inte var berett att tillstyrka att en ansökan om&lt;br&gt;uppehållstillstånd på andra grunder än flyktingskäl skall behöva prövas&lt;br&gt;så länge utlänningen far skydd genom ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 EU&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1990-talets oroligheter på Balkan pekade på behovet av regler som kunde&lt;br&gt;hantera de stora och hastigt inströmmande mängder av utlänningar som&lt;br&gt;lämnade sina hemländer till följd av orolighetema och som gav möjlighet&lt;br&gt;att ge ett tillfälligt skydd till dessa grupper. Det visade sig bland EU:s&lt;br&gt;medlemsstater att man hade vitt skilda lösningar för att möta detta&lt;br&gt;skyddsbehov. Inom EU presenterade Europeiska kommissionen under år&lt;br&gt;1997 ett förslag om införande av en gemensam åtgärd för tillfälligt skydd&lt;br&gt;för fördrivna personer (dok. KOM(97) 93 slutlig 97/0081 CNS). I korthet&lt;br&gt;innehöll kommissionens förslag följande huvudpunkter. Ministerrådet&lt;br&gt;skall fatta beslut om att en ordning för tillfälligt skydd upprättas. En årlig&lt;br&gt;omprövning skall ske, om ordningen fortsatt skall gälla. En gemensam&lt;br&gt;minimistandard för mottagandet av de skyddsbehövande införs, men en&lt;br&gt;medlemsstat är oförhindrad att erbjuda vidare förmåner än som följer av&lt;br&gt;denna minimistandard. En individuell prövning av om en utlänning som&lt;br&gt;omfattas av ordningen om tillfälligt skydd har rätt till asyl enligt&lt;br&gt;Genévekonventionen eller ej, får skjutas upp under den tid som&lt;br&gt;utlänningen omfattas av ordningen om tillfälligt skydd, dock längst i fem&lt;br&gt;år. UNHCR, som yttrade sig över förslaget, godtog ordningen att skjuta&lt;br&gt;upp prövningen men ansåg fristen om fem år vara alltför lång och&lt;br&gt;rekommenderade i stället att fristen inte skulle överstiga en tid om tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionens förslag förhandlades därefter utan att medlemsstaterna&lt;br&gt;kunde nå fram till någon gemensam lösning. En avgörande fråga där&lt;br&gt;enighet inte kunde nås var vilka villkor som skulle gälla för de&lt;br&gt;utlänningar som togs emot med stöd av den gemensamma åtgärden. I&lt;br&gt;syfte att underlätta det fortsatta arbetet lade kommissionen under år 1998&lt;br&gt;fram ett ändrat förslag där bestämmelserna nu hade delats upp i två&lt;br&gt;separata instrument, dels ett förslag med bestämmelser om tillfälligt&lt;br&gt;skydd för fördrivna personer, dels ett förslag om solidaritet vad avser&lt;br&gt;mottagandet av de personer som omfattas av det tillfälliga skyddet och&lt;br&gt;deras villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det senare förslaget (Ändrat förslag om en gemensam åtgärd&lt;br&gt;angående skydd för fördrivna personer, dok. KOM(98) 372 slutlig&lt;br&gt;97/0081 CNS) skall en asylansökan som lämnas in av.en utlänning som&lt;br&gt;omfattas av ordningen om tillfälligt skydd behandlas i enlighet med&lt;br&gt;nationell rätt. Vad gäller möjligheten till uppskjutande av asylprövningen&lt;br&gt;sägs att om nationell rätt tillåter detta, skall prövningen likväl ske inom&lt;br&gt;tre år från det att ordningen om tillfälligt skydd beslutats. Denna tid kan&lt;br&gt;förlängas med två år om en avvecklingsplan för ordningen om tillfälligt&lt;br&gt;skydd antagits. Arbetet med det senare förslaget var inte slutfört vid&lt;br&gt;ikraftträdandet av Amsterdamfördraget den 1 maj 1999. Av&lt;br&gt;Amsterdamfördraget följer för asylpolitikområdet att de institutionella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grunderna för förslaget har ändrats. EU:s antagande av rättsakter skall&lt;br&gt;framdeles ske i form av förordningar eller direktiv efter att kommissionen&lt;br&gt;lagt fram förslag. För det aktuella området gäller att EU skall ha antagit&lt;br&gt;regler på området senast år 2004. Det är i dag osäkert när ett förslag från&lt;br&gt;kommissionen till rättsakt kan förväntas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ordning där man i en massflyktsituation kan skjuta upp prövningen&lt;br&gt;av en persons flyktingstatus tillämpas redan i dag i flera andra länder.&lt;br&gt;Bland EU:s medlemsstater kan nämnas att i Belgien far ett beslut efter&lt;br&gt;ansökan om asyl inte fattas förrän en ordning med tillfälligt skydd&lt;br&gt;upphört att gälla. I Nederländerna gäller att en fullständig prövning av en&lt;br&gt;asylansökan skjuts upp så länge en massflyktsituation anses råda, något&lt;br&gt;som var fallet under Kosovokrisen. En motsvarande ordning tillämpades&lt;br&gt;under en begränsad tid i Storbritannien för personer från Kosovo. Andra&lt;br&gt;länder åter medger inte att prövningen av en asylansökan skjuts upp. Dit&lt;br&gt;hör exempelvis Frankrike, Portugal och Luxemburg. I några länder, som&lt;br&gt;Finland och Österrike, pågår för närvarande diskussioner om införandet&lt;br&gt;av särskilda ordningar rörande tillfälligt skydd, där en uppskjuten&lt;br&gt;asylprövning ingår som ett element.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Prövningen av en ansökan om&lt;br&gt;flyktingförklaring eller resedokument för en utlänning som beviljas&lt;br&gt;ett tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av 2 kap. 4 a § UtlL&lt;br&gt;skall kunna skjutas upp så länge som det tidsbegränsade&lt;br&gt;uppehållstillståndet gäller, dock högst två år eller till den tidigare&lt;br&gt;tidpunkt då uppehållstillståndet upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flyktingpolitiska kommitténs förslag: Kommittén föreslog att en&lt;br&gt;ansökan om flyktingförklaring eller resedokument inte skulle behöva&lt;br&gt;prövas så länge ett tidsbegränsat uppehållstillstånd meddelat med stöd av&lt;br&gt;2 kap. 4 a § UtlL gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser hade invändningar mot&lt;br&gt;förslaget att skjuta upp prövningen av flyktingskälen. Bland de instanser&lt;br&gt;som framförde kritiska synpunkter var Utlänningsnämnden, Sveriges&lt;br&gt;advokatsamfund och Juridiska fakulteten vid Lunds universitet. Även&lt;br&gt;flera frivilligorganisationer förde fram kritiska synpunkter, t.ex. Röda&lt;br&gt;Korset, Rädda Barnen, FARR, Amnesty International och Svenska&lt;br&gt;flyktingrådet. UNHCR ansåg att i en massflyktsituation måste det vara ett&lt;br&gt;minimiåtagande att erbjuda tillfälligt skydd och att de som far ett&lt;br&gt;tidsbegränsat skydd tillförsäkras vissa rättigheter. En närmare&lt;br&gt;redogörelse för remissinstansernas synpunkter finns i prop. 1996/97:25,&lt;br&gt;s. 126 f.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen har som framgått i avsnitt&lt;br&gt;4.1 tidigare tagit ställning till ett förslag från Flyktingpolitiska kommittén&lt;br&gt;med motsvarande innehåll som det regeringen nu lägger fram.&lt;br&gt;Regeringen valde då att inte genomföra förslaget av den anledningen att&lt;br&gt;det inte framstod som helt klart att ett sådant förfarande var i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överensstämmelse med Genévekonventionens bestämmelser. Lagrådet&lt;br&gt;har också i sitt yttrande invänt mot förslaget och anfört att Sverige inte&lt;br&gt;lever upp till sina förpliktelser enligt konventionens ordalydelse. Efter&lt;br&gt;regeringens tidigare ställningstagande har dock en utveckling ägt rum på&lt;br&gt;det internationella planet. Inom EU har medlemsstaterna förhandlat om&lt;br&gt;införandet av en EU-gemensam ordning för tillfälligt skydd i&lt;br&gt;massflyktsituationer. Ett element i det förslag från kommissionen som&lt;br&gt;varit utgångspunkt för förhandlingarna har varit att det skall vara möjligt&lt;br&gt;för en stat att kunna skjuta upp den individuella prövningen av asylskäl&lt;br&gt;under en begränsad tid, en tid som varit längre än den tid som avses gälla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 regeringens förslag. UNHCR, som har till uppgift att övervaka&lt;br&gt;efterlevnaden av konventionen, har inte invänt mot införandet av en&lt;br&gt;sådan ordning. Regeringen anser därför att det numera finns möjlighet att&lt;br&gt;införa en regel med detta innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sett utifrån utlänningens behov av skydd har en flyktingförklaring inte&lt;br&gt;någon självständig betydelse. Vad som kommer i förgrunden är främst att&lt;br&gt;utlänningen erhåller det skydd till liv och hälsa som han eller hon är i&lt;br&gt;behov av. De utlänningar som flyr sitt hemland i en situation som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 a § UtlL kan göra detta av skilda anledningar. Bestämmelsen&lt;br&gt;avser personer som i första hand inte söker skydd mot en förföljelse&lt;br&gt;riktad mot honom eller henne som person. De omständigheter som&lt;br&gt;föranlett utlänningen att lämna hemlandet är snarare en kritisk yttre&lt;br&gt;situation - exempelvis krigshandlingar, en miljökatastrof eller någon&lt;br&gt;liknande omständighet. Det kan även vara fråga om en situation där&lt;br&gt;utlänningen som individ är i behov av skydd. Av paragrafen framgår att&lt;br&gt;det gäller en situation där behovet av skydd är av övergående art; det&lt;br&gt;skall således vara fråga om ett behov av skydd i landet som bedöms vara&lt;br&gt;tillfälligt. När den akuta situation i hemlandet som föranlett&lt;br&gt;skyddsbehovet inte längre föreligger, förutsätts utlänningen kunna&lt;br&gt;återvända dit. Frågan om utlänningens status som flykting eller ej kan&lt;br&gt;således skjutas upp utan att utlänningens skyddsbehov därmed åsidosätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fullständig prövning enligt utlänningslagstiftningen av en&lt;br&gt;utlännings status som flykting i en situation av massflykt skulle ställa&lt;br&gt;mycket stora krav på handläggningen och på de berörda myndigheterna.&lt;br&gt;Varje ansökan skall noga utredas och prövas utifrån en bedömning i det&lt;br&gt;enskilda fallet. En individuell prövning av samtliga ansökningar skulle i&lt;br&gt;en sådan situation lätt kunna leda till en oacceptabel arbetssituation för&lt;br&gt;myndigheterna och till orimligt utdragna handläggningstider. Av&lt;br&gt;hanteringsmässiga skäl kan det därför inte krävas att man i en sådan&lt;br&gt;situation omedelbart prövar utlänningens flyktingstatus. Vid en massiv&lt;br&gt;inströmning av personer kan det antas att den tid som det skulle ta innan&lt;br&gt;en ansökan slutligt avgjorts väl skulle komma att överstiga den tid som&lt;br&gt;en prövning av ansökan nu föreslås kunna uppskjutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill särskilt framhålla att man genom att skjuta upp den&lt;br&gt;individuella prövningen av flyktingskälen kan uppnå avsevärda fördelar&lt;br&gt;sett till hela den grupp som omfattas av en massflyktsituation. Inom&lt;br&gt;denna grupp finns såväl utlänningar som vid en prövning skulle&lt;br&gt;tillerkännas flyktingstatus som utlänningar vilka inte skulle göra det. Alla&lt;br&gt;kan dock ha ett behov av skydd under den tid som problem i samband&lt;br&gt;med en konflikt eller en miljökatastrof är akuta i hemlandet. Det är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:4:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angeläget att resurserna i en sådan situation ägnas åt att ge så många som&lt;br&gt;möjligt skydd och att en individuell prövning kan göras senare for dem&lt;br&gt;som därutöver har individuella skyddsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ordning som regeringen nu föreslår kan sägas innebära att en&lt;br&gt;utlänning som anser sig vara berättigad till flyktingstatus, och inte far&lt;br&gt;denna fråga omedelbart bedömd, kan komma att känna en osäkerhet inför&lt;br&gt;framtiden. Utlänningen vet inte säkert om han eller hon på längre sikt får&lt;br&gt;stanna i landet. I detta hänseende innebär förslaget inte någon skillnad&lt;br&gt;mot den nuvarande ordningen. Redan i dag kan nämligen tidsbegränsade&lt;br&gt;och inte permanenta uppehållstillstånd meddelas för en utlänning som&lt;br&gt;ansöker om asyl och som beviljas flyktingsförklaring och resedokument&lt;br&gt;om han eller hon omfattas av en föreskrift enligt 2 kap. 4 a § första&lt;br&gt;stycket UtlL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom utgångspunkten är att skyddsbehovet vid en&lt;br&gt;massflyktsituation är av tillfällig natur kan det förväntas att flertalet av&lt;br&gt;utlänningarna återvänder till hemlandet när förhållandena så medger.&lt;br&gt;Vissa grupper kommer dock inte att anse sig kunna göra detta och vill&lt;br&gt;därför fortsatt fa möjlighet att stanna kvar i Sverige. För dem är det&lt;br&gt;viktigt att de inom en överskådlig tid far ett definitivt besked om sin&lt;br&gt;framtid i landet. Regeringen anser att denna tid inte far vara längre än två&lt;br&gt;år. Efter utgången av denna tid, eller den tidigare tidpunkt då ordningen&lt;br&gt;med tidsbegränsade uppehållstillstånd upphör att gälla, skall därför&lt;br&gt;utlänningen ha rätt att fa sin status som flykting prövad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning som kommer till Sverige i en massflyktsituation kan,&lt;br&gt;förutom skyddsskäl, även ha andra skäl för att få stanna i landet. Han&lt;br&gt;eller hon kan exempelvis vara nära anhörig till någon som redan är bosatt&lt;br&gt;i landet. Det kan även inträffa att situationen förändras under vistelsen&lt;br&gt;här genom att utlänningen ingår äktenskap eller får barn. I en situation&lt;br&gt;där skyddsskäl enligt 3 kap. utlänningslagen inte åberopas finns det inte&lt;br&gt;någon anledning att underlåta att pröva om utlänningen skall beviljas&lt;br&gt;uppehållstillstånd på annan grund. Frågan om uppehållstillstånd prövas&lt;br&gt;då på vanligt sätt utan beaktande av bestämmelserna i 2 kap. 4 a § UtlL.&lt;br&gt;En sådan ansökan kan göras såväl som en första ansökan om&lt;br&gt;uppehållstillstånd som i form av en förnyad ansökan under den tid som&lt;br&gt;ordningen med tidsbegränsade uppehållstillstånd gäller. Om utlänningen&lt;br&gt;då beviljas uppehållstillstånd, sker detta enligt vanliga regler och han&lt;br&gt;eller hon kommer att kunna bosätta sig i en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Sociala rättigheter m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande ordning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Före folkbokföring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För närvarande gäller att den som med stöd av 2 kap. 4 a § UtlL beviljats&lt;br&gt;ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som understiger ett år och som inte&lt;br&gt;genom eget arbete eller med egna tillgångar kan tillgodose sin försörjning&lt;br&gt;alltid får bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande&lt;br&gt;m.fl. och inte enligt socialtjänstlagen (1980:620). Däremot kan personen&lt;br&gt;komma i fråga för andra insatser enligt socialtjänstlagen, lagen (1990:52)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om vård av unga och lagen (1988:870) om&lt;br&gt;vård av missbrukare i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens invandrarverk är huvudman för dessa personer och skall svara&lt;br&gt;för att plats kan beredas på Invandrarverkets anläggningar för dem som&lt;br&gt;inte själva önskar eller kan ordna sitt boende. Bostaden är gratis för dem&lt;br&gt;som saknar medel och därutöver lämnas dagersättning och särskild&lt;br&gt;ersättning för att täcka behovet av mat, kläder m.m. De personer som&lt;br&gt;väljer eget boende får bostadsersättning på samma sätt som asylsökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningarna erhåller hälso- och sjukvård med stöd av ett avtal mellan&lt;br&gt;staten och Landstingsförbundet. I den omfattning som landstingen ger&lt;br&gt;vård enligt avtalet utgår ersättning till landstingen enligt förordningen&lt;br&gt;(1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till&lt;br&gt;asylsökande. I förordningen finns bestämmelser om statlig ersättning till&lt;br&gt;landsting, kommuner och apotek för kostnader för hälso- och sjukvård&lt;br&gt;samt kostnader för tandvård och receptförskrivna läkemedel. Enligt 2 §&lt;br&gt;förordningen om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till&lt;br&gt;asylsökande lämnas ersättning för personer som fyllt 18 år för akut hälso-&lt;br&gt;och sjukvård och sådan hälso- och sjukvård som inte kan anstå,&lt;br&gt;mödrahälsovård, förlossningsvård, preventivmedelsrådgivning, vård vid&lt;br&gt;abort och åtgärder enligt smittskyddslagen (1988:1472) samt akut&lt;br&gt;tandvård och tandvård som inte kan anstå. För barn som inte fyllt arton år&lt;br&gt;ges ersättning för hälso- och sjukvård samt tandvård. Detta innebär att&lt;br&gt;barnen erhåller samma vård som barn vilka är bosatta i landet. Enligt 3 §&lt;br&gt;förordningen får ersättning ges för hälsoundersökningar till samma&lt;br&gt;personkrets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utlänningar som beviljas tidsbegränsade uppehållstillstånd beviljas&lt;br&gt;samtidigt arbetstillstånd för motsvarande tid, varigenom de får rätt att&lt;br&gt;arbeta i landet. Barn i grundskoleåldern som vistas i Sverige i avvaktan&lt;br&gt;på beslut i ett ärende om uppehållstillstånd eller under liknande&lt;br&gt;omständigheter har rätt till grundskoleundervisning (6 kap. 2 §&lt;br&gt;grundskoleförordningen, 1994:1194). Enligt förordningen om&lt;br&gt;undervisning av asylsökande barn (SKOLFS 1993:21) skall de få&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undervisning i och på sitt modersmål samt i svenska som andraspråk,&lt;br&gt;matematik och orienteringsämnen under sammanlagt minst 15&lt;br&gt;schemalagda veckotimmar under första läsåret. Efter det första året skall&lt;br&gt;en successiv ökning ske av antalet veckotimmar och ämnen. Utöver dessa&lt;br&gt;timmar skall undervisning i skapande verksamhet och idrott anordnas&lt;br&gt;under minst fem schemalagda veckotimmar. Statlig ersättning lämnas till&lt;br&gt;kommunerna för kostnader för grundskolundervisning enligt&lt;br&gt;förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att lagen om mottagande av asylsökande är tillämplig på dem&lt;br&gt;som beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i en massflyktsituation&lt;br&gt;har Invandrarverket samma ansvar för att anordna organiserad&lt;br&gt;verksamhet för denna personkrets som verket har i fråga om asylsökande.&lt;br&gt;Denna skyldighet gäller såväl för barn och ungdomar som vuxna. För&lt;br&gt;ungdomar i gymnasieåldern gäller att Invandrarverket har skyldighet att&lt;br&gt;erbjuda gymnasieersättande verksamhet. I dag sker detta bl.a. genom att&lt;br&gt;de ungdomar som kan och vill erbjuds deltagande inom ramen för den&lt;br&gt;ordinarie gymnasieskolan om kommunen i fråga bedömer att det finns&lt;br&gt;plats. Övriga erbjuds deltagande i den organiserade verksamheten. I detta&lt;br&gt;sammanhang kan nämnas att regeringen under hösten 1999 påbörjat en&lt;br&gt;översyn av de asylsökande barnens och ungdomarnas skolgång för att&lt;br&gt;den bättre skall överensstämma med intentionerna i barnkonventionen.&lt;br&gt;Uppdraget är att belysa och redovisa konsekvenserna om asylsökande&lt;br&gt;barn erbjuds förskoleverksamhet, skolbamomsorg och förskoleklass samt&lt;br&gt;att utreda konsekvenserna om dessa barn ges samma rätt till grundskola&lt;br&gt;och motsvarande skolformer samt gymnasieskola som barn som är&lt;br&gt;bosatta i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för utlänningarnas vistelse i Sverige bör vara att de så&lt;br&gt;långt möjligt skall ta ansvar för sig själva och sin familj. Den&lt;br&gt;organiserade verksamheten är därför anpassad så att de som bor på&lt;br&gt;Invandrarverkets anläggningar skall kunna ta en aktiv roll i den dagliga&lt;br&gt;skötseln av dessa. Därutöver erbjuds de olika former av organiserad&lt;br&gt;verksamhet vilken syftar till att den enskilde skall kunna fa mening och&lt;br&gt;struktur i vardagen under sin vistelse i Sverige. Den organiserade&lt;br&gt;verksamheten skall även vara utformad så att den kan vara till nytta för&lt;br&gt;den enskilde vid ett återvändande. Förutom utbildning av varierande&lt;br&gt;utbud, ofta med inslag av praktikplatser, vilka kan vara en inkörsport till&lt;br&gt;arbetslivet, anordnas också på mottagningscentret ett rikt utbud av&lt;br&gt;verksamheter i olika former. Exempel är aktiviteter liknande&lt;br&gt;småföretagsamhet, caféverksamhet, andrahandsbutiker med skrädderi-&lt;br&gt;och tvättverksamhet liksom snickerier för restaurering av anläggningens&lt;br&gt;inventarier. Utbildningen upphandlas oftast hos externa&lt;br&gt;utbildningsföretag som kan erbjuda svenska och samhällsskola, IT,&lt;br&gt;media, engelska, hantverk och kultur. Med kunskaper i bl.a. svenska&lt;br&gt;språket ökar naturligtvis möjligheterna för utlänningarna att finna ett&lt;br&gt;arbete och därmed att kunna försörja sig själva. Kostnader för samhället i&lt;br&gt;fråga om tolkhjälp minskar i samma mån som flyktingen lär sig svenska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 42&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Efter folkbokföring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I en situation där utlänningar som erhåller tidsbegränsade&lt;br&gt;uppehållstillstånd enligt 2 kap. 4 a § UtlL beviljas uppehållstillstånd om&lt;br&gt;minst ett år, skall dessa enligt nuvarande ordning folkbokföras enligt&lt;br&gt;folkbokföringslagen (1991:481). Även inskrivning hos allmän&lt;br&gt;försäkringskassa enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring kan ske i&lt;br&gt;sådana fall. Utlänningen har därvid rätt till i princip samma förmåner som&lt;br&gt;andra i Sverige bosatta personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande ordning omfattas dessa utlänningar samtidigt av&lt;br&gt;lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande oavsett&lt;br&gt;uppehållstillståndets längd. Detta innebär att personerna i de fall de inte&lt;br&gt;genom eget arbete eller med egna tillgångar kan tillgodose sin försörjning&lt;br&gt;alltid far bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande&lt;br&gt;m.fl. och inte enligt socialtjänstlagen (1980:620). Däremot kan, som&lt;br&gt;nämnts, personkretsen komma i fråga för andra insatser enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen, lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård&lt;br&gt;av unga och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De riktlinjer för program för flyktingmottagandet som beskrivs i prop.&lt;br&gt;1989/90:105 om samordnat flyktingmottagande och nytt system för&lt;br&gt;ersättning till kommunerna och som vidareutvecklats i prop. 1997/98:16&lt;br&gt;Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till&lt;br&gt;integrationspolitik blir även gällande för dessa personer. Kommunerna&lt;br&gt;får statlig ersättning enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning&lt;br&gt;för flyktingmottagandet m.m. genom en schabloniserad ersättning för&lt;br&gt;varje mottagen flykting och andra utlänningar som omfattas av&lt;br&gt;flyktingmottagandet. Därutöver lämnas också viss annan ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den schabloniserade ersättningen till kommunerna är emellertid&lt;br&gt;beräknad med utgångspunkt från att en viss del av ersättningen skall&lt;br&gt;täcka kommunernas kostnader för socialbidrag. Genom att dessa personer&lt;br&gt;omfattas av lagen om mottagande av asylsökande är den nuvarande&lt;br&gt;ordningen inte anpassad för denna personkrets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen (1990:1361) om lån till hemutrustning för&lt;br&gt;flyktingar och vissa andra utlänningar skulle dessa utlänningar kunna&lt;br&gt;erhålla sådana lån. Lånet administreras av Centrala studiestödsnämnden.&lt;br&gt;Lån kan beviljas till flyktingar m.fl. som fyllt 18 år och som tas emot i en&lt;br&gt;kommun efter att ha varit registrerade vid en anläggning för asylsökande&lt;br&gt;eller som i övrigt omfattas av flyktingmottagandet. Lånet skall vara en&lt;br&gt;del i integrationen i det svenska samhället och medverka till att&lt;br&gt;flyktingen så långt möjligt skall kunna ta ansvar för sin livssituation i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda ersättningen till landstingen enligt förordningen&lt;br&gt;(1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande&lt;br&gt;betalas inte ut för personer i en massflyktsituation som folkbokförs. Detta&lt;br&gt;innebär att landstingen inte ersätts för sina kostnader för hälso- och&lt;br&gt;sjukvård eller för högkostnadsskydd vid köp av läkemedel. Landsting och&lt;br&gt;kommuner erhåller emellertid statlig ersättning motsvarande&lt;br&gt;bestämmelserna i 34 § ersättningsförordningen (1990:927) för vården av&lt;br&gt;sådana personer i en massflyktsituation som på grund av en sjukdom eller&lt;br&gt;ett funktionshinder direkt efter ankomsten till Sverige eller efter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkvartering på en förläggning eller i anslutning till att uppehållstillstånd Prop. 1999/2000:42&lt;br&gt;beviljades första gången måste beredas varaktig vård som ordinerats av&lt;br&gt;läkare. Ersättning utgår endast om vården bedömts ha en varaktighet av&lt;br&gt;minst tre år och vårdkostnaden uppgått till minst 50 000 kr under en&lt;br&gt;tolvmånadersperiod. Ersättningens storlek bestäms enligt riksavtalet för&lt;br&gt;hälso- och sjukvård om inte annat avtalas. Invandrarverket far även&lt;br&gt;ersätta kostnader för hälsoundersökning av sådana utlänningar som&lt;br&gt;erhåller tidsbegränsade uppehållstillstånd som kan ligga till grund för&lt;br&gt;folkbokföring, om utlänningen inte genomgått hälsoundersökning innan&lt;br&gt;det första mottagandet i en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Tidigare överväganden&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Flyktingpolitiska kommittén&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flyktingpolitiska kommittén lade i juni 1995 fram betänkandet Svensk&lt;br&gt;flyktingpolitik i globalt perspektiv (SOU 1995:75). I betänkandet&lt;br&gt;föreslogs bl.a. att de som får tidsbegränsat uppehållstillstånd i en&lt;br&gt;situation med massflykt inte skall folkbokföras och inte heller omfattas&lt;br&gt;av lagen (1962:381) om allmän försäkring även om tillstånd beviljas för&lt;br&gt;längre tid än ett år. Kommittén föreslog vidare att behov av ekonomiskt&lt;br&gt;bistånd alltid skall täckas av lagen (1994:137) om mottagande av&lt;br&gt;asylsökande m.fl. och inte av socialtjänstlagen (1980:620). I samband&lt;br&gt;med remissbehandlingen av Flyktingpolitiska kommitténs betänkande&lt;br&gt;ansåg flera frivilligorganisationer att den som beviljas ett tidsbegränsat&lt;br&gt;uppehållstillstånd skall ha samma sociala rättigheter som alla andra i vårt&lt;br&gt;land. Socialstyrelsen ansåg att det kunde ifrågasättas om människor bör&lt;br&gt;leva så lång tid som två år i en form av undantagstillstånd. Om en sådan&lt;br&gt;ordning skulle införas framhöll Socialstyrelsen i likhet med flera&lt;br&gt;frivilligorganisationer att det är särskilt angeläget att ungdomar över 16&lt;br&gt;år kan beredas meningsfull sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens proposition Svensk migrationspolitik i globalt&lt;br&gt;perspektiv&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition Svensk migrationspolitik i globalt perspektiv&lt;br&gt;(prop. 1996/97:25) ansåg regeringen i likhet med flera remissinstanser att&lt;br&gt;det var angeläget att de som far ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i så&lt;br&gt;stor utsträckning som möjligt skulle jämställas med dem som accepterats&lt;br&gt;som invandrare när det tidsbegränsade tillståndet kom att gälla för en&lt;br&gt;sammanlagd tid överstigande ett år. Självfallet skulle de liksom hittills ha&lt;br&gt;rätt att arbeta och barnen skulle ha rätt till skola. Regeringen delade&lt;br&gt;samtidigt Flyktingpolitiska kommitténs synsätt att det inte var rimligt att&lt;br&gt;de som beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd fullt ut skulle&lt;br&gt;omfattas av alla sociala rättigheter som gäller för dem som är bosatta i&lt;br&gt;landet. Regeringen framhöll att frågan om folkbokföring av och vilka&lt;br&gt;socialförsäkringsförmåner de som far ett tidsbegränsat uppehållstillstånd&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle omfattas av var komplicerad. Den borde inte avgöras utan&lt;br&gt;ytterligare beredning vilken skulle innefatta en noggrann genomgång av&lt;br&gt;konsekvenserna i olika fall. När det gällde de ekonomiska förmåner som&lt;br&gt;bör utgå till dem som beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd måste&lt;br&gt;enligt regeringen också beaktas att konventionsflyktingar enligt&lt;br&gt;flyktingkonventionen skall jämställas med landets egna medborgare i&lt;br&gt;fråga om en lång rad sociala rättigheter. I likhet med flera remissinstanser&lt;br&gt;ansåg regeringen också att det var angeläget att ungdomar över 16 år&lt;br&gt;skulle kunna beredas meningsfull sysselsättning. Genom att lagen om&lt;br&gt;mottagande av asylsökande m.fl. blir tillämplig även på dem som beviljas&lt;br&gt;ett tidsbegränsat uppehållstillstånd far emellertid Invandrarverket samma&lt;br&gt;ansvar för att bereda meningsfull sysselsättning för dem som för&lt;br&gt;asylsökande. Denna skyldighet gäller såväl barn som ungdomar och&lt;br&gt;vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Departementspromemorian Utlänningar i en massflyktsituation -&lt;br&gt;sociala rättigheter m.m. (Ds 1997:42)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 3 oktober 1996 att bemyndiga dåvarande&lt;br&gt;statsrådet Pierre Schori att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att belysa&lt;br&gt;konsekvenser av om personer med tidsbegränsade uppehållstillstånd&lt;br&gt;folkbokförs eller inte. Arbetsgruppen har i departementspromemorian&lt;br&gt;Utlänningar i en massflyktsituation - sociala rättigheter m.m.&lt;br&gt;(Ds 1997:42) redovisat vilken betydelse bosättningsbegreppet har för en&lt;br&gt;persons rätt till skilda sociala förmåner m.m. I promemorian föreslås att&lt;br&gt;en person som har beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av&lt;br&gt;2 kap. 4 a § utlänningslagen inte skall ha rätt till vissa&lt;br&gt;socialförsäkringsförmåner och bidrag m.m. Några särskilda bestämmelser&lt;br&gt;såvitt avser folkbokföring av en sådan person föreslås däremot inte.&lt;br&gt;Vidare föreslås att kommunerna under de extraordinära förhållanden som&lt;br&gt;det kan bli fråga om i en massflyktsituation bör kunna svara för att den&lt;br&gt;enskilde utlänningen erhåller den omsorg som bedöms skälig med hänsyn&lt;br&gt;tagen till den rådande situationen i avvaktan på att Invandrarverket tar&lt;br&gt;över mottagningsarbetet. Statens invandrarverk bör i en sådan situation&lt;br&gt;kunna ersätta kommunerna för de kostnader som normalt åvilar&lt;br&gt;Invandrarverket. Promemorian har remissbehandlats. Remissutfallet var&lt;br&gt;splittrat. Bland annat Socialstyrelsen, Utlänningsnämnden,&lt;br&gt;Riksskatteverket, Sveriges kristna råd och Svenska Flyktingrådet&lt;br&gt;tillstyrkte förslaget. Rädda Barnen föreslog omedelbar folkbokföring.&lt;br&gt;Förslaget avstyrktes av bl.a. Kammarrätten i Sundsvall,&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket, Riksrevisionsverket, Svenska kommunförbundet&lt;br&gt;och Landstingsförbundet. Landstingen motsatte sig i princip att de skulle&lt;br&gt;svara för sjukvårdskostnaderna, vilket skulle bli en följd av&lt;br&gt;folkbokföring. Riksförsäkringsverket avstyrkte förslaget om att det skulle&lt;br&gt;finnas undantag från socialförsäkringsförmåner. Konsekvenserna av om&lt;br&gt;flyktingar i en massflyktsituation blir folkbokförda eller inte bedömdes i&lt;br&gt;den fortsatta beredningen av förslagen inte vara tillräckligt belysta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dåvarande statsrådet Pierre Schori lämnade den 11 juni 1999 i uppdrag&lt;br&gt;till Statskontoret att biträda en referensgrupp vid utredningen av de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomiska konsekvenserna om personer, som erhåller tidsbegränsade Prop. 1999/2000:42&lt;br&gt;uppehållstillstånd med stöd av 2 kap. 4 a § utlänningslagen blir&lt;br&gt;folkbokförda eller inte. Den ekonomiska utredningen preciserades till att&lt;br&gt;omfatta kostnader under två år varav det första året i samtliga tre&lt;br&gt;alternativ nedan utgår från att de ekonomiska konsekvenserna beräknas&lt;br&gt;utifrån att personerna kommer att erhålla sociala förmåner och rättigheter&lt;br&gt;enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande (LMA) samt&lt;br&gt;hälso- och sjukvård enligt samma ordning som i dag gäller för&lt;br&gt;asylsökande. Därefter har beräkningarna gjorts med utgångspunkt dels&lt;br&gt;från att personerna även år två omfattas av LMA, dels enligt vad som&lt;br&gt;gäller för i Sverige folkbokförda personer, dels enligt vad som gäller för i&lt;br&gt;Sverige folkbokförda personer med vissa begränsningar i sociala&lt;br&gt;förmåner enligt förslagen i departementspromemorian Utlänningar i en&lt;br&gt;massflyktsituation - sociala rättigheter m.m. (Ds 1997:42). Av den&lt;br&gt;ekonomiska utredningen framkommer att LMA-altemativet innebär de&lt;br&gt;lägsta utgifterna för hela den offentliga sektom.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Förslag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.3.1 Utlänningar i en massflyktsituation som beviljas&lt;br&gt;tidsbegränsat uppehållstillstånd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En utlänning i en massflyktsituation som med&lt;br&gt;stöd av 2 kap. 4 a § UtlL beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd som&lt;br&gt;understiger två år - eller, i fall då ett program för återvändande inletts,&lt;br&gt;därefter beviljas ett förlängt tidsbegränsat uppehållstillstånd som&lt;br&gt;understiger ett år - skall vara berättigad till bistånd enligt lagen&lt;br&gt;(1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Utlänningen skall&lt;br&gt;under denna tid inte folkbokföras enligt folkbokföringslagen&lt;br&gt;(1991:481). Han eller hon skall inte heller omfattas av de&lt;br&gt;bosättningsbaserade förmåner som följer av den nya lagstiftning på&lt;br&gt;socialförsäkringsområdet som träder i kraft år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utlänningen beviljas flyktingförklaring eller resedokument skall&lt;br&gt;dock folkbokföringslagens generella regler gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning som vistas här i landet med stöd av tidsbegränsat&lt;br&gt;uppehållstillstånd meddelat med stöd av 2 kap. 4 a § UtlL föreslås inte&lt;br&gt;ha rätt till lån till hemutrustning. För de utlänningar som folkbokförs&lt;br&gt;här skall ersättning hänförliga till boendet ges till kommunerna inom&lt;br&gt;ramen för den statliga ersättningen för flyktingmottagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flyktingpolitiska kommitténs förslag: Kommittén föreslog att den&lt;br&gt;aktuella gruppen bör erhålla bistånd enligt lagen om mottagande av&lt;br&gt;asylsökande och att folkbokföringslagen ändras så att utlänningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undantas från kravet på folkbokföring. En sådan utlänning skall ha rätt att Prop. 1999/2000:42&lt;br&gt;arbeta och barnen skall få möjlighet att gå i grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser tog upp frågan om sociala&lt;br&gt;rättigheter för dem som beviljas tidsbegränsade uppehållstillstånd i en&lt;br&gt;massflyktsituation. Kammarrätten i Jönköping och Socialstyrelsen&lt;br&gt;menade att det var tveksamt att undanta den aktuella gruppen från sociala&lt;br&gt;rättigheter. Kammarrätten fann dock den föreslagna ordningen godtagbar.&lt;br&gt;Socialstyrelsen ansåg att, om en sådan bestämmelse infördes, var det&lt;br&gt;viktigt att ungdomar över 16 år fick något meningsfullt att göra som är&lt;br&gt;konstruktivt och utvecklande för dem under tiden i Sverige. Caritas&lt;br&gt;framhöll att den som får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd bör omfattas&lt;br&gt;av alla sociala rättigheter. Röda Korset ansåg att dessa personer skulle ha&lt;br&gt;rätt till arbete, utbildning och hälsovård. Rädda Barnen och FARR&lt;br&gt;framförde liknande synpunkter. Rädda Barnen ansåg att alla barn under&lt;br&gt;18 år måste ha samma rättigheter som andra barn i Sverige och FARR&lt;br&gt;framhöll att ungdomarna måste ha rätt att gå i gymnasieskola. Sveriges&lt;br&gt;kristna råd ansåg att den föreslagna ordningen med bistånd enligt LMA&lt;br&gt;var godtagbar men att personerna skulle ha rätt att arbeta. UNHCR&lt;br&gt;framhöll rätten till arbete och utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det skyddsbehov som tillgodoses&lt;br&gt;genom bestämmelserna i 2 kap. 4 a § UtlL är av tillfällig natur. Tanken är&lt;br&gt;att de utlänningar som beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i en&lt;br&gt;massflyktsituation avses återvända hem så snart den akuta situationen i&lt;br&gt;hemlandet är över. En utgångspunkt är därför att dessa utlänningar inte&lt;br&gt;fullt ut bör omfattas av alla sociala rättigheter som normalt tillkommer de&lt;br&gt;utlänningar som inleder en permanent bosättning i landet. Personer med&lt;br&gt;tillfälligt skyddsbehov måste dock få en rimlig levnadsnivå och en&lt;br&gt;meningsfull vistelse i landet under den övergångsperiod som de behöver&lt;br&gt;skydd här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens invandrarverk bör även fortsättningsvis vara huvudman för&lt;br&gt;mottagandet av dem som i en massflyktsituation beviljas tidsbegränsade&lt;br&gt;uppehållstillstånd och som inte folkbokförs. Invandrarverket skall se till&lt;br&gt;att det finns plats på verkets anläggningar för dem som inte själva önskar&lt;br&gt;ordna sitt boende. Verket skall även ha samma ansvar för att bereda&lt;br&gt;organiserad verksamhet för denna personkrets som verket har i fråga om&lt;br&gt;asylsökande. Dessa utlänningar bör även i övrigt erhålla sociala förmåner&lt;br&gt;samt hälso- och sjukvård enligt samma ordning som gäller för&lt;br&gt;asylsökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en person skall kunna omfattas av de skilda sociala förmåner&lt;br&gt;som samhället erbjuder gäller i allmänhet och som en huvudregel att han&lt;br&gt;eller hon skall vara bosatt i landet. I rättstillämpningen anses detta&lt;br&gt;innebära att personen skall uppfylla i princip samma bosättningskrav som&lt;br&gt;gäller för den som skall vara folkbokförd enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;folkbokföringslagen (1991:481). Detta gäller exempelvis rätten till hälso-&lt;br&gt;och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),&lt;br&gt;socialförsäkringsförmåner enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;och rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen (1980:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § folkbokföringslagen skall den som efter inflyttning kan antas&lt;br&gt;under sin normala livsföring komma att regelmässigt tillbringa sin&lt;br&gt;dygnsvila i landet under minst ett år folkbokföras. Även den som kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila både inom och Prop. 1999/2000:42&lt;br&gt;utom landet skall folkbokföras om han eller hon med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna far anses ha sitt egentliga hemvist här. En utlänning&lt;br&gt;som är skyldig att ha uppehållstillstånd skall enligt 4 § inte folkbokföras&lt;br&gt;om han eller hon saknar sådant tillstånd och det inte finns synnerliga skäl&lt;br&gt;för att utlänningen ändå skall folkbokföras. Om en person beviljats&lt;br&gt;uppehållstillstånd för kortare tid än ett år och det kan antas att tillståndet&lt;br&gt;inte kommer att förlängas, folkbokförs personen normalt inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som meddelas i en situation av&lt;br&gt;massflykt kan, beroende på hur förhållandena i utlänningens hemland&lt;br&gt;utvecklas, komma att gälla under längre tid än ett år. Enligt regeringens&lt;br&gt;bedömning bör de personer som erhåller tidsbegränsat uppehållstillstånd i&lt;br&gt;en massflyktsituation under en första tid uppgående till högst två år inte&lt;br&gt;fullt ut omfattas av alla sociala förmåner. Enligt gällande lydelse av lagen&lt;br&gt;(1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) skall en&lt;br&gt;utlänning som beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 2 kap. 4 a §&lt;br&gt;UtlL vara berättigad till de förmåner som följer av den lagen. I avsnitt 5.1&lt;br&gt;redogörs närmare för dessa bestämmelser. Regeringen anser att denna&lt;br&gt;grupp av utlänningar fortsatt bör omfattas av samma förmåner och&lt;br&gt;rättigheter som gäller för de utlänningar som söker asyl i landet.&lt;br&gt;Utgångspunkten är ju att dessa utlänningar skall återvända till sitt&lt;br&gt;hemland så snart behovet av det tillfälliga skyddet upphör, varför såväl&lt;br&gt;en något lägre nivå på det ekonomiska stödet som på den sjukvård som&lt;br&gt;ges inte framstår som oskäligt i förhållande till andra utlänningar som&lt;br&gt;beviljas uppehållstillstånd i landet. Det är endast sådan vård som kan&lt;br&gt;skjutas upp som denna grupp utlänningar inte kommer att erhålla. Barn&lt;br&gt;och ungdomar under 18 år har dock alltid rätt till samma sjukvård som i&lt;br&gt;Sverige bosatta barn. Som tidigare nämnts under avsnitt 5 har regeringen&lt;br&gt;tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att göra en översyn av barnens och&lt;br&gt;ungdomarnas skolgång. Även konsekvenserna av att erbjuda dessa barn&lt;br&gt;förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och förskoleklass skall utredas.&lt;br&gt;Här kan även nämnas att Sverige vid en jämförelse med andra&lt;br&gt;medlemsstater i EU ligger väl till vad avser sociala förmåner och&lt;br&gt;rättigheter för personer som beviljats tidsbegränsat skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning kan som längst beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd&lt;br&gt;enligt 2 kap. 4 a § UtlL under två år. Denna tid kan dock förlängas med&lt;br&gt;ytterligare två år om ett program för återvändande dessförinnan har&lt;br&gt;inletts, dvs. totalt fyra år. Bestämmelserna i LMA innehåller inte någon&lt;br&gt;tidsbegränsning och den situationen kan därför inträffa att en utlänning&lt;br&gt;som är berättigad till förmåner enligt LMA samtidigt, enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i folkbokföringslagen, skall folkbokföras. Av detta följer&lt;br&gt;att utlänningen därmed även kan erhålla förmåner som en person bosatt i&lt;br&gt;landet eftersom de flesta sociala rättigheter i dag är kopplade till det&lt;br&gt;bosättningskrav som tillämpas enligt folkbokföringen. De utlänningar&lt;br&gt;som skall erhålla förmåner som följer av lagen om mottagande av&lt;br&gt;asylsökande m.fl. bör därför inte vara folkbokförda och inte vara&lt;br&gt;berättigade till förmåner som bosatta enligt lagstiftningen inom&lt;br&gt;exempelvis socialförsäkringsområdet samtidigt som de omfattas av lagen&lt;br&gt;om mottagande av asylsökande. Dessa utlänningar måste därför undantas&lt;br&gt;från folkbokföring. Ett undantag från folkbokföringen innebär ett avsteg&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från den grundläggande principen att alla personer som vistas här i landet Prop. 1999/2000:42&lt;br&gt;under mer än ett år skall folkbokföras. De fall då en massflyktsituation&lt;br&gt;kan antas uppkomma torde dock vara sällsynta. En sådan situation är så&lt;br&gt;speciell att ett undantag far anses motiverat. En regel med detta innehåll&lt;br&gt;förs därför in i folkbokföringslagen. En korresponderande bestämmelse&lt;br&gt;med innehåll att lagen om mottagande av asylsökande m.fl. inte skall&lt;br&gt;omfatta de utlänningar som folkbokförs måste samtidigt föras in i den&lt;br&gt;lagen. Ett undantag från folkbokföringen och bosättningsbegreppet får&lt;br&gt;också betydelse på andra områden som gäller sociala rättigheter. I och&lt;br&gt;med detta kommer de sociala rättigheter som är kopplade till bosättning&lt;br&gt;inte att utgå till dessa personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sitt yttrande som en särskild olägenhet av ändringen i&lt;br&gt;fråga om fokbokföring framhållit att det kan förflyta upp till tre år innan&lt;br&gt;socialnämnden kan medverka till fastställande av faderskap, eftersom&lt;br&gt;sådan medverkan förutsätter att barnet är folkbokfört i kommunen.&lt;br&gt;Lagrådet har dock inte sett någon lämplig lösning på problemet men&lt;br&gt;anmärkt att detta kan medföra en viss rättsosäkerhet för barnet.&lt;br&gt;Regeringen vill i detta sammanhang peka på att det inte finns något som&lt;br&gt;hindrar att socialnämnden biträder med utredningen av ett faderskap även&lt;br&gt;i de fall då ett barn inte anses ha hemvist i internationellt privaträttslig&lt;br&gt;betydelse i Sverige och socialnämnden inte är skyldig att utreda och&lt;br&gt;medverka vid fastställandet av faderskapet. (Jämför prop. 1984/85:124 s.&lt;br&gt;20.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På socialförsäkringsområdet har riksdagen nyligen antagit nya regler&lt;br&gt;om socialförsäkringens personkrets (prop. 1998/99:119, bet.&lt;br&gt;1999/2000:SfU3, rskr. 1999/2000:12). Lagstiftningen träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari 2001. Enligt den nya socialförsäkringslagen (1999:799) delas&lt;br&gt;socialförsäkringen upp i två delar. Den ena delen innehåller förmåner&lt;br&gt;som grundas på bosättning i Sverige och den andra delen förmåner som&lt;br&gt;är beroende av arbete här i landet. Den bosättningsbaserade delen av&lt;br&gt;socialförsäkringen skall avse garantibelopp och bidrag och den&lt;br&gt;arbetsbaserade försäkringen skall avse inkomstförlust. Båda&lt;br&gt;försäkringarna skall gälla lika för alla som är bosatta respektive arbetar i&lt;br&gt;Sverige, dvs. oberoende av svenskt medborgarskap eller inskrivning hos&lt;br&gt;allmän försäkringskassa. För att även efter ikraftträdandet av&lt;br&gt;socialförsäkringslagen bibehålla den ordning som nu föreslås gälla för&lt;br&gt;den här aktuella gruppen av utlänningar måste dessa därför undantas från&lt;br&gt;bosättningsbegreppet i den nya lagen. En sådan bestämmelse skall alltså&lt;br&gt;föras in i socialförsäkringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt regeringens mening inte rimligt att den nu aktuella&lt;br&gt;gruppen av utlänningar vistas alltför länge i landet utan att få del av de&lt;br&gt;rättigheter som tillkommer övriga bosatta i landet. Denna inledande tid&lt;br&gt;anser regeringen som huvudregel skall vara begränsad till högst två år.&lt;br&gt;Normalt kommer tidsbegränsade uppehållstillstånd enligt 2 kap. 4 a §&lt;br&gt;UtlL att beviljas under högst två år. Om ett program för att förbereda&lt;br&gt;återvändandet har inletts innan dess, får uppehållstillståndet dock som&lt;br&gt;tidigare nämnts förlängas med högst två år. Om en utlänning efter två år&lt;br&gt;erhåller ett sådant förlängt tidsbegränsat uppehållstillstånd, bör också han&lt;br&gt;eller hon enligt regeringens mening i princip jämställas med andra&lt;br&gt;utlänningar som lovligen vistas i landet. Detta innebär att folkbokföring i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;princip bör ske efter denna tid. Han eller hon kommer då också att anses&lt;br&gt;som bosatt enligt socialförsäkringslagen och få tillgång till de sociala&lt;br&gt;förmåner som tillkommer andra grupper i samhället, dvs. fullt ut&lt;br&gt;jämställas med de utlänningar som accepterats och tagits emot som&lt;br&gt;invandrare i landet. Dessa utlänningar bör således kunna tas emot for&lt;br&gt;bosättning i en kommun inom ramen for de riktlinjer for&lt;br&gt;flyktingmottagandet som beskrivs i prop. 1989/90:105 om samordnat&lt;br&gt;flyktingmottagande och nytt system for ersättning till kommunerna och&lt;br&gt;som vidareutvecklats i propositionen Sverige, framtiden och mångfald -&lt;br&gt;från invandrarpolitik till integrationspolitik (prop. 1997/98:16). Med&lt;br&gt;hänvisning till att ett program for att förbereda återvändandet skall ha&lt;br&gt;inletts, måste dock kommunens introduktionsprogram anpassas till detta&lt;br&gt;förhållande och bygga på de återvändandeinsatser som redan påbörjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under vissa förhållanden framstår det dock som mindre lämpligt att&lt;br&gt;personerna direkt efter två år skall anses som bosatta här i landet. Detta&lt;br&gt;gäller i de fall där ett tidsbegränsat uppehållstillstånd förlängts for endast&lt;br&gt;en kortare tid utöver den inledande tvåårsperioden efter vilken&lt;br&gt;utlänningen avses återvända till hemlandet. Om en utlänning i denna&lt;br&gt;situation exempelvis beviljas ett förlängt uppehållstillstånd om sex&lt;br&gt;månader, innebär folkbokföringen att han eller hon skulle överföras från&lt;br&gt;Invandrarverkets huvudmannaskap till det kommunala flykting-&lt;br&gt;mottagandet. Regelmässigt tar det någon månad innan det är klart i vilken&lt;br&gt;kommun som utlänningen skall vistas. Av den resterande tiden på&lt;br&gt;uppehållstillståndet återstår då kanske bara ett par månader. För de&lt;br&gt;utlänningar som har fått tidsbegränsat uppehållstillstånd för en kortare tid&lt;br&gt;kan flyttning till en annan ort bli aktuell. Särskilt för barnen vore det&lt;br&gt;olyckligt att tvingas bryta upp från en tidigare invand miljö för att under&lt;br&gt;en tid av några månader avsluta sin vistelse i landet i en ny och okänd&lt;br&gt;miljö. Mot bakgrund av den förväntade korta vistelsetiden samt att&lt;br&gt;utlänningarna har hunnit påbörja ett återvändandeprogram är det enligt&lt;br&gt;regeringens mening inte en acceptabel ordning att de tas emot i en&lt;br&gt;kommun på samma villkor som bosatta. För att denna grupp av&lt;br&gt;utlänningar skall foras över till det kommunala flyktingmottagandet bör&lt;br&gt;därför krävas att den nya vistelsen är av någon varaktighet. En rimlig&lt;br&gt;avvägning är då att det förlängda uppehållstillståndet skall gälla for minst&lt;br&gt;ett år, dvs. vistelsen i landet bör sammanlagt uppgå till minst tre år.&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför att det i folkbokföringslagen tas in en&lt;br&gt;bestämmelse om att en utlänning i en massflyktsituation som kan antas&lt;br&gt;vistas här i landet under kortare tid än tre år inte skall folkbokföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de utlänningar som folkbokförs och därmed tas emot för bosättning&lt;br&gt;i en kommun gäller en rätt till hemutrustningslån enligt förordningen&lt;br&gt;(1990:1361) om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra&lt;br&gt;utlänningar. Lånen skall i princip vara en del i integrationen i det svenska&lt;br&gt;samhället och medverka till att utlänningen så långt möjligt skall ta&lt;br&gt;ansvar för sin livssituation i Sverige. Avbetalningsplanen för lånen är&lt;br&gt;mellan 5 och 15 år. Eftersom dessa förutsättningar inte gäller för&lt;br&gt;tillfälligt skyddsbehövande, bör de inte kunna beviljas&lt;br&gt;hemutrustningslån. Boendet bör i stället lösas temporärt och finansieras&lt;br&gt;inom ramen för den statliga ersättningen för flyktingmottagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utlänningar som erhåller flyktingforklaring eller resedokument &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1999/2000:42&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Under de två första åren som en utlänning vistas i landet med stöd av ett&lt;br&gt;tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 2 kap. 4 a § UtlL skall prövningen&lt;br&gt;av en ansökan om flyktingförklaring eller resedokument kunna skjutas&lt;br&gt;upp. För skälen till detta förslag har redogjorts ovan, se avsnitt 4.3. Efter&lt;br&gt;utgången av denna inledande period är utlänningen oförhindrad att fa en&lt;br&gt;ansökan om flyktingförklaring eller resedokument prövad. En föreskrift&lt;br&gt;av regeringen om tillfälligt skydd kan som huvudregel längst gälla i två&lt;br&gt;år. I de fall där regeringen gjort den bedömningen att det tidigare eller&lt;br&gt;senast efter utgången av denna tid inte längre föreligger något behov av&lt;br&gt;tillfälligt skydd i landet, utfärdas inte någon ytterligare föreskrift enligt 2&lt;br&gt;kap. 4 a § UtlL. Därmed kommer inte några särregler att gälla för de&lt;br&gt;utlänningar som därefter väljer att stanna kvar i landet och söker asyl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringen utfärdar en föreskrift om förlängning av de&lt;br&gt;tidsbegränsade uppehållstillstånden, kan de utlänningar som beviljats&lt;br&gt;sådana förlängda tillstånd under den förlängda tillståndstiden ansöka om&lt;br&gt;flyktingförklaring eller resedokument. I de fall ansökan beviljas skall&lt;br&gt;utlänningen vad gäller sociala förmåner i flertalet hänseenden jämställas&lt;br&gt;med svenska medborgare. En sådan utlänning bör därför folkbokföras.&lt;br&gt;En särskild bestämmelse för dessa fall förs in i folkbokföringslagen. I&lt;br&gt;praktiken torde denna bestämmelse inte komma att tillämpas i någon&lt;br&gt;större omfattning. Så kan nämligen endast bli fallet när de två inledande&lt;br&gt;åren, under vilken asylprövningen far skjutas upp, gått till ända och där&lt;br&gt;utlänningen samtidigt beviljats ett förlängt tillfälligt uppehållstillstånd&lt;br&gt;med stöd av 2 kap. 4 a § UtlL därför att ett program för återvändande&lt;br&gt;inletts. Det torde vara mindre sannolikt att utlänningen under dessa&lt;br&gt;förhållanden skulle kunna åberopa flyktingskäl i förhållande till sitt&lt;br&gt;hemland.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3.2 Statens invandrarverks kapacitet vid en&lt;br&gt;massflyktsituation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande&lt;br&gt;m.fl. ändras så att en kommun inledningsvis skall svara för att den&lt;br&gt;enskilde far det stöd som bedöms skäligt till dess att Statens&lt;br&gt;invandrarverk skyndsamt tar över ansvaret. Invandrarverket skall i en&lt;br&gt;sådan situation ersätta en kommun som lämnat bistånd enligt den lagen.&lt;br&gt;Därutöver skall en kommun fa ersättning från staten för andra kostnader&lt;br&gt;som kommunen haft och som Invandrarverket normalt skall stå för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundets synpunkter: Kommunförbundet tillstyrker&lt;br&gt;regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Statens invandrarverk bör även&lt;br&gt;fortsättningsvis vara huvudman för mottagandet av utlänningar i en&lt;br&gt;massflyktsituation. Utgångspunkten för Invandrarverkets förmåga är den&lt;br&gt;nivå som framgår av den av riksdagen varje år fastställda statsbudgeten.&lt;br&gt;Invandrarverkets förmåga att klara det första mottagandet i en&lt;br&gt;massflyktsituation kan dock under vissa omständigheter vara otillräcklig.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan exempelvis vara fråga om ett mycket stort antal utlänningar som&lt;br&gt;under en kort tid kommer till Sverige eller att dessa anländer till orter i&lt;br&gt;Sverige där Invandrarverkets resurser är begränsade. Det kan även vara&lt;br&gt;fråga om bristande transportresurser till Invandrarverkets anläggningar&lt;br&gt;varvid utlänningarna under en begränsad tid far stanna kvar i den&lt;br&gt;kommun som de först anlände till. I situationer där Invandrarverkets&lt;br&gt;förmåga bedöms vara otillräcklig bör en kommun därför inledningsvis&lt;br&gt;svara för att den enskilde utlänningen erhåller det stöd som bedöms&lt;br&gt;skäligt i avvaktan på att Invandrarverket så snart som möjligt tar över&lt;br&gt;ansvaret för mottagandet. Statens invandrarverk skall ersätta en kommun&lt;br&gt;som i en sådan situation lämnat bistånd åt en enskild enligt den lagen. En&lt;br&gt;bestämmelse med detta innehåll förs in i lagen om mottagande av&lt;br&gt;asylsökande m.fl. Därutöver skall en kommun kunna erhålla statlig&lt;br&gt;ersättning för andra kostnader som kommunen åsamkats och som normalt&lt;br&gt;åvilar Invandrarverket.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ikraftträdande och ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna i utlänningslagen (1989:529), lagen&lt;br&gt;(1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. samt&lt;br&gt;folkbokföringslagen (1991:481) bör träda i kraft den 1 maj 2000, dvs. vid&lt;br&gt;samma tidpunkt som de tidsbegränsade uppehållstillstånd som meddelats&lt;br&gt;med stöd av förordningen (1999:209) om tidsbegränsade&lt;br&gt;uppehållstillstånd i vissa utlänningsärenden börjar löpa ut.&lt;br&gt;Socialförsäkringslagen (1999:799) träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;br&gt;Ändringen i den lagen kommer att gälla från samma dag. Några särskilda&lt;br&gt;övergångsbestämmelser behövs inte.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ekonomiska konsekvenser m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har gjort en bedömning av de ekonomiska konsekvenserna&lt;br&gt;om personer, som erhåller tidsbegränsade uppehållstillstånd med stöd av&lt;br&gt;2 kap. 4 a § utlänningslagen (1989:529), blir folkbokförda eller inte. Den&lt;br&gt;ekonomiska beräkningen preciserades till att omfatta två år varav det&lt;br&gt;första året utgick från att de ekonomiska konsekvenserna beräknades&lt;br&gt;utifrån att personerna skulle erhålla sociala förmåner och rättigheter&lt;br&gt;enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande (LMA) samt&lt;br&gt;hälso- och sjukvård enligt samma ordning som i dag gäller för&lt;br&gt;asylsökande. Därefter har beräkningarna gjorts med utgångspunkt från&lt;br&gt;dels att personerna även under år två omfattas av LMA, dels enligt vad&lt;br&gt;som gäller för i Sverige folkbokförda personer, dels enligt vad som skulle&lt;br&gt;gälla för i Sverige folkbokförda personer med vissa begränsningar i&lt;br&gt;sociala förmåner enligt förslagen i departementspromemorian&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningar i en massflyktsituation - sociala rättigheter m.m. (Ds&lt;br&gt;1997:42). Därutöver har två sysselsättningsnivåer antagits gälla nämligen&lt;br&gt;att 0 respektive 10 % av utlänningarna mellan 16-59 år antas ha&lt;br&gt;förvärvsarbete. Av den ekonomiska utredningen framkommer att LMA-&lt;br&gt;altemativet innebär de lägsta utgifterna för hela den offentliga sektorn.&lt;br&gt;Vid ett mottagande av 10 000 personer skulle de offentliga utgifterna år&lt;br&gt;två bli ca 850 miljoner kronor om personerna erhåller förmåner enligt&lt;br&gt;LMA och i övrigt erhåller sociala rättigheter enligt den ordning som&lt;br&gt;gäller för asylsökande, ca 1 189 miljoner kronor om personerna skulle bli&lt;br&gt;folkbokförda och ca 1 222 miljoner kronor vid beräkning utifrån&lt;br&gt;förslagen i departementspromemorian. Regeringens förslag innebär&lt;br&gt;således att de offentliga utgifterna för personer med tidsbegränsade&lt;br&gt;uppehållstillstånd i en massflyktsituation blir väsentligt lägre än vad som&lt;br&gt;skulle ha gällt om personerna folkbokförts enligt nuvarande ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut meddelade enligt LMA överklagas till de allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna. I nuläget beräknas emellertid de föreslagna&lt;br&gt;ändringarna inte innebära att antalet överklaganden kommer att öka.&lt;br&gt;Därmed kan inte heller några ökade kostnader för de allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna antas uppkomma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under avsnitt 5.3.2 Statens invandrarverks kapacitet vid en&lt;br&gt;massflyktsituation föreslår regeringen att en kommun inledningsvis bör&lt;br&gt;svara för att den enskilde utlänningen erhåller den omsorg som bedöms&lt;br&gt;skälig i avvaktan på att Statens invandrarverk tar över ansvaret för&lt;br&gt;mottagandet. Det är här fråga om situationer där Invandrarverkets&lt;br&gt;förmåga att under ett inledande skede svara för mottagandet bedöms som&lt;br&gt;otillräcklig. Regeringen bedömer att de statliga kostnaderna för dessa&lt;br&gt;ersättningar till kommuner inte skall överstiga motsvarande kostnader&lt;br&gt;som uppkommer om mottagandet sker i Invandrarverkets regi.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen&lt;br&gt;(1989:529)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4a§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket, som är nytt, har utformats i enlighet med Lagrådets&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya stycket föreskrivs att en utlänning som meddelats ett&lt;br&gt;tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av paragrafen inte far beviljas&lt;br&gt;flyktingförklaring eller resedokument så länge det tidsbegränsade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppehållstillståndet gäller, dock längst två år. Tiden beräknas från det att&lt;br&gt;ett sådant tidsbegränsat uppehållstillstånd först meddelades. Bakgrunden&lt;br&gt;till bestämmelsen har behandlats i avsnitt 4.3. En ansökan om&lt;br&gt;flyktingförklaring eller resedokument kan göras antingen i samband med&lt;br&gt;en ansökan om uppehållstillstånd eller därefter. Om en utlänning som&lt;br&gt;omfattas av en föreskrift av regeringen enligt första stycket kommer till&lt;br&gt;Sverige och samtidigt ansöker om uppehållstillstånd med stöd av&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap. UtlL och flyktingförklaring eller resedokument,&lt;br&gt;skall den beslutande myndigheten enligt tredje stycket därför meddela ett&lt;br&gt;tidsbegränsat uppehållstillstånd samtidigt som ansökan om&lt;br&gt;flyktingförklaring eller resedokument avvisas. I nu avsedda fall saknas&lt;br&gt;det skäl att pröva om utlänningen skall tillåtas stanna i Sverige av andra&lt;br&gt;skäl än de som följer av regeringens föreskrifter enligt första stycket (jfr.&lt;br&gt;bet. 1996/97:SfU5 s. 61). Även i de fall där ansökan om&lt;br&gt;flyktingförklaring eller resedokument sker fristående från ansökan om&lt;br&gt;uppehållstillstånd skall en sådan ansökan avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att notera den skillnad som föreligger mellan de fall som&lt;br&gt;omfattas av paragrafen och de som faller utanför dess&lt;br&gt;tillämpningsområde. Om utlänningen till stöd för sin ansökan om&lt;br&gt;uppehållstillstånd inte åberopar skäl enligt 3 kap. UtlL, t.ex. när enbart&lt;br&gt;anknytningsskäl åberopas, behandlas ansökan på vanligt sätt och han&lt;br&gt;eller hon kan beviljas uppehållstillstånd som kan ligga till grund för&lt;br&gt;bosättning i landet. Om utlänningen däremot åberopar såväl skäl enligt&lt;br&gt;3 kap. UtlL som andra skäl faller detta in under paragrafen och ett&lt;br&gt;tidsbegränsat uppehållstillstånd skall meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter utgången av tvåårsperioden eller den tidigare tidpunkt då&lt;br&gt;regeringens föreskrift upphör att gälla, är utlänningen oförhindrad att&lt;br&gt;ansöka om uppehållstillstånd grundat på skyddsbehov eller&lt;br&gt;flyktingförklaring eller resedokument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 och 7 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I 6 och 7 §§ har på Lagrådets förslag tagits in en erinran om de undantag&lt;br&gt;som följer av det nya 2 kap. 4 a § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:137) om&lt;br&gt;mottagande av asylsökande m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket 2 har lagts till en begränsning när en utlänning kan&lt;br&gt;omfattas av bestämmelserna i lagen. Stycket har utformats i enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idag gäller, utan begränsning, att en utlänning som har beviljats&lt;br&gt;tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av bestämmelserna i 2 kap. 4 a&lt;br&gt;§ UtlL omfattas av lagen. Enligt den nya bestämmelsen gäller lagen om&lt;br&gt;mottagande av asylsökande m.fl. inte om utlänningen är folkbokförd här i&lt;br&gt;landet. Genom ändringen undanröjs den motsägelse som finns i dag och&lt;br&gt;som innebär att en utlänning, som med stöd av ett sådant tidsbegränsat&lt;br&gt;uppehållstillstånd som avses i paragrafen vistas i landet under ett år eller&lt;br&gt;längre tid, samtidigt kan vara berättigad till såväl de förmåner som följer&lt;br&gt;av lagen om mottagande av asylsökande m.fl. som de&lt;br&gt;socialförsäkringsförmåner som tillkommer personer bosatta i landet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3a§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. I den regleras en skyldighet för kommunerna att&lt;br&gt;tillfälligt svara för mottagandet av flyktingar under en övergångstid till&lt;br&gt;dess att Statens invandrarverk tar över ansvaret. Bestämmelsen har&lt;br&gt;behandlats i avsnitt 5.3.2.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Förslaget till lag om ändring i folkbokföringslagen&lt;br&gt;(1994:481)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket, som är nytt, har utformats i enlighet med Lagrådets&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det nya stycket skall en utlänning som fått ett tidsbegränsat&lt;br&gt;uppehållstillstånd enligt 2 kap. 4 a § UtlL inte folkbokföras om han eller&lt;br&gt;hon kan antas komma att vistas i landet med stöd av det tidsbegränsade&lt;br&gt;tillståndet under kortare tid än tre år. Den nya bestämmelsen utgör ett&lt;br&gt;undantag från huvudregeln i 3 § folkbokföringslagen, att den som vistas i&lt;br&gt;landet under minst ett år i princip skall folkbokföras. Tidsfristen i andra&lt;br&gt;stycket är tre år. Denna tid omfattar de två olika situationer under vilka&lt;br&gt;en utlänning inte skall vara folkbokförd och det är den sammanlagda&lt;br&gt;tiden som är avgörande för frågan om folkbokföring skall ske eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbegränsade uppehållstillstånd enligt 2 kap. 4 a § UtlL kan som&lt;br&gt;huvudregel längst beviljas för två år. Under denna första vistelsetid i&lt;br&gt;landet skall utlänningen omfattas av bestämmelserna i lagen om&lt;br&gt;mottagande av asylsökande m.fl. och han eller hon kan därför inte på&lt;br&gt;samma gång vara folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tid under vilken en utlänning skall undantas från bestämmelserna&lt;br&gt;om folkbokföring kan dock i vissa situationer vara längre än två år. Så är&lt;br&gt;fallet när utlänningen beviljas ett förlängt tidsbegränsat uppehållstillstånd&lt;br&gt;som understiger ett år. Därmed avses de fall när uppehållstillståndet&lt;br&gt;förlängts därför att ett återvändandeprogram har inletts, och det därför&lt;br&gt;kan antas att utlänningen inom en kortare tid kommer att återvända till&lt;br&gt;hemlandet. I denna situation skall utlänningen även i fortsättningen&lt;br&gt;omfattas av bestämmelserna i lagen om mottagande av asylsökande m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och han eller hon skall därför inte heller då folkbokföras. Denna tid kan&lt;br&gt;inte vara längre än ett år. Den sammanlagda tid som utlänningen vistats i&lt;br&gt;landet med stöd av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kommer då att&lt;br&gt;understiga tre år och utlänningen skall således inte folkbokföras. Om å&lt;br&gt;andra sidan tiden för ett eller flera sådana förlängda tillstånd sammanlagt&lt;br&gt;uppgår till ett år eller mera kommer den totala tiden att uppgå till minst&lt;br&gt;tre år och utlänningen skall då folkbokföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en utlänning som avses i andra stycket under den tid som det&lt;br&gt;tidsbegränsade tillståndet gäller får ett nytt uppehållstillstånd som innebär&lt;br&gt;att han eller hon kan antas komma att vistas i landet under ett år eller&lt;br&gt;längre, och det inte är fråga om ett förlängt tidsbegränsat tillstånd enligt 2&lt;br&gt;kap. 4 a § UtlL, skall utlänningen på vanligt sätt folkbokföras enligt&lt;br&gt;huvudregeln i 3 § (jfr. prop. 1990/91:153 s. 134).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av sista meningen framgår att det undantag som följer av andra stycket&lt;br&gt;inte skall tillämpas då utlänningen erhållit en flyktingförklaring enligt 2&lt;br&gt;kap. 6 § UtlL eller ett resedokument enligt 2 kap. 7 § samma lag. Skälen&lt;br&gt;för bestämmelsen har redovisats i avsnitt 5.3.1. I praktiken torde denna&lt;br&gt;bestämmelse inte komma att tillämpas annat än i undantagsfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de redan gällande bestämmelserna i 4 § första stycket följer att en&lt;br&gt;utlänning som saknar uppehållstillstånd inte skall folkbokföras. För den&lt;br&gt;nu aktuella gruppen kan detta omfatta de utlänningar som efter att det&lt;br&gt;tidsbegränsade uppehållstillståndet enligt 2 kap. 4 a § UtlL upphört att&lt;br&gt;gälla väljer att stanna kvar i landet och ansöka om asyl eller&lt;br&gt;uppehållstillstånd på annan grund. Utlänningar som tillhör denna grupp&lt;br&gt;har inte något uppehållstillstånd som kan ligga till grund för&lt;br&gt;folkbokföringen utan de likställs då med andra utlänningar som första&lt;br&gt;gången söker uppehållstillstånd i landet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringslagen&lt;br&gt;(1999:799)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I det andra stycket förs en ny bestämmelse in enligt vilken en utlänning&lt;br&gt;som inte skall folkbokföras enligt bestämmelserna i 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folkbokföringslagen inte skall anses bosatt i Sverige vid tillämpningen av&lt;br&gt;denna lag. Därigenom undantas denna grupp av utlänningar från att&lt;br&gt;omfattas av de bosättningsbaserade socialförsäkringsförmånerna enligt&lt;br&gt;lagen. Skälen för denna bestämmelse har redovisats i avsnitt 5.3.1. I&lt;br&gt;övrigt har en ändring av rent redaktionell karaktär gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Betänkandena Effektivare styrning och rättssäkerhet i asylprocessen&lt;br&gt;(1995:46), Ett samlat verksamhetsansvar för asylärenden (SOU 1995:55)&lt;br&gt;och Svensk flyktingpolitik i globalt perspektiv (SOU 1995:75)&lt;br&gt;remitterades i ett sammanhang. Följande 52 remissinstanser har erbjudits&lt;br&gt;att yttra sig över betänkandena. Namn inom parentes innebär att instansen&lt;br&gt;avstått från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksdagens ombudsmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Justitiekanslem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Göta hovrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Stockholms tingsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kammarrätten i Jönköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kriminalvårdsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Rikspolisstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sida&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kustbevakningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;Statens räddningsverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;B amombudsmannen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;Luftfartsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. &amp;nbsp;Generaltullstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;nbsp;Riksre visions verket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. &amp;nbsp;Ombudsmannen mot etnisk diskriminering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. &amp;nbsp;Statens invandrarverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. &amp;nbsp;Utlänningsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. &amp;nbsp;Svenska Kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. &amp;nbsp;Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. &amp;nbsp;Stockholms kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. &amp;nbsp;(Göteborgs kommun)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. Malmö kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. &amp;nbsp;(Uppsala kommun)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. &amp;nbsp;Upplands Väsby kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. &amp;nbsp;(Ystads kommun)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. &amp;nbsp;Gotlands kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. &amp;nbsp;Svenska arbetsgivareföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. &amp;nbsp;Landsorganisationen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. &amp;nbsp;Sveriges akademikers centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. &amp;nbsp;Tjänstemännens centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. &amp;nbsp;Sveriges advokatförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. &amp;nbsp;Svenska Röda Korset&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 5. Rädda B amens riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36. &amp;nbsp;Sveriges kristna råd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37. &amp;nbsp;Amnesty International, Svenska sektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38. &amp;nbsp;Svenska flyktingrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39. &amp;nbsp;Caritas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40. &amp;nbsp;(Diakonia)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41. &amp;nbsp;Riksförbundet för personal vid invandrarbyråer och flykting-&lt;br&gt;mottagningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42. &amp;nbsp;Flyktinggruppernas och asylkommittéemas Riksråd, FARR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43. &amp;nbsp;(Samarbetsorganet för invandrarorganisationer, SIOS)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44. &amp;nbsp;(Östeuropagruppen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45. &amp;nbsp;(Riksförbundet Bosnien-Hercego vina)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46. &amp;nbsp;(Syrianska riksförbundet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47. &amp;nbsp;(Riksföreningen Huelen-Chile)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48. &amp;nbsp;Eritrianska riksförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49. &amp;nbsp;(Kurdiska riksförbundet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50. &amp;nbsp;(Somaliska riksförbundet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51. &amp;nbsp;(Riksförbundet internationella föreningen för invandrarkvinnor&lt;br&gt;RIFFI)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52. &amp;nbsp;Internationella kvinnoförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttranden har även inkommit från följande instanser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Arbetarnas bildningsförbund, Kristna socialdemokraterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S-kvinnor, Socialdemokratiska ungdomsförbundet, Socialdemo-&lt;br&gt;kratiska studentförbundet och Unga Ömar (gemensamt yttrande)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Botkyrka kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Centerpartiet i Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Centrum för invandringsforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreningen Fri information om Invandringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreningen återföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Judiska Centralrådet i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;JUSEK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kristna fredsrörelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Läkare Utan Gränser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Naturskyddsföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksförbundet för sexuellt likaberättigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Samfundet för nationell och internationell utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sociala Missionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Solidaritetskommittén för flyktingar i Umeå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Somaliska biståndsföreningen (SBKF) Göteborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Svenska bamläkarföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Svenska freds- och skiljedomsföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Svenska föreningen för Barn- och ungdomspsykiatri&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Svenska Irankommittén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;UNHCR, regionalavdelningen för de baltiska och nordiska länderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF), Assyrianska&lt;br&gt;Kvinnoförbundet och Assyrianska Riksförbundet har förklarat sig&lt;br&gt;instämma i Svenska Flyktingrådets synpunkter. Sociala Missionen har&lt;br&gt;ställt sig bakom det yttrande som lämnats av Sveriges Kristna Råd.&lt;br&gt;Vidare har ett antal privatpersoner inkommit med yttranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Flyktingpolitiska kommitténs förslag till lag om&lt;br&gt;ändring av 2 kap. 4 a § utlänningslagen (1989:529)&lt;/h2&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4a§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm. Avsåg paragrafens lydelse Regeringen får meddela&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;före 1997-01-01.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;föreskrifter om att en utlänning&lt;br&gt;som söker uppehållstillstånd med&lt;br&gt;stöd av 2 kap. 4 § första stycket 5&lt;br&gt;eller 3 kap och som bedöms ha ett&lt;br&gt;tillfälligt behov av skydd här i&lt;br&gt;landet far ges ett tidsbegränsat&lt;br&gt;uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbegränsat uppehållstillstånd&lt;br&gt;får beviljas för en sammanlagd tid&lt;br&gt;av högst två år. Om ett&lt;br&gt;återvändandeprogram har inletts&lt;br&gt;dessförinnan &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppehållstillståndet förlängas med&lt;br&gt;högst sex månader åt gången. En&lt;br&gt;ansökan om flyktingforklaring&lt;br&gt;eller resedokument behöver inte&lt;br&gt;prövas &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;så&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;länge&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidsbegränsade&lt;br&gt;uppehållstillståndet gäller.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm. Avsåg paragrafens lydelse Om ett tidsbegränsat&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;före 1997-01-01.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;uppehållstillstånd har getts till&lt;br&gt;någon med stöd av första stycket&lt;br&gt;får &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ett&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tidsbegränsat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppehållstillstånd också ges till en&lt;br&gt;utlänning som är make eller maka&lt;br&gt;eller barn under 18 år till den&lt;br&gt;person som först beviljats tillstånd.&lt;br&gt;Detsamma gäller föräldrar till barn&lt;br&gt;under 20 år som meddelats&lt;br&gt;tillstånd enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;paragraf skall av regeringen&lt;br&gt;anmälas till riksdagen genom&lt;br&gt;särskild skrivelse inom tre&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Följande 84 remissinstanser erbjöds att yttra sig över promemorian&lt;br&gt;Utlänningar i en massflyktsituation (Ds 1997:42).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Riksdagens ombudsmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Justitiekanslem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Göteborgs tingsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Kammarrätten i Sundsvall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Länsrätten i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Rikspolisstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Datainspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. SIDA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Statens invandrarverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Utlänningsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Kustbevakningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Överstyrelsen for civil beredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Statens Räddningsverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Styrelsen för psykologiskt försvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Civilbefälhavaren i Mellersta civilområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Socialstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Barnombudsmannen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Riksskatteverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Statskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. Statens skolverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Centrala studiestödsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. Länsstyrelsen i Gotlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. Länsstyrelsen i Skåne län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. Svenska kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. Stockholms kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. Nynäshamns kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. Uppsala kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. Eskilstuna kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. Norrköpings kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36. Västerviks kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37. Karlskrona kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38. Simrishamns kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39. Ystads kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40. Malmö kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41. Helsingborgs kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42. Göteborgs kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43. Strömstads kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44. Skövde kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45. Arvika kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46. Västerås kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47. Gävle kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48. Härnösands kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49. Skellefteå kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50. Haparanda kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51. Landstinget Blekinge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52. Malmöhus läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53. Gotlands kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54. Stockholms läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55. Landstinget Sörmland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56. Landstinget Västernorrland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57. Norrbottens läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58. Svenska arbetsgivarföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59. Landsorganisationen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60. Sveriges Akademikers Centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61. Tjänstemännens centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62. Försäkringskasseförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63. Svenska Röda Korset&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64. Rädda Barnens riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65. Sveriges kristna råd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66. Amnesty intemational, Svenska sektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67. Svenska flyktingrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68. Caritas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69. Diakonia&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70. Riksförbundet för personal vid invandrarbyråer och flykting-&lt;br&gt;mottagningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71. Flyktinggruppernas och Asylkommittéemas Riksråd, FARR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72. Samarbetsorganet för invandrarorganisationer (SIOS)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73. Östeuropagruppen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74. Riksförbundet Bosnien-Hercegovina&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75. Eritreanska riksförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76. Irakiska riksförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77. Kurdiska riksförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78. Somaliska riksförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79. Islamiska rådet i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80. Sveriges muslimska råd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81. Riksförbundet internationella föreningar för invandrarkvinnor,&lt;br&gt;RIFFI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82. Internationella kvinnoförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83. Immigranternas centralförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84. Immigranternas riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom sändes departementspromemorian för kännedom till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UNHCR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrum för invandringsforskning vid Universitetet i Stockholm&lt;br&gt;Dansk flyktinghjelp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flyktningerådet, Norge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians Ds 1997:42 förslag till lag om ändring&lt;br&gt;i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande&lt;br&gt;m.fl.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:137) om&lt;br&gt;mottagande av asylsökande m.fl.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:137) om mottagande av&lt;br&gt;asylsökande m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag ges bestämmelser om sysselsättning för och bistånd till&lt;br&gt;utlänningar som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige enligt 3 kap. 2 eller 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utlänningslagen (1989:529) (asylsökande),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;har beviljats 2.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;har beviljats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidsbegränsat uppehållstill- tidsbegränsat uppehåll med&lt;br&gt;stånd med stöd av stöd av bestämmelserna i 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna i 2 kap. 4 a § kap. 4 a § utlänningslagen och&lt;br&gt;utlänningslagen, eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som inte är folkbokförda här i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och av särskilda skäl&lt;br&gt;medgetts rätt att vistas här medan ansökan prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som omfattas av denna lag har inte rätt till bistånd enligt 6 §&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620) för förmåner av motsvarande karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn under 18 år som saknar uppehållstillstånd och som inte vistas på en&lt;br&gt;förläggning omfattas inte av denna lag, om de bor hos en vårdnadshavare&lt;br&gt;som har uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner skall lämna bi-&lt;br&gt;stånd enligt denna lag till ut-&lt;br&gt;länningar som avses i 1 §&lt;br&gt;första stycket 2, om de vistas i&lt;br&gt;kommunen och om biståndet&lt;br&gt;behövs med hänsyn till&lt;br&gt;begränsningar som uppstått i&lt;br&gt;Statens &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;invandrarverks&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjligheter att ta emot dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:1384.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 a § utlänningslagen (1989:529)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4a§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far i fråga om en viss grupp av utlänningar meddela&lt;br&gt;föreskrifter om att den som söker uppehållstillstånd med stöd av 3 kap.&lt;br&gt;och som bedöms ha ett tillfälligt behov av skydd här i landet far ges ett&lt;br&gt;tidsbegränsat uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd far beviljas för en sammanlagd tid&lt;br&gt;av högst två år. Om ett program för att förbereda återvändandet har&lt;br&gt;inletts innan dess, far uppehållstillståndet förlängas med högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning som meddelats ett&lt;br&gt;tidsbegränsat uppehållstillstånd&lt;br&gt;enligt första stycket får inte beviljas&lt;br&gt;flyktingförklaring eller rese-&lt;br&gt;dokument så länge det&lt;br&gt;tidsbegränsade uppehållstillståndet&lt;br&gt;gäller. Detta gäller dock längst&lt;br&gt;under två år från det ett sådant&lt;br&gt;uppehållstillstånd först beviljades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har getts någon med stöd av&lt;br&gt;första stycket far ett tidsbegränsat tillstånd ges också till en utlänning som&lt;br&gt;är make eller maka eller barn under 18 år till den person som först&lt;br&gt;beviljats tillstånd. Detsamma gäller förälder till barn under 18 år som&lt;br&gt;meddelats tillstånd enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 maj 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1994:515.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1379.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande&lt;br&gt;av asylsökande m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:137) om mottagande av&lt;br&gt;asylsökande m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag ges bestämmelser om sysselsättning for och bistånd till&lt;br&gt;utlänningar som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige enligt 3 kap. 2 eller 3 §&lt;br&gt;utlänningslagen (1989:529) (asylsökande),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;har beviljats tidsbegränsat 2. har beviljats tidsbegränsat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppehållstillstånd med stöd av uppehållstillstånd med stöd av&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 kap. 4 a § bestämmelserna i 2 kap. 4 a §&lt;br&gt;utlänningslagen, eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;utlänningslagen och som inte är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folkbokförda här i landet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och av särskilda skäl&lt;br&gt;medgetts rätt att vistas här medan ansökan prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som omfattas av denna lag har inte rätt till bistånd enligt 6 §&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620) for förmåner av motsvarande karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn under 18 år som saknar uppehållstillstånd och som inte vistas på&lt;br&gt;en förläggning omfattas inte av denna lag, om de bor hos en&lt;br&gt;vårdnadshavare som har uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun skall lämna bistånd&lt;br&gt;enligt denna lag till utlänningar&lt;br&gt;som avses i 1 § första stycket 2, om&lt;br&gt;de vistas i kommunen och om&lt;br&gt;biståndet behövs i avvaktan på att&lt;br&gt;Statens invandrarverk tar över&lt;br&gt;ansvaret for mottagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 maj 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:1384.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:4:&lt;br&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § folkbokföringslagen (1991:481) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning som är skyldig att ha uppehållstillstånd skall inte&lt;br&gt;folkbokföras om han saknar sådant tillstånd och det inte finns synnerliga&lt;br&gt;skäl för att han ändå folkbokförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning som har beviljats ett&lt;br&gt;tidsbegränsat uppehållstillstånd&lt;br&gt;enligt föreskrifter som utfärdats&lt;br&gt;med stöd av 2 kap. 4 a §&lt;br&gt;utlänningslagen (1989:529) skall&lt;br&gt;inte folkbokföras, om utlänningen&lt;br&gt;kan antas komma att vistas i landet&lt;br&gt;med stöd av tillståndet under högst&lt;br&gt;tre år. Detta gäller dock inte, om&lt;br&gt;utlänningen erhållit en flykting-&lt;br&gt;förklaring eller ett resedokument&lt;br&gt;enligt utlänningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 maj 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § socialförsäkringslagen (1999:799)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna lag skall en person anses vara bosatt i&lt;br&gt;Sverige, om han eller hon har sitt egentliga hemvist här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som kommer till Sverige&lt;br&gt;och kan antas komma att vistas här&lt;br&gt;under längre tid än ett år skall&lt;br&gt;anses vara bosatt här. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte om synnerliga skäl talar&lt;br&gt;emot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En i Sverige bosatt person som&lt;br&gt;vara bosatt här om utlandsvistelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som kommer till Sverige&lt;br&gt;och kan antas komma att vistas här&lt;br&gt;under längre tid än ett år skall&lt;br&gt;anses vara bosatt här, om inte&lt;br&gt;synnerliga skäl talar emot det. En&lt;br&gt;utlänning som enligt 4 § andra&lt;br&gt;stycket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;folkbokföringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:481) inte skall folkbokforas&lt;br&gt;skall dock inte anses vara bosatt&lt;br&gt;här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnar landet skall fortfarande anses&lt;br&gt;kan antas vara längst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;LAGRÅDET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:4:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-12-07&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Leif Thorsson,&lt;br&gt;regeringsrådet Rune Lavin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 1 december 1999 (Utrikesdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över forslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i utlänningslagen (1989:529),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande&lt;br&gt;m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i folkbokföringslagen (1994:481),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn&lt;br&gt;Lars Nilsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från de synpunkter Lagrådet har att beakta är främst av intresse hur&lt;br&gt;förslagen förhåller sig till Sveriges internationella förpliktelser, närmare&lt;br&gt;bestämt till 1951 års flyktingkonvention, jämförd med 1967 års protokoll&lt;br&gt;angående flyktingars rättsliga ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 28 i konventionen skall (shall) fördragsslutande stat för&lt;br&gt;flykting, som lovligen vistas inom statsområdet, utfärda resedokument för&lt;br&gt;resor utanför statsområdet, såvida inte tungt vägande skäl hänförliga till&lt;br&gt;den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen talar däremot.&lt;br&gt;Förslagen innebär däremot att flyktingförklaring och resedokument under&lt;br&gt;angiven tid inte far beviljas den som är flykting i konventionens och&lt;br&gt;protokollets mening, om han har fått uppehållstillstånd med stöd av 2&lt;br&gt;kap. 4 a § utlänningslagen; av sistnämnda förhållande följer att han vistas&lt;br&gt;lovligen här i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare innebär artikel 24 &amp;nbsp;1 b) i flyktingkonventionen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fördragsslutande stat skall (shall) tillerkänna flykting, som lovligen vistas&lt;br&gt;inom statsområdet, samma behandling som statens egna medborgare&lt;br&gt;beträffande socialförsäkring (lagstadgade bestämmelser rörande&lt;br&gt;exempelvis sjukdom). Förslagen innebär däremot i princip att den som&lt;br&gt;meddelats uppehållstillstånd med stöd av 2 kap. 4 a § utlänningslagen&lt;br&gt;inte skall folkbokföras, om han kan antas komma att vistas i landet med&lt;br&gt;stöd av tillståndet under högst tre år (vilket måste betraktas som en i&lt;br&gt;sammanhanget lång tid). Han far därmed inte heller rätt till&lt;br&gt;bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner, något som däremot&lt;br&gt;svenska medborgare bosatta i Sverige har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet konstaterar att Sverige med de föreslagna bestämmelserna&lt;br&gt;inte lever upp till sina förpliktelser enligt flyktingkonventionens&lt;br&gt;ordalydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt angår vägran att bevilja flyktingforklaring och resedokument&lt;br&gt;kan avvikelsen försvaras med att det är fråga om massflyktssituationer,&lt;br&gt;där den föreslagna regleringen innebär så stora fördelar for den berörda&lt;br&gt;folkgruppen att dessa motiverar att den individuella handläggningen&lt;br&gt;skjuts på framtiden; dessutom skulle måhända en sådan ändå inte hinnas&lt;br&gt;med för hela folkgruppen under den tid de tillfälliga uppehållstillstånden&lt;br&gt;gäller. Härtill kommer att FN-organet UNHCR, som övervakar&lt;br&gt;efterlevnaden av flyktingkonventionen, har godtagit ordningen att skjuta&lt;br&gt;upp den individuella prövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mera betänkliga är förslagen i fråga om de sociala förmånerna, där det&lt;br&gt;inte kan uteslutas att ekonomiska överväganden varit drivkraften; det blir&lt;br&gt;samhällsekonomiskt billigare att ge flyktingarna förmåner enligt lagen&lt;br&gt;om mottagande av asylsökande m.fl. De båda förslagen har dock nära&lt;br&gt;samband med varandra. Om myndigheterna i en massflyktssituation inte&lt;br&gt;hinner skilja ut konventionsflyktingama från andra flyktingar finns inte&lt;br&gt;heller möjlighet att konstatera vilka flyktingars rättigheter enligt&lt;br&gt;konventionen som blir åsidosatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det anförda anser sig Lagrådet inte böra avstyrka den&lt;br&gt;föreslagna ordningen, trots de erinringar som kan anföras i fråga om dess&lt;br&gt;bristande överensstämmelse med våra konventionsforpliktelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bemyndigande som finns i 2 kap. 4 a § första stycket&lt;br&gt;utlänningslagen ger intrycket att regeringen i fråga om en viss grupp av&lt;br&gt;utlänningar äger meddela föreskrifter som kompletterar reglerna i 3 kap.&lt;br&gt;Bemyndigandet har i förordningen om tidsbegränsade uppehållstillstånd&lt;br&gt;dock utnyttjats av regeringen på så sätt att medborgare i&lt;br&gt;Förbundsrepubliken Jugoslavien som kommer från provinsen Kosovo&lt;br&gt;och som inte kan återvända dit på grund av förhållandena där, bl.a. sägs&lt;br&gt;skola anses ha behov av sådant tillfälligt skydd som avses i 2 kap. 4 a §.&lt;br&gt;Praktiskt sett bör detta innebära att nämnda medborgare blir betagna&lt;br&gt;rätten att fa sin ansökan om uppehållstillstånd enligt 3 kap. handlagd som&lt;br&gt;en asylansökan (jfr 3 kap. 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt tredje stycke föreslås en uttrycklig regel om att en utlänning,&lt;br&gt;som meddelats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av första&lt;br&gt;stycket, inte far beviljas flyktingforklaring eller resedokument. Av&lt;br&gt;författningskommentaren framgår att ansökningar om&lt;br&gt;flyktingförklaringar eller resedokument över huvud taget inte far tas upp&lt;br&gt;till prövning utan skall avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grupp av utlänningar som i en regeringsförordning pekas ut som&lt;br&gt;en grupp med tillfälligt behov av skydd här i riket (i det ovan angivna&lt;br&gt;exemplet &amp;quot;medborgare i Förbundsrepubliken Jugoslavien, som kommer&lt;br&gt;från provinsen Kosovo&amp;quot;) kommer att försättas i en sämre situation än&lt;br&gt;andra utlänningar i så måtto att de inte kan få sina ansökningar om asyl,&lt;br&gt;flyktingförklaringar eller resedokument prövade i sak under en viss&lt;br&gt;tidsperiod. Detta missgynnande kan sägas utgöra en form av&lt;br&gt;diskriminering. Det diskrimineringsforbud som finns i 2 kap. 15 §&lt;br&gt;regeringsformen och som omfattar bl.a. utlänning här i riket (2 kap. 22 §&lt;br&gt;7 regeringsformen) innebär att lag eller annan föreskrift ej får innebära&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att någon medborgare missgynnas därför att han med hänsyn till ras,&lt;br&gt;hudfärg eller etniskt ursprung tillhör en minoritet. Den grupp av&lt;br&gt;utlänningar som avses i den ovan nämnda regeringsförordningen bestäms&lt;br&gt;med angivande av gruppens nationalitet och geografiskt ursprung och&lt;br&gt;kommer därför inte att omfattas av diskrimineringsförbudet i 2 kap. 15 §.&lt;br&gt;Om den grupp som anges i en regeringsförordning däremot skulle&lt;br&gt;komma att knyta an till exempelvis gruppens etniska ursprung, kan det&lt;br&gt;ifrågavarande diskrimineringsförbudet i regeringsformen mycket väl bli&lt;br&gt;tillämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild olägenhet som föranleds av ändringen i fråga om&lt;br&gt;folkbokföring är att det kan förflyta upp till tre år innan socialnämnden&lt;br&gt;kan medverka till fastställande av faderskap, eftersom sådan medverkan&lt;br&gt;förutsätter att barnet är folkbokfört i kommunen; se 2 kap. 1 och 2 §§&lt;br&gt;föräldrabalken. Fallet torde inte vara opraktiskt eftersom flyktingfamiljer&lt;br&gt;mycket väl kan komma hit med nyfödda barn. Lagrådet kan inte se någon&lt;br&gt;lämplig lösning på problemet men anmärker att denna konsekvens av&lt;br&gt;förslaget kan medföra en viss rättsosäkerhet för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det föreslagna tredje stycket i 2 kap. 4 a § får någon som avses&lt;br&gt;här inte under angiven tid beviljas flyktingförklaring eller resedokument.&lt;br&gt;Enligt 3 kap. 6 och 7 §§ skall däremot så ske för den som är flykting,&lt;br&gt;vilket en person som avses i 2 kap. 4 a § mycket väl kan vara. En erinran&lt;br&gt;om det undantag som följer av 2 kap. 4 a § tredje stycket bör därför&lt;br&gt;införas i 3 kap. 6 och 7 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av utlänningslagen bör uttryckligen framgå att en person som avses i 2&lt;br&gt;kap. 4 a § inte måste ha utverkat uppehållstillstånd före inresan i landet.&lt;br&gt;Lagrådet återkommer till den frågan i yttrandet över en annan, samtidigt&lt;br&gt;härmed behandlad, lagrådsremiss med förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;utlänningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder inte andra erinringar än de inledningsvis anförda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utrikesdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 januari 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow,&lt;br&gt;Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson,&lt;br&gt;Wämersson, Lejon, Lövdén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Klingvall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1999/2000:42 Utlänningar i en&lt;br&gt;massflyktsituation, sociala förmåner m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 59716, Stockholm 2000&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-12-05 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2000-01-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-01-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2000-01-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2000-02-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Utrikesdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 21:21:44</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GN0342</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:12</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 21:21:44</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:42&lt;br/&gt;
Utlänningar i en massflyktsituation, sociala förmåner m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Sf9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:42 Utlänningar i en massflyktsituation, sociala förmåner m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:42&lt;br/&gt;
Utlänningar i en massflyktsituation, sociala förmåner m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Sf10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:42 Utlänningar i en massflyktsituation, sociala förmåner m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:42&lt;br/&gt;
Utlänningar i en massflyktsituation, sociala förmåner m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Sf11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:42 Utlänningar i en massflyktsituation, sociala förmåner m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:42&lt;br/&gt;
Utlänningar i en massflyktsituation, sociala förmåner m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Sf12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:42 Utlänningar i en massflyktsituation, sociala förmåner m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:42&lt;br/&gt;
Utlänningar i en massflyktsituation, sociala förmåner m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Sf13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:42 Utlänningar i en massflyktsituation, sociala förmåner m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgitta Carlsson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:42&lt;br/&gt;
Utlänningar i en massflyktsituation, sociala förmåner m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Sf10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:42 Utlänningar i en massflyktsituation, sociala förmåner m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Carlsson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Könberg  och Johan Pehrson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:42&lt;br/&gt;
Utlänningar i en massflyktsituation, sociala förmåner m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Sf11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:42 Utlänningar i en massflyktsituation, sociala förmåner m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Könberg  och Johan Pehrson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:42&lt;br/&gt;
Utlänningar i en massflyktsituation, sociala förmåner m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Sf9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:42 Utlänningar i en massflyktsituation, sociala förmåner m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kerstin-Maria Stalin  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:42&lt;br/&gt;
Utlänningar i en massflyktsituation, sociala förmåner m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Sf12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:42 Utlänningar i en massflyktsituation, sociala förmåner m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kerstin-Maria Stalin  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Magda Ayoub  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:42&lt;br/&gt;
Utlänningar i en massflyktsituation, sociala förmåner m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Sf13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:42 Utlänningar i en massflyktsituation, sociala förmåner m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Magda Ayoub  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>